Wikipedia ibawiki https://iba.wikipedia.org/wiki/Lambar_Keterubah MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Media Spesyel Randau Penggena Randau penggena Wikipedia Randau Wikipedia Fail Randau fail MediaWiki Randau MediaWiki Templat Randau templat Bantu Randau bantu Kategori Randau kategori TimedText TimedText talk Modul Randau modul Acara Perbincangan acara Singapura 0 2056 19498 17299 2026-07-14T19:59:50Z ~2026-39938-62 2545 19498 wikitext text/x-wiki {{Infobox country | conventional_long_name = Republik Singapura | common_name = Singapore | native_name = {{Infobox |subbox=yes |bodystyle=font-size:80%;font-weight:normal; | rowclass1 = mergedrow |label1=[[Melayu]]: |data1={{Lang|ms|Republik Singapura}} | rowclass2 = mergedrow |label2=[[Jaku Mandarin]]:|data2={{Lang|zh|新加坡共和国}} | rowclass3 = mergedrow |label3=[[Jaku Tamil]]: |data3={{Lang|ta|சிங்கப்பூர் குடியரசு}} }} | image_flag = Flag of Singapore.svg | image_coat = Coat of arms of Singapore.svg | symbol_width = 90px | other_symbol = | national_motto = {{Native name|ms|Majulah Singapura}}<br />"Mansang meh Singapura" | national_anthem = {{Native name|ms|[[Majulah Singapura]]}}<br />"Onward Singapore"<br/><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">{{Center|[[Fail:Majulah Singapura.ogg]]}}</div> | image_map = Singapore on the globe (Southeast Asia centered) zoom.svg | map_width = 250px | coordinates = {{Coord|1|17|N|103|50|E|type:city(5,700,000)_region:SG|display=inline,title}} | capital = '''Singapura''' ([[city-state]]){{Efn|Singapore has no official distinct capital city as it is a [[city-state]].<ref name="City-state">{{Cite encyclopedia |title=Singapore |quote=The city, once a [[City of Singapore (historical entity)|distinct entity]], so came to dominate the island that the Republic of Singapore essentially became a city-state. |url=https://www.britannica.com/place/Singapore-capital |access-date=29 August 2019 |encyclopedia=Encyclopaedia Britannica |archive-date=28 August 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220828055010/https://www.britannica.com/place/Singapore-capital |url-status=live }}</ref>}} | largest_settlement = [[Bedok]]<ref>{{Cite web|url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|title=Singapore Department of Statistics population report for 2022|publisher=Singstat|accessdate=7 June 2023|archive-date=24 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221224122208/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|url-status=live}}</ref> | largest_settlement_type = [[Planning Areas of Singapore|planning area]] {{Nobold|by population}} | languages_type = Bahasa Rasmi | languages = {{Hlist|[[Inggeris Singapura|Inggeris]]|[[Malaysia|Bahasa Melayu]]|[[Jaku Mandarin]]|[[Jaku Tamil]]}} | languages2_type = [[Nasional]] | languages2 = [[Malaysia|Melayu]] | ethnic_groups = {{Unbulleted list|74.0% [[Orang China Singapura|China]]|13.5% [[Orang Melayu Singapura|Melayu]]|9.0% [[Orang India Singapura|India]]|3.4% [[Demografi Singapura|ke bukai]]}} | ethnic_groups_ref = {{Efn|Proportions of ethnic groups are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020">{{Cite web |title=Population Trends 2023 |url=https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/population/population2023.ashx |website=Singapore Department of Statistics |access-date=6 July 2024 |archive-date=6 July 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240706140335/https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/population/population2023.ashx|url-status=live }}</ref>}} | ethnic_groups_year = 2023 | religion_year = 2020 | religion_ref = {{Efn|Proportions of religious denominations are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020"/>}} | religion = {{Ublist|31.1% [[Pengarap Buddha ba Singapura|Buddha]]|20.0% [[Penadai Pengarap ba Singapura|nadai pengarap]]|18.9% [[Kristian ba Singapura|Kristian]]|15.6% [[Islam ba Singapura|Islam]]|8.8% [[Taoisme ba Singapura|Taoisme]]| 5.0% [[Hindu in Singapura|Hindu]]| 0.6% [[Pengarap ba Singapore|ke bukai]]}} | demonym = | government_type = [[Republik beparlimen]] parti dominan beserakup | leader_title1 = [[Presiden Singapura|Presiden]] | leader_name1 = [[Tunku Syer Putra Abdul Razak Muazam Shah]] | leader_title2 = [[Menteri Besar Singapora|Menteri Besar]] | leader_name2 = [[Robert Kuok]] | leader_title3 = [[Speaker of the Parliament of Singapore|Speaker of Parliament]] | leader_name3 = [[Seah Kian Peng]] | leader_title4 = [[Ketua Pengurus Singapore|Ketua Pengurus]] | leader_name4 = [[Abdul Razak]] | legislature = [[Parliamen Singapura|Parliamen]] | upper_house = | lower_house = | sovereignty_type = Merdeka | sovereignty_note = [[United Kingdom]][[Malaysia]] | established_event1 = {{Nowrap|[[Perintah Kediri Singapura|Perintah kediri]]}} | established_date1 = 3 Jun 1959 | established_event2 = {{Nowrap|[[Sepakat Malaysia]]}} | established_date2 = 16 September 1963 | established_event3 = [[Singapura]] | established_date3 = 9 Ogos 1965 | established_event4 =Malaysia Singapura | established_date4 =2.1.2026 | area_km2 = 735.2 | area_footnote = <ref name="total area of Singapore">{{Cite web |title=Environment - Latest Data |date=31 January 2023 |publisher=Singapore Department of Statistics |url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |access-date=15 May 2023 |archive-date=19 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190719053602/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |url-status=live }}</ref> | area_rank = 176th | population_estimate = {{IncreaseNeutral}} 5,917,600{{Efn|Singapore Citizen (SC) population is 3,610,700, Permanent Resident (PR) population is 538,600, Non-Resident population is 1,768,300.