Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Celina, Texas 0 43202 882595 882571 2026-07-11T13:55:04Z Armadillo Jack 39795 882595 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Celina |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_Fichye= |anblèm_Fichye= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=[[Texas]] |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=48.216 mil kare (124.879 km2) |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} Celina se yon vil nan eta [[Texas]], nan [[Etazini]]. Nan lane 2000 li te genyen 1,861 moun. Celina se premye vil gigabit gigabit city nan Eta Texas e Gouvènè Texas la, Greg Abbott, te rekonèt li an Me 2022. Yon manm Pati Repibliken an, An 2017, Celina te pase yon òdonans vil gigabit, ki te yon inisyativ inovatè pou bay fib, vitès entènèt gigabit nan tout kay rezidansyèl li yo. Apati 2021, apeprè 9,300 kay gen entènèt fib gwo vitès, epi rezidan yo gen yon rezo fib pi ak itilizasyon done san limit ak vitès 1,000 megabit pa segonn..<ref>{{Cite web |url=https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |title=Fastest-Growing Cities: Ranked by Five-Year Population Growth, 2016-2020 |date=November 12, 2021 |access-date=July 5, 2022 |archive-date=October 21, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221021171627/https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |url-status=dead }}</ref> The population growth rate of Celina was 50.8% from 2015 to 2019. Celina's maximum project buildout population is approximately 378,000.<ref name="Celina, Texas – Economic Development Corporation" /> == Istwa == Istwa == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Kèk lyen == [[Kategori:Vil nan Texas]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] gdj81fl7f6zekwd2t30lngp0sk1k2da 882596 882595 2026-07-11T13:56:25Z Armadillo Jack 39795 882596 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Celina |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_Fichye= |anblèm_Fichye= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=[[Texas]] |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=48.216 mil kare<br> 124.879 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} Celina se yon vil nan eta [[Texas]], nan [[Etazini]]. Nan lane 2000 li te genyen 1,861 moun. Celina se premye vil gigabit gigabit city nan Eta Texas e Gouvènè Texas la, Greg Abbott, te rekonèt li an Me 2022. Yon manm Pati Repibliken an, An 2017, Celina te pase yon òdonans vil gigabit, ki te yon inisyativ inovatè pou bay fib, vitès entènèt gigabit nan tout kay rezidansyèl li yo. Apati 2021, apeprè 9,300 kay gen entènèt fib gwo vitès, epi rezidan yo gen yon rezo fib pi ak itilizasyon done san limit ak vitès 1,000 megabit pa segonn..<ref>{{Cite web |url=https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |title=Fastest-Growing Cities: Ranked by Five-Year Population Growth, 2016-2020 |date=November 12, 2021 |access-date=July 5, 2022 |archive-date=October 21, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221021171627/https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |url-status=dead }}</ref> The population growth rate of Celina was 50.8% from 2015 to 2019. Celina's maximum project buildout population is approximately 378,000.<ref name="Celina, Texas – Economic Development Corporation" /> == Istwa == Istwa == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Kèk lyen == [[Kategori:Vil nan Texas]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] f6tv4g9627gdb3x1pe9gnuig69pgt8f 882597 882596 2026-07-11T15:30:26Z Armadillo Jack 39795 882597 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal |non_lokal=Celina |koodone_lat= |koodone_lon= |drapo_Fichye= |anblèm_Fichye= |tip=vil |dat= |zòn_tip=Eta |zòn=[[Texas]] |kapital_tip= |kapital_non= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=48.216 mil kare<br> 124.879 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |aktivite= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |sitwèb= |kòd_tip=jewografik |kòd= |nòt= }} Celina se yon vil nan eta [[Texas]], nan [[Etazini]]. Nan lane 2000 li te genyen 1,861 moun. Celina se premye vil gigabit gigabit city nan Eta Texas e Gouvènè Texas la, Greg Abbott, te rekonèt li an Me 2022. Yon manm Pati Repibliken an, An 2017, Celina te pase yon òdonans vil gigabit, ki te yon inisyativ inovatè pou bay fib, vitès entènèt gigabit nan tout kay rezidansyèl li yo. Apati 2021, apeprè 9,300 kay gen entènèt fib gwo vitès, epi rezidan yo gen yon rezo fib pi ak itilizasyon done san limit ak vitès 1,000 megabit pa segonn..<ref>{{Cite web |url=https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |title=Fastest-Growing Cities: Ranked by Five-Year Population Growth, 2016-2020 |date=November 12, 2021 |access-date=July 5, 2022 |archive-date=October 21, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221021171627/https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |url-status=dead }}</ref> The population growth rate of Celina was 50.8% from 2015 to 2019. Celina's maximum project buildout population is approximately 378,000.<ref name="Celina, Texas – Economic Development Corporation" /> == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Kèk lyen == [[Kategori:Vil nan Texas]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] dwual9ingkgfjh7o8kigfj2ix0rtdie 882598 882597 2026-07-11T15:33:06Z Armadillo Jack 39795 882598 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Celina | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_Fichye = | anblèm_Fichye = | tip = vil | dat = | zòn_tip = Eta | zòn = [[Texas]] | kapital_tip = | kapital_non = | chèf_tit = | chèf_non = | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = 48.216 mil kare<br> 124.879 | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 64,427<ref name="2020 Census (City)">{{cite web|title=Explore Census Data |url=https://data.census.gov/profile/Celina_city,_Texas?g=160XX00US4813684 |publisher=[[United States Census Bureau]] |access-date=May 18, 2024}}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = | kòd_tip = jewografik | kòd = | nòt = }} Celina se yon vil nan eta [[Texas]], nan [[Etazini]]. Nan lane 2000 li te genyen 1,861 moun. Celina se premye vil gigabit gigabit city nan Eta Texas e Gouvènè Texas la, Greg Abbott, te rekonèt li an Me 2022. Yon manm Pati Repibliken an, An 2017, Celina te pase yon òdonans vil gigabit, ki te yon inisyativ inovatè pou bay fib, vitès entènèt gigabit nan tout kay rezidansyèl li yo. Apati 2021, apeprè 9,300 kay gen entènèt fib gwo vitès, epi rezidan yo gen yon rezo fib pi ak itilizasyon done san limit ak vitès 1,000 megabit pa segonn..<ref>{{Cite web |url=https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |title=Fastest-Growing Cities: Ranked by Five-Year Population Growth, 2016-2020 |date=November 12, 2021 |access-date=July 5, 2022 |archive-date=October 21, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221021171627/https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |url-status=dead }}</ref> The population growth rate of Celina was 50.8% from 2015 to 2019. Celina's maximum project buildout population is approximately 378,000.<ref name="Celina, Texas – Economic Development Corporation" /> == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Kèk lyen == [[Kategori:Vil nan Texas]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] 0fnhgbu1u0ub5bxx2qx1584xx199dfl 882599 882598 2026-07-11T15:34:48Z Armadillo Jack 39795 882599 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Celina | koodone_lat = | koodone_lon = | drapo_Fichye = | anblèm_Fichye = | tip = vil | dat = | zòn_tip = Eta | zòn = [[Texas]] | kapital_tip = | kapital_non = | chèf_tit = | chèf_non = | sipèfisi_dat = | sipèfisi_ran = | sipèfisi_total = 48.216 mil kare<br> 124.879 | dlo_pousantaj = | frontyè_tè = | frontyè_kòt = | rote_mwayen = | pli_ro_kote = | pli_ro = | pli_ba_kote = | pli_ba = | popilasyon_dat = 2025 | popilasyon_ran = | popilasyon_total = 64,427<ref name="2020 Census (City)">{{cite web|title=Explore Census Data |url=https://data.census.gov/profile/Celina_city,_Texas?g=160XX00US4813684 |publisher=[[United States Census Bureau]] |access-date=May 18, 2024}}</ref> | popilasyon_dansite = | popilasyon_tip = | aktivite = | kat_anplasman = | kat_politik = | kat_jewografik = | kat_satelit = | divizyon_tip = | divizyon_non = | vwazen = | sitwèb = | kòd_tip = jewografik | kòd = | nòt = }} Celina se yon vil nan eta [[Texas]], nan [[Etazini]]. Nan lane 2000 li te genyen 1,861 moun. Celina se premye vil gigabit gigabit city nan Eta Texas e Gouvènè Texas la, Greg Abbott, te rekonèt li an Me 2022. Yon manm Pati Repibliken an, An 2017, Celina te pase yon òdonans vil gigabit, ki te yon inisyativ inovatè pou bay fib, vitès entènèt gigabit nan tout kay rezidansyèl li yo. Apati 2021, apeprè 9,300 kay gen entènèt fib gwo vitès, epi rezidan yo gen yon rezo fib pi ak itilizasyon done san limit ak vitès 1,000 megabit pa segonn..<ref>{{Cite web |url=https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |title=Fastest-Growing Cities: Ranked by Five-Year Population Growth, 2016-2020 |date=November 12, 2021 |access-date=July 5, 2022 |archive-date=October 21, 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221021171627/https://celinaedc.com/wp-content/uploads/2022/02/Fastest-Growing-2021.pdf |url-status=dead }}</ref> The population growth rate of Celina was 50.8% from 2015 to 2019. Celina's maximum project buildout population is approximately 378,000.<ref name="Celina, Texas – Economic Development Corporation" /> == Relasyon ak Ayiti == *Kominote Ayisyen, relasyon ant eta sa epi Ayiti == Kèk lyen == [[Kategori:Vil nan Texas]] [[Kategori:Vil nan Etazini]] [[Kategori:Jewografi]] hv8q4wsrk7s2nd7hg8xb5pfyiztjgwo Sensei Redenshon 0 67256 882602 811966 2026-07-11T21:56:43Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882602 wikitext text/x-wiki '''''Sensei Redenshon''''' se yon fim aksyon-za masyal soti nan lane 2013. Alejandra Sanchez Gruber se pwodiktè ak German Gruber, Jr. te reyalizatè endepanden nan [[Kiraso]].<ref>{{Cite web |url=http://www.biosagenda.nl/film_sensei-redenshon_29734.html |title=Alles over de film Sensei Redenshon |publisher=Bioscoop Agenda |access-date=25 septanm 2015 |archive-date=2020-08-08 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200808025722/https://www.biosagenda.nl/film_sensei-redenshon_29734.html |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web |url=http://filmkrant.nl/TS_oktober_2015/12597 |title=Ewoud Bon over Sensei Redenshon |publisher=De Filmkrant |access-date=25 septanm 2015 |archive-date=2015-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20150925220958/http://filmkrant.nl/TS_oktober_2015/12597 |dead-url=yes }}</ref> == Rezime == == Ekip teknik == * Tit : ''Sensei Redenshon'' * Reyalizatè : German Gruber, Jr. * Pwodiktè : Alejandra Sanchez Gruber * Senaryo : Ewoud Bon, German Gruber, Jr., Alejandra Sanchez Gruber * Mizik : Sjoerd Limberger, Herman Witkam * Imaj : Ewoud Bon, Stijn Hoekstra * Montaj : Fernando Rodrigues * Sosyete pwodiksyon : Provider Films / Full Color Entertainment * Soti : 28 novanm 2013 * Dire : 110 minit * Peyi : Kiraso * Lang : Papiamento == Aktè == * Raul de Windt kòm Sandro * Redfern Regales kòm Shendel * Brian Pietersz kòm Alex * Merietza Haakmat kòm Gabriela * Milushka Birge kòm Vera * John Zhu kòm Wang * Rudolfo Valentino Croes kòm Bennie * Eddie Kin Hong Wong kòm Sensei * Steven Lacroes kòm Bara * Benazir Charles kòm Chantal == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt3174620/ ''Sensei Redenshon''] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20171010123957/http://senseiredenshon.com/ Sitwèb ofisyèl ''Sensei Redenshon''] [[Kategori:2013]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim kirasyen]] 2e5fwu4io7qdijfvttx8a09df0w2h9q Yasmine Rebecca Sinini 0 71054 882587 882586 2026-07-11T12:17:16Z Abdoulrazakmaali 39796 882587 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution de produits alimentaires.]] En janvier 2022, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation de farines et produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits alimentaires. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2020, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] 59y1ueh9coudcw53vad53qjz2lng7j5 882588 882587 2026-07-11T12:18:34Z Abdoulrazakmaali 39796 882588 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution de produits alimentaires.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation de farines et produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits alimentaires. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] kszhvd2mk94pa6oc6itn24ligyp4rno 882589 882588 2026-07-11T12:21:29Z Abdoulrazakmaali 39796 882589 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution d’engins agricoles.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation de farines et produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits alimentaires. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] qnfolvbsnp1y8v98hj2muv20xf4rudv 882590 882589 2026-07-11T12:22:50Z Abdoulrazakmaali 39796 882590 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution d’engins agricoles.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation des produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits et engins. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] l3rwtofmr2o79srfihaf46votbdm6n6 882591 882590 2026-07-11T12:25:10Z Abdoulrazakmaali 39796 /* Parcours entrepreneurial */ 882591 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == Yasmine Taladi Sinini développe son parcours entrepreneurial autour de plusieurs secteurs d’activité, notamment le bâtiment, la distribution, l’agrobusiness et l’agroalimentaire. Elle débute son évolution professionnelle dans le secteur du bâtiment, domaine dans lequel elle acquiert une expérience dans la gestion d’activités commerciales, le développement de partenariats et la coordination de projets liés à l’habitat et à la construction. Au cours de son parcours, elle élargit progressivement ses domaines d’intervention en s’intéressant aux secteurs de l’agrobusiness et de l’agroalimentaire. Cette diversification traduit une volonté d’explorer différents segments économiques et de participer au développement d’activités liées à la production, la transformation et la commercialisation de produits destinés au marché local. En janvier 2020, Yasmine Taladi Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l’habitat et à la construction. L’entreprise intervient dans la commercialisation et la mise à disposition de solutions destinées aux acteurs du secteur du bâtiment, en développant des relations commerciales avec différents fournisseurs et partenaires. Parallèlement à ses activités dans la distribution, elle poursuit son engagement dans l’entrepreneuriat à travers des initiatives liées à l’agrobusiness et à l’agroalimentaire. Ces activités s’inscrivent dans une démarche de diversification économique et de développement de chaînes de valeur locales. Son parcours entrepreneurial est marqué par une approche multisectorielle, combinant commerce, distribution et développement d’activités économiques, avec une attention portée à la création d’opportunités et au renforcement des échanges commerciaux au Burkina Faso. == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution d’engins agricoles.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation des produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits et engins. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] dsly0m5kkvjj0mcven5kwnmofxmkdo3 882592 882591 2026-07-11T12:26:17Z Abdoulrazakmaali 39796 882592 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == Yasmine Taladi Sinini développe son parcours entrepreneurial autour de plusieurs secteurs d’activité, notamment le bâtiment, la distribution, l’agrobusiness et l’agroalimentaire. Elle débute son évolution professionnelle dans le secteur du bâtiment, domaine dans lequel elle acquiert une expérience dans la gestion d’activités commerciales, le développement de partenariats et la coordination de projets liés à l’habitat et à la construction. Au cours de son parcours, elle élargit progressivement ses domaines d’intervention en s’intéressant aux secteurs de l’agrobusiness et de l’agroalimentaire. Cette diversification traduit une volonté d’explorer différents segments économiques et de participer au développement d’activités liées à la production, la transformation et la commercialisation de produits destinés au marché local. En janvier 2018, Yasmine Taladi Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l’habitat et à la construction. L’entreprise intervient dans la commercialisation et la mise à disposition de solutions destinées aux acteurs du secteur du bâtiment, en développant des relations commerciales avec différents fournisseurs et partenaires. Parallèlement à ses activités dans la distribution, elle poursuit son engagement dans l’entrepreneuriat à travers des initiatives liées à l’agrobusiness et à l’agroalimentaire. Ces activités s’inscrivent dans une démarche de diversification économique et de développement de chaînes de valeur locales. Son parcours entrepreneurial est marqué par une approche multisectorielle, combinant commerce, distribution et développement d’activités économiques, avec une attention portée à la création d’opportunités et au renforcement des échanges commerciaux au Burkina Faso. == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution d’engins agricoles.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation des produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits et engins. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] 2fcyhszyh0mpy1d9lg57po5ghds5fo9 882593 882592 2026-07-11T12:30:47Z Abdoulrazakmaali 39796 /* Parcours entrepreneurial */ 882593 wikitext text/x-wiki {{Infobox Personnalité | nom = Yasmine Taladi Sinini | image = image = Rebecca Yasmine Sinini.jpg | légende = Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè | nationalité = Burkinabè | profession = Entrepreneure, femme d'affaires | activités = Agrobusiness, agroalimentaire, distribution, bâtiment, événementiel | entreprises = BYM'S GROUP SARL<br />Gradira Distribution }} [[File:Rebecca Yasmine Sinini.jpg|thumb|Portrait de Yasmine Taladi Sinini, entrepreneure burkinabè, fondatrice et directrice générale de BYM'S GROUP SARL et fondatrice de Gradira Distribution.]] '''Yasmine Taladi Sinini''' est une entrepreneure et femme d'affaires burkinabè active dans plusieurs secteurs économiques, notamment l'agrobusiness, l'agroalimentaire, la distribution, le bâtiment, l'habitat et l'événementiel. Fondatrice et dirigeante de plusieurs structures entrepreneuriales, elle est notamment la fondatrice et directrice générale de '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise intervenant dans l'agroalimentaire et la distribution de produits alimentaires, ainsi que la fondatrice de '''Gradira Distribution''', spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat et à la construction. Elle est également à l'origine de '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et des créateurs burkinabè. == Biographie == Yasmine Taladi Sinini évolue dans le domaine de l'entrepreneuriat au Burkina Faso. Son parcours professionnel est marqué par la création et le développement d'activités dans plusieurs secteurs économiques. Elle développe une expérience dans la gestion d'entreprise, le développement commercial, la création de partenariats et la mise en relation d'acteurs économiques. == Parcours entrepreneurial == Yasmine Taladi Sinini construit son parcours entrepreneurial autour de plusieurs secteurs d’activité, notamment le bâtiment, la distribution, l’agrobusiness et l’agroalimentaire. Son évolution professionnelle est marquée par une diversification progressive de ses activités et par la création de structures orientées vers le développement commercial et économique. Elle commence son parcours dans le secteur du bâtiment, où elle développe une expérience dans les domaines liés à l’habitat et à la construction. Cette première orientation lui permet de se familiariser avec la gestion d’activités commerciales, le suivi des opérations, la relation avec les fournisseurs ainsi que le développement de partenariats avec différents acteurs du secteur. En 2018, elle crée '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l’habitat et à la construction. À travers cette structure, elle développe des activités commerciales destinées à répondre aux besoins des professionnels et particuliers intervenant dans le secteur du bâtiment. L’entreprise s’inscrit dans une démarche de distribution et de mise en relation entre fournisseurs et clients autour des solutions liées à la construction et à l’aménagement. Au fil de son parcours, Yasmine Taladi Sinini élargit son champ d’intervention vers l’agrobusiness et l’agroalimentaire. Cette diversification s’inscrit dans une volonté d’investir de nouveaux secteurs économiques, notamment ceux liés à la production, la transformation, la commercialisation et la valorisation des produits locaux. En 2023, elle crée '''BYM'S GROUP SARL''', un groupe intervenant dans plusieurs domaines d’activités, notamment l’agrobusiness, l’agroalimentaire et la distribution. À travers cette structure, elle poursuit le développement de ses initiatives entrepreneuriales en réunissant plusieurs secteurs complémentaires et en renforçant ses activités commerciales. Le développement de BYM'S GROUP SARL marque une nouvelle étape dans son parcours entrepreneurial, avec une approche orientée vers la création de valeur, le développement de partenariats économiques et l’accompagnement des dynamiques commerciales au Burkina Faso. Son parcours entrepreneurial repose ainsi sur une évolution progressive allant du secteur du bâtiment vers un modèle multisectoriel intégrant la distribution, l’agrobusiness et l’agroalimentaire. À travers Gradira Distribution et BYM'S GROUP SARL, Yasmine Taladi Sinini développe des activités qui s’inscrivent dans une logique de diversification et de participation au développement du tissu entrepreneurial burkinabè. == BYM'S GROUP SARL == [[File:Bymsgroup.jpg|thumb|Logo officiel de BYM'S GROUP SARL, entreprise burkinabè active dans les domaines de l'agrobusiness, de l'agroalimentaire et de la distribution d’engins agricoles.]] En janvier 2023, Yasmine Taladi Sinini fonde '''BYM'S GROUP SARL''', une entreprise burkinabè spécialisée dans l'agrobusiness et l'agroalimentaire. L'entreprise développe des activités autour de la distribution et de la commercialisation de produits alimentaires. Ses activités comprennent notamment : * la distribution de produits alimentaires ; * la commercialisation des produits agroalimentaires ; * les échanges commerciaux dans le secteur alimentaire ; * le développement de relations avec des acteurs agricoles ; * les opérations d'import-export de produits et engins. En qualité de fondatrice et directrice générale, Yasmine Taladi Sinini participe au pilotage stratégique et au développement des activités de l'entreprise. == Gradira Distribution == [[File:Logo Gradira Distribution.jpg|thumb|right|Logo officiel de Gradira Distribution, entreprise burkinabè spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à la décoration intérieure et au secteur de la construction.]] En janvier 2018, Rebecca Yasmine Sinini fonde '''Gradira Distribution''', une entreprise spécialisée dans la distribution de produits liés à l'habitat, à l'aménagement intérieur et à la construction. L'entreprise intervient notamment dans la commercialisation et la distribution de : * mobilier ; * produits de décoration intérieure ; * carrelage ; * peinture ; * équipements sanitaires ; * articles et solutions destinés à l'aménagement des espaces. À travers Gradira Distribution, Rebecca Yasmine Sinini développe des activités commerciales dans le secteur de l'habitat au Burkina Faso, en établissant des relations avec différents fournisseurs, partenaires commerciaux et acteurs du domaine de la construction. L'entreprise s'inscrit dans une démarche de distribution de produits destinés aux particuliers, professionnels et projets d'aménagement. == Promotion de la mode et événementiel == === Les Nuits de la Mode Burkinabè === [[File:Nuits de la Mode Burkinabe.jpg|thumb|Affiche officielle ou photographie d'une édition des Nuits de la Mode Burkinabè, événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme au Burkina Faso créé par Yasmine Taladi Sinini.]] En 2015, Yasmine Taladi Sinini crée '''Les Nuits de la Mode Burkinabè''', un événement consacré à la promotion de la mode et du stylisme burkinabè. Cette initiative vise à offrir une plateforme aux créateurs et stylistes burkinabè afin de présenter leurs créations et favoriser les échanges avec le public et les professionnels du secteur. Plusieurs éditions de l'événement ont été organisées à Ouagadougou. == Activités professionnelles == [[Fichier:Rebecca_Yasmine_Sinini_Entreprise.jpg|vignette|droite|Yasmine Taladi Sinini dans le cadre de ses activités entrepreneuriales]] Les domaines d'activité associés au parcours professionnel de Yasmine Taladi Sinini comprennent : * entrepreneuriat ; * gestion d'entreprise ; * agrobusiness ; * agroalimentaire ; * distribution ; * bâtiment et habitat ; * import-export ; * développement commercial ; * apport d'affaires ; * événementiel ; * mode et stylisme. == Engagement entrepreneurial == À travers ses différentes initiatives, Yasmine Taladi Sinini participe au développement d'activités économiques et culturelles au Burkina Faso. Son parcours combine entrepreneuriat privé, commerce, développement d'entreprises et promotion d'initiatives culturelles. == Voir aussi == * [[Entrepreneuriat au Burkina Faso]] * [[Économie du Burkina Faso]] * [[Agroalimentaire]] * [[Mode au Burkina Faso]] == Notes et références == {{Références}} == Liens externes == * Profil LinkedIn de Yasmine Taladi Sinini * Site officiel de BYM'S GROUP SARL * Site officiel de Gradira Distribution {{DEFAULTSORT:Sinini, Yasmine Taladi}} [[Catégorie:Femme d'affaires burkinabè]] [[Catégorie:Entrepreneur burkinabè]] [[Catégorie:Personnalité féminine burkinabè]] [[Catégorie:Mannequin burkinabè]] oqxxxcfewztmzxhawh5ue35s5r7h8nd Franck Vlehi 0 79475 882594 866615 2026-07-11T13:17:17Z Poro26 35858 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Cérémonie NISA - Abidjan - 2024 21.jpg]] → [[File:Franck Vléhi à la NISA 2024 (21).jpg]] [[c:COM:FR#FR2|Criterion 2]] 882594 wikitext text/x-wiki {{infobox Sinema (pèsonalite) |imaj= Franck Vléhi à la NISA 2024 (21).jpg |taille image =150 |non=Franck Hervé Vlehi |dat nesans=[[28 oktòb]] [[1975]] |lye nesans= [[Abidjan]] ([[Kòt divwa]]) |aktivite= [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] }} '''Franck Hervé Vlehi''', rele '''Franck Vlehi''', ki fèt [[28 oktòb]] [[1975]] nan [[Abidjan]] ([[Kòt divwa]]), se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[Pwodiktè sinema|pwodiktè]] [[Kòt divwa|ivwaryen]].<ref>{{fr}} {{cite web |title=Franck Vléhi |url=https://ci.lullygraceprod.com/franck-vlehi/ |accessdate=29 me 2021 |archive-date=2021-06-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210624220613/https://ci.lullygraceprod.com/franck-vlehi/ |dead-url=yes }}</ref>{{,}}<ref>{{fr}} {{cite web|title=Franck Vlehi - Toute l'actualité de Franck Vlehi sur YECLO.com |url=https://www.ivoiresoir.net/tag/franck-vlehi/ |website=YECLO.com |accessdate=29 me 2021}}</ref> Li te jwe yon gran wòl nan yon seri ki rele ''[[Brouteur.com (seri, Kòt divwa)|Brouteur.com]]''.