Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.47.0-wmf.12 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Event Event talk Kanada 0 959 883027 866378 2026-07-22T00:17:32Z Yue 33350 Korije non [[Nouvo Bwonswik]] la, avèk yon referans. 883027 wikitext text/x-wiki {{Infobox |non_lokal=Canada |deviz_nasyonal=A mari usque ad mare. |deviz_nasyonal_kreyòl=De yon lamè a lòt lamè. |im_nasyonal=O Kanada |lang=[[Lang angle|angle]], [[Lang franse|franse]] |jantile=kanadyen, kanadyèn |drapo_imaj=Flag of Canada.svg |anblèm_imaj=Royal Coat of arms of Canada.svg |fizo_orè=−3.5 a UTC−8 <br /> Ete: UTC−2.5 a UTC−7 |kapital=[[Otawa]] |pi_gwo_vil=Toronto, [[Monreyal (komin)|Monreyal]], Vancouver |monnen_non= Dola Kanadyen |monnen_kòd=CAD |monnen_divizyon=cent (1/100) |PIB_dat=estimasyon de 2011 |PIB_total=1,758 miyar $ |PIB_total_ran=11 |PIB_pa_abitan=51 147 $ |PIB_pa_abitan_ran=10 |gouvènman_dat= |gouvènman_tip=Federal palmantè monachi konstitisyonèl |chèf_tit=Monak <br /> &nbsp;- Gouvènè Jeneral <br /> &nbsp;- Premye Minis |chèf_non=[[Charles III]]<br />Mary Simon<br />Mark Carney |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran=2 |sipèfisi_total=9 984 670 |dlo_pousantaj=8,62 % |frontyè_tè= |frontyè_kòt=202 080 km |pli_ro_kote= |pli_ro=Mòn Logan (5 959 m) |pli_ba_kote= |pli_ba=Lanmè (0 m) |popilasyon_dat=estimasyon de 2012 |popilasyon_ran=35 |popilasyon_total=34 743 000 |popilasyon_dansite=3,41 |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat=1 jiyè 1867 <br /> 11 desanm 1931 <br /> 17 avril 1982 |endepandans_tip=Konfederasyon yo <br /> &nbsp;- Endepandans <br /> &nbsp;- Aktyèl konstitisyon |endepandans_de=a Wayòm Ini |kòd= |ISO_kòd=CA |endikatif_entènet=ca |endikatif_telefonik=1 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=LocationCanada.png |kat_politik=Ca-map.png |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip=Pwovens ak teritwa |divizyon_non=Pwovens: [[Albèta]], [[Colonbi-Britanik]], [[Il Prens-Edwa]], [[Kebèk]], [[Manitoba]], [[Nouvo Bwonswik]], [[Nouvo-Ekòs]], [[Ontaryo]], [[Saskatchèwàn]], [[Tè-Nèv-ak-Labradò]] <br /> Tèritwa: [[Nounavout]], [[Teritwa Nò-Lwès]], [[Youkon]]<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> |vwazen=[[Etazini]] |òganizasyon=[[ONI]] |nòt=}} '''Kanada''' se yon peyi ki sitiye nan [[Amerik dinò]] epi li jis nò [[Etazini]]. Yo pale [[lang angle|angle]] ak [[Lang franse|franse]] lòt bò. Li gen yon popilasyon 32,5 milyon moun. Se dezyèm peyi ki pi gwo sou [[Latè]] a. Li ant [[Oseyan Atlantik]] a lès ak [[Oseyan Pasifik]] a lwès ak [[Oseyan Atik]] nan nò. == Istwa == Fonde pa eksploratè franse [[Jacques Cartier]] an 1534, Kanada te pran orijin li an kon yon koloni franse sou tèritwa vil [[Kebèk]] la, fonde pa Samuel de Champlain an 1608.<ref>Foundation, Thomson. 2020. "Canada Plane Crash Victims In Iran Include Lecturers, Students". News.Trust.Org. Accessed January 8 2020. [https://web.archive.org/web/20210304214911/https://news.trust.org/item/20200108142704-33bku/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210304214911/https://news.trust.org/item/20200108142704-33bku/|date=۴ مارس ۲۰۲۱}}.</ref> Tèritwa là te okipe pa pèp natif natal yo. Aprè yon peryòd kolonizasyon angle, konfederasyon kanadyèn an te fèt avèk linyon twa (3) koloni britanik yo, ki te konstitye ak tèritwa Nouvel-Frans là. Jòdi a, Kanada se yon leta federal avèk dis (10) [[pwovens]] e twa (3) [[tèritwa]] ki genyen endepandans li de [[Wayòm Ini]] nan yon pwosesis pasifik ki sòti nan lane 1867 pou li fini nan lane 1982. Jòdi a, Kanada se yon [[monachi konstitisyonèl]] ak rejim palmantè, ki defini tankou nasyon bileng e miltikiltirèl; angle ak franse se, avèk estati egal, lang ofisyèl yo. Nan nasyon endistryalize e teknolojikman avanse sa, ekonomi divèsifye ap repoze prensipalman sou abondans [[resous natirèl]] li ak sou komès ki fèt an gran pati ak [[Etazini]] yo, peyi avèk ki li genyen yon relasyon konplèks soti depi tan koloni yo e kòmansman Konfederasyon an.<ref>{{Cite web|url=https://insurancement.com/what-is-the-minimum-car-insurance-in-toronto/|title=What is the minimum car insurance in Toronto - insurancement|last=Canada|first=Car insurance in|date=2023-08-20|language=en-US|access-date=2023-11-16|archive-date=2023-11-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20231116054956/https://insurancement.com/what-is-the-minimum-car-insurance-in-toronto/|dead-url=yes}}</ref> Kanada genyen 10 pwovens federe (yon [[premye minis]] ak yon [[asanble lejislativ]]) et 3 tèritwa (yon premye minis ak yon asanble lejislativ). Se sèl pwovens ki frankofòn an majorite, [[Kebèk]] ; yon pwovens bileng sosyalman e legalman, [[Nouvo Bwonswik]] ak 8 pwovens majoritèman anglofòn, ki rele «Kanada Angle» tou pou yo kap konpare li avèk Kanada franse an. Tèritwa [[Youkon]] an ofisyèlman bileng (angle ak franse). [[Tèritwa Nò-Lwès]] yo, ak tèritwa [[Nounavout]] la rekonèt 11 lang ofisyèl, ki konprann angle ak franse.<ref>{{cite journal|last=Garcea|first=Joseph|last2=Kirova|first2=Anna|last3=Wong|first3=Lloyd|date=January 2009|title=Multiculturalism Discourses in Canada|journal=Canadian Ethnic Studies|volume=40|issue=1|pages=1–10|doi=10.1353/ces.0.0069}}</ref> == Gouvènman == == Jewografi == == Demografi == == Ekonomi == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Amerik}} [[Kategori:Kanada| ]] [[Kategori:Peyi nan Amerik dinò]] 8nxlqvtio9rzhmrzwv8je70nk9hl0f9 883028 883027 2026-07-22T00:23:22Z Yue 33350 883028 wikitext text/x-wiki {{Infobox |non_lokal=Canada |deviz_nasyonal=A mari usque ad mare. |deviz_nasyonal_kreyòl=De yon lamè a lòt lamè. |im_nasyonal=O Kanada |lang=[[Lang angle|angle]], [[Lang franse|franse]] |jantile=kanadyen, kanadyèn |drapo_imaj=Flag of Canada.svg |anblèm_imaj=Royal Coat of arms of Canada.svg |fizo_orè=−3.5 a UTC−8 <br /> Ete: UTC−2.5 a UTC−7 |kapital=[[Otawa]] |pi_gwo_vil=Toronto, [[Monreyal (komin)|Monreyal]], Vancouver |monnen_non= Dola Kanadyen |monnen_kòd=CAD |monnen_divizyon=cent (1/100) |PIB_dat=estimasyon de 2011 |PIB_total=1,758 miyar $ |PIB_total_ran=11 |PIB_pa_abitan=51 147 $ |PIB_pa_abitan_ran=10 |gouvènman_dat= |gouvènman_tip=Federal palmantè monachi konstitisyonèl |chèf_tit=Monak <br /> &nbsp;- Gouvènè Jeneral <br /> &nbsp;- Premye Minis |chèf_non=[[Charles III]]<br />Mary Simon<br />Mark Carney |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran=2 |sipèfisi_total=9 984 670 |dlo_pousantaj=8,62 % |frontyè_tè= |frontyè_kòt=202 080 km |pli_ro_kote= |pli_ro=Mòn Logan (5 959 m) |pli_ba_kote= |pli_ba=Lanmè (0 m) |popilasyon_dat=estimasyon de 2012 |popilasyon_ran=35 |popilasyon_total=34 743 000 |popilasyon_dansite=3,41 |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat=1 jiyè 1867 <br /> 11 desanm 1931 <br /> 17 avril 1982 |endepandans_tip=Konfederasyon yo <br /> &nbsp;- Endepandans <br /> &nbsp;- Aktyèl konstitisyon |endepandans_de=a Wayòm Ini |kòd= |ISO_kòd=CA |endikatif_entènet=ca |endikatif_telefonik=1 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=LocationCanada.png |kat_politik=Ca-map.png |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip=Pwovens ak teritwa |divizyon_non=Pwovens: [[Albèta]], [[Kolonbi Britanik]], [[Saskatchewan]], [[Manitoba]], [[Ontario]], [[Kebèk]], [[Nouvo Bwonswik]], [[Nova Scotia]], [[Lil Prens Edwa]], [[Tènèv ak Labradò]]<br />Tèritwa: [[Nounavout]], [[Tèritwa Nòdwès]] yo, [[Youkon]] |vwazen=[[Etazini]] |òganizasyon=[[ONI]] |nòt=}} '''Kanada''' se yon peyi ki sitiye nan [[Amerik dinò]] epi li jis nò [[Etazini]]. Yo pale [[lang angle|angle]] ak [[Lang franse|franse]] lòt bò. Li gen yon popilasyon 32,5 milyon moun. Se dezyèm peyi ki pi gwo sou [[Latè]] a. Li ant [[Oseyan Atlantik]] a lès ak [[Oseyan Pasifik]] a lwès ak [[Oseyan Atik]] nan nò. == Istwa == Fonde pa eksploratè franse [[Jacques Cartier]] an 1534, Kanada te pran orijin li an kon yon koloni franse sou tèritwa vil [[Kebèk]] la, fonde pa Samuel de Champlain an 1608.<ref>Foundation, Thomson. 2020. "Canada Plane Crash Victims In Iran Include Lecturers, Students". News.Trust.Org. Accessed January 8 2020. [https://web.archive.org/web/20210304214911/https://news.trust.org/item/20200108142704-33bku/] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210304214911/https://news.trust.org/item/20200108142704-33bku/|date=۴ مارس ۲۰۲۱}}.</ref> Tèritwa là te okipe pa pèp natif natal yo. Aprè yon peryòd kolonizasyon angle, konfederasyon kanadyèn an te fèt avèk linyon twa (3) Kolonbi Britanik yo, ki te konstitye ak tèritwa Nouvel-Frans là. Jòdi a, Kanada se yon leta federal avèk dis (10) [[pwovens]] e twa (3) [[tèritwa]] ki genyen endepandans li de [[Wayòm Ini]] nan yon pwosesis pasifik ki sòti nan lane 1867 pou li fini nan lane 1982. Jòdi a, Kanada se yon [[monachi konstitisyonèl]] ak rejim palmantè, ki defini tankou nasyon bileng e miltikiltirèl; angle ak franse se, avèk estati egal, lang ofisyèl yo. Nan nasyon endistryalize e teknolojikman avanse sa, ekonomi divèsifye ap repoze prensipalman sou abondans [[resous natirèl]] li ak sou komès ki fèt an gran pati ak [[Etazini]] yo, peyi avèk ki li genyen yon relasyon konplèks soti depi tan koloni yo e kòmansman Konfederasyon an.<ref>{{Cite web|url=https://insurancement.com/what-is-the-minimum-car-insurance-in-toronto/|title=What is the minimum car insurance in Toronto - insurancement|last=Canada|first=Car insurance in|date=2023-08-20|language=en-US|access-date=2023-11-16|archive-date=2023-11-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20231116054956/https://insurancement.com/what-is-the-minimum-car-insurance-in-toronto/|dead-url=yes}}</ref> Kanada genyen 10 pwovens federe (yon [[premye minis]] ak yon [[asanble lejislativ]]) et 3 tèritwa (yon premye minis ak yon asanble lejislativ). Se sèl pwovens ki frankofòn an majorite, [[Kebèk]] ; yon pwovens bileng sosyalman e legalman, [[Nouvo Bwonswik]] ak 8 pwovens majoritèman anglofòn ([[Albèta]], [[Kolonbi Britanik]], [[Saskatchewan]], [[Manitoba]], [[Ontario]], [[Nova Scotia]], [[Lil Prens Edwa]], [[Tènèv ak Labradò]]<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref>), ki rele «Kanada Angle» tou pou yo kap konpare li avèk Kanada franse an. Tèritwa [[Youkon]] an ofisyèlman bileng (angle ak franse). [[Tèritwa Nòdwès]] yo, ak tèritwa [[Nounavout]] la rekonèt 11 lang ofisyèl, ki konprann angle ak franse.<ref>{{cite journal|last=Garcea|first=Joseph|last2=Kirova|first2=Anna|last3=Wong|first3=Lloyd|date=January 2009|title=Multiculturalism Discourses in Canada|journal=Canadian Ethnic Studies|volume=40|issue=1|pages=1–10|doi=10.1353/ces.0.0069}}</ref> == Gouvènman == == Jewografi == == Demografi == == Ekonomi == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Amerik}} [[Kategori:Kanada| ]] [[Kategori:Peyi nan Amerik dinò]] j90sk4t0bhiepm4ib4bzv2wm1g1n2qo Kinchasa 0 3648 883013 785254 2026-07-21T03:36:49Z CommonsDelinker 161 Removing [[:c:File:Martyrs_stadium02.jpg|Martyrs_stadium02.jpg]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Krd|Krd]] because: [[:c:Commons:Deletion requests/File:Martyrs stadium02.jpg|]]. 883013 wikitext text/x-wiki {{kapital |non_lokal= |dat= |peyi=Peyiba |zòn_tip= |zòn= |zòn_ekonomik= |drapo_imaj= |anblèm_imaj= |koodone_lat= |koodone_lon= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total= |rote_mwayen= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat= |popilasyon_ran= |popilasyon_total= |popilasyon_dansite= |popilasyon_tip= |kat_anplasman= |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |jimèl= |asosye= |sitwèb= |kòd_tip= |kòd= |nòt= }} [[Fichye:Democratic Republic of the Congo (26 provinces) - Kinshasa.svg|thumb|240px|Kinchasa]] '''Kinchasa''' se [[kapital]] [[peyi]] [[Kongo (Kinchasa)|Kongo]]. Sifas li se 9. 965 km2. Popilasyon li genyen 12.071.000 moun (2016). == Istwa == == Jewografi == == Galri foto == [[Fichye:Vue Kinshasa.jpg|alt=|sans_cadre|Kinchasa]] <gallery mode="packed"> Fichye:Boulevard Lumumba01.jpg|boulva Lumumba nan [[Masina]] Fichye:NCK01.jpg|''Nautic Club de Kinshasa'' ak site pòv nan bato Fichye:Rue de Lemba, Kinshasa, 2003.jpg|Lari nan [[Lemba (Kinshasa)|Lemba]]. [[Manyok]] à l'avant-plan Fichye:Boulevard Lumumba02.jpg|[[Boulva Lumumba (Kinchasa)|Boulva Lumumba]] nan [[Ndjili]], soti nan ayewopò a Fichye:Head office of ONATRA in Kinshasa (east of boulevard du 30 juin).jpg|Biwo [[Société commerciale des transports et des ports|ONATRA]] nan Kinchasa Fichye:Vu d'en bas de l'Immeuble de la Banque Commerciale du Congo à Kinshasa, Boulevard du 30 juin.jpg|Batiman [[Banque commerciale du Congo]]<small>Foto tire nan yon machin</small> Fichye:Cinéma en RDC (Salle de cinéma).jpg|Sal sinema </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Kapital]] [[kategori:Kongo (Kinchasa)]] lrhiw7lithjdqtsif025o1lo388egww Wikipedya:Kafe 4 5236 883060 882197 2026-07-22T11:04:56Z Bertux 30730 /* Paul joseph */ nouvelle section 883060 wikitext text/x-wiki {{/antèt}} __NEWSECTIONLINK__ == Do you use Wikidata in Wikimedia sibling projects? Tell us about your experiences == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> ''Note: Apologies for cross-posting and sending in English.'' Hello, the '''[[m:WD4WMP|Wikidata for Wikimedia Projects]]''' team at Wikimedia Deutschland would like to hear about your experiences using Wikidata in the sibling projects. If you are interested in sharing your opinion and insights, please consider signing up for an interview with us in this '''[https://wikimedia.sslsurvey.de/Wikidata-for-Wikimedia-Interviews Registration form]'''.<br> ''Currently, we are only able to conduct interviews in English.'' The front page of the form has more details about what the conversation will be like, including how we would '''compensate''' you for your time. For more information, visit our ''[[m:WD4WMP/AddIssue|project issue page]]'' where you can also share your experiences in written form, without an interview.<br>We look forward to speaking with you, [[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[m:User talk:Danny Benjafield (WMDE)|talk]]) 08:53, 5 January 2024 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/WD4WMP/ScreenerInvite&oldid=26027495 --> == Reusing references: Can we look over your shoulder? == ''Apologies for writing in English.'' The Technical Wishes team at Wikimedia Deutschland is planning to [[m:WMDE Technical Wishes/Reusing references|make reusing references easier]]. For our research, we are looking for wiki contributors willing to show us how they are interacting with references. * The format will be a 1-hour video call, where you would share your screen. [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ More information here]. * Interviews can be conducted in English, German or Dutch. * [[mw:WMDE_Engineering/Participate_in_UX_Activities#Compensation|Compensation is available]]. * Sessions will be held in January and February. * [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ Sign up here if you are interested.] * Please note that we probably won’t be able to have sessions with everyone who is interested. Our UX researcher will try to create a good balance of wiki contributors, e.g. in terms of wiki experience, tech experience, editing preferences, gender, disability and more. If you’re a fit, she will reach out to you to schedule an appointment. We’re looking forward to seeing you, [[m:User:Thereza Mengs (WMDE)| Thereza Mengs (WMDE)]] <!-- Message envoyé par User:Thereza Mengs (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&oldid=25956752 --> == Feminism and Folklore 2024 == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;> [[File:Feminism and Folklore 2024 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <center>''{{int:please-translate}}''</center> Dear Wiki Community, You are humbly invited to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2024|Feminism and Folklore 2024]]''' writing competition from February 1, 2024, to March 31, 2024 on your local Wikipedia. This year, Feminism and Folklore will focus on feminism, women's issues, and gender-focused topics for the project, with a [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024|Wiki Loves Folklore]] gender gap focus and a folk culture theme on Wikipedia. You can help Wikipedia's coverage of folklore from your area by writing or improving articles about things like folk festivals, folk dances, folk music, women and queer folklore figures, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales, and more. Users can help create new articles, expand or translate from a generated list of suggested articles. Organisers are requested to work on the following action items to sign up their communities for the project: # Create a page for the contest on the local wiki. # Set up a campaign on '''CampWiz''' tool. # Create the local list and mention the timeline and local and international prizes. # Request local admins for site notice. # Link the local page and the CampWiz link on the [[:m:Feminism and Folklore 2024/Project Page|meta project page]]. This year, the Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced two new tools to enhance support for the campaign. These tools include the '''Article List Generator by Topic''' and '''CampWiz'''. The Article List Generator by Topic enables users to identify articles on the English Wikipedia that are not present in their native language Wikipedia. Users can customize their selection criteria, and the tool will present a table showcasing the missing articles along with suggested titles. Additionally, users have the option to download the list in both CSV and wikitable formats. Notably, the CampWiz tool will be employed for the project for the first time, empowering users to effectively host the project with a jury. Both tools are now available for use in the campaign. [https://tools.wikilovesfolklore.org/ '''Click here to access these tools'''] Learn more about the contest and prizes on our [[:m:Feminism and Folklore 2024|project page]]. Feel free to contact us on our [[:m:Talk:Feminism and Folklore 2024/Project Page|meta talk page]] or by email us if you need any assistance. We look forward to your immense coordination. Thank you and Best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2024|Feminism and Folklore 2024 International Team]]''' ::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div> --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2024 à 07:26 (UTC) == Wiki Loves Folklore is back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> {{int:please-translate}} [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Dear Wiki Community, You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024|Wiki Loves Folklore 2024]]''' an international photography contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the '''1st till the 31st''' of March. You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&campaign=wlf_2024 submitting] them in this commons contest. You can also [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024/Organize|organize a local contest]] in your country and support us in translating the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024/Translations|project pages]] to help us spread the word in your native language. Feel free to contact us on our [[:c:Commons talk:Wiki Loves Folklore 2024|project Talk page]] if you need any assistance. '''Kind regards,''' '''Wiki loves Folklore International Team''' -- [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2024 à 07:26 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=23942484 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Vote sur la Charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens|Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Je m'adresse à vous aujourd'hui pour vous annoncer que la période de vote pour la charte du [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de Coordination du Code de Conduite Universel]] (U4C) est désormais ouverte. Les membres de la communauté peuvent [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|voter et faire part de leurs commentaires sur la charte via SecurePoll]] jusqu'au '''2 février 2024'''. Celles et ceux d’entre vous qui ont exprimé leur opinion lors de l'élaboration des [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Lignes directrices pour l'application du CCU]] seront familiers avec ce processus. La [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|version actuelle de la charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel]] est disponible sur Meta-Wiki avec plusieurs traductions. Veuillez lire la charte, procédez au vote et relayez cette annonce auprès des membres de votre communauté. Je vous affirme que le Comité de Construction de l'U4C se réjouit de votre participation. Au nom de l’équipe du projet de CCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 19 janvye 2024 à 18:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=25853527 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Derniers jours pour voter concernant la Charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder|Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Je m'adresse à vous aujourd'hui pour vous rappeler que la période de vote pour la charte du [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du Code de conduite universel]] (U4C) se terminera le '''2 février 2024'''. Les membres de la communauté peuvent [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|voter et faire part de leurs commentaires sur la charte via SecurePoll]].. Ceux d'entre vous qui ont exprimé leur opinion lors de l'élaboration des [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Lignes directrices pour l'application du CdCU]] seront familiers avec ce processus. La [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|version actuelle de la charte de l’U4C]] est disponible sur Meta-Wiki avec plusieurs traductions. Lisez la charte, votez et relayez cette annonce auprès des membres de votre communauté. Je vous affirme que le Comité de Construction de l'U4C se réjouit de votre participation. Au nom de l’équipe du projet de CCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 31 janvye 2024 à 17:00 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=25853527 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Annonce des résultats du vote de ratification de la charte du comité de coordination du CdCU</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Méta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Chers tous, Merci à tous d'avoir suivi les progrès du Code de conduite universel. Je vous écris aujourd'hui pour vous annoncer le résultat du [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|vote de ratification]] sur la [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Charte du Comité de coordination du Code de conduite universel]]. 1746 personnes ont voté lors de ce vote de ratification, 1249 ayant soutenu la charte et 420 ne l'ayant pas soutenue. Le processus de vote de ratification a permis aux personnes ayant voté de fournir des commentaires sur la charte. Un rapport sur les statistiques de vote et un résumé des commentaires des votants seront publiés sur Meta-wiki dans les semaines à venir. Vous recevrez prochainement des informations sur les prochaines étapes. Au nom de l’équipe du projet de CdCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 12 fevriye 2024 à 18:23 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26160150 --> == Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2024: We are back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> [[File:UCDM 2024 general.jpg|180px|right]] {{int:please-translate}} Hello, dear Wikipedians!<br/> [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the forth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2024|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from 1st until 31st March 2024. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contribution in every language! The most active contesters will receive prizes.<br/> We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/UCDM 2024|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:ValentynNefedov (WMUA)|ValentynNefedov (WMUA)]] ([[:m:User talk:ValentynNefedov (WMUA)|talk]]) </div> <!-- Message envoyé par User:ValentynNefedov (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=26166467 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Le rapport de la ratification de la Charte U4C et l'appel à candidatures U4C sont désormais disponibles</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates| Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour, Je vous écris aujourd'hui pour vous communiquer deux informations importantes. Premièrement, le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Vote results| rapport des commentaires du Comité de coordination du Code de conduite universel (U4C) sur la ratification de la Charte]] est maintenant disponible. Deuxièmement, l'appel à candidatures pour l'U4C est désormais ouvert jusqu'au 1er avril 2024. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du Code de Conduite Universel]] (U4C) est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente du Code de Conduite Universel. Les membres de la communauté sont invités à soumettre leur candidature à l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, veuillez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|voir la charte de l'U4C]]. La charte prévoit 16 sièges pour l'U4C : huit sièges réservés à la communauté et huit autres aux régions pour garantir que l'U4C soit représentatif de la diversité du mouvement. Pour en savoir plus et soumettre votre candidature, cliquez sur [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|Meta-wiki]]. Au nom de l'équipe du projet UCoC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 5 mas 2024 à 16:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26276337 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Sélection 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> : ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement| Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]]'' : ''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>'' Chers tous et toutes, Cette année, le mandat de 4 (quatre) membres du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia, sélectionnés par la communauté et les affiliés, arrivera à son terme [1]. Le conseil d'administration invite l'ensemble du mouvement à participer au processus de sélection de cette année et à voter pour pourvoir ces sièges. Le [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Comité des élections]] supervisera ce processus avec le soutien du personnel de la Fondation [2]. La Commission de gouvernance du Conseil a créé un groupe de travail sur la sélection des membres du Conseil, composé de Dariusz Jemielniak, Nataliia Tymkiv, Esra'a Al Shafei, Kathy Collins et Shani Evenstein Sigalov, qui ne peuvent candidater au processus de sélection des membres du Conseil sélectionnés par la communauté et les affiliés pour l'année 2024 [3]. Ce groupe est chargé de superviser le processus de sélection des membres du conseil d'administration pour 2024 et de tenir le conseil d'administration informé. Pour plus de détails sur les rôles du comité des élections, du conseil d'administration et du personnel, cliquez ici [4]. Voici les dates clés prévues : * Mai 2024 : Appel à candidatures et appel à questions * Juin 2024 : Les affiliés votent pour présélectionner 12 candidatures (pas de présélection si 15 candidatures ou moins se présentent) [5]. * Juin-août 2024 : Période de la campagne * Fin août / début septembre 2024 : Période de vote communautaire de deux semaines * Octobre-novembre 2024 : Examen des antécédents des candidates et candidats sélectionnés * Réunion du conseil d'administration en décembre 2024 : L'entrée en fonction du nouveau conseil d'administration Pour en savoir plus sur le processus de sélection de 2024 - y compris le calendrier détaillé, le processus de candidature, les règles de la campagne et les critères d'éligibilité des personnes qui votent -, consultez [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|cette page Meta-wiki]], et préparez votre plan. '''Bénévoles pour les élections''' Une autre façon de participer au processus de sélection de 2024 est de devenir bénévole pour les élections. Les bénévoles pour les élections sont un pont entre le comité des élections et leur communauté respective. Ils veillent à ce que leur communauté soit représentée en la mobilisant pour qu'elle aille voter. Pour en savoir plus sur le programme et les modalités d'adhésion, consultez cette [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Election Volunteers|Meta-wiki page]]. Meilleures salutations, [[m:Special:MyLanguage/User:Pundit|Dariusz Jemielniak]] (président du comité de gouvernance, groupe de travail sur la sélection du conseil d'administration) [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Results#Elected [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter [3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Minutes:2023-08-15#Governance_Committee [4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles [5] Même si le seuil idéal est de 12 candidates et candidats pour 4 sièges à pourvoir, la procédure de présélection sera déclenchée s'il y a plus de 15 candidatures, car les 1 à 3 personnes éliminées pourraient se sentir exclues et cela représenterait beaucoup de travail pour les affiliés de mener à bien la procédure de présélection pour n'éliminer que 1 à 3 personnes de la liste des candidatures.<section end="announcement-content" /> </div> [[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]]12 mas 2024 à 19:57 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MPossoupe (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26349432 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2024-03-20|fr}}'''. Le test débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-03-20T14:00|en}} {{#time:H:i e|2024-03-20T14:00}}]''' (10:00 au Québec, 15:00 en heure d’Afrique de l'Ouest, 16:00 en heure d’Afrique centrale et 15:00 en Europe continentale). Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement et nous travaillons à le minimiser dans le futur. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2024-03-20|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Mais nous vous conseillons de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Nous espérons que le déploiement de code se passe comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. Il y aura d’autres annonces à propos de cet événement. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> [[user:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]], 15 mas 2024 à 00:00 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=25636619 --> == Global ban proposal for Slowking4 == Hello. This is to notify the community that there is an ongoing global ban proposal for [[User:Slowking4]] who has been active on this wiki. You are invited to participate at [[m:Requests for comment/Global ban for Slowking4 (2)]]. [[Itilizatè:Seawolf35|Seawolf35]] ([[Diskisyon Itilizatè:Seawolf35|diskisyon]]) 15 mas 2024 à 13:49 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Votez maintenant pour sélectionner les membres de la première U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Salut à tous et à toutes, Je vous écris pour vous informer que la période de vote pour le Comité de coordination du Code de conduite universel (U4C) est ouverte jusqu'au 9 mai 2024. Lisez les informations sur la page [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024| de vote sur Meta-wiki]] pour en savoir plus sur le vote et l'éligibilité des personnes votantes. Le comité de coordination du code de conduite universel (U4C) est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente du code de conduite universel. Les membres de la communauté ont été invités à soumettre leur candidature à l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, veuillez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|consulter la charte U4C]]. Veuillez partager ce message avec les membres de votre communauté afin qu'ils puissent également participer. Au nom de l’équipe du projet de CdCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 avril 2024 à 20:20 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Inscrivez-vous à la réunion communauté linguistique du 31 mai à 16 h UTC</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="message"/>Bonjour à tous, La prochaine réunion communauté linguistique est prévue dans quelques semaines, le 31 mai à 16 h UTC. Si vous cela vous intéresse, vous pouvez [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Wikimedia_Language_engineering/Community_meetings#31_May_2024 vous inscrire sur cette page wiki]. Il s’agit d’une réunion orientée pour les participants, où nous faisons part des actualités de divers projets, discutons collectivement des questions techniques sur les wikis linguistiques et collaborons pour trouver des solutions possibles. Par exemple, lors de la dernière réunion, nous avons parlé du service de traduction automatique (MinT) et des langues et modèles qu’il prenait actuellement en charge, du travail de régionalisation de l’équipe de Kiwix et du défi technique de tri numérique des fichier utilisé sur la Wikisource en bengali. Vous avez envie de faire part d’actualités techniques concernant votre projet ? Un problème que vous voudriez soumettre à discussion durant la réunion ? Vous avez besoin d’une interprétation de l’anglais dans votre langue ? Contactez-moi à l’adresse ssethi(__AT__)wikimedia.org et [[etherpad:p/language-community-meeting-may-2024|ajoutez des éléments à l’ordre du jour ici]]. Nous attendons votre participation ! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 14 me 2024 à 21:22 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Invitation à des retours sur la Procédure pour le Cycle de vie des Projets parents</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)|Ce message est également traduit dans d’autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' [[File:Sibling Project Lifecycle Conversation 3.png|150px|right|link=:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle]] Chers membres de la communauté, Le [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Comité des affaires communautaires]] (le CAC) du [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees|conseil d’administration de la Fondation Wikimédia]] vous invite à donner des retours à propos d’un '''[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle|brouillon de Procédure pour le Cycle de vie des Projets parents]]'''. Cette Procédure décrit des étapes et des conditions pour lancer et arrêter des Projets parents Wikimédia, et vise à assurer le succès de tout nouveau projet approuvé. Ceci est distinct des procédures pour lancer ou arrêter de nouvelles langues pour des projets existants, dont s’occupent le [[:m:Special:MyLanguage/Language committee|Comité de Langue]] ou [[m:Special:MyLanguage/Closing_projects_policy|la politique de fermeture de projets]]. Les détails sont disponibles sur [[:m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle#Review|cette page]], ainsi que la manière d’apporter vos retours, et ceci jusqu’à la fin du '''23 juin 2024''', d’où que vous soyez. Vous pouvez également partager des informations à ce sujet avec les communautés de projets intéressées avec lesquelles vous travaillez ou que vous soutenez, et vous pouvez aussi nous aider à traduire la procédure en plus de langues, afin que les gens puissent participer aux discussions dans leur propre langue. De la part du CAC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 22 me 2024 à 02:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == Anons premye Komite Kowòdinasyon Kòd Konduit Inivèsèl la == <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results|Ou ka jwenn mesaj sa a tradui nan lòt lang sou Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjou Responsab yo fin revize rezilta vòt yo. N ap suiv rezilta premye [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|eleksyon komite kòdinasyon Kòd Konduit Inivèsèl (U4C)]]. Nou kontan anonse moun sa yo kòm manm rejyonal U4C, ki pral ranpli yon manda de ane: * Amerik di Nò (USA ak Kanada) ** – * Ewòp Nò ak Lwès ** [[m:Special:MyLanguage/User:Ghilt|Ghilt]] * Amerik Latin ak Karayib ** – * Ewòp Santral ak Lès (CEE) ** — * Afrik sib-saaryèn ** – * Mwayen Oryan ak Afrik Di nò ** [[m:Special:MyLanguage/User:Ibrahim.ID|Ibrahim.ID]] * Azi Lès, Sidès ak Pasifik ** [[m:Special:MyLanguage/User:0xDeadbeef|0xDeadbeef]] * Azi Sid ** – Moun sa yo ki anba eli manm kominote-an-gwo nan U4C la, ranpli yon tèm yon ane: * [[m:Special:MyLanguage/User:Barkeep49|Barkeep49]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Superpes15|Superpes15]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Civvì|Civvì]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Luke081515|Luke081515]] * – * – * – * – Mèsi ankò pou tout moun ki te patisipe nan pwosesis sa a ak anpil apresyasyon nan kandida yo pou lidèchip ou ak dediksyon pou mouvman Wikimedya a ak kominote a. Pandan semèn kap vini yo, U4C a pral kòmanse rankontre ak planifye ane 2024-25 la pou sipòte aplikasyon ak revizyon UCoC ak Gid pou Ranfòsman. Swiv travay yo sou [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-wiki]]. Nan non Ekip Pwojè UCoC a<section end="announcement-content" /> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 3 jen 2024 à 08:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le texte final de la Charte du Mouvement Wikimédia est désormais disponible sur Meta</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Le texte final de la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Charte du Mouvement Wikimédia]] est désormais disponible sur Meta dans plus de 20 langues pour consultation. '''Qu'est-ce que la charte du mouvement Wikimédia?''' La charte du mouvement Wikimédia est un document proposé pour définir les rôles et les responsabilités de tous les membres et entités du mouvement Wikimédia, y compris la création d'un nouvel organe - le Conseil mondial - pour la gouvernance du mouvement. '''Rejoignez la "cérémonie de lancement" de la charte du mouvement Wikimédia.''' Rejoignez la [[1$|« Soirée de lancement »]] le '''20 juin 2024''' à '''14.00-15.00 UTC''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1718892000 votre heure locale]). Au cours de cet appel, nous célébrerons la publication de la Charte finale et présenterons le contenu de la Charte. Participez et renseignez-vous sur la Charte avant de passer au vote. '''Vote de ratification de la Charte du Mouvement''' Le vote débutera sur SecurePoll le '''25 juin 2024''' à '''00:01 UTC''' et se terminera le '''9 juillet 2024''' à '''23:59 UTC'''. Vous pouvez en savoir plus sur le processus de vote, les critères d'éligibilité et d'autres détails sur Meta. Pour toute question, veuillez laisser un commentaire sur la [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter|Page de discussion Meta]] ou envoyer un e-mail au MCDC à l'adresse suivante : [mailto:mcdc@wikimedia.org mcdc@wikimedia.org]. Au nom du MCDC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 11 jen 2024 à 08:44 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le vote pour la ratification de la Charte du Mouvement Wikimédia est maintenant ouvert - votez !</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Le vote pour ratifier la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|'''Charte du Mouvement Wikimédia''']] est désormais ouvert. La Charte du Mouvement Wikimédia est un document qui définit les rôles et les responsabilités de tous les membres et entités du mouvement Wikimédia, y compris la création d'un nouvel organe - le Conseil mondial - pour la gouvernance du mouvement. La version finale de la Charte du Mouvement Wikimédia est [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|disponible sur Meta dans différentes langues]]. Le vote a débuté sur SecurePoll le '''25 juin 2024''' à '''00:01 UTC''' et se terminera le '''9 juillet 2024''' à '''23:59 UTC'''. Pour en savoir plus, consultez la page [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting|informations sur les votants et les conditions d'éligibilité]]. Après avoir lu la Charte, veuillez [[Special:SecurePoll/vote/398|'''voter ici''']] et faites partager cette note. Si vous avez des questions concernant le vote de ratification, veuillez contacter la Commission électorale de la Charte à l'adresse suivante: [mailto:cec@wikimedia.org '''cec@wikimedia.org''']. Au nom du CEC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 jen 2024 à 10:51 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le vote pour la ratification de la charte du mouvement Wikimédia prend fin bientôt</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Ceci est un aimable rappel que la période de vote pour la ratification de la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Charte du Mouvement Wikimédia]] prendra fin le '''9 juillet 2024''', à '''23:59 UTC'''. Si vous n'avez pas encore voté, veuillez le faire [[m:Special:SecurePoll/vote/398|sur SecurePoll]]. Au nom de la [[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Ratification/Voting#Electoral_Commission|Commission électorale de la Charte]],<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 8 jiyè 2024 à 03:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">U4C Special Election - Call for Candidates</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello all, A special election has been called to fill additional vacancies on the U4C. The call for candidates phase is open from now through July 19, 2024. The [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the [[:foundation:Wikimedia Foundation Universal Code of Conduct|UCoC]]. Community members are invited to submit their applications in the special election for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please review the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|U4C Charter]]. In this special election, according to [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#2. Elections and Terms|chapter 2 of the U4C charter]], there are 9 seats available on the U4C: '''four''' community-at-large seats and '''five''' regional seats to ensure the U4C represents the diversity of the movement. [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#5. Glossary|No more than two members of the U4C can be elected from the same home wiki]]. Therefore, candidates must not have English Wikipedia, German Wikipedia, or Italian Wikipedia as their home wiki. Read more and submit your application on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Meta-wiki]]. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 10 jiyè 2024 à 00:02 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Wikimedia Movement Charter ratification voting results</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello everyone, After carefully tallying both individual and affiliate votes, the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting#Electoral Commission|Charter Electoral Commission]] is pleased to announce the final results of the Wikimedia Movement Charter voting.   As [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter#Thank you for your participation in the Movement Charter ratification vote!|communicated]] by the Charter Electoral Commission, we reached the quorum for both Affiliate and individual votes by the time the vote closed on '''July 9, 23:59 UTC'''. We thank all 2,451 individuals and 129 Affiliate representatives who voted in the ratification process. Your votes and comments are invaluable for the future steps in Movement Strategy. The final results of the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Wikimedia Movement Charter]] ratification voting held between 25 June and 9 July 2024 are as follows: '''Individual vote:''' Out of 2,451 individuals who voted as of July 9 23:59 (UTC), 2,446 have been accepted as valid votes. Among these, '''1,710''' voted “yes”; '''623''' voted “no”; and '''113''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 73.30% voted to approve the Charter (1710/2333), while 26.70% voted to reject the Charter (623/2333). '''Affiliates vote:''' Out of 129 Affiliates designated voters who voted as of July 9 23:59 (UTC), 129 votes are confirmed as valid votes. Among these, '''93''' voted “yes”; '''18''' voted “no”; and '''18''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 83.78% voted to approve the Charter (93/111), while 16.22% voted to reject the Charter (18/111). '''Board of Trustees of the Wikimedia Foundation:''' The Wikimedia Foundation Board of Trustees voted '''not to ratify''' the proposed Charter during their special Board meeting on July 8, 2024. The Chair of the Wikimedia Foundation Board of Trustees, Nataliia Tymkiv, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Board_noticeboard/Board_resolution_and_vote_on_the_proposed_Movement_Charter|shared the result of the vote, the resolution, meeting minutes and proposed next steps]].   With this, the Wikimedia Movement Charter in its current revision is '''not ratified'''. We thank you for your participation in this important moment in our movement’s governance. The Charter Electoral Commission, [[m:User:Abhinav619|Abhinav619]], [[m:User:Borschts|Borschts]], [[m:User:Iwuala Lucy|Iwuala Lucy]], [[m:User:Tochiprecious|Tochiprecious]], [[m:User:Der-Wir-Ing|Der-Wir-Ing]]<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 jiyè 2024 à 17:52 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Vote now to fill vacancies of the first U4C</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Dear all, I am writing to you to let you know the voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is open now through '''August 10, 2024'''. Read the information on the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|voting page on Meta-wiki]] to learn more about voting and voter eligibility. The Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community members were invited to submit their applications for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 27 jiyè 2024 à 02:46 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == Duplicate == @[[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]], are [[Selil vòltayik]] and [[Pil elektrik]] the same subject? [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 31 jiyè 2024 à 17:51 (UTC) :thanks @[[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]], I just added a redirect [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 31 jiyè 2024 à 23:10 (UTC) == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Reminder! Vote closing soon to fill vacancies of the first U4C</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Dear all, The voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is closing soon. It is open through 10 August 2024. Read the information on [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2024_Special_Election#Voting|the voting page on Meta-wiki to learn more about voting and voter eligibility]]. If you are eligible to vote and have not voted in this special election, it is important that you vote now. '''Why should you vote?''' The U4C is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community input into the committee membership is critical to the success of the UCoC. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 6 out 2024 à 15:30 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == Byento : Yon nouvo fonksyonalite sou-referans - eseye li! == <section begin="Sub-referencing"/> [[File:Sub-referencing reuse visual.png|{{#ifeq:{{#dir}}|ltr|right|left}}|400px]] Bonjou. Depi plizyè lane, manmb yo ki nan kominote a mande yon fason senp pou reyitilize referans yo nan presize kèk detay. Jodia, MedyaWiki vini ak yon solisyon: Nouvo fonksyonalite sou-referans lan pral fonksyone an wikikòd e avèk editè vizyèl nan amelyore systèm nòt anba paj yo ki ekziste deja. Ou kapab toujou itilize lòt fason pou ajoute yon nòt, men wap jwenn kanmenm sou-referans ki ajoute nan lòt atik itilizatè yo ekri. Pou jwenn plis detay ale sou [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|paj pwojè a]] '''Nou ta renmen jwenn avi paw''' pou nou ka asire ke fonksyonalite sa mache byen pou ou : * [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing#Test|Tanpri eseye]] dènye vèsyon ki an devlopman an sou beta wiki e [[m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|fè nou konnen kisaw panse]] * [[m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing/Sign-up|Enskri la]] pou jwenn dènye nouvote epi envitasyon pou patisipe nan aktivite rechèch itilizatè yo Ekip [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes|swè teknik]] [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Deutschland|Wikimedya Almay]] yo prevwa mete fonksyonalite sa sou wiki Wikimedya yo ane sa. Nap kontakte avan, tout moun kap kreye e soutni zouti ak modèl ki lye avèk nòt anba paj yo Tanpri ede nou pwopaje mesaj la --[[m:User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[m:User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]]) 10:36, 19 August 2024 (UTC) <section end="Sub-referencing"/> <!-- Message envoyé par User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=27309345 --> == Sign up for the language community meeting on August 30th, 15:00 UTC == Hi all, The next language community meeting is scheduled in a few weeks—on August 30th at 15:00 UTC. If you're interested in joining, you can [https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#30_August_2024 sign up on this wiki page]. This participant-driven meeting will focus on sharing language-specific updates related to various projects, discussing technical issues related to language wikis, and working together to find possible solutions. For example, in the last meeting, topics included the Language Converter, the state of language research, updates on the Incubator conversations, and technical challenges around external links not working with special characters on Bengali sites. Do you have any ideas for topics to share technical updates or discuss challenges? Please add agenda items to the document [https://etherpad.wikimedia.org/p/language-community-meeting-aug-2024 here] and reach out to ssethi(__AT__)wikimedia.org. We look forward to your participation! [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 22 out 2024 à 23:19 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="en" dir="ltr">Announcing the Universal Code of Conduct Coordinating Committee</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/board-elections@lists.wikimedia.org/thread/OKCCN2CANIH2K7DXJOL2GPVDFWL27R7C/ Original message at wikimedia-l]. [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello all, The scrutineers have finished reviewing the vote and the [[m:Special:MyLanguage/Elections Committee|Elections Committee]] have certified the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Results|results]] for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) special election]]. I am pleased to announce the following individual as regional members of the U4C, who will fulfill a term until 15 June 2026: * North America (USA and Canada) ** Ajraddatz The following seats were not filled during this special election: * Latin America and Caribbean * Central and East Europe (CEE) * Sub-Saharan Africa * South Asia * The four remaining Community-At-Large seats Thank you again to everyone who participated in this process and much appreciation to the candidates for your leadership and dedication to the Wikimedia movement and community. Over the next few weeks, the U4C will begin meeting and planning the 2024-25 year in supporting the implementation and review of the UCoC and Enforcement Guidelines. You can follow their work on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-Wiki]]. On behalf of the U4C and the Elections Committee,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 2 septanm 2024 à 14:05 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Exprimez-vous : Votez pour le Conseil d'administration 2024 !</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour à tous et à toutes, La période de vote pour l'élection du conseil d'administration de [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|2024]] est maintenant ouverte. Douze (12) candidats et candidates se présentent pour quatre (4) sièges au conseil d'administration. Apprenez-en plus sur les candidats et candidates en [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Candidates|lisant leurs déclarations]] et leurs [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Questions_for_candidates|réponses aux questions de la communauté]]. Lorsque vous serez en mesure de voter, rendez-vous sur la page de vote du [[Special:SecurePoll/vote/400|SecurePoll]] pour voter. Le vote est ouvert du 3 septembre à 00:00 UTC au 17 septembre à 23:59 UTC. Pour vérifier votre éligibilité, veuillez consulter la page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Voter_eligibility_guidelines|éligibilité de l'électeur]]. Bien à vous, Le comité des élections et le groupe de travail sur la sélection des membres du conseil d'administration<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 3 septanm 2024 à 12:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == Springfield, Ohio == Hello! I've been reaching out to see if there are any editors interested in adding to the Haitian and French versions of [[Springfield, Ohio]], especially in recognition of the large Haitian population that has settled the city. On another note, I am embarrassed and appalled about the recent lies told about the Haitian people in the city. I am calling out the false statements, and I want to express support for immigrants in the United States, including those from Haiti. [[Itilizatè:WhisperToMe|WhisperToMe]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhisperToMe|diskisyon]]) 12 septanm 2024 à 02:40 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2024-09-25|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-09-25T15:00|en}} {{#time:H:i e|2024-09-25T15:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement et nous travaillons à le minimiser dans le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2024-09-25|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Mais nous vous conseillons de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Nous espérons que le déploiement de code se passe comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> [[User:Trizek_(WMF)|Trizek_(WMF)]], 20 septanm 2024 à 09:37 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27248326 --> == 'Wikidata item' link is moving. Find out where... == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"><i>Apologies for cross-posting in English. Please consider translating this message.</i>{{tracked|T66315}} Hello everyone, a small change will soon be coming to the user-interface of your Wikimedia project. The [[d:Q16222597|Wikidata item]] [[w:|sitelink]] currently found under the <span style="color: #54595d;"><u>''General''</u></span> section of the '''Tools''' sidebar menu will move into the <span style="color: #54595d;"><u>''In Other Projects''</u></span> section. We would like the Wiki communities feedback so please let us know or ask questions on the [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Discussion page]] before we enable the change which can take place October 4 2024, circa 15:00 UTC+2. More information can be found on [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|the project page]].<br><br>We welcome your feedback and questions.<br> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 27 septanm 2024 à 18:57 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=27524260 --> == Invitation to Participate in Wiki Loves Ramadan Community Engagement Survey == Dear all, Apologies for writing in English. Please help to translate in your language. We are excited to announce the upcoming [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]] event, a global initiative aimed at celebrating Ramadan by enriching Wikipedia and its sister projects with content related to this significant time of year. As we plan to organize this event globally, your insights and experiences are crucial in shaping the best possible participation experience for the community. To ensure that Wiki Loves Ramadan is engaging, inclusive, and impactful, we kindly invite you to participate in our community engagement survey. Your feedback will help us understand the needs of the community, set the event's focus, and guide our strategies for organizing this global event. Survey link: https://forms.gle/f66MuzjcPpwzVymu5 Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will make a difference! Thank you for being a part of our journey to make Wiki Loves Ramadan a success. Warm regards, User:ZI Jony 6 oktòb 2024 à 03:20 (UTC) Wiki Loves Ramadan Organizing Team <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27510935 --> == Deployment of Dark mode in Haitian Creole Wikipedia == Hello Haitian Creole Wikipedians, Apologies as this message is not written in your native language, {{Int:please-translate}}. We are happy to announce that the [[mediawikiwiki:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]] have deployed [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Reading/Web/Accessibility_for_reading|dark mode]] here on Haitian Creole Wikipedia! This was possible because pages on your wiki have passed our checks for accessibility and other quality checks. Congratulations! This was only possible due to the diligent work of editors and other technical contributors in your community who have made sure that templates, gadgets, and other parts of pages can be accessible in dark mode. Thank you all for making dark mode available for everybody! For context, we would like to add that the Web team's work on dark mode has concluded. If on some wikis, the option is not yet available for logged-out users, this is likely because many pages do not yet display well in dark mode. As communities make progress on this work, we enable this feature on additional wikis once per month. If you notice any issues after enabling dark mode, please create this page: <code>Reading/Web/Accessibility for reading/Reporting/ht.wikipedia.org</code> in MediaWiki ([[mediawikiwiki:Reading/Web/Accessibility_for_reading/Reporting|like these pages]]), and report the issue in the created page. Thank you! On behalf of the [[mediawikiwiki:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]]. [[Itilizatè:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskisyon Itilizatè:UOzurumba (WMF)|diskisyon]]) 9 oktòb 2024 à 00:21 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Résultats préliminaires des élections de 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour, Merci à tous ceux qui ont participé à [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|l'élection de 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia]]. Près de 6000 membres de la communauté issus de plus de 180 projets wiki ont voté. Les quatre candidats suivants ont obtenu le plus de voix: # [[User:Kritzolina|Christel Steigenberger]] # [[User:Nadzik|Maciej Artur Nadzikiewicz]] # [[User:Victoria|Victoria Doronina]] # [[User:Laurentius|Lorenzo Losa]] Bien que ces candidats aient été classés par nombre de votes, ils doivent encore être nommés au conseil d'administration. Ils doivent réussir une vérification des antécédents et satisfaire aux qualifications décrites dans les statuts. Les nouveaux membres seront nommés lors de la prochaine réunion du conseil en décembre 2024. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Results|Vous pouvez en savoir plus sur les résultats sur Méta-Wiki.]] Bien à vous, Le comité des élections et le groupe de travail sur la sélection des membres du conseil d'administration <section end="announcement-content" /> </div> [[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]] 14 oktòb 2024 à 08:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MPossoupe (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="fr" dir="ltr">À la recherche de bénévoles pour rejoindre plusieurs comités du mouvement</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Chaque année, généralement d’octobre à décembre, plusieurs comités du mouvement cherchent de nouveaux bénévoles. Pour en savoir plus sur les comités, consultez leurs pages Meta-wiki : * [[m:Special:MyLanguage/Affiliations_Committee|Comité des affiliations (AffCom)]] * [[m:Special:MyLanguage/Ombuds_commission|Commission de médiation (OC)]] * [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety/Case Review Committee|Comité d'examen des cas (CRC)]] Les candidatures aux comités sont ouvertes à partir du 16 octobre 2024. Les candidatures au Comité des affiliations sont closes le 18 novembre 2024, et les candidatures à la commission de médiation et au Comité d'examen des cas sont closes le 2 décembre 2024. Pour savoir comment postuler, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation/Legal/Committee_appointments|consultez la page de nomination sur Meta-wiki]]. Publiez sur la page de discussion ou envoyez un e-mail à [mailto:cst@wikimedia.org cst@wikimedia.org] pour toute question que vous pourriez avoir. Pour l'équipe de soutien du comité, <section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 16 oktòb 2024 à 23:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27601062 --> == 'Wikidata item' link is moving, finally. == Hello everyone, I previously wrote on the 27th September to advise that the ''Wikidata item'' sitelink will change places in the sidebar menu, moving from the '''General''' section into the '''In Other Projects''' section. The scheduled rollout date of 04.10.2024 was delayed due to a necessary request for Mobile/MinervaNeue skin. I am happy to inform that the global rollout can now proceed and will occur later today, 22.10.2024 at 15:00 UTC-2. [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Please let us know]] if you notice any problems or bugs after this change. There should be no need for null-edits or purging cache for the changes to occur. Kind regards, -[[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] 22 oktòb 2024 à 11:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=27535421 --> == Final Reminder: Join us in Making Wiki Loves Ramadan Success == Dear all, We’re thrilled to announce the Wiki Loves Ramadan event, a global initiative to celebrate Ramadan by enhancing Wikipedia and its sister projects with valuable content related to this special time of year. As we organize this event globally, we need your valuable input to make it a memorable experience for the community. Last Call to Participate in Our Survey: To ensure that Wiki Loves Ramadan is inclusive and impactful, we kindly request you to complete our community engagement survey. Your feedback will shape the event’s focus and guide our organizing strategies to better meet community needs. * Survey Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSffN4prPtR5DRSq9nH-t1z8hG3jZFBbySrv32YoxV8KbTwxig/viewform?usp=sf_link Complete the Survey] * Deadline: November 10, 2024 Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will truly make a difference! '''Volunteer Opportunity''': Join the Wiki Loves Ramadan Team! We’re seeking dedicated volunteers for key team roles essential to the success of this initiative. If you’re interested in volunteer roles, we invite you to apply. * Application Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfXiox_eEDH4yJ0gxVBgtL7jPe41TINAWYtpNp1JHSk8zhdgw/viewform?usp=sf_link Apply Here] * Application Deadline: October 31, 2024 Explore Open Positions: For a detailed list of roles and their responsibilities, please refer to the position descriptions here: [https://docs.google.com/document/d/1oy0_tilC6kow5GGf6cEuFvdFpekcubCqJlaxkxh-jT4/ Position Descriptions] Thank you for being part of this journey. We look forward to working together to make Wiki Loves Ramadan a success! Warm regards,<br> The Wiki Loves Ramadan Organizing Team 29 oktòb 2024 à 05:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27568454 --> == Sign up for the language community meeting on November 29th, 16:00 UTC == Hello everyone, The next language community meeting is coming up next week, on November 29th, at 16:00 UTC (Zonestamp! For your timezone <https://zonestamp.toolforge.org/1732896000>). If you're interested in joining, you can sign up on this wiki page: <https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#29_November_2024>. This participant-driven meeting will be organized by the Wikimedia Foundation’s Language Product Localization team and the Language Diversity Hub. There will be presentations on topics like developing language keyboards, the creation of the Moore Wikipedia, and the language support track at Wiki Indaba. We will also have members from the Wayuunaiki community joining us to share their experiences with the Incubator and as a new community within our movement. This meeting will have a Spanish interpretation. Looking forward to seeing you at the language community meeting! Cheers, [[User:SSethi (WMF)|Srishti]] 21 novanm 2024 à 19:54 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27746256 --> == Launching! Join Us for Wiki Loves Ramadan 2025! == Dear All, We’re happy to announce the launch of [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|Wiki Loves Ramadan 2025]], an annual international campaign dedicated to celebrating and preserving Islamic cultures and history through the power of Wikipedia. As an active contributor to the Local Wikipedia, you are specially invited to participate in the launch. This year’s campaign will be launched for you to join us write, edit, and improve articles that showcase the richness and diversity of Islamic traditions, history, and culture. * Topic: [[m:Event:Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch|Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch]] * When: Jan 19, 2025 * Time: 16:00 Universal Time UTC and runs throughout Ramadan (starting February 25, 2025). * Join Zoom Meeting: https://us02web.zoom.us/j/88420056597?pwd=NdrpqIhrwAVPeWB8FNb258n7qngqqo.1 * Zoom meeting hosted by [[m:Wikimedia Bangladesh|Wikimedia Bangladesh]] To get started, visit the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|campaign page]] for details, resources, and guidelines: Wiki Loves Ramadan 2025. Add [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Participant|your community here]], and organized Wiki Loves Ramadan 2025 in your local language. Whether you’re a first-time editor or an experienced Wikipedian, your contributions matter. Together, we can ensure Islamic cultures and traditions are well-represented and accessible to all. Feel free to invite your community and friends too. Kindly reach out if you have any questions or need support as you prepare to participate. Let’s make Wiki Loves Ramadan 2025 a success! For the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Team|International Team]] 16 janvye 2025 à 12:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27568454 --> == Universal Code of Conduct annual review: provide your comments on the UCoC and Enforcement Guidelines == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. I am writing to you to let you know the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines is open now. You can make suggestions for changes through 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]]. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]]. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 24 janvye 2025 à 01:11 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27746256 --> == Feminism and Folklore 2025 starts soon == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;> [[File:Feminism and Folklore 2025 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <center>''{{int:please-translate}}''</center> Dear Wiki Community, You are humbly invited to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2025|Feminism and Folklore 2025]]''' writing competition from February 1, 2025, to March 31, 2025 on your local Wikipedia. This year, Feminism and Folklore will focus on feminism, women's issues, and gender-focused topics for the project, with a [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025|Wiki Loves Folklore]] gender gap focus and a folk culture theme on Wikipedia. You can help Wikipedia's coverage of folklore from your area by writing or improving articles about things like folk festivals, folk dances, folk music, women and queer folklore figures, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales, and more. Users can help create new articles, expand or translate from a generated list of suggested articles. Organisers are requested to work on the following action items to sign up their communities for the project: # Create a page for the contest on the local wiki. # Set up a campaign on '''CampWiz''' tool. # Create the local list and mention the timeline and local and international prizes. # Request local admins for site notice. # Link the local page and the CampWiz link on the [[:m:Feminism and Folklore 2025/Project Page|meta project page]]. This year, the Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced two new tools to enhance support for the campaign. These tools include the '''Article List Generator by Topic''' and '''CampWiz'''. The Article List Generator by Topic enables users to identify articles on the English Wikipedia that are not present in their native language Wikipedia. Users can customize their selection criteria, and the tool will present a table showcasing the missing articles along with suggested titles. Additionally, users have the option to download the list in both CSV and wikitable formats. Notably, the CampWiz tool will be employed for the project for the first time, empowering users to effectively host the project with a jury. Both tools are now available for use in the campaign. [https://tools.wikilovesfolklore.org/ '''Click here to access these tools'''] Learn more about the contest and prizes on our [[:m:Feminism and Folklore 2025|project page]]. Feel free to contact us on our [[:m:Talk:Feminism and Folklore 2025/Project Page|meta talk page]] or by email us if you need any assistance. We look forward to your immense coordination. Thank you and Best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2025|Feminism and Folklore 2025 International Team]]''' ::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div></div> --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 29 janvye 2025 à 02:35 (UTC) == Wiki Loves Folklore is back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> {{int:please-translate}} [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Dear Wiki Community, You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025|Wiki Loves Folklore 2025]]''' an international media contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the '''1st till the 31st''' of March. You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&campaign=wlf_2025 submitting] them in this commons contest. You can also [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025/Organize|organize a local contest]] in your country and support us in translating the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025/Translations|project pages]] to help us spread the word in your native language. Feel free to contact us on our [[:c:Commons talk:Wiki Loves Folklore 2025|project Talk page]] if you need any assistance. '''Kind regards,''' '''Wiki loves Folklore International Team''' --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 29 janvye 2025 à 02:35 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=26503019 --> == Reminder: first part of the annual UCoC review closes soon == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. This is a reminder that the first phase of the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines will be closing soon. You can make suggestions for changes through [[d:Q614092|the end of day]], 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]]. After review of the feedback, proposals for updated text will be published on Meta in March for another round of community review. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 3 fevriye 2025 à 00:48 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28198931 --> == <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Language Community Meeting (Feb 28th, 14:00 UTC) and Newsletter</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="message"/> Hello everyone! [[File:WP20Symbols WIKI INCUBATOR.svg|right|frameless|150x150px|alt=An image symbolising multiple languages]] We’re excited to announce that the next '''Language Community Meeting''' is happening soon, '''February 28th at 14:00 UTC'''! If you’d like to join, simply sign up on the '''[[mw:Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#28_February_2025|wiki page]]'''. This is a participant-driven meeting where we share updates on language-related projects, discuss technical challenges in language wikis, and collaborate on solutions. In our last meeting, we covered topics like developing language keyboards, creating the Moore Wikipedia, and updates from the language support track at Wiki Indaba. '''Got a topic to share?''' Whether it’s a technical update from your project, a challenge you need help with, or a request for interpretation support, we’d love to hear from you! Feel free to '''reply to this message''' or add agenda items to the document '''[[etherpad:p/language-community-meeting-feb-2025|here]]'''. Also, we wanted to highlight that the sixth edition of the Language & Internationalization newsletter (January 2025) is available here: [[:mw:Special:MyLanguage/Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January]]. This newsletter provides updates from the October–December 2024 quarter on new feature development, improvements in various language-related technical projects and support efforts, details about community meetings, and ideas for contributing to projects. To stay updated, you can subscribe to the newsletter on its wiki page: [[:mw:Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter]]. We look forward to your ideas and participation at the language community meeting, see you there! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 22 fevriye 2025 à 08:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28217779 --> == Universal Code of Conduct annual review: proposed changes are available for comment == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. I am writing to you to let you know that [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|proposed changes]] to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter]] are open for review. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|You can provide feedback on suggested changes]]''' through the [[d:Q614092|end of day]] on Tuesday, 18 March 2025. This is the second step in the annual review process, the final step will be community voting on the proposed changes. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find relevant links about the process on the UCoC annual review page on Meta]]. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]]. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] 7 mas 2025 à 18:51 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28307738 --> == An improved dashboard for the Content Translation tool == <div lang="en" dir="ltr"> {{Int:hello}} Wikipedians, Apologies as this message is not in your language, {{Int:please-translate}}. The [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Language and Product Localization team]] has improved the [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-edits&active-list=suggestions&from=en&to=es Content Translation dashboard] to create a consistent experience for all contributors using mobile and desktop devices. The improved translation dashboard allows all logged-in users of the tool to enjoy a consistent experience regardless of their type of device. With a harmonized experience, logged-in desktop users now have access to the capabilities shown in the image below. [[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Notice that in this screenshot, the new dashboard allows: Users to adjust suggestions with the "For you" and "...More" buttons to select general topics or community-created collections (like the example of Climate topic).  Also, users can use translation to create new articles (as before) and expand existing articles section by section. You can see how suggestions are provided in the new dashboard  in two groups ("Create new pages" and "Expand with new sections")-one for each activity.]] [[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|In the current dashboard, you will notice that you can't adjust suggestions to select topics or community-created collections. Also, you can't expand on existing articles by translating new sections.]] We will implement [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|this improvement]] on your wiki '''on Monday, March 17th, 2025''' and remove the current dashboard '''by May 2025'''. Please reach out with any questions concerning the dashboard in this thread. Thank you! On behalf of the Language and Product Localization team. </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]]</bdi> 13 mas 2025 à 02:55 (UTC) <!-- Message envoyé par User:UOzurumba (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_CX_Unified_dashboard_announcement_list_1&oldid=28382282 --> :Bonjou Wikipedyen yo, :Ekskize paske mesaj sa a pa nan lang ou a, Ede nou tradui l nan lang pa ou. :[[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Ekip Lang ak lokalizasyon pwodui]] a amelyore Kontni [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-listsugsug=previous-listsugs Tablobò tradiksyon an] pou kreye yon eksperyans ki konsistan pou tout kontribitè lè l sèvi avèk aparèy mobil ak biwo. Tablobò tradiksyon amelyore a pèmèt tout itilizatè ki konekte nan zouti a jwi yon eksperyans ki konsistan kèlkeswa kalite aparèy yo. :Avèk yon eksperyans amonize, itilizatè ki konekte sou òdinatè biwo kounye a gen aksè a kapasite ki montre yo nan imaj ki anba a. :[[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Remake ke nan ekran sa a, nouvo tablodbò a pèmèt: Itilizatè yo ajiste sijesyon ak bouton "Pou ou" ak "...Plis" pou chwazi sijè jeneral oswa koleksyon kominote kreye (tankou egzanp sijè Klima). Epitou, itilizatè yo ka itilize tradiksyon pou kreye nouvo atik (tankou anvan) epi elaji atik ki egziste deja seksyon pa seksyon. Ou ka wè ki jan yo bay sijesyon nan nouvo tablodbò a an de gwoup ("Kreye nouvo paj" ak "Agrandi ak nouvo seksyon")-youn pou chak aktivite.]] :[[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|Nan tablodbò aktyèl la, w ap remake ke ou pa ka ajiste sijesyon pou chwazi sijè oswa koleksyon kominote kreye. Epitou, ou pa ka elaji sou atik ki egziste deja lè w tradui nouvo seksyon yo.]] :N ap aplike [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|amelyorasyon sa a]] sou wiki ou a '''lendi 17 mas 2025''' epi retire tablodbò aktyèl la '''pa Me 2025'''. :Tanpri kontakte n nenpòt kesyon konsènan tablodbò a nan fil sa a. :Mèsi! :Nan non ekip Lang ak lokalizasyon pwodui. [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 13 mas 2025 à 15:13 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2025-03-19|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement, que nous nous efforçons de réduire pour le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2025-03-19|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Nous vous conseillons cependant de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Le déploiement de code devrait se dérouler comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 14 mas 2025 à 23:15 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Quiddity (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=28307742 --> == Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon. Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 4 avril 2025 à 02:04 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 --> == Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025: Invitation == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:UCDM 2025 general.png|180px|right]] {{int:please-translate}} Hello, dear Wikipedians!<br/> [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the fifth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''14th April''' until '''16th May 2025'''. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design, and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contributions in every language! The most active contesters will receive prizes. If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest. <br/> We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) </div> 16 avril 2025 à 16:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Hide on Rosé@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 --> == Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines ("UCoC EG") and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 17 avril 2025 à 00:34 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 --> == Sub-referencing: User testing == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:Sub-referencing reuse visual.png|400px|right]] <small>''Apologies for writing in English, please help us by providing a translation below''</small> Hi I’m Johannes from [[:m:Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschland]]'s [[:m:WMDE Technical Wishes|Technical Wishes team]]. We are making great strides with the new [[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-referencing feature]] and we’d love to invite you to take part in two activities to help us move this work further: #'''Try it out and share your feedback''' #:[[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing# Test the prototype|Please try]] the updated ''wikitext'' feature [https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Sub-referencing on the beta wiki] and let us know what you think, either [[:m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|on our talk page]] or by [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/talktotechwish booking a call] with our UX researcher. #'''Get a sneak peak and help shape the ''Visual Editor'' user designs''' #:Help us test the new design prototypes by participating in user sessions – [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/gxk0taud/apply sign up here to receive an invite]. We're especially hoping to speak with people from underrepresented and diverse groups. If that's you, please consider signing up! No prior or extensive editing experience is required. User sessions will start ''May 14th''. We plan to bring this feature to Wikimedia wikis later this year. We’ll reach out to wikis for piloting in time for deployments. Creators and maintainers of reference-related tools and templates will be contacted beforehand as well. Thank you very much for your support and encouragement so far in helping bring this feature to life! </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]])</bdi> 28 avril 2025 à 15:03 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=28628657 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Vote sur les modifications proposées aux lignes directrices de l'UCoC et à la charte de l'U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> La période de vote pour les révisions des directives d'application du Code de conduite universel et de la Charte U4C se termine le 1er mai 2025 à 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 trouver dans votre fuseau horaire]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Lisez les informations sur la façon de participer et lisez la proposition avant de voter]] sur la page UCoC de Méta-wiki. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du code de conduite universel (U4C)]] est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente de l'UCoC. Cet examen annuel a été planifié et mis en œuvre par l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, vous pouvez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|réviser la charte U4C]]. Veuillez partager ce message avec les membres de votre communauté dans votre langue, le cas échéant, afin qu'ils puissent également y participer. En coopération avec l'U4C -- <section end="announcement-content" /> </div> <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 29 avril 2025 à 03:41 (UTC)</div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! == ''(Apologies for posting in English)'' Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them. As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]]. After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki. The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org. If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 6 me 2025 à 15:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28663781 --> == Proposal to enable the "Contribute" entry point in Haitian Creole Wikipedia == {{Int:Hello}} Haitian Creole Wikipedians, Apologies as this message is not in your language. {{Int:please-translate}}. The [[mediawikiwiki:Wikimedia_Language_and_Product_Localization|WMF Language and Product Localization]] team proposes enabling an entry point called "Contribute" to your Wikipedia. The [[:bn:বিশেষ:Contribute|Contribute]] entry point is based on collaborative work with other product teams in the Wikimedia Foundation on [[mediawikiwiki:Edit_Discovery|Edit discovery]], which validated the entry point as a persistent and constant path that contributors took to discover ways to contribute content in Wikipedia. Therefore, enabling this entry point in your Wikipedia will help contributors quickly discover available tools and immediately click to start using them. This entry point is designed to be a central point for discovering contribution tools in Haitian Creole Wikipedia. '''Who can access it''' Once it is enabled in your Wikipedia, newcomers can access the entry point automatically by just logging into their account, click on the User drop-down menu and choose the "Contribute" icon, which takes you to another menu where you will find a self-guided description of what you can do to contribute content, as shown in the image below. An option to "view contributions" is also available to access the list of your contributions. [[Fichye:Mobile_Contribute_Page.png|Mobile Contribute Page]] [[Fichye:Mobile_contribute_menu_(detailed).png|Mobile contribute menu (detailed)]] For experienced contributors, the Contribute icon is not automatically shown in their User drop-down menu. They will still see the "Contributions" option unless they change it to the "Contribute" manually. We have gotten valuable feedback that helped us improve its discoverability. Now, it is ready to be enabled in other Wikis. One major improvement was to [[phab:T369041|make the entry point optional for experienced contributors]] who still want to have the "Contributions" entry point as default.           We plan to enable it '''on mobile''' for Wikis, where the Section translation tool is enabled. In this way, we will provide a main entry point to the mobile translation dashboard, and the exposure can still be limited by targeting only the mobile platform for now. If there are no objections to having the entry point for mobile users from your community, we will enable it by 26th May 2025. We welcome your feedback and questions in this thread on our proposal to enable it here. Suppose there are no objections, we will deploy the "Contribute" entry point in your Wikipedia. We look forward to your response soon. Thank you! On behalf of the WMF Language and Product Localization team. [[Itilizatè:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskisyon Itilizatè:UOzurumba (WMF)|diskisyon]]) 12 me 2025 à 20:23 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Appel aux candidatures pour le Comité de Coordination du Code de Conduite Universel (U4C).