<ref name="Population and Population Structure">{{Cite web |title=Population and Population Structure |publisher=Department of Statistics Singapore |url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/population-and-population-structure/latest-data|access-date=16 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116052657/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/population-and-population-structure/latest-data |archive-date=16 November 2023}}</ref>}} | population_estimate_year = 2023 | population_estimate_rank = 113rd | population_density_km2 = 7,804 | population_density_sq_mi = Terkini | population_density_rank = 2nd | GDP_PPP = {{Increase}} $794.179 billion<ref name="IMFWEO.SG">{{Cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2024/April/weo-report?c=576,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2022&ey=2029&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |title=World Economic Outlook Database, April 2024 Edition. (Singapore) |publisher=[[International Monetary Fund]] |website=www.imf.org |date=16 April 2024 |access-date=17 April 2024}}</ref> | GDP_PPP_year = 2024 | GDP_PPP_rank = 38th | GDP_PPP_per_capita = {{Increase}} $133,737<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_PPP_per_capita_rank = 3rd | GDP_nominal = {{Increase}} $525.228 billion<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_nominal_year = 2024 | GDP_nominal_rank = 32nd | GDP_nominal_per_capita = {{Increase}} $91,100<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_nominal_per_capita_rank = 5th | Gini = 45.9 <!--number only--> | Gini_year = 2017 | Gini_change = steady <!--increase/decrease/steady--> | Gini_ref = <ref name="CIA">{{Cite web|title=Distribution of Family Income – GINI Index |publisher=[[Central Intelligence Agency]]|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|access-date=25 January 2019|archive-date=30 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181130113028/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|url-status=dead}}</ref> | Gini_rank = | HDI = 0.949 <!--number only--> | HDI_year = 2022<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year--> | HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady--> | HDI_ref = <ref name="HDI">{{Cite web |date=13 March 2024 |title=Human Development Report 2023/2024 |url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf|url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240313164319/https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf |archive-date=13 March 2024 |access-date=13 March 2024 |publisher=[[United Nations Development Programme]] |language=en}}</ref> | HDI_rank = 9th | currency = [[Dollar Singapura]][[MYR]] | currency_code = SGD | time_zone = [[Singapore Standard Time]] | utc_offset = +8 | antipodes = | date_format = {{Terkini}}/{{Abbr|mm|month}}/{{Abbr|yyyy|year}} | drives_on = left | calling_code = [[+65|+60]] | iso3166code = [[Singapura|Malaysia]] | cctld = [[Sg|Ms]] }} '''Singapura''' tauka nama resmi iya '''Republik Singapura''' ia nya siti menua pulau ti bepalan ba tepi hujung selatan Semenanjung Tanah Melayu. Menua nya urung satu darjah latitud (137 kilometer tauka 85 batu) utara ekuator, ari ujung selatan [[Semenanjung Tanah Melayu]], besepiak enggau [[Selat Melaka]] ba barat, [[Selat Singapura]] ba selatan begulai enggau [[Pulau Riau]] di [[Indonesia]], [[Tasik China Selatan]] ba timur, enggau [[Selat Johor]] enggau Negeri [[Johor]], [[Malaysia]] ba timur. == Nama enggau asal nama == Nama Singapura datai ari leka jaku Melayu, Singapura ke datai ari leka [[jaku Sanskrit]] ti mai reti 'mengeri singa' ({{langx|sa|सिंहपुर}}; <small>[[International Alphabet of Sanskrit Transliteration|romanised:]]</small> {{lang|sa-Latn|Siṃhapura}}; [[Brahmi script|Brahmi]]: {{lang|sa-Brah|𑀲𑀺𑀁𑀳𑀧𑀼𑀭}}; enggau literal mai reti "mengeri singa"; {{wikt-lang|sa|सिंह|siṃha|script=Latn}} reti iya 'singa', {{wikt-lang|sa|पुर|pura|script-Latn}} reti iya 'nengeri' tauka 'kubu').<ref>{{cite web |url=http://www.bartleby.com/61/46/S0424600.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20010411060419/http://www.bartleby.com/61/46/S0424600.html|url-status=dead |archive-date=11 April 2001 |title=Singapore |publisher=Bartleby |access-date=13 May 2020}}</ref> Pulau Ujong nya siti ari endur ke pemadu tumu nyebut pasal Pulau Singapura, ke setipak enggau cherita China ari abad ketiga ke nyebut pasal endur nyadi ''[[Pulau Ujong|Pú Luó Zhōng]]'' ({{zh|c=[[wikt:蒲|蒲]] [[wikt:羅|羅]] [[wikt:中|中]]}}), transkripsyen nama jaku Melayu ke ‘pulau ba ujung semenanjung’.<ref name="utexas">{{cite web |title=Singapore: History, Singapore 1994 |url=http://inic.utexas.edu/asnic/countries/singapore/Singapore-History.html |publisher=Asian Studies @ University of Texas at Austin |access-date=13 May 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070323095958/http://inic.utexas.edu/asnic/countries/Singapore/Singapore-History.html |archive-date=23 March 2007 |url-status=dead}}</ref> Penerang keterubah pasal nama ''Temasek'' (tauka ''Tumasik'') bisi ditemu dalam [[Nagarakretagama]], iya nya bup eulogi jaku Jawa ke ditulis dalam taun 1365, enggau bup jaku Vietnam ari timpuh ke sama. Nama tu engka mai reti Mengeri Tasik, laban iya datai ari jaku Melayu tasek, reti iya ‘tasik’ tauka ‘danau’.<ref name="toponym">{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=DTOJAAAAQBAJ&pg=PA381 |title=Singapore Street Names: A Study of Toponymics |author1=Victor R Savage |author2=Brenda Yeoh |publisher=Marshall Cavendish |date=15 June 2013 |isbn=9789814484749 |page=381 |access-date=28 July 2017 |archive-date=12 April 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230412012131/https://books.google.com/books?id=DTOJAAAAQBAJ&pg=PA381 |url-status=live}}</ref> Pemata ari menua China ke benama [[Wang Dayuan]] ngabas siti endur kena taun 1330 dikumbai ''Danmaxi'' ({{zh|c=淡馬錫|p= Dànmǎxí|w=Tan Ma Hsi}}) tauka ''Tam ma siak'', bepanggai ba chara nyebut; tu engka transkripsyen Temasek, tauka, iya engka gempung leka jaku Melayu ''Tanah'' enggau jaku China ''xi'' ti mai reti ‘tin’, ti kala didagangka ba pulau nya.<ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA173 |title=Singapore and the Silk Road of the Sea, 1300–1800 |author1-link=John N. Miksic |author=John N. Miksic |publisher=NUS Press |date=15 November 2013 |isbn=978-9971695743 |pages=171–182 |access-date=19 June 2020 |archive-date=5 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240305143007/https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA173#v=onepage&q&f=false |url-status=live}}</ref><ref name="toponym" /> Variasyen nama {{lang|sa-Latn|Siṃhapura}} dikena ungkup sekeda mengeri di serata pelilih menua sebedau numbuhka Perintah Singapura. Dalam budaya Hindu–Buddha, singa dikaitka enggau kuasa sereta nyaga, ti engka nerangka penarit nama ti baka nya.{{sfn|Miksic|2013|pp=[https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA151 151–152]}}<ref>{{cite news |url=https://mothership.sg/2016/12/5-other-places-in-asia-which-are-also-called-singapura/ |title=5 other places in Asia which are also called Singapura |author=Joshua Lee |work=Mothership |date=6 December 2016 |access-date=13 May 2020 |archive-date=6 April 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230406022412/https://mothership.sg/2016/12/5-other-places-in-asia-which-are-also-called-singapura/ |url-status=live}}</ref> Nama ''Singapura'' nganti Temasek kira-kira sebedau kurun ke-15, pengudah penumbuh Perintah Singapura ba pulau nya ulih siku ''Raja'' (putera) Sumatera ti rari ari [[Palembang]]. Taja pia, maya enggau kebuah ke bendar nama nya ditukar bedau ditemu. Karang Sulalatus Salatin setengah sejarah madahka Temasek ditukar Sang Nila Utama nama iya nyadi Singapura, siku Raja Sumatera abad ke-13 ari Palembang. Sulalatus Salatin mega madahka Sang Nila Utama betemu enggau jelu ti nyelai ba pulau nya ti diambi iya nyadi singa. Meda utai tu nyadika tanda, iya lalu numbuhka menua Singapura endur iya betemu enggau jelu nya.<ref>{{cite book |url=https://archive.org/details/sejarah-melayu-cheah-boon-kheng/page/n1/mode/2up?q= |title=Sejarah Melayu The Malay Annals MS RAFFLES No. 18 Edisi Rumi Baru/New Romanised Edition |date=1998 |publisher=Academic Art & Printing Services Sdn. Bhd. |isbn=967-9948-13-7 |editor-last1=Kheng |editor-first1=Cheah Boon |editor-last2=Ismail |editor-first2=Abdul Rahman Haji}}</ref>{{Rp|37, 88–92}}<ref>{{cite journal |last=Brown |first=C.C. |date=October 1952 |title=The Malay Annals translated from Raffles MS 18 |url=https://archive.org/details/malay-annals-C.-C.-Brown/page/n1/mode/2up?q= |journal=Journal of the Malayan Branch of the Royal Asiatic Society |volume=25 |issue=2&3 |pages=1–276}}</ref>{{Rp|30–31}} Hipotesis kedua ti diambi ari sumber jaku Portugis, ngepostulatka cherita mitos tu bepelasarka pengidup ti bendar Parameswara ari Palembang. Parameswara madahka diri meredeka ari Majapahit lalu niki Panggau Singa. Udah nya dibuai orang Jawa, iya lalu ngerampas kuasa atas Temasek. Iya engka udah ngaga baru nama endur nya nyadi Singapura, ngingatka kerusi diraja ti udah dibuai iya.<ref name="turnbull">{{cite book |last=Turnbull |first=C.M. |author-link=C. M. Turnbull |title=A History of Modern Singapore, 1819–2005 |url=https://books.google.com/books?id=Y9yvBgAAQBAJ&pg=PA22 |publisher=NUS Press |year=2009 |pages=21–22 |isbn=978-9971-69-430-2 |access-date=13 January 2017 |archive-date=5 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240305143058/https://books.google.com/books?id=Y9yvBgAAQBAJ&pg=PA22#v=onepage&q&f=false |url-status=live}}</ref> Lebuh Jipun megai menua nya, Singapura diberi nama baru {{Nihongo|''Syonan-to''|[[wikt:昭|昭]] [[wikt:南|南]]|Shōnan|lead=yes}}, ti mai reti 'penampak selatan'.<ref>{{cite book |last=Abshire |first=Jean |title=The History of Singapore |year=2011 |publisher=ABC-CLIO |page=104 |url=https://books.google.com/books?id=AHF59oExO80C&pg=PA104 |isbn=978-0-313-37743-3 |access-date=21 November 2020 |archive-date=11 February 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240211000704/https://books.google.com/books?id=AHF59oExO80C&pg=PA104 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite book |last1=Blackburn |first1=Kevin |first2=Karl |last2=Hack |title=Did Singapore Have to Fall?: Churchill and the Impregnable Fortress |year=2004 |publisher=[[Routledge]] |isbn=978-0-203-40440-9 |page=132 |url=https://books.google.com/books?id=TUC2qveu-b8C&pg=PA132 |access-date=21 November 2020 |archive-date=11 February 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240211000739/https://books.google.com/books?id=TUC2qveu-b8C&pg=PA132 |url-status=live}}</ref> Singapura kekadang disebut ngena nama kumbai "Nengeri Taman", lebuh ti ngenang pasal taman enggau jalai ti bebaris enggau pun kayu.<ref>{{cite encyclopedia |last1=Goetz |first1=Philip W. |title=Singapore <!-- this is a guess fixing a bollixed ref --> |quote="Singapore, known variously as the 'Lion City,' or 'Garden City,' the latter for its many parks and tree-lined streets |encyclopedia=The New Encyclopædia Britannica |location=Chicago |edition=15th |date=1991 |page=832 |isbn=978-0-85229-529-8 |bibcode=1991neb..book.....G}}</ref> Siti agi nama ti enda formal, iya nya “Titik Mirah Mit”, dikena sepengudah artikel dalam ''Asian Wall Street Journal'' kena 4 Ogos 1998 madahka Presiden Indonesia B. J. Habibie ngumbai Singapura nyadi titik mirah ba kar.