<ref>{{Cite journal|last=Saragosse|first=Marie-Christine|date=2010|title=« TV5MONDE, ce n'est pas seulement une chaîne de TV, c'est tout un projet culturel »|url=http://dx.doi.org/10.3917/geoec.055.0107|journal=Géoéconomie|volume=55|issue=4|pages=107|doi=10.3917/geoec.055.0107|issn=1620-9869}}</ref> == Biyografi == === Anfans === Frank Vlehi se yon Afriken ki fèt nan peyi Kòt divwa. Se la li pase tout anfas li san istwa anvan li al etidye finans.<ref>{{Cite journal|last=Trespeuch|first=Hélène|date=2018-05-30|title=André du Bouchet, La peinture n’a jamais existé : Écrits sur l’art, 1949-1999|url=http://dx.doi.org/10.4000/critiquedart.29287|journal=Critique d’art|doi=10.4000/critiquedart.29287|issn=1246-8258}}</ref> === Karyè === Franck Vlehi kòmanse karyè li nan lane 2002 nan fè [[piblisite nan televizyon]]. An 2006 [[Alain Guikou]] ba li posibilite pou li jwe nan yon seri ki rele ''Signature''. Li kontinye nan lane 2010 ap jwe nan seri, fwa sa nan youn ki rele ''Extrême Obsession''. An 2012, li jwe nan ''Et si Dieu n'existait'' avèk yon aktè ki rele ''Guy Kalou'' epi nan lane 2011 ak 2016 li jwe yon wòl yon pesonaj ki rele Géraud nan ''brouteur.com''. Apati 2011, li rive reyalize rèv li ki se te patisipe nan yon gwo zèv sinematografik nan peyi Kòt divwa kote li te rive mete sou pye konpayi pwodiksyon "Lully Grace Production". Li reyalize epi li rive pwodui yon seri ki pote non ''Les Coups de la vie''.<ref>{{Cite journal|date=2021-10-29|title=Évolution des annonces d’offres d’emplois par niveau d’études, moyenne de l’OCDE|url=http://dx.doi.org/10.1787/8033bc37-fr|journal=Perspectives de l'OCDE sur les compétences|doi=10.1787/8033bc37-fr|issn=2521-1099}}</ref>. == Zèv li yo == === Seri televizyon === * 2016 : ''Signature'' * 2010 : ''[[Extrême Obsession (seri, Kòt divwa)|Extrême Obsession]]'' * 2011 : ''[[Brouteur.com (seri, Kòt divwa)|Brouteur.com]]'' : Gérard * 2012 : ''Et si Dieu n'existait pas'' * 2016 : ''My Weeding Day'' * 2016 : ''[[Sœurs ennemies (seri, Kòt divwa)|Sœurs ennemies]]'' * 2016 : ''Denrée rare'' * 2017 : ''[[Les Coups de la vie]]'' * 2020 : ''[[20.30.40]]'' : Steve * 2021 : ''[[Melody, la victoire en chansons]]'' : Momo == Rekonpans == Yo te rive rekonpanse li nan 26yèm edisyon Festival panafricain du cinéma et de la télévision de Ouagadougou (FESPACO).<ref>{{fr}} {{Cite web|url=« Distinction : Franck Vlehi récompensé à la cérémonie des acteurs du FESPACO 2019 » [archive], sur Afrishow.net, 25 février 2019|title=|date=|website=|access-date=}}</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm12438695/ Franck Vlehi] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Vlehi, Franck}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1975]] j1pxhsvs5r62jlhlurc0pch1e41pooy Robert Darène 0 79717 882628 789650 2026-07-12T09:13:36Z Raymond Trencavel 28592 882628 wikitext text/x-wiki '''Robert Darène''', ki fèt [[10 janvye]] [[1914]] nan [[Masèy]] nan depatman [[Bouches-du-Rhône]] rejyon [[Provence]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[15 janvye]] [[2016]] nan [[Mittainville]] nan depatman [[Yvelines]] ([[Frans]]),<ref>{{fr}} {{cite web |url=http://m.leparisien.fr/mittainville-78125/mittainville-deces-du-realisateur-robert-darene-26-01-2016-5487583.php |title=Mittainville : décès du réalisateur Robert Darène |author= |publisher= |website=leparisien.fr |date=26 janvye 2016 |access-date=}}</ref> se yon [[aktè]], [[reyalizatè]] ak [[senaris]] [[sinema]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === * [[1951]] : ''[[Saint-Louis, ange de la paix]]'' * [[1954]] : ''[[Le Chevalier de la nuit]]'' * [[1955]] : ''[[Les Chiffonniers d'Emmaüs (fim)|Les Chiffonniers d'Emmaüs]]'' * [[1956]] : ''[[Goubbiah, mon amour]]'' * [[1958]] : ''[[Mimi Pinson]]'' * 1958 : ''[[La Bigorne, caporal de France]]'' * [[1959]] : ''[[Houla-Houla]]'' * [[1960]] : ''[[Il suffit d'aimer]]'' * [[1962]] : ''[[La Cage (1963)|La Cage]]'' === Tankou aktè === * [[1933]] : ''[[Une fois dans la vie]]'' de [[Max de Vaucorbeil]] * [[1936]] : ''[[Tout va très bien madame la marquise (film)|Tout va très bien madame la marquise]]'' d'[[Henry Wulschleger]] * [[1937]] : ''[[Feu ! (fim, 1937)|Feu !]]'' de [[Jacques de Baroncelli]] * 1937 : ''[[Le Schpountz (fim, 1938)|Le Schpountz]]'' de [[Marcel Pagnol]] * [[1938]] : ''[[Orage (fim, 1938)|Orage]]'' de [[Marc Allégret]] * [[1939]] : ''[[Nord-Atlantique]]'' de [[Maurice Cloche]] * 1939 : ''[[Brazza ou l'épopée du Congo]]'' de [[Léon Poirier]]'' * [[1945]] : ''[[Le Moulin des Andes]]'' ou ''Le Fruit mordu'' de [[Jacques Rémy (scénariste)|Jacques Rémy]] * [[1947]] : ''[[Bethsabée (fim, 1947)|Bethsabée]]'' de [[Léonide Moguy]] * [[1948]] : ''[[La Route inconnue]]'' de [[Léon Poirier]] * [[1952]] : ''[[Deux de l'escadrille]]'' de [[Maurice Labro]] * [[1954]] : ''[[Le Chevalier de la nuit]]'' de Robert Darène * [[1955]] : ''[[Les Chiffonniers d'Emmaüs (fim)|Les Chiffonniers d'Emmaüs]]'' de Robert Darène * [[1956]] : ''[[Goubbiah, mon amour]]'' de Robert Darène === Tankou senaris === * [[1951]] : ''[[Saint-Louis, ange de la paix]]'' * [[1955]] : ''[[Les Chiffonniers d'Emmaüs]]'' * [[1956]] : ''[[Goubbiah, mon amour]]'' * [[1958]] : ''[[La Bigorne, caporal de France]]'' * [[1962]] : ''[[La Cage (1963)|La Cage]]'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0201853/ Robert Darène] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Darène, Robert}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Reyalizatè franse]] [[Kategori:Senaris franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1914]] [[Kategori:Lanmò 2016]] [[Kategori:Aktè ki soti Oksitani]] [[Kategori:Nesans nan Oksitani]] q9sb488188jekjmblwluar99za4kt79 Un mari, c'est un mari 0 80576 882627 793052 2026-07-12T08:13:24Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882627 wikitext text/x-wiki '''''Un mari, c'est un mari''''' se yon [[fim franse]] reyalize pa [[Serge Friedman]] ak soti an [[1976]].<ref>{{fr}} [https://web.archive.org/web/20210926072533/https://www.cinema-francais.fr/les_films/films_f/films_friedman_serge/un_mari_c_est_un_mari.htm Fiche du film sur cinema.francais.fr]</ref> == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Louis Velle]] : Jean Martel * [[Frédérique Hébrard]] : Ludovique * [[Marco Perrin]] : Pierrot * [[Gisèle Casadesus]] : senatris, manman Ludovique * [[Daniel Prévost (aktè)|Daniel Prévost]] : Lucien * [[Jacqueline Jehanneuf]] : Ginette * [[Roland Armontel]] : amiral la * [[Philippe Nahon]] : Thomas * Nicole Argent (Nicole Gobbi) : Madanm Paquin * Catherine Velle, Nicolas Velle ak [[François Velle]] : Viviane, Albin ak Paul * [[Jeanne Herviale]] : Madanm Lasblaise, sèvant * [[Jane Rhodes]] : Sangria *[[Gérard Darmon]] : chofè moto * [[Jacqueline Monsigny]] : zanmi Ludovique == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0294986/ ''Un mari, c'est un mari''] sou IMDb [[Kategori:1976]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim franse]] iadrucoimn0zaa067qqjz9955a0skt0 Sen Anpi Women 0 85281 882601 840666 2026-07-11T21:53:12Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882601 wikitext text/x-wiki {{eboch}} {{Infobox Peyi |non_lokal=Sacrum Imperium Romanum ([[Laten]])<br>Heiliges Römisches Reich ([[Alman]]) |non_kreyòl=Sen Anpi Women |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal=Gott Erhalte, Franz den Kaiser<br>(Bondye sove Francis anperè a)<br>[[File:HaydnGottErhalteFranzDenKaiserQuartetVersionPianoReduction.ogg|center]] |lang=[[Alman]], [[Laten|Medyeval Laten]]<br>(Lang ak Administrasyon, Litijik) |jantile= |drapo_imaj=Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1430-1806).svg |anblèm_imaj=Greater coat of arms of Leopold II and Francis II, Holy Roman Emperors.svg |fizo_orè= |kapital=[[Regensbourg]] |pi_gwo_vil= |monnen_non=Varyasyon: Thaler, Guilder,<br>Groschen, [[Reichsthaler]] |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit=[[Anperè|Sen Anperè Women:]] |chèf_non=[[Charlemagne]] (800-814)<br>[[Oto I]] (962-973)<br>[[Francis II nan Sen Anpi Women|Francis II]] (1792-1806) |sipèfisi_dat=1050 |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total=1 000 000 |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total=25 000 000 ([[1700]])<br>29 000 000 ([[1800]]) |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet= |endikatif_telefonik= |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=HRR.gif |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt=Ou pa dwe konfonn ak [[Anpi Women]] an }} '''San Anpi Women''' (an alman : Heiliges Römisches Reich; an Laten : Sacrum Imperium Romanum; rele: Erstes Reich) se yon òganizasyon istorik nan [[Ewòp Santral]], lwès ak sid, li te fonde pa [[Charlemagne]] kòm yon pati nan [[Anpi Frank]] la, menmsi li ta ofisyèlman te fonde an 962 pa wa Almay [[Oto I]] an, Anpi a ta dwe fonn pandan Napoleon an lagè an 1806. == Istwa == Anpi a te baze sou yon Rejim enperyal (menm jan ak sa ki kounye a se yon Palman), ki te fòme ak eta prensipal yo nan anpi a, ak Bavari, Wuttemberg ak [[Achidiche Otrich|Otrich]] yo se yo menm prensipal yo, ki pandan ane yo ta dwe ansanm ak [[Lapris]] la, Anpi pa te yon nasyon ini si se pa pito yon konfederasyon ki gen katye jeneral nan Regensbourg (Bavaria) ak lòd yo te voye nan [[Vyèn]], Otrich, li te fòme ak peyi aktyèl yo nan [[Almay]], [[Otrich]], [[Repiblik Tchèk]], [[Swis]], [[Bèljik]], [[Peyiba]], [[Itali]], Pomerani ak [[Silesi]] (pati aktyèl la nan [[Polòy]]), lès La[[frans]] ak yon pati nan [[Sloveni]] ak [[Kwowasi]], ta disparèt pandan La[[gè Napoleon]] yo, anba direksyon [[Napoleon Bonaparte]] bay Anperè [[Francis II nan Sen Anpi Women|Francis II]] apre plizyè defèt Otrichyen yo anvan Napoleon, li ta. dwe ranplase an favè [[Konfederasyon Rine]] a (non yon rivyè ki pase nan lwès Almay ak kote fwontyè ant konfederasyon an ak [[Anpi Fransè]] a ta pase), peryòd sa a konprann. Menm jan ak Premye Reich la, paske Dezyèm Reich la ta dwe [[Anpi alman]] an, pandan y ap Twazyèm Reich la pral Almay Nazi. == Non ak pèsepsyon aktyèl la == Menmsi yo refere li kòm "Sen Anpi Women" (Sen ki vle di Sanktifye, Anpi ki vle di yon peyi ki dirije pa yon anperè, ak Woman ki vle di [[Wòm (Itali)|Wòm]]), Menmsi li kounye a konsidere kòm ni Sen (apre pi fò nan Anpi Eta te vin pwotestan ak kalvinis), ni Anpi, Pa Women akòz (akòz move relasyon ak Legliz Wòm ak Papa a li menm). pou yo te yon konfederasyon nasyon yo. == Enstitisyon yo == Li te divize an [[wayòm]], [[diche]], [[elektora]], [[Gran Diche]], [[Prensipalite-Evèk]], [[Evèk]] ak [[Prensipalite]], tout te fè pati Rejim enperyal la. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [http://www.heraldica.org/topics/national/hre.htm Sen Anpi Women an] * {{de}} [https://web.archive.org/web/20090420003848/http://www.hoeckmann.de/germany/index.htm Sen Anpi Women an 1789] sou hoeckmann.de [[Kategori:Ansyen peyi]] ncbvrlu9xa5t4o6ekohine95f49pu4j Saber Wulf (jwèt videyo, 1984) 0 95035 882600 861108 2026-07-11T18:03:20Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882600 wikitext text/x-wiki {{infobox}} '''''{{Lang|en|Sabre Wulf}}''''' se yon jwèt videyo aksyon avanti fèt pa devlopè [[Wayòm Ini|britanik]] Ultimate Play the Game pou òdinatè fanmilyal ZX Spectrum, ki te pibliye an 1984. Jwè a mennen pèsonaj kas Sabreman nan yon labirent forè 2D pandan y ap kolekte Hamlet pou kontoune gadyen an sou wout li. Jwè a pa pran konsèy klè sou fason yo jwe epi li dwe dekòde objektif jwèt la atravè esè ak erè. Sabreman deplase ant 256 ekran konekte labirent la lè li manyen fwontyè kote yon ekran fini ak yon lòt kòmanse. Chak ekran plen ak flora kolore, lènmi ki te pwodwi owaza, ak koleksyon okazyonèl la. === Lyen ekstèn === {{Média externe}}{{Liens}} * {{Cite web|url=http://www.worldofspectrum.org/infoseekid.cgi?id=0009408|title=Sabre Wulf|website=[[worldofspectrum.org]]|language=en|access-date=29 oktòb 2024|archive-date=2020-09-30|archive-url=https://web.archive.org/web/20200930070721/https://worldofspectrum.org/infoseekid.cgi?id=0009408|dead-url=yes}} [[Kategori:Jwèt videyo]] 2hv16rxw8p1nw2d732dux65vfatfp0c Lao Tseu 0 96618 882619 875291 2026-07-12T04:42:35Z 1104s72 38991 882619 wikitext text/x-wiki {{Admisibilite pou verifye|motif=Atik la pa gen okenn referans e li parespekte okenn règ ansiklopedik|date=novanm 2025}} == Biyografi == Lao Tseu oswa Lao-Tseu, Laozi oswa Lao Zi, ki plis souvan rele nan Lachin Tàishàng lǎojūn , ki vre non li se Li Er, ta te yon saj [[Chin|Chinwa]] epi, selon tradisyon an, yon konpayon kontanporen [[Confucius]] (mitan 6yèm syèk anvan Jezikri – mitan 5yèm syèk anvan Jezikri, fen peryòd Prentan ak Otòn yo). Yo konsidere li aprè kòm papa fondatè [[taois]] la. Li ta fèt nan peyi Chu nan wayòm Zhou a epi li ta ale nan yon retrè espirityèl nan lwès Lachin aktyèl la nan yon destinasyon enkoni. Enfòmasyon istorik sou li ra epi ensèten, epi biyografi li devlope depi dinasti Han, sitou sòti nan eleman sipènatirèl ak relijye; kèk chèchè sispensyon depi fen 20yèm syèk la estime li se yon pèsonaj fiksyon oswa konpoze, e pa vrèman istorik. 1xlqr3p8px862vfxw3jldq4e811fp0z Simone Dulac 0 96841 882603 877136 2026-07-11T23:03:14Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 882603 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|charte=acteur de théâtre|image=|légende=Simone Dulac, représentant ''[[la Vie illustrée]]'' dans ''C'est couru'', [[1908 au théâtre|1908]].}} == Biyografi == Nan lane 1922, li te ale nan lekòl teyat Charles Dullin nan Atelier, rue des Ursulines. == Teyat == [[Fichye:Simone_Dulac_et_Alcover.jpg|vignette|Simone Dulac ak Pierre Alcover, ''Lanmou, Plezi…'', 1925]] [[Fichye:Simone_Dulac,_Jean_Toulout_et_Maurice_Escande.jpg|vignette|Nan yon sèn nan fim ''L'As'', 1930]] * 1907 : Le ''Paradis perdu'', comédie-bouffe d'Arthur Bernède au théâtre des Mathurins<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7645371m/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1907-12-13|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>. * 1908 : ''C'est couru !...'', revue d'Édouard Pontié, au Little Palace, rue de Douai<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k288103z/f7.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Le Figaro|date=1908-05-28|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76466264/f3.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1908-05-29|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k9200493/f13.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=La Vie théâtrale, artistique & mondaine|date=1908-06-10|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>. * 1909 : ''La Grande Amie'', par le cercle des Escholiers<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k42217669/f300.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Le Monde illustré|date=1909-01-02|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-23}}</ref>. * 1909 : ''L'Étau'', d'André Sardou, par le cercle des Escholiers, à la salle du théâtre Fémina, Simone Chavanne<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7645840s/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1909-04-02|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7628066n/f6.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Le Journal|date=1909-04-04|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k3065957p/f808.item.r=%22Simone%20Dulac%22|title=Akademos|date=1909-05-15|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>. * 1922 : ''Moriana et Galvan'', d'après ''Romancero moresque,'' d'Alexandre Arnoux, avec [[Antonin Artaud]] et Génica Athanasiou, création le 2 mars, à l'Atelier, salle Pasdeloup. * 1922 : ''Le Regard neuf'', de Gabriel Marcel, au cercle des Escholiers, au théâtre Antoine<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5687765k/f4.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=21459;2|title=La Rampe|date=1922-05-21|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7652307s/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1922-05-26|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>. * 1922 : ''Barbe-Blonde'', de Jehan Bouvelet et Edgard Bradby, au théâtre du Gymnase<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k56877697/f11.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=42918;4|title=La Rampe|date=1922-06-04|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1922 : ''Comédienne'', de Paul Armont et Jacques Bousquet, avec [[Gabrielle Dorziat]], au Nouveau Casino de Vichy, Lucette<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648903s/f7.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1922-07-11|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>. * 1922 : ''Les Rantzeau'', d'Erckmann-Chatrian , au Nouvel-Ambigu<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7649058z/f4.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1922-12-13|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>. * 1922 : ''L'Enfant du Miracle'', de Paul Gavault et Robert Charvey, au Nouvel-Ambigu<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k9616870t/f207.image.r=Dulac|title=Almanach des théâtres|last=Aynard|first=Augustin|date=1924|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1923 : ''Faubourg-Montmartre'', d'Henri Duvernois et Abel Tarride, au Nouvel-Ambigu, Gevrinette<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648087c/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1923-04-27|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-24}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76480896/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1923-04-29|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-25}}</ref>. * 1923 : ''Une Revue aux Capucines !'', revue de Rip, au théâtre de Capucines<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76471489/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1923-10-10|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-25}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k57256159/f7|title=La Rampe|date=1923-10-21|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1924 : ''Ce que femme veut'', d'Étienne Rey et Alfred Savoir, au théâtre des Mathurins, Loulou<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5616731j/f6.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=21459;2|title=Le Ménestrel|date=1924-01-18|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5850458w/f10.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=107296;4|title=La Rampe|date=1924-01-20|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''En Famille'', de Louis Verneuil, au théâtre de l'Avenue, Colette<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76546454/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1924-12-18|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-26}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7654651v/f1.item.zoom|title=Comoedia|date=1924-12-24|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-26}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5794629z/f13.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=42918;4|title=Le Ménestrel|date=1925-01-02|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5725415m/f75.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=278971;2|title=La Rampe|date=1926-01-10|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''Amours, Délices…'', de Georges Dolley et Albert Jean, à la Comédie-Caumartin, Micheline<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7652797k/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1925-04-09|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-26}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5794810j/f4.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=64378;0|title=Le Ménestrel|date=1925-04-17|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1162082j/f102.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Le Théâtre et Comœdia illustré|date=1925|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''La Sonnette d'alarme'', de Maurice Hennequin et Romain Coolus, reprise au théâtre de la Renaissance<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7652853r/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1925-06-06|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-26}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5725384h/f7.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=171674;4|title=La Rampe|date=1925-06-14|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''Copains !'', de Georges Berr, d'après [[:en:Francis Perry Elliott|''Pals First'']], comédie de [[:en:Lee Wilson Dodd|Lee Wilson Dodd]], traduite par [[Gabrielle Dorziat]], au théâtre Antoine, Miss Setty<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7649882c/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1925-09-30|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-26}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5617936m/f5.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=85837;2|title=Le Ménestrel|date=1925-10-09|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5725404t/f7.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=193134;0|title=La Rampe|date=1925-10-11|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''Le Fauteuil 47'', de Louis Verneuil, reprise au théâtre Antoine<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5725406n/f18.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=214593;2|title=La Rampe|date=1925-10-18|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1925 : ''Le Mariage de Maman'', de Louis Verneuil et Georges Berr, avec Jeanne Granier, au théâtre Antoine<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7649937w/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1925-11-24|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-02}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5617943r/f8.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=107296;4|title=Le Ménestrel|date=1925-11-27|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5725412c/f9|title=La Rampe|date=1925-12-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1926 : ''La Petite Chocolatière'', de Paul Gavault, à l'Alhambra de Lille, Benjamine Lapistolle (la petite chocolatière)<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76521236/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1926-11-23|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-02}}</ref>. * 1927 : ''Le Sexe fort'' ou ''La Volonté de l'Homme,'' de Tristan Bernard, reprise au théâtre Michel, Clara<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7651727m/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-01-15|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-02}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5614121g/f5.item.r=%22Simone%20Dulac%22|title=Le Ménestrel|date=1927-01-21|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5550210n/f11.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=300430;4|title=La Rampe|date=1927-02-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1927 : ''Le Chasseur'', de Pierre Mortier, avec Renée Corciade, au théâtre Michel, Lucie<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7651796v/f1.item.zoom|title=Comoedia|date=1927-03-25|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-02}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k55502253/f12.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=321890;0|title=La Rampe|date=1927-03-31|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5614131v/f7|title=Le Ménestrel|date=1927-04-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>. * 1927 : ''L'Amant conjugal'', de Lucien Mayrargue, au théâtre Michel, Ginette Lernier<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76518328/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-05-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-03}}</ref>. * 1927 : ''[[Mon gosse de père (théâtre)|Mon gosse de père]]'', de Léopold Marchand, au théâtre de l'Avenue, Yvonne Landier<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76518788/f4.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-06-17|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-03}}</ref>. * 1927 : ''L'Abbé et le Ministre'', de Lucigny, au théâtre Sarah Bernard, Simone Mauroy<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7651218x/f5.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-09-07|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-03}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=http://claude.loubet.free.fr/programmes/abbemin/abbmin1.htm|title=Programme de l'Abbé et le Ministre|website=claude.loubet.free.fr|access-date=2021-03-03}}</ref>. * 1927 : ''Une femme dans un lit !'', d’Yves Mirande et Gustave Quinson, au théâtre du Palais-Royal, Geneviève<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76519724/f5.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-12-21|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-03}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7651974z/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1927-12-23|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-03}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4225595k/f45.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Adam|date=1928-01-15|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>, atteint la 100e<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76515149/f3.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1928-03-12|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1928 : ''Mademoiselle Josette, ma femme'', de Paul Gavault et Robert Charvay, à l'Odéon, Josette<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7649217q/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1928-11-20|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1929 : ''Nicole et sa vertu'', de Félix Gandera, au théâtre du Parc à Bruxelles, Nicole<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648651t/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1929-01-26|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1929 : ''Çà'', de Claude Gével, reprise à l'Athénée<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7646922h/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1929-06-24|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k397580/f953.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Larousse mensuel illustré|date=1929-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-21}}</ref>. * 1929 : ''Le Loup-Garou'', de Rudolf Lothar et Robert de Mackiels, création aux Célestins<ref>{{Cite web|url=http://www.memoire.celestins-lyon.org/index.php/Saisons/1929-1930/Le-Loup-garou|title=Le Loup garou|website=www.memoire.celestins-lyon.org|access-date=2021-03-04|archive-date=2022-06-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20220629161609/http://www.memoire.celestins-lyon.org/index.php/Saisons/1929-1930/Le-Loup-garou|dead-url=yes}}</ref>, puis à la Comédie-Caumartin, Comtesse Camilla<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7650811s/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1929-12-06|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1930 : ''L'Amour à l'américaine'', d'André Mouëzy-Éon et Robert Spitzer, au théâtre du Palais Royal<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648227s/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1930-03-19|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5622032k/f8.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=171674;4|title=Le Ménestrel|date=1930-03-28|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4551053t/f21.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Bravo|date=1930-04-01|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>. * 1930 : ''L'As'', d'[[Yvan Noé]], Blanche Alix et Charles Poidlouë, à l'Apollo<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76485287/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1930-09-24|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648529n/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1930-09-25|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k6553752v/f4.