Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_m%CC%80b%E1%BB%A5 MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Midia Ihü kárírí Okwu Ọbanife Okwu ọbanife Wikipedia Okwu Wikipedia Usòrò Okwu usòrò MidiaWiki Okwu MidiaWiki Àtụ Okwu àtụ Nkwadọ Okwu nkwadọ Òtù Okwu òtù TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Osisi 0 3712 84424 60372 2022-07-22T06:12:07Z Timzy D'Great 12485 Added image #WPWPIG wikitext text/x-wiki '''Osisi''' (''Plantae'') == Album == <center><gallery widths="180px" heights="120px" perrow="3"> File:Borassus flabellifer.jpg|[[Borassus flabellifer]] File:Chestnut in Guntur.jpg|The fruits of Palmyra Palm tree, [[Borassus flabellifer]] (locally called Thaati Munjelu) sold in a market at Guntur, India. File:Turmericroot.jpg|Turmeric rhizome File:Starr 050407-6233 Ipomoea batatas.jpg|Sweet potato, ''Ipomoea batatas'', Maui Nui Botanical Garden File:Pandan wangi.JPG|''Pandanus amaryllifolius'' File:California Papaya ID.jpg|California Papaya File:Papaya sunset.jpg|''Carica papaya'', cultivar 'Sunset' File:Prepared lemon grass.JPG|''Cymbopogon citratus'', lemon grass, oil grass File:Bangkuang 070612-056 stgd.jpg|''Pachyrhizus erosus'' bulb-root. Situgede, Bogor, West Java, Indonesia. File:KIKU brak-ontree.JPG|Fuji (apple) File:SauropusAndrogynus.jpg|Sprouting shoots of ''Sauropus androgynus'' File:Ilaneer.jpg|''Cocos nucifera'' [...] </gallery></center> {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Osisi|!]] cguci5jhvoaissyzpx0o7dhv04y81jd 84426 84424 2022-07-22T06:13:03Z Timzy D'Great 12485 Emekwàlà orübà 84424 shí [[Special:Contributions/Timzy D'Great|Timzy D'Great]] ([[User talk:Timzy D'Great|talk]]) wikitext text/x-wiki '''Osisi''' (''Plantae'') == Album == <center><gallery widths="180px" heights="120px" perrow="3"> File:Borassus flabellifer.jpg|[[Borassus flabellifer]] File:Chestnut in Guntur.jpg|The fruits of Palmyra Palm tree, [[Borassus flabellifer]] (locally called Thaati Munjelu) sold in a market at Guntur, India. File:Turmericroot.jpg|Turmeric rhizome File:Starr 050407-6233 Ipomoea batatas.jpg|Sweet potato, ''Ipomoea batatas'', Maui Nui Botanical Garden File:Pandan wangi.JPG|''Pandanus amaryllifolius'' File:California Papaya ID.jpg|California Papaya File:Papaya sunset.jpg|''Carica papaya'', cultivar 'Sunset' File:Prepared lemon grass.JPG|''Cymbopogon citratus'', lemon grass, oil grass File:Bangkuang 070612-056 stgd.jpg|''Pachyrhizus erosus'' bulb-root. Situgede, Bogor, West Java, Indonesia. File:KIKU brak-ontree.JPG|Fuji (apple) File:SauropusAndrogynus.jpg|Sprouting shoots of ''Sauropus androgynus'' File:Ilaneer.jpg|''Cocos nucifera'' [...] </gallery></center> {{ÉdéNtạ}} [[Òtù:Osisi|!]] 6417ni46q0bv3vi9o4qni7lxbtydzcp Mahasthangarh 0 7661 84298 59981 2022-07-21T12:52:37Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:BD Mahasthangarh1 without people.jpg|thumb]] '''Mahasthangarh''' ({{lang-bn|মহাস্থানগড় }} ''Môhasthangôṛ'') Mahasthangarh bụ otu n'ime ndị mbụ mepere emepe mgbe ochie na saịtị nke mere nnọọ chọpụtara na Bangladesh.<ref>Hossain, Md. Mosharraf, ''Mahasthan: Anecdote to History'', 2006, Preface, Dibyaprakash, 38/2 ka Bangla Bazar, Dhaka, ISBN 984 483</ref><ref name="Brochure">Brochure: ''Mahasthan – the earliest city-site of Bangladesh'', published by the Department of Archaeology, Ministry of Cultural Affairs, Government of the People’s Republic of Bangladesh, 2003</ref><ref>Majumdar, Dr. R.C., ''History of Ancient Bengal'', First published 1971, Reprint 2005, p. 10, Tulshi Prakashani, Kolkata, ISBN 81-89118-01-3.</ref> == akwụkwọ == {{References}} io6w76xht75okfmd5utnpjxx7b9wlda Kema Chikwe 0 7943 84317 62614 2022-07-21T13:10:27Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kema chikwe.jpg|thumb]] '''Kemafo Nonyerem "Kema" Chikwe''', Ph. D. buburu Minista nke njem ugbo elu. O bu onye isi ndi nwanyi na pati ndorondoro ochichi nke PDP. Chikwe bidoro akwukwo n'Aba n'ihe bu Abia Steti nke ugbua mgbe O gbara afo ise. O guru asusu French na Advanced Teachers' College n'Owerri. O gara Queen's College nke mahadum New Yok a na-akpo City University of New York ebe o guru asusu French. O mechakwara guo na mahadum Nsuka ebe o nwetere asambodo Dokita Mmuta na mpaghara Ihe Nkuzi na Mmuta.  O nwurukwara onye ochuakuko na nchikota akuko. O nwere mgbe O bu onye isi oru ndi Prime Time Limited, ndi na-eweputa akwuwko magazin a na-akpo Ash Magazine. O deputala akwukwo ato, ma tuleekwa otutu akwukwo na ihe ndeputa di iche iche.<ref name="bio">{{cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/PEOPLE/ad.asp?blurb=65|title=Kema Chikwe|work=Online Nigeria|accessdate=2010-02-16}}</ref> [[Usòrò:Kema Chikwe, the new Ambassador to Ireland (2812583607).jpg|thumb|Kema Chikwe, onye nnọchi anya ọhụrụ na Ireland]] O tinyela aka na otutu otu na abughi nke gomenti, ndi oru ha bu i nyere oha aka n'uzo di iche iche; mana o buru uzo banye ochichi n'usoro ochichi nke abuo. Pati nke o dinyere ukwu bu pati Nashonal Pati nke Nigeria, ebe o siri banye NRC, si ya baa UNCP, ma si kwa ebe ahu banye pati  PDP, ebe o no ugbu a. Onye isi ala Nigeria bu Prezident Olushegun Obasanjo buru uzo mee ya minista nke njem elu ala, tupu o mee ya minista nke njem ofufe n'elu, nke o hapuru n'onwa May 2003. O zoro ochichi govano nke Imo Steti. n'afo 2009, mana o merighi. Emechakwara hoputara ya ka onye nchekwa udo obodo Nigeria na obodo ndi ozo, a na-akpo Ambasado, na obodo Ayaland (Ireland).                               <ref>{{cite web|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/womanofthesun/2004/may/25/womanofthesun-may25-001.htm|title=I’m not Obasanjo’s girl – Kema Chikwe|author=Yetunde Oladeinde|date=May 25, 2004|work=Daily Sun|accessdate=2010-02-16|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070101101034/http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/womanofthesun/2004/may/25/womanofthesun-may25-001.htm|archivedate=January 1, 2007|df=}}</ref> O bu ya muru onye oku egwu Nigeria a na-akpo Naeto C..<ref>{{cite web|url=http://www.mynaijanews.com/content/view/2094/160/|title=The Big Deal about Naeto C|author=Babajide Okonrende|date=22 August 2008|accessdate=2010-02-16}}</ref> == References == {{reflist}} {{DEFAULTSORT:Chikwe, Kema}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] maqhnyd4tbj8y6qcdafoyravhmrirdj Bianca Odumegwu-Ojukwu 0 7946 84309 62452 2022-07-21T13:02:32Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Beauty Queen Bianca.jpg|thumb|Bianca Odumegwu Ojukwu]] '''Bianca Odumegwu-Ojukwu''' (a muru Bianca Odinaka Olivia Onoh, 5 August 1968) bu onye Nigeria, nwanyi azumahia, onye ndoro ndoro ochichi, onye-ozi udo, onye oka-iwu na onye ij otutu aha azoro azo. {{DEFAULTSORT:Odumegwu-Ojokwu, Bianca}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] {{stub}} qskr9qyt9y66hi14gancopwms7slia4 Ọjị Chukwuemeka Ifeanyịchukwu 0 7947 84321 61185 2022-07-21T13:17:39Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Oji Chukwuemeka Ifeanyichukwu.jpg|thumb|Oji Chukwuemeka Ifeanyichukwu]] '''Ọjị "Donoji" Chukwuemeka Ifeanyịchukwu''' (amụrụ n'ụbọchị ịrị abụọ na asatọ nke onwa asaa n'afọ 1981) bụ onye nka nke Naijịrịa nke ama ama n'ịzụpụta ndị Naijịrịa n'ọrụ nka na Abuja n'ime obodo Naijịrịa.<ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Veteran Actor Zulu Adigwe to youth "You have to be your own driver in life"|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/business/story/170168.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref> <ref>{{cite news|last1=Victoria|first1=Bamas|title=Dazzle furniture award carpentry scholarship to 20 youth|url=http://www.dailytrust.com.ng/news/education/dazzle-furniture-award-carpentry-scholarship-to-20-youth/165696.html/|accessdate=25 January 2017|agency=Daily Trust}}</ref> == Agụm akwụkwọ == Maazị Chukwuemeka  Ọjị nwetara asambodo nke bekee kpọrọ BSc ya na MSc n'ihe gbasara osise na-arụmụ ụlọ. Osikwa otu aka ahụ nwetakwa asambodo ọzọ n'ihe gbasara azụmụ ahịa ya na nchịchọta nke ndi Nigerian Institute of Management (NIM) nyere ya. == Career == Maazị Chukwuemeka Ọjị bụ otu n'ime ndi bidoro ụlọ ọrụ '''Dazzle Furniture Limited'''<ref>{{cite web|last1=Dazzle|first1=FurnitureLimited|title=Dazzle Furniture limited|url=//http://www.dazzlefurniture.com|website=Dazzle Furniture Limited}}</ref> nke ya na Maazị Chukwudimma Chukwudike  Ọjị na ndi mba Turkey n'arụ ọrụ nka tịkọrọ aka ọnụ wee na-eme. <ref>{{cite web|last1=Imaralu|first1=Douglas|title=SME Heroes: A Carpenter’s Carpenter|url=http://venturesafrica.com/sme-heroes-a-carpenters-carpenter/|website=Ventures Africa|publisher=Ventures Africa|accessdate=16 July 2017}}</ref> Kemgbe ụlọ ụrọ '''Dazzle Furniture Limited''' bịdoro na-afo 2009, ụlọ ọrụ a azụọla ụmụ ikorọbia n'agbọghọbia ndị ala Naijiria nke maazị '''Oji Chukwudimma Chukwudike '''nyere aka nime ya,<ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle furniture marks independence with scholarship to 20 Nigerians|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-furniture-marks-independence-with-scholarship-to-20-nigerians/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=31 July 2017}}</ref> ka ha wee bụrụ ndi nka tozuru etozu. <ref>{{cite web|last1=Daily|first1=Peoples|title=Dazzle Carpentry Limited Has Trained Over 300 Carpenters- Says Founder|url=http://www.peoplesdailyng.com/dazzle-carpentry-has-trained-over-300-carpenters-says-founder/|website=Peoples Daily|publisher=Peoples Daily|accessdate=16 July 2017}}</ref> Maazị Ọjị Chukwuemeka, onye ndi enyi ya na ndi ya na ha na-azukọ ahia, na-akpọ Donoji, bụ onye ịsị ụlọ ọrụ '''Dazzle® Furniture Ltd''', '''Dazzle® Carpentry Training Ltd''' bụrụ kwa onye ịsị na '''National Carpentry and Furniture Summit (NACAFS®)'''<ref>{{cite news|publisher=Nairaland|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja - Career - Nairaland|url=http://www.nairaland.com/3489022/national-carpentry-furniture-summit-set}}</ref>, ụlọ ọrụ a so na ọgbakọ ndị Interior Designers Association of Nigeria (IDAN), bụrụ kwa ndị sonyere ọgbakọ nke International Federation of Interior Architects and Designers (IFIAD). Ụlọ ọrụ Dazzle® Furniture Ltd is bụ ụlọ ọrụ bidoro na-ala Naijiria ndị nwere ebe ana rụpụta ihe ya na ebe ana gosipụta ihe arụpụtara n'Abuja. Ọbụ iji were chụọ enweghị ụrọ na-ala Naijiria ụkwụ eruala mere Maazị Ọjị Chukwuemeka Ifeanyichukwu ya na ndị nkwado ya bụ Maazị Oji Chukwudimma Chukwudike na Maazị Promise Chukwuma jịrị bido ụlọ ọrụ Dazzle Carpentry Training Limited iji wee mee ka ọrụ nka (nke bekee kpọrọ kapinta) bụrụ ịhe ụmụ ala Naijiria ji kpọrọ ihe.<ref>{{cite news|publisher=The Nigerian Voice|title=National Carpentry & Furniture Summit Set To Hold In Abuja|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/238077/national-carpentry-furniture-summit-set-to-hold-in-abuja.html|accessdate=31 July 2017}}</ref> N'ezigbo ndu okorobia ya, Maazị Ọji Chukwuemeka anọrọla isi ihe gbasara nka and nchepụta. Ọbụ okorobia onye Naijiria nọ nime izu ahia di elu onye echiche ya bu nke di elu ebe ọdi ukuu kara ndị ọgbọ ya. Ọbụ onye n'achọ na emee ihe ọbụla ngwa ngwa achọrọ ime ya. Ihe nkaa bụ ihe ozipụtara mgbe owere amam ihe onwetara n'ihe gbasara ise nakwa irụ ụlọ tinye ya n'ime ọrụ nka nke bụ na ọrụ nka bụ zị ihe onye ọbụla na-agbasozị ọbụzị ya ka ọchọro ka ana kpọzị ONYE NKA. == References == {{Reflist}} i3vnhqhi6axyh7hpvup66zaz6odl8g5 Carl's Jr. 0 7975 84289 72140 2022-07-21T12:25:31Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Carlsjrsg.JPG|thumb|Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Carl's Jr na Marina Square]] '''Jr. Carl''' bụ nhọrọ nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ ngwa ngwa na [[West Coast nke United States West Coast]] nke [[Njikọ̀taọ̀hà]]. Ọ malitere site [[Carl Karcher]] ma na [[CKE ụlọ oriri na ọṅụṅụ]]. Karcher hụrụ mmalite ya na mmepụta ihe ọkụkụ nke ọtụtụ ọkụ na-ekpo ọkụ dị na [[Los Angeles]]. Na [[1945]], Karcher malitere ụlọ oriri na ọṅụṅụ [[Anaheim]] bụ Carl Barbeque Drive-I. Na 1956, Karcher mepere Carl mbụ Carl, ya mere aha ya aha ọhụrụ nke ụgbọala ya-na ụlọ oriri na ọṅụṅụ. A kọwara ụlọ oriri na ọṅụṅụ ahụ ngwa ngwa ya na ọkọlọtọ ya, kpakpando na-acha odo odo. Ngwa ngwa gbasaa Jr. Carl, ma ugbu a, ọ nwere 1000 ebe na mba 13, yana [[Mexico]], [[Guam]] na [[Philippines]]. Ihe oriri ndi ozo gụnyere Cheeseburger Bacon Western ugboro abụọ na ọkara Burger dollar, mgbe a na-akpọ ya n'ihi na ọ ga-ekwe omume na otu ihe ahụ ga-abụ ihe dịka dollar isii na US n'ime ụlọ. M [[1997]], chọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ CKE [[Hardee]], ọtụtụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ebe 2500 dị n'ụsọ oké osimiri n'ebe ọwụwa anyanwụ. Ka oge na-aga, ụlọ oriri ndị dị na Hardee gbanwere dị ka ụmụaka Carl, jiri ọbụna ọkọlọtọ ahụ dịka kpakpando. [[Category: Fast Food Restaurants]] c3vorcjohbsn1bik2jt6f3gp7aq3bt2 Yvonne Jegede 0 7999 84316 70573 2022-07-21T13:09:26Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Yvonne Jegede on film Irorktv.jpg|thumb|Yvonne Jegede]] {{Infobox artist|honorific_prefix=|residence=|website=<!-- {{URL|Example.com}} -->|memorials=|patrons=|elected=|awards=<!-- {{awd|award|year|title|role|name}} (optional) -->|partner=|spouse=Olakunle Fawole|movement=|style=|notable_works=|known_for=Producing ''3 is Company''|alma_mater=|education=[[University of Cyprus]]|nationality=[[Nigeria|Nigerian]]|name=Yvonne Jegede<!-- include middle initial, if not specified in birth_name -->|resting_place_coordinates=<!-- {{Coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline}} -->|resting_place=|death_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} -->|birth_place=Agenebode, [[Edo State]]|birth_date={{Birth date and age|1983|08|25}}|birth_name=<!-- only use if different from name -->|native_name_lang=|native_name=|caption=|alt=|image_size=|image=Yvonne Eleghetse Jegede.jpg<!-- use the image's pagename; do not include the "File:" or "Image:" prefix, and do not use brackets-->|honorific_suffix=|module=}} '''Yvonne Jegede''' bụ onye na -eme ihe nkiri na Naịjirịa, onye na -emeputa ihe nkiri, onye nlereanya, na onye onyonyo; <ref>{{Cite news|author=Olowolagba|first=Fikayo|title=Yvonne Jegede challenges Atuma to name prostitutes in Nollywood|url=http://dailypost.ng/2018/06/22/yvonne-jegede-challenges-atuma-name-prostitutes-nollywood/amp/|accessdate=16 October 2018|date=22 June 2018}}</ref> ama ama maka imepụta ''3 is company''. O bilitere wee bụrụ onye ama ama mgbe ọ pụtara ihe nkiri na vidiyo egwu ''African Queen'' nke 2Face Idibia tinyere [[Annie Macaulay-Idibia|Annie Macaulay]] . <ref>{{Cite news|author=Izuzu|first=Chidumga|title=5 reasons to love "The First Lady" actress|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/yvonne-jegede-5-reasons-to-love-the-first-lady-actress-id5418813.html|accessdate=16 October 2018|date=25 August 2016}}</ref> == Ndụ nwata na agụmakwụkwọ == Yvonne Jegede was born in Agenebode, [[Ȯra Edo|Edo State]], [[Naijiria|Nigeria]] on the 25th of August, 1983. Ọ gụrụ agụmakwụkwọ praịmarị na secondiri na [[Ȯra Lagos|Lagos State]] [[Naịjirịa]] tupu ịga University of Cyprus, ebe ọ nwetere akwukwo Bachelor's degree na International Relations.<ref>{{Cite news|author=Anonymous|title=My big boobs not my selling point|url=https://www.punchng.com/my-big-boobs-not-my-selling-point/amp/|accessdate=16 October 2018|date=9 April 2017}}</ref> == Ọrụ == Yvonne Jegede malitere ọrụ ihe nkiri ya na 2004 mgbe ọ pụtara na ihe nkiri Nollywood ''Missing Angels'' . Mpụta mbụ igwefoto mbụ ya pụtara na 2005 na ngosipụta ya na vidiyo egwu a ma ama ugbu a ''African Queen'' nke 2Face Idibia . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mahadum n'afọ 2012, ọ bịaghachiri na Nollywood wee gosiputa na ihe nkiri dịka ''Okafor's Law'' ''Single and Married'', 10 Days in Sun ''City'' n'etiti ndị ọzọ. Na 2015, ọ mepụtara ihe nkiri mbụ ya ''3 is Company'' ebe ọ gosiputara bụrụ onye ndu. <ref>{{Cite news|author=Izuzu|first=Chidumga|title=Movie starring Yvonne Jegede, OC Ukeje, Wole Ojo gets DVD release date|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/3-is-company-movie-starring-yvonne-jegede-oc-ukeje-wole-ojo-gets-dvd-release-date-id3876238.html|accessdate=16 October 2018|date=17 June 2015}}</ref> N'ọgwụgwụ 2016, ọ bụ mkpuchi na mbipụta agbamakwụkwọ nke magazin [[Genevieve Nnaji|Genevieve Nnaji.]] <ref>{{Cite news|author=Peters|first=Seyi|title=Yvonne Jegede Covers Genevieve Magazine’s Annual Bridal Issue|url=https://www.informationng.com/2016/12/yvonne-jegede-covers-genevieve-magazines-annual-bridal-issue.html/amp|accessdate=16 October 2018|date=16 December 2016}}</ref> Ewezuga ihe nkiri ya, ''Yvonne Jegede'' egosipụtala na vidiyo egwu dịka ''Ego'' site Djinee, ''Kokose'' nke [[Sound Sultan]] . == Ihe nkiri == * ''Missing Angels'' * ''Husbands of Lagos'' * ''3 is Company'' * ''Okafor's Law'' * ''Pot of Life'' * ''Gold Statue'' * ''Diamonds in the sky'' * ''Sir Chic Squad'' * ''Single and Married'' * ''10 Days in Sin City'' * ''The Fight for the Family'' * ''The Silver Spoon'' * ''The Sassy One'' * ''Climax'' * ''Gone to America'' * ''Crazy ex-Girlfriend'' * ''Forget me not'' * ''True Lies'' * ''Smile of Sweet Love'' * ''Tei hearts that binds together'' * ''Strange Affection'' * ''Abike'' == Nsidee == {{Reflist}}   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] q1w3eyo61nhifzlnhbp4o96fa1z5qv5 In-N-Out Burger 0 8019 84290 61062 2022-07-21T12:29:49Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:UC Irvine University Tower.jpg|thumb]] [[Usòrò:InNOut.svg|thumb]] '''Na-N-Ọ Burgers, Inc.''' na [[yinye nri ngwa ngwa ahịa bụ]] bụ [[n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ nke United States]]. [[Category: ngwa ngwa na America]] fprgqgfak8djvhq9lwvkufjilkeek0n Jack in the Box 0 8035 84292 65934 2022-07-21T12:39:37Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Cool Jack in the Box (48316243441).jpg|thumb]] [[Usòrò:Jack in the Box 2009 logo.svg|thumb]] '''Jack in the Box''' bụ [[Njikọ̀taọ̀hà|American]] [[nri ngwa ngwa]] [[ụlọ oriri na ọṅụṅụ]] [[Chain store|chain]]. Ọ bụ [[Robert O. Peterson]] ka e hiwere na 1951. [[Category: American fast food restaurants]] pt7bf5vpa0awkyu4bp1dwt2aosw0fl9 Otobong Nkanga 0 8055 84303 62523 2022-07-21T12:56:53Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Otobong Nkanga, Nottingham Contemporary 1907.JPG|thumb]] '''Otobong Nkanga '''(onye amụrụ na 1974) bụ onye n'eme ihe nkiri nakwa ihe ngosi 'visual artist and performance artist' nke amụrụ n'ala [[Naigeria|Nigeria]], mana biri na mba Antwerp. N'afọ 2015 onwetara ihe nrite 'Yanghyun Prize'.<ref>{{cite web|url=http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20151112001311|title=Nigerian artist Otobong Nkanga wins Yanghyun art prize|work=The Korea Herald|publisher=|date=12 November 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/193102-nigerian-artist-emerges-first-african-winner-of-korean-award.html|title=Nigerian artist emerges first African winner of Korean award|author=Evelyn Okakwu|work=Premium Times Nigeria|date=13 November 2015}}</ref> Ọrụ ya na enyochaa mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ndị mmadụ na gburugburu ebe obibi ya, na-ahụ ihe dị mgbagwoju anya ha ma ghọta otú ihe onwunwe ndị dị ka ala na ala, na ụkpụrụ ha nwere, ga-esi nyochaa mpaghara na omenala. E gosipụtawo ọrụ ya n'ọtụtụ ụlọ ọrụ di iche-iche nke gụnyere Tate Modern the KW Institute (Berlin), Stedelijk Museum nakwa biennale of Sharjah.<ref>{{Cite web|title=Otobong Nkanga|url=http://www.contemporaryand.com/fr/person/otobong-nkanga/|publisher=contemporaryand.com|date=|accessdate=7 March 2015}}</ref> Ọgbakwara onye iri abụọ na Biennale of Sydney.<ref>{{cite web|url=https://www.theguardian.com/culture/2016/jan/15/20th-biennale-of-sydney-carriageworks|title=20th Biennale of Sydney, Carriageworks|work=The Guardian|date=15 January 2016}}</ref> == Ndụ ya == Amụrụ Otobong Nkanga na [[Kano]], nke di na Naijiria n'afọ1974. Ihe Ngosi nke mbụ ya bụ '<nowiki/>''CLASSICISM & BEYOND' n'afọ'' 2002 na ụlọ na-abụghi'' otu goomenti ''<nowiki/>'Project Row Houses' na Houston. Site na 2007 ruo 2008, na nsagharị ya n'ọrụ ya nke akpọrọ'' ''<nowiki/>'<nowiki/>''Baggage''' (1972 – 2007/2008) na onye ose ihe nke mba Amerika Allan Kaprow,<ref>{{Citation|language=|author1=Meyer-Hermann, Eva (19..-....).|title=Allan Kaprow : art as life|publisher=Royaume-Uni|editor=Thames & Hudson|year=2008|url=https://books.google.com/books?id=nLbIudCykXQC&pg=PA225|pages=}}</ref> Nkanga emela ihe omume nye 'Kunsthalle Bern'. Ọrụ mbụ nke dabeere na njem nke ngwaahịa si n'otu ebe nke mba ụwa gaa na nke ọzọ, Naylor na-ewebata nhazi post-colonial. Dị ka ihe àmà-ama,  na-egosi na onye na-ese ihe n'inyocha, echiche nke njirimara, ọdịbendị omenala dị n'etiti etiti ọrụ ngosi ya.  Na-afọ 2008, ọrụ ya '<nowiki/>''Contained measures of Land''' jiri ala ma dị ka ihe nnọchianya nke ókèala na asọmpi na esemokwu. Otu afọ mgbe e mesịrị, n'oge obibi ya na Pointe-Noire, na Congo, ọ chịkọtara agba asatọ nke Earth. Ọ bụ ndị Portuguese na ndị French na-achị Pointe-Noire, na [[Republic of the Congo|Congo]], Onye edemede bụ 'Philippe Pirotte' dere na Nkanga na-abịa ịmepụta ụdị ụgbọala maka nkwupụta na njem nke na-akọwaghị uru ọ bara na oge ọhụụ ebe mmadụ nile na-enwe nchegbu maka mgbanwe nke ihe onwunwe ngwaọrụ ndị na-efe ụmụ mmadụ. <ref>{{Citation|author1=Virginie Bobin|title=An Invention of Allan Kaprow for the Present Moment|publisher=Kunsthalle Bern|year=2007|isbn=3857801506|chapter=Participation: A Legacy of Allan Kaprow, P. Pirotte|pages=9–17}}</ref> Ihe ọrọ ya, nwere Mmetụta nke Ihe Ncheta nke malitere na 2010, site na njem mbụ ya na Morocco, ọ na-enyocha omume nke ịgbanye. Ọ na-agbanwe ihe ndị a na-ekesa na ihe ọhụụ. Na-afọ 2012, o mepụtara ngwaọrụ maka arụmọrụ, ma ọ bụ karịa ntinye nke isiokwu ya bụ '<nowiki/>''Contained Measures of Kolanut''' na foto abụọ, otu n'ime osisi a na-akpọ adekola na otu na ụmụ nwanyị abụọ na-eṅomi osisi. Nkanga kọwara na osisi Ọji dị mkpa maka omenala ya ma bụrụ ihe nnọchianya nke ime mmụọ na omenala ya.  Ọtụrụ arọ ka ha taa ọji (Cola accuminata) ma obu ude (cola nitida). Ihe ndị a dị maka ịkwadebe mkparịta ụka. Ụdị arụmọrụ a nwere ike ịdịgide ruo ọtụtụ awa ma chọọ ọtụtụ ntinye uche.<ref name="aa1">{{cite journal|author=Monika Szewczyk|title=Exchange and Some Change: The imaginative Economies of Otobong Nkanga|journal=Afterall, a journal of art, context and enquiry|number=37|date=Autumn–Winter 2014|issn=|url=http://www.afterall.org/journal/issue.37/exchange-and-some-change_the-imaginative-economies-of-otobong-nkanga|pages=41}}</ref> N'otu afọ ahụ, ọ tụrụ aro maka mmemme maka usoro Tate "Politics of Representation" nke ọ kpọrọ ndị ọbịa ka ha nyochaa echiche, nghọta, na ebe nchekwa.<ref>{{Cite web|title=Across the Board|url=http://www.tate.org.uk/download/file/fid/21395|publisher=www.tate.org.uk|date=}}</ref> == Ihe Ngosi == * 2010: Kunsthal Charlottenborg Copenhagen. Taste of a Stone. Ikǫ * 2015: Biennale d'art contemporain de Lyon * 2016: ''The Encounter That Took a Part of Me''. Nottingham Contemporary * 2017: documenta 14, Athens and Kassel == Nrụtụaka == {{Reflist|30em}} == Njikọ ndị dị n'ọzọ == * [http://www.otobongnkanga.com/ Official website.] {{DEFAULTSORT:Nkanga, Otobong}} [[Category:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]] hiknecpv1ni3w010q9nadfu1b57kvno Maria Louisa Bustill 0 8117 84318 61334 2022-07-21T13:12:53Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Maria Louisa Bustill (1853-1904).jpg|thumb|Maria Louisa Bustill]] '''Maria Louisa Bustill Robeson''' (Novemba 8, 1853 &#x2013; Jenuari 20, 1904) bu onye nkuzi na Quaker buru nwunye William Drew Robeson, onye nkuzi uka ndi Witherspoon Street Presbyterian Church dina Princeton, New Jersey burukwa mama [[Paul Robeson]] na umunne ya. == Early life and education == Amuru Maria Louisa Bustill (anakpo Louisa na nwa) na aro 1853 na Philadelphia, Pennsylvania, nke agburu Africa, [[Ndi Igbo Amerikạ|Igbo]], Lenni-Lenape America na Anglo-American. Nne na Nna ya bu Charles Hicks Bustill na Emily Robinson, ndi oji ama ama na Quakers. Na aro 1870s, Louisa jere Mahadum Lincoln University, otu  black university na Oxford, Pennsylvania. Louisa aburugo onye nkuzi tupu ofu William Drew Robeson.<ref name="bio" /> Ya na nwanne ya nwanyi Gertrude nuru umu nwoke guru akwukwo na mahadum Lincoln, mana ndibe Louisa chere na Robeson aburo ogbo ya.<ref name="boyle" /> == Marriage and family == Ndi nna nna Bustill nwere onwe ha na-ebe 1700s, mgbe when her great-grandfather Cyrus Bustill was freed after several years of service to a new owner in Burlington, New Jersey. He moved into Philadelphia where he built a business as a baker. Cyrus Bustill became one of the founders in Philadelphia of the Free African Society in 1787. Other family had genealogical records going back to the early days of the Pennsylvania colony. d7rrth52dar8kk2r5q518yvv9ezojbv Nkiru Njoku 0 8203 84428 61537 2022-07-22T06:18:06Z Timzy D'Great 12485 Added image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nkiru Njoku.jpg|thumb|Nkiru Njoku]] Nkiru Njoku bụ onye obodo Nigeria amụrụ na afọ 1980, ọ na ede ihe nkiri, ọ bụ kwa odee akwụkwọ na onye na emepụta ihe nkiri. Nkiru bụ onye isi edemede ihe nkiri a n'akpo Tinsel, nke ebidoro igosi na Nigeria n'afọ 2008.<ref>{{cite web|url=https://www.thecable.ng/interview-men-are-threatened-when-women-want-off-screen-jobs-says-nkiru-njoku|title=INTERVIEW: Men are threatened when women want off-screen jobs, says Nkiru Njoku|work=TheCable|author=Ogechi Ekeanyanwu|date=8 March 2016|accessdate=25 September 2016}}</ref> Ụgbụa, Njoku bụ onye isi na emeputa ihe nkiri nke a n'akpọ "Project Fame West Africa".<ref>{{cite web|url=http://www.olisa.tv/2016/02/i-am-feminist-i-am-intense-i-dont-do-half-measures-an-interview-with-nkiru-njoku/|title="I am feminist. I am intense. I don't do half-measures." – An interview with Nkiru Njoku|website=www.olisa.tv|author=Yvonne Chinyere Anoruo|date=4 February 2016|accessdate=25 September 2016}}</ref>{{reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] h43fs07fl70z7tmw1hg1elvycux99pv Okwu ọbanife:Tochiprecious 3 8437 84344 83694 2022-07-21T14:46:33Z MediaWiki message delivery 4554 /* Campaign Product Team Office Hour - July 21, 2022 */ nkeji ohúrù wikitext text/x-wiki Daarụ, ịmeela màkà edemede ǹkè ị dèrè gbasara mmanwu Ìjelè! Jisike! '''[[User:Ukabia|arụshị Wikipidia Ìgbò]]''' - [[User talk:Ukabia|okwu l'okà]] 14:39, 18 Ọnwaìse 2018 (UTC) == DEFAULTSORT to alphabetize biography pages == Greetings, [[User:Tochiprecious|Tochi Precious]]! I noticed the pages created for the '''[[:Òtù:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon|Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]]''', many by you. I did notice one thing irregular when these pages appear in categories: many are in the alphabetical letter of their first name. This is because: *All biography page names (in many WP language projects, including IG and EN) have the first name first. *However, in a category we want the pages to display in alphabetical order by the surname (family name). Now, as I don't know the [[Igbo language]], I help in this Wikipedia by organizing content. You may have seen my edit summaries in July, almost all with DEFAULTSORT. A page name is sorted (in top-to-bottom order) in a category by its first letter - this is the default when nothing else is specified. So for a biography page, we want the first letter of the ''surname''. To do this in Edit mode: *Above the first category, add <nowiki>{{DEFAULTSORT:Surname, Name1 Name2}}</nowiki>, where Name1 is the first name (given name) and for some people, Name2 follows Name1. (But see below: ''three or more names'') *Note the spacing and punctuation! No space between the colon mark (:) and the Surname. Comma and space after the Surname. A single space between Name1 and Name2 (if any), then no space before the pair of right-hand brackets. *If a person has ''three or more names'', and you don't know whether the middle one is part of a double surname or just a second given name (Name2): **Look at the DEFAULTSORT as it appears in the Edit version of the person's page in a major language (EN, DE, etc.) **Copy it complete with both left-hand and right-hand sets of brackets, then paste it on the Igbo WP page as above. I hope these explanations are helpful to you! Feel free to ask me anything else, and of course to share this with your sister and brother IG WP editors. ''-- [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 11:49, 12 Ọnwaàsaà 2018 (UTC)'' :Greetings [[User:Deborahjay|Deborahjay]], thank you very much for this. Your input is greatly appreciated. I usually do not make changes to the Names while translating. Please I would like to understand if you mean I should change the position of the names using surnames first instead of leaving it the way it usually is? Thank you very much. [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochi Precious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|talk]]) 18:26, 12 Ọnwaàsaà 2018 (UTC) ::The use of names is fine the way you've written them. The ''addition'' of the DEFAULTSORT template is only for the purpose of establishing the display in categories according to the spelling of the person's surname (family name). Take a look at the 65 (!) page names in the category (Òtù) [[:Òtù:Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon|Wikipedia Igbo Women Edit-a-thon]]: initial letters A-E and S have all been corrected, but F and P-R have not. For each of the women whose names are alphabetical in the category by surname, look in Edit view above the category and you'll see the DEFAULTSORT template. Also, do you know how to look at another editor's changes in '''Lèe ita''' by comparing two versions ('''Sikwu orü áká di''')? That will show ''exactly'' what I did. I'm glad to be of help! ''-- [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 19:49, 12 Ọnwaàsaà 2018 (UTC)'' ::: Well noted, thank you. [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochi Precious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|talk]]) 13:50, 13 Ọnwaàsaà 2018 (UTC) == References section heading == Greetings, dear [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochi Precious]]! I've come back to the Igbo WP to make what improvements I can without knowing [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò]]. Here's something that needs your confirmation: When I open a biography page to make it sort alphabetically by surname (Template:DEFAULTSORT) - I see many pages use the section heading '''References''' in English. May I replace it with '''Nrụtụaka''' - or what's correct? ''-- Cheers, [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] ([[Okwu ọbanife:Deborahjay|talk]]) 20:30, 20 Ọnwaàtọ 2020 (UTC)'' Greetings great [[Ọbanife:Deborahjay|Deborahjay]] Thanks so much for coming back to Igbo WP. Yes please kindly replace with '''Nrụtụaka''' it's very correct. Kind regards [[Ọbanife: Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife: Tochiprecious|talk]]) 22:49, 20 Ọnwaàtọ 2020 (WAT)'' == Campaigns Product Update #1 == * '''We will be hosting our first Campaigns Product Office hour''' with the Product team on '''September 9, 2021 at 3 PM UTC''' (join us on Zoom: https://wikimedia.zoom.us/j/87427100681) . The Office hour will focus on the introduction of the Product team and its choice of of a first feature focused on Event Registration. For more information see:https://meta.wikimedia.org/wiki/Campaigns/Foundation_Programs_Team#Office_Hours * '''We have published our first document about the first feature''': '''event registration'''.  You can find the document on Meta: https://meta.wikimedia.org/wiki/Campaigns/Foundation_Product_Team/Registration . We provided first responses to initial feedback last week. If you responded before, consider reviewing the talk page and adding to the conversation. * '''We had several presentations at Wikimania:''' ** Ilana Fried presented the Campaign Product team as part of a larger conversation about Wikimedia Foundation Product Strategy. Campaigns product start at 18:12 time:[https://www.youtube.com/watch?v=57GzJ4GEvCQ&t=1103s&ab_channel=WikimediaFoundation https://www.youtube.com/watch?v=57GzJ4GEvCQ&t=1103] ** Alex Stinson facilitated a session on the role of partners in International Campaigns:  https://www.youtube.com/watch?v=OS1k8_6QWPY '''What is next?''' At the office hours, we will share our first version of the designs for the Registration feature, and be asking for feedback. Additionally we will be onboarding our engineering team who will be building the registration feature. Please invite  other organizers to subscribe to this newsletter or to unsubscribe at: https://meta.wikimedia.org/wiki/Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers   The Campaign Product Team <!-- Message sent by User:Astinson (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers&oldid=21958270 --> == Campaigns Product Update #2 == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Hello '''Campaigns Product Newsletter''' subscribers! We are excited to share our updates: *'''Request for Feedback''': We have shared our project principles, wireframes for the desktop version, and open questions for you about the team’s event registration project. See the latest status updates [https://meta.wikimedia.org/wiki/Campaigns/Foundation_Product_Team/Registration#Status_Updates '''here'''.] :Wireframes are design tools that imagine the future interface of the software. We haven’t built anything yet. We need your feedback on these designs so that we can make better product decisions. You can give feedback on the talk page regarding the design and features of the wireframes. We would love to hear your comments to help us establish the next necessary steps for the project. :[[m:Talk:Campaigns/Foundation_Product_Team/Registration#Feedback_on_project_principles_&_wireframes_(October_2021)|'''''Please share with us your feedback!''''']] *'''Presentations''': The Campaign Product team participated in [[m:WikiArabia/2021|WikiArabia 2021]] and [[m:WikiConference North America/2021|WikiConference North America 2021]] to give a brief introduction on how the team works. Senior Program Strategist [[User:Astinson (WMF)|Alex Stinson]] gave an overview about campaigns and how we can scale the organizing experience within the Movement. Senior Product Manager [[User:IFried (WMF)|Ilana Fried]] gave an introduction about the Product Team and the project wireframes of the first campaign software solution: the on-wiki registration tool. View the recorded presentation [https://www.youtube.com/watch?v=1AYknkmHGyI&t=751s '''here'''.] *'''Team update''': We have hired our first team engineer, [[User:JCarvalho (WMF)|JCarvalho]] and our campaign organizing fellow, [[User:IBrazal (WMF)|IBrazal]]. Newsletter updates will be done by [[User:IBrazal (WMF)|IBrazal]] and she will be coordinating with you! We hope to have the rest of the engineering team onboard soon! For those of who missed the last Campaign Office Hour, you may [https://www.youtube.com/watch?v=7jT8fRUWjfI watch the recording] to know more about the Campaign Product Team. '''What is next?''' :'''Testers Needed'''! We will be partnering with [https://yux.design/ '''YUX'''], a design research agency, to learn how our team can improve the experience of Wikimedia campaign organizers and participants in Africa. For this reason, we are looking for community members who are willing to be part of the rapid testing sessions. Preferably, we want organizers and editors who have worked in an African context. If you would like to participate in testing, please email {{email|ibrazal-ctr|wikimedia.org}}. :'''Upcoming Conferences'''. [[m:WikiIndaba conference 2021|'''Wiki Indaba 2021''']]. This year, the conference will be held virtually on November 5-7, 2021 with the theme "'''''Rethink + Reset : Visions of the future'''''". Read more about the conference [[m:WikiIndaba conference 2021|here]] or [[m:WikiIndaba conference 2021/Registration Information| register]] to join the event. We will be presenting the registration features on Sunday November 7. :We will also be attending [[m:Wikimedia CEE Online Meeting 2021/Programme/Submissions/Building Organizer Tools for the Future of Campaigns|'''Wikimedia CEE Online Meeting 2021''']], which will be held virtually again this year on November 5-7, 2021. We will be presenting the registration tool on November 6 as part of our communication and sharing process. :'''Translation Support'''. We are also beginning to translate the updates on Registration. If you think your language community would benefit from updates, please translate [[m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Registration#Status_Updates|here]]. ''Invite other organizers to [[m:Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers| subscribe]] to this newsletter for updates!'' The Campaign Product Team </div> [[Ọbanife:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Okwu ọbanife:MediaWiki message delivery|kwuo]]) 16:26, 28 Ọnwa iri 2021 (UTC) <!-- Message sent by User:IBrazal (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers&oldid=22200025 --> :This is well noted. Thank you. Sure I would like to participate in testing. [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|kwuo]]) 06:33, 2 Ọnwa iri na otù 2021 (UTC) == Translation request == Hi, could you please translate this article to Igbo? :Vicente Costalago is a philologist, author and writer in the artificial language Interlingue. He is the main writer in that language. He published the first original novel in Lingua Franca Nova, entitled "La xerca per Pahoa". His second publication was written in Interlingue. Entitled "Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas", it is an original book. It was followed by "Antologie hispan", a compilation of texts from the Spanish literature translated to Interlingue. His third book, also in Interlingue, was "Fabules, racontas e mites". Thanks for your help. --[[Ọbanife:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Okwu ọbanife:Caro de Segeda|kwuo]]) 09:26, 18 Ọnwa mbụ 2022 (UTC) :Sure, here's the translation below. :"Vicente Costalago bụ ọkà mmụta sayensị, onye edemede nakwa onye edemede n'asụsụ artificial Interlingue. Ọ bụ ya bụ onye edemede n’asụsụ ahụ. O bipụtara akwụkwọ akụkọ izizi mbụ na Lingua Franca Nova, nke akpọrọ "La xerca per Pahoa". Edere mbipụta ya nke abụọ n'asụsụ Interlingue. Aha ya bụ "Li sercha in li castelle Dewahl e altri racontas", ọ bụ akwụkwọ izizi. "Antologie hispan" sochiri ya, nchịkọta ederede sitere na akwụkwọ Spanish a tụgharịrị na Interlingue. Akwụkwọ ya nke atọ, dịkwa na Interlingue, bụ "Fabules, racontas e mites". [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|kwuo]]) 10:59, 18 Ọnwa mbụ 2022 (UTC) Thank you so much. Could you also translate this article, please? :Interlingue, formerly Occidental, is an international auxiliary language created by Edgar de Wahl and published in 1922. Literature The main literary texts in Occidental appeared in Cosmoglotta. There were also some works, both original and translated, published in Interlingue. Thanks for your help. --[[Ọbanife:Caro de Segeda|Caro de Segeda]] ([[Okwu ọbanife:Caro de Segeda|kwuo]]) 11:34, 18 Ọnwa mbụ 2022 (UTC) :Interlingue, nke bụbu Occidental, bụ asụsụ inyeaka mba ụwa nke Edgar de Wahl mebere wee bipụta ya na 1922. Agụmagụ edemede bụ isi na Occidental pụtara na Cosmoglotta. E nwekwara akwụkwọ ụfọdụ, ma ndị mbụ na ndị a tụgharịrị, bipụta n’asụsụ Interlingue. [[Ọbanife:Tochiprecious|Tochiprecious]] ([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|kwuo]]) 17:06, 18 Ọnwa mbụ 2022 (UTC) == Campaigns Product Update #3 == <div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr"> Hello '''Campaigns Product Newsletter''' subscribers! We are excited to share our updates: *'''Proposal to create new namespaces''': We have proposed to create two namespaces, which are “'''Event'''” and “'''Event talk'''.” This way, we can easily create an Event Center that pulls data from event pages. This Event Center may include tools to create event pages with registration support, a calendar of events, and event statistics, among other features. More importantly, the Event Center will highlight organizing as an essential part of the Wikimedia movement. Please give us feedback on [https://phabricator.wikimedia.org/T296280 Phabricator] or [[m:Talk:Campaigns/Foundation Product Team/Registration#Feedback_on_March_2022_update|Meta]] about our proposal to create two new namespaces. *'''Engineering updates''': We are excited that we have finished hiring for our engineering team! Three engineers and an engineering manager have joined our team since our last update. In the last few months, they have conducted technical planning and launched the building phase of the project. They are now building the registration tool. You can see the [[m:Campaigns/Foundation Product Team|updated team on meta]]. *'''Design updates''': We conducted usability tests with a small group of testers for early feedback on the desktop wireframes. After collecting this feedback, we have developed a new version for desktop wireframes, which will be ready to share in the next few weeks. These desktop wireframes display the user flow of two experiences: one for organizers who want to add registration to their event pages, and another for participants who want to register for an event. Additionally, the design team is also currently working on the first version of mobile wireframes, which will be shared during the next office hour. ::1. View the latest desktop wireframes in '''Figma''' for [https://www.figma.com/proto/h0iZo5Tj6LHpsFDsInWiG0/Pilot---Event-Registration?node-id=1899%3A44995&scaling=min-zoom&page-id=1472%3A36710&starting-point-node-id=1899%3A44995&show-proto-sidebar=1&hide-ui=1 Campaign Organizer Prototype] and [https://www.figma.com/proto/h0iZo5Tj6LHpsFDsInWiG0/Pilot---Event-Registration?node-id=1998%3A49612&scaling=min-zoom&page-id=1472%3A36710&starting-point-node-id=1998%3A49612&show-proto-sidebar=1&hide-ui=1 Participant Registration Prototype]. ::2. [[m:Talk:Campaigns/Foundation Product Team/Registration#Feedback_on_project_principles_&_wireframes_(October_2021)|Leave us some feedback]] on the desktop wireframes. Note that we haven’t posted the newest version of the desktop wireframes on the project page yet, but we will soon (and you can feel free to add feedback on any version you have seen). *'''Ambassador updates''': Three product ambassadors for the Arabic, French and Swahili communities have now joined our team! They will help us collect feedback from Wikimedia communities about the project and understand the needs of organizers, through gathering first-hand information. These ambassadors are immersed as actual members of these communities, so they will also help us identify the needs of the organizers in our pilot communities. The ambassadors are: [[m:User:Bachounda (WMF)|'''M. Bachounda''']] for Arabic communities, [[m:User:Geugeor-WMF|'''Georges Fodouop''']] for French communities, and [[m:User:AMtavangu (WMF)|'''Antoni Mtavangu''']] for Swahili communities. '''What is next?''' :'''Next Office Hour''': We will be holding an office hour on '''March 31, 2022''' at 15:00 UTC, which will be conducted via [https://wikimedia.zoom.us/j/82046580320 '''Zoom''']. We invite everyone to attend, and we really hope to see you! The focus will be on the Registration Tool. The team will also be providing community updates on the usability test findings and design highlights for the wireframes. We will also share our current Project timeline and answer any questions you may have. [[m:Campaigns/Foundation Programs Team/Office Hours/2022 03|Join us and share your thoughts on these developments!]] :In a few months, we are expecting to have the early testable version of the tool. By then, the team will be doing the first round of general testing and gathering feedback. We are looking forward to adding more features on the tool such as communication support, potentially by the end of this year. If you know other organizers that might be interested in following these developments, please recommend that they [[m:Campaigns/Foundation Product Team/Subscribers|subscribe to the newsletter]]. We want to receive as much feedback as we can. Thank you! '''The Campaign Product Team''' </div> [[Ọbanife:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Okwu ọbanife:MediaWiki message delivery|kwuo]]) 17:26, 22 Ọnwa atọ 2022 (UTC) <!-- Message sent by User:IBrazal (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers&oldid=23033286 --> == Campaign Product Team Office Hour - March 31, 2022 == Hello '''Campaign Product Newsletter''' subscribers! The Campaign Product Team will be hosting the next office hour to share exciting updates on the Registration Tool and new proposed namespaces for events. We will also be sharing community updates on the usability tests and design highlights of the latest mobile and desktop wireframes. Join us and share your thoughts on these developments! :Date: '''March 31, 2022''' :Time: 15:00 UTC :Zoom Link: https://wikimedia.zoom.us/j/82046580320 You may also watch [https://www.youtube.com/watch?v=7jT8fRUWjfI Campaigns Office Hour: Introducing the Campaigns Product Team] to learn more about the Team and the previous wireframes. Feel free to send a message to '''ibrazal-ctr@wikimedia.org''' if you want to receive an email reminder for this meeting. Thank you. '''The Campaign Product Team''' [[Ọbanife:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Okwu ọbanife:MediaWiki message delivery|kwuo]]) 17:37, 30 Ọnwa atọ 2022 (UTC) <!-- Message sent by User:IBrazal (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers&oldid=23066888 --> == Event Registration Tool: Demo and Invitation to Test == Hello Subscribers! [[metawiki:Campaigns/Foundation Product Team|'''The Campaigns Product  Team''']] from the Wikimedia Foundation will be hosting two office hours to  demo the new [[metawiki:Special:MyLanguage/Campaigns/Foundation Product Team/Registration|'''Event Registration Tool''']], and train organizers how to  use it. In these office hours, you will learn how to: * Create an event page in the new event namespace (as an event organizer) * Enable registration on your event page (as an event organizer) * Collect data on who registered for your event (as an event organizer) * Register for an event on the event page (as an event participant) You can attend one office hour or both, depending on your availability on the following dates: * Session 1: '''Thursday, July 21, 2022 at 5:00 PM UTC''' * Session 2: '''Saturday, July 23, 2022 at 12:00 PM UTC''' These events will be multilingual, with live interpretations in '''Arabic''', '''English''', '''French''', '''Italian''', and '''Portuguese''', and '''Swahili'''. Note that Portuguese will be available on the 21st, but not the 23rd. We strongly encourage you to join and share your feedback on the tool. Your feedback will help us improve the tool so that Wikimedians can have a better event experience. To register, please reply to this email or [[metawiki:Campaigns/Foundation Programs Team/Office Hours/2022 07|'''''sign-up to our page''''']], by adding your signature. Thank you! <nowiki>~~~~</nowiki> [[Ọbanife:IBrazal (WMF)|IBrazal (WMF)]] ([[Okwu ọbanife:IBrazal (WMF)|kwuo]]) 06:07, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC) == Campaign Product Team Office Hour - July 21, 2022 == Hello '''Campaign Product Newsletter''' subscribers! The [[m:Campaigns/Foundation Product Team|'''Campaign Product Team''']] will be having an office hour today, '''July 21, 2022 at 17:00 UTC''' via '''Zoom''' to demo the first release of the [[m:Campaigns/Foundation Product Team/Registration|'''Event Registration Tool''']]. You may join the office hour using this [https://wikimedia.zoom.us/j/83538569035 '''meeting link''']. We look forward to your participation. Thank you. Best, The [[m:Campaigns/Foundation Product Team|'''Campaign Product Team''']] [[Ọbanife:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[Okwu ọbanife:MediaWiki message delivery|kwuo]]) 14:46, 21 Ọnwa asaa 2022 (UTC) <!-- Message sent by User:IBrazal (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Campaigns/Foundation_Product_Team/Subscribers&oldid=23512297 --> syxnxz6ishj7dc181wcvt86ushg4ewi Olufunmilayo Aduni Olayinka 0 8712 84314 63143 2022-07-21T13:06:29Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Funmia.JPG|thumb|Olafunmilayo Aduni Olayinka]] '''Olufunmilayo Aduni Olayinka''', née Famuagun (20 June 1960&nbsp;– 6 April 2013), bu onye ọru ọba ego na Naijiria ma buru kwa onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ruru ọru dika osote gọvanọ nke [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]].<ref>Ekiti.com http://www.ekiti.com/ekitinews/display_search.php?news_id=102845</ref><ref name="Vanguard">{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2013/04/body-of-funmilayo-olayinka-ekiti-deputy-gov-laid-to-rest/|title=Body of Funmilayo Olayinka, Ekiti Deputy Gov laid to rest|last=Ariyibi|first=Gbenga|date=April 26, 2013|publisher=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=1 July 2013}}</ref><ref name="naij">{{cite news|url=http://news.naij.com/30149.html|title=Deputy Governor of Ekiti State Mrs Funmilayo Olayinka Is dead|date=6 April 2013|publisher=naij.com|accessdate=1 July 2013}}</ref> == Mbido ndu n'agum akwukwo. == Amụrụ Olayinka na [[Ado Ekiti|Ado-Ekiti]], Ekiti State.<ref>{{cite web|url=http://ekitistate.gov.ng/2013/04/biography-of-mrs-funmi-olayinka/|title=Biography of Mrs Funmi Olayinka|publisher=Government of Ekiti State|accessdate=1 July 2013}}</ref> Ogụrụ akwụkwo na Holy Trinity Grammar School [[Ibadan]] ebe onwetere nzere first school leaving, ogo distinction. Omechara ga Olivet Baptist High School, [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]], [[Naijiria|Nigeria]] ebe onwetara nzere Higher School (HSC).<ref name="thenationonlineng.net">The Nation Newspapers 19/08/2010 http://thenationonlineng.net/web3/editorial/opinion/10149.html{{dead link|date=January 2017 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> O nwetara nzere Master's na Public Administration na nzere Bachelor na Business Administration Marketing nke onwetara na mahadum Central State University, Edmond, Oklahoma, [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] n'afo 1981 na kwa afo1983.{{citation needed|date=May 2012}} O nwetara Honour roll nke Dean ugboro atọ. == Aka ọrụ. == O bu onye Marketing Analyst na Strategist nke bidoro aka ọrụ ya n'ọrụ ọba ego nke First Bank of Nigeria Plc n'afo 1986, ọwere mecha ruo orụ dika Relationship Manager nke Kọpret Akaunts na Access Bank, ụlọ ọrụ Merchant Banking Corporation [MBC] nke mechirigoro emechi ya na United Bank for Africa Plc. N'ọnwa Ogọst nke afo 2002, obidoro ọrụ na Kọpret Kọmunikashọns tupu o rigoro ibu onye isi Kọpret Afes Divishon, United Bank for Africa. O mechara buru onye isi, Brand Management na Corporate Affairs, ebe o duru ndi ọrụ ha bu icheputa atumatu ogbara ohuru n'ulo ọrụ United Bank for Africa nke nyere aka ikwalite usoro ọrụ ọba ego ahu ma nyekwa ha ezigbo aha.{{citation needed|date=May 2012}} Olayinka bu kwa osote onye isi nke abuo nke nzuko Kopret Maneja jikoro oba ego nile site n'afo 2002 ruo afo 2004{{citation needed|date=May 2012}} Olayinka ruru nnukwu oru na njiko United Bank for Africa nke ochie ya na oba ego Standard Trust ebe oso na ndi isi atumatu ogbara ohuru. O rukwara oru dika onye otu bara uru na otu Midia Rilashons. Tupu aroputa ya dika osote Govano nke [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]], o bu onye isi Kopret Savisis, Ecobank Transatlantic Inc ebe oru ya bu igbasa ozi gbasara oru oba ego ahu, ihu maka njikwa mmekorita di n'etiti ulo oru ya na oha na eze ya na igwa ndi njikwa maka ihe gbasara otu oha na eze si ahu oba ego ahu. Ozo kwa, ohuru maka General Internal Services Unit nke oru ya bu nchikota ndi oru n'ile na oba ego ahu.<ref>The Sun Newspapers 5 April 2005 http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/womanofthesun/2005/April/05/womanofthesun-05-04-2005-002.htm {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050419051741/http://www.sunnewsonline.com/webpages/features/womanofthesun/2005/April/05/womanofthesun-05-04-2005-002.htm|date=19 April 2005}}</ref> == Nroputa == Mgbe emechara ndoro ndoro ochichi govano nke afọ 2007,<ref>The Nation 3 May 2009 {{cite web|url=http://thenationonlineng.net/web2/articles/2186/1/Democracy-in-Ekiti-Lessons-from-history/Page1.html|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120503102237/http://thenationonlineng.net/web2/articles/2186/1/Democracy-in-Ekiti-Lessons-from-history/Page1.html|archivedate=3 May 2012|df=dmy}}CS1 maint: Archived copy as title ([//en.wikipedia.org/wiki/Category:CS1_maint:_Archived_copy_as_title link]) {{cite web|url=http://thenationonlineng.net/web2/articles/2186/1/Democracy-in-Ekiti-Lessons-from-history/Page1.html|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120503102237/http://thenationonlineng.net/web2/articles/2186/1/Democracy-in-Ekiti-Lessons-from-history/Page1.html|archivedate=3 May 2012|df=dmy}}</ref> akpọputara Mazi Segun Oni, onye òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke n'achi Naijiria roputara maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị dika onye mmerri. Olayinka na Kayode Fayemi gara ụlọ ikpe ichoputa maka nroputa ahu emere. Na 14 Oktoba, 2010, dika afọ atọ na ọkara gachara after n'ulo ikpe ntuli aka nke nọ na [[Ilorin]], [[Ȯra Kwara|Kwara State]], [[Naijiria|Nigeria]] chupuru ochie Gọvanọ Segun Oni nke Peoples Democratic Party (PDP) ma kwupụta na Dr Kayode Fayemi nke Action Congress of Nigeria (ACN) bu onye mmeri na ntuli aka gọvanọ nke [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]].<ref>234NEXT Newspapers 15 October 2010 {{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5630802-146/fayemi_is_new_ekiti_governor_.csp|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101018232116/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5630802-146/fayemi_is_new_ekiti_governor_.csp|archivedate=18 October 2010|df=dmy}}CS1 maint: Archived copy as title ([//en.wikipedia.org/wiki/Category:CS1_maint:_Archived_copy_as_title link]) {{cite web|url=http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5630802-146/fayemi_is_new_ekiti_governor_.csp|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101018232116/http://234next.com/csp/cms/sites/Next/Home/5630802-146/fayemi_is_new_ekiti_governor_.csp|archivedate=18 October 2010|df=dmy}}</ref> Oriaku Olufunmilayo Olayinka ṅụrụ iyi mbata dika osote Gọvanọ nke [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]] maka na oso Dr Kayode Fayemi zọ ntuli aka nke 2007.<ref>The Sun Newspapers Monday 18 October 2010. {{cite web|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/oct/18/national-18-10-2010-007.htm|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101021041108/http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/oct/18/national-18-10-2010-007.htm|archivedate=21 October 2010|df=dmy}}CS1 maint: Archived copy as title ([//en.wikipedia.org/wiki/Category:CS1_maint:_Archived_copy_as_title link]) {{cite web|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/oct/18/national-18-10-2010-007.htm|title=Archived copy|accessdate=2010-10-19|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101021041108/http://www.sunnewsonline.com/webpages/news/national/2010/oct/18/national-18-10-2010-007.htm|archivedate=21 October 2010|df=dmy}}</ref> O bu nwanyi nke abuo n'akụkọ ihe mere eme na [[Ȯra Ekiti|Ekiti State]] nke nọrọ n'ọnọdụ osote Gọvanọ nke ala ahu. O bu onye otu [[Action Congress]] of [[Naijiria|Nigeria]]. == Onwụ == Mgbe ya na ọria cancer gbasiri mgba tere aka, Olayinka nwụrụ na mgbede nke 6 Eprel, 2013, elie ya na Ado-Ekiti.<ref>{{cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2013/04/body-of-funmilayo-olayinka-ekiti-deputy-gov-laid-to-rest/|title=Body of Funmilayo Olayinka, Ekiti Deputy Gov laid to rest|author=Gbenga Ariyibi|publisher=The Vanguard|date=April 26, 2013}}</ref> Olayinka bu onye otu [[Onye Kraịst|Christian]] kwusiri ike O hapuru nne ya, di ya na umu atọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/news/where-is-your-deputy-olayinkas-mother-asks-fayemi/|title=Where is your deputy, Olayinka’s mother asks Fayemi|author=Femi Makinde|publisher=The Punch|date=April 8, 2013|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151001152109/http://www.punchng.com/news/where-is-your-deputy-olayinkas-mother-asks-fayemi/|archivedate=1 October 2015|df=dmy-all}}</ref> == References == {{Reflist}} [[Òtù:1960 births]] nv04ki0p7yu15ajou9z3706s6flemad Nana Asma’u 0 8863 84427 72405 2022-07-22T06:15:34Z Timzy D'Great 12485 Added image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nana Asma'u Calligraphy 03.png|thumb|Ihe odide nke Nana Asma'u]] {{Infobox religious biography|religion=[[Islam]]|name=Nana Asma’u|image=|caption=|title=|birth_name=|birth_date=1793|birth_place=[[Sokoto Caliphate]]|death_date={{Death year and age|1864|1793}}|death_place=[[Sokoto Caliphate]]|death_cause=|resting_place=|other_names=Nana Asma’u bint Shehu Usman dan Fodiyo|nationality=|ethnicity=|era=|region=[[West Africa]]|occupation=[[Islamic scholar]]|denomination=[[Sunni]]|jurisprudence=[[Maliki]]|creed=|movement=|main_interests=[[Poetry]], [[Women's education]]|notable_ideas=|notable_works=|alma_mater=|Sufi_order=[[Qadiriyyah]]|disciple_of=|awards=|influences=[[Usman dan Fodio]]|influenced=[[Muhammed Bello]]|module=}} '''Nana Asma'u''' (aha ya niile: '''Nana Asma'u bint Shehu Usman dan Fodiyo,''' Arabic ; 1793-1864) bụ nwa eze , ode uri , onye nkụzi , na nwa nwanyị nke onye guzobere Sokoto Caliphate , Usman dan Fodio . Ọ bụ onye a na-asọpụrụ na mgbago ugwu [[Naijiria|Nigeria]] . Ụfọdụ na-ahụ ya dịka onye eji ame ihe atụ agụm akwụkwọ ma nnwere onwe nke ndị inyom na o kwere omume n'okpuru [[Áláküba|Islam]] , na ndị ọzọ dị ka otu ndi bidoro Feminism n' Africa. == Biografii == A mụrụ Nana Asma'u ihe dị ka afọ 11 tupu Fulani Agha (1804-08), a kpọkwara ya Asma bint Abi Bakr , onye enyi nke Onye Amụma Muslim. Nwa nke Sufi -inspired na Fuluve -led Sokoto Caliphate bụ onye nchọpụta na nwanne nwanyi nke Muhammed Bello (Sultan nke Sokoto nke abụọ), ọ nọkarichara ndi niile chọpụtara Caliphate, na-eme ka o buru isi ihe nduzi nye ndị ọchichi n'ọdịnihu. Site na 1805, ndị otu Caliph bịara bụrụ ndị a ma ama, gụnyere ndị ikwu nwanyị Caliph. Mgbe Nana Asma'u ghọrọ onye a ma ama, ụmụnne ya nwanyị bụ Myram na Fatima, na ndị nwunye Caliph bụ Aisha na Hawwa kpara ezigbo ike n' ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na steeti ọhụrụ ahụ. Dị ka nna ya, a kụziiri ya ọmụmụ ihe ndị dị na Qur'an , ma tinye ya n'ọrụ mmụta zuru ụwa ọnụ. Dị ka ihe atụ nke ụlọ akwụkwọ Qadiriyyah Sufi, dan Fodio na ndị na-eso ụzọ ya mesiri ike ịkekọrịta ihe ọmụma, karịsịa nke Sunnah , ihe nlereanya nke onye amụma [[Muhammad]] . Iji mụta na-enweghị nkuzi, ha chere na ọ bụ ihe efu. Ya mere, Nana Asma'u kwadoro, karịsịa, mmụta nke ụmụ nwanyị Muslim. Dị ka ọtụtụ ndị ezinụlọ ya, ọ ghọrọ onye na-ede akwụkwọ. == Onye edemede na onye ndụmọdụ == Ọ maara akwụkwọ na klas nke mba Arab na nke oge ochie, na-asụkwa asụsụ anọ ( Arabic , asụsụ Fula , Hausa na Tamacheq Tuareg ), Ọha na Eze maara Nana Asma'u dịka ọkà mmụta kachasị elu na ala ndị Alakụba kachasị mma na West Africa, nke mere ka o nwee ohere iji kwekọọ ọnụ. <ref> David Westerlund dere, sị: "Ọ nọgidere bụrụ ihe na-akpali akpali ruo ugbu a." Mary Wren Bivins, ''Na-akọ Akụkọ, Ime Akụkọ: Ụmụ nwanyị, Okwu na Islam na Narị Afọ Iri Hausaland na Sokoto Caliphate'' . London: Heinemann, 2007. </ref> Ọ hụrụ ọtụtụ agha nke AghaF ulani ma dee banyere ahụmahụ ya na akụkọ gbasara ''Wakar Gewaye'' , "njem". Dika Sokoto Caliphate malitere dika omuma omenala na okpukperechi okpukpe, ihe odide nke ndi ndu nwere ebe puru iche nke ndi ozo ma ndi ochichi ma chia, puru ime ka ha di. Ọ ghọrọ onye ndụmọdụ nye nwanne ya nwoke mgbe o werela Caliphate, edekwaara ndị gọọmenti na ndị na-amụrụ ndị isi mba ọzọ akwụkwọ ntụziaka. == Ode Abụ == N'etiti ya ihe karịrị ọrụ di ndụ ruru 60 e dere ihe karịrị afọ 40, Nana Asma'u hapụrụ otu nnukwu uri Arabic, asụsụ Fula na Hausa, niile edere na edemede Arabic. Ọtụtụ n'ime ndị a bụ akụkọ ihe mere eme, mana ha na-agụnye ume, mkpu, na ndụmọdụ. Ndụmọdụ nduzi ya dị iche iche ghọrọ ihe eji eme ihe maka ịkụziri ụkpụrụ ntọala nke Caliphate. Asma'u jikọrọ aka na Muhammed Bello , nke abụọ Caliph. Ọrụ ya na-agụnye ma gbasaa agbasapụ ike dan Fodio siri ike banyere ndị isi ụmụ nwanyị na ikike ụmụ nwanyị n'ime echiche obodo nke Sunnah na iwu Islam . <ref name="Boyd">{{Cite book|last=Boyd|first=Jean|authorlink=|title=The Caliph's Sister: Nana Asma'u 1793–1865: Teacher, Poet and Islamic Leader|publisher=Frank Cass & Co. Ltd|year=1989|location=London|pages=|url=|doi=|id=|isbn=0-7146-4067-0}}</ref> == Nkụzi ụmụ nwanyị == Ọrụ ndi ọzọ dị nke Asma'u e dere dere na-emetụta akwụkwọ nkuzi nke Islam: n'ihi na ọtụtụ n'ime ndị okenye ya, ọ bụ maka ọrụ nkụzi okpukpe ụmụ nwanyị. Malite n'afọ 1830, o kere usoro nke ndị nkuzi ụmụ nwanyị ( ''Jajis'' ) bụ ndị na-agagharị na Caliphate na-akụziri ụmụ nwanyị n'ụlọ obibi ụmụ akwụkwọ. N'aka nke ya, onye ọ bụla n'ime ndị ''jajis'' ji akwụkwọ edemede Nana Asma'u na akwụkwọ ndị ọzọ Sufi na-agụkarị, na-abụkarị site n'ịgụ ihe nkiri na uri, iji zụọ ihe ọkụkụ nke ụmụ nwanyị mụtara, ndị a kpọrọ ''<nowiki/>'yan-taru'' , ma ọ bụ' ndị na-ezukọta, ụmụnna nwanyị. ' Iji ọ bụla ''jaji'' ọ onyere a malfa (a okpu na omenala emume nnọchianya nke ụlọ ọrụ nke na-ekpere arụsị Bori priestesses na Gobir ) kegide na a red eke n'isi. ''Jajis'' ghọrọ, ya mere, ihe nnọchianya nke ala ọhụrụ, usoro iwu ọhụrụ, na nke ịmụ asụsụ Islam ọbụna n'èzí obodo ndị inyom. <ref> Nke a sitere na Mack, Beverly B., na Jean Boyd, [http://chnm.gmu.edu/wwh/p/214.html ''Jihad Ji Otu Nwanyi: Nana Asma'u, Onye Ọkà Mmụta na odeakwụkwọ''] [http://chnm.gmu.edu/wwh/p/214.html] . Na-agụnye abụ uri abụọ nke Nana Asma'u. </ref> N'akụkụ, ọrụ nkuzi a malitere dị ka ụzọ isi jikọta ndị agha ndị agha meriri meriri n'agha n'ime òtù ndị ọchịchị Muslim. Otú ọ dị, ọ gbasaa, gụnyere ndị ogbenye na ime obodo, na-akụziri ndị nkụzi bụ ndị na-agafe na Caliphate. == Ihe odide nke oge == Ncheta Nana Asma'u mgbe niile a bụghị nanị na akwụkwọ edemede ya, kamakwa n' ọrụ ya n'ịkọwa ụkpụrụ nke obodo Sokoto. Taa na mgbago ugwu Naijiria, aha ya ka a na-akpọkarị otu ụmụ nwanyị ndị inyom Islam, ụlọ akwụkwọ, na nzukọ nzukọ. Ọ weghachitere arụmụka banyere ọrụ ụmụ nwanyị na Islam na narị afọ nke 20, ebe ọ bụ ndị ọkà mmụta Alakụba na ndị kwabatara na Europe na ihe arụmụka ya. <ref> Jean Boyd na Murray N'ikpeazụ, onye ọkà mmụta Algerian bụ [[Ismael Hamet]] dere maka ndị na-asụ France na 1898, na-akwa arịrị maka " ''Ligues Feminists d'Europe'' " amaghị banyere aka Aka Asma'u. Lee "Ọrụ ụmụ nwanyị dị ka 'Agent Religious' na Sokoto", p. 283. </ref> Ntughari na nsụgharị nke ọrụ ya etinyewo uche na nsụgharị dị mma nke akụkọ na edere ya. Ọ bụ isiokwu nke ọtụtụ ọmụmụ, gụnyere Jean Boyd si ''Nwanyị Caliph: Nana Asma'u 1793-1865: Onye Ozizi, Poet na Onye Ndú Alakụba'' (1989), kọwara dịka "akwụkwọ dị mkpa" nke "na-enye ezigbo ndị gụrụ akwụkwọ na-agụ akwụkwọ. iji tụfuo ihe ndị a na-emekarị banyere ụmụ nwanyị n'Africa ", <ref> Beverly B. Mack, [https://www.cambridge.org/core/journals/african-studies-review/article/jean-boyd-the-caliphs-sister-nana-asmau-17931865-teacher-poet-and-islamic-leader-london-and-new-jersey-frank-cass-co-ltd-1988-168-pp-bibliography-glossary-15-paper/33098355463B75AF7CAF554FB000922D "Akwụkwọ Nyocha"] , ''Nnyocha Nyocha nke Africa'' , Nke 33, Esemokwu 2, September 1990, pp 219-220. </ref> na ''Jihad Ji Otu Otu: Nana Asma'u, Onye Ọkà Mmụta na Dekọọ na'' Beverly B. Mack na Jean Boyd (2000). ''Ọrụ nchịkọta nke Nana Asma'u, Nwa nke Usman dan Fodiyo 1793-1864'' , nke Boyd na Mack bipụtara, bipụtara n'afọ 1997. == Lee kwa == {{portal|Poetry}} * Sokoto Caliphate * Usman dan Fodio * Ụmụ nwanyị na Islam == Ọgụgụ ndi ọzọ == * Chukwuma Azuonye, [https://www.jstor.org/stable/40338702?seq=1#page_scan_tab_contents "nwanyị ma ọ bụ Nanị nwanyị?] [https://www.jstor.org/stable/40338702?seq=1#page_scan_tab_contents Nyochagharị na Ọrụ nke Nana Asmā'u, narị afọ nke itoolu na West African Women's Poet, Intellectual, and Social Activist "] , ''Meridians'' , Vol. 6, No. 2, Women, Creativity, and Dissidence (2006), pp. &nbsp; 54-77. * Jean Boyd, ''Nwanyị Nwanyị Caliph: Nana Asma'u 1793-1865: Onye Ozizi, Poet na Onye Ndú Alakụba'' . London: Frank Cass & Co. Ltd, 1989 {{ISBN|0-7146-4067-0}} * Jean Boyd. "Ịmụta site na Purda na narị afọ nke iri na itoolu nke Northern Nigeria: Ọrụ nke Asma'u Fodiyo". ''Akwụkwọ akụkọ African Cultural Studies'' , Vol. 14, Nke 1, Okpukpe Okpukpe nke Islam n'Africa (June 2001), p. &nbsp; 7-22. * Jean Boyd, "West Africa", na Suad Joseph, Afsaneh Najmabadi (eds), ''Encyclopedia of Women & Cultural Culture'' , New York: Brill Publishers, 2003, p. &nbsp; 327-29;   . * Jean Boyd na Beverly B. Mack (eds), [https://web.archive.org/web/20070524002853/http://msupress.msu.edu/bookTemplate.php?bookID=2760 ''The Collected Works of Nana Asma'u, Nwa nke Usman Dan Fodiyo 1793-1864''] [https://web.archive.org/web/20070524002853/http://msupress.msu.edu/bookTemplate.php?bookID=2760] , East Lansing, Michigan: Michigan State University Press, 1997. * Jean Boyd na Beverly B. Mack, Na- [https://www.kubepublishing.com/shop/educating-muslim-women-the-west-african-legacy-of-nana-asmau-1793-1864/ ''akụziri Ụmụ nwanyị Alakụba: Ndị West African Legacy nke Nana Asma'u, 1793-1864''] [https://www.kubepublishing.com/shop/educating-muslim-women-the-west-african-legacy-of-nana-asmau-1793-1864/] , Kube Publishing, Interface Publications, 2013.   [[International Standard Book Number|ISBN]] &nbsp; [[Special:BookSources/978-1847740441|978-1847740441]] . * Jean Boyd, Murray Ikpeazụ. "Ọrụ nke Women dị ka 'Agents Religious' na Sokoto", ''akwụkwọ akụkọ Canadian Journal of African Studies'' / ''Revue Canadienne des Études Africaines'' , Vol. 19, Nke 2 (1985), p. &nbsp; 283-300. * Beverly B. Mack na Jean Boyd, ''Jihad Ji Otu Nwanyi: Nana Asma'u, Onye Ọkà Mmụta na odeakwụkwọ'' , Bloomington, Indiana: Mahadum Indiana University, 2000.   [[International Standard Book Number|ISBN]] &nbsp; [[Special:BookSources/978-0253213983|978-0253213983]] . * Margaret Hauwa Kassam. "Akụkụ ụfọdụ nke ụda ụmụ nwanyị si Northern Nigeria", ''Asụsụ Afrika na Omenala'' , Vol. 9, Nke 2, omenala ndi mmadu na omenala (1996), p. &nbsp; 111-25. * Aisha R. Masterton, [http://findarticles.com/p/articles/mi_m0438/is_4_34/ai_85031238 ''Jihad ji otu nwanyị: Nana Asma'u, Scholar and Scribe'' - akwụkwọ nyocha] . ''African Arts'' , Winter 2001. * Katja Werthmann, [http://www.inwent.org/E+Z/content/archive-eng/03-2005/foc_art3.html "Ihe atụ nke Nana Asma'u"] , ''D + C: Development & Cooperation'' , InWEnt gGmbH, No.03, 2005. * Muhammad Jameel Yusha'u, [http://www.gamji.com/article3000/NEWS3642.htm "Nana Asma'u Tradition: Otu ihe omuma na ihe omuma nke umunwanyi di iche iche n'ime Islam n'oge otutu afo nke iri na ise nke Danformod's Islam reform"] . Ngalaba Mass Communications, Bayero University , [[Kano]] . Akwụkwọ e bipụtara na Nzukọ na Sokoto jihad kwadoro nke Center for Hausa Cultural Studies, Kano, na Murtala Muhammad Library, 7-8 June 2004. == Nrụtụaka == <references group=""></references> == Njikọ ndị ọzọ == * ER, [http://www.historynaked.com/nana-asmau/ "Nana Asma'u"] , ''Akụkọ Naked'' , 28 March 2017. * KeriLynn Engel, [http://www.amazingwomeninhistory.com/nana-asmau-princess-poet-reformer-muslim-womens-education/ "Nana Asma'u: onye isi obodo, onye na-ede uri, onye na-eme mgbanwe mmụta nke ụmụ nwanyị Muslim"] , ''Ama Ndị Nwanyi na History'' , 4 December 2011. [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] r1cxk2pjimpifnk43hk3r7ljksaej0k Okwu ọbanife:Praxidicae 3 8874 84380 63717 2022-07-21T17:27:47Z 2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01 You will know what its like when my campaign prevents lots of people from using Wikipedia wikitext text/x-wiki Eat Ritchie's Shéêt Chrissy [[Ihü kárírí:Contributions/2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01|2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01]] 17:27, 21 Ọnwa asaa 2022 (UTC) == Thank you! == Hello, Thank you for reverting [[Special:Diff/63515|my edit]]. My bad, google translate translated the page as "Country:AkunneObinna" and i felt something wrong. So, I tagged it. Kind regards, [[Ọbanife:Tulsi Bhagat|Tulsi Bhagat]] ([[Okwu ọbanife:Tulsi Bhagat|talk]]) 17:36, 1 Ọnwaànọ 2019 (UTC) lensm2uf7nouwybardtipfibg6b3t35 84382 84380 2022-07-21T17:28:22Z Praxidicae 6922 Reverted edits by [[Special:Contributions/2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01|2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01]] ([[User talk:2409:4071:E12:BACC:0:0:43C8:AC01|talk]]) to last revision by [[User:Praxidicae|Praxidicae]] wikitext text/x-wiki == Thank you! == Hello, Thank you for reverting [[Special:Diff/63515|my edit]]. My bad, google translate translated the page as "Country:AkunneObinna" and i felt something wrong. So, I tagged it. Kind regards, [[Ọbanife:Tulsi Bhagat|Tulsi Bhagat]] ([[Okwu ọbanife:Tulsi Bhagat|talk]]) 17:36, 1 Ọnwaànọ 2019 (UTC) aoxh64o5jdou4fnd182b6tg1qqjy9oa Atilogwu 0 8965 84305 64312 2022-07-21T12:58:56Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Atilogwu 1.jpg|thumb|Ndị egwu Atilogwu]] Ihe omuma nke akwukwo banyere ezeagu. Atilogwu sitere na afo iri abuo na iri na asaa, mgbe onwa Novemba gbara iri. Ezeagu nwere ihe nketa omenala di iche iche na omume omenala na agburu, na-ekwuputa nbata na nhapu nke oge di iche iche nke afo. Ogugo-Chi, Akanu, Oku Owa-Ito, Ibono Okochi, Ibono Udu-Mii, Mgba Ndi-Omu, Mgba Otu n'Une, Ohuhu-Ji na Mgba Ogwu bu mmemme ndi ozo be ndi Ezeagu. Egwu Atilogwu so na egwu ọdịnala a na-agba na Enugu Steeti na akụkụ ndị ọzọ nke Naijiria. Ụfọdụ n'ime egwu ndị a igbo nwere gụnyere Atilogwu, Abigbo, Egwu Amala, Egwu Ogene, Ode, Odebara, Nkwa, Mkpokiti, Akunachenyi, Nkwa Umuagbogho, Nkwa Nwite, Ikorodo, Egwu Ubo, Okanga, Egedege, Adamma, Agbacha Ekuru Nwa, Egwu Ijele, Ntukpo, Odegelu, Igede na Oge-Udugongo. [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] is2nx81nrfxrz344t8suxdzk7ro39s6 Ogwu akpata 0 9429 84331 84241 2022-07-21T13:37:10Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Preparation of measles vaccines.jpg|thumb|Preparation of measles vaccines]] '''Ọgwụ akpata''' bụ ọgwụ mgbochi emere maka mgbochi akpata.<ref name=":0">"[http://www.who.int/wer/2009/wer8435.pdf Measles vaccines: WHO position paper]" (PDF). ''Weekly epidemiological record''. '''84''' (35): 349–60. 28 August 2009. PMID 19714924.</ref> Mgbe enyesịrị ya otu ugbo pasent 85 nke ụmụaka ndị enyere ya nke dị ọnwa itolu na pasent 95 ndị gaferela otu afọ agaghị enwezi ya.<ref name=":1">Control, Centers for Disease; Prevention (2014). ''[https://books.google.ca/books?id=nVppAgAAQBAJ&pg=PA250 CDC health information for international travel 2014 the yellow book]''. p. 250. ISBN 9780199948505</ref> Ndị niile nwere ya mgbe enyesịrị ha ọgwụ ahụ nke mbụ ya n'enwe ya mgbe enyere ha ọgwu ahụ nke ugbo abụọ. Mgbe ndị enyere ọgwụ a n'ogbe gafere pasent 93, anaghị enwezi ya, mana onwere ike ịbịaghachi maọbụrụ n'ike ọgwụ ahụ ebelata. Ọgwu a n'anọ n'ime ahụ ọtụtụ afọ, mana odochabeghị anya m'ọga abịaghachi. Ọbụrụ n'enye ọgwụ a 'oge, mgbochi a ga-apụta ihie karịa.<ref name=":0" /> [[Usòrò:MR vaccine.jpg|thumb]] Ọgwụ a anaghị emetụta ọrịa ndịọzọ nke n'onye nwere nje obirinajaocha nwere ike ịgba ya. Nke a gụnyere mgbu ebe ahụ agbara ọgwụ maọbụ oyiọmụma. Enyochala nsogbu ahụike a ma hụ n'ọbụ otu onye n'ime nde narị mmadụ nwere ike inwe ya. Ọnọdụ ahụ arụghị orụ ka okwesịrị, orịa uche ezughị ezu na n'ọria mmebi nke mgbari afọ anaghizi arị elu ka odịbu. Ọgwụ a n'arụkarị ọnụ na ngwakọta ndịọzọ. Ótú mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn nyere ntụziaka k'ana-enye ọgwụ a mgbe nwatakịrị kwesịrị ka agbaa ya ọgwụ a mgbe ọdị naanị ọnwa itolu n'akụkụ uwa ebe odịkarị. Mana ebe ọdịghị,, enwere ike ịgba ya. n'ọnwa iri na abụọ. Ọnọ anọ n'ahụ ogologo oge. Ọ na-adị ka ntụ ọcha nke a na-eji mmiri gwakọta tupu agbanye ya n'ahụ. Ihe n'egosi n'ọgwụ ahụ rụrụ orụ bụ mgbe elere ọbara mmadụ.<ref name=":0" /> Ihe dịka pasent 85 ụmụaka n'ụwa niile agbaala ogwụ mgbochi kemgbe 2013.<ref>"[http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs286/en/ Measles Fact sheet No 286]". ''who.int''. November 2014. Retrieved 4 February 2015. </ref> Na 2008, ọdịkaria ala mba dị 192 gbara ya ugbo abụọ.<ref name=":0" /> Ebidoro ya na afọ 1963.<ref name=":1" /> Nke a ebukọtara ya na rubela ọnụ bidoro dịwa na afọ 1971.<ref>"[http://www.immunize.org/timeline/ Vaccine Timeline]". Retrieved 10 February 2015.</ref> Ọgwụ mgbochi nke chikinpọs sonyere na afọ 2005 nke bulitere ọnụọgụ ya ruo ato nke akpọziri ọgwụ mgbochi MMRV.<ref>Mitchell, Deborah (2013). ''[https://books.google.ca/books?id=w0C7L9o3m-MC&pg=PA127 The essential guide to children's vaccines]''. New York: St. Martin's Press. p. 127. ISBN <bdi>9781466827509</bdi>.</ref> Ótú mba ụwa akpọrọ Wọld Helt Ọganaịzeshọn ji ya mee ihe dịka ọgwụ ha ga-eji eme ihe nke kasị mkpa maka nlekọta ahụike.<ref>"[http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1 WHO Model List of EssentialMedicines]" (PDF). ''World Health Organization''. October 2013. Retrieved 22 April 2014.</ref> Ọgwụ a adịghị okeọnụ.<ref name=":0" /> == Njikọ == {{reflist}} 3jjzpipr5rlo1km1u477ovg4vjk1ooh Funke Opeke 0 9588 84319 65769 2022-07-21T13:13:35Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Funke Opeke - ITU Telecom World 2016 - Industry Leaders Roundtable.jpg|thumb|Funke Opeke]] '''Funke Opeke''' bụ onye injinia nke ihe ọbụla gbasara eletriki, doro anya. Ọ bụ ya guzobere otu akpọrọ 'Main Street Technologies' ma nnukwu onye isi nke ụlọ ọrụ [[:en:Main_One|Main One Cable Company]], Ụlọ ọrụ a na-ahụ maka mgbasa ozi nakwa nzikọrịta ozi. Ụlọ ọrụ a di na Lagos nke Nigeria. Ụlọ ọrụ ya bụ 'MainOne bu ụlọ ọrrụ kacha n;ihe gbasara igbo mkpa nzikọrita ozi nakwa mbasa ozi na West Africa. == Agụmakwụkwọ na mbido ndụ ya == Funke Opeke gụrụ kọleji n' ụlọ akwụkwọ Queens, ọ bụ naani kọleji umu nwaanyị dị na Ibaban Oyo Steeti mgbe ahụ. O toro n'Ibadan isi obodo Oyo Steeti na agbanyeghị na ọ bụ onye IIe-Oluji nke di n'Ondo Steeti. Nne na Nna ya mụrụ ha iteolu. Nna ya bụ ọnye Nigeria izizi rụrụ ọrụ dika Dairektọ n'ụlọ ọrụ Cocoa Research Institute nke Nigeria ebe Nne bụ onye Nkuzi . <ref>{{Cite web|title=5 things you didn’t know about Funke Opeke, CEO of MainOne|url=https://techpoint.africa/2017/05/05/things-didnt-know-funke-opeke/|last=Oludimu|first=Titilola|date=May 5, 2017}}</ref> . <ref>{{Cite web|title=5 things you didn’t know about Funke Opeke, CEO of MainOne|url=https://techpoint.africa/2017/05/05/things-didnt-know-funke-opeke/|last=Oludimu|first=Titilola|date=May 5, 2017}}</ref> Opeke nwetara nzere digiri nke bachelọ nakwa nke Mastas na [[:en:Obafemi_Awolowo_University|Obafemi Awolowo University]] na [[:en:Columbia_University|Columbia University]] . <ref>{{Cite web|title=Executive Profile|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=108452770&privcapId=105897653|publisher=Bloomberg|accessdate=13 October 2016}}</ref> Ka ọ gụchara na Mahadum nke Columbia, ọ gara n'ihu ịrụ ọrụ na ngalaba na-ahụ maka nkanụzụ na America dika Dairektọ nke na-achịkọta ngalaba nke 'Verizon Communications di na Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Columbia, ọ gbasoro ọrụ na ICT na United States dị ka onye isi otu yana nnukwu ngalaba Verizon Communications na [[New York City]] . N'afọ 2005, ọ sonyeere ụlọ ọrụ <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/MTN_Nigeria" rel="mw:ExtLink" title="MTN Nigeria" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="18">MTN Nigeria</a> dị ka onye isi ndị ọrụ aka tụmadị ịhụ na nsogbu anaghị n'igwe nzikọrịta ozi nke a kpọrọ 'Chief Technical Office site na Portugal r' (CTO). N' aka nke ọzọ ọ rụkwa ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na [[:en:Transcorp|Transcorp]] ma rụkwa na [[:en:NITEL|NITEL]] obere oge dika onye na-ahụ ọrụ na-aga nke ọma . <ref name="Aljazeera">{{Cite news|title=Funke Opeke: Nigeria's cyber revolutionary|url=http://www.aljazeera.com/programmes/my-nigeria/2015/09/funke-opeke-nigeria-cyber-revolutionary-150921085229827.html|accessdate=13 October 2016|publisher=Aljazeera}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2016/07/shittu-ndukwe-ovia-others-enter-ds-ihub-hall-fame/|title=Shittu, Ndukwe, Ovia, others to enter DS-IHUB hall of fame|accessdate=13 October 2016|publisher=Vanguard Newspapers}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Govt Urged to Leverage Power of Broadband Technology|url=http://www.thisdaylive.com/index.php/2016/08/11/govt-urged-to-leverage-power-of-broadband-technology/|accessdate=13 October 2016|publisher=This Day Live Newspapers}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Mainone becomes first west African carrier to connect London internet exchange point|url=http://technologytimes.ng/main-one-becomes-first-west-african-carrier-to-connect-london-internet-exchange-point/|accessdate=13 October 2016|publisher=Technology Times}}</ref> == Ụlọ ọrụ 'MainOneCable' == Ka ọ lachitere azụ na Nigeria n'afọ 2008, Funke Opeke chọpụtara na ndi Nigeria, na enwe nsogbụ ịntanetị, ọbụ udi nsogbu a ọ hụrụ mere oji guzobe ụlọ ọrụ ya nke ahụ ọ kpọrọ 'MainOne Cable'. Ụlọ ọrụ a gboro mkpa nsogbụ ịntanetị ndi Nigeria na enwe site iwepụta akọrọ ngwa di iche iji gbochie nsogbu a. 'MainOne Cable bụ ụlọ ọrụ izizi otu onye na -eguzobe na mba West Africa niile bu nke achọrọ ka ọnye nwereike isonye ma nwetaba intanetị. Cable a gara Kilometa puku asaa n'okpuru oshimiri site na Portugal wee ruo West Africa site n'akụkụ Accara di na Ghana,Dakar di na Senegal n'afọ 2019, Abidjan di na Cote d'Ivoire n'afọ 2019 nakwa Lagos di na Nigeria <ref>https://techpoint.ng/2017/05/05/things-didnt-know-funke-opeke/</ref> <ref>https://techpoint.ng/2015/08/14/mainones-premier-tier-iii-data-center-receives-pci-dss-global-payment-license/ leading communications</ref> <ref>https://techpoint.ng/2015/09/16/main-one-mdx-i-lagos-tour/ company built</ref> <ref>https://techpoint.ng/2015/09/04/mainone-partners-microsoft-provide-cloud-computing-subscription-service/</ref> . <ref>{{Cite web|url=https://techpoint.ng/2017/06/06/how-funke-opeke-funded-mainone/|title="Raising money is the most difficult thing I ever did as an entrepreneur" -- Funke Opeke, MainOne CEO|language=en-US}}</ref> == Ebe Nsinweta == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] igbxwwsby0e2222dzgjiha34sbom219 Isioma Daniel 0 9595 84301 65790 2022-07-21T12:55:28Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Isioma Daniel.jpg|thumb|Isioma Daniel]] '''Isioma Nkemdilim Nkiruka Daniel''' onye a mụrụ n'afọ1981 bụ a [[Naijiria|Nigerian]] na-achụ nta akụkọ. N'afọ 2002, ihe o dere n;akwụkwọ akụkọ gbasara [[:en:Islamic_prophet|Islamic prophet]] [[:en:Muhammad|Muhammad]] butere [[:en:Miss_World_riots|Miss World riots]] nke a mere eji kpọkuo [[:en:Fatwa|fatwa]] n'isi ya. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t77gbdi1oeuqniu4lh6zp53itgnwd3a Narendra Modi 0 9639 84391 71738 2022-07-21T21:20:59Z Niegodzisie 9240 wikitext text/x-wiki [[File:PM Modi.jpg|thumb|Narendra Modi (2015)]] '''Narendra Damodardas Modi''' (amụrụ 17 Septemba 1950) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị onye [[India]] nke na-eje ozi dị ka onye isi ala 14th na ugbu a nke India kemgbe 2014. Ọ bụ Onye Isi Ọchịchị nke Gujarat site na 2001 ruo 2014 wee bụrụ onye otu omebe iwu maka Varanasi. Modi bụ onye otu Bharatiya Janata Party (BJP) na nke Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), otu ọgbakọ afọ ofufo nke Hindu. Ọ bụ onye praịm minista mbụ na mpụga Indian National Congress iji nweta mmeri okpukpu abụọ na ọtụtụ ndị isi yana onye nke abụọ ga-emechaa afọ ise n'ọchịchị mgbe Atal Bihari Vajpayee. {{DEFAULTSORT:Modi, Narendra}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Hindu]] 902596b18yqzim5v0c2u3iybjah1fv1 Obiora Chinedu Okafor 0 9667 84324 66437 2022-07-21T13:19:58Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Obiora Chinedu Okafor - 2018.jpg|thumb|Obiora Chinedu Okafor]] '''Obiora Chinedu Okafor''' bụ onye ọka iwu Canada, ugbu a Ọdụ Nchọnchọ York na ulọ Akwụkwọ Osgoode Hall, Mahadum York, yana ọnye isi ọche Gani Fawehinmi nke Iwu Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na ụlọ Akwụkwọ Maka Ịgụ iwu gbagoterenu Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.osgoode.yorku.ca/faculty-and-staff/okafor-obiora-chinedu/|title=Obiora Chinedu Okafor|publisher=yorku.ca|accessdate=January 29, 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.worldcat.org/identities/lccn-n99011967/|title=Okafor, Obiora Chinedu|publisher=worldcat.org|accessdate=January 29, 2017}}</ref> Ọ bụkwa Onye Ọkachamara mba ụwa (UN) Na-ahụ Maka Iwu ruuru mmadụ na njikọ aka otu mba uwa kemgbe afọ 2017, ọ bụ ọkwá ọ ga-anọ na afọ ise. == Kwuru == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ccqgv8wab4hxq2fwojspimtpqrhntea Omah Lay 0 9811 84356 68502 2022-07-21T15:42:43Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Ngwàorü oméka | name = Omah Lay |image = Omah-Lay-Bio-768x960.jpg | birthdate = Mee 19, 1997 | birthplace = [[Ugwu Ọcha|Ụgwu Ọcha]], Naijiria | birthname = Stanley Omah Didia | occupation = Onye na agụ egwu }} [[Usòrò:Omah Lay at the Headies - cropped.png|thumb|adde photo]] '''Omah Lay''', onye ezigbo aha ya bụ Stanley Omah Didia bụ onye na-agụ egwu, na-ede abụ, na-arụkwa ụda egwu. A mụrụ ya na Mee 19 1997. Ọ ghọrọ onye ama ama na 2020 mgbe egwu izizi ya “YOU” gbasara ngwa ngwa na ịntanetị. Ọ malitere dị ka onye na-emepụta egwu na onye na-ede egwú na Port Harcourt mana ọ mecha kpebie ịmalite ịgụ egwu mgbe ọ ghọtara na ya enwetaghị otuto zuru oke maka egwu ndị o nyere ndi ozo aka mepụta. Ọ mepụtara ma wepụta egwu dị ka "Do Not Disturb" na "Hello Brother" na obodo ya [[Port Harcourt]] nke meghere ya ụzọ ka ọ wee banye KeyQaad.<ref name=okayafrica>{{cite news|url=https://www.okayafrica.com/omah-lay-nigeria-interview/|title=Interview: Omah Lay Is Nigeria's New Young Act to W​atch|work=OkayAfrica|first=Emmanuel|last=Esomnofu|date=6 Julai 2020|access-date=24 Oktoba 2020}}</ref> == Ndụ ya == A mụrụ Omah Lay na Port Harcourt nime Southern Nigeria. Ọ tolitere na agbata obi nke Marine Base. Omah Lay agaghị abụ onye mbụ na-eme egwu na ezinụlọ ya. Nna nna ya bụ onye n'eti igba nke onye egwu Highlife nke nwụrụ anwụ, bụ Celestine Ukwu.<ref name=infonigeria>{{cite news|url=https://www.informationnigeria.com/2020/05/spotlight-heres-everything-you-need-to-know-about-omah-lay.html|title=SPOTLIGHT: Here’s Everything You Need To Know About Omah Lay|work=Information Nigeria|first=Michael|last=Isaac|date=30 Mee 2020|access-date=24 Oktoba 2020}}</ref> == Ọrụ egwu ya == Omah Lay banyere n'egwú dị ka onye rapper na agbata obi Marine Base. Aha ọkwa ya n’oge ahụ bụ Lil King. O mechara kpebie ịmụ otú e si emepụta egwú. O bu ụzọ gosi akara ya na egwu mgbe o mepụtara ọtụtụ egwu ndị wuru ewu na redio. Na May 22, Omah Lay wepụtara EP mbụ ya 'Get Layd' nke nwere egwu dịka “You” na “Bad Influence”.<ref name=guardian>{{cite news|url=https://www.guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/omah-lay-nigerias-rising-stars-get-layd-on-apple-music/|title=Omah Lay… Nigeria’s rising star’s Get Layd on Apple Music|work=Guardian Newspaper|first=Daniel|last=Anazia|date=11 Julai 2020|access-date=25 Oktoba 2020}}</ref> EP ya rere nke ọma na ahịa. Ọ ghọrọ otu n'ime oba egwu Afrobeat kacha mma na ịntanetị wee gaa n'ihu ime Omah Lay Apple Music Favorite New Artiste nke ọnwa June na Africa.<ref name=billboard>{{cite news|url=https://www.billboard.com/amp/articles/business/streaming/9413058/apple-music-africa-rising-artist-showcase-omah-lay|title=Apple Music Launches Africa Rising Artist Showcase with Debut Cover Star Omah Lay|work=Billboard.com|first=Chris|last=Eggertsen|date=2 Julai 2020|access-date=24 Oktoba 2020}}</ref> Na Septemba 2020, Omah Lay pụtara na egwu DJ Tunez "Pami" n'akụkụ Wizkid na Adekunle Gold.<ref name=Vanguard>{{cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/how-blaisebeatz-made-pami-with-wizkid-omah-lay-adekunle-gold-for-dj-tunez/|title=How Blaisebeatz made ‘PAMI’ with Wizkid, Omah Lay, Adekunle Gold for DJ Tunez|work=Vanguard|first=|last=|date=3 Septemba 2020|access-date=25 Oktoba 2020}}</ref> N'otu ọnwa ahụ, Ọ weputara vidiyo egwu ya bụ “Damn”.<ref name=PMNEWs>{{cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/09/30/omah-lay-out-with-damn-video/|title=Omah Lay out with ‘Damn’ video|work=PM News|first=|last=|date=30 Septemba 2020|access-date=25 Oktoba 2020}}</ref> == Zoro aka == {{reflist}} {{DEFAULTSORT:Lay, Omah}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị si Port Harcourt]] [[Òtù:Ndi égwú nke Naigeria]] gkzchr2uqvlvqjvhjyptwe089kx5exv Chinwe Chukwuogo-Roy 0 9900 84375 69465 2022-07-21T17:03:32Z CommonsDelinker 87 Removing [[:c:File:ChukwuogoRoy.gif|ChukwuogoRoy.gif]], it has been deleted from Commons by [[:c:User:Infrogmation|Infrogmation]] because: per [[:c:Commons:Deletion requests/File:ChukwuogoRoy.gif|]]. wikitext text/x-wiki '''Chinwe Ifeoma Chukwuogo-Roy''' MBE (ụbọchị nke 2 n'ọnwa Mee n'afọ 1952 <ref>[http://www.bonhams.com/auctions/18571/lot/90/ "Chinwe Chukwuogo-Roy, M.B.E. (Nigerian, born 1952)"], [[Bonham's]], 16 March 2011.</ref> ruo ụbọchị nke 17 n'ọnwa Disemba n'afọ 2012) bụbu onye na-ese ihe nke amụrụ n'[[Óká|Awka]] (Oka), [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]] steeti, nke [[Naijiria]], mana ọ nọrọ ọtụtụ ndụ nwata ya n'Ikom na [[Kameroon|Kamerun]], tupu ọ laghachi n'ụlọ ezinụlọ ya dị n'Ụmụbele dị n'[[Óká|Awka]] . O bibu na Briten kemgbe afọ 1975. <ref>[[Verna Wilkins]], [https://www.theguardian.com/artanddesign/2013/jan/30/chinwe-chukwuogo-roy-obituary "Chinwe Chukwuogo-Roy obituary"], ''[[The Guardian]]'' (London), Other Lives, 30 January 2013.</ref> Ihe osise ya, mbipụta ya na ihe ọkpụkpụ ya bụcha ihe ị ma atụ, n'ụdị eserese,oyiriihe dị ndụ, ala na akụkọ. O meriri anya mba uwa n’afọ 2002 n’ihi i bụ onye mbu <ref>{{Cite book|last=Bosah, Chukwuemeka|title=The art of Nigerian women|others=Okediji, Moyosore B. (Moyosore Benjamin)|year=2017|isbn=978-0-9969084-5-0|location=New Albany, Ohio|oclc=965603634}}</ref> n’ime ndi omenkà abuo nke Naijiria (nke ozo bu Ben Enwonwu ) ndị e nyere ohere iji see ihe osise [[:en:Queen_Elizabeth_II|Queen Elizabeth II]]. A họpụtara Chukwuogo-Roy dịka onye otu <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Member_of_the_Order_of_the_British_Empire" rel="mw:ExtLink" title="Member of the Order of the British Empire" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="40">Member of the Order of the British Empire</a> (MBE) na [[:en:2009_Birthday_Honours|2009 Birthday Honours]]. [[File:Chinwe_Chukwuogo-Roy,_Self_Portrait_in_Light.jpg|thumb| Foto 1994]] == Ndụ ya == === Mbido ndụ na agụmakwụkwọ === A mụrụ Chinwe Chukwuogo-Roy na [[Ȯra Ondo|Ondo Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]], mana ya na ezinụlọ ya kwagara Ikom na Cross River steeti, ebe nna ya nwere ọtụtụ ugbo koko. Mgbe ọ dị afọ iri na ụma ọ bụ onye gbara ọsọ ndụ na agha Biafra ma mesịa kwaga n'ụlọ ezinụlọ ya dị n'[[Óká|Awka]], n'[[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steeti]] mana n'afọ 1975, ọ kwagara Britain. <ref name="EADT">Craig Robinson, [http://www.eadt.co.uk/news/hacheston_tributes_to_acclaimed_artist_chinwe_chukwuogo_roy_after_three_year_battle_against_cancer_1_1751360 "Hacheston: Tributes to acclaimed artist Chinwe Chukwuogo-Roy after three year battle against cancer"], ''East Anglian Daily Times'', 22 December 2012.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na kọleji East Ham were nweta nzere bachelọ na Graphic Design na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Hornsey_College_of_Art" rel="mw:ExtLink" title="Hornsey College of Art" class="cx-link" data-linkid="55">Hornsey College of Art</a> (nke bụzi akụkụ nke Mahadum nkeMiddlesex ) n'afọ 1978. Ọ malitere ọrụ i se ihe n'afọ 1988. === Ọrụ nka === Chukwuogo-Roy bu onye a ma ama na mba uwa maka ihe osise nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Golden_Jubilee_of_Elizabeth_II" rel="mw:ExtLink" title="Golden Jubilee of Elizabeth II" class="cx-link" data-linkid="60">Golden Jubilee</a> nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Queen_Elizabeth_II" rel="mw:ExtLink" title="Queen Elizabeth II" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="61">Queen Elizabeth II</a>, nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/The_Commonwealth_Secretariat" rel="mw:ExtLink" title="The Commonwealth Secretariat" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="62">The Commonwealth Secretariat</a> hụrụ mka ya . E kpuhere ihe osise a n'uju na emume na [[:en:Marlborough_House|Marlborough House]]<nowiki/>site n'aka onye isi odeakwụkwọ Commonwealth <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Don_McKinnon" rel="mw:ExtLink" title="Don McKinnon" class="cx-link" data-linkid="65">Don McKinnon</a> na ụbọchị Commonwealth,n'afọ 2002. <ref>[https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1387356/Portrait-shows-Queen-as-head-of-nations.html "Portrait shows Queen as head of nations"], ''[[Daily Telegraph|The Telegraph]]'', 11 March 2002.</ref> [[File:Portrait_of_HM_Queen_Elizabeth_II_by_Chinwe_Chukwuogo-Roy.jpg|thumb| Foto nke jubilii nke Queen Elizabeth II]] Ọrụ eserese ya ndị ọzọ a na-anụ aha ha gụnyere foto [[:en:Kriss_Akabusi|Kriss Akabusi]], [[:en:Chief_Emeka_Anyaoku|Chief Emeka Anyaoku]], Onye Isi Obodo nke Norwich. <ref name="Tajudeen">[http://africanartswithtaj.blogspot.co.uk/2012/12/tribute-to-portrait-colossus-chukwuogo.html "Chinwe… Brushing Kings and Lords"], Arts with Tajudeen Sowole, 8–14 January 2006.</ref> Martin Keown nyere ya ọrụ ka ọ tee ama egwuregwu Highbury nke Arsenal penti. <ref>[http://www.alexandragalleries.com/pages/ChinweChukwuogo-Roy.php Artists Profile: Chinwe Chukwuogo-Roy, MBE], Alexandra Gallery.</ref> N'afọ 2003, Chukwuogo-Roy nọchitere anya United Kingdom na [[:en:European_Council|European Council]] Committee na Paris, na-adụ ọdụ na Contemporary African Art and Artists. N'ọnwa Disemba nke afọ ahụ, ọ tụkwara ma hazie ihe ngosi "Celebrate" Exhibition for the Commonwealth Heads of Government Meeting n'[[Abuja]] . <ref>[http://www.africaresource.com/index.php?option=com_content&view=article&id=143:chinwe-chukwuogo-roy&catid=125:profiles&Itemid=358 "Chinwe Chukwuogo-Roy"], AfricaResource, 27 June 2006.</ref> Chinwe bụ onye guzobere otu a ma ama nke a kpọrọ Sudbourne Printmakers, metụtara ọtụtụ ndị na-ese ihe nke Suffolk . <ref>"EADT", 17 April 2009.</ref> <ref>[http://www.sudbourneprintmakers.com/ Sudbourne Park Printmakers].</ref> N’ọnwa Disemba afọ 2012, ka ọ rịachara ọrịa ogologo oge n’ọrịa kansa, ọ nwụrụ n’ụlọ ya na Hacheston, nke dịdebere Framlingham,na Suffolk. <ref name="EADT">Craig Robinson, [http://www.eadt.co.uk/news/hacheston_tributes_to_acclaimed_artist_chinwe_chukwuogo_roy_after_three_year_battle_against_cancer_1_1751360 "Hacheston: Tributes to acclaimed artist Chinwe Chukwuogo-Roy after three year battle against cancer"], ''East Anglian Daily Times'', 22 December 2012.</ref> == Ụdị na echiche == Chukwuogo-Roy mepụtara eserese, mbipụta na akpụrụakpụ ndị kachasị bụrụ ihe atụ, n'ụdị eserese,ihe eserese yiri ihe dị ndụ, la na akụkọ. Ihe osise ya nke ihe okike bu ihe olile anya ma obu mmemme. Kosiladị, ọ rụkwara ọtụtụ ọrụ nke, dị ka Sandra Gibson nke ''Nerve'' si kwuo, na-egosipụta "mmetụta dị mgbagwoju anya nke enweghị olileanya, ụjọ na ọchịchọ". Ndị a ma ama n'etiti ọrụ ya ndị a bụ "Migrants" na ya "African Slave Trade". <ref>[http://www.ngrguardiannews.com/index.php?option=com_content&id=108896%3Achinwe-roy-queens-portraitist-passes-on&Itemid=492 "Chinwe Roy, Queen’s Portraitist Passes On"], ''The Guardian'' (Nigeria), 29 December 2012.</ref> == Ọba ya na ihe ngosi == Ọmụmaatụ ọrụ Chukwuogo-Roy dị n'ọtụtụ ọba eserese ọha na nke onwe, gụnyere nke Queen Elizabeth II, na nke [[Olusegun Obasanjo]], onye bụbu onye isi ala Naijiria. [[File:Water_Moon_Monotype_by_Chinwe_Chukwuogo-Roy.jpg|thumb| Water Moon Monotype site n'aka Chinwe Chukwuogo-Roy]] Chukwuogo-Roy gosipụtara na Briten niile, yana mba ụwa. A na-egosi ọrụ ya na ọba eserese ọha na nke onwe na Antigua, Argentina, Australia, France, Grenada, Ireland, Kenya, Malaysia, Moçambique, Netherlands, Nigeria, Portugal, South Africa, Spain, Swaziland, United Arab Emirates, United Kingdom na Amerịka. <ref name="saatchi-gallery.co.uk">[http://www.saatchi-gallery.co.uk/yourgallery/artist_profile/Chinwe+Chukwuogo-roy/27490.html]</ref> O nwere ọtụtụ ngosipụta nke naanị ya gụnyere ndị nke Christchurch Mansions, Ipswich; [[:en:The_Mall_Galleries|The Mall Galleries]], London; [[:en:The_Royal_Commonwealth_Society|The Royal Commonwealth Society]], London; [[:en:Sainsbury_Centre_for_Visual_Arts|Sainsbury Centre for Visual Arts]], [[:en:University_of_East_Anglia|University of East Anglia]]; Reve's [[:en:Cork_Street|Cork Street]] Gallery, London; [[:en:Connecticut_University|Connecticut University]], Connecticut; Didi Museum, Lagos; [[:en:UNESCO|UNESCO]], Paris; [[:en:Aldeburgh_Festival|Aldeburgh Festival]] Gallery, Suffolk; Colchester and [[:en:Ipswich_Museum|Ipswich Museum]] Saatchi Gallery; Suffolk,, Ihe osise Chukwuogo-Roy nke onye [[:en:Commonwealth_Secretary-General|Commonwealth Secretary-General]] [[:en:Emeka_Anyaoku|Emeka Anyaoku]] nke afọ 1990 ruo 2000 bụ nke Queen Elizabeth II kpughere n'afọ 1999 were kowe ya n'akụkụ foto Golden Jubilee nke onwe ya na Marlborough House . E nweela ngosi ebighebi nke ọrụ ya na Menzies & Hancock Rooms na [[:en:School_of_Advanced_Study|School of Advanced Study]] nke [[:en:University_of_London|University of London]] kemgbe Mee afọ 2006. == Ihe nhubama na nrite == Chukwuogo-Roy nwetere ọtụtụ ihe nhuba ama ma gosipụta nke ọma n'ihe mgbasa ozi mba ụwa, ma maka nka ya na kwa ọrụ ebere na ọrụ nkuzi ya na ndị na-eto eto. Akwukwo ihe omuma nke aha ya bu ''Chinwe Roy - Artist'', nke Tamarind Books biputara, ka umuaka nọ na UK na-agụ ugbu a dika akụkụ nke National Curriculum. N’afọ 2003, Mahadum nke East Anglia nyere Chukwuogo-Roy onyinye Honorary Doctorate of Letters. Ọrụ ya pụtara na stampụ akwụkwọ nzipu ozi nke mba asaa n'afọ 2006. <ref>[http://www.saatchi-gallery.co.uk Saatchi Gallery.]</ref> N'afọ 2008, a kpọrọ ya ka ọ gwa ndị Cambridge Union okwu. N’afọ 2010 Chukwuogo-Roy bụ onye e mere Member of the Most Excellent [[:en:Order_of_the_British_Empire|Order of the British Empire]] ([[:en:Member_of_the_Most_Excellent_Order_of_the_British_Empire|MBE]]) maka ntụnyeoke ya na nka. == Ebe m si dee == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwa Naijiria nọ na ọrụ nka]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-ese ihe]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria nọ na ọrụ nka ị kpụ ihe]] eoqjlpr1dl0goiwvi95ntpwil0b64lx Funke Akindele 0 9905 84363 75280 2022-07-21T16:17:30Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:Funke Akindele.jpg|thumb|Added photo]] '''Akindele-Bello Olufunke Ayotunde'''<ref name="vanguard">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2010/01/i-didnt-snatch-anybodys-husband-funke-akindele/|title=I didn’t snatch anybody’s husband – Funke Akindele|accessdate=1 March 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm2481000/bio|title=Full name & Date of Birth|accessdate=2009-10-08}}</ref> ónyé amaara dị́ ka Funke '''Akindele /Jenifa''')<ref name="olufunkeakindele.com">{{Cite web|url=http://www.olufunkeakindele.com/about-funke-akindele/|title=ABOUT FUNKE AKINDELE - Funke Akindele - Official Website of Olufunke Akindele|accessdate=8 October 2016}}</ref> bụ ónyé n'eme ihe nkiri ma na-arụ́pụ̀tákwa ihe nkiri. Funke gosipụ̀tara na emume sitcom ''I Need to Know'' site áfọ̀ 1998 ruo 2002, n'áfọ̀ 2009 ọ̀ nwetara awọdụ na Africa Movie Academy Award màkà ngósìpụ̀tà ézígbò ákpárámàgwà nlégárá ányā n'éjìjé<ref>{{Cite web|url=http://ama-awards.com/amaa-nominees-and-winners-2009|title=AMAA Nominees and Winners 2009|accessdate=1 March 2011}}</ref> ọ́ nọ̀ dịka onye ánà-èlégárá ányá n'éjìjé ''Jenifa's Diary'',<ref name="PulseJenifa">{{Cite web|title="Jenifa's Diary" Watch Funke Akindele in season 4 trailer|url=http://pulse.ng/movies/jenifas-diary-watch-funke-akindele-in-season-4-trailer-id4609524.html|accessdate=28 January 2016}}</ref> nke akpọ́pụ̀tàrà ya dịka nwanyị kachasị n'éjìjé egwuregwu/ị́kpā ọ́chị̀ Africa Magic Viewers Choice Awards [[Usòrò:Funke Akindele at AMVCA 2020.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ|funke]] == Mmàlíté ńdụ̀ nà mmụ̀tá == Á mụrụ Akindele n'ọ́nwá ọgọọs 24, 1977, na Ikorodu, [[Ȯra Lagos|Lagos State]], Naijiria. <ref name="Origin">Olivia Kabir, January 2019 [https://www.legit.ng/1215364-funke-akindeles-state-origin.html Funke Akindele's state of origin Read more: https://www.legit.ng/1215364-funke-akindeles-state-origin.html], ''[[Legit.ng]]''</ref> Funke bụ nwa abụọ n'ime ụmụ atọ (ụmụ nwanyị abụọ na otu nwoke). Nne Akindele bụ̀ onye dibị̀a bekee ebe nna ya bụ̀ onye isi ụ́lọ̀ akwụkwọ ndị sekọ́ndị̀rị̀ lagoro ezumike ńkā. <ref name="olufunkeakindele.com">{{Cite web|url=http://www.olufunkeakindele.com/about-funke-akindele/|title=ABOUT FUNKE AKINDELE - Funke Akindele - Official Website of Olufunke Akindele|accessdate=8 October 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.naij.com/529267-10-things-need-know-funke-akindele.html|title=10 Things You Need To Know About Funke Akindele ▷ NAIJ.COM|author=Bodunrin|date=|work=naij.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Funke nwetara asambodo National Diploma (OND) na Mass Communication site na ụlọakwụkwọ bụbụrụ Ogun State Polytechnic,bụzi Moshood Abiola ugbu a. <ref>{{Cite web|url=https://unilag.edu.ng/|title=Unilag Home|work=University of Lagos|accessdate=2020-01-22}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Birthday Shout! Celebrating versatile screen diva Funke Akindele aka Jenifa|url=https://www.happenings.com.ng/lifestyle/2016/08/24/birthday-shout-celebrating-versatile-screen-diva-funke-akindele-aka-jenifa|author=Williams|work=Happenings Media|accessdate=2020-05-25}}</ref> <ref name="ghanaweb1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nollywood-s-Funke-Akindele-turns-40-years-today-464762|title=Nollywood's Funke Akindele turns 40 years today|date=2016-08-24|accessdate=2020-04-05}}</ref> == Ọrụ == Akindele bụ̀ụ̀rụ̀ onye ámà ama mgbe ó gósìpụ̀tàra ònwé ya na United Nations Population Fund ( UNFPA ) nke na-akwado sitcom/Need to know, nke malitere site na 1998 ruo 2002. Funke zàrà Bisi, ma gosipụta ákpárámàgwà nwa akwụkwọ sekọndrị nwere ọgụgụ isi ma nwee ọ̀nụ̀nụ̀ ọ́kụ́ n'obi.Funke Akindele chawapụtara na 2008 mgbe ọ pụtara n'ihe nkiri ''Jenifa'' <ref>{{Cite web|title=Watch: Funke Akindele – My Best Friend Can Only Call My Husband On His Birthday|url=https://guardian.ng/life/funke-akindele-says-friends-not-allowed-to-call-her-husband/|last=Akindele|first=Funke|date=}}</ref> <ref name="ghanaweb1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nollywood-s-Funke-Akindele-turns-40-years-today-464762|title=Nollywood's Funke Akindele turns 40 years today|date=2016-08-24|accessdate=2020-04-05}}</ref> Na Jenụwarị 2018, enwere esemokwu mgbe a kọrọ na Akindele ga-enweta ya Hollywood izizi na Marvel's ''Avengers: Infinity War'' dịka e depụtara ya dịka onye so na IMDb .Onye Ọrụ nta akụkọ ndị mainstream nke Naịjirịa kwuru na ọ jikerela ichawapụta na ''infinity War'' dị ka onye nche Dora Milaje, na-akowa IMDb. <ref name="Sun">January 11, 2018 [https://www.sunnewsonline.com/funke-akindele-to-star-in-hollywood-movie-avengers-infinity-war/ Funke Akindele to star in Hollywood movie “Avengers: Infinity War”], ''[[The Sun (Nigeria)|Sun News]]''</ref> Izu ole na ole ka nke ahụ gasịrị, e dochiri aha onye otu nwanyị na-eme ihe nkiri na Naịjirịa bụ [[Genevieve Nnaji]], <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/01/whats-story-funke-akindele-bello-genevieve-nnaji-avengers-infinity-war/|title=What's the Story on Funke Akindele Bello, Genevieve Nnaji & "Avengers: Infinity War"?|date=2018-01-15}}</ref> na ntinye nke Akindele gosiri na ọ bụ mbanye anataghị ikike. <ref name="Freeze">Nsikak Nseyen, January 16, 2018 [http://dailypost.ng/2018/01/16/hackers-uploaded-funke-akindeles-photo-avengers-cast-freeze/ How hackers uploaded Funke Akindele’s photo as Avenger’s cast – Freeze], ''[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]''</ref> Na February 2018, a kọrọ na Onye isi oche Senate na Onye isi oche nke National Assembly, Dr Bukola Saraki gwara ndị Marvel Studios ka ha gosipụta Akindele na ''Infinity War.'' <ref name="AkindelePost">Nasikak Nseye, February 5, 2018[http://dailypost.ng/2018/02/05/avengers-infinity-war-saraki-makes-case-actress-funke-akindele/ ‘Avengers Infinity War’: Saraki makes case for actress, Funke Akindele], ''[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]''</ref> N’ọnwa Julaị 2016, n’ajụjụ ọnụ o kwuru na ya anaghị eme ọtụtụ ihe nkiri n’ụlọ ọrụ ndị Yoruba n’oge ahụ n’ihi ịzonari ụfọdụ ihe. <ref name="Cable">July 18, 2016 [https://www.thecable.ng/funke-akindele-im-not-producing-yoruba-movies-now Funke Akindele: I’m not producing Yoruba movies for now], ''[[The Cable]]''</ref> Akindele bụ ísí ahụrụ kwawa okpu n'ihe nkiri na-aga n'ihu bụ ''Jenifa Diary'', gbakwunyere Fisayo Ajisola, Falz, Juliana Olayode, na Aderounmu Adejumoke . Ihe ngosi a na - emetụta ụfọdụ ngalaba ihe nkiri ''Jenifa'' . <ref name="PulseJenifa">{{Cite web|title="Jenifa's Diary" Watch Funke Akindele in season 4 trailer|url=http://pulse.ng/movies/jenifas-diary-watch-funke-akindele-in-season-4-trailer-id4609524.html|accessdate=28 January 2016}}</ref> Ihe Nkiri egwu/ịkpa ọchị 2018 bụ ''moms at war gósìpûtàwanyere'' Akindele na Michelle Dede . N’ọnwa Julaị 2019, Akindele bidoro usoro intanetị ọhụrụ ọ kpọrọ Aiyetoro ''Town'', <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aiyetoro-town-jenifas-diary-spinoff-from-funke-akindele-is-hilarious/19k58np|title=Aiyetoro town: Funke Akindele has kicked off ‘Jenifa’s Diary’ spinoff, and it’s hilarious|date=2019-07-10|accessdate=2020-02-15}}</ref> nke na-esite na nsonye TV ya ama ama, ''Jenifa’s Diary.'' <ref name="Pulse">July 24, 2018 [https://www.pulse.ng/entertainment/movies/moms-at-war-heres-when-omoni-obolis-new-film-will-be-released-in-cinemas/mevk6zr Here's when Omoni Oboli's new film will be released in cinemas], ''Pulse Nigeria''</ref> Ọ bụ onye isi nke [https://www.sceneone.tv/ Scene One] Film Production. <ref name="TheNet">Mosope Olumide, September 14, 2018 [http://thenet.ng/poverty-and-failure-funke-akindele-reveals-her-greatest-fears-in-life/ Poverty And Failure: Funke Akindele Reveals Her Greatest Fears In Life], ''[[The Net (website)|The Net]]''</ref> O mere ihe nler site ituziaka aka na ihe nkiri bụ ''your Excellency na 2019''. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/bi/lifestyle/your-excellency-funke-akindeles-directorial-debut-makes-n175-million-in-2-days/qw46jqh|title=‘Your Excellency’: Funke Akindele’s directorial debut makes N17.5 million in 2 days|date=2019-12-17|language=en-US}}</ref> == Èbùmnúchè ebere == Funke Akindele na-ahụ maka otu na-abụghị nke gọọmenti hiwere amaara dịka Jenifa Foundation, nke ebumnuche ya bụ iji nye ndị ntorobịa ọrụ. == Nkwenye Nnọchiteanya == Funke Akindele nwere nkwado dị ka edebanyere aha ya n'akwụkwọ dị ka onye nnọchi anya nke Dettol . Funke Akindele nwere nkwado dị iche iche dịka itinyere ya aka n'akwụkwọ dị ka onye nnọchi anya nke Irokotv . edebanyere aha ya n'akwụkwọ dị ka onye nnọchianya nke Keystone Bank na afọ 2018 <ref name="Vangaurd">August 27, 2018 [https://www.vanguardngr.com/2018/08/keystone-bank-signs-actress-funke-akindele-as-brand-ambassador/ Keystone Bank signs Actress, Funke Akindele as brand ambassador], ''[[Vanguard Nigeria]]''</ref> Na Nọvemba 2019, ọ binyere aka na nkwado Waw Nigeria, ụlọ ọrụ na-arụpụta ncha. <ref name="The Nation">November 6,2019, "[[The Nation]]"</ref> == Ndụ onwe == Na May 26, 2012, Akindele lụrụ Adeola Kehinde Oloyede. <ref name="Bellanija">{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/05/bn-exclusive-its-official-jenifa-star-funke-akindele-is-a-married-woman-photos-details-of-the-beautiful-union-with-her-beau-kehinde-oloyede-only-on-bn/|title=BN Exclusive: It’s Official, "Jenifa" Star Funke Akindele is a Married Woman! Photos & Details of the Beautiful Union with Her Beau Kehinde Oloyede Only On BN|author=|date=|work=bellanaija.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ gbara alụkwaghịm na July 2013, na-ekwu maka esemokwu na-enweghị ntinye ọnụ <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/07/funke-akindele-yes-my-marriage-has-crashed-nollywood-star-confirms-split-read-the-official-statement-her-recent-interview/|title=Funke Akindele: "Yes, My Marriage has Crashed" - Nollywood Star confirms Split – Read the Official Statement + Her Recent Interview|author=|date=|work=bellanaija.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Akindele lụrụ onye egwu Naịjirịa bụ JJC Skillz na London na Mee 2016. <ref>[http://sunnewsonline.com/marriage-to-funke-akindele-jjc-breaks-silence/ Marriage</ref> ọ̀tụ́tụ́ akụkọ kọrọ maka afọ ime ya so na nsonaazụ ọchụchọ kachasị na nchọgharị ọchụchọ Google na August 2017. <ref>https://www.vanguardngr.com/2017/08/funke-akindeles-pregnancy-jamb-dominate-google-searches/</ref> Akindele mụrụ ụmụ nwoke ejima na Disemba 2018 ma nwee ọtụtụ ụmụ Dị ya mụtara na mbụ <ref>http://dailypost.ng/2017/08/02/jjc-reveals-convinced-marry-funke-akindele/</ref> <ref name="Post">Fikayo Olowolagba, December 22, 2018. [http://dailypost.ng/2018/12/22/funke-akindele-welcomes-first-child-despite-pastors-prophecy/ Nollywood actress, Funke Akindele defies prophecy, welcomes twins], ''[[Daily Post (Nigeria)Daily Post]]''</ref> <ref name="Legit">Seun Durojaiye, January 2019 [https://www.legit.ng/1215098-actress-funke-akindele-stuns-native-owambe-outfit.html Actress Funke Akindele stuns in native owambe outfit], ''[[Legit.ng]]''</ref> == Arụmarụ == N’ọnwa Eprel afọ 2020, e jidere Akindele ma bo ya ebubo n’ụlọ ikpe mgbe ha mechara nnọkọ ncheta ọmụmụ iji kwanyere di ya ugwu n’oge mkpọchi igbochi ọrịa koronaviros. <ref>{{Cite news|date=2020-04-06|title=Nigerian actress fined over lockdown party|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-52174832|accessdate=2020-05-25}}</ref>. O mechara pụta na ihe nkiri video Nigeria center for Disease Control iji mee ka a mata banyere koronavirus. <ref>{{Cite web|title=Coronavirus: Nigerian actress Funke Akindele arrested for Lagos party amid lockdown|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-52174832|accessdate=6 April 2020|date=6 April 2020}}</ref> A mara onye omee ahụ na di ya ikpe ị́rụ́ ọrụ obodo mkpụrụ ụbọchị iri na anọ mgbe ha kwuchara na ha dara iwu megidere mkpọchi. <ref>{{Cite web|url=https://fellowpress.com/g-news/news/68807/coronavirus-funke-akindele-husband-sentenced-to-community-service/|title=Coronavirus: Funke Akindele, husband sentenced to community service|date=2020-04-07|accessdate=2020-04-07}}</ref> == Ńghọ̀tá Ihe nkiri ọ́ nọ̀ == {{div col|colwidth=30em}} * My siblings and I *''[[Jenifa]]'' *''[[Jenifa's Diary]]'' *''[[Your Excellency (film)|Your Excellency]]'' *''[[Maami]]'' *''Industreet'' *''[[A Trip to Jamaica]]'' *''[[The Return of Jenifa|Return of Jenifa]]'' *''[[Isoken]]'' *''[[Moms at War]]'' *''[[Chief Daddy]]'' *''[[Omo Ghetto]]'' *''[[Married but Living Single]]'' *''Apaadi'' *''Emi Abata'' *''Love Wahala'' *''Ladies Gang'' *''Anointed Liars'' *''Bolode O'ku'' *''Farayola'' *''Ija Ola'' *''Aje Metta'' *''Apoti Orogun'' *''Atanpako Meta'' *''Kakaki 'leku'' *''Omo Pupa'' *''Taiwo Taiwo'' *''Akandun'' *''Baye se Nlo'' *''Edunjobi'' *''Egun'' *''Maku'' *''Oba Irawo'' *''Okun Ife Yi'' *''Agbefo'' *''Kòséfowórà'' *''Odun Baku'' *''Oreke Mulero'' *''Osuwon Edaf'' {{div col end}}My siblings and I Jenifa Jenifa's Diary Your Excellency Maami Industreet A Trip to jamaica Return of Jenifa Isoken Mom's at war Chief Daddy Omo ghetto Married but living single Apaadi Emi Abata Love wahala Ladies gang Anionted liars Bolide O'ku Farayola ija ola Aje metta Apoti orogun Kakaki 'leku Omo pupa Taiwo Taiwo Akandun Baye de Nlo Edunjobi Egun Maku Ọbá irawo Ọkụ ife yi Agbefo Kòséfowórà Ọdụm bako Otele mulero Osuson Edaf {| class="wikitable" !Afọ ! Mmemme ! Nrite ! Ọrụ ! Nsonaazụ |- | rowspan="2" | 2009 | Afrika Movie Academy Award | Onye Ndu Nwanyị Kacha Mma | rowspan="" ||{{won}} |- | Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa nke 2009 | Nwanyị kacha mma | ''Jenifa'' |{{won}} |- | 2010 | Onyinye Nollywood nke 2010 | Nwanyị Kacha Mma N’ebe Nduzi (Yoruba) | ''Oguni Aiku''|{{nom}} |- | rowspan="4" | 2012 | Onyinye nturu ugo nke 2012 Nigeria | Nwanyị kacha mma | ''Troj'' |{{won}} |- | Nollywood Movies Awards | Nwanyị kacha mma (Indmụ amaala) | ''Emi Abata'' |{{won}} |- | Ihe onyinye 2012 Nollywood kacha mma | Onye kacha mma (English) | ''Di na Nwaanyị Ma Living Na-alụghị Di Ma Ọ Bụ Nwunye'' |{{nom}} |- | Zulu African Film Academy Awards | Nwanyị kacha mma | ''Maami'' na ''Nlaghachi nke Jenifa''|{{won}} |- | rowspan="2" | 2013 | rowspan="2" | Nollywood Movies Awards | Nwanyị Kacha Mma (Na-eduga Ọrụ) | rowspan="2" | ''Maami'' |{{nom}} |- | Nwanyị kacha mma (Indmụ amaala)|{{won}} |- | rowspan="3" | 2014 | Onyinye Ntụrụndụ 2014 Nigeria | Nwanyị Kacha Mma (Na-eduga Ọrụ) | ''Agnetta O'Mpa'' |{{won}} |- | Afrịka Ime Anwansi Anwansi ahọrọ Nhọrọ | Nwanyị kacha mma (ọchị) | ''Nloghachi nke Sheri Koko'' |{{won}} |- | ELOY Awards | Brand Brand nke Afọ | Omo |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/lifestyle/omoni-oboli-funke-akindele-omawumi-all-the-winners-from-the-2014-eloy-awards-id3316786.html |title=Omoni Oboli, Funke Akindele, Omawumi: All the winners from the 2014 ELOY awards - Lifestyle - Pulse |language=de|publisher=Pulse.ng |date=2014-12-01 |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | rowspan="6" | 2016 | Ihe Nlere Anya n'Africa 2016 Afrika | Nwanyị kacha mma na ihe nkiri | rowspan="4" | ''Akwụkwọ Jenifa'' |{{won}} |- | Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa | Best Omee usoro |{{nom}} |- | rowspan="2" | Naija FM onyinye | Sitcom Nke Afọ |{{won}} |- | Nwanyị kacha mma na ihe ọchị |{{won}} |- | Ihe Nlegha Anya Ochie nke Afrika | Nwanyị kacha mma n'afọ ||{{won}}<ref>{{cite web|url=http://aelaawards.com/poll-survey/ |title=Winners List - Ael Awards (Aela) |publisher=Aelaawards.com |date= |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | Onyinye Ihe Nkiri 2016 Ghana Ghana | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'Africa | ''Njem njem na Jamaica'' |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/movies/ghana-movie-awards-2016-funke-akindele-wins-best-actress-african-collaboration-id5895546.html |title=Ghana Movie Awards 2016: Funke Akindele wins best actress African collaboration - Movies - Pulse |language=de|publisher=Pulse.ng |date= |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | rowspan="4" | 2017 | rowspan="3" | Ihe nhota ndi Afrika Magic Magic 2017 | Usoro TV kacha mma | rowspan="2" | ''Akwụkwọ Jenifa'' |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://thenet.ng/2017/03/amvca-2017-see-full-list-winners/|title=AMVCA 2017: See the full list of winners|publisher=The NET |author=Adeleke Afolayan|date=4 March 2017}}</ref> |- | rowspan="2" | Nwanyị kacha mma na Comedy Movie ma ọ bụ TV |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/movies/amvca-2017-funke-akindele-wins-best-actress-in-a-comedy-id6318252.html|title=Funke Akindele wins Best Actress in a Comedy|publisher=Pulse.Ng |author=Chidumga Izuzu|date=4 March 2017}}</ref> |- | rowspan="2" | ''Njem njem na Jamaica'' |{{nom}} |- | Onyinye onyinye 2017 Nigeria Entertainment | Onye Ndu Nwanyị Kacha Mma |{{won}} |- | 2020 | Afrịka Ime Anwansi Anwansi ahọrọ Nhọrọ | Nwanyị kacha mma na ihe ọchị | Ndị Nne Na Agha | Imeri |} == Ńrùtúáká== {{Reflist|30em}} * Funke Akindele on IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0b1us1581mzs6q851y3xyq1hvrvdya6 84364 84363 2022-07-21T16:18:47Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:Funke Akindele.jpg|thumb|Added photo]] [[Usòrò:Funke Akindele at 2021 AMA Award 02.jpg|thumb|Funke akindele]] '''Akindele-Bello Olufunke Ayotunde'''<ref name="vanguard">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2010/01/i-didnt-snatch-anybodys-husband-funke-akindele/|title=I didn’t snatch anybody’s husband – Funke Akindele|accessdate=1 March 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm2481000/bio|title=Full name & Date of Birth|accessdate=2009-10-08}}</ref> ónyé amaara dị́ ka Funke '''Akindele /Jenifa''')<ref name="olufunkeakindele.com">{{Cite web|url=http://www.olufunkeakindele.com/about-funke-akindele/|title=ABOUT FUNKE AKINDELE - Funke Akindele - Official Website of Olufunke Akindele|accessdate=8 October 2016}}</ref> bụ ónyé n'eme ihe nkiri ma na-arụ́pụ̀tákwa ihe nkiri. Funke gosipụ̀tara na emume sitcom ''I Need to Know'' site áfọ̀ 1998 ruo 2002, n'áfọ̀ 2009 ọ̀ nwetara awọdụ na Africa Movie Academy Award màkà ngósìpụ̀tà ézígbò ákpárámàgwà nlégárá ányā n'éjìjé<ref>{{Cite web|url=http://ama-awards.com/amaa-nominees-and-winners-2009|title=AMAA Nominees and Winners 2009|accessdate=1 March 2011}}</ref> ọ́ nọ̀ dịka onye ánà-èlégárá ányá n'éjìjé ''Jenifa's Diary'',<ref name="PulseJenifa">{{Cite web|title="Jenifa's Diary" Watch Funke Akindele in season 4 trailer|url=http://pulse.ng/movies/jenifas-diary-watch-funke-akindele-in-season-4-trailer-id4609524.html|accessdate=28 January 2016}}</ref> nke akpọ́pụ̀tàrà ya dịka nwanyị kachasị n'éjìjé egwuregwu/ị́kpā ọ́chị̀ Africa Magic Viewers Choice Awards [[Usòrò:Funke Akindele at AMVCA 2020.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ|funke]] == Mmàlíté ńdụ̀ nà mmụ̀tá == Á mụrụ Akindele n'ọ́nwá ọgọọs 24, 1977, na Ikorodu, [[Ȯra Lagos|Lagos State]], Naijiria. <ref name="Origin">Olivia Kabir, January 2019 [https://www.legit.ng/1215364-funke-akindeles-state-origin.html Funke Akindele's state of origin Read more: https://www.legit.ng/1215364-funke-akindeles-state-origin.html], ''[[Legit.ng]]''</ref> Funke bụ nwa abụọ n'ime ụmụ atọ (ụmụ nwanyị abụọ na otu nwoke). Nne Akindele bụ̀ onye dibị̀a bekee ebe nna ya bụ̀ onye isi ụ́lọ̀ akwụkwọ ndị sekọ́ndị̀rị̀ lagoro ezumike ńkā. <ref name="olufunkeakindele.com">{{Cite web|url=http://www.olufunkeakindele.com/about-funke-akindele/|title=ABOUT FUNKE AKINDELE - Funke Akindele - Official Website of Olufunke Akindele|accessdate=8 October 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.naij.com/529267-10-things-need-know-funke-akindele.html|title=10 Things You Need To Know About Funke Akindele ▷ NAIJ.COM|author=Bodunrin|date=|work=naij.