<ref>{{cite news |last1=Glennie |first1=Charlotte |last2=Ang |first2=Mavis |last3=Rhys |first3=Gillian |last4=Aul |first4=Vidhu |last5=Walton |first5=Nicholas |title=50 reasons Singapore is the best city in the world |url=https://edition.cnn.com/travel/article/singapore-50-reasons |quote="The Lion City. The Garden City. The Asian Tiger. The 'Fine' City. All venerable nicknames, and the longtime favourite is the 'Little Red Dot'" |publisher=[[CNN]] |date=6 August 2015 |access-date=13 May 2020 |archive-date=7 August 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200807045157/http://edition.cnn.com/travel/article/singapore-50-reasons |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=A little red dot in a sea of green |url=https://www.economist.com/news/special-report/21657610-sense-vulnerability-has-made-singapore-what-it-today-can-it-now-relax-bit |newspaper=[[The Economist]] |date=16 July 2015 |quote="..with a characteristic mixture of pride and paranoia, Singapore adopted 'little red dot' as a motto" |location=London |access-date=16 October 2017 |archive-date=16 October 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171016175357/https://www.economist.com/news/special-report/21657610-sense-vulnerability-has-made-singapore-what-it-today-can-it-now-relax-bit |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=Editorial: The mighty red dot |url=http://www.thejakartapost.com/academia/2017/09/08/editorial-the-mighty-red-dot.html |work=[[The Jakarta Post]] |date=8 September 2017 |access-date=13 May 2020 |archive-date=28 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200128071756/https://www.thejakartapost.com/academia/2017/09/08/editorial-the-mighty-red-dot.html |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=Habibie truly admired the 'Little Red Dot' |newspaper=[[Today (Singapore newspaper)|Today]] |date=20 September 2006}}.</ref> ==Nota== {{notelist}} == Kereban sanding == {{reflist}} [[Kategori:Menua ba Asia]] 7ib27s3zk3n3p4p08l976t4b7fahtiv 19499 19498 2026-07-15T00:08:42Z Song GK 9 Suntingan oleh [[Special:Contributions/~2026-39938-62|~2026-39938-62]] ([[User talk:~2026-39938-62|perbincangan]]) dikembalikan kepada semakan terdahulu oleh [[User:Song GK|Song GK]] 17299 wikitext text/x-wiki {{Infobox country | conventional_long_name = Republik Singapura | common_name = Singapore | native_name = {{Infobox |subbox=yes |bodystyle=font-size:80%;font-weight:normal; | rowclass1 = mergedrow |label1=[[Jaku Melayu]]: |data1={{Lang|ms|Republik Singapura}} | rowclass2 = mergedrow |label2=[[Jaku Mandarin]]:|data2={{Lang|zh|新加坡共和国}} | rowclass3 = mergedrow |label3=[[Jaku Tamil]]: |data3={{Lang|ta|சிங்கப்பூர் குடியரசு}} }} | image_flag = Flag of Singapore.svg | image_coat = Coat of arms of Singapore.svg | symbol_width = 90px | other_symbol = | national_motto = {{Native name|ms|Majulah Singapura}}<br />"Mansang meh Singapura" | national_anthem = {{Native name|ms|[[Majulah Singapura]]}}<br />"Onward Singapore"<br/><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">{{Center|[[Fail:Majulah Singapura.ogg]]}}</div> | image_map = Singapore on the globe (Southeast Asia centered) zoom.svg | map_width = 250px | coordinates = {{Coord|1|17|N|103|50|E|type:city(5,700,000)_region:SG|display=inline,title}} | capital = '''Singapura''' ([[city-state]]){{Efn|Singapore has no official distinct capital city as it is a [[city-state]].<ref name="City-state">{{Cite encyclopedia |title=Singapore |quote=The city, once a [[City of Singapore (historical entity)|distinct entity]], so came to dominate the island that the Republic of Singapore essentially became a city-state. |url=https://www.britannica.com/place/Singapore-capital |access-date=29 August 2019 |encyclopedia=Encyclopaedia Britannica |archive-date=28 August 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220828055010/https://www.britannica.com/place/Singapore-capital |url-status=live }}</ref>}} | largest_settlement = [[Bedok]]<ref>{{Cite web|url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|title=Singapore Department of Statistics population report for 2022|publisher=Singstat|accessdate=7 June 2023|archive-date=24 December 2022|archive-url=https://web.archive.org/web/20221224122208/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/geographic-distribution/visualising-data/geographical-distribution-dashboard|url-status=live}}</ref> | largest_settlement_type = [[Planning Areas of Singapore|planning area]] {{Nobold|by population}} | languages_type = Jaku Rasmi | languages = {{Hlist|[[Jaku Inggeris Singapura|Jaku Inggeris]]|[[Jaku Melayu]]|[[Jaku Mandarin]]|[[Jaku Tamil]]}} | languages2_type = [[Jaku Nasional]] | languages2 = [[Jaku Melayu]] | ethnic_groups = {{Unbulleted list|74.0% [[Orang China Singapura|China]]|13.5% [[Orang Melayu Singapura|Melayu]]|9.0% [[Orang India Singapura|India]]|3.4% [[Demografi Singapura|ke bukai]]}} | ethnic_groups_ref = {{Efn|Proportions of ethnic groups are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020">{{Cite web |title=Population Trends 2023 |url=https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/population/population2023.ashx |website=Singapore Department of Statistics |access-date=6 July 2024 |archive-date=6 July 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240706140335/https://www.singstat.gov.sg/-/media/files/publications/population/population2023.ashx|url-status=live }}</ref>}} | ethnic_groups_year = 2023 | religion_year = 2020 | religion_ref = {{Efn|Proportions of religious denominations are calculated based only on the resident population, which comprises Singapore Citizens (SC) and Permanent Residents (PR).