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Les Ailes|date=1930-10-02|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5511184t/f6.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Ric et Rac|date=1930-10-04|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>. * 1930 : ''Simone est comme ça'', d'Yves Mirande et Alex Madis, reprise à l'Apollo<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7648560f/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1930-10-26|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1931 : ''Un Ami d'Argentine'', de Tristan Bernard et Max Maurey, au théâtre des Galeries à Bruxelles<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k76488288/f3.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1931-04-26|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1931 : ''Caniche'', de Lonjon-Raynaud à la Comédie Caumartin<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7650390p/f1.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1931-10-05|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7639229n/f5.item.zoom|title=Paris-soir|date=1931-10-08|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>. * 1932 : ''Hector'', d'[[Henri Decoin]], à l'Apollo<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k7650919f/f2.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=Comoedia|date=1932-02-17|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-03-04}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k1257322t/f17.item.r=%22Simone%20Dulac%22.zoom|title=La Vie parisienne|date=1932-02-27|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k56216486|title=Le Ménestrel : journal de musique|date=1932-03-04|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref>. == Sinema == ; kòm yon senaris ak aktris * 1933 ''Mwen se yon nonm pèdi'', yon fim mwayen longè pa Edmond T. Gréville . ; kòm yon aktris * 1934 ''Otèl Lib Echanj la'', yon fim franse reyalize pa [[Marc Allégret]] <ref>{{Cite web|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k5703353s/f11.image.r=%22Simone%20Dulac%22?rk=21459;2|title=Hebdo-film|date=1934-06-16|website=Gallica|language=FR|access-date=2021-02-22}}</ref> . == Nòt ak referans == === Nòt === <references responsive="0" group="note"></references> === Referans === <references responsive="1"></references> == Bibliyografi == * Le Ménestrel, Paris, 1833-1940 (lire en ligne), lire en ligne sur Gallica == Lyen ekstèn ==  {{Portail|théâtre|cinéma français}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 5fsdzeyxaboc8dym1ehcddtuv27lbpm Vankivè 0 97378 882615 881118 2026-07-12T04:11:13Z 1104s72 38991 882615 wikitext text/x-wiki '''Vankivè''' (ke moun isit yo konn kòm Vancouver) se yon gwo vil nan lwès Kanada, ki sitiye nan rejyon “tè pwensipal ki pi ba a” ann British Columbia. Se vil ki gen plis popilasyon nan pwovens lan, resansman Kanadyen a nan lane 2021 an la te konte 662,248 moun nan resansman an, konpare ak 631,486 an 2016. Pandan sa a, zòn metwopoliten prensipal ki anba a te rive apeprè 2.6 milyon moun an 2021, sa ki fè li twazyèm pi gwo zòn metwopolitèn nan Kanada . Granvankivè, ansanm ak Fraser Valley, Zòn nan enkli Lower Mainland la, ki gen yon popilasyon rejyonal ki depase 3 milyon moun. Vankivè genyen pi gwo dansite popilasyon nan Kanada, ak plis pase 5,700 moun pou chak kilomèt kare (15,000 pou chak mil kare), epi li klase kòm katriyèm pi wo nan Amerik di Nò (apre [[Nouyòk|vil Nouyòk]], [[San Francisco, Kalifòni|San Francisco]], ak [[Meksiko|vil Meksiko]] ). Vankivè se youn nan vil ki gen pli divèsite etnik ak lengwistik nan Kanada: 49.3 pousan nan rezidan li yo pa pale angle natif natal, 47.8 pousan pa pale ni angle ni franse natif natal, epitou 54.5 pousan nan rezidan yo fè pati gwoup minorite vizib yo . <ref name="VancouverCityMinority2021">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|title=Census Profile, 2021 Census of Population Vancouver, City (CY) British Columbia [Census subdivision] Visible minority|last=Government of Canada|date=October 26, 2022|website=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20221027012129/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|archive-date=October 27, 2022|access-date=October 26, 2022}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Language&TABID=1|title=Census Profile 2016 Census Greater Vancouver|date=February 8, 2017|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20181002180520/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Language&TABID=1|archive-date=October 2, 2018|access-date=October 2, 2018}}</ref> Li te toujou klase kòm youn nan vil ki pi bon pou viv nan Kanada ak nan mond lan. An tèm de lojman abòdab, Vankivè se youn nan vil ki pi chè nan Kanada ak nan mond lan tou. Vankivism se filozofi konsepsyon planifikasyon iben vil la. Viv endijènn vankivè yo te kòmanse plis pase 10,000 ane de sa e yo te gen ladan yo pèp Squamish, Musqueam, ak Tsleil-Waututh (Burrard) . Kòmansman vil modèn nan, ki t’ rele Gastown okòmansman, te grandi otou sit yon tavèn enprovize sou bò lwès Hastings Mill ki te bati nan dat 1ye jiyè 1867, e ki te pou pwopriyetè Gassy Jack . Revèy vapè gasvil nan make sit orijinal la. Lè sa a, Gastown te anrejistre ofisyèlman kòm yon sit vil ki te rele Granville, Burrard Inlet . Yo te chanje non vil la pou "Vancouver" an 1886 atravè yon akò avèk Canadian Pacific Railway . Chemennfè transkontinantal Canadian Pacific la te pwolonje rive nan vil la an 1887. Gwo pò maritim natirèl vil la sou [[Oseyan Pasifik]] la te vin tounen yon lyen vital nan komès ant Azi Pasifik, Azi de Lès, [[Ewòp]], ak Lès Kanada . Vankivè te òganize anpil konferans ak evènman entènasyonal, tankou Commonwealth 1954 yo, Habitat I Nasyonzini, Expo 86, APEC Kanada 1997, Je Mondyal Lapolis ak Ponpye ann 1989 ak 2009, plizyè joue nan Koup di Mond Fi FIFA 2015 la, tankou final yo nan BC Place nan sant vil Vancouver, <ref name="FIFA">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/organisation/media/newsid=2035770/index.html|title=FIFA Women's World Cup Canada 2015™ match schedule unveiled|date=March 21, 2013|publisher=[[FIFA]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20130426020740/http://www.fifa.com/womensworldcup/organisation/media/newsid=2035770/index.html|archive-date=April 26, 2013|access-date=April 30, 2013}}</ref> ak Olenpik ak Paralenpik Ivè 2010 yo ki te fèt nan Vancouver ak Wislè, yon kominote vakans 125 kilomèt (78 mi) ann nò vil la. <ref name="V2010">{{Cite web|url=http://www.olympic.org/vancouver-2010-winter-olympics|title=Vancouver 2010 Schedule|year=2010|website=olympic.org|publisher=International Olympic Committee|archive-url=https://web.archive.org/web/20110707172444/http://www.olympic.org/vancouver-2010-winter-olympics|archive-date=July 7, 2011|access-date=June 9, 2011}}</ref> Ann 1969, Greenpeace te fonde nan Vancouver. Vil la te vin tounen kay pèmanan konferans TED yo an 2014. == Etimoloji == Vil la pran non li nan non George Vancouver, ki te eksplore pò enteryè Burrard Inlet an 1792 epi ki t’bay plizyè kote non britanik. <ref>{{Cite web|url=http://www.biographi.ca/en/bio/vancouver_george_4E.html|title=Dictionary of Canadian Biography: George Vancouver|website=biography.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20180203064456/http://www.biographi.ca/en/bio/vancouver_george_4E.html|archive-date=February 3, 2018}}</ref> Non fanmi '''“Vancouver”''' la soti nan ekspresyon olandè '''“van Coevorden”''', ki vle di yon moun ki soti nan vil Coevorden nan Peyi Ba yo. Zansèt eksploratè a te rive ann Angletè kòm yon moun “soti Coevorden”, e se nan orijin sa a non an te devlope piti piti pou vin tounen '''“Vancouver”''', oswa '''“Vankivè”''' an kreyòl. <ref>{{Cite web|url=http://www.vancouverhistory.ca/archives_coevorden.htm|title=Coevorden|last=Davis|first=Chuck|website=The History of Metropolitan Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20110610231756/http://www.vancouverhistory.ca/archives_coevorden.htm|archive-date=June 10, 2011|access-date=June 7, 2011}}</ref> Moun endijèn Squamish yo, Moun ki te abite nan rejyon sa a, ki enkli sidwès Kolonbi Britanik ak zòn kote vil la ye jodi a, te rele l '''K’emk’emeláy̓''', yon non ki vle di “kote ki gen anpil pye erab.” Okòmansman, sa te non yon vilaj kote yo te viv. Apre sa, Edward Stamp te mete yon moulen siri la kòm yon pati nan premye koloni britanik la, ki pita vin fè pati vil Vancouver Nan dyalèk Halkomelem ki ba rivyè a (hən̓q̓əmin̓əm̓) ke Musqueam yo pale a, pa gen yon tèm espesifik pou Vankivè. Okontrè, te gen non pou vilaj espesifik ak karakteristik peyizaj ke moun yo te konn byen nan zòn kote Vankivè ye kounye a, kontrèman ak karakteristik jewografik ki pi laj. Rejyon kote Vancouver ye kounya t rele pa Stó꞉lō yo nan dyalèk Halkomelem ki monte rivyè a {{Lang|hur|Lhq’á:lets}}, <ref>{{Cite web|url=https://www.ufv.ca/media/assets/modern-languages/halqemeylem/Hal-Dic-Hal-Eng-(Stolo-Dictionary).doc|title=Stolo Dictionary|publisher=[[University of the Fraser Valley]]|format=DOC|archive-url=https://web.archive.org/web/20200703015509/https://www.ufv.ca/media/assets/modern-languages/halqemeylem/Hal-Dic-Hal-Eng-(Stolo-Dictionary).doc|archive-date=July 3, 2020|access-date=January 10, 2020|quote="Lhq'á:lets Vancouver"}}</ref> ki vle di "laj nan pati anba/nan bout la". Moun ki pale dyalèk zile Halkomelem nan te refere a rejyon Vancouver kòm {{Lang|hur|sqwx̌wam̓ush}} oubyen {{Lang|hur|skwóm̓esh}}, ki refere a Squamish yo, <ref name="rozen" /> oubyen kòm {{Lang|hur|Pankúpe7}}, yon transliterasyon mo angle "Vancouver" la. == Istwa == === Anvan 1850 === Dosye [[Akeyoloji|akeyolojik]] yo endike ke pèp Aborijèn yo te deja ap viv nan zòn Vankivè a soti nan 8,000 a 10,000 ane de sa. <ref>{{Cite web|url=http://home.istar.ca/~bthom/LONGTERM-FIN.htm|title=Stó:lo Culture – Ideas of Prehistory and Changing Cultural Relationships to the Land and Environment|last=Thom|first=Brian|year=1996|archive-url=https://web.archive.org/web/20070718061334/http://home.istar.ca/~bthom/LONGTERM-FIN.htm|archive-date=July 18, 2007|access-date=November 23, 2006}}</ref> Pèp Squamish, Musqueam, ak Tsleil-Waututh (Burrard) ki fè pati gwoup Coast Salish la <ref>{{Atik ansiklopedik|title=Vancouver|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/vancouver|access-date=July 2, 2021|archive-date=July 20, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210720053605/https://thecanadianencyclopedia.ca/en/article/vancouver}}</ref> te te gen vilaj nan plizyè zòn ki jodi a fè pati Vankivè, tankou Stanley Park, False Creek, Kitsilano, Point Grey, ansanm ak bò kote bouch Rivyè Fraser la Ewopayen yo te vin abitye ak zòn ki te pral rele Vancouver a lè José María Narváez, yon [[Anpi espanyòl|peyi Espay,]] te eksplore kòt Point Grey aktyèl la ak kèk pati nan Burrard Inlet an 1791—byenke yon otè di ke Francis Drake te ka vizite zòn nan an 1579. [[Fichye:Draft_of_Major_Matthews_map_of_Vancouver's_indigenous_place_names.tif|vignette|Bouyon katt jeyografik vil ak moniman ak non endijèn yo, Burrard Inlet ak English Bay, pa achivis Vancouver JS Matthews.]] Eksploratè ak machann Konpayi Nòdwès la, Simon Fraser, ak ekipaj li a te vin premye Ewopeyen yo konnen ki te mete pye sou sit vil aktyèl la. An 1808, yo te vwayaje soti nan lès desann Rivyè Fraser la, petèt rive jis Point Grey. <ref>{{Cite web|url=http://www.caroun.com/Countries/America/Canada/Vancouver/2-VancouverHistory.html|title=History of City of Vancouver|website=Caroun.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20070329195141/http://www.caroun.com/Countries/America/Canada/Vancouver/2-VancouverHistory.html|archive-date=March 29, 2007|access-date=January 17, 2007}}</ref> === Kwasans bonè === [[Fichye:Maple_Tree_Corner_Vancouver_1886.jpg|vignette|Vi Gastown soti nan Carrall ak Water Street an 1886. Gastown te yon koloni ki byen vit vin tounen yon sant komès sou Burrard Inlet.]] Lafyèv lò Fraser an 1858 la te mennen plis pase 25,000 gason, sitou moun [[Kalifòni]], nan New Westminster ki toupre a (fonde 14 fevriye 1859) sou rivyè Fraser la, sou wout yo pou ale nan Fraser Canyon, pou yo pa pase sou sa ki t ap vin Vankivè. Vankivè se pami vil ki pi jèn nan British Columbia; premye koloni Ewopeyen an nan sa ki rele Vankivè kounya pa t fèt jiskaske 1862 nan McCleery's Farm sou rivyè Fraser la, jis nan lès ansyen vilaj Musqueam nan sa ki rele Marpole kounya. Yo t’etabli yon moulen syaj nan Moodyville (kounye a se Vil North Vancouver ) an 1863, sa ki te kòmanse yon relasyon long vil la ak eksplwatasyon bwa. Moulen Kapitèn Edward Stamp te byen vit swiv li sou rivaj sid bè a. Stamp, ki te kòmanse koupe bwa nan zòn Port Alberni a, te premye eseye opere yon moulen nan Brockton Point, men kouran difisil ak resif te fòse yo deplase operasyon an an 1867 nan yon pwen toupre pye Dunlevy Street. Moulen sa a, ke yo te konnen kòm Hastings Mill, te vin tounen nwayo alantou ki Vancouver te fòme. Wòl santral moulen an nan vil la te diminye apre rive Canadian Pacific Railway (CPR) nan ane 1880 yo. Li te kanmenm rete enpòtan pou ekonomi lokal la jiskaske li te fèmen nan ane 1920 yo. Koloni an, ke yo te vin rele Gastown, te pwolifere alantou tavèn enprovize orijinal Gassy Jack te etabli an 1867 sou limit pwopriyete Hastings Mill la. <ref name="Horizons" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.gastown.org/history/index.html|title=Welcome to Gastown|date=March 28, 2008|publisher=Gastown Business Improvement Society|archive-url=https://web.archive.org/web/20091125034053/http://www.gastown.org/history/index.html|archive-date=November 25, 2009|access-date=December 5, 2009}}</ref> An 1870, gouvènman kolonyal la te fè yon sondaj sou koloni an epi li te trase yon teren pou vil la, yo te chanje non li " Granvil " an onè Sekretè Deta Britanik pou Koloni yo nan epòk sa a, Lord Granville . Sit sa a, ak pò natirèl li a, te chwazi an 1884 <ref>{{Cite web|url=http://www.vancouverhistory.ca/chronology.html|title=Chronology[1757–1884]|archive-url=https://web.archive.org/web/20110610223324/http://www.vancouverhistory.ca/chronology.html|archive-date=June 10, 2011|access-date=June 7, 2011}}</ref> kòm tèminal pou Chemen Fè Kanadyen Pasifik la, sa ki te desevwa Pò Moudi, Nouvo Lwèsminstè ak Viktwayè, ki te tout ap konkoure pou yo te ka sèvi kòm tèt chemennfè a. Yon chemennfè te pami rezon ki te pouse Kolonbi Britanik rantre nan Konfederasyon an an 1871, men Eskandal Pasifik la ak diskisyon sou itilizasyon travayè Chinwa yo te retade konstriksyon an jiska ane 1880 yo. === Enkòporasyon === [[Fichye:First_Vancouver_Council_Meeting_after_fire.jpg|gauche|vignette|Premye reyinyon Konsèy Minisipal Vancouver apre gwo dife Vancouver an 1886]] Vil Vankivè te enkòpore nan dat 6 avril 1886, menm ane premye tren transkontinantal la te rive. Prezidan CPR a , William Van Horne, te rive Pò Moudi pou etabli tèminal CPR a ke Henry John Cambie te rekòmande epi li te bay vil la non li an lonè George Vancouver . Gwo dife Vankivè a, nan dat 13 jen 1886, te ravaje tout vil la. Depatman Ponpye Vankivè a te etabli nan menm ane a epi vil la te rebati byen vit. Popilasyon vankivè a te ogmante soti nan yon koloni 1,000 moun an 1881 pou rive nan plis pase 20,000 nan kòmansman syèk la epi 100,000 an 1911. === 20yèm syèk la === [[Fichye:RCMP_1938_sitdowner_strike.jpg|vignette|Ofisye RCMP an sivil atake manifestan Sendika Travayè Kan Sekou yo an 1938. Plizyè manifestasyon kont chomaj te fèt nan vil la pandan [[Gwo Depresyon|Gran Depresyon]] an.]] [[Fichye:Downtown_celebrations_at_the_end_of_World_War_II,_VPL_42793_(17106384760).jpg|vignette|Selebrasyon nan sant vil la nan fen [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]]]] Dominasyon gwo biznis yo sou ekonomi an te akonpaye pa yon mouvman travayè ki souvan te militan. Premye gwo grèv senpati a te fèt an 1903 lè anplwaye chemennfè yo te fè grèv kont CPR a pou yo te rekonèt sendika a. Lidè travayè Frank Rogers te mouri anba men lapolis CPR pandan l t ap fè pikèt sou waf yo, sa ki te fè l vin premye mati mouvman a nan kolonbi britik. <ref>{{Cite web|url=https://www.labourheritagecentre.ca/shooting-frank-rogers/|title=The Shooting of Frank Rogers|last=BC Labour Heritage Centre|date=April 16, 2018|website=Working People Built BC|language=en-US|archive-url=https://web.archive.org/web/20240919084337/https://www.labourheritagecentre.ca/shooting-frank-rogers/|archive-date=September 19, 2024|access-date=September 19, 2024}}</ref> : 39–41 Ogmantasyon tansyon endistriyèl nan tout pwovens lan te mennen premye grèv jeneral Kanada a an 1918, nan min chabon Cumberland yo sou zile Vancouver . <ref name="phillips" /> : 71–74 Apre yon kalmi nan ane 1920 yo, vag grèv la te rive nan pik li an 1935 lè gason ki pa t gen travay te anvayi vil la pou pwoteste kont kondisyon nan kan sekou militè yo t ap dirije nan zòn izole nan tout pwovens lan. Apre de mwa manifestasyon chak jou ki te gen anpil tansyon, grèvis kan sekou yo te deside pote plent yo bay gouvènman federal la epi yo te antame On-to-Ottawa Trek la, <ref name="Brown 1987" /> men manifestasyon yo te kraze pa fòs. Travayè yo te arete toupre Mission epi yo te entène yo nan kan travay pandan tout dire Depresyon an. Gen lòt mouvman sosyal, tankou [[Premye vag feminis la|premye vag mouvman feminis]] la, refòm moral la, ak mouvman tanperans lan, ki te jwe yon wòl enpòtan tou nan devlopman Vancouver. Mary Ellen Smith, yon sifrajis ak entèdiksyonis Vancouver, te vin premye fanm ki te eli nan yon lejislati pwovens nan Kanada an 1918. : 172 Pwoyibisyon alkòl la te kòmanse pandan Premye Gè Mondyal la epi li te dire jiska 1921 lè gouvènman pwovens lan te etabli kontwòl sou lavant alkòl, yon pratik ki toujou an plas jodi a. <ref name="robin" /> : 187–188 Premye lwa sou dwòg Kanada a te vini apre yon ankèt minis federal Travay la ak fiti premye minis la, William Lyon Mackenzie King, te fè. Yo te voye King pou mennen ankèt sou reklamasyon domaj ki te soti nan yon revòlt lè Lig Esklizyon Azyatik la te mennen yon masak nan Chinatown ak Japantown . De nan moun ki te pote plent yo te manifaktirè opyòm, epi apre plis ankèt, King te jwenn ke fanm blan yo te rapòte ke yo te frekante twou opyòm ansanm ak gason Chinwa . Yo te byen vit pase yon lwa federal ki entèdi fabrike, vann ak enpòtasyon opyòm pou rezon ki pa medsinal ki baze sou revelasyon sa yo. Revòlt sa yo, ak fòmasyon Lig Esklizyon Azyatik la, aji tou kòm siy yon laperèz ak mefyans k ap grandi anvè Japonè k ap viv nan vankivè ak nan tout BC. Laperèz sa yo te vin pi mal ak atak sou Pearl Harbor ki te mennen nan entènman oswa deportasyon tout Japonè-Kanadyen k ap viv nan vil la ak nan pwovens lan. Apre lagè a, yo pa t pèmèt gason ak fanm Japonè-Kanadyen sa yo retounen nan vil tankou Vancouver, sa ki te lakòz zòn tankou Japantown nou te mansyone pi wo a sispann rete zòn etnikman Japonè paske kominote yo pa t janm reviv. == Jewografi == [[Fichye:Vancouver_by_Sentinel-2.jpg|alt=|gauche|vignette|Imaj satelit Metro Vankivè (2018)]] Sitiye sou penensil Burrard la, Vankivè sitiye ant Burrard Inlet nan nò ak rivyè Fraser nan sid. Detwa Georgia a, nan lwès, pwoteje kont Oseyan Pasifik la pa zile Vancouver . Vil la gen yon sifas 115.18 km2 , ki gen ladan tè plat ak tè ki gen mòn; li sitiye nan Ekozòn Maritim Pasifik la. <ref>{{Cite web|url=http://www.ec.gc.ca/soer-ree/English/Framework/Nardesc/pacmar_e.cfm|title=Pacific Maritime Ecozone|date=April 11, 2005|publisher=Environment Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20040621163804/http://www.ec.gc.ca/soer-ree/English/Framework/Nardesc/pacmar_e.cfm|archive-date=June 21, 2004|access-date=December 1, 2009}}</ref> Jiskaske yo te bay vil la non sa a an 1885, "Vancouver" te vle di zile Vancouver, epi li rete yon move konsepsyon komen ke vil la sitiye sou zile a. <ref>{{Cite web|url=http://1canada.ca/?p=1159|title=Vancouver Is Not On Vancouver Island|archive-url=https://web.archive.org/web/20111105042253/http://1canada.ca/?p=1159|archive-date=November 5, 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bbvancouverisland-bc.com/victoria-island-is-vancouver-island.html|title=Vancouver Island – "Victoria Island" and other Misconceptions|archive-url=https://web.archive.org/web/20110905043543/http://www.bbvancouverisland-bc.com/victoria-island-is-vancouver-island.html|archive-date=September 5, 2011|access-date=June 7, 2011}}</ref> Ni zile a ni vil la pote non Kapitèn George Vancouver nan Royal Navy a (menm jan ak vil [[Vancouver, Washington]], Ozetazini). Vancouver gen youn nan pi gwo pak iben nan Amerik di Nò, Stanley Park, ki kouvri 404.9 ha (1,001 kawo tè) . <ref>{{Cite web|url=http://www.world66.com/northamerica/canada/britishcolumbia/vancouver|title=World66 – Vancouver Travel Guide|website=World 66|archive-url=https://web.archive.org/web/20060513001153/http://www.world66.com/northamerica/canada/britishcolumbia/vancouver|archive-date=May 13, 2006|access-date=October 18, 2006}}</ref> Mòn North Shore yo domine peyizaj vil la, epi nan yon jou ki klè, bèl peyizaj yo enkli vòlkan Mount Baker ki kouvri ak nèj nan eta Washington nan sidès la, zile Vancouver lòt bò detwa Georgia nan lwès ak sidwès, ak zile Bowen nan nòdwès la. <ref name="aboutvancouver">{{Cite web|url=http://vancouver.ca/aboutvan.htm|title=About Vancouver|date=November 17, 2009|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20101201103409/http://vancouver.ca/aboutvan.htm|archive-date=December 1, 2010|access-date=December 1, 2009}}</ref> === Ekoloji === Vejetasyon nan zòn vankivè a te okòmansman [[Forè tanpere imid|yon forè twopikal tanpere]], ki te konpoze de konifè ak ti moso erab ak aln gaye toupatou epi gwo zòn marekaj (menm nan zòn montay yo, akòz move drenaj). <ref>{{Cite web|url=http://vancouver.ca/Parks/parks/stanley/history.htm|title=Stanley Park History|year=2009|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20110810102612/http://vancouver.ca/parks/parks/stanley/history.htm|archive-date=August 10, 2011|access-date=December 1, 2009}}</ref> Konifè yo te yon melanj tipik kotyè Kolonbi Britanik ki gen ladan sapen Douglas, sèd wouj lwès ak pruch lwès . <ref>{{Cite web|url=http://www.ec.gc.ca/soer-ree/English/Framework/Nardesc/Region.cfm?region=196|title="Lower Mainland Ecoregion": Narrative Descriptions of Terrestrial Ecozones and Ecoregions of Canada (#196)|publisher=Environment Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20070127133028/http://www.ec.gc.ca/soer-ree/English/Framework/Nardesc/Region.cfm?region=196|archive-date=January 27, 2007|access-date=December 4, 2009}}</ref> Yo panse zòn nan te gen pi gwo pyebwa nan espès sa yo sou kòt Kolonbi Britanik la. Se sèlman nan Elliott Bay, [[Seattle, Washington|Seattle]], gwosè pyebwa yo te rivalize ak sa yo ki nan Burrard Inlet ak English Bay . Pi gwo pyebwa ki te nan forè ansyen Vancouver yo te nan zòn Gastown, kote premye koupe bwa yo te fèt la ak sou pant sid False Creek ak English Bay, espesyalman alantou Jericho Beach . Forè nan Stanley Park la te koupe ant ane 1860 yo ak 1880 yo, epi prèv teknik koupe bwa ansyen tankou tranpolin yo toujou vizib la. <ref>{{Cite web|url=http://vancouver.ca/Parks/parks/stanley/nature.htm|title=Stanley Park: Forest – Monument Trees|year=2009|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20101201164108/http://vancouver.ca/Parks/parks/stanley/nature.htm|archive-date=December 1, 2010|access-date=December 1, 2009}}</ref> Anpil plant ak pyebwa k ap grandi toupatou nan Vancouver ak nan Lower Mainland yo te enpòte soti nan lòt pati nan kontinan an ak pwen atravè Pasifik la. Kèk egzanp yo enkli pyebwa devinèt monkey la, erab japonè a ak divès kalite plant ekzotik ki fleri, tankou magnolia, azale ak rododendron . Gen kèk espès ki enpòte soti nan klima ki pi di nan lès Kanada oswa Ewòp ki grandi rive nan gwosè imans. Erab Douglas natif natal la kapab tou rive nan yon gwosè konsiderab. Anpil nan lari vil la gen varyete pye seriz japonè ki fleri ke gouvènman Japon an te bay depi ane 1930 yo. Pye sa yo fleri pandan plizyè semèn nan kòmansman prentan chak ane, yon okazyon yo selebre nan Festival Flè Seriz Vancouver la. Gen lòt lari ki gen chatèy ki fleri, chatèy chwal ak lòt pyebwa dekoratif ki bay lonbray. <ref>{{Cite web|url=http://www.vcbf.ca/history|title=History|year=2009|publisher=Vancouver Cherry Blossom Festival|archive-url=https://web.archive.org/web/20090503001521/http://www.vcbf.ca/history|archive-date=May 3, 2009|access-date=November 30, 2009}}</ref> === Klima === {{climate chart|Vancouver|1.4|6.9|168.4|1.6|8.2|104.6|3.4|10.3|113.9|5.6|13.2|88.5|8.8|16.7|65.0|11.7|19.6|53.8|13.7|22.2|35.6|13.8|22.2|36.7|10.8|18.9|50.9|7.0|13.5|120.8|3.5|9.2|188.9|0.8|6.3|161.9|float=right|date=September 12, 2017}}Klima Vankivè a, youn nan klima ki pi dous e ki pi tanpere nan Kanada, klase kòm yon klima oseyanik ( Köppen : ''Cfb'' ) ki sou fwontyè ak yon klima mediteraneyen cho pandan ete ( Köppen : ''Csb'' ). Pandan ke vil la gen mwayèn ete ki pi fre nan tout gwo zòn metwopolitèn Kanadyen yo, ivè nan Granvankivè yo se katriyèm pi dous nan vil Kanadyen yo, apre Viktwayè, Nanaymo ak Dunkann ki toupre yo, tout sou zile Vancouver. <ref>{{Cite web|url=http://climate.weatheroffice.gc.ca/winners/categorydata_e.html?SelectedCategory=4|title=Weather Winners – Mildest Winters|publisher=Environment Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20111125151335/http://climate.weatheroffice.gc.ca/winners/categorydata_e.html?SelectedCategory=4|archive-date=November 25, 2011|access-date=June 9, 2011}}</ref> An mwayèn, nèj tonbe nèf jou pa ane, epi twa jou resevwa 5 santimèt (2.0 pous) oswa plis. Lanèj ki tonbe an mwayèn chak ane se 38.1 santimèt (15.0 an) men tipikman li pa rete atè pou lontan. <ref name="ccn">{{Cite web|url=http://climate.weather.gc.ca/climate_normals/results_1981_2010_e.html?stnID=889&lang=e&dCode=1&StationName=VANCOUVER&SearchType=Contains&province=ALL&provBut=&month1=0&month2=12|title=Canadian Climate Normals 1981–2010 Station Data|date=October 31, 2011|publisher=Environment Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20150226212930/http://climate.weather.gc.ca/climate_normals/results_1981_2010_e.html?stnID=889&lang=e&dCode=1&StationName=VANCOUVER&SearchType=Contains&province=ALL&provBut=&month1=0&month2=12|archive-date=February 26, 2015|access-date=January 15, 2015}}</ref> Akòz klima modere a, Vankivè se yon vil popilè pou kiltivasyon divès pye palmis ki reziste frèt . Kote ki pi popilè pou plante palmis se English Bay, epi palmis ki pi popilè a se Trachycarpus fortunei . Yo te plante yo pou premye fwa nan ane 1980 yo. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanmag.com/city/general/city-informer-why-are-there-so-many-palm-trees-in-vancouver/|title=City Informer: Why Are There So Many Palm Trees in Vancouver?|date=2023-09-01|website=Vancouver Magazine|language=en-US|access-date=2026-02-23}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.vancouverisawesome.com/local-news/vancouver-palm-trees-origin-idea-7126920|title=Whose idea was it to plant palm trees in Vancouver?|last=Diment|first=Maria|date=10 June 2023|website=Vancouver Is Awesome|language=en|access-date=23 February 2026}}</ref>{{Vancouver weatherbox}} == Peyizaj iben == === Planifikasyon iben === Apati 2021, Vancouver se vil ki gen plis moun nan Kanada.Planifikasyon iben nan Vancouver karakterize pa devlopman rezidansyèl ak milti-itilizasyon nan sant iben yo, kòm yon altènativ a devlopman rezidansyèl gaye toupatou. Kòm yon pati nan pi gwo rejyon Metro Vancouver a, li enfliyanse pa direksyon politik sou kalite lavi jan sa ilistre nan Estrateji Kwasans Rejyonal Metro Vancouver a. === Etnisite === <div class="pie-thumb thumb tright"><div class="thumbinner"><div class="smooth-pie-container" style=""><div class="smooth-pie-legend-container"><div class="smooth-pie-caption">Repati [[Panethnicity|pan-etnik]] nan Vancouver dapre [[Canada 2021 Census|resansman 2021 an]] <ref name="2021censusB">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=October 26, 2022|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610042605/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0&DGUIDlist=2021A00055915022&SearchText=vancouver|archive-date=June 10, 2023|access-date=November 9, 2022|url-status=live}}</ref></div> # <span class="l-label">Ewopeyen <ref name="euro" group="lower-alpha">Statistic includes all persons that did not make up part of a visible minority or an indigenous identity.