</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Les résultats du vote sur les directives d'application et la charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel (U4C) sont disponibles [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|sur Méta-wiki]]. Vous pouvez désormais [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|soumettre votre candidature pour siéger à l'U4C]] à partir du 29 mai 2025 à 12:00 UTC. Des informations sur [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|l'éligibilité, le processus, et la chronologie sont disponibles sur Méta-wiki]]. Le vote sur les candidats sera ouvert le 1<sup>er</sup> juin 2025 et durera deux semaines, se finissant donc le 15 juin 2025 à 12:00 UTC. Si vous avez des questions, vous pouvez les poser sur [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|la page de discussion pour l'élection]]. -- en coopération avec l'U4C, </div><section end="announcement-content" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|diskisyon]])</bdi> 15 me 2025 à 22:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> ''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)'' Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too. We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation. You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|<span class="signature-talk">{{int:Talkpagelinktext}}</span>]]) 22 me 2025 à 15:26 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28768453 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Sélection 2025 du conseil d'administration de la fondation Wikimédia et appel à questions</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Chers tous et toutes, Cette année, le mandat de deux administrateurs sélectionnés par la communauté et les affiliés au conseil d'administration de la Fondation Wikimédia prendra fin [1]. Le conseil invite l'ensemble du mouvement à participer au processus de sélection de cette année et à voter pour pourvoir ces sièges. Le Comité des élections supervisera ce processus avec le soutien du personnel de la Fondation [2]. Le Comité de gouvernance, composé de membres du Conseil d'administration non-candidats au processus de sélection des membres du Conseil d'administration 2025 sélectionnés par la communauté et les affiliés (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina et Esra'a Al Shafei) [3], est chargé de superviser le processus de sélection des membres du Conseil d'administration 2025 et de tenir le Conseil d'administration au courant de la situation. Pour plus de détails sur les rôles de la commission des élections, du conseil d'administration et du personnel, cliquez ici [4]. En voici les dates clés : * 22 mai - 5 juin : Annonce ( la présente communication) et période d'appel à questions. [6] * 17 juin - 1er juillet 2025 : Appel à candidatures * Juillet 2025 : Si nécessaire, les affiliés votent pour présélectionner les candidats si 10 d'entre eux ou plus se présentent [5]. * Août 2025 : Période de la campagne * Août - septembre 2025 : Période de vote communautaire de deux semaines * Octobre - novembre 2025 : Vérification des antécédents des candidats sélectionnés * Réunion du conseil d'administration en décembre 2025 : Installation des nouveaux membres du conseil d'administration Pour en savoir plus sur le processus de sélection de 2025 - y compris le calendrier détaillé, le processus de candidature, les règles de la campagne et les critères d'éligibilité des électeurs -, veuillez consulter cette page Meta-wiki. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]]. '''Appel à questions''' Lors de chaque processus de sélection, la communauté a la possibilité de soumettre des questions auxquelles les candidats au conseil d'administration devront répondre. Le comité électoral sélectionne les questions à partir de la liste établie par la communauté pour que les candidats y répondent. Les candidats doivent répondre à toutes les questions posées dans le dossier de candidature pour être éligibles, faute de quoi leur candidature sera rejetée. Cette année, le comité électoral sélectionnera 5 questions auxquelles les candidats devront répondre. Les questions sélectionnées peuvent être une combinaison de celles qui ont été soumises par la communauté, si elles sont similaires ou liées. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]] '''Bénévoles des élections''' Une autre façon de participer au processus de sélection de 2025 est de devenir bénévole des élections. Les bénévoles électoraux constituent un pont entre le comité électoral et leur communauté respective. Ils veillent à ce que leur communauté soit représentée et les incitent à voter. Pour en savoir plus sur le programme et les modalités d'adhésion, consultez cette page Meta-wiki. [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link]]]. Je vous remercie ! [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter [3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024 [4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles [5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ [6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates Bien à vous, Victoria Doronina Liaison du conseil d'administration avec le comité des élections Comité de gouvernance<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 28 me 2025 à 03:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Deployment of the CampaignEvents Extension</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="message"/> Hello everyone, ''(Apologies for posting in English if English is not your first language. Please help translate to your language.)'' The Campaigns Product Team is planning a global deployment of the '''[[:mw:Help:Extension:CampaignEvents|CampaignEvents extension]]''' to all Wikipedias, including this wiki, during the '''week of June 23rd'''. This extension is designed to help organizers plan and manage events, WikiProjects, and other on-wiki collaborations - and to make these efforts more discoverable. The three main features of this extension are: * '''[[:m:Event_Center/Registration|Event Registration]]''': A simple way to sign up for events on the wiki. * '''[[:m:CampaignEvents/Collaboration_list|Collaboration List]]''': A global list of events and a local list of WikiProjects, accessible at '''[[:m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]]'''. * '''[[:m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Invitation_list|Invitation Lists]]''': A tool to help organizers find editors who might want to join, based on their past contributions. '''Note''': The extension comes with a new user right called '''"Event Organizer"''', which will be managed by administrators on this wiki. Organizer tools like Event Registration and Invitation Lists will only work if someone is granted this right. The Collaboration List is available to everyone immediately after deployment. The extension is already live on several wikis, including '''Meta, Wikidata, English Wikipedia''', and more ( [[m:CampaignEvents/Deployment_status#Current_Deployment_Status_for_CampaignEvents_extension| See the full deployment list]]) If you have any questions, concerns, or feedback, please feel free to share them on the [[m:Talk:CampaignEvents| extension talkpage]]. We’d love to hear from you before the rollout. Thank you! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]] ([[User talk:Udehb-WMF|diskisyon]]) 29 me 2025 à 16:47 (UTC)</bdi> <!-- Message envoyé par User:Udehb-WMF@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Udehb-WMF/sandbox/deployment_audience&oldid=28803829 --> == Vote now in the 2025 U4C Election == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}} Eligible voters are asked to participate in the 2025 [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] election. More information–including an eligibility check, voting process information, candidate information, and a link to the vote–are available on Meta at the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2025|2025 Election information page]]. The vote closes on 17 June 2025 at [https://zonestamp.toolforge.org/1750161600 12:00 UTC]. Please vote if your account is eligible. Results will be available by 1 July 2025. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 13 jen 2025 à 23:00 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28848819 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Conseil d'administration de la Fondation Wikimédia 2025 - Appel à candidatures</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div> Bonjour à toutes et à tous, L'appel [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|à candidatures pour la sélection du Conseil d'administration de la Fondation Wikimédia 2025]] est désormais ouvert du 17 juin 2025 au 2 juillet 2025 à 11:59 UTC [1]. Le conseil d'administration est chargé de superviser le travail de la Fondation Wikimédia, et chaque membre du conseil d'administration est nommé pour un mandat de trois ans [2]. Il s'agit d'un rôle bénévole. Cette année, la communauté Wikimédia votera entre la fin du mois d'août et le mois de septembre 2025 pour élire deux (2) membres du Conseil d'administration de la Fondation. Seriez-vous - ou connaissez-vous quelqu'un - susceptible de rejoindre le conseil d'administration de la Fondation Wikimedia ? [3] Apprenez-en plus sur les exigences pour briguer ces postes de direction et sur la manière de soumettre votre candidature sur [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidate application|cette page Meta-wiki]] ou encouragez quelqu’un d’autre à se présenter à l’élection de cette année. Bien à vous, Abhishek Suryawanshi<br /> Président du Comité des élections Au nom du comité des élections et du comité de gouvernance [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Call_for_candidates [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Legal:Bylaws#(B)_Term. [3] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Resources_for_candidates<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 17 jen 2025 à 17:43 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28866958 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Commentaires sur les projets de Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="message"/> Chère communauté Wikimédia, [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Le Comité des affaires communautaires (CAC)]] du conseil d'administration de la Fondation Wikimedia a chargé [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Sister Projects Task Force|le groupe de travail sur les projets frères (SPTF)]] de mettre à jour et d’implémenter une procédure d'évaluation du cycle de vie des projets frères, c'est-à-dire [[m:Wikimedia projects|des projets wiki soutenus par la Fondation Wikimédia (WMF)]]. La vision d'une connaissance libre, pertinente, accessible et percutante a toujours guidé le mouvement Wikimédia. Alors que l’environnement des projets Wikimédia continue d'évoluer, il est crucial de réévaluer régulièrement les projets existants afin de nous assurer qu'ils correspondent toujours à nos objectifs et aux capacités de la communauté. Malgré leurs nobles intentions, certains projets peuvent ne plus remplir efficacement leur objectif initial. '''Examiner de tels projets ne signifie pas les abandonner, mais plutôt gérer de manière responsable les ressources partagées'''. Le temps des bénévoles, le soutien du personnel, les infrastructures et l'attention de la communauté sont limités, et les coûts non techniques ont tendance à augmenter considérablement à mesure que notre écosystème entre dans une ère d'Internet différente de celle de nos débuts. Soutenir des projets inactifs ou qui ne répondent pas à nos ambitions peut involontairement détourner ces ressources de domaines à plus fort impact potentiel. De plus, maintenir des projets qui ne reflètent plus la qualité et la fiabilité que Wikimédia représente comporte un risque pour la réputation. Un projet abandonné ou moins fiable affecte la confiance dans le mouvement Wikimédia. Enfin, '''ne pas abandonner ou repenser les projets qui ne fonctionnent plus peut rendre beaucoup plus difficile le lancement de nouveaux projets'''. Lorsque la communauté se sent liée à toutes les décisions passées, aussi obsolètes soient-elles, nous risquons la stagnation. Un environnement sain doit permettre l'évolution, l'adaptation et, si nécessaire, de lâcher-prise. Si nous créons l'attente que chaque projet doit exister indéfiniment, nous limitons notre capacité d'expérimentation et d'innovation. C'est pourquoi le SPTF a examiné des demandes concernant le cycle de vie de deux projets frères afin d'analyser et de démontrer le processus d'évaluation. Nous avons choisi Wikispore comme étude de cas pour l'ouverture éventuelle d'un nouveau projet frère, et Wikinews comme étude de cas pour l'évaluation d'un projet existant. Les conclusions préliminaires ont été discutées lors de la réunion du CAC du 11 septembre 2024, et le CAC a recommandé une consultation communautaire sur les deux propositions. === Wikispore === La [[m:Wikispore|demande d'admission de Wikispore]] comme nouveau projet frère a été soumise en 2019. Le SPTF a décidé d'examiner cette demande plus en détail, car, plutôt que de se concentrer sur un sujet spécifique, comme le sont la plupart des propositions de nouveaux projets frères, Wikispore a le potentiel de soutenir plusieurs projets frères en cours de démarrage. Après mûre réflexion, le SPTF a décidé de '''ne pas recommander''' Wikispore comme projet frère Wikimedia. Compte tenu du niveau d'activité actuel, la structure en cours offre une '''plus grande flexibilité''' et plus d’expérimentation, tandis que la WMF fournit le soutien infrastructurel de base. Nous reconnaissons le potentiel de l'initiative et sollicitons l'avis de la communauté sur ce qui constituerait un niveau d'activité et d'engagement suffisant pour reconsidérer son statut à l'avenir. Dans le cadre de ce processus, nous avons partagé la décision avec la communauté Wikispore et invité l'un de ses responsables, Pharos, à une réunion du SPTF. En ce moment, nous sollicitons particulièrement vos commentaires sur des critères mesurables indiquant l'état de préparation du projet, tels que le nombre de contributeurs, le volume de contenu et le soutien durable de la communauté. Cela clarifiera les critères nécessaires à l'ouverture d'un nouveau projet frère, y compris une éventuelle nouvelle candidature de Wikispore. Cependant, les chiffres restent seulement indicatifs, car ils peuvent toujours être manipulés. === Wikinews === Nous avons choisi d'évaluer Wikinews parmi les projets frères existants, car c'est celui pour lequel nous avons observé le plus grand niveau d'inquiétude à plusieurs égards. Depuis la création du SPTF en 2023, ses membres ont sollicité l'avis de la communauté lors de conférences et d'appels communautaires concernant les projets frères qui n'avaient pas tenu leurs promesses au sein du mouvement Wikimédia.[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:WCNA_2024._Sister_Projects_-_opening%3F_closing%3F_merging%3F_splitting%3F.pdf <nowiki>[1]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_Community_Affairs_Committee/Sister_Projects_Task_Force#Wikimania_2023_session_%22Sister_Projects:_past,_present_and_the_glorious_future%22 <nowiki>[2]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F <nowiki>[3]</nowiki>] Wikinews était le principal candidat à une évaluation, car il avait été proposé par des personnes issues de plusieurs communautés linguistiques. De plus, selon la plupart des indicateurs, il s'agit du projet frère le moins actif, affichant la plus forte baisse d'activité au fil des ans. Bien que le comité des langues ouvre et ferme régulièrement les versions linguistiques des projets frères dans des « petites » langues, aucune proposition valable n'a jamais été présentée pour fermer Wikipédia dans les langues majeures, ni aucun projet en anglais. Ce n'est pas le cas de Wikinews, où une proposition de fermeture de Wikinews en anglais a été formulée, laquelle a suscité un certain intérêt, mais n'a donné lieu à aucune action,[https://meta.wikimedia.org/wiki/Proposals_for_closing_projects/Closure_of_English_Wikinews <nowiki>[4]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F voir également la section 5 de <nowiki>[5]</nowiki>], ainsi qu'un projet de proposition visant à fermer Wikinews dans toutes les langues[https://meta.wikimedia.org/wiki/Talk:Proposals_for_closing_projects/Archive_2#Close_Wikinews_completely,_all_languages? <nowiki>[6]</nowiki>]. [[:c:File:Sister Projects Taskforce Wikinews review 2024.pdf|Les indicateurs initiaux]] compilés par l'équipe de la WMF soutiennent également les inquiétudes de la communauté du mouvement concernant Wikinews. Sur la base de ce rapport, la SPTF recommande une réévaluation communautaire de Wikinews. Nous concluons que sa structure actuelle et son niveau d'activité sont les plus faibles parmi les projets frères existants. La SPTF recommande également de suspendre l'ouverture de nouvelles éditions linguistiques pendant la durée de la consultation. La SPTF soumet cette analyse à la discussion et encourage les discussions sur d'autres solutions, notamment d'éventuelles restructurations ou une intégration avec d'autres initiatives de Wikimédia. Les options évoquées jusqu'à présent (peuvent être appliquées uniquement aux langues peu actives ou à toutes les langues) incluent, sans s'y limiter: *Restructurer le fonctionnement de Wikinews et l'associer aux autres projets d'actualité; *Fusionner le contenu de Wikinews dans les Wikipédias des langues concernées, éventuellement dans un nouvel espace de noms, *Fusionner le contenu dans des projets externes sous licence compatible, *Archiver les projets Wikinews. Vos idées et points de vue sont précieux pour façonner l'avenir de ces projets. Nous encourageons tous les membres de la communauté intéressés à partager leurs réflexions sur les pages de discussion correspondantes ou via les autres canaux de commentaires dédiés. <span id="Feedback_and_next_steps"></span> === Commentaires et prochaines étapes === Nous vous serons reconnaissants si vous pouvez participer à une discussion sur l'avenir de ces projets et sur le processus d'évaluation. Nous créons actuellement deux pages de projets: [[m:Public consultation about Wikispore|Public consultation about Wikispore]] et [[m:Public consultation about Wikinews|Public consultation about Wikinews]]. Merci de participer entre le 27 juin et le 27 juillet, date à laquelle nous résumerons la discussion pour la suite. Vous pouvez écrire dans votre langue. J'animerai également une discussion communautaire le mercredi 16 juillet à 11 h UTC et le jeudi 17 juillet à 17 h UTC (les liens pour se connecter seront communiqués prochainement) et je serai présente à Wikimania pour poursuivre les discussions. <section end="message"/> </div> -- [[User:Victoria|Victoria]] on behalf of the Sister Project Task Force, 27 jen 2025 à 20:56 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Johan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Sister_project_MassMassage_on_behalf_of_Victoria/Target_list&oldid=28911188 --> == Maintenance tags == I don't think that [[Modèl:Manke sous]] or other maintenance tags from the big wikis are actually helpful. What do you think? [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 13 jiyè 2025 à 19:53 (UTC) == Wikidata Item and Property labels soon displayed in Wiki Watchlist/Recent Changes == ''(Apologies for posting in English, you can help by translating into your language)'' Hello everyone, the [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|Wikidata For Wikimedia Projects]] team is excited to announce an upcoming change in how Wikidata edit changelogs are displayed in your [[Special:Watchlist|Watchlists]] and [[Special:RecentChanges|Recent Changes]] lists. If an edit is made on Wikidata that affects a page in another Wikimedia Project, the changelog will contain some information about the nature of the edit. This can include a QID (or Q-number), a PID (or P-number) and a value (which can be text, numbers, dates, or also QID or PID’s). Confused by these terms? See the [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Glossary|Wikidata:Glossary]] for further explanations. The upcoming change is scheduled for '''17.07.2025''', between '''1300 - 1500 UTC'''. The change will display the label (item name) alongside any QID or PIDs, as seen in the image below: [[File:Apr10 edit summary on Wikidata.png|An edit sum entry on Wikidata, labels display alongside their P- and Q-no.'s]] These changes will only be visible if you have Wikidata edits enabled in your User Preferences for Watchlists and Recent Changes, or have the active filter ‘Wikidata edits’ checkbox toggled on, directly on the Watchlist and Recent Changes pages. Your bot and gadget may be affected! There are thousands of bots, gadgets and user-scripts and whilst we have researched potential effects to many of them, we cannot guarantee there won’t be some that are broken or affected by this change. Further information and context about this change, including how your bot may be affected can be found on this [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|project task page]]. We welcome your questions and feedback, please write to us on this dedicated [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|Talk page]]. Thank you, - [[m:User:Danny_Benjafield_(WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] on behalf of the Wikidata For Wikimedia Projects Team. [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 14 jiyè 2025 à 12:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=28981877 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Bientôt, les comptes temporaires seront déployés</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="body"/> Bonjour, nous sommes l'équipe [[mw:Special:MyLanguage/Product Safety and Integrity|Sécurité et intégrité des produits]] de la Fondation Wikimedia. Nous souhaitons annoncer que '''nous prévoyons d'activer les [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts|comptes temporaires]] pour ce wiki dès la semaine du 1er septembre.''' Les comptes temporaires sont en ligne sur 30 wikis, dont de nombreux wikis de tailles importantes comme les wikis allemand, japonais et français. Ce changement est particulièrement pertinent pour les contributeurs non connectés, que cette fonctionnalité vise à protéger. Mais il est également pertinent pour les membres de la communauté comme les mentors, les patrouilleurs et les administrateurs – toute personne qui annule les modifications, bloque les utilisateurs ou interagit de toute autre manière avec les contributeurs non connectés afin de garantir la sécurité et l'exactitude des wikis. '''Pourquoi nous développons les comptes temporaires''' Nos wikis devraient être plus sûrs à modifier par défaut pour les contributeurs non connectés. Les comptes temporaires permettent aux gens de continuer à modifier les wikis sans créer de compte, tout en évitant d'associer publiquement leurs modifications à leur adresse IP. Nous pensons que c'est dans l'intérêt de nos contributeurs non connectés, qui apportent des contributions précieuses aux wikis et qui peuvent plus tard créer des comptes et enrichir notre communauté de contributeurs, d'administrateurs et d'autres rôles. Même si les wikis avertissent les contributeurs non connectés que leur adresse IP sera associée à leur modification, beaucoup de personnes peuvent ne pas comprendre ce qu'est une adresse IP, ou qu'elle pourrait être utilisée pour les connecter à d'autres informations les concernant de manières qu'ils n'attendent peut-être pas. De plus, nos logiciels et outils de modération s'appuient trop lourdement sur l'origine réseau (adresses IP) pour identifier les utilisateurs et les modèles d'activité, surtout alors que les adresses IP elles-mêmes deviennent des identifiants moins stables. Les comptes temporaires permettent des interactions plus précises avec les contributeurs non connectés, y compris des blocages plus précis, et peuvent aider à limiter la fréquence à laquelle nous finissons par bloquer involontairement des utilisateurs de bonne foi qui utilisent les mêmes adresses IP que des utilisateurs de mauvaise foi. '''Comment fonctionnent les comptes temporaires''' [[File:Temporary account banner and empty talk page.png|thumb]] Chaque fois qu'un utilisateur non connecté publie une modification sur ce wiki, un cookie sera défini dans le navigateur de cet utilisateur, et un compte temporaire lié à ce cookie sera automatiquement créé. Le nom de ce compte suivra le modèle : <code dir=ltr>~2025-12345-67</code> (un tilde, l'année actuelle, un numéro) Sur des pages comme les Modifications récentes ou l'historique des pages, ce nom sera affiché. Le cookie expirera 90 jours après sa création. Tant qu'il existe, toutes les modifications effectuées depuis cet appareil seront attribuées à ce compte temporaire. Ce sera le même compte même si l'adresse IP change, sauf si l'utilisateur efface ses cookies ou utilise un appareil ou un navigateur web différent. Un enregistrement de l'adresse IP utilisée au moment de chaque modification sera stocké pendant 90 jours après la modification. Cependant, seuls certains utilisateurs connectés pourront la voir. '''Qu'est-ce que cela signifie pour différents groupes d'utilisateurs ?''' ''' Pour les contributeurs non connectés''' * Cela augmente la confidentialité : actuellement, si vous n'utilisez pas un compte enregistré pour modifier, alors tout le monde peut voir l'adresse IP des modifications que vous avez faites, même après 90 jours. Cela ne sera plus possible sur ce wiki. * Si vous utilisez un compte temporaire pour modifier depuis différents endroits dans les 90 derniers jours (par exemple chez vous et dans un café), l'historique des modifications et les adresses IP de tous ces endroits seront maintenant enregistrés ensemble, pour le même compte temporaire. Les utilisateurs qui [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Access_to_temporary_account_IP_addresses| satisfont les conditions requises]] pourront voir ces données. Si cela crée des préoccupations de sécurité personnelle pour vous, veuillez contacter talktohumanrights at wikimedia.org pour des conseils. '''Pour les membres de la communauté interagissant avec les contributeurs non connectés''' * Un compte temporaire est uniquement lié à un appareil. En comparaison, une adresse IP peut être partagée avec différents appareils et personnes (par exemple, différentes personnes à l'école ou au travail peuvent avoir la même adresse IP). * Par rapport à la situation actuelle, il sera plus sûr de supposer que la page de discussion d'un utilisateur temporaire appartient à une seule personne, et que les messages laissés là seront lus par elle. Comme vous pouvez le voir dans la capture d'écran, les utilisateurs de comptes temporaires recevront des notifications. Il sera aussi possible de les remercier pour leurs modifications, de les mentionner dans les discussions, et de les inviter à s'impliquer davantage dans la communauté. '''Pour les utilisateurs qui utilisent les données d'adresse IP pour modérer et maintenir le wiki''' '''Pour les patrouilleurs''' qui traquent les abuseurs persistants, enquêtent sur les violations de politiques, etc. : Les utilisateurs qui [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Access_to_temporary_account_IP_addresses|satisfont les conditions]] pourront révéler les adresses IP des utilisateurs temporaires et toutes les contributions faites par les comptes temporaires depuis une adresse IP ou une plage spécifique ([[Special:IPContributions]]). Ils auront aussi accès à des informations utiles sur les adresses IP grâce à la fonctionnalité [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/IP Info|IP Info]]. Beaucoup d'autres logiciels ont été construits ou ajustés pour fonctionner avec les comptes temporaires, incluant AbuseFilter, les blocages globaux, les contributions globales des utilisateurs, et plus encore. (Pour des informations destinées aux développeurs bénévoles sur comment mettre à jour le code de leurs outils – voir la dernière partie du message.) * '''Pour les administrateurs bloquant les contributeurs non connectés''': ** Il sera possible de bloquer de nombreux agresseurs en bloquant simplement leurs comptes temporaires. Une personne bloquée ne pourra pas créer rapidement de nouveaux comptes temporaires si l'administrateur sélectionne l'option de [[mw:Special:MyLanguage/Autoblock|blocage automatique]]. ** Il sera toujours possible de bloquer une adresse IP ou une plage d'IP. * Les comptes temporaires ne seront pas appliqués rétroactivement aux contributions faites avant le déploiement. Sur Special:Contributions, vous pourrez voir les contributions d'utilisateurs IP existantes, mais pas les nouvelles contributions faites par les comptes temporaires sur cette adresse IP. Vous devriez plutôt utiliser Special:IPContributions pour cela. '''Notre demande et les prochaines étapes''' * Si vous connaissez des outils, bots, gadgets, etc. utilisant des données sur les adresses IP ou étant disponibles pour les utilisateurs non connectés, vous voudrez peut-être tester s'ils fonctionnent sur [[testwiki:Main_Page|testwiki]] ou [[test2wiki:Main_Page|test2wiki]]. Si vous êtes un développeur bénévole, lisez notre [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/For developers|documentation pour les développeurs]], et en particulier, la section sur [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/For developers#How should I update my code?|comment votre code pourrait avoir besoin d'être mis à jour]]. * Si vous voulez tester l'expérience des comptes temporaires, par exemple juste pour vérifier ce que cela fait, allez sur testwiki ou test2wiki et modifiez sans vous connecter. * Dites-nous si vous pensez à des difficultés qui doivent être mentionnées. Nous essaierons d'aider, et si nous ne le pouvons pas, nous considérerons les options disponibles. * Regardez notre [[m:Meta:Babel#Temporary_Accounts:_access_to_IP_addresses_and_next_steps| message précédent]] concernant les exigences pour les utilisateurs sans droits étendus qui peuvent avoir besoin d'accès aux adresses IP. Pour en savoir plus sur le projet, consultez [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/FAQ|notre foire aux questions]] – vous y trouverez beaucoup de réponses utiles. Vous pouvez aussi regarder les [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/Updates|mises à jour]] (nous venons d'en publier une) et vous abonner à notre [[mw:Newsletter:Product Safety and Integrity|nouvelle infolettre]]. Si vous souhaitez me parler (Szymon) hors wiki, vous me trouverez sur Discord et Telegram. Merci!<section end="body" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:user:NKohli (WMF)|NKohli (WMF)]], [[m:user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]]</bdi> 26 out 2025 à 21:36 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Quiddity (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/sandbox6&oldid=29181713 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Bascule de serveur : votre wiki sera bientôt en lecture seule durant un court instant</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimédia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimédia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2025-09-24|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-09-24T15:00|en}} {{#time:H:i e|2025-09-24T15:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement, que nous nous efforçons de réduire pour le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. Vous pouvez contribuer à la [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special%3ATranslate&group=Centralnotice-tgroup-read_only_banner&task=view&language=&filter=&action=translate traduction ou relecture] du texte de cette bannière. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2025-09-24|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Nous vous conseillons cependant de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Le déploiement de code devrait se dérouler comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> <span dir=ltr>[[m:User:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|{{int:talk}}]])</span> 18 septanm 2025 à 15:42 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29170715 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Donnez votre avis : votez pour le conseil d'administration 2025</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour à tous, La période de vote pour les [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|élections 2025 du conseil d'administration]] est désormais ouverte. Les candidats se présentent pour deux (2) sièges au conseil. Pour vérifier votre éligibilité en tant qu'électeur, veuillez consulter la [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Voter eligibility guidelines|page relative à l'éligibilité des électeurs]]. Pour en savoir plus à leur sujet, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidates|lisez leurs déclarations de candidature et regardez leurs vidéos de présentation]]. Lorsque vous serez prêt, rendez-vous sur la [[m:Special:SecurePoll/vote/405|page de vote SecurePoll pour voter]]. '''Le vote est ouvert du 8 octobre à 00h00 UTC au 22 octobre à 23h59 UTC.''' Bien à vous, Abhishek Suryawanshi<br />Président, Comité des élections<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 9 oktòb 2025 à 04:48 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29360896 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Aidez-nous à décider du nom du nouveau projet ''Abstract Wikipedia''</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="function1"/> Bonjour ! Participez à choisir un nom pour le nouveau projet de wiki ''Abstract Wikipedia'' (« Wikipédia abstraite ») ! Ce projet sera un wiki qui permettra aux utilisateurs et utilisatrices de combiner les fonctions des [[:f:|Wikifonctions]] et les données de Wikidata afin de générer des phrases naturelles dans les langues prises en charges. Ces phrases pourront ensuite être réutilisées sur les Wikipédia (ou ailleurs). Le scrutin se déroulera en deux tours, chacun étant suivi par un examen juridique des candidats ; ils commenceront respectivement le 20 octobre et le 17 novembre. Notre objectif est d’avoir un nom de projet final choisi à la mi-décembre 2025. Si vous souhaitez participer, '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Abstract Wikipedia naming contest|lisez le détail du scrutin et votez maintenant]]''' sur Meta-Wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} <section end="function1"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 20 oktòb 2025 à 11:42 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29432175 --> == <span lang="fr" dir="ltr">À la recherche de bénévoles pour rejoindre plusieurs comités du mouvement</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Chaque année, généralement d’octobre à décembre, plusieurs comités du mouvement cherchent de nouveaux bénévoles. Pour en savoir plus sur les comités, consultez leurs pages Meta-wiki : * [[m:Special:MyLanguage/Affiliations Committee|Comité des affiliations (AffCom)]] * [[m:Special:MyLanguage/Ombuds commission|Commission de médiation (OC)]] * [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety/Case Review Committee|Comité d'examen des cas (CRC)]] Les candidatures aux comités sont ouvertes à partir du 30 octobre 2025. Les candidatures au Comité des affiliations sont closes le 11 décembre 2025, et les candidatures à la commission de médiation et au Comité d'examen des cas sont closes le 11 décembre 2025. Pour savoir comment postuler, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Committee appointments|consultez la page de nomination sur Meta-wiki]]. Publiez sur la page de discussion ou envoyez un e-mail à cst[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org pour toute question que vous pourriez avoir. Pour l'équipe de soutien du comité, <section end="announcement-content" /> </div> -[[m:User:MKaur (WMF)| MKaur (WMF)]] 30 oktòb 2025 à 14:12 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MKaur (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29517125 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Rappel : aidez-nous à décider du nom du nouveau projet ''Abstract Wikipedia''</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="function2"/> Bonjour ! Rappel : aidez-nous à choisir un nom pour le nouveau projet de wiki ''Abstract Wikipedia'' (« Wikipédia abstraite »). Le vote final commence aujourd’hui. Les noms finalistes sont : <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Abstract Wikipedia, Multilingual Wikipedia, Wikiabstracts, Wikigenerator, Proto-Wiki</span>. Si vous souhaitez participer, '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Abstract Wikipedia naming contest|lisez la présentation du scrutin et votez maintenant]]''' sur Méta-Wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} <section end="function2"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 20 novanm 2025 à 14:22 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29583860 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Migration vers Parsoid</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> <em>[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Product and Technology/Parsoid Read Views/Read View Announcement|Lire ceci dans une autre langue]]</em> <div class="mw-translate-fuzzy"> Bonjour à tous et toutes ! Je suis heureux de vous informer que, dans le cadre de la prochaine étape du projet d’[[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification|unification des analyseurs syntaxiques]], Parsoid sera bientôt activé en tant qu’analyseur d’articles par défaut sur votre $wiki. Nous augmentons progressivement le nombre de wikis utilisant Parsoid, avec l’intention d’en faire l’analyseur de wikicode par défaut pour la prochaine version maintenue à long terme de MediaWiki. Cela rendra nos wikis plus fiables et plus cohérents entre les utilisations par le contributorat, le lectorat et les outils, et facilitera le développement de futures fonctionnalités du wikicode. </div> Si cela perturbe votre flux de travail, ne vous inquiétez pas ! Vous pourrez toujours désactiver Parsoid pour le wiki dans vos préférences utilisateur, ou uniquement sur la page en cours en utilisant le sous-menu Outils, comme décrit dans la documentation de [[mw:Special:MyLanguage/Help:Extension:ParserMigration|Extension:ParserMigration]]. Il y a [[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification/Confidence Framework|plus d’informations sur notre stratégie de déploiement]] disponible, y compris les tests effectués avant d’activer Parsoid pour un nouveau wiki. Pour signaler des bogues et des problèmes, vous pouvez consulter notre documentation des [[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification/Known Issues|problèmes connus]] et si vous avez trouvé un nouveau bogue, créez un ticket phab et en l’étiquetant avec [[phab:project/view/5846|<i lang="en">Content Transform Team</i>]] qui représente l’équipe Transformation du contenu sur Phabricator. <section end="announcement-content" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[mw:User:ABreault (WMF)|Content Transform Team]]</bdi> 28 novanm 2025 à 21:43 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ABreault (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Wikimedia_Foundation/Product_and_Technology/Parsoid_Read_Views/2025-12-01_Wikipedias&oldid=29723884 --> == Thank You for Last Year – Join Wiki Loves Ramadan 2026 == Dear Wikimedia communities, We hope you are doing well, and we wish you a happy New Year. ''Last year, we captured light. This year, we’ll capture legacy.'' In 2025, communities around the world shared the glow of Ramadan nights and the warmth of collective iftars. In 2026, ''Wiki Loves Ramadan'' is expanding, bringing more stories, more cultures, and deeper global connections across Wikimedia projects. We invite you to explore the ''Wiki Loves Ramadan 2026'' [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan 2026|Meta page]] to learn how you can participate and [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan 2026/Participating communities|sign up]] your community. 📷 ''Photo campaign on '' [[c:Special:MyLanguage/Commons:Wiki Loves Ramadan 2026|Wikimedia Commons]] If you have questions about the project, please refer to the FAQs: * [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan/FAQ/|Meta-Wiki]] * [[c:Special:MyLanguage/Commons:Wiki Loves Ramadan/FAQ|Wikimedia Commons]] ''Early registration for updates is now open via the '''[[m:Special:RegisterForEvent/2710|Event page]]''''' ''Stay connected and receive updates:'' * [https://t.me/WikiLovesRamadan Telegram channel] * [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/wikilovesramadan.lists.wikimedia.org/ Mailing list] We look forward to collaborating with you and your community. '''The Wiki Loves Ramadan 2026 Organizing Team''' 16 janvye 2026 à 19:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29879549 --> == Feminism and Folklore 2026 starts soon == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;"> [[File:Feminism and Folklore 2026 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <div style="text-align: center; width: 100%;">''{{int:please-translate}}''</div> ;Invitation to Organize Feminism and Folklore 2026 Dear Wiki Community, We are pleased to invite Wikimedia communities, affiliates, and independent contributors to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026]]''' writing competition on your local Wikipedia. The international campaign will run from '''1 February to 31 March 2026''' and aims to improve coverage of feminism, women’s histories, gender-related topics, and folk culture across Wikipedia projects. ;About the Campaign '''Feminism and Folklore''' is a global writing initiative that complements the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2026|Wiki Loves Folklore]]''' photography competition. While Wiki Loves Folklore focuses on visual documentation, this writing campaign addresses the '''gender gap on Wikipedia''' by improving encyclopedic content related to folk culture and marginalized voices. ;What Can Participants Write About? Communities can contribute by creating, expanding, or translating articles related to: * Folk festivals, rituals, and celebrations * Folk dances, music, and traditional performances * Women and queer figures in folklore * Women in mythology and oral traditions * Women warriors, witches, and witch-hunting narratives * Fairy tales, folk stories, and legends * Folk games, sports, and cultural practices Participants may work from curated article lists or generate new article suggestions using campaign tools. ;How to Sign Up as an Organizer Organizers are requested to complete the following steps to register their community: # Create a local project page on your wiki [[:m:Feminism and Folklore/Sample|(see sample)]] # Set up the campaign using the '''CampWiz''' tool # Prepare a local article list and clearly mention: #* Campaign timeline #* Local and international prizes # Request a site notice from local administrators [[:mr:Template:SN-FNF|(see sample)]] # Add your local project page and CampWiz link to the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026/Project Page|Meta project page]]''' ;Campaign Tools The Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced tools to support organizers and participants: * '''Article List Generator by Topic''' – Helps identify articles available on English Wikipedia but missing in your local language Wikipedia. The tool allows customized filters and provides downloadable article lists in CSV and wikitable formats. * '''CampWiz''' – Enables communities to manage writing campaigns effectively, including jury-based evaluation. This will be the third year CampWiz is officially used for Feminism and Folklore. Both tools are now available for use in the campaign. '''[https://tools.wikilovesfolklore.org/ Click here to access the tools]''' ;Learn More & Get Support For detailed information about rules, timelines, and prizes, please visit the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026 project page]]'''. If you have any questions or need assistance, feel free to reach out via: * '''[[:m:Talk:Feminism and Folklore 2026/Project Page|Meta talk page]]''' * Email us using details on the contact page. ;Join Us We look forward to your collaboration and coordination in making Feminism and Folklore 2026 a meaningful and impactful campaign for closing gender gaps and enriching folk culture content on Wikipedia. Thank you and best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026 International Team]]''' ---- ''Stay connected:'' [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div></div> == Invitation to Host Wiki Loves Folklore 2026 in Your Country == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <div style="text-align: center; width: 100%;">''{{int:please-translate}}''</div> [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Hello everyone, We are delighted to invite Wikimedia affiliates, user groups, and community organizations worldwide to participate in '''Wiki Loves Folklore 2026''', an international initiative dedicated to documenting and celebrating folk culture across the globe. ;About Wiki Loves Folklore '''Wiki Loves Folklore''' is an annual international photography competition hosted on Wikimedia Commons. The campaign runs from '''1 February to 31 March 2026''' and encourages photographers, cultural enthusiasts, and community members to contribute photographs that highlight: * Folk traditions and rituals * Cultural festivals and celebrations * Traditional attire and crafts * Performing arts, music, and dance * Everyday practices rooted in folk heritage Through this campaign, we aim to preserve and promote diverse folk cultures and make them freely accessible to the world. [[:c:Commons:Wiki_Loves_Folklore_2026|Project page on Wikimedia Commons]] ; Host a Local Edition As we celebrate the '''eight edition''' of Wiki Loves Folklore, we warmly invite communities to organize a local edition in their country or region. Hosting a local campaign is a great opportunity to: * Increase visibility of your region’s folk culture * Engage new contributors in your community * Enrich Wikimedia Commons with high-quality cultural content '''[[:c:Commons:Wiki_Loves_Folklore_2026/Organize|Sign up to organize]]:''' If your team prefers to organize the competition in ''either February or March only'', please feel free to let us know. If you are unable to organize, we encourage you to share this opportunity with other interested groups or organizations in your region. ;Get in Touch If you have any questions, need support, or would like to explore collaboration opportunities, please feel free to contact us via: * The project Talk pages * Email: '''support@wikilovesfolklore.org''' We are also happy to connect via an online meeting if your team would like to discuss planning or coordination in more detail. Warm regards, '''The Wiki Loves Folklore International Team''' </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2026 à 13:21 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=29228188 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Révision annuelle du code universel de conduite et des lignes directrices de l'application</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Nous vous informons que la période de relecture annuelle du Code de conduite universel et des règles d'applications est actuellement ouverte. Vous pouvez faire vos commentaires sur les modifications que vous souhaitez apporter jusqu'au 9 février 2026. C'est la première d'une série d'étapes nécessaires pour la révision annuelle. Vous trouverez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2026|d'autres informations et les discussions auxquelles participer sur la page UCoC de Meta]]. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du code universel de conduite]] (U4C &mdash; Universal Code of Conduct Coordinating Committee) est un groupe global dont le rôle est de fournir une implémentation équitable et cohérente de l'UCoC. Cette relecture annuelle a été envisagée et mise en place par l'U4C. Pour plus d'informations et les responsabilités de l'U4C, veuillez lire la [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Charte de l'U4C]]. Veuillez partager ces informations avec les autres membres concernés de votre communauté. -- En coopération avec l'U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|discussion]])<section end="announcement-content" /> </div> 19 janvye 2026 à 21:01 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29905753 --> == Join the sixth Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia! == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia 2026.png|right|250px|thumb|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Ukraine%27s_Cultural_Diplomacy_Month_2026|Join our campaign!]] {{int:please-translate}} Dear Wikipedians! [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the sixth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''1st April''' until '''30th April 2026'''. The initiative aims to promote knowledge about Ukrainian culture abroad by creating and improving Wikipedia articles in multiple languages. This year marks the sixth edition of the campaign, which will focus on contemporary culture, making today’s artistic voices and practices more visible to international audiences. 🧩'''How to participate?''' Choose an article from the suggested list → Write an article in your language, or improve an existing one according to the rules → Add your contribution to the contest page and calculate your points → Win prizes and receive a certificate of participation → Become a promoter of truthful knowledge about Ukraine. 🧩'''[[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Check our main page for more information]]'''. '''If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.''' If not, then we encourage you to translate the [[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|landing page of the contest]] and [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MessageGroupStats?group=Centralnotice-tgroup-UCDM2026banner&messages=&language=en&x=D banner] into your own language. Also, we set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|banner]] to notify users of the possibility to participate in this challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) 04:35, 1 April 2026 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:OlesiaLukaniuk (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 --> == Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) == Hello everyone, This is a notice regarding an ongoing data migration on Wikidata that may affect your election-related templates and Lua modules (such as <code>Module:Itemgroup/list</code>). '''The Change:'''<br /> Currently, many templates pull electoral maps from Wikidata using the property [[:d:Property:P1846|P1846]], combined with the qualifier [[:d:Property:P180|P180]]: [[:d:Q19571328|Q19571328]]. We are migrating this data (across roughly 4,000 items) to a newly created, dedicated property: '''[[:d:Property:P14226|P14226]]'''. '''What You Need To Do:'''<br /> To ensure your templates and infoboxes do not break or lose their maps, please update your local code to fetch data from [[:d:Property:P14226|P14226]] instead of the old [[:d:Property:P1846|P1846]] + [[:d:Property:P180|P180]] structure. A [[m:Wikidata/Property Migration: P1846 to P14226/List|list of pages]] was generated using Wikimedia Global Search. '''Deadline:'''<br /> We are temporarily retaining the old data on [[:d:Property:P1846|P1846]] to allow for a smooth transition. However, to complete the data cleanup on Wikidata, the old [[:d:Property:P1846|P1846]] statements will be removed after '''May 1, 2026'''. Please update your modules and templates before this date to prevent any disruption to your wiki's election articles. Let us know if you have any questions or need assistance with the query logic. Thank you for your help! [[User:ZI Jony|ZI Jony]] using [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 3 avril 2026 à 17:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29941252 --> == Request for comment (global AI policy) == <bdi lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Apologies for writing in English. {{int:Please-translate}} A [[:m:Requests for comment/Artificial intelligence policy|request for comment]] is currently being held to decide on a global AI policy. {{int:Feedback-thanks-title}} [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 26 avril 2026 à 00:57 (UTC) </bdi> <!-- Message envoyé par User:Codename Noreste@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30424282 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Votez maintenant aux élections 2026 de l'U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Les votants éligibles sont invités à participer à l'élection 2026 du [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Comité de coordination du Code de conduite universel]]. De plus amples informations – notamment sur la vérification de l'éligibilité, le processus de vote, les candidats et un lien vers le scrutin – sont disponibles sur Meta à la [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2026|page d'informations sur les élections de 2026]]. Le scrutin se termine le 2 juin 2026 à [https://zonestamp.toolforge.org/1780358400 00 h 00 UTC]. Veuillez voter si votre compte est éligble. Les résultats seront disponibles avant le 14 juin 2026. -- en coopération avec l'U4C.<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 27 me 2026 à 17:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30513860 --> == RFC about AI-generated content in Wikimedia Commons == <bdi lang="en" dir="ltr">Apologies for writing in English, please help translate this message to your language. You are invited to participate in a [[c:Commons:Requests for comment/Policy update for AI content|request for comment on Wikimedia Commons about a policy update for AI content]]. This may affect files that are uploaded to Wikimedia Commons for use on this project. Thank you. [[m:User:Codename Noreste|Codename Noreste]] ([[m:User talk:Codename Noreste|diskisyon]])</bdi> 23 jen 2026 à 17:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Codename Noreste@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30513860 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Intégration du lien vers les contacts juridiques et de sécurité dans le pied de page de votre wiki</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="Message"/> '''Contacts juridiques et de sécurité''' Bonjour à toute la communauté, la Fondation Wikimedia a mis à disposition une [[wmf:Special:MyLanguage/Legal:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contact Information|page unique dédiée aux mentions légales et à la sécurité]], à ajouter en pied de page de votre wiki, afin de garantir l'accès à des informations juridiques exactes. Il s'agit d'une exigence réglementaire. Nous avons déjà mis en place des liens vers les wikis en anglais, allemand, italien, espagnol et d'autres langues de Wikipedia, et nous les déploierons bientôt sur votre wiki. Pour en savoir plus, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Legal_and_Safety_Contacts_FAQ|consultez la page du projet]] et n'hésitez pas à laisser vos commentaires dans ce fil de discussion ou sur la [[m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contacts FAQ|page de discussion]]. <section end="Message"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 25 jen 2026 à 13:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=30731267 --> == Paul joseph == Hello everyone! My apologies for writing in English. I was wondering if the text about Paul and Joseph is meant seriously. It seems more like some fairy tale. Thank you for your attention. [[Itilizatè:Bertux|Bertux]] ([[Diskisyon Itilizatè:Bertux|diskisyon]]) 22 jiyè 2026 à 11:04 (UTC) ---- <small>(Google Translate:)</small> Bonjou tout moun! Eskize m pou m ekri an anglè. Mwen t ap mande m si tèks ki pale de Pòl ak Jozèf la te serye. Li sanble plis tankou yon istwa fe. Mèsi pou atansyon nou. [[Itilizatè:Bertux|Bertux]] ([[Diskisyon Itilizatè:Bertux|diskisyon]]) 22 jiyè 2026 à 11:04 (UTC) k803m5db0im59b2biapdfrb7snam0tg 883061 883060 2026-07-22T11:06:36Z Bertux 30730 /* Paul joseph */ wf 883061 wikitext text/x-wiki {{/antèt}} __NEWSECTIONLINK__ == Do you use Wikidata in Wikimedia sibling projects? Tell us about your experiences == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> ''Note: Apologies for cross-posting and sending in English.'' Hello, the '''[[m:WD4WMP|Wikidata for Wikimedia Projects]]''' team at Wikimedia Deutschland would like to hear about your experiences using Wikidata in the sibling projects. If you are interested in sharing your opinion and insights, please consider signing up for an interview with us in this '''[https://wikimedia.sslsurvey.de/Wikidata-for-Wikimedia-Interviews Registration form]'''.<br> ''Currently, we are only able to conduct interviews in English.'' The front page of the form has more details about what the conversation will be like, including how we would '''compensate''' you for your time. For more information, visit our ''[[m:WD4WMP/AddIssue|project issue page]]'' where you can also share your experiences in written form, without an interview.<br>We look forward to speaking with you, [[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] ([[m:User talk:Danny Benjafield (WMDE)|talk]]) 08:53, 5 January 2024 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/WD4WMP/ScreenerInvite&oldid=26027495 --> == Reusing references: Can we look over your shoulder? == ''Apologies for writing in English.'' The Technical Wishes team at Wikimedia Deutschland is planning to [[m:WMDE Technical Wishes/Reusing references|make reusing references easier]]. For our research, we are looking for wiki contributors willing to show us how they are interacting with references. * The format will be a 1-hour video call, where you would share your screen. [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ More information here]. * Interviews can be conducted in English, German or Dutch. * [[mw:WMDE_Engineering/Participate_in_UX_Activities#Compensation|Compensation is available]]. * Sessions will be held in January and February. * [https://wikimedia.sslsurvey.de/User-research-into-Reusing-References-Sign-up-Form-2024/en/ Sign up here if you are interested.] * Please note that we probably won’t be able to have sessions with everyone who is interested. Our UX researcher will try to create a good balance of wiki contributors, e.g. in terms of wiki experience, tech experience, editing preferences, gender, disability and more. If you’re a fit, she will reach out to you to schedule an appointment. We’re looking forward to seeing you, [[m:User:Thereza Mengs (WMDE)| Thereza Mengs (WMDE)]] <!-- Message envoyé par User:Thereza Mengs (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&oldid=25956752 --> == Feminism and Folklore 2024 == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;> [[File:Feminism and Folklore 2024 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <center>''{{int:please-translate}}''</center> Dear Wiki Community, You are humbly invited to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2024|Feminism and Folklore 2024]]''' writing competition from February 1, 2024, to March 31, 2024 on your local Wikipedia. This year, Feminism and Folklore will focus on feminism, women's issues, and gender-focused topics for the project, with a [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024|Wiki Loves Folklore]] gender gap focus and a folk culture theme on Wikipedia. You can help Wikipedia's coverage of folklore from your area by writing or improving articles about things like folk festivals, folk dances, folk music, women and queer folklore figures, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales, and more. Users can help create new articles, expand or translate from a generated list of suggested articles. Organisers are requested to work on the following action items to sign up their communities for the project: # Create a page for the contest on the local wiki. # Set up a campaign on '''CampWiz''' tool. # Create the local list and mention the timeline and local and international prizes. # Request local admins for site notice. # Link the local page and the CampWiz link on the [[:m:Feminism and Folklore 2024/Project Page|meta project page]]. This year, the Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced two new tools to enhance support for the campaign. These tools include the '''Article List Generator by Topic''' and '''CampWiz'''. The Article List Generator by Topic enables users to identify articles on the English Wikipedia that are not present in their native language Wikipedia. Users can customize their selection criteria, and the tool will present a table showcasing the missing articles along with suggested titles. Additionally, users have the option to download the list in both CSV and wikitable formats. Notably, the CampWiz tool will be employed for the project for the first time, empowering users to effectively host the project with a jury. Both tools are now available for use in the campaign. [https://tools.wikilovesfolklore.org/ '''Click here to access these tools'''] Learn more about the contest and prizes on our [[:m:Feminism and Folklore 2024|project page]]. Feel free to contact us on our [[:m:Talk:Feminism and Folklore 2024/Project Page|meta talk page]] or by email us if you need any assistance. We look forward to your immense coordination. Thank you and Best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2024|Feminism and Folklore 2024 International Team]]''' ::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div> --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2024 à 07:26 (UTC) == Wiki Loves Folklore is back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> {{int:please-translate}} [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Dear Wiki Community, You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024|Wiki Loves Folklore 2024]]''' an international photography contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the '''1st till the 31st''' of March. You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&campaign=wlf_2024 submitting] them in this commons contest. You can also [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024/Organize|organize a local contest]] in your country and support us in translating the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2024/Translations|project pages]] to help us spread the word in your native language. Feel free to contact us on our [[:c:Commons talk:Wiki Loves Folklore 2024|project Talk page]] if you need any assistance. '''Kind regards,''' '''Wiki loves Folklore International Team''' -- [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2024 à 07:26 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=23942484 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Vote sur la Charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens|Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Je m'adresse à vous aujourd'hui pour vous annoncer que la période de vote pour la charte du [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de Coordination du Code de Conduite Universel]] (U4C) est désormais ouverte. Les membres de la communauté peuvent [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|voter et faire part de leurs commentaires sur la charte via SecurePoll]] jusqu'au '''2 février 2024'''. Celles et ceux d’entre vous qui ont exprimé leur opinion lors de l'élaboration des [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Lignes directrices pour l'application du CCU]] seront familiers avec ce processus. La [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|version actuelle de la charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel]] est disponible sur Meta-Wiki avec plusieurs traductions. Veuillez lire la charte, procédez au vote et relayez cette annonce auprès des membres de votre communauté. Je vous affirme que le Comité de Construction de l'U4C se réjouit de votre participation. Au nom de l’équipe du projet de CCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 19 janvye 2024 à 18:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=25853527 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Derniers jours pour voter concernant la Charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder|Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - voting reminder}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Je m'adresse à vous aujourd'hui pour vous rappeler que la période de vote pour la charte du [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du Code de conduite universel]] (U4C) se terminera le '''2 février 2024'''. Les membres de la communauté peuvent [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|voter et faire part de leurs commentaires sur la charte via SecurePoll]].. Ceux d'entre vous qui ont exprimé leur opinion lors de l'élaboration des [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Lignes directrices pour l'application du CdCU]] seront familiers avec ce processus. La [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|version actuelle de la charte de l’U4C]] est disponible sur Meta-Wiki avec plusieurs traductions. Lisez la charte, votez et relayez cette annonce auprès des membres de votre communauté. Je vous affirme que le Comité de Construction de l'U4C se réjouit de votre participation. Au nom de l’équipe du projet de CCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 31 janvye 2024 à 17:00 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=25853527 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Annonce des résultats du vote de ratification de la charte du comité de coordination du CdCU</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Méta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:wiki/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Announcement - results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Chers tous, Merci à tous d'avoir suivi les progrès du Code de conduite universel. Je vous écris aujourd'hui pour vous annoncer le résultat du [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter/Voter_information|vote de ratification]] sur la [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Charte du Comité de coordination du Code de conduite universel]]. 1746 personnes ont voté lors de ce vote de ratification, 1249 ayant soutenu la charte et 420 ne l'ayant pas soutenue. Le processus de vote de ratification a permis aux personnes ayant voté de fournir des commentaires sur la charte. Un rapport sur les statistiques de vote et un résumé des commentaires des votants seront publiés sur Meta-wiki dans les semaines à venir. Vous recevrez prochainement des informations sur les prochaines étapes. Au nom de l’équipe du projet de CdCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 12 fevriye 2024 à 18:23 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26160150 --> == Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2024: We are back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> [[File:UCDM 2024 general.jpg|180px|right]] {{int:please-translate}} Hello, dear Wikipedians!<br/> [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the forth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2024|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from 1st until 31st March 2024. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contribution in every language! The most active contesters will receive prizes.<br/> We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/UCDM 2024|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:ValentynNefedov (WMUA)|ValentynNefedov (WMUA)]] ([[:m:User talk:ValentynNefedov (WMUA)|talk]]) </div> <!-- Message envoyé par User:ValentynNefedov (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=26166467 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Le rapport de la ratification de la Charte U4C et l'appel à candidatures U4C sont désormais disponibles</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates| Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour, Je vous écris aujourd'hui pour vous communiquer deux informations importantes. Premièrement, le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter/Vote results| rapport des commentaires du Comité de coordination du Code de conduite universel (U4C) sur la ratification de la Charte]] est maintenant disponible. Deuxièmement, l'appel à candidatures pour l'U4C est désormais ouvert jusqu'au 1er avril 2024. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du Code de Conduite Universel]] (U4C) est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente du Code de Conduite Universel. Les membres de la communauté sont invités à soumettre leur candidature à l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, veuillez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|voir la charte de l'U4C]]. La charte prévoit 16 sièges pour l'U4C : huit sièges réservés à la communauté et huit autres aux régions pour garantir que l'U4C soit représentatif de la diversité du mouvement. Pour en savoir plus et soumettre votre candidature, cliquez sur [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|Meta-wiki]]. Au nom de l'équipe du projet UCoC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 5 mas 2024 à 16:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26276337 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Sélection 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> : ''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement| Vous trouverez ce message traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]]'' : ''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2024/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>'' Chers tous et toutes, Cette année, le mandat de 4 (quatre) membres du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia, sélectionnés par la communauté et les affiliés, arrivera à son terme [1]. Le conseil d'administration invite l'ensemble du mouvement à participer au processus de sélection de cette année et à voter pour pourvoir ces sièges. Le [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections committee|Comité des élections]] supervisera ce processus avec le soutien du personnel de la Fondation [2]. La Commission de gouvernance du Conseil a créé un groupe de travail sur la sélection des membres du Conseil, composé de Dariusz Jemielniak, Nataliia Tymkiv, Esra'a Al Shafei, Kathy Collins et Shani Evenstein Sigalov, qui ne peuvent candidater au processus de sélection des membres du Conseil sélectionnés par la communauté et les affiliés pour l'année 2024 [3]. Ce groupe est chargé de superviser le processus de sélection des membres du conseil d'administration pour 2024 et de tenir le conseil d'administration informé. Pour plus de détails sur les rôles du comité des élections, du conseil d'administration et du personnel, cliquez ici [4]. Voici les dates clés prévues : * Mai 2024 : Appel à candidatures et appel à questions * Juin 2024 : Les affiliés votent pour présélectionner 12 candidatures (pas de présélection si 15 candidatures ou moins se présentent) [5]. * Juin-août 2024 : Période de la campagne * Fin août / début septembre 2024 : Période de vote communautaire de deux semaines * Octobre-novembre 2024 : Examen des antécédents des candidates et candidats sélectionnés * Réunion du conseil d'administration en décembre 2024 : L'entrée en fonction du nouveau conseil d'administration Pour en savoir plus sur le processus de sélection de 2024 - y compris le calendrier détaillé, le processus de candidature, les règles de la campagne et les critères d'éligibilité des personnes qui votent -, consultez [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|cette page Meta-wiki]], et préparez votre plan. '''Bénévoles pour les élections''' Une autre façon de participer au processus de sélection de 2024 est de devenir bénévole pour les élections. Les bénévoles pour les élections sont un pont entre le comité des élections et leur communauté respective. Ils veillent à ce que leur communauté soit représentée en la mobilisant pour qu'elle aille voter. Pour en savoir plus sur le programme et les modalités d'adhésion, consultez cette [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Election Volunteers|Meta-wiki page]]. Meilleures salutations, [[m:Special:MyLanguage/User:Pundit|Dariusz Jemielniak]] (président du comité de gouvernance, groupe de travail sur la sélection du conseil d'administration) [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2021/Results#Elected [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter [3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Minutes:2023-08-15#Governance_Committee [4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles [5] Même si le seuil idéal est de 12 candidates et candidats pour 4 sièges à pourvoir, la procédure de présélection sera déclenchée s'il y a plus de 15 candidatures, car les 1 à 3 personnes éliminées pourraient se sentir exclues et cela représenterait beaucoup de travail pour les affiliés de mener à bien la procédure de présélection pour n'éliminer que 1 à 3 personnes de la liste des candidatures.<section end="announcement-content" /> </div> [[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]]12 mas 2024 à 19:57 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MPossoupe (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26349432 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2024-03-20|fr}}'''. Le test débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-03-20T14:00|en}} {{#time:H:i e|2024-03-20T14:00}}]''' (10:00 au Québec, 15:00 en heure d’Afrique de l'Ouest, 16:00 en heure d’Afrique centrale et 15:00 en Europe continentale). Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement et nous travaillons à le minimiser dans le futur. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2024-03-20|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Mais nous vous conseillons de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Nous espérons que le déploiement de code se passe comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. Il y aura d’autres annonces à propos de cet événement. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> [[user:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]], 15 mas 2024 à 00:00 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=25636619 --> == Global ban proposal for Slowking4 == Hello. This is to notify the community that there is an ongoing global ban proposal for [[User:Slowking4]] who has been active on this wiki. You are invited to participate at [[m:Requests for comment/Global ban for Slowking4 (2)]]. [[Itilizatè:Seawolf35|Seawolf35]] ([[Diskisyon Itilizatè:Seawolf35|diskisyon]]) 15 mas 2024 à 13:49 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Votez maintenant pour sélectionner les membres de la première U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – vote opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Salut à tous et à toutes, Je vous écris pour vous informer que la période de vote pour le Comité de coordination du Code de conduite universel (U4C) est ouverte jusqu'au 9 mai 2024. Lisez les informations sur la page [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024| de vote sur Meta-wiki]] pour en savoir plus sur le vote et l'éligibilité des personnes votantes. Le comité de coordination du code de conduite universel (U4C) est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente du code de conduite universel. Les membres de la communauté ont été invités à soumettre leur candidature à l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, veuillez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|consulter la charte U4C]]. Veuillez partager ce message avec les membres de votre communauté afin qu'ils puissent également participer. Au nom de l’équipe du projet de CdCU,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 avril 2024 à 20:20 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Inscrivez-vous à la réunion communauté linguistique du 31 mai à 16 h UTC</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="message"/>Bonjour à tous, La prochaine réunion communauté linguistique est prévue dans quelques semaines, le 31 mai à 16 h UTC. Si vous cela vous intéresse, vous pouvez [https://www.mediawiki.org/w/index.php?title=Wikimedia_Language_engineering/Community_meetings#31_May_2024 vous inscrire sur cette page wiki]. Il s’agit d’une réunion orientée pour les participants, où nous faisons part des actualités de divers projets, discutons collectivement des questions techniques sur les wikis linguistiques et collaborons pour trouver des solutions possibles. Par exemple, lors de la dernière réunion, nous avons parlé du service de traduction automatique (MinT) et des langues et modèles qu’il prenait actuellement en charge, du travail de régionalisation de l’équipe de Kiwix et du défi technique de tri numérique des fichier utilisé sur la Wikisource en bengali. Vous avez envie de faire part d’actualités techniques concernant votre projet ? Un problème que vous voudriez soumettre à discussion durant la réunion ? Vous avez besoin d’une interprétation de l’anglais dans votre langue ? Contactez-moi à l’adresse ssethi(__AT__)wikimedia.org et [[etherpad:p/language-community-meeting-may-2024|ajoutez des éléments à l’ordre du jour ici]]. Nous attendons votre participation ! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 14 me 2024 à 21:22 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Invitation à des retours sur la Procédure pour le Cycle de vie des Projets parents</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)|Ce message est également traduit dans d’autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle/Invitation for feedback (MM)}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' [[File:Sibling Project Lifecycle Conversation 3.png|150px|right|link=:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle]] Chers membres de la communauté, Le [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Comité des affaires communautaires]] (le CAC) du [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees|conseil d’administration de la Fondation Wikimédia]] vous invite à donner des retours à propos d’un '''[[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle|brouillon de Procédure pour le Cycle de vie des Projets parents]]'''. Cette Procédure décrit des étapes et des conditions pour lancer et arrêter des Projets parents Wikimédia, et vise à assurer le succès de tout nouveau projet approuvé. Ceci est distinct des procédures pour lancer ou arrêter de nouvelles langues pour des projets existants, dont s’occupent le [[:m:Special:MyLanguage/Language committee|Comité de Langue]] ou [[m:Special:MyLanguage/Closing_projects_policy|la politique de fermeture de projets]]. Les détails sont disponibles sur [[:m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Procedure for Sibling Project Lifecycle#Review|cette page]], ainsi que la manière d’apporter vos retours, et ceci jusqu’à la fin du '''23 juin 2024''', d’où que vous soyez. Vous pouvez également partager des informations à ce sujet avec les communautés de projets intéressées avec lesquelles vous travaillez ou que vous soutenez, et vous pouvez aussi nous aider à traduire la procédure en plus de langues, afin que les gens puissent participer aux discussions dans leur propre langue. De la part du CAC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 22 me 2024 à 02:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == Anons premye Komite Kowòdinasyon Kòd Konduit Inivèsèl la == <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results|Ou ka jwenn mesaj sa a tradui nan lòt lang sou Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024/Announcement – results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjou Responsab yo fin revize rezilta vòt yo. N ap suiv rezilta premye [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024|eleksyon komite kòdinasyon Kòd Konduit Inivèsèl (U4C)]]. Nou kontan anonse moun sa yo kòm manm rejyonal U4C, ki pral ranpli yon manda de ane: * Amerik di Nò (USA ak Kanada) ** – * Ewòp Nò ak Lwès ** [[m:Special:MyLanguage/User:Ghilt|Ghilt]] * Amerik Latin ak Karayib ** – * Ewòp Santral ak Lès (CEE) ** — * Afrik sib-saaryèn ** – * Mwayen Oryan ak Afrik Di nò ** [[m:Special:MyLanguage/User:Ibrahim.ID|Ibrahim.ID]] * Azi Lès, Sidès ak Pasifik ** [[m:Special:MyLanguage/User:0xDeadbeef|0xDeadbeef]] * Azi Sid ** – Moun sa yo ki anba eli manm kominote-an-gwo nan U4C la, ranpli yon tèm yon ane: * [[m:Special:MyLanguage/User:Barkeep49|Barkeep49]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Superpes15|Superpes15]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Civvì|Civvì]] * [[m:Special:MyLanguage/User:Luke081515|Luke081515]] * – * – * – * – Mèsi ankò pou tout moun ki te patisipe nan pwosesis sa a ak anpil apresyasyon nan kandida yo pou lidèchip ou ak dediksyon pou mouvman Wikimedya a ak kominote a. Pandan semèn kap vini yo, U4C a pral kòmanse rankontre ak planifye ane 2024-25 la pou sipòte aplikasyon ak revizyon UCoC ak Gid pou Ranfòsman. Swiv travay yo sou [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-wiki]]. Nan non Ekip Pwojè UCoC a<section end="announcement-content" /> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 3 jen 2024 à 08:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le texte final de la Charte du Mouvement Wikimédia est désormais disponible sur Meta</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final draft available}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Le texte final de la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Charte du Mouvement Wikimédia]] est désormais disponible sur Meta dans plus de 20 langues pour consultation. '''Qu'est-ce que la charte du mouvement Wikimédia?''' La charte du mouvement Wikimédia est un document proposé pour définir les rôles et les responsabilités de tous les membres et entités du mouvement Wikimédia, y compris la création d'un nouvel organe - le Conseil mondial - pour la gouvernance du mouvement. '''Rejoignez la "cérémonie de lancement" de la charte du mouvement Wikimédia.''' Rejoignez la [[1$|« Soirée de lancement »]] le '''20 juin 2024''' à '''14.00-15.00 UTC''' ([https://zonestamp.toolforge.org/1718892000 votre heure locale]). Au cours de cet appel, nous célébrerons la publication de la Charte finale et présenterons le contenu de la Charte. Participez et renseignez-vous sur la Charte avant de passer au vote. '''Vote de ratification de la Charte du Mouvement''' Le vote débutera sur SecurePoll le '''25 juin 2024''' à '''00:01 UTC''' et se terminera le '''9 juillet 2024''' à '''23:59 UTC'''. Vous pouvez en savoir plus sur le processus de vote, les critères d'éligibilité et d'autres détails sur Meta. Pour toute question, veuillez laisser un commentaire sur la [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter|Page de discussion Meta]] ou envoyer un e-mail au MCDC à l'adresse suivante : [mailto:mcdc@wikimedia.org mcdc@wikimedia.org]. Au nom du MCDC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 11 jen 2024 à 08:44 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26390244 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le vote pour la ratification de la Charte du Mouvement Wikimédia est maintenant ouvert - votez !</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Ratification vote opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Le vote pour ratifier la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|'''Charte du Mouvement Wikimédia''']] est désormais ouvert. La Charte du Mouvement Wikimédia est un document qui définit les rôles et les responsabilités de tous les membres et entités du mouvement Wikimédia, y compris la création d'un nouvel organe - le Conseil mondial - pour la gouvernance du mouvement. La version finale de la Charte du Mouvement Wikimédia est [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|disponible sur Meta dans différentes langues]]. Le vote a débuté sur SecurePoll le '''25 juin 2024''' à '''00:01 UTC''' et se terminera le '''9 juillet 2024''' à '''23:59 UTC'''. Pour en savoir plus, consultez la page [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting|informations sur les votants et les conditions d'éligibilité]]. Après avoir lu la Charte, veuillez [[Special:SecurePoll/vote/398|'''voter ici''']] et faites partager cette note. Si vous avez des questions concernant le vote de ratification, veuillez contacter la Commission électorale de la Charte à l'adresse suivante: [mailto:cec@wikimedia.org '''cec@wikimedia.org''']. Au nom du CEC,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 25 jen 2024 à 10:51 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Le vote pour la ratification de la charte du mouvement Wikimédia prend fin bientôt</span> == <div lang="fr" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder|Ce message est également traduit dans d'autres langues sur Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Final reminder}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Bonjour à toutes et à tous, Ceci est un aimable rappel que la période de vote pour la ratification de la [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Charte du Mouvement Wikimédia]] prendra fin le '''9 juillet 2024''', à '''23:59 UTC'''. Si vous n'avez pas encore voté, veuillez le faire [[m:Special:SecurePoll/vote/398|sur SecurePoll]]. Au nom de la [[m:Special:MyLanguage/Movement_Charter/Ratification/Voting#Electoral_Commission|Commission électorale de la Charte]],<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 8 jiyè 2024 à 03:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">U4C Special Election - Call for Candidates</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello all, A special election has been called to fill additional vacancies on the U4C. The call for candidates phase is open from now through July 19, 2024. The [[:m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the [[:foundation:Wikimedia Foundation Universal Code of Conduct|UCoC]]. Community members are invited to submit their applications in the special election for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please review the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|U4C Charter]]. In this special election, according to [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#2. Elections and Terms|chapter 2 of the U4C charter]], there are 9 seats available on the U4C: '''four''' community-at-large seats and '''five''' regional seats to ensure the U4C represents the diversity of the movement. [[Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter#5. Glossary|No more than two members of the U4C can be elected from the same home wiki]]. Therefore, candidates must not have English Wikipedia, German Wikipedia, or Italian Wikipedia as their home wiki. Read more and submit your application on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Meta-wiki]]. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 10 jiyè 2024 à 00:02 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Wikimedia Movement Charter ratification voting results</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Charter/Drafting Committee/Announcement - Results of the ratification vote}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello everyone, After carefully tallying both individual and affiliate votes, the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter/Ratification/Voting#Electoral Commission|Charter Electoral Commission]] is pleased to announce the final results of the Wikimedia Movement Charter voting.   As [[m:Special:MyLanguage/Talk:Movement Charter#Thank you for your participation in the Movement Charter ratification vote!