Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Lis prezidan Ayiti 0 13143 882468 882428 2026-07-08T09:20:16Z ~2026-38761-57 39763 882468 wikitext text/x-wiki '''Lis [[Prezidan Repiblik Ayiti]]'''<ref name="c-87">{{Cite web|url=https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|title=Constitution de 1987 Amendée: Texte integral|publisher=Haiti Reference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200727172302/https://www.haiti-reference.com/pages/plan/histoire-et-societe/documents-historiques/constitutions/1987-texte-amend/|archivedate=2020-07-27|deadlink=no}}{{ref-fr}}</ref> depi [[Revolisyon ayisyen|revolisyon ayisyèn]] la ak tonbe [[Dezyèm Anpi Ayiti|Dezyèm Anpi]] a. Depi [[Fabre Geffrard]] te vin prezidan an 1859, Ayiti te gen yon siksesyon chèf leta ki te dirije peyi a anba divès rejim ak kontèks politik. Lis sa a rasanble prezidan Repiblik Ayiti yo, san konte [[wa]] ak [[Anpi|anperè]], pou mete aksan sèlman sou moun ki te egzèse yon manda repibliken ki te gen limit nan tan. Istwa politik Ayiti make pa peryòd kote te gen yon ti estabilite, men tou pa anpil boulvèsman, tankou koudeta, tranzisyon militè ak entèvansyon etranje. [[Pati Nasyonal|Nasyonal]] Chak prezidan te oblije jere gwo defi, tankou tansyon ant elit ak mas popilè yo, enfliyans entènasyonal, ak kriz ekonomik ak sosyal. Lis sa a pèmèt nou konprann evolisyon pouvwa egzekitif nan Ayiti atravè 19yèm, 20yèm ak 21yèm syèk yo, pandan n ap mete limyè sou moun ki te make gouvènans peyi a, politik yo, ak enpak administrasyon yo sou nasyon an. == Lis prezidan Repiblik Ayiti (depi 1806)<ref name="1971succession">{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|title=Duvalier, 64, Dies in Haiti; Son, 19, Is New President|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20211024071634/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/duvalier-64-dies-in-haiti-son-19-is-new-president-president.html|archive-date=24 October 2021|access-date=9 July 2021|author=[[Homer Bigart]]|url-status=live}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|title=Papa Doc, a Ruthless Dictator, Kept the Haitians in Illiteracy and Dire Poverty|date=23 April 1971|work=The New York Times|archive-url=https://web.archive.org/web/20220717015719/https://www.nytimes.com/1971/04/23/archives/papa-doc-a-ruthless-dictator-kept-the-haitians-in-illiteracy-and.html|archive-date=17 July 2022|access-date=7 July 2022|author=Albin Krebs|url-status=live}}</ref> == === Premye Repiblik (1806-1807) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''1''' | rowspan="2" |[[Fichye:Henri I. Christophe (1811-1820).jpg|alt=|centré|sans_cadre|135x135px]] | rowspan="2" |[[Henri Christophe]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |17 oktob - 28 desanm 1806 |- |27 desanm 1806 |28 desanm 1806 - 12 janvye 1807 |} === Repiblik Sid (1807-1820) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Bruno Blanchet]]'' | - |''Enterimé'' |19 janvye - 10 mas 1807 |- | rowspan="4" style="background:#DFDFDF" |'''2''' | rowspan="4" |[[Fichye:Petion (President d'Haiti 1807-1818).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] | rowspan="4" |[[Alexandre Pétion]] | rowspan="4" | - |9 mas 1807 | rowspan="4" |10 mas 1807 - 29 mas 1818 |- |9 mas 1811 |- |9 mas 1815 |- |2 jen 1816 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Jean-Chrisostôme Imbert]]'' | - |''Enterimé'' |29 mas - {{1e}} avril 1818 |- | style="background:#DFDFDF" |'''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|122x122px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |{{1e}} avril 1818 - 20 oktob 1820 |} === Repiblik Ayiti (1820-1849) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | style="background:#DFDFDF" | '''3''' |[[Fichye:Jean-Pierre Boyer (President d'Haiti 1818-1843).jpg|alt=|centré|sans_cadre|123x123px]] |[[Jean-Pierre Boyer]] | - |30 mas 1818 |20 oktob 1820 - 14 mas 1843 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''4''' | rowspan="2" |[[Fichye:Riviere (President d'Haiti 1843-1844).jpg|alt=|centré|sans_cadre|112x112px]] | rowspan="2" |[[Charles Rivière Hérard]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |14 mas 1843 - 4 janvye 1844 |- |30 desanm 1843 |4 janvye - 3 me 1844 |- | style="background:#DFDFDF" |'''5''' |[[Fichye:Philippe Guerrier (President d'Haiti 1844-1845).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Philippe Guerrier]] | - |3 me 1844 |3 me 1844 - 15 avril 1845 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Jacques-Sylvain Hyppolite|''Jacques Sylvain Hyppolite'']] | - |''Enterimé'' |15 avril - 3 me 1845 |- | style="background:#DFDFDF" |'''6''' |[[Fichye:Pierrot (President d'Haiti 1845-1846).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Louis Pierrot]] | - |28 avril 1845 |3 me 1845 - 24 mas 1846 |- | style="background:#DFDFDF" |'''7''' |[[Fichye:Riche (President d'Haiti 1846-1847).jpg|alt=|centré|sans_cadre|118x118px]] |[[Jean-Baptiste Riché]] | - |24 mas 1846 |24 mas 1846 - 27 fevriye 1847 |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Céligny Ardouin]]'' | - |''Enterimé'' |27 fevriye - 2 mas 1847 |- | style="background:#DFDFDF" |'''8''' |[[Fichye:Soulouque-Faustin (President d'Haiti 1847-1859).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |[[Faustin Soulouque]] | - |{{1e}} mas 1847 |2 mas 1847 - 26 out 1849 |} === Repiblik Ayiti (depi 1859) === {| class="wikitable" !N° ! colspan="2" |Prezidan !Pati politik !Eleksyon !Manda |- | rowspan="3" style="background:#DFDFDF" | '''9''' | rowspan="3" |[[Fichye:Fabre Geffrard, président d'Haïti.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] | rowspan="3" |[[Fabre Geffrard]] | rowspan="3" | - |''Enterimé'' |15 - 23 janvye 1859 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1859|22 janvye 1859]] | rowspan="2" |23 janvye 1859 - 13 mas 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1866|15 janvye 1866]] |- | style="background:#DFDFDF" | - |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] |''[[Nissage Saget]]'' | - |''Enterimé'' |13 mas - 4 me 1867 |- | rowspan="2" style="background:#DFDFDF" |'''10''' | rowspan="2" |[[Fichye:Sylvain Salnave 1867.jpg|alt=|centré|sans_cadre|188x188px]] | rowspan="2" |[[Sylvain Salnave]] | rowspan="2" | - |''Enterimé'' |4 me - 14 jen 1867 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1867|14 jen 1867]] |14 jen 1867 - 19 desanm 1869 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''11''' | rowspan="2" |[[Fichye:Jean-Nicolas Nissage Saget.jpg|alt=|centré|sans_cadre|229x229px]] | rowspan="2" |[[Nissage Saget]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |19 desanm 1869 - 19 mas 1870 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1870|13 mas 1870]] |19 mas 1870 - 14 me 1874 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Joseph Lamothe]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |14 me - 14 jen 1874 |- | style="background:#0000ff" |'''12''' |[[Fichye:Michel Domingue.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] |[[Michel Domingue]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1874|11 jen 1874]] |14 jen 1874 - 15 avril 1876 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''13''' | rowspan="2" |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] | rowspan="2" |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 avril - 19 jiyè 1876 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1876|17 jiyè 1876]] |19 jiyè 1876 - 17 jiyè 1879 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Liautaud Ethéart]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |17 - 26 jiyè 1879 |- | style="background:#0000ff" | '''14''' |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |[[Joseph Lamothe]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an jiyè 1879|26 jiyè 1879]] |26 jiyè - 3 oktob 1879 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |3 oktob - 26 oktob 1879 |- | rowspan="3" style="background:#0000ff" |'''15''' | rowspan="3" |[[Fichye:Salomon 200.jpg|alt=|centré|sans_cadre|169x169px]] | rowspan="3" |[[Lysius Salomon]] | rowspan="3" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |26 oktob - 18 novanm 1879 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1879|18 novanm 1879]] | rowspan="2" |18 novanm 1879 - 10 out 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1886|30 jen 1886]] |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Séïde Télémaque]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |10 out - 1 septanm 1888 |- | style="background:#00FFFF" | '''16''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an septanm 1888|1 septanm 1888]] |1 septanm - 16 oktob 1888 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''17''' | rowspan="2" |[[Fichye:Gen. Legitime.png|alt=|centré|sans_cadre|167x167px]] | rowspan="2" |[[François Denys Légitime]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |16 oktob - 18 desanm 1888 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1888|16 desanm 1888]] |18 desanm 1888 - 22 out 1889 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Monpoint Jeune]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |22 out - 17 oktob 1889 |- | style="background:#0000ff" |'''18''' |[[Fichye:Florvil.jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |[[Florvil Hyppolite]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1889|9 oktob 1889]] |17 oktob 1889 - 24 mas 1896 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" | '''19''' | rowspan="2" |[[Fichye:General Tiresias Sam.jpg|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] | rowspan="2" |[[Tirésias Simon Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |24 mas - {{1e}} avril 1896 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1896|31 mas 1896]] |{{1e}} avril 1896 - 13 me 1902 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Firmin-antenor.gif|alt=|centré|sans_cadre|130x130px]] |''[[Anténor Firmin]]'' |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |13 - 26 me 1902 |- | style="background:#00FFFF" | '''20''' |[[Fichye:Pierre Théoma Boisrond-Canal.jpg|alt=|centré|sans_cadre|206x206px]] |[[Pierre Théoma Boisrond-Canal]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1902|26 me 1902]] |13 me - 18 desanm 1902 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''21''' | rowspan="2" |[[Fichye:Picture of Pierre Nord Alexis (cropped 2).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Pierre Nord Alexis]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |18 - 23 desanm 1902 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an desanm 1902|21 desanm 1902]] |23 desanm 1902 - 2 desanm 1908 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Louis-Auguste Boisrond-Canal haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Louis-Auguste Boisrond-Canal]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |2 - 6 desanm 1908 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''22''' | rowspan="2" |[[Fichye:Presidentsimon.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] | rowspan="2" |[[François C. Antoine Simon|François Antoine Simon]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |6 - 20 desanm 1908 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1908|16 desanm 1908]] |20 desanm 1908 - 2 out 1911 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''23''' | rowspan="2" |[[Fichye:Cincinnatus Leconte.jpg|alt=|centré|sans_cadre|181x181px]] | rowspan="2" |[[Cincinnatus Leconte]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Intérim'' |2 - 14 out 1911 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1911|7 out 1911]] |14 out 1911 - 8 out 1912 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |8 - 9 out 1912 |- | style="background:#0000ff" |'''24''' |[[Fichye:Tancrede Auguste.jpg|alt=|centré|sans_cadre|178x178px]] |[[Tancrède Auguste]] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1912|9 out 1912]] |9 out 1912 - 2 me 1913 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:JN Leger.jpg|alt=|centré|sans_cadre|155x155px]] |[[Jacques Nicolas Léger|''Jacques-Nicolas Léger'']] |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |2 - 4 me 1913 |- | style="background:#00FFFF" |'''25''' |[[Fichye:Michel Oreste portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|174x174px]] |[[Michel Oreste]] |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1913|4 me 1913]] |4 me 1913 - 27 janvye 1914 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''26''' | rowspan="2" |[[Fichye:Oreste Zamor portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|127x127px]] | rowspan="2" |[[Oreste Zamor]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 janvye - 8 fevriye 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn fevriye 1914|2 fevriye 1914]] |8 fevriye - 29 oktob 1914 |- | rowspan="2" style="background:#00FFFF" |'''27''' | rowspan="2" |[[Fichye:Joseph Davilmar Theodore (1915, Manuel d’Histoire d’Haïti, Manioc).jpg|alt=|centré|sans_cadre|154x154px]] | rowspan="2" |[[Joseph Davilmar Théodore]] | rowspan="2" |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |29 oktob - 10 novanm 1914 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 1914|6 novanm 1914]] |10 novanm 1914 - 21 fevriye 1915 |- | rowspan="2" style="background:#0000ff" |'''28''' | rowspan="2" |[[Fichye:Vilbrun Guillaume Sam portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|173x173px]] | rowspan="2" |[[Jean Vilbrun Guillaume Sam]] | rowspan="2" |[[Pati Nasyonal|Pati nasyonal]] |''Enterimé'' |21 fevriye - 9 mas 1915 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn mas 1915|6 mas 1915]] |9 mas - 27 jiyè 1915 |- | style="background:#00FFFF" | - |[[Fichye:Edmond Polynice president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Edmond Polynice]]'' |[[Pati Liberal|Pati liberal]] |''Enterimé'' |27 jiyè - 12 out 1915 |- | style="background:#FFED99" |'''29''' |[[Fichye:Dartiguenave.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |[[Philippe Sudré Dartiguenave|Philippe Sudre Dartiguenave]] |[[Inyon Konstitisyonèl]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn out 1915|11 out 1915]] |12 out 1915 - 15 me 1922 |- | rowspan="2" style="background:#FFED99" |'''30''' | rowspan="2" |[[Fichye:Louis Borno.jpg|alt=|centré|sans_cadre|177x177px]] | rowspan="2" |[[Louis Borno]] | rowspan="2" |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1922|10 avril 1922]] | rowspan="2" |15 me 1922 - 15 me 1930 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1926|12 avril 1926]] |- | style="background:#FFED99" | '''31''' |[[Fichye:Louis Eugene Roy portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Louis Eugène Roy|Louis-Eugène Roy]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an avril 1930|20 avril 1930]] |15 me - 20 novanm 1930 |- | rowspan="2" style="background:#FFED99" |'''32''' | rowspan="2" |[[Fichye:Stenio Vincent portrait (2x3 cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|157x157px]] | rowspan="2" |[[Sténio Vincent]] | rowspan="2" |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an novanm 1930|18 novanm 1930]] | rowspan="2" |20 novanm 1930 - 15 me 1941 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1935|15 me 1935]] |- | style="background:#FFED99" |'''33''' |[[Fichye:Élie Lescot, 1883-1974 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[Élie Lescot]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1941|15 avril 1941]] |15 me 1941 - 11 janvye 1946 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |11 janvye - 16 out 1946 |- | style="background:#FFED99" |'''34''' |[[Fichye:Président Dumarsais Estimé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |[[Léon Dumarsais Estimé]] |[[Inyon Repibliken]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1946|16 out 1946]] |16 out 1946 - 10 me 1950 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Franck Lavaud portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|134x134px]] |''[[Franck Lavaud]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |10 me - 6 desanm 1950 |- | style="background:#a5c1df" |'''35''' |[[Fichye:Paul Magloire portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|168x168px]] |[[Paul Eugène Magloire]] |[[Mouvman nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1950|8 oktob 1950]] |6 desanm 1950 - 6 desanm 1956 |- | style="background:#FFED99" | - |[[Fichye:Joseph Nemours Pierre-Louis portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Joseph Nemours Pierre-Louis]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |6 desanm 1956 - 3 fevriye 1957 |- | style="background:#FFED99" | - |[[Fichye:Franck Sylvain portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] |''[[Franck Sylvain]]'' |[[Inyon Repibliken]] |''Enterimé'' |3 fevriye - 2 avril 1957 |- | style="background:#a5c1df" | - | [[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Léon Cantave]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |2 avril - 25 me 1957 |- | rowspan="2" style="background:#bb0000" |'''36''' | rowspan="2" |[[Fichye:Daniel Fignolé.jpg|alt=|centré|sans_cadre|147x147px]] | rowspan="2" |[[Daniel Fignolé]] | rowspan="2" |[[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Mouvman Travayè]] [[Mouvman Travayè ak Peyizan yo|Peyizan]] |''Enterimé'' |25 me - 3 jen 1957 |- |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn jen 1957|3 jen 1957]] |3 - 14 jen 1957 |- | style="background:#a5c1df" | - |[[Fichye:Antonio Thrasybule Kebreau portrait.jpg|alt=|centré|sans_cadre|184x184px]] |''[[Antonio Kébreau]]'' |[[Mouvman nasyonal]] |''Enterimé'' |14 jen - 22 oktob 1957 |- | rowspan="3" style="background:#24445c" |'''37''' | rowspan="3" |[[Fichye:François Duvalier close-up (cropped).png|alt=|centré|sans_cadre|161x161px]] | rowspan="3" |[[François Duvalier]] | rowspan="3" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1957|22 septanm 1957]] | rowspan="3" |22 oktob 1957 - 21 avril 1971 |- |[[Referandòm ayisyen an 1961|30 avril 1961]] |- |[[Referandòm ayisyen an 1964|14 jen 1964]] |- | rowspan="2" style="background:#24445c" |'''38''' | rowspan="2" |[[Fichye:Baby Doc (centrée).jpg|alt=|centré|sans_cadre|140x140px]] | rowspan="2" |[[Jean-Claude Duvalier]] | rowspan="2" |[[Pati Inite Nasyonal]] |[[Referandòm ayisyen an 1971|30 janvye 1971]] | rowspan="2" |21 avril 1971 - 7 fevriye 1986 |- |[[Referandòm ayisyen an 1985|22 jiyè 1985]] |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |7 fevriye 1986 - 7 fevriye 1988 |- | style="background:#0000ff" |'''39''' |[[Fichye:Picture of President Leslie Manigat.png|alt=|centré|sans_cadre|152x152px]] |[[Leslie Manigat]] |[[Manigatis (politik)]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|17 janvye 1988]] |7 fevriye - 20 jen 1988 |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Namphy 1986 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|119x119px]] |''[[Henri Namphy]]'' |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |20 jen - 17 septanm 1988 |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Prosper Avril in 2021.png|alt=|centré|sans_cadre|125x125px]] |''[[Prosper Avril]]'' |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |17 septanm 1988 - 10 mas 1990 |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Hérard Abraham 2005 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Hérard Abraham]]'' |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |10 - 13 mas 1990 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Ertha Pascal-Trouillot on January 7, 1991.png|alt=|centré|sans_cadre|121x121px]] |''[[Ertha Pascal-Trouillot]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |13 mas 1990 - 7 fevriye 1991 |- | style="background:#FED700" |'''40''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Lavalasis (politik)]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1990|16 desanm 1990]] |7 fevriye - 8 oktob 1991 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Joseph Nerette.png|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |''[[Joseph Nérette]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |8 oktob 1991 - 19 jen 1992 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Silver - replace this image male.svg|alt=|centré|105x105px]] |''[[Marc Bazin]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |19 jen 1992 - 15 jen 1993 |- | style="background:#FED700" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Lavalasis (politik)]] | - |15 jen 1993 - 12 me 1994 |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Emile Jonassaint.png|alt=|centré|sans_cadre|131x131px]] |''[[Émile Jonassaint]]'' |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |12 me - 12 oktob 1994 |- | style="background:#FED700" | - |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Lavalasis (politik)]] | - |12 oktob 1994 - 7 fevriye 1996 |- | style="background:#FED700" |'''41''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Lavalasis (politik)]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1995|17 desanm 1995]] |7 fevriye 1996 - 7 fevriye 2001 |- | style="background:#FED700" |'''42''' |[[Fichye:Jean-Bertrand Aristide 1993.png|alt=|centré|sans_cadre|124x124px]] |[[Jean-Bertrand Aristide]] |[[Lavalasis (politik)]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2000|26 novanm 2000]] |7 fevriye 2001 - 29 fevriye 2004 |- | style="background:#FED700" | - |[[Fichye:Boniface Alexandre.jpg|alt=|centré|sans_cadre|129x129px]] |''[[Boniface Alexandre]]'' |[[Lavalasis (politik)]] |''Enterimé'' |29 fevriye 2004 - 14 me 2006 |- | style="background:#FED700" |'''43''' |[[Fichye:René Préval president haiti.png|alt=|centré|sans_cadre|133x133px]] |[[René Préval]] |[[Lavalasis (politik)]] |[[Eleksyon jeneral ayisyèn an 2006|7 fevriye 2006]] |14 me 2006 - 14 me 2011 |- | style="background:#CC1E55" |'''44''' |[[Fichye:President Martelly (5765185331).jpg|alt=|centré|sans_cadre|142x142px]] |[[Michel Martelly]] |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2010-2011|20 mas 2011]] |14 me 2011 - 14 fevriye 2016 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Jocelerme Privert Cine Triomphe (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|141x141px]] |''[[Jocelerme Privert]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |14 fevriye 2016 - 7 fevriye 2017 |- | style="background:#CC1E55" |'''45''' |[[Fichye:Kelly Craft poses a photo with Haitian President Moise (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|143x143px]] |[[Jovenel Moïse]] |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |[[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn novanm 2016|20 novanm 2016]] |7 fevriye 2017 - 7 jiyè 2021 |- | style="background:#CC1E55" | - |[[Fichye:Claude Joseph, chancelier haïtien en 2020 (cropped 4x3).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |[[Claude Joseph (politisyen)|''Claude Joseph'']] |[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]] |''Enterimé'' |7 jiyè - 20 jiyè 2021 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Ariel Henry 2023.jpg|alt=|centré|sans_cadre|144x144px]] |''[[Ariel Henry]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |20 jiyè 2021 - 24 avril 2024 |- | style="background:#FED700" | - |[[Fichye:Edgard Leblanc Fils, President of the Haitian Transitional Presidential Council, speaking on Building on Progress to Restore Security in Haiti at New York City, USA on September 25, 2024 (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Edgard Leblanc Fils]]'' |[[Lavalasis (politik)]] |''Enterimé'' |25 avril - 7 oktob 2024 |- | style="background:#FED700" | - |[[Fichye:Leslie Voltaire (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|138x138px]] |''[[Leslie Voltaire]]'' |[[Lavalasis (politik)]] |''Enterimé'' |7 oktob 2024 - 7 mas 2025 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Secretary Rubio Meets with Haitian Transitional Presidential Council President (54412737238)(cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Fritz Alphonse Jean]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |7 mas - 7 out 2025 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:Laurent Saint-Cyr 2025.jpg|alt=|centré|sans_cadre|136x136px]] |''[[Laurent Saint-Cyr]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |7 out 2025 - 7 fevriye 2026 |- | style="background:#0000ff" | - |[[Fichye:2026 Alix Didier Fils-Aimé (cropped).jpg|alt=|centré|sans_cadre|137x137px]] |''[[Alix Didier Fils-Aimé]]'' |[[Manigatis (politik)]] |''Enterimé'' |Depi 7 fevriye 2026 |}<!--- ! colspan="11}}"| Not contesting |- style="background:#FF8080;" | bgcolor="}}"| | | {{Collapsible list | title = List | bullets = on | | [[File:Portrait placeholder.svg|50px]] | | |X |X |{{no}} | ---> ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Lis]] [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Prezidan Ayiti]] seyllxe9lbdel0u8z55im4ndl4zflz4 Philippe Auguste 0 17816 882456 882174 2026-07-07T16:02:59Z Raymond Trencavel 28592 882456 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''Philippe II''', ke yo te konnen sou non '''Auguste''' (Ogis), te setyèm wa (1180-1223) nan dinasti Kapetyen an epi premye moun ki te pote tit Wa [[Frans]] lan (Anvan li, tit la te Wa Fran yo). Se pandan rèy li ke [[Ovègn]], yon pwovens Oksitan ki te vasal Duché Aquitaine nan (Kay Plantagenet), te atache ak domèn wayal franse a (1213). Pandan tout rèy li, li te chache prann pwopriyete vasal li yo, patikilyèman pwopriyete Kay Plantagenet la, ki te tèlman pwisan ke li pa t menm respekte l kòm chèf li ankò. Chanjman paradig sa a te anonse fen sistèm feyodal la, e nan ka espesifik sa a, anpil moun konsidere ke Lafrans, kòm yon eta-nasyon modèn, te fèt anba rèy Filip Ogis. Se konsa rèy Filip Ogis la te esansyèl pou Lafrans. Non sèlman li te reyisi anekse, anplis Ovègn, anpil lòt tè ki te pou Kay Plantagenet la ([[Normandi]] an patikilye) pou pwofi pèsonèl li, men an menm tan, kèk nan baron franse li yo, avèk otorizasyon li, te kòmanse yon lagè pi lwen nan sid nan Oksitani an 1209, sou lòd Pap la, ki te vle mennen yon Kwazad kont erezi Kata a. Entèferans franse sa a, ki te apwouve pa Legliz la, te finalman mennen nan aneksasyon pi fò nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] pa [[Frans|Lafrans]]. {{moun |non=Philippe Auguste |foto= |tèks={{PAGENAME}} |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=[[Franse|franse]] |zèv=penti, la |nòt=Kèk nòt anlè {{PAGENAME}} }} [[Fichye:Conquistas de Felipe Augusto ca.svg|200px|thumb|right|Evolisyon teritoryal wayòm fran lan anba rèy Filip Ogis. An ble, domèn wayal la. An vèt: teritwa otonòm ki te pou vasal Wa Fran yo. An wouj: kay Plantagenet la. Filip Ogis te elaji domèn li anpil, li te anekse an patikilye Normandi (nan lwès la) ak Ovègne (nan sid la) sou do kay Plantagenet la: li te chanje tit li soti nan Wa Frans yo (chèf pèp Fran lan) pou l vin Wa Lafrans (kòm yon tit pwopriyetè teritwa "Lafrans", anbriyon eta-nasyon aktyèl la "Lafrans").]] == Byografi == * 21 out 1165: Nesans. * 1ye novanm 1179: Kouwònman kòm "Wa Fran yo" (''Francorum rex''). * 28 avril 1180: Maryaj ak Isabelle nan Hainaut. * 1190: Patisipasyon nan Twazyèm Kwazad la avèk [[Richard Cœur de Lion]]. * 1194-1199: Lit kont Richard Cœur de Lion ([[Kay Plantagenet]], Wa Angletè depi 1189). * 1199: Lanmò Richard Cœur de Lion. * 1199-1214: Gwo konkèt yo. 1199: Arthur I nan [[Bretany]] (Kay Plantagenet, neve Richard Cœur de Lion) rann omaj bay Philippe Auguste. 1202-1206: Konkèt [[Normandi]]. 1212-1213: Konkèt [[Ovègn]]. * 2 Jiyè 1214: Batay La Roche-aux-Moines. * 27 Jiyè 1214: Batay Bouvines, viktwa Philippe Auguste kont kowalisyon ki te dirije pa [[Prens Jan San Tè]] (Kay Plantagenet, Wa [[Angletè]] depi 1199), Otto de Brunswick (Anperè Sen Empi), Renaud de Dammartin (Kont de Boulogne), ak Ferrand Kont de Flandre. Apogeu rèy la. * 1215: Louis, pitit gason Philippe Auguste ak Isabelle nan Hainaut, te entèveni avèk lame wayal franse a nan Kwazad kont Kata yo nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]], pou sipòte vasal li Amaury VI de Montfort, pitit gason [[Simon de Montfort]] (ki te mouri nan syèj [[Toulouz]] an avril 1218), epi ki te reklame tit Kont Toulouz. * 1219: Louis te lanse dezyèm ekspedisyon li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] pou sipòte Amaury VI de Montfort. Franse yo te pran vil Marmande epi yo te masakre abitan li yo, men syèj Toulouz a te echwe, epi Louis te retounen an Frans. * 1221: Philippe Auguste te bay vasal li Hugh X de Lusignan lòd pou dirije yon lòt ekspedisyon nan Oksitani; li pa t reyisi, menm jan ak de ekspedisyon anvan yo ke Louis te dirije. * 14 Jiyè 1223: Lanmò Philippe Auguste (57 an). == Referans == {{DEFAULTSORT:Philippe Auguste}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Rwa]] [[Kategori:Wa]] azkd4gp2z37n9viu80a14z9gsm10bvm The Score (album) 0 58069 882461 812062 2026-07-08T01:41:19Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882461 wikitext text/x-wiki {{pou tradui|lang=angle}} {{Infobox Albòm <!