</ref> (43.2%)</span> # <span class="l-label">Azi de Lès <ref name="EastAsian" group="lower-alpha">Statistic includes total responses of "Chinese", "Korean", and "Japanese" under visible minority section on the census.</ref> (29.3%)</span> # <span class="l-label">Sidès Azyatik <ref name="SoutheastAsian" group="lower-alpha">Statistic includes total responses of "Filipino" and "Southeast Asian" under visible minority section on the census.</ref> (9.10%)</span> # <span class="l-label">Sid Azyatik (6.90%)</span> # <span class="l-label">Amerik Latin (2.78%)</span> # <span class="l-label">Mwayen Oryan <ref name="MiddleEastern" group="lower-alpha">Statistic includes total responses of "West Asian" and "Arab" under visible minority section on the census.</ref> (2.44%)</span> # <span class="l-label">[[Indigenous peoples of Canada|Endijèn]] (2.25%)</span> # <span class="l-label">Afriken (1.31%)</span> # <span class="l-label">Lòt <ref name="Other" group="lower-alpha">Statistic includes total responses of "Visible minority, n.i.e." and "Multiple visible minorities" under the visible minority section on the census.</ref> (2.74%)</span> </div><div aria-hidden="true" class="smooth-pie" style="width:200px;height:200px;background:#888;color:#000;-webkit-print-color-adjust: exact; print-color-adjust: exact;"><div class="pie25" style="background:#8dd3c7;color:#000" title="European'&quot;`UNIQ--ref-000001E1-QINU`&quot;' (43.2%)"></div><div class="pie25" style="background:#8dd3c7;color:#000; transform: rotate(0.1842turn)" title="European'&quot;`UNIQ--ref-000001E1-QINU`&quot;' (43.2%)"></div><div class="pie25" style="background:#fb8072;color:#000; transform: rotate(0.4312turn)" title="East Asian'&quot;`UNIQ--ref-000001E2-QINU`&quot;' (29.3%)"></div><div class="pie25" style="background:#fb8072;color:#000; transform: rotate(0.4758turn)" title="East Asian'&quot;`UNIQ--ref-000001E2-QINU`&quot;' (29.3%)"></div><div class="pie7" style="background:#bebada;color:#000; transform: rotate(0.7247turn)" title="Southeast Asian'&quot;`UNIQ--ref-000001E3-QINU`&quot;' (9.10%)"></div><div class="pie7" style="background:#bebada;color:#000; transform: rotate(0.7459turn)" title="Southeast Asian'&quot;`UNIQ--ref-000001E3-QINU`&quot;' (9.10%)"></div><div class="pie5" style="background:#fccde5;color:#000; transform: rotate(0.8157turn)" title="South Asian (6.90%)"></div><div class="pie5" style="background:#fccde5;color:#000; transform: rotate(0.8349turn)" title="South Asian (6.90%)"></div><div style="transform: rotate(0.8847turn); background:#ffffb3;color:#000; clip-path: polygon(0% 0%, 17.77670111% 0%, 0 100%)" title="Latin American (2.78%)"></div><div style="transform: rotate(0.9125turn); background:#80b1d3;color:#000; clip-path: polygon(0% 0%, 15.83844403% 0%, 0 100%)" title="Middle Eastern'&quot;`UNIQ--ref-000001E4-QINU`&quot;' (2.44%)"></div><div style="transform: rotate(0.9369turn); background:#fdb462;color:#000; clip-path: polygon(0% 0%, 14.55277465% 0%, 0 100%)" title="Indigenous (2.25%)"></div><div style="transform: rotate(0.9594turn); background:#b3de69;color:#000; clip-path: polygon(0% 0%, 8.18635505% 0%, 0 100%)" title="African (1.31%)"></div><div style="transform: rotate(0.9725turn); background:#d9d9d9;color:#000; clip-path: polygon(0% 0%, 17.77670111% 0%, 0 100%)" title="Other'&quot;`UNIQ--ref-000001E5-QINU`&quot;' (2.74%)"></div><div class="smooth-pie-border"></div></div></div></div></div>Yo rele Vankivè yon "vil katye". <ref name="CityofNeighbourhoods1">{{Cite web|url=https://www.cityofvancouver.us/wp-content/uploads/2023/05/bbc_nap_january_2019.pdf|title=Neighbourhood Plan Update Committee|last=Downing|first=Steve|last2=Railsback|first2=Janet|last3=Rainwater|first3=Dee|last4=McEnerny-Ogle|first4=Anne|last5=Hansen|first5=Bart|last6=Turlay|first6=Bill|last7=Stober|first7=Ty|last8=Glover|first8=Linda|last9=Lebowsky|first9=Laurie}}</ref> <ref name="CityofNeighbourhoods2">{{Cite web|url=https://www.cityofvancouver.us/wp-content/uploads/2023/05/lincoln_nap_6.11_final.pdf|title=Lincoln Neighbourhood Neighbourhood Action Plan|date=2011-06-13|website=City of Vancouver}}</ref> Chak katye nan Vankivè gen yon karaktè distenk ak yon melanj etnik. <ref>{{Cite web|url=http://vancouver.ca/erc/pdf/verc_report.pdf|title=A City of Neighbourhoods: Report of the 2004 Vancouver Electoral Reform Commission|last=Berger|first=Thomas R.|date=June 8, 2004|website=vancouver.ca|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20111125152652/http://vancouver.ca/erc/pdf/verc_report.pdf|archive-date=November 25, 2011}}</ref> Moun ki gen orijin angle, eskosè ak ilandè te istorikman pi gwo gwoup etnik nan vil la, <ref>{{Cite web|url=http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo27y-eng.htm|title=Population by selected ethnic origins, by census metropolitan areas (2006 Census)|year=2006|publisher=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20110115171531/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo27y-eng.htm|archive-date=January 15, 2011|access-date=December 1, 2009}}</ref> epi eleman nan sosyete ak kilti britanik yo toujou vizib nan kèk zòn, patikilyèman Sid Granvil ak Kerrisdale . Alman yo se dezyèm pi gwo gwoup etnik ewopeyen nan Vankivè epi yo te yon fòs dirijan nan sosyete ak ekonomi vil la jiskaske santiman anti-alman an te monte ak eklate [[Premyè Gè mondyal|Premye Gè Mondyal la]] an 1914. Jodi a, Chinwa yo se pi gwo gwoup etnik vizib nan Vancouver; vil la gen yon kominote divès [[Lang chinwa|ki pale Chinwa]] ak moun ki pale plizyè dyalèk, miyò Kantonè ak Mandarin . <ref>{{Cite web|url=http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo53g-eng.htm|title=Visible minorities, by census metropolitan areas (2006 Census)|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20110810205754/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/demo53g-eng.htm|archive-date=August 10, 2011|access-date=December 1, 2009}}</ref> Katye ki gen zòn komèsyal etnik distenk yo enkli Chinatown, Punjabi Market, Little Italy, Greektown, ak (ansyen) Japantown . Depi ane 1980 yo, imigrasyon an ogmante anpil, sa ki fè vil la gen plis divèsite etnik ak lengwistik; 49 pousan nan rezidan Vankivè (oswa Vankivyens oswa Vankivèrit) yo pa pale [[Lang angle|angle]] kòm premye lang yo. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Language&TABID=1|title=Census Profile 2016 Census Greater Vancouver|date=February 8, 2017|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20181002180520/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Language&TABID=1|archive-date=October 2, 2018|access-date=October 2, 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Language&TABID=1 "Census Profile 2016 Census Greater Vancouver"]. </cite></ref> Plis pase 25 pousan nan abitan vil la se de orijin Chinwa. <ref name="VancouverCityMinority2021">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|title=Census Profile, 2021 Census of Population Vancouver, City (CY) British Columbia [Census subdivision] Visible minority|last=Government of Canada|date=October 26, 2022|website=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20221027012129/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|archive-date=October 27, 2022|access-date=October 26, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFGovernment_of_Canada2022">Government of Canada (October 26, 2022). </cite></ref> Nan ane 1980 yo, yon afli imigran ki soti [[Hong Kong]] an antisipasyon transfè souverènte Wayòm Ini a pou ale nan Lachin, konbine avèk yon ogmantasyon nan imigran ki soti nan Lachin kontinantal ak ansyen imigran ki soti [[Taywann|Taiwan]], te etabli nan Vankivè youn nan pi gwo konsantrasyon rezidan etnik Chinwa nan Amerik di Nò. Yon lòt gwoup etnik Azyatik enpòtan nan Vancouver gen ladan Sid Azyatik yo, ki fòme apeprè 7 pousan nan abitan vil la; pandan ke yon ti kominote te egziste nan vil la depi 1897, pi gwo vag migrasyon te kòmanse nan ane 1950 yo ak 1960 yo, sa ki te pouse nouvo imigran Punjabi yo etabli yon ''Ti Zend'' (ke yo rekonèt kòm Machè Punjabi ) epi prezide. sou yon gwo pati nan konstriksyon mas ''Vankivè Special'' la atravè kadran sidès vil la, <ref>{{Cite web|url=https://www.vancouverheritagefoundation.org/wp-content/uploads/2014/04/Final-Copy-Vancouver-Special.pdf|title=Vancouver Special Sunset Project|archive-url=https://web.archive.org/web/20170705063826/http://www.vancouverheritagefoundation.org/wp-content/uploads/2014/04/Final-Copy-Vancouver-Special.pdf|archive-date=July 5, 2017|access-date=November 7, 2022}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://spacing.ca/vancouver/2013/09/11/booming-vancouver-beginning-vancouver-special/|title=Booming Vancouver: The Beginning of the Vancouver Special|date=September 11, 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20221107004409/http://spacing.ca/vancouver/2013/09/11/booming-vancouver-beginning-vancouver-special/|archive-date=November 7, 2022|access-date=November 7, 2022}}</ref> miyò nan katye Sunset la anvan yo te fè kominote a tounen banlye tankou Surrey oswa Delta. <ref>{{Cite web|url=https://thetyee.ca/Culture/2019/08/02/Punjabi-Market-Vancouver-Past-Present-Future-50-Anniversary/|title=Punjabi Market — Past, Present and Future|date=August 2, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20210802230603/https://thetyee.ca/Culture/2019/08/02/Punjabi-Market-Vancouver-Past-Present-Future-50-Anniversary/|archive-date=August 2, 2021|access-date=August 2, 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://thethunderbird.ca/2008/11/13/vancouver%E2%80%99s-punjabi-market-falls-on-hard-times/|title=Vancouver's Punjabi Market falls on hard times|date=November 13, 2008|archive-url=https://web.archive.org/web/20210802230603/https://thethunderbird.ca/2008/11/13/vancouver%E2%80%99s-punjabi-market-falls-on-hard-times/|archive-date=August 2, 2021|access-date=August 2, 2021}}</ref> Lòt gwoup ki gen orijin Azyatik ki abite nan Vancouver yo enkli Filipen (5.9%), Japonè (1.7%), Koreyen (1.7%), Azi Lwès (1.9%), ansanm ak kominote Vyetnamyen, Endonezyen ak Kanbodyen ki gen yon bon gwosè. <ref name="VancouverCityMinority2021">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|title=Census Profile, 2021 Census of Population Vancouver, City (CY) British Columbia [Census subdivision] Visible minority|last=Government of Canada|date=October 26, 2022|website=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20221027012129/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?LANG=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1,4&DGUIDlist=2021A00055915022&HEADERlist=30&SearchText=vancouver|archive-date=October 27, 2022|access-date=October 26, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFGovernment_of_Canada2022">Government of Canada (October 26, 2022). </cite></ref> Malgre ogmantasyon nan imigrasyon Amerik Latin nan Vancouver nan ane 1980 yo ak 1990 yo, imigrasyon resan an te relativman ba. Sepandan, kwasans nan popilasyon Latino a  ki konpoze sitou de Meksiken ak Salvadoryen – te ogmante nan fen ane 2010 yo ak nan kòmansman ane 2020 yo. Imigrasyon afriken an te rete menm jan an tou (3.6% ak 3.3% nan popilasyon total imigran yo, respektivman). Popilasyon nwa Vancouver a piti an konparezon ak lòt gwo vil Kanadyen yo, li reprezante 1.3 pousan nan vil la. Hogan's Alley, yon ti zòn adjasan a Chinatown, jis bò Main Street nan Prior, te yon fwa lakay yon kominote nwa enpòtan. Trisman, kanada te detwi kominote sa a akoz politik rasis Popilasyon nwa a konpoze de Somali, Jamayiken/Karayibyen, ak lòt gwoup, tankou moun ki desandan Afriken Ameriken yo. Katye Strathcona a te nwayo kominote jwif vil la. <ref>{{Cite web|url=https://historycooperative.org/north-colour-line-sleeping-car-porters-battle-jim-crow-canadian-rails-1880-1920/|title=North of the Colour Line: Sleeping Car Porters and the Battle Against Jim Crow on Canadian Rails, 1880–1920|date=August 25, 2019|website=History Cooperative|archive-url=https://web.archive.org/web/20220925211205/https://historycooperative.org/north-colour-line-sleeping-car-porters-battle-jim-crow-canadian-rails-1880-1920/|archive-date=September 25, 2022|access-date=August 19, 2022}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.city.vancouver.bc.ca/community_profiles/strathcona/history.htm|title=Community Profiles|date=September 27, 2006|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20070930171154/http://www.city.vancouver.bc.ca/community_profiles/strathcona/history.htm|archive-date=September 30, 2007}}</ref> An 1981, apeprè 24 pousan nan popilasyon vil la te fè pati yon gwoup minorite vizib ; <ref name="population1981">{{Cite web|url=https://publications.gc.ca/site/eng/9.838030/publication.html|title=1981 Census of Canada : volume 2 – provincial series : population; language, ethnic origin, religion, place of birth, schooling British Columbia.|last=Government of Canada|first=Statistics Canada|date=April 3, 2013|website=www12.statcan.gc.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20221122164607/https://publications.gc.ca/site/eng/9.838030/publication.html|archive-date=November 22, 2022|access-date=February 13, 2023}}</ref> : 127 An menm tan, pwopòsyon sa a te apeprè 14 pousan pou tout zòn metwopolitèn nan. <ref name="Minority1981to2001">{{Cite web|url=https://www150.statcan.gc.ca/n1/en/catalogue/96F0030X2001008|title=Canada's Ethnocultural Portrait: The Changing Mosaic, 2001 Census – ARCHIVED|last=Government of Canada|first=Statistics Canada|date=January 21, 2003|website=www12.statcan.gc.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20230210132003/https://www150.statcan.gc.ca/n1/en/catalogue/96F0030X2001008|archive-date=February 10, 2023|access-date=February 13, 2023}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.hrsdc.gc.ca/eng/lp/lo/lswe/we/special_projects/RacismFreeInitiative/Pendakur.shtml|title=Visible Minorities and Aboriginal Peoples in Vancouver's Labour Market|last=Pendakur|first=Krishna|date=December 13, 2005|publisher=Human Resources and Skills Development Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20081016204636/http://www.hrsdc.gc.ca/eng/lp/lo/lswe/we/special_projects/RacismFreeInitiative/Pendakur.shtml|archive-date=October 16, 2008|access-date=January 24, 2010}}</ref> Rive nan lane 2016, pwopòsyon an nan vil la te rive nan 52 pousan. <ref name="VancouverCityMinority2016">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Visible%20minority&TABID=1&type=0|title=Census Profile, 2016 Census Vancouver, City [Census subdivision], British Columbia and Greater Vancouver, Regional district [Census division], British Columbia Visible Minority|date=October 27, 2021|website=Statistics Canada|archive-url=https://web.archive.org/web/20221006094003/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=CD&Code2=5915&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=Visible%20minority&TABID=1&type=0|archive-date=October 6, 2022|access-date=October 6, 2022}}</ref> === Oryantasyon seksyèl ak idantite sèks === Vankivè gen yon gwo kominote LGBT, avèk yon gwoup gason omoseksyèl rekonèt ki konsantre nan katye West End nan sant vil la, patikilyèman sou Davie Street, ofisyèlman deziyen kòm Davie Village, byenke kominote omoseksyèl la omniprésente nan tout zòn West End ak Yaletown yo. Vancouver se òganizasyon youn nan pi gwo parad fyète anyèl nan peyi a. === Lang === Selon resansman Kanadyen an nan lane 2021 an, 612,215 moun, oswa 94.1% nan popilasyon Vancouver a, konnen [[lang angle]] a; 96,965 moun oswa 14.9% nan popilasyon an, konnen lang Kantonè a, ki te swiv pa Mandarin (74,695 oswa 11.5%), [[Lang franse|Fransè]] (60,990 oswa 9.4%), Tagalog (30,430 oswa 4.7%), Punjabi (19,130 oswa 2.9%), Hindi (15,025 oswa 2.3%), Vyetnamyen (14,905 oswa 2.3%), lang Pès (12,330 oswa 1.9%), [[Lang japonè|Japonè]] (12,075 oswa 1.9%), [[Lang alman|Alman]] (11,050 oswa 1.7%), [[Lang kore|Koreyen]] (10,480 oswa 1.6%), [[Lang pòtigè|Pòtigè]] (8,715 oswa 1.3%), [[Lang italyen|Italyen]] (7,740 oswa 1.2%), ak [[Lang ris|Ris]] (7,620 oswa 1.2%). <ref name="2021censusB">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=October 26, 2022|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610042605/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0&DGUIDlist=2021A00055915022&SearchText=vancouver|archive-date=June 10, 2023|access-date=November 9, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0 "Census Profile, 2021 Census of Population"]. </cite></ref> Anplis de sa, resansman 2021 an te deklare 332,135 moun oswa 50.7% nan popilasyon vankivè ki gen [[Lang angle|angle]] kòm lang matènèl ; Kantonè se lang matènèl 77,435 moun oswa 11.8% nan popilasyon an, ki te swiv pa Mandarin (41,695 oswa 6.4%), Tagalog (18,675 oswa 2.9%), Panyòl (16,735 oswa 2.6%), Punjabi (13,305 oswa 2.0%), Vyetnamyen (11,870 oswa 1.8%), lang Pès (10,315 oswa 1.6%), Koreyen (8,605 oswa 1.3%), Japonè (7,150 oswa 1.1%), Pòtigè (6,740 oswa 1.0%), Ris (5,155 oswa 0.8%), Alman (4,725 oswa 0.7%), Hindi (4,355 oswa 0.7%), ak Italyen (4,000 oswa 0.6%). <ref name="2021censusB">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=October 26, 2022|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610042605/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0&DGUIDlist=2021A00055915022&SearchText=vancouver|archive-date=June 10, 2023|access-date=November 9, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0 "Census Profile, 2021 Census of Population"]. </cite></ref> === Relijyon === Pandan ke pifò moun Kolonbyen Britanik yo se moun laik oswa ki pa relijye, popilasyon Azyatik Vancouver a te note pou lafwa kretyen li. <ref>{{Cite web|url=https://www.bchumanist.ca/census_2021|title=Census 2021: Majority of British Columbians are non-religious|last=|last2=|website=BC Humanist Association|archive-url=https://web.archive.org/web/20240523130718/https://www.bchumanist.ca/census_2021|archive-date=May 23, 2024|access-date=May 23, 2024}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://vancouversun.com/opinion/columnists/douglas-todd-asian-christianity-metro-vancouver|title=Where faith grows: Christianity strong among Metro Vancouver's Asian community|last=Todd|first=Douglas|website=The Vancouver Sun|archive-url=https://web.archive.org/web/20240703030236/https://vancouversun.com/opinion/columnists/douglas-todd-asian-christianity-metro-vancouver|archive-date=July 3, 2024|access-date=May 23, 2024}}</ref> Dapre resansman Kanadyen 2021 an, gwoup relijye nan Vancouver yo enkli: <ref name="2021censusB">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=October 26, 2022|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610042605/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0&DGUIDlist=2021A00055915022&SearchText=vancouver|archive-date=June 10, 2023|access-date=November 9, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0 "Census Profile, 2021 Census of Population"]. </cite></ref> * Irelijyon (362,925 moun oswa 55.8%) * Krisyanis (194,365 moun oswa 29.9%) * Boudis (26,245 moun oswa 4.0%) * Islam (17,910 moun oswa 2.8%) * [[Sikhi]] (16,935 moun oswa 2.5%) * Endouyis (12,585 moun oswa 1.9%) * Jidayis (11,575 moun oswa 1.8%) * Espirityalite endijèn (480 moun oswa 0.1%) * Lòt (7,665 moun oswa 1.2%) {| class="wikitable collapsible sortable" |+Religious groups in Vancouver (1991–2021) ! rowspan="2" |Religious group ! colspan="2" |2021<ref name="2021censusB">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=October 26, 2022|publisher=[[Statistics Canada]]|archive-url=https://web.archive.org/web/20230610042605/https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0&DGUIDlist=2021A00055915022&SearchText=vancouver|archive-date=June 10, 2023|access-date=November 9, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&SearchText=vancouver&DGUIDlist=2021A00055915022&GENDERlist=1,2,3&STATISTIClist=1&HEADERlist=0 "Census Profile, 2021 Census of Population"]. </cite></ref> ! colspan="2" |2011<ref name="2011census">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/nhs-enm/2011/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&A1=All&B1=All&Custom=&TABID=1|title=NHS Profile, Vancouver, CY, British Columbia, 2011|last=Government of Canada|first=Statistics Canada|date=May 8, 2013|website=www12.statcan.gc.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20220926093208/https://www12.statcan.gc.ca/nhs-enm/2011/dp-pd/prof/details/page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&A1=All&B1=All&Custom=&TABID=1|archive-date=September 26, 2022|access-date=July 8, 2023}}</ref> ! colspan="2" |2001<ref name="2001census">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/english/Profil01/CP01/Details/Page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=PR&Code2=59&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=All&Custom=|title=2001 Community Profiles|last=Government of Canada|first=Statistics Canada|website=www12.statcan.gc.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20221008030600/https://www12.statcan.gc.ca/english/Profil01/CP01/Details/Page.cfm?Lang=E&Geo1=CSD&Code1=5915022&Geo2=PR&Code2=59&Data=Count&SearchText=vancouver&SearchType=Begins&SearchPR=01&B1=All&Custom=|archive-date=October 8, 2022|access-date=July 8, 2023}}</ref> ! colspan="2" |1991<ref name="1991census">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/English/census91/data/profiles/Rp-eng.cfm?TABID=2&LANG=E&APATH=3&DETAIL=1&DIM=0&FL=A&FREE=1&GC=0&GID=33332&GK=0&GRP=1&PID=30&PRID=0&PTYPE=3&S=0&SHOWALL=No&SUB=0&Temporal=1991&THEME=113&VID=0&VNAMEE=&VNAMEF=&D1=0&D2=0&D3=0&D4=0&D5=0&D6=0|title=1991 Census of Canada: Census Area Profiles|last=Government of Canada|first=Statistics Canada|website=www12.statcan.gc.ca|archive-url=https://web.archive.org/web/20230114212656/https://www12.statcan.gc.ca/English/census91/data/profiles/Rp-eng.cfm?TABID=2&LANG=E&APATH=3&DETAIL=1&DIM=0&FL=A&FREE=1&GC=0&GID=33332&GK=0&GRP=1&PID=30&PRID=0&PTYPE=3&S=0&SHOWALL=No&SUB=0&Temporal=1991&THEME=113&VID=0&VNAMEE=&VNAMEF=&D1=0&D2=0&D3=0&D4=0&D5=0&D6=0|archive-date=January 14, 2023|access-date=July 8, 2023}}</ref> |- !Pop. !% !Pop. !% !Pop. !% !Pop. !% |- |Christian |194,365 | 29.88% |213,855 | 36.23% |229,015 | 42.44% |238,460 | 51.25% |- |Buddhist |26,245 | 4.04% |33,450 | 5.67% |37,140 | 6.88% |20,595 | 4.43% |- |Muslim |17,910 | 2.75% |13,255 | 2.25% |9,345 | 1.73% |5,785 | 1.24% |- |Sikh |16,535 | 2.54% |16,815 | 2.85% |15,200 | 2.82% |12,935 | 2.78% |- |Hindu |12,585 | 1.94% |8,220 | 1.39% |7,670 | 1.42% |6,745 | 1.45% |- |Jewish |11,675 | 1.8% |10,350 | 1.75% |9,620 | 1.78% |8,675 | 1.86% |- |Other religion |8,145 | 1.25% |5,820 | 0.99% |3,705 | 0.69% |3,190 | 0.69% |- |Irreligious |362,925 | 55.8% |288,435 | 48.87% |227,925 | 42.24% |168,910 | 36.3% |- class="sortbottom" !Repons total yo !650,380 ! 98.21% !590,205 ! 97.8% !539,630 ! 98.89% !465,300 ! 98.61% |- |} === Moun ki pa gen kay === Pwoblèm moun ki pa gen kay se kounya yon pwoblèm enpòtan e ki pèsiste nan Vankivè. Yon resansman ann 2019 te jwenn ke omwen 2,223 moun nan vil la te sanzabri, pi gwo chif ki anrejistre depi yo te kòmanse resansman yo an 2005. Pami moun ki te patisipe nan sondaj la, 28% te di ke yo pa t gen okenn abri fizik. Moun endijèn yo te reprezante 39% nan tout moun ki te reponn yo. Twa senkyèm nan moun ki te reponn yo te di ke yo gen omwen de pwoblèm sante, epi 67% te di ke yo gen yon dejwe ak omwenn yon sibstans. <ref>{{Cite web|url=https://vancouver.ca/files/cov/vancouver-homeless-count-2019-final-report.pdf|title=Vancouver Homeless Count 2019|date=2019|publisher=City of Vancouver|archive-url=https://web.archive.org/web/20210709182131/https://vancouver.ca/files/cov/vancouver-homeless-count-2019-final-report.pdf|archive-date=July 9, 2021|access-date=July 2, 2021}}</ref> == Gouvènman == [[Fichye:Vancouver_neighbourhoods.jpg|vignette|Kat jeyografik 22 katye ofisyèl Vancouver yo]] Kontrèman avè lòt minisipalite nan Kolonbi Britanik, vankivè enkòpore anba ''Chat Vancouver'' a. <ref>{{Cite web|url=http://www.bclaws.ca/EPLibraries/bclaws_new/document/ID/freeside/vanch_00|title=Vancouver Charter|date=November 18, 2009|publisher=Queen's Printer|archive-url=https://web.archive.org/web/20110706165944/http://www.bclaws.ca/EPLibraries/bclaws_new/document/ID/freeside/vanch_00|archive-date=July 6, 2011|access-date=November 29, 2009}}</ref> Lejislasyon an, ki te pase an 1953, ranplase ''Lwa Enkòporasyon vankivè 1921 an'' epi li bay vil la plis pouvwa diferan pase lòt kominote yo posede anba ''Lwa Minisipalite'' Kolonbi Britanik la. Vankivè gouvène pa Konsèy Minisipal Vancouver ki gen onz manm, yon Konsèy Lekòl ki gen nèf manm, ak yon Konsèy Pak ki gen sèt manm, yo tout sèvi pou yon manda katran. Sa ki etranj pou yon vil nan gwosè vankivè, tout eleksyon minisipal yo fèt sou yon baz jeneral . Istorikman, nan tout nivo gouvènman an, bò lwès vankivè ki pi rich la te vote sou liy konsèvatif oswa liberal . Okontrè, bò lès vil la te vote sou liy gochis . Sa te konfime ankò ak rezilta eleksyon pwovens 2005 la ak eleksyon federal 2006 la. <references /> bldezxtk3ewysjsw8t16fr7hqmvvkb4 Senk vòlè 0 97621 882620 882500 2026-07-12T04:44:51Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1341809699|Five thieves]] » 882620 wikitext text/x-wiki   Nan Sikhi, '''5 vòlè''' yo ( Punjabi panj chor, pwononsyasyon: {{Pwononsyasyon API|pa|pand͡ʒ t͡ʃoɝ|}}nj chor ), yo rele tou jan '''senk mal''' yo oubyen '''senk vis''' yo (Punjabi: ਪੰਜ ਬੁਰਾਈਆਂ ''paja burā'ī'āṁ'' ), <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/religion/religions/sikhism/beliefs/beliefs.shtml|title=BBC - Religions - Sikhism: Sikh Beliefs|website=www.bbc.co.uk|language=en-GB|access-date=2022-08-15}}</ref> se senk gwo feblès pèsonalite imen an ki pa ale ak esans espirityèl li, epi yo konnen kòm "vòlè" paske yo vòlè bon sans natirèl yon moun. Senk vòlè sa yo se [[kaam]] (lanvi), [[krodh]] (kòlè), lobh (avidite), moh (atachman) ak ahankar (ego oubyen ògèy twòp). <sup class="noprint Inline-Template noprint noexcerpt Template-Fact" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedya:Verifyabilite|<span title="The current source is insufficiently reliable (WP:NOTRS). (July 2023)">pi bon&nbsp;sous&nbsp;nesesè</span>]]'' &#x5D;</sup> == Gade tou == * Sis lènmi (Endouyis) * Kashaya (Jainis) * Kleshas (Boudis) * Senk obstak (Boudis) * Sèt peche mòtèl * Twa pwazon == Referans == {{Referans}} == Lekti siplemantè == * Sher Singh, ''[[iarchive:PhilosophyOfSikhism|Filozofi Sikhism la]]'' . Komite Shiromani Gurdwara Parbandhak * Nirbhai Singh, ''Filozofi Sikhism'' . Delhi: Atlantic Publishers & Distri, 1990 * Nripinder Singh, ''Tradisyon Moral Sikh la'' . Delhi: Manohar, 1990 * Teja Singh, ''Esè sou Sikhism'' . Lahore: Sikh University Press, 1944 * Wazir Singh, ''Filozofi Relijyon Sikh'' . Delhi: Ess Ess Publications, 1981. * Avtar Singh, ''Etik Sikh yo'' . Patiala: Inivèsite Punjabi, 1970 4wz4nwicv444f9jdur7rwi79g7yvc3r Gouvènè Texas 0 97629 882618 882538 2026-07-12T04:35:07Z Armadillo Jack 39795 /* Rezidans ofisyèl ak espas travay (workplace) */ 882618 wikitext text/x-wiki   [[Fichye:Seal of the Governor of Texas.svg|vignette|So Gouvènè Texas la]] '''Gouvènè Texas (''Governor of Texas'')''' se chèf deta ak chèf gouvènman eta [[Teksas|Texas]]. Gouvènè a se chèf branch egzekitif gouvènman Texas la epi li se kòmandan an chèf Fòs Militè Texas yo. Kontrèman ak gouvènè nan anpil lòt eta, gouvènè Texas la opere nan yon sistèm egzekitif pliryèl, ki distribye otorite egzekitif la pami plizyè ofisyèl eli endepandan epi ki limite pouvwa egzekitif santralize a. [https://statutes.capitol.texas.gov/Docs/CN/htm/CN.4.htm#4.4 Atik IV, Seksyon 4] Konstitisyon Texas la fikse twa kondisyon pou kandida pou gouvènè Texas: * Gen omwen 30 an; * Se pou ou sitwayen ameriken; * Se pou ou rezidan Texas pou omwen senk ane anvan eleksyon an. Texas itilize yon gouvènman egzekitif pliryèl kote pa gen okenn ofisyèl gouvènman ki responsab pou branch egzekitif la..