|communicated]] by the Charter Electoral Commission, we reached the quorum for both Affiliate and individual votes by the time the vote closed on '''July 9, 23:59 UTC'''. We thank all 2,451 individuals and 129 Affiliate representatives who voted in the ratification process. Your votes and comments are invaluable for the future steps in Movement Strategy. The final results of the [[m:Special:MyLanguage/Movement Charter|Wikimedia Movement Charter]] ratification voting held between 25 June and 9 July 2024 are as follows: '''Individual vote:''' Out of 2,451 individuals who voted as of July 9 23:59 (UTC), 2,446 have been accepted as valid votes. Among these, '''1,710''' voted “yes”; '''623''' voted “no”; and '''113''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 73.30% voted to approve the Charter (1710/2333), while 26.70% voted to reject the Charter (623/2333). '''Affiliates vote:''' Out of 129 Affiliates designated voters who voted as of July 9 23:59 (UTC), 129 votes are confirmed as valid votes. Among these, '''93''' voted “yes”; '''18''' voted “no”; and '''18''' selected “–” (neutral). Because the neutral votes don’t count towards the total number of votes cast, 83.78% voted to approve the Charter (93/111), while 16.22% voted to reject the Charter (18/111). '''Board of Trustees of the Wikimedia Foundation:''' The Wikimedia Foundation Board of Trustees voted '''not to ratify''' the proposed Charter during their special Board meeting on July 8, 2024. The Chair of the Wikimedia Foundation Board of Trustees, Nataliia Tymkiv, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Board_noticeboard/Board_resolution_and_vote_on_the_proposed_Movement_Charter|shared the result of the vote, the resolution, meeting minutes and proposed next steps]].   With this, the Wikimedia Movement Charter in its current revision is '''not ratified'''. We thank you for your participation in this important moment in our movement’s governance. The Charter Electoral Commission, [[m:User:Abhinav619|Abhinav619]], [[m:User:Borschts|Borschts]], [[m:User:Iwuala Lucy|Iwuala Lucy]], [[m:User:Tochiprecious|Tochiprecious]], [[m:User:Der-Wir-Ing|Der-Wir-Ing]]<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 jiyè 2024 à 17:52 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Vote now to fill vacancies of the first U4C</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – voting opens}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Dear all, I am writing to you to let you know the voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is open now through '''August 10, 2024'''. Read the information on the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|voting page on Meta-wiki]] to learn more about voting and voter eligibility. The Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community members were invited to submit their applications for the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, please [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 27 jiyè 2024 à 02:46 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=26989444 --> == Duplicate == @[[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]], are [[Selil vòltayik]] and [[Pil elektrik]] the same subject? [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 31 jiyè 2024 à 17:51 (UTC) :thanks @[[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]], I just added a redirect [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 31 jiyè 2024 à 23:10 (UTC) == <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Reminder! Vote closing soon to fill vacancies of the first U4C</span> == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement – reminder to vote}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Dear all, The voting period for the Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) is closing soon. It is open through 10 August 2024. Read the information on [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2024_Special_Election#Voting|the voting page on Meta-wiki to learn more about voting and voter eligibility]]. If you are eligible to vote and have not voted in this special election, it is important that you vote now. '''Why should you vote?''' The U4C is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. Community input into the committee membership is critical to the success of the UCoC. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C,<section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 6 out 2024 à 15:30 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == Byento : Yon nouvo fonksyonalite sou-referans - eseye li! == <section begin="Sub-referencing"/> [[File:Sub-referencing reuse visual.png|{{#ifeq:{{#dir}}|ltr|right|left}}|400px]] Bonjou. Depi plizyè lane, manmb yo ki nan kominote a mande yon fason senp pou reyitilize referans yo nan presize kèk detay. Jodia, MedyaWiki vini ak yon solisyon: Nouvo fonksyonalite sou-referans lan pral fonksyone an wikikòd e avèk editè vizyèl nan amelyore systèm nòt anba paj yo ki ekziste deja. Ou kapab toujou itilize lòt fason pou ajoute yon nòt, men wap jwenn kanmenm sou-referans ki ajoute nan lòt atik itilizatè yo ekri. Pou jwenn plis detay ale sou [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|paj pwojè a]] '''Nou ta renmen jwenn avi paw''' pou nou ka asire ke fonksyonalite sa mache byen pou ou : * [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes/Sub-referencing#Test|Tanpri eseye]] dènye vèsyon ki an devlopman an sou beta wiki e [[m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|fè nou konnen kisaw panse]] * [[m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing/Sign-up|Enskri la]] pou jwenn dènye nouvote epi envitasyon pou patisipe nan aktivite rechèch itilizatè yo Ekip [[m:Special:MyLanguage/WMDE Technical Wishes|swè teknik]] [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Deutschland|Wikimedya Almay]] yo prevwa mete fonksyonalite sa sou wiki Wikimedya yo ane sa. Nap kontakte avan, tout moun kap kreye e soutni zouti ak modèl ki lye avèk nòt anba paj yo Tanpri ede nou pwopaje mesaj la --[[m:User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[m:User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]]) 10:36, 19 August 2024 (UTC) <section end="Sub-referencing"/> <!-- Message envoyé par User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=27309345 --> == Sign up for the language community meeting on August 30th, 15:00 UTC == Hi all, The next language community meeting is scheduled in a few weeks—on August 30th at 15:00 UTC. If you're interested in joining, you can [https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#30_August_2024 sign up on this wiki page]. This participant-driven meeting will focus on sharing language-specific updates related to various projects, discussing technical issues related to language wikis, and working together to find possible solutions. For example, in the last meeting, topics included the Language Converter, the state of language research, updates on the Incubator conversations, and technical challenges around external links not working with special characters on Bengali sites. Do you have any ideas for topics to share technical updates or discuss challenges? Please add agenda items to the document [https://etherpad.wikimedia.org/p/language-community-meeting-aug-2024 here] and reach out to ssethi(__AT__)wikimedia.org. We look forward to your participation! [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 22 out 2024 à 23:19 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="en" dir="ltr">Announcing the Universal Code of Conduct Coordinating Committee</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/board-elections@lists.wikimedia.org/thread/OKCCN2CANIH2K7DXJOL2GPVDFWL27R7C/ Original message at wikimedia-l]. [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]] [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Announcement - results}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Hello all, The scrutineers have finished reviewing the vote and the [[m:Special:MyLanguage/Elections Committee|Elections Committee]] have certified the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election/Results|results]] for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2024 Special Election|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) special election]]. I am pleased to announce the following individual as regional members of the U4C, who will fulfill a term until 15 June 2026: * North America (USA and Canada) ** Ajraddatz The following seats were not filled during this special election: * Latin America and Caribbean * Central and East Europe (CEE) * Sub-Saharan Africa * South Asia * The four remaining Community-At-Large seats Thank you again to everyone who participated in this process and much appreciation to the candidates for your leadership and dedication to the Wikimedia movement and community. Over the next few weeks, the U4C will begin meeting and planning the 2024-25 year in supporting the implementation and review of the UCoC and Enforcement Guidelines. You can follow their work on [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Meta-Wiki]]. On behalf of the U4C and the Elections Committee,<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 2 septanm 2024 à 14:05 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Exprimez-vous : Votez pour le Conseil d'administration 2024 !</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour à tous et à toutes, La période de vote pour l'élection du conseil d'administration de [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|2024]] est maintenant ouverte. Douze (12) candidats et candidates se présentent pour quatre (4) sièges au conseil d'administration. Apprenez-en plus sur les candidats et candidates en [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024/Candidates|lisant leurs déclarations]] et leurs [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Questions_for_candidates|réponses aux questions de la communauté]]. Lorsque vous serez en mesure de voter, rendez-vous sur la page de vote du [[Special:SecurePoll/vote/400|SecurePoll]] pour voter. Le vote est ouvert du 3 septembre à 00:00 UTC au 17 septembre à 23:59 UTC. Pour vérifier votre éligibilité, veuillez consulter la page [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Voter_eligibility_guidelines|éligibilité de l'électeur]]. Bien à vous, Le comité des élections et le groupe de travail sur la sélection des membres du conseil d'administration<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 3 septanm 2024 à 12:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == Springfield, Ohio == Hello! I've been reaching out to see if there are any editors interested in adding to the Haitian and French versions of [[Springfield, Ohio]], especially in recognition of the large Haitian population that has settled the city. On another note, I am embarrassed and appalled about the recent lies told about the Haitian people in the city. I am calling out the false statements, and I want to express support for immigrants in the United States, including those from Haiti. [[Itilizatè:WhisperToMe|WhisperToMe]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhisperToMe|diskisyon]]) 12 septanm 2024 à 02:40 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2024-09-25|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2024-09-25T15:00|en}} {{#time:H:i e|2024-09-25T15:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement et nous travaillons à le minimiser dans le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2024-09-25|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Mais nous vous conseillons de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Nous espérons que le déploiement de code se passe comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> [[User:Trizek_(WMF)|Trizek_(WMF)]], 20 septanm 2024 à 09:37 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27248326 --> == 'Wikidata item' link is moving. Find out where... == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"><i>Apologies for cross-posting in English. Please consider translating this message.</i>{{tracked|T66315}} Hello everyone, a small change will soon be coming to the user-interface of your Wikimedia project. The [[d:Q16222597|Wikidata item]] [[w:|sitelink]] currently found under the <span style="color: #54595d;"><u>''General''</u></span> section of the '''Tools''' sidebar menu will move into the <span style="color: #54595d;"><u>''In Other Projects''</u></span> section. We would like the Wiki communities feedback so please let us know or ask questions on the [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Discussion page]] before we enable the change which can take place October 4 2024, circa 15:00 UTC+2. More information can be found on [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|the project page]].<br><br>We welcome your feedback and questions.<br> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 27 septanm 2024 à 18:57 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=27524260 --> == Invitation to Participate in Wiki Loves Ramadan Community Engagement Survey == Dear all, Apologies for writing in English. Please help to translate in your language. We are excited to announce the upcoming [[m:Wiki Loves Ramadan|Wiki Loves Ramadan]] event, a global initiative aimed at celebrating Ramadan by enriching Wikipedia and its sister projects with content related to this significant time of year. As we plan to organize this event globally, your insights and experiences are crucial in shaping the best possible participation experience for the community. To ensure that Wiki Loves Ramadan is engaging, inclusive, and impactful, we kindly invite you to participate in our community engagement survey. Your feedback will help us understand the needs of the community, set the event's focus, and guide our strategies for organizing this global event. Survey link: https://forms.gle/f66MuzjcPpwzVymu5 Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will make a difference! Thank you for being a part of our journey to make Wiki Loves Ramadan a success. Warm regards, User:ZI Jony 6 oktòb 2024 à 03:20 (UTC) Wiki Loves Ramadan Organizing Team <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27510935 --> == Deployment of Dark mode in Haitian Creole Wikipedia == Hello Haitian Creole Wikipedians, Apologies as this message is not written in your native language, {{Int:please-translate}}. We are happy to announce that the [[mediawikiwiki:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]] have deployed [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Reading/Web/Accessibility_for_reading|dark mode]] here on Haitian Creole Wikipedia! This was possible because pages on your wiki have passed our checks for accessibility and other quality checks. Congratulations! This was only possible due to the diligent work of editors and other technical contributors in your community who have made sure that templates, gadgets, and other parts of pages can be accessible in dark mode. Thank you all for making dark mode available for everybody! For context, we would like to add that the Web team's work on dark mode has concluded. If on some wikis, the option is not yet available for logged-out users, this is likely because many pages do not yet display well in dark mode. As communities make progress on this work, we enable this feature on additional wikis once per month. If you notice any issues after enabling dark mode, please create this page: <code>Reading/Web/Accessibility for reading/Reporting/ht.wikipedia.org</code> in MediaWiki ([[mediawikiwiki:Reading/Web/Accessibility_for_reading/Reporting|like these pages]]), and report the issue in the created page. Thank you! On behalf of the [[mediawikiwiki:Reading/Web|Wikimedia Foundation Web team]]. [[Itilizatè:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskisyon Itilizatè:UOzurumba (WMF)|diskisyon]]) 9 oktòb 2024 à 00:21 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Résultats préliminaires des élections de 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour, Merci à tous ceux qui ont participé à [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2024|l'élection de 2024 du conseil d'administration de la Fondation Wikimédia]]. Près de 6000 membres de la communauté issus de plus de 180 projets wiki ont voté. Les quatre candidats suivants ont obtenu le plus de voix: # [[User:Kritzolina|Christel Steigenberger]] # [[User:Nadzik|Maciej Artur Nadzikiewicz]] # [[User:Victoria|Victoria Doronina]] # [[User:Laurentius|Lorenzo Losa]] Bien que ces candidats aient été classés par nombre de votes, ils doivent encore être nommés au conseil d'administration. Ils doivent réussir une vérification des antécédents et satisfaire aux qualifications décrites dans les statuts. Les nouveaux membres seront nommés lors de la prochaine réunion du conseil en décembre 2024. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2024/Results|Vous pouvez en savoir plus sur les résultats sur Méta-Wiki.]] Bien à vous, Le comité des élections et le groupe de travail sur la sélection des membres du conseil d'administration <section end="announcement-content" /> </div> [[User:MPossoupe_(WMF)|MPossoupe_(WMF)]] 14 oktòb 2024 à 08:25 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MPossoupe (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27183190 --> == <span lang="fr" dir="ltr">À la recherche de bénévoles pour rejoindre plusieurs comités du mouvement</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Chaque année, généralement d’octobre à décembre, plusieurs comités du mouvement cherchent de nouveaux bénévoles. Pour en savoir plus sur les comités, consultez leurs pages Meta-wiki : * [[m:Special:MyLanguage/Affiliations_Committee|Comité des affiliations (AffCom)]] * [[m:Special:MyLanguage/Ombuds_commission|Commission de médiation (OC)]] * [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety/Case Review Committee|Comité d'examen des cas (CRC)]] Les candidatures aux comités sont ouvertes à partir du 16 octobre 2024. Les candidatures au Comité des affiliations sont closes le 18 novembre 2024, et les candidatures à la commission de médiation et au Comité d'examen des cas sont closes le 2 décembre 2024. Pour savoir comment postuler, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation/Legal/Committee_appointments|consultez la page de nomination sur Meta-wiki]]. Publiez sur la page de discussion ou envoyez un e-mail à [mailto:cst@wikimedia.org cst@wikimedia.org] pour toute question que vous pourriez avoir. Pour l'équipe de soutien du comité, <section end="announcement-content" /> </div> -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 16 oktòb 2024 à 23:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27601062 --> == 'Wikidata item' link is moving, finally. == Hello everyone, I previously wrote on the 27th September to advise that the ''Wikidata item'' sitelink will change places in the sidebar menu, moving from the '''General''' section into the '''In Other Projects''' section. The scheduled rollout date of 04.10.2024 was delayed due to a necessary request for Mobile/MinervaNeue skin. I am happy to inform that the global rollout can now proceed and will occur later today, 22.10.2024 at 15:00 UTC-2. [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Projects/Move_Wikidata_item_link|Please let us know]] if you notice any problems or bugs after this change. There should be no need for null-edits or purging cache for the changes to occur. Kind regards, -[[m:User:Danny Benjafield (WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] 22 oktòb 2024 à 11:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=27535421 --> == Final Reminder: Join us in Making Wiki Loves Ramadan Success == Dear all, We’re thrilled to announce the Wiki Loves Ramadan event, a global initiative to celebrate Ramadan by enhancing Wikipedia and its sister projects with valuable content related to this special time of year. As we organize this event globally, we need your valuable input to make it a memorable experience for the community. Last Call to Participate in Our Survey: To ensure that Wiki Loves Ramadan is inclusive and impactful, we kindly request you to complete our community engagement survey. Your feedback will shape the event’s focus and guide our organizing strategies to better meet community needs. * Survey Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSffN4prPtR5DRSq9nH-t1z8hG3jZFBbySrv32YoxV8KbTwxig/viewform?usp=sf_link Complete the Survey] * Deadline: November 10, 2024 Please take a few minutes to share your thoughts. Your input will truly make a difference! '''Volunteer Opportunity''': Join the Wiki Loves Ramadan Team! We’re seeking dedicated volunteers for key team roles essential to the success of this initiative. If you’re interested in volunteer roles, we invite you to apply. * Application Link: [https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfXiox_eEDH4yJ0gxVBgtL7jPe41TINAWYtpNp1JHSk8zhdgw/viewform?usp=sf_link Apply Here] * Application Deadline: October 31, 2024 Explore Open Positions: For a detailed list of roles and their responsibilities, please refer to the position descriptions here: [https://docs.google.com/document/d/1oy0_tilC6kow5GGf6cEuFvdFpekcubCqJlaxkxh-jT4/ Position Descriptions] Thank you for being part of this journey. We look forward to working together to make Wiki Loves Ramadan a success! Warm regards,<br> The Wiki Loves Ramadan Organizing Team 29 oktòb 2024 à 05:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27568454 --> == Sign up for the language community meeting on November 29th, 16:00 UTC == Hello everyone, The next language community meeting is coming up next week, on November 29th, at 16:00 UTC (Zonestamp! For your timezone <https://zonestamp.toolforge.org/1732896000>). If you're interested in joining, you can sign up on this wiki page: <https://www.mediawiki.org/wiki/Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#29_November_2024>. This participant-driven meeting will be organized by the Wikimedia Foundation’s Language Product Localization team and the Language Diversity Hub. There will be presentations on topics like developing language keyboards, the creation of the Moore Wikipedia, and the language support track at Wiki Indaba. We will also have members from the Wayuunaiki community joining us to share their experiences with the Incubator and as a new community within our movement. This meeting will have a Spanish interpretation. Looking forward to seeing you at the language community meeting! Cheers, [[User:SSethi (WMF)|Srishti]] 21 novanm 2024 à 19:54 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27746256 --> == Launching! Join Us for Wiki Loves Ramadan 2025! == Dear All, We’re happy to announce the launch of [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|Wiki Loves Ramadan 2025]], an annual international campaign dedicated to celebrating and preserving Islamic cultures and history through the power of Wikipedia. As an active contributor to the Local Wikipedia, you are specially invited to participate in the launch. This year’s campaign will be launched for you to join us write, edit, and improve articles that showcase the richness and diversity of Islamic traditions, history, and culture. * Topic: [[m:Event:Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch|Wiki Loves Ramadan 2025 Campaign Launch]] * When: Jan 19, 2025 * Time: 16:00 Universal Time UTC and runs throughout Ramadan (starting February 25, 2025). * Join Zoom Meeting: https://us02web.zoom.us/j/88420056597?pwd=NdrpqIhrwAVPeWB8FNb258n7qngqqo.1 * Zoom meeting hosted by [[m:Wikimedia Bangladesh|Wikimedia Bangladesh]] To get started, visit the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025|campaign page]] for details, resources, and guidelines: Wiki Loves Ramadan 2025. Add [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Participant|your community here]], and organized Wiki Loves Ramadan 2025 in your local language. Whether you’re a first-time editor or an experienced Wikipedian, your contributions matter. Together, we can ensure Islamic cultures and traditions are well-represented and accessible to all. Feel free to invite your community and friends too. Kindly reach out if you have any questions or need support as you prepare to participate. Let’s make Wiki Loves Ramadan 2025 a success! For the [[m:Wiki Loves Ramadan 2025/Team|International Team]] 16 janvye 2025 à 12:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=27568454 --> == Universal Code of Conduct annual review: provide your comments on the UCoC and Enforcement Guidelines == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. I am writing to you to let you know the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines is open now. You can make suggestions for changes through 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]]. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]]. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 24 janvye 2025 à 01:11 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=27746256 --> == Feminism and Folklore 2025 starts soon == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;> [[File:Feminism and Folklore 2025 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <center>''{{int:please-translate}}''</center> Dear Wiki Community, You are humbly invited to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2025|Feminism and Folklore 2025]]''' writing competition from February 1, 2025, to March 31, 2025 on your local Wikipedia. This year, Feminism and Folklore will focus on feminism, women's issues, and gender-focused topics for the project, with a [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025|Wiki Loves Folklore]] gender gap focus and a folk culture theme on Wikipedia. You can help Wikipedia's coverage of folklore from your area by writing or improving articles about things like folk festivals, folk dances, folk music, women and queer folklore figures, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales, and more. Users can help create new articles, expand or translate from a generated list of suggested articles. Organisers are requested to work on the following action items to sign up their communities for the project: # Create a page for the contest on the local wiki. # Set up a campaign on '''CampWiz''' tool. # Create the local list and mention the timeline and local and international prizes. # Request local admins for site notice. # Link the local page and the CampWiz link on the [[:m:Feminism and Folklore 2025/Project Page|meta project page]]. This year, the Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced two new tools to enhance support for the campaign. These tools include the '''Article List Generator by Topic''' and '''CampWiz'''. The Article List Generator by Topic enables users to identify articles on the English Wikipedia that are not present in their native language Wikipedia. Users can customize their selection criteria, and the tool will present a table showcasing the missing articles along with suggested titles. Additionally, users have the option to download the list in both CSV and wikitable formats. Notably, the CampWiz tool will be employed for the project for the first time, empowering users to effectively host the project with a jury. Both tools are now available for use in the campaign. [https://tools.wikilovesfolklore.org/ '''Click here to access these tools'''] Learn more about the contest and prizes on our [[:m:Feminism and Folklore 2025|project page]]. Feel free to contact us on our [[:m:Talk:Feminism and Folklore 2025/Project Page|meta talk page]] or by email us if you need any assistance. We look forward to your immense coordination. Thank you and Best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2025|Feminism and Folklore 2025 International Team]]''' ::::Stay connected [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div></div> --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 29 janvye 2025 à 02:35 (UTC) == Wiki Loves Folklore is back! == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> {{int:please-translate}} [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Dear Wiki Community, You are humbly invited to participate in the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025|Wiki Loves Folklore 2025]]''' an international media contest organized on Wikimedia Commons to document folklore and intangible cultural heritage from different regions, including, folk creative activities and many more. It is held every year from the '''1st till the 31st''' of March. You can help in enriching the folklore documentation on Commons from your region by taking photos, audios, videos, and [https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:UploadWizard&campaign=wlf_2025 submitting] them in this commons contest. You can also [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025/Organize|organize a local contest]] in your country and support us in translating the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2025/Translations|project pages]] to help us spread the word in your native language. Feel free to contact us on our [[:c:Commons talk:Wiki Loves Folklore 2025|project Talk page]] if you need any assistance. '''Kind regards,''' '''Wiki loves Folklore International Team''' --[[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 29 janvye 2025 à 02:35 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=26503019 --> == Reminder: first part of the annual UCoC review closes soon == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. This is a reminder that the first phase of the annual review period for the Universal Code of Conduct and Enforcement Guidelines will be closing soon. You can make suggestions for changes through [[d:Q614092|the end of day]], 3 February 2025. This is the first step of several to be taken for the annual review. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find a conversation to join on the UCoC page on Meta]]. After review of the feedback, proposals for updated text will be published on Meta in March for another round of community review. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 3 fevriye 2025 à 00:48 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28198931 --> == <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Language Community Meeting (Feb 28th, 14:00 UTC) and Newsletter</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="message"/> Hello everyone! [[File:WP20Symbols WIKI INCUBATOR.svg|right|frameless|150x150px|alt=An image symbolising multiple languages]] We’re excited to announce that the next '''Language Community Meeting''' is happening soon, '''February 28th at 14:00 UTC'''! If you’d like to join, simply sign up on the '''[[mw:Wikimedia_Language_and_Product_Localization/Community_meetings#28_February_2025|wiki page]]'''. This is a participant-driven meeting where we share updates on language-related projects, discuss technical challenges in language wikis, and collaborate on solutions. In our last meeting, we covered topics like developing language keyboards, creating the Moore Wikipedia, and updates from the language support track at Wiki Indaba. '''Got a topic to share?''' Whether it’s a technical update from your project, a challenge you need help with, or a request for interpretation support, we’d love to hear from you! Feel free to '''reply to this message''' or add agenda items to the document '''[[etherpad:p/language-community-meeting-feb-2025|here]]'''. Also, we wanted to highlight that the sixth edition of the Language & Internationalization newsletter (January 2025) is available here: [[:mw:Special:MyLanguage/Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter/2025/January]]. This newsletter provides updates from the October–December 2024 quarter on new feature development, improvements in various language-related technical projects and support efforts, details about community meetings, and ideas for contributing to projects. To stay updated, you can subscribe to the newsletter on its wiki page: [[:mw:Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter|Wikimedia Language and Product Localization/Newsletter]]. We look forward to your ideas and participation at the language community meeting, see you there! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 22 fevriye 2025 à 08:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:SSethi (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28217779 --> == Universal Code of Conduct annual review: proposed changes are available for comment == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> My apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}}. I am writing to you to let you know that [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|proposed changes]] to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C) Charter]] are open for review. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/Proposed_Changes|You can provide feedback on suggested changes]]''' through the [[d:Q614092|end of day]] on Tuesday, 18 March 2025. This is the second step in the annual review process, the final step will be community voting on the proposed changes. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review|Read more information and find relevant links about the process on the UCoC annual review page on Meta]]. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] (U4C) is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|you may review the U4C Charter]]. Please share this information with other members in your community wherever else might be appropriate. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] 7 mas 2025 à 18:51 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28307738 --> == An improved dashboard for the Content Translation tool == <div lang="en" dir="ltr"> {{Int:hello}} Wikipedians, Apologies as this message is not in your language, {{Int:please-translate}}. The [[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Language and Product Localization team]] has improved the [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-edits&active-list=suggestions&from=en&to=es Content Translation dashboard] to create a consistent experience for all contributors using mobile and desktop devices. The improved translation dashboard allows all logged-in users of the tool to enjoy a consistent experience regardless of their type of device. With a harmonized experience, logged-in desktop users now have access to the capabilities shown in the image below. [[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Notice that in this screenshot, the new dashboard allows: Users to adjust suggestions with the "For you" and "...More" buttons to select general topics or community-created collections (like the example of Climate topic).  Also, users can use translation to create new articles (as before) and expand existing articles section by section. You can see how suggestions are provided in the new dashboard  in two groups ("Create new pages" and "Expand with new sections")-one for each activity.]] [[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|In the current dashboard, you will notice that you can't adjust suggestions to select topics or community-created collections. Also, you can't expand on existing articles by translating new sections.]] We will implement [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|this improvement]] on your wiki '''on Monday, March 17th, 2025''' and remove the current dashboard '''by May 2025'''. Please reach out with any questions concerning the dashboard in this thread. Thank you! On behalf of the Language and Product Localization team. </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]]</bdi> 13 mas 2025 à 02:55 (UTC) <!-- Message envoyé par User:UOzurumba (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:UOzurumba_(WMF)/sandbox_CX_Unified_dashboard_announcement_list_1&oldid=28382282 --> :Bonjou Wikipedyen yo, :Ekskize paske mesaj sa a pa nan lang ou a, Ede nou tradui l nan lang pa ou. :[[mediawikiwiki:Special:MyLanguage/Wikimedia_Language_and_Product_Localization|Ekip Lang ak lokalizasyon pwodui]] a amelyore Kontni [https://test.wikipedia.org/w/index.php?title=Special:ContentTranslation&filter-type=automatic&filter-id=previous-listsugsug=previous-listsugs Tablobò tradiksyon an] pou kreye yon eksperyans ki konsistan pou tout kontribitè lè l sèvi avèk aparèy mobil ak biwo. Tablobò tradiksyon amelyore a pèmèt tout itilizatè ki konekte nan zouti a jwi yon eksperyans ki konsistan kèlkeswa kalite aparèy yo. :Avèk yon eksperyans amonize, itilizatè ki konekte sou òdinatè biwo kounye a gen aksè a kapasite ki montre yo nan imaj ki anba a. :[[file:Content_Translation_new-dashboard.png|alt=|center|thumb|576x576px|Remake ke nan ekran sa a, nouvo tablodbò a pèmèt: Itilizatè yo ajiste sijesyon ak bouton "Pou ou" ak "...Plis" pou chwazi sijè jeneral oswa koleksyon kominote kreye (tankou egzanp sijè Klima). Epitou, itilizatè yo ka itilize tradiksyon pou kreye nouvo atik (tankou anvan) epi elaji atik ki egziste deja seksyon pa seksyon. Ou ka wè ki jan yo bay sijesyon nan nouvo tablodbò a an de gwoup ("Kreye nouvo paj" ak "Agrandi ak nouvo seksyon")-youn pou chak aktivite.]] :[[File:Content_Translation_dashboard_on_desktop.png|alt=|center|thumb|577x577px|Nan tablodbò aktyèl la, w ap remake ke ou pa ka ajiste sijesyon pou chwazi sijè oswa koleksyon kominote kreye. Epitou, ou pa ka elaji sou atik ki egziste deja lè w tradui nouvo seksyon yo.]] :N ap aplike [[mw:Special:MyLanguage/Content translation#Improved translation experience|amelyorasyon sa a]] sou wiki ou a '''lendi 17 mas 2025''' epi retire tablodbò aktyèl la '''pa Me 2025'''. :Tanpri kontakte n nenpòt kesyon konsènan tablodbò a nan fil sa a. :Mèsi! :Nan non ekip Lang ak lokalizasyon pwodui. [[Itilizatè:Kitanago|Kitanago]] ([[Diskisyon Itilizatè:Kitanago|diskisyon]]) 13 mas 2025 à 15:13 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Votre wiki sera bientôt en lecture seule</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimedia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimedia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2025-03-19|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-03-19T14:00|en}} {{#time:H:i e|2025-03-19T14:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement, que nous nous efforçons de réduire pour le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2025-03-19|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Nous vous conseillons cependant de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Le déploiement de code devrait se dérouler comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]]</bdi> 14 mas 2025 à 23:15 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Quiddity (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=28307742 --> == Final proposed modifications to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines and U4C Charter now posted == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> The proposed modifications to the [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines]] and the U4C Charter [[m:Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Proposed_Changes|are now on Meta-wiki for community notice]] in advance of the voting period. This final draft was developed from the previous two rounds of community review. Community members will be able to vote on these modifications starting on 17 April 2025. The vote will close on 1 May 2025, and results will be announced no later than 12 May 2025. The U4C election period, starting with a call for candidates, will open immediately following the announcement of the review results. More information will be posted on [[m:Special:MyLanguage//Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election|the wiki page for the election]] soon. Please be advised that this process will require more messages to be sent here over the next two months. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review was planned and implemented by the U4C. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 4 avril 2025 à 02:04 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 --> == Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025: Invitation == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:UCDM 2025 general.png|180px|right]] {{int:please-translate}} Hello, dear Wikipedians!<br/> [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the fifth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''14th April''' until '''16th May 2025'''. The campaign is dedicated to famous Ukrainian artists of cinema, music, literature, architecture, design, and cultural phenomena of Ukraine that are now part of world heritage. We accept contributions in every language! The most active contesters will receive prizes. If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest. <br/> We invite you to take part and help us improve the coverage of Ukrainian culture on Wikipedia in your language! Also, we plan to set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2025|banner]] to notify users of the possibility to participate in such a challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) </div> 16 avril 2025 à 16:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Hide on Rosé@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 --> == Vote now on the revised UCoC Enforcement Guidelines and U4C Charter == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> The voting period for the revisions to the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines ("UCoC EG") and the UCoC's Coordinating Committee Charter is open now through the end of 1 May (UTC) ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 find in your time zone]). [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Annual_review/2025/Voter_information|Read the information on how to participate and read over the proposal before voting]] on the UCoC page on Meta-wiki. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee (U4C)]] is a global group dedicated to providing an equitable and consistent implementation of the UCoC. This annual review of the EG and Charter was planned and implemented by the U4C. Further information will be provided in the coming months about the review of the UCoC itself. For more information and the responsibilities of the U4C, you may [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Charter|review the U4C Charter]]. Please share this message with members of your community so they can participate as well. In cooperation with the U4C -- [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|talk]]) 17 avril 2025 à 00:34 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28469465 --> == Sub-referencing: User testing == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:Sub-referencing reuse visual.png|400px|right]] <small>''Apologies for writing in English, please help us by providing a translation below''</small> Hi I’m Johannes from [[:m:Wikimedia Deutschland|Wikimedia Deutschland]]'s [[:m:WMDE Technical Wishes|Technical Wishes team]]. We are making great strides with the new [[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|sub-referencing feature]] and we’d love to invite you to take part in two activities to help us move this work further: #'''Try it out and share your feedback''' #:[[:m:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing# Test the prototype|Please try]] the updated ''wikitext'' feature [https://en.wikipedia.beta.wmflabs.org/wiki/Sub-referencing on the beta wiki] and let us know what you think, either [[:m:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing|on our talk page]] or by [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/talktotechwish booking a call] with our UX researcher. #'''Get a sneak peak and help shape the ''Visual Editor'' user designs''' #:Help us test the new design prototypes by participating in user sessions – [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/gxk0taud/apply sign up here to receive an invite]. We're especially hoping to speak with people from underrepresented and diverse groups. If that's you, please consider signing up! No prior or extensive editing experience is required. User sessions will start ''May 14th''. We plan to bring this feature to Wikimedia wikis later this year. We’ll reach out to wikis for piloting in time for deployments. Creators and maintainers of reference-related tools and templates will be contacted beforehand as well. Thank you very much for your support and encouragement so far in helping bring this feature to life! </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Johannes Richter (WMDE)|Johannes Richter (WMDE)]] ([[User talk:Johannes Richter (WMDE)|talk]])</bdi> 28 avril 2025 à 15:03 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Johannes Richter (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johannes_Richter_(WMDE)/Sub-referencing/massmessage_list&oldid=28628657 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Vote sur les modifications proposées aux lignes directrices de l'UCoC et à la charte de l'U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> La période de vote pour les révisions des directives d'application du Code de conduite universel et de la Charte U4C se termine le 1er mai 2025 à 23:59 UTC ([https://zonestamp.toolforge.org/1746162000 trouver dans votre fuseau horaire]). [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025/Voter information|Lisez les informations sur la façon de participer et lisez la proposition avant de voter]] sur la page UCoC de Méta-wiki. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du code de conduite universel (U4C)]] est un groupe mondial qui se consacre à la mise en œuvre équitable et cohérente de l'UCoC. Cet examen annuel a été planifié et mis en œuvre par l'U4C. Pour plus d'informations et pour connaître les responsabilités de l'U4C, vous pouvez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|réviser la charte U4C]]. Veuillez partager ce message avec les membres de votre communauté dans votre langue, le cas échéant, afin qu'ils puissent également y participer. En coopération avec l'U4C -- <section end="announcement-content" /> </div> <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 29 avril 2025 à 03:41 (UTC)</div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == We will be enabling the new Charts extension on your wiki soon! == ''(Apologies for posting in English)'' Hi all! We have good news to share regarding the ongoing problem with graphs and charts affecting all wikis that use them. As you probably know, the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Graph|old Graph extension]] was disabled in 2023 [[listarchive:list/wikitech-l@lists.wikimedia.org/thread/EWL4AGBEZEDMNNFTM4FRD4MHOU3CVESO/|due to security reasons]]. We’ve worked in these two years to find a solution that could replace the old extension, and provide a safer and better solution to users who wanted to showcase graphs and charts in their articles. We therefore developed the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|Charts extension]], which will be replacing the old Graph extension and potentially also the [[:mw:Extension:EasyTimeline|EasyTimeline extension]]. After successfully deploying the extension on Italian, Swedish, and Hebrew Wikipedia, as well as on MediaWiki.org, as part of a pilot phase, we are now happy to announce that we are moving forward with the next phase of deployment, which will also include your wiki. The deployment will happen in batches, and will start from '''May 6'''. Please, consult [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart/Project#Deployment Timeline|our page on MediaWiki.org]] to discover when the new Charts extension will be deployed on your wiki. You can also [[:mw:Special:MyLanguage/Extension:Chart|consult the documentation]] about the extension on MediaWiki.org. If you have questions, need clarifications, or just want to express your opinion about it, please refer to the [[:mw:Special:MyLanguage/Extension_talk:Chart/Project|project’s talk page on Mediawiki.org]], or ping me directly under this thread. If you encounter issues using Charts once it gets enabled on your wiki, please report it on the [[:mw:Extension_talk:Chart/Project|talk page]] or at [[phab:tag/charts|Phabricator]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 6 me 2025 à 15:08 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28663781 --> == Proposal to enable the "Contribute" entry point in Haitian Creole Wikipedia == {{Int:Hello}} Haitian Creole Wikipedians, Apologies as this message is not in your language. {{Int:please-translate}}. The [[mediawikiwiki:Wikimedia_Language_and_Product_Localization|WMF Language and Product Localization]] team proposes enabling an entry point called "Contribute" to your Wikipedia. The [[:bn:বিশেষ:Contribute|Contribute]] entry point is based on collaborative work with other product teams in the Wikimedia Foundation on [[mediawikiwiki:Edit_Discovery|Edit discovery]], which validated the entry point as a persistent and constant path that contributors took to discover ways to contribute content in Wikipedia. Therefore, enabling this entry point in your Wikipedia will help contributors quickly discover available tools and immediately click to start using them. This entry point is designed to be a central point for discovering contribution tools in Haitian Creole Wikipedia. '''Who can access it''' Once it is enabled in your Wikipedia, newcomers can access the entry point automatically by just logging into their account, click on the User drop-down menu and choose the "Contribute" icon, which takes you to another menu where you will find a self-guided description of what you can do to contribute content, as shown in the image below. An option to "view contributions" is also available to access the list of your contributions. [[Fichye:Mobile_Contribute_Page.png|Mobile Contribute Page]] [[Fichye:Mobile_contribute_menu_(detailed).png|Mobile contribute menu (detailed)]] For experienced contributors, the Contribute icon is not automatically shown in their User drop-down menu. They will still see the "Contributions" option unless they change it to the "Contribute" manually. We have gotten valuable feedback that helped us improve its discoverability. Now, it is ready to be enabled in other Wikis. One major improvement was to [[phab:T369041|make the entry point optional for experienced contributors]] who still want to have the "Contributions" entry point as default.           We plan to enable it '''on mobile''' for Wikis, where the Section translation tool is enabled. In this way, we will provide a main entry point to the mobile translation dashboard, and the exposure can still be limited by targeting only the mobile platform for now. If there are no objections to having the entry point for mobile users from your community, we will enable it by 26th May 2025. We welcome your feedback and questions in this thread on our proposal to enable it here. Suppose there are no objections, we will deploy the "Contribute" entry point in your Wikipedia. We look forward to your response soon. Thank you! On behalf of the WMF Language and Product Localization team. [[Itilizatè:UOzurumba (WMF)|UOzurumba (WMF)]] ([[Diskisyon Itilizatè:UOzurumba (WMF)|diskisyon]]) 12 me 2025 à 20:23 (UTC) == <span lang="fr" dir="ltr">Appel aux candidatures pour le Comité de Coordination du Code de Conduite Universel (U4C).</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Les résultats du vote sur les directives d'application et la charte du Comité de Coordination du Code de Conduite Universel (U4C) sont disponibles [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2025#Results|sur Méta-wiki]]. Vous pouvez désormais [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025/Candidates|soumettre votre candidature pour siéger à l'U4C]] à partir du 29 mai 2025 à 12:00 UTC. Des informations sur [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|l'éligibilité, le processus, et la chronologie sont disponibles sur Méta-wiki]]. Le vote sur les candidats sera ouvert le 1<sup>er</sup> juin 2025 et durera deux semaines, se finissant donc le 15 juin 2025 à 12:00 UTC. Si vous avez des questions, vous pouvez les poser sur [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Election/2025|la page de discussion pour l'élection]]. -- en coopération avec l'U4C, </div><section end="announcement-content" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User_talk:Keegan (WMF)|diskisyon]])</bdi> 15 me 2025 à 22:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == RfC ongoing regarding Abstract Wikipedia (and your project) == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> ''(Apologies for posting in English, if this is not your first language)'' Hello all! We opened a discussion on Meta about a very delicate issue for the development of [[:m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia|Abstract Wikipedia]]: where to store the abstract content that will be developed through functions from Wikifunctions and data from Wikidata. Since some of the hypothesis involve your project, we wanted to hear your thoughts too. We want to make the decision process clear: we do not yet know which option we want to use, which is why we are consulting here. We will take the arguments from the Wikimedia communities into account, and we want to consult with the different communities and hear arguments that will help us with the decision. The decision will be made and communicated after the consultation period by the Foundation. You can read the various hypothesis and have your say at [[:m:Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content|Abstract Wikipedia/Location of Abstract Content]]. Thank you in advance! -- [[User:Sannita (WMF)|Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|<span class="signature-talk">{{int:Talkpagelinktext}}</span>]]) 22 me 2025 à 15:26 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=28768453 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Sélection 2025 du conseil d'administration de la fondation Wikimédia et appel à questions</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Selection announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]'' Chers tous et toutes, Cette année, le mandat de deux administrateurs sélectionnés par la communauté et les affiliés au conseil d'administration de la Fondation Wikimédia prendra fin [1]. Le conseil invite l'ensemble du mouvement à participer au processus de sélection de cette année et à voter pour pourvoir ces sièges. Le Comité des élections supervisera ce processus avec le soutien du personnel de la Fondation [2]. Le Comité de gouvernance, composé de membres du Conseil d'administration non-candidats au processus de sélection des membres du Conseil d'administration 2025 sélectionnés par la communauté et les affiliés (Raju Narisetti, Shani Evenstein Sigalov, Lorenzo Losa, Kathy Collins, Victoria Doronina et Esra'a Al Shafei) [3], est chargé de superviser le processus de sélection des membres du Conseil d'administration 2025 et de tenir le Conseil d'administration au courant de la situation. Pour plus de détails sur les rôles de la commission des élections, du conseil d'administration et du personnel, cliquez ici [4]. En voici les dates clés : * 22 mai - 5 juin : Annonce ( la présente communication) et période d'appel à questions. [6] * 17 juin - 1er juillet 2025 : Appel à candidatures * Juillet 2025 : Si nécessaire, les affiliés votent pour présélectionner les candidats si 10 d'entre eux ou plus se présentent [5]. * Août 2025 : Période de la campagne * Août - septembre 2025 : Période de vote communautaire de deux semaines * Octobre - novembre 2025 : Vérification des antécédents des candidats sélectionnés * Réunion du conseil d'administration en décembre 2025 : Installation des nouveaux membres du conseil d'administration Pour en savoir plus sur le processus de sélection de 2025 - y compris le calendrier détaillé, le processus de candidature, les règles de la campagne et les critères d'éligibilité des électeurs -, veuillez consulter cette page Meta-wiki. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025|[link]]]. '''Appel à questions''' Lors de chaque processus de sélection, la communauté a la possibilité de soumettre des questions auxquelles les candidats au conseil d'administration devront répondre. Le comité électoral sélectionne les questions à partir de la liste établie par la communauté pour que les candidats y répondent. Les candidats doivent répondre à toutes les questions posées dans le dossier de candidature pour être éligibles, faute de quoi leur candidature sera rejetée. Cette année, le comité électoral sélectionnera 5 questions auxquelles les candidats devront répondre. Les questions sélectionnées peuvent être une combinaison de celles qui ont été soumises par la communauté, si elles sont similaires ou liées. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates|[link]]] '''Bénévoles des élections''' Une autre façon de participer au processus de sélection de 2025 est de devenir bénévole des élections. Les bénévoles électoraux constituent un pont entre le comité électoral et leur communauté respective. Ils veillent à ce que leur communauté soit représentée et les incitent à voter. Pour en savoir plus sur le programme et les modalités d'adhésion, consultez cette page Meta-wiki. [[m:Wikimedia_Foundation_elections/2025/Election_volunteers|[link]]]. Je vous remercie ! [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Results [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Committee:Elections_Committee_Charter [3] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Committee_Membership,_December_2024 [4] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections_committee/Roles [5] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/FAQ [6] https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Questions_for_candidates Bien à vous, Victoria Doronina Liaison du conseil d'administration avec le comité des élections Comité de gouvernance<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 28 me 2025 à 03:07 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28618011 --> == <span lang="en" dir="ltr"> Upcoming Deployment of the CampaignEvents Extension</span> == <div lang="en" dir="ltr"> <section begin="message"/> Hello everyone, ''(Apologies for posting in English if English is not your first language. Please help translate to your language.)'' The Campaigns Product Team is planning a global deployment of the '''[[:mw:Help:Extension:CampaignEvents|CampaignEvents extension]]''' to all Wikipedias, including this wiki, during the '''week of June 23rd'''. This extension is designed to help organizers plan and manage events, WikiProjects, and other on-wiki collaborations - and to make these efforts more discoverable. The three main features of this extension are: * '''[[:m:Event_Center/Registration|Event Registration]]''': A simple way to sign up for events on the wiki. * '''[[:m:CampaignEvents/Collaboration_list|Collaboration List]]''': A global list of events and a local list of WikiProjects, accessible at '''[[:m:Special:AllEvents|Special:AllEvents]]'''. * '''[[:m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Invitation_list|Invitation Lists]]''': A tool to help organizers find editors who might want to join, based on their past contributions. '''Note''': The extension comes with a new user right called '''"Event Organizer"''', which will be managed by administrators on this wiki. Organizer tools like Event Registration and Invitation Lists will only work if someone is granted this right. The Collaboration List is available to everyone immediately after deployment. The extension is already live on several wikis, including '''Meta, Wikidata, English Wikipedia''', and more ( [[m:CampaignEvents/Deployment_status#Current_Deployment_Status_for_CampaignEvents_extension| See the full deployment list]]) If you have any questions, concerns, or feedback, please feel free to share them on the [[m:Talk:CampaignEvents| extension talkpage]]. We’d love to hear from you before the rollout. Thank you! <section end="message"/> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[User:Udehb-WMF|Udehb-WMF]] ([[User talk:Udehb-WMF|diskisyon]]) 29 me 2025 à 16:47 (UTC)</bdi> <!-- Message envoyé par User:Udehb-WMF@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Udehb-WMF/sandbox/deployment_audience&oldid=28803829 --> == Vote now in the 2025 U4C Election == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Apologies for writing in English. {{Int:Please-translate}} Eligible voters are asked to participate in the 2025 [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Universal Code of Conduct Coordinating Committee]] election. More information–including an eligibility check, voting process information, candidate information, and a link to the vote–are available on Meta at the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2025|2025 Election information page]]. The vote closes on 17 June 2025 at [https://zonestamp.toolforge.org/1750161600 12:00 UTC]. Please vote if your account is eligible. Results will be available by 1 July 2025. -- In cooperation with the U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 13 jen 2025 à 23:00 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28848819 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Conseil d'administration de la Fondation Wikimédia 2025 - Appel à candidatures</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> :''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2025/Announcement/Call for candidates}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div> Bonjour à toutes et à tous, L'appel [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|à candidatures pour la sélection du Conseil d'administration de la Fondation Wikimédia 2025]] est désormais ouvert du 17 juin 2025 au 2 juillet 2025 à 11:59 UTC [1]. Le conseil d'administration est chargé de superviser le travail de la Fondation Wikimédia, et chaque membre du conseil d'administration est nommé pour un mandat de trois ans [2]. Il s'agit d'un rôle bénévole. Cette année, la communauté Wikimédia votera entre la fin du mois d'août et le mois de septembre 2025 pour élire deux (2) membres du Conseil d'administration de la Fondation. Seriez-vous - ou connaissez-vous quelqu'un - susceptible de rejoindre le conseil d'administration de la Fondation Wikimedia ? [3] Apprenez-en plus sur les exigences pour briguer ces postes de direction et sur la manière de soumettre votre candidature sur [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidate application|cette page Meta-wiki]] ou encouragez quelqu’un d’autre à se présenter à l’élection de cette année. Bien à vous, Abhishek Suryawanshi<br /> Président du Comité des élections Au nom du comité des élections et du comité de gouvernance [1] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Call_for_candidates [2] https://foundation.wikimedia.org/wiki/Legal:Bylaws#(B)_Term. [3] https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2025/Resources_for_candidates<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 17 jen 2025 à 17:43 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=28866958 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Commentaires sur les projets de Wikimédia</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="message"/> Chère communauté Wikimédia, [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Le Comité des affaires communautaires (CAC)]] du conseil d'administration de la Fondation Wikimedia a chargé [[m:Wikimedia Foundation Community Affairs Committee/Sister Projects Task Force|le groupe de travail sur les projets frères (SPTF)]] de mettre à jour et d’implémenter une procédure d'évaluation du cycle de vie des projets frères, c'est-à-dire [[m:Wikimedia projects|des projets wiki soutenus par la Fondation Wikimédia (WMF)]]. La vision d'une connaissance libre, pertinente, accessible et percutante a toujours guidé le mouvement Wikimédia. Alors que l’environnement des projets Wikimédia continue d'évoluer, il est crucial de réévaluer régulièrement les projets existants afin de nous assurer qu'ils correspondent toujours à nos objectifs et aux capacités de la communauté. Malgré leurs nobles intentions, certains projets peuvent ne plus remplir efficacement leur objectif initial. '''Examiner de tels projets ne signifie pas les abandonner, mais plutôt gérer de manière responsable les ressources partagées'''. Le temps des bénévoles, le soutien du personnel, les infrastructures et l'attention de la communauté sont limités, et les coûts non techniques ont tendance à augmenter considérablement à mesure que notre écosystème entre dans une ère d'Internet différente de celle de nos débuts. Soutenir des projets inactifs ou qui ne répondent pas à nos ambitions peut involontairement détourner ces ressources de domaines à plus fort impact potentiel. De plus, maintenir des projets qui ne reflètent plus la qualité et la fiabilité que Wikimédia représente comporte un risque pour la réputation. Un projet abandonné ou moins fiable affecte la confiance dans le mouvement Wikimédia. Enfin, '''ne pas abandonner ou repenser les projets qui ne fonctionnent plus peut rendre beaucoup plus difficile le lancement de nouveaux projets'''. Lorsque la communauté se sent liée à toutes les décisions passées, aussi obsolètes soient-elles, nous risquons la stagnation. Un environnement sain doit permettre l'évolution, l'adaptation et, si nécessaire, de lâcher-prise. Si nous créons l'attente que chaque projet doit exister indéfiniment, nous limitons notre capacité d'expérimentation et d'innovation. C'est pourquoi le SPTF a examiné des demandes concernant le cycle de vie de deux projets frères afin d'analyser et de démontrer le processus d'évaluation. Nous avons choisi Wikispore comme étude de cas pour l'ouverture éventuelle d'un nouveau projet frère, et Wikinews comme étude de cas pour l'évaluation d'un projet existant. Les conclusions préliminaires ont été discutées lors de la réunion du CAC du 11 septembre 2024, et le CAC a recommandé une consultation communautaire sur les deux propositions. === Wikispore === La [[m:Wikispore|demande d'admission de Wikispore]] comme nouveau projet frère a été soumise en 2019. Le SPTF a décidé d'examiner cette demande plus en détail, car, plutôt que de se concentrer sur un sujet spécifique, comme le sont la plupart des propositions de nouveaux projets frères, Wikispore a le potentiel de soutenir plusieurs projets frères en cours de démarrage. Après mûre réflexion, le SPTF a décidé de '''ne pas recommander''' Wikispore comme projet frère Wikimedia. Compte tenu du niveau d'activité actuel, la structure en cours offre une '''plus grande flexibilité''' et plus d’expérimentation, tandis que la WMF fournit le soutien infrastructurel de base. Nous reconnaissons le potentiel de l'initiative et sollicitons l'avis de la communauté sur ce qui constituerait un niveau d'activité et d'engagement suffisant pour reconsidérer son statut à l'avenir. Dans le cadre de ce processus, nous avons partagé la décision avec la communauté Wikispore et invité l'un de ses responsables, Pharos, à une réunion du SPTF. En ce moment, nous sollicitons particulièrement vos commentaires sur des critères mesurables indiquant l'état de préparation du projet, tels que le nombre de contributeurs, le volume de contenu et le soutien durable de la communauté. Cela clarifiera les critères nécessaires à l'ouverture d'un nouveau projet frère, y compris une éventuelle nouvelle candidature de Wikispore. Cependant, les chiffres restent seulement indicatifs, car ils peuvent toujours être manipulés. === Wikinews === Nous avons choisi d'évaluer Wikinews parmi les projets frères existants, car c'est celui pour lequel nous avons observé le plus grand niveau d'inquiétude à plusieurs égards. Depuis la création du SPTF en 2023, ses membres ont sollicité l'avis de la communauté lors de conférences et d'appels communautaires concernant les projets frères qui n'avaient pas tenu leurs promesses au sein du mouvement Wikimédia.[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:WCNA_2024._Sister_Projects_-_opening%3F_closing%3F_merging%3F_splitting%3F.pdf <nowiki>[1]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_Foundation_Community_Affairs_Committee/Sister_Projects_Task_Force#Wikimania_2023_session_%22Sister_Projects:_past,_present_and_the_glorious_future%22 <nowiki>[2]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F <nowiki>[3]</nowiki>] Wikinews était le principal candidat à une évaluation, car il avait été proposé par des personnes issues de plusieurs communautés linguistiques. De plus, selon la plupart des indicateurs, il s'agit du projet frère le moins actif, affichant la plus forte baisse d'activité au fil des ans. Bien que le comité des langues ouvre et ferme régulièrement les versions linguistiques des projets frères dans des « petites » langues, aucune proposition valable n'a jamais été présentée pour fermer Wikipédia dans les langues majeures, ni aucun projet en anglais. Ce n'est pas le cas de Wikinews, où une proposition de fermeture de Wikinews en anglais a été formulée, laquelle a suscité un certain intérêt, mais n'a donné lieu à aucune action,[https://meta.wikimedia.org/wiki/Proposals_for_closing_projects/Closure_of_English_Wikinews <nowiki>[4]</nowiki>][https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiConvention_francophone/2024/Programme/Quelle_proc%C3%A9dure_pour_ouvrir_ou_fermer_un_projet_%3F voir également la section 5 de <nowiki>[5]</nowiki>], ainsi qu'un projet de proposition visant à fermer Wikinews dans toutes les langues[https://meta.wikimedia.org/wiki/Talk:Proposals_for_closing_projects/Archive_2#Close_Wikinews_completely,_all_languages? <nowiki>[6]</nowiki>]. [[:c:File:Sister Projects Taskforce Wikinews review 2024.pdf|Les indicateurs initiaux]] compilés par l'équipe de la WMF soutiennent également les inquiétudes de la communauté du mouvement concernant Wikinews. Sur la base de ce rapport, la SPTF recommande une réévaluation communautaire de Wikinews. Nous concluons que sa structure actuelle et son niveau d'activité sont les plus faibles parmi les projets frères existants. La SPTF recommande également de suspendre l'ouverture de nouvelles éditions linguistiques pendant la durée de la consultation. La SPTF soumet cette analyse à la discussion et encourage les discussions sur d'autres solutions, notamment d'éventuelles restructurations ou une intégration avec d'autres initiatives de Wikimédia. Les options évoquées jusqu'à présent (peuvent être appliquées uniquement aux langues peu actives ou à toutes les langues) incluent, sans s'y limiter: *Restructurer le fonctionnement de Wikinews et l'associer aux autres projets d'actualité; *Fusionner le contenu de Wikinews dans les Wikipédias des langues concernées, éventuellement dans un nouvel espace de noms, *Fusionner le contenu dans des projets externes sous licence compatible, *Archiver les projets Wikinews. Vos idées et points de vue sont précieux pour façonner l'avenir de ces projets. Nous encourageons tous les membres de la communauté intéressés à partager leurs réflexions sur les pages de discussion correspondantes ou via les autres canaux de commentaires dédiés. <span id="Feedback_and_next_steps"></span> === Commentaires et prochaines étapes === Nous vous serons reconnaissants si vous pouvez participer à une discussion sur l'avenir de ces projets et sur le processus d'évaluation. Nous créons actuellement deux pages de projets: [[m:Public consultation about Wikispore|Public consultation about Wikispore]] et [[m:Public consultation about Wikinews|Public consultation about Wikinews]]. Merci de participer entre le 27 juin et le 27 juillet, date à laquelle nous résumerons la discussion pour la suite. Vous pouvez écrire dans votre langue. J'animerai également une discussion communautaire le mercredi 16 juillet à 11 h UTC et le jeudi 17 juillet à 17 h UTC (les liens pour se connecter seront communiqués prochainement) et je serai présente à Wikimania pour poursuivre les discussions. <section end="message"/> </div> -- [[User:Victoria|Victoria]] on behalf of the Sister Project Task Force, 27 jen 2025 à 20:56 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Johan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Johan_(WMF)/Sister_project_MassMassage_on_behalf_of_Victoria/Target_list&oldid=28911188 --> == Maintenance tags == I don't think that [[Modèl:Manke sous]] or other maintenance tags from the big wikis are actually helpful. What do you think? [[Itilizatè:WhatamIdoing|WhatamIdoing]] ([[Diskisyon Itilizatè:WhatamIdoing|diskisyon]]) 13 jiyè 2025 à 19:53 (UTC) == Wikidata Item and Property labels soon displayed in Wiki Watchlist/Recent Changes == ''(Apologies for posting in English, you can help by translating into your language)'' Hello everyone, the [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|Wikidata For Wikimedia Projects]] team is excited to announce an upcoming change in how Wikidata edit changelogs are displayed in your [[Special:Watchlist|Watchlists]] and [[Special:RecentChanges|Recent Changes]] lists. If an edit is made on Wikidata that affects a page in another Wikimedia Project, the changelog will contain some information about the nature of the edit. This can include a QID (or Q-number), a PID (or P-number) and a value (which can be text, numbers, dates, or also QID or PID’s). Confused by these terms? See the [[d:Special:MyLanguage/Wikidata:Glossary|Wikidata:Glossary]] for further explanations. The upcoming change is scheduled for '''17.07.2025''', between '''1300 - 1500 UTC'''. The change will display the label (item name) alongside any QID or PIDs, as seen in the image below: [[File:Apr10 edit summary on Wikidata.png|An edit sum entry on Wikidata, labels display alongside their P- and Q-no.'s]] These changes will only be visible if you have Wikidata edits enabled in your User Preferences for Watchlists and Recent Changes, or have the active filter ‘Wikidata edits’ checkbox toggled on, directly on the Watchlist and Recent Changes pages. Your bot and gadget may be affected! There are thousands of bots, gadgets and user-scripts and whilst we have researched potential effects to many of them, we cannot guarantee there won’t be some that are broken or affected by this change. Further information and context about this change, including how your bot may be affected can be found on this [[m:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|project task page]]. We welcome your questions and feedback, please write to us on this dedicated [[m:Talk:Wikidata_For_Wikimedia_Projects/Clearer_Wikidata_Edit_Summaries/Resolve_Labels|Talk page]]. Thank you, - [[m:User:Danny_Benjafield_(WMDE)|Danny Benjafield (WMDE)]] on behalf of the Wikidata For Wikimedia Projects Team. [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 14 jiyè 2025 à 12:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Danny Benjafield (WMDE)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Danny_Benjafield_(WMDE)/MassMessage_Test_List&oldid=28981877 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Bientôt, les comptes temporaires seront déployés</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="body"/> Bonjour, nous sommes l'équipe [[mw:Special:MyLanguage/Product Safety and Integrity|Sécurité et intégrité des produits]] de la Fondation Wikimedia. Nous souhaitons annoncer que '''nous prévoyons d'activer les [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts|comptes temporaires]] pour ce wiki dès la semaine du 1er septembre.''' Les comptes temporaires sont en ligne sur 30 wikis, dont de nombreux wikis de tailles importantes comme les wikis allemand, japonais et français. Ce changement est particulièrement pertinent pour les contributeurs non connectés, que cette fonctionnalité vise à protéger. Mais il est également pertinent pour les membres de la communauté comme les mentors, les patrouilleurs et les administrateurs – toute personne qui annule les modifications, bloque les utilisateurs ou interagit de toute autre manière avec les contributeurs non connectés afin de garantir la sécurité et l'exactitude des wikis. '''Pourquoi nous développons les comptes temporaires''' Nos wikis devraient être plus sûrs à modifier par défaut pour les contributeurs non connectés. Les comptes temporaires permettent aux gens de continuer à modifier les wikis sans créer de compte, tout en évitant d'associer publiquement leurs modifications à leur adresse IP. Nous pensons que c'est dans l'intérêt de nos contributeurs non connectés, qui apportent des contributions précieuses aux wikis et qui peuvent plus tard créer des comptes et enrichir notre communauté de contributeurs, d'administrateurs et d'autres rôles. Même si les wikis avertissent les contributeurs non connectés que leur adresse IP sera associée à leur modification, beaucoup de personnes peuvent ne pas comprendre ce qu'est une adresse IP, ou qu'elle pourrait être utilisée pour les connecter à d'autres informations les concernant de manières qu'ils n'attendent peut-être pas. De plus, nos logiciels et outils de modération s'appuient trop lourdement sur l'origine réseau (adresses IP) pour identifier les utilisateurs et les modèles d'activité, surtout alors que les adresses IP elles-mêmes deviennent des identifiants moins stables. Les comptes temporaires permettent des interactions plus précises avec les contributeurs non connectés, y compris des blocages plus précis, et peuvent aider à limiter la fréquence à laquelle nous finissons par bloquer involontairement des utilisateurs de bonne foi qui utilisent les mêmes adresses IP que des utilisateurs de mauvaise foi. '''Comment fonctionnent les comptes temporaires''' [[File:Temporary account banner and empty talk page.png|thumb]] Chaque fois qu'un utilisateur non connecté publie une modification sur ce wiki, un cookie sera défini dans le navigateur de cet utilisateur, et un compte temporaire lié à ce cookie sera automatiquement créé. Le nom de ce compte suivra le modèle : <code dir=ltr>~2025-12345-67</code> (un tilde, l'année actuelle, un numéro) Sur des pages comme les Modifications récentes ou l'historique des pages, ce nom sera affiché. Le cookie expirera 90 jours après sa création. Tant qu'il existe, toutes les modifications effectuées depuis cet appareil seront attribuées à ce compte temporaire. Ce sera le même compte même si l'adresse IP change, sauf si l'utilisateur efface ses cookies ou utilise un appareil ou un navigateur web différent. Un enregistrement de l'adresse IP utilisée au moment de chaque modification sera stocké pendant 90 jours après la modification. Cependant, seuls certains utilisateurs connectés pourront la voir. '''Qu'est-ce que cela signifie pour différents groupes d'utilisateurs ?''' ''' Pour les contributeurs non connectés''' * Cela augmente la confidentialité : actuellement, si vous n'utilisez pas un compte enregistré pour modifier, alors tout le monde peut voir l'adresse IP des modifications que vous avez faites, même après 90 jours. Cela ne sera plus possible sur ce wiki. * Si vous utilisez un compte temporaire pour modifier depuis différents endroits dans les 90 derniers jours (par exemple chez vous et dans un café), l'historique des modifications et les adresses IP de tous ces endroits seront maintenant enregistrés ensemble, pour le même compte temporaire. Les utilisateurs qui [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Access_to_temporary_account_IP_addresses| satisfont les conditions requises]] pourront voir ces données. Si cela crée des préoccupations de sécurité personnelle pour vous, veuillez contacter talktohumanrights at wikimedia.org pour des conseils. '''Pour les membres de la communauté interagissant avec les contributeurs non connectés''' * Un compte temporaire est uniquement lié à un appareil. En comparaison, une adresse IP peut être partagée avec différents appareils et personnes (par exemple, différentes personnes à l'école ou au travail peuvent avoir la même adresse IP). * Par rapport à la situation actuelle, il sera plus sûr de supposer que la page de discussion d'un utilisateur temporaire appartient à une seule personne, et que les messages laissés là seront lus par elle. Comme vous pouvez le voir dans la capture d'écran, les utilisateurs de comptes temporaires recevront des notifications. Il sera aussi possible de les remercier pour leurs modifications, de les mentionner dans les discussions, et de les inviter à s'impliquer davantage dans la communauté. '''Pour les utilisateurs qui utilisent les données d'adresse IP pour modérer et maintenir le wiki''' '''Pour les patrouilleurs''' qui traquent les abuseurs persistants, enquêtent sur les violations de politiques, etc. : Les utilisateurs qui [[foundation:Special:MyLanguage/Policy:Access_to_temporary_account_IP_addresses|satisfont les conditions]] pourront révéler les adresses IP des utilisateurs temporaires et toutes les contributions faites par les comptes temporaires depuis une adresse IP ou une plage spécifique ([[Special:IPContributions]]). Ils auront aussi accès à des informations utiles sur les adresses IP grâce à la fonctionnalité [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/IP Info|IP Info]]. Beaucoup d'autres logiciels ont été construits ou ajustés pour fonctionner avec les comptes temporaires, incluant AbuseFilter, les blocages globaux, les contributions globales des utilisateurs, et plus encore. (Pour des informations destinées aux développeurs bénévoles sur comment mettre à jour le code de leurs outils – voir la dernière partie du message.) * '''Pour les administrateurs bloquant les contributeurs non connectés''': ** Il sera possible de bloquer de nombreux agresseurs en bloquant simplement leurs comptes temporaires. Une personne bloquée ne pourra pas créer rapidement de nouveaux comptes temporaires si l'administrateur sélectionne l'option de [[mw:Special:MyLanguage/Autoblock|blocage automatique]]. ** Il sera toujours possible de bloquer une adresse IP ou une plage d'IP. * Les comptes temporaires ne seront pas appliqués rétroactivement aux contributions faites avant le déploiement. Sur Special:Contributions, vous pourrez voir les contributions d'utilisateurs IP existantes, mais pas les nouvelles contributions faites par les comptes temporaires sur cette adresse IP. Vous devriez plutôt utiliser Special:IPContributions pour cela. '''Notre demande et les prochaines étapes''' * Si vous connaissez des outils, bots, gadgets, etc. utilisant des données sur les adresses IP ou étant disponibles pour les utilisateurs non connectés, vous voudrez peut-être tester s'ils fonctionnent sur [[testwiki:Main_Page|testwiki]] ou [[test2wiki:Main_Page|test2wiki]]. Si vous êtes un développeur bénévole, lisez notre [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/For developers|documentation pour les développeurs]], et en particulier, la section sur [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/For developers#How should I update my code?|comment votre code pourrait avoir besoin d'être mis à jour]]. * Si vous voulez tester l'expérience des comptes temporaires, par exemple juste pour vérifier ce que cela fait, allez sur testwiki ou test2wiki et modifiez sans vous connecter. * Dites-nous si vous pensez à des difficultés qui doivent être mentionnées. Nous essaierons d'aider, et si nous ne le pouvons pas, nous considérerons les options disponibles. * Regardez notre [[m:Meta:Babel#Temporary_Accounts:_access_to_IP_addresses_and_next_steps| message précédent]] concernant les exigences pour les utilisateurs sans droits étendus qui peuvent avoir besoin d'accès aux adresses IP. Pour en savoir plus sur le projet, consultez [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/FAQ|notre foire aux questions]] – vous y trouverez beaucoup de réponses utiles. Vous pouvez aussi regarder les [[mw:Special:MyLanguage/Trust and Safety Product/Temporary Accounts/Updates|mises à jour]] (nous venons d'en publier une) et vous abonner à notre [[mw:Newsletter:Product Safety and Integrity|nouvelle infolettre]]. Si vous souhaitez me parler (Szymon) hors wiki, vous me trouverez sur Discord et Telegram. Merci!<section end="body" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[m:user:NKohli (WMF)|NKohli (WMF)]], [[m:user:SGrabarczuk (WMF)|SGrabarczuk (WMF)]]</bdi> 26 out 2025 à 21:36 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Quiddity (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Quiddity_(WMF)/sandbox6&oldid=29181713 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Bascule de serveur : votre wiki sera bientôt en lecture seule durant un court instant</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="server-switch"/><div class="plainlinks"> [[:m:Special:MyLanguage/Tech/Server switch|Lire ce message dans une autre langue]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-Tech%2FServer+switch&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}] La [[foundation:|Fondation Wikimédia]] va basculer le trafic entre ses centres de données. Cela permettra de s’assurer que Wikipédia et les autres wikis de Wikimédia peuvent rester en ligne même après une catastrophe. Le trafic sera basculé le '''{{#time:j xg|2025-09-24|fr}}'''. La bascule débutera à '''[https://zonestamp.toolforge.org/{{#time:U|2025-09-24T15:00|en}} {{#time:H:i e|2025-09-24T15:00}}]'''. Malheureusement, en raison de certaines limites de [[mw:Special:MyLanguage/Manual:What is MediaWiki?|MediaWiki]], toutes les modifications de pages devront être arrêtées durant le passage d’un centre de données à l’autre. Nous nous excusons pour ce dérangement, que nous nous efforçons de réduire pour le futur. Une bannière sera affichée sur tous les wikis 30 minutes avant le début de l’opération. Cette bannière restera visible jusqu’à la fin de l’opération. Vous pouvez contribuer à la [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special%3ATranslate&group=Centralnotice-tgroup-read_only_banner&task=view&language=&filter=&action=translate traduction ou relecture] du texte de cette bannière. '''Pendant une courte période, vous pourrez lire les wikis mais pas les modifier.''' *Vous ne pourrez pas effectuer de modification pendant une durée pouvant aller jusqu’à une heure, le {{#time:l j xg Y|2025-09-24|fr}}. *Si vous essayez de faire une modification ou de sauvegarder pendant cette période, vous verrez un message d’erreur. Nous espérons qu’aucune modification ne sera perdue durant ce temps, mais nous ne pouvons le garantir. Si vous voyez un message d’erreur, merci de patienter jusqu’au retour à la normale. Vous pourrez alors enregistrer votre modification. Nous vous conseillons cependant de faire une copie de votre modification avant, au cas où. ''Autres conséquences :'' *Les tâches de fond seront ralenties et certaines pourraient être stoppées. Les liens rouges ne seront pas mis à jour aussi vite que d’habitude. Si vous créez un article qui est déjà lié depuis une autre page, le lien rouge pourrait rester rouge plus longtemps que d’habitude. Certains scripts ayant un long temps d’exécution devront être stoppés. * Le déploiement de code devrait se dérouler comme chaque semaine. Cependant, certains codes particuliers pourraient être gelés si l’opération le nécessitait. * [[mw:Special:MyLanguage/GitLab|GitLab]] sera indisponible durant environ 90 minutes. Ce projet pourra être reporté si nécessaire. Vous pouvez [[wikitech:Switch_Datacenter|consulter le calendrier sur wikitech.wikimedia.org]]. Tout changement sera annoncé dans le calendrier. '''Merci de partager ces informations avec votre communauté.'''</div><section end="server-switch"/> </div> <span dir=ltr>[[m:User:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[m:User talk:Trizek (WMF)|{{int:talk}}]])</span> 18 septanm 2025 à 15:42 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Trizek (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29170715 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Donnez votre avis : votez pour le conseil d'administration 2025</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Bonjour à tous, La période de vote pour les [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025|élections 2025 du conseil d'administration]] est désormais ouverte. Les candidats se présentent pour deux (2) sièges au conseil. Pour vérifier votre éligibilité en tant qu'électeur, veuillez consulter la [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Voter eligibility guidelines|page relative à l'éligibilité des électeurs]]. Pour en savoir plus à leur sujet, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2025/Candidates|lisez leurs déclarations de candidature et regardez leurs vidéos de présentation]]. Lorsque vous serez prêt, rendez-vous sur la [[m:Special:SecurePoll/vote/405|page de vote SecurePoll pour voter]]. '''Le vote est ouvert du 8 octobre à 00h00 UTC au 22 octobre à 23h59 UTC.''' Bien à vous, Abhishek Suryawanshi<br />Président, Comité des élections<section end="announcement-content" /> </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 9 oktòb 2025 à 04:48 (UTC) <!-- Message envoyé par User:RamzyM (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29360896 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Aidez-nous à décider du nom du nouveau projet ''Abstract Wikipedia''</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="function1"/> Bonjour ! Participez à choisir un nom pour le nouveau projet de wiki ''Abstract Wikipedia'' (« Wikipédia abstraite ») ! Ce projet sera un wiki qui permettra aux utilisateurs et utilisatrices de combiner les fonctions des [[:f:|Wikifonctions]] et les données de Wikidata afin de générer des phrases naturelles dans les langues prises en charges. Ces phrases pourront ensuite être réutilisées sur les Wikipédia (ou ailleurs). Le scrutin se déroulera en deux tours, chacun étant suivi par un examen juridique des candidats ; ils commenceront respectivement le 20 octobre et le 17 novembre. Notre objectif est d’avoir un nom de projet final choisi à la mi-décembre 2025. Si vous souhaitez participer, '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Abstract Wikipedia naming contest|lisez le détail du scrutin et votez maintenant]]''' sur Meta-Wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} <section end="function1"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 20 oktòb 2025 à 11:42 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29432175 --> == <span lang="fr" dir="ltr">À la recherche de bénévoles pour rejoindre plusieurs comités du mouvement</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Chaque année, généralement d’octobre à décembre, plusieurs comités du mouvement cherchent de nouveaux bénévoles. Pour en savoir plus sur les comités, consultez leurs pages Meta-wiki : * [[m:Special:MyLanguage/Affiliations Committee|Comité des affiliations (AffCom)]] * [[m:Special:MyLanguage/Ombuds commission|Commission de médiation (OC)]] * [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Community Resilience and Sustainability/Trust and Safety/Case Review Committee|Comité d'examen des cas (CRC)]] Les candidatures aux comités sont ouvertes à partir du 30 octobre 2025. Les candidatures au Comité des affiliations sont closes le 11 décembre 2025, et les candidatures à la commission de médiation et au Comité d'examen des cas sont closes le 11 décembre 2025. Pour savoir comment postuler, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Legal/Committee appointments|consultez la page de nomination sur Meta-wiki]]. Publiez sur la page de discussion ou envoyez un e-mail à cst[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org pour toute question que vous pourriez avoir. Pour l'équipe de soutien du comité, <section end="announcement-content" /> </div> -[[m:User:MKaur (WMF)| MKaur (WMF)]] 30 oktòb 2025 à 14:12 (UTC) <!-- Message envoyé par User:MKaur (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29517125 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Rappel : aidez-nous à décider du nom du nouveau projet ''Abstract Wikipedia''</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="function2"/> Bonjour ! Rappel : aidez-nous à choisir un nom pour le nouveau projet de wiki ''Abstract Wikipedia'' (« Wikipédia abstraite »). Le vote final commence aujourd’hui. Les noms finalistes sont : <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Abstract Wikipedia, Multilingual Wikipedia, Wikiabstracts, Wikigenerator, Proto-Wiki</span>. Si vous souhaitez participer, '''[[m:Special:MyLanguage/Abstract Wikipedia/Abstract Wikipedia naming contest|lisez la présentation du scrutin et votez maintenant]]''' sur Méta-Wiki. {{Int:Feedback-thanks-title}} <section end="function2"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 20 novanm 2025 à 14:22 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29583860 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Migration vers Parsoid</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> <em>[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation/Product and Technology/Parsoid Read Views/Read View Announcement|Lire ceci dans une autre langue]]</em> <div class="mw-translate-fuzzy"> Bonjour à tous et toutes ! Je suis heureux de vous informer que, dans le cadre de la prochaine étape du projet d’[[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification|unification des analyseurs syntaxiques]], Parsoid sera bientôt activé en tant qu’analyseur d’articles par défaut sur votre $wiki. Nous augmentons progressivement le nombre de wikis utilisant Parsoid, avec l’intention d’en faire l’analyseur de wikicode par défaut pour la prochaine version maintenue à long terme de MediaWiki. Cela rendra nos wikis plus fiables et plus cohérents entre les utilisations par le contributorat, le lectorat et les outils, et facilitera le développement de futures fonctionnalités du wikicode. </div> Si cela perturbe votre flux de travail, ne vous inquiétez pas ! Vous pourrez toujours désactiver Parsoid pour le wiki dans vos préférences utilisateur, ou uniquement sur la page en cours en utilisant le sous-menu Outils, comme décrit dans la documentation de [[mw:Special:MyLanguage/Help:Extension:ParserMigration|Extension:ParserMigration]]. Il y a [[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification/Confidence Framework|plus d’informations sur notre stratégie de déploiement]] disponible, y compris les tests effectués avant d’activer Parsoid pour un nouveau wiki. Pour signaler des bogues et des problèmes, vous pouvez consulter notre documentation des [[mw:Special:MyLanguage/Parsoid/Parser Unification/Known Issues|problèmes connus]] et si vous avez trouvé un nouveau bogue, créez un ticket phab et en l’étiquetant avec [[phab:project/view/5846|<i lang="en">Content Transform Team</i>]] qui représente l’équipe Transformation du contenu sur Phabricator. <section end="announcement-content" /> </div> <bdi lang="en" dir="ltr">[[mw:User:ABreault (WMF)|Content Transform Team]]</bdi> 28 novanm 2025 à 21:43 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ABreault (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Wikimedia_Foundation/Product_and_Technology/Parsoid_Read_Views/2025-12-01_Wikipedias&oldid=29723884 --> == Thank You for Last Year – Join Wiki Loves Ramadan 2026 == Dear Wikimedia communities, We hope you are doing well, and we wish you a happy New Year. ''Last year, we captured light. This year, we’ll capture legacy.'' In 2025, communities around the world shared the glow of Ramadan nights and the warmth of collective iftars. In 2026, ''Wiki Loves Ramadan'' is expanding, bringing more stories, more cultures, and deeper global connections across Wikimedia projects. We invite you to explore the ''Wiki Loves Ramadan 2026'' [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan 2026|Meta page]] to learn how you can participate and [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan 2026/Participating communities|sign up]] your community. 📷 ''Photo campaign on '' [[c:Special:MyLanguage/Commons:Wiki Loves Ramadan 2026|Wikimedia Commons]] If you have questions about the project, please refer to the FAQs: * [[m:Special:MyLanguage/Wiki Loves Ramadan/FAQ/|Meta-Wiki]] * [[c:Special:MyLanguage/Commons:Wiki Loves Ramadan/FAQ|Wikimedia Commons]] ''Early registration for updates is now open via the '''[[m:Special:RegisterForEvent/2710|Event page]]''''' ''Stay connected and receive updates:'' * [https://t.me/WikiLovesRamadan Telegram channel] * [https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/wikilovesramadan.lists.wikimedia.org/ Mailing list] We look forward to collaborating with you and your community. '''The Wiki Loves Ramadan 2026 Organizing Team''' 16 janvye 2026 à 19:45 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29879549 --> == Feminism and Folklore 2026 starts soon == <div style="border:8px maroon ridge;padding:6px;"> [[File:Feminism and Folklore 2026 logo.svg|centre|550px|frameless]] ::<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <div style="text-align: center; width: 100%;">''{{int:please-translate}}''</div> ;Invitation to Organize Feminism and Folklore 2026 Dear Wiki Community, We are pleased to invite Wikimedia communities, affiliates, and independent contributors to organize the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026]]''' writing competition on your local Wikipedia. The international campaign will run from '''1 February to 31 March 2026''' and aims to improve coverage of feminism, women’s histories, gender-related topics, and folk culture across Wikipedia projects. ;About the Campaign '''Feminism and Folklore''' is a global writing initiative that complements the '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2026|Wiki Loves Folklore]]''' photography competition. While Wiki Loves Folklore focuses on visual documentation, this writing campaign addresses the '''gender gap on Wikipedia''' by improving encyclopedic content related to folk culture and marginalized voices. ;What Can Participants Write About? Communities can contribute by creating, expanding, or translating articles related to: * Folk festivals, rituals, and celebrations * Folk dances, music, and traditional performances * Women and queer figures in folklore * Women in mythology and oral traditions * Women warriors, witches, and witch-hunting narratives * Fairy tales, folk stories, and legends * Folk games, sports, and cultural practices Participants may work from curated article lists or generate new article suggestions using campaign tools. ;How to Sign Up as an Organizer Organizers are requested to complete the following steps to register their community: # Create a local project page on your wiki [[:m:Feminism and Folklore/Sample|(see sample)]] # Set up the campaign using the '''CampWiz''' tool # Prepare a local article list and clearly mention: #* Campaign timeline #* Local and international prizes # Request a site notice from local administrators [[:mr:Template:SN-FNF|(see sample)]] # Add your local project page and CampWiz link to the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026/Project Page|Meta project page]]''' ;Campaign Tools The Wiki Loves Folklore Tech Team has introduced tools to support organizers and participants: * '''Article List Generator by Topic''' – Helps identify articles available on English Wikipedia but missing in your local language Wikipedia. The tool allows customized filters and provides downloadable article lists in CSV and wikitable formats. * '''CampWiz''' – Enables communities to manage writing campaigns effectively, including jury-based evaluation. This will be the third year CampWiz is officially used for Feminism and Folklore. Both tools are now available for use in the campaign. '''[https://tools.wikilovesfolklore.org/ Click here to access the tools]''' ;Learn More & Get Support For detailed information about rules, timelines, and prizes, please visit the '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026 project page]]'''. If you have any questions or need assistance, feel free to reach out via: * '''[[:m:Talk:Feminism and Folklore 2026/Project Page|Meta talk page]]''' * Email us using details on the contact page. ;Join Us We look forward to your collaboration and coordination in making Feminism and Folklore 2026 a meaningful and impactful campaign for closing gender gaps and enriching folk culture content on Wikipedia. Thank you and best wishes, '''[[:m:Feminism and Folklore 2026|Feminism and Folklore 2026 International Team]]''' ---- ''Stay connected:'' [[File:B&W Facebook icon.png|link=https://www.facebook.com/feminismandfolklore/|30x30px]]&nbsp; [[File:B&W Twitter icon.png|link=https://twitter.com/wikifolklore|30x30px]] </div></div> == Invitation to Host Wiki Loves Folklore 2026 in Your Country == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> <div style="text-align: center; width: 100%;">''{{int:please-translate}}''</div> [[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]] Hello everyone, We are delighted to invite Wikimedia affiliates, user groups, and community organizations worldwide to participate in '''Wiki Loves Folklore 2026''', an international initiative dedicated to documenting and celebrating folk culture across the globe. ;About Wiki Loves Folklore '''Wiki Loves Folklore''' is an annual international photography competition hosted on Wikimedia Commons. The campaign runs from '''1 February to 31 March 2026''' and encourages photographers, cultural enthusiasts, and community members to contribute photographs that highlight: * Folk traditions and rituals * Cultural festivals and celebrations * Traditional attire and crafts * Performing arts, music, and dance * Everyday practices rooted in folk heritage Through this campaign, we aim to preserve and promote diverse folk cultures and make them freely accessible to the world. [[:c:Commons:Wiki_Loves_Folklore_2026|Project page on Wikimedia Commons]] ; Host a Local Edition As we celebrate the '''eight edition''' of Wiki Loves Folklore, we warmly invite communities to organize a local edition in their country or region. Hosting a local campaign is a great opportunity to: * Increase visibility of your region’s folk culture * Engage new contributors in your community * Enrich Wikimedia Commons with high-quality cultural content '''[[:c:Commons:Wiki_Loves_Folklore_2026/Organize|Sign up to organize]]:''' If your team prefers to organize the competition in ''either February or March only'', please feel free to let us know. If you are unable to organize, we encourage you to share this opportunity with other interested groups or organizations in your region. ;Get in Touch If you have any questions, need support, or would like to explore collaboration opportunities, please feel free to contact us via: * The project Talk pages * Email: '''support@wikilovesfolklore.org''' We are also happy to connect via an online meeting if your team would like to discuss planning or coordination in more detail. Warm regards, '''The Wiki Loves Folklore International Team''' </div> [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 18 janvye 2026 à 13:21 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Tiven2240@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery/Wikipedia&oldid=29228188 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Révision annuelle du code universel de conduite et des lignes directrices de l'application</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Nous vous informons que la période de relecture annuelle du Code de conduite universel et des règles d'applications est actuellement ouverte. Vous pouvez faire vos commentaires sur les modifications que vous souhaitez apporter jusqu'au 9 février 2026. C'est la première d'une série d'étapes nécessaires pour la révision annuelle. Vous trouverez [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Annual review/2026|d'autres informations et les discussions auxquelles participer sur la page UCoC de Meta]]. Le [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee|Comité de coordination du code universel de conduite]] (U4C &mdash; Universal Code of Conduct Coordinating Committee) est un groupe global dont le rôle est de fournir une implémentation équitable et cohérente de l'UCoC. Cette relecture annuelle a été envisagée et mise en place par l'U4C. Pour plus d'informations et les responsabilités de l'U4C, veuillez lire la [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Coordinating Committee/Charter|Charte de l'U4C]]. Veuillez partager ces informations avec les autres membres concernés de votre communauté. -- En coopération avec l'U4C, [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|discussion]])<section end="announcement-content" /> </div> 19 janvye 2026 à 21:01 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=29905753 --> == Join the sixth Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia! == <div lang="en" dir="ltr"> [[File:Ukraine’s Cultural Diplomacy Month on Wikipedia 2026.png|right|250px|thumb|link=https://meta.wikimedia.org/wiki/Ukraine%27s_Cultural_Diplomacy_Month_2026|Join our campaign!]] {{int:please-translate}} Dear Wikipedians! [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Ukraine|Wikimedia Ukraine]], in cooperation with the [[:en:Ministry of Foreign Affairs of Ukraine|MFA of Ukraine]] and [[:en:Ukrainian Institute|Ukrainian Institute]], has launched the sixth edition of writing challenge "'''[[:m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Ukraine's Cultural Diplomacy Month]]'''", which lasts from '''1st April''' until '''30th April 2026'''. The initiative aims to promote knowledge about Ukrainian culture abroad by creating and improving Wikipedia articles in multiple languages. This year marks the sixth edition of the campaign, which will focus on contemporary culture, making today’s artistic voices and practices more visible to international audiences. 🧩'''How to participate?''' Choose an article from the suggested list → Write an article in your language, or improve an existing one according to the rules → Add your contribution to the contest page and calculate your points → Win prizes and receive a certificate of participation → Become a promoter of truthful knowledge about Ukraine. 🧩'''[[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|Check our main page for more information]]'''. '''If you are interested in coordinating long-term community engagement for the campaign and becoming a local ambassador, we would love to hear from you! Please let us know your interest.''' If not, then we encourage you to translate the [[m:Special:MyLanguage/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|landing page of the contest]] and [https://meta.wikimedia.org/wiki/Special:MessageGroupStats?group=Centralnotice-tgroup-UCDM2026banner&messages=&language=en&x=D banner] into your own language. Also, we set up a [[:m:CentralNotice/Request/Ukraine's Cultural Diplomacy Month 2026|banner]] to notify users of the possibility to participate in this challenge! [[:m:User:OlesiaLukaniuk (WMUA)|OlesiaLukaniuk (WMUA)]] ([[:m:User talk:OlesiaLukaniuk (WMUA)|talk]]) 04:35, 1 April 2026 (UTC) </div> <!-- Message envoyé par User:OlesiaLukaniuk (WMUA)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:OlesiaLukaniuk_(WMUA)/list_of_wikis&oldid=28552112 --> == Action Required: Update templates/modules for electoral maps (Migrating from P1846 to P14226) == Hello everyone, This is a notice regarding an ongoing data migration on Wikidata that may affect your election-related templates and Lua modules (such as <code>Module:Itemgroup/list</code>). '''The Change:'''<br /> Currently, many templates pull electoral maps from Wikidata using the property [[:d:Property:P1846|P1846]], combined with the qualifier [[:d:Property:P180|P180]]: [[:d:Q19571328|Q19571328]]. We are migrating this data (across roughly 4,000 items) to a newly created, dedicated property: '''[[:d:Property:P14226|P14226]]'''. '''What You Need To Do:'''<br /> To ensure your templates and infoboxes do not break or lose their maps, please update your local code to fetch data from [[:d:Property:P14226|P14226]] instead of the old [[:d:Property:P1846|P1846]] + [[:d:Property:P180|P180]] structure. A [[m:Wikidata/Property Migration: P1846 to P14226/List|list of pages]] was generated using Wikimedia Global Search. '''Deadline:'''<br /> We are temporarily retaining the old data on [[:d:Property:P1846|P1846]] to allow for a smooth transition. However, to complete the data cleanup on Wikidata, the old [[:d:Property:P1846|P1846]] statements will be removed after '''May 1, 2026'''. Please update your modules and templates before this date to prevent any disruption to your wiki's election articles. Let us know if you have any questions or need assistance with the query logic. Thank you for your help! [[User:ZI Jony|ZI Jony]] using [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 3 avril 2026 à 17:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:ZI Jony@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=29941252 --> == Request for comment (global AI policy) == <bdi lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Apologies for writing in English. {{int:Please-translate}} A [[:m:Requests for comment/Artificial intelligence policy|request for comment]] is currently being held to decide on a global AI policy. {{int:Feedback-thanks-title}} [[Itilizatè:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Diskisyon Itilizatè:MediaWiki message delivery|diskisyon]]) 26 avril 2026 à 00:57 (UTC) </bdi> <!-- Message envoyé par User:Codename Noreste@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30424282 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Votez maintenant aux élections 2026 de l'U4C</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="announcement-content" /> Les votants éligibles sont invités à participer à l'élection 2026 du [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee|Comité de coordination du Code de conduite universel]]. De plus amples informations – notamment sur la vérification de l'éligibilité, le processus de vote, les candidats et un lien vers le scrutin – sont disponibles sur Meta à la [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Coordinating_Committee/Election/2026|page d'informations sur les élections de 2026]]. Le scrutin se termine le 2 juin 2026 à [https://zonestamp.toolforge.org/1780358400 00 h 00 UTC]. Veuillez voter si votre compte est éligble. Les résultats seront disponibles avant le 14 juin 2026. -- en coopération avec l'U4C.<section end="announcement-content" /> </div> [[m:User:Keegan (WMF)|Keegan (WMF)]] ([[m:User talk:Keegan (WMF)|talk]]) 27 me 2026 à 17:14 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Keegan (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30513860 --> == RFC about AI-generated content in Wikimedia Commons == <bdi lang="en" dir="ltr">Apologies for writing in English, please help translate this message to your language. You are invited to participate in a [[c:Commons:Requests for comment/Policy update for AI content|request for comment on Wikimedia Commons about a policy update for AI content]]. This may affect files that are uploaded to Wikimedia Commons for use on this project. Thank you. [[m:User:Codename Noreste|Codename Noreste]] ([[m:User talk:Codename Noreste|diskisyon]])</bdi> 23 jen 2026 à 17:11 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Codename Noreste@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=30513860 --> == <span lang="fr" dir="ltr">Intégration du lien vers les contacts juridiques et de sécurité dans le pied de page de votre wiki</span> == <div lang="fr" dir="ltr"> <section begin="Message"/> '''Contacts juridiques et de sécurité''' Bonjour à toute la communauté, la Fondation Wikimedia a mis à disposition une [[wmf:Special:MyLanguage/Legal:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contact Information|page unique dédiée aux mentions légales et à la sécurité]], à ajouter en pied de page de votre wiki, afin de garantir l'accès à des informations juridiques exactes. Il s'agit d'une exigence réglementaire. Nous avons déjà mis en place des liens vers les wikis en anglais, allemand, italien, espagnol et d'autres langues de Wikipedia, et nous les déploierons bientôt sur votre wiki. Pour en savoir plus, [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Legal_and_Safety_Contacts_FAQ|consultez la page du projet]] et n'hésitez pas à laisser vos commentaires dans ce fil de discussion ou sur la [[m:Special:MyLanguage/Talk:Wikimedia Foundation Legal and Safety Contacts FAQ|page de discussion]]. <section end="Message"/> </div> -- [[User:Sannita (WMF)|User:Sannita (WMF)]] ([[User talk:Sannita (WMF)|talk]]) 25 jen 2026 à 13:29 (UTC) <!-- Message envoyé par User:Sannita (WMF)@metawiki en utilisant la liste sur https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Sannita_(WMF)/Mass_sending_test&oldid=30731267 --> == Paul joseph == Hello everyone! My apologies for writing in English. I was wondering if the text about [[Paul joseph]] is meant seriously. It seems more like some fairy tale. Thank you for your attention. [[Itilizatè:Bertux|Bertux]] ([[Diskisyon Itilizatè:Bertux|diskisyon]]) 22 jiyè 2026 à 11:04 (UTC) ---- <small>(Google Translate:)</small> Bonjou tout moun! Eskize m pou m ekri an anglè. Mwen t ap mande m si tèks ki pale de [[Paul joseph]] la te serye. Li sanble plis tankou yon istwa fe. Mèsi pou atansyon nou. [[Itilizatè:Bertux|Bertux]] ([[Diskisyon Itilizatè:Bertux|diskisyon]]) 22 jiyè 2026 à 11:04 (UTC) tpingsjhkn73o4iu1c9arf0uqmn5szg Kasèt 0 14359 883012 790510 2026-07-20T18:37:21Z R. Henrik Nilsson 35658 Fichye : 1990s Sony UX Chrome Class Type II 90 minute audio cassette tape.jpg | thumb | Yon kasèt Sony UX 90 soti nan ane 1990 yo. 883012 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{definisyon |fanmi=non komen |objè= |imaj= |referans= }} [[Fichye:1990s Sony UX Chrome Class Type II 90 minute audio cassette tape.jpg|thumb|Yon kasèt Sony UX 90 soti nan ane 1990 yo.]] Kasèt, Yon ti bwat an plastik ki gen yon riban an plastik andedan li ki kapab enrejistre son, imaj. == Tradiksyon == *[[Lòt kreyòl]]: *[[franse|Franse]]: *[[angle|Angle]]: *[[alman|Alman]]: *[[panyòl|Panyòl]]: == Istwa == Istwa mo sa == referans == == Kèk lyen == p1dxcr8uj9m1vu209nh4q4os73n2mn8 Paul joseph 0 58490 883059 330371 2026-07-22T10:54:35Z Bertux 30730 wf 883059 wikitext text/x-wiki Moun sa li te yon nom ki tap sevi bondié. Li té yon croyan pratikan et li té join ak bon dié. Bon dié té bénil paske tout jeune ti fi tap kouri pou li. Belle moun saa, te yon nom ki gyin enpil talen et plisiè moun t jalou comme yon timoun ki t rélé *************. peske li tap gin enpil lagen ak mak machine ke li te kreyé. Fanm yo tap kouri déye_l pou tète lagen mai li té resister a lenvi et li té baye yon seul koutt kalote a toute medam sa yo! Lè li ter devenu yon gran moun, li té yon gran homme ak enpil povoi. p7jyr84q9nd7vius4ih5rn4dmz6n8ea Anna Chicherova 0 64447 883063 692742 2026-07-22T13:41:07Z P. W. Siebert 24916 Kategori:Nesans nan lane 1982 883063 wikitext text/x-wiki '''Anna Chicherova''' se yon [[Risi]]en atlèt. {{moun |non=Anna Chicerova |foto=Anna Chicherova by Augustas Didzgalvis.jpg |tèks= |fonksyon=[[atlèt]] |dat nesans= 22 jiyè 1982 |lye nesans= [[Erevan]] |peyi nesans=[[Ameni]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Risi |zèv= |nòt= [[Fichye:Flag of Russia.svg|thumb]]}} {{DEFAULTSORT:Chicherova, Anna}} [[Kategori:Atlèt]] [[Kategori:Nesans nan lane 1982]] anuyv26bat1e35vrqobk4gvrwd2pw00 Emmanuel Macron 0 65904 883053 882327 2026-07-22T01:04:32Z Yue 33350 883053 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |charte=Chef d'État |non=Emmanuel Macron |imaj=Emmanuel Macron, September 2024.jpg |lejand=Macron an 2024 |fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Frans]] | depi fonksyon1 = 14 me 2017<br><small>({{durée|14|5|2017}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|7 mai 2017]] <br>[[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|24 avril 2022]] | reeleksyon1 = | premye minis 1 = [[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] | predesesè 1 = [[François Hollande]] |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=[[Anyotisis|Anyotik]]<ref>{{Lien web |titre=Emmanuel Macron, un agnostique baptisé |url=https://www.lefigaro.fr/actualite-france/2018/06/25/01016-20180625ARTFIG00320-emmanuel-macron-un-agnostique-baptise.php |date=25 juin 2018 |périodique=[[Le Figaro]] |consulté le=30 avril 2024 |auteur=Jean-Marie Guénois}}.</ref> |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |konjwen = [[Brigitte Macron|Brigitte Trogneux]] |omaj= |rekonpans= | anblèm = Coat of arms of the French Republic.svg |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|reeleksyon 1=|gouvènman 1=[[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] <br>[[Sébastien Lecornu]]|lis=[[Lis prezidan Frans]]|pati politik=Bloc|pati=[[Bloc central (pati politik franse)|Renaissance]]}} '''Emmanuel Macron''' ({{MSAPI|[ɛmanɥɛl makʁɔ̃]}}<ref group="alpha">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]].</ref> {{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-Emmanuel Macron.wav}}), (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 25e [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. Anvan li antre nan politik, Emmanuel Macron travay kom enspektè finans epi li rantre nan bank Rothschild kote li travay tankou yon bankye biznis. Li fè anpil siksè nan plizyè tranzaksyon enpotan. An 2014, li nonmen Minis Ekonomi, Endistri ak Nimerik, kote li lanse refòm pou ankouraje envestisman etranje ak fleksibilite ekonomik. An 2016, Emmanuel Macron kreye [[mouvman politik]] "[[Bloc central (pati politik franse)|En Marche]] !", ki kanpe nan sant politik la. Li genyen eleksyon prezidansyèl 2017 kont [[Marine Le Pen]] nan dezyèm tou, e li tounen pi jèn prezidan nan istwa Repiblik Lafrans. Depi li te pran fonksyon an 2017, manda li te make pa moman tansyon sosyal tankou refòm Kòd Travay la , Lwa ki refòme konpayi tren franse a, SNCF , ka Benalla a , ak mouvman Gilet Jòn nan , ki se youn nan pi enpòtan nan manda senk ane Prezidan Macron an paske, apati novanm 2018, prezidan an te nan sant manifestasyon ki te kòmanse apre pouvwa egzekitif la te anonse yon ogmantasyon taks sou gaz nan dat 1ye janvye 2019.  Kòm repons, Macron te abandone ogmantasyon taks la epi li te anonse yon ogmantasyon €100 chak mwa nan salè minimòm nan (SMIC) an 2019. Menm jan an tou, Prezidan Macron te prensipal defansè prensipal pwopozisyon ki vize refondasyon [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]].  Kidonk, nan dat 18 me 2020, nan yon konferans pou laprèsansanm ak Chanselye Alman an [[Angela Merkel]], tou de lidè yo te prezante yon plan pou Inyon Ewopeyen an nan kontèks kriz pandemi an. Mezi yo te anonse yo te relanse atant sou moman istorik ipotetik òganizasyon Ewopeyen an t ap viv la.  Macron defann yon "refondasyon istorik" Ewòp. Li te deklare sa nan diskou inogirasyon li kòm Prezidan Lafrans.  Se te mesaj sa a tou pandan premye vizit li nan Bèlen pou rankontre ak Angela Merkel.  Lidè a te menm pibliye yon lèt ki gen tit "Pou yon Renesans Ewopeyen," ki te parèt nan mwa mas 2019 nan 28 jounal Inyon Ewopeyen. Reeli an [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|2022]], manda li make pa refòm ekonomik, inisyativ anviwònman, ak yon politik ewopeyen ki anbisye. Yon lòt bò, Macron kwè ke Lafrans ta dwe kenbe twoup nan Sahel la epi operasyon militè a ta dwe kontinye, men li ap mande sipò nan men Almay ak lòt peyi Ewopeyen yo. Dezyèm vwayaj li aletranje apre li te fin pran prezidans lan, apre Almay, sete pou l vizite twoup franse yo ki te estasyone nan Mali . == Biyografi == === Jenès ak Edikasyon === Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron se pitit François Macron, yon pwofesè nèwoloji, ak Françoise Noguès, ki se yon doktè. Aprè li fin fè lekòl li nan Amiens, li ale nan prestijye lekòl Henri-IV nan [[Pari]] avan li kontinye etid li nan Sciences Po, nan Inivèsite Paris-Nanterre ak nan ENA (Ecole Nationale d’Administration), kote li diplome an 2004. <ref>{{Lien web|auteur=Jean-Louis Beaucarnot |titre=Les origines d’Emmanuel Macron |url=https://www.rfgenealogie.com/infos/les-origines-d-emmanuel-macron |site=[[La Revue française de généalogie]] |date=2017-05-03 |consulté le=2023-09-06}}. For sure.</ref>. === Lavi Pèsonèl === Emmanuel Macron marye ak Brigitte Trogneux depi 2007. Relasyon yo, ki make pa yon gwo diferans laj, te atire atansyon medya yo men li konsidere tankou yon senbòl modènite ak endepandans. === Karyè Pwofesyonèl === Kòm yon gwo ofisyèl, li te yon rapòtè pou Komisyon Attali an 2007. Yon ane apre, an 2008, li te rantre nan Rothschild Bank ,  kote li te rete pandan katran. Kòm yon patnè nan bank sa a,  li te sipèvize òf pou achte Nestlé pou yon filiyal Pfizer , pou yon pri 9 milya dola ak dividann sibstansyèl. Li te kiltive kontak epi li te vin zanmi ak moun enfliyan tankou PDG Nestlé a, Peter Brabeck ; ekonomis [[Jacques Attali]], avèk ki moun li te ko-otè yon rapò sou kwasans ekonomik an 2008 ke [[Nicolas Sarkozy]] te kòmande ; epi Jean-Pierre Jouyet , yon zanmi [[François Hollande|Hollande]] e sekretè jeneral nan Palè Élysée a . De dènye yo te prezante l nan sèk pwòch prezidan franse a ant 2006 ak 2007. === Karyè Politik === Li te kòmanse aktivis li nan ''Mouvman Sitwayen yo'' pandan prèske dezan, men afilyasyon li ak pati sa a pa t estab. Li te vote pou [[Jean-Pierre Chevènement]] nan premye tou eleksyon prezidansyèl franse 2002 yo. Manm [[Sosyalis (Frans)|Pati Sosyalis]] la depi laj vennkat ane, li te aktif epi li te peye kotizasyon manm li soti 2006 rive 2009. Li kolabore tou ak Fondasyon Jean-Jaurès la. <ref name=":2" /> [[Fichye:Sommet éco franco-chinois-1934.jpg|gauche|vignette|Macron, minis ekonomi.]] An 2006, li te rankontre [[François Hollande]] atravè Jean-Pierre Jouyet epi li te rantre nan ekip li a kòm konseye an 2010. Nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, li te fè pati gwoup Gracques la , ki te konpoze de ansyen gwo ofisyèl ak biznismann sosyalis ki te defann yon alyans ant [[Ségolène Royal]] ak [[François Bayrou]] . Nan menm epòk sa a, li te eseye pou yo nonmen l kòm kandida Pati Sosyalis la nan eleksyon lejislatif Picardy yo , men sosyalis yo nan rejyon sa a te rejte li. Echèk li a, ansanm ak viktwa [[Nicolas Sarkozy|Sarkozy]] nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, te ankouraje l fè yon nouvo chanjman nan karyè li. An 2010, li te refize òf Antoine Gosset-Grainville te fè l epi Palè Élysée a te apwouve l pou l vin chèf kabinè adjwen Premye Minis [[François Fillon]] . <ref name=":2" /> Yo te nonmen Macron Sekretè Jeneral Adjwen Prezidans lan nan dat 15 me 2012, li t ap travay ansanm ak Nicolas Revel e sou nouvo Sekretè Jeneral la, Pierre-René Lemas. Menm lè sa a, zèl goch Pati Sosyalis Fransè a te kritike nominasyon li ansanm ak prezidan an. "Se yon erè pou ankouraje kalite kolaborasyon sa a," te fè kòmantè Senatè Marie-Noëlle Lienemann . <ref name=":0" /> Macron te jwi konfyans biznis yo, e pandan dezan li te pase nan Palè Élysée a, li te responsab pou kenbe koneksyon prezidan an ak gwo anplwayè yo. <ref name=":0" /> Kolaborasyon sere li ak prezidan sosyalis la te chanje politik ekonomik Hollande yo, ki te kesyone pa zèl goch sosyalis fransè a. Nan dat 26 out 2014, li te nonmen Minis Ekonomi, Relans Pwodiktif ak Afè Nimeriknan dezyèm gouvènman [[Manuel Valls]] la <ref name=":0" /><ref name=":1" /> pou ranplase Arnaud Montebourg , yon desizyon kèk palmantè sosyalis ki te opoze ak mezi refòmis Hollande yo ki te enspire pa Macron te kritike anpil. “Nou vle prezève modèl sosyal franse a. Nou p ap pouswiv politik ki fè moun k ap touche salè yo mal, men nou dwe rekonèt nesesite pou yon motè nan ekonomi an, e motè sa a se biznis,” Macron te eksplike nan yon entèvyou, pou rezime refòm Hollande yo. <ref name=":0" /> Nan mwa Out 2016, li te demisyone kòm minis pou l te konsakre tèt li nèt ale nan mouvman politik li te fèk kreye a: En Marche!, yon pati santrist. === Prezidansyèl 2017 === [[Fichye:Emmanuel Macron Meeting Dijon 2017.jpg|vignette|Macron, kandida an 2017.]] Yo te fonde [[Bloc central (pati politik franse)|En Marche!]] nan dat 6 avril 2016, nan Amiens , vil kote Macron te fèt la, epi non mouvman an gen ladan l inisyal li yo. <ref name="Renacimiento (partido) :1" /><ref name="Renacimiento (partido) liberation_1" /> Malgre ke Emmanuel Macron te yon manm Pati Sosyalis la (PS) soti 2006 rive 2009,  En Marche! deklare ke li vle libere tèt li anba kad politik tradisyonèl yo epi li prezante tèt li kòm yon òganizasyon ki gen plizyè pati ladan l. <ref name="Renacimiento (partido) :1" />Macron opoze dikotomi tradisyonèl gòch-dwat la, li ranplase li ak yon dikotomi pwogresis-konsèvatè, li idantifye tèt li ak premye a. Macron deklare ke En Marche! se alafwa dwa ak gòch. Nan mwa novanm 2016, li te konfime kandidati li pou eleksyon prezidansyèl franse 2017 la.  Nan premye tou an, Emmanuel Macron te rive an premye plas ak 24.01% nan vòt yo. Nan dat 7 me 2017, Macron te genyen dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse a ak 66.1% nan vòt valab yo, konpare ak 33.9% pou rival li nan Front Nasyonal la , [[Marine Le Pen]], sa ki te vin, a laj de trantnèf an, prezidan ki pi jèn nan listwa peyi a. Apre viktwa elektoral li nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|eleksyon prezidansyèl yo]], li te pwoklame epi li te prete sèman kòm Prezidan Lafrans nan dat 14 me 2017, li te ranplase François Hollande. == Prezidans Repiblik la == === Gouvènman Philippe === [[Fichye:Édouard Philippe 2018-04-06 lancement stratégie autisme 2018-2022.jpg|gauche|vignette|[[Édouard Philippe]] an 2018.]] Nan dat 15 me 2017, Prezidan Emmanuel Macron te nonmen [[Édouard Philippe]] Premye Minis Frans. Nan seremoni remiz pouvwa a ak predesesè li Bernard Cazeneuve, li te di: "Mwen se yon nonm dwa." Li te Minis Enteryè soti 3 pou rive 16 oktòb 2018, apre demisyon Gérard Collomb. Li te soumèt demisyon li kòm premye minis nan dat 3 jiyè 2020, apre eleksyon minisipal yo kote li te reprann pòs majistra Le Havre nan dat 5 jiyè 2020. === Mouvman Gilet Jòn === Mouvman Gilet Jòn nan ( an franse : ''Mouvement des gilets jaunes'' ) se yon mouvman pwotestasyon sosyal ki te fòme an Frans apati oktòb 2018. Mouvman an te gaye tou, nan yon pi piti mezi, nan lòt peyi vwazen yo, sitou Bèljik , Peyiba , Almay , Itali ak Espay . Mobilizasyon sa a te kòmanse ak difizyon sou rezo sosyal yo apèl sitwayen yo te fè pou pwoteste kont ogmantasyon pri gaz, enjistis fiskal, ak pèt pouvwa acha. Mouvman an te prezante tèt li nan medya yo kòm espontane, transvèsal , e san yon pòtpawòl ofisyèl. <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos auto" />[[Fichye:Manifestation des gilets jaune.jpg|vignette|Manifestasyon Gilet Jòn.]]Okòmansman , li konsantre sou rejè jeneralize ogmantasyon taks sou kabòn nan , <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos guardian" /> men byen vit li elaji pou lòt demand: pèt pouvwa acha klas mwayèn ak klas ki pi ba yo , demisyon Prezidan Emmanuel Macron oswa òganizasyon yon Referandòm Inisyativ Sitwayen (RIC). Mouvman an te òganize otou blokaj wout ak wonpwen epi plizyè evènman nasyonal ki te dewoule chak samdi depi 17 novanm 2018. Manifestasyon yo te jwenn yon gwo patisipasyon nan diferan rejyon, epi yo te gaye nan pi gwo vil yo. Pami lidè li yo genyen Laëtitia Dewalle, Éric Drouet,  Ingrid Levavasseur, Priscillia Ludosky, Jacline Mouraud, Maxime Nicolle, ak Hayk Shahinyan, pami lòt moun.  Depi kòmansman manifestasyon yo rive 10 janvye 2019, lapolis te arete plis pase 6,400 manifestan. Dapre chif Ministè Enteryè a, 2,100 manifestan blese. Yon rapò konplè jounal ''Mediapart'' la endike plis pase 500 ka abi klè nan men lapolis. Pami yo gen 22 manifestan ki pèdi yon je, senk ki pèdi yon men, ak 210 ki te soufri blesi nan tèt. Apeprè twa milyon moun te patisipe nan mouvman Gilet Jòn nan. === '''Manifestasyon 2019-2020 yo''' === Manifestasyon kont plan refòm pansyon franse 2019-2020 an te kòmanse 5 desanm pou pwoteste kont gwo chanjman nan sistèm pansyon franse a ke prezidan franse Emmanuel Macron te pwopoze. Refòm pansyon an te youn nan pwomès prensipal kanpay prezidan Macron yo, epi plan an gen twa pwopozisyon prensipal. Premye a se kreye yon sistèm pansyon leta inivèsèl, ki ta ranplase 42 sistèm pansyon endividyèl ki an plas kounye a an Frans. Dezyèm lan se yon "sistèm ki baze sou pwen," ki bay pansyon pwopòsyonèl ak kontribisyon yo peye yo. Twazyèm lan se "amelyore pansyon pou moun ki pi defavorize yo." Sistèm pwopoze a ta ogmante tou laj retrèt pou anpil travay an Frans. Plan refòm pansyon franse 2019 la swiv refòm pansyon anvan yo an 1993, 2003, 2010, ak 2013, men li pi konplè paske, olye pou yo annik ajiste sistèm nan (pou plizyè rezon, tankou ogmantasyon esperans lavi a), sistèm nan pral ranplase. Nan mwa septanm 2017, Jean-Paul Delevoye te nonmen Komisè Wo pou Refòm Pansyon epi li te resevwa responsablite pou revize sistèm pansyon an. Nan mwa jiyè 2019, yo te prezante yon rapò sou rekòmandasyon li yo, ki te prezante prensip debaz yon pwojè lwa pou pwopoze bay Asanble Nasyonal la pou refòm pansyon. Si pwojè lwa a ta vin tounen yon lwa, li pa t ap antre an vigè pase an 2025. === Pandemi Covid-19 === [[Fichye:Emmanuel Macron 2020.jpg|gauche|vignette|278x278px|Macron an novanm 2020.]] Premye ka konfime pandemi [[Maladi kowonaviris 2019|Covid-19]] la an Frans te rapòte nan dat 24 janvye 2020, premye ka COVID-19 ki te konnen nan Inyon Ewopeyen an ak atravè kontinan Ewopeyen an . Li te enplike yon sitwayen franse 48 an ki te rive an Frans soti Lachin epi ki te etabli nan Bòdo . De lòt ka te konfime pita nan menm jou a; yo tout te fèk retounen soti Lachin. <ref name="Pandemia de COVID-19 en Francia JACOB2401" /> Nan dat 12 mas, prezidan franse Emmanuel Macron te anonse sou televizyon piblik ke tout lekòl ak inivèsite yo t ap fèmen apati lendi 16 mas, jiskaske yo bay plis avi. Nan jou ki te swiv la, Premye Minis [[Édouard Philippe]] te entèdi rasanbleman plis pase 100 moun, eksepte transpò piblik. Nan jou ki te vin apre a, Premye Minis la te bay lòd pou fèmen tout kote piblik ki pa esansyèl, tankou restoran, kafe, sinema ak nayklib, apati minwi.  Nan dat 16 mas, prezidan Emmanuel Macron te anonse yon konfinman nasyonal pou 15 jou apati midi 17 mas. Nan dat 17 desanm 2020, Emmanuel Macron te teste pozitif pou COVID-19. Nan dat 17 jen 2021, gouvènman franse a te leve obligasyon pou mete yon mask an piblik. Twa jou apre, li te leve kouvrefe a. Nan dat 20 fevriye 2022, te gen 22,286,829 ka konfime, avèk 136,594 lanmò ak 15,867,601 moun ki te geri apre viris la. Apati 14 mas 2022, yo te leve restriksyon sou mask nan pifò espas piblik yo ak nan transpò piblik, alòske siveyans epidemyolojik la te vin baze sou rapò chak semèn apre 1ye jiyè 2023, pou adapte ak yon sitiyasyon kote nivo transmisyon an te toujou ba. Rive jen 2025, endikatè yo te montre yon sikilasyon viral modere, ak mwens pase 1,000 ka ak anviwon 10 lanmò pa jou an Frans, dapre Santé publique France. === Gouvènman Jean Castex === [[Fichye:Macron and Jean Castex.png|vignette|Macron ak [[Jean Castex]].]] Kesyon pou konnen si [[Édouard Philippe]] t ap rete nan fonksyon apre dezyèm tou eleksyon minisipal yo nan dat 28 jen 2020 an te leve pandan kanpay la. Apre viktwa premye minis la nan Le Havre , pòtpawòl gouvènman an, Sibeth Ndiaye, te anonse ke Prezidan Repiblik la ap gen pou l deside sou kesyon an. Édouard Philippe te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Repiblik la nan dat 3 Jiyè 2020. Apre sa, li te kontakte plizyè moun pou ranplase li, sitou Florence Parly (Minis Fòs Ame yo), Jean-Yves Le Drian (Minis Ewòp ak Afè Etranjè), ak [[Jean Castex]] (Mè Prades ak konseye depatmantal pou Pyrénées-Oryantal ). Finalman, se Castex ki te pran lidèchip gouvènman an. === Prezidans franse Konsèy Inyon Ewopeyen an (2022) === Prezidans franse Konsèy [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen]] an (PFEU) nan premye mwatye 2022 a te fè pati sistèm prezidans wotasyon enstitisyon an , ki gwoupe minis Eta Manm yo pa sektè epi, ansanm ak Palman Ewopeyen an, reprezante pouvwa lejislatif Inyon an. Pandan peryòd sa a, gouvènman franse a ak prezidan li a, Emmanuel Macron, te responsab pou jwenn konpwomi pami 27 Eta Manm yo sou pwoblèm espesifik tankou règleman platfòm dijital yo, osi byen ke pou adrese evènman enprevi tankou envazyon Larisi an Ikrèn . Kidonk, trèzan apre dènye prezidans franse Konsèy la , gouvènman franse a te prezide reyinyon Konsèy yo. [[Fichye:Members debated the French Presidency’s priorities with Emmanuel Macron - 51829314802.jpg|gauche|vignette|Manm yo te deba sou priyorite prezidans fransèz la ak Emmanuel Macron.]] Pandan manda sa a, reyinyon enfòmèl Konsèy Ewopeyen an (yon enstitisyon diferan de Konsèy Inyon Ewopeyen an ) te fèt nan dat 10 ak 11 mas 2022 nan Palè Vèsay la . Li te adopte yon deklarasyon ki te konsantre sou "agresyon Larisi kont Ikrèn" epi li te dekri "kijan Inyon Ewopeyen an ka ranfòse kapasite defans, diminye depandans enèjik epi devlope yon baz ekonomik ki pi solid." Anplis de sa, Lafrans te pwopoze tou kreyasyon Kominote Politik Ewopeyen an (CPE), yon platfòm pou diskisyon politik ak estratejik sou avni Ewòp , byenke gwoup la pa t reyini pou premye fwa jiskaske oktòb 2022 nan yon somè ki te gen patisipan ki soti nan 44 peyi Ewopeyen. Yon lòt gwo moman nan prezidans lan te rive nan dat 9 me (Jou Inyon Ewopeyen an) lè yo te pibliye konklizyon konferans sou avni Ewòp la, ki te lanse an me 2021. Konsiltasyon piblik sa a, ke Macron te fòmile an mas 2019, te pèmèt sitwayen yo eksprime sa yo atann de Inyon Ewopeyen an. Anplis, eleksyon prezidansyèl ak lejislatif franse yo te dewoule pandan prezidans sa a. Pandan ke peyi ki pral gen prezidans wotasyon Inyon Ewopeyen an jeneralman ranvwaye li an ka ta gen eleksyon, Macron te deside otreman. === Re-eleksyon === [[Fichye:Élection présidentielle de 2022 par département T2.svg|vignette|Kat jeyografik Lafrans ki montre kandida prensipal yo nan dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse 2022 a pa depatman (Macron an jòn, Le Pen an ble)]] Dapre Atik 6 Konstitisyon franse a , pèsonn pa ka sèvi plis pase de manda youn apre lòt kòm Prezidan Repiblik franse a . Macron te deja eli prezidan nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|eleksyon prezidansyèl anvan yo]], li t ap kandida pou reeleksyon pou dènye manda legal li a. Nan dat 3 fevriye 2022, Konsèy Konstitisyonèl la te konfime ke Emmanuel Macron te resevwa 500 andòsman ki nesesè pou l te ka kandida nan eleksyon prezidansyèl la, menm si li pa t ko deklare kandidati li. Nan dat 3 mas 2022, li te voye yon lèt bay plizyè jounal rejyonal pou anonse ofisyèlman kandidati li pou re-eleksyon. Nan dezyèm tou an, Emmanuel Macron te genyen 58.54% nan vòt yo, li te bat rival li [[Marine Le Pen]] ak 17 pwen pousantaj, kidonk li te asire dezyèm manda li kòm prezidan. Viktwa Macron nan te pi gwo pase sa pifò sondaj yo te prevwa. Avèk abolisyon manda sèt ane a nan lane 2000, li te vin premye prezidan Repiblik Fransèz la ki te re-eli pou yon dezyèm manda senk ane. === Gouvènman Borne === Dirije pa [[Élisabeth Borne]], dezyèm fanm yo te nonmen nan wòl sa a (premye a te [[Edith Cresson|Édith Cresson]]), li te konstitye katriyèm gouvènman ki te fòme sou prezidans Emmanuel Macron e premye a depi re-eleksyon li an 2022 . Gouvènman an te fòme nan dat 20 me 2022, men apre eleksyon lejislatif jen yo , kote pati ki nan pouvwa yo te pèdi majorite absoli yo, minis ki te pèdi plas yo nan Asanble a te kite gouvènman an, sa ki te nesesite yon remaniman kabinè. Nouvo minis yo te pran fonksyon nan dat 4 jiyè nan menm ane a. === '''Refòm pansyon an 2023''' === [[Fichye:Prime Minister Petteri Orpo in Paris 4. September 2023 (53234561063) (cropped).jpg|gauche|vignette|136x136px|[[Élisabeth Borne]] an 2023.]] Manifestasyon an Frans an 2023 yo te yon seri grèv jeneral ak manifestasyon ki te òganize toupatou an Frans apati 19 janvye pa opozan refòm pansyon gouvènman Emmanuel Macron an, ki te vize ogmante laj retrèt la soti nan 62 a 64 an. Grèv yo te lakòz gwo dezòd, tankou anpile fatra nan lari yo ak anilasyon transpò piblik. Nan mwa mas, gouvènman an te envoke Atik 49.3 Konstitisyon an pou fòse pwojè lwa a pase nan Palman franse a, sa ki te pwovoke plis manifestasyon ak de vòt san konfyans ki te echwe. Sa a, ansanm ak grèv sendika yo te òganize a, te kontribye nan ogmantasyon vyolans pandan manifestasyon yo. An 2023, popilarite Emmanuel Macron se sèlman 22%. === Gouvènman Attal === [[Fichye:Gabriel Attal 2023 (cropped).jpg|vignette|171x171px|[[Gabriel Attal]].]] Apre plizyè semèn foli medyatik alantou posibilite yon remaniman kabinè, nan dat 8 janvye 2024, [[Élisabeth Borne]] te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Emmanuel Macron, ki te aksepte li. [[Gabriel Attal]], ki te Minis Edikasyon an jiskaprezan , te nonmen premye minis jou ki te vin apre a. === Gouvènman Barnier === [[Fichye:Le Premier ministre français Michel Barnier.jpg|gauche|vignette|[[Michel Barnier]] an 2024.]] Emmanuel Macron te konvoke eleksyon lejislatif bonè an Jiyè 2024, ke Nouvo Front Popilè a , yon kowalisyon pati gochis, te genyen. Sepandan, li te nonmen [[Michel Barnier]], ki soti nan [[Droite gaulliste (pati politik franse)|pati dwat Repibliken yo]], kòm nouvo premye minis . Nan mwa septanm 2024, popilarite Emmanuel Macron te 18%. Nan dat 4 desanm, yon majorite depite yo te vote pou ranvèse gouvènman Barnier a, ki te vin premye gouvènman ki te pèdi yon vòt defisans depi sa [[Georges Pompidou]] te fè an 1962. === Gouvènman Bayrou === Nan dat 13 desanm 2024, Macron te nonmen [[François Bayrou]], prezidan Modem nan e ansyen Minis Jistis li a, kòm Premye Minis. [[Fichye:Bayrou Matignon.jpg|vignette|[[François Bayrou]].]] An Jiyè 2025, François Bayrou te anonse yon plan ajisteman bidjè katran, avèk yon efò anyèl 43.8 milya ero pou diminye depans yo. Bloke pansyon, diminye anplwa nan sektè piblik la, ak koupe depans sosyal ak swen sante pou limite depans leta yo se kèk nan mezi Bayrou te prezante yo.  Opozisyon an te kritike anons sa yo epi li te repwoche François Bayrou paske li pa t mande sitwayen ki pi rich yo pou kontribye. Taks Zucman ki te pwopoze sou moun ki ultra-riche yo, ki te apwouve pa Asanble Nasyonal la epi ki te pote non ekonomis ki te pwopoze l la, Gabriel Zucman , te rejte kareman pa gouvènman an. Pwopozisyon an te vize takse jiska 2% nan richès moun ki gen plis pase 100 milyon ero. Nan mwa septanm 2025, nivo popilarite Emmanuel Macron se 15 %, yon nivo ki pi ba pase pandan mouvman Gilet Jòn yo . === Gouvènman Lecornu === Asanble Nasyonal la te ranvèse François Bayrou pa yon vòt nan dat 8 septanm 2025. [[Sébastien Lecornu]], ansyen minis Fòs Ame yo, te ranplase li kòm premye minis . Nan mwa septanm, manifestasyon kont politik gouvènman an te rasanble plis pase yon milyon moun. === Politik ekonomik === Manda Emmanuel Macron nan te karakterize pa plizyè refòm fiskal ki favorab pou biznis yo ak fanmi ki pi rich yo. Sa yo enkli ranplasman Taks Solidarite sou Richès (ISF) la ak Taks sou Richès Imobilye (IFI), kreyasyon yon sèl taks sou revni fiks (PFU) sou pwofi kapital, rediksyon gradyèl to taks sou revni antrepriz (IS) la soti nan 33.3 % a 25 % sou senk ane, ak transfòmasyon Kredi Taks pou Konpetitivite ak Anplwa (CICE) la an yon rediksyon pèmanan nan kontribisyon sekirite sosyal yo. Mezi sa yo fè pati yon estrateji ekonomik ki vize pou ankouraje envestisman, kwasans ak anplwa—yon apwòch ki konsistan avèk ekonomi degoute . Pou finanse politik sa a, gouvènman an ogmante kèk taks (tankou sa yo ki sou tabak ak enèji) epi li koupe depans sosyal yo. <ref name=":3" /> Politik sa a te gen rezilta yo konsidere kòm desepsyonan. <ref name=":3" /> Malgre diminisyon chomaj la , endistri franse a kontinye ap bese, kwasans ekonomik la fèb, epi rapò dèt la ogmante konsiderableman. <ref name=":4" /> Inegalite ekonomik yo vin pi pwononse tou: ant 2017 ak 2025, fòtin milyadè franse yo double, pandan ke to povrete a monte a 15.4 %.  Rive nan lane 2025, 74 % nan popilasyon franse a pral gen yon opinyon negatif sou jesyon ekonomik Emmanuel Macron an. <ref name=":4" /> == Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|group="alpha"}} === Referans === {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Emmanuel Macron | commons = Category:Emmanuel Macron }} == Lyen deyò == {{liens}} {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 208286h5dl0hmu992hhnupo0b9mssl9 883054 883053 2026-07-22T01:04:43Z Yue 33350 883054 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |charte=Chef d'État |non=Emmanuel Macron |imaj=Emmanuel Macron 2025 (cropped).jpg |lejand=Macron an 2024 |fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Frans]] | depi fonksyon1 = 14 me 2017<br><small>({{durée|14|5|2017}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|7 mai 2017]] <br>[[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|24 avril 2022]] | reeleksyon1 = | premye minis 1 = [[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] | predesesè 1 = [[François Hollande]] |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=[[Anyotisis|Anyotik]]<ref>{{Lien web |titre=Emmanuel Macron, un agnostique baptisé |url=https://www.lefigaro.fr/actualite-france/2018/06/25/01016-20180625ARTFIG00320-emmanuel-macron-un-agnostique-baptise.php |date=25 juin 2018 |périodique=[[Le Figaro]] |consulté le=30 avril 2024 |auteur=Jean-Marie Guénois}}.</ref> |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |konjwen = [[Brigitte Macron|Brigitte Trogneux]] |omaj= |rekonpans= | anblèm = Coat of arms of the French Republic.svg |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|reeleksyon 1=|gouvènman 1=[[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] <br>[[Sébastien Lecornu]]|lis=[[Lis prezidan Frans]]|pati politik=Bloc|pati=[[Bloc central (pati politik franse)|Renaissance]]}} '''Emmanuel Macron''' ({{MSAPI|[ɛmanɥɛl makʁɔ̃]}}<ref group="alpha">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]].</ref> {{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-Emmanuel Macron.wav}}), (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 25e [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. Anvan li antre nan politik, Emmanuel Macron travay kom enspektè finans epi li rantre nan bank Rothschild kote li travay tankou yon bankye biznis. Li fè anpil siksè nan plizyè tranzaksyon enpotan. An 2014, li nonmen Minis Ekonomi, Endistri ak Nimerik, kote li lanse refòm pou ankouraje envestisman etranje ak fleksibilite ekonomik. An 2016, Emmanuel Macron kreye [[mouvman politik]] "[[Bloc central (pati politik franse)|En Marche]] !", ki kanpe nan sant politik la. Li genyen eleksyon prezidansyèl 2017 kont [[Marine Le Pen]] nan dezyèm tou, e li tounen pi jèn prezidan nan istwa Repiblik Lafrans. Depi li te pran fonksyon an 2017, manda li te make pa moman tansyon sosyal tankou refòm Kòd Travay la , Lwa ki refòme konpayi tren franse a, SNCF , ka Benalla a , ak mouvman Gilet Jòn nan , ki se youn nan pi enpòtan nan manda senk ane Prezidan Macron an paske, apati novanm 2018, prezidan an te nan sant manifestasyon ki te kòmanse apre pouvwa egzekitif la te anonse yon ogmantasyon taks sou gaz nan dat 1ye janvye 2019.  Kòm repons, Macron te abandone ogmantasyon taks la epi li te anonse yon ogmantasyon €100 chak mwa nan salè minimòm nan (SMIC) an 2019. Menm jan an tou, Prezidan Macron te prensipal defansè prensipal pwopozisyon ki vize refondasyon [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]].  Kidonk, nan dat 18 me 2020, nan yon konferans pou laprèsansanm ak Chanselye Alman an [[Angela Merkel]], tou de lidè yo te prezante yon plan pou Inyon Ewopeyen an nan kontèks kriz pandemi an. Mezi yo te anonse yo te relanse atant sou moman istorik ipotetik òganizasyon Ewopeyen an t ap viv la.  Macron defann yon "refondasyon istorik" Ewòp. Li te deklare sa nan diskou inogirasyon li kòm Prezidan Lafrans.  Se te mesaj sa a tou pandan premye vizit li nan Bèlen pou rankontre ak Angela Merkel.  Lidè a te menm pibliye yon lèt ki gen tit "Pou yon Renesans Ewopeyen," ki te parèt nan mwa mas 2019 nan 28 jounal Inyon Ewopeyen. Reeli an [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|2022]], manda li make pa refòm ekonomik, inisyativ anviwònman, ak yon politik ewopeyen ki anbisye. Yon lòt bò, Macron kwè ke Lafrans ta dwe kenbe twoup nan Sahel la epi operasyon militè a ta dwe kontinye, men li ap mande sipò nan men Almay ak lòt peyi Ewopeyen yo. Dezyèm vwayaj li aletranje apre li te fin pran prezidans lan, apre Almay, sete pou l vizite twoup franse yo ki te estasyone nan Mali . == Biyografi == === Jenès ak Edikasyon === Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron se pitit François Macron, yon pwofesè nèwoloji, ak Françoise Noguès, ki se yon doktè. Aprè li fin fè lekòl li nan Amiens, li ale nan prestijye lekòl Henri-IV nan [[Pari]] avan li kontinye etid li nan Sciences Po, nan Inivèsite Paris-Nanterre ak nan ENA (Ecole Nationale d’Administration), kote li diplome an 2004. <ref>{{Lien web|auteur=Jean-Louis Beaucarnot |titre=Les origines d’Emmanuel Macron |url=https://www.rfgenealogie.com/infos/les-origines-d-emmanuel-macron |site=[[La Revue française de généalogie]] |date=2017-05-03 |consulté le=2023-09-06}}. For sure.</ref>. === Lavi Pèsonèl === Emmanuel Macron marye ak Brigitte Trogneux depi 2007. Relasyon yo, ki make pa yon gwo diferans laj, te atire atansyon medya yo men li konsidere tankou yon senbòl modènite ak endepandans. === Karyè Pwofesyonèl === Kòm yon gwo ofisyèl, li te yon rapòtè pou Komisyon Attali an 2007. Yon ane apre, an 2008, li te rantre nan Rothschild Bank ,  kote li te rete pandan katran. Kòm yon patnè nan bank sa a,  li te sipèvize òf pou achte Nestlé pou yon filiyal Pfizer , pou yon pri 9 milya dola ak dividann sibstansyèl. Li te kiltive kontak epi li te vin zanmi ak moun enfliyan tankou PDG Nestlé a, Peter Brabeck ; ekonomis [[Jacques Attali]], avèk ki moun li te ko-otè yon rapò sou kwasans ekonomik an 2008 ke [[Nicolas Sarkozy]] te kòmande ; epi Jean-Pierre Jouyet , yon zanmi [[François Hollande|Hollande]] e sekretè jeneral nan Palè Élysée a . De dènye yo te prezante l nan sèk pwòch prezidan franse a ant 2006 ak 2007. === Karyè Politik === Li te kòmanse aktivis li nan ''Mouvman Sitwayen yo'' pandan prèske dezan, men afilyasyon li ak pati sa a pa t estab. Li te vote pou [[Jean-Pierre Chevènement]] nan premye tou eleksyon prezidansyèl franse 2002 yo. Manm [[Sosyalis (Frans)|Pati Sosyalis]] la depi laj vennkat ane, li te aktif epi li te peye kotizasyon manm li soti 2006 rive 2009. Li kolabore tou ak Fondasyon Jean-Jaurès la. <ref name=":2" /> [[Fichye:Sommet éco franco-chinois-1934.jpg|gauche|vignette|Macron, minis ekonomi.]] An 2006, li te rankontre [[François Hollande]] atravè Jean-Pierre Jouyet epi li te rantre nan ekip li a kòm konseye an 2010. Nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, li te fè pati gwoup Gracques la , ki te konpoze de ansyen gwo ofisyèl ak biznismann sosyalis ki te defann yon alyans ant [[Ségolène Royal]] ak [[François Bayrou]] . Nan menm epòk sa a, li te eseye pou yo nonmen l kòm kandida Pati Sosyalis la nan eleksyon lejislatif Picardy yo , men sosyalis yo nan rejyon sa a te rejte li. Echèk li a, ansanm ak viktwa [[Nicolas Sarkozy|Sarkozy]] nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, te ankouraje l fè yon nouvo chanjman nan karyè li. An 2010, li te refize òf Antoine Gosset-Grainville te fè l epi Palè Élysée a te apwouve l pou l vin chèf kabinè adjwen Premye Minis [[François Fillon]] . <ref name=":2" /> Yo te nonmen Macron Sekretè Jeneral Adjwen Prezidans lan nan dat 15 me 2012, li t ap travay ansanm ak Nicolas Revel e sou nouvo Sekretè Jeneral la, Pierre-René Lemas. Menm lè sa a, zèl goch Pati Sosyalis Fransè a te kritike nominasyon li ansanm ak prezidan an. "Se yon erè pou ankouraje kalite kolaborasyon sa a," te fè kòmantè Senatè Marie-Noëlle Lienemann . <ref name=":0" /> Macron te jwi konfyans biznis yo, e pandan dezan li te pase nan Palè Élysée a, li te responsab pou kenbe koneksyon prezidan an ak gwo anplwayè yo. <ref name=":0" /> Kolaborasyon sere li ak prezidan sosyalis la te chanje politik ekonomik Hollande yo, ki te kesyone pa zèl goch sosyalis fransè a. Nan dat 26 out 2014, li te nonmen Minis Ekonomi, Relans Pwodiktif ak Afè Nimeriknan dezyèm gouvènman [[Manuel Valls]] la <ref name=":0" /><ref name=":1" /> pou ranplase Arnaud Montebourg , yon desizyon kèk palmantè sosyalis ki te opoze ak mezi refòmis Hollande yo ki te enspire pa Macron te kritike anpil. “Nou vle prezève modèl sosyal franse a. Nou p ap pouswiv politik ki fè moun k ap touche salè yo mal, men nou dwe rekonèt nesesite pou yon motè nan ekonomi an, e motè sa a se biznis,” Macron te eksplike nan yon entèvyou, pou rezime refòm Hollande yo. <ref name=":0" /> Nan mwa Out 2016, li te demisyone kòm minis pou l te konsakre tèt li nèt ale nan mouvman politik li te fèk kreye a: En Marche!, yon pati santrist. === Prezidansyèl 2017 === [[Fichye:Emmanuel Macron Meeting Dijon 2017.jpg|vignette|Macron, kandida an 2017.]] Yo te fonde [[Bloc central (pati politik franse)|En Marche!]] nan dat 6 avril 2016, nan Amiens , vil kote Macron te fèt la, epi non mouvman an gen ladan l inisyal li yo. <ref name="Renacimiento (partido) :1" /><ref name="Renacimiento (partido) liberation_1" /> Malgre ke Emmanuel Macron te yon manm Pati Sosyalis la (PS) soti 2006 rive 2009,  En Marche! deklare ke li vle libere tèt li anba kad politik tradisyonèl yo epi li prezante tèt li kòm yon òganizasyon ki gen plizyè pati ladan l. <ref name="Renacimiento (partido) :1" />Macron opoze dikotomi tradisyonèl gòch-dwat la, li ranplase li ak yon dikotomi pwogresis-konsèvatè, li idantifye tèt li ak premye a. Macron deklare ke En Marche! se alafwa dwa ak gòch. Nan mwa novanm 2016, li te konfime kandidati li pou eleksyon prezidansyèl franse 2017 la.  Nan premye tou an, Emmanuel Macron te rive an premye plas ak 24.01% nan vòt yo. Nan dat 7 me 2017, Macron te genyen dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse a ak 66.1% nan vòt valab yo, konpare ak 33.9% pou rival li nan Front Nasyonal la , [[Marine Le Pen]], sa ki te vin, a laj de trantnèf an, prezidan ki pi jèn nan listwa peyi a. Apre viktwa elektoral li nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|eleksyon prezidansyèl yo]], li te pwoklame epi li te prete sèman kòm Prezidan Lafrans nan dat 14 me 2017, li te ranplase François Hollande. == Prezidans Repiblik la == === Gouvènman Philippe === [[Fichye:Édouard Philippe 2018-04-06 lancement stratégie autisme 2018-2022.jpg|gauche|vignette|[[Édouard Philippe]] an 2018.]] Nan dat 15 me 2017, Prezidan Emmanuel Macron te nonmen [[Édouard Philippe]] Premye Minis Frans. Nan seremoni remiz pouvwa a ak predesesè li Bernard Cazeneuve, li te di: "Mwen se yon nonm dwa." Li te Minis Enteryè soti 3 pou rive 16 oktòb 2018, apre demisyon Gérard Collomb. Li te soumèt demisyon li kòm premye minis nan dat 3 jiyè 2020, apre eleksyon minisipal yo kote li te reprann pòs majistra Le Havre nan dat 5 jiyè 2020. === Mouvman Gilet Jòn === Mouvman Gilet Jòn nan ( an franse : ''Mouvement des gilets jaunes'' ) se yon mouvman pwotestasyon sosyal ki te fòme an Frans apati oktòb 2018. Mouvman an te gaye tou, nan yon pi piti mezi, nan lòt peyi vwazen yo, sitou Bèljik , Peyiba , Almay , Itali ak Espay . Mobilizasyon sa a te kòmanse ak difizyon sou rezo sosyal yo apèl sitwayen yo te fè pou pwoteste kont ogmantasyon pri gaz, enjistis fiskal, ak pèt pouvwa acha. Mouvman an te prezante tèt li nan medya yo kòm espontane, transvèsal , e san yon pòtpawòl ofisyèl. <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos auto" />[[Fichye:Manifestation des gilets jaune.jpg|vignette|Manifestasyon Gilet Jòn.]]Okòmansman , li konsantre sou rejè jeneralize ogmantasyon taks sou kabòn nan , <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos guardian" /> men byen vit li elaji pou lòt demand: pèt pouvwa acha klas mwayèn ak klas ki pi ba yo , demisyon Prezidan Emmanuel Macron oswa òganizasyon yon Referandòm Inisyativ Sitwayen (RIC). Mouvman an te òganize otou blokaj wout ak wonpwen epi plizyè evènman nasyonal ki te dewoule chak samdi depi 17 novanm 2018. Manifestasyon yo te jwenn yon gwo patisipasyon nan diferan rejyon, epi yo te gaye nan pi gwo vil yo. Pami lidè li yo genyen Laëtitia Dewalle, Éric Drouet,  Ingrid Levavasseur, Priscillia Ludosky, Jacline Mouraud, Maxime Nicolle, ak Hayk Shahinyan, pami lòt moun.  Depi kòmansman manifestasyon yo rive 10 janvye 2019, lapolis te arete plis pase 6,400 manifestan. Dapre chif Ministè Enteryè a, 2,100 manifestan blese. Yon rapò konplè jounal ''Mediapart'' la endike plis pase 500 ka abi klè nan men lapolis. Pami yo gen 22 manifestan ki pèdi yon je, senk ki pèdi yon men, ak 210 ki te soufri blesi nan tèt. Apeprè twa milyon moun te patisipe nan mouvman Gilet Jòn nan. === '''Manifestasyon 2019-2020 yo''' === Manifestasyon kont plan refòm pansyon franse 2019-2020 an te kòmanse 5 desanm pou pwoteste kont gwo chanjman nan sistèm pansyon franse a ke prezidan franse Emmanuel Macron te pwopoze. Refòm pansyon an te youn nan pwomès prensipal kanpay prezidan Macron yo, epi plan an gen twa pwopozisyon prensipal. Premye a se kreye yon sistèm pansyon leta inivèsèl, ki ta ranplase 42 sistèm pansyon endividyèl ki an plas kounye a an Frans. Dezyèm lan se yon "sistèm ki baze sou pwen," ki bay pansyon pwopòsyonèl ak kontribisyon yo peye yo. Twazyèm lan se "amelyore pansyon pou moun ki pi defavorize yo." Sistèm pwopoze a ta ogmante tou laj retrèt pou anpil travay an Frans. Plan refòm pansyon franse 2019 la swiv refòm pansyon anvan yo an 1993, 2003, 2010, ak 2013, men li pi konplè paske, olye pou yo annik ajiste sistèm nan (pou plizyè rezon, tankou ogmantasyon esperans lavi a), sistèm nan pral ranplase. Nan mwa septanm 2017, Jean-Paul Delevoye te nonmen Komisè Wo pou Refòm Pansyon epi li te resevwa responsablite pou revize sistèm pansyon an. Nan mwa jiyè 2019, yo te prezante yon rapò sou rekòmandasyon li yo, ki te prezante prensip debaz yon pwojè lwa pou pwopoze bay Asanble Nasyonal la pou refòm pansyon. Si pwojè lwa a ta vin tounen yon lwa, li pa t ap antre an vigè pase an 2025. === Pandemi Covid-19 === [[Fichye:Emmanuel Macron 2020.jpg|gauche|vignette|278x278px|Macron an novanm 2020.]] Premye ka konfime pandemi [[Maladi kowonaviris 2019|Covid-19]] la an Frans te rapòte nan dat 24 janvye 2020, premye ka COVID-19 ki te konnen nan Inyon Ewopeyen an ak atravè kontinan Ewopeyen an . Li te enplike yon sitwayen franse 48 an ki te rive an Frans soti Lachin epi ki te etabli nan Bòdo . De lòt ka te konfime pita nan menm jou a; yo tout te fèk retounen soti Lachin. <ref name="Pandemia de COVID-19 en Francia JACOB2401" /> Nan dat 12 mas, prezidan franse Emmanuel Macron te anonse sou televizyon piblik ke tout lekòl ak inivèsite yo t ap fèmen apati lendi 16 mas, jiskaske yo bay plis avi. Nan jou ki te swiv la, Premye Minis [[Édouard Philippe]] te entèdi rasanbleman plis pase 100 moun, eksepte transpò piblik. Nan jou ki te vin apre a, Premye Minis la te bay lòd pou fèmen tout kote piblik ki pa esansyèl, tankou restoran, kafe, sinema ak nayklib, apati minwi.  Nan dat 16 mas, prezidan Emmanuel Macron te anonse yon konfinman nasyonal pou 15 jou apati midi 17 mas. Nan dat 17 desanm 2020, Emmanuel Macron te teste pozitif pou COVID-19. Nan dat 17 jen 2021, gouvènman franse a te leve obligasyon pou mete yon mask an piblik. Twa jou apre, li te leve kouvrefe a. Nan dat 20 fevriye 2022, te gen 22,286,829 ka konfime, avèk 136,594 lanmò ak 15,867,601 moun ki te geri apre viris la. Apati 14 mas 2022, yo te leve restriksyon sou mask nan pifò espas piblik yo ak nan transpò piblik, alòske siveyans epidemyolojik la te vin baze sou rapò chak semèn apre 1ye jiyè 2023, pou adapte ak yon sitiyasyon kote nivo transmisyon an te toujou ba. Rive jen 2025, endikatè yo te montre yon sikilasyon viral modere, ak mwens pase 1,000 ka ak anviwon 10 lanmò pa jou an Frans, dapre Santé publique France. === Gouvènman Jean Castex === [[Fichye:Macron and Jean Castex.png|vignette|Macron ak [[Jean Castex]].]] Kesyon pou konnen si [[Édouard Philippe]] t ap rete nan fonksyon apre dezyèm tou eleksyon minisipal yo nan dat 28 jen 2020 an te leve pandan kanpay la. Apre viktwa premye minis la nan Le Havre , pòtpawòl gouvènman an, Sibeth Ndiaye, te anonse ke Prezidan Repiblik la ap gen pou l deside sou kesyon an. Édouard Philippe te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Repiblik la nan dat 3 Jiyè 2020. Apre sa, li te kontakte plizyè moun pou ranplase li, sitou Florence Parly (Minis Fòs Ame yo), Jean-Yves Le Drian (Minis Ewòp ak Afè Etranjè), ak [[Jean Castex]] (Mè Prades ak konseye depatmantal pou Pyrénées-Oryantal ). Finalman, se Castex ki te pran lidèchip gouvènman an. === Prezidans franse Konsèy Inyon Ewopeyen an (2022) === Prezidans franse Konsèy [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen]] an (PFEU) nan premye mwatye 2022 a te fè pati sistèm prezidans wotasyon enstitisyon an , ki gwoupe minis Eta Manm yo pa sektè epi, ansanm ak Palman Ewopeyen an, reprezante pouvwa lejislatif Inyon an. Pandan peryòd sa a, gouvènman franse a ak prezidan li a, Emmanuel Macron, te responsab pou jwenn konpwomi pami 27 Eta Manm yo sou pwoblèm espesifik tankou règleman platfòm dijital yo, osi byen ke pou adrese evènman enprevi tankou envazyon Larisi an Ikrèn . Kidonk, trèzan apre dènye prezidans franse Konsèy la , gouvènman franse a te prezide reyinyon Konsèy yo. [[Fichye:Members debated the French Presidency’s priorities with Emmanuel Macron - 51829314802.jpg|gauche|vignette|Manm yo te deba sou priyorite prezidans fransèz la ak Emmanuel Macron.]] Pandan manda sa a, reyinyon enfòmèl Konsèy Ewopeyen an (yon enstitisyon diferan de Konsèy Inyon Ewopeyen an ) te fèt nan dat 10 ak 11 mas 2022 nan Palè Vèsay la . Li te adopte yon deklarasyon ki te konsantre sou "agresyon Larisi kont Ikrèn" epi li te dekri "kijan Inyon Ewopeyen an ka ranfòse kapasite defans, diminye depandans enèjik epi devlope yon baz ekonomik ki pi solid." Anplis de sa, Lafrans te pwopoze tou kreyasyon Kominote Politik Ewopeyen an (CPE), yon platfòm pou diskisyon politik ak estratejik sou avni Ewòp , byenke gwoup la pa t reyini pou premye fwa jiskaske oktòb 2022 nan yon somè ki te gen patisipan ki soti nan 44 peyi Ewopeyen. Yon lòt gwo moman nan prezidans lan te rive nan dat 9 me (Jou Inyon Ewopeyen an) lè yo te pibliye konklizyon konferans sou avni Ewòp la, ki te lanse an me 2021. Konsiltasyon piblik sa a, ke Macron te fòmile an mas 2019, te pèmèt sitwayen yo eksprime sa yo atann de Inyon Ewopeyen an. Anplis, eleksyon prezidansyèl ak lejislatif franse yo te dewoule pandan prezidans sa a. Pandan ke peyi ki pral gen prezidans wotasyon Inyon Ewopeyen an jeneralman ranvwaye li an ka ta gen eleksyon, Macron te deside otreman. === Re-eleksyon === [[Fichye:Élection présidentielle de 2022 par département T2.svg|vignette|Kat jeyografik Lafrans ki montre kandida prensipal yo nan dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse 2022 a pa depatman (Macron an jòn, Le Pen an ble)]] Dapre Atik 6 Konstitisyon franse a , pèsonn pa ka sèvi plis pase de manda youn apre lòt kòm Prezidan Repiblik franse a . Macron te deja eli prezidan nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|eleksyon prezidansyèl anvan yo]], li t ap kandida pou reeleksyon pou dènye manda legal li a. Nan dat 3 fevriye 2022, Konsèy Konstitisyonèl la te konfime ke Emmanuel Macron te resevwa 500 andòsman ki nesesè pou l te ka kandida nan eleksyon prezidansyèl la, menm si li pa t ko deklare kandidati li. Nan dat 3 mas 2022, li te voye yon lèt bay plizyè jounal rejyonal pou anonse ofisyèlman kandidati li pou re-eleksyon. Nan dezyèm tou an, Emmanuel Macron te genyen 58.54% nan vòt yo, li te bat rival li [[Marine Le Pen]] ak 17 pwen pousantaj, kidonk li te asire dezyèm manda li kòm prezidan. Viktwa Macron nan te pi gwo pase sa pifò sondaj yo te prevwa. Avèk abolisyon manda sèt ane a nan lane 2000, li te vin premye prezidan Repiblik Fransèz la ki te re-eli pou yon dezyèm manda senk ane. === Gouvènman Borne === Dirije pa [[Élisabeth Borne]], dezyèm fanm yo te nonmen nan wòl sa a (premye a te [[Edith Cresson|Édith Cresson]]), li te konstitye katriyèm gouvènman ki te fòme sou prezidans Emmanuel Macron e premye a depi re-eleksyon li an 2022 . Gouvènman an te fòme nan dat 20 me 2022, men apre eleksyon lejislatif jen yo , kote pati ki nan pouvwa yo te pèdi majorite absoli yo, minis ki te pèdi plas yo nan Asanble a te kite gouvènman an, sa ki te nesesite yon remaniman kabinè. Nouvo minis yo te pran fonksyon nan dat 4 jiyè nan menm ane a. === '''Refòm pansyon an 2023''' === [[Fichye:Prime Minister Petteri Orpo in Paris 4. September 2023 (53234561063) (cropped).jpg|gauche|vignette|136x136px|[[Élisabeth Borne]] an 2023.]] Manifestasyon an Frans an 2023 yo te yon seri grèv jeneral ak manifestasyon ki te òganize toupatou an Frans apati 19 janvye pa opozan refòm pansyon gouvènman Emmanuel Macron an, ki te vize ogmante laj retrèt la soti nan 62 a 64 an. Grèv yo te lakòz gwo dezòd, tankou anpile fatra nan lari yo ak anilasyon transpò piblik. Nan mwa mas, gouvènman an te envoke Atik 49.3 Konstitisyon an pou fòse pwojè lwa a pase nan Palman franse a, sa ki te pwovoke plis manifestasyon ak de vòt san konfyans ki te echwe. Sa a, ansanm ak grèv sendika yo te òganize a, te kontribye nan ogmantasyon vyolans pandan manifestasyon yo. An 2023, popilarite Emmanuel Macron se sèlman 22%. === Gouvènman Attal === [[Fichye:Gabriel Attal 2023 (cropped).jpg|vignette|171x171px|[[Gabriel Attal]].]] Apre plizyè semèn foli medyatik alantou posibilite yon remaniman kabinè, nan dat 8 janvye 2024, [[Élisabeth Borne]] te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Emmanuel Macron, ki te aksepte li. [[Gabriel Attal]], ki te Minis Edikasyon an jiskaprezan , te nonmen premye minis jou ki te vin apre a. === Gouvènman Barnier === [[Fichye:Le Premier ministre français Michel Barnier.jpg|gauche|vignette|[[Michel Barnier]] an 2024.]] Emmanuel Macron te konvoke eleksyon lejislatif bonè an Jiyè 2024, ke Nouvo Front Popilè a , yon kowalisyon pati gochis, te genyen. Sepandan, li te nonmen [[Michel Barnier]], ki soti nan [[Droite gaulliste (pati politik franse)|pati dwat Repibliken yo]], kòm nouvo premye minis . Nan mwa septanm 2024, popilarite Emmanuel Macron te 18%. Nan dat 4 desanm, yon majorite depite yo te vote pou ranvèse gouvènman Barnier a, ki te vin premye gouvènman ki te pèdi yon vòt defisans depi sa [[Georges Pompidou]] te fè an 1962. === Gouvènman Bayrou === Nan dat 13 desanm 2024, Macron te nonmen [[François Bayrou]], prezidan Modem nan e ansyen Minis Jistis li a, kòm Premye Minis. [[Fichye:Bayrou Matignon.jpg|vignette|[[François Bayrou]].]] An Jiyè 2025, François Bayrou te anonse yon plan ajisteman bidjè katran, avèk yon efò anyèl 43.8 milya ero pou diminye depans yo. Bloke pansyon, diminye anplwa nan sektè piblik la, ak koupe depans sosyal ak swen sante pou limite depans leta yo se kèk nan mezi Bayrou te prezante yo.  Opozisyon an te kritike anons sa yo epi li te repwoche François Bayrou paske li pa t mande sitwayen ki pi rich yo pou kontribye. Taks Zucman ki te pwopoze sou moun ki ultra-riche yo, ki te apwouve pa Asanble Nasyonal la epi ki te pote non ekonomis ki te pwopoze l la, Gabriel Zucman , te rejte kareman pa gouvènman an. Pwopozisyon an te vize takse jiska 2% nan richès moun ki gen plis pase 100 milyon ero. Nan mwa septanm 2025, nivo popilarite Emmanuel Macron se 15 %, yon nivo ki pi ba pase pandan mouvman Gilet Jòn yo . === Gouvènman Lecornu === Asanble Nasyonal la te ranvèse François Bayrou pa yon vòt nan dat 8 septanm 2025. [[Sébastien Lecornu]], ansyen minis Fòs Ame yo, te ranplase li kòm premye minis . Nan mwa septanm, manifestasyon kont politik gouvènman an te rasanble plis pase yon milyon moun. === Politik ekonomik === Manda Emmanuel Macron nan te karakterize pa plizyè refòm fiskal ki favorab pou biznis yo ak fanmi ki pi rich yo. Sa yo enkli ranplasman Taks Solidarite sou Richès (ISF) la ak Taks sou Richès Imobilye (IFI), kreyasyon yon sèl taks sou revni fiks (PFU) sou pwofi kapital, rediksyon gradyèl to taks sou revni antrepriz (IS) la soti nan 33.3 % a 25 % sou senk ane, ak transfòmasyon Kredi Taks pou Konpetitivite ak Anplwa (CICE) la an yon rediksyon pèmanan nan kontribisyon sekirite sosyal yo. Mezi sa yo fè pati yon estrateji ekonomik ki vize pou ankouraje envestisman, kwasans ak anplwa—yon apwòch ki konsistan avèk ekonomi degoute . Pou finanse politik sa a, gouvènman an ogmante kèk taks (tankou sa yo ki sou tabak ak enèji) epi li koupe depans sosyal yo. <ref name=":3" /> Politik sa a te gen rezilta yo konsidere kòm desepsyonan. <ref name=":3" /> Malgre diminisyon chomaj la , endistri franse a kontinye ap bese, kwasans ekonomik la fèb, epi rapò dèt la ogmante konsiderableman. <ref name=":4" /> Inegalite ekonomik yo vin pi pwononse tou: ant 2017 ak 2025, fòtin milyadè franse yo double, pandan ke to povrete a monte a 15.4 %.  Rive nan lane 2025, 74 % nan popilasyon franse a pral gen yon opinyon negatif sou jesyon ekonomik Emmanuel Macron an. <ref name=":4" /> == Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|group="alpha"}} === Referans === {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Emmanuel Macron | commons = Category:Emmanuel Macron }} == Lyen deyò == {{liens}} {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] robtlejlscewl0lr5zra38mt0h0g9hg 883055 883054 2026-07-22T01:04:56Z Yue 33350 883055 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |charte=Chef d'État |non=Emmanuel Macron |imaj=Emmanuel Macron 2025 (cropped).jpg |lejand=Emmanuel Macron an 2024 |fonksyon 1=[[Prezidan Repiblik Frans]] | depi fonksyon1 = 14 me 2017<br><small>({{durée|14|5|2017}})</small> | a pati fonksyon1 = | jiska fonksyon1 = | eleksyon1 = [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|7 mai 2017]] <br>[[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|24 avril 2022]] | reeleksyon1 = | premye minis 1 = [[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] | predesesè 1 = [[François Hollande]] |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=[[Anyotisis|Anyotik]]<ref>{{Lien web |titre=Emmanuel Macron, un agnostique baptisé |url=https://www.lefigaro.fr/actualite-france/2018/06/25/01016-20180625ARTFIG00320-emmanuel-macron-un-agnostique-baptise.php |date=25 juin 2018 |périodique=[[Le Figaro]] |consulté le=30 avril 2024 |auteur=Jean-Marie Guénois}}.</ref> |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |konjwen = [[Brigitte Macron|Brigitte Trogneux]] |omaj= |rekonpans= | anblèm = Coat of arms of the French Republic.svg |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|reeleksyon 1=|gouvènman 1=[[Édouard Philippe]]<br>[[Jean Castex]]<br>[[Élisabeth Borne]] <br>[[Gabriel Attal]] <br>[[Michel Barnier]]<br>[[François Bayrou]] <br>[[Sébastien Lecornu]]|lis=[[Lis prezidan Frans]]|pati politik=Bloc|pati=[[Bloc central (pati politik franse)|Renaissance]]}} '''Emmanuel Macron''' ({{MSAPI|[ɛmanɥɛl makʁɔ̃]}}<ref group="alpha">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]].</ref> {{pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Fabricio Cardenas (Culex)-Emmanuel Macron.wav}}), (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 25e [[Prezidan Repiblik Frans|Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. Anvan li antre nan politik, Emmanuel Macron travay kom enspektè finans epi li rantre nan bank Rothschild kote li travay tankou yon bankye biznis. Li fè anpil siksè nan plizyè tranzaksyon enpotan. An 2014, li nonmen Minis Ekonomi, Endistri ak Nimerik, kote li lanse refòm pou ankouraje envestisman etranje ak fleksibilite ekonomik. An 2016, Emmanuel Macron kreye [[mouvman politik]] "[[Bloc central (pati politik franse)|En Marche]] !", ki kanpe nan sant politik la. Li genyen eleksyon prezidansyèl 2017 kont [[Marine Le Pen]] nan dezyèm tou, e li tounen pi jèn prezidan nan istwa Repiblik Lafrans. Depi li te pran fonksyon an 2017, manda li te make pa moman tansyon sosyal tankou refòm Kòd Travay la , Lwa ki refòme konpayi tren franse a, SNCF , ka Benalla a , ak mouvman Gilet Jòn nan , ki se youn nan pi enpòtan nan manda senk ane Prezidan Macron an paske, apati novanm 2018, prezidan an te nan sant manifestasyon ki te kòmanse apre pouvwa egzekitif la te anonse yon ogmantasyon taks sou gaz nan dat 1ye janvye 2019.  Kòm repons, Macron te abandone ogmantasyon taks la epi li te anonse yon ogmantasyon €100 chak mwa nan salè minimòm nan (SMIC) an 2019. Menm jan an tou, Prezidan Macron te prensipal defansè prensipal pwopozisyon ki vize refondasyon [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]].  Kidonk, nan dat 18 me 2020, nan yon konferans pou laprèsansanm ak Chanselye Alman an [[Angela Merkel]], tou de lidè yo te prezante yon plan pou Inyon Ewopeyen an nan kontèks kriz pandemi an. Mezi yo te anonse yo te relanse atant sou moman istorik ipotetik òganizasyon Ewopeyen an t ap viv la.  Macron defann yon "refondasyon istorik" Ewòp. Li te deklare sa nan diskou inogirasyon li kòm Prezidan Lafrans.  Se te mesaj sa a tou pandan premye vizit li nan Bèlen pou rankontre ak Angela Merkel.  Lidè a te menm pibliye yon lèt ki gen tit "Pou yon Renesans Ewopeyen," ki te parèt nan mwa mas 2019 nan 28 jounal Inyon Ewopeyen. Reeli an [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|2022]], manda li make pa refòm ekonomik, inisyativ anviwònman, ak yon politik ewopeyen ki anbisye. Yon lòt bò, Macron kwè ke Lafrans ta dwe kenbe twoup nan Sahel la epi operasyon militè a ta dwe kontinye, men li ap mande sipò nan men Almay ak lòt peyi Ewopeyen yo. Dezyèm vwayaj li aletranje apre li te fin pran prezidans lan, apre Almay, sete pou l vizite twoup franse yo ki te estasyone nan Mali . == Biyografi == === Jenès ak Edikasyon === Emmanuel Jean-Michel Frédéric Macron se pitit François Macron, yon pwofesè nèwoloji, ak Françoise Noguès, ki se yon doktè. Aprè li fin fè lekòl li nan Amiens, li ale nan prestijye lekòl Henri-IV nan [[Pari]] avan li kontinye etid li nan Sciences Po, nan Inivèsite Paris-Nanterre ak nan ENA (Ecole Nationale d’Administration), kote li diplome an 2004. <ref>{{Lien web|auteur=Jean-Louis Beaucarnot |titre=Les origines d’Emmanuel Macron |url=https://www.rfgenealogie.com/infos/les-origines-d-emmanuel-macron |site=[[La Revue française de généalogie]] |date=2017-05-03 |consulté le=2023-09-06}}. For sure.</ref>. === Lavi Pèsonèl === Emmanuel Macron marye ak Brigitte Trogneux depi 2007. Relasyon yo, ki make pa yon gwo diferans laj, te atire atansyon medya yo men li konsidere tankou yon senbòl modènite ak endepandans. === Karyè Pwofesyonèl === Kòm yon gwo ofisyèl, li te yon rapòtè pou Komisyon Attali an 2007. Yon ane apre, an 2008, li te rantre nan Rothschild Bank ,  kote li te rete pandan katran. Kòm yon patnè nan bank sa a,  li te sipèvize òf pou achte Nestlé pou yon filiyal Pfizer , pou yon pri 9 milya dola ak dividann sibstansyèl. Li te kiltive kontak epi li te vin zanmi ak moun enfliyan tankou PDG Nestlé a, Peter Brabeck ; ekonomis [[Jacques Attali]], avèk ki moun li te ko-otè yon rapò sou kwasans ekonomik an 2008 ke [[Nicolas Sarkozy]] te kòmande ; epi Jean-Pierre Jouyet , yon zanmi [[François Hollande|Hollande]] e sekretè jeneral nan Palè Élysée a . De dènye yo te prezante l nan sèk pwòch prezidan franse a ant 2006 ak 2007. === Karyè Politik === Li te kòmanse aktivis li nan ''Mouvman Sitwayen yo'' pandan prèske dezan, men afilyasyon li ak pati sa a pa t estab. Li te vote pou [[Jean-Pierre Chevènement]] nan premye tou eleksyon prezidansyèl franse 2002 yo. Manm [[Sosyalis (Frans)|Pati Sosyalis]] la depi laj vennkat ane, li te aktif epi li te peye kotizasyon manm li soti 2006 rive 2009. Li kolabore tou ak Fondasyon Jean-Jaurès la. <ref name=":2" /> [[Fichye:Sommet éco franco-chinois-1934.jpg|gauche|vignette|Macron, minis ekonomi.]] An 2006, li te rankontre [[François Hollande]] atravè Jean-Pierre Jouyet epi li te rantre nan ekip li a kòm konseye an 2010. Nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, li te fè pati gwoup Gracques la , ki te konpoze de ansyen gwo ofisyèl ak biznismann sosyalis ki te defann yon alyans ant [[Ségolène Royal]] ak [[François Bayrou]] . Nan menm epòk sa a, li te eseye pou yo nonmen l kòm kandida Pati Sosyalis la nan eleksyon lejislatif Picardy yo , men sosyalis yo nan rejyon sa a te rejte li. Echèk li a, ansanm ak viktwa [[Nicolas Sarkozy|Sarkozy]] nan eleksyon prezidansyèl 2007 yo, te ankouraje l fè yon nouvo chanjman nan karyè li. An 2010, li te refize òf Antoine Gosset-Grainville te fè l epi Palè Élysée a te apwouve l pou l vin chèf kabinè adjwen Premye Minis [[François Fillon]] . <ref name=":2" /> Yo te nonmen Macron Sekretè Jeneral Adjwen Prezidans lan nan dat 15 me 2012, li t ap travay ansanm ak Nicolas Revel e sou nouvo Sekretè Jeneral la, Pierre-René Lemas. Menm lè sa a, zèl goch Pati Sosyalis Fransè a te kritike nominasyon li ansanm ak prezidan an. "Se yon erè pou ankouraje kalite kolaborasyon sa a," te fè kòmantè Senatè Marie-Noëlle Lienemann . <ref name=":0" /> Macron te jwi konfyans biznis yo, e pandan dezan li te pase nan Palè Élysée a, li te responsab pou kenbe koneksyon prezidan an ak gwo anplwayè yo. <ref name=":0" /> Kolaborasyon sere li ak prezidan sosyalis la te chanje politik ekonomik Hollande yo, ki te kesyone pa zèl goch sosyalis fransè a. Nan dat 26 out 2014, li te nonmen Minis Ekonomi, Relans Pwodiktif ak Afè Nimeriknan dezyèm gouvènman [[Manuel Valls]] la <ref name=":0" /><ref name=":1" /> pou ranplase Arnaud Montebourg , yon desizyon kèk palmantè sosyalis ki te opoze ak mezi refòmis Hollande yo ki te enspire pa Macron te kritike anpil. “Nou vle prezève modèl sosyal franse a. Nou p ap pouswiv politik ki fè moun k ap touche salè yo mal, men nou dwe rekonèt nesesite pou yon motè nan ekonomi an, e motè sa a se biznis,” Macron te eksplike nan yon entèvyou, pou rezime refòm Hollande yo. <ref name=":0" /> Nan mwa Out 2016, li te demisyone kòm minis pou l te konsakre tèt li nèt ale nan mouvman politik li te fèk kreye a: En Marche!, yon pati santrist. === Prezidansyèl 2017 === [[Fichye:Emmanuel Macron Meeting Dijon 2017.jpg|vignette|Macron, kandida an 2017.]] Yo te fonde [[Bloc central (pati politik franse)|En Marche!]] nan dat 6 avril 2016, nan Amiens , vil kote Macron te fèt la, epi non mouvman an gen ladan l inisyal li yo. <ref name="Renacimiento (partido) :1" /><ref name="Renacimiento (partido) liberation_1" /> Malgre ke Emmanuel Macron te yon manm Pati Sosyalis la (PS) soti 2006 rive 2009,  En Marche! deklare ke li vle libere tèt li anba kad politik tradisyonèl yo epi li prezante tèt li kòm yon òganizasyon ki gen plizyè pati ladan l. <ref name="Renacimiento (partido) :1" />Macron opoze dikotomi tradisyonèl gòch-dwat la, li ranplase li ak yon dikotomi pwogresis-konsèvatè, li idantifye tèt li ak premye a. Macron deklare ke En Marche! se alafwa dwa ak gòch. Nan mwa novanm 2016, li te konfime kandidati li pou eleksyon prezidansyèl franse 2017 la.  Nan premye tou an, Emmanuel Macron te rive an premye plas ak 24.01% nan vòt yo. Nan dat 7 me 2017, Macron te genyen dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse a ak 66.1% nan vòt valab yo, konpare ak 33.9% pou rival li nan Front Nasyonal la , [[Marine Le Pen]], sa ki te vin, a laj de trantnèf an, prezidan ki pi jèn nan listwa peyi a. Apre viktwa elektoral li nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2017|eleksyon prezidansyèl yo]], li te pwoklame epi li te prete sèman kòm Prezidan Lafrans nan dat 14 me 2017, li te ranplase François Hollande. == Prezidans Repiblik la == === Gouvènman Philippe === [[Fichye:Édouard Philippe 2018-04-06 lancement stratégie autisme 2018-2022.jpg|gauche|vignette|[[Édouard Philippe]] an 2018.]] Nan dat 15 me 2017, Prezidan Emmanuel Macron te nonmen [[Édouard Philippe]] Premye Minis Frans. Nan seremoni remiz pouvwa a ak predesesè li Bernard Cazeneuve, li te di: "Mwen se yon nonm dwa." Li te Minis Enteryè soti 3 pou rive 16 oktòb 2018, apre demisyon Gérard Collomb. Li te soumèt demisyon li kòm premye minis nan dat 3 jiyè 2020, apre eleksyon minisipal yo kote li te reprann pòs majistra Le Havre nan dat 5 jiyè 2020. === Mouvman Gilet Jòn === Mouvman Gilet Jòn nan ( an franse : ''Mouvement des gilets jaunes'' ) se yon mouvman pwotestasyon sosyal ki te fòme an Frans apati oktòb 2018. Mouvman an te gaye tou, nan yon pi piti mezi, nan lòt peyi vwazen yo, sitou Bèljik , Peyiba , Almay , Itali ak Espay . Mobilizasyon sa a te kòmanse ak difizyon sou rezo sosyal yo apèl sitwayen yo te fè pou pwoteste kont ogmantasyon pri gaz, enjistis fiskal, ak pèt pouvwa acha. Mouvman an te prezante tèt li nan medya yo kòm espontane, transvèsal , e san yon pòtpawòl ofisyèl. <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos auto" />[[Fichye:Manifestation des gilets jaune.jpg|vignette|Manifestasyon Gilet Jòn.]]Okòmansman , li konsantre sou rejè jeneralize ogmantasyon taks sou kabòn nan , <ref name="Movimiento de los chalecos amarillos guardian" /> men byen vit li elaji pou lòt demand: pèt pouvwa acha klas mwayèn ak klas ki pi ba yo , demisyon Prezidan Emmanuel Macron oswa òganizasyon yon Referandòm Inisyativ Sitwayen (RIC). Mouvman an te òganize otou blokaj wout ak wonpwen epi plizyè evènman nasyonal ki te dewoule chak samdi depi 17 novanm 2018. Manifestasyon yo te jwenn yon gwo patisipasyon nan diferan rejyon, epi yo te gaye nan pi gwo vil yo. Pami lidè li yo genyen Laëtitia Dewalle, Éric Drouet,  Ingrid Levavasseur, Priscillia Ludosky, Jacline Mouraud, Maxime Nicolle, ak Hayk Shahinyan, pami lòt moun.  