-- See Wikipedia:WikiProject_Albòm --> | Non = The Score | Tip = stidyo | Atis = [[Fugees]] | Kouvè = [[Imaj:Fugees_score.jpg]] | Pibliye = [[13 fevriye]] 1996 | Anrejistre = 1995 | Jan = [[Alternatif hip hop]], [[reggae]], [[contemporary R&B|R&B]] | Longè = 73:32 | Labèl = [[Ruffhouse Records|Ruffhouse]], [[Columbia Records|Columbia]] | Prodiktè = Fugees, [[Jerry Duplessis|Jerry "Wonder" Duplessis]], [[Salaam Remi]], [[John Forté]], [[Diamond D]] | Reviews = * [[Allmusic]] {{Rating|5|5}} [http://www.allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&sql=10:oraqoawauijm link] * [[Robert Christgau]] (A) [http://www.robertchristgau.com/get_artist.php?name=Fugees link] * ''[[Entertainment Weekly]]'' (A) [http://www.ew.com/ew/article/0,,291360,00.html link] * ''[[Q (magazine)|Q]]'' {{Rating|4|5}} [http://www.tower.com/score-fugees-cd/wapi/106694370 link] * RapReviews (8.5/10) [http://www.rapreviews.com/archive/BTTL_thescore.html link] * ''[[Rolling Stone]]'' {{Rating|3|5}} [http://www.rollingstone.com/reviews/album/89599/the_score 1996] * ''Rolling Stone'' {{Rating|4.5|5}} [http://books.google.com/books?id=lRgtYCC6OUwC&pg=PA316&dq=Fugees+the+Score+review 2004] * ''[[Spin (magazine)|Spin]]'' (9/10) [http://www.tower.com/score-fugees-cd/wapi/106694370 link] * [[Sputnikmusic]] {{Rating|3.5|5}} [http://www.sputnikmusic.com/album.php?reviewid=1453 link] * [[Yahoo! Music]] (favorable) [http://ca.music.yahoo.com/read/review/12035557 link] | Denye albòm = ''[[Blunted on Reality]]''<br />(1994) | Albòm sa = '''''The Score'''''<br />(1996) | Prochen albòm = <!-- Albòm studio atik se pou'l genyen lòt albòm nan lòd kronoloji --> }} '''''The Score''''' se dezyèm albòm [[R&B]]/[[hip-hop]] pa [[The Fugees]], pibliye pou tou lemonn entye sou [[13 fevriye]] [[1996]], albòm vini aprè premye albòm ki sòti an 1994 ak ki rele ''[[Blunted on Reality]]''. Albòm nan te dispoze anpil aspè de [[hip hop altènatif]] on fòm mizik ki vini pou li domine sèn nan ane 1990 yo. Pami chanson ki nan albòm nan se [[ragga]] avèk [[soul mizik|soul]] enflyanse pa voka fanm na ki rele [[Lauryn Hill]] ak pawòl "consien" ki pale de pwoblèm sosyal nou wè chak nan Etazini ke te fè de "mizik gangsta" ki te gwo nan tan sa. Pwodiksyon te kontole an sitou pa memb Fugees yo avèk [[Jerry Duplessis|Jerry "Wonder" Duplessis]], ak tradisyonal prodicktsyon de [[Salaam Remi]], [[John Forté]], Shawn King, é [[Diamond D]]. Anpi te genyen rapè yo envite pou fè kèk trak nan albòm nan, yo se [[Outsidaz]]' kèk manm nan [[Rah Digga]], [[Young Zee]] avèk Pacewon ansi tou Omega, John Forté, ak Diamond D. Nan 2001, yo re lage albòm ankò yo re-rele li ''The Complete Score'', on Kolèksyon de orijinal albòm nan ansanm avèk ''Version Bootleg la'', yon konpilasyon ki sèvi a de bò [[bò-B]] ak kèk chanson yo pa te mete deyò deja. == Prezantasyon == Kritik albòm ''The Score'' la aplodi pou li. Yon kritik ki rele Steve Huey ki travay pou [[Allmusic]] di, "li balanse entèlijans é aksèsibilite avèk asirans fasil, e li nan yon klas pami albòm hip-hop sa yo plis rekonèt nan epok sa."<ref>[http://www.allmusic.com/album/r231543 allmusic ((( The Score > Prezentasyon )))<!-- Bot fèt tit la -->]</ref> Kritik sa avèk kèk lòt yo, kritike li de jan yo elektrifye albòm, de jan yo rape ansanm ak bon kimi e Konsyans sosyal, ke tout moun nan tout ka asosye avèk li. Nan pami chante yo ki ''standout'' nan albòm ''The Score'' se [[Roberta Flack]]'s "[[Killing Me Softly with His Song]]" ak [[Bob Marley]]'s ''[[No Woman, No Cry]]''. Chanson sa yo te pefòme ak updated liriks pa [[Wyclef Jean]] kom omaj pou [[Haiti]]'l lan zansêt nou yo, é lòt chante se prèke on solo pèfòmans pa [[Lauryn Hill]]. Lòt "hit singles" se "Ready Or Not" ak "Fu-Gee-La". Nan lane 1998, yo nonmen albòm nan youn nan 100 plis milye albòm rap yo ''[[The Source (magazin)|The Source]]''. Nan 2003, yo palnifye albòm lan, nan nimewo 477 nan ''[[Rolling Stone]]'' lis magazin la [[The 500 Greatest Albums of All Time|the 500 greatest albums of all time]]. Albòm te setifye 6X [[Music recording sales certification|Platinum]] sou [[3 oktòb]] [[1997]]. Albòm nan genyen twa bonis trak ajoute sou li: de rimix de "Fu-Gee-La" ak "Mista Mista", [[Wyclef Jean]] fè on ti trak solo la dan li. == Pwodiksyon == ''The Score'' te pwodui pa anpil prodiktè e de chak manm ki na gwoup Fugees lan[[Diamond D]], [[Salaam Remi]] ak [[Jerry 'Wonder' Duplessis]]. Paske tout trak yo base an [[chantiyon (mizik)|sampled]] [[melodi]], enstrimentasyon Live avèk [[DJ]] enkòpore yo an pakèt trak. Wyclef Jean jwe gita a nan "Family Business," an menm tou [[DJ Scribble]] [[scratches]] on "Manifest/Outro," e chanson an"[[Fu-Gee-La]] (Sly & Robbie Remix)" li entyèmen enstrimental. Tou jou, chantyon plis domina ak pwodiksyon nan albòm. "Fu-Gee-La" gen yon chantyon de pa [[Teena Marie]]"Ooh La La La,". "[[Ready or Not (Fugees song)|Ready or Not]]" egalman kontene yon chantyon --"Ready or Not (Here I Come)" pa [[The Delfonics]]. Nan albòm genyen vokal sa a plis nan albòm lan ke lòt. "Manifest/Outro" contains a sample from "Rock Dis Funky Joint" by [[Poor Righteous Teachers]], while the title track contains vocal samples from every track on the entire album. The wide array of samples and instrumentation on the Fugees' second album attributes to a diverse set of music. == Track listing == {|class="wikitable" border="1" |- ! # ! Tit ! Longè ! Pwodiktè ! Pèfòmè |- | 1 | "Red Intro" | 1:52 | | *Pèfòme pa [[DJ Red Alert]] & Ras Baraka |- | 2 | "How Many Mics" | 4:29 | [[Wyclef Jean]], [[Shawn King]], [[Lauryn Hill]], [[Pras]], [[Jerry Duplessis]] | *Intro & chorus: Wyclef Jean & Lauryn Hill *1st vès: Lauryn Hill *2nd vès: Wyclef Jean *3rd vès: Pras |- | 3 | "[[Ready or Not (The Fugees song)|Ready or Not]]" | 3:47 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Chorus: Lauryn Hill *1st vès: Wyclef Jean *2nd vès: Lauryn Hill *3rd vès: Pras |- | 4 | "Zealots" | 4:21 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Chorus & 1st vès: Wyclef Jean *2nd vès: Lauryn Hill *3rd vès: Wyclef Jean *katryèm vès:Pras |- | 5 | "The Beast" | 5:37 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Premye vès: Lauryn Hill *Sekond, Twoyzyèm & Cinkièm vès: Wyclef Jean *Fourth verse: Lauryn Hill *Sixth verse: Wyclef Jean *Seventh verse: Pras |- | 6 | "[[Fu-Gee-La]]" | 4:20 | [[Salaam Remi]] | *First verse: Wyclef Jean *Chorus & Second verse: Lauryn Hill *Third verse: Pras *Fourth verse: Wyclef Jean |- | 7 | "Family Business" | 5:44 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, John Forté, Pras, Jerry Duplessis | *First verse & Chorus: [[Omega]] *Second & Third verses: Wyclef Jean *Fourth & Fifth verses: Lauryn Hill *Sixth verse: [[John Forté]] *Outro: Wyclef Jean & Lauryn Hill |- | 8 | "[[Killing Me Softly]]" | 4:59 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Intro: Wyclef Jean & Lauryn Hill *Performed by Lauryn Hill |- | 9 | "The Score" | 5:02 | Diamond D, Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *First & Second verses: Wyclef Jean *Third verse: Pras *Fourth verse: Lauryn Hill *Fifth verse: [[Diamond D]] |- | 10 | "The Mask" | 4:51 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Chorus: Fugees *First verse: Wyclef Jean *Second verse: Lauryn Hill *Third verse: Pras |- | 11 | "Cowboys" | 5:24 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, John Forté, Pras, Jerry Duplessis | *Chorus: Wyclef Jean *First verse: Pacewon & Wyclef Jean *Second verse: Lauryn Hill & Rah Digga *Third verse: Pras & Young Zee *Fourth verse: John Forté |- | 12 | "[[No Woman, No Cry]]" | 4:33 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *Performed by Wyclef Jean |- | 13 | "Manifest/Outro" | 6:00 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | *First verse: Wyclef Jean *Second verse: Lauryn Hill *Third verse: Pras *Voice: DJ Red Alert |- | 14 | "Fu-Gee-La" (Refugee Camp remix) | 4:24 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | John Forté, Lauryn Hill, Pras, Wyclef Jean |- | 15 | "Fu-Gee-La" (Sly & Robbie remix) | 5:28 | Wyclef Jean, Lauryn Hill, Pras, Jerry Duplessis | John Forté, Lauryn Hill, Pras, Wyclef Jean, [[Akon]] |- | 16 | "Mista Mista" | 2:42 | Wyclef Jean | Wyclef Jean |- | 17 | "Fu-Gee-La" (Refugee Camp Global mix) (bonus track) | 4:20 | | |} ==Samples == The following lists songs and sounds [[music sampling|sampled]] on ''The Score''. ;" How Many Mics" :*"Twilight Time" by [[The Moody Blues]]; written by [[Ray Thomas]] ;"Ready or Not" :*"Boadicea" by [[Enya]]; written by [[Enya]] and [[Roma Ryan]] :*"Django" by [[Modern Jazz Quartet]]; written by [[John Lewis (pianist)|John Lewis]] :*"Ready or Not, Here I Come (Can't Hide from Love)" by [[The Delfonics]]; written by [[Thom Bell]] and [[The Delfonics|William Hart]] :*"God Made Me Funky" by [[The Headhunters]]; written by [[Mike Clark (musician)|Mike Clark]], [[Paul Jackson (bassist)|Paul Jackson]], [[Bennie Maupin]], [[Blackbyrd McKnight]] and [[Bill Summers (musician)|Bill Summers]] ;"Zealots" :*"[[I Only Have Eyes for You]]" by [[The Flamingos]]; written by [[Warren Dubin]] ;"Fu-Gee-La" : :*"[[Ooo La La La]]" by [[Teena Marie]]; written by [[Allen McGrier]] and [[Teena Marie]] :*"[[(If Loving You Is Wrong) I Don't Want to Be Right]]" by [[Ramsey Lewis]]; written by [[Homer Banks]], [[Carl Hampton]] and [[Raymond Jackson]] ;"Family Business" :*"Je Vais T'Aimer" by [[Michel Sardou]]; written by Michel Sardou, [[Jacques Revaux]] and Gilles Thibaut ;"Killing Me Softly With His Song" :*"Fool Yourself" by [[Little Feat]]; written by [[Fred Tackett]] :*"Memory Band" by [[Rotary Connection]]; written by [[Robert Rudolph]] and [[Charles Stephney]] :*"[[Killing Me Softly with His Song]]" by [[Roberta Flack]]; written by [[Charles Fox (composer)|Charles Fox]] and [[Norman Gimbel]] :*"The Day Begins" by [[The Moody Blues]]; written by Peter Knight ;"The Score" :*"Dove" by [[Cymande]]; written by [[Cymande]] :*"My Melody" by [[Eric B. & Rakim]]; written by [[Eric B. & Rakim]] :*"Planet Rock" by [[Afrika Bambaataa]]; written by [[R. Allen]], [[Arthur Baker (musician)|Arthur Baker]], [[J. Miller]], [[John Robie]], and [[Alonzo Williams]] :*Multiple songs on ''The Score'' such as "No Woman, No Cry" and "Ready or Not" ;"The Mask" :*"[[Nights in White Satin]]" by [[The Moody Blues]]; written by [[Justin Hayward]] ;"Cowboys" :*"Something 'Bout Love" by [[The Main Ingredient]]; written by [[Stevie Wonder]] ;"No Woman, No Cry" :*"[[No Woman, No Cry]]" by [[Bob Marley & The Wailers]]; written by [[Vincent Ford]] and [[Bob Marley]] ;"Manifest/Outro" :*"Rock Dis Funky Joint" by [[Poor Righteous Teachers]] ==Singles== {|class="wikitable" border="1" |- ! Single information |- | "'''[[Fu-Gee-La]]'''" *Released: [[January 9]], [[1996]] *B-side: "How Many Mics" |- | "'''[[Killing Me Softly with His Song]]'''" (Europe only release) *Released: [[June 10]], [[1996]] *B-side: "Cowboys", "Nappy Heads" (Remix) |- | "'''[[Ready or Not (Fugees song)|Ready or Not]]'''" *Released: [[September 2]], [[1996]] *B-side: "Cowboys" |- | "'''[[No Woman, No Cry]]'''" (Europe only release) *Released: [[November 1]], [[1996]] *B-side: "Don't Cry, Dry Your Eyes" |} ==Chart positions== ===Album=== {|class="wikitable" border="1" |- !rowspan="2"| Year !rowspan="2"| Album !colspan="3"| Chart positions |- ! [[Billboard 200]] ! Top R&B/Hip Hop Albums |- | 1996 | ''The Score'' | #1 | #1 |} ===Singles=== {|class="wikitable" border="1" |- !rowspan="2"| Year !rowspan="2"| Song !colspan="4"| Chart positions |- ! [[Billboard Hot 100]] ! [[Hot R&B/Hip-Hop Singles & Tracks]] ! [[Hot Dance Music/Maxi-Singles Sales]] ! [[Rhythmic Top 40]] |- | 1995 | "Fu-Gee-La" | #29 | #13 | #1 | #26 |- | 1996 | "Killing Me Softly With His Song" | #2 (Airplay) | #1 (Airplay) | - | #1 |- | 1996 | "Ready or Not" | #69 (Airplay) | #22 (Airplay) | - | #34 |} == Sètifikasyon == {|class="wikitable" border="1" |- !align="left"|Peyi !align="center"|Sètifikasyon !align="right"|Vant |- |align="left"|[[Otrich]] |align="center"|Platinum |align="right"|20,000<ref name="IFPI Austria">{{Cite web |url=http://www.ifpi.at/?section=goldplatin |title=IFPI Austria - Verband der Österreichischen Musikwirtschaft<!-- Bot generated title --> |access-date=2009-05-21 |archive-date=2008-12-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081216161149/http://www.ifpi.at/?section=goldplatin |dead-url=yes }}</ref> |- |align="left"|[[Kanada]] |align="center"|5x Platinum |align="right"|500,000<ref name="Canadian Recording Industry Association">{{Cite web |url=http://www.cria.ca/cert_db_search.php |title=Canadian Recording Industry Association (CRIA): Certification Results<!-- Bot generated title --> |access-date=2009-05-21 |archive-date=2016-01-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160111074458/http://www.cria.ca/cert_db_search.php |dead-url=yes }}</ref> |- |align="left"|[[Ewop]] |align="center"|5x Platinum |align="right"|5,000,000 [https://web.archive.org/web/20081011033815/http://www.ifpi.com/content/section_news/plat1998.html] |- |align="left"|[[Frans]] |align="center"|1x Diamond |align="right"|1,000,000<ref name="IFPI France">{{Cite web |url=http://www.disqueenfrance.com/certifications/album.asp?forme_certif=15&annee=12 |title=Musique sur Disque en France (SNEP) : Top 50, telechargement legal, droit d'auteur…<!-- Bot generated title --> |access-date=2009-05-21 |archive-date=2008-12-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20081212071731/http://www.disqueenfrance.com/certifications/album.asp?forme_certif=15&annee=12 |dead-url=yes }}</ref> |- |align="left"|[[Almay]] |align="center"|Platinum |align="right"|500,000<ref name="Gold/Platin-Datenbank">[http://www.musikindustrie.de/gold_platin_datenbank/?action=1&strSuche=The+Score Bundesverband Musikindustrie: Gold/Platin-Datenbank<!-- Bot generated title -->]</ref> |- |align="left"|UK |align="center"|4x Platinum |align="right"|1,200,000<ref name="BPI">[http://www.bpi.co.uk/ The Bpi<!-- Bot generated title -->]</ref> |- |align="left"|[[Etazini]] |align="center"|6x Platinum |align="right"|6,000,000<ref name="RIAA">[http://www.riaa.com/goldandplatinumdata.php?table=SEARCH RIAA<!-- Bot generated title -->]</ref> |} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20091124193303/http://www.acclaimedmusic.net/Current/A961.htm The Score] sou Acclaimed Music * [http://www.bbc.co.uk/music/reviews/zjrg Album Review] sou [[BBC Online|BBC Music]] {{DEFAULTSORT:Score, The}} figr2y5dguzvsf0umaxwk7f3gspj89x Charlemagne 0 66513 882453 882166 2026-07-07T16:01:46Z Raymond Trencavel 28592 882453 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Charlemagne |foto=Charlemagne_denier_Mayence_812_814.jpg |tèks= |fonksyon=rwa, anperè |domèn=politik |diplòm= |etid= |dat nesans=2 avril (?) 742, 747 ou 748 |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò=[[28 janvye]] [[814]] |lye lanmò=Aix-la-Chapelle |peyi lanmò= |nasyonalite= |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Charlemagne''', nan Laten ''Carolus Magnus'', oswa Charles Ier rele "Gran", fèt nan yon dat enkoni (pwobableman pandan ane 742, oswa 747 oswa 748, petèt nan 2 avril), te mouri 28 janvye 814 nan Aix-la-Chapelle ([[Almay]]), se yon wa nan Fran yo ak anperè. Li fè pati dinasti Karolengyen an. == Biyografi == Papa li te [[Pépin le Bref]] ak manman li te [[Bertrade de Laon]]. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Charlemagne}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Wa]] [[Kategori:Rwa]] [[Kategori:Anperè]] hhmvga1758gtgf2eqrr5rmlkfuzht5m Wikipedya:REJEBECSS-HAITI/BNH/Liste 4 67009 882439 882391 2026-07-07T15:02:52Z ListeriaBot 19489 Wikidata list updated [V2] 882439 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?linkcount ?item ?itemLabel WHERE { SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language "[AUTO_LANGUAGE],fr" } {?item wdt:P17 wd:Q790.} UNION {?item wdt:P131/wdt:P279* wd:Q790 .} UNION {?item wdt:P27 wd:Q790} ?item wikibase:sitelinks ?linkcount . OPTIONAL {?article schema:about ?item ; schema:isPartOf <https://ht.wikipedia.org/> .} FILTER (!BOUND(?article)) } ORDER BY DESC(?linkcount) LIMIT 200 |sort= |columns=NUMBER:numéro,P18:Image,label:Nom,P625:Géolocalisation,P131:Lieu |thumb=128 }} {| class='wikitable sortable' ! numéro ! Image ! Nom ! Géolocalisation ! Lieu |- | style='text-align:right'| 1 | [[Fichye:Sandy 2012-10-25 0320Z.png|center|128px]] | ''[[:d:Q264|Hurricane Sandy]]'' | | |- | style='text-align:right'| 2 | [[Fichye:MUTCD-MI I2-6 (Eastern Time Zone).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q941023|Eastern Time Zone]]'' | | |- | style='text-align:right'| 3 | | ''[[:d:Q273894|Piarists]]'' | | |- | style='text-align:right'| 4 | [[Fichye:Monkeypox By Country.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q112070734|2022–2023 mpox outbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 5 | [[Fichye:Map-Francophone World.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1003588|Francophonie]]'' | | |- | style='text-align:right'| 6 | [[Fichye:Windwardpassagemap.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q140265|Windward Passage]]'' | {{Coord|20|-74|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 7 | [[Fichye:John baptist de la salle 1.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q138579|Institute of the Brothers of the Christian Schools]]'' | {{Coord|41.899|12.423|display=inline}} | ''[[:d:Q498452|North Caribbean Coast Autonomous Region]]''<br/>''[[:d:Q1008456|Puerto Cabezas]]'' |- | style='text-align:right'| 8 | [[Fichye:Wilson Isidor in 2022.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q58484930|Wilson Isidor]]'' | | |- | style='text-align:right'| 9 | | ''[[:d:Q4131845|Ayisyen]]'' | | [[Ayiti]] |- | style='text-align:right'| 10 | | ''[[:d:Q594254|1973 CONCACAF Championship]]'' | {{Coord|18.5425|-72.3386|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 11 | [[Fichye:Maracanã, 5 de agosto de 2016- onde o Egito encontra o Haiti... -rio2016 (28778328632).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q20113758|Haiti at the 2016 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 12 | [[Fichye:RC Lens - FC Nantes (28-10-2023) - Duverne.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q26251605|Jean-Kévin Duverne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 13 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q107472171|Haiti at the 2022 Winter Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 14 | | ''[[:d:Q20986|ISO 3166-2:HT]]'' | | |- | style='text-align:right'| 15 | | ''[[:d:Q4435409|list of World Heritage Sites in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 16 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141217|Haiti at the 2012 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 17 | | ''[[:d:Q1256655|20th parallel north]]'' | {{Coord|20|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 18 | [[Fichye:FC Red Bull Salzburg gegen RSC Anderlecht (Testspiel 7. Juli 2017) 50.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q56011432|Hannes Delcroix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 19 | [[Fichye:Haiti at the opening ceremony of the 1928 Summer Olympics.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q147174|Haiti at the 1928 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 20 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q126284599|Haiti at the 2024 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 21 | | ''[[:d:Q3439047|War of Dominican Independence]]'' | | |- | style='text-align:right'| 22 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q144034|Haiti at the 1900 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 23 | | ''[[:d:Q2467445|Ligue Haïtienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 24 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q42914391|Haiti at the 2020 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 25 | [[Fichye:Jimmy "Barbecue" Cherizier 2024.png|center|128px]] | ''[[:d:Q101440369|Jimmy Chérizier]]'' | | |- | style='text-align:right'| 26 | [[Fichye:Bennedict Mathurin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q105013647|Bennedict Mathurin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 27 | [[Fichye:Vida y viajes de Cristobal Colón, 1851 Construcción de la fortaleza de La Navidad (3819531625).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1798978|La Navidad]]'' | {{Coord|19.690556|-72.015833|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 28 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2297885|Haiti at the 1924 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 29 | | ''[[:d:Q23772079|Yassin Fortuné]]'' | | |- | style='text-align:right'| 30 | | ''[[:d:Q108000394|Lenny Joseph]]'' | | |- | style='text-align:right'| 31 | | ''[[:d:Q114355328|Ruben Providence]]'' | | |- | style='text-align:right'| 32 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141075|Haiti at the 2008 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 33 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q143063|Haiti at the 2000 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 34 | | ''[[:d:Q1024083|1991 CONCACAF Women's Championship]]'' | | |- | style='text-align:right'| 35 | | ''[[:d:Q1254997|19th parallel north]]'' | {{Coord|19|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 36 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2194097|Haiti at the 1960 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 37 | | ''[[:d:Q72697581|Louicius Don Deedson]]'' | | |- | style='text-align:right'| 38 | | ''[[:d:Q100792937|Josué Casimir]]'' | | |- | style='text-align:right'| 39 | | ''[[:d:Q107426681|Martin Experiénce]]'' | | |- | style='text-align:right'| 40 | | ''[[:d:Q124392516|Dominique Simon]]'' | | |- | style='text-align:right'| 41 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q133756484|Haiti at the 2026 Winter Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 42 | | ''[[:d:Q139813358|Woodensky Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 43 | [[Fichye:Fafà Picault NE Revolution Inter Miami 7.9.25-032 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5429349|Fafà Picault]]'' | | |- | style='text-align:right'| 44 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1986870|Haiti at the 1988 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 45 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2291898|Haiti at the 1984 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 46 | | ''[[:d:Q21621771|Duke Lacroix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 47 | [[Fichye:Garven Metusala.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q107370468|Garven Metusala]]'' | | |- | style='text-align:right'| 48 | | ''[[:d:Q112623666|Alexandre Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 49 | | ''[[:d:Q136466749|Keeto Thermoncy]]'' | | |- | style='text-align:right'| 50 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q145152|Haiti at the 2004 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 51 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q150527|Haiti at the 1996 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 52 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q168379|Haiti at the 1972 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 53 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2489822|Haiti at the 1976 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 54 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2651878|Haiti at the 1932 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 55 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2666070|Haiti at the 1992 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 56 | [[Fichye:Cap-Haitien seen from Morne Jean Explosion.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q110106709|Cap-Haïtien fuel tanker explosion]]'' | {{Coord|19.751389|-72.205556|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 57 | [[Fichye:The part is devoted to the contest "Wiki loves folklore".jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q96622031|Wiki Loves Folklore]]'' | | |- | style='text-align:right'| 58 | [[Fichye:Michel Patrick Boisvert 2023 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q114735638|Michel Patrick Boisvert]]'' | | |- | style='text-align:right'| 59 | | ''[[:d:Q4124963|Armed Forces of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 60 | | ''[[:d:Q667038|United Nations Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 61 | [[Fichye:2019-07-17 SG Dynamo Dresden vs. Paris Saint-Germain by Sandro Halank–054 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69948832|Garissone Innocent]]'' | | |- | style='text-align:right'| 62 | | ''[[:d:Q111345092|Carl Sainté]]'' | | |- | style='text-align:right'| 63 | | ''[[:d:Q137145245|1974 FIFA World Cup qualification (CONCACAF)]]'' | | |- | style='text-align:right'| 64 | [[Fichye:Etang de Miragoane Haiti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3207215|Lake Miragoâne]]'' | {{Coord|18.403889|-73.049722|display=inline}} | [[Miragwàn (komin)|Miragwàn]] |- | style='text-align:right'| 65 | | ''[[:d:Q861844|André Corvington]]'' | | |- | style='text-align:right'| 66 | [[Fichye:Rafael Estrella Urena Great Grandfather.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q887837|Rafael Estrella Ureña]]'' | | |- | style='text-align:right'| 67 | [[Fichye:Order of Merit of the Republic of Haiti (Grade of Commander) - IMG 4985.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q112390|National Order of Honour and Merit]]'' | | |- | style='text-align:right'| 68 | | ''[[:d:Q1449569|Lee Holdridge]]'' | | |- | style='text-align:right'| 69 | | ''[[:d:Q1626302|LGBT rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 70 | | ''[[:d:Q1857436|2010–11 Haitian general election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 71 | [[Fichye:Trou Caïman.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2805779|Trou Caïman]]'' | {{Coord|18.642804|-72.146336|display=inline}} | [[Tomazo (komin)|Tomazo]] |- | style='text-align:right'| 72 | | ''[[:d:Q10530123|Max Hilaire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 73 | | ''[[:d:Q11821998|Polish Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 74 | [[Fichye:Lens - Evian (29-02-2016) 17.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q22280180|Dylan Saint-Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 75 | | ''[[:d:Q49004376|Leverton Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 76 | | ''[[:d:Q60677605|Benji Michel]]'' | | |- | style='text-align:right'| 77 | | ''[[:d:Q131478437|Category:2025 in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 78 | [[Fichye:Hotel Montana.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3121455|Hôtel Montana]]'' | {{Coord|18.527222|-72.297778|display=inline}} | [[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |- | style='text-align:right'| 79 | [[Fichye:Hotel Oloffson mars 2007.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q3365701|Hotel Oloffson]]'' | {{Coord|18.529444|-72.3375|display=inline}} | ''[[:d:Q47364624|Turgeau]]'' |- | style='text-align:right'| 80 | | ''[[:d:Q4116369|Islam in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 81 | | ''[[:d:Q2202375|Catholic Church in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 82 | [[Fichye:Danish Air Transport ATR-42-300.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q7641058|Sunrise Airways]]'' | | |- | style='text-align:right'| 83 | [[Fichye:Frantz Massenat - Lliga Catalana 2019 - by unnika.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q16228333|Frantz Massenat]]'' | | |- | style='text-align:right'| 84 | | ''[[:d:Q19702717|Jeppe Simonsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 85 | | ''[[:d:Q19883868|Constitution of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 86 | | ''[[:d:Q26225095|Caye Sable]]'' | {{Coord|18.7|-72.76667|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 87 | | ''[[:d:Q60853298|Arcahaie FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 88 | [[Fichye:Danielle Etienne .jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69803071|Danielle Etienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 89 | | ''[[:d:Q107122118|Carnejy Antoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 90 | [[Fichye:Grace 2021 track.png|center|128px]] | ''[[:d:Q108141536|Hurricane Grace]]'' | | |- | style='text-align:right'| 91 | | ''[[:d:Q110855814|Richardson Viano]]'' | | |- | style='text-align:right'| 92 | [[Fichye:Fabre-jeune.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q110984265|Jacques Fabre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 93 | | ''[[:d:Q111536396|Dany Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 94 | | ''[[:d:Q119952811|Jayro Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 95 | | ''[[:d:Q3094730|Racing FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 96 | | ''[[:d:Q3623880|La Gonâve Arrondissement]]'' | {{Coord|18.8322|-72.8658|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 97 | [[Fichye:UN Haiti - MINUSTAH HQ after 2010 earthquake.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q166484|Christopher Hotel]]'' | {{Coord|18.5391|-72.3121|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 98 | | ''[[:d:Q1432122|Front for the Advancement and Progress of Haïti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 99 | | ''[[:d:Q2581074|Coupe d'Haïti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 100 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q5639707|Haiti at the Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 101 | [[Fichye:Cathedral of Cap-Haitien.