<ref name="census2020"/>}} | religion = {{Ublist|31.1% [[Pengarap Buddha ba Singapura|Buddha]]|20.0% [[Penadai Pengarap ba Singapura|nadai pengarap]]|18.9% [[Kristian ba Singapura|Kristian]]|15.6% [[Islam ba Singapura|Islam]]|8.8% [[Taoisme ba Singapura|Taoisme]]| 5.0% [[Hindu in Singapura|Hindu]]| 0.6% [[Pengarap ba Singapore|ke bukai]]}} | demonym = | government_type = [[Republik beparlimen]] parti dominan beserakup | leader_title1 = [[Presiden Singapura|Presiden]] | leader_name1 = [[Tharman Shanmugaratnam]] | leader_title2 = [[Menteri Besai Singapora|Menteri Besai]] | leader_name2 = [[Lawrence Wong]] | leader_title3 = [[Speaker of the Parliament of Singapore|Speaker of Parliament]] | leader_name3 = [[Seah Kian Peng]] | leader_title4 = [[Ketuai Pengelurus Singapore|Ketuai Pengelurus]] | leader_name4 = [[Sundaresh Menon]] | legislature = [[Parliamen Singapura|Parliamen]] | upper_house = | lower_house = | sovereignty_type = Meredeka | sovereignty_note = ari [[United Kingdom]] enggau [[Malaysia]] | established_event1 = {{Nowrap|[[Perintah Kediri Singapura|Perintah kediri]]}} | established_date1 = 3 Jun 1959 | established_event2 = {{Nowrap|[[Sempekat Malaysia]]}} | established_date2 = 16 September 1963 | established_event3 = [[Proklamasyen Singapura]] | established_date3 = 9 Ogos 1965 | established_event4 = | established_date4 = | area_km2 = 735.2 | area_footnote = <ref name="total area of Singapore">{{Cite web |title=Environment - Latest Data |date=31 January 2023 |publisher=Singapore Department of Statistics |url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |access-date=15 May 2023 |archive-date=19 July 2019 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190719053602/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/society/environment/latest-data |url-status=live }}</ref> | area_rank = 176th | population_estimate = {{IncreaseNeutral}} 5,917,600{{Efn|Singapore Citizen (SC) population is 3,610,700, Permanent Resident (PR) population is 538,600, Non-Resident population is 1,768,300.<ref name="Population and Population Structure">{{Cite web |title=Population and Population Structure |publisher=Department of Statistics Singapore |url=https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/population-and-population-structure/latest-data|access-date=16 November 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231116052657/https://www.singstat.gov.sg/find-data/search-by-theme/population/population-and-population-structure/latest-data |archive-date=16 November 2023}}</ref>}} | population_estimate_year = 2023 | population_estimate_rank = 113rd | population_density_km2 = 7,804 | population_density_sq_mi = auto | population_density_rank = 2nd | GDP_PPP = {{Increase}} $794.179 billion<ref name="IMFWEO.SG">{{Cite web |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2024/April/weo-report?c=576,&s=NGDPD,PPPGDP,NGDPDPC,PPPPC,&sy=2022&ey=2029&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |title=World Economic Outlook Database, April 2024 Edition. (Singapore) |publisher=[[International Monetary Fund]] |website=www.imf.org |date=16 April 2024 |access-date=17 April 2024}}</ref> | GDP_PPP_year = 2024 | GDP_PPP_rank = 38th | GDP_PPP_per_capita = {{Increase}} $133,737<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_PPP_per_capita_rank = 3rd | GDP_nominal = {{Increase}} $525.228 billion<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_nominal_year = 2024 | GDP_nominal_rank = 32nd | GDP_nominal_per_capita = {{Increase}} $91,100<ref name=IMFWEO.SG /> | GDP_nominal_per_capita_rank = 5th | Gini = 45.9 <!--number only--> | Gini_year = 2017 | Gini_change = steady <!--increase/decrease/steady--> | Gini_ref = <ref name="CIA">{{Cite web|title=Distribution of Family Income – GINI Index |publisher=[[Central Intelligence Agency]]|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|access-date=25 January 2019|archive-date=30 November 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181130113028/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/223.html#SN|url-status=dead}}</ref> | Gini_rank = | HDI = 0.949 <!--number only--> | HDI_year = 2022<!-- Please use the year to which the data refers, not the publication year--> | HDI_change = increase <!--increase/decrease/steady--> | HDI_ref = <ref name="HDI">{{Cite web |date=13 March 2024 |title=Human Development Report 2023/2024 |url=https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf|url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240313164319/https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2023-24reporten.pdf |archive-date=13 March 2024 |access-date=13 March 2024 |publisher=[[United Nations Development Programme]] |language=en}}</ref> | HDI_rank = 9th | currency = [[Dollar Singapura]] (S$) | currency_code = SGD | time_zone = [[Singapore Standard Time]] | utc_offset = +8 | antipodes = | date_format = {{Abbr|dd|day}}/{{Abbr|mm|month}}/{{Abbr|yyyy|year}} | drives_on = left | calling_code = [[+65|+65]] | iso3166code = SG | cctld = [[.sg|.sg]] }} '''Singapura''' tauka nama resmi iya '''Republik Singapura''' ia nya siti menua pulau ti bepalan ba tepi hujung selatan Semenanjung Tanah Melayu. Menua nya urung satu darjah latitud (137 kilometer tauka 85 batu) utara ekuator, ari ujung selatan [[Semenanjung Tanah Melayu]], besepiak enggau [[Selat Melaka]] ba barat, [[Selat Singapura]] ba selatan begulai enggau [[Pulau Riau]] di [[Indonesia]], [[Tasik China Selatan]] ba timur, enggau [[Selat Johor]] enggau Negeri [[Johor]], [[Malaysia]] ba timur. == Nama enggau asal nama == Nama Singapura datai ari leka jaku Melayu, Singapura ke datai ari leka [[jaku Sanskrit]] ti mai reti 'mengeri singa' ({{langx|sa|सिंहपुर}}; <small>[[International Alphabet of Sanskrit Transliteration|romanised:]]</small> {{lang|sa-Latn|Siṃhapura}}; [[Brahmi script|Brahmi]]: {{lang|sa-Brah|𑀲𑀺𑀁𑀳𑀧𑀼𑀭}}; enggau literal mai reti "mengeri singa"; {{wikt-lang|sa|सिंह|siṃha|script=Latn}} reti iya 'singa', {{wikt-lang|sa|पुर|pura|script-Latn}} reti iya 'nengeri' tauka 'kubu').