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Funke nwetara asambodo National Diploma (OND) na Mass Communication site na ụlọakwụkwọ bụbụrụ Ogun State Polytechnic,bụzi Moshood Abiola ugbu a. <ref>{{Cite web|url=https://unilag.edu.ng/|title=Unilag Home|work=University of Lagos|accessdate=2020-01-22}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Birthday Shout! Celebrating versatile screen diva Funke Akindele aka Jenifa|url=https://www.happenings.com.ng/lifestyle/2016/08/24/birthday-shout-celebrating-versatile-screen-diva-funke-akindele-aka-jenifa|author=Williams|work=Happenings Media|accessdate=2020-05-25}}</ref> <ref name="ghanaweb1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nollywood-s-Funke-Akindele-turns-40-years-today-464762|title=Nollywood's Funke Akindele turns 40 years today|date=2016-08-24|accessdate=2020-04-05}}</ref> == Ọrụ == Akindele bụ̀ụ̀rụ̀ onye ámà ama mgbe ó gósìpụ̀tàra ònwé ya na United Nations Population Fund ( UNFPA ) nke na-akwado sitcom/Need to know, nke malitere site na 1998 ruo 2002. Funke zàrà Bisi, ma gosipụta ákpárámàgwà nwa akwụkwọ sekọndrị nwere ọgụgụ isi ma nwee ọ̀nụ̀nụ̀ ọ́kụ́ n'obi.Funke Akindele chawapụtara na 2008 mgbe ọ pụtara n'ihe nkiri ''Jenifa'' <ref>{{Cite web|title=Watch: Funke Akindele – My Best Friend Can Only Call My Husband On His Birthday|url=https://guardian.ng/life/funke-akindele-says-friends-not-allowed-to-call-her-husband/|last=Akindele|first=Funke|date=}}</ref> <ref name="ghanaweb1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nollywood-s-Funke-Akindele-turns-40-years-today-464762|title=Nollywood's Funke Akindele turns 40 years today|date=2016-08-24|accessdate=2020-04-05}}</ref> Na Jenụwarị 2018, enwere esemokwu mgbe a kọrọ na Akindele ga-enweta ya Hollywood izizi na Marvel's ''Avengers: Infinity War'' dịka e depụtara ya dịka onye so na IMDb .Onye Ọrụ nta akụkọ ndị mainstream nke Naịjirịa kwuru na ọ jikerela ichawapụta na ''infinity War'' dị ka onye nche Dora Milaje, na-akowa IMDb. <ref name="Sun">January 11, 2018 [https://www.sunnewsonline.com/funke-akindele-to-star-in-hollywood-movie-avengers-infinity-war/ Funke Akindele to star in Hollywood movie “Avengers: Infinity War”], ''[[The Sun (Nigeria)|Sun News]]''</ref> Izu ole na ole ka nke ahụ gasịrị, e dochiri aha onye otu nwanyị na-eme ihe nkiri na Naịjirịa bụ [[Genevieve Nnaji]], <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/01/whats-story-funke-akindele-bello-genevieve-nnaji-avengers-infinity-war/|title=What's the Story on Funke Akindele Bello, Genevieve Nnaji & "Avengers: Infinity War"?|date=2018-01-15}}</ref> na ntinye nke Akindele gosiri na ọ bụ mbanye anataghị ikike. <ref name="Freeze">Nsikak Nseyen, January 16, 2018 [http://dailypost.ng/2018/01/16/hackers-uploaded-funke-akindeles-photo-avengers-cast-freeze/ How hackers uploaded Funke Akindele’s photo as Avenger’s cast – Freeze], ''[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]''</ref> Na February 2018, a kọrọ na Onye isi oche Senate na Onye isi oche nke National Assembly, Dr Bukola Saraki gwara ndị Marvel Studios ka ha gosipụta Akindele na ''Infinity War.'' <ref name="AkindelePost">Nasikak Nseye, February 5, 2018[http://dailypost.ng/2018/02/05/avengers-infinity-war-saraki-makes-case-actress-funke-akindele/ ‘Avengers Infinity War’: Saraki makes case for actress, Funke Akindele], ''[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]''</ref> N’ọnwa Julaị 2016, n’ajụjụ ọnụ o kwuru na ya anaghị eme ọtụtụ ihe nkiri n’ụlọ ọrụ ndị Yoruba n’oge ahụ n’ihi ịzonari ụfọdụ ihe. <ref name="Cable">July 18, 2016 [https://www.thecable.ng/funke-akindele-im-not-producing-yoruba-movies-now Funke Akindele: I’m not producing Yoruba movies for now], ''[[The Cable]]''</ref> Akindele bụ ísí ahụrụ kwawa okpu n'ihe nkiri na-aga n'ihu bụ ''Jenifa Diary'', gbakwunyere Fisayo Ajisola, Falz, Juliana Olayode, na Aderounmu Adejumoke . Ihe ngosi a na - emetụta ụfọdụ ngalaba ihe nkiri ''Jenifa'' . <ref name="PulseJenifa">{{Cite web|title="Jenifa's Diary" Watch Funke Akindele in season 4 trailer|url=http://pulse.ng/movies/jenifas-diary-watch-funke-akindele-in-season-4-trailer-id4609524.html|accessdate=28 January 2016}}</ref> Ihe Nkiri egwu/ịkpa ọchị 2018 bụ ''moms at war gósìpûtàwanyere'' Akindele na Michelle Dede . N’ọnwa Julaị 2019, Akindele bidoro usoro intanetị ọhụrụ ọ kpọrọ Aiyetoro ''Town'', <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/aiyetoro-town-jenifas-diary-spinoff-from-funke-akindele-is-hilarious/19k58np|title=Aiyetoro town: Funke Akindele has kicked off ‘Jenifa’s Diary’ spinoff, and it’s hilarious|date=2019-07-10|accessdate=2020-02-15}}</ref> nke na-esite na nsonye TV ya ama ama, ''Jenifa’s Diary.'' <ref name="Pulse">July 24, 2018 [https://www.pulse.ng/entertainment/movies/moms-at-war-heres-when-omoni-obolis-new-film-will-be-released-in-cinemas/mevk6zr Here's when Omoni Oboli's new film will be released in cinemas], ''Pulse Nigeria''</ref> Ọ bụ onye isi nke [https://www.sceneone.tv/ Scene One] Film Production. <ref name="TheNet">Mosope Olumide, September 14, 2018 [http://thenet.ng/poverty-and-failure-funke-akindele-reveals-her-greatest-fears-in-life/ Poverty And Failure: Funke Akindele Reveals Her Greatest Fears In Life], ''[[The Net (website)|The Net]]''</ref> O mere ihe nler site ituziaka aka na ihe nkiri bụ ''your Excellency na 2019''. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/bi/lifestyle/your-excellency-funke-akindeles-directorial-debut-makes-n175-million-in-2-days/qw46jqh|title=‘Your Excellency’: Funke Akindele’s directorial debut makes N17.5 million in 2 days|date=2019-12-17|language=en-US}}</ref> == Èbùmnúchè ebere == Funke Akindele na-ahụ maka otu na-abụghị nke gọọmenti hiwere amaara dịka Jenifa Foundation, nke ebumnuche ya bụ iji nye ndị ntorobịa ọrụ. == Nkwenye Nnọchiteanya == Funke Akindele nwere nkwado dị ka edebanyere aha ya n'akwụkwọ dị ka onye nnọchi anya nke Dettol . Funke Akindele nwere nkwado dị iche iche dịka itinyere ya aka n'akwụkwọ dị ka onye nnọchi anya nke Irokotv . edebanyere aha ya n'akwụkwọ dị ka onye nnọchianya nke Keystone Bank na afọ 2018 <ref name="Vangaurd">August 27, 2018 [https://www.vanguardngr.com/2018/08/keystone-bank-signs-actress-funke-akindele-as-brand-ambassador/ Keystone Bank signs Actress, Funke Akindele as brand ambassador], ''[[Vanguard Nigeria]]''</ref> Na Nọvemba 2019, ọ binyere aka na nkwado Waw Nigeria, ụlọ ọrụ na-arụpụta ncha. <ref name="The Nation">November 6,2019, "[[The Nation]]"</ref> == Ndụ onwe == Na May 26, 2012, Akindele lụrụ Adeola Kehinde Oloyede. <ref name="Bellanija">{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/05/bn-exclusive-its-official-jenifa-star-funke-akindele-is-a-married-woman-photos-details-of-the-beautiful-union-with-her-beau-kehinde-oloyede-only-on-bn/|title=BN Exclusive: It’s Official, "Jenifa" Star Funke Akindele is a Married Woman! Photos & Details of the Beautiful Union with Her Beau Kehinde Oloyede Only On BN|author=|date=|work=bellanaija.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ gbara alụkwaghịm na July 2013, na-ekwu maka esemokwu na-enweghị ntinye ọnụ <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/07/funke-akindele-yes-my-marriage-has-crashed-nollywood-star-confirms-split-read-the-official-statement-her-recent-interview/|title=Funke Akindele: "Yes, My Marriage has Crashed" - Nollywood Star confirms Split – Read the Official Statement + Her Recent Interview|author=|date=|work=bellanaija.com|accessdate=8 October 2016}}</ref> Akindele lụrụ onye egwu Naịjirịa bụ JJC Skillz na London na Mee 2016. <ref>[http://sunnewsonline.com/marriage-to-funke-akindele-jjc-breaks-silence/ Marriage</ref> ọ̀tụ́tụ́ akụkọ kọrọ maka afọ ime ya so na nsonaazụ ọchụchọ kachasị na nchọgharị ọchụchọ Google na August 2017. <ref>https://www.vanguardngr.com/2017/08/funke-akindeles-pregnancy-jamb-dominate-google-searches/</ref> Akindele mụrụ ụmụ nwoke ejima na Disemba 2018 ma nwee ọtụtụ ụmụ Dị ya mụtara na mbụ <ref>http://dailypost.ng/2017/08/02/jjc-reveals-convinced-marry-funke-akindele/</ref> <ref name="Post">Fikayo Olowolagba, December 22, 2018. [http://dailypost.ng/2018/12/22/funke-akindele-welcomes-first-child-despite-pastors-prophecy/ Nollywood actress, Funke Akindele defies prophecy, welcomes twins], ''[[Daily Post (Nigeria)Daily Post]]''</ref> <ref name="Legit">Seun Durojaiye, January 2019 [https://www.legit.ng/1215098-actress-funke-akindele-stuns-native-owambe-outfit.html Actress Funke Akindele stuns in native owambe outfit], ''[[Legit.ng]]''</ref> == Arụmarụ == N’ọnwa Eprel afọ 2020, e jidere Akindele ma bo ya ebubo n’ụlọ ikpe mgbe ha mechara nnọkọ ncheta ọmụmụ iji kwanyere di ya ugwu n’oge mkpọchi igbochi ọrịa koronaviros. <ref>{{Cite news|date=2020-04-06|title=Nigerian actress fined over lockdown party|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-52174832|accessdate=2020-05-25}}</ref>. O mechara pụta na ihe nkiri video Nigeria center for Disease Control iji mee ka a mata banyere koronavirus. <ref>{{Cite web|title=Coronavirus: Nigerian actress Funke Akindele arrested for Lagos party amid lockdown|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-52174832|accessdate=6 April 2020|date=6 April 2020}}</ref> A mara onye omee ahụ na di ya ikpe ị́rụ́ ọrụ obodo mkpụrụ ụbọchị iri na anọ mgbe ha kwuchara na ha dara iwu megidere mkpọchi. <ref>{{Cite web|url=https://fellowpress.com/g-news/news/68807/coronavirus-funke-akindele-husband-sentenced-to-community-service/|title=Coronavirus: Funke Akindele, husband sentenced to community service|date=2020-04-07|accessdate=2020-04-07}}</ref> == Ńghọ̀tá Ihe nkiri ọ́ nọ̀ == {{div col|colwidth=30em}} * My siblings and I *''[[Jenifa]]'' *''[[Jenifa's Diary]]'' *''[[Your Excellency (film)|Your Excellency]]'' *''[[Maami]]'' *''Industreet'' *''[[A Trip to Jamaica]]'' *''[[The Return of Jenifa|Return of Jenifa]]'' *''[[Isoken]]'' *''[[Moms at War]]'' *''[[Chief Daddy]]'' *''[[Omo Ghetto]]'' *''[[Married but Living Single]]'' *''Apaadi'' *''Emi Abata'' *''Love Wahala'' *''Ladies Gang'' *''Anointed Liars'' *''Bolode O'ku'' *''Farayola'' *''Ija Ola'' *''Aje Metta'' *''Apoti Orogun'' *''Atanpako Meta'' *''Kakaki 'leku'' *''Omo Pupa'' *''Taiwo Taiwo'' *''Akandun'' *''Baye se Nlo'' *''Edunjobi'' *''Egun'' *''Maku'' *''Oba Irawo'' *''Okun Ife Yi'' *''Agbefo'' *''Kòséfowórà'' *''Odun Baku'' *''Oreke Mulero'' *''Osuwon Edaf'' {{div col end}}My siblings and I Jenifa Jenifa's Diary Your Excellency Maami Industreet A Trip to jamaica Return of Jenifa Isoken Mom's at war Chief Daddy Omo ghetto Married but living single Apaadi Emi Abata Love wahala Ladies gang Anionted liars Bolide O'ku Farayola ija ola Aje metta Apoti orogun Kakaki 'leku Omo pupa Taiwo Taiwo Akandun Baye de Nlo Edunjobi Egun Maku Ọbá irawo Ọkụ ife yi Agbefo Kòséfowórà Ọdụm bako Otele mulero Osuson Edaf {| class="wikitable" !Afọ ! Mmemme ! Nrite ! Ọrụ ! Nsonaazụ |- | rowspan="2" | 2009 | Afrika Movie Academy Award | Onye Ndu Nwanyị Kacha Mma | rowspan="" ||{{won}} |- | Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa nke 2009 | Nwanyị kacha mma | ''Jenifa'' |{{won}} |- | 2010 | Onyinye Nollywood nke 2010 | Nwanyị Kacha Mma N’ebe Nduzi (Yoruba) | ''Oguni Aiku''|{{nom}} |- | rowspan="4" | 2012 | Onyinye nturu ugo nke 2012 Nigeria | Nwanyị kacha mma | ''Troj'' |{{won}} |- | Nollywood Movies Awards | Nwanyị kacha mma (Indmụ amaala) | ''Emi Abata'' |{{won}} |- | Ihe onyinye 2012 Nollywood kacha mma | Onye kacha mma (English) | ''Di na Nwaanyị Ma Living Na-alụghị Di Ma Ọ Bụ Nwunye'' |{{nom}} |- | Zulu African Film Academy Awards | Nwanyị kacha mma | ''Maami'' na ''Nlaghachi nke Jenifa''|{{won}} |- | rowspan="2" | 2013 | rowspan="2" | Nollywood Movies Awards | Nwanyị Kacha Mma (Na-eduga Ọrụ) | rowspan="2" | ''Maami'' |{{nom}} |- | Nwanyị kacha mma (Indmụ amaala)|{{won}} |- | rowspan="3" | 2014 | Onyinye Ntụrụndụ 2014 Nigeria | Nwanyị Kacha Mma (Na-eduga Ọrụ) | ''Agnetta O'Mpa'' |{{won}} |- | Afrịka Ime Anwansi Anwansi ahọrọ Nhọrọ | Nwanyị kacha mma (ọchị) | ''Nloghachi nke Sheri Koko'' |{{won}} |- | ELOY Awards | Brand Brand nke Afọ | Omo |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/lifestyle/omoni-oboli-funke-akindele-omawumi-all-the-winners-from-the-2014-eloy-awards-id3316786.html |title=Omoni Oboli, Funke Akindele, Omawumi: All the winners from the 2014 ELOY awards - Lifestyle - Pulse |language=de|publisher=Pulse.ng |date=2014-12-01 |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | rowspan="6" | 2016 | Ihe Nlere Anya n'Africa 2016 Afrika | Nwanyị kacha mma na ihe nkiri | rowspan="4" | ''Akwụkwọ Jenifa'' |{{won}} |- | Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa | Best Omee usoro |{{nom}} |- | rowspan="2" | Naija FM onyinye | Sitcom Nke Afọ |{{won}} |- | Nwanyị kacha mma na ihe ọchị |{{won}} |- | Ihe Nlegha Anya Ochie nke Afrika | Nwanyị kacha mma n'afọ ||{{won}}<ref>{{cite web|url=http://aelaawards.com/poll-survey/ |title=Winners List - Ael Awards (Aela) |publisher=Aelaawards.com |date= |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | Onyinye Ihe Nkiri 2016 Ghana Ghana | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'Africa | ''Njem njem na Jamaica'' |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/movies/ghana-movie-awards-2016-funke-akindele-wins-best-actress-african-collaboration-id5895546.html |title=Ghana Movie Awards 2016: Funke Akindele wins best actress African collaboration - Movies - Pulse |language=de|publisher=Pulse.ng |date= |accessdate=2016-12-17}}</ref> |- | rowspan="4" | 2017 | rowspan="3" | Ihe nhota ndi Afrika Magic Magic 2017 | Usoro TV kacha mma | rowspan="2" | ''Akwụkwọ Jenifa'' |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://thenet.ng/2017/03/amvca-2017-see-full-list-winners/|title=AMVCA 2017: See the full list of winners|publisher=The NET |author=Adeleke Afolayan|date=4 March 2017}}</ref> |- | rowspan="2" | Nwanyị kacha mma na Comedy Movie ma ọ bụ TV |{{won}}<ref>{{cite web|url=http://pulse.ng/movies/amvca-2017-funke-akindele-wins-best-actress-in-a-comedy-id6318252.html|title=Funke Akindele wins Best Actress in a Comedy|publisher=Pulse.Ng |author=Chidumga Izuzu|date=4 March 2017}}</ref> |- | rowspan="2" | ''Njem njem na Jamaica'' |{{nom}} |- | Onyinye onyinye 2017 Nigeria Entertainment | Onye Ndu Nwanyị Kacha Mma |{{won}} |- | 2020 | Afrịka Ime Anwansi Anwansi ahọrọ Nhọrọ | Nwanyị kacha mma na ihe ọchị | Ndị Nne Na Agha | Imeri |} == Ńrùtúáká== {{Reflist|30em}} * Funke Akindele on IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0sv66t5hywvr3i6cib5vktej7j2zdt7 Dolly Unachukwu 0 9959 84311 67219 2022-07-21T13:04:22Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dolly Unachukwu.jpg|thumb|Dolly Unachukwu]] '''Dolly Unachukwu''' (a mụrụ n'ọbọchị nke 1 n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1969) bụ nwaafọ Naijiria na-eme, na-arụputa, na-ede, ma na-ahazi ihe nkiri. Otu n'ime ndị ọsụ ụzọ nke Nollywood, o nwetara aha n'obodo dịka Fadake Akin-Thomas n'ihe nkiri ahụ a kpọrọ ''Fortunes'' . <ref>ukwu</ref> Dolly Unachukwu bu otu n’ime ndi bidoro Nollywood,ezigbo onye omee, odee, na-arụpụta ihe nkiri. Unachukwu a mụrụ n’afọ 1969 n’ezinaụlọ dị asaa, bidoro ọrụ ihe nkiri mgbe ọ dị afọ iri na isii. Nwaafọ Amichi n'Anambra steeti, bụ onye pụtara n'ihe nkiri mbụ nke obere n’afọ 1985 dịka odeakwụkwọ. Ka oge na-aga n'afọ ahụ, a họpụtara ya i sonye n'ihe nkiri kachasị mma oge ahụ bụ ''Mirror in the Sun'' dịka Prisca, mana ọ bụ ọrụ ya na ''Fortunes'' mere ka ọ bụrụ aha a ma n'ezinụlọ n'afọ 1993, ebe ọ zara 'Fadeke', nwanyị di ya ji ezigbo egoa na-emegbu emegbu, ezigbo nwanyị Naijiria. Unachukwu mere onyeihe nkiri izizi ya n’ime ''Deadly Affair'' na ''Deadly Affair II'', ebe ya na ndi aka ochie nollywood dika; Emeka Ike, Sandra Achums na Jide Kosoko pụtakọrọ. Ịsu asusu atọ Naijiria di iche na ihe nkiri a, Unachukwu pụtara n'ihe nkiri na-ese okwu bụ ''Glamour Girls'' dị ka onye ahịa mgbere nwanyị, ihe nkiri mechara nweta nrite ihe nkiri Naịjirịa kachasị ewu ewu n'America n'afọ 1995. N’afọ 1997, Unachukwu meputara akuko ndu ya bu “ ''Wildest Dream”'' . N'ihe nkiri ahụ, ọ kọrọ akụkọ nhụjuanya nke alụmdi na nwunye mbụ ya, nke dara n'afo 1994, mere ya nne enweghị di. Di ya yiri egwu ịgba ya akwụkwọ n'ihi iji ezigbo aha ya eme ihe nkiri ahụ. Unachukwu lụrụ ọzọ n’afọ 2000 ma n’ọnwa asatọ nke afọ ahụ ọ gawara isonyere di ya n’Ingland, ma ya na ya kewara n’ọdụ ụgbọelu mgbe ọ matara na ọ bụghị eziokwu ka o kwuru. Ugbu a na Ingland, Unachukwu nwetakwara ihe ọmụma ka ọ nwetara European Computer Driving License n'afọ 2002 ma bido mmụta n'afọ na-eso ya n'ihe nkiri na Mahadum nke East London, na-ewe afọ abụọ i ji lekọta nwa ọhụrụ ya bịara n'afọ 2004. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Juunu afọ 2008. Unachukwu mepụtara ma duzie ihe nkiri nke ya nke a kpọrọ ''The Empire'' n'afọ 2005, mgbe ọ na-ahapụ mahadum. Unachukwu gara Television College na Jọs dị na [[Ȯra Plateau|Plateau Steeti]], ebe ọ natara diplọma na Television Production n'afọ 1988. O mechara gaa ọmụmụ fọnetik n'afọ 1989 na FRCN Training School Legos ma mechaa gaa Lagos State University n'afọ 1990 were nweta diplọma na Iwu. == Ihe nkiri == * ''Mirror in the Sun'' (TV) 1986 * ''Fortunes'' (TV) 1993 * ''Deadly Affair'' 1995 1 & 2 1994 * ''Glamour Girls 2'' 1995 * ''Tears for Love'' 1996 * ''Deadly Affair II'' 1997 * ''Deadly Passion'' 1997 * ''Wildest Dream'' 1997 * ''Love without Language'' 1998 * ''Brotherhood of Darkness'' 1998 * ''Father Moses'' 1999 * ''Full Moon'' 1 & 2 1999 * ''War of Roses'' 2000 * ''The Empire'' 2005 * ''Sisters Love'' 2007 == Nrụtụaka == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * Dolly Unachukwu on IMDb [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-eme ihe nkiri]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-ahazi ihe nkiri]] j8gj51tb24rum1ms1v4de9pmqlo7flc Becky Umeh 0 9983 84307 67680 2022-07-21T13:00:28Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:BeckyUmehFullFace.jpg|thumb|Becky Umeh]] '''Becky UzoAmaka Umeh''' nwaafọ Naịjirịa bụ onye ntuziaka nka, onye nhazi egwu, ọgụ egwú, ome ejiji, mana agbakwa egwu. == Akụkọ gbasara Ònwé == Á mụrụ Umeh na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], Naijiria. Mana o toro na [[Lagos]] site mgbe ọ gbara afọ ise. Na 1992, onwetara nchawapụta nke mba ya dị ka onye na-eme ihe nkiri na Nigerian Television Authority ''children's drama Tales nke Moonlight'' . O sonyekwara na ihe nkiri ''Jezebel'', ''Twist of Fate'', ''Living Ghost'', ''Amazon na'' ndị ọzọ. Site na 1994 rue 1998, Umeh gụrụ maka egwu ọdịnala na nke oge a nke gbasatara Afrika, na agụmakwụkwọ nturu ugo ọzụzụ efu, na ''Ivory Dance Academy'', nke onye otu ''National Troupe nke Naịjirịa'' bụ Steve James hiwere. Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ya na ndị otu ụlọ akwụkwọ ahụ a na-akpọ ''Ivory Ambassador mere njehari'' ma mee nyocha n'ọhịa banyere egwu ọdịnala dị n'ime obodo Naịjirịa. === Na Naịjirịa, malite 1998 rue 2002 === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Umeh jere ozi dị ka Onye isi egwu nke ''Ivory Dance Troupe'' ruo afọ ise, na-atuzi ma na -emepụta ihe ngosi maka Guinness, Mobile, Chevron, seven-up bottling company, wdg. Kà ọ lotachara obere njem ọ mere gaa Ghana, ọ gara Paris n'oge 1998 FIFA World Cup ya na ndị otu bọọlụ nke Naịjirịa. Becky Umeh kwalitere ọrụ ịbụ abụ ya wee hiwe otu egwu ya, nke ha jikọrọ aka mepụta afere egwu ọkpọrọ"Aiye". Site na 1998 rue 2001, Umeh kwadoro ndị ngosi ihe nkiri onyonyo a na-akpọ ''Dance Jam Competition'' . Na 2002, na nsote mmepụta fiesta ''Afrifest'', ebe o jikọtara ndị otu egwu nke Africa ọnụ, Umeh jere ozi dị ka osote onye na-ahazi egwu maka asọmpi ịma mma Miss Nigeria nke onye mmeri ghọrọ Miss World 2002. Ebe Becky Umeh rụrụ gụnyere: French Cultural Center, Goethe-Institut, ''Nigeria Music Awards'', na isi obodo etiti Abuja. Ọ nọ n'ọrụ na-agba mbọ̀ ka Gọọmentị Naịjirịa nye ndị omenkà ezi nkwado nke na-esoghi ebumnuche mgbasa ozi nke Gọọmentị. === United States, 2002 ruo ugbu a === [[Usòrò:BeckyUmehLeopardFace.jpg|thumb| Umeh na 2010]] Kemgbe ọ kwagara Washington, DC na 2002, Umeh esonyela ndị na-emepụta ihe dịka Hugh Medrano, Nancy Havlik (onye nhazi nkwago) na George Faison (choreographer New York) rụkọọ ọrụ.  O gosipụtala ụfọdụ ndị òtù akwụ ụgwọ ihe nkiri dịka Red Cross, ndị nnọchi anya ndị Naijiria, na ọtụtụ ebe ọdịbendị, mahadum, na ụka.  Na 2005, Umeh so Toby Foyeh na ''Orchestra Africa'' kpaharia North na South Carolina, Massachusetts, na Ememme Syracuse nke New York.  Site na 2004 rue ugbu a, Umeh gara n'ihu igosipụ̀ta egwu na ịrụ ọrụ na Malcolm X Drum Ensemble nke Doc Powel duziri, wee wepụta onwe ya dịka Onye Nlekọta Ọha na UAA Foundation,otu n'abụghị maka ichụ ego nke ebumnuche banyere ya bụ agha imegide ihe ike megide ụmụ nwanyị www. UAAfoundation.org.  N’afọ 2006, Umeh dekọtara ihe nkiri The Lion king. nke Metropolitan Fine Arts na Virginia kwadoro. Na 2009 Umeh guzobere ọgbakọ egwu Zomema, <ref>{{Cite web|author=Kristin McGrath|title=Zomema drummers keep the beat in Columbia Heights|url=http://inews6.americanobserver.net/articles/zomema-drummers-keep-beat-columbia-heights|publisher=American Observer|date=2 October 2009|accessdate=17 January 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100124163120/http://inews6.americanobserver.net/articles/zomema-drummers-keep-beat-columbia-heights|archivedate=24 January 2010}}</ref> nke na-arụ ọrụ egwu ọdịnala na nke oge a n’Afrika na ntuziaka ya. N'afọ 2011, o dere ma bipụta usoro egwuregwu izizi ya "Legend of Abiku Zombeh". Umeh ka etinyere aka dị ka onye nhazi asụsụ na onye na-ahụ maka nhazi emume na Mahadum Richmond na mmemme ha nke seasonal Stage Production Things Fall Apart nke onye ode akwụkwọ ma bụrụ [[Chinụa Achebe|ode abụ Naịjirịa]] bụ [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe dere]] .  == Ihe ngosi o mere == * 2002: ''Gladiator Cheerleaders'', maka MTN South Africa Television * 2004: Onye na-agba egwu, maka ụlọ ihe nkiri nke Hispanic Gala na -emepụta "Candonbe" * 2006: ''Lion Lion'' maka Metropolitan Fine Arts na Virginia * 2008: ''I chere na ị nwere ike ịgba egwu!'' (Dance Drama) * 2008: [https://www.youtube.com/user/bevulus#p/u/3/6sJzOpQgxqM ''Bata nke oge a''] * 2009: [https://www.youtube.com/watch?v=BJiOswYmO38# ''Benin''] * 2010: [https://www.youtube.com/watch?v=5AWBpH4qP2Y ''Akoto''] * 2010: "Sisi" (Soukous; abụ sitere n'aka Becky Umeh) * 2011: (Onye na-eme ihe nkiri, onye na-ede egwú) "Ihe na-ada ada na Mahadum nke Richmond, Ngalaba aterlọ Ihe nkiri Arts * 2011: Ememe Caribbean, ụbọchị ememme Adams Morgan na Hispanic Fiesta. * 2011: "Toron" (Ndụ Dị Elu; Abụ site n'aka Becky Umeh) * 2011: "Korofo" (Afrobeat Modern; nke Becky Umeh dere) * 2012: "Bata Columbia" (Nigerian Bata na Masquerade na Rumba Columbia Music) * 2012: "Butterfly" (High Life; abụ sitere n'aka Becky Umeh) * 2012: “Ekwe” (Soukous; abụ si n’aka Becky Umeh) * 2012: "Jokale" (Contemporary Nigerian: song by Becky Umeh) * 2013: "Obodo Coupe (Oge gara aga, otu- ụwa music) * 2013: "Ndị mmụọ ozi na ndị mmụọ ọjọọ (Rock style) == Nkwago == * 1995: ''Aruku Shanka'' nke Felix Okolo (Nigeria) * 1999: ''Ikpe nke Oba Ovoramwen'' nke Bayo Oduneye (Nigeria) * 2000: ''Obaseki'' nke Pedro Obaseki (Nigeria) * 2004: Candombe! Tango Negro USA * 2011: Ihe Fall wezụga USA * 2012: United Aid maka Africa Foundation Concert. NY USA * 2012: United Aid for Africa Concert, Gabon Embasii na Ivory Coast Embassy, Washington DC USA == Ngosipụta ihe nkiri == * 2009: twisted fate == Ihe omume Igwe onyonyo == * 1992: ''Akụkọ banyeeMoonlight'', Nigerian Television Authority * 1998: ''Dance Jam competition'' (co-host) Nigerian Television Authority == Egwu (dika ''ọbịa'' ) == {| class="wikitable" !Afọ ! Aha ! Onye nrụpụta ! Nkwusa |- | 1998 | ''Aiye'' | Nelson Brown | |- | 2000 | ''Sisi'' | | |- | 2009 | ''Okike m'' | Jamix (Abuja Nigeria) | [http://www.cdbaby.com/Artist/Alejo1 CDBaby] |- | 2010 | ''Zomema'' | Jamix (Abuja Nigeria) | |- | 2010 | ''Mama'' | Nelson Brown | |- | 2010 | ''Ayaya'' | Nkeng | [https://web.archive.org/web/20031224142537/http://songsfromabove.com/ OneMicStudio] |- | 2010 | ''Kwụrụ ọtọ'' | Alejo, Nkeng | [https://web.archive.org/web/20031224142537/http://songsfromabove.com/ OneMicStudio] |- | 2010 | ''Toron'' | AJ Alemanji, Nkeng | [https://web.archive.org/web/20031224142537/http://songsfromabove.com/ OneMicStudio] |- | 2010 | ''Geleleno'' | Jamix (Abuja Nigeria) | |- |} == AkwụkwọIhe ọmụma gbasara onye == * {{Cite book|title=Becky Umeh Artistically Known as Alejo|url=https://books.google.com/books?id=XUeu0FxBW_8C&pg=PA1990|year=1990|publisher=El Rumbero Europeo|location=Washington DC}} == Nrụtụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:All articles with unsourced statements]] j66zvzd9i7lcai6bxt97oc4mm3eeimq Semira Adamu 0 9984 84293 72664 2022-07-21T12:42:11Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Semira Adamu.jpg|thumb]] '''Semira Adamu''' (amụrụ na 1978 ma nwụọ 1998) bu bụ onye gbara afọ iri abụọ [[:en:Refugee|gbara ọsọ ndụ]] si [[Naijiria|Naịjirịa]] ma nwụọ n'aka mmadu pọlis<ref>{{Cite web|url=https://www.amnesty.org.uk/press-releases/belgium-semira-adamus-case-opportunity-further-review-expulsion-procedures|title=Belgium: Semira Adamu's case an opportunity to further review expulsion procedures|website=www.amnesty.org.uk}}</ref> abụọ na Belgium mgbe ha chọọrọ ime ya [[:en:Deportation|nchụpụ]] . O bu ụzọ gbapụ na Naijiria n'ihi esemokwu [[:en:Forced_marriage|mmanye nke alụmdi na nwunye]] <ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3097188.stm|title=Belgian police tried over asylum death|date=September 10, 2003|via=news.bbc.co.uk}}</ref>. Na 12 Disemba 2003, ejidere mmadu pọlis anọ maka ihe a merenụ, ozugbo ka ikpe ha sochiri. E nyere gọọmentị [[Belgium]] iwu ịkwụ ndị ezinụlọ Semira ụgwọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.statewatch.org/news/2003/dec/09semira-adamu.htm|title=Statewatch News online: Five police officers on trial over the death of Semira Adamu in 1998|website=www.statewatch.org}}</ref><ref>[https://www.irr.org.uk/cgi-bin/news/open.pl?id=5907 Four police officers convicted] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110927234402/https://www.irr.org.uk/cgi-bin/news/open.pl?id=5907|date=2011-09-27}}</ref> Ọnwụ Adamu kpalitere nnukwu esemokwu na [[Belgium]] ma katara ka-eke ndekọ nke [[:en:Etienne_Vermeersch|Etienne Vermeersch]] banyere omume nke ịchụpụ. Na Septemba 1998 [[:en:Louis_Tobback|Louis Tobback]], onye Mịnịsta na-ahụ maka ime obodo nke [[Belgium]], gbara arụkwaghịm mgbe ọtụtụ ngagharị iwe nke ọha na eze malitere maka ọnwụ Adam.<ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/refugee-death-minister-quits-1200588.html|title=Refugee death minister quits|last=Butler|first=Katherine|date=26 September 1998|work=Independent|access-date=10 August 2019}}</ref> == Ebe m si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Category:Ndị nwụrụ n'aka pọlice]] [[Òtù:Category:Ndị nwụrụ n'afọ 1998]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1978]] [[Òtù:Category:Ndị Naijiria gbaara ọsọ]] 32q6qli72e15cci550jcw9h4qftknk8 Tobiloba Ajayi 0 10080 84295 67752 2022-07-21T12:48:07Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Toks Olagundoye & Danielle Robay - IMG 7618 (11040936183).jpg|thumb|Toks Olagundoye na Danielle Robay]] [[Usòrò:Toks Olagundoye 2013.jpg|thumb]] '''Tobiloba Ajayi''' bụ onye [[Naijiria]] ọkàiwu na nkwarụ ikike akwado. Ọ na- arịa ọrịa nke a na-akpọ cerebral palsy . Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. O nwetara akara ugo mmụta nke iwu mba ụwa na Mahadum Hertfordshire, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] . Nkwado nkwarụ ya gụnyere inye onyinye na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ na "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos]] ". O deela akwụkwọ atọ. == Mmalite ndu na mmuta == Ajayi bu nke ano n’ime umu ise n’ime ezinulo ya. Ndị mụrụ ya achọghị itinye aha ya n'ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị obere n'ihi nkwarụ ya. O nweghị ike ịnọdụ ala, kwụrụ ọtọ ma ọ bụ ije ije. Mmụta ya malitere mgbe ọ dị afọ atọ wee gụchaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na nke akara mmụta iwu na Naijiria tupu ọ kwaga United Kingdom iji nweta akara ugo mmụta na iwu mba uwa na Mahadum Hertfordshire . <ref>{{Cite web|title=‘There is life after disability’|url=http://thenationonlineng.net/life-disability/|accessdate=17 January 2017}}</ref> == Ọrụ == Ná mmalite nke ọrụ ya ọ rụrụ ọrụ na Mobility Aid and Appliances Research and Development Center. <ref>{{Cite web|title=MAARDEC’s Ms wheelchair contest gives voice to the physically challenged|url=http://www.vanguardngr.com/2010/11/maardecs-ms-wheelchair-contest-gives-voice-to-the-physically-challenged/|publisher=Vanguard|accessdate=17 January 2017}}</ref> O nyere aka na Naijiria Vision 2020 n'ihe gbasara nkwarụ ma bụrụkwa otu ndị otu depụtara "Iwu nkwarụ nke [[Ȯra Lagos|Lagos State]]". <ref>{{Cite web|title=A Nigerian Lawyer With Cerebral Palsy: My Encounter|url=http://www.huffingtonpost.com/freeman-osonuga/a-nigerian-lawyer-with-ce_b_5165257.html|accessdate=17 January 2017}}</ref> Enyere ya onyinye Mandela Washington Fellowship n'afọ 2016. <ref>{{Cite web|title=The Presidential Precinct Announces 2016 Mandela Washington Fellows|url=http://presidentialprecinct.org/2016-mandela-washington-fellows/|accessdate=17 January 2017}}</ref> <ref name="presidential">{{Cite web|title=Tobiloba Ajayi|url=https://presidentialprecinct.org/tobiloba-ajayi/|accessdate=16 November 2019}}</ref> Na Jenụwarị 2017 ọ rụrụ ọrụ na Benola Cerebral Palsy Initiative. Nke Febụwari 2018 ọ Chiri nzukọ a bụ "Let CP Kids Learn", nke na-akwalite mmụta nke ụmụaka Naịjirịa nwere ọrịa cerebral palsy na-enye ndụmọdụ na nkwado nye ndị mụrụ ha. <ref name="dark">{{Cite news|title=Nigerians with disabilities are tired of waiting for an apathetic government|url=https://brightthemag.com/health-nigeria-disability-rights-activism-96aa2cfef5f2|accessdate=11 November 2019}}</ref> === Ọrụ ya === *{{cite book|title=Inspirations|url=https://books.google.com/books?id=QykItQEACAAJ|date=2013|publisher=CreateSpace Independent Publishing Platform|isbn=978-1-974596-80-5}} *{{cite book|title=Who's With Me?: The Bible Meets Life-31 Days of Practical Christianity|url=https://books.google.com/books?id=Zjf2rQEACAAJ|date=2015|publisher=Tate Pub & Enterprises Llc|isbn=978-1-63418-386-4}} *{{cite book|title=Observe to Do: From Rhetoric to Real Faith|url=https://books.google.com/books?id=CogXjwEACAAJ|date=2016|publisher=Tate Publishing & Enterprises, LLC|isbn=978-1-68142-667-9}} == Ebe m si nwete == {{Reflist}} == Njikọ dị na mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=l0k_-kbVDNc Tobiloba Ajayi na YouTube] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6kjqxjw9l2ckvcrn4p3xdjv6wpng3bd Gloria Ofoegbu 0 10151 84291 67571 2022-07-21T12:36:41Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Gloria Ofoegbu|position=[[Defender (association football)#Full-back|Left back]]/[[Defender (association football)#Wing-back|Wing back]]|pcupdate=|medaltemplates={{Medal|Competition|[[FIFA U-20 Women's World Cup]]}} {{Medal|Silver| [[2010 FIFA U-20 Women's World Cup]] | }} {{Medal|Competition|[[African Women's Championship]]}} {{Medal|Gold| [[2014 African Women's Championship]] | }}|nationalgoals3=|nationalcaps3=|nationalteam3=[[Nigeria women's national football team|Nigeria]]|nationalyears3=2014–|nationalgoals2=|nationalcaps2=|nationalteam2=[[Nigeria women's national under-20 football team|Nigeria U-20]]|nationalyears2=2010–2012|nationalgoals1=|nationalcaps1=|nationalteam1=[[Nigeria women's national under-17 football team|Nigeria U-17]]|nationalyears1=2008|goals2=|image=Gloria Ofoegbu 2012 (cropped).jpg|caps2=|clubs2=[[Rivers Angels]]|years2=2011–|goals1=|caps1=|clubs1=Nasarawa Amazons|years1=2007–2010|clubnumber=|currentclub=[[Rivers Angels]]|height={{height|m=1.58}}<ref name="ofo"/>|birth_place=[[Calabar]], [[Nigeria]]|birth_date={{Birth date and age|1992|1|3|df=yes}}<ref name="ofo"/>|fullname=Gloria Chetachi Ofoegbu<ref name="ofo">{{cite news |url=https://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/92/29/58/fifa_u17wc_2008_squad_lists.pdf |title=Official Squad Lists |work=[[FIFA|Fédération Internationale de Football Association]] | date=23 October 2008 | accessdate=23 August 2015}}</ref>|image_size=200px|ntupdate=}}'''Nkọwa Onwe''' [[Usòrò:Gloria Ofoegbu 2012 (cropped).jpg|thumb]] [[Usòrò:FIFAU20WomensWorldCupNGAvsMEX 01.JPG|thumb|Gloria Ofoegbu na FIFA U20 Women's World Cup nke ha na Mexico gbara ]] Aha - Gloria Chetachi Ofoegbu Afọ ọmụmụ - 3 Jenụwarị 1992 (afọ iri abụọ na asatọ) Ebe amụrụ ya - Calabar, Nigeria Ogo - 1.58m (5 ft 2 in) ọnọdụ ọ na-agba - Left back/ Wing back Otu ọ nọ ugbu a - Rivers Angels '''Ọrụ''' '''Afọ''' '''Otu''' 2007-2010 Nasarawa Amazons 2011- Rivers Angels '''Otu Mba''' 2008 Nigeria U-17 2010-2012 Nigeria U-20 2014 Nigeria '''Nrite''' '''FIFA U-20 Women's World Cup''' Olaọcha 2010 FIFA U-20 Women's World Cup '''African Women's Championship''' Olaedo 2014 African Women's Championship '''Gloria Ofoegbu''' (amụrụ n'abalị atọ nke onwa Jenụwarị n'afọ 1992) bụ nwaafọ Naijiria na-agba bọọlụ, onye na-agba dịka [[:en:Defender_(association_football)#Full-back|left back]] na [[:en:Defender_(association_football)#Wing-back|wing back]] na otu [[:en:Rivers_Angels|Rivers Angels]] na [[:en:Nigeria_women's_national_football_team|Nigeria women's national football team]]. <ref></ref> Ọ nọchitere anya Naijiria ugboro abụọ na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/FIFA_U-20_Women's_World_Cup" rel="mw:ExtLink" title="FIFA U-20 Women's World Cup" class="cx-link" data-linkid="109">FIFA U-20 tournaments</a> n'afọ 2010 ebe ọ ritere ọlaọcha mgbe Nigeria gbara onye nke abụọ ma n'afọ 2012 . Ọ nọchitekwara anya Naịjirịa na [[:en:2014_African_Women's_Championship|2014 African Women's Championship]] na [[:en:Namibia|Namibia]].<ref /> == Ebe m si dee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ dị na mpụga == * G. Ofoegbu at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1992]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị Naijiria na-agba bọọlụ]] pgiy15euc0r1ji3gt8o9qmxxwzkhuc4 Gbemi Olateru Olagbegi 0 10158 84315 67584 2022-07-21T13:07:51Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Gbemi Olateru-Olagbeg 01.png|thumb|Gbemi Olateru]] '''Gbemi Olateru Olagbegi''' bụ onye mgbasa ozi na onye nchikọta na Nigeria, a maara maka nchikọta mmemme nakwa The Beat 99.9 FM . O meriri ''"on-air personality of the year"'' na 2008 Future Awards ma, dika onye so n'otu Naijiria The Unrulies, a hoputara ya ozo na onyinye nturu ugo nke 2009; na otu afọ ahụ, ya na Jedidiah, onye ome ochi, kwadoro emume Future Awards. Ọ bụ Celebrity Model maka ngwaahịa ntutu Soul Mate. Ọ bụ onye nduzi mmemme ugbu a na Naija FM 102.7FM, otu ụlọ ọrụ redio amaala. == Mmalite Ndụ == A mụrụ Gbemi n'onwa Julaị 18, n'afọ 1984 dị ka Omoba nke ezinụlọ Olagbegi na Owo ,obodo dị na Ondo Steetị, ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria. Ọ gara akwụkwọ na Pampers Private school, Surulere na Nigerian Navy Secondary School, Ojo. Ọ gakwara Queens College, Yaba tupu ọ gawa Oakland University, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta na Mass Communication. O nwetakwara nzere masta na Media and Communication na Pan African University, [[Ȯra Lagos|Lagos State]] n'afọ 2009. == Onyinye == The Future Awards - 2008 - "On Air Personality of the Year". Ọ ritekwara 'Dynamix Awards' maka onye na-achIkọta ihe na redio nke afọ n'afọ 2008. O merikwara "Green Awards for Excellence" maka ngalaba redio n'afọ ahụ. N'afọ 2009, o ritere “Exquisite Lady of the Year” maka onyinye nke “Nwanyị Na-eme Ihe Omume na redio Kasị Mma” ma n'afọ 2010, a họpụtara ya ọzọ maka “The Future Awards”. O ritere ihe nrite City People Awards nakwa Nigerian Media Merit Awards n'afọ 2016 dịka On Air Personality of the Year. == Ebe m si dee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị si Lagos Steetị]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1984]] [[Òtù:Category:Ndị ezinụlọ Olagbegi]] gk613krt9ubn0pqf7et5kcta7tjzxzh Nancy Isime 0 10171 84320 69091 2022-07-21T13:15:57Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:Nancy Isime at AMVCA 2020 24.jpg|thumb|Nancy Isime]] '''Nancy Isime''' onye amụrụ n'abalị iri na asaa n'ime ọnwa Disemba n'afọ 1991, bụ '''nwaafọ''' Naịjirịa n'eme ihe nkiri, onye nlereanya ejiji na onye mgbasa ozi. == Mmalite ndụ == Amụrụ Isime na [[Ȯra Edo|Edo Steeti]] . Ọ gụrụ akwụkwọ na mpaghara agụmakwụkwọ Social Work afọ abụọ na Mahadum Lagos . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2016/08/become-superstars-ladies-need-talent-not-connection-model/|title=To become superstars, ladies need talent, not ‘connection’- Model - Vanguard News|date=4 August 2016|work=vanguardngr.com|accessdate=6 February 2017}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ Nlereanya === Na 2009, Isime meriri na Miss Valentine International beauty pageant,ma bụrụ onye nke abụọ na asọmpi Miss Telecoms Naịjirịa. Dị ka onye nlere anya ọ rụrụ ọrụ "House of Marie", "Ade Bakere", "Adebayo Jones", "Zizi Cardow", "Shakara Couture", "Konga Online" na ndị ọzọ . <ref>{{Cite web|url=http://www.mybiohub.com/2016/03/nancy-isime-biography.html|title=Nancy Isme Biography|publisher=Mybiohub.com|accessdate=13 October 2016}}</ref> Isime ekwuola banyere ihe nlere anya ya si, "Na ọgwụchala inwe ike mbiahari ma jisie ike na ya ruo mgbe ịga enweta ihu ọma. Na Naijiria, ịme ngosi uwe adịghị ka ọ dị na mba ọdịda anyanwụ ebe ịga-enweta nnukwu ihuọma izuo ike, ,N'ebe a, ị nwere ike nweta nnukwu ihuọma gị ma laghachite azụ,yabụ na ọ dị oke mkpa na ị ga-enweta nnukwu ihuọma ma gaa n'ihu na-agbasi mbọ ike ma na-aga n'ihu ịlaghachite maka ọzọ. " === Omume Ihe nkiri === Isime malitere ọrụ dịka Omee na sirisi TV akpọrọ Echoes na 2011. Isime bụkwa onye n'ewepụta mkparitakụka na te == Ihe nkiri == {{columns-list|* ''Hex'' (2015) * ''Tales of Eve'' (2015) * ''On the Real'' (2016) * ''[[A Trip to Jamaica]]'' (2016) * ''[[Hire a Man (2017 film)|Hire a Man]]'' (2017) * ''Finding C.H.R.I.S'' (2017) * ''The Surrogate'' (2017) * ''Treachery'' (2017) * ''Kanyamata'' * ''Tempted'' * ''Guilty'' * ''A Better Family'' (2018) * ''Club'' (2018) * ''Johnny Just Come'' (2018) * ''Liars and Pretenders'' (2018) * ''My Name is Ivy'' (2018) * ''Sideways'' (2018) * ''Disguise'' (2018) * ''[[Merry Men: The Real Yoruba Demons]] (2018) * ''Don't get mad get even'' (2019) * ''Hire a Woman'' (2019) * ''Adaife'' (2019) * ''The Millions'' (2019) * ''Beauty in the Broken'' (2019) * ''Another Angle'' (2019) * ''[[Merry Men 2]] (2019) * ''[[Levi (2019 film)|Levi]]'' (2019) * ''[[Living in Bondage: Breaking Free]]'' (2019) * ''[[Made in Heaven (2019 film)]]'' (2019) * ''[[Kambili: The Whole 30 Yards]]'' (2020)|colwidth=30em}}Hex(2015) Tales of Eve(2016) On the real(2016) A trip to Jamaica (2016) Hire a man(2017) Finding C.H.R.I.S(2017) The Surrogate (2017) Treachery (2017) Kanyamata Tempted Guilty A Better Family (2018) Club(2018) Jonny just come(2018) Liars and pretenders(2018) My Name is Ivy(2018) Sideways (2018) Disguise(2018) Merry Men the Reall Yoruba Demon(2018) Don't get mad get even(2019) Hire a woman (2019) Adaife(2019) The Millions (2019) Beauty in the Broken (2019) Another Angle (2019) Merry Men 2(2019) Levi(2019) Living in Bondage: Breaking Free(2019) Made in Heaven (2019 film)(2019) Kambili:The whole 30 yards(2020) == Nrụtụaka == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1x1spkinbl6b85z00q1xxtuud8n98zm DJ Lambo 0 10285 84393 67856 2022-07-21T23:29:03Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:DJ Lambo on NdaniTV Sept 2018.png|thumb|DJ Lambo]] '''Olawunmi Okerayi''', ónyé eji aha nkwago bụ DJ '''Lambo mara,''' <ref>{{Cite web|title=DJ Lambo|url=http://notjustok.com/artists/dj-lambo/}}</ref> bụ nwaafọ Naịjịrịa nwere nka n'ịkpọ egwu diski . Egwu ya bu "Drank" bụ nke Reinhard mepụtara ,nke emere ezi nnyocha gbakwunyere ọkpụkpọ egwu ogologo oge . A bịanyere aha ya na otu egwu Loopy na 2013 tupu ya na Chocolate City emekọ bụrụ otu na 2015. O meriri DJ nwanyị nke Afọ na 2016 City People Entertainment Awards . ''Nigerian Entertainment Today'' (NET) depụtara ya dị ka otu n'ime DJ Naịjirịa ise bụ ísí ahụrụ kwawa okpu ndị a ga atụ anya ha na 2015. <ref>{{Cite web|title=Top 5 Nigerian DJs to watch out for|url=http://thenet.ng/2015/08/top-5-nigerian-djs-to-watch-out-for/}}</ref> Na 2017, DJ Lambo so na DJ ole na ole ahọpụtara ịkpọ egwu na Big Brother Nigeria ’agba nke abụọ na emume Satọdee nke ihe ngosi ''Big Brother Naija'' . <ref>{{Cite web|title=#BBNaija: The all-white party was lit even without ThinTallTony|url=https://ynaija.com/bbnaija-white-party-lit-even-without-thintalltony-housemates-play-alphabet-game-highlights/|date=26 March 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|title=#BBNaija Day 62: The White Party With DJ Lambo {{!}} 360Nobs.com|url=https://www.360nobs.com/2017/03/bbnaija-day-62-white-party-dj-lambo/}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ egwu == === Mmalite Ndụ === DJ Lambo toro n'etiti ụmụnne nwoke ano na [[Naijiria|Nigeria]] . <ref>{{Cite web|title=DJ Lambo Speaks on #BeingFemaleInNigeria|url=http://tushmagazine.com.ng/dj-lambo-speaks-on-beingfemaleinnigeria-in-an-exclusive-interview-with-tm/|date=18 July 2015}}</ref> Nna ya, DJ Tony Lewis <ref>{{Cite web|title=I Get A Lot Of Advances From Men - Says Popular Female DJ|url=https://entertainment.naij.com/541644-i-get-a-lot-of-advances-from-men-says-popular-female-dj.html}}</ref> metụtara ọrụ ya dị ka diski jockey . <ref>{{Cite web|title=I Get A Lot Of Advances From Men - Says Popular Female DJ|url=https://entertainment.naij.com/541644-i-get-a-lot-of-advances-from-men-says-popular-female-dj.html}}</ref> Ọ malitere ọrụ aka ya na 2008–2009 dịka onye ama ama na Redio bụ Redio personality ((OAP) na ụlọ ọrụ mgbasa ozi redio bụ Raypower 100.5 FM, Rhythm FM 94.7 Abuja, na Love 104.5 FM Abuja. <ref>{{Cite web|title=DJ Lambo: Meet the Nigerian female DJ taking over the world|url=http://thenet.ng/2016/10/dj-lambo-meet-the-nigerian-female-dj-taking-over-the-world/|date=4 October 2016}}</ref> === Nkà === DJ Lambo na-akọwa ụda egwu ya dị ka njikọta nke egwu ụlọ,techno, afropop na hip hop .  abụ ya bụ "Drank" bụ nke Reinhard mepụtara ma mee ya ezi nnyocha tinyere ohere ọkpụkpọ ogologo oge. Edebanyere aha ya na otu egwu Loopy na 2013 tupu ya na Chocolate City emekọnụ bụrụ otu na 2015. N'ọnwa Maachị, 2017, ụlọ ọrụ Smirnoff hiwere ọgbakọ ime nhatanha nhọrọ egwu na nnọchite nke International Women's Day ,iji too umu nwanyị n'akpò egwu na gburugburu ụwa. <ref>{{Cite web|title=Smirnoff launches 'Equalizing Music' initiative|url=http://www.eventmagazine.co.uk/smirnoff-launches-equalizing-music-initiative/brands/article/1426767}}</ref> DJ Lambo bụ onye nke iri na asatọ n'ọnụ ọgụgụ ahọpụtara ,nke gbasara ụmụ nwanyị bụ ísí ahụrụ kwawa okpu na nhọrọ" Smirnoff Top Women Electronic Artists playlist" nke eji egwu"Motion" ya. <ref>{{Cite web|title=Smirnoff & The Black Madonna Aim to Double Female Festival Headliners With Equalizing Music Initiative: Exclusive|url=http://www.billboard.com/articles/news/dance/7710265/smirnoff-equalizing-music}}</ref> N'abalị̀ iri abụọ n'ọnwa Maachị, 2017, Smirnoff [[Naijiria|Nigeria]] mekwara emume nke Ụbọchị ncheta Ụmụ nwa na mba ụwa na ụlọ ezumike Crest dị na Jos ,nke ndị ahọpụtara ka ndị isi mmeri atọ ikpeazụ sokwa nọrọ na asọmpi nke Smirnoff X1 gbasara ụmụ nwaanyị n'akpọpụta egwu, ndị gụnyere DJ Lambo na DJ Spinall na mmemme ahụ. <ref>{{Cite web|title=So Much Fun at the Smirnoff House Party with DJ Moonlait, DJ Spinall, DJ Garber & DJ Frizzie Lighting Up the House All Night|url=https://www.bellanaija.com/2017/03/so-much-fun-at-the-smirnoff-house-party-with-dj-moonlait-dj-spinall-dj-garber-dj-frizzie-lighting-up-the-house-all-night/}}</ref> === Onye isi Choc Boi Nation === N'abalị̀ iri na otu n'ọnwa Jun, 2017, e mere ya onye isi na onye isi oche nke Choc Boi Nation (CBN), akara ndekọ pụrụ iche nke Chocolate City Music . Site na ọkwa a ọ ghọrọ otu n'ime nwanyị gbara mgbọrọgwụ na-ahụ maka ndekọ egwu na ụlọ ọrụ egwu na [[Naijiria|Nigeria]] . Nzuko ndị ọrụ nta akuko a, nke emere na Lagoosụ, nke MI Abaga, Dice Ailed,joker na Loose kaynon, ndị otu ya na ndekọ labeelụ bịara. <ref>{{Cite web|title=Choc Boi Nation unveils DJ Lambo as President|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/choc-boi-nation-dj-lambo-president/}}</ref> == Mmụta == DJ Lambo nwere akara nzere na English and Literature na University of Abuja . <ref>{{Cite web|title=Here's Why DJ Lambo Is The Best Female DJ In Nigeria, Regardless Of The NEAs|url=https://entertainment.naij.com/522347-heres-dj-lambo-best-female-dj-nigeria-regardless-neas.html}}</ref> == Ọrụ ndị ama ama == Ọ gosipụtala n'ọtụtụ ihe omume na ihe ngosi na-ewu ewu kemgbe ogbakotere n'ọkwa, gụnyere: {| class="wikitable sortable" !Mmemme ! Afọ |- | " Nnukwu Nwanna Naija " | rowspan="2" | 2017 |- | "Smirnoff House Party (SMIRNOFF X1 FEMALE DJ)" |- | " Nnukwu Nwanna Naija " | 2018 |- | " Nnukwu Nwanna Naija " | 2019 |} == Egwu == Nke sịngụl {| class="wikitable sortable" | colspan="3" style="font-size:110%" |<center> '''Dị ka onye na-ese ihe'''</center> |- ! Afọ ! Aha ! Album |- | 2015 | "Mmegharị ahụ" <small>(feat.</small> <small>Seyi Shay, [[Cynthia Morgan]] & Eva Alordiah )</small> | "Nwa nwanyi ike" |- | 2017 | "Bebe" <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/07/new-music-dj-lambo-bebe/|title=New Music: DJ Lambo feat. Skales & Victoria Kimani - Bebe - BellaNaija|language=en-US}}</ref> ( <small>feat.</small> <small>Victoria Onyinye & Skalez</small> | rowspan="2" | Abụghị Album Na-alụbeghị di ma ọ bụ nwunye |- | 2018 | "Kunta Kunte" <small>(feat.</small> <small>Obere Dọkịta & Mazi Real )</small> |- | 2020 | "Bella" <small>(feat.</small> <small>Iyanya & Lady Donli)</small> | rowspan="2" | Akụkọ banyere obodo abụọ |} === Dị ka omenka === {| class="wikitable" |+Ndepụta nke sịngụl dị ka o gosipụtara omenka, ya na asambodo, na-egosi afọ ewepụtara na aha albọm ! Afọ ! Aha ! Asambodo ! Album |- | 2014 | "Millionaira Champagne" <small>( MI feat. Ice Ice, Sarkodie & DJ Lambo)</small> | 30,000 na ahịa ire ere | ''Onye isi oche'' |} === Sịngụl ekpokọtara === {| class="wikitable sortable" | colspan="3" style="font-size:110%" |<center> '''Dị ka onye na-ese ihe'''</center> |- ! Afọ ! Aha ! Album |- | 2015 | "Ezigbo" <small>(DJ Lambo, Milli & Dais Ailes )</small> | " TICBN " & "Na Na Na (Na Na Na Na Na Na Na Na Na)" |} === Albọm ekpokọtara ọnụ === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Bọchị wepụtara |- | 2015 | ''Mba na-emebi emebi Choc Boi'' | 30 Eprel 2015 |} === Albọm agwakọtara === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Bọchị wepụtara |- | 2015 | ''Oge A-agba Egwu'' | 17 Julaị 2015 |- | 2016 | ''Nwanyi Ike'' | 19 Mee 2016 |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ ! Mmemme ! Nrite ! Onye nnata ! Nsonaazụ |- | rowspan="2" | 2016 | Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo | DJ nke Afọ (Nwanyi) <ref>{{Cite web|title=Full List Of Winners at 2016 City People Entertainment Awards|url=http://thenet.ng/2016/07/full-list-of-winners-at-2016-city-people-entertainment-awards/|date=26 July 2016}}</ref> | rowspan="2" | Onwe ya |{{won}} |- | Onyinye Ntụrụndụ Naịjirịa | Disk Jockey nke Afọ (Nwanyi)|{{nom}} |} == Nrụtụaka == {{Reflist|colwidth=30em}} == Njikọ dị na mpụga == * [https://web.archive.org/web/20161207165629/http://chocolatecitymusic.com/biography/95-dj-lambo.html DJ Lambo] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r020ontpdirco858zl7wsdtu9u21k8o Dumebi Iyamah 0 10287 84347 72723 2022-07-21T15:11:39Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Dumebi Iyamah.jpg|thumb|Dumebi Iyamah]] '''Dumebi Andrea Iyamah''' (amuru 1993) bu onye Naijiria-Canadian ejiji ejiji amuru ma zụlite na [[Lagos]], [[Naijiria|Nigeria]] . Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke akara ejiji Andrea Iyamah nke na-eme ka ndị na-alụ nwe ha ọhụrụ, uwe igwu mmiri na ahịrị dị njikere iyi. A maara ya maka ejiji ejiji ụmụ nwanyị na uwe igwu mmiri, bụ nke ndị a ma ama dịka Michelle Obama, Kate Hudson, Gabrielle Union, Ciara, na Issa Rae na-eyi. <ref>{{Cite web|url=https://www.andreaiyamah.com/pages/about-andrea-iyamah|title=About A.I|work=Andrea Iyamah}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Simon|first=Nila Do|title=7 Swimsuit Brands to Have on Your Radar|url=https://www.cntraveler.com/story/swimsuit-brands-to-have-on-your-radar|accessdate=2020-10-01|work=Condé Nast Traveler|language=en-us}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Iyamah na Lagos, nye Andrew na Onyi Iyamah ndi sitere na Ika ( Agbor ). Ọ bụkwa nwa nke anọ n'ime ụmụaka anọ há mụrụ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Grange dị na [[Lagos]] . <ref name="auto">{{Cite web|url=http://onobello.com/designer-biography-dumebi-iyamah-of-andrea-iyamah/|title=Designer Biography – Dumebi Iyamah Of Andrea Iyamah|work=onobello.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.ebony.com/style/fashion-biz-swimsuit-designer-andrea-iyamah-542/|title=Fashion Biz: Swimsuit Designer Andrea Iyamah|date=August 2, 2016|work=EBONY}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://gphilipdesign.wixsite.com/creative-pursuit/post/designer-spotlight-dumebi-iyamah|title=Post|work=Creative Pursuit}}</ref> O nwetara nzere bachelọ na Nruritauka makwa na-igbasaozi nke onwe tara n'ụlọ akwụkwọ Mahadum McMaster . Ọ malitere ụdị ejiji ya Ontario [[Kánada|Canada]] n'oge ọmụmụ ya na Mahadum McMaster mgbe ọ dị afọ 17, o jiri enyemaka na nkwado nke ezinụlọ ya na ndị enyi ya hiwere ụdị ejiji. <ref>{{Cite web|url=https://www.africafashionguide.com/life-experience-and-edginess-we-introduce-andrea-iyamah-designer/|title=Life, Experience and Edginess - We introduce Andrea Iyamah - DESIGNER|date=August 22, 2014|work=Africa Fashion Guide}}</ref> == Ọrụ == Iyamah malitere ịrụ ụdị ejiji ya ''Andrea Iyamah'' mgbe ọ dị afọ iri na asaa. Isi ụlọ ọrụ "Andrea Iyamah" dị na Toronto, ya na ụlọ ahịa kacha mkpa dị na Lagos nke ewepụtara na 2017 <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/designer-spotlight-andrea-iyamah-goes-from-strength-to-strength/jkbdtec|title=Andrea Iyamah goes from strength to strength|date=December 21, 2017|work=www.pulse.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://acceleratetv.com/genevieve-nnaji-falz-more-at-andrea-iyamahs-store-launch/|title=Genevieve Nnaji, Falana, Papa Omisore, More At Andrea Iyamah’s Store Launch|date=January 11, 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/01/andrea-iyamah-new-store-lagos/|title=All That Happened at the Andrea Iyamah Store Launch in Lagos|first=BellaNaija|author=Style|date=January 10, 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://kamdora.com/2018/01/06/photos-the-andrea-iyamah-store-launches-in-lagos/|title=Photos: The Andrea Iyamah Store Launches In Lagos!|first=Vickie|author=O|date=January 6, 2018}}</ref> N'oge mmalite nke ịde ọtụtụ ihe mgbasa ozi, ọ kesara ọrụ nka ya gụnyere ihe osise ejiji., eserese eserese, na foto ya na ndị na-ege ntị dijitalụ. Otu n'ime atụmatụ ya gosipụtara na ọgbakọozi ya a ma ama na 2011 nke kpaliri okike nke "Andrea Iyamah." <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/andrea-iyamah-i-knew-fashion-was-something-i-always-wanted-to-do-fashion-designer/gv7945y|title=" I knew fashion was something I always wanted to do"- Fashion designer|date=September 6, 2017|work=www.pulse.ng}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://blavity.com/22-modern-fashion-designers-who-are-black-dope-and-ruling-the-runway|title=Blavity News & Politics|first=Blavity Engineering|author=Team|work=Blavity News & Politics}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://thecorporatecanvas.co.za/2015/10/05/meet-andrea-iyamah/|title=Meet Andrea Iyamah &#124; The Corporate Canvas}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ na azụmahịa ya mgbe ọ na-achụso agụmakwụkwọ mahadum, na-amalite site na ịmepụta uwe ejiji omenala site n'aka ndị ahịa. Ọ nụchara ika ahụ ka ọ dị iche iche n'ime isi iyi atọ, agbamakwụkwọ omenala, ejiji na igwu mmiri / ebe ezumike. N'ịbụ onye na-ebupụta mkpokọta igwu mmiri na 2013, ọrụ ya adọtala uche site na ndị nta akụkọ dịka Vogue, Elle, Essence, Refinery29, HuffPost, Cosmopolitan na ọtụtụ ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.andreaiyamah.com/pages/press|title=ANDREA IYAMAH PRESS|work=Andrea Iyamah}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://westafricancareers.com/3-west-african-fashion-brands-you-should-know/|title=3 West African Fashion Brands You Should Know|first=Chermaine|author=Sowah|date=August 13, 2018}}</ref> O meela ọtụtụ ihe ngosi ejiji n'Afrika, Europe, France, na United States <ref>{{Cite web|url=https://www.dn-africa.com/news/20180521-andrea-iyamahs-fashion-showcase/|title=Andrea Iyamah’s Fashion Showcase &#124; DN-AFRICA Magazine|date=May 21, 2018|work=DN AFRICA}}</ref> ya na ndị ama ama dịka Michelle Obama, Kate Hudson, Ciara, Gabrielle Union, [[Genevieve Nnaji]] na ndị ọzọ yi atụmatụ ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.facebook.com/AndreaIyamah/photos/a.218571028185222/2797479946960971/?type=3|title=Andrea Iyamah|work=www.facebook.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.andreaiyamah.com/pages/celebrity-spotted|title=Celebrity Spotted|work=Andrea Iyamah}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://acceleratetv.com/gabrielle-union-rocks-nigerias-andrea-iyamah-jumpsuit-to-her-tv-series-press-conference/|title=Gabrielle Union Rocks Nigeria’s Andrea Iyamah Jumpsuit To Her TV Series Press Conference|date=April 23, 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/02/bn-collection-to-closet-genevieve-nnaji-in-andrea-iyamah/|title=BN Collection to Closet: Genevieve Nnaji in Andrea Iyamah|date=February 22, 2016}}</ref> O gosiputara ahịrị mmiri/summer 2020 na Lagos n'oge Izu ụka nke ejiji na 2019. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=2020-04-20|title=Dumebi Iyamah Takes Us Through Her Brand’s Butterfly-Inspired SS20 Collection|url=https://www.bellanaija.com/2020/04/andrea-iyamah-founder-ss20-collection/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-10-01|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == # # # # # # # # Iyamah bụ nwa ikpeazụ n'ime umụ anọ Andrew na Onyi Iyamah mụrụ. Nna ya bụ onye injinia site na agụmakwụkwọ na nne ya bụ onye na-achọ mma nke nwere ụlọ ịsa ntutu, ụlọ uwe. N'oge a mụrụ ya, nne na nna ya abụọ ahụ bụ ndị ọchụnta ego, nwere azụmahịa ha. Mgbe ọ dị afọ 7, nna ya nwụnahụrụ ya, ma nne ya zụlitekwara ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.manpower.com.ng/people/16139/somkele-iyamah|title=Somkele Iyamah biography, net worth, age, family, contact & picture|work=www.manpower.com.ng}}</ref> <ref name="auto">{{Cite web|url=http://onobello.com/designer-biography-dumebi-iyamah-of-andrea-iyamah/|title=Designer Biography – Dumebi Iyamah Of Andrea Iyamah|work=onobello.com}}</ref> Nwanne ya nwanyị, onye na-eme ihe nkiri [[Somkele Iyamah]], bụ onye nduzi nke ụdị ejiji ''Andrea Iyamah'' . <ref>{{Cite web|author=Emeka|date=2017-10-05|title=18 Things You May Not Know About Somkele Iyamah-Idhalama|url=https://genevievemagazine.com/14-things-you-may-not-know-about-somkele-iyamah-idhalama/|accessdate=2020-10-02|work=Genevieve Magazine|language=en-US}}</ref> == Ndensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] prhagfh99n4cg2vct4e79pvzeqqvog3 R.A Rugged man 0 10288 84416 67859 2022-07-22T00:40:37Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox musical artist|name=R.A. the Rugged Man|image=RA The Rugged Man live at Club 120 (36397360632) (cropped).png|image_size=|caption=R.A. the Rugged Man in 2017|background=solo_singer|alias=|birth_date={{birth date and age|mf=yes|1974|1|10}}|birth_name=R.A. Thorburn|birth_place=[[Suffolk County, New York]], U.S.<ref>https://www.last.fm/music/R.A.+the+Rugged+Man/+wiki</ref>|occupation=Rapper, producer|genre=[[Hip hop music|Hip hop]]|years_active=1992{{ndash}}present|label=[[Nature Sounds Records]], [[Ingrooves]] (current) [[Jive Records]], [[Capitol Records]], [[Priority Records]] (former)|associated_acts={{hlist|[[Tech N9ne]]|[[Ghostface Killah]]|[[Hopsin]]|[[Talib Kweli]]|[[Brand Nubian]]|[[Sadat X]]|[[Mac Lethal]]|[[Chino XL]]|[[Brother Ali]]|[[Kool G Rap]]|[[Eamon (singer)|Eamon]]|[[Vinnie Paz]]|A-F-R-O|[[The Notorious B.I.G.]]}}|website={{URL|http://ratheruggedman.net/}}}} '''R.A Thorburn''' onye amụrụ na Jenụwarị 10, 1974,eji aha nkwago bụ R.A '''the Rugged Man mara ya. Ọ bụ onye''' Amerịka na- agụ egwu rap ma n'arụpụtakwa egwu. <ref>[http://nature-sounds.net/artists/r-a-the-rugged-man/ R.A. The Rugged Man]. Nature-sounds.net. Retrieved on 2011-05-30.</ref> Ọ malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ dị afọ iri na abụọ,site n'iwuli nka ọ nwere n'egwu na mpaghara ụlọ. Thorburn bịanyere aka na aJive Records bụ egwu nke gbagotara mgbe ọ dị afọ iri na asatọ mana ewepụtaghị efere egwu ya nke mbụ bụ ''Night of the Bloody Apes'' . <ref name="villagevoice">{{Cite web|url=http://www.villagevoice.com/2009-11-10/music/r-a-the-rugged-man-abides//|title=R.A. the Rugged Man Abides|author=Ben Westhoff|date=10 November 2009|publisher=|accessdate=9 March 2015}}</ref> [[Usòrò:RA The Rugged Man live at Club 120 (36397360632) (cropped).png|thumb|R.A Rugged man]] Kemgbe ahụ ọ rụrụ na nkwado nke Mobb Deep, Wu-Tang Clan, Kool G Rap, and Notorious B.I.G., gbakwunyere ndị mmepụta egwu dị ka Erick Sermon, Trackmasters, DJ Quik, The Alchemist, J-Zone, and Ayatollah. Ọ pụtara na albọm atọ niile kpụ ọkụ n'ọnụ nke Rawkus gbakwunyere nrepu otu ma ọ bụ abụọ nke albọm WWF Aggression .Ka otuCapitol Records weturu obere ezumike( nke ọ nwere ohere ya dekọ albọm n'ewepụtaghị bụ, ''American Lowlife''), Thorburn bịanyere aka nkwekọrị́ta na labeelụ nọọrọ onwe ya bụ Nature Sounds ma wepụta ọrụ mbụ ya bụ, ''Die, Rugged Man, Die''. Na 2013, Thorburn wepụtara albọm nke abụọ bụ, ''Legends Never Die'', site n'aka ọrụ Nature Sounds.<ref>{{Cite web|url=http://www.kevinnottingham.com/2013/02/20/r-a-the-rugged-man-the-peoples-champ-prod-by-apathy/|title=R.A. The Rugged Man: The People's Champ [prod by Apathy] - KevinNottingham.com|author=Jeremiah|work=KevinNottingham.com|accessdate=9 March 2015}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ hip họp ya, Thorburn nọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-ekwu okwu njikwa egwuregwu ịkụ ọkpọ na onye na-enyocha ihe nkiri.  O nyela aka na <nowiki><i id="mwMQ">Vibe</i></nowiki>, <nowiki><i id="mwMw">King</i></nowiki>, <nowiki><i id="mwNQ">Complex</i></nowiki>, ''Rides'', ''XXL'', ''The Source,'' ''The Ring'' na ndị ọzọ. O dere ma mepụta ihe nkiri otu nzuzo ''Bad Biology'', ma na-akwadokwa websaịtị "Film School" na MTV 's Film.com. == Ọrụ == === 1992 ruo 2003: Mmalite === N’afọ 1992, Thorburn sonyere Jive Records, n’ime etiti afọ ndị 1990,O binyere aka na priority Records / EMI . <ref>{{Cite web|url=http://abovegroundmagazine.com/news/culture-news/03/03/r-a-the-rugged-man-releases-video-based-on-experience-with-jive-records/|title=R.A. The Rugged Man Releases Video Based On Experience With Jive Records|last=Hakes|first=Tyler|date=3 March 2011|publisher=aboveGround Media|accessdate=24 July 2013}}</ref> Omechara nwee nkwekọrịta njikọ ya na Capitol Records mana ọ malitere ndekọ onwe ya na mmalite 2000. Ya na ndị MC rụkọrọ ọrụ bụ ndị dịka The Notorious B.I.G, Mobb Deep, na Chuck D.  Ọ pụtara na albọm atọ niile kpụ ọkụ n'ọnụ nke Rawkus, gbakwunyere nrepu otu nde ma ọ bụ abụọ nke ''WWF Aggression,n'emere'' Chris Jericho isi egwu. N'egwu<nowiki><i id="mwVg">Ego Trip</i></nowiki> olu nke mbụ,Ishu nke atọ, The Notorious B.I.G kwuru na-asị, "Echere m na m bụ onye ka ịdị njọ," mgbe ọ na-ekwu maka Thorburn. <ref>[http://www.villagevoice.com/2009-11-10/music/r-a-the-rugged-man-abides/ R.A. the Rugged Man Abides – Page 1 – Music – New York]. ''Village Voice'' (2009-11-10). Retrieved on 2011-05-30.</ref> === 2004–2012: Egwu ''Rugged man Nwụ anwụ'', n'egosipụta n'obere ihe nkiri na ederede magazin === na 2004, Thorburn wepụtara albọm mbụ ya bụ ''Die, Rugged Man, Die'' site na akara ngosi sitere na Brooklyn Nature Sounds . O nweela ọtụtụ vidiyo vgụnyere Havoc si Mobb Deep I am the Boss, Sadat X ' Throw the ''Ball'' na Masta Killa ' ''Old Man na-'' egosi RZA na Ol' Dirty Bastard . Íshuu Ọktoba 2006 nke ''The Source''gosipụtara amaokwu Thorburn naUncommon Valor: A Vietnam Story dị ka "Hịp-họp ọ kwoturu" nke ọnwa ahụ  na HipHopDX agụrụ aha dị ka "Amaokwu nke Afọ". <ref>Hale, Andreas. (2007-01-01) [http://www.hiphopdx.com/index/interviews/id.693/title.2006-hiphopdx-awards 2006 HipHopDX Awards | Rappers Talk Hip Hop Beef & Old School Hip Hop]. HipHop DX. Retrieved on 2011-05-30.</ref> AllHipHop.com na-ekwu na "A ga-echeta ndekọ a maka akparamagwa robot nke R.A na-akọ akụkọ nna ya n'agha mgbe ọ n'akụpụ nkwa."  Mgbe a na-enyocha egwu ya "On the Block", Vibe Magazine kwuru, "Ahụrụ m egwu a n'anya. Ọ na-awụm akpatoyi. Ọ bụ nnọọ nchepụte echepụtara nke ọma "  N'ịgbakwunye na ọrụ hip hop ya, Thorburn dere otu kọlụm ihe nkiri kwa ọnwa maka akwụkwọ ''Mass Apppeal Magazine'' , bụ onye na-enye aka na akwụkwọ ndétu rap Ego Trip na(N'ụlọ mbipụta akwụkwọ akụkọ St Martin ) na akwụkwọ gbasara ikpaoke agbụrụ nke Ego Trip nke(HarperCollins), ma dee ọtụtụ isiokwu maka akwụkwọ akụkọ ndị ọzọ gụnyere <nowiki><i id="mwew">Vibe</i></nowiki>, <nowiki><i id="mwfQ">King</i></nowiki>, <nowiki><i id="mwfw">Complex</i></nowiki>, ''Rides'', XXL na ''The Source'' .  Dị ka onye ihe nkiri na-atụ ụjọ masiri, Thorburn edeela ihe ngosi atọ gbakwunyere onye nduzi ihe nkiri Frank Henenlotter bụ odee na onye mmepụta ihe nkiri Henenlotter ''Bad Biology'' . Ihe nkiri a nwere akara mbụ site n'aka Josh Glazer(J.Glaze )tinyere mmepụta nke Prince Paul, na obere ihe ngosi nke onye ejiji nlereanya Playboy bụ Jelena Jensen na Pentihaụs peetibụ Krista Ayne. Thorburn na-arụ ọrụ ntuziaka mbụ ya, ihe nkiri sitere gbasatara ezinụlọ ya, ''Chineke Were, Chineke Nye'' . <ref>[http://www.hiphopdx.com/index/news/id.9728/title.r-a-the-rugged-man-talks-new-film-and-music-projects R.A. The Rugged Man Talks New Film And Music Projects]. (2009-08-31). Retrieved on 2013-04-17.</ref> === 2013 – ugbu a: Asị dike ''anaghị anwụ anwụ'' ma ndị bụ ''dikem niile anwụchala'' === [[Usòrò:R.A_the_Rugged_Man_at_Hip_Hop_Kemp_2013.jpg|thumb|Performing in 2013]] Ewepụtara albọm studịo nke abụọ nke Thorburn bụ ''Legends Never Die'' n'abalị iri atọ n'ọnwa Eprel,2013  Ndị ọbịa gosipụtara na ya bụ Brother Ali, Masta Ace, Tech N9ne, Talib Kweli, Hopsin, Eamon, and Krizz Kaliko. Sịngụl ya nke mbụ na albọm a bụ"The Peoples Champ", nke abụọ bụ "Learn Truth" feat. Talib Kweli. Upon release the album debuted at number 1 on the US Billboard Ka ewepụtara albọm a, ọ gbara dịka nke mbụ n'ọnụ ọgụgụ na igbe ịma ọkwa nke US nke Heatseekers Albums chart, ma bụrụ nke iri na asaa na isi igbe ịma ọkwa nke Top R<nowiki>&</nowiki>amp;B/Hip-Hop Albums chart, ma nọrọ na nke otu narị na iri atọ na otu na <nowiki><i id="mwqg">Billboard</i></nowiki> 200.<ref>{{Cite web|url=http://www.billboard.com/articles/columns/chart-beat/1561262/ll-cool-j-scores-13th-top-10-on-top-rbhip-hop-albums|title=LL Cool J Scores 13th Top 10 on Top R&B/Hip-Hop Albums|work=Billboard|accessdate=May 30, 2013}}</ref> N'afọ 2016, onye rap German bụ Kool Saves gosipụtara Thornburg na albọm studịo bụ [[:de:Essahdamus|''Essahdamus'']] n'egwu akpọrọ "Wahre Liebe". Ewepụtara albọm nke atọ nkeThorbun, ''All My Heroes Are Dead'', na Eprel 17, 2020. O gosipụtara ndị nka dịka Ghostface Killah, Eamon, Atmosphere, Ice-T, Vinnie Paz, Brand Nubian, Chino XL, MOP na Onyx . <ref>{{Cite web|url=https://www.musicmeter.nl/album/781004|work=musicmeter|title=R.A. the Rugged Man - All My Heroes Are Dead|accessdate=April 25, 2020}}</ref> == Ndụ onwe == Nna Thorburn, Staff Sgt. John A. Thorburn, bụ onye agha Vietnam nke Agent Orange metụtara.  nne-ya nwoke Maxx mụrụ nwere nkwarụ ma kpuo ìsì, ma nwụọ mgbe ọ dị afọ iri.Nwanne Thorburn nke nwanyị, Dee Ann, nwụrụ n'afọ 2007 mgbe ọ dị afọ iri abụọ na isii. Thorburn kọrọ akụkọ nna ya na " Uncommon Valor: A Vietnam Story ," site na albọm Jedi Mind Tricks :Servants in Heaven, Kings in Hell . John A. Thorburn nwụrụ na Jenụwarị 7 2010 maka ọrịa kansa. <ref>[http://www.hiphopug.com/ra-the-rugged-man.html Hip Hop Underground] bio on [[R.A. The Rugged Man]] describes the tragic death of is family members</ref> Thorburn sitere na German, Scottish na agbụrụ Sicilian. <ref>{{Cite web|url=http://www.hiphopdx.com/index/news/id.25867/title.r-a-the-rugged-man-says-justin-timberlake-is-not-the-epitome-of-talent-|title=R.A. The Rugged Man Says Justin Timberlake Is "Not The Epitome Of Talent"|author=HipHopDX|date=18 October 2013|work=HipHopDX|accessdate=9 March 2015}}</ref> Thorburn nwere ụmụ abụọ: Ella (amụrụ na 2016) na John A. Thorburn (amụrụ na 2017). == Nghọta Egwu ya == ; Albọm ọrụ Studịo * 2004: ''Die, Rugged Man, Die'' * 2013: ''Legends Never Die'' * 2020: ''All My Heroes Are Dead'' ; Albọm achịkọtara * 2009: ''Legendary Classics Vol 1'' ; Albọm a na-ewepụtaghị * 1994: ''Night of the Bloody Apes'' * 1999: ''American Lowlife''  ; EP * 1998: ''Poor People''  ; Ngwakọta * 2007 ''Ruff Rugged & Raw '' * 2010 ''Crazy Man (The Best, The Forgotten & The Worst)''  * 2011 ''Murderous Verses''  == Ihe nkiri == {| class="wikitable" ! colspan="4" style="background: LightSteelBlue;" |Ihe nkiri |- style="background:#ccc; text-align:center;" ! style="text-align:center;" | Afọ ! style="width:170px;" | Gosi ! style="width:300px;" | Ọrụ ! style="width:300px;" | Ihe edeturu |- | 2008 | ''Icemụ Atọ Atọ'' | Nnukwu | (Short) |- | 2008 | ''Ọgwụ Ọjọọ'' | Ex-Boyfriend (dị ka RA onye a dọgburu onwe ya) | Ọzọkwa onye edemede na onye mmeputa |- | 2009 | ''Mbibi'' | Ndi oru ihe nlere ndi mmadu # 1 | (Short) |- | 2013 | ''Skid Ahịrị'' | Jọn | |} == Nrụtụaka == {{Reflist|33em<!--unused references|refs= <ref name="RapGenius">{{cite web|last=|first=|date=|title=Verified Explanations from R.A. The Rugged Man|url=http://rapgenius.com/Ra-the-rugged-man-every-record-label-sucks-dick-lyrics|work=RapGenius|publisher=|accessdate=04 Mar 2013}}</ref> <ref name="TSS">{{cite web|last=|first=|date=|title=TSS PRESENTS SMOKING SESSIONS WITH RA THE RUGGED MAN|url=http://smokingsection.uproxx.com/TSS/2007/12/tss-presents-smoking-sessions-with-ra-the-rugged-man|work=The Smoking Session|publisher=|accessdate=04 Mar 2013}}</ref> <ref name="aboveGround ">{{cite web|last= Hakes|first=Tyler|date=March 3, 2011|title=R.A. The Rugged Man Releases Video Based On Experience With Jive Records|url=http://abovegroundmagazine.com/news/culture-news/03/03/r-a-the-rugged-man-releases-video-based-on-experience-with-jive-records/|work=aboveGround Media|publisher=|accessdate=04 Mar 2013}}</ref> -->}} == Njikọ dị na mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] f81i2x1f6v41dvps7f42sukrgta862q Uzoamaka Aniunoh 0 10313 84399 67906 2022-07-21T23:42:25Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Uzoamaka Aniunoh as Cynthia in MTV Shuja.png|thumb|Uzoamaka Aniunoh]] '''Uzoamaka Doris Aniunoh''' bụ onye [[Naijiria]] bụ onye edemede na omee. Ọ bụrụla onye otu MTV Shuga na- apụta mgbe niile na ọtụtụ usoro gụnyere nke mbụ na nke isii. == Ndụ == Amuru Aniunoh na [[Onịchạ|Onitsha]] . Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Naijiria ma nweta ndị na-eso ụzọ na blọọgụ o mepụtara. Na 2015 ọ kwagara UK ebe ọ gụrụ ihe okike na Mahadum Birmingham . na-enweta nzere masta. == Onye na-eme ihe nkiri == [[Usòrò:Uzoamaka_Aniunoh_in_queue_auditioning_to_play_Cynthia_in_Shuja.png|áká_èkpè|thumb| Aniunoh na kwụ n'ahịrị na-nnyocha na-egwu ''Cynthia'' na MTV Shuga]] Ọ laghachiri Naijiria n'afọ 2017 wee gaa nyocha maka usoro ọhụrụ akpọrọ MTV Shuga . Ọ bụ otu n'ime ndị na - eme ihe nkiri ole na ole ahọpụtara dịka ọrụ ya bụ Cynthia. Ọ nara ndụmọdụ Niyi Akinmolayan n'ịkwadebe maka nyocha ahụ na otu ndụmọdụ ahụ mere ka ọ bụrụ ọrụ na ''Rumor Has It'' for NdaniTV. Ọ bụụrụ onye ndu na ihe nkiri "Stuck" ya na Seun Ajayi na Lala Akindoju . Usoro isii nke MTV Shuga laghachiri ka ọ dabere na Nigeria ọzọ na Aniunoh nwere nkwekọrịta igwu Cynthia ọzọ n'afọ ndị ahụ usoro isiokwu akpọrọ "Choice". Ndị omee ibe ya gụnyere Timini Egbuson, Rahama Sadau, Yakubu Mohammed, Bukola Oladipupo, Helena Nelson and Ruby Akabueze.<ref>{{Cite web|title=MTV Shuga Naija returns with ‘Choices’ this October|url=https://www.dailytrust.com.ng/mtv-shuga-naija-returns-with-choices-this-october.html|accessdate=2020-05-13}}</ref> [[Usòrò:Cynthia_played_by_Uzoamaka_Aniunoh_in_2020.png|thumb| Cynthia na-ekwu okwu na ntanetị na "Alone Together" nke 12]] Aniunoh nọ na ụsoro nke isii nke ''MTV Shuga'' na ọrụ nke "Cynthia" gụnyere mgbe ọ banyere n'obere usoro akpọrọ MTV Shuga Alone Together na- egosipụta nsogbu [[Nje Korona|Coronavirus]] na 20 Eprel 2020. Ndi Tunde Aladese dere usoro a ma na agbasa kwa ubochi obula - ndi na akwado ya bu United Nations . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|language=en-US}}</ref> Usoro a dabere na Naijiria, South Afrịka, Kenya na Côte d'Ivoire na akụkọ ahụ ga-aga n'ihu n'iji mkparịta ụka ntanetị na ọnọdụ n'etiti ndị agwa. Ihe nkiri niile a ga-eme ndị na-eme ihe nkiri <ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|date=2020-04-16|language=en-US}}</ref> gụnyere Lerato Walaza, Mamarumo Marokane, [[Jemima Osunde]], Folu Storms na Aniunoh. == Onye edemede == Aniunoh bụkwa onye ode akwụkwọ ma nwekwaa ọrụ ebipụtara. Ederede sitere na ọrụ ya Balcony bụ onye ode akwụkwọ Naijiria bụ [[Chimamanda Ngozi Adichie]] dezigharịrị ma bipụta ya. == Ebe m si nwete == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r2pljv824r91sain8pdj7kjznlhwx90 Hafsat Idris 0 10343 84345 67975 2022-07-21T15:06:25Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Hafsat Ahmad Idris.jpg|thumb|Hafsat Idris]] '''Hafsat Ahmad Idris''' ama kwa ya dị ka '''Hafsat Idris''' (amụrụ ya na 14 Jụlai afọ 1987), <ref>{{Cite web|title=Hafsa Idris [HausaFilms.TV - Kannywood, Fina-finai, Hausa Movies, TV and Celebrities]|url=http://hausafilms.tv/actress/hafsa_idris#hafsa_idris|accessdate=22 May 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Getting married is my priority – Kannywood actress, Hafsat Idris - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/kannywood/218267-getting-married-priority-kannywood-actress-hafsat-idris.html|accessdate=22 May 2019}}</ref> bụ onye [[Naijiria]] n'eme ihe nkiri na ụlọ ọrụ Kannywood . O sonyere na ihe nkiri mbu ya ''Barauniya'' (2016). <ref>{{Cite web|title=6 hot Kannywood actresses who are still single|url=https://www.dailytrust.com.ng/6-hot-kannywood-actresses-who-are-still-single-260763.html|accessdate=15 July 2020}}</ref> O meriri ihe nrite ndi nwanyi nke afọ 2019 <ref>{{Cite web|title=Kannywood Winners Emerge @ 2019 City People Movie Awards|url=http://www.citypeopleonline.com/kannywood-winners-emerge-2019-city-people-movie-awards/|accessdate=15 July 2020}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == Hafsat bụ nwaafọ [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]], na mgbago ugwu naijiria . Amuru ya ma zulite na Shagamu, [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]] . Ọ pụtara na nke izizi na ụlọ ọrụ ihe nkiri nke Kannywood na ihe nkiri akpọrọ ''Barauniya'', o gosipụtara n'akụkụ Ali Nuhu, na Jamila Nagudu ,. N’afọ 2018, Hafsat hibere ụlọ ọrụ na- emepụta ihe nkiri a maara dịka Ramlat Investment, o mepụtara ọtụtụ ihe nkiri na 2019 gụnyere ''Kawaye'' nke ndị nkiri dịka Ali Nuhu, Sani Musa Danja na onwe ya. == Onyinye == {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Onyinye ! Atiya ! Nsonaazụ |- ! 2017 | Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo | Kacha kwere nkwa omee <ref>{{Cite web|title=2017 City People Movie Awards (Nominees For Kannywood)|url=http://www.citypeopleonline.com/2017-city-people-movie-awards-nominees-kannywood-stars/|accessdate=22 May 2019|date=11 September 2017}}</ref> | họpụtara |- ! 2018 | Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo | Nwanyị kacha mma <ref>{{Cite web|title=Winners Emerge @ 2018 City People Movie Awards|url=http://www.citypeopleonline.com/winners-emerge-2018-city-people-movie-awards/|accessdate=15 October 2019|date=24 September 2018}}</ref> | merie |- ! 2019 | Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo | Nwanyị kacha mma | merie |- ! 2019 | Obodo Ndị Ntụrụndụ Obodo | Ihu nke Kannywood | merie |- |} == Ihe nkiri == Hafsat egosila ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere ihe ndị a: <ref>{{Cite web|title=Hafsa Idris Biography {{!}} Age {{!}} Wikipedia {{!}} Pictures|url=https://www.360dopes.com/2018/08/hafsa-idris-biography-age-wikipedia-pictures.html|accessdate=22 May 2019|date=30 August 2018}}</ref> {| class="wikitable sortable" !Aha ! Afọ |- | Biki Buduri | ND |- | Furuci | ND |- | Labarina | ND |- | Barauniya | 2015 |- | Makaryaci | 2015 |- | Abdallah | 2016 |- | Ta Faru Ta Kare | 2016 |- | Rumana | 2016 |- | Da Ban Ganshi Ba | 2016 |- | Dan Almajiri | 2016 |- | Haske Biyu | 2016 |- | Maimunatu | 2016 |- | Mace Mai Hannun Maza | 2016 |- | Wazir | 2016 |- | Gimbiya Sailuba | 2016 |- | Matar Mamman | 2016 |- | Risala | 2016 |- | Igiyar Zato | 2016 |- | Wata Ruga | 2017 |- | Rariya | 2017 |- | Wacece Sarauniya | 2017 |- | Zan Rayu Da Ke | 2017 |- | Namijin Kishi | 2017 |- | Rigar Aro | 2017 |- | Yar Fim | 2017 |- | Dan Kurma | 2017 |- | Kawayen Amarya | 2017 |- | Dr Surayya | 2018 |- | Algibla | 2018 |- | Ana Dara Ga Dare Yayi | 2018 |- | Mata Da Miji | 2019 |- |} == Ebe m si nwete == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] myxvbb1fvrr0qoc4gcjen0lj10o9rz8 Phineas and Ferb 0 10358 84414 68074 2022-07-22T00:36:58Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Phineas and Ferb Meet & Greet Sign.jpg|thumb|Phineas and Ferb]] Theme Sonėi: Bit ratet mon ann bėt fray(Today’s gonna be a great day) ==Charaterėi== * Bhineas(Phineas) * Therb(Ferb) * Isėbelle(Isabella) * Candėnce(Candance) * Balldeet(Baljeet) * Bėde(Buford) * Pliėte(Playtpus) * Dr.Dėėėunstėėėėėneeėeeeee(Dr.Doofshmertiz) ==Aėrėi== Bhineas and Therb Trat Moku 2007-2015. gzj9kubnprdgdo15zpu279cpyn82ifk Edda 0 10433 84411 68461 2022-07-22T00:32:10Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Edda.jpg|thumb|Edda]] '''"Edda"''' ( /ɛ d ə / ; Old Norse ''Edda,'' otutu ''Eddur)'' bụ Old Norse okwu nke e ekewet arar sit nae ọkà mmụta nke oge na mkpokọta nke abụọ Medieval Icelandic edemede ọrụ: ihe a maara ugbu a dị ka ndị ''Prose Edda'' na ihe nchịkọta ochie nke poems na-enweghị aha mbụ a maara ugbu a dị ka ''Poetic Edda'' . Okwu a na-ezo aka na akụkọ ihe mere eme bụ naanị ''Prose Edda'', mana nke a ebe ọ bụ na ejirila ojiji n'ihi mgbagwoju anya na ọrụ nke ọzọ. Edere ọrụ abụọ a na Iceland n'oge narị afọ nke 13 na Icelandic, n'agbanyeghị na ha nwere ihe sitere na ọdịnalla mbụ, wee banye nagbo a Vikine . Akwụkwọ ndị ahụ bụ isi mmalite nke ọdịnala skaldic ochie na Iceld d na akụkọ ifo Nors . == Etymology == clb0byod4uhgk0kqdmegndhy98hlcw1 Ikwerre language 0 10439 84407 68448 2022-07-22T00:21:58Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|name=Ikwerre|pronunciation={{IPA-all|ìkʷéré|}}|states=[[Rivers state]], [[Nigeria]]|speakers=1.2 million|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|fam3=[[Volta–Niger languages|Volta–Niger]]|fam4={{sm|yeai}}|fam5=[[Igboid languages|Igboid]]|script=[[Latin script]]|iso3=ikw|notice=IPA}} [[Usòrò:Port Harcourt Major Road (Ikwerre Road) Port Harcourt, Rivers State, Nigeria.jpg|thumb|ikwerre road]] '''Ikwerre''', nke '''akpokwara''' dika Ikwere, bu asusu igboid nke ndi Ikwerre bi na [[Ȯra Rivers|Steeti Rivers]], [[Naijiria|Nigeria]] . == Nhazi == Ejiri asụsụ Ikwerre dika [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|olumba igbo]]. Nkewa Ikwerre dịka olumba ndi igbo n’agbanyeghi bu okwu esemokwu n’etiti ufodu ndị obodo Ikwerre n’ihi ihe ndorondoro ochịchị. Dabere na nyocha lexicostatistical nyocha, Kay Williamson kwusiri ike na asụsụ Ikwerre, Ekpeye, Ogba, Etche na [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|asụsụ Igbo]] bụ otu ụyọkọ asụsụ ahụ, mana ha abụghị olumba. <ref>{{Cite book|author=Williamson|first=Kay|title=ODUMA: The Lower Niger Languages|year=1974|publisher=Rivers State Council of Arts & Culture, Port Harcourt}}</ref> Ihe omumu nke Williamson na Roger Blench mere nchịkota ha kwubiri na asusu Igbo, Ikwerre, Ogba na asusu ndi nwanyi ha wezuga onwe ha na Ekpeye bu “ngwungwu asusu” ma na ha nwere nghota . <ref>{{Cite book|author=Williamson|first=Kay|title=African languages: an introduction|publisher=Cambridge University Press|year=2000}}</ref> O nwere ihe n’egosi na ndi Ikwerre na-asụ asụsụ abuo ọbụlagodi na Naịjirịa tupu chịrị, ebe ndị mmadụ na-asụ asụsụ Igbo ndị ọzọ na Ikwerre. <ref name="ihemere">{{Cite book|title=A Tri-Generational Study of Language Choice & Shift in Port Harcourt|author=Kelechukwu U. Ihemere|publisher=Universal-Publishers|year=2007|pages=28–35|isbn=9781581129588|url=https://books.google.com/books?id=uwk5IkralBAC&pg=PA28&dq=ikwerre+igbo#q=ikwerre%20igbo}}</ref> == Fọnọlọji == Ikwerre na-amata ụdaume site na ịdị mma (ihu na ịdị elu), ọnụnọ ma ọ bụ enweghị nasalization, yana ọnụnọ ma ọ bụ enweghị nke mgbọrọgwụ ire dị elu . {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! colspan="2" | ! N'ihu ! Azụ |- ! rowspan="2" | Elu ! <small>+ ATR</small> | {{IPA|i ĩ}} | {{IPA|u ũ}} |- ! <small>RR</small> | {{IPA|ɪ ɪ̃}} | {{IPA|ʊ ʊ̃}} |- ! rowspan="2" | Etiti ! <small>+ ATR</small> | {{IPA|e ẽ}} | {{IPA|o õ}} |- ! <small>RR</small> | {{IPA|ɛ ɛ̃}} | {{IPA|ɔ ɔ̃}} |- ! Ala ! <small>RR</small> | colspan="2" | {{IPA|a ã}} |} E nwekwara udaume * {{IPA|/ə̃/}} nke a na-etinye iji kọwaa ụda olu nke syllabic na akaụntụ nke asụsụ nke kwuru na Ikwerre enweghị nkwụsị imi. A na-ada ụda a dị ka {{IPA|[ɨ̃]}} ma ọ bụ nịịlọn syllabic nke na- emetụta ụdaume na-eso mgbechiume ==== Ndakorita ụdaume ==== Ikwerre na-egosipụta ụdị nkwekọrịta ụdaume abụọ : # Mkpụrụ ụdaume ọ bụla dị n’okwu Ikwerre, ewepụ ole na ole, na-ekwenyere ụdaume ndị ọzọ dị n’okwu ahụ banyere ọnụnọ ma ọ bụ enweghị mkpọrọgwụ nke ire dị elu . # Udaume di otu elu na nkeji okwu a gha agha aghaghi ibu iru ma obu azu, ya bu na abuo {{IPA|/i/}} & {{IPA|/u/}}, {{IPA|/ɪ/}} & {{IPA|/ʊ/}}, {{IPA|/e/}} & {{IPA|/o/}}, na {{IPA|/ɛ/}} & {{IPA|/ɔ/}} enweghị ike ime na nkeji nkeji. Otú ọ dị, ụda olu dị iche iche dị iche iche ekwesịghị ikwekọ maka ihu / azụ. Nke a emetụtaghị ụdaume nke mbụ na aha na-amalite site na ụdaume ma ọ bụ site na {{IPA|/ɾ/}}, ọ naghị emetụta mkpụrụ okwu onomatopoeic. === Mgbochiume === {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! colspan="2" rowspan="2" | ! rowspan="2" |Bilabial ! rowspan="2" | Ime ụlọ ! rowspan="2" | Alveolar ! rowspan="2" | Postalveolar<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ma ọ bụ palatal ! colspan="2" | Velar ! colspan="2" | Glottal |- ! <small>Gburugburu</small> ! <small>Ebupụtara</small> ! <small>Gburugburu</small> ! <small>Ebupụtara</small> |- ! rowspan="2" | Oke<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ma ọ bụ ka njọ ! <small>Enweghị olu</small> | {{IPA|p}} | | {{IPA|t}} | {{IPA|tʃ}} | {{IPA|k}} | {{IPA|kʷ}} | | |- ! <small>Olu</small> | {{IPA|b}} | | {{IPA|d}} | {{IPA|dʒ}} | {{IPA|ɡ}} | {{IPA|ɡʷ}} | | |- ! rowspan="2" | Esemokwu ! <small>Enweghị olu</small> | | {{IPA|f}} | {{IPA|s}} | | | | | |- ! <small>Olu</small> | | {{IPA|v}} | {{IPA|z}} | | | | | |- ! rowspan="2" | Nkwụsịghị nkwụsị ! <small>Olu</small> | {{IPA|ḅ~m}} | | | | | | | |- ! <small>Ekewapụrụ</small> | {{IPA|ʼḅ~ʼm}} | | | | | | | |- ! colspan="2" | Kpatụ | | | {{IPA|ɾ~ɾ̃}} | | | | | |- ! colspan="2" | Nkebi | | | {{IPA|l~n}} | {{IPA|j~j̃}} | {{IPA|ɰ~ɰ̃}} | {{IPA|w~w̃}} | {{IPA|h~h̃}} | {{IPA|hʷ~h̃ʷ}} |} okwu onu mgbechiume {{IPA|[ḅ ʼḅ l ɾ j ɰ w h hʷ]}} na eme tupu okwu onu udaume, na ndiya okpokpo chi {{IPA|[m ʼm n ɾ̃ ȷ̃ ɰ̃ w̃ h̃ h̃ʷ]}} tupu ofufu udaume. "ndi na agbawa agbawa na akwusi" {{IPA|[ḅ ʼḅ]}} abughi plosives (o bughi pulmonic), na eghita implosives na ihe ndi ngwarangwara Igbo. The tap {{IPA|/ɾ/}} mgbe ufodu enwetaghi na nkebi {{IPA|[ɹ]}}. === .Da === Ikwerre bu asusu tonal nwere uda asa: nke di elu, nke di n’etiti, nke di ala, nke di ala, nke di n’etiti, nke etiti na-ada na ibili. Ikwerre nwekwara ụda ụda. Ọmụmaatụ: rínyā̀ (elu, ala-ala ọdịda) pụtara "ibu, arọ", rìnyâ (obere, ala-ada ada) pụtara "nwanyi, nwunye", mụ̌ (na-ebili) pụtara "ịmụ", mụ̂ (elu-ala ịda) pụtara "ịmụ nwa", wdg. == Agbirigba == Ikwerre nwere ihe di iche-iche, ma obu cant, Agbirigba, nke putara igbochi nghota nke ndi anaputa. == Ntughari == {{Reflist}} * {{cite journal|last=Clements|first=George N.|author2=Osu, Sylvester|year=2005|title=Nasal harmony in Ikwere, a language with no phonemic nasal consonants|journal=Journal of African Languages and Linguistics|volume=26|issue=2|pages=165–200|doi=10.1515/jall.2005.26.2.165|s2cid=144317723}} * {{Cite book|author=Williamson|first=Kay|year=1970|title=Reading and writing Ikwerre|location=Ibadan|publisher=Institute of African Studies}} p2i7kvugdec61tehl5lallpltxx4c98 Philip Mountbatten 0 10448 84410 68491 2022-07-22T00:27:30Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Duke of Edinburgh 33 Allan Warren.jpg|thumb|allen warren]] Philip Mountbatten, Duke nke Edinburgh, amụrụ na June 10, 2021 wee nwụọ Eprel 9, 2021 na Windsor, bụ di Elizabeth II, Queen nke United Kingdom na nke mpaghara ndị ọzọ nke Commonwealth. 03zp3z29jlg9h2a0aifmhwf623rnmyt Iyabo Ojo 0 10458 84365 68538 2022-07-21T16:21:28Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:Iyabo Ojo (cropped).png|thumb|'''iyabo ojo''']] '''Alice Iyabo Ojo''' (onye amuru na abali iri-abuo na otu n’onwa iri-abuo n’afọ 1977) bụ onye [[Naijiria|na-eme]] ihe nkiri na[[:en:Nigeria|Nigerian]] [[:en:Actor|film actress]], onye nchikọ, na onye meputa.<ref name="TIN2">[http://www.takemetonaija.com/2016/01/actress-iyabo-ojo-full-biographylife.html "Actress Iyabo Ojo Full Biography, Life And Career"], ''T.I.N. Magazine'', 27 January 2016.</ref><ref>{{cite web|url=http://www.informationng.com/2014/10/iyabo-ojo-talks-about-her-fashion-lifestlye.html|title=Iyabo Ojo Talks About Her Fashion Lifestlye|author=Tolu|work=Information Nigeria|date=18 October 2014|accessdate=1 April 2015}}</ref><ref>{{cite news|url=http://www.tribune.com.ng/quicklinkss/entartainment/item/26932-iyabo-ojo-s-silence-records-low-turn-out-at-cinema/26932-iyabo-ojo-s-silence-records-low-turn-out-at-cinema|title=Iyabo Ojo's 'Silence' records low turn out at cinema|work=The Nigerian Tribune|access-date=1 April 2015|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402144929/http://www.tribune.com.ng/quicklinkss/entartainment/item/26932-iyabo-ojo-s-silence-records-low-turn-out-at-cinema/26932-iyabo-ojo-s-silence-records-low-turn-out-at-cinema|archive-date=2 April 2015|url-status=dead}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.informationng.com/2014/09/iyabo-ojo-tells-us-why-her-first-marriage-crashed.html|title=Iyabo Ojo tells us why her first marriage crashed|author=Haliwud|work=Information Nigeria|date=30 September 2014|accessdate=1 April 2015}}</ref> O gosiputara n’ime ihe nkiri otu bari na iri ise, ma mepụta ihe karịrị iri na ano nke ya. == Mmalite ndu na mmuta == A mụrụ Iyabo Ojo dị ka Alice Iyabo Ogunro na ụbochi iri abuo na otu na onwa iri na abuo afor 1977 na [[Lagos]], Nigeria, ọ bụ ezie na nna ya si [[Abeokuta]], [[Ȯra Ogun|Ogun State]] . <ref name="Weekender">Adebayo Nurudeen, Francis Ogbonna and Stephen Aya, [http://nationalweekender.net/marriage-is-a-distraction-iyabo-ojo/ "Marriage Is A Distraction –Iyabo Ojo"], ''National Weekender'', 16 January 2015.</ref> Ọ bụ ọdụdụ nwa n’ime ụmụ atọ, nwere ụmụnne nwoke abụọ ndị tọrọ ya. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Lagos na National College, Gbagbada, tupu ọ gawa ọmụmụ Estate Management na Lagos State Polytechnic . <ref name="net">{{Cite news|url=http://thenet.ng/2015/12/yoruba-actress-iyabo-ojo-clocks-38-today/|title=Yoruba actress, Iyabo Ojo clocks 38 today|author=Timilehin Ajagunna|date=21 December 2015|work=Nigerian Entertainment Today}}</ref> == Ọrụ == N'ịbụ onye sonyeere otu egwuregwu na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Iyabo Ojo bidoro ọrụ ya na 1998. O debanyere aha ya na [[:en:Actors_Guild_of_Nigeria|Actors Guild of Nigeria]] omekome (AGN) site na enyemaka nke [[:en:Bimbo_Akintola|Bimbo Akintola]], ọ nwekwara ike ịkparịta ụka na ndị ọzọ <ref>{{Cite web|url=https://nigerianfinder.com/iyabo-ojo-biography-career-movies-more/|title=Iyabo Ojo: Biography, Career, Movies & More|work=nigerianfinder.com}}</ref> Ojo edewo ma gosipụta na ọtụtụ ihe nkiri Naijiria. Ọrụ mbụ ya bụ na 1998 nke ''Satanic'', ihe nkiri Bekee. N’afọ 2002, ya na ''Baba Darijinwon'' malitere [[:en:Yoruba-language|Yoruba-language]] ya. <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2012/05/i-am-not-in-a-rush-to-remarry-iyabo-ojo/|title=I am not in a rush to remarry – Iyabo Ojo|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=26 May 2012}}</ref> Na Jenụwarị 2015, ihe nkiri ya bụ ''Silence'', nke gosipụtara [[:en:Joseph_Benjamin_(actor)|Joseph Benjamin]] [[:en:Alex_Usifo|Alex Usifo]], [[:en:Fathia_Balogun|Fathia Balogun]], na [[:en:Doris_Simeon|Doris Simeon]],, bụ nke pụtara na Silverbird Cinema [[Ikeja]], na Lagos. <ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriafilms.com/news/30963/48/bad-market-for-iyabo-ojo-as-stars-fans-media-shun-.html|title=Bad Market For Iyabo Ojo, As Stars, Fans, Media, Shun Her Movie Premiere|work=nigeriafilms.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/01/several-millions-went-producing-silence-iyabo-ojo/|title=Several millions went into producing Silence — Iyabo Ojo|work=Vanguard News|date=18 January 2015}}</ref> N’afọ 2004, Ojo bidoro imepụta ihe nkiri nke ya. Nmeputa mbu ya bu ''Bolutife'', nke ''mezuru Bofeboko'', ''Ololufe'', ''Esan'' na ''Okunkun Biribiri'' . <ref name="TIN">[http://www.takemetonaija.com/2016/01/actress-iyabo-ojo-full-biographylife.html "Actress Iyabo Ojo Full Biography, Life And Career"], ''T.I.N. Magazine'', 27 January 2016.</ref> Ọ lụkwara di ya alụkwaghịm tupu oke aha ya amalite. <ref>{{Cite web|date=2020-10-01|title=I Gave Up Education For My Kids - Iyabo Ojo|url=https://editor.guardian.ng/?p=1230705|accessdate=2021-01-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe == Lụrụ onye na-ere ihe nkiri na Lagos na 1999, mgbe ọ dị afọ iri abụọ na otu, <ref name="NF">[https://www.nigeriafilms.com/movie-news/85-film-tv-workshop/22857-iyabo-ojo-has-droped-her-ex-husband-s-name-changes-to-maiden-name-ogunro "Iyabo Ojo Has {{sic|Droped|nolink=y}} Her Ex Husband’s Name; Changes To Maiden Name ‘Ogunro’"], ''Nigeria Films''.</ref> ọ kwụsịtụrụ ịchụso ọrụ ya. Ọ mụrụ nwa nwoke wee mụta nwa nwanyị (nke amụrụ na 1999 na 2001 n'otu n'otu), ya bụ Felix Ojo na Priscilla Ajoke Ojo, mana ha agbaala nna ha alukwaghim. <ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/entertainment/saturday-beats/i-regret-rushing-into-marriage-iyabo-ojo/|title=I regret rushing into marriage –Iyabo Ojo|work=The Punch|author=Ademola Olonilua}}</ref> <ref name="TIN">[http://www.takemetonaija.com/2016/01/actress-iyabo-ojo-full-biographylife.html "Actress Iyabo Ojo Full Biography, Life And Career"], ''T.I.N. Magazine'', 27 January 2016.</ref> <ref name="Weekender">Adebayo Nurudeen, Francis Ogbonna and Stephen Aya, [http://nationalweekender.net/marriage-is-a-distraction-iyabo-ojo/ "Marriage Is A Distraction –Iyabo Ojo"], ''National Weekender'', 16 January 2015.</ref> O kwuola na mbibi nke alụm di na nwunye ha bụ mgbe ha di obere. <ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/razzmatazz/item/13540-i-ve-corrected-my-marital-mistakes-iyabo-ojo/13540-i-ve-corrected-my-marital-mistakes-iyabo-ojo|title=I’ve corrected my marital mistakes — Iyabo Ojo|author=Segun Adebayo|work=tribune.com.ng|accessdate=4 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402134731/http://tribune.com.ng/razzmatazz/item/13540-i-ve-corrected-my-marital-mistakes-iyabo-ojo/13540-i-ve-corrected-my-marital-mistakes-iyabo-ojo|archivedate=2 April 2015}}</ref> O kwuola banyere uche ya ịkwụsị isa aha di ya mbụ, Ojo. Na ụbochi iri ato na otu na onwa asato na afo 2020, ọ na-eme emume ncheta ọmụmụ nne ya site na ịse foto mara mma nke o gosipụtara a igwe internet. <ref>{{Cite web|date=2020-08-31|title=Iyabo Ojo Celebrates Mum’s Birthday In A Grand Style (Photos)|url=https://www.theafricanmedia.com/iyabo-ojo-celebrates-mums-birthday-in-a-grand-style-photos/|accessdate=2020-08-31|work=The African Media|language=en-US}}</ref> == Ntọala Pinkies == Iyabo Ojo weputara otu NGO ya akporo Pinkies Foundation, nke na ahu umuaka nwere mkpa puru iche na ndi enweghi ikike, na onwa Ise na afor 2011. Ọ emere emume ncheta afọ ise nke ntọala ahụ na Otu ụbochi na onwa ise na afor 2016 na R&A City Hotel, [[Ikeja]], Lagos. * ''Okpukpe'' (1998) * ''Agogo Ide'' (1998) * ''Baba Darinjinwon'' (2002) * ''Okanla'' (2013) * ''Nkịtị'' (2015) * ''Gbanyụọ Nkwarụ'' (2015) * ''Nwa Ego'' <ref>{{Cite web|title='Black Val' – Toyin Aimakhu, Iyabo Ojo, Dayo Amusa, Desmond Elliott attend premiere|url=http://pulse.ng/movies/black-val-toyin-aimakhu-iyabo-ojo-dayo-amusa-desmond-elliott-attend-premiere-id4689072.html|author=Chidumga Izuzu|work=Pulse.ng|publisher=Chidumga Izuzu|date=15 February 2016|accessdate=16 February 2016}}</ref> * ''Arinzo'' * ''Apo Owo'' * ''Awụsa'' (2016) * ''Tobe Nwigwe'' ( <ref name=":0">{{Cite news|url=http://yorubamovies.com.ng/iyabo-ojo-movies|title=Best Iyabo Ojo Movies 2017 {{!}} Latest Movies & Filmography|work=Yoruba Movies|accessdate=17 July 2017|language=en-US}}</ref> * ''Ntụkwasị obi'' (2016) * ''Ore'' (2016) * ''Ipadabo'' (2016) * ''Ekwo Ekwo'' (2016) * ''Kostrobu'' (2017) * ''Gaa na America'' (2017) * ''Akwaghị Alụkwaghịm'' (2018) == Hụ kwa == * Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri na Naịjirịa * Ndepụta ndị Yoruba == Ntughari ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Lagos State Polytechnic alumni]] [[Òtù:Actresses from Lagos]] [[Òtù:21st-century Nigerian actresses]] [[Òtù:20th-century Nigerian actresses]] [[Òtù:Actresses in Yoruba cinema]] [[Òtù:Yoruba actresses Nigerian filmmakers]] [[Òtù:Nigerian film producers Living people]] [[Òtù:1977 births]] qlgud8ssamziktgp414bychfou1hzyj Mabel Oboh 0 10461 84349 76119 2022-07-21T15:15:21Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Usòrò:Mabel Oboh.jpg|thumb|Mabel Oboh]] '''Mabel Akomu Oboh''' nke amara aha ya dika '''Mabel Oboh''' (nke amụrụ n’abalị iri-na asatọ nke ọnwa April n’afọ 1964) bụ onye naijeria na ekwupụta okwu n'ihe nkiri oyoyo , onye na- emepụta ihe nkiri ma bụrụkwa onye chọpụtara Mabel Oboh Centre for Save our Stars (MOCSOS). Ọ bụ onye izizi kwụrụ onwe ya/ma na n'ekpokoba [[:en:Television_film|Television film]] ma bụrụ kwa nwanyị izizi mepụtara [[:en:Soap_opera|Soap opera]] na naijeria nke kpatara na ihe nkịrị egwuregwu Ọ kpọrọ Victims mechara bụrụ egwuregwu nke egosirị na-agbata afọ '80 na Nigerian Television Authority . <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2019/05/mabel-oboh-set-to-remarry/|title=mabel oboh set to remarry|work=vanguardngr.com|date=2019-05-10}}</ref> <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/men-were-my-greatest-headache-as-broadcaster/|title=men were my greatest headache as broadcaster|work=sunnewsonline.com|date=2019-05-25}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2020/02/ex-boxing-champion-peter-oboh-thumbs-up-for-actress-sister/|title=ex-boxing champion peter oboh thumbs up for actress sister|work=vanguardngr.com|date=2020-03-25}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/sisters-launch-saveourstars-campaign/|title=sisters launch saveourstars campaign|work=tribuneonlineng.com|date=2017-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/268142-nigerian-reggae-star-undergoing-surgery-cries-for-help.html|title=Nigeria reggae star undergoing surgery cries for help|work=premiumtimesng.com|date=2016-03-20}}</ref> <ref>https://www.vanguardngr.com/2017/09/27-years-afterveteran-actress-mabel-oboh-plans-return-nollywood</ref> == Ndụ mbido == Mabel bụ onye [[Ȯra Edo|Edo State]] [[Naijiria|Nigeria]] amụrụ na [[Lagos]] na April 18, 1964, n'ime ezinụlọ Major Humphrey Etafo Oboh na Mrs Comfort Oboh ndi nagoru mmụọ. Ọ jere mmụta na [[:en:Buckinghamshire_New_University|Buckinghamshire New University]] ebe O nwere akara ugo mmụta na Criminology. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2020/04/mabel-oboh-takes-another-bold-step-in-politics/amp/|title=mabel oboh takes another bold step in politics|work=vanguardngr.com|date=2020-04-20}}</ref> <ref name="atm">{{Cite web|date=2018-03-25|title=mabel oboh honoured ajegunle|url=https://thenationonlineng.net/mabel-oboh-honoured-ajegunle/amp/|work=thenationonlineng.net}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ya n'ihe [[:en:Entertainment|Entertainment]] na mmalite agbata afọ 80 mgbe O gasịrị ọzụzụ na cinematograph, ọrụ nka, okwu na ihe nkiri. Ọ ghọrọ nwanyị nke abụọ na-emepụta ma na achịkọtakwa ndi n'eme ihe nkiri onwe ya na [[Naijiria|Nigeria]] nke kpatara na ihe egwuregwu a kpọrọ Victims mechara bụrụ ihe emepụtara ma gosi na Nigerian Television Authority (NTA) na-agbata afọ '80. N'afọ 2000, ọ ghọrọ onye izizi na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Chat_Show" rel="mw:ExtLink" title="Chat Show" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="44">Chat Show</a> akpọrọ 'Chat with Mabel' na NTA Network Service. <ref name="auto" /> <ref name="atm" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/how-i-found-love-again/|title=how i found love again|work=sunnewsonline.com|date=2020-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/2158244013515685|title=history of Nigeria broadcasting production|work=journals.sagepub.com|date=2004-01-20}}</ref> O sonyeere ulo ọrụ NTA na agbata afọ 1990 dị ka onye na- ede akụkọ n'ulo nzukọ [[Ȯra Lagos|Lagos State]] , tupu Ọ rụọ na United Nation ma mesịa hapụ UN nwe bido ọrụ na British Embassy dị na [[Poland]] na ngalaba azụmahịa na Visa. <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/actress-mabel-oboh-condoles-ben-bruce-over-wifes-death/|title=actress mabel oboh condoles Ben Bruce over wife death|work=sunnewsonline.com|date=2020-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thepointng.com/my-father-had-unconditional-love-for-my-mother-mabel-oboh/|title=My father had unconditional love for my mother|work=thepointng.com|date=2016-03-20}}</ref> Mabel nyere nwanne ya nwoke bụ John Oboh, nke eji Mighty Mouse mara ụlọ egwu izizi na Agegunle; Onye nwanne ya nwoke John oboh nwere, aka oke oke nke keputara udi egwu eji mara ndị Ajegunle n'afọ1991. Onyinye ya nyere aka ịchọpụta ma zụpụta Daddy Showkey, Daddy Fresh, Baba Fryo, African china, danfo drivers na MarvelousBenji. Ndi AJ to the world nyere ya onyinye nturu ugo na afọ 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/09/feel-honoured-role-played-grooming-talents-ajegunle-mabel-oboh/|title=feel honoured role played grooming talents ajegunle mabel oboh|work=vanguardngr.com|date=2017-09-20}}</ref> <ref name="atm" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/09/daddy-showkey-daddy-fresh-baba-fryo-became-stars/|title=daddy showkey daddy fresh baba fryo became stars|work=vanguardngr.com|date=2017-09-10}}</ref> == Ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ugbu a, Mabel bụ onye na- ekwuchitere ọha na eze nke African Democratic Congress (ADC). <ref>{{Cite web|url=https://www.independent.ng/adc-faults-lasgs-acceptance-of-chinas-donations/|title=ADC fault lasgs acceptance of China donation|work=independent.ng|date=2020-04-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/edo-adc-chair-chris-ineghedion-wins-partys-dna-award/|title=Edo ADC chair Chris ineghedion wins party DNA award|work=sunnewsonline.com|date=2019-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://aljazirahnews.com/nollywood-actress-mabel-oboh-joins-politics-becomes-adc-spokesperson/|title=Mabel oboh joins politics becomes AFC spokesperson|work=aljazirahnews.com|date=2020-04-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/day-actress-mabel-oboh-met-obasanjo/|title=Day actress mabel oboh meet obasanjo|work=sunnewsonline.com|date=2020-03-20}}</ref> Ọ bụ nwanyị zọrọ ọchich na ndi otu ndọrọ-ndọrọ African Democratic Congress oge-emere [[:en:2020_Edo_State_gubernatorial_election|2020 Edo State gubernatorial election]]. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/edo-2020-meet-candidates-for-edos-gubernatorial-election|title=Edo 2020: Meet candidates for Edo’s gubernatorial election|author=Nwafor|first=Polycarp|date=18 September 2020|accessdate=20 September 2020|publisher=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Newspaper]]}}</ref> == Mocsos == O guzobere Mabel Oboh Center for Save our Stars (MOCSOS), na ebumnuche ya maka igbo mkpa ahụike nke ndị na-eme ihe egwuregwu na Naịjirịa nke ndi ritegoro elele na ya gunyere Yellow banton, Sadiq Daba, wdg. <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/reggae-star-yellow-banton-bounces-back-after-cancer-scare/|title=reggae star yellow banton bounces back after cancer scare|work=punchng.com|date=2020-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/saturday-magazine/sisters-on-a-mission-to-save-ailing-entertainers/|title=sisters on a mission to save failing entertainers|work=m.guardian.ng|date=2017-01-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/12/savesadiqdabaproject-got-involved-mabel-oboh/|title=saves sadiq Daba project|work=vanguardngr.com|date=2018-03-20}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://nationalinsightnews.com/ex-nta-staff-sadia-daba-recuperating-london-hopsital/|title=Ex NTA staff sadia daba recuperating|work=nationalinsightnews.com|date=2020-03-20}}</ref> == Ndụ onwe == Ọ nwere ụmụ nwoke itọ ma bụrụ nwunye Michael Ini Udoh. <ref>{{Cite web|url=https://newstimesafrica.com/news/thrills-as-mabel-oboh-marries-her-beau-michael-udoh-photos/|title=mabel oboh married Michael udoh|work=sunnewsonline.com|date=2020-03-20}}</ref> == Ntughari ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Edo State Politicians]] [[Òtù:Nigerian Women film directors]] [[Òtù:African Democratic Congress Politicians]] [[Òtù:21st-century Nigerian actresses]] [[Òtù:20th-century Nigerian actress]] [[Òtù:Nigerian television journalists]] [[Òtù:21st-century Nigerian Women]] [[Òtù:Nigerian broadcasters]] [[Òtù:Living people]] [[Òtù:1964 births]] buqnvmx1ipykxm8ea62gok07dqcntau Olanike Adeyemo 0 10664 84397 69357 2022-07-21T23:38:21Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Prof Olanike Adeyemo portrait .jpeg|thumb|Olanike Adeyemo]] '''Olanike Kudirat Adeyemo''' (17 Julaị 1970, [[Ibadan|Ịbadan, Naijirịa]] <ref name=":0">{{Cite web|author=|title=PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS)|url=http://ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships|accessdate=2017-11-22|work=Unibadan}}</ref> ) bụ prọfesọ onye [[Naijiria|Naijirịa]] nke ahụike anụmanụ ọhaneze na ọgwụ mgbochi ọrịa na Mahadum Ịbadan . Ọ bụ onye osote onye isi ọchịchị na-ahụ maka nyocha, mwulite ọhụrụ na mmekọrịta pụrụ iche, onye izizi nweta ọrụa na mahadum ahụ. <ref>{{Cite news|author=Oghifo|first=Bennett|title=UI DVC, Adeyemo Wins Scientist of the Year 2020 Award|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/06/02/ui-dvc-adeyemo-wins-scientist-of-the-year-2020-award/amp/|accessdate=17 July 2020|date=2 June 2020}}</ref> Nchọpụta Olanike lekwasịrị anya n'ọrịa mmiri na anụ ọhịa na tọgzikọlọji, nchekwa nri (gụnyere nchekwa nri azụ ), ahụike ọha na eze ụwa, <a href="./Toxicology mmiri" rel="mw:WikiLink" data-linkid="77" data-cx="{&amp;quot;adapted&amp;quot;:false,&amp;quot;sourceTitle&amp;quot;:{&amp;quot;title&amp;quot;:&amp;quot;Aquatic toxicology&amp;quot;,&amp;quot;thumbnail&amp;quot;:{&amp;quot;source&amp;quot;:&amp;quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4c/Sea_urchin_test_method_-_water_pollution_-_EPA.png/80px-Sea_urchin_test_method_-_water_pollution_-_EPA.png&amp;quot;,&amp;quot;width&amp;quot;:80,&amp;quot;height&amp;quot;:51},&amp;quot;pageprops&amp;quot;:{&amp;quot;wikibase_item&amp;quot;:&amp;quot;Q4117900&amp;quot;},&amp;quot;pagelanguage&amp;quot;:&amp;quot;en&amp;quot;},&amp;quot;targetFrom&amp;quot;:&amp;quot;mt&amp;quot;}" class="cx-link" id="mwFg" title="Toxicology mmiri">tọgzikọlọji</a> mmiri, na ọgwụ anụmanụ mmiri . <ref name=":1">{{Cite web|title=Prof. Olanike K. Adeyemo {{!}} FACULTY OF VETERINARY MEDICINE|url=https://vet.ui.edu.ng/OKAdeyemo|accessdate=2020-06-04|work=vet.ui.edu.ng|language=en}}</ref> Adeyemo bu nwanyi mbu na-ahụ maka ahụike anụmanụ a nabatara na African Academy of Sciences na Nigerian Academy of Science . <ref name=":2">{{Cite web|author=|date=17 July 2020|title=PERSONALITY OF THE WEEK: The Iseyin Born Professor Who Was Recently Recognized as the 'Scientist of the Year 2020' Clocks 50|url=https://oyomind.com.ng/personality-of-the-week-the-iseyin-born-professor-who-was-recently-recognized-as-the-scientist-of-the-year-2020-clocks-50/|accessdate=10 July 2021|work=OYO MIND|language=en-US}}</ref> N'afọ 2007, e mere ya Onye otu nke <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Eisenhower_Fellowships" rel="mw:ExtLink" title="Eisenhower Fellowships" class="cx-link" data-linkid="83">Eisenhower Fellowship Program</a> <ref>{{Cite web|title=Meet the Fellows|url=https://www.efworld.org/meet-the-fellows/|accessdate=2021-07-10|work=Eisenhower Fellowships|language=en-US}}</ref> nakwazị n’afọ 2002, e mere ya Onye otu nke Leadership for Environment and Development program na UK. <ref>{{Cite web|title=Olanike Adeyemo|url=https://globalyoungacademy.net/olanike-adeyemo/|accessdate=2021-04-29|work=Global Young Academy|language=en-US}}</ref> N’afọ 2010, e mere ya Onye otu nke African Scientific Institute ( [[California]], USA) <ref>{{Cite web|title=Alphabetical List of ASI Fellows|url=https://sci-tech.squarespace.com/s/Alphabetical-List-of-ASI-Fellows.pdf|accessdate=10 July 2021|work=sci-tech.squarespace.com|format=PDF}}</ref> were pụta na mbipụta afọ 2011 nke “Black Achievers in Science and Technology. <ref>{{Cite news|author=Oghifo|first=Bennett|date=2 June 2020|title=UI DVC, Adeyemo Wins Scientist of the Year 2020 Award|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/06/02/ui-dvc-adeyemo-wins-scientist-of-the-year-2020-award/amp/|accessdate=5 September 2020}}</ref> N’afọ 2011, a họpụtara Adeyemo ka ọ bụrụ ọkachamara n’ihe gbasara ọrịa na tọgzikọlọji na Joint FAO/WHO Expert Committee ( JECFA ). <ref name=":1">{{Cite web|title=Prof. Olanike K. Adeyemo {{!}} FACULTY OF VETERINARY MEDICINE|url=https://vet.ui.edu.ng/OKAdeyemo|accessdate=2020-06-04|work=vet.ui.edu.ng|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://vet.ui.edu.ng/OKAdeyemo "Prof. Olanike K. Adeyemo | FACULTY OF VETERINARY MEDICINE"]. ''vet.ui.edu.ng''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-04</span></span>.</cite></ref> N’afọ 2012, e mere ya Onye otu nke African Academy of Sciences. <ref>{{Cite web|title=Adeyemo Olanike Kudirat {{!}} The AAS|url=https://www.aasciences.africa/fellow/adeyemo-olanike-kudirat|accessdate=2021-07-10|work=www.aasciences.africa}}</ref> N’afọ 2016, e mere ya Onye otu nke Nigerian Academy of Science . <ref>{{Cite web|date=2016-10-19|title=Fellows of the Academy {{!}} The Nigerian Academy of Science|url=https://nas.org.ng/all-fellows/|accessdate=2021-07-10|language=en-US}}</ref> N'afọ 2019 e mere ya Onye otu World Academy of Sciences maka ọganiihu sayensị na mba ndị na-emepe emepe, <ref>{{Cite web|title=TWAS elects 46 new Fellows|url=https://twas.org/article/twas-elects-46-new-fellows|accessdate=2021-07-10|work=TWAS|language=en}}</ref> na Onye otu nke Society for Environmental Toxicology and Pollution Mitigation. <ref name=":3">{{Cite web|author=|date=2017-11-22|title=Olanike Adeyemo|url=http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF|accessdate=2017-11-22|work=vet.ui.edu.ng}}</ref>  == Mmalite ndụ na mmuta == A mụrụ Adeyemo na [[Ibadan|Ibadan, Naijirịa]] n'ụbọchị 17 ọnwa Julaị afọ 1970 nye ezi na ụlọ nke Alhaji Moshood Akanni Salami Baale Ladogan lagoro mmụọ nke Iseyin, [[Ȯra Ọyọ|Ọyọ Steeti]], na Madam Modupeola Aduke Salami nke Ile-Loosare, Igbajo, dị na [[Ȯra Osun|Ọshụn Steeti]] . Site n'afọ 1975 rue afọ 1978, Adeyemo gụrụ akwukwo na LEA Primary School, Kigo Road, Kaduna; e mesia, site n'afọ 1979 rue afọ 1981, ọ gụrụ na CAC Primary School, Sango, Ibadan. Ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Ahmadiyya Grammar School (nke bụzi Anwar-Ul-Islam Grammar School) na Eleyele, Ibadan; ebe ahụ, o nwetara mpụrara West African Examination Council ya n'afọ 1986. Tupu a nabata ya na Mahadum Ibadan, Adeyemo metụrụ obere ọmụmụ Advanced Level na St Annes School, Molete, [[Ibadan]] . <ref name=":0">{{Cite web|author=|title=PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS)|url=http://ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships|accessdate=2017-11-22|work=Unibadan}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships "PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS)"]. ''Unibadan''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite news|date=18 July 2020|title=Professor Olanike Adeyemo @ 50|url=https://www.primestarnews.com/professor-olanike-adeyemo-50/?fbclid=IwAR1C3WgsvDnf6OeWTt-|accessdate=5 September 2020}}</ref> O nwetara nzere digirii mbụ ya na Ahụike anụmanụ na Mahadum nke Ibadan n'afọ 1994. O nwetakwara nzere masta na nzere dọktọreti site n'otu madadum ahụ n'afọ 1998 nakwa afọ 2005 n'otu n'otu. <ref name=":0" /> <ref name=":3">{{Cite web|author=|date=2017-11-22|title=Olanike Adeyemo|url=http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF|accessdate=2017-11-22|work=vet.ui.edu.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF "Olanike Adeyemo"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''vet.ui.edu.ng''. 2017-11-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ == Site na Juun afọ 1994 ruo Mee afọ 1995, Adeyemo sonyere na mmemme National Youth Service Corps dị ka onye na-ahụ maka ọgwụgwọ ọrịa anụmanụ na okpuru ọchịchị Safana na [[Ȯra Katsina|Katsina Steeti]] . <ref>{{Cite news|author=Anonymous|title=Professor Olanike Adeyemo @ 50|url=https://www.primestarnews.com/professor-olanike-adeyemo-50/?fbclid=IwAR1C3WgsvDnf6OeWTt-|accessdate=5 September 2020|date=18 July 2020}}</ref> Ọ malitere ọrụ agụmakwụkwọ ya dị ka Lekchọra II n'afọ 1999 na Ngalaba Ahụike anụmanụ ọhaneze na Mahadum nke Ibadan mgbe o mechara masta degirii. <ref name=":0">{{Cite web|author=|title=PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS)|url=http://ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships|accessdate=2017-11-22|work=Unibadan}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships "PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS)"]. ''Unibadan''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> N’afọ 2002, e buliri ya n’ọkwa nkuzi nke Lekchọra 1 ruo n’afọ 2005 mgbe e mere ya osote prọfesọ . N’afọ 2008 ka e mere ya Asọshiet prọfesọ, ma n'afọ 2011, e buliri ya n’ọkwa Prọfesọ . <ref name=":0" /> <ref name=":3">{{Cite web|author=|date=2017-11-22|title=Olanike Adeyemo|url=http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF|accessdate=2017-11-22|work=vet.ui.edu.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF "Olanike Adeyemo"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''vet.ui.edu.ng''. 2017-11-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|title=Olanike Adeyemo|url=https://globalyoungacademy.net/olanike-adeyemo/|accessdate=2021-07-10|work=Global Young Academy|language=en-US}}</ref>  N’ọnwa Maachị afọ 2017, a hoputara Adeyemo n’ọfịs ọhụụ e meere onye osote onye isi ọchịchị otu na-ahụ maka nyocha, mwulite ọhụrụ na mmekọrịta pụrụ iche. Na mbụ, ọ bụbu onye isi ngalaba Ahụike anụmanụ ọhaneze na Ọgwụ Mgbochi. <ref>{{Cite web|date=March 9, 2017|title=UI GETS NEW DEPUTY VICE-CHANCELLORS|url=http://thepageng.com/2017/03/09/ui-gets-new-deputy-vice-chancellors/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170309210118/http://thepageng.com/2017/03/09/ui-gets-new-deputy-vice-chancellors/|archivedate=9 March 2017|accessdate=22 November 2017|work=thepageng.com}}</ref> N’afọ 2020, n’oge [[Ọrịa nje korona n'afọ 2020 na Naijirịa|ọrịa na-efe bụ COVID-19 na Naịjirịa]], a họpụtara Adeyemo ka ọ bụrụ onye isi oche nke ndị [[Ȯra Ọyọ|Ọchịchị na-ahụ maka]] mkpocha na Mgbochi nke Ọyọ steeti. <ref>{{Cite news|author=Cyril|title=Oyo releases post-COVID-19 containment guidelines|url=https://www.sunnewsonline.com/oyo-releases-post-covid-19-containment-guidelines/amp/|accessdate=6 July 2020|date=18 June 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Adeniran|first=Yinka|title=Oyo to ‘name and shame’ defaulters of protocols|url=https://thenationonlineng.net/oyo-to-name-and-shame-defaulters-of-protocols/|accessdate=2 September 2020|date=14 August 2020}}</ref> Adeyemo bu nwanyi mbu na Naijirịa nọ na ngalaba ọgwụ anụmanụ mmiri. <ref name="two" /> N'ajụjụ ọnụ ya na ''The Punch'', ọ kọwara myiri ọrụ ya dị ka ọrụ ndị nwoke , kọwaa onwe ya dị ka onye na-adịghị ka nwanyị, ma kọwaa na ya na ụmụ nwoke na-adị n'udo. Ọ kọwakwara na ọ rịrị n'ọrụ ya site n'ịrụsi ọrụ ike, na okike enweghị ihe jikọrọ ya na ya. <ref name="two">{{Cite web|author=|date=June 10, 2017|title=At home, my husband and I share chores –Adeyemo, Deputy VC, UI|url=http://punchng.com/at-home-my-husband-and-i-share-chores-adeyemo-deputy-vc-ui/|accessdate=2017-11-22|work=[[The Punch]]}}</ref>  Adeyemo bụ onye otu ọchịchị na Global Young Academy (2013), onye otu African Academy of Sciences 'Commission on Women in Science in Africa (2014-date), onye otu Mauritius Declaration on Ocean Sciences (2016), onye otu Nigeria Academy of Science Committee on Science Advice in Africa (2019), Expert Group of the High-Level Panel on Building a Sustainable Ocean Economy (2019). <ref name=":2">{{Cite web|author=|date=17 July 2020|title=PERSONALITY OF THE WEEK: The Iseyin Born Professor Who Was Recently Recognized as the 'Scientist of the Year 2020' Clocks 50|url=https://oyomind.com.ng/personality-of-the-week-the-iseyin-born-professor-who-was-recently-recognized-as-the-scientist-of-the-year-2020-clocks-50/|accessdate=10 July 2021|work=OYO MIND|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://oyomind.com.ng/personality-of-the-week-the-iseyin-born-professor-who-was-recently-recognized-as-the-scientist-of-the-year-2020-clocks-50/ "PERSONALITY OF THE WEEK: The Iseyin Born Professor Who Was Recently Recognized as the 'Scientist of the Year 2020' Clocks 50"]. ''OYO MIND''. 17 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 July</span> 2021</span>.</cite></ref> Adeyemo bụkwa onye otu Society of Toxicology, [https://www.wavma.org/ World Aquatic Veterinary Medical Association], [https://www.wildlifedisease.org/wda/ Wildlife Disease Association], na Nigerian Academy of Science . <ref name=":3">{{Cite web|author=|date=2017-11-22|title=Olanike Adeyemo|url=http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF|accessdate=2017-11-22|work=vet.ui.edu.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF "Olanike Adeyemo"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''vet.ui.edu.ng''. 2017-11-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> == Nrite na nkwanyeugwu == N'afọ 2020, e nyere Adeyemo nrite Scientist of the Year by the International Achievements Research Center (IARC).<ref>{{Cite news|author=Anonymous|title=UI DVC, Adeyemo wins Scientist of the Year 2020 Award|url=https://www.tvcnews.tv/ui-dvc-adeyemo-wins-scientist-of-the-year-2020-award/|accessdate=17 July 2020|date=9 June 2020}}</ref><ref>{{Cite news|author=Oghifo|first=Bennett|title=UI DVC, Adeyemo Wins Scientist of the Year 2020 Award|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/06/02/ui-dvc-adeyemo-wins-scientist-of-the-year-2020-award/amp/|accessdate=17 July 2020|date=2 June 2020}}</ref> E gosipụtakwara ya na “Women in Science - Inspiring Stories from Africa”, mbipụta nke Network of African Science Academies (NASAC); mbipụta a gosipụtara ụmụ nwanyị 30 sitere na mba 18 nke Afrịka, bụ ndị megoro ọfụma n'ọrụ STEM.<ref>{{Cite web|date=2017|title=Women in Science - Inspiring Stories from Africa|url=https://globalyoungacademy.net/wp-content/uploads/2017/08/Women-in-Science-Inspiring-Stories-from-Africa.pdf|accessdate=10 July 2021|work=globalyoungacademy.net}}</ref> == Ndụ onwe == Adeyemo na-alụ <ref name=":2">{{Cite web|author=|date=17 July 2020|title=PERSONALITY OF THE WEEK: The Iseyin Born Professor Who Was Recently Recognized as the 'Scientist of the Year 2020' Clocks 50|url=https://oyomind.com.ng/personality-of-the-week-the-iseyin-born-professor-who-was-recently-recognized-as-the-scientist-of-the-year-2020-clocks-50/|accessdate=10 July 2021|work=OYO MIND|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://oyomind.com.ng/personality-of-the-week-the-iseyin-born-professor-who-was-recently-recognized-as-the-scientist-of-the-year-2020-clocks-50/ "PERSONALITY OF THE WEEK: The Iseyin Born Professor Who Was Recently Recognized as the 'Scientist of the Year 2020' Clocks 50"]. ''OYO MIND''. 17 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 July</span> 2021</span>.</cite></ref> <ref name=":3">{{Cite web|author=|date=2017-11-22|title=Olanike Adeyemo|url=http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF|accessdate=2017-11-22|work=vet.ui.edu.ng}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vet.ui.edu.ng/sites/default/files/CV-OLANIKE_ADEYEMO.PDF "Olanike Adeyemo"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''vet.ui.edu.ng''. 2017-11-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> Biodun Adeyemo, onye na-ere ọgwụ, ma ha abụọ nwere ụmụ nwoke atọ na otu nwa nwanyị. <ref>{{Cite web|author=Luc|title=Olanike Adeyemo: Breaking Through The Glass-Ceiling|url=https://www.afriscitech.com/en/blogs/sci-com-nigeria/1015-olanike-adeyemo-breaking-through-the-glass-ceiling|accessdate=2021-07-10|work=www.afriscitech.com|language=en-gb}}</ref> <ref>{{Cite web|title=PROFILE OF DEPUTY VICE-CHANCELLOR (RESEARCH, INNOVATION AND STRATEGIC PARTNERSHIPS) {{!