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q11737318|Our Lady of the Assumption Cathedral, Cap-Haïtien]]'' | {{Coord|19.761|-72.2007|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 102 | [[Fichye:Kenny Chery.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q26709113|Kenny Chery]]'' | | |- | style='text-align:right'| 103 | | ''[[:d:Q47571408|Nadine Magloire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 104 | [[Fichye:Shan Borgelin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q62078453|Shanyder Borgelin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 105 | | ''[[:d:Q2890742|bataille du cap français]]'' | {{Coord|19.76|-72.2|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 106 | [[Fichye:Route Nationale ^3, Lejene, Haiti - panoramio (7).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3043219|deforestation in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 107 | | ''[[:d:Q3297666|Massif des Montagnes Noires]]'' | {{Coord|19.0833|-72.25|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 108 | | ''[[:d:Q3504239|Haitian Vodoun Culture Language]]'' | | |- | style='text-align:right'| 109 | | ''[[:d:Q3589794|Haiti national under-17 football team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 110 | | ''[[:d:Q3873766|Ekip baskètbòl Ayiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 111 | [[Fichye:St. Alexander Nevsky Cathedral - Howell, New Jersey 02.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q4126487|Russian Orthodox Eparchy of Eastern America and New York]]'' | | |- | style='text-align:right'| 112 | [[Fichye:Michelle Obama and Jill Biden in Haiti 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5361449|Elisabeth Delatour Préval]]'' | | |- | style='text-align:right'| 113 | [[Fichye:Citadelle Laferrière terrace 2.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2305026|Ramiers]]'' | {{Coord|19.5736|-72.2442|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 114 | | ''[[:d:Q5715358|Henri Caesar]]'' | | |- | style='text-align:right'| 115 | | ''[[:d:Q6771722|Marlena Wesh]]'' | | |- | style='text-align:right'| 116 | | ''[[:d:Q19881628|2015–16 Haitian parliamentary election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 117 | | ''[[:d:Q26226528|Ilet a Brouee]]'' | {{Coord|18.128333|-73.590556|display=inline}} | [[Sid (depatman)|Sid]] |- | style='text-align:right'| 118 | | ''[[:d:Q26837183|Mulern Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 119 | [[Fichye:Bocchit Edmond - 2018 (31046028358) (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q56651422|Bocchit Edmond]]'' | | |- | style='text-align:right'| 120 | [[Fichye:Chelsea Surpris.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q83906425|Chelsea Surpris]]'' | | |- | style='text-align:right'| 121 | | ''[[:d:Q106205592|Lise-Marie Dejean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 122 | | ''[[:d:Q107476272|Sabiana Anestor]]'' | | |- | style='text-align:right'| 123 | | ''[[:d:Q113003310|Haiti at the 2022 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 124 | | ''[[:d:Q121461135|Haiti at the 2023 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 125 | | ''[[:d:Q124742130|2024 Haitian jailbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 126 | | ''[[:d:Q134383521|Téo James Michel]]'' | | |- | style='text-align:right'| 127 | | ''[[:d:Q137183516|Haiti at the 2026 Winter Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 128 | | ''[[:d:Q4883|Ron Howard]]'' | | |- | style='text-align:right'| 129 | [[Fichye:Bassin Bleu, Haiti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2887443|Bassin Bleu]]'' | {{Coord|18.234167|-72.588056|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 130 | | ''[[:d:Q3163953|Janbatis Chavàn]]'' | | |- | style='text-align:right'| 131 | [[Fichye:Daniele Battaglia.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3701868|Daniele Battaglia]]'' | | |- | style='text-align:right'| 132 | [[Fichye:Tropical Storm Matthew Sept 24 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4353265|Tropical Storm Matthew]]'' | | |- | style='text-align:right'| 133 | | ''[[:d:Q110664|Léonard Pétion Laroche]]'' | | |- | style='text-align:right'| 134 | [[Fichye:Hispaniolanpineforest.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q287885|Hispaniolan pine forests]]'' | {{Coord|18.33|-71.78|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 135 | | ''[[:d:Q655961|United Nations Transition Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 136 | | ''[[:d:Q1060772|list of Roman Catholic dioceses in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 137 | | ''[[:d:Q1353457|Haiti at the 2012 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 138 | | ''[[:d:Q1531692|Raboteau Massacre]]'' | {{Coord|19.45|-72.683333|display=inline}} | [[Gonayiv (awondisman)|Gonayiv]] |- | style='text-align:right'| 139 | | ''[[:d:Q1569605|Haiti Davis Cup team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 140 | | ''[[:d:Q2069340|rail transport in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 141 | | ''[[:d:Q2299927|Haiti at the 2008 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 142 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2497054|Haiti at the 2010 Summer Youth Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 143 | | ''[[:d:Q5856947|Fe y Alegría]]'' | | |- | style='text-align:right'| 144 | [[Fichye:EL SAIEH Issa 00.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5922934|Issa El-Saieh]]'' | | |- | style='text-align:right'| 145 | | ''[[:d:Q5938282|human rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 146 | | ''[[:d:Q6726315|Madame Max Adolphe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 147 | | ''[[:d:Q7136383|Parc St. Victor]]'' | {{Coord|19.753611|-72.2075|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 148 | | ''[[:d:Q16587373|National Unity Party]]'' | | |- | style='text-align:right'| 149 | [[Fichye:Cathédrale Jérémie Haïti.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q17608165|St. Louis King of France Cathedral]]'' | {{Coord|18.6447|-74.1146|display=inline}} | [[Jeremi (komin)|Jeremi]] |- | style='text-align:right'| 150 | | ''[[:d:Q19895065|French Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 151 | | ''[[:d:Q24744408|2016–17 Haitian Senate election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 152 | | ''[[:d:Q26704937|Frantz Dorsainvil]]'' | | |- | style='text-align:right'| 153 | | ''[[:d:Q28086332|Ashkanov Apollon]]'' | | |- | style='text-align:right'| 154 | | ''[[:d:Q28823593|Anne Marie Coriolan]]'' | | |- | style='text-align:right'| 155 | | ''[[:d:Q28941174|FC Juventus des Cayes]]'' | | |- | style='text-align:right'| 156 | | ''[[:d:Q30074499|Axel Louissaint]]'' | | |- | style='text-align:right'| 157 | | ''[[:d:Q34383826|Haiti at the 2017 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 158 | | ''[[:d:Q51120334|Myrlande Constant]]'' | | |- | style='text-align:right'| 159 | | ''[[:d:Q57037767|Ángel Orelién]]'' | | |- | style='text-align:right'| 160 | | ''[[:d:Q62653313|Ronaldo Damus]]'' | | |- | style='text-align:right'| 161 | | ''[[:d:Q68166407|Haiti at the 2019 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 162 | | ''[[:d:Q70531330|Mikerline Saint-Félix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 163 | | ''[[:d:Q83880803|Roseline Éloissaint]]'' | | |- | style='text-align:right'| 164 | | ''[[:d:Q83887546|Kethna Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 165 | [[Fichye:82 Stevenson Savart 0211.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q132831156|Stevenson Savart]]'' | | |- | style='text-align:right'| 166 | [[Fichye:Aleksandr Guboglo CF Montreal NYCFC 6.28.25-016 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q132862176|Aleksandr Guboglo]]'' | | |- | style='text-align:right'| 167 | [[Fichye:Lecture-scenique-iphigenie jr-lemoine.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3169917|Jean-René Lemoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 168 | | ''[[:d:Q3208335|Montagne Terrible]]'' | {{Coord|18.8897|-72.4008|display=inline}}<br/>{{Coord|18.88972|-72.40028|display=inline}} | [[Sen Mak (awondisman)|Sen Mak]] |- | style='text-align:right'| 169 | | ''[[:d:Q3316510|Miss Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 170 | | ''[[:d:Q3366461|Fusion of Haitian Social Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 171 | | ''[[:d:Q3419888|Rally of Progressive National Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 172 | | ''[[:d:Q3485996|Siege of Port-au-Prince]]'' | {{Coord|18.5425|-72.338611|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 173 | | ''[[:d:Q3532552|Tortug' Air]]'' | | |- | style='text-align:right'| 174 | | ''[[:d:Q3589796|équipe d'Haïti de volley-ball féminin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 175 | [[Fichye:Alix Pasquet.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4727515|Alix Pasquet]]'' | | |- | style='text-align:right'| 176 | [[Fichye:American University of the Caribbean (Haiti).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4745323|American University of the Caribbean, Haiti]]'' | {{Coord|18.2134|-73.7547|display=inline}} | [[Okay (komin)|Okay]] |- | style='text-align:right'| 177 | | ''[[:d:Q4895878|Bertrand Madsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 178 | | ''[[:d:Q5354703|elections in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 179 | | ''[[:d:Q766764|Dieudonné LaMothe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 180 | | ''[[:d:Q1089416|Andre Pascal]]'' | | |- | style='text-align:right'| 181 | | ''[[:d:Q1149808|Brother Voodoo]]'' | | |- | style='text-align:right'| 182 | | ''[[:d:Q1654386|Inivèsite Notre Dame Ayiti]]'' | {{Coord|18.528689|-72.335342|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 183 | [[Fichye:Les Trois-Rivières en Haïti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1952095|Les Trois Rivières]]'' | {{Coord|19.95|-72.866667|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 184 | | ''[[:d:Q2036275|Osvaldo Jeanty]]'' | | |- | style='text-align:right'| 185 | [[Fichye:Olympic Athlete.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2425878|Ginou Etienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 186 | | ''[[:d:Q5639691|Haiti Billie Jean King Cup team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 187 | | ''[[:d:Q5639745|1987 Haitian general election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 188 | | ''[[:d:Q6904034|Montagnes du Cibao]]'' | {{Coord|18.216667|-71.966667|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 189 | | ''[[:d:Q7279930|Rada loa]]'' | | |- | style='text-align:right'| 190 | | ''[[:d:Q7308615|Reginald Boulos]]'' | | |- | style='text-align:right'| 191 | | ''[[:d:Q7935364|visa policy of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 192 | [[Fichye:Pierre Desir 2014 Browns Training Camp.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q16241343|Pierre Desir]]'' | | |} {{Wikidata list end}} i7yxrbqi4hfld1e3mdn0y4wvvxa2fbz Vincent Cassel 0 69265 882444 730547 2026-07-07T15:39:26Z Raymond Trencavel 28592 882444 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Vincent Cassel |foto=Vincent_Cassel_Cannes_2018.jpg |tèks=Vincent Cassel nan Festival de Cannes 2018. |fonksyon=Aktè, reyalizatè, pwodiktè |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[23 novanm]] [[1966]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Vincent Crochon''', rele '''Vincent Cassel''', ki fèt [[23 novanm]] [[1966]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == '''Vincent Cassel''' gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] (Gard, [[Languedoc]]) nan men papa l [[Jean-Pierre Cassel]], epi orijin Kos nan men manman l (fanmi ki soti nan vilaj [[Vezzani]]). == Zèv li yo== === Tankou aktè === ==== sinema ==== ===== Fim ===== * [[1988]] : ''[[Les cigognes n'en font qu'à leur tête]]'' de [[Didier Kaminka]] : Pierre * [[1991]] : ''[[Les Clés du paradis]]'' de [[Philippe de Broca]] : le garçon de café * [[1992]] : ''[[Métisse (fim)|Métisse]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max * [[1994]] : ''[[Ainsi soient-elles (fim)|Ainsi soient-elles]]'' de [[Lisa Alessandrin]] ak [[Patrick Alessandrin]] : Éric * [[1994]] : ''[[Jefferson à Paris]]'' (''Jefferson in Paris'') de [[James Ivory]] : Camille Desmoulins * [[1994]] : ''[[Adultère (mode d'emploi)]]'' de [[Christine Pascal]] : Bruno Corteggiani * [[1995]] : ''[[La Haine]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : VinZ * [[1996]] : ''[[L'Appartement]]'' de [[Gilles Mimouni]] : Max * [[1996]] : ''[[L'Élève]]'' d'[[Olivier Schatzky]] : Julien * [[1997]] : ''[[Embrasse-moi Pasqualino !]]'' de [[Carmine Amoroso]] : Pasquale * [[1997]] : ''[[Dobermann (fim)|Dobermann]]'' de [[Jan Kounen]] : Yann Le Pentrec alias « Dobermann » * [[1997]] : ''[[Le Plaisir (et ses petits tracas)]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] : Michael * [[1998]] : ''[[Elizabeth (fim)|Elizabeth]]'' de [[Shekhar Kapur]] : Duc d'Anjou * [[1999]] : ''[[Méditerranées]]'' de [[Philippe Bérenger]] : Pitou * [[1999]] : ''[[Jeanne d'Arc (fim, 1999)|Jeanne d'Arc]]'' de [[Luc Besson]] : Gilles de Rais * [[1999]] : ''[[Hôtel Paradiso, une maison sérieuse]]'' d'[[Adrian Edmondson]] : Gino Bolognese * [[1999]] : ''[[Nadia (fim)|Nadia]]'' (''Birthday Girl'') de [[Jez Butterworth]] : Alexei * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (film)|Les Rivières pourpres]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max Kerkérian * [[2001]] : ''[[Le Pacte des loups]]'' de [[Christophe Gans]] : Jean-François de Morangias * [[2001]] : ''[[Sur mes lèvres]]'' de [[Jacques Audiard]] : Paul Angeli * [[2002]] : ''[[Irréversible (fim)|Irréversible]]'' de [[Gaspar Noé]] : Marcus * [[2003]] : ''[[The Reckoning (fim, 2003)|The Reckoning]]'' de [[Paul McGuigan (cinéaste)|Paul McGuigan]] : Lord de Guise * [[2004]] : ''[[Blueberry, l'expérience secrète]]'' de [[Jan Kounen]] : Mike Blueberry * [[2004]] : ''[[Agents secrets]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] : le capitaine Georges Brisseau * [[2004]] : ''[[Ocean's Twelve]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit"' * [[2005]] : ''[[Dérapage (fim)|Dérapage]]'' (''Derailed'') de [[Mikael Håfström]] : Philippe Laroche * [[2006]] : ''[[Sheitan (fim)|Sheitan]]'' de [[Kim Chapiron]] : Joseph * [[2007]] : ''[[Ocean's Thirteen]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit" * [[2007]] : ''[[Sa Majesté Minor]]'' de [[Jean-Jacques Annaud]] : Satyre * [[2007]] : ''[[Les Promesses de l'ombre]]'' (''Eastern promises'') de [[David Cronenberg]] : Kirill * [[2008]] : ''[[L'Instinct de mort (fim)|L'Instinct de mort]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2008]] : ''[[L'Ennemi public n° 1 (fim, 2008)|L'Ennemi public numéro 1]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2009]] : ''[[À Deriva]]'' d'[[Heitor Dhalia]] : Mathias * [[2010]] : ''[[Notre jour viendra]]'' de [[Romain Gavras]] : Patrick * [[2010]] : ''[[Black Swan (fim)|Black Swan]]'' de [[Darren Aronofsky]] : Thomas Leroy * [[2011]] : ''[[Le Moine (fim, 2011)|Le Moine]]'' de [[Dominik Moll]] : Capucin Ambrosio * [[2011]] : ''[[A Dangerous Method]]'' de [[David Cronenberg]] : Otto Gross * [[2013]] : ''[[Trance (fim, 2013)|Trance]]'' de [[Danny Boyle]] : Franck * [[2014]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 2014)|La Belle et la Bête]]'' de [[Christophe Gans]] : La Bête * [[2014]] : {{lang|en|''[[Rio, I Love You]]''}}, segment « A Musa » de [[Fernando Meirelles]] : * [[2015]] : ''[[Partisan (fim)|Partisan]]'' de [[Ariel Kleiman]] : Gregori * [[2015]] : ''[[Enfant 44 (fim)|Enfant 44]]'' de [[Daniel Espinosa]] : Major Kuzmin * [[2015]] : ''[[Un moment d'égarement (fim, 2015)|Un moment d'égarement]]'' de [[Jean-François Richet]] : Laurent * [[2015]] : ''[[Il racconto dei racconti|Tale of Tales]]'' de [[Matteo Garrone]] : Roi de Strongcliff * [[2015]] : ''[[Mon roi]]'' de [[Maïwenn]] : Georgio * [[2016]] : ''[[Jason Bourne (fim)|Jason Bourne]]'' de [[Paul Greengrass]] : L'atout de la [[CIA]] * [[2016]] : ''[[Juste la fin du monde (fim)|Juste la Fin du Monde]]'' de [[Xavier Dolan]] : Antoine * [[2017]] : ''[[Gauguin - Voyage de Tahiti]]'' d'[[Edouard Deluc]] : [[Paul Gauguin]] * [[2017]] : ''[[O Filme da Minha Vida]]'' de [[Selton Mello]] : Nicolas Terranova * [[2018]] : ''[[Fleuve noir (fim)|Fleuve noir]]'' d'[[Érick Zonca|Erick Zonca]] : François Visconto * [[2018]] : ''[[O Grande Circo Místico]]'' de [[Carlos Diegues]] : Jean-Paul * [[2018]] : ''[[Le Monde est à toi]]'' de [[Romain Gavras]] : Henri * [[2018]] : ''[[L'Empereur de Paris]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Eugène-François Vidocq]] * [[2018]] : ''[[Underwater (fim)|Underwater]]'' de [[William Eubank]] * [[2018]] : ''[[Default (fim)|Default]]'' de [[Choi Kook-hee]] : Michel Camdessus ===== Kout fim ===== * [[1992]] : ''[[Un dimanche sans ailes]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Putain de porte]]'' de [[Delphine Quentin]] ak [[Jean-Claude Barny]] * [[1994]] : ''[[Tina et le revolver]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Elle voulait faire quelque chose]]'' de [[Dodine Herry-Grimaldi]] * [[1995]] : ''[[Valse nocturne]]'' de [[Christopher Barry]] * [[1998]] : ''[[Compromis (fim)|Compromis]]'' de [[Sébastien Sort]] * [[1999]] : ''[[Dear Father]]'' de [[Olivier Megaton]] * [[1998]] : ''[[Article premier]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 2 : La barbichette]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 3 : Le Chat de la Grand-mère d'Abdelkrim]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2015]] : ''[[Violence en réunion]]'' de [[Karim Boukercha]]<ref>{{cite web |title="Violence en réunion" par Karim Boukercha, avèk Vincent Cassel - Clique.tv |website=Clique.tv |date=2016-09-05 |url=http://www.clique.tv/court-metrage-violence-reunion-karim-boukercha-vincent-cassel/ |access-date=2016-10-10}}</ref> ==== Televizyon ==== ===== Seri televizyon ===== * [[1988]] : ''[[La Belle Anglaise]]'' de [[Jacques Besnard]] (seri tv) : ... * [[1992]] : ''[[Warburg, le banquier des princes]]'' (''Warburg : A man of influence'') de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] (seri) : ... * [[1994]] : ''[[3000 scénarios contre un virus]]'' : ''[[La Teuf d’enfer]]'' de [[Patrice Cazes]] (Segment La teuf d'enfer). * [[1994]] : ''[[Le juge est une femme]]'' de [[Claude Grinberg]] (seri) : Corsini. * [[1995]] : ''[[C'est mon histoire]]'' : ''[[Soif d'en sortir]]'' de [[Pierre Joassin]]. * [[1995]] : ''[[Aventure dans le Grand Nord(seri)|Aventure dans le Grand Nord]]'' de [[Gilles Carle]] : Pastamoo * [[2007]] : ''[[Lascars (fim)|Lascars]]'' de [[Roch Lener]], [[Philippe Gompel]] ak [[Noel Kaufmann]] : Vwa Gafè. * [[2011]] : ''[[Platane (seri)|Platane]]'', d'[[Eric Judor]] (seri) : lui-même (saison 1, épisode 8 : ''La fois où il a changé de carte de visite'') * [[2011]] : ''[[Belmondo, itinéraire...]]'' de [[Vincent Perrot]] ak [[Jeff Domenech]] : témoignage ===== Fim televizyon ===== * [[1991]] : ''[[Les Dessous de la passion]]'' de [[Jean Marbœuf]] : fotograf Christopher * [[1992]] : ''[[Amour et chocolat]]'' de [[Josée Dayan]] : Dédé. * [[1993]] : ''[[Dose mortelle]]'', de [[Joyce Buñuel]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0001993/ Vincent Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè sinema]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1966]] 60afnqeq8o9wzfck4x3mfdzmmzffd77 882445 882444 2026-07-07T15:40:13Z Raymond Trencavel 28592 882445 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Vincent Cassel |foto=Vincent_Cassel_Cannes_2018.jpg |tèks=Vincent Cassel nan Festival de Cannes 2018. |fonksyon=Aktè, reyalizatè, pwodiktè |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[23 novanm]] [[1966]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Vincent Crochon''', rele '''Vincent Cassel''', ki fèt [[23 novanm]] [[1966]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == '''Vincent Cassel''' gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] (Gard, [[Languedoc|Langedòk]]) nan men papa l [[Jean-Pierre Cassel]], epi orijin Kos nan men manman l (fanmi ki soti nan vilaj [[Vezzani]]). == Zèv li yo== === Tankou aktè === ==== sinema ==== ===== Fim ===== * [[1988]] : ''[[Les cigognes n'en font qu'à leur tête]]'' de [[Didier Kaminka]] : Pierre * [[1991]] : ''[[Les Clés du paradis]]'' de [[Philippe de Broca]] : le garçon de café * [[1992]] : ''[[Métisse (fim)|Métisse]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max * [[1994]] : ''[[Ainsi soient-elles (fim)|Ainsi soient-elles]]'' de [[Lisa Alessandrin]] ak [[Patrick Alessandrin]] : Éric * [[1994]] : ''[[Jefferson à Paris]]'' (''Jefferson in Paris'') de [[James Ivory]] : Camille Desmoulins * [[1994]] : ''[[Adultère (mode d'emploi)]]'' de [[Christine Pascal]] : Bruno Corteggiani * [[1995]] : ''[[La Haine]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : VinZ * [[1996]] : ''[[L'Appartement]]'' de [[Gilles Mimouni]] : Max * [[1996]] : ''[[L'Élève]]'' d'[[Olivier Schatzky]] : Julien * [[1997]] : ''[[Embrasse-moi Pasqualino !]]'' de [[Carmine Amoroso]] : Pasquale * [[1997]] : ''[[Dobermann (fim)|Dobermann]]'' de [[Jan Kounen]] : Yann Le Pentrec alias « Dobermann » * [[1997]] : ''[[Le Plaisir (et ses petits tracas)]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] : Michael * [[1998]] : ''[[Elizabeth (fim)|Elizabeth]]'' de [[Shekhar Kapur]] : Duc d'Anjou * [[1999]] : ''[[Méditerranées]]'' de [[Philippe Bérenger]] : Pitou * [[1999]] : ''[[Jeanne d'Arc (fim, 1999)|Jeanne d'Arc]]'' de [[Luc Besson]] : Gilles de Rais * [[1999]] : ''[[Hôtel Paradiso, une maison sérieuse]]'' d'[[Adrian Edmondson]] : Gino Bolognese * [[1999]] : ''[[Nadia (fim)|Nadia]]'' (''Birthday Girl'') de [[Jez Butterworth]] : Alexei * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (film)|Les Rivières pourpres]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max Kerkérian * [[2001]] : ''[[Le Pacte des loups]]'' de [[Christophe Gans]] : Jean-François de Morangias * [[2001]] : ''[[Sur mes lèvres]]'' de [[Jacques Audiard]] : Paul Angeli * [[2002]] : ''[[Irréversible (fim)|Irréversible]]'' de [[Gaspar Noé]] : Marcus * [[2003]] : ''[[The Reckoning (fim, 2003)|The Reckoning]]'' de [[Paul McGuigan (cinéaste)|Paul McGuigan]] : Lord de Guise * [[2004]] : ''[[Blueberry, l'expérience secrète]]'' de [[Jan Kounen]] : Mike Blueberry * [[2004]] : ''[[Agents secrets]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] : le capitaine Georges Brisseau * [[2004]] : ''[[Ocean's Twelve]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit"' * [[2005]] : ''[[Dérapage (fim)|Dérapage]]'' (''Derailed'') de [[Mikael Håfström]] : Philippe Laroche * [[2006]] : ''[[Sheitan (fim)|Sheitan]]'' de [[Kim Chapiron]] : Joseph * [[2007]] : ''[[Ocean's Thirteen]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit" * [[2007]] : ''[[Sa Majesté Minor]]'' de [[Jean-Jacques Annaud]] : Satyre * [[2007]] : ''[[Les Promesses de l'ombre]]'' (''Eastern promises'') de [[David Cronenberg]] : Kirill * [[2008]] : ''[[L'Instinct de mort (fim)|L'Instinct de mort]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2008]] : ''[[L'Ennemi public n° 1 (fim, 2008)|L'Ennemi public numéro 1]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2009]] : ''[[À Deriva]]'' d'[[Heitor Dhalia]] : Mathias * [[2010]] : ''[[Notre jour viendra]]'' de [[Romain Gavras]] : Patrick * [[2010]] : ''[[Black Swan (fim)|Black Swan]]'' de [[Darren Aronofsky]] : Thomas Leroy * [[2011]] : ''[[Le Moine (fim, 2011)|Le Moine]]'' de [[Dominik Moll]] : Capucin Ambrosio * [[2011]] : ''[[A Dangerous Method]]'' de [[David Cronenberg]] : Otto Gross * [[2013]] : ''[[Trance (fim, 2013)|Trance]]'' de [[Danny Boyle]] : Franck * [[2014]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 2014)|La Belle et la Bête]]'' de [[Christophe Gans]] : La Bête * [[2014]] : {{lang|en|''[[Rio, I Love You]]''}}, segment « A Musa » de [[Fernando Meirelles]] : * [[2015]] : ''[[Partisan (fim)|Partisan]]'' de [[Ariel Kleiman]] : Gregori * [[2015]] : ''[[Enfant 44 (fim)|Enfant 44]]'' de [[Daniel Espinosa]] : Major Kuzmin * [[2015]] : ''[[Un moment d'égarement (fim, 2015)|Un moment d'égarement]]'' de [[Jean-François Richet]] : Laurent * [[2015]] : ''[[Il racconto dei racconti|Tale of Tales]]'' de [[Matteo Garrone]] : Roi de Strongcliff * [[2015]] : ''[[Mon roi]]'' de [[Maïwenn]] : Georgio * [[2016]] : ''[[Jason Bourne (fim)|Jason Bourne]]'' de [[Paul Greengrass]] : L'atout de la [[CIA]] * [[2016]] : ''[[Juste la fin du monde (fim)|Juste la Fin du Monde]]'' de [[Xavier Dolan]] : Antoine * [[2017]] : ''[[Gauguin - Voyage de Tahiti]]'' d'[[Edouard Deluc]] : [[Paul Gauguin]] * [[2017]] : ''[[O Filme da Minha Vida]]'' de [[Selton Mello]] : Nicolas Terranova * [[2018]] : ''[[Fleuve noir (fim)|Fleuve noir]]'' d'[[Érick Zonca|Erick Zonca]] : François Visconto * [[2018]] : ''[[O Grande Circo Místico]]'' de [[Carlos Diegues]] : Jean-Paul * [[2018]] : ''[[Le Monde est à toi]]'' de [[Romain Gavras]] : Henri * [[2018]] : ''[[L'Empereur de Paris]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Eugène-François Vidocq]] * [[2018]] : ''[[Underwater (fim)|Underwater]]'' de [[William Eubank]] * [[2018]] : ''[[Default (fim)|Default]]'' de [[Choi Kook-hee]] : Michel Camdessus ===== Kout fim ===== * [[1992]] : ''[[Un dimanche sans ailes]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Putain de porte]]'' de [[Delphine Quentin]] ak [[Jean-Claude Barny]] * [[1994]] : ''[[Tina et le revolver]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Elle voulait faire quelque chose]]'' de [[Dodine Herry-Grimaldi]] * [[1995]] : ''[[Valse nocturne]]'' de [[Christopher Barry]] * [[1998]] : ''[[Compromis (fim)|Compromis]]'' de [[Sébastien Sort]] * [[1999]] : ''[[Dear Father]]'' de [[Olivier Megaton]] * [[1998]] : ''[[Article premier]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 2 : La barbichette]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 3 : Le Chat de la Grand-mère d'Abdelkrim]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2015]] : ''[[Violence en réunion]]'' de [[Karim Boukercha]]<ref>{{cite web |title="Violence en réunion" par Karim Boukercha, avèk Vincent Cassel - Clique.tv |website=Clique.tv |date=2016-09-05 |url=http://www.clique.tv/court-metrage-violence-reunion-karim-boukercha-vincent-cassel/ |access-date=2016-10-10}}</ref> ==== Televizyon ==== ===== Seri televizyon ===== * [[1988]] : ''[[La Belle Anglaise]]'' de [[Jacques Besnard]] (seri tv) : ... * [[1992]] : ''[[Warburg, le banquier des princes]]'' (''Warburg : A man of influence'') de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] (seri) : ... * [[1994]] : ''[[3000 scénarios contre un virus]]'' : ''[[La Teuf d’enfer]]'' de [[Patrice Cazes]] (Segment La teuf d'enfer). * [[1994]] : ''[[Le juge est une femme]]'' de [[Claude Grinberg]] (seri) : Corsini. * [[1995]] : ''[[C'est mon histoire]]'' : ''[[Soif d'en sortir]]'' de [[Pierre Joassin]]. * [[1995]] : ''[[Aventure dans le Grand Nord(seri)|Aventure dans le Grand Nord]]'' de [[Gilles Carle]] : Pastamoo * [[2007]] : ''[[Lascars (fim)|Lascars]]'' de [[Roch Lener]], [[Philippe Gompel]] ak [[Noel Kaufmann]] : Vwa Gafè. * [[2011]] : ''[[Platane (seri)|Platane]]'', d'[[Eric Judor]] (seri) : lui-même (saison 1, épisode 8 : ''La fois où il a changé de carte de visite'') * [[2011]] : ''[[Belmondo, itinéraire...]]'' de [[Vincent Perrot]] ak [[Jeff Domenech]] : témoignage ===== Fim televizyon ===== * [[1991]] : ''[[Les Dessous de la passion]]'' de [[Jean Marbœuf]] : fotograf Christopher * [[1992]] : ''[[Amour et chocolat]]'' de [[Josée Dayan]] : Dédé. * [[1993]] : ''[[Dose mortelle]]'', de [[Joyce Buñuel]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0001993/ Vincent Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè sinema]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1966]] 9cype2h3d7nuqv626irvqj48ezwf0xs 882446 882445 2026-07-07T15:42:01Z Raymond Trencavel 28592 882446 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Vincent Cassel |foto=Vincent_Cassel_Cannes_2018.jpg |tèks=Vincent Cassel nan Festival de Cannes 2018. |fonksyon=Aktè, reyalizatè, pwodiktè |domèn=Sinema, televizyon, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[23 novanm]] [[1966]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Vincent Crochon''', rele '''Vincent Cassel''', ki fèt [[23 novanm]] [[1966]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == '''Vincent Cassel''' gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] (Gard, [[Languedoc|Langedòk]]) nan men papa l [[Jean-Pierre Cassel]], epi orijin [[Kòs]] nan men manman l (fanmi ki soti nan vilaj [[Vezzani]]). == Zèv li yo== === Tankou aktè === ==== sinema ==== ===== Fim ===== * [[1988]] : ''[[Les cigognes n'en font qu'à leur tête]]'' de [[Didier Kaminka]] : Pierre * [[1991]] : ''[[Les Clés du paradis]]'' de [[Philippe de Broca]] : le garçon de café * [[1992]] : ''[[Métisse (fim)|Métisse]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max * [[1994]] : ''[[Ainsi soient-elles (fim)|Ainsi soient-elles]]'' de [[Lisa Alessandrin]] ak [[Patrick Alessandrin]] : Éric * [[1994]] : ''[[Jefferson à Paris]]'' (''Jefferson in Paris'') de [[James Ivory]] : Camille Desmoulins * [[1994]] : ''[[Adultère (mode d'emploi)]]'' de [[Christine Pascal]] : Bruno Corteggiani * [[1995]] : ''[[La Haine]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : VinZ * [[1996]] : ''[[L'Appartement]]'' de [[Gilles Mimouni]] : Max * [[1996]] : ''[[L'Élève]]'' d'[[Olivier Schatzky]] : Julien * [[1997]] : ''[[Embrasse-moi Pasqualino !]]'' de [[Carmine Amoroso]] : Pasquale * [[1997]] : ''[[Dobermann (fim)|Dobermann]]'' de [[Jan Kounen]] : Yann Le Pentrec alias « Dobermann » * [[1997]] : ''[[Le Plaisir (et ses petits tracas)]]'' de [[Nicolas Boukhrief]] : Michael * [[1998]] : ''[[Elizabeth (fim)|Elizabeth]]'' de [[Shekhar Kapur]] : Duc d'Anjou * [[1999]] : ''[[Méditerranées]]'' de [[Philippe Bérenger]] : Pitou * [[1999]] : ''[[Jeanne d'Arc (fim, 1999)|Jeanne d'Arc]]'' de [[Luc Besson]] : Gilles de Rais * [[1999]] : ''[[Hôtel Paradiso, une maison sérieuse]]'' d'[[Adrian Edmondson]] : Gino Bolognese * [[1999]] : ''[[Nadia (fim)|Nadia]]'' (''Birthday Girl'') de [[Jez Butterworth]] : Alexei * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (film)|Les Rivières pourpres]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] : Max Kerkérian * [[2001]] : ''[[Le Pacte des loups]]'' de [[Christophe Gans]] : Jean-François de Morangias * [[2001]] : ''[[Sur mes lèvres]]'' de [[Jacques Audiard]] : Paul Angeli * [[2002]] : ''[[Irréversible (fim)|Irréversible]]'' de [[Gaspar Noé]] : Marcus * [[2003]] : ''[[The Reckoning (fim, 2003)|The Reckoning]]'' de [[Paul McGuigan (cinéaste)|Paul McGuigan]] : Lord de Guise * [[2004]] : ''[[Blueberry, l'expérience secrète]]'' de [[Jan Kounen]] : Mike Blueberry * [[2004]] : ''[[Agents secrets]]'' de [[Frédéric Schoendoerffer]] : le capitaine Georges Brisseau * [[2004]] : ''[[Ocean's Twelve]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit"' * [[2005]] : ''[[Dérapage (fim)|Dérapage]]'' (''Derailed'') de [[Mikael Håfström]] : Philippe Laroche * [[2006]] : ''[[Sheitan (fim)|Sheitan]]'' de [[Kim Chapiron]] : Joseph * [[2007]] : ''[[Ocean's Thirteen]]'' de [[Steven Soderbergh]] : François Toulour "le renard de la nuit" * [[2007]] : ''[[Sa Majesté Minor]]'' de [[Jean-Jacques Annaud]] : Satyre * [[2007]] : ''[[Les Promesses de l'ombre]]'' (''Eastern promises'') de [[David Cronenberg]] : Kirill * [[2008]] : ''[[L'Instinct de mort (fim)|L'Instinct de mort]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2008]] : ''[[L'Ennemi public n° 1 (fim, 2008)|L'Ennemi public numéro 1]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Jacques Mesrine]] * [[2009]] : ''[[À Deriva]]'' d'[[Heitor Dhalia]] : Mathias * [[2010]] : ''[[Notre jour viendra]]'' de [[Romain Gavras]] : Patrick * [[2010]] : ''[[Black Swan (fim)|Black Swan]]'' de [[Darren Aronofsky]] : Thomas Leroy * [[2011]] : ''[[Le Moine (fim, 2011)|Le Moine]]'' de [[Dominik Moll]] : Capucin Ambrosio * [[2011]] : ''[[A Dangerous Method]]'' de [[David Cronenberg]] : Otto Gross * [[2013]] : ''[[Trance (fim, 2013)|Trance]]'' de [[Danny Boyle]] : Franck * [[2014]] : ''[[La Belle et la Bête (fim, 2014)|La Belle et la Bête]]'' de [[Christophe Gans]] : La Bête * [[2014]] : {{lang|en|''[[Rio, I Love You]]''}}, segment « A Musa » de [[Fernando Meirelles]] : * [[2015]] : ''[[Partisan (fim)|Partisan]]'' de [[Ariel Kleiman]] : Gregori * [[2015]] : ''[[Enfant 44 (fim)|Enfant 44]]'' de [[Daniel Espinosa]] : Major Kuzmin * [[2015]] : ''[[Un moment d'égarement (fim, 2015)|Un moment d'égarement]]'' de [[Jean-François Richet]] : Laurent * [[2015]] : ''[[Il racconto dei racconti|Tale of Tales]]'' de [[Matteo Garrone]] : Roi de Strongcliff * [[2015]] : ''[[Mon roi]]'' de [[Maïwenn]] : Georgio * [[2016]] : ''[[Jason Bourne (fim)|Jason Bourne]]'' de [[Paul Greengrass]] : L'atout de la [[CIA]] * [[2016]] : ''[[Juste la fin du monde (fim)|Juste la Fin du Monde]]'' de [[Xavier Dolan]] : Antoine * [[2017]] : ''[[Gauguin - Voyage de Tahiti]]'' d'[[Edouard Deluc]] : [[Paul Gauguin]] * [[2017]] : ''[[O Filme da Minha Vida]]'' de [[Selton Mello]] : Nicolas Terranova * [[2018]] : ''[[Fleuve noir (fim)|Fleuve noir]]'' d'[[Érick Zonca|Erick Zonca]] : François Visconto * [[2018]] : ''[[O Grande Circo Místico]]'' de [[Carlos Diegues]] : Jean-Paul * [[2018]] : ''[[Le Monde est à toi]]'' de [[Romain Gavras]] : Henri * [[2018]] : ''[[L'Empereur de Paris]]'' de [[Jean-François Richet]] : [[Eugène-François Vidocq]] * [[2018]] : ''[[Underwater (fim)|Underwater]]'' de [[William Eubank]] * [[2018]] : ''[[Default (fim)|Default]]'' de [[Choi Kook-hee]] : Michel Camdessus ===== Kout fim ===== * [[1992]] : ''[[Un dimanche sans ailes]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Putain de porte]]'' de [[Delphine Quentin]] ak [[Jean-Claude Barny]] * [[1994]] : ''[[Tina et le revolver]]'' d'[[Anthony Soutter]] * [[1994]] : ''[[Elle voulait faire quelque chose]]'' de [[Dodine Herry-Grimaldi]] * [[1995]] : ''[[Valse nocturne]]'' de [[Christopher Barry]] * [[1998]] : ''[[Compromis (fim)|Compromis]]'' de [[Sébastien Sort]] * [[1999]] : ''[[Dear Father]]'' de [[Olivier Megaton]] * [[1998]] : ''[[Article premier]]'' de [[Mathieu Kassovitz]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 2 : La barbichette]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2001]] : ''[[Les frères Wanted 3 : Le Chat de la Grand-mère d'Abdelkrim]]'' de [[Kim Chapiron]] * [[2015]] : ''[[Violence en réunion]]'' de [[Karim Boukercha]]<ref>{{cite web |title="Violence en réunion" par Karim Boukercha, avèk Vincent Cassel - Clique.tv |website=Clique.tv |date=2016-09-05 |url=http://www.clique.tv/court-metrage-violence-reunion-karim-boukercha-vincent-cassel/ |access-date=2016-10-10}}</ref> ==== Televizyon ==== ===== Seri televizyon ===== * [[1988]] : ''[[La Belle Anglaise]]'' de [[Jacques Besnard]] (seri tv) : ... * [[1992]] : ''[[Warburg, le banquier des princes]]'' (''Warburg : A man of influence'') de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] (seri) : ... * [[1994]] : ''[[3000 scénarios contre un virus]]'' : ''[[La Teuf d’enfer]]'' de [[Patrice Cazes]] (Segment La teuf d'enfer). * [[1994]] : ''[[Le juge est une femme]]'' de [[Claude Grinberg]] (seri) : Corsini. * [[1995]] : ''[[C'est mon histoire]]'' : ''[[Soif d'en sortir]]'' de [[Pierre Joassin]]. * [[1995]] : ''[[Aventure dans le Grand Nord(seri)|Aventure dans le Grand Nord]]'' de [[Gilles Carle]] : Pastamoo * [[2007]] : ''[[Lascars (fim)|Lascars]]'' de [[Roch Lener]], [[Philippe Gompel]] ak [[Noel Kaufmann]] : Vwa Gafè. * [[2011]] : ''[[Platane (seri)|Platane]]'', d'[[Eric Judor]] (seri) : lui-même (saison 1, épisode 8 : ''La fois où il a changé de carte de visite'') * [[2011]] : ''[[Belmondo, itinéraire...]]'' de [[Vincent Perrot]] ak [[Jeff Domenech]] : témoignage ===== Fim televizyon ===== * [[1991]] : ''[[Les Dessous de la passion]]'' de [[Jean Marbœuf]] : fotograf Christopher * [[1992]] : ''[[Amour et chocolat]]'' de [[Josée Dayan]] : Dédé. * [[1993]] : ''[[Dose mortelle]]'', de [[Joyce Buñuel]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0001993/ Vincent Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Pwodiktè sinema]] [[Kategori:Pwodiktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1966]] hhiqe68r9g2p27e4m6duqiunppxojx2 Claude Chabrol 0 69448 882440 721304 2026-07-07T15:14:25Z Raymond Trencavel 28592 882440 wikitext text/x-wiki '''Claude Chabrol''', ki fèt [[24 jen]] [[1930]] nan [[Pari]] epi ki mouri [[12 septanm]] [[2010]], se yon [[reyalizatè]] [[Frans|franse]], tou [[pwodiktè sinema|pwodiktè]], [[senaris]], [[dyalogis]] ak [[aktè]]. '''Claude Chabrol''' gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] ni sou bò papa l ni sou bò manman l: pou pwoteje l kont lagè a, papa l te voye l viv byen lwen [[Pari]], lakay granparan matènèl li nan rejyon [[Limousin]]. Non li, "chabròl," se yon varyant Limousin de "cabiròl," ki vle di "ti sèf" nan dyalèk [[Lang oksitan|Oksitan]] Limousin lan. == Biyografi == == Zèv li yo== === Tankou reyalizatè sinema === * [[1958]] : ''[[Le Beau Serge]]'' (Voile d'argent nan [[Festival international du film de Locarno|Festival de Locarno]], an 1958, ak [[prix Jean-Vigo]] en 1959) * [[1959]] : ''[[Les Cousins]]'' (Ours d'or nan [[Berlinale|Festival de Berlin]]) * [[1959]] : ''[[À double tour]]'' * [[1960]] : ''[[Les Bonnes Femmes]]'' * [[1961]] : ''[[Les Godelureaux]]'' * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'' (pati ''L'Avarice'' avèk Jean-Claude Brialy) * [[1962]] : ''[[L'Œil du Malin (fim, 1962)|L'Œil du Malin]]'' * [[1963]] : ''[[Ophélia]]'' * [[1963]] : ''[[Landru (fim, 1963)|Landru]]'' * [[1964]] : ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde#L'Homme qui vendit la tour Eiffel (Chabrol)|L'Homme qui vendit la tour Eiffel]]'' (pati nan ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde]]'') * [[1964]] : ''[[Le Tigre aime la chair fraîche]]'' * [[1965]] : ''[[Paris vu par…|Paris vu par...]]'' (pati ''La Muette'') * [[1965]] : ''[[Marie-Chantal contre docteur Kha]]'' * [[1965]] : ''[[Le Tigre se parfume à la dynamite]]'' * [[1966]] : ''[[La Ligne de démarcation]]'' * [[1967]] : ''[[Le Scandale (fim, 1967)|Le Scandale]]'' * [[1967]] : ''[[La Route de Corinthe]]'' * [[1968]] : ''[[Les Biches (fim)|Les Biches]]'' * [[1969]] : ''[[La Femme infidèle]]'' * [[1969]] : ''[[Que la bête meure]]'' * [[1970]] : ''[[Le Boucher]]'' * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'' * [[1971]] : ''[[Juste avant la nuit]]'' * [[1971]] : ''[[La Décade prodigieuse]]'' * [[1972]] : ''[[Docteur Popaul]]'' * [[1973]] : ''[[Les Noces rouges]]'' * [[1974]] : ''[[Nada (fim, 1974)|Nada]]'' * [[1975]] : ''[[Une partie de plaisir]]'' * [[1975]] : ''[[Les Innocents aux mains sales]]'' * [[1976]] : ''[[De Grey|De Grey, un récit romanesque]]'', fim tv * [[1976]] : ''[[Les Magiciens]]'' * [[1976]] : ''[[Folies bourgeoises]]'' * [[1977]] : ''[[Alice ou la Dernière Fugue]]'' * [[1978]] : ''[[Les Liens de sang]]'' * [[1978]] : ''[[Violette Nozière (fim)|Violette Nozière]]'' * [[1980]] : ''[[Le Cheval d'orgueil (fim)|Le Cheval d'orgueil]]'' * [[1982]] : ''[[Les Fantômes du chapelier (fim)|Les Fantômes du chapelier]]'' * [[1984]] : ''[[Le Sang des autres (fim)|Le Sang des autres]]'' * [[1985]] : ''[[Poulet au vinaigre]]'' * [[1986]] : ''[[Inspecteur Lavardin]]'' * [[1987]] : ''[[Masques (fim)|Masques]]'' * [[1988]] : ''[[Le Cri du hibou (fim, 1987)|Le Cri du hibou]]'' * [[1989]] : ''[[Une affaire de femmes]]'' * [[1990]] : ''[[Jours tranquilles à Clichy]]'' * [[1990]] : ''[[Docteur M]]'' * [[1991]] : ''[[Madame Bovary (fim, 1991)|Madame Bovary]]'' * [[1992]] : ''[[Betty (fim, 1992)|Betty]]'' * [[1993]] : ''[[L'Œil de Vichy]]''<br />(seksyon aktyalite [[rejim nan Vichy]]) * [[1994]] : ''[[L'Enfer (fim, 1994)|L'Enfer]]'' * [[1995]] : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'' * [[1997]] : ''[[Rien ne va plus (fim, 1997)|Rien ne va plus]]'' * [[1999]] : ''[[Au cœur du mensonge]]'' * [[2000]] : ''[[Merci pour le chocolat]]'' ([[prix Louis-Delluc]]) * [[2002]] : ''[[La Fleur du mal]]'' * [[2004]] : ''[[La Demoiselle d'honneur]]'' * [[2006]] : ''[[L'Ivresse du pouvoir]]'' * [[2007]] : ''[[La Fille coupée en deux]]'' * [[2009]] : ''[[Bellamy (fim)|Bellamy]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0001031/ Claude Chabrol] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Chabrol, Claude}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1930]] [[Kategori:Lanmò 2010]] m2f5snh1pr208hyk63ryaydwl8zwc1n 882441 882440 2026-07-07T15:18:14Z Raymond Trencavel 28592 882441 wikitext text/x-wiki '''Claude Chabrol''', ki fèt [[24 jen]] [[1930]] nan [[Pari]] epi ki mouri [[12 septanm]] [[2010]], se yon [[reyalizatè]] [[Frans|franse]], tou [[pwodiktè sinema|pwodiktè]], [[senaris]], [[dyalogis]] ak [[aktè]]. '''Claude Chabrol''' gen orijin [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitan]] ni sou bò papa l ni sou bò manman l: pou pwoteje l kont lagè a, papa l te voye l viv byen lwen [[Pari]], lakay granparan matènèl li nan rejyon [[Limousin]] (nan vilaj [[Sardent]] la). Non li, "chabròl," se yon varyant Limousin de "cabiròl," ki vle di "ti sèf" nan dyalèk [[Lang oksitan|Oksitan]] Limousin lan. == Biyografi == == Zèv li yo== === Tankou reyalizatè sinema === * [[1958]] : ''[[Le Beau Serge]]'' (Voile d'argent nan [[Festival international du film de Locarno|Festival de Locarno]], an 1958, ak [[prix Jean-Vigo]] en 1959) * [[1959]] : ''[[Les Cousins]]'' (Ours d'or nan [[Berlinale|Festival de Berlin]]) * [[1959]] : ''[[À double tour]]'' * [[1960]] : ''[[Les Bonnes Femmes]]'' * [[1961]] : ''[[Les Godelureaux]]'' * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'' (pati ''L'Avarice'' avèk Jean-Claude Brialy) * [[1962]] : ''[[L'Œil du Malin (fim, 1962)|L'Œil du Malin]]'' * [[1963]] : ''[[Ophélia]]'' * [[1963]] : ''[[Landru (fim, 1963)|Landru]]'' * [[1964]] : ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde#L'Homme qui vendit la tour Eiffel (Chabrol)|L'Homme qui vendit la tour Eiffel]]'' (pati nan ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde]]'') * [[1964]] : ''[[Le Tigre aime la chair fraîche]]'' * [[1965]] : ''[[Paris vu par…|Paris vu par...]]'' (pati ''La Muette'') * [[1965]] : ''[[Marie-Chantal contre docteur Kha]]'' * [[1965]] : ''[[Le Tigre se parfume à la dynamite]]'' * [[1966]] : ''[[La Ligne de démarcation]]'' * [[1967]] : ''[[Le Scandale (fim, 1967)|Le Scandale]]'' * [[1967]] : ''[[La Route de Corinthe]]'' * [[1968]] : ''[[Les Biches (fim)|Les Biches]]'' * [[1969]] : ''[[La Femme infidèle]]'' * [[1969]] : ''[[Que la bête meure]]'' * [[1970]] : ''[[Le Boucher]]'' * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'' * [[1971]] : ''[[Juste avant la nuit]]'' * [[1971]] : ''[[La Décade prodigieuse]]'' * [[1972]] : ''[[Docteur Popaul]]'' * [[1973]] : ''[[Les Noces rouges]]'' * [[1974]] : ''[[Nada (fim, 1974)|Nada]]'' * [[1975]] : ''[[Une partie de plaisir]]'' * [[1975]] : ''[[Les Innocents aux mains sales]]'' * [[1976]] : ''[[De Grey|De Grey, un récit romanesque]]'', fim tv * [[1976]] : ''[[Les Magiciens]]'' * [[1976]] : ''[[Folies bourgeoises]]'' * [[1977]] : ''[[Alice ou la Dernière Fugue]]'' * [[1978]] : ''[[Les Liens de sang]]'' * [[1978]] : ''[[Violette Nozière (fim)|Violette Nozière]]'' * [[1980]] : ''[[Le Cheval d'orgueil (fim)|Le Cheval d'orgueil]]'' * [[1982]] : ''[[Les Fantômes du chapelier (fim)|Les Fantômes du chapelier]]'' * [[1984]] : ''[[Le Sang des autres (fim)|Le Sang des autres]]'' * [[1985]] : ''[[Poulet au vinaigre]]'' * [[1986]] : ''[[Inspecteur Lavardin]]'' * [[1987]] : ''[[Masques (fim)|Masques]]'' * [[1988]] : ''[[Le Cri du hibou (fim, 1987)|Le Cri du hibou]]'' * [[1989]] : ''[[Une affaire de femmes]]'' * [[1990]] : ''[[Jours tranquilles à Clichy]]'' * [[1990]] : ''[[Docteur M]]'' * [[1991]] : ''[[Madame Bovary (fim, 1991)|Madame Bovary]]'' * [[1992]] : ''[[Betty (fim, 1992)|Betty]]'' * [[1993]] : ''[[L'Œil de Vichy]]''<br />(seksyon aktyalite [[rejim nan Vichy]]) * [[1994]] : ''[[L'Enfer (fim, 1994)|L'Enfer]]'' * [[1995]] : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'' * [[1997]] : ''[[Rien ne va plus (fim, 1997)|Rien ne va plus]]'' * [[1999]] : ''[[Au cœur du mensonge]]'' * [[2000]] : ''[[Merci pour le chocolat]]'' ([[prix Louis-Delluc]]) * [[2002]] : ''[[La Fleur du mal]]'' * [[2004]] : ''[[La Demoiselle d'honneur]]'' * [[2006]] : ''[[L'Ivresse du pouvoir]]'' * [[2007]] : ''[[La Fille coupée en deux]]'' * [[2009]] : ''[[Bellamy (fim)|Bellamy]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0001031/ Claude Chabrol] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Chabrol, Claude}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Reyalizatè sinema]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1930]] [[Kategori:Lanmò 2010]] byw25zs9ihxrcy636wzn04bpl1dymyg Jean-Pierre Cassel 0 70987 882442 727767 2026-07-07T15:31:57Z Raymond Trencavel 28592 882442 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Crochon''', rele '''Jean-Pierre Cassel''', ki fèt [[27 oktob]] [[1932]] nan [[Pari]] epi ki mouri [[19 avril]] [[2007]] nan menm vil, se yon [[aktè]] ak [[dansè]] [[Frans|franse]]. Jean-Pierre Cassel te pase yon bon pati nan jenès li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] (plis presizeman nan [[Gard]]) kote fanmi li soti: non manman l, "Fabrègue" ("fabrega" nan òtograf [[Lang oksitan|Oksitan]]), vle di "faktori a", "fòj la" nan sans strik, "faktori a" nan sans laj, menm jan ak mo [[lang franse|franse]] "fabrique" la. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1950]] : ''[[Pigalle St-Germain-des-Prés]]'', d'[[André Berthomieu]] : figirasyon * [[1952]] : ''[[La Route du bonheur]]'', de [[Maurice Labro]] : … * [[1953]] : ''[[Un acte d'amour|Un acte d'amour ou Quelque part dans le monde]]'' (''Act of Love''), d'[[Anatole Litvak]] : un danseur * [[1956]] : ''[[La Peau de l'ours (fim, 1957)|La Peau de l'ours]]'', de [[Claude Boissol]] : le fils Duquenne * [[1957]] : ''[[À pied, à cheval et en voiture]]'', de [[Maurice Delbez]] : Mariel * [[1957]] : ''[[Comme un cheveu sur la soupe]]'', de [[Maurice Régamey]] : yon jounalis * [[1957]] : ''[[La Route joyeuse]]'' (''The Happy Road''), de [[Gene Kelly]] : figuration * [[1957]] : ''[[Trois pin-up comme ça]]'', de [[Robert Bibal]] : … * [[1957]] : ''[[En cas de malheur (fim)|En cas de malheur]]'', de [[Claude Autant-Lara]] : le joueur de trompette * [[1958]] : ''[[Le Désordre et la Nuit]]'', de [[Gilles Grangier]] : un danseur * [[1958]] : ''[[Sacrée Jeunesse]]'', d'[[André Berthomieu]] : … * [[1958]] : ''[[Et ta sœur (fim, 1958)|Et ta sœur]]'', de [[Maurice Delbez]] : l'ami du fiancé * [[1959]] : ''[[La Marraine de Charley (film, 1959)|La Marraine de Charley]]'', de [[Pierre Chevalier (reyalizatè)|Pierre Chevalier]] : Claude * [[1960]] : ''[[Les Jeux de l'amour]]'', de [[Philippe de Broca]] : Victor * [[1960]] : ''[[Le Farceur]]'', de [[Philippe de Broca]] : Edouard Berlon * [[1960]] : ''[[Candide ou l'Optimisme au XXe siècle|Candide ou l'optimisme du {{s-|XX|e}}]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Candide * [[1961]] : ''[[Napoléon II, l'aiglon]]'', de [[Claude Boissol]] : Gustav von Neipperg * [[1961]] : ''[[L'Amant de cinq jours]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1961]] : ''[[Aimez-vous Brahms…|Aimez-vous Brahms ?]]'', d'[[Anatole Litvak]] : yon dansè * [[1962]] : ''[[La Gamberge]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Albert * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'' - sketch : ''[[L'avarice]]'' de [[Claude Chabrol]] : Raymond * [[1962]] : ''[[Le Caporal épinglé]]'', de [[Jean Renoir]] : le caporal * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'', d'[[Édouard Molinaro]] : Gérard * [[1963]] : ''[[Une femme est passée]]'' (''Nunca pasa nada''), de [[Juan Antonio Bardem]] : Giovanni * [[1963]] : ''[[Cyrano et d'Artagnan]]'', d'[[Abel Gance]] : D'Artagnan * [[1964]] : ''[[Haute Infidélité]]'' - sketch : ''La sospirosa'', de [[Luciano Salce]] : Tonino * [[1964]] : ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde]]'' - sketch : ''L'Homme qui vendit la tour Eiffel'', de [[Claude Chabrol]] : Alain des Arcys * [[1964]] : ''[[Un monsieur de compagnie]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1965]] : ''[[Ces merveilleux fous volants dans leurs drôles de machines]]'' (''Those Magnificent Men in their Flying Machines, or How I Flew from London to Paris in 25 Hours and 11 Minutes''), de [[Ken Annakin]] : Pierre Dubois * [[1966]] : ''[[Les Fêtes galantes (film)|Les Fêtes galantes]]'', de [[René Clair]] : Jolicoeur * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'', de [[René Clément]] : Lyetnan Henri Karcher * [[1967]] : ''[[Révolution d'Octobre]]'', de [[Frédéric Rossif]] : Narration * [[1967 au cinéma|1967]] : ''[[Jeu de massacre]]'', d'[[Alain Jessua]] : Pierre Meyrand * [[1968]] : ''[[Pas folles les mignonnes]]'' (''La Dolci Signore''), de [[Luigi Zampa]] : le mari de Luisa * [[1969]] : ''[[L'Armée des ombres]]'', de [[Jean-Pierre Melville]] : Jean-François Jardie * [[1969]] : ''[[Ah Dieu ! que la guerre est jolie]]'' (''Oh ! What a lovely war''), de [[Richard Attenborough]] : le colonel français * [[1970]] : ''[[L'Ours et la Poupée]]'', de [[Michel Deville]] : Gaspard * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'', de [[Claude Chabrol]] : Paul Thomas * [[1970]] : ''[[Le Bateau sur l'herbe]]'', de [[Gérard Brach]] : David * [[1971]] : ''[[Malpertuis (fim)|Malpertuis]]'', d'[[Harry Kümel]] : Lampernisse * [[1972 au cinéma|1972]] : ''[[Le Charme discret de la bourgeoisie|Le charme discret de la bourgeoisie]]'', de [[Luis Buñuel]] : {{Mr.}} Sénéchal * [[1973]] : ''[[Il Magnate]]'', de [[Giovanni Grimaldi]] : Gianni * [[1973]] : ''[[Baxter!]]'', de [[Lionel Jeffries]] : Roger Tunnell * [[1973]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1973)|Les Trois Mousquetaires]]'' (''The Three Musketeers''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1974]] : ''[[Le Mouton enragé]]'', de [[Michel Deville]] : Claude Fabre * [[1974]] : ''[[Le Crime de l'Orient-Express (fim, 1974)|Le Crime de l'Orient-Express]]'' (''Murder on the Orient Express''), de [[Sidney Lumet]] : Pierre Paul Michel * [[1974]] : ''[[On l'appelait Milady]]'' (''The Four Musketeers: Milady's Revenge''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1975]] : ''[[Le Veinard (fim, 1975)|Le Veinard]]'' (''That Lucky Touch'') de [[Christopher Miles (reyalizatè)|Christopher Miles]] : Leo * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Les Œufs brouillés]]'', de [[Joël Santoni]] * [[1976]] : ''[[Docteur Françoise Gailland]]'', de [[Jean-Louis Bertuccelli|Jean-Louis Bertucelli]] : Daniel Letessier * [[1976]] : ''[[Folies bourgeoises]]'', de [[Claude Chabrol]] : Jacques Lavolet * [[1978]] : ''[[La Grande Cuisine]]'', de [[Ted Kotcheff]] : Kohner * [[1978]] : ''[[Les Rendez-vous d'Anna]]'', de [[Chantal Akerman]] : Daniel * [[1978]] : ''[[Je te tiens, tu me tiens par la barbichette (film)|Je te tiens, tu me tiens par la barbichette]]'', de [[Jean Yanne]] : Jean-Marcel Grumet * [[1978]] : ''[[Grandison (fim)|Grandison]]'', de [[Joachim Kurz]] : Oppenheimer * [[1979]] : ''[[De l'enfer à la victoire]]'' (''Contro 4 bandiere''), d'[[Umberto Lenzi]] : Dick Sanders * [[1979]] : ''[[La Ville des silences]]'', de [[Jean Marbœuf]] : le privé * [[1979]] : ''[[Le Maestro (fim, 1979)|Le Maestro]]'' (''La giacca verde''), de [[Franco Giraldi]] : * [[1980]] : ''[[Le Soleil en face]]'', de [[Pierre Kast]] : Marat * [[1980]] : ''[[5 % de risques]]'', de [[Jean Pourtalé]] : Henri Tanin * [[1980]] : ''[[Superman 2]]'' (''Superman II: The Adventure Continues''), de [[Richard Lester]] : ofisye franse nan Maison-Blanche (wòl myèt) * [[1981]] : ''[[Nu de femme]]'', de [[Nino Manfredi]] : Pireddu * [[1981]] : ''[[La vie continue]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : Pierre * [[1982]] : ''[[Alicja]]'' (''Alice''), de [[Jacek Bromski]] et [[Jerzy Gruza]] : Rabbit * [[1982]] : ''Ehrengard'', d'[[Emidio Greco]] : Cazotte * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'', de [[Pierre Kast]] : Kolonèl Larzac * [[1982]] : ''[[La Truite (fim)|La Truite]]'', de [[Joseph Losey]] : Rambert * [[1983]] : ''[[Vive la sociale !]]'', de [[Gérard Mordillat]] : le camelot * [[1983]] : ''[[Désir]]'', de [[Jean-Paul Scarpitta]] * [[1984]] : ''[[Tranches de vie (fim)|Tranches de vie]]'', de [[François Leterrier]] : le comte de Forcheville * [[1986]] : ''[[Se un giornio busserai alla mia porta]]'', de [[Luigi Perelli]] * [[1987]] : ''[[Vado a riprendermi il gatto]]'', de [[Giuliano Bagetti]] * [[1989]] : ''[[Chouans !]]'', de [[Philippe de Broca]] : le baron de Tiffauges * [[1987]] : ''[[La Guerre la plus glorieuse]]'' (''Seobe''), d'[[Aleksandar Petrović|Aleksander Petrovic]] … * [[1988 au cinéma|1988]] : ''[[Mangeclous (film)|Mangeclous]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : De Survile * [[1988]] : ''[[Toscanini (fim)|Toscanini]]'', de [[Franco Zeffirelli]] : Maestro Minguez * [[1989]] : ''[[Le Retour des Mousquetaires|Le Retour des mousquetaires]]'', de [[Richard Lester]] : Cyrano de Bergerac * [[1990]] : ''[[Mister Frost]]'', de [[Philippe Setbon]] : l'inspecteur Corelli * [[1990]] : ''[[Vincent et Théo]]'', de [[Robert Altman]] {{Dr.}} Paul Gachet * [[11991]] : ''[[La Montre, la croix et la manière]]'' ou ''[[Rue Saint-Sulpice (film)|Rue Saint-Sulpice]]'', de [[Ben Lewin]] : Zalman * [[1991]] : ''[[Aqui d'el rei!]]'', d'António-Pedro Vasconcelos * [[1991 au * [[1991]] * [[1991]] : ''[[La Caverne de la Rose d'Or]]'' * [[1992]] : ''[[Pétain (fim)|Pétain]]'', de [[Jean Marbœuf]] : Hans Roberto * [[1992]] : ''[[Sur la terre comme au ciel (fim, 1992)|Sur la terre comme au ciel]]'', de [[Marion Hänsel]] : redaktè nann chèf * [[1992]] : ''[[Coup de jeune]]'', de [[Xavier Gélin]] : minis * [[1993]] : ''[[L'Œil écarlate]]'' de [[Dominique Roulet]] : Leprince * [[1993]] : ''[[Casque bleu (fim, 1994)|Casque bleu]]'', de [[Gérard Jugnot]] : Nicolas * [[1993]] : ''[[Cha Forte com Limão]]'', d'[[António de Macedo|Antonio de Macedo]] : Tiago * [[1993]] : ''[[Amor et Dedinhos de Pé]]'', de {{Lien|trad=Luís Filipe Rocha|langue=en|fr=Luis Filipe Rocha|texte=Luis Filipe Rocha}} : Gonçalo Bothelo * [[1993]] : ''[[Métisse]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] : le jinekolog * [[1994]] : ''[[L'Enfer (fim, 1994)|L'Enfer]]'', de [[Claude Chabrol]] : Misye Vernon * [[1994]] : ''[[Prêt-à-porter (fim, 1994)|Prêt-à-porter]]'', de [[Robert Altman]] : Olivier de la Fontaine * [[1995]] : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'', de [[Claude Chabrol]] : Georges Lelièvre * [[1995]] : ''[[Les Bidochon (fim)|Les Bidochon]]'', de [[Serge Korber]] : PDG Canal B * [[1995]] : ''[[Amores que matan]]'', de [[Juan Manuel Chumilla]] : André * [[1997]] : ''[[Con rabbia e con amore]]'', d'[[Alfredo Angeli]] * [[1998]] : ''[[La Patinoire]]'', de [[Jean-Philippe Toussaint]] : Ice Rink's Manager * [[1998]] : ''[[Le Plus Beau Pays du monde|Le Plus beau pays du monde]]'', de [[Marcel Bluwal]] : Blondel * [[1999]] : ''[[Sade (fim, 2000)|Sade]], de [[Benoît Jacquot]] : le vicomte de Lancris * [[1999]] : ''[[Trafic d'influence (fim)|Trafic d'influence]]'', de [[Dominique Farrugia]] : Pierre-Jean Guisard * [[2000]] : ''[[À propos de Buñuel]]'', de [[José Luis López-Linares]] ak [[Javier Rioyo]] * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (fim)|Les Rivières pourpres]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] ː Doktè Bernard Chernezé * [[2001]] : ''[[L'inconnu (fim, 2001)|L'inconnu]]'', de [[Vincent Buffé]] : … * [[2003]] : ''[[Michel Vaillant (fim)|Michel Vaillant]]'', de [[Louis-Pascal Couvelaire]] : Henri Vaillant * [[2003]] : ''La Caméra de bois'' ''(The Wooden camera)'', de [[Ntshaveni Wa Lurul]] : Misye Shawn * [[2004]] : ''[[Narco (film)|Narco]]'', de [[Tristan Aurouet]] ak [[Gilles Lellouche]] : papa Gus * [[2005]] : ''[[Virgil (fim)|Virgil]]'', de [[Mabrouk El Mechri]] : Ernest * [[2005]] : ''[[Dans tes rêves]]'', de [[Denis Thybaud]] : Mike * [[2005]] : ''[[Bunker Paradise]]'', de [[Stefan Liberski]] : Henri Devaux * [[2005]] : ''[[J'aurais voulu être un danseur]]'', d’[[Alain Berliner]] : Guy (granmoun) * [[2006]] : ''[[Call Me Agostino]]'', de [[Christine Laurent]] : Adrien Beaudessin * [[2006]] : ''[[Fair-play|Fair Play]]'', de [[Lionel Balliu]] : Edouard * [[2006]] : ''[[Congorama]]'', de [[Philippe Falardeau]] : Hervé Roy * [[2006]] : ''[[Mauvaise Foi]]'', de [[Roschdy Zem]] : Victor Breitmann * [[2007]] : ''[[Contre-enquête (fim, 2007)|Contre-enquête]]'', de [[Franck Mancuso]] ː Doktè Delmas * [[2007]] : ''[[Le Scaphandre et le Papillon (fim)|Le Scaphandre et le Papillon]]'', de [[Julian Schnabel]] : papa Lucien / vandè Lourdes * [[2007]] : ''[[Où avais-je la tête ?]]'', de [[Nathalie Donnini]] : … * [[2007]] : ''[[Vous êtes de la police ?]]'', de [[Romuald Beugnon]] : Simon Sablonnet * [[2008]] : ''[[Astérix aux Jeux olympiques (fim)|Astérix aux Jeux Olympiques]]'', de [[Thomas Langmann]] ak [[Frédéric Forestier]] : Panoramix == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0144045/ Jean-Pierre Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Jean-Pierre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2007]] bn6i6g9axttgwrzaq8g1gsdbkxyhqjy 882443 882442 2026-07-07T15:32:59Z Raymond Trencavel 28592 882443 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Crochon''', rele '''Jean-Pierre Cassel''', ki fèt [[27 oktob]] [[1932]] nan [[Pari]] epi ki mouri [[19 avril]] [[2007]] nan menm vil, se yon [[aktè]] ak [[dansè]] [[Frans|franse]]. Jean-Pierre Cassel te pase yon bon pati nan jenès li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] (plis presizeman nan [[Gard]]) kote fanmi li soti: non manman l, "Fabrègue" ("fabrega" nan òtograf [[Lang oksitan|Oksitan]]), vle di "fòj la" nan sans strik, "faktori a" nan sans laj, menm jan ak mo [[lang franse|franse]] "fabrique" la. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1950]] : ''[[Pigalle St-Germain-des-Prés]]'', d'[[André Berthomieu]] : figirasyon * [[1952]] : ''[[La Route du bonheur]]'', de [[Maurice Labro]] : … * [[1953]] : ''[[Un acte d'amour|Un acte d'amour ou Quelque part dans le monde]]'' (''Act of Love''), d'[[Anatole Litvak]] : un danseur * [[1956]] : ''[[La Peau de l'ours (fim, 1957)|La Peau de l'ours]]'', de [[Claude Boissol]] : le fils Duquenne * [[1957]] : ''[[À pied, à cheval et en voiture]]'', de [[Maurice Delbez]] : Mariel * [[1957]] : ''[[Comme un cheveu sur la soupe]]'', de [[Maurice Régamey]] : yon jounalis * [[1957]] : ''[[La Route joyeuse]]'' (''The Happy Road''), de [[Gene Kelly]] : figuration * [[1957]] : ''[[Trois pin-up comme ça]]'', de [[Robert Bibal]] : … * [[1957]] : ''[[En cas de malheur (fim)|En cas de malheur]]'', de [[Claude Autant-Lara]] : le joueur de trompette * [[1958]] : ''[[Le Désordre et la Nuit]]'', de [[Gilles Grangier]] : un danseur * [[1958]] : ''[[Sacrée Jeunesse]]'', d'[[André Berthomieu]] : … * [[1958]] : ''[[Et ta sœur (fim, 1958)|Et ta sœur]]'', de [[Maurice Delbez]] : l'ami du fiancé * [[1959]] : ''[[La Marraine de Charley (film, 1959)|La Marraine de Charley]]'', de [[Pierre Chevalier (reyalizatè)|Pierre Chevalier]] : Claude * [[1960]] : ''[[Les Jeux de l'amour]]'', de [[Philippe de Broca]] : Victor * [[1960]] : ''[[Le Farceur]]'', de [[Philippe de Broca]] : Edouard Berlon * [[1960]] : ''[[Candide ou l'Optimisme au XXe siècle|Candide ou l'optimisme du {{s-|XX|e}}]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Candide * [[1961]] : ''[[Napoléon II, l'aiglon]]'', de [[Claude Boissol]] : Gustav von Neipperg * [[1961]] : ''[[L'Amant de cinq jours]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1961]] : ''[[Aimez-vous Brahms…|Aimez-vous Brahms ?]]'', d'[[Anatole Litvak]] : yon dansè * [[1962]] : ''[[La Gamberge]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Albert * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'' - sketch : ''[[L'avarice]]'' de [[Claude Chabrol]] : Raymond * [[1962]] : ''[[Le Caporal épinglé]]'', de [[Jean Renoir]] : le caporal * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'', d'[[Édouard Molinaro]] : Gérard * [[1963]] : ''[[Une femme est passée]]'' (''Nunca pasa nada''), de [[Juan Antonio Bardem]] : Giovanni * [[1963]] : ''[[Cyrano et d'Artagnan]]'', d'[[Abel Gance]] : D'Artagnan * [[1964]] : ''[[Haute Infidélité]]'' - sketch : ''La sospirosa'', de [[Luciano Salce]] : Tonino * [[1964]] : ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde]]'' - sketch : ''L'Homme qui vendit la tour Eiffel'', de [[Claude Chabrol]] : Alain des Arcys * [[1964]] : ''[[Un monsieur de compagnie]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1965]] : ''[[Ces merveilleux fous volants dans leurs drôles de machines]]'' (''Those Magnificent Men in their Flying Machines, or How I Flew from London to Paris in 25 Hours and 11 Minutes''), de [[Ken Annakin]] : Pierre Dubois * [[1966]] : ''[[Les Fêtes galantes (film)|Les Fêtes galantes]]'', de [[René Clair]] : Jolicoeur * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'', de [[René Clément]] : Lyetnan Henri Karcher * [[1967]] : ''[[Révolution d'Octobre]]'', de [[Frédéric Rossif]] : Narration * [[1967 au cinéma|1967]] : ''[[Jeu de massacre]]'', d'[[Alain Jessua]] : Pierre Meyrand * [[1968]] : ''[[Pas folles les mignonnes]]'' (''La Dolci Signore''), de [[Luigi Zampa]] : le mari de Luisa * [[1969]] : ''[[L'Armée des ombres]]'', de [[Jean-Pierre Melville]] : Jean-François Jardie * [[1969]] : ''[[Ah Dieu ! que la guerre est jolie]]'' (''Oh ! What a lovely war''), de [[Richard Attenborough]] : le colonel français * [[1970]] : ''[[L'Ours et la Poupée]]'', de [[Michel Deville]] : Gaspard * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'', de [[Claude Chabrol]] : Paul Thomas * [[1970]] : ''[[Le Bateau sur l'herbe]]'', de [[Gérard Brach]] : David * [[1971]] : ''[[Malpertuis (fim)|Malpertuis]]'', d'[[Harry Kümel]] : Lampernisse * [[1972 au cinéma|1972]] : ''[[Le Charme discret de la bourgeoisie|Le charme discret de la bourgeoisie]]'', de [[Luis Buñuel]] : {{Mr.}} Sénéchal * [[1973]] : ''[[Il Magnate]]'', de [[Giovanni Grimaldi]] : Gianni * [[1973]] : ''[[Baxter!]]'', de [[Lionel Jeffries]] : Roger Tunnell * [[1973]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1973)|Les Trois Mousquetaires]]'' (''The Three Musketeers''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1974]] : ''[[Le Mouton enragé]]'', de [[Michel Deville]] : Claude Fabre * [[1974]] : ''[[Le Crime de l'Orient-Express (fim, 1974)|Le Crime de l'Orient-Express]]'' (''Murder on the Orient Express''), de [[Sidney Lumet]] : Pierre Paul Michel * [[1974]] : ''[[On l'appelait Milady]]'' (''The Four Musketeers: Milady's Revenge''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1975]] : ''[[Le Veinard (fim, 1975)|Le Veinard]]'' (''That Lucky Touch'') de [[Christopher Miles (reyalizatè)|Christopher Miles]] : Leo * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Les Œufs brouillés]]'', de [[Joël Santoni]] * [[1976]] : ''[[Docteur Françoise Gailland]]'', de [[Jean-Louis Bertuccelli|Jean-Louis Bertucelli]] : Daniel Letessier * [[1976]] : ''[[Folies bourgeoises]]'', de [[Claude Chabrol]] : Jacques Lavolet * [[1978]] : ''[[La Grande Cuisine]]'', de [[Ted Kotcheff]] : Kohner * [[1978]] : ''[[Les Rendez-vous d'Anna]]'', de [[Chantal Akerman]] : Daniel * [[1978]] : ''[[Je te tiens, tu me tiens par la barbichette (film)|Je te tiens, tu me tiens par la barbichette]]'', de [[Jean Yanne]] : Jean-Marcel Grumet * [[1978]] : ''[[Grandison (fim)|Grandison]]'', de [[Joachim Kurz]] : Oppenheimer * [[1979]] : ''[[De l'enfer à la victoire]]'' (''Contro 4 bandiere''), d'[[Umberto Lenzi]] : Dick Sanders * [[1979]] : ''[[La Ville des silences]]'', de [[Jean Marbœuf]] : le privé * [[1979]] : ''[[Le Maestro (fim, 1979)|Le Maestro]]'' (''La giacca verde''), de [[Franco Giraldi]] : * [[1980]] : ''[[Le Soleil en face]]'', de [[Pierre Kast]] : Marat * [[1980]] : ''[[5 % de risques]]'', de [[Jean Pourtalé]] : Henri Tanin * [[1980]] : ''[[Superman 2]]'' (''Superman II: The Adventure Continues''), de [[Richard Lester]] : ofisye franse nan Maison-Blanche (wòl myèt) * [[1981]] : ''[[Nu de femme]]'', de [[Nino Manfredi]] : Pireddu * [[1981]] : ''[[La vie continue]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : Pierre * [[1982]] : ''[[Alicja]]'' (''Alice''), de [[Jacek Bromski]] et [[Jerzy Gruza]] : Rabbit * [[1982]] : ''Ehrengard'', d'[[Emidio Greco]] : Cazotte * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'', de [[Pierre Kast]] : Kolonèl Larzac * [[1982]] : ''[[La Truite (fim)|La Truite]]'', de [[Joseph Losey]] : Rambert * [[1983]] : ''[[Vive la sociale !]]'', de [[Gérard Mordillat]] : le camelot * [[1983]] : ''[[Désir]]'', de [[Jean-Paul Scarpitta]] * [[1984]] : ''[[Tranches de vie (fim)|Tranches de vie]]'', de [[François Leterrier]] : le comte de Forcheville * [[1986]] : ''[[Se un giornio busserai alla mia porta]]'', de [[Luigi Perelli]] * [[1987]] : ''[[Vado a riprendermi il gatto]]'', de [[Giuliano Bagetti]] * [[1989]] : ''[[Chouans !]]'', de [[Philippe de Broca]] : le baron de Tiffauges * [[1987]] : ''[[La Guerre la plus glorieuse]]'' (''Seobe''), d'[[Aleksandar Petrović|Aleksander Petrovic]] … * [[1988 au cinéma|1988]] : ''[[Mangeclous (film)|Mangeclous]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : De Survile * [[1988]] : ''[[Toscanini (fim)|Toscanini]]'', de [[Franco Zeffirelli]] : Maestro Minguez * [[1989]] : ''[[Le Retour des Mousquetaires|Le Retour des mousquetaires]]'', de [[Richard Lester]] : Cyrano de Bergerac * [[1990]] : ''[[Mister Frost]]'', de [[Philippe Setbon]] : l'inspecteur Corelli * [[1990]] : ''[[Vincent et Théo]]'', de [[Robert Altman]] {{Dr.}} Paul Gachet * [[11991]] : ''[[La Montre, la croix et la manière]]'' ou ''[[Rue Saint-Sulpice (film)|Rue Saint-Sulpice]]'', de [[Ben Lewin]] : Zalman * [[1991]] : ''[[Aqui d'el rei!]]'', d'António-Pedro Vasconcelos * [[1991 au * [[1991]] * [[1991]] : ''[[La Caverne de la Rose d'Or]]'' * [[1992]] : ''[[Pétain (fim)|Pétain]]'', de [[Jean Marbœuf]] : Hans Roberto * [[1992]] : ''[[Sur la terre comme au ciel (fim, 1992)|Sur la terre comme au ciel]]'', de [[Marion Hänsel]] : redaktè nann chèf * [[1992]] : ''[[Coup de jeune]]'', de [[Xavier Gélin]] : minis * [[1993]] : ''[[L'Œil écarlate]]'' de [[Dominique Roulet]] : Leprince * [[1993]] : ''[[Casque bleu (fim, 1994)|Casque bleu]]'', de [[Gérard Jugnot]] : Nicolas * [[1993]] : ''[[Cha Forte com Limão]]'', d'[[António de Macedo|Antonio de Macedo]] : Tiago * [[1993]] : ''[[Amor et Dedinhos de Pé]]'', de {{Lien|trad=Luís Filipe Rocha|langue=en|fr=Luis Filipe Rocha|texte=Luis Filipe Rocha}} : Gonçalo Bothelo * [[1993]] : ''[[Métisse]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] : le jinekolog * [[1994]] : ''[[L'Enfer (fim, 1994)|L'Enfer]]'', de [[Claude Chabrol]] : Misye Vernon * [[1994]] : ''[[Prêt-à-porter (fim, 1994)|Prêt-à-porter]]'', de [[Robert Altman]] : Olivier de la Fontaine * [[1995]] : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'', de [[Claude Chabrol]] : Georges Lelièvre * [[1995]] : ''[[Les Bidochon (fim)|Les Bidochon]]'', de [[Serge Korber]] : PDG Canal B * [[1995]] : ''[[Amores que matan]]'', de [[Juan Manuel Chumilla]] : André * [[1997]] : ''[[Con rabbia e con amore]]'', d'[[Alfredo Angeli]] * [[1998]] : ''[[La Patinoire]]'', de [[Jean-Philippe Toussaint]] : Ice Rink's Manager * [[1998]] : ''[[Le Plus Beau Pays du monde|Le Plus beau pays du monde]]'', de [[Marcel Bluwal]] : Blondel * [[1999]] : ''[[Sade (fim, 2000)|Sade]], de [[Benoît Jacquot]] : le vicomte de Lancris * [[1999]] : ''[[Trafic d'influence (fim)|Trafic d'influence]]'', de [[Dominique Farrugia]] : Pierre-Jean Guisard * [[2000]] : ''[[À propos de Buñuel]]'', de [[José Luis López-Linares]] ak [[Javier Rioyo]] * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (fim)|Les Rivières pourpres]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] ː Doktè Bernard Chernezé * [[2001]] : ''[[L'inconnu (fim, 2001)|L'inconnu]]'', de [[Vincent Buffé]] : … * [[2003]] : ''[[Michel Vaillant (fim)|Michel Vaillant]]'', de [[Louis-Pascal Couvelaire]] : Henri Vaillant * [[2003]] : ''La Caméra de bois'' ''(The Wooden camera)'', de [[Ntshaveni Wa Lurul]] : Misye Shawn * [[2004]] : ''[[Narco (film)|Narco]]'', de [[Tristan Aurouet]] ak [[Gilles Lellouche]] : papa Gus * [[2005]] : ''[[Virgil (fim)|Virgil]]'', de [[Mabrouk El Mechri]] : Ernest * [[2005]] : ''[[Dans tes rêves]]'', de [[Denis Thybaud]] : Mike * [[2005]] : ''[[Bunker Paradise]]'', de [[Stefan Liberski]] : Henri Devaux * [[2005]] : ''[[J'aurais voulu être un danseur]]'', d’[[Alain Berliner]] : Guy (granmoun) * [[2006]] : ''[[Call Me Agostino]]'', de [[Christine Laurent]] : Adrien Beaudessin * [[2006]] : ''[[Fair-play|Fair Play]]'', de [[Lionel Balliu]] : Edouard * [[2006]] : ''[[Congorama]]'', de [[Philippe Falardeau]] : Hervé Roy * [[2006]] : ''[[Mauvaise Foi]]'', de [[Roschdy Zem]] : Victor Breitmann * [[2007]] : ''[[Contre-enquête (fim, 2007)|Contre-enquête]]'', de [[Franck Mancuso]] ː Doktè Delmas * [[2007]] : ''[[Le Scaphandre et le Papillon (fim)|Le Scaphandre et le Papillon]]'', de [[Julian Schnabel]] : papa Lucien / vandè Lourdes * [[2007]] : ''[[Où avais-je la tête ?]]'', de [[Nathalie Donnini]] : … * [[2007]] : ''[[Vous êtes de la police ?]]'', de [[Romuald Beugnon]] : Simon Sablonnet * [[2008]] : ''[[Astérix aux Jeux olympiques (fim)|Astérix aux Jeux Olympiques]]'', de [[Thomas Langmann]] ak [[Frédéric Forestier]] : Panoramix == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0144045/ Jean-Pierre Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Jean-Pierre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2007]] 54i1j2fe18qw9rolljq60fs5r7qk81r 882447 882443 2026-07-07T15:42:58Z Raymond Trencavel 28592 882447 wikitext text/x-wiki '''Jean-Pierre Crochon''', rele '''Jean-Pierre Cassel''', ki fèt [[27 oktob]] [[1932]] nan [[Pari]] epi ki mouri [[19 avril]] [[2007]] nan menm vil, se yon [[aktè]] ak [[dansè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == '''Jean-Pierre Cassel''' te pase yon bon pati nan jenès li nan [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] (plis presizeman nan [[Gard]]) kote fanmi li soti: non manman l, "Fabrègue" ("fabrega" nan òtograf [[Lang oksitan|Oksitan]]), vle di "fòj la" nan sans strik, "faktori a" nan sans laj, menm jan ak mo [[lang franse|franse]] "fabrique" la. == Zèv li yo == === Sinema === * [[1950]] : ''[[Pigalle St-Germain-des-Prés]]'', d'[[André Berthomieu]] : figirasyon * [[1952]] : ''[[La Route du bonheur]]'', de [[Maurice Labro]] : … * [[1953]] : ''[[Un acte d'amour|Un acte d'amour ou Quelque part dans le monde]]'' (''Act of Love''), d'[[Anatole Litvak]] : un danseur * [[1956]] : ''[[La Peau de l'ours (fim, 1957)|La Peau de l'ours]]'', de [[Claude Boissol]] : le fils Duquenne * [[1957]] : ''[[À pied, à cheval et en voiture]]'', de [[Maurice Delbez]] : Mariel * [[1957]] : ''[[Comme un cheveu sur la soupe]]'', de [[Maurice Régamey]] : yon jounalis * [[1957]] : ''[[La Route joyeuse]]'' (''The Happy Road''), de [[Gene Kelly]] : figuration * [[1957]] : ''[[Trois pin-up comme ça]]'', de [[Robert Bibal]] : … * [[1957]] : ''[[En cas de malheur (fim)|En cas de malheur]]'', de [[Claude Autant-Lara]] : le joueur de trompette * [[1958]] : ''[[Le Désordre et la Nuit]]'', de [[Gilles Grangier]] : un danseur * [[1958]] : ''[[Sacrée Jeunesse]]'', d'[[André Berthomieu]] : … * [[1958]] : ''[[Et ta sœur (fim, 1958)|Et ta sœur]]'', de [[Maurice Delbez]] : l'ami du fiancé * [[1959]] : ''[[La Marraine de Charley (film, 1959)|La Marraine de Charley]]'', de [[Pierre Chevalier (reyalizatè)|Pierre Chevalier]] : Claude * [[1960]] : ''[[Les Jeux de l'amour]]'', de [[Philippe de Broca]] : Victor * [[1960]] : ''[[Le Farceur]]'', de [[Philippe de Broca]] : Edouard Berlon * [[1960]] : ''[[Candide ou l'Optimisme au XXe siècle|Candide ou l'optimisme du {{s-|XX|e}}]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Candide * [[1961]] : ''[[Napoléon II, l'aiglon]]'', de [[Claude Boissol]] : Gustav von Neipperg * [[1961]] : ''[[L'Amant de cinq jours]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1961]] : ''[[Aimez-vous Brahms…|Aimez-vous Brahms ?]]'', d'[[Anatole Litvak]] : yon dansè * [[1962]] : ''[[La Gamberge]]'', de [[Norbert Carbonnaux]] : Albert * [[1962]] : ''[[Les Sept Péchés capitaux (fim, 1962)|Les Sept Péchés capitaux]]'' - sketch : ''[[L'avarice]]'' de [[Claude Chabrol]] : Raymond * [[1962]] : ''[[Le Caporal épinglé]]'', de [[Jean Renoir]] : le caporal * [[1962]] : ''[[Arsène Lupin contre Arsène Lupin (fim, 1962)|Arsène Lupin contre Arsène Lupin]]'', d'[[Édouard Molinaro]] : Gérard * [[1963]] : ''[[Une femme est passée]]'' (''Nunca pasa nada''), de [[Juan Antonio Bardem]] : Giovanni * [[1963]] : ''[[Cyrano et d'Artagnan]]'', d'[[Abel Gance]] : D'Artagnan * [[1964]] : ''[[Haute Infidélité]]'' - sketch : ''La sospirosa'', de [[Luciano Salce]] : Tonino * [[1964]] : ''[[Les Plus Belles Escroqueries du monde]]'' - sketch : ''L'Homme qui vendit la tour Eiffel'', de [[Claude Chabrol]] : Alain des Arcys * [[1964]] : ''[[Un monsieur de compagnie]]'', de [[Philippe de Broca]] : Antoine * [[1965]] : ''[[Ces merveilleux fous volants dans leurs drôles de machines]]'' (''Those Magnificent Men in their Flying Machines, or How I Flew from London to Paris in 25 Hours and 11 Minutes''), de [[Ken Annakin]] : Pierre Dubois * [[1966]] : ''[[Les Fêtes galantes (film)|Les Fêtes galantes]]'', de [[René Clair]] : Jolicoeur * [[1966]] : ''[[Paris brûle-t-il ? (fim)|Paris brûle-t-il ?]]'', de [[René Clément]] : Lyetnan Henri Karcher * [[1967]] : ''[[Révolution d'Octobre]]'', de [[Frédéric Rossif]] : Narration * [[1967 au cinéma|1967]] : ''[[Jeu de massacre]]'', d'[[Alain Jessua]] : Pierre Meyrand * [[1968]] : ''[[Pas folles les mignonnes]]'' (''La Dolci Signore''), de [[Luigi Zampa]] : le mari de Luisa * [[1969]] : ''[[L'Armée des ombres]]'', de [[Jean-Pierre Melville]] : Jean-François Jardie * [[1969]] : ''[[Ah Dieu ! que la guerre est jolie]]'' (''Oh ! What a lovely war''), de [[Richard Attenborough]] : le colonel français * [[1970]] : ''[[L'Ours et la Poupée]]'', de [[Michel Deville]] : Gaspard * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'', de [[Claude Chabrol]] : Paul Thomas * [[1970]] : ''[[Le Bateau sur l'herbe]]'', de [[Gérard Brach]] : David * [[1971]] : ''[[Malpertuis (fim)|Malpertuis]]'', d'[[Harry Kümel]] : Lampernisse * [[1972 au cinéma|1972]] : ''[[Le Charme discret de la bourgeoisie|Le charme discret de la bourgeoisie]]'', de [[Luis Buñuel]] : {{Mr.}} Sénéchal * [[1973]] : ''[[Il Magnate]]'', de [[Giovanni Grimaldi]] : Gianni * [[1973]] : ''[[Baxter!]]'', de [[Lionel Jeffries]] : Roger Tunnell * [[1973]] : ''[[Les Trois Mousquetaires (fim, 1973)|Les Trois Mousquetaires]]'' (''The Three Musketeers''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1974]] : ''[[Le Mouton enragé]]'', de [[Michel Deville]] : Claude Fabre * [[1974]] : ''[[Le Crime de l'Orient-Express (fim, 1974)|Le Crime de l'Orient-Express]]'' (''Murder on the Orient Express''), de [[Sidney Lumet]] : Pierre Paul Michel * [[1974]] : ''[[On l'appelait Milady]]'' (''The Four Musketeers: Milady's Revenge''), de [[Richard Lester]] : [[Louis XIII]] * [[1975]] : ''[[Le Veinard (fim, 1975)|Le Veinard]]'' (''That Lucky Touch'') de [[Christopher Miles (reyalizatè)|Christopher Miles]] : Leo * [[1975 au cinéma|1975]] : ''[[Les Œufs brouillés]]'', de [[Joël Santoni]] * [[1976]] : ''[[Docteur Françoise Gailland]]'', de [[Jean-Louis Bertuccelli|Jean-Louis Bertucelli]] : Daniel Letessier * [[1976]] : ''[[Folies bourgeoises]]'', de [[Claude Chabrol]] : Jacques Lavolet * [[1978]] : ''[[La Grande Cuisine]]'', de [[Ted Kotcheff]] : Kohner * [[1978]] : ''[[Les Rendez-vous d'Anna]]'', de [[Chantal Akerman]] : Daniel * [[1978]] : ''[[Je te tiens, tu me tiens par la barbichette (film)|Je te tiens, tu me tiens par la barbichette]]'', de [[Jean Yanne]] : Jean-Marcel Grumet * [[1978]] : ''[[Grandison (fim)|Grandison]]'', de [[Joachim Kurz]] : Oppenheimer * [[1979]] : ''[[De l'enfer à la victoire]]'' (''Contro 4 bandiere''), d'[[Umberto Lenzi]] : Dick Sanders * [[1979]] : ''[[La Ville des silences]]'', de [[Jean Marbœuf]] : le privé * [[1979]] : ''[[Le Maestro (fim, 1979)|Le Maestro]]'' (''La giacca verde''), de [[Franco Giraldi]] : * [[1980]] : ''[[Le Soleil en face]]'', de [[Pierre Kast]] : Marat * [[1980]] : ''[[5 % de risques]]'', de [[Jean Pourtalé]] : Henri Tanin * [[1980]] : ''[[Superman 2]]'' (''Superman II: The Adventure Continues''), de [[Richard Lester]] : ofisye franse nan Maison-Blanche (wòl myèt) * [[1981]] : ''[[Nu de femme]]'', de [[Nino Manfredi]] : Pireddu * [[1981]] : ''[[La vie continue]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : Pierre * [[1982]] : ''[[Alicja]]'' (''Alice''), de [[Jacek Bromski]] et [[Jerzy Gruza]] : Rabbit * [[1982]] : ''Ehrengard'', d'[[Emidio Greco]] : Cazotte * [[1982]] : ''[[La Guérilléra]]'', de [[Pierre Kast]] : Kolonèl Larzac * [[1982]] : ''[[La Truite (fim)|La Truite]]'', de [[Joseph Losey]] : Rambert * [[1983]] : ''[[Vive la sociale !]]'', de [[Gérard Mordillat]] : le camelot * [[1983]] : ''[[Désir]]'', de [[Jean-Paul Scarpitta]] * [[1984]] : ''[[Tranches de vie (fim)|Tranches de vie]]'', de [[François Leterrier]] : le comte de Forcheville * [[1986]] : ''[[Se un giornio busserai alla mia porta]]'', de [[Luigi Perelli]] * [[1987]] : ''[[Vado a riprendermi il gatto]]'', de [[Giuliano Bagetti]] * [[1989]] : ''[[Chouans !]]'', de [[Philippe de Broca]] : le baron de Tiffauges * [[1987]] : ''[[La Guerre la plus glorieuse]]'' (''Seobe''), d'[[Aleksandar Petrović|Aleksander Petrovic]] … * [[1988 au cinéma|1988]] : ''[[Mangeclous (film)|Mangeclous]]'', de [[Moshé Mizrahi (reyalizatè)|Moshé Mizrahi]] : De Survile * [[1988]] : ''[[Toscanini (fim)|Toscanini]]'', de [[Franco Zeffirelli]] : Maestro Minguez * [[1989]] : ''[[Le Retour des Mousquetaires|Le Retour des mousquetaires]]'', de [[Richard Lester]] : Cyrano de Bergerac * [[1990]] : ''[[Mister Frost]]'', de [[Philippe Setbon]] : l'inspecteur Corelli * [[1990]] : ''[[Vincent et Théo]]'', de [[Robert Altman]] {{Dr.}} Paul Gachet * [[11991]] : ''[[La Montre, la croix et la manière]]'' ou ''[[Rue Saint-Sulpice (film)|Rue Saint-Sulpice]]'', de [[Ben Lewin]] : Zalman * [[1991]] : ''[[Aqui d'el rei!]]'', d'António-Pedro Vasconcelos * [[1991 au * [[1991]] * [[1991]] : ''[[La Caverne de la Rose d'Or]]'' * [[1992]] : ''[[Pétain (fim)|Pétain]]'', de [[Jean Marbœuf]] : Hans Roberto * [[1992]] : ''[[Sur la terre comme au ciel (fim, 1992)|Sur la terre comme au ciel]]'', de [[Marion Hänsel]] : redaktè nann chèf * [[1992]] : ''[[Coup de jeune]]'', de [[Xavier Gélin]] : minis * [[1993]] : ''[[L'Œil écarlate]]'' de [[Dominique Roulet]] : Leprince * [[1993]] : ''[[Casque bleu (fim, 1994)|Casque bleu]]'', de [[Gérard Jugnot]] : Nicolas * [[1993]] : ''[[Cha Forte com Limão]]'', d'[[António de Macedo|Antonio de Macedo]] : Tiago * [[1993]] : ''[[Amor et Dedinhos de Pé]]'', de {{Lien|trad=Luís Filipe Rocha|langue=en|fr=Luis Filipe Rocha|texte=Luis Filipe Rocha}} : Gonçalo Bothelo * [[1993]] : ''[[Métisse]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] : le jinekolog * [[1994]] : ''[[L'Enfer (fim, 1994)|L'Enfer]]'', de [[Claude Chabrol]] : Misye Vernon * [[1994]] : ''[[Prêt-à-porter (fim, 1994)|Prêt-à-porter]]'', de [[Robert Altman]] : Olivier de la Fontaine * [[1995]] : ''[[La Cérémonie (fim, 1995)|La Cérémonie]]'', de [[Claude Chabrol]] : Georges Lelièvre * [[1995]] : ''[[Les Bidochon (fim)|Les Bidochon]]'', de [[Serge Korber]] : PDG Canal B * [[1995]] : ''[[Amores que matan]]'', de [[Juan Manuel Chumilla]] : André * [[1997]] : ''[[Con rabbia e con amore]]'', d'[[Alfredo Angeli]] * [[1998]] : ''[[La Patinoire]]'', de [[Jean-Philippe Toussaint]] : Ice Rink's Manager * [[1998]] : ''[[Le Plus Beau Pays du monde|Le Plus beau pays du monde]]'', de [[Marcel Bluwal]] : Blondel * [[1999]] : ''[[Sade (fim, 2000)|Sade]], de [[Benoît Jacquot]] : le vicomte de Lancris * [[1999]] : ''[[Trafic d'influence (fim)|Trafic d'influence]]'', de [[Dominique Farrugia]] : Pierre-Jean Guisard * [[2000]] : ''[[À propos de Buñuel]]'', de [[José Luis López-Linares]] ak [[Javier Rioyo]] * [[2000]] : ''[[Les Rivières pourpres (fim)|Les Rivières pourpres]]'', de [[Mathieu Kassovitz]] ː Doktè Bernard Chernezé * [[2001]] : ''[[L'inconnu (fim, 2001)|L'inconnu]]'', de [[Vincent Buffé]] : … * [[2003]] : ''[[Michel Vaillant (fim)|Michel Vaillant]]'', de [[Louis-Pascal Couvelaire]] : Henri Vaillant * [[2003]] : ''La Caméra de bois'' ''(The Wooden camera)'', de [[Ntshaveni Wa Lurul]] : Misye Shawn * [[2004]] : ''[[Narco (film)|Narco]]'', de [[Tristan Aurouet]] ak [[Gilles Lellouche]] : papa Gus * [[2005]] : ''[[Virgil (fim)|Virgil]]'', de [[Mabrouk El Mechri]] : Ernest * [[2005]] : ''[[Dans tes rêves]]'', de [[Denis Thybaud]] : Mike * [[2005]] : ''[[Bunker Paradise]]'', de [[Stefan Liberski]] : Henri Devaux * [[2005]] : ''[[J'aurais voulu être un danseur]]'', d’[[Alain Berliner]] : Guy (granmoun) * [[2006]] : ''[[Call Me Agostino]]'', de [[Christine Laurent]] : Adrien Beaudessin * [[2006]] : ''[[Fair-play|Fair Play]]'', de [[Lionel Balliu]] : Edouard * [[2006]] : ''[[Congorama]]'', de [[Philippe Falardeau]] : Hervé Roy * [[2006]] : ''[[Mauvaise Foi]]'', de [[Roschdy Zem]] : Victor Breitmann * [[2007]] : ''[[Contre-enquête (fim, 2007)|Contre-enquête]]'', de [[Franck Mancuso]] ː Doktè Delmas * [[2007]] : ''[[Le Scaphandre et le Papillon (fim)|Le Scaphandre et le Papillon]]'', de [[Julian Schnabel]] : papa Lucien / vandè Lourdes * [[2007]] : ''[[Où avais-je la tête ?]]'', de [[Nathalie Donnini]] : … * [[2007]] : ''[[Vous êtes de la police ?]]'', de [[Romuald Beugnon]] : Simon Sablonnet * [[2008]] : ''[[Astérix aux Jeux olympiques (fim)|Astérix aux Jeux Olympiques]]'', de [[Thomas Langmann]] ak [[Frédéric Forestier]] : Panoramix == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0144045/ Jean-Pierre Cassel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Cassel, Jean-Pierre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1932]] [[Kategori:Lanmò 2007]] 5p1icbtpkpgebhataqbfm2wti39lj59 Catherine Rouvel 0 71248 882448 728737 2026-07-07T15:46:18Z Raymond Trencavel 28592 882448 wikitext text/x-wiki '''Catherine Vitale''', rele '''Catherine Rouvel''', ki fèt [[31 out]] [[1939]] nan [[Masèy]] ([[Provence]]), se yon [[aktris]] fransèz. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1956]] : ''[[Honoré de Marseille]]'' de [[Maurice Regamey]]: "Une candidate au titre de Miss Flots Bleus" * [[1957]] : ''[[Le Naïf aux quarante enfants (fim, 1957)|Le Naïf aux quarante enfants]]'' de [[Philippe Agostini]] * [[1959]] : ''[[Le Déjeuner sur l'herbe (fim)|Le Déjeuner sur l'herbe]]'' de [[Jean Renoir]] : ''Nénette'' * [[1963]] : ''[[Kriss Romani]]'' de [[Jean Schmidt (réalisateur)|Jean Schmidt]] : ''Saga'' * [[1963]] : ''[[Landru (fim, 1963)|Landru]]'' de [[Claude Chabrol]] : ''Andrée Babeley'' * [[1963]] : ''[[Chair de poule (fim, 1963)|Chair de poule]]'' de [[Julien Duvivier]] : ''Maria'' * [[1963]] : ''[[Le Roi du village]] d'[[Henri Gruel]]. ''Angès'' * [[1964]] : ''[[Les Pas perdus (fim)|Les Pas perdus]]'' de [[Jacques Robin (reyalizatè)|Jacques Robin]] : ''Sonia, dite Mazurka'' * [[1965]] : ''[[Les Copains (fim)|Les Copains]]'' d'[[Yves Robert (sineyas)|Yves Robert]] : ''la jeune femme'' * [[1969]] : ''[[Mister Freedom]]'' de [[William Klein]] : ''La Marie Rouge'' * [[1970]] : ''[[Mont-Dragon]]'' de [[Jean Valère]] avec Jacques Brel. * [[1970]] : ''[[Borsalino (fim)|Borsalino]]'' de [[Jacques Deray]] : ''Lola'' * [[1970]] : ''[[La Rupture (fim, 1970)|La Rupture]]'' de [[Claude Chabrol]] : ''Sonia'' * [[1971]] : ''[[La Cavale (fim)|La Cavale]]'' de [[Michel Mitrani]] : ''Mona'' * [[1971]] : ''[[Les Assassins de l'ordre]]'' de [[Marcel Carné]] : ''Danielle'' * [[1971]] : ''[[Le Soldat Laforêt]]'' de [[Guy Cavagnac]] : ''Diane'' * [[1973]] : ''[[Les Volets clos (fim, 1973)|Les Volets clos]]'' de [[Jean-Claude Brialy]] : ''Flora'' * [[1973]] : ''[[Ah ! Si mon moine voulait...]]'' de [[Claude Pierson]] * [[1974]] : ''[[Marseille contrat]]'' (''The Marseille contrat'') de [[Robert Parrish]] : ''la maîtresse de Brizard'' * [[1974]] : ''[[Borsalino & Co]]'' de [[Jacques Deray]] : ''Lola'' * [[1975]] : ''[[Chobizenesse]]'' de [[Jean Yanne]] : ''Célia Bergson'' * [[1976]] : ''[[Les Grands Moyens]]'' d'[[Hubert Cornfield]] * [[1976]] : ''[[La Victoire en chantant]]'' de [[Jean-Jacques Annaud]] : ''Marinette'' * [[1980]] : ''[[Tendres Cousines]]'' de [[David Hamilton]] : ''{{Mme}} Lacroix'' * [[1984]] : ''[[Louise... l'insoumise]]'' de [[Charlotte Silvera]] : ''Edith'' * [[1986]] : ''[[Fuegos]]'' d'[[Alfredo Arias]] : ''Clara'' * [[1986]] : ''[[Le Solitaire (fim, 1987)|Le Solitaire]]'' de [[Jacques Deray]] : ''Mia'' * [[1987]] : ''[[De sable et de sang]]'' de [[Jeanne Labrune]] : ''Carmina'' * [[1992]] : ''[[Les Mamies]]'' d'[[Annick Lanoë]] : ''Angela'' * [[1995]] : ''[[Élisa (fim, 1995)|Élisa]]'' de [[Jean Becker]] : ''Manina'' * [[2000]] : ''[[Va savoir]]'' de [[Jacques Rivette]] : Madanm Desprez * [[2004]] : ''[[Rois et Reine]]'' d'[[Arnaud Desplechin]] : ''Monique Vuillard'' * [[2012]] : ''[[Beau rivage]]'' de [[Julien Donada]] : Manman Sandra === Kout fim === * [[1963]] : ''[[La Demoiselle de cœur]]'' de [[Philippe Arthuys]] * [[1999]] : ''[[Monette (fim)|Monette]]'' de [[Marie Hélia]] * [[2002]] : ''[[Retour en ville]]'' de [[Karim Canama]] === Televizyon === * [[1965]] : ''[[Le Mystère de la chambre jaune]]'' de [[Jean Kerchbron]] ː Madanm Mathieu * [[1969]] : ''Le Ciel et l'Enfer'' (de [[Prosper Mérimée]]), fim de [[Pierre Cardinal]] : ''Dona Urraca'' * [[1971]] : ''[[Si j'étais vous]]'' d'[[Ange Casta]] - ''La boulangère '' * [[1972]] : ''[[Les Rois maudits (seri, 1972)|Les Rois maudits]]'' de [[Claude Barma]] : ''[[Béatrice d'Hirson]]'' * [[1973]] : ''[[Arsène Lupin]]''- epizòd : ''Le Secret de l'Aiguille'' ː Geneviève * [[1973]] : ''[[L'Éducation sentimentale (seri, 1973)|L'Éducation sentimentale]]'', seri tv de [[Marcel Cravenne]] : ''Rosanette'' * [[1974]] : ''[[Le Port (fim, 1974)|Le Port]]'' de [[Claude Santelli]] - ''Rosa La Rousse '' * [[1978]] : ''[[Quand flambait le bocage]]'' fim tv de [[Claude-Jean Bonnardot]] : ''Thérésa Tallien'' * [[1979]] : ''[[Le tourbillon des jours]]'', de [[Jacques Doniol-Valcroze]] : ''Loulette'' * [[1981]] : ''[[Le Boulanger de Suresnes]]'' de [[Jean-Jacques Goron]] ː Madanm Voittin, boulanjè * [[1981]] : ''[[Les Chevaux du soleil]]'' de [[Jules Roy]] ː Mathilde * [[1982]] : ''[[La Steppe (fim, 1982)|La Steppe]]'' de [[Jean-Jacques Goron]] - ''Olga Ivanovna'' * [[1984]] : ''[[Les Ferrailleurs des Lilas (fim, 1984)|Les Ferrailleurs des Lilas]]'', fim tv de [[Jean-Paul Sassy]] : Lucienne * [[1987]] : ''[[Les Enquêtes du commissaire Maigret]]'', epizòod : ''[[Un échec de Maigret]]'' de [[Gilles Katz]] * [[1998]] : ''[[La Clef des champs (seri)|La Clef des champs]]'' de [[Charles Nemes]] (seri TV) : ''Marie Bosc'' * [[1988]] : ''[[Les Dossiers secrets de l'inspecteur Lavardin]]'', fim tv : ''[[L'Escargot noir]]'' de [[Claude Chabrol]] : ''Florence Saint-Martin'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0746164/ Catherine