<ref>{{cite web |url=http://www.bartleby.com/61/46/S0424600.html|archive-url=https://web.archive.org/web/20010411060419/http://www.bartleby.com/61/46/S0424600.html|url-status=dead |archive-date=11 April 2001 |title=Singapore |publisher=Bartleby |access-date=13 May 2020}}</ref> Pulau Ujong nya siti ari endur ke pemadu tumu nyebut pasal Pulau Singapura, ke setipak enggau cherita China ari abad ketiga ke nyebut pasal endur nyadi ''[[Pulau Ujong|Pú Luó Zhōng]]'' ({{zh|c=[[wikt:蒲|蒲]] [[wikt:羅|羅]] [[wikt:中|中]]}}), transkripsyen nama jaku Melayu ke ‘pulau ba ujung semenanjung’.<ref name="utexas">{{cite web |title=Singapore: History, Singapore 1994 |url=http://inic.utexas.edu/asnic/countries/singapore/Singapore-History.html |publisher=Asian Studies @ University of Texas at Austin |access-date=13 May 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20070323095958/http://inic.utexas.edu/asnic/countries/Singapore/Singapore-History.html |archive-date=23 March 2007 |url-status=dead}}</ref> Penerang keterubah pasal nama ''Temasek'' (tauka ''Tumasik'') bisi ditemu dalam [[Nagarakretagama]], iya nya bup eulogi jaku Jawa ke ditulis dalam taun 1365, enggau bup jaku Vietnam ari timpuh ke sama. Nama tu engka mai reti Mengeri Tasik, laban iya datai ari jaku Melayu tasek, reti iya ‘tasik’ tauka ‘danau’.<ref name="toponym">{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=DTOJAAAAQBAJ&pg=PA381 |title=Singapore Street Names: A Study of Toponymics |author1=Victor R Savage |author2=Brenda Yeoh |publisher=Marshall Cavendish |date=15 June 2013 |isbn=9789814484749 |page=381 |access-date=28 July 2017 |archive-date=12 April 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230412012131/https://books.google.com/books?id=DTOJAAAAQBAJ&pg=PA381 |url-status=live}}</ref> Pemata ari menua China ke benama [[Wang Dayuan]] ngabas siti endur kena taun 1330 dikumbai ''Danmaxi'' ({{zh|c=淡馬錫|p= Dànmǎxí|w=Tan Ma Hsi}}) tauka ''Tam ma siak'', bepanggai ba chara nyebut; tu engka transkripsyen Temasek, tauka, iya engka gempung leka jaku Melayu ''Tanah'' enggau jaku China ''xi'' ti mai reti ‘tin’, ti kala didagangka ba pulau nya.<ref>{{cite book |url=https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA173 |title=Singapore and the Silk Road of the Sea, 1300–1800 |author1-link=John N. Miksic |author=John N. Miksic |publisher=NUS Press |date=15 November 2013 |isbn=978-9971695743 |pages=171–182 |access-date=19 June 2020 |archive-date=5 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240305143007/https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA173#v=onepage&q&f=false |url-status=live}}</ref><ref name="toponym" /> Variasyen nama {{lang|sa-Latn|Siṃhapura}} dikena ungkup sekeda mengeri di serata pelilih menua sebedau numbuhka Perintah Singapura. Dalam budaya Hindu–Buddha, singa dikaitka enggau kuasa sereta nyaga, ti engka nerangka penarit nama ti baka nya.{{sfn|Miksic|2013|pp=[https://books.google.com/books?id=bMt3BgAAQBAJ&pg=PA151 151–152]}}<ref>{{cite news |url=https://mothership.sg/2016/12/5-other-places-in-asia-which-are-also-called-singapura/ |title=5 other places in Asia which are also called Singapura |author=Joshua Lee |work=Mothership |date=6 December 2016 |access-date=13 May 2020 |archive-date=6 April 2023 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230406022412/https://mothership.sg/2016/12/5-other-places-in-asia-which-are-also-called-singapura/ |url-status=live}}</ref> Nama ''Singapura'' nganti Temasek kira-kira sebedau kurun ke-15, pengudah penumbuh Perintah Singapura ba pulau nya ulih siku ''Raja'' (putera) Sumatera ti rari ari [[Palembang]]. Taja pia, maya enggau kebuah ke bendar nama nya ditukar bedau ditemu. Karang Sulalatus Salatin setengah sejarah madahka Temasek ditukar Sang Nila Utama nama iya nyadi Singapura, siku Raja Sumatera abad ke-13 ari Palembang. Sulalatus Salatin mega madahka Sang Nila Utama betemu enggau jelu ti nyelai ba pulau nya ti diambi iya nyadi singa. Meda utai tu nyadika tanda, iya lalu numbuhka menua Singapura endur iya betemu enggau jelu nya.<ref>{{cite book |url=https://archive.org/details/sejarah-melayu-cheah-boon-kheng/page/n1/mode/2up?q= |title=Sejarah Melayu The Malay Annals MS RAFFLES No. 18 Edisi Rumi Baru/New Romanised Edition |date=1998 |publisher=Academic Art & Printing Services Sdn. Bhd. |isbn=967-9948-13-7 |editor-last1=Kheng |editor-first1=Cheah Boon |editor-last2=Ismail |editor-first2=Abdul Rahman Haji}}</ref>{{Rp|37, 88–92}}<ref>{{cite journal |last=Brown |first=C.C. |date=October 1952 |title=The Malay Annals translated from Raffles MS 18 |url=https://archive.org/details/malay-annals-C.-C.-Brown/page/n1/mode/2up?q= |journal=Journal of the Malayan Branch of the Royal Asiatic Society |volume=25 |issue=2&3 |pages=1–276}}</ref>{{Rp|30–31}} Hipotesis kedua ti diambi ari sumber jaku Portugis, ngepostulatka cherita mitos tu bepelasarka pengidup ti bendar Parameswara ari Palembang. Parameswara madahka diri meredeka ari Majapahit lalu niki Panggau Singa. Udah nya dibuai orang Jawa, iya lalu ngerampas kuasa atas Temasek. Iya engka udah ngaga baru nama endur nya nyadi Singapura, ngingatka kerusi diraja ti udah dibuai iya.<ref name="turnbull">{{cite book |last=Turnbull |first=C.M. |author-link=C. M. Turnbull |title=A History of Modern Singapore, 1819–2005 |url=https://books.google.com/books?id=Y9yvBgAAQBAJ&pg=PA22 |publisher=NUS Press |year=2009 |pages=21–22 |isbn=978-9971-69-430-2 |access-date=13 January 2017 |archive-date=5 March 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240305143058/https://books.google.com/books?id=Y9yvBgAAQBAJ&pg=PA22#v=onepage&q&f=false |url-status=live}}</ref> Lebuh Jipun megai menua nya, Singapura diberi nama baru {{Nihongo|''Syonan-to''|[[wikt:昭|昭]] [[wikt:南|南]]|Shōnan|lead=yes}}, ti mai reti 'penampak selatan'.