}} UNIVERSITY OF IBADAN|url=https://www.ui.edu.ng/news/profile-deputy-vice-chancellor-research-innovation-and-strategic-partnerships|accessdate=2021-07-10|work=www.ui.edu.ng}}</ref> O kwuola na ya "a gọziri agọzi [inwe] di na ụmụ nwere nghọta". <ref name="two">{{Cite web|author=|date=June 10, 2017|title=At home, my husband and I share chores –Adeyemo, Deputy VC, UI|url=http://punchng.com/at-home-my-husband-and-i-share-chores-adeyemo-deputy-vc-ui/|accessdate=2017-11-22|work=[[The Punch]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://punchng.com/at-home-my-husband-and-i-share-chores-adeyemo-deputy-vc-ui/ "At home, my husband and I share chores –Adeyemo, Deputy VC, UI"]. ''[[Punch|The Punch]]''. June 10, 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2017-11-22</span></span>.</cite></ref> == Nhọpụta akwụkwọ ndị o dere == O nwere mbipụta n'akwụkwọ agụmagụ, nakwa dị ka onye nyocha nye akwụkwọ agụmagụ ndị a ma ama na mba ụwa. * Agbede, S.A.; Adedeji, O.B.; Adeyemo, O.K. and Olufemi, B.E. (2001). Fish food development, safety and security in Nigeria. Proceedings of the USDA/USAID/NIGERIA sponsored international conference on Food safety and security in Nigeria, held at IITA, Ibadan-Nigeria between 1–3 August 2001. 58–69. USA{{Full citation needed|date=July 2021}} * Naigaga, I. and Adeyemo, O.K. (2007). Environmental Change Assessment in Africa: Seasonal Fluctuation in the Atmospheric and Water Levels of Methane and Nitrous Oxide in Selected Aquatic Ecosystems in Uganda and Nigeria. Final Project Report for 2006 START/PACOM African Global Change Research Grants, 26pp.{{Full citation needed|date=July 2021}} * Adeyemo, O.K. (2009). Evaluation for Sustainability of Aquaculture Development in Nigeria. Final Project Report on 2008/2009 USDA/Foreign Agricultural Service (FAS) grant, 28pp.{{Full citation needed|date=July 2021}} == Njikọ dị na mpụga == * https://www.wikidata.org/wiki/Q43549311 * https://vet.ui.edu.ng/OKAdeyemo * https://orcid.org/0000-0003-3404-5090 * https://www.linkedin.com/in/olanikeadeyemo/?originalSubdomain=ng == Ebemsidee == {{reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ix7qsnzxjfe8hn4o4jjc0x0xuu96ayj Desire Oparanozie 0 10699 84436 76288 2022-07-22T06:26:53Z Timzy D'Great 12485 Added image #WPWPIG and fixed errors wikitext text/x-wiki '''Ugochi Desire Oparanozie''' (a mụrụ n'ụbọchị 17 n'ọnwa Disemba afọ 1993) bụ onye [[Naijiria|Naijirịa]] na-agba bọọlụ n'ọnọdụ onye na-anọ n'ihu na Dijon FCO <ref name="twitter.com">{{Cite web|title=https://twitter.com/dfco_officiel/status/1277986475011903489|url=https://twitter.com/dfco_officiel/status/1277986475011903489|accessdate=2020-06-30|work=Twitter|language=en}}</ref> <ref name="Désiré Oparanozie est Dijonnaise !">{{Cite web|title=Désiré Oparanozie est Dijonnaise !|url=http://www.dfco.fr/articles/F6556438-57F6-4CCE-85EE-D6E61E8E700E|accessdate=2020-06-30|work=dfco.fr|language=fr}}</ref> nakwa Otu bọọlụ mba Naijirịa . == Ọrụ klọb == [[Usòrò:DesireOparanozie08.JPG|áká_èkpè|thumb| Desire Oparanozie na -egwu Ataşehir Belediyespor na egwuregwu ụlọ megide Kdz. Ereğlispor (2013 - 14)]] Oparanozie malitere ọrụ ya na Bayelsa Queens na asọmpi ụmụ nwanyị Naịjirịa were kwaga Delta Queens n'afọ 2010. Ọ nọrọ ọnwa abụọ na mbinye ego na Düvenciler Lisesispor na Turkish Women's First Football League n'afọ 2011, tupu ọ laghachite na Delta Queens. <ref name="transfer">{{Cite web|url=http://www.soccerdonna.de/de/desire-oparanozie/transfers/spieler_6531.html|title=Desire Oparanozie transfers|language=de|publisher=SoccerDonna.de|accessdate=30 June 2015}}</ref> N'afọ 2012, o sonyeere Rossiyanka site n'asọmpi bọọlụ ụmụ nwanyị Rọshịa, ya na ha gbara egwuregwu anọ na 2012-13 UEFA Champions League, na -enweta otu goolu. <ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenschampionsleague/season=2013/clubs/player=250031291/index.html|title=Player Champions League profile|publisher=[[UEFA]]|accessdate=30 June 2015}}</ref> Oparanozie sonyeere klọb Bundesliga bụ VfL Wolfsburg maka oge 2013-14 ma bịanye aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ. <ref>{{Cite web|title=Neue Angreiferin|url=https://www.vfl-wolfsburg.de/info/frauen/aktuelles/detailseite/artikel/neue-angreiferin.html|publisher=vfl-wolfsburg.de|accessdate=13 June 2013|date=19 June 2013|language=de}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Juchem|first=Markus|title=VfL Wolfsburg verpflichtet Desire Oparanozie|url=http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/|publisher=WomenSoccer|accessdate=10 November 2016|date=13 June 2013}}</ref> Na ọkara mbụ nke oge ahụ, ọ pụtara naanị n'otu egwuregwu, ọ na -agbakarị bọọlụ na otu bọọlụ Wolfsburg nke abụọ. N'oge oyi, mgbe ọkara oge ahụ gachara, ọ hapụrụ Wolfsburg. <ref>{{Cite web|author=Juchem|first=Markus|title=VfL Wolfsburg trennt sich von Desire Oparanozie|url=http://www.womensoccer.de/2013/06/13/vfl-wolfsburg-verpflichtet-desire-oparanozie/|publisher=WomenSoccer|accessdate=10 November 2016|date=23 January 2014}}</ref> N'ụbọchị nke 21 n'ọnwa Febụwarị afọ 2014, Oparanozie bara Ataşehir Belediyespor ka ọ gbaa ọkara nke abụọ nke oge ahụ na [[:en:Turkish_Women's_First_Football_League|Turkish Women's First Football League]] . <ref name="tff1">{{Cite web|url=https://www.tff.org/Default.aspx?pageId=30&kisiId=1684625|publisher=Türkiye Futbol Federasyonu|title=Futbolcular-Ugochi Desire Oparanozie|language=tr|accessdate=10 March 2014}}</ref> === Guingamp === Maka 2014 - 15 o banyere Guingamp nke Division 1 Féminine ndị Frans, <ref name="transfer" /> ebe onye isi otu bọọlụ mba Naijirịa bụ Evelyn Nwabuoku sonyere ya n'oge sochirinụ. Tupu oge 2019-20, e mere Oparanozie onye isi klọb, o were bido ọchịchị ya nke ọma site na imeri Metz n'ụbọchị mmalite nke oge ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://au.sports.yahoo.com/oparanozie-nigeria-striker-captains-guingamp-175853564.html|title=Oparanozie: Nigeria striker captains Guingamp to winning start against Metz|work=au.sports.yahoo.com|language=en-AU|accessdate=2019-09-20}}</ref> N'ụbọchị nke 30 n'ọnwa Juun afọ 2020, Dijon FCO kwupụtara na ọ bịanyela aka n'akwụkwọ nkwekọrịta afọ abụọ. <ref name="twitter.com" /> <ref name="Désiré Oparanozie est Dijonnaise !" /> Mgbe ọ hapụsịrị Guingamp, ndị na-eso ụzọ ya gụrụ ebe nkwụsị ụgbọ ala Oparanozie na Guingamp mgbe ọ nọchara ogologo oge na klọb bọọlụ Frans. <ref>{{Cite web|title=Denis Oparanozie Bus-stop|url=https://www.mysportdab.com/2020/09/desire-oparanozie-bus-stop-in-france-named-after-super-falcons-player/|publisher=MySportDab|accessdate=20 September 2020}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Dị ka onye junịọ na mba ụwa, o nyere goolu 2 na 2010 FIFA U-20 Women's World Cup nakwa goolu 3 na asọmpi 2012 . <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u20womensworldcup/archive/germany2010/statistics/players/goal-scored.html|title=Players – Top goals|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u20womensworldcup/archive/japan2012/statistics/players/goal-scored.html|title=Players – Top goals|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016}}</ref> Oparanozie bụrịị onye otu otu bọọlụ mba Naịjirịa kemgbe afọ 2010, na-esonye n'asọmpi FIFA Women World Cup nke afọ 2011, 2015, n'afọ 2019 . <ref>{{Cite web|title=Canada and Nigeria seek consolation win|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/matches/round=255997/match=300144428/preview.html|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016|date=4 July 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Oparanozie: No words to explain this feeling|url=https://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=6/news=oparanozie-no-words-to-explain-this-feeling-2626257.html|publisher=FIFA|accessdate=10 November 2016|date=9 June 2015}}</ref> N'Eprel afọ 2019, onye nchịkwa Thomas Dennerby họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi ọhụụ otu bọọlụ nke Naịjirịa, ma too Oparanozie maka 'ọzụzụ na ezi agwa ya'. <ref>{{Cite web|url=https://www.brila.net/why-i-made-desire-oparanozie-super-falcons-captain-dennerby/|title=Why I made Desire Oparanozie Super Falcons Captain - Dennerby|author=Saliu|first=Mo|date=2019-04-12|work=Latest Sports News In Nigeria|language=en-US|accessdate=2019-09-20}}</ref> N'ịgbaso <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/2019_FIFA_Women's_World_Cup" rel="mw:ExtLink" title="2019 FIFA Women's World Cup" class="cx-link" data-linkid="158">2019 FIFA Women's World Cup</a>, n'ọrụ ya dị ka onye isi, o kpọrọ oku maka ịkwụ ụgwọ nha nha n'otu bọọlụ Naịjirịa, na -ekwupụta ndịiche n'ime ego na onyinye ndị otu nwoke nwetara. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/49168538|title=Desire Oparanozie demands equal pay for Nigeria's women's side|date=2019-07-30|accessdate=2019-09-20|language=en-GB}}</ref> [[Usòrò:DesireOparanozie04.JPG|thumb|Desire Oparanozie]] Ọ bụkwa onye otu ndị otu Naịjirịa nke [[:en:African_Women's_Championship|African Women's Championship]] nke afọ 2010 na 2014, afọ 2016 na 2018, meriri asọmpi anọ niile. Ọ nyere goolu dịgasị mkpa na ngwụcha 2014 na 2016. <ref>{{Cite news|title=African International Competitions|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/9049468.stm|accessdate=10 November 2016|work=BBC Sport}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Nigeria reclaim African women's title|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/29739296|accessdate=10 November 2016|work=BBC Sport|date=25 October 2014}}</ref> == Nsọpụrụ == === Mbaụwa === '''Naịjirịa''' * <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/African_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="African Women's Championship" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="170">African Women's Championship</a> : 2010, 2014, 2016, 2018 '''Nkeonwe''' * [[:en:2014_African_Women's_Championship|2014 African Women's Championship]]: Akpụkpọ ụkwụ ọla edo === Klọb === '''Delta Queens''' * <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Nigerian_Women's_Championship" rel="mw:ExtLink" title="Nigerian Women's Championship" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="181">Nigerian Women's Championship</a>: : 2011, 2012 == Ebemsidee == {{reflist}} == Njikọ mpụga == * {{FIFA player|300600}} * {{UEFA player|250031291}} * {{Soccerway|desire-oparanozie/135292}} * [http://www.statsfootofeminin.fr/joueur.php?joueur=8692&id=382 Player stats in France] {{in lang|fr}} at statsfootofeminin.fr [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kczyi8v9d5uyo67292fsdc2dhvaljbv Aminat Yusuf Jamal 0 10716 84395 69722 2022-07-21T23:34:16Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Aminat Yusuf Jamal 2016.jpg|thumb|Aminat Yusuf Jamal]] '''Aminat Yusuf Jamal''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 27 n'ọnwa Juun afọ 1997) bụ onye amụrụ na Naịjirịa, <ref>{{Cite web|url=http://www.makingofchamps.com/2016/08/01/bahrain-drain-the-exodus-of-nigerian-athletes-to-the-kingdom/|title="BAHRAIN DRAIN" – The Exodus of Nigerian Athletes to the Kingdom!|author=Akani|first=Bambo|date=1 August 2016|publisher=Making of Champions|accessdate=8 August 2017}}</ref> onye na-eme egwuregwu n'aha mba Bahrain bụ ọkachamara na 400 metres hurdles . Ọ nọchitere anya obodo ọ kụchiri na asọmpi iko mba ụwa nke afọ 2017 mana o rughị ọkara ngwụcha. Na mbido afọ ahụ, o ritere ola abụọ na 2017 Islamic Solidarity Games . Mpụtara ya kachasị mma na mmemme ahụ bụ sekọnsọ 56.90 o tinyere na Baku n'afọ 2017. <ref>[http://www.all-athletics.com/en-us/athlete/1096355 All-Athletics profile]</ref> == Asọmpi mbaụwa == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{BHR}} |- |2015 |[[2015 Arab Athletics Championships|Arab Championships]] |[[Isa Town]], [[Bahrain]] |bgcolor=cc9966|3rd |400 m |57.27 |- |rowspan=5|2016 |[[2016 Asian Indoor Athletics Championships|Asian Indoor Championships]] |[[Doha]] |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |3:35.07 |- |rowspan=2|[[2016 Arab Junior Athletics Championships|Arab Junior Championships]] |rowspan=2|[[Tlemcen, Algeria]] |bgcolor=gold|1st |100 m hurdles |14.53 |- |bgcolor=gold|1st |400 m hurdles |58.25 |- |rowspan=2|[[2016 IAAF World U20 Championships|World U20 Championships]] |rowspan=2|[[Bydgoszcz, Poland]] |6th |400 m hurdles |[[2016 IAAF World U20 Championships – Women's 400 metres hurdles|58.23]] |- | – |4 × 400 m relay |[[2016 IAAF World U20 Championships – Women's 4 × 400 metres relay|DQ]] |- |rowspan=3|2017 |rowspan=2|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]] |rowspan=2|[[Baku, Azerbaijan]] |bgcolor=cc9966|3rd |400 m hurdles |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#400 meters hurdles|56.90]] |- |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 400 meters relay|3:32.96]] |- |[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[London, United Kingdom]] |32nd (h) |400 m hurdles |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|57.41]] |- |2018 |[[Athletics at the 2018 Asian Games|Asian Games]] |[[Jakarta, Indonesia]] |bgcolor=silver|2nd |4 × 400 m relay |[[Athletics at the 2018 Asian Games – Women's 4 × 400 metres relay|3:30.61]] |- |rowspan=5|2019 |rowspan=3|[[2019 Arab Athletics Championships|Arab Championships]] |rowspan=3|[[Cairo, Egypt]] |bgcolor=silver|2nd |100 m hurdles |14.66 |- |bgcolor=gold|1st |400 m hurdles |57.05 |- |bgcolor=gold|1st |4 × 400 m relay |3:48.60 |- |[[2019 Asian Athletics Championships|Asian Championships]] |[[Doha, Qatar]] |bgcolor=silver|2nd |400 m hurdles |[[2019 Asian Athletics Championships – Women's 400 metres hurdles|56.39]] |- |[[2019 World Athletics Championships|World Championships]] |[[Doha, Qatar]] |17th (sf) |400 m hurdles |[[2019 World Athletics Championships – Women's 400 metres hurdles|55.54]] |} == Ebemsidee == # Akani, Bambo (1 August 2016). [http://www.makingofchamps.com/2016/08/01/bahrain-drain-the-exodus-of-nigerian-athletes-to-the-kingdom/ ""BAHRAIN DRAIN" – The Exodus of Nigerian Athletes to the Kingdom!"]. Making of Champions. Retrieved 8 August 2017. # [https://www.worldathletics.org/athletes/biographies/athcode=308469 Aminat Yusuf Jamal] at [https://en.wikipedia.org/wiki/World_Athletics World Athletics] # [http://www.all-athletics.com/en-us/athlete/1096355 All-Athletics profile] == Njikọ mpụga == * [https://www.worldathletics.org/athletes/biographies/athcode=308469 Aminat Yusuf Jamal] at [https://en.wikipedia.org/wiki/World_Athletics World Athletics] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l0yk2jkymgrweuts6rhf5rwkj62pb4u Nkwenye-Amamihe Nke Ndị Chaịna 0 10753 84413 69862 2022-07-22T00:35:48Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Wang Juzheng's Spinning Wheel, Close Up 2.jpg|thumb|Chinese philosophy]] Nkwenye-amamihe (nke asụsụ Bekee kpọrọ fịlọsọfị) ndị mbà Chaịna malitere n’oge a kpọrọ “[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Spring_and_Autumn_period Spring na Autumn period]” n’asụsụ Bekee nakwa n’[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Warring_States_period oge mbà na mbà busorịtara onwe ha agha]. Aha ọzọ a kpọrọ oge ndịa bụ “[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hundred_Schools_of_Thought Hundred Schools of Thought]",<ref name="pe">{{cite book|last= Ebrey |first=Patricia|year=2010 | page= 42|title=The Cambridge Illustrated History of China|publisher=Cambridge University Press}}</ref> mgbe ndị nwere echiche nke ha n’otù n’otù nọ dịka òtù dị otù narị n’ọnụọgụgụ. Oge a bụ oge ihe e jiri mara ya bụ na amamihe na ka-ndị-si-ebi chawapụtara ka kpakpando n’ótuto ha.<ref name="pe">{{cite book|last= Ebrey |first=Patricia|year=2010 | page= 42|title=The Cambridge Illustrated History of China|publisher=Cambridge University Press}}</ref> Na agbanyeghị na nkwenye-amamihe ndị Chaịna malitere n’ogogo dị elu n’[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Warring_States_period oge mbà na mbà busorịtara onwe ha agha], ndị Chaịna enwelaarị nkwenye-amamihe puku afọ olenole bu oge a ụzọ. A ga-ahụ ihe gosịrị nke a n’akwụkwọ kpokọtara ịgba-afa. Akwụkwọ a, a kpọrọ “[https://en.m.wikipedia.org/wiki/I_Ching I Ching]” (maọbụ ''Akwụkwọ Maka Mgbanwe Dịgasịrị'') bụ akwụkwọ mgbe ochie, edere tutu a mụọ Jizọs Kraịst.<ref>page 60, Great Thinkers of the Eastern World, edited Ian McGreal Harper Collins 1995, {{ISBN|0-06-270085-5}}</ref> Ọ bụ n’oge ahụ mbà na mbà busorịtara onwe ha agha ka [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sima_Tan Sima Tan], nwoke Chaịna akụkọ na ikọwa ka kpakpando si-emetụta mmadụ doro anya, kwuru na òtù atọ a maara aha ha maka nkwenye-amamihe ha dị ichè ichè malitere. Mgbe nkwenye-amamihe atọ a na-aza [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Confucianism Konfushanizim], [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Legalism_(Chinese_philosophy Legalizim] na [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Taoism Taghoyizim] malitere, e nwekwara nkwenye-amamihe ndị ọzọ malitere ma mechaa danyụọ ka ọkụ. Ha gụnyere nkwenye-amamihe gbasara ọrụ ugbo (a kpọrọ [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Agriculturalism Agrịkọlụchọralizim] nke gbasara ihe ekèrè èkè n’ụwa ndị Chaịna (a kpọrọ [https://en.m.wikipedia.org/wiki/School_of_Naturalists Chaịniz Nechọralizim], nke ndị na-emekarị mgbakọ na nwepụ (na-aza [https://en.m.wikipedia.org/wiki/School_of_Names Ndị Lọjishan] nakwa nkwenye-amamihe a kpọrọ [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Mohism Mohizim]. Òtù ọ dị, [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Confucianism Konfushanizim] bụ ya bụ usoro omumeihe a na-ekwe ka ukwe òkwùkwè na mbà Chaịna n’oge ọhụrụ a anyị nọ na ya.<ref>{{Cite journal|last=Lin|first=Liang-Hung|last2=Ho|first2=Yu-Ling|date=2009|title=Confucian dynamism, culture and ethical changes in Chinese societies – a comparative study of China, Taiwan, and Hong Kong|url=http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09585190903239757|journal=The International Journal of Human Resource Management|language=en|volume=20|issue=11|pages=2402–2417|doi=10.1080/09585190903239757|issn=0958-5192}}</ref> ==Nkwenye-Amamihe Nke Ndị Chaịna Dịka Nkwenye-Amamihe== Ebe ederede a nọ kpọmkwem | [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Legitimacy_of_Chinese_philosophy Iziezi Nkwenye-Amamihe Nke Ndị Chaịna] Ọ bụ mgbe ịmụ̀ maka nkwenye-amamihe maọbụ fịlọsọfị bidoro na Chaịna ka a malitere rụwa ụka ma a na-akpọ "echiche" ndị mgbe ochie a na-anụrụ okwu ha na Chaịna fịlọsọfị.<ref>Is There Such a Thing as Chinese Philosophy Arguments of an Implicit Debate. Carine Defoort. ''Philosophy East and West'' 51 (3):393-413 (2001)</ref> Lee anya na [https://en.m.wikipedia.org/wiki/Legitimacy_of_Chinese_philosophy Iziezi Nkwenye-Amamihe Nke Ndị Chaịna] ka ị gụọ maka nkea n'uju. 8onkcjz9evmsdoj2xi3xnvitih0zmid Tu Youyou 0 10783 84418 70009 2022-07-22T00:45:08Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox scientist|name=Tu Youyou|alma_mater=Peking University Medical School / Beijing Medical College (now [[Peking University Health Science Center]]){{NoteTag|Peking University Medical School (北京大学医学院) became the independent Beijing Medical College (北京医学院) in 1952. Tu Youyou attended it between 1951 and 1955. Later in 1985 it was renamed Beijing Medical University (北京医科大学), and was returned to [[Peking University]] as [[Peking University Health Science Center]] (北京大学医学部) since 2005.<ref name="Peking University Health Science Center history">{{cite web |url = http://english.bjmu.edu.cn/administration/aintroduction/index.htm |archive-url = https://web.archive.org/web/20140810031449/http://english.bjmu.edu.cn/administration/aintroduction/index.htm |url-status = dead |archive-date = 10 August 2014 |title = Introduction |publisher = [[Peking University Health Science Center]] |date = 27 October 2010 |access-date = 10 October 2015 }}</ref> |name = Medical_School }}|footnotes=|signature=<!--(filename only)-->|awards=[[Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award]] (2011)<br />[[Warren Alpert Foundation Prize]] (2015)<br />[[Nobel Prize in Physiology or Medicine]] (2015)<br />[[Highest Science and Technology Award, China|Highest Science and Technology Award]], China (2016)<br />[[Order of the Republic (China)|Order of the Republic]], China (2019)|author_abbrev_zoo=|author_abbrev_bot=|known_for=Discovering [[artemisinin]] and [[dihydroartemisinin]]|notable_students=|doctoral_students=|academic_advisors=[[Lou Zhicen]]|workplaces=China Academy of [[Traditional Chinese Medicine]]<ref>{{cite web |title = Youyou Tu – Facts |url = https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/tu-facts.html |access-date = 12 October 2015 }}</ref>{{NoteTag|The Beijing-based Academy of Traditional Chinese Medicine (中医研究院) was established in 1955 and renamed the China Academy of Traditional Chinese Medicine (中国中医研究院) in 1985 and then the China Academy of Traditional Chinese Medical Sciences (中国中医科学院) in 2005. Tu Youyou has been working at the Academy since 1955. The Academy was subsidiary to the [[Ministry of Health of the People's Republic of China|Ministry of Health]] and is now direk tly under the [[State Administration of Traditional Chinese Medicine]]. |name = CACMS }}|native_name=屠呦呦|fields=[[Medicinal chemistry]]<br />[[Chinese herbology]]<br />[[Antimalarial medication]]<br />[[Clinical research]]|citizenship=[[China]]|residence=[[Beijing]]|birth_place=[[Ningbo]], [[Zhejiang]], [[Republic of China (1912–49)|China]]|birth_date={{Birth date and age|df=yes|1930|12|30}}|caption=Tu Youyou, Nobel Laureate in Physiology or Medicine, in Stockholm, December 2015.|image_size=250px|image=Tu Youyou 5012-1-2015.jpg|native_name_lang=zh|module={{ Chinese |child = yes |c = 屠呦呦 |p = Tú Yōuyōu |w = T'u<sup>2</sup> Yu<sup>1</sup>-yu<sup>1</sup> |mi = {{IPAc-cmn|t|u|2|-|you|1|.|you|1}} |wuu = Du<sup>1</sup> Ieu<sup>1</sup> Ieu<sup>1</sup> }}}}<nowiki/>https://en.wikipedia.org/wiki/Peking_University_Health_Science_Center [[Usòrò:Tu Youyou 5012-1-2015.jpg|thumb|Tu Youyou]] '''Tu Youyou''' ( Chinese ; amụrụ Disemba 30,1930) bụ onye na -ahụ maka ọgwụ na ọrịa ịba na China. Ọ chọpụtara artemisinin (nke a makwaara dị ka ''qīnghāosù''青蒿素) na dihydroartemisinin, nke a na-eji agwọ [[Iba|ịba]] , ọganihu dị na ọgwụ ebe okpomọkụ nke narị afọ nke iri abụọ, na-azọpụta ọtụtụ nde mmadụ na ndida China, Ndịda Ọwụwa A bunyanwụ Eshia, Afrika, na South Amerika. Maka ọrụ ya, Tu nwetara nturu ugo Lasker 2011 na orụ ogige ọgwụ na 2015 Nobel Prize na Physiology ma ọ bụ Medicine ya na William C. Campbell na Satoshi Ōmura . Tu bụ onye mbụ nwetara ihe nrite Nobel na China na physiology ma ọ bụ medicin ma bụrụ nwa nwanyị mbụ nke ndị [[China|peoples Republic of China]] nwetara Nrite Nobel na ụdị ọ bụla. Ọ bụkwa onye China mbụ nwetara ihe nrite Lasker . A mụrụ Tu, ọ gụọ akwụkwọ ma mee nyocha ya naanị na China. <ref name="Miller">{{Cite journal|doi=10.1016/j.cell.2011.08.024|title=Artemisinin: Discovery from the Chinese herbal garden|year=2011|author=Miller|first=Louis H.|journal=Cell|volume=146|issue=6|pages=855–858|pmid=21907397}}</ref> == Ndụ mbido == A mụrụ Tu na Ningbo, Zhejiang, [[China]], na Disemba 30,1930. <ref name="Tu_ifeng">{{Cite web|url=http://news.ifeng.com/history/1/200703/0316_335_88997_2.shtml|title=Magic Drug Saved Half Billion People|publisher=[[Phoenix Television]] News|date=16 March 2007|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> My[first] name Youyou was given by my father,who adapted it from the sentence Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Xiaoshi maka akwụkwọ juniọ sekọndrị na afọ mbụ nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị, tupu ọ gafere na Ningbo Middle School na 1948. Ọrịa ụkwara nta gbochiri agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, mana kpaliri ya ka ọ banye nyocha ahụike. <ref name="NobelBio">{{Cite web|url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/tu-bio.html|title=Youyou Tu – Biographical|work=www.nobelprize.org|accessdate=2018-04-22}}</ref> Site na 1951 ruo 1955, ọ gara ụlọ akwụkwọ mahadum Peking University / Beijing Medical College. [note 1] Na 1955, Youyou Tu gụsịrị akwụkwọ Mahadum gbasara Ahụike na Beijing ngalaba ọgwụ wee gaa n'ihu nyocha ya na ọgwụ ahịhịa China na China Academy of Chinese Medical Sciences. Tu gụrụ akwụkwọ na ngalaba sayensị ọgwụ, wee gụchaa na 1955. Ka oge na -aga, a zụlitere Tu maka afọ abụọ na ọkara n'ọgwụ ọdịnala ndị China . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Tu rụrụ ọrụ na Academy of Traditional Chinese Medicine (ugbu a bụ China Academy of Traditional Chinese Medical Sciences [note 2] ) na Beijing. == Ọrụ nyocha == Tu carried on her work in the 1960s and 70s during China's Cultural Revolution, when scientists were denigrated as one of the nine black categories in society according to Maoist theory (or possibly that of the Gang of Four). === Schistosomiasis === N'ime afọ ndị mbụ ya na nyocha, Tu mụrụ ''Lobelia chinensis'', ọgwụ ọdịnala China maka ịgwọ [[Skistosomiasis|schistosomiasis]], <ref>{{Cite web|author=Tu|first=Youyou|title=Tu Youyou Biographical|url=https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2015/tu/biographical/|work=NobelPrize.org|accessdate=10 October 2020}}</ref> kpatara site na trematodes nke na -efe efe na eriri afọ ma ọ bụ eriri afọ, nke juru ebe niile na ọkara mbụ nke narị afọ nke 20 na South China.  === Ịba ===   N'afọ 1967, n'oge agha Vietnam, Ho Chi Minh, onye ndu North Vietnam (nke na -ebuso South Vietnam na United States agha), riọrọ onye isi ala China Zhou Enlai maka enyemaka n'ikwalite ọgwụgwọ ịba maka ndị agha ya na -agbadata Ho. Chi Minh trail, ebe ọtụtụ gbadatara buru ịba nke na -anaghị anata ọgwụ chloroquine . N'ihi na ịba bụkwa nnukwu ihe na -akpata ọnwụ na mpaghara ndịda China, ọkachasị Guangdong, na Guangxi, Zhou Enlai mere ka Mao Zedong guzobe ọrụ nchọpụta ọgwụ nzuzo nke akpọrọ Project 523 mgbe ụbọchị mmalite ya malitere na abalị iri abụọ na atọ nke Ọnwa Mee n'afọ 1967. <ref name="McKenna">[https://www.newscientist.com/article/mg21228382.000-the-modest-woman-who-beat-malaria-for-china.html "The modest woman who beat malaria for China"], by Phil McKenna, ''New Scientist'', 15 November 2011</ref> Ná mmalite afọ 1969, a họpụtara Tu ịbụ onye isi otu nyocha Project 523 na ụlọ akwụkwọ ya. Ebu ụzọ ziga Tu na Hainan ebe ọ sị na ndị butere ọrịa na amụ gbasara nje ọrịa a. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/science/2015/oct/05/youyou-tu-how-maos-challenge-to-malaria-pioneer-led-to-nobel-prize|title=Tu Youyou: how Mao's challenge to malaria pioneer led to Nobel prize|author=Tom Phillips|date=6 October 2015|work=The Guardian}}</ref> Ndị ọkà mmụta sayensị n'ụwa niile enyochala ihe karịrị ogige ebe obibi puku abụọ na iri ano (240,000)ma nke bu nke jiụkwụ kpọrọ n'ihi enweghị ihe ịga nke ọma . N'afọ 1969, Tu, mgbe ahụ dị afọ iri atọ na itoolu, nwere echiche nke inyocha ahịhịa mgbọrọgwụ China. O buru ụzọ nyocha ndị ọkachamara ahụike China na akụkọ ntolite, na -iga eleta ndị na -ahụ maka ọgwụ ọdịnala China na mba ha niile n'onwe ya. Ọ chịkọtara ihe ọ chọpụtara n'ime akwụkwọ akpọrọ ''A Collection of Single Practical Prescriptions for Anti-Malaria'' . Akwụkwọ ndetu ya a chịkọtara ndenye ma ọ bụ ka e si enye ọgwụ nke ọnụ ọgụgụ narị isii na iri anọ. Ka ruo n'afọ 1971, ndị òtù ya emela nyocha nke ruru puku abụọ gbasara ụmụ irighiri eji agwakọ ọgwụ omenala ndị China ma site na ntụziaka ha mepụtara habal estrat, site na ụfọdụ hab puku abụọ , nke a nwalere na ụmụ oke. <ref name="McKenna">[https://www.newscientist.com/article/mg21228382.000-the-modest-woman-who-beat-malaria-for-china.html "The modest woman who beat malaria for China"], by Phil McKenna, ''New Scientist'', 15 November 2011</ref> Otu ogige dị irè, womwudd na -atọ ụtọ ( ''Artemisia annua'' ), nke ejiri mee ihe maka <nowiki>''</nowiki> ahụ ọkụ na -adịte aka, <nowiki>''</nowiki> bụ usoro ngosi ịba. Dị ka Tu gosipụtara na nzukọ ọmụmụ ihe a, a kọwara nkwadebe ya na ederede gbarala afọ otu puku na narị iri isii(1,600), na uzommeputa akpọrọ, "Ntuziaka mberede ka edobere aka otu onye"(Emergency Prescription Kept Up One's Sleeve). Na mbụ, ọ bụghị ọrụ n'ihi na ha jiri mmiri esiri esi wepụta ya. Tu Youyou chọpụtara na enwere ike iji usoro nke dị ala wee kewapụ ihe na-agwọ ọrịa ịba nke ọma na osisi; <ref name="L Award Description">{{Cite web|author=Strauss|first=Evelyn|title=Award Description|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011_c_description.htm|work=Lasker–DeBakey Clinical Medical Research Award|publisher=[[Lasker Foundation]]|date=September 2011}}</ref> Tu na -ekwu na isi mmalite ọgwụ ahịhịa mgbọrọgwụ China '', bụ site n<nowiki>'akwụkwọ ntuziaka nke ''</nowiki>Prescription for Emergency Treatments'' , nke Ge Hong dere na narị atọ na iri anọ, nke na -ekwu na ahịhịa mgbọrọgwụ a kwesịrị itinye n'ime mmiri oyi. <ref name="scimag">{{Cite web|url=http://news.sciencemag.org/asia/2011/09/lasker-award-rekindles-debate-over-artemisinins-discovery|title=Lasker Award Rekindles Debate Over Artemisinin's Discovery|publisher=News.sciencemag.org|accessdate=7 January 2014|date=29 September 2011}}</ref> Akwụkwọ a nwere ntụzịaka nke imikpu njuaka nke qinghao na nha nke lita mmiri 0.4 ,ma sachapụta mmiri ahịhịa ahụ ma ñụcha ya niile. <ref name="Miller">{{Cite journal|doi=10.1016/j.cell.2011.08.024|title=Artemisinin: Discovery from the Chinese herbal garden|year=2011|author=Miller|first=Louis H.|journal=Cell|volume=146|issue=6|pages=855–858|pmid=21907397}}</ref> Mgbe ọ gụzigharịrị uzo esi emebe ogwu ahụ, Tu chọpụtara na mmiri ọkụ emebiwori ihe na -arụ ọrụ n'ime osisi; ya mere, ọ tụpụtara ụzọ iji mmiri nke nwere obere okpomọkụ wepụta arụmọrụ dị mma kama okwu. Nnwale anụmanụ gosiri na ọ na -arụ ọrụ nke ọma na oke na enwe. <ref name="McKenna">[https://www.newscientist.com/article/mg21228382.000-the-modest-woman-who-beat-malaria-for-china.html "The modest woman who beat malaria for China"], by Phil McKenna, ''New Scientist'', 15 November 2011</ref> N'afọ 1972, ya na ndị ọrụ ibe ya nwetara ihe pụtara ihe wee kpọọ ya ''qinghaosu'' ([[:zh:青蒿素|青蒿素]]), ma ọ bụ artemisinin dị ka amaara ya na Bekee, <ref name="L Award Description">{{Cite web|author=Strauss|first=Evelyn|title=Award Description|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011_c_description.htm|work=Lasker–DeBakey Clinical Medical Research Award|publisher=[[Lasker Foundation]]|date=September 2011}}</ref> <ref name="th Anniversary">{{Cite web|url=http://www.mdpi.com/journal/molecules/special_issues/artemisinin/|title=Special Issue Artemisinin (Qinghaosu): Commemorative Issue in Honor of Professor Youyou Tu on the Occasion of her 80th Anniversary|publisher=[[Molecules (journal)|Molecules]]|first=Geoff|author=Brown|year=2010|accessdate=14 September 2011}}</ref> <ref name="Acceptance remarks by Tu">{{Cite web|author=Tu|first=Youyou|title=Acceptance remarks by Tu Youyou|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011_c_accept_youyou.htm|work=Lasker–DeBakey Clinical Medical Research Award|publisher=[[Lasker Foundation]]|quote=Equipped with a sound knowledge in both traditional Chinese medicine and modern pharmaceutical sciences, my team inherited and developed the essence of traditional Chinese medicine using modern science and technology and eventually, we successfully accomplished the discovery and development of qinghaosu from qinghao (Artemisia annua L).}}</ref> nke zọpụtara ọtụtụ nde ndụ, ọkachasị na mmepe. ụwa . <ref name="Tu – USA TODAY">{{Cite web|url=https://www.usatoday.com/tech/science/story/2011-09-12/lasker-awards/50371124/1|title='America's Nobel' awarded to Chinese scientist|publisher=[[USA Today]]|first=Elizabeth|author=Weise|date=12 September 2011|accessdate=12 September 2011}}</ref> Tu mụkwara usoro kemịkalụ na ọgwụ nke artemisinin. <ref name="L Award Description" /> Ndị otu Tu buru ụzọ chọpụta usoro kemịkalụ nke artemisinin. N'afọ 1973, Tu chọrọ igosipụta otu carbonyl dị na molekul artemisinin, ya mere ọ jiri mezie dihydroartemisinin na mberede. Ọzọkwa, Tu wepụtara onwe ya ịbụ isiokwu mmadụ mbụ. Ọ sịrị, "Dịka onye isi otu nyocha a, enwere m ọrụ." Ọ nweghị nsogbu, yabụ ọ dụzịrị nwalee ọgwụ a na ahụ mmadụ nwere ọrịa nke ọ wetara ihe ịga nke ọma. E bipụtara ọrụ ya na enweghị aha n'afọ 1977. <ref name="McKenna">[https://www.newscientist.com/article/mg21228382.000-the-modest-woman-who-beat-malaria-for-china.html "The modest woman who beat malaria for China"], by Phil McKenna, ''New Scientist'', 15 November 2011</ref> Na 1981, o mere nchoputa gbasara artemisinin na nzuko ya na World Health Organisation. <ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/news/wonkblog/wp/2015/10/06/how-a-secret-chinese-military-drug-based-on-an-ancient-herb-won-the-nobel-prize/|title=How a secret Chinese military drug based on an ancient herb won the Nobel Prize|date=6 October 2015|author=Guo|first=Jeff|work=[[The Washington Post]]}}</ref> <ref>{{Cite journal|title=The discovery of artemisinin (qinghaosu) and gifts from Chinese medicine|author=Tu|first=Youyou|date=11 October 2011|doi=10.1038/nm.2471|pmid=21989013|volume=17|issue=10|journal=Nature Medicine|pages=1217–1220}}</ref> Maka ọrụ ya gbasara ịba, e nyere ya Nrite Nobel gbasara Ọgwụ ka ọnwa Ọktoba gbara mkpụrụ ụbọchị ise 2015. == Ọrụ mechara == A kwalitere ya ka ọ bụrụ onye nyocha (研究员, Ndị kasị elu na-eme nchọpụta n'usoro na China tinyekwara agụmakwụkwọ n'usoro nke prọfesọ zuru okè ) n'afo 1980 ka oteghi aka emechara mgbanwe akụ China (Chinese economic reforms)malitere na 1978. Na 2001 a kwalitere ya ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ agụmakwụkwmaka ndị chọrọ nturugo dọktọral. Ugbu a ọ bụ onye isi ndị sayensị na akademi. <ref>{{Cite web|title=Official Biography|url=http://www.icmm.ac.cn/zsyjy/201101/11.html|publisher=China Academy of Chinese Medical Sciences|accessdate=14 September 2011|language=zh|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110906013716/http://www.icmm.ac.cn/zsyjy/201101/11.html|archivedate=6 September 2011}}</ref> Ka ọ na -erule 2007, ọfịs ya dị n'ụlọ ochie nke dị na Dongcheng District, Beijing. <ref name="Tu_ifeng">{{Cite web|url=http://news.ifeng.com/history/1/200703/0316_335_88997_2.shtml|title=Magic Drug Saved Half Billion People|publisher=[[Phoenix Television]] News|date=16 March 2007|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> Tupu afọ 2011, Tu Youyou bụ onye amaghị ama ruo ọtụtụ iri afọ, a kọwara ya dị ka "onye ndị mmadụ chefuru kpamkpam". <ref name="Tu_Wen Wei Po">{{Cite web|url=http://paper.wenweipo.com/2011/09/15/YO1109150008.htm|publisher=[[Wen Wei Po]]|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> A na-ele Tu anya dị ka "onye ọkà mmụta sayensị atọ na-enweghị" <ref>{{Cite web|url=http://en.people.cn/n/2015/1006/c90000-8958353.html|title=Chinese Scientist Wins Nobel Prize in Medicine; China Hails the Laureate with Reflection|author=Zou|first=Luxiao|date=6 October 2015|publisher=[[People's Daily]]}}</ref> -enweghị nzere postgraduate (enweghị agụmakwụkwọ postgraduate mgbe ahụ na China), enweghị ọmụmụ ma ọ bụ ahụmịhe nyocha na mba ofesi, ọ bụghịkwa onye otu n'ime ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mba China, ndị China. Ụlọ akwụkwọ sayensị na Ụlọ Akwụkwọ Injinia nke China . <ref name="Tu_Sohu1">{{Cite web|url=http://roll.sohu.com/20110913/n319211381.shtml|publisher=[[Sohu]] News|date=13 September 2011|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> A na -ahụta Tu ugbu a dị ka onye nnọchi anya ọgbọ mbụ nke ndị ọrụ ahụike China kemgbe e hiwere Republic of China na 1949. <ref name="Tu_Sohu2">{{Cite web|url=http://health.sohu.com/20090929/n267089753.shtml|publisher=[[Sohu]] News|date=29 September 2009|accessdate=13 September 2011|language=zh}}</ref> == Ndụ onwe onye == TúTu na di ya, Li Tingzhao (李廷钊), onye injinia na -ahụ maka igwe, na bi na Beijing. Li bụ nwa klas Tu na Xiaoshi na ụlọ akwụkwọ nta. Ha mụrụ ụmụ nwanyị abụọ. Nna nna nne Tu,bụ Yao Yongbai ([[:zh:姚咏白|姚 咏 白]]), bụ onye isi nchịkwa ego mba(National Treasury Administration) mgbe emezigharịchara ya. Nwanne nna ya, Yao Qingsan ([[:zh:姚庆三|姚庆 三]]), bụ onye ma maka akụ na ụba na onye ọrụ akụ.  == Awards na ukpono == * 1978, National Science Congress Prize, PR China <ref name="Tu – ChinaVita">{{Cite web|url=http://www.chinavitae.com/biography/Tu_Youyou|title=Tu Youyou 屠呦呦|publisher=[[China Vitae]]|accessdate=7 March 2012}}</ref> * 1979, Nrite Onye Nchọpụta Mba, PR China * 1992, (Otu n'ime ihe iri sayensị na teknụzụ rụpụtara na China, State Science Commission, PR China <ref name="Tu – ChinaVita" /> * 1997, (Abụọ n'ime) Nnukwu Ahụike Ọha Ọha iri na New China, PR China <ref name="Tu – ChinaVita" /> * Septemba 2011, GlaxoSmithKline Award Achievement Award in Life Science <ref name="Tu – GSK">{{Cite web|url=http://www.womenofchina.com.cn/html/report/3091-1.htm|title=Chen Zhili Congratulates Lasker Award Winner Tu Youyou|publisher=Women of China|date=22 September 2011|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151006020805/http://www.womenofchina.com.cn/html/report/3091-1.htm|archivedate=6 October 2015}}</ref> * Septemba 2011, Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award <ref name="Tu – Lasker">{{Cite web|url=http://www.laskerfoundation.org/awards/2011clinical.htm|title=Tu Youyou|publisher=[[Lasker Foundation]]|date=12 September 2011|accessdate=12 September 2011}}</ref> * Nọvemba 2011, Onyinye Pụrụ Iche, China Academy of Chinese Medical Sciences <ref name="Tu – Outstanding Contribution Award">{{Cite web|url=http://news.xinhuanet.com/politics/2011-11/15/c_111169318.htm|title=Tu is awarded Outstanding Contribution Award by CACMR|publisher=[[Xinhua News Agency]]|date=15 November 2011|accessdate=10 February 2012|language=zh}}</ref> * Febụwarị 2012, (Otu n'ime ụmụ nwanyị iri) ụmụ nwanyị pụrụ iche nke mba, PR China ( March 8th Red Banner Pacesetter ) <ref name="Tu – Outstanding Female">{{Cite web|url=http://news.sina.com.cn/c/2012-02-28/073224018743.shtml|publisher=[[Sina.com]] News|date=28 February 2012|accessdate=7 March 2012|language=zh}}</ref> * June 2015, Warren Alpert Foundation Prize (onye na-anata ego) <ref>{{Cite web|url=http://www.warrenalpert.org/news/2015-waren-alpert-foundation-prize-recognizes-malaria-breakthroughs|title=Alpert Prize Recognizes Malaria Breakthroughs|publisher=Warren Alpert Foundation|date=4 June 2015|accessdate=14 June 2015}}</ref> * Ọktoba 2015, Nrite Nobel na Physiology ma ọ bụ Medicine 2015 (onye na-anata ya) maka nchọpụta ya gbasara akwụkwọ akụkọ ọhụrụ megide ịba, nyere otu ọkara nke ihe nrite a; na William C. Campbell na Satoshi Ōmura jikọrọ aka wee nye ọkara ọzọ maka nchoputa ha gbasara ọgwụgwọ ọhụrụ megide ọrịa na nje na -efe efe. <ref name="Nobel">{{Cite web|title=Nobel Prize announcement|url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/press.pdf|publisher=[[Nobel Assembly at Karolinska Institutet]]|work=NobelPrize.org|accessdate=5 October 2015}}</ref> * 2016, Onyinye Sayensị na Nkà na Kasị Elu, China <ref>{{Cite web|url=https://www.caixinglobal.com/2017-01-10/101042362.html|title=Nobel Laureate Tu Youyou Becomes First Female to Win China's Top Science Award|publisher=[[Caixin]] Global|date=10 January 2017|accessdate=20 January 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.guancha.cn/Science/2017_01_09_388398.shtml|title=屠呦呦、赵忠贤获2016年度国家最高科学技术奖 习近平颁奖|work=guancha.cn|date=9 January 2017|accessdate=9 January 2017|language=zh}}</ref> * 2019, Order nke Republic, China <ref>{{Cite web|url=http://finance.sina.com.cn/china/2019-09-17/doc-iicezzrq6498887.shtml|title=袁隆平、屠呦呦等被授予"共和国勋章"(全名单)|work=sina.com.cn|date=17 September 2019|language=zh}}</ref> == Hụkwa ==  https://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Chemistry[[:en:Portal:China|https://en.wikipedia.org/wiki/]]<nowiki/>https://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Biography * Nchọpụta ọgwụ * [[Iba|Ịba]], quinine na ọgwụ ebe okpomọkụ * Ọgwụ ọgwụ mgbochi ọrịa sitere na Project 523 (n'oge na mgbe Mgbanwe Ọdịbendị ) ** Artemisinin (ndị nyere aka: Tu Youyou ''et al.'', 1972) ** Dihydroartemisinin (Tu Youyou ''et al.'', 1973) ** Pyronaridine (1973) ** Artemether ( Zhou Weishan (周维善), 1975) ** Lumefantrine (1976) ** Artesunate (Liu Xu (刘旭), 1977 <ref>{{Cite web|url=http://www.pss-system.gov.cn/sipopublicsearch/portal/uiIndex.shtml|title=国家知识产权局专利检索及分析|work=www.pss-system.gov.cn|accessdate=2019-02-14}}</ref> ) ** Artemether/lumefantrine ( Zhou Yiqing, 1985) ** Naphthoquinone (1986) * Akụkọ sayensị na teknụzụ na Republic of China ** Njikọ izizi nke insulin ( bovine kristal) (Niu Jingyi ''et al.'', 1965) ** Nchọpụta nke iji arsenic trioxide na tretinoin ịgwọ ọrịa leukemia ( Zhang Tingdong, Wang Zhenyi, Chen Zhu & Chen Saijuan ) ** Dr Tang Feifan, onye chọpụtara ''Chlamydia trachomatis'', tụrụ anya inweta Nrite Nobel mana ọ nwụrụ n'ihi mkpagbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Beijing, 1958 ** Dr Wu Lien-teh, onye China mbụ họpụtara ka ọ nweta Nrite Nobel na Physiology ma ọ bụ Ọgwụ (nke a họpụtara na 1935) * Ndepụta nke ndị nwetara onyinye Nobel na China na ndepụta nke ndị nwetara onyinye Nobel * Ndepụta nchọpụta China na Ndepụta ihe ndị China mepụtara * Chinese herbology na Traditional Chinese na nkà mmụta ọgwụ * Usoro iheomume nke ụmụ nwanyị na sayensị == Ihe edeturu ==  [[:en:Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2-1|https://en.wikipedia.org/wiki/Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2]]<nowiki/>https://en.wikipedia.org/wiki/Peking_University_Health_Science_Center[[:en:Tu_Youyou#cite_ref-Medical_School_2-1|1]] == Ntụaka ==  5 == Ịgụ n'ihu == * {{Cite book|author=Rao|first=Y.|title=Tu Youyou and the Discovery of Artemisinin: 2015 Nobel Laureate in Physiology or Medicine|year=2016|publisher=World Scientific Publishing Co.|location=Singapore|isbn=978-7-5046-6996-4|url=https://books.google.com/books?id=nmZtDQAAQBAJ}} * {{Cite book|author=Tu|first=Y.|title=From Artemisia annua L. to Artemisinins: The Discovery and Development of Artemisinins and Antimalarial Agents|year=2017|publisher=Academic Press|isbn=9780128116562|url=https://books.google.com/books?id=iQlmDAAAQBAJ}} == Njikọ mpụga == * Tu Youyou on Nobelprize.org {{Clear}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] bs1hzkep1iahpqhveelv5xwor8x3ydg Ningxia 0 10788 84409 69971 2022-07-22T00:25:44Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions -->|name={{raise|0.2em|Ningxia Hui Autonomous Region}}|demographics1_footnotes=<!-- for references: use <ref>tags -->|leader_name3=[[Cui Bo]]|area_total_km2=66399.73|area_rank=[[List of Chinese administrative divisions by area|27th]]|area_footnotes=<ref name="area">{{Cite web |title=Administrative Divisions (2013) |url=http://www.nxtj.gov.cn/nxtjjxbww/tjsj/ndsj/2014/html/1/1-1%E8%A1%A8.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160304095241/http://www.nxtj.gov.cn/nxtjjxbww/tjsj/ndsj/2014/html/1/1-1%E8%A1%A8.htm |archive-date=4 March 2016 |access-date=19 December 2015 |website=Ningxia Statistical Yearbook 2014 |publisher=Statistical Bureau of Ningxia |language=en}}</ref>|elevation_max_m=3556|elevation_max_point=[[Helan Mountains]]|population_footnotes=<ref>{{Cite web |date=11 May 2021 |title=Communiqué of the Seventh National Population Census (No. 3) |url=http://www.stats.gov.cn/english/PressRelease/202105/t20210510_1817188.html |url-status=live |access-date=11 May 2021 |publisher=[[National Bureau of Statistics of China]] |language=en}}</ref>|population_total=7,202,654|population_as_of=2020|population_rank=[[List of Chinese administrative divisions by population|29th]]|population_density_km2=auto|population_density_rank=[[List of Chinese administrative divisions by population density|25th]]|demographics_type1=Demographics|demographics1_title1=Ethnic composition|leader_name2=[[Xian Hui]]|demographics1_info1=[[Han Chinese|Han]]: 62%<br />[[Hui people|Hui]]: 38%|demographics1_title2=Languages and dialects|demographics1_info2=[[Lanyin Mandarin]], [[Central Plains Mandarin|Zhongyuan Mandarin]]|iso_code=CN-NX|blank_name_sec1=[[Gross domestic product|GDP]] <span style="font-weight: normal;">(2020)</span>|blank_info_sec1=[[Renminbi|CNY]] 392 billion <br /> USD 56.84 billion ([[List of Chinese administrative divisions by GDP|29th]])<ref name="data2020">GDP-2020 is a preliminary data {{Cite press release |title=Home - Regional - Quarterly by Province |date=March 1, 2021 |publisher=China NBS |url=http://data.stats.gov.cn/english/easyquery.htm?cn=E0102 |language=en |access-date=March 23, 2021}}</ref>|blank1_name_sec1=&nbsp;- per capita|blank1_info_sec1=[[Renminbi|CNY]] 54,432 <br /> USD 7,889 ([[List of Chinese administrative divisions by GDP per capita|21st]])|blank2_name_sec1=&nbsp;• growth|blank2_info_sec1={{increase}} 3.9%|blank_name_sec2=[[Human Development Index|HDI]] <span style="font-weight:normal;">(2018)</span>|blank_info_sec2=0.745<ref name="2019 report">{{Cite report |url=http://hdr.undp.org/sites/default/files/nhdr_cn.pdf |title=China National Human Development Report Special Edition—In Pursuit of a More Sustainable Future for All: China’s Historic Transformation over Four Decades of Human Development |last=United Nations Development Programme |last2=China Institute for Development Planning at Tsinghua University |date=2019 |publisher=China Translation Publishing House |location=Beijing |language=en |isbn=978-7-5001-6138-7 |last3=State Information Center}}</ref> (<span style="color:#090;">high</span>) ([[List of Chinese administrative divisions by Human Development Index|22nd]])|website={{URL|http://www.nx.gov.cn/}}|leader_title3=[[Chinese People's Political Consultative Conference|CPPCC]] chairman|leader_title2=Gov't Chairwoman|native_name={{lower|0.2em|{{nobold|{{lang|zh-Hans|宁夏回族自治区}}}}}}|subdivision_type=Country|settlement_type=[[Autonomous regions of China|Autonomous region]]|translit_lang1=Name|translit_lang1_type=<span style="font-weight:normal;">Chinese</span>|translit_lang1_info={{lang|zh-hans|宁夏回族自治区}} ({{zh|labels=no|p=Níngxià Huízú Zìzhìqū}})|translit_lang1_type1=<span style="font-weight:normal;">Abbreviation</span>|translit_lang1_info1=NX / {{linktext|lang=zh-hans|宁}} ({{zh|p=Níng}})|translit_lang1_type2=<span style="font-weight:normal;">[[Xiao'erjing]]</span>|image_skyline=沙坡头黄河大转弯 - panoramio.jpg|image_alt=|image_caption=Views of [[Yellow River]] passing through [[Shapotou District|Shapotou]]|image_map=Ningxia in China (+all claims hatched).svg|mapsize=275px|map_caption={{longitem|style=line-height:1.1em; |Map showing the location of the<br/>Ningxia Hui Autonomous Region (Ning-Sha (Ning-Zeah))}} Ning-Sha|subdivision_name=[[China]]|leader_name1=Chen Run'er|named_for={{linktext|lang=zh-hans|宁}} {{transl|zh|níng}}—tranquil<br />{{linktext|lang=zh|夏}} {{transl|zh|xià}}—[[Western Xia]]<br />"Tranquil Xia"|seat_type=Capital<br /><span style="font-weight:normal;">(and largest city)</span>|seat=[[Yinchuan]]|parts_type=Divisions|parts_style=para<!-- list, coll (collapsed list), para (paragraph format) -->|parts=<!-- parts text or header for parts list -->|p1=5 [[Prefectures of the People's Republic of China|prefectures]]|p2=21 [[Counties of the People's Republic of China|counties]]|p3=219 [[Townships of the People's Republic of China|townships]]|government_type=[[Autonomous regions of China|Autonomous region]]|governing_body=[[Ningxia Hui Autonomous Regional People's Congress]]|leader_title=[[Chinese Communist Party Committee Secretary|CCP Secretary]]|leader_name=[[Chen Run'er]]|leader_title1=[[Ningxia Hui Autonomous Regional People's Congress|Congress]] chairman|footnotes=}} {{Infobox Chinese|pic=Ningxia (Chinese characters).svg|buc2=Nìng-hâ Huòi-cŭk Cê̤ṳ-dê-kṳ̆|s2={{linktext|宁夏回族自治区}}|t2={{linktext|寧夏回族自治區}}|p2=Níngxià Huízú Zìzhìqū|bpmf2=ㄋㄧㄥˊ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄒㄧㄚˋ<br />ㄏㄨㄟˊ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄗㄨˊ<br />ㄗˋ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄓˋ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄑㄩ|w2=Ning<sup>2</sup>-hsia<sup>4</sup> Hui<sup>2</sup>-tsu<sup>2</sup><br />Tzŭ<sup>4</sup>-chih<sup>4</sup>-ch{{asper}}ü<sup>1</sup>|gr2=Ningshiah Hweitzwu Tzyhjyhchiu|myr2=Níngsyà Hwéidzú Dz̀jr̀chyū|mi2={{IPAc-cmn|n|ing|2|.|x|ia|4|-|h|ui|2|.|z|u|2|-|zi|4|.|zhi|4|.|qu|1}}|teo2=Lêng-hiā Huê-tsôk Tsĕu-tī-khu|altname=Ningxia Hui Autonomous Region|j2=Ning4haa6 Wui4zuk6 Zi6zi6keoi1|y2=Nìhnghah Wùihjuhk Jihjihkēui|ci2={{IPAc-yue|n|ing|4|.|h|aa|6|-|w|ui|4|.|z|uk|6|-|z|i|6|.|z|i|6|.|k|eoi|1}}|wuu2=nyin<sup>平</sup>ya<sup>去</sup> we<sup>平</sup>zoh<sup>入</sup> zy<sup>去</sup>zy<sup>去</sup>chiu<sup>平</sup>|poj2=Lêng-hā Hôe-cho̍k Chū-tī-khu|h2=Nèn-ha Fui-tshu̍k Tshṳ-tshṳ-khî|xej2=نٍ ﺷﯿَا ﺧُﻮِ ذُﻮْ ذِ جِ ﺛُﻮْ|zh-dungan2=Нинщя Хуэйзў Зыҗычў|showflag=xejp|psp2=Ningsia Hui Autonomous Region|zh-dungan=Нинщя|piccap="Níngxià" in [[Simplified Chinese characters|Simplified]] (top) and [[Traditional Chinese characters|Traditional]] (bottom) Chinese characters|bpmf=ㄋㄧㄥˊ&nbsp;&nbsp;&nbsp;ㄒㄧㄚˋ|picupright=0.5|s={{linktext|宁夏}}|t={{linktext|寧夏}}|l="Pacified [[Western Xia|Xià]]"|psp=Ningsia|p=Níngxià|mi={{IPAc-cmn|n|ing|2|.|x|ia|4}}|w=Ning<sup>2</sup>-hsia<sup>4</sup>|gr=Ningshiah|xej=نٍ ﺷﯿَا|myr=Níngsyà|j=Ning4haa6|ci={{IPAc-yue|n|ing|4|.|h|aa|6}}|y=Nìhnghah|suz=Nyín-ghô|poj=Lêng-hā|buc=Nìng-hâ|teo=Lêng-hiā|h=Nèn-ha|order=st}}'''Ningxia''' /n ɪ N ʃ ɑː / ( Chinese Mandarin pronunciation: [nǐ ̂ ; Nke ọzọ bụ romanized dị ka '''Ninghsia''' ), nke gọọmentị Mpaghara '''Ningxia Hui noro onwe ya (NHAR''' ), bụ mpaghara kwụụrụ onwe ya na mpaghara ugwu ọdịda anyanwụ nke ndị [[China|Mba China]] . Na mgbe mbụ, etinyere mpaghara Ningxia n'ime Gansu n'afọ 1954 mana e kewapụrụ ya na Gansu n'afọ 1958 wee weghachite ya ka ọ bụrụ mpaghara kwụụrụ onwe ya maka ndị Hui, otu n'ime mba iri ise na isii bụ ndị amaara nkeoma ochsoro ọchịchị ndị obodo China Pasent iri abụọ nke ndị Hui China bi na Ningxia. <ref>{{Cite news|date=8 October 2016|title=By Choosing Assimilation, China's Hui Have Become One of the World's Most Successful Muslim Minorities|language=en|work=[[The Economist]]|url=https://www.economist.com/news/china/21708274-choosing-assimilation-chinas-hui-have-become-one-worlds-most-successful-muslim|accessdate=8 October 2016}}</ref> [[Usòrò:Xixia.jpg|thumb|Ningxia]] Ningxia na Shaanxi nwere oke n'akụkụ ọwụwa anyanwụ, Gansu na ndịda na ọdịda anyanwụ yana Mpaghara ime Mongolia kwụrụ onwe ya nke dị n'ebe ugwu ma nwee mpaghara gburugburu square kilomita puku iri isii na isii na narị anọ (square mita puku iri abụọ na ise na narị isii) . <ref name="area"><cite class="citation web cs1"><span class="cx-segment" data-segmentid="1563">[https://web.archive.org/web/20160304095241/http://www.nxtj.gov.cn/nxtjjxbww/tjsj/ndsj/2014/html/1/1-1%E8%A1%A8.htm "Administrative Divisions (2013)"]. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="1564">''Ningxia Statistical Yearbook 2014''. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="1565">Statistical Bureau of Ningxia. </span><span class="cx-segment" data-segmentid="1566">Archived from [http://www.nxtj.gov.cn/nxtjjxbww/tjsj/ndsj/2014/html/1/1-1%E8%A1%A8.htm the original] on 4 March 2016<span class="reference-accessdate">. </span></span><span class="cx-segment" data-segmentid="1567"><span class="reference-accessdate">Retrieved <span class="nowrap">19 December</span> 2015</span>.</span></cite></ref> Ebe a dịpụrụ adịpụ, ọkachasị mpaghara ọzara dị na mpaghara Loess Plateau na na mbara Oke Osimiri Odo ma nwee nnukwu mgbidi China n'akụkụ oke ugwu ọwụwa anyanwụ ya. N'ime ike karịrị afọ puku abụọ ọtụtụ usoro nke ọwa mmiri (ngụkọta ogologo ihe ruru kilomita otu puku, narị atọ na iri itoolu na asaa <ref>{{Cite news|date=2009-12-17|title=Níngxià huízú zìzhìqū zīyuán gàikuàng|language=zh|work=Zhōngguó wǎng|url=http://www.china.com.cn/aboutchina/zhuanti/09dfgl/2009-12/17/content_19081129_3.htm|accessdate=2 October 2018}}</ref> ) e wuru site na usoro ndị eze Qin. Ọrụ ngo Mgbapụta ala sara mbara na i si na osimiri tinye mmiri na ala emeela ka enwee uto na ịkọ ugbo Ningxia bụ isi mpaghara Ndịda anyanwụ Xia na narị afọ nke iri na otu ruo nke iri na atọ nke ndị Tangut guzobere; aha ya, "Xia udo", sitere na mmeri Mongol nke steeti . <ref name="britannica">{{Cite web|author=Hsieh|first=Chiao-min|title=Ningxia|url=https://www.britannica.com/place/Ningxia|archiveurl=http://web.archive.org/web/20161027072307/https://www.britannica.com/place/Ningxia|archivedate=2016-10-27|work=Encyclopædia Britannica|language=en}}</ref> Ndị Tangut nwetara ọmarịcha ọganiihu n'akwụkwọ, nka, egwu na ihe owuwu ụlọ, ọkachasị mepụtara edemede Tangut . Ogologo otu n'ime mpaghara obodo kachasị daa ogbenye, obere ụlọ ọrụ na -emepụta mmanya abụrụla ebe dị ezigbo mkpa n'akụ na ụba kemgbe afọ ndị gbara n'usoro afọ 1980. Tupu ọbịbịa viticulture, nde mmadụ isii n' ụma asatọ nke Ningxia, pasent iri atọ n'isi n'ime ha bụ ndị Alakụba sitere na agbụrụ Hui, dabere nke ukwuu anụ na -ata ahịhịa , ọrụ ugbo maka nri na ịkọ mkpụrụ osisi wolfberries nke eji eme ọgwụ odinala ndị China. Ogbe ahụ nwere ihe fọrọ nke nta ka o ruo hectare puku iri anọ nke mkpụrụ vaịn wee mepụta nde karama mmanya otu narị na iri abụọ n'afọ 2017 - otu ụzọ n'ụzọ anọ nke mmepụta mba ahụ dum. <ref>{{Cite news|author=Tobin|first=Meaghan|date=12 May 2019|title=Can China Become the Wine World's Next California?|language=en|work=South China Morning Post|url=https://www.scmp.com/week-asia/economics/article/3009784/can-china-become-wine-worlds-next-california}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:108_Dagobas.JPG|áká_èkpè|thumb| Nzuzu 108 dị nso na Qingtongxia .]] Dị ka mpaghara dị n'etiti ndị na-azụ anụ ụlọ na ndị ọrụ ugbo na-anọkarị otu ebe, Ningxia bụ oche agha na mwakpo nke agbụrụ ndị na-abụghị ndị China. Iji mee ka mpaghara ahụ dị jụụ, gọọmentị alaeze ukwu guzobere ógbè ndị agha iji weghachite ala. Tụkwasị na nke ahụ, e hiwere ebe ịta ahịhịa ịnyịnya n'okpuru Ọchịchị Alaeze ukwu iji chekwaa ị nweta ịnyịnya ndị agha, dị ka [[Ọchíchí nke umunna Han|usoro ndị eze Han]] nke Ọdịda Anyanwụ (206 BCE - 9CE). <ref name="Ho 2000">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2000|title=The Myth of Desertification at China's Northwestern Frontier: The Case of Ningxia Province, 1929-1958|journal=Modern China|language=en|volume=26|issue=3|pages=348–395|doi=10.1177/009770040002600304}}</ref> E webatara Ningxia na mpaghara gbara ya gburugburu na usoro ndị eze Qin na narị afọ nke atọ BC. N'ime oge nile nke ọchịchị [[Ọchíchí nke umunna Han|Han na usoro]] ndị eze Tang enwere ọtụtụ obodo ukwu e hiwere na mpaghara ahụ. Nnupụisi nke mpaghara Liang na njedebe nke Ọchịchị Han metụtara Ningxia. Ka ọ na-erule narị afọ nke iri n'otu, ndị Tangut ehiwela usoro ndị eze ọdịda anyanwụ Xia na mpụga nke usoro ndị eze Song . Ndị Juu bikwa na Ningxia, dịka ọ na -egosi n'eziokwu na n'afọ 1489, mgbe nnukwu iju mmiri bibiri akwụkwọ mpịakọta Torah na Kaifeng, ndị obodo Ningbo na ndị Juu bi na Ningxia zigara ndị juu Kaifeng onye nnọchiteanya. <ref>{{Cite book|author=Xu|first=Xin|title=The Jews of Kaifeng: China History, Culture, and Religion|date=2003|publisher=Ktav Publishing House|location=Jersey City, NJ|language=en}}</ref> Ọ bịara n'okpuru ọchịchị Mongol mgbe Genghis Khan meriri Yinchuan na mbido narị afọ nke iri na atọ. Ndị Alakụba si etiti Eshia malitekwara ịkwaga na Ningxia site n'akụkụ ọdịda anyanwụ. Nnupụisi ndị Alakuba Dungan nke narị afọ nke iri na itoolu metụtara Ningxia. N'afọ 1914, ejikọtara Ningxia na mpaghara Gansu . Agbanyeghị, n'afọ 1928 ewepụrụ ya na Gansu wee bụrụ mpaghara dị iche. N'agbata afọ 1914 na 1928, ndị otu Ma chịrị ógbè Qinghai, Ningxia na Gansu; General Ma Hongkui bụ gọvanọ ndị agha nke Ningxia ma nwee ikike zuru oke na mpaghara ahụ. Esemokwu ndị Alakụba na Gansu, nke dị site na 1927 ruo 1930, rutere na Ningxia. Na 1934, onye ọchịagha na onye ọchịagha nke National Revolutionary Army Sun Dianying nwara imeri ógbè ahụ, mana njikọ aka nke ndị Ma clique meriri ya. [12] Site na 1950 ruo 1958, mwakpo ndị Alakụba Kuomintang kpatara ịlụ ọgụ na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ China, gụnyere Ningxia. Na 1954, gọọmentị China jikọtara Ningxia na Gansu, mana na 1958 Ningxia ghọrọ mpaghara kwụụrụ onwe ya nke China . Na 1969, Ningxia nwetara akụkụ nke mpaghara Mongolia kwụrụ onwe ya, mana eweghachiri mpaghara a na 1979. E gwupụtara ọtụtụ ihe nka ochie China sitere na usoro ndị eze Tang na usoro ndị eze Song, nke ụfọdụ n'ime ha bụ nke Eze Ukwu Zhenzong, nke egwuputara ọ wee bata n'aka Ma Hongkui, onye jụrụ ịkpọsa nchoputa ya. N'ime ihe ndị ahụ bụ mbadamba nkume marble ọcha sitere na usoro ndị eze Tang, mbọ ọla edo, na agbụ e ji ọla mee. Ọ bụ rue mgbe Ma nwụsịrị ka nwunye ya si America gaa Taiwan na 1971 butere arịa ndị ahụ na Chiang Kai-shek, onye tụbara ha n'ụlọ ebe a na- edebe ihe ngosi nka nke Taipei . <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=0UzrAAAAMAAJ&q=in+1971,+his+widow+took+them+from+America+to+Chiang+Kai-shek+in+Taiwan.+They+were+later+acquired+by+the+National+Palace|title=China Archaeology and Art Digest, Volume 3, Issue 4|publisher=Art Text (HK)|year=2000|accessdate=28 November 2010}}</ref> [[Usòrò:Helanshan.jpg|áká_èkpè|thumb| Site na ụgbọ ala ụgbọ ala na -agbago n'elu ugwu Helan .]] Ningxia nke ugbu a bụ otu n'ime obere ọkwa obodo yana ókèala mpaghara Shaanxi na Gansu na mpaghara Ime Mongolia nọrọ onwe ya . Na mita puku atọ, narị ise na iri ise na isii karịa elu oke osimiri, Aobaogeda (敖包疙瘩) n'ugwu Helan bụ ebe kachasị elu na Ningxia. <ref>{{Cite news|date=2 September 2014|title=Dēng áobāo gēda shǎng juédǐng měijǐng|language=zh|work=Fènghuáng zīxùn|url=http://news.ifeng.com/a/20140902/41825100_0.shtml|accessdate=6 November 2018}}</ref> Ningxia bụ mpaghara kpọrọ nkụ nke yiri ọzara ma nwee ọdịdị ala dị iche iche nke oke ọhịa na ugwu nta, ala tebụl, ọzara, ọzara ide mmiri na ọwa mmiri nke Osimiri Yellow kewara. Ọnọdụ gburugburu ebe obibi Ningxia bụ otu n'ime mpaghara kacha pee mpe n'ọmụmụ. Nnukwu ịgba mmiri n'ala na-akwado itolite mkpụrụ osisi wolfberries , mkpụrụ osisi a na-erikarị na mpaghara ahu. Ọzara Ningxia gụnyere ọzara Tengger na Shapotou . Akụkụ ugwu, nke Osimiri Yellow na -asọfe, na -akwado ala ọrụ ugbo kacha mma. ụzọ ụgbọ oloko, na -ejikọ Lanzhou na Baotou, gafere mpaghara ahụ. Arụọla okporo ụzọ gafere Osimiri Yellow na Yinchuan. N'ụbọchị iri na isii nke ọnwa Disemba afọ 1920, ala ọma jijiji Haiyuan, ịdị ukwuu asatọ na ụma isii, na na digrii iri atọ n'isii na ụma isii nke mpaghara ugwu na digrii otu narị na ise na ụma iri atọ na abụọ nke mpaghara ọwụwa anyanwụ, butere usoro mbuze nke gburu ihe dị ka mmadụ Puku narị abụọ. Ihe karịrị nnukwu mkpọda ala narị isii dakwasịrị ihe karịrị ọdọ mmiri ọhụrụ iri anọ. <ref>{{Cite book|author=Feng|first=X.|title=Proceedings, IVth International Conference and Field Workshop on Landslides|date=1985|publisher=Japan Landslide Society|location=Tokyo|pages=339–346|language=en|chapter=Earthquake Landslides in China}}</ref> N'afọ 2006, onyonyo satịlaịtị gosiri na mpaghara gbara ogige narị asaa na narị abụọ n'ime Ningxia- kilomita ise (mita atoo na otu uma) ọdịda anyanwụ nke Yinchuan, nke dị nso na ime obodo Huangyangtan dị nso-bụ mmeputa ihe ngosipụta dị nso nke otu n'ime narị ise nke mpaghara kilomita narị anọ na iri ise site narị atọ na iri ise nke Aksai Chin dị na okeala [[Ndia|India]], juputara n'oke ugwu, ndagwurugwu, ọdọ mmiri na ugwu. Amabeghị ebumnuche ya. <ref>{{Cite news|author=Haines|first=Lester|date=19 July 2006|title=Chinese Black Helicopters Circle Google Earth|language=en|work=[[The Register]]|url=https://www.theregister.co.uk/2006/07/19/huangyangtan_mystery/}}</ref> <ref>Cassidy, Katherine (13 September 2006). </ref> === Ala ahịhịa === A kọrọ na ihe dị ka pasentị iri atọ na anọ (mu nde iri atọ na atọ na ụma iri asatọ na ise) nke mpaghara ahụ bụ ala ahịhịa . <ref>Ningxia Bureau of Statistics, 2013, 1.2</ref> Ọnụ ọgụgụ a gbadara site na ihe dị ka pasent iri anọ n'afọ 1990. Ala ahịhịa a gbasara na mpaghara ọzara-ala ahihia nke dị na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ (nke mejupụtara akụkụ mpaghara ala ahihia ime Mongolia), na ebe ịta nri nke ugwu dị na ọkara ọzara ala dị larịị Loess nke na ndịda. <ref name="Ho 2016">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2016|title=Empty Institutions, Non-Credibility and Pastoralism: China’s Grazing Ban, Mining and Ethnicity|journal=The Journal of Peasant Studies|language=en|volume=43|issue=6|pages=1145–1176|doi=10.1080/03066150.2016.1239617}}</ref> Achọpụtara na ala ahịhịa nke Ningxia emebiela ruo ogo dị iche iche. <ref>{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2010|title=Rangeland Degradation in North China: Perceptions of Pastoralists|journal=Environmental Research|language=en|volume=110|issue=3|pages=302–307|doi=10.1016/j.envres.2009.12.007|pmid=20106474}}</ref> Agbanyeghị, enwere arụmụka sayensị gbasara oke mbibi a na-ewere ọnọdụ dịka a tụrụ ya na oge na oghere. <ref>{{Cite journal|author=Ho|first=P.|date=2001|title=Rangeland Degradation in North China Revisited? A Preliminary Statistical Analysis to Validate Non-Equilibrium Range Ecology|journal=The Journal of Development Studies|volume=37|issue=3|pages=99–133|doi=10.1080/00220380412331321991}}</ref> Nnyocha akụkọ ihe mere eme chọtakwara obere ihe akaebe nke ịgbasa mbibi ahịhịa na mmebi ahịhịa na Ningxia. <ref name="Ho 2000">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2000|title=The Myth of Desertification at China's Northwestern Frontier: The Case of Ningxia Province, 1929-1958|journal=Modern China|language=en|volume=26|issue=3|pages=348–395|doi=10.1177/009770040002600304}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2003|title=Mao's War against Nature? The Environmental Impact of the Grain-First Campaign in China|journal=The China Journal|language=en|volume=50|issue=50|pages=37–59|doi=10.2307/3182245}}</ref> Akụkụ bụ isi na njikwa ala na Ningxia bụ mmachibido mmepe nri ahịhịa, nke dị adị kemgbe afọ 2003. <ref>Zhou, Z. 2013. </ref> A na-agbagha mmetụta obibi na ọnọdụ akụ na ụba nke mmachibido ịta ahịhịa a n'ihe metụtara ala ahịhịa na ebe obibi ndị na-azụ atụrụ. <ref name="Ho 2016" /> Iwu mmachibido a kwuru na ịkpa anụ ụlọ ga-ejedebe n'ogige ndị mechiri emechi na enweghị ohere ịta ahịhịa n'ime oge ụfọdụ nke Gọọmentị Ndị Obodo Kwuru. === Ihu igwe === {{climate chart|Taole|31=18|24=38|25=48|26=11|27=30|28=58|29=4|30=24|32=-6|22=70|33=12|34=4|35=-12|36=2|37=1|float=right|clear=right|23=17|21=40|-14|10=4|2|1|-12|9|5|-4|19|11=1|20=19|12=27|13=19|14=10|15=36|16=18|17=14|18=39|19=40|source=<ref name="nasa">{{Cite web |title=NASA Earth Observations Data Set Index |url=http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php |access-date=30 January 2016 |publisher=National Aeronautics and Space Administration |language=en}}</ref>}}Mpaghara ahụ bụ kilomita otu narị na narị abụọ (mi narị asaa na iri ise) site n'oké osimiri ma nwee ihu igwe kọntinent nke nwere oke okpomọkụ na -ebili site na digirii Celsius iri na asaa ruo iri abụọ na anọ (digirii F iri isii na atọ ruo iri asaa na ise) n'ọnwa Julaị na nkezi oge oyi na-ada n'etiti mwepụ digirii Celsius asaa ruo mwepu iri na ise (digirii F iri na itoolu ruo ise) n'ọnwa Jenụwarị. Oké okpomọkụ nke oge a nwere ike iru Digirii celsius iri atọ na itoolu (digirii F otu narị na abụọ) n'oge ọkọchị na digirii celsius mwepụ iri atọ (digirii F mwepụ iri abụọ na abụọ) n'oge oyi. Mgbawne Okpomọkụ kwa ụbọchị nwere ike iru n'elu gafe digrii Celsius iri na asaa (digirii F iri atọ na otu), ọkachasị n'oge opupu ihe ubi. Mmiri ozuzo kwa afọ sitere na millimita otu narị na iri itoolu ruo narị asaa (in asaa na ụma ise ruo iri abụọ na asaa na ụma isii), mmiri na-ezo karịa na mpaghara ndịda. === Ihe onwunwe ịnweta === Ningxia bara ọgaranya ihe onwunwe na akụ nke nwere ụdị nkwụnye iri atọ na anọ, nke ọtụtụ n'ime ya dị na mpaghara ala ahịhịa. <ref name="Ho 2016">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2016|title=Empty Institutions, Non-Credibility and Pastoralism: China’s Grazing Ban, Mining and Ethnicity|journal=The Journal of Peasant Studies|language=en|volume=43|issue=6|pages=1145–1176|doi=10.1080/03066150.2016.1239617}}</ref> N'afọ 2011 e mere atụmatụ na ọnụ ahịa onye ọ bụla n'ime ihe ndị a nwere ruru pasentị otu narị na iri isii na atọ na ụma ise nke nkezi obodo.Ningxia na-etu ọnụ maka ichekwa coal dị ihe karịrị ijeri tọn iri atọ, yana atụmatụ echekwara ihe karịrị ijeri tọn narị abụọ na abụọ, na -enye ọkwa nke isii na mba niile. A na-agbasa nkwụnye coal ihe karịrị otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ngụkọta nke Ningxia, ma na-egwupụta ya na mpaghara anọ dị n'ugwu Helan na Xiangshan, Ningdong na Yuanzhou (ma ọ bụ Guyuan). Enwere ike ịhụ mmanụ na mmanụ gas na mpaghara Yanchi na Lingwu, ọ dịkwa mma maka mmepe nke mmanụ, gas na ụlọ ọrụ kemịkalụ. Ningxia na-edu China na nkwụnye gypsum, yana nchekwa nke ukwuu karịa tọn ijeri anọ na ụma ise, nke a na-adịghị ahụ mgbe ọbula, gypsum dị elu bụ ọkara nke ngụkọta Nkwụnye niile. Nkwụnye mpaghara Hejiakouzi na Tongxin na-egosipụta nchekwa nde tọn gypsum iri abụọ na ngụkọta nke ọkpụrụkpụ mita narị. Enwere nnukwu nkwụnye nke quartz sandstone, nke achọpụtala nde tọn iri na asaa n'ime ya. Na mgbakwunye, enwere phosphorus, flint, ọla kọpa, iron, barite, mineral ndị ọzọ na nkume Helan - nkume ụrọ pụrụ iche . <ref name="britannica">{{Cite web|author=Hsieh|first=Chiao-min|title=Ningxia|url=https://www.britannica.com/place/Ningxia|archiveurl=http://web.archive.org/web/20161027072307/https://www.britannica.com/place/Ningxia|archivedate=2016-10-27|work=Encyclopædia Britannica|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2011-03-16|title=Níngxià kuàngchǎn zīyuán gàikuàng jí fēnbù|url=http://www.chinabaike.com/z/keji/ck/543057.html|archiveurl=http://web.archive.org/web/20141112152114/http://www.chinabaike.com/z/keji/ck/543057.html|archivedate=2014-11-12|work=Zhōngguó bǎikē wǎng|language=zh}}</ref> == Ọchịchị ==   [[Usòrò:Yinchuan_aerial.JPG|thumb| Nlele Yinchuan na -ele anya ọwụwa anyanwụ site n'elu Pagoda Temple Chengtian .]] [[Usòrò:Yinchuan_square.JPG|thumb| Ogige ndị mmadụ na Yinchuan.]] [[Usòrò:Yinchuan_fountain.JPG|thumb| Isi iyi Phoenix na Yinchuan.]] A haziri ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Ningxia na usoro ọchịchị abụọ dị ka ụlọ ọrụ ndị ọzọ niile dị na Isi ala China . Onye isi oche nke mpaghara a kwụụrụ onwe ya bụ onye nọ n'ọkwa kachasị elu n'ọchịchị gọọmentị nke Ningxia. Agbanyeghị, na usoro ọchịchị pati abụọ nke mpaghara a kwụụrụ onwe ya, Onye isi oche enweghị ikike karịa onye Patị Kọmunist nke Chinaodeakwụkwọ Kọmitii Ningxia nke akpọrọ "Ningxia CPC Party Chief ". Ningxia nwere nkwekọrịta enyi na mpaghara Sogn og Fjordane nke Norway. <ref>{{Cite web|author=Rivedal|first=Henning|date=17 July 2015|title=Ningxia og Sogn og Fjordane eit steg vidare på samarbeidsvegen|url=http://www.sfj.no/cmssff/cmspublish.nsf/$all/CDA4C0B3C7F54B53C1257234006C0E90?open|accessdate=7 May 2015|work=Sfj.no|language=no}}</ref> == Nkewa nchịkwa ==   E kewara Ningxia na ngalaba ọkwa ise : obodo ọkwa niile : {| class="wikitable" style="margin:1em auto 1em auto; width:90%; font-size:smaller; text-align:center" ! colspan="9" |'''Ngalaba nchịkwa nke Ningxia''' |- | colspan="9" style="font-size:larger" |<div class="center" style="position: relative">{{Image label begin|image=Administrative Division Ningxia.svg|width={{{1|380}}}|link=|font-size=85%}} {{Image label|x=510|y=410|scale={{{1|380}}}/970|text='''[[Yinchuan]]'''}} {{Image label|x=580|y=170|scale={{{1|380}}}/970|text='''[[Shizuishan]]'''}} {{Image label|x=610|y=720|scale={{{1|380}}}/970|text='''[[Wuzhong, Ningxia|Wuzhong]]'''}} {{Image label|x=515|y=1260|scale={{{1|380}}}/970|text='''[[Guyuan]]'''}} {{Image label|x=290|y=880|scale={{{1|380}}}/970|text='''[[Zhongwei]]'''}} </div><div style="position:absolute; left:221.21649484536px; top:58.59793814433px">'''Shizuishan'''<div style="position:absolute; left:232.96907216495px; top:274.0618556701px">'''Wuzhong'''<div style="position:absolute; left:195.75257731959px; top:485.60824742268px">'''Guyuan'''<div style="position:absolute; left:107.60824742268px; top:336.74226804124px">'''Zhongwei'''</div></div></div></div></div> |- ! rowspan="2" scope="col" | Koodu nkewa <ref>{{Cite web|title=Zhōnghuá rénmín gònghéguó xiàn yǐshàng xíngzhèng qūhuà dàimǎ|url=http://files2.mca.gov.cn/cws/201502/20150225163817214.html|language=zh-hans}}</ref> ! rowspan="2" scope="col" | Nkewa ! rowspan="2" scope="col" | Mpaghara n'ime km <sup>2</sup> <ref name="nj2013">{{Cite book|author=Shenzhen Bureau of Statistics|url=http://www.sztj.gov.cn/nj2014/indexce.htm|title=Shēnzhèn tǒngjì niánjiàn 2014 / 2014 Shenzhen Statistical Yearbook|publisher=[[:zh:中国统计出版社|China Statistics Print]]|language=zh-hans,en|accessdate=29 May 2015}}</ref> ! rowspan="2" scope="col" | Ọnụọgụgụ ndị mmadụ 2010 <ref>{{Cite book|author=Census Office of the State Council of the People's Republic of China|title=Zhōngguó 2010 rénkǒu pǔchá fēn xiāng, zhèn, jiēdào zīliào|date=2012|publisher=[[:zh:中国统计出版社|China Statistics Print]]|isbn=978-7-5037-6660-2|edition=1|location=Beijing}}</ref> ! rowspan="2" scope="col" | Oche ! colspan="3" scope="col" | Nkewa <ref>{{Cite book|author=Zhonghua renmin gongheguo minzhengbu|title=Zhōngguó mínzhèng tǒngjì niánjiàn 2014|date=2014|publisher=[[:zh:中国统计出版社|Zhongguo tongji chuban she]]|isbn=978-7-5037-7130-9|language=zh-hans|authorlink=Ministry of Civil Affairs}}</ref> |- ! scope="col" width="45" | Mpaghara ! scope="col" width="45" | Mpaghara ! scope="col" width="45" | Obodo CL |- style="font-weight: bold" ! 640000 ! Mpaghara Ningxia Hui | 66400.00 | 6,301,350 | Obodo Yinchuan | 9 | 11 | 2 |- ! 640100 ! Obodo Yinchuan | 8874.61 | 1,993,088 | Mpaghara Jinfeng | 3 | 2 | 1 |- ! 640200 ! Obodo Shizuishan | 5208.13 | 725,482 | Mpaghara Dawukou | 2 | 1 | bgcolor="grey" | |- ! 640300 ! Wuzhong obodo | 21420.14 | 1,273,792 | Mpaghara Litong | 2 | 2 | 1 |- ! 640400 ! Obodo Guyuan | 13449.03 | 1,228,156 | Mpaghara Yuanzhou | 1 | 4 | bgcolor="grey" | |- ! 640500 ! Zhongwei obodo | 17448.09 | 1,080,832 | District Shapotou | 1 | 2 | bgcolor="grey" | |} {| class="wikitable sortable collapsible collapsed" style="text-font:90%; width:auto; text-align:center; margin-left: auto; margin-right: auto;" ! colspan="5" |Nkewa nchịkwa na Chinese na ụdị romanizations |- ! Bekee ! Asụsụ Chaịna ! Pinyin ! Xiao'erjing |- | '''Mpaghara Ningxia Hui''' | 宁夏回族自治区 | Níngxià Huízú Zìzhìqū | ‎ شیا خو ذو ذ ج ثو |- | Obodo Yinchuan |银川市 |Yínchuān Shì | ‎ ش |- | Obodo Shizuishan |石嘴山市 |Shízuǐshān Shì | ‎ ش |- | Wuzhong obodo |吴忠市 |Wúzhōng Shì | ‎ ش |- | Obodo Guyuan |固原市 |Gùyuán Shì | ‎ ش |- | Zhongwei obodo |中卫市 |Zhōngwèi Shì | ‎ ش |} A na-ekewa obodo ise ọkwa Ningxia n'ime ngalaba ọkwa ime obodo iri abụọ na abụọ ( mpaghara iteghete, obodo abuo dị n'ọkwa, na ógbè iri na otu). === Mpaghara obodo mepere emepe === {| class="wikitable sortable collapsible" style="font-size:90%;" ! colspan="6" |Onu ogugu site na mpaghara ime obodo & obodo ime obodo |- ! # ! Obodo ! style="background-color: #aaaaff;" | Mpaghara obodo <ref name="2010PRCcensus" /> ! style="background-color: #aaffaa;" | Mpaghara mpaghara <ref name="2010PRCcensus" /> ! style="background-color: #ffaaaa;" | Obodo kwesịrị ekwesị <ref name="2010PRCcensus">{{Cite book|author=Guowuyuan renkou pucha bangongshi|title=Zhōngguó 2010 nián rénkǒu pǔchá fēn xiàn zīliào|date=2012|publisher=[[:zh:中国统计出版社|Zhongguo tongji chubanshe]]|isbn=978-7-5037-6659-6|location=Beijing|language=zh}}</ref> ! Ubochi onuogugu |- | 1 | '''Yinchuan''' | 1,159,457 | 1,290,170 | 1,993,088 | 2010-11-01 |- | 2 | Shizuishan | 403,901 | 472,472 | 725,482 | 2010-11-01 |- | 3 | Wuzhong | 232,134 | 544,362 | 1,273,792 | 2010-11-01 |- | 4 | Zhongwei | 160,279 | 378,606 | 1,080,832 | 2010-11-01 |- | 5 | Guyuan | 130,155 | 411,854 | 1,228,156 | 2010-11-01 |- | 6 | Lingwu | 125,976 | 261,677 | see Yinchuan | 2010-11-01 |- | 7 | Qingtongxia | 99,367 | 264,717 | see Wuzhong | 2010-11-01 |} == Akụ na ụba ==   [[Usòrò:Rich_Nature_Wolfberry_Farm1_7-06.jpg|thumb| Ememe owuwe ihe ubi Wolfberry.]] Ime obodo Ningxia bụ n'ogologo oge mpaghara akpọrọ mpaghara ịda ogbenye, ọ ka dịkwa na ọkwa ala nke ọkwa mmepe. <ref name="Ho 2016">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2016|title=Empty Institutions, Non-Credibility and Pastoralism: China’s Grazing Ban, Mining and Ethnicity|journal=The Journal of Peasant Studies|language=en|volume=43|issue=6|pages=1145–1176|doi=10.1080/03066150.2016.1239617}}</ref> Ọ bụ mpaghara nwere GDP nke atọ kacha pee mpe (Tibet bụ nke ikpeazụ) na China, n'agbanyeghị agbata obi ya, Ime Mongolia na Shaanxi, so na akụ na ụba mpaghara na-apụta ike na mba ahụ. GDP ọnụ ya na-afọ 2011 bụ naanị ijeri yuan narị abụọ (ijeri US $ iri atọ na abụọ na ụma asaa) yana GDP nke otu onye bu yuan puku iri abụọ na otu na narị anọ na iri asaa (US $ puku atọ  na otu narị na iri anọ na atọ). Ọ na-enye 0.44% nke akụ na ụba mba . === Ọrụ ugbo === site na Oyiyi nke mpaghara ndị ọzọ, Ningxia ahụtala ọdida nwayọ nke ndị ọrụ ugbo onwe ya n'ihi ịkwaga mbughari site na ime obodo gaa obodo mepere emepe. N'agbanyeghị nke a, ihe ka n'ọnụ ọgụgụ (pasent iri isii na abụọ na ụma asatọ) ka na-arụ ọrụ ugbo n'oge nyocha ahụ. <ref>Ningxia Bureau of Statistics 2013, 4.2</ref> Ịzụ anụmanụ dị mkpa maka akụ na ụba mpaghara. N'ime mpaghara na azụ atụrụ, Yanchi, ọ bụ ọbụna ụlọ ọrụ na-eduga mgbe akọwapụtara ya maka ngalaba izizi. Anụmanụ ndị na-ata nri bụ kacha na atụrụ na ewu. <ref>Ningxia Bureau of Statistics 2013, 11.20</ref> Na mpaghara (ọkara) ndị na-azụ atụrụ, ndị na-azụ anụ na-arụ ọrụ ugbo na-anọkarị otu ebe na-arụ ọrụ ubi akọrọ na nnukwu anụ ụlọ, ebe a na-emezịghị ọzụzụ anụ ụlọ zuru ezu. <ref name="Ho 2016">{{Cite journal|author=Ho|first=Peter|date=2016|title=Empty Institutions, Non-Credibility and Pastoralism: China’s Grazing Ban, Mining and Ethnicity|journal=The Journal of Peasant Studies|language=en|volume=43|issue=6|pages=1145–1176|doi=10.1080/03066150.2016.1239617}}</ref> Ningxia bụ mpaghara izizi na China ebe a na-akụ mkpụrụosisi Wolfberries. Ndị ọkachamara ndi ọzọ nke Ningxia bụ licorice, ngwaahịa e mere si nkume Helan, fiddlehead na ngwaahịa e mere site na ajị atụrụ . Mmanya Ningxia bụ mpaghara na -ekwe nkwa mmepe. Ndị ọchịchị China enyela nkwado maka mmepe ntọala ala ọwụwa anyanwụ nke Ugwu Helan dịka mpaghara dabara maka imepụta mmanya. Ọtụtụ nnukwu ụlọ ọrụ mmanya China gụnyere Changyu na Wine Dynasty amalitela mmepe na mpaghara ọdịda anyanwụ nke mpaghara ahụ. Ha niile nwere ala hekta puku iri abụọ ugbu a maka ebe a na-akọ mmanya na usoro ndị eze emeela ka nde yuan narì banye Ningxia. Na mgbakwunye, nnukwu ụlọ ọrụ na-ahụ maka mmanụ na China ụlọ ọrụ mmanụ ala na kemikal hiwere ntọala mkpụrụ vaịn n'akụkụ ugwu Helan. Ulọ ọrụ ngwa ụlọ Mideaamalitekwala isonye na ụlọ ọrụ mmanya Ningxia. E guzobewo ubi vaịn na mpaghara ahụ. <ref>{{Cite news|author=Phillips|first=Tom|date=14 June 2016|title=China's Bordeaux: winemakers in 'gold rush' to turn desert into vineyards|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/world/2016/jun/14/china-bordeaux-wine-region-desert-ningxia-vineyards-gold-rush}}</ref> === Ụlọ ọrụ mmepụta ihe na mpaghara akụ na ụba === E guzobere mpaghara mmepe akụ na ụba na teknụzụ Yinchuan <ref>{{Cite web|date=24 April 2015|url=http://www.ycda.gov.cn|accessdate=7 May 2015|publisher=Ycda.gov.cn}}</ref> n'afọ 1992. Na -akwado kilomita iri atọ na abụọ, ọ na -enwe mmepụta akụ na ụba kwa afọ ijeri Rmbiri abụọ na atọ na ụma asaa (25.1% gbagoro) (Ijeri US $ atọ na ụma ise). Nnukwu ndị na-etinye ego bụ ụlọ ọrụ mpaghara dị ka Kocel Steel Foundry, FAG Railway Bearing (Ningxia), Ningxia Little Giant Machine Tools, dgz. Nnukwu ụlọ ọrụ gụnyere igwe na nrụpụta akụrụngwa, ihe ọhụrụ, kemịkalụ dị mma na ụlọ ọrụ na-eme ihe nkiri. Ogige ụlọ ọrụ Desheng (na Ogbe Helan. ) bụ ntọala maka ihe dị ka ụlọ ọrụ narị anọ. Ogige ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ụdọ ụlọ ọrụ sitere na nri na ngwa ahịa ndị Alakụba ruo azụmaahịa na lọjistik, ihe ọhụrụ na ọgwụ na-emepụta ọgwụ nwere ijeri yuan iri asatọ na akụ ofu. Desheng na-ele anya ka ọ bụrụ ogige mmepụta ihe na -ekwe nkwa nke ọma n'obodo. O nwetara ngụkọta mmepụta nke ijeri anọ na ụma iri asatọ na ise n'afọ 2008, rịrị pasent iri anọ kwa afọ. Gọọmentị ime obodo na-ezube ibelata ụtụ isi na ụgwọ ndị ọzọ iji belata ibu dị na ụlọ ọrụ mpaghara. Ọnụ ahịa mmepụta ụlọ ọrụ ruru ijeri yuan abụọ na ụma iri isii na asatọ n'afọ 2008, mmụba nke pasent iri anọ na asatọ site n'afọ gara aga. == Ụgbọ njem == [[Usòrò:YinChuan_airport.jpg|thumb| Ọdụ ụgbọ elu Yinchuan Hedong]] === Ọdụ ụgbọelu === * Ọdụ ụgbọ elu Yinchuan Hedong International * Ọdụ ụgbọ elu Zhongwei Shapotou * Ọdụ ụgbọ elu Guyuan Liupanshan * Ọdụ ụgbọ elu Wuhai (na -eje ozi mpaghara ugwu) === Okporo ụzọ === * Okporo ụzọ mba China 109 * Okporo ụzọ mba China 110 * Okporo ụzọ mba China 211 * Okporo ụzọ mba China 307 * Okporo ụzọ mba China 309 * Okporo ụzọ mba China 312 === Àkwà mmiri === * Ọdọ Taole Yellow River Expressway Bridge (陶乐黄河大桥) === Okporo ígwè === * Baotou -Lanzhou ụgbọ okporo ígwè * Baoji -Zhongwei ụgbọ okporo ígwè (宝中铁路) == Mmụta ==   == Ndị mmadụ == {{Historical populations|1912<ref>{{Cite web |script-title=ja:1912年中国人口 |url=http://www.ier.hit-u.ac.jp/COE/Japanese/discussionpapers/DP97.9/fhyo2.html |access-date=6 March 2014}}</ref>|12=4,655,451|title=Historical population|18=7,202,654|17=2020<ref>{{Cite news |date=11 May 2021 |title=Key Takeaways from China's 2020 Population Census |language=en |work=Reuters |url=https://www.reuters.com/article/china-society-census-takeaways-idUSL4N2MY2I6}}</ref>|16=6,301,350|15=2010<ref name="census2010">{{Cite web |title=Communiqué of the National Bureau of Statistics of People's Republic of China on Major Figures of the 2010 Population Census |url=http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110429_402722516.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130727021210/http://www.stats.gov.cn/english/newsandcomingevents/t20110429_402722516.htm |archive-date=27 July 2013 |publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]}}</ref>|14=5,486,393|13=2000<ref name="census2000">{{Cite web |script-title=zh:现将2000年第五次全国人口普查快速汇总的人口地区分布数据公布如下 |url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020331_15435.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120829052024/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020331_15435.htm |archive-date=29 August 2012 |publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]}}</ref>|11=1990<ref name="census1990">{{Cite web |script-title=zh:中华人民共和国国家统计局关于一九九〇年人口普查主要数据的公报 |url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16772.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120619002216/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16772.htm |archive-date=19 June 2012 |publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]}}</ref>|303,000|10=3,895,578|9=1982<ref name="census1982">{{Cite web |script-title=zh:中华人民共和国国家统计局关于一九八二年人口普查主要数字的公报 |url=http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16769.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20120510075429/http://www.stats.gov.cn/tjgb/rkpcgb/qgrkpcgb/t20020404_16769.htm |archive-date=10 May 2012 |publisher=[[National Bureau of Statistics of China]]}}</ref>|8=759,000|7=1947<ref>{{Cite web |script-title=ja:1947年全国人口 |url=http://www.ier.hit-u.ac.jp/COE/Japanese/discussionpapers/DP97.9/fhyo5.htm |access-date=6 March 2014}}</ref>|6=978,000|5=1936-37<ref>{{Cite web |script-title=ja:1936-37年中国人口 |url=http://www.ier.hit-u.ac.jp/COE/Japanese/discussionpapers/DP97.9/fhyo4.htm |access-date=6 March 2014}}</ref>|4=1,450,000|1928<ref>{{Cite web |script-title=ja:1928年中国人口 |url=http://www.ier.hit-u.ac.jp/COE/Japanese/discussionpapers/DP97.9/fhyo3.htm |access-date=6 March 2014}}</ref>|footnote=Ningxia Province/AR was part of Gansu 1914-1929 and 1954-1958<br />In 1947 parts of Ningxia Province/AR were incorporated into Inner Mongolia AR.}} === Okpukpe === {{Pie chart|caption=Religion in Ningxia (around 2010)|label1=[[Chinese folk religion|Chinese religions]], [[Buddhism]], or [[irreligion|not religious]]|value1=64.83|color1=FireBrick|label2=[[Islam]]<ref name="2010-Islam" />|value2=34|color2=Green|label3=Christianity<ref name="Wang2015" />|value3=1.17|color3=DodgerBlue}}Okpukpe ndị bụ isi na Ningxia bụ [[Àlakụ̀ba|Alakụba]] n'etiti ndị Hui China, ebe ọtụtụ ndị Han Chinese na -ekpe okpukpe ndị China, Taoism, Confucianism na Buddha ndị China . Dika nyocha igwe mmadụ nke afọ 2010, ndị Alakụba bụ pacentị iri atọ na anọ nke ndị bi na mpaghara. <ref name="2010-Islam">Min Junqing. </ref> [[Efefe Kraịst|Ndị n'eso ụzọ Kraịst]] bụ okpukpe nke Otu pacentị na ụma iri na asaa nke ndị bi na mpaghara dị ka nyocha ọha China nke afọ 2004. <ref name="Wang2015">China General Social Survey 2004. </ref> N'afọ 2008, ọnụ ọgụgụ ụlọ alakụba na Ningxia bụ puku atọ, narị asaa na iri isii, ma ọ bụ otu onye n'ime ndị Alakụba narị isee na iri asaa na asaa. <ref>{{Cite web|date=2008-05-09|title=Níngxià měi 577 míng mùsīlín yǒngyǒu yīzuò qīngzhēnsì-sōuhú xīnwén|url=http://news.sohu.com/20080509/n256759631.shtml|accessdate=2021-01-11|work=news.sohu.com|language=zh}}</ref> [[Usòrò:Tongxin_mosque.JPG|thumb| Nnukwu ụlọ alakụba Tongxin, otu n'ime ụlọ alakụba kacha ochie na Ningxia . Ọdịiche ọdịnala ama ama n'etiti ndị obodo.]] {{Clear}} == Ụlọ ọgwụ == * Ụlọ Ọgwụ ndị mmadụ nke Ningxia * Ụlọ ọgwụ nke ọgwụ ọdịnala China nke Ningxia * Ụlọ ọgwụ mmekọ Kọlejị ọgwụ Ningxia. * Ụlọ ọgwụ Yinchuan nke Ọgwụ China ọdịnala * Ụlọ ọgwụ ndị mmadụ Yinchuan * Ụlọ ọgwụ Stomatology nke Yinchuan * Ụlọ ọrụ ahụike ụmụ nwanyị na ụmụaka nke Yinchuan * Ebe nlekọta ahụike ụmụ nwanyị na ụmụaka nke Ningixa * Yinchuan Ụlọ ọgwụ ndị mmadụ nke mbụ * Yinchuan Ụlọ ọgwụ ndị mmadụ nke abụọ * Yinchuan Ụlọ Ọgwụ ndị mmadụ nke atọ * Shizuishan Ụlọ ọgwụ ndị mmadụ nke abụọ * Ụlọ ọgwụ Guyuan nke Ningxia == Njem nleta == [[Usòrò:XiXia_Tomb_3_F.jpg|thumb| Ili nke Western Xia]] Otu n'ime ebe nlegharị anya Ningxia bụ saịtị Ili Xixia kilomita iri atọ (mi iri na itoolu) mpaghara ọdịda anyanwụ Yinchuan . Ihe ndị fọdụrụ ili ndị eze itoolu ọdịda anyanwụ Xia na ili abụọ ọzọ dị n'ime kilomita iri ise mpaghara. Ebe ndị ọzọ a ma ama na Ningxia gụnyere Ugwu Helan, ihe omimi stupas otu narị na asatọ, ejima pagodas nke Baisikou na Ebe nche nyocha ọzara na Shapatou . Ebe nlegharị anya nke ndị njem nleta anaghị aga na Ningxia bụ Ugwu Sumeru Grottoes (须弥山), nke bụ otu n'ime ụzọ iri ama ama karịa na China. <ref>{{Cite web|title=Guyuan Travel Guide: Map, Location, Climate, Attractions|url=http://www.travelchinaguide.com/cityguides/ningxia/guyuan/|accessdate=29 January 2015|work=travelchinaguide.com|language=en}}</ref> == Ngosi ihe mgbe ochie == * Ningxia Museum, mepere na 1988 * Ningxia Transportation Museum, mepere na Ọgọst 2008 * (MOCA Yinchuan) Museum of Contemporary Art Yinchuan, mepere na 8 Ọgọst 2015. == Hụkwa == * Isi mba akụkọ ihe mere eme na omenala saịtị na Ningxia == Ebensidee == === Nkọwa ===  {{Reflist}} === Isi mmalite === == Njikọ mpụga == * Archived [http://www.nx.gov.cn/ gọọmentị mpaghara Ningxia] * [https://web.archive.org/web/20090429021317/http://www.nxny.gov.cn/ Ningxia Ọrụ Ugbo Ozi] * [https://web.archive.org/web/20090517052206/http://www.nxinvest.gov.cn/default/english/index.htm Ningxia Investment Promotion Bureau] * [http://www.britannica.com/EBchecked/topic/415725/Ningxia Britnannica Ningxia] * [http://info.hktdc.com/mktprof/china/ningxia.htm Profaịlụ akụ na ụba maka Ningxia] na HKTDC * [http://www.unescap.org/esid/psis/population/database/chinadata/ningxia.htm Profaịlụ Ningxia - UNESCAP] * [http://www.nxcepa.org/english/index.htm Ningxia Center maka gburugburu ebe obibi na ibelata ịda ogbenye] * [https://web.archive.org/web/20080316063206/http://www1.cei.gov.cn/ce/region/Ningxia/Ningxia.htm Profaịlụ Ningxia - China Network Information Network] * [http://www.britannica.com/EBchecked/topic/415725/Ningxia Ningxia (mpaghara kwụụrụ onwe, China) - Britannica Online Encyclopedia] [[Òtù:Category:Steeti na Mpaghara ndị ehiwere n'afo 1958]] [[Òtù:Category:Ndịda anyanwụ China]] [[Òtù:Category:Mpaghara kwụụrụ onwe ya na China]] [[Òtù:Category:Ningxia]] [[Òtù:Category:Edemede ndị nwere asụsụ China]] [[Òtù:Category:CS1 na-eji Edemede asụsụ Japan]] [[Òtù:Category:CS1 na-eji Edemede asụsụ China]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] kyf8e146iej0iy8hkn3cxr8dk4wmec8 Shang Yang 0 10789 84417 69979 2022-07-22T00:43:09Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Statue of Shang Yang.jpg|thumb|statue of shang yang]]  {{Infobox Chinese|title='''Shang Yang'''|pic=Statue of Shang Yang.jpg|piccap=Statue of pivotal reformer Shang Yang|c=商鞅|p=Shāng Yāng|w=Shang<sup>1</sup> Yang<sup>1</sup>|mi={{IPAc-cmn|sh|ang|1|-|yang|1}}|gr=Shang Iang|bpmf=ㄕㄤㄧㄤˇ|j=Soeng<sup>1</sup> Joeng<sup>1</sup>|y=Sēung Yēung|ci={{IPAc-yue|s|oeng|1|-|j|oeng|1}}|tl=Siong Ng|oc-bs=&ast;{{IPA|s.taŋ ʔaŋ}}}}'''Shang Yang''' ( Chinese ; c. 390-338 BC), a makwaara dị ka '''Wei Yang''' (Chinese) na onye a na-akpọbu '''Gongsun''', bụ onye ọkà ihe ọmụma China oge ochie, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọkà mmụta ama ama gbasara iwu. <ref name="Cua">Antonio S. Cua (ed.), 2003, p. 362, ''Encyclopedia of Chinese Philosophy'' "The fifth important legalist, Shang Yang (Wei Yang, c. 390–338 B.C.E.), was born in Wei; his original surname was Gongsun."</ref> Amụrụ na steeti Zhou vassal nke Wei n'oge agha na ịlụ ọgụ, <ref name="Cua" /> ọ bụ onye isi ala, onye isi na onye na -eme mgbanwe na -eje ozi na steeti Qin, ebe amụma ya tọrọ ntọala nhazi, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba nke wulitere steeti Qin ike ma mesịa mechaa. nyere Qin aka imeri steeti isii ndị ọzọ na-asọrịta mpi, na-eme ka China bụrụ ọchịchị etiti maka oge mbụ na akụkọ ntolite n'okpuru usoro ndị eze Qin . Ndị ọkà mmụta na-eche na ọ ga -abụ na ya na ndị na -eso ụzọ ya nyere aka na ''Akwụkwọ nke Lord Shang'', ọrụ nkà ihe ọmụma maka ụlọ akwụkwọ nke Ndebe iwu China . <ref>Pines, Yuri, "Legalism in Chinese Philosophy", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2014 Edition), Edward N. Zalta (ed.), 1.1 Major Legalist Texts, http://plato.stanford.edu/archives/win2014/entries/chinese-legalism/</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Shang Yang dị ka nwa iko nwanyị nye ezinụlọ na-achị nke obere steeti Wey (衞) . Aha nna ya (氏, aha agbụrụ) bụ Gongsun na aha ya bụ Yang. Dị ka onye òtù ezinụlọ Wei, a makwaara ya dị ka Wei Yang. <ref name="rgh">[[wikisource:zh:史記/卷068|商君列传 (vol. 68)]], ''[[Records of the Grand Historian]]'', [[Sima Qian]]</ref> Mgbe ọ dị obere, Yang gụrụ akwụkwọ iwu wee nweta ọkwa n'okpuru onye isi ala Shuzuo nke Wei (魏, ọ bụghị otu ihe dị ka steeti amụrụ ya). Site na nkwado nke Eze Xiao nke Qin, Yang hapụrụ ọkwá ya dị ala na Wei <ref>pg 79 of ''Classical China''</ref> ka ọ bụrụ onye isi ndụmọdụ na Qin. Ọtụtụ mgbanwe ya gbanwere steeti Qin dị elu ka ọ bụrụ alaeze dị ike na nke etiti. Mgbanwe ndị e mere n'usoro iwu steeti (nke a sịrị na e wuru n'elu ''Canon of Laws nke Li Kui'' ) mere ka Qin baa ọgaranya. N'ịkwalite nchịkwa ahụ site na nkwanye ugwu na ịdị mma, amụma ya mere ka ike nke ndị isi obodo daa mba. Na 341 BC, Qin wakporo steeti Wei. Yang n'onwe ya duuru ndị agha Qin merie Wei, n'ikpeazụ Wei nyefere Qin ala ọdịda anyanwụ nke Osimiri Yellow. Maka ọrụ ya na agha ahụ, Yang nwetara obodo iri na ise na Shang dị ka onye chọrọ ịlụ ya wee bụrụ onye amara dị ka onye nwe Shang (Shang Jun) ma ọ bụ Shang Yang. <ref>''[[Bamboo Annals]] Ancient Text, Records of Wei''</ref> Dabere na ''Ihe ndekọ ọkọ akụkọ ihe mere eme ukwuu'', ya na ndị ọmara mgbe ọ na-eje ozi n'ụlọ ikpe Wei, Shang Yang kpọrọ Gongzi Ang, onye isi Wei, ka ọ kparịta nkwekọrịta udo. Ozugbo Ang bịarutere, a tụrụ ya mkpọrọ, ndị agha Qin wakporo, merie ndị iro ha nke ọma. <ref name="rgh">[[wikisource:zh:史記/卷068|商君列传 (vol. 68)]], ''[[Records of the Grand Historian]]'', [[Sima Qian]]</ref> Mark Edward Lewis kọwara mgbe ọ na-ahazigharị ndị agha dị ka onye na-ahụ maka nhazi nke okporo ụzọ na ubi n'ofe ugwu China. Nke a nwere ike ịbịaru nso, mana Yang bụ onye na-eme mgbanwe agha dịka nke iwu. <ref>Paul R. Goldin, ''Persistent Misconceptions about Chinese Legalism''. p. 18 </ref> Yang lekọtara owuwu iwu Xiangyang . <ref>John Man 2008. p. 51. ''Terra Cotta Army''.</ref> Emperor Wu nke Han kwadoro echiche Shang Yang, <ref>Creel 1970, What Is Taoism?, 115</ref> na John Keay kwukwara na a dọtara Tang ọgụgụ Du You na Shang Yang. <ref>[https://books.google.com/books?id=7lBWH2rxRFsC&pg=PA99 Arthur F. Wright 1960. p. 99. ''The Confucian Persuasion'']</ref> == Ndozigharị == Han Fei nyere ya otuto, nke a na -ewerekarị na ọ bụ onye nnọchi anya kacha nke ndebe Iwu China (法家), na imepụta echiche abụọ; # "idozi ụkpụrụ" # "na imeso ndị mmadụ dịka otu" ( Chinese N'ikwere na iwu nke iwu na ịtụle iguzosi ike n'ihe nye steeti karịa nke ezinụlọ, Yang webatara mgbanwe abụọ na steeti Qin. Nke mbụ, na 356 BC, bụ: # ''Akwukwo Iwu Li Kui'' e emejuputa atumatu, na mkpa na mgbakwunye na nke a na-achị na-enye ntaramahụhụ hà na nke onye mere ihe mpu maka ndị maara maka mpụ a kama hapụ ịgwa ndị ọchịchị. Ọ debanyere mgbanwe n'ime iwu ndị a na-amachi. Iwu ndị ahụ siri ike ma gbanwee ọtụtụ oge site n'aka Yang ma ntaramahụhụ ya siri ike. <ref>{{Cite journal|author=Sanft|first=Charles|date=2014|title=Shang Yang Was a Cooperator: Applying Axelrod's Analysis of Cooperation in Early China|url=http://muse.jhu.edu/content/crossref/journals/philosophy_east_and_west/v064/64.1.sanft.html|journal=Philosophy East and West|language=en|volume=64|issue=1|pages=174–191|doi=10.1353/pew.2014.0003|issn=1529-1898}}</ref> # Ikenye ndị agha ala dabere na ihe ịga nke ọma n'agha ha na iwepụ ndị ama ama na-achọghị ịlụ ọgụ maka ikike ala ha. E kewara ndị agha ahụ n'òtù ndị agha iri abụọ, dabere na mmezu ha n'ọgbọ agha. Ndozigharị nke ndị agha mere ka ụmụ amaala Qin dị njikere isonye ndị agha wee nyere usoro ndị eze Qin aka iwulite ike agha dị mkpa iji mee ka China dị n'otu. <ref>{{Cite journal|author=Sanft|first=Charles|date=2014|title=Shang Yang Was a Cooperator: Applying Axelrod's Analysis of Cooperation in Early China|journal=Philosophy East and West|volume=64|issue=1|pages=174–191|doi=10.1353/pew.2014.0003|issn=1529-1898}}</ref> # Ebe ọrụ mmadụ dị mkpụmkpụ na Qin, Yang gbara ume ka a na-akọ ala na-enweghị nsogbu na ala ahịhịa na mbata na ọpụpụ, na-ahọrọ ọrụ ugbo karịa okomoko azụmahịa (ọ bụ ezie na ọ na-enyekwa ndị ahịa na -eme nke ọma otuto). Yang webatara mgbanwe nke abụọ ya na 350 BC, nke gụnyere usoro nhazi ọhụrụ nke ikesa ala na ime mgbanwe site na ụtụ isi . Imirikiti mgbanwe nke Yang sitere na amụma etinyere ebe ọzọ, dị ka Wu Qi nke Steeti Chu ; agbanyeghị, ndozigharị nke Yang bụ nke zuru oke ma dị oke njọ karịa nke steeti ndị ọzọ, yana iwu nke otu onye ọchịchị. <ref>Creel, What Is Taoism? 107 https://books.google.com/books?id=5p6EBnx4_W0C&pg=PA107</ref> N'okpuru ọchịchị ya, Qin ji ngwa ngwa karịa mmegharị nke steeti ndị ọzọ. == Iwu obodo == Yang webatara mmezigharị ala, ala nkeonwe, nye ndị ọrụ ugbo ụgwọ ọrụ karịa oke owuwe ihe ubi, ndị ọrụ ugbo na-emezughị oke ego, ma jiri isiokwu ndị ohu dị ka ụgwọ ọrụ (nke steeti) maka ndị zutere ụkpụrụ gọọmentị. Ebe ọ bụ na ike mmadụ dị mkpụmkpụ na Qin n'ihe metụtara steeti ndị ọzọ n'oge ahụ, Yang tiri amụma iji bulie ike mmadụ. Ka a na -ewebata ndị ọrụ ugbo Qin n'ime ndị agha, ọ gbara ume ka ndị mbịarambịa sitere na steeti ndị ọzọ banye na Qin ka ha bụrụ ndị na -anọchite ndị ọrụ; amụma a n'otu oge mụbara ndị ọrụ Qin ma mebie ike nke ndị na-emegide Qin. Yang mere iwu na-amanye ụmụ amaala ịlụ di na nwunye mgbe ha dị obere ma nyefee iwu ụtụ isi iji kwalite ịzụlite ọtụtụ ụmụaka. O mekwara iwu iji tọhapụ ndị a mara ikpe na-arụ ọrụ n'imepe ala ahịhịa maka ọrụ ugbo. Yang kagburu iwu nrite oke nke nwa nke mbụ (dabere na arụmọrụ nwa nwoke) wee mepụta ụtụ isi abụọ maka ezinụlọ nwere ihe karịrị otu nwa bi n'ụlọ, iji kewaa nnukwu ezinụlọ n'ime ezinụlọ nuklia. Yang wepụrụ isi obodo ahụ site na obodo Yueyang gaa Xianyang, iji belata mmetụta ndị isi na nchịkwa ahụ. Xianyang bụ isi obodo Qin ruo mgbe ọ dara na 207 BC. == Ọnwụ Yang == Ndị isi Qin ledara ya anya nke ukwuu, <ref name="rgh">[[wikisource:zh:史記/卷068|商君列传 (vol. 68)]], ''[[Records of the Grand Historian]]'', [[Sima Qian]]</ref> Yang enweghị ike ịlanarị ọnwụ Eze Xiao nke Qin. Onye ọchịchị na-esote, Eze Huiwen, nyere iwu ka e bibie ezinụlọ itoolu megide Yang na ezinụlọ ya, na ihe kpatara mkpalite nnupụisi. Yang emechuola onye isi ọhụrụ ahụ ihu "site n'ime ka a taa ya ahụhụ maka mmejọ dịka a ga-asị na ọ bụ nwa amaala nkịtị." <ref>pg 80 of ''Classical China'', ed. William H. McNeill and Jean W. Sedlar, [[Oxford University Press]], 1970. LCCN: 68-8409</ref> Dabere na ''Zhan Guo Ce'', Yang gara zoo ma n'otu oge Yang nwara ịnọ n'ụlọ ndị ọbịa. Onye nlekọta ụlọ ọbịa jụrụ n'ihi na ọ megidere iwu Qin ịnabata onye ọbịa na-enweghị njirimara kwesịrị ekwesị, iwu Yang n'onwe ya mere. Jūliè gburu Yang (車裂, nkwarụ site na 車裂 ịnyịnya ise, ehi ma ọ bụ ịnyịnya ma dọwaa ya); <ref>''[[wikisource:zh:韓非子/和氏|和氏]], [[Han Feizi (book)|Han Feizi]]'', [[Han Fei]]</ref> <ref>''[[:zh:东周列国志|东周列国志]]'', [[:zh:蔡元放|蔡元放]]</ref> E gbukwara ezinụlọ ya niile. <ref name="rgh">[[wikisource:zh:史記/卷068|商君列传 (vol. 68)]], ''[[Records of the Grand Historian]]'', [[Sima Qian]]</ref> N'agbanyeghị ọnwụ ya, Eze Huiwen debere mgbanwe ndị Yang tiri. Ọtụtụ ụdị mgbanwe ọnwụ Yang ka dị. Dabere na Sima Qian na <nowiki><i id="mwjw"></i></nowiki>''Ihe ndekọ ọkọ akụkọ ihe mere eme ukwuu'', Yang buru ụzọ gbaga na Wei. Agbanyeghị, a kpọrọ ya asị ebe ahụ maka nrara ọ raara Gongzi Ang na mbụ wee chụpụ ya. Yang gbalagara n'ọchịchị ya, ebe ọ zụlitere ndị agha nnupụisi mana e gburu ya n'agha. Mgbe agha ahụ gachara, Eze Hui nke Qin mere ka ụgbọ ala dọwaa ozu Yang dị ka ịdọ aka ná ntị nye ndị ọzọ. <ref name="rgh" /> Mgbe ogbugbu Yang gasịrị, Eze Huiwen tụgharịrị site na ndagwurugwu etiti wee merie Sichuan ( Shu na Ba ) n<nowiki>'ihe Steven Sage kpọrọ '' ntụgharị echiche nke ọhụụ '' maka ọdịmma anụ ahụ n'</nowiki>ọchịchọ Qin maka ọchịchị ụwa niile. <ref>Steven F. Sage 1992. p.116. Ancient Sichuan and the Unification of China. https://books.google.com/books?id=VDIrG7h_VuQC&pg=PA116</ref> == Nyocha == Ibu n'uche ozi nke oge (1955) na oge ọ na-ekwu okwu, AFP Hulsewé gara n'ihu ịkpọ Shang Yang "onye guzobere ụlọ akwụkwọ iwu", wee were ịdị n'otu nke ntaramahụhụ bụrụ otu n'ime ihe kachasị onyinye dị mkpa, ya bụ, inye ntaramahụhụ ọnwụ maka ọkwa onye ọ bụla na -enupụ isi n'iwu eze. <ref>Anthony François Paulus Hulsewé 1955. Remnants of Han Law, Volume 1. https://books.google.com/books?id=Dx8VAAAAIAAJ&pg=PA271</ref> == Na akụkọ ifo na omenala ama ama == * Shi Jingming gosiri ya na ''The Legend of Mi Yue'' (2015) dị ka onye ọbịa, na-egosi ogbugbu ya. * Wang Zhifei gosipụtara ya na usoro onyonyo ''Alaeze Ukwu Qin'' dị ka onye isi ihe onyonyo ahu. == Hụkwa == * ''Shizi'' == Ihe edeturu ==  {{Reflist}} == Ebensidee == * Zhang, Guohua, [http://www.wordpedia.com/search/Content.asp?ID=10385 "Shang Yang"] . ''Encyclopedia of China'' (Mbipụta Iwu), mbipụta nke mbụ. * Xie, Qingkui, [http://www.wordpedia.com/search/Content.asp?ID=9297 "Shang Yang"] . ''Encyclopedia of China'' (mbipụta sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị), 1st ed. * 国史 概要 (第二 版)  * 國策 國策 ( ''Zhan Guo Ce'' ), 第一 第一 == Ịgụ n'ihu == * Li Yu-ning, ''Ndozigharị ShangYang'' (ME Sharpe Inc., 1977). * Sterckx, Roel. ''Echiche ndị China.'' ''Site na Confucius ruo Cook Ding.'' London: Penguin, 2019. == Njikọ mpụga == * {{Cite web|author=Hansen|first=Chad|title=Lord Shang (died 338 BC)|url=http://www.philosophy.hku.hk/ch/Lord%20Shang.htm|work=Chad Hansen's Chinese Philosophy Pages}} * {{Cite web|author=Duyvendak|first=J. J. L.|title=商君書 - Shang Jun Shu|url=http://ctext.org/shang-jun-shu|work=Chinese Text Project}} * {{Cite web|title=秦一|url=http://ctext.org/zhan-guo-ce/qin-yi|work=Chinese Text Project}} * Works by Yang Shang at Project Gutenberg [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchi Usoro ndị eze Zhou]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma Usoro ndị eze Zhou]] [[Òtù:Category:Amaghị afọ ọmụmụ]] [[Òtù:Category:Wey (Steeti)]] [[Òtù:Category:Ndị ogbugbu ezi n'ụlọ metụtara]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma ọha]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma usoro ndị eze Qin]] [[Òtù:Category:Ndị ndọrọ ndọro ochichị si na Puyang]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma si na Henan]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma nke iwu]] [[Òtù:Category:Ndebe iwu (ọkà ihe ọmụma China)]] [[Òtù:Category:Ndị usoro ndị eze Qin egburu egbu]] [[Òtù:Category:Ndị Henan Qin egburu egbu]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma ọha na ndọrọ ndọrọ ọchichị China]] [[Òtù:Category:Ndị mbugharị China]] [[Òtù:Category:Ndị ọkà ihe ọmụma afọ narị anọ nke China]] [[Òtù:Category:Ndị egburu n'afọ narị ano]] [[Òtù:Category:Ndị China nke afọ narị ano BC]] [[Òtù:Category:Ndị nwụrụ na 338 BC]] [[Òtù:Category:Ihe edere ede nwere asụsụ China]] [[Òtù:Category:Ihe edere ede nwere asụsụ ọdịnala China]] [[Òtù:Category:Ndị ụsoro ndị eze Qin egburu egbu]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 7pqrt6tcr98svpw4ouy9pszpckvs4jh Steeti Mepere anya 0 10809 84408 70042 2022-07-22T00:23:53Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Blank Roman Empire.png|thumb]]   Ọchịchị steeti '''mepere anya''' bụ obodo na -anọchite anya mpaghara n'abụghị naanị mpaghara akụkọ ihe mere eme, otu agbụrụ, ma ọ bụ otu ọchịchị, kama ọ bụ mmepeanya pụrụ iche n'onwe ya. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/b6bc9ac2-3e5b-11e9-9bee-efab61506f44|title=China, India and the rise of the 'civilisation state'|author=Rachman|first=Gideon|date=4 March 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=2019-07-01}}</ref> Ọ dị iche na echiche nke steeti mba site n'ịkọwa ụdị mmekọrịta ndọrọndọrọ ọchịchị nke obodo dị ka nke mejupụtara otu nke karịrị otu mba. Mgbe ị na -eke steeti dị ka steeti nwere mmepeanya, a na atọ ntọala n'ịkwalite akụkọ ihe mere eme nke obodo na ịdị n'otu omenala n'ofe nnukwu mpaghara. Ewepụtara okwu a na mgbe mbụ n'afọ ndị dị n'agbata 1990 Dịka ụzọ esi akọwa [[China]], <ref name="pye1990">Pye, Lucian W.1990. [https://www.foreignaffairs.com/articles/asia/1990-09-01/china-erratic-state-frustrated-society "Erratic State, Frustrated Society."] ''Foreign Affairs.'' 69(4): 56-74</ref> mana ejirikwara ya kọwaa mba ndị dịka [[Mpaghara Russia|Russia]], [[Ndia|India]] na [[Turkéy|Turkey]] . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/b6bc9ac2-3e5b-11e9-9bee-efab61506f44|title=China, India and the rise of the 'civilisation state'|author=Rachman|first=Gideon|date=4 March 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=2019-07-01}}</ref> <ref name="TheEconomist">{{Cite news|title=Huntington's disease and the clash of civilisation-states|url=https://www.economist.com/europe/2020/01/02/huntingtons-disease-and-the-clash-of-civilisation-states|work=The Economist|date=2 January 2020}}</ref> == China dị ka steeti mepere anya == Ndị ọkà mmụta ji okwu ahụ bụ <nowiki>''</nowiki> mmepeanya-steeti" na mbụ n'afọ ndị di n'agbata 1990 iji kọwaa China dị ka obodo nwere akparamagwa mmekọrịta ndọrọndọrọ ọchịchị dị iche, dịka a jụrụ ile ya anya dị ka steeti mba Dị n'ụdịdị Europe. Ojiji nke okwu ọhụrụ a na -egosi na China bụ ma ka bụrụkwa “alaeze ukwu” nke nwere ọdịnala ndọrọ ndọrọ ọchịchị pụrụ iche na usoro ọchịchị gọọmenti, ndị na -akwado ya kwukwara na usoro steeti mba akọwaghị mmalite mgbanwe nke steeti China. Ndị na-akwado akara ahụ na -akọwa China dị ka mba nwere akụkọ ihe mere eme na ọdịbendị pụrụ iche, nke sitere na usoro na-aga n'ihu nke mmekọrịta mmekọrịta. <ref name="xingshaw2013">{{Cite journal|author=Xing|first=Li|date=2013|title=The political economy of Chinese state capitalism|journal=Journals.AAU.dk/Index.PHP/Jcir/Article/Download/218/155|volume=1}}</ref> E mere ka okwu a bụrụ okwu ama ama mgbe Martin Jacques jiri ya mee ''mgbe China na -achị ụwa'' . <ref name="xia2014">{{Cite journal|author=Xia|first=Guang|date=2014-08-22|title=China as a "Civilization-State": A Historical and Comparative Interpretation|journal=Procedia - Social and Behavioral Sciences|volume=140|pages=43–47|doi=10.1016/j.sbspro.2014.04.384|issn=1877-0428}}</ref> <ref name=":1">{{Cite book|title=When china rules the world : the end of the western world and the birth of a new global order|author=Jacques, Martin.|date=2014|publisher=Penguin Books|isbn=9781101151457|oclc=883334381}}</ref> Dabere na Li Xing na Timothy Shaw, isi ihe dị na nyocha China dị ka obodo mepere anya bụ nhụta na steeti China na-enweta ikike ya kwụ ọtọ site na ịga n'ihu n'usoro ọchịchịr mmekọrịta ndọrọndọrọ ọchịchị nke na -egosi na steeti ahụ nwere ikike ebumpụta ụwa karịa ndị ọ na -achị. " Ọ na-elekọta" ụmụ amaala ya na obodo ha, echiche steeti nke dị iche na ụdị steeti mba Westphalian . <ref name="xingshaw2013">{{Cite journal|author=Xing|first=Li|date=2013|title=The political economy of Chinese state capitalism|journal=Journals.AAU.dk/Index.PHP/Jcir/Article/Download/218/155|volume=1}}</ref> Ndị ọkà mmụta ndị ọzọ na-ekwu na isi ihe dị na mmepeanya-steeti bụ idobe ụkpụrụ ịdị n'otu nke ọdịbendị n'agbanyeghị na-egosipụta oke ọdịbendị dị iche iche, n'ime ọtụtụ narị afọ nke akụkọ ntolite na nnukwu oghere. <ref name=":3">{{Cite web|url=http://www.martinjacques.com/articles/civilization-state-versus-nation-state-2/|title=Civilization state versus nation-state - Martin Jacques|work=www.martinjacques.com|accessdate=2019-07-01}}</ref> Ụfọdụ na -adọrọ uche gaa ogologo oge nke usoro ide ihe nke China , <ref>{{Cite book|title=The Living Tree: The Changing Meaning of Beijing Chinese Today|author=Tu|first=Weiming|publisher=Stanford University Press|year=1994|pages=3–4}}</ref> ma ọ bụ kọwaa ọdịdị China dị ka Obodo nwere Njikọta akụkọ mere na Ndịn'azụ. <ref>{{Cite book|title=Will China Become Democratic?: Elite, Class and Regime Transition|author=Zheng|first=Yongnian|publisher=Singapore EAI|year=2004|pages=81}}</ref> <ref name="beijing consensus">{{Cite book|title='Beijing Consensus' or 'Chinese Experiences' or what?|author=Huang|first=Ping|year=2005|pages=6}}</ref> Guang Xia na-agbagha azụ n'echiche nke ịdị iche nke mmepeanya steeti China. Xia na-ekwu na okwu mmepeanya-steeti n'ọmụmụ ihe China bụ mmepe dị mkpa ma dị mma, ebe ọ na-enye ohere ka e nyochaa njirimara steeti China ọgbara ọhụrụ na akụkọ nke akụkọ ha. Agbanyeghị, Xia kwubiri na n'ikpeazụ, mmepeanya niile ga-enwetaghachi onwe ha na akụkọ ha nke akụkọ ihe mere eme, na ọ bụ ihie ụzọ iwere China dị ka ihe kwụ akwụ ma ọ bụ gosipụta ya dị ka ejikọtara ya na ihe gara aga karịa ụwa ndị ọzọ. <ref name="xia2014">{{Cite journal|author=Xia|first=Guang|date=2014-08-22|title=China as a "Civilization-State": A Historical and Comparative Interpretation|journal=Procedia - Social and Behavioral Sciences|volume=140|pages=43–47|doi=10.1016/j.sbspro.2014.04.384|issn=1877-0428}}</ref> == Ọmụmaatụ ndị ọzọ gbasara mmepeanya kwuru == === India === Ọ bụ ezie na echepụtara echiche nke [[Ndia|India]] ọgbara ọhụrụ dị ka obodo nnwere onwe ya mgbe pụrụ na Ọchịchị Britain, a tụpụtala India ka ọ bụrụ atụ nke steeti mepere anya, ya na ndị na-akọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na -arụ ụka na njirimara ndị India kesara tupu ọchịchị Britain na mwakpo ndị Alakụba. <ref name=":1">{{Cite book|title=When china rules the world : the end of the western world and the birth of a new global order|author=Jacques, Martin.|date=2014|publisher=Penguin Books|isbn=9781101151457|oclc=883334381}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-12-19|title=India is not a nation-state, or a state-nation. It is a civilisational-state|url=https://www.hindustantimes.com/columns/india-is-not-a-nation-state-or-a-state-nation-it-is-a-civilisational-state/story-rcuF9vFpAzLJK5hBgYv6DP.html|accessdate=2020-07-20|work=Hindustan Times|language=en}}</ref>  === Russia === Nchịkwa ọchịchị Vladimir Putin anabatala okwu mkparị nke ịkọwa Russia dị ka obodo mepere emepe nke Eurasia. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/b6bc9ac2-3e5b-11e9-9bee-efab61506f44|title=China, India and the rise of the 'civilisation state'|author=Rachman|first=Gideon|date=4 March 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=2019-07-01}}</ref> <ref name="TheEconomist">{{Cite news|title=Huntington's disease and the clash of civilisation-states|url=https://www.economist.com/europe/2020/01/02/huntingtons-disease-and-the-clash-of-civilisation-states|work=The Economist|date=2 January 2020}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Tsygankov|first=Andrei|date=2016-05-03|title=Crafting the State-Civilization Vladimir Putin's Turn to Distinct Values|journal=Problems of Post-Communism|volume=63|issue=3|pages=146–158|doi=10.1080/10758216.2015.1113884|issn=1075-8216}}</ref> == Nyocha ọzọ == === Akụkụ gbara ọchịchịrị nke steeti mepere anya === Onye odeakụkọ Gideon Rachman rụrụ ụka na 2019 na echiche steeti mepere anya adabaghi n'echiche ọgbara ọhụrụ nke ikike ụmụ mmadụ zuru ụwa ọnụ na ụkpụrụ ọchịchị onye kwuo uche ya, na ọ bụ naanị nke ndị otu pere mpe n'anaghị ekerịta atụmatụ ndị nke na-akọwapụta otu ọnọdụ mmepeanya. (dịka ọmụmaatụ, ha nwere ike nwee okpukpe ọzọ). <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/b6bc9ac2-3e5b-11e9-9bee-efab61506f44|title=China, India and the rise of the 'civilisation state'|author=Rachman|first=Gideon|date=4 March 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=2019-07-01}}</ref> == Hụkwa == * Steeti obodo * Alaeze Ukwu * Sistemụ Tributary nke China * Sistemu Westphalian * Lucian Pye kwuru * Ọchịchị alaeze ukwu == Nkọwa == <references /> [[Òtù:Category:Okwu sayensị ndọrọndọrọ ọchịchị]] [[Òtù:Category:Okwu mpaghara ndọrọndọrọ ọchịchị]] [[Òtù:Category:Ọha mmadụ China]] d3tvrrz2lg6daoue0wnicpl24m214fl Gereta China 0 10818 84431 70075 2022-07-22T06:20:46Z Timzy D'Great 12485 Added image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Greater China.GIF|thumb|Okeala nke China ukwuu]] {{Infobox Chinese|s=大中华|t=大中華|p=Dà Zhōnghuá|bpmf=ㄉㄚˋ ㄓㄨㄥˉ ㄏㄨㄚˊ|j=daai6 zung1 waa4|poj=Tāi Tiong-hôa|order=st|w=Ta Chung-hua|mi={{IPAc-cmn|d|a|4|.|zh|ong|1|.|h|ua|4}}|ci=|altname=}}" '''Greater China''' " bụ mpaghara ala na -ezighi ezi nke na -ekerịta mmekọrịta azụmahịa na ọdịnala na Han Chinese <ref>{{Cite news|title=Pact row could harm Greater China economic integration: ANZ|url=http://focustaiwan.tw/news/aeco/201404020006.aspx|accessdate=6 November 2018|work=Focus Taiwan|date=2 April 2014}}</ref> , yana na enweghị mmasị . Echiche nke "Greater China" na -ezo aka na mpaghara nke gụnyere Mainland China, [[Hong Kong]], Macau na Taiwan na East Asia. <ref name="Journal1">{{Cite journal|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|author=William|first=Yat Wai Lo|doi=10.1080/03050068.2015.1125613|year=2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|title=Apple overtakes Lenovo in China sales|publisher=Financial Times|date=18 August 2011|accessdate=19 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111127212949/http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|archivedate=27 November 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|title=《路透晚报》4月29日日间新闻摘要(大中华区)|url=https://www.reuters.com/article/《路透晚报》-4月29日日间新闻摘要大中华区-idCNL3S22B0EP|work=路透中文网 reuters}}</ref> Ụfọdụ ndị nyocha nwekwara ike ịgụnye obodo ndị China ndị ọzọ gburugburu ụwa dịka Singapore . Enwere ike ijikọ okwu a ka ọ bụrụ "njikọ n'etiti mpaghara mpaghara China". <ref name="Journal2">{{Cite journal|author=William|first=Yat Wai Lo|year=2016|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|doi=10.1080/03050068.2015.1125613}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Harding|first=Harry|date=December 1993|title=The Concept of "Greater China": Themes, Variations and Reservations*|url=https://www.cambridge.org/core/journals/china-quarterly/article/concept-of-greater-china-themes-variations-and-reservations/FAED34F84F7A8CF25CB3328991218293|journal=The China Quarterly|language=en|volume=136|pages=660–686|doi=10.1017/S030574100003229X|issn=1468-2648}}</ref> == Ójíjí == na-ejikarị ọkpụokwu a egbochi mkpalite uche ndi mmadụ gbanyere ọnọdụ ndọrọndọrọ ọchịchị nke Taiwan. <ref name="Aretz 2007">{{Cite book|first=Tilman|author=Aretz|title=The greater China factbook|publisher=Taiwan Elite Press|location=Taipei|year=2007|url=http://www.books.com.tw/exep/prod/booksfile.php?item=0010380377|isbn=978-986-7762-97-9 <!--9867762975-->|oclc=264977502}}</ref> [[Usòrò:ROC_Administrative_and_Claims.svg|thumb| oneọchịchị Qing.Ókēálà nke "Republic of China" ketara site n'aka gọọmentị "Great Qing jụrụ ọkwaọchịchị nke oneọchịchị Qing.]] == Akụkọala == [[Usòrò:China_Proper_1944.png|thumb|250x250px| Sinkiang, na Tibet .Esereese njirimara mba maọbụ maapụ nke "China" nke dị n'ejije mba America e mere maka okwu ndughe n'afọ 1944 na-ézí ókēálá "Republic of China" nke gụnyere: China kpọmkwem, Manchuria, Mongolia, Sinkiang na Tibet.]] [[Usòrò:烏坵嶼地標.jpg|thumb|250x250px| Ngosipụta mpaghara nke Republic of China kwuru na ihe ncheta Chiang Kai-shek na Wuqiu, Kinmen]] E jila ọkpụokwu a kwuo okwu ọtụtụ oge gara aga, mana nghọta na ebumnobi ndi ji ya kwuo a bụghị otu. <ref name="Harding">{{Cite journal|first=Harry|author=Harding|title=The Concept of 'Greater China': Themes, Variations and Reservations|journal=The China Quarterly|issue=136, Special Issue: Greater China|pages=660–686|date=December 1993|volume=136|doi=10.1017/S030574100003229X}} </ref> Ọkpụokwu a si n'asụsụ Bekee pụtakwara ọzọ n'agbata afọ 1980 ruo 1989 iji gosi mmekọrịta n'okwu akụnaụba nakwa ịdịnotu nke ndọrọndọrọ ọchịchị nwere ike inweta mpaghara ya dị iche iche. Ọ bụghị otu kwụụrụ onwe ya dịka EU, ASEAN, maọbụ AU. Ọkpụokwu a bụ aha e ji chịkọta òtù ahịa dị iche iche a hụrụ dịka ndị nwere njikọta n'okwụ akụnụba. N'ihi ya, ọ pụtaghị nkwụrụonwe. Ọ bụghị mgbe ọ bụla ka ọkpụokwu a na-agụnye Taiwan. Ọmụmaatụ, Cisco na-eji "Greater China na Taiwan" egosipụta ahịa. == Leekwa == == Edensibịa == anh8o4fu90mhzfdc65hmyugt2hwwr8o 84433 84431 2022-07-22T06:22:40Z Timzy D'Great 12485 Fixed error and added Databox wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Greater China.GIF|thumb|Okeala nke China ukwuu]] [[Databox]] '''Greater China''' bụ mpaghara ala na -ezighi ezi nke na -ekerịta mmekọrịta azụmahịa na ọdịnala na Han Chinese <ref>{{Cite news|title=Pact row could harm Greater China economic integration: ANZ|url=http://focustaiwan.tw/news/aeco/201404020006.aspx|accessdate=6 November 2018|work=Focus Taiwan|date=2 April 2014}}</ref> , yana na enweghị mmasị . Echiche nke "Greater China" na -ezo aka na mpaghara nke gụnyere Mainland China, [[Hong Kong]], Macau na Taiwan na East Asia. <ref name="Journal1">{{Cite journal|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|author=William|first=Yat Wai Lo|doi=10.1080/03050068.2015.1125613|year=2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|title=Apple overtakes Lenovo in China sales|publisher=Financial Times|date=18 August 2011|accessdate=19 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111127212949/http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|archivedate=27 November 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|title=《路透晚报》4月29日日间新闻摘要(大中华区)|url=https://www.reuters.com/article/《路透晚报》-4月29日日间新闻摘要大中华区-idCNL3S22B0EP|work=路透中文网 reuters}}</ref> Ụfọdụ ndị nyocha nwekwara ike ịgụnye obodo ndị China ndị ọzọ gburugburu ụwa dịka Singapore . Enwere ike ijikọ okwu a ka ọ bụrụ "njikọ n'etiti mpaghara mpaghara China". <ref name="Journal2">{{Cite journal|author=William|first=Yat Wai Lo|year=2016|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|doi=10.1080/03050068.2015.1125613}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Harding|first=Harry|date=December 1993|title=The Concept of "Greater China": Themes, Variations and Reservations*|url=https://www.cambridge.org/core/journals/china-quarterly/article/concept-of-greater-china-themes-variations-and-reservations/FAED34F84F7A8CF25CB3328991218293|journal=The China Quarterly|language=en|volume=136|pages=660–686|doi=10.1017/S030574100003229X|issn=1468-2648}}</ref> == Ójíjí == na-ejikarị ọkpụokwu a egbochi mkpalite uche ndi mmadụ gbanyere ọnọdụ ndọrọndọrọ ọchịchị nke Taiwan. <ref name="Aretz 2007">{{Cite book|first=Tilman|author=Aretz|title=The greater China factbook|publisher=Taiwan Elite Press|location=Taipei|year=2007|url=http://www.books.com.tw/exep/prod/booksfile.php?item=0010380377|isbn=978-986-7762-97-9 <!--9867762975-->|oclc=264977502}}</ref> [[Usòrò:ROC_Administrative_and_Claims.svg|thumb| oneọchịchị Qing.Ókēálà nke "Republic of China" ketara site n'aka gọọmentị "Great Qing jụrụ ọkwaọchịchị nke oneọchịchị Qing.]] == Akụkọala == [[Usòrò:China_Proper_1944.png|thumb|250x250px| Sinkiang, na Tibet .Esereese njirimara mba maọbụ maapụ nke "China" nke dị n'ejije mba America e mere maka okwu ndughe n'afọ 1944 na-ézí ókēálá "Republic of China" nke gụnyere: China kpọmkwem, Manchuria, Mongolia, Sinkiang na Tibet.]] [[Usòrò:烏坵嶼地標.jpg|thumb|250x250px| Ngosipụta mpaghara nke Republic of China kwuru na ihe ncheta Chiang Kai-shek na Wuqiu, Kinmen]] E jila ọkpụokwu a kwuo okwu ọtụtụ oge gara aga, mana nghọta na ebumnobi ndi ji ya kwuo a bụghị otu. <ref name="Harding">{{Cite journal|first=Harry|author=Harding|title=The Concept of 'Greater China': Themes, Variations and Reservations|journal=The China Quarterly|issue=136, Special Issue: Greater China|pages=660–686|date=December 1993|volume=136|doi=10.1017/S030574100003229X}} </ref> Ọkpụokwu a si n'asụsụ Bekee pụtakwara ọzọ n'agbata afọ 1980 ruo 1989 iji gosi mmekọrịta n'okwu akụnaụba nakwa ịdịnotu nke ndọrọndọrọ ọchịchị nwere ike inweta mpaghara ya dị iche iche. Ọ bụghị otu kwụụrụ onwe ya dịka EU, ASEAN, maọbụ AU. Ọkpụokwu a bụ aha e ji chịkọta òtù ahịa dị iche iche a hụrụ dịka ndị nwere njikọta n'okwụ akụnụba. N'ihi ya, ọ pụtaghị nkwụrụonwe. Ọ bụghị mgbe ọ bụla ka ọkpụokwu a na-agụnye Taiwan. Ọmụmaatụ, Cisco na-eji "Greater China na Taiwan" egosipụta ahịa. == Leekwa == == Edensibịa == 6l23s931dhdf9xtl4iz0dctpfa1nfjt 84434 84433 2022-07-22T06:23:01Z Timzy D'Great 12485 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Greater China.GIF|thumb|Okeala nke China ukwuu]] '''Greater China''' bụ mpaghara ala na -ezighi ezi nke na -ekerịta mmekọrịta azụmahịa na ọdịnala na Han Chinese <ref>{{Cite news|title=Pact row could harm Greater China economic integration: ANZ|url=http://focustaiwan.tw/news/aeco/201404020006.aspx|accessdate=6 November 2018|work=Focus Taiwan|date=2 April 2014}}</ref> , yana na enweghị mmasị . Echiche nke "Greater China" na -ezo aka na mpaghara nke gụnyere Mainland China, [[Hong Kong]], Macau na Taiwan na East Asia. <ref name="Journal1">{{Cite journal|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|author=William|first=Yat Wai Lo|doi=10.1080/03050068.2015.1125613|year=2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|title=Apple overtakes Lenovo in China sales|publisher=Financial Times|date=18 August 2011|accessdate=19 November 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111127212949/http://www.ft.com/cms/s/2/af5dbc86-c977-11e0-9eb8-00144feabdc0.html#axzz1eCA9hvjd|archivedate=27 November 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|title=《路透晚报》4月29日日间新闻摘要(大中华区)|url=https://www.reuters.com/article/《路透晚报》-4月29日日间新闻摘要大中华区-idCNL3S22B0EP|work=路透中文网 reuters}}</ref> Ụfọdụ ndị nyocha nwekwara ike ịgụnye obodo ndị China ndị ọzọ gburugburu ụwa dịka Singapore . Enwere ike ijikọ okwu a ka ọ bụrụ "njikọ n'etiti mpaghara mpaghara China". <ref name="Journal2">{{Cite journal|author=William|first=Yat Wai Lo|year=2016|title=The concept of greater China in higher education: adoptions, dynamics and implications|journal=Comparative Education|volume=52|pages=26–43|doi=10.1080/03050068.2015.1125613}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Harding|first=Harry|date=December 1993|title=The Concept of "Greater China": Themes, Variations and Reservations*|url=https://www.cambridge.org/core/journals/china-quarterly/article/concept-of-greater-china-themes-variations-and-reservations/FAED34F84F7A8CF25CB3328991218293|journal=The China Quarterly|language=en|volume=136|pages=660–686|doi=10.1017/S030574100003229X|issn=1468-2648}}</ref> == Ójíjí == na-ejikarị ọkpụokwu a egbochi mkpalite uche ndi mmadụ gbanyere ọnọdụ ndọrọndọrọ ọchịchị nke Taiwan. <ref name="Aretz 2007">{{Cite book|first=Tilman|author=Aretz|title=The greater China factbook|publisher=Taiwan Elite Press|location=Taipei|year=2007|url=http://www.books.com.tw/exep/prod/booksfile.php?item=0010380377|isbn=978-986-7762-97-9 <!