Rouvel] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Rouvel, Catherine}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1939]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] d43rykpzz69kd8moga343crdo8ba823 Sergio Arau 0 73601 882457 739310 2026-07-07T18:33:41Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882457 wikitext text/x-wiki '''Sergio "El Uyuyuy" Arau''', ki fèt [[14 novanm]] [[1951]] nan [[Meksiko]]) se yon [[atis]] [[Meksik|meksiken]] : [[pent]], [[mizisyen]], [[desinatè]], [[aktè]], [[senaris]] ak [[reyalizatè]] sinema. Li kreye yon nouvo jan penti : [[la Nacó]]. Li se pitit gason [[Alfonso Arau]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou aktè === * [[1991]] : ''Un asesino anda suelto'' de [[Sergio Pérez Grovas]] * 1991 : ''El muerto'' de Sergio Pérez Grovas * [[2006]] : ''Marta's Sex Tape'' d'[[Anthony R. Stabley]] === Tankou reyalizatè === * [[1979]] : ''De nommas nosotros '' * [[1981]] : ''La virgen robada'' * [[1999]] : ''El muro'' (kout fim) * [[1998]] : ''A Day Without a Mexican'' (kout fim) * [[2004]] : ''A Day Without a Mexican'' * [[2007]] : ''Plan B'' * [[2010]] : ''[[¡Naco es chido!]]'' === Tankou asistan reyalizatè === * [[1977]] : ''Mojado Power'' d'[[Alfonso Arau]] * [[1979]] : ''La palomilla al rescate'' de [[Héctor Ortega]] === Tankou senaris === * [[1979]] : ''De nommas nosotros '' de li menm * [[2004]] : ''A Day Without a Mexican'' de li menm * [[2007]] : ''Plan B'' de li menm === Tankou montè ak kameraman === * [[1979]] : ''De nommas nosotros '' de li menm === Òt === * [[1989]] : ''[[Santa sangre]]'' d'[[Alejandro Jodorowsky]] : kreyatè [[tatwaj]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0033190/ Sergio Arau] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20200123215025/http://www.sergioarau.com/ Sitwèb Sergio Arau] {{DEFAULTSORT:Arau, Sergio}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè meksiken]] [[Kategori:Nesans nan lane 1951]] aly832peqn0rqi0a5hfu4i600ciewql Ready Money 0 83663 882464 801975 2026-07-08T05:26:44Z Ooligan 25764 Better photo/ foto/ image 882464 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Ready Money 1914 ad in Motion Picture News (Oct 1914-Jan 1915) (IA motionpicturenew102unse) (page 423 crop).jpg|vignette]] '''''Ready Money''''' se yon [[sinema ameriken|fim ameriken]] reyalize pa [[Oscar Apfel]]<ref>[https://letterboxd.com/film/ready-money/ Ready Money]</ref> ak soti an [[1914]]. == Aktè == * [[Edward Abeles]] kòm Steve Baird * [[Monroe Salisbury]] kòm Sidney Rosenthal * [[Jode Mullally]] kòm John H. Tyler == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0004514/ ''Ready Money''] sou IMDb [[Kategori:1914]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] n4tfl3jc01eonlckrsry8h4o8kz11cy 882465 882464 2026-07-08T05:27:13Z Ooligan 25764 1914 882465 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Ready Money 1914 ad in Motion Picture News (Oct 1914-Jan 1915) (IA motionpicturenew102unse) (page 423 crop).jpg|vignette|(1914).]] '''''Ready Money''''' se yon [[sinema ameriken|fim ameriken]] reyalize pa [[Oscar Apfel]]<ref>[https://letterboxd.com/film/ready-money/ Ready Money]</ref> ak soti an [[1914]]. == Aktè == * [[Edward Abeles]] kòm Steve Baird * [[Monroe Salisbury]] kòm Sidney Rosenthal * [[Jode Mullally]] kòm John H. Tyler == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0004514/ ''Ready Money''] sou IMDb [[Kategori:1914]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] hx7f097payu0s3pccxik3l6zn61foza Louis XIV 0 85668 882452 807713 2026-07-07T16:00:47Z Raymond Trencavel 28592 882452 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Louis XIV |foto=Louis XIV of France.jpg |tèks=Louis XIV |fonksyon=Wa, ko-prens |domèn=politik |diplòm= |etid= |dat nesans=[[5 septanm]] [[1638]] |lye nesans=[[Saint-Germain-en-Laye]] |peyi nesans=[[Wayòm Lafrans]] |dat lanmò=[[1e septanm]] [[1715]] |lye lanmò=[[Palè Vèsay]] |peyi lanmò=Wayòm Lafrans |nasyonalite=Franse |relijyon=Katolik |rezidans=Palè Vèsay |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Louis-Dieudonné de Bourbon''', rele '''Louis XIV''', '''Le Roi Soleil''' (Wa solèy la) oswa '''Louis le Grand''', ki fèt [[5 septanm]] [[1638]] nan Saint-Germain-en-Laye ([[Frans]]) epi ki mouri [[1e septanm]] [[1715]] nan Palè Vèsay ([[Frans]]), se wa Lafrans ak Navarre, ko-prens Andò. Li se rival [[Baselòn]] soti 14 me 1643 jouk li mouri nan laj 76 zan an 1715. Rèy li dire 72 ane.<ref>{{en}} {{cite web|url=https://www.countryliving.com/uk/news/a39102607/longest-reigning-monarchs/#:~:text=Who%20is%20the%20longest%2Dreigning,the%20throne%20at%20age%20four.|title=25 of the world's longest-reigning monarchs|website=CountryLiving.com|date=16 septanm 2022|access-date=22 septanm 2022}}</ref> == Biyografi == Li fèt 5 septanm 1638. Li te yon pitit [[Louis XIII]] ak larenn panyòl [[Anne nan Otrich]]. Li te kòmanse gouvène an 1643 lè papa li te mouri. Nan laj kat (4) ane li tap gouvènen kòm wa Lafrans. Nan premye ane li yo, li soufri anpil pandan anfans li ki mennen li nan lè li rive laj granmoun li pran yon plis karaktè konpòtman,<ref>{{fr}} {{cite book|author=Henri Brémond|url=https://archive.org/details/laprovencemysti00bremgoog|title=La Provence mystique au XVIIe siècle|location=Paris, France|publisher=Plon-Nourrit|year=1908|pages=381–382}}</ref> Sa a ogmante enfliyans franse sou Ewòp. Li mennen Lagè fransèz-olandèz, Lagè Nèf Ane ak Lagè Siksesyon panyòl la kote Habsburg yo te pral dechouke sou fotèy panyòl la an favè [[Bourbon]] yo.<ref>{{en}} {{cite book |last=Saint-Simon |first= Louis de Rouvroy, duc de |title=The Memoirs of the Duke de Saint-Simon on the Reign of Louis XIV. and the Regency |volume= 2 |url=https://www.google.com/books/edition/The_Memoirs_of_the_Duke_de_Saint_Simon_o/-EM_AAAAYAAJ |year=1876 |location=London |publisher=Chatto and Windus |pages=363, 365}}</ref> konfli ke yo te genyen ak Panyòl yo depi 1634 e ke franse yo te sipòte pa angle yo, Sa t ap mete fen nan ogmantasyon enfliyans franse sou [[Ewòp]] ak lòt monachi Ewopeyen yo.<ref>{{de}} {{cite book |last=Erhard |first=C. D. |title=Betrachtungen über Leopolds des Weisen Gesetzgebung in Toscana |trans-title=Reflections on Leopold's Wise Legislation in Toscana |publisher=Richter |year=1791 |url=https://books.google.com/books?id=q5hDAAAAcAAJ&pg=PA30 |page=30}}</ref> Pandan rèy li, li tap bati Palè Vèsay ki te rezidans fanmi wayal franse a jouk kòmansman [[Revolisyon franse]] an 1789. Li mouri an 1715 akòz gangrèn nan Palè Vèsay a laj 76 zan.<ref>{{fr}} {{Cite book |last=Dangeau |first=Philippe de Courcillon marquis de |url=https://books.google.com/books?id=hCsvgd5daH0C |title=Mémoire sur la mort de Louis XIV |date=1858 |publisher=Didot frères, fils}}</ref> == Bibliyografi == * {{cite book|last=Antoine|first=Michel|title=Louis XV|publisher=Fayard|location=Paris|year=1989|isbn=978-2213022772}} * {{cite book|last=Anselme de Sainte-Marie|first=Père|title=Histoire généalogique et chronologique de la maison royale de France|volume=1|trans-title=Genealogical and chronological history of the royal house of France|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76026j|publisher=La compagnie des libraires|location=Pari|edition=3rd|year=1726}} * {{cite book|author=François Bluche|title=Dictionnaire du Grand Siècle 1589-1715|year=2005|publisher=Fayard|isbn=978-2213621449}} * {{cite journal|last=Gaudelus|first=Sébastien|doi=10.3406/hes.2000.2133|year=2000|title=La Mise en Spectacle De La Religion Royale: Recherches sur la Devotion de Louis XIV|journal=Histoire, Économie et Société|volume=19|issue=4|pages=513–526|url=https://www.persee.fr/doc/hes_0752-5702_2000_num_19_4_2133|language=fr}} == Referans == {{Referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Louis XIV}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Wa]] [[Kategori:Nesans nan lane 1638]] [[Kategori:Rwa]] 90luovdln66e6brvok205b80w911ucm Vinie Graffiti 0 90060 882466 866443 2026-07-08T06:32:36Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882466 wikitext text/x-wiki {{Eboch|féminin=oui|Pent fransè|atizay kontanporen}} {{Infobox atis | charte = pent | lye nesans = [[Toulouse]] | non nesans = Virginie Masson | ti non = Vinie<br />Vinie Graffiti | sit entènèt = https://www.viniegraffiti.com/ | mouvman = | travay prensipal = }} '''Vinie Graffiti''', ki gen ti non '''Virginie Masson''', fèt nan dat {{dat|1984}}<ref name="catalogue.bnf.fr" /> nan [[Toulouz]], se yon [[pent]] franse, [[atis grafiti]] ak direktè atistik<ref name="catalogue.bnf.fr" />. == Biyografi == Vinie Graffiti te kòmanse pa pentire grafiti, lèt ak penti espre<ref name="www.ouest-france.fr-2" />, nan Toulouse. Apre twa ane nan etidye atizay aplike nan Nantes<ref name="www.ouest-france.fr-2" />, li te deplase nan Pari an 2007. Se apati dat sa a ki parèt karaktè fi a ak cheve enpoze l <ref>{{Lien web|tit = Vinie Graffiti |url = https://www.decazeville-communaute.fr/vinie-graffiti/ |sit = www.decazeville-communaute.fr |dat = }}</ref>{{ ,}}<ref>{{Lyen entènèt|tit = Vinie Graffiti - Yon atis bonè |url = https://www.street-art-addict.com/art-urbain/artiste /vinie/ |sit = www.street -art-addict.com |dat = }}</ref>{{,}}<ref name="www.paris.fr" />. Mural li yo sèvi ak anviwònman an, patikilyèman vejetasyon an, kote yo enstale<ref>{{Web link|title = Vinie |url = https://goldshteynsaatortgallery.com/categorie-produit/vinie/ |site = goldshteynsaatortgallery .com | dat = }}</ref>{{,}}<ref>{{Web link|title = 2 mi Parisyen nan Top 100 pi bèl travay atizay lari nan mond lan! |url = https://parissecret.com/2-murs-parisiens-dans-le-top-100-des-plus-belles-oeuvres-de-street-art-du-monde/ |sit = parissecret.com | dat = }}</ref>{{,}}<ref name="artanddailyfix" />. == Ekspozisyon, evènman ak reyalizasyon piblik == ;2023 * “100% paper”, ekspozisyon an gwoup, Galerie Joseph Paris nan 3yèm awondisman nan [[Pari]] ({{dat-|10 janvye}} - {{dat-|12 janvye 2023}} ) ;2022 * ''L'atelier de Vinie'', egzibisyon solo, Centre Arc en Ciel de [[Liévin]] an patenarya ak asosyasyon Run Da Art nan kad politik Vil la, [[Liévin]] ({{date-|10 jen}} - {{date-|25 jen 2022}})<ref>{{Lien web|title = EXPOSITION L'Atelier de Vinie |url = https://tourisme-lenslievin.fr/fiche /exhibition -l-atelier-de-vinie/ |sit = tourisme-lenslievin.fr |date = }}</ref> * Fresk kolaborasyon ak timoun Romainville, nan kad “Kote fanm nan espas piblik”, [[Romainville]] ({{date-|Me 2022}})<ref>{{Lien web| title = Fresko kolaboratif ak pitit Romainville |url = https://p-a-l-m.com/nos-realisations/ssdh-romainville/ |site = p-a-l-m.com |date = }}</ref> * ''Dancing Queen'', ak Street Art for Mankind, fasad [[Radisson Hotels & Resorts|Radisson Hotel]], Radisson Plaza, [[New Rochelle]] ([[Etazini]]) ({{dat-|2022}} ) ;2021 * Fresko nan kwen Grand'Rue ak rue de l'Arsenal nan [[Mulhouse]] ({{date-|Oktòb 2021}})<ref name="france3-regions.francetvinfo.fr" />{{, }}<ref>{{Web link|title = Mulhouse: atis lari Vinie Graffiti siyen yon fresk jeyan trè powetik |url = https://www.lalsace.fr/culture-loisirs/2021/10/ 12/diaporama-mulhouse -la-street-artiste-vinie-graffiti-signe-une-fresque-geante-tres-poetique |site = www.lalsace.fr |dat =12 oktòb 2021 }}</ref> * ''Divèsite'', ak Street Art pou limanite<ref>{{Web link|title = Street Art nan peyi enpresyonist |url = https://www.parisalouest.com/2021/06/street-art-en- terre-impressionniste.html |sit = www.parisalouest.com |dat = }}</ref>, fresko pou vil Chatou sou tèm divèsite, [[Chatou]] ({{date-|Jen 2021}} )<ref>{{Lyen entènèt|tit = Divèsite |url = http://www.street-heart.com/PM-D78400-03%20Vinie%20Chatou.htm |sit = www.street-heart.com | dat = }}</ref> * Fresko pou ajans Nasyonzini "[[UN Women|Un Women]]", [[New York]] ({{date-|Mas 2021}})<ref>{{Web link|title = Generation Equality |url = http://www.street-heart.com/PM-WUSNY-NYC072%20Vinie%20NY.htm |sit = www.street-heart.com |dat = }}</ref>{{,}}<ref >{{Web link|title = Nouvo Mural kap ogmante aspirasyon mondyal pou egalite ant sèks yo devwale nan New York |url = https://forum.generationequality.org/news/new-mural-elevating-global-aspirations-gender -equality- unveiled-new-york |sit = forum.generationequality.org |dat = }}</ref> * Fresko ''The Freedom to Dream'' sou yon miray lakou rekreyasyon lekòl Léon-Maurice Nordmann nan 13yèm awondisman Paris ({{date-|janvye 2021}})<ref name=" www.ouest-france.fr" /> ;2020 * Festival entènasyonal vwayajè, IPAF Matinik, Quartier des Terres Sainville, [[Fort-de-France|Fort de France]] ({{dat-|26 novanm}} - {{dat-|6 desanm 2020}})<ref>{{Web link|title = Dezyèm edisyon festival art mural IPAF nan Matinik |url = https://www.hotel-lapagerie.com/actualites/articles/deuxieme-edition-du-festival-d-art- mural-ipaf-en-martinique-29974 |sit = www.hotel-lapagerie.com |dat = }}</ref> * Frèsk nan [[Fakilte Syans Legal, Politik ak Sosyal Lille|Fakilte Lille]] ak Akhine sou envitasyon kolektif Renart, [[Lille]] ({{dat-|Oktòb 2020}})<ref>{{Lyen entènèt |title=Lille: de nouvo frèsk majeste sou seksyon miray inivèsite a, nan Moulins |url=https://www.lavoixdunord.fr/879046/article/2020-10-14/lille- two -new-majestic-frescoes-on-pans-of-wall-of-la-fac-moulins |site=lavoixdunord.fr }}</ref>{{,}}<ref>{{Web link | title=Two gwo atis nan lari ap chouchoute mi lekòl lalwa |url=https://vozer.fr/2020/10/11/deux-grands-street-artists-sont-en-train- de-pimper-les-murs- de-la-fac-de-droit/ |site=vozer.fr |date=11/10/2020 }}</ref> * ''Poupée Bleue'', fresk an kolaborasyon ak [[atis]] Réaone, [[rue des Grands-Moulins]] nan 13yèm awondisman Pari ({{dat-|Septanm 2020}})<ref> {{Lyen entènèt|tit = Blue Doll |url = http://www.street-heart.com/PM-D81000-03%20Vinie%20Albi.htm |sit = www.street-heart.com |dat = }} </ref> ;2019 * Mural nan [[Cebu (vil)|Cebu City]] ([[Filippin]]) ({{dat-|Desanm 2019}}) * Fresko nan kad Ono'u Graffiti Festival 2019, distri La Mission nan [[Papeete]] ({{date-|Novanm 2019}})<ref>{{Web link|title = Street-Art, the vahine fleurée pa Vinie de la Mission |url = https://www.tahitiheritage.pf/street-art-vahine-vinie-mission/ |sit = www.tahitiheritage.pf |date = }}</ref> * Fresco Shopping Center nan [[Lescure-d'Albigeois]] ({{date-|Septanm 2019}})<ref>{{Web link|title = Relaksasyon! |url = http://www.street-heart.com/PM-P13-1250a%20Vinie%20Paris.htm |sit = www.street-heart.com |dat = }}</ref> * Fresko pou edisyon 2019 festival "Ourcq Living Colors" ki te òganize pa [[Da Cruz]] nan 19yèm awondisman Pari ({{date-|8 jen}} - {{date-|9 Jen 2019}})<ref>{{Lien web|title = Ourcq Living Colors 2019 - Leaning near the Canal |url = http://www.street-heart.com/PM-P19-OLCo-1292e%20Vinie%20Paris.htm |sit = www.street-heart.com |dat = }}</ref> * Festival Murs Murs, [[Decazeville]] ({{dat-|Me}} ak {{dat-|Jen 2019}})<ref>{{Lyen Entènèt|tit = pèmanan wout Art Street |url = https://www.decazeville-communaute.fr/agenda/parcours-mur-murs-festival-street-art/ |sit = www.decazeville-communaute.fr |dat = }}</ref>{{,}}<ref> {{Lyen entènèt|tit = Vinie (an 2019 nan Decazeville) |url = https://www.decazeville-communaute.fr/lensemble-des-street-artistes/ |sit = www.decazeville-communaute.fr |dat = }}</ref> * Festival Peinture Fraiche nan [[Lyon]], halle Debourg ({{date-|3 me}} - {{date-|12 me 2019}})<ref>{{Lien web|title = Vinie |url = https ://2019.peinturefraichefestival.fr/blog/portfolio/vinie/ |sit = 2019.peinturefraichefestival.fr |dat = }}</ref> ;2018 * Frèsk pou “Efè Underground”, sou kare ki devan [[La Défense]] ({{date-|20 septanm}} - {{date-|23 septanm 2018}})<ref>{{Lien web |tit = Underground-effect4 Vinie |url = https://www.trompe-l-oeil.info/amovib/details.php?image_id=2036 |sit = www.trompe-l-oeil.info |dat = }} </ref>{{,}}<ref>{{Web link|title = Efè Underground – Semèn Iben – 2018 |url = https://www.wearesoartaddict.com/urban-week-underground-effect/urban-week -undergound- effect-2018 |sit = www.wearesoartaddict.com |dat = }}</ref> * Vahine fleurée, fresk nan kad Ono'u Graffiti Festival 2018, miray vis-prezidans Gouvènman an nan [[Papeete]] ({{dat-|Jen 2018}})<ref>{{Web link| title = Street-Art, vahine a flè nan Vinie Graffiti nan Papeete |url = https://www.tahitiheritage.pf/street-art-vini-graffiti-papeete/ |sit = www.tahitiheritage.pf |date = }} </ref> ;2017 * Mister Freeze, egzibisyon & egzibisyon kolektif nan 50CINQ, [[Toulouz]] ({{date-|30 septanm}} - {{date-|8 oktòb 2017}})<ref>{{Lien web|tit = Misye Friz nan Toulouse nan 50five |url = https://www.artsixmic.fr/mister-freeze-a-toulouse-au-50five/ |sit = www.artsixmic.fr |dat = }}</ref> * Fresko pou Loures Arte Pública nan kad renovasyon vil “Quinta Do Mocho” [[Lisbòn]] ({{date-|Me 2017}})<ref>{{Web link|title = Poupée aux grands eyes |url = https://www.trompe-l-oeil.info/graffitis/details.php?image_id=11162 |sit = www.trompe-l-oeil.info |dat = }}</ref> * Killart #3, Street art festival [[Barranquilla]] ([[Kolonbi]]) ({{dat-|Mas 2017}})<ref>{{Web link|title = Killar 2017 - Katalogo de atis - Alianza francesa Barranquilla |url = https://issuu.com/alianzafrancesabarraquilla/docs/portafolio_killar_2017__1_ |sit = issuu.com |dat = }}</ref> ;2016 * Capfest Festival, [[Ameni (Quindío)|Ameni]] & [[La Virginia]] ([[Kolonbi]]) ({{dat-|Oktòb 2016}}) * ''Wall on Fire'', [[Les Docks, vil alamòd ak konsepsyon|Cité de la Mode]] ({{dat-|8 septanm 2016}} - {{dat-|30 septanm 2017}} )<ref>{{Web link|title = Reyinyon atis yo nan Cité de la Mode pou yon nouvo egzibisyon |url = https://www.opnminded.com/2016/09/16/exposition-mode- art. html /docs/portafolio_killar_2017__1_ |sit = www.opnminded.com |dat = }}</ref>{{,}}<ref>{{Web link|title = Street art: Wall on Fire at the Docks de la Cité of Fashion |url = https://www.sortiraparis.com/arts-culture/exposition/articles/124440-street-art-wall-on-fire-aux-docks-de-la-cite-de-la- mode | sit = www.sortiraparis.com |dat = }}</ref> * ''The Girl with Vine Hair'', fresk, festival “Street Art on the Roc”, [[Villars-Fontaine]] ({{dat-|Out 2016}});2015 * Fresko pou Rosa Parks frape miray la ak kolektif RStyles, sou [[Pont Riquet]] nan 19yèm awondisman Pari ({{dat-|Desanm 2015}})<ref>{{Lyen entènèt |tit = Rosa Parks fè miray la |url = https://artanddailyfix.com/2016/04/27/rosa-parks-fait-le-mur/ |sit = artanddailyfix.com |dat = }}</ref> {{,}}<ref>{{Lien web|title = Rosa Parks frape miray la |url = https://www.tourisme93.com/document.php?pagendx=815&engine_zoom=FMAIDFC930029206 |sit = www.tourisme93.com |dat = }}</ref> * Ekspozisyon kolektif ''Post-Graffiti'' nan galri Nunc, nan 5yèm awondisman Pari ({{dat-|10 oktòb}} - {{dat-|30 oktòb 2015}})<ref>{{Web link|title = Post-Graffiti: Ekspozisyon nan galri Nunc Paris apati 10 oktòb |url = https://www.cultures-urbaines.fr/post-graffiti-galerie-nunc-paris-exposition/ | sit = www.cultures-urbaines.fr |dat = }}</ref> * Ekspozisyon solo nan Lavo//Matik nan 13yèm awondisman nan Pari ({{dat-|1 septanm}} - {{date-|15 septanm 2015}})<ref>{{Lien web| title = VINIE au LAVO/MATIK |url = https://street-art-journal.blogspot.com/2015/08/vinie-au-lavomatik.html |site = street-art-journal.blogspot.com |date = 29 Out 2015 }}</ref> * Festival "Street Art Magnac", [[Eauze]] ({{date-|Me 2015}}) * Fresko nan [[Le MUR|Mur Oberkampf]] nan 11yèm awondisman Pari ({{dat-|11 avril 2015}}){{sfn|Association Le Mur|2016}}{{, }} <ref>{{Web link|title = Le M.U.R Oberkampf by Vinie Graffiti |url = https://artanddailyfix.com/2015/04/22/le-m-u-r-oberkampf-by-vinie-graffiti/ |site = artanddailyfix .com |dat = }}</ref> * Fresko nan nouvo Sant Ken Saro-Wiwa, komisyone pa Art AZoi, [[rue de Buzenval]] nan 20yèm awondisman Pari ({{dat-|Mas 2015}}) * Fresko, ''[[Ebony Bones]]'', ak Fanakapan nan [[Shoreditch]], [[London]] ([[Angletè]]) ({{dat-|2015}})<ref>{{Lyen entènèt|tit = 2015 London atizay lari! |url =https://www.mahti.eu/2017/01/2015-london-street-art/ |sit = www.mahti.eu |dat =21 janvye 2017 }}</ref> ;2014 * ''Electricity'', enstalasyon ak egzibisyon kolektif nan Trait d'Union nan [[Montreuil (Seine-Saint-Denis)|Montreuil]] ({{date-|10 oktòb}} - {{dat-|13 oktòb 2014 }})<ref>{{Web link|title = 4yèm edisyon Fwa Art “Trait d'union” nan Montreuil, Frans |url = https://kandmv.com/portfolio/trait-d-union-4 - lalbatros-montreuil-2014/ |sit = kandmv.com |dat = }}</ref> * Egzibisyon kolektif, Lollipop Gallery, [[London]] (Angletè) ({{dat-|25 septanm}} - {{dat-|10 oktòb 2014}}) * ''Brunch ak atizay lari'', Brunch te òganize ansanm ak Jean-Marc Paumier aka Rue Meurt D'art ak atis Lisa Di Scala aka Missy ak Virginie Masson aka Vinie, nan Avant Seine Théâtre de Colombes, [[ Colombes ]] ({{date-|15 jen 2014}})<ref>{{Lien web|tit = Yon fwa pa mwa, ale nan restoran an pou yon kolasyon kiltirèl. Bufè goumè ak entèvansyon atistik pou dekouvri teyat ou a nan yon nouvo ang. |url = https://www.lavant-seine.com/evenement/brunch-et-street-art/ |sit = www.lavant-seine.com |dat = }}</ref> * ''Pari anba bonm yo'', Make is Art kolektif, pèfòmans [[Magenta Station]] ki baze sou foto Clément Duquenne, nan 10yèm awondisman Pari ({{dat-|13 jen 2014}})<ref>{{Web link|title = Paris anba bonm yo, pèfòmans Gare Magenta yo |url =https://www.sortiraparis.com/arts-culture/exposition/articles/73236-paris-sous-les- bombes-les-performances-gare-magenta |sit = www.sortiraparis.com |dat =11 jen 2014 }}</ref>{{,}}<ref>{{Lien web|tit = Paris anba bonm transfòme estasyon Magenta |url =https://billetsdemissacacia.com/2014/06/ |sit = volsdemissacacia.com |dat =jen 2014 }}</ref> * ''Koulè plen tèt'', egzibisyon solo, Galerie Nunc!, nan 5yèm awondisman Pari ({{dat-|7 jen}} - {{dat-|28 jen 2014}} )<ref>{{Web link|title = egzibisyon “Colors full of head” pa Vinie Graffiti |url = https://www.artistescontemporains.org/evenements_artistiques/exposition-des-couleurs-plein-la-tete-de - vinie-graffiti/ |sit = www.artistescontemporains.org |dat = }}</ref> * Festival Rue des Arts, [[Aulnay-sous-Bois|Aulnay sous Bois]] ({{date-|16 me}} - {{date-|17 me 2014}})<ref>{{Lien web| title = Rues des arts, street art festival |url =https://www.tourisme93.com/document.php?pagendx=815&engine_zoom=FMAIDFC930028167 |site = www.tourisme93.com |date = }}</ref> * Konstriksyon efemèr, egzibisyon kolektif, CelloGraff deyò, [[Fontenay-sous-Bois|Fontenay]] ({{date-|28 mas 2014}})<ref>{{Web link|title = CelloGraff Fontenay-sous-Bois Konstriksyon efemèr |url =http://www.ikanografik.com/blog/cellograff-construction-ephemere/ |sit = www.ikanografik.com |dat =12 me 2015 }}</ref> * Ekspozisyon kolektif ''Femme(s) & Street art'' nan Galerie Le Pari(s) Urbain nan 10yèm awondisman nan Pari ({{dat-|8 mas}} - {{dat-| 22 mas 2014}})<ref>{{Web link|title = Woman(s) and streetart in the spotlight at the Galerie Le Pari(s) Urbain |url =https://bi== Bibliyografi ==}}</ref> * {{Ouvraj |otè1= Chrixcel |responsabilite1= |otè2= Thom Thom |responsabilite2= |tit=Gid atizay lari nan Pari (2022/2023) |piblikatè=Edisyon Altènatif |koleksyon= |mwa=Septanm |ane=2022 | paj total= 160 |isbn= 978 207297 507 3|prezantasyon sou entènèt=https://www.editionsalternatives.com/site.php?type=P&id=2257 |paj=63 }} * {{Ouvraj |otè1= Klas medya 2020-2021 - webmag 1 |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Studio 104 - Fichye espesyal feminis |editè= |koleksyon= |mwa=Desanm |ane=2021 |total paj =48 |paj=13,14,15 |isbn= | chapit title=Grafiti Feminin |prezantasyon sou entènèt=http://www.clg-zola-igny.ac-versailles.fr/Dossier-special-feminisme.html |li sou entènèt=https://madmagz.com/ fr/magazine/ 1837286#/ }} * {{Ouvraj |otè1= Chrixcel |responsablite1= |otè2=Codex Urbanus |responsabilite2= |tit=Illusion nan lari - Trompe-l'oeil ak jwèt optik nan atizay lari |editè=Edisyon kritè |koleksyon=Urbanité |mwa =Oktòb | ane=2020 |total paj= 240 |isbn=978 207289 715 3 |prezantasyon sou entènèt=https://www.editionsalternatives.com/site.php?type=P&id=2163&marecherche=vinie }} * {{Ouvraj |otè1= Stéphanie Lombard |responsabilite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=Gid atizay lari nan Pari 2020/2021 |editè=Edisyon Altènatif |koleksyon= |mwa=jen |ane=2020 |total paj= 176 |isbn= 978 207287 596 0|prezantasyon sou entènèt=https://www.editionsalternatives.com/site.php?type=P&id=2144 |paj=44,46,59,101,133,138,139,143 }} * {{Ouvraj |otè1=Asosyasyon Le Mur |responsablite1= |otè2= |responsabilite2= |tit=LE MUR / THE WALL – 2010 rive 2015 |editè=Hermann |mwa=Novanm |ane=2016 |total paj= 264 |isbn =9782705692902 |prezantasyon sou entènèt=https://www.mollat.com/livres/896855/le-mur-2010-2015-125-performances-d-artistes-urbains-the-wall-2010-2015-125-street - atis-pèfòmans }} * {{Ouvraj |otè1= Karen Brunel-Lafargue |responsablite1= |otè2=Tatyana Fazlalizadeh |responsablite2= prefaz |title=Art se rushes: Volim 3, Reprezantasyon fanm nan atis iben |editè=H 'Artpon les éditions | mois= |ane=2016 |total paj= 232 |isbn=979-10-95208-03-7 |prezantasyon sou entènèt=https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb45038952f }} * {{Ouvraj |otè1= Lucille Vachon |responsabilite1= |otè2=Regnault |responsabilite2=Prefas |tit=Post-grafiti: 10 atis jodi a |editè=Kritè edisyon |koleksyon=Ibanite |mwa=11 |ane= 2015 |total paj= 108 |isbn=978-2-37026-026-0 |prezantasyon sou entènèt=https://www.mollat.com/livres/8140/lucille-vachon-post-graffiti-10-artistes-d -Jodi a }} * {{Ouvraj|otè1= Brigitte Silhol |responsablite1=fotograf |otè2= Nath Oxygène |responsablite2=fotograf |otè3= Audoubert |responsabilite3= Prefas |tit=Vitry city street art: avanti a ap kontinye |editè=Kritè edisyon |koleksyon= Urbanity |mwa=09 |ane=2013 |total paj= 143 |isbn=978-2-917829-89-9 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/90-vitry-vit -le -street-art-t2.html }} * {{Ouvraj |otè1= Frédéric-Charles Baitinger |responsabilite1= |otè2=Pierre Michel |responsabilite2=Foto |tit=Belles de Murs |editè=Kritè Edisyon |koleksyon=Opus Délits |mwa= |ane=2011 |paj total= 72 |isbn= 9782917829271 |prezantasyon sou entènèt=https://www.librest.com/livres/belles-de-murs-_0-590429_9782917829271.html?ctx=c7834242ace618b7266cf578}} == Nòt ak referans == {{Références|références= <ref name="artanddailyfix">{{Lien web|titre = #Bordeaux #Streetart #NewIn |url =https://artanddailyfix.com/2014/12/29/bordeaux-streetart-new-in-ou-presque/ |site = artanddailyfix.com |date = }}</ref> <ref name="catalogue.bnf.fr">{{Lien web |titre=Graffiti, Vinie (1984-....) pseudonyme forme internationale |url=https://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb17039311d |site=bnf.fr}}</ref> <ref name="france3-regions.francetvinfo.fr">{{Lien web|titre = Mulhouse : une fresque murale parmi les 100 plus belles œuvres de street-art au monde |url = https://france3-regions.francetvinfo.fr/grand-est/haut-rhin/mulhouse/mulhouse-une-fresque-murale-parmi-les-100-plus-belles-uvres-de-street-art-au-monde-2441659.html |site = france3-regions.francetvinfo.fr |date =31/01/2022 }}</ref> <ref name="www.ouest-france.fr">{{Lien web|titre = Street art. Une fresque peinte sur le mur d’une école de Paris parmi les 100 plus belles œuvres au monde |url = https://www.ouest-france.fr/ile-de-france/paris-75000/street-art-une-fresque-peinte-sur-le-mur-d-une-ecole-de-paris-parmi-les-100-plus-belles-oeuvres-au-7624343 |site = www.ouest-france.fr |date =07/02/2022 }}</ref> <ref name="www.ouest-france.fr-2">{{Lien web|titre = Vinie, la graffeuse qui ravive les couleurs |url = https://www.ouest-france.fr/leditiondusoir/2015-10-19/vinie-la-graffeuse-qui-ravive-les-couleurs-95b85ce5-88e1-487a-880e-fab492c794d6 |site = www.ouest-france.fr |date =19 octobre 2015 }}</ref> <ref name="www.paris.fr">{{Lien web|titre = L'artiste Vinie réalise une fresque quai de Valmy |url = https://www.paris.fr/pages/l-artiste-vinie-realise-une-fresque-quai-de-valmy-5088 |site = www.paris.fr |date = }}</ref> }} === Monografi === * {{Ouvraj |tit =Vinie Graffiti |subtitle=Koulè nan tèt ou |editè=Kritè edisyon |otè1= Jérôme Deiss |responsabilite1=otè |mwa= |ane=2014 |paj=93 |koleksyon=Opus Délits | nimewo nan koleksyon =46 |isbn=978-2-37026-005-5 |prezantasyon sou entènèt=https://www.criteres-editions.com/accueil/60-46-vinie-graffiti-9782370260055.html }} === Videyo === * {{YouTube |id=wXifBgLsxYo |tit=Street Art pa Vinie Graffiti |language=en |channel= 90 Seconds of Art |dat=2022 |accessed= }} * {{YouTube |id=QPP_JPJHdHc |title=“Diversity” by Vinie Graffiti |language=fr |channel=Ville de Chatou |date=2021 |accessed on= }} * {{YouTube |id=1AXxsPrw98o |title=Travay atis grafiti Vinie pou dekouvri... an premye |language=fr |channel= [[France 3 Occitanie]] |dat=2019 |konsilte sou= }} * {{YouTube |id=OOUnCCMVcYk |tit=Vinie Graffiti - Street Art on the Roc - 2016 edition |language=fr |channel=Octopus konsepsyon |dat=2017 |konsilte sou= }} * {{YouTube |id=-jW6xkpDR6M |title=Vinie - Le Grand 8 / Les Murs |langue=fr |channel=Artcam |date=2016 |konsilte sou= }} == Apendis == === Atik ki gen rapò === * [[Atis iben]] === Lyen ekstèn === {{koneksyon}} * [https://web.archive.org/web/20240220183413/https://www.viniegraffiti.com/ Sit entènèt ofisyèl] [[Kategori:Nesans an 1984]] [[Kategori:Nesans nan Toulouse]] [[Kategori:MUR Kolaboratè]] [[Kategori:Fi atis lari]] [[Kategori:Atis feminis]] [[Kategori:Grafiti-atis]] [[Kategori:Atis iben]] [[Kategori:Atis franse kontanporen]] [[Kategori:Pent franse 21yèm syèk la]] [[Kategori:Pint franse]] [[Kategori:Atis grafiti franse]] [[Kategori:Pint Muralis]] [[Kategori:Pseudonym]] 6013h0dz2p5y18comg0ii5a1b3zrk5w Tonm Toutânkhamon 0 92933 882462 851547 2026-07-08T03:19:00Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882462 wikitext text/x-wiki [[File:Tutmask.jpg|thumb|Mas finerè Toutânkhamon nan [[Vale Wa yo]]]] '''Tonm Toutânkhamon''' ( [[Tonm nan Vale Wa yo|KV62]] <ref>62e yo jwenn nan vale Wa yo ({{Lang|en|King Valley}} KV) selon deziyasyon ejipsyèn.