Depi kòmansman manifestasyon yo rive 10 janvye 2019, lapolis te arete plis pase 6,400 manifestan. Dapre chif Ministè Enteryè a, 2,100 manifestan blese. Yon rapò konplè jounal ''Mediapart'' la endike plis pase 500 ka abi klè nan men lapolis. Pami yo gen 22 manifestan ki pèdi yon je, senk ki pèdi yon men, ak 210 ki te soufri blesi nan tèt. Apeprè twa milyon moun te patisipe nan mouvman Gilet Jòn nan. === '''Manifestasyon 2019-2020 yo''' === Manifestasyon kont plan refòm pansyon franse 2019-2020 an te kòmanse 5 desanm pou pwoteste kont gwo chanjman nan sistèm pansyon franse a ke prezidan franse Emmanuel Macron te pwopoze. Refòm pansyon an te youn nan pwomès prensipal kanpay prezidan Macron yo, epi plan an gen twa pwopozisyon prensipal. Premye a se kreye yon sistèm pansyon leta inivèsèl, ki ta ranplase 42 sistèm pansyon endividyèl ki an plas kounye a an Frans. Dezyèm lan se yon "sistèm ki baze sou pwen," ki bay pansyon pwopòsyonèl ak kontribisyon yo peye yo. Twazyèm lan se "amelyore pansyon pou moun ki pi defavorize yo." Sistèm pwopoze a ta ogmante tou laj retrèt pou anpil travay an Frans. Plan refòm pansyon franse 2019 la swiv refòm pansyon anvan yo an 1993, 2003, 2010, ak 2013, men li pi konplè paske, olye pou yo annik ajiste sistèm nan (pou plizyè rezon, tankou ogmantasyon esperans lavi a), sistèm nan pral ranplase. Nan mwa septanm 2017, Jean-Paul Delevoye te nonmen Komisè Wo pou Refòm Pansyon epi li te resevwa responsablite pou revize sistèm pansyon an. Nan mwa jiyè 2019, yo te prezante yon rapò sou rekòmandasyon li yo, ki te prezante prensip debaz yon pwojè lwa pou pwopoze bay Asanble Nasyonal la pou refòm pansyon. Si pwojè lwa a ta vin tounen yon lwa, li pa t ap antre an vigè pase an 2025. === Pandemi Covid-19 === [[Fichye:Emmanuel Macron 2020.jpg|gauche|vignette|278x278px|Macron an novanm 2020.]] Premye ka konfime pandemi [[Maladi kowonaviris 2019|Covid-19]] la an Frans te rapòte nan dat 24 janvye 2020, premye ka COVID-19 ki te konnen nan Inyon Ewopeyen an ak atravè kontinan Ewopeyen an . Li te enplike yon sitwayen franse 48 an ki te rive an Frans soti Lachin epi ki te etabli nan Bòdo . De lòt ka te konfime pita nan menm jou a; yo tout te fèk retounen soti Lachin. <ref name="Pandemia de COVID-19 en Francia JACOB2401" /> Nan dat 12 mas, prezidan franse Emmanuel Macron te anonse sou televizyon piblik ke tout lekòl ak inivèsite yo t ap fèmen apati lendi 16 mas, jiskaske yo bay plis avi. Nan jou ki te swiv la, Premye Minis [[Édouard Philippe]] te entèdi rasanbleman plis pase 100 moun, eksepte transpò piblik. Nan jou ki te vin apre a, Premye Minis la te bay lòd pou fèmen tout kote piblik ki pa esansyèl, tankou restoran, kafe, sinema ak nayklib, apati minwi.  Nan dat 16 mas, prezidan Emmanuel Macron te anonse yon konfinman nasyonal pou 15 jou apati midi 17 mas. Nan dat 17 desanm 2020, Emmanuel Macron te teste pozitif pou COVID-19. Nan dat 17 jen 2021, gouvènman franse a te leve obligasyon pou mete yon mask an piblik. Twa jou apre, li te leve kouvrefe a. Nan dat 20 fevriye 2022, te gen 22,286,829 ka konfime, avèk 136,594 lanmò ak 15,867,601 moun ki te geri apre viris la. Apati 14 mas 2022, yo te leve restriksyon sou mask nan pifò espas piblik yo ak nan transpò piblik, alòske siveyans epidemyolojik la te vin baze sou rapò chak semèn apre 1ye jiyè 2023, pou adapte ak yon sitiyasyon kote nivo transmisyon an te toujou ba. Rive jen 2025, endikatè yo te montre yon sikilasyon viral modere, ak mwens pase 1,000 ka ak anviwon 10 lanmò pa jou an Frans, dapre Santé publique France. === Gouvènman Jean Castex === [[Fichye:Macron and Jean Castex.png|vignette|Macron ak [[Jean Castex]].]] Kesyon pou konnen si [[Édouard Philippe]] t ap rete nan fonksyon apre dezyèm tou eleksyon minisipal yo nan dat 28 jen 2020 an te leve pandan kanpay la. Apre viktwa premye minis la nan Le Havre , pòtpawòl gouvènman an, Sibeth Ndiaye, te anonse ke Prezidan Repiblik la ap gen pou l deside sou kesyon an. Édouard Philippe te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Repiblik la nan dat 3 Jiyè 2020. Apre sa, li te kontakte plizyè moun pou ranplase li, sitou Florence Parly (Minis Fòs Ame yo), Jean-Yves Le Drian (Minis Ewòp ak Afè Etranjè), ak [[Jean Castex]] (Mè Prades ak konseye depatmantal pou Pyrénées-Oryantal ). Finalman, se Castex ki te pran lidèchip gouvènman an. === Prezidans franse Konsèy Inyon Ewopeyen an (2022) === Prezidans franse Konsèy [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen]] an (PFEU) nan premye mwatye 2022 a te fè pati sistèm prezidans wotasyon enstitisyon an , ki gwoupe minis Eta Manm yo pa sektè epi, ansanm ak Palman Ewopeyen an, reprezante pouvwa lejislatif Inyon an. Pandan peryòd sa a, gouvènman franse a ak prezidan li a, Emmanuel Macron, te responsab pou jwenn konpwomi pami 27 Eta Manm yo sou pwoblèm espesifik tankou règleman platfòm dijital yo, osi byen ke pou adrese evènman enprevi tankou envazyon Larisi an Ikrèn . Kidonk, trèzan apre dènye prezidans franse Konsèy la , gouvènman franse a te prezide reyinyon Konsèy yo. [[Fichye:Members debated the French Presidency’s priorities with Emmanuel Macron - 51829314802.jpg|gauche|vignette|Manm yo te deba sou priyorite prezidans fransèz la ak Emmanuel Macron.]] Pandan manda sa a, reyinyon enfòmèl Konsèy Ewopeyen an (yon enstitisyon diferan de Konsèy Inyon Ewopeyen an ) te fèt nan dat 10 ak 11 mas 2022 nan Palè Vèsay la . Li te adopte yon deklarasyon ki te konsantre sou "agresyon Larisi kont Ikrèn" epi li te dekri "kijan Inyon Ewopeyen an ka ranfòse kapasite defans, diminye depandans enèjik epi devlope yon baz ekonomik ki pi solid." Anplis de sa, Lafrans te pwopoze tou kreyasyon Kominote Politik Ewopeyen an (CPE), yon platfòm pou diskisyon politik ak estratejik sou avni Ewòp , byenke gwoup la pa t reyini pou premye fwa jiskaske oktòb 2022 nan yon somè ki te gen patisipan ki soti nan 44 peyi Ewopeyen. Yon lòt gwo moman nan prezidans lan te rive nan dat 9 me (Jou Inyon Ewopeyen an) lè yo te pibliye konklizyon konferans sou avni Ewòp la, ki te lanse an me 2021. Konsiltasyon piblik sa a, ke Macron te fòmile an mas 2019, te pèmèt sitwayen yo eksprime sa yo atann de Inyon Ewopeyen an. Anplis, eleksyon prezidansyèl ak lejislatif franse yo te dewoule pandan prezidans sa a. Pandan ke peyi ki pral gen prezidans wotasyon Inyon Ewopeyen an jeneralman ranvwaye li an ka ta gen eleksyon, Macron te deside otreman. === Re-eleksyon === [[Fichye:Élection présidentielle de 2022 par département T2.svg|vignette|Kat jeyografik Lafrans ki montre kandida prensipal yo nan dezyèm tou eleksyon prezidansyèl franse 2022 a pa depatman (Macron an jòn, Le Pen an ble)]] Dapre Atik 6 Konstitisyon franse a , pèsonn pa ka sèvi plis pase de manda youn apre lòt kòm Prezidan Repiblik franse a . Macron te deja eli prezidan nan [[Eleksyon prezidansyèl franse an 2022|eleksyon prezidansyèl anvan yo]], li t ap kandida pou reeleksyon pou dènye manda legal li a. Nan dat 3 fevriye 2022, Konsèy Konstitisyonèl la te konfime ke Emmanuel Macron te resevwa 500 andòsman ki nesesè pou l te ka kandida nan eleksyon prezidansyèl la, menm si li pa t ko deklare kandidati li. Nan dat 3 mas 2022, li te voye yon lèt bay plizyè jounal rejyonal pou anonse ofisyèlman kandidati li pou re-eleksyon. Nan dezyèm tou an, Emmanuel Macron te genyen 58.54% nan vòt yo, li te bat rival li [[Marine Le Pen]] ak 17 pwen pousantaj, kidonk li te asire dezyèm manda li kòm prezidan. Viktwa Macron nan te pi gwo pase sa pifò sondaj yo te prevwa. Avèk abolisyon manda sèt ane a nan lane 2000, li te vin premye prezidan Repiblik Fransèz la ki te re-eli pou yon dezyèm manda senk ane. === Gouvènman Borne === Dirije pa [[Élisabeth Borne]], dezyèm fanm yo te nonmen nan wòl sa a (premye a te [[Edith Cresson|Édith Cresson]]), li te konstitye katriyèm gouvènman ki te fòme sou prezidans Emmanuel Macron e premye a depi re-eleksyon li an 2022 . Gouvènman an te fòme nan dat 20 me 2022, men apre eleksyon lejislatif jen yo , kote pati ki nan pouvwa yo te pèdi majorite absoli yo, minis ki te pèdi plas yo nan Asanble a te kite gouvènman an, sa ki te nesesite yon remaniman kabinè. Nouvo minis yo te pran fonksyon nan dat 4 jiyè nan menm ane a. === '''Refòm pansyon an 2023''' === [[Fichye:Prime Minister Petteri Orpo in Paris 4. September 2023 (53234561063) (cropped).jpg|gauche|vignette|136x136px|[[Élisabeth Borne]] an 2023.]] Manifestasyon an Frans an 2023 yo te yon seri grèv jeneral ak manifestasyon ki te òganize toupatou an Frans apati 19 janvye pa opozan refòm pansyon gouvènman Emmanuel Macron an, ki te vize ogmante laj retrèt la soti nan 62 a 64 an. Grèv yo te lakòz gwo dezòd, tankou anpile fatra nan lari yo ak anilasyon transpò piblik. Nan mwa mas, gouvènman an te envoke Atik 49.3 Konstitisyon an pou fòse pwojè lwa a pase nan Palman franse a, sa ki te pwovoke plis manifestasyon ak de vòt san konfyans ki te echwe. Sa a, ansanm ak grèv sendika yo te òganize a, te kontribye nan ogmantasyon vyolans pandan manifestasyon yo. An 2023, popilarite Emmanuel Macron se sèlman 22%. === Gouvènman Attal === [[Fichye:Gabriel Attal 2023 (cropped).jpg|vignette|171x171px|[[Gabriel Attal]].]] Apre plizyè semèn foli medyatik alantou posibilite yon remaniman kabinè, nan dat 8 janvye 2024, [[Élisabeth Borne]] te soumèt demisyon gouvènman li an bay Prezidan Emmanuel Macron, ki te aksepte li. [[Gabriel Attal]], ki te Minis Edikasyon an jiskaprezan , te nonmen premye minis jou ki te vin apre a. === Gouvènman Barnier === [[Fichye:Le Premier ministre français Michel Barnier.jpg|gauche|vignette|[[Michel Barnier]] an 2024.]] Emmanuel Macron te konvoke eleksyon lejislatif bonè an Jiyè 2024, ke Nouvo Front Popilè a , yon kowalisyon pati gochis, te genyen. Sepandan, li te nonmen [[Michel Barnier]], ki soti nan [[Droite gaulliste (pati politik franse)|pati dwat Repibliken yo]], kòm nouvo premye minis . Nan mwa septanm 2024, popilarite Emmanuel Macron te 18%. Nan dat 4 desanm, yon majorite depite yo te vote pou ranvèse gouvènman Barnier a, ki te vin premye gouvènman ki te pèdi yon vòt defisans depi sa [[Georges Pompidou]] te fè an 1962. === Gouvènman Bayrou === Nan dat 13 desanm 2024, Macron te nonmen [[François Bayrou]], prezidan Modem nan e ansyen Minis Jistis li a, kòm Premye Minis. [[Fichye:Bayrou Matignon.jpg|vignette|[[François Bayrou]].]] An Jiyè 2025, François Bayrou te anonse yon plan ajisteman bidjè katran, avèk yon efò anyèl 43.8 milya ero pou diminye depans yo. Bloke pansyon, diminye anplwa nan sektè piblik la, ak koupe depans sosyal ak swen sante pou limite depans leta yo se kèk nan mezi Bayrou te prezante yo.  Opozisyon an te kritike anons sa yo epi li te repwoche François Bayrou paske li pa t mande sitwayen ki pi rich yo pou kontribye. Taks Zucman ki te pwopoze sou moun ki ultra-riche yo, ki te apwouve pa Asanble Nasyonal la epi ki te pote non ekonomis ki te pwopoze l la, Gabriel Zucman , te rejte kareman pa gouvènman an. Pwopozisyon an te vize takse jiska 2% nan richès moun ki gen plis pase 100 milyon ero. Nan mwa septanm 2025, nivo popilarite Emmanuel Macron se 15 %, yon nivo ki pi ba pase pandan mouvman Gilet Jòn yo . === Gouvènman Lecornu === Asanble Nasyonal la te ranvèse François Bayrou pa yon vòt nan dat 8 septanm 2025. [[Sébastien Lecornu]], ansyen minis Fòs Ame yo, te ranplase li kòm premye minis . Nan mwa septanm, manifestasyon kont politik gouvènman an te rasanble plis pase yon milyon moun. === Politik ekonomik === Manda Emmanuel Macron nan te karakterize pa plizyè refòm fiskal ki favorab pou biznis yo ak fanmi ki pi rich yo. Sa yo enkli ranplasman Taks Solidarite sou Richès (ISF) la ak Taks sou Richès Imobilye (IFI), kreyasyon yon sèl taks sou revni fiks (PFU) sou pwofi kapital, rediksyon gradyèl to taks sou revni antrepriz (IS) la soti nan 33.3 % a 25 % sou senk ane, ak transfòmasyon Kredi Taks pou Konpetitivite ak Anplwa (CICE) la an yon rediksyon pèmanan nan kontribisyon sekirite sosyal yo. Mezi sa yo fè pati yon estrateji ekonomik ki vize pou ankouraje envestisman, kwasans ak anplwa—yon apwòch ki konsistan avèk ekonomi degoute . Pou finanse politik sa a, gouvènman an ogmante kèk taks (tankou sa yo ki sou tabak ak enèji) epi li koupe depans sosyal yo. <ref name=":3" /> Politik sa a te gen rezilta yo konsidere kòm desepsyonan. <ref name=":3" /> Malgre diminisyon chomaj la , endistri franse a kontinye ap bese, kwasans ekonomik la fèb, epi rapò dèt la ogmante konsiderableman. <ref name=":4" /> Inegalite ekonomik yo vin pi pwononse tou: ant 2017 ak 2025, fòtin milyadè franse yo double, pandan ke to povrete a monte a 15.4 %.  Rive nan lane 2025, 74 % nan popilasyon franse a pral gen yon opinyon negatif sou jesyon ekonomik Emmanuel Macron an. <ref name=":4" /> == Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|group="alpha"}} === Referans === {{Références}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Emmanuel Macron | commons = Category:Emmanuel Macron }} == Lyen deyò == {{liens}} {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] 487wbc4bzj8plbl3gkokmxzhtr46tpd Lionel Messi 0 67325 883058 880847 2026-07-22T03:12:23Z ~2026-40794-53 39914 883058 wikitext text/x-wiki {{Infobox Foutbolè |non= Lionel Messi |imaj= |lejand= |aktivite= foutbalè |domèn= espò, foutbòl |wotè={{Taille|m=1.70}}<ref>{{Lien web|url=https://www.psg.fr/equipes/equipe-premiere/effectif/lionel-messi|titre=Profil de Lionel Messi|site=psg.fr|consulté le=18 février 2022}}.</ref> |etid= |dat nesans= [[24 jen]] [[1987]] |lye nesans= [[Rosario]] |peyi nesans=[[Ajantin]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ajanten |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= }} '''Lionel Andrés Messi Cuccitini'''<ref name="FIFA /01/22/85/78">{{cite web |url = https://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/22/85/78/fwc_2010_squadlists.pdf |title = FIFA World Cup 2010 Squad Lists |author = FIFA |access-date = 18 out 2013 |archive-date = 2020-05-17 |archive-url = https://web.archive.org/web/20200517205300/https://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/22/85/78/fwc_2010_squadlists.pdf |dead-url = yes }}</ref>, rele '''Lionel Messi''', pafwa '''Leo Messi''', ki fèt [[24 jen]] [[1987]] nan [[Rosario]] ([[Ajantin]]), se yon [[foutbalè]] entènasyonal [[Ajantin|ajanten]]. Li jwe nan pozisyon [[atakan (foutbòl)|atakan]] nan [[Lig 1]] nan klib [[Paris Saint-Germain Football Club]] (PSG). Jwè a sèlman sis (6) fwa Ballon d'or ak Soulier d'or, Messi konsidere kòm youn nan pi bon jwè foutbòl nan tout jenerasyon. Jwè ki pi desizif nan 21yèm syèk la, pi bon bitè nan yon sèl mayo nan klib, li te eli pi bon elye dwat nan tout tan pa [[Frans]] foutbòl pandan IFFHS yo te rele li pi bon jwè nan deseni 2011-2020. Messi te kòmanse jwe foutbòl nan vil li, Rosario (Ajantin), avèk klib Grandoli ak Newell's Old Boys. == Biyografi == === Nesans, jenès ak fòmasyon === ==== Premye eksplwa espòtif nan Rosario (1987-1994) ==== [[Fichye:Rosario y el Parana.JPG|thumb|[[Rosario]], kote Lionel Messi fèt.]] Lionel Andrés Messi Cuccitini te fèt 24 jen 1987 nan Rosario, yon vil travayè nan nòdès Ajantin. li se twazyèm pitit Jorge Horacio Messi, travayè nan yon faktori, ak Célia Maria Cuccitini, ki fè menaj a tan pasyèl. Li gen de (2) pi gran frè, Rodrigo ak Matias, ak yon ti sè, María Sol. Li gen orijin katalàn ak [[Itali|italyèn]] : Ramon Pérez Llobera, youn nan zansèt li yo, soti nan El Poal, yon minisipalite nan pwovens Lleida nan Katalòy, Angelo Messi, youn nan gran granpapa li yo, te rete nan vil la Anacona nan peyi Itali. , ki soti nan kote li te emigre nan Ajantin nan 19yèm syèk la. Se poutèt sa li gen nasyonalite italyèn e li anrejistre sou lis elektoral Recanati. Parenn li Claudio Biancucchi se papa twa (3) foutbolè pwofesyonèl : Maxi, Emmanuel ak Bruno Biancucchi. Bojan Krkić, ki pral ko-ekipyè li nan FC Barcelone ant 2007 ak 2011, se tou yon kouzen nan katriyèm jenerasyon an. leo messi == Lòt aktivite == === Aksyon charitab, angajman imanitè ak filantwopik === Nan ane 2007, Lionel Messi ansanm ak fanmi li te kreye ''Fundación Leo Messi'' ki te gen kòm objektif pou fasilite timoun ki pi vilnerab yo jwenn aksè ak edikasyon ak swen sante. Sepandan, dokiman Football Leaks yo te montre se plizyè vedèt foutbòl<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/international/150118/fondation-messi-des-matchs-de-charite-qui-rapportent-surtout-aux-stars-du-foot|title=Fondation Messi: des matchs de charité qui rapportent surtout aux stars du foot|last=Spiegel)|first=Yann Philippin, Rafael Buschmann, Michael Wulzinger et Nicola Naber (Der|website=Mediapart|access-date=2023-01-03}}.</ref> ki te benefisye lajan ki te soti nan match karitativ yo ki te òganize an 2012 ak 2013 anba patwonaj Fondasyon Lionel Messi, pou ede timoun refijye peyi Siri yo ak lòt minè ki t ap soufri . Fondasyon an te sèvi tou kòm yon mwayen pou maksimize lajan<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/international/120118/fondation-leo-messi-une-charite-bien-ordonnee|title=Fondation Leo Messi: une charité bien ordonnée...|last=Mundo)|first=Yann Philippin, Rafael Buschmann, Michael Wulzinger, Nicola Naber (Der Spiegel) et Paula Guisado (El|website=[[Mediapart]]|access-date=2023-01-03}}.</ref> Lionel Messi . Lionel Messi resevwa tit ofisyèl anbasadè entènasyonal bon volonte pou [[UNICEF]] nan dat 11 mas 2010. Sis (6) mwa apre[[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè]] ki te frape [[Ayiti]] nan dat 12 janvye 2010 la, Messi te vini nan peyi a pou l ofri sipò li. Ajanten an te patisipe tou nan kanpay entènasyonal Lakwa Wouj la pou ede viktim min nan [[Afganistan]], gras ak don ki te pèmèt yo te bay pwotèz, fizyoterapi ak fòmasyon pwofesyonèl.{{Referans nesesè|date=3 janvier 2023}} . Plizyè pwodwi ki gen mak Messi sèvi pou finanse yon seri pwojè sosyal an kolaborasyon avèk fondasyon li an <ref>{{Cite web|url=https://www.leparisien.fr/insolite/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux-22-03-2013-2662275.php|title=Des bonbons estampillés Messi pour financer des projets sociaux|date=22 mars 2013|website=leparisien.fr|publisher=''[[Le Parisien]]''|access-date=28 avril 2013|archive-date=2016-03-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303183805/http://www.leparisien.fr/insolite/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux-22-03-2013-2662275.php|dead-url=yes}}.</ref>{{,}} . === Aktivite ak envestisman ki pèmèt li fè lajan === Nan ane 2012, Messi te mete non li sou yon liy diven ki soti nan vinikiti ki chita nan San Rafael, nan pwovens Mendoza, nan peyi Ajantin. Gam diven sa disponib nan plizyè vèsyon ki vann atravè lemond <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/fc-barcelone-messi-va-se-decliner-en-vin-51218|title=FC Barcelone: Messi va se décliner… en vin !|date=27 février 2012|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref> . Nan ane ki vini apre a, yo te lanse tou pwodiksyon bonbon ki pote mak Messi, pou finanse pwojè sosyal. Bonbon sa yo fabrike nan vil natif natal li, Rosario, ki sitiye apeprè {{Unité|300|km}} nan nò Buenos Aires, epi yo kontribye nan finansman fondasyon li a, menm jan ak pwodiksyon diven yo <ref>{{Cite web|url=https://www.eurosport.fr/football/liga-1/2012-2013/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux_sto3679151/story.shtml|title=Des bonbons estampillés Messi pour financer des projets sociaux|last=AFP|date=22 mars 2013|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref> . Messi te fè anpil envestisman nan byen imobilye nan vil kote l te fèt la. Anplis kay kote l te pase anfans li a, nan yon katye klas mwayèn, fanmi Messi a te achte yon rezidans ki gen yon pak ak yon teren tenis nan Arroyo Seco, yon ti vil trankil nan sid zòn metwopolitèn nan <ref name="contribuable"/> . Li gen pwojè pou konstwi yon klèb prive wo nivo ki rele ''Azahares del Parana'', ki pral genyen 382 teren sou 80 ekta, ki te dwe ouvri an 2015, selon laprès lokal Ajantin. Envestisman total la ta monte apreprè 30 milyon dola. Pwojè a lokalize nan komin Fighiera, {{Unité|30|kilomèt}} nan sid Rosario, epi li gen ladann yon waf sou rivyè Paraná a, yon elipò, pisin, {{Unité|600|mèt}} plaj, sal masaj, teren volebòl, gòlf, tenis, foutbòl, ak lòt enstalasyon liks <ref name="contribuable"/> . Avèk fon envestisman ''Hope Fund'', Messi te lanse yon chèn kafe ki pote non li. Premye kafe a te ouvri nan fen 2013 nan [[Baselòn|Barcelone]]. Kafe sa a te premye nan yon chèn ki te gen plan devlopman pou ouvri 18 etablisman an [[Espay]], ki te fèt sou modèl Hard Rock Cafe. Dekorasyon an te gen ladan mayo, twofe ak lòt bagay ki gen rapò ak jwè foutbòl Messi. Menmsi Lionel Messi pa t envesti pwòp lajan l dirèkteman nan pwojè a, li gen dwa resevwa 50% pwofi ki fèt pou itilizasyon imaj li <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/fc-barcelone-bientot-des-cafe-messi-en-espagne-93034|title=FC Barcelone: Bientôt des « Café Messi » en Espagne|date=2 juin 2013|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref>{{,}} . === Lòt fòm angajman === An 2013, Lionel Messi te sipòte kandidati [[Madrid]] nan kous ak [[Tokyo]] ak [[Istanboul|Istanbul]] pou òganize Je Olenpik ete 2020 yo. Li te deklare Madrid ta dwe genyen paske li gen atlèt nan pi gwo nivo. Apre sa, li te mete yon mayo ki gen ekriti "Madrid-2020" sou li. Se prezidan Komite Olenpik Panyòl la tki te ba li mayo a. Finalman, pozisyon piblik sa a pa t pèmèt Madrid resevwa jwèt yo , paske se Tokyo yo te chwazi ofisyèlman nan plas li nan dat 8 septanm <ref>{{Cite web|url=https://www.liberation.fr/sports/2013/09/03/messi-vedette-de-barcelone-soutient-madrid-pour-les-jo-2020_929243|title=Messi, vedette de Barcelone, soutient Madrid pour les JO-2020|date=3 septembre 2013|website=liberation.fr|dead-url=yes|access-date=2 octobre 2013|archive-date=2013-09-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20130906084209/http://www.liberation.fr/sports/2013/09/03/messi-vedette-de-barcelone-soutient-madrid-pour-les-jo-2020_929243}}.</ref>{{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.courrierinternational.com/article/2013/09/09/l-espagne-trahie-par-le-cio|title=L'Espagne « trahie par le CIO »|date=2 octobre 2013|website=courrierinternational|access-date=14 août 2013}}.</ref>. === Klasman === {| class="wikitable centre" style="font-size:90%" |+Tit prensipal gran konkou Lionel Messi genyen yo (46 tit) ! [[FC Barcelone (football)|FC Barcelone]] (35) !{{Drapo|France}} [[Paris Saint-Germain Football Club|Paris Saint-Germain]] (3) ! [[Inter Miami]] (2) ! [[Équipe d'Argentine de football|Argentine]] (6) |- | valign="top" | * '''Liga''' ('''10''') : ** '''Champion''' : '''2005''', '''2006''', '''2009''', '''2010''', '''2011''', '''2013''', '''2015''', '''2016''', '''2018''' et '''2019'''.<br /><br /><small>''Vice-champion'' : 2007, 2012, 2014, 2017 et 2020.</small> * '''Coupe du Roi''' ('''7''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2012''', '''2015''', '''2016''', '''2017''', '''2018''' et '''2021'''.<br /><br /><small>''Finaliste'' : 2011, 2014 et 2019.</small> * '''Supercoupe d'Espagne''' ('''8''')<ref name="24février2006_www.goal.com" /> : ** '''Vainqueur''' : '''[[2005 (almanak gregoryen)|2005]]'''{{,}}, '''[[2006 (almanak gregoryen)|2006]]''', '''2009''', '''2010''', '''2011''', '''2013''', '''2016''' et '''2018'''.<br /><br /><small>''Finaliste'' : 2012, 2015, 2017 et 2021.</small> * '''Ligue des champions''' ('''4''') : ** '''Vainqueur''' : '''2006''', '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. * '''Supercoupe de l'UEFA''' ('''3''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. * '''Coupe du monde des clubs''' ('''3''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. | valign="top" | * '''Ligue 1''' ('''2''') : ** '''Champion''' : '''2022''' et '''2023'''. * '''Trophée des champions '''('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. | valign="top" | * '''Supporters' Shield''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2024'''. * '''Leagues Cup''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2023'''. ** <small>''Finaliste'' : 2025.</small> * '''Coupe des États-Unis''' : ** <small>''Finaliste'' : 2023.</small> | valign="top" | * '''Coupe du monde''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. ** ''Finaliste'' : 2014. * '''Copa América''' ('''2''') : ** '''Vainqueur''' : '''2021''' et '''2024'''. ** ''Finaliste'' : 2007, 2015 et 2016. ** Troisième : 2019. * '''Finalissima''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. * '''Coupe du monde moins de 20 ans''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2005'''. * '''Jeux olympiques''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2008'''. |} [[Fichye:Celebrando_la_Copa_de_Campeones_2008-09.jpg|gauche|vignette|Nan ane 2009, nan vil Wòm, Lionel Messi te ranpòte '''dezyèm Lig dè Chanpyon li''' avèk ekip '''FC Baselòn''', lè yo te bat ekip '''Manchester United''' nan final konpetisyon an.]] Anba koulè FC Barcelone, Lionel Messi ranpòte omwen yon fwa tout konpetisyon ki posib pou yon klèb pwofesyonèl: Liga a, Sipèkoup Espay la, Koup wa a (Copa del Rey), Lig chanpyon Ewòp la, Sipèkoup Ewòp la ak Koup Mondyal Klèb yo<ref>[https://www.lequipe.fr/Football/FootballFicheJoueur21740.html Statistiques et palmarès] sur le site de ''L'Équipe''</ref>.. Nan nivo pèsonèl, li souvan jwe yon wòl detèminan nan reyisit ekip li a, espesyalman nan moman enpòtan yo<ref name="Football | Barça : le dernier record hallucinant de Messi2">{{Lien web|auteur=Gilles Festor|url=https://www.le10sport.com/football/europe/liga/barca-le-dernier-record-hallucinant-de-messi63166|titre=le dernier record hallucinant de Messi|en ligne le=26 mai 2012|consulté le=7 mai 2013}}.</ref>. == Palmarès ak distenksyon nan Klèb ak nan Seleksyon == === Aksyon charitab, angajman imanitè ak filantwopik === Nan ane 2007, Lionel Messi ansanm ak fanmi li te kreye ''Fundación Leo Messi'' ki te gen kòm objektif pou fasilite timoun ki pi vilnerab yo jwenn aksè ak edikasyon ak swen sante. Sepandan, dokiman Football Leaks yo te montre se plizyè vedèt foutbòl<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/international/150118/fondation-messi-des-matchs-de-charite-qui-rapportent-surtout-aux-stars-du-foot|title=Fondation Messi: des matchs de charité qui rapportent surtout aux stars du foot|last=Spiegel)|first=Yann Philippin, Rafael Buschmann, Michael Wulzinger et Nicola Naber (Der|website=Mediapart|access-date=2023-01-03}}.</ref> ki te benefisye lajan ki te soti nan match karitativ yo ki te òganize an 2012 ak 2013 anba patwonaj Fondasyon Lionel Messi, pou ede timoun refijye peyi Siri yo ak lòt minè ki t ap soufri . Fondasyon an te sèvi tou kòm yon mwayen pou maksimize lajan<ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/journal/international/120118/fondation-leo-messi-une-charite-bien-ordonnee|title=Fondation Leo Messi: une charité bien ordonnée...|last=Mundo)|first=Yann Philippin, Rafael Buschmann, Michael Wulzinger, Nicola Naber (Der Spiegel) et Paula Guisado (El|website=[[Mediapart]]|access-date=2023-01-03}}.</ref> Lionel Messi . Lionel Messi resevwa tit ofisyèl anbasadè entènasyonal bon volonte pou [[UNICEF]] nan dat 11 mas 2010. Sis (6) mwa apre[[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè]] ki te frape [[Ayiti]] nan dat 12 janvye 2010 la, Messi te vini nan peyi a pou l ofri sipò li. Ajanten an te patisipe tou nan kanpay entènasyonal Lakwa Wouj la pou ede viktim min nan [[Afganistan]], gras ak don ki te pèmèt yo te bay pwotèz, fizyoterapi ak fòmasyon pwofesyonèl.{{Referans nesesè|date=3 janvier 2023}} . Plizyè pwodwi ki gen mak Messi sèvi pou finanse yon seri pwojè sosyal an kolaborasyon avèk fondasyon li an <ref>{{Cite web|url=https://www.leparisien.fr/insolite/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux-22-03-2013-2662275.php|title=Des bonbons estampillés Messi pour financer des projets sociaux|date=22 mars 2013|website=leparisien.fr|publisher=''[[Le Parisien]]''|access-date=28 avril 2013|archive-date=2016-03-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303183805/http://www.leparisien.fr/insolite/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux-22-03-2013-2662275.php|dead-url=yes}}.</ref>{{,}} . === Aktivite ak envestisman ki pèmèt li fè lajan === Nan ane 2012, Messi te mete non li sou yon liy diven ki soti nan vinikiti ki chita nan San Rafael, nan pwovens Mendoza, nan peyi Ajantin. Gam diven sa disponib nan plizyè vèsyon ki vann atravè lemond <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/fc-barcelone-messi-va-se-decliner-en-vin-51218|title=FC Barcelone: Messi va se décliner… en vin !|date=27 février 2012|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref> . Nan ane ki vini apre a, yo te lanse tou pwodiksyon bonbon ki pote mak Messi, pou finanse pwojè sosyal. Bonbon sa yo fabrike nan vil natif natal li, Rosario, ki sitiye apeprè {{Unité|300|km}} nan nò Buenos Aires, epi yo kontribye nan finansman fondasyon li a, menm jan ak pwodiksyon diven yo <ref>{{Cite web|url=https://www.eurosport.fr/football/liga-1/2012-2013/des-bonbons-estampilles-messi-pour-financer-des-projets-sociaux_sto3679151/story.shtml|title=Des bonbons estampillés Messi pour financer des projets sociaux|last=AFP|date=22 mars 2013|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref> . Messi te fè anpil envestisman nan byen imobilye nan vil kote l te fèt la. Anplis kay kote l te pase anfans li a, nan yon katye klas mwayèn, fanmi Messi a te achte yon rezidans ki gen yon pak ak yon teren tenis nan Arroyo Seco, yon ti vil trankil nan sid zòn metwopolitèn nan <ref name="contribuable">{{Cite web|url=https://www.20min.ch/ro/sports/football/story/Lionel-Messi-est-un-contribuable-mod-le-30519407|title=Lionel Messi est un contribuable modèle|date=22 juin 2013|website=20min.ch|access-date=23 juin 2013}}.</ref> . Li gen pwojè pou konstwi yon klèb prive wo nivo ki rele ''Azahares del Parana'', ki pral genyen 382 teren sou 80 ekta, ki te dwe ouvri an 2015, selon laprès lokal Ajantin. Envestisman total la ta monte apreprè 30 milyon dola. Pwojè a lokalize nan komin Fighiera, {{Unité|30|kilomèt}} nan sid Rosario, epi li gen ladann yon waf sou rivyè Paraná a, yon elipò, pisin, {{Unité|600|mèt}} plaj, sal masaj, teren volebòl, gòlf, tenis, foutbòl, ak lòt enstalasyon liks <ref name="contribuable"/> . Avèk fon envestisman ''Hope Fund'', Messi te lanse yon chèn kafe ki pote non li. Premye kafe a te ouvri nan fen 2013 nan [[Baselòn|Barcelone]]. Kafe sa a te premye nan yon chèn ki te gen plan devlopman pou ouvri 18 etablisman an [[Espay]], ki te fèt sou modèl Hard Rock Cafe. Dekorasyon an te gen ladan mayo, twofe ak lòt bagay ki gen rapò ak jwè foutbòl Messi. Menmsi Lionel Messi pa t envesti pwòp lajan l dirèkteman nan pwojè a, li gen dwa resevwa 50% pwofi ki fèt pou itilizasyon imaj li <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/fc-barcelone-bientot-des-cafe-messi-en-espagne-93034|title=FC Barcelone: Bientôt des « Café Messi » en Espagne|date=2 juin 2013|website=sportune.fr|access-date=14 août 2013}}.</ref>{{,}} . === Lòt fòm angajman === An 2013, Lionel Messi te sipòte kandidati [[Madrid]] nan kous ak [[Tokyo]] ak [[Istanboul|Istanbul]] pou òganize Je Olenpik ete 2020 yo. Li te deklare Madrid ta dwe genyen paske li gen atlèt nan pi gwo nivo. Apre sa, li te mete yon mayo ki gen ekriti "Madrid-2020" sou li. Se prezidan Komite Olenpik Panyòl la tki te ba li mayo a. Finalman, pozisyon piblik sa a pa t pèmèt Madrid resevwa jwèt yo , paske se Tokyo yo te chwazi ofisyèlman nan plas li nan dat 8 septanm <ref>{{Cite web|url=https://www.liberation.fr/sports/2013/09/03/messi-vedette-de-barcelone-soutient-madrid-pour-les-jo-2020_929243|title=Messi, vedette de Barcelone, soutient Madrid pour les JO-2020|date=3 septembre 2013|website=liberation.fr|dead-url=yes|access-date=2 octobre 2013|archive-date=2013-09-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20130906084209/http://www.liberation.fr/sports/2013/09/03/messi-vedette-de-barcelone-soutient-madrid-pour-les-jo-2020_929243}}.</ref>{{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.courrierinternational.com/article/2013/09/09/l-espagne-trahie-par-le-cio|title=L'Espagne « trahie par le CIO »|date=2 octobre 2013|website=courrierinternational|access-date=14 août 2013}}.</ref>. === Klasman === {| class="wikitable centre" style="font-size:90%" |+Tit prensipal gran konkou Lionel Messi genyen yo (46 tit) ! [[FC Barcelone (football)|FC Barcelone]] (35) !{{Drapo|France}} [[Paris Saint-Germain Football Club|Paris Saint-Germain]] (3) ! [[Inter Miami]] (2) ! [[Équipe d'Argentine de football|Argentine]] (6) |- | valign="top" | * '''Liga''' ('''10''') : ** '''Champion''' : '''2005''', '''2006''', '''2009''', '''2010''', '''2011''', '''2013''', '''2015''', '''2016''', '''2018''' et '''2019'''.<br /><br /><small>''Vice-champion'' : 2007, 2012, 2014, 2017 et 2020.</small> * '''Coupe du Roi''' ('''7''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2012''', '''2015''', '''2016''', '''2017''', '''2018''' et '''2021'''.<br /><br /><small>''Finaliste'' : 2011, 2014 et 2019.</small> * '''Supercoupe d'Espagne''' ('''8''')<ref name="24février2006_www.goal.com" /> : ** '''Vainqueur''' : '''[[2005 (almanak gregoryen)|2005]]'''{{,}}, '''[[2006 (almanak gregoryen)|2006]]''', '''2009''', '''2010''', '''2011''', '''2013''', '''2016''' et '''2018'''.<br /><br /><small>''Finaliste'' : 2012, 2015, 2017 et 2021.</small> * '''Ligue des champions''' ('''4''') : ** '''Vainqueur''' : '''2006''', '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. * '''Supercoupe de l'UEFA''' ('''3''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. * '''Coupe du monde des clubs''' ('''3''') : ** '''Vainqueur''' : '''2009''', '''2011''' et '''2015'''. | valign="top" | * '''Ligue 1''' ('''2''') : ** '''Champion''' : '''2022''' et '''2023'''. * '''Trophée des champions '''('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. | valign="top" | * '''Supporters' Shield''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2024'''. * '''Leagues Cup''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2023'''. ** <small>''Finaliste'' : 2025.</small> * '''Coupe des États-Unis''' : ** <small>''Finaliste'' : 2023.</small> | valign="top" | * '''Coupe du monde''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. ** ''Finaliste'' : 2014. * '''Copa América''' ('''2''') : ** '''Vainqueur''' : '''2021''' et '''2024'''. ** ''Finaliste'' : 2007, 2015 et 2016. ** Troisième : 2019. * '''Finalissima''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2022'''. * '''Coupe du monde moins de 20 ans''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2005'''. * '''Jeux olympiques''' ('''1''') : ** '''Vainqueur''' : '''2008'''. |} [[Fichye:Celebrando_la_Copa_de_Campeones_2008-09.jpg|gauche|vignette|Nan ane 2009, nan vil Wòm, Lionel Messi te ranpòte '''dezyèm Lig dè Chanpyon li''' avèk ekip '''FC Baselòn''', lè yo te bat ekip '''Manchester United''' nan final konpetisyon an.]] Anba koulè FC Barcelone, Lionel Messi ranpòte omwen yon fwa tout konpetisyon ki posib pou yon klèb pwofesyonèl: Liga a, Sipèkoup Espay la, Koup wa a (Copa del Rey), Lig chanpyon Ewòp la, Sipèkoup Ewòp la ak Koup Mondyal Klèb yo<ref>[https://www.lequipe.fr/Football/FootballFicheJoueur21740.html Statistiques et palmarès] sur le site de ''L'Équipe''</ref>.. Nan nivo pèsonèl, li souvan jwe yon wòl detèminan nan reyisit ekip li a, espesyalman nan moman enpòtan yo<ref name="Football | Barça : le dernier record hallucinant de Messi2">{{Lien web|auteur=Gilles Festor|url=https://www.le10sport.com/football/europe/liga/barca-le-dernier-record-hallucinant-de-messi63166|titre=le dernier record hallucinant de Messi|en ligne le=26 mai 2012|consulté le=7 mai 2013}}.</ref>. Messi ranpòte premye Liga li an 2005. Menm ane a, Barcelone genyen Sipèkoup Espay la, menm si Messi pa t jwe nan de (2) match yo. An 2006, ekip la ranpòte ankò Liga ak Sipèkoup Espay la, men Messi pa jwe final Lig chanpyon an paske li te blese, menm jan li pa patisipe nan Koup Mondyal Klèb yo nan fen ane a. Ane 2009 la te make yon retou istorik pou Messi ak Barça: ekip la ranpòte triplè istorik Liga, Koup wa a ak Lig chanpyon an. Nan menm ane a, li ajoute Sipèkoup Espay la, Sipèkoup Ewòp la ak Koup Mondyal Klèb yo. Viktwa nan sis (6) gwo konpetisyon sa yo nan yon sèl ane se yon eksplwa san parèy nan listwa foutbòl mondyal<ref>{{lien web|langue=en|titre=Champions' Cup Trivia : Domestically Best Winners|url=https://www.rsssf.com/miscellaneous/ecc.html#dbw|éditeur=[[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]|consulté le=14 janvier 2011}}. Seul [[Linfield FC]] fait mieux en 1921-1922 avec sept trophées, mais ils étaient tous limités à l'Irlande du Nord : {{lien web|langue=en|titre=Beyond Trebles|url=https://www.rsssf.com/miscellaneous/winning.html|éditeur=[[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]]|consulté le=14 janvier 2011}}.</ref>. Nan ane 2010 la, Messi ak ekip la ranpòte ankò Liga ak Sipèkoup Espay la. An 2011, Barça ranpòte senk (5) tit, eksepte Koup wa a Real Madrid pran nan final la. Nan ane 2012, yo ranpòte sèlman Koup wa a, epi an 2013 ekip la retounen ranpòte Liga ak Sipèkoup Espay la. Sezon 2013–2014 la fini san okenn tit, yon sitiyasyon ki ra pou Messi ak Barça. Nan ane 2015, Messi ranpòte Liga, Koup wa a, Lig chanpyon an, Sipèkoup Ewòp la ak Koup Mondyal Klèb yo. An 2016, ekip la repete Liga, Koup wa a ak Sipèkoup Espay la. An 2017, Messi jwenn twazyèm Koup wa a youn apre lòt. An 2018, li mennen ekip la nan yon nouvo triplè nasyonal (Liga, Koup wa a, Sipèkoup Espay la). An 2019, Messi ranpòte Lig espayòl la pou dizyèm fwa. Avèk 35 tit, li vin jwè ki genyen plis tit nan tout listwa FC Barcelona. == Messi nan kilti popilè a == === Enpak medya ak kilti === [[Fichier:Messi_car.jpg|vignette|Yon egzanp sou popilarite ak enfliyans Messi nan mond lan.]] Selèbrite Lionel Messi a konsiderab. Dapre IFFHS la, li se te foutbolè aktif ki pi popilè nan mond lan nan lane 2009 <ref name="sportune1.fr">{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/cristiano-ronaldo-messi-les-espagnols-ont-choisi-leur-chouchou-38571|title=Cristiano Ronaldo – Messi: Les Espagnols ont choisi leur chouchou…|date=12 octobre 2011|website=sportune.fr}}.</ref> {{,}} <ref name="sportune2.fr">{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/sport-business/messi-1er-cristiano-ronaldo-4e-les-joueurs-preferes-de-liga-38552|title=Messi 1er, Cristiano Ronaldo 4e: Les joueurs préférés de Liga|date=11 octobre 2011|website=sportune.fr}}.</ref> . Tout kalite ankèt ak sondaj yo rive jistifye popilarite sa a. Dapre yon ankèt ''As'' te fè an 2011, li se te jwè yo te pi renmen nan ''Liga'' Espayòl la devan Andrés Iniesta ak Xavi <ref name="sportune1.fr"/>, epi jwè yo te pi renmen nan tout listwa ''Liga'' a devan Diego Maradona ak Alfredo Di Stéfano <ref name="sportune2.fr"/> . Pandan tounwa foutbòl Koup Amerik 2011 la, Social Metrix, yon ajans ki espesyalize nan analiz rezo sosyal yo ak trafik sou [[Entènet|entènèt]] la, te enterese l ak enpak konpetisyon an te kapab genyen sou entènèt la.Messi pa sèlman an tèt rechèch yo an [[Ajantin]], men atravè tout kontinan Amerik di Sid la. Depi kòmansman Koup Amerik la, 82.3 Pousantaj rechèch ki gen rapò ak Lionel Messi konpare ak 7.9 sèlman % pou dezyèm plas li a, Falcao Kolonbyen an, 4.9 % pou Alexis Sánchez, 3.7 % pou Diego Forlán ak 1.7 % pou [[Neymar]] <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/lionel-messi-lhomme-le-plus-recherche-damerique-latine-31241|title=Lionel Messi l’homme le plus recherché d’Amérique Latine !|date=13 juillet 2011|website=sportune.fr}}.</ref> . Anplis, Obsèvatwa Espò a montre ke Ajanten an se youn nan atlèt timoun yo pi renmen, li menm ansanm ak [[Rafael Nadal]] <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/sport-business/nadal-messi-manaudou-la-liste-des-sportifs-preferes-des-enfants-74905|title=Nadal, Messi, Manaudou, … La liste des sportifs préférés des enfants !|date=21 septembre 2012|website=sportune.fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/messi-nadal-ils-sont-le-symbole-du-bonheur-en-espagne-65811|title=Messi, Nadal… Ils sont le symbole du bonheur en Espagne|date=26 juin 2012|website=sportune.fr}}.</ref> . Li jwe pou FC Barcelona, klèb ki gen plis medya sou li nan mond lan <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/real-madrid-fc-barcelone-top-10-des-clubs-les-plus-mediatiques-33690|title=Real Madrid, FC Barcelone… Top 10 des clubs les plus médiatiques|date=13 août 2011|website=sportune.fr}}.</ref>, ki pi popilè an [[Ewòp]] <ref>{{Cite web|url=https://www.20minutes.fr/article/595248/sports-le-fc-barcelone-champion-d-europe-de-la-popularite|title=Le FC Barcelone champion d'Europe de la popularité|date=9 septembre 2010|website=sportune.fr}}.</ref> epi yo pi renmen an [[Espay]] <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/fc-barcelone-real-madrid-le-barca-plait-le-real-enerve-38387|title=FC Barcelone-Real Madrid: Le Barça plait, le Real énerve !|date=10 octobre 2011|website=sportune.fr}}.</ref>, li se jwè foutbòl ki gen plis medya sou li nan mond lan daprè yon etid ki te fèt an 2012 pa sant medya Inivèsite Navarre a <ref>{{Cite web|url=https://www.footespagnol.fr/2012/06/06/barca-messi-est-le-joueur-le-plus-mediatique|title=Barça: Messi est le joueur le plus médiatique|date=6 juin 2012|website=footespagnol.fr|dead-url=yes|access-date=2026-03-15|archive-date=2013-10-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20131013174441/http://www.footespagnol.fr/2012/06/06/barca-messi-est-le-joueur-le-plus-mediatique/}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/cristiano-ronaldo-messi-10-joueurs-les-plus-mediatiques-en-2012-63431|title=Cristiano Ronaldo, Messi… 10 joueurs les plus médiatiques en 2012|date=5 juin 2012|website=sportune.fr}}.</ref> Repitasyon li enpòtan tou sou Entènèt la. Nan avril 2011, li ouvri kont Facebook li ki depase 6 milyon fanatik nan yon ti klas tan Nan mwa mas 2012, paj Facebook li a te gen plis pase 30 milyon manm <ref>{{Cite web|url=https://worldfootballextra.com/4559/lionel-messi-exceeds-30-million-fans-on-facebook/|title=Cristiano Ronaldo, Messi… Les plus gros vendeurs de maillots en Liga|date=6 octobre 2011|website=worldfootballextra.com|language=en|access-date=2026-03-15|archive-date=2016-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20160305173335/http://worldfootballextra.com/4559/lionel-messi-exceeds-30-million-fans-on-facebook|dead-url=yes}}.</ref> . Nan desanm 2012 li rive atenn 40 milyon manm <ref>{{Cite web|url=https://www.sport.es/es/noticias/barca/messi-llega-los-millones-fans-facebook-2272505|title=¡Messi llega a los 40 millones de fans en Facebook!|date=14 décembre 2012|website=worldfootballextra.com|language=es}}.</ref> . Sou [[Google]], motè rechèch ki pi popilè nan mond lan, Messi te atlèt yo te site non l plis nan lane 2012, an Frans devan fransè a Tony Parker ak pòtigè a [[Cristiano Ronaldo]] <ref>{{Cite web|url=https://www.lessentiel.lu/fr/hi_tech/actualites/story/Whitney-Houston-PSY-et-Messi-en-tete-21568179|title=Whitney Houston, PSY et Messi en tête|date=12 décembre 2012|website=lessentiel.lu}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.sportune.fr/article/psg-ibrahimovic-dans-le-top-10-des-sportifs-google-en-2012-83615|title=PSG: Ibrahimovic dans le top 10 des sportifs Google en 2012|date=13 décembre 2012|website=sportune.fr}}.</ref> . Apre li te fin rankontre Pap [[François (pap)|Franswa]] nan mwa Dawou 2013, Li louvri yon kont sou rezo sosyal Instagram ki pèmèt li pataje foto ak videyo li yo . Sou [[Wikipedya]], Messi se foutbolè ki te jwenn plis vizit sou paj an vèsyon fransè an 2012. Li klase 18e pami rechèch ki pi tape yo, ak plis pase {{Unité|2.2|millions}} vizit paj . Anplis de sa, pral gen yon fim y ap dedye a li. Inisyativ sa a se pwojè Epic Pictures, yon konpayi pwodiksyon amerikèn <ref>{{Cite web|url=https://www.barcablaugranes.com/2013/5/8/4312268/epic-pictures-acquire-rights-to-make-lionel-messi-biopic|title=Epic Pictures Acquire Rights To Make Lionel Messi Biopic|date=8 mai 2013|website=barcablaugranes.com|language=en}}.</ref> . Nan [[Espay|peyi Espay]], li te antre nan diksyonè a an 2013 gras a neolojism " enmessionante ki tradui jan sa a : Yon tèm ki fè referans a Lionel Messi, fason pafè li jwe foutbòl, ak kapasite san limit li pou depase tèt li. " An brèf, Inmessionante kalifye kòm pi bon jwè tout tan an » dapre definisyon yo bay la . Nan ane aprè a, li te rive nan diksyonè fransè ''Le Petit Robert a'' <ref>{{Cite web|url=https://www.chronofoot.com/lionel-messi/lionel-messi-et-cristiano-ronaldo-entrent-dans-le-dictionnaire-robert-2014_art38721.html|title=Lionel Messi et Cristiano Ronaldo entrent dans le dictionnaire Robert 2014|last=Valentin Vié|date=28 mai 2013|access-date=22 juin 2013}}.</ref> . Dapre yon filozòf italyen, otè yon biyografi sou jwè a : li te chanje modèl ewo manicheyen an. Paske Messi se tankou pèsonaj Disney, li frajil epi li gen anpil kouraj anmenmtan. Sa fè li vin pi enpòtan espesyalman pou jèn yo. An 2014, li te depase 70 milyon fanatik sou rezo sosyal Facebook la . === Kontwovès === An 2013, yo te akize Lionel Messi pou fwod fiskal . Pou sa, li ka fè fas ak yon gwo amann oswa yon santans prizon. Sepandan, imaj li yon ti jan gate <ref>{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/sport/article/2013/06/20/le-footballeur-lionel-messi-mis-en-examen_3433518_3242.html|title=Lionel Messi et son père mis en examen|date=20 juin 2013|website=lemonde.fr|access-date=22 juin 2013}}.</ref> . Akize ansanm ak papa l, li te depoze yon deklarasyon siplemantè nan [[Trezò Piblik|trezò piblik]] la nan kèk èdtan pou l te ka modifye deklarasyon taks li pou ane 2010 ak 2011 yo. Montan an ta rive nan 10 milyon ero <ref>{{Cite web|url=https://www.20min.ch/ro/sports/football/story/Lionel-Messi-est-un-contribuable-modele-30519407|title=Lionel Messi est un contribuable modèle|date=22 juin 2013|website=20min.ch}}.</ref> . Apre sa, imaj li te deteryore [[Etazini|Ozetazini]] kote kèk espektatè [[Chikago|nan Chicago]] te peye {{Unité|2000|euros}} pou yon tikè VIP ki te ba yo dwa pou yo antre sou teren an nan fen match la epi pou yo ale lakay yo ak yon mayo ak yon boul ki siyen. Sepandan, li te ranplase nan 68e minit nan jwèt la.Nan premye match la, Messi pa t ranpli obligasyon li yo . 3 jiyè 2013, li anile nan dènye minit yon match amikal ki te pwograme nan [[Los Angeles, Kalifòni|Los Angeles]], sa ki plis domaje repitasyon jwè a <ref>{{Cite web|url=https://www.footmercato.net/breves/un-match-annule-a-los-angeles-a-cause-de-messi_109352|title=Un match annulé à Los Angeles à cause de Messi !|date=11 juillet 13|website=footmercato.net}}.</ref> . 6 jiyè 2016, yo te kondane Lionel Messi ak papa l a 21 mwa prizon pou fwod fiskal, men yo toulède te fè apèl <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Barcelone-lionel-messi-condamne-a-21-mois-de-prison-pour-fraude-fiscale/703577|title=Barcelone : Lionel Messi condamné à 21 mois de prison pour fraude fiscale|date=6 juillet 2016|website=[[L'Equipe]].fr}}.</ref> . Lakou Siprèm Espayòl la rejte apèl yo a 24 me 2017 . Li kenbe amann {{Unité|2,1|M€}} milyon a kont Lionel Messi, men li diminye amann papa l la a {{Unité|1,3|M€}} milyon akòz vitès li nan remèt montan an bay otorite fiskal yo. Yo pa egzekite santans prizon an paske li mwens pase dezan epi toulède akize yo te gen yon dosye kriminèl pwòp <ref>{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/football/article/2017/05/24/la-cour-supreme-espagnole-confirme-la-condamnation-de-lionel-messi-pour-fraude-fiscale_5133349_1616938.html|title=La Cour suprême espagnole confirme la condamnation de Lionel Messi pour fraude fiscale|last=AFP|date=24 mai 2017|website=lemonde.fr}}.</ref> . Tribinal Barcelone nan fè chanje santans prizon yo a ak yon amann nan mwa jiyè 2017 <ref>{{Cite web|url=https://rmcsport.bfmtv.com/football/liga/fraude-fiscale-la-peine-de-21-mois-de-prison-de-messi-transformee-en-amende_AN-201707070178.html|title=FRAUDE FISCALE: LA PEINE DE 21 MOIS DE PRISON DE MESSI TRANSFORMÉE EN AMENDE|last=AFP|date=7 juillet 2017|website=rmcsport.bfmtv.com}}.</ref> . == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Messi, Lionel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Foutbalè]] [[Kategori:Foutbalè ajanten]] [[Kategori:Nesans nan lane 1987]] lly7amgxb7sz2ebwgbvm35prv2d8au4 Le Fils du Mask 0 74162 883174 742629 2026-07-23T07:53:16Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883174 wikitext text/x-wiki '''''Le Fils du Mask''''', ou '''''Le fils du Masque'''''<ref>{{cite web |url=http://www.cinoche.com/films/le-fils-du-masque/index.html |title=Fiche du film |website=cinoche.com |date= |access-date=27 desanm 2014 |archive-date=2016-03-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304041816/http://www.cinoche.com/films/le-fils-du-masque/index.html |dead-url=yes }}</ref> nan [[Kebèk]] (''Son of the Mask'') se yon [[fim ameriken]] reyalize pa [[Lawrence Guterman]], soti an [[2005]]. Li swiv fim ''[[The Mask (fim)|The Mask]]'' reyalize pa [[Chuck Russell]] soti an [[1994]]. == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Jamie Kennedy]] kòm Tim Avery / The Mask * [[Alan Cumming]] kòm [[Loki]] * [[Traylor Howard]] kòm Tania Avery * Bear kòm Otis, chen / Mask d'Otis * Ryan et Liam Falconer kòm Alvey Avery * [[Steven Wright]] kòm Daniel Moss * [[Bob Hoskins]] kòm Odin * [[Ben Stein]] kòm Doktè Arthur Neuman * [[Magda Szubanski]] kòm Betty, vwazin * [[Kal Penn]] kòm Jorge * [[Sandy Winton]] kòm Chris * [[Rebecca Massey]] kòm Clare * [[Ryan Johnson (aktè)|Ryan Johnson]] kòm Chad * [[Victoria Thaine]] kòm Sylvia * [[Peter Flett]] kòm Monsieur Kemperbee * [[Amanda Smyth]] kòm Madame Babcock == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt0362165/ ''Le Fils du Mask''] sou IMDb [[Kategori:2005]] [[Kategori:Sinema]] [[Kategori:Fim]] [[Kategori:Fim ameriken]] g0i1z5aalpn42d3ro5z4d6xajhmfp21 La niña (telenovela) 0 78317 883171 782776 2026-07-23T03:55:00Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883171 wikitext text/x-wiki '''''La niña''''' se yon [[telenovela]] [[Kolonbi|kolonbyèn]] difize ant 26 avril ak 16 septanm 2016 sou [[Caracol Televisión]].<ref>{{cite web|url=http://www.entretengo.com/television/la-nina-produccion-cmo-producciones.html|title=Canal Caracol promociona ‘La Niña’ en reemplazo de La Esclava Blanca|website=entretengo.com|date=4 avril 2016|accessdate=9 oktòb 2019|archive-date=2020-09-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20200904023740/https://www.entretengo.com/television/la-nina-produccion-cmo-producciones.html|dead-url=yes}}</ref> == Rezime == == Ekip teknik == == Aktè == * [[Ana María Estupiñán]] : Belky / Sara * [[Sebastián Eslava]] : Manuel Monsalve * [[Marcela Benjumea]] : Mireya Pinzón * [[Marcelo Dos Santos]] : Decano Alfonso Montealegre * [[Diego Vásquez]] : Coronel Luis Barragán * [[Cristina Campuzano]] : Constanza Duque / Connie * [[Juan Manuel Mendoza]] : Doktè Rodrigo Carrera * [[Cony Camelo]] : Tatiana Toquica * [[Santiago Alarcón]] : Doktè Horacio Fuentes * [[Variel Sánchez]] : Victor Manjarrés * [[Juan Sebastián Aragón]] : Coronel Javier Alzate * [[Laura Perico]] : Juliana Montealegre * [[Alberto Cardeño]] : Miguel Eslava * [[Laura Archbold]] : Natalia Villamizar * [[Carlos Felipe Sánchez]] : Santiago Caballero * [[Martha Restrepo]] : Ángela Acosta de Barragán * [[Fernando Arévalo]] : pè Rivas * [[Brenda Hanst]] : Doktè Silvia Lozano * [[Fabio Velasco]] : Abelardo / Rigoberto Varón * [[Roger Moreno]] : Esteban * [[Juan Millán]] : Julio * [[María Barreto]] : Yolima * [[Victoria Ortíz]] : María Luisa Barragán * [[Melissa Cáceres]] : Beatriz Eslava Pinzón == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/title/tt5677942/ ''La niña''] sou IMDb * [https://www.caracoltv.com/la-nina ''La niña''] sou caracoltv.com [[Kategori:2016]] [Kategori:Televizyon]] [[Kategori:Telenovela]] [[Kategori:Telenovela kolonbyen]] 8x1jor5b2els62fzqn0squ7sq1vfq3l Mike Maignan 0 88253 883172 882189 2026-07-23T04:22:15Z Scip. 16069 + 883172 wikitext text/x-wiki {{Infobox espòtif| charte=Footballeur|non=Mike Maignan|imaj=Mike Maignan France v Norway 26 June 26-132 (cropped).jpg|non nesans=|lejand=Maignan en 2026.|nasyonalite={{FRA-d}} [[Frans|Fransè]]|dat nesans={{Dat nesans|3|7|1995|nan foutbòl|laj=wi}}|kote nesans=[[Cayenne]] ([[Lafrans]])|wotè==1.91 m|peryòd=[[2015 nan foutbòl|2015]]-|pozisyon=[[Gadyen (foutbòl)|Meyè gadyen]]|pye= Dwa|klib aktyèl={{ITA-d}} [[Associazione Calcio Milan|AC Milan]]|nimewo klib=16}} '''Mike Maignan''', rele "Majik Mike" oswa "èg la ", ki fèt 3 jiyè 1995 nan [[Kayèn]], se yon foutbolè entènasyonal fransè. Li jwe kòm gadyen pou AC Milan. Li te fèt nan [[Kayèn]]. Papa li se yon [[Gwadloup|gwadloupyen]] e manman li se yon [[Ayiti|ayisyèn]]. Mike Maignan te grandi nan rejyon Pari a epi li te fòme nan klèb Paris Saint-Germain. Li finalman te kòmanse karyè pwofesyonèl li nan LOSC Lille, kote li te rantre nan mwa out 2015. Li te vin titilè dezan aprè arive li nan klèb la, li te eli meyè gadyen nan chanpyona a nan ane 2018-2019 apre dezyèm plas LOSC a. Avèk Nòdis yo, li te jwe premye match li sou sèn ewopeyen an e li te kouwone chanpyon fransè nan 2020-2021, aprè li fin jwe tout trant-uit (38) match li nan sezon an. Lè sa a, AC Milan te rekrite li e li te genyen chanpyona Italyen an pou premye sezon li nan peyi etranje. Yon jwè kadre pou Rossoneri a, li te nonmen pi meyè gadyen nan chanpyona a e li fè pati ekip-tip sezon an. Entènasyonalman, Mike Maignan te fè premye pa li nan ekip franse la an 2020, aprè li te fè seleksyon nan tout kategori laj. Ranplasan pandan Euro 2020 ak Lig Nasyon 2021 la, anvan li te deklare fòfè nan koup du mond 2022 la, li te vin gadyen titilè nan Blues apre retrèt entènasyonal Hugo Lloris ak Steve Mandanda nan 2023. == Biyografi == === Fòmasyon nan Paris SG === Mike Maignan te kite [[Giyàn franse]] lè li te gen uit (8) an pou li rantre an [[Frans|Frans metwopolitèn]] e li te fè premye pa nan foutbòl la kòm yon jwè deyò nan Villiers-le-Bel JS, nan yon kote ki pa twò devlope nan Pari <ref>{{Cite web|url=https://fr.wiktionary.org/wiki/joueur_de_champ|title=joueur de champ — Wiktionnaire|website=fr.wiktionary.org|language=fr|access-date=2021-08-30}}</ref> . Li te antre nan Paris Saint-Germain nan 2009 men kòm yon gadyen, yon pozisyon ke li te dekouvri, men akòz tou li te gen kalite li yo <ref>{{Cite web|url=http://www.sofoot.com/mike-maignan-gardien-malgre-lui-209319.html|title=Mike Maignan, gardien malgré lui|date=2 octobre 2015|website=sofoot.com}}</ref> . Nan mwa jiyè 2010, li te ranpòte koup Lig Nasyonal U15 la ak Ligue de Paris-Île-de-France <ref>{{Cite web|url=http://paris-idf.fff.fr/cg/8000//www/actualite/592476.shtml|title=Site officiel du Ligue de Paris Ile-de-France : A Paris la bonne Coupe !|date=2012-07-21|website=web.archive.org|access-date=2022-03-30|archive-date=2012-07-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20120721020838/http://paris-idf.fff.fr/cg/8000//www/actualite/592476.shtml|dead-url=unfit}}</ref> nan dat ki te 4 jen 2013 <ref>{{Cite web|url=http://magicpaname.com/2013/06/04/maignan-signe-son-premier-contrat-pro/|title=Maignan signe son premier contrat pro, un signe pour Aréola ?|date=4 jen 2013|website=magicpaname.com|language=fr|access-date=2023-10-28|archive-date=2014-02-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20140216141720/http://magicpaname.com/2013/06/04/maignan-signe-son-premier-contrat-pro/|dead-url=yes}}</ref> li te siyen premye kontra pwofesyonèl li. 9 juillet ki vin apre a, li ranplase Nicolas Douchez pandan yon match preparasyon nan [[Otrich]]. === LOSC Lille === Apre plis pase sis (6) sezon nan sant fòmasyon parizyen an, li te rantre nan LOSC Lille kòm gadyen nimewo de (2). Li te jwe premye match pwofesyonèl li nan 18 septanm 2015, li te vini kòm ranplasan aprè ekspilsyon Vincent Enyeama pandan yon match Lig 1 kont Stade Rennais. Aprè li rantre nan jwèt, li te kenbe yon penalite ke Paul-Georges Ntep te choute. Pandan sezon 2016-2017 la, Maignan te patisipe nan yon douzèn match nan tout konpetisyon, ki gen ladan senk (5) nan koup nasyonal. Pandan ane sa a nan tranzisyon pou klèb la, li te rankontre de prezidan ( [[Michel Seydoux]] ak Gérard Lopez ) ak twa antrenè ( Frédéric Antonetti, Patrick Collot ak Franck Passi ). Nan ane 2017-2018, li te vin nimewo en meyè gadyen ekip Marcelo Bielsa te antrenè a. Pandan dezyèm jounen an nan chanpyona a kont Estrasbou, Maignan te ekspilse deyò pou yon move fot pa dèyè pandan li voye boul la nan tèt advèsè l la. Pandan ke LOSC te deja fè twa chanjman li yo, li fòse ko-ekipye li yo Nicolas de Préville ak Ibrahim Amadou jwe youn apre lòt nan kan an pandan prèske {{Unité|30|minit}} (defèt 3-0, alòske skò a te 0-0 anvan ekspilsyon li) <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Lille-finit-sans-gardien-apres-l-expulsion-de-mike-maignan/825452|title=Lille finit sans gardien après l'expulsion de Mike Maignan|date=13 août 2017.|website=lequipe.fr|language=fr}}</ref> . Maignan te jwe tout trant-uit jou chanpyona a pandan sezon 2018-2019 la. Li te kenbe kan li san yon boul pa antre pandan disèt fwa (chanpyona ak koup de Frans konbine) ak repouse twa penalite <ref>{{Cite web|url=https://www.lavoixdunord.fr/585618/article/2019-05-19/mike-maignan-elu-meilleur-gardien-de-l-annee|title=Trophées UNFP: Élu gardien de l’année, Mike Maignan dans le grand monde|date=19 mai 2019.|website=LA VDN|language=fr}}</ref> . Jèn gadyen an te genyen trofe UNFP pou meyè gadyen sezon sa a. Yon titilè enkontournabl nan 2019-2020, li te dekouvri Lig chanpyon an, li kite sèlman match Coup Lig la bay nouvo doubli li a Léo Jardim . Li te kouwone chanpyon Lafrans nan lane 2021 an apre li te vin titilè nan kan pou chak nan match li yo nan chanpyona fransè a <ref>{{Cite web|url=https://www.eurosport.fr/football/ligue-1/2020-2021/lille-sacre-champion-de-france-apres-sa-victoire-a-angers-1-2_sto8333669/story.shtml|title=Ligue 1 : Lille sacré champion de France après sa victoire à Angers (1-2)|last=Martin Mosnier|date=23 mai 2021|website=[[Eurosport]]}}</ref> . Li te jwe tou tout match Lig Europa, ak LOSC kote li te fini dezyèm nan poul li a , pandan yo te bat AC Milan nan San Siro ak yon skò de twa gòl a zewo answit pèdi devan Ajax Amsterdam nan sèzyèm tou final la <ref>{{Cite web|url=https://www.20minutes.fr/sport/2985963-20210225-ajax-losc-lille-quitte-europe-rougir|title=Ajax-LOSC : Lille quitte l’Europe sans rougir|last=François Launay|date=25 février 2021|website=[[20 Minutes (France)|20 Minutes]]}}</ref> . === AC Milan === Nan mitan sezon 2021 a, Mike Maignan te kite LOSC e li te siyen jiska 2026 nan peyi Itali ak AC Milan <ref>{{Cite web|url=https://www.acmilan.com/en/news/articles/media/2021-05-27/official-statement-mike-maignan|title=OFFICIAL STATEMENT: MIKE MAIGNAN|date=27 mai 2021|website=acmilan.com|language=en}}</ref> ; transfè a estime nan alantou {{Unité|15|millions d'euros}} <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Mike-maignan-quitte-lille-pour-l-ac-milan/1256371|title=Transferts : Mike Maignan quitte Lille pour l'AC Milan|date=27 mai 2021|website=[[L'Équipe]]}}</ref> . Li te fè premye pa li avèk Rossoneri nan dat ki te 24 out 2021 kont Sampdoria nan premye jou a nan seri A e li te deja fè yo remake'l pa pèfòmans li, fè lwanj pa antrenè li Stefano Pioli e menm pa medya nasyonal yo ( ''Corriere dello Sport'' ak ''Gazetta dello Sport'' ). <ref>{{Cite web|url=https://www.footmercato.net/a5809332464612934203-ac-milan-les-debuts-tres-remarques-de-mike-maignan|title=AC Milan : le début très remarqué de Mike Maignan|website=Foot Mercato : Info Transferts Football - Actu Foot Transfert|language=fr|access-date=2021-08-31}}</ref> . 13 février 2022, li te bay yon pas desizif ak Rafael Leão, ansyen koekipye li nan Lille, pandan yon viktwa yon sèl gòl kont Sampdoria, ki te vin premye gol reyalize pa yon gadyen AC Milan nan chanpyona a.Itali depi lejand klèb Dida an 2006<ref>{{Cite web|url=https://www.tuttomercatoweb.com/serie-a/maignan-come-dida-un-portiere-del-milan-fa-assist-quasi-22-anni-dopo-l-ultima-volta-1645751|title=Maignan come Dida: un portiere del Milan fa assist quasi 22 anni dopo l'ultima volta|last=Pierpaolo Matrone|date=13 février 2022|website=TUTTOMercatoWEB|language=it}}</ref> . Nan fen sezon an, li te genyen Calcio kòm yon titilè enkontournabl, e li fini kòm meyè gadyen nan seri A. <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Mike-maignan-elu-meilleur-gardien-de-serie-a/1334059|title=Mike Maignan élu meilleur gardien de Serie A|date=20 mai 2022.|website=L'Équipe|language=fr}}</ref> === Ekip frans === Aprè Mondyal la, apre retrèt entènasyonal Hugo Lloris, antrenè a nonmen li gadyen nimewo 1 nan ekip Frans la. Pou premye match li ak nouvo estati sa a, li estope yon penalite nan men Memphis Depay kont Netherlands (viktwa 4-0) answit fè yon sove desizif nan fen match la kont Repiblik Ilann nan kalifikasyon yo pou Euro 2024 la <ref>{{Cite web|url=https://foot11.com/news/edf-deschamps-mike-maignan-sera-numero-1-sur-ce-rassemblement-173956|title=EdF, Deschamps : "Mike Maignan sera numéro 1 sur ce rassemblement"|last=Jérémie Brun|date=20 mas 2023|website=foot11.com}}</ref>, konsa evite egalizasyon Ilandè a (viktwa 1-0). == Stil jwèt == Li te kenben yon gwo kantitechout depi kòmansman karyè li, sa ki fè'l yon espesyalis nan domèn sa a, kidonk tinon li ". Majik Mike » <ref>{{Cite web|url=https://www.lequipe.fr/Football/Article/Ou-situer-mike-maignan-et-walter-benitez-dans-la-hierarchie-europeenne-des-gardiens-specialistes-des-penalties/941963|title=Où situer Mike Maignan et Walter Benitez dans la hiérarchie européenne des gardiens spécialistes des penalties|last=Nathan Gourdol|date=21 septembre 2018|website=[[L'Équipe]]}}</ref> . Li se yon gadyen trè konplè : konfòtab nan jw tayryen, desizif sou liy li tankou nan en kont en , egzakt nan pas li yo, nan degajman li yo tou. <ref>{{Cite web|url=https://www.ouest-france.fr/sport/football/mike-maignan/serie-a-mike-maignan-le-gardien-de-la-forteresse-de-l-ac-milan-en-lice-pour-le-titre-de-champion-9df54e60-d1df-11ec-950d-d0981e947358|title=Serie A. Mike Maignan, le gardien de la forteresse de l’AC Milan, en lice pour le titre de champion|last=Pierre-Hakim Ouggourni|date=15 mai 2022|website=[[Ouest-France]]}}</ref> . Li se meyè gadyen nan chanpyona foutbòl Italyen 2021-2022 an tèm de pousantaj boul li kenbe, match san li pa pran gòl, gòl li pran tu selon kantite minit yo te jwe, ak chout li kenbe ki ta dwe bat gadyen an <ref>{{Cite web|url=https://www.lepetitlillois.com/2022/05/10/les-chiffres-fous-de-mike-maignan-ex-losc-avec-lac-milan|title=Les chiffres fous de Mike Maignan (ex-LOSC) avec l’AC Milan|last=Pierrick Moniot|date=10 mai 2022|website=Le Petit Lillois}}</ref> . == Estatistik ==   === Lis match entènasyonal yo === {| class="wikitable sortable collapsible collapsed" border="1" style="float:center; border:1px; font-size:90%; margin-left:1em;" ! colspan="7" width="900" |Match entènasyonal Mike Maignan |- ! ! Dat ! Kote ! Advèsè ! rezilta <ref>Le premier chiffre correspond au score de l'équipe jouant à domicile.<br />Le score est écrit en vert si l'équipe de France a gagné le match, en noir si elle a fait match nul et en rouge si elle a perdu le match.</ref> ! Konpetisyon ! Nòt |- | 1. |7 oktòb 2020 | Estad Frans, Saint-Denis, [[Frans]] |</img> [[Ikrèn]] | '''{{Vèt|7 - 1}}''' | rowspan="2" | Jwèt zanmitay | Vin nan jwèt nan plas Steve Mandanda nan 46yèm minit nan jwèt la. |- | 2. |29 mas 2022 | Estad Pierre-Moroy, Villeneuve-d'Ascq, [[Frans]] |</img> [[Afrik disid]] | '''{{Vèt|5 - 0}}''' | Titilè |- | 3. |6 jen 2022 | Poljud Stadium, Split, [[Kwowasi|Kwoasi]] |</img> [[Kwowasi]] | '''1 - 1''' | rowspan="3" | Lig Nasyon 2022-2023 | Titilè |- | 4. |13 jen 2022 | Stad Frans, Saint-Denis, [[Frans]] |</img> Kwowasi | '''{{Wouj|0 - 1}}''' | Titilè |- | 5. |22 septanm 2022 | Estad Frans, Saint-Denis, [[Frans]] |</img> [[Otrich]] | '''{{Vèt|2 - 0}}''' | Titilè ak ranplase pa Alphonse Areola nan 46yèm minit nan jwe. |- | 6. |24 mas 2023 | Estad Frans, Saint-Denis, [[Frans]] |</img> Netherlands | '''{{Vèt|4 - 0}}''' | rowspan="4" | Euro 2024 kalifikasyon | Titilè |- | 7. |27 mas 2023 | Aviva Stadium, [[Diblen|Dublin]], [[Ilann|Iland]] |</img> [[Ilann]] | '''{{Vèt|0 - 1}}''' | Titilè |- | 8. |19 jen 2023 | Estad Frans, Saint-Denis, [[Frans]] |</img> [[Grès]] | '''{{Vèt|1 - 0}}''' | Titilè |- | 9. |7 septanm 2023 | Parc des Princes, [[Pari]], [[Frans]] |</img> Ilann | '''{{Vèt|2 - 0}}''' | Titilè |- | 10. |12 septanm 2023 | Signal Iduna Park, Dortmund, [[Almay]] |</img> [[Almay]] | '''{{Wouj|2 - 1}}''' | Jwèt zanmitay | Titilè |- | 11. |13 okòb 2023 | Johan Cruyff Arena, [[Amstèdam]], Netherlands |</img> Netherlands | '''{{Vèt|1 - 2}}''' | Euro 2024 kalifikasyon | Titilè |- | 12. |17 okòb 2023 | Stad Pyè-Moroy, Villeneuve-d'Ascq, [[Frans]] |</img> [[Ekòs]] | '''{{Vèt|4 - 1}}''' | Jwèt zanmitay | Titilè |} == Palmarès == {| class="wikitable centre" style="font-size:85%" |+Palmarès kolektif Mike Maignan (3 tit) !</img> '''[[LOSC Lille]]''' (1) !</img> [[Asosyasyon Milan Calcio|AC Milan]] (1) !</img> [[ekip foutbòl franse|ekip franse]] (1) |- | * '''Lig 1''' (1): ** '''Chanpyon''' : 2021 | * '''Seri A''' (1) : ** '''Chanpyon''' : 2022 | * '''Lig Nasyon''' (1): ** '''Chanpyon''' : '''2021''' |} == Distenksyon == * 25è nan [[Golden Ball 2022|Boul lò 2022]] * Meyè gadyen nan Lig 1 nan twofe UNFP pou foutbòl 2019. * Manm ekip-tip nan twofe UNFP pou foutbòl 2019. * Meyè gadyen nan Seri A nan lane 2022<ref>[https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Mike-maignan-elu-meilleur-gardien-de-serie-a/1334059 Mike Maignan élu meilleur gardien de Serie A], www.lequipe.fr, 20 mai 2022.</ref>. * Manm ekip-tip nan Seri A nan lane 2022. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen deyò == {{Liens}} * <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Resous ki gen rapò ak espò<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichier:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q17274709?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span> : </span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://resultados.as.com/resultados/ficha/deportista/mike_maignan/22340 ''As'']</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://bdfa.com.ar/jugadores-98904.html BDFA]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.bdfutbol.com/en/j/j82230.html BDFutbol]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.lequipe.fr/Football/FootballFicheJoueur48037.html ''L'Équipe'']</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://global.espn.com/football/player/_/id/189026 ESPN]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://eu-football.info/_player.php?id=31123 Eu-football]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://fbref.com/fr/joueurs/fcb38f57/ FBref]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://web.archive.org/web/20240423174710/https://www.fff.fr/equipe-nationale/joueur/8500-maignan-mike/fiche.html FFF]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.footballdatabase.eu/fr/joueur/details/172543 FootballDatabase]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[http://www.kicker.de/72654/vereinsspieler_profil.html Kicker]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://web.archive.org/web/20230409145218/https://www.leballonrond.fr/player.php?id=168810 Leballonrond]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.mondefootball.fr/fiche_du_joueur/mike-maignan Mondefootball]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.national-football-teams.com/player/79691.html National Football Teams]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.soccerbase.com/players/player.sd?player_id=71426 Soccerbase]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://fr.soccerway.com/players/-/215632 Soccerway]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.transfermarkt.fr/transfermarkt/profil/spieler/182906 Transfermarkt]</span> [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] lf6v5k5faldq1q6trjiinp0gw2lujrp Modèl:Achiv 10 88751 883170 870868 2026-07-23T02:50:36Z CommonsDelinker 161 Replacing File.svg with [[File:Filing_cabinet_icon.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR2|Criterion 2]]). 883170 wikitext text/x-wiki <div style="display: table;clear: right;float: right;margin: 0.3em 0 1em 1em;width: 20em;position: flottant;border-style: solid;border-width: 1px;padding: 4px;border-color: #aaa;background-color: #f9f9f9;"> <div style="text-align:center;">{{#ifeq:{{{titre|}}}||{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{Ns:1}}|'''Achiv'''|'''[[Èd:Achivaj|Achiv]]'''}}|{{{titre|}}}}}<br>[[Fichye:Filing cabinet icon.svg|40px|link=|alt=]]{{#ifeq:{{{chache|}}}|non||<br> {{Inputbox | type = fulltext | bouton = Lire | boutonrecherche = Chache | prefix = {{#titleparts: {{#if:{{{nom|}}}|{{{nom}}}|{{FULLPAGENAME}}}} | {{#if:{{{segments|}}}|{{{segments}}}|2}} }} | width = 17 | break = yes | couleur = transparent }}}} </div><div style="padding: 0 8px;"> {{{contenu|{{{1|}}}}}} {{#if:{{{bot|}}}{{{âge|}}}|<div style="text-align: center;">{{Gwosi|facteur=0.9|{{#if: {{{âge|}}}|Pitit diskisyon ki gen plis ke {{{âge}}} achive|paj sa achive}} otomatikman{{#if:{{{bot|}}}|&#32;pa [[itilizatè:{{{bot}}}|{{{bot}}}]]}}.}}</div>}} </div></div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> jfx891dyt29ce9uwkht6tddqm3fc021 Modèl:Country data Espay 10 89156 883018 836440 2026-07-21T16:59:19Z CommonsDelinker 161 Replacing Flag_of_the_First_Spanish_Republic.svg with [[File:Flag_of_Spain_(1873–1874).svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR4|Criterion 4]]). 883018 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Espay | flag alias = Flag of Spain.svg | alt attribute = Drao Espay | flag alias-1506 = Flag of New Spain.svg | flag alias-1701 = Bandera de España 1701-1748.svg | flag alias-1748 = Bandera de España 1748-1785.svg | flag alias-1785 = Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931).svg | flag alias-1808 = Bandera de España 1808-1813.svg | flag alias-1873 = Flag of Spain (1873–1874).svg | flag alias-1931 = Flag of Spain (1931–1939).svg | flag alias-1939 = Flag of Spain (1938–1945).svg | flag alias-1945 = Flag of Spain (1945–1977).svg | flag alias-1977 = Flag of Spain (1977–1981).svg | flag alias-civil = Flag of Spain (civil variant).svg | flag alias-naval = Naval Jack of Spain.svg | link alias-naval = Armada espagnole | link alias-army = Armée de terre espagnole | link alias-air force = Armée de l'air espagnole | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1506 | var2 = 1701 | var3 = 1748 | var4 = 1785 | var5 = 1808 | var6 = 1873 | var7 = 1931 | var8 = 1939 | var9 = 1945 | var10 = 1977 | var11 = civil | redir1 = ESP | cat = Country data Espagne </noinclude> }} 04h6bv2lss8jwbvduf7ef1ryigc0z38 Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789 0 89383 883017 869237 2026-07-21T14:17:23Z CommonsDelinker 161 Replacing Bill_of_Rights_Pg1of1_AC.jpg with [[File:Bill_of_Rights_-_DPLA_-_a65f6d0b6210c18d17c596908ebcf270_(page_1).jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR4|Criterion 4]] (harmonize the na 883017 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Deklarasyon dwa moun ak sitwayen yo}} [[Fichye:Déclaration des droits de l'Homme, et articles de Constitution présentés au roi, avec sa réponse du 5 octobre soir.jpg|vignette|Pwensipal tit edisyon orijinal la.]] '''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789'''{{Nòt|group="N"|name="Lower Case"|text=Mo “[[man]]” nan ekspresyon an. "[[dwa moun]]" pa ekri majiskil<ref>[http://dd.dgacm.org/ores/french/capitalization.htm Itilizasyon majiskil], Manyèl pou ekri ak pibliye Nasyonzini.</ref> . Gen kèk sous ekri mo a ak yon lèt majiskil ("[[Homo sapiens|Gason]]"), swa pa erè, oswa pa yon dezi plis klèman anglobe tout ras imen an, epi yo pa sèlman èt imen gason jan subtext la ka sijere. tande absans lèt majiskil<ref>{{Web link|url=http://droits humaine.fr/argumentaire/|titre=Dwa moun pou tout moun! - The Argumentary|sit=droits humaine.fr|accessed on=27 septanm 2015}}.</ref>{{,}}<ref>{{Web link|url=https://www.amnesty.org/telechaje/Documents/156000/org330021998fr.pdf|title=Kisa ki nan yon mo? - Pou yon langaj dwa moun ki pa seksis|site=amnesty.org|accessed on=27 septanm 2015|ane=1998}}.</ref>. Pou tèks sa a, sèten sous ekri tit la nan majiskil tout non yo, sitou sit enstitisyon fransè yo tankou [[Légifrance]]<ref>{{Lyen web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/French- lwa/Konstitisyon/Deklarasyon-dwa-moun-ak-sitwayen-1789|title=Deklarasyon dwa moun ak sitwayen 1789|site=[[Légifrance| legifrance.gouv.fr ]]|konsilte nan=15 mas 2017}}.</ref> oswa sit entènèt [[Prezidan Repiblik Fransè a|Élysée]]<ref>{{Web link |url=https://www.elysee.fr/la-presidence/la-declaration-des-droits-de-l-homme-et-du-citoyen |titre=La Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen |sit=[[Prezidan Repiblik Fransè a|elysee.fr]] |accessed on=7 oktòb 2022 }}.</ref>.}} (pafwa abreje pou ''' DDHC''') se yon tèks fondamantal [[Revolisyon fransè]] a ki tabli yon seri [[lwa natirèl|dwa natirèl]] endividyèl ak komen, ansanm ak kondisyon pou yo aplike yo. Dènye atik li yo te adopte nan {{dat|26 out 1789}}<ref group=A name="debats-26aout1789">Achiv palmantè yo, {{1ye|seri}}, {{t.}}{{VIII}} , [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230.image.f557.langFR deba 26 out 1789], {{p.|489}}.</ref>. Deklarasyon an se youn nan twa tèks ki kouvri nan [[preabil Konstitisyon Senkyèm Repiblik Fransè a|preambul]] [[Konstitisyon Fransè 4 oktòb 1958]]. Valè konstitisyonèl li yo te rekonèt pa [[Konsèy Konstitisyonèl (Frans)|Konsèy Konstitisyonèl la]] depi 1971<ref>Desizyon [http://www.conseil-constitutionnel.fr/conseil-constitutionnel/francais/les-decisions/acces - by-date/decisions-since-1959/1971/71-44-dc/decision-n-71-44-dc-du-16-july-1971.7217.html {{n°}}71-44 DC] " [ [Libète asosyasyon]]” nan dat 16 jiyè 1971 ak [http://www.conseil-constitutionnel.fr/conseil-constitutionnel/francais/les-decisions/acces-par-date/decisions-depuis-1959/1973 / 73-51-dc/decision-n-73-51-dc-du-27-decembre-1973.7368.html {{n°}}73-51 DC] 27 desanm 1973, ki te entegre li nan [[ blòk konstitisyonalite]] akòz referans yo te fè nan Deklarasyon an nan [[preambul Konstitisyon 1958 la]].</ref>. Se poutèt sa, dispozisyon li yo fè pati [[lwa pozitif]] franse, epi yo mete yo nan nivo ki pi wo nan yerachi estanda yo an Frans. == Istwa == [[Fichye:Lettres patentes Declaration droit hommes 1789 maitrier05125.jpg|vignette|[[Letters patent]] Louis XVI te bay an 1789 ''Deklarasyon dwa moun ak sitwayen an''.]] Asanble [[Twazyèm Eta a]], ki te reyini nan [[Versailles]] pa konvokasyon [[Etats général of 1789|Etats général]] pou jwenn yon solisyon fiskal pou [[defisi bidjetè|defisi]] [[Leta a]] e anlève refi palman rejyonal yo, te deklare tèt li [[Asanble Nasyonal (Frans)|Asanble Nasyonal]] lè li te reyini nan dat 17 jen 1789 [[Société d'Ancien Régime|twa lòd]] ki li te deside abolisyon, answit te etabli [[Asanble Konstitiyan 1789|Asanble Konstitiyan]], e li te deside ekri yon deklarasyon sou prensip fondamantal yo ki pral etabli yon nouvo [[Konstitisyon]]. Li reyini pou sa apre li fin pran [[dekrè 4, 6, 7, 8 ak 11 out 1789]] sou sipresyon [[lwa feyodal|dwa feyodal]], ke li pral reprann ankò nan [[ la. Atik 1 nan Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789|atik 1]]. [[Fichye:Jean-Joseph Mounier.jpg|vignette|right|left|[[Jean-Joseph Mounier]], depite Dauphiné]] Nan {{dat|9 jiyè 1789}}, [[Jean-Joseph Mounier]], depite Dauphiné, te pwopoze pou Konstitisyon an te vin anvan yon Deklarasyon<ref>[[s:Rapò Mounier nan non komite a. responsab travay sou konstitisyon an. (Reyinyon 9 jiyè 1789.)]]</ref>{{,}}{{sfn|Putfin|1978|p=181 ak {{n.|2}}}}{{,}}<ref gwoup = A>Achiv palmantè, {{1ye|seri}}, {{t.}}{{VIII}}, [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230.image.f282.langFR deba nan 9 jiyè 1789], {{p.|214}}.</ref>. Anpil depite te ekri deklarasyon{{sfn|Putfin|1978|p=181}} : premye a se [[Gilbert du Motier de La Fayette|La Fayette]]<ref>[[s:Projeksyon Deklarasyon Dwa Moun prezante pa La. Fayette nan Asanble Nasyonal la (Reyinyon 11 Jiyè 1789)]].</ref>{{,}}<ref>[[s:Istwa Politik Revolisyon Fransè/Chapit 2] ].</ref> (nan ki li pral di ke pwojè ki vin apre yo se sèlman kòmantè a<ref>Sesyon Mèkredi 19 Out 1789 nan asanble nasyonal la. ''M. l'abbé Bonnefoi'': "Apre yo fin konpare plizyè plan yo nan deklarasyon dwa. ak sa Mesye la Fayette, mwen te wè ke lèt la se tèks la nan lòt yo sèlman fòme kòmantè a."</ref>), Lè sa a, te vin moun nan Targuet {{note | text=''Bouyon deklarasyon dwa moun. nan sosyete'' pa Target |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4735_t2_0288_0000_5 |detay={{p.|288}}, {{col.|1}}, nan 289 kol.|1}}. |group=AP}}, Mounier{{note |texte=''Bouyon deklarasyon dwa moun ak sitwayen an'' Mounier |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4736_t2_0289_0000_3 | detay={{p.|289}}, {{kol.|1}}, jiska 290, {{kol.|1}}. |groupe=AP}}, Mirabeau{{note |texte=''Bouyon deklarasyon dwa moun nan sosyete a'' pa Mirabeau |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4858_t2_0438_0000{_1 | p.|438}}, {{kol.|2}}, rive nan 439, {{kol.|2}}. |groupe=AP}}, Sieyès{{note |texte=''Memwa sou deklarasyon dwa moun nan sosyete a'' pa Sieyès |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6382_t2_0422_2_0000_2_00details {{p.|422}}, {{kol.|1}}, rive nan 424, {{kol.|1}}. |groupe=AP}} ak Gouges-Cartou{{note |texte=''Bouyon deklarasyon dwa yo'' pa Gouges-Carto |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6384_t2_0427_2 |0000_2_details {p.|427}}, {{kol.|1}}, nan 431, {{kol.|2}}. |gwoup=AP}}. Nan {{dat|4 out 1789}}, Asanble Konstitisyon an te dekrete ke Konstitisyon an t ap vin anvan yon deklarasyon dwa. Se pral tou [[Nwit 4 out 1789 la| jou abolisyon privilèj yo]]. Nan {{dat|12 out 1789}}, Asanble Konstitiyan an te deside kreye yon [[Komite senk (Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen)|komite senk depite]] ki responsab pou egzamine plizyè pwojè deklarasyon, fizyone. yo fè yon sèl epi prezante li apati {{dat|17 out-1789}}{{sfn|Putfin|1978|p=181-182}}. Nan {{dat-|13 out 1789-}}, li te pwosede nan eleksyon manm li yo: [[Jean-Nicolas Démeunier|Démeunier]], [[César-Guillaume de La Luzerne|La Luzerne]], [[ François Denis Tronchet|Tronchet]], [[Honoré-Gabriel Riqueti de Mirabeau|Mirabeau]] ak [[Claude Redon|Redon]]{{sfn|Putfin|1978|p=182}}. Komite a te akonpli travay li: nan {{dat-|17 out 1789-}}, li te prezante yon ''prouyon deklarasyon dwa moun nan sosyete a'' nan diznèf atik anvan yon preambul {{sfn|Putfin| 1978|p=182 ak {{n.|4}}}}. Nan {{dat|19 out 1789}}, Asanble Konstitiyan an te deside ke tèks Deklarasyon an t ap diskite, atik pa atik, sou baz yon bouyon vennkat atik pwopoze pa sizyèm biwo a, ki te dirije pa [[Jérôme. Champion pa Cicé]]{{note |texte=''Bouyon deklarasyon dwa moun ak sitwayen an'' nan {{6th|biwo}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000 -0000_1875_num_8_1_6385_t2_0431_0000_3 |detay={{p.|431}}, {{col.|2}}, jiska 432, {{col.|2}}. |group=AP}}{{,}}{{note |texte=Adopsyon ''Bouyon deklarasyon dwa moun ak sitwayen'' {{6th|biwo}} kòm baz pou diskisyon |url= https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4867_t2_0459_0000_3 |detay={{p.|459}}, {{col.|col.|1}}. |group=AP}}{{,}}<ref group=N>[[Jérôme Champion de Cicé]] se te yon bon konisyan nan filozofi politik [[Thomas Aquinas]], ki soti nan ki distenksyon ant [[ [Immen. dwa|dwa natirèl]] ak [[dwa politik|dwa sitwayen yo]]. Li te fèk nonmen [[Lis Minis Jistis Lafrans|Chanselye Lafrans]] pa {{souvereign2|Louis XVI}}.</ref>. Pwojè sa a pral modifye an pwofondè pandan deba yo. [[Henri Grégoire|Abbé Grégoire]] te pwopoze ke ''Deklarasyon Dwa Moun''<ref group="N" name="Minuscule" /> ''ak sitwayen an'' akonpaye pa Devwa sa a. Teks la te vote atik pa atik depi {{dat|20}} rive {{dat|26 out 1789}} pa Asanble Konstitiyan an. Nan {{dat|20 out 1789}}, li te adopte preambul la ak twa premye atik yo{{sfn|Putfin|1978|p=182 ak {{n.|6}}}}{{,}}{{ nòt |texte=Adopsyon preambul |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4873_t2_0463_0000_3 |detay={{p.|463}}, {{col.|1}}. |group=AP}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik {{1st}}}}, 2 ak 3 |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4873_t2_0463_0000_3 |detay={{p.|463}}, {{col.|2}}. |gwoup=AP}}; nan {{dat-|21 out- 1789-}}, {{nobr|atik 4}} rive 6{{sfn|Putfin|1978|p=182}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 4}} ak 5 |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6343_t2_0464_0000_17 |detay={{p.|464}}, {{.col.|2}} |group=AP}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 6}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6345_t2_0466_0000_10 |detay={{ p.|466}}, {{kol.|1}}. |gwoup=AP}}; nan {{dat-|22 out- 1789-}}, {{nobr|atik 7}} rive 9{{sfn|Putfin|1978|p=182}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 7}}, 8 ak 9 |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4883_t2_0472_0000_6 |detay={{p.|472}}, {}{kol.|2} . |gwoup=AP}}; nan {{dat-|23 out- 1789-}}, {{nobr|atik 10}}{{sfn|Putfin|1978|p=182}}{{,}}{{nòt |Adopsyon nan {{ nobr|atik 10}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6346_t2_0480_0000_4 |detay={{p.|480}}, {{col.|2}}. |gwoup=AP}}; nan {{dat-|24 out- 1789-}}, {{nobr|atik 11}} rive 13{{sfn|Putfin|1978|p=182}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 11}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4893_t2_0483_0000_5 |detay={{p.|483}}, {{col.|2}}. |group=AP}}{{,}}{{note |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 12}} ak 13 |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4894_t2_0484_0000=_7 | {{p.|484}}, {{kol.|2}}. |gwoup=AP}}; nan {{dat-|26 out- 1789-}}, kat dènye atik yo{{sfn|Putfin|1978|p=182}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon atik {{nobr| 14}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4899_t2_0487_0000_8 |detay={{p.|487}}, {{col.|2}}. |group=AP}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 15}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_4900_t2_0489_0000_3 |detay={{ p.|489}}, {{kol.|1}}. |group=AP}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 16}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6340_t2_0489_0000_12 |detay={{ p.|489}}, {{kol.|1}}. |group=AP}}{{,}}{{nòt |texte=Adopsyon de {{nobr|atik 17}} |url=https://www.persee.fr/doc/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1_6341_t2_0489_0000_18 |detay= {{{,}} p.|489}}, {{kol.|2}}. |gwoup=AP}}. Diskisyon an kontinyekase nan {{dat|26 out 1789}} apre adopsyon {{nobr|atik 17}} ki gen rapò ak [[Dwa pwopriyete an Frans|dwa pwopriyete]], yon fason pou kite plas pou atik diskisyon nan Konstitisyon an li menm. <ref group=A name="debats-26aout1789"/>{{,}}<ref name="Imbert">{{Atik|otè=Jean Imbert |tit=Sis jou dwa moun |periyodik=Istwa |nimewo =113 |dat=Jiyè-Out 1988 |issn=0182-2411 |li sou entènèt= https://www.lhistoire.fr/les-six-jours-des-human-right |konsilte le=17 me 2020 }}. </ref>. Nan {{dat|27 out 1789-}}, Asanble Konstitiyan an te adopte mosyon sa a, Mougins de Rocquefort te pwopoze{{sfn|Putfin|1978|p=183 ak {{n.|7}}}}{{ ,} }{{sfn|Chapyon|1992|p=157, {{n.|4}}}}{{,}}{{sfn|Komite Refleksyon sou Preanbil Konstitisyon an|2008|p=12, { { n.|5}}}}: {{block quote|Asanble Nasyonal la dekrete kounye a li limite ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an'' a disèt atik ke li genyen dekrè, e ke li pral kontinye san pèdi tan pou etabli Konstitisyon Lafrans la pou asire pwosperite piblik la, eksepte pou ajoute apre travay Konstitisyon an atik ke li konsidere nesesè pou konplete ''Deklarasyon Dwa''.}} Nan {{dat|5 oktòb 1789}}, anba presyon [[Jou 5 ak 6 oktòb 1789|revòlt]], {{souveren-|Louis XVI}} te aksepte ''Deklarasyon'' la ansanm ak [[Atik konstitisyon 1789|disnèf atik Konstitisyon an]] deja adopte pa Asanble Konstitisyon an{{sfn|Putfin|1978|p=185}}. Wa a te pibliye pa [[lèt patant]] yo te bay nan [[Pari]], nan {{dat|3 novanm 1789}}, ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an'' sa a ki te gen ladann dis- sèt atik, swiv diznèf atik Konstitisyon an ak yon sèten kantite dekrè Asanble Nasyonal la te pran ant [[Dekrè 4, 6, 7, 8 ak 11 Out 1789|sa ki nan {{dat|4 Out 1789- }}]] ki {{quote|detwi totalman rejim feyodal la}} ​​ak sa ki nan {{dat|3 novanm 1789}} ki te dekrete {{quote|ke tout palman wayòm nan ta kontinye rete nan [[pòs vid. ]]}}, se dènye lòd wayal la<ref group=N>“Pou sa yo ak lòt kòz nan mouvman sa a, nan opinyon Konsèy nou an, Nou te siyen ak men nou, bay lòd epi bay lòd pou voye dekrè yo nan la a. enkli (...) Pou sa se plezi nou. Kòm temwen nou te mete sele nou sou kado sa yo. Bay nan Pari, sou twazyèm jou Novanm nan, nan ane Seyè nou an mil sètsan katrevennèf, ak nan règ nou an sèzyèm. ''Siyen'' LOUIS. ''Epi pi ba'', Pa wa a, pa Sen-Prèt. Epi sele ak gwo so jòn sir. Nan Pari, soti nan Imprimerie nationale. 1789.”</ref>. Nan {{dat-|17 novanm 1789-}}, lèt patant sa yo te anrejistre nan [[Palman Pari|Palman an]] ak nan [[chanm kont Pari]]{{sfn|Putfin|1978| p= 185}}. ''Deklarasyon an'' se preambul [[Konstitisyon 1789]], e li pral rete [[Konstitisyon 1791]]<ref>[[Maurice Duverger]], ''Konstitisyon ak dokiman politik yo'' , Pari, PUF, 1981, {{9yèm|edisyon}}, {{p.|9}}.</ref>. == Sous == === Orijin atik === [[Fichye:Déclaration des droits de l'homme et du citoyen de 1789. Page 1 - Archives Nationales - AE-II-1129.jpg|vignette|dwa|Preyanbil Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789 ([[Achiv Nasyonal (Frans)|Achiv Nasyonal]]).]] [[Fichye:Déclaration des droits de l'Homme - Musée de la Révolution française.jpg|vignette|Enprime 17 atik Dwa Moun ak Sitwayen an 1789 ([[mize Revolisyon Fransè a]]).]] [[Honoré-Gabriel Riqueti de Mirabeau|Mirabeau]] ak [[Jean-Joseph Mounier]]<ref>Jacques Godechaux, ''Les constitutions of France'', ki te ajoute nan pwojè Champion de Cicé a, ''Preambule'' te ekri. depi 1789'', Paris, Garnier, 2006, {{p.|24}}.</ref>{{,}}<ref name="Imbert"/>, depite nan [[twazyèm Estate]] ki te te adopte [[Jeu de Paume sèman]], tou de [[monarchians]], sa vle di sipòtè yon monachi konstitisyonèl ann angle<ref>Daniel de Montplaisir, '' La Monarchie'', Paris, Le Cavalier Bleu. , 2003, 125{{nb p.}}, {{ISBN|978-2-84670-052-8}}, [https://books.google.com/books?id=rRUxstIiw4IC&pg=PA42&dq=Mirabeau+Jean -Joseph+Mounier+monarchiens&hl=en&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAWoVChMIt-W2rvGByAIVRKQeCh2oGAoX#v=onepage&q=Mirabeau%20Jean-Joseph%20Mounier%20monarchiens&f=f=false lire en.}],{2} . Pandan ke tèks sizyèm biwo a te plase {{sitasyon|nan prezans lejislatè siprèm nan linivè a}}<ref group=A name=texte6ebureau>Tèks pwojè sizyèm biwo a annèks, ak sa ki nan linivè a. lòt pwojè, pou fè rapò sou sesyon 12 out la (Achiv palmantè yo, {{1ye|seri}}, {{t.}}{{VIII}}, [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230.image.f499.langFR deba {{dat-|12 out 1789}}], {{p.|431}}).</ref>, yo te ajoute envokasyon "Èt Siprèm nan" pandan sesyon 20 out<ref group=A>Achiv palmantè yo, {{1ye|seri}}, {{t.}}{{VIII}}, [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230/f530.image deba 20 out 1789], {{p.|462 ak 463}}.