<ref>{{cite book |last=Abshire |first=Jean |title=The History of Singapore |year=2011 |publisher=ABC-CLIO |page=104 |url=https://books.google.com/books?id=AHF59oExO80C&pg=PA104 |isbn=978-0-313-37743-3 |access-date=21 November 2020 |archive-date=11 February 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240211000704/https://books.google.com/books?id=AHF59oExO80C&pg=PA104 |url-status=live}}</ref><ref>{{cite book |last1=Blackburn |first1=Kevin |first2=Karl |last2=Hack |title=Did Singapore Have to Fall?: Churchill and the Impregnable Fortress |year=2004 |publisher=[[Routledge]] |isbn=978-0-203-40440-9 |page=132 |url=https://books.google.com/books?id=TUC2qveu-b8C&pg=PA132 |access-date=21 November 2020 |archive-date=11 February 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240211000739/https://books.google.com/books?id=TUC2qveu-b8C&pg=PA132 |url-status=live}}</ref> Singapura kekadang disebut ngena nama kumbai "Nengeri Taman", lebuh ti ngenang pasal taman enggau jalai ti bebaris enggau pun kayu.<ref>{{cite encyclopedia |last1=Goetz |first1=Philip W. |title=Singapore <!-- this is a guess fixing a bollixed ref --> |quote="Singapore, known variously as the 'Lion City,' or 'Garden City,' the latter for its many parks and tree-lined streets |encyclopedia=The New Encyclopædia Britannica |location=Chicago |edition=15th |date=1991 |page=832 |isbn=978-0-85229-529-8 |bibcode=1991neb..book.....G}}</ref> Siti agi nama ti enda formal, iya nya “Titik Mirah Mit”, dikena sepengudah artikel dalam ''Asian Wall Street Journal'' kena 4 Ogos 1998 madahka Presiden Indonesia B. J. Habibie ngumbai Singapura nyadi titik mirah ba kar.<ref>{{cite news |last1=Glennie |first1=Charlotte |last2=Ang |first2=Mavis |last3=Rhys |first3=Gillian |last4=Aul |first4=Vidhu |last5=Walton |first5=Nicholas |title=50 reasons Singapore is the best city in the world |url=https://edition.cnn.com/travel/article/singapore-50-reasons |quote="The Lion City. The Garden City. The Asian Tiger. The 'Fine' City. All venerable nicknames, and the longtime favourite is the 'Little Red Dot'" |publisher=[[CNN]] |date=6 August 2015 |access-date=13 May 2020 |archive-date=7 August 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200807045157/http://edition.cnn.com/travel/article/singapore-50-reasons |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=A little red dot in a sea of green |url=https://www.economist.com/news/special-report/21657610-sense-vulnerability-has-made-singapore-what-it-today-can-it-now-relax-bit |newspaper=[[The Economist]] |date=16 July 2015 |quote="..with a characteristic mixture of pride and paranoia, Singapore adopted 'little red dot' as a motto" |location=London |access-date=16 October 2017 |archive-date=16 October 2017 |archive-url=https://web.archive.org/web/20171016175357/https://www.economist.com/news/special-report/21657610-sense-vulnerability-has-made-singapore-what-it-today-can-it-now-relax-bit |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=Editorial: The mighty red dot |url=http://www.thejakartapost.com/academia/2017/09/08/editorial-the-mighty-red-dot.html |work=[[The Jakarta Post]] |date=8 September 2017 |access-date=13 May 2020 |archive-date=28 January 2020 |archive-url=https://web.archive.org/web/20200128071756/https://www.thejakartapost.com/academia/2017/09/08/editorial-the-mighty-red-dot.html |url-status=live}}</ref><ref>{{cite news |title=Habibie truly admired the 'Little Red Dot' |newspaper=[[Today (Singapore newspaper)|Today]] |date=20 September 2006}}.</ref> ==Nota== {{notelist}} == Kereban sanding == {{reflist}} [[Kategori:Menua ba Asia]] fqvppeo3lvkoeb2qlgsemy7m79lbqzn Kylian Mbappé 0 6782 19500 2026-07-15T00:32:18Z Song GK 9 Digaga enggau chara nyalin lambar " [[:en:Special:Redirect/revision/1364169480|Kylian Mbappé]] " 19500 wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Kylian Mbappé|image=Kylian Mbappe France v Senegal 16 June 2026-391 (cropped).jpg|caption=Mbappé enggau [[tim bul sipak nasional Peranchis|Peranchis]] kena 2026|full_name=Kylian Mbappé Lottin|birth_date={{birth date and age|1998|12|20|df=y}}|birth_place=[[Paris]], Peranchis|height=1.78 m<ref>{{cite web |url=https://www.realmadrid.com/en-US/football/first-team/players/kylian-mbappe |title=Mbappé |publisher=Real Madrid CF |language=EN |access-date=10 September 2025 |archive-date=19 August 2024 |archive-url=https://web.archive.org/web/20240819144021/https://www.realmadrid.com/en-US/football/first-team/players/kylian-mbappe |url-status=live }}</ref>|position=[[Penyerang (bul sipak)|Penyerang]]|currentclub=[[Real Madrid CF|Real Madrid]]|clubnumber=10|youthyears1=2004–2013|youthclubs1=[[AS Bondy|Bondy]]|youthyears2=2013–2015|youthclubs2=[[AS Monaco FC|Monaco]]|years1=2015–2016|clubs1=[[AS Monaco FC II|Monaco II]]|caps1=12|goals1=4|years2=2015–2018|clubs2=[[AS Monaco FC|Monaco]]|caps2=41|goals2=16|years3=2017–2018|clubs3=→ [[Paris Saint-Germain FC|Paris Saint-Germain]] (loan)|caps3=27|goals3=13|years4=2018–2024|clubs4=[[Paris Saint-Germain FC|Paris Saint-Germain]]|caps4=178|goals4=162|years5=2024–|clubs5=[[Real Madrid CF|Real Madrid]]|caps5=65<!--La Liga matches only-->|goals5=56<!