--9867762975-->|oclc=264977502}}</ref> [[Usòrò:ROC_Administrative_and_Claims.svg|thumb| oneọchịchị Qing.Ókēálà nke "Republic of China" ketara site n'aka gọọmentị "Great Qing jụrụ ọkwaọchịchị nke oneọchịchị Qing.]] == Akụkọala == [[Usòrò:China_Proper_1944.png|thumb|250x250px| Sinkiang, na Tibet .Esereese njirimara mba maọbụ maapụ nke "China" nke dị n'ejije mba America e mere maka okwu ndughe n'afọ 1944 na-ézí ókēálá "Republic of China" nke gụnyere: China kpọmkwem, Manchuria, Mongolia, Sinkiang na Tibet.]] [[Usòrò:烏坵嶼地標.jpg|thumb|250x250px| Ngosipụta mpaghara nke Republic of China kwuru na ihe ncheta Chiang Kai-shek na Wuqiu, Kinmen]] E jila ọkpụokwu a kwuo okwu ọtụtụ oge gara aga, mana nghọta na ebumnobi ndi ji ya kwuo a bụghị otu. <ref name="Harding">{{Cite journal|first=Harry|author=Harding|title=The Concept of 'Greater China': Themes, Variations and Reservations|journal=The China Quarterly|issue=136, Special Issue: Greater China|pages=660–686|date=December 1993|volume=136|doi=10.1017/S030574100003229X}} </ref> Ọkpụokwu a si n'asụsụ Bekee pụtakwara ọzọ n'agbata afọ 1980 ruo 1989 iji gosi mmekọrịta n'okwu akụnaụba nakwa ịdịnotu nke ndọrọndọrọ ọchịchị nwere ike inweta mpaghara ya dị iche iche. Ọ bụghị otu kwụụrụ onwe ya dịka EU, ASEAN, maọbụ AU. Ọkpụokwu a bụ aha e ji chịkọta òtù ahịa dị iche iche a hụrụ dịka ndị nwere njikọta n'okwụ akụnụba. N'ihi ya, ọ pụtaghị nkwụrụonwe. Ọ bụghị mgbe ọ bụla ka ọkpụokwu a na-agụnye Taiwan. Ọmụmaatụ, Cisco na-eji "Greater China na Taiwan" egosipụta ahịa. == Leekwa == == Edensibịa == 11kwo5m3fvva2406d8mlsho5ay5wl6q Nanguan District 0 10822 84419 70087 2022-07-22T00:47:12Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement|name={{raise|0.2em|Nanguan}}|coordinates_footnotes=<ref>{{Google maps|url=https://www.google.com/maps/place/Nanling+Sub-district+Office/@43.8573145,125.3366315,14z/data=!4m5!1m2!2m1!1z6ZW_5pil5biC5Y2X5YWz5Yy65Y2X5bKt6KGX6YGT!3m1!1s0x0:0x9189c5f496c55c9 |title=Nanguan|access-date=2014-07-02}}</ref>|area_footnotes=<ref name="stats yearbook">Changchun Statistical Yearbook 2011 ({{zh|s=《长春统计年鉴2011》|labels=no}}). Accessed 8 July 2014.</ref>|area_total_km2=535|population_footnotes=<ref name="permanent census">2010 Census county-by-county statistics ({{zh|s=《中国2010年人口普查分县资料》|labels=no}}). Accessed 8 July 2014.</ref>|population_total=876959|population_as_of=2010|population_density_km2=auto|coordinates={{coord|43.8573|N|125.3366|E|region:CN-22|format=dms|display=inline,title}}|subdivision_type3=Subdivisions|elevation_ft=|elevation_m=|timezone=[[China Standard Time|China Standard]]|utc_offset=+8|website=|blank_name_sec1=Changchun district map|subdivision_name3=|subdivision_name2=[[Changchun]]|native_name={{lower|0.1em|{{nobold|{{lang|zh-hans|南关区}}}}}}|map_caption=Location of the county|official_name=|settlement_type=[[District (China)|District]]|postal_code_type=Postal code|postal_code=|image_skyline=Nanguan, Changchun, Jilin, China - panoramio (19).jpg|image_caption=|pushpin_map=China Jilin|subdivision_type2=[[Sub-provincial city]]|pushpin_label=Nanguan|pushpin_map_caption=Location in Jilin|subdivision_type=Country|subdivision_name=People's Republic of China|subdivision_type1=[[Provinces of China|Province]]|subdivision_name1=[[Jilin]]|blank_info_sec1={{Changchun districts}}}} '''Mpaghara Nanguan''' (asụsụ China dị mfe) bụ otu n'ime mpaghara asaa nke ọkwa obodo nwere onye ọchịchị nkeChangchun, isi obodo Mpaghara Jilin , Nugwu ọwụwa anyanwụ [[China]], wee bụrụ akụkụ nke isi obodo. Ọ gbara mpaghara Kuancheng oke ala n'akụkụ ugwu, Erdao n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ, Shuangyang n'akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ, Chaoyang n'akụkụ ọdịda anyanwụ yana obodo ọkwa ọkwa Siping na ndịda. [[Usòrò:吉林大路(新京吉林大街) - panoramio.jpg|thumb|Nanguan District]] == Ngalaba Nchịkwa == Enwere mpaghara ime obodo iri na abụọ, obodo atọ, na obodo abụọ. <ref>[http://www.xzqh.org/html/list/85.html 长春市-行政区划网 www.xzqh.org]</ref> Mpaghara mpaghara: * Mpaghara mpaghara Nanjie Subdistrict (南街街道), * Mpaghara mpagharaTaoyuan (桃源街道), * Mpaghara mpaghara Quan'an (全安街道), * Mpaghara mpagharaYongji (永吉街道), * Mpaghara mpagharaShuguang (曙光街道), * Mpaghara mpaghara Nanling (南岭街道), * Mpaghara mpaghara Ziqiang (自强街道), * Mpaghara mpaghara Minkang (民康街道), * Mpaghara mpaghara Panshi (磐石街道), * Mpaghara mpaghara Qingming (清明街道), * Mpaghara mpaghara Xinchun (新春街道), * Mpaghara mpaghara Xiwu (西五街道) Obodo: * Jingyue (净月镇), Xinlicheng (新立城镇), Xinhu (新湖镇) Obodo Mepere emepe: * Obodo Xinfu (幸福乡), Obodo Nonglin (农林乡) == Ebensidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga ==   [[Òtù:Category:Changchun]] [[Òtù:Category:Nkewa ọkwa ogbe Jilin]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ China dị mfe]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ China ọdinaala]] [[Òtù:Category:Nhazi nọ na Wikidata]] [[Òtù:Category:Ndekọ ndị nwere asụsụ China]] 1aj3zdboqjfyz6vdsj7cd0o2lgv5cl3 National Health Commission 0 10824 84398 70103 2022-07-21T23:40:57Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:National Health Commission building (20220413154622).jpg|thumb|national health commission building]] '''Kọmịshọn Ahụike nke Mba''' (nke akpọrọ '''NHC dị ka aha ịchafụ na asụsụ bekee''') nke bụ ngalaba emere maka ihe gbasara ahụike nke onye isi ebe ahụ bụ onye n'ọkwa onye nke so na Kansụl Steeti ma bụrụ kwa onye na-ahụ maka ịhazi amụma gọọmentị na ihe niile gbasara ahụike na Mainland China . <ref>{{Cite news|url=http://news.ifeng.com/a/20180327/57088956_0.shtml?_zbs_baidu_bk|work=ifeng|date=2018-03-27|language=zh|title=Archived copy|accessdate=2019-02-22}}</ref> E hiwere ụlọ ọrụ na ọnwa Machị na ụbọchị iri na itoolu, n'afọ 2018. Isi ụlọ ọrụ a bụ na nnukwu obodo Beijing n'China. Onye isi na ụlọ ọrụ bụ minista onye nke nwere ọkwa na kansụl steeti onye na -edu kọmiti nke a. Ma Xiaowei bụ onye minista ugbu a na -elekọta Kọmitii ahụ ma bụrụ kwa ode akwụkwọ Alaka nke otu ndị ndọrọ ndọrọ nọ na ọchi-chi. Na mbụ, ụlọ ọrụ na arụ ọrụ ndị Kọmịshọn Ahụike bụ National Health and Family Planning Commission tupu emepụta amụma maka NHC == Akụkọ ihe mere na mbụ == N'ime ọchịchị otu ndị ndọrọ ndọrọ nke a n'akpọ PRC dị ka aha ịchafụ ya na asụsụ bekee, kemgbe afọ 1954, ụlọ ọrụ na ahụ maka ihe niile gbasara ahụike na mba China na mbụ bụ ndị Ministry of Health. Ka'ma nke a gbanwere na afọ 2013 mgbe enyere National Health and Family Planning Commission ike maka nlekọta ahụike na obodo ahụ. Na ọnwa Machị na afọ 2018, Gọọmentị nke ndị mmadụ nke Republik China kwupụtara na etisara Kọmịshọn Ahụike na Atụmatụ Ezinụlọ. Gọọmentị gara n'ihu kwuo na ha were ọrụ na ịga ozi nke ndị ụlọ ọrụ Kọmịshọn Ahụike na Atụmatụ Ezinụlọ nyefe ndị ụlọ ọrụ ọhụrụ, National Health Commission. China sokwa n'otu nzukọ ahụike ụwa nke a n'kpọ World Health Organisation na asụsụ bekee ma ọ bụ WHO dị ka aha ịchafụ ya. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.xinhuanet.com/english/2019-05/21/c_138075049.htm|title=China shares experiences in primary health care at 72nd World Health Assembly - Xinhua {{!}} English.news.cn|work=www.xinhuanet.com|accessdate=2020-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200109145000/http://www.xinhuanet.com/english/2019-05/21/c_138075049.htm|archivedate=2020-01-09}}</ref> Minista Ma kọrọ na Mgbakọ Ahụike nke WHO nke iri abụọ na iteghete, na kemgbe afọ 1978, China lekwasịrị anya n'ịkwalite ahụike site na isi, ma mepụta atụmatụ maka nchekwa na ahụisike ndị obodo ahụ site na ime ka onye ọbụla nwee ohere ịnweta nlekọta ahụike nke mbụ nke dị ọgọ ma na arụọrụ nkeọma. <ref name=":0" /> === Ọrịa coronavirus 2020 === Kọmịshọn ahụ bụ isi ụlọ ọrụ nke dị na ebe mepere emepe na China na-ahazi mbọ mba iji lụso ọrịa COVID-19 agha.<ref>{{Cite web|url=https://www.9news.com.au/national/coronavirus-sydney-scare-as-china-heads-into-shutdown/71c2e099-d49b-42b9-b4b1-02bc4a0457a6|title='Grave situation' as coronavirus claims another life|work=www.9news.com.au|accessdate=2020-01-26}}</ref> Na ụbọchị nke iri na otu n'ọnwa February n'afọ 2020, maka iji jikwaa nsogbu ahụike nke COVID-19 na -aga n'ihu, enwere mgbanwe dị iche iche na ụlọ ọrụ National Health Commission. A mara ọkwa ndị a; * Zang Jin, onye isi nke kọmitii ahụike na mpaghara Hubei, nọchiri anya Wang Hesheng, onye osote onye isi oche nke ụlọ ọrụ National Health Commission nke China. * Wang Hesheng nọchiri Liu Yingzi, onye isi kọmitii ahụike na mpaghara Hubei. == Ndị ụlọ ọrụ nọ n'okpuru == Ụlọ ọrụ ndị a nọ n'okpuru National Health Commission. * [[:en:National_Administration_of_Traditional_Chinese_Medicine|National Administration of Traditional Chinese Medicine]] - ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọkwa sub-Ministry nke Kansụl Steeti * [[:en:Chinese_Center_for_Disease_Control_and_Prevention|Chinese Center for Disease Control and Prevention]] - ụlọ ọrụ mba maka mgbochi na ịchịkwa ọrịa * [[:en:Chinese_Academy_of_Medical_Sciences|Chinese Academy of Medical Sciences]] / [[:en:Peking_Union_Medical_College|Peking Union Medical College]] ; Ụlọ ọgwụ dị n'okpuru NHC * Ụlọ ọgwụ nke dị n'Beijing * Ụlọ ọgwụ nke mmekọrita enyi na enyi nke China-Japan * Ụlọ ọgwụ nke mahadum Peking Union == Ndepụta ndị ozi == {| class="wikitable" |+Ndị minista na -ahụ maka Kọmishọn Ahụike Mba ! No. . ! Aha ! Mgbe obidoro ọrụ ! Mgbe ọhapụrụ ! Ihe edeturu |- | 1 | Ma Xiaowei | ụbọchị iri na itoolu n'ọnwa Machị n'afọ 2018 | Onye na -achị ugbua | |} {| class="wikitable" |+Ndị minista na -ahụ maka Kọmishọn Ahụike na Atụmatụ Ezinụlọ ! No. ! Aha ! Mgbe obidoro ọrụ ! Mgbe ọhapụrụ |- | 1 | Li Bin | ụbọchị iri na isii n'ọnwa Machị n'afọ 2013 | n'ọnwa Machị n'afọ 2018 |} {| class="wikitable" |+Ndị ozi ahụike ! No. ! Aha ! Mgbe obidoro ọrụ ! Mgbe ọhapụrụ |- | 1 | Li Dequan | n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1949 | n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1965 |- | 2 | Qian Xinzhong | n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1965 | n'ọnwa June n'afọ 1968 |- | 3 | Qiu Guoguang (邱国光) | n'ọnwa June n'afọ 1968 | n'ọnwa June n'afọ 1970 |- | 4 | Chen Renhong (陈仁洪) | n'ọnwa June n'afọ 1970 | n'ọnwa Julaị n'afọ 1973 |- | 5 | Liu Xiangping (刘湘 屏) | n'ọnwa Julaị n'afọ 1973 | n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1976 |- | colspan="4" bgcolor="lightgrey" align="center" | ''ohere'' |- | 6 | Jiang Yizhen (江 一 真) | n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1977 | n'ọnwa Eprel n'afọ 1979 |- | (2) | Qian Xinzhong | n'ọnwa Eprel n'afọ 1979 | n'ọnwa Mee n'afọ 1982 |- | 7 | Cui Yueli (崔 月 犁) | n'ọnwa Mee n'afọ 1982 | n'ọnwa Machị n'afọ 1987 |- | 8 | Chen Minzhang (陈敏 章) | n'ọnwa Machị n'afọ 1987 | n'ọnwa Machị n'afọ 1998 |- | 9 | Zhang Wenkang | n'ọnwa Machị n'afọ 1998 | n'ọnwa Eprel n'afọ 2003 |- | 10 | Wu Yi | n'ọnwa Eprel n'afọ 2003 | n'ọnwa Eprel n'afọ 2005 |- | 11 | Gao Qiang | n'ọnwa Eprel n'afọ 2005 | n'ọnwa June n'afọ 2007 |- | 12 | Chen Zhu | n'ọnwa June n'afọ 2007 | ụbọchị iri na isii n'ọnwa Machị n'afọ 2013 |} == Ntụrụaka ==  {{Reflist}} k3ez4hzmwcn8xlp3vbvpy65z9nhz9nt Logan February 0 10863 84350 70370 2022-07-21T15:17:13Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website={{URL|https://www.loganfebruary.com/}}}} [[Usòrò:Logan February.jpg|thumb|Logan February]] Logan February (a mụrụ 1999) bụ onye na -ede uri, onye edemede, onye nkatọ egwu, onye na -eme ihe, onye na -ede abụ, na onye na -akwado LGBTQ si Naịjirịa. . == Akụkọ ndụ == A mụrụ Logan February na Eprel 23, 1999, na steeti Anambra nke Nigeria, wee tolite na Ibadan. Logan nwetara nzere bachelọ na akparamaagwa na mahadum Ibadan.<ref>{{Cite web|title=Painted Blue With Saltwater by Logan February|url=https://www.indolentbooks.com/painted-blue-with-saltwater-by-logan-february/|publisher=Indolent Books|date=28 February 2018|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Bivan|first=Nathaniel|title=The Last Good Book I Read...|url=https://www.dailytrust.com.ng/the-last-good-book-i-read-24.html|work=Daily Trust|date=11 January 2020|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Mordi|first=Melissa|title=Logan February: Poet "In Glorious Bloom"|url=https://guardian.ng/life/logan-february-poet-in-glorious-bloom/|work=The Guardian Nigeria|date=13 May 2019|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Gänsler|first=Katrin|title=Literaturfestival in Lagos: Rückbesinnung auf Herkunft und Identität|date=27 October 2019|url=https://www.dw.com/de/literaturfestival-in-lagos-r%C3%BCckbesinnung-auf-herkunft-und-identit%C3%A4t/a-51008430|publisher=Deutsche Welle|language=de-DE|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Masinga|first=Nkateko|title=Curating From The Perspective Of The Other: A Dialogue With Logan February|url=https://africaindialogue.com/2019/04/01/curating-from-the-perspective-of-the-other-a-dialogue-with-logan-february/|work=Africa in Dialogue|date=1 April 2019|accessdate=2020-07-24}}</ref> Ha abụghị ọnụọgụ abụọ ma jiri nnọchiaha ha/ha. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Bio|url=https://www.loganfebruary.com/bio/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-19|work=Logan February|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=February|first=Logan|date=|title=Original Logi Bear (@LoganFebruary)|url=https://twitter.com/loganfebruary/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-19|work=[[Twitter]]|language=en}}</ref> == Ọrụ == Logan bụ onye dere In Nude, nke Ouida Poetry bipụtara na Nigeria na 2019 yana PANK Books dị ka Mannequin na ịgba ọtọ. Ha bụkwa ndị mepụtara akwụkwọ akụkọ Painted Blue with Saltwater na (Indolent Books, 2018). Otu esi akwadebe mmụọ (Glass Poetry Press, 2017). Logan bụ Pushcart na Best of the Net nominee, na nchịkọta abụ ha, Mannequin in Nude, bụ onye ikpeazụ maka 2018 African Poetry Book Fund, yana otu n'ime akwụkwọ mbụ iri na ise Brittle Paper na Nigeria.<ref>{{Cite book|author=February|first=Logan|title=Mannequin in the nude|date=15 March 2019|publisher=Pank Books|location=USA|isbn=978-1948587075|edition=First|url=https://books.google.com/books?id=tPSwvgEACAAJ|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite book|author=February|first=Logan|title=Painted blue with saltwater|date=15 December 2017|publisher=Indolent Books|location=USA|isbn=9781945023088|url=https://books.google.com/books?id=-ro3swEACAAJ|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite book|author=February|first=Logan|editor=Frame|title=How to cook a ghost|date=15 August 2017|publisher=Glass Poetry Press|location=USA|isbn=978-0997580532|url=https://www.google.com.ng/search?tbo=p&tbm=bks&q=bibliogroup:%22Glass+chapbook+series%22&source=gbs_metadata_r&cad=3|accessdate=2020-07-24}}</ref><ref>{{Cite news|title=The Top 15 Debut Books of 2019|url=https://brittlepaper.com/2020/01/the-top-15-debut-books-of-2019/|work=[[Brittle Paper]]|date=29 January 2020|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Logan February|url=https://globalpoetics.org/logan-february/|work=Global Poetics Project|publisher=Global Poetics|date=11 July 2019|accessdate=2020-07-24}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Tjawangwa (TJ) Dema Named Winner of 2018 Sillerman First Book Prize for African Poets|url=https://africanpoetrybf.unl.edu/tjawangwa-tj-dema-named-winner-of-2018-sillerman-first-book-prize-for-african-poets/|work=African Poetry Book Fund}}</ref> Logan na -ede nyocha egwu maka akwụkwọ akụkọ n'ịntanetị. Agụnyere ha na Eri Ife's THE EP na 2017. Logan rụrụ abụ na mbido EP, Logan bụrụkwa egwu n'akụkụ Eri Ife na egwu Ọ dịghị onye. Logan wepụtara abụ abụọ n'afọ 2020, Black SUV na Egwuregwu. <ref>{{Cite web|title=Eri Ife feat. Logan February - Nobody Lyrics|url=https://www.musixmatch.com/lyrics/Eri-Ife-feat-Logan-February/Nobody|work=musiXmatch|language=en|accessdate=2020-07-24}}</ref> Logan, onye na -akwado LGBTQ na Naịjirịa, bụ onye editọ ọbịa nke kọlụm Ynaija na -abụghị nke nwere "Enwere Olileanya" n'oge ọnwa mpako 2020. <ref>{{Cite news|title=#YNaijaNonBinary: 'There is Hope', A Note from the Guest Editor, Logan February|url=https://theworldnews.net/ng-news/ynaijanonbinary-there-is-hope-a-note-from-the-guest-editor-logan-february|date=2020-06-05|accessdate=2020-07-27}}</ref> == Akwụkwọ == * ''Otu esi esi nri mmụọ'' (2017) * ''Esere acha anụnụ anụnụ na mmiri nnu'' (2018) * ''Na ịgba ọtọ'' (2019) == Ntụaka ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị LGBT si Naịjirịa]] [[Òtù:W4RNigeria]] hbndum6vpnr3983g5v4dq3h17p4nt5i Benneth Nwankwo 0 10872 84355 76032 2022-07-21T15:42:25Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Benneth Nwankwo|image=birth_date=22 February 1995|occupation=[[Film director]], [[Screenwriter|Screen writer]], [[Documentary photography|Documentary photographer]], [[Cinematographer]] and [[Talk show|Talk show host]]|birth_place=[[Igando|: Igando]] [[Lagos State|: Lagos state]]|spouse=Single|children=Nil|nationality=[[Nigerians|: Nigerian]]|known_for=Talk show and film directing}} [[Usòrò:Benneth Nwankwo (cropped).jpg|thumb|Benneth Nwankwo]] '''Benneth Nwankwo''' (amuru Febụwarị 22, 1995) bụ onye Naịjirịa na -ese foto na onye isi ihe nkiri . Ọ bụ onye okpuru ọchịchị Orumba North, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]] steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . == Ọrụ == Nwankwo eduzila ọtụtụ ihe nkiri nke oge a, gụnyere ''Like Filtered Water'' (2021), ''Abuse Of Rights'' (2021), ''This Is My Story'' (2020) na ''Dreams and Survival'' (2020). N'April 2021, a gwara ya na ọ ga -eduzi ihe nkiri a bụ ''A Place Between Colours''. <ref>{{Cite web|url=https://somolunewspaper.com.ng/2021/04/02/nigerian-filmmaker-benneth-nwankwo-announces-plans-for-an-upcoming-feature-film-a-place-between-colours/|title=Nigerian Filmmaker Benneth Nwankwo announces plans for an upcoming feature film; A place between colours.|author=Bada, Sheriff Owolabi|publisher=Somolu Newspaper|date=2 April 2021|accessdate=1 October 2021|language=}}</ref> Dị ka onye na -ese foto <ref>{{Cite web|author=Otosirieze|first=Obi-young|date=March 30, 2018|title=Nigeria Through The Lens {{!}} Benneth Nwankwo's Richly-Textured Documentary Photographs|url=https://brittlepaper.com/2018/03/nigeria-lens-benneth-nwankwos-richly-textured-documentary-photography-project/|accessdate=2021-08-31|work=[[Brittle Paper]]|language=en-US}}</ref> na onye na -eme ihe ngosi, na Jenụwarị 31, 2020, o mere ihe e weere dị ka ihe ngosi foto ụmụ amaala nke mbụ na Anambra Steeti. <ref name=":1">{{Cite web|author=Uwandu|first=Elizabeth|date=2020-01-29|title=Akaraka sets to promote cultural heritage, tourism via exhibition of over 100 images of Anambra City|url=https://www.vanguardngr.com/2020/01/akaraka-sets-to-promote-cultural-heritage-tourism-via-exhibition-of-over-100-images-of-anambra-city/|accessdate=2021-10-02|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ihe mmemme a kpọrọ "Akaraka: Anambra through A Lens", nke dọtara ndị hụrụ nka na ihe nkiri si na Ndida Naịjirịa na ndị ọzọ. <ref name=":0">{{Cite web|author=Okafor|first=Izunna|date=February 11, 2020|title=Akaraka Exhibition Showcases Anambra's Beauty Through Photos|url=https://www.thenigerianvoice.com/amp/news/285165/akaraka-exhibition-showcases-anambras-beauty-through-photos.html|accessdate=2021-08-31|work=The Nigerian Voice}}</ref> Ihe omume a, nke gosipụtara ihe ngosi a na ekiri mgbe omere, bụ nke a méré n'ihi ka ike mmepụta Steeti dị ka akụ njem nleta, na -enwe olileanya ịmepụta ohere akụnaụba na ibelata mpụ. <ref name=":1" /> Ewezuga Nwankwo, ndị ọzọ sere foto bụ Uju Egwin, Obiora Okoye, na Michael Ike. <ref name=":1" /> Onye bụbu kọmishọna ndị okorobịa na akụnụba okike na steeti Anambra, Afam Mbanefo, nwere mmasị na Benneth Nwankwo ji foto akwụkwọ akụakọkọọ steeti Anambra. Ọ kpọrọ ndị okorobịa ka ha tinye aka na nka . <ref name=":0">{{Cite web|author=Okafor|first=Izunna|date=February 11, 2020|title=Akaraka Exhibition Showcases Anambra's Beauty Through Photos|url=https://www.thenigerianvoice.com/amp/news/285165/akaraka-exhibition-showcases-anambras-beauty-through-photos.html|accessdate=2021-08-31|work=The Nigerian Voice}}</ref> N'ọnwa Ọktoba 2017, Benneth Nwankwo bipụtara foto ya nke nwata nwoke dị afọ itoolu na-eree ukpa na Anambra Steeti. <ref>{{Cite web|author=Adebayo|first=Tireni|date=October 5, 2017|title=Street photographer, Benneth Nwankwo shares encounter with a 9 year old groundnut hawker (photos)|url=https://www.kemifilani.ng/2017/10/street-photographer-benneth-nwankwo.html|accessdate=2021-08-31|work=Kemi Filani News|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Popoola|first=Temitope|date=October 6, 2017|title=9-year-old Sunday Nwaeke moves Nigerians to emotion after he was spotted hawking groundnuts (photos)|url=https://www.legit.ng/1128966-meet-9-year-hawks-groundnut-anambra-photos.html|accessdate=2021-08-31|work=[[Legit.ng]] - Nigeria news.|language=en}}</ref> Foto ndị ahu kesara ngwa ngwa na ịntanetị niile, akwụkwọ akụkọ dị iche iche bipụtara ya na Naịjirịa. Ọtụtụ ndị Naịjirịa, gụnyere 2017 onye na -azọ ọkwa Govano 2017 na Anambra Steeti, Okeke Chika Jerry, kwupụtara mmasị inyere Nwatakịrị nwoke , Sunday Nweke, aka n'ịga n'ihu na agụmagu kwụkwọ ya. <ref>{{Cite web|author=Petros|first=D.|date=October 24, 2017|title="If I take you to my house, my aunty will kill me"- 9 year old groundnut seller cries|url=https://theinfong.com/2017/10/take-house-aunty-will-kill-9-year-old-groundnut-seller-cries/|accessdate=2021-08-31|work=Theinfong|language=en-US}}</ref> == Nkwenye == N'ọnwa Ọktoba 2020, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ụlọ na Naịjirịa, De-GraceLand Home Consults, binyere Benneth Nwankwo na Chioma Okonkwo (Onye bụbu Miss Impact Anambra) ka ha bụrụ ndị nnọchiri anya há. <ref>{{Cite web|author=SAINT|first=AUGUSTINE|date=October 6, 2020|title=Straight Talk with Benneth gets sponsorship boost from De-GraceLand Home Consults|url=http://primetimereporters.com/2020/10/straight-talk-with-benneth-gets-sponsorship-boost-from-de-graceland-home-consults/|accessdate=2021-08-31|work=Prime Time Reporters}}</ref> Nkwekọrịta ahụ were otu afọ. <ref>{{Cite web|url=https://degracelandhomes.com/de-graceland-home-consults-signs-former-anambra-state-miss-impact-chioma-okonkwo-and-benneth-nwankwo-as-brand-ambassadors/|title=Real Estate Brand De-GraceLand Home Consults looks to the future as Chioma Okonkwo and Benneth Nwankwo become Ambassadors.|publisher=De-GraceLand|date=6 October 2020|accessdate=2 October 2021|language=}}</ref> == Ihe nkiri ya == * ''Dreamscspe And Survival''(2020) * ''The irreplaceable'' (2020) * ''The little things that Matters'' (2020) * ''This is my Story'' (2020) <ref>{{Cite web|author=Hyacinth|first=Chiemere|date=December 18, 2020|title=This Is My Story - Thrilling Movie About Police Brutality To Premiere In Cinemas On December 27 2020 - Hybrid News|url=https://hybridnewsng.com/this-is-my-story-thrilling-movie-about-police-brutality-to-premiere-in-cinemas-on-december-27-2020/|accessdate=2021-08-31|work=Hybrid News|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Hyacinth|first=Chiemere|date=January 7, 2021|title=SHORT FILMS: "This Is My Story" and "The Little Things That Matter" are coming back to Cinema on the 31st of January 2021. - Hybrid News|url=https://hybridnewsng.com/short-films-this-is-my-story-and-the-little-things-that-matter-are-coming-back-to-cinema-on-the-31st-of-january-2021/|accessdate=2021-09-08|work=Hybrid News|language=en-US}}</ref> * Abuse of Rights (2020) <ref>{{Cite web|author=olutimehin|first=Nifemi Gideon|date=February 9, 2021|title=Abuse of Right, Benneth Nwankwo's directed short film in Cinemas February 14th|url=https://www.ourheritagereporters.com.ng/abuse-of-right-benneth-nwankwos-directed-short-film-in-cinemas-february-14th/|accessdate=2021-08-31|work=OUR HERITAGE REPORTERS|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Hyacinth|first=Chiemere|date=December 18, 2020|title=This Is My Story - Thrilling Movie About Police Brutality To Premiere In Cinemas On December 27 2020 - Hybrid News|url=https://hybridnewsng.com/this-is-my-story-thrilling-movie-about-police-brutality-to-premiere-in-cinemas-on-december-27-2020/|accessdate=2021-09-08|work=Hybrid News|language=en-US}}</ref> * ''Hustler'' ( 2021) * ''The Web'' (2020) * ''Like Filtered Waters - The Series'' (2021) <ref>{{Cite web|date=June 6, 2021|title=Benneth Nwankwo Ready to Impress with Like Filtered Water|url=https://thesquaretoday.com/benneth-nwankwo-ready-to-impress-with-like-filtered-water/|accessdate=2021-08-31|work=The Square Today|language=en-US}}</ref> * ''A place Between Colours'' (2021) == Edensibia == {{Reflist}}  == Njikọ mpụga == * [[imdbname:11776379|Benneth Nwankwo na IMDb]] t5rxtoygxwikb1pgjuetve4bg3qbw9b Dorcas Shola-Fapson 0 10928 84403 70644 2022-07-22T00:13:18Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:2018 TGIF Dorcas Shola Fapson,.png|thumb]] '''Dorcas Shola Fapson''' bụ onye na -eme ihe nkiri na onye na ekwuputa okwu na onyonyo na Naịjirịa, ọ onye ama ama maka ọrụ ya na MTV's Shuga  dị ka 'Sophie'.<ref>{{Cite web|title=All you need to know about the actress|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/dorcas-shola-fapson-all-you-need-to-know-about-the-actress/8qv3fgw|work=Pulse Nigeria|date=2018-01-30|accessdate=2021-10-14|language=en}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=I never planned to leave the US to act in Nigeria – Dorcas Shola-Fapson|url=https://punchng.com/i-never-planned-to-leave-the-us-to-act-in-nigeria-dorcas-shola-fapson/|work=Punch Newspapers|date=2018-09-02|accessdate=2021-10-14|language=en-US|author=Kore ogidan}}</ref> N'afọ 2020, ọ laghachiri na usoro MTV Shuga ka ọ na -ekwu maka okwu coronavirus, ya na ndị na -eme ihe nkiri na -ese ihe nkiri, n'ọtụtụ mba Africa. == Ndụ == A mụrụ Fapson na [[London]] na 1990. <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2018/01/peek-life-nollywood-actress-dorcas-shola-fapson.html|title=A Peek into The Life of Nollywood Actress, Dorcas Shola Fapson|author=Olayinka|date=2018-01-02|work=INFORMATION NIGERIA|language=en-US|accessdate=2019-03-18}}</ref> Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ 14 na ọ were akara ugo mmụta mbụ ya na Criminology England . Mgbe ahụ ọ gara n'ihu na -amụ ime ihe nkiri na [[New York City|New York]] . Ọ pụtala na usoro nke 3 nke MTV Shuga dị ka 'Sophie' <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/dorcas-shola-fapson-all-you-need-to-know-about-the-actress/8qv3fgw|title=Dorcas Shola-Fapson All you need to know about the actress|publisher=punch ng|author=Odion Okonofua|date=30 January 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref> <ref name=":0" /> na ọ bụ onye na -eweta usoro ajụjụ ọnụ "The Juice" maka NdaniTV. <ref>{{Cite web|title=THE JUICE S3E01 - FALZTHEBAHDGUY|url=https://www.youtube.com/watch?v=t0p11mk1kDg|date=18 May 2016|work=Ndanitv on youtube|accessdate=31 May 2020}}</ref> Ọ nọ n'usoro 3 ''MTV Shuga'' wee laghachite dị ka ọkachamara ahụike "Sophie" mgbe ọ banyere n'ime obere usoro akpọrọ MTV Shuga Alone Together na- akọwapụta nsogbu Coronavirus na 2020. <ref>{{Cite web|title=MTV Shuga: Alone Together {{!}} Episode 25|url=https://www.youtube.com/watch?v=8jkbT1UjIYM|date=29 May 2020|work=MTV Shuga on YouTube|accessdate=31 May 2020}}</ref> [[Tunde Aladese]] dere usoro ahụ wee gbasaa ruo ọtụtụ abalị - ndị na -akwado ya gụnyere United Nations . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Usoro a dabere na [[Naijiria|Naịjirịa]], [[South Africa]], [[Kenya]] na [[Côte d'Ivoire]] na akụkọ ahụ ga-aga n'ihu site na iji mkparịta ụka ịntanetị n'etiti ndị odide. Ndị naeme Ihe nkiri bu Ndị sere ihe nkiri niile<ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> gụnyere Mohau Cele, Lerato Walaza, Sthandiwe Kgoroge, [[Uzoamaka Aniunoh]], Mamarumo Marokane na [[Jemima Osunde|Jemima Osunde mere ihe nkiri a niile]] . == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === * ''Banana Island Ghost'' (2017) <ref name="netflix">{{Cite web|title=Banana Island Ghost {{!}} Netflix|url=https://www.netflix.com/title/81172740|work=www.netflix.com|language=en|accessdate=2020-05-31}}</ref> * ''[[My Wife & I (2017 film)|Nwunye m & M]]'' (2017) * ''Mkpa'' (2019) === Igwe onyonyo === * ''Shuga (oge 3): Shuga Naija'' (2013-2014, 2020) * <nowiki>''</nowiki> Castle <nowiki>&</nowiki>amp; Castle <nowiki>''</nowiki> (2019-2021) == Hụkwa == * Ndepụta ndị Yoruba == Nsidee ==  {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qpa69csze9rm5cylneq5ytusvdjcogy Sophie Alakija 0 10932 84352 70657 2022-07-21T15:20:34Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceSophie Alakija]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Sophie Alakija NdaniTV March 2019.png|thumb|Sophie Alakija]] '''Sophie Rammal Alakija''' (amụrụ 8 Febrụwarị 1993), bụ onye na -eme ihe nkiri na sinima Naijiria . Ọ bụ onye ama ama maka ọrụ na ''Halita'' na Assistant ''Madams'' . == Ndụ onwe onye == A mụrụ Alakija n'ụbọchị 8 nke ọnwa Febụwarị 1993 site na ezinụlọ Alakụba bụ ndị Efik (ebo dị na [[Calabar]] steeti) na ndị Lebanọn. <ref name=":0">{{Cite web|title=Sophie Alakija's Marriage To Nigeria's Richest Woman's Son, Wale Alakija Crashes|url=https://newdiplomatng.com/sophie-alakija-marriage-wale/|work=The New Diplomat|date=2020-05-20|accessdate=2021-10-14|language=en-US|author=Oyinlola Awonuga}}</ref> == Ọrụ == Ọ pụtara na ''Holla at Your Boy'' vidiyo egwu nke enyi nwoke ochie ya Wizkid dị ka onye na-edu igba egwu n'afọ 2010. <ref name=":0" /> Ọ meela ọtụtụ ihe nkiri a ma ama, gụnyere: ''ịse'' ''ihe nkiri, imeri ya'' na ''obere mkpirisi'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.eavenuetoday.com/2019/03/sophie-alakija-is-absolutedelight.html|title=Sophie Alakija Is An Absolute Delight|publisher=eavenuetoday|accessdate=11 October 2020}}</ref> N’afọ 2017, ọ mere ihe nkiri na onyonyo usoro ''Scandals,'' nke bụ mmekorita n’etiti Ghana na Nigeria. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/07/ramsey-nouah-series-scandal/|title=Ghana meets Nigeria! Ramsey Nouah, Sophie Alakija to star in New TV Series "Scandals"|publisher=bellanaija|accessdate=11 October 2020}}</ref> N’afọ 2019, ọ mere ihe nkiri ''Halita'' na mgbe ahụ n’usoro ihe onyonyo ''onye Assistant Madams'' . Ọ mekwara ihe nkiri Timini Egbuson Muslim Wife n'afọ 2020. <ref>{{Cite web|url=https://blueink.ng/sophie-alakija-biography-and-profile-photos/|title=7 Things You Probably Didn’t Know About Stunning Model & Actress, Sophie Alakija|publisher=blueink|accessdate=11 October 2020}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nkiri ! Ọrụ ! Ụdị ! Ref. |- | 2021 |MY Village People | | ''Ihe ọchị'' | <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-05-31|title=Watch the official trailer for 'My Village People'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/watch-the-official-trailer-for-my-village-people/h35pdsn|accessdate=2021-06-08|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> |- | 2019 |Scandals | ''Omee: Altine'' | ''Ihe nkiri Igwe onyonyo'' | |- | 2019 | ''Halita'' | Omee: Altine | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2020 |Assistant Madams | Omee: Tamara | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |} == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm11629532}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g6f8qbhg5z02kce9bgzv4nqfiv3afvq Bisola Aiyeola 0 10933 84400 70666 2022-07-21T23:46:38Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceBisola Aiyeola]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Bisola Aiyeola NdaniTV TGIF show.png|thumb|Bisola Aiyeola]] '''Bisola Aiyeola''' (amuru Jenụwarị 21, 1986) bụ onye omee na onye ọbụ abụ na Naịjirịa. N’afọ 2017, Bisola ghọrọ onye izizi nke ''Big Brother Naija'' . <ref name=":2">{{Cite web|title=Bisola Aiyeola Inspires Fans With Lessons From Mistakes|url=https://web.archive.org/web/20190527120634/https://www.concisenews.global/2018/08/14/bisola-aiyeola-inspires-fans-with-lessons-from-mistakes/|work=web.archive.org|date=2019-05-27|accessdate=2021-10-14}}</ref> Na 2018, ọ meriri AMVCA Trailblazer Award na 2018 Africa Magic Viewers Choice Awards . <ref>{{Cite web|url=http://sunnewsonline.com/bisola-aiyeola-wins-brand-new-car-at-amvca-2018/|title=Bisola Aiyeola Wins Brand New Car at AMVCA 2018|accessdate=2018-09-04}}</ref> == Mmụta == Bisola gara National Open University of Nigeria ebe ọ gụrụ maka njikwa azụmaahịa. <ref>{{Cite web|title=BisolaAiyeola profile|url=https://stargist.com/entertainment/nigerian_celebrity/about-bisola-aiyeola-bisola-aiyeola-biography-bisola-aiyeola-wikipedia-bisola-aiyeola-profile/}}</ref> == Ọrụ == Aiyeola pụtara na usoro 2017 nke Big Brother Naija ebe obu onye mbụ na-esote onye izizi<ref name="vanr">{{Cite web|title=Video: I feel betrayed, says Bisola runner up #BBNaija|url=https://www.vanguardngr.com/2017/04/video-i-feel-betrayed-says-bisola-runner-up-bbnaija/|work=Vanguard Nigeria|publisher=Vanguard Nigeria|accessdate=28 August 2018}}</ref> <ref name="rf3">{{Cite web|title=Big Brother Naija: Real reason Efe defeated Bisola, Tboss – Reuben ...|url=http://dailypost.ng/2017/04/11/big-brother-naija-real-reason-efe-defeated-bisola-tboss-reuben-abati/|work=Daily Post Nigeria|publisher=Daily Post Nigeria|accessdate=28 August 2018}}</ref> Aiyeola bụ otu n'ime ndị na -asọ mpi na MTN Project Fame West Africa na 2008 ebe ọ gbara 5th na Iyanya meriri. <ref>{{Cite web|title=mtn project fame|url=http://www.citypeopleonline.com/story-life-bisola-aiyeola-bbn-1st-runner-told-city-people/}}</ref> Site na 2011-2013, Bisola bụ onye na-nabata ọbịa na TV nke Billboard Nigeria nke pụtara na Onyonyo Silverbird <ref>{{Cite web|title=Bisola career|url=https://www.takemetonaija.com/2017/06/bbnaija-star-bisola-aiyeola-full.html}}</ref> Na 2017, a họpụtara Bisola maka City People Movie Award maka Mkpughe nke Afọ (Bekee) n'akụkụ Zainab Balogun, [[Somkele Iyamah]], Seun Ajayi . <ref>{{Cite web|title=Award|url=http://www.citypeopleonline.com/city-people-releases-nomination-list-2017-movie-awards/}}</ref> Na 2018, Bisola meriri Trail Blazer Award na AMVCA . <ref name=":1">{{Cite web|title=Award|url=https://punchng.com/tunde-kelani-falz-bisola-omotola-win-awards-at-amvca-2018-see-winners-list/amp/}}</ref> O mere mpụta mbụ ya dị ka onye na ''-emepụta'' ihe na Kujus. <ref name=":0">{{Cite web|title=Biodun Stephens screens new film Breaded Life|url=https://thenationonlineng.net/biodun-stephens-screens-new-film-breaded-life/|work=The Nation Newspaper|date=2021-04-10|accessdate=2021-10-14|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == Aiyeola nwere nwa nwanyị ugbu a. <ref name=":2" /> N'ọnwa Ọgọstụ 2018, nna nwa nwanyị Aiyeola nwụrụ n'ọrịa. <ref>{{Cite web|title=Popular Nollywood Actress Bisola Aiyeola loses Baby Daddy .|url=https://guardian.ng/life/film/popular-nollywood-actress-bisola-aiyeola-loses-baby-daddy/|work=Guardian Nigeria|publisher=Guardian Nigeria|accessdate=28 August 2018}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == * ''Pictture Perfect (ihe nkiri 2016)'' * ''Ovy's Voice'' (2017) * ''Skinny Girl in Transit'' * ''Gold Statue'' (2019) * ''The Bling Lagosians'' (2019) * ''Sugar Rush (ihe nkiri 2019)'' * ''The Becoming of Obim'' * * ''The Lady called Life'' * ''Two Grannies And A Baby'' * ''PayDay'' * ''The Kuju's'' (2020) <ref name=":0" /> * ''Breaded Life'' (2021) <ref name=":0" /> * ''Dwindle'' (2021) <ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-06-03|title=Check out the new teaser for Kayode Kasum & Dare Olaitan's 'Dwindle!'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/dwindle-movie-teaser/wryb9yr|accessdate=2021-06-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> * ''Castle And Castle'' (2021) == Nrite na nhoputa == {| class="wikitable" !Year !Award !Category !Film !Result !Ref |- |2017 |[[2017 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Onye n'ime ihe nkiri kacha na-akwado –English |''Picture'' ''Perfect'' |{{nom}} |<ref>{{Cite web|date=2017-11-23|title=BON Awards 2017: Kannywood’s Ali Nuhu receives Special Recognition Award|url=https://dailytrust.com/bon-awards-2017-kannywood-s-ali-nuhu-receives-special-recognition-award|access-date=2021-10-07|website=Daily Trust|language=en}}</ref> |- |2018 |[[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] |Nrite Trail Blazer |{{n/a}} |{{won}} |<ref name=":1" /> |- | rowspan="2" |2020 | rowspan="2" |[[2020 Best of Nollywood Awards|Best of Nollywood Awards]] |Onye n'ime ihe nkiri kacha na-akwado (English) |[[Sugar Rush (film)|''Sugar Rush'']] |{{won}} |<ref>{{Cite web|last=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|url-status=live|access-date=2021-06-13|language=en-GB}}</ref> |- |Onye n'ime ihe nkiri kacha na-edu–English |''[[This Lady Called Life]]'' |{{nom}} |<ref>{{Cite web|date=2020-12-12|title=Behold hot steppers and winners at BON awards 2020|url=https://www.vanguardngr.com/2020/12/behold-hot-steppers-and-winners-at-bon-awards-2020/|access-date=2021-10-11|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref> |} == Nsidee ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jdmeiwm1e0bq7wldimwh8dmujma9myl Emma Ugolee 0 10966 84351 76262 2022-07-21T15:19:25Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|backgroundEmma Ugolee]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Emmanuel Chinenye Ugolee.jpg|thumb|Emma Ugolee]] '''Emmanuel Chinenye Ugolee''' (amụrụ abalị anọ n'ọnwa Ọktoba 1975), bụ onye mgbasa ozi Naijiria, onye na-emepụta ihe onyonyo, onye na-ahụ egwu na odee. Amụrụ ya na Jos, na steeti Plateau . <ref name="Guardian123">{{Cite web|url=https://guardian.ng/art/ace-broadcaster-emmanuel-ugolee-authors-first-book/|title=Ace broadcaster Emmanuel Ugolee authors first book|date=2019-12-03|work=Guardian.ng - The Guardian.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> <ref name="Tribune789">{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/ace-broadcaster-emmanuel-ugolee-authors-first-book/|title=Ace Broadcaster, Emmanuel Ugolee, Authors First Book|first=Tribune|author=Online|date=2019-12-02|work=Tribuneonlineng.com - Nigerian Tribune.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Amụrụ Emmanuel Chinenye Ugolee na [[Jos]], [[Ȯra Plateau|Plateau State]], nke middle belt nke Nigeria nye Kingsley na Esther Ugolee. A mụrụ ya n'abalị anọ nke ọnwa Ọktoba 1975. <ref name="Guardian123" /> Emmanuel bụ nwa mbụ n'ime ụmụ isii. Ọ nọrọ n'afọ niile nke ntolite ya n'obodo Jos, Plateau State nke Nigeria. Ọ gara Primarị nke mahadum Jos dị na steeti Plateau , Naijiria site na 1981-1986. Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na St Murumbas College Jos, Plateau State, Nigeria, site na 1987-1992. A nabatara ya na Mahadum Jos, Plateau State, Nigeria, ka ọ mụọ gbasara akụ na ego nke Ordinary National Diplomaị na 1992 wee gụchaa na 1995 <ref>{{Cite web|url=https://naijaaparents.com/ojb-died-from-the-disease-ive-been-battling-for-over-4-years-tv-personality-emma-ugolee-reveals/|title='OJB Died From The Disease I've Been Battling For Over 4 Years' – TV Personality Emma Ugolee Reveals|first=Bayo|author=Ajibola|date=2016-06-16|work=Naijaparents.com - Naija Parents.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> N'ọgwụgwụ 1995, ọ kwagara [[Ȯra Enugu|Enugu steeti]] dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Nigeria, ebe ọ nọrọ afọ 4 nweta nzere bachelọ nke Economics na Enugu State University of Science and Technology . Mgbe ọ nọ na Mahadum Enugwu steeti, Emmanuel na ndị enyi ole na ole bụ ndị ama ama maka ịhazi mmemme ụlọ akwụkwọ ọha. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Enugu State University of Science and Technology, Enugu, [[Ȯra Enugu|Enugu State]], Nigeria na 1999. === Ndụ onwe onye === A mụrụ Emmanuel na Jos, Plateau steeti, na nkewa nke etiti Naijiria n'afọ 1975. Ọ si n'okpuru ọchịchị Isiala Ngwa North [[Ȯra Abia|nke Abia steeti]], na mpaghara ndịda-ọwụwa anyanwụ nke Nigeria. <ref name="Guardian456">{{Cite web|url=https://guardian.ng/art/ugolee-authors-a-hundred-random-light-bulbs/|title=Ugolee authors A Hundred Random Light Bulbs|first=Godwin|author=Okondo|date=2019-11-13|work=Guardian.ng - The Guardian.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Ọ lụrụ nwayi na Sept 13, 2013 wee gbaa alụkwaghịm na 2016. Kemgbe ahụ Emmanuel anọwo na-akpachapụ anya maka ikpuchi ndụ ịhụnanya ya nke ọma. Otú ọ dị, ọ na-ekwu okwu nke ọma banyere mgba ya na ọrịa akụrụ na-adịghị ala ala . Ọ na-eme ka ọ mara banyere ọrịa ahụ mgbe niile ma na-eji ahụmịhe nke onwere dị ka ihe mkpali maka ndị na-akwado ya n' ọrịa na ike nke echiche ziri ezi <ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/emma-ugolee-juliet-ibrahim-to-walk-against-kidney-disease/|title=Emma Ugolee, Juliet Ibrahim to walk against kidney disease|date=2015-03-21|work=Thenationonlineng.net - The Nation.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/173778/pictures-of-celebs-at-juliet-ibrahim-emma-ugolee-campaign-for-kidney-failure.html|title=Pictures Of Celebs At Juliet Ibrahim, Emma Ugolee Campaign For Kidney Failure|date=2015-03-24|work=Thenigerianvoice - The Nigerian Voice.|language=en-US|accessdate=2020-09-12}}</ref> Onye a ana anụ olu ya na 2021 kọwara na o mefuru ihe karịrị $3m na ịwa ahụ na dayalịsis ka ọ na-arịa ọrịa akụrụ a afọ iri na gburugburu kọntinent anọ. <ref>{{Cite web|date=2021-10-04|title=I spent over $3m on more than 100 surgeries, dialysis — Broadcaster Emma Ugolee recounts 10-year battle with kidney disease|url=https://punchng.com/i-spent-over-3m-on-more-than-100-surgeries-dialysis-broadcaster-emma-ugolee-recounts-10-year-battle-with-kidney-disease/|accessdate=2021-10-17|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> === Ahụike === Achọpụtara Emmanuel nwere ogo ise nke ọrịa akụrụ na-adịghị ala ala na 2011. <ref name="Tribune123">{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/emmanuel-ugolee-recuperates-us/|title=Emmanuel Ugolee Recuperates In US|first=Segun|author=Adebayo|date=2017-11-26|work=Tribuneonlineng.com - Nigerian tribune.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> O nwere ntụgharị akụrụ na 2012 February 22 na India. <ref name="Allure123">{{Cite web|url=https://allure.vanguardngr.com/2017/03/broadcaster-emmanuel-ugolee-set-to-go-for-kidney-transplant-soon/|title=BROADCASTER, EMMANUEL UGOLEE SET TO GO FOR KIDNEY TRANSPLANT SOON|first=Allure|author=1|date=2017-11-26|work=Vanguardngr.com - Allure Vanguard.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Ntugharị ahụ enweghị ihe ịga nke ọma ya mere ọ alaghachi na dayalị̀sis ,ọgwụgwọ ugboro atọ kwa izu nke na-eme ka ọ dị ndụ na-atụ anya ntụgharị ọzọ. <ref name="Legit123">{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1234468-emma-ugolee-accuses-indian-hospital-swapping-kidney-sister-donated-him.html|title=Emma Ugolee accuses Indian hospital of swapping kidney his sister donated for him|first=Sola|author=Sanusi|date=2019-04-20|work=Legit.ng - Legit.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Ọ nọ na ụlọ ọgwụ Medstar dị na Baltimore, Maryland na ndepụta nchere ntụgharị. USA, ebe o bi . <ref name="Pulse123">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/emmanuel-ugolee-shares-cancer-scare-that-had-him-wishing-for-the-worst/1qejexd|title=Emmanuel Ugolee shares cancer scare that had him wishing for the worst|first=Ayodele|author=Johnson|date=2018-11-18|work=Pulse.ng - Pulse Ng.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> <ref name="Tribune123" /> == Ọrụ == Na 1999 mgbe Emmanuel nọ na Enugu State University of Science and Technology, Ọ mere ihe ngosi telivishọn a na-akpọ 'Just Gisting' na netwọk telivishọn a maara dị ka Minaj Broadcast International iji kwalite mmemme ụlọ akwụkwọ na-abịanụ nke a na-akpọ ESUT Awards. <ref name="Thisday123">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/12/03/ace-broadcaster-emmanuel-ugolee-releases-first-book/|title=Ace Broadcaster, Emmanuel Ugolee, Releases First Book|author=The Editor|date=2019-12-03|work=Thisdaylive.com - This Day.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Onye nwe ụlọ ọrụ telivishọn a bụ Mike Ajegbo nwere mmasị na Emmanuel. Enyere ya ọrụ mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ. Emmanuel bidoro agba mbụ ya na mgbasa ozi site n'ịghọ onye isi nhiwe nke otu ihe nkiri 'Just Gisting' nke ọ bụ ọbịa ọnwa ole na ole gara aga. <ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/weekend-beats/emma-ugoleethe-gist-master/|title=Emma Ugolee…The gist master|first=Geraldine|author=Akutu|date=2016-07-16|work=Guardian.ng - The Guardian.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> E zigara ya [[Ibadan]], na Oyo State Nigeria, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, maka National Youth Service Corps na 2000, Emmanuel gara n'ihu na ihe ngosi TV izu ụka ya na isi ụlọ ọrụ Minaj Broadcast International na Lagos. Na 2001 dị ka onye ọrụ zuru oke nke ọdụ mgbasa ozi ahụ, ọ na-emepụta ma na-emezi ihe ngosi atọ na netwọkụ telivishọn. Ihe nkiri kachasị ewu ewu n'ime ihe ngosi atọ a bụ 'The MBI Top 10 Countdown' bụ nwa ụbụrụ Emmanuel na égwu vidiyo Naijiria na-mbụ agutara. <ref name="Guardian456" /> A kpọbatara ọtụtụ ndị na-eme egwú na ndị nduzi vidio na mba a site na Mgbafọ ukwu nke ihe nkiri ahụ. Aha ndị ama ama Naijiria dị ka [[Sound Sultan]], Ruggedman, Mode 9 na D'banj bụ ndị ọsụ ụzọ baara uru <ref>{{Cite web|date=2019-03-23|title=Emma Ugolee says Olamide's YBNL shaped current generation's mindset|url=https://guardian.ng/life/emma-ugolee-says-olamides-ybnl-shaped-current-generations-mindset/|accessdate=2021-10-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> site na ihe nkiri ahụ n'elu ewu. N'oge a na ọrụ ya, Emmanuel gara ọzụzụ ụlọ akwụkwọ nkuzi Federal Radio Corporation of Nigeria maka ndị mgbasa ozi na 2002 na ndị nkuzi nke gụnyere Veronica Osawere. <ref name="Guardian123" /> Ka ọ na-erule 2004 Emmanuel sonyeere ụlọ ọrụ mgbasa ozi Nigeria Globacom dịka onye isi na ngalaba mgbasa ozi ahịa. <ref name="The Nation111">{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/search-n50m-emma-ugolees-kidney-transplant/|title=In search of N50m for Emma Ugolee's kidney transplant|date=2017-01-01|work=Thenationonlineng.net - This Nation.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Ka ọ na-arụ ọrụ ụlọ ọrụ ya mgbe niile, ọ mepụtara ma gosi ihe ngosi TV nye ụlọ ọrụ a kpọrọ Glo Show <ref name="The Nation111" /> O mechara [[Ebuka Obi-Uchendu|duzie Ebuka Obi-Uchendu]], bụ onye ghọrọ nchikwaba ihe ngosi ahụ n'afọ 2006. Emmanuel ga-aga n'ihu ịmalite ọrụ dị ka onye na-eme ihe ngosi telivishọn nọọrọ onwe ya na onye na-emepụta ihe <ref name="Guardian123" /> Ọrụ mbụ maka ọrụ a pụtara na 2015 dị ka ihe ngosi ihe nkiri TV a na-akpọ 'The Gist'. <ref name="Vanguard456">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/12/emma-ugolee-looking-to-make-history-with-new-tv-show/|title=Emma Ugolee looking to make history with new TV show|first=Tofarati|author=Ige|date=2015-12-19|work=Vanguardngr.com - Vanguard.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> <ref name="Vanguard999">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2016/05/social-media-adjudge-gist-emma-ugolee-followed-youth-talk-show/|title=Social Media adjudge The Gist with Emma Ugolee most followed youth talk show|date=2016-05-01|work=Vanguardngr.com - Vanguard.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> The Gist bụ ihe ngosi okwu Naijiria izizi na-eche naanị maka nsogbu na azịza nke ụlọ ọrụ ntụrụndụ Naijiria n'ozuzu ya. Ọ gbara ndị nwere oke ajụjụ ọnụ na azụmahịa ntụrụndụ, ndị egwu dị iche iche, ndị na-eme ihe nkiri, DJ, ndị na-ahụ maka ndekọ labelụ̀ na ndị ngosi nlereanya, ndị na-ahazi mmemme na ndị mmadụ ana anụ olu ha n'ikuku. <ref name="Cable123">{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/emma-ugolee-fake-empty-celebrities/|title=Emma Ugolee writes about the 'fake, empty' lives of celebrities|first=Oluseyi|author=Awojulugbe|date=2018-04-11|work=Thecable.ng - The Cable Lifestyle.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Gist ahụ gbara na igwe onyonyo igwe onyonyo HipTV site na 2015 ruo mmalite 2017 mgbe ọ ewegara ya n'ikuku na TV Network nke Africa Independent Television ebe ọ kama aga n'ihu ruo taa. <ref name="Vanguard456" /> Na 2018 Emmanuel na onye otu ya Ossy Achievas debara aha ma malite ọrụ NSMA (Nigerian Social Media Awards) nke e mere iji mata na inye ndị Naijiria pụtara ìhè maka iji mgbasa ozi ọha na eze mara mma. <ref name="Bella123">{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/09/naija-social-media-awards/|title=Ossy Achievas & Emma Ugolee set to host first ever 'Naija Social Media Awards' to celebrate entertaining Social Media Platforms & Personalities|first=Bella|author=Naija|date=2018-09-13|work=Bellanaija.com - Bella Naija.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> <ref name="Vanguard899">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/emma-ugolee-ossy-achievers-set-to-reward-social-media-enthusiasts/|title=Emma Ugolee, Ossy Achievers set to reward social media enthusiasts|first=Rotimi|author=Agbana|date=2018-09-13|work=Vanguardngr.com - Vanguard.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> N'afọ 2019, Emmanuel dere akwụkwọ mbụ ya: A 100 Random Light Bulbs, nchịkọta egwu nke ebumnuche iji kpalie ndị na-agụ ya ka ha ghọtakwuo nsogbu ụbọchị niile na ndụ. <ref name="Guardian456" /> <ref name="Thisday123" /> <ref name="Guardian123" /> <ref name="Tribune789" /> Ugbu a, onye bi na United States of America, ya bụ Emmanuel na-arụ ọrụ na egosịpụta Afrika, na ala nna ya Nigeria, na ihe nkiri TV na Radio a na-akpọ "Something to write home about" <ref name="Linda123">{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2019/7/emma-ugolee-and-nevada-bridge-tell-the-less-popular-story-of-the-nigerian-spirit-to-americans.html|title=Emma Ugolee and Nevada Bridge tell the less popular story of the Nigerian Spirit to Americans|first=Linda|author=Ikeji|date=2019-07-11|work=Lindaikejiblog.com - Linda Ikejis Blog.|language=en-US|accessdate=2020-09-11}}</ref> Something to write home about n'egosi ndị ọkachamara Nigeria pụtara ìhè. bi na US, Awọd na nnabata ana enye ha. Emmanuel Ugolee anatala ụfọdụ nzere, nhọpụta na ihe nrite. Ụfọdụ gụnyere; The Future Awards Africa [TFAA] nhọpụta maka ndị ọkachamara nto55 nke afọ 2006 <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2007/01/the-future-awards-winners-photos/|title=THE FUTURE AWARDS – WINNERS & PHOTOS|first=Bella|author=Naija|date=2007-01-28|work=Bellanaija.com - Bella Naija.|language=en-US|accessdate=2020-09-12}}</ref> na onye nyocha Hip Hop World Magazine maka ụdị mgbasa ozi nke afọ na 2002 <ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2014/06/obi-asika-jimmy-jatt-emma-ugolee-and.html|title=Obi Asika, Jimmy Jatt, Emma Ugolee and others make top 20 list of pioneers of the new Nigerian music era|first=Linda|author=Ikeji|date=2014-06-11|work=Lindaikejiblog.com - Linda Ikejis Blog.|language=en-US|accessdate=2020-09-12}}</ref> Ndepụta 2014 [[Linda Ikeji|Linda ikeji]] BlogSpot nke Top 20 ndị ọsụ ụzọ nke oge ọhụrụ Naijiria ụlọ ọrụ egwu na akwụkwọ akụkọ Vanguard kọrọ, soshal midia kwadoro ihe ngosi okwu ntorobịa kachasị na Ni gerian TV ya na The Gist ya na Emma Ugolee na 2016 <ref name="Linda123" /> Onye mgbasa ozi na March 22 2021, kesara ibe nke kọwara mkpa egwu dị n'uche ndị ntorobịa Naijiria. Ọ gara n'ihu kọwa ọrụ Olamide Ybnl n'ịgbanwe echiche ọgbọ na-adịbeghị anya. N'ikwu okwu n'okwu mkpọbiri Ybnl nke pụtara Yahoo Boy no Laptop nke onye rapper kpokọbara, na ọ bụ ozi siri ike nke kọwara na e nwere ọtụtụ ụzọ isi nweta ego ma e wezụga aghụghọ. Emma Ugolee gbakwụnyere na ozi a kpaliri ọtụtụ ndị ntorobịa ka ha tụlee nhọrọ nke igwe okwu kama ịghọ aghụghọ. <ref>{{Cite web|date=2019-03-23|title=Emma Ugolee says Olamide's YBNL shaped current generation's mindset|url=https://guardian.ng/life/emma-ugolee-says-olamides-ybnl-shaped-current-generations-mindset/|accessdate=2021-10-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Akwụkwọ akụkọ == * ''A 100 Random light Bulbs''. Design Africa Concept Limited (17 Nov. 2019).  == Hụkwa == * Ndepụta ndị ọrụ mgbasa ozi Naijiria * Ndepụta ndị Igbo == Nrụtụaka == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9c7wdg1djoe23nwugy5ht2gco60gzbg Jide Kosoko 0 10973 84360 83060 2022-07-21T16:03:20Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Jide kosoko at 2020 AMVCA 02.jpg|thumb|added photo]] '''Prince Jide Kosoko''' (amụrụ n'abalị iri na abụọ nke ọnwa Jenuarị ,1954) bu onye omee, onye ntụziaka na onye na-emeputa ihe nkiri na Naijiria. <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/how-i-survived-car-crash-jide-kosoko/|title=How I survived car crash – Jide Kosoko|publisher=punchng.com|accessdate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140802190753/http://www.punchng.com/entertainment/how-i-survived-car-crash-jide-kosoko/|archivedate=2 August 2014}}</ref> <ref name="punch">{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/life-times/i-would-have-been-dlisappointed-if-none-of-my-children-became-an-actor-jide-kosoko/|title=I would have been disappointed if none of my children became an actor – Jide Kosoko|publisher=punchng.com|accessdate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140812001156/http://www.punchng.com/feature/life-times/i-would-have-been-disappointed-if-none-of-my-children-became-an-actor-jide-kosoko/|archivedate=12 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2014/07/25/jide-kosoko-reveals-diabetes/|title=Jide Kosoko reveals he has diabetes|date=25 July 2014|publisher=dailypost.ng|accessdate=12 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/glitz/item/12368-my-life-as-jide-kosoko-s-daughter-abidemi-kosoko/12368-my-life-as-jide-kosoko-s-daughter-abidemi-kosoko|title=My life as Jide Kosoko's daughter—Abidemi Kosoko|publisher=tribune.com.ng|accessdate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140813075430/http://tribune.com.ng/glitz/item/12368-my-life-as-jide-kosoko-s-daughter-abidemi-kosoko/12368-my-life-as-jide-kosoko-s-daughter-abidemi-kosoko|archivedate=13 August 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/famous-parents/dad-doesnt-know-how-to-discipline-kids-jide-kosokos-daughter/|title=Dad doesn't know how to discipline kids— Jide Kosoko's daughter|publisher=punchng.com|accessdate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140811025506/http://www.punchng.com/feature/famous-parents/dad-doesnt-know-how-to-discipline-kids-jide-kosokos-daughter/|archivedate=11 August 2014}}</ref> A mụrụ ya n'ezinụlọ eze, n'ihi ya, aha ọdịnala ya nke eze ma ọ bụ " omoba " n'asụsụ Yoruba . == Mmalite Ndụ == A mụrụ Prince Jide Kosoko na [[Lagos]] n'abali iri na abụọ nke January, 1954, na ezinụlọ Kosoko nke Lagos Island . == Ọrụ == Prince Jide Kosoko gụrụ akwụkwọ nchịkwa azụmahịa na Yaba College of Technology . <ref name="naij">{{Cite news|url=http://www.naij.com/58328.html|work=Naij|title=Nollywood Actor, Jide Kosoko talks about life at the age of 60|author=Yetunde Bamidele|accessdate=February 24, 2015}}</ref> Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri dịka nwata na-eme ihe nkiri na 1964 na mmepụta telivishọn aha ya bụ ''Makanjuola'' . O meela ọtụtụ ihe nkiri Nollywood n'asụsụ Bekee na Yoruba. <ref>{{Cite news|url=http://dailyindependentnig.com/2014/01/jide-kosoko-a-true-actor-at-60/|title=Jide Kosoko: A true actor at 60|publisher=Daily Independent|accessdate=February 24, 2015|date=January 18, 2014}}</ref> Jide Kosoko na-eto eto tolitere na Ebute Metta ma nwee mmụọ site na nnukwu ihe ịga nke ọma nke Hubert Ogunde ịbanye n'ime ihe nkiri, mgbe otu onye maara <ref>{{Cite news|url=https://www.channelstv.com/2017/10/03/i-got-beating-life-first-performance-jide-kosoko/|title=I Got The Beating Of My Life After My First Performance – Jide Kosoko • Channels Television|accessdate=2018-07-04|language=en-GB}}</ref> -arụ ọrụ na Ifelodun na-eme ihe nkiri na-eme njem kpọrọ ya òkù ka ọ gaa nyocha maka ọrụ na ''Makanjuola'', ihe nkiri telemuvi. Jide Kosoko nabatara òkù ahụ; o mechara gawa maka nyocha anya e wee họrọ ya maka ọrụ ahụ, igosipụta <ref>{{Cite book|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2014/02/11/my-regrets-at-60/|title=PM NEWS Nigeria|date=2014-02-11|language=en-US}}</ref> agwa dịka Alabi. <ref name="thes">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201507230973.html|title=Nigeria: Jide Kosoko - Thespian With Panache|author=Duru|first=Anthonia|date=2015-07-23|work=Daily Independent (Lagos)|accessdate=2018-07-04}}</ref> Kosoko gara n'ihu na-eme ihe nkiri, o wee soro ndị Awada Kerikeri mejupụtara Sunday Omobolanle, Lanre Hassan na Oga Bello, <ref name="how">{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/492678-2/|title=How Ogunde inspired me into acting – Veteran actor Jide Kosoko - The Nation Nigeria|date=2016-03-05|work=The Nation Nigeria|accessdate=2018-07-04|language=en-US}}</ref> wee nwee ngosi ndị ọbịa na ihe nkiri TV, ''New Masquerade'' . <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201602221406.html|title=Nigeria: I Will Bring Back the New Masquerade - Chief Zebrudaya|author=Abraham|first=Anthony Ada|date=2016-02-22|work=Leadership (Abuja)|accessdate=2018-07-04}}</ref> N'afọ 1972, o hiwere otu egwuregwu ihe nkiri nke ya. <ref name="how" /> Jide Kosoko edeela ma mepụtakwa ihe nkiri na ihe nkiri nke ya gụnyere ''Ogun Ahoyaya'' . <ref>{{Cite news|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/26873/i-am-a-prince-but-i-wont-be-oba-jide-kosoko.html|title=I AM A PRINCE, BUT I WON'T BE OBA â€" JIDE KOSOKO|work=Nigerian Voice|accessdate=2018-07-04|language=en}}</ref> Kosoko bịara pụta ìhè n'oge ihe nkiri vidio, na-emepụta ihe nkiri nke ya, ''Asiri n la'' na 1992, mekwa ihe nkiri na ''Asewo to re Mecca'' <ref name="thes">{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201507230973.html|title=Nigeria: Jide Kosoko - Thespian With Panache|author=Duru|first=Anthonia|date=2015-07-23|work=Daily Independent (Lagos)|accessdate=2018-07-04}}</ref> na Tunde Kelani 's ''Ti Oluwa Ni'Le'' part 2. '''Nkwado''' Prince Jide Kosoko bụ onye nnọchi anya ụlọ ọrụ na-emepụta ihe ọṅụṅụ na-ewu ewu bụ Chivita <ref>{{Cite web|title=Chivita : 10 years of fruity freshness {{!}} Bizness Watch|url=http://www.biznesswatch.com/chivita-10-years-of-fruity-freshness/|accessdate=2021-03-30|work=www.biznesswatch.com}}</ref> . Na 2016, ọ kwadoro MeritAbode Limited, ndị nwe Emerald Estate. <ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/jide-kosoko-gets-new-endorsement-deal/|accessdate=2021-03-31|work=tribuneonlineng.com|title=Jide Kosoko gets new endorsement deal|date=23 July 2016}}</ref> Kosoko bụkwa otu n'ime ndị nnọchi anya akara maka Western Lotto dị na Nigeria. <ref>{{Cite news|date=2017-07-12|title="Western Lotto Out to Infuse Gaming with Entertainment" - MD - Marketing Edge Magazine|language=en-US|work=Marketing Edge Magazine|url=https://www.marketingedge.com.ng/western-lotto-out-to-infuse-gaming-with-entertainment-md/|accessdate=2021-03-31}}</ref> == Ndụ onwe onye == Prince Jide Kosoko lụrụ nwunye abụọ, Karimat na Henrietta, <ref name="naij">{{Cite news|url=http://www.naij.com/58328.html|work=Naij|title=Nollywood Actor, Jide Kosoko talks about life at the age of 60|author=Yetunde Bamidele|accessdate=February 24, 2015}}</ref> ma ejiri ụmụ na ụmụ ụmụ gọzie ha abụọ. <ref name="punch">{{Cite web|url=http://www.punchng.com/feature/life-times/i-would-have-been-disappointed-if-none-of-my-children-became-an-actor-jide-kosoko/|title=I would have been disappointed if none of my children became an actor – Jide Kosoko|publisher=punchng.com|accessdate=12 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140812001156/http://www.punchng.com/feature/life-times/i-would-have-been-disappointed-if-none-of-my-children-became-an-actor-jide-kosoko/|archivedate=12 August 2014}}</ref> A maara ya dika na ọ bụ nna mụrụ ụmụ isii bụ Bidemi, Shola, Temilade, Tunji, Muyiwa, na Tunde Kosoko. == Filmografii ahọpụtara == * ''Nkan La'' (1992) * ''Oro Nla'' (1993) * ''Koseegbe'' (1995) * ''out of Luck'' * ''The Department'' (2015) <ref>{{Cite web|title='The Department' Watch Osas Ighodaro, OC Ukeje, Majid Michel in trailer|url=http://pulse.ng/movies/the-department-watch-osas-ighodaro-oc-ukeje-majid-michel-in-trailer-id3413176.html|work=Pulse Nigeria|date=16 January 2015|publisher=Chidumga Izuzu|accessdate=16 January 2015}}</ref> * ''Gidi Up'' (2014) (usoro ihe onyonyo) * ''Dọkịta Bello'' (2013) * ''The Meeting''(2012) * ''Last flight to Abuja'' (2012) * ''I will take my Chances'' (2011) * ''The figurine'' (2009) * ''Jenifa'' * ''The Royal Hibiscus Hotel'' * ''king of Boys'' (2018) * ''Kasala'' * ''Sugar Rush'' * ''Akpe: Return of the Beast'' (2019) * ''Merryment'' (2019) * ''Bling Lagosian'' (2019) * ''love is war'' (2019) * ''Shadow Parties'' (2020) * ''Breaded life'' (2021) <ref>{{Cite web|date=2021-04-16|title=New Nollywood comedy 'Breaded Life' hits cinemas|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/455641-new-nollywood-comedy-breaded-life-hits-cinemas.html|accessdate=2021-04-20|language=en-GB}}</ref> * ''Two weeks in Lagos'' (2019) * ''[[Love Castle]]''(2021) == Hụkwa == * Ndepụta ndị Yoruba * Ndepụta ndị na-eme ihe nkiri Naijiria == Nrụtụ̀aka ==   == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|1367313|Jide Kosoko}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rou83igrzfz5oibrk17t7rgphelgv8o Federal Kọleji nke Mmụta, Kano 0 10988 84354 70858 2022-07-21T15:23:59Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:FCE Kano.jpg|thumb|FCE kano]] '''Federal Kọleji nke Mmụta, Kano''' bụ kọleji nka na nka dabere na Kano Steeti, [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title=NCCE Online|url=http://www.ncceonline.edu.ng/colleges.php|access-date=2021-05-30|website=www.ncceonline.edu.ng}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-01-04|title=List of Accredited Colleges of Education in Nigeria|url=https://www.myschoolgist.com/ng/colleges-of-education-in-nigeria/|access-date=2021-05-30|website=www.myschoolgist.com|language=en}}</ref> It was established by the Northern Region Government of Nigeria in collaboration with [[United States Agency for International Development]] (USAID) in 1961 as '''Advance Training College''' Kano. == Akụkọ ihe mere eme == N'afọ 1990 Gọọmentị etiti Naịjirịa weghaara kọleji ahụ wee nyegharịa kọleji ahụ Federal College (FCE) <ref>{{Cite web|url=http://fcekano.edu.ng/about.php|title=Federal College of Education Kano|website=fcekano.edu.ng}}</ref> in September 2014 Boko Haram Attacked the college, so many lost their life including the Students and the staff of the college <ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2014/09/17/bomb-explosion-kills-10-federal-college-education-kano|title=Bomb Explosion Kills 10 At Federal College Of Education In Kano|date=September 17, 2014|website=Sahara Reporters}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2014/9/18/deaths-in-attack-on-nigeria-teachers-college|title=Deaths in attack on Nigeria teachers’ college|first=Abdulaziz|last=Abdulaziz|website=www.aljazeera.com}}</ref> ==Ngalaba== Ụlọ ọrụ ahụ na-enye oge nwa oge na;<ref>{{Cite web|date=2019-11-06|title=Full List of FCE KANO Courses Offered For 2020/2021|url=https://schoolinfo.com.ng/federal-college-of-education-kano-courses/|access-date=2021-05-30|website=Schoolinfo.com.ng|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=108 Universities Approved for Part-Time Degree and Sandwich Programmes in Nigeria - School Contents|url=https://www.schoolcontents.info/2018/09/list-of-universities-approved-for-part.html|access-date=2021-05-30|website=www.schoolcontents.info}}</ref> and full time studies in various departments under the following Schools;<ref>{{Cite web|last=Academy|first=Samphina|date=2019-02-26|title=Courses in Federal College of Education, Kano (FCEKANO)|url=https://samphina.com.ng/federal-college-education-kano-undergraduate-courses/|access-date=2021-05-30|website=Samphina Academy|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Admin|first=I. J. N.|date=2020-09-29|title=Full List of Courses Offered In Federal College Of Education, Kano (FCEKANO)|url=https://itsjambnews.com.ng/jamb/fcekano-courses/|access-date=2021-05-30|website=ITSJAMBNEWS|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=admin|date=2020-12-12|title=FCE KANO New Courses and Requirement {{!}} See Full list of Courses Offered in Federal College of Education, Kano State.|url=https://topinfoguide.com/school-news/fce-kano-courses/|access-date=2021-05-30|website=TOP INFO GUIDE|language=en-US}}</ref> # Schoollọ akwụkwọ nka na sayensị mmekọrịta # Ụlọ akwụkwọ mmuta # Ụlọ akwụkwọ nke asụsụ # Schoollọ akwụkwọ sayensị # Ụlọ akwụkwọ nke aka ọrụ aka # Ụlọ akwụkwọ nke nwata na Nlekọta na Mmụta nwata == Ebensidee == {{reflist}} c2ueysa039vder74wjfhrs3how7tyd5 Efua Sutherland 0 11019 84415 77366 2022-07-22T00:39:06Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:The National Archives UK - CO 1069-50-1.jpg|thumb|Efua Sutherland]] '''Efua Theodora Sutherland''' ( Jun 27,1924 ruo Jenụarị 21, 1996) <ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Google-celebrates-Efua-Sutherland-663937|title=Google celebrates Efua Sutherland|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=13 April 2019}}</ref> bụ onye [[Ghana|odee]] ihe omume Ghana, onye ntụzịaka, onye na-eme ihe nkiri ejije, onye ode akwụkwọ ụmụaka, onye na-ede abụ, onye ọka mmụta, onye nyocha, onye na-akwado ụmụaka na onye na-akwado omenala. Ọrụ ya gụnyere ejije ''Foriwa'' (1962), <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=em3RAAAAMAAJ|title=Foriwa: A Play|author=Sutherland|first=Efua Theodora|date=1967|publisher=State Publishing Corporation|language=en}}</ref> ''Edufa'' (1967), <ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/edufa00eduf|title=Edufa|author=Sutherland|first=Efua T.|date=1979|publisher=Longman|isbn=9780582642720|language=en}}</ref> na ''The Marriage of Anansewa'' (1975). <ref>{{Cite web|url=https://www.goodreads.com/work/best_book/647224-the-marriage-of-anansewa-a-storytelling-drama-african-creative-writing|title=The Marriage Of Anansewa|work=www.goodreads.com|accessdate=13 April 2019}}</ref> <ref>{{Cite book|title=The Marriage of Anansewa: a storytelling drama|author=Sutherland, Efua Theodora Morgue, 1924–1996|date=1975|publisher=Longman|isbn=058264139X|location=London|oclc=2292359}}</ref> Ọ tọrọ ntọala Ghana Drama Studio, <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}</ref> tinyere Ghana Society of Writers, <ref>Danquah, Moses, [https://archive.org/stream/richard_2552/2552_djvu.txt "Ghana, One Year Old: a First Independence Anniversary Review"], Accra: Publicity Promotions, 1958.</ref> Ghana Experimental Theatre, na ọrụ obodo akpọrọ Kodzidan (Ụlọ Akụkọ). <ref name="Murphy">{{Cite book|author=Thrash Murphy|first=Barbara|title=Black Authors and Illustrators of Books for Children and Young Adults|publisher=[[Routledge|Routledge (UK)]]|date=1 December 1998|isbn=0-8153-2004-3|url=https://archive.org/details/blackauthorsillu00murp}}</ref> Dị ka onye Ghana mbụ n'eduzi ihe omume akụkọ Nchepụ̀ta <ref>[[Margaret Busby|Busby, Margaret]], "Efua Sutherland", ''[[Daughters of Africa: An International Anthology of Words and Writings by Women of African Descent]]'' (1992), Vintage, 1993, p. 314.</ref> ọ bụ onye nwere mmetụta na mmepe nke ihe nkiri Ghana nke oge a, ma nyere aka n'iwebata ọmụmụ omenala arụmọrụ [[Eluàlà|Africa]] na ogo mahadum. <ref name="Banham">{{Cite book|author=Banham|first=Martin|title=A History of Theatre in Africa|publisher=[[Cambridge University Press]]|date=13 May 2004|isbn=0-521-80813-8}}</ref> Ọ bụkwa onye ọsụ ụzọ ụlọ mbiputa akwụkwọ Africa, Onye hiwere ụlọ ọrụ Afram Publications na Accra na oge ndị 1970. <ref name="AframHistory">{{Cite web|url=http://aframpubghana.com/our-history/|title=Our History|work=Afram Publications|accessdate=25 March 2021}}</ref> Ọ bụ onye nkwado omenala gbasara ụmụaka site na mmalite afọ ndị 1950 ruo mgbe ọ nwụrụ, ma tinye kwa aka n'ịzụlite usoro mmụta, agụmagụ, ihe nkiri na ihe nkiri fiim gbasara ụmụaka Ghana. <ref name="About">[http://mmofraghana.org/about/ "About"], Mmofra Foundation.</ref> <ref name="Groundology">[https://playgroundology.wordpress.com/category/efua-sutherland/ "Imagining a Better Future – Playtime in Africa"], PlayGroundology, 30 April 2012.</ref> Edemede foto ya nke 1960 ''Playtime na Africa'', nke ya na Willis E. Bell dere, gosipụtara mgbakwasa ukwu Uru dị na akụkọ gbasara mmepe ụmụaka wee gbado nka ukwu na 1980 site n'ịbụ isi na mmepe nke usoro ogige ntụrụndụ ọha na eze maka mba ahụ nye ụmụaka. <ref>Simoes da Silva, Tony, "Myths, Traditions and Mothers of the Nation: Some Thoughts on Efua Sutherland's Writing", ''EnterText'' 4, no. 2 (2005): 256.</ref> Pan-Africanism nke Sutherland gosipụtara na nkwado ya maka ụkpụrụ ya na mmekorita ya na ndị Afrika na ndị Afrika nwere ogo dị elu nọ na mba na-emekọrịta ihe n'ọtụtụ ụzọ mmụta gụnyere mmekọrịta ya na [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]], Ama Ata Aidoo, Maya Angelou, WEB Du Bois na Shirley Graham Du Bois, Margaret. Busby, Tom Feelings, Langston Hughes, [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King]] and Coretta Scott King, Femi Osofisan, Félix Morisseau-Leroy, Es'kia Mphahlele, [[Wole Soyinka]] na Ngugi wa Thiong'o . N'ide atụmatụ izizi na 1980 maka mmemme ihe nkiri akụkọ ihe mere eme nke Pan-African na Ghana dị ka ụgbọ ọdịnala maka ịjikọta ndị Africa gburugburu ụwa, Sutherland bụ mkpali butere mmemme ihe nkiri Pan-African biennial nke a maara dị ka PANAFEST, nke mbụ emere na 1992. <ref name="Panafest History">[https://www.panafestghana.org/page/?id=2387 "History"], Panafest website.</ref> <ref>{{Cite book|editor=Adams, Sutherland-Addy|title=The Legacy of Efua Sutherland: Pan-African Cultural Activism|date=2007|publisher=Ayebia Clarke Publishing|location=Banbury|isbn=978-0-9547023-1-1}}</ref> Efua Sutherland nwụrụ na Accra mgbe ọdị afọ iri asaa na otu n'afọ 1996. <ref name="LUCAS">Judith Greenwood, [http://lucas.leeds.ac.uk/review/the-legacy-of-efua-sutherland-pan-african-cultural-activism/ "The Legacy of Efua Sutherland: Pan-African Cultural Activism" (review)], Leeds University Centre for African Studies, ''African Studies Bulletin'', 70 (December 2008), pp. 84–86.</ref> == Mmụta na mmalite ọrụ == A mụrụ ya dị ka Efua Theodora Morgue na Cape Coast, Gold Coast (bụ Ghana ugbu a), ebe ọ gụrụ gbasara nkuzi na St Monica's Training College na Mampong . <ref name="Encyclopedia">[http://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/sutherland-efua-1924-1996 "Sutherland, Efua (1924–1996)"], ''Women in World History: A Biographical Encyclopedia''. Encyclopedia.com.</ref> <ref>[https://web.archive.org/web/20160911060426/https://www.highbeam.com/doc/1G2-2588822694.html "Sutherland, Efua (1924–1996)"], ''Dictionary of Women Worldwide: 25,000 Women Through the Ages'', Gale, 2007.</ref> Ọ gara England ịga n'ihu na agụmakwụkwọ ya, ma nweta akara ugo mmụta BA na Ụlọ Akwụkwọ Homerton, Mahadum Cambridge - otu n'ime ụmụ nwanyị Africa mbụ gụrụ akwụkwọ n'ebe ahụ - na ịmụ asụsụ Lingwistiks na School of Oriental and African Studies (SOAS), University of London . <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}</ref> <ref name="Encyclopedia" /> <ref name="GuardianObit">Busby, Margaret, "Efua Sutherland: Reaching out to young Africa" (Obituary), ''The Guardian'', 27 January 1996.</ref> Mgbe ọ laghachiri na Ghana na 1951, ọ kụziri nkuzi mbụ ya na Fijai Secondary School na Sekondi, emesia na St. Monica's School (1951 ruo 54), ma malitekwa idere ụmụaka akwụkwọ. <ref name="Encyclopedia">[http://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/sutherland-efua-1924-1996 "Sutherland, Efua (1924–1996)"], ''Women in World History: A Biographical Encyclopedia''. Encyclopedia.com.</ref> Ọ mecha kwuo, sị: “Amalitere m ide ihe nke ọma na 1951. Enwere m ike icheta kpọmkwem oge ahụ. Ọ bụ na Ista. Anọwo m na-eche banyere nsogbu agụmagụ e nwere ná mba m ruo ogologo oge. Mụ na ụmụ akwụkwọ m nọ na-akụzi omume n'otu obodo, iwe were m nke ukwuu maka ụdị akwụkwọ a na-amanye ụmụaka. O nweghị ihe jikọrọ ya na gburugburu ebe obibi ha, ọnọdụ mmekọrịta ha ma ọ bụ ihe ọ bụla. Ya mere m malitere ide." <ref name="GuardianObit">Busby, Margaret, "Efua Sutherland: Reaching out to young Africa" (Obituary), ''The Guardian'', 27 January 1996.</ref> Na 1954 ọ lụrụ Bill Sutherland, onye [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|Africa America]] na onye Pan-African nke kwagara Ghana na 1953 <ref>[http://www.noeasyvictories.org/interviews/int01_sutherland.php Interview with Bill Sutherland] (19 July 2003), for William Minter, Gail Hovey, and Charles Cobb Jr. (eds), ''No Easy Victories: African Liberation and American Activists over a Half Century, 1950–2000'', Trenton, NJ: Africa World Press, 2007.</ref> (ha nwere ụmụ atọ: onye mmụta bụ Esi Sutherland-Addy, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Ralph Sutherland, na onye ọka iwu Amowi Sutherland Phillips) <ref>[https://www.youtube.com/watch?v=9fcWP7BjBnI "ESI SUTHERLAND ADDY PERSONALITY - PROFILE FRIDAY ON JOYNEWS (14-3-14)"], My JoyOnline. YouTube.</ref> <ref>[http://mmofraghana.org/about/board-of-directors/ "Board of Directors"], Mmofra Foundation.</ref> ma o nyeere di ya aka n'ịhiwe ụlọ akwụkwọ na mpaghara Transvolta. <ref name="Books and Writers">{{Cite web|url=http://www.kirjasto.sci.fi/efuasut.htm|title=Efua Sutherland|work=Books and Writers (kirjasto.sci.fi)|first=Petri|author=Liukkonen|publisher=[[Kuusankoski]] Public Library|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081229154543/http://www.kirjasto.sci.fi/efuasut.htm|archivedate=29 December 2008}}</ref> <ref>[http://www.news24.com/SouthAfrica/News/US-anti-apartheid-activist-dies-20100106 "US anti-apartheid activist dies"], News24 Archives, January 6, 2010.</ref> == mmepụta akwụkwọ == Mgbe Gold Coast ghọrọ mba nweere onwe ya nke Ghana na 1957, Efua Sutherland haziri òtù ndị odee bụ Ghana Society of Writers (mgbe e mesịrị bụrụ Ghana Association of Writers), <ref>[http://www.gaw.org.gh/ Ghana Association of Writers] website.</ref> nke weputara mbipụta mbụ nke akwụkwọ akụkọ ''Okyeame'', nke o mere na 1960. Nke e mechara ọ bụrụ onye nchịkọta akụkọ. <ref>[[Simon Gikandi|Gikandi, Simon]], [https://books.google.com/books?id=iuKAAgAAQBAJ&pg=PT1186&lpg=PT1186&dq=%22efua+sutherland%22+ghana+society+of+writers&source=bl&ots=pUEOLRqCjZ&sig=ZxP7P-Ry-692f1OGz_5T7vf-3Ds&hl=en&sa=X&ved=0CC0Q6AEwAmoVChMIs8a68ZK_xwIVA1caCh3d9gnE#v=onepage&q=%22efua%20sutherland%22%20ghana%20society%20of%20writers&f=false "Sutherland, Efua Theodora"], ''Encyclopedia of African Literature'', Routledge, 2003.</ref> <ref name="Gibbs">Gibbs, James, [https://books.google.co.uk/books?id=QWmFnQfK_a8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq=first+issue+okyeame+1960&source=bl&ots=TVBIBtg4bN&sig=9TTfSu2-OBXQP3vmiwMCXWY5KUU&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjo6M3h-tDSAhWpDMAKHSH-C0YQ6AEIIjAB#v=onepage&q=first%20issue%20okyeame%201960&f=false "Efua Sutherland: The 'Mother' of the Ghanaian Theatre"], in ''Nkyin-kyin: Essays on the Ghanaian Theatre'' (Cross/Cultures 98), Rodopi, 2009, p. 101.</ref> Sutherland nwalere nchepụta echiche ya site na ịkọ akụkọ na ụdị ejije ndị ọzọ sitere na ọdịnala ụmụ amaala Ghana. Akụkọ ya na-adaberekarị n'akụkọ ọdịnala, mana ọ na-enwetakwa ya site na akwụkwọ ndị ọdịda anyanwụ, na-agbanwe akuko ọdịnala Africa ka ọ bụrụ usoro ihe nkiri ọgbara ọhụrụ. <ref name="Owonoyela">{{Cite book|author=Owonoyela|first=Oyekan|title=A History of Twentieth-Century African Literatures|publisher=[[University of Nebraska Press]]|date=23 August 2002|isbn=0-8032-8604-X|url=https://archive.org/details/historyoftwentie00oyek}}</ref> Ọtụtụ n'ime abụ ya na ihe odide ndị ọzọ ka ekwupụtara na ''The Singing Net'', ihe omume redio a ma ama nke Henry Swanzy malitere, <ref name="Efua Sutherland">[http://www.britannica.com/biography/Efua-Sutherland "Efua Sutherland"], ''Encyclopædia Britannica''.</ref> <ref name="collectionscanada.gc.ca">Akidiva, Arbogast Kemoli, [http://www.collectionscanada.gc.ca/obj/s4/f2/dsk3/ftp04/nq21545.pdf "Radio and Literature in Africa: Lee Nichols' Conversations with African Writers"], p. 229. University of Alberta dissertation, Spring 1997.</ref> wee bipụta ya na antọlọji 1958 ya bụ ''Voices of Ghana'' . Mbipụta mbụ nke akwụkwọ akụkọ ''Okyeame'' nke 1960 nwere obere akụkọ ya bụ "Samantaase", nke na-akọgharị akụkọ ifo. <ref name="Gibbs">Gibbs, James, [https://books.google.co.uk/books?id=QWmFnQfK_a8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq=first+issue+okyeame+1960&source=bl&ots=TVBIBtg4bN&sig=9TTfSu2-OBXQP3vmiwMCXWY5KUU&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjo6M3h-tDSAhWpDMAKHSH-C0YQ6AEIIjAB#v=onepage&q=first%20issue%20okyeame%201960&f=false "Efua Sutherland: The 'Mother' of the Ghanaian Theatre"], in ''Nkyin-kyin: Essays on the Ghanaian Theatre'' (Cross/Cultures 98), Rodopi, 2009, p. 101.</ref> Akụkọ ya akacha mara amara bụ ''Edufa'' nke (1967) (dabere na ''Alcestis'' nke Euripides ), ''Foriwa'' (1967), na The wedding of ''Anansewa'' (1975). <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}</ref> Na 1958, Sutherland tọrọ ntọala Ghana Experimental Theatre, nke dabere na Ghana Drama Studio nke Sutherland wuru na Onye isi ala Kwame Nkrumah mehere na 1963 ya na Joe de Graft dị ka onye nduzi mbụ ya. N'ịbụ nke dị na ogbe ndịda Accra, ụlọ ihe nkiri ejije ghọrọ ebe ọzụzụ maka ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri si n'akụkụ nile nke Africa. Na 1962, o sonyeere ndị ọrụ nke ụlọ akwụkwọ egwu na ihe nkiri ọhụrụ, nke JH Kwabena Nketia na-edu . <ref name="Books and Writers">{{Cite web|url=http://www.kirjasto.sci.fi/efuasut.htm|title=Efua Sutherland|work=Books and Writers (kirjasto.sci.fi)|first=Petri|author=Liukkonen|publisher=[[Kuusankoski]] Public Library|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081229154543/http://www.kirjasto.sci.fi/efuasut.htm|archivedate=29 December 2008}}</ref> Na 1963, mgbe Sutherland malitere ọrụ nke onye otu nyocha na Institute of African Studies, University of Ghana, <ref name="Encyclopedia">[http://www.encyclopedia.com/women/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/sutherland-efua-1924-1996 "Sutherland, Efua (1924–1996)"], ''Women in World History: A Biographical Encyclopedia''. Encyclopedia.com.</ref> <ref>Collins, Stephen (2011), [http://theses.gla.ac.uk/3166/1/2011CollinsMPhil.pdf "Playwriting and postcolonialism: identifying the key factors in the development and diminution of playwriting in Ghana 1916-2007"], MPhil(R) thesis, p. 15, University of Glasgow.</ref> o gbakwunyekwara Ghana Drama Studio, bụ nke ghọrọ ebe ọzụzụ n'adịghị n'ime ụlọ akwụkwọ, nke a na-akpọ Mahadum Ghana Drama Studio. Sutherland, na mgbakwunye nke nyocha na nkuzi ya na ụdị ihe nkiri Africa, bụ onye nsonye n'ime otu ndị chepụtara ma guzobe Ụlọ Akwụkwọ nke gbasara nka Ihe omume. N'itinye uchu banyere akụkọ ọdịnala na mmepe ihe nkiri obodo, o hiwere Kodzidan (Ụlọ Akụkọ) na Ekumfi-Atwia, n'ogige etiti, bụ nke a ghọtara n'ụwa niile dị ka ihe nlereanya ọsụ ụzọ na ụlọ ihe nkiri gbasatara mmepe. <ref name="Encyclopedia" /> <ref name="Owonoyela" /> <ref>Gibbs, pp. xv, 111.</ref> Sutherland nyere ndụmọdụ na n'aka nke ya sitere n'ike mkpali mmụọ site n'aka ọtụtụ ndị odee nke Ghana, gụnyere Ama Ata Aidoo, Kofi Anyidoho na Meshack Asare . Na mmalite oge nke 1970, Sutherland kwadoro ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ bụ Afram Publications, bụ nke etinyere na 1973, mana March 1974 ọ malitere ịrụ ọrụ site na ụlọ ọrụ onwe ya na "Araba Mansa", ogige ya na Dzorwulu, Accra. <ref name="AframHistory">{{Cite web|url=http://aframpubghana.com/our-history/|title=Our History|work=Afram Publications|accessdate=25 March 2021}}</ref> Sutherland nọgidere na-etinye aka n'ọrụ nchịkọta akụkọ Afram ruo mgbe ọ nwụrụ. <ref>Anyidoho, Kofi, and James Woods (eds), [https://books.google.com/books?id=bjTT4cLtM3MC&pg=PA80&lpg=PA80&dq=afram+efua+sutherland&source=bl&ots=BSY2aTlWqg&sig=xCLorUseke0i5itkkzMsg5iiVfY&hl=en&sa=X&ei=Lt6ZUe-PBuKl0wX9zoGQDg&ved=0CEAQ6AEwAw#v=onepage&q=afram%20efua%20sutherland&f=false ''FonTomFrom: Contemporary Ghanaian Literature, Theatre and Film''], p. 80.</ref> == Mgbati omenala na pan-Africanism == Ọrụ Sutherland dọtara nlereanya ndị nchepụta sitere na ndị Afrịka zuru ụwa ọnụ. Nchịkọta ncheta nke ise Maya Angelou bụ <nowiki>''All God's Children Need traveling Shoes,''nke n'agba akaebe maka nkwado mmetụta uche na ntinye aka na obodo Ghana nyere ya na 1960 site n'</nowiki>aka Efua Sutherland bụ onye ghọrọ ezigbo enyi. <ref>Angelou, Maya, [https://books.google.com/books?id=BuvUvtPnM4wC&pg=PT15&lpg=PT15&dq=%22efua+sutherland%22+maya+angelou&source=bl&ots=saUYjdKEUq&sig=TxcpWgWoIKWTvh2625E5g-iLMjA&hl=en&sa=X&ved=0CEcQ6AEwCGoVChMIke6SgJW_xwIVBFcaCh3vsgkl#v=onepage&q=%22efua%20sutherland%22%20maya%20angelou&f=false ''All God's Children Need Traveling Shoes''], 1986.</ref> Sutherland zutere Dr WEB Du Bois mgbe o duuru ndị nnọchi anya Ghana na 1958 Afro-Asia Writers Conference na Tashkent (nke bụ isi obodo Uzbekistan ugbu a ). A nochịteere ya, mgbe ọ nwụrụ na Accra, Ghana na 1963, iji kwado Oriakụ Shirley Du Bois. Na oge ndị 1980 ,Sutherland nyere aka n'ịwuwe WEB Du Bois Memorial Center for Pan African Culture and Mausoleum n'ụlọ Du Bois'Accra. <ref>Shipley, Jesse Weaver, and Jemima Pierre, [https://books.google.co.uk/books?id=twazxuJh1mIC&pg=PA79&lpg=PA79&dq=%22efua+sutherland%22+W.E.B.+Du+Bois+Memorial+Centre&source=bl&ots=deehZWmbIP&sig=ACfU3U0lMmExOJWxnILWl740Uul7H_LwVQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjQ263p_8HoAhWDlFwKHU8oBiMQ6AEwAXoECDEQAQ#v=snippet&q=%22efua%20sutherland%22&f=false "The Intellectual and Pragmatic Legacy of Du Bois's Pan-Africanism in Contemporary Ghana"], in Mary Keller and Chester J. Fontenot (eds), ''Re-cognizing W.E.B. Du Bois in the Twenty-first Century: Essays on W.E.B. Du Bois'', Mercer University Press, 2007, p. 79.</ref> N'afọ 1980, o dere akwụkwọ aha ya bụ "Proposal for a Historical Drama Festival na Cape Coast", ngosi mkpa ọ dị na njikọ dị n'etiti Africa na ndị ya bi na mba. Nke a mere ka ọ pụta ìhè n'ọrụ ahụ bịara pụta dị ka PANAFEST nke steeti na-akwado, bụ nke mbụ Pan-African Historical Theater Festival, nke e mere na Cape Coast, Elmina na Accra, Ghana, site na abalị iri na abụọ ruo abali iri na iteghete nke ọnwa Desemba,1992 n'okpuru isiokwu "The Re- emergence of African Civilisation "bụ mmalitehachi nke mmehe Afrịka <ref name="Panafest History">[https://www.panafestghana.org/page/?id=2387 "History"], Panafest website.</ref> == Nkwado maka ụmụaka == Sutherland guzoro ndị Ghana na nkwado nke UN Convention on the Rights of Child gbasara ụmụaka bụ (mba mbụ mere otú ahụ) ma bụrụ onye isi oche otu mba gbasatara ụmụaka bụ 'National Commission on Children 'site na 1983 ruo 1990, oge nke gosipụtara nkwado ụmụaka kacha sie ike na nke zuru oke na ọkwa mba n'akụkọ ihe mere eme nke Ghana. N'ime ikike a, ọ duziri ọtụtụ mmemme ọhụrụ, gụnyere ego agụmakwụkwọ ụmụaka iji kwado obodo ndị na-enweghị enyemaka, nke nka ọrụ a na-agbasa mmụta sayensị nye ụmụaka ogbenye ma ọ bụ ime obodo, na ichekwa ala maka mkpụrụ ihe atụ ogige ntụrụndụ ụmụaka na ogige ọbá akwụkwọ. gburugburu obodo. Ọ tọrọ ntọala maka Mmofra Foundation, na-arụsi ọrụ ike kemgbe 1997 dị ka otu obodo raara onwe ya nye iji kwalite ndụ omenala na ọgụgụ isi nke ụmụaka niile nọ na Ghana. <ref name="About">[http://mmofraghana.org/about/ "About"], Mmofra Foundation.</ref> Na 2012 ''ewepụtara oge Playtime in Africa Initiative'', nke sitere na akwụkwọ 1961 akpọrọ aha ya, iji mee ka ọha na eze nwee mmasị n'ebe ụmụaka nọ. Ọrụ ikpeazụ ya kacha dị ịrịba ama na Institute of African Studies, Legon, bụ mmemme mmepe ụmụaka ya, bụ nke ezubere imepe ihe, ụzọ na ndị ọrụ maka mmemme nke nchepụta ihe nkiri n'ime na n'ụlọ akwụkwọ. UNICEF kpọrọ Sutherland ka ọ sonye na netwọkụ nke ndị ọkà mmụta zuru ụwa ọnụ iji tụlee koodu nke ikike mmadụ maka nchekwa ụmụaka. <ref>{{Cite book|author=Agovi|first=K.E.|title=Tributes to Efua Sutherland|date=1996}}</ref> == Ihe nketa == * Na-esochi owuwu 1992 nke National Theatre nke Ghana na saịtị nke Drama Studio nwere, e wuru ihe atụ nke Studio n'ogige mahadum nke Ghana dịka akụkụ nke akụrụngwa nke Ụlọ Akwụkwọ nke Ihe omume nka N'ememe ncheta afọ iri ise nke Mahadum ahụ, a kpọgharịrị ụlọ ọrụ Studio Efua bụ Sutherland Drama Studio. [[Usòrò:Efua_Sutherland_Children_Park.jpg|thumb| Ogige ụmụaka nke Efua Sutherland . N'ịbụ nke dị nso n'etiti Accra, Efua Sutherland chekwara oghere ọha acre 12 dị ka ogige maka ụmụaka niile na 1980s.]] * Oghere dị eka iri na abụọ dị na étíti obodo Accra edobere dị ka ogige ụmụaka na etiti Accra site na nkwado nke <ref name="Groundology">[https://playgroundology.wordpress.com/category/efua-sutherland/ "Imagining a Better Future – Playtime in Africa"], PlayGroundology, 30 April 2012.</ref> Efua Sutherland e wee kpọharịa ya aha ya. <ref>[http://wikimapia.org/11279020/Efua-Sutherland-Childrens-Park "Efua Sutherland Children's Park (Accra).]</ref> <ref name="Founder">[http://mmofraghana.org/about/founder/ "Founder"], Mmofra Foundation.</ref> <ref>[http://www.ghananewsagency.org/social/efua-sutherland-children-s-park-to-be-refurbished-84117 "Efua Sutherland Children’s Park to be refurbished"], Ghana News Agency, 30 December 2014.</ref> <ref>Akordor, Kofi, [http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/What-happened-to-the-children-s-parks-in-Ghana-387413 "What happened to the children’s parks in Ghana?"], GhanaWeb, 13 October 2015.</ref> * Efua Sutherlandstraat bụ otu n'ime ọtụtụ okporo ámá dị na mpaghara Amsterdam, [[Netherlands]], nke aha ya bụ ndị inyom na-ede akwụkwọ na ndị na-eme ihe ike. <ref name="Founder" /> <ref>[http://www.geographic.org/streetview/view.php?place=Efua%20Sutherlandstraat,%20Amsterdam,%20North%20Holland,%20Netherlands Streetview map], Geographic.org.</ref> * Na-arụ ọrụ kemgbe 1997, Efua Sutherland hibere Mmofra Foundation n'ime afọ ikpeazụ ma nyefee ya nye ịkwalite ndụ omenala na ọgụgụ isi nke ụmụaka niile nọ na Ghana. N'ime ihe karịrị afọ iri abụọ, ọtụtụ puku ụmụaka eritela uru site na mmemme edemede ya, nke nwere mmetụta nchepụta na nke gbadoro ụkwụ na imepụta ihe. * Oghere omenaala akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ / ogige a na-akpọ Mmofra Place na mpaghara Dzorwulu nke Accra bụ nke ghe oghe nye ụmụaka niile, ekele maka ụlọ Efua T. Sutherland. * Efua Sutherland Hall bụ ọnụ ụlọ ụmụ akwụkwọ na Mahadum Ashesi, Berekuso, Ghana. * ''The Legacy of Efua Sutherland: Pan African Cultural Activism'', otu nchịkọta na nsọpụrụ ya ka e bipụtara na 2007, nke Anne V. Adams na Esi Sutherland-Addy deziri. <ref name="LUCAS">Judith Greenwood, [http://lucas.leeds.ac.uk/review/the-legacy-of-efua-sutherland-pan-african-cultural-activism/ "The Legacy of Efua Sutherland: Pan-African Cultural Activism" (review)], Leeds University Centre for African Studies, ''African Studies Bulletin'', 70 (December 2008), pp. 84–86.</ref> Ndị nyere aka bụ: Anne Adams, Esi Sutherland-Addy, Ama Ata Aidoo, Maya Angelou, Kofi Anyidoho, Sandy Arkhurst, William Branch, Margaret Busby, John Collins, David Donkor, James Gibbs, Comfort Caulley-Hanson, Biodun Jeyifo, Robert July, Mabel Komasi, Florence Laast, John Lemly, Jurgen Martini, Michael McMullan, Penina Mlama, Femi Osofisan, Sandra Richards, Amowi Sutherland Phillips, Ola Rotimi, Margaret Watts, Henry Wellington, na Vivian Windley. * Onye edemede, onye na-ede uri, onye nkuzi na onye diplomat Abena PA Busia tinyere isiakwụkwọ nye Efua Sutherland ("To the Roadmaker: Fragments of a Meditation") n'akwụkwọ uri ya ''Traces of a Life: A Collection of Elegies and Praise Poems'' (Ayebia Clarke Publishing, 2008). * Enyere Sutherland ugwu site na doodle Google na 27 Jun 2018, nke gaara abụ ụbọchị ncheta ọmụmụ 94th ya. == nkọwapụta nkenke nke ọrụ == Sutherland nwalere nchepụta echiche ya site na ịkọ akụkọ na ụdị ndị ọzọ dị egwu sitere na ọdịnala ụmụ amaala Ghana. Akụkọ ya na-adaberekarị n'akụkọ ọdịnala, mana ọ na-enwetakwa ya site na akwụkwọ ndị ọdịda anyanwụ, na-agbanwe mgbakọ ọdịnala Africa ka ọ bụrụ usoro ihe nkiri ọgbara ọhụrụ. <ref name="Owonoyela" /> Ọtụtụ n'ime uri ya na ihe odide ndị ọzọ ka agbasara na ''The Singing Net'', ihe omume redio a ma ama nke Henry Swanzy malitere, <ref name="Efua Sutherland">[http://www.britannica.com/biography/Efua-Sutherland "Efua Sutherland"], ''Encyclopædia Britannica''.</ref> <ref name="collectionscanada.gc.ca">Akidiva, Arbogast Kemoli, [http://www.collectionscanada.gc.ca/obj/s4/f2/dsk3/ftp04/nq21545.pdf "Radio and Literature in Africa: Lee Nichols' Conversations with African Writers"], p. 229. University of Alberta dissertation, Spring 1997.</ref> wee bipụta ya na 1958 anthology ''Voices of Ghana'' . Mbipụta mbụ nke akwụkwọ akụkọ ''Okyeame'' nke 1960 nwere obere akụkọ ya bụ "Samantaase", nke na-akọgharị akụkọ ifo. <ref name="Gibbs">Gibbs, James, [https://books.google.co.uk/books?id=QWmFnQfK_a8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq=first+issue+okyeame+1960&source=bl&ots=TVBIBtg4bN&sig=9TTfSu2-OBXQP3vmiwMCXWY5KUU&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjo6M3h-tDSAhWpDMAKHSH-C0YQ6AEIIjAB#v=onepage&q=first%20issue%20okyeame%201960&f=false "Efua Sutherland: The 'Mother' of the Ghanaian Theatre"], in ''Nkyin-kyin: Essays on the Ghanaian Theatre'' (Cross/Cultures 98), Rodopi, 2009, p. 101.</ref> Egwuregwu ya kacha mara amara bụ ''Edufa'' (1967) (dabere na ''Alcestis'' nke Euripides ), ''Foriwa'' (1967), na ''Alụmdi na Nwunye nke Anansewa'' (1975). <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}</ref> Na ''Edufa'' na eponymous onye omee chọrọ ịgbapụ ọnwụ site n'imegbu nwunye ya, Ampoma, na ọnwụ nke e buru amụma ya site arụsị . N'ime akụkọ ihe omume a, Sutherland na-eji nkwenye ọdịnala ndị Ghana na- agbam afa na mmekọrịta nke emume ọdịnala na ndị Europe iji gosi Edufa dị ka onye bara ọgaranya na onye Ihe na-agara nke ọma n'oge a nke ndị ya na-akwanyere ùgwù. Ihe omume a ji omenala na ememe ichu aja na ihe atụ, ma akọrọ akụkọ a na ọnọdụ eletaghi anya nke mgbapụ nke Edufa gbahapụrụ nwunye-ya, ma nwunye ya na ndị inyom ndị ọzọ leghara ụkpụrụ omume nke gara aga anya. <ref name="Owonoyela" /> Na ''Foriwa'' agwa ama ama, onye bụ ada eze nwanyị nke Kyerefaso, na Labaran, onye gụsịrị akwụkwọ na ugwu Ghana nke na-ebi ndụ dị mfe, wetara Kyerefaso mmepe anya nghọta, obodo nke maarala azụ ma enwekwaghi amamihe n'ihi na ndị okenye obodo ahụ jụrụ iweta mụta ụzọ ọhụrụ. <ref name="Owonoyela" /> ''Isi okwu Foriwa'' bụ njikọ nke ọdịnala ochie na ụzọ ọhụrụ. <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true"><span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:myriadworldsbudd00kons|''Merriam Webster's Encyclopedia of Literature'']]</span>. [[Merriam-Webster]]. 1995-04-01. p.&nbsp;[[iarchive:myriadworldsbudd00kons/page/1081|1081]]. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]]&nbsp;[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/0-87779-042-6|<bdi>0-87779-042-6</bdi>]].</cite></ref> Akụkọ ahụ nwere isiokwu mba iji kwalite mmụọ mba ọhụrụ na Ghana nke ga-akwalite mmeghe maka echiche ọhụrụ na imekọ ihe ọnụ n'etiti agbụrụ. <ref name="Owonoyela" /> ''The Marriage of Anansewa: Ihe nkiri Akụkọ Akụkọ'' (1975) ka a na-ewere dị ka ntinye aka kacha baa uru Sutherland na ihe nkiri na ejije Ghana. <ref name="Owonoyela" /> N'ime ihe omume a, ọ na-atụgharị akụkọ ọdịnala Akan Ananse Spider ( ''Anansem'' ) n'ime usoro ejije ọhụụ dị egwu, nke ọ na-akpọ ''Anansegoro'' . <ref name="Owonoyela" /> ''Nyamekye'' (ndinaudi ''Alice na Wonderland'' ), otu n'ime ihe nkiri ya mechara, na-egosi etu ọdịnala opera ndị mmadụ si metụta ya. <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true"><span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:myriadworldsbudd00kons|''Merriam Webster's Encyclopedia of Literature'']]</span>. [[Merriam-Webster]]. 1995-04-01. p.&nbsp;[[iarchive:myriadworldsbudd00kons/page/1081|1081]]. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]]&nbsp;[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/0-87779-042-6|<bdi>0-87779-042-6</bdi>]].</cite></ref> Sutherland bụkwa onye dere ọrụ maka ụmụaka. Ọrụ ndị a gụnyere Ihe abuo nke abụ ndakorita nke dị n'ụdị ụmụ anụmanụ ''udele!'' ''Udele!'' na ''Tahinta'' (1968), na edemede ihe osise abụọ, tinyere foto nke Willis Bell (1924–2000): ''Oge ejije na Africa'' (1960) na ''The Roadmakers'' (1961). Enwere ike ịkọwa ọtụtụ n'ime akụkọ mkpirisi ya dị ka abụ iduazi. ''Voice in the Forest'', akwụkwọ akụkọ ifo na akụkọ ifo ihe arọrọ arọ nke Ghana, nke e bipụtara na 1983. <ref name="Merriam">{{Cite book|author=|first=|title=Merriam Webster's Encyclopedia of Literature|url=https://archive.org/details/myriadworldsbudd00kons|publisher=[[Merriam-Webster]]|date=1995-04-01|isbn=0-87779-042-6}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true"><span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:myriadworldsbudd00kons|''Merriam Webster's Encyclopedia of Literature'']]</span>. [[Merriam-Webster]]. 1995-04-01. p.&nbsp;[[iarchive:myriadworldsbudd00kons/page/1081|1081]]. [[ISBN (ihe nchọpụta)|ISBN]]&nbsp;[[Ọpụrụiche:Isi akwụkwọ/0-87779-042-6|<bdi>0-87779-042-6</bdi>]].</cite></ref> ''A kọwawo oge egwuregwu n'Afrịka'' dịka"akwụkwọ kpụ ọkụ n'ọnụ na ejije omenala nke Ghana", bụ nke Sutherland lere anya dị ka ihe dị mkpa maka ịzụlite uche na ahụ ndị ntorobịa. <ref name="Groundology">[https://playgroundology.wordpress.com/category/efua-sutherland/ "Imagining a Better Future – Playtime in Africa"], PlayGroundology, 30 April 2012.</ref> Ọbụghị naanị na ebipụtara ya afọ atọ ka Ghana nwechara nnwere onwe, ọ bụ akwụkwọ izizi nke Akụkọ omenala ụmụaka na Ghana. Akwukwo a gosiputara nchịkọta nke ndụ umuaka n n'etiti obodo ma webatakwa mwebata ndị obodo idere umuaka ihe , tinyere nbiputa na mmepe site na ejije maka umuaka. ''Voice in the Forest'' bụ ederede na-egosipụta n'ike n'ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị, akụ na ụba, na mmekọrịta ọha na eze nke ọchịchị colonial na mmekọ omenala na Ghana n'ihe gbasara ụmụaka. Edemede a bụ ịkọgharị akụkọ ọdịnala Akan ma na-ekwu maka ụkpụrụ omenala ọdịnala site na ọrụ onye aghụghọ. Ọ na-akọ akụkọ banyere otu nwoke aha ya bụ Bempong bụ onye n'amaghị ama chọpụtara Samanta, osisi nymph, ma kpọghachite ya n'obodo ya. Na mbụ Bempong kwenyere na Samanta bụ nwa agbọghọ furu efu, na-awagharị naanị ya n'ime ọhịa.Na ọkara mbụ nke akụkọ ahụ, Samanta jụrụ ikwu okwu. Ọ bụghị ruo mgbe Bempong gbupụrụ ntutu isi ya, n'ịgbalị ịkpụchapụ̀ ntutu isi ya, ka Bempong ghọtara na nwa agbọghọ a bụ Samanta, osisi nymph - "ihe e kere eke nwere ike anwansi". <ref>Sutherland, Efua, ''A Voice in the Forest'' (Ghana: Afram Publishing, 1983), p. 9.</ref> N'ịchọta olu ya n'otu oge iwe, Samanta bụrụ obodo ahụ ọnụ, gbahapụ ha n'enweghị nri ruo mgbe ọ ga-eweghachi ntutu isi ya. Onye dike nke akwụkwọ ahụ bụ Afrum, nwa Bempong, onye a na-ewere dị ka onye nzuzu obodo. Nhọrọ Sutherland ime iweli onye nzuzu bụ akụkụ nke ogologo usoro ọmụmụ nke onye aghụghọ n'ime akwụkwọ agụmagụ Africa. <ref>See Pelton, Robert D. ''The Trickster in West Africa: A Study of Mythic Irony and Sacred Delight''. Berkeley: University of California Press, 1989.</ref> == Nkwanye ugwu == Na 2020, na mmemme akara ụbọchị ụmụ nwanyị mba ụwa, 3Music Awards kwanyere Sutherland ugwu maka mmezu ya na ụlọ ọrụ ntụrụndụ. <ref>{{Cite web|title=Theresa Ayoade, Akosua Adjepong, Daughters of Glorious Jesus, others honoured at 3Music Women's Brunch|publisher=MyJoyOnline|first=Nasiba|author=Yakubu|url=https://www.myjoyonline.com/theresa-ayoade-akosua-adjepong-daughters-of-glorious-jesus-others-honoured-at-3music-womens-brunch/|date=9 March 2020|accessdate=15 March 2021|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=9 March 2020|title=Theresa Ayoade, Tagoe Sisters, Akosua Agyapong, Others honoured at 3Music Women's Brunch|url=http://livextragh.com/2020/03/09/theresa-ayoade-tagoe-sisters-akosua-agyapong-others-honoured-at-3music-womens-brunch/|accessdate=15 March 2021|work=LiveXtra Ghana|language=en-US}}</ref> == Akwụkwọ ọgụgụ ahọpụtara == * ya na Willis E. Bell, ''Ndị na-eme okporo ụzọ: akwụkwọ foto nke Ghana'' (maka ụmụaka). Accra: Ghana Ozi Ọrụ / London: Newman Neame, 1961, 1963 * ya na Willis E. Bell, ''Oge egwuregwu na Africa'' (maka ụmụaka), New York: Atheneum, 1962 * ''Edufa'' (egwu), Longman, 1967 * ''Foriwa: Egwuregwu n'ime Ọrụ Atọ'', Accra-Tema: Ụlọ ọrụ mbipụta akwụkwọ, 1967 * ''Tahinta'' (1968) * ''Udele!'' ''Udele! na Tahina: Egwuregwu Rhythm Abụọ'' , Tema: Ụlọ obibi akwụkwọ Ghana, 1968 * ''Odasani'' (egwuregwu), Accra: Anowuo Educational Publications, 1969 * ya na Willis Bell, ''The Original Bob: Akụkọ nke Bob Johnson, Ghana's Ace Comedian'' (egwuregwu), Accra: Anowuo Educational Publications, 1970 * ''Anansegoro: Akụkọ-Ịkọ ihe nkiri na Ghana'', Accra: Afram, 1975 * ''Alụmdi na Nwunye nke Anansewa'' (egwuregwu), London: Longman, 1977, 1980; Washington, DC: Atọ Continents Press, 1980 * ''Olu n’ime oke ọhịa: Akụkọ sitere na Ghana'', Akwụkwọ Philomel, 1983 * Anne V. Adams na Esi Sutherland-Addy (2007). ''Ihe nketa nke Efua Sutherland: Pan-African Cultural Activism'', <ref name="LUCAS">Judith Greenwood, [http://lucas.leeds.ac.uk/review/the-legacy-of-efua-sutherland-pan-african-cultural-activism/ "The Legacy of Efua Sutherland: Pan-African Cultural Activism" (review)], Leeds University Centre for African Studies, ''African Studies Bulletin'', 70 (December 2008), pp. 84–86.</ref> Banbury: Ayebia Clarke Publishing.  * Fadare, Nureni Oyewole. "Omenala Folkloric na ụmụ nwanyị dị na Efua T. Sutherland's na Ama Ata Aidoo 's. ''Akwụkwọ akụkọ Ibadan nke English Studies'' 7 (2018): 341–360. * James Gibbs, [https://books.google.co.uk/books?id=QWmFnQfK_a8C&pg=PA101&lpg=PA101&dq=first+issue+okyeame+1960&source=bl&ots=TVBIBtg4bN&sig=9TTfSu2-OBXQP3vmiwMCXWY5KUU&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjo6M3h-tDSAhWpDMAKHSH-C0YQ6AEIIjAB#v=onepage&q=first%20issue%20okyeame%201960&f=false "Efua Sutherland: The 'Mother' of the Ghanaian Theatre"], na ''Nkyin-kyin: Essays on the Ghanaian Theatre'' (Cross/Cultures 98), Rodopi, 2009. * Salm & Falola (2002). ''Omenala na omenala Ghana'' . Greenwood Press. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-313-32050-0|0-313-32050-0]] * Esi Sutherland-Addy, [https://books.google.com/books?id=5GGkscoD79UC&pg=PA1&lpg=PA1&dq=%22efua+sutherland%22+bill+sutherland+children&source=bl&ots=vi4vsnn6in&sig=BoO3HdRm898jZj2W8xWrHorvj1w&hl=en&sa=X&ved=0CEUQ6AEwCmoVChMI-_C235y_xwIVgekaCh0X3w6F#v=onepage&q=%22efua%20sutherland%22%20bill%20sutherland%20children&f=false "Creating For and with Children in Ghana - Efua Sutherland: a retrospective"], na Michael Etherton (ed. ), ''Ụlọ ihe nkiri Africa: Youth'', James Currey Ltd, 2006, p.&nbsp;1–15. == Nrụtụaka ==   == Njikọ mpụga == * Petri Liukkonen. "Efua Sutherland". Books and Writers [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rz352qwjxti8v3k01roaxiieyddpbet Nicki Minaj 0 11031 84412 70960 2022-07-22T00:34:05Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nicki Minaj Realize NBA Awards 2017.png|thumb|Nicki Minaj]] Onika Tanya Maraj-Petty (amuru Disemba 8, 1982), onye amara dika Nicki Minaj ([https://en.m.wikipedia.org/wiki/Help:IPA/English / mɪˈnɑːʒ/]), bu onye amuru Trinidadian [a] onye rapper, onye ọbụ abụ na onye na-ede abụ. A maara ya maka usoro ihe nkiri ya na rap ya na ike ya dị ka onye na-ese ihe na-edekọ. Amụrụ na mpaghara Saint James nke Port of Spain, Trinidad na Tobago ma zụlite na Queens nke New York City, ọ nwetara nkwanye ùgwù ọha mgbe ọ hapụsịrị mixtape Playtime Is Over (2007), Sucka Free (2008), na Beam Me Up Scotty ( 2009). Na mmalite ọrụ ya, Minaj bịara mara maka ejiji na wigs ya mara mma, usoro ọ na-asọ dị iche, na iji alter egos na ụda olu, bụ isi British Cockney. N'afọ 2010, Minaj wepụtara album studio mpụta mbụ ya, Pink Friday (2010), nke RIAA kwadoro platinum triple-platinum, wee ruo na nọmba-1 na chaatị Billboard 200. Otu mbụ Minaj kacha elu-ise bụ "Super Bass" ruru ọnụ ọgụgụ atọ, n'oge ahụ ghọrọ abụ solo kachasị elu nke onye na-agụ nwanyị na-agụ kemgbe 2002. Ndekọ ya nke abụọ, Pink Friday: Roman Reloaded (2012), hụrụ Minaj ka ọ na-aga n'ihu egwu-pop na ụda pop rap. Ndekọ a gbara arụkwaghịm na nọmba nke mbụ na Billboard 200, ya na otu onye ndu ya, "Starships", na-arị elu na ọnụọgụ ise na Hot 100. album Studio nke atọ na nke anọ nke Minaj, The Pinkprint (2014) na Queen (2018) . akara ọpụpụ site na ụdị mbụ ya na nlọghachi na mgbọrọgwụ hip hop ya. Otu nke abụọ nke mbụ "Anaconda" gbagoro na ọnụọgụ abụọ na Hot 100. Njirimara ya na remix nke Doja Cat's "Say So" yana mmekorita ya na 6ix9ine, "Trollz", ha abụọ ewepụtara na 2020, bụ akara nke mbụ na nke abụọ - otu na Hot 100, n'otu n'otu, nke ikpeazụ mere ya onye nke abụọ. nwanyi rapper ga mpụta mbụ na nke mbụ, na-eso Lauryn Hill na 1998. Gụnyere atụmatụ, Minaj bụ nwanyị na-ese ihe nwere ndenye nke abụọ kachasị na Hot 100, n'azụ onye na-abụ abụ Taylor Swift, nke ọ bụla na-agbakọta ihe karịrị 100. O nwere ndị otu 10 kacha elu na chaatị ahụ, nke kachasị maka nwanyị ọ bụla rapper ruo ugbu a, anọ n'ime ndị ahụ bụ abụ solo. Mmekọrịta ya na Karol G, "Tusa", ghọrọ ọnụ ọgụgụ nke mbụ na-eme ogologo oge na Argentina, yana ngụkọta nke ihe karịrị ọnwa ise. Mweghachi ya 2021 nke mixtape 2009 Beam Me Up Scotty rụrụ arụ na ọnụọgụ abụọ na Billboard 200, na-aghọ mpụta mbụ kachasị elu maka ngwakọta rap nwanyị na eserese ahụ. Minaj bụ otu n'ime ndị nwanyị na-ese ihe kacha ere oge niile nwere ndekọ nde 100 rere n'ụwa niile. Ọtụtụ nkwanye ugwu ya gụnyere ihe nrite egwu America asatọ, MTV Video Music Awards ise, onyinye iri na abụọ BET, onyinye Billboard Music anọ, onyinye Briten na ndekọ Guinness World Record. Billboard họpụtara ya dị ka onye na-agụ egwú nwanyị kachasị elu na 2010s, yana nke asaa n'ime ndị na-ese ihe nkiri kachasị elu nke afọ iri. Na 2016, Oge gụnyere Minaj na ndepụta ha kwa afọ nke 100 ndị kasị nwee mmetụta n'ụwa. N'èzí egwu, ọrụ ihe nkiri Minaj gụnyere ọrụ olu na ihe nkiri animated Ice Age: Continental Drift (2012) na The Angry Birds Movie 2 (2019) yana nkwado ọrụ na ihe nkiri nkiri The Ọzọ Woman (2014) na Barbershop: Mbelata na-esote (2016). Ọ pụtakwara dị ka onye ọka ikpe na oge iri na abụọ nke American Idol na 2013. == Ndụ mbido == A mụrụ Onika Tanya Maraj na Saint James na Disemba 8, 1982. Nna ya bụ Robert Maraj (1956-2021), onye isi ego na onye ọbụ abụ ozioma nwa oge nke Dougla (nne Afro-Trinidadian na nna Indo-Trinidadian). Nne ya, Carol Maraj, bụkwa onye na-abụ abụ ozi-ọma sitere na agbụrụ Afro-Trinidadian. Carol rụrụ ọrụ na ngalaba ịkwụ ụgwọ na ndekọ ego n'oge ntorobịa Minaj. Nna Minaj bụ mmanya na-aba n'anya na mgbawa cocaine riri ahụ ma were iwe ọkụ, gbaa ụlọ ha ọkụ na Disemba 1987. O nwere nwanne nwoke nke tọrọ aha ya bụ Jelani, nwanne nwoke nke nta aha ya bụ Maịkaya, na nwanne nwanyị nke obere aha ya bụ Ming. Mgbe ọ bụ nwata, Minaj na nwanne ya nwoke nke tọrọ, Jelani, tolitere na nne nne ya na Saint James n'ime ezinụlọ nwere ụmụ nwanne 11. Nne Minaj, Carol Maraj, na-arụ ọtụtụ ọrụ na Saint James tupu ya enweta Green Card mgbe ọ dị afọ 24. Ọ kwagara Bronx na New York City ịga Monroe College na-ahapụ ma Minaj na Jelani na Trinidad na nne nne ha. N'ikpeazụ, mgbe Minaj dị afọ ise, Carol nwetara ụlọ mbụ ya na 147th Street na South Jamaica, Queens wee kwaga Minaj na Jelani ka ha na ya na nna ha biri. Minaj chetara, "Echeghị m na enwere m ọtụtụ ịdọ aka ná ntị n'ụlọ m. Nne m kpaliri m, ma ọ bụghị ezinụlọ siri ike. Achọkwara m ezinụlọ siri ike. " Minaj kwadoro nke ọma maka nnabata. na Fiorello H. LaGuardia High School of Music & Art and Performing Arts, nke na-elekwasị anya na nka na nka. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Minaj chọrọ ịghọ onye na-eme ihe nkiri, wee tụba ya na egwuregwu Off-Broadway In Case You Forget na 2001.[33] Mgbe ọ dị afọ 19, ka ọ na-agbasi mbọ ike n'ọrụ ihe nkiri ya, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eri nri na Red Lobster na Bronx, mana a chụrụ ya n'ọrụ n'ihi nkụda mmụọ nye ndị ahịa. O kwuru na a chụrụ ya n'ọrụ "opekata mpe iri na ise" n'ihi ihe ndị yiri ya. Ọrụ ndị ọzọ gụnyere onye nnọchi anya ọrụ ndị ahịa na njikwa ụlọ ọrụ na Wall Street. Minaj na-echeta na o ji ego e nwetara n'ụlọọgwụ zụta BMW mgbe ọ dị afọ iri na itoolu. == Ntụaka == # ^ Penrose, Nerisha (June 21, 2018). "[https://www.billboard.com/articles/columns/hip-hop/8462182/nicki-minaj-children-border-crisis-illegal-immigrant Nicki Minaj Weighs In on Children Border Crisis: 'I Came to This Country as an Illegal Immigrant']". Billboard. # ^ [https://www.biography94.com/nicki-minaj-net-worth-biography-facts/ Nicki Minaj Net Worth], Age, Career and biography facts. dl59h6m6y5i1mip8mwu6kpgmiy3blfg Agbamakwụkwọ 0 11033 84406 70965 2022-07-22T00:18:06Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ayşegül Ferhat Kurtoğlu.JPG|thumb|Wedding ceremony ]] Alụmdi na nwunye bụ nkwekọrịta na / ma ọ bụ mmemme mmekọ nwoke na nwanyị, nke na-akparaghị ókè, nke edobere ma ọ bụ nke na-adịgide adịgide, nke ụlọ ọrụ iwu ma ọ bụ okpukpe kwadoro ma na-elekọta ya nke na-ekpebi usoro ya. Okwu ahụ na-akọwa ma ememe emume, njikọ nke sitere na ya na ụlọ ọrụ ahụ site n'ịkọwapụta iwu. Ọ bụ otu n'ime usoro na-eguzobe usoro ezinaụlọ nke ọha mmadụ. Ụdị dị iche iche na-adịgasị iche site n'otu obodo gaa na nke ọzọ, na mgbe ụfọdụ n'ime otu obodo. Alụmdi na nwunye dị iche iche na ihe onwunwe sitere na nkwa alụmdi na nwunye (ikike na ọrụ nke ndị di na nwunye, okwu nkwụsị, ịdị n'otu nke ụgwọ, wdg), na ọnọdụ ndị di na nwunye ga-emezu ka ha bụrụ ndị di na nwunye (nwere ike ma ọ bụ na-abụghị nke nwoke na nwanyị). alụmdi na nwunye, nke alụmdi na nwunye agwakọtara, ịlụ ọzọ, alụmdi na nwunye na-emekọ ihe ọnụ, alụmdi na nwunye ekwetaghị) ma ọ bụ site n'iwu ya (ikekwe nke nkuchi, nkwusioru nke ụdị iwu nke otu n'ime di na nwunye). N'ọkwa omenala, ọ dị iche site na usoro nke ememe na-eme ememe alụmdi na nwunye ma ọ bụ enweghị ya, site na akara ngosi metụtara njikọ aka ya (okpukpe ma ọ bụ obodo, alụmdi na nwunye nke ịhụnanya, alụmdi na nwunye a haziri ma ọ bụ alụmdi na nwunye ọcha ...), site na mmekọrịta ọha na eze. njikọ (mmekọrịta n'etiti ezinụlọ) ma ọ bụ kama site na ya chiri anya agwa hiwere isi naanị na di na nwunye (elopement mode). Mkpa alụmdi na nwunye na-adịkwa iche dị ka ọha mmadụ, akpan akpan dị ka ọnụnọ ma ọ bụ na-abụghị nke ndị ọzọ iche nke conjugality (nkịtị iwu, cohabitation, obodo n'otu), ụdị nke ndị a na ogo nnabata nke ndị a ụdịdị. ọzọ informal ndụ. site na ọha mmadụ. Nke a bụ ya mere atụmatụ agbamakwụkwọ ([https://organisation-mariage.ch/ organisation mariage]) na-abụkarị ihe mgbagwoju anya na nrụgide dị ukwuu na narị afọ nke 21st. m2izdc68ou89enpu91bd4pqvdh9j4sd Lerato Walaza 0 11046 84346 71011 2022-07-21T15:10:24Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceLerato Walaza]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Lerato Walaza MTVShuga Down South premiere in 2019 06.jpg|thumb]] '''Lerato Walaza''' bụ onye na- [[South Africa|eme ihe nkiri South Africa]] nke na-egosi na usoro onyonyo ''MTV Shuga'' . Ọ bụ agwa na-emegharị ugboro ugboro bụ onye ka nọ na ''Shuga'' mgbe usoro ahụ banyere n'usoro obere abalị iji gosipụta okwu gbasara [[Nje Korona|Coronavirus]] . Ndị na-eme ihe nkiri na-esere usoro a na akụkọ a ga-esite na [[Naijiria|Nigeria]], [[South Africa]], [[Kenya]] na [[Côte d'Ivoire]] . == Ndụ == Walaza gara Tshwane University Nke Technology ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na ihe nkiri. <ref name="zamo">{{Cite web|title=Zamo|url=https://www.mtvshuga.com/downsouth/character/zamo/|language=en-GB|accessdate=2020-04-30}}</ref> [[Usòrò:Zamo2_Lerato_Walaza.png|áká_èkpè|thumb| Zamo (Lerato_Walaza) na-atụle ndụ n'oge mkpọchi na 2020]] Ọ bịara mara mgbe e nyere ya ọrụ Zamo na usoro nke ''MTV Shuga'' . O nwere ọrụ nke nne ma ọ bụ nna nanị ya na-azụ ụmụ na-egosi mgba mgba nke imeziwanye ndụ na ịzụ nwa ọbụna site n'enyemaka nke nne gị. Ọ bụ agwa ugboro ugboro bụ onye nọkwa na usoro nke abụọ. <ref>{{Cite web|title=MTV Shuga Down South: Sol takes Ipeleng's son under his wings in Episode 4|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/sol-leads-ipalengs-son-astray-in-episode-4-of-mtv-shuga-down-south/pwqdjdn|date=2019-03-20|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Ọ pụtawo na ihe nkiri "Letters of Hope" nke egosipụtara na mmemme ihe nkiri Johannesburg na 2019. <ref>{{Cite web|title=Lerato Walaza Takes Over Joburg Film Festival|url=https://zalebs.com/interviews/lerato-takes-over-joburg-film-festival|work=ZAlebs|language=en|accessdate=2020-04-30}}</ref> Ahọpụtara ihe nkiri nke ikpeazụ dị ka ihe nkiri mmeghe maka mmemme ihe nkiri mba ụwa nke South Africa nke ise. <ref>{{Cite web|title=Letters Of Hope shines ahead of its release|url=https://tvmzansi.co.za/2020/02/11/letters-of-hope-shines-ahead-of-its-release/|author=FILM|work=TV Mzansi|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Na 2019 Walaza na-emezu ebumnuche mmụta MTV site n'ịkparịta ụka ijiji condom na YouTube. <ref>{{Cite web|title=SHUGA DEBATE - Lerato and Jezriel talk HIV Testing in a relationship|url=https://www.youtube.com/watch?v=4A2A8KD_vjU|author=|first=|date=April 2019|work=MTV Shuga|archiveurl=|archivedate=|accessdate=30 April 2020}}</ref> Ọ ka nọ na ''MTV Shuga'' wee banye na obere usoro akpọrọ MTV Shuga Alone Together- akọwapụta nsogbu nke Coronavirus na 20 Eprel 2020. Ọ bụ [[Tunde Aladese]] na [[Nkiru Njoku]] <ref>{{Cite web|author=|first=|date=21 July 2020|title=MTV Shuga: Alone Together {{!}} Episode 52|url=https://www.youtube.com/watch?v=CbLbfCphSyM|archiveurl=|archivedate=|accessdate=23 August 2020|work=YouTube}}</ref> dere ya wee gbasaa ya rụọ abalị iri asaa - ndị na-akwado ya gụnyere United Nations . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Usoro a ga-adabere na [[Naijiria|Nigeria]], [[South Africa]], [[Kenya]] na [[Côte d'Ivoire]] na a ga-akọwa akụkọ a na mkparịta ụka ịntanetị n'etiti ndị odide. Ihe nkiri niile ga-abụ ndị na-eme ihe nkiri ga eme ya<ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> gụnyere [[Mohau Cele]], Nomalanga Shozi na [[Jemima Osunde]] . <ref>{{Cite web|title=MOHALE JOINS MTV SHUGA DIGITAL SERIES|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/mohale-joins-mtv-shuga-digital-series-20200630|accessdate=2020-08-22|work=DailySun}}</ref> == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gds14pnp627yn57ricqicrsc3ptjzgw Leeanda Reddy 0 11057 84353 71029 2022-07-21T15:22:13Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Leeanda reddy 2016 1.jpg|thumb|Leeanda Reddy]] '''Leeanda Antoinette Reddy''', bụ onye ome Ihe nkiri [[South Africa]] . A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na usoro n'ewu ewu bụ ''Cape Town'', ''Scandal!'' na ''Isidingo'' . <ref>{{Cite web|date=2020-11-23|title=LEEANDA REDDY – JHB|url=https://www.top-comedians.co.za/comedians/leeanda-reddy/|archivedate=2020-11-23|work=top-comedians}}</ref> == Ndụ onwe onye == A mụrụ ya na Durban, South Africa. Ọ nọrọ oge nwata ya na obodo Chatsworth na Phoenix na Durban. Ọ gụsịrị akwụkwọ Sekondri ya na ụlọ akwụkwọ Crystal Point O wee gụchaa nzere BA ya na Spich na ejije na Mahadum KwaZulu-Natal dị na Durban. <ref name="briefly">{{Cite web|date=2020-11-23|title=Leeanda Reddy|url=https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=briefly}}</ref> Ọ lụọla onye ya na ya na-emekọ ihe kemgbe ọtụtụ afọ Clive Chetty. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwoke abụọ: Yorke na Zion Chetty. == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri site na mmepụta n'ọtụtụ ihe omume n'ụlọ ihe nkiri dịgasị na South Africa dị ka ụlọ ihe nkiri Opera na Loft, ụlọ ihe nkiri Market na Civik, ụlọ ihe omume Durban, Sneddon, na Grahamstown. Ka oge na-aga, ndị Indian Council for Cultural Relations (ICCR) chọpụtara ọbara chi ya ebe a kpọrọ ya ka ọ gosipụta nka solo ya ruo n'isi ''Edge'' . Emere ihe omume a na International Theatre Festival na New Delhi, India, n'afọ 2000. Ọrụ ahụ ghọrọ ya ọganihu n'ọrụ ime ihe nkiri. <ref name="briefly">{{Cite web|date=2020-11-23|title=Leeanda Reddy|url=https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=briefly}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html "Leeanda Reddy"]. ''briefly''. 2020-11-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-23</span></span>.