</ref>. Tèks [[Atik 1 Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789|atik 1]], {{quote|Gason fèt e yo rete lib e egalite nan dwa}}, rezime '' [[ la. dekrè 4, 6, 7, 8 ak 11 out 1789]]'', aboli sosyete lòd. Atik 2 pwoklame kat "[[dwa natirèl]] ak [[inalyenabl|dwa ki pa enskriptab]] moun", sètadi [[liberte]], [[propriyete]], [[sekirite]] ak [[rezistans kont opresyon]] . Men, li pwouve difisil pou jwenn orijin egzak li, paske yo konsidere etewojenite [[teyori kontra sosyal la]], ak vag ki antoure nosyon lwa natirèl la ki, jan [[Denis Diderot]], otè a, rekonèt li. atik korespondan nan {{'}}''[[Ansiklopedi oswa Diksyonè Syans, Atizay ak Atizana|Ansiklopedi]]'', "se youn nan pi enpòtan ak pi difisil pou detèmine ". San nou pa ale twò lwen, nou ka afime ke [[libète]] lye ak nosyon [[libète]] [[Oustin Ipopotam]], pi byen konnen sou non Sen Ogisten, ( byen bonè {{s- |V|e}}), ak [[propriyete]] te etidye, apre lòt otè ki pi ansyen, [[John Locke]] nan ''[[Treatise of Government Civil]]'' (1690). Atik 3, ki atribiye [[souverènte]] nan [[Nasyon an]], enspire pa tèm [[Dwa remontre|remonstrasyon]] Palman yo, anpil manm klib "Zanmi" yo te pote. Konstitisyon an'', pi byen konnen sou non [[Club des Jacobins]], men tou nan pi popilè bwochi [[Emmanuel-Joseph Sieyès|abbé Sieyès]], ki pwopoze konfye souverènte a nasyon an, antite abstrè diferan. soti nan moun natirèl ki dirije li. [[Charles-Maurice de Talleyrand-Périgord|Talleyrand]] te pwopoze atik 6, ki te enspire dirèkteman pa travay filozòf [[Jean-Jacques Rousseau]]. Li nan tribun komite konstitisyonèl la nan {{dat|21 out 1789}}<ref group=A>Achiv palmantè yo, {{1ye|seri}}, {{t.|VIII}}, [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230/f533.image deba 21 out 1789], {{p.|465}}.</ref>, ki pral tounen {{nobr|atik 6}} nan deklarasyon dwa yo te pran fòm sa a: “Lwa a se ekspresyon [[volonte jeneral]], tout sitwayen gen dwa pou kontribiye pèsonèlman oswa pa reprezantasyon nan fòmasyon li; li dwe menm pou tout moun<ref>Emmanuel de Waresquiel, ''Talleyrand, the imobile prince'', Paris, Fayard, 2006, 796{{nb p.}}, {{ISBN|978-2-21361-326 -0}}.</ref>”. Atik 7, 8, 9 (ki pa retwoaktivite lwa kriminèl) se akòz [[Charles-François de Bonnay|marquis de Bonnay]]<ref name = "Point-duluc-2594-2022">{{Atik | otè1 = Florent Barraco | title = Li se vre papa dwa moun<!-- Obligatwa paramèt --> | peryodik = Le Point<!-- Obligatwa paramèt --> | nimewo = 2594 | dat = 28 avril 2022<!-- Paramèt obligatwa --> | paj = 102 | li sou entènèt = | jwenn aksè nan = 1 me 2022 }}.</ref>. Atik 10 garanti libète opinyon prezante sou inisyativ Marquis de Bonnay<ref name = "Point-duluc-2594-2022"/>. Atik 11 pwopoze pa Duke Louis-Alexandre de La Rochefoucauld d'Enville (1743 - touye 4 septanm 1792 pa volontè ki t ap lachas aristokrat). Atik 16, ki asosye Konstitisyon an ak òganizasyon [[separasyon pouvwa yo]], se yon prensip ki te deja aksepte ak separasyon lòd espirityèl, politik ak ekonomik. Men, twa pouvwa politik ke atik sa a implicitement refere, sètadi lejislatif la, egzekitif la ak jidisyè a, gen rapò an patikilye ak konsepsyon [[Montesquieu (filozòf)|Montesquieu]] te pwopoze depi 1748 nan ''[[De l' lespri lwa yo]]''. Lòt atik yo afime sèten prensip jeneral nan lalwa oswa pwosedi tankou pozitivite nan lalwa, nati kontradiktwa nan pwosedi yo. Se yon zèv sikonstans, yon pwoklamasyon jeneral, yon tèks ki vire sou pase a ak objektif pou mete fen nan [[Ansyen Réjim]]; men tou yon tèks ki te vire nan direksyon tan kap vini an nan pwomouvwa [[Limyè (filozofi)|filozofi Limyè a]] ak ideyal rasyonalis li yo<ref>Gérard Conac, ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789: istwa, analiz ak kòmantè'', Economica, 1993, 365{{nb p.}}, {{ISBN|978-2-71782-483-4}}, {{p.|8}}.</ref> . === Sosyete Zanmi Dwa Moun ak Sitwayen === Yon sosyete politik te fonde sou non sa a nan Pari nan {{dat-|27 avril 1790}} pou defann ak devlope prensip dwa moun yo. Li pi byen konnen sou non [[club des Cordeliers]], akoz ansyen kouvan kote li te fè reyinyon yo nan Pari. === Enfliyans Revolisyon Ameriken an === [[Fichye:Bill of Rights - DPLA - a65f6d0b6210c18d17c596908ebcf270 (page 1).jpg|vignette|''Bill of Rights'' Ameriken an 1791.]] [[Revolisyon Ameriken an]], ki te vin anvan [[Revolisyon Fransè a]], te enfliyanse deba [[Asanble Konstitiyan 1789|Asanble Konstitiyan Fransè a]] sou ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an'. '<ref>François Furet, Mona Ozouf (dir.), ''Diksyonè kritik revolisyon fransè a'', atik “Dwa moun” pa Marcel Gauchet, Paris, Flammarion, 1988, {{p .|686}}</ ref>. Pami depite yo, an reyalite, te chita trèz gason ki te ale nan [[Amerik di Nò]] oswa ki te admire [[Revolisyon Ameriken an]]: gwoup enfòmèl "Ameriken" sa a se konpoze ak nòb yo voye nan Amerik, kòm ofisye, pa wa {{Souvren-|Louis XVI}} pou sipòte [[Gè Endepandans Ameriken an|Gè Endepandans Ameriken an]]. Li te gen ladann [[Gilbert du Motier de La Fayette|Marquis de La Fayette]]<ref>Claude Fohlen, ''The papas of the American revolution'', Paris, Albin Michel, 1989, {{ISBN|978-2- 226-03664-3}}, {{p.|234}}</ref>, [[Vicomte de Noailles]] (ki te pwopoze [[Dekrè 4, 6, 7, 8 ak 11 out 1789|la). mete fen nan privilèj ak dwa seyè yo nan {{dat-|4 out 1789}}]]), {{paj h'|frè Lameth yo}}, [[Louis-Philippe de Ségur|marquis de Ségur]], konte a. [[Mathieu de Montmorency-Laval|Mathieu de Montmorency]], Duke [[Louis Alexandre de La Rochefoucauld d'Enville|La Rochefoucauld d'Enville]] (ki te tradui [[Konstitisyon Ameriken]] 1787 an franse) ; nou kapab ajoute [[Nicolas de Condorcet|marquis de Condorcet]] ki te pibliye an 1786, ki te dedye li bay Marquis de Lafayette, ''Sou enfliyans revolisyon Ameriken an sou opinyon ak lejislasyon Ewòp la''. Li ekri an patikilye: {{quote|...moun ki, pa egzanp yo oswa ak leson yo, endike chak lejislatè lwa li dwe fè yo, vin apre li premye byenfè pèp la ({{p.|21}). })}}, enfliyans Ameriken an se sitou egzanp aplikasyon prensip revolisyonè ki tabli nan [[Deklarasyon Endepandans Etazini|deklarasyon endepandans li]], Condorcet admèt, nan entwodiksyon, prensip sa yo soti nan Filozòf Ewopeyen yo<ref>1786: "[https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k41719c/f9.item Travay nan Condorcet, volim 8, Sou enfliyans nan revolisyon an nan Amerik sou Ewòp]", pibliye. pa A. Condorcet O'Connor ak M. F Arago, Tipografi pa frè Firmin Didot. Pari, 1847</ref>. Deklarasyon franse a ka konpare ak [[s:Deklarasyon inanim nan trèz Etazini nan Amerik|preambul nan ''Deklarasyon Endepandans Etazini'' nan 1776]], an patikilye {{quote|tout gason yo ye. kreye egal; Kreyatè a ba yo sèten [[dwa inalienabl|dwa inalienabl]]; pami dwa sa yo genyen lavi, libète ak pouswit bonè}}". Bò kote pa l, ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an'' di nan atik 1 li {{quote|tout gason fèt lib e egalego}} ak nan atik 2 li a ke {{quote|Objektif la. nan nenpòt asosyasyon politik se konsèvasyon nan dwa natirèl ak enpreskripsyon nan moun. Dwa sa yo se libète, pwopriyete, sekirite, ak rezistans kont opresyon.}} Nou gen nan tou de tèks yo deklarasyon dwa inaliénab oswa enpreskripsyon, se menm bagay la, gen yon dwa ki komen: libète, men nan Amerik la genyen. de lòt dwa ki se dwa a lavi ak dwa a kontantman ki inyore nan deklarasyon an franse ki pwopoze twa lòt: pwopriyete, sekirite ak rezistans nan 'opresyon. Depite Ameriken yo pa t sanble pi anmède ke tokay franse yo pa inegalite nesans ki konstitye kondisyon [[esklavaj la]]. [[Philippe Joutard]] souliye plis patikilyèman resanblans ant twa premye atik Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an, {{citation|ki pi popilè a}}, ak de premye atik Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an. dwa eta a nanVirginia]], ki li menm {{quote|direkteman ak klèman enspire kòmansman [[Deklarasyon Endepandans Ameriken an]]}}. Li tou mete aksan sou ke pandan plizyè ekspresyon ak konsèp evoke dwa Virginian, ton jeneral la diferan. Ann oze di li, Deklarasyon fransè a pi timid an tèm de revandike yon libète ki dwe byen ankadre}}<ref>{{Atik |author1=[[Philippe Joutard]] |title=Kote dwa moun yo ? |periodik=[[L'Histoire]] |nimewo=koleksyon n°60 - Revolisyon fransè a |dat=jiyè-septanm 2013 |paj= |li sou entènèt=https://www.lhistoire.fr/do%C3%B9-venent-les-droits-de-lhomme |accessed on=24 fevriye 2019 }}.</ref>. Anplis de sa, Revolisyon Ameriken an gen anpil diferans ak Revolisyon franse a. Li kouvri sitou evènman ki gen rapò ak [[Gè Endepandans Ameriken an|Endepandans Ameriken an]] soti nan [[Wayòm Ini|Britanik]] monachi a, faktè prensipal deklanche sa a se te yon refi kantite taks yo jije enjis dapre eslogan an. {{foreign quote|language=en|Pa gen taks san reprezantasyon}}. Trèz koloni ki te nan orijin Lagè Endepandans lan te inifye sèlman depi 1775. Lè premye konstitisyon Ameriken an te ekri, sa ki nan Vijini, li te enspire pa [[deklarasyon dwa]] 1689 la, ak travay filozòf Britanik yo. ([[John Locke]], [[Henry Home]], [[Thomas Hobbes]]) osi byen ke filozòf Limyè yo ([[Montesquieu|Charles de Montesquieu]]), ki te li pa aktè nan Revolisyon Ameriken an. , tankou [[Benjamin Franklin]] oswa [[Thomas Jefferson]]<ref>C. Fohlen, ''Thomas Jefferson'', 1992, {{p.|26-27}}.</ref>. Konstitisyon 1787 Etazini an, ki te rejte enkòporasyon yon bòdwo dwa, se te yon aplikasyon byen bonè, limite nouvo prensip filozofik sa yo. Se nan sans pratik sa a ke li te kapab enfliyanse deklarasyon franse a. Fin ratifikasyon l pa trèz eta Ameriken yo soti nan {{dat-|29 me 1790}}, sa vle di apre dat deklarasyon dwa moun ak sitwayen an. Enkòporasyon gwo dwa endividyèl yo nan Konstitisyon Etazini an se sijè yon [[Bill of Rights (Etazini]|Bill of Rights]], ki te enkòpore nan Konstitisyon an sou fòm amannman an 1791 (dat ratifikasyon) , dezan apre deklarasyon franse dwa moun. Anplis de sa, dwa sa yo espesifikman deklare, pou kontrebalans pouvwa gouvènman federal la, yo pa konsène eta Ameriken yo<ref>Konfimasyon Tribinal Siprèm Ameriken an: Barron v. Majistra Baltimore, 32 U.S. (7 Pet.) 243 (1833).</ref>. Se pa jiskaske {{s-|XX}} pozisyon prensip sa a te revize. Pèspektiv Ameriken an (ki refere a ''[[Common law]]'' Britanik la) se byen diferan de [[positivism|positivist]] franse a ak pèspektiv globalize<ref>Peter Messitte, jij federal jijman, nan [http://usinfo.state.gov/journals/itdhr/0999/ijdf/frmessit.htm Comparative examen of coutumier law and the Roman-Germanic legal system'], Electronic Journal of the United States Information Agency Volim 4, nimewo 2, septanm 1999. </ref>{{Pa klè}}. === Konfli ant Jellinek ak istoryen franse === Kesyon sou sous Deklarasyon fransè a te pwovoke yon konfli ki make pa nasyonalis nan istoryografi. Nan yon ti liv 1895<ref>''Die Erklärung des Menschen-und Bürgerreschts'', Leizig, 1895.</ref>, konstitisyonalis Alman [[Georg Jellinek]] te prezante travay franse a kòm yon senp eritye Deklarasyon Anglo yo - Saxons ([[Petisyon Dwa]], [[Deklarasyon Dwa]]), tèt yo enspire pa Pwotestantis Lutheran. Li te tradui an fransè an 1902, nan yon kontèks tansyon k ap monte ant Lafrans ak Almay, li te bay yon repons egalman san nuans, youn nan fondatè Lekòl Libète Syans Politik yo te bay an 1872, [[Émile Boutmy ]] (li menm. yon Pwotestan): Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an ta tout bon se fwi jeni franse, nouri pa [[filozofi Limyè a]] ak Rousseau<ref>Simone Goyard-Fabre, ''Leta nan the {{s-|XX}}: opinyon sou panse legal ak politik mond oksidantal la'', Paris, J. Vrin, 2004, 338{{nb p.}}, {{ISBN|9782711617098} }, { {p.|121}}.</ref>. == Travay preparasyon == Pandan travay preparasyon an, plizyè atik yo te pwopoze epi yo pa aksepte. [[Honoré-Gabriel Riqueti de Mirabeau]] pwopoze an patikilye yon atik sou "dwa natirèl ke chak sitwayen genyen [[Pote zam|pou ame]]"<ref>Asanble Nasyonal, seyans madi {{ nobr|18 out} }, Gazette nationale oswa Universal Monitor, {{n°|42}}, 18 out 1789, {{p.|351}}</ref>. Atik 10 sa a te deklare ke "Tout sitwayen gen dwa pou genyen zam lakay yo epi sèvi ak yo, swa pou defans komen oswa pou pwòp defans li kont nenpòt agresyon ilegal ki ta mete an danje lavi, manm, oswa libète youn oswa plizyè sitwayen" <ref>{{Liv |langue=fr |nom1=Francia |title=Lejislasyon konstitisyonèl oswa Koleksyon konstitisyon fransè yo, anvan Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an, pibliye an Amerik ak Lafrans. Divize an de pati; premye a: Deklarasyon dwa; dezyèm lan: Konstitisyon. Premye [-dezyèm] pati |pasaj=104 |piblikatè=Corréard, libraire, Palais-Royal, Galerie de Bois |dat=1820 |li sou entènèt=https://books.google.com/books?id=U7tkkHXebh4C&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA104&dq=%2522Chak+sitwayen+gen+dwa+pou+genyen+lakay+zam+ak+sèvi%25E2%2580%2599pou+sèvi%2522&hl=fr | aksè nan=2022-03-24} }</ref>. Pwopozisyon an te rejte kòm pa komite preparasyon an kòm evidan nan nati, e li ka mennen nan inegalite ant sitwayen ame ak san zam ki ta ka mennen nan dezòd<ref>{{Liv |langue=fr |premye non1=Honoré-Gabriel Viktor Riquetti konte. nan |nom1=Mirabeau |title=Mirabeau pentire pa limenm, oswa koleksyon diskou li te bay, mosyon li te fè yo, ni nan Komin ni nan Asanble Nasyonal Konstitiyan an; Apati 5 me 1789, jou ouvèti Eta-Jeneral yo, jiska 2 avril 1791, lè lanmò li; Avek en Rezime Zafer ki’n donn sa Diskour ek Mosyon; tout bagay ranje nan lòd kwonolojik: Premye volim |pasaj=221 |piblikatè=Chez F. Buisson, Printer-Bookseller, rue Hautefeuille, n°. 20 |date=1791 |li sou entènèt=https://books.google.com/books?id=3KpeAAAAcAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA221&dq=%2522Chak+sitwayen+gen+d%25E2%2580%2580.+at+him+weapons+and+s%25E2%2580%2599en+serve%2522&hl=fr |konsilte sou=2022-03-24}}</ref>. Depite [[Franck Marlin]] te raple, an fevriye 2007, nan eksplikasyon yon pwojè lwa yo te soumèt devan Asanble Nasyonal la, ke {{quote|manm Komite yo te konsidere inanimman ke "dwa ki te deklare nan atik [[Franck Marlin] ]] |title=Pwopozisyon pou yon lwa (n° 3723) ki modifye pati lejislatif kòd defans la konsènan zam, machin ak materyèl koleksyon ki gen orijin militè |dat=15 fevriye 2007 | url=http://www.assemblee-nationale.fr/12/propositions/pion3723.asp |accessed on=9 Out 2015 }}.</ref>. == Kontni == === Analiz jeneral === Deklarasyon an gen ladann yon preambul ak disèt atik, ki konbine dispozisyon konsènan dwa plizyè kategori legal [[pèsonalite legal|moun]]<ref name="godechaux">Jacques Godechaux, ''Konstitisyon Lafrans depi 1789'', Paris, Garnier, 2006, {{p.|26}}.</ref>: * “dwa lèzòm” (tout moun, [[Fransè (pèp)|Fransè]], etranje, prizonye, ​​lènmi)<ref group="N">Pa egzanp atik {{nèp}}1, 2, 3, 4, 7, 9, 10.</ref>, ki enkòpore dispozisyon [[lwa entènasyonal]], * "dwa sitwayen yo" (ki vle di sitwayen franse)<ref group="N">Pa egzanp, atik {{nos}}6, 14.</ref>, ki defini dwa sivil, raple oswa ranfòse libète piblik, * ak “dwa nasyon an” (Sosyete a)<ref group=N>Pa egzanp atik {{nèz}}3, 6, 12, 13, 14, 15, 16.</ref>; yo genyen souverènte, dwa pou fè lwa, pou òganize fòs piblik la, pou vote sou kontribisyon yo, pou yo gen reprezantasyon, pou rann ajan li yo responsab, pou divize pouvwa piblik yo, epi yo se moun ki senpman pale, nan sans ke yo òganize diferan yo. pouvwa ant yo<ref name="godechaux"/>. === Preanbil === Deklarasyon an tabli prensip sosyete a, baz nouvo lejitimite a. Chak atik kondane enstitisyon ak pratik [[Ansyen Rejim]] ([[absolutis]], administrasyon santralize): {{citation|Pwensip tout souverènte abite esansyèlman nan nasyon an.}} Deklarasyon Dwa a. lòm ak sitwayen an lejititize rebelyon depite yo kont [[rwayote]] lè yo deklare, kòm katriyèm dwa inaliénab nan lòm, "rezistans nan opresyon". Konstitye yo deklare nan preambul la dwa ki apatni a chak moun pa nati yo, se pa dwa revolisyonè yo kreye oswa akòde epi ki ta ka pèdi, men '''[[dwa natirèl]]''' etabli ak enpreskriptab, ki gen kat nan nimewo, ki nan lis nan {{'}} ''Atik de''. === Kontni atik === [[Fichye:Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an Barjols.jpg|vignette|dwat|Panèl seramik toupre memorial lagè a ki prezante Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an nan [[Barjols] ], nan [[Var (depatman)|Var]].]] ==== Atik 1 ==== {{atik detaye|Atik 1 nan Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789}} Atik 1 tabli [[prensip egalite]] dapre ki {{quote|Gason fèt epi rete lib e egal nan dwa. Distenksyon sosyal yo ka sèlman baze sou itilite komen.}} Sa a se toude rezilta a ak demann prensipal la nan pwogram revolisyonè a, sètadi abolisyon nan sosyete a nan lòd ak privilèj nan rejim Ancien an<ref group=N>wè pou egzanp " Dwa moun ak libète fondamantal” Henri Oberdorff, LGDJ, Lextenso, {{2yèm|edisyon}}.</ref>. Egalite afime kòm yon prensip ki gouvène atribisyon dwa, ak konsekans egalite anvan taks nan {{nobr|atik 13}} (satisfaksyon revandikasyon yo nan lis doleyans yo) ak pi jeneralman egalite devan lalwa nan {{nobr| atik 6}} (egalite nan aksè nan biwo piblik san distenksyon lòt pase kapasite endividyèl). Prensip egalite a toujou jwenn nan lejislasyon revolisyonè ak repibliken, answit nan deklarasyon entènasyonal dwa yo, elaji: * Dekrè 29 fevriye 1848 : {{citation|Lè nou konsidere egalite se youn nan twa gwo prensip Repiblik Fransè a ; ke li dwe resevwa aplikasyon imedya, […] Tout ansyen tit noblès yo aboli; kalifikasyon yo tache ak li yo entèdi; yo pa ka pran piblikman oswa parèt nan okenn dokiman piblik}}<ref>{{li sou entènèt|url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k54924258.image.f71.langFR}} .</ref>; * [[Konstitisyon franse 1848]], atik 10: {{citation|Tout sitwayen egalman elijib pou tout travay piblik, san okenn lòt rezon pou preferans ke merit yo, e selon kondisyon ki pral fikse pa lwa yo. - Tout tit noblès, tout distenksyon nesans, klas oswa kas yo aboli pou tout tan.}}<ref>{{li sou entènèt|url=http://www.assemblee-nationale.fr/histoire/constitutions/constitution-second-republic.asp}}.</ref> ; * [[Deklarasyon Inivèsèl Dwa Moun]] {{dat-|10 desanm 1948}}, {{nobr|atik 1}}: {{citation|Tout èt imen fèt lib e egal nan diyite ak dwa. Yo gen rezon ak konsyans e yo dwe aji youn anvè lòt nan yon lespri fratènite.}}<ref>{{read online|url=http://www.un.org/fr/documents/udhr/index.shtml }}.</ref>; * [[Konvansyon Ewopeyen sou Dwa Moun|Konvansyon Ewopeyen pou Pwoteksyon Dwa Moun ak Libète Fondamantal]] nan {{dat-|4 Novanm 1950}}, {{nobr|atik 14}}: {{quote|Jwisans nan dwa ak libète yo rekonèt nan Konvansyon sa a dwe asire, san okenn distenksyon ki baze sou sèks, ras, koulè, lang, relijyon, opinyon politik oswa nenpòt lòt opinyon, orijin nasyonal oswa sosyal, manm yon minorite nasyonal, pwopriyete, nesans oswa nenpòt lòt sitiyasyon.}}<ref>{{li sou entènèt|url=http://conventions.coe.int/treaty/fr/Treaties/Html/005.htm}}.</ref> ; * [[Pak Entènasyonal sou Dwa Sivil ak Politik|Pak Nasyonzini sou Dwa Sivil ak Politik]] {{dat-|16 desanm 1966}}, {{nobr|atik 4}}: {{citation|{{nobr| 1. Nan ka kote yon ijans piblik eksepsyonèl menase egzistans nasyon an epi yo pwoklame pa yon zak ofisyèl, Eta ki pati nan kontra sa a kapab pran, nan limit strik ke sitiyasyon an mande, mezi ki deroge nan obligasyon yo te prevwa pou yo. nan alyans aktyèl la, depi mezi sa yo pa enkonpatib ak lòt obligasyon lwa entènasyonal enpoze sou yo epi yo pa fè sa. Dwa natirèl ak enpreskripsyon Deklarasyon 1789 la anvan pouvwa etabli yo, yo konsidere yo aplikab tout tan ak nan tout kote. Anpil atik yo konsakre nan libète, premye deklare nan {{nobr|atik 2}}: {{nobr|atik {{1st}}}} ("Gason fèt epi yo rete lib ak egal nan dwa ", {{nobr|atik 4}} ak 5 (ki chache defini ak sikonskri libète, limite sèlman pa [[lwa]] epi defini pa "nenpòt bagay ki pa fè [[lòt moun]]" ), {{nobr|atik 7}}, 8 ak 9 (ki presize karakteristik libète endividyèl yo an fas a lwa kriminèl: sipozisyon inosan, obligasyon motivasyon legal). {{nobr|atik 10} } ak 11 sou [[libète opinyon]], [[libète a. laprès|laprès]] ak [[libète konsyans|konsyans]] fè libète ekspresyon an premye nan libète yo. Pwopriyete, "dwa moun natirèl ak enpreskripsyon" dapre {{nobr|atik 2}} se, anplis, "inviolab ak sakre[e]" ({{nobr|atik 17}}). Dapre {{nobr|atik 17}} sa a, "Pwopriyete a se yon dwa enviolab ak sakre, pèsonn pa ka privasyon de li, eksepte lè nesesite piblik, legalman etabli, evidamman mande li, ak nan kondisyon ki jis ak konpansasyon anvan. ”<ref group=N>Si mo “pwopriyete” a se nan sengilye nan tèks Achiv Palmantè yo bay pou [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495230.image.f557.langFR jou 26 out 1789], tankou nan vèsyon modèn yo ([http://www.conseil-constitutionnel.fr/conseil-constitutionnel/francais/la-constitution/la-constitution-du-4-october-1958/declaration). -des-droits-de-l-homme-et-du-citoyen-de-1789.5076.html tèks Deklarasyon an] sou sit entènèt Konsèy Konstitisyonèl la), tèks ofisyèl nan mwa Oktòb {{1st}} 1789 te chwazi pliryèl la. : "Pwopriyete yo se yon dwa inviolabl ak sakre (...)".</ref>. ==== Atik 3 ==== Atik 3 di ke prensip tout [[Souverènte]], donk otorite siprèm (absoli ak san kondisyon), abite esansyèlman nan [[Nasyon an]], se [[souverènte nasyonal la]]. Li pa ka egzèse pa yon [[Otokrasi|despot]], ni pa [[Oligachi|yon pati nan pèp la]], ni pa [[Sovverènte Popilè|som tout endividi]]<ref>{{Lyen Web | langue=fr |title=Nasyonal souverènte |url=https://www.vie-publique.fr/parole-dexpert/270252-la-souverainete-nationale |site=Vie publique.fr |accessed on=2022-03 -05 }}</ref>. ==== Atik 5 ==== Atik 5 preskri ke limitasyon nan libète endividyèl se akseptab sèlman si li enkli nan yon baz legal, ki konstitye youn nan poto prensipal yo nan règ lalwa<ref name=": 0">{{Web link|author1=Pascal Nicollier |title=Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an nan dat 26 out 1789|url=https://www.urbalex.ch/histoire/ddhc|site=urbalex.ch|date=1995|accessed on=01.12 .2019}}</ref>. Atik ki defini sitwayen an nan òganizasyon sistèm politik la pi vag, e yo oryante pa mefyans nan [[Ansyen Réjim la]]. ==== Atik 6 ==== Atik 6 gen rapò ak lwa a epi li presize [[prensip egalite]]. Li presize ke “lalwa se ekspresyon [[volonte jeneral la]]. [...] Tout Sitwayen ki egal nan je l 'yo egalman elijib pou tout diyite, plas ak travay piblik, dapre kapasite yo, ak san lòt distenksyon pase sa yo ki nan bèl kalite yo ak talan yo. ==== Atik 15 a 17 ==== Atik 15 a 17 etabli prensip fondamantal règ lalwa ak fonksyone l<ref name=":0" />. Atik 15 di ke ofisyèl piblik yo responsab administrasyon yo paske sosyete a gen dwa rann yo responsab. Atik 16 tabli prensip [[separasyon pouvwa]]. === Kontèks adopsyon Deklarasyon an === Konstitiyan yo okipe lide jeneral, konsèp teyorik, pi plis pase yo chèche konnen kondisyon konkrè gouvènman yon pèp. Yo te etabli prensip transandan. "Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an" gen valè jeneral. Nan pawòl [[Jules Michelet]], li konstitye "kredo Nouvo Laj la", men pa gen anyen ki espesifye sou aplikasyon konkrè li; sa pral travay lejislatè yo. Tout rejim ki lye ak tradisyon repibliken an pral respekte tèks sa a. == Revizyon == Depi premye ane yo, yo te kritike "Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen". Kidonk, retounen nan ''Mémoires'' li yo nan peryòd devlopman li a, premye prezidan asanble konstitiyan an, [[Jean Sylvain Bailly]] presize: {{Block quote|Deklarasyon Dwa a te gen yon gwo kantite sipòtè ak kèk advèsè; tout moun te gen rezon e li te tou de nesesè ak danjere; nesesè yo swiv lòd la nan lide politik; danjere pou moun kirenmen fasil epi ki pa konnen ke pa gen dwa san devwa; ke pou jwi kèk, youn dwe soumèt bay lòt moun. Yon infini pretansyon te dwe soti nan sa a<ref>Jean-Sylvain Bailly, ''Memoirs of a witness to the Revolution, or journal of the facts that happened before his je...'', {{t.|3} } , Levrault, Paris, 1804, {{p.|17}} [https://books.google.fr/books?id=ys2VjbpKjxUC&pg=PA242&dq=M%C3%A9moires+sur+la+r%C3%A9volution+bailly&hl=fr&ei=_ZUmTo6qGY6eOqvG6McK&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CDQQ6AEwAg#v=onepage&q=M%C3%A9moires%20sur%20la%20r%20r%C3%20r%20r%20r%C3%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20la%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20la%20r%20r%20r%20r%20r%20r%20r Li te tou kritike nan ke li ta refize patikilye a an favè yon abstrè, inivèsèl ak non-inexistant nonm, ak dezyèmman sou teren yo opoze ke li pa ta reyèlman reyalize inivèsalite, men ta koresponn ak enterè yo nan 'yon klas oswa yon lòt. fraksyon nan sosyete a{{refnec}}<ref>{{Liv|premye non1=Zeev,.|ti non1=Sternhell|title=Anti-Limyè a se yon tradisyon ki soti nan 18tyèm syèk la rive nan Lagè Fwad la|piblikatè=Gallimard|dat= DL 2010|isbn=978-2-07-031818-6|isbn2=2-07-031818-4|oclc=690491548|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/690491548|accessed on=2021 -09-11}}</ref>{{,}}<ref>{{Liv|non1=François|ti non1=Furet|tit=Revolisyon fransè a|editè=Gallimard|dat=2007 |isbn=978- 2-07-073759-8|isbn2=2-07-073759-4|oclc=192117785|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/192117785|accessed=2021- 09-11}}</ ref>. Li te pafwa dedannen tou lè yo redui li a "yon avanti refòmis, detounen soti nan premye siyifikasyon li pa demagòg obtise"<ref>{{Atik|otè1=Élisabeth Guibert-Sledziewski|title=Ki dwa pou moun ak sitwayen an?|periodik. =[[Etid franse]]|volume=25|number=2-3|date=otòn 1989|li sou entènèt=https://doi.org/10.7202/035790ar|paj=p. 169}}</ref>. === Kritik Proudhon === Nan ''[[Ki sa ki pwopriyete?]]'', ki te pibliye an 1840, [[anarchism|anarchis la]] [[Pierre-Joseph Proudhon]] kritike {{Quote|retoris nouvo lejislatè yo }} ki te ekri Deklarasyon an. {{Block quote|''Tout gason yo egal pa nati ak devan lalwa''; deklarasyon anbigwi ak redondants. Gason yo egal pa lanati: èske sa vle di yo tout gen menm gwosè, menm bote, menm jeni, menm vèti? Non: Se poutèt sa se egalite politik ak sivil ke nou te vle deziyen. Se konsa, li te ase yo di: Tout moun egal devan lalwa. Men, ki sa ki egalite devan lalwa? [Deklarasyon an] sipoze yon inegalite nan fòtin ak ran bò kote li enposib pou jwenn lonbraj egalite dwa<ref name=Proudhon>{{Liv|premye non1=Pierre-Joseph|non1=Proudhon| link author1=Pierre- Joseph Proudhon|title=[[Ki sa ki pwopriyete?]]|editè=Le Livre de Poche|ane=1840 (premye edisyon)|total paj=445|pasaj=Chapit I, Lide yon revolisyon}}.</ref> .}} Se poutèt sa Proudhon konkli ke Deklarasyon Dwa a pèmèt inegalite yo fleri, an opozisyon ak dwa natirèl yo ke li afime nan premye atik li a. {{Block quote|Atik edifyan Deklarasyon Dwa sa a, […] sipoze plizyè kalite inegalite sivil, ki se inegalite devan lalwa: inegalite nan ran, paske fonksyon piblik yo sèlman chèche pou konsiderasyon ak emoluman yo bay; inegalite nan fòtin, depi si yon moun te vle fòtin yo egal, travay piblik yo ta dwe devwa, pa rekonpans, inegalite nan favè, lalwa pa defini sa li vle di pa talan ak vèti<ref name =Proudhon />.}} Answit, li kesyone [[propriyete]] yon fason jeneral e premye konsidere kòm yon [[dwa natirèl]], ansanm ak [[liberte]], [[sekirite]] ak [[Egalite devan lalwa|egalite]], nan Deklarasyon an. Li pran egzanp taks, ke li rekonèt kòm esansyèl pou fè fas ak depans gouvènman an, epi li mande poukisa moun rich yo ta dwe peye plis pase pòv yo. Dapre rezònman li, si pwopriyete se yon dwa natirèl, sosyete a an antye dwe pwoteje li; Sepandan, si Leta tabli yon taks pwopòsyonèl, li dwe retounen plis oswa otan (sou fòm sèvis piblik oswa otreman) pase sa li te pran, san yo pa gen egalite dwa ak nan ka sa a {{quote|soyete. pa etabli ankò pou defann byen, men pou òganize destriksyon li}}. Li fini ak konklizyon ke pwopriyete se pa yon dwa natirèl<ref>{{Liv|premye non1=Pierre-Joseph|ti non1=Proudhon|otè lyen1=Pierre-Joseph Proudhon|title=[[Ki sa ki pwopriyete?]]| editè=Le Livre de Poche|ane=1840 (premye edisyon)|total paj=445|pasaj=Chapit II, Premye paragraf: pwopriyete kòm dwa natirèl}}.</ref>. === Kritik Burke ak Bentham === Filozòf konsèvatif Ilandè ak politisyen Edmund Burke te ofri yon kritik retentyan sou Deklarasyon an nan tèks 1790 li 'Refleksyon sou Revolisyon an an Frans'. Burke se yon defansè nan lwa natirèl, byenke li jije ke pa gen okenn dwa moun ka dedwi dirèkteman nan li. Nan ti liv li a, li denonse {{Sitasyon|fiksyon monstrueux}} egalite reprezante pou li a, ki ta ka sèlman bay {{Sitasyon|fo lide ak atant vani}}. Filozòf angle [[Jeremy Bentham]], nan [[Itilitarism|mouvman itilitè a]], tou fè yon kritik sevè sou Deklarasyon an, nan travay li ''Anarchical Fallacies'', ekri ant 1791 ak 1795 (pibliye an franse nan 1816). Nan yon pasaj memorab, anjeneral yo refere yo kòm "Nonsense upon Stilts", li fè kòmantè sou Deklarasyon an atik pa atik nan yon ton ironik ak asèb. Bentham, petèt tou senpleman pa genyen agiman l 'yo, refize li Deklarasyon an kòm yon tèks normatif, men okontrè fè efò yo konprann li kòm obsèvasyon an nan yon eta de reyalite. Kidonk, remak li yo rete esansyèlman diskou. Se la li devlope pi bon kritik li sou lwa natirèl: dwa sa a pa ta gen okenn baz ontolojik, pa gen okenn egzistans reyèl. "Sa ki pa gen okenn egzistans pa ka detwi - sa ki pa ka detwi pa bezwen anyen pou prezève li kont destriksyon. Dwa natirèl yo se senp sans: dwa natirèl ak enpreskriptab, istwa san sans - istwa san sans sou stilts<ref>{{Cite web |url=http://www.law.georgetown.edu/faculty/lpw/documents/Bentham_Anarchical_Fallacies.pdf |title=''Anarchical Fallacies'', Jeremy Bentham |access-date=2025-09-23 |archive-date=2016-03-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160326054954/http://www.law.georgetown.edu/faculty/lpw/documents/Bentham_Anarchical_Fallacies.pdf |dead-url=yes }}</ref>". Bentham pare pou admèt rekonesans dwa subjectif si yo baze sou prensip sèvis piblik la. Sepandan, li nye nenpòt lejitimite "natirèl" nan dwa Deklarasyon an, ki ta sèlman reflete adore moun ki ankouraje yo. [[David Hume]] pral apwouve opinyon Bentham sou non-egzistans ontolojik dwa natirèl{{Referans nesesè}}. === Kritik maksis === [[Karl Marx]] denonse karaktè "fòmèl" dwa yo garanti nan Deklarasyon an, bay preferans rechèch pou "reyèl egalite" sitwayen yo. Kondisyon [[proletè yo]] nan {{s-|19e}} ta montre ke yo pa t benefisye efè deklarasyon sa a, ki pa t bay mwayen efikas pou pèmèt amelyore kondisyon travay la, ak dwa etabli. ki te nan teyori pou benefis tout moun pandan ke sèlman yon minorite te kapab egzèse yo pou benefis eksklizif yo. Kidonk Marx denonse Deklarasyon an nan ''[[The Jewish Question (Marx)|The Jewish Question]]'' kòm li reprezante enterè klas boujwa endividyalis la, ki te ekri Deklarasyon bay Asanble Nasyonal Konstitiyan an; sa a se patikilyèman ka a pou sanktifikasyon nan lwa anan pwopriyete, nan atik 17. Deklarasyon 1789 la te kritike tou pa Montagnards yo, otè prensipal yo nan Deklarasyon 1793 la, ki te mete limit sou dwa a nan pwopriyete prive ak bay plis pouvwa a pèp la. Sa pa t ase pou [[Gracchus Babeuf|Babeuf]] ak "[[konjurasyon Egal yo]]", ki te konsidere kòm premye mouvman enspirasyon sosyalis, ki te mande an 1795 [[kolektifizasyon tè]] ak mwayen pwodiksyon. aplike "egalite pafè". Yo te mande tou aplikasyon [[Konstitisyon Ane I]], oswa konstitisyon mòn, ki sitou bay vòt inivèsèl gason. === Kritik feminis === [[Olympe de Gouges]] te ekri an 1791 ''[[Deklarasyon Dwa Fanm ak Sitwayen Fanm yo]]'', yon pastich Deklarasyon 1789 la. Atravè tèks sa a, li te kritike aplikasyon legal ak politik aplikasyon an. Deklarasyon pou gason sèlman. Li te eseye, san siksè, soumèt li pou apwobasyon Asanble a. Olympe de Gouges te guillotine nan {{dat-|3 novanm 1793}} paske li te pwopoze nan youn nan bwochi li yo ke pèp la, pa referandòm, chwazi fòm rejim politik ki adapte Lafrans: santralize repibliken, federal oswa monachi. . Revolisyonè yo pa tolere ke li ta ka mete Repiblik la an kesyon. Yo fè l kesyone epi yo arete l: se konsa ènmi pwisan li yo jwenn pretèks pou diminye l an silans. Jounal {{dat-|19 novanm 1793}}, jounal ''Le Moniteur'' te avèti tout fanm ki ta eksprime pretansyon pou yo entèfere nan esfè politik la: "Li te vle vin yon moun leta, e sanble lwa a. pini konspiratè sa a paske li te bliye bèl kalite ki apwopriye ak sèks li. » Kidonk, tantativ sa a pou revandike idantite fanm li ak demann lejitim pou dwa sivil ak politik egal pou tou de sèks te fini nan echèk<ref>{{harvsp|Debré|Bochenek|2013|p=22 }}.</ref>. [[Pierre Guyomar]] te prezante, bò kote pa l, devan Asanble a, nan {{dat-|29 avril 1793}}, yon travay ki rele ''The Partisan of the politic equality of all individuals''<ref group =A >[[Achiv palmantè soti 1787 rive 1860]], volim 63, [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k495788.image.r=archives+parlementaires+avril+1793.f595.langFR deba sou 29 avril 1793], {{p.|591}}.</ref>, kote li plede an favè aplikasyon Deklarasyon an ak dwa li genyen pou tout moun, kèlkeswa sèks yo. === Dwa moun ki rete nan koloni yo === Deklarasyon Dwa Moun yo te kritike tou paske li pa aplike pou moun ki rete nan koloni yo, Asanble Konstitiyan an pa t aboli esklavaj nan Sendomeng ni deside sou egalite politik etranje ak endijèn. Li pa t 'jouk {{dat-|29 out 1793}} ke Deklarasyon an ki deklare ke tout moun fèt ak rete lib ta dwe aplike nan Saint-Domengue<ref>Florence Gauthier, "Monstruozite nan konkèt kolonyal la ak ' esklavaj nan Amerik yo, {{sp-|XVI|e|-|XVIII|e|}}', Anna Caiozzo, Anne-Emmanuelle Demartini, ''Mons ak imajinasyon sosyal: apwòch istorik'', Paris, Créaphis, 2008, 354{{nb p.}}, {{ISBN|978-2-35428-008-6}}, {{p.|98}}.</ref>{{,}}<ref>[http://www.alterpresse.org/spip.php?article9451 Entèvyou ak Vertus Saint Louis], sit alterpresse.org.</ref> pa [[Léger-Félicité Sonthonax|Sonthonax]], esklavaj yo te [[Abolisyon esklavaj|aboli ]] nan {{nobr|23 jen}} menm ane a pa nouvo Deklarasyon Dwa Moun. == Aplikasyon legal == Aplikasyon tèks sa a te kritike, sitou pa [[positivism legal|positivis]]. Anba [[Twazyèm Repiblik (Frans)|{{Twazyèm|Repiblik}}]], [[Lwa Konstitisyonèl 1875|lwa konstitisyonèl {{dat-|24 fevriye-1875-}} ak {{dat-|25 Fevriye 1875-}} ak {{dat-|16 jiyè 1875}}]] pa t fè referans ak ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}}{{sfn|Gözler|1997|p=297} } . Men [[Maurice Hauriou]] ({{dat-|1856}}-{{dat-|1929}}) ak [[Léon Duguit]] ({{dat-|1859}}-{{dat-|1928} }), de eminan jiris, te diskite ke li te gen valè legal {{sfn|Gözler|1997|p=297}}. Tez Duguit te opoze premye pa [[Adhémar Esmein]] ({{dat-|1848}}-{{dat-|1913}}) answit pa [[Raymond Carré de Malberg]] ({{dat -|1861}} -{{dat-|1935}}){{sfn|Gözler|1997|p=307}}. Li te ekri: "'Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an,' si li toujou an vigè, te sèlman bay yon fòmil filozofik ki twò vag pou mare lejislatè a." . Anba [[Katriyèm Repiblik (Frans)|{{IVèm|Repiblik}}]], [[Konstitisyon franse 27 oktòb 1946|Konstitisyon {{dat-|27 oktòb 1946}}]] genyen ladan l yon bò , yon [[Preambule Konstitisyon 27 Oktòb 1946|preambul]] ki fè referans a ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}} epi, yon lòt bò, yon {{nobr|atik. 81}} ki prevwa ke {{sitasyon|tout [[nasyonalite fransè|sitwayen franse]] ak sitwayen [[Inyon franse a]] gen estati sitwayen Inyon franse a ki asire yo jwisans dwa ak libète yo garanti. pa preambul la}}. Apati {{dat-|1947}}, [[Ordonans Jidisyè an Frans|lòd jidisyè]] rekonèt ke ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}} se yon tèks [[lwa pozitif]] : nan {{dat-|22 janvye 1947-}}, ki baze sou atik 6 nan ''Deklarasyon'', [[Tribinal Jidisyè Pari|tribunal sivil Seine]] deklare kondisyon ki mete a anile nan testaman li a, pa yon grann, anile yon legwa ki te fè pou benefis pitit pitit li anan ka li marye ak yon jwif{{sfn|Letteron|2012|loc={{number|21}}}}{{,}}{{sfn|Rousseau|Gahdoun|Bonnet|2016|loc={{ number|259} } ak {{n.|702}}}}. Se pa jiska {{dat-|7 jen 1957}} ke [[Konsèy d'Eta (Frans)|Konsèy deta]] te dakò, pou premye fwa, egzamine sou baz yon plede ki baze sou inyorans nan ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}}, nan ka sa a atik 8, 9 ak 10 li yo{{sfn|Roulhac|2014|loc={{§|19}}, {{n.|53} }}}. Anba [[Senkyèm Repiblik (Lafrans)|{{Senkyèm|Repiblik}}]], [[Preambule Konstitisyon Senkyèm Repiblik Fransè a|preabil]] [[Konstitisyon Fransè 4 Oktòb 1958|Konstitisyon an. {{dat-|4 oktòb 1958}}]] fè referans a ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}}. [[Konsèy Konstitisyonèl (Frans)|Konsèy Konstitisyonèl la]] premye atribiye valè konstitisyonèl pa desizyon li te pran nan [[Desizyon Libète asosyasyon|{{dat-|16 jiyè 1971}}, Libète asosyasyon]] ki te fonde doktrin nan. nan “[[blòk konstitisyonalite]]”, dapre ekspresyon [[Louis Favoreu]]. Desizyon sa a vize "Konstitisyon an (nan 1958) ak an patikilye preambule li a", men preambule [[Konstitisyon franse a nan 4 oktòb 1958|Konstitisyon 1958 la]] raple ke "Deklarasyon dwa moun ak nan Sitwayen '' rete an fòs. Apati desizyon sa a, [[Konsèy Konstitisyonèl (Frans)|Konsèy Konstitisyonèl la]], pral de pli zan pli poze tèt li kòm defansè dwa ak libète piblik konstitisyonèl yo, men sitou sou baz referans a preambule ansyen Konstitisyon 1946 la. Tandans sa a vin pi plis aksantué depi [[Kesyon Priyorite Konstitisyonalite|Kesyon Priyorite Konstitisyonalite (QPC)]] nan [[Lwa Konstitisyonèl 23 Jiyè 2008|revizyon konstitisyonèl {{dat-|23 Jiyè. 2008}}]], ki pèmèt [[Kesyon priyorite konstitisyonalite|''a posteriori'' kontwòl lwa]] pa Konsèy Konstitisyonèl la. == Posterite == === Soti nan yon pwen de vi legal === Deklarasyon 1789 la te enspire, nan {{s-|19}}, yon gwo kantite tèks menm jan an nan anpil peyi nan [[Ewòp]] ak [[Amerik Latin]]. Tradisyon revolisyonè franse a prezan tou nan [[Konvansyon Ewopeyen sou Dwa Moun]] ki te siyen nan [[Wòm]] nan {{dat-|4 novanm 1950}}<ref>“Enfliyans pwodijye Deklarasyon Fransè a pa bezwen. dwe dekri isit la. » Karel Vasak, ''Konvansyon Ewopeyen an sou Dwa Moun'', Pari, Bibliyotèk Jeneral Dwa ak Jurisprudens, 1964, {{rom|vii}}, 327{{nb p.}}, {{p .|5} }.</ref>. An Frans, lòt dwa ki gen valè konstitisyonèl parèt depi deklarasyon 1789 la. Se premye bagay sa yo ki parèt nan [[preambul Konstitisyon 27 oktòb 1946 la]]<ref>[http://www.legifrance.gouv.fr/Droit-francais/Constitution/Preambule-de-la. -Konstitisyon-27-Oktòb-1946 Preabil Konstitisyon 1946 la sou sit entènèt Legifrance],</ref>, epi ki enkli nan Preabil [[Konstitisyon Fransè 4 Oktòb 1958|Konstitisyon 1958 la] ] ki refere a li: * [[egalite sèks|egal dwa ant gason ak fanm]]; * [[dwa azil]] pou nenpòt moun pèsekite akoz aksyon li an favè libète; * [[dwa pou travay|dwa pou jwenn travay]]; * dwa pou defann enterè yon moun atravè aksyon sendika; * [[Dwa grèv an Frans|dwa grèv]]; * dwa pou jwenn nan kominote a mwayen egzistans apwopriye Dwa sa yo rele [[dwa sosyal]]. Dènye dwa (jwenn mwayen egzistans adekwa) soti nan yon lòt definisyon mo "dwa" a: Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an detèmine lejitimite zak yo, alòske dwa sa yo defini garanti materyèl. Lè sa a, se sa ki parèt nan [[Chat Anviwònman an]], ki te adopte an [[2004 an Frans|2004]], an patikilye sa ki parèt nan {{nobr|atik 1}} chart sa a: { {quote| Tout moun gen dwa pou yo viv nan yon [[anviwònman ekilibre]] ki respekte sante.}} Nan yon desizyon ki te rann {{dat-|31 janvye 2020}}, Konsèy Konstitisyonèl la bay priyorite nan Preabil Konstitisyon Anviwònman an ak onzyèm paragraf preyabil Konstitisyon 1946 la sou {{nobr|atik 4} } la. Deklarasyon sou Dwa Moun ak Sitwayen an 1789, konsakre prezèvasyon anviwònman an kòm yon pwoblèm ki pi wo pase libète a nan antrepriz, ki gen ladan pou efè yo ki efè yo aletranje nan aktivite ki te fèt an Frans<ref>{{web link |url=https://www.mediapart.fr/journal/france/310120/le-conseil-constitutionnel-fait-primer-la-defense-de-l-environnement-sur-la -liberte-d-entrepreneur|title = Konsèy Konstitisyonèl la bay defans anviwònman an priyorite sou libète pou antreprann |site=mediapart.fr|date=31 janvye 2020|author=Christophe Gueugneau|accessed on=2 fevriye 2020 }}.</ref> . Anba [[Senkyèm Repiblik (Lafrans)|{{Senkyèm|Repiblik}}]], [[Preambule Konstitisyon Senkyèm Repiblik Fransè a|preabil]] [[Konstitisyon Fransè 4 Oktòb 1958|Konstitisyon an. {{dat-|4 oktòb 1958}}]] fè referans a ''Deklarasyon'' {{dat-|1789}}. [[Konsèy Konstitisyonèl (Frans)|Konsèy Konstitisyonèl la]] premye atribiye valè konstitisyonèl pa desizyon li te pran nan [[Desizyon Libète asosyasyon|{{dat-|16 jiyè 1971}}, Libète asosyasyon]] ki te fonde doktrin nan. nan “[[blòk konstitisyonalite]]”, dapre ekspresyon [[Louis Favoreu]]. Desizyon sa a vize "Konstitisyon an (nan 1958) ak an patikilye preambule li a", men preambule [[Konstitisyon franse a nan 4 oktòb 1958|Konstitisyon 1958 la]] raple ke "Deklarasyon dwa moun ak nan Sitwayen '' rete an fòs. Apati desizyon sa a, [[Konsèy Konstitisyonèl (Frans)|Konsèy Konstitisyonèl la]], pral de pli zan pli poze tèt li kòm defansè dwa ak libète piblik konstitisyonèl yo, men sitou sou baz referans a preambule ansyen Konstitisyon 1946 la. Tandans sa a vin pi plis aksantué depi [[Kesyon Priyorite Konstitisyonalite|Kesyon Priyorite Konstitisyonalite (QPC)]] nan [[Lwa Konstitisyonèl 23 Jiyè 2008|revizyon konstitisyonèl {{dat-|23 Jiyè. 2008}}]], ki pèmèt [[Kesyon priyorite konstitisyonalite|''a posteriori'' kontwòl lwa]] pa Konsèy Konstitisyonèl la. == Posterite == === Soti nan yon pwen de vi legal === Deklarasyon 1789 la te enspire, nan {{s-|19}}, yon gwo kantite tèks menm jan an nan anpil peyi nan [[Ewòp]] ak [[Amerik Latin]]. Tradisyon revolisyonè franse a prezan tou nan [[Konvansyon Ewopeyen sou Dwa Moun]] ki te siyen nan [[Wòm]] nan {{dat-|4 novanm 1950}}<ref>“Enfliyans pwodijye Deklarasyon Fransè a pa bezwen. dwe dekri isit la. » Karel Vasak, ''Konvansyon Ewopeyen an sou Dwa Moun'', Pari, Bibliyotèk Jeneral Dwa ak Jurisprudens, 1964, {{rom|vii}}, 327{{nb p.}}, {{p .|5} }.</ref>. An Frans, lòt dwa ki gen valè konstitisyonèl parèt depi deklarasyon 1789 la. Se premye bagay sa yo ki parèt nan [[preambul Konstitisyon 27 oktòb 1946 la]]<ref>[http://www.legifrance.gouv.fr/Droit-francais/Constitution/Preambule-de-la. -Konstitisyon-27-Oktòb-1946 Preabil Konstitisyon 1946 la sou sit entènèt Legifrance],</ref>, epi ki enkli nan Preabil [[Konstitisyon Fransè 4 Oktòb 1958|Konstitisyon 1958 la] ] ki refere a li: * [[egalite sèks|egal dwa ant gason ak fanm]]; * [[dwa azil]] pou nenpòt moun pèsekite akoz aksyon li an favè libète; * [[dwa pou travay|dwa pou jwenn travay]]; * dwa pou defann enterè yon moun atravè aksyon sendika; * [[Dwa grèv an Frans|dwa grèv]]; * dwa pou jwenn nan kominote a mwayen egzistans apwopriye Dwa sa yo rele [[dwa sosyal]]. Dènye dwa (jwenn mwayen egzistans adekwa) soti nan yon lòt definisyon mo "dwa" a: Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an detèmine lejitimite zak yo, alòske dwa sa yo defini garanti materyèl. Lè sa a, se sa ki parèt nan [[Chat Anviwònman an]], ki te adopte an [[2004 an Frans|2004]], an patikilye sa ki parèt nan {{nobr|atik 1}} chart sa a: { {quote| Tout moun gen dwa pou yo viv nan yon [[anviwònman ekilibre]] ki respekte sante.}} Nan yon desizyon ki te rann {{dat-|31 janvye 2020}}, Konsèy Konstitisyonèl la bay priyorite nan Preabil Konstitisyon Anviwònman an ak onzyèm paragraf preyabil Konstitisyon 1946 la sou {{nobr|atik 4} } la. Deklarasyon sou Dwa Moun ak Sitwayen an 1789, konsakre prezèvasyon anviwònman an kòm yon pwoblèm ki pi wo pase libète a nan antrepriz, ki gen ladan pou efè yo ki efè yo aletranje nan aktivite ki te fèt an Frans<ref>{{web link |url=https://www.mediapart.fr/journal/france/310120/le-conseil-constitutionnel-fait-primer-la-defense-de-l-environnement-sur-la -liberte-d-entrepreneur|title = Konsèy Konstitisyonèl la bay defans anviwònman an priyorite sou libète pou antreprann |site=mediapart.fr|date=31 janvye 2020|author=Christophe Gueugneau|accessed on=2 fevriye 2020 }}.</ref> . ==== Deklarasyon espesifik ==== * [[Deklarasyon Dwa Fanm ak Sitwayen Fi]] 1791 * [[Deklarasyon Dwa Timoun yo]] ({{Nasyonzini}}, 1959) ==== Deklarasyon lokal ==== * [[Magna Carta]] (Angletè, 1215) * [[Bill of Rights]] (Angletè, ''Bill of Rights'', 1689) * [[Bill of Rights (Etazini)]] te adopte pa [[Kongrè Ameriken an]] an 1789, ratifye an 1791 * [[Dekrè 4, 6, 7, 8 ak 11 out 1789]] * [[Konvansyon pou Pwoteksyon Dwa Moun ak Libète Fondamantal yo]] (ki te siyen pa eta manm [[Konsèy Ewòp la]] an 1950, te antre an vigè an 1953) * [[Charter of Fundamental Rights]] (Inyon Ewopeyen an, 2000) ==== Divers ==== * [[Dwa Moun]] | [[libète fondamantal]] | [[Dwa moun an Frans]] * [[Propriété]] | [[Sekirite]] | [[Sekirite legal]] * [[Je Providence]] === Bibliyografi === {{div kol||30em}} * {{de}} [[Georg Jellinek]], ''Die Erklärung der Menschen- und Bürgerrechte. Ein Beitrag zur modernen Verfassungsgeschichte'', Duncker & Humblot, Bèlen, 1895. * Vincent Marcaggi, ''Orijin yo nan deklarasyon dwa moun nan 1789'', Fontenmoing, Paris, 1912. * Giorgio Del Vecchio, ''Deklarasyon dwa moun ak sitwayen an nan Revolisyon franse a: kontribisyon nan istwa sivilizasyon Ewopeyen an'', Bibliyotèk Jeneral Dwa ak Jurisprudence, Pari, 1968. * [[Stéphane Rials]], ed., ''Deklarasyon dwa moun ak sitwayen an'', Hachette, Paris, 1988, {{ISBN|2-01-014671-9}}. * Claude-Albert Colliard, ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789'', La documentation française, Paris, 1990, {{ISBN|2-11-002329-5}}. * Gérard Conac, Marc Debene, Gérard Teboul, ed, ''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789; istwa, analiz ak kòmantè'', Economica, Paris, 1993, {{ISBN|978-2-7178-2483-4}}. *Pascal Nicollier, ''Deklarasyon dwa moun ak sitwayen nan dat 26 out 1789'', Fribourg 1995, ([https://www.urbalex.ch/histoire/ddhc li sou entènèt]) * {{it}} Realino Marra, ''La giustizia penale nei princìpi del 1789'', nan "Materiali per una storia della cultura giuridica", XXXI-2, 2001, {{p.|353-64}}. *''Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen 1789'' Tradiksyon nan lang Ostralyen soud pa aktè soud Horst Dittrich ak tradiktè, pibliye pa ARBOS - Sosyete Mizik ak Teyat, {{ISBN|978-3 -9503173-2-9 }}, Arbos edisyon, 2012, [http://vimeo.com/52676206 wè sou Vimeo]. * {{Chapit|prenon=Jean-Marcel |siyati=Chapyon |lyen otè=Jean-Marcel Champion |tit=Enpak Deklarasyon Dwa 1789 la nan peyi Lafrans ak nan Sendomeng pandan Revolisyon an |travay otè = Yves Ledure (dir.) ({{nobr|pref. of}} [[Jean-Marie Lustiger]] ak prezantasyon [[Paul Guiberteau]]) |tit travay=Istwa ak kilti kretyen |soustit travay=omaj bay Monseyè Yves Marchasson pwofesè Fakilte Lèt [[Enstiti Katolik Paris|University Katolik Paris]] |place=Paris |piblikatè=[[Éditions Beauchesne|Beauchesne]] |koleksyon=Kilti ak Krisyanis |nimewo nan koleksyon=1 |ane=1992 |nimewo edisyon=1 |paj total={{nobr|1 vol.}}, {{XVI}}-268 |fòma=an-8{{o}} ({{ inite| 22|cm}}) |isbn10=2-7010-1250-3 |ean=9782701012506 |oclc=489629289 |bnf=366609677 |sudoc=002746786 |prezantasyon sou entènèt=http://www.eauches.edi.com php?products_id=1364 |li sou entènèt={{Google Books|id=soXfLfSi2lgC}} |accessed on=25 mas 2018 |pati={{1ye|pati}} ("Istwa") |nimewo chapit=12 |pasaj= 153-166 |label=Chapyon 1992}}. * {{Liv|otè1=Komite refleksyon sou Preabil Konstitisyon an |free field=prezide pa [[Simone Veil]] |title=Redekouvwi Preanbil Konstitisyon an |subtitle=rapò bay Prezidan Repiblik la |editè =[ [La Documentation française]] |koleksyon=Koleksyon rapò ofisyèl |plas=Pari |ane=2008 |mwa=Desanm |nimewo edisyon=1 |total paj={{nobr|1 vol.}}, 207 | fòma liv={ {inite|24|cm}} |isbn=978-2-11-007521-5 |isbn10=2-11-007521-X |ean=9782110075215 |oclc=470835976 |bnf=4144244612 |0782110075215 | http://www.ladocumentationfrancaise.fr/rapports-publics/084000758/index.shtml |li sou entènèt=http://www.ladocumentationfrancaise.fr/var/storage/rapports-publics/084000758.pdf |electronic format=facsimile | jwenn aksè nan=25 Mas 2018 |tit=Komite Refleksyon sou Preanbil Konstitisyon 2008 la}}. * {{atik | label=Dawson 1997 | otè=Philippe Dawson | title=Sizyèm biwo Asanble Nasyonal la ak pwojè deklarasyon dwa moun. Jiyè 1789 | peryodik=Annal Istorik Revolisyon Fransè | dat=1997 | nimewo=307 | pase=31-60 | li sou entènèt=https://www.persee.fr/doc/ahrf_0003-4436_1978_num_232_1_1020 | id=Dawson}} * {{Liv |prenon1=Kémal |ti non1=Gözler |tit=Pouvwa revizyon konstitisyonèl |editè=[[Pres universi[[Tèz]] Bòdo-IV|inivèsite Bòdo-{{IV}} – Montesquieu]] nan {{dat-|6 novanm 1995}} |ane=1997 |mwa=fevriye |nimewo edisyon=1 |total paj= {{nobr| 2 vol.}}, 774 |format liv={{unit|24|cm}} |isbn=2-284-00072-X |ean=9782284000723 |oclc=490941416 |sudoc=048369241 |prezantasyon sou entènèt= http://www.theses.fr/1995BOR40027 |li sou entènèt={{Google Books|id=hZp1EDxJkp8C}} |accessed on=24 mas 2018 |label=Gözler 1997}}. * {{Liv |prenon1=Roseline |ti non1=Letwon |tit=Libète piblik |editè=[[Dalloz]] |koleksyon=Precis |plas=Paris |seri=Dwa piblik, syans politik |ane=2012 |mwa= Septanm | nimewo edisyon=9 |ane premye edisyon=1959, pa Claude-Albert Colliard |total paj={{nobr|1 vol.}}, {{VIII}}-613 |fòma liv={{unit|21|cm }} |isbn=978-2-247-11758-1 |isbn10=2-247-11758-9 |ean=9782247117581 |oclc=816612404 |bnf=42757721k |sudoc=164 id={6108X|Google Bookread=18X | =ZYL4AgAAQBA}} |aksede nan=25 mas 2018 |label=Letteron 2012}}. * {{Atik |premye non=Guy |ti non=Putfin |tit=Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an |subtitle=resansman ak variants tèks yo ({{dat-|Out 1789}} – {{ dat -|Septanm 1791}}) |periyodik=[[Annal Istorik Revolisyon Fransè a]] |volim={{50yèm|ane}} |nimewo=232 |mwa=Avril – Jen |ane=1978 |paj=180- 200 |doi=10.3406/ahrf.1978.3307 |li sou entènèt=http://www.persee.fr/doc/ahrf_0003-4436_1978_num_232_1_3307 |format=facsimile |accessed on=Mas 24, 24}8}1901Putfin | * {{Atik|prenon=Cédric |ti non=Roulhac |tit=Dwa moun san lalwa? |subtitle=konsepsyon (yo) ak efikasite dwa moun nan lwa franse |periyodik=The Human Rights Review |nimewo=5 |mwa=Me |ane=2014 |doi=10.4000/revdh. 741 |li sou entènèt=http:// journals.openedition.org/revdh/741 |accessed on=25 mas 2018 |label=Roulhac 2014}}. * {{Liv |prenon1=Dominique |ti non1=Rousseau |lyen otè1=Dominique Rousseau (juris) |premye2=Pierre-Yves |ti non2=Gahdoun |premye3=Julien |ti non3=Bonnet |prefas=a {{2nd}}{ {ed.}} pa [[Georges Vedel]] |title=Lwa sou litij konstitisyonèl |editè=[[Bibliyotèk jeneral lwa ak jurisprudence|LGDJ]] – [[Lextenso éditions]] |koleksyon=Précis Domat |kote= Issy-les-Moulineaux |seri=Dwa piblik |ane=2016 |mwa=Oktòb |nimewo edisyon=11 |ane premye edisyon={{dat-|Oktòb 1990}} |total paj={{nobr|1 vol. }}, 870 |liv fòma=an-8{{o}} ({{unit|22|cm}}) |isbn=978-2-275-04517-7 |isbn10=2-275-04517- 1 | ean=9782275045177 |oclc=960810489 |bnf=451362499 |sudoc=195781589 |online presentation=https://www.lgdj.fr/droit-du-contentieux-constitutionnel-9782127{50452127. |id=hR9UDQAAQBAJ}} |accessed on=25 mas 2018 |label=Rousseau, Gahdoun and Bonnet 2016}}. == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans|group="N"}} === Referans === {{Referans}} * {{Liv |non1=Jérôme |non1=Mavidal |non2=Émile |non2=Laurent |non3=Émile |non3=Clavel |responsabilite3=dir. |title=[[Achiv palmantè soti 1787 rive 1860|Achiv palmantè soti {{dat-|1787}} rive {{dat-|1860}}]]'', {{1ye|seri}}:'' soti nan {{ dat-|1787}} rive {{dat-|1799}} |volim=VIII |tit volim=soti {{dat-|5 me 1789}} rive {{dat-|15 septanm 1789}} |editè= [[ Paul Dupont|P. Dupont]] |plas=Paris |ane=1875 |nimewo edisyon=1 |total paj={{nobr|1 vol.}}, {{LXIV}}-731 |fòma liv={{inite|27|cm }} |oclc=492200322 |bnf=34057622m |sudoc=092920837 |prezantasyon sou entènèt=https://www.persee.fr/issue/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1 |li sou entènèt=https://www.persee.fr/issue/arcpa_0000-0000_1875_num_8_1 |li sou entènèt= :/12frlica.b48/ bpt6k495230 |fòma elektwonik=faks |aksede nan=24 mas 2018}}. {{Referans|group=AP}} === Referans nan deba Asanble Nasyonal Konstitiyan === {{Referans|group="A"}} == Gade tou == {{Lòt pwojè | wikiquote = Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an 1789 | wikisource=Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen | commons=Kategori:Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an }} === Atik ki gen rapò === ==== Deklarasyon Inivèsèl ==== * [[Deklarasyon Inivèsèl Dwa Moun]] ({{Nasyonzini}}, 1948) pgaloo3d50qgp8pjjt0gd093t62kl68 Modèl:Country data Syèd 10 89620 883016 851181 2026-07-21T11:01:37Z CommonsDelinker 161 Replacing Naval_Ensign_of_Sweden.svg with [[File:Naval_ensign_of_Sweden.svg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR6|Criterion 6]].). 883016 wikitext text/x-wiki {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Syèd | alt attribute = Drapo Syèd | flag alias = Flag of Sweden.svg | flag alias-1562 = Flag of Sweden (1562–1650).svg | border-1562 = <!---laissez vide---> | flag alias-1844 = Swedish norwegian union flag.svg | flag alias-naval = Naval ensign of Sweden.svg | link alias-naval = Marine royale suédoise | border-naval = <!---laissez vide---> | size = {{{size|}}} | name = {{{name|}}} | altlink = {{{altlink|}}} | altvar = {{{altvar|}}} | variant = {{{variant|}}} <noinclude> | var1 = 1562 | var2 = 1844 | redir1 = SWE | cat = Country data Syèd </noinclude> }} ss6aqpksb0ev68j0kixt9t1aj9ethjc Acha Alaska 0 89754 883014 865344 2026-07-21T07:22:08Z CommonsDelinker 161 Replacing Czar's_Ratification_of_the_Alaska_Purchase_Treaty_-_NARA_-_299810.pdf with [[File:Czar's_Ratification_of_the_Alaska_Purchase_Treaty_-_DPLA_-_ece5e43297539bb2fe678f0ea85ec62b.pdf]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM 883014 wikitext text/x-wiki {{Infobox Trete entènasyonal | non = Alaska Acha | non_plen = | imaj = Czar's Ratification of the Alaska Purchase Treaty - DPLA - ece5e43297539bb2fe678f0ea85ec62b.pdf | lejand = Ratifikasyon akò a pa [[Alexander II (Anperè Larisi)|Alexander {{II}}]]. | tip = [[Treaty (public international law)|Trate]] | dat_adopsyon = | adopsyon_place = | siyati_date = {{Dat|30|03|1867}} a {{time|4}} | lye siyati = [[Washington (District of Columbia)|Washington]] ([[Etazini]]) | dat_sele = | dat_efektif = {{Dat|09|04|1867}} | condition_vigeur = Vann yon kantite {{currency|7200000|USD}} | siyatè = | pati = [[Etazini]], [[Alexander II (Anperè Larisi)|Alexander {{II}}]] pou [[Anpi Larisi]] | depozitè = | lang = [[Angle]], [[Ris]] | wikisource_name = Achte Alaska }} '''Acha Alaska''', nan [[Anglè]] {{Angle|'''Achat Alaska'''}}, nan {{lang|ru|продажа Аляски}}, ''{{lang |ru-Latn|prodaja Aliaski}}'', '''sale of Alaska''', se [[Trete (dwa entènasyonal piblik)|trete entènasyonal]] kote [[Anpi Ris]] te bay [[Alaska ris |teritwa Amerik di Nò li yo]] nan [[Etazini]] nan [[1867]] pou peman sèt milyon dola. Acha sa a te dirije pa [[Sekretè Deta Etazini|Sekretè Deta Ameriken]] [[William Henry Seward|William Seward]]. Teritwa ki te achte a te gen yon zòn apeprè {{inite|1600000|km|2}} ({{unit|600000|mil|2}}) e li se esansyèlman [[Eta Etazini |Eta Etazini an]] nan [[Alaska]]. == Sitiyasyon anvan achte == [[File:Map of USA AK full.svg|thumbnail|Alaska ak rès peyi Etazini.]] [[Anpi Ris]] la te nan difikilte finansye e li te pè pèdi [[Amerik Ris | teritwa Alaska]] san konpansasyon nan yon konfli nan lavni, espesyalman ak rival aktyèl la, [[Anpi Britanik la]], ki te deja posede [[Anpi Ris]] la vwazen an. Kanada]] ak pwisan ''[[Royal Navy]]'' te kapab fasilman pran kontwòl kòt ki difisil pou Larisi defann. Men pwennvi Baron [[Edouard de Stoeckl]], anbasadè Larisi nan Washington, ki te eksprime nan yon despach bay Tsar a nan {{dat|4 janvye 1860}}: :{{Quote|Yo sitiye twò lwen nan nò pou voye imigran la epi fòme yon koloni komèsyal ak endistriyèl. Kolonizasyon sa a enposib, Gouvènman Enperyal la dwe, nan fen ane 1861 la, swa eksplwate pwodwi yo nan teritwa sa a li menm atravè anplwaye li yo, oswa abandone yo ankò nan yon Konpayi, sa a ki egziste kounye a oswa nenpòt lòt. (...) Soti nan yon pwennvi politik, byen nou yo gen yon enpòtans konplètman segondè. Nenpòt pouvwa maritim ak ki nou nan lagè yo pral kapab pran yo lwen nou. Yon ensidan enprevi te anpeche angle yo atake yo pandan [[Gè Krimean|Gè lès la]], epi san ti valè yo, yo pa t ap an sekirite kont boukane Ameriken yo. Se sou kòt Azyatik nou yo enterè nou chita e se sou pwen sa a nou dwe konsantre enèji nou. Isit la nou sou pwòp tè pa nou epi nou gen pwodwi yo nan yon pwovens vas ak rich yo eksplwate. N ap patisipe nan aktivite ekstraòdinè k ap devlope nan Pasifik la…}}<ref name="LO">{{Web link|title=Cesyon Alaska nan peyi Etazini: kòmansman negosyasyon {{! }} Langues O|url=http://langues-o.com/la-cession-de-lalaska-aux-etats-unis-debut-des-negociations/|site=langues-o.com|accessed on=11 avril 2016 }}</ref> Se poutèt sa Tsar [[Alexander II (Anperè Larisi)|Alexander {{II}}]] te deside vann teritwa a bay Etazini epi li te komisyone Edward de Stoeckl pou louvri negosyasyon. Yo te kòmanse an kachèt<ref name="LO"/> ak Senatè Kalifòni William M. Gwin nan 1858. [[Gè Sivil la]] (1861-1865) te ralanti pwojè a men li te ranfòse lyen ant Etazini ak Larisi lè pò Ameriken yo te akeyi flòt lagè Ris la<ref name="LO"/>. Negosyasyon yo te rekòmanse ak [[Sekretè Deta Etazini|Sekretè Deta]] [[William Henry Seward|William Seward]], Edouard de Stoeckl te pwòch, nan kòmansman {{dat-|Mas 1867}}. Negosyasyon yo te fini apre diskisyon ki te dire yon nwit antye ak siyen trete a a 4è nan maten nan {{dat|30 mas}} ak yon pri acha {{currency|7,200,000|USD}} olye de {{nobr|5000000}} te pwopoze an premye<ref>{{Web link|title=Sispansyon Alaska nan peyi Etazini: vant lan|url=http://langues-o.com/la-cession -from-lalaska-to-the-united -states-the-sale |site=langues-o.com|accessed on=11 avril 2016}}.</ref>. Opinyon piblik Ameriken an te pito favorab pou achte sa a, jan istoryen Ameriken an {{Link|language=en|trad=Ellis Paxson Oberholtzer|fr=Ellis Paxson Oberholtzer|texte=Ellis Paxson Oberholtzer}} te rezime (1868-1936), la. kritik yo te anpil<ref>{{harvsp|Oberholtzer|1917|p=541}}</ref>: {{block quote|Deja, jan sa te di a, nou te twò chaje ak teritwa pou nou pa t gen popilasyon pou ranpli yo. Endyen yo nan fwontyè aktyèl nou yo nan repiblik la ap mete desann kapasite nou pou gouvène pèp aborijèn. Èske li posib pou kounye a, nan yon fason lisid, nou chèche ogmante difikilte nou yo nan ogmante kantite pèp sa yo anba pwoteksyon nasyonal nou an? Pri akizisyon an te wo; depans anyèl yo pou administrasyon an, sivil ak militè, yo pral menm pi gwo, epi yo pral kontinye grandi. Teritwa ki enkli nan sesyon pwopoze a pa t vwazin ak domèn nasyonal la. Li sitiye nan yon distans alèz ak danjere. Trete a te prepare an sekrè, Lè sa a, te siyen ak enpoze sou p laays a kat nan maten. Se te yon zak nwa ki te fèt nan mitan lannwit lan... ''[[New York World]]'' te di ke se te yon "sitwon ki te prese anvan". Li pa gen anyen ki gen valè lòt pase bèt ki gen fouri, epi yo te deja chase yo nan limit la nan disparisyon. Eksepte [[Zile Aleutyen yo]] ak yon [[Soudès Alaska|bann tè etwat ki kouri sou kòt sid la]], peyi a pa menm vo vizite kòm yon kado... Sòf si yo jwenn lò nan peyi sa a. , yon bon bout tan ap pase anvan li beni ak yon {{Link|language=en|trad=R. Hoe & Company|fr=R. Hoe & Company|text=Hoe rotary pressing press}}, [[Methodism|Methodist]] chapèl ak yon fòs polis metwopolitèn. Li se yon "dezè jele".}} == Opinyon Washington== Acha a te ridikilize nan moman sa a kòm {{citation|foli William Henry Seward}} ({{sitasyon etranje|lang=en|William H. Seward's folly}}) ({{foreign quote|lang=en|glace William H. Seward a}}) oswa {{quote|The Polar Bear Garden pa [[Andrew Johnson]]}} ({{foreign quote |lang=en|Andrew Johnson's polar bear garden}}), paske yo te konsidere li pa rezonab pou depanse yon sòm konsa nan rejyon ki lwen sa a. Trete a te sipòte pa Sekretè Deta William Henry Seward, yon sipòtè depi lontan nan ekspansyon, ak prezidan komite Sena a Charles Sumner. Agiman yo te ke enterè estratejik nasyon an te pouse pou siyen trete sa a. Larisi te yon alye enpòtan pandan [[Gè Sivil la]], alòske [[Wayòm Ini]] te prèske ouvètman yon lènmi. Se poutèt sa li te sanble saj pou ede Larisi ak "dekonsèrte" angle a. Anplis de sa, te gen pwoblèm nan ke teritwa adjasan a te Lè sa a, yon koloni Britanik (aktyèlman Kanada). Se poutèt sa ta ka gen valè estratejik pou angle a nan yon sèl jou a akeri Alaska. Acha a, te endike editoryalis ''New York Herald la'', se te yon fason pou Tsar a sijere Angletè ak Lafrans ke yo te gen {{Quote|pa gen okenn aktivite sou kontinan sa a}}. {{Quote|An rezime, se yon manèv flank}} sou Kanada, se sa ki enfliyan ''New York Tribune'' di. Byento, mond lan t ap wè nan nòdwès {{Quote|yon [[cockney]] ostil ki antoure pa de [[Yankee]] veye, sou chak bò}} ak {{Quote|[[John Bull (karaktè)|John Bull. ]] ta fè konprann ke sèl bagay ki rete pou li fè se vann enterè li bay [[Frè Jonatan]]}}. Nan {{dat-|9 avril}}, Sumner te fè yon diskou enpòtan pou sipòte trete a, ki te kouvri nèt sou tout pwen istwa, klima, konfigirasyon natirèl, popilasyon, resous—forè, min, fouri, lapèch — Alaska. Kòm yon bon savan, li te site temwayaj jeyografi ak navigatè yo: [[Alexander von Humboldt]], [[Joseph Billings]], [[Yuri Lisianski]], [[Friedrich von Lütke|Fyodor Petrovich Litke]], [[ Otto von Kotzebue]], Portlock, [[James Cook]], Meares, [[Ferdinand von Wrangel]]. Lè li te fini, li te obsève ke li te fè ti kras plis pase kenbe balans yo nan balans. Sa a pito fè l panche bò kote l ', kidonk li te kontinye: se {{Quote|paske rezon an ak temwayaj yo pouse sou bò sa a te pi lou}}. {{Quote|Talè}}, di Sumner, {{Quote|yon ras pragmatik nan navigatè odasyeu pral foule kòt la, pare pou tout kalite antrepriz, pou biznis oswa pou patriyotis. Komès pral jwenn nouvo zam, peyi a nouvo defansè, drapo nasyonal la nouvo men pou pote l wo}}. Akòde repibliknis Ameriken nan tout teritwa a, li te endike {{Quote|epi w ap rekonèt ke li pi bon pase nenpòt bagay ou ka resevwa, pi bon pase san pwa pwason, sab an lò, pi bon chwa fouri oswa ivwa sipè}}. {{Quote|Vil nou an}}, Sumner di, {{Quote|pa kapab anyen mwens pase kontinan Amerik di Nò ak pòtay nan tout lanmè ki ozalantou li}}. Li te diskite ke trete a te yon etap vizib nan direksyon sa a: nou pral oblije retire yon lòt monachi nan kontinan an. Youn pa youn, yo te retire - premye Lafrans; Lè sa a, Espay; ak Lafrans ankò, e kounye a Larisi, tout pave wout la pou inite sa a pa absòpsyon te deklare pa deviz nasyonal la - ''E pluribus unum''}}. [Oberholtzer 1:544-5]. Seward's Day, yon jou selebre acha Alaska pa Etazini, ki rele nan onè William Henry Seward, se yon jou fèt nan Alaska (dènye lendi mwa mas). == Ratifikasyon == [[File:Alaska Purchase (hi-res).jpg|350px|thumbnail|Tcheke gouvènman [[Etazini]] itilize pou achte Alaska.]] [[Sena Etazini]] ratifye trete a nan {{dat-|9|avril|1867}}, pa yon vòt 37 pou ak 2 kont. Sepandan, bidjè pou achte a pa te pibliye jis yon ane pita akòz opozisyon nan [[Chanm Reprezantan Etazini|Chanm Reprezantan an]], ki finalman apwouve trete a nan {{dat- |Jiyè 1868}}, pa yon vòt 113 pou ak 48 kont<ref>{{Web link|title = Trete ak Larisi pou Achte Alaska: Prensipal Dokiman Istwa Ameriken (Virtual Programs & Services, Library of Congress) |url = https://www. .loc.gov/rr/program/bib/ourdocs/Alaska.html|site = www.loc.gov|accessed on = 2015-12-28|language = en}}</ref>. Lè sa a, yo estime ke Alaska te gen {{inite|2500|[[Ris]]}} oswa moun ki gen ras melanje ak {{inite|8000|aborijèn}}, pou yon total de {{inite|10000|moun}}, anba kòmandman dirèk [[Russian American Company|Ris Four Company]], e petèt {{unit|50,000|[[Inuit]]}} k ap viv anba jiridiksyon sa a. Ewopeyen yo te viv nan 23 koloni, ki chita sou zile oswa sou kòt la. Bann stasyon ti met ansanm selman 4 ou 5 Larisi ki responsab pou kolekte e stoke fourur ki bann Endyen ti anmennen e met bann bato ki ti vin kolekte zot. Pi gwo vil nan epòk la, New Arkhangelsk, ki kounye a rele [[Sitka]], sou [[Baranof Island]] nan [[Alexander Archipelago]] nan [[Alaska Panhandle|sidès Alaska]], te fonde an 1804. fè komès nan fouri lyon lanmè trè pwofitab. Li te gen anviwon 116 kazèn pou 968 moun. Dezyèm vil la te Saint-Paul sou [[Kodiak Island]] ak 100 kazèn ak 283 moun. Se te sant endistri fouri sele a. Ameriken yo te chwazi [[Aleut]] toponim ''Alaska''. Seremoni transfè a te fèt nan Sitka nan dat 18 oktòb 1867. Sòlda Ris ak Ameriken te defile devan kay gouvènè a; drapo Ris la te desann ak drapo Ameriken an leve, salye pa zam atiri. Kapitèn Alexis Pestchouroff te di: {{quote|Jeneral Rousseau, pa otorite Monwa li, Anperè Larisi a, mwen transfere teritwa Alaska nan Etazini nan Amerik}}. An retou, Jeneral Lovell Rousseau te aksepte teritwa a. Anpil fò ak ti kazèn an bwa yo te bay Ameriken yo. Twoup yo te okipe kazèn yo epi Jeneral [[Jefferson Columbus Davis|Jefferson C. Davis]] te rete nan kay gouvènè a. Pifò Larisi tounen nan Larisi; se sèlman kèk machann ak klèje ki te chwazi rete. ==Kontinye== Nouvo teritwa a te vin Depatman Alaska soti 1867 rive 1884, youn apre lòt anba jiridiksyon Lame Etazini. Lame]] jiska 1877, apresa yon ti tan nan [[Depatman Trezò]] soti 1877 rive 1879 epi answit nan [[Marin Etazini|U.S. Marin]] soti 1879 rive 1884. Lè sa a, rejyon an te vin {{Lien|lang=en|trad=District of Alaska|fr=district of Alaska}} ("District of Alaska") soti nan 1884 rive 1912. Deziyasyon sa a te vle di ke Alaska te vin tounen yon teritwa enkòpore men ki pa òganize, ak yon gouvènman sivil. [[Prezidan Etazini]] te nonmen gouvènè distri a. An 1912, distri a te tounen Teritwa Alaska, yon teritwa òganize nan Etazini, ak yon deklarasyon dwa ak yon gouvènman twa branch (egzekitif, lejislatif, ak jidisyè). An 1959, [[Alaska]] te vin 49yèm [[Eta Etazini|Eta Etazini]]. Nan {{dat-|18|janvye|2024}}, [[Prezidan Federasyon Larisi la]], [[Vladimir Putin]], siyen yon [[dekrè]] (''[[oukase]]'') pou mete an kesyon vann Alaska nan Etazini<ref name="Geo20240122">{{Web link |author=Thomas Burgel |title=Èske Vladimir Putin ap prepare tou dousman yon aneksyon Alaska? |url=https://www.geo.fr/geopolitique/russie-etats-unis-vladimir-poutine-prepare-t-il-en-douce-annexion-alaska-decret-biens-empire-vente-1867-seward -218472 |periodik=[[Geo (magazine)|Geo]] |dat=22 janvye 2024 |accessed=22 janvye 2024}}</ref>. Desizyon sa a, ki swiv plizyè deklarasyon ofisyèl Larisi yo nan sans sa a, vini nan yon kontèks tansyon Ris-Ameriken sou [[Gè Ris-Ukrainian|lagè nan Ikrèn]]<ref name="Geo20240122" />{{,}} <ref>{{Lyen entènèt |author=Sébastie MASTRANDREAS |title=Lagè nan Ikrèn: poukisa Vladimir Putin anvi Alaska |url=https://www.tf1info.fr/international/guerre-ukraine -russia-why-vladimir- putin-wants-alaska-which-belongs-to-the-United-states-2225739.html |piblikatè=TF1 ENFO |dat=8 jiyè 2022 |accessed=22 janvye 2024}}</ref>{{,}} <ref>{{Lien web |title=Lagè nan Ikrèn: lè Larisi menase pou l reprann Alaska nan men Etazini |url=https://www.lexpress.fr/monde/guerre-en-ukraine-quand-la-russie-menace-to- take-back-alaska-in-the-unis_2176713.html |peryodik=[[L'Express]] |dat=8 jiyè 2022 |accessed=22 janvye 2024}}</ref>{{,}}<ref>{{Lyen Entènèt |language=en |author=Brendan Cole |title=Lejislatè Ris flote Texas ak Alaska anèks |url=https://www.newsweek.com/russia-guyana-venezuelan-mironov-alaska-texas- 1851004 |piblikatè=[[Newsweek]] |dat=9 desanm 2023 |aksede=22 janvye 2024}}</ref>. Jounen Alaska selebre transfè fòmèl Alaska soti nan Larisi al Etazini, ki te fèt nan {{date-|18|Oktòb|1867}}{{efn|Dat 18 Oktòb 1867 la se [[Kalandriye Gregoryen an]], nan moman {{èdtan|9|01|20}}, [[Greenwich Mean Time|Greenwich Time]], ki te antre anvigè nan jou annapre nan Alaska pou ranplase nan [[Kalandriye Jilyen]] an ak nan tan nan {{lè|14|58|40}} anvan Greenwich Mean Time. Pou Larisi yo, transfè a te fèt nan dat 7 oktòb 1867.}}. Men jodi a, Alaska selebre Jounen Seward chak dènye Lendi nan mwa mas. Non Ameriken pou [[Norwegian omelette]], ''[[Norwegian omelette#Denomination|Baked Alaska]]'', raple acha Alaska<ref>{{Ouvrage|langue=en|prénom1=Dixie|nom1=Poché|titre=Louisiana Sweets: King Cakes, Bread Pudding & Sweet Dough Pie|éditeur=Arcadia Publishing|date=2017-08-14|isbn=978-1-4396-6217-5|lire en ligne=https://books.google.it/books?id=GTAvDwAAQBAJ&lpg=PA65&dq=Antoine%20Alciatore%20baked%20alaska&hl=fr&pg=PA65#v=onepage&q=Antoine%20Alciatore%20baked%20alaska&f=false|consulté le=2021-02-21}}</ref>{{,}}<ref name="Baked Alaska">{{lien web|titre=Baked Alaska|url=http://www.foodreference.com/html/artbakedalaska.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20160617020608/http://www.foodreference.com/html/artbakedalaska.html|archive-date=17 June 2016|site=Foodreference.com|consulté le=27 août 2016}}</ref>. == Remak ak referans == === Evalyasyon === {{notelist}} === Referans === {{referans}} == Apendis == == Bibliyografi == * {{liv |prenon= Michel |ti non= Heller |lyen otè= Michel Heller |tit= Istwa Larisi ak anpi li |plas=Pari |editè= Perrin |koleksyon= Tempus |dat= 2015 |ane premye edisyon= 1995 |isbn= 2081235331 |chapit=Anpi a avanse nan lès|pasaj=1175-& pwochen}}. * Oleg Kobtzeff, ''Kolonizasyon Larisi nan Amerik di Nò: {{sp-|XVIII|e|-|XIX|e}}s'', Paris, University of Panthéon-Sorbonne (Pari 1), 1985. * {{Liv|language=en|title=The Alaska Purchase and Russian-American relations|otè1=Ronald J. Jensen|location=Seattle|piblikatè=University of Washington Press|ane=1975|total paj=185|isbn=978 -0-295-95376-2|oclc=1091831|id=0295953764}} * {{liv|lang=en|premye non1=Ellis Paxson|ti non1=Oberholtzer|tit=Yon istwa Etazini depi lagè sivil la|volim=1|ane=1917}} * {{en}} ''Alaska. Diskou William H. Seward nan Sitka, 12 out 1869'' (1869; [http://hdl.loc.gov/loc.gdc/mtfgc.1003 Digitized page images & text]), sous prensipal * Marie de Testa & Antoine Gautier, ''Diplomatik Ris Edouard de Stoeckl (ca 1805-1892) ak konsesyon Alaska nan Etazini'', nan Ewopeyen Drogmans ak Diplomat nan Ottoman Porte, edisyon ISIS, Istanbul, 2003. , {{p.|463-469}}. * [https://web.archive.org/web/20160419183644/http://langues-o.com/la-cession-de-lalaska-aux-etats-unis/ Antoine Gautier ak Louis du Chalard, “La diplomat Ris Edouard de Stoeckl (1804-1892) and the cession of the 'Alaska Ozetazini, senkyèm anbasadè Larisi nan Washington', nan magazin ''Orients, Bulletin of the Association of the Alumni and Friends of Oriental Languages'', Oktòb 2013, {{p.|81-91}} , Fevriye. 2014, {{p.|65-75}} ak jen 2014, {{p.|131-141}}, atik ou ka jwenn sou sit la langue-o.com.] === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|wikisource=en:Acha Alaska}} * {{en}} [https://www.loc.gov/rr/program/bib/ourdocs/Alaska.html Trete ak Larisi pou Achte Alaska ak resous ki gen rapò ak Bibliyotèk Kongrè a] * {{en}} [http://www.bartleby.com/43/43.html Tèks Trete ak Larisi (Acha Alaska)] * {{en}} [https://web.archive.org/web/20081102075933/http://frontiers.loc.gov/intldl/mtfhtml/mfak/mfaksale.html Acha Alaska] (Meeting of Frontiers, Bibliyotèk Kongrè a) [[Kategori:Trete 1867]] [[Kategori:Trete Etazini te siyen]] [[Kategori:Trete Anpi Ris la siyen]] [[Kategori:Trete Bilateral]] [[Kategori: Trete Fwontyè]] [[Kategori:Istwa Alaska]] [[Kategori:Istwa ekspansyonis Etazini]] [[Kategori:Kolonizasyon Ris nan Amerik]] [[Kategori:1867 nan Etazini]] [[Kategori:Mas 1867]] [[Kategori:Alexander II (Anperè Larisi)]] [[Kategori:Acha-vann teritwa]] jv3vb6e25c5pb0trzgyqg5dsj3bdeum Kategori:Pwovens 14 93191 883051 852463 2026-07-22T00:58:56Z Yue 33350 883051 wikitext text/x-wiki {{Kategori jewografi}} {{Atik prensipal|Pwovens}} [[Kategori:Administrasyon tèritoryal pa tip]] 9qxwafykzgd73l6oy8mq2nj6jkcnynp Laprès ekri 0 93301 883173 853321 2026-07-23T05:08:50Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883173 wikitext text/x-wiki '''Laprès ekri''' se yon seri mwayen enprime pou difize enfòmasyon ekri, sa vle di prensipal [[jounal]] chak jou, [[piblikasyon peryodik]] ak òganizasyon pwofesyonèl ki lye ak difizyon enfòmasyon. [[Fichye:Relation_Aller_Fuernemmen_und_gedenckwuerdigen_Historien_(1609).jpg|droite|vignette|302x302px| Tit paj ''[[Relation (journal)|Relasyon...]]'' pibliye soti nan 1609 nan [[Estrasbou]], rekonèt kòm premye chak semèn pibliye nan mond lan]] Laprès ekri te dabò premye parèt sou diferan fòm: nouvèl ki te ekri alamen, okazyonèl yo depi nan XVe syèk la <ref>{{Lien web|url=https://www.maisondesjournalistes.org/histoire-de-la-presse-en-france/|title=Histoire de la presse en France|date=|access-date=5 fevriye 2020}}</ref>, [[Libelle|difamasyon]] yo, [[Plaka (ekspozisyon)|pankat yo]], [[almanak]] yo. Souvan sa yo se te senp fèy ki lach. Laprès sa a te plizomwen klandestin te vann nan [[Bibliyotèk|libreri]] ak nan kòpòtaj. Soti nan [[Renesans]] epi nan XVIIe ak XVIIe syèk , yon pati nan enfòmasyon ekri ki te pwodui pa maniskri, pi patikilyèman nan domèn laprès la klandesten, men se pa sèlman. Atelye kopis sa yo, ki pi popilè egzanp Parisyen an rete pawas Doublè la, te pwodui jounal ki rele "nouvèl a lamen". == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Bibliyografi === * Moureau (F.), ''Anyè nouvèl ekri alamen : diksyonè sou laprès klandesten ekri alamen XVI 16th'' , Oxford, Fondasyon Voltaire, 1999. * ''The Press Guide'', travay kolektif, {{Unité|1210 pages}}, Alphom, 2002. * Gunter Volz (koord.), ''Endividi ak otorite yo : pozisyon Presse des Lumières'', CRINI, Nantes, 2004, 353 p. <small style="line-height:1em;">( [[International Standard Book Number|ISBN]]&nbsp;<span class="nowrap">2-86939-176-5</span> )</small> . * Chauveau Agnès, Tetard Philippe, ''Entwodiksyon nan istwa medya yo an Frans depi 1881 jiska jounen jodi a'', Paris, Armand Colin, 1999. === Atik ki gen rapò === {{Kategori prensipal}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * Dossier [https://web.archive.org/web/20250326002158/https://balises.bpi.fr/dossier/entre-les-lignes-decrypter-la-presse-papier-et-numerique/ « Entre les lignes : décrypter la presse papier et numérique »] sur Balises, magazine de la [[Bibliothèque publique d'information]]. [[Kategori:Laprès ekri]] i8lmu72pmbr310ncjmx2be2lqeimfop Kim Jong Oun 0 96023 883056 880956 2026-07-22T01:07:26Z Yue 33350 883056 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|non=Kim Jong Oun|foto=Kim Jong-un and Vladimir Putin (2023-09-13) 12 (cropped).jpg|lejand=Kim Jong Oun an 2023|peyi nesans=[[Kore dinò]]|nasyonalite=Kore dinò|peyi rezidans=Kore dinò|lye nesans=Wonsan, Kore dinò|pwofesyon=Dirijan Siprem Kore dinò|konjwen=Ri Sol-Ju|desandan=Kim Ju-Ae ak de lòt enkoni}} '''Kim Jong Oun''', se dirijan siprem [[Kore dinò]] a. Siksesè Kim Il-sung, li se twazièm dirijan liyaj mon Paektu a. Aprè yon kalme ak Kore Sid la, li menase pei sa a ak lagè nikleyè, ak Etazini ak Japon. Li fè test misil balistik entèkontinental, ak bonm idwojèn. ol19xkdjqu0xtorezxnqfi32af3epr5 Alberta 0 96034 883020 868102 2026-07-21T23:54:51Z Yue 33350 883020 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Alberta | tip = Pwovens | zòn_tip = Peyi | zòn = Kanada | imaj = Flag of Alberta.svg | kat_anplasman = Alberta in Canada 2.svg | koodone_lat = 55/10/N | koodone_lon = 114/24/W | dat = 1 sèptamb 1905 | sipèfisi_total = 661 848 | sipèfisi_ran = 6 | sipèfisi_dat = 2024 | dlo_pousantaj = 2,95 | chèf_tit = Monak <br /> Lyetnan-Gouvènè <br /> Premye Minis | chèf_non = [[Charles III]] <br /> - Manon Jeannotte <br /> - François Legault | kat_politik = | kapital_tip = Kapital | kapital_non = Edmonton | vwazen = [[Kolonbi Britanik]], [[Teritwa Nòdwès]] yo, [[Saskatchewan]], [[Etazini]]. | popilasyon_total = 4 262 635 | popilasyon_ran = 4 | popilasyon_dat = 2024 | sitwèb = [www.alberta.ca] | kòd = AB <br /> - AB-QC | nòt = | pi_gwo_vil = [[Calgary]] }} '''Alberta''' se yon pwovens peyi [[Kanada]]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 4hw4maxv30ob7ydzsl5a6ashvhpatzk 883031 883020 2026-07-22T00:30:02Z Yue 33350 Korije non an, avèk yon referans: https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf 883031 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Albèta | tip = Pwovens | zòn_tip = Peyi | zòn = Kanada | imaj = Flag of Alberta.svg | kat_anplasman = Alberta in Canada 2.svg | koodone_lat = 55/10/N | koodone_lon = 114/24/W | dat = 1 sèptamb 1905 | sipèfisi_total = 661 848 | sipèfisi_ran = 6 | sipèfisi_dat = 2024 | dlo_pousantaj = 2,95 | chèf_tit = Monak <br /> Lyetnan-Gouvènè <br /> Premye Minis | chèf_non = [[Charles III]] <br /> - Manon Jeannotte <br /> - François Legault | kat_politik = | kapital_tip = Kapital | kapital_non = Edmonton | vwazen = [[Kolonbi Britanik]], [[Teritwa Nòdwès]] yo, [[Saskatchewan]], [[Etazini]]. | popilasyon_total = 4 262 635 | popilasyon_ran = 4 | popilasyon_dat = 2024 | sitwèb = [www.alberta.ca] | kòd = AB <br /> - AB-QC | nòt = | pi_gwo_vil = [[Calgary]] }} '''Albèta''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 5776trchla2hmazp24yvbhws1gp6pdg 883040 883031 2026-07-22T00:46:12Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883040 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal | non_lokal = Albèta | tip = Pwovens | zòn_tip = Peyi | zòn = Kanada | imaj = Flag of Alberta.svg | kat_anplasman = Alberta in Canada 2.svg | koodone_lat = 55/10/N | koodone_lon = 114/24/W | dat = 1 sèptamb 1905 | sipèfisi_total = 661 848 | sipèfisi_ran = 6 | sipèfisi_dat = 2024 | dlo_pousantaj = 2,95 | chèf_tit = Monak <br /> Lyetnan-Gouvènè <br /> Premye Minis | chèf_non = [[Charles III]] <br /> - Manon Jeannotte <br /> - François Legault | kat_politik = | kapital_tip = Kapital | kapital_non = Edmonton | vwazen = [[Kolonbi Britanik]], [[Teritwa Nòdwès]] yo, [[Saskatchewan]], [[Etazini]]. | popilasyon_total = 4 262 635 | popilasyon_ran = 4 | popilasyon_dat = 2024 | sitwèb = [www.alberta.ca] | kòd = AB <br /> - AB-QC | nòt = | pi_gwo_vil = [[Calgary]] }} '''Albèta''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] e2mcgc5wbggrfkpyeq2rj8cik2i97do Nounavout 0 96540 883038 874710 2026-07-22T00:40:07Z Yue 33350 883038 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal | drapo_imaj = Flag of Nunavut.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Nunavut.svg | popilasyon_total = 36 858 | kapital_non = Iqaluit | dlo_pousantaj = 7,50 | sipèfisi_total = 2093190 | kat_anplasman = Nunavut in Canada 2.svg | non_lokal = {{lang|iu|ᓄᓇᕗᑦ}} }} '''Nounavout''' se yon teritwa [[Kanada]] a. Li te kreye nan avril 1999, lè li te separe ak Teritwa Nòdwès yo. Kapital la se Iqaluit. 9t2q2h2hft4dahof6k05a3o700qz5y1 883047 883038 2026-07-22T00:53:44Z Yue 33350 883047 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal | drapo_imaj = Flag of Nunavut.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Nunavut.svg | popilasyon_total = 36 858 | kapital_non = Iqaluit | dlo_pousantaj = 7,50 | sipèfisi_total = 2093190 | kat_anplasman = Nunavut in Canada 2.svg | non_lokal = {{lang|iu|ᓄᓇᕗᑦ}} }} '''Nounavout''' se yon teritwa [[Kanada]]. Li te kreye nan avril 1999, lè li te separe ak Teritwa Nòdwès yo. Kapital la se Iqaluit. 8s1q8g2ziqzm7u648vvimyvttsvs0pf 883048 883047 2026-07-22T00:57:47Z Yue 33350 883048 wikitext text/x-wiki {{Kolektivite tèritoryal | drapo_imaj = Flag of Nunavut.svg | anblèm_imaj = Coat of arms of Nunavut.svg | popilasyon_total = 36 858 | kapital_non = Iqaluit | dlo_pousantaj = 7,50 | sipèfisi_total = 2093190 | kat_anplasman = Nunavut in Canada 2.svg | non_lokal = {{lang|iu|ᓄᓇᕗᑦ}} }} '''Nounavout''' se yon teritwa [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> Li te kreye nan avril 1999, lè li te separe ak Teritwa Nòdwès yo. Kapital la se Iqaluit. == Referans == {{referans}} [[Kategori:Teritwa]] [[Kategori:Kanada]] 7bcokb76ke163bdi6q2mu2s0b1kt4s5 Onbrèl 0 96847 883015 881553 2026-07-21T08:50:37Z CommonsDelinker 161 Replacing Carl_Spitzweg_036.jpg with [[File:Carl_Spitzweg_-_Sonntagsspaziergang.jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: File:Carl_Spitzweg_036.jpg merged with File:Carl Spitzweg - Sonntagsspaziergang.jpg). 883015 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Homme_portant_une_ombrelle.jpg|vignette|Nonm k ap kenbe yon onbrèl.]] Yon '''onbrèl''' se yon aparèy ki bay pwoteksyon kont [[solèy]] la lè li kreye lonbray ak yon gwo ekran twal ki lonje sou moun nan. Li gen yon fòm ki sanble anpil ak yon parapli ki pwoteje kont lapli, men li pa toujou enpèmeyab. Kontrèman ak anpil parapli, yon onbrèl fèt avèk twal oswa menm papye ki ka reflete oswa gaye limyè solèy la (sitou reyon UV-A ak UV-B). Li souvan gen koulè klè (blan se pi bon an) pou evite absòpsyon radyasyon solè a. Si yon sifas te nèt nwa, li t ap absòbe radyasyon solè a epi emèt li ankò kòm chalè, anlè ak anba, sa ki ta fè itilizatè a resevwa mwatye enèji a tounen kòm chalè. Yon parasòl pwoteje sèlman kont radyasyon solè a ; men lè [[tanperati]] a twò wo, menmsi moun nan rete nan lonbraj, yo ka itilize lòt aparèy pòtab pou refwadi, tankou yon vantilatè oswa yon ti aparèy vaporizatè dlò. Yon parasòl se yon gwo twati an twal epè ki pa fèt pou moun pote li pandan yo ap mache. Li fikse atè oswa sou yon tab ki gen yon twou pou kenbe baz li. Pou enstalasyon ki pi pèmanan, yo ka ajoute yon sistèm bwouya ki konekte ak yon rezèvwa dlò ansanm ak yon vantilatè pou bay plis frechè. Paske parasòl la sèvi nan espas ki louvri, li pa ka itilize ansanm ak èkondisyone, ki mande yon espas fèmen pou fonksyone byen. == Senbolik == [[Fichye:Stupa_1,_Sanchi_03.jpg|vignette|Parapli gwo stupa Sanchi a.]] Parasòl la se yon senbòl souverènte nan plizyè peyi Azi, sitou nan rejyon kote kilti Boudis la domine. Gran Stupa Sanchi a, ki soti nan 3yèm syèk anvan Jezikri, gen yon gwo poto anlè li ki pote twa parasòl youn sou lòt. Parasòl estilize sa yo parèt tou sou stupa nan Myanmar ( kote yo rele yo ''hti'' epi yo dekore ak pyè presye ) ak sou twati plizyè tanp nan Laos ak Thailand. Nan Boudis tibetèn, parapli ki pwoteje kont soufrans lan se youn nan 8 siy favorab yo. Parasòl blan an te yon siy distenksyon ak souverènte pou chèf nan peyi Zend ak nan plizyè peyi Azi Sidès, sitou nan Burma, nan ansyen Wayòm Champa ak nan Laos. Yo te konsidere l kòm yon senbòl pouvwa wa yo, e li prezante pa egzanp sou blason Kanbòdj la ak sou ansyen blason Laos la anvan lane 1975. Nan tan lontan, pami Grèk yo ak Women yo, parasòl la te yon senbòl pouvwa diven ak pouvwa imen. Legliz Katolik la te sèvi avè l tou, anba non '''“ombrellino”''', pou pwoteje Pap la ak evèk yo nan bilding relijye yo. Catherine de Médicis te prezante parasòl la an Frans kòm yon akseswa alamòd pou fanm yo, epi se paj yo ki te konn pote li. An 1712, Anne de Bavière, ki te toujou mache ak parasòl li, te lanse mòd yo te rele '''“parasòl parizyen an”'''. . Nan 19yèm syèk la, parasòl la vin tounen yon akseswa endividyèl ak pòtab, epi moun te kòmanse sèvi avè l nan lari a. Avèk aparisyon benyen nan lanmè sou plaj Nò Ewòp yo nan ane 1820 yo, parasòl la te antre tou nan itilizasyon plaj yo, paske boujwa ak aristokrat yo te dwe kenbe po yo pal. Nan epòk sa a—e jiska peryòd ant de lagè yo—yon po ki bronze te konsidere kòm yon siy moun ki fè travay deyò anba solèy la, sa vle di yon klas sosyal ki pi ba. Sitiyasyon sa a te kontribye nan devlopman e nan popilarite parasòl la. == Divès == Nan [[linivè]] steampunk la, batay parapli yo bay yon fason agreyab pou rezoud konfli. == Galri == <gallery mode="packed"> Fichye:Ombrelles.jpg|lien=Fichier:Ombrelles.jpg|alt=Ombrelle française, début XXe siècle.| Parasòl franse, kòmansman XX syèk la syèk . Fichye:Man_sitting_under_beach_umbrella.JPG|lien=Fichier:Man_sitting_under_beach_umbrella.JPG|alt=Homme sous un parasol de plage.| Yon nonm anba yon parapli plaj. Fichye:Burma_170.JPG|lien=Fichier:Burma_170.JPG|alt=Ombrelles traditionnelles de Pathein (Birmanie).| Parasòl tradisyonèl ki soti Pathein (Birmani). Fichye:Fabrique_d'ombrelles_1.jpg|lien=Fichier:Fabrique_d'ombrelles_1.jpg|alt=Fabrication d'ombrelles traditionnelles à Chiang Mai (Thaïlande).| Fè parapli tradisyonèl nan Chiang Mai (Thailand) <ref>{{Cite web|url=https://lepetitjournal.com/chiang-mai/a-voir-a-faire/sous-le-soleil-de-chiang-mai-le-festival-des-ombrelles-de-bo-sang-377035|title=Sous le soleil de Chiang Mai, le festival des ombrelles de Bo Sang|date=19 janvier 2024 (mis à jour le 17 janvier 2025)|website=lepetitjournal.com|access-date=2025-12-03|archive-date=2024-01-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20240124121417/https://lepetitjournal.com/chiang-mai/a-voir-a-faire/sous-le-soleil-de-chiang-mai-le-festival-des-ombrelles-de-bo-sang-377035|dead-url=yes}}</ref> . Fichye:Fabrique_d'ombrelles_2.jpg|lien=Fichier:Fabrique_d'ombrelles_2.jpg|alt=Ombrelles traditionnelles de Chiang Mai (Thaïlande).| Parapli tradisyonèl ki soti Chiang Mai (Thailand) <ref>{{Cite web|url=https://www.gavroche-thailande.com/thailande-tourisme-en-janvier-les-ombrelles-de-bo-sang-ne-pourront-pas-souvrir/|title=THAÏLANDE – TOURISME: En janvier, les ombrelles de Bo Sang ne pourront pas s’ouvrir|date=30 décembre 2020|website=gavroche-thailande.com}}</ref> . Fichye:Sanchi2.jpg|lien=Fichier:Sanchi2.jpg|alt=Grand stûpa de Sanchi (Inde).| Gran stupa Sanchi (End). Fichye:Javanese_ritual_umbrella.jpg|lien=Fichier:Javanese_ritual_umbrella.jpg|alt=Ombrelle rituelle à Java, Indonésie| Parasòl rituèl nan Java, Endonezi Fichye:Inpeng2010-4.jpg|lien=Fichier:Inpeng2010-4.jpg|alt=Ombrelles stylisées sur le toit du Vat Inpeng à Vientiane (Laos).| Parasòl estilize sou do kay Vat Inpeng nan [[Vyantyàn|Vientiane]] (Laos). </gallery> == Penti == <gallery mode="packed" heights="165"> Fichye:El_Quitasol_(Goya).jpg|lien=Fichier:El_Quitasol_(Goya).jpg|alt=Francisco de Goya, L'Ombrelle, 1777| Francisco de Goya, ''Parapli a'', 1777 Fichye:Carl Spitzweg - Sonntagsspaziergang.jpg|lien=Fichier:Carl Spitzweg - Sonntagsspaziergang.jpg|alt=Carl Spitzweg, La Promenade du dimanche, 1841| Carl Spitzweg, ''promenade dimanch'', 1841 Fichye:Jules_Breton_La_femme_a_l'ombrelle_1871.jpg|lien=Fichier:Jules_Breton_La_femme_a_l'ombrelle_1871.jpg|alt=Jules Breton, Femme à l'ombrelle (Mme Breton), 1871| [[Jules Breton]], ''Fanm ak yon parapli'' ( M Breton ), 1871 Fichye:Édouard_Manet_-_Jeanne_(Spring).jpg|lien=Fichier:Édouard_Manet_-_Jeanne_(Spring).jpg|alt=Édouard Manet, Le Printemps (Jeanne), 1881| [[Édouard Manet]], ''Spring (Jeanne)'', 1881 Fichye:Aristide_Maillol_-_La_Femme_à_l'ombrelle.jpg|lien=Fichier:Aristide_Maillol_-_La_Femme_à_l'ombrelle.jpg|alt=Aristide Maillol, La Femme à l'ombrelle, 1895| Aristide Maillol, ''Fanm ak yon parapli'', 1895 </gallery> == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Parasols|wiktionary=ombrelle}} * [[Parapli]] * [[Parasòl]] * Lonbray * Vwal lonbraj == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen deyò == {{Liens}} [[Kategori:Senbòl]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] i2yahn8kq4jcatd870ew0fjqa4xpxb6 Pati kominis ayisyen 0 97532 883057 881721 2026-07-22T01:13:31Z Yue 33350 883057 wikitext text/x-wiki [[File:Haitian Communist Party.svg|thumb|Logo pati kominis ayisyen an (1946–1947)]] '''Pati kominis ayisyen''' se te yon [[pati politik]] Maksis-Leninis an [[Ayiti]]. Pati kominis orijinal la te fonde an 1934 pa [[Jacques Roumain]].<ref>{{cite news |title=Roman Haitian ''Governors of the Dew'' tradui an Japonè |url=https://haitiantimes.com/ht/2020/07/21/Haitian-roman-governors-of-the-dew-tradui-an-Japon%C3%A8/ |access-date=7 May 2026 |work=[[The Haitian Times]] |date=21 July 2020 |language=ht |ref={{harvid|The Haitian Times|2020}}}}</ref> Dezyèm enkarnasyon pati a te fonde an 1946 e se Felix Dorléans Juste Constant ki te dirije li.<ref>{{cite book |last=Smith |first=Matthew J. |title=Red & Black in Haiti: Radicalism, Conflict, and Political Change, 1934–1957 |date=2009 |location=Chapel Hill |publisher=University of North Carolina Press |isbn=978-0-8078-5937-7 |url=https://doi.org/10.5149/9780807894156_smith |access-date=29 April 2026 |pages=83–84 |language=en}}</ref> Yo te eli kèk [[Chanm Depite|depite]] kominis nan eleksyon 12 me 1946 yo.{{sfn|Smith|2009|pp=89–90}} == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pati politik ayisyen]] 7q96t7sy7jv1sce4xqg4w4rdopx79se Inivèsite Capilano 0 97684 883062 882787 2026-07-22T13:21:13Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 883062 wikitext text/x-wiki   '''Inivèsite Capilano''' ('''CapU''') se yon inivèsite piblik ki konsantre sou ansèyman, ki sitiye nan North Vancouver, British Columbia, Kanada, sou pant mòn North Shore yo, ak pwogram ki sèvi tou koridò Sea-to-Sky la ak Sunshine Coast la. Inivèsite a pote non Chèf Joe Capilano, lidè pèp Squamish la soti nan 1895 rive 1910. Pwogram diplòm Inivèsite Capilano yo apwouve pa Ministè Edikasyon Avanse, Konpetans ak Fòmasyon Gouvènman Kolombi Britanik la. Pouvwa inivèsite a pou bay diplòm yo lejifere pa Lwa Inivèsite Kolombi Britanik la. <ref name="Degree Authorization">{{Cite web|url=https://www2.gov.bc.ca/gov/content/education-training/post-secondary-education/institution-resources-administration/degree-authorization|title=Degree Authorization}}</ref> An 2012, CapU te vin premye inivèsite Kanada ki te resevwa akreditasyon nan men Komisyon Nòdwès sou Kolèj ak Inivèsite (oswa NWCCU) nan [[Wachintòn (eta)|Washington]], youn nan sis gwo ajans rejyonal Ozetazini ke Depatman Edikasyon Etazini rekonèt. <ref name="Capilano University">{{Cite web|url=https://www.nwccu.org/member-institutions/directory/#in-1684/|title=Capilano University}}</ref> Ekip espòtif Inivèsite Capilano a, Blues yo, <ref>{{Cite web|url=https://www.athletics.capilanou.ca/landing/index|title=Capilano University|website=Capilano University|language=en|archive-url=https://web.archive.org/web/20220711030109/https://athletics.capilanou.ca/landing/index|archive-date=2022-07-11|access-date=2022-04-01}}</ref> te genyen 15 tit nasyonal nan Asosyasyon Atletik Kolèj Kanadyen an, ak 61 tit pwovens nan Asosyasyon Atletik Lwès Pasifik la. <ref name="Blues History">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/services/campus-activities/athletics/history.html|title=Blues History|publisher=Capilano University|archive-url=https://web.archive.org/web/20170929044032/https://www.capilanou.ca/services/campus-activities/athletics/history.html|archive-date=September 29, 2017|access-date=2009-04-10}}</ref> Inivèsite a te fonde okòmansman kòm '''Capilano College''' pa konsèy lekòl yo ak rezidan North Shore ak Howe Sound an 1968, paske yo te bezwen yon enstitisyon piblik ki t ap sèvi kominote lokal yo ki te imedyatman nan nòdwès Vancouver. Premye enskripsyon an te 784 elèv. An 2008, pwovens lan te chanje tit Capilano College an inivèsite, e depi 2019, li te grandi pou l gen apeprè 12,700 elèv pa ane. <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about-capu/get-to-know-us/|title=Get to Know Us - Capilano University|website=www.capilanou.ca|access-date=2022-06-24}}</ref> Ofri akademik Inivèsite Capilano yo gen ladan yo pwogram atizay liberal, pwofesyonèl ak karyè ki rekonèt nasyonalman ak entènasyonalman , ki mennen nan diplòm, ak sètifika . Li patikilyèman rekonèt nan British Columbia ak Kanada pou pwogram li yo nan atizay [[La vizyèl|vizyèl]] ak [[La sèn|pèfòmans]] . <ref>{{Cite web|url=https://macleans.ca/education/capilano-university-2/|title=Capilano University|last=Maclean's|date=2024-08-30|website=Macleans.ca|language=en|access-date=2024-12-04}}</ref> == Istwa == === Fondasyon === Konsèy lekòl North ak West Vancouver, Howe Sound ak Sechelt yo te fòme yon komite pou detèmine nesesite pou yon kolèj kominotè pou sèvi rejyon an. Pwopozisyon pou konstwi yon kolèj sou North Shore la te pase pa yon plebisit nan North ak West Vancouver ak Howe Sound an 1968. Gouvènman pwovens lan te bay apwobasyon an, epi yo te chwazi non Capilano College pami soumèt rezidan North Shore yo te fè, an onè Chèf Joe Capilano nan nasyon Sḵwx̱wú7mesh Coast Salish la. Capilano College te ouvri 10 septanm 1968, avèk 784 elèv ki t ap asiste kou apre lè lekòl nan West Vancouver Secondary . Yo te kreye Fondasyon Capilano College an 1970 pou bay bous detid ak èd pou elèv yo. <ref name="Pivotal moments at Capilano">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/WorkArea/DownloadAsset.aspx?id=6867|title=Pivotal moments at Capilano|publisher=Capilano University|archive-url=https://web.archive.org/web/20180114092146/http://www.capilanou.ca/WorkArea/DownloadAsset.aspx?id=6867|archive-date=January 14, 2018|access-date=2009-01-18}}</ref> An 1970, konstriksyon te kòmanse sou kanpis North Vancouver nan zòn Lynnmour. Twa zan apre, kanpis pèmanan North Vancouver a te ouvri ak 1,965 elèv ki te prezan. Premye pwogram pwofesyonèl yo te ofri nan bilding pòtab yo te pote soti nan West Vancouver Secondary . Premye estrikti pèmanan nan kanpis North Vancouver a, bilding bibliyotèk orijinal la, te ouvri tou. An 1975, Capilano College te ouvri Sant Aprantisaj Squamish ak Sèvis Enfòmasyon Kominotè nan 38038 Cleveland Avenue nan Squamish. <ref name="Grand Opening">{{Cite web|url=https://arcabc.ca/islandora/object/capu%3A683?solr_nav%5Bid%5D=a36b021bc2bc0ed15c64&solr_nav%5Bpage%5D=0&solr_nav%5Boffset%5D=9|title=Grand Opening}}</ref> An 1976, bilding Arbutus la te ouvri nan kanpis North Vancouver a epi bilding Fir la te ouvri an 1982. An 1991, bilding Cedar la, Sportsplex la, ak bilding Horticulture la te fini. Dezan apre, yon nouvo bibliyotèk te ranplase ansyen an nan kanpis North Vancouver a, sa ki te triple gwosè espas bibliyotèk ki te egziste deja a. An 1996, bilding Birch la nan kanpis North Vancouver a te fini, li te gen yon teyat pèfòmans, salklas, sèvis elèv yo, ak espas ansèyman. Sant Gadri a te ouvri tou nan menm ane a. <ref name="Pivotal moments at Capilano"/> An sa ki konsène lòt lokal li yo, inivèsite a te louvri kanpis Capilano <u>k</u> ála <u>x</u> -ay Sunshine Coast nan Sechelt an 1977, lokal CapU Lonsdale an 2019, ak kanpis CapU Squamish an 2024. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://vancouversun.com/news/local-news/bc-48m-for-capilano-for-quest-squamish-campus|title=B.C. kicks in $48M for Capilano University to take over Quest's Squamish campus|last=Penner|first=Derrick|date=2023-08-16|website=Vancouver Sun}}</ref> Li òganize kou tou nan Sant Aprantisaj Ts̓zil nan Mount Currie, BC . === Ekspansyon === Capilano College te ofri premye diplòm bakaloreya li a, yon diplòm kolaborasyon nan terapi mizik, avèk British Columbia Open University an 1990 epi li te ajoute yon dezyèm diplòm mizik nan [[Djaz|etid djaz]] an 1992. Yo te ofri diplòm nan administrasyon biznis pou premye fwa an 1993. Nan menm ane sa a, Capilano College te bay tou premye diplòm asosye li yo, ki disponib kounye a pou elèv nan yon varyete domèn tankou Atizay Entèdisiplinè, Ekriti Kreyatif, Anglè, Jesyon Global, Sikoloji, Syans Entèdisiplinè ak Byoloji. Gouvènman pwovens lan te otorize kolèj la an 2003 pou l vin premye kolèj nan British Columbia ki akòde diplòm aplike poukont li apre yap divòse BC Open University. An 2004, gouvènman pwovens lan te nonmen Capilano College tou kòm òganizatè Sant Lidèchip ak Inovasyon Touris British Columbia, nan preparasyon pou Je Olenpik Ivè 2010 yo. Sant lan te adrese pwoblèm touris, li te ede bay edikasyon touris, epi li te fè pati pi gwo Konsòsyòm Edikasyon ak Fòmasyon Touris ak Ospitalite British Columbia. <ref name="Tourism & Hospitality Education and Training Consortium">{{Cite web|url=http://www.aved.gov.bc.ca/tourism/welcome.htm|title=Tourism & Hospitality Education and Training Consortium|publisher=Ministry of Advanced Education and Labour Market Development|archive-url=https://web.archive.org/web/20090108050721/http://www.aved.gov.bc.ca/tourism/welcome.htm|archive-date=January 8, 2009|access-date=2009-01-18}}</ref> An 2008, sant lan te rantre nan Link BC, yon rezo edikasyon pou touris ak ospitalite avèk òganizasyon endistri yo <ref name="Who We Are">{{Cite web|url=http://linkbc.ca/main/?en&whoWeAre|title=Who We Are|publisher=Link BC|access-date=2009-01-18|archive-date=2011-07-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20110706184427/http://linkbc.ca/main/?en&whoWeAre|dead-url=yes}}</ref> sa ki te lakòz patenarya avèk òganizasyon yo ak opòtinite pou etidyan yo. <ref name="MOU benefits Capilano's tourism students and Tourism Vancouver in 2010">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/media/archives/2008-media-releases/mou-tourism-vancouver-capilano.html|title=MOU benefits Capilano's tourism students and Tourism Vancouver in 2010|publisher=Capilano University|archive-url=https://web.archive.org/web/20160817035207/http://www.capilanou.ca/media/archives/2008-media-releases/mou-tourism-vancouver-capilano.html|archive-date=August 17, 2016|access-date=2009-01-18}}</ref> An 2008, gouvènman pwovens lan te chanje deziyasyon Capilano College an Inivèsite Capilano. <ref name="Designation">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about-capu/get-to-know-us/our-history/|title=Designation}}</ref> CapU te rantre tou nan konsòsyòm OpenCourseWare a, epi li te kòmanse pwosesis pou akreditasyon nan men Northwest Commission on Colleges and Universities (ke li te resevwa an 2012). <ref name="Pivotal moments at Capilano"/> == Kanpis yo == Inivèsite Capilano gen kat kanpis. Kanpis prensipal li a sitiye nan 2055 Purcell Way nan North Vancouver (minisipalite distri a), sou North Shore nan Metro Vancouver . Li apeprè 30 minit nan machin soti nan sant vil Vancouver . Majorite pwogram yo ofri nan kanpis sa a. Genyen tou yon kanpis rejyonal ki pi piti, yo rele <u>kála</u> <u>x</u> -ay Sunshine Coast Campus nan Sechelt, British Columbia ki sèvi kominote Sunshine Coast yo. <ref name="Sunshine Coast Campus">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about-capu/get-to-know-us/our-locations/sunshine-coast-campus/|title=Sunshine Coast Campus|publisher=Capilano University|access-date=2021-06-17}}</ref> Nan mwa septanm 2019, CapU te admèt elèv yo nan CapU Lonsdale, Shipyards Development nan Lower Lonsdale nan North Vancouver. <ref name="CapU Lonsdale">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about-capu/get-to-know-us/our-locations/capu-lonsdale/|title=CapU Lonsdale|publisher=Capilano University|access-date=2021-06-17}}</ref> Kanpis CapU Squamish la, ki sitiye nan 3200 University Boulevard, Squamish, British Columbia, te ouvri nan otòn 2024. Kanpis 18 kawo tè ki te konstwi espesyalman pou sa a gen ladan espas ansèyman ak aprantisaj akademik, lojman pou elèv yo, yon espas pou manje, yon bibliyotèk, yon sant atletik ak yon teren gazon klas FIFA. Kote a te ye a se te ansyen kanpis Quest University nan Squamish . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://news.gov.bc.ca/releases/2023PSFS0047-001303|title=Expanded education opportunities coming to Squamish {{!}} BC Gov News|last=Skills|first=Post-Secondary Education and Future|date=2023-08-16|website=news.gov.bc.ca|language=en|access-date=2023-10-02}}</ref> Capilano University te achte kanpis la nan mwa Out 2023, apre Quest University te sispann opere nan mwa Fevriye 2023 akòz difikilte finansye. <ref name=":0" /> <ref name=":1"/> Inivèsite a òganize kou tou nan Sant Aprantisaj Ts̓zil nan Mount Currie, nan Kolonbi Britanik . == Akademik == === Pwofil === Inivèsite Capilano ofri 97 pwogram atravè 5 fakilte: <ref name="Study Areas">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/|title=Study Areas}}</ref> Fakilte Atizay ak Syans; <ref name="Arts & Sciences">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/arts--sciences/|title=Arts & Sciences}}</ref> Fakilte Biznis ak Etid Pwofesyonèl; <ref name="Business & Professional Studies">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/business--professional-studies/|title=Business & Professional Studies}}</ref> Fakilte Edikasyon, Sante ak Devlopman Imen; <ref name="Education, Health & Human Development">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/education-health--human-development/|title=Education, Health & Human Development}}</ref> Fakilte Bèl Atizay ak Atizay Aplike; <ref name="Fine & Applied Arts">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/fine--applied-arts/|title=Fine & Applied Arts}}</ref> ak Fakilte Etid Mondyal ak Kominotè. <ref name="Global & Community Studies">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/global--community-studies/|title=Global & Community Studies}}</ref> Nan Fakilte Atizay ak Syans lan, <ref name="Arts & Sciences"/> gen Lekòl Syans Sosyal (avèk pwogram nan Atizay, Etid Akademik, Analiz Konpòtman Aplike (Otis), Sikoloji, ak Etid Liberal); Lekòl Syans Imanitè (avèk pwogram nan Atizay, Ekriti Kreyatif, Anglè, Etid Liberal, ak Etid Lang ak Kiltirèl Nasyon Lil'wat, Sechelt, oswa Nasyon Squamish); ak Lekòl Syans, Teknoloji, Jeni ak Matematik oswa STEM (avèk pwogram nan Biyoloji, Syans, Jeni, ak Chemen Karyè Sante). Fakilte Biznis ak Etid Pwofesyonèl <ref name="Business & Professional Studies"/> la gen ladan l Lekòl Biznis la (avèk pwogram nan Kontablite, Administrasyon Biznis, Administrasyon Biznis Avanse, ak Komès an Detay); Lekòl Kominikasyon an; ak Lekòl Etid Legal la (avèk pwogram nan Etid Legal - Asistan Legal, Dwa Kontra, ak Administrasyon Legal). Fakilte Edikasyon, Sante ak Devlopman Imen <ref name="Education, Health & Human Development"/> gen ladan l Lekòl Aksè ak Preparasyon Akademik (avèk pwogram nan Preparasyon pou Kolèj ak Inivèsite, Ranfòsman Kapasite Kominotè, Lidèchip Kominotè ak Chanjman Sosyal, Aksè nan Edikasyon ak Travay, Anglè pou Rezon Akademik, ak University One pou Elèv Aborijèn); Lekòl Sante Alye (avèk pwogram nan Terapi Mizik, Swen Sante, ak Reyabilitasyon); ak Lekòl Edikasyon ak Etid sou Anfans (avèk pwogram nan Swen ak Edikasyon Timoun piti, Asistan Edikasyon ak sou-espesyalite nan Tibebe ak Timoun piti ansanm ak Bezwen Espesyal). Fakilte Bel Atizay ak Atizay Aplike li a <ref name="Fine & Applied Arts"/> ofri Lekòl Design IDEA a (pwogram nan Kominikasyon Vizyèl); Lekòl Atizay Sinematik (avèk pwogram nan Atizay Sinematik, Kostim pou Sèn ak Ekran, Sinema Dijital Endijèn Endepandan, Ekleraj pou Imaj Dijital ak Fim, Travay Grip pou Imaj Dijital ak Fim, Animasyon 2D ak Devlopman Vizyèl, Animasyon 3D pou Fim ak Jwèt, Fondamantal Animasyon, ak Efè Vizyèl Dijital); ak Lekòl Atizay Pèfòmans (avèk pwogram nan Jwe pou Sèn ak Ekran, Jesyon Atizay ak Divètisman Avanse, Atizay Pèfòmans, Mizik, Direksyon nan Mizik, Terapi Mizikal, Teyat Mizikal, Teyat Teknik, ak Etid Jazz ak sou-espesyalite nan Edikasyon ak/oswa Pèfòmans/Konpozisyon). Fakilte Etid Global ak Kominotè a <ref name="Global & Community Studies"/> ofri Lekòl Jesyon Global; Lekòl Kinetik Imèn; Lekòl Jesyon Lwazi Deyò; Lekòl Administrasyon Piblik (avèk pwogram nan Administrasyon Gouvènman Lokal, Administrasyon Gouvènman Lokal Avanse ak Devlopman Lidèchip Gouvènman Lokal); ak Lekòl Jesyon Touris (avèk pwogram nan Jesyon Touris, Jesyon Ospitalite ak Touris Mondyal, Jesyon Touris Edikasyon Koperativ, Jesyon Touris pou Etidyan Entènasyonal, ak Maketing Touris). Inivèsite Capilano ofri patenarya ak pwojè ansanm kòm yon pati nan angajman inivèsite a anvè edikasyon entènasyonal. <ref name="About Capilano University">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about/|title=About Cap|publisher=Capilano University|access-date=2017-03-16}}</ref> Li gen pwogram doub diplòm ak pwogram apre gradyasyon, ansanm ak patenarya devlopman ak yon kantite lekòl aletranje. <ref name="International Partnerships & Projects">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about/partnerships/Home.html|title=International Partnerships & Projects|publisher=Capilano University|archive-url=https://web.archive.org/web/20100316185708/http://www.capilanou.ca/about/partnerships/Home.html|archive-date=March 16, 2010|access-date=2009-04-08}}</ref> == Bousdetid, sibvansyon ak prim == Inivèsite Capilano bay plis pase 250 bous detid ak èd <ref name="Scholarships, Bursaries & Awards">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/admissions/fees--finances/financial-aid--awards/scholarships-bursaries--awards/|title=Scholarships, Bursaries & Awards}}</ref> pou elèv aktyèl yo ak elèv ki retounen. <ref name="Current & Returning Students">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/admissions/fees--finances/financial-aid--awards/scholarships-bursaries--awards/current--returning-students/|title=Current & Returning Students}}</ref> Inivèsite a bay bous detid pou reyalizasyon akademik, bous detid ki baze sou bezwen finansye, epi yo bay prim ki baze sou yon konbinezon pi bon nòt, reyalizasyon atletik, aktivite ekstra-skolè oswa lòt reyalizasyon espesyal, epi pafwa yo baze tou sou bezwen finansye. Sa yo enkli Prim Aksè pou Reyalizasyon Inivèsite Capilano, Prim Wong ak Trainor, Prim Atletik Inivèsite Capilano, Prim Xats'alanexw Siyam, Bousdetid pou Etidyan Endijèn, Bousdetid Borden Ladner Gervais, Bousdetid Mary Neil ak Prim Eksperyans Entènasyonal Neptune Terminals. <ref name="Awards">{{Cite web|url=https://ssb.capilanou.ca/prod/bwyfagui.p_select_type|title=Awards}}</ref> == Rezidans ak lojman CapU == === Nò Vancouver === Kounye a, rezidans etidyan CapU yo ka akomode jiska 293 etidyan. Rezidans yo sitiye sou otowout Dollarton, a 10 minit de kanpis prensipal la. <ref name="CapU Residence">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/student-life/campus-community/capu-residence/|title=CapU Residence}}</ref> Konpayi devlopman byen imobilye a, Woodbridge Northwest Communities, ap pwopoze yon Vilaj Inivèsite Capilano ki gen ladan yon tou kondominyòm sis etaj, kay an ranje twa ak kat etaj, 60 dòtwa pou elèv CapU, ak yon bilding ekipman nan kanpis North Vancouver. Plan konpayi an gen ladan tou kwizin pèsonalize pou elèv yo, yon pisin, yon kay klib ak yon zòn jwe pou timoun yo. <ref name="Housing Proposal">{{Cite web|url=http://www.capilanocourier.com/2017/09/25/campus-housing-construction/|title=Housing Proposal|date=25 September 2017}}</ref> Yon lòt konpayi ki devlope byen nan North Vancouver ap ofri pou konstwi apatman lokasyon sèlman pou etidyan ak anplwaye Inivèsite Capilano. Darwin Properties soumèt yon aplikasyon pou konstwi 346 inite lojman lokasyon nan de bilding sis etaj. Konpayi an vle konstwi tou yon kafe adjasan. <ref name="Rentals">{{Cite web|url=https://www.nsnews.com/news/developer-pitches-capilano-university-staff-and-student-housing-1.23833300|title=Rentals}}</ref> === Squamish === Kanpis Squamish Inivèsite Capilano a gen twa bilding dedye a rezidans etidyan, ki bay plis pase 200 chanm pou lojman etidyan. <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/student-services/student-housing/capu-squamish-housing/|title=CapU Squamish Housing|website=Capilano University|language=en|access-date=2025-06-11}}</ref> Bilding yo gwoupe ansanm, kote etidyan yo ka etidye, manje, sosyalize epi detann. Rezidans yo toupre enstalasyon tankou sèvis manje ak yon konplèks lwazi. == Lavi sou kanpis la == === Atletik === [[Fichye:Capilano_blues_logo.png|vignette|120x120px|Logo atletik Capilano a]] Ant 1974 ak 1999, Capilano Blues yo <ref name="Capilano Blues">{{Cite web|url=https://athletics.capilanou.ca/landing/index|title=Capilano Blues|publisher=Capilano Blues|access-date=2021-06-17}}</ref> te genyen Pri Sipremasi Foutbòl CCAA a pou foutbòl gason ak fanm. Jiska prezan, ekip Capilano yo te genyen 15 Tit Nasyonal CCAA ak 61 Chanpyona Pwovens TOTEM/BCCAA/ PACWEST . <ref>{{Cite web|url=https://athletics.capilanou.ca/information/History|title=History of the Capilano University Blues|access-date=April 30, 2018}}</ref> Inivèsite Capilano gen sis ekip espòtif gason ak fanm, Capilano Blues yo, <ref name="Capilano Blues"/> ki jwe nan nivo pwovens ak nasyonal. Blues yo baze nan Sant Espò ak Byennèt Inivèsite Capilano a sou kanpis prensipal la. === Medya inivèsite a === * Jounal prensipal etidyan an, ''The Capilano Courier,'' se etidyan ki travay ladan l epi li fonksyone endepandamman de inivèsite a ak sosyete etidyan an. Li pibliye de fwa pa mwa. * Etidyan ekriti kreyatif nan Inivèsite Capilano pibliye yon magazin literè, ''The Liar'', yon fwa pa ane avèk finansman nan men depatman anglè a. * Pwofesè inivèsite a te fonde ''The Capilano Review'' an 1972. Se yon jounal atistik ki mete aksan sou pwezi, fiksyon, dram ak atizay vizyèl. An 2015, magazin nan te vin tounen yon piblikasyon endepandan ki baze nan sant vil Vancouver. * Inivèsite a te fonde tou Capilano University Editions (CUE) an 2008, yon mak piblikasyon liv nan Capilano Press Society ki konsantre sou ekriti ak atizay avangad Kanadyen. Kounye a, li opere endepandamman de inivèsite a sou non CUE Books. * Radyo Capilano <ref name="Capilano Radio">{{Cite web|url=https://capilanoradio.com/|title=Capilano Radio|publisher=Capilano Students' Union|access-date=2021-06-18}}</ref> se yon pwodiksyon podcast ki dirije pa etidyan ki te kòmanse an 2019. * Lanse an Novanm 2020, Capsule <ref name="Capsule Stories">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/about-capu/get-to-know-us/capsule-stories/|title=Capsule Stories|publisher=Capilano University|access-date=2021-06-18}}</ref> se travay ekip maketing ak eksperyans dijital CapU a, yon kolektif divès talan men yon fil komen ki ini nou se lanmou nou pou rakonte istwa. === Òganizasyon etidyan yo === '''Inyon Elèv Capilano yo''' Chak elèv ki enskri nan yon pwogram kredi nan Inivèsite Capilano se yon manm Inyon Elèv Capilano (CSU). <ref name="Capilano Students' Union">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/student-life/campus-community/capilano-students-union/|title=Capilano Students' Union|publisher=Capilano University|access-date=2021-06-18}}</ref> CSU a se sosyete elèv rezidan Inivèsite Capilano a epi li benefisye inivèsite a ak kominote a lè li fè pwomosyon enterè elèv yo. Menm jan ak lòt sosyete elèv nan British Columbia, manda CSU a se defann elèv yo epi bay sèvis ak evènman ki amelyore eksperyans elèv la. Pandan ke jesyon ak operasyon chak jou yo konfye a yon konsèy administrasyon ki konpoze de elèv eli, ki gouvène pa konstitisyon ak règleman sosyete a, elèv yo finalman kontwole aktivite CSU yo. Konsèy administrasyon an konpoze de senk vis prezidan, sèt lyezon ki reprezante gwoup enterè espesyal, de reprezantan pou chak fakilte, kat reprezantan sena, ak de reprezantan nan konsèy gouvènè inivèsite a. CSU a anrejistre anba Lwa Sosyete BC a epi li resevwa finansman nan frè manm yo, ke inivèsite a kolekte nan men elèv yo an akò ak ''Lwa Inivèsite'' a. CSU a bay manm li yo sèvis, tankou yon pas transpò piblik ki pa chè, yon planifikatè gratis, yon vant liv ize, ak benefis sante ak dantè. CSU a reprezante enterè elèv yo, epi yo prezante epi defann opinyon elèv yo nan reyinyon ak administratè inivèsite yo ak reprezantan gouvènman lokal, pwovens ak federal yo. == Moun == Pami ansyen pwofesè Inivèsite Capilano yo, ansyen pwofesè ak pwofesè aktyèl yo gen ladan yo 1 ganyan prim Akademi, 1 ganyan Andrew A. Mellon, 1 ganyan Akademi Syans Otrichyen an, 1 ganyan Pri Ekran Kanadyen an, 2 moun ki te antre nan Sal Onè Foutbòl Kanadyen an, 1 ganyan Civitella Ranieri, 1 ganyan Pri Eisner, 2 ganyan Pri Gemini, 2 ganyan Pri Grammy, 6 moun ki te resevwa Pri Gouvènè Jeneral la, 6 ganyan Pri Juno, 1 ganyan Pri Killam, 2 manm Asanble Lejislatif Kolonbi Britanik la, 1 ganyan Pri Jounalis Vwayaj Lowell Thomas, 1 ganyan MacDowell, ak 1 manb nan Royal Canadian Geographic Society . <ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/DC1-Kfuy6jB/?igsh=MWJoODI3anZ5YTlmdw==|title=Did you know CapU alum have won…|last=CapU Student Recruitment|date=November 26, 2024|website=www.instagram.com|access-date=2024-11-27}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.instagram.com/p/DCS6C-Cpbts/?igsh=OG9xa2c4ajk3c3U5|title=Congratulations CapU Blues Women's Soccer!|last=CapU Student Recruitment|date=November 12, 2024|website=www.instagram.com|access-date=2024-11-27}}</ref> An 2019, chantèz ak konpozitris Sarah McLachlan te resevwa diplòm Doktè nan Bel Atizay, honoris causa nan Inivèsite Capilano. <ref name="Sarah McLachlan">{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/mycapu/convocation-ceremonies/honorary-degrees/2019-honorary-degree-recipients/sarah-mclachlan/|title=Sarah McLachlan|access-date=2026-07-15|archive-date=2019-10-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20191026203733/https://www.capilanou.ca/mycapu/convocation-ceremonies/honorary-degrees/2019-honorary-degree-recipients/sarah-mclachlan/|dead-url=yes}}</ref> === Ansyen elèv remakab ===  [[Jessie Anthony]] - direktè, senaris, ak pwodiktè Onondaga [[Nick Bateman]] - modèl, pèfòmè, ak aktè [[Silvana Burtini]] - Jwè Kanadyen pou Ane a 1998 [[Rick Celebrini]] - chèf medsin espò pou Whitecaps FC [[DJ Clazzi]] - konpozitè, chantè, otè pawòl mizik, pwodiktè disk ak DJ Sid Koreyen [[Paul Dailly]] - antrenè foutbòl Ekosè-Kanadyen [[Craig Dalrymple]] - chèf devlopman jwè pwofesyonèl pou Seattle Sounders FC [[Camilla d'Errico]] - ilistratris liv komik, pent ak atis vizyèl [[Luisa D’Oliveira]] - aktris [[Joel Fafard]] - gitaris finger-style ak slide [[Liam Firus]] - biznismann [[Godfrey Gao]] (1984-2019) - modèl ak aktè Chinwa-Kanadyen [[Jamie Garratt]] - prezidan Idea Rebel [[Jennifer Gasoi]] - mizisyen timoun [[Gigi Saul Guerrero]] - sineyas ak aktris Meksiken [[Julia Gretarsdottir]] - senk fwa medayis nasyonal nan Patinaj Atistik Islandè Chanpyona [[Hilary Grist]] - chantèz ak konpozitris [[Helen Haig-Brown]] - sineyas Tsilhqot'in [[Anosh Irani]] - womansye Endyen-Kanadyen [[Jamie Lee Hamilton]] - kandida politik, defansè Endijèn, [[DTES]], ak defansè pou travayè seksyèl [[Adrian Kekec]] - jwè foutbòl [[Cherelle Khassal]] - foutbolè Ilandè [[Elicia MacKenzie]] - aktris teyat mizikal [[Tanya Marquardt]] - otè memwa, pèfòmè, ak ekriven [[Cheri Maracle]] - aktris ak mizisyen Endijèn [[Camille Mitchell]] - aktris, ekriven ak reyalizatris Ameriken-Kanadyen [[David Morris]] - jwè foutbòl retrete [[Chelsey Reist]] - aktris, animatris televizyon, ak dansèz [[Lana Roi]] - atis anrejistreman ak konpozitris [[Steve Rolston]] - atis, ekriven liv komik ak woman grafik [[Bria Skonberg]] - twonpètis ak vokalis [[Cowboy Smithx]] - sineyas Blackfoot [[Chantal Strand]] - aktris vwa ak sèn [[Charles van Sandwyk]] - atis, ilistratè ak ekriven [[Desmond Tachie]] - jwè foutbòl [[Graham Wardle]] - aktè, sineyas ak fotograf [[Cory Weeds]] - saksofonis ak enpresèryo, gayan Grammy Awards 2023 yo [[Jonathan Whitesell]] - aktè [[Kristian Yli-Hietanen]] - jwè foutbòl Finlannè-Kanadyen [[Nima Moazeni Zadeh]] - foutbolè Iranyen [[Elizabeth Zvonar]] - atis kontanporen [[Soichiro Nakano]] - karateka, medaye bwonz nan kategori 67 kg gason nan [[Chanpyona Mondyal Karate 2021 an]] === Fakilte remakab === * Gillian Barber, aktris * Bill Coon, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/faculty-profiles/bill-coon/|title=Bill Coon - Capilano University}}</ref> mizisyen ak konpozitè djaz * Pierre Coupey, pent, powèt ak editè fondatè ''Capilano Review'' la * Ivan Coyote, pèfòmè spoken word, ekriven, ak defansè LGBT * Jackson Davies, aktè * Leonard George, Sikològ ak chèchè sou eskizofreni * Jordan Hall, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/faculty-profiles/jordan-hall/|title=Jordan Hall - Capilano University}}</ref> Ekriven, otè pyès teyat, ak kreyatè seri entènèt * Daniel Hersog, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/faculty-profiles/daniel-hersog/|title=Daniel Hersog - Capilano University}}</ref> twonpètis djaz ak chèf gwoup mizikal * Steve Kaldestad, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanou.ca/programs--courses/search--select/explore-our-areas-of-study/faculty-profiles/steve-kaldestad/|title=Steve Kaldestad - Capilano University}}</ref> saksofonis djaz ak pwofesè mizik * Nicholas Kendall, direktè fim ak televizyon * Crawford Kilian, romansye ak pwofesè inivèsite * Ryan Knighton, ekriven, gayan Pri Jounalis Vwayaj Lowell Thomas 2012 ak 2018 la * John Korsrud, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanojazz.com/our-faculty|title=Our Faculty}}</ref> twonpètis ak konpozitè djaz * Frank Molnar, atis Ongwa-Kanadyen * John Pass, powèt angle-kanadyen, gayan Pri Gouvènè Jeneral la pou Merit Literè an 2006 * Stan Persky (1941–2024), ekriven, komentatè medya, ak pwofesè filozofi ameriken-kanadyen * Jodi Proznick, basis djaz, konpozitris, edikatè ak pwodiktè * Meredith Quartermain, powèt, romansyè, ak ekriven istwa * Bill Schermbrucker, akademik ak otè Kenyen-Kanadyen * Anita Sleeman, konpozitris mizik klasik kontanporen, chèf dòkès, aranjè, edikatè ak pèfòmè * George Stanley, powèt * Bill Terry, egzekitif CBC ak otè * Sharon Thesen, powèt * Brad Turner, <ref>{{Cite web|url=https://www.capilanojazz.com/our-faculty|title=Our Faculty}}</ref> twonpètis djaz ak pyanis, gayan prim Juno 1997, 1998, 2017, ak 2020 yo * Lyn Vernon, mezzo-soprano, soprano dramatik, chèf òkès, ak pwofesè * Á'a:líya Warbus, atis Stó꞉lō, sineyas, chantèz, pwofesè, manm Asanble Lejislatif Kolonbi Britanik (depi 2024) * Frances Wasserlein (1946–2015), responsab kominote atistik Kanadyen-Ameriken ak aktivis dwa LGBTQ * Gordon Wilson, Pwofesè, manm Asanble Lejislatif Kolonbi Britanik la (1991-2001), 28yèm lidè Opozisyon Kolonbi Britanik la * Peter Woeste, direktè televizyon, direktè fotografi, ak operatè kamera alman-kanadyen == Gade tou == * Edikasyon siperyè nan Kolonbi Britanik * Lis inivèsite nan Kolonbi Britanik == Referans == {{Referans}} [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] o8oqc360bx5gccx1codnnfi7q6ciy7z Jacky Lumarque 0 97721 883064 882979 2026-07-22T14:38:26Z Dade70 27764 ajoute paragraf 883064 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] rswvtwxvjjribl6t5oqafnmlhb8wtq4 883065 883064 2026-07-22T14:44:24Z Dade70 27764 ajoute kontni 883065 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou [[Bank Mondyal]] ak [[Bank Enterameriken pou Devlopman]] (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite [[Ajans Inivèsitè Frankofoni]] (AUF), [[Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo]] (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] gtc1gxt6bflpqwkxxfm9wwmtjaa4zhy 883066 883065 2026-07-22T14:49:43Z Dade70 27764 ajoute kontni ak sous 883066 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou [[Bank Mondyal]] ak [[Bank Enterameriken pou Devlopman]] (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite [[Ajans Inivèsitè Frankofoni]] (AUF), [[Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo]] (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan [[Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez]] anvan li te kontinye etid segondè li nan [[Lise Pinchinat]] nan [[Jakmèl]], epi pita nan [[Lise Petyonvil]] ak [[Kolèj Prosper]] nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan [[Lekòl Nòmal Siperyè]] [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan [[Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti]].<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan [[Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier]], kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon [[Master of Business Administration]] (MBA) nan [[Inivèsite Nice Sophia Antipolis]], epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan [[Inivèsite Paris-Est Créteil]].<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] 124zh1sj3jw55hrp5t2w4x9zno4a4xc 883067 883066 2026-07-22T14:51:28Z Dade70 27764 Ajoute kontni 883067 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] aq0y1mhp1257zb9bs0lmasv08itgn49 883068 883067 2026-07-22T14:57:34Z Dade70 27764 ajoute kontni 883068 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, [[Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl]] (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon [[Kolèj Doktora Ayiti]], ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò [[Smithsonian Institution]] ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] 4xiwnm2lyqh3leiw1vif6st8pkrk97e 883069 883068 2026-07-22T15:01:38Z Dade70 27764 Ajoute kontni 883069 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] n2f9935sedgc7cyshbtoq0ixuwrra3b 883070 883069 2026-07-22T15:02:03Z Dade70 27764 ajoute kontni 883070 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan [[Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo]] (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon [[Ajans Inivèsitè Frankofoni]] (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon [[Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la]] (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè [[Société Audubon Haïti]], li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak [[National Council of Teachers of Mathematics]] (NCTM) ansanm ak [[American Statistical Association]] (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm [[Inter-American Dialogue]], yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou [[Massachusetts Institute of Technology]] (MIT), [[Bank Mondyal]], [[Bank Enterameriken pou Devlopman]] (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), [[Smithsonian Institution]] ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] ncwwbo3xs0yi7i719fczzxmx479qaf2 883071 883070 2026-07-22T15:03:11Z Dade70 27764 Ajoute kontni 883071 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] jy0fnzxf77trwwh4si3cxhd86un95zc 883072 883071 2026-07-22T15:06:29Z Dade70 27764 ajoute kontni 883072 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan [[Kyokushinkai Haïti]], yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan [[Federasyon Ayisyèn Echèk]] la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl.<ref>...</ref> == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta.<ref>...</ref> An 2015, li te kandida nan [[Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015]] anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a.<ref>...</ref> Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl.<ref>...</ref> == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon [[Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon]] (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè [[Guy Maximilien]], li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn.<ref>...</ref> Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak [[Bank Enterameriken pou Devlopman]] (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] s9shs406s1khl7gd0yqsc1agiyfm0o7 883073 883072 2026-07-22T15:08:17Z Dade70 27764 modifikasyon 883073 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan Kyokushinkai Haïti, yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan Federasyon Ayisyèn Echèk la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl.<ref>...</ref> == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta.<ref>...</ref> An 2015, li te kandida nan Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015 anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a.<ref>...</ref> Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl.<ref>...</ref> == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè Guy Maximilien, li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn.<ref>...</ref> Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] s9toi67n416vt81d8tucegxwf3dcpfl 883074 883073 2026-07-22T15:08:41Z Dade70 27764 ajoute kontni 883074 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan Kyokushinkai Haïti, yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan Federasyon Ayisyèn Echèk la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl.<ref>...</ref> == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta.<ref>...</ref> An 2015, li te kandida nan Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015 anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a.<ref>...</ref> Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl.<ref>...</ref> == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè Guy Maximilien, li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn.<ref>...</ref> Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman.<ref>...</ref> == Rekonesans ak eritaj == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te fè anpil kontribisyon nan devlopman ansèyman siperyè ann Ayiti ak nan amelyorasyon politik edikatif peyi a. Travay li kòm rektè [[Inivèsite Kiskeya]] souvan asosye ak modènizasyon inivèsite a, devlopman rechèch syantifik ak ranfòsman relasyon li ak enstitisyon akademik entènasyonal yo.<ref>...</ref> Li rekonèt pou angajman li nan fòmasyon pwofesyonèl ak lidè nan domèn matematik, edikasyon, administrasyon piblik ak gouvènans inivèsitè. Pandan plizyè ane, li te patisipe nan divès rezo akademik rejyonal ak entènasyonal ki ankouraje koperasyon ant inivèsite yo ak pataj konesans.<ref>...</ref> Eritaj Jacky Lumarque chita sitou sou twa gwo aspè. Premyeman, kontribisyon li nan refòm sistèm edikatif ayisyen an, espesyalman atravè preparasyon [[Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon]] (PNEF). Dezyèmman, wòl li nan devlopman ak ranfòsman [[Inivèsite Kiskeya]] kòm youn nan prensipal enstitisyon ansèyman siperyè prive ann Ayiti. Twazyèmman, patisipasyon li nan inisyativ koperasyon inivèsitè nan Karayib la ak sou plan entènasyonal, ki te ede ranfòse kolaborasyon akademik ak rechèch syantifik ant plizyè peyi.<ref>...</ref> == Referans == [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] 90foeu14rkvoi1br0wnorur8uuhkg3d 883075 883074 2026-07-22T15:10:50Z Dade70 27764 883075 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik.<ref>...</ref> Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè.<ref>{{Referans entènèt|lang=fr|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Jacky_Lumarque|title=Jacky Lumarque}}</ref> == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a.<ref>...</ref> PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon.<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal.<ref>...</ref> == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond.<ref>...</ref> Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li.<ref>...</ref> == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè.<ref>...</ref> == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè.<ref>...</ref> == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti.<ref>...</ref> == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo.<ref>...</ref> == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab.<ref>...</ref> Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal.<ref>...</ref> Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an.<ref>...</ref> Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan.<ref>...</ref> Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''.<ref>...</ref> == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA).<ref>...</ref> Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik.<ref>...</ref> == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal.<ref>...</ref> Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la.<ref>...</ref> == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan Kyokushinkai Haïti, yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan Federasyon Ayisyèn Echèk la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl.<ref>...</ref> == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta.<ref>...</ref> An 2015, li te kandida nan Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015 anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a.<ref>...</ref> Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl.<ref>...</ref> == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè Guy Maximilien, li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn.<ref>...</ref> Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman.<ref>...</ref> == Rekonesans ak eritaj == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te fè anpil kontribisyon nan devlopman ansèyman siperyè ann Ayiti ak nan amelyorasyon politik edikatif peyi a. Travay li kòm rektè [[Inivèsite Kiskeya]] souvan asosye ak modènizasyon inivèsite a, devlopman rechèch syantifik ak ranfòsman relasyon li ak enstitisyon akademik entènasyonal yo.<ref>...</ref> Li rekonèt pou angajman li nan fòmasyon pwofesyonèl ak lidè nan domèn matematik, edikasyon, administrasyon piblik ak gouvènans inivèsitè. Pandan plizyè ane, li te patisipe nan divès rezo akademik rejyonal ak entènasyonal ki ankouraje koperasyon ant inivèsite yo ak pataj konesans.<ref>...</ref> Eritaj Jacky Lumarque chita sitou sou twa gwo aspè. Premyeman, kontribisyon li nan refòm sistèm edikatif ayisyen an, espesyalman atravè preparasyon [[Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon]] (PNEF). Dezyèmman, wòl li nan devlopman ak ranfòsman [[Inivèsite Kiskeya]] kòm youn nan prensipal enstitisyon ansèyman siperyè prive ann Ayiti. Twazyèmman, patisipasyon li nan inisyativ koperasyon inivèsitè nan Karayib la ak sou plan entènasyonal, ki te ede ranfòse kolaborasyon akademik ak rechèch syantifik ant plizyè peyi.<ref>...</ref> Referans [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] i1v0pe4u3wvrl1kni5utlh9ulr0i3x3 883076 883075 2026-07-22T15:15:06Z Dade70 27764 modifikasyon lyen 883076 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', ki fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik. Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti. Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil. Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè. == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a. PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon. Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal. == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond. Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li. == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè. == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè. == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik. == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti. == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo. == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab. Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal. Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an. Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan. Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal. Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''. == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA). Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik. == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal. Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la. == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan Kyokushinkai Haïti, yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan Federasyon Ayisyèn Echèk la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl. == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta. An 2015, li te kandida nan Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015 anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a. Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl. == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè Guy Maximilien, li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn. Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman. == Rekonesans ak eritaj == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te fè anpil kontribisyon nan devlopman ansèyman siperyè ann Ayiti ak nan amelyorasyon politik edikatif peyi a. Travay li kòm rektè [[Inivèsite Kiskeya]] souvan asosye ak modènizasyon inivèsite a, devlopman rechèch syantifik ak ranfòsman relasyon li ak enstitisyon akademik entènasyonal yo. Li rekonèt pou angajman li nan fòmasyon pwofesyonèl ak lidè nan domèn matematik, edikasyon, administrasyon piblik ak gouvènans inivèsitè. Pandan plizyè ane, li te patisipe nan divès rezo akademik rejyonal ak entènasyonal ki ankouraje koperasyon ant inivèsite yo ak pataj konesans. Eritaj Jacky Lumarque chita sitou sou twa gwo aspè. Premyeman, kontribisyon li nan refòm sistèm edikatif ayisyen an, espesyalman atravè preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF). Dezyèmman, wòl li nan devlopman ak ranfòsman [[Inivèsite Kiskeya]] kòm youn nan prensipal enstitisyon ansèyman siperyè prive ann Ayiti. Twazyèmman, patisipasyon li nan inisyativ koperasyon inivèsitè nan Karayib la ak sou plan entènasyonal, ki te ede ranfòse kolaborasyon akademik ak rechèch syantifik ant plizyè peyi. Referans [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] qlz2w814o3zms216jvot1jat5qs8267 883165 883076 2026-07-23T01:24:26Z Dade70 27764 ajout de contenus 883165 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}}'''Jacky Lumarque''' fèt nan dat 27 mas 1953 nan vil [[Jakmèl (komin)|Jakmèl]] ( [[Ayiti]] ), li se yon pwofesè matematik epi Rektè [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (UniQ) depi lane 2007 <ref>{{Cite web|url=https://www.miamibookfair.com/events_author/jacky-lumarque/|title=Jacky Lumarque|date=2022-10-08|website=Miami Book Fair|language=en-US|access-date=2024-01-12}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/|title=Jacky Lumarque, le pion de l'international pour la prochaine transition ?|last=Rédaction|date=2022-12-17|website=Haiti24|language=fr-FR|access-date=2024-01-12}}</ref> . == Biyografi == '''Jacky Lumarque''', li fèt 27 mas 1953 nan [[Jakmèl]], [[Ayiti]], se yon inivèsitè, pwofesè matematik, espesyalis nan politik edikasyon ak konsiltan ayisyen. Li se rektè [[Inivèsite Kiskeya]] (UniQ) depi 2007. Yo rekonèt li pou gwo kontribisyon li nan refòm sistèm edikasyon ayisyen an, modènizasyon ansèyman siperyè a ak devlopman koperasyon ant inivèsite sou plan entènasyonal. Li se youn nan prensipal moun ki te prepare '''Plan nasyonal edikasyon ak fòmasyon''' (PNEF), ki te adopte an 1998 e ki te sèvi kòm dokiman referans pou politik edikasyon Ayiti pandan plis pase dis lane. Li travay tou kòm konsiltan pou plizyè òganizasyon entènasyonal, tankou Bank Mondyal ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sou kestyon ki gen rapò ak edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman ekonomik. Pandan li ap dirije [[Inivèsite Kiskeya]], inivèsite a fè anpil pwogrè. Li agrandi pwogram akademik li yo, mete plizyè laboratwa rechèch sou pye, ranfòse patenarya ak inivèsite atravè lemond epi patisipe aktivman nan rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Anplis responsablite li kòm rektè, Jacky Lumarque okipe plizyè fonksyon nan òganizasyon rejyonal ak entènasyonal. Li patisipe nan aktivite Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), Konferans Rejyonal Rektè ak Prezidan Inivèsite Karayib yo (CORPUCA), ansanm ak gwoup refleksyon '''Inter-American Dialogue''' == Fòmasyon == Jacky Lumarque te fè etid primè li nan Lekòl Nasyonal Jean-Marie-Henriquez anvan li te kontinye etid segondè li nan Lise Pinchinat nan [[Jakmèl]], epi pita nan Lise Petyonvil ak Kolèj Prosper nan [[Pòtoprens]]. Li te fini etid klasik li nan Sant Etid Segondè, kote li te resevwa diplòm bakaloreya nan filozofi an 1973.<ref>https://haiti24.net/jacky-lumarque-le-pion-de-linternational-pour-la-prochaine-transition/</ref> Okòmansman, li te anvi etidye medsin, men li te chwazi oryante tèt li nan matematik. An 1977, li te gradye nan Lekòl Nòmal Siperyè [[Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) avèk yon espesyalizasyon nan matematik ak fizik. Yon ane apre, li te jwenn lisans li nan matematik nan Fakilte Syans, Inivèsite Leta Ayiti. Avèk yon bous gouvènman fransè a, li te kontinye etid li nan Inivèsite Toulouse III – Paul Sabatier, kote li te jwenn yon lisans ak yon metriz nan matematik. Li te konplete fòmasyon li ak yon Master of Business Administration (MBA) nan Inivèsite Nice Sophia Antipolis, epi li te etidye dwa biznis nan yon pwogram plizyè inivèsite an patenarya. Li te pouswiv tou etid doktora nan syans edikasyon nan Inivèsite Paris-Est Créteil. Fòmasyon plizyè disiplin sa a te pèmèt li devlope konpetans nan matematik, syans edikasyon, dwa ak jesyon, ki vin sèvi kòm baz travay li nan domèn politik piblik, refòm sistèm edikatif ak gouvènans inivèsitè. == Kontribisyon nan refòm sistèm edikatif la == Jacky Lumarque te jwe yon wòl enpòtan nan refòm sistèm edikasyon Ayiti pandan ane 1990 yo. An 1995, Ministè Edikasyon Nasyonal ak Fòmasyon Pwofesyonèl (MENFP) te konfye li responsablite pou kowòdone preparasyon '''Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon''' (PNEF). Plan sa a, ki te adopte an 1998, te vin sèvi kòm premye kad estratejik nasyonal pou amelyore sistèm edikasyon peyi a. PNEF la te tabli plizyè priyorite, tankou elaji aksè ak edikasyon, amelyore kalite ansèyman, ranfòse fòmasyon pwofesè yo, modènize ansèyman teknik ak pwofesyonèl, epi ankouraje desantralizasyon nan jesyon sistèm edikatif la. Pandan plizyè ane, dokiman sa a te sèvi kòm referans pou politik piblik nan sektè edikasyon. Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, Jacky Lumarque te patisipe nan preparasyon plan estratejik pou rebati sistèm edikatif ayisyen an, avèk sipò plizyè enstitisyon nasyonal ak entènasyonal. == Inivèsite Kiskeya == Jacky Lumarque te patisipe nan devlopman [[Inivèsite Kiskeya]] depi premye ane egzistans li. An 2001, li te eli prezidan Konsèy Siperyè inivèsite a, kote li te ede defini oryantasyon estratejik enstitisyon an, devlope nouvo pwogram akademik epi ranfòse relasyon ak lòt inivèsite atravè lemond. Li te vin rektè Inivèsite Kiskeya an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te agrandi pwogram fòmasyon li yo, ankouraje rechèch syantifik, devlope laboratwa ak sant rechèch, epi ogmante koperasyon entènasyonal li. == Tranblemanntè 2010 == Tranblemanntè 12 janvye 2010 la te lakòz gwo domaj sou kanpis Inivèsite Kiskeya a. Malgre pèt materyèl ak pèt lavi ki te frape kominote inivèsitè a, Jacky Lumarque te kowòdone efò pou rebati enstitisyon an epi asire aktivite akademik yo te kontinye nan lokal tanporè. == Rechèch syantifik == Sou direksyon li, Inivèsite Kiskeya te mete sou pye plizyè laboratwa ak sant rechèch nan domèn sante, anviwònman, enèji, devlopman dirab, syans sosyal ak politik piblik. Inivèsite a te patisipe tou nan kreyasyon Kolèj Doktora Ayiti, ansanm ak [[Inivèsite Leta Ayiti]] ak lòt inivèsite patnè. == Koperasyon entènasyonal == Anba direksyon Jacky Lumarque, Inivèsite Kiskeya te siyen plizyè akò ak inivèsite ak enstitisyon entènasyonal pou ankouraje mobilite etidyan ak pwofesè, devlope pwogram ansanm epi soutni rechèch syantifik. == Eritaj kiltirèl ak inovasyon == An 2015, Inivèsite Kiskeya te louvri yon sant pou konsèvasyon patrimwàn kiltirèl avèk sipò Smithsonian Institution ak lòt patnè entènasyonal. Sant sa a fòme espesyalis nan konsèvasyon byen kiltirèl epi li kontribye nan pwoteksyon patrimwàn Ayiti. == Gouvènans == Pandan rektora li, Inivèsite Kiskeya te ranfòse plas li pami prensipal inivèsite prive ann Ayiti. Enstitisyon an te elaji pwogram li yo, ogmante pwodiksyon syantifik li epi mete devlopman peyi a nan sant aktivite ansèyman ak rechèch li yo. == Responsablite nasyonal ak entènasyonal == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te okipe plizyè responsablite nan domèn ansèyman siperyè, rechèch syantifik ak koperasyon inivèsitè, ni ann Ayiti ni aletranje. Aktivite li yo konsantre sou devlopman ansèyman siperyè, politik edikatif, gouvènans inivèsitè ak devlopman dirab. Nan [[Inivèsite Kiskeya]], li te prezide Konsèy Siperyè a ant 2001 ak 2006. Apre sa, li te asire entèrim rektora a an 2006, epi li te nonmen rektè an 2007. Pandan manda li, inivèsite a te ranfòse patisipasyon li nan plizyè rezo inivèsitè frankofòn, karayibyen ak entènasyonal. Ant 2011 ak 2019, li te prezidan Konferans Rejyonal Rektè, Prezidan ak Direktè Enstitisyon Inivèsitè Karayib yo (CORPUCA), yon òganizasyon ki ankouraje koperasyon ant inivèsite nan rejyon Karayib la. Apre manda li, li te kontinye sèvi kòm vis-prezidan òganizasyon an. Li te sèvi tou kòm manm Konsèy Administrasyon Ajans Inivèsitè Frankofoni (AUF), kote li te vis-prezidan ant 2013 ak 2017. Nan fonksyon sa a, li te patisipe nan oryantasyon estratejik youn nan pi gwo rezo inivèsitè frankofòn nan mond lan. Ant 2010 ak 2013, li te manm Konsèy Administrasyon Enstiti Entènasyonal UNESCO pou Ansèyman Siperyè nan Amerik Latin ak Karayib la (IESALC), kote li te kontribye nan refleksyon sou kalite ansèyman siperyè ak koperasyon rejyonal. Li te patisipe tou nan plizyè òganizasyon ki angaje nan edikasyon, devlopman lokal ak pwoteksyon anviwònman. Li se youn nan ko-fondatè Société Audubon Haïti, li te prezidan fondatè '''Foyer d'Initiatives pour le Développement Local''' (FIDEL), epi li te manm konsèy administrasyon òganizasyon entènasyonal '''Aide et Action'''. == Angajman nan rezo akademik == Jacky Lumarque fè pati plizyè asosyasyon pwofesyonèl entènasyonal nan domèn matematik, estatistik ak syans edikasyon. Li te asosye ak National Council of Teachers of Mathematics (NCTM) ansanm ak American Statistical Association (ASA). Apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la, li te prezide '''Consortium interuniversitaire pour la refondation du système éducatif haïtien''' (CIRSÉH), yon rezo ki te reyini inivèsite ayisyen ak kanadyen pou sipòte rekonstriksyon ansèyman siperyè ann Ayiti ak devlopman rechèch syantifik. == Gwoup refleksyon ak koperasyon entènasyonal == Depi mwa desanm 2020, Jacky Lumarque se manm Inter-American Dialogue, yon sant refleksyon ki travay sou kestyon politik, ekonomik ak sosyal nan Amerik yo. Nan kad patisipasyon li, li kontribye nan deba sou edikasyon, demokrasi, devlopman ekonomik ak koperasyon rejyonal. Pandan karyè li, li kolabore ak plizyè enstitisyon entènasyonal, tankou Massachusetts Institute of Technology (MIT), Bank Mondyal, Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), [[Òganizasyon Entènasyonal Travay]] (OIT), Smithsonian Institution ak plizyè inivèsite ann Amerik dinò, Ewòp ak Karayib la. == Aktivite asosyatif == Anplis travay li nan domèn inivèsitè, Jacky Lumarque patisipe aktivman nan plizyè òganizasyon nan sosyete sivil la. Li se prezidan Kyokushinkai Haïti, yon òganizasyon ki ankouraje pratik ak devlopman karate Kyokushin ann Ayiti. Depi 2021, li se tou prezidan Federasyon Ayisyèn Echèk la. Angajman sa yo montre enterè li pou ankouraje edikasyon, espò ak devlopman kiltirèl. == Angajman politik == Jacky Lumarque patisipe regilyèman nan deba piblik sou kestyon edikasyon, bon jan gouvènans ak devlopman enstitisyonèl ann Ayiti. Malgre li pa fè karyè politik kòm yon eli, li souvan kontribye nan refleksyon sou politik piblik ak refòm Leta. An 2015, li te kandida nan Eleksyon prezidansyèl ayisyèn 2015 anba banyè platfòm politik '''Vérité'''. Pwogram li te mete aksan sou refòm Leta, amelyorasyon sistèm edikasyon an, ranfòsman enstitisyon piblik yo ak relans ekonomi an. Li te prezante edikasyon kòm youn nan prensipal zouti pou devlopman peyi a. Apre pwosesis elektoral 2015–2016 la, ki te make pa kontestasyon ak chanjman nan òganizasyon eleksyon yo, Jacky Lumarque te kontinye patisipe nan deba nasyonal atravè konferans, entèvansyon piblik ak refleksyon sou edikasyon ak devlopman, pandan li te rete sitou aktif nan domèn akademik ak enstitisyonèl. == Piblikasyon ak travay entelektyèl == Travay entelektyèl Jacky Lumarque konsantre sitou sou edikasyon, politik piblik ak devlopman. Li te patisipe nan preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF), ki te adopte an 1998 epi ki te sèvi kòm referans pou politik edikatif Ayiti pandan plizyè ane.<ref>...</ref> Li te kontribye tou nan plizyè pwojè refòm sistèm edikasyon an, espesyalman apre tranblemanntè 12 janvye 2010 la. Ansanm ak inivèsitè Guy Maximilien, li te patisipe nan preparasyon ''Diksyonè Ansiklopedik Ayiti'', yon travay ki prezante pèsonalite, enstitisyon ak eleman enpòtan nan listwa ak sosyete ayisyèn. Anplis liv ak pwojè editoryal yo, li te prepare oswa kolabore nan plizyè rapò pou enstitisyon entènasyonal tankou [[Bank Mondyal]] ak Bank Enterameriken pou Devlopman (BID), sitou sou refòm edikasyon, fòmasyon pwofesyonèl ak politik devlopman. == Rekonesans ak eritaj == Pandan tout karyè li, Jacky Lumarque te fè anpil kontribisyon nan devlopman ansèyman siperyè ann Ayiti ak nan amelyorasyon politik edikatif peyi a. Travay li kòm rektè [[Inivèsite Kiskeya]] souvan asosye ak modènizasyon inivèsite a, devlopman rechèch syantifik ak ranfòsman relasyon li ak enstitisyon akademik entènasyonal yo. Li rekonèt pou angajman li nan fòmasyon pwofesyonèl ak lidè nan domèn matematik, edikasyon, administrasyon piblik ak gouvènans inivèsitè. Pandan plizyè ane, li te patisipe nan divès rezo akademik rejyonal ak entènasyonal ki ankouraje koperasyon ant inivèsite yo ak pataj konesans. Eritaj Jacky Lumarque chita sitou sou twa gwo aspè. Premyeman, kontribisyon li nan refòm sistèm edikatif ayisyen an, espesyalman atravè preparasyon Plan Nasyonal Edikasyon ak Fòmasyon (PNEF). Dezyèmman, wòl li nan devlopman ak ranfòsman [[Inivèsite Kiskeya]] kòm youn nan prensipal enstitisyon ansèyman siperyè prive ann Ayiti. Twazyèmman, patisipasyon li nan inisyativ koperasyon inivèsitè nan Karayib la ak sou plan entènasyonal, ki te ede ranfòse kolaborasyon akademik ak rechèch syantifik ant plizyè peyi. Referans [[Kategori:Pwofesè ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] 5fbzi3wphhs63p9uhosdeqq7s9hygvu Canada 0 97728 883019 2026-07-21T23:53:04Z Yue 33350 Redireksyon sou [[Kanada]] 883019 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Kanada]] 805bh0fiftxr5ssxxzlgrwnkachl3b2 Kolonbi Britanik 0 97729 883021 2026-07-21T23:56:09Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]]. [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] " 883021 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]]. [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] gt4638vcpah0jsfkbt2j6eagj5pmzb3 883022 883021 2026-07-22T00:07:01Z Yue 33350 883022 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |access-date=22 Jiyè 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] t0rgp7vrdrjrijgie5s1u4fbf4jvdiv 883023 883022 2026-07-22T00:07:26Z Yue 33350 883023 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] mdi5b48w1d54czq63t344sjucufej2j 883024 883023 2026-07-22T00:12:39Z Yue 33350 Fikse popilasyon an. 883024 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=5,000,879}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] k49wezhw4darmjszsufp7micd10fn43 883025 883024 2026-07-22T00:13:28Z Yue 33350 883025 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=5,000,879}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] h5l5frebn2l9us7qvdissyv2dld9sqg 883041 883025 2026-07-22T00:46:23Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883041 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=5,000,879}} '''Kolonbi Britanik''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 4lzrssbulco2uwq588nqrkju3kxmgyt Nouvo Bwonswik 0 97730 883026 2026-07-22T00:14:58Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=775,610}} '''Nouvo Bwonswik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]]... " 883026 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=775,610}} '''Nouvo Bwonswik''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 3gg1rjn7lurfyfctgmrpk23m5j9v4xp Albèta 0 97731 883029 2026-07-22T00:25:39Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=4,262,635}} '''Albèta''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] Ka... " 883029 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=4,262,635}} '''Albèta''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 2nzcd9qg2naoptsw3ajs215b44xrji2 883030 883029 2026-07-22T00:27:11Z Yue 33350 Redireksyon sou [[Alberta]] 883030 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Alberta]] 0naeeqiwe3u7p8r5hv0xsorlowkb0vc Saskatchewan 0 97732 883032 2026-07-22T00:31:43Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,132,505}} '''Saskatchewan''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]]... " 883032 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,132,505}} '''Saskatchewan''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] sczwa4vno0rnnhk2dygmfyl011lomlc 883042 883032 2026-07-22T00:46:35Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883042 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,132,505}} '''Saskatchewan''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 3vexux4sdpqgd7r0o7t5hludqjyg477 Manitoba 0 97733 883033 2026-07-22T00:33:15Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,342,153}} '''Manitoba''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] K... " 883033 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,342,153}} '''Manitoba''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] oj771j2fy1ouhhxon9sf13ovmihr78r 883043 883033 2026-07-22T00:46:47Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883043 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=1,342,153}} '''Manitoba''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] a319ytfe91pq6vz7oku1vvfojehkmd3 Tènèv ak Labradò 0 97734 883034 2026-07-22T00:36:08Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=510,550}} '''Tènèv ak Labradò''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} Kategori:Pwov... " 883034 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=510,550}} '''Tènèv ak Labradò''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] m52emaoj4vc6k13bv3yupuynx9ggu77 883046 883034 2026-07-22T00:47:13Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883046 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=510,550}} '''Tènèv ak Labradò''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] iurm2wrpsj2sq8hhpxl8m4t0n5zxnmu Nova Scotia 0 97735 883035 2026-07-22T00:37:04Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=969,383}} '''Nova Scotia''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] ... " 883035 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=969,383}} '''Nova Scotia''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 2ccd6qdhdw6g9knfbyfculmz9tpalnk 883044 883035 2026-07-22T00:46:56Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883044 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=969,383}} '''Nova Scotia''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] c65s0axvapxa45qb8f7ll6j0gnzuwn3 Ontario 0 97736 883036 2026-07-22T00:37:18Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=14,223,942}} '''Ontario''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] K... " 883036 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=14,223,942}} '''Ontario''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] 6jycvw8y9p37ne2xtgbw6p2w2x2jo1c 883039 883036 2026-07-22T00:45:44Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883039 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=14,223,942}} '''Ontario''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] ge258h182n7tzgkfzmu5qmraxdndzig Lil Prens Edwa 0 97737 883037 2026-07-22T00:37:43Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=154,331}} '''Lil Prens Edwa''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]]... " 883037 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=154,331}} '''Lil Prens Edwa''' se yon pwovens peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] cpoyeve14wg55i78p9w24e3s1b81fyv 883045 883037 2026-07-22T00:47:04Z Yue 33350 ... se yon pwovens +*nan* peyi [[Kanada]]. 883045 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=154,331}} '''Lil Prens Edwa''' se yon pwovens nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Pwovens]] [[Kategori:Kanada]] skv77po7iwwru9gl3qozvx2yajrh4ka Tèritwa Nòdwès 0 97738 883049 2026-07-22T00:58:05Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=41,070}} '''Tèritwa Nòdwès''' se yon teritwa nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} Kategori:Ter... " 883049 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=41,070}} '''Tèritwa Nòdwès''' se yon teritwa nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Teritwa]] [[Kategori:Kanada]] 76jqe91zifeoyi0yfgycs9wdj5m164v Youkon 0 97739 883050 2026-07-22T00:58:07Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=40,232}} '''Youkon''' se yon teritwa nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Teritwa]] Ka... " 883050 wikitext text/x-wiki {{kolektivite tèritoryal|popilasyon_total=40,232}} '''Youkon''' se yon teritwa nan peyi [[Kanada]].<ref>{{cite web |title=Maladi Kowona (KOVID-19) |url=https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/publications/diseases-conditions/travellers-with-symptoms-return-canada/travellers-with-symptoms-return-canada-cpe.pdf |publisher=Gouvènman Kanada |page=4 |access-date=22 July 2026 |language=ht}}</ref> == Referans == {{referans}} [[Kategori:Teritwa]] [[Kategori:Kanada]] lnxz5qar13e6e9d721xohh6snvadlxn Kategori:Teritwa 14 97740 883052 2026-07-22T00:59:08Z Yue 33350 Paj ki kreye ak " {{Kategori jewografi}} {{Atik prensipal|Teritwa}} [[Kategori:Administrasyon tèritoryal pa tip]] " 883052 wikitext text/x-wiki {{Kategori jewografi}} {{Atik prensipal|Teritwa}} [[Kategori:Administrasyon tèritoryal pa tip]] f3sfq5nppimo1sgs9a7q6y3w4ai3t5o Anviwònman nan Repiblik Demokratik Kongo a 0 97741 883077 2026-07-22T16:00:03Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883077 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. dhmpyw1apzgyxhjc5g387o0pxj1jli3 883078 883077 2026-07-22T16:00:13Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883078 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == 5c751i9rt63qo189h9kggx98a95tcqx 883079 883078 2026-07-22T16:00:23Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883079 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] iutcnt6rwtd00t41d83tqs66uhc37y5 883080 883079 2026-07-22T16:00:35Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883080 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] 9epcqlaph68qofudplngrlr11jpmvaj 883081 883080 2026-07-22T16:00:50Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883081 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] 1dopck5jeh8507pne9538j9gkqe4v40 883082 883081 2026-07-22T16:01:03Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883082 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] k8v39643px3ogvr71hop0cvtxdufhed 883083 883082 2026-07-22T16:01:16Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883083 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] 06f1556fgnisacimr87udcrdm70jn8f 883084 883083 2026-07-22T16:02:24Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883084 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. 5wkudr9pelpz6v2v6gfmxuf670dh8gl 883085 883084 2026-07-22T16:02:42Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883085 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . 8w53d3903jxwwr1n6zc6ioxis65ritg 883086 883085 2026-07-22T16:04:14Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883086 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. phahyl7nth6da0r29ohvkwt1c5nifcg 883087 883086 2026-07-22T16:04:26Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883087 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] . 9cxp1pi80ry6xssh03ytb78xxgjl7er 883088 883087 2026-07-22T16:04:38Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883088 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center> f93512ui2wpinyiqjf58il2j881qe3h 883089 883088 2026-07-22T16:04:56Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883089 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : oo0g9rtwbcgcexkbq8hfpn91x8431kl 883090 883089 2026-07-22T16:05:32Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883090 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). j2hjwqhpzhria21e61yfq288wusv4hf 883091 883090 2026-07-22T16:05:50Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883091 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . mmgyeu7gfa5j5w582r6rb7qlqf6rtsj 883092 883091 2026-07-22T16:06:21Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883092 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== n2z45byuewcpo5z77v50ykyqpnv578z 883093 883092 2026-07-22T16:06:42Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883093 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] fafkmeqqjd95gg2ph1pwxvlyn7g11qi 883094 883093 2026-07-22T16:07:05Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883094 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] g9e6g9lgb9ni8i4qa0dsuqk6yjpzpd4 883095 883094 2026-07-22T16:07:50Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883095 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] fmu3t0reo726m7ouge3w84qf56zwrqm 883096 883095 2026-07-22T16:10:27Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883096 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 4u8srxwz6rjcdzks1cw4sk98kf4avpp 883097 883096 2026-07-22T16:10:38Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883097 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 7xllcuf013zhg81hn9vd7o73qq27ble 883098 883097 2026-07-22T16:12:40Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883098 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] g0ds09p7b9pqogc9d965af5ev6xy56r 883099 883098 2026-07-22T16:12:58Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883099 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] gpn7haf84kvs23l45hyogm6iea3wa05 883100 883099 2026-07-22T16:13:15Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883100 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 6vp8n4s7gu7pw8z72rtjlim7vv52yh7 883101 883100 2026-07-22T16:13:31Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883101 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] h3r3p7odeejr80p8nul2rl16k77x13r 883102 883101 2026-07-22T16:13:45Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883102 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 8ru456ojbwjnpns5pfzpmmk2hxozdxp 883103 883102 2026-07-22T16:14:04Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883103 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] heqgpi4uz7xkyojd7a4e2yegug48ura 883104 883103 2026-07-22T16:14:33Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883104 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] cxwxot8vvonozb08snvu1y960fldq4a 883105 883104 2026-07-22T16:15:10Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883105 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] nubujsvrqllfqtkmr5wcf8fv8u15g96 883106 883105 2026-07-22T16:18:29Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883106 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 8pwk7h64zzlimr5uycjtcvsinlx0vko 883107 883106 2026-07-22T16:18:56Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883107 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] a0ii0sp7h27clx051qc8mcswxvhjxj9 883108 883107 2026-07-22T16:19:45Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883108 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] pa63a5ksthyj49h5n8qf76nrng82l50 883109 883108 2026-07-22T16:20:35Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883109 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] c3yt3jwpntkfq5bhurig283sl88unti 883110 883109 2026-07-22T16:20:57Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883110 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] ppn7q4arhseyzwjmh3akq8qkn8mdgv4 883111 883110 2026-07-22T16:21:15Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883111 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] f9nt2a4bbjf5tiil6xxevuzshgpc1ge 883112 883111 2026-07-22T16:21:45Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883112 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] flyyjr1yh7ocee8fieqqt21m1h9jgim 883113 883112 2026-07-22T16:22:15Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883113 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 0pighdiekom4tovnivasbkww6716ymb 883114 883113 2026-07-22T16:22:47Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883114 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 7s22er066232e1k5ee9ko2o3lg4k2pu 883115 883114 2026-07-22T16:23:04Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883115 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] i9f1ndq1a2aybs7m5eem1w1kn4zfade 883116 883115 2026-07-22T16:23:27Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883116 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] bq2oqil4lmz7ndl9t6jinw54ummtlyi 883117 883116 2026-07-22T16:24:03Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883117 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 899sxpwriagiq7upiksd0esaudr7x5u 883118 883117 2026-07-22T16:24:22Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883118 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] pf2o41eq9t2e81fobbknrznej832cs4 883119 883118 2026-07-22T16:24:50Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883119 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 8g9roxqwm4jgitiraeitxq55245qwsk 883120 883119 2026-07-22T16:25:07Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883120 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] gvwn0z0otgggl2efmznvqfzboj39boo 883121 883120 2026-07-22T16:25:25Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883121 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] dqwrvus5ovlf4lrxazvxtd3h9xdost8 883122 883121 2026-07-22T16:25:45Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883122 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 8zzsns0jggdbwm5ydniwuh9reikib5g 883123 883122 2026-07-22T16:26:38Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883123 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 7sgcu9sllo7pzmubwgat6fmkva47h32 883124 883123 2026-07-22T16:27:06Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883124 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] pfr67x0yq5jzh4cvvhqfnqvh105h6he 883125 883124 2026-07-22T16:27:53Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883125 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] cqr8uxu3ksfjlxejrfko30jga7xb3df 883126 883125 2026-07-22T16:29:02Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883126 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . ==== Jesyon dechè ==== Yon abitan nan [[Afrik]] subsaharyèn pwodui an mwayèn 165 kg fatra pa ane pou chak abitan an 2023 (anpil mwens pase nan peyi ki pi rich yo) <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/108458-022-A/le-dessous-des-cartes/|title=Le dessous des cartes - Un monde de déchets|last=Émilie Aubry|date=18 mars 2023|website=arte.tv|language=fr|access-date=26 mars 2023}}.</ref> . [[Kinchasa|Kinshasa]] gen anviwon 10 milyon moun ki pwodui 7,000 tòn fatra chak jou, oubyen prèske 260 kilo pa moun chak ane. Kapital la, avèk èd [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], te lanse yon pwogram pou konbat [[Insalubrité|kondisyon sanitè ki pa bon]], tankou inogirasyon yon izin tretman dechè plastik (konpaksyon) an 2015 ak enstalasyon 61 pwen koleksyon fatra <ref>{{Cite web|url=http://www.radiookapi.net/2015/11/18/actualite/societe/kinshasa-inaugure-une-usine-de-traitement-des-dechets-plastiques|title=Kinshasa inaugure une usine de traitement des déchets plastiques|date=18 novembre 2015|website=radiookapi.net|language=fr|access-date=11 mai 2017}}/</ref> . Yo antere kèk nan fatra yo nan depotwa Mpasa a, deyò vil la <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . Nan lane 2017, prensipal atè rivyè [[Kinchasa|Kinshasa]] a te kouvri ak yon kouch epè [[Fatra|dechè]], ki te konpoze sitou de boutèy plastik. Dechè yo te soti nan espas piblik epi gwo lapli te lave yo ale <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] csgrrtthacvxkec5enl5n3gbus3uo2v 883127 883126 2026-07-22T16:29:32Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883127 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . ==== Jesyon dechè ==== Yon abitan nan [[Afrik]] subsaharyèn pwodui an mwayèn 165 kg fatra pa ane pou chak abitan an 2023 (anpil mwens pase nan peyi ki pi rich yo) <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/108458-022-A/le-dessous-des-cartes/|title=Le dessous des cartes - Un monde de déchets|last=Émilie Aubry|date=18 mars 2023|website=arte.tv|language=fr|access-date=26 mars 2023}}.</ref> . [[Kinchasa|Kinshasa]] gen anviwon 10 milyon moun ki pwodui 7,000 tòn fatra chak jou, oubyen prèske 260 kilo pa moun chak ane. Kapital la, avèk èd [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], te lanse yon pwogram pou konbat [[Insalubrité|kondisyon sanitè ki pa bon]], tankou inogirasyon yon izin tretman dechè plastik (konpaksyon) an 2015 ak enstalasyon 61 pwen koleksyon fatra <ref>{{Cite web|url=http://www.radiookapi.net/2015/11/18/actualite/societe/kinshasa-inaugure-une-usine-de-traitement-des-dechets-plastiques|title=Kinshasa inaugure une usine de traitement des déchets plastiques|date=18 novembre 2015|website=radiookapi.net|language=fr|access-date=11 mai 2017}}/</ref> . Yo antere kèk nan fatra yo nan depotwa Mpasa a, deyò vil la <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . Nan lane 2017, prensipal atè rivyè [[Kinchasa|Kinshasa]] a te kouvri ak yon kouch epè [[Fatra|dechè]], ki te konpoze sitou de boutèy plastik. Dechè yo te soti nan espas piblik epi gwo lapli te lave yo ale <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] Avèk 105 milyon abitan li yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] se kounye a – an 2023 – katriyèm peyi ki gen plis popilasyon ann Afrik. Epi kwasans li trè rapid. Kapital la, [[Kinchasa|Kinshasa]], te gen plis pase 12 milyon moun an 2016. Li ta ka vin pi gwo vil imen nan mond lan pandan XXI syèk la. syèk . Apa de 26 kapital pwovens yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] gen 9 vil sosyo-ekonomik <ref>{{Cite web|url=https://congojob.cd/les-26-provinces-de-la-rdc-et-leurs-villes-guide-complet/|title=Les 26 provinces de la RDC et leurs villes|last=CongoJob|date=23 novembre 2024|website=congojob.cd|language=fr|access-date=20 décembre 2025|Guide complet}}.</ref> : Baraka, Bandundu, Beni, Boma, Butembo, Likasi, Mwene-Ditu, Uvira and Zongo . [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] ih3ec9bsqila6ojlas6kfeuhftbvuui 883128 883127 2026-07-22T16:30:14Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883128 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . ==== Jesyon dechè ==== Yon abitan nan [[Afrik]] subsaharyèn pwodui an mwayèn 165 kg fatra pa ane pou chak abitan an 2023 (anpil mwens pase nan peyi ki pi rich yo) <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/108458-022-A/le-dessous-des-cartes/|title=Le dessous des cartes - Un monde de déchets|last=Émilie Aubry|date=18 mars 2023|website=arte.tv|language=fr|access-date=26 mars 2023}}.</ref> . [[Kinchasa|Kinshasa]] gen anviwon 10 milyon moun ki pwodui 7,000 tòn fatra chak jou, oubyen prèske 260 kilo pa moun chak ane. Kapital la, avèk èd [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], te lanse yon pwogram pou konbat [[Insalubrité|kondisyon sanitè ki pa bon]], tankou inogirasyon yon izin tretman dechè plastik (konpaksyon) an 2015 ak enstalasyon 61 pwen koleksyon fatra <ref>{{Cite web|url=http://www.radiookapi.net/2015/11/18/actualite/societe/kinshasa-inaugure-une-usine-de-traitement-des-dechets-plastiques|title=Kinshasa inaugure une usine de traitement des déchets plastiques|date=18 novembre 2015|website=radiookapi.net|language=fr|access-date=11 mai 2017}}/</ref> . Yo antere kèk nan fatra yo nan depotwa Mpasa a, deyò vil la <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . Nan lane 2017, prensipal atè rivyè [[Kinchasa|Kinshasa]] a te kouvri ak yon kouch epè [[Fatra|dechè]], ki te konpoze sitou de boutèy plastik. Dechè yo te soti nan espas piblik epi gwo lapli te lave yo ale <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] Avèk 105 milyon abitan li yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] se kounye a – an 2023 – katriyèm peyi ki gen plis popilasyon ann Afrik. Epi kwasans li trè rapid. Kapital la, [[Kinchasa|Kinshasa]], te gen plis pase 12 milyon moun an 2016. Li ta ka vin pi gwo vil imen nan mond lan pandan XXI syèk la. syèk . Apa de 26 kapital pwovens yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] gen 9 vil sosyo-ekonomik <ref>{{Cite web|url=https://congojob.cd/les-26-provinces-de-la-rdc-et-leurs-villes-guide-complet/|title=Les 26 provinces de la RDC et leurs villes|last=CongoJob|date=23 novembre 2024|website=congojob.cd|language=fr|access-date=20 décembre 2025|Guide complet}}.</ref> : Baraka, Bandundu, Beni, Boma, Butembo, Likasi, Mwene-Ditu, Uvira and Zongo . == Ekspozisyon a risk == === Inondasyon === [[Fichye:2010_flooding_Kinshasa_4581137584.jpg|vignette|Inondasyon apre lapli a nan Kinshasa]] [[Kinchasa|Kinshasa]], ak rezo idrografik dans li a, fè eksperyans plizyè inondasyon pandan peryòd gwo lapli. Dènye [[Inondasyon|inondasyon ki]] te fèt nan [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a afekte plis pase 2 milyon moun epi domaje plizyè milye enfrastrikti, sa ki montre vilnerabilite anviwònman peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.unicef.fr/article/la-rdc-connait-les-pires-inondations-de-ces-60-dernieres-annees/|title=La RDC connaît les pires inondations de ces 60 dernières années|last=UNICEF|date=2024|website=UNICEF France|access-date=22 avril 2026}}</ref> . === Dife === Agrikilti koupe-epi-boule, ansanm ak lachas nan savann yo lè l sèvi avèk teknik tradisyonèl pou kenbe jibye, epi neglije dife kan, lakòz dife forè oswa savann. === Chanjman klimatik === Yon chalè grav, opresan ak yon sèten iregilarite nan chanjman sezon yo deja ap parèt. [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] dzm67zij93wak6w4runoeaezx65cga5 883129 883128 2026-07-22T16:30:59Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/237917415|Environnement en république démocratique du Congo]] » 883129 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . ==== Jesyon dechè ==== Yon abitan nan [[Afrik]] subsaharyèn pwodui an mwayèn 165 kg fatra pa ane pou chak abitan an 2023 (anpil mwens pase nan peyi ki pi rich yo) <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/108458-022-A/le-dessous-des-cartes/|title=Le dessous des cartes - Un monde de déchets|last=Émilie Aubry|date=18 mars 2023|website=arte.tv|language=fr|access-date=26 mars 2023}}.</ref> . [[Kinchasa|Kinshasa]] gen anviwon 10 milyon moun ki pwodui 7,000 tòn fatra chak jou, oubyen prèske 260 kilo pa moun chak ane. Kapital la, avèk èd [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], te lanse yon pwogram pou konbat [[Insalubrité|kondisyon sanitè ki pa bon]], tankou inogirasyon yon izin tretman dechè plastik (konpaksyon) an 2015 ak enstalasyon 61 pwen koleksyon fatra <ref>{{Cite web|url=http://www.radiookapi.net/2015/11/18/actualite/societe/kinshasa-inaugure-une-usine-de-traitement-des-dechets-plastiques|title=Kinshasa inaugure une usine de traitement des déchets plastiques|date=18 novembre 2015|website=radiookapi.net|language=fr|access-date=11 mai 2017}}/</ref> . Yo antere kèk nan fatra yo nan depotwa Mpasa a, deyò vil la <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . Nan lane 2017, prensipal atè rivyè [[Kinchasa|Kinshasa]] a te kouvri ak yon kouch epè [[Fatra|dechè]], ki te konpoze sitou de boutèy plastik. Dechè yo te soti nan espas piblik epi gwo lapli te lave yo ale <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] Avèk 105 milyon abitan li yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] se kounye a – an 2023 – katriyèm peyi ki gen plis popilasyon ann Afrik. Epi kwasans li trè rapid. Kapital la, [[Kinchasa|Kinshasa]], te gen plis pase 12 milyon moun an 2016. Li ta ka vin pi gwo vil imen nan mond lan pandan XXI syèk la. syèk . Apa de 26 kapital pwovens yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] gen 9 vil sosyo-ekonomik <ref>{{Cite web|url=https://congojob.cd/les-26-provinces-de-la-rdc-et-leurs-villes-guide-complet/|title=Les 26 provinces de la RDC et leurs villes|last=CongoJob|date=23 novembre 2024|website=congojob.cd|language=fr|access-date=20 décembre 2025|Guide complet}}.</ref> : Baraka, Bandundu, Beni, Boma, Butembo, Likasi, Mwene-Ditu, Uvira and Zongo . == Ekspozisyon a risk == === Inondasyon === [[Fichye:2010_flooding_Kinshasa_4581137584.jpg|vignette|Inondasyon apre lapli a nan Kinshasa]] [[Kinchasa|Kinshasa]], ak rezo idrografik dans li a, fè eksperyans plizyè inondasyon pandan peryòd gwo lapli. Dènye [[Inondasyon|inondasyon ki]] te fèt nan [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a afekte plis pase 2 milyon moun epi domaje plizyè milye enfrastrikti, sa ki montre vilnerabilite anviwònman peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.unicef.fr/article/la-rdc-connait-les-pires-inondations-de-ces-60-dernieres-annees/|title=La RDC connaît les pires inondations de ces 60 dernières années|last=UNICEF|date=2024|website=UNICEF France|access-date=22 avril 2026}}</ref> . === Dife === Agrikilti koupe-epi-boule, ansanm ak lachas nan savann yo lè l sèvi avèk teknik tradisyonèl pou kenbe jibye, epi neglije dife kan, lakòz dife forè oswa savann. === Chanjman klimatik === Yon chalè grav, opresan ak yon sèten iregilarite nan chanjman sezon yo deja ap parèt. === Tranblemanntè === An jeneral, Repiblik Demokratik Kongo a pa an danje pou [[tranblemanntè]], eksepte nan lès la kote tranblemanntè yo pafwa frape. Risk la la trè modere. Dènye [[tranblemanntè]] a se te sa ki te5 novembre 2005 ki te fèt nan Lak Tanganyika ak yon mayitid 6.8. == Politik anviwònman an nan Repiblik Demokratik Kongo a == === Evalyasyon anviwònman mondyal la === == Kòz yo == == Konsekans yo == == Nòt ak referans == === Nòt === === Referans === {{Referans}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] p51kgt7liutbcgioybb51bqh3mgmkzv 883130 883129 2026-07-22T16:33:24Z Dade70 27764 /* Nòt */ 883130 wikitext text/x-wiki Anviwònman an (ansanm eleman vivan ak eleman ki pa vivan ki antoure yon moun oswa yon espès) jwe yon wòl enpòtan nan bay kondisyon nesesè pou lavi ak siviv li nan Repiblik Demokratik Kongo (RDK). Akòz gwo sifas teritwa li, pozisyon estratejik li nan sant Afrik la, richès resous natirèl li yo ak gwo popilasyon li, Repiblik Demokratik Kongo (RDK) se youn nan « gwo jeyan » kontinan afriken an. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri RDK a ansanm ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li fòme sitou ak forè twopikal dans ki gen yon gwo divèsite biyolojik. Pak Nasyonal Virunga a, ki te kreye an 1925, se pi ansyen rezèv natirèl ann Afrik. An 2019, yo te konsidere nivo destriksyon forè primè yo nan RDK a kòm yon sitiyasyon ki te vin patikilyèman enkyetan. == Biodivèsite nan Repiblik Demokratik Kongo a == [[Fichye:La_rivière_Lulilaka,_parc_national_de_Salonga,_2005.jpg|vignette|Rivyè Lwilaka a, nan Pak Nasyonal Salonga .]] [[Fichye:Okapi2.jpg|vignette|Okapi ki soti nan Animal Kingdom Disney a]] [[Fichye:B103_pondi700.jpg|vignette|''Nymphaea lotus'']] [[Fichye:Cyperus.papyrus(01).jpg|vignette|papiris]] [[Fichye:DRC_Relief.jpg|vignette|Chèn mòn nan Lès la.]] Repiblik Demokratik Kongo (RDK) etann soti nan Oseyan Atlantik rive nan plato lès yo, epi li anglobe pi gwo pati nan basen Rivyè Kongo a, ki se dezyèm pi gwo basen rivyè nan mond lan apre Amazon an. Gen twa kalite klima prensipal nan peyi a: klima ekwatoryal la, klima twopikal la ak klima montay la. Tè a, relèf la ak kondisyon klimatik RDK a detèmine prensipal zòn vejetasyon peyi a, tankou forè, savann, zòn ak ti pyebwa, ak vejetasyon montay. Konplèks forè Basen Kongo a, ki kouvri [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] ak senk lòt peyi, se dezyèm pi gwo poumon vèt sou planèt la. Li konsiste de forè twopikal . Nan sid ak nan sant peyi a, zòn savann ki gen pye bwa yo fòme yon plato ki wo. Lès peyi a gen fontyè ak Gran Vale Rift la, yon rejyon ki gen [[mòn]], ti mòn, Gran Lak, epi tou [[vòlkan]] .<center> '''Kat jeyografik karakteristik jewografik RDC a :'''<gallery> Fichye:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|lien=Fichier:Congo-Kinshasa_-_Relief.png|alt=Le relief de la RDC| Topografi RDC a Fichye:Fleuve_rdc.svg|lien=Fichier:Fleuve_rdc.svg|alt=Le fleuve Congo et ses affluents| Rivyè Kongo a ak afliyan li yo Fichye:Vegetation_rdc.svg|lien=Fichier:Vegetation_rdc.svg|alt=La végétation de la RDC| Vejetasyon nan RDC a Fichye:Pluie_rdc.svg|lien=Fichier:Pluie_rdc.svg|alt=Les précipitations en RDC| Lapli nan RDC a </gallery></center>Anpil rivyè irige tout teritwa a. Lak prensipal Repiblik Demokratik Kongo yo jeneralman divize an twa gwoup. : * Lak plato yo ( Moero, Tshangalele ak Delcommune ) ; * Lak rezidyèl yo ( Tumba, Mai-Ndombe ) ; * Lak mòn yo ( Tanganyika, Kivu ak Albert ). Pi gwo tourbyè twopikal la, ki gen 11 000 ane, sitiye nan basen santral Basen Kongo a, ki ant Kongo-Brazzaville ak RDC. Sifas li se apeprè {{Unité|145000|km|2}} , epi pwofondè li se 2 a 6 mèt . ==== Fauna ak flora ==== [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a gen yon divèsite floral ak faun enpòtan. Gen plis pase 4 000 espès plant natif natal. Li se lakay anpil espès [[mamifè]], tankou espès ki gen teritwa limite tankou goril mòn lan, goril plenn lan, bonobo a oswa chimpanz pigme a, okapi a, rinoseròs blan nò a, paon Kongo a . Te gen 1 107 espès [[zwazo]] yo te konnen an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/083964-012-A/le-dessous-des-cartes/|title=Demain, un monde sans oiseaux ?|date=avril 2019|website=arte.tv|language=fr|dead-url=2023-10-31|access-date=11 mai 2019}}.</ref> . Peyi a gen anpil espès anfibyen ak [[Rèptil|reptil]] tou. [[Faune ichtyologique|Fawna pwason]] li reprezante pa anviwon karant fanmi pwason, ki gen ladan apeprè 1 000 espès, pami yo anviwon 80 % ap viv nan sistèm rivyè a epi rès la nan lak lès yo . === Zòn pwoteje yo === [[Fichye:Parcs_rdc.svg|vignette|Pak nan RDC yo]] Pak Nasyonal Virunga (PNVi), ki sitiye nan lès Repiblik Demokratik Kongo (RDK), sou fwontyè ak Rwanda ak Ouganda, kouvri yon zòn 7 800 km² nan pwovens Nò Kivu. Li se pi ansyen pak nasyonal ann Afrik, paske yo te etabli li an 1925. Virunga se yon refij enpòtan pou goril mòn yo, yon espès ki ra anpil, ak yon popilasyon yo estime anviwon 350 endividi ki ap viv nan pak la. An 2020, pak la te gen anviwon 700 gad ki t ap travay pou pwoteje zòn nan<ref>{{Cite web|url=https://www.sciencesetavenir.fr/animaux/primates/rdc-nouvelle-naissance-de-gorille-de-montagne-au-parc-des-virunga_157126#Echobox=1630330457|title=RDC : nouvelle naissance de gorille de montagne au parc des Virunga|date=27 août 2021|website=sciencesetavenir.fr|language=fr|access-date=31 août 2021}}.