</ref> ) se yon ipoje ki te dekouvri nan 4 novanm 1922 nan Vale Wa yo sou bank lwès [[Nil|larivyè Nil]] la anfas Louxor pa [[Howard Carter]], yon [[ejiptològ]] britanik ki te komisyone pou fè fouy sa yo pa Seyè Carnarvon. Li pi popilè pou trezò l 'ak madichon an ki te di yo te kouri dèyè tout etranje ki vyole kavo l. Carter te pase dis ane ap eksplore kavo epi ak fè envantè mèb yo, ki konstitye youn nan pi gwo dekouvèt akeyolojik nan XXe syèk la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:KV62}} * Tonm nan Fon Wa yo === Lyen ekstèn === * (en) « KV 62 », sur Theban Mapping Project. * {{En}} [https://web.archive.org/web/20180911204230/http://www.tmpbibliography.com/resources/bibliography_2kv_valley_of_kings_kv62_tomb_of_tutankhamun.html Bibliographie concernant KV62] sur [[Pwojè kat jeyografik Theban|Theban Mapping Project]] * {{En}} [http://www.griffith.ox.ac.uk/gri/4sea1not.html Extraits du journal d'Howard Carter] pour la période du 28 octobre 1922 au 31 décembre 1922. * {{En}} [http://www.griffith.ox.ac.uk/gri/carter/gallery/HomePage.html Photographies du dégagement de la tombe de Toutânkhamon] par [[Harry Burton]]. * {{En}} [https://rarehistoricalphotos.com/the-discovery-of-tutankhamun-1922/ Sélection de photographies colorisées de la découverte de la tombe de Toutânkhamon]. [[Kategori:Tonm tebèn]] [[Kategori:Toutânkhamon]] q7sodjk6k5mun38wo1ixbjof3dx28w8 France 2 0 93918 882463 856129 2026-07-08T03:24:23Z DimiDimi 39761 cleanup 882463 wikitext text/x-wiki {{Coord|48|50|20|N|2|16|17|E|type:landmark_region:FR_scale:6000|display=title}} {{Infobox|couleur boîte=eb0030|nom={{blanc|France 2}}|format d'image=[[Format 16/9|16/9]], [[576i]] ([[SDTV|SD]]), [[1080i]] ([[Haute définition|HD]]), [[2160p]] ([[Télévision à ultra-haute définition|UHD]])|statut=Généraliste nationale publique|chaîne sœur=[[Outre-mer La Première (réseau)|La {{1re}}]] (9 chaînes), [[France 3]] (et ses déclinaisons locales), [[France 4]], [[France 5]], [[France Info (chaîne de télévision)|France Info]]|entreprise mère=[[france.tv]]|diffusion=[[Télévision numérique terrestre|TNT]], [[Télévision par satellite|satellite]], [[Télévision par câble|câble]], [[Télévision IP|IPTV]] et [[World Wide Web|Web]].|aire diffusion={{France}}<br />{{Belgique}}<br />{{Andorre}}<br />{{Monaco}}<br>{{Suisse}}}} '''France 2''' se yon chèn televizyon sèvis piblik [[Frans|fransè]], ki vin apre Antenne 2, 7 septanm 1992. Li fè pati konpayi France Télévisions.<gallery caption="Dezyèm logo France 2 (2002-2018)"> France 2 Logo 2002.svg|Logo France 2 soti 7 janvye 2002 rive 6 avril 2008. France 2 logo.png|Logo France 2 soti 7 avril 2008 pou rive 28 janvye 2018. France 2 Logo Variante - 2014.svg|Variant logo France 2 soti 1 septanm 2014 pou rive 28 janvye 2018. </gallery> <gallery> France 2 (juin-août 2020).jpg|Logo France 2 soti 19 jen rive Out 2020. </gallery> == Nòt ak referans == [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Frans televizyon]] bwlflospl8vhkhwjlpfgzlxu0ypu8hh Francois I (wa Lafrans) 0 94272 882450 866691 2026-07-07T15:57:01Z Raymond Trencavel 28592 882450 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''François I''', ki fèt sou non '''François d'Angoulême''' 12 septanm 1494 nan Konyak epi ki mouri 31 mas 1547 nan Ranbouyè, se yon wa Lafrans ki te gouvènen de 25 janvye 1515, jou kouwònasyon li, jiska lè li mouri an 1547. Pitit Charles d'Orléans ak Louise de Savoie, li te fè pati branch Valois-Angoulême nan dinasti Kapetyen an. Li gen yon rival pwisan nan moun Anperè Charles V epi li dwe konte sou enterè diplomatik wa Henri VIII nan [[Angletè]], toujou anvi mete tèt li tankou yon alye nan youn osinon lòt kan an. François I te anrejistre siksè ak defèt men li te entèdi ènmi enperyal li fè rèv li yo rive reyalite, reyalize sa ki ta afekte entegrite Wayòm Lafrans la. Antagonism de souveren Katolik yo gen konsekans grav pou lwès kretyen an : li fasilite difizyon nan lide yo nan Refòm nan émèjant ak pi wo a pèmèt [[Anpi Otoman|Anpi Otoman an]] rezoud nan pòtay yo nan [[Vyèn]] nan sezi prèske tout Wayòm nan [[Ongri]]. Konstitisyon an nan sa ki ta vin monachi a absoli anba Boubon yo ak bezwen finansye ki lye nan lagè ak devlopman nan atizay yo te mennen nan nesesite pou kontwole ak optimize jesyon nan Leta a ak nan teritwa a. François I entwodwi yon seri refòm ki afekte administrasyon pouvwa a ak an patikilye amelyorasyon nan rannman taks, refòm aplike epi kontinye sou rèy pitit gason l 'epi siksesè, Henri II. == Anfans == === Nesans === François d'Angoulême te fèt 12 septanm 1494 nan Château de Cognac, nan Angoumois<ref>{{Ouvrage|auteur1=Vincent Hazemann|titre=Louise de Savoie, mère de {{souverain-|François Ie}}|éditeur=[[Éditions L'Harmattan|L'Harmattan]]|année=2013|passage=72|isbn=}}.</ref>. Li se pitit gason Charles d'Orléans, Konte Angoulême, ak Prensès Louise de Savoie, pitit pitit Jean d'Orléans (tonton nan fiti wa Louis XII), Konte Angoulême, ak Marguerite de Rohan, gran-pitit pitit gason an. nan Duc Louis I nan Orléans (ti frè wa Charles VI), ak pitit fi Duke nan [[Milan]] Valentine Visconti. Li desann dirèkteman nan wa Charles V nan branch ki pi piti nan Valois, ke yo rekonèt kòm Angoulême. == Referans == {{Referans}} ==Lyen ekstè== {{liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Rwa]] 5hyp5rkyy5wwe73y2y71p0krot16e38 882454 882450 2026-07-07T16:02:04Z Raymond Trencavel 28592 882454 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''François I''', ki fèt sou non '''François d'Angoulême''' 12 septanm 1494 nan Konyak epi ki mouri 31 mas 1547 nan Ranbouyè, se yon wa Lafrans ki te gouvènen de 25 janvye 1515, jou kouwònasyon li, jiska lè li mouri an 1547. Pitit Charles d'Orléans ak Louise de Savoie, li te fè pati branch Valois-Angoulême nan dinasti Kapetyen an. Li gen yon rival pwisan nan moun Anperè Charles V epi li dwe konte sou enterè diplomatik wa Henri VIII nan [[Angletè]], toujou anvi mete tèt li tankou yon alye nan youn osinon lòt kan an. François I te anrejistre siksè ak defèt men li te entèdi ènmi enperyal li fè rèv li yo rive reyalite, reyalize sa ki ta afekte entegrite Wayòm Lafrans la. Antagonism de souveren Katolik yo gen konsekans grav pou lwès kretyen an : li fasilite difizyon nan lide yo nan Refòm nan émèjant ak pi wo a pèmèt [[Anpi Otoman|Anpi Otoman an]] rezoud nan pòtay yo nan [[Vyèn]] nan sezi prèske tout Wayòm nan [[Ongri]]. Konstitisyon an nan sa ki ta vin monachi a absoli anba Boubon yo ak bezwen finansye ki lye nan lagè ak devlopman nan atizay yo te mennen nan nesesite pou kontwole ak optimize jesyon nan Leta a ak nan teritwa a. François I entwodwi yon seri refòm ki afekte administrasyon pouvwa a ak an patikilye amelyorasyon nan rannman taks, refòm aplike epi kontinye sou rèy pitit gason l 'epi siksesè, Henri II. == Anfans == === Nesans === François d'Angoulême te fèt 12 septanm 1494 nan Château de Cognac, nan Angoumois<ref>{{Ouvrage|auteur1=Vincent Hazemann|titre=Louise de Savoie, mère de {{souverain-|François Ie}}|éditeur=[[Éditions L'Harmattan|L'Harmattan]]|année=2013|passage=72|isbn=}}.</ref>. Li se pitit gason Charles d'Orléans, Konte Angoulême, ak Prensès Louise de Savoie, pitit pitit Jean d'Orléans (tonton nan fiti wa Louis XII), Konte Angoulême, ak Marguerite de Rohan, gran-pitit pitit gason an. nan Duc Louis I nan Orléans (ti frè wa Charles VI), ak pitit fi Duke nan [[Milan]] Valentine Visconti. Li desann dirèkteman nan wa Charles V nan branch ki pi piti nan Valois, ke yo rekonèt kòm Angoulême. == Referans == {{Referans}} ==Lyen ekstè== {{liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Rwa]] [[Kategori:Wa]] 2z0pou00f5dm57x0g0jpdxttggbjt4l Henry IV (wa Lafrans) 0 95097 882449 861538 2026-07-07T15:56:27Z Raymond Trencavel 28592 882449 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''Henri IV''', di "Gran an"Oswa"Galant vèt la", oswa menm "Bon wa Henry», fèt sou non '''Henri de Bourbon''' le 13 desanm 1553 nan Pau e li mouri asasinen le 14 mai 1610 nan [[Pari]], li te wa Nava apati 9 jen 1572 sou non '''Henri''' . {{Refn|Henri de Bourbon est le troisième roi de Navarre, puis le quatrième roi de France à porter ce prénom. Deux « {{Henri III}} » règnent donc simultanément durant les [[Guerres de Religion (France)|guerres de religion]] : le roi de France [[Henri III (roi de France)|Henri]] de [[maison capétienne de Valois|Valois]] (1574-1589) et le roi de Navarre {{Henri III}} de [[maison capétienne de Bourbon|Bourbon]] (1572-1610). En 1589, Henri de Bourbon succède à Henri de Valois sur le trône de France, portant le titre de [[roi de France et de Navarre]].}}, ak wa Lafrans sou non '''Henri IV''' soti 2 out1589 jouk li mouri an 1610. Se konsa, li konbine diyite yo nan wa Lafrans ak Nava epi li se premye wa Lafrans ki soti nan kay Capetyen nan Bourbon . ==Biyografi== Henri de Bourbon se pitit [[Antoine de Bourbon]], [[Duc de Vendôme|Duke Vendôme]] chèf [[Maison capétienne de Bourbon|kay Bourbon]] ak [[Jeanne d'Albret]], Rèn Navarre (li menm pitit fi [[Marguerite de Valois-Angoulême|Marguerite d'Angoulême,]] sè nan Francis mwen ) . Desandan nan liy gason an soti nan wa [[Louis IX|Saint Louis]] nan dizyèm jenerasyon an, li se [[Premier prince du sang|premye chèf san an]] epi, grasa "l[[Loi salique|lwa salik]]», siksesè natirèl wa Lafrans nan [[Maison de Valois|kay Valois]], si yo mouri san desandan gason lejitim {{Refn|Le roi {{noble|Charles IX (roi de France)}} a eu un fils illégitime, [[Charles de Valois-Angoulême]].}}, ki se ka tout pitit gason yo. Henry II. Malgre ke [[Batèm|li te batize]] [[Catholicisme|Katolik]], li te leve soti vivan nan [[Protestantisme en France|relijyon Refòme]] a epi li te vin patisipe nan [[Guerres de Religion (France)|Lagè Relijyon yo]] kòm [[Prince du sang|Prens San an]], Wa Navarre ak lidè nan noblès Pwotestan an. Li te renonse pwotestantis nan lane 1572, jis apre maryaj li ak [[Marguerite de France (1553-1615)|Marguerite de Valois]] e pandan [[Massacre de la Saint-Barthélemy|masak Sent Batèlme]] a t ap fèt, men li te retounen nan li an 1576 apre li te rive kouri kite tribinal franse a. <gallery> File:Henri d'Albret.jpg|<center>{{noble|Henri II (wa Navarre)}},<br>wa Nava ak gran-papa matènèl Henri.</center> File:Jeanne-albret-navarre.jpg|<center>[[Jeanne d'Albret]], manman Henri.</center> File:Antoine-de-bourbon.jpg|<center>[[Antoine de Bourbon]], papa Henri.</center> File:Château de Beauregard - Cardinal Charles de Bourbon (1523-1590).jpg|<center>Kadinal [[Charles Ier de Bourbon (archevêque de Rouen)|Charles de Bourbon]], tonton patènèl Henri.</center> </gallery> An 1584, sou lanmò [[François de France (1555-1584)|Duke François d'Anjou]], ti frè ak eritye wa a. Henry III nan Lafrans, li vin eritye lejitim nan fòtèy la. Ajitasyon relijye te vin pi mal, patikilyèman anba presyon [[Lig katolik (Francs)|Lig Katolik]] la, ki te refize wè yon pwotestan monte twòn nan. Nan 1589, apre [[Asasina Henri III|asasina Henri a]] pa Lig relijye [[Jacques Clément]], Henri de Navarre poutan vin wa Lafrans. Men, li dwe kontinye lagè kont Lig la. Pou ranfòse lejitimite l ', li te fini rekonvèti solanèl nan katolik sou 25 juillet 1593, pandan yon seremoni nan [[Basilique Saint-Denis|bazilik nan Saint-Denis]], ki te pèmèt li yo dwe [[Sacre d'Henri IV|kouwone]] an 1594, pa nan [[Cathédrale Notre-Dame de Reims|Reims]] men nan [[Cathédrale Notre-Dame de Chartres|Chartres.]] Men, yon pati nan Lig la kontinye batay la jouk 1598, ane a lè, apre yo fin resevwa nan [[Anje|Angers]] rann tèt [[Philippe-Emmanuel de Lorraine|Duke Mercoeur]], [[Liste des gouverneurs de Bretagne|gouvènè Bretagne]], Henri IV siyen [[Édit de Nantes|Edikt Nantes]], yon edik pasifikasyon ki otorize adorasyon Pwotestan selon modalités espesifik, konsa mete yon fen nan plis pase twa deseni nan [[Guerres de Religion (France)|lagè nan relijyon an Frans]]. ==Referans== {{referans}} ==Lyen ekstèn== {{liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Nesans an desanm 1553]] [[Kategori:Lanmò an me 1610]] [[Kategori:Mouri asasine]] [[Kategori:Wa franse]] [[Kategori:Rwa]] c8terbat64nvi9dmuhbh98e7w1xkm0w 882451 882449 2026-07-07T15:58:46Z Raymond Trencavel 28592 882451 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''Henri IV''', di "Gran an"Oswa"Galant vèt la", oswa menm "Bon wa Henry», fèt sou non '''Henri de Bourbon''' le 13 desanm 1553 nan Pau e li mouri asasinen le 14 mai 1610 nan [[Pari]], li te wa Nava apati 9 jen 1572 sou non '''Henri''' . {{Refn|Henri de Bourbon est le troisième roi de Navarre, puis le quatrième roi de France à porter ce prénom. Deux « {{Henri III}} » règnent donc simultanément durant les [[Guerres de Religion (France)|guerres de religion]] : le roi de France [[Henri III (roi de France)|Henri]] de [[maison capétienne de Valois|Valois]] (1574-1589) et le roi de Navarre {{Henri III}} de [[maison capétienne de Bourbon|Bourbon]] (1572-1610). En 1589, Henri de Bourbon succède à Henri de Valois sur le trône de France, portant le titre de [[roi de France et de Navarre]].}}, ak wa Lafrans sou non '''Henri IV''' soti 2 out1589 jouk li mouri an 1610. Se konsa, li konbine diyite yo nan wa Lafrans ak Nava epi li se premye wa Lafrans ki soti nan kay Capetyen nan Bourbon . ==Biyografi== Henri de Bourbon se pitit [[Antoine de Bourbon]], [[Duc de Vendôme|Duke Vendôme]] chèf [[Maison capétienne de Bourbon|kay Bourbon]] ak [[Jeanne d'Albret]], Rèn Navarre (li menm pitit fi [[Marguerite de Valois-Angoulême|Marguerite d'Angoulême,]] sè nan Francis mwen ) . Desandan nan liy gason an soti nan wa [[Louis IX|Saint Louis]] nan dizyèm jenerasyon an, li se [[Premier prince du sang|premye chèf san an]] epi, grasa "l[[Loi salique|lwa salik]]», siksesè natirèl wa Lafrans nan [[Maison de Valois|kay Valois]], si yo mouri san desandan gason lejitim {{Refn|Le roi {{noble|Charles IX (roi de France)}} a eu un fils illégitime, [[Charles de Valois-Angoulême]].}}, ki se ka tout pitit gason yo. Henry II. Malgre ke [[Batèm|li te batize]] [[Catholicisme|Katolik]], li te leve soti vivan nan [[Protestantisme en France|relijyon Refòme]] a epi li te vin patisipe nan [[Guerres de Religion (France)|Lagè Relijyon yo]] kòm [[Prince du sang|Prens San an]], Wa Navarre ak lidè nan noblès Pwotestan an. Li te renonse pwotestantis nan lane 1572, jis apre maryaj li ak [[Marguerite de France (1553-1615)|Marguerite de Valois]] e pandan [[Massacre de la Saint-Barthélemy|masak Sent Batèlme]] a t ap fèt, men li te retounen nan li an 1576 apre li te rive kouri kite tribinal franse a. <gallery> File:Henri d'Albret.jpg|<center>{{noble|Henri II (wa Navarre)}},<br>wa Nava ak gran-papa matènèl Henri.</center> File:Jeanne-albret-navarre.jpg|<center>[[Jeanne d'Albret]], manman Henri.</center> File:Antoine-de-bourbon.jpg|<center>[[Antoine de Bourbon]], papa Henri.</center> File:Château de Beauregard - Cardinal Charles de Bourbon (1523-1590).jpg|<center>Kadinal [[Charles Ier de Bourbon (archevêque de Rouen)|Charles de Bourbon]], tonton patènèl Henri.</center> </gallery> An 1584, sou lanmò [[François de France (1555-1584)|Duke François d'Anjou]], ti frè ak eritye wa a. Henry III nan Lafrans, li vin eritye lejitim nan fòtèy la. Ajitasyon relijye te vin pi mal, patikilyèman anba presyon [[Lig katolik (Francs)|Lig Katolik]] la, ki te refize wè yon pwotestan monte twòn nan. Nan 1589, apre [[Asasina Henri III|asasina Henri a]] pa Lig relijye [[Jacques Clément]], Henri de Navarre poutan vin wa Lafrans. Men, li dwe kontinye lagè kont Lig la. Pou ranfòse lejitimite l ', li te fini rekonvèti solanèl nan katolik sou 25 juillet 1593, pandan yon seremoni nan [[Basilique Saint-Denis|bazilik nan Saint-Denis]], ki te pèmèt li yo dwe [[Sacre d'Henri IV|kouwone]] an 1594, pa nan [[Cathédrale Notre-Dame de Reims|Reims]] men nan [[Cathédrale Notre-Dame de Chartres|Chartres.]] Men, yon pati nan Lig la kontinye batay la jouk 1598, ane a lè, apre yo fin resevwa nan [[Anje|Angers]] rann tèt [[Philippe-Emmanuel de Lorraine|Duke Mercoeur]], [[Liste des gouverneurs de Bretagne|gouvènè Bretagne]], Henri IV siyen [[Édit de Nantes|Edikt Nantes]], yon edik pasifikasyon ki otorize adorasyon Pwotestan selon modalités espesifik, konsa mete yon fen nan plis pase twa deseni nan [[Guerres de Religion (France)|lagè nan relijyon an Frans]]. ==Referans== {{referans}} ==Lyen ekstèn== {{liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Nesans an desanm 1553]] [[Kategori:Lanmò an me 1610]] [[Kategori:Mouri asasine]] [[Kategori:Wa franse]] [[Kategori:Rwa]] [[Kategori:Nesans nan lane 1553]] [[Kategori:Lanmò 1610]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 97xckb6slx5ia1ka7m45iwi4room5gq 882455 882451 2026-07-07T16:02:29Z Raymond Trencavel 28592 882455 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''Henri IV''', di "Gran an"Oswa"Galant vèt la", oswa menm "Bon wa Henry», fèt sou non '''Henri de Bourbon''' le 13 desanm 1553 nan Pau e li mouri asasinen le 14 mai 1610 nan [[Pari]], li te wa Nava apati 9 jen 1572 sou non '''Henri''' . {{Refn|Henri de Bourbon est le troisième roi de Navarre, puis le quatrième roi de France à porter ce prénom. Deux « {{Henri III}} » règnent donc simultanément durant les [[Guerres de Religion (France)|guerres de religion]] : le roi de France [[Henri III (roi de France)|Henri]] de [[maison capétienne de Valois|Valois]] (1574-1589) et le roi de Navarre {{Henri III}} de [[maison capétienne de Bourbon|Bourbon]] (1572-1610). En 1589, Henri de Bourbon succède à Henri de Valois sur le trône de France, portant le titre de [[roi de France et de Navarre]].}}, ak wa Lafrans sou non '''Henri IV''' soti 2 out1589 jouk li mouri an 1610. Se konsa, li konbine diyite yo nan wa Lafrans ak Nava epi li se premye wa Lafrans ki soti nan kay Capetyen nan Bourbon . ==Biyografi== Henri de Bourbon se pitit [[Antoine de Bourbon]], [[Duc de Vendôme|Duke Vendôme]] chèf [[Maison capétienne de Bourbon|kay Bourbon]] ak [[Jeanne d'Albret]], Rèn Navarre (li menm pitit fi [[Marguerite de Valois-Angoulême|Marguerite d'Angoulême,]] sè nan Francis mwen ) . Desandan nan liy gason an soti nan wa [[Louis IX|Saint Louis]] nan dizyèm jenerasyon an, li se [[Premier prince du sang|premye chèf san an]] epi, grasa "l[[Loi salique|lwa salik]]», siksesè natirèl wa Lafrans nan [[Maison de Valois|kay Valois]], si yo mouri san desandan gason lejitim {{Refn|Le roi {{noble|Charles IX (roi de France)}} a eu un fils illégitime, [[Charles de Valois-Angoulême]].}}, ki se ka tout pitit gason yo. Henry II. Malgre ke [[Batèm|li te batize]] [[Catholicisme|Katolik]], li te leve soti vivan nan [[Protestantisme en France|relijyon Refòme]] a epi li te vin patisipe nan [[Guerres de Religion (France)|Lagè Relijyon yo]] kòm [[Prince du sang|Prens San an]], Wa Navarre ak lidè nan noblès Pwotestan an. Li te renonse pwotestantis nan lane 1572, jis apre maryaj li ak [[Marguerite de France (1553-1615)|Marguerite de Valois]] e pandan [[Massacre de la Saint-Barthélemy|masak Sent Batèlme]] a t ap fèt, men li te retounen nan li an 1576 apre li te rive kouri kite tribinal franse a. <gallery> File:Henri d'Albret.jpg|<center>{{noble|Henri II (wa Navarre)}},<br>wa Nava ak gran-papa matènèl Henri.</center> File:Jeanne-albret-navarre.jpg|<center>[[Jeanne d'Albret]], manman Henri.</center> File:Antoine-de-bourbon.jpg|<center>[[Antoine de Bourbon]], papa Henri.</center> File:Château de Beauregard - Cardinal Charles de Bourbon (1523-1590).jpg|<center>Kadinal [[Charles Ier de Bourbon (archevêque de Rouen)|Charles de Bourbon]], tonton patènèl Henri.</center> </gallery> An 1584, sou lanmò [[François de France (1555-1584)|Duke François d'Anjou]], ti frè ak eritye wa a. Henry III nan Lafrans, li vin eritye lejitim nan fòtèy la. Ajitasyon relijye te vin pi mal, patikilyèman anba presyon [[Lig katolik (Francs)|Lig Katolik]] la, ki te refize wè yon pwotestan monte twòn nan. Nan 1589, apre [[Asasina Henri III|asasina Henri a]] pa Lig relijye [[Jacques Clément]], Henri de Navarre poutan vin wa Lafrans. Men, li dwe kontinye lagè kont Lig la. Pou ranfòse lejitimite l ', li te fini rekonvèti solanèl nan katolik sou 25 juillet 1593, pandan yon seremoni nan [[Basilique Saint-Denis|bazilik nan Saint-Denis]], ki te pèmèt li yo dwe [[Sacre d'Henri IV|kouwone]] an 1594, pa nan [[Cathédrale Notre-Dame de Reims|Reims]] men nan [[Cathédrale Notre-Dame de Chartres|Chartres.]] Men, yon pati nan Lig la kontinye batay la jouk 1598, ane a lè, apre yo fin resevwa nan [[Anje|Angers]] rann tèt [[Philippe-Emmanuel de Lorraine|Duke Mercoeur]], [[Liste des gouverneurs de Bretagne|gouvènè Bretagne]], Henri IV siyen [[Édit de Nantes|Edikt Nantes]], yon edik pasifikasyon ki otorize adorasyon Pwotestan selon modalités espesifik, konsa mete yon fen nan plis pase twa deseni nan [[Guerres de Religion (France)|lagè nan relijyon an Frans]]. ==Referans== {{referans}} ==Lyen ekstèn== {{liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Nesans an desanm 1553]] [[Kategori:Lanmò an me 1610]] [[Kategori:Mouri asasine]] [[Kategori:Wa franse]] [[Kategori:Wa]] [[Kategori:Rwa]] [[Kategori:Nesans nan lane 1553]] [[Kategori:Lanmò 1610]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] 9xdt5c1114xc8njljxbtfrmhpc5v6w1 Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 2010-2011 0 95523 882469 882302 2026-07-08T11:41:51Z ~2026-38610-45 39764 882469 wikitext text/x-wiki {{Infobox eleksyon|non=Eleksyon prezidansyèl ayisyen an 2010-2011|peyi=Ayiti|dat=10 novanm 2010 <small>({{1er|tou}})</small><br>20 mas 2011 <small>({{2e|tou}})</small>|kalite=Prezidansyèl|kandida1=[[Mirlande Manigat]]|vòt1=336 878|pousantaj1=31.37|kandida2=[[Michel Martelly]]|vòt2=234 617|kandida3=[[Jean-Henry Céant]]|vòt3=87 834|pousantaj2=21.84|kandida1_2=[[Michel Martelly]]|vòt1_2=716 986|pousantaj1_2=67.57|kandida2_2=[[Mirlande Manigat]]|vòt2_2=336 747|pousantaj2_2=32.43|koulè1=#0001B8|pati1=[[Manigatis (politik)|Manigatis]]|imaj_kandida1=Prezidan Mirlande Manigat RDNP.jpg|koulè2=#CC1E55|imaj_kandida2=President Michel J. Martelly.jpg|pati2=[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]]|koulè3=#FED700|imaj_kandida3=Jean-Henry Céant (cropped).jpg|pati3=[[Lavalasis (politik)|Lavalasis]]|pousantaj3=8.18|imaj_kandida1_2=President Michel J. Martelly.jpg|koulè1_2=#CC1E55|koulè2_2=#0001B8|imaj_kandida2_2=Prezidan Mirlande Manigat RDNP.jpg|patisipasyon=22.79|prezidan_anvan=[[René Préval]]|prezidan_eli=[[Michel Martelly]]|imaj_kandida4=Silver - replace this image female and male.svg|koulè4=#eeeeee}}'''Eleksyon jeneral ayisyèn an 2010-2011''' te fèt nan [[Ayiti]] sou [[28 novanm]] [[2010 (almanak gregoryen)|2010]] (premye tou) ak [[20 mas]] [[2011 (almanak gregoryen)|2011]] (dezyèm tou). Vòt la se an menm tan prezidansyèl, lejislatif ak sena. Eleksyon lejislatif yo te prevwa pou 28 fevriye ak 3 mas 2010, men [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè]] 12 janvye 2010 la, ki te devaste yon pati nan Ayiti, sitou kapital la, Pòtoprens, te anpeche yo òganize yo. == Kontèks politik == Eleksyon yo fèt yon ane apre tranblemanntè janvye 2010 la (plis pase 230 000 mò) pandan kondisyon lavi popilasyon an toujou nan pi move sitiyasyon. Twa milyon moun ap fè fas ak ensekirite alimantè, chomaj la rive 80 %, epi enflasyon an soti nèt anba kontwòl. Yon epidemi kolera, ki te antre nan peyi a aksidantèlman ak sòlda Nasyonzini yo, te touye ofisyèlman plis pase senk mil moun ant oktòb 2010 ak janvye 2011. [[Mirlande Manigat]], ki pwòch demokrasikretyen yo ak pati liberal sou kontinan ameriken an, te jwenn sipò Legliz Pwotestan an ak kèk entelektyèl. Men, li pat vrèman popilè nan mitan jèn jenerasyon an, ki te wè l kòm yon pèsonalite ki twò pwòch ak elit yo. [[Michel Martelly]], ki te gen bon relasyon ak milieux konsèvatè yo epi ki te louvètman admire ansyen diktatè [[Michel Martelly|Jean-Claude Duvalier]], te deja fè tèt li remake nan tan pase lè li te parèt ak militè ki te fè koudeta kont prezidan eli [[Michel Martelly|Jean-Bertrand Aristide]] an 1991. Kanpay li te jere pa konpayi panyòl Sola, ki te deja dirije kanpay [[Felipe Calderón]] nan Meksik. Li sanble li te gen favè [[Etazini]] ak sektè biznis yo. [[Jean-Henry Céant]], direktè yon òganizasyon gouvènmantal. == Rezilta == === Premye tou === Rezilta yo anonse sou premye tou 28 novanm 2010. {| class="wikitable" style="text-align:right" |- ! colspan="2" |Kandida !Gwoup (Pati) !Pousantaj<br> vòt !Bilten |- | style="background:#0001B8" | | style="text-align:left;" |'''[[Mirlande Manigat]]''' |'''[[Manigatis (politik)|Manigatis]]''' ([[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|RDNP]]) |31,37 % |336 878 |- | style="background:#CC1E55" | | style="text-align:left;" |'''[[Michel Martelly]]''' |'''[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]]''' ([[Repons Peyizan|RP]]) |21,84 % |234 617 |- | style="background:#FED700" | | style="text-align:left;" |[[Jean-Henry Céant]] |'''[[Lavalasis (politik)|Lavalasis (politik)]]''' ([[Renmen Ayiti|RA]]) |8,18 % |87 834 |- | style="background:#C0C0C0" | | style="text-align:left;" |Òt | - | - |140 333 |- | colspan="3" |'''Total vòt''' |'''100 %''' |1 074 056 |} === Dezyèm tou === Rezilta yo anonse sou dezyèm tou 20 mas 2011. {| class="wikitable" style="text-align:right" |- ! colspan="2" |Kandida !Pati !Pousantaj<br> vòt !Bilten |- | style="background:#CC1E55" | | style="text-align:left;" |'''[[Michel Martelly]]''' |'''[[Kowalisyon nasyonalis-konsèvatè|Nasyonalis-konsèvatè]]''' ([[Repons Peyizan|RP]]) |67,57 % |716 986 |- | style="background:#0001B8" | | style="text-align:left;" |[[Mirlande Manigat]] |'''[[Manigatis (politik)|Manigatis]]''' ([[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|RDNP]]) |32,43 % |336 747 |- | colspan="3" |'''Total vòt''' |'''100 %''' |1 061 089 |} == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.haiti-reference.com/politique/elections/elections-pres.php Eleksyon prezidansyèl ayisyèn nan] sou haiti-reference.com [[Kategori:Politik]] [[Kategori:Eleksyon]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl]] [[Kategori:Eleksyon prezidansyèl ayisyèn]] 3zsg279n2xa11zleygvbdacptk9s0b8 Spiralis 0 95924 882458 867098 2026-07-07T20:37:10Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882458 wikitext text/x-wiki '''Spiralism''' se yon [[mouvman literè]] ki te parèt an [[Ayiti]] nan ane 1960 yo epi ki te aktif sitou nan ane 1970 yo ak 1980 yo, li pran enspirasyon l nan teyori syantifik ak konsèp filozofik spiral la. Li se yon mouvman literè ki karakterize pa apwòch inovatè ak eksperimantal nan zafè ekriti, ki redefini koze konvansyon literè tradisyonèl yo. Se romansye Ayisyen [[René Philoctète]] ki te entwodui li, nan woman li a ki rele "''Le Peuple des terres mêlées"'' epi ki te pibliye nan ane 1982 <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.potomitan.info/kauss/spiralisme.php|title=Le spiralisme de Frankétienne|website=www.potomitan.info|access-date=2023-08-09}}</ref> . == Denominasyon == [[Frankétienne|Frank Étienne]] te chwazi tèm spiralism lan, ki sòti nan mo spiral, ki senbolize lide tankou yon retou siklik, yon kontinuite ak yon devlopman ki pa p janm fini. Travay spiral la karakterize enkyetid inivèsèl nan pèsekisyon jeneral li. Mouvman an distenge tèt li pou dezi li genyen pou kraze nòm literè tradisyonèl yo epi pwopoze yon nouvo apwòch nan ekriti <ref name=":0"/> . Sa a se yon envansyon ki pa plajye oubyen kopye lòt bagay ke lavi, yon spiral an mouvman. Mouvman literè san parèy sa a, pa gen manifès ni règ pou swiv, li baze sou yon nouvo fòm, yon fòm san yon definisyon ki fikse alavans . == Defi yo == Spiralism pran nesans, akòz sikonstans politik yo, se yon ekspresyon lokal de rezistans atravè estetik. Se yon rebelyon kont nenpòt tantativ pou fèmen n, yon foli yo reklame lè deteryorasyon kondisyon pou moun pale pran non nòmalite. An menm tan, ''spiralis la'' ale pi lwen pase mouvman ki nan zile an, puiske li patisipe nan kesyon inivèsèl, sètadi kijan nou ka pibyen rakonte vyolans nou t ap sibi. Prensipal pwoblèm fondamantal yo se : eseye kapte yon reyalite, transmèt reyalite sa a, pandan n ap kenbe liy fòs yo, pou reyalite sa a ki transmèt sou nivo literè a pa yon bagay fiks, yon bagay ki mouri. Se la mirak atizay la manifeste : eseye kapte reyalite a san nou pa touye l. Kapte : se kenbe, se imobilize. Se konprann san nou pa toufe. Zèv spiral la toujou an mouvman. Sa eksplike yon ti kras entèripsyon k ap repete nan devlopman tèks la. Anplis, li pa nesesè ditou pou konstwi zèv la apati yon sijè spesifik. Ekri vin tounen yon vrè avanti, yon istwa miltipolè kote chak mo, k ap jwe wòl yon deklanchè, gen chans pou transfòme an yon nwayo ki pare pou dezentegre pou bay nesans ak lòt antite vèbal. Nan sans sa a, spiral la se fondamantalman yon zèv ouvè, ki pa janm fini. Spiral la se yon tantativ pou konprann reyalite a nan divès aspè li yo. Anfèt, spiralis reflete yon revolisyon nan fòm ekriti tradisyonèl la. Li pa aksepte plajya , li se yon renouvèlman nan literati modèn. == Objektif yo == Objektif mouvman spiralis yo la se te denonse rejim diktatoryal la, kritike inegalite sosyal ak ekonomik, epi ankouraje chanjman sosyal. Ekriven ak atis spiralis yo te itilize souvan eleman sireyalis, senbolik ak alegorik pou eksprime lide ak emosyon yo, epi yo te fè efò pou kaptire esans reyalite Ayisyèn nan pandan y ap transande li. <ref>{{Cite web|url=https://www.lecentredart.org/conference-de-franketienne-sur-le-spiralisme/?utm_source=chatgpt.com|title=Conférence de Frankétienne sur le Spiralisme|last=Communication_cdh|date=2021-11-13|website=Le centre d'art d'Haïti|language=fr-FR|access-date=2025-02-22}}</ref> Spiraliz la vize yon estetik literè spesifik epi valè li mezire eksplisitman nan pratik literè. Men san okenn kalite manifès. Epi se pa yon konyensidans ke twa fondatè ak pwodiktè spiralis yo, Philoctète, Frank Étienne ak Fignole, te rete sou zile Ayiti malgre diktati [[Dinasti Duvalier|Duvalier]] a , kòm rezilta, yo te soufri yon izòlman konsa <ref>{{Cite web|url=https://blogs.urz.uni-halle.de/nataschaueckmann/files/2015/10/Autour-du-Spiralisme.pdf|title=''IL N'EST VRAIE PAROLE EN CARAIBE QUE LA SCHIZOPHRENIE'':AUTOUR DU SPIRALISME|last=Natascha Ueckmann|language=fr|format=<<PDF>>|access-date=Jeudi 03 aout 2023}}</ref> . Gen kèk gwo ekriven ki asosye ak mouvman spiralis la enkli [[René Philoctète]], [[Jean-Claude Fignolé]], Frank Étienne, ak [[Joël Des Rosiers]] . Zèv yo te make pa yon apwòch inovatè nan rakonte istwa, yon langaj powetik e souvan pwovokan, ak yon gwo enkyetid pou istwa ak idantite Ayisyen an. Daprè Frank Étienne spiral la reprezante yon nouvo jan ki pèmèt nou tradui palpitasyon mond modèn nan. Ekriti spiral la prezante tèt li kòm yon opòtinite pou demokratize literati. Pou nou, se pa yon kesyon envansyon oswa kreyasyon (ekriven an pa ka ranplase Bondye), men se pou nou ranje eleman langaj yo libman pou nou ka konstitye tèks la. Nan yon pèspektiv konsa , pwosesis sa a sanble lajman demokratik. Pami otè ki pi enpòtan nan mouvman spiralis la gen non tankou René Philoctète, Frank Étienne, Jean-Claude Fignolé, [[Lyonel Trouillot]] ak anpil lòt ankò. Zèv yo te souvan make pa yon angajman sosyal solid, yon kritik opresyon ak yon rechèch pou idantite nasyonal.