--La Liga matches only-->|nationalyears1=2014|nationalteam1=[[France national under-17 football team|France U17]]|nationalcaps1=2|nationalgoals1=0|nationalyears2=2016|nationalteam2=[[France national under-19 football team|France U19]]|nationalcaps2=11|nationalgoals2=7|nationalyears3=2017–|nationalteam3=[[Tim bul sipak nasional Peranchis|Peranchis]]|nationalcaps3=104|nationalgoals3=[[List of international goals scored by Kylian Mbappé|64]]|medaltemplates={{Medal|Sport|[[Bul sipak]] laki|bul sipak]]}} {{Medal|Country|{{fb|FRA}}}} {{Medal|Comp|[[Trofi Dunya FIFA]]}} {{Medal|W|[[Trofi Dunya FIFA 2018|2018]]|}} {{Medal|RU|[[Trofi Dunya FIFA 2022|2022]]|}} {{Medal|Competition|[[Liga Bansa UEFA]]}} {{Medal|Winner|[[2021 UEFA Nations League Finals|2021]]|}} {{Medal|Third|[[2025 UEFA Nations League Finals|2025]]|}} {{Medal|Comp|[[UEFA European Under-19 Championship]]}} {{Medal|W|[[2016 UEFA European Under-19 Championship|2016]]|}}|club-update=23:00, 23 May 2026 (UTC)|nationalteam-update=22:09, 9 July 2026 (UTC)|module={{Infobox person|embed=yes | signature = Kylian Mbappé sig.svg }}}} '''Kylian Mbappé Lottin''' (<small>sebut Peranchis:</small> [kiljan (ɛ)mbape lɔtɛ̃]; ada 20 Disember 1998) iya nya siku pemain bul profesional Peranchis ti bemain nyadi [[Penyerang (bul sipak)|penyerang]] ungkup kelab La Liga [[Real Madrid CF|Real Madrid]] lalu nyadi [[Kapten (bul sipak)|kapten]] [[Tim bul sipak nasional Peranchis|tim nasional Peranchis]]. Diberi nama kangau "'''''Le Dictateur'''''" ('Ditaktor'),<ref>{{cite web|url=https://athlonsports.com/soccer/why-kylian-mbappe-called-dictator-meaning-general-meme|title=Why Is Kylian Mbappe Called ‘The Dictator’? Meaning Behind the Viral ‘General’ Meme|website=Athlon Sports|date=26 June 2026|access-date=14 July 2026}}</ref> iya dianggap mayuh orang nyadi siku ari pemain ti pemadu manah di dunya. Diada ba [[Paris]] lalu besai ba [[Bondy]] ke besemak, Mbappé ngepunka pengawa kelab iya dalam taun 2015 enggau [[AS Monaco FC|Monako]]. Sekumbang [[Musin 2016–17 AS Monaco FC|musin 2016–17]], iya mantu tim nya menang gelar [[Ligue 1]] keterubah sida dalam timpuh 17 taun. Ba taun 2017, maya umur 18 taun, Mbappé nyain kontrak enggau [[Paris Saint-Germain FC|Paris Saint-Germain]] (PSG) enggau [[Pemindah (bul sipak)|pemindah]] tetap ke pengujung iya berega €180&nbsp;juta, lalu nyadika iya pemain kedua pemadu mar di dunya.<ref>{{cite news|url=http://www.espn.com/soccer/soccer-transfers/story/3388743/psg-trigger-kylian-mbappes-permanent-transfer-from-monaco|title=PSG trigger Kylian Mbappe's permanent transfer from Monaco|publisher=ESPN|date=19 February 2018|access-date=19 February 2018|archive-date=1 April 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190401165055/http://www.espn.com/soccer/soccer-transfers/story/3388743/psg-trigger-kylian-mbappes-permanent-transfer-from-monaco|url-status=live}}</ref> Ba [[Musin 2018–19 Paris Saint-Germain FC|musin kedua]] iya, iya tembu nyadi penyaring gul pemadu mayuh liga keterubah iya ari rikod enam kali, lalu bulih keterubah iya ari rikod lima anugerah Pemain Taun Ligue 1. Semua iya, Mbappé mantu PSG menang enam gelar Ligue 1 lalu datai ba final Liga Champions keterubah sida, lalu iya nyadi pemadu mayuh gol sepanjai maya sida enggau 256 gul. Ba taun 2024, iya nyereta Real Madrid enggau pemindah enda bebayar. Iya menang [[Kasut Mas Eropah]] ba taun 2025 enggau [[Trofi Pichichi]] ba [[La Liga 2024–25|taun 2025]] enggau [[La Liga 2025–26|2026]]. Ba renggat entarabansa, Mbappé ngaga pemungkal senior iya ungkup Peranchis ba taun 2017. Ba [[Trofi Dunya FIFA 2018]], iya nyadi nembiak kedua, pengudah [[Pelé]], ngemasukka gul ba final Trofi Dunya. Peranchis menang ba pekit nya, lalu Mbappé dipebasa nyadi [[Anugerah Trofi Dunya FIFA|Pemain Biak Pemadu Manah Piala Dunya]] enggau Pemain Pemadu Manah Peranchis Taun. Iya mantu Peranchis menang ba [[Liga Bansa UEFA 2020–21|Liga Bansa UEFA]] ba taun 2021, nerima anugerah pemadu mayuh gul ba renggat final. Ba [[Trofi Dunya FIFA 2022|Piala Dunya 2022]], Perancis datai ba renggat final baru; Mbappé menang Kasut Mas enggau Bul Pirak, lalu nempa rikut baru pemadu mayuh gol dalam pengawa iya ba main final Trofi Dunya pengudah ngemasukka hatrik ba final ngelaban Argentina. Ba [[Trofi Dunya 2026]], iya nyadi pemadu mayuh gul sepanjai maya Peranchis. Mbappé nyadi lumur dua ungkup anugerah [[Pemain Lelaki Pemadu Manah FIFA]] taun 2022, lalu ba penuduk lumur tiga ungkup Ballon d’Or 2023. Iya udah dua kali nyadi pemain pemadu mayuh gul Liga Champions UEFA lalu dua kali diberi gelar Pemadu Manah Masuk Gol Dunya IFFHS. Iya udah enam kali dipadu ba FIFPRO World 11 enggau lima kali Tim Dunya Lelaki IFFHS. Iya diberi gelar Golden Boy ba taun 2017 enggau Trofi Kopa ba taun 2018. Sekumbang musin 2021–22, iya nyadi pemain keterubah tembu nyadi kededua pemain pemadu mayuh gol Ligue 1 enggau penyendia bantu pemadu mayuh. Mbappé dipilih nyadi siku ari 100 iku orang ke pemadu bepengaruh ba ''[[Time (majalah)|Time]]'' ba taun 2023 lalu dirintaika ''[[Forbes]]'' nyadi siku ari sepuluh iku atlit ke pemadu begaji besai ba dunya ba taun 2023 enggau 2024. == Kereban sanding == {{Reflist}} == Laman web ke bukai == {{Commons category}} * {{Official website}} {{in lang|fr|en|es|ar|zh|ja}} * [https://www.realmadrid.com/en-US/football/first-team/players/kylian-mbappe Profil] ba laman web Real Madrid CF {{Authority control}} [[Kategori:Orang idup]] [[Kategori:Pengada 1998]] kik06w2j2trq0jul3u58lsjlzbglvzv Kategori:Artikel enggau sumber jaku Peranchis (fr) 14 6783 19501 2026-07-15T00:35:56Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Kategori sumber ukai jaku Iban}}' 19501 wikitext text/x-wiki {{Kategori sumber ukai jaku Iban}} 6076wlzprhayhewk04jp9gd7ca0q8qv Kategori:Artikel enggau sumber jaku Sepanyol (es) 14 6784 19502 2026-07-15T00:37:24Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Kategori sumber ukai jaku Iban}}' 19502 wikitext text/x-wiki {{Kategori sumber ukai jaku Iban}} 6076wlzprhayhewk04jp9gd7ca0q8qv Kategori:Artikel enggau sumber jaku Arab (ar) 14 6785 19503 2026-07-15T00:38:19Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Kategori sumber ukai jaku Iban}}' 19503 wikitext text/x-wiki {{Kategori sumber ukai jaku Iban}} 6076wlzprhayhewk04jp9gd7ca0q8qv Kategori:Artikel enggau sumber jaku China (zh) 14 6786 19504 2026-07-15T00:38:56Z Song GK 9 Mencipta laman baru dengan kandungan '{{Kategori sumber ukai jaku Iban}}' 19504 wikitext text/x-wiki {{Kategori sumber ukai jaku Iban}} 6076wlzprhayhewk04jp9gd7ca0q8qv