<ref>{{Cite web|url=https://oercommons.org/courseware/lesson/26306/overview|title=Texas Government 1.0, The Executive Branch, The Texas Plural Executive|website=OER Commons|language=en|access-date=2025-04-28}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lrl.texas.gov/legis/budget.cfm?phase=4|title=Legislative Reference Library {{!}} Legislation {{!}} State Budget|website=lrl.texas.gov|access-date=2025-04-28}}</ref> Sistèm Egzekitif Pliryèl '''(''Plural Executive System'')''' Texas fonksyone anba yon sistèm egzekitif pliryèl kote plizyè ofisyèl egzekitif, tankou lyetnan gouvènè a, avoka jeneral la, kontwolè finansye a, ak komisè tè a, eli endepandamman pa votè yo. Estrikti sa a limite otorite gouvènè a entansyonèlman epi distribye responsablite egzekitif yo nan plizyè biwo pou anpeche konsantrasyon pouvwa.<ref>{{Cite web|url=https://wwnorton.com/books/9781324085676|title=Governing Texas|website=wwnorton.com|language=en|access-date=2026-03-31}}</ref> Malgre ke gouvènè a pwopoze yon bidjè leta a, li pataje yon otorite enpòtan sou bidjè a ak Konsèy Bidjè Lejislatif la, sa ki reflete estrikti egzekitif desantralize Texas la. Gouvènè a kolabore ak lidè lejislatif yo pandan devlopman bidjè a olye ke li egzèse kontwòl fiskal poukont li <ref>{{Cite web|url=https://law.justia.com/codes/texas/government-code/title-4/subtitle-a/chapter-401/subchapter-c/section-401-044/|title=2025 Texas Statutes :: Government Code :: Title 4 - Executive Branch :: Subtitle A - Executive Officers :: Chapter 401 - Governor and Lieutenant Governor :: Subchapter C. Governor's Budget :: Section 401.044. Cooperation With Legislative Budget Board|website=Justia Law|language=en|access-date=2026-03-30}}</ref> Gouvènè lyetnan Texas la jwe yon wòl enpòtan nan gouvènman eta a epi souvan li gen plis enfliyans dirèk sou lejislasyon pase gouvènè a. Antanke prezidan Sena Texas la, gouvènè lyetnan an sipèvize adopsyon lejislasyon an epi li nonmen manm komite yo ak prezidan yo. Pouvwa sa a pèmèt pozisyon an deside ki lwa ki pral konsidere epi adopte, sa ki fè li yon pati enpòtan nan balans pouvwa nan gouvènman Texas la. == Rezidans ofisyèl ak espas travay == [[Fichye:Texas_governors_mansion.jpg|vignette|Mansyon Gouvènè Texas la nan [[Austin, Texas]] .]] {| class="wikitable" !<abbr title="Number in line">Non.</abbr> ! Biwo '''''Office''''' ! Moun ki okipe fonksyon aktyèl la ''Current officeholder'' !Pati ''Party'' |- ! 1 | Lyetnan Gouvènè | Dan Patrick | Repibliken |- ! 2 | Prezidan <nowiki><i id="mwAQM">pro tempore</i></nowiki> Sena a | Charles Perry | Repibliken |- ! 3 | Prezidan Chanm Reprezantan yo | Dustin Burrows | Repibliken |- ! 4 | Avoka Jeneral | Ken Paxton | Repibliken |- ! colspan="4" | Chèf Jij Tribinal Apèl Texas yo, nan lòd nimerik |- ! 5 | Premye Tribinal Apèl (Houston) | [[Terry Adams (jurist)|Terry Adams]] | Repibliken |- ! 6 | 2yèm Tribinal Apèl (Fort Worth) | [[Bonnie Sudderth]] | Repibliken |- ! 7 | 3yèm Tribinal Apèl (Austin) | [[Darlene Byrne]] | [[Pati demokrat (Etazini)|Demokratik]] |- ! 8 | 4yèm Tribinal Apèl (San Antonio) | [[Rebeca Martinez]] | Demokratik |- ! 9 | 5yèm Tribinal Apèl (Dallas) | [[Robert Burns III]] | Demokratik |- ! 10 | 6yèm Tribinal Apèl (Texarkana) | [[Josh Morriss]] | Repibliken |- ! 11 | 7yèm Tribinal Apèl (Amarillo) | [[Brian Quinn (judge)|Brian Quinn]] | Repibliken |- ! 12 | 8yèm Tribinal Apèl (El Paso) | [[Maria Salas-Mendoza]] | Demokratik |- ! 13 | 9yèm Tribinal Apèl (Beaumont) | [[Scott Golemon]] | Repibliken |- ! 14 | 10yèm Tribinal Apèl (Waco) | [[Tom Gray (judge)|Tom Gray]] | Repibliken |- ! 15 | 11yèm Tribinal Apèl (Eastland) | [[John M. Bailey (judge)|Jan M. Bailey]] | Repibliken |- ! 16 | 12yèm Tribinal Apèl (Tyler) | [[Jim Worthen]] | Repibliken |- ! 17 | 13yèm Tribinal Apèl (Corpus Christi) | [[Dori Contreras]] | Demokratik |- ! 18 an | 14yèm Tribinal Apèl (Houston) | [[Tracy Christopher]] | Repibliken |} t3nnr9nx2kjx1n2vrzt9hoblmzrfe27 32yèm distri kongrèsyonèl Texas la 0 97633 882604 2026-07-12T01:49:43Z Armadillo Jack 39795 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1356330897|Texas's 32nd congressional district]] » 882604 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl Demokrat Colin Allred. .<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref>. <ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. 7zo71szk53lgww76h5fkvnk6ck8dj8o 882605 882604 2026-07-12T01:53:06Z Armadillo Jack 39795 882605 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl Demokrat Colin Allred. .<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref>. <ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Referans == '''Gid pou vote nan Texas [https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] l8s8cyfnuamyee6jramuqk9iy4cfvg2 882606 882605 2026-07-12T01:54:14Z Armadillo Jack 39795 882606 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]]. .<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref>. <ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Referans == '''Gid pou vote nan Texas [https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] 6cut2w0dw47efpp5dzato66ug0ygf2r 882607 882606 2026-07-12T02:00:11Z Armadillo Jack 39795 /* Referans */ 882607 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]]. .<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref>. <ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Gid pou vote nan Texas == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == m93mnxkv1w9fq4etszw3gma4658m6ly 882608 882607 2026-07-12T02:00:23Z Armadillo Jack 39795 882608 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]]. .<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref>. <ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Gid pou vote nan Texas == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == ajqulbz1qg99vtpfs4m72e8tw80iv3j 882609 882608 2026-07-12T02:00:41Z Armadillo Jack 39795 882609 wikitext text/x-wiki   32yèm distri kongrèsyonèl Texas la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]].<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Gid pou vote nan Texas == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == 8pa04dw2m6418dnbv4sm1hraztkqw8l 882610 882609 2026-07-12T02:01:49Z Armadillo Jack 39795 882610 wikitext text/x-wiki 32yèm distri kongrèsyonèl Texas ('''Texas's 32nd congressional district)'''   la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]].<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Gid pou vote nan Texas == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == d7q3vn81q1o8gha8lzpjv2cffgx67vv 882624 882610 2026-07-12T05:22:12Z Armadillo Jack 39795 /* Gid pou vote nan Texas */ xam-xam info 882624 wikitext text/x-wiki 32yèm distri kongrèsyonèl Texas ('''Texas's 32nd congressional district)'''   la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]].<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == xam-xam == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == oifbscod977jllqu9ns7m2wjhpmfo80 882625 882624 2026-07-12T05:27:38Z Armadillo Jack 39795 882625 wikitext text/x-wiki 32yèm distri kongrèsyonèl Texas ('''Texas's 32nd congressional district)'''   la se yon distri kongrèsyonèl nan eta Texas. Distri sa a te kreye an 2003 apre resansman 2000 an epi Texas te jwenn de lòt distri kongrèsyonèl. Distri a sitiye nan nò Dallas, Texas, men apre yo te fin fè yon nouvo distri an 2011-2012, li genyen tou lès Dallas. Kounye a, distri a reprezante pa Demokrat Julie Johnson. Lè yo te kreye distri a, Repibliken Pete Sessions te kongrèman an. Li te kongrèman an pandan 16 ane, men li te pèdi re-eleksyon an fas ansyen jwè foutbòl [[:en:Texas_Democratic_Party|Demokrat]] [[:en:Colin_Allred|Colin Allred]].<ref>{{Cite web|url=https://www.dallasnews.com/news/2018/11/07/democrat-colin-allred-grabs-dallas-area-u-s-house-seat-from-gop-s-pete-sessions/|title=Democrat Colin Allred grabs Dallas-area U.S. House seat from GOP's Pete Sessions|date=November 7, 2018|website=Dallas News}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.texastribune.org/texas-redistricting/redistricting/redistricting-race-limit-gop-majority/|title=In Redistricting, Race is the Limit to GOP Majority|author=Ross Ramsey|access-date=August 8, 2012|work=The Texas Tribune|date=March 5, 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.politico.com/story/2018/07/27/pete-sessions-texas-house-trump-democrats-wave-743756|title=Role reversal: Architect of 2010 GOP House takeover in trouble|website=[[Politico]]}}</ref> Apre 2022, yo te rekonfigure distri a pou l byen Demokrat pou pwoteje Repibliken yo nan distri vwazen yo, sa ki te fè Allred re-eli ak plis pase 60% nan vòt yo. == Gid pou vote nan Texas == '''[https://www.votetexas.gov/ | VoteTexas.gov]''' '''https://www.vote411.org/texas''' [https://www.eac.gov/language-access-resources '''eac.gov/language-access-resources'''] == Referans == d7q3vn81q1o8gha8lzpjv2cffgx67vv Guru Amar Das 0 97634 882611 2026-07-12T03:22:47Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1362049276|Guru Amar Das]] » 882611 wikitext text/x-wiki    '''Guru Amar Das''' ( Gurmukhi : ਗੁਰੂ ਅਮਰ ਦਾਸ, pwononsyasyon: {{Pwononsyasyon API|pa|gʊɾuː əməɾᵊ d̯aːsᵊ|}} ; 5 me 1479 – 1 septanm 1574), pafwa yo ekri li kòm '''Guru Amardas''', te twazyèm gourou Sikhi nan epi li te vin [[Guru Sikh yo|Guru Sikh]] nan dat 26 mas 1552 a laj de 73 an. <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.co.uk/religion/religions/sikhism/people/angaddev.shtml|title=BBC – Religions – Sikhism: Guru Angad Dev}}</ref> <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[wikipedya:Verifyabilite|<span title="The date is not mentioned in the article (March 2020)">verifikasyon echwe</span>]]'' &#x5D;</sup> Anvan li te vin yon Sikh, nan yon pelerinaj apre li te fin santi l pou l chèche yon ''gourou'', li te tande madanm neve li a, [[Bibi Amro]], k ap resite yon kantik [[Guru Nanak]] te chante, e sa te touche l anpil. Amro te pitit fi [[Guru Angad]], dezyèm Guru Sikh yo. Amar Das te konvenk Amro pou l prezante l bay papa l. An 1539, Amar Das, a laj swasant an, te rankontre Guru Angad epi li te vin yon Sikh, li te konsakre tèt li bay Guru a. An 1552, anvan lanmò li, Guru Angad te nonmen Amar Das kòm twazyèm Guru Sikhi nan. Guru Amar Das te yon inovatè enpòtan nan ansèyman Guru yo ki te entwodui yon òganizasyon relijye yo rele sistèm Manji a lè li te nonmen klèje ki resevwa fòmasyon, yon sistèm ki te elaji epi ki siviv jis nan epòk kontanporen an. Li te etabli tou [[Piri (Sikhism)|sistèm Peerah]] la pou pwopaje relijyon an bay fanm yo. Li te ekri epi konpile im nan yon Pothi (liv) ki finalman te ede kreye [[Guru Granth Sahib|Adi Granth]] la. Li te mete an plas refòm sosyal tou, tankou lè li te pèmèt vèv yo remariye, ankouraje alyans ant kas, ankouraje monogami, entèdi sati, epi dekouraje purdah . <ref name=":22" /> Amar Das te rete Guru Sikh yo rive laj 95 an, epi li te nonmen bofis li Bhai Jetha, ke yo te vin sonje pita sou non Guru Ram Das, kòm siksesè li. == Premye lavi == === Istwa familyal ak nesans === Amar Das te fèt 5 me 1479, pitit gason li se Bakht Kaur (ke yo rele tou Sullakhani, Lakhmi Devi, oubyen Rup Kaur [ nòt 1 ] ) epi papa li se Tej Bhan Bhalla, nan vilaj Basarke, nan sa yo rele kounye a distri Amritsar nan Punjab (End). [ nòt 2 ] Granpapa li sete Hari Das. <ref name=":8" /> Fanmi li te fè pati gotra (klan) Bhalla nan tribi Khatri a. Amar Das te pi gran pitit gason nan kat pitit gason. Amar Das te travay kòm agrikiltè ak kòm machann. <ref name=":022" /> ==== Ane nesans ==== Gen kèk sous ki afime ane nesans 1479 pou gourou a se: ''Makhaz-i-Twarikh-i-Sikhan'' Ganda Singh, ''Gurpurab Nirnay'' [[Karam Singh (istoryen)|Karam Singh]], ''Mahan Kosh'' [[Kahn Singh Nabha]], ''Relijyon Sikh'' Max Arthur MaCauliffe ak Giani Panwa Gian Singh ''Gursh'' ak ''Khan Singh'' . Sous ki bay yon ane pita, 1509, kòm ane nesans gourou a se: ''Istwa Sikh yo'' pa Joseph Davey Cunningham ak ''Bansavalinama'' pa Kesar Singh Chibber. Kavi Santokh Singh nan ''Suraj Prakash'' la bay yon ane nesans menm pi bonè, 1469, ki koresponn ak ane Guru Nanak la . === Maryaj === Nan kòmansman ventèn li yo, Amar Das te marye ak Mansa Devi epi yo te fè kat timoun yo te rele Dani (pitit fi; fèt an 1530), Bhani (pitit fi; fèt 3 out 1533), Mohan (pitit gason; fèt 11 mas 1536), ak Mohri (pitit gason; fèt 2 jen 1539). <ref name="eosamardas">{{Cite web|url=https://archive.org/details/TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|title=Amar Das, Guru (1479-1574)|last=Kushwant Singh|website=Encyclopaedia of Sikhism|publisher=Punjab University Patiala|access-date=10 December 2016}}</ref> Bhani te pitit li te pi remen nan kat yo. <ref name=":8" /> === Pelerinaj relijye yo === Amar Das te swiv tradisyon Vaishnavism [[Endouyis]] la pandan yon bon pati nan lavi li. Yo di li te fè anviwon ven pelerinaj chak ane nan Himalaya yo, nan Haridwar sou rivyè Ganges la . Anviwon 1539, nan youn nan pelerinaj Endou sa yo, li te rankontre yon mwàn Endou ( ''sadhu'' ) ki te mande l poukisa li pa t gen yon [[Guru (mèt espirityèl)|gourou]] (pwofesè, konseye espirityèl) epi Amar Das te deside jwenn youn. <ref name="eosamardas">{{Cite web|url=https://archive.org/details/TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|title=Amar Das, Guru (1479-1574)|last=Kushwant Singh|website=Encyclopaedia of Sikhism|publisher=Punjab University Patiala|access-date=10 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKushwant_Singh">Kushwant Singh. [[iarchive:TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|"Amar Das, Guru (1479-1574)"]]. ''Encyclopaedia of Sikhism''. Punjab University Patiala<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 December</span> 2016</span>.</cite></ref> <ref name=":022" /> Lè l te retounen soti nan ventyèm pelerinaj li nan rivyè Ganges la, li te tande Bibi Amro, pitit fi Guru Sikh Angad la, k ap chante yon im [[Guru Nanak]] . <ref name="FenechMcLeod2014p29" /> <ref name=":022" /> Amro te konnen Amar Das atravè bèlfi li yo, ki moun Amar Das te gen rapò ak (Amro te marye ak pitit gason frè Amar Das la). <ref name=":022" /> Li te aprann nan men li bagay sou Guru Angad, epi avèk èd li, li te rankontre dezyèm Guru Sikhism nan epi li te adopte li kòm Guru espirityèl li ki te pi jèn pase laj li. <ref name="eosamardas" /> <ref name=":022" /> === Sèvis Guru Angad la === [[Fichye:Mural_depicting_Guru_Angad_and_Guru_Amar_Das_with_attendants_on_a_terrace_from_the_Bhai_Bahlo_Darwaza_of_the_Darbar_of_Ram_Rai_in_Dehradun,_circa_pre-1688.jpg|vignette|Mural ki reprezante Guru Angad ak Guru Amar Das ak asistan yo sou yon teras ki soti nan Bhai Bahlo Darwaza nan Darbar Ram Rai nan Dehradun, anviwon 1676–1687.]] Amar Das se yon moun ki renome nan tradisyon Sikh la pou sèvis san rete li te bay Guru Angad, avèk lejann sou reveye nan premye èdtan yo epi al chache dlo pou benyen Guru li a, netwaye epi kwit manje pou volontè yo ak Guru a, epi tou li te pase anpil tan ap meditasyon ak lapriyè nan maten ak nan aswè. <ref name="eosamardas">{{Cite web|url=https://archive.org/details/TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|title=Amar Das, Guru (1479-1574)|last=Kushwant Singh|website=Encyclopaedia of Sikhism|publisher=Punjab University Patiala|access-date=10 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKushwant_Singh">Kushwant Singh. [[iarchive:TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|"Amar Das, Guru (1479-1574)"]]. ''Encyclopaedia of Sikhism''. Punjab University Patiala<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 December</span> 2016</span>.</cite></ref> Akòz devosyon san egoyis li anvè dezyèm gourou a, Angad te nonmen Amar Das kòm siksesè espirityèl li nan dat 29 mas 1552. == Guruship == Apre onz ane sèvis devwe pou Guru Angad ak sangat yo, Amar Das te nonmen twazyèm gourou. Amar Das te demenaje ale Goindwal, ki sitiye pa twò lwen Khadur, sou bò larivyè Beas, sou gran wout ki mennen Lahore, anviwon 8 kilomèt de Kapurthala ak 45 km de Amritsar. Li te fè sa pou evite konfli ki te ka rive ak pitit gason Guru Angad yo ki pa t apwouve ranplasman yo a. Menm nan Goindwal, pitit gason Angad la, Datu, te konn anmède l. Li t al jwenn Goindwal epi li di l: "Yè sèlman ou te yon moun k ap pote dlo lakay nou, epi jodi a ou chita kòm yon Guru." Lè l fin di sa, li te bay Guru a yon kout pye. Amar Das te di avèk imilite: "O gran wa, padone m. Ou dwe te blese pye w." Amar Das te retire kò l nan Goindwal epi li te kache tèt li nan yon kay nan Basarke, vilaj kote l te fèt la. Datu te etabli tèt li kòm Guru. Baba Bouda te konvenk Amar Das pou l retounen, epi Datu, kòm li pa jwenn okenn disip, li tounen al jwenn Khadur . === Ansèyman === [[Fichye:Fresco_of_Guru_Amar_Das_from_above_the_entrance_of_the_Baoli_Sahib_located_in_Goindwal.png|vignette|Fresk ki reprezante Guru Amar Das soti nan Baoli Sahib, Goindwal.]] Guru Amar Das te anseye ak pwòp lavi li siyifikasyon Sèvis Guru a, ke yo rele tou Guru ''Sewa'' nan langaj relijye Punjabi a . (yo ekri l tou ''[[Seva|Sevā]] )'' . Amar Das te mete aksan sou tou de aktivite espirityèl yo ansanm ak yon lavi chak jou etik. Li te ankouraje disip li yo pou yo leve anvan solèy leve, fè ablisyon yo epi medite nan silans. <ref name="eosamardas">{{Cite web|url=https://archive.org/details/TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|title=Amar Das, Guru (1479-1574)|last=Kushwant Singh|website=Encyclopaedia of Sikhism|publisher=Punjab University Patiala|access-date=10 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKushwant_Singh">Kushwant Singh. [[iarchive:TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|"Amar Das, Guru (1479-1574)"]]. ''Encyclopaedia of Sikhism''. Punjab University Patiala<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 December</span> 2016</span>.</cite></ref> Yon bon devwe, dapre sa Amar Das te anseye, ta dwe onèt, kenbe lespri li anba kontwòl, manje sèlman lè yo grangou, chèche konpayi moun ki gen krentif pou Bondye, adore Senyè a, fè yon lavi onèt, sèvi moun ki sen, pa anvi richès lòt moun epi pa janm kalomnye lòt moun. Li te rekòmande devosyon sen ak imaj Guru nan kè disip li yo. <ref name="eosamardas" /> Guru Amar Das te yon refòmatè tou, epi li te dekouraje moun mete vwal sou figi fanm yo (yon koutim Mizilman) ansanm ak sati (yon koutim Endou). <ref name="eosamardas">{{Cite web|url=https://archive.org/details/TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|title=Amar Das, Guru (1479-1574)|last=Kushwant Singh|website=Encyclopaedia of Sikhism|publisher=Punjab University Patiala|access-date=10 December 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="" id="CITEREFKushwant_Singh">Kushwant Singh. [[iarchive:TheEncyclopediaOfSikhism-VolumeIA-d/page/n103|"Amar Das, Guru (1479-1574)"]]. ''Encyclopaedia of Sikhism''. Punjab University Patiala<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 December</span> 2016</span>.</cite></ref> Li te ankouraje pèp Kshatriya a pou goumen pou pwoteje moun epi pou jistis, li te deklare ke sa se Dharma . Li te fè pwomosyon pou maryaj ant kas, sa ki te kontrè ak ortodoksi sosyal tradisyonèl Punjabi nan epòk la. Li te ankouraje tou remaryaj vèv yo. <ref name=":7" /> Li te pwomouvwa monogami kòm kalite relasyon amoure ideyal la. <ref name=":7" /> === Enfliyans === ==== Òganizasyon relijye ak difizyon misyonè ==== Guru Amar Das te kòmanse tradisyon pou nonmen ''manji'' (zòn administrasyon relijye ak yon chèf yo nonmen yo rele ''sangatias,'' ki te ni gason ni fi), te prezante sistèm ''dasvandh'' ("dizyèm" nan revni an) pou koleksyon revni nan non Guru a epi kòm yon resous relijye kominotè, ak tradisyon ''[[Langar (Sikhi)|langar]]'' Sikhi ki renome kote nenpòt moun, san okenn diskriminasyon, te kapab jwenn yon repa gratis nan yon plas komen. <ref name="FenechMcLeod2014p29" /> <ref name="HaarKalsi2009p21" /> Li te kòmanse epi inogire tou pi ki gen 84 mach eskalye yo rele ''baoli'' nan Goindval ak yon kote repo, ki te modle sou modèl tradisyon Endyen ''dharmsala'' a, ki te vin tounen yon sant pelerinaj Sikh ( ''tirath'' ). <ref name="FenechMcLeod2014p29" /> ] Yon lòt òganizasyon ki sanble ak Manji a se te ''[[Piri (Sikhism)|Piri]] a,'' ki te enplike yon ofisyèl predikasyon ak misyonè yo nonmen pou asanble ak kongregasyon Sikh yo ki te tout fanm epi ki te resevwa enstriksyon pou gaye Sikhism pami fanm yo (sitou fanm ki soti nan fanmi Mizilman). Dapre W. Owen Cole, etablisman sistèm manji ak piri yo te ka motive pa gwo kantite nouvo konvèti ki te vin nan lafwa Sikh la, espesyalman nan Punjab. <ref name=":0" /> Sepandan, anpil nan konvèti sa yo te pote kwayans ak pratik lafwa orijinal yo, kidonk predikatè yo te nonmen pou enstwi yo sou ortodoksi ak òtopraksi Sikh ki kòrèk la, esansyèlman motive yo pou yo chwazi lafwa Sikh la ak tout sa ki mache avè l, menm si sa enplike abandone ansyen fason espirityalite yo nan pwosesis la. <ref name=":0" /> Li te nonmen fanm pou yo vin lidè kongregasyon nan jiridiksyon [[Afganistan]] ak Kachmir . Fanm yo te nonmen pou dirije sistèm Piri a pou gaye Sikhi bay fanm yo se te Bhani (pitit fi ki pi piti a), Bibi Dani (pitit fi ki pi gran an), ak Bibi Pal, yo tout te kalite entelektyèl. Sistèm Piri a te edike fanm yo tou nan nòm ak koutim sosyal ak relijye yo. <ref name=":3" /> [[Fichye:Fresco_depicting_a_Sikh_ragi_jatha_musically_performing_using_traditional_instruments_in_the_presence_of_Guru_Amar_Das_from_Asthan_Baba_Bikram_Singh_Bedi,_Kanak_Mandi,_Amritsar,_ca.1863–1879.jpg|vignette|Fresko ki montre yon ''[[Ragi (Sikhi)|ragi jatha]]'' Sikh k ap jwe mizikalman lè l sèvi avèk enstriman tradisyonèl yo nan prezans Guru Amar Das ki soti nan Asthan Baba Bikram Singh Bedi, Kanak Mandi, Amritsar, ca.1863–1879.]] Amar Das te pèsonèlman pran swen edikasyon bofis li Jetha (ki te vin Guru Ram Das nan lavni) nan mizik klasik nan Nò End, epi Bhai Gurdas, nan divès lang ak literati relijye. ==== Entèdiksyon pou Sati ==== Guru Amar Das te yon gwo opozan ''sati'', pratik pou yo touye madanm vèv sou bwa fineray mari yo pandan kremasyon mari a. Li deklare sa ki annapre yo konsènan pratik la: <ref name=":1" />  "Fem pa Sati, ki boule tètyo avèk kadav mari li. Okontrè, yo se sati ki mouri pa ki mouri senpleman akoz chòk separasyon ak mari yo. Epi, yo menm tou, yo ta dwe konsidere kòm moun ki gen kontantman ak imilite, ki sèvi Seyè yo, epi lè yo leve nan maten, yo toujou sonje li." — Guru Amar Das, ''Var Suhi'' of the ''Guru Granth Sahib'' (page 787), translation from ''Indian Feminism: Class, Gender & Identity in Medieval Ages'' (2016) by Rukhsana Iftikhar"Fem boule nan dife avèk mari li Yo pase anpil doulè ak lanmò a. E si yo pa t apresye mari yo, Nanak, poukisa pou yo ta boule ditou?" —&#x200A;Guru Amar Das, translation from ''Indian Feminism: Class, Gender & Identity in Medieval Ages'' (2016) by Rukhsana Iftikhar ==== Opoze sistèm Purdah la ==== ''Purdah'' se yon koutim tradisyonèl kote medam yo kouvri figi yo ak kò yo lè yo nan konpayi gason epi yo izole tèt yo de konpayi gason yo. Guru Amar Das te kont koutim sa a ak anpil fòs epi yo di li te yon fwa reprimande ''raja'' (wa) Haripur ki t ap vizite a ak madanm li yo lè wa a te obsève koutim nan bò kote l. Youn nan rèn raja yo te refize kite vwal la, epi Guru a te reponn: "si ou pa kontan ak figi Guru a, poukisa ou ta vin isit la?" <ref name=":3" /> ==== Akbar ==== [[Fichye:Painting_of_Mughal_emperor_Akbar_meeting_Guru_Amar_Das_in_1567_at_Goindwal.jpg|vignette|Penti 19yèm syèk ki montre anperè Mughal [[Akbar]] k ap rankontre Guru Amar Das an 1567 nan Goindwal.]] Anperè Mughal [[Akbar]] te rankontre Guru Amar Das. Selon lejann Sikh la, li pa t ni resevwa Akbar ni yo pa t mennen Akbar dirèkteman ba li, okontrè, Guru a te sigjere pou Akbar, tankou tout moun, chita atè a epi manje nan ''langar'' la ak tout moun anvan premye rankont yo a. Akbar, ki t ap chèche ankouraje tolerans ak akseptasyon atravè liy relijye yo, te aksepte sijesyon an san ezite. Apre konklizyon Langar la, Akbar te chita nan kongregasyon an ak rès sangat la epi li te poze Guru a yon kesyon. <ref>{{Cite web|url=https://www.srigurugranthsahib.org/guru-amar-das/noor-e-ilahi.htm|title=Noor-E-Ilahi}}</ref> Ajyografi Sikh yo rele ''janam-sakhis'' mansyone ke Guru Amar Das te konvenk Akbar pou l retire taks sou pelren Endou ki t ap ale Haridwar. Bhai Mani Singh (1718), yon figi Sikh enpòtan, mansyone ke anvan reyinyon an Akbar te sipliye Guru a pou yon benediksyon pou l te anekse Chittorgarh ki difisil pou pran an, ke Guru a te bay epi apre reyinyon an li te bay 84 vilaj nan non Guru Sikh enpòtan li a, Ram Das, apre Guru a li menm te refize. ==== Ritwèl nan Sikhism: maryaj, festival, fineray ==== Amar Das te konpoze yon im kaptivan yo rele ''Anand'' epi li te fè l tounen yon pati nan rituèl maryaj Sikh yo rele " Anand Karaj ", ki literalman vle di "evènman byennere". Amar Das te kwè ke yon maryaj ki reyisi se yon maryaj kote nanm mari a ak madanm nan vin tounen yon sèl metaforikman: "Yo pa mari ak fem ki chita ansanm. Òkontre, yo se fem ak mari ki gen youn lespri nan de kò." —&#x200A;Guru Amar Das, translation from ''Indian Feminism: Class, Gender & Identity in Medieval Ages'' (2016) by Rukhsana Iftikhar Nan epòk kontanporen an, yo chante imn ''Anand'' lan pa sèlman pandan maryaj Sikh yo, men tou nan gwo selebrasyon yo. Yo resite pati nan "imn Anand" lan nan tanp Sikh yo ( ''Gurdwara'' ) chak swa, lè yo bay yon tibebe Sikh non, epitou pandan yon antèman Sikh. Li se yon seksyon nan konpozisyon ''Anand Sahib'' Guru Amar Das la, enprime sou paj 917 a 922 nan ''Adi Granth'' la epi mete sou raga "Ramkali" a. <ref name="fenech35" /> Tout konpozisyon ''Anand Sahib'' Guru Amar Das la se yon melanj lengwistik lang Panjabi ak Hindi, ki reflete edikasyon ak orijin Guru Amar Das. Im nan selebre libète anba soufrans ak enkyetid, inyon nanm nan ak divin nan, li dekri bonè yon devwe reyalize atravè [[Guru (mèt espirityèl)|Guru]] a avèk devosyon enteryè ak lè li repete Non Kreyatè a. <ref name="Mandair2013p89" /> Im nan deklare nan strof 19 ke Veda yo anseye "Non an sipwèm", nan strof 27 ke Smriti ak Shastra diskite sou byen ak mal la men yo ireyèl paske yo pa gen yon Guru epi ke se gras Guru a ki reveye kè a ak devosyon anvè Non an. Im nan selebre lavi yon mèt kay ak devosyon enteryè konstan anvè Youn nan, li fini chak strof ak karakteristik "di Nanak". Nan tradisyon Sikh la, yo rekonèt Guru Amar Das tou kòm yon moun ki te ankouraje konstriksyon tanp ak kote Sikh yo te ka rasanble pandan fèt tankou Maghi, Diwali ak Vaisakhi . Li te mande disip li yo pou yo rasanble pou lapriyè ak selebrasyon kominotè nan otòn pou Diwali ak nan prentan pou Vaisakhi, toulede ansyen fèt apre rekòt nan peyi Zend. ==== Fondasyon Goindwal ak konstriksyon Baoli Sahib la ==== Guru Amar Das te responsab pou etabli yon nouvo sant otorite Sikh nan Goindwal epi pou konstwi yon pi an eskalye yo rele Baoli Sahib nan plas la. Previzyon Guru a ki te bati yon katye jeneral nan kote santral Goindwal nan Punjab sou bò larivyè Beas la, ki kwaze pa twa gwo rejyon kiltirèl nan zòn nan ( Majha, Malwa, ak Doaba ), te ka fasilite rapid pwopagasyon Sikhism nan tout twa prensipal rejyon Punjab yo. <ref name=":022" /> Baoli Sahib la te premye sit pelerinaj vrèman Sikh la epi li te ede atire nouvo manm potansyèl nan lafwa a. <ref name=":022" /> ==== Sit Tanp an lò a ==== [[Fichye:Hamandir_Sahib_(Golden_Temple).jpg|vignette|Guru Amar Das te chwazi sit la pou [[Tanp an lò a|Harimandir Sahib]] (Golden Temple). ]] Guru Amar Das te chwazi sit la nan vilaj Amritsar pou yon tanp espesyal, ke Guru Ram Das te kòmanse bati, Guru Arjan te fini epi inogire, epi Sikh Maharaja Ranjit Singh te dore. Tanp sa a te evolye pou l vin tounen "Harimandir Sahib" kontanporen an, oubyen tanp Hari (Bondye), ke yo rele tou [[Tanp an lò a|Tanp an lò]] a. Se sit pelerinaj ki pi sakre nan Sikhi. ==== Festival yo ==== Entelektyèl tankou Pashaura Singh, Louis E. Fenech ak William McLeod deklare ke Guru Amar Das te gen yon gwo enfliyans nan entwodui "karakteristik distenk, pelerinaj, festival, tanp ak rituèl" ki depi epòk li te yon pati entegral nan Sikhi. Li te responsab pou ranfòse dat Vaisakhi ak Diwali kòm evènman bianyèl kote Sikh yo te ka rasanble ansanm epi rankontre dirèkteman ak guru yo. ==== Lekriti Sent yo ==== [[Fichye:Folios_from_the_Pinjore_recension_of_the_Goindwal_Pothi.jpg|vignette|Folios ki soti nan revizyon Pinjore nan Goindwal Pothi, anviwon ane 1570 yo]] Yo sonje Amar Das tou kòm moun ki te kòmanse koleksyon im yo ke yo rekonèt kounye a kòm ''Goindwal Pothi'' oubyen ''Mohan Pothi'', ki te vin tounen ''[[Guru Granth Sahib|Adi Granth]]'' la – premye edisyon ekriti Sikh yo – anba senkyèm Mèt Sikh la, ki te finalman vin tounen ''[[Guru Granth Sahib]]'' anba dizyèm Mèt Sikh la. Prèske 900 im Guru Amar Das te konpoze yo reprezante twazyèm pi gwo pati a, oubyen anviwon 15%, nan ''[[Guru Granth Sahib]]'' la. === Chwazi yon siksesè === [[Fichye:Gilded_panel_depicting_Guru_Amar_Das_with_his_sons,_Baba_Mohan_and_Baba_Mohri,_from_Gurdwara_Chaubara_Sahib.jpg|vignette|Panèl dore ki dekri Guru Amar Das ak pitit gason l yo, Baba Mohan ak Baba Mohri, ki soti nan Gurdwara Chaubara Sahib.]] Amar Das te gen kat moun nan tèt li ki t ap pran plas li kòm pwochen Guru a: # Ramu, bofis li # Jetha, bofis li # Mohan, pi gran pitit gason l lan # Mohri, pi piti pitit gason l lan Li te kreye kat tès pou yo tout te pase pou deside kilès ki pral eritye tit guru a. Yo di se sèlman Jetha ki te reyisi yo tout. <ref name=":2" /> Gen moun ki panse li te ka konsidere pwòp pitit fi li, Bhani, kòm yon posib siksesè pou pòs guru a yon lè. == Lanmò == Yon ti tan anvan lanmò li, yo ekri nan ''[[Ramkali Sadu]]'' (ki te konpoze pa pitit pitit gason l, Baba Sundar ), ke li te mande tout fanmi li pou rekonèt nouvo Guru a, Ram Das, epi li te pèsonèlman mete pat sandal la sou fwon Bhai Jetha pou [[Guru Gaddi|wenn li]] kòm siksesè li. Li te mouri an 1574, nan Goindwal Sahib, epi tankou lòt Guru Sikh yo, yo te boule l, epi yo te plonje "flè" yo (zo ak sann ki te rete apre kremasyon an) nan harisar (dlo k ap koule). == Literati == Yo atribiye yon gwo kantite travay ekri bay Guru Amar Das. Travay powetik li yo reflete byen travay Guru Nanak yo, yon apwòch konsèvatif ki petèt te akòz laj fin vye granmoun Amar Das lè li te vin gourou a. Anplis de sa, tradisyon tèks Sikh la te avanse anpil pandan manda li kòm gourou, avèk yon egzanp se konpilasyon Goindwal Pothis la. Amar Das bay kòmantè sou seleksyon Bhagat Bani ki te deja enkli nan Goindwal Pothis la nan etap sa a. Travay ki pi prensipal li a se te ''Anand Sahib'', ki konsantre sou relasyon ki genyen ant gourou a, disip li yo (Sikh yo), ak ''[[Gurbani|bani yo]]'' . == Nan kilti popilè == ''Guru Amardas'' se yon [[Documentaries|fim dokimantè ki]] soti an 1979, reyalize pa Prem Prakash epi pwodui pa Divizyon Fim Gouvènman End lan, ki kouvri lavi ak ansèyman li yo. <ref>{{Cite web|url=https://filmsdivision.org/shop/guru-amardas|title=GURU AMARDAS {{!