</cite></ref> Leeanda emeela ngosi na South Africa, India, na Scotland. Ka ọ dị ugbu a, ọ sonyeere na telivishọn wee kwado ihe ngosi magazin bụ 'Big City'. Mgbe ahụ, a gbanwere ya na nnabata 'Citylife'. N'afọ 2005, a kpọrọ ya ka ọ rụọ ọrụ, 'Vanashree Devan', na eTV telivishọn ''Scandal Soapie!'' . Ọ rụrụ ọrụ ahụ ruo 2006 wee sonye na nhazi ''Backstage'' na eTV. Na 2013, o Sonyere na Naomi Watts na fim akpọrọ ''Diana'' . N'afọ 2016, ọ rụrụ ọrụ n'usoro ihe nkiri televishọn nke mpụ ''Cape Town'' wee rụọ ọrụ dị ka 'Kumari Nayar'. N'afọ 2017, ọ pụtara na ihe nkiri mba ụwa bụ ''The Dark Tower'', ma rụọ ọrụ di ka 'Dr. Weizak' tinyere onye omee ama ama bụ Idris Elba . <ref name="briefly">{{Cite web|date=2020-11-23|title=Leeanda Reddy|url=https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=briefly}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html "Leeanda Reddy"]. ''briefly''. 2020-11-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-23</span></span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|date=2020-11-23|title=LEEANDA REDDY Comical MC - Johannesburg|url=http://www.entertainment-online.co.za/leeandareddy.htm|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=entertainment}}</ref> Na 2008, ya na Leon Schuster mere ihe nkiri na-ewu ewu na-atọ ọchị bụ ''Mr. Bones 2: Back from the Past'' . Ọ bụkwa onye nchoputa nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe nkiri ndị 'Mustard Seed Productions' tọrọ ntọala na 2008 ya na enyi ya, Krijay Govender. Na 2012, o gosipụtara n'ihe omume ''iNkaba'' dị ka 'Prevashnee'. N'afọ 2015, ọ sonyeere ndị na-eme ihe nkiri soapie a ma ama bụ ''Isidingo'' wee rụọ ọrụ ama ama dị ka 'Priya Kumar'. <ref>{{Cite web|date=2020-11-23|title=About Leeanda Reddy|url=http://www.djsa.co.za/performer/leeanda-reddy/|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=djsa}}</ref> Na 2016, a họpụtara ya maka ihe nrite onye ndu kacha mma nke SAFTA.  Ewezuga ime ihe nkiri, ọ bụkwa Odee, onye ntụzi, onye na-emepụta ihe ngosi ogbo ebe egosipụtara ya na ị̀chụ̀nta VW Toureg, bọọdụ Woolworth, mbipụta, igbe mgbasa ozi TVC Billboard, yana ndị otu ihe gbasara mmefu ego na ịma ọkwa nke telivishọn. Ka ọ dị ugbu a, ọ ghọrọ onye na-eme ihe nkiri nrọ ọchị ama ama nke na-eme ihe nkiri obodo na ihe nkiri mba ụwa. <ref>{{Cite web|date=2020-11-23|title=Leeanda Reddy career|url=http://www.blaque-ent.com/leeanda-reddy.html|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=blaque-ent}}</ref> Na ogbo, ọ rụrụ ọrụ ntọ ọchị gụnyere: 'Lady Macbeth' na Stephen Gurney's ''Macbeth'', 'Viola' na ''Ralph'', na 'Titania' na ''A Midsummer Night's Dream'' . Ọ kpọkwara agwa iri atọ dị iche iche na ihe ngosi otu nwanyị akpọrọ ''Ronnie Govender'' . <ref name="briefly">{{Cite web|date=2020-11-23|title=Leeanda Reddy|url=https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html|archivedate=2020-11-23|accessdate=2020-11-23|work=briefly}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://briefly.co.za/59525-leeanda-reddy-bio-family-stand-comedy-isidingo-movies-soapies-profile.html "Leeanda Reddy"]. ''briefly''. 2020-11-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-23</span></span>.</cite></ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Ihe nkiri ! Ọrụ ! Ụdị ! Ref. |- | 2005 |Scandal | Vanashree Devan | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2008 |Life is Wild | Onye enyemaka ire ụgbọ elu | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2008 |Mr Bones 2: Back from the past | Reshmi | Ihe nkiri | |- | 2012 | ''iNkaba'' | Prevashnee | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2013 | ''Diana'' | Nasreen | Ihe nkiri | |- | 2015 | ''Isidingo'' | Onye nyocha onye nyocha Priyanka Naicker | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2015 | ''Cape Town'' | Kumari Nayar | Obere TV | |- | 2015 |Zero Tolerance | Rekha Patel | Ihe nkiri | |- | 2017 |The Dark Tower | Dr. Weizak | Ihe nkiri | |- | 2019 |3 Days to go | Janet | Ihe nkiri | |- | 2020 |Legacy | Nirvana | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |- | 2021 | <nowiki><i id="mwnQ">Reyka</i></nowiki> | Sewsunker | Ihe nkiri Igwe onyonyo | |} == Nrụtụaka ==   == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm1997115}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 26w5cqdjcd83utfdb9hms00p7t94ppe Mohau Cele 0 11064 84404 71043 2022-07-22T00:14:22Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceMohau Cele]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionMohau Cele]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryMohau Cele]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Mohau Cele - The Return of Bongi on MTV Shuga down under.jpg|thumb|Mohau Cele]] '''Mohau Mokoatle ( née Cele)''' (amụrụ Septemba 28, 1991) bụ onye omere na onye na-agụ egwú [[South Africa|South Africa.]] Ọ gbara Bongi na ''MTV Shuga gụnyere'' obere usoro 2020 akpọrọ MTV Shuga Alone Together. == Ndụ == A zụlitere Cele na Soweto mana amuru na Matatiele na 1991. Ọ nwere ike ịsụ Bekee, Sesotho, IsiZulu, IsiXhosa na Setswana. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Wiwaterrand . <ref name=":0">{{Cite web|title=Mohau Cele {{!}} TVSA|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=17687|work=www.tvsa.co.za|accessdate=2020-05-01}}</ref> [[Usòrò:Mohau_Cele_as_Bongi.png|áká_èkpè|thumb| Mohau Cele dị ka Bongi n'ịntanetị na MTV Shuga Nanị ọnụ na 2020]] Ọrụ izizi ya bụ MTV Shuga nke ọ sonyere na oge 4 dị ka Bongi. <ref name=":0">{{Cite web|title=Mohau Cele {{!}} TVSA|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=17687|work=www.tvsa.co.za|accessdate=2020-05-01}}</ref> O nwetara ihe ngosi n'ihi na ha na-achọ onye na-agụ egwú. O meela ihe nkiri na mahadum, mana ọrụ izizi ọkachamara mbụ ya gụnyere ime njem site na South Africa gaa Nigeria ebe emere ihe onyonyo nke 4 ihe karịrị izu isii. <ref>{{Cite web|title=Mohau Mokoatle on her role in Shuga Star|url=https://citizen.co.za/lifestyle/your-life-entertainment-your-life/art-theatre/838025/mohau-mokoatle-on-her-role-in-shuga-star/|author=Roets|first=Adriaan|work=The Citizen|language=en|accessdate=2020-05-01}}</ref> Bill &amp;amp; Melinda Gates Foundation na UNICEF kwadoro usoro nkuzi a. Ọ bụ agwa na usoro Thuli noThulani maka SABC na 2017 ebe ọ gbara osote onye isi. <ref>{{Cite web|title=Thuli noThulani {{!}} Season 1 {{!}} TVSA|url=https://www.tvsa.co.za/shows/viewshowseasons.aspx?showId=5506&season=1|work=www.tvsa.co.za|accessdate=2020-05-01}}</ref> Ọ nọ na usoro 4, 5 na 7 nke ''MTV Shuga'' na etinyere ya mgbe ọ banyere na obere usoro akpọrọ MTV Shuga Naanị ọnụ na- akọwapụta nsogbu nke [[Nje Korona|Coronavirus]] na 20 Eprel 2020. [[Tunde Aladese]] na [[Nkiru Njoku]] <ref>{{Cite web|author=|first=|date=21 July 2020|title=MTV Shuga: Alone Together {{!}} Episode 52|url=https://www.youtube.com/watch?v=CbLbfCphSyM|archiveurl=|archivedate=|accessdate=23 August 2020|work=YouTube}}</ref> dere ma duzie usoro a ma gbasaa kwa izu kwa ụbọchị, United Nations só na ndị na-akwado ya . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Usoro a ga-adabere na Nigeria, South Africa, Kenya na Côte d'Ivoire na akụkọ ga-aga n'ihu site na iji mkparịta ụka ịntanetị n'etiti ndị agwa. Ihe nkiri niile ga-abụ ihe ndị na-eme ihe nkiri ga emepụta<ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> gụnyere Lerato Walaza, [[Sthandiwe Kgoroge]], [[Uzoamaka Aniunoh]], Mamarumo Marokane, [[Jemima Osunde]] na Marang Molosiwa . == Nsidee ==   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 16s92y800mhy3bwwi1fd2tl17sudbng Sthandiwe Kgoroge 0 11072 84348 71116 2022-07-21T15:14:10Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceSthandiwe Kgoroge]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Aunty played by Sthandiwe Kgoroge.png|thumb|Sthandiwe Kgoroge]] '''Sthandiwe Kgoroge''' (amụrụ '''Sithandiwe Msomi''' ; 4 <ref>{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=3096|title=TVSA profile}}</ref> bụ onye [[South Africa|omere South Africa]] pụtara na ''Generations'', usoro 5 na 7 nke ''MTV Shuga'', obere usoro ''MTV Shuga ALOnE Together'' na usoro Kgoroge mbụ nke ''Yizo Yizo'' . {| class="wikitable plainrowheaders unsortable" |- |+Sthandiwe Kgoroge |- | '''Aha ọmụmụ''' | Sithandiwe Msomi |- | '''Ubochi ọmụmụ''' | 1972-2-4 |- | '''Ebe ọmụmụ''' |[Columbus,Ohio.USA) |- | '''Akwukwo mahadum''' | [[University of Natal]] |- | '''Oru''' | Omere |- | '''Di''' |[[Tony Kgoroge]] |- | '''Obodo''' |[[South Africa]] |- |} == Ndụ == Kgoroge biri na Edmonton, [[Kánada|Canada]], malite n'afọ ise ruo iri. <ref>{{Cite web|url=https://www.afropolitan.co.za/articles/last-word-sthandiwe-kgoroge-6055.html|title=Last word - Sthandiwe Kgoroge|date=2017-07-31|work=www.afropolitan.co.za|language=en|accessdate=2020-04-29}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Natal, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na ihe nkiri. <ref name="tvsa">{{Cite web|url=https://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=3096|title=Sthandiwe Kgoroge {{!}} TVSA|work=www.tvsa.co.za|accessdate=2020-04-29}}</ref> O kwuwo na ya gbasiri mbọ ike na ọdịdị onwe ya, mana emechara chọpụta oji ya ziri ezi. <ref name="times">{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/tshisa-live/tshisa-live/2019-04-10-sthandiwe-kgoroge-our-parents-thought-if-they-told-us-we-were-beautiful-we-would-get-big-headed/|title=Sthandiwe Kgoroge: Our parents thought if they told us we were beautiful we would get big headed|author=Zeeman|first=Kyle|date=10 April 2019|work=TimesLive|archiveurl=|archivedate=|accessdate=29 April 2020}}</ref> Ọ pụtara na usoro mbụ nke ''Yizo Yizo'' dị ka Zoe Cele na 1999. A matara ya dị ka onye na-eme ihe nkiri na-akwado kacha mma na usoro ihe nkiri maka ọrụ ma nweta Avanti Award . <ref name="tvsa" /> Ọ gbara ejima na ''Generation''<ref name="times" /> site na 1999 ruo 2005. Ọ pụtara na usoro 5 nke ''MTV Shuga'' dị ka nwanne nne Nomalenga wee laghachi na ọrụ maka obere usoro ''MTV Shuga Alone'', nke gosipụtara nsogbu nke ọrịa COVID-19, na 20 Eprel 2020. <ref name="Akabogu">{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> N'oge usoro ihe odide ndị a na-akparịta ụka banyere ndụ n'oge mkpọchi. <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=U1C7MgNjfc8|title=MTV Shuga: Alone Together {{!}} Episode 7|author=|first=|date=28 April 2020|work=|archiveurl=|archivedate=|accessdate=29 April 2020}}</ref> A na-ahazi obere usoro a maka abalị iri isii na ndị na-akwado ya gụnyere "Every Woman Every Child" . <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> Usoro a dabere na Nigeria, South Africa, Kenya na Cote D'Ivoire. Ihe nkiri niile bụ ndị na-eme ihe nkiri n'onwe ha, <ref name="Akabogu" /> gụnyere [[Lerato Walaza]], Mamarumo Marokane na [[Mohau Cele]] . == Ndụ nkeonwe == Kgoroge lụrụ onye na-eme ihe nkiri Tony Kgoroge, <ref name="tvsa" /> ma ha nwere ụmụ. Mgbe chere mgbake ụgwọ n'afọ 2018, ọ kwụrụ ka ndị mmadụ leghara ibe Instagram ya na nwunye ya anya, na-ekwu na ha bụ naanị "ụmụ amaala nkịtị". <ref name="debt" /> Ọ na-eche na ọ ga-efunahụ ya n'ihi na ụfọdụ ndị mgbasa ozi anaghị akwụ ya ụgwọ ugboro ugboro. <ref name="debt">{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/sundayworld/news/2018-11-06-kgoroge-lands-up-in-court-over-debt/|title=Kgoroge lands up in court over debt|work=SowetanLIVE|language=en-ZA|accessdate=2020-04-29}}</ref> == Nsidee == {{Reflist}}   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ab6ulvpaamv4wkwlfdec57yxuhb8jva Wale Ojo 0 11086 84394 71156 2022-07-21T23:32:50Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Wale Ojo</div> | colspan="2" class="infobox-image" |</img> ! class="infobox-label" scope="row" |Obodo | class="infobox-data category" | British-Nigeria |- ! class="infobox-label" scope="row" | Ụmụ amaala | class="infobox-data category" | United Kingdom, Nigeria |- class="infobox-label" scope="row" ! class="infobox-label" scope="row" | Alma mata | class="infobox-data" | [[University of Hull|Mahadum Hull]], (Ihe nkiri, 1986) |- ! class="infobox-label" scope="row" | Ọrụ | class="infobox-data role" |<div class="hlist hlist-separated"> * omee onye na-emepụta ihe onye nduzi </div> ! class="infobox-label" scope="row" | Afọ&nbsp;arụ ọrụ | class="infobox-data" | 1976-ugbu a |- class="infobox-data" ! class="infobox-label" scope="row" | Mara&nbsp;maka | class="infobox-data" | ''[[Phone Swap|Gbanwee ekwentị]]'' (ihe nkiri) |} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityWale Ojo]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Wale Ojo (cropped).png|thumb|Wale Ojo]] '''Wale Ojo''' bụ onye Nigeria British n'ime ihe nkiri. Ọ malitere dị ka nwata na-eme ihe nkiri na onyonyo. Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri na UK na Nigeria. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/a-wife-for-wale-ojo/|accessdate=October 11, 2018|date=December 21, 2012|publisher=The Vanguard|author=Laju Ayenreka|title=A wife for Wale Ojo}}</ref> <ref>{{Cite web|title=I started acting 40 years ago with NTA Ibadan wale ojo|url=http://thenet.ng/2016/05/i-started-acting-40-years-ago-with-nta-ibadan-wale-ojo/|work=[[Nigeria Entertainment Today]]|accessdate=13 May 2017}}</ref> Ọ bịara bụrụ onye ama ama na 1995 maka ọrụ ya na ''The Hard Case'' . Ọ meriri ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na 2012 Nigeria Entertainment Awards . <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2012/09/photos-funke-akindele-wizkid-don-jazzy-davido-win-big-at-the-nea-see-list-of-winners.html|title=Photos + Full List Of Winners At The NEA|year=2012}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|date=July 16, 2016|author=Shaibu Husseini|publisher=The Guardian|accessdate=October 11, 2018}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Ojo na-eme n'ime ihe nkiri oge ọ bu nwatakiri. Mgbe ọ dị afọ 8, ọ na-arụ ọrụ na Akin Lewis, bụ onye gosiputara dị ka onye na-akpụ isi na usoro telivishọn NTA Ibadan ''1980s Why Worry'' . Mgbe ọ dị afọ 12, ọ dị ndị ezinụlọ ya kwaga England, bụ́ ebe ọ gakwara mahadum. <ref name="The Guardian">{{Cite web|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=22 March 2021|date=16 July 2016}}</ref> Ojo kwadoro ọrụ ya na mmetụta sitere na nne ya, bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-akwado ọrụ ya, <ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.africainterviews.com/wale-ojo/|work=Africa Interviews|accessdate=22 March 2021}}</ref> Chief Wale Ogunyemi, Tunji Oyelana, onye gosiputara Onye odee egwu [[Wole Soyinka]], na [[Zulu Sofola]] . <ref name="The Guardian">{{Cite web|title=Wale Ojo: ‘The CEO’ and Nollywood’s new leading man|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/wale-ojo-the-ceo-and-nollywoods-new-leading-man/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=22 March 2021|date=16 July 2016}}</ref> == Ụlọ ihe nkiri Nigeria ọhụrụ == Ojo tọrọ ntọala Ụlọ Ihe nkiri Nigeria Ọhụrụ onye ebumnuche ya bụ imeziwanye ogo ihe nkiri Naijiria. Ụlọ ihe nkiri Nigeria ọhụrụ kwadoro ihe nkiri nkiri na nkuzi nkuzi na British Film Institute na London na 2010. <ref>{{Cite book|author=Krings|first=Matthias|title=Global Nollywood: The Transnational Dimensions of an African Video Film Industry|publisher=Indiana University Press|isbn=978-0-253-00942-5|url=https://books.google.com/books?id=uTVlKirJmGgC&pg=PA43|accessdate=22 March 2021|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Curry|first=Neil|title='New Nigeria Cinema' sparks Nollywood renaissance|url=http://www.cnn.com/2010/SHOWBIZ/Movies/11/19/nigeria.nollywood.film/index.html|accessdate=22 March 2021|work=www.cnn.com|date=19 Nov 2010|language=en}}</ref> == Ngosipụta ọrụ == === Ihe omume TV === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" | Mmemme TV ! class="unsortable" | Ọrụ ! class="unsortable" | Ihe ndetu |- | 1989 | ''Na-akpa àgwà ọjọọ'' | Jim | Obere ihe onyonyo |- | 1998-2000 | ''Heartburn Hotel'' | Chidi Ekechi | Ihe onyonyo onyonyo |- | 2009 | ''Ụlọ ọrụ nchọpụta ụmụ nwanyị nke 1 (TV_series)'' | Kebone Legodimo <ref>{{Cite web|title=The No. 1 Ladies' Detective Agency|url=https://www.tvguide.com/tvshows/the-no-1-ladies-detective-agency/cast/1030400244/|work=TVGuide.com|accessdate=21 March 2021|language=en}}</ref> | |- |2012-2016 | ''Zute ndị Adebanjos'' | Maazị Bayo Adebanjo | British-Nigerian sitcom sitere na 2012-2016. <ref>{{Cite web|author=Guide|first=British Comedy|title=Meet The Adebanjos - Netflix Sitcom|url=https://www.comedy.co.uk/tv/meet_the_adebanjos/|work=British Comedy Guide|accessdate=21 March 2021}}</ref> |- | 2014 | ''Tinsel (usoro onyonyo)'' | Nosa <ref name="Tinsel">{{Cite web|title=Wale Ojo sails with Tinsel|url=https://businessday.ng/life/article/wale-ojo-sails-with-tinsel/|work=Businessday NG|accessdate=22 March 2021|date=6 July 2014}}</ref> | Opera ncha nke Naijiria na-eme ogologo oge |- | 2018 | ''Black Earth Rising'' | Dr. Emmanuel Musoni <ref>{{Cite web|title=Black Earth Rising (TV Series 2018) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt7660730/fullcredits/|work=imdb.com|accessdate=21 March 2021}}</ref> | BBC Mmepụta abụọ |- |} === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable " !Afo !Ihe nkiri ! class="unsortable" |Oru ! class="unsortable" |Ihe edeturu |- |1995 |''The Hard Case'' |The gambler |Mkpịsiri ihe nkiri |- |1999 |Rage (1999 film) |Pin |Mpụta ihe nkiri mbụ nke Ojo. Ọ na-egwu ndị omempụ schizophrenic.<ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.imdb.com/name/nm0645358/bio|work=IMDb|accessdate=21 March 2021}}</ref> |- |2011 |Johnny English Reborn |President Chambal | |- |2011 |''The Guard'' |Doctor Oleyuwo<ref>{{Cite web|title=The Guard (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt1540133/fullcredits|accessdate=22 March 2021}}</ref> | ihe nkiri enyi Irish gosiputara Brendan Gleeson, Don Cheadle. |- |2012 |''[[Phone Swap]]'' |Akin |Gosiputara [[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]], [[Joke Silva]], Chika Okpala, [[Lydia Forson]] and Hafeez Oyetoro. This was Ojo's first feature film in Nigeria.<ref>{{Cite web|title=Wale Ojo|url=https://www.imdb.com/name/nm0645358/bio?ref_=nm_ov_bio_sm|work=IMDb|accessdate=21 March 2021}}</ref> |- |2012 |''Big Man'' | | |- |2013 |''Half of a Yellow Sun (film)'' |Chief Okonji | Ihe nkiri akụkọ ihe mere eme na-egosi Chiwetel Ejiofor, Thandie Newton, [[Onyeka Onwenu]], Anika Noni Rose, Joseph Mawle, [[Genevieve Nnaji]], OC Ukeje and John Boyega.<ref>{{Cite web|url=https://www.hollywoodreporter.com/review/a-yellow-sun-london-review-647828|title=Half of a Yellow Sun: London Review|work=The Hollywood Reporter|date=11 October 2013|accessdate=28 March 2014}}</ref> |- |2014 |''A Letter from Adam'' |Adam |Ihe nkiri ịhụnanya gosiputara Lydia Forson (onye dekwara ihe nkiri ahụ), Naa Ashokor Mensah Doku, Akorfa Edjeani, Albert Jackson, Fred Kanebi, Jeff Kumordzie and Louie Lartey. |- |2014 |''Render to Caesar'' |Pade |Ihe nkiri Mpụ gosiputarsGbenga Akinnagbe, [[Omoni Oboli]] na Bimbo Manuel |- |2014 |''When Love Happens'' |Oladele Laguda |Ihe nkiri ịhụnanya na atọ ọchị gosiputara [[Weruche Opia]] as Moduroti (Mo) Bankole-Smith |- |2015 |''8 Bars and a Clef'' |Felix Mensah |Ihe nkiri banyere onye na-ese ihe nwere nkà ịdekọ egwu na-enwe nsogbu dyslexia.<ref>{{Cite web|title=8 Bars & A Clef (2015) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt4097166/fullcredits/|work=imdb.com|accessdate=21 March 2021}}</ref> |- |2015 |''Fifty (film)'' |Kunle |Gosiputara Iretiola Doyle, [[Nse Ikpe-Etim]], [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Egbuson]] |- |2016 |''Ayamma: Music in the Forest'' |Prince Daraima | |- |2016 |''Betrayal'' |Funbi |Edere ma duzie ya Darasen Richards. Egosiputara David Jones David na Theresa Edem.<ref>{{Cite web|author=Richards|first=Darasen|title=Betrayal|url=https://www.imdb.com/title/tt6794470/|publisher=Blackdrum 360, Darasen Richards Films|accessdate=23 May 2021|date=2016-12-16}}</ref> |- |2016 |''The CEO'' |Kola Alabi | |- |2016 |''Ojukokoro'' |Mad Dog Max |Ihe nkiri mpụ a makwaara dị ka ''Ojukokoro: Greed'' ma gụnye nkedo mkpokọta. |- |2016 |''White Colour Black'' |Monsiour Dabo |A gosiputara Dudley O’Shaughnessy dị ka isi agwa.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Guest|title=Joseph A. Adesunloye’s Feature, White colour Black, Gets UK Premiere at #LFF2016. {{!}} The British Blacklist|url=http://thebritishblacklist.co.uk/joseph-a-adesunloye-white-colour-black-uk-premiere-at-lff-2016/|work=thebritishblacklist.co.uk|accessdate=21 March 2021}}</ref> |- |2017 |''Alter Ego (2017 film)'' |Timothy | |- |2017 |''Sand Castle'' |Ayade |Egosiputara Mary Uranta na Sylvia Edem. |- |2017 |''Ghost of Tarkwa Bay'' | |Ihe nkiri mbụ Naijiria gbasara nka nke sọfụ. Ọ pụtakwara Ibrahim Odrago, May Owen, Armando Abraham na Godspower. Ihe nkiri mkpirisi a bụ akara izizi izizi nke Wale Ojo.<ref>{{Cite web|title=New Nigeria Cinema hits National Film Theatre Southbank|url=http://africanvoiceonline.co.uk/new-nigeria-cinema-hits-national-film-theatre-southbank/|work=African Voice Newspaper|accessdate=22 March 2021|date=22 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=EXCLUSIVE INTERVIEW WITH WALE OJO|url=https://alt-africa.com/2017/11/07/5181/|work=Bespoke Event Guide|accessdate=22 March 2021|date=7 November 2017}}</ref> |- |2018 |''Disguise'' |Theophilus Vaughn | |- |2018 |''Lara and the Beat'' |Uncle Tunde | |- |2018 |''New Money (2018 film)'' |Chuka |Egosiputara [[Jemima Osunde]], [[Kate Henshaw]], Blossom Chukwujekwu, [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Akande]], [[Osas Ighodaro]] na Falz d Bahd Guy.<ref>{{Cite news|author=Daniel|first=Eniola|title=Veterans, newbies clash in New Money|url=https://m.guardian.ng/art/veterans-newbies-clash-in-new-money/|accessdate=21 March 2021|date=21 March 2018}}</ref> |- |2018 |''Voiceless Scream'' |Dr. Joel Azubike |Nduzi site na Dotun Taylor na gosiputa [[Jide Kosoko]] na Adeniyi Johnson.<ref>{{Cite web|author=Taylor|first=Dotun|title=Voiceless Scream|url=https://www.imdb.com/title/tt7863238|publisher=YAE Films|accessdate=23 May 2021}}</ref> |- |2019 |''Another Father's Day'' |Femi Daniel |Ihe na-esote ihe nkiri ''Obi ụtọ Ụbọchị Nna''. Bukola Ogunsola duziri ya. Mekwara Mercy Aigbe.<ref>{{Cite web|title=Watch Official Trailer for “Another Father’s Day” starring Wale Ojo, Cee-C, Mercy Aigbe|url=https://www.bellanaija.com/2019/04/watch-official-trailer-for-another-fathers-day-starring-wale-ojo-cee-c-mercy-aigbe/|work=BellaNaija|accessdate=22 March 2021|date=17 April 2019}}</ref> |- |2019 |''Coming from Insanity'' |Mr. Martins |Ihe nkiri mpụ na Gabriel Afolyan, Sani Danja, Dakore Akande, Bolanle Ninalowo, na Damilola Adegbite<ref>{{Cite web|title=Coming from insanity ready for public viewing|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/celebrity/coming-from-insanity-ready-for-public-viewing/|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|accessdate=14 May 2021|date=23 March 2019}}</ref> |- |2019 |''Don't Get Mad Get Even'' |Dr. Badejo<ref>{{Cite web|author=Ojo|first=Wale|title=Don't Get Mad Get Even|url=https://www.imdb.com/title/tt11629584/|publisher=RGD Media Productions|accessdate=22 March 2021|date=3 October 2019}}</ref> |Ojo's feature film directorial debut. Features Toyin Abraham, Saheed Balogun and [[Nancy Isime]]. |- |2019 |''Jumbled'' | | |- |2019 |''Kasanova'' |Femi<ref>{{Cite web|author=Asurf|first=Oluseyi|title=Kasanova|url=https://www.imdb.com/title/tt10887282|publisher=Asurf Films|accessdate=22 March 2021|date=13 September 2019}}</ref> |Egosiputara [[Iretiola Doyle]], [[Toyin Abraham]], Ruby Akubueze na Yomi Alvin. |- |2019 |''Ordinary Fellows'' |Professor Jega |A film by Lorenzo Menakaya |- |2019 |''Walking with Shadows'' |Dad |Ihe nkiri gosiri starring Ozzy Agu, Funlola Aofiyebi, Ayoola Ayolola, [[Zainab Balogun]], Riyo David and Ade Laoye.<ref>{{Cite web|author=O'Kelly|first=Aoife|title=Walking with Shadows|url=https://www.imdb.com/title/tt9043456|publisher=Oya Media|accessdate=23 May 2021|date=2019-10-09}}</ref> |- |2020 |''This Lady Called Life'' |Daddy<ref>{{Cite web|author=Kasum|first=Kayode|title=This Lady Called Life|url=https://www.imdb.com/title/tt12282600|publisher=AzureNoir&Co, Film Trybe|accessdate=22 March 2021|date=15 May 2020}}</ref> |Stars [[Bisola Aiyeola]], Samuel Asa'ah, and [[Lota Chukwu]]. |} === Ụlọ ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" | Gwuo egwu ! class="unsortable" | Ụlọ ihe nkiri ! class="unsortable" | Ọrụ ! class="unsortable" | Ihe ndetu |- | 2009 | ''The Sunset Limited'' <ref>{{Cite journal|author=Josyph|first=Peter|title=Now Let's Talk about "The Sunset Limited": An Exchange With Marty Priola|journal=The Cormac McCarthy Journal|date=2011|volume=9|issue=1|pages=66–86|url=https://www.jstor.org/stable/42909426|accessdate=21 March 2021|issn=2333-3073}}</ref> | Isi Obodo, Warwickshire, England | Nwa | Michael Gould rụrụ dị ka White |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable" !Afọ ! class="unsortable" | Ihe omume ! class="unsortable" | Ihe nrite ! class="unsortable" | Ọrụ ! class="unsortable" | Nsonaazụ |- | 2012 | Nigeria Entertainment Awards | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri | ''[[Phone Swap|Gbanwee ekwentị]]'' |{{won}}<ref>{{cite web |title=Photos + Full List Of Winners At The NEA |url=https://www.informationng.com/2012/09/photos-funke-akindele-wizkid-don-jazzy-davido-win-big-at-the-nea-see-list-of-winners.html |website=Information Nigeria |access-date=21 March 2021 |date=4 September 2012}}</ref> |- |} == Hụkwa == * Ndepụta ndị na-emepụta ihe nkiri Naijiria == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|id=0645358}} * [http://virgofoundation.org.ng/ Virgo Foundation], otu ọrụ ebere Ojo [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sezss14tple217t2pt6dlooy52i2l2n Akofa Edjeani Asiedu 0 11098 84402 84141 2022-07-22T00:11:31Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Actress Akofa Edjeani Asiedu 2.jpg|thumb|Akofa Edjeani Asiedu]] '''Akofa Edjeani''' (amuru 20 Febrụwarị 1969) bu onye Na eme ihe nkiri ndi [[Ghana]] ochie, onye mmeputa na onye ọchụnta ego. Ihe nkiri ya dị mkpirikpi, ''Not My Daughter'' (ihe nkiri gbasara [[Ibe nwaanyị ugwu|ibe nwanyị ugwu]] ), nwetara ihe nrite ihe nkiri kacha mma na [[Africa Movie Academy Awards|African Movie Academy Awards]] (AMAA) na ag2008, na ''I Sing of a Well'', ihe nkiri o gosiputara ma mepụta ya, nwetara ihe nrite atọ na onyinye Jury kacha mma sitere na African Movie Academy Awards na 2010. <ref name="GH Today">{{Cite web|url=https://www.todaygh.com/pay-attention-arts-culture-akofa-edjeani/|title=Pay attention to arts & culture — Akofa Edjeani|date=18 September 2017|work=todaygh.com|publisher=Ghana Today|accessdate=27 October 2018}}</ref> <ref name="yen news">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/84998-we-female-writers-producers-story-women-change-akofa-edjeani-asiedu.html#84998|title=We need more female writers and producers so that the story about women will change - Akofa Edjeani|date=18 October 2017|work=yen.com.gh|publisher=Yen GH|accessdate=27 October 2018|archivedate=27 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181027232026/https://yen.com.gh/84998-we-female-writers-producers-story-women-change-akofa-edjeani-asiedu.html#84998}}</ref> <ref name="adom online news">{{Cite web|url=https://www.adomonline.com/ghana-news/movies-have-reduced-women-to-husband-snatchers-akofa-edjeani/|title=Movies have reduced women to husband snatchers – Akofa Edjeani|date=1 December 2016|work=adomonline.com|publisher=ADOM Online|accessdate=27 October 2018}}</ref> <ref name="mtn pulse">{{Cite web|url=https://pulse.mtn.com.gh/entertainment/feel-young-look-forward-remarry-even-though-im-49-afoka-edjeani-asiedu-40477/|title=I feel young and look forward to remarry even though I'm 49 – Afoka Edjeani Asiedu|date=23 July 2018|work=pulse.mtn.com.gh|publisher=MTN Pulse|accessdate=27 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181028033700/https://pulse.mtn.com.gh/entertainment/feel-young-look-forward-remarry-even-though-im-49-afoka-edjeani-asiedu-40477/|archivedate=28 October 2018}}</ref> <ref name="ghana crusader">{{Cite web|url=https://www.ghanacrusader.com/veteran-actress-akorfa-edjeani-leads-new-role-amina/|title=Veteran actress Akorfa Edjeani leads new role 'Amina'|date=19 August 2017|work=Ghana Crusader|accessdate=27 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181028033659/https://www.ghanacrusader.com/veteran-actress-akorfa-edjeani-leads-new-role-amina/|archivedate=28 October 2018}}</ref> [[Usòrò:Akofa Edjeani Asiedu 6.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Akofa na onwa February abali iri abuo na afo 1969 na mba [[Ghana]] . <ref name="digiguide">{{Cite web|url=https://digiguide.tv/celebrity/Akofa+Edjeani+Asiedu/204388/|title=Akofa Edjeani Asiedu : Actress - Films, episodes and roles on digiguide.tv|work=digiguide.tv|accessdate=27 October 2018}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị n’ụlọ akwụkwọ Mawuli ebe ọ malitere ime ihe dị ka onye so n’òtù egwuregwu ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref>{{Cite web|title=Acting was my altar call – Akofa Edjeani|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/ghana-news-acting-was-my-altar-call.html|accessdate=2021-03-04|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O nwetara nzere bachelọ na Arts na Mahadum Ghana Nka ihe ngosi y == Ọrụ == Edjeani bụ onye na-eme ihe nkiri site n'ọrụ ya, ọ gụrụ nka ihe ngosi na Mahadum Ghana. O meela ihe n'ọtụtụ ihe nkiri Ghana na Naijiria-Ghanaịa kemgbe etiti 1990s. <ref name=":0">{{Cite web|title=Movies have reduced women to husband snatchers - Akofa Edjeani - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/movies-have-reduced-women-to-husband-snatchers-akofa-edjeani/|accessdate=2021-03-10|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Na 1995, ọ rụrụ ọrụ na ''For Better For Worse,'' 2015 o gosipụtara na ihe nkiri Britain-Ghanaian na-emeri ihe nkiri '','' Ndị A bụrụ ọnụ . <ref>{{Cite web|title=The Making Of The Movie "The Cursed Ones"|url=https://www.modernghana.com/entertainment/27444/the-making-of-the-movie-the-cursed-ones.html|accessdate=2021-03-10|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> <ref name=":0" /> Ọ bụ onye otu kansụl na-achị nwa oge nke Mgbakọ Omenala Ghana. <ref>{{Cite web|title=Ghana Culture Forum Interim Governing Council|url=http://www.ghanacultureforum.org/21/2/Interim-Governing-Council|accessdate=2021-03-10|work=www.ghanacultureforum.org}}</ref> == Ndụ nke onwe onye == Edjeani lụrụ Robert Asiedu ihe karịrị afọ iri abuo, di na nwunye ahụ mechara kewapụ ma gbaa alụkwaghịm. Na onwa July afo 2018, o mere ka a mara ya na ajụjụ ọnụ Deloris Frimpong Manso, na ihe ngosi ya, The Delay Show na ọ gbara alụkwaghịm mana ọ afụ onye ọzọ,ma na-eme atụmatụ ịlụhari dị ọzọ. <ref>{{Cite web|date=2018-07-22|title=I'm divorced but dating and planning to remarry – Akofa Edjeani Asiedu|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-m-divorced-but-dating-and-planning-to-remarry-Akofa-Edjeani-Asiedu-670868|accessdate=2021-03-04|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-07-23|title=Ghana: 'I Still Want To Remarry At Age 49 – Actress Akofa Edjeani Asiedu|url=https://newsofafrica.org/ghana-i-still-want-to-remarry-at-age-49-actress-akofa-edjeani-asiedu.html|accessdate=2021-03-04|work=News of Africa - Online Entertainment - Gossip - Celebrity Newspaper - Breaking News|language=en-US}}</ref> O nwere ụmụ abụọ. == Mmemme ndị ọzọ == Edjeani na-agba ọsọ ụlọ oriri na ọñụñụ na Kanda, Accra, dị ka na 2016 o mere ka a mara ya na N'ajụjụ ọnụ nke guzobere ụlọ oriri na ọñụñụ afọ iri Na asaa gara aga iji ree nri iji kwado ezinụlọ ya. <ref>{{Cite web|title=People don't patronise my restaurant because of politics – Akofa Edjeani|url=https://www.modernghana.com/entertainment/40231/people-dont-patronise-my-restaurant-because-of.html|accessdate=2021-03-10|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == == Hụkwa == * Ama K. Abebrese * Rama Brew == Nsidee ==  {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Akofa Edjeani Asiedu * [https://www.youtube.com/watch?v=8VUOndCFUmY Delay Interviews Akorfa Edjeani] * [https://www.youtube.com/watch?v=hMYW6OJp4F4 Time with Akofa Edjeani | Nri ụtụtụ kwa ụbọchị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8gcixe5bwxyhsh76t974idq5u2pkgcr Mamarumo Marokane 0 11154 84405 71430 2022-07-22T00:16:06Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Mamarumo MTV Shuga.png|thumb|Mamarumo Marokane]] '''Mamarumo Marokane''' (amụrụ c. 1997) bụ onye onye ngosi na onye na-eme ihe nkiri [[South Africa|South Africa.]] A mara ya maka ngosiputa ya na ''Shadow'' na MTV Shuga . == Ndụ mbido == A mụrụ Marokane n'ihe dị ka afọ 1996. <ref name="cosmo">{{Cite web|url=https://www.cosmopolitan.co.za/celebrities/pearl-thusi-rising-stars/|title=Meet the four rising stars Pearl Thusi has dubbed as the next big things|author=Mafu|first=Noxolo|date=2020-02-23|work=Cosmopolitan SA|language=en-US|accessdate=2020-04-29}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na CityVarsity School nke Media na Creative Arts . Ọ nwere ike ịsụ Bekee, Sepedi na Setswana . <ref name="bit">{{Cite web|title=Mamarumo Marokane|url=http://www.canvascam.co.za/assets/mamarumo-marokane.pdf|author=|first=|date=|work=Canvas CAM|archiveurl=|archivedate=|accessdate=30 April 2020}}</ref> [[Usòrò:Mamarumo_Marokane.png|áká_èkpè|thumb| Mamarumo Marokane na obere usoro akpọrọ [[MTV Shuga naanị ọnụ|MTV Shuga Alone Together]] na 2020.]] == Ọrụ == Marokane nwetara aha ya site na ngosipụta ya na usoro Netflix ''Shadow'' <ref>{{Cite web|url=https://www.allamericanspeakers.com/celebritytalentbios/Mamarumo+Marokane/438741|title=Biography ofMamarumo Marokanefor Appearances, Speaking Engagements|work=www.allamericanspeakers.com|accessdate=2020-04-29}}</ref> yana na MTV Shuga ebe ọ na-egwu Dineo. <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=1bbbioiHRGI|title=MTV Shuga: Down South (S2) Mamarumo Marokane talks about her character Dineo|author=|first=|date=3 May 2019|work=YouTube MTV Shuga|archiveurl=|archivedate=|accessdate=29 April 2020}}</ref> N'ọnwa Febụwarị 2020, a kpọrọ Marokane otu n'ime kpakpando anọ na-ebilite site na Pearl Thusi na ''Cosmopolitan South Africa'' . <ref name="cosmo" /> Ọ sonyeere ọtụtụ ndị ama ama maka obere usoro abalị nke akpọrọ [[MTV Shuga naanị ọnụ|MTV Shuga Alone Together]] na akọwapụta nsogbu nke Coronavirus na 20 Eprel 2020. <ref>{{Cite web|title=Every Woman Every Child partners with the MTV Staying Alive Foundation to Tackle COVID-19|url=https://www.everywomaneverychild.org/every-woman-every-child-partners-with-the-mtv-staying-alive-foundation-to-tackle-covid-19/|date=2020-04-16|work=Every Woman Every Child|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> <ref>{{Cite web|title=MTV Shuga and ViacomCBS Africa Respond to COVID-19 with "Alone Together" Online Series|url=https://bhmng.com/mtv-shuga-and-viacomcbs-africa-respond-to-covid-19-with-alone-together-online-series/|author=Akabogu|first=Njideka|date=2020-04-16|work=BHM|language=en-US|accessdate=2020-04-30}}</ref> == Nsidee == {{Reflist}}   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] izzkx0mwlnxe87kt8j9t579fbnm3i5y Sönke Günther 0 11235 84392 71701 2022-07-21T23:26:59Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sönke Günther 2017 FC Schalke 04.jpg|thumb|Sönke Günther]] '''Sönke Günther''' (amụrụ na 18 June 2001) bụ one ọrụ egwuregwu bọọlụ na Germany. == Ọrụ klọb == Günther te kòmanse karyè foutbòl li nan TSV Oberbrüden, pita te ale nan FSV Waiblingen ak nan 2014 demenaje ale rete nan Young Talent Center soti nan VfB Stuttgart. Pou sezon 2016/17 la li te deplase nan B2 - Juniors (U16) soti nan FC Schalke 04 anvan li ale nan B1 - Juniors nan sezon 2017/18, kote li te anba Frank Fahrenhorst nan B - Junioren Bundesliga 2017/18 te jw. Pou sezon 2018/19 la, Günther te deplase nan A - Juniors Bundesliga nan SC Freiburg (U19). Nan mwa jen 2019 Günther te siyen premye versus pwofesyonèl li ak twazyèm divizyon Chemnitzer FC ak yon manda jiska 30 jen 2022. <ref> [https://www.chemnitzerfc.de/cfc/aktuell/news tx_ttnews% 5Btt_news% 5D = 10197 & cHash = 8f0a6b88d93848fe827bff9e4754abda Chemnitzer FC bịanyere aka na ya Sönke Günther] Chemnitzer FC 1. Jiyè 2019 </ref>Massave FC Menzon Ref> Menzon Ré Fc Apre sèlman yon sezon ak Saxony, Günther te deplase nan Hamburger SV II nan mwa October 2020 free nan Regionalliga Nord. <ref> [https://www.amateur-fussball-hamburg.de/hsv-ii-naechster- newer-u21-keeper-from-chemnitz / onye na-eche nche ọhụrụ sitere na Chemnitz] Akwụkwọ mgbede October 1st 2020 </ref> Sezon an te sispann tou nan fen mwa oktọb la akòz ogmante enfeksyon akòz pandemi COVID-19 la. Apre yon mma repo, sezon 2020/2021 la te fini nan yon ti tan. == Ọrụ mba ụwa == Günther te envite pou premye fwa nan 2015 pa Michael Feichtenbeiner nan ekip nasyonal U15 Alman an. <ref> [https://www.dfb.de/news/detail/feichtenbeiner-beruft-27-spieler-zum-ersten-bru -15 -leading-of-the-season-128137/ Feichtenbeiner beruft 27 Spieler zum ersten Länderspiel der Saison] DFB.de 6. Agosto 2015 </ref> == Nsọpụrụ == * [https://www.worldfootball.net/player_summary/soenke-guenther/ Sönke Günther] on worldfootball.net * [https://www.chemnitzerfc.de/cfc/aktuell/neuigkeiten/detailansicht/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=10197&cHash=8f0a6b88d93848fe827bff9e4754abda/ Sönke Günther] on chemnitzerfc.de * [https://www.amateur-fussball-hamburg.de/hsv-ii-naechster-neuer-u21-keeper-aus-chemnitz/ Sönke Günther] on abendblatt.de * [https://datencenter.dfb.de/profil/359150/spiele_in_saison/17688/35035?datacenter_name=datencenter/ Sönke Günther] on dfb.de * [https://www.kicker.de/jung-entwicklungsfaehig_chemnitz-verpflichtet-guenther-752418/artikel/ Sönke Günther] on kicker.de == Ebe m si dee == {{Reflist}} btykcnwz4y7r5js58m9l65uqhvyt85d Syndy Emade 0 11242 84396 71722 2022-07-21T23:35:29Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Emade.jpg|thumb|Syndy Emade]] '''Syndy Emade''' (mụrụ Elone Synthia Emade on 21 November 1993) bụ omee ihe nkiri [[Kameroon|Cameroon,]] onye nlereanya na onye na-emeputa. Ọ bụ onye nnọchi anya akara na Cameroon maka ngwa InstaVoice Celeb. <ref>{{Cite news|title=Syndy Emade Joins Yvonne Nelson as The Faces Of Orange Instavoice Celeb Africa|url=http://www.cameroonianbeauties.com/alex-ekubo-syndy-emade/|work=cameroonbeauty|date=23 April 2017|accessdate=12 August 2017}}</ref> <ref name="henrietteslounge">{{Cite web|url=http://www.henrietteslounge.com/2017/04/cameroons-syndy-emade-becomes-new-face.html|title=Cameroon's Syndy Emade Becomes The New Face For InstaVoice Celeb By Orange|first=|author=Henriette.|date=|work=www.henrietteslounge.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ọ bụ onye nwe Blue Rain Entertainment. <ref name="henrietteslounge" /> <ref>{{Cite web|url=http://nexdimempire.com/tag/blue-rain-entertainment/|title=Nexdim Empire » Blue Rain Entertainment|author=|date=|work=Nexdim Empire|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ihe nkiri ọ rụpụtara gụnyere ''Nwoke maka izu ụka'' na ''Rose on The Grave'' . O mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na ụlọ ọrụ ihe nkiri Nigeria ( Nollywood ) na 2016, na ihe nkiri "Why I Hate Sunshine". <ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/movies/syndy-emade-actress-talks-film-industry-in-cameroon-challenges-as-a-female-filmmaker-getting-into-character-id4908980.html|title=Syndy Emade: Actress talks film industry in Cameroon, challenges as a female filmmaker, getting into character|first=Chidumga|author=Izuzu|date=|work=pulse.ng|accessdate=14 August 2017}}</ref> N'afọ 2017, e depụtara ya na [[Kameroon|onye na-eme ihe nkiri Cameroon]] nke abụọ na-arụsi ọrụ ike, dị ka ọwa ntanetị na-enyocha ihe nkiri Njoka TV maka ntụrụndụ Africa. <ref>{{Cite web|url=https://blog.njokatv.com/2017/04/18/top-five-active-cameroonian-actresses/|title=TOP FIVE MOST ACTIVE CAMEROONIAN ACTRESSES IN 2017|author=|date=18 April 2017|work=njokatv.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Enyere ya onye na-eme ihe nkiri Cameroon kacha mma na Scoos Academy Award 2017. <ref>{{Cite web|url=http://dcodedtv.com/syndy-emade-cameroon-s-best-actress/|title=Is Syndy Emade Cameroon’s best actress? – Dcoded TV|author=|date=|work=dcodedtv.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ọ meriri 2014 mbipụta Cameroon Miss Heritage Award. <ref>{{Cite web|url=https://kamer360.com/2014/09/11/miss-heritage-cameroon-is-syndy-emade/|title=Miss Heritage Cameroon 2014 is Syndy Emade|first=|author=mbenwohasaba|date=11 September 2014|work=kamer360.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> == Ọrụ == Ihe nkiri mbu Emade bụ na 2010 na ihe nkiri "Obsession". <ref>{{Cite web|url=http://www.culturebene.com/24576-syndy-emade-la-belle-aux-trois-casquettes.html|title=Syndy Emade, La belle aux trois casquettes - Culturebene|author=|date=25 September 2016|work=culturebene.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke BLUE RAIN Entertainment. Ọrụ ya na nso nso a na 2017 gụnyere A Man For The Weekend- egosiputara ndi Nollywood [[Alexx Ekubo|Nigeria Alexx Ekubo]] . <ref>{{Cite web|url=http://dcodedtv.com/syndy-emade-borrows-alexx-ekubo-for-new-movie-a-man-for-the-weekend/|title=Syndy Emade borrows Alexx Ekubo for new movie "A Man For The Weekend" – Dcoded TV|author=|date=|work=dcodedtv.com|accessdate=14 August 2017}}</ref> == Ihe nkiri ahọpụtara == === 2017 === * ''A Man For The Weekend'' === 2016 === * ''Mmụọ ọjọọ'' (usoro onyonyo) * ''Onye agha nwunye'' * ''Nwunye ụlọ'' * ''Ihuenyo anwụrụ ọkụ'' * ''Tupu ịsị ee'' * ''Ịgba ọdụ'' === 2015 === * ''Die Another Day'' * ''A Kiss from Rose'' * ''Chaiding tails'' === 2014 === * ''Ihe mere m ji kpọọ anwụ anwụ asị'' * ''Rose on Negative'' * ''Different kind of men'' (2013) * Pink poison with Epule Jeffrey * * Epule Jeffrey (2012) * ''Entangled'' * ''Ọbession'' (2010) == Ihe nrite na nnabata == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ ! Ihe nrite ! Otu ! onye nnata ! Nsonaazụ |- | rowspan="2" | 2014 | rowspan="2" | Miss Heritage Africa | Cameroon | rowspan="2" | {{Won}} |- | | |- | rowspan="4" | 2017 | Scoos Academy award | Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | rowspan="8" | Onwe ya | {{Won}} |- |} == Nsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.facebook.com/syndy.emade] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] r0fxynbyt5idfdgsfpwfsm7nw71ttdc Samuel Chukwueze 0 11256 84401 71757 2022-07-22T00:09:55Z Albertoblaq 13278 added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Samu Chukwueze.jpg|thumb|Samuel Chukwueze]] '''Samuel Chimerenka Chukwueze''' (onye amụrụ n'ubochi 22 ọnwa Mee afọ 1999) bụ onye Naijiria bụ okachamara [[Footbọl|n'egwuregwu bọọlụ]] nke na-agba n'otu egwu bọọlụ Villarreal na Spain nakwa otu egwu bọọlụ nke mba Nigeria dịka onye ọkpọ . == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Chukwueze na [[Umuahia]] [[Ȯra Abia|Abia]] steeti. Ọ bụ onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]], a zụlitere n'ezinụlọ Ndị na-eso ụzọ Kraịst, ya na nwanne ya nwoke ọ tọrọ nakwa nwanne nwaanyị ọ tọrọ. Ọ gara Government College Umuahia na Evangel Secondary School. Ọ malitere ịgba bọọlụ mgbe ọ dị afọ asatọ ma nwee mmasị na Jay-Jay Okocha dika arụsị ya [[Footbọl|n'egwuregwu bọọlụ]] mgbe ọ na-etolite. Ọ natara ndụmọdụ n'aka Hon. Victor Apugo onye ọ hụtara dịka nna, dịka ekwuru na ajụjụ ọnụ nke emeburu ya. <ref>{{Cite news|url=http://diamondfa.com/content/samuel-chukwueze-biography-exclusive-interview|title=Samuel Chukwueze Biography (Exclusive Interview)|date=2016-09-03|work=Diamond Football Academy Official Website|accessdate=2018-11-07|language=en}}</ref> [[Usòrò:Samu_with_victor_and_kelechi.png|thumb| Samuel Chukwueze with Nwakali U17 World Cup award MVP with Hon. Victor Apugo and Kelechi Nwakali with Samuel U17 World 2015 Chile Most Valuable Player Award]] Amuru na Amaokwe Ugba Ibeku, [[Umuahia]], [[Ȯra Abia|Abia State]], <ref>{{Cite web|url=http://diamondfa.com/content/samuel-chukwueze-biography-exclusive-interview|title=Samuel Chukwueze Biography (Exclusive Interview)|publisher=Diamond Football Academy|date=3 September 2016|accessdate=4 October 2018}}</ref> Chukwueze sonyeere Villarreal CF 's prolific youth setup in 2017, from local side Diamond Football Academy. <ref>{{Cite web|url=http://diamondfa.com/content/samuel-chukwueze-signs-5-years-contract-villarreal-fc|title=Samuel Chukwueze signs 5 years Contract with Villarreal FC|publisher=Diamond Football Academy|date=5 September 2017|accessdate=4 October 2018}}</ref> Mgbe e kenyere ya na mbụ na otu egwuregwu ''Juvenil A'', o mere mpụta mbụ ya na ihe nchekwa na 15 Eprel 2018, na-abịa dị ka onye nnọchi nke ọkara nke abụọ maka Sergio Lozano na 1 – 1 Segunda División B pụọ megide CE Sabadell FC . Chukwueze gbara ọkpụ goolu mbụ ya na May 20, 2018, na-etinye goolu nke abụọ nke otu ya na mmeri ha meriri Bilbao Athletic 3–1. O nyere goolu abụọ n'ime ihe ngosi iri na otu n'ime oge izizi ya, ebe ndị otu ya tụfuru nkwalite n'asọmpị a . Chukwueze mere egwuregwu izizi ya na 20 Septemba 2018, nọchiri Nicola Sansone na eserese ụlọ 2–2 megide Rangers, maka 2018–19 UEFA Europa League . <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en/news/samuel-chukwueze-makes-villarreal-debut-in-rangers-stalemate/t5km72czihf41fsd1y63yqhz5|title=Samuel Chukwueze makes Villarreal debut in Rangers stalemate|publisher=Goal.com|date=20 September 2018|accessdate=4 October 2018}}</ref> Ọ mekwara egwuregwu mpụta mbụ ya na 5 Nọvemba 2018, na-egwu egwuregwu nkeji 90 zuru oke na egwuregwu ụlọ 1–1 megide Levante, maka 2018–19 La Liga . N'April 2019, ọ meriri ihe nrite 2018 na-eto eto nke Nigeria Football Federation. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/47784841|title='Motivated' Samuel Chukwueze wins award ahead of Osimhen and Onyekuru|date=2 April 2019|work=BBC Sport|accessdate=27 August 2019|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Mgbe ọ gbasịrị Nigeria egwu na ọkwa 17, ọ natara oku mbụ ya na ndị otu agadi na October 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/46030232|title=Injury forces Francis Uzoho to withdraw from Nigeria squad|date=6 November 2018|work=BBC Sport|accessdate=27 August 2019|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> O mere mpụta mbụ ya maka ndị otu ndị isi Naijiria na 20 Nọvemba 2018 dị ka onye mbido na egwuregwu enyi 0–0 megide Uganda . <ref>{{Cite web|publisher=[[ESPN]]|url=http://www.espn.com/soccer/report?gameId=528097|title=Nigeria v Uganda game report|date=20 November 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/46306322|title=Samuel Chukwueze: Youngster says Nigeria debut fulfils a dream|date=22 November 2018|work=BBC Sport|accessdate=27 August 2019|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> N'ọnwa Mee 2019, a kpọrọ Chukwueze ka ọ nọchite anya otu ndị isi Naijiria na iko mba Afrịka na ndị otu Under-20 na iko mba ụwa n'okpuru-20 . Agbanyeghị, Villarreal kwuru na ọ ga-egwu naanị otu n'ime asọmpi a. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/48185206|title=Samuel Chukwueze: Villarreal winger facing Nigeria dilemma|date=7 May 2019|work=BBC Sport|accessdate=27 August 2019|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> N'ikpeazụ o kpebiri isonye na ndị otu ndị isi Naịjirịa maka asọmpi iko mba Afrịka nke a na-anabata na Egypt <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/48574320|title=Africa Cup of Nations: Iheanacho left out of Nigeria squad|date=9 June 2019|accessdate=14 June 2019|work=BBC Sport|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> wee rie goolu mbụ ya na mmeri Nigeria 2–1 meriri South Africa na nkeji iri na ise. <ref>{{Cite news|author=Benson|first=Max|title=Nigeria 2-1 Bafana - last-gasp goal as South Africa crash out of Afcon 2019|url=https://www.thesouthafrican.com/sport/soccer/afcon-2019-live-nigeria-vs-south-africa-bafana-quarter-final|accessdate=11 July 2019|work=The South African|date=10 July 2019}}</ref> == Ụdị egwuregwu == E jirila ya tụnyere Arjen Robben n'ihi nkà ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/46229240|title=Samuel Chukwueze: The Nigerian who wants to be like Arjen Robben|date=15 November 2018|work=BBC Sport|accessdate=27 August 2019}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ ọrụ == [[Usòrò:Sammuel_chukwueze.jpg|thumb| Chukwueze na-ejide 2015 FIFA U-17 World Cup Bronze Boot.]] {{updated|match played 2 November 2021}}<ref name="SW">{{cite web|url=https://int.soccerway.com/players/samuel-chukwueze/425644/|title=S. Chukwueze|website=Soccerway|accessdate=15 September 2019}}</ref> Match nke a gbara na 2 Novemba 2021 {| class="wikitable" style="text-align: center" ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" | Oge ! colspan="3" | Njikọ ! colspan="2" | Iko ! colspan="2" | Kọntinental ! colspan="2" | Mkpokọta |- ! Nkewa ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche |- | rowspan="3" | Villareal B | 2017–18 | rowspan="2" | Segunda División B | 11 | 2 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 11 | 2 |- | 2018–19 | 9 | 2 | colspan="2" | - | colspan="2" | - | 9 | 2 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 20 ! 4 ! colspan="2" | - ! colspan="2" | - ! 20 ! 4 |- | rowspan="5" | Villarreal | 2018–19 | rowspan="4" | La Liga | 26 | 5 | 3 | 2 | 9 [lower-alpha 1] | 1 | 38 | 8 |- | 2019-20 | 37 | 3 | 4 | 1 | colspan="2" | - | 41 | 4 |- | 2020–21 | 28 | 4 | 1 | 0 | 11 [lower-alpha 1] | 1 | 40 | 5 |- | 2021–22 | 4 | 0 | 0 | 0 | 2 [lower-alpha 2] | 1 | 6 | 1 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 95 ! 12 ! 8 ! 3 ! 22 ! 3 ! 125 ! 18 |- ! colspan="3" | Ngụkọta ọrụ ! 115 ! 15 ! 8 ! 3 ! 22 ! 3 ! 145 ! 22 |}   === Mba ụwa === {{Updated|match played 30 March 2021}}<ref name="nft">{{NFT|72678}}</ref> Match nke a gbara na 30 March 2021 {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Mpụta na ebumnuche site na otu mba na afọ ! Otu mba ! Afọ ! Ngwa ! Ebumnuche |- | rowspan="4" | Naijiria | 2018 | 1 | 0 |- | 2019 | 12 | 2 |- | 2020 | 4 | 1 |- | 2021 | 2 | 0 |- ! colspan="2" | Mkpokọta ! 19 ! 3 |} : ''Akara na rịzọlt ga-ebu ụzọ depụta goolu Naijiria, kọlụm akara na-egosi akara mgbe ọ bụla goolu Chukwueze gasịrị'' . {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta goolu mba ụwa Samuel Chukwueze nyere ! scope="col" | Mba. ! scope="col" | Ụbọchị ! scope="col" | Ebe ! scope="col" | Onye mmegide ! scope="col" | Akara ! scope="col" | Nsonaazụ ! scope="col" | Asọmpi |- | 1. | 10 Julaị 2019 | Cairo International Stadium, Cairo, Egypt |</img> South Africa | align="center" | 1–0 | align="center" | 2–1 | Iko mba Afrịka 2019 |- | 2. | Nọvemba 17, 2019 | Stadiumlọ egwuregwu Setsoto, Maseru, Lesotho |</img> Lesotho | align="center" | 2–1 | align="center" | 4–2 | rowspan="2" | Iso ntozu Iko Mba Afrịka 2021 |- | 3. | Nọvemba 13, 2020 | Ogbe Stadium, [[Benin City]], Nigeria |</img> Sierra Leone | align="center" | 4–0 | align="center" | 4–4 |} == Nkwanye ugwu == '''Villarreal''' * UEFA Europa League : 2020-21 <ref>{{Cite web|title=Chukwueze wins Europa League title with Villarreal as Man Utd's trophy drought continues {{!}} Ripples Nigeria|url=https://www.ripplesnigeria.com/chukwueze-wins-europa-league-title-with-villarreal-as-man-utds-trophy-drought-continues/?amp|accessdate=2021-05-26|work=www.ripplesnigeria.com}}</ref> === Mba ụwa === '''Naijiria U17''' * FIFA U-17 iko mba ụwa : 2015 <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u17worldcup/matches/round=271773/match=300298386/photos/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117053147/http://www.fifa.com/u17worldcup/matches/round=271773/match=300298386/photos/index.html|archivedate=17 November 2015|title=FIFA U-17 World Cup Chile 2015 - Matches - Mali - Nigeria - FIFA.com|author=FIFA.com|work=FIFA.com|language=en-GB|accessdate=2018-11-01}}</ref> === Onye ọ bụla === * FIFA U-17 iko mba ụwa : akpụkpọ ụkwụ ọla: 2015 <ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.fifa.com/u17worldcup/matches/round=271773/match=300298386/photos/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117053147/http://www.fifa.com/u17worldcup/matches/round=271773/match=300298386/photos/index.html|archivedate=17 November 2015|title=FIFA U-17 World Cup Chile 2015 - Matches - Mali - Nigeria - FIFA.com|author=FIFA.com|work=FIFA.com|language=en-GB|accessdate=2018-11-01}}</ref> * DFA Onyekacha egwu egwu nke afọ: 2016 <ref>{{Cite news|url=http://diamondfa.com/content/awardees-dfa-end-year-party|title=Awardees at DFA End of Year Party|date=19 December 2016|work=Diamond Football Academy Official Website|accessdate=1 November 2018}}</ref> * MCL Cup Onye egwuregwu kacha baa uru: 2016 <ref>{{Cite news|url=http://diamondfa.com/content/samuel-chukwueze-turns-18-today|title=Samuel Chukwueze Turns 18 today|date=22 May 2017|work=Diamond Football Academy Official Website|accessdate=1 November 2018}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Samu Chukwueze at BDFutbol * Samu Chukwueze at LaPreferente.com (in Spanish) * Samu Chukwueze at Soccerway [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] a944x2g7na2cxp9a32ifocd8yf3ijpu Mgbakwunye 0 11330 84297 72033 2022-07-21T12:49:46Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Antimacassar (AM 1967.119).jpg|thumb|Mgbakwunye]] '''Mgbakwunye''' (fr. Peluche) bụ akwa nwere ogologo (ruo 8 mm) ikpo n'akụkụ ihu, ụdị velvet. Okpokoro ahụ nwere ike ịbụ silk, woolen, owu, ma ọ bụ eriri sịntetị dị ka polyester. A na-eji akwa owu mee otu kwaaji mgbe niile. A na-eji ya eme ihe ịchọ mma, ịkwa akwa uwe ụmụ nwanyị, uwe mara mma na ihe nkiri, ihe mkpuchi arịa ụlọ, na mkpuchi ụgbọ ala mgbe ụfọdụ. A na-eji Plush mee anụ ọhịa bea na ihe [https://big-ted.co.uk/collections/teddy-bears egwuregwu] ụmụaka ndị ọzọ. Plush bụ otu n'ime ihe ndị bụ isi maka ịme ihe egwuregwu ndị mmebe [[omenala]] n'ihi na ọ dị nro ma na-atọ ụtọ na mmetụ ahụ. Okpokoro ya dị na akwa ákwà ma ọ bụ na mpaghara ụfọdụ. E jiri ya tụnyere velvet, ikpo nke plush dị obere ma dị elu. Dabere n'ụdị eriri, plush nwere ike kewaa (yiri velvet), looped, otu akụkụ, akụkụ [[abụọ]]. Site n'ịmecha, a na-ekewa ákwà ahụ n'ime ihe dị mma, nke a na-eme ka ọ bụrụ ihe atụ, embossed, kpụrụ ya. 1pv4pf9mjqrv34ugvmi6rqoydq65fjz Lunar New Year 0 11361 84304 72197 2022-07-21T12:57:48Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ke Lok Si Illuminations 01.JPG|thumb|Lunar New Year]] === East Asia === Ememe afọ ọhụrụ nke ọnwa na-esote dabere na kalenda lunisolar ọdịnala nke ndi China, mana pụrụ iche na omenala nke ha. N'agbanyeghị ịkekọrịta otu kalenda ọdịnala ndị China, ememme ọ bụla nwere ike ịnwe nkọwa dị iche iche na nke pụrụ iche, zodiac ma ọ bụ ọdịnala. Ọ bụ ezie na China na Korea ka na-eme ememe afọ ọhụrụ nke ọnwa na mgbakwunye na Afọ Ọhụrụ nke anyanwụ, Japan, ewezuga Okinawa, ugbu a na-eme ememe afọ ọhụrụ nke anyanwụ na ihe fọdụrụ nke ememme ọnwa a na-akpọ Little New Year eme na afọ ọhụrụ. Ụbọchị iri na ise nke ọnwa mbụ na lunar. * Afọ Ọhụrụ Chinese ''(農曆新年 nónglì xīnnián 农历新年 nónglì xīnnián 春节 chūnjié, Spring Festival)'' * Afọ Ọhụrụ nke Korea ''(설날 Seolal)'' <ref>{{Cite book|author=Sohn|first=Ho-min|date=2006|title=Korean Language in Culture and Society|url=https://www.google.com/books/edition/Korean_Language_in_Culture_And_Society/H4CsWDEi52IC?hl=en|publisher=University of Hawaii Press|isbn=9780824826949|quote="...Korean calendars Calendars were adopted from China..."}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Reingold|first=Edward|date=2008|title=Calendrical Calculations|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521885409|quote="... Korea used the Chinese calendar for ..."}}</ref> * Afọ ọhụrụ Mongolian ''(Tsagaan Sar)'' <ref name="Rossabi2014" /> * Afọ Ọhụrụ Tibet ''(ལོ་གསར་ Losar)'' <ref>{{Cite book|title=Tibetan and Buddhist Studies: Commemorating the 200th Anniversary of the Birth of Alexander Csoma De Koros|publisher=University of California Press|year=1984|isbn=9789630535731|first=Louis|author=Ligeti|pages=344}}</ref> * Afọ Ọhụrụ Vietnamese ''(Tết nguyên Đán 節元旦)'' <ref name="Rossabi2014">{{Cite book|author=Morris Rossabi|url=https://books.google.com/books?id=GXejBQAAQBAJ&pg=PA282|title=From Yuan to Modern China and Mongolia: The Writings of Morris Rossabi|date=28 November 2014|publisher=BRILL|isbn=978-90-04-28529-3|pages=282–}}</ref> Tupu e hiwe emume afọ ọhụrụ, ndị China oge na ochie gbakọtara ma mee ememe na njedebe owuwe ihe ubi n'oge mgbụsị akwụkwọ. Otú ọ dị, ememe ahụ abụghị Ememe Mgbụsị akwụkwọ, n'oge ndị China na-ezukọ na ezinụlọ ma na-efe ọnwa. Na ''Classic of Poetry'', uri e dere n'oge Western Zhou (1045 BC - 771 BC), nke onye ọrụ ugbo na-amaghị aha, kọwara otú ndị mmadụ si ehichapụ ebe nchịkọta millet, toasted ka ọbịa na mijiu, gbuo ụmụ atụrụ ma sie anụ, gaa N'ụlọ nna ha ukwu, toasted na nna ukwu, na-enwe obi ụtọ maka ogologo ndụ ọnụ, na 10th ọnwa nke oge ochie kalenda anyanwụ, nke bụ n'oge mgbụsị akwụkwọ. <ref>{{Cite book|title=Classic of Poetry - Qi Yue|url=https://ctext.org/book-of-poetry/qi-yue/zhs|language=Chinese|quote=...十月涤場。 朋酒斯飨,曰殺羔羊。 躋彼公堂,稱彼兕觥,萬壽無疆。}}</ref> Ekwenyere na ememe a bụ otu n'ime ihe atụ nke afọ ọhụrụ ndị China. <ref>{{Cite web|url=http://www.sohu.com/a/222868770_391422|title=春節起源|work=www.sohu.com}}</ref> 3gzcu48hnxf1fl2f7o3oqc1y4dd4qek Huaishang District 0 11511 84299 72685 2022-07-21T12:53:14Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement <!-- See Template:Infobox settlement for additional fields and descriptions --> <!-- Basic info ---------------->|name=Huaishang|area_total_sq_mi=|elevation_footnotes=<!--for references: use <ref> </ref> tags-->|area_blank1_sq_mi=<!-- Elevation -------------------------->|area_blank1_km2=|area_blank1_title=|area_metro_sq_mi=|area_metro_km2=|area_urban_sq_mi=|area_urban_km2=|area_water_percent=|area_water_sq_mi=|area_land_sq_mi=|area_total_dunam=<!--Used in Middle East articles only-->|elevation_ft=|area_water_km2=|area_land_km2=<!--See table @ Template:Infobox Settlement for details on unit conversion-->|area_total_km2=412<!-- ALL fields with measurements are subject to automatic unit conversion-->|area_footnotes=|unit_pref=<!--Enter: Imperial, to display imperial before metric-->|area_magnitude=<!-- use only to set a special wikilink -->|named_for=<!-- Area --------------------->|founder=|established_date1=|established_title1=<!-- Incorporated (town) -->|established_date=|established_title=<!-- Settled -->|elevation_m=|elevation_max_m=|leader_title4=|population_density_urban_sq_mi=|website=|area_code=|postal_code=233002|postal_code_type=[[Postal code of China|Postal code]]|coor_type=<!-- can be used to specify what the coordinates refer to --> <!-- Area/postal codes & others -------->|utc_offset=+8|timezone=[[China Standard Time|China Standard]]|population_density_blank1_sq_mi=<!-- General information --------------->|population_density_blank1_km2=|population_blank1=|population_blank1_title=|population_density_urban_km2=|elevation_max_ft=|population_urban=|population_density_metro_sq_mi=|population_density_metro_km2=|population_metro=|population_density_sq_mi=|population_density_km2=<!--For automatic calculation, any density field may contain: auto -->|population_total=236000|population_note=|population_footnotes=|population_as_of=2018|elevation_min_ft=<!-- Population ----------------------->|elevation_min_m=|leader_name4=|leader_name3=|native_name={{nobold|{{lang|zh-hans|淮上区}}}}|image_shield=|image_dot_map=|map_caption1=|mapsize1=|image_map1=|map_caption=|mapsize=|image_map=|blank_emblem_size=|blank_emblem_type=|image_blank_emblem=|shield_size=|seal_size=|dot_map_caption=|image_seal=|flag_size=|image_flag=|image_caption=|imagesize=|motto=<!-- images and maps ----------->|total_type=<!-- to set a non-standard label for total area and population rows -->|image_skyline=Bengbu Huaishang.jpg|settlement_type=[[District (China)|District]]|nickname=|official_name=|other_name=|dot_mapsize=|dot_x=|leader_title3=|parts_style=<!-- =list (for list), coll (for collapsed list), para (for paragraph format) Default is list if up to 5 items, coll if more than 5-->|leader_name2=|leader_title2=|leader_name1=|leader_title1=<!-- for places with, say, both a mayor and a city manager -->|leader_name=|leader_title=|government_type=|government_footnotes=|p2=<!-- etc. up to p50: for separate parts to be listed--> <!-- Politics ----------------->|p1=|parts=<!-- parts text, or header for parts list -->|parts_type=|dot_y=|seat=|seat_type=|subdivision_name2=[[Bengbu]]|subdivision_type2=[[Prefecture-level city]]|subdivision_name1=[[Anhui]]|subdivision_type1=[[Provinces of China|Province]]|subdivision_name=[[China|People's Republic of China]]|subdivision_type=Country|pushpin_mapsize=<!-- Location ------------------>|pushpin_map_caption=|pushpin_label_position=<!-- the position of the pushpin label: left, right, top, bottom, none -->|pushpin_map=<!-- the name of a location map as per http://en.wikipedia.org/wiki/Template:Location_map -->|footnotes=}} '''Huaishang''' ( Chinese) bụ mpaghara obodo Bengbu, Anhui Province, nke China. [[Usòrò:Bengbu Huaishang.jpg|thumb|Huaishang District]] == Nkewa nchịkwa == Ka ọ dị ugbu a, Mpaghara obodo Huaishang nwere oke mpaghara otu, obodo atọ na otu obodo mepere emepe. <ref>{{Cite web|url=http://www.xzqh.org/html/list/133.html|title=蚌埠市-行政区划王 http://www.xzqh.org|publisher=XZQH|language=zh|accessdate=2012-05-24}}</ref> ; Otu oke Mpaghara * Oke Mpaghara Huaibin (淮滨街道) ; Obodo atọ * Xiaobengbu (小蚌埠镇) * Wuxiaojie (吴小街镇) * Caolaoji (曹老集镇) ; Otu Obodo mepere emepe * Meiqiao (梅桥乡) == Ebensidee ==  {{Reflist}}{{Coor|32|57|57.63|N|117|21|13.46|E|source:zhwiki_type:adm3rd_region:CN-34}}g<templatestyles src="Module:Coordinates/styles.css"></templatestyles>{{Coor|32|57|57.63|N|117|21|13.46|E|source:zhwiki_type:adm3rd_region:CN-34}}{{County-level divisions of Anhui}} [[Òtù:Bengbu]] jz6ee620yqjf8zzsk3ck1u91ev3n8qv Emeka Anyaoku 0 11516 84296 76540 2022-07-21T12:48:16Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Chief-Emeka.jpg|thumb|'''Emeka Anyaoku''']] Chief '''Emeka Anyaoku''', GCVO, CFR, CON (a mụrụ na 18 Jenuwarị 1933) <ref name="Africa Who's Who">"Anyaoku, Eleazar Chukwuemeka", in ''Africa Who's Who'', London: Africa Journal for Africa Books Ltd, 1981, p. 137.</ref> bụ ode akwụkwọ Naijiria, onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . Ọ bụ ode akwụkwọ Commonwealth nke atọ. A mụrụ ya n'Obosi, Anyaoku gụrụ akwụkwọ na Merchants of Light School, Ọba, <ref name="Africa Who's Who" /> wee gaa mahadum nke Ibadan, o mechaa gaa kọleji nke Mahadum London, ebe o nwetara nzere nrịbama na Classics dị ka Ọkammụta kọleji. <ref>{{Cite web|date=2017-03-11|title=Anyaoku: The Diplomats’ Diplomat|url=https://www.vanguardngr.com/2017/03/anyaoku-diplomats-diplomat/|accessdate=2021-06-04|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> E wezụga ọrụ mba ụwa, Chief Anyaoku na-aga n'ihu na-arụ ọrụ dị n'ụlọ ọrụ ya dị ka '''Ichie Adazie''' Obosi, nke echichi ndị Ndiichie . <ref>{{Cite web|title=Obasanjo Visits Emeka Anyaoku At His Residence In Anambra (Photos) - Opera News|url=https://ng.opera.news/ng/en/society%20news/7ec815619ab061132d3584a3334829b6|accessdate=2021-06-04|work=ng.opera.news}}</ref> == Ntọala ezinaụlọ == A mụrụ Eleazar Chukwuemeka "Emeka" Anyaoku na 18 Jenụwarị 1933 nye Emmanuel na Cecilia Anyaoku n'Obosi, nnukwu obodo oge ahụ na mpaghara ọwụwa anyanwụ Nigeria. Emmanuel Chukwuemeka gụrụ akwụkwọ ruo n'ogo etiti akwụkwọ ka ọ gụsịrị akwụkwọ praịmarị n'ụlọ akwụkwọ CMS dị n'[[Onịchạ|Ọnịcha]] n'okpuru nlekọta Reverend William Blackett onye ozi ọma Kraịst. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ na mbụ na okporo ụgbọ oloko ma mesịa rụọ ọrụ n'ụlọ ọgwụ dị na Kaduna na mpaghara ugwu Nigeria tupu ọ bụrụ onye nkụzi ụka. Mgbe o jere ozi ọtụtụ afọ, ọ laghachiri n’obodo ya ịrụ ọrụ ugbo. <ref name="Emeka Anyaoku">"The Inside Story Of The Modern Commonwealth" Evans Brothers Limited, 2004, p.2</ref> Ọ ghọrọ Ononukpo (Isi) nke Okpuno Ire, otu mpaghara Ire, obodo kacha ibu n'Obosi. Emmanuel lụrụ Cecilia, nwa Adiba Ogbogu di ka nwunye nke abụọ oge o si Kaduna lọta ka nwunye ya nke mbụ nwụchara. Cecilia si n'otu ezinaụlọ dị na mpaghara Ugamuma Obosi. O toro n'ụlọ Rev. Ekpunobi, onye nlekọta ya, onye bụ nwaafọ Obosi mbụ e chiri echichi dị ka ụkọchukwu ụka Siemesị. A hụtara ya dị ka otu n'ime ndị kacha waa anya ma gụọ akwụkwọ n'obodo mgbe ahụ. Cecilia noro ezinaulo Ekpunobi dị ka onye ozi. Mkpu. Ụkọ Ekpunobi, mgbe ọ nụrụ maka ọnwụ nwunye Emmanuel, kpọrọ ya ka ọ bịa n’ụlọ ya ma mechaa nụgide Emmanuel na Adiba ka ha lụọ onwe ha. Nwa mbụ ha, bụ́ nwa nwaanyị, ọ nọghị. E mechaa mụọ Emeka ma o nwee umunne ise. == Agụmakwụkwọ == Emeka Anyaoku mgbe ọ dị afọ asaa ka e zigara ya ka ya na naanị nwanne nna ya nwoke, Egwuenu Anyaoku biri [[Umuahia|n'Umuahia]] ịmalite agụmakwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ime obodo. Klas kacha elu mgbe ahụ n'ụlọ akwụkwọ ahụ bụ standadị anọ. N'afọ iri, na 1943, e zigara Emeka ka ya nwa nwanne nna nna ya, Nathaniel Enwezor biri, onye bụ onyeisi n'ụlọ akwụkwọ CMS Central School dị n'Agbo, 75.&nbsp;km si Obosi. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, nwa okorobịa a bụ Anyaoku gara Merchants of Light School (MOLS) n'Ọba. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ obibi nke otu enyi nna ya, Dr. Enoch Oli, chọpụtara, onye Naịjiria bụ ọkaa na nkụzi a zụrụ na London na Oxford. Maazị Oli kụziiri Emeka na ụmụakwụkwọ ndị ọzọ mkpa ịrụsi ọrụ ike, ezi agwa na ezi mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị. N'ime oge a n'afọ ntolite ya, Anyaoku amalitela ịkwụpụ dị ka nwa okorobịa dị nkọ, ma ihe. N’obodo Obosi n’oge ezumike, ọkachasị n’oge Ista na Ekeresimesi, mgbe ụmụakwụkwọ lọtara n’ụlọ, otu n’ime ndị ebiri ya, Chief Godfrey Eneli, chetara na ha na-enwebu arụmụka na ụdị mmemme ụmụakwụkwọ dị iche iche nke otu ụmụakwụkwọ ndị Obosi na-ahazi. Anyaoku, Eneli kwuru, gosipụtara njirimara onye ndu pụrụ iche. N'okwu ya, "Amaara na ọ ga-abụ onye ndu, nke o gosipụtara oge ọ bụla anyị niile na-aga ụlọ ezumike." Ọ gara n'ihu sị, "Anyị na-akpọ ya 'onye ọka iwu' n'ihi na ọ na-arụ ụka mgbe niile, na-enwekwa ezi nhazi echiche n'ihe ọ bụla o zutere. Ọgụgụ isi ya na arụmụka ya na ụzọ o si ele mkparịta ụka ọ bụla anyị nwere na-eme ka anyị kwenye.” Onye ebiri ya ọzọ, S. I. Metu, nwa klaasị ya onye mechara bụrụ onye ọrụ ụlọ akụ n'ogo dị elu na onye ọrụ Oyibo, toro nkà mmekọrịta ya. O kwuru banyere Anyaoku, "Otu n'ime ihe ndị o ji ewu ewu bụ na ọ bụ ezigbo onye nsona, e nwere ike ịsị na o nweghị iro n'ihi etu o si eme enyi…. site n'ihe niile anyị maara ugbu a maka Maazị Anyaoku, o doro anya na ọ bụ akara aka ya ịbụ onye nnọchite anya, maka o nwezuru ihe mebere ya - ọgụgụ isi, ezi mmekọrịta, ike inweta ihe n'akpasughị onye ọ bụla iwe." Metu chetakwa Anyaoku dị ka nwa akwụkwọ na-agụsi akwụkwọ ike n'ụlọ akwụkwọ Merchants of Light. O kwuru, "Anyaoku enweghị ike ịwepụta oge ọ bụla maka egwuregwu - oge ọ bụla ọ na-agụ akwụkwọ ma ọ bụ na-arụ ọrụ ọzọ. Ma ọ bụ mgbe ụfọdụ, mgbe ike gwụrụ ya ọ chọọ izu ike, ọ na-ama ezigbo njakịrị ụfọdụ nke onye ọ bụla ga na-achị ọchị." Anyaoku bụ otu n'ime ụmụ nwoke iri isii nke abụọ a nabatara. Mgbe ha lere ule asambodo ụlọ akwụkwọ Cambridge, o lere ihe ọmụmụ iri wee nweta akara kachanụ nke ụlọ akwụkwọ ahụ, ọkwa kachasị elu. Ka ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, Anyaoku gara n'ihu ikụzi na Emmanuel College, [[Òwèrè|n'Owerri]] na mpaghara ọwụwa anyanwụ mgbe ahụ na 1952, ọ nọ ebe ahụ ruo etiti 1954 na-akụzi mgbakọ na mwepụ, Latịn na Bekee. Ọ bụ onye nkụzi dị ka onye na-arụsi ọrụ, na-akpachapụ anya n'ịkwado ihe nkuzi ya. O nyeghachiri ụmụakwụkwọ ya ọkacha mma n'ihe ndị ọ mụtara na MOLS dị ka ọ na-etinye ihe ọchị na nkụzi ya. Otu n'ime ndị nkuzi ya na MOLS kpalitere mmasị Classics n'ime ya. Onye nkuzi Latin ya tinyere n'ime ya ịhụnanya maka asụsụ, iwu na omenala ndị Gris oge ochie na ndị Rom, na ntọala oge ochie nke asụsụ Bekee. Anyaoku wee kpebie ịga mụọ Classics na mahadum ọhụrụ nke Ibadan, ụlọ akwụkwọ dị elu nke mbụ n'obodo anyị, nke e hiwere na 1948 dị ka kọleji mba ofesi nke Mahadum London. N'ime etiti 1950 mgbe Anyaoku bụ nwata akwụkwọ na mahadum Ibadan, mba Nigeria na-eme arụmụka, mkparịta ụka na ngosi maka ọdịnihu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke obodo ahụ. E nwere esemokwu banyere mgbe Naijiria kwesịrị inwere onwe ha site n'aka Britain na ụdị usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ ga-achọ nnwere onwe ma ọ bụrụ na ọ bụ obodo nkịtị ma ọ bụ gọọmenti etiti. Obodo Ibadan bụ otu n'ime ebe arụmụka ndị a bidoro. Na kọleeji mahadum, nke kpokọtara ndị maa akwụkwọ, ndị nkuzi na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị sitere n'akụkụ dị iche iche nke mba ahụ, ghọrọ ebe etiti ihe a kọwara n'oge ahụ dị ka mgbagha mba. Anyaoku nọ na nke a dịka onye ndu otu ụmụ akwụkwọ. Ya na ndị otu uche na ndị isi otu na-akwado nkwado nke unitary state, megide ọchịchị etiti. <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub">{{Cite web|title=Emeka Anyaoku - InfoHub|url=https://infohub.xyz.ng/emeka-anyaoku|work=infohub.xyz.ng|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ha zigara akwụkwọ mkpesa na ndị nnọchi anya ndị ndọrọndọrọ ọchịchị atọ bụ isi na mba ahụ mgbe ahụ, [[Nnamdi Azikiwe|Dr. Nnamdi Azikiwe]] na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke mba ahụ, Chief Obafemi Awolowo na Western, na Sardauna nke Sokoto, Sir Ahmadu Bello na mpaghara ugwu. Anyaoku na 1959 nwetara nzere nwanye ugwu mahadum London na classics dị ka ọkammụta kọleji wee banye na Commonwealth Development Corporation (CDC) na Lagos. Ụlọ ọrụ ahụ zipụrụ ya ka ọ bụrụ onye na-azụ ọzụzụ n'isi ụlọ ọrụ CDC dị na London ebe ọ gara nkuzi na Royal Institute for Public Administration na London. Na 1 October 1960, Britain nyere Naijiria nnwere onwe. E zigakwara Anyaoku n'ụlọ ọrụ mpaghara CDC West Africa dị na Lagos na njedebe Disemba 1960. == Alụmalụ == Na Disemba 1961, Anyaoku mgbe ahụ bụ onye ọrụ ezege CDC zutere nwaada [[Ndi Yoruba|Yoruba]] dị afọ iri abụọ, Princess Ebunola Olubunmi Solanke, na mmemme oriri na ọnụnụ nke ya na onye ya na ya bi n'otu ụlọ kwadooro enyi ha na Legọs.Ada eze a, nke e ji "Bunmi" maara, gụrụ akwụkwọ na England n'ụlọ akwụkwọ obibi ụmụ agbọghọ ndị Kraịst, St. Mary's School na Hastings. O mechara gaa Kọleeji Pitman, London. Emeka na Bunmi lụrụ n'ụlọ ụka Anglican Cathedral dị na Lagos na 10 Nọvemba 1962. == Ọrụ == N'afọ 1959, Emeka Anyaoku sonyeere Commonwealth Development Corporation . Na mbido 1962, Anyaoku zutere Prime Minister nke Naijiria mgbe ahụ, [[Abubakar Tafawa Balewa|Sir Abubakar Tafawa Belewa]] . O sonyela onye isi ya ọbịa, Lord Howick, onye isi oche nke Commonwealth Development Corporation, na nzụkọ ya na Prime Minister maka ọrụ ụlọ ọrụ na Nigeria na mpaghara West Africa. Onye isi ala, nke masịrị ya azịza Anyaoku nye ụfọdụ ajụjụ ya gbasara ọrụ CDC kwadoro na West Africa, nwere mmasị na ọdịnihu Anyaoku ma mee ka ọ chee echiche ịbanye na ndị ọrụ mba ofesi nke Nigeria. <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub">{{Cite web|title=Emeka Anyaoku - InfoHub|url=https://infohub.xyz.ng/emeka-anyaoku|work=infohub.xyz.ng|accessdate=2020-05-29}}</ref> Mgbe a gbara ajụjụ ọnụ na-agbawa obi nke Federal Civil Service Commission, e nyere ya ohere oge na Ọrụ Mba Ọzọ n'April 1962. <ref>{{Cite web|title=Interview with Chief Emeka Anyaoku|url=https://commonwealthoralhistories.org/2013/interview-with-chief-emeka-anyaoku/|author=rcraggs|date=2013-09-27|work=Commonwealth Oral History Project|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> N’ime otu ọnwa ọ banyere, a họpụtara ya onye inyeaka nkeonwe nke odeakwụkwọ na-adịgide adịgide nke Ministry for External Affairs. N'ebe ahụ, o tinyere aka na usoro nke butere nguzobe Òtù Na-ahụ Maka ịdị n'otu Africa (OAU) na Mee 1963. Mgbe Naijiria nwechara nnwere onwe, o sonye na ọrụ diplomatic Nigeria, na 1963 e zigara ya na Permanent Mission na United Nations na [[New York City|New York]] . Na 1966, ọ sonyeere ndị ode akwụkwọ mba ụwa dị ka onye enyemaka onye isi ihe gbasara mba ụwa. Na 1968 ruo 1969, gọọmentị ndị agha Naịjirịa mere mkpọsa maka ịkpọghachi Anyaoku; nke kwuru na ọ bụghị onye Naijiria kwesịrị ekwesị nhọpụta, na ha na-echegbu onwe ha maka "iguzosi ike ya n'ebe obodo a mụrụ ya dị". Mana "Emeka edeela akwụkwọ arụkwaghị m n'ọrụ na-ahụ maka ndị ọrụ mba ofesi Naijiria ma Arnold enweghị nhịamahụ iweụga arịrịọ ahụ". Na 1977, ndị isi gọọmentị Commonwealth họpụtara ya dị ka osote odeakwụkwọ ukwu . N'afọ 1983, ọchịchị ndị nkịtị Naịjirịa họpụtara Anyaoku ka ọ bụrụ onye minista mba ofesi Naijiria . Mgbe ndị agha kwaturu ọchịchị n'afọ ahụ, ọ laghachiri n'ọkwa ya dị ka osote odeakwụkwọ ukwu site na nkwado nke gọọmentị ọhụrụ na Nigeria na nkwado nke ọchịchị Commonwealth niile. Na Nzukọ Ndị isi Ọchịchị Commonwealth na Kuala Lumpur na 24 October 1989, Anyaoku ka a họpụtara ịbụ odeakwụkwọ ukwu nke Commonwealth nke atọ. A họpụtara ya ọzọ na 1993 CHOGM na Limassol maka oge nke abụọ nke afọ ise, malite na 1 Eprel 1995. == United Nations == Na July 1963, mgbe ọ dị afọ 30, e zigara ya na Nigeria Permanent Mission na United Nations na New York. A mụrụ nwa mbụ ya, Adiba na New York Lying-In Hospital na 20 November 1963, ụbọchị abụọ tupu e gbuo President John F. Kennedy nke United States. N'izu ole na ole gara aga, Nigeria abụrụla Republic, yana Nnamdi Azikiwe dịka onye isi ala mbụ. N'ọkwa ọrụ ya na United Nations, Anyaoku dị ka onye nnọchiteanya ọzọ nke Nigeria na kọmitii pụrụ iche nke United Nations na Apartheid depụtara mkpebi a - nke Nigeria wetara n'ihu Mgbakọ General na 1965 - nke guzobere ego ntụkwasị obi iji mee ka gọọmentị nwee ike itinye aka na nchekwa nke mba. ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na South Africa. Ọ banyere n'ọgba aghara nke ọchịchị Ian Smith kpalitere na Southern Rhodesia dị na ndịda Africa, onye kwuputara nkwupụta nnwere onwe nke Rhodesia (UDI) sitere na Britain. <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub">{{Cite web|title=Emeka Anyaoku - InfoHub|url=https://infohub.xyz.ng/emeka-anyaoku|work=infohub.xyz.ng|accessdate=2020-05-29}}</ref> Anyaoku kwuru okwu na ọgbakọ dị iche iche iji katọọ mmepe a. Ọ bụ n'otu oge n'ime oge ndị a ka ozi gbasara ọchịchị ndị agha Naịjirịa mere n'abalị iri na ise n'ọnwa Jenụwarị 1966 ruru ya. Onye isi ala, Sir Abubakar Tafawa Balewa, onye isi ọchịchị dị ike nke Northern Region, Sir Ahmadu Bello, na ọtụtụ ndị isi ndị ọzọ nke steeti mgbe nnwere onwe gasịrị ka egburu n'oge ọchịchị ahụ. <ref>{{Cite web|title=Ahmadu Bello: Assassinated leader of Northern Nigeria|url=https://www.aa.com.tr/en/africa/ahmadu-bello-assassinated-leader-of-northern-nigeria/1380183|work=www.aa.com.tr|accessdate=2020-05-29}}</ref> Mkpebi a mere otu ụbọchị ka Prime Minister nabatara ndị isi mba Commonwealth ndị ọzọ gụnyere onye odeakwụkwọ ukwu ọhụrụ, Arnold Smith, na nzukọ na Legọs ebe ha kwurịtara okwu gbasara Rhodesia . == Afọ Commonwealth == Na Julaị 1965 mkpebi nke ndị isi gọọmentị Commonwealth guzobe Secretary Secretary na nhọpụta nke onye nnọchi anya Canada ama ama, Arnold Smith dị ka odeakwụkwọ ukwu Commonwealth mbụ. <ref>{{Cite web|title=Session 1 – The Office of the Secretary General|url=https://commonwealthoralhistories.org/2014/session-1-the-office-of-the-secretary-general/|author=rcraggs|date=2014-05-10|work=Commonwealth Oral History Project|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Onye odeakwụkwọ ukwu nọ n'usoro ikpokọta otu mba dị iche iche, otu omenala dị iche iche na isi nke Secretariat ọhụrụ. Na nleta ya na Naijiria na Nọvemba 1965, Smith zutere ma gwa Prime Minister, Sir Tafawa Balewa n'ihu onye Minista mba ofesi nke Naijiria na onye odeakwụkwọ na-adịgide adịgide, na ọ na-achọ onye ọrụ Naijiria na-eto eto nke ga-enyere aka " ya megharịa akụkọ ifo nke ịkpa ókè agbụrụ." <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub">{{Cite web|title=Emeka Anyaoku - InfoHub|url=https://infohub.xyz.ng/emeka-anyaoku|work=infohub.xyz.ng|accessdate=2020-05-29}}</ref> Mgbe Smith gachara, Prime Minister gwara ndị ọrụ mba ofesi ka ha nye ya aha atọ ga-egbo arịrịọ odeakwụkwọ ukwu. Anyaoku so na aha atọ a tụrụ aro ma onye isi ala họpụtara ka ọ bụrụ nke abụọ n'ọkwa nke Commonwealth ọhụrụ. Mgbe ọ bịarutere na Secretariat dị na London n'April 1966, Anyaoku nwere mmasị karịsịa n'otú onye odeakwụkwọ ukwu, Arnold Smith si edozi okwu Rhodesia UDI. E mere ya onye enyemaka onye isi ihe gbasara mba ụwa nke mechara bụrụ ngalaba ihe gbasara ndọrọndọrọ ọchịchị. Ọrụ izizi ya bụ ịrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ nke kọmitii nyocha nke onye odeakwụkwọ ukwu hiwere site na nkwado nke ndị isi gọọmentị iji nyochaa ụlọ ọrụ gọọmentị etiti niile dị na Commonwealth iji chọpụta nke kwesịrị itinye n'ime Commonwealth e hiwere ọhụrụ. Ụlọ ọrụ odeakwụkwọ. <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub" /> Na Julaị afọ 1967, agha obodo Naijiria dara. N'ime oge ahụ, ya na nwunye ya nabatara ọtụtụ nri ehihie na nri abalị dị iche iche n'ụlọ ha dị na London maka ndị nnọchiteanya Naijiria na ndị [[Bịafra|Biafra]] na mkparịta ụka udo nke onye odeakwụkwọ ukwu, Arnold Smith kwadoro. N'etiti mkparịta ụka ahụ, ọ gwara onye odeakwụkwọ ukwu na ya dị njikere ịla n'ụlọ ka ya na onye ndu Biafra, [[Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu|Emeka Ojukwu]] kwuo maka udo nke odeakwụkwọ ukwu nyere ndị agha abụọ ahụ na-alụ ọgụ. Ya na Ojukwu bụ enyi kemgbe ha bụ nwata. Smith lere ya anya dị ka ihe dị ize ndụ mana agbanyeghị, kwere Anyaoku ịga. Mgbe ọ na-amalite njem ahụ, nwa ya nke atọ, Obi, bụ́ onye dị ihe dị ka ọnwa atọ, dara ezigbo ọrịa n’ụlọ ọgwụ. Ndị dọkịta nọ na-echegbu onwe ya na o nwere ike ọ gaghị adị ndụ n'ọrịa ahụ. Mgbe ọ gwara nwunye ya Bunmi na ọ ga-eme njem, ọ wụrụ ya akpata oyi n'ihi na ọ naghị eche banyere ọnọdụ nwa ha nwoke. Anyaoku gwara ya, "enwere ọtụtụ ndị ọzọ nọ n'ọnọdụ ka njọ, na-anwụ kwa ụbọchị, na Biafra." Ọ pụghị ikwu okwu. Anyaoku hapụrụ ụgbọ elu Red Cross gaa Nigeria site na Amsterdam na Sao Tome . N'echi ya ka ọ bịarutere na mpaghara Biafra, ọ nwere ahụmahụ na-atụ egwu maka mwakpo bọmbụ mgbe ya na ndị mmadụ abụọ na-emekọrịta ihe na Ministrị Ofesi Biafra n'okpuru tebụl. O mechara nwee nhụta dị egwu na Ojukwu na boker ya n'isi ụlọ ọrụ ya. Mgbe ọ hapụrụ Biafra, ka ọ hụkwara ọtụtụ ndị enyi ya, o nwere ụzọ ọpụpụ ntutu isi na ụgbọ elu na-ebupụ ụmụaka. Ọ bụ ụgbọ elu na-enweghị oche, nke si Uli gawa [[Gabon]] . Anyaoku gara n'ihu na-etinye aka na atụmatụ na mkparịta ụka Commonwealth dị iche iche, dị ka referendum Gibraltar nke 1967, St Kitts-Nevis-Anguilla constitutional ọgba aghara nke 1969 ruo 1970, nsogbu ndị na-esochi mwepu egwuregwu Commonwealth n'oge 1980s. na usoro na-eduga udo na ochichi onye kwuo uche na [[Zimbabwe]], [[Namibia]] na karịsịa, South Africa. <ref name="Africa Who's Who" /> Ọ gbagoro n'ọkwa n'ime ụlọ ọrụ Commonwealth. Ọ ghọrọ onye isi ngalaba nke International Affairs Division na 1971 na na 1975 wee ruo n'ọkwa onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu. N'afọ 1977, Gọọmenti Commonwealth họpụtara ya osote onye odeakwụkwọ ukwu nke nwere ọrụ maka ihe gbasara mba ụwa na nchịkwa ndị odeakwụkwọ. N'October, 1983, ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya wee laghachi Nigeria site n'ịkpọ oku nke onye isi ala Shehu Shagari ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka mba ofesi nke mba ahụ. <ref name="Emeka Anyaoku - InfoHub">{{Cite web|title=Emeka Anyaoku - InfoHub|url=https://infohub.xyz.ng/emeka-anyaoku|work=infohub.xyz.ng|accessdate=2020-05-29}}</ref> Na kwatuo gọọmentị site n'aka ndị agha na 31 Disemba 1983, ọ laghachiri na nkwado otu gọọmentị Commonwealth gaa n'ọkwa mbụ ya dị ka osote odeakwụkwọ ukwu. N'afọ 1989 na nzukọ ha na Kuala-lumpur, ndị isi gọọmentị Commonwealth họpụtara ya onye odeakwụkwọ ukwu Commonwealth nke atọ. A họpụtara ya ọzọ na 1993 Limassol Commonwealth ndị isi ọgbakọ maka oge nke abụọ nke afọ ise. <ref>{{Cite web|title=Commonwealth Deputy Secretaries-General: Buy Commonwealth Deputy Secretaries-General by unknown at Low Price in India|url=https://www.flipkart.com/commonwealth-deputy-secretaries-general/p/itmdy7yqzh4hrgac|work=Flipkart.com|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> E wezụga ịgbalịsi ike ime ka mmekọrịta dị n'etiti obodo na ịkwalite ọchịchị onye kwuo uche ya na ezigbo ọchịchị, otu n'ime nnukwu ọrụ ọ rụrụ n'oge ọchịchị ya bụ nguzobe ọchịchị onye kwuo uche ya na South Africa. Ọ na-agbasi mbọ ike ma kwuo okwu kwadoro mgba a na-agba iji kpochapụ Apartheid South Africa. Na 1990, na ntọhapụ nke onye isi ala mbụ [[Nelson Mandela]] na ụlọ mkpọrọ Pollsmoor, Anyaoku kwadoro Madiba na nri abalị mbụ ya dị ka odeakwụkwọ ukwu Commonwealth na London. N'agbata 1 Nọvemba 1991 na 17 Nọvemba 1993, ọ gara South Africa ugboro iri na otu, na-eji nkà diplomatic ya nyere aka n'ịkwụsị ihe mgbochi na usoro mkparita uka nke wetara njedebe nke ịkpa ókè agbụrụ na South Africa. Na 1998, n'ịkwanyere aka Chief Emeka Anyaoku na mgbanwe mgbanwe na South Africa, na otu o siri gbasie mbọ ike na-eme njem na-aga n'ihu na South Africa, Onye isi ala South Africa nyere ya nsọpụrụ dị ụkọ nke ikwu okwu nnọkọ nnọkọ. nke ụlọ omeiwu South Africa. Onye isi ala Nelson Mandela dere okwu mmalite nke akụkọ ndụ Chief Emeka Anyaoku, Anya ọkụ nke Phyllis Johnson dere nakwa n'akwụkwọ ncheta Chief Emeka Anyaoku, The Inside Story of the Modern Commonwealth. Anyaoku tinyere aka n'ọtụtụ ntinye aka iji mee ka udo dị n'etiti ọtụtụ ndị isi Commonwealth na ndị otu mmegide na mba ha. Ọ malitekwara iji otu ndị na-ekiri Commonwealth na-enyere aka na ntuli aka na mba dị iche iche. Ewezuga inwe mmetụta bara uru na usoro nhoputa ndi ochichi, ọnụnọ nke ndị na-ahụ maka Commonwealth mere ka ọ dịrị ndị otu ndị furu efu mfe ịnakwere nsonaazụ ahụ, ma ọ bụrụ na ndị na-ahụ maka Commonwealth kpebiri na ntuli aka ahụ ga-enwere onwe ya. N'ime afọ iri ya dị ka odeakwụkwọ ukwu, o zigara otu ndị na-eleba anya nhoputa ntuli aka iri ise na otu na mba Commonwealth dị iche iche. Malite na President Kaunda na 1991, o tinyere aka n'inyere Zambia na ọtụtụ mba Commonwealth ndị ọzọ isi na otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ ọchịchị agha gaa na ọchịchị onye kwuo uche ọtụtụ. Dịka ọmụmaatụ, ọ n'ime otu afọ ahụ, mere ka Onye isi ala Arap Moi nke Kenya kwenye ka ọ bụrụ ọkachamara n'ihe gbasara usoro iwu na-abịa nyere obodo ahụ aka imeghari iwu ya iji mee ka ọ kwekọọ n'ihe achọrọ maka ọchịchị onye kwuo uche ọtụtụ ndị na mgbe nke ahụ gasịrị na mmalite 1992, mere ka ndị mmegide atọ ahụ kwenye. Ndị isi otu pati jụrụ nsonaazụ ntuli aka onye isi ala ịnakwere ya wee zọpụta obodo ahụ n'ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị siri ike. Ntinye aka ndị a ejedebeghị na Africa. Ntinye aka ya na Bangladesh bụ ihe atụ ọzọ nke chọrọ ogologo oge na ndidi. Ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị abụọ nke mba ahụ bụ Begum Zia na Sheikh Hasina . Begum Zia abụrụla praịm minista ka e gbuchara di ya bụ Prime Minister. Onye ndu otu mmegide ahụ, Sheikh Hasina, bụ ada Sheik Abdul Rahman, onye isi ala mbụ nke Bangladesh nwere onwe ya onye e gburu ya na ezinụlọ ya niile ma e wezụga nwa nwanyị Hasina n'ime ọchịchị ndị agha. Hasina nwere ihu ọma ịpụ na obodo ahụ n'abalị ahụ. Anyaoku mere ka ndị isi abụọ ahụ kwenye n'atụmatụ ya iziga onye nnọchiteanya nwere ahụmahụ ka ọ bịa Bangladesh ka ya na Prime Minister, Begum Zia nwee mkparịta ụka na onye ndu nke ndị mmegide Sheik Hasina n'uche ịchọta usoro maka ebe obibi n'etiti ha abụọ. oriri. N'ihi ya, Anyaoku zigara dịka onye nnọchi anya ya pụrụ iche, Sir Ninian Steven, onye bụbu Gọvanọ Ọchịchị Australia, onye nọrọ izu ole na ole na Dhaka na-eme ka udo dị n'etiti gọọmentị na ndị otu mmegide. O tinyekwara aka na Pakistan n'oge esemokwu nwere ike imebi n'etiti onye isi ala mgbe ahụ, Maazị Farooq Leghari na onye isi ala, Nawaz Sharif . Ihe kacha sie ike na ntinye aka ya bụ nsogbu dị n'ala ya Nigeria nke kagburu nhọpụta onyeisiala na June 12, 1993 site n'aka ndị agha mgbe ahụ bụ General [[Ibrahim Babangida]] . O doro anya na ọ bụ Chief Moshood Abiola meriri ntuliaka ahụ. <ref>{{Cite web|title=Refworld {{!}} Transition or Travesty: Nigeria's Endless Process of Return to Civilian Rule|url=https://www.refworld.org/docid/3ae6a8314.html|author=Refugees|first=United Nations High Commissioner for|work=Refworld|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> N'ụbochị ka a kagbuchara ya, Chief Anyaoku wepụtara nkwupụta siri ike, na-ekwu na nbibi a bụ "oke ndọghachi azụ n'ihe gbasara ọchịchị onye kwuo uche ya, ọkachasị n'oge ọchịchị Commonwealth niile kwere onwe ha ịkwalite ọchịchị onye kwuo uche ya na obodo ha"; ọ kpọrọ ya "ihe mgbakasị obi" nye ndị niile nọ na-atụ anya n'ọkwa ọchịchị nke ọchịchị onye kwuo uche ya na Naijiria. Anyaoku nwere okwu siri ike karịa mgbe Babangida 'pụrụ n'akụkụ' na General [[Sani Abacha]] ka ọnwa ole na ole nke nkwekọrịta a na-akpọ Gọọmenti Nnọchiteanya weghaara ọchịchị obodo ahụ na ọchịchị ndị agha mere na 17 November 1993. Abacha hibere usoro ndị ọzọ siri ike. Ọ nwụchiri ma tụọ onye e chere na ọ meriri na ntuliaka 12 June 1993 bụ Abiola. Na mba ahụ tụbara n'ọgba aghara dị ukwuu site n'ịkwụ ụgwọ ọrụ na ihe ngosi ọha na eze na-adaba ebe niile. Abacha mere ka nsogbu ahụ ka njọ site n'ịnwụde, nwude na ikpe ikpe Ken Saro-Wiwa na ndị na-akwado Ogoni ndị ọzọ maka ebubo na ha jikọrọ aka na ogbugbu e gburu ndị isi Ogoni anọ bụ ndị megidere usoro mgbasa ozi ha. <ref>{{Cite web|title=Nigeria: Shell complicit in the arbitrary executions of Ogoni Nine as writ served in Dutch court|url=https://www.amnesty.org/en/latest/news/2017/06/shell-complicit-arbitrary-executions-ogoni-nine-writ-dutch-court/|work=www.amnesty.org|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ka e mesịrị na March 1995, ọchịchị Abacha boro ebubo na e kpara mkpamkpa ịchị ọchịchị megide ya. Ọtụtụ ndị na-ekiri ya leghaara nke a anya dị ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ike. Otú ọ dị, ọchịchị ahụ malitere njide na njide nke ọtụtụ ndị na-eje ozi na ndị bụbu ndị ọrụ, gụnyere onye isi agha oge ochie, [[Olusegun Obasanjo|General Olusegun Obasanjo]], na osote ya n'oge gara aga, General Shehu Musa Yar'Adua . <ref>{{Cite web|title=Refworld {{!}} Nigeria: A Travesty of Justice: Secret treason trials and other concerns|url=https://www.refworld.org/docid/3ae6a98fc.html|author=Refugees|first=United Nations High Commissioner for|work=Refworld|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ndị ụlọ ikpe ndị agha gbara ndị a na-ebo ebubo na ha kpara nkata ọchịchị ikpe ma kpee ha ikpe dị iche iche, ebe a tụrụ Obasanjo mkpọrọ ndụ, ebe a mara Yar'Adua ikpe ọnwụ. Anyaoku gara n'ihu na-agba mbọ ka e dozie nsogbu ahụ n'udo site n'izigara Abacha ozi na nkwupụta ọha, enweghị isi. Okwu ahụ ruru n’isi mgbe a mara Ken Saro-Wiwa na mmadụ asatọ n’ime ndị eboro ya ikpe ọnwụ. <ref>{{Cite web|title=Ken Saro-Wiwa|url=https://www.shell.com.ng/sustainability/environment/ogon-issue/ken-saro-wiwa.html|work=www.shell.com.ng|language=en|accessdate=2020-05-29}}</ref> Anyaoku rịọrọ Abacha arịrịọ nke ukwuu ka ọ rịọ maka ebere maka ndị na-akwado ndị a katọrọ. Mkpesa a dabara na nti chiri Abacha ma mesịa mee ka e gbuo Ken Saro-Wiwa na ndị ọrụ ibe ya n'abalị nke ọgbakọ ndị isi gọọmentị Commonwealth na Auckland, New Zealand na Nọvemba 1995. . Na nzaghachi, ndị isi Commonwealth kpebiri ịkwụsị Naijiria na otu ya. Ka ọ dị ugbu a, Anyaoku chọburu itinye aka na Abacha na mkparita ụka iji dozie nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Naijiria. Anyaoku nwere na nkwekọrịta Abacha zutere n'ọnwa Julaị 1995 ya na Abiola nọ n'ụlọnga iji kparịta atụmatụ ya maka mkparịta ụka n'etiti pati abụọ ahụ na ebumnobi ikwenye nhazi maka ịnakwere ihe si na ntụliaka onyeisiala kagburu. Ka Abiola n'akụkụ nke ya nakweere atụmatụ a, Abacha jụrụ ịgwa Anyaoku na ọ ga-amasị ya ka ọ chọọ idozi nsogbu ahụ site na ọgbakọ iwu nke ọ ga-akpọkọta. Ka Abacha nwụsịrị na mberede na 8 June 1998, ọchịchị ndị agha ọhụrụ n'okpuru General [[Abdulsalami Abubakar]] batara iji kwado ngwa ngwa ịlaghachi obodo n'ọgbọ ọchịchị onye kwuo uche ya. Anyaoku na ndị otu Commonwealth ya nyere nkwado zuru oke na usoro a, gụnyere karịsịa ntuli aka mba nke mebere ọchịchị ndị nkịtị nke President Olusegun Obasanjo. N'ịgbaso mkpa ya site na mmalite nke ọchịchị ya iji mee ka Commonwealth bụrụ ike dị ike maka ịkwalite ọchịchị onye kwuo uche ya na ezigbo ọchịchị, Anyaoku na mmalite 1997, haziri ndị isi ọchịchị Commonwealth mbụ nke Africa iji kparịta ọchịchị onye kwuo uche na ezi ọchịchị na nhazi nke ọchịchị. kọntinent. <ref>{{Cite web|title=Aso Rock Declaration on Development and Democracy: Partnership for Peace and Prosperity {{!}} The Commonwealth|url=https://thecommonwealth.org/aso-rock-declaration-development-and-democracy-partnership-peace-and-prosperity|work=thecommonwealth.org|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ọ lara ezumike nká n'ọkwa ya dị ka odeakwụkwọ ukwu Commonwealth na 31 Maachị 2000. Na ezumike nka ya, mahadum London hiwere onye isi oche ọkachamara na Institute of Commonwealth Studies nke aha ya bu Emeka Anyaoku Professor of Commonwealth Studies. A kpọkwara ya òkù ka ọ bụrụ onye ọbịa pụrụ iche na Center for Study of Global Governance, London School of Economics (2000-2002). Enyere ya nnwere onwe nke Obodo London na 1998 wee nweta ihe ịchọ mma n'aka Nigeria CFR na CON, na nkwanye ùgwù mba kachasị elu nke Cameroon, Lesotho, Madagascar, Namibia na Trinidad & Tobago's Trinity Cross (TC) yana Honorary Knight. Grand Cross nke Royal Victorian Order (GCVO) sitere n'aka Nna-ukwu ya, Queen na 2000. <ref>{{Cite web|title=Anyaoku...A Toast To Diplomat’s Diplomat|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/c104-sunday-magazine/anyaoku-a-toast-to-diplomat-s-diplomat/|date=2015-01-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ọ bụ otu n'ime mmadụ iri ise ahụ, ma bụrụkwa otu n'ime narị mmadụ ndị e nyere ihe nrite ọla edo pụrụ iche maka ntinye pụtara ìhè na mmepe obodo site n'aka gọọmentị etiti na mmemme nke nnwere onwe nke Naijiria Golden Jubilee na 2010 na Centenary na 2014. <ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/07/basis-of-nigerias-foreign-policy-by-emeka-anyaoku/|title=Basis of Nigeria’s foreign policy, by Emeka Anyaoku - Vanguard News|date=11 July 2013|accessdate=9 December 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/02/centenary-fg-honours-queen-lord-lugard-macaulay-mko-95-others/|title=Centenary: FG honours Queen, Lord Lugard, Macaulay, MKO, 95 others - Vanguard News|date=24 February 2014|accessdate=9 December 2016}}</ref> Emeka Anyaoku bụ onye odee biputere ma nwekwaa nzere doctorate 33 site na mahadum kacha elu na Britain, Canada, Ghana, Republic of Ireland, Nigeria, South Africa, Switzerland na Zimbabwe. <ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/07/basis-of-nigerias-foreign-policy-by-emeka-anyaoku/|title=Basis of Nigeria’s foreign policy, by Emeka Anyaoku - Vanguard News|date=11 July 2013|accessdate=9 December 2016}}</ref> Chiifu Emeka Anyaoku jere ozi n'okpuru ndị isi atọ a họpụtara n'ọchịchị onye kwuo uche ya na Naijiria dịka onyeisi oche nke Presidential Advisory Council on International Relations site na 2000 ruo 2015. Ya na Kofi Annan rụrụ ọrụ seminal n'ime ka ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha tinye onwe ha na usoro ntuli aka na-adịghị eme ihe ike site na ịbịanye aka na January Accord Abuja nke mere ka e nwee ntuli aka dị jụụ na mgbanwe n'oge ọchịchị onye kwuo uche ọhụrụ. Naijiria nke President [[Muhammadu Buhari]] na May 2015. <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/news/top-news/182460-anyaoku-%E2%80%8Bl%E2%80%8Bed-presidential-committee-bids-jonathan-farewell.html|title=Anyaoku-led Presidential Committee Bids Jonathan Farewell - Premium Times Nigeria|date=5 May 2015|accessdate=9 December 2016}}</ref> Ọkwa ndị Chief Emeka Anyaoku jere ozi/ka na-eje ozi gụnyere ihe ndị a: 1. 1975 Onye ndu, Commonwealth Mission na Mozambique 2. 1979-90 Onye otu Council of Overseas Development Institute na London. <ref>http://www.odi.org/sites/odi.org.uk/files/odi-assets/publications-opinion-files/8102.pdf</ref> 3. 1984-90 Onye otu kansụl na-achị isi nke Save the Children Fund <ref>{{Cite web|url=http://www.thesourceng.com/FireJanuary212013.htm|title=The Source Magazine Online|work=www.thesourceng.com|accessdate=2016-10-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304093032/http://www.thesourceng.com/FireJanuary212013.htm|archivedate=4 March 2016}}</ref> 4. 1992- Hon. Onye otu Club nke Rome 5. 1994-96 Onye otu, [https://uia.org/s/or/en/1100019223 World Commission on Forests] 6. 2000-06 President, Royal Commonwealth Society <ref>{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/01/anyaoku-a-toast-to-diplomat-s-diplomat/|title=Anyaoku…A Toast To Diplomat’s Diplomat|accessdate=2016-10-19}}</ref> 7. 2000- ụbọchị President, Royal African Society 8. 2001- date Member, United Nations Eminent Persons Group iji nyere aka kwalite ebumnuche nke World Conference Against Racism <ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/press/en/2001/rd916.doc.htm|title=LEADING INTERNATIONAL FIGURES MEET IN GENEVA IN SUPPORT OF WORLD CONFERENCE ON RACISM {{!}} Meetings Coverage and Press Releases|work=www.un.org|accessdate=2016-10-19}}</ref> 9. 2002-09 President, World Wide Fund for Nature, WWF <ref>{{Cite web|url=http://www.wwf.org.uk/wwf_articles.cfm?unewsid=632|title=A new president for WWF|work=www.wwf.org.uk|accessdate=2016-10-19}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://wwf.panda.org/who_we_are/organization/presidents/|title=Presidents - past and present|accessdate=2016-10-19}}</ref> 10. 2004-05 onyeisi oche, United Otu onye odeakwụkwọ ukwu nke mba dị iche iche na nkwado mba ụwa maka mmepe Afrịka (NEPAD) 11. 2002-10 Onye otu Board na-achị isi nke South Center na Geneva <ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/celebrating-a-historical-figure/137529/|title=Archived copy|accessdate=2015-09-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130129021346/http://www.thisdaylive.com/articles/celebrating-a-historical-figure/137529/|archivedate=29 January 2013}}</ref> 12. 2005-13 Onye nlekọta nke British Museum <ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2013/07/basis-of-nigerias-foreign-policy-by-emeka-anyaoku/|title=Basis of Nigeria’s foreign policy, by Emeka Anyaoku - Vanguard News|date=11 July 2013|accessdate=9 December 2016}}</ref> <ref>https://www.britishmuseum.org/pdf/Trustee_Board_Minutes_241111.pdf</ref> 13 2000-15 Onye isi oche, Onye isi ala ndụmọdụ gbasara mmekọrịta mba ụwa na Nigeria. <ref name="vanguardngr.com" /> 14. 2013- ụbọchị President, Metropolitan Club, Lagos. <ref>{{Cite news|url=http://www.metropolitanclub.ng/?p=69|title=From the President|date=2015-03-07|work=Metropolitan Club - Lagos|accessdate=2016-10-19}}</ref> == Ndụ onwe == Chiifu Anyaoku etinyere ya n'afọ 1980 dị ka '''Ichie Adazie''' nke Obosi, ka na-aga n'ihu na-arụ ọrụ nke ụlọ ọrụ eze ọdịnala Ndichie n'Obosi. Ichie Anyaoku lụrụ adaeze Bunmi Anyaoku kemgbe 1962. Princess Anyaoku bụ onye Omoba nke [[Abeokuta]], Nigeria. <ref>{{Cite web|author=rcraggs|date=2013-09-27|title=Interview with Chief Emeka Anyaoku|url=https://commonwealthoralhistories.org/2013/interview-with-chief-emeka-anyaoku/|accessdate=2021-06-04|work=Commonwealth Oral History Project|language=en-US}}</ref> N'ime alụmdi na nwunye ha, e dere ya na ''Nigerian Sunday Times'', bụ akwụkwọ akụkọ na-ekesa n'oge ahụ na mba ahụ, na Ha nwere ụmụ anọ, Adiba; nwa ha nwanyị - onye ọka iwu na-eje ozi na bọọdụ Old Mutual plc - na ụmụ nwoke atọ; Oluyemisi, Obiechina, and Emenike. Emeka nwere ụmụ ụmụ abụọ, ndị Adiba na di ya mụrụ; Irenne Ighodaro na Osita Ighodaro. N'afọ 1990, ndị isi obodo iri na itoolu niile nke Idemili na steeti Anambra nyere Anyaoku nsọpụrụ pụrụiche site n'itinye ya aha '''Ugwumba Idemili''' . Nwunye ya, Bunmi, bụkwa onye isi - Ugoma Obosi na Idemili - n'aka nke ya, na-etinye aka na ogologo oge na ọrụ ọdịmma na Nigeria na Commonwealth. Emeka Anyaoku is an [[Anglican]], his father having converted to that faith. He writes that he is {{cquote|very comfortable being an Anglican, comfortable with the beliefs that Anglicanism represents.<ref>''Why I am Still an Anglican'', Continuum, 2006, p. 46.</ref>}} == Edensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] b7pxgfywbo8dtm1qwkegcz6rkuvqul6 Amina Mama 0 11550 84323 81816 2022-07-21T13:19:45Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Amina Mama.jpg|thumb|Amina Mama]] '''Amina Mama''' (amụrụ 19 Septemba 1958) bụ onye odee akwụkwọ si n'ala Naijiria na British, ọ bụ onye na-alụ ọgụ gbasara ụmụ nwanyị ma bụrụ onye ụbụrụ na-ahọ nkọ ma abịa n'ihe agụmakwụkwọ <ref>{{Cite web|author=Correspondent|first=Local|date=2020-09-19|title=Amina Mama Celebrates Her 62nd Birthday Today|url=https://ab-tc.com/amina-mama-celebrates-her-62nd-birthday-today/|accessdate=2020-11-01|work=ABTC|language=en-GB}}</ref> Isi ebe o lekwasịrị anya bụ mgbe post-kolonịalizm, ihe gbasara agha na okwu gbasara nwoke na nwanyị. O biri na ala Africa, Europe, na North America, ma rụọ ọrụ iji wulite mmekọrịta n'etiti ndị na-alụ gbasara ụmụ nwaanyị na mba ụwa niile. A mụrụ Mama na Mgbago ugwu Naijiria <ref>[http://www.timeshighereducation.co.uk/features/one-way-ticket-just-isnt-an-option/200759.article "One-way ticket just isn't an option"], ''Times Higher Education'', 13 January 2006.</ref> na 1958 n'ezigbo ụlọ. Nna ya bụ onye Naijiria na nne ya bụ onye Bekee. <ref name="Mama1995">{{Cite book|author=Mama|first=Amina|title=Beyond the Masks: Race, Gender and Subjectivity|year=1995|publisher=Routledge|isbn=0415035449|pages=79|url=https://books.google.com/books?id=fKR42BIjdxwC}}</ref> Dị ka Mama si kwuo, ọnọdụ ezinụlọ ọ hụrụ onwe ya na nzụlite ya etolitela echiche ụwa ya. <ref name="GWS">{{Cite web|author=Mama|first=Amina|title=GWS Africa – Amina Mama|url=http://www.gwsafrica.org/category/person/amina-mama|publisher=GWS Africa|accessdate=27 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100824131917/http://www.gwsafrica.org/category/person/amina-mama|archivedate=24 August 2010}}</ref> Na 1992 ọ lụrụ Nuruddin Farah, <ref>[http://www.encyclopedia.com/article-1G2-3482800054/farah-nuruddin-1945.html "Farah, Nuruddin"], Encyclopedia.com.</ref> onye ya na ya nwere ụmụ abụọ. <ref>Dinitia Smith, "[https://www.nytimes.com/2004/05/19/books/a-somali-author-as-guide-to-a-dantean-inferno.html A Somali Author as Guide to a Dantean Inferno]", ''New York Times'', 19 May 2004.</ref> O tolitere na [[Kaduna]], agbụrụ na okpukperechi dị iche iche mejupụtara Mgbago ugwu Nigeria. Ebe ndị nna nna si, ka-achọpụtara na ọ bu na obodoBida . <ref name="GWS" /> Ọtụtụ ndị ezinụlọ Mama tinyere aka na mmepe maọbu nkwalite agụmakwụkwọ nke post-kolonịal. <ref name="WW interview">Amina Mama interviewed by [[Elaine Salo]], "Talking about Feminism in Africa", reproduced in ''Women's World'' from ''Agenda'', "African Feminisms I", no. 50 (2001).</ref> N'afọ 1966, ọ hapụrụ obodo ya na Naijiria n'ihi ọgbaghara megidere [[Ndi áláküba|ndị Alakụba]] . Mama si na Naijiria gawa UK wee gụkwuo akwụkwọ na Mahadum St. Andrews, Scotland (1980, nzere sayensị na ugwu n'ihe ọmụmụ saịkọlọjị), na London School of Economics and Political Science, University of London (1981, Masta na Sayensị n'ihe ọmụmụ Soshal saịkọlọjị) na Birkbeck College, University of London, ebe na 1987 o nwetara dọktọratiya na nhazi saịkọlọjị ya na ihe nchọpụta ya nke isiokwu ya bụ "Race and Subjectivity: A Study of Black Women". Ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya gụnyere ịtụnyere ọnọdụ ụmụ nwanyị Britain na Naijiria. <ref>See editor's preface to Mama's "Black Women, the Economic Crisis, and the British State", reprinted in ''Modern Feminisms'' (1992), ed. [[Maggie Humm]], [https://books.google.com/books?id=hOpVmxvwskMC&lpg=PR13&ots=QaS_Tmi7z7&dq=%22amina%20mama%22%20-%22amina%20mama%22&lr&pg=PA150#v=onepage&q&f=false p. 150].</ref> Ọ kwagara [[Netherlands]] wee laghachi azụ Nigeria, naanị na o zutere n'afọ 2000. <ref name="MacGregor" /> Mgbe ahụ ka ọ kwagara na South Africa, bụ ebe ọ malitere ịrụ ọrụ na Mahadum Cape Town (UCT). Na UCT, ọ ghọrọ onye nduzi nke African Gender Institute (AGI) ma nyere aka chọta akwụkwọ akụkọ ya ''Feminist Afrịka'' . <ref name="MacGregor">Karen MacGregor, "[http://www.timeshighereducation.co.uk/story.asp?sectioncode=26&storycode=200759 One-way ticket just isn't an option]", ''Times Higher Education'', 13 January 2006. Accessed 16 November 2012.</ref> Mama ka bụ onye nchịkọta akụkọ ''Feminist Afrịka'' . N'afọ 2008, Mama nwetara ọkwa na Mills College na Oakland, California naUnited States. Mgbe ọ kwagara, o kwuru, sị: "Amụtala m na America abụghị naanị na oburu ibu kama ọ bụ isi ahụrụ kwaba okpu n'ihe ime ka mmadụ kwenyere ihe ọchọghị ikwenyere na ya." <ref name="Wolf">Andrea Wolf, "Scholar describes issues facing African women", ''Contra Costa Times'', 22 May 2008.</ref> Ọkà mmụtaMama ghọrọ Barbara Lee n'oche ugwu gbasara ọchịchị ụmụ nwaanyị na Mills— Mama bụ onye mbụ nwere ọkwa a. Ọ kụziri otu klas akpọrọ "Ezigbo iwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ezie" na ọgbakọ ụmụ nwaanyị Lee na isiokwu gbasara ụmụ nwanyị Afrịka na Afrịka-Amerịka, gụnyere ọrụ nwoke na nwanyị, ịda ogbenye, HIV / AIDS, na ihe gbasara agha. Ọ bụkwa onye isi oche nke ngalaba mmụta gbasara nwoke na nwanyị na Mahadum California, Davis . <ref>"[https://archive.today/20130415233111/http://asci.researchhub.ssrc.org/amina-mama/person_view Amina Mama]" on SSRC (Social Science Research Council), accessed 24 October 2012.</ref> Mama bụ Onye isi oche nke ndị isi ụlọ ọrụ maka Global Fund for Women, ma na-adụ ọtụtụ òtù mba ụwa ndị ọzọ ọdụ. Ọ soro bugo ndi isi ochenited Nations Research Institute for Social Development n'ọgbakọ ha. Mama na-eje ozi na bọọdụ ndụmọdụ maka agụmakwụkwọ ndị na-alụ ọgụ gbasara ụmụ nwanyị na akwụkwọ ''Meridians'' na ''signs''. <ref>{{Cite web|url=http://www.iupress.indiana.edu/pages.php?pID=87&CDpath=4|title=Indiana University Press - Meridians - IU Press Journals|work=Indiana University Press|language=en|accessdate=2017-08-22}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://signsjournal.org/about-signs/masthead/|title=Masthead|date=2012-08-22|work=Signs: Journal of Women in Culture and Society|accessdate=2017-08-22|language=en-US}}</ref> Otu n'ime ọrụ ya a kacha mara amara bụ ''Beyond the Masks: Race, Gender and Subjectivity'' . Ọ na-etinyekwa aka n'ọrụ ihe nkiri. N'afọ 2010, o mebere ihe nkiri ''The Witches of Gambaga'' na Yaba Badoe . <ref>Yaba Badoe interviewed by Paul Boakye: "Women in Film: Yaba Badoe on The Witches of Gambaga", Colorful Times, 1 October 2010.</ref> <ref>"[http://www.witchesofgambaga.com/about/ ''The Witches of Gambaga'': About]", accessed 24 October 2010.</ref> Mama na-akọwa onwe ya dị ka onye na-alụ ọgụ nwanyị na ọ bụghị onye na-agba ụmụ nwanyị ibe ya azu,ọ mitere ndọrọ ndọrọ nkwenye re na ọgụ gbasara ụmụ nwaanyị malitere na Afrịka na ọgụ gbasara nwanyị ndị ọcha "enwebeghị ike ịbụ 'onye iro' - n'ụzọ dị otú ahụ, a pụrụ ile isi obodo ụwa anya dị ka onye iro ". <ref name="WW interview">Amina Mama interviewed by [[Elaine Salo]], "Talking about Feminism in Africa", reproduced in ''Women's World'' from ''Agenda'', "African Feminisms I", no. 50 (2001).</ref> Ọ katọrọ okwu ụmụ nwaanyị na mmepe maka iwepụ ọmụmụ nwoke na nwanyị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị bara uru. <ref>Thandika Mkandawire (ed.), "Introduction" to ''African Intellectuals: Rethinking Politics, Language, Gender and Development'', London: Zed Books and [[Council for the Development of Social Science Research in Africa|CODESRIA]], 2006.</ref> Ọ rụkwara ụka na mahadum Africa na -aga n'ihu na-egosipụta ikike nna ochie gbanyere mgbọrọgwụ, n'ihe gbasara ma mmekọrịta nwoke na nwanyị na ụlọ akwụkwọ nwoke na nwanyị na ụlọ ọrụ. <ref>Candes Keating, "Universities riddled with gender bias, says UCT prof", ''Cape Argus'', 9 August 2007.</ref> Akụkụ bụ ahughi ebule ma asi elia dike nke mmasị Mama metụtara bụ njirimara nwoke na nwanyị dịka ọ na-emetụta ihe gbasara agha. Ọ bụ onye nkatọ n'ezoghị ọnụ nke AFRICOM, nke ọ kọwara dị ka akụkụ nke mmịpụta akụ neocolonial na-eme ihe ike. <ref name="WhereWeMustStand">Amina Mama, "[http://www.opendemocracy.net/5050/amina-mama/where-we-must-stand-african-women-in-age-of-war Where we must stand: African women in an age of war]", ''opendemocracy'', 15 April 2012 (originally published September 2011).</ref> == Mbipụta == * == Edensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] gq60uib0v5fs7lbuvb340cvjfuiaq31 Helen Ukaonu 0 11558 84302 72745 2022-07-21T12:56:09Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightHelen Ukaonu]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionHelen Ukaonu]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryHelen Ukaonu]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceHelen Ukaonu]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Maya Hayes and Helen Ukaonu USA-NIG U-20 Women 2010.jpg|thumb|Helen Ukaonu]] '''Helen Ukaonu''' (amụrụ ya n'ọnwa 17 Mee 1991, [[Abuja]] ) bu onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] nwanyị Naijiria . Mgbe oge anọ gachara na Sunnanå SK, emezigharịghị nkwekọrịta Ukaona na Disemba 2014. <ref>{{Cite web|url=http://allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=13285|title=Official : Sunnana SK Bid Farewell To Helen Ukaonu:: All Nigeria Soccer - The Complete Nigerian Football Portal|work=allnigeriasoccer.com|accessdate=2017-12-11}}</ref> == Edensibịa == {{Reflist}} * Helen Ukaonu ndekọ asọmpi * [https://web.archive.org/web/20151014132543/http://www.goal.com/en-ng/people/nigeria/55066/helen-ukaonu/national Profaịlụ ebumnuche] * Helen Ukaonu * [https://web.archive.org/web/20160304071448/http://mtnfootball.com//player/8170/Helen-Ukaonu/374/Nigeria-Women/115/2011-FIFA-Women-s-World-Cup/ Profaịlụ bọọlụ MTN] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sz6r9gxj0jenvs5hh12dmo9dcg6uckl Sarah Michael 0 11567 84306 72755 2022-07-21T12:59:34Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sarah Michael.jpg|thumb|Sarah Michael]] '''Sarah Michael''' (amụrụ 22 Julaị 1990) bụ onye ọkpọ bọọlụ n'mba Naịjirịa . Ọ bụ onye ou mba Naijiria, wee soro na asọmpi olimpik nke afpụkụ abụọ na asatọ n na iko mba ụwpụkụ abụọ na iri na otu11 . <ref>[https://web.archive.org/web/20080813191619/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=298767/index.html Statistics] in [[FIFA]]'s website</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 49rxfv2k5v7pva5zyr78rdcerck91kl Peju Layiwola 0 11569 84467 72757 2022-07-22T11:38:27Z Accuratecy051 13069 Added photo. #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionPeju Layiwola]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:PejuLayiwola.jpg|thumb]] '''Peju Layiwola''' bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-ese ihe ana-ahụ anya sitere na [[Naijiria]] na-arụ ọrụ n'dị ihe mgbasa ozi dị iche iche. Edepụtara ya dị ka "iri abụo mbụ narị afọ Avant-Garde" n'akwụkwọ ''Art Cities of the Future'' nke Phaidon Press bipụtara <ref>{{Cite web|url=https://www.phaidon.com/store/art/art-cities-of-the-future-9780714865362/|title=Art Cities of the Future {{!}} Art {{!}} Phaidon Store|work=Phaidon|accessdate=13 March 2019}}</ref> Ọ bụ ugbu a Prọfesọ nke Nkà na Akụkọ nkà na Mahadum Lagos <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/peju-layiwola-create-women/|title=PEJU LAYIWOLA I create for women – The Nation Nigeria|date=2 October 2016|work=The Nation Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/arts-matriarch-hits-50/|title=An arts matriarch hits 50 – The Nation Nigeria|date=27 December 2017|work=The Nation Nigeria|accessdate=28 December 2017|language=en-US}}</ref> akọwa kwara ya dịka onye dị omimi na-ise ọtụtụ ihe. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/celebrating-two-generations-art-artists/|title=Celebrating two generations of art, artists – The Nation Nigeria|date=17 January 2018|work=The Nation Nigeria|accessdate=18 January 2018|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ == Amụrụ Adepeju Olowu, Layiwola bụ ada Babatunde Olatokunbo Olowu na Princess Elizabeth Olowu (née Akenzua ). <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> Nna nna ya bụ nnukwu onye ọchụnta ego bụ onye guzobere sirima na mbipụta akwụkwọ mbụ na Benin na mpaghara Delta na steeti Midwestern ochie. Nna nna ya, ka ọ dị ugbu a, bụ Oba Akenzua II, eze Benin, onye chịrị site na 1933 ruo 1978. Ọ bụkwa nwa nwanne DJ P Tee Money (amụrụ Thompson Iyamu ). Layiwola ewulitela n'ọdịnala nka nke nne ya, Princess Elizabeth Olowu, nwanyị mbụ kpuru ọla nchara na Nigeria, <ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/news/nigerian-artists-keep-sculpture-family-091500538.html|title=Nigerian artists keep sculpture in the family|accessdate=2016-11-07}}</ref> ọkwa o nwetara site na nkwụsi ike n'ọdịbendị bụ nna ochie. <ref>{{Cite news|url=http://mgafrica.com/article/2016-11-14-the-oba-of-benin-kingdom-a-history-of-the-monarchy|title=The Oba of Benin Kingdom: A history of the monarchy|date=14 November 2016|work=MG Africa|accessdate=2017-11-11|language=en}}</ref> Ihe nketa [[Ndi Yoruba|Yoruba]] abụọ na Edo na akụkọ ihe mere eme emeela ka ọ rụọ ọrụ ọkachamara. == Nzụlite ọkachamara == Layiwola nwetara BA (Metal Design) na Mahadum Benin na 1988, yana MA na PhD (Visual Arts) na Mahadum Ibadan, Nigeria na Afo puku abụọ na anọ. Ọ bụ onye nchoputa nke Ụmụ nwanyị na ndi na-eto eto Nkà Ntọala, nzukọ kwadoro inyere ụmụ nwanyị, ụmụ agbọghọ na ndị ntorobịa aka site na nka. Ọ na-ejekwa ozi na juri Nkà. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/peju-layiwola-heads-limcaf-2016-grand-jury-panel/|title=Peju Layiwola heads LIMCAF 2016 grand jury panel – Vanguard News|date=23 October 2016|work=Vanguard News|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> Layiwola, onye malitere ịrụ ọrụ na ọla, ugbu a na-enyocha usoro mgbasa ozi dị iche iche na-etinye aka na akụkọ ihe mere eme, ncheta na ịkwapụ omenala. Ihe lekwasịrị anya ya bụ akụkọ ihe mere eme nke onwe na nke obodo ya na alaeze Benin dị ka ebe mgbaba na ọnọdụ ya abụọ dị ka ma oge ochie na nke ọgbara ọhụrụ. Okwu ndị a niile na-arụ ọrụ ya. N'ihe ngosi solo ya kacha adọrọ adọrọ, ''Benin1897.com: Art and the Restitution Question'' (2010), Layiwola lọghachiri na njem ntaramahụhụ na Benin na 1897 na ịkwakọrọ ihe ndị dị oké ọnụ ahịa nke omenala sitere n'ọnụ ụlọ nke nna nna ya na-achịkọta akụkọ onwe ya na nke obodo ya. . Ọrụ ọhaneze ya na-emekọ ọnụ, ''Onye Centenary nke onye?'' (2014) na-akọkwa site na akụkọ ihe mere eme na ebe nchekwa. O nyere okwu na Rhode Island School of Design na 2019, na otu na CAA-Getty International Programme na 2018 na ọrụ ya. N'ime ọrụ ya na mkpali ya, ọ na-ekwu "Enwetara m ọtụtụ mkpali sitere na nne m, ebe m hụrụ ya dị ka nwatakịrị nwanyị na-agbanye ígwè. Ya mere, ahọpụtara m maka imepụta ígwè na Mahadum Benin, bụ nke sara mbara karịa ihe ọ gụrụ n'ihi na ọ na-eme ihe nkedo ígwè n'okpuru ọkpụkpụ. Mana m bụ ọkachamara n'ichepụta igwe, nke gụnyere mmepụta ọla, nkedo ígwè wdg." <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> A kọwapụtala ọrụ nka na mmemme nkuzi Layiwola dị ka emetụtara ọgbọ ndị na-eto eto na-ese ihe na gburugburu Naijiria. <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/12/03/a-toast-to-a-resilient-art-amazon/|title=A Toast to a Resilient Art Amazon|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2 December 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=2017-12-26|language=en-US}}</ref> Layiwola malitere ọrụ ya na Mahadum Benin na 1991 wee gaa na Mahadum Lagos na 2002. Ọ gbagoro n'ọrụ onye isi nke Creative Arts na Mahadum Lagos site na 2013 ruo 2015 yana onye isi site na 2017 ruo 2020. Ọ kwadoro ka emegharia na usoro ọmụmụ ma dezie akwụkwọ akụkọ mbụ nke ngalaba ahụ. N'okpuru ọchịchị ya, e hiwere ụlọ ọrụ Lagoon ka ọ bụrụ usoro njikọ aka obodo na Mahadum Lagos. Peju nwetara ihe nrite ngalaba na Applied Arts na 1987, nwa akwụkwọ kacha agụsị akwụkwọ na Mahadum Benin Art School na 1988, NYSC Merit Award Lagos State1989 Ndị na-eme nchọpụta pụrụ iche ngalaba nke Arts, Mahadum Lagos 2007. Na mba ụwa, Peju meriri African Multiple Cluster of Excellence, Mahadum Bayreuth Grant, 2020; Ọkà mmụta Tyson na Crystal Bridges Museum, Bentonville, USA (2019): Ọkà mmụta nleta pụrụ iche na Mahadum Arkansas (2019-2020) wee bụrụ onye a họpụtara dị ka onye nnọchi anya onye nnọchi anya 2020 nke ihe nrịba ama sitere na steeti Arkansas. Enyere ya onyinye Terra Foundation a ma ama maka Art American na 2018; Onyinye CAA-Getty Alumni (2018), ahọpụtara na US International Leadership Programme (IVLP) 2011. Ya na Bronx Museum of the Arts esorola na Hillary Clinton US State Department SmARTpower mmemme na 2012; Ọ meriri US Lagos State Consulate Grant 2017 na US Alumni Exchange Award 2018. Enyekwara ya onyinye Goethe Resident Artist, (KNW) na Düsseldorf na 2017. == Nkwado maka nloghachi nka zuru ezu == Layiwola ebutela nkwado ọha maka nlọghachi ọrụ nka ndị e zuru na Benin n'oge njem nlegharị anya ntaramahụhụ nke 1897 . <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/165632-walker-and-the-restitution-of-two-benin-bronzes-by-peju-layiwola.html|title=Walker and the Restitution of Two Benin Bronzes, By Peju Layiwola – Premium Times Nigeria|date=27 July 2014|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> == Edemede ahọpụtara == * Layiwola Peju (2017) Mkparịta ụka mgbanwe mgbanwe: American Art na Nigerian Art in Dialogue, Nka: Journal of Contemporary African Art-41, November, NKA Publications, NY, p.&nbsp;140–152. * Layiwola, Peju (2017). 'Emmemme na nri nke ebe nchekwa mkpokọta', isiokwu nyocha akwụkwọ. Kalenda nke Ememme Ọdịnala Naijiria nke Frank Aig Imuokhuede, Eyo Journal, 20, Vol 2. * Layiwola, Peju (2016) 'Art na obi nke inye: Bruce Onobrakpeya na Harmattan Workshop na Retrospect, Onobrakpeya na Harmattan Workshop, SMO Contemporary, (16 September - 16 December 2016), Lagos Court of Arbitration, Lagos. * Layiwola, Peju (2015) 'Onye Centenary? Ọrụ nka Ọha dịka nkwupụta nke ebe nchekwa Colonial' Nigeria Field Society Journal, 85th Anniversary, No 80, p.&nbsp;51–68. * Layiwola, Peju (2015) 'Ben Enwonwu's Christ Risen as a Religious Icon at the University Of Ibadan' The City State of Ibadan: Text and Context Ed. Dele Layiwola, Mbipụta nke Institute of African Studies, Mahadum nke Ibadan na mmekorita ya na Bookbuilders (Editions Africa), Ibadan. pp.&nbsp;169–176 * Layiwola, Peju (2015) Walker na nkwụghachi nke abụọ Benin Bronzes, Eyo Journal of the Arts and Humanities, Maiden Edition, Department of Creative Arts, University of Lagos. Ed. Peju Layiwola. peeji 175–185 . * Layiwola Peju (2014) Clad in Gold: Art of the Jewel Smith in Ibadan: African Notes, vol 33, No. 1 &#x26; amp; 2, Journal of the Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. pp.&nbsp;18–26. * Layiwola Peju (2014) Ime Pụtara site na Oge Ochie: 1897 na Usoro Okike, Ihe Na-akpata Nsogbu: Ncheta, esemokwu na okike, Open Arts Journal, Open University UK, Ed. Leon Wainwright, mbipụta Summer 3, p.