<gallery> Fichye:Jean_Laposte_2.jpg|lien=Fichier:Jean_Laposte_2.jpg| Franketienne Fichye:Jojo_flash_back_2.jpg|lien=Fichier:Jojo_flash_back_2.jpg|alt=Joël Des Rosiers| Joel Des Rosiers Fichye:Lyonel_Trouillot_20100329_Salon_du_livre_de_Paris_1.jpg|lien=Fichier:Lyonel_Trouillot_20100329_Salon_du_livre_de_Paris_1.jpg| Lyonel Trouillot </gallery> == Karakteristik == * Karakteristik prensipal spiralis la gen ladan yo: Eksperimantasyon lengwistik: Ekriven spiralis yo eksplore epi jwe ak langaj, yo itilize neyolojis, jwèt mo, ak ekspresyon popilè Ayisyen pou kreye yon langaj rich ak vibran. * Angajman Sosyal: Zèv spiralis yo souvan abòde tèm sosyal ak politik, tankou povrete, enjistis, ak kondisyon pèp Ayisyen an. Ekriven yo chache denonse pwoblèm sosyete ayisyèn nan epi eksprime angajman yo pou chanjman. * Melanje Jan Literè yo: Ekriven spiralis yo pa limite tèt yo ak yon sèl jan literè. Yo eksplore posiblite pwoz la ofri, pwezi, dram ak narasyon pou eksprime ide ak emosyon yo. * Rechèch Estetik: Mouvman an bay anpil enpòtans sou rechèch nouvo fòm estetik ak eksperimantasyon literè. Objektif la se kreye travay orijinal ak inovatè. Kit se pwezi, woman, pyès teyat, oswa lòt fòm ekriti, literati ayisyèn nan te toujou yon mwayen enpòtan pou Ayisyen yo eksprime istwa yo, kilti yo ak aspirasyon yo. Li te jwe yon wòl vital tou nan prezèvasyon ak transmisyon idantite ayisyèn nan mitan jenerasyon yo, nan devlopman [[literati ayisyèn]] kontanporèn nan lè li bay ekriven Ayisyen yo yon vwa nouvo ak orijinal, pandan l ap kontribye nan anrichisman eritaj literè nasyon an. Li kontinye enfliyanse epi enspire anpil otè Ayisyen ak etranje jouk jounen jodi a. Mouvman spiralis la merite pou tout moun konnen li. Biyè sa a pa ka kouvri tout aspè mouvman spiralis la alevwa pou konen pi byen tout fondatè mouvman sa a. Mwen envite w pou w apwofondi konesans ou sou mouvman sa a epi pou w li zèv otè sa yo pibliye <ref>{{Cite web|url=https://zacharie.mondoblog.org/2015/01/26/haiti-litterature-le-spiralisme/|title=Haïti- Littérature : le Spiralisme - Lire pour transformer - Lire pour transformer|website=zacharie.mondoblog.org|access-date=2023-08-03|archive-date=2023-08-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20230803171714/https://zacharie.mondoblog.org/2015/01/26/haiti-litterature-le-spiralisme/|dead-url=yes}}</ref> . == Referans == <references /> {{Portail|Haïti|Littérature haïtienne}} [[Kategori:Mouvman literè]] [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] jr4fsojjvlaj261izcb382uaxtgbuuz Manigatis (politik) 0 97615 882459 2026-07-07T23:01:28Z ~2026-38686-18 39760 Paj ki kreye ak " '''Manigatis''' se yon mouvman politik [[Ayiti|ayisyèn]] ki chita sou sant-dwat, ki gen enspirasyon demokrasi kretyèn, liberalis konsèvatè ak enstitisyonalis, kote fondasyon ideyolojik li yo sòti nan lide pwofesè ak politisyen [[Leslie Manigat]] te devlope depi peryòd tranzisyon demokratik ki te kòmanse an 1986 la. Mouvman an defann demokrasi reprezantan, Leta de dwa, priyorite enstitisyon yo, yon ekonomi sosyal mache, yon nasyonalis modere ak ranfòsman kapasit... " 882459 wikitext text/x-wiki '''Manigatis''' se yon mouvman politik [[Ayiti|ayisyèn]] ki chita sou sant-dwat, ki gen enspirasyon demokrasi kretyèn, liberalis konsèvatè ak enstitisyonalis, kote fondasyon ideyolojik li yo sòti nan lide pwofesè ak politisyen [[Leslie Manigat]] te devlope depi peryòd tranzisyon demokratik ki te kòmanse an 1986 la. Mouvman an defann demokrasi reprezantan, Leta de dwa, priyorite enstitisyon yo, yon ekonomi sosyal mache, yon nasyonalis modere ak ranfòsman kapasite administrasyon piblik la. Depi ane 1990 yo, li vin youn nan pi gwo fanmi politik nan Ayiti apre epòk diktati [[Dinasti Duvalier|Duvalier la]]. Malgre [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis (RDNP)]] rete prensipal fòmasyon politik ki pote eritaj li, plizyè lòt pati ak platfòm politik kapab konsidere kòm pwòch ak tradisyon sa a. == Orijin == === Rasin entelektyèl yo === Orijin manigatis la remonte nan travay akademik [[Leslie Manigat]], yon istoryen, politològ ak pwofesè relasyon entènasyonal. Pandan ane 1960 rive ane 1980 yo, pandan li t ap viv aletranje akoz opozisyon li kont rejim [[François Duvalier]] a, Manigat devlope yon refleksyon sou koz enstabilite politik kwonik Ayiti. Daprè analiz li, difikilte peyi a pa t soti sèlman nan moun ki t ap dirije yo, men sitou nan feblès enstitisyon leta yo. Analiz sa a mennen li defann yon modènizasyon pwogresif Leta, pwofesyonalizasyon administrasyon piblik la, respè [[Konstitisyon 1987 (Ayiti)|Konstitisyon]] an ak devlopman yon kilti demokratik ki solid. Referans entelektyèl li yo plizyè : * demokrasi kretyèn [[Ewòp|Ewòp la]] ; * pèsonalis kretyen an ; * konstitisyonalis liberal la ; * palmantaris oksidantal la ; * nasyonalis sivik la ; * doktrin sosyal [[Legliz Katolik|Legliz katolik la]] ; * teyori modèn sou relasyon entènasyonal yo. Kontrèman ak kouran revolisyonè ki t ap pran plis plas nan ane 1970 yo, Manigat te pito defann yon transfòmasyon gradyèl nan enstitisyon yo olye yon kraze brital ak lòd ki te egziste a. === Fondasyon politik === Apre rejim [[Jean-Claude Duvalier]] la te tonbe nan mwa fevriye 1986, Ayiti antre nan yon peryòd tranzisyon demokratik. Leslie Manigat patisipe nan rekonstriksyon lavi politik la lè li pwopoze kreyasyon yon gwo fòmasyon politik sant-dwat ki enspire pa pati demokrasi kretyèn Ewòp yo. Demach sa a mennen nan kreyasyon [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis]]. Pati a te defann yon demokrasi pliryèl, yon ekonomi ouvè, yon Leta estratejik, yon administrasyon pwofesyonèl ak yon politik devlopman ki baze sou konpetans olye de kliyanlis. [[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|Eleksyon prezidansyèl 1988 la]] make premye gwo viktwa elektoral fanmi politik sa a, lè Leslie Manigat eli kòm Prezidan Repiblik la. Sepandan, manda li a koupe apre sèlman kèk mwa akoz koudeta jeneral [[Henri Namphy]] te fè. Entèripsyon sa a anpeche aplikasyon konplè pwogram refòm enstitisyonèl li yo. === '''Evolisyon''' === Apre [[Koudeta ayisyen jen 1988|koudeta 1988 la]], manigatis la kontinye egziste sitou atravè RDNP. Pandan ane 1990 yo, pandan lavi politik ayisyen an te domine anpil pa aparisyon [[Lavalasis (politik)|mouvman Lavalas la]] ak konfli ki te genyen ant aktè politik yo ak militè yo, kouran manigatis la kenbe sitou yon enfliyans entelektyèl. Pati a patisipe regilyèman nan eleksyon yo pandan li kontinye defann yon liy modere, dyalòg politik ak respè enstitisyon konstitisyonèl yo. Apre retrè pwogresif Leslie Manigat nan lavi politik la, madanm li [[Mirlande Manigat]] vin prensipal figi mouvman an. Kandida nan plizyè eleksyon prezidansyèl, li kontribye pou kenbe vizibilite kouran an epi pou transmèt prensipal oryantasyon doktrin li yo. Apati ane 2000 yo, plizyè fòmasyon politik santis oswa demokrasi kretyèn devlope pozisyon ki pwòch ak manigatis la, tankou Vérité, En Avant, MTVAyiti, PAIN, LAPEH ak divès platfòm elektoral ki mete aksan sou refòm enstitisyonèl ak bon jan gouvènans. ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Politik]] qg4nz91t4t5pmbraukrqsrcu4h7ag8o 882460 882459 2026-07-07T23:10:22Z ~2026-38686-18 39760 882460 wikitext text/x-wiki '''Manigatis''' se yon mouvman politik [[Ayiti|ayisyèn]] ki chita sou sant-dwat, ki gen enspirasyon demokrasi kretyèn, liberalis konsèvatè ak enstitisyonalis, kote fondasyon ideyolojik li yo sòti nan lide pwofesè ak politisyen [[Leslie Manigat]] te devlope depi peryòd tranzisyon demokratik ki te kòmanse an 1986 la. Mouvman an defann demokrasi reprezantan, Leta de dwa, priyorite enstitisyon yo, yon ekonomi sosyal mache, yon nasyonalis modere ak ranfòsman kapasite administrasyon piblik la. Depi ane 1990 yo, li vin youn nan pi gwo fanmi politik nan Ayiti apre epòk diktati [[Dinasti Duvalier|Duvalier la]]. Malgre [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis (RDNP)]] rete prensipal fòmasyon politik ki pote eritaj li, plizyè lòt pati ak platfòm politik kapab konsidere kòm pwòch ak tradisyon sa a. == Orijin == === Rasin entelektyèl yo === Orijin manigatis la remonte nan travay akademik [[Leslie Manigat]], yon istoryen, politològ ak pwofesè relasyon entènasyonal. Pandan ane 1960 rive ane 1980 yo, pandan li t ap viv aletranje akoz opozisyon li kont rejim [[François Duvalier]] a, Manigat devlope yon refleksyon sou koz enstabilite politik kwonik Ayiti. Daprè analiz li, difikilte peyi a pa t soti sèlman nan moun ki t ap dirije yo, men sitou nan feblès enstitisyon leta yo. Analiz sa a mennen li defann yon modènizasyon pwogresif Leta, pwofesyonalizasyon administrasyon piblik la, respè [[Konstitisyon 1987 (Ayiti)|Konstitisyon]] an ak devlopman yon kilti demokratik ki solid. Referans entelektyèl li yo plizyè : * demokrasi kretyèn [[Ewòp|Ewòp la]] ; * pèsonalis kretyen an ; * konstitisyonalis liberal la ; * palmantaris oksidantal la ; * nasyonalis sivik la ; * doktrin sosyal [[Legliz Katolik|Legliz katolik la]] ; * teyori modèn sou relasyon entènasyonal yo. Kontrèman ak kouran revolisyonè ki t ap pran plis plas nan ane 1970 yo, Manigat te pito defann yon transfòmasyon gradyèl nan enstitisyon yo olye yon kraze brital ak lòd ki te egziste a. === Fondasyon politik === Apre rejim [[Jean-Claude Duvalier]] la te tonbe nan mwa fevriye 1986, Ayiti antre nan yon peryòd tranzisyon demokratik. Leslie Manigat patisipe nan rekonstriksyon lavi politik la lè li pwopoze kreyasyon yon gwo fòmasyon politik sant-dwat ki enspire pa pati demokrasi kretyèn Ewòp yo. Demach sa a mennen nan kreyasyon [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis]]. Pati a te defann yon demokrasi pliryèl, yon ekonomi ouvè, yon Leta estratejik, yon administrasyon pwofesyonèl ak yon politik devlopman ki baze sou konpetans olye de kliyanlis. [[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|Eleksyon prezidansyèl 1988 la]] make premye gwo viktwa elektoral fanmi politik sa a, lè Leslie Manigat eli kòm Prezidan Repiblik la. Sepandan, manda li a koupe apre sèlman kèk mwa akoz koudeta jeneral [[Henri Namphy]] te fè. Entèripsyon sa a anpeche aplikasyon konplè pwogram refòm enstitisyonèl li yo. === '''Evolisyon''' === Apre [[Koudeta ayisyen jen 1988|koudeta 1988 la]], manigatis la kontinye egziste sitou atravè RDNP. Pandan ane 1990 yo, pandan lavi politik ayisyen an te domine anpil pa aparisyon [[Lavalasis (politik)|mouvman Lavalas la]] ak konfli ki te genyen ant aktè politik yo ak militè yo, kouran manigatis la kenbe sitou yon enfliyans entelektyèl. Pati a patisipe regilyèman nan eleksyon yo pandan li kontinye defann yon liy modere, dyalòg politik ak respè enstitisyon konstitisyonèl yo. Apre retrè pwogresif Leslie Manigat nan lavi politik la, madanm li [[Mirlande Manigat]] vin prensipal figi mouvman an. Kandida nan plizyè eleksyon prezidansyèl, li kontribye pou kenbe vizibilite kouran an epi pou transmèt prensipal oryantasyon doktrin li yo. Apati ane 2000 yo, plizyè fòmasyon politik santis oswa demokrasi kretyèn devlope pozisyon ki pwòch ak manigatis la, tankou Vérité, En Avant, MTVAyiti, PAIN, LAPEH ak divès platfòm elektoral ki mete aksan sou refòm enstitisyonèl ak bon jan gouvènans. == Doktrin == Manigatis la karakterize pa yon apwòch refòmis nan politik. Li konsidere devlopman ekonomik, estabilite demokratik ak jistis sosyal kòm bagay ki depann an premye sou kalite enstitisyon piblik yo. Kontrèman ak mouvman ki bati plis sou yon lidè karismatik oswa sou yon mobilizasyon popilè, manigatis la mete aksan sou règ yo, pwosedi yo ak kontinwite Leta. === '''Enstitisyon''' === Kouran sa a defann : * respè strik pou Konstitisyon an ; * separasyon pouvwa yo ; * endepandans lajistis ; * yon Palman ki gen plis fòs ; * yon fonksyon piblik pwofesyonèl ; * desantralizasyon administrasyon an ; * kontinwite Leta. Leta konsidere kòm prensipal zouti devlopman nasyonal la, depi li jere pa yon administrasyon ki gen konpetans epi ki baze sou merit. === '''Ekonomi''' === Manigatis la defann yon ekonomi mache ki gen regilasyon. Li rekonèt sektè prive a kòm yon motè enpòtan pou devlopman, men li bay Leta gwo responsablite nan domèn sa yo : * enfrastrikti ; * edikasyon ; * sante ; * planifikasyon estratejik ; * regilasyon ekonomik. Kouran an rejte ni yon ekonomi kote Leta kontwole tout bagay, ni yon liberalis ekonomik san limit. === '''Politik sosyal''' === Nan domèn sosyal la, manigatis la pran enspirasyon nan doktrin sosyal kretyèn nan. Li defann : * solidarite nasyonal ; * rediksyon povrete ; * envestisman nan edikasyon ; * dyalòg sosyal ; * devlopman klas mwayèn nan ; * devlopman zòn riral yo. Jistis sosyal dwe reyalize atravè kwasans ekonomik ak ranfòsman politik piblik yo, olye li ta baze sou yon lojik konfwontasyon ant klas sosyal yo. === '''Politik etranjè''' === Manigatis la defann yon diplomasi aktif ki baze sou : * souverènte nasyonal ; * koperasyon entènasyonal ; * entegrasyon rejyonal Karayib la ; * miltilateralis ; * devlopman relasyon ak dyaspora ayisyen an. Kouran an bay anpil enpòtans tou ak relasyon Ayiti genyen ak òganizasyon entènasyonal yo ansanm ak patenarya pou devlopman. === '''Valè''' === Prensipal valè manigatis la se : * demokrasi reprezantan ; * Leta de dwa ; * responsabilite endividyèl ; * solidarite nasyonal ; * merit ; * konpetans ; * patriyotis repibliken ; * pliralis politik ; * modération ; * dyalòg. == Pozisyon ideyolojik == An jeneral, yo klase manigatis la nan sant-dwat, menm si li pran kèk eleman nan sant politik la ak nan liberalis sosyal la. Yo konn dekri li kòm yon fòm demokrasi kretyèn ayisyen ki adapte ak reyalite peyi a. Kouran an rejte an menm tan : * otoritaris duvalyeris la ; * rejim militè yo ; * pwojè revolisyonè yo ; * popilis la ; * fòm ekstrèm liberalis ekonomik la. Li pito yon evolisyon pwogresif nan enstitisyon yo ak yon kilti konpwomi politik. == Baz elektoral ak sosyal == Istorikman, manigatis la jwenn prensipal sipòtè li nan mitan : * pwofesè ak moun nan domèn edikasyon ; * inivèsitè ; * pwofesyonèl liberal ; * fonksyonè Leta ; * kad administratif ; * yon pati nan klas mwayèn iben an ; * kèk sektè nan boujwazi modènizatè a ; * elektè ki bay estabilite enstitisyonèl anpil enpòtans. Enplantasyon li tradisyonèlman pi fò nan mitan moun ki gen nivo edikasyon wo pase nan mouvman popilè yo. == Pati ki asosye yo == Fòmasyon politik yo konsidere kòm moun ki soti nan tradisyon manigatis la gen ladan yo plizyè pati ak platfòm ki parèt nan diferan moman nan lavi politik ayisyen an. Pami yo genyen : * RDNP ; * Vérité ; * En Avant ; * MTVAyiti ; * PAIN ; * LAPEH ; * divès platfòm santis ki parèt pandan eleksyon ane 2000 ak ane 2010 yo. Fòmasyon sa yo genyen diferans nan pwogram yo ak nan fason yo òganize yo, men yo pataje yon kilti politik ki chita sou enstitisyonalis, modération, refòm Leta ak rechèch pou yon gouvènans ki pi efikas. == Eritaj == Depi lanmò Leslie Manigat an 2014, manigatis la rete youn nan pi gwo tradisyon entelektyèl nan dwat modere ayisyen an. Enfliyans li depase limit RDNP sèlman. Plizyè responsab politik, gwo fonksyonè Leta ak akademisyen kontinye idantifye yo ak eritaj li, sitou atravè atachman yo pou demokrasi konstitisyonèl, konpetans administratif ak ranfòsman enstitisyon Leta yo. Manigatis la rete youn nan tantativ ki pi enpòtan nan listwa politik Ayiti pou konstwi yon dwat demokratik ki diferan ni ak otoritaris duvalyeris la, ni ak mouvman popilis oswa revolisyonè yo. == '''Analiz istorik''' == Nan istwa politik Ayiti apre 1986, manigatis la reprezante yon tantativ pou mete kanpe yon kilti politik ki baze sou enstitisyon olye sou pèsonalite politik yo. Pandan lòt mouvman yo te jwenn fòs yo nan mobilizasyon popilè oswa nan apèl ak otorite Leta a, manigatis la te chèche mete aksan sou fòmasyon elit administratif, respè règ konstitisyonèl yo ak konstriksyon yon Leta modèn. Fòs prensipal li te toujou rete nan domèn lide, pwodiksyon entelektyèl ak kapasite pou pwopoze yon vizyon sou Leta. Sepandan, li te rankontre difikilte pou l jwenn yon gwo baz elektoral popilè nan yon sosyete kote anpil elektè te souvan chèche repons imedya pou pwoblèm ekonomik ak sosyal yo. Malgre limit elektoral sa yo, kouran an rete yon referans enpòtan pou konprann youn nan gwo liy divizyon politik Ayiti apre diktati Duvalier la. '''Gade tou''' * Leslie Manigat ; * Mirlande Manigat ; * RDNP ; * Demokrasi kretyèn ; * Politik Ayiti ; * Tranzisyon demokratik Ayiti ; * Istwa politik Ayiti. '''Bibliyografi''' * Leslie Manigat, travay li yo sou istwa politik ak enstitisyon ayisyen yo. * Leslie Manigat, konferans ak ekriti sou demokrasi, Leta ak devlopman Ayiti. * Michel-Rolph Trouillot, travay sou Leta ayisyen ak estrikti pouvwa nan Ayiti. * Claude Moïse, travay sou listwa politik kontanporen Ayiti. * ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Politik]] ls9dwtvcvv820mlby6tja786ijac1f6 882467 882460 2026-07-08T08:09:11Z ~2026-38686-18 39760 882467 wikitext text/x-wiki '''Manigatis''' se yon mouvman politik [[Ayiti|ayisyèn]] ki chita sou sant-dwat, ki gen enspirasyon demokrasi kretyèn, liberalis konsèvatè ak enstitisyonalis, kote fondasyon ideyolojik li yo sòti nan lide pwofesè ak politisyen [[Leslie Manigat]] te devlope depi peryòd tranzisyon demokratik ki te kòmanse an 1986 la. Mouvman an defann demokrasi reprezantan, Leta de dwa, priyorite enstitisyon yo, yon ekonomi sosyal mache, yon nasyonalis modere ak ranfòsman kapasite administrasyon piblik la. Depi ane 1990 yo, li vin youn nan pi gwo fanmi politik nan Ayiti apre epòk diktati [[Dinasti Duvalier|Duvalier la]]. Malgre [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis (RDNP)]] rete prensipal fòmasyon politik ki pote eritaj li, plizyè lòt pati ak platfòm politik kapab konsidere kòm pwòch ak tradisyon sa a. == Orijin == === Rasin entelektyèl yo === Orijin manigatis la remonte nan travay akademik [[Leslie Manigat]], yon istoryen, politològ ak pwofesè relasyon entènasyonal. Pandan ane 1960 rive ane 1980 yo, pandan li t ap viv aletranje akoz opozisyon li kont rejim [[François Duvalier]] a, Manigat devlope yon refleksyon sou koz enstabilite politik kwonik Ayiti. Daprè analiz li, difikilte peyi a pa t soti sèlman nan moun ki t ap dirije yo, men sitou nan feblès enstitisyon leta yo. Analiz sa a mennen li defann yon modènizasyon pwogresif Leta, pwofesyonalizasyon administrasyon piblik la, respè [[Konstitisyon 1987 (Ayiti)|Konstitisyon]] an ak devlopman yon kilti demokratik ki solid. Referans entelektyèl li yo plizyè : * demokrasi kretyèn [[Ewòp|Ewòp la]] ; * pèsonalis kretyen an ; * konstitisyonalis liberal la ; * palmantaris oksidantal la ; * nasyonalis sivik la ; * doktrin sosyal [[Legliz Katolik|Legliz katolik la]] ; * teyori modèn sou relasyon entènasyonal yo. Kontrèman ak kouran revolisyonè ki t ap pran plis plas nan ane 1970 yo, Manigat te pito defann yon transfòmasyon gradyèl nan enstitisyon yo olye yon kraze brital ak lòd ki te egziste a. === Fondasyon politik === [[Fichye:Picture of President Leslie Manigat.png|vignette|276x276px|[[Leslie Manigat]].]] Apre rejim [[Jean-Claude Duvalier]] la te tonbe nan mwa fevriye 1986, Ayiti antre nan yon peryòd tranzisyon demokratik. Leslie Manigat patisipe nan rekonstriksyon lavi politik la lè li pwopoze kreyasyon yon gwo fòmasyon politik sant-dwat ki enspire pa pati demokrasi kretyèn Ewòp yo. Demach sa a mennen nan kreyasyon [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis]]. Pati a te defann yon demokrasi pliryèl, yon ekonomi ouvè, yon Leta estratejik, yon administrasyon pwofesyonèl ak yon politik devlopman ki baze sou konpetans olye de kliyanlis. [[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn an 1988|Eleksyon prezidansyèl 1988 la]] make premye gwo viktwa elektoral fanmi politik sa a, lè Leslie Manigat eli kòm Prezidan Repiblik la. Sepandan, manda li a koupe apre sèlman kèk mwa akoz koudeta jeneral [[Henri Namphy]] te fè. Entèripsyon sa a anpeche aplikasyon konplè pwogram refòm enstitisyonèl li yo. === '''Evolisyon''' === Apre [[Koudeta ayisyen jen 1988|koudeta 1988 la]], manigatis la kontinye egziste sitou atravè RDNP. Pandan ane 1990 yo, pandan lavi politik ayisyen an te domine anpil pa aparisyon [[Lavalasis (politik)|mouvman Lavalas la]] ak konfli ki te genyen ant aktè politik yo ak militè yo, kouran manigatis la kenbe sitou yon enfliyans entelektyèl. Pati a patisipe regilyèman nan eleksyon yo pandan li kontinye defann yon liy modere, dyalòg politik ak respè enstitisyon konstitisyonèl yo. Apre retrè pwogresif Leslie Manigat nan lavi politik la, madanm li [[Mirlande Manigat]] vin prensipal figi mouvman an. Kandida nan plizyè eleksyon prezidansyèl, li kontribye pou kenbe vizibilite kouran an epi pou transmèt prensipal oryantasyon doktrin li yo. Apati ane 2000 yo, plizyè fòmasyon politik santis oswa demokrasi kretyèn devlope pozisyon ki pwòch ak manigatis la, tankou Vérité, En Avant, MTVAyiti, PAIN, LAPEH ak divès platfòm elektoral ki mete aksan sou refòm enstitisyonèl ak bon jan gouvènans. == Doktrin == Manigatis la karakterize pa yon apwòch refòmis nan politik. Li konsidere devlopman ekonomik, estabilite demokratik ak jistis sosyal kòm bagay ki depann an premye sou kalite enstitisyon piblik yo. Kontrèman ak mouvman ki bati plis sou yon lidè karismatik oswa sou yon mobilizasyon popilè, manigatis la mete aksan sou règ yo, pwosedi yo ak kontinwite Leta. === '''Enstitisyon''' === Kouran sa a defann : * respè strik pou Konstitisyon an ; * separasyon pouvwa yo ; * endepandans lajistis ; * yon Palman ki gen plis fòs ; * yon fonksyon piblik pwofesyonèl ; * desantralizasyon administrasyon an ; * kontinwite Leta. Leta konsidere kòm prensipal zouti devlopman nasyonal la, depi li jere pa yon administrasyon ki gen konpetans epi ki baze sou merit. === '''Ekonomi''' === Manigatis la defann yon ekonomi mache ki gen regilasyon. Li rekonèt sektè prive a kòm yon motè enpòtan pou devlopman, men li bay Leta gwo responsablite nan domèn sa yo : * enfrastrikti ; * edikasyon ; * sante ; * planifikasyon estratejik ; * regilasyon ekonomik. Kouran an rejte ni yon ekonomi kote Leta kontwole tout bagay, ni yon liberalis ekonomik san limit. === '''Politik sosyal''' === Nan domèn sosyal la, manigatis la pran enspirasyon nan doktrin sosyal kretyèn nan. Li defann : * solidarite nasyonal ; * rediksyon povrete ; * envestisman nan edikasyon ; * dyalòg sosyal ; * devlopman klas mwayèn nan ; * devlopman zòn riral yo. Jistis sosyal dwe reyalize atravè kwasans ekonomik ak ranfòsman politik piblik yo, olye li ta baze sou yon lojik konfwontasyon ant klas sosyal yo. === '''Politik etranjè''' === Manigatis la defann yon diplomasi aktif ki baze sou : * souverènte nasyonal ; * koperasyon entènasyonal ; * entegrasyon rejyonal Karayib la ; * miltilateralis ; * devlopman relasyon ak dyaspora ayisyen an. Kouran an bay anpil enpòtans tou ak relasyon Ayiti genyen ak òganizasyon entènasyonal yo ansanm ak patenarya pou devlopman. === '''Valè''' === Prensipal valè manigatis la se : * demokrasi reprezantan ; * Leta de dwa ; * responsabilite endividyèl ; * solidarite nasyonal ; * merit ; * konpetans ; * patriyotis repibliken ; * pliralis politik ; * modération ; * dyalòg. == Pozisyon ideyolojik == An jeneral, yo klase manigatis la nan sant-dwat, menm si li pran kèk eleman nan sant politik la ak nan liberalis sosyal la. Yo konn dekri li kòm yon fòm demokrasi kretyèn ayisyen ki adapte ak reyalite peyi a. Kouran an rejte an menm tan : * otoritaris duvalyeris la ; * rejim militè yo ; * pwojè revolisyonè yo ; * popilis la ; * fòm ekstrèm liberalis ekonomik la. Li pito yon evolisyon pwogresif nan enstitisyon yo ak yon kilti konpwomi politik. == Baz elektoral ak sosyal == Istorikman, manigatis la jwenn prensipal sipòtè li nan mitan : * pwofesè ak moun nan domèn edikasyon ; * inivèsitè ; * pwofesyonèl liberal ; * fonksyonè Leta ; * kad administratif ; * yon pati nan klas mwayèn iben an ; * kèk sektè nan boujwazi modènizatè a ; * elektè ki bay estabilite enstitisyonèl anpil enpòtans. Enplantasyon li tradisyonèlman pi fò nan mitan moun ki gen nivo edikasyon wo pase nan mouvman popilè yo. == Pati ki asosye yo == Fòmasyon politik yo konsidere kòm moun ki soti nan tradisyon manigatis la gen ladan yo plizyè pati ak platfòm ki parèt nan diferan moman nan lavi politik ayisyen an. Pami yo genyen : * [[Rasanbleman Demokrat Nasyonal Pwogresis|RDNP]] ; * [[Platfòm Vérité|Vérité]] ; * [[En Avant (pati politik)|En Avant]] ; * [[MTVAyiti]] ; * [[Pati Nasyonal Agrikòl ak Endistriyèl|PAIN]] ; * [[Lig Altènatif pou Pwogrè ak Emansipasyon Ayisyen|LAPEH]] ; * [[Sektè demokratik (pati politik)|Sektè demokratik]] ; * [[Mouvman Kretyen pou yon Nouvo Ayiti|MOCHRENHA]] ; * [[Pati pou Liberasyon Mas yo ak Entegrasyon Sosyal|PALMIS]] ; * [[UNIR-AYITI INI]] ; * [[Platfòm Jistis|Jistis]] ; * [[Mouvman Patriyotik Popilè Dessalinien|MPPD]] ; * [[Konviksyon (pati politik)|Konviksyon]] ; * divès platfòm santis ki parèt pandan eleksyon ane 2000 ak ane 2010 yo. Fòmasyon sa yo genyen diferans nan pwogram yo ak nan fason yo òganize yo, men yo pataje yon kilti politik ki chita sou enstitisyonalis, modération, refòm Leta ak rechèch pou yon gouvènans ki pi efikas. == Eritaj == Depi lanmò Leslie Manigat an 2014, manigatis la rete youn nan pi gwo tradisyon entelektyèl nan dwat modere ayisyen an. Enfliyans li depase limit RDNP sèlman. Plizyè responsab politik, gwo fonksyonè Leta ak akademisyen kontinye idantifye yo ak eritaj li, sitou atravè atachman yo pou demokrasi konstitisyonèl, konpetans administratif ak ranfòsman enstitisyon Leta yo. Manigatis la rete youn nan tantativ ki pi enpòtan nan listwa politik Ayiti pou konstwi yon dwat demokratik ki diferan ni ak otoritaris duvalyeris la, ni ak mouvman popilis oswa revolisyonè yo. == Analiz istorik == Nan istwa politik Ayiti apre 1986, manigatis la reprezante yon tantativ pou mete kanpe yon kilti politik ki baze sou enstitisyon olye sou pèsonalite politik yo. Pandan lòt mouvman yo te jwenn fòs yo nan mobilizasyon popilè oswa nan apèl ak otorite Leta a, manigatis la te chèche mete aksan sou fòmasyon elit administratif, respè règ konstitisyonèl yo ak konstriksyon yon Leta modèn. Fòs prensipal li te toujou rete nan domèn lide, pwodiksyon entelektyèl ak kapasite pou pwopoze yon vizyon sou Leta. Sepandan, li te rankontre difikilte pou l jwenn yon gwo baz elektoral popilè nan yon sosyete kote anpil elektè te souvan chèche repons imedya pou pwoblèm ekonomik ak sosyal yo. Malgre limit elektoral sa yo, kouran an rete yon referans enpòtan pou konprann youn nan gwo liy divizyon politik Ayiti apre diktati Duvalier la. == Bibliyografi == * Leslie Manigat, travay li yo sou istwa politik ak enstitisyon ayisyen yo. * Leslie Manigat, konferans ak ekriti sou demokrasi, Leta ak devlopman Ayiti. * Michel-Rolph Trouillot, travay sou Leta ayisyen ak estrikti pouvwa nan Ayiti. * Claude Moïse, travay sou listwa politik kontanporen Ayiti. ==Referans== {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Ayiti]] [[Kategori:Politik]] c3g0ieefmedquz8yr0dzd3zmx37ou6w