}} Films Division|website=filmsdivision.org|access-date=12 June 2021}}</ref> == Galri == <gallery> Fichye:Guru_Amar_Das,_painting_from_ca.1800–1810.jpg|alt=Guru Amar Das, painting from ca.1800–1810.| Guru Amar Das, penti soti nan ca.1800–1810. Fichye:Guru_Amar_Das_miniature.jpg|alt=Guru Amar Das miniature painting.| Penti tipòtrè Guru Amar Das. Fichye:Stamp_of_India_-_1979_-_Colnect_312147_-_500th_Birth_Anniv_Guru_Amar_Das_-_Sikh_Leader.jpeg|alt=500th Birth Anniv. Guru Amar Das postage stamp 1979| 500yèm anivèsè nesans. Koupon pou lapòs Guru Amar Das 1979 </gallery> == Gade tou ==   * Bhakti * Mouvman Bhakti * Dasam Granth * Japji {{s-start}} {{succession box|before=[[Guru Angad]]|title=[[Sikh gurus|Sikh Guru]]|years=26 March 1552 – 1 September 1574|after=[[Guru Ram Das]]}} {{s-end}} [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 5uuiezf346nb98aovw8ni79efyq5aca Fò mòn Rajasthan yo 0 97635 882612 2026-07-12T03:53:38Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1350495129|Hill Forts of Rajasthan]] » 882612 wikitext text/x-wiki   '''Fò mòn Rajasthan''' yo se yon gwoup a sis fò istorik ki sitiye nan eta Rajasthan (ki se nan nòdwès [[End]]). Yo te gwoupe yo kòm yon seri epi yo te deziyen kòm yon [[Patrimwàn mond lan|sit Patrimwàn Mondyal]] [[INESKO]] an 2013. Seri fò mòn yo gen ladan yo— Fò Chittor nan Chittorgarh, Fò Kumbhalgarh nan Rajsamand, Fò Ranthambore nan Sawai Madhopur, Fò Gagron nan Jhalawar, Fò Amer nan Jaipur ak Fò Jaisalmer nan Jaisalmer . <ref name="HFR1">{{Cite web|url=https://whc.unesco.org/en/list/247|title=The Hill Forts of Rajasthan - a UNESCO World Heritage Site, 2013|website=UNESCO - Official Website}}</ref> [[Rajasthan]] genyen plis pase 100 fòtifikasyon sou ti mòn ak tèren montay. "Fò mòn Rajasthan yo" te soumèt okòmansman bay [[INESKO]] kòm yon pwopriyete seri ki te fòme pa senk fò Rajput nan Aravalli Range epi yo te bati ak amelyore ant 5yèm ak 18yèm syèk epòk nou an pa plizyè wa Rajput nan diferan [[wayòm]] . Fò Mehrangarh nan Jodhpur, se yon fò mòn men INESKO pa rekonèt li kòm yon sit eritaj. Gen kèk nan fò sa yo ki gen miray defans jiska 20&nbsp;km longè, toujou sant iben ki siviv epi ki toujou an fonksyon mekanis pou kolekte dlo. == Seleksyon == Yo te pral chwazi yon seri kòm yon Sit Patrimwàn Mondyal INESKO pou mete aksan sou kilti ak achitekti fò Rajput ki sou tèt mòn yo. ''Leta Pati Rajasthan lan te prezante yon apèsi sou pwosesis seleksyon sit konpozan yo pou seri Fò ki sou mòn yo ak kritè yo te chwazi yo. Kritè yo te etabli pou pwosesis seleksyon sa a te swiv kat paramèt sa yo: Fò yo te adapte ak Jewografi Tèt Mòn yo, fòtifikasyon yo te sèvi kòm sant pouvwa, yo te enkli espas sakre, epi fò yo te fèt avèk koloni iben'' Rajput yo te respekte tèks achitekti ki te klase diferan tipoloji fòtifikasyon ki baze sou jewografi yo. Premye referans literè yo te diferansye kat kalite fò; [[Fò sou ti montay]], [[Fò sou dlo]], [[Fò sou forè]], ak [[Fò dezè]]. Seri sit patrimwàn mondyal sa a te kreye sèlman sou Fò sou tèt mòn Rajasthan yo. Sa te eskli anpil fò sèlman ki baze sou tipoloji tankou Fò Junagarh ki se yon fò sou tè. Anplis de sa, fò ki pa te fèt pou koloni iben yo te eskli. Mehrangarh, <ref>{{Cite web|url=https://www.mehrangarh.org/mehrangarh-2/history/|title=History - Mehrangarh Museum Trust}}</ref> byenke li te sitiye sou tèt yon mòn, li te yon sitadèl fòtifye pou tribinal la ki pa t gen yon koloni iben pou sivil yo. Men, li pa rekonèt pa [[INESKO]] kòm yon sit Patrimwàn. Yo te kreye yon premye lis Fò Rajasthan yo baze sou tout fò Sèvis Arkeolojik peyi Zend lan (Archaeological Survey of India) te anrejistre. Pami plizyè santèn fòtifikasyon sa yo, yo te egzamine 54 fò pi pwofon paske yo te pataje karakteristik entegral nan achitekti militè Rajput. Leta pati a te eksplike ki jan, apati premye lis sa a, yo te chwazi yon pi piti gwoup ki te gen ladan l 24 nan fò ki pi enpòtan nan Rajasthan yo, ki tout te pataje aspè kle nan Fòtifikasyon Rajput yo. Byento, yo te redui kantite sa a a 13 fò. Nan lis sa a, yo te chwazi senk fò okòmansman, ki tout te sitye sou Chèn Mòn Aravalli a epi ki te pou diferan klan. Yo te ajoute sizyèm fò a, Jaisalmer, nan seri a pita == Fò mòn yo == <mapframe text="Fort Locations in Rajasthan" width="280" height="280" zoom="5" latitude="25.5" longitude="74.5"> { "type": "FeatureCollection", "features": [ { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Chittor Fort]]", "description": "24.8863°N 74.647°E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [74.647, 24.8863] } }, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Kumbhalgarh]]", "description": "25°8′56″N 73°34′49″E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [73.5803, 25.1489] } }, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Ranthambore Fort]]", "description": "26°1′13″N 76°27′18″E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [76.4549, 26.0203] } }, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Gagron Fort]]", "description": "24.627937°N 76.182957°E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [76.182957, 24.627937] } }, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Amber Fort]]", "description": "26.9859°N 75.8507°E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [75.8507, 26.9859] } }, { "type": "Feature", "properties": { "marker-symbol": "castle", "title": "[[Jaisalmer Fort]]", "description": "26.9127°N 70.9126°E" }, "geometry": { "type": "Point", "coordinates": [70.9126, 26.9127] } }, ] } </mapframe> === Fò Chittor === [[Fichye:A_Painting_of_the_Fort_1857.jpg|gauche|vignette|Yon penti fò a pa Marianne North, 1878]] Fò Chittor, ke yo rele tou '''Fò Chittod''', se youn nan pi gwo fò nan [[End]] . Fò a te kapital Mewar epi li sitiye nan vil Chittorgarh jodi a. Li gaye sou yon ti mòn 180 mèt (590.6 pye) nan wotè gaye sou yon sifas 280 Li te mezire anlè plèn vale a kote Rivyè Berach la drene l. Chittorgarh te rele Chitrakut okòmansman. {{Sfn|Paul E. Schellinger|Robert M. Salkin|1994}} Yo di se yon chèf Mori Rajput lokal , Chitrangada Mori, ki te bati fò a. {{Sfn|Shiv Kumar Tiwari|2002}} Selon yon lejann, non fò a soti nan non moun ki te bati l la. {{Sfn|Paul E. Schellinger|Robert M. Salkin|1994}} Yon lòt lejann popilè atribiye konstriksyon fò a bay ewo lejandè Bhima a: li di ke Bhima te frape tè a la, sa ki te lakòz dlo soti pou fòme yon gwo rezèvwa. Kò dlo yo swadizan fòme pa Bhima a se yon tank atifisyèl yo rele Bhimlat Kund. Yo te jwenn plizyè ti stupa Boudis ki date 9yèm syèk la, dapre ekriti a, nan bò lak Jaimal Patta. <ref>{{Cite web|url=https://whc.unesco.org/en/list/247|title=Hill Forts of Rajasthan}}</ref> === Fò Kumbhalgarh === [[Fichye:Ram_Pol.jpg|vignette|Gwo pòtay fò Kumbhalgarh la, yo rele Ram Pol (Pòt Ram)]] Fò Kumbhalgarh, ke yo rele tou '''Gran Miray End lan''', se yon fòtrès Mewar ki sitiye sou chenn lwès mòn Aravalli yo. <ref>{{Cite web|url=https://www.incredibleindia.org/content/incredibleindia/en/destinations/kumbhalgarh.html#:~:text=The%20wall%20of%20Kumbhalgarh%20Fort,the%20Great%20Wall%20of%20China.|title=Incredible India {{!}} Kumbhalgarh|website=www.incredibleindia.org|access-date=2021-10-29}}</ref> Fò a se pami pi gwo konplèks fò nan mond lan. Yo pa t ka detèmine istwa bonè fò a akòz mank prèv. Anvann Rana Kumbha te bati nouvo fò a, te gen yon ti fò, limite a yon ti zòn ki gen mòn, yo kwè se Wa Samprati nan Maurya ki te bati l epi yo te konnen l kòm Matsyendra Durg. Fò nou wè a, se Rana Kumbha ki soti nan klan Sisodia rajput la ki te bati l. Kumbha te pran èd nan men achitèk pi popilè nan epòk la, "Mandan". Sou 84 fò ki te nan domèn li yo, yo di Rana Kumbha te bati 32 ladan yo, pami yo Kumbhalgarh se pi gwo a ak pi elabore a. Genyan plis pase 70 tanp nan fò a, tou de tanp Jain ak Endou. === Fò Amber === [[Fichye:Amber_-_panoramio_(2).jpg|vignette|View nan Fò Amber la nan lajounen an]] Fò Amber se yon fò ki sitiye nan Amer . Li sitiye byen wo sou yon ti mòn, li se prensipal atraksyon touristik nan Jaipur . Fò Amber la konnen pou eleman stil atistik li yo. Avèk gwo ranpa li yo ak yon seri pòtay ak chemen pave, fò a bay sou Lak Maota, <ref>{{Cite web|url=http://amerjaipur.in/Amer-monuments-description.php?mid=4&name=Maota%20Sarover|title=Maota Sarover -Amer-jaipur|last=|first=|date=|website=amerjaipur.in|publisher=Agam pareek|access-date=2015-09-25}}</ref> ki se prensipal sous dlo pou Palè Amer la. Amber te yon eta Meena, ki te dirije pa klan Susawat li a. Apre li te fin bat li, Kakil Deo, pitit gason Dulherai, te fè Amber kapital Dhundhar apre Khoh . Fò Amber la te orijinèlman bati pa Raja Man Singh . Jai Singh I te agrandi li. Amelyorasyon ak adisyon te fèt pa dirijan siksesif pandan 150 ane ki te vin apre yo, jiskaske Kachwaha yo te deplase kapital yo nan Jaipur pandan epòk Sawai Jai Singh II, an 1727. === Fò Ranthambore === [[Fichye:Battees_Khamba_(32_Pillars).jpg|vignette|Battees Khamba nan fò a]] Fò Ranthambore se yon fò sou yon ti mòn ki sitiye nan Pak Nasyonal Ranthambore, toupre vil Sawai Madhopur . <ref>{{Cite web|url=http://hillfortsrajasthan.nic.in/ranthambore-fort/history.html|title=Hill Forts of Rajasthan: Ranthambore|publisher=Amber Development & Management Authority|archive-url=https://web.archive.org/web/20170113141415/http://hillfortsrajasthan.nic.in/ranthambore-fort/history.html|archive-date=13 Jan 2017|access-date=6 March 2016}}</ref> Se yon fò enpozan ki te yon pwen santral nan devlopman istorik Rajasthan . Orijin egzak fò Ranthambore a toujou an diskisyon, men jeneralman yo aksepte ke te gen yon koloni nan sit Fò a, depi 8yèm syèk la apre Jezikri. Yo kwè fò a te konstwi pa Chahamanas yo. Li pi pwobab ke konstriksyon fò a te kòmanse nan mitan 10yèm syèk la apre Jezikri epi li te kontinye pandan kèk syèk apre sa. Nan 13yèm syèk la , Sultanat Delhi a te pran l pou yon ti tan. Fò a bay yon vi panoramique sou Pak Nasyonal Ranthambore ki antoure l la epi kounye a li se yon atraksyon touristik popilè. === Fò Jaisalmer === [[Fichye:Jaisalmer_Fort.jpg|vignette|Yon vi sou fòtrès la anlè vil la, nan aswè a]] Fò Jaisalmer la sitye byen djanm nan mitan vil Jaisalmer. Dapre sa ekspè yo rapòte, fò sa a se yonn nan ra 'fò vivan' ki rete nan tout mond lan jodi a (menm jan ak vil Carcassonne ki an Frans), paske jiska prezan, prèske yon ka nan popilasyon an tèt vil istorik la ap viv, ap travay, epi ap mennen aktivite chak jou yo anndan miray ranpa fò a menm. Li se dezyèm fò ki pi ansyen nan tout rejyon Rajasthan an, epi yo te bati l depi nan ane 1156 apre Jezikri pa pèp Rajput la. Dapre lejand lokal yo ak istwa ansyen yo, se wa Rawal Jaisal, ki te yon chèf nan fanmi Bhati Rajput la, ki te mete pyè angilè pou konstriksyon moniman sa a nan ane 1156 nan epòk nou an. Istwa a rakonte ke nouvo fò sa a te vin ranplase yon pi vye konstriksyon ki te bati nan zòn Lodhruva; wa Jaisal pat satisfè ditou avèk ansyen anplasman sa a, epi se poutèt sa li te chwazi etabli yon nouvo kapital nèt ale lè li te fonde vil Jaisalmer a ki pote non li jiska jodia === Fò Gagron === [[Fichye:Gagron_Fort,_Gagron,_Rajasthan.jpg|vignette|View Gagron Fort nan lajounen]] Fò Gagron se yon fò sou yon ti mòn ki sitiye nan distri Jhalawar . Li se yon egzanp yon fò sou ti mòn ak dlo. <ref>{{Cite web|url=http://tourism.rajasthan.gov.in/jhalawar.html#gagron-fort|title=Jhalawar Tourism: Tourist Places in Jhalawar - Rajasthan Tourism|website=tourism.rajasthan.gov.in|language=en-IN|access-date=2018-03-11}}</ref> Bijaldev Singh Dod (yon wa Rajput) te bati fò a nan douzyèm syèk la. Pita, Sher Shah ak [[Akbar]] te kontwole fò a tou. Fò a konstwi sou konfluans Rivyè Ahu ak Rivyè Kali Sindh . Fò a antoure pa dlo sou twa bò ak yon douv sou katriyèm bò a, se poutèt sa li te resevwa non "Jaladurg". Yo rapòte ke fò a te gen 14 batay ak te wè 2 jauhar wèn yo. <ref>{{Cite web|url=https://www.udaipurblog.com/gagron-fort-in-jhalawar.html|title=This Fort in Jhalawar is India's only Fort Built without Foundation {{!}} Read to Know More {{!}} UdaipurBlog|last=Mehta|first=Juhee|date=2019-03-04|language=en-US|access-date=2021-07-03}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.maharajatrails.com/gagron-fort-witness-of-sacrifice-thousands-of-women-saved-their-chastity-by-sacrificing-lives|title=Gagron Fort witness of sacrifice, thousands of women saved their chastity by sacrificing lives|website=www.maharajatrails.com|language=en-us|access-date=2021-07-03}}</ref>  <templatestyles src="Module:Gallery/styles.css"></templatestyles> # === Travay site yo === * Paul E. Schellinger; Robert M. Salkin, eds. (1994). https://books.google.ca/books?id=JqHPpNaZfNwC&pg=PA191&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false == Lyen ekstèn == * [http://www.vedantawakeup.com/hill-forts-of-rajasthan/ Fò mòn Rajasthan yo] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] e3777vkgy1zdepxzzrfauxfqhmm71rc Baba Kashmira Singh 0 97636 882613 2026-07-12T03:59:48Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1362242021|Baba Kashmira Singh]] » 882613 wikitext text/x-wiki '''Baba Kashmira Singh''' se chèf ''Sidhant Sant Samaj'' oswa ''Gurbani (Gurmati) Sidhant Pracharak Sant Samaj'', yon òganizasyon pro-Gurmat nan Jalandhar, [[End]] . òganizasyon an leve pou mande pou yo retire Gurcharan Singh Tohra ki gen kontwovèsyal nan Sant Samaj la. li te fome l nan mwa a janvye 1999 <ref name="akali" /> Anvan Baba Kashmira Singh vin yon figi relijye, li te sèvi kòm yon ofisye lapolis. Konpòtman li kòm yon lidè relijye, tankou pwomosyon inite relijyon yo, pafwa te kreye konfli nan mitan kominote Sikh la; an 1999, yo te rele l devan kò kolektif Akal Takht la pou defann swadizan aktivite "eretik" li yo. Nan yon entèvyou, Baba Kashmira Singh te deklare, "Mwen kwè yon relijyon ta dwe fleksib epi chanje avèk tan an." <ref name="dera" /> Li te kòmanse inisye Satsang apati Guru Granth Sahib Ji ak lòt liv sakre depi 1ye janvye 1982 jiska prezan avèk benediksyon Satguru li Swami Gurbachan Lal Ji Maharaj. Li se fondatè SGL Charitable Hospital nan Jalandhar, yon lopital swen egi san bi likratif ki gen 500 kabann, yon pati nan Jan Sewa Trust li dirije a. <ref name="dera" /> Li konnen tou pou travay li sou plizyè pwoblèm, tankou etablisman yon bank je, kanpay kont dejwe dwòg, eradikasyon kansè nan tete ak uterin, lojman pou moun ki se tre ansyen, ak kanpay kont dot ak ranbousman nanm nasyon an. <ref>{{Cite web|url=https://www.babakashmirasingh.org/services.html|title=Swami Baba Kashmira Singh Ji - SGL Jan Sewa Kendar|website=www.babakashmirasingh.org|access-date=2024-04-23}}</ref>{{Referans}} == Lyen ekstèn == * [https://www.babakashmirasingh.org Paj dakèy SGL Jan Sewa Kendar] * [https://web.archive.org/web/20071230200927/http://www.sglchhosp.org/index.htm Paj dakèy Lopital Charitab SGL la] 0h9p4jhmv3qo2iomqcy9xfgaieqda03 Amrit Velā 0 97637 882614 2026-07-12T04:06:18Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1299106171|Amrit Velā]] » 882614 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Kundian.jpg|vignette|Amrit Vela se yon moman enpòtan pou Sikh yo .]]   '''Amrit Velā''' ( Punjabi , pwononsyasyon: {{Pwononsyasyon API|pa|əmɾɪt̪ᵊ ʋeːläː|}}, lit. ' <span class="gloss-text">tan ki pa janm fini</span> <span class="gloss-quot">'</span> ) pa refere a yon lè espesifik. Selon sistèm tan <nowiki><i id="mwGA">pahar</i></nowiki> la, pifò Sikh yo pral entèprete lè sa a kòm kòmanse alantou 3:00&nbsp;am [[Guru Nanak]] nan Japji Sahib la (4yèm Pauri) di, "nan amrit velā medite sou grandè sèl vrè Non an". <ref name="McLeod" /> Enpòtans Amrit Vela a jwenn nan tout [[Guru Granth Sahib]] la. Guru Granth Sahib la deklare ke "moun ki konsidere tèt yo kòm Sikh dwe reveye chak jou nan Amrit vela epi yo dwe an amoni ak [[Naam Japo|''Naam'']] nan (Non Senyè a)" [[Fichye:Illustration_titled_'Morning_prayers_at_the_Sikh_chapel_in_the_regimental_lines',_found_on_page_228.jpg|vignette|Ilistrasyon ki gen tit 'Priyè maten nan chapèl Sikh la nan liy rejiman yo' nan liv ''The Sikhs'' (1904) pa John James Hood Gordon.]] Anplis de sa, dapre sa ki ekri nan dokiman ofisyèl [[SGPC Sikh Rehat Maryada]], ki se kòd konpòtman ak fòm lavi espirityèl pou tout kominote Sikh la, yo rekòmande fòtman pou chak fidèl leve byen bonè nan moman sakre yo rele Amrit Velā a. Lè yon Sikh leve nan lè sa a, premye devwa li se lave kò li nèt pou li pwòp, epi answit pou li konsantre lespri li nèt sou meditasyon non diven an, ki se Bondye, atravè pratik espirityèl yo rele Simran ak Naam Japna. Nan kad règleman sa yo, yo defini peryòd Amrit Vela a kòm yon espas tan espesyal ki kòmanse egzakteman twa èdtan anvan solèy la leve nan maten. Se pandan moman trankil ak benediksyon sa a Sikh yo resite Nitnem nan, ki se yon ansanm priyè ak tèks sakre yo dwe li chak maten san manke. Selon tradisyon ki etabli depi lontan nan relijyon sa a, touswit apre yo fin resite priyè Nitnem yo, fidèl yo rasanble ansanm ak Sangat la, ki vle di tout kominote a oswa kongregasyon an ki reyini nan tanp lan, pou yo ka chante epi resite ansanm kantik espirityèl yo rele Asa ki Var la, sa ki pèmèt yo kòmanse jounen an nan linite, lapè, ak gwo fòs espirityèl. == Gade tou == * Amrit * Brahmamuhurta * [[Khalsa]] * Nitnem * Simran {{Referans}} == Lyen ekstèn == * [https://web.archive.org/web/20140504204836/http://www.amritvela.net/definition.php Definisyon Amrit Vela] * [https://www.youtube.com/watch?v=RzlTGlNOpm0 K&A - Amrit Vela ak Sadh Sangat #7 @ UCL Sikh Society Videyo] * [http://sikhchic.com/columnists/amrit_vela_rise_shine Amrit Vela: Leve & Briye] ig8u7v1ymzsjj7kmhzngblset94zhsk Jaswant Singh Khalra 0 97638 882616 2026-07-12T04:21:05Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1363685833|Jaswant Singh Khalra]] » 882616 wikitext text/x-wiki   '''Jaswant Singh Khalra''' (1952–1995) <ref>{{Cite web|url=https://sikhsiyasat.net/the-valiant-jaswant-singh-khalra-new-book-launched/|title=The Valiant – Jaswant Singh Khalra: New Book Launched|date=2020-10-26|website=Sikh Siyasat News|language=en|access-date=2022-09-06}}</ref> te yon aktivis dwa moun Endyen. Li te youn nan aktivis dwa moun ki pi enpòtan nan Punjab . <ref>{{Cite web|url=https://sikhri.org/articles/the-legacy-of-jaswant-singh-khalra|title=The Legacy of Jaswant Singh Khalra|last=Singh|first=Santbir|date=8 September 2025|website=Sikh Research Institute|quote=Thirty years ago, famed human rights activist Bhai Jaswant Singh Khalra was abducted, tortured, and murdered by the Punjab Police. He was killed for the work he did in exposing the Punjab Police’s crimes of extrajudicial killings and illegal cremations. Three decades after his death, what can we learn from his example?}}</ref> Li te vin rekonèt entènasyonalman apre li te fin dekouvri prèv sou plizyè milye swadizan ekzekisyon ekstrajidisyè, disparisyon fòse ak kremasyon ilegal ke Lapolis Punjab te fè pandan ensurreksyon an nan Punjab, nan peyi Zend . Ankèt li a te dokimante apeprè 25,000 kremasyon ilegal epi li te deklare ke anviwon 2,000 polisye ki te refize patisipe nan asasina ilegal yo te mouri, Travay Khalra a te atire atansyon òganizasyon entènasyonal dwa moun, tankou Amnisti Entènasyonal, epi li te vin tounen youn nan ankèt ki pi enpòtan sou dwa moun konsènan Punjab nan ane 1990 yo. <ref name="amnesty">{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/documents/asa20/007/1998/en/|title=India: A Mockery of Justice: The case concerning the “disappearance” of human rights defender Jaswant Singh Khalra severely undermined|date=31 March 1998|website=Amnesty International|quote=This brief report documents the means used by accused police officers, including delay of proceedings and intimidation of witnesses, in their search of impunity for the “disappearance” of Jaswant Singh Khalra, human rights defender and General secretary of the Human Rights Wing of the Akali Dal political party.}}</ref> Yo te kidnape Khalra deyò lakay li nan Amritsar nan dat 6 septanm 1995 epi apre sa yo te asasinen l. Asasinay li a te vin tounen yon ka enpòtan nan domèn dwa moun nan peyi Zend, ki te abouti nan kondanasyon ak prizon a vi sis ofisye lapolis Punjab pou kidnapin ak asasina li a. Depi lè sa a, lanmò li vin tounen yon senbòl lit pou verite, responsablite ak jistis nan Punjab. <ref>{{Cite web|url=https://www.hrw.org/news/2005/09/27/other-screams-terror|title=Other Screams of Terror|date=27 September 2005|website=Human Rights Watch|quote=The killing of Jaswant Singh Khalra cannot, and should not, be forgotten. For Jaswant Singh Khalra took on an indispensable job in a democracy: he dared to ask questions.}}</ref> <ref name="amnesty">{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/documents/asa20/007/1998/en/|title=India: A Mockery of Justice: The case concerning the “disappearance” of human rights defender Jaswant Singh Khalra severely undermined|date=31 March 1998|website=Amnesty International|quote=This brief report documents the means used by accused police officers, including delay of proceedings and intimidation of witnesses, in their search of impunity for the “disappearance” of Jaswant Singh Khalra, human rights defender and General secretary of the Human Rights Wing of the Akali Dal political party.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.amnesty.org/en/documents/asa20/007/1998/en/ "India: A Mockery of Justice: The case concerning the "disappearance" of human rights defender Jaswant Singh Khalra severely undermined"]. ''Amnesty International''. 31 March 1998. <q>This brief report documents the means used by accused police officers, including delay of proceedings and intimidation of witnesses, in their search of impunity for the "disappearance" of Jaswant Singh Khalra, human rights defender and General secretary of the Human Rights Wing of the Akali Dal political party.</q></cite></ref> == Aktivis == Jaswant Singh Khalra te direktè yon labank nan vil Amritsar nan Penjab pandan peryòd militans nan Penjab. Apre Operasyon Blue Star, asasina Indira Gandhi, ak revòlt anti-Sikh an 1984 yo, lapolis te gen pouvwa pou arete sispèk pou nenpòt rezon, swadizan kòm sispèk teworis. Yo te akize lapolis pou touye sispèk san zam nan tire epi boule plizyè milye kadav pou kouvri asasina yo. Khalra t ap mennen ankèt sou kat gwo ka an menm tan epi li te kontinye kolekte prèv ak temwen. Ka sa yo te gen ladan yo asasina Behla anba detansyon, ka boukliye imen an konsènan lanmò sèt sivil, kremasyon 25,000 kadav enkoni nan Punjab, epi lapolis te touye anviwon 2,000 ofisye lapolis ki pa t ap kolabore nan operasyon kont teworis yo. Biwo Santral Envestigasyon an, yon ajans gouvènman sendika a, te konkli ke lapolis te kremasyon ilegalman 2,097 moun nan distri Tarn Taran sèlman. Selon dosye ankèt CBI yo ki te site pa Lakou Siprèm nan (ki te pale atravè Jij Sathasivam - jan li te ye lè sa a - ak Jij Chauhan nan Prithpal Singh kont Eta Punjab) li te yon aktivis dwa moun ki t ap travay sou anlèvman, eliminasyon ak kremasyon kadav moun ki pa reklame pandan peryòd ensurjans nan Punjab Endyen an . Tribinal la te obsève ke lapolis te elimine jèn moun sou pretèks ke yo te militan epi yo te debarase yo de kadav yo san dosye. <ref name="express">{{Cite web|url=http://archive.indianexpress.com/news/activist-khalra-custodial-death--sc-upholds-life-in-jail-for-punjab-cops/871023/|title=khalra custodial death-sc upholds life in jail for Punjab cops|access-date=15 November 2015}}</ref> Pandan Khalra t ap chèche kèk kòlèg ki te disparèt, li te dekouvri dosye ki soti nan minisipalite Amritsar la ki te genyen non, laj ak adrès moun lapolis te touye epi boule pita. Lòt rechèch te revele ka nan 3 lòt distri nan Punjab, sa ki ogmante lis la pa plizyè milye. Komisyon Nasyonal Dwa Moun nan pibliye yon lis kèk nan kadav lapolis te idantifye ke lapolis te boule nan Distri Lapolis Amritsar, Majitha ak Tarn Taran ant jen 1984 ak desanm 1994. Lakou Siprèm End lan ak Komisyon Nasyonal Dwa Moun nan End lan sètifye validite done sa yo. Jaswant Singh Khalra te deklare ke te kapab gen plis pase 25,000 Sikh ki te asasinen epi boule ilegalman pa leta. Jiska prezan, fanmi moun ki te "disparèt" pandan ensurreksyon an ap tann konfimasyon sou sò moun yo renmen ki disparèt yo. Tribune India pibliye yon lis non. <ref>{{Cite web|url=https://www.tribuneindia.com/2004/20040730/nhrc1.htm|title=NHRCList|website=www.tribuneindia.com|access-date=2019-05-29}}</ref> Sepandan, yon lòt bò aktivis li se valorizasyon li bay sou ensurreksyon Khalistani an ak asasen Indira Gandhi yo, ansanm ak sipò pou yon eta Sikh teyokratik kont gouvènman sekilyè nan peyi Zend nan epòk sa a, jan yo note sa patikilyèman nan pwòp atik li a, 'The Game Of Elections - Should It Be Played Or Not?' ki te pibliye okòmansman nan Liberation Khalistan (fevriye 1992) <ref>{{Cite web|url=https://www.baaznews.org/p/khalra-game-of-elections-khalistan|title=The Game Of Elections - Should It Be Played Or Not?