&nbsp;86–96. * Layiwola, Peju (2014) Njegharị site na Hearth, Mandela: Tributes to a Global Icon. Ed. Toyin Falola, Carolina Academic Press, Durham, North Carolina. pp.&nbsp;288–289 * Layiwola Peju (2013) Dele Jegede na ihe nketa ya na-adịgide adịgide na Mahadum Lagos, Parodies of a Nation: Nigeria and Art of Dele Jegede, Eds. Aderonke Adesola Adesanya na Toyin Falola, Africa World Press, USA. pp.&nbsp;369–378 * Layiwola Peju (2013) 'Site n'ihe odide ala ala peeji ruo isi ederede: Nhazigharị ụmụ nwanyị ndị nka sitere na Nigeria' na Africa na ndị bi na Africa na ndị obodo ya, n.paradoxa, Ed Katy Deepwell, KT Press UK na Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, New York, Mpịakọta 31, p.&nbsp;78–87 * Layiwola Peju (2012) 'Welding the Lehal to the Pụrụ Iche: Olu Amoda and Art of Metal Assemblage', Cequel: Na-emebi ihe mgbochi nke Mgbakọ nka, Ed. Ohioma Ifuonu Pogoson, Institute of African Studies, University of Ibadan, Ibadan. pp.&nbsp;112–123. * Layiwola Peju (2010) 'Omenala Lace na nka nke ejiji nke ọma na Nigeria', African Lace: A History of Trade, Creativity and Ejiji na Nigeria, Eds. Barbara Plankensteiner na Mayo Adediran, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde,), National Commission for Museums and Monuments, Nigeria, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;167–180. * Layiwola Peju (2010) 'Ịkpọlite ndị na-apụ n'anya: Ntugharị nke 1897', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 * Layiwola Peju (2009) Calabashes dị ka nnabata nke ọgwụ ọdịnala na ebe nchekwa omenala n'etiti ndị Yoruba nke Southwest Nigeria.' n'akwụkwọ ọgụgụ nke ahịhịa ọgwụ na Nigeria, Ed. Tolu Odugbemi, University of Lagos Press, Lagos. Pp 81-92 * Layiwola Peju (2009) Ụdị ncheta ọhụrụ; Royal Textiles nke Benin, Ubi Naijiria, Vol. 74, 1 na 2, Pp.5–19. * Layiwola, Peju na Biayere, Kunle (2007) &#x26; # 39; ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ebe nchekwa na mbara igwe: Echiche abụọ dị anya nke Ovonramwen N'ogbaisi' na Ịlegharịgharị History Site na Arts, Ed. Peju Layiwola, National Gallery of Arts, Abuja, p.&nbsp;84–97. * Layiwola, Adepeju (2007) 'Benin Massacre; Ncheta na Ahụmahụ', Benin Kings and Rituals, Ụlọikpe Arts si Nigeria, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde Wien), Museum Qua Branly (Paris), Ethnologishes Staatliche Museen zu Berlin na Art Institute Chicago, Ed. Barbara Plankensteiner, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;83–90. * Layiwola Peju (2006) 'Ihe nketa a na-ahụ anya na Nigeria, 'Nigeria: Cultural and Natural Heritage, A Unisco World Heritage mbipụta, Ed. Rafael Valencia, Librose, Copernic, Viking, Barcelona, Spain. Pp. 280–305. * Layiwola, Peju (1997). 'Jiri igwe na-ewe oke okike: Ụmụ nwanyị nọ na nkedo ọla na Benin, Nigeria' na-ede ụmụ nwanyị Africa: okike, omenala na akwụkwọ ndị ama ama na West Africa. Ed. Stephanie Newell, Zed Press, London. pp.&nbsp;191–197. == Ihe ngosi ahọpụtara == * Eziokwu Artificial na ihe dị n'ókè, 20 June - 20 September 2015, Kunsthaus Dresden, Municipal Gallery of Arts, Dresden, Germany / Ihe Fontera na CA2M na Madrid, Spain 4 November 2015 ruo 28 February 2016; Ihe ngosi njem otu: * Onye Centerary? Collaborative Public Art Project, Igun Street, Benin City, 6/7December 2014. Ọrụ nka ọha na ihe ngosi otu. Onyinye nyocha nke Mahadum Lagos kwadoro * Benin1897.com: Ajụjụ nka na nkwụghachi ụgwọ, ihe ngosi njem solo nke Peju Layiwola, Lagos, 8 Eprel-30 Mee 2010, Main Auditorium Gallery, Mahadum Lagos/The Museum, Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. Ibadan, 20 Ọgọọst-10 Ọktọba 2010 * Ihe ngosi njikọ: njirimara na akara: Ndị nka ụmụ nwanyị Naijiria nke oge a, Pan African University Lagos, 24 Septemba-8 Ọktoba 2005 * Nke Bronzes na Mbipụta: Echiche Nne/Nwa nwanyị: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ, Enyemaka na Mbipụta. Goethe Institute Lagos, ihe ngosi mmadụ abụọ nke Princess Elizabeth Olowu na Peju Layiwola. Ọnwa Isii 14–25, 2003. * Ihe ngosi Solo: 'Nwanyị Afrịka: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ Ọkpụ,' Flowerfield Arts Gallery, Portstewart, Northern Ireland, UK, Mee 1996. Ụmụ nwanyị, Art na Society: Mahadum Queen nke Belfast, Armagh Campus. N. Ireland, UK, Septemba 1996 * Orimipe, arụmọrụ na mmeghe na mmechi nke ihe ngosi. Ndị nwoke iri na isii mere ka ha denye aha ntinye ụmụ nwoke n'ime nka nke ịcha akwa indigo bụ nke kacha bụrụ ihe nchekwa nwanyị. Ndị ikom ahụ mepụtara iji stencil maka imepụta ụdị akwa ndị a. Mahadum Lagos 2018-2019 == Ebe obibi == * Ebe obibi Raw, Mahadum Rhodes, Grahamstown, South Africa, 15 Eprel- 15 June 2018. * Onye na-ese ihe-Ebe obibi, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf, Germany. Ọktoba 8-8 Disemba 2017. * Tobenna Okwuosa (2017) Peju Layiwola's Art: Njikọ aka na akụkọ akụkọ Benin na ọdachi 1897 na Art of Nigerian Women, Ben Bosah Books, USA. pp.&nbsp;278–28. * Antawan Bryan (2014) 'Peju Layiwola', Art Cities of the Future: 21st Century Avant-Gardes, Phaidon Press, London pp.&nbsp;178–179. * Barbara Winston Blackmun (2013) Esemokwu dị n'oge a: Mgbasa ozi n'alaeze Edo nke Benin', Onye na-akpakọrịta na Art African Modern. Mbipụta mbụ, Eds. Gitti Salami na Monica Blackmun Visona, John Wiley Blackwell na Sons, Inc. pp.&nbsp;389–407. * Freida High (2010) Benin1897.com: 'Peju Layiwola's Metamonument', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 peeji 15–40 == Ajụjụ ọnụ ndị dị mkpa == * [https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/253437-interview-challenges-visual-art-face-nigerian-universities-peju-layiwola.html Ihe ịma aka ihu nka nka na mahadum Naijiria - Peju Layiwola] (Premium Times) * Ikechukwu Francis Okoronkwo * Stella Fakiyesi * Nengi Omuku == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2qv05bpqo3cri1l55trc481zy4n36lw 84468 84467 2022-07-22T11:40:49Z Accuratecy051 13069 /* Akụkọ ndụ */ Added photo. #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionPeju Layiwola]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:PejuLayiwola.jpg|thumb]] '''Peju Layiwola''' bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-ese ihe ana-ahụ anya sitere na [[Naijiria]] na-arụ ọrụ n'dị ihe mgbasa ozi dị iche iche. Edepụtara ya dị ka "iri abụo mbụ narị afọ Avant-Garde" n'akwụkwọ ''Art Cities of the Future'' nke Phaidon Press bipụtara <ref>{{Cite web|url=https://www.phaidon.com/store/art/art-cities-of-the-future-9780714865362/|title=Art Cities of the Future {{!}} Art {{!}} Phaidon Store|work=Phaidon|accessdate=13 March 2019}}</ref> Ọ bụ ugbu a Prọfesọ nke Nkà na Akụkọ nkà na Mahadum Lagos <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/peju-layiwola-create-women/|title=PEJU LAYIWOLA I create for women – The Nation Nigeria|date=2 October 2016|work=The Nation Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/arts-matriarch-hits-50/|title=An arts matriarch hits 50 – The Nation Nigeria|date=27 December 2017|work=The Nation Nigeria|accessdate=28 December 2017|language=en-US}}</ref> akọwa kwara ya dịka onye dị omimi na-ise ọtụtụ ihe. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/celebrating-two-generations-art-artists/|title=Celebrating two generations of art, artists – The Nation Nigeria|date=17 January 2018|work=The Nation Nigeria|accessdate=18 January 2018|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:I miss you - Rautenstrauch-Joest-Museum - Pressekonference-2807.jpg|thumb]] Amụrụ Adepeju Olowu, Layiwola bụ ada Babatunde Olatokunbo Olowu na Princess Elizabeth Olowu (née Akenzua ). <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> Nna nna ya bụ nnukwu onye ọchụnta ego bụ onye guzobere sirima na mbipụta akwụkwọ mbụ na Benin na mpaghara Delta na steeti Midwestern ochie. Nna nna ya, ka ọ dị ugbu a, bụ Oba Akenzua II, eze Benin, onye chịrị site na 1933 ruo 1978. Ọ bụkwa nwa nwanne DJ P Tee Money (amụrụ Thompson Iyamu ). Layiwola ewulitela n'ọdịnala nka nke nne ya, Princess Elizabeth Olowu, nwanyị mbụ kpuru ọla nchara na Nigeria, <ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/news/nigerian-artists-keep-sculpture-family-091500538.html|title=Nigerian artists keep sculpture in the family|accessdate=2016-11-07}}</ref> ọkwa o nwetara site na nkwụsi ike n'ọdịbendị bụ nna ochie. <ref>{{Cite news|url=http://mgafrica.com/article/2016-11-14-the-oba-of-benin-kingdom-a-history-of-the-monarchy|title=The Oba of Benin Kingdom: A history of the monarchy|date=14 November 2016|work=MG Africa|accessdate=2017-11-11|language=en}}</ref> Ihe nketa [[Ndi Yoruba|Yoruba]] abụọ na Edo na akụkọ ihe mere eme emeela ka ọ rụọ ọrụ ọkachamara. == Nzụlite ọkachamara == Layiwola nwetara BA (Metal Design) na Mahadum Benin na 1988, yana MA na PhD (Visual Arts) na Mahadum Ibadan, Nigeria na Afo puku abụọ na anọ. Ọ bụ onye nchoputa nke Ụmụ nwanyị na ndi na-eto eto Nkà Ntọala, nzukọ kwadoro inyere ụmụ nwanyị, ụmụ agbọghọ na ndị ntorobịa aka site na nka. Ọ na-ejekwa ozi na juri Nkà. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/peju-layiwola-heads-limcaf-2016-grand-jury-panel/|title=Peju Layiwola heads LIMCAF 2016 grand jury panel – Vanguard News|date=23 October 2016|work=Vanguard News|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> Layiwola, onye malitere ịrụ ọrụ na ọla, ugbu a na-enyocha usoro mgbasa ozi dị iche iche na-etinye aka na akụkọ ihe mere eme, ncheta na ịkwapụ omenala. Ihe lekwasịrị anya ya bụ akụkọ ihe mere eme nke onwe na nke obodo ya na alaeze Benin dị ka ebe mgbaba na ọnọdụ ya abụọ dị ka ma oge ochie na nke ọgbara ọhụrụ. Okwu ndị a niile na-arụ ọrụ ya. N'ihe ngosi solo ya kacha adọrọ adọrọ, ''Benin1897.com: Art and the Restitution Question'' (2010), Layiwola lọghachiri na njem ntaramahụhụ na Benin na 1897 na ịkwakọrọ ihe ndị dị oké ọnụ ahịa nke omenala sitere n'ọnụ ụlọ nke nna nna ya na-achịkọta akụkọ onwe ya na nke obodo ya. . Ọrụ ọhaneze ya na-emekọ ọnụ, ''Onye Centenary nke onye?'' (2014) na-akọkwa site na akụkọ ihe mere eme na ebe nchekwa. O nyere okwu na Rhode Island School of Design na 2019, na otu na CAA-Getty International Programme na 2018 na ọrụ ya. N'ime ọrụ ya na mkpali ya, ọ na-ekwu "Enwetara m ọtụtụ mkpali sitere na nne m, ebe m hụrụ ya dị ka nwatakịrị nwanyị na-agbanye ígwè. Ya mere, ahọpụtara m maka imepụta ígwè na Mahadum Benin, bụ nke sara mbara karịa ihe ọ gụrụ n'ihi na ọ na-eme ihe nkedo ígwè n'okpuru ọkpụkpụ. Mana m bụ ọkachamara n'ichepụta igwe, nke gụnyere mmepụta ọla, nkedo ígwè wdg." <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> A kọwapụtala ọrụ nka na mmemme nkuzi Layiwola dị ka emetụtara ọgbọ ndị na-eto eto na-ese ihe na gburugburu Naijiria. <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/12/03/a-toast-to-a-resilient-art-amazon/|title=A Toast to a Resilient Art Amazon|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2 December 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=2017-12-26|language=en-US}}</ref> Layiwola malitere ọrụ ya na Mahadum Benin na 1991 wee gaa na Mahadum Lagos na 2002. Ọ gbagoro n'ọrụ onye isi nke Creative Arts na Mahadum Lagos site na 2013 ruo 2015 yana onye isi site na 2017 ruo 2020. Ọ kwadoro ka emegharia na usoro ọmụmụ ma dezie akwụkwọ akụkọ mbụ nke ngalaba ahụ. N'okpuru ọchịchị ya, e hiwere ụlọ ọrụ Lagoon ka ọ bụrụ usoro njikọ aka obodo na Mahadum Lagos. Peju nwetara ihe nrite ngalaba na Applied Arts na 1987, nwa akwụkwọ kacha agụsị akwụkwọ na Mahadum Benin Art School na 1988, NYSC Merit Award Lagos State1989 Ndị na-eme nchọpụta pụrụ iche ngalaba nke Arts, Mahadum Lagos 2007. Na mba ụwa, Peju meriri African Multiple Cluster of Excellence, Mahadum Bayreuth Grant, 2020; Ọkà mmụta Tyson na Crystal Bridges Museum, Bentonville, USA (2019): Ọkà mmụta nleta pụrụ iche na Mahadum Arkansas (2019-2020) wee bụrụ onye a họpụtara dị ka onye nnọchi anya onye nnọchi anya 2020 nke ihe nrịba ama sitere na steeti Arkansas. Enyere ya onyinye Terra Foundation a ma ama maka Art American na 2018; Onyinye CAA-Getty Alumni (2018), ahọpụtara na US International Leadership Programme (IVLP) 2011. Ya na Bronx Museum of the Arts esorola na Hillary Clinton US State Department SmARTpower mmemme na 2012; Ọ meriri US Lagos State Consulate Grant 2017 na US Alumni Exchange Award 2018. Enyekwara ya onyinye Goethe Resident Artist, (KNW) na Düsseldorf na 2017. == Nkwado maka nloghachi nka zuru ezu == Layiwola ebutela nkwado ọha maka nlọghachi ọrụ nka ndị e zuru na Benin n'oge njem nlegharị anya ntaramahụhụ nke 1897 . <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/165632-walker-and-the-restitution-of-two-benin-bronzes-by-peju-layiwola.html|title=Walker and the Restitution of Two Benin Bronzes, By Peju Layiwola – Premium Times Nigeria|date=27 July 2014|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> == Edemede ahọpụtara == * Layiwola Peju (2017) Mkparịta ụka mgbanwe mgbanwe: American Art na Nigerian Art in Dialogue, Nka: Journal of Contemporary African Art-41, November, NKA Publications, NY, p.&nbsp;140–152. * Layiwola, Peju (2017). 'Emmemme na nri nke ebe nchekwa mkpokọta', isiokwu nyocha akwụkwọ. Kalenda nke Ememme Ọdịnala Naijiria nke Frank Aig Imuokhuede, Eyo Journal, 20, Vol 2. * Layiwola, Peju (2016) 'Art na obi nke inye: Bruce Onobrakpeya na Harmattan Workshop na Retrospect, Onobrakpeya na Harmattan Workshop, SMO Contemporary, (16 September - 16 December 2016), Lagos Court of Arbitration, Lagos. * Layiwola, Peju (2015) 'Onye Centenary? Ọrụ nka Ọha dịka nkwupụta nke ebe nchekwa Colonial' Nigeria Field Society Journal, 85th Anniversary, No 80, p.&nbsp;51–68. * Layiwola, Peju (2015) 'Ben Enwonwu's Christ Risen as a Religious Icon at the University Of Ibadan' The City State of Ibadan: Text and Context Ed. Dele Layiwola, Mbipụta nke Institute of African Studies, Mahadum nke Ibadan na mmekorita ya na Bookbuilders (Editions Africa), Ibadan. pp.&nbsp;169–176 * Layiwola, Peju (2015) Walker na nkwụghachi nke abụọ Benin Bronzes, Eyo Journal of the Arts and Humanities, Maiden Edition, Department of Creative Arts, University of Lagos. Ed. Peju Layiwola. peeji 175–185 . * Layiwola Peju (2014) Clad in Gold: Art of the Jewel Smith in Ibadan: African Notes, vol 33, No. 1 &#x26; amp; 2, Journal of the Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. pp.&nbsp;18–26. * Layiwola Peju (2014) Ime Pụtara site na Oge Ochie: 1897 na Usoro Okike, Ihe Na-akpata Nsogbu: Ncheta, esemokwu na okike, Open Arts Journal, Open University UK, Ed. Leon Wainwright, mbipụta Summer 3, p.&nbsp;86–96. * Layiwola, Peju (2014) Njegharị site na Hearth, Mandela: Tributes to a Global Icon. Ed. Toyin Falola, Carolina Academic Press, Durham, North Carolina. pp.&nbsp;288–289 * Layiwola Peju (2013) Dele Jegede na ihe nketa ya na-adịgide adịgide na Mahadum Lagos, Parodies of a Nation: Nigeria and Art of Dele Jegede, Eds. Aderonke Adesola Adesanya na Toyin Falola, Africa World Press, USA. pp.&nbsp;369–378 * Layiwola Peju (2013) 'Site n'ihe odide ala ala peeji ruo isi ederede: Nhazigharị ụmụ nwanyị ndị nka sitere na Nigeria' na Africa na ndị bi na Africa na ndị obodo ya, n.paradoxa, Ed Katy Deepwell, KT Press UK na Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, New York, Mpịakọta 31, p.&nbsp;78–87 * Layiwola Peju (2012) 'Welding the Lehal to the Pụrụ Iche: Olu Amoda and Art of Metal Assemblage', Cequel: Na-emebi ihe mgbochi nke Mgbakọ nka, Ed. Ohioma Ifuonu Pogoson, Institute of African Studies, University of Ibadan, Ibadan. pp.&nbsp;112–123. * Layiwola Peju (2010) 'Omenala Lace na nka nke ejiji nke ọma na Nigeria', African Lace: A History of Trade, Creativity and Ejiji na Nigeria, Eds. Barbara Plankensteiner na Mayo Adediran, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde,), National Commission for Museums and Monuments, Nigeria, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;167–180. * Layiwola Peju (2010) 'Ịkpọlite ndị na-apụ n'anya: Ntugharị nke 1897', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 * Layiwola Peju (2009) Calabashes dị ka nnabata nke ọgwụ ọdịnala na ebe nchekwa omenala n'etiti ndị Yoruba nke Southwest Nigeria.' n'akwụkwọ ọgụgụ nke ahịhịa ọgwụ na Nigeria, Ed. Tolu Odugbemi, University of Lagos Press, Lagos. Pp 81-92 * Layiwola Peju (2009) Ụdị ncheta ọhụrụ; Royal Textiles nke Benin, Ubi Naijiria, Vol. 74, 1 na 2, Pp.5–19. * Layiwola, Peju na Biayere, Kunle (2007) &#x26; # 39; ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ebe nchekwa na mbara igwe: Echiche abụọ dị anya nke Ovonramwen N'ogbaisi' na Ịlegharịgharị History Site na Arts, Ed. Peju Layiwola, National Gallery of Arts, Abuja, p.&nbsp;84–97. * Layiwola, Adepeju (2007) 'Benin Massacre; Ncheta na Ahụmahụ', Benin Kings and Rituals, Ụlọikpe Arts si Nigeria, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde Wien), Museum Qua Branly (Paris), Ethnologishes Staatliche Museen zu Berlin na Art Institute Chicago, Ed. Barbara Plankensteiner, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;83–90. * Layiwola Peju (2006) 'Ihe nketa a na-ahụ anya na Nigeria, 'Nigeria: Cultural and Natural Heritage, A Unisco World Heritage mbipụta, Ed. Rafael Valencia, Librose, Copernic, Viking, Barcelona, Spain. Pp. 280–305. * Layiwola, Peju (1997). 'Jiri igwe na-ewe oke okike: Ụmụ nwanyị nọ na nkedo ọla na Benin, Nigeria' na-ede ụmụ nwanyị Africa: okike, omenala na akwụkwọ ndị ama ama na West Africa. Ed. Stephanie Newell, Zed Press, London. pp.&nbsp;191–197. == Ihe ngosi ahọpụtara == * Eziokwu Artificial na ihe dị n'ókè, 20 June - 20 September 2015, Kunsthaus Dresden, Municipal Gallery of Arts, Dresden, Germany / Ihe Fontera na CA2M na Madrid, Spain 4 November 2015 ruo 28 February 2016; Ihe ngosi njem otu: * Onye Centerary? Collaborative Public Art Project, Igun Street, Benin City, 6/7December 2014. Ọrụ nka ọha na ihe ngosi otu. Onyinye nyocha nke Mahadum Lagos kwadoro * Benin1897.com: Ajụjụ nka na nkwụghachi ụgwọ, ihe ngosi njem solo nke Peju Layiwola, Lagos, 8 Eprel-30 Mee 2010, Main Auditorium Gallery, Mahadum Lagos/The Museum, Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. Ibadan, 20 Ọgọọst-10 Ọktọba 2010 * Ihe ngosi njikọ: njirimara na akara: Ndị nka ụmụ nwanyị Naijiria nke oge a, Pan African University Lagos, 24 Septemba-8 Ọktoba 2005 * Nke Bronzes na Mbipụta: Echiche Nne/Nwa nwanyị: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ, Enyemaka na Mbipụta. Goethe Institute Lagos, ihe ngosi mmadụ abụọ nke Princess Elizabeth Olowu na Peju Layiwola. Ọnwa Isii 14–25, 2003. * Ihe ngosi Solo: 'Nwanyị Afrịka: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ Ọkpụ,' Flowerfield Arts Gallery, Portstewart, Northern Ireland, UK, Mee 1996. Ụmụ nwanyị, Art na Society: Mahadum Queen nke Belfast, Armagh Campus. N. Ireland, UK, Septemba 1996 * Orimipe, arụmọrụ na mmeghe na mmechi nke ihe ngosi. Ndị nwoke iri na isii mere ka ha denye aha ntinye ụmụ nwoke n'ime nka nke ịcha akwa indigo bụ nke kacha bụrụ ihe nchekwa nwanyị. Ndị ikom ahụ mepụtara iji stencil maka imepụta ụdị akwa ndị a. Mahadum Lagos 2018-2019 == Ebe obibi == * Ebe obibi Raw, Mahadum Rhodes, Grahamstown, South Africa, 15 Eprel- 15 June 2018. * Onye na-ese ihe-Ebe obibi, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf, Germany. Ọktoba 8-8 Disemba 2017. * Tobenna Okwuosa (2017) Peju Layiwola's Art: Njikọ aka na akụkọ akụkọ Benin na ọdachi 1897 na Art of Nigerian Women, Ben Bosah Books, USA. pp.&nbsp;278–28. * Antawan Bryan (2014) 'Peju Layiwola', Art Cities of the Future: 21st Century Avant-Gardes, Phaidon Press, London pp.&nbsp;178–179. * Barbara Winston Blackmun (2013) Esemokwu dị n'oge a: Mgbasa ozi n'alaeze Edo nke Benin', Onye na-akpakọrịta na Art African Modern. Mbipụta mbụ, Eds. Gitti Salami na Monica Blackmun Visona, John Wiley Blackwell na Sons, Inc. pp.&nbsp;389–407. * Freida High (2010) Benin1897.com: 'Peju Layiwola's Metamonument', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 peeji 15–40 == Ajụjụ ọnụ ndị dị mkpa == * [https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/253437-interview-challenges-visual-art-face-nigerian-universities-peju-layiwola.html Ihe ịma aka ihu nka nka na mahadum Naijiria - Peju Layiwola] (Premium Times) * Ikechukwu Francis Okoronkwo * Stella Fakiyesi * Nengi Omuku == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] canvh5hmme1166rksz0n1dltxhpjh9w 84469 84468 2022-07-22T11:42:34Z Accuratecy051 13069 /* Ihe ngosi ahọpụtara */ Added photo. #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionPeju Layiwola]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:PejuLayiwola.jpg|thumb]] '''Peju Layiwola''' bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye na-ese ihe ana-ahụ anya sitere na [[Naijiria]] na-arụ ọrụ n'dị ihe mgbasa ozi dị iche iche. Edepụtara ya dị ka "iri abụo mbụ narị afọ Avant-Garde" n'akwụkwọ ''Art Cities of the Future'' nke Phaidon Press bipụtara <ref>{{Cite web|url=https://www.phaidon.com/store/art/art-cities-of-the-future-9780714865362/|title=Art Cities of the Future {{!}} Art {{!}} Phaidon Store|work=Phaidon|accessdate=13 March 2019}}</ref> Ọ bụ ugbu a Prọfesọ nke Nkà na Akụkọ nkà na Mahadum Lagos <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/peju-layiwola-create-women/|title=PEJU LAYIWOLA I create for women – The Nation Nigeria|date=2 October 2016|work=The Nation Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/arts-matriarch-hits-50/|title=An arts matriarch hits 50 – The Nation Nigeria|date=27 December 2017|work=The Nation Nigeria|accessdate=28 December 2017|language=en-US}}</ref> akọwa kwara ya dịka onye dị omimi na-ise ọtụtụ ihe. <ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/celebrating-two-generations-art-artists/|title=Celebrating two generations of art, artists – The Nation Nigeria|date=17 January 2018|work=The Nation Nigeria|accessdate=18 January 2018|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:I miss you - Rautenstrauch-Joest-Museum - Pressekonference-2807.jpg|thumb]] Amụrụ Adepeju Olowu, Layiwola bụ ada Babatunde Olatokunbo Olowu na Princess Elizabeth Olowu (née Akenzua ). <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> Nna nna ya bụ nnukwu onye ọchụnta ego bụ onye guzobere sirima na mbipụta akwụkwọ mbụ na Benin na mpaghara Delta na steeti Midwestern ochie. Nna nna ya, ka ọ dị ugbu a, bụ Oba Akenzua II, eze Benin, onye chịrị site na 1933 ruo 1978. Ọ bụkwa nwa nwanne DJ P Tee Money (amụrụ Thompson Iyamu ). Layiwola ewulitela n'ọdịnala nka nke nne ya, Princess Elizabeth Olowu, nwanyị mbụ kpuru ọla nchara na Nigeria, <ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/news/nigerian-artists-keep-sculpture-family-091500538.html|title=Nigerian artists keep sculpture in the family|accessdate=2016-11-07}}</ref> ọkwa o nwetara site na nkwụsi ike n'ọdịbendị bụ nna ochie. <ref>{{Cite news|url=http://mgafrica.com/article/2016-11-14-the-oba-of-benin-kingdom-a-history-of-the-monarchy|title=The Oba of Benin Kingdom: A history of the monarchy|date=14 November 2016|work=MG Africa|accessdate=2017-11-11|language=en}}</ref> Ihe nketa [[Ndi Yoruba|Yoruba]] abụọ na Edo na akụkọ ihe mere eme emeela ka ọ rụọ ọrụ ọkachamara. == Nzụlite ọkachamara == Layiwola nwetara BA (Metal Design) na Mahadum Benin na 1988, yana MA na PhD (Visual Arts) na Mahadum Ibadan, Nigeria na Afo puku abụọ na anọ. Ọ bụ onye nchoputa nke Ụmụ nwanyị na ndi na-eto eto Nkà Ntọala, nzukọ kwadoro inyere ụmụ nwanyị, ụmụ agbọghọ na ndị ntorobịa aka site na nka. Ọ na-ejekwa ozi na juri Nkà. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/peju-layiwola-heads-limcaf-2016-grand-jury-panel/|title=Peju Layiwola heads LIMCAF 2016 grand jury panel – Vanguard News|date=23 October 2016|work=Vanguard News|accessdate=2017-11-11|language=en-US}}</ref> Layiwola, onye malitere ịrụ ọrụ na ọla, ugbu a na-enyocha usoro mgbasa ozi dị iche iche na-etinye aka na akụkọ ihe mere eme, ncheta na ịkwapụ omenala. Ihe lekwasịrị anya ya bụ akụkọ ihe mere eme nke onwe na nke obodo ya na alaeze Benin dị ka ebe mgbaba na ọnọdụ ya abụọ dị ka ma oge ochie na nke ọgbara ọhụrụ. Okwu ndị a niile na-arụ ọrụ ya. N'ihe ngosi solo ya kacha adọrọ adọrọ, ''Benin1897.com: Art and the Restitution Question'' (2010), Layiwola lọghachiri na njem ntaramahụhụ na Benin na 1897 na ịkwakọrọ ihe ndị dị oké ọnụ ahịa nke omenala sitere n'ọnụ ụlọ nke nna nna ya na-achịkọta akụkọ onwe ya na nke obodo ya. . Ọrụ ọhaneze ya na-emekọ ọnụ, ''Onye Centenary nke onye?'' (2014) na-akọkwa site na akụkọ ihe mere eme na ebe nchekwa. O nyere okwu na Rhode Island School of Design na 2019, na otu na CAA-Getty International Programme na 2018 na ọrụ ya. N'ime ọrụ ya na mkpali ya, ọ na-ekwu "Enwetara m ọtụtụ mkpali sitere na nne m, ebe m hụrụ ya dị ka nwatakịrị nwanyị na-agbanye ígwè. Ya mere, ahọpụtara m maka imepụta ígwè na Mahadum Benin, bụ nke sara mbara karịa ihe ọ gụrụ n'ihi na ọ na-eme ihe nkedo ígwè n'okpuru ọkpụkpụ. Mana m bụ ọkachamara n'ichepụta igwe, nke gụnyere mmepụta ọla, nkedo ígwè wdg." <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> A kọwapụtala ọrụ nka na mmemme nkuzi Layiwola dị ka emetụtara ọgbọ ndị na-eto eto na-ese ihe na gburugburu Naijiria. <ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/12/03/a-toast-to-a-resilient-art-amazon/|title=A Toast to a Resilient Art Amazon|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|date=2 December 2017|work=THISDAYLIVE|accessdate=2017-12-26|language=en-US}}</ref> Layiwola malitere ọrụ ya na Mahadum Benin na 1991 wee gaa na Mahadum Lagos na 2002. Ọ gbagoro n'ọrụ onye isi nke Creative Arts na Mahadum Lagos site na 2013 ruo 2015 yana onye isi site na 2017 ruo 2020. Ọ kwadoro ka emegharia na usoro ọmụmụ ma dezie akwụkwọ akụkọ mbụ nke ngalaba ahụ. N'okpuru ọchịchị ya, e hiwere ụlọ ọrụ Lagoon ka ọ bụrụ usoro njikọ aka obodo na Mahadum Lagos. Peju nwetara ihe nrite ngalaba na Applied Arts na 1987, nwa akwụkwọ kacha agụsị akwụkwọ na Mahadum Benin Art School na 1988, NYSC Merit Award Lagos State1989 Ndị na-eme nchọpụta pụrụ iche ngalaba nke Arts, Mahadum Lagos 2007. Na mba ụwa, Peju meriri African Multiple Cluster of Excellence, Mahadum Bayreuth Grant, 2020; Ọkà mmụta Tyson na Crystal Bridges Museum, Bentonville, USA (2019): Ọkà mmụta nleta pụrụ iche na Mahadum Arkansas (2019-2020) wee bụrụ onye a họpụtara dị ka onye nnọchi anya onye nnọchi anya 2020 nke ihe nrịba ama sitere na steeti Arkansas. Enyere ya onyinye Terra Foundation a ma ama maka Art American na 2018; Onyinye CAA-Getty Alumni (2018), ahọpụtara na US International Leadership Programme (IVLP) 2011. Ya na Bronx Museum of the Arts esorola na Hillary Clinton US State Department SmARTpower mmemme na 2012; Ọ meriri US Lagos State Consulate Grant 2017 na US Alumni Exchange Award 2018. Enyekwara ya onyinye Goethe Resident Artist, (KNW) na Düsseldorf na 2017. == Nkwado maka nloghachi nka zuru ezu == Layiwola ebutela nkwado ọha maka nlọghachi ọrụ nka ndị e zuru na Benin n'oge njem nlegharị anya ntaramahụhụ nke 1897 . <ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/165632-walker-and-the-restitution-of-two-benin-bronzes-by-peju-layiwola.html|title=Walker and the Restitution of Two Benin Bronzes, By Peju Layiwola – Premium Times Nigeria|date=27 July 2014|work=Premium Times Nigeria|accessdate=2017-11-11|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.modernghana.com/news/206422/1/modernity-and-tradition-peju-layiwola.html|title=Modernity And Tradition: Peju Layiwola|author=Dr.|first=Kwame Opoku|work=Modern Ghana|accessdate=2017-11-11|language=en-gb}}</ref> == Edemede ahọpụtara == * Layiwola Peju (2017) Mkparịta ụka mgbanwe mgbanwe: American Art na Nigerian Art in Dialogue, Nka: Journal of Contemporary African Art-41, November, NKA Publications, NY, p.&nbsp;140–152. * Layiwola, Peju (2017). 'Emmemme na nri nke ebe nchekwa mkpokọta', isiokwu nyocha akwụkwọ. Kalenda nke Ememme Ọdịnala Naijiria nke Frank Aig Imuokhuede, Eyo Journal, 20, Vol 2. * Layiwola, Peju (2016) 'Art na obi nke inye: Bruce Onobrakpeya na Harmattan Workshop na Retrospect, Onobrakpeya na Harmattan Workshop, SMO Contemporary, (16 September - 16 December 2016), Lagos Court of Arbitration, Lagos. * Layiwola, Peju (2015) 'Onye Centenary? Ọrụ nka Ọha dịka nkwupụta nke ebe nchekwa Colonial' Nigeria Field Society Journal, 85th Anniversary, No 80, p.&nbsp;51–68. * Layiwola, Peju (2015) 'Ben Enwonwu's Christ Risen as a Religious Icon at the University Of Ibadan' The City State of Ibadan: Text and Context Ed. Dele Layiwola, Mbipụta nke Institute of African Studies, Mahadum nke Ibadan na mmekorita ya na Bookbuilders (Editions Africa), Ibadan. pp.&nbsp;169–176 * Layiwola, Peju (2015) Walker na nkwụghachi nke abụọ Benin Bronzes, Eyo Journal of the Arts and Humanities, Maiden Edition, Department of Creative Arts, University of Lagos. Ed. Peju Layiwola. peeji 175–185 . * Layiwola Peju (2014) Clad in Gold: Art of the Jewel Smith in Ibadan: African Notes, vol 33, No. 1 &#x26; amp; 2, Journal of the Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. pp.&nbsp;18–26. * Layiwola Peju (2014) Ime Pụtara site na Oge Ochie: 1897 na Usoro Okike, Ihe Na-akpata Nsogbu: Ncheta, esemokwu na okike, Open Arts Journal, Open University UK, Ed. Leon Wainwright, mbipụta Summer 3, p.&nbsp;86–96. * Layiwola, Peju (2014) Njegharị site na Hearth, Mandela: Tributes to a Global Icon. Ed. Toyin Falola, Carolina Academic Press, Durham, North Carolina. pp.&nbsp;288–289 * Layiwola Peju (2013) Dele Jegede na ihe nketa ya na-adịgide adịgide na Mahadum Lagos, Parodies of a Nation: Nigeria and Art of Dele Jegede, Eds. Aderonke Adesola Adesanya na Toyin Falola, Africa World Press, USA. pp.&nbsp;369–378 * Layiwola Peju (2013) 'Site n'ihe odide ala ala peeji ruo isi ederede: Nhazigharị ụmụ nwanyị ndị nka sitere na Nigeria' na Africa na ndị bi na Africa na ndị obodo ya, n.paradoxa, Ed Katy Deepwell, KT Press UK na Andy Warhol Foundation for the Visual Arts, New York, Mpịakọta 31, p.&nbsp;78–87 * Layiwola Peju (2012) 'Welding the Lehal to the Pụrụ Iche: Olu Amoda and Art of Metal Assemblage', Cequel: Na-emebi ihe mgbochi nke Mgbakọ nka, Ed. Ohioma Ifuonu Pogoson, Institute of African Studies, University of Ibadan, Ibadan. pp.&nbsp;112–123. * Layiwola Peju (2010) 'Omenala Lace na nka nke ejiji nke ọma na Nigeria', African Lace: A History of Trade, Creativity and Ejiji na Nigeria, Eds. Barbara Plankensteiner na Mayo Adediran, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde,), National Commission for Museums and Monuments, Nigeria, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;167–180. * Layiwola Peju (2010) 'Ịkpọlite ndị na-apụ n'anya: Ntugharị nke 1897', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 * Layiwola Peju (2009) Calabashes dị ka nnabata nke ọgwụ ọdịnala na ebe nchekwa omenala n'etiti ndị Yoruba nke Southwest Nigeria.' n'akwụkwọ ọgụgụ nke ahịhịa ọgwụ na Nigeria, Ed. Tolu Odugbemi, University of Lagos Press, Lagos. Pp 81-92 * Layiwola Peju (2009) Ụdị ncheta ọhụrụ; Royal Textiles nke Benin, Ubi Naijiria, Vol. 74, 1 na 2, Pp.5–19. * Layiwola, Peju na Biayere, Kunle (2007) &#x26; # 39; ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ebe nchekwa na mbara igwe: Echiche abụọ dị anya nke Ovonramwen N'ogbaisi' na Ịlegharịgharị History Site na Arts, Ed. Peju Layiwola, National Gallery of Arts, Abuja, p.&nbsp;84–97. * Layiwola, Adepeju (2007) 'Benin Massacre; Ncheta na Ahụmahụ', Benin Kings and Rituals, Ụlọikpe Arts si Nigeria, Museum of Ethnology, Vienna (Museum fur Volkerkunde Wien), Museum Qua Branly (Paris), Ethnologishes Staatliche Museen zu Berlin na Art Institute Chicago, Ed. Barbara Plankensteiner, Snoeck Publishers, Rudy Vecruysse, Ghent, p.&nbsp;83–90. * Layiwola Peju (2006) 'Ihe nketa a na-ahụ anya na Nigeria, 'Nigeria: Cultural and Natural Heritage, A Unisco World Heritage mbipụta, Ed. Rafael Valencia, Librose, Copernic, Viking, Barcelona, Spain. Pp. 280–305. * Layiwola, Peju (1997). 'Jiri igwe na-ewe oke okike: Ụmụ nwanyị nọ na nkedo ọla na Benin, Nigeria' na-ede ụmụ nwanyị Africa: okike, omenala na akwụkwọ ndị ama ama na West Africa. Ed. Stephanie Newell, Zed Press, London. pp.&nbsp;191–197. == Ihe ngosi ahọpụtara == * [[Usòrò:I miss you - Rautenstrauch-Joest-Museum - Pressekonference-2843.jpg|thumb]]Eziokwu Artificial na ihe dị n'ókè, 20 June - 20 September 2015, Kunsthaus Dresden, Municipal Gallery of Arts, Dresden, Germany / Ihe Fontera na CA2M na Madrid, Spain 4 November 2015 ruo 28 February 2016; Ihe ngosi njem otu: * Onye Centerary? Collaborative Public Art Project, Igun Street, Benin City, 6/7December 2014. Ọrụ nka ọha na ihe ngosi otu. Onyinye nyocha nke Mahadum Lagos kwadoro * Benin1897.com: Ajụjụ nka na nkwụghachi ụgwọ, ihe ngosi njem solo nke Peju Layiwola, Lagos, 8 Eprel-30 Mee 2010, Main Auditorium Gallery, Mahadum Lagos/The Museum, Institute of African Studies, University of Ibadan, Nigeria. Ibadan, 20 Ọgọọst-10 Ọktọba 2010 * Ihe ngosi njikọ: njirimara na akara: Ndị nka ụmụ nwanyị Naijiria nke oge a, Pan African University Lagos, 24 Septemba-8 Ọktoba 2005 * Nke Bronzes na Mbipụta: Echiche Nne/Nwa nwanyị: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ, Enyemaka na Mbipụta. Goethe Institute Lagos, ihe ngosi mmadụ abụọ nke Princess Elizabeth Olowu na Peju Layiwola. Ọnwa Isii 14–25, 2003. * Ihe ngosi Solo: 'Nwanyị Afrịka: Ihe Ngosipụta nke Ọkpụkpụ Ọkpụ,' Flowerfield Arts Gallery, Portstewart, Northern Ireland, UK, Mee 1996. Ụmụ nwanyị, Art na Society: Mahadum Queen nke Belfast, Armagh Campus. N. Ireland, UK, Septemba 1996 * Orimipe, arụmọrụ na mmeghe na mmechi nke ihe ngosi. Ndị nwoke iri na isii mere ka ha denye aha ntinye ụmụ nwoke n'ime nka nke ịcha akwa indigo bụ nke kacha bụrụ ihe nchekwa nwanyị. Ndị ikom ahụ mepụtara iji stencil maka imepụta ụdị akwa ndị a. Mahadum Lagos 2018-2019 == Ebe obibi == * Ebe obibi Raw, Mahadum Rhodes, Grahamstown, South Africa, 15 Eprel- 15 June 2018. * Onye na-ese ihe-Ebe obibi, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf, Germany. Ọktoba 8-8 Disemba 2017. * Tobenna Okwuosa (2017) Peju Layiwola's Art: Njikọ aka na akụkọ akụkọ Benin na ọdachi 1897 na Art of Nigerian Women, Ben Bosah Books, USA. pp.&nbsp;278–28. * Antawan Bryan (2014) 'Peju Layiwola', Art Cities of the Future: 21st Century Avant-Gardes, Phaidon Press, London pp.&nbsp;178–179. * Barbara Winston Blackmun (2013) Esemokwu dị n'oge a: Mgbasa ozi n'alaeze Edo nke Benin', Onye na-akpakọrịta na Art African Modern. Mbipụta mbụ, Eds. Gitti Salami na Monica Blackmun Visona, John Wiley Blackwell na Sons, Inc. pp.&nbsp;389–407. * Freida High (2010) Benin1897.com: 'Peju Layiwola's Metamonument', Benin 1897.com: Ajụjụ Art na Nkwụghachi, Eds. Peju Layiwola na Sola Olorunyomi, Wy Art Editions, Ibadan, p.&nbsp;1–12 peeji 15–40 == Ajụjụ ọnụ ndị dị mkpa == * [https://www.premiumtimesng.com/news/headlines/253437-interview-challenges-visual-art-face-nigerian-universities-peju-layiwola.html Ihe ịma aka ihu nka nka na mahadum Naijiria - Peju Layiwola] (Premium Times) * Ikechukwu Francis Okoronkwo * Stella Fakiyesi * Nengi Omuku == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dos6cg1b9lwyaqrhpcca1lf4tijilv0 Anaang people 0 11669 84312 72888 2022-07-21T13:04:36Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Anang Prince.jpg|thumb|Anaang people]] '''Anaang''' (nke a na-akpọkwa '''Annang''' ) bụ agbụrụ [[Naijiria|ndịda Naijiria]] <ref>{{Cite web|url=https://www.ipobinusa.org/ourstory|title=Our Story|work=Indigenous People of Biafra USA|language=en-US|accessdate=2019-06-27}}</ref> nke ala ha dị n'etiti 8 nke [[Ȯra Akwa Ibom|ọchịchị ime obodo]] 31 dị ugbu a na [[Ȯra Akwa Ibom|steeti Akwa Ibom]] : Abak, Essien Udim, Etim Ekpo, [[Ika, Akwa Ibom|Ika]], Ikot Ekpene, Obot Akara, Oruk Anam, Ukanafun in [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom State]], and 3 of the 17 [[Ȯra Abia|Local government areas]] in [[Ȯra Abia|Abia State]] : [[Ugwunagbo]], Obi Ngwa, and Ukwa East of [[Ȯra Abia|Abia State]] . Ndị Anaang dịbu na ngalaba Abak na Ikot Ekpene nke Anaang Province, yana akụkụ nke Opobo Division nke [[Uyo]] Province, na mpaghara ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] mbụ. Aha kwesịrị ekwesị maka Ika nke [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] bụ [[Ika, Akwa Ibom|Ika-Annang]] . Dabere na atụmatụ 2018, e nwere ihe dị ka nde mmadụ anọ na-asụ Annang na Akwa Ibom, Abia steeti na ihe karịrị otu nde ndị na-ekwu okwu bi na mpụga steeti ndị a.  Dika omenala onu si kwuo, ndi Abiakpo si Eka Abiakpo bia na ugwu Anaang. Ndị Ukana, ndị Utu, Ekpu, Ebom na Nyama sochiri ha ngwa ngwa (ndị [[British|Britain]] chịkọtara otu ndị a wee nye ha aha Otoro), na ndị agbụrụ Anaang ndị ọzọ. Ndị Anaang na ndị niile bi na Akwa Ibom na Cross River Steeti nke Naijiria(ndi Awka cross) ejirila ala ha dị n'ụsọ oké osimiri ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria kemgbe ọtụtụ puku afọ. 8fqramxmwssvoje04truvwcn65vprty Agum Gumelar 0 11700 84322 83971 2022-07-21T13:18:12Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder}} [[Usòrò:Wantimpres Agum Gumelar.jpg|thumb|Agum Gumelar]] Agum banyere Indonesian Military Academy na Magelang, Central Java na 1969. Na 1973, a họpụtara ya dị ka onye ọrụ na Operational ntimiwu ndi ne webatara Ndi akunuche na ebe Nile dimkpa. [[Usòrò:Wantimpres Agum Gumelar.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] <nowiki></br></nowiki> N'ọgwụgwụ 1987, a kwalitere Agum ka ọ bụrụ Enyemaka Ọgụgụ Isi nke Special Force ntimiwu ruo 1990. Na 1991, e zigara ya na Vice Intelligence of Jakarta Military area Command . N'afọ 1992, a kwalitere Agum ka ọ bụrụ onye isi nke Danrem 042/Garuda Hitam na Lampung .<nowiki></br></nowiki> Na 1993, a kwalitere ya dị ka Director A nke Strategic Intelligence Board of Indonesian National Armed Forces ma kwalitekwa ya ịbụ Chief of Special Force Command . N'afọ 1994, e kwalitere ya n'ọkwa onye isi ndị ọrụ nke Bukit Barisan Military Area Command ruo 1996 mgbe e bufere ya ọzọ wee kwalitere ya dịka onye isi nke Wirabuana Military Area Command ruo 1998.<nowiki></br></nowiki> Site na 1998 ọ kwalitere dị ka Gọvanọ nke National Resillience Institute ruo 1999. <ref>{{Cite web|url=http://www.seasite.niu.edu/indonesian/Indonesian_Elections/Agum.htm|title=profil Tokoh|work=www.seasite.niu.edu}}</ref> Mgbe ndị ọgbakọ ndụmọdụ ndị mmadụ wepụzie Wahid na a họpụtara Megawati Sukarnoputri ka ọ bụrụ onyeisi oche, a họpụtara Agum ka ọ bụrụ Minister nke Transportgbọ njem, ọnọdụ ọ nọrọ na Mutual Assistance Cabinet ruo 2004. N'ime ntụli aka mbụ onye isi ala na Indonesia na 2004, ahọpụtara Agum dịka onye ndoro-ndoro ochichi onye isi ala. Ọ sonyeere osote onye isi ala Hamzah Haz dị ka onye na-agba ọsọ. Ndị otu Hamzah-Agum kwadoro otu United Development Party .<nowiki></br></nowiki> N'agba nke otu nke ntuli aka (July 5, 2004), ndị otu Hamzah-Agum nwetara nkwado dịtụ ala (naanị vootu nde 3.5). Nsonaazụ ndị a na-etinye duo n'ime ebe ise na 2004 Indonesian president ntuli aka n'azụ SBY - Jusuf Kalla, Megawati Sukarnoputri - Hasyim Muzadi, Wiranto - Solahuddin Wahid na Amn Rais - Siswono Yudohusodo . Ya mere e wepụrụ otu Hamzah-Agum na ha erughị eru ịzọ ọkwa nke abụọ nke ntuliaka e mere ọtụtụ ọnwa ka e mesịrị. <references /> == Ebensibia == * [https://archive.today/20061121130054/http://www.tokohindonesia.com/ensiklopedi/a/agum-gumelar/index.shtml Agum Gumelar] * [https://web.archive.org/web/20090815110222/http://www.tempointeraktif.com/hg/narasi/2004/05/14/nrs,20040514-02,id.html Profil Agum Gumelar] * [https://regional.kompas.com/read/2008/03/26/13491921/jenderal.tni.purn.agum.gumelar Profaịlụ ndi Complete na Gumelar zuru ezu] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 51mvynl1vcbhh31bytkvz7m9havtoyz Capital City Academy 0 11707 84326 72950 2022-07-21T13:26:04Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Capital City Academy, Willesden - geograph.org.uk - 22045.jpg|thumb|Capital City Academy]] '''Capital City Academy''' ( nke a na-akpọkarị CCA) bụ ọkachamara egwuregwu na nka nka na Willesden, North West [[London]], na mpaghara Brent . <ref>{{Cite web|title=Our Specialisms - Capital City Academy|url=http://www.capitalcityacademy.org/229/our-specialisms|accessdate=2022-01-16|work=www.capitalcityacademy.org}}</ref> == Nhazi == [[Usòrò:Capital_City_Academy_(Inside).jpg|áká_èkpè|thumb| N'ime ụlọ ahụ]] Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Sir Norman Foster na ndị injinia Buro Hapold mere ụlọ akwụkwọ a, Sir Frank Lowe na-akwado ya. Ewubere Capital City Academy iji dochie ụlọ akwụkwọ sekọndrị Willesden bu ya ụzọ. Emebere ụlọ ya na ogige egwuregwu ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'afọ 2003 wee meghee n'ihu ọha na 12 June 2003. == Ebe == Ọ dị nso na Willesden Sports [https://www.geograph.org.uk/photo/1275215 Stadium] na King Edward VII Ala egwuregwu. Kama ọ dị na nso Willesden Green, ụlọ akwụkwọ ahụ dị na parish nke [http://www.london.anglican.org/ChurchShow_2111 All Souls], Willesden . Ụlọ akwụkwọ a dịkwa nso na Roundwood Park . Ụlọ akwụkwọ ahụ malitere dịka Willesden County Grammar School na Uffington Road (mpụta Doyle gardens) na 1924 ma gbatịpụrụ ụlọ ndị ahụ na 1932. Ọ bụ otu n'ime ụlọ akwụkwọ ụtọ asụsụ ise nke Kọmitii Mmụta Willesden na-elekọta site na 1947. Na Septemba 1940, Ogbunigwe gbasara ụlọ akwụkwọ anọ; Ogbunigwe V-1 na-efe efe rutere nso na 1944 na nkwụsị nke Doyle Gardens na [https://www.geograph.org.uk/photo/1202384 All Souls Avenue] . Maka otu afọ na 1966 ọ ghọrọ Willesden Grammar-Technical School mgbe ọ jikọtara ya na Willesden School of Engineering na Goodson Road nke a na-akpọbu Leopold Road Comprehensive. Na Septemba 1967, ọ sonyere na Pound Lane School na [https://www.geograph.org.uk/photo/701708 Pound Lane] ka ọ bụrụ ụlọ akwụkwọ zuru oke nke a maara dị ka Willesden High School. Na 2003, ọ ghọrọ otu n'ime ụlọ [https://www.geograph.org.uk/photo/22045 akwụkwọ mmuta] atọ mbụ na England, n'ebumnobi nke ịgbalị imeri mmezu agụmakwụkwọ na mpaghara enweghị isi. N'oge ahụ, Willesden High School nwere ụfọdụ nsonaazụ GCSE kacha njọ na UK. <ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/education/925378.stm|title=BBC News - EDUCATION - 'City academies' to tackle school failure|work=news.bbc.co.uk}}</ref> === Nleta ndị ama ama === Onye bụbu Prime Minister UK Tony Blair mepere ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.fosterandpartners.com/news/archive/2004/02/pm-opens-capital-city-academy/|title=PM Opens Capital City Academy|author=|first=|date=|work=Foster + Partners|language=en|accessdate=2018-01-30}}</ref> Frank McCourt onye Pulitzer nwetara ihe nrite nke Angela's Ashes gara na binye aka n'akwụkwọ ya maka otu ụmụ akwụkwọ nwere onyinye, na-enyocha nhọpụta nrite Carnegie na Kate Greenaway Medal nke afọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/education/2005/may/31/schools.uk|title='I can't think of anything else I would rather have done'|author=Smithers|first=Rebecca|date=2005-05-30|work=the Guardian|language=en|accessdate=2018-01-30}}</ref> == CCA na mgbasa ozi == === Ụmụaka === ''Umụaka'' ahụ bụ Mini Series TV ewepụtara na ITV na Septemba 2008. Isi agwa bụ onye isi nkuzi nke onye na-eme ihe nkiri ''Inspector Morse'', Kevin Whately na-egwuri. A na-esere ihe nkiri ndị e debere na ụlọ akwụkwọ ya na ụlọ akwụkwọ mmuta, na ụmụ akwụkwọ n'ezie, dị ka ndi mgbakwunye. === Ndị nkuzi TV === Ederela ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ maka TV ndị nkuzi ọtụtụ oge ọkachasị n'ime afọ abụọ mbụ ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.teachers.tv/video/1394|title=Archived copy|accessdate=2009-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090106170802/http://www.teachers.tv/video/1394|archivedate=2009-01-06}}</ref> ebe ọ na-abanye n'ime omimi banyere ụlọ akwụkwọ dị na saịtị mbụ nke Academy, Willesden High School. == Ụlọ egwuregwu == Nnukwu ọnụ ụlọ egwuregwu ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ bụ ebe ndị otu egwuregwu basketball nke PAWS London Capital nọ, otu n'ime ọgbakọ ndị isi na isi obodo. N'ịbụ ndị gosipụtara n'oge na-adịbeghị anya na British Basketball League afọ atọ, ndị Caps na-asọmpi ugbu a na Nkeji 1 nke Njikọ Bọọlụ Nkata Bekee . == Ndị gụsịrị akwụkwọ == === Isi Obodo Academy === * Ricardo P. Lloyd, onye na-eme ihe nkiri Britain === Ụlọ akwụkwọ sekọndrị Wilesden === * Dave Beasant, onye na-eche nche * Luther Blissett, onye ọkpọ na Watford * Phillip DeFreitas, cricketer, onye na-agba bọọlụ ngwa ngwa maka England * Shane Richie, Alfie Moon na ''EastEnders'', bụbu di Coleen Nolan * Eugene Ankomah, onye na-ese ihe n'oge a === Willesden County Grammar School === * Gerry Anderson, onye ihe nkiri ama ama na onye okike nke ''Thunderbirds (usoro ihe onyonyo).'' * Roy Battersby, onye isi ihe onyonyo * Les Buck, odeakwụkwọ ukwu sitere na 1962-77 nke National Union of Sheet Metal Workers, Coppersmiths, Heating and Domestic Engineers * Stuart Carne CBE, GP * Carl Cushnie, onye ọchụnta ego ojii mbụ batara mmadụ 500 kasị baa ọgaranya na Britain na 1998, ghọrọ onye ọchụnta ego ojii kacha baa ọgaranya na Britain, mara ikpe afọ isii maka aghụghọ.  * Liz Gebhardt, onye na-eme ihe nkiri * Ron Goodwin (nke dị nkenke), onye a ma ama na-ede egwu egwu dị ka ''ndị ikom ahụ mara mma na igwe na-efe efe'' na ''633 Squadron.'' * Norman Hudis, onye na-ede ihe nkiri bụ onye dere ihe nkiri isii mbụ <nowiki><i id="mwfg">Carry On</i></nowiki> fim, ma guzobe aha aha * Gary Locke (onye na-agba bọọlụ Bekee), zuru azụ maka Chelsea * John Neville CM OBE, onye omere nke gbara egwu na Terry Gilliam 's ''The Adventures of Baron Munchausen'' * Molly Parkin, ode akwụkwọ ejiji na onye edemede * Prọfesọ Graham Warren FRS, Prọfesọ nke Cell Biology sitere na 1999-2007 na Yale School of Medicine, na onye isi sayensị sitere na 1989-99 nke Fundlọ Ọrụ Nnyocha Ọrịa Cancer nke Imperial. === Ndị nkuzi mbụ === * Max Morris, onye isi nkuzi sitere na 1966-78 nke Willesden High School na Onye isi oche nke NUT site na 1973–74 == Ndebesibia == {{Reflist}} * [http://www.capitalcityacademy.org/ Weebụsaịtị ụlọ akwụkwọ] * * [http://www.olduffs.org Ụlọ akwụkwọ Grammar nke Willesden County] * [https://archive.today/20120910212426/http://www.edubase.gov.uk/establishment/summary.xhtml?urn=134226 EduBase] glkicay1r1owu2hz882agkhf5y2rn11 Ihiala 0 11808 84313 73211 2022-07-21T13:06:03Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ofala festival at ihiala local government area Anambra state.jpg|thumb|Ihiala]] '''Ihiala''' bụ obodo dị na [[Naijiria|Naịjirịa]], dị na ndịda [[Ọ̀hà Ọmambala|steeti Anambra]] na n'ime mpaghara a na-akpọ Igboland . Ọ dịla anya dị ka isi obodo nchịkwa nke ime obodo Ihiala Local Government Area. Mpaghara ọchịchị ime obodo nwere ihe dịka mmadụ 87,796. <ref name="world gazetteer">{{Cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=345114685|title=The World Gazetteer|accessdate=2007-02-20|archiveurl=https://archive.today/20130209111204/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=345114685|archivedate=2013-02-09}}</ref> Ihiala bu obodo kacha ibu na ime obodo Ihiala nke mejukwara otutu obodo ndi ozo dika Amorka, Azia, Lilu, Okija, Mbosi, Isseke, Orsumoghu, Ubuluisuzor na Uli . <ref>{{Cite web|url=http://mycyberict.com/nigeria_zip_codes/ihiala/|title=Ihiala L.G.A List of towns and villages {{!}} Nigeria Zip Codes|work=mycyberict.com|accessdate=2019-01-10}}</ref> Ọ dabere na eriri ugbo nke steeti. Ihiala bụ onye nọchitere anya ugbu a na ụlọ omebe iwu Federal site n'aka Honourable Ifeanyi Chudy Momah [ <ref>{{Cite web|url=https://placng.org/wp/wp-content/uploads/2019/10/Elected-Members-of-the-House-of-Representatives-9th-National-Assembly.pdf|title=Elected Members of the Federal House of Representatives}}</ref> The Current Oluoha of Ihiala (Traditional Ruler) bụ Igwe Thomas Ikenna Amuta Obidiegwu. == Ndi Ihiala == Dr. Chinwoke Mbadinuju, onye nke bubu Govano,Nwa uli Ebuka Obi-Uchendu onye oka ikpe,Onye nke na-arubu ka onye Ihe onyonyo. Ezigbo nwa okija Olaudah Equiano,18th-Century Afrika who * Dr. Chinwoke Mbadinuju, onye bụbu gọvanọ Anambra. Ezi nwa Uli * [[Ebuka Obi-Uchendu|Ọkaiwu Ebuka Obi-Uchendu]], onye bụbu onye ama ama n'ihe onyonyo na mgbasa ozi ama ama. Ezi nwa Okija * [[Olaudah Equiano]], onye Afrịka nke narị afọ nke 18 nwetara nnwere onwe site n'ịgba ohu na ógbè, wee bụrụ onye mkpochapụ a ma ama na Great Britain. * Ifeanyi Chudy Momah Onye ndọrọndọrọ ọchịchị, ọkaiwu na onye omebe iwu. Ezi nwa Okija * Allen Onyema, CEO nke Air Peace Airlines, True son of Mbosi * Odera Olivia Orji, onye na-eme ihe nkiri, onye nduzi ihe nkiri na onye na-emepụta ihe nkiri == Ntụaka == {{Reflist}} gjr6j1z52g15e946vr8qjpeea3rcnam Anambra River 0 11816 84325 73119 2022-07-21T13:24:21Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Amamba.jpg|thumb|Anambra River]] Osimiri '''Anambra''' ( [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]] : '''Ɔmambala''' ) na-eru 210 kilometres (130 mi) banye n'osimiri [[Oshimiri Orimiri|Naija]]<nowiki/>ma di na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra]], [[Naijiria]]. Osimiri bụ ihe kacha mkpa na-eri nri na osimiri Niger dị n'okpuru [[Lokoja]] . A na-ewepụta mmiri iyi nke Ọmambala na [[Òrìmìlì Atlantic|Atlantik]] site na mpụta dị iche iche na-eme 25,000-skwiaa kilomita (9,700 sq mi) mpaghara [[Mba Mmiri|Niger Delta]] . <ref name="length">{{Cite book|title=Hydrology and water resources of Africa|first=Mamdouh|author=Shahin|publisher=Springer|year=2002|isbn=1-4020-0866-X|pages=307–309|url=https://books.google.com/books?id=ZmdYFTlcSgEC&pg=PA307}}</ref> == Mpaghara na Omenala Anambra River == Omambala bụ aha chi nwanyị oge ochie nke osimiri ya na-esi na Uzo-uwa-ani n'okpuru ụwa ruo Aguleri, Anam, Nsugbe na ogbe Onicha, bụ ebe ọ na-ejikọta na Nkisi & Naija-kwora/Mgbakili Rivers na njem ha na [[Òrìmìlì Atlantic|Atlantik oshon,]] nye ụmụ amaala. Osimiri Ezu na Ezichi na-asọbakwa n'osimiri Anambra n'Agbanabọ na Oda n'otu n'otu. Enwere ọtụtụ akụkọ ifo na ihe omimi gbara gburugburu Omambala bụ nke butere nkọwa dị iche iche site n'ọtụtụ agbụrụ na mba, ya mere ndị nyocha Europe mbụ ji akpọ Omambala dị ka Anambra. Tupu e kee steeti, a na-ejibu Omambala na-ezo aka na mpaghara nke nwere Anambra ugbu a, akụkụ Kogi, Enugwu na Ebonyi steeti site n'aka ụmụafọ ala ahụ. Ugbu a, ụmụ amaala si Aguleri, Anam, Nsugbe, Umueri, Anaku, Nteje, Umunya, Nando, Igbariam, Nkwelle-Ezunanka, Nzam, Awkuzu, Ogidi, Ogbunike, ezinụlọ Ayamelum, yana ndị ọzọ, na-azọrọ na ihe nketa Omambala. . Ndị Omambala nwere olumba dị iche iche, omenala, ọdịnala na agwa nwere ọtụtụ usoro nkwenye omimi na nke esoterik nke na-etinye uru siri ike na ime mmụọ n'elu isi ike, ma na-ejikọta ya site na njikọ ebighi ebi nke omenala, asụsụ, omenala okpukpe na Osimiri Omambala. Nke a bụ n'ihi njikọ siri ike na njikọ dị n'etiti ha na mbara igwe na gburugburu ebe obibi ha. Mmetụta mmekọrịta ọha na eze, akụ na ụba, ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mpaghara Omambala gbatịrị akụkụ [[Ȯra Edo|Edo]], Delta, [[Ọ̀hà Ímò|Imo]], Rivers, [[Ȯra Abia|Abia]], Taraba, Benue, Niger, Nasarawa, Plateau, Akwa-Ibom & Cross-Rivers Steeti nke Naijiria na ruo [[Niger]], [[Chad]], [[Kameroon|Cameroon]], [[Mali]], [[Central African Republic]], wdg. == Edensibia == [[Òtù:Ȯra Anambra]] sgcaqk1n20vnxktcdz5sprk3qt8pnlf Gboko 0 11821 84310 73128 2022-07-21T13:02:39Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Mkar Hill.jpg|thumb|Gboko]] Gboko bụ obodo dị na steeti Benue nke North-central Nigeria.. {{Reflist}} jcudsp85o4vcmar9n4van6wwlqz3tmj Eastern Obolo 0 11862 84327 73192 2022-07-21T13:28:28Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Covenant uni 220.jpg|thumb|Eastern Obolo]] '''Eastern Obolo''' (ma ọ bụ '''Obolo agan̄ Mbum-ura''' n'asụsụ Obolo ) bụ Mpaghara Gọọmenti (LGA) na ndịda Naijiria, nke nwere isi ụlọ ọrụ dị na Okoroete. Ọ bụ ọchịchị ime obodo dị n'ụsọ oké osimiri na steeti [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa-Ibom]] n'okpuru nnukwu mmiri ozuzo sitere na “Bight of Bonny”. Ọwụwa Anyanwụ Obolo LGA bụ nke Gọọmenti etiti Naijiria wepụtara maapụ na Ikot Abasi LGA na 4th Disemba, 1996 ya na ndị mmadụ karịrị 100,361 bi n'ofe mpaghara dị ihe dịka 117,000 km². Ọ nwere obodo iri atọ na abụọ, kewara ụzọ abụọ, ya bụ Okoroete na Iko. O nwere ngalaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị iri. Obodo niile dị n'Ọwụwa Anyanwụ Obolo bụ ndị agbụrụ Obolo nke Ijaw, ya mere, e nwere agbụrụ ndị nna ochie nke na-enye ohere ịdị n'udo na mmekọrịta dị n'etiti ha. <ref>{{Cite news|url=https://gistflare.com.ng/fire-outbreak-in-fishing-settlement-in-eastern-obolo-akwa-ibom-state/|title=Fire Outbreak in Elekpon: Fire outbreak in fishing settlement in Eastern Obolo, Akwa Ibom State|date=2020-02-22|work=Gist Flare|accessdate=2020-02-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/03/coconut-oil-refinery-project-ibom-govt-assures-community-compensation/|title=Coconut Oil Refinery project: A-Ibom govt assures community on compensation|date=2017-03-22|work=Vanguard News|accessdate=2017-03-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.businessdayonline.com/aibom-compensate-community-establishing-coconut-oil-refinery/|title=A/Ibom to compensate community in establishing coconut oil refinery|date=2017-03-20|work=BusinessDay|accessdate=2017-03-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://theeagleonline.com.ng/ikon-abasi-mkpat-enin-eastern-obolo-lgas-get-coconut-plantation-refinery/|title=Ikot Abasi, Mkpat Enin, Eastern Obolo LGAs get coconut plantation, refinery|work=theeagleonline.com.ng|language=en-US|accessdate=2017-03-22}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=G266CwAAQBAJ&dq=Eastern+Obolo&pg=PA585|title=Language Endangerment: Globalisation and the Fate of Minority Languages in Nigeria|first=Ozo-Mekuri|author=Ndimele|authorlink=Ozo-Mekuri Ndimele|date=2016-02-22|publisher=M & J Grand Orbit Communications|isbn=9789785412727|language=en}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Eq7HDAAAQBAJ&dq=Eastern+Obolo&pg=PA189|title=Issues in Contemporary African Linguistics: A Festschrift for Oladele Awobuluyi|first=Ozo-Mekuri|author=Ndimele|date=2016-07-25|publisher=M & J Grand Orbit Communications|isbn=9789785412789|language=en}}</ref> == Ebe odi == Eastern Obolo dị na mpaghara [[Mba Mmiri|Niger Delta]] dị n'etiti [[Ọ̀hà Ímò|Imo]] na Qua Iboe Rivers (estuaries) ma dị n'etiti (latitudes 4° 28' na 4° 53' na longtudes 7° 50' na 7° 55' East). Ókè ya n'ebe ugwu site n'ógbè ọchịchị Mkpat Enin, n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ site na Onna, n'ebe ọdịda anyanwụ site Ikot Abasi, ndịda ọwụwa anyanwụ site n'ógbè ọchịchị Ibeno na na ndịda n'akụkụ oke [[Òrìmìlì Atlantic|osimiri Atlantic]] . <ref>{{Cite web|date=2018-05-21|title=Eastern Obolo ( EO) {{!}} The Obolo People's Website.|url=https://obolonation.com.ng/eastern-obolo-eo-2/|accessdate=2021-09-13|language=en-US}}</ref> == Omenala == Ọbụghị naanị ndị mmadụ ka ihe nketa ọdịnala ahụ dị; kama, nye [[Mba Mmiri|Niger Delta]] dum nwere ejiji omenala pụrụ iche nke yiri "Etibo" na "Wurkor". == Aku Eke == Eastern Obolo nwere ụbara ịnweta minaraluna olulu mmiri dị n'ụsọ osimiri na nke dị n'Elek-Okpoon̄, Iko, Otunene, Emeroke, Ikonta na Obianga. E nwere ebe a na-akụ azụ̀ n’Educwink, Elek-Okpoon̄, Agan-asa. Oke ọhịa gụnyere mangrove, iroko, raffia, roba, kolanut, aki oyibo, peas, na mangolo. == Azụmahịa == Ndị na-azụ ahịa n'Ọwụwa Anyanwụ Obolo bụ ndị na-akụ azụ karịa, ebe ihe karịrị pasentị iri isii na ise na-etinye aka n'ịkụ azụ̀. == Ndị mmadụ == Ndị mmadụ bụ ndị otu agbụrụ Obolo na ndị Iko amịpụtara; mmekọrịta omenala siri ike dị n'etiti ndị mmadụ. O nwere ngụkọta ala ya dị square kilomita 117,008 yana oke oke osimiri dị ihe dịka 184 km ogologo. Asụsụ Obolo bụ asụsụ ndị mmadụ na-asụ n'ihi na obodo dị iche iche na-asụ asụsụ dị iche iche nke Obolo, bụ ndị nwere nghọta n'etiti ha. Asụsụ Iko a na-asụ n’Iko bụ nke ọtụtụ mmadụ na-aghọta na Eastern Obolo. Olumba Iko so na Obolo na olumba Okoroutip a na-asụ n'Ibeno LGA, nwanne/ejima LGA nke Eastern Obolo nwere njikọ chiri anya. == Onu ogugu mmadu == Ndị obodo bụ Obolos(95%), Ibibio na Ibo bụ ndị fọdụrụnụ. Ihe omume ọpụpụ n'obodo bụ n'ihi enweghị arụpụtaghị ihe n'ihi ụkọ azụ azụ, oke ala ugbo na ọnụ ọgụgụ dị elu nke enweghị ọrụ. Site na mmalite mmemme mmụta n'ụlọ akwụkwọ mahadum Akwa-Ibom steeti (AKSU) bụ isi ụlọ akwụkwọ, Ikot Akpadem na ọrụ ubi aki oyibo nke ala-ewere crisscros Mkpat-Enin, Eastern Obolo na ọchịchị ime obodo Ikot Abasi, ọtụtụ narị ndị mbịarambịa na-abata na mpaghara ahụ. mpaghara. hpebae55i9otgk7ftputwmcgvgajbe3 University of Nigeria 0 11889 84294 76643 2022-07-21T12:42:47Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:University Gate, University of Nigeria, Nsukka, Nigeria.jpg|thumb|University of Nigeria]] '''Mahadum Naijiria''', nke a na-akpọkarị '''UNN''', bụ mahadum gọọmenti etiti dị na [[Nsukka]], Enugu State, Naijiria. [[Nnamdi Azikiwe|O bu Nnamdi Azikiwe []][[:en:Nnamdi_Azikiwe|<nowiki>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Nnamdi_Azikiwe</nowiki>]]]] tọrọ ntọala Mahadum a n'afo 1955 ma meghee ya na Abali Asaa n'ime onwa Octoba n'afo 1960, Mahadum Nigeria nwere ogige atọ na Enugu State- Nsukka, Enugu, na Ituku-Ozalla - na ogige Aba na [[Ȯra Abia|Abia State]] . Mahadum nke Naijiria bụ ụlọ akwụkwọ mahadum izizi zuru oke na nke izizi na Naijiria, <ref>{{Cite web|url=https://educeleb.com/university-of-ibadan-is-not-the-first-university-in-nigeria/|title="University of Ibadan is NOT the first university in Nigeria" by Abdussalam Amoo|publisher=EduCeleb.com|date=22 May 2019|accessdate=26 May 2019}}</ref> egosipụtara na usoro agụmakwụkwọ America. Ọ bụ mahadum mbụ na-enye ala na Africa na otu n'ime mahadum ise kacha ewu ewu na Nigeria. The mahadum nwere 15 ikike na 102 agụmakwụkwọ ngalaba. Mahadum a na-enye 108 mmemme undergraduate na 211 mmemme postgraduate. <ref>[http://unn.edu.ng/academics/faculties University of Nigeria]. </ref> Mahadum a mere emume ncheta 50th ya na Ọktoba 2010, ma gaara eme emume ncheta afọ 60 ya ichekwa maka ọrịa COVID-19. == Akụkọ ihe mere eme == Enyere iwu iji guzobe mahadum na mpaghara ọwụwa anyanwụ Nigeria na 18 Mee 1955. <ref>{{Cite web|url=http://www.blackpast.org/?q=1955-nnamdi-azikiwe-university-nigeria-speech|title="The University of Nigeria Speech" by Nnamdi Azikiwe|publisher=Blackpast.org|date=18 May 1955|accessdate=24 January 2014}}</ref> Ọ bụ ezie na ụbọchị ahụ bụ mmalite mmalite nke akụkọ ihe mere eme nke Mahadum Nigeria, n'itinye iwu a site n'aka ọtụtụ ndị ndu Naijiria, ma kpalie ya karịsịa site n'aka onye isi ala ọwụwa anyanwụ n'oge ahụ, Dr. [[Nnamdi Azikiwe]] . Otu n'ime nzọụkwụ mbụ gọọmentị Eastern Nijiria mere maka mmejuputa nkwa ya bụ òkù a na-akpọ ma United States of America na United Kingdom ka ha ziga ndị ndụmọdụ ka ha nyere aka na nhazi akụkụ anụ ahụ na mmụta nke mahadum a chọrọ. N'okpuru nkwado nke Inter-University Council for Higher Education and Overseas na International Co-operation Administration (ugbu a United States Agency for International Development ), JW Cook, osote onye isi oche nke Mahadum Exeter, Dr John A. Hannah, President nke Michigan State University na Dr Glen L. Taggart, Dean of International Programs na otu mahadum, bịara Nijiria na n'afo 1958. Ndị otu ahụ nyochara saịtị ahụ na Nsukka, wee nyocha nke ọma ọtụtụ ihe dị iche iche metụtara nguzobe mahadum ọhụrụ. Nsonaazụ nke mbọ ha dị n'akwụkwọ ọcha nke Gọọmenti Eastern Nijiria wepụtara na 30 n'onwa Nọvemba n'afo 1958. Ha akwadoro "na mmepe nke Mahadum Naijiria dabere n'echiche nke ọrụ maka nsogbu na mkpa Nijiria, O bụ ọrụ a na-achọsi ike na nke kwesịrị ịnata nkwado site n'ebe ọ bụla nwere ike inye aka mee ka ọ bụrụ ezigbo mgbalị". Ha gara n'ihu tụọ aro ka e guzobe kansụl nwa oge ka "ịdepụta n'usoro nka na ndụmọdụ dị n'ụwa niile maka enyemaka n'ịhazi ụlọ ọrụ ahụ". Kansụl oge ahụ, nke ndị omebe iwu Eastern Nijiria nyere ikike, bụ onye Gọvanọ na Kansụl họpụtara n'onwa April n'afo 1959, ma nyekwa ya ikike ego na nhazi dị mkpa iji wuo mahadum dị mma. Ọ gosipụtara mmụọ nke imekọ ihe ọnụ nke mba ụwa nke mụrụ ụlọ ọrụ ahụ. Ọ juputara na Dr. Nnamdi Azikiwe, onyeisi oche, Dr. T. Olawale Elias na Dr. Okechukwu Ikejiani sitere na Federation of Nigeria, J.S. Fulton bu onye si na United Kingdom, Dr. Marguerite Cartwright na Dr. Eldon Lee Johnson bu ndi si na United States of America. . Emeghere mahadum ahụ n'ihu ọha na onwa Oktoba 7, n'afo 1960, dị ka njedebe na mmemme nnwere onwe Naijiria na mpaghara ọwụwa anyanwụ. onye Royal Highness, Princess Alexandra nke Kent, nọchitere anya Eze Nwanyị Queen Elizabeth II na mmemme nnwere onwe Naijiria, mere mmemme mmeghe wee tọọ ntọala otu n'ime ụlọ mbụ mahadum ahụ. Omumu ihe nke Mahadum a malitere na Oktoba 17 n'afo 1960 site na ndebanye aha ụmụ akwụkwọ 220 na ndị otu nke ndị ọrụ agụmakwụkwọ di iri na-ato. Okwu mmeghe ahụ bụ onye isi oche nke Council Provisional, Dr Nnamdi Azikiwe, onye isi oche mbụ nke Federation of Nijiria, na Dr John A. Hannah, Onye isi oche nke Mahadum Michigan State University, USA. Mahadum a bụ n'ụzọ zuru ezu kwụụrụ onwe, na ike inye degrees na onwe ya. N'ikwu okwu na teknụzụ, ọ ghọrọ mahadum izizi zuru oke na Nijiria, ebe Ibadan ka bụ kọleji mahadum n'oge ahụ na-enye nzere London. Ọ ghọkwara mahadum izizi nke gọọmentị mpaghara Naijiria hibere. The University College Ibadan, ụlọ akwụkwọ na-enye akara ugo mmụta kacha ochie, wepụrụ eriri afọ ya na London na onwa Jenụwarị n'afo 1963 wee bụrụ Mahadum nke Ibadan . N'ọnwa Julaị n'afo 1967, ọ tụgharịrị na ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na-ejide ogo Ibadan (kama London), <ref>{{Cite web|title=Archive|url=http://www.ui.edu.ng/deptmedicine.htm|work=UI Archive|publisher=University of Ibadan|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061009145219/http://www.ui.edu.ng/deptmedicine.htm|accessdate=26 May 2019|archivedate=9 October 2006}}</ref> n'oge Nsukka arụpụtala ihe ọkụkụ abụọ nke ndị gụsịrị akwụkwọ ma were mgbasa ozi niile maka ịwepụta ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na mahadum Naijiria kwụụrụ onwe ya. <ref>University Development in Africa – The Nigerian Experience by Chukwuemeka Ike, Oxford University Press, 1976, pp 9</ref> == Ụlọ akwụkwọ == Mahadum a nwere ogige anọ - Nsukka (University of Nigeria, Nsukka, UNN), Enugu (University of Nigeria Enugu campus, UNEC), Ituku-Ozalla (University of Nigeria Teaching Hospital, UNTH) na [[Abá|Aba]] (University of Nigeria Aba campus, UNAC). ). Isi ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ dị na hectare 871 nke ugwu savannah dị n'obodo Nsukka, ihe dị ka kilomita iri asatọ n'ebe ugwu Enugwu, ma nwee ọmarịcha ihu igwe dị mma. Na mgbakwunye, hectare 209 nke ala ubi dị maka ugbo ugbo nnwale na hectare 207 maka mmepe ụlọ ndị ọrụ. Enwere njem njem n'okporo ụzọ n'etiti Nsukka na Enugwu, na Nsukka dịkwa mfe ịnweta n'akụkụ niile nke Nigeria. Enwere ụlọ ịzụ ahịa ọgbara ọhụrụ na nnukwu ahịa na obodo Nsukka. Ụlọ akwụkwọ Nsukka nwere ngalaba ikike nke Agriculture, Arts, Biological Sciences, Education, Engineering, Pharmaceutical Sciences, Physical Sciences, Social Sciences, na Veterinary Medicine. E webatara ụlọ akwụkwọ mahadum ahụ bụbu Nijirian College of Arts, Sayensị na Nkà na Ụzụ n'Enugwu n'afọ 1961, ma ụlọ ya bụzi Enugu Campus (hectare 200) nke mahadum ahụ dị n'etiti Enugu, isi obodo nchịkwa nke steeti Enugu. Naijiria. Enugwu bụ obodo ọgbara ọhụrụ, nke ụgbọ elu, ụgbọ oloko na okporo ụzọ na-esi enweta ya. Faculties of Business Administration, Environmental Studies, Law and Medical Sciences dị na Enugwu Campus. Ụlọ ọgwụ nkuzi [http://www.unthenugu.com.ng/ (UNTH] ) nke dị na mahadum dị ugbu a na Ituku-Ozalla (kilomita 25 na ndịda Enugu) n'ebe dị hectare 500. Ọ na-akwado ngalaba nke Dentistry na Health Sciences and Technology. [[Usòrò:Faculty_of_Art_Building,_University_of_Nigeria,_Nsukka.jpg|thumb|430x430px| Faculty of Arts Building, University of Nigeria, Nsukka]] Ụlọ akwụkwọ Aba (UNAC) na-akwado National Institute for Nigerian Languages . E mepere ụlọ akwụkwọ mbụ n'onwa Oktoba n'afo 1973 na [[Calabar]], [[Ȯra Cross River|Cross River State]] . Ogige ụlọ akwụkwọ dị na Calabar ghọrọ Mahadum Calabar zuru oke n'onwa Ọktoba 1977. Aha gọọmenti nke mahadum bụ University of Nigeria <ref>University of Nigeria Act</ref> na aha mkpọkpọ aha UNN. "UN" na-anọchi anya University of Nigeria ebe "N" ikpeazụ na-anọchi anya Nsukka. Ọ bụkwa nnukwu ụlọ akwụkwọ mahadum, Nsukka (University of Nigeria, Nsukka) na-ekekwa mkpọokwu a. Yabụ na teknụzụ, aha Mahadum Nigeria, Nsukka na-ezo aka na ogige ụlọ akwụkwọ dị na Nsukka naanị ebe aha Mahadum Nigeria na-ezo aka na ogige ụlọ akwụkwọ mahadum niile. Enwere ike idetu aka na ebe ụlọ akwụkwọ ndị ọzọ dị site n'ịkpọ aha obodo ebe ha dị karịa nkọwa blanket nke nwere aha Nsukka. Ụmụ akwụkwọ nọ na Enugwu Campus na-ahọrọ ide aha ụlọ akwụkwọ ha dị ka University of Nigeria Enugu Campus (UNEC) <ref>See UNEC POST- an annual magazine of the Students Union Government of the University of Nigeria, Enugu Campus</ref> ma ọ bụrụ na ha ga-agbakwunye ebe ụlọ akwụkwọ ha dị. Ụmụ akwụkwọ si n'ogige ndị ọzọ nke ụlọ akwụkwọ ahụ na-ahọrọkwa otu ihe ahụ. Akwụkwọ gọọmentị nke ụlọ akwụkwọ ahụ na-akọwa ụlọ akwụkwọ ahụ dị ka nanị Mahadum Nigeria. Ha na-emekwa dichotomy mgbe ha na-ekwu maka ogige dị iche iche nke ụlọ akwụkwọ ahụ. == Ọganihu agụmakwụkwọ == Onye odeakụkọ bụ [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] mere nhọpụta nyocha na nkuzi na mahadum, malite na mbido 1970s. Ọ rụrụ ọrụ na ngalaba nka ya na onye nkatọ na ọkà mmụta akwụkwọ Africa Donatus Nwoga . <ref>{{Cite book|author=Matzke|first=Christine|url=https://books.google.com/books?id=W_RQNoVnMPoC&q=donatus+nwoga&pg=PA356|title=Of Minstrelsy and Masks: The Legacy of Ezenwa-Ohaeto in Nigerian Writing|date=2006|publisher=Rodopi|isbn=978-90-420-2168-6|language=en}}</ref> Astrophysicist Sam Okoye tọrọ ntọala Space Research Center na 1972. Center for Basic Space Research ka bụ otu n'ime ụlọ ọrụ ole na ole dị n'Afrịka na-eme nyocha ma na-enye ọmụmụ ihe na mbara igwe na ọkwa mahadum na postgraduate. Ụlọ akwụkwọ ahụike, na Enugu, nwere ọtụtụ ọrụ ya na Ụlọ Ọrụ Nkụzi Mahadum nke Nigeria (UNTH), bụ ebe a zụrụ ndị dọkịta na ndị ọrụ ahụike ndị ọzọ na ụkpụrụ dị elu ma gosi na ọtụtụ afọ na ha nwere ike ime mgbanwe dị mma n'Africa. na usoro nlekọta ahụike ụwa niile. Ndị dọkịta na ndị nọọsụ a zụrụ azụ na ụlọ ọrụ ahụ enyela aka n'ịkwalite ọgwụ. A rụrụ ịwa ahụ obi nke mbụ mepere emepe na Naijiria na ndịda Sahara Africa n'afọ 1974 n'ụlọ ọgwụ University of Nigeria Teaching Hospital (UNTH) Enugu. Ndị otu a bụ ndị ọbịa Magdi Yacoub si UK na ndị ọzọ so na otu ahụ gụnyere Prọfesọ FA Udekwu na Anyanwu. College of Medicine abanyela na ebe etiti maka ịwa ahụ obi na obi ụtọ okpomọkụ maka mpaghara ọdịda anyanwụ Afrịka yana oche nke National Cardiothoracic Centre na UNTH Enugu. A na-emekwa ọtụtụ nyocha ahụike na kọleji. Ọtụtụ n'ime ọrụ ndị a na-eru nso, mana ọ dị mkpa ịmara na ụfọdụ kwa adaghị mmecha ya n'ihi enweghị ego yana gọọmentị achọghị inye ego nyocha nkeonwe. Ngalaba Na-ahụ Maka Ọmarịcha na nka bụ nke a ma ama maka otu Nsukka – ndị nka asaa jikọtara ya na usoro omenala na ụdị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] a na-akpọ ''[[Uli (design)|uli]]'' . <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/uli.htm The Poetics of Line]. </ref> <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/artists.htm The Poetics of Line]. </ref> Ndị nka asaa ahụ bụ Uche Okeke, <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/uche.htm The Poetics of Line]. </ref> [[Chike Aniakor]], <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/chike.htm The Poetics of Line]. </ref> [[Obiora Udechukwu]], <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/obiora.htm The Poetics of Line]. </ref> El Anatsui, <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/anatsui.htm The Poetics of Line]. </ref> Tayo Adenaike, <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/tayo.htm The Poetics of Line]. </ref> [[Ada Udechukwu]], <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/ada.htm The Poetics of Line]. </ref> na Olu Oguibe . <ref>[http://africa.si.edu/exhibits/olu.htm The Poetics of Line]. </ref> Ngalaba iwu nke mahadum bụ nke kacha ochie na Naijiria; e hiwere ya na 1960. O nyela aka na nkuzi gbasara iwu na Naijiria ma zụọkwa ndị ọka iwu dịka onye bụbu osote onye isi ala; [[Alex Ifeanyichụkwụ Ekwụeme|Alex Ekwueme]], in law practice. Ngalaba nke injinịa eletrọnịkị ka gọọmentị etiti Naijiria kpọrọ aha Center of Excellence in Electronics na 1982. Ọ bụ otu n'ime mmemme a na-achọkarị iji mụọ na mahadum. Ngalaba ahụ ewepụtala ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ kacha mma na mahadum yana nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ kacha mma na ngalaba injinia. Ọ bụ ụlọ akwụkwọ izizi na naanị na Nigeria nwere Injinia Eletrọnịkị dị ka ngalaba nweere onwe ya. N'ime nso nso a, ọtụtụ ọrụ sitere na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọgwụ na Ọgwụ na-ahụ maka ọgwụgwọ ebe a na-enweta ihe ọhụrụ megide nje HIV site na isi ihe ọkụkụ dị n'ógbè ahụ. Akpọrọ aha "irab" onye ọrụ ọhụrụ a na-eche na ọ bụ onye na-egbochi fusion na ọmụmụ na nnwale ụlọ ọgwụ mbụ egosila nsonaazụ dị ịtụnanya. Ihe kwesịrị ịrịba ama bụ ịchọta ngwa ọhụrụ maka ọgwụ ochie ochie. Piperazine citrate nke bụ ọnụ ala anthelmintic dị ọnụ ala na nke dị nchebe nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ ga-adaba na-egosi na ọ nwere ihe mgbochi arryhthmic site na ọmụmụ ihe na ngalaba. Ndị nchọpụta ahụ achọpụtala na piperazine nwere ike ichebe obi pụọ na ọnwụ obi mberede site na fibrillation ventricular. nA na-arụ ọrụ nyocha n'ofe ọtụtụ ụlọ akwụkwọ na kọleji dị na mahadum dị ka ụlọ akwụkwọ maka ọmụmụ ihe Africa, agụmakwụkwọ, ọmụmụ mmepe, ọmụmụ akwụkwọ postgraduate na ọgwụ herbal na nchọpụta ọgwụ na mmepe. Enwekwara ụlọ ọrụ hiwere iji lelee mgbanwe ihu igwe, sayensị mbara igwe na nyocha ike na mahadum. <ref name=":0">{{Cite web|title=About University of Nigeria, Nsukka|url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/university-nigeria-nsukka}} [[Òtù:CS1 maint: url-status]]</ref> [[Usòrò:A_basketball_session_at_the_university_of_Nigeria_Nsukka.jpg|thumb| Ụlọ egwuregwu basketball na mahadum]] [[Usòrò:Nnamdi_Azikiwe_Library_University_of_Nigeria_Nsukka.jpg|thumb|451x451px]] Ụlọ akwụkwọ mahadum nke Nigeria, Nsukka Libraries nwere ụlọ akwụkwọ Nnamdi Azikiwe, Enugu Campus Main Library na Medical Library dị na College of Medicine, University of Nigeria Teaching Hospital, Ituku-Ozalla. Ihe karịrị [https://www.unn.edu.ng/research-groups/ otu nyocha] 139 dị na mahadum. Nsonaazụ nke otu ndị a gbasaa na ngalaba ngalaba, ebe etiti, ụlọ akwụkwọ na ọbá akwụkwọ emeela ka mahadum pụta ìhè na obodo nyocha zuru ụwa ọnụ. == Ngalaba ikike == * Ọrụ ugbo * Nkà * Basic Medical Sciences * Sayensị ihe ndị dị ndụ * Nchịkwa azụmahịa * Dọkịta eze * Agụmakwụkwọ * Injinia * Ọmụmụ gburugburu ebe obibi * Sayensị ahụike * Iwu * Ọgwụ * Sayensị ọgwụ * Sayensị mmekọrịta ọha * Sayensị anụ ahụ * Ọgwụ ọgwụgwọ ọrịa anụmanụ * Ụmụ mmadụ * Sayensị Clinical == Ụlọ akwụkwọ == * Institute of African Studies * Institute for Development Studies * Institute of Mental & Child Health * Ụlọ akwụkwọ maka ọgwụ-ọgwụ herbal-Nchọpụta na mmepe mara mma (ID-HED-ERD) * Ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ * Institute of Marine Studies * Institute of Molecular Medicine & Ọrịa na-efe efe * Ụlọ ọrụ ahụike ọha * Ụlọ akwụkwọ azụmahịa UNN * Ụlọ akwụkwọ nke Post Graduate Studies * Ụlọ akwụkwọ nke Ọmụmụ Izugbe == Ụlọ ọrụ == * African Centre of Excellence for Sustainable Power & Energy Development * Advancement Centre * B.I.C Ijeomah Centre for Policy Studies & Research * Biotechnology Centre * Centre for Rural Development & Co-operation * Centre for Basic Space Science * Centre for Igbo Studies * Centre for Entrepreneurship & Development Research * Centre for American Studies * Centre for Distance & e-learning * Centre for Environmental Management & Control * Curriculum Development & Instructional Materials Centre (CUDIMAC) * Centre for Technical Vocational Education Training and Research (CETVETAR) * Centre for Climate Change * Energy Research Centre * Equipment Research & Maintenance Centre * Gender & Policy Research Centre * Lion Gadgets & Technologies Centre * Organization of Women in Science for Developing World * Resource & Environment Policy Research Centre * Strategic Contacts, Ethics & Publications (STRACEP) * UNESCO International Centre for Biotechnology * Computer Communications Centre == UNN na Roar Nigeria Hub == Roar Nigeria Hub bụ otu n'ime mahadum zuru oke agbakwunyere ICT Hubs na West Africa. Dị na Mahadum Nigeria, ụlọ ọrụ nwere ụmụ akwụkwọ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 40,000 na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ 12 n'ime otu elekere site n'obodo Enugu . Osote onye isi ala ozugbo, Prọfesọ Benjamin Chukwuma Ozumba gbara iji mepụta mahadum mara mma mere ka ụlọ ọrụ ahụ bụrụ ngalaba nkeonwe nke ụmụ akwụkwọ abụọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://www.biznespreneur.com/university-nigeria-houses-one-first-technology-hubs-west-africa/|title=University of Nigeria houses one of the First technology Hubs in West Africa. - Biznespreneur|author=Lanre|first=Ogungbe|date=2017-03-28|work=Biznespreneur|accessdate=2017-03-28|language=en-US}}</ref> Roar Nigeria Hub dị n'ime isi saịtị ya bụ Nsukka. Hub bụ atụmatụ nkeonwe sitere n'aka ụmụ akwụkwọ injinia abụọ nke mahadum. Ebumnuche nke ebe a bụ ịgba ume ọrụ ọchụnta ego n'etiti ụmụ akwụkwọ na ngalaba, itinye ego na echiche <ref name=":0" /> nke ụmụ akwụkwọ na-eduzi, yana inye aka jikọta agụmakwụkwọ, ọha na eze na ụlọ ọrụ n'otu ahụ. == Alumni na ngalaba == University of Nigeria Nsukka alumni are made up of numerous politicians, like the state governors as well as senators and ministers in the Nigerian and other African governments, academics, actors, artists and business people.<ref name=":0" />{{see|List of faculty and alumni from the University of Nigeria, Nsukka}} == Osote-Chancellor == [[Usòrò:From_the_left_Oni_of_Ife,_Emeka_Okwosa,_Benjamin_Ozumba.jpg|thumb|343x343px| from the left Ooni of Ife and Chancellor of the University of Nigeria, Nsukka Oba Adeyeye Eniitan Ogunwusi, CEO of Oil Serv Nigeria Emeka Okwosa and the Vice Chancellor of the University of Nigeria, Nsukka Benjamin Ozumba]] Onye osote onye isi oche na-akwado ndị osote onye isi oche abụọ. Ndị bụbu na ugbu a bụ ndị mezuru ọkwa a bụ: * Professor Charles Arizechukwu Igwe : June 2019 – Present * Professor Benjamin Chukwuma Ozumba : June 2014–June 2019 * Prọfesọ Bartho Okolo : 2009 - June 2014 * Ọkammụta Osita Chinedu Nebo : June 2004 – Jun 2009 * Ọkammụta Ginigeme Francis Mbanefoh : 1999 – 2004 * Ọkammụta Umaru Gomwalk : Mee 1994 - (a họpụtara dị ka onye nchịkwa naanị) * Ọkammụta Oleka K. Udeala :1992 – 1995 * Ọkammụta Chimere Ikoku : 1985 – 1992 * Professor Frank Nwachukwu Ndili : 1980 – Oct. 1985 * Ọkammụta Umaru Shehu : 1978 – 1979 * Ọkammụta James OC Ezeilo : 1975 – 1978 * Prọfesọ Herbert C. Kodilinye : 1971 – 1975 * Ọkammụta Eni Njoku : Julaị 1966 – 1967; 1967-1970 * Ọkammụta Glen L. Taggart : 1964 – 1966 * Dr. George Marion Johnson : 1960 – 1964 == Affiliate institutions == N'okpuru bụ ụfọdụ ụlọ ọrụ mmekọ kwadoro nke Mahadum Nigeria, Nsukka nke National Universities Commission (NUC). <ref>{{Cite web|url=http://nuc.edu.ng/approved-affiliations/|title=Approved Affiliations|publisher=National Universities Commission|language=en-CA|accessdate=2018-10-02}}</ref> * Assemblies of God Divinity School, Old Umuahia * College of Education, Ikere-Ekiti (Regular) * College of Education, Nsugbe * Ụlọ ọrụ Digital Bridge, Abuja * Spiritan International School of Theology, Attakwu, Enugu * Ụlọ akwụkwọ mmụọ nke Philosophy, Issienu, Nsukka * Ụlọ akwụkwọ St. Paul, Awka * Trinity Theological College, Umuahia * West Africa Theological Seminary, Ipaja, Lagos * Yaba College of Technology Lagos == Ndensibia == == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Ȯra Enugu]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] nbt8mkyzjnmit0er5logw3yvctmppdo Francisca Ordega 0 11942 84300 73316 2022-07-21T12:54:37Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Francisca Ordega|clubs10=[[WFC CSKA Moscow|CSKA Moscow]]|goals6=1|years7=2017–2018|clubs7=→ [[Atlético Madrid Femenino|Atlético Madrid]] (loan)|caps7=8|goals7=0|years8=2019–2021|clubs8=[[Shanghai Shengli]]|caps8=0|goals8=5|years9=2021|clubs9=[[Levante UD Femenino|Levante]]|caps9=3|goals9=0|years10=2021–|caps10=4|clubs6=→ [[Sydney FC (W-League)|Sydney FC]] (loan)|goals10=0|nationalyears1=2010|nationalteam1=[[Nigeria women's national under-17 football team|Nigeria U17]]|nationalcaps1=|nationalgoals1=|nationalyears2=2012|nationalteam2=[[Nigeria women's national under-20 football team|Nigeria U20]]|nationalcaps2=|nationalgoals2=|nationalyears3=2010–|nationalteam3=[[Nigeria women's national football team|Nigeria]]|nationalcaps3=26<ref>{{cite web |url=https://www.fifa.com/womensworldcup/players/player=301727/index.html |archive-url=https://web.archive.org/web/20110703083430/http://www.fifa.com/womensworldcup/players/player=301727/index.html |url-status=dead |archive-date=3 July 2011 |title=Profile |publisher=FIFA |access-date=20 June 2015}}</ref>|nationalgoals3=7|pcupdate=1 December 2019|caps6=6|years6=2016–2017|image=Francisca Ordega.jpg|goals1=|image_size=|caption=Ordega with [[Piteå IF]] in 2014|fullname=Francisca Ordega<ref name="FIFA 2015">{{cite news |url=http://www.fifadata.com/document/FWWC/2015/pdf/FWWC_2015_SquadLists.pdf |title=List of Players – 2015 FIFA Women's World Cup |work=[[FIFA]] |access-date=20 June 2015}}</ref>|birth_date={{birth date and age|df=yes|1993|10|19}}<ref name="FIFA 2015"/>|birth_place=[[Gboko]], [[Benue State]], Nigeria|height={{convert|5|ft|3|in|order=flip}}|position=[[Forward (association football)|Forward]]|currentclub=[[WFC CSKA Moscow|CSKA Moscow]]|clubnumber=|youthyears1=|youthclubs1=|years1=2008–2011|clubs1=[[Bayelsa Queens]]|caps1=|years2=2011–2012|goals5=9|clubs2=[[Rivers Angels]]|caps2=|goals2=|years3=2012–2013|clubs3=[[WFC Rossiyanka|Rossiyanka]]|caps3=|goals3=|years4=2013–2014|clubs4=[[Piteå IF]]|caps4=34|goals4=4|years5=2015–2018|clubs5=[[Washington Spirit]]|caps5=41|ntupdate=17 June 2019}} [[Usòrò:Francisca Ordega.jpg|thumb|Francisca Ordega]] '''Francisca Ordega''' (amụrụ 19 Ọktoba 1993) bụ onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agba CSKA Moscow na asọmpi bọọlụ ụmụ nwanyị Russia. Ọ na-anọchi anya otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naịjirịa (Super Falcons) na asọmpi iko mba ụwa nke FIFA na asọmpi ụmụ nwanyị Africa . A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye egwuregwu bọọlụ kacha mma n'Africa <ref name="awc">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2014/10/03/5150576/oparanozie-ordega-eye-2014-african-women-championship-trophy|title=Oparanozie, Ordega eye 2014 African Women Championship trophy|work=Goal.com|accessdate=9 October 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/people/nigeria/55062/francisca-ordega/national|title=Francisca Ordega|work=Goal.com|accessdate=9 October 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/players/francisca-ordega/150694/|title=Ordega on Soccerway|publisher=Perform Group|work=Soccerway|accessdate=9 October 2014}}</ref> <ref name="spiritprofile">{{Cite web|url=http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/|title=Profile|publisher=[[Washington Spirit]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> == Ọrụ egwuregwu == === Klọb === ==== Bayelsa Queens ==== Ordega malitere ọrụ ya na ọkwa ntorobịa nke Bayelsa Queens, tupu ebuli ya n'akụkụ ọkachamara n'afọ 2008 ebe ọ gbara na asọmpi ụmụ nwanyị Naijiria . <ref name="spiritprofile">{{Cite web|url=http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/|title=Profile|publisher=[[Washington Spirit]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> ==== Rivers Angel ==== Na 2011, ọ kwagara Rivers Angels, otu n'ime klọb kacha elu na asọmpi ụmụ nwanyị Naijiria . <ref name="spiritprofile">{{Cite web|url=http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/|title=Profile|publisher=[[Washington Spirit]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> ==== WFC Rossiyanka ==== N'afọ 2012, Ordega hapụrụ [[Naijiria]] ka ya na ndị mmeri Rọshịa bịanyere aka na ya bụ Rossiyanka nke asọmpi egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Russia . <ref name="spiritprofile">{{Cite web|url=http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/|title=Profile|publisher=[[Washington Spirit]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> Na Nọvemba 2012, a mara ọkwa na Ordega na Rossiyanka kewara onwe ha ụzọ. <ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/ordega-parts-ways-with-rossiyanka/|title=Ordega parts ways with Rossiyanka|work=thenationonlineeng.net|author=Owerri Tunde Liadi|date=13 November 2012|accessdate=23 January 2018}}</ref> ==== Piteå Ọ BỤRỤ ==== Na 2013, Ordega bịanyere aka na Piteå Ọ BỤRỤ na [[Sweden|Swedish]] Damallsvenskan . <ref name="SignsPitea">{{Cite web|url=http://www.allnigeriasoccer.com/read_news.php?nid=9276|title=Official: Francisca Ordega Inks Deal With Pitea IF|work=allnigeriasoccer.ng|date=25 March 2013|accessdate=23 January 2018}}</ref> O meriri ihe mgbaru ọsọ mbụ ya na 26 May 2013 na mgbalị ịbịaru megide Vittsjö GIK . <ref>{{Cite web|url=http://www.futaa.com/article/59713/ordega-opens-goal-account-in-sweden|title=Ordega opens goal account in Sweden|work=futaa.com|author=Israel Samuel|date=27 March 2013|accessdate=23 January 2018}}</ref> N'agbata 2013 na 2015, o mere ngosi 34 wee nweta ihe mgbaru ọsọ 4 n'oge ọ nọ na Sweden. <ref name="SignsWash">{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2015/03/27/ordega-delighted-to-join-washington-spirit/|title=Ordega delighted to join Washington Spirit|work=independent.ng|author=Ifreke Inyang|date=26 March 2015|accessdate=23 January 2018}}</ref> ==== Washington Mmụọ ==== Ordega wee gafee North Atlantic wee bịanye aka na Washington Spirit na National Women's Soccer League . <ref name="spiritprofile">{{Cite web|url=http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/|title=Profile|publisher=[[Washington Spirit]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2012/09/03/3352083/falconets-francisca-ordega-signs-for-swedish-club-jitex-bk|title=Falconets' Francisca Ordega signs for Swedish club Jitex BK – report|work=Goal.com|accessdate=9 October 2014}}</ref> N'oge mbụ ya na Mmụọ Nsọ, Ordega meriri ihe mgbaru ọsọ atọ ma mee enyemaka abụọ. Ọ laghachiri na 2016 iji nweta ihe mgbaru ọsọ abụọ n'oge oge. Ihe mgbaru ọsọ mmụọ nke Naijiria echefuru echefu bịara na Semifinal NWSL mgbe o meriri n'oge mgbakwunye iji ziga Mmụọ n'asọmpị NWSL mbụ ya. <ref name="spiritprofile" /> Na July 2017, Ordega nwere mmerụ ikpere nke ga-ejedebe nkeji ya maka oge fọdụrụnụ . <ref>{{Cite web|url=https://www.blackandredunited.com/washington-spirit-womens-soccer/2017/7/13/15969404/washington-spirit-francisca-ordega-nwsl-cali-farquharson|title=Washington Spirit lose Francisca Ordega to knee injury|publisher=Black and Red United|author=Jason Anderson|date=13 July 2017|accessdate=23 January 2018}}</ref> N'agbanyeghị mmerụ ahụ, ọ ka ga-enweta ihe ngosi iri anọ wee nweta ihe mgbaru ọsọ anọ. ===== Ego mgbazinye na Sydney FC ===== Na Disemba 2016, Sydney FC bịanyere aka na Ordega na mbinye ego sitere na Washington maka oge fọdụrụ na 2016–17 W-League . <ref>{{Cite web|url=https://www.blackandredunited.com/2016/12/22/14052978/francisca-ordega-washington-spirit-sydney-fc|title=Washington Spirit striker Francisca Ordega joins Sydney FC on loan|publisher=Black and Red United|author=Jason Anderson|date=22 December 2016|accessdate=23 January 2018}}</ref> Nbinye ego ahụ mere ka ọ bụrụ onye Africa mbụ ga-egwu na Australian W-League . <ref>{{Cite web|url=http://www.espnfc.com/australian-a-league/story/3025354/sydney-fc-bring-nigerian-star-francisca-ordega-to-w-league|title=Sydney FC bring Nigerian star Francisca Ordega to W-League|work=[[ESPN FC]]|date=22 December 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://nwslsoccer.com/washington-spirit-loans-forward-francisca-ordega-to-sydney-fc|title=Washington Spirit loans forward Francisca Ordega to Sydney FC|publisher=[[National Women's Soccer League|NWSL]]|date=22 December 2016|accessdate=5 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170305201104/http://nwslsoccer.com/washington-spirit-loans-forward-francisca-ordega-to-sydney-fc|archivedate=5 March 2017}}</ref> Ordega ga-eme ngosi isii wee nweta akara otu ugboro na-enyere Sydney aka irite ọnọdụ nke atọ na otu . ===== Agbanye ego na Atlético Madrid ===== Na 20 October 2017, Ordega sonyeere ụlọ ọgbakọ Spanish Atlético Madrid na mbinye ego ọnwa isii sitere na Washington. <ref>{{Cite news|url=http://www.sport.es/es/noticias/futbol-femenino/francisca-ordega-ficha-por-atletico-madrid-femenino-6367462|title=Francisca Ordega ficha por el Atlético de Madrid femenino|language=es|work=[[Sport (Spanish newspaper)|Sport]]|date=20 October 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.goal.com/en-us/news/francisca-ordega-joins-atletico-madrid-on-loan-from/axwjce85zaxj15jf105ntv6wy|title=Francisca Ordega joins Atletico Madrid on loan from Washington Spirit|work=goal.com|author=Samuel Ahmadu|date=20 October 2017|accessdate=23 January 2018}}</ref> O mere mpụta mbụ ya na 1 November 2017 megide Barcelona . <ref>{{Cite news|url=http://washingtonspirit.com/pro/francisca-ordega-makes-debut-with-spanish-league-debut-with-atletico-madrid/|title=Francisca Ordega makes debut with Spanish league side Atletico Madrid|publisher=Washington Spirit|date=1 November 2017|accessdate=23 January 2018}}</ref> ===== Gaa na Shanghai WFC ===== Ordega nwetara ịkwaga Shanghai WFC otu afọ <ref>{{Cite web|author=Admin|title=Super Falcons star Francisca Ordega joins Chinese side Shanghai WFC|url=https://www.pulse.ng/sports/football/super-falcons-star-francisca-ordega-joins-chinese-side-shanghai-wfc-from-washington/t9ggs00|work=Pulse|accessdate=2 March 2019}}</ref> ===== Levante UD ===== N'a April 2021, Ordega bịanyere aka na nkwekọrịta Levante UD na-agba ọsọ ruo 2023, na mg.balị ịkwalite nchụso ha iru eru maka bọọlụ Champions League nke mbụ na akụkọ ntolite ha. <ref>{{Cite web|title=El Levante UD Femenino firma a la delantera Francisca Ordega hasta 2023|url=https://www.levanteud.com/es/info/el-levante-ud-femenino-firma-a-la-delantera-francisca-ordega-hasta-2023|accessdate=2021-05-01|work=LevanteUD|language=es}}</ref> Ordega mere mpụta mbụ ya na 22 Mee 2021 megide Madrid CFF, na-abịa dị ka onye nnọchi na nkeji 67th na mmeri 3-2. <ref>{{Cite web|title=Madrid vs. Levante - 22 May 2021 - Soccerway|url=https://int.soccerway.com/matches/2021/05/22/spain/superliga/madrid-cf/ud-levante/3379917/|accessdate=2021-05-26|work=int.soccerway.com}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Ordega nọchitere anya otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Naịjirịa n'ọkwa niile. N'okpuru 17, ọ gbara 2010 FIFA U-17 World Cup yana ndị nọ n'okpuru iri abụọ na 2012 FIFA U-20 World Cup . N'ọkwa dị elu ọ gbara na asọmpi iko mba ụwa nke FIFA nke 2011, 2015 na 2019 . <ref>{{Cite web|title=2019 FIFA Women's World Cup - Wikipedia|url=https://en.m.wikipedia.org/wiki/2019_FIFA_Women's_World_Cup|accessdate=2021-06-09|work=en.m.wikipedia.org|language=en}}</ref>  <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=301727/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141015210250/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=301727/|archivedate=15 October 2014|title=FIFA player stats|publisher=[[FIFA]]|accessdate=2 July 2015}}</ref> N'ikpeazụ, ọ mepere akaụntụ World Cup ya site n'itinye goolu nha Nigeria megide Sweden na 8 June 2015 na Winnipeg, Manitoba, Canada. Egwuregwu na-awụ akpata oyi n'ahụ kwụsịrị 3-3 na egwuregwu mmeghe nke Group D. <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerunited.com/o-upset-sweden/|title=The O's upset Sweden in pulsating 3 all thriller|work=Women's Soccer United|accessdate=2 July 2015}}</ref> Ọ sokwa na ndị otu Naịjirịa na asọmpi ụmụ nwanyị Afrịka nke afọ 2010 na 2014, wee merie asọmpi abụọ ahụ. <ref name="awc">{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-ng/news/4093/nigeria/2014/10/03/5150576/oparanozie-ordega-eye-2014-african-women-championship-trophy|title=Oparanozie, Ordega eye 2014 African Women Championship trophy|work=Goal.com|accessdate=9 October 2014}}</ref> VN'afọ 2018, ọ bụkwa onye otu ndị Naijiria bụ ndị meriri asọmpi iko mba Afrịka nke 2018 na Ghana, asọmpi ebe o jiri goolu abụọ na enyemaka abụọ wee nweta ihe nrite nwanyị nke egwuregwu na egwuregwu ikpeazụ ha na South Africa. <ref>Adeboye Amosu (1 December 2018) "Ordega Named Woman Of The Match In Nigeria Win Vs South Africa" , " Complete Sports Nigeria "</ref> Ọ so na ndị otu Super Falcons bụ ndị meriri asọmpi iko ụmụ nwanyị Turkish 2021 <ref>{{Cite web|title=Nigeria 9-0 Equatorial Guinea: Super Falcons clinch Turkish Women's Cup in style {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-in/news/nigeria-9-0-equatorial-guinea-super-falcons-clinch-turkish/q3hbfipmb80i1s8fhlps21quj|accessdate=2021-06-10|work=www.goal.com}}</ref> na Antalya, Turkey n'ọnwa Febụwarị wee si otú ahụ bụrụ ndị otu Africa mbụ meriri asọmpi ịkpọ òkù. === Ebumnuche mba ụwa === ''Akara na rịzọlt a depụtara goolu Naịjirịa mbụ'' {| class="wikitable" !Mba. ! Ụbọchị ! Ebe ! Onye mmegide ! Akara ! Nsonaazụ ! Asọmpi |- |<center> 1</center> | Nọvemba 1, 2010 | Stadiumlọ egwuregwu Sinaba, Daveyton, [[South Africa]] |</img> Mali |<center> '''5-0'''</center> |<center> 5–0</center> | Asọmpi ụmụnwaanyị Afrịka 2010 |- |<center> 2</center> | Ọktoba 17, 2014 | Sam Nujoma Stadium, Windhoek, [[Namibia]] |</img> Namibia |<center> '''2-0'''</center> |<center> 2–0</center> | Asọmpi ụmụnwaanyị Afrịka 2014 |- |<center> 3</center> | 8 Juun 2015 | Winnipeg Stadium, Winnipeg, [[Kánada|Canada]] |</img> Sweden |<center> '''3–3'''</center> |<center> 3–3</center> | 2015 FIFA iko mba ụwa |- |<center> 4</center> | Nọvemba 20, 2016 | Stade Municipal de Limbe, Limbe, [[Kameroon|Cameroon]] |</img> Mali |<center> '''1-0'''</center> |<center> 6–0</center> | Iko mba Afrịka ụmụnwaanyị 2016 |- |<center> 5</center> | Nọvemba 21, 2018 | rowspan="2" | Ebe egwuregwu egwuregwu Cape Coast, Cape Coast, [[Ghana]] |</img> Zambia |<center> '''2-0'''</center> |<center> 4–0</center> | rowspan="2" | Iko mba Afrịka ụmụnwaanyị 2018 |- |<center> 6</center> | Nọvemba 24, 2018 |</img> Equatorial Guinea |<center> '''1-0'''</center> |<center> 6–0</center> |} == Nkwanye ugwu == === Klọb === ; Rivers Angel * Iko ụmụ nwanyị Naijiria (1): 2012 ; Atlético Madrid * Nkeji Primera (1): 2017–18 === Mba ụwa === ; Naijiria * Asọmpi ụmụ nwanyị Afrịka (4): 2010, 2014, 2016, 2018 . == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Francisca Ordega Ndekọ asọmpi * Francisca Ordega ndekọ asọmpi * Francisca Ordega (2013) * Francisca Ordega (2014) * [http://washingtonspirit.com/persons/francisca-ordega/ Profaịlụ] na Washington Spirit * Francisca Ordega [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5w63ijdlwjhsq25t1wxqbwxl9knlyst War against Ukraine 0 11962 84308 73340 2022-07-21T13:01:06Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Pic U N UNR Army (March 1918).jpg|thumb|War against Ukraine]] [https://bangbaze.com Agha] Soviet-Ukrainian[1] ma ọ bụ agha obodo nke Ukraine (Ukrainian: радянсько-українська війна, romanized: radjans'ko-ukrajins'ka vijna, ma ọ bụ більшовицвицšько-українська, Okwu a na-ejikarị na post-Soviet [https://bangbaze.com Ukraine] maka ihe ndị na-eme n'etiti 1917-21, n'oge a na-ewere dị ka agha n'etiti Ukraine People's Republic na Bolshevik (Ukrainian Soviet Republic na RSFSR). Agha ahụ malitere n'oge na-adịghị anya ka mgbanwe nke October gasịrị mgbe Lenin zipụrụ ìgwè ndị njem Antonov na Ukraine na Southern Russia. Omenala akụkọ ihe mere eme Soviet lere ya anya dị ka ọrụ ndị agha nke Western na Central Europe were na Ukraine, gụnyere ndị agha Polish Republic - mmeri Bolshevik mejupụtara ntọhapụ Ukraine n'aka ndị agha a. [https://bangbaze.com N'aka nke ọzọ, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Ukraine nke oge a na-ewere ya dị ka agha nnwere onwe nke ndị Ukraine na-ebuso ndị Bolshevik agha]. Akụkọ ihe mere eme Na akụkọ ihe mere eme nke Soviet na okwu okwu, a na-egosi agha agha dị ka akụkụ nke agha obodo Russia ka ukwuu: na Ukraine, a lụrụ agha a n'etiti gọọmentị mba (nke Symon Petliura na-edu) na ọchịchị Bolshevik (nke Lenin duziri). Enwere ike kewaa agha ahụ ụzọ atọ: Disemba 1917 - Eprel 1918: [https://bangbaze.com Ụbọchị mgbanwe], nnupụisi Bolshevik, mbuso agha nke ndị nche Red , bịanyere aka na nkwekọrịta nchebe, na ntọhapụ sitere na bolsheviks. Disemba 1918 - Disemba 1919: Agha obodo na Ukraine, mbuso agha nke Red Army, ịdị n'otu nke Ukraine, ọgba aghara ndị obodo Soviet, Denikin's Volunteer Army na ntinye aka nke Allied, ọn<ref>{{Cite web|title=Bangbaze.com - NO:1 ENTERTAINMENT BLOG, BANGBAZE is the right place to get your Latest songs and Music Video Download, Afro Pop, Hip Hop, Afro beat and More.|url=https://bangbaze.com/|work=Bangbaze.com|accessdate=2022-03-06|language=English}}</ref>wụ nke West Ukraine na Poland. N'oge opupu ihe ubi 1920 - Mgbụsị akwụkwọ 1921: Polish-Soviet War (Nkwekọrịta nke Warsaw), Russian Civil War (n'etiti Bolsheviks agha na Armed Forces nke South Russia), Ukrainian guerrilla ọrụ (Mgbasa Ozi Mbụ na nke Abụọ Winter), ọchịchị n'agha. Akwụkwọ ndị dị mkpa Nkwupụta nke Central Council of Ukraine (Universals) Ultimatum nke Sovnarkom na Central Council nke [https://bangbaze.com Ukraine] Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk na-enye ọkwa nnọpụiche na Ukraine dị ka ebe nchekwa maka Central Powers, yana nchebe ndị agha<ref>{{Cite web|title=Bangbaze.com - NO:1 ENTERTAINMENT BLOG, BANGBAZE is the right place to get your Latest songs and Music Video Download, Afro Pop, Hip Hop, Afro beat and More.|url=https://bangbaze.com/|work=Bangbaze.com|accessdate=2022-03-06|language=English}}</ref>, na mkparịta ụka udo na Bolshevik nke Russian Soviet Federative Socialist Republic. Iwu ịdị n'otu, ịdị n'otu nke ọdịda anyanwụ Ukraine Treaty nke Warsaw, Polish-Ukrainian mgbochi Bolshevik nkwekọrịta Udo nke Riga, nkewa nke Ukrainendabere Leekwa: Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk na Kiev Bolshevik ọgba aghara Mgbe Mgbanwe nke February nke 1917 gachara, mba ndị nọ n'ime alaeze ukwu na-achị (nke a kpọgharịrị aha ya bụ Rọshịa Republic) chọrọ nnwere onwe obodo n'aka Petrograd. N'oge okpomọkụ nke 1917, Gọọmenti Ogologo oge kwadoro nchịkwa mpaghara maka akụkụ ụfọdụ nke ndị na-achịbu Ukraine. N’October 1917, gọọmenti Ukraine katọrọ nnupụisi ngwa agha Bolshevik ma kwupụta na ọ ga-ejisi ike lụso ọgụ ọ bụla nwara ịchị ọchịchị na Ukraine ọgụ. E hiwere kọmitii nkwonkwo pụrụ iche maka ichekwa mgbanwe iji mee ka ọnọdụ ahụ guzosie ike. Ndị agha mpaghara Kiev gbalịrị igbochi ọchịchị Bolshevik, na-eduga n'ọgụ n'okporo ámá ma mesịa nyefee ndị agha pro-Bolshevik n'obodo ahụ. Na November 14, 1917 Ukrainian Central Rada nyere ya "Mkpegharị nke Central Council nye ụmụ amaala nke Ukraine" nke ọ kwadoro ịnyefe ikike steeti na Ukraine n'onwe ya. Na November 16 nnọkọ nkwonkwo nke Rada na kọmitii ndị isi nke ndị ọrụ obodo na ndị agha soviets ghọtara Central Rada dị ka ikike mpaghara na Ukraine. Na November 20, 1917, Rada kwupụtara Ukraine ndị mmadụ Republic dị ka akụkụ kwụụrụ onwe nke Rọshịa Republic ma mee ndokwa na Jenụwarị 9, 1918 ntuli aka na Mgbakọ Ndị Ọchịchị Ukraine. Onye ode akwụkwọ na-ahụ maka ndị agha Symon Petliura kwupụtara ebumnuche ya ijikọta ma ihu ndịda Southwestern na Romania nke gbasapụrụ n'ofe Ukraine n'ime otu ndị agha Ukraine n'okpuru iwu nke Colonel General Dmitry Shcherbachev. Na Disemba 17, 1917, Bolshevik haziri Nzukọ Ndị Ukrainian nile nke Soviet na Disemba 11–12, 1917 wepụrụ ọtụtụ ọgba aghara n'ofe Ukraine na Kiev, Odessa, Vinnytsia. Ndị Rada meriri ha nke ọma. Na Disemba 17, 1917 Sovnarkom, nke malitere mkparịta ụka udo na Central Powers na mbụ n'ọnwa ahụ, zigara Rada ultimatum awa 48 na-arịọ ya ka ọ kwụsị "omume counterrevolutionary" ma ọ bụ kwadebe maka agha. Ọzọkwa na Disemba 17, 1917 Reingold Berzins duuru ndị agha ya si Minsk gawa Kharkiv ruo Don. Ha na ndị agha Ukraine na-alụ ọgụ n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè dị na Bakhmach, bụ́ ndị jụrụ ikwe ka ndị agha Red (ndị agha atọ na ndị agha ogbunigwe) gafee. The Central Rada anabataghị ebubo na kwuru ya ọnọdụ: ude nke Ukraine People's Republic, na-abụghị nnyonye anya na ya esịtidem ihe na ihe omume nke ọhụrụ haziri Ukrainian Front, ikike na-ebufe nke Ukrainized agha na Ukraine, nkewa nke mbụ. ego nke eze ukwu, òkè nke Ukraine People's Republic na n'ozuzu udo mkparita uka. N'otu ụbọchị ahụ All-Ukrainian Congress of Soviets na Kiev, mgbe ndị nnọchiteanya Bolshevik gachara, ghọtara ikike nke ọchịchị Ukraine ma katọọ njedebe nke ọchịchị Russia. Ndị Kiev Bolshevik n'aka nke ha katọrọ ọgbakọ ahụ ma hazie nke ọzọ na Kharkiv. N'echi ya, Sovnarkom na Moscow kpebiri agha. A họpụtara Vladimir Antonov-Ovseyenko ka ọ bụrụ ọchịagha-isi nke njem njem megide Kaledin na South Russia, mgbe nso ókè-ala na Ukraine (Bryansk - Belgorod) Red agha malitere ikpokọta. Ndị Kievan Bolshevik ndị gbapụrụ na Kharkiv sonyeere mpaghara Congress nke Soviets nke Donetsk-Krivoy Rog Soviet Republic. Ha kwuziri nzukọ a mbụ All-Ukrainian Congress of Soviets nke kwuputara okike nke Ukrainian People's Republic of Soviets. Ọ kpọrọ Central Rada nke Ukraine onye iro nke ndị mmadụ na-akpọsa agha megide ya [https://bangbaze.com <nowiki>na Jenụwarị 2. Rada mebiri njikọ niile ya na Petrograd na Jenụwarị 22, 1918 ma kwupụta nnwere onwe, si otú ahụ malite Agha Independence nke Ukraine.[2][2] 3] Ọ bụ n'oge a ka ndị agha Bolshevik malitere ịwakpo Ukraine site</nowiki>] na Russia.[4] Ndị agha Russia si Kharkiv, Moscow, Minsk na ụgbọ mmiri Baltic wakporo Ukraine.[5]Ọnwa Iri na Abụọ 1917-Eprel 1918 Hụkwa: Mbụ All-Ukrainian Congress of Soviets (Kharkiv) na otu ndị agha na-alụ ọgụ megide mgbanwe mgbanwe na South Russia. Ndị Bolshevik, na-agụta ihe dị ka 30,000 na ndị mejupụtara ndị agha Russia nọ n'ihu, ọtụtụ ndị agha, na Red Guard detachments nke ndị ọrụ sitere na Kharkov gubernia na Donbass, malitere site n'ịga n'ihu site n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Vladimir Antonov-Ovseenko na-edu. Mikhail Muravov.[6] Ndị agha Ukraine n'oge mbuso agha ahụ nwere ihe dị ka 15,000 sitere na ndị ọrụ afọ ofufo na ọtụtụ ndị agha nke Free Cossacks na Sich Riflemen. Mwakpo nke pro-Soviet agha si Russia sonye na ọgba aghara butere na Ukraine site obodo Bolshevik na mepere emepe obodo nile n'ókèala Left-akụ Ukraine nakwa dị ka Right-akụ Ukraine. Ndị Bolshevik nke Yevgenia Bosch duziri mere ọgba aghara na-aga nke ọma na Vinnytsia n'otu oge na December 1917. Ha weghaara 2nd Guard Corps wee kwaga Kiev iji nyere ndị [https://bangbaze.com Bolshevik nọ n'obodo ahụ aka. Pavlo Skoropadsky na ndị agha Free Cossacks jisiri ike kwụsị ha nso na Zhmerynka, bupụ] ha ma bugara ha Rọshịa. Ndị agha Bolshevik ndị ọzọ weghaara Kharkiv (December 26), Yekaterinoslav (Jenụwarị 9), Aleksandrovsk (Jenụwarị 15), na Poltava (Jenụwarị 20) ka ha na-aga Kiev. Na [https://bangbaze.com Jenụwarị 27, ìgwè ndị agha Bolshevik gbakọtara na Bakhmach wee malite n'okpuru iwu Muravov iji weghara Kiev.] Akụkụ mbụ nke Sich Riflemen mgbe e jidere Kiev na Jenụwarị 1918. Ka ndị Bolshevik na-aga Kiev, otu obere otu mba Ukrainian National Republic nke na-erughị ụmụ akwụkwọ 500 (ụfọdụ ebe na-enye ọnụ ọgụgụ nke 300[7]), nke Captain Ahapiy Honcharenko nyere iwu, haziri ngwa ngwa wee ziga ya n'ihu na Jenụwarị 29, 1918. isonye na agha Kruty. Obere ngalaba ahụ gụnyere tumadi nke Battalion Student (Kurin) nke Sich Riflemen, otu ngalaba nke Khmelnytsky Cadet School, na ngalaba Haidamaka. E gburu ihe dị ka ọkara nke ndị ikom 500 n'agha ahụ. Na [https://bangbaze.com Jenụwarị] 29, 1918, Kiev Arsenal Jenụwarị Uprising, nnupụisi ngwa ọgụ nke Bolshevik haziri, malitere na ụlọ ọrụ Kiev Arsenal. Ndị ọrụ nke ụlọ ọrụ ahụ jikọtara ndị agha nke Ponton Battalion, 3rd Aviation Regiment na Sagaidachny Rejiment. N'ịchọpụta mmeri, "Central Rada" na ndị agha Petlyurist wakporo obodo ahụ na February 3.[8] Mgbe ụbọchị isii nke agha gasịrị na nri na ngwa ngwa na-agwụ agwụ, ndị agha na-emegide mgbanwe kwụsịrị ọgba aghara ahụ, [9] nke ndị ọrụ Bolshevik 300 nwụrụ. Dị ka akwụkwọ akụkọ oge Soviet si kwuo, e gburu ihe karịrị 1500 ndị ọrụ na ndị agha na-akwado Soviet n'oge mgba ahụ.[10] Na February 8, gọọmentị Ukraine chụpụrụ Kiev iji zere mbibi site n'aka ndị agha Soviet na-emegide ya, bụ ndị batara Kiev n'okpuru Mikhail Muravyov na February 9. Ozugbo ndị Bolshevik weghaara Kiev, ha malitere ịwakpo na Right-Bank Ukraine. Agbanyeghị, na February 9 UNR bịanyere aka na Nkwekọrịta nke Brest-Litovsk wee si otú a nweta enyemaka sitere n'aka ndị agha German na Austro-Hungary na ngwụsị February, ihe karịrị ndị agha 450,000.[4] N'ọnọdụ maka enyemaka agha, ndị Ukraine ga-ebuga nri na Central Powers. N'okpuru iwu nke Symon Petlura, ndị agha jikọtara chụpụrụ Bolsheviks na Right Bank Ukraine wee weghachite Kiev na March 1. N'ihi na nke socialist atumatu nke Rada, tumadi amụma nke ala nationalization nke metụtara nri mbupụ na Central Powers, on. Eprel 28 ndị agha German kwụsịrị Central Rada ma tinye gọọmentị Hetman n'ọnọdụ ya. Ndị agha Ukraine, German na Austro-Hungarian nọgidere na-enweta uru, na-eweghachite ụlọ akụ ekpe Ukraine, Crimea na Basin Donets.[11] Ihe ndọghachi azụ ndị a manyere ndị Bolshevik ịbịanye aka na nkwekọrịta udo na gọọmentị Ukraine na June 12.Ntinye aka mgbe Hetmanate gasịrị Polish-Ukrainian, Polish-Soviet na Ukraine-Soviet Wars na mmalite 1919 Na November 1918, ndị agha sitere na Directorate nke Ukraine jiri enyemaka ụfọdụ si n'aka ndị Bolshevik kwaturu Hetmanate. Ndị agha German nke Soldatenrat duziri nọgidere na-anọpụ iche n'oge agha obodo were izu abụọ ka ha na-apụ na mba ahụ, n'ihi mmeri e meriri Alaeze Ukwu German na Agha Ụwa Mbụ. Ụlọ ọrụ Directorate weghachiri mba Ukraine. Na Jenụwarị 22, 1919 ndị mba Ukraine gbara agbata obi jikọtara n'okpuru Iwu Zluky. Kọmitii Central Military-Revolutionary Committee na Kursk na October 22, 1918 nyere iwu ka e kee nkewa abụọ n'okpuru Army Group nke Ukraine Front ma ọ bụ Group nke Kursk Direction. E kenyere otu ahụ ngalaba nke Moscow Worker's Division, 9th Soviet Division, 2nd Orlov Brigade, na ụgbọ oloko abụọ ejiri agha. Dị ka Antonov-Ovsiyenko si kwuo, Ndị Agha ahụ nwetara ihe dị ka ndị agha 6,000, egbe egbe 170, egbe 427, ụgbọ elu ndị agha 15, na ụgbọ okporo ígwè 6. Na Disemba 15, 1918, a kpọrọ nzukọ nke onye isi ndị ọrụ Ukraine na Kiev nke Otaman Osetsky na-eduzi yana gụnyere Chief Otaman Petliura, Colonel Bolbachan, Colonel Shapoval, Sotnik Oskilko. Ha na-ekwurịta banyere nchekwa ókèala ma guzobe atụmatụ ma ọ bụrụ na egwu sitere n'akụkụ niile. Iji kwụsị agha na-abịanụ na ndị Bolshevik, ọchịchị Chekhivsky zigara ndị nnọchiteanya na Moscow nke Minista nke Mba Ọzọ Semen Mazurenko duziri. Ndị nnọchiteanya ahụ nwere ihe ịga nke ọma n'ịbinye aka na nkwekọrịta udo nke mbụ ma ọ kwụsịghị mmegide ahụ site n'akụkụ ndị Russia n'ihi nkwurịta okwu na-adịghị mma n'etiti ndị nnọchiteanya nọ na Moscow na ọchịchị nke ndị Ukraine People's Republic.[12]. Na Disemba 28, 1918, kọmitii etiti nke ekpe UPSR kwupụtara nchikota nke ndị agha na nkwado nke gọọmentị Soviet site na ngwa agha. Site ná mmalite nke Jenụwarị 1919, ndị agha Bolshevik na-agafe ókèala ọwụwa anyanwụ na n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ iji wakpo. Ọnwa Mbụ 1919-June 1919 Na Jenụwarị 7, 1919, ndị Bolshevik wakporo Ukraine n'ike [13] na ndị agha Vladimir Antonov-Ovseyenko, Joseph Stalin, na Volodymyr Zatonsky duziri.[1] The Directorate kwuputara agha ọzọ megide Russia na Jenụwarị 16 mgbe ọtụtụ mbido ultimatums ka Russian SFSR sovnarkom ịdọrọ ha agha. Isi ụzọ abụọ nke ndị agha Bolshevik dị na Kiev na Kharkiv. N'oge ahụ, ndị agha Soviet nọ na-aga n'ebe ugwu-ọwụwa anyanwụ Ukraine ma weghara Rylsk na Novhorod-Soversky. Na Disemba 21, ndị agha Ukraine weghaara njikọ ụgbọ okporo ígwè dị mkpa na Kupyansk. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọganihu zuru oke malitere n'etiti osimiri Dnieper na Oskol. Na Jenụwarị 3, Red Army weghaara Kharkiv, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ n'otu ọnọdụ ahụ mgbe Bolshevik weghaara Kiev na February 1918. Ndị agha Ukraine n'oge ahụ nwere usoro agha abụọ mgbe niile, Zaporozhian Corps na Sich Riflemen, yana ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị. nkewa. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị a bụ ndị ataman na-enweghị ntụkwasị obi bụ ndị na-akwado ndị Bolshevik mgbe ụfọdụ, dị ka Zeleny, Anhel, na Hryhoryev. Ndị agha nke nwere ihe karịrị 100,000 ndị ikom, dara ihe dị ka 25,000 n'ihi ndị ọrụ ugbo na-ahapụ ndị agha na ịgbagha na Bolshevik.[4] Bolbochan ya na ndị fọdụrụ nke Zaporizhian Corps laghachiri na Poltava nke na-egbochi Red Army maka izu ole na ole ọzọ. Na Jenụwarị 6, 1919, gọọmentị Pyatakov kwupụtara okike nke Ukrainian Socialist Soviet Republic. N'agbanyeghị nke ahụ, ọchịchị ya nọgidere na Kursk ruo Jenụwarị 24. Na Jenụwarị 4, Bolsheviks Army Group Ukrainian Front emezigharịrị n'ime otu Yukren ihu n'okpuru iwu nke Antonov-Ovsiyenko na ndị nnọchiteanya ya Kotsiubynsky na Schadenko. N'ọtụtụ ajụjụ gbasara ebumnuche ndị agha Russia na Ukraine nke akwụkwọ ndekọ aha na-eziga na Moscow, Chicherin mechara zaghachi na Jenụwarị 6: ... enweghị ndị agha nke Russian Socialist Soviet Republic na Ukraine. N'oge a, ọrụ agha nke na-ewere ọnọdụ na mpaghara Ukraine dị n'etiti ndị agha nke ndekọ aha na Ukraine Soviet Gọọmenti nke nwere onwe kpamkpam. Na Jenụwarị 12, ndị agha nọ n'okpuru iwu nke Mykola Schors nwere Chernihiv mgbe ndị ọzọ nkeji n'okpuru iwu nke Pavlo Dybenko weere Lozova, Pavlohrad, Synelnykove, ma guzobe kọntaktị na Nestor Makhno. Mgbe ogologo mkparịta ụka dị ogologo n'etiti ndị òtù nke akwụkwọ ndekọ aha na ndị isi obodo ndị ọzọ, e kpebiri ikwusa agha megide Soviet Russia. Naanị onye na-emegide ya, bụ onyeisi oche nke directory Volodymyr Vynnychenko, mgbe Shapoval, ihe atụ, n'ihi ihe ụfọdụ bụ nanị na-arịọ ngwa ngwa e kere eke nke Soviet ọchịchị. Denikin mechara kwuo na nkwupụta agha ahụ agbanweghị kpamkpam ihe ọ bụla na frontlines ma gosipụta naanị nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime gọọmentị Ukraine na mmeri nke otu ndị agha nke ndị agha.Nọvemba 1921 Isi edemede: Mgbasa Ozi oyi nke Abụọ Ihe ikpeazụ UNR mere megide ndị Soviet bụ mwakpo n'azụ ahịrị ndị agha Red Army na Nọvemba 1921 nke a maara dị ka mkpọsa oyi nke abụọ.[1] Mgbasa ozi a bu n'obi kpalite ọgba aghara n'etiti ndị ọrụ ugbo Ukrainian, ndị na-ewebu iwe na ndị Soviet,[13] na ijikọ ndị agha otu na-emegide ndị Bolshevik na Ukraine. Onyeisi ndị agha Ukraine bụ Yurii Tiutiyunnyk. E guzobere ndị agha njem abụọ, otu sitere na Podolia (ndị ikom 400) na otu sitere na Volhynia (ndị ikom 800). Ndị otu Podolia mere ya naanị n'obodo Vakhnivka, tupu ịlaghachi n'ókèala Polish site na Volhynia na November 29. Òtù Volhynia malitere na November 4, weghaara Korosten na November 7 wee gaa obodo nta Leonivka. Mgbe ha malitere ịla n'iyi ha kpebiri ịlaghachi. Otú ọ dị, mgbe ọ laghachiri n’ebe ọdịda anyanwụ, ndị agha ịnyịnya Bolshevik nọ n’okpuru ọchịchị Grigore Kotovski na Bazar jidere ya ma merie ya n’agha dị nso na Mali Mynky na November 17. Ndị Soviet weghaara ndị agha 443 n’oge agha ahụ. A gbagburu 359 na November 23 na nso obodo Bazar, ma nyefee 84 n'aka ndị ọrụ nchekwa Soviet.[17] Nke a bụ ọrụ ikpeazụ nke ndị agha UNR megide ndị Soviet. Ọgwụgwụ nke mkpọsa oyi nke abụọ wetara agha Ukraine-Soviet na njedebe doro anya,[1] agbanyeghị ọgụ nke otu akụkụ megide Bolshevik gara n'ihu ruo etiti 1922[18] na nzaghachi Red Army tụrụ ime obodo ụjọ.[19] N'ikpeazụ Eastern Europe mgbe nkwekọrịta nke Riga gasịrị N'ọgwụgwụ nke agha ahụ, e webatara ọtụtụ n'ime ókèala Ukraine n'ime Ukrainian Soviet Socialist Republic nke, na December 30, 1922, bụ otu n'ime ndị guzobere Union of Soviet Socialist Republics (USSR). Akụkụ nke Western Ukraine dabara n'okpuru ọchịchị nke abụọ Polish Republic, dị ka e depụtara na Peace nke Riga. A manyere ọchịchị UNR, nke Symon Petlura duziri, n'ala ọzọ.[20] N'ime afọ ole na ole sochirinụ, ndị na-ahụ maka mba Ukraine ga-anọgide na-agbalị ibuso ndị Soviet agha agha okpuru ọchịchị. Ọgụgụ isi ndị Poland nyere ha aka (lee Prometheism); agbanyeghị na ha emebeghị nke ọma. A ga-ekpochapụ mmegharị ndị Ukraine ikpeazụ na-arụ ọrụ n'oge Holodomor.[21] Ọzọkwa, enweghị ikwu enweghị nkwado Polish maka ihe kpatara Yukren ga-eme ka iwe na-eto eto n'akụkụ ndị nta nke [https://bangbaze.com Ukraine na Poland] kwupụta steeti interwar Polish. 1yee71kg3biuvq8xzzndrs5sueprn5z Plagiarism 0 12004 84372 73474 2022-07-21T16:51:01Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Plagiarism signature.jpg|thumb|Plagiarism]] Ịmepụta ihe bụ iwepụta ya site na isi iyi ya ma nyefee ya dị ka nke gị. Plagiarism bụ ụdị aghụghọ. Ọ bụ izu ohi nke ọrụ ma ọ bụ echiche onye ọzọ. Ịkwa ebubo nwere ike ịgụnye egwu egwu, uri, akwụkwọ akụkọ, akụkọ magazin, ibe weebụ, ihe nkiri TV, ihe nkiri, ihe osise, ma ọ bụ ihe ọ bụla n'okpuru nchebe nwebisiinka. Plagiarism nwere ike ịdị nwayọọ ruo na nke siri ike. Mgbe ụfọdụ, ndị omekome na-agbalị ịnara otuto maka ọrụ onye ọzọ ma nyefee ya dị ka nke ha. N'ọnọdụ ndị ọzọ, ndị mmadụ nwere ike ghara ịma maka Plagiarism nke na ha anaghị aghọta na ihe ha na-eme adịghị mma. Mgbe ị na-ede akwụkwọ maka ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ na-arụ ọrụ na oru ngo maka ụlọ ọrụ gị, ị ga-eji isi mmalite kwado isi ihe gị wee nye onye mbụ dere akwụkwọ ndị ahụ otuto. Ọ bụrụ na ị nyeghị onye ahụ chepụtara echiche mbụ ma ọ bụ mepụta mpempe akwụkwọ ma ọ bụ nka bụ Plagiarism otuto. Enwere ọtụtụ ụdị Plagiarism. Ụfọdụ na-adị mfe achọpụta karịa ndị ọzọ. # Nkọwapụta/Nchịkọta ọnụ # Nkwutọ # Na-ekwu okwu n'enweghị nkọwa # Mkpesa Mosis # Igbu onwe onye # Mkpebi mberede ==== 1. Nkọwapụta okwu ==== Plagiarism na-apụta mgbe ị tụgharịrị na chịkọta echiche ma ọ bụ okwu onye ọzọ. N'agbanyeghị nke ahụ, ị ​​na-eji ọtụtụ asụsụ mbụ karịa nke gị. Ide otu okwu ezughị iji gbanarị Plagiarism. Ọ ga-enyere gị aka ma ọ bụrụ na ị degharịa echiche ahụ n'okwu nke aka gị ma na-edobe ihe mbụ pụtara. '''Iji kọwapụta nke ọma, soro usoro ndị a''' 1) Gụọ akụkụ niile nke ịchọrọ ịkọwa. 2) Gụgharịa ya, na-eme ka isi ihe pụta ìhè. 3) Dee ụdị isi ihe ndị a kapịrị ọnụ na mpempe akwụkwọ ma ọ bụ akwụkwọ okwu dị iche. 4) Iji nsụgharị gị, dee akụkụ ahụ n'okwu nke aka gị, gbanwee ọtụtụ okwu dị ka o kwere mee. 5) Tulee ụdị ọhụrụ gị na nke izizi wee hụ na i depụtabeghị nkebiokwu ma ọ bụ ahịrịokwu ọ bụla site na ederede izizi. Ọ bụrụ na i soro usoro ndị a niile, ị kọwapụtala otu akụkụ nke ọma n'emeghị mkpesa! ==== 2. Na-ekwu okwu n'enweghị nkọwa ==== Ikwu okwu na-enweghị ntugharị (nke a makwaara dị ka nhota, ịgbaziri ma ọ bụ ịfefe okwu onye ọzọ dị ka nke gị) na-eme mgbe ị na-ehota ma ọ bụ kọwaa ihe niile ma ọ bụ akụkụ nke isi iyi na-enyeghị nkọwa ziri ezi. Ọ bụrụ na ijiri ihe ọ bụla sitere na isi mmalite na-arụ ọrụ gị, ị ga-ederịrị ya wee gosi isi mmalite na ndepụta ntụaka gị. Nke a metụtara: * Ntụtu aka ozugbo * Nkọwapụta okwu * Nchịkọta * Echiche na echiche * Tebụl, ọnụ ọgụgụ, ọnụ ọgụgụ na eserese ==== 3. Mosaic Plagiarism ==== Mosaic Plagiarism na-eme mgbe ị gbaziri echiche ma ọ bụ nkebiokwu site na ebe ọzọ wee tinye ha n'ọrụ gị n'enweghị njirimara kwesịrị ekwesị. Ọ bụ ụdị ihe odide patch nke onye ode akwụkwọ na-agwakọta okwu nke ha na nke onye ọzọ na-edoghị anya na-agbanweghị usoro ahịrịokwu mbụ ma ọ bụ jiri akara ngụ. Nke a na-emepụta mmetụta "mosaic", nke ederede ikpeazụ mejupụtara nke isi mmalite na ederede ọhụrụ. Mosaic Plagiarism nwere ike ịbụ nke a na-amaghị ama, dịka mgbe ndị ode akwụkwọ aghọtaghị nke ọma iwu mgbagwoju anya nke nhota na njiri mara. Ma ọ pụkwara ịbụ nke a kpachapụrụ anya, karịsịa mgbe a na-arụgide ndị edemede ka ha mepụta edemede ngwa ngwa ma ọ bụ mgbe ha enweghị obi ike na ha nwere ike ịkọwa echiche dị mgbagwoju anya n'onwe ha. ==== 4. Nkwutọ onwe onye ==== Ntọhapụ onwe onye bụ omume nke ịmegharị ọdịnaya nke edere ede na mbụ na-enyeghị nkọwa nke ọma. Dịka ọmụmaatụ, ị dere blọgụ biputere na webụsaịtị gị. Ị wee jiri otu ọdịnaya ahụ na webụsaịtị dị iche na-ekwupụtaghị onwe gị dị ka onye edemede mbụ. A na-ewere nke a dị ka ihe na-emerụ emerụ ma ọ bụrụ na ị na-eji ọdịnaya ọzọ eme ihe n'ụzọ e chere na ọ dị mma. Ịkwado onwe onye nwekwara ike ime mgbe ị na-eji ọrụ nke gị ebipụtara na mbụ na ọrụ ọzọ maka klaasị ọzọ. Ọ bụrụ na ị kọwaghị onwe gị, mgbe ahụ ọ bụ Plagiarism. Ọ bụrụ na ị mere saịtị ahụ n'onwe gị, mgbe ahụ ọ dị mma! N'okwu a, ịchọrọ ijide n'aka na ị ka nwere nnukwu ọdịnaya ọhụrụ maka akwụkwọ akụkọ gị. Ma ọ bụghị ya, ị nwere ike ịgbasawanye ọrụ mbụ gị ka akụkụ abụọ ahụ dị nnọọ iche. ==== 5. Mkpesa na mberede ==== Plagiarism mberede na-eme mgbe ị zuru ọdịnaya na mberede. Dịka ọmụmaatụ, ị na-eme mkpesa ma ọ bụrụ na idetuo na mado ihe sitere na webụsaịtị n'ime ọrụ gị n'ekwughị ya. Otú ahụ ka ọ dịkwa n'ịkọwapụta ma ọ bụ idegharị echiche onye ọzọ n'okwu nke aka gị mana ọ bụghị ịkpọ ha aha. Ọbụlagodi na ị chọghị izu ohi ọdịnaya, ma ọ bụrụgodi na ị maghị na ihe ị na-eme adịghị mma, ọ ka bụ Plagiarism. Plagiarism mberede na-eme mgbe niile maka ọtụtụ ihe kpatara ya. Mgbe ụfọdụ ụmụ akwụkwọ nwere ike ha agaghị ama ka esi akọwapụta isi mmalite ma ọ bụ ghọta Plagiarism nke ọma. Ụfọdụ ụmụ akwụkwọ na-eche n'ụzọ hiere ụzọ na a na-anakwere idepụta ihe sitere n'ebe ọzọ ma ọ bụrụ na ha ekwughị na ọ bụ echiche ha. N'ọnọdụ ndị ọzọ, ụmụ akwụkwọ nwere ike ọ gaghị aghọta oke ọrụ ha mgbe ha na-eji ihe nyocha ma ọ bụ na-arụ ọrụ na-arụkọ ọrụ ọnụ. Otu ụdị Plagiarism a na-ahụkarị na-eme mgbe nwa akwụkwọ jigharịa ọrụ ha n'amaghị ama dịka ọmụmaatụ, nwa akwụkwọ na-ede edemede na-eji ihe sitere na isiokwu mbụ n'otu isiokwu ahụ na-akọwaghị ọrụ mbụ-n'otu aka ahụ, ụmụ akwụkwọ na-arụ ọrụ na ndị ọzọ na oru mgbe ụfọdụ. ==== 6. Kedu ka ị ga-esi gbanarị nkwutọ? ==== # [https://urduapk.com/all-you-need-to-know-about-plagiarism/ Plagiarism] bụ ajọ njọ agụmakwụkwọ. Ọ nwere ike ịkpata ịchụpụ na mahadum gị na ọdịda nke usoro ọmụmụ gị. # # Ka ịzenarị nkwutọ, ị ga-ahụrịrị na ị na-ezo aka na ozi na echiche niile na-abụghị nke gị. Iji mee nke a nke ọma, ị ga-emerịrị: # # Jide n'aka na ị maara ihe achọrọ maka ntụle aka site na iji ntuziaka ụdị mahadum gị; # # Gbaa mbọ hụ na idowe akwụkwọ akụkọ niile ị na-ezo aka; # # Debe nlezianya detuo ma dekọọ nkọwa gbasara isi mmalite nke ozi na echiche niile ka ị na-arụ ọrụ; # # Dee aha onye ode akwụkwọ/onye nchịkọta akụkọ/nsụgharị, aha akwụkwọ ma ọ bụ isi, aha akwụkwọ akụkọ ma ọ bụ akwụkwọ akụkọ na ụbọchị ebipụtara n'ime ndetu gị; # # Mụta ka esi akọwa isi mmalite ndị a na ederede wee wuo akwụkwọ akụkọ na njedebe nke ọrụ gị. # aorf55l22c43s7b0xae4physpfxe2oa Elizabeth Anyanacho 0 12015 84330 76518 2022-07-21T13:34:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Elizabeth Anyanacho.jpg|thumb|Elizabeth Anyanacho]] '''Elizabeth Anyanacho''' (amuru na ọnwa 9 Eprel nke afọ 1999) bu onye egwuregwu taekwondo nke Naijiria. O sonye na egwuregwu Afrịka nke afọ 2019, wee nweta ihe nrite ọla na kilogram 67. <ref name=":0">{{Cite web|author=Busari|first=Niyi|date=2019-08-25|title=Rabat 2019: Nigeria Medals Update|url=https://bsnsports.com.ng/rabat-2019-nigeria-medals-update/|accessdate=2020-10-02|work=BSN Sports|language=en-GB}}</ref> Ọ ruru eru maka asọmpi Summer Summer 2020, n'agbanyeghị na o bu n'obi ịsọ mpi na Olympic ruo 2024. Ọ gaara abụ onye Naijiria mbụ ga-asọ mpi n'egwuregwu ya afọ iri na isii ma ọ bụrụ na ebigharịghị asọmpi Olympic. Onye asọmpi gara aga bụ Princess Dudu na 2004. <ref name=":0" /> == Ndụ == Ọ meriri n'asọmpi Nigeria Open 2019, na Abuja, meriri Judith Usifoh . <ref name=":0" /> N'August 2020, egosipụtara ya na mmemme "Ndị na-agbanwe egwuregwu" nke Malala Fund, usoro na-egosi ụmụ nwanyị 30 na-eme egwuregwu gburugburu ụwa bụ ndị na-emegide mgbakọ na n'èzí. <ref name=":0" /> == Edensịbịa == <references /> <ref></ref> == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] scd2pk87scn6p9559ugsu584uvzm6ms Eniola Aluko 0 12018 84342 73516 2022-07-21T14:05:04Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox football biography|name=Eniola Aluko|goals9=15|caps6=15|goals6=4|years7=2012|clubs7=[[Birmingham City L.F.C.