</ref>. Nan rejyon Kivu a, ki sibi plizyè ane enstabilite ak vyolans gwoup ame, 176 goril te pèdi lavi yo pandan 20 dènye ane yo. Nan mwa avril 2020, yon anbiskad te lakòz lanmò 17 moun, pami yo 12 gad pak la <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/fr/20200424-rd-congo-une-embuscade-dans-le-parc-des-virunga-fait-17-morts|title=RD Congo : une embuscade dans le parc des Virunga fait 17 morts|date=25 avril 2020|website=france24.com|language=fr|access-date=25 avril 2022}}.</ref> .<center> '''Kèk imaj sou fon ak flò Kongolè nan Pak Nasyonal yo :'''<gallery> Fichye:Rhinoceros_blanc_450.jpg|lien=Fichier:Rhinoceros_blanc_450.jpg|alt=Parc national de la Garamba| Pak Nasyonal Garamba Fichye:Bonobo.jpg|lien=Fichier:Bonobo.jpg|alt=Parc national de la Salonga| Pak Nasyonal Salonga Fichye:Colubusmonkey.JPG|lien=Fichier:Colubusmonkey.JPG|alt=Parc national de Kahuzi-Biega| Pak Nasyonal Kahuzi-Biega </gallery></center> == Enpak sou anviwònman natirèl yo == === Aktivite imen yo === ==== Deforestasyon ==== [[Fichye:Manono,_Katanga,_RD_Congo_Une_Congolaise_porte_une_bassine_de_charbon.jpg|vignette|Yon fanm k ap pote chabon nan Manono, Katanga.]] Ekstraksyon [[kwiv]], kobalt ak dyaman menase forè a. Forè twopikal la menase pa pwojè idwoelektrik . Selon yon rapò ONG Global Witness te pibliye an 2015, konpayi eksplwatasyon bwa nan Kongo yo pa respekte lwa entènasyonal sou komès bwa ditou <ref>{{Cite web|url=https://reporterre.net/La-foret-en-Republique-democratique-du-Congo-est-pillee-par-les-grandes|title=La forêt en République démocratique du Congo est pillée par les grandes compagnies, selon une étude|date=4 juin 2015|website=Reporterre|language=fr}}.</ref> . Yo te konsidere vitès destriksyon forè primè yo nan Repiblik Demokratik Kongo a kòm patikilyèman enkyete an 2019 <ref>{{Cite web|url=https://www.europe1.fr/international/environnement-12-millions-dhectares-de-forets-tropicales-detruites-en-2018-3894960|title=Environnement : 12 millions d'hectares de forêts tropicales détruites en 2018|website=Europe 1|access-date=2019-04-26}}.</ref> . An 2022, deforestasyon an te kontinye, Repiblik Demokratik Kongo a pami peyi ki gen pi gwo zòn deforestasyon an tèm absoli - ansanm ak Endonezi, Bolivi ak Brezil . Pa gen okenn done ofisyèl presi ak resan ki egziste pou endike volim egzak bwa Repiblik Demokratik Kongo (RDK) ekspòte ilegalman. Sepandan, plizyè rapò ki soti nan ONG ak òganizasyon entènasyonal pèmèt nou estime anplitid fenomèn nan epi bay kèk lòd mayitid. * Selon yon rapò Global Witnessjuin 2015 Konpayi etranje k ap eksplwate bwa endistriyèl yo rekòlte apeprè {{Unité|113000|tonnes métriques}} bwa chak ane nan RDC a, ak yon valè estime a 95 milyon dola ameriken. Chif sa a kouvri tout eksplwatasyon endistriyèl, ke ekspè yo di ki lajman kontamine pa ilegalite <ref name="GW">{{Cite web|url=https://agriculture.gouv.fr/sites/default/files/gw_rapport_rdc_mai2015.pdf|title=L'impunité exportée, Comment les forêts du Congo sont exploitées illégalement pour le marché international|website=agriculture.gouv.fr|page=7|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Yon lòt rapò Global Witness ki soti nan lane 2023 revele ke yon sèl konpayi Chinwa, Congo King Baisheng Forestry Development (CKBFD), te ekspòte bwa ilegal ki vo plis pase 5 milyon dola an Lachin nan jis sis mwa (jen pou rive...).décembre 2022 ) <ref>{{Cite web|url=https://afrique.le360.ma/economie/global-witness-pointe-lexportation-illegale-de-bois-de-la-rdc-vers-la-chine_6EWSPTFB5BDIVM3ALOFWZJKI7A/|title=Global Witness pointe l’exportation illégale de bois de la RDC vers la Chine|date=25 octobre 2023|website=afrique.le360.ma|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon ilegal yo konsène tou de bwa (kòf bwa kri) ak bwa syaj, epi destinasyon prensipal yo se Lachin <ref>{{Cite web|url=https://adf-magazine.com/fr/2023/11/selon-un-rapport-une-entreprise-chinoise-a-exporte-illegalement-du-bois-de-la-rdc-dune-valeur-de-5-millions-de-dollars-en-6-mois|title=Selon un rapport, une entreprise chinoise a exporté illégalement du bois de la RDC d’une valeur de 5 millions de dollars en 6 mois|date=21 novembre 2023|website=adf-magazine.com/fr|access-date=26 juin 2025}}</ref>, Ewòp ak peyi vwazen tankou Ouganda <ref>{{Cite web|url=https://mines.cd/rdc-alerte-sur-lexportation-illegale-du-bois-scie-vers-louganda/|title=RDC : alerte sur l’exportation illégale du bois scié vers l’Ougand|date=16 octobre 2024|website=mines.cd|access-date=26 juin 2025}}</ref> . * Ekspòtasyon bwa ilegal nan RDC a masif, sa afekte tou de koupe bwa atizanal ak endistriyèl <ref name="GW" /> . ==== Lagè ak touris ==== Batay ak ekspilsyon Dezyèm Gè Kongo a te gen konsekans sou nati ak okipasyon tè peyi a. ==== Agrikilti ==== [[Agrikilti]] rete prensipal sektè ekonomi an. Prensipal resous agrikòl yo se [[kafe]], [[bwa]] ( [[afromosia]], [[Bwa debèn|ebèn]], wenge, iroko, sapelli, [[sipro]], tiama, tola, kambala, [[lifaki]] ...) ak kawoutchou . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi Afriken yo ki gen pi gwo akaparasyon tè <ref>{{En}} [http://atlantablackstar.com/2014/10/21/15-african-nations-that-are-the-most-land-grabbed-by-foreign-interests/ 15 African Nations That Are The Most Land-Grabbed By Foreign Interests]</ref> . Repiblik Demokratik Kongo a se pami peyi nan mond lan ki gen plis itilizasyon dlo <ref>{{En}} [http://journalistsresource.org/studies/environment/food-agriculture/global-land-water-grabbing Global land and water grabbing]</ref> . Pifò kominote Kongolè yo pratike kiltivasyon itineran lè l sèvi avèk teknik koupe-epi-boule . ==== Lachas ak lapèch ==== 60 % elefan nan basen Kongo a te mouri nan 10 dènye ane yo (ane 2000 / 2010 yo). ==== Endistri yo ==== Gwo vil yo gen endistri alimantè, twal, pwodui chimik, asanblaj ak konstriksyon bato. ==== Transpò ==== Transpò nan Repiblik Demokratik Kongo a pa nan bon eta, ak mwens pase 20 Se sèlman yon sèten pousantaj nan gran wout nasyonal la (N1) ki konekte de bout peyi a ki pave. Vwayaj sou wout prèske swisid sou kèk wout, sa ki ralanti devlopman sektè ekonomik tankou agrikilti, lapèch ak touris. === Presyon sou resous yo === ==== Enèji renouvlab ==== Gouvènman an ak Kòporasyon Finansye Entènasyonal la siyen yon akò pou etablisman mikwo santral solè . Yo te chwazi RDC a kòm " peyi pilòt "nan yon pwogram sou sijè a. Prèske $400 milyon dola pral libere pa Gwoup Bank Mondyal la. Vil Mbuji-Mayi ak Kananga nan rejyon Kasai a pral premye antite ki pral benefisye de enèji solè fotovoltaik pwojè sa a nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20211112-%C3%A9nergies-renouvelables-la-rdc-pays-pilote-d-un-programme-de-micro-centrales-solaires|title=Énergies renouvelables: la RDC, «pays pilote» d'un programme de micro centrales solaires|last=Pascal Mulegwa|date=12 novembre 2021|website=rfi.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Presyon sou resous ki pa renouvlab yo ==== ===== Minrè ===== [[Fichye:Shinkolobwe.jpg|vignette|Min Shinkolobwe la]] Eksplwatasyon resous natirèl enpòtan yo ( dyaman, [[kwiv]], [[zenk]], koltan, elatriye) gen yon enpak sou anviwònman an, men li afekte tou estabilite ekonomik ak jeopolitik peyi a. An 2022, Repiblik Demokratik Kongo a te pwodui prèske 70 % nan demann mondyal pou kobalt, yon mineral yo itilize pou ogmante kapasite depo pil elektrik yo <ref>{{Cite web|url=https://www.mediapart.fr/studio/portfolios/dans-l-enfer-des-mines-de-cobalt-du-congo-rdc|title=Dans l’enfer des mines de cobalt du Congo-RDC|last=Théophile Simon|date=19 octobre 2022|website=[[Mediapart]]|language=fr|access-date=23 octobre 2022}}.</ref> . Anplis, anviwon 40 000 timoun ap travay san pwoteksyon e nan kondisyon ki trè difisil nan sektè min enfòmèl kwiv ak kobalt la ki devlope yon fason kaotik depi ane 1990 yo, pou benefis revandeur ak konpayi prive, san respè pou kòd min lan oswa dwa travay entènasyonal la . Yo kwè Repiblik Demokratik Kongo a gen 10 % nan rezèv [[lò]] li te ye nan mond lan. Yo mine minrè a nan min ouvè tankou sa ki toupre Mongbwalu a, li se sib tout kalite trafik. Randgold Resources, yon konpayi Sid Afriken,  konstriksyon youn nan pi gwo min lò Afrik yo nan menm rejyon an . Men yon lis resous mineral pa pwovens : * dyaman : Kasai Oriental, Kasai Occidental, Bandundu, Equateur, Province Orientale. * [[lò]] : Pwovens Lès, Maniema, Katanga, Bas-Kongo, Nò Kivu, Sid Kivu, Ekwatè. * [[kwiv]] Katanga. * [[Eten|Fèblan]] Katanga, Nò Kivu, Sid Kivu, Maniema. * Tantalit Kolonbo ( koltan ) Nò Kivu, Sid Kivu, Katanga, Maniema. * Boksit Bas-Kongo. * [[Fè (non)|Fè]] : Banalia, Katanga, Luebo, Kasaï-Oriental. * [[Manganèz]] Katanga, Bas-Kongo. * kobalt Katanga. Yo estime ke soutè rejyon Katanga a, nan sid RDC a, gen ladan l 3.4 milyon tòn minrè, sa reprezante prèske mwatye rezèv mondyal yo, ak 70 % nan pwodiksyon mondyal la. Pandan yon deseni, Lachin te achte prèske tout min kobalt peyi a. ===== Konbistib fosil ===== Ekstraksyon resous [[Konbistib fosil|fosil]] sa yo kontribye nan chanjman klimatik. Yo nan lis la a pa pwovens. : * Chabon Katanga. * [[Petwòl|Lwil]] Basen kotyè Moanda (an fonksyonman), Basen Santral la, Ituri, Bandundu (endikasyon) * Gaz metàn Lak Kivu * Schiste bitumineux Mvuzi (nan Bas-Kongo) === Polisyon === ==== Emisyon gaz ki lakòz efè tèmik (GES) ==== Tourbyè twopikal nan basen Kongo a estoke apeprè 30 milya tòn kabòn, ki ekivalan a ventan emisyon konbistib fosil [[Etazini]] oswa otan ke tout forè nan basen Kongo a. [[Fichye:Débouchage_du_caniveau_de_la_localite_de_Paka-Djuma,_Commune_de_LIMETE.jpg|vignette|Debouche yon goutyè nan Limete .]] Kalite lè a nan [[Kongo (Kinchasa)|RDC a]] soufri akòz min, sitou nan sid la. Nan gwo vil yo, polisyon an vin pi mal ak sikilasyon machin ki fin vye granmoun (souvan plis pase dizan) ki pa bon pou anviwònman an. Enpòtasyon yo, ki te entèdi depi 2012, te otorize ankò depi 2017 <ref>{{Cite web|url=https://photo.geo.fr/pollution-de-l-air-la-ou-il-y-a-urgence-30370#republique-democratique-du-congo-524017|title=Pollution de l’air : là où il y a urgence|date=mars 2018|website=photo.geo.fr|language=fr|access-date=2 novembre 2022}}.</ref> . ==== Polisyon dlo ==== Nanaoût 2021 Yo obsève yon gwo debòdman sibstans toksik ki soti nan min dyaman Angola yo nan afliyan rivyè nan RDC. Yo kwè ke debòdman sa yo, ki te fè afliyan Rivyè Kongo yo vin wouj sou plizyè santèn kilomèt, te touye omwen 12 moun nan RDC. Analiz imaj satelit yo endike ke debòdman yo soti nan min dyaman Catoca nan pwovens Lunda Sul, Angola <ref>{{Cite web|url=https://fr.mongabay.com/2021/10/une-catastrophe-environnementale-seternise-en-afrique-australe-en-laissant-de-nombreuses-questions-en-suspens/|title=Une « catastrophe » environnementale s’éternise en Afrique australe en laissant de nombreuses questions en suspens|last=Ashoka Mukpo|date=13 octobre 2021|website=fr.mongabay.com|language=fr|access-date=20 octobre 2021}}.</ref> . ==== Jesyon dechè ==== Yon abitan nan [[Afrik]] subsaharyèn pwodui an mwayèn 165 kg fatra pa ane pou chak abitan an 2023 (anpil mwens pase nan peyi ki pi rich yo) <ref>{{Cite web|url=https://www.arte.tv/fr/videos/108458-022-A/le-dessous-des-cartes/|title=Le dessous des cartes - Un monde de déchets|last=Émilie Aubry|date=18 mars 2023|website=arte.tv|language=fr|access-date=26 mars 2023}}.</ref> . [[Kinchasa|Kinshasa]] gen anviwon 10 milyon moun ki pwodui 7,000 tòn fatra chak jou, oubyen prèske 260 kilo pa moun chak ane. Kapital la, avèk èd [[Inyon Ewopeyèn|Inyon Ewopeyen an]], te lanse yon pwogram pou konbat [[Insalubrité|kondisyon sanitè ki pa bon]], tankou inogirasyon yon izin tretman dechè plastik (konpaksyon) an 2015 ak enstalasyon 61 pwen koleksyon fatra <ref>{{Cite web|url=http://www.radiookapi.net/2015/11/18/actualite/societe/kinshasa-inaugure-une-usine-de-traitement-des-dechets-plastiques|title=Kinshasa inaugure une usine de traitement des déchets plastiques|date=18 novembre 2015|website=radiookapi.net|language=fr|access-date=11 mai 2017}}/</ref> . Yo antere kèk nan fatra yo nan depotwa Mpasa a, deyò vil la <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . Nan lane 2017, prensipal atè rivyè [[Kinchasa|Kinshasa]] a te kouvri ak yon kouch epè [[Fatra|dechè]], ki te konpoze sitou de boutèy plastik. Dechè yo te soti nan espas piblik epi gwo lapli te lave yo ale <ref name="france24">{{Cite web|url=http://observers.france24.com/fr/20170509-une-banquise-bouteilles-plastique-recouvre-fleuve-congo-kinshasa?ref=fb|title=Une « banquise » de bouteilles en plastique recouvre le fleuve Congo à Kinshasa|last=Fédorah Bikay|date=9 mai 2017|website=observers.france24.com|language=fr|access-date=11 mai 2017}}.</ref> . [[Fichye:Boulevard_du_30_juin,_Kinshasa.jpg|vignette|''Boulevard 30 jen, '''[[Kinchasa|Kinshasa]]''' ,'' [[kapital]] la Repiblik Demokratik Kongo a]] Avèk 105 milyon abitan li yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] se kounye a – an 2023 – katriyèm peyi ki gen plis popilasyon ann Afrik. Epi kwasans li trè rapid. Kapital la, [[Kinchasa|Kinshasa]], te gen plis pase 12 milyon moun an 2016. Li ta ka vin pi gwo vil imen nan mond lan pandan XXI syèk la. syèk . Apa de 26 kapital pwovens yo, [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo a]] gen 9 vil sosyo-ekonomik <ref>{{Cite web|url=https://congojob.cd/les-26-provinces-de-la-rdc-et-leurs-villes-guide-complet/|title=Les 26 provinces de la RDC et leurs villes|last=CongoJob|date=23 novembre 2024|website=congojob.cd|language=fr|access-date=20 décembre 2025|Guide complet}}.</ref> : Baraka, Bandundu, Beni, Boma, Butembo, Likasi, Mwene-Ditu, Uvira and Zongo . == Ekspozisyon a risk == === Inondasyon === [[Fichye:2010_flooding_Kinshasa_4581137584.jpg|vignette|Inondasyon apre lapli a nan Kinshasa]] [[Kinchasa|Kinshasa]], ak rezo idrografik dans li a, fè eksperyans plizyè inondasyon pandan peryòd gwo lapli. Dènye [[Inondasyon|inondasyon ki]] te fèt nan [[Kongo (Kinchasa)|Repiblik Demokratik Kongo]] a afekte plis pase 2 milyon moun epi domaje plizyè milye enfrastrikti, sa ki montre vilnerabilite anviwònman peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.unicef.fr/article/la-rdc-connait-les-pires-inondations-de-ces-60-dernieres-annees/|title=La RDC connaît les pires inondations de ces 60 dernières années|last=UNICEF|date=2024|website=UNICEF France|access-date=22 avril 2026}}</ref> . === Dife === Agrikilti koupe-epi-boule, ansanm ak lachas nan savann yo lè l sèvi avèk teknik tradisyonèl pou kenbe jibye, epi neglije dife kan, lakòz dife forè oswa savann. === Chanjman klimatik === Yon chalè grav, opresan ak yon sèten iregilarite nan chanjman sezon yo deja ap parèt. === Tranblemanntè === An jeneral, Repiblik Demokratik Kongo a pa an danje pou [[tranblemanntè]], eksepte nan lès la kote tranblemanntè yo pafwa frape. Risk la la trè modere. Dènye [[tranblemanntè]] a se te sa ki te5 novembre 2005 ki te fèt nan Lak Tanganyika ak yon mayitid 6.8. == Politik anviwònman an nan Repiblik Demokratik Kongo a == === Evalyasyon anviwònman mondyal la === == Kòz yo == == Konsekans yo == == Nòt ak referans == === Nòt === == Referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] fojnw7tfvhk33vh63xvsrxwltk4val5 Lwa sou Anviwònman an 0 97742 883131 2026-07-22T16:34:53Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883131 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] imyy3qxxejntzdqh732r1vwhx88n8ao 883132 883131 2026-07-22T16:36:42Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883132 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] gr3i180uumv3ljvit6megrktctvhxv0 883133 883132 2026-07-22T16:38:14Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883133 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] fltqgdrv7bta1r907d2lk091xsga0og 883134 883133 2026-07-22T16:38:40Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883134 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] r5wz991x77snaybftllm3n5v3fhu49q 883135 883134 2026-07-22T16:39:29Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883135 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] qqw4tnojphk4ceuvfu2i42gx4y2k4pv 883136 883135 2026-07-22T16:40:23Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883136 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] rx0g9r2akk4ymo3aiimxxg3mjscv4sl 883137 883136 2026-07-22T16:40:59Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883137 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 0vt3y2c4bd5dnuj3wbe0d1lvyc3az0p 883138 883137 2026-07-22T16:41:21Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883138 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 0g1r8s4slqvqi0t0o7mtjjs0z1h54qb 883139 883138 2026-07-22T16:41:41Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883139 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] h7ul0adjcw8shwak0o8huejn8p4emsi 883140 883139 2026-07-22T16:41:59Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883140 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] jj3j4mckuy62jgro4gg6bdplwh8lt9h 883141 883140 2026-07-22T16:42:25Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883141 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] b5ryl2ogehkbzjyttuqh6uouye8at1y 883142 883141 2026-07-22T16:43:06Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883142 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] ahj1ba690pu2akigrbgvc7dbast7gju 883143 883142 2026-07-22T16:43:32Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883143 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 1jv4v4eaw97f7i40exglz2mp7vy3eoq 883144 883143 2026-07-22T16:44:13Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883144 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] qcaak8b7u2j1ai0k3uoah6bo8nasqc8 883145 883144 2026-07-22T16:46:34Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883145 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] thzg0tghzwxjc1g3cjgyuljjct2bjb1 883146 883145 2026-07-22T16:46:52Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883146 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 1e84ih30a47l4u4vypm9vb8y3f7ibbg 883147 883146 2026-07-22T16:47:08Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883147 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] lj6xrcvwv7lmy3z7r18h10jcz9y60sw 883148 883147 2026-07-22T16:48:06Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883148 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] pxhdrzkbdlgjz60m1drh9xbs2bhb14c 883149 883148 2026-07-22T16:49:57Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883149 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] fizs4o0fbn3euj7hnbwzon1mp5vnd74 883150 883149 2026-07-22T16:50:26Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883150 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] grhh1blendl39v43e8vc86baeh1j5mc 883151 883150 2026-07-22T16:50:56Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883151 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 1gqgritgcnze7ngrlopyb0uk3tcr8yk 883152 883151 2026-07-22T16:51:34Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883152 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] dj4yzy2oyuwdnifesxc1xyvzacno9w2 883153 883152 2026-07-22T16:53:28Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883153 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] pvxut82gw0v8dkj224rbg3q8m2alxeg 883154 883153 2026-07-22T16:53:53Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883154 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. ==== Metòd ==== Apwòch yo adopte Ozetazini anrapò ak anviwònman an trè diferan de sa yo adopte nan Ewòp kontinantal la. : * Anviwònman an konsidere kòm yon sistèm lalwa mou, sa vle di règleman yo pa gen yon vrè fòs obligatwa. Se poutèt sa, sitwayen yo rete pou yo reflechi ak/oswa aji poukont yo. An pratik, sa vle di ke lalwa a fikse objektif pou atenn men li bay kèk direktiv espesifik sou kijan pou reyalize yo. Kidonk, libète aksyon an, ki esansyèl Ozetazini, konsève depi objektif la atenn. Si yon pati pa dakò ak metòd yon lòt pati itilize pou atenn yon objektif, yo ka pran aksyon legal. Desizyon an kreye yon presedan, dapre prensip anglo-sakson presedan an. Sa eksplike anvi [[òganizasyon non-gouvènmantal]] (ONG) oswa gwoup sitwayen yo genyen pou yo pouswiv konpayi yo an jistis pou yo ka etabli yon presedan epi, an menm tan, jwenn domaj sibstansyèl nan men yo pou dekouraje delenkan yo. * Menm jan ak lòt pwoblèm, rezo enfliyans ak gwoup presyon ap fòme, avèk sipò ONG yo, epi y ap etann rive jis an Ewòp. * Yon fwa pwoblèm anviwònman yo fin klarifye, Ameriken yo defini sistèm [[Estanda|normalizasyon]] ( ISO 14001 sou jesyon anviwònman, ISO 26000 nan lavni sou responsablite sosyal antrepriz, elatriye), ke yo espere enpoze kòm yon estanda entènasyonal. Metòd pataj enfòmasyon yo estratejik nan pwosesis sa a. * Apre sa, vini lwa yo ( ''akt'' ), ki ka diferan nan nivo federal ak leta yo. [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] km4yjli4f1vt9v6tv9uxtqnxpnnfbi4 883155 883154 2026-07-22T16:55:41Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883155 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. ==== Metòd ==== Apwòch yo adopte Ozetazini anrapò ak anviwònman an trè diferan de sa yo adopte nan Ewòp kontinantal la. : * Anviwònman an konsidere kòm yon sistèm lalwa mou, sa vle di règleman yo pa gen yon vrè fòs obligatwa. Se poutèt sa, sitwayen yo rete pou yo reflechi ak/oswa aji poukont yo. An pratik, sa vle di ke lalwa a fikse objektif pou atenn men li bay kèk direktiv espesifik sou kijan pou reyalize yo. Kidonk, libète aksyon an, ki esansyèl Ozetazini, konsève depi objektif la atenn. Si yon pati pa dakò ak metòd yon lòt pati itilize pou atenn yon objektif, yo ka pran aksyon legal. Desizyon an kreye yon presedan, dapre prensip anglo-sakson presedan an. Sa eksplike anvi [[òganizasyon non-gouvènmantal]] (ONG) oswa gwoup sitwayen yo genyen pou yo pouswiv konpayi yo an jistis pou yo ka etabli yon presedan epi, an menm tan, jwenn domaj sibstansyèl nan men yo pou dekouraje delenkan yo. * Menm jan ak lòt pwoblèm, rezo enfliyans ak gwoup presyon ap fòme, avèk sipò ONG yo, epi y ap etann rive jis an Ewòp. * Yon fwa pwoblèm anviwònman yo fin klarifye, Ameriken yo defini sistèm [[Estanda|normalizasyon]] ( ISO 14001 sou jesyon anviwònman, ISO 26000 nan lavni sou responsablite sosyal antrepriz, elatriye), ke yo espere enpoze kòm yon estanda entènasyonal. Metòd pataj enfòmasyon yo estratejik nan pwosesis sa a. * Apre sa, vini lwa yo ( ''akt'' ), ki ka diferan nan nivo federal ak leta yo. ==== Nòm yo ==== Pa gen okenn ekivalan ak kòd anviwònman franse a Ozetazini. Okontrè, pwoblèm anviwònman yo konsidere nan yon apwòch ki konplètman transvèsal atravè endikatè gouvènans antrepriz yo. Nou pa limite pwoblèm nan sèlman ak kèk gaz ki lakòz efè tèmik; pito, nou chèche mete sou pye yon kad referans ki baze sou plis pase yon santèn endikatè ki gaye nan plizyè domèn: anviwònman, sosyal, ekonomik ak gouvènans, nan kad responsablite sosyal antrepriz yo. Yo jere enfòmasyon anviwònman an nan rejis gouvènman yo yon fason pou yo ka kwaze-referans ak enfòmasyon legal ki jere tou nan rejis gouvènman yo . == Nòt ak referans == [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] ti83ls2s65vlw0kjaidgxm5db79unth 883156 883155 2026-07-22T16:56:40Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883156 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. ==== Metòd ==== Apwòch yo adopte Ozetazini anrapò ak anviwònman an trè diferan de sa yo adopte nan Ewòp kontinantal la. : * Anviwònman an konsidere kòm yon sistèm lalwa mou, sa vle di règleman yo pa gen yon vrè fòs obligatwa. Se poutèt sa, sitwayen yo rete pou yo reflechi ak/oswa aji poukont yo. An pratik, sa vle di ke lalwa a fikse objektif pou atenn men li bay kèk direktiv espesifik sou kijan pou reyalize yo. Kidonk, libète aksyon an, ki esansyèl Ozetazini, konsève depi objektif la atenn. Si yon pati pa dakò ak metòd yon lòt pati itilize pou atenn yon objektif, yo ka pran aksyon legal. Desizyon an kreye yon presedan, dapre prensip anglo-sakson presedan an. Sa eksplike anvi [[òganizasyon non-gouvènmantal]] (ONG) oswa gwoup sitwayen yo genyen pou yo pouswiv konpayi yo an jistis pou yo ka etabli yon presedan epi, an menm tan, jwenn domaj sibstansyèl nan men yo pou dekouraje delenkan yo. * Menm jan ak lòt pwoblèm, rezo enfliyans ak gwoup presyon ap fòme, avèk sipò ONG yo, epi y ap etann rive jis an Ewòp. * Yon fwa pwoblèm anviwònman yo fin klarifye, Ameriken yo defini sistèm [[Estanda|normalizasyon]] ( ISO 14001 sou jesyon anviwònman, ISO 26000 nan lavni sou responsablite sosyal antrepriz, elatriye), ke yo espere enpoze kòm yon estanda entènasyonal. Metòd pataj enfòmasyon yo estratejik nan pwosesis sa a. * Apre sa, vini lwa yo ( ''akt'' ), ki ka diferan nan nivo federal ak leta yo. ==== Nòm yo ==== Pa gen okenn ekivalan ak kòd anviwònman franse a Ozetazini. Okontrè, pwoblèm anviwònman yo konsidere nan yon apwòch ki konplètman transvèsal atravè endikatè gouvènans antrepriz yo. Nou pa limite pwoblèm nan sèlman ak kèk gaz ki lakòz efè tèmik; pito, nou chèche mete sou pye yon kad referans ki baze sou plis pase yon santèn endikatè ki gaye nan plizyè domèn: anviwònman, sosyal, ekonomik ak gouvènans, nan kad responsablite sosyal antrepriz yo. Yo jere enfòmasyon anviwònman an nan rejis gouvènman yo yon fason pou yo ka kwaze-referans ak enfòmasyon legal ki jere tou nan rejis gouvènman yo . == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Bibliyografi === * Jean-Pierre Beurier et Alexandre-Charles Kiss, Dwa Entènasyonal sou Anviwònman an, Pedone, 2004 . * Simon Charbonneau, Dwa Anviwònman Kominotè a, L'Harmattan, 2002 . * Jean-Claude Fritz (dir.), Marguerite Boutelet (dir.), L'ordre public écologique. Vers yon lòd piblik ekolojik, Brussels, Bruylant, 2005 . * Pascale Martin-Bidou, Lwa anviwònman, Vuibert, 2010, 352 paj. * Éric Maurel, Environment and Criminal Mediation, Paris, L'Harmattan, Avril 2010, 113 paj ( ISBN) 978-2-296-11223-0 ) . * Olivier Mazaudoux, Dwa Entènasyonal Piblik ak Dwa Anviwònman Entènasyonal, Limoges, Pulim, 2008, 156 paj ( ISBN) 978-2-84287-460-5, BNF 41234492, li sou entènèt ) . * Anne Petitpierre-Sauvin, Dwa Anviwònman Pou yon lwa ekonomik nan sèvis anviwònman an, Schulthess Publishers, 2012, 230 paj ( ISBN) 978-3-7255-6582-5 ) . * Michel Prieur, Dwa Anviwonman, Précis Dalloz, 2016 . * Martine Rémond-Gouilloud, Sou dwa detwi, PUF, 1989 . * Raphaël Romi, Lwa Anviwònman, Montchrestien, 2010 . * Le droit de l’environnement en bref : Apèsi sou lalwa federal [Swis] sou anviwònman an, Biwo Federal pou Anviwònman an, 2022 ( li sou entènèt ) . === Atik ki gen rapò === ==== Jeneral yo ==== * Konpansasyon ekolojik * Dwa sou dlo * [[Ekoloji]] * [[Devlòpman dirab|Devlopman dirab]] * Dwa Lanati * Jistis anviwònman an * Politik devlopman dirab Ewopeyen an * Gwo risk * Prensip prekosyon * Rezèv natirèl, Rezèv byolojik ( ''leta, forè, jere, entegral...'' ) * Obsèvatwa Rejyonal Dechè Île-de-France (ORDIF) ==== Chat ak kòd ==== * Charte Mondyal pou Lanati * {{Lien|Green Charter}} (Chat anviwònman an siyen nan Ostrali) * Chat Anviwònman an * Kòd Anviwònman an * Yerachi estanda yo * Kodifikasyon (lwa) * Sètitid legal * Pak Mondyal la * Responsablite Sosyal Antrepriz ==== Dwa entènasyonal ==== * Konvansyon Entènasyonal * Dwa Entènasyonal sou Dlo * Lis konvansyon entènasyonal ki gen rapò ak pwoteksyon bèt yo * Kategori: Trete Pwoteksyon Anviwònman an === Lyen ekstèn === * {{Autorité}} * * * * * * {{Dictionnaires}} * * * * * *   * [http://lexmachine.fr/actualite-droit-de-l-environnement/ Nouvèl sou Lwa Anviwònman an] * [http://cmsdata.iucn.org/downloads/eplp69.pdf Piblikasyon UNEP ak UICN sou aspè kontanporen dwa anviwònman an Afrik] * [http://www.cidce.org Sant Entènasyonal CIDCE pou Dwa Konparatif sou Anviwònman an] - yon ONG syantifik ki reyini avoka anviwònman ki soti nan plizyè peyi * [http://www.arnaudgossement.com/ Blog Arnaud Gossement sou dwa anviwònman an] * [https://www.sqdi.org/fr/justice-environnementale-et-peuples-autochtones-les-possibilites-et-les-limites-de-la-jurisprudence-de-la-cour-interamericaine-des-droits-de-lhomme/ Jistis anviwònman ak pèp endijèn: posiblite ak limit jirisprudans Tribinal Entèameriken Dwa Moun nan] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_HS201503_7_Theriault.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/larticle-xx-du-gatt-de-1994-dans-la-jurisprudence-de-lorgane-de-reglement-des-differends-de-lomc-une-analyse-sous-le-prisme-environnemental/ Atik XX nan GATT 1994 la nan jirisprudans Òganizasyon Règleman Diferans OMC a yon analiz nan yon pèspektiv anviwònman an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/25-1_1_Andela.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/sandrine-maljean-dubois-et-lavanya-rajamani-la-mise-en-oeuvre-du-droit-international-de-lenvironnement-academie-de-droit-international-de-la-haye-la-haye-martinus-nijhoff-2011/ Aplikasyon Dwa Entènasyonal Anviwònman an, Akademi Dwa Entènasyonal La Haye, La Haye, Martinus Nijhoff, 2011] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_26-1_13_Lavallee.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lorganisation-mondiale-de-lenvironnement-comment-renaitre-des-cendres-de-la-conference-de-copenhague-sur-les-changements-climatiques-de-decembre-2009/ Òganizasyon Mondyal Anviwònman an Kijan pou nou leve soti nan sann Konferans sou Chanjman Klima ki te fèt Kopènag an Desanm 2009 la?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/22_2_Manga.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/le-droit-nucleaire-confronte-au-droit-de-lenvironnement-autonomie-ou-complementarite/ Dwa nikleyè konfwonte ak dwa anviwònman an - Otonomi oswa konplemantarite?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/Le-droit-nucl%C3%A9aire-confront%C3%A9-au-droit-de-lenvironnement-%E2%80%93-Autonomie-ou-compl%C3%A9mentarit%C3%A9.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/securite-environnementale-et-insecurites-internationales/ Sekirite anviwònman ak ensekirite entènasyonal] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/11.1_-_le_pestre.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lanalyse-dimpact-environnemental-une-approche-comparee-communaute-europeenne-quebec/ Analiz enpak anviwònman an: yon apwòch konparatif Kominote Ewopeyen an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/08.2_-_theroux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-conference-des-nations-unies-sur-lenvironnement-et-le-developpement-ou-le-sommet-de-la-planete-terre-rio-de-janeiro/ Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman oubyen Somè sou Latè, Rio de Janeiro] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_johnson.pdf?x85994 dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lenvironnement-entre-droit-international-et-violence-des-nations/ Anviwònman ant dwa entènasyonal ak vyolans nasyon yo] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_boustany.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-protection-de-lenvironnement-en-periode-de-conflit-arme-vers-un-renforcement-du-droit/ Pwoteksyon anviwònman pandan konfli ame : pou yon ranfòsman lalwa a] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_fauteux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/droit-international-de-la-sante-et-droit-de-lenvironnement/ Dwa Sante Entènasyonal ak Dwa Anviwònman] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/02_-_michael_bothe.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). {{Portail|droit|environnement}} [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 9u2ug0ob6tw0ahdjih9ghf60cbobe7k 883157 883156 2026-07-22T16:57:11Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883157 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. ==== Metòd ==== Apwòch yo adopte Ozetazini anrapò ak anviwònman an trè diferan de sa yo adopte nan Ewòp kontinantal la. : * Anviwònman an konsidere kòm yon sistèm lalwa mou, sa vle di règleman yo pa gen yon vrè fòs obligatwa. Se poutèt sa, sitwayen yo rete pou yo reflechi ak/oswa aji poukont yo. An pratik, sa vle di ke lalwa a fikse objektif pou atenn men li bay kèk direktiv espesifik sou kijan pou reyalize yo. Kidonk, libète aksyon an, ki esansyèl Ozetazini, konsève depi objektif la atenn. Si yon pati pa dakò ak metòd yon lòt pati itilize pou atenn yon objektif, yo ka pran aksyon legal. Desizyon an kreye yon presedan, dapre prensip anglo-sakson presedan an. Sa eksplike anvi [[òganizasyon non-gouvènmantal]] (ONG) oswa gwoup sitwayen yo genyen pou yo pouswiv konpayi yo an jistis pou yo ka etabli yon presedan epi, an menm tan, jwenn domaj sibstansyèl nan men yo pou dekouraje delenkan yo. * Menm jan ak lòt pwoblèm, rezo enfliyans ak gwoup presyon ap fòme, avèk sipò ONG yo, epi y ap etann rive jis an Ewòp. * Yon fwa pwoblèm anviwònman yo fin klarifye, Ameriken yo defini sistèm [[Estanda|normalizasyon]] ( ISO 14001 sou jesyon anviwònman, ISO 26000 nan lavni sou responsablite sosyal antrepriz, elatriye), ke yo espere enpoze kòm yon estanda entènasyonal. Metòd pataj enfòmasyon yo estratejik nan pwosesis sa a. * Apre sa, vini lwa yo ( ''akt'' ), ki ka diferan nan nivo federal ak leta yo. ==== Nòm yo ==== Pa gen okenn ekivalan ak kòd anviwònman franse a Ozetazini. Okontrè, pwoblèm anviwònman yo konsidere nan yon apwòch ki konplètman transvèsal atravè endikatè gouvènans antrepriz yo. Nou pa limite pwoblèm nan sèlman ak kèk gaz ki lakòz efè tèmik; pito, nou chèche mete sou pye yon kad referans ki baze sou plis pase yon santèn endikatè ki gaye nan plizyè domèn: anviwònman, sosyal, ekonomik ak gouvènans, nan kad responsablite sosyal antrepriz yo. Yo jere enfòmasyon anviwònman an nan rejis gouvènman yo yon fason pou yo ka kwaze-referans ak enfòmasyon legal ki jere tou nan rejis gouvènman yo . == Nòt ak referans == <references responsive="1"></references> == Gade tou == === Bibliyografi === * Jean-Pierre Beurier et Alexandre-Charles Kiss, Dwa Entènasyonal sou Anviwònman an, Pedone, 2004 . * Simon Charbonneau, Dwa Anviwònman Kominotè a, L'Harmattan, 2002 . * Jean-Claude Fritz (dir.), Marguerite Boutelet (dir.), L'ordre public écologique. Vers yon lòd piblik ekolojik, Brussels, Bruylant, 2005 . * Pascale Martin-Bidou, Lwa anviwònman, Vuibert, 2010, 352 paj. * Éric Maurel, Environment and Criminal Mediation, Paris, L'Harmattan, Avril 2010, 113 paj ( ISBN) 978-2-296-11223-0 ) . * Olivier Mazaudoux, Dwa Entènasyonal Piblik ak Dwa Anviwònman Entènasyonal, Limoges, Pulim, 2008, 156 paj ( ISBN) 978-2-84287-460-5, BNF 41234492, li sou entènèt ) . * Anne Petitpierre-Sauvin, Dwa Anviwònman Pou yon lwa ekonomik nan sèvis anviwònman an, Schulthess Publishers, 2012, 230 paj ( ISBN) 978-3-7255-6582-5 ) . * Michel Prieur, Dwa Anviwonman, Précis Dalloz, 2016 . * Martine Rémond-Gouilloud, Sou dwa detwi, PUF, 1989 . * Raphaël Romi, Lwa Anviwònman, Montchrestien, 2010 . * Le droit de l’environnement en bref : Apèsi sou lalwa federal [Swis] sou anviwònman an, Biwo Federal pou Anviwònman an, 2022 ( li sou entènèt ) . === Atik ki gen rapò === ==== Jeneral yo ==== * Konpansasyon ekolojik * Dwa sou dlo * [[Ekoloji]] * [[Devlòpman dirab|Devlopman dirab]] * Dwa Lanati * Jistis anviwònman an * Politik devlopman dirab Ewopeyen an * Gwo risk * Prensip prekosyon * Rezèv natirèl, Rezèv byolojik ( ''leta, forè, jere, entegral...'' ) * Obsèvatwa Rejyonal Dechè Île-de-France (ORDIF) ==== Chat ak kòd ==== * Charte Mondyal pou Lanati * {{Lien|Green Charter}} (Chat anviwònman an siyen nan Ostrali) * Chat Anviwònman an * Kòd Anviwònman an * Yerachi estanda yo * Kodifikasyon (lwa) * Sètitid legal * Pak Mondyal la * Responsablite Sosyal Antrepriz ==== Dwa entènasyonal ==== * Konvansyon Entènasyonal * Dwa Entènasyonal sou Dlo * Lis konvansyon entènasyonal ki gen rapò ak pwoteksyon bèt yo * Kategori: Trete Pwoteksyon Anviwònman an === Lyen ekstèn === * {{Autorité}} * * * * * * {{Dictionnaires}} * * * * * *   * [http://lexmachine.fr/actualite-droit-de-l-environnement/ Nouvèl sou Lwa Anviwònman an] * [http://cmsdata.iucn.org/downloads/eplp69.pdf Piblikasyon UNEP ak UICN sou aspè kontanporen dwa anviwònman an Afrik] * [http://www.cidce.org Sant Entènasyonal CIDCE pou Dwa Konparatif sou Anviwònman an] - yon ONG syantifik ki reyini avoka anviwònman ki soti nan plizyè peyi * [http://www.arnaudgossement.com/ Blog Arnaud Gossement sou dwa anviwònman an] * [https://www.sqdi.org/fr/justice-environnementale-et-peuples-autochtones-les-possibilites-et-les-limites-de-la-jurisprudence-de-la-cour-interamericaine-des-droits-de-lhomme/ Jistis anviwònman ak pèp endijèn: posiblite ak limit jirisprudans Tribinal Entèameriken Dwa Moun nan] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_HS201503_7_Theriault.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/larticle-xx-du-gatt-de-1994-dans-la-jurisprudence-de-lorgane-de-reglement-des-differends-de-lomc-une-analyse-sous-le-prisme-environnemental/ Atik XX nan GATT 1994 la nan jirisprudans Òganizasyon Règleman Diferans OMC a yon analiz nan yon pèspektiv anviwònman an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/25-1_1_Andela.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/sandrine-maljean-dubois-et-lavanya-rajamani-la-mise-en-oeuvre-du-droit-international-de-lenvironnement-academie-de-droit-international-de-la-haye-la-haye-martinus-nijhoff-2011/ Aplikasyon Dwa Entènasyonal Anviwònman an, Akademi Dwa Entènasyonal La Haye, La Haye, Martinus Nijhoff, 2011] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_26-1_13_Lavallee.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lorganisation-mondiale-de-lenvironnement-comment-renaitre-des-cendres-de-la-conference-de-copenhague-sur-les-changements-climatiques-de-decembre-2009/ Òganizasyon Mondyal Anviwònman an Kijan pou nou leve soti nan sann Konferans sou Chanjman Klima ki te fèt Kopènag an Desanm 2009 la?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/22_2_Manga.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/le-droit-nucleaire-confronte-au-droit-de-lenvironnement-autonomie-ou-complementarite/ Dwa nikleyè konfwonte ak dwa anviwònman an - Otonomi oswa konplemantarite?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/Le-droit-nucl%C3%A9aire-confront%C3%A9-au-droit-de-lenvironnement-%E2%80%93-Autonomie-ou-compl%C3%A9mentarit%C3%A9.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/securite-environnementale-et-insecurites-internationales/ Sekirite anviwònman ak ensekirite entènasyonal] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/11.1_-_le_pestre.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lanalyse-dimpact-environnemental-une-approche-comparee-communaute-europeenne-quebec/ Analiz enpak anviwònman an: yon apwòch konparatif Kominote Ewopeyen an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/08.2_-_theroux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-conference-des-nations-unies-sur-lenvironnement-et-le-developpement-ou-le-sommet-de-la-planete-terre-rio-de-janeiro/ Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman oubyen Somè sou Latè, Rio de Janeiro] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_johnson.pdf?x85994 dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lenvironnement-entre-droit-international-et-violence-des-nations/ Anviwònman ant dwa entènasyonal ak vyolans nasyon yo] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_boustany.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-protection-de-lenvironnement-en-periode-de-conflit-arme-vers-un-renforcement-du-droit/ Pwoteksyon anviwònman pandan konfli ame : pou yon ranfòsman lalwa a] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_fauteux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/droit-international-de-la-sante-et-droit-de-lenvironnement/ Dwa Sante Entènasyonal ak Dwa Anviwònman] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/02_-_michael_bothe.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). {{Palèt|Environnement|Éléments de la nature}}{{Portail|droit|environnement}} [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] kw5xvxlvhk3ziq5hfj1o5g3jntessl6 883158 883157 2026-07-22T17:00:04Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236591128|Droit de l'environnement]] » 883158 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Carbon_Emission_by_Region.png|vignette|Emisyon kabòn anyèl pa rejyon nan mond lan.]] Lwa anviwònman an konsène etid ak devlopman prensip ak règ legal ki vize konprann, pwoteje, itilize, jere oswa retabli anviwònman an kont tout fòm twoub ekolojik. Li konsène tout kalite anviwònman, tankou anviwònman terès, akwatik ak maren, anviwònman natirèl ak kiltirèl, epi menm domèn ki pa sou Latè tankou lwa espas. Dwa anviwònman an se yon domèn teknik ak konplèks ki genyen dimansyon lokal ak mondyal (tankou dwa Ewopeyen an, dwa lanmè, dwa entènasyonal, elatriye), epi li ap devlope rapidman. Dimansyon li ap vin pi laj, pi konplèks ak pi divèsifye selon pwogrè sosyal, syantifik ak teknolojik yo. Nan yon kantite peyi ki ap ogmante, yo mete prensip dwa anviwònman an nan yon kòd anviwònman, men sa pa vle di toujou gen yon tribinal espesyalize pou sa (tankou yon tribinal pou timoun, yon tribinal kriminèl espesyalize, yon tribinal kont teworis, elatriye). An Frans, depi 2021, yo te kòmanse mete premye tribinal anviwònman yo nan sistèm jidisyè a. Jij ak tribinal yo souvan konte sou ekspè ki gen akreditasyon ansanm ak laboratwa ki rekonèt ofisyèlman. Nan kèk peyi, gen sèvis lapolis, ladwàn oswa gadkòt ki devlope konpetans espesyal nan zafè pwoteksyon anviwònman. Nasyonzini an, ansanm ak plizyè patnè li yo, te kreye ECOLEX ; yon pòtal pou lalwa anviwònman pou lemonn antye. Gen plis pase 300 [[Pak (trete)|trete miltilateral entènasyonal]] ki abòde pwoblèm ki afekte swa rejyon antye oswa planèt la an antye, epi apeprè 900 trete bilateral entènasyonal ki gen rapò ak polisyon transfrontalyè . == Eleman definisyon yo == Lwa anviwònman an se yon " ''transvèsal adwat'' oubyen [[Branch nan dwa|dwa miks]] . [[Dwa pou yon anviwònman ki an sante]] se yon bagay ki trè resan nan kilti modèn (li te devlope sitou nan ane 1970 yo). Dwa sa a enskri nan chat dwa kèk peyi endistriyalize yo . Li aplike nan anpil sektè nan [[anviwònman]] byofizik ak imen an. Devlope nan diferan echèl ak sistèm legal, epi pwodwi yon istwa espesifik, dwa anviwònman an anglobe yerachi nòm yo, patikilyèman nan dwa entènasyonal, dwa Inyon Ewopeyen an, ak dwa nasyonal oswa menm lokal . Entèraksyon twa reyon sa yo ap grandi ak ogmantasyon globalizasyon ekonomik, politik ak sosyal la ansanm ak pwoblèm anviwònman ki akonpaye yo, tankou [[chanjman klimatik]], [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], men pwoblèm ki lye ak pwoblèm émergentes ki poze pa egzanp pa byoteknoloji , nanoteknoloji {{,}} , perturbateur andokrinyen oswa polisyon limyè . Anplis aspè normatif li a, enpoze obligasyon lòd piblik - konpare ak ''lalwa strik'' oswa " byen dwat Lalwa anviwònman an kapab pran tou fòm " lwa mou," ki pa enpoze obligasyon legal men tou senpleman estanda konpòtman rekòmande. Li se tou youn nan domèn kote [[Prekosyon|prensip prevansyon]] ak prekosyon yo aplike nan yon fason antisipatwa, osi byen ke konsèp evalyasyon enpak, mezi pwovizwa, mezi konpansatwa, responsablite anviwònman, ak peman dèt ekolojik . Li soulve kesyon epi li menm li defye pa etik anviwònman an, dwa a [[Lasante|sante]] ( sante anviwònman ), ak dwa émergentes jenerasyon kap vini yo . Kesyon aplikasyon nesesè lalwa entènasyonal sou anviwònman an te kristalize nan ane 1990 yo otou Somè Rio a ak konvansyon ak deklarasyon entènasyonal li yo. Anfèt, nan domèn anviwònman an, angajman Eta yo ak kominote yo konplèks epi li depann de yon gwo kantite paramèt ke lalwa entènasyonal la ta dwe kapab prevwa oswa reglemante . == Diferan sou-branch == Dwa anviwònman an se yon domèn ki trè fragmenté. Li konbine diferan apwòch epi li divize an plizyè sou-branch. : * Sa yo ki gen rapò ak eleman ki fòme [[Anviwònman|anviwònman an]] Dwa [[Lè (van)|lè]], dwa [[dlo]] ak lanmè, dwa tè, dwa [[Biyodivèsite|byodiversite]] ak byotop ; * Sa ki gen rapò ak aktivite imen dwa [[Lachas|pou lachas]], lapèch ak enèji ; * Sa yo ki gen rapò ak aktivite danjere oswa polisyon Lwa [[Bri|sou bri]], lwa sou enstalasyon klase (ansyen etablisman), lwa [[Asenisman|sou sanitasyon]], lwa konsènan gwo risk endistriyèl oswa natirèl ; * Sa ki gen rapò ak yon objè patikilye Lwa pwoteksyon lanati (kounye a gen ladan l nan kèk peyi pwoteksyon anviwònman lannwit kont polisyon limyè), lwa chimik, lwa [[Fatra|sou dechè]], lwa konsènan sit, moniman istorik, elatriye. ; * Moun ki lye ak yon sektè ekonomik kote pwòp pwoblèm legal anviwònman li yo enpoze. [[Agrikilti]] ak anviwònman, endistri ak anviwònman, sèvis ak anviwònman. Detay pa sou-sektè yo ka enfini. : elvaj pwason, enèji nikleyè, touris, sante ak anviwònman, elatriye. ; Dwa pou pwoteje lanati ak dwa pou konbat [[polisyon]] ak nwizans yo souvan opoze atifisyèlman, alòske an reyalite yo konplemantè. Chak fwa, pou chak sou-branch li yo, dwa anviwònman an defini dapre lòd legal li egzamine a. lokal/nasyonal/entènasyonal ki gen ladan lalwa Inyon Ewopeyen pou Ewòp avèk pa egzanp lalwa anviwònman Inyon Ewopeyen an. Entèraksyon sa a fèt tou avèk lòt branch lalwa, tankou lalwa sivil (rekonesans domaj ekolojik ), lalwa kriminèl, lalwa komèsyal, lalwa biznis, ak lalwa fiskal . Pa egzanp, nou ka diskite sou lalwa kriminèl anviwònman an, oubyen menm lè nou konbine de sou-kategori nou sot mansyone yo, jan lalwa kriminèl anviwònman Inyon Ewopeyen an montre sa. Lalwa anviwònman an ka tonbe anba tou de lalwa piblik ak lalwa prive . Entèkoneksyon sa a ant disiplin yo konsèptualize pa prensip entegrasyon lalwa anviwònman an. Sa ede nou konprann teknikalite ekstrèm lalwa anviwònman an, ki sitiye nan kafou anpil lòt disiplin legal epi ki ap evolye rapidman. An Frans, yon òdonans reòganize disiplin nan atravè yon kòd anviwònman ( [http://www.legifrance.gouv.fr/affichCode.do?cidTexte=LEGITEXT000006074220&dateTexte=20080205 Gade Kòd Anviwònman an] ). == Kwonoloji jeneral sou dwa anviwònman entènasyonal la == Li se pwodwi yon long istwa ki trase pa kèk pwen kle. Gen kèk moun ki remonte rasin li yo jiska Hippocrates . Sepandan, li te byen etabli tèt li kòm dwa anviwònman entènasyonal nan XX syèk la. syèk la, ki gen ladan l jodi a plis pase 300 konvansyon oswa trete miltilateral san konte akò bilateral yo. * 2 décembre 1946 [[Convention internationale pour la règlementation de la chasse à la baleine|Konvansyon Entènasyonal pou Règleman Lachas Balèn ak Lachas Gwo Cetase]] ak kreyasyon [[Commission baleinière internationale|Komisyon Entènasyonal Lachas Balèn]] nan * 1948 Yo te kreye Inyon Entènasyonal pou Konsèvasyon Lanati (UICN), ki reyini 68 eta, 103 òganizasyon piblik ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG.]] objektif : pou favorize : byodiversite, itilizasyon rasyonèl ak ekitab resous natirèl yo, devlopman dirab atravè aktivite lobi, epi atravè realizasyon etid ak pwodiksyon rapò, * 1951 Konvansyon Entènasyonal sou Pwoteksyon Plant yo * 11ye desanm 1959 [[Traité sur l'Antarctique|Trete Antatik la]] * 1961 Inyon pou Pwoteksyon Nouvo Varyete Plant yo (UVP) pwoteje sètifika varyete plant kontwovèsyal la (PVC), patikilyèman nan mitan peyi Afriken yo, epi li poze kèk kontradiksyon ak Konvansyon 1992 sou Divèsite Byolojik la. * décembre 1970 kreyasyon [[Environmental Protection Agency|Ajans Pwoteksyon Anviwònman]] an nan [[Etazini]] * 1971 : ** Pwogram Moun ak Byosfè a lansman pwogram MAB la pa [[INESKO|UNESCO]], ki mennen nan kreyasyon Rezèv Byosfè yo (1976) kowòdinasyon mondyal zòn pwoteje yo (pak, rezèv, elatriye). ** 2-3 février Konvansyon Ramsar ( Ramsar, [[Iran]] ) konsènan ''zòn imid ki gen enpòtans entènasyonal, sitou kòm abita pou zwazo dlo'' Nan kad pwogram MAB (Lòm ak Byosfè) [[INESKO|UNESCO]] a ( ''Òganizasyon Nasyonzini pou Edikasyon, Syans ak Kilti'' ) antre an vigè an 1975 ; {{Nowrap|61 États}}, 800 sit ki kouvri {{Unité|500000|km|2}} ; ** Lafrans premye ministè anviwònman an === Premye Somè Latè a === * 16 juin 1972 : [[Sommet de la Terre|Conférence mondiale sur l'environnement]] à [[Stokolm|Stockholm]] qui aboutit à la Déclaration de Stockholm : « L’homme a un [[Droits fondamentaux|droit fondamental]] à la liberté, à l’égalité et à des conditions de vie satisfaisantes, dans un environnement dont la qualité lui permettra de vivre dans la dignité et le bien-être. Il a le devoir solennel de protéger et d’améliorer l’environnement pour les générations présentes et futures ». ** mise en place du programme des Nations unies pour l'environnement (PNUE). * 23 novembre 1972 : Convention sur le [[Patrimwàn mond lan|patrimoine mondial]] (parfois appelée Convention de Paris) sous l'égide de l'UNESCO : elle vise à la protection du patrimoine culturel et naturel à valeur universelle ; les sites sont inscrits sur la « Liste du patrimoine mondial » ; l'État signataire s'engage alors à ne pas les détruire. Il s’agit donc simplement d’un label. * 1972 : Convention sur la prévention de la pollution des mers résultant de l'immersion de déchets, communément appelée Convention de [[Lonn|Londres]]. * 3 mars 1973 : [[Convention sur le commerce international des espèces de faune et de flore sauvages menacées d'extinction]] ou Convention de Washington, parfois appelée CITES (''Convention on International Trade of Endangered Species''). Réglemente le commerce de végétaux et d'animaux vivants ou morts par 3 annexes : I ) espèces ne pouvant pas faire l'objet de mouvements commerciaux ; II) espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec permis d'exportation CITES et population contrôlée ; III) : espèces pouvant faire l'objet de mouvements commerciaux avec seulement un permis d'exportation. L’UE impose des dispositions plus strictes. * 1975 : Traité du Rio Uruguay qui établit un mécanisme d'information et de consultation publique, parfois présenté comme précurseur de l'instauration de ces mécanismes de démocratie participative dans le droit de l'environnement. * 1976 : conseil de l'Europe Réseau européen de réserves biogénétiques. * 1976 : Convention de Barcelone contre la pollution du milieu marin en Méditerranée. * 2 avril 1979 (Union européenne) : Directive CEE 79/409 dite [[Directive oiseaux]] : désigne les [[Zone de protection spéciale|zones de protection spéciale]] pour les oiseaux rares ou menacés. * 23 juin 1979 : [[Convention de Bonn]] sur les espèces migratrices regroupées en une liste annexée. Les états signataires doivent : promouvoir la recherche sur les espèces migratrices ; accorder une protection immédiate aux espèces de l'annexe I (ex baleinoptères) ; conclure des accords internationaux pour les espèces de l'annexe II (ex : gazelle). * 19 septembre 1979 ([[Konsey Ewòp|Conseil de l'Europe]]) : [[Convention de Berne (protection de la vie sauvage)|Convention relative à la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe]], appelée aussi convention de Berne, elle concerne l'UE et d'autres États européens ainsi que des États non-membres, mais concernés par certaines espèces migratrices tel le Sénégal, le Burkina Faso. L'objectif est la conservation de la vie sauvage et du milieu naturel de l'Europe. Au total, {{Nowrap|500 espèces}} végétales et {{Nowrap|580 espèces}} animales sont protégées. Concernant la flore, elle interdit la coupe, cueillette et déracinement intentionnels. Les habitats accueillant la flore protégée doivent aussi être protégés. Concernant la faune, il s'agit d'une interdiction de capture des individus, de destruction de l'habitat ou de sa perturbation, de commercialisation des espèces, sauf les espèces seulement protégées. Cette convention comporte quatre annexes listant le degré de protection des espèces (faune ou flore). * 10 décembre 1982 : [[Convention des Nations unies sur le droit de la mer]], entrée en vigueur en 1994. * 24 mars 1983 : [[Convention de Carthagène]] pour la protection et la mise en valeur du milieu marin dans la région des Caraïbes. * 22 mars 1985 : Convention de Vienne relative à la protection de la [[Kouch ozòn|couche d'ozone]], ratifiée en 1986, établissant un cadre préparant le protocole de Montréal. * 21 juin 1985 : [[Convention de Nairobi]] pour la protection, la gestion et le développement de l’environnement marin et côtier de la région de l’Afrique de l'Est. * 1986 : moratoire sur la chasse à la baleine. * septembre 1987 : [[Protocole de Montréal]] mis en place pour éliminer les substances qui appauvrissent la couche d'ozone, les états s'engageant à interdire les CFC à une date butoir. * 1988 : création par les [[Òganizasyon Nasyonzini|Nations unies]] du Groupe d'experts intergouvernemental sur l'évolution du climat. * 22 mars 1989 : [[Convention de Bâle (1989)|Convention de Bâle sur le contrôle des mouvements transfrontaliers de déchets dangereux et de leur élimination]], entrée en vigueur en 1992. Cette convention a pour objectif de réduire la circulation des [[Fatra|déchets]] dangereux entre les pays, en particulier vers les pays en développement. === Somè Latè nan Rio === * 22 mai 1992 [[Sommet de la Terre 1992|Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman]] (Somè Latè) nan [[Rio de Janeiro]] (Brezil) òganize pa Nasyonzini : pi gwo konferans entègouvènmantal ki te janm òganize, ki te etabli prensip jeneral ki kounye a fè pati langaj chak jou a, tankou [[Devlòpman dirab|devlopman dirab]], epi ki te mennen notanman nan : ** Konvansyon sou Divèsite Byolojik la ** Ajanda 21 ** adopsyon yon konvansyon kad sou chanjman klimatik (kad pou pwotokòl Kyoto nan lavni). * 17 juin 1994 [[Convention des Nations unies sur la lutte contre la désertification|Konvansyon Nasyonzini pou konbat dezètifikasyon an]], ki te antre an vigè an 1996. * 22 septembre 1995 Amannman Entèdiksyon nan [[Convention de Bâle (1989)|Konvansyon Bazèl]] la ki entèdi ekspòtasyon dechè danjere soti nan peyi OECD yo nan peyi an devlopman. Li poko an vigè <ref>à la date du 22 mai 2006 {{En}} </ref> . Amannman sa a te enspire kreyasyon konvansyon rejyonal yo, tankou [[Convention de Bamako|Konvansyon Bamako]] an 1996. * 1996 Konvansyon sou Responsablite ak Konpansasyon pou Domaj ki gen Rapò ak Transpò Sibstans Noxif ak Potansyèlman Danjere pa Lanmè, ke yo rele tou " Konvansyon SNPD ", pa antre an vigè . * 25 mars 1998 [[Convention internationale OSPAR|Konvansyon Entènasyonal OSPAR]] pou Pwoteksyon Anviwònman Marin nan Atlantik Nòdès la. * 25 juin 1998 [[Convention d'Aarhus|Konvansyon Aarhus]] oubyen Konvansyon sou Aksè a Enfòmasyon, Patisipasyon Piblik nan Pran Desizyon ak Aksè a Lajistis nan Zafè Anviwònman. * 10 septembre 1998 [[Convention de Rotterdam|Konvansyon Rotterdam]] sou pwosedi Konsantman ''Enfòme'' [[Consentement préalable en connaissance de cause|Prean]] (PIC) ki aplikab a sèten pwodui chimik ak pestisid danjere nan komès entènasyonal (ke yo rekonèt kòm Konvansyon PIC), an vigè depi24 février 2004 . * 12 avril 1999 Konvansyon Entènasyonal pou Pwoteksyon [[Rhin]] lan elaji dimansyon kontwòl polisyon an pou enkli jesyon dirab dlo, mezi prevansyon inondasyon ak lòt aksyon ki gen rapò. * 2000 Pwotokòl Cartagena sou Biosekirite . * 22 mai 2001 [[Convention de Stockholm|Konvansyon Stockholm]] sou [[Polluants organiques persistants|Polyan Òganik Pèsistan]], yon akò ki vize entèdi sèten pwodui polyan. * février 2005 Antre an vigè [[Protocole de Kyōto|Pwotokòl Kyoto]] a (kondisyon obligatwa yo te dwe ranpli). === Somè Latè Rio+20 (Rio, 20 ane apre) === * 19 juin 2012 adopsyon [[Résolution de l'Assemblée générale des Nations unies|rezolisyon]] 66/288 la ''Lavni nou vle a'' » ( lavni nou vle a " <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/disabilities/documents/rio20_outcome_document_complete.pdf|title=THE FUTURE WE WANT|website=[[Organisation des Nations unies|un.org]]|language=en|format=pdf}}.</ref> . Dokiman sa a defann, an patikilye, etablisman yon ajanda pou apre 2015 ki baze sou [[Objektif devlòpman dirab|objektif devlopman dirab]] . Li valide tou [[Principe de non-régression|prensip non-regresyon]] yon gwoup ekspè legal ak [[òganizasyon non-gouvènmantal]] te pwopoze ane pase a." === Ajanda pou apre 2015 === * 25 septembre 2015 Adopsyon " [[Objektif devlòpman dirab|Objektif Devlopman Dirab]] (ODD)" (ke yo rele tou an Anglè SDG: Sustainable Development Goals) [http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/] . === Akò Pari a === * 16 novembre 2016 antre an vigè [[Accord de Paris sur le climat|Akò Pari a sou chanjman klimatik]] la, ki gen pou objektif limite [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] byen anba 2°C konpare ak nivo pre-endistriyèl yo epi si sa posib pou vize kontinye efò pou limite ogmantasyon tanperati a a 1.5°C " === Avi Konsiltatif CIJ sou Obligasyon Eta yo konsènan Chanjman Klima === * 29 mars 2023 Adopsyon pa [[Assemblée générale des Nations unies|Asanble Jeneral Nasyonzini]] an nan rezolisyon 77/276, pou mande [[Cour internationale de justice|Tribinal Entènasyonal Jistis]] la (CIJ) pou bay yon opinyon konsiltatif ki vize klarifye obligasyon Eta yo fas a [[Chanjman klimatik|rechofman planèt la]] <ref>{{Cite web|url=https://la1ere.franceinfo.fr/nouvellecaledonie/action-climatique-une-resolution-du-vanuatu-adoptee-par-consensus-a-l-assemblee-generale-de-l-onu-1380282.html|title=Action climatique : une résolution du Vanuatu adoptée par consensus à l'Assemblée générale de l'Onu|date=2023-03-30|website=Nouvelle-Calédonie la 1ère|language=fr-FR|access-date=2025-08-03}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://docs.un.org/fr/A/RES/77/276|title=A/RES/77/276|website=docs.un.org|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 2 a13 décembre 2024 Odyans piblik CIJ sou demann pou yon opinyon konsiltatif <ref>{{Cite web|url=https://news.un.org/fr/story/2024/12/1151071|title=A la Cour internationale de Justice, audiences historiques sur le changement climatique {{!}} ONU Info|date=2024-12-02|website=news.un.org|language=fr|access-date=2025-08-03}}</ref> . * 23 juillet 2025 CIJ a te bay [[Avis consultatif de la Cour internationale de justice sur les obligations des états en matière de changement climatique|opinyon konsiltatif]] li, li te konkli inanimman ke Eta yo gen obligasyon legal pou konbat rechofman planèt la non sèlman anba [[Convention internationale|konvansyon entènasyonal sou klima yo]], men tou anba [[Droit international coutumier|dwa entènasyonal koutimyè]], sèten trete anviwònman ki gen rapò, ak [[Droit international relatif aux droits de l'homme|dwa entènasyonal sou dwa moun]] . CIJ a te konkli tou inanimman ke yon Eta ki pa respekte obligasyon sa yo ka legalman oblije sispann konduit danjere li a, bay garanti ke konduit sa a p ap repete, epi, nan kèk ka, ofri reparasyon bay peyi ki afekte pa rechofman planèt la. <ref>{{Cite web|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/2181170/cour-internationale-justice-avis-majeur-climat|title=La CIJ en faveur de « réparations » pour les pays pollueurs|date=2025-07-23|website=[[Radio-Canada]]|access-date=2025-08-13}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.icj-cij.org/sites/default/files/case-related/187/187-20250723-adv-01-00-fr.pdf|title=Avis Consultatif|date=23 juillet 2025|website=www.icj-cij.org|format=pdf}}</ref> == Pa peyi == === Inyon Ewopeyen an === An [[1994 (almanak gregoryen)|1994]], Konsèy Ewòp la, pou ede peyi yo ranfòse lejislasyon anviwònman yo (sitou nouvo manm yo ak peyi Ewòp Santral ak Lès), te pwodui yon dokiman modèl, yon modèl lejislatif nasyonal ki ta ka adapte nan nivo rejyonal pou peyi federal yo, yo rele sa " lwa modèl sou pwoteksyon anviwònman an » . Règleman anviwònman yo reprezante, dirèkteman ak endirèkteman, yon pati enpòtan nan règleman Ewopeyen yo, ki souvan soti nan [[Pak (trete)|trete entènasyonal yo]] epi yo dwe tradui nan lejislasyon Eta Manm yo (lejislasyon sa a kondisyone kòmansman ane 2000 yo 80 % règleman nasyonal yo nan 27 Eta Manm Inyon an, ki gen ladan Lafrans). Tandans sa a te soti ak Trete Maastricht la (1992), li te devlope ak Trete Amstèdam nan ( [[1997 (almanak gregoryen)|1997]] ) epi li te vin pi plis aksantué apre Somè Latè Johannesburg la ( [[2002 (almanak gregoryen)|2002]] ), sa ki te pèmèt yon amonizasyon pwogresif nan lalwa anviwònman an Ewòp, akonpaye pa efò lobi pa gwo konpayi yo ak [[Òganizasyon non-gouvènmantal|òganizasyon non-gouvènmantal yo]], k ap chèche an patikilye limite inegalite anviwònman yo ak deformation konpetisyon ke aplikasyon inegal lalwa sa a ta ka pwovoke. Jodi a, se gwo konpayi yo ki pi souvan patisipe nan redaksyon lejislasyon Ewopeyen an. Sou kesyon anviwònman an an patikilye, gwoup enterè yo ( [[Òganizasyon non-gouvènmantal|ONG]], elatriye) ak lobis endistri yo jwe yon wòl enpòtan nan travay preparasyon sa a, ke komite konsiltatif yo fè apre pwopozisyon Komisyon Ewopeyen an . Travay sa a mennen nan devlopman Liv Vèt ak Liv Blan. Egzanp papye blan yo : * Responsablite anviwònman an, Fevriye [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] * Estrateji pou politik nan domèn pwodui chimik yo, Fevriye [[2001 (almanak gregoryen)|2001]] . Egzanp yon papye vèt : * Responsabilite sosyal antrepriz . Direktiv jeneral sa yo pèmèt devlopman lòt direktiv ki dwe entegre nan lwa nasyonal peyi manm Inyon Ewopeyen yo, ansanm ak règleman ki aplike dirèkteman. Dapre prensip yerachi nòm legal yo, lwa Inyon Ewopeyen an jeneralman gen priyorite sou lwa nasyonal peyi manm yo. Egzanp : * Règleman yo Règleman REACH * Direktiv Kad Direktiv Kad sou Dlo a , * Gid yo : ** Dechè ekipman elektrik ak elektwonik , ** Direktiv RoHS ** Direktiv sou zwazo yo ** Direktiv sou Abita , * Akò Ewopeyen konsènan Transpò Entènasyonal Machandiz Danjere pa Wout elatriye Anplis de sa, [[Administrasyon piblik|otorite piblik]] yo oblije bay enfòmasyon sou anviwònman an lè sitwayen yo mande sa (an Ewòp, dapre Konvansyon Aarhus la ak [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/fr/oj/2003/l_041/l_04120030214fr00260032.pdf Direktiv 2003/4/EC] ). Dispozisyon sa a aplike yon fason varyab selon lalwa nasyonal yo. An pratik, ''kontrent'' anviwònman yo gen yon enpak trè fò sou inovasyon [[Teknoloji|teknolojik]] . Yon biwo nan Seville responsab pou bay konpayi yo pi bon teknoloji ki disponib pou rezoud pwoblèm anviwònman yo. Règleman REACH la, pa egzanp, mennen nan aplikasyon kalite pwosesis sa a nan ka [[Sibstans|sibstans chimik yo]] . Gwo konpayi yo konsidere kòm pi byen prepare pou transfòmasyon sa a (ke pafwa yo te ede inisye) pase ti ak mwayen antrepriz (PME), ki ka rankontre difikilte fas a konpleksite k ap ogmante ak rapid, patikilyèman akòz yon mank estrikti siveyans anviwònman ak legal . An Frans, rezo Chanm Komès ak Endistri yo ( ACFCI ) Se poutèt sa, kontribye, atravè konseye ak ajans (pa egzanp, Chanm Komès ak Endistri), nan pwosesis sa a. : Ademe an Frans) ak pòtal siveyans anviwònman (pa egzanp [http://www.enviroveille.com/public/index.html Anviwònman] ) ki vize PME yo, pou enfòme yo sou evolisyon kontrent anviwònman yo ak nouvo solisyon yo. === Lafrans === Lwa anviwònman an anglobe tout règ legal ki vize pwoteje anviwònman natirèl la epi kontwole aktivite imen ki kapab gen enpak sou li. Domèn jiridik sa a, ki te parèt nan ane 1970 yo, distenge pa karaktè transvèsal li. Li konsène plis pase kenz kòd legal epi li konbine prensip dwa piblik ak dwa prive. Pa egzanp, Ministè Anviwònman an te kreye an 1971 epi li te sibi plizyè chanjman nan non li, responsablite li ak fason yo finanse li jouk jounen jodi a. Sepandan, inisyativ tankou Lwa sou Pak Nasyonal 1960 la ak Lwa sou Dlo 1964 la te reprezante gwo etap nan rekonesans pwogresif pwoblèm anviwònman an an Frans, menm si pwosesis sa a te rive pi ta pase nan kèk lòt peyi oksidantal yo. Jodi a, dwa anviwònman an Frans se yon domèn modèn, teknik ak konplèks. Li chita sou yon kòd espesyal ki rele Kòd Anviwònman an, ki te antre an aplikasyon atravè yon òdonans 18 septanm 2000. . ==== Jenèz ak devlopman istorik ==== Nan listwa, premye zak sante piblik yo nan vil [[Mwayènaj|medyeval yo]], e menm nan vil gallo-women yo, te ka premye siy dwa sa a, ki pa limite a nosyon polis administratif anba lalwa administratif la . Tèks sa a te enpoze otorizasyon alavans sou atelye ki gen chans pou yo deranje vwazinaj la, li te etabli twa klas otorizasyon. Sistèm sa a te rete an plas jiskaske lalwa a19 décembre 1917, ki te entwodui sistèm deklarasyon an, zansèt sistèm aktyèl la pou enstalasyon klase ki te etabli an 1976. ==== Konsekrasyon legal modèn ==== Lwa Barnier an 1995 la te prezante premye prensip jeneral dwa anviwònman an, ki kounye a enskri nan kòd la (Atik L 110-1, ansyen L. 200-1 nan Kòd Riral la). Men, vrè konsekrasyon an te vini ak Chat pou Anviwònman an, ki te pibliye nan dat11ye mas 2005 anba inisyativ Jacques Chirac <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|title=Charte de l'environnement - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20250905214625/https://www.legifrance.gouv.fr/contenu/menu/droit-national-en-vigueur/constitution/charte-de-l-environnement|archive-date=2025-09-05|access-date=2025-10-14}}</ref> . Chat sa a konstitisyonalize dwa pou anviwònman an, li kreye yon " twazyèm jenerasyon » dwa fondamantal apre dwa sivil (1789) ak dwa sosyal (1946). Devlopman sa a te jwenn premye aplikasyon remakab li nan jirisprudans avèk lòd Tribinal Administratif Châlons-en-Champagne la.29 avril 2005 (Jisprudans Teknival), ki rekonèt "dwa a yon anviwònman ki an sante ak ekilibre" kòm yon libète fondamantal. Demann preliminè priyoritè sou konstitisyonalite a (QPC) te bay tou yon pi gwo dimansyon legal ak normatif pou Chat Anviwònman an . Finalman, Fowòm Grenelle Anviwònman an te bay de pwojè lwa. : LA " Grenèl 1 adopte an 2008 pa Palman an, fikse prensipal objektif politik anviwònman franse a ; LA " Grenèl 2 "mete an plas eleman konkrè premye tèks la. Dènye a sijè plizyè kritik, tankou sa federasyon asosyasyon France Nature Environnement (FNE) la te fè, ki te patisipe nan diskisyon preparasyon yo, oubyen sa chèchè endepandan Jean-Christophe Mathias la te fè, ki wè ladan l ekspresyon yon lwa liberal sou anviwònman an ki opoze ak yon lwa repibliken sou lanati ki, dapre li, ta sèl ki kapab angaje yon vrè politik piblik pwoteksyon ak restorasyon sou teritwa nasyonal la . Ant 2023 ak 2026, plizyè tèks te modifye pwosedi pou patisipasyon piblik la nan zafè anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/justice-environnementale-rapport-fne-regressions-48034.php4|title=Justice environnementale : les régressions s'enchaînent selon un bilan de FNE|date=2026-05-22|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . Lwa sou Endistri Vèt la nan dat 23 oktòb 2023 a te entwodui yon konsiltasyon paralèl pandan twa mwa, ki te fèt an menm tan ak revizyon aplikasyon an, pou ranplase ankèt piblik la pou pwojè ki sijè a evalyasyon anviwònman <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|title=LOI n° 2023-973 du 23 octobre 2023 relative à l'industrie verte (1) - Légifrance|website=www.legifrance.gouv.fr|language=fr|archive-url=http://web.archive.org/web/20260219173044/https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000048242288|archive-date=2026-02-19|access-date=2026-05-28}}</ref> . Dekrè 21 avril 2026 la te transfere sèten diskisyon anviwònman dirèkteman bay tribinal administratif dapèl la, sa ki te fè reprezantasyon legal obligatwa, epi li te redwi peryòd apèl kont pèmi anviwònman yo soti nan twa a de mwa <ref>{{Cite web|url=https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000053925515?init=true&page=1&query=2026-302&searchField=ALL&tab_selection=all|title=Décret n° 2026-302 du 21 avril 2026 relatif à la simplification de la procédure contentieuse en matière environnementale et à l'accélération de certains projets|last=Légifrance|date=21 avril 2026|website=https://www.legifrance.gouv.fr|language=fr|access-date=28 mai 2026}}</ref> . Plizyè kategori pwojè, tankou sant done, koneksyon pak eolien maren, ak liy elektrik soumaren, te retire tou nan kad referans obligatwa bay Komisyon Nasyonal pou Deba Piblik la <ref>{{Cite web|url=https://www.actu-environnement.com/ae/news/cndp-projets-saisine-decret-data-centers-eolien-mer-raccordement-lignes-electrique-sous-marines-47625.php4|title=Un décret soustrait plusieurs projets à la saisine de la Commission nationale du débat public|date=2026-03-03|website=Actu-Environnement|language=fr|access-date=2026-05-28}}</ref> . ==== Sous supranasyonal yo ==== Pwodiksyon nòm legal franse yo nan domèn anviwònman an kapab depann tou de nòm ki pi wo nivo, sètadi : * Lalwa anviwònman franse a fè pati yon yerachi normatif ki pi laj. Gen plis pase 300 trete miltilateral nan dwa entènasyonal, konplete pa yon pakèt akò bilateral ak enstriman ki pa obligatwa. dwa mou » ; * Lalwa Ewopeyen an jwe yon wòl enpòtan : dapre Sena a (2006), plis pase 85 % nan lalwa anviwònman franse a soti nan transpozisyon direktiv ewopeyen yo, yon egzèsis transpozisyon ki pa toujou byen asire, jan Sena a te raple ankò an 2006 . ==== Ansèyman ak rechèch ==== Kounye a, yo etidye dwa anviwònman an de pli zan pli nan pwogram metriz espesyalize nan fakilte dwa yo. Gen kèk asosyasyon syantifik ki vize sansibilize moun epi devlope dwa anviwònman an . === Swis === An 2022, Swis te gen yon douzèn lwa ak 72 òdonans konsènan anviwònman an : * 1875 lwa sou lachas ak pwoteksyon zwazo (revize nèt an 1904, 1925 ak 1986, lwa federal sou lachas ak pwoteksyon mamifè ak zwazo sovaj) ; * 1875 Lwa federal sou lapèch (revize nèt an 1888, 1973 ak 1991) ; * 1876 Lwa sou lapolis forè (revize nèt an 1991, Lwa sou Forè) ; * 1877 Lwa sou lapolis dlo (revize nèt an 1991, lwa federal sou jesyon vwa navigab yo) ; * 1951 lwa sou agrikilti (revize nèt an 1998) ; * 1955 Lwa federal sou pwoteksyon dlo (revize nèt an 1971 ak 1991) ; * 1966 Lwa federal sou pwoteksyon lanati ak peyizaj ; * 1980 Lwa sou Pak Nasyonal la ; * 1983 Lwa pwoteksyon anviwònman an ; * 1999 CO (revize nèt an 2012) ; * 2000 Lwa federal sou rediksyon bri ki soti nan chemennfè yo ; * 2000 lwa sou pwodui chimik yo ; * 2003 : lwa sou enjenyèri jenetik . === ETAZINI === ==== Kilti nòm legal yo ak anviwònman an Ozetazini ==== Kilti nòm yo '', nan sans legal la,'' mwens devlope Ozetazini pase Frans. Mezon Blanch lan ak Kongrè a te kreye yon ajans federal pou pwoteksyon anviwònman an 1970. ==== Metòd ==== Apwòch yo adopte Ozetazini anrapò ak anviwònman an trè diferan de sa yo adopte nan Ewòp kontinantal la. : * Anviwònman an konsidere kòm yon sistèm lalwa mou, sa vle di règleman yo pa gen yon vrè fòs obligatwa. Se poutèt sa, sitwayen yo rete pou yo reflechi ak/oswa aji poukont yo. An pratik, sa vle di ke lalwa a fikse objektif pou atenn men li bay kèk direktiv espesifik sou kijan pou reyalize yo. Kidonk, libète aksyon an, ki esansyèl Ozetazini, konsève depi objektif la atenn. Si yon pati pa dakò ak metòd yon lòt pati itilize pou atenn yon objektif, yo ka pran aksyon legal. Desizyon an kreye yon presedan, dapre prensip anglo-sakson presedan an. Sa eksplike anvi [[òganizasyon non-gouvènmantal]] (ONG) oswa gwoup sitwayen yo genyen pou yo pouswiv konpayi yo an jistis pou yo ka etabli yon presedan epi, an menm tan, jwenn domaj sibstansyèl nan men yo pou dekouraje delenkan yo. * Menm jan ak lòt pwoblèm, rezo enfliyans ak gwoup presyon ap fòme, avèk sipò ONG yo, epi y ap etann rive jis an Ewòp. * Yon fwa pwoblèm anviwònman yo fin klarifye, Ameriken yo defini sistèm [[Estanda|normalizasyon]] ( ISO 14001 sou jesyon anviwònman, ISO 26000 nan lavni sou responsablite sosyal antrepriz, elatriye), ke yo espere enpoze kòm yon estanda entènasyonal. Metòd pataj enfòmasyon yo estratejik nan pwosesis sa a. * Apre sa, vini lwa yo ( ''akt'' ), ki ka diferan nan nivo federal ak leta yo. ==== Nòm yo ==== Pa gen okenn ekivalan ak kòd anviwònman franse a Ozetazini. Okontrè, pwoblèm anviwònman yo konsidere nan yon apwòch ki konplètman transvèsal atravè endikatè gouvènans antrepriz yo. Nou pa limite pwoblèm nan sèlman ak kèk gaz ki lakòz efè tèmik; pito, nou chèche mete sou pye yon kad referans ki baze sou plis pase yon santèn endikatè ki gaye nan plizyè domèn: anviwònman, sosyal, ekonomik ak gouvènans, nan kad responsablite sosyal antrepriz yo. Yo jere enfòmasyon anviwònman an nan rejis gouvènman yo yon fason pou yo ka kwaze-referans ak enfòmasyon legal ki jere tou nan rejis gouvènman yo . == Nòt ak referans == <references responsive="1"></references> == Gade tou == === Bibliyografi === * Jean-Pierre Beurier et Alexandre-Charles Kiss, Dwa Entènasyonal sou Anviwònman an, Pedone, 2004 . * Simon Charbonneau, Dwa Anviwònman Kominotè a, L'Harmattan, 2002 . * Jean-Claude Fritz (dir.), Marguerite Boutelet (dir.), L'ordre public écologique. Vers yon lòd piblik ekolojik, Brussels, Bruylant, 2005 . * Pascale Martin-Bidou, Lwa anviwònman, Vuibert, 2010, 352 paj. * Éric Maurel, Environment and Criminal Mediation, Paris, L'Harmattan, Avril 2010, 113 paj ( ISBN) 978-2-296-11223-0 ) . * Olivier Mazaudoux, Dwa Entènasyonal Piblik ak Dwa Anviwònman Entènasyonal, Limoges, Pulim, 2008, 156 paj ( ISBN) 978-2-84287-460-5, BNF 41234492, li sou entènèt ) . * Anne Petitpierre-Sauvin, Dwa Anviwònman Pou yon lwa ekonomik nan sèvis anviwònman an, Schulthess Publishers, 2012, 230 paj ( ISBN) 978-3-7255-6582-5 ) . * Michel Prieur, Dwa Anviwonman, Précis Dalloz, 2016 . * Martine Rémond-Gouilloud, Sou dwa detwi, PUF, 1989 . * Raphaël Romi, Lwa Anviwònman, Montchrestien, 2010 . * Le droit de l’environnement en bref : Apèsi sou lalwa federal [Swis] sou anviwònman an, Biwo Federal pou Anviwònman an, 2022 ( li sou entènèt ) . === Atik ki gen rapò === ==== Jeneral yo ==== * Konpansasyon ekolojik * Dwa sou dlo * [[Ekoloji]] * [[Devlòpman dirab|Devlopman dirab]] * Dwa Lanati * Jistis anviwònman an * Politik devlopman dirab Ewopeyen an * Gwo risk * Prensip prekosyon * Rezèv natirèl, Rezèv byolojik ( ''leta, forè, jere, entegral...'' ) * Obsèvatwa Rejyonal Dechè Île-de-France (ORDIF) ==== Chat ak kòd ==== * Charte Mondyal pou Lanati * {{Lien|Green Charter}} (Chat anviwònman an siyen nan Ostrali) * Chat Anviwònman an * Kòd Anviwònman an * Yerachi estanda yo * Kodifikasyon (lwa) * Sètitid legal * Pak Mondyal la * Responsablite Sosyal Antrepriz ==== Dwa entènasyonal ==== * Konvansyon Entènasyonal * Dwa Entènasyonal sou Dlo * Lis konvansyon entènasyonal ki gen rapò ak pwoteksyon bèt yo * Kategori: Trete Pwoteksyon Anviwònman an === Lyen ekstèn === * {{Autorité}} * * * * * * {{Dictionnaires}} * * * * * *   * [http://lexmachine.fr/actualite-droit-de-l-environnement/ Nouvèl sou Lwa Anviwònman an] * [http://cmsdata.iucn.org/downloads/eplp69.pdf Piblikasyon UNEP ak UICN sou aspè kontanporen dwa anviwònman an Afrik] * [http://www.cidce.org Sant Entènasyonal CIDCE pou Dwa Konparatif sou Anviwònman an] - yon ONG syantifik ki reyini avoka anviwònman ki soti nan plizyè peyi * [http://www.arnaudgossement.com/ Blog Arnaud Gossement sou dwa anviwònman an] * [https://www.sqdi.org/fr/justice-environnementale-et-peuples-autochtones-les-possibilites-et-les-limites-de-la-jurisprudence-de-la-cour-interamericaine-des-droits-de-lhomme/ Jistis anviwònman ak pèp endijèn: posiblite ak limit jirisprudans Tribinal Entèameriken Dwa Moun nan] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_HS201503_7_Theriault.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/larticle-xx-du-gatt-de-1994-dans-la-jurisprudence-de-lorgane-de-reglement-des-differends-de-lomc-une-analyse-sous-le-prisme-environnemental/ Atik XX nan GATT 1994 la nan jirisprudans Òganizasyon Règleman Diferans OMC a yon analiz nan yon pèspektiv anviwònman an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/25-1_1_Andela.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/sandrine-maljean-dubois-et-lavanya-rajamani-la-mise-en-oeuvre-du-droit-international-de-lenvironnement-academie-de-droit-international-de-la-haye-la-haye-martinus-nijhoff-2011/ Aplikasyon Dwa Entènasyonal Anviwònman an, Akademi Dwa Entènasyonal La Haye, La Haye, Martinus Nijhoff, 2011] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/RQDI_26-1_13_Lavallee.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lorganisation-mondiale-de-lenvironnement-comment-renaitre-des-cendres-de-la-conference-de-copenhague-sur-les-changements-climatiques-de-decembre-2009/ Òganizasyon Mondyal Anviwònman an Kijan pou nou leve soti nan sann Konferans sou Chanjman Klima ki te fèt Kopènag an Desanm 2009 la?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/22_2_Manga.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/le-droit-nucleaire-confronte-au-droit-de-lenvironnement-autonomie-ou-complementarite/ Dwa nikleyè konfwonte ak dwa anviwònman an - Otonomi oswa konplemantarite?] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/Le-droit-nucl%C3%A9aire-confront%C3%A9-au-droit-de-lenvironnement-%E2%80%93-Autonomie-ou-compl%C3%A9mentarit%C3%A9.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/securite-environnementale-et-insecurites-internationales/ Sekirite anviwònman ak ensekirite entènasyonal] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/11.1_-_le_pestre.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lanalyse-dimpact-environnemental-une-approche-comparee-communaute-europeenne-quebec/ Analiz enpak anviwònman an: yon apwòch konparatif Kominote Ewopeyen an] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/08.2_-_theroux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-conference-des-nations-unies-sur-lenvironnement-et-le-developpement-ou-le-sommet-de-la-planete-terre-rio-de-janeiro/ Konferans Nasyonzini sou Anviwònman ak Devlopman oubyen Somè sou Latè, Rio de Janeiro] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_johnson.pdf?x85994 dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/lenvironnement-entre-droit-international-et-violence-des-nations/ Anviwònman ant dwa entènasyonal ak vyolans nasyon yo] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_boustany.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/la-protection-de-lenvironnement-en-periode-de-conflit-arme-vers-un-renforcement-du-droit/ Pwoteksyon anviwònman pandan konfli ame : pou yon ranfòsman lalwa a] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/07.2_-_fauteux.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). * [https://www.sqdi.org/fr/droit-international-de-la-sante-et-droit-de-lenvironnement/ Dwa Sante Entènasyonal ak Dwa Anviwònman] - ( [https://www.sqdi.org/wp-content/uploads/02_-_michael_bothe.pdf?x85994 Dokiman PDF] ). {{Palèt|Environnement|Éléments de la nature}}{{Portail|droit|environnement}} [[Kategori:Dwa entènasyonal]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 4yasdjpzpy8m6sr6v2qpvgxsg6lljaf Akademi Ameriken pou Toksikoloji Klinik 0 97743 883159 2026-07-22T17:06:40Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235380969|Académie américaine de toxicologie clinique]] » 883159 wikitext text/x-wiki '''Akademi Ameriken pou Toksikoloji Klinik''' (AACT) se yon asosyasyon medikal ki se yon òganizasyon miltidisiplinè san bi likratif. Li ankouraje rechèch, edikasyon, prevansyon ak tretman maladi ki koze pa pwodui chimik, medikaman ak toksin. Manm li yo gen ladan toksikològ nan domèn rechèch ak klinik, doktè, veterinè, enfimyè, famasyen, chimis analiz, espesyalis sante okipasyonèl, pwofesyonèl sant kontwòl pwazon ak lòt espesyalis nan domèn ki gen rapò.<ref>{{Cite web|url=https://www.clintox.org/|title=''Clinical Care, Research & Education''|website=clintox.org|language=en|access-date=2022/03/12}}.</ref> [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 6wvr3eooxtgtbep4onou5kak38or0sn 883160 883159 2026-07-22T17:07:01Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235380969|Académie américaine de toxicologie clinique]] » 883160 wikitext text/x-wiki '''Akademi Ameriken pou Toksikoloji Klinik''' (AACT) se yon asosyasyon medikal ki se yon òganizasyon miltidisiplinè san bi likratif. Li ankouraje rechèch, edikasyon, prevansyon ak tretman maladi ki koze pa pwodui chimik, medikaman ak toksin. Manm li yo gen ladan toksikològ nan domèn rechèch ak klinik, doktè, veterinè, enfimyè, famasyen, chimis analiz, espesyalis sante okipasyonèl, pwofesyonèl sant kontwòl pwazon ak lòt espesyalis nan domèn ki gen rapò.<ref>{{Cite web|url=https://www.clintox.org/|title=''Clinical Care, Research & Education''|website=clintox.org|language=en|access-date=2022/03/12}}.</ref> Konsepsyon sa a te soti nan men yon doktè [[Teksas|nan Teksas]], Eric Comstock, ki te louvri yon laboratwa toksikoloji klinik yon ti tan apre yo te fin adopte sa yo rele " ''Lwa sou Etikèt Sibstans Danjere'' (Lwa sou Etikèt Sibstans Danjere, 1960), AACT a te fonde [[Etazini|Ozetazini]] an 1968 pa yon gwoup [[Medsen|doktè]] ak syantis ki te pataje yon enterè komen nan pwoblèm ki gen rapò ak anpwazònman . An 1974, AACT a te jwe yon wòl enpòtan nan kreyasyon ''American Board of Medical Toxicology'' (kounye a ''American College of Medical Toxicology'' ) pou pèmèt [[Medsen|doktè]] yo sètifye kòm toksikolojis klinik. (Toksikoloji klinik te ofisyèlman rekonèt pa ''American Board of Medical Specialties'' an 1992.) An 1985, AACT a te etabli ''American Board of Applied Toxicology'', ki sètifye pwofesyonèl ki pa doktè ki se ekspè nan toksikoloji. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 6ri0wt9y2uply1ooq3wg74mygasrv1q 883161 883160 2026-07-22T17:07:22Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/235380969|Académie américaine de toxicologie clinique]] » 883161 wikitext text/x-wiki '''Akademi Ameriken pou Toksikoloji Klinik''' (AACT) se yon asosyasyon medikal ki se yon òganizasyon miltidisiplinè san bi likratif. Li ankouraje rechèch, edikasyon, prevansyon ak tretman maladi ki koze pa pwodui chimik, medikaman ak toksin. Manm li yo gen ladan toksikològ nan domèn rechèch ak klinik, doktè, veterinè, enfimyè, famasyen, chimis analiz, espesyalis sante okipasyonèl, pwofesyonèl sant kontwòl pwazon ak lòt espesyalis nan domèn ki gen rapò.<ref>{{Cite web|url=https://www.clintox.org/|title=''Clinical Care, Research & Education''|website=clintox.org|language=en|access-date=2022/03/12}}.</ref> Konsepsyon sa a te soti nan men yon doktè [[Teksas|nan Teksas]], Eric Comstock, ki te louvri yon laboratwa toksikoloji klinik yon ti tan apre yo te fin adopte sa yo rele " ''Lwa sou Etikèt Sibstans Danjere'' (Lwa sou Etikèt Sibstans Danjere, 1960), AACT a te fonde [[Etazini|Ozetazini]] an 1968 pa yon gwoup [[Medsen|doktè]] ak syantis ki te pataje yon enterè komen nan pwoblèm ki gen rapò ak anpwazònman . An 1974, AACT a te jwe yon wòl enpòtan nan kreyasyon ''American Board of Medical Toxicology'' (kounye a ''American College of Medical Toxicology'' ) pou pèmèt [[Medsen|doktè]] yo sètifye kòm toksikolojis klinik. (Toksikoloji klinik te ofisyèlman rekonèt pa ''American Board of Medical Specialties'' an 1992.) An 1985, AACT a te etabli ''American Board of Applied Toxicology'', ki sètifye pwofesyonèl ki pa doktè ki se ekspè nan toksikoloji. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Atik ki gen rapò === * ''Toksikoloji Klinik'', jounal ofisyèl AACT la. === Lyen ekstèn === {{Liens}}{{portail|Médecine|États-Unis|écotoxicologie|pharmacie}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] sjakh5svemeamz6d7tr3om2k4vwewzx 883162 883161 2026-07-22T17:11:56Z Dade70 27764 modifikasyon kontni 883162 wikitext text/x-wiki '''Akademi Ameriken pou Toksikoloji Klinik''' (AACT) se yon asosyasyon medikal ki se yon òganizasyon miltidisiplinè san bi likratif. Li ankouraje rechèch, edikasyon, prevansyon ak tretman maladi ki koze pa pwodui chimik, medikaman ak toksin. Manm li yo gen ladan toksikològ nan domèn rechèch ak klinik, doktè, veterinè, enfimyè, famasyen, chimis analiz, espesyalis sante okipasyonèl, pwofesyonèl sant kontwòl pwazon ak lòt espesyalis nan domèn ki gen rapò.<ref>{{Cite web|url=https://www.clintox.org/|title=''Clinical Care, Research & Education''|website=clintox.org|language=en|access-date=2022/03/12}}.</ref> Konsèp sa a soti nan lide yon doktè ki soti nan Teksas, Eric Comstock, ki te louvri yon laboratwa toksikoloji klinik yon ti tan apre yo te fin adopte sa yo rele « Lwa sou Etikèt Sibstans Danjere » (Hazardous Substances Labeling Act) an 1960. AACT te fonde Ozetazini an 1968 pa yon gwoup doktè ak syantis ki te pataje menm enterè nan pwoblèm ki gen rapò ak anpwazònman. An 1974, AACT te jwe yon wòl enpòtan nan kreyasyon American Board of Medical Toxicology (ki rele jodi a American College of Medical Toxicology), yon enstitisyon ki pèmèt doktè yo resevwa sètifikasyon kòm toksikològ klinik. Toksikoloji klinik te rekonèt ofisyèlman pa American Board of Medical Specialties an 1992. An 1985, AACT te kreye American Board of Applied Toxicology, ki bay sètifikasyon pou pwofesyonèl ki pa doktè, men ki se espesyalis nan domèn toksikoloji. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Atik ki gen rapò === * ''Toksikoloji Klinik'', jounal ofisyèl AACT la. === Lyen ekstèn === {{Liens}}{{portail|Médecine|États-Unis|écotoxicologie|pharmacie}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] owgpmrc3npk0tjg5srjo9jgxhmhti1v Pâturage 0 97744 883163 2026-07-22T17:15:54Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236264389|Abroutissement]] » 883163 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Damaging_factor_capreolus_picea_2_beentree.jpg|vignette|Yon lapen k ap manje boujon dènye yon pye sapen.]] 5do8z899q2xy5gni0zmie8kpopvxuap 883164 883163 2026-07-22T17:16:10Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/236264389|Abroutissement]] » 883164 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Damaging_factor_capreolus_picea_2_beentree.jpg|vignette|Yon lapen k ap manje boujon dènye yon pye sapen.]] [[Fichye:Axis_axis_(Nagarhole,_2010).jpg|vignette|Gen yon relasyon pozitif ant wotè plant yo ka fouye zèb ak wotè zepòl èbivò yo .]] j66qxbq429sxnsxl1ht0y7rfwirgz3h Konvansyon Apia 0 97745 883166 2026-07-23T01:32:25Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/212018784|Convention d'Apia]] » 883166 wikitext text/x-wiki Konvansyon Apia a se yon konvansyon entènasyonal ki te siyen an 1976 nan Apia, Samoa oksidantal. Objektif li se pwoteje lanati nan rejyon Pasifik Sid la, ankouraje kreyasyon zòn pwoteje, epi ranfòse konsèvasyon resous natirèl yo. Konvansyon an te sèvi kòm youn nan baz pou devlopman Pwogram Anviwònman Rejyonal Pasifik la (SPREP), ki te vin tounen yon òganizasyon antgouvènmantal an 1993[1]. Li antre nan kad prensip Konvansyon Stockholm sou anviwònman imen an[' . == Referans == {{Referans}} jbvrv6e846ungj9jluidriw4481uzh2 883167 883166 2026-07-23T01:33:04Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/212018784|Convention d'Apia]] » 883167 wikitext text/x-wiki Konvansyon Apia a se yon konvansyon entènasyonal ki te siyen an 1976 nan Apia, Samoa oksidantal. Objektif li se pwoteje lanati nan rejyon Pasifik Sid la, ankouraje kreyasyon zòn pwoteje, epi ranfòse konsèvasyon resous natirèl yo. Konvansyon an te sèvi kòm youn nan baz pou devlopman Pwogram Anviwònman Rejyonal Pasifik la (SPREP), ki te vin tounen yon òganizasyon antgouvènmantal an 1993[1]. Li antre nan kad prensip Konvansyon Stockholm sou anviwònman imen an[' . == Referans == {{Referans}}{{portail|environnement|maritime|Océan Pacifique}} 3chlohkks3h3cfj35oyawkektyi319o Magda Logomer 0 97746 883168 2026-07-23T01:57:11Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/238012192|Magda Logomer]] » 883168 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}} [[Fichye:Križevci_around_1755.png|vignette|Reprezantasyon Križevci alantou 1755, pirografi ki soti nan Mize Vil Križevci a.]] kw319veml1d2vm7nzrr6hjz2rrsrr8a 883169 883168 2026-07-23T01:59:01Z Dade70 27764 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/238012192|Magda Logomer]] » 883169 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2}} [[Fichye:Križevci_around_1755.png|vignette|Reprezantasyon Križevci alantou 1755, pirografi ki soti nan Mize Vil Križevci a.]] Magda Logomer, ki te fèt 18 me 1706 nan Herucina, toupre Križevci, se te yon èrbalis kwoasyèn yo te konnen tou sou non Herucina. Vwazen li yo te akize l dèske yo te sispèk li t ap fè anpwazònman ak maji. Yo te arete l, tòtire l, epi kondane l amò. Sepandan, Maria Theresa nan Otrich te entèvni nan dosye a. Nan yon lèt li te voye 23 novanm 1758, li te bay lòd pou yo libere Magda Logomer epi pèmèt li retounen Križevci anba pwoteksyon espesyal otorite yo. Jodi a, anpil istoryen konsidere pwosè Magda Logomer kòm yon pwen enpòtan ki te kontribye nan mete fen nan gwo lachas sòsyè ki te fèt ann Kwoasi. Istwa li te vin pi byen konnen apre piblikasyon, an 1913, rapò Dr. Gerard van Swieten, ki te egzamine epi trete li apre tòti li te sibi sou lòd Maria Theresa. Korespondans ki te fèt ant gwo responsab Wayòm Kwoasi a ak tribinal Vyèn nan te ede tou dokimante evènman sa yo. rduvduss7lmw9za51vi8ioqq7cv0cuc