|website=www.baaznews.org|access-date=2026-07-10}}</ref> == Fanmi == Granpapa Khalra a, Harnam Singh, te yon aktivis nan mouvman Ghadar pou endepandans peyi Zend . Harnam Singh te youn nan 376 pasaje bato Komagata Maru a tou, ki te navige soti Britanik-Hong Kong, via [[Shanghai]], Lachin, ak Yokohama, Japon, pou rive Vancouver, Kanada, an 1914, li te pote 376 pasaje ki soti Punjab, peyi Zend Britanik . Pami yo, 24 te antre Kanada, men 352 lòt pasaje yo pa t gen dwa debake nan Kanada, e bato a te oblije retounen nan peyi Zend. Harnam Singh, pami lòt moun, te arete lè yo te rive e li te jije nan ka konplo Lahore kont anpi Britanik la e pita li te nan prizon Lahore . Madanm Jaswant Singh, Paramjit Kaur Khalra, kontinye aktivis mari l epi li se yon aktivis dwa moun byen koni. De pitit Jaswant Singh yo, Navkiran Kaur ak Janmeet Singh, se pitit li yo ki vivan. Manm fanmi li ki vivan yo enkli papa l Kartar Singh, manman l Mukhtar Kaur, twa frè Rajinder Singh Sandhu, Amarjeet Singh Sandhu (toulede ap viv nan [[Wayòm Ini|Wayòm Ini a]] ) ak Gurdev Singh Sandhu (ap viv nan [[Otrich]] ) ak senk sè: Paritam Kaur, Mohinder Kaur, Harjinder Kaur (BEO retrete) Balbir Kaur (direktè lekòl retrete) ak Beant Kaur. == Asasina == Nan dat 6 septanm 1995, pandan Khalra t ap lave machin li devan kay li, ajan lapolis Punjab te kidnape l epi yo te mennen l nan estasyon lapolis Jhabal . <ref name="amnesty">{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/documents/asa20/007/1998/en/|title=India: A Mockery of Justice: The case concerning the “disappearance” of human rights defender Jaswant Singh Khalra severely undermined|date=31 March 1998|website=Amnesty International|quote=This brief report documents the means used by accused police officers, including delay of proceedings and intimidation of witnesses, in their search of impunity for the “disappearance” of Jaswant Singh Khalra, human rights defender and General secretary of the Human Rights Wing of the Akali Dal political party.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="">[https://www.amnesty.org/en/documents/asa20/007/1998/en/ "India: A Mockery of Justice: The case concerning the "disappearance" of human rights defender Jaswant Singh Khalra severely undermined"]. ''Amnesty International''. 31 March 1998. <q>This brief report documents the means used by accused police officers, including delay of proceedings and intimidation of witnesses, in their search of impunity for the "disappearance" of Jaswant Singh Khalra, human rights defender and General secretary of the Human Rights Wing of the Akali Dal political party.</q></cite></ref> Malgre temwen yo te bay deklarasyon ki enplike lapolis la, <ref name="amnesty" /> epi yo te nonmen Direktè Jeneral Lapolis Punjab la, Kanwar Pal Singh Gill, kòm yon konspiratè, <ref name="tribune">{{Cite web|url=https://www.tribuneindia.com/2005/20050217/punjab1.htm|title=K.P.S. Gill visited Khalra in jail, says witness|date=17 February 2005|publisher=The Tribune, Chandigarh, India}}</ref> lapolis la te nye yo te janm arete oswa kenbe Khalra. Anplis, lapolis la te deklare yo pa t konnen kote li te ye. Nan ane 1996, Biwo Santral Envestigasyon an (CBI) te jwenn prèv solid ki montre yo te detni aktivis la nan yon stasyon polis nan zòn Tarn Taran, epi yo te rekòmande pou yo pouswiv nèf ofisyèl nan Lapolis Punjab pou krim asasinay ak kidnaping. Malgre sa, moun yo te akize pou lanmò li yo te pase dis lanne anvan yo te jwenn akizasyon fòmèl kont yo, aktout yonn nan sispèk prensipal yo, ansyen Sipèentandan Lapolis Ajit Singh Sandhu, te mouri nan ane 1997. Kwak sa, gen gwo vèsyon ki fè konnen lanmò sa a te fèt sou fòm yon swisid pou kache sa k te pase a. Nan dat 18 novanm 2005, Tribinal la te deklare sis ofisyèl lapolis Punjab koupab. Pami yo, de nan akize yo, sètadi Adjwen Sipèentandan Jaspal Singh ak Asistan Sou-Enspektè Amarjit Singh, te kondane pou yo pase rès lavi yo nan prizon, pandan lòt kat polisyen yo te jwenn yon kondanasyon sèt lanne prizon pou patisipasyon yo nan anlèvman ak asasina Jaswant Singh Khalra a. Men, nan dat 16 oktòb 2007, yon ban espesyal nan Tribinal Gwo Tribinal Punjab ak Haryana, ki te gen nan tèt li Jij Mehtab Singh Gill ak Jij A. N. Jindal, te deside pwolonje santans lan pou l vin yon prizon avi pou kat lòt akize ki te rete yo: Satnam Singh, Surinder Pal Singh, Jasbir Singh (ki tout te ansyen sou-enspektè) ansanm ak Prithipal Singh (ki te yon ansyen kaporal chèf). Nan dat 11 avril 2011, Lakou Siprèm peyi Zend lan te rejte apèl ki te depoze kont kondanasyon prizon a vi pou kat akize yo, li te kritike ak fòs atwosite Lapolis Punjab te komèt pandan peryòd dezòd la. == Eritaj == Nan mwa septanm 2020, Komite Shiromani Gurdwara Parbandhak la ak lòt enstitisyon Sikh yo te komemore Khalra kòm "Shaheed Bhai Jaswant Singh Khalra" epi yo te òganize ''[[Mati nan Sikhi|shaheedi]] samagam'' anyèl an memwa li. Nan mwa mas 2013, Nouvo Pati Demokratik Kanada a te adopte yon rezolisyon konvansyon pou komemore li epi pou fè moun konnen ankèt li te fè sou disparisyon fòse nan Pendjab. Nan mwa avril 2026, Galeri Atizay Peel, Mize ak Achiv nan Ontario, Kanada, te òganize ekspozisyon 'Challenging the Darkness - Jaswant Singh Khalra' pandan Mwa Eritaj Sikh la pou onore 30 an depi lanmò li. <ref>{{Cite web|url=https://www.pama.peelregion.ca/news/celebrate-sikh-heritage-month-april-pama|title=Celebrate Sikh Heritage Month this April at PAMA|date=26 March 2025|website=Peel Art Gallery, Museum and Archives (PAMA)}}</ref> === Memoryal === Konsèy Minisipal [[Fresno, Kalifòni|Fresno]] a te apwouve pwopozisyon pou chanje non Pak Victoria a pou Jaswant Singh Khalra nan dat 26 Out 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.nbcnews.com/news/asian-america/california-city-renames-park-after-sikh-human-rights-advocate-n799261|title=California city names park after Sikh human rights advocate|date=6 September 2017|website=NBC News|language=en|access-date=2019-11-13}}</ref> Apre li te fin prezante mosyon an devan Konsèy Minisipal la, manm konsèy la Oliver Baines te di, "Jaswant Singh Khalra pou Kominote Punjabi/Sikh la se tankou [[Martin Luther King|Martin Luther King Jr.]] pou kominote pa m nan." <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.sikhnet.com/news/fresno-ca-city-council-rename-park-after-jaswant-singh-khalra|title=Fresno (CA) City Council To Rename Park After Jaswant Singh Khalra|date=4 September 2017|website=SikhNet|language=en|access-date=2019-11-13}}</ref> === Fim === <nowiki><i id="mwAQE">Satluj</i></nowiki>, yon fim Endyen 2026, baze sou lavi Khalra, avèk Diljit Dosanjh k ap jwe Khalra. <ref>{{Cite web|url=https://www.indiatoday.in/movies/story/punjab-95-jaswant-singh-khalra-biopic-may-release-in-february-hints-diljit-dosanjh-stmp-2663980-2025-01-13|title=Punjab 95: Diljit Dosanjh's Jaswant Singh Khalra biopic to release in February|date=13 January 2025|access-date=16 January 2025}}</ref> Malgre ke okòmansman yo te rele l ''Ghalughara'' (ki soti nan għallughara ki vle di "masak") epi ''Punjab '95'', Komisyon Sansi a te soulve objeksyon sou fim nan ak inite pwodiksyon an, li te mande 127 koupe ak yon nouvo tit. Yo te ranvwaye lage fim nan apre sa pou yon tan endefini, jiskaske li te finalman lage sou ZEE5, nan dat 3 Jiyè 2026, san okenn koupe. <ref>{{Cite web|url=https://indianexpress.com/article/entertainment/bollywood/punjab-95-teaser-diljit-dosanjh-plays-courageous-activist-jaswant-singh-khalra-film-to-finally-release-on-this-date-9784809/|title=Punjab 95 teaser: Diljit Dosanjh plays courageous activist Jaswant Singh Khalra; film to finally release on this date|date=17 January 2025|website=The Indian Express|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2026/tv/news/diljit-dosanjh-satluj-punjab-95-uncut-zee5-global-1236801418/|title=Diljit Dosanjh’s ‘Satluj,’ Formerly ‘Punjab ’95’ That Was Pulled From Toronto, Streams Uncut on ZEE5 Global: ‘This Is the Complete Film, Without Any Cuts or Compromises’|last=Ramachandran|first=Naman|date=2026-07-03|website=Variety|language=en-US|access-date=2026-07-03}}</ref> == Gade tou == * Kronoloji soulèvman an nan Punjab, peyi Zend * Lis kondanasyon pou asasina san kadav * Lis ka moun ki disparèt ki rezoud yo {{Referans}} [[Kategori:Lanmò 1995]] [[Kategori:Nesans nan lane 1952]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] je4mmi01l6e0cgc83a16thwxec3cxbv Batay Lahira a 0 97639 882617 2026-07-12T04:35:00Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1362050545|Battle of Lahira]] » 882617 wikitext text/x-wiki   '''Batay Lahira a''', ke yo rele tou '''Batay Gurusar''' oubyen '''Batay Mehraj''', te fèt ant Anpi Mughal la ak Sikh yo, avèk èd Eta Kangra a, an 1631 oubyen 1634. == Istorik == Youn nan Sikh devwe [[Guru Hargobind]] yo, Sadh (yo rele l tou Sadah oubyen Sadhu), te resevwa responsablite pou l mennen chwal soti nan Azi Santral. Dapre Mohsin Fani, touswit apre Sadh te kite Amritsar, li te resevwa nouvèl ke pitit gason l lan te tonbe grav malad epi yo te mande l pou l retounen lakay li. Sepandan, Sadh te tèlman devwe anvè Guru a ke li te refize, li te di ke si pitit gason l lan te mouri, te gen ase bwa lakay li pou kremasyon li. Li te kontinye vwayaj li byenke pitit gason l lan te mouri. Sadh te vwayaje nan Balkh an premye men li pa t jwenn bon jan chwal li t ap chèche a. Apre sa, li te ale nan Irak, kote li te achte twa bèl chwal. Sou wout pou l retounen, li te vwayaje ak Mohsin Fani soti [[Kaboul]] pou ale [[Lawo|Lahore]] . Mohsin Fani te dekri Sadh kòm yon moun ki te rete kontan nan bon moman epi ki pa t pèdi kouraj nan sitiyasyon difisil. [[Fichye:Fresco_of_Guru_Hargobind_and_Bidhi_Chand_Chhina_from_the_pre-1984_Akal_Takht.png|vignette|Penti Guru Hargobind ak Baba Bidhi Chand ki soti nan konplèks Akal Takht anvan 1984 la. Li dekri yon istwa ki gen rapò ak Bidhi Chand Chhina ki te jwenn chwal Guru Hargobind yo (yo te rele yo Dilbagh ak Gulbagh, pita yo te chanje non Jan Bhai ak Suhela, respektivman).]] Nan [[Lawo|Lahore]], Gouvènè a, Khalil Beg, te sezi de chwal Sadh yo, Dilbagh ak Gulbagh . Yo te bay yon lòt Sikh, Bidhi Chand, responsablite pou rekipere yo. Mohsin Fani mansyone ke Bidhi Chand te yon vòlè nan jèn li. Guru a te souvan voye l pou pini moun ki mal fè yo. Yon fwa, li te di Bidhi Chand ke disip li yo pa t ap oblije jistifye aksyon yo nan Jou Jijman an. Bidhi Chand te degize tèt li epi li te pran yon travay nan fò Lahore a, premyèman kòm yon moun k ap netwaye chwal yo epi answit kòm yon moun k ap swiv chwal yo. Avèk letan, li te reyisi chape ak tou de chwal yo, youn apre lòt. Guru a te pita chanje non yo pou Janbhai ak Suhela. Guru Hargobind te rekrite tou yon sòlda Pathan, Paindah Khan, pou senk roupi pa jou. Manman Paindah Khan te nouris Guru a, epi li te yon zanmi Hargobind depi anfans. Guru a te byen trete l, li te ba li yon kay ak yon bèf pou lèt. == Batay == Konnen fòs Anpi Mughal la ak resous limite li yo, Guru a te prevwa yon atak. Li te pran refij nan Lakhi Jungle ant Firozpur ak Bhatinda . Jan yo te prevwa a, Gouvènè Lahore a te voye yon gwo fòs dèyè li. Kamar Beg ak Lal Beg te dirije yon lame ki te travèse Rivyè Sutlej la, men sòlda yo te soufri akòz mank manje ak vwayaj difisil la. Guru a te retrete pi fon nan rejyon Brar Jats yo, yon kominote gèrye solid ki te sipòte Sikh yo akòz sistèm misyonè Guru Amar Das la. Sikh yo te fè yon anbiskad sou lènmi an epi yo te genyen batay la men yo te pèdi 1,200 sòlda. Batay la te pran plas toupre Lahara Gaga nan dat 16 desanm 1634. == Konsekans == Apre sa, Guru la, te pran direksyon nò pou l ale pi lwen, pandan lame anperè Mughal yo te toujou dèyè l ap rapouswiv li san rete. Yon lòt gwo batay ki te rèd anpil te pete nan zòn sa a; epi egzakteman sou plas kote konba sa a te fèt la, li te fè konstwi yon gwo rezèvwa dlo sakre yo rele Gurusar Sahib, ki twouve l toupre yon ti bouk ki pote non Nathana. Nan kaye istwa li yo, gwo ekriven Mohsin Fani te rapòte klèman ke tout move zak ak enjistis chèf Khalil Beg te komèt yo pa t rapòte l okenn siksè ni okenn benediksyon nan lavi l. Nan menm lanne sa a tou, pitit gason l lan, ki te jwe yon gwo ròl nan tout konplo ak tounman sa yo, te vin rann nanm li epi li mouri, epi Khalil Beg li menm te oblije fè fas ak yon gwo imilyasyon, ronte, ak dezonè total devan tout moun == Referans == <references /> g8shsr9586k0zilc8aaqmnbscqd3rzt Ekriven Guru Granth Sahib yo 0 97640 882621 2026-07-12T04:50:41Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1357185706|Writers of the Guru Granth Sahib]] » 882621 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Contributors_of_the_Guru_Granth_Sahib_depicted_with_Guru_Arjan_while_Bhai_Gurdas_scribes_the_Granth_Sahib.jpg|vignette|314x314px|Moun ki te kontribye nan ekriti yo reprezante ak Guru Arjan, pandan Bhai Gurdas ap ekri Adi Granth la. Fresk ki soti nan Gurdwara Baba Atal, Amritsar.]] <templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /><templatestyles src="Hlist/styles.css" /> == Kategorizasyon otè yo == Espesyalis yo klase otè Guru Granth Sahib yo an kat gwoup: # [[Guru Sikh yo|Gourou Sikh yo]] # Bhagats # Bhatts # Gursikh yo === gourou Sikh yo === {{image frame|content={{Photomontage | photo1a =Guru Nanak Dev by Raja Ravi Varma.jpg | photo2a = Guru Angad from a painting at the Lahore Museum.jpg | photo2b = Detail of Guru Amar Das from a mural depicting Guru Angad and Guru Amar Das with attendants on a terrace from the Bhai Bahlo Darwaza of the Darbar of Ram Rai in Dehradun, circa pre-1688.jpg | photo3a = Guru Ram Das.jpg | photo3b =Guru Arjan.jpg | photo4a = 18th century painting of Guru teg bahadur.jpg }}|width=|border=|max-width=}}Filozofikman, Sikh yo oblije kwè nan ''Shabad Guru'' — pawòl ki ekri nan Guru Granth Sahib la — men kwayans jeneral la se ke gourou Sikh yo te etabli Sikhism pandan plizyè syèk, kòmanse nan ane 1469. Im sis gourou Sikh yo nan Guru Granth Sahib la: {{Kolòn|*[[Guru Nanak]] * [[Guru Angad]] * [[Guru Amar Das]] * [[Guru Ram Das]] * [[Guru Arjan]] * [[Guru Tegh Bahadur]]}}Malgre ke yo aksepte lajman ke sis gourou sa yo gen ekriti yo enkli nan Guru Granth Sahib la, gen kèk moun ki diskite ke konpozisyon [[Guru Har Rai]] ak [[Guru Gobind Singh]] yo enkli tou. Gen kèk moun ki atribiye yon ''Salok Mahalla Satvan'' (7) ak ''yon Dohra Mahalla Dasvan'' (10) bay setyèm ak dizyèm gourou yo, respektivman. <ref name=":0" /> <ref name=":1" /> <ref name=":2" /> <ref name=":3" /> === Bhagats === Nan lis ki anba a, ''Bhagats'' yo ( Punjabi , ki soti nan Sanskri भक्त) te gason sen ki te soti nan plizyè sèk, ansèyman yo enkli nan [[Guru Granth Sahib]] la. ''[[Gurbani|Bani]]'' (konpozisyon) yo vini anba tit ''Bani Bhagtaan Ki'' . Mo " ''Bhagat'' " la vle di devwe, epi li soti nan mo Sanskri ''Bhakti a'', ki vle di devosyon ak lanmou. Bhagat yo te devlope yon kwayans nan yon sèl Bondye ki te anvan Kabir te chwazi ekriti gwo Bhakti Endou yo ak sen Soufi yo. Dapre Surinder Singh Jodhka, Farid ak Bhikan te Soufi Mizilman. 15 otè Bhagat yo sete: <templatestyles src="Div col/styles.css" />{{Kolòn|* [[Kabir|Bhagat Kabir]] * [[Ravidas|Bhagat Ravidas]] * [[Fariduddin Ganjshakar|Bhagat Farid]] * [[Ramananda|Bhagat Ramanand]] * [[Bhagat Beni]] * [[Namdev|Bhagat Namdev]] * [[Bhagat Sadhana]] * [[Bhagat Bhikhan]] * [[Bhagat Parmanand]] * [[Bhagat Sain]] * [[Bhagat Dhanna]] * [[Bhagat Pipa]] * [[Surdas|Bhagat Surdas]] * [[Jayadeva|Bhagat Jaidev]] * [[Bhagat Trilochan]]}} === Bhatts === Anpil brahman Endou Saraswat ki te kòmanse swiv pawòl Guru Nanak yo te konnen kòm <nowiki><i id="mwwQ">Bhatt</i></nowiki>, ki vle di bard. 11 otè Bhatt yo se te: <templatestyles src="Div col/styles.css" />{{Kolòn|* [[Bhatt Kalshar]] * [[Bhatt Balh]] * [[Bhatt Bhalh]] * [[Bhatt Bhika]] * [[Bhatt Gayand]] * [[Bhatt Harbans]] * [[Bhatt Jalap]] * [[Bhatt Kirat]] * [[Bhatt Mathura]] * [[Bhatt Nalh]] * [[Bhatt Salh]]}} === Gursikh yo === Kat Gursikh yo (Sikh devwe) sete: * Bhai Sundar * Bhai Mardana * [[Satta Doom|Bhai Satta Doom]] * [[Balvand Rai|Bhai Balwand Rai]] == Moun ak kontribisyon yo == {| class="wikitable sortable" |+'''Background Details and No. of Hymns''' !Name !Timeline !No. of Hymns |- ! colspan="3" |Gurus |- | style="background: #ffc500;" |'''[[Guru Nanak]]''' |15th Century |974 |- | style="background: #ffc500;" |'''[[Guru Angad]]''' |16th Century |62<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" /> |- | style="background: #ffc500;" |'''[[Guru Amar Das]]''' |16th Century |907<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" /> |- | style="background: #ffc500;" |'''Guru Ram Das''' |16th Century |679<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" /> |- | style="background: #ffc500;" |'''Guru Arjan''' |16th Century |2218<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" /> |- | style="background: #ffc500;" |'''[[Guru Tegh Bahadur]]''' |17th Century |116<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" /> |- ! colspan="3" |Bhagats |- |Bhagat Jaidev |13th Century |2<ref name=":5" /> |- |Bhagat Farid |13th Century |134{{Refn|including 130<ref name="kapoor"/><ref name=brown114/><ref name=cole217>{{cite book|author1=William Owen Cole|author2=Piara Singh Sambhi|title=The Sikhs: Their Religious Beliefs and Practices |url=https://books.google.com/books?id=zIC_MgJ5RMUC |year=1995|publisher=Sussex Academic Press|isbn=978-1-898723-13-4|page=217}}</ref> ''[[salok]]''s, or short verses}}{{Refn|Some of these may be by his successors, or by the Bhagat Farid of the 15th century, rather than Farid's own compositions.<ref name=cole217/>}} |- |Bhagat Ramanand |14th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhagat Namdev |14th Century |62<ref name=":5" /> |- |Bhagat Trilochan |14th Century |5<ref name=":5" /> |- |Bhagat Parmanand |14th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhagat Dhanna |14th Century |4<ref name=":5" /> |- |Bhagat Bhikhan |14th Century |2<ref name=":5" /> |- |Bhagat Beni |14th Century |3<ref name=":5" /> |- |Bhagat Pipa |14th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhagat Sain |14th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhagat Surdas |14th Century |2<ref name=":5" /> |- |[[Bhagat Sadhana]] |14th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhagat Ravidas |15th Century |41<ref name=":5" /> |- |Bhagat Kabir |15th Century |541<ref name="ShackleMandair2013xviii" /><ref name=":5" />{{Refn|243<ref name="kapoor">{{cite book |last1=Sukhbir Singh |first1=Kapoor |last2=Mohinder Kaur |first2=Kapoor |title=Guru Granth Sahib: an Advance Study |date=2002 |publisher=Hemkunt Press |location=New Delhi |isbn=9788170103219 |pages=24, 72, 219, 291, 344 |url=https://books.google.com/books?id=emCLb8xjVqYC&q=compositions |access-date=18 March 2020}}</ref> of Kabir's hymns are ''salok''s, or short verses.<ref name="ShackleMandair2013xviii"/> One hymn formerly believed to as that of Kabir was later attributed by Guru Arjan to Namdev.<ref>{{cite book|author1=William Owen Cole|author2=Piara Singh Sambhi|title=The Sikhs: Their Religious Beliefs and Practices |url=https://books.google.com/books?id=zIC_MgJ5RMUC |year=1995|publisher=Sussex Academic Press|isbn=978-1-898723-13-4|pages=48–49}}</ref>}} |- ! colspan="3" |Bhatts |- |Bhatt Kalshar |15th Century |54<ref name=":5" /> |- |Bhatt Balh |15th Century |<ref name=":5" />5 |- |Bhatt Bhalh |15th Century |1<ref name=":5" /> |- |Bhatt Bhika |15th Century |2<ref name=":5" /> |- |Bhatt Gayand |15th Century |13<ref name=":5" /> |- |Bhatt Harbans |15th Century |2<ref name=":5" /> |- |Bhatt Jalap |15th Century |5<ref name=":5" /> |- |Bhatt Kirat |15th Century |8<ref name=":5" /> |- |Bhatt Mathura |15th Century |14<ref name=":5" /> |- |Bhatt Nalh |15th Century |16<ref name=":5" /> |- |Bhatt Salh |15th Century |3<ref name=":5" /> |- ! colspan="3" |Gursikhs |- |Bhai Mardana |15th century |2 |- |Baba Sundar |15th Century |6<ref name=":5" /> |- |[[Satta Doom]] |15th Century |1 var<ref name="brown114" /><ref name=":5" /> |- |[[Balvand Rai]] |15th Century |1 var<ref name="brown114" /><ref name=":5" /> |} == Otè kontwovèsyal yo == === Mardana ak Tall === De lòt otè nan revizyon aktyèl Adi Granth la se yon sijè deba pami entelektyèl yo, sètadi Bhai Mardana ak Bhatt Tall. Dapre diferan entelektyèl: * Yo di de kantik ki gen tit Mardana 1 se konpozisyon Bhai Mardana ; sepandan, gen lòt ki refite deklarasyon sa a, paske yo itilize non plim [[Guru Nanak|Nanak]] anndan kantik la, epi paske ''Mardana'' se yon kalite shalok . * Menm jan an tou, gen yon ''Swaiya'' (mèt powetik) ki rele ''Bhatt Tall'', ki, dapre kèk entelektyèl, se yon erè kopis Gurmukhi pou ''Kal'', ie Bhatt Kalshar . === Sri Chand === [[Fichye:Mural_from_Gurdwara_Ramsar_Sahib_of_Sri_Chand_meeting_Guru_Arjan_and_Bhai_Gurdas_at_Amritsar._Probably_a_depiction_of_the_tale_of_him_contributing_a_verse_during_the_composition_of_the_Sukhmani_Sahib.jpg|vignette|Miral ki soti nan Gurdwara Ramsar Sahib kote Sri Chand rankontre Guru Arjan ak Bhai Gurdas nan Amritsar. Petèt se yon reprezantasyon istwa kote li te kontribye yon vèsè pandan konpozisyon Sukhmani Sahib la.]] Dapre yon ''sakhi'', lè Guru Arjan te fin konpoze sèz ''astpadis'' ( kanto ) nan konpozisyon Gauri Sukhmani an, ke yo konnen sou non Sukhmani Sahib, Sri Chand, pitit gason Guru Nanak, te vizite l. Pandan vizit sa a, yo di ke Guru Arjan te mande l pou l kontinye konpozisyon li t ap konpile a epi konplete disetyèm kanto Sukhmani Sahib la. Sri Chand te resite avèk imilite vèsè papa l la apre [[Mul Mantra|Mul Mantar]] nan Japji Sahib la. Kidonk, li te vin tounen disetyèm kanto Sukhmani Sahib la. == Ekriven ke gourou a te rejte yo == tradisyon Sikh la rapòte ke gen omwen kat gwo pèsonalite, [[sètadi Pilu]], [[Kahna Bhagat]], [[Chajju Bhagat]], ak [[Shah Husain]], ki te rann Gounou Arjan yon vizit nan vil Amritsar lè yo te aprann li t ap rasanble tèks yo pou konpoze liv sakre a, ki se Ādi Granth la. Objektif vizit yo a se te pou yo te pwopoze pou pwòp ekriti pa yo te ka antre nan liv sa a tou. Gounou Arjan te pran tan pou li analize pwopozisyon sa a ak anpil atansyon, men finalman li te pran desizyon pou li rejte lide pou mete travay yo a nan ekriti sakre Sikh yo, paske daprè analiz ak jijman Gounou an, tèks sa yo pa t kadre ditou avèk prensip ak lwa fondamantal relijyon Sikh la. Yo te rejte travay yo sitou paske yo te gen yon apwòch ki pesimis, epi yo t ap ankouraje moun pou yo abandone lemonn, pou yo vire do bay lavi an sosyete a, ak pou yo sove kite responsablite yo. Daprè sa k ekri nan liv Suraj Prakash ki se travay powèt Kavi Santokh Singh, vèsyon yo rakonte a mansyone sèlman twa nan yo: Kahna, Pilu, ak Shah Hussain. Yo te rejte vèsè Pilu yo paske yo te gen prejije kont fanm (mizojini) epi yo t ap prone seliba olye yo te ankouraje lavi fanmi ak responsablite yon mèt kay. Pou sa k konsène vèsè Kahna yo, atout yo te kòrèk sou plan filozofik, Gounou an te rann li kont yo te ka mennen moun nan gwo lògèy ak egoyis nan epòk Kali Yuga a. Kanta pou Shah Hussain, lè li wè jan yo te rejte travay de premye powèt yo, li te prefere ekri yon vèsè espesyal ki pale pito sou gwo kalite ak benediksyon ki genyen nan rete an silans. == Gade tou == * Bhat Vahis {{Referans|group=note}} r1kjczeyjvuj6xcmntm6907zzm7nx28 Akadyen yo 0 97641 882622 2026-07-12T05:13:27Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1360497745|Acadians]] » 882622 wikitext text/x-wiki {{Infobox ethnic group|group=Acadians|native_name={{native name|fr|Acadiens}}|flag=Flag of Acadia.svg|flag_caption=[[Flag of Acadia|Modern Acadian flag adopted in 1884]]|image=Acadian Distribution in Canada, 2021 Census.jpg|caption=Population distribution of Acadians by census division, 2021 census|pop=~500,000 (cultural) / ~3,000,000 (ethnic)|popplace=United States ~1,100,000 / Canada ~1,900,000<ref>{{cite web |title=Acadian Culture |url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/acadian-culture |website=The Canadian Encyclopedia |access-date=27 December 2020 |date=15 August 2016}}</ref><br /> / France ~20,000|region1=[[New Brunswick, Canada]]|pop1=225,560 (cultural) / ~400,000 (ethnic)|region2=[[Louisiana, United States]]|pop2=~60,000 (cultural) / >500,000 (ethnic)|region3=[[Nova Scotia, Canada]]|pop3=49,205 (cultural) / ~200,000 (ethnic)|region4=[[Quebec, Canada]]|pop4=32,950 (cultural) / >1,000,000 (ethnic)|region5=[[Maine, United States]]|pop5=~30,000 (cultural) / >300,000 (ethnic)|region6=[[New England, United States]]|pop6=>100,000 (ethnic)|region7=[[Ontario, Canada]]|pop7=<50,000 (ethnic)|region8=[[Alberta, Canada]]|pop8=>10,000 (ethnic)|region9=[[Prince Edward Island, Canada]]|pop9=<10,000 (ethnic)|region10=[[British Columbia, Canada]]|pop10=<10,000 (ethnic)|region11=[[Brittany, France]]|pop11=~3,000 (ethnic)|region12=[[Saint Pierre and Miquelon|Saint Pierre and Miquelon, France]]|pop12=~3,000 (ethnic)|region13=[[Manitoba, Canada]]|pop13=~1,500 (ethnic)|region14=[[Newfoundland and Labrador, Canada]]|pop14=~1,000 (ethnic)|langs=[[Acadian French]] (a variety of [[French language|French]] with over 300,000 speakers in Canada),<ref>{{cite web |url=http://www12.statcan.ca/english/census01/products/standard/themes/RetrieveProductTable.cfm?Temporal=2001&PID=62911&APATH=3&GID=431515&METH=1&PTYPE=55440&THEME=44&FOCUS=0&AID=0&PLACENAME=0&PROVINCE=0&SEARCH=0&GC=0&GK=0&VID=0&FL=0&RL=0&FREE=0 |title=Ethnic Origin (232), Sex (3) and Single and Multiple Responses (3) for Population, for Canada ... 2001 Census - 20% Sample Data |work=statcan.ca |access-date=2 April 2016 |archive-date=25 July 2009 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090725075428/http://www12.statcan.ca/english/census01/products/standard/themes/RetrieveProductTable.cfm?Temporal=2001&PID=62911&APATH=3&GID=431515&METH=1&PTYPE=55440&THEME=44&FOCUS=0&AID=0&PLACENAME=0&PROVINCE=0&SEARCH=0&GC=0&GK=0&VID=0&FL=0&RL=0&FREE=0 }}</ref> [[Cajun French]], [[Atlantic Canadian English|English]], [[Chiac]], [[Quebec French]] or [[Joual]].<br />[[Franglais]]|rels=Predominantly [[Roman Catholic]]ism|related=[[French people|French]] ([[Saint Pierre and Miquelon Islanders]], [[Poitevin-Saintongeais]] and [[Occitans]]), [[Cajuns]], [[French Canadian|French-Canadians]], [[Mi'kmaq]], [[Métis]], [[Huguenots]]}}  Akadyen yo (an fransè: ''Acadiens'', nan dyalèk fransè Akadjen an: [akad͡zjɛ̃]) se yon gwoup etnik ki desann dirèkteman nan pèp fransè ki te vin etabli yo nan koloni Nouvèl Frans lan, nan zòn ki te pote non Akadia, pandan 17yèm ak 18yèm syèk yo. Kilti Akadjen an te kòmanse parèt an premye nan zòn Pò-Rwayal (Port-Royal, ki rele Annapolis Royal jodi a nan Nouvèl Ekòs), ki te sèvi kòm koloni prensipal ak sant administratif pandan yon gwo pati nan kòmansman istwa Akadia a. Jodi a, pifò nan pitit pitit Akadjen yo ap viv swa nan rejyon nò-ameriken Akadia a—kote moun ki te chape anba gwo Depòtasyon Akadjen yo (yo rele tou ''Le Grand Dérangement'') te retounen etabli yo—swa nan eta Lwizyàn (Louisiana), kote plizyè milye Akadjen te deplase ale vè fen ane 1700 yo. Yo rele desandan Akadjen Lwizyàn sa yo plis jodi a sou non 'Kajen' (Cajuns), ki se yon fason yo pwononse mo 'Akadjen' an an anglè Acadia se te youn nan senk rejyon Nouvèl Lafrans, ki chita nan sa ki kounye a se pwovens maritim lès Kanada a, ansanm ak kèk pati nan Quebec ak Maine jodi a rive nan Kennebec River. Li te etnikman, jeyografikman ak administrativman diferan de lòt koloni franse yo tankou koloni franse Kanada. Kòm yon rezilta, Akadyen yo te devlope yon istwa ak kilti diferan.[1] Kolon ki gen desandan yo te vin Akadyen yo te soti prensipalman nan rejyon lwès-santral Lafrans, tankou zòn riral Poitou-Charentes. Pandan Lagè Fransè ak Endyen an (ke yo te rele nan Kanada Lagè Sèt Ane a), ofisye kolonyal britanik yo te sispèk ke Akadyen yo te alye avèk Lafrans, apre yo te fin jwenn kèk Akadyen k ap goumen bò kote twoup franse yo nan Fò Beauséjour. Malgre ke pifò Akadyen yo te rete net pandan lagè a, Britanik yo, ansanm ak lejislatè ak milis Nouvèl Angletè yo, te fè Gran Ekspilsyon (Le Grand Dérangement) Akadyen yo ant 1755 ak 1764. Yo te depòte apeprè 11,500 Akadyen avèk fòs nan rejyon maritim lan. Apeprè yon tyè te mouri akòz maladi ak nwaye. Lè nou gade dèyè, yo dekri rezilta a kòm yon netwayaj etnik Akadyen yo nan Kanada maritim. Akadyen yo pale yon varyete franse yo rele franse akadyen, ki gen kèk aksan rejyonal (pa egzanp, Chiac nan sidès Nouvo Brunswick, oubyen Brayon nan nòdwès Nouvo Brunswick). Pifò ladan yo ka pale angle tou. Desandan Cajun nan Lwizyana yo gen tandans pale angle, tankou angle Cajun, oubyen franse Lwizyana, yon fanmi franse akadyen ki soti Kanada, byenke pifò ladan yo se prensipalman anglofòn depi mitan 20yèm syèk la. Pifò Akadyen nan Kanada kontinye ap viv nan kominote majorite frankofòn, sitou sa yo ki nan Nouvo Brunswick, kote Akadyen ak frankofòn yo gen otonomi nan domèn tankou edikasyon ak sante. Nan kèk ka, Akadyen yo te marye ak pèp endijèn yo, an patikilye, Mi'kmaq yo. <ref>{{Cite web|url=https://www.academia.edu/36917008|title=An Ethnographic Report on the Acadian-Métis (Sang-Mêlés) People of Southwest Nova Scotia|last=Boudreau|first=Christian}}</ref> Estimasyon popilasyon akadyen kontanporen yo varye anpil. Resansman Kanadyen an nan lane 2006 la te rapòte sèlman 96,145 Akadyen nan Kanada, ki baze sou idantite etnik yo deklare tèt yo. <ref name="census">{{Cite web|url=http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2006/dp-pd/tbt/Rp-eng.cfm?LANG=E&APATH=3&DETAIL=0&DIM=0&FL=A&FREE=0&GC=0&GID=0&GK=0&GRP=1&PID=92333&PRID=0&PTYPE=88971,97154&S=0&SHOWALL=0&SUB=0&Temporal=2006&THEME=80&VID=0&VNAMEE=&VNAMEF=|title=Canadian census, ethnic data|access-date=18 March 2013|quote=A note on interpretation: With regard to census data, rather than going by ethnic identification, some would define an Acadian as a French-speaking person living in the Maritime provinces of Canada. According to the same 2006 census, the population was 25,400 in New Brunswick; 34,025 in Nova Scotia; 32,950 in Quebec; and 5,665 in Prince Edward Island}}</ref> Sepandan, Ansiklopedi Kanadyen an estime ke gen omwen 500,000 moun ki gen zansèt akadyen nan Kanada, ki ta gen ladan anpil moun ki te deklare idantite etnik yo pou resansman an kòm franse oswa kòm kanadyen. <ref name="CdnEncy">{{Cite web|url=https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/acadian-culture|title=Acadian Culture|date=15 August 2016|website=The Canadian Encyclopedia|access-date=27 December 2020}}</ref> == Istwa anvan deportasyon an == [[Fichye:Acadia_1754.png|vignette|Akadya (1754)]] Nan kòmansman 17yèm syèk la, anviwon 60 fanmi franse te etabli nan Akadi . Yo te devlope relasyon ak pèp Konfederasyon Wabanaki yo (sitou Mi'kmaq rejyonal yo). Akadyen yo te viv sitou nan rejyon kotyè Bè Fundy a; yo te reprann tè agrikòl nan lanmè a lè yo te konstwi dig pou kontwole dlo epi drene sèten marekaj. Akadyen yo te viv nan yon rejyon fwontyè ki te gen anpil diskisyon ant Kanada franse a ak teritwa britanik yo nan Nouvèl Angletè ak kot la, e souvan yo te vin mele nan konfli ant pisans yo. Konpetisyon yo an Ewòp te jwe nan Amerik di Nò tou. Pandan yon peryòd 74 ane, sis lagè (kat lagè franse ak endyen yo, lagè Pè Rale a, ak lagè Pè Le Loutre a ) te pran plas nan Akadya ak Nouvèl Ekòs, kote Konfederasyon Wabanaki a ak kèk Akadyen te goumen pou anpeche Britanik yo pran rejyon an. Pandan Lafrans te pèdi kontwòl politik Akadya an 1713, Mí'kmaq yo pa t bay Britanik yo tè. Ansanm ak Akadyen yo, Mi'kmaq yo te itilize fòs militè pou reziste Britanik yo. Sa te patikilyèman evidan nan kòmansman ane 1720 yo pandan lagè Dummer a . Britanik yo te konkeri Akadyen an 1710. Pandan 45 ane ki te vin apre yo, Akadyen yo te refize siyen yon sèman fidelite san kondisyon anvè Grann Bretay. Anpil te enfliyanse pa Pè Jean-Louis Le Loutre, ki te preche kont "dyab angle yo" depi lè li te rive an 1738 jiska kapti li an 1755. Pè Le Loutre te dirije pèp Akadyen an pandan Egzòd Akadyen an, kòm yon zak defi anvè demand ak opresyon Britanik yo. Akadyen yo te patisipe nan divès operasyon milis kont Britanik yo epi yo te kenbe liy ekipman vital pou Fòtrès Franse Louisbourg ak Fò Beausejour . Pandan Lagè Franse ak Endyen an, Britanik yo te chèche netralize nenpòt menas militè Akadyen yo te poze epi entèwonp liy ekipman vital yo te bay Louisbourg lè yo te fè yo siyen yon sèman fidelite anvè kouwòn lan. Britanik yo te fonde vil Halifax epi yo te fòtifye l an 1749 pou yo te ka etabli yon baz kont Fransè yo. Mi'kmaq yo te reziste kont ogmantasyon kantite koloni Britanik (Pwotestan) yo lè yo te fè plizyè atak sou Halifax, Dartmouth, Lawrencetown ak Lunenburg . Pandan Lagè Fransè ak Endyen an, Mi'kmaq yo te ede Akadyen yo reziste kont Britanik yo pandan Ekspilsyon Akadyen yo. Anpil Akadyen ta ka siyen yon sèman san kondisyon anvè monachi Britanik la si sikonstans yo te pi bon, alòske lòt Akadyen pa t ap siyen paske se te yon sèman relijye ki te nye lafwa Katolik la paske Monak Britanik la te chèf Legliz Angletè a . Akadyen yo te gen anpil rezon kont siyen yon sèman lwayote anvè Kouwòn Britanik la. Mesye Akadyen yo te pè ke siyen sèman an ta angaje yo pou goumen kont Lafrans pandan lagè a. Yo te enkyete tou si vwazen Mi'kmaq yo ta ka wè yon sèman kòm yon rekonesans reklamasyon Britanik yo sou Akadi olye de sa Mi'kmaq endijèn yo. Akadyen yo te kwè ke si yo te siyen sèman an, yo ta ka mete vilaj yo an danje pou yo atake pa Mi'kmaq yo. <gallery widths="200" heights="200"> Fichye:Acadians,_Inset_of_painting_by_Samuel_Scott_Annapolis_Royal,_1751.jpg|alt=Acadians by Samuel Scott, Annapolis Royal, 1751| Akadyen pa Samuel Scott, Annapolis Royal, 1751 Fichye:Costumes_de_Differents_Pays,_'Homme_Acadien'_LACMA_M.83.190.378.jpg|alt=Homme Acadien (Acadian Man) by Jacques Grasset de Saint-Sauveur represents a Mi'kmaq man in the area of Acadia according to the Nova Scotia Museum.| Dapre Mize Nova Scotia a, ''penti'' [[:fr:Jacques Grasset de Saint-Sauveur|Jacques Grasset de Saint-Sauveur]] ''a'' reprezante yon nonm Mi'kmaq nan zòn Akadia a. </gallery> == Deportasyon == [[Fichye:La_Deportation_des_Acadiens_par_Henri_Beau.jpg|vignette|''Deportasyon Akadyen yo'' pa Henri Beau]] [[Fichye:A_View_of_the_Plundering_and_Burning_of_the_City_of_Grymross,_by_Thomas_Davies,_1758.JPG|vignette|Kanpay Rivyè Sen Jan : ''Yon View sou Piyaj ak Boule Vil Grimross'' (kounye a Arcadia, Nouvo Brunswick ) pa Thomas Davies, 1758. Sa a se sèl imaj kontanporen ki montre Ekspilsyon Akadyen yo .]] Nan Gran Ekspilsyon an (ke moun ki pale franse yo konnen kòm ''le Grand Dérangement'' ), apre batay Fò Beauséjour ki te kòmanse an Out 1755 sou Lyetnan Gouvènè Lawrence, apeprè 11,500 Akadyen (twa ka nan popilasyon Akadyen nan Nova Scotia) te ekspilse, fanmi yo te separe, tè ak pwopriyete yo te konfiske, e nan kèk ka kay yo te boule. Akadyen yo te depòte nan kote separe nan tout koloni kòt lès Britanik yo, soti nan Nouvèl Angletè rive nan Georgia, kote anpil nan yo te mete nan travay fòse, nan prizon, oswa nan esklavaj . <ref name="Hope and Despair of Acadian Exiles">{{Cite web|url=https://www.newenglandhistoricalsociety.com/hope-despair-acadian-exiles-1755-1766/|title=The Hope and Despair of Acadian Exiles, 1755–1766|date=2017-01-08|website=New England Historical Society|access-date=2020-05-06}}</ref> === Dezyèm vag === Britanik yo te fè yon dezyèm ekspilsyon Akadyen yo, ki te pi piti, apre yo te fin pran kontwòl kòt nò sa ki rele Nouvo Brunswick kounye a. Apre tonbe Kebèk ak defèt Fransè yo, Britanik yo te pèdi enterè nan relokasyon sa yo. Yo te depòte kèk Akadyen ann Angletè, kèk nan Karayib la, epi kèk an Frans. Apre yo te fin mete yo deyò an Frans, gouvènman [[Anpi espanyòl|panyòl]] la te rekrite anpil Akadyen pou yo te imigre nan ''Luisiana'' ( [[Lwizyàn|Lwizyana]] jodi a). Akadyen sa yo te etabli yo nan oswa akote koloni kreyòl nan Lwizyana ki te egziste deja yo, pafwa yo te marye ak kreyòl, epi piti piti yo te devlope sa yo te vin konnen kòm kilti Cajun . === Akadyen Lwizyana yo === Apre 1758, plizyè milye moun te depòte an Frans. Pifò nan Akadyen ki te pita ale an Lwizyana te navige soti an Frans sou senk bato panyòl. Se kouwòn panyòl la ki te founi bato sa yo, ki te anvi peple koloni Lwizyana yo a ak kolon katolik ki ta ka bay kiltivatè pou satisfè bezwen rezidan Nouvèl Olean yo. Panyòl yo te anplwaye ajan pou chèche Akadyen ki te pèdi pwopriyetè yo nan Bretay epi yo te kenbe efò sa a sekrè pou evite fè wa franse a fache. Nouvo arive sa yo ki soti an Frans te rantre nan premye vag moun yo te mete deyò nan Akadya a, epi piti piti desandan yo te devlope popilasyon Kajen an (ki te gen ladan l inyon miltirasyal ak timoun) ak kilti. Yo te kontinye atache ak kilti ak lang franse a, ak Katolik. [[Fichye:Grand_Pré.JPG|gauche|vignette|203x203px|Eskilti Evangeline eskiltè Louis-Philippe Hébert la nan Sit Istorik Nasyonal Grand-Pré nan Nouvèl Ekòs]] Panyòl yo te ofri Akadyen yo plenn bò [[Misisipi (rivyè)|larivyè Misisipi]] a pou bloke ekspansyon Britanik yo soti nan lès la. Gen kèk ki ta prefere Lwizyana Lwizyana lwès, kote anpil nan fanmi yo ak zanmi yo te etabli. Anplis de sa, tè sa a te pi apwopriye pou kilti agrikòl melanje. Rebèl pami yo te mache al Nouvèl Oleans epi yo te ranvèse gouvènè panyòl la. Panyòl yo te voye infantri soti nan lòt koloni pou kraze rebelyon an epi egzekite lidè yo. Apre rebelyon an nan mwa desanm 1769, gouvènè panyòl O'Reilly te pèmèt Akadyen yo ki te etabli lòt bò larivyè [[Natchez, Lwizyana|Natchez]] la pou yo te retounen etabli yo bò larivyè Iberville oswa Amite yo pi pre [[Nouvèl Òleyan|Nouvèl Oleans]] . === Moun ki retounen yo === Avèk letan, kèk Akadyen te retounen nan pwovens maritim Kanada yo, sitou nan Nouvo Brunswick ak vilaj kotyè ki pa t okipe pa kolon ki soti nan Nouvèl Angletè. <ref>{{Cite web|url=https://www.westjetmagazine.com/story/article/scenic-tour-new-brunswicks-east-coast|title=A scenic tour of New Brunswick's East Coast|date=2013-08-21|website=WestJet Magazine|archive-url=https://web.archive.org/web/20200518220107/https://www.westjetmagazine.com/story/article/scenic-tour-new-brunswicks-east-coast|archive-date=18 May 2020|access-date=2020-05-04}}</ref> Britanik yo te entèdi yo rete nan tè ak vilaj yo nan sa ki te vin tounen Nova Scotia. Kèk nan Akadyen nan zòn sa a te chape anba men Britanik yo pandan plizyè ane, men move tan ivè a te finalman fòse yo rann tèt yo. Gen kèk moun ki te retounen ki te etabli nan rejyon Fort Sainte-Anne, kounye a Fredericton, men yo te deplase pita lè Kouwòn nan te akòde sibvansyon tè bay anpil Lwayalis Anpi Ini ki soti nan Trèz Koloni yo apre viktwa Etazini nan [[Revolisyon ameriken|Revolisyon Ameriken]] an. Pifò nan desandan Akadyen ki te retounen yo kounye a ap viv prensipalman sou kòt lès New Brunswick, Kanada. [[Fichye:Acadian_deportation_map.jpg|vignette|261x261px|Kat jeyografik Deportasyon/Ekspilsyon Akadyen yo (1755–1816)]] An 2003, sou demann reprezantan Akadyen yo, [[Elizabeth II|Rèn Elizabèt II, Rèn Kanada,]] te pibliye yon Pwoklamasyon Wayal pou rekonèt deportasyon an. Li te etabli 28 Jiyè kòm yon jou komemorasyon anyèl, apati 2005. Jou sa a rele "Gran Soulèvman" nan kèk kalandriye an lang angle. Anvan Lagè Revolisyonè Ameriken an, Kouwòn nan te enstale imigran Pwotestan Ewopeyen yo ak Plantè Nouvèl Angletè yo nan ansyen kominote Akadyen yo ak tè agrikòl yo. Apre lagè a, li te bay sibvansyon tè nan Nova Scotia bay Loyalis yo . Politik Britanik la sete etabli yon kilti majorite relijyon Pwotestan epi pou asimile Akadyen yo ak popilasyon lokal yo kote yo te retounen rete. == Jewografi == [[Fichye:The_Acadians.png|vignette|Kominote Akadyen aktyèl yo]] Akadyen yo jodi a ap viv sitou nan pwovens maritim Kanada yo (Nouvo Brunswick, Prince Edward Island ak Nova Scotia), ansanm ak nan kèk pati nan Kebèk, Kanada, epi nan Lwizyana ak Maine, Etazini. Nan Nouvo Brunswick, Akadyen yo rete sou kòt nò ak lès Nouvo Brunswick. Ou ka jwenn lòt gwoup Akadyen nan Zile Magdalen yo ak nan Penensil Gaspé a. Desandan etnik Akadyen yo toujou ap viv nan zòn [[Madawaska, Maine]] ak alantou li, kote kèk nan Akadyen yo te premye debake epi etabli yo nan sa yo konnen kounye a kòm Vale Sen Jan an. Genyen Akadyen tou nan Prince Edward Island ak Nova Scotia, nan Chéticamp, Isle Madame, ak Clare . Lès ak Lwès Pubnico, ki sitiye nan fen pwovens lan, se rejyon ki pi ansyen yo kote majorite etnik Akadyen yo ye. Ou ka jwenn lòt Akadyen etnik nan rejyon sid New Brunswick, Western Newfoundland ak nan New England. Anpil nan kominote sa yo te entegre nan divès degre nan kilti majorite moun ki pale anglè yo. Pou anpil fanmi nan kominote ki majorite [[Lang angle|anglofòn yo]], te gen yon pèt manm nan fanmi ki pale fransè, sitou nan jenerasyon ki pi jèn yo. Akadyen ki te etabli nan [[Lwizyàn|Lwizyana]] apre 1764 yo te vin konnen kòm Cajuns pou kilti yo te devlope a. Yo te gen yon enfliyans kiltirèl dominan nan anpil pawas, patikilyèman nan zòn sidwès eta a, ke yo rekonèt kòm Acadiana . === Distribisyon jewografik === Done ki soti nan seksyon sa a soti nan Estatistik Kanada, 2021. <ref name="census-2021">{{Cite web|url=https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2021/dp-pd/prof/index.cfm?Lang=E|title=Census Profile, 2021 Census of Population|date=9 February 2022}}</ref> ==== Pwovens ak teritwa yo ==== {| class="wikitable sortable collapsible" style="font-size: 90%;" !Pwovens / Teritwa ! Pousantaj Akadyen ! Total Akadyen yo |- |Alberta | 0.2% | 10,110 |- |Kolonbi Britanik | 0.1% | 7,025 |- |Manitoba | 0.1% | 1,465 |- |Nou Brunswik | 14.3% | 108,375 |- |Newfounlan ak labrador | 0.2% | 1,100 |- |teritwa lanò ouest | 0.7% | 270 |- |Nova Scotia | 5.1% | 49,205 |- |Nunavut | 0.3% | 95 |- |Ontario | 0.2% | 34,125 |- |PEI | 5.5% | 8,265 |- |kebek | 1.0% | 83,945 |- |Saskatchewan | 0.1% | 935 |- |Yukon | 0.7% | 260 |- ! '''Kanada''' — ''Total'' ! 0.8% ! 305,175 |} Jodi a, anviwon yon tyè nan popilasyon pwovens ofisyèlman bileng Nouvo Brunswick la pale franse kòm lang matènèl yo. Anviwon mwatye nan moun sa yo se zansèt akadyen, epi genyen tou anpil enstitisyon, òganizasyon ak evènman kiltirèl akadyen. == Kilti == Akadyen yo se yon minorite aktif, patikilyèman nan New Brunswick ak Nova Scotia, Kanada, epi nan Louisiana (Cajuns) ak nan nò Maine, Etazini. Depi 1994, ''Le Congrès Mondial Acadien'' ap travay kòm yon òganizasyon pou ini kominote disparat sa yo epi ede prezève kilti a. An 1881, Akadyen yo nan Premye Konvansyon Nasyonal Akadyen an, ki te fèt nan Memramcook, Nouvo Brunswick, te deziyen 15 out, fèt kretyen Asompsyon Mari a, kòm jou fèt nasyonal kominote yo a. Nan jou sa a, Akadyen yo selebre lè yo fè yon ''tintamarre ,'' yon gwo parad ak pwosesyon kote moun yo abiye ak koulè Akadyen yo epi fè anpil bri ak mizik. Im nasyonal Akadyen yo se " Ave Maris Stella ", yo te adopte l an 1884 nan Miscouche, Prince Edward Island. Yo te revize im nasyonal la nan reyinyon Société Nationale de l'Acadie an 1992. Yo te tradui dezyèm, twazyèm ak katriyèm vèsè yo an fransè, epi yo te kenbe premye ak dènye a nan [[laten]] orijinal la. Federasyon Asosyasyon Fanmi Akadyen nan Nouvo Brunswick ak Société Saint-Thomas d'Aquin nan Ile-de-Prince-Édouard deside komemore 13 desanm chak ane kòm "Jou Memoryal Akadyen an", an memwa nofraj Duke William nan ak prèske 2,000 Akadyen yo te depòte soti nan Ile-Saint Jean ki te mouri an 1758 pandan yo t ap depòte yo atravè Atlantik Nò a: akòz grangou, maladi ak nwaye.[1] Yo komemore evènman an chak ane depi 2004; Patisipan yo make jounen an lè yo mete yon etwal nwa<gallery widths="200px" heights="200px"> Fichye:Tintamarre_during_National_Acadian_Day_2009,_Caraquet_New_Brunswick.jpg|alt=The Tintamarre in Caraquet, New Brunswick| Tintamarre a nan Caraquet, Nouvo Brunswick Fichye:Acadiennes_(2).jpg|alt=A picture of four Acadian women, 1895| Yon foto kat fanm Akadyèn, 1895 <ref>{{Cite web|url=http://www.argylecourthouse.com/content/four-acadian-women/|title=Four Acadian Women {{pipe}} the Argyle Township Court House Archives}}</ref> Fichye:Acadian_lady_making_rug_1938.jpg|alt=Acadian woman making a rug, 1938| Yon fanm akadyèn k ap fè yon tapi, 1938 </gallery> == Eritaj == [[Fichye:Evangeline_-_Saint_Martinville.jpg|vignette|Yon estati ''Evangeline'' Longfellow a – nan [[Saint Martinville, Lwizyana|St. Martinville]], Louisiana]] Ekriven ameriken Henry Wadsworth Longfellow te pibliye Evangeline, yon powèm epik ki baze sou deportasyon 1755 la. Powèm nan te vin tounen yon klasik Ameriken. Aktivis yo te itilize li kòm yon katalis pou relanse yon idantite akadyen distenk ni nan Kanada maritim yo ni nan Lwizyana. Woman Antonine Maillet a, Pélagie-la-charette, pale de vwayaj retou plizyè fanmi depòte nan Akadya, ki te kòmanse 15 an apre Gran Ekspilsyon an. nan kòmansman 20yèm syèk la, de estati te fèt nan pòtre pèsonaj fiktif ki rele 'Evangeline' lan pou komemore Depòtasyon an: yonn te enstale nan vil St. Martinville nan Lwizyàn (Louisiana) epi lòt la nan Grand-Pré nan Nouvèl Ekòs (Nova Scotia). Moryal Akadjen an (Monument Acadien) gen yon flanm dife ki pa janm mouri; li la pou onore 3 000 Akadjen ki te vin etabli nan Lwizyàn apre gwo depòtasyon sa a. Yo te bati plizyè lòt moniman pou komemore Depòtasyon Akadjen an nan plizyè lòt sit nan Pwovens Maritim yo, tankou sou Lil Georges (Georges Island) nan Nouvèl Ekòs, ak sou Lil Beaubears (Beaubears Island). == Drapo yo ==   Drapo Akadyen yo se trikolò franse a, avèk yon etwal dore ki ajoute nan chan ble a (gade anlè atik la). Sa senbolize Sent [[Mari (manman Jezi)|Mari]], Notre Dame de l'Assomption, sen patwon Akadyen yo epi ke anpil moun konnen kòm " Etel Lanmè a ". Drapo sa a te pwopoze pa Pè Marcel-François Richard epi li te adopte an 1884 nan Dezyèm Konvansyon Nasyonal Akadyen an, ki te fèt nan Miscouche, Prince Edward Island. Akadyen nan dyaspora a te adopte lòt senbòl. Drapo Akadyen yo nan Lwizyana, ke yo rekonèt kòm Cajuns, te desine pa Thomas J. Arceneaux nan Inivèsite Lwizyana nan Lafayette . An 1974, lejislati Lwizyana a te adopte li kòm anblèm ofisyèl rejyon Acadiana a. Eta a te sipòte kilti a, an pati paske li te atire touris kiltirèl ak eritaj. <ref>{{Cite web|url=http://www.acadian-cajun.com/acflag.htm|title=Acadian Flag|website=Acadian-Cajun.com|access-date=2011-10-02}}</ref> An 2004, Akadyen Nouvèl Angletè yo, ki t ap patisipe nan Le Congrès Mondial Acadien nan Nova Scotia, te andose yon desen William Cork te fè pou yon drapo Akadyen Nouvèl Angletè. <ref>{{Cite web|url=http://www.wquercus.com/acadie/flag.htm|title=A New England Acadian Flag|archive-url=https://web.archive.org/web/20110907234058/http://www.wquercus.com/acadie/flag.htm|archive-date=2011-09-07|access-date=2011-10-02}}</ref> == Akadyen enpòtan yo == [[Fichye:Acadian_memorial_Halifax.JPG|droite|vignette|Moniman pou Akadyen ki nan prizon nan Bishops Landing, Halifax, ki bay sou zile Georges la]] * Joseph Broussard, yon ewo popilè akadien ak chèf milis ki te mete tèt ansanm ak prèt franse Jean-Louis Le Loutre pou reziste okipasyon Britanik yo nan Akadi. * Noël Doiron (1684–1758). Yon lidè rejyonal, Noel te pami plis pase 350 Akadyen ki te mouri pandan deportasyon an lè ''Duke William'' te koule nan dat 13 desanm 1758. Li te lajman selebre e yo te bay non plizyè kote nan Nova Scotia. * Jean Baptiste Guedry (m. 1726). Yon egzanp yon Akadyen ki te reziste kont dominasyon Britanik la. Li te pran yon ti bato nan Acadia epi yo te jije l pou piratri. Yo te pibliye pwosè a bay tribi Mi'kmaq yo kòm yon egzanp lalwa angle. Yo te itilize pwosè Guedry a kòm yon kontrè ak koutim lokal yo, ki te pèmèt yo rann yon gwoup—sa vle di, tout Anglè—responsab pou krim yon moun. Pwokirè li yo te itilize pwosè li a tou kòm yon ka tès pou separe lalwa angle jan yo aplike l nan Acadia ak lalwa ki aplike nan gwoup Premye Nasyon yo tankou Konfederasyon Wabanaki a. === Figi Kanadyen kontanporen yo === * Angèle Arsenault, chantèz * Aubin-Edmond Arsenault, premye premye minis Akadyen nan nenpòt pwovens ak premye Akadyen ki te nonmen nan yon tribinal siprèm pwovens * Joseph-Octave Arsenault, premye Akadyen ki te nonmen nan Sena Kanadyen an soti nan Prince Edward Island * Jean Paul Bourque (ke yo konnen sou non sèn nan Johnny Burke ), chantè/konpozitè * Édith Butler, chantèz * Phil Comeau, direktè fim * Rhéal Cormier, jwè bezbòl * Chris d'Entremont, manm palman pou West Nova * Julie Doiron, chantèz/konpozitris * Lyse Doucet, jounalis ak prezantatris BBC * Yvon Durelle, boksè * Jacques LeBlanc, boksè * Roméo LeBlanc, ansyen Gouvènè Jeneral Kanada * [[Antonine Maillet]], ekriven, premye moun ki pa soti an Ewòp ki te resevwa Pri Goncourt la * Robert Maillet, aktè ak ansyen litè pwofesyonèl * Gérard Poitras, ansyen Ofisye Adjwen Kòmandman nan Fòs Ayeryen Royal Kanadyen an * Louis Robichaud, ansyen premye minis Nouvo Brunswick, te modènize edikasyon ak gouvènman Nouvo Brunswick nan mitan 20yèm syèk la. * [[Natasha St-Pier]], chantèz * Jackie Vautour, aktivis * Peter John Veniot, premye Akadyen ki te sèvi kòm Premye Minis Nouvo Brunswick * Sami Landri, drag queen === Chif nan peyi Etazini === * William Arceneaux, istoryen Lwizyana ak prezidan Konsèy pou Devlopman Fransè an Lwizyana * [[Beyonce|Beyoncé]], chantèz ak desandan Joseph Broussard . * Kathleen Blanco, premye gouvènè fi nan Lwizyana * Melinda French Gates, filantwòp * Dudley J. LeBlanc, senatè ki soti nan Lwizyana * Phoebe Legere, atis * Dustin Poirier, ansyen konbatan UFC ki gen desandan Akadyen ki soti nan Lwizyana, 1 fwa detantè chanpyon pwovizwa UFC nan kategori pwa lejè * Zachary Richard, chantè/konpozitè ki soti nan Lwizyana * George Rodrigue, atis * RuPaul, drag queen, animatè televizyon, chantè, pwodiktè, ekriven ak aktè * Austin Theriault, chofè machin stock == Gade tou ==   * Kwizin Akadyen * Kilti Akadyen an * Folklore Akadyen * Renesans Akadyen an * Akitani * Chiak * Ameriken franko-kanadyen yo * Istwa Nouvèl Ekòs * Ibèrik yo * Pòl Karmel Laporte * Kreyòl Lwizyana yo * Istwa militè nan Nova Scotia * [[Oksitani (rejyon kiltirèl)|Oksitani]] * Oksitan yo * Akadyen nan Kebèk * Dyaspora Akadyen an * Relijyon nan Acadia * Medya mas nan Acadia == Sitasyon == <templatestyles src="Reflist/styles.css" />{{Referans}} == Lekti siplemantè == * Chetro-Szivos, J. ''Pale Akadyen: Travay, Kominikasyon, ak Kilti'', YBK 2006, Nouyòk . * Cordasco, Francesco. ''Diksyonè Istwa Imigrasyon Ameriken an'' (Scarecrow, 1990), pp.&nbsp;1–5, yon ti apèsi. [[iarchive:dictionaryofamer00cord|sou entènèt]] * * * * Griffiths, Naomi. ''Soti nan Migran rive nan Akadyen: yon pèp nan fwontyè Amerik di Nò, 1604–1755'', Monreyal: McGill-Queen's University Press, 2005. <sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5B; ''[[Site sous ou yo|<span title="Please supply an ISBN for this book.">ISBN&nbsp;manke</span>]]'' &#x5D;</sup> * Hodson, Christopher. ''Dyaspora Akadyen an: Yon Istwa Dizwityèm Syèk'' (Oxford University Press; 2012) 260 paj [http://www.h-france.net/vol13reviews/vol13no153banks.pdf revizyon sou entènèt pa Kenneth Banks] * Jobb, Dean . ''Akadyen yo: Istwa yon pèp sou ekzil ak triyonf'', John Wiley & Sons, 2005 (pibliye Ozetazini kòm ''The Cajuns: Istwa yon pèp sou ekzil ak triyonf'' ) * Kennedy, Gregory MW ''Yon jan de paradi peyizan?'' ''Konparezon sosyete riral yo nan Acadie ak Loudunais yo, 1604–1755'' (MQUP 2014) * Laxer, James. ''Akadyen yo: Nan rechèch yon peyi'', Doubleday Kanada, Oktòb 2006 . * Le Bouthillier, Claude, ''Phantom Ship'', editè XYZ, 1994, * Magord, André, ''The Quest for Autonomy in Acadia'' (Bruxelles elatriye, Peter Lang, 2008) (Études Canadiennes – Canadian Studies 18). * == Lyen ekstèn == * [http://biographi.ca/en/theme_acadians.html Pwojè tematik sou Akadyen yo nan ''Diksyonè Biyografi Kanadyen an''] * [https://web.archive.org/web/20130205115042/http://www2.umoncton.ca/cfdocs/etudacad/1755/entree.cfm?&lang=en 1755: Istwa a ak istwa yo] * [https://web.archive.org/web/20120716160050/http://www.museeacadien.ca/english/index.htm Mize Akadyen ak Sant Rechèch West Publico a] * [http://www.pitres.us/pitregenealogyancestors.html Jean Pitre anviwon 1635] * [http://www.acadians.org/ Pòtal Akadyen Nouvo Brunswick ak Nouvèl Ekòs] Archived * [[iarchive:acadiansofmadawa00colluoft|Akadyen nan Madawaska, Maine]] * [https://archive.org/stream/historicalsketch00bibluoft#page/156/mode/1up Lwaye ki rete yo te peye pa Akadyen yo (1743–53)] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] mu06sxzygs61hf55w2kthuw4zcsqk3r Uday Singh (gèrye Sikh) 0 97642 882623 2026-07-12T05:19:37Z 1104s72 38991 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1359347814|Uday Singh (Sikh warrior)]] » 882623 wikitext text/x-wiki   '''Uday Singh''' (ki te mouri an Desanm 1704 oubyen 1705) te yon gèrye Sikh pandan peryòd [[Guru Gobind Singh]] la. [ nòt 1 ] == Premye lavi == Li te 3yèm pitit gason Bhai Mani Singh epi frè [[Bachittar Singh]] . Li te fèt nan yon fanmi Parmar Rajput nan Alipur nan distri Multan. <ref name=":0" /> Li te sibi ''Pahul'' la nan dat 30 mas 1699 pandan fèt Vaisakhi a. <ref name=":0" /> == Karyè militè == Rive an lane 1698, li te deja genyen yon repitasyon kòm yon mousketè talan. Yo di li te yon fwa touye yon tig pandan yon pouswit ak yon mouske. <ref name=":0" /> Li te patisipe nan anpil batay kont Mughal yo ak Chèf Mòn yo (Hill Rajas). Li te fè pati yon gwoup 25 Sikh ki te akonpaye Guru Gobind Singh ale Anandpur touswit apre kreyasyon ofisyèl lòd Khalsa a, epi li te goumen nan anpil konfli militè ki te fèt nan zòn nan apre sa. Yon fwa, pandan Guru a t ap lachas nan Vale Anandpur nan ti mòn Shivalik yo, de Chèf Mòn ki te rele Balia Chand ak Alam Chand te seye atake Guru a. Yo rapòte se Uday Singh ki te repouse yo, epi li te menm blese Balia Chand grav anpil pandan konba a Lè Ajit Singh te fè yon petisyon pou pèmèt li patisipe nan yon batay, Guru Gobind Singh te bay Uday Singh enstriksyon pou l akonpaye pi gran pitit gason l lan, ansanm ak 100 gèrye.[1] Pandan yon operasyon pandan premye syèj Anandpur an 1700, li te reprann fò Taragarh ansanm ak Sahibzada Ajit Singh.[2] Li te responsab amelyorasyon defans Sikh yo ane sa a nan Anandpur epi li te kòmande rezèv yo.[1] Li te responsab pou touye Raja Kesri Chand nan Eta Jaswan nan batay.[1] Li te patisipe tou nan batay Nimohgarh, Basoli, ak Kalmot == Lanmò == Pandan evakyasyon Anandpur pa swit Guru Gobind Singh la, yo te asiyen l yon gwoup 50 gason pou konfwonte epi ralanti fòs lènmi yo ki t ap pouswiv li yo. <ref name=":1" /> Li te pran responsablite dèyè gad la nan men Ajit Singh. Li te mouri nan batay an Desanm 1704 oswa 1705 pandan batay Shahi Tibbi a kòm rezilta kont yon lènmi ki te pi plis pase ti fòs li a an kantite. <ref name=":0" /> [ nòt 2 ] == Eritaj == Pou li, yo konstwi yon ti gurdwara sou plas kote li te mouri a, ki se sou tèt ti mòn Shahi Tibbi a. == Nòt ==   [[Kategori:Lanmò 1704]] oq21vcr0s29cbnzbzinwv4e1mvfj9oi Pedro Luis Lazo 0 97643 882626 2026-07-12T06:38:03Z 1104s72 38991 Créé en traduisant la section d'ouverture de la page « [[:en:Special:Redirect/revision/1349037657|Pedro Luis Lazo]] » 882626 wikitext text/x-wiki '''Pedro Luis Lazo Iglesias''' (fèt 15 me 1973 an [[Pinar del Río|pwovens Pinar del Río]], [[Kiba]] ) se yon krich [[Bèzbòl|bezbòl]] ki te retrete kounya a. Li te sitou itilize kòm yon sekou nan konpetisyon entènasyonal, byenke li te yon titular nan Seri Nasyonal Kiben an, kote li te jwe pou Pinar del Río . Boul rapid li a te make a 97.&nbsp;mph, epi li te konbine l avèk yon slider mitan ane 80 yo. p6ts0fba49ljub2pej9tvwjn2d7zpiw