|Birmingham City]]|caps7=13|goals7=4|years8=2012–2018|clubs8=[[Chelsea F.C. Women|Chelsea]]|caps8=73|goals8=32|years9=2018–2019|clubs9=[[Juventus F.C. Women|Juventus]]|caps9=27|years10=2022–|clubs6=[[Sky Blue FC]]|clubs10=[[Pevensey & Westham FC]]|caps10=1|goals10=0|nationalteam1=[[England women's national football team|England]]|nationalyears1=2004–2016|nationalcaps1=102|nationalgoals1=33|nationalyears2=2012|nationalteam2=[[Great Britain women's Olympic football team|Great Britain]]|nationalcaps2=5|nationalgoals2=0|club-update=17:54, 11 December 2019 (UTC)|nationalteam-update=14:48, 25 February 2018 (UTC)|years6=2011|goals5=5|image=E Aluko2009.jpg|caps1=|image_size=|caption=Aluko with [[Saint Louis Athletica]] in 2009|fullname=Eniola Aluko<ref>{{cite web |url=https://www.fifadata.com/document/FWWC/2015/pdf/FWWC_2015_SquadLists.pdf |title=FIFA Women's World Cup Canada 2015 – List of Players: England |work=[[FIFA]] |format=PDF |page=10 |date=6 July 2015 |access-date=23 September 2021 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20200202104009/https://www.fifadata.com/document/FWWC/2015/pdf/FWWC_2015_SquadLists.pdf |archive-date=2 February 2020}}</ref>|birth_date={{birth date and age|1987|2|21|df=y}}|birth_place=[[Lagos]], Nigeria|height={{convert|1.59|m|order=flip}}|position=[[Forward (association football)|Forward]]|currentclub=[[Pevensey & Westham FC]]|clubnumber=|youthclubs1=[[Leafield Athletic L.F.C.|Leafield Athletic]]|youthyears1=|clubs1=[[Birmingham City L.F.C.|Birmingham City]]|years1=2001–2004|goals1=|caps5=14|clubs2=[[Charlton Athletic W.F.C.|Charlton Athletic]]|years2=2004–2007|caps2=|goals2=|clubs3=[[Chelsea F.C. Women|Chelsea]]|years3=2007–2009|caps3=28|goals3=15|clubs4=[[Saint Louis Athletica]]|years4=2009–2010|caps4=25|goals4=10|clubs5=[[Atlanta Beat (WPS)|Atlanta Beat]]|years5=2010|medaltemplates={{Medal|Sport|Women's [[Association football|football]]}} {{Medal|Country|{{fbw|ENG}}}} {{Medal|Competition|[[FIFA Women's World Cup]]}} {{Medal|Bronze|[[2015 FIFA Women's World Cup|2015 Canada]]|}}}} [[Usòrò:E Aluko2009.jpg|thumb|Eniola Aluko]] '''Eniola Aluko''' (amuru 21 Febrụwarị 1987) bu onyeisi [[Footbọl|n’egwuregwu bọọlụ]], onye nta akụkọ , na onye bụbu onye mara ihe ekwe kụrụ n' egwuregwu bọọlụ . Ọ dị {{As of|May 2021}} Onye isi egwuregwu nke Angel City FC na Los Angeles, US. <ref name="acfc">{{Cite news|title=ANGEL CITY FC SCORES AGAIN WITH NEW SPORTING DIRECTOR HIRE|url=https://angelcity.com/blogs/news/angel-city-fc-scores-again-with-new-sporting-director-hire|accessdate=20 May 2021|publisher=Angel City FC|date=20 May 2021}}</ref> Amụrụ na Nigeria, Aluko mere egwuregwu 102 maka otu mba England site na 2004–2016 wee soro na 2007 FIFA Women's Cup in China, 2009 UEFA Women's Euro, 2011 FIFA Women's World Cup na Germany, 2013 UEFA Women's Euro, na 2015 FIFA Iko mba uwa umunwanyi na Canada. N'egwuregwu Olympic nke afọ 2012 na London, ọ nọchiri anya Great Britain . Aluko gbaburu bọọlụ maka Birmingham City, Charlton Athletic, na Chelsea n'asọmpị FA ụmụ nwanyị England. Ọ gbara maka Saint Louis Athletica, Atlanta Beat, na Sky Blue FC na American Women's Professional Soccer (WPS) site na 2009–2011. Mgbe obere oge ya na Birmingham City gasịrị na ọkwa ọhụrụ nke England, FA WSL, ọ bịanyere aka na Chelsea, ebe ọ na-egwuri egwu site na 2012 ruo 2018. Tupu ọ lara ezumike nká na egwuregwu bọọlụ ọkachamara na Jenụwarị 2020, Aluko mechara bụrụ onye na- aga n'ihu maka Juventus . Ebe ọ bụ na 2014 o nyela nkọwa telivishọn na football, gụnyere FIFA ndị ikom na ndị inyom World Cup . == Mmalite Ndụ == Amụrụ ya na [[Lagos]], Nigeria, onye Gbenga na Sileola, Aluko na ezinụlọ ya kwagara Birmingham na mpaghara West Midlands nke England mgbe ọ dị ọnwa isii. <ref name="STL">{{Cite news|url=http://www.stltoday.com/stltoday/sports/stories.nsf/soccer/story/6260A70C8F1ACABD862575FB00051318?OpenDocument|title=Athletica's Aluko prepares for life as an attorney|author=Timmermann|first=Tom|work=[[St. Louis Post-Dispatch|STL Today]]|date=22 July 2009|accessdate=28 July 2009}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.kickoff.com/news/articles/south-africa-news/categories/news/news/aluko-hungry-for-2010-wc-action/518244|title=Aluko hungry for 2010 WC action|work=[[Kick Off (magazine)|Kick Off]]|date=3 July 2009|accessdate=18 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2017/oct/21/footballer-whose-hero-is-atticus-finch-from-to-kill-a-mockingbird|title=Eniola Aluko: the footballing whistleblower whose hero is Atticus Finch|author=Kelner|first=Martha|authorlink=Martha Kelner|date=21 October 2017|work=The Guardian|accessdate=18 January 2021}}</ref> Ọ tolitere na nwanne ya nwoke bụ Sone Aluko na ndị enyi ya na-egwu bọọlụ. Ọ gbakwara egwuregwu ndị ọzọ, gụnyere tenis. <ref>{{Cite news|author=Moore|first=Glen|title=Women's football in Britain: Doing it for themselves|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news/women-s-football-britain-doing-it-themselves-10125165.html|accessdate=18 January 2021|work=[[The Independent]]|date=21 March 2015}}</ref> Na-etolite, Aluko kwadoro Manchester United . <ref>{{Cite web|author=Fagbemi|first=Ayo|title=Eni Aluko: Stand Empowered|work=GAFFER|url=https://gaffer.online/features/football/eni-aluko-standing-out-standing-up/|accessdate=2 March 2021}}</ref> Aluko malitere ọrụ ya na Leafield Athletic Ladies <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/page-3-profile-eniola-aluko-footballer-9763603.html|title=Page 3 Profile: Eniola Aluko, footballer|author=Grant|first=Katie|date=29 September 2014|work=The Independent|accessdate=18 January 2021}}</ref> wee soro ndị ntorobịa Birmingham City n'okpuru onye njikwa Marcus Bignot ya na onye otu egwuregwu England n'ọdịnihu, Karen Carney . <ref>{{Cite news|url=http://www.givemefootball.com/championship/big-year-for-bignot---womens-manager-of-the-year-a|title=Big year for Bignot|publisher=Givemefootball.com|date=19 June 2003|accessdate=22 April 2011|author=Emma Stoney}}</ref> Ọ gbara na mpụta mbụ otu Birmingham megide Leeds United, dị afọ 14. <ref>{{Cite news|url=https://www.thefreelibrary.com/THE+NEW+ROONEY%3b+%28And+she%27s+a+schoolgirl+from+Birmingham%29.-a0122775846|title=THE NEW ROONEY; (And she's a schoolgirl from Birmingham)|publisher=Sunday Mercury|date=3 October 2004|accessdate=22 April 2011|author=Tom Wells}}</ref> == Ọrụ klọb == === Obodo Birmingham, afọ 2001–2004 === Na 7 Eprel 2002, mgbe Aluko dị afọ iri na ise gbara bọọlụ Birmingham na FA Women's Premier League Cup na Adams Park, ka ndị otu Birmingham na-eto eto meriri 7–1 site n'aka ọkachamara Fulham . <ref>{{Cite news|url=http://www.thefa.com/TheFACup/FACompetitions/TheFAWomensPLCup/NewsandFeatures/2002/10970.aspx|title=Birmingham City 1–7 Fulham|publisher=The [[The Football Association|FA]]|date=7 April 2002|accessdate=30 March 2011|author=Matthew Cook}}</ref> Obodo meriri nkwalite dịka ndị mmeri nke Northern Division na Premier League National Division na 2001–02 . <ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablese/eng-wom02.html|title=English Football (women) 2001/02|publisher=Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|accessdate=4 August 2015}}</ref> <ref name="Best_Day">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/33758701|title=Eniola Aluko column: Why FA Cup win was best day of my career|publisher=BBC Sport|date=3 August 2015|accessdate=4 August 2015}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ ya n'oge 2002–03 Premier League sochirinụ mere ka Bignot kwupụta ya " Wayne Rooney nke bọọlụ ụmụ nwanyị". <ref>{{Cite news|url=https://www.thefreelibrary.com/Football%3A+Birmingham+find+their+own+%27Roonaldo%27+WOMEN%27S+FOOTBALL.-a097990864|title=Football: Birmingham find their own 'Roonaldo' WOMEN'S FOOTBALL|work=The Birmingham Post|date=24 February 2003|accessdate=22 April 2011|author=Emma Stoney}}</ref> A gụrụ Aluko onye ọkpụkpọ ntorobịa nke afọ na FA Women's Football Awards na 2003. <ref name="fly">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4547911.stm|title=Eniola will not fly|publisher=BBC Sport|date=14 May 2005|accessdate=28 July 2009}}</ref> <ref name="wss">{{Cite news|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2003-2004/030602.htm|title=Eniola is the Top Young Gun|publisher=Women's Soccer Scene|date=3 June 2003|accessdate=22 April 2011}}</ref> === Charlton Athletic, afọ 2004–2007 === Aluko hapụrụ Birmingham ka ọ sonyere Charlton Athletic na Jenụwarị 2004. <ref>{{Cite web|url=http://www.fgmag.com/news/index.php?newsmode=FULL&nid=384|publisher=Fair Game|title=Charlton sign Aluko|date=2 January 2004|accessdate=28 July 2009}}</ref> O nyeere Charlton aka imeri Fulham 1–0 iji merie FA Women's Premier League Cup na Underhill Stadium na Maachị 2004. <ref>{{Cite web|url=http://www.fulhamfc.com/news/2004/march/28/ladies-lose-final|title=Ladies Lose Final|publisher=Fulham|date=28 March 2004|accessdate=2 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thefa.com/Competitions/FACompetitions/TheFAWomensPLCup/newsandfeatures/2004/fawplc_final_report.aspx|title=Charlton still on course for treble|publisher=The [[The Football Association|FA]]|date=28 March 2004|accessdate=2 August 2015}}</ref> N' afọ 2003–04, Aluko pụtara dị ka onye nọchiri anya ọkara nke abụọ mgbe Charlton tụfuru asọmpi iko ụmụ nwanyị FA na Arsenal, 3–0 na Loftus Road na Mee. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2004/may/04/newsstory.sport6|title=Arsenal enjoy Fleeting moment|work=The Guardian|date=4 May 2004|accessdate=2 August 2015}}</ref> Charlton tụfurukwa aha Premier League National Division n'aka Arsenal n'ụbọchị ikpeazụ nke oge, <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2003-2004/040516-0.htm|title=Top Gunners! Arsenal are the Champions|publisher=WSS|date=16 May 2004|accessdate=2 August 2015}}</ref> na-eduga n'ọtụtụ oge. <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2003-2004/040430-0.htm|title=It's the biggest game in women's football&nbsp;– Jess|publisher=WSS|date=30 April 2004|accessdate=2 August 2015}}</ref> Aluko buliri FA Women's Community Shield na Charlton n'August 2004 ka o nyere aka merie otu ahụ. Nhazi nkeji 41st ya maka Ann-Marie Heatherson nyere onye mmeri na 1–0 meriri Arsenal na Broadhall Way . <ref>{{Cite web|url=https://www.arsenal.com/news/news-archive/arsenal-ladies-0-1-charlton-report|title=Ladies: Arsenal 0–1 Charlton|publisher=Arsenal FC|date=11 August 2004|accessdate=2 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924012630/https://www.arsenal.com/news/news-archive/arsenal-ladies-0-1-charlton-report|archivedate=24 September 2015}}</ref> Igbapu bọọlụ ọsọ ọsọ dị ka otu n'ime njirimara ya na nke a pụtara ìhè mgbe ọ gbapụrụ na bọọlụ sitere na Emma Coss iji nweta goolu mmeri na 2005 FA Women's Cup Final na Upton Park . <ref>{{Cite news|url=http://www.fgmag.com/news/index.php?newsmode=FULL&nid=1526|title=Charlton lift FA Women's Cup|publisher=Fair Game|date=2 May 2005|accessdate=28 July 2009}}</ref> Charlton meriri Everton 1-0 na ngwụcha. <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2004-2005/050503-0.htm|title=Charlton lift the FA Cup|publisher=WSS|date=3 May 2005|accessdate=2 August 2015}}</ref> Aluko meriri goolu abụọ na ọkara mbụ nke mmeri Charlton 2–1 meriri Arsenal na 2006 FA Women's Premier League Cup na Adams Park . <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2005-2006/060306-0.htm|title=Eni at the double for jubilant Addicks|publisher=WSS|date=8 May 2007|accessdate=2 August 2015|archivedate=4 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304084114/http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2005-2006/060306-0.htm}}</ref> Aluko sokwara gba egwuregwu bọọlụ na 2005 FA Women's Community Shield (4-0 meriri na National Hockey Stadium ), <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2005-2006/050805-0.htm|title=Gunners shoot down Charlton|publisher=WSS|date=5 August 2005|accessdate=2 August 2015}}</ref> 2005 FA Women's Premier League Cup Final (3–0 meriri na Griffin Park ), <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2004-2005/050306-0.htm|title=White-Hot Arsenal recapture League Cup|publisher=WSS|date=6 March 2005|accessdate=2 August 2015}}</ref> na FA 2007 Ikpeazụ iko ụmụ nwanyị (4–1 na City Ground ), <ref>{{Cite web|url=https://www.arsenal.com/match/report/0708fa-cup-final-charlton-1-4-arsenal|title=Ladies: Arsenal 4–1 Charlton|publisher=Arsenal FC|date=7 May 2007|accessdate=2 August 2015}}</ref> Mmeri atọ a bụ ndị Arsenal meriri. Enyemaka o nyere Katie Holtham na nkeji nke abụọ nke egwuregwu ahụ nyere Charlton ụzọ na 2007 FA Women's Cup Final. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2007/may/08/newsstory.sport1|title=Managers call for Wembley to host final after Gunners wrap up historic quadruple|work=The Guardian|date=8 May 2007|accessdate=2 August 2015}}</ref> O sokwa Charlton nweta iko iko FA ụmụ nwanyị London ugboro abụọ, na 2005 na 2006. === Chelsea, 2007–2009 === N'ịgbaso mwepụ nke nkwado ndị otu ụmụ nwanyị Charlton site na ụlọ nne na nna, <ref>{{Cite news|url=http://www.fgmag.com/news/index.php?newsmode=FULL&nid=3889|title=Charlton women devastated|publisher=Fair Game|date=24 June 2007|accessdate=28 July 2009}}</ref> Aluko sonyeere Chelsea Ladies na Julaị 2007. <ref>{{Cite news|url=http://www.fgmag.com/news/index.php?newsmode=FULL&nid=3944|title=Chelsea sign Stoney & Aluko|publisher=Fair Game|date=6 July 2007|accessdate=28 July 2009}}</ref> === WPS, afọ bụ2009–2011 === [[Usòrò:Eluko_2-2010_bos.jpg|thumb|215x215px| Eniola Aluko megide ndị Boston Breakers]] N' ọnwa iri n'afọ 2008, St. Louis Athletica nwetara ikike igwu egwu Aluko bụ onye kpọrọ ya aha dị ka onye na-achọpụta ihe nrịba ama post-draft. Ọ bụ onye na-eduga goolu n'otu egwuregwu n'oge mmalite nke otu egwuregwu na ihe mgbaru ọsọ isii, ma durukwa enyemaka na anọ, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime isi ihe kpatara Athletica ji nwee ike ịrịgo site na ebe ikpeazụ n'ime ọnwa abụọ mbụ nke oge ahụ gaa n'otu ebe. na-enye iwu nke abụọ site na njedebe. Ọ tụfuru asọmpi playoff na egwuregwu All-Star n'ihi ọrụ otu mba. Mgbe Saint Louis Athletica gbakọtara akụkụ nke oge 2010, Aluko bịanyere aka na Atlanta Beat . <ref>{{Cite web|title=Beat agrees to terms with Solo, Ellertson, and Aluko|date=6 January 2010|url=http://www.womensprosoccer.com/Home/atlanta/news/press_releases/100601-3athletica.aspx|work=Women's Professional Soccer|accessdate=9 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100706065019/http://www.womensprosoccer.com/Home/atlanta/news/press_releases/100601-3athletica.aspx|archivedate=6 July 2010}}</ref> E mechara zụta ya na Sky Blue FC na Disemba 2010. <ref>{{Cite web|title=Atlanta Beat, Sky Blue FC complete blockbuster trade|date=10 December 2010|url=http://www.womensprosoccer.com/Home/news/general/101210-nj-atl-trade.aspx|work=Women's Professional Soccer|accessdate=10 July 2011}}</ref> === Birmingham City, 2012 === [[Usòrò:Eniola_Aluko,_BCLFC.jpg|thumb|300x300px| Aluko na Birmingham City na Ọktoba 2012]] Mgbe WPS batara maka oge 2012, Aluko ekpebiela ịlaghachi n'England. Ọ bịanyere aka na Birmingham City, na-akọwa ha dị ka "ndị kwụsiri ike". <ref>{{Cite web|title=England's Kelly Smith devastated by US league cancellation|date=31 January 2012|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/16805986|publisher=BBC Sport|accessdate=1 February 2012}}</ref> Na 2012, Aluko debara aha goolu ise na enyemaka abụọ na 17 FA WSL League na ngosi Cup, ka Birmingham City gụchara ndị gbara ọsọ ruo Arsenal na asọmpi abụọ ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=874&s=3640|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2012 FA WSL|publisher=Football Line-Ups|accessdate=3 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=891&s=3640|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2012 FA WSL Cup|publisher=Football Line-Ups}}</ref> Obodo meriri 2012 FA WSL Cup Final na Arsenal 1–0 na Underhill Stadium na 10 October 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.arsenal.com/match/report/1213/post/ladies/little-strike-wins-continental-cup-for-ladies|title=Ladies: Arsenal 1–0 Birmingham City|publisher=Arsenal FC|date=28 October 2012|accessdate=3 August 2015}}</ref> Birmingham meriri Chelsea 3-2 na penariti, mgbe ọ nwụsịrị 2–2 na ngwụcha oge mgbakwunye, na 2012 FA Women's Cup Final na 26 Mee 2012 na Ashton Gate iji nweta nkwanye ugwu mbụ nke klọb ahụ na akụkọ afọ 44 ya. . Ewebata Aluko dị ka ihe nnọchi nkeji iri isii na atọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/18194004|title=FA Women's Cup: Birmingham beat Chelsea on penalties in final|publisher=BBC Sport|date=26 May 2012|accessdate=3 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.fawsl.com/news/blues_land_maiden_womens_cup.html#31t6EmYRxiujKK6u.97|title=Blues land maiden Women's Cup|publisher=The FA WSL|date=26 May 2012|accessdate=3 August 2015}}</ref> === Chelsea, 2012–2018 === Mgbe otu oge na Birmingham, ọ debanyere aha maka Chelsea na Disemba 2012. <ref>{{Cite web|title=Chelsea Ladies re-sign Eniola Aluko from Birmingham City|date=6 December 2012|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/20629976|publisher=BBC Sport|accessdate=6 December 2012}}</ref> N'ime oge mbụ ya na klọb ahụ, Aluko nyere ihe mgbaru ọsọ isii na enyemaka atọ na egwuregwu 17 FA WSL League na Cup. <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=1051&s=3642|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2013 FA WSL|publisher=Football Line-Ups|accessdate=3 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=1057&s=3642|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2013 FA WSL Cup|publisher=Football Line-Ups|accessdate=3 August 2015}}</ref> N'ịbụ onye nwere oge dara ogbenye n'ime ụlọ, <ref name="Best_Day">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/33758701|title=Eniola Aluko column: Why FA Cup win was best day of my career|publisher=BBC Sport|date=3 August 2015|accessdate=4 August 2015}}</ref> Chelsea rutere n'ikpeazụ nke ọkpụkpọ òkù 2013 International Women's Club Championship, mana 4–2 meriri INAC Kobe Leonessa . Aluko debara aha onye inyeaka na Final wee nweta mmeri na ọkara ikpeazụ megide Sydney FC . <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=1207&s=3642|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2013 IWCC|publisher=Football Line-Ups|accessdate=4 August 2015}}</ref> Na 2014, Aluko meriri ugboro asaa wee nye otu enyemaka na 20 FA WSL League na ngosi ngosi. <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=1232&s=3642|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2014 FA WSL|publisher=Football Line-Ups|accessdate=3 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.football-lineups.com/footballer/55881/?t=1232&s=3642|title=Eniola Aluko&nbsp;– 2014 FA WSL Cup|publisher=Football Line-Ups|accessdate=4 August 2015}}</ref> Aluko's Chelsea malitere ụbọchị ikpeazụ nke 2014 FA WSL oge n'elu otu egwuregwu, isi abụọ n'ihu Birmingham City na isi atọ n'ihu Liverpool, mana mmeri 2-1 na Manchester City riri Chelsea Super League aha na ihe mgbaru ọsọ dị iche . <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/29552164|title=Liverpool Ladies pip Chelsea to WSL title on dramatic final day|publisher=BBC Sport|date=12 October 2014|accessdate=3 August 2015}}</ref> Aluko bụ so n' otu n'ime nhọpụta isii maka 2014–15 PFA Women's Player Player of the Year, <ref>{{Cite web|url=https://www.thepfa.com/news/2015/4/16/womens-pfa-players-player-of-the-year-nominees|title=Women's PFA Players' Player of the Year: Nominees|publisher=PFA|date=16 April 2015|accessdate=8 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.skysports.com/football/news/11095/9809693/pfa-womens-player-of-the-year-the-contenders|title=PFA Women's Player of the Year: The Contenders|publisher=Sky Sports|date=17 April 2015|accessdate=8 August 2015}}</ref> mana onye otu ya na Chelsea meriri Ji So-yun . <ref>{{Cite web|url=https://www.thepfa.com/news/2015/4/26/pfa-womens-players-player-of-the-year-ji-so-yun|title=PFA Women's Players' Player of the Year: Ji So-Yun|publisher=PFA|date=26 April 2015|accessdate=8 August 2015}}</ref> Ọ meriri ndị egwuregwu Ladies Chelsea nke afọ maka 2014–15 <ref>{{Cite web|url=http://www.chelsealadiesfc.com/news/winner_ladies_player_of_the_year_2015.html#Zv2DUSH7bYw0mwve.97|title=Winner: Ladies' Player Of The Year 2015|publisher=Chelsea LFC|date=30 May 2015|accessdate=8 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923202515/http://www.chelsealadiesfc.com/news/winner_ladies_player_of_the_year_2015.html#Zv2DUSH7bYw0mwve.97|archivedate=23 September 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.completesportsnigeria.com/eniola-aluko-wins-player-of-the-year-award/|title=Eniola Aluko wins Player of the Year Award|publisher=Complete Sports Nigeria|date=28 May 2015|accessdate=20 January 2018}}</ref> wee họrọ ya na 2015 PFA WSL Team of the Year . <ref>{{Cite web|url=https://www.thepfa.com/thepfa/pfaawards/wsl-team-of-the-year-2015|title=WSL Team of the Year 2015|publisher=PFA|date=26 April 2015|accessdate=8 August 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150531113845/http://www.thepfa.com/thepfa/pfaawards/wsl-team-of-the-year-2015|archivedate=31 May 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/32473444|title=WSL Team of the Year: Lucy Bronze is sole Liverpool player|publisher=BBC Sport|date=26 April 2015|accessdate=8 August 2015}}</ref> Na 2015, Aluko na-egwuri egwu na mbụ FA Women's Cup Final mere na Wembley Stadium na 1 August 2015 n'ihu ndekọ ndekọ nke 30,710. Ndị otu Chelsea ha meriri Notts County 1–0 iji nweta iko mbụ klọb na akụkọ ntolite ya. N'otu n'otu, Aluko nọ n'obi mmeri Chelsea ka ọ na-etinye ihe ngosi Player-of-the-Match ma nye aka maka onye mmeri nke 39th nke Ji So-yun. <ref>{{Cite web|url=http://www.skysports.com/football/news/11095/9932076/chelseas-eniola-aluko-relieved-after-womens-fa-cup-win|title=Chelsea's Eniola Aluko 'relieved' after Women's FA Cup win|publisher=Sky Sports|date=1 August 2015|accessdate=2 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/33541364|title=Women's FA Cup final: Chelsea Ladies 1–0 Notts County Ladies|publisher=BBC Sport|date=1 August 2015|accessdate=2 August 2015}}</ref> Mgbe Chelsea bịanyere aka na Fran Kirby na Ramona Bachmann, ọrụ Aluko na otu ahụ belatara. A mara ọkwa na 16 May 2018 na Aluko ga-enweta n'efu site na Chelsea mgbe oge 2017-18 kwụsịrị ụbọchị anọ ka e mesịrị. O mere akara ngosi ikpeazụ ya site n'ịgba akara wee mee ihe ngosi oge ụfọdụ, ọkachasị dị ka onye nọchiri anya mbubreyo, n'akụkụ nke enweghị mmeri n'oge egwuregwu niile. <ref>{{Cite web|title=Eniola Aluko: Forward to leave Chelsea when season ends on Sunday|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44140244|publisher=BBC Sport|accessdate=23 May 2018|date=16 May 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Liverpool Ladies 2–3 Chelsea Ladies|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44097478|publisher=BBC Sport|accessdate=23 May 2018|date=20 May 2018}}</ref> === Juventus, afọ 2018-2019 === Aluko bịanyere aka na klọb Serie A Juventus na 6 June 2018. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44383847|title=Eniola Aluko signs for Italian champions Juventus|publisher=BBC Sport|date=6 June 2018|accessdate=7 January 2018}}</ref> Agbanyeghị, n'afọ 2019, o kwuru banyere ahụmịhe na-adịghị mma n'obodo ahụ, na-akpọ ya "afọ iri n'azụ" wee kwuo na emere ya ka ọ dị ya ka Pablo Escobar n'oge ụfọdụ na ọdụ ụgbọ elu Turin. <ref>{{Cite news|title=Aluko: 'Turin decades behind'|url=https://www.football-italia.net/147014/aluko-turin-decades-behind|accessdate=18 January 2020|publisher=Football Italia|date=29 November 2019}}</ref> Na Nọvemba 2019, Aluko kwupụtara na ọ ga-ahapụ Juventus ka ọnwa 18 gachara na klọb ahụ, <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/50523762|title=Eniola Aluko: Juventus striker to leave Italian champions in December|date=22 November 2019|work=BBC Sport|accessdate=11 December 2019}}</ref> na-ekwu na oge ya na klọb a bụ otu n'ime “nnukwu ihe ịga nke ọma na ọtụtụ mmụta.” <ref>[https://www.theguardian.com/football/blog/2019/nov/28/the-end-of-my-italian-chapter-means-trading-turin-for-fresh-adventures End of my Italian chapter means trading Turin for fresh adventures] The Guardian, 28 November 2019</ref> Ọ laghachiri Britain na Disemba ka ọ nwetagoro Serie A, Coppa Italia na Supercoppa Italiana, yana ịbụ onye kacha agba bọọlụ Juventus n'afọ gara aga. Na 15 Jenụwarị 2020, Aluko kwupụtara ịla ezumike nka na bọọlụ ọkachamara. <ref>{{Cite news|title=ENIOLA ALUKO RETIRES FROM FOOTBALL|url=https://www.chelseafc.com/en/news/2020/01/15/eniola-aluko-retires-from-football|accessdate=15 January 2020|publisher=Chelsea FC|date=15 January 2020}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/51119236|title=Eniola Aluko: Ex-England, Chelsea & Juventus striker retires|date=15 January 2020|work=BBC Sport|accessdate=22 January 2020|language=en-gb}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == === England === [[Usòrò:Eniola_Aluko_England_Ladies_v_Montenegro_5_4_2014_327.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Aluko na 2014]] Akpọrọ Aluko n'ime ntọala England ka ọ dị afọ 14. Ọ họọrọ iguzosi ike n'ihe nye ndị nkuzi Bekee nyere ya ohere ịgba bọọlụ mba ụwa, mana o kwuru, sị: "Ihe kacha m mkpa bụ ka ndị mmadụ ghọta na ịhọrọ ịkpọrọ England apụtaghị na anaghị m akwado. Naijiria. Abụ m onye Naijiria dịka m bụ onye Britain. N'ezie Naijiria pụtara m ọtụtụ ihe, ọ bụ akụkụ nke m, mana ndị nkuzi Bekee zụlitere m." <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4547911.stm|title=Eniola will not fly|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=14 May 2005|author=Farayi Mungazi}}</ref> N'ịbụ onye nọchitere anya England na ọkwa Under-17, <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/2229194.stm|title=Gunners shoot six|publisher=BBC Sport|date=1 September 2002|accessdate=28 July 2009}}</ref> Aluko meriri na mpụta mbụ ya na ọkwa Under-19 wee pụta na UEFA Under-19 European Championship Finals na Germany na July 2003 mgbe ọ dị naanị afọ 16. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/3053337.stm|title=Marley confirms England squad|publisher=BBC Sport|date=9 July 2003|accessdate=28 July 2009}}</ref> O mechara gwuo egwu na ọkwa Under-21, tupu ya emee mpụta mbụ ya, dị afọ 17, megide Netherlands na Septemba 2004. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2004/sep/20/womensfootball.sport?INTCMP=SRCH|title=Holland 1–2 England|work=The Guardian|author=Tony Leighton|accessdate=2 January 2011|date=20 September 2004}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ nke izizi ya bịara megide Czech Republic na Walsall na Mee 2005, <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4585713.stm|title=England 4–1 Czech Republic|publisher=BBC Sport|date=27 May 2005|accessdate=1 January 2011}}</ref> wee gbakwunyere abụọ ọzọ na mmeri 13–0 pụọ megide Hungary na ọnwa Ọktọba ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4382828.stm|title=England Women ease to biggest win|publisher=BBC Sport|accessdate=12 September 2010|date=27 October 2005}}</ref> Aluko na-egwuri egwu na UEFA Women's Euro 2005, n'agbanyeghị esemokwu ya na ọmụmụ A-Level ya. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4609513.stm|title=Educated Aluko holds Euro dream|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=4 June 2005|author=Pete Oliver}}</ref> Ọ nọ ọdụ ule akụkọ ihe mere eme n'ụtụtụ England meriri Denmark 2–1 . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4073874.stm|title=Denmark v England as it happened|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=8 June 2005}}</ref> N'egwuregwu otu ikpeazụ ha na Sweden Aluko fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkpụkọ dị egwu, mana enwere nkụda mmụọ ka ndị ọbịa England meriri 1-0 wee pụọ na asọmpi ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4085524.stm|title=Aluko hoping for positive effect|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=12 June 2005}}</ref> N'asọmpi iko mba ụwa nke FIFA 2007, Aluko gosipụtara na otu egwuregwu megide Japan na Argentina yana mmeri 3-0 nke United States meriri. <ref>{{Cite web|url=https://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=236880/index.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081003122801/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=236880/index.html|archivedate=3 October 2008|title=Eniola Aluko|publisher=FIFA|accessdate=22 April 2011}}</ref> Mgbe asọmpi ahụ gachara, ọ katọrọ ndị otu egwuregwu bọọlụ na ọkwa nkwado ego enyere ndị isi ụmụ nwanyị England. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/7095951.stm|title=England women angry at £40 wage|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=15 November 2007|author=Jacqui Oatley}}</ref> Aluko gosipụtara nke ọma na UEFA Women's Euro 2009, na-enye akara na otu egwuregwu meriri Russia <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/8225825.stm|title=England women 3–2 Russia women|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=28 August 2009}}</ref> wee gbakwụnye ọzọ na nkeji nkeji iri na ise meriri ndị ọbịa Finland . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/8234737.stm|title=Finland women 2–3 England women|publisher=BBC Sport|accessdate=22 April 2011|date=3 September 2009}}</ref> O nyekwaara enyemaka maka goolu mmeghe Kelly Smith na ọkara nke ikpeazụ megide Netherlands . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/8238831.stm|title=England Ladies 2–1 Holland Ladies|publisher=BBC Sport|date=6 September 2009|accessdate=7 September 2009}}</ref> N'ikpeazụ, Aluko gbara aka ekpe ka Germany ji 6–2 mebie England na Helsinki . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/8246204.stm|title=England 2–6 Germany|publisher=BBC Sport|date=12 September 2009|accessdate=22 April 2011|author=Mark Ashenden}}</ref> Aluko netted megide Switzerland na September 2010 ka England ruru eru maka FIFA Women's World Cup 2011 . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/8998132.stm|title=Swiss Women 2–3 England Women|publisher=BBC Sport|date=16 September 2010|accessdate=22 April 2011}}</ref> N'oge asọmpi ikpeazụ, Aluko zara ọnụma maka nkatọ ọha na eze maka arụmọrụ ya na 1-1 sere na Mexico, bụ nke ọ tụfuru ọtụtụ ohere ị nweta goolu. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/13981390.stm|title=England striker Eniola Aluko affected by Twitter abuse|publisher=BBC Sport|date=30 June 2011|author=Nigel Adderley|accessdate=10 July 2011}}</ref> A nọchiri ya na ọkara-oge na egwuregwu otu na-esote megide New Zealand, <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/13997207.stm|title=Women's World Cup: New Zealand 1–2 England|publisher=BBC Sport|date=1 July 2011|author=Tom Rostance|accessdate=10 July 2011}}</ref> wee daa n'oche maka egwuregwu ikpeazụ ya na Japan, na-egwu ọkara elekere ikpeazụ nke mmeri England 2–0. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/14038052.stm|title=Women's World Cup: England 2–0 Japan|publisher=BBC Sport|date=5 July 2011|author=Jonathan Stevenson|accessdate=10 July 2011}}</ref> Aluko bụ onye nnọchi ejighi ya ka France wepụrụ England na nkeji nkeji ikpeazụ. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/14094533.stm|title=Women's World Cup: England 1–1 France (France win 4–3 on pens)|publisher=BBC Sport|date=9 July 2011|author=Chris Bevan|accessdate=10 July 2011}}</ref> [[Usòrò:Eniola_Aluko_England_Ladies_v_Montenegro_5_4_2014_343.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Aluko nke England n'oge egwuregwu megide Montenegro, Eprel 2014]] Dị ka England ruru eru maka 2015 FIFA Women's World Cup, Aluko gụchara dị ka onye na-emekọ ihe ọnụ na iru eru na ihe mgbaru ọsọ 13, nke gụnyere okpu mbụ ya na 10-0 thumping nke Montenegro, <ref>{{Cite web|url=http://www.thefa.com/news/england/womens/2014/sep/world-cup-qualifier-montenegro-petrovac-eniola-aluko-hat-trick-13-goals|title=Aluko elated with her 13 goals in World Cup qualifying|publisher=The [[The Football Association|FA]]|date=17 September 2014|accessdate=4 August 2015}}</ref> na nkwado megide Turkey <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/24274158|title=2015 World Cup qualifier: England 8–0 Turkey|publisher=BBC Sport|date=26 September 2013|accessdate=4 August 2015}}</ref> na Ukraine . <ref>{{Cite web|url=http://www.thefa.com/news/england/womens/2014/may/world-cup-qualifier-ukraine-shrewsbury-town-match-report|title=Dowie and Aluko at the double for rampant England|publisher=The [[The Football Association|FA]]|date=14 May 2014|accessdate=4 August 2015}}</ref> N'asọmpi ikpeazụ, Aluko malitere egwuregwu abụọ mbụ nke England, nke France meriri 1–0 na mmeri Mexico 2–1. N'ịbụ onye furu efu egwuregwu otu ikpeazụ na ọkwa ịkụ aka, <ref name="Best_Day">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/33758701|title=Eniola Aluko column: Why FA Cup win was best day of my career|publisher=BBC Sport|date=3 August 2015|accessdate=4 August 2015}}</ref> Aluko pụtara ọzọ dị ka nkeji nkeji 61 na egwuregwu nke atọ na Germany . <ref>{{Cite web|url=http://www.thefa.com/news/england/womens/2015/jul/world-cup-canada-third-place-match-germany-edmonton-report|title=Spot on Fara Williams secures bronze for Lionesses|publisher=The [[The Football Association|FA]]|date=5 July 2015|accessdate=4 August 2015}}</ref> England meriri Germany na nke mbụ, ọkpụ 1-0 ka oge agbakwunyere were nweta ihe nrite ọla. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2015/jul/04/germany-england-womens-world-cup-third-place-match-report|title=Germany 0–1 England (aet)|work=The Guardian|date=5 July 2015|accessdate=4 August 2015}}</ref> Akpọghị Aluko ka ọ bụrụ otu mba ka ọnwa Mee 2016 gasịrị. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/40850231|title=Mark Sampson: England boss cleared after 'bullying' complaint by Eniola Aluko|publisher=BBC Sport|date=7 August 2017|accessdate=7 August 2017}}</ref> Ndị otu bọọlụ na-akwụ ya ihe dị ka puku £ 80,000 n'agbanyeghị onye ọka iwu kwuru na enweghị akaebe zuru oke na nkwupụta Aluko banyere ịkpa ókè agbụrụ na mmegbu nke onye isi nchịkwa Mark Sampson na ndị ọrụ ndị ọzọ kwuru. Ndị otu egwuregwu bọọlụ mechara rịọ Aluko mgbaghara n'ihu ọha na kọmitii ahọpụtara nke Ngalaba Culture, Media na Sport (ya na ụfọdụ ndị omeiwu DCMS na-akpọ maka ndị ọrụ FA dị mkpa ka ha gbaa arụkwaghịm maka njikwa ikpe ahụ) <ref>[https://www.theguardian.com/football/2017/oct/18/fa-apologises-eni-aluko-drew-spence-mark-sampson-racial-remarks Calls for FA officials to resign as Aluko says treatment ‘bordered on blackmail’] The Guardian, 18 October 2017</ref> mgbe otu ọka iwu ahụ chọpụtara ịkpa ókè agbụrụ. Ekwuru ya na onye otu ya Drew Spence okwu, na-esote nyocha nke atọ. <ref>{{Cite news|author=Taylor|first=Daniel|title=Eni Aluko 'hush-money' case: FA bows to pressure and reveals findings|url=https://www.theguardian.com/football/2017/aug/17/eni-aluko-hush-money-case-fa-bows-to-pressure-and-reveals-findings|accessdate=14 September 2017|work=The Guardian|date=17 August 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Rumsby|first=Ben|title=Mark Sampson racist abuse case poised to reopen after second alleged victim comes forward|url=https://www.telegraph.co.uk/football/2017/09/14/mark-sampson-racist-abuse-case-poised-reopen-second-alleged/|accessdate=14 September 2017|work=The Telegraph|date=14 September 2017}}</ref> Na UEFA Women's Euro 2017, Aluko rụrụ ọrụ dị ka pundit maka Channel 4 . Mgbe ndị otu England dum — nke onye isi ojii ojii Nikita Parris na-edu — gbapụrụ ọsọ ọsọ soro onye nchịkwa Sampson mee ememe mgbe ha gbasịrị akara na egwuregwu ha na-esote ha megide Russia, Aluko katọrọ ndị otu ya na mbụ n'ihu ọha, na-ebo ha ebubo ịchọ ọdịmma onwe onye nanị, enweghị nkwanye ùgwù na chọrọ ọzụzụ dị iche iche. <ref>{{Cite news|title=Eniola Aluko hits out at 'selfish' England Women after public show of support for under-fire boss Mark Sampson|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/news-and-comment/eni-aluko-mark-sampson-fa-investigation-england-women-celebration-russia-a7956501.html|accessdate=16 June 2018|work=[[The Independent]]|date=20 September 2017}}</ref> Parris mechara rịọ Aluko mgbaghara n'akwụkwọ ozi mepere emepe na June 2020 na-ekweta na mmemme ya na onye nkuzi Sampson bụ “omume enweghị echiche” nke gosipụtara enweghị ọmịiko, nghọta na amaghị ihe. <ref>[https://www.bbc.co.uk/sport/football/53041773 Eniola Aluko accepts Nikita Parris' apology for 2017 goal celebration] BBC Sport, 14 June 2020</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na ''Daily Telegraph'', England na-azụ azụ Lucy Bronze jụrụ ma Aluko dị mma ugbu a iji nọrọ na ndị otu England. <ref>{{Cite news|author=Edwards|first=Luke|title=Lucy Bronze: 'I don't speak to Eni – I'm not sure everything is sorted'|url=https://www.telegraph.co.uk/football/2017/11/03/lucy-bronze-dont-have-problem-eni-cant-get-everyone-work/|accessdate=16 June 2018|publisher=[[The Daily Telegraph]]|date=3 November 2017}}</ref> Ọ tụrụ Aluko n'anya ma nwee nkụda mmụọ maka enweghị nkwado maka ọnọdụ ya site n'aka ndị egwuregwu England ugbu a. <ref>{{Cite news|author=Magowan|first=Alastair|title=Eniola Aluko disappointed and surprised by players not supporting her stance|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/41915005|accessdate=16 June 2018|work=[[BBC News]]|date=9 November 2017}}</ref> Nnyocha FA enwetala ihe akaebe nke omume "adịghị mma" Aluko n'onwe ya, nke gụnyere ebubo ebubo ịwakpo onye otu egwuregwu a na-akpọghị aha. <ref>{{Cite news|author=Dickinson, Matt|title=Revealed: why Mark Sampson axed 'negative' Eni Aluko|url=https://www.thetimes.co.uk/article/revealed-why-mark-sampson-axed-negative-eni-aluko-xxc0sw9xn|accessdate=16 June 2018|work=[[The Times]]|date=25 November 2017}}</ref> Onye na-anọchi Sampson dị ka onye nchịkwa England, Phil Neville, ahọrọghị Aluko. <ref>{{Cite news|author=Trehan|first=Dev|title=England boss Phil Neville will pick Eni Aluko if Chelsea Ladies striker is in form|url=http://www.skysports.com/football/news/12016/11267072/england-boss-phil-neville-will-pick-eni-aluko-if-chelsea-ladies-striker-is-in-form|accessdate=16 June 2018|publisher=[[Sky Sports]]|date=25 February 2018}}</ref> Aluko votu maka Conservative Party na ntuli aka izugbe 2019 . <ref>{{Cite news|author=Young|first=Diana|title=I'm a black woman who voted Tory - the backlash I received shows people still aren't willing to listen and learn|url=https://inews.co.uk/opinion/im-a-black-woman-who-voted-tory-the-backlash-i-received-shows-people-still-arent-willing-to-listen-and-learn-1357191|accessdate=18 January 2020|publisher=[[i (newspaper)|i]]|date=7 January 2020}}</ref> E wusiri [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]] ike n'okpuru mmetụta nke onye a mụrụ ọzọ bụbu onye egwuregwu bọọlụ Linvoy Primus . <ref name="faith">{{Cite news|title=Eniola Aluko column: England striker on faith in football|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/34261682|accessdate=18 January 2020|publisher=[[BBC Sport]]|date=20 September 2015}}</ref> Edekwara Aluko na 2020 ''Powerlist'', amara dị ka otu n'ime 100 ndị Black Britain kacha nwee mmetụta. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/uk-news/2019/oct/25/ismail-ahmed-money-transfer-boss-tops-list-of-influential-black-people-in-britain|title=Meghan and Stormzy named among most influential black people in UK|author=Busby|first=Mattha|date=25 October 2019|work=The Guardian|accessdate=17 January 2021}}</ref> === Great Britain === ==== Olimpik nke 2012 ==== Na June 2012, a kpọrọ Aluko aha na ndị otu egwuregwu 18 Great Britain maka asọmpi Olympic London 2012 . <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/olympics/18592483|title=Team GB women's squad for London 2012 announced|publisher=BBC Sport|date=26 June 2012|accessdate=26 June 2012}}</ref> O mere ya Great Britain mpụta mbụ, na mbụ ya mgbe ọchịchị fixture, na enyi na enyi na-enweghị mgbaru ọsọ draw na Sweden na Riverside Stadium, Middlesbrough na 20 July 2012, malite na-egwu dum egwuregwu. <ref>{{Cite news|url=http://www.thefa.com/News/team-gb/team-gb-middlesbrough-sweden-womens-report|title=Women's warm-up ends in stalemate|publisher=BBC Sport|date=20 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2012-2013/120720-02-womens-football-news.htm|title=Great Britain and Sweden draw blank|publisher=WSS|date=20 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> N'asọmpi bọọlụ Olympic, Aluko bidoro asọmpi otu atọ niile, nke gụnyere mmeri meriri New Zealand, <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2012-2013/120725-05-womens-football-news.htm=|title=Steph strikes as GB start with win|publisher=WSS|date=25 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.skysports.com/football/great-britain-vs-new-zealand/272748|title=Ladies: Great Britain 1–0 New Zealand|publisher=Sky Sports|date=25 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> Cameroon <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2012-2013/120728-03-womens-football-news.htm|title=GB ease into quarter finals|publisher=WSS|date=28 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/olympics/football/9435337/London-2012-Olympics-Team-GB-dispatch-Cameroon-3-0-to-qualify-for-quarter-finals.html|title=Team GB dispatch Cameron 3–0|work=The Telegraph|date=28 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> na n'ihu ihe karịrị 70,000 na Wembley, ndị mmeri ọla ọcha Brazil ugboro abụọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2012-2013/120731-01-womens-football-news.htm|title=Super Steph does it again!|publisher=WSS|date=31 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> Aluko meriri penariti n'asọmpi Brazil nke Kelly Smith tụfuru. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/sport/2012/jul/31/london-2012-team-gb-brazil|title=Steph Houghton sinks Brazil in Team GB's third straight win|work=The Guardian|date=31 July 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> Britain gbagoro na nkeji iri na ise dịka ndị meriri otu. Aluko malitekwara ka Briten meriri Canada 2–0 na nkeji iri na ise, site n'ikike nke ihe mgbaru ọsọ abụọ mbụ, wee kwụsị olile anya ma ọ dịkarịa ala iru egwuregwu maka ohere na nrite. <ref>{{Cite web|url=http://www.womenssoccerscene.co.uk/womens-football-news-2012-2013/120803-05-womens-football-news.htm|title=GB Dreams Ended by Canada|publisher=WSS|date=3 August 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> Aluko nwere mkpesa siri ike maka ntaramahụhụ ọkara nke abụọ a chụrụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/olympics/19116616|title=Olympics football: Great Britain 0–2 Canada|publisher=BBC Sport|date=3 August 2012|accessdate=13 August 2015}}</ref> ==== Olimpik nke 2016 ==== N'agbanyeghị na England kwụsịrị ebe nke atọ na 2015 FIFA Women's Cup World, nke Aluko bụ akụkụ nke, na-enweta Great Britain otu n'ime oghere Europe atọ dị maka 2016 Rio Olympics, <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2015/jun/29/kelly-simmons-great-britain-womens-football-olympics-rio-2016-world-cup|title=Great Britain's absence from Rio Olympics is devastating, says FA director|work=The Guardian|date=29 June 2015|accessdate=13 August 2015}}</ref> e kpebielarị Great Britain agaghị eme ya. ziga otu ụmụ nwanyị na mmemme ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/0/football/32125977|title=Rio 2016: FA scraps plans for Great Britain football teams|publisher=BBC Sport|date=30 March 2015|accessdate=13 August 2015}}</ref> Nke a pụtara na Aluko agbakwunyeghị n'ọnụọgụ ise nke Great Britain, yana isonye na asọmpi Tokyo 2020 ohere mbụ enwere. <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/33316211|title=Team GB want women's football side at 2020 Olympics in Tokyo|publisher=BBC Sport|date=29 June 2015|accessdate=13 July 2015}}</ref> Otu izu ka ọ lara ezumike nka na bọọlụ ọkachamara, a mara ọkwa Aluko dị ka onye isi egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị na Aston Villa na Jenụwarị 2020. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2020/jan/22/eni-aluko-takes-job-as-aston-villa-womens-director-of-football|title=Eni Aluko takes job as Aston Villa Women's sporting director|date=22 January 2020|work=[[The Guardian]]|accessdate=18 January 2021}}</ref> Na Mee 2021, Aluko ghọrọ onye isi egwuregwu nke Los Angeles Angel City FC tupu oge mbido ha na American National Women's Soccer League (NWSL). <ref name="acfc">{{Cite news|title=ANGEL CITY FC SCORES AGAIN WITH NEW SPORTING DIRECTOR HIRE|url=https://angelcity.com/blogs/news/angel-city-fc-scores-again-with-new-sporting-director-hire|accessdate=20 May 2021|publisher=Angel City FC|date=20 May 2021}}</ref> == Ndụ ya == Mgbe ọ na-egwu maka England n'oge Euro 2005 ụmụ nwanyị, Aluko weere ọkwa A na Cadbury College, Birmingham. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4609513.stm|title=Educated Aluko holds Euro dream|publisher=BBC Sport|date=4 June 2005|accessdate=28 July 2009}}</ref> O mechara gaa mụọ iwu na Mahadum Brunel, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ na 2008. <ref>{{Cite news|url=http://www.fgmag.com/news/index.php?&newsmode=FULL&nid=5255|title=England squad for Germany friendly|publisher=Fair Game|date=14 July 2008|accessdate=28 July 2009}}</ref> Na Julaị 2009 a mara ọkwa na Aluko ga-eji oge 2009-10 US na-agụ akwụkwọ maka ule ụlọ mmanya [[Nú Yọk|New York]] tupu ya emee ule yiri nke ahụ na England, ebumnuche ya bụ inwe usoro iwu ntụrụndụ na England na United States. <ref name="STL">{{Cite news|url=http://www.stltoday.com/stltoday/sports/stories.nsf/soccer/story/6260A70C8F1ACABD862575FB00051318?OpenDocument|title=Athletica's Aluko prepares for life as an attorney|author=Timmermann|first=Tom|work=[[St. Louis Post-Dispatch|STL Today]]|date=22 July 2009|accessdate=28 July 2009}}</ref> Mgbe ọ na-emecha nkuzi nkuzi gbasara iwu na Mahadum Iwu, <ref name="lc">{{Cite news|author=Connelly|first=Thomas|title=Junior lawyer leaves Slaughter and May after signing for Juventus|url=https://www.legalcheek.com/2018/09/junior-lawyer-leaves-slaughter-and-may-after-signing-for-juventus/|accessdate=18 January 2020|publisher=[[Legal Cheek]]|date=4 September 2018}}</ref> Aluko nwere ọzụzụ ọzụzụ na Lee & Thompson LLP na Iwu Onside. <ref>{{Cite news|title=Who's Who|url=http://www.uefamip.com/promotion-2017-2019#ALUKO|accessdate=18 January 2020|publisher=[[UEFA]]}}</ref> O kwuputara ebumnuche ya "ịla azụ" site na ọrụ iwu ya na March 2015 iji lekwasị anya n'ịgba bọọlụ ọkachamara. <ref>{{Cite news|title=Eniola Aluko column: Why I'm putting my legal career on hold|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/32051022|accessdate=18 January 2020|publisher=[[BBC Sport]]|date=27 March 2015}}</ref> N'afọ 2016 ndị otu bọọlụ gwara Aluko na ọrụ ndụmọdụ ya na ụlọ ọrụ egwuregwu mebiri iwu ha yana ndị otu otu ahụ na-enyocha ya. <ref>{{Cite news|author=Hattenstone|first=Simon|title=Eni Aluko: 'We all have moments in life when our morals are called into question'|url=https://www.theguardian.com/football/2019/aug/24/lot-of-england-team-still-havent-apologised-eni-aluko-after-whistleblowing|accessdate=18 January 2020|work=[[The Guardian]]|date=24 August 2019}}</ref> Ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka onye na-ahụ maka igbu egbu na May, tupu ya agbahapụ mgbe ọ kwagara Ịtali na Juventus. <ref name="lc" /> Nwanne ya nwoke nke nta bụ Sone na-egwuri egwu maka Ipswich Town ma bụrụ onye ntorobịa mba England, mana na Mee 2009 nabatara oku ka ọ nọchite anya Nigeria . <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/8068814.stm|title=Kelvin Etuhu opts for Nigeria|publisher=BBC Sport|date=26 May 2009|accessdate=28 July 2009}}</ref> Aluko nyeere nwanne ya nwoke aka n'oge nsogbu ego nke Rangers nwetara na 2012. <ref>{{Cite news|author=Tongue|first=Steven|title=A family united but heading in different directions|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/international/a-family-united-but-heading-in-different-directions-8348359.html|accessdate=18 January 2020|work=[[The Independent]]|date=25 November 2012}}</ref> Nna ya bụbu onye omebe iwu na Nigeria, <ref name="fly">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/africa/4547911.stm|title=Eniola will not fly|publisher=BBC Sport|date=14 May 2005|accessdate=28 July 2009}}</ref> ebe Bolaji Aluko, onye prọfesọ injinịa kemịkalụ, bụ nwanne nna ya. <ref>{{Cite news|url=http://www.nigerianmuse.com/20080723040837zg/sections/sports/eniola-aluko-goal-poacher-and-brilliant-lawyer/|title=Eniola Aluko: Goal Poacher And Brilliant Lawyer|publisher=Nigerian Muse|date=23 July 2008|accessdate=22 April 2011|author=Tunde Adekeye}}</ref> Aluko votu maka Conservative Party na ntuli aka izugbe 2019 . <ref>{{Cite news|author=Young|first=Diana|title=I'm a black woman who voted Tory - the backlash I received shows people still aren't willing to listen and learn|url=https://inews.co.uk/opinion/im-a-black-woman-who-voted-tory-the-backlash-i-received-shows-people-still-arent-willing-to-listen-and-learn-1357191|accessdate=18 January 2020|publisher=[[i (newspaper)|i]]|date=7 January 2020}}</ref> E wusiri [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]] ike n'okpuru mmetụta nke onye a mụrụ ọzọ bụbu onye egwuregwu bọọlụ Linvoy Primus . <ref name="faith">{{Cite news|title=Eniola Aluko column: England striker on faith in football|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/34261682|accessdate=18 January 2020|publisher=[[BBC Sport]]|date=20 September 2015}}</ref> Edekwara Aluko na 2020 ''Powerlist'', amara dị ka otu n'ime 100 ndị Black Britain kacha nwee mmetụta. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/uk-news/2019/oct/25/ismail-ahmed-money-transfer-boss-tops-list-of-influential-black-people-in-britain|title=Meghan and Stormzy named among most influential black people in UK|author=Busby|first=Mattha|date=25 October 2019|work=The Guardian|accessdate=17 January 2021}}</ref> Na Mee 2020, Aluko bipụtara usoro tweet nke pụtara na-akatọ ndị etinyere na atụmatụ iwe iwe gọọmentị UK ewepụtara na nzaghachi ọrịa COVID-19 , na-ehichapụ ọtụtụ n'ime ozi ahụ, na-arịọ mgbaghara ma na-ekwupụta nkwado ya maka atụmatụ furlough. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/52644983|title=Eniola Aluko: Former England and Chelsea forward apologises for furlough tweets|date=13 May 2020|work=BBC Sport|accessdate=18 January 2021}}</ref> == Na omenala ewu ewu == Na Septemba 2014, Aluko pụtara na mmemme egwuregwu bọọlụ BBC ''Match of the Day'', nwanyị mbụ pụtara dị ka onye na-ahụ maka ihe nkiri na ihe nkiri ahụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2014/sep/29/eniola-aluko-first-female-match-of-the-day-pundit|title=Eniola Aluko makes history as first female Match of the Day pundit|author=Goodwin|first=Stuart|date=29 September 2014|work=The Guardian|accessdate=19 January 2021}}</ref> O nyere nkọwa maka mkpuchi ITV nke 2018 FIFA World Cup <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/shortcuts/2018/jun/18/eni-aluko-alex-scott-stars-world-cup-commentary|title=How Eni Aluko and Alex Scott became the breakout stars of World Cup punditry|author=Wrack|first=Suzanne|date=18 June 2018|work=The Guardian|accessdate=19 January 2021}}</ref> na maka mkpuchi Fox Sports nke 2019 FIFA World Cup . <ref>{{Cite news|url=https://worldsoccertalk.com/2019/06/10/review-foxs-womens-world-cup-tv-coverage-opening-weekend/|title=Review of FOX's Women's World Cup TV coverage, opening weekend|author=Krishnaiyer|first=Kartik|date=10 June 2019|work=World Soccer Talk|accessdate=19 January 2021}}</ref> E gosipụtara ya na ndị otu mba ya na usoro egwuregwu vidiyo FIFA nke EA Sports 'FIFA malitere na ''FIFA 16'', oge izizi ụmụ nwanyị so na egwuregwu ahụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/32915815|title=Fifa 16: EA Sports game to feature women for first time|date=28 May 2015|work=BBC Sport|accessdate=19 January 2021}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.espn.com/espnw/news-commentary/story/_/id/13763107/why-fifa-16-landmark-women|title=Why 'FIFA 16' Is A Landmark For Women|author=Barnes|first=Katie|date=28 September 2015|work=ESPN|accessdate=19 January 2021}}</ref> N'August 2016, ọ bịanyere aka n'akwụkwọ nkwado ọtụtụ afọ na Under Armor, nwanyị mbụ UK na-eme egwuregwu na-eme ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.thedrum.com/news/2016/08/24/chelseas-eniola-aluko-being-under-armours-first-female-athlete-uk|title=Chelsea's Eniola Aluko on being Under Armour's first female athlete in the UK|author=Connelly|first=Tony|date=24 August 2016|work=The Drum|publisher=Carnyx Group|accessdate=19 January 2021}}</ref> Na Jenụwarị 2020 Aluko ghọrọ onye nnọchi anya Adidas. <ref>{{Cite news|url=https://versus.uk.com/2020/02/eni-aluko-became-latest-adiddas-rent-pred-player-make-surprise-appearance/|title=Eni Aluko Became the Latest adidas Player to Make a Surprise 'Rent-A-Pred' Appearance|author=Davey|first=Jacob|date=10 February 2020|work=Versus|accessdate=19 January 2021}}</ref> Aluko wepụtara akụkọ ndụ ya ''Ha anaghị akụzi nke a" - nkuzi na egwuregwu nke ndụ'' n'August 2019. <ref>{{Cite web|url=https://sportsbookawards.com/autobiography-of-the-year-shortlist-announced-for-the-telegraph-sports-book-awards-2020/|title=Autobiography of the Year 2020 Shortlist Announced!|date=27 May 2020|work=[[British Sports Book Awards|The Telegraph Sports Book Awards]]|accessdate=19 January 2021}}</ref> == Nkwanye ugwu == * Onye meriri iko FA WPL : 2001–02  * FA WPL Northern Division: 2001–02  * FA ụmụ agbọghọ Player nke afọ: 2002–03 <ref>{{Cite web|title=Eniola Aluko Profile|url=https://www.planetsport.com/soccer/eniola-aluko|accessdate=2021-05-18|work=PlanetSport|language=en}}</ref> * Iko ụmụ nwanyị FA : 2011–12 '''Charlton Athletic''' * FA WPL Nkeji mba gbagoro agbago: 2003–04, 2004–05 <ref name="Eniola Aluko Profile">{{Cite web|title=Eniola Aluko Profile|url=https://www.planetsport.com/soccer/eniola-aluko|accessdate=2021-05-19|work=PlanetSport|language=en}}</ref> * Iko ụmụ nwanyị FA: 2004–05 <ref name="Eniola Aluko Profile" /> * Iko FA WPL: 2005–06 <ref name="Eniola Aluko Profile" /> * FA Community Shield : 2004 <ref>{{Cite web|title=Eniola Aluko retires from football {{!}} Official Site {{!}} Chelsea Football Club|url=https://www.chelseafc.com/en/news/2020/01/15/eniola-aluko-retires-from-football|accessdate=2021-05-18|work=ChelseaFC}}</ref> '''Saint Louis Athletica''' * Ndị ọkachamara bọọlụ ụmụ nwanyị na -agba ọsọ oge niile: 2009  * FA WSL: 2015, 2017, 2017–18 * FA Women's Cup: 2014–15, 2017–18<ref name=":0">{{Cite web|author=Champions|title=Agent Speaker-Eniola Aluko|url=https://champions-speakers.co.uk/speaker-agent/eniola-aluko|accessdate=2021-06-18|work=Champions (UK) Plc}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Post-Season Briefing 2014/15 - part two {{!}} Official Site {{!}} Chelsea Football Club|url=https://www.chelseafc.com/en/news/2015/06/07/post-season-briefing---part-two|accessdate=2021-05-18|work=ChelseaFC}}</ref> * International Women's Club Championship runner-up: 2013{{citation needed|date=July 2019}} * Serie A: 2018–19 * Coppa Italia: 2018–19 * Supercoppa Italiana: 2019 * Onye meriri asọmpi ụmụ nwanyị UEFA : 2009 <ref>{{Cite web|title=UEFA Women's EURO 2009 - Final|url=https://www.uefa.com/womenseuro/season=2009/matches/round=15050/match=2001423/postmatch/lineups/index.html|publisher=UEFA|accessdate=7 July 2019|date=10 September 2009}}</ref> * Iko Saịprọs : 2009, 2013, 2015  * Iko mba ụwa nke FIFA nke atọ: 2015 <ref>{{Cite web|url=http://resources.fifa.com/mm/document/tournament/competition/02/66/09/64/eng_51_0704_ger-eng_fulltime.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150706175120/http://resources.fifa.com/mm/document/tournament/competition/02/66/09/64/eng_51_0704_ger-eng_fulltime.pdf|archivedate=6 July 2015|date=4 July 2015|title=Match for third place - Match report|publisher=FIFA|accessdate=7 July 2019}}</ref> == Edensibịa == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] b25owbzyptwg9fbtq4w2q20z5ickk5k Nick Lachey 0 12040 84383 73854 2022-07-21T17:34:21Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Nick Lachey 3.jpg|thumb|Nick Lachey]] '''Nicholas Scott Lachey''' / / ləˈʃeɪ / lə-SHAY ; <ref>{{Cite news|url=http://www.enquirer.com/editions/2003/11/11/tem_wwwtem1a.html|title=TV's hottest newlywed says he's a regular local guy|work=Cincinnati Enquirer|date=November 11, 2003|accessdate=2007-07-07|first=Larry|author=Nager}}</ref> amuru Nọvemba 9, 1973) bụ onye America na-agụ egwú, onye na-eme ihe nkiri, àgwà telivishọn, na onye ọbịa. O tolitere bụrụ onye ama ama dị ka onye ndu onye na-abụ abụ nke multi-platinum-ere boyband 98 Degrees, wee mechaa kpalitere na usoro eziokwu ndị ''lụrụ ọhụrụ: Nick na Jessica'' na nwunye ya mgbe ahụ, Jessica Simpson . O wepụtala albums solo anọ: ''SoulO'', ''Gịnị hapụrụ m'', ''A Nna Lullaby'', na ''Soundtrack nke ndụ m'' . O nwekwara ọrụ ugboro ugboro na usoro ihe onyonyo ''Charmed'' . Ọ kwadoro NBC 's ''The Sing-Off'', kwadoro VH1 's ''Big Morning Buzz Live'' site na 2014 ruo 2015, ma ugbu a na- anabata Nickelodeon 's ''America's Most Musical Family'', na onye na-akwado Netflix na-egosi ''ịhụnanya bụ onye ìsì'' na nwunye ya Vanessa . Lachey . Na 2021, Lachey meriri oge nke ise nke <nowiki><i id="mwLQ">The Masked Singer</i></nowiki> . == Ndụ mbido == A mụrụ Lachey na Harlan, Kentucky nye Cathalyn (née Fopma) na John Lachey. <ref>{{Cite web|url=http://www.tvguide.com/celebrities/nick-lachey-196910/bio/|title=Nick Lachey Biography, Celebrity Facts and Awards|publisher=TVGuide.com|accessdate=2016-12-26}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=gOsCAAAAMBAJ&q=%22Fopma's+two+sons,+Nick+and+Drew+Lachey%22&pg=PA18|title=Cincinnati Magazine - Google Books|date=September 2001|accessdate=2016-12-26|author=Communications|first=Emmis}}</ref> Ọ bụ nwanne nke onye na-agụ egwú na onye na-eme ihe nkiri Drew Lachey, ya na ya rụkọrọ ọrụ. Nna nna ya, Robert James Fopma, sitere na Dutch. Aha nna Nick ndị ọzọ bụ Bekee, Scottish, German na Welsh na French dị anya. Ọ gara ụlọ akwụkwọ elementrị Clovernook na mpaghara Cincinnati nke North College Hill, Ohio na ụlọ akwụkwọ maka imepụta ihe na ime nka na Cincinnati. Ọ gara Mahadum Miami na Oxford, Ohio, ebe ọ sonyere Sigma Alpha Epsilon . N'oge ọdịda nke 1992, ọ debanyere aha na Mahadum Southern California, dị ka nkwupụta o mere n'oge ngosi ọbịa ya na ''Ụlọ Nzukọ Arsenio'' na December 12, 2013. == Ọrụ == Lachey malitere ọrụ ịbụ abụ ọkachamara ya na King Island ya na enyi ya Justin Jeffre n'etiti 1990s na-abụ abụ na otu quartet n'ime ogige ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.kicentral.com/history/shows.php|title=Kings Island Central - Kings Island History - Kings Island Shows and Entertainment|publisher=Kicentral.com|accessdate=2012-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120524155756/http://www.kicentral.com/history/shows.php|archivedate=2012-05-24}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.visitkingsisland.com/public/news/media/story_ideas.cfm|title=Largest Amusement & Waterpark in the Midwest &#124; Kings Island|publisher=Visitkingsisland.com|accessdate=2013-04-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100710001307/http://www.visitkingsisland.com/public/news/media/story_ideas.cfm|archivedate=2010-07-10}}</ref> Lachey bụ onye otu nwoke 98 Degrees yana nwanne ya nwoke, Drew, Justin Jeffre, na Jeff Timmons . Ndekọ mpụta mbụ ha bụ nke akpọrọ onwe ya ''98 Degrees'' ; Otú ọ dị, ezigbo ihe ịga nke ọma nke ìgwè ahụ bịara na album na-esochi ha ''98 Degrees and Rising'' . Ogo 98 erela ndekọ nde iri. 98 Degrees mere ihe ngosi nchikota oge okpomọkụ nke otu oge na Hershey, Pennsylvania, na Summer Mixtape Festival na August 18, 2012, egwu mbụ ha n'ime ihe karịrị afọ iri. <ref>{{Cite web|author=Kenneth Partridge|url=http://blog.music.aol.com/2012/06/20/98-degrees-reunion/?icid=maing-grid7%7Cmain5%7Cdl6%7Csec3_lnk1%26pLid%3D171640|title=98 Degrees Reunion: Nick and Drew Lachey Confirm Boy Band Will Play One-Off Show in Hershey, Pennsylvania. - AOL Music Blog|publisher=Blog.music.aol.com|date=2012-06-20|accessdate=2012-10-04}}</ref> N'oge okpomọkụ nke 2003, eziokwu na-egosi ndị ''lụrụ di na nwunye ọhụrụ: Nick na Jessica'', na Lachey na nwunye Jessica Simpson, malitere ịgbasa na MTV . Di na nwunye ahụ gbara egwu na telivishọn pụrụ iche ''Nick na Jessica Variety Hour'', bụ nke e mere na 2004 ma jiri ya tụnyere ''The Sonny &amp;amp; Cher Show'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.flakmag.com/tv/nickandjessica.html|title=''The Nick and Jessica Variety Hour''|author=Himes|first=Stephen|publisher=Flak|accessdate=2008-08-07}}</ref> N'afọ 2005, ndị ''lụrụ'' di na nwunye ọhụrụ meriri ihe nrite Nhọrọ Ndị mmadụ maka ihe ngosi eziokwu kachasị amasị tupu ha kechie obere oge. <ref>{{Cite news|url=http://www.foxnews.com/story/0,2933,143882,00.html|title=Moore Controversy at People's Choice Awards|author=Kuntzman|first=Gersh|date=2005-01-10|publisher=foxnews.com|accessdate=2008-08-07}}</ref> Na Nọvemba 11, 2003, ewepụtara ya solo mpụta mbụ album, ''SoulO'' . <ref name="amg">{{Cite web|author=MacKenzie Wilson|url={{Allmusic|class=artist|id=p351437|pure_url=yes}}|title=(((Nick Lachey > Biography)))|work=allmusic|date=1973-11-09|accessdate=2010-08-31}}</ref> N'agbanyeghị na a tọhapụrụ ya n'oge ọganihu nke ndị ''lụrụ ọhụrụ'', album ahụ bụ ọdịda azụmahịa. Lachey rụrụ ọrụ ugboro ugboro na usoro ''Charmed'' n'etiti 2004 na 2005. [[Usòrò:Nick_Lachey_at_Ramstein1.jpg|thumb|300x300px| Lachey na Ramstein Air Base na Eprel 2005]] E wepụtara ''What's Left of Me'' na Mee 9, 2006 wee rụpụta ya na ọnụọgụ abụọ na ''Billboard'' 200. Enyere ọba akwụkwọ ahụ akwụkwọ ikike Gold, ka o resịrị ihe karịrị 500,000 n'ime ụlọ. Nke mbụ sitere na album ahụ bụ egwu egwu, " Gịnị hapụrụ m ", ewepụtara na February 21, 2006. Egwu a ghọrọ ihe egwu, rute n'ọkwa kacha elu nke ọnụọgụ isii na ''Billboard'' Hot 100. Vidiyo maka "Ihe fọdụrụ n'ime m" gosipụtara MTV VJ mbụ, Vanessa Minnillo . Lachey dekọtara " Ụbọchị nkịtị " maka ihe nkiri Oprah Winfrey mepụtara, ''Maka Otu ụbọchị ọzọ'' . Lachey malitere ịrụ ọrụ na album solo ya nke atọ na 2007. <ref>{{Cite web|author=Moss|first=Corey|url=http://www.mtv.com/news/articles/1554575/20070314/lachey_nick.jhtml|title=Don't Tell Effie: Nick Lachey Says He's Teaming With 'Dreamgirls' Underdogs - News Story &#124; Music, Celebrity, Artist News &#124; MTV News|publisher=Mtv.com|date=2007-03-14|accessdate=2010-08-31}}</ref> Lachey nwekwara kpakpando na usoro ihe nkiri TV a ma ama, ''One Tree Hill'', dị ka onye na-agụ egwú na Red Bedroom Productions. A mara ọkwa na Jenụarị 2010 na Jive Records edebela ọba ọhụrụ ya n'akwụsịghị akwụsị. <ref>{{Cite web|url=http://www.popcrunch.com/nick-lachey-vanessa-minnillo-cant-afford-to-get-married/|title="Broke" Nick Lachey Vanessa Minnillo Can't Afford Dream Wedding|publisher=Popcrunch.com|date=2010-01-22|accessdate=2012-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120324112108/http://www.popcrunch.com/nick-lachey-vanessa-minnillo-cant-afford-to-get-married/|archivedate=March 24, 2012}}</ref> Na June 2010, Lachey kwadoro na ya kewara ụzọ na Jive Records. ''Na-ewere ogbo ahụ'', ihe ngosi egwu egwu na-edepụta ndụ ụmụ akwụkwọ sekọndrị na Ụlọ Akwụkwọ maka Creative and Performing Arts, malitere na MTV na March 2009. Ọ bụ Lachey mepụtara ya. Na December 2009, ọ kwadoro ''The Sing-Off'', asọmpi egwu egwu America nke anọ nke na-egosipụta otu cappella, ọrụ ọ kwadoro n'oge December 2010 maka ihe ngosi nke abụọ na nke atọ na NBC . Lachey bụ onye asọmpi n'usoro asọmpi eziokwu ama ama nke NBC akpọrọ ''Stars Earn Stripes'' . <ref name="SES Reference">{{Cite web|url=http://www.nbc.com/stars-earn-stripes/about/bios/nick-lachey/|title=Stars Earn Strips Bio for Contestant Nick Lachey|accessdate=2012-09-08}}</ref> Na Jenụwarị 16, 2014, VH1 mara ọkwa Lachey ga-amaliteghachi nnabata Big Morning Buzz Live, mgbe ọ laghachiri na Machị 3, 2014. <ref>{{Cite web|author=Takeda|first=Allison|title=Nick Lachey Replacing Carrie Keagan as Host of VH1's Big Morning Buzz Live|url=http://www.usmagazine.com/entertainment/news/nick-lachey-replacing-carrie-keagan-as-host-of-vh1s-big-morning-buzz-live-2014161|work=[[Us Weekly]]|accessdate=February 18, 2014|date=January 16, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Kondolojy|first=Amanda|title=Nick Lachey Joins VH1 'Big Morning Buzz Live' as Spring 2014 Host|url=http://tvbythenumbers.zap2it.com/2014/01/17/nick-lachey-joins-vh1-big-morning-buzz-live-as-spring-2014-host/230061/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222225205/http://tvbythenumbers.zap2it.com/2014/01/17/nick-lachey-joins-vh1-big-morning-buzz-live-as-spring-2014-host/230061/|archivedate=February 22, 2014|work=TV by the Numbers|publisher=[[Zap2it]]|accessdate=February 18, 2014|date=January 17, 2014}}</ref> Na September 6, 2017, a mara ọkwa Lachey dị ka otu n'ime ndị na-eme ememme ga-ekere òkè na oge 25 nke ''Ịgba egwú na Stars'', na-asọmpi megide nwunye ya Vanessa. Ejikọtara ya na onye na-agba egwu ọkachamara Peta Murgatroyd . <ref>{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/Entertainment/dancing-stars-season-25-celebrity-cast-frankie-muniz/story?id=49603734|title='Dancing With the Stars' season 25 celebrity cast: Frankie Muniz, Barbara Corcoran, Nick Lachey and more|work=ABC News|date=September 6, 2017|accessdate=September 6, 2017}}</ref> Di Murgatroyd, Maksim Chmerkovskiy, jikọtara ya na Vanessa. N'October 23, Lachey na Murgatroyd bụ di na nwunye nke ise a chụpụrụ n'asọmpi ahụ, pụọ n'ọkwa itoolu. <ref>{{Cite web|url=http://www.baltimoresun.com/entertainment/tv/tv-lust/bs-fe-dwts-recap-season-25-episode-7-story.html|title='Dancing With the Stars' recap: Nick Lachey is eliminated, Lindsey Stirling is perfect|work=The Baltimore Sun|date=October 24, 2017|accessdate=November 12, 2017}}</ref> Lachey kwadoro asọmpi egwu na Nickelodeon nke akpọrọ ''ezinụlọ America kacha egwu'' nke bidoro Nọvemba 1, 2019. Lachey na nwunye ya ugbu a na-akwado ihe ngosi Netflix eziokwu ịhụnanya bụ kpuru ìsì . <ref>{{Cite web|url=https://www.insider.com/love-is-blind-secrets-stories-and-season-2-details-2020-8|title='Love Is Blind' host Vanessa Lachey shares what you didn't see on the show, plus details about filming season 2|accessdate=October 25, 2020|work=Insider}}</ref> == Mmemme ndị ọzọ == Lachey bụ onye nwe Hollywood Fame, otu ndị otu egwuregwu bọọlụ America malitere igwu egwu na ọdịda 2006 ma bụrụ akụkụ nke otu nwe nke Tacoma Rainiers, Seattle Mariners 'Triple-A Mgbakwunye. Lachey bụkwa onye na-anwụ anwụ Cincinnati Bengals, Cincinnati Reds na Cincinnati Bearcats fan. <ref>{{Cite web|url=http://sports.espn.go.com/minorlbb/news/story?id=2680320|title=sports.espn.go.com|publisher=sports.espn.go.com|date=2006-11-30|accessdate=2012-10-04}}</ref> Na Eprel 7, 2009, Lachey tụpụrụ ọkwa emume mbụ maka egwuregwu mmeghe MLB na Cincinnati, Ohio . Na Julaị 9, 2011 Lachey bụrụ abụ mba maka asọmpi NASCAR Sprint Cup nke mbụ na Kentucky Speedway na Sparta, Kentucky. Lachey so na otu ndị ọchụnta ego tinyere usoro iwu iwu wii wii na ntuli aka Ohio na 2015. <ref>{{Cite news|author=Contrera|first=Jessica|title=The Ohio marijuana vote that could make Nick Lachey a weed kingpin. Yes, that Nick Lachey.|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/the-ohio-marijuana-vote-that-could-make-nick-lachey-a-weed-kingpin-yes-that-nick-lachey/2015/10/30/58bd2b28-7cc4-11e5-b575-d8dcfedb4ea1_story.html|accessdate=May 25, 2016|work=The Washington Post|date=October 30, 2015}}</ref> Ebumnuche a chọrọ ikike ntolite pụrụiche maka ndị otu ahụ ebe machibidoro ihe ọkụkụ ndị ọzọ ma ewezuga obere ego maka ojiji nkeonwe. <ref>{{Cite news|author=Borchardt|first=Jackie|title=What you need to know about Issue 3 -- Ohio's marijuana legalization measure|url=http://www.cleveland.com/open/index.ssf/2015/09/what_you_need_to_know_about_is.html|accessdate=May 25, 2016|work=Northeast Ohio Media Group|date=September 21, 2015}}</ref> Lachey pụtara na onye na-akwado TV na-akwado ịgafe atụmatụ a, mana e meriri ya n'ikpeazụ. <ref>{{Cite news|author=Delbyck|first=Cole|title=Nick Lachey Could Make Serious Bank If Weed Is Legalized in Ohio|url=http://www.huffingtonpost.com/entry/nick-lachey-weed-amendment-ohio_us_56392358e4b0b24aee47ea6c|accessdate=May 25, 2016|work=The Huffington Post|date=November 3, 2015}}</ref> Lachey nọ na Kansụl Ntụrụndụ nke ọgbakọ enyemaka agụụ na-enye America nri . <ref>{{Cite web|url=http://qa.feedingamerica.org/how-we-fight-hunger/our-partners/celebrity-partners.aspx|title=Celebrity Partners|publisher=Feeding America|accessdate=July 12, 2012|archiveurl=https://archive.today/20130414175858/http://qa.feedingamerica.org/how-we-fight-hunger/our-partners/celebrity-partners.aspx|archivedate=April 14, 2013}}</ref> Na 2021, Lachey gbara asọmpi na oge ise nke ''Masked Singer'' dị ka "Piglet". Ekwuputara ya onye mmeri nke oge. <ref>{{Cite web|author=Seemayer|first=Zach|title='The Masked Singer' Season 5 Finale's Most Memorable Moments, Best Performances and Biggest Winners! {{!}} Entertainment Tonight|url=https://www.etonline.com/the-masked-singer-season-5-episode-11-2021-05-19-season-finale-live-updates|work=www.etonline.com|accessdate=27 May 2021}}</ref> == Ndụ onwe onye == [[Usòrò:Nick_Lachey,_Vanessa_Minillo_(6883562290).jpg|áká_èkpè|thumb|200x200px| Lachey na nwunye Vanessa Minnillo na March 2012]] Na Disemba 1998, Lachey na onye na-agụ egwú ibe ya Jessica Simpson bụ onye njikwa ha na-emekọrịta ihe na emume ekeresimesi. Ha mechara malite mkpakọrịta nwoke na nwaanyị mgbe ha zutere ọzọ na ihe omume ''Teen People'' na Jenụwarị 1999, mana ha kewara ọnwa ise malite na Eprel 2001 ruo mgbe ha na-alaghachi azụ na-esochi mwakpo Septemba 11 . <ref>{{Cite news|url=http://transcripts.cnn.com/TRANSCRIPTS/0310/14/lkl.00.html|title=Interview With Nick Lachey, Jessica Simpson - Transcript|author=King|first=Larry|date=October 14, 2003|work=CNN|accessdate=July 5, 2013}}</ref> Ha gbara aka na February 2002, <ref>{{Cite news|url=http://www.people.com/people/jessica_simpson/biography/|title=Jessica Simpson Biography - Will You Maui Me?|work=People|accessdate=July 6, 2013}}</ref> wee lụọ na Ọktoba 26, 2002 na Austin, Texas . <ref>{{Cite web|url=https://people.com/celebrity/lachey-and-simpson-become-mr-and-mrs/|title=Lachey and Simpson Become Mr. and Mrs.|author=Silverman|first=Stephen M.|date=2002-10-28|work=People|accessdate=2019-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070429154053/http://www.people.com/people/article/0%2C26334%2C625091%2C00.html|archivedate=2007-04-29}}</ref> Na Nọvemba 2005, ka ọnwa nke ịkọ nkọ tabloid gasịrị, Lachey na Simpson kwupụtara na ha na- ekewa . Simpson gbara akwụkwọ maka ịgba alụkwaghịm na Disemba 16, 2005, na-ekwu maka "ọdịiche na-enweghị atụ." <ref>{{Cite web|url=https://people.com/celebrity/joe-simpson-nick-jessicas-marriage-is-solid/|title=Joe Simpson: Nick & Jessica's Marriage Is Solid|author=Borzillo-Vrenna|first=Carrie|date=2005-07-20|work=People|accessdate=2019-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080617220658/http://www.people.com/people/article/0,26334,1084766,00.html|archivedate=2008-06-17}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.people.com/people/article/0,26334,1053559,00.html|title=Nick Lachey, Jessica Simpson Split|date=2005-11-25|publisher=people.com|accessdate=2008-08-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070225082227/http://www.people.com/people/article/0%2C26334%2C1053559%2C00.html|archivedate=2007-02-25}}</ref> A kpọsara ịgba alụkwaghịm nke di na nwunye a n'ụwa niile, a kọkwara na ha mechara na June 30, 2006. <ref>{{Cite news|url=https://www.usatoday.com/life/people/2006-06-30-simpson-lachey_x.htm|title=Jessica Simpson, Lachey divorce final|date=2006-06-30|work=USAToday.com|accessdate=2008-08-07}}</ref> N'oge na-adịghị mgbe a tọhapụrụ " Gịnị bụ Left nke M ", Lachey's 2006 music video starring Vanessa Minnillo, ya na Minnillo malitere ịlụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/news/articles/1651572/20101104/lachey_nick.jhtml|title=Nick Lachey And Vanessa Minnillo Are Engaged|date=2010-11-04|publisher=mtv.com|accessdate=2010-11-15}}</ref> Ha gbasara obere oge na June 2009, mana ka ọ na-erule Ọktoba 2009, Lachey kwadoro na ha laghachiri ọnụ mgbe ha 'na-alụbeghị di otu nkeji. Lachey na Minnillo gbara akwụkwọ na Nọvemba 2010, wee lụọ na Julaị 15, 2011, na Sir Richard Branson 's Necker Island na British Virgin Islands . <ref>Garcia, Jennifer. [http://www.people.com/people/article/0,,20511009,00.html "Nick Lachey & Vanessa Minnillo: Why We Picked Necker Island for Wedding"], ''[[People (magazine)|People]]'', July 18, 2011</ref> Agbamakwụkwọ a bụ ihe onyonyo na telivishọn na TLC. <ref>Garcia, Jennifer. [http://www.people.com/people/article/0,,20510637,00.html "Vanessa Minnillo and Nick Lachey Are Married!"], ''People'', July 15, 2011</ref> Ha nwere ụmụ atọ, Camden John (b. 2012), Brooklyn Elizabeth (b. 2015) na Phoenix Robert (b. 2016). <ref>{{Cite web|url=http://www.usmagazine.com/celebrity-moms/news/vanessa-minnillo-welcomes-baby-girl-brooklyn-with-nick-lachey-pic-201561|title=Vanessa Minnillo Gives Birth, Welcomes Baby Girl Brooklyn Elisabeth With Nick Lachey: First Photo|date=January 6, 2015|work=Us Weekly|accessdate=January 18, 2015|first=Stephanie|author=Webber}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Schnurr|first=Samantha|title=Nick Lachey and Vanessa Lachey Expecting Baby No. 3|url=http://www.eonline.com/news/792013/nick-lachey-and-vanessa-lachey-expecting-baby-no-3|accessdate=September 3, 2016|work=[[E! Online]]|date=September 3, 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Quinn|first=Dave|title='A Christmas Miracle!' Nick and Vanessa Lachey Welcome Son Phoenix Robert|url=http://people.com/babies/nick-and-vanessa-lachey-welcome-son-phoenix-robert/?xid=socialflow_facebook_peoplemag|accessdate=December 26, 2016|work=[[People Magazine]]|date=December 26, 2016}}</ref> <references /> Lachey bụ onye na-akwado Cincinnati Bengals . Achụpụrụ ya na egwuregwu na 2012 megide ndị [[Ndị chaja Los Angeles|San Diego Chargers]] mgbe ya na onye ọzọ na-akwado esemokwu. <ref>{{Cite web|title=Die-hard Bengals fan Nick Lachey kicked out of game in San Diego|url=https://www.latimes.com/sports/la-xpm-2012-dec-04-la-sp-sn-nick-lachey-20121204-story.html|work=LA Times.com|date=December 4, 2012}}</ref> == Ihe ngosi == '''98 ogo''' * ''98°'' (1997) * ''98° na ebili'' (1998) * ''Mkpughe'' (2000) * ''2.0'' (2013) '''Ndekọ album''' * ''SoulO'' (2003) * ''Kedu ihe fọdụrụ m'' (2006) * ''Lullaby nke Nna'' (2013) * ''Ụda Ụda nke Ndụ M'' (2014) == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Year !Title !Role !Notes |- |1998 |''City Guys'' | rowspan="2" |Himself | |- |2003—2005 |''Newlyweds: Nick and Jessica'' | |- | rowspan="2" |2003 |''Room Raiders'' |Guest | |- |''Christmas in Rockefeller Center'' |Musical guest | |- | rowspan="4" |2004 |''American Dreams'' |Tom Jones |Episode: "To Tell the Truth" |- |''Charmed'' |Leslie St. Claire |6 episodes |- |''I'm with Her'' |Tyler Vance |Episode: "I'm Not With Her" |- |''Hope &amp;amp; Faith'' |Chris |Episode: "Just-In Time" |- |2005 |''Bewitched'' |Vietnam soldier |Cameo |- | rowspan="2" |2006 |''Twins'' |Charlie |Episode: "Himbo" |- |''Overhaulin''' |Himself |Episode 73 |- | rowspan="2" |2007 |''The Hard Easy'' |Jason Burns |Main role |- |''Rise: Blood Hunter'' |Dwayne |Cameo |- |2008 |''Clash of the Choirs'' |Choir Director | |- | rowspan="2" |2009 |''One Tree Hill'' |Himself |2 episodes (Season 6, episodes 21 and 23) |- |''Taking the Stage'' |Himself/Guest | |- |2009–2014 |''The Sing-Off'' |Host | |- | rowspan="2" |2011 |''Hawaii Five-0'' |Tyler |Episode: "Powa Maka Moana (Pirate)" |- |''Nick & Vanessa's Dream Wedding'' |Himself | |- |2012 |''Stars Earn Stripes'' |Himself | |- |2013 |''The Winner Is'' |Host | |- |2014-2015 |''Big Morning Buzz Live'' |Host | |- |2015 |''Lachey's: Raising the Bar'' |Himself | |- |2016 |''Burgers, Brew &amp;amp; 'Que'' |Himself |Reality television<br /><br />Episode: "Phenomenal Philly Food Feast" |- | rowspan="3" |2017 |''Dancing with the Stars'' |Himself |Contestant (season 25) |- |''Top Chef Junior'' |Himself |Guest judge |- |''Drop the Mic'' |Himself |Episode: "Mayim Bialik vs. Kunal Nayyar / Ashley Tisdale vs. Nick Lachey" |- |2018 |''Miss USA 2018'' |Co-host/performer (98 Degrees) | |- | rowspan="2" |2019 |''Sugar Rush'' |Himself |Guest Judge, Episode: "Made with Love" |- |''Miss USA 2019'' |Co-host/performer (solo) | |- |2021 |''The Masked Singer'' |Piglet |Season 5 Winner |- |2021 |''Alter Ego'' |Judge | |} == Ihe nrite na nhọpụta == ; ASCAP Pop Music Awards ; American Music Awards ; Groovevolt Music na Ejiji Awards {{award table}} |- | rowspan=2|2007 | ''[[What's Left of Me (album)|What's Left of Me]]'' | Best Pop Album - Male | rowspan=2 {{Nom}} |- | "What's Left of Me" | Best Pop Song Performance - Male {{end}} {| class="wikitable" |+ ! ! ! ! |- | | | | |- | | | | |- | | | | |} == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] arbyjet7zp3q79147nac90q84zjtejq Ursula Burns 0 12058 84385 76642 2022-07-21T17:41:58Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ursula-Burns.jpg|thumb|Ursula Burns]] '''Ursula M. Burns''' (amuru ya na Septemba 20, 1958), bu nwanyi oma ahia America. Burns bụ onye ama ama maka ịbụ onye isi oche nke Xerox site nafo 2009 ruo n'afọ 2016, onye mbụ n'ime ụmụ nwanyị ojii bụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ Fortune 500, na nwanyị mbụ ga-anọchi onye ọzọ dị ka onye isi ụlọ ọrụ Fortune 500. <ref name="kws">{{Cite news|author=Byrnes|first=Nanette|url=http://www.businessweek.com/magazine/content/09_23/b4134018712853.htm|title=An Historic Succession At Xerox|work=Business Week|date=June 8, 2009}}</ref> <ref name="FortuneMulcahy">{{Cite news|author=Shambora|first=Jessica|url=http://postcards.blogs.fortune.cnn.com/2009/05/22/xeroxs-next-ceo-ursula-burns/|title=Xerox'snext CEO: Ursula Burns|date=May 22, 2009|accessdate=January 26, 2011}}</ref> Ọ bụkwa onye isi oche Xerox site nafo 2010 ruo n'afọ 2017. <ref>{{Cite web|url=http://www.democratandchronicle.com/story/money/business/2017/05/23/xerox-ursula-burns-retires-reverse-stock-split/340668001/|title=Xerox's stock price is rising, but it's not what you think|work=democratandchronicle.com|accessdate=15 August 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.blackenterprise.com/career/ursula-burns-to-step-down-as-xerox-ceo-after-company-split/|title=Ursula Burns Steps Down as XEROX CEO After Company Split|author=Johnson|first=Kandia|date=2017-01-06|work=blackenterprise.com|publisher=Black Enterprise Magazine|accessdate=2017-01-10}}</ref> Burns makwaara maka ije ozi na ụlọ ọrụ ndị isi na ọtụtụ nnukwu ụlọ ọrụ America, gụnyere Uber, American Express na ExxonMobil . Ọ bụ onye isi oche na onye isi oche nke VEON site na mbubreyo 2018 ruo mmalite 2020, yana onye ndụmọdụ dị elu na Teneo . N'afọ 2014, ''Forbes'' nyere ya nwanyị nke iri abụọ na abụọ kacha ike n'ụwa. <ref name="Forbes14">{{Cite web|title=The World's 100 Most Powerful Women|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|work=[[Forbes]]}}</ref> N'ime ọkwa ndị ọzọ nke obodo, ọ bụ onye ndu nke mmemme [[STIM|STEM]] nke White House site na 2009 ruo 2016, yana onye isi nke Council Export Council nke Onye isi ala site na 2015 ruo 2016. <ref name="USNews">[https://www.usnews.com/news/stem-solutions/articles/2017-05-05/xeroxs-ursula-burns-data-and-information-are-currency-of-the-future], "Xerox's Ursula Burns: U.S. Businesses Must Embrace Globalization ", ''[[US News]]'', Gaby Galvin, May 5, 2017</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == Otu nne na-azụ ya zụrụ Burns na Ụlọ Baruk, ọrụ ụlọ obibi nke [[New York City|New York]] . <ref name="kws">{{Cite news|author=Byrnes|first=Nanette|url=http://www.businessweek.com/magazine/content/09_23/b4134018712853.htm|title=An Historic Succession At Xerox|work=Business Week|date=June 8, 2009}}</ref> Ndị mụrụ ya abụọ bụ ndị si Panama kwabatara. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Katidral, ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị Katọlik niile na East 56th Street na New York. Ọ gara n'ihu nweta nzere bachelọ nke sayensị na injinia injinia site na Brooklyn Polytechnic Institute (ugbu a Mahadum New York Tandon School of Engineering ) na 1980 na nna ukwu nke sayensị na injinia injinia na Mahadum Columbia otu afọ ka e mesịrị. <ref name="bep">{{Cite web|url=http://www.blackentrepreneurprofile.com/profile-full/article/ursula-m-burns/|title=Ursula M. Burns|publisher=BlackEntrepreneurProfile.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.xerox.com/about-xerox/executive-leadership/ceo/enus.html|work=Xerox|accessdate=July 28, 2016|title=Ursula Burns, CEO}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://engineering.columbia.edu/xerox-ceo-ursula-burns-ms82-me-speak-class-day|title=Xerox CEO Ursula Burns MS'82 ME to Speak at Class Day|work=engineering.columbia.edu|language=en|accessdate=2018-01-19}}</ref> Ọ nwetala nzere nkwanye ugwu ọzọ na Mahadum New York, <ref>[http://www.nyu.edu/about/news-publications/news/2010/may/ursula-m-burns-receives-honorary-doctorate.html] "Ursula M. BurnsReceives Honorary Doctorate from NYU," [[New York University]], May 12, 2010</ref> Williams College, <ref>[https://communications.williams.edu/news-releases/3_18_2015_honorarydegrees/] "Williams College Announces its 2015 Honorary Degree Recipients," [[Williams College]], March 18, 2015</ref> Mahadum Pennsylvania, <ref>[http://www.upenn.edu/almanac/volumes/v59/n24/commencement.html] "Penn's 2013 Commencement Speaker and Honorary Degree Recipients," [[University of Pennsylvania]], March 12, 2013</ref> Mahadum Howard, <ref>{{Cite web|url=https://www.howard.edu/secretary/convocations/recipients-year.htm|title="Recipients of Honorary Degrees and Other University Honors (by year)," Howard University|work=howard.edu|accessdate=15 August 2018}}</ref> Rensselaer Polytechnic Institute, <ref>[http://president.rpi.edu/speeches/2013/honorary-degree-recipients-dinner] "Remarks at 2013 Honorary Degree Recipients Dinner," [[Rensselaer Polytechnic Institute]], May 2013</ref> The City College of New York <ref>[https://www.ccny.cuny.edu/news/2015-commencement-honorees] "CCNY Names Top Three for 2015 Commencement Honors," The City College of New York, March 12, 2015</ref> Rochester Institute of Technology (RIT), <ref>{{Cite web|url=https://www.rit.edu/news/story.php?id=46854|title=Ursula Burns Inspires RIT Graduates to Strive for the 'Unimaginable'|work=www.rit.edu|accessdate=15 August 2018}}</ref> Mahadum Rochester, <ref>{{Cite web|url=https://www.rochester.edu/commencement/2011/honorees.html|title=Commencement :: University of Rochester|work=www.rochester.edu|accessdate=15 August 2018}}</ref> Mahadum Xavier, <ref>{{Cite web|url=http://www.nola.com/education/index.ssf/2012/03/xaviers_commencement_speaker_w.html|title=Ursula Burns is Xavier University's commencement speaker|work=nola.com|accessdate=15 August 2018}}</ref> na Mahadum Georgetown . <ref name="georgetown.edu">{{Cite web|url=https://www.georgetown.edu/news/commencement-speakers-2018|title=Georgetown Announces 2018 Commencement Speakers|date=4 May 2018|work=www.georgetown.edu|accessdate=15 August 2018}}</ref> == Ọrụ azụmahịa == === Xerox === Burns buru ụzọ rụọ ọrụ maka Xerox dị ka onye nkuzi n'oge okpomọkụ na 1980, wee sonye na-adịgide adịgide otu afọ ka e mesịrị, mgbe ọ gụsịrị akara ugo mmụta nna ya ukwu. Ọ rụrụ ọrụ dị iche iche na mmepe ngwaahịa na atụmatụ na ụlọ ọrụ maka ihe fọdụrụ na 1980. <ref name="UB_nyt">{{Cite news|author=Bryant|first=Adam|url=https://www.nytimes.com/2010/02/21/business/21xerox.html|title=Xerox's New Chief Tries to Redefine Its Culture|work=The New York Times|date=February 20, 2010}}</ref> Na Jenụwarị 1990, ọrụ ya were mgbanwe na-atụghị anya ya mgbe Wayland Hicks, onye bụbu onye isi n'oge ahụ, nyere Burns ọrụ dị ka onye inyeaka onye isi ya. Ọ nabatara ma rụọrọ ya ọrụ ihe dị ka ọnwa itoolu tupu ya alọta n'ihi na ọ na-achọ ịlụ di. <ref>{{Cite web|work=London Business School|title=Leading the way: Ursula Burns|url=http://bsr.london.edu/lbs-article/641/index.html}}</ref> Na June 1991, ọ ghọrọ osote onye isi oche na onye isi oche Paul Allaire mgbe ahụ. Na 1999, a họpụtara ya osote onye isi ala maka nrụpụta ụwa. <ref name="UB_nyt" /> Na May 2000, a na-akpọ Burns onye isi osote onye isi oche nke ọrụ atụmatụ ụlọ ọrụ wee malite ịrụkọ ọrụ ọnụ na nso nso a ga-abụ CEO Anne Mulcahy, na ihe ụmụ nwanyị abụọ ahụ kọwara dị ka ezi mmekọrịta. Afọ abụọ ka e mesịrị, Burns ghọrọ onyeisi oche nke otu azụmahịa azụmahịa. <ref name="teamusa.org">{{Cite news|url=http://www.teamusa.org/About-the-USOC/Inside-the-USOC/Leadership/Board-of-Directors/Ursula-Burns|title=Ursula Burns {{!}} USOC Board of Directors|work=Team USA|accessdate=2016-10-07}}</ref> Nafo pụkụ abụọ na asaa, Burns weere ọrụ nke onyeisi oche nke Xerox. <ref name="teamusa.org">{{Cite news|url=http://www.teamusa.org/About-the-USOC/Inside-the-USOC/Leadership/Board-of-Directors/Ursula-Burns|title=Ursula Burns {{!}} USOC Board of Directors|work=Team USA|accessdate=2016-10-07}}</ref> N'onwa Julaị n'afọ pụkụ abụọ na iteghete, akpọrọ ya aha CEO, nọchiri Mulcahy, onye nọgidere dị ka onye isi oche ruo Mee n'afo puku abụọ na iri.<ref name="UB_nyt">{{Cite news|author=Bryant|first=Adam|url=https://www.nytimes.com/2010/02/21/business/21xerox.html|title=Xerox's New Chief Tries to Redefine Its Culture|work=The New York Times|date=February 20, 2010}}</ref> Nwanyị ojii mbụ onye isi ụlọ ọrụ Fortune 500, <ref name="kws">{{Cite news|author=Byrnes|first=Nanette|url=http://www.businessweek.com/magazine/content/09_23/b4134018712853.htm|title=An Historic Succession At Xerox|work=Business Week|date=June 8, 2009}}</ref> Burns bụkwa nwanyị mbụ ga-anọchi nwanyị ọzọ dịka onye isi ụlọ ọrụ Fortune 500 . <ref name="FortuneMulcahy">{{Cite news|author=Shambora|first=Jessica|url=http://postcards.blogs.fortune.cnn.com/2009/05/22/xeroxs-next-ceo-ursula-burns/|title=Xerox'snext CEO: Ursula Burns|date=May 22, 2009|accessdate=January 26, 2011}}</ref> N'oge na-adịghị mgbe aha ya bụ CEO, Burns duziri nnweta nke Mgbakwunye Ọrụ Kọmputa . <ref name="teneo">[http://www.teneoholdings.com/news/ursula_m_burns_joins_teneo_as_senior_advisor], "Ursula M. Burns joins Teneo as Senior Advisor," Teneo, June 28, 2017</ref> Mgbe ọ dị ka CEO, Burns bụ onye otu mba ụwa nke Royal Academy of Engineering n'afọ pụkụ abụọ na iri na atọ.<ref>{{Cite web|title=60 new Fellows elected to the Academy for 2013|url=https://www.raeng.org.uk/news/news-releases/2013/July/60-new-fellows-elected-to-the-academy-for-2013|work=Royal Academy of Engineering|accessdate=24 November 2020|date=24 July 2013}}</ref> N'afọ pụkụ abụọ na iri na isii, duuru Xerox kewara n'ime ụlọ ọrụ abụọ nwere onwe ha: <ref name="WebWire">[https://www.webwire.com/ViewPressRel.asp?aId=211408], "Diageo announces appointment to its Board of Directors," Webwire, July 26, 2017</ref> Xerox Corporation na Conduent Incorporated. <ref name="teneo" /> Ọ nọgidere bụrụ onye isi oche nwanyị na onye isi oche nke Xerox site na usoro ahụ, wee họpụta ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ nkà na ụzụ akwụkwọ kwụ ọtọ. <ref name="XeroxSplitting">[https://www.news.xerox.com/news/Xerox-names-chairman-of-post-separation-Document-Technology-company], "Xerox Names Ursula BurnsChairman of Post-Separation Document Technology Company," Xerox, May 20, 2016</ref> Mgbe ọ kwụsịrị n'ọnọdụ ahụ na December n'afọ pụkụ abụọ na iri na isii, Jeff Jacobson nọchiri Burns. O jigidere aha onye isi oche nke ụlọ ọrụ teknụzụ akwụkwọ e hibere ọhụrụ <ref name="WebWire" /> ruo Mee nafo pụkụ abụọ na iri na asaa, mgbe ọe ọ hapụrụ bọọdụ Xerox na ọrụ ya dị ka onye isi oche. <ref>[http://rbj.net/2017/05/24/robert-keegan-replaces-ursula-burns-as-xerox-chairman/], "Robert Keegan replaces UrsulaBurns as Xerox chairman," ''Rochester Business Journal'', Velvet Spicer, May 24, 2017</ref> === Ọrụ ọrụ ọha === Onye isi ala US [[Barack Obama]] họpụtara Burns ka ọ nyere aka duo mmemme White House National STEM nafo 2009, <ref name="XeroxBiography">{{Cite news|url=https://www.xerox.com/en-us/about/executive-leadership/ceo|title=Ursula M. Burns, Director since: 2007|date=2016-08-01|work=Xerox|accessdate=2016-10-07}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://obamawhitehouse.archives.gov/administration/advisory-boards/jobs-council/members/burns|title=Ursula M. Burns|work=The White House|language=en|accessdate=2018-02-23}}</ref> na ọ nọgidere bụrụ onye ndu nke mmemme STEM ruo 2016. <ref name="USNews" /> Na Maachị n'afọ 2010 President Obama họpụtara Burns ka ọ bụrụ osote onye isi oche nke Council Export Council, <ref name="XeroxBiography" /> <ref name=":1" /> nke o duuru site nafo 2015 ruo nafo 2016. <ref name="USNews" /> === Ọrụ bọọdụ === Burns jere ozi na ọtụtụ bọọdụ, gụnyere nke Boston Scientific, <ref name="bep">{{Cite web|url=http://www.blackentrepreneurprofile.com/profile-full/article/ursula-m-burns/|title=Ursula M. Burns|publisher=BlackEntrepreneurProfile.com}}</ref> FIRST, National Association of Manufacturers, Mahadum Rochester, MIT Corporation, Rochester Business Alliance, na RUMP Group. <ref name="bep" /> Ọ ka bụ onye isi oche nke American Express Corporation, <ref name="XeroxBiography">{{Cite news|url=https://www.xerox.com/en-us/about/executive-leadership/ceo|title=Ursula M. Burns, Director since: 2007|date=2016-08-01|work=Xerox|accessdate=2016-10-07}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://quotes.wsj.com/AXP/company-people|title=AXP Company Profile & Executives - American Express Co. - Wall Street Journal|work=quotes.wsj.com|accessdate=2018-02-23}}</ref> Exxon Mobil Corporation, <ref>{{Cite web|url=http://news.exxonmobil.com/press-release/ursula-m-burns-elected-exxonmobil-board|title=Ursula M. Burns Elected to ExxonMobil Board|work=ExxonMobil News Releases|accessdate=15 August 2018}}</ref> Datto Inc., <ref name="XeroxBiography" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/board.asp?privcapId=171978246|title=Datto, Inc.: Board of Directors - Bloomberg|work=www.bloomberg.com|accessdate=2018-02-23}}</ref> na Nestlé . <ref name="teneo" /> N'onwa July n'afọ pụkụ abụọ na iri na asaa, a mara ọkwa na ọ ga-esonye na bọọdụ nke ụlọ ọrụ ihe ọṅụṅụ Diageo na Eprel 2, n'afọ pụkụ abụọ na iri na asatọ. <ref name="WebWire" /> Ọ sonyeere Teneo dị ka onye ndụmọdụ dị elu n'onwa June n'afọ pụkụ abụọ na iri na asaa. <ref name="teneo" /> Burns sonyeere ndị isi ụlọ ọrụ Uber na ngwụcha Septemba 2017. <ref name="uber">{{Cite web|url=https://techcrunch.com/2017/09/29/travis-kalanick-appoints-ursula-burns-john-thain-to-ubers-board/|title=Travis Kalanick appoints Ursula Burns, John Thain to Uber's board|work=techcrunch.com|accessdate=15 August 2018}}</ref> N'afọ pụkụ abụọ na iri abụo, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke Waystar. <ref>{{Cite web|url=https://www.prnewswire.com/news-releases/waystar-appoints-ursula-burns-to-board-of-directors-301093017.html|title=Waystar Appoints Ursula Burns to Board of Directors|work=prnewswire.com|accessdate=29 July 2020}}</ref> N'onwa July n'afọ pụkụ abụọ na iri na asaa,a họpụtara Burns dịka onye isi oche nke VEON, ndị na-enye ọrụ telecoms 11 nke ụwa site n'aka ndị debanyere aha, <ref name="VEON">[https://www.reuters.com/article/us-veon-management/veon-names-former-xerox-ceo-ursula-burns-as-chairwoman-idUSKBN1A914E], "VEON names former Xerox CEO Ursula Burns as chairwoman," [[Reuters]], Eric Auchard, July 24, 2017</ref> site n'aka ndị isi ya. <ref>[http://telecom.economictimes.indiatimes.com/news/veon-board-elects-former-xerox-ceo-ursula-burns-as-chairman/59737820], "VEON board elects former Xerox CEO Ursula Burns as chairman," Reuters and The Economic Times, July 24, 2017</ref> Site na ọpụpụ onye isi na mberede na March 2018, e mere ya onye isi oche ka ọ na-eche usoro nhọrọ, na Disemba 2018, a họpụtara ya ka ọ bụrụ CEO. <ref name="CEO">{{Cite news|author=Bicheno|first=Scott|title=Burns officially made Veon CEO at last|url=http://telecoms.com/494180/ursula-burns-officially-made-veon-ceo-at-last/|accessdate=10 January 2019|work=Telecoms.com|date=13 December 2018}}</ref> N'onwa February 2020, a họpụtara Kaan Terzioğlu na Sergi Herrero ndị isi oche, na-anọchi Burns. <ref>{{Cite news|author=Burkitt-Gray|first=Alan|title=New Co-CEOs for Veon as Ursula Burns Rreverts to Chairmanship|url=https://www.capacitymedia.com/articles/3824914/new-co-ceos-for-veon-as-ursula-burns-reverts-to-chairmanship|accessdate=26 July 2021|work=Capacity Media|date=14 February 2020}}</ref> Na onwa June n'afọ pụkụ abụọ na iri abụo, Gennady Gazin nọchiri Burns dị ka onye isi oche. <ref>{{Cite news|author=Boyadzhieva|first=Yanitsa|title=Veon Settles on New Chair, Board Members|url=https://www.mobileworldlive.com/featured-content/top-three/veon-settles-on-new-chair-board-members/|accessdate=26 July 2021|work=Mobile World Live|date=2 June 2020}}</ref> === Diageo === Agbanyeghị na Burns mara ọkwa na ọ ga-esonye na bọọdụ Diageo dị ka onye isi na-abụghị onye isi mana Diageo kwupụtara na Machị n'afọ pụkụ abụọ na iri na asatọ, na “Burns agaghị eweghara nhọpụta ya dị ka onye isi na-abụghị onye isi na Diageo Board” ka a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke oge. VEON <ref>{{Cite web|author=GmbH|first=finanzen net|title=Diageo Says Ursula Burns Not To Take Up Non-Executive Director Role On Board|url=https://markets.businessinsider.com/news/stocks/diageo-says-ursula-burns-not-to-take-up-non-executive-director-role-on-board-1027781845|accessdate=2021-07-08|work=markets.businessinsider.com|language=en}}</ref> == Ihe omume obodo == Burns na-enye ndụmọdụ nduzi na obodo, agụmakwụkwọ na òtù na-abaghị uru gụnyere FIRST ( N'ihi na Inspiration and Recognition of Science and Technology ), National Academy Foundation, MIT, na US Olympic Committee, n'etiti ndị ọzọ. <ref name="XeroxBiography">{{Cite news|url=https://www.xerox.com/en-us/about/executive-leadership/ceo|title=Ursula M. Burns, Director since: 2007|date=2016-08-01|work=Xerox|accessdate=2016-10-07}}</ref>  Ọ bụ onye isi oche ntọala nke Change Equation, nke na-elekwasị anya n'ịkwalite usoro mmụta US na sayensị, teknologi, injinia na mgbakọ na mwepụ (STEM). <ref name="XeroxBiography" /> <ref>{{Cite web|url=http://www.innov8tiv.com/fem-boss-ursula-burns-chairman-ceo-xerox-corporation/|title=Fem Boss: Ursula Burns – Chairman & CEO of Xerox Corporation - Innov8tiv|date=27 April 2014|work=innov8tiv.com|accessdate=15 August 2018}}</ref> Ọ jere ozi dị ka osote onye isi oche nke kọmitii ndị isi nke Business Council n'etiti afọ pụkụ abụọ na iri na atọ nakwa n'afọ pụkụ abụọ na iri na anọ. <ref name="yahoo">Press Release: The Dow Chemical Company, [https://finance.yahoo.com/news/dow-chairman-ceo-andrew-liveris-174000939.html Dow Chairman and CEO Andrew Liveris Elected Chairman, The Business Council], ''[[Yahoo!]]'', October 19, 2012</ref> O nyela adreesị mmalite na mahadum gụnyere Rochester Institute of Technology, <ref>{{Cite web|title=Xerox President Ursula Burns Selected as RIT's 2009 Commencement Speaker|work=RIT.edu|url=https://www.rit.edu/news/xerox-president-ursula-burns-selected-as-rits-2009-commencement-speaker}}</ref> MIT, <ref>{{Cite news|url=https://thetech.com/2010/11/09/burns-v130-n52|title=Xerox CEO Ursula M. Burns to speak at Commencement|first=Elijah Jordan|author=Turner|work=[[The Tech (newspaper)|The Tech]]|date=November 9, 2010}}</ref> Mahadum Rochester, <ref>{{Cite web|title=Xerox Corporation CEO UrsulaBurns to Address University of Rochester College Commencement|work=Rochester.edu|url=http://www.rochester.edu/news/show.php?id=3801}}</ref> Xavier University, Howard University, <ref>[https://www2.howard.edu/xerox-chairman-ceo-ursula-m-burns-deliver-howard-university-2015-commencement-address] "Xerox Chairman & CEO Ursula M. Burns to Deliver Howard University 2015 Commencement Address," Howard University, April 23, 2015</ref> Williams College, <ref>[https://commencement.williams.edu/commencement-2015/ursula-m-burns-commencement-speech/] "Ursula M. Burns, Commencement Speaker," Williams College, 2015</ref> na Georgetown Mahadum . <ref name="georgetown.edu">{{Cite web|url=https://www.georgetown.edu/news/commencement-speakers-2018|title=Georgetown Announces 2018 Commencement Speakers|date=4 May 2018|work=www.georgetown.edu|accessdate=15 August 2018}}</ref> ''Forbes'' depụtara ya ọtụtụ oge dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị narị kachasị ike n'ụwa. N'afọ pụkụ abụọ na iri na ise, e depụtara ya dị ka onye iri abụo na iteghete. <ref name="Forbes14">{{Cite web|title=The World's 100 Most Powerful Women|url=https://www.forbes.com/power-women/list/|work=[[Forbes]]}}</ref> N'afọ pụkụ abụọ na iri na asatọ, e gosipụtara ya n'etiti "Ụmụ nwanyị iri ise kacha elu nke America na teknologi". <ref>{{Cite web|url=https://www.forbes.com/profile/anne-aaron/?list=top-tech-women-america|title=Anne Aaron|work=[[Forbes]]}}</ref> N'afo pụkụ abụọ na iri na isii ozi ịntanetị hacked kpughere na ọ nọ na ndepụta ndị nwere ike ịzọ ọkwa osote onye isi ala Hillary Clinton . <ref>{{Cite web|url=https://www.nbcnews.com/politics/2016-election/hacked-emails-reveal-39-names-clinton-s-first-cut-vp-n668181|title=Hacked emails reveal 39 names on Clinton's "first cut" VP list|first=Alex|author=Seitz-Wald|date=October 18, 2016|work=NBC News}}</ref> == Ndụ onwe onye == Burns lụrụ Lloyd Bean ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ pụkụ abụọ na iri na iteghete; ọ rụkwara ọrụ na Xerox, ha bikwa na Rochester, New York . <ref name="UB_nyt">{{Cite news|author=Bryant|first=Adam|url=https://www.nytimes.com/2010/02/21/business/21xerox.html|title=Xerox's New Chief Tries to Redefine Its Culture|work=The New York Times|date=February 20, 2010}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://obits.democratandchronicle.com/obituaries/democratandchronicle/obituary.aspx?n=lloyd-fitzgerald-bean&pid=191256991&fhid=11954|title=Lloyd Bean Obituary - Rochester, NY &#124; Rochester Democrat And Chronicle}}</ref> O nwere nwa nwanyị Melissa (a mụrụ c. 1992) na stepson Malcolm (a mụrụ c. 1989) onye gara MIT. <ref name="UB_nyt" /> <ref>{{Cite news|url=https://money.cnn.com/2017/02/03/technology/american-dream-ursula-burns/index.html|title=Xerox's Ursula Burns: Business is made for men|author=Alesci|first=Cristina|work=CNNMoney|accessdate=2018-01-19}}</ref> Burns abụrụla onye nyere aka na ụlọ akwụkwọ sekọndrị McQuaid Jesuit na New York. <ref>[http://www.catholiccourier.com/articles/major-gifts-make-major-difference], "Major gifts make major difference," Catholic Courier, Mike Latona, August 4, 2014</ref> == Ihe ncheta == Burns bipụtara ihe ndekọ, ''Ebe Ị Na-abụghị Onye Ị bụ: Ihe Memoir'', na 2021. <ref name="UB_memoir">{{Cite web|url=https://www.goodreads.com/book/show/54698055-where-you-are-is-not-who-you-are|title=Where You Are Is Not Who You Are: A Memoir|work=[[GoodReads]]}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị otu mba ụwa nke Royal Academy of Engineering == Ndensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] p73vnzkcl6d1wtuap7qtftl2j6r0m6o Estella Atekwana 0 12091 84339 76380 2022-07-21T13:56:11Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Estella Atekwana2.jpg|thumb|Estella Atekwana]] {{Infobox scientist|name=Estella Atekwana|residence=|known_for=|doctoral_students=|doctoral_advisor=Matthew H. Salisbury|thesis_year=1990|thesis_url=https://search.proquest.com/docview/303859245|thesis_title=Gravity and magnetic interpretation of the Kapuskasing Structural Zone in the Val Rita and Groundhog River Blocks, northwestern Ontario, Canada|alma_mater=[[Howard University]]<br>[[Dalhousie University]]|workplaces=[[University of Delaware]]<br>[[Oklahoma State University]]|fields=Geophysics, Biogeophysics, Tectonics|nationality=|citizenship=|other_names=|native_name=|resting_place_coordinates=<!--{{coord|LAT|LONG|type:landmark|display=inline,title}}-->|resting_place=|death_place=|death_date=<!--{{death date and age |YYYY|MM|DD |YYYY|MM|DD}} (death date then birth date)-->|birth_place=|birth_date=September 13, 1961|birth_name=Estella Akweseh Nkwate<!-- if different from "name" -->|caption=Estella Atekwana in 2020|alt=A Black woman with long braids and glasses. Her subtly made up face shows quiet confidence|image_size=|image=Estella Atekwana2.jpg|native_name_lang=|awards=}} [[Category:Articles with hCards]] '''Estella Atekwana''' (née '''Estella Akweseh Nkwate''' ; amuru 13 Septemba n'afo 1961) bu onye geophysicist na-amu biogeophysics na tectonophysics . Ugbu a ọ bụ Dean nke College of Letters and Science na Mahadum California, Davis . Ọ rụrụ ọrụ mbụ dị ka Dean nke College of Earth, Ocean and Environment na Mahadum Delaware . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ceoe.udel.edu/our-people/profiles/atekwana|title=Estella Atekwana|work=ceoe.udel.edu|accessdate=2018-11-09}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.capegazette.com/article/atekwana-takes-helm-ud-dean-lewes-campus/137102|title=Atekwana takes helm as UD dean at Lewes campus|work=Cape Gazette|accessdate=2018-11-09|date=2017-07-08}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.udel.edu/udaily/2018/march/dean-estella-atekwana-earth-ocean-environment/|title=Estella Atekwana, inspiring the next generation|work=udel.edu|language=en|accessdate=2018-11-09|author=Karen B. Roberts|date=2018-03-08}}</ref> Ọ bụkwa prọfesọ ọzọ na Mahadum Waterloo na Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Missouri . <ref name=":1" /> Tupu ịbanye na Mahadum Delaware na afọ 2017, ọ bụ onye isi ngalaba nke Boone Pickens School of Geology na Mahadum Oklahoma State . Ọ bụ Prọfesọ asọpụrụ Regents na Clyde Wheeler Sun Endowed oche na Mahadum Oklahoma State, <ref>{{Cite web|title=Regents Professors|url=https://regentsprofessors.okstate.edu/profile/27|work=Oklahoma State University|accessdate=9 June 2020}}</ref> ebe ọ na-ejigide oge nhọpụta. Atekwana abụrụla onye nkuzi na Mahadum Sayensị &amp;amp; Teknụzụ Missouri, Mahadum Indiana-Purdue University Indianapolis na Mahadum Western Michigan . <ref name=":0" /> <ref name=":5">{{Cite web|title=SEG Live|url=https://seg.org/Events/SEG-Live/session/2020-virtual-near-surface-global-lecturer-2020-04-30|accessdate=2020-06-16|work=Society of Exploration Geophysicists|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == Atekwana tolitere na Cameroon wee nweta BS na Geology site na Mahadum Howard na 1983 dị ka nwa akwụkwọ kọleji ọgbọ mbụ. <ref name=":1" /> Na Mahadum Howard, Atekwana malitere na mmemme pre-med tupu ọ gbanwee gaa na geology major. <ref name=":1" /> Ọ na-eto onye nkuzi na 1970s maka ịgba ya ume ịchụso geology mgbe ha kwuru na ụmụ agbọghọ erughị eru maka ọrụ ubi. <ref name=":1" /> Ọ malitere igosi na onye nkụzi ahụ ezighị ezi. <ref>{{Cite web|title=Estella Atekwana (Geophysicist) - blacks that are in white coats|url=https://sites.google.com/site/blacksthatareinwhitecoats/microbiology|work=sites.google.com|accessdate=10 June 2020}}</ref> Mgbe ọ nwetasịrị BS, Atekwana gụchara MS na geology, nakwa na Mahadum Howard na afọ 1986. N'afọ 1991, Atekwana gụchara Ph.D. na Geophysics na Mahadum Dalhousie na Halifax, Nova Scotia, Canada. <ref name=":0" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ ghọrọ osote prọfesọ na Western Michigan University . <ref name=":1" /> N'ụbọchị izu ike na afọ 1999, Atekwaka bụ onye prọfesọ na-eleta na Mahadum Botswana . <ref name=":5" /> Mgbe ọ hapụsịrị Mahadum Western Michigan na 2003, ọ kuziri na Mahadum Indiana – Purdue University Indianapolis na Missouri University of Science and Technology tupu ọ malite na Mahadum Oklahoma State Boone Pickens School of Geology na afọ 2007. <ref name=":5" /> Mgbalị Atekwana n'iche dị iche iche na geosciences na iwulite ikike na mba ndị ka na-emepe emepe ka ejirila onyinye nkuzi pụtara ìhè sitere na Association for Women Geoscientists na Society of Exploration Geophysicists . <ref name=":3">{{Cite web|url=https://seg.org/News-Resources/News/Press-Releases/SEG-Announces-2016-Honors-and-Awards-Recipients|title=SEG Announces 2016 Honors and Awards Recipients|work=seg.org|accessdate=2019-02-28|date=2016-05-26}}</ref> <ref name=":4">{{Cite news|title=Atekwana to receive SEG Outstanding Educator Award|url=https://journalrecord.com/2016/06/13/atekwana-to-receive-seg-outstanding-educator-award/|publisher=The Journal Record|date=June 13, 2016}}</ref> Ọ na-eje ozi na ọtụtụ kọmitii ndị ọkachamara gụnyere American Geophysical Union (AGU) Kọmitii Honors and Awards <ref>{{Cite web|title=Honors and Recognition Committee {{!}} AGU|url=https://www.agu.org/Learn-About-AGU/About-AGU/Governance/Committees/Honors-Recognition-Committee|accessdate=2020-06-10|work=www.agu.org}}</ref> na Kọmitii Mba US maka International Union of Geological Sciences (IUGS). <ref>{{Cite web|title=U.S. National Committee for the International Union of Geological Sciences|url=https://www.nationalacademies.org/our-work/us-national-committee-for-the-international-union-of-geological-sciences-iugs#:~:text=The%20U.S.%20National%20Committee%20for%20the%20International%20Union%20of%20Geological,of%20the%20geological%20sciences%20internationally.|work=www.nationalacademies.org|accessdate=10 June 2020}}</ref> == Mmasị nyocha == Atekwana bụ onye ọsụ ụzọ na ngalaba multi ịdọ aka ná ntị nke Biogeophysics, nke na-eji geophysics aghọta mmekọrịta biochemical na-eme na saịtị ndị mmeru. <ref>{{Cite web|author=Samp ath|first=Rathana|title=Pioneer women of geophysics|url=https://seg.org/Portals/0/SEG/News%20and%20Resources/Women/Atekwana.pdf|work=SEG|accessdate=10 June 2020}}</ref> Nnyocha biogeophysical nke Atekwana na-enyocha mmetụta nke usoro mgbasa ozi microbial na mgbasa ozi ala. <ref>{{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A.|date=2009-12-31|title=Biogeophysics: A new frontier in Earth science research|journal=Reviews of Geophysics|volume=47|issue=4|pages=RG4004|doi=10.1029/2009rg000285|issn=8755-1209}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A|title=Investigations of geoelectrical signatures at a hydrocarbon contaminated site|journal=Journal of Applied Geophysics|date=May 2000|volume=44|issue=2–3|pages=167–180|doi=10.1016/S0926-9851(98)00033-0}}</ref> Ụfọdụ n'ime nyocha ya na-enyocha uru na mkpebi nke nha n'ime ọnọdụ resistivity jikọtara yana nha geoelectrical elu iji mapụta nkesa mmetọ n'ime ala. <ref>{{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A|date=2000|title=Investigations of geoelectrical signatures at a hydrocarbon contaminated site|journal=Journal of Applied Geophysics|language=en|volume=44|issue=2–3|pages=167–180|doi=10.1016/S0926-9851(98)00033-0}}</ref> Atekwana na-ejikwa geoelectric na geophysical mbinye aka nke saịtị emetọọ iji nyochaa mmekọrịta dị n'etiti usoro ndu na mmetụta ha na njirimara eletriki nke ihe ala. <ref>{{Cite journal|author=Aal|first=Gamal Z. Abdel|date=2004|title=Effects of microbial processes on electrolytic and interfacial electrical properties of unconsolidated sediments|journal=Geophysical Research Letters|language=en|volume=31|issue=12|pages=n/a|doi=10.1029/2004GL020030|issn=1944-8007}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A.|date=2010-03-01|title=Geophysical Signatures of Microbial Activity at Hydrocarbon Contaminated Sites: A Review|journal=Surveys in Geophysics|language=en|volume=31|issue=2|pages=247–283|doi=10.1007/s10712-009-9089-8|issn=1573-0956}}</ref> Atekwana na-ejikwa geophysics nyocha usoro tectonic. <ref name=":0" /> Ọmụmụ ihe ọmụmụ geophysical ya na-ekpughe ihe jikọrọ ọnụ na akwa uwe elu na-eme ka usoro geodynamic jikọtara ya na mgbawa nke kọntinent. <ref name=":2">{{Cite web|title=#Black In Geoscience|url=https://blogs.egu.eu/divisions/gd/2020/06/10/black-in-geosciences/|work=Geodynamics|accessdate=10 June 2020}}</ref> Dịka ọmụmaatụ, Atekwana na ndị ọrụ ibe gosipụtara ka eserese geophysis nke arụrụ arụ ụlọ dị adị na Malawi na Botswana siri metụta nhazi mpaghara n'oge mgbawa mbụ. <ref>{{Cite journal|author=Kolawole|first=F.|title=Active Deformation of Malawi Rift's North Basin Hinge Zone Modulated by Reactivation of Preexisting Precambrian Shear Zone Fabric|journal=Tectonics|date=March 2018|volume=37|issue=3|pages=683–704|doi=10.1002/2017TC004628}}</ref> Nnyocha ọzọ sitere na mgbawa Okavango nke dị na ugwu ọdịda anyanwụ Botswana na-enye ihe akaebe na ihe owuwu okpuru ulo dị adịbu na-achịkwa rifting. <ref>{{Cite journal|author=Modisi|first=M. P.|date=2000-10-01|title=Rift kinematics during the incipient stages of continental extension: Evidence from the nascent Okavango rift basin, northwest Botswana|url=https://pubs.geoscienceworld.org/geology/article-abstract/28/10/939/207165/Rift-kinematics-during-the-incipient-stages-of|journal=Geology|language=en|volume=28|issue=10|pages=939–942|doi=10.1130/0091-7613(2000)28<939:RKDTIS>2.0.CO;2|issn=0091-7613}}</ref> Atekwana sokwa na oru ngo iji smartphones nwere sensọ geophysical nwere ike inye ụzọ dị ọnụ ala maka inweta data geophysical, na-akọwapụta ngwa na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ nwere oke ohere ịnweta akụrụngwa geophysical dị oke ọnụ. <ref>{{Cite journal|author=Campbell|first=Nathan|date=2020|title=Geophysical applications of magnetic sensors in smartphones|journal=The Leading Edge|language=en|volume=39|issue=5|pages=312–317|doi=10.1190/tle39050312.1|issn=1070-485X}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == * Society of Exploration Geophysicists 2020 Virtual Near Surface Global Lecturer. <ref name=":5" /> * Association maka ụmụ nwanyị Geoscientists 2019 Onye nkuzi pụtara ìhè. <ref>{{Cite web|title=AWG Outstanding Educator Award|url=http://awg.org/images/awards/Professional%20Awards/AWG_Outstanding_Educator_Award_O.pdf|work=Association for Women Geoscientists|accessdate=9 June 2020}}</ref> * Ihe nrite onye nkuzi pụtara ìhè, Society of Exploration Geophysicists (2016). <ref name=":3" /> <ref name=":4" /> * Ndị otu ahọpụtara nke Geological Society of America 2016. <ref>{{Cite web|title=All Active and Current GSA Fellows|url=https://www.geosociety.org/GSA/About/awards/GSA_Fellows/GSA/Awards/Fellows.aspx|work=Geological Society of America|accessdate=9 June 2020}}</ref> * Ihe nrịba ama nke Mahadum Oklahoma State (2015). <ref>{{Cite web|url=https://news.okstate.edu/articles/communications/2015/oklahoma-state-university-recognizes-employees-during-2015-university-awards-convocation.html|title=Oklahoma State University recognizes Atekwana, Masters during 2015 University Awards Convocation|work=news.okstate.edu|language=en|accessdate=2019-02-28|author=Alex Marianos|date=2015-12-02}}</ref> === Akwụkwọ ndị ahọpụtara ahọpụta === Atewkana edeela akwụkwọ karịrị 100 gụnyere: * {{Cite journal|author=Kolawole|first=F.|title=Active Deformation of Malawi Rift's North Basin Hinge Zone Modulated by Reactivation of Preexisting Precambrian Shear Zone Fabric|journal=Tectonics|date=March 2018|volume=37|issue=3|pages=683–704|doi=10.1002/2017TC004628}} * {{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A|title=Investigations of geoelectrical signatures at a hydrocarbon contaminated site|journal=Journal of Applied Geophysics|date=May 2000|volume=44|issue=2–3|pages=167–180|doi=10.1016/S0926-9851(98)00033-0}} * {{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A.|title=Geophysical Signatures of Microbial Activity at Hydrocarbon Contaminated Sites: A Review|journal=Surveys in Geophysics|date=4 November 2009|volume=31|issue=2|pages=247–283|doi=10.1007/s10712-009-9089-8}} * {{Cite journal|author=Atekwana|first=Estella A.|date=2009-12-31|title=Biogeophysics: A new frontier in Earth science research|journal=Reviews of Geophysics|volume=47|issue=4|pages=RG4004|doi=10.1029/2009rg000285|issn=8755-1209}} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Estella Atekwana publications indexed by Ọkà mmụta Google [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2lo1ka0b4j0qrerc3tur6xtxi2ojxid Adaora Adimora 0 12098 84332 83909 2022-07-21T13:38:02Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dr. Ada Adimora.jpg|thumb|Adaora Adimora]] '''Adaora Alise Adimora''' bụ dọkịta Amerika na agụmakwụkwọ. Ọ bụ Sarah Graham Kenan Prọfesọ Ọgwụ na Prọfesọ nke ọrịa na-efe efe na Mahadum North Carolina School of Medicine . Nchọpụta ya gbadoro ụkwụ na mbufe nje HIV, yana ọrịa ndị ọzọ a na-ebute site ná mmekọahụ (STIs), n'etiti ndị pere mpe. Ọrụ ya egosila mkpa ọ dị ndị na-achọpụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na-ebufe nje HIV na mkpa ọ dị maka nhazi nhazi iji belata ihe ize ndụ. N'afọ 2019, ọ ghọrọ onye ahọpụtara na National Academy of Medicine iji kwado onyinye ya. [[Usòrò:Dr. Ada Adimora.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ == A zụlitere Adimora na Manhattan . Nne ya bụ onye nlekọta nọọsụ na nna ya bụ dibịa . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://diverseeducation.com/article/4427/|title=Survival at Stake|author=Yates|first=Eleanor Lee|date=March 24, 2005|work=Diverse|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> Ọ gara Mahadum Cornell, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na 1977. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ọgwụ nke Mahadum Yale, ebe ọ nwetara Dọkịta nke Ọgwụ na 1981. <ref name=":0" /> Ọ malitere ọzụzụ ya na Internal Medicine na Boston City Hospital . Mgbe ọ malitere ụlọ akwụkwọ ahụike, ọ nwere mmasị na mbụ ịghọ onye na-ahụ maka mgbaka, ma mgbe ọ gbasịrị ọrụ, kpebiri imecha ụlọ obibi ya na ọrịa na-efe efe. O mechara kwaga obodo New York iji mechaa mkpakọrịta ya na Montefiore Medical Center / Albert Einstein College of Medicine na 1986, wee bụrụ dibia bekee na Harlem Hospital Center's Divishon nke Ọrịa na-efe efe. <ref name=":0" /> Na 1993, ọ gụchara Master of Public Health na epidemiology site na UNC Gillings School of Global Public Health . <ref>{{Cite web|url=https://globalhealth.unc.edu/about/faculty/adaora-adimora/|title=Adaora Adimora|work=Institute for Global Health & Infectious Diseases|accessdate=October 22, 2019|date=October 7, 2013}}</ref> == Nnyocha na ọrụ == Na 1989, Adimora ghọrọ Prọfesọ Enyemaka nke Klinikal na Mahadum North Carolina na Chapel Hill . Na 2003, ọ ghọrọ nwanyị ojii mbụ na ngalaba ọrịa na-efe efe na Mahadum North Carolina iji nweta ikike. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://diverseeducation.com/article/4427/|title=Survival at Stake|author=Yates|first=Eleanor Lee|date=March 24, 2005|work=Diverse|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> === Nyocha === Mmemme nchọcha Adimora gbadoro ụkwụ n'ịghọta usoro mgbasa HIV/AIDS n'etiti ndị Afrịka Amerịka na-edina nwoke ma ọ bụ nwanyị na-emekọ ihe ọnụ wee pụta ìhè òkè akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze na-ekere na nje HIV. N'ọrụ ya, ọ na-akọwapụta mkpa usoro netwọkụ mmekọahụ dị na mgbasa nke ọrịa ahụ. N'ime nnyocha 2007, o jiri ozi sitere na National Survey of Family Growth, nke otu ìgwè nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ikom 5,000 kọrọ banyere mmekọahụ ha, ma chọpụta na ihe dị ka otu n'ime ụmụ nwoke iri nwere ndị mmekọ nwoke na nwanyị na-enwe mmekọahụ, nke nwere ike ịbawanye ọnụ ọgụgụ nke mmekọahụ. ebutere ọrịa dịka nje HIV nwere ike gbasaa. <ref>{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/Health/Sex/story?id=3795959&page=1|title=One in 10 Men Has Multiple Sex Partners|work=ABC News|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> Adimora etinyewokwa nka nka nchọcha ya n'ịkwalite usoro amụma dabere na ihe akaebe iji gbochie mgbasa nke nje HIV. N'afọ 2018, ọ mepụtara atụmatụ ịgbanwe ụzọ e si abịarute ule ụlọ ọgwụ maka igbochi nje HIV n'etiti ndị mmadụ nwere obere ọrịa nje ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.dailytarheel.com/article/2018/01/np5ihke2rkvk8si|title=Study by UNC professor proposes solution for lack of HIV testing for Black women|author=Buck|first=Taylor|date=January 23, 2018|work=The Daily Tar Heel|accessdate=October 21, 2019}}</ref> Nnwale ụlọ ọgwụ, nke chọrọ puku kwuru puku ndị sonyere, bụ ọkọlọtọ ọla edo maka ikpebi ịdị irè ọgwụgwọ. Otú ọ dị, ọ bụrụ na ọnụ ọgụgụ ndị nwere otu ọnọdụ dị ntakịrị, dịka ọnọdụ ndị na-emetụta ọnụ ọgụgụ dị nta, ịme ule ụlọ ọgwụ na-enweghị usoro agaghị ekwe omume. Maka ụdị ikpe dị otú ahụ, Adimora na ndị ọrụ ibe ya tụpụtara usoro ọhụrụ iji chọpụta ịdị irè nke ọgwụ ọjọọ site na ijikọta data ụlọ ọgwụ na ọgwụ sitere na ule ụlọ ọgwụ ọdịnala na ndị anakọtara site na obere ọmụmụ. <ref>{{Cite journal|author=Buchanan|first=Ashley L.|date=October 2018|title=Generalizing Evidence from Randomized Trials using Inverse Probability of Sampling Weights|journal=Journal of the Royal Statistical Society. Series A (Statistics in Society)|volume=181|issue=4|pages=1193–1209|doi=10.1111/rssa.12357|issn=0964-1998|pmid=30555215}}</ref> === Nduzi === Adimora bụ onye nchọpụta bụ isi nke saịtị UNC nke Women's Interagency HIV Study (WIHS), nke na-achọ ịghọta mmetụta HIV na ụmụ nwanyị na-enweta ego sitere na ụlọ ọrụ dị iche iche nke National Institutes of Health . <ref>{{Cite journal|author=Adimora|first=Adaora A.|date=April 1, 2018|title=Cohort Profile: The Women's Interagency HIV Study (WIHS)|journal=International Journal of Epidemiology|language=en|volume=47|issue=2|pages=393–394i|doi=10.1093/ije/dyy021|issn=0300-5771|pmid=29688497}}</ref> Adimora jere ozi n'oge gara aga na Council Advisory Council on HIV / AIDS, bụ nke a na-enye ndụmọdụ na United States Secretary of Health and Human Services na atụmatụ iji gbochie nje HIV na ịkwalite ọgwụgwọ. N'ụzọ doro anya, Adimora nọgidere na Ọgbakọ ọbụna mgbe ndị òtù isii gachara na Juunu 2017, na-ekwupụta nkụda mmụọ na amụma nlekọta ahụike Onye isi ala [[Donald Trump]] . <ref>{{Cite web|url=https://time.com/4824456/trump-hiv-aids-council-resign/|title=6 People Resigned from Trump's HIV/AIDS Advisory Board|author=Park|first=Alice|date=June 20, 2017|work=Time|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> N'ajụjụ ọnụ, ọ gwara BuzzFeed News : "Ekpebiri m ịnọgide na-aga n'ihu n'ihi na echere m na ọ ga-akacha mma maka m iji olu m si n'ime kansụl gbalịsie ike na-emetụta amụma ndị na-emetụta ndị nwere na n'ihe ize ndụ maka HIV, ahụike. ndị na-ahụ maka nlekọta, na ahụike ọha." <ref>{{Cite web|url=https://www.buzzfeednews.com/article/davidmack/trump-hiv-aids-pacha-resignations|title=Six People Have Resigned From Trump's HIV/AIDS Advisory Council Because He "Doesn't Care"|work=BuzzFeed News|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> Otú ọ dị, ọ na-akatọ n'ihu ọha banyere atumatu nlekọta ahụike nke nlekọta ahụ, na-akwado ịdọ aka ná ntị nchịkọta akụkọ echiche na amụma nlekọta ahụike America nke 2017 (nke na-agafeghị) ga-eduga na ọnwụ ndị America na-enweghị isi, na-ahapụ ndị America kasị daa ogbenye enweghị mkpuchi. <ref>{{Cite web|url=https://thehill.com/blogs/pundits-blog/healthcare/335250-thousands-of-americans-will-die-unnecessary-deaths-is-ahca|title=Thousands of Americans will die unnecessary deaths if AHCA becomes a reality|author=Adimora|first=Adaora A.|date=May 27, 2017|work=The Hill|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> N'ọnwa nke asatọ n’ime 2017, Ndị Ogbako degara Tom Price akwụkwọ ozi, bụ onye odeakwụkwọ nke Health and Human Services mgbe ahụ, na-akọwapụta mmetụta nke ịkagbu Iwu Nlekọta Ahụike Affordable na mgbochi HIV. Adimora bụkwabu onye isi oche nke otu ndị ọkachamara n'ihe gbasara ahụike na-eme ọgwụ nje HIV. N'oge ya dị ka oche, Turing Pharmaceuticals, ụlọ ọrụ nke Martin Shkreli tọrọ ntọala, mụbara ọnụ ahịa ọgwụ a na-akpọ Daraprim karịa 4000 percent. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/09/21/how-an-obscure-drugs-4000-price-increase-might-finally-spur-action-on-soaring-health-care-costs/|title=How an obscure drug's 4,000% price increase might finally spur action on soaring health-care costs|author=Johnson|first=Carolyn Y.|date=September 21, 2015|work=Washington Post|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> A na-eji ọgwụ ahụ agwọ ọrịa parasitik toxoplasmosis, nke nwere ike ịdị njọ maka ndị ọrịa nwere usoro mgbochi ọrịa na ndị inyom dị ime. Adimora dekọtara akwụkwọ ozi nye ụlọ ọrụ ọgwụ na-adụ ọdụ ka ha gbanwee atụmatụ ọnụahịa ha maka ọgwụ ahụ, na-agba ụlọ ọrụ ahụ ume ka ha "nyere [ha] aka imeziwanye ahụike ọha na eze site n'itinye ngwa ngwa usoro atụmatụ ọnụahịa ziri ezi na ezi uche." <ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|url=https://www.hivma.org/uploadedFiles/HIVMA/HomePageContent/PyrimethamineLetterFINAL.pdf|title=Letter to Tom Evegan and Kevin Bernier, Turing Pharmaceuticals LLC|author=Calderwood|first=Stephen B.|date=September 8, 2015|work=|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180227044719/https://www.hivma.org/uploadedFiles/HIVMA/HomePageContent/PyrimethamineLetterFINAL.pdf|archivedate=2018-02-27|accessdate=October 21, 2019}}</ref> Na Maachị 2016, ọ gbara akaebe n'ihu Kọmitii Pụrụ Iche nke United States Senate maka ịka nká banyere nsonaazụ ọnụ ahịa ọgwụ dị otú ahụ na-abawanye na ndị na-adịghị ike na-enweghị ike ị nweta ọgwụ ha chọrọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.aging.senate.gov/hearings/sudden-price-spikes-in-decades-old-rx-drugs-inside-the-monopoly-business-model|title=United States Senate Special Committee on Aging|work=www.aging.senate.gov|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2016/03/18/business/lawyer-for-turing-said-he-warned-against-drug-price-increase.html|title=Lawyer for Turing Said He Warned Against Drug Price Increase|author=Pollack|first=Andrew|date=March 17, 2016|work=The New York Times|accessdate=October 21, 2019|language=en-US}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == N'afọ 2009, a kpọrọ Adimora otu n'ime ndị isi 100 Afrịkan Amerịkan site na ''The Root'' . <ref>{{Cite web|url=http://news.unchealthcare.org/som-vital-signs/archives/vital-signs-nov-12-2009/professor-adaora-adimora-named-to-the-root-100-list-of-top-african-american-leaders|title=Professor Adaora Adimora named to "The Root 100" list of top African-American leaders — News Room - UNC Health Care|work=news.unchealthcare.org|language=en|accessdate=October 21, 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.theroot.com/views/root-100?m=AdimoraA|title=The Root 100 Recognizes Emerging and Established Black Leaders|author=|first=|date=October 13, 2011|work=The Root|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111013120831/http://www.theroot.com/views/root-100?m=AdimoraA|archivedate=October 13, 2011|accessdate=October 25, 2019}}</ref> Ọ natara ihe nrite Mary Turner Lane na 2011. <ref>{{Cite news|url=http://news.unchealthcare.org/som-vital-signs/2011/may19/adimora|title=Adimora wins 2011 Mary Turner Lane award — News Room - UNC Health Care|accessdate=October 21, 2019|language=en}}</ref> A họpụtara ya onye otu National Academy of Medicine na 2019. <ref>{{Cite web|url=https://nam.edu/national-academy-of-medicine-elects-100-new-members/|title=National Academy of Medicine Elects 100 New Members|author=|first=|date=October 21, 2019|work=National Academy of Medicine|accessdate=October 21, 2019}}</ref> == Ebensịdee == {{Reflist}}{{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] gfjrulns60lqxxabpq8gozxgsn5xa18 Rediet Abebe 0 12104 84329 73703 2022-07-21T13:32:29Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Rediet Abebe.png|thumb|Rediet Abebe]] '''Rediet Abebe''' ( Amharic : redEt Abebe; amụrụ 1991) bụ ọkà mmụta sayensị kọmputa Etiopia na-arụ ọrụ na algọridim na ọgụgụ isi . Ọ bụ onye enyemaka prọfesọ nke sayensị Kọmputa na Mahadum California, Berkeley . Na mbụ, ọ bụ Junior Fellow na Harvard Society of Fellows . <ref>{{Cite web|url=https://socfell.fas.harvard.edu/listed-term-0/|title=Current and Former Junior Fellows|work=Harvard Society of Fellows|accessdate=2019-10-09}}</ref> Nchọpụta Abebe na-ewepụta usoro mgbakọ na mwepụ na mgbakọ maka nyocha ajụjụ ndị metụtara ahaghị nhata na ikpe ziri ezi nkesa. <ref>{{Cite web|url=https://events.technologyreview.com/video/watch/rediet-abebe-pioneers-tr35-2019/|title=Meet the Innovators Under 35|work=MIT Technology Review|accessdate=2019-10-10}}</ref> Ọ kwadoro atụmatụ nyocha ọtụtụ ụlọ ọrụ ''MD4SG'' na Black na AI . <ref>{{Cite web|url=https://blackinai.org/|title=Black in AI|work=blackinai.org|accessdate=2019-10-09}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web|url=http://md4sg.com/|title=Mechanism Design for Social Good|work=md4sg.com|accessdate=2019-10-09}}</ref> == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ ya == Abebe mụrụ ma zụlite na [[Addis Ababa]], [[Ethiopia]] . <ref name=":">{{Cite web|url=http://leversinheels.com/featured/how-ethiopias-rediet-abebe-is-using-algorithms-and-ai-to-address-socio-economic-inequality/#.XZ69ZXVKjDp|title=How Ethiopia's Rediet Abebe is using algorithms and AI to address socio-economic inequality|work=Levers in Heels|date=25 April 2018|accessdate=2019-10-09}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na usoro ọmụmụ mba Etiopia na ụlọ akwụkwọ Nazareth tupu ya emeri agụm akwụkwọ na-asọmpi asọmpi iji gaa International Community School nke Addis Ababa maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị. <ref name=":">{{Cite web|url=http://leversinheels.com/featured/how-ethiopias-rediet-abebe-is-using-algorithms-and-ai-to-address-socio-economic-inequality/#.XZ69ZXVKjDp |title=How Ethiopia's Rediet Abebe is using algorithms and AI to address socio-economic inequality |website=Levers in Heels|date=25 April 2018 |access-date=2019-10-09}}</ref> Abebe gara mahadum Harvard ebe o nwetara nzere bachelọ nke Arts na mgbakọ na [[Ọmúmú-ónúọgụgụ|mwepụ]] ma mechaa nweta nzere Master of Science na mgbakọ na mwepụ . Dị ka onye na-agụghị akwụkwọ, ọ kwadoro akwụkwọ nyocha na mgbakọ na mwepụ, physics, na ahụike ọha. <ref>{{Cite journal|url=https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/2363025|title=Breast Cancer Screening, Incidence, and Mortality Across US Counties|journal=JAMA Internal Medicine|year=2015|doi=10.1001/jamainternmed.2015.3043|accessdate=2019-10-09|author=Harding|first=Charles|volume=175|issue=9|pages=1483–9|pmid=26147578}}</ref> <ref>{{Cite journal|title=Long-Distance Spin-Spin Coupling via Floating Gates|year=2012|doi=10.1103/PhysRevX.2.011006|author=Trifunovic|first=Luka|journal=Physical Review X|volume=2|issue=1|pages=011006}}</ref> Mgbe ọ nọ na Harvard, Abebe nyere aka na ''Harvard Crimson'' dị ka onye edemede ọrụ, ebe o lekwasịrị anya na usoro ụlọ akwụkwọ ọha na eze Cambridge (2009-2011). <ref>{{Cite web|url=https://www.thecrimson.com/writer/1205065/Rediet_T._Abebe/|title=Rediet T. Abebe - Writer Page|publisher=[[The Harvard Crimson]]|accessdate=2020-04-18}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na kọleji, ọ gara Mahadum Cambridge dị ka Gọvanọ William Shirley Ọkà mmụta na kọleji Pembroke . <ref>{{Cite web|url=https://hcs.uraf.harvard.edu/former-scholars|title=The Harvard-Cambridge Scholarships – Former Scholars|work=The Harvard-Cambridge Scholarships|accessdate=2019-10-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://harvardmagazine.com/2013/07/cambridge-scholars|title=Cambridge Scholars|work=Harvard Magazine|date=17 June 2013|accessdate=2019-10-10}}</ref> Ọ gụchara akụkụ nke atọ nke mgbakọ mgbakọ na mwepụ wee nweta Master of Advanced Studies na mgbakọ na mwepụ dị ọcha n'okpuru nlekọta nke onye ndu Imre . Abebe gụchara akara ugo mmụta doktoral na sayensị kọmputa na mahadum Cornell, ebe Jon Kleinberg nyere ya ndụmọdụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.cs.cornell.edu/home/kleinber/|title=Jon Kleinberg – Home Page|work=Cornell University|accessdate=2019-10-10}}</ref> Akwụkwọ edemede ya nyere onyinye ama ama n'ofe ọtụtụ ngalaba na sayensị kọmputa, na-anata 2020 ACM SIGKDD akwukwo akwukwo na aha nsọpụrụ maka ACM SIGecom akwukwo akwukwo award. Ọ bụ nwanyị ojii mbụ mezuru Ph.D. na sayensị kọmputa na akụkọ ihe mere eme nke mahadum. <ref>{{Cite web|url=https://cornellsun.com/2019/11/17/last-week-rediet-abebe-presented-her-thesis-in-december-she-will-be-the-first-black-woman-to-receive-a-ph-d-in-computer-science-at-cornell/|title=In December, Rediet Abebe Will Become the First Black Woman to Receive a Ph.D. in Computer Science at Cornell|work=The Cornell Sun|accessdate=2019-10-09}}</ref> == Nnyocha na ọrụ ya == Nnyocha Abebe na-emepụta usoro na AI na algọridim, na-elekwasị anya na ahaghị nhata na ikpe ziri ezi nkesa. <ref name=":0">{{Cite web|url=http://events.technologyreview.com/video/watch/rediet-abebe-mechanism-design-social-good/|title=Mechanism Design for Social Good – MIT Technology Review|work=MIT Technology Review Events|accessdate=2019-10-09}}</ref> Ọrụ ya ewebatala usoro algorithmic ọhụrụ maka nyocha ajụjụ ndị metụtara ịkpa oke na ahaghị nhata. N'ime 2019 Abebe jere ozi na National Institutes of Health Working Group na AI tinyere ndị ọkachamara AI gụnyere Kate Crawford, Dina Katabi, Daphne Koller, na Eric Lander . <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.acd.od.nih.gov/working-groups/ai.html|title=ACD Working Group on Artificial Intelligence|work=NIH Advisory Committee to the Director|language=en|accessdate=2019-10-09}}</ref> E nyere ndị otu na-arụ ọrụ ọrụ ịmepụta akụkọ zuru oke na ndụmọdụ, bụ ndị Kọmitii Ndụmọdụ kwadoro na onye isi na NIH onye isi nchịkwa Francis Collins . <ref name=":2" /> Na afọ 2019, ewebatara Abebe na Harvard Society of Fellows . <ref>{{Cite web|url=https://cyber.harvard.edu/people/rediet-abebe|title=Rediet Abebe|date=2019-08-16|work=Berkman Klein Center|language=en|accessdate=2019-10-09}}</ref> Ọ bụ Junior Fellow nke abụọ nwere CS Ph.D., nwanyị mbụ ọkà mmụta sayensị kọmputa, na onye mbụ ọkà mmụta sayensị kọmputa Black na akụkọ ntolite Society. <ref>{{Cite web|url=https://socfell.fas.harvard.edu/listed-field-0/|title=Current and Former Junior Fellows|work=Harvard Society of Fellows|accessdate=2019-10-09}}</ref> Abebe sonyeere ngalaba nke Injinia Eletriki na Kọmputa Sayensị na Mahadum California, Berkeley dịka onye enyemaka Prọfesọ, lekwasịrị anya na mpaghara nyocha nke Artificial Intelligence; Ozi, Data, Network, na Science Communications; na Theory. <ref>{{Cite web|title=Rediet Abebe {{!}} EECS at UC Berkeley|url=https://www2.eecs.berkeley.edu/Faculty/Homepages/rabebe.html|accessdate=2022-03-05|work=www2.eecs.berkeley.edu}}</ref> Ọ bụ onye prọfesọ nwanyị ojii mbụ na akụkọ ihe mere eme nke ngalaba na nke abụọ na akụkọ ihe mere eme nke kọleji injinia. <ref name=":4">{{Cite web|date=May 21, 2020|title=Cornell's first black female CS Ph.D. blazed her own trail|url=https://news.cornell.edu/stories/2020/05/cornells-first-black-female-cs-phd-blazed-her-own-trail|accessdate=2020-05-22|publisher=[[Cornell Chronicle]]}}</ref> Abebe bụ onye otu ụlọ nyocha nyocha Artificial Intelligence Berkeley (BAIR); <ref>{{Cite web|title=Berkeley Artificial Intelligence Research Lab|url=https://bair.berkeley.edu/|accessdate=2022-03-05|work=bair.berkeley.edu}}</ref> Berkeley Institute for Data Science (BIDS); <ref>{{Cite web|title=Berkeley Institute for Data Science|url=https://bids.berkeley.edu/|accessdate=2022-03-05|work=Berkeley Institute for Data Science|language=en}}</ref> Berkeley Equity and Access in Algorithms, Mechanisms, and Optimization (BEAAMO); <ref>{{Cite web|title=BEAAMO|url=https://www.beaamo.com/|accessdate=2022-03-05|work=www.beaamo.com|language=en-US}}</ref> na Center for Information Technology Research na mmasị nke Society - Banatao Institute (CITRIS). <ref>{{Cite web|title=CITRIS and the Banatao Institute - University of California|url=https://citris-uc.org/|accessdate=2022-03-05|work=CITRIS and the Banatao Institute|language=en-US}}</ref> Abebe bụkwa onye na-atụnye aka na Center for theoretical Foundations of Learning, Inference, Information, Intelligence, Mathematics, and Microeconomics na Berkeley (CLIMB), na-elekwasị anya na ọrụ teknụzụ ọhụrụ na data, ntinye na mkpebi. <ref>{{Cite web|title=Center for Learning, Information, Inference, Intelligence, and Mathematics at Berkeley|url=http://climb.berkeley.edu/faculty|accessdate=2022-03-05|work=climb.berkeley.edu}}</ref> === Mechanism chepụta maka ọdịmma ọha === Abebe kwadoro atụmatụ nyocha MD4SG, mkpokọta nyocha ọtụtụ ọzụzụ nke na-eji algọridim na nhazi usoro iji gboo ahaghị nhata, ya na Kira Goldner, na afọ 2016. Ebe Abebe so Irene Lo na Ana-Andreea Stoica na-ahazi atụmatụ a kemgbe. MD4SG na-akwado usoro ọmụmụ ihe kwa afọ na-akọwapụta ọrụ yana ijikọ obodo ndị nyocha na-agba mbọ iji algọridim iji kwalite ọdịmma ọha. N'afọ 2021, o mebere ACM Conference on Equity and Access in Algorithms, Mechanisms, and Optimization (EAAMO) wee jee ozi dị ka onye isi oche mmemme mmemme. <ref>{{Cite web|url=eaamo.org/|title=EAAMO|work=ACM EAAMO|accessdate=2021-12-31}}</ref> A sọpụrụ Abebe dịka onye ọsụ ụzọ na 2019 MIT Technology Review's Innovators Under 35 n'otu akụkụ maka ọrụ ya na-arụkọ ọrụ MD4SG. <ref>{{Cite web|url=http://events.technologyreview.com/video/watch/rediet-abebe-pioneers-tr35-2019/|title=Meet the Innovators Under 35 – MIT Technology Review|work=MIT Technology Review Events|accessdate=2019-10-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.technologyreview.com/innovator/rediet-abebe/|title=35 Innovators Under 35 - Pioneers|publisher=[[MIT Technology Review]]|accessdate=2020-04-18}}</ref> Akwụkwọ edemede ya nwetara 2020 ACM SIGKDD Akwụkwọ akwụkwọ yana nkwanye ugwu maka ACM SIGecom Akwukwo ihe nrite maka inye ntọala nke mpaghara nyocha a na-apụta. <ref>{{Cite web|url=http://www.sigecom.org/award-phd.html|title=ACM SIGecom Dissertation Award|accessdate=2020-09-07}}</ref> === Black na AI === Abebe kwadoro ''Black na AI'', netwọk nke ndị nchọpụta 1,500 na-arụ ọrụ na AI, na Timnit Gebru, na 2016. <ref>{{Cite web|author=Forbes|date=2019-02-22|title=Rediet Abebe, Co-Founder of Black in AI, talks about the need for more diversity in AI job roles, and why she founded her own organization|url=https://twitter.com/forbes/status/1099141957950099457?lang=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-10-09|work=@forbes|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-08-16|title=Rediet Abebe|url=https://cyber.harvard.edu/people/rediet-abebe|accessdate=2019-10-09|work=Berkman Klein Center|language=en}}</ref> Nzukọ a na-ahazi ọmụmụ ihe kwa afọ na Nzukọ on Neural Information Processing Systems (NeurIPS) ma na-enye ohere ịkparịta ụka n'Ịntanet na imekọ ihe ọnụ. Site na Black in AI, Abebe ebutela mmemme mmụta, nke a na-asọpụrụ ya na ndepụta 2019 Bloomberg 50 dị ka onye ga-ekiri. <ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=The Bloomberg 50|url=https://www.bloomberg.com/features/2018-bloomberg-50/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-11-29|work=Bloomberg.com}}</ref> == Akụkọ == {| class="wikitable" |+Edemede na ụbọchị mbipụta nke '''Rediet Abebe''' dere | Isiokwu edemede ! Ụbọchị E bipụtara ya |- | Okwu Mmalite Algorithmic maka okirikiri ego | 2022 <ref>{{Cite web|author=Ikeokwu|first=Chris|date=2022|title=An Algorithmic Introduction to Savings Circles|url=https://www.christianikeokwu.com/assets/pdf/savings_circles_preprint.pdf|accessdate=3/5/22|work=chrisikeokwu.com}}</ref> |- | Ịdị mma, nha nha na ike na Mkpebi Algorithmic | 2021 <ref name=":1" /> |- | Akụkọ na nkọwa okwu gbasara ikesa data na Africa | 2021 <ref name=":1" /> |- | Ekenye enyemaka n'ebe ihe nhụsianya ego dị | 2021 <ref name=":1">{{Cite web|title=Rediet Abebe|url=https://scholar.google.com/citations?user=mO15JvwAAAAJ&hl=en|accessdate=2021-10-12|work=scholar.google.com}}</ref> |- | Nyochaa usoro na Meta-Analysis nke ịda mbà n'obi, nchegbu, na echiche igbu onwe n'etiti Ph.D. Ụmụ akwụkwọ | 2021 <ref>{{Cite journal|author=Satinsky|first=Emily N.|date=2021-07-13|title=Systematic review and meta-analysis of depression, anxiety, and suicidal ideation among Ph.D. students|journal=Scientific Reports|volume=11|issue=1|pages=14370|doi=10.1038/s41598-021-93687-7|issn=2045-2322|pmid=34257319}}</ref> |- | Ịkọwapụta njirimara obodo nke ịnwụ anwụ n'iji Social Media | 2020 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2020-04-20|title=Quantifying Community Characteristics of Maternal Mortality Using Social Media|url=http://arxiv.org/abs/2004.06303|journal=Proceedings of the Web Conference 2020|pages=2976–2983|doi=10.1145/3366423.3380066}}</ref> |- | Ọrụ maka Kọmputa na mgbanwe mmekọrịta ọha | 2020 <ref name=":1" /> |- | Usoro Kadịnal Eziokwu Maka Mmakọ Otu Akụkụ | 2020 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2020-01-20|title=A Truthful Cardinal Mechanism for One-Sided Matching|url=http://arxiv.org/abs/1903.07797|journal=arXiv:1903.07797 [cs]}}</ref> |- | Ọgụgụ isi Artificial na nta akụkọ | 2019 <ref>{{Cite journal|author=Broussard|first=Meredith|date=2019-07-31|title=Artificial Intelligence and Journalism|url=https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1077699019859901|journal=Journalism & Mass Communication Quarterly|volume=96|issue=3|pages=673–695|doi=10.1177/1077699019859901|issn=1077-6990}}</ref> |- | Iji ajụjụ ọchụchọ iji ghọta mkpa ozi ahụike dị n'Africa | 2019 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2019-07-06|title=Using Search Queries to Understand Health Information Needs in Africa|url=https://ojs.aaai.org/index.php/ICWSM/article/view/3360|journal=Proceedings of the International AAAI Conference on Web and Social Media|language=en|volume=13|pages=3–14|issn=2334-0770}}</ref> |- | Echiche mgbakọ na mwepụ na ọdịmma ọha mmadụ na ịnweta ohere | 2018 <ref name=":5">{{Cite web|title=AbebeCV.pdf|url=https://drive.google.com/file/d/1tafgZiuM4WmtCC9Zt2TwaY14yqkp_XId/view?usp=embed_facebook|accessdate=2022-03-05|work=Google Docs}}</ref> |- | Mechanism chepụta maka ọdịmma ọha | 2018 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2018|title=Mechanism Design for Social Good|url=http://sigai.acm.org/static/aimatters/4-3/AIMatters-4-3-10-Abebe.pdf|journal=AI Matters|volume=4|issue=3|pages=27–34|doi=10.1145/3284751.3284761}}</ref> |- | Mbelata mkpughe oke na ire ahịa Viral | 2018 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2017-11-08|title=Mitigating Overexposure in Viral Marketing|url=http://arxiv.org/abs/1709.04123|journal=arXiv:1709.04123 [cs]}}</ref> |- | Mgbanwe echiche nwere ike ịdịgasị iche maka nkwenye | 2018 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2018-01-24|title=Opinion Dynamics with Varying Susceptibility to Persuasion|url=http://arxiv.org/abs/1801.07863|journal=arXiv:1801.07863 [physics]}}</ref> |- | Akuko banyere ogbako maka imewe ihe eji eme ihe maka ọdịmma ọha | 2018 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=June 2018|title=A Report on the Workshop on Mechanism Design for Social Good|url=https://www.sigecom.org/exchanges/volume_16/2/ABEBE.pdf|journal=ACM SIGecom Exchanges|volume=16|issue=2|pages=2–11|doi=10.1145/3331041.3331043}}</ref> |- | Mmechi dị mfe na amụma njikọ dị elu | 2018 <ref>{{Cite journal|author=Benson|first=Austin R.|date=2018-11-09|title=Simplicial closure and higher-order link prediction|journal=Proceedings of the National Academy of Sciences|volume=115|issue=48|pages=E11221–E11230|doi=10.1073/pnas.1800683115|issn=0027-8424|pmid=30413619}}</ref> |- | Nkewa ziri ezi site na ntụnyere ọha | 2017 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2018-02-25|title=Fair Division via Social Comparison|url=http://arxiv.org/abs/1611.06589|journal=arXiv:1611.06589 [cs, math]}}</ref> |- | Nyochaa ọrịa ara ara, ihe omume, na ọnwụ n'ofe mpaghara US | 2015 <ref>{{Cite journal|author=Harding|first=Charles|date=2015-09-01|title=Breast Cancer Screening, Incidence, and Mortality Across US Counties|url=http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?doi=10.1001/jamainternmed.2015.3043|journal=JAMA Internal Medicine|language=en|volume=175|issue=9|pages=1483–1489|doi=10.1001/jamainternmed.2015.3043|pmid=26147578|issn=2168-6106}}</ref> |- | Ahaghị nhata nke Brouwer maka nleba anya Laplacian dị elu | 2014 <ref>{{Cite journal|author=Abebe|first=Rediet|date=2019-07-17|title=A Conjectural Brouwer Inequality for Higher-Dimensional Laplacian Spectra|url=http://arxiv.org/abs/1907.07541|journal=arXiv:1907.07541 [math]}}</ref> |- | Ogologo oge Spin-Spin Njikọta site na Floating Gates | 2012 <ref>{{Cite journal|author=Trifunovic|first=Luka|date=2012-01-26|title=Long-Distance Spin-Spin Coupling via Floating Gates|url=https://link.aps.org/doi/10.1103/PhysRevX.2.011006|journal=Physical Review X|volume=2|issue=1|pages=011006|doi=10.1103/PhysRevX.2.011006}}</ref> |} Ihe nrite na nkwanye ugwu Abebe gụnyere: * 2020: ACM SIGKDD Nrite akwụkwọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.kdd.org/awards/sigkdd-dissertation-award|title=ACM SIGKDD Dissertation Award|accessdate=2020-09-07}}</ref> * 2020: ACM SIGecom Dissertation Award (akpọrọ aha). <ref>{{Cite web|url=http://www.sigecom.org/award-phd.html|title=ACM SIGecom Dissertation Award|accessdate=2020-09-07}}</ref> * 2020: Innovation for Equity, Rising Star Award. <ref>{{Cite web|url=https://www.innovationequity.org/event/ae6300a7-36ab-467f-b7f1-402dd326292c/websitePage:aff855eb-b84b-4002-ae46-ce131185ad76|title=Innovation for Equity|accessdate=2020-09-07}}</ref> * 2020: 100 Ndị ntorobịa Africa kacha nwee mmetụta, onyinye nturu ugo n'Africa. <ref>{{Cite web|author=ayadmin|date=2020-11-03|title=2020 100 Most Influential Young Africans List Announced|url=https://www.africayouthawards.org/2020-100-most-influential-young-africans/|accessdate=2022-03-05|work=Africa Youth Awards|language=en-US}}</ref> * 2020: Ngalaba Nkà Mmụta Sayensị Kọmputa, Mahadum Cornell. <ref name=":5">{{Cite web|title=AbebeCV.pdf|url=https://drive.google.com/file/d/1tafgZiuM4WmtCC9Zt2TwaY14yqkp_XId/view?usp=embed_facebook|accessdate=2022-03-05|work=Google Docs}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://drive.google.com/file/d/1tafgZiuM4WmtCC9Zt2TwaY14yqkp_XId/view?usp=embed_facebook "AbebeCV.pdf"]. ''Google Docs''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-03-05</span></span>.</cite></ref> * 2019: Cornell Social Justice Award, Mahadum Cornell. <ref>{{Cite web|title=2019 Graduate Diversity & Inclusion Awardees : Graduate School|url=https://gradschool.cornell.edu/diversity-inclusion/graduate-diversity-inclusion-awards/graduate-diversity-inclusion-awardees/|accessdate=2022-03-05|work=gradschool.cornell.edu}}</ref> * 2019: Harvard Society of Fellows, Junior Fellow. <ref name=":5" /> * 2019: MIT Technology Review, 35 N'okpuru 35. <ref>{{Cite web|url=https://www.technologyreview.com/innovator/rediet-abebe/|title=MIT Technology Review|accessdate=2020-09-07}}</ref> * 2018: Bloomberg 50, Otu ga-ekiri. <ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/features/2018-bloomberg-50/|title=Bloomberg 50|work=[[Bloomberg News]]|accessdate=2020-09-07}}</ref> * 2018: Onye gụsịrị akwụkwọ na-ebi akwụkwọ, Mahadum Cornell. <ref name=":5" /> * 2018: Cornell University Fellowship, Mahadum Cornell. <ref name=":5" /> * 2018: Harvard-Cambridge Fellowship, Harvard. <ref name=":5" /> == Edensibia == <references /> == Njikọ mpụga == # {{google scholar id|id=mO15JvwAAAAJ}} # [https://www.technologyreview.com/innovator/rediet-abebe/ Ọ na-eji algọridim na AI ọgụ megide enweghị ahaghị nhata] nke mmekọrịta ọha na eze na MIT Technology Review 'Ndị ọsụ ụzọ, na-emebi ụzọ ochie, ha na-emepụta AI ka mma, ọgwụ nje na ọbụna ihe owuwu'. {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] kfki4zwx8fzrrfc7io6taztd4v4z84e Bessie Coleman 0 12109 84374 82225 2022-07-21T17:00:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Bessie Coleman, First African American Pilot - GPN-2004-00027.jpg|thumb|Bessie Coleman]] '''Bessie Coleman''' (Januarị 26, afo 1892 – Eprel 30, afo 1926) bụ onye ọkwọ ụgbọ elu mbụ nke America. Ọ bụ nwanyị mbụ onye Afrịka America na onye America mbụ nwere ikike ịnya ụgbọ elu . <ref name="PBS">{{Cite web|url=https://www.pbs.org/wgbh/amex/flygirls/peopleevents/pandeAMEX02.html|title=Bessie Coleman (1892–1926)|work=PBS.org|accessdate=March 3, 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170326115727/https://www.pbs.org/wgbh/amex/flygirls/peopleevents/pandeAMEX02.html|archivedate=March 26, 2017}}</ref> <ref name="Women in Aviation International">{{Cite web|work=Women in Aviation International|title=Some Notable Women In Aviation History|url=http://www.wai.org/resources/history.cfm|accessdate=April 10, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160629144039/http://www.wai.org/resources/history.cfm|archivedate=June 29, 2016}}</ref> <ref name="essence">{{Cite web|url=https://www.nrcs.usda.gov/wps/portal/nrcs/detail/nv/about/?cid=nrcs144p2_037528|title=Women in History: Bessie Coleman|author=Onkst|first=David H.|year=2016|work=Natural Resources Conservation Service Nevada|accessdate=January 5, 2016}}</ref> <ref name="af">{{Cite web|title=Fighter pilot takes inspiration to new heights|url=https://www.af.mil/News/Article-Display/Article/1478508/fighter-pilot-takes-inspiration-to-new-heights/|work=U.S. Air Force|publisher=U.S. Air Force|accessdate=July 14, 2019|date=March 28, 2018}}</ref> O nwetara ikikere ya n'aka ''Fédération Aéronautique Internationale'' na June 15, afo 1921, <ref name="Women in Aviation International" /> <ref name="essence" /> <ref name="phof">{{Cite web|work=Women in Aviation International|title=Pioneer Hall of Fame|url=http://www.wai.org/pioneers/1995pioneers.cfm|accessdate=April 10, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080327073439/http://www.wai.org/resources/pioneers.cfm#1995|archivedate=March 27, 2008}}</ref> ma bụrụ onye isi ojii mbụ nwetara akwụkwọ ikike ụgbọ elu mba ụwa . <ref name=":0">{{Cite book|title=Realizing the Dream of Flight: Biographical Essays in Honor of the Centennial of Flight, 1903–2003|author=Bix|first=Amy Sue|date=2005|publisher=NASA|editor=Dawson|pages=ix, 5|language=en-US|chapter=Bessie Coleman: Race and Gender Realities Behind Aviation Dreams|oclc=60826554|chapterurl=https://books.google.com/books?id=NpIpJI7nYV4C&q=%2226+January%22+%22male+or+female%22&pg=PA5}}</ref> A mụrụ na ezinụlọ nke sharecroppers na [[Texas]], Coleman rụrụ ọrụ n'ubi owu na nwata mgbe ọ na-agụkwa akwụkwọ na obere ụlọ akwụkwọ dịpụrụ adịpụ . Ọ gara otu akwụkwọ kọleji na Mahadum Langston . Coleman zụlitere mmasị mbụ n'ịfe ụgbọ elu, mana ndị Africa America, ụmụ amaala America, na ụmụ nwanyị enweghị ohere ọzụzụ ụgbọ elu na United States, ya mere ọ zọpụtara ma nweta nkwado iji gaa [[France]] maka ụlọ akwụkwọ ụgbọ elu. Ọ ghọrọ onye ọkwọ ụgbọ elu dị elu na ihe ngosi ikuku dị egwu na United States. A maara ya nke ọma dị ka ''Queen Bess'' na ''Brave Bessie'', <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/bessie-coleman|title=Bessie Coleman|work=National Women's History Museum|language=en|accessdate=September 12, 2019}}</ref> ma nwee olile anya ịmalite ụlọ akwụkwọ maka ndị na-efe efe ndị America na ndị America. Coleman nwụrụ n'ihe mberede ụgbọelu na afo 1926. Ọrụ ọsụ ụzọ ya bụ ihe mkpali nye ndị na-anya ụgbọ elu oge ochie na ndị obodo Africa-American na ụmụ amaala America. == Ndụ mbido == Elizabeth Coleman (mgbe ụfọdụ, Bessie) <ref name="Slotkin">{{Cite news|author=Daniel E. Slotnik|url=https://www.nytimes.com/2019/12/11/obituaries/bessie-coleman-overlooked.html|title=Overlooked No More: Bessie Coleman, Pioneering African-American Aviatrix – The New York Times|work=The New York Times|date=December 11, 2019|accessdate=December 12, 2019}}</ref> mụrụ na Jenụwarị 26, afo 1892, na Atlanta, Texas, <ref name=":0" /> nke iri n'ime ụmụ iri na atọ nke George Coleman, onye America agwakọtara agwakọta nke nwere nne na nna Cherokee, na Susan Coleman, onye bụ African American. <ref name="Texas_Takes_Wing">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=do4cAgAAQBAJ&pg=PA46|title=Texas Takes Wing: A Century of Flight in the Lone Star State|author=Ganson|first=Barbara|date=2014|publisher=University of Texas Press|isbn=978-0-292-75408-9|location=Austin, Texas}}</ref> <ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=Hi9SAQAAIAAJ&q=Cherokee|title=Women Aviators: From Amelia Earhart to Sally Ride, Making History in Air and Space|author=Marck|first=Bernard|date=2009|publisher=Rizzoli International Publications|isbn=9782080301086|language=en}}</ref> Itoolu n'ime ụmụaka ahụ lanarịrị nwata, nke a na-ahụkarị maka oge ahụ. <ref name="Texas_Takes_Wing" /> Mgbe Coleman dị afọ abụọ, ezinụlọ ya kwagara Waxahachie, Texas, ebe ha bi dị ka ndị na -eketa ihe. <ref name=":1" /> Coleman malitere ịga akwụkwọ na Waxahachie mgbe ọ dị afọ isii. Ọ na-eji ụkwụ na-aga kilomita anọ kwa ụbọchị gaa n'ụlọ akwụkwọ dịpụrụ adịpụ, nke nwere otu ọnụ ụlọ, ebe ọ na-amasị ịgụ akwụkwọ ma guzobe onwe ya dị ka nwa akwụkwọ mgbakọ na mwepụ pụtara ìhè. <ref name=":1" /> Ọ gụrụ akwụkwọ elementrị n'ụlọ akwụkwọ ahụ. <ref name=":1" /> Kwa afọ, owuwe ihe ubi na-akwụsị ọrụ Coleman na-aga n'ụlọ akwụkwọ, ọrụ, na chọọchị. Na afo 1901, George Coleman hapụrụ ezinụlọ ya. Ọ laghachiri [[Oklahoma]], ma ọ bụ Indian Territory, dị ka a na-akpọ mgbe ahụ, ịchọta ohere ka mma, ma nwunye ya na ụmụ ya esoghị. Mgbe ọ dị afọ 12, a nabatara Bessie n'ụlọ akwụkwọ Chọọchị Baptist nke ozi ala ọzọ na agụmakwụkwọ. Mgbe ọ gbara afọ iri na asatọ, o weere ego ya wee debanye aha na Oklahoma Colored Agricultural and Normal University na Langston, Oklahoma (nke a na-akpọ Mahadum Langston ugbu a). O mechachara otu okwu tupu ego ya agwụ, ọ lọghachikwa n'ụlọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/fcobq|title=Coleman, Bessie|work=The Handbook of Texas Online|author=Morales|first=Roni|publisher=Texas State History Association|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111224053347/http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/fcobq|archivedate=December 24, 2011|accessdate=May 19, 2013|quote=Upon graduation from high school, she enrolled at the Colored Agricultural and Normal University (now Langston University) in Langston, Oklahoma. Financial difficulties, however, forced her to quit after one semester because she could not afford to attend another one.|date=February 25, 2020}}</ref> == Ọrụ == Na afo 1915, mgbe ọ dị afọ 23, Coleman kwagara [[Chicago]], Illinois, bụ́ ebe ya na ụmụnne ya bi. Na Chicago, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye manicurist na White Sox Barber Shop. N’ebe ahụ, ọ nụrụ akụkọ banyere ụgbọ elu n’oge agha site n’aka ndị ọkwọ ụgbọ mmiri si Agha Ụwa Mbụ lọta. Ọ rụrụ ọrụ nke abụọ dị ka onye njikwa ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ chili iji chekwaa ego n'olileanya nke ịghọ onye ọkwọ ụgbọ elu. [14] Ụlọ akwụkwọ ụgbọ elu America nke oge ahụ ekwenyeghị na ụmụ nwanyị ma ọ bụ ndị ojii, ya mere Robert S. Abbott, onye nchoputa na onye bipụtara akwụkwọ akụkọ ''Chicago Defender'', gbara ya ume ka ọ mụọ akwụkwọ ná mba ọzọ. <ref name="PBS" /> Abbot kwusara ọchịchọ Coleman n'akwụkwọ akụkọ ya wee nweta nkwado ego site n'aka onye na-ahụ maka ụlọ akụ Jesse Binga na onye na- ''agbachitere'' . [14] Bessie Coleman gara klas nke asụsụ French n'ụlọ akwụkwọ Asụsụ Berlitz dị na Chicago wee gaa Paris na Nọvemba 20, afo 1920, ka o wee nweta ikike ịnya ụgbọ elu ya. Ọ mụtara ife efe na Nieuport 564 biplane nwere "usoro nhazi nke nwere mkpisi kwụ ọtọ n'ịdị arọ nke bat baseball dị n'ihu onye na-anya ụgbọ mmiri na ogwe ntụ n'okpuru ụkwụ onye na-anya ụgbọelu." <ref name="rich">{{Cite book|author=Rich|first=Doris|title=Queen Bess: Daredevil Aviator|pages=[https://archive.org/details/queenbessdaredev00rich/page/37 37, 47, 57, 109–111, 145]|location=Washington|publisher=Smithsonian Institution Press|year=1993|isbn=1-56098-265-9|url=https://archive.org/details/queenbessdaredev00rich/page/37}}</ref> Na June 15, afo 1921, Coleman ghọrọ nwanyị ojii mbụ <ref name=":0" /> na onye America mbụ <ref name="WoHiMu">{{Cite web|author=Kerri Lee Alexander|title=Bessie Coleman|url=https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/bessie-coleman|work=National Women's History Museum|accessdate=November 14, 2019|language=en|date=2018}}</ref> iji nweta akwụkwọ ikike ịnya ụgbọ elu yana onye ojii mbụ <ref name=":0" /> na onye mbụ nwa amaala America <ref name="WoHiMu" /> iji nweta ikike ụgbọ elu mba ofesi. Ụlọ ọrụ Fédération Aéronautique Internationale . <ref name=":0" /> N'ịbụ onye kpebisiri ike ime ka nkà ya dị mma, Coleman ji ọnwa abụọ na-esote na-amụ ihe site n'aka onye na-anya ụgbọelu French nke dị nso na Paris na, na September na afo 1921, ọ gara America. Ọ ghọrọ ihe mmetụta mgbasa ozi mgbe ọ laghachiri na US [[Category:Pages using multiple image with auto scaled images]] Na afọ nke ụgbọ elu azụmahịa ka dị afọ iri ma ọ bụ karịa n'ọdịnihu, Coleman ghọtara ngwa ngwa na iji nwee ike ibi ndụ dị ka onye ọkwọ ụgbọ elu nkịtị na ọ ga-aghọ onye na-agba ọsọ " barnstorming " stunt flier, na-eme aghụghọ dị ize ndụ na ikuku na mgbe ahụ. ka na-eji teknụzụ mbụ nke ụgbọ elu maka ịkwụ ndị na-ege ntị ụgwọ. Mana, iji nwee ihe ịga nke ọma n'ọgbọ egwuregwu a nke ukwuu, ọ ga-achọ nkuzi dị elu na akwụkwọ akụkọ sara mbara karị. N'ịlaghachi na Chicago, Coleman enweghị ike ịhụ onye ọ bụla dị njikere ịkụziri ya ihe, ya mere na February na afo 1922, ọ gaghachiri ụgbọ mmiri na Europe. <ref name="rich" /> Ọ nọrọ ọnwa abụọ na-esote na France na-agụcha ihe mmụta dị elu na ụgbọ elu. Ọ gawara [[Netherlands]] ka ya na Anthony Fokker zute, otu n'ime ndị na-emepụta ụgbọ elu kachasị ama n'ụwa. Ọ gakwara Jamanị, bụ́ ebe ọ gara na Fokker Corporation wee nweta ọzụzụ ọzọ n’aka otu n’ime ndị isi ụgbọ elu nke ụlọ ọrụ ahụ. Ọ laghachiri na United States ịmalite ọrụ ya na ihe ngosi ofufe. <ref name="rich" /> "Ezenwanyi Bess," dị ka a maara ya, bụ ihe osise na-ewu ewu nke ukwuu maka afọ ise na-esote. N'ịbụ onye a kpọrọ òkù ka ọ bụrụ ihe omume ndị dị mkpa ma na-agbakarị akwụkwọ akụkọ ajụjụ ọnụ, ma ndị ojii na ndị ọcha masịrị ya. Ọ na-efekarị Curtiss JN-4 Jenny biplanes na ụgbọ elu ndị ọzọ bụbu ụgbọ elu ndị agha fọdụrụ n'agha hapụrụ. O mere ka ọ pụta ìhè nke mbụ na ihe ngosi ikuku America na Septemba 3, afo 1922, na mmemme na-asọpụrụ ndị agha agha nke 369th Infantry Regiment nke Agha Ụwa Mbụ . Emere na Curtiss Field na Long Island dị nso na New York City, ma kwado ya site na enyi ya Abbott na akwụkwọ akụkọ ''Chicago Defender'', ihe nkiri ahụ kpọrọ Coleman dị ka "nwanyị kachasị ukwuu n'ụwa" <ref>{{Cite news|author=Toth|first=Maria Lynn|date=February 10, 2001|url=http://www.latimes.com/features/kids/readingroom/la-et-story10-feb10-2006,0,7374705,full.story|title=Daredevil of the Sky: The Bessie Coleman Story|work=Los Angeles Times|accessdate=February 24, 2011}}</ref> ma gosipụta ikuku ikuku site na ndị ọkwọ ụgbọ elu asatọ ndị ọzọ America. na wụliri elu nke onye na-ahụ maka parachuti ojii Hubert Julian . <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1922/09/04/archives/negress-pilots-airplane-bessle-coleman-makes-three-flights-for.html|title=Negress Pilots Airplane: Bessie Coleman Makes Three Flights for Fifteenth Infantry|work=The New York Times|date=September 4, 1922|page=9}}</ref> Izu isii ka e mesịrị, ọ laghachiri na Chicago, na-eme ihe ngosi ikuku, oge a iji sọpụrụ Agha Ụwa Mbụ nke 370th Infantry Regiment . Coleman weputara ihe ngosi dị egwu nke ụzọ egwu egwu-gụnyere ọnụọgụ asatọ, loops, na ntinye dị nso n'ala na nnukwu ìgwè mmadụ na-anụ ọkụ n'obi na Checkerboard Airdrome - ugbu a mgbada nke Hines Veterans Administration Medical Center, Hines, Illinois, Loyola Hospital, Maywood, yana nchekwa oke ọhịa Cook County dị nso. Obi ụtọ nke ịkwọ ụgbọ elu na mmasi nke igwe mmadụ na-akwa emo bụ naanị akụkụ nke nrọ Coleman. Coleman echefughị nkwa ọ kwere n'oge ọ bụ nwata na otu ụbọchị "ego maka ihe." Dị ka onye ọrụ ụgbọ elu ọkachamara, Coleman na-akatọkarị ndị nta akụkọ maka ọdịdị ohere ya na ụdị ọmarịcha ọ wetara na ngosi ya na-efe efe. Ọ nwetakwara aha ngwa ngwa dị ka onye ọkwọ ụgbọ elu nwere nkà na onye na-atụghị egwu nke na-akwụsị n'enweghị ihe ọ bụla iji mezuo ihe siri ike. Na Los Angeles, ọ gbajiri ụkwụ na ọgịrịga atọ mgbe ụgbọ elu ya kwụsịrị wee daa na February 22, afo 1923. <ref name=":2" /> [[Usòrò:Bessie_Coleman_and_her_plane_(1922).jpg|thumb| Bessie Coleman, c. 1922]] N'ịbụ onye kwadoro ịkwalite ụgbọ elu na ịlụso ịkpa ókè agbụrụ ọgụ, Coleman gwara ndị na-ege ntị n'ofe mba ahụ banyere ịchụso ụgbọ elu na ebumnuche maka ndị America America. Ọ jụrụ kpam kpam isonye na mmemme ụgbọ elu machibidoro ịga ndị Africa America. [21] N'afọ 1920, ọ zutere Rev. Hezakiah Hill na nwunye ya Viola na njem nlegharị anya okwu na Orlando, Florida. Ndị ọrụ obodo kpọrọ ya ka ya na ha nọrọ na parsonage nke Mount Zion Missionary Baptist Church dị na Washington Street na agbata obi Parramore . Otu okporo ụzọ obodo ka ahagharịrị aha "Bessie Coleman" Street maka nsọpụrụ ya na afo 2013. Di na nwunye ahụ, ndị mesoro ya dị ka nwa nwanyị, kwenye ya ka ọ nọrọ, Coleman meghere ụlọ ahịa ịma mma na Orlando iji nweta ego ọzọ iji zụta ụgbọ elu nke ya. <ref name="os">{{Cite news|url=http://www.orlandosentinel.com/news/orange/os-black-pilot-bessie-coleman-orlando-20150131-story.html|title=Orlando renames street in honor of black 'daredevil aviatrix'|first=Stephen|author=Hudak|date=January 31, 2015|work=[[Orlando Sentinel]]}}</ref> Site na kọntaktị mgbasa ozi ya, e nyere ya ọrụ na ihe nkiri ogologo ogologo nke aha ya bụ ''Shadow and Sunshine'', nke African American Seminole Film Producing Company ga-enweta ego. O ji obi ụtọ nakwere, na-atụ anya na mgbasa ozi ga-enyere aka ịkwalite ọrụ ya ma nye ya ụfọdụ ego ọ chọrọ iji guzobe ụlọ akwụkwọ nke ya. Ma mgbe ọ matara na ihe nkiri mbụ e mere na fim ahụ chọrọ ka o yi uwe dọwara adọwa pụta, jikwa osisi na-aga ije na ngwugwu dị n’azụ, ọ jụrụ ịga n’ihu. "O doro anya . . . [Bessie's] ịpụ na ihe nkiri nkiri bụ nkwupụta ụkpụrụ. Opportunist n'agbanyeghị na ọ bụ banyere ọrụ ya, ọ dịghị mgbe ọ na-enwe ohere banyere agbụrụ. O nweghị ihe o bu n'obi ime ka onyinyo mkparị nke ọtụtụ ndị ọcha nwere nke ọtụtụ ndị ojii," ka Doris Rich dere. <ref name="rich" /> Coleman agaghị adị ogologo oge iji guzobe ụlọ akwụkwọ maka ndị na-eto eto ndị isi ojii, ma ihe ndị ọ rụzuru n'ọrụ ọsụ ụzọ rụrụ ọrụ dị ka ihe mkpali maka ọgbọ nke ndị ikom na ndị inyom America-America. "N'ihi Bessie Coleman," ka Lieutenant William J. Powell na ''Black Wings'' (1934), raara nye Coleman dere, "anyị emeriwo ihe ahụ nke dị njọ karịa ihe mgbochi agbụrụ. Anyị emeriwo ihe mgbochi dị n'ime onwe anyị ma nwee ike ịrọ nrọ." <ref>{{Cite book|author=Powell|first=William J.|title=Black Wings|location=Los Angeles|publisher=Ivan Deach, Jr.|year=1934|oclc=3261929}}</ref> Powell jere ozi na ngalaba kewapụrụ n'oge Agha Ụwa Mbụ, ma na-agwụ ike na-akwalite ihe kpatara ụgbọ elu ojii site n'akwụkwọ ya, akwụkwọ akụkọ ya, na Bessie Coleman Aero Club, nke o hiwere na afo 1929. <ref>{{Cite book|author=Broadnax|first=Samuel L.|title=Blue Skies, Black Wings: African American Pioneers of Aviation|url=https://archive.org/details/blueskiesblackwi0000broa|location=Westport, CT|publisher=Praeger|year=2007|isbn=978-0-275-99195-1}}</ref> <ref name="rich" /> == Ọnwụ == Na Eprel 30, afo 1926, Coleman nọ na Jacksonville, Florida . Ọ zụtala Curtiss JN-4 (Jenny) na Dallas n'oge na-adịbeghị anya. Onye na-ahụ maka ọrụ ya na mgbasa ozi mgbasa ozi, William D. Wills dị afọ iri abuo na ano, si Dallas fepụ ụgbọ elu ahụ maka nkwadebe maka ihe ngosi ikuku wee mee ka ọ gbatuo mmanye atọ n'ụzọ n'ihi na ụgbọ elu ahụ adịchaghị mma. <ref>{{Cite web|url=http://biography.yourdictionary.com/bessie-coleman|title=Bessie Coleman Facts|work=yourdictionary.com|accessdate=November 15, 2013|archivedate=January 5, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140105015807/http://biography.yourdictionary.com/bessie-coleman}}</ref> Mgbe ha matara nke a, ndị enyi na ezinụlọ Coleman echeghị na ụgbọ elu ahụ adịghị mma ma rịọ ya ka ọ ghara ịfe ya, mana ọ jụrụ. Mgbe ọ na-apụ, Wills na Coleman na-efe ụgbọ elu n'oche ọzọ. Ọ nọ na-eme atụmatụ ịwụ elu parachute maka ụbọchị na-esote, ma chọọ inyocha ebe ahụ dị ka a hụrụ site n'ọgbọ mmiri. <ref name="Slotkin" /> Ihe dị ka nkeji iri n'ime ụgbọ elu ahụ, ụgbọ elu ahụ na-atụghị anya ya banye n'ime mmiri wee gbagharịa na 3,000 ụkwụ n'elu ala. A tụpụrụ Coleman n'ụgbọelu na 2,000 ft (610 m), e wee gbuo ya ozugbo mgbe ọ kụrụ ala. Wills enwekwaghị ike ịchịkwa ụgbọ elu ahụ, ma ọ daturu n'ala. Ọ nwụrụ n'elu mmetụta. Ụgbọ elu ahụ gbawara, na-agbakwa ọkụ. Ọ bụ ezie na mkpọmkpọ ebe nke ụgbọ elu ahụ gbara ọkụ nke ukwuu, e mesịrị chọpụta na mgbanaka e ji akwọ ụgbọ epeepe ahụ kụchiela ihe ndị a na-achịkwa n'ụgbọelu ahụ. Coleman dị afọ iri ato na ano. <ref name="rich" /> Emere emume olili ozu na Florida tupu ezighachi ozu ya na Chicago. Ọ bụ ezie na a kpọtụrụ aha obere okwu n'ọtụtụ mgbasa ozi, akụkọ banyere ọnwụ ya na-agbasa n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ African-American . Ndị na-eru uju puku iri gara emume ya na Chicago, nke onye ndọrọndọrọ Ida B. Wells duziri. <ref name="Slotkin" /> == Nkwanye ugwu == * Atlanta, Texas, nwere ebe ngosi ihe mgbe ochie nke mpaghara nke ji nganga gosipụta ụdị mmeputakwa nke Bessie Coleman's yellow bi-plane "Queen Bess." Ihe ngosi ihe ngosi nka gụnyekwara uwe na ihe ncheta ndị ọzọ gbasara ndụ na oge Bessie Coleman. N'èzí ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke mpaghara bụ Texas Historical Marker dị na 101 N. East Street na Historic Downtown, Atlanta, Texas. Ụzọ a na-aga n'ọdụ ụgbọ elu Hall-Miller Municipal dị na Atlanta, Texas, bụ Bessie Coleman Drive na nsọpụrụ ya. * Akpọrọ ọbá akwụkwọ ọha na Chicago aha na nsọpụrụ Coleman, <ref>{{Cite web|url=https://www.chipublib.org/about-coleman-branch/|title=About Coleman Branch|work=Chicago Public Library|accessdate=February 28, 2017}}</ref> dị ka okporo ụzọ dị na ọdụ ụgbọ elu O'Hare International na Chicago, <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/320340442|title=Bessie Coleman Drive, Chicago|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> Oakland International Airport na Oakland, [[California]], <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/53790862|title=Bessie Coleman Drive, Alameda|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> Tampa International Airport na [[Flórídạ|Florida]], <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/147380733|title=Bessie Coleman Boulevard, Tampa|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> na n'ọdụ ụgbọ elu mba ụwa nke Frankfurt nke Germany. <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/38767016|title=Bessie-Coleman-Straße, Frankfurt|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> Chicago Cultural Center etinyela ihe ncheta ncheta n'ebe obibi mbụ ya, 41st na King Drive na Chicago, ọ bụkwa ọdịnala maka ndị njem ụgbọ elu America na-atụba ifuru n'oge ọgbaghara nke ili ya na Lincoln Cemetery . <ref>{{Cite web|url=http://www.chicagotribute.org/Markers/Coleman.htm|title=Markers of Distinction: Bessie Coleman|work=Chicago Tribute|publisher=City of Chicago, Chicago Cultural Center|accessdate=March 27, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160214113847/http://chicagotribute.org/Markers/Coleman.htm|archivedate=February 14, 2016}}</ref> * Akpọrọ okporo ụzọ na-eduga na ọdụ ụgbọ elu Nice dị na ndịda France aha ya na March 2016, na e nwere okporo ámá dị na Poitiers, na 20th Arrondissement nke Paris kpọkwara aha ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/39350488|title=Rue Bessie Coleman, Poitiers|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/178064306|title=Rue Bessie Coleman, Paris|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> * Bessie Coleman Middle School dị na Cedar Hill, Texas, bụ aha ya. * Bessie Coleman Boulevard na Waxahachie, Texas, ebe o biri mgbe ọ bụ nwata ka akpọrọ aha ya maka nsọpụrụ ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.openstreetmap.org/way/60856796|title=Bessie Coleman Boulevard, Waxahachie|work=Open Street Map|accessdate=October 13, 2017}}</ref> * B. Coleman Aviation, onye na-arụ ọrụ nke dabeere na Gary/Chicago International Airport, bụ aha ya na nsọpụrụ ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.b-coleman.com/about/|title=About|work=B. Coleman Aviation|accessdate=May 21, 2014}}</ref> * E hiwela ọtụtụ onyinye mmụta nkuzi Bessie Coleman maka ndị okenye ụlọ akwụkwọ sekọndrị na-eme atụmatụ ọrụ ụgbọ elu. * Ndị ọrụ nzi ozi US nyere stampụ 32 centi sọpụrụ Coleman na 1995. <ref>{{Cite web|title=Stamp Series|work=United States Postal Service|url=http://beyondtheperf.com/stamp-series|accessdate=September 9, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130810160707/http://beyondtheperf.com/stamp-series|archivedate=August 10, 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://usstampgallery.com/view.php?id=b30836d8dce06d547fbb3f470f8c46c0929fd64c|first=Richard L.|author=Sine|title=Bessie Coleman|work=US Stamp Gallery.com|accessdate=October 13, 2017}}</ref> Ihe ncheta Bessie Coleman bụ 18th na usoro nzi ozi US Black Heritage. * N'afọ 2001, a kpọbatara Coleman n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Mba . <ref>[https://www.womenofthehall.org/inductee/bessie-coleman/ National Women's Hall of Fame, Bessie Coleman]</ref> * Na 2006, a kpọbatara ya na National Aviation Hall of Fame . <ref>{{Cite web|url=http://www.nationalaviation.org/our-enshrinees/coleman-bessie/|title=Coleman, Bessie|work=[[National Aviation Hall of Fame]]|accessdate=October 13, 2017}}</ref> * N'afọ 2012, e tinyere ihe ncheta ọla nke yiri Coleman n'ihu ọnụ ụzọ ụlọ akwụkwọ Paxon maka Advanced Studies dị na saịtị nke ọdụ ụgbọ elu Jacksonville ebe ụgbọ elu Coleman na-egbu egbu gbapụrụ. <ref>{{Cite news|author=Soergel|first=Matt|date=October 28, 2013|title=Looking to honor the daring 'Queen Bess'|work=The Florida Times-Union|page=A-4}}</ref> * A kwanyere Coleman ugwu na agwa egwuregwu ụmụaka na oge 5, ihe omume 11a nke mmemme ihe onyonyo ụmụaka ''Doc McStuffins'' . * Edebere ya No. 14 na ''Flying'' ' s 2013 ndepụta nke "51 Heroes of Aviation". * Na 2014, a kpọbatara Coleman n'ime International Air &amp;amp; Space Hall of Fame na San Diego Air &amp;amp; Space Museum . <ref>Sprekelmeyer, Linda, editor. </ref> * Na Jenụarị 25, 2015, Orlando degharịrị aha West Washington Street iji mata ndị bi n'okporo ámá kacha rụzuo oke. <ref name="os" /> * Na Jenụwarị 26, 2017, ncheta afọ 125 nke ọmụmụ ya, Google Doodle ka ebisara maka nsọpụrụ ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.aljazeera.com/indepth/features/2017/01/bessie-coleman-matter-170126114158228.html|title=Who was Bessie Coleman and why does she still matter?|publisher=[[AlJazeera]]|date=January 26, 2017}}</ref> * Na Disemba afọ 2019, ''akwụkwọ akụkọ New York Times'' gosipụtara Coleman na nke a na- eleghara anya (njirimara ọhụụ) : "Bessie Coleman, Ọsụ ụzọ African-American Aviatrix" <ref name="Slotkin" /> * Na 2021, mgbe Juneteenth ghọrọ ezumike gọọmenti etiti, a na-eme njem ụgbọ elu na Colorado iji sọpụrụ ya na ezumike ọhụrụ ahụ. <ref>{{Cite web|date=2021-06-19|title=US comes together to mark Juneteenth after recognizing it as federal holiday|url=http://www.theguardian.com/us-news/2021/jun/19/us-juneteenth-mark-celebrations-federal-holiday|accessdate=2021-06-19|work=the Guardian|language=en}}</ref> * Na 2021, International Astronomical Union kpọrọ ugwu (na ugwu mgbawa) na Pluto, ''Coleman Mons'', maka nsọpụrụ ya. Ọ dị na nsọtụ ''Tombaugh Regio 'nwere ụdị obi'.'' <ref>{{Cite web|author=JHUAPL|title=Great Exploration Revisited: New Horizons at Pluto and Charon|url=http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20211025|accessdate=2021-10-26|work=New Horizons|language=en|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211025222431/http://pluto.jhuapl.edu/News-Center/News-Article.php?page=20211025|archivedate=October 25, 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Talbert|first=Tricia|date=2021-10-25|title=Pluto Landmarks Named for Aviation Pioneers Ride and Coleman|url=http://www.nasa.gov/feature/pluto-landmarks-named-for-aviation-pioneers-sally-ride-and-bessie-coleman|accessdate=2021-10-26|work=NASA}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nke mbụ na ụgbọ elu * Eugene Bullard, onye Afrika-America mbụ nwetara akwụkwọ ikike ịnya ụgbọ elu * Leah Hing, bụ nwanyị China mbụ onye America nwetara akwụkwọ ikike ịnya ụgbọ elu * Mae Jemison, nwanyị mbụ na-enyocha mbara igwe nke Africa-American na mbara igwe, bụ onye bu foto Bessie Coleman na ya na ozi mbụ ya. * Akụkọ agha nke ndị Africa America * Mary Riddle, nwanyị America nke abụọ nwetara akwụkwọ ikike ịnya ụgbọ elu * Azellia White, nwanyị mbụ onye Africa America nwetara akwụkwọ ikike ịnya ụgbọ elu na Texas == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] gkpy6mhmuke5q5i0fblnxyr62vnp8sl Lauren Beukes 0 12158 84387 73775 2022-07-21T17:52:54Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Lauren Beukes, dConstruct 2012 - 2 cropped.jpg|thumb|Lauren Beukes]] '''Lauren Beukes''' (amuru 5 June 1976) bu onye odee akwukwo South Africa, onye odee akwukwo nkenke, odeakụkọ na onye edemede onyonyo . == Ndụ mbido ya == A mụrụ Lauren Beukes na 5 June 1976. O tolitere na Johannesburg, South Africa. <ref name="FirstStep">{{Cite web|url=http://www.firststep.me/index.php/ultimate-careers/career-interviews/367-lauren-beukes-the-writer-who-is-inspired-by-the-world|title=Lauren Beukes the writer who is inspired by the world|work=FirstStep.me|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131203060803/http://www.firststep.me/index.php/ultimate-careers/career-interviews/367-lauren-beukes-the-writer-who-is-inspired-by-the-world|archivedate=2013-12-03}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ Roedean na Johannesburg, <ref>{{Cite web|url=https://saora.org.za/2016/04/27/lauren-beukes-matric-class-1993/#more-287|title=Lauren Beukes – Matric Class 1993|date=27 April 2016|publisher=South African Old Roedeanian Association|accessdate=2019-11-25}}</ref> ma nwee MA na Creative Writing na Mahadum Cape Town Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ nweere onwe ya afọ iri, gụnyere afọ abụọ na New York na Chicago. <ref>{{Cite news|author=Jakola|first=Kaitlyn|url=https://www.chicagomag.com/Chicago-Magazine/C-Notes/August-2013/The-Shining-Girls/|title=The Shining Girls Author Tells Why Everyone's Favorite Summer Novel Is Set in Chicago|work=[[Chicago (magazine)|Chicago]]|date=13 August 2013|accessdate=2018-11-08}}</ref> == Ọrụ == === Akwụkwọ === Ọ bụ onye edemede nke ''The Shining Girls'', akwụkwọ akụkọ banyere onye na- egbu oge na-eme njem na onye lanarịrịnụ nke na-atụgharị ịchụ nta. E bipụtara ya na 15 Eprel afọ 2013 site na akara Umuzi nke Random House Struik na South Africa, <ref>{{Cite web|url=http://www.randomstruik.co.za/books/the-shining-girls/5011|title=The Shining Girls|publisher=Random House Struik|accessdate=6 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130423165647/http://randomstruik.co.za/books/the-shining-girls/5011|archivedate=23 April 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.exclus1ves.co.za/books/Shining-Girls-AuthorLauren-Beukes/000000000100000000001000000000000000000000000009781415202012/|title=The Shining Girls|work=exclus1ves.co.za|publisher=Exclusive Books|accessdate=6 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130227173919/http://www.exclus1ves.co.za/books/Shining-Girls-AuthorLauren-Beukes/000000000100000000001000000000000000000000000009781415202012/|archivedate=27 February 2013}}</ref> na 25 Eprel 2013 nke HarperCollins na United Kingdom, <ref>{{Cite web|url=http://www.harpercollins.co.uk/Titles/76669/the-shining-girls-lauren-beukes-9780007464562|title=The Shining Girls : Lauren Beukes|publisher=HarperCollins|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130627175053/http://www.harpercollins.co.uk/Titles/76669/the-shining-girls-lauren-beukes-9780007464562|archivedate=2013-06-27}}</ref> na na 4 June 2013 site na Mulholand Books na United Steeti. <ref>{{Cite web|url=http://www.mulhollandbooks.com/books/springsummer-2013/the-shining-girls/|title=The Shining Girls by Lauren Beukes to be Adapted for TV by MRC and Leonardo DiCaprio's Appian Way|publisher=Mulholland Books|date=3 June 2013|accessdate=2020-02-04}}</ref> HarperCollins emeriela ikike mba ụwa nke akwụkwọ ahụ n'ọgụ kpụ ọkụ n'ọnụ ya na ọtụtụ ndị mbipụta akwụkwọ ọzọ. [[Usòrò:Lauren_Beukes.jpg|áká_èkpè|thumb| Beukes na mwepụta nke ''Moxyland'' na 2008]] ''Ụmụ agbọghọ na-egbuke egbuke'' meriri ''The Strand Magazine'' Critic's Best Novel Award, <ref name="Gulli">{{Cite web|author=Gulli|first=Andrew|url=http://www.prweb.com/releases/2014/07/prweb12011263.htm|title=Lauren Beukes Wins the Strand Critics Award for Best Novel, R.L. Stine and Peter Lovesey Honored|work=PRWeb|publisher=Cision|date=11 July 2014|accessdate=14 July 2014}}</ref> RT Thriller of the Year, <ref name="RT Book Reviews">{{Cite web|url=http://www.rtbookreviews.com/rt-awards/nominees-and-winners|title=RT Award Nominees & Winners|work=RT Book Reviews|date=2013|accessdate=14 July 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131115014455/http://www.rtbookreviews.com/rt-awards/nominees-and-winners|archivedate=2013-11-15}}</ref> Exclusive Books ' Readers Choice Award, <ref name="Bookslive">{{Cite web|author=Carolyn|url=http://bookslive.co.za/blog/2013/10/29/lauren-beukes-the-shining-girls-receives-exclusive-books-book-of-the-year-reader%E2%80%99s-choice-award|title=Lauren Beukes' The Shining Girls Receives Exclusive Books Book of the Year: Reader's Choice Award|work=BooksLive|date=29 October 2013|accessdate=14 July 2014}}</ref> na ihe nrite akwukwo nke South Africa kacha ewu ewu, Mahadum Johannesburg Prize . <ref name="Mail & Guardian">{{Cite web|author=Frenkel|first=Ronit|url=http://mg.co.za/article/2014-06-05-sparkle-and-flair-from-uj-prize-writers|title=Sparkle and flair from UJ Prize winners|work=[[Mail & Guardian]]|date=6 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140608063542/https://mg.co.za/article/2014-06-05-sparkle-and-flair-from-uj-prize-writers/|archivedate=2014-06-08}}</ref> MRC na Leonardo DiCaprio 's Appian Way nwetara ikike TV maka akwụkwọ akụkọ ahụ dịka ''The Hollywood Reporter'' si kwuo. <ref name="Hollywood Reporter">{{Cite web|author=Kit|first=Borys|url=http://www.hollywoodreporter.com/heat-vision/hot-book-shining-girls-acquired-561252|title=Hot Book 'The Shining Girls' Acquired by MRC, DiCaprio's Appian Way (Exclusive)|work=The Hollywood Reporter|date=31 May 2013|accessdate=21 July 2013}}</ref> Akwụkwọ akụkọ ya gara aga, ''Zoo City'', onye na-agba ume siri ike banyere mpụ, anwansi, ụlọ ọrụ egwu, ndị gbara ọsọ ndụ na mgbapụta e debere na Johannesburg na-atụgharị uche n'afọ 2011 Arthur C. Clarke Award, <ref name="WWE-Clarke">{{Cite web|url=http://www.worldswithoutend.com/books_clarke_index.asp|title=Arthur C. Clarke Award Winners & Nominees|work=Worlds Without End|accessdate=28 April 2011}}</ref> na 2010 Kitschie Red Tentacle maka akwụkwọ akụkọ kacha mma. . <ref>{{Cite web|author=Shurin|first=Jared|url=http://www.pornokitsch.com/2011/02/the-kitschies-2010-red-tentacle-winner.html|title=The Kitschies: 2010 Red Tentacle Winner|work=[[Pornokitsch]]|date=2 February 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110205085234/http://www.pornokitsch.com/2011/02/the-kitschies-2010-red-tentacle-winner.html|archivedate=2011-02-05}}</ref> Edepụtara ya nkenke maka onyinye 2010 BSFA maka akwụkwọ akụkọ kacha mma, <ref>{{Cite web|url=http://www.locusmag.com/Roundtable/2011/04/bsfa-awards|title=BSFA Awards|work=[[Locus (magazine)|Locus]]|date=24 April 2011|accessdate=6 February 2013}}</ref> onyinye nke afọ 2011 World Fantasy maka akwụkwọ akụkọ kacha mma, <ref>{{Cite web|url=http://www.locusmag.com/News/2011/07/world-fantasy-nominees-and-lifetime-achievement-winners|title=World Fantasy Nominees and Lifetime Achievement Winners|work=Locus|date=28 July 2011|accessdate=6 February 2013}}</ref> Mahadum 2010 – 2011 nke Johannesburg Creative Writing Prize, <ref>{{Cite web|editor=Ben|url=http://bookslive.co.za/blog/2011/04/14/the-20102011-university-of-johannesburg-creative-writing-prize-shortlists-english|title=The 2010/2011 University of Johannesburg Creative Writing Prize Shortlists (English)|work=BooksLive|date=14 April 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120406095307/http://bookslive.co.za/blog/2011/04/14/the-20102011-university-of-johannesburg-creative-writing-prize-shortlists-english/|archivedate=2012-04-06}}</ref> M-Net Literary Awards, Nrite Nielsen's Booksellers' Choice Award 2011 na ogologo aha maka South Africa <nowiki><i id="mwWg">Sunday Times</i></nowiki> Fiction Prize 2011 <ref>{{Cite web|url=http://www.timeslive.co.za/lifestyle/books/article1055471.ece/|title=Longlist: The Fiction Prize|first=Tymon|author=Smith|work=[[The Times (South Africa)|The Times]]|date=7 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131004213409/http://www.timeslive.co.za/lifestyle/books/article1055471.ece/|archivedate=2013-10-04}}</ref> na 2012 International Dublin Literary Award. <ref>{{Cite web|url=http://www.impacdublinaward.ie/award-archive/winners-1996-2012/2012-longlist/|title=2012 Longlist|publisher=[[International Dublin Literary Award]]|accessdate=6 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130421025058/http://www.impacdublinaward.ie/award-archive/winners-1996-2012/2012-Longlist/|archivedate=21 April 2013}}</ref> Ihe osise mkpuchi ahụ nwetara onyinye 2010 BSFA maka nka kacha mma. <ref>{{Cite news|title=BSFA Award 2010 – Winners|author=Del|url=http://www.bsfa.co.uk/MatrixNews/tabid/108/smid/551/ArticleID/246/reftab/36/t/BSFA-Award-2010---Winners/Default.aspx|work=Matrix|publisher=[[British Science Fiction Association]]|date=26 April 2011|accessdate=28 April 2011}}</ref> Edepụtakwala akwụkwọ akụkọ a nkenke maka Grand Prix de l'Imaginaire na France maka akwụkwọ akụkọ mba ofesi kacha mma, ntụgharị asụsụ kacha mma nke Laurent Philibert-Caillat na mkpuchi kachasị mma nke Joey Hi-Fi. <ref>{{Cite web|url=http://bookslive.co.za/blog/2012/04/02/zoo-city-nominated-for-grand-prix-de-limaginaire-plus-interview-with-joey-hi-fi-and-lauren-beukes/|title=Zoo City Nominated for Grand Prix de l'Imaginaire (Plus: Interview with Joey Hi-Fi and Lauren Beukes)|work=BooksLive|date=2 April 2012|author=Sophy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130517015333/http://bookslive.co.za/blog/2012/04/02/zoo-city-nominated-for-grand-prix-de-limaginaire-plus-interview-with-joey-hi-fi-and-lauren-beukes/|archivedate=2013-05-17}}</ref> Onye mmepụta South Afrika, Helena Spring ahọpụtala ikike ihe nkiri. <ref>{{Cite news|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/south-african-sci-fi-novelist-lauren-beukes-zoo-city-to-get-film-adaptation|title=South African Sci-Fi Novelist Lauren Beukes' "Zoo City" To Get Film Adaptation|first=Emmanuel|author=Akitobi|work=[[IndieWire]]|date=30 November 2011}}</ref> Akwụkwọ akụkọ mbụ ya bụ ''Moxyland'', akwụkwọ akụkọ cyberpunk nke edobere na Cape Town n'ọdịnihu. Ebu ụzọ bipụta akwụkwọ abụọ a na South Afrika site n'aka Jacana Publishing ma wepụta ya na mba ofesi site n'aka Osprey Publishing 's Angry Robot akara. Akwụkwọ mbụ ya, akwụkwọ akụkọ na-abụghị akụkọ ifo ''Maverick: Extraordinary Women from South Africa's Past'' (Oshun 2004) bụ ogologo edepụtara maka onyinye 2006 ''Sunday Times'' Alan Paton. O bipụtala akụkọ mkpirisi n'ọtụtụ akụkọ mgbe ochie gụnyere "Mgbagwoju anya ndị ọzọ" (NewCon Press 2011), ''Away Home'' (Zebra 2010), ''Metụ: Akụkọ kọntaktị'' (Zebra 2009), ''Mepee: Akụkọ mkparị sitere na ndị edemede nwanyị South Africa'' <ref>{{Cite web|url=http://www.mg.co.za/article/2008-04-02-sa-women-dip-their-pens-in-saucy-ink|title=SA women dip their pens in saucy ink|first=Karin|author=Schimke|work=Mail & Guardian|date=2 April 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080725023643/http://www.mg.co.za/article/2008-04-02-sa-women-dip-their-pens-in-saucy-ink|archivedate=2008-07-25}}</ref> (Oshun). 2008), ''FAB'' (Umuzi 2007), ''African Road: New Writing from Southern Africa'' (New Africa Books 2005), ''180 Degrees: New Fiction from South African Women Writers'' (Oshun 2006), na ''Urban 03'' (New Africa Books 2005). Na July 2014, Beukes bipụtara akwụkwọ akụkọ ọhụrụ a na-akpọ ''Broken Monsters'', nke edobere na [[Detroit]], Michigan. <ref>{{Cite news|author=Jamal|first=Ashraf|title=Lauren Beukes: At the forefront of the global invasion|url=http://mg.co.za/article/2013-03-01-00-lauren-beukes-at-the-forefront-of-the-global-invasion|work=Mail & Guardian|date=1 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://laurenbeukes.com/books/broken-monsters/|title=Broken Monsters|work=LaurenBeukes.com|accessdate=9 July 2014}}</ref> Nchịkọta akụkọ ifo nke mbụ ya, ''Slipping: Akụkọ, Essays, na Ederede Ndị Ọzọ'' (Tachyon Publications), ewepụtara na Ọktoba 2016. <ref>{{Cite web|author=DeNardo|first=John|title=Coming in August: SLIPPING, a Collection by Lauren Beukes|url=http://www.sfsignal.com/archives/2016/02/coming-in-august-slipping-a-collection-by-lauren-beukes/|work=SF Signal|date=16 February 2016|accessdate=16 February 2016}}</ref> === Ihe nkiri na onyonyo === Dị ka onye na-ede akwụkwọ maka Clockwork Zoo, ọ bụ akụkụ nke otu mmepe nke mepụtara usoro ihe nkiri TV nke ọkara elekere mbụ nke South Africa, ''URBO: The Adventures of Pax Afrika'' . O dekwara ihe ngosi 12 nke ihe nkiri Playhouse Disney, ''Florrie's Dragons'' for Wish Films na ihe ngosi nke usoro ihe nkiri ''Mouk'' maka ụlọ ọrụ mmepụta French Millimages . Ọ duziri akwụkwọ akụkọ ogologo ogologo na Miss Gay Western Cape akpọrọ ''Glitterboys & Ganglands'' . Ihe nkiri ahụ egosila na ememe dị iche iche gụnyere Atlanta Film Festival, Mmekọahụ, <ref>{{Cite web|url=http://mg.co.za/article/2011-06-10-whats-behind-sashaying-for-the-sash|title=What's behind sashaying for the sash|work=Mail & Guardian|date=10 June 2011|accessdate=6 February 2013|first=Nechama|author=Brodie}}</ref> N'Africa ma merie ihe nkiri LGBT kacha mma na San Diego Black Film Festival . <ref>{{Cite web|url=http://www.iol.co.za/capetimes/city-documentary-glitters-at-film-festival-1.1236604|title=City documentary glitters at film festival – Cape Times|publisher=[[Independent Online (South Africa)|Independent Online]]|work=[[Cape Times]]|date=17 February 2012|accessdate=6 February 2013|first=Avery|author=Carpenter}}</ref> Ọ bụkwa otu n'ime ndị edemede, yana Ben Trovato na Tumiso Tsukudu na pilot nke controversial ''ZA News'', a ''Spitting Image'' -style satire show na puppets dabeere na ọrụ nke South Africa cartoonist, Zapiro . Ndị SABC nyere onye na-anya ụgbọelu ahụ ọrụ mana ọ naghị agbasa ozi. <ref>{{Cite web|url=http://www.mg.co.za/article/2009-05-27-the-show-sabc-wouldnt-let-you-see|title=The show the SABC wouldn't let you see|first=Matthew|author=Burbidge|work=Mail & Guardian|date=27 May 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090530103156/http://www.mg.co.za/article/2009-05-27-the-show-sabc-wouldnt-let-you-see|archivedate=2009-05-30}}</ref> A na- emegharị akwụkwọ akụkọ ya, ''The Shining Girls'', na usoro telivishọn nke MRC na Appian Way Productions . <ref>{{Cite news|title=Lauren Beukes novel coming to TV|url=http://www.channel24.co.za/News/International/Lauren-Beukes-novel-coming-to-TV-20130601|accessdate=1 June 2013|publisher=Channel24|date=1 June 2013}}</ref> === Ndi oru nta akuko === Dị ka onye nta akụkọ, ebipụtawo akụkọ ya n'ọtụtụ dịgasị iche iche nke obodo na nke mba ụwa gụnyere ''Hollywood Reporter'', ''Nature Medicine'' and ''Colors'' yana ''The Sunday Times Lifestyle'', ''Marie Claire'', ''Elle'', ''Cosmopolitan'' na ''SL Magazine'' . Ọ meriri "Best Columnist Western Cape" na Vodacom Journalist of the Year Awards na 2007 na 2008. <ref>{{Cite web|url=http://www.bizcommunity.com/Article/196/15/19400.html|title=Who will be Vodacom Journalist of the Year 2007?|work=Bizcommunity|date=2 November 2007|accessdate=6 February 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bizcommunity.com/Article/196/15/29202.html|title=Regional Vodacom Journalist of the Year winners so far|work=Bizcommunity|date=10 October 2008|accessdate=6 February 2013}}</ref> == Ihe nkiri == Beukes mere ihe ọchị ya na-eji "All The Pretty Ponies" na-edepụta mpụta mbụ na Vertigo 's ''Strange Adventures'' otu-shot . <ref>{{Cite web|url=http://www.bleedingcool.com/2011/04/24/lauren-beukes-joins-vertigos-strange-adventures/|title=Lauren Beukes Joins Vertigo's Strange Adventures|work=[[Bleeding Cool]]|date=24 April 2011|accessdate=6 February 2013|first=Rich|author=Johnston|authorlink=Rich Johnston}}</ref> O dekwara "Alaeze zoro ezo", arc of ''Fairest'' (okwu # 8-13), ngbanwe nke Bill Willingham 's Eisner Award -winning ''Fables'' series, <ref>{{Cite web|url=http://www.comicbookresources.com/?page=article&id=36476|title=Willingham Picks the "Fairest" for "Fables" Spinoff|work=[[Comic Book Resources]]|date=20 January 2012|first=Josie|author=Campbell|accessdate=6 February 2013}}</ref> na akụkọ ''Durham Red'' maka ''2000 AD ''' s. ncheta nke iri anọ pụrụ iche mbipụta. == Akwụkwọ akụkọ == * ''Maverick: Ụmụ nwanyị pụrụ iche sitere na South Africa gara aga'' (2004) * ''Moxyland'' (2008) * ''Obodo Zoo'' (2010) * ''Ụmụ agbọghọ na-egbuke egbuke'' (2013) * ''Nnukwu anụ gbajiri agbaji'' (2014) * ''Slipping'' (nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi, 2016) * ''Afterland'' (2020) <ref>https://laurenbeukes.com/books/afterland/</ref> - akpọrọ ''Motherland'' <ref>fantasticfiction.com/b/lauren-beukes/motherland.htm</ref> === Akụkọ ifo dị mkpụmkpụ === Beukes ebipụtala mkpirisi akụkọ ifo na nchịkọta dị iche iche: * ''Obodo '03'' (2004) * ''Roadzọ Africa: Edemede ọhụrụ sitere na South Africa'' (2005) * ''Degree 180: Akụkọ ifo ọhụrụ sitere n'aka ndị ode akwụkwọ ụmụ nwanyị South Africa'' (2006) * ''FAB'' (2007) * ''Mepee: Akụkọ mkparị sitere na South Africa Women Writers'' (2008) * ''Metụ: Akụkọ gbasara kọntaktị'' (2009) * ''Ebe obibi: awa 24, obodo 24, ndị ode akwụkwọ 24'' (2010) * ''Pandemonium: Akụkọ nke Apọkalips'' (2011) === Ndị ọzọ === * Okwu mmalite maka Jeff Noon - ''Vurt'', mbipụta ncheta afọ 20 (2013) <ref>{{Cite web|url=http://upcoming4.me/news/book-news/giveaway-jeff-noon-vurt-20th-anniversary-edition|title=Giveaway : Jeff Noon – Vurt (20th anniversary edition)|work=Upcoming4.me|accessdate=17 April 2013|date=16 April 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130419130522/http://upcoming4.me/news/book-news/giveaway-jeff-noon-vurt-20th-anniversary-edition|archivedate=19 April 2013}}</ref> * Okwu mmalite maka Alan Moore - ''Ballad nke Halo Jones'' (2013) <ref>{{Cite web|author=Armitage|first=Hugh|url=http://www.digitalspy.co.uk/comics/news/a452364/alan-moores-the-ballad-of-halo-jones-gets-new-edition.html#~oD24zDvhgI9SBA|title=Alan Moore's 'The Ballad of Halo Jones' gets new edition|work=Digital Spy|date=20 January 2013|accessdate=1 May 2013}}</ref> == Edensibia == == Njikọ mpụga == * Official website </img> * {{IMDb name|2310410}} * Lauren Beukes * Lauren Beukes * Lauren Beukes * [http://mg.co.za/article/2013-03-01-00-lauren-beukes-at-the-forefront-of-the-global-invasion Ajụjụ ọnụ na Mail & Guardian] * [https://web.archive.org/web/20150504222759/http://laurenbeukes.com/faq/ FAQ sitere na webụsaịtị odee] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ezibgr6107s1g4lz2bfyotj5qrai11m Nadine Gordimer 0 12193 84370 73821 2022-07-21T16:44:43Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nadine Gordimer 01.JPG|thumb|Nadine Gordimer]] '''Nadine Gordimer''' (Nọvemba 20, 1923). – 13 Julaị 2014) bụ onye odee South Afriika na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị . O nwetara Nrite Nobel na Literature n'afọ 1991, nke a ghọtara dị ka onye ode akwụkwọ "onye site na ọmarịcha akwụkwọ akụkọ ya… <ref name="Nobelprize">{{Cite web|title=The Nobel Prize in Literature 1991|publisher=Nobelprize|date=7 October 2010|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/|accessdate=7 October 2010}}</ref> Edemede Gordimer kwuru gbasara omume na agbụrụ, ọkachasị ịkpa ókè agbụrụ na South Africa . N'okpuru ọchịchị ahụ, amachibidoro ọrụ ndị dị ka ''Burger's Daughter'' na ''July's People'' . Ọ nọ na-arụsi ọrụ ike na mgbochi ịkpa ókè agbụrụ, na-esonyere African National Congress n'oge ụbọchị a machibidoro nzukọ ahụ, ma nye [[Nelson Mandela]] ndụmọdụ banyere okwu nchebe ya a ma ama n'afọ 1964 na ikpe nke dugara n'ikpe ya maka ndụ. Ọ na-arụkwa ọrụ n'ihe gbasara nje HIV/AIDS . == Ndụ mbido ya == A mụrụ Gordimer na nso Springs, Gauteng, obodo na- egwupụta akụ East Rand na mpụga Johannesburg . Ọ bụ ada nke abụọ nke nne na nna ya. Nna ya, Isidore Gordimer, bụ onye Lithuania onye Juu kwabatara na-eche nche si Žagarė (mgbe ahụ Alaeze Ukwu Russia ugbu a, [[Lithunia|Lithuania]] ugbu a), <ref name="Ettin">{{Cite book|author=Ettin|first=Andrew Vogel|title=Betrayals of the Body Politic: The Literary Commitments of Nadine Gordimer|year=1993|publisher=University Press of Virginia|location=Charlottesville|isbn=978-0-8139-1430-5|pages=29, 30|url=https://books.google.com/books?id=20mBXbH-PGoC|quote=although she had always referred to her father as Lithuanian, in recent years she has noted that his parents lived and worked in [[Riga]], and now she identifies him as [[Latvian people|Latvian]] .}}</ref> <ref>{{Cite book|editor=Newman|title=Nadine Gordimer's 'Burger's daughter': A Casebook|year=2003|publisher=Oxford University Press|location=New York|isbn=978-0-19-514717-9|url=https://books.google.com/books?id=jGFje8JWmN8C|quote=She believed for many years that he was Lithuanian (like many South African Jewish immigrants) and only discovered later in life that he was Latvian.}}</ref> na nne ya, Hannah "Nan" (Myers) Gordimer, si [[London]] . <ref>{{Cite book|author=Gordimer|first=Nadine|editor=Bazin|title=Conversations with Nadine Gordimer|year=1990|publisher=University Press of Mississippi|location=Jackson|isbn=978-0-87805-445-9|url=https://archive.org/details/conversationswit0000gord|quote=1923 – Born, 20 November in Springs, a small mining town in the Transvaal, South Africa. Second daughter of Isidore Gordimer, Jewish watchmaker and jeweler who had emigrated from Latvia at age 13, and Nan Myers Gordimer, a native of England.}}</ref> <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> Nne ya sitere n'ezinaụlọ ndị Juu; A zụlitere Gordimer n'ezinụlọ ndị Ego nkịtị. <ref name="Ettin" /> <ref>{{Cite web|url=https://dbs.bh.org.il/luminary/gordimer-nadine|title=Heroes – Trailblazers of the Jewish People|work=Beit Hatfutsot}}</ref> === Nzụlite ezinụlọ === Mmasị mbụ Gordimer nwere na ahaghị nhata nke agbụrụ na akụ na ụba na South Africa bụ ndị nne na nna mere ya. Ahụmahụ nna ya dị ka onye gbara ọsọ ndụ sitere na Tsarist Russia nyere aka mee ka Gordimer bụrụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mana ọ bụghị onye na-akwado ma ọ bụ nwee ọmịiko karịsịa maka ahụmahụ nke ndị ojii n'okpuru ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="Telegraph">"[https://web.archive.org/web/20080207032259/http://www.telegraph.co.uk/arts/main.jhtml?xml=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbogor.xml&sSheet=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbomain.html A Writer's Life: Nadine Gordimer]", ''Telegraph'', 3 April 2006.</ref> N'aka nke ọzọ, Gordimer hụrụ mmegide site n'aka nne ya, bụ onye nchegbu banyere ịda ogbenye na ịkpa ókè nke ndị isi ojii chere na South Africa dugara ya n'ịchọta ebe obibi maka ụmụaka ojii. <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> Gordimer hụkwara mmegbu gọọmentị n'onwe ya mgbe ọ dị afọ iri na ụma; ndị uwe ojii wakporo ụlọ ezinaụlọ ya, napụrụ akwụkwọ ozi na akwụkwọ ndekọ aha n'ọnụ ụlọ otu ohu. <ref name="Wastberg" /> Gordimer gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ndị na abughị Katọlik, mana ọ nọ n'ụlọ dịka nwata n'ihi na nne ya, maka "ihe dị iche iche nke onwe ya," etinyeghị ya n'ụlọ akwụkwọ (o doro anya na ọ na-atụ egwu na Gordimer nwere obi adịghị ike). <ref name="Telegraph">"[https://web.archive.org/web/20080207032259/http://www.telegraph.co.uk/arts/main.jhtml?xml=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbogor.xml&sSheet=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbomain.html A Writer's Life: Nadine Gordimer]", ''Telegraph'', 3 April 2006.</ref> N'ime ụlọ na mgbe ọ na-anọpụ iche, ọ malitere ide ihe n'oge ọ bụ nwata, wee bipụta akụkọ mbụ ya n'afọ 1937 mgbe ọ dị afọ iri na ise. <ref name="Guardian">[http://books.guardian.co.uk/authors/author/0,,96530,00.html Nadine Gordimer], ''Guardian Unlimited'' (last visited 25 January 2007).</ref> Ọrụ e bipụtara nke mbụ ya bụ obere akụkọ maka ụmụaka, "The Quest for Seen Gold," nke pụtara na ''Children's Sunday Express'' n'afọ 1937; "Bịa Ọzọ Echi," akụkọ ụmụaka ọzọ, pụtara na ''Forum'' n'otu oge ahụ. Mgbe ọ dị afọ iri na isii, o mere ka e bipụta akụkọ ifo okenye mbụ ya. == Ọrụ ya == Gordimer gụrụ akwụkwọ otu afọ na Mahadum Witwatersrand, ebe ọ gwara ndị ọkachamara ibe ya n'ofe mmanya agba . O tinyekwara aka na mgbanwe Sophiatown . Ọ gụchaghị akara ugo mmụta ya, mana ọ kwagara Johannesburg na 1948, bụ ebe o biri mgbe nke ahụ gasịrị. Ka ọ na-aga ọmụmụ ihe na Johannesburg, ọ gara n'ihu na-ede ihe, na-ebipụta ihe ka ukwuu n'akwụkwọ akụkọ ndị dị na South Africa. Ọ chịkọtara ọtụtụ akụkọ mbụ ndị a na ''ihu na ihu'', nke e bipụtara n'afọ 1949. N'afọ 1951, ''New Yorker'' nabatara akụkọ Gordimer "A Watcher of the Dead", <ref>''New Yorker'', 9 June 1951.</ref> na-amalite mmekọrịta dị ogologo, na iweta ọrụ Gordimer n'ihu ọha ka ukwuu. Gordimer, onye kwuru na ya kwenyere na mkpirisi akụkọ bụ ụdị edemede maka afọ anyị, <ref name="Guardian">[http://books.guardian.co.uk/authors/author/0,,96530,00.html Nadine Gordimer], ''Guardian Unlimited'' (last visited 25 January 2007).</ref> gara n'ihu na-ebipụta akụkọ mkpirisi na ''New Yorker'' na akwụkwọ akụkọ edemede ndị ọzọ a ma ama. Onye mbipụta mbụ ya, Lulu Friedman, bụ nwunye onye omeiwu Bernard Friedman, ọ bụkwa n'ụlọ ha, "Toll Trees" na Avenue nke mbụ, Lower Houghton, Johannesburg, ka Gordimer zutere ndị edemede ndị ọzọ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="mg.co.za">{{Cite web|title=A mixture of ice and fulfilled desire|url=http://www.mg.co.za/article/2005-11-14-a-mixture-of-ice-and-fulfilled-desire|work=[[Mail & Guardian]]|date=14 November 2005|accessdate=16 August 2010}}</ref> Akwụkwọ akụkọ mbụ Gordimer, ''The Liing Days'', ka ebipụtara n'afọ 1953. == Ịrụ ọrụ na ndụ ọkachamara ya == Njide nke ezigbo enyi ya, Bettie du Toit, <ref>{{Cite web|title=Nadine Gordimer Biography and Interview|work=www.achievement.org|publisher=[[American Academy of Achievement]]|url=https://www.achievement.org/achiever/nadine-gordimer/#interview}}</ref> n'afọ 1960 na mgbuchapụ Sharpeville kpaliri Gordimer ịbanye na ngagharị mgbochi ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ngwa ngwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa, ma bụrụ ezigbo enyi na ndị ọka iwu nchekwa [[Nelson Mandela]] ( Bram Fischer na George Bizos ) n'oge ikpe 1962 ya . <ref name="Wastberg" /> O nyekwara Mandela aka dezie okwu a ma ama bụ " Adị m njikere ịnwụ ", nke e nyere site n'ọdụ ụgbọ mmiri onye ebubo na ikpe ahụ. <ref>{{Cite news|title=The Speech at Rivonia Trial that Changed History|author=Glen Frankel|date=5 December 2013|work=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/when-mandelas-and-the-worlds-fate-changed-at-historic-rivonia-trial/2013/12/05/22033836-5e10-11e3-be07-006c776266ed_story.html}}</ref> Mgbe a tọhapụrụ Mandela n'ụlọ mkpọrọ n'afọ 1990, ọ bụ otu n'ime ndị mbụ ọ chọrọ ịhụ. <ref name="Wastberg" /> N'ime afọ mgbe 1960s na 1970s, ọ gara n'ihu na-ebi na Johannesburg, n'agbanyeghị na ọ na-ahapụ oge ụfọdụ maka obere oge iji kụzie ihe n'ọtụtụ mahadum dị na United States. Ọ malitela inweta nnabata agụmagụ nke mba ụwa, na-anata ihe nrite edemede mbụ ya, WH Smith Commonwealth Literary Award, n'afọ 1961. N'ime oge a niile, Gordimer gara n'ihu na-achọ site na ma ederede ya na mmemme ya ka South Africa nyochaa ma dochie amụma ịkpa ókè agbụrụ nke ogologo oge. N'ime oge a, gọọmentị South Africa machibidoro ọtụtụ ọrụ ya, abụọ ruo ogologo oge. ''Ụwa ikpeazụ nke Bourgeois'' bụ ahụmahụ mbụ Gordimer nwere na nyocha; Ndị ọchịchị South Africa machiri ya na afọ 1976 ruo afọ iri. <ref name="Steele">Jonathan Steele, "[https://www.theguardian.com/books/2001/oct/27/fiction.artsandhumanities White magic]", ''The Guardian'' (London), 27 October 2001.</ref> <ref name="Caldwell">Gail Caldwell, "[http://www.boston.com/globe/search/stories/nobel/1991/1991m.html South African Writer Given Nobel"], ''The Boston Globe'', 4 October 1991.</ref> ''A machibidoro ụwa ndị ọbịa'' iwu maka afọ iri na abụọ. <ref name="Steele" /> A na-enyocha ọrụ ndị ọzọ maka obere oge. ''Ada Burger, nke'' e bipụtara na June 1979, amachibidoro otu ọnwa ka e mesịrị. Kọmiti Mkpegharị Mkpegharị nke Kọmitii mbipụta weghaara mmachi nke ''ada Burger'' ọnwa atọ ka e mesịrị, na-ekpebi na akwụkwọ ahụ nwere otu akụkụ nke na ọ ga-abụ onye mgbagha. <ref name="BookForum">"[http://www.bookforum.net/archive/feb_06/gordimer_interview.html Radiation, Race, and Molly Bloom: Nadine Gordimer Talks with ''BookForum'']", BookForum, Feb / March 2006.</ref> Gordimer zara mkpebi a na ''Essential Gesture'' (1988), na-arụtụ aka na ụlọ ọrụ ahụ machibido akwụkwọ abụọ nke ndị odee ojii n'otu oge ahụ machibido ọrụ nke ya. <ref>Gordimer wrote an account of the censorship in "[[What Happened to Burger's Daughter or How South African Censorship Works|What Happened to ''Burger's Daughter'' or How South African Censorship Works]]".</ref> ''Machibidokwara ndị mmadụ Julaị'' n'okpuru ịkpa ókè agbụrụ, ma chekwa mkpesa n'okpuru ọchịchị ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="BBC20010422">BBC News, "[http://news.bbc.co.uk/1/hi/entertainment/arts/1291396.stm South Africa reinstates authors]", 22 April 2001.</ref> N'afọ 2001, ngalaba mmụta ógbè wepụrụ ''ndị Julaị'' nwa oge na ndepụta ọgụgụ ụlọ akwụkwọ, yana ọrụ ndị ọzọ na-ede akwụkwọ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ, na-akọwa ''ndị Julaị'' dị ka "oke ịkpa ókè agbụrụ, onye ka elu na onye nkwado" <ref>Anuradha Kumar, "[https://web.archive.org/web/20040812224020/http://www.hindu.com/lr/2004/08/01/stories/2004080100320600.htm New Boundaries]", ''The Hindu'', 1 August 2004.</ref> - njirimara na Gordimer. weere dị ka mkparị dị egwu, na ọtụtụ ndị na-ede akwụkwọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mere mkpesa. <ref name="news24" /> Na South Africa, ọ sonyeere African National Congress mgbe gọọmentị South Africa ka depụtara ya dị ka ọgbakọ iwu na-akwadoghị. <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> <ref name="Morrison">Donald Morrison, "[https://web.archive.org/web/20061213164808/http://www.time.com/time/europe/hero2006/gordimer.html Nadine Gordimer]", ''Time Magazine'', 60 Years of Heroes (2006).</ref> Ọ bụ ezie na ọ naghị eguzosi ike n'ihe nye nzukọ ọ bụla, Gordimer hụrụ ANC dị ka olileanya kacha mma maka ịghaghachi mmeso South Africa na-emeso ụmụ amaala ojii. Kama ịkatọ nzukọ a nanị maka emezighị emezi ya, ọ kwadoro isonyere ya iji lebara ha anya. <ref name="Wastberg" /> O zoro ndị isi ANC n'ụlọ nke ya iji nyere ha aka mgbapụ n'aka gọọmentị nwụchiri ha, ma o kwuru na ụbọchị kacha dị mpako ná ndụ ya bụ mgbe ọ gbara akaebe na 1986 Delmas Treason Trial n'aha ndị ịrị abụọ na abụọ, South Africa na-emegide ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="Wastberg" /> <ref name="Morrison" /> (Lee Simon Nkoli, Mosiuoa Lekota, wdg. ) N'ime afọ ndị a, ọ na-ekerekwa òkè mgbe niile na ngosipụta mgbochi ịkpa ókè agbụrụ na South Africa, ma na-aga njem mba ụwa na-ekwu okwu megide apartheid South Africa na ịkpa ókè na mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref name="Wastberg" /> Ọrụ ya malitere inweta nkwado agụmagụ n'oge ọrụ ya, na nnabata izizi ya na mba ụwa n'afọ 1961, wee nweta ọtụtụ ihe nrite agụmagụ n'ime iri afọ sochirinụ. Nkwenye akwụkwọ maka ihe ndị ọ rụzuru mechiri na Nrite Nobel maka akwụkwọ na 3 October 1991, <ref>{{Cite web|title=Nobel Prize in Literature 1991 – Press Release|publisher=Nobel Media AB|date=2014|url=https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/press.html|accessdate=10 December 2017}}</ref> nke kwuru na Gordimer "site na edemede akụkọ ya mara mma nwere - n'okwu nke Alfred Nobel - bara ezigbo uru nye mmadụ". <ref name="Nobelprize">{{Cite web|title=The Nobel Prize in Literature 1991|publisher=Nobelprize|date=7 October 2010|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/|accessdate=7 October 2010}}</ref> Ọ bụghị nanị n'ọgụ a na-alụ megide ịkpa ókè agbụrụ bụ ihe Gordimer mere. Ọ guzogidere mmachi na njikwa ozi steeti, wee kwalite nka agụmagụ. Ọ jụrụ ikwe ka ụlọ ọrụ mgbasa ozi South Africa wepụta ọrụ ya n’ihi na ọ bụ ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ na-achị ya. <ref name="Wren">Christopher S. Wren, "[https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9E0CE7DE133EF935A35753C1A967958260 Former Censors Bow Coldly to Apartheid Chronicler]", ''New York Times'', 6 October 1991.</ref> Gordimer jeekwara ozi na kọmitii nduzi nke otu Otu ihe mgbochi nyocha nke South Africa. Onye guzobere Congress of South African Writers, Gordimer na-arụsi ọrụ ike na akwụkwọ ozi South Africa na òtù mba ụwa. Ọ bụ osote onye isi oche nke International PEN . N'ime afọ 1990s na narị afọ nke 21st ka apartheid gasịrị, Gordimer nọ na-arụsi ọrụ ike na nje HIV/AIDS, na-ekwu maka nnukwu nsogbu ahụike ọha na eze na South Africa. N'afọ 2004, ọ haziri ihe dị ka ndị edemede 20 bụ ndị isi ka ha nye aka maka akụkọ ifo dị mkpirikpi maka ''Telling Tales'', akwụkwọ nchịkọta ego maka Mgbasa Ozi Ọgwụgwọ Ọgwụ na South Africa, bụ nke na-akwado ego gọọmentị maka mgbochi na nlekọta HIV / AIDS. <ref name="AgenceFrance">Agence France-Presse, [http://www.smh.com.au/news/Health/Nobel-laureates-join-battle-against-AIDS/2004/11/30/1101577486999.html?from=storylhs "Nobel laureates join battle against AIDS"], 1 December 2004.</ref> N'okwu a, ọ katọrọ ọchịchị South Africa, na-ekwupụta n'afọ 2004 na ọ kwadoro ihe niile President Thabo Mbeki mere ma e wezụga nguzo ya na AIDS. <ref name="AgenceFrance" /> <ref name="Sampson">Nadine Gordimer and Anthony Sampson, [http://www.nybooks.com/articles/13915 Letter to ''The New Review of Books''], 16 November 2000.</ref> N'afọ 2005, Gordimer gara njem nkuzi wee kwuo okwu gbasara amụma mba ofesi na ịkpa oke karịa South Africa. Dị ka ihe atụ, n'afọ 2005, mgbe Fidel Castro dara ọrịa, Gordimer sonyeere mmadụ isii ndị ọzọ nwetara ihe nrite Nobel n’akwụkwọ ozi o degaara United States n’ihu ọha na-adọ ya aka ná ntị ka ọ ghara ịchọ imebi ọchịchị Kọmunist Cuba. Nguzogide Gordimer na ịkpa ókè agbatịkwuru ya ọbụna na-ajụ ịnakwere "mkpirisi mkpirisi" n'afọ 1998 maka ihe nrite Orange, n'ihi na ihe nrite ahụ na-amata naanị ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ. Gordimer kụzikwara na Massey College nke Mahadum Toronto dị ka onye nkuzi na 2006. <ref name="Telegraph90">{{Cite web|title=Nadine Gordimer, anti-apartheid author, dies aged 90|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/booknews/10966165/Nadine-Gordimer-anti-apartheid-author-dies-aged-90.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220112/https://www.telegraph.co.uk/culture/books/booknews/10966165/Nadine-Gordimer-anti-apartheid-author-dies-aged-90.html|archivedate=12 January 2022|work=The Telegraph|date=14 July 2014|accessdate=1 October 2018}}</ref> == Ndụ onwe == N'afọ 2006, ndị ohi wakporo Gordimer n'ụlọ ya, nke kpalitere iwe na mba ahụ. O doro anya na Gordimer jụrụ ịkwaga n'ime ogige nwere oghere, megidere ndụmọdụ ụfọdụ ndị enyi. <ref>{{Cite news|title=Nobel writer Nadine Gordimer, 82, attacked and robbed|work=[[The Times]]|date=29 October 2006|accessdate=22 February 2010|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/article616755.ece|first=RW|author=Johnson}}</ref> N'ajụjụ ọnụ 1979-80 Gordimer kọwara onwe ya dị ka onye na- ekweghị na Chineke, ma gbakwụnyere: "Echere m na m nwere àgwà okpukpe n'ụzọ bụ isi, ikekwe ọbụna nke okpukpe." <ref name="ParisReview">Jannika Hurwitt, [http://www.theparisreview.org/interviews/3060/the-art-of-fiction-no-77-nadine-gordimer Interview with Gordimer], ''[[Paris Review]]'', 88, Summer 1983.</ref> Gordimer nwere nwa nwanyị, Oriane (a mụrụ 1950), site na alụmdi na nwunye mbụ ya n'afọ 1949 nye Gerald Gavron, onye dọkịta ezé obodo, onye ọ gbapụrụ n'ime afọ atọ. <ref name="Steele">Jonathan Steele, "[https://www.theguardian.com/books/2001/oct/27/fiction.artsandhumanities White magic]", ''The Guardian'' (London), 27 October 2001.</ref> N'afọ 1954, ọ lụrụ Reinhold Cassirer, onye na-ere ihe nka a na-akwanyere ùgwù nke hibere South Africa Sotheby's ma mesịa gbaa ụlọ ngosi nke ya; "alụmdi na nwunye magburu onwe ya" <ref name="Telegraph">"[https://web.archive.org/web/20080207032259/http://www.telegraph.co.uk/arts/main.jhtml?xml=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbogor.xml&sSheet=%2Farts%2F2003%2F06%2F01%2Fbomain.html A Writer's Life: Nadine Gordimer]", ''Telegraph'', 3 April 2006.</ref> dịgidere ruo mgbe ọ nwụrụ site na emphysema n'afọ 2001. A mụrụ nwa ha nwoke, Hugo n'afọ 1955, ma bụrụ onye na-eme ihe nkiri na New York, onye Gordimer rụkọrọ ọrụ na ọ dịkarịa ala akwụkwọ akụkọ abụọ. === Akụkọ ndụ enweghị ikike === Ronald Suresh Roberts bipụtara akụkọ ndụ Gordimer, ''No Cold Kitchen'', n'afọ 2006. O nyela Roberts ajụjụ ọnụ na ịnweta akwụkwọ nkeonwe ya, na nghọta na ọ ga-enye ikike maka akụkọ ndụ ya maka ikike inyocha ihe odide ahụ tupu ebipụta ya. Agbanyeghị, Gordimer na Roberts enweghị nkwekọrịta n'ihe ndekọ ya gbasara ọrịa na ọnwụ nke di Gordimer Reinhold Cassirer na okwu Gordimer nwere na afọ mgbe 1950s, yana nkatọ echiche ya na esemokwu Israel-Palestine . Roberts bipụtara onwe ya, ọ bụghị dị ka "nwere ikike", Gordimer jụkwara akwụkwọ ahụ, na-ebo Roberts ebubo imebi ntụkwasị obi. <ref name="Donadio">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/12/31/books/review/31donadio.html|title=Nadine Gordimer and the Hazards of Biography|first=Rachel|author=Donadio|work=New York Times|date=31 December 2006|accessdate=12 April 2007}}</ref> Na mgbakwunye na nghọtahie ndị ahụ, Roberts katọrọ nkwado Gordimer na-akwado ndị isi ojii South Africa, ọkachasị mmegide ya megide njikwa gọọmentị na-ahụ maka nsogbu AIDS, dịka nna nna na nke ihu abụọ nke ndị ọcha liberalism. Akụkọ ndụ ahụ kwukwara na akwụkwọ akụkọ Gordimer dere na 1954 ''New Yorker'', "Ụmụ South Africa", abụghị nke akụkọ ndụ zuru oke ma nwee ụfọdụ mmemme echepụtara echepụta. <ref name="Donadio">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/12/31/books/review/31donadio.html|title=Nadine Gordimer and the Hazards of Biography|first=Rachel|author=Donadio|work=New York Times|date=31 December 2006|accessdate=12 April 2007}}</ref> == Ọnwụ ya == Gordimer nwụrụ n'ụra ya na 13 Julaị 2014 mgbe ọ dị afọ iri itoolu. <ref>{{Cite news|url=http://www.channel24.co.za/News/Local/Nadine-Gordimer-has-died-20140714|title=SA novelist Nadine Gordimer dies|work=[[News24 (website)|News24.com]]|date=14 July 2014|accessdate=14 July 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Smith|first=David|url=https://www.theguardian.com/books/2014/jul/14/nadine-gordimer-dies-90-johannesburg-nobel-prize|title=Nadine Gordimer dies aged 90|work=[[The Guardian]]|date=15 July 2014|accessdate=15 July 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Becker|first=Jillian|authorlink=Jillian Becker|url=http://standpointmag.co.uk/critique-september-14-nadine-gordimer-comrade-madame-jillian-becker-nelson-mandela|title=Nadine Gordimer: 'Comrade Madam'|work=[[Standpoint (magazine)|Standpoint]]|date=September 2014|accessdate=24 September 2014}}</ref> == Ọrụ, gburugburu, na nnabata == Gordimer nwetara nkwanye ùgwù na-adịgide adịgide nke mba ụwa maka ọrụ ya, ọtụtụ n'ime ha na-ahụ maka okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, yana "mgbagwoju anya nke omume na nke mmụọ nke obodo ya nke kewara ekewa." <ref>{{Cite web|url=http://www.kirjasto.sci.fi/gordimer.htm|title=Nadine Gordimer|work=Books and Writers (kirjasto.sci.fi)|first=Petri|author=Liukkonen|publisher=[[Kuusankoski]] Public Library|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081204041439/http://www.kirjasto.sci.fi/gordimer.htm|archivedate=4 December 2008}}</ref> Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrụ Gordimer niile na-ekwu maka isiokwu ịhụnanya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọkachasị gbasara agbụrụ na South Africa. Na-ajụkarị mmekọrịta ike na eziokwu mgbe niile, Gordimer na-akọ akụkọ banyere ndị nkịtị, na-ekpughe ambiguities omume na nhọrọ. Nkọwapụta ya dị iche iche, ekpughere karịa site na nhọrọ ndị agwa ya mere karịa site na njirimara na nkwenye ha na-ekwu. Ọ na-akpakwa nkọwa aghụghọ n'aha agwa ndị ahụ. === Nchịkọta nke ọrụ dị oke egwu === Akwụkwọ akụkọ mbụ ya ebipụtara, ''The Liing Days'' (1953), na-ewere ọnọdụ n'obodo Gordimer nke Springs, Transvaal, obodo ebe a na-egwuputa ihe na East Rand dị nso na Johannesburg . Na-arụ ụka na ọ bụ ọkara akụkọ ihe mere eme, ''The Liing Days'' bụ Bildungsroman, na-akọwapụta mmata ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eto eto nke nwa agbọghọ ọcha, Helen, na ndụ obere obodo na nkewa agbụrụ South Africa. <ref name="Norman">{{Cite web|url=http://www.enotes.com/contemporary-literary-criticism/special-commissioned-essay-lying-days-by-nadine/themes-lying-days?print=1|title=Judith Newman Special Commissioned Essay on The Lying Days by Nadine Gordimer Essay – Critical Essays|work=eNotes.com|date=20 November 1923|accessdate=2 November 2016}}</ref> N'ime ọrụ afọ 1963 ya, ''Oge maka ịhụ n'anya'', Gordimer na-etinye apartheid na ịhụnanya ọnụ. Onye na-akwado ya, Ann Davis, lụrụ Boaz Davis, onye ọkà mmụta ethnomusic, mana ịhụnanya Gideon Shibalo, onye na-ese ihe nwere ọtụtụ mmekọrịta dara ada. Davis na-acha ọcha, Otú ọ dị, Shibalo bụ oji, na gọọmenti South Africa mebie mmekọrịta dị otú ahụ. Gordimer chịkọtara ihe nrite James Tait Black Memorial Prize maka ''onye ọbịa nke nsọpụrụ'' n'afọ 1971 yana, yana ọtụtụ ndị meriri na nrite a, ọ ga-aga n'ihu iji nweta ihe nrite Booker . Enyere onye na-ede akwụkwọ ahụ Gordimer maka akwụkwọ akụkọ 1974 ya, ''The Conservationist'', ma bụrụkwa onye mmeri ya na akwụkwọ akụkọ Stanley Middleton ''Holiday'' . ''Onye nchekwa nchekwa'' na-enyocha omenala Zulu na ụwa nke ndị na-emepụta ihe na-acha ọcha ọcha site n'anya Mehring, onye na-eme ihe ike. Per Wästberg kọwara ''The Conservationist'' dị ka Gordimer si "densest na kasị uri akwụkwọ". <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> Thematically na-ekpuchi otu ala dị ka Olive Schreiner 's ''Akụkọ nke African Farm'' (1883) na JM Coetzee 's ''In the Heart of the Country'' (1977), onye "nchekwa" na-achọ ichekwa ọdịdị iji chekwaa usoro ịkpa ókè agbụrụ, na-eme mgbanwe. na bay. Mgbe a hụrụ ozu a na-amaghị ama n'ugbo ya, Mehring na-eme "ihe ziri ezi" site n'inye ya ili kwesịrị ekwesị; mana onye ahụ nwụrụ anwụ na-akpagbu ọrụ ahụ, ihe ncheta nke arụ nke a ga-ewulite ọhụụ Mehring na ya. Akwụkwọ akụkọ Gordimer's nke afọ 1979 ''Nwa nwanyị Burger'' bụ akụkọ nke nwanyị na-enyocha mmekọrịta ya na nna ya, onye nwụrụ n'ihi okwukwe na ngagharị mgbochi ịkpa ókè agbụrụ. Nwa nke ndị ọchịchị Kọmunist abụọ na ndị na-emegide apartheid, Rosa Burger na-ahụkwa onwe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'ịbụ nke e dere na njedebe nke ọgba aghara Soweto 1976, gọọmentị South Africa machibidoro akwụkwọ akụkọ ahụ n'oge na-adịghị anya. Gordimer kọwara akwụkwọ akụkọ ahụ dị ka "nkịtị nsọpụrụ" nye Bram Fischer, onye ọka iwu gbachitere [[Nelson Mandela]] na ndị ọzọ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ. <ref name="Wastberg">{{Cite web|author=Wästberg|first=Per|title=Nadine Gordimer and the South African Experience|url=http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/1991/gordimer-article.html|work=Nobelprize.org|date=26 April 2001|accessdate=16 August 2010}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.law.wits.ac.za/bramfischer/then.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070704102111/http://www.law.wits.ac.za/bramfischer/then.htm|archivedate=4 July 2007|title=Bram Fischer Human Rights Programme|work=Wits School of Law|year=2005|accessdate=16 August 2010}}</ref> N'ime ''ndị Julaị'' (1981), ọ na-eche mgbanwe mgbanwe ọbara na South Africa, bụ nke a na-achụgharị ma gbuo ndị ọcha mgbe ndị isi ojii nupụrụ isi megide ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ. Ọrụ ahụ sochiri Maureen na Bamford Smales, bụ́ di na nwunye bụ́ ndị ọcha gụrụ akwụkwọ, na July, bụ́bu ohu ha jerela ozi ruo ogologo oge, zoro maka ndụ ha. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-egwuri egwu dị iche iche nke "ndị July": ezinụlọ ya na obodo ya, yana Smales. Akụkọ ahụ na-enyocha otú ndị mmadụ si anagide nhọrọ dị egwu nke ime ihe ike, ịkpọasị agbụrụ, na steeti na-amanye ha. <ref>{{Cite web|title=The Nobel Prize in Literature 1991|url=https://www.nobelprize.org/prizes/literature/1991/gordimer/article/|work=NobelPrize.org|language=en-US|accessdate=29 May 2020}}</ref> ''Egbe Ụlọ'' (1998) bụ akwụkwọ akụkọ nke abụọ nke apartheid nke Gordimer. Ọ na-esote akụkọ banyere otu di na nwunye, Claudia na Harald Lingard, na-emekọ ihe banyere ogbugbu nwa ha nwoke Duncan gburu otu n'ime ndị ezinụlọ ya. Akwụkwọ akụkọ a na-ahụ maka mpụ na-arị elu na South Africa na egbe nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ezinụlọ niile nwere, yana ihe nketa nke ịkpa ókè agbụrụ South Africa na nchegbu di na nwunye ahụ nwere banyere ọkàiwu nwa ha nwoke, bụ onye isi ojii. Ahọpụtara akwụkwọ akụkọ a maka ikike ihe nkiri na mmepụta Granada. <ref name="Garner">{{Cite web|first=Dwight|author=Garner|url=http://www.salon.com/books/int/1998/03/cov_si_09int.html|title=The Salon Interview: Nadine Gordimer|date=March 1998|work=salon.com}}</ref> <ref>[http://www.readinggroupguides.com/guides/house_gun.asp ReadingGroup Guide], ''The House Gun'' by Nadine Gordimer, Bookreporter.com</ref> <ref name="Medalie">David Medalie, "'The Context of the Awful Event': Nadine Gordimer's ''The House Gun''", ''Journal of Southern African Studies'', v.25, n.4 (December 1999), pp. 633–644.</ref> Akwụkwọ akụkọ 2002 nke Gordimer nwetara nturu ugo, ''The Pickup'', tụlere okwu gbasara nchụpụ, mwepu, na mbata na ọpụpụ; klaasị na ike akụ na ụba; okwukwe okpukpe; na ikike nke ndị mmadụ ịhụ, na ịhụnanya, gafee ndị a nkewa. Ọ na-akọ akụkọ banyere otu di na nwunye: Julie Summers, nwanyị ọcha sitere n'ezinụlọ nwere ego, na Abdu, onye Arab kwagara South Africa n'ụzọ iwu na-akwadoghị. Mgbe a jụrụ visa Abdu, di na nwunye ahụ laghachiri n'ala nna ya, ebe ọ bụ onye ọbịa. Ahụmahụ ya na uto ya dị ka ọbịa na omenala ọzọ na-eme ka obi dị n'ọrụ ahụ. <ref name="Coetzee-2003">[[J.M. Coetzee]] [http://www.nybooks.com/articles/16670 Review of ''The Pickup'' and ''Loot and Other Stories''], nytimes.com, 23 October 2003.</ref> ''Nweta ndụ'', nke edere na 2005 mgbe ọ nwụsịrị nke di ya ogologo oge, Reinhold Cassirer, bụ akụkọ banyere otu nwoke na-enweta ọgwụgwọ maka ọrịa na-eyi ndụ egwu. Ọ bụ ezie na e nwetara nke ọma site na ahụmahụ ndụ onwe onye, akwụkwọ akụkọ ahụ gara n'ihu n'ịchọgharị Gordimer nke isiokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Onye na-akwado ya bụ ọkachamara n'ihe gbasara gburugburu ebe obibi, na-alụ ọgụ maka ntinye nke ụlọ ọrụ nuklia akwadoro. Ma n'otu oge ahụ ọ na-enweta ọgwụgwọ radieshon maka ọrịa kansa ya, na-akpatara ya iru újú na, n'ụzọ dị ịtụnanya, na-eme ka ọ bụrụ ihe ize ndụ ahụike nuklia n'ụlọ nke ya. N'ebe a, Gordimer na-agbasokwa ajụjụ nke otu esi ejikọta ndụ kwa ụbọchị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref name="Morrison">Donald Morrison, "[https://web.archive.org/web/20061213164808/http://www.time.com/time/europe/hero2006/gordimer.html Nadine Gordimer]", ''Time Magazine'', 60 Years of Heroes (2006).</ref> ''New York Times'' nkatọ JR Ramakrishnan, onye kwuru na myirịta ya na onye edemede Mia Alvar dere na Gordimer dere banyere "ndị di na nwunye nwere ogologo ntachi obi na (ndị) ezinụlọ na-enyere ndị nwoke ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka" na akụkọ ifo ya. <ref name="twsNYT1">{{Cite news|author=J. R. Ramakrishnan|date=19 June 2015|work=[[The New York Times]]|url=https://www.nytimes.com/2015/06/21/books/review/in-the-country-by-mia-alvar.html?_r=0|title='In the Country,' by Mia Alvar|accessdate=6 April 2016|quote=... Alvar’s elegant examination of the political wife is reminiscent of the long-suffering spouses and familial enablers of political men in Nadine Gordimer’s fiction...}}</ref> == Nkwanye ugwu na ihe nrite == * WH Smith Commonwealth Award Award for ''Friday's footprint'' (1961) <ref name="BC">{{Cite web|title=Nadine Gordimer|url=https://literature.britishcouncil.org/writer/nadine-gordimer|work=[[British Council]]|accessdate=1 October 2018}}</ref> * James Tait Black Memorial Prize maka ''Onye ọbịa nke nsọpụrụ'' (1972) <ref name="BC" /> * Booker Prize for ''the Conservationist'' (1974) <ref name="BC" /> * Akwụkwọ akụkọ Central News Agency maka ''onye nchekwa'' (1974) <ref name="CNALA">{{Cite web|title=Nadine Gordimer|url=https://www.librarything.com/bookaward/Central+News+Agency+Literary+Award|work=[[LibraryThing]]|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Grand Aigle d'Or (France) (1975) <ref name="Routledge">{{Cite book|title=Nadine Gordimer's July's People: A Routledge Study Guide|author=Brendon Nicholls|date=2013|publisher=Routledge|isbn=978-1-134-71871-9|url=https://books.google.com/books?id=dTsVAgAAQBAJ&pg=PA11}}</ref> * Ndepụta ihe nrite Orange ; ọ jụrụ <ref name="Telegraph90">{{Cite web|title=Nadine Gordimer, anti-apartheid author, dies aged 90|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/books/booknews/10966165/Nadine-Gordimer-anti-apartheid-author-dies-aged-90.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220112/https://www.telegraph.co.uk/culture/books/booknews/10966165/Nadine-Gordimer-anti-apartheid-author-dies-aged-90.html|archivedate=12 January 2022|work=The Telegraph|date=14 July 2014|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Akwụkwọ akụkọ Central News Agency maka ''ada Burger'' (1979) <ref name="CNALA" /> * Akwụkwọ akụkọ Central News Agency maka ndị ''Julaị'' (1981) <ref name="CNALA" /> * Ndị otu Scottish Arts Council Neil M. Gunn Fellowship (1981) <ref name="BC" /> * Ndị otu nkwanye ugwu asụsụ ọgbara ọhụrụ (1984) <ref>{{Cite web|url=https://www.mla.org/Membership/Our-Members/Honorary-Members-and-Fellows/Past-Honorary-Fellows|title=Past Honorary Fellows &#124; Modern Language Association|work=Mla.org|date=27 December 1959|accessdate=2 November 2016}}</ref> * Ihe nrite Rome (1984) <ref>{{Cite web|author=United Nations High Commissioner for Refugees|url=http://www.unhcr.org/print/3b72550f62.html|title=UNHCR Gordimer, Nadine|publisher=Unhcr.org|date=20 November 1923|accessdate=14 July 2014}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://articles.latimes.com/1985-05-16/entertainment/ca-17650_1_rome-prize-competition|title=Merger Of The Arts, Scholarship, Funding : Rome Prize Sidesteps The Cutbacks|author=Mehren|first=Elizabeth|work=[[Los Angeles Times]]|date=16 May 1985|accessdate=15 September 2013}}</ref> * Premio Malaparte (Italy) (1985) <ref name="BC" /> * Nrite Nelly Sachs (Germany) (1985) <ref name="BC" /> * Onyinye Bennett (United States) (1987) <ref>{{Cite web|title=Bennett Award Acceptance Speech, 1986|url=https://hudsonreview.com/1987/07/bennett-award-acceptance-speech-1986/#.W7LJiXtKjIU|work=[[The Hudson Review]]|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Anisfield-Wolf Akwụkwọ Award maka ''Egwuregwu nke okike'' (1988) <ref>{{Cite web|title=Winners by Year|url=https://www.anisfield-wolf.org/winners/winners-by-year/|work=Anisfield-Wolf|date=2018|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Ewebatara dị ka onye otu nsọpụrụ na Phi Beta Kappa (1988) <ref>{{Cite web|url=https://www.pbk.org/web/pbkdocs/NobelLaureates2009.pdf?WebsiteKey=8bddf5e3-8e54-40ad-8097-7fc795281499&hkey=7b14c826-1a07-4148-a627-2c1a6b1ed3a6&=404%3bhttps%3a%2f%2fwww.pbk.org%3a443%2fIMIS15%2fPBK_Member%2fAbout_PBK%2fpbkdocs%2fNobelLaureates2009.pdf|title=Nobel Laureates Who Are BK Members (through 2009)|work=Pbk.org|accessdate=2 November 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161014060924/https://www.pbk.org/web/pbkdocs/NobelLaureates2009.pdf?WebsiteKey=8bddf5e3-8e54-40ad-8097-7fc795281499&hkey=7b14c826-1a07-4148-a627-2c1a6b1ed3a6&=404%3bhttps%3a%2f%2fwww.pbk.org%3a443%2fIMIS15%2fPBK_Member%2fAbout_PBK%2fpbkdocs%2fNobelLaureates2009.pdf|archivedate=14 October 2016}}</ref> * Ihe nrite akwụkwọ akụkọ Central News Agency maka ''akụkọ nwa m nwoke'' (1990) <ref name="CNALA" /> * Nrite Nobel maka akwụkwọ (1991) <ref name="Telegraph90" /> * International Botev Prize Laureate (1996) <ref>{{Cite web|title=На колене пред слънцето на свободата!|url=http://old.duma.bg/2007/0607/020607/iskam/isk-3.html|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Ihe nrite nke ndị ode akwụkwọ Commonwealth maka akwụkwọ kacha mma sitere na Africa maka ''ịkpọrọ'' (2002) <ref>{{Cite web|title=Nadine Gordimer|url=https://us.macmillan.com/author/nadinegordimer/|work=[[Macmillan Publishers]]|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Ndekọ ihe nrite Booker maka ''The Pickup'' (2001) <ref>{{Cite web|title=Nadine Gordimer, ''The Pickup''|url=http://fhrc.flinders.edu.au/quodlibet/vol1/downloads/Gordimer.pdf|author=Sue Kossew|work=Quodlibet: The Australian Journal of Trans-national Writing|date=February 2005|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Onye isi nke Legion of Honor (2007) * American Philosophical Society, Onye otu (2008) <ref>{{Cite web|title=APS Member History|url=https://search.amphilsoc.org/memhist/search?creator=Nadine+Gordimer&title=&subject=&subdiv=&mem=&year=&year-max=&dead=&keyword=&smode=advanced|accessdate=3 May 2021|work=search.amphilsoc.org}}</ref> * American Academy of Arts and Letters, Onye Ọpụrụiche (1979) <ref name="Routledge" /> * American Academy of Arts and Sciences, Onye Ọpụrụiche (1980) <ref name="Routledge" /> * Royal Society of Literature, Onye otu <ref name="Ray">{{Cite book|title=The Atlantic Companion to Literature in English|editor=Mohit K. Ray|date=2007|publisher=Atlantic Publishers & Dis|isbn=978-81-269-0832-5|url=https://books.google.com/books?id=A_YatfLrgnMC&pg=PA212}}</ref> * Congress nke ndị ode akwụkwọ South Africa, Onye enyemaka <ref>{{Cite web|title=Perceptive Works Earned Respect of S. African Blacks : Nobel: Nadine Gordimer's opposition to apartheid, evident in her books, also took her to court|author=Scott Kraft|url=http://articles.latimes.com/1991-10-04/news/mn-3416_1_nadine-gordimer|work=[[Los Angeles Times]]|date=4 October 1991|accessdate=1 October 2018}}</ref> * Ordre des Arts et des Lettres, Ọchịagha <ref name="Routledge" /> * Nrịgo nsọpụrụ 15 <ref name="Ray" /> * Onye isi otu, Massey College nke Mahadum Toronto * Golden Plate Award nke American Academy of Achievement nke onye otu Awards Council Archbishọp Desmond Tutu nyere na emume onyinye na St. George's Cathedral na Cape Town, South Africa (2009) <ref>{{Cite web|title=Golden Plate Awardees of the American Academy of Achievement|work=www.achievement.org|publisher=[[American Academy of Achievement]]|url=https://www.achievement.org/our-history/golden-plate-awards/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=2009 Summit Photo|url=https://achievement.org/summit/2009/|quote=Nobel Prize-winning author Nadine Gordimer receives the Golden Plate Award from Archbishop Desmond Tutu.}}</ref> * Usoro nke Ugo Aztec <ref>{{Cite web|title=Francisco González receives Mexico's Order of the Aztec Eagle honor|url=https://www.bbva.com/en/francisco-gonzalez-receives-aztec-eagle-honor/|work=BBVA|date=18 April 2018|accessdate=1 October 2018}}</ref> == Ụtụ == Na 20 Nọvemba 2015, [[Google]] jiri Google Doodle mee mmemme ụbọchị ọmụmụ ịrị itoolu na abụọ ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/nadine-gordimers-92nd-birthday|title=Nadine Gordimer's 92nd Birthday|work=Google|date=20 November 2015}}</ref> == Akwụkwọ akụkọ == === Akwụkwọ akụkọ === * ''Ụbọchị Ụgha'' (1953) * ''Ụwa nke ndị ọbịa'' (1958) * ''Oge maka ịhụnanya'' (1963) * ''Ụwa Bourgeois Late'' (1966) * ''Onye ọbịa nke nsọpụrụ'' (1970) * ''The Conservationist'' (1974) - nkwonkwo mmeri nke Booker nrite na 1974 * ''Ada Burger'' (1979) * ''Ndị Juu'' (1981) * ''Egwuregwu nke okike'' (1987) * ''Akụkọ nke Ọkpara m'' (1990) * ''Ọ nweghị onye ga-eso m'' (1994) * ''Ụlọ egbe'' (1998) * ''Mkpebi'' (2001) * ''Nweta ndụ'' (2005) * ''Ọ dịghị oge dị ka ugbu a'' (2012) <ref>{{Cite web|author=Davies|first=Dominic|title=A Very Long Engagement|url=http://www.oxonianreview.org/wp/a-very-long-engagement/|work=The Oxonian Review}}</ref> === Ejije === * ''Gburugburu Mbụ'', na ''Egwuregwu isii One-act nke ndị ode akwụkwọ South Africa'' (1949) === Akụkọ ifo dị mkpụmkpụ === ==== mkpokọta ==== * ''Ihu na ihu'' (1949) * ''Olu Agwọ ahụ dị nro'' (1952) * ''Ụkwụ isii nke Obodo'' (1956) * ''Kedu Oge Ọhụrụ nke ahụ ga-abụ?'' (1956) * ''Ụkwụ Fraịde'' (1960) * ''Ọ bụghị maka mbipụta'' (1965) * ''Ndị enyi Livingstone'' (1970) * ''Akụkọ ahọpụtara'' (1975) * ''Ụfọdụ Mọnde n'ezie (1976)'' * ''Enweghị ebe dị ka: Akụkọ ahọpụtara'' (1978) * ''Nnabata nke onye agha'' (1980) * ''Ndị hụrụ obodo na obodo'' (1982), nke Sylvester &amp;amp; Orphanos bipụtara * ''Ihe dị n'ebe ahụ'' (1984) * ''Agụmakwụkwọ nzikọrịta ozi na akụkọ ndị ọzọ'' (1984) * ''Oge Tupu egbe ahụ apụọ'' (1988) * ''N'otu oge'' (1989) * ''Mpụ nke akọ na uche'' (1991) * ''Jump: na akụkọ ndị ọzọ'' (1991) * ''Gịnị kpatara na ị debeghị: Akụkọ ahọpụtara 1950-1972'' (1992) * ''Ihe maka oge a 1950-1972'' (1992) * ''Loot na akụkọ ndị ọzọ'' (2003) * ''Beethoven dị ojii nke otu na iri na isii'' (2007) * ''Oge ndụ: Akụkọ'' (2011) === Edemede, mkpesa na ntinye aka ndị ọzọ === * ''Ihe mere ada Burger ma ọ bụ ka South Africa censorship si arụ ọrụ'' (1980) * ''Mmegharị ahụ dị mkpa: Edemede, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ebe'' (1988) * ''Ndị ntụgharị okwu ojii'' (1973) * ''Edemede na ịbụ: nkuzi Charles Eliot Norton'' (1995) * ''Ibi na olileanya na akụkọ ihe mere eme'' (1999) * === Ọrụ ndị edeziri === * ''Akụkọ ifo'' (2004) * ''Oge Ịkọ: Ode na Ndụ, 1950-2008'' (2010) === Ndị ọzọ === * "The Gordimer Akụkọ" (1981-82) - mmegharị nke asaa obere akụkọ; o dere screenplays maka anọ n'ime ha * ''Na Mines'' (1973) * ''Ndụ n'okpuru Apartheid'' (1986) * "Ịhọrọ maka ikpe ziri ezi: Allan Boesak" (1983) (akwụkwọ na Hugo Cassirer) * "Berlin na Johannesburg: The Wall and the Color Bar" (akwụkwọ ya na Hugo Cassirer) Isi mmalite: <ref>{{Cite web|title=Nadine Gordimer|url=https://www.biblio.com/nadine-gordimer/author/479|work=Biblio|accessdate=2 October 2018}}</ref> == Nyocha == Girdwood, Alison (1984), ''Gordimer's South Africa'', ntụleghachi nke ''Something Out There'', na Parker, Geoff (ed. ), ''Cencrastus'' Nke 18, Mgbụsị akwụkwọ 1984, p.&nbsp;50,  == Hụkwa ihe ọzọ == * Ndepụta ụmụ nwanyị nwetara ihe nrite Nobel * Ndepụta ndị Juu nwetara ihe nrite Nobel == Edensibia == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == === Akụkọ ndụ dị nkenke === * Nadine Gordimer * [https://web.archive.org/web/20070927194105/http://www.litweb.net/biography/556/Nadine_Gordimer.html LitWeb.net: Nadine Gordimer Biography] (2003) * [http://books.guardian.co.uk/authors/author/0,,96530,00.html Akwụkwọ nchekwa "Ibe ode akwụkwọ"], nwere profaịlụ yana njikọ maka akụkọ ndị ọzọ === Obituaries === * [https://www.theguardian.com/books/2014/jul/14/nadine-gordimer-dies-90-johannesburg-nobel-prize ''Onye nche''] * [https://www.independent.co.uk/news/people/nadine-gordimer-dead-south-african-nobel-prizewinning-author-dies-aged-90-9605208.html ''The Independent''] * [https://www.nytimes.com/2014/07/15/books/nadine-gordimer-novelist-and-apartheid-foe-dies-at-90.html ''Akwụkwọ akụkọ New York Times''] * [https://www.washingtonpost.com/world/africa/obituary-nadine-gordimer-nobel-laureate-exposed-toll-of-south-africas-apartheid/2014/07/14/2f4a78ae-56d8-11e3-ba82-16ed03681809_story.html ''Akwụkwọ akụkọ Washington Post''] * [https://online.wsj.com/articles/nadine-gordimer-winner-of-south-africas-first-nobel-prize-in-literature-dies-at-90-1405346376 ''Akwụkwọ akụkọ Wall Street''] === Ọmụmụ ihe dị egwu === * Stephen Clingman, ''Akwụkwọ akụkọ Nadine Gordimer: Akụkọ si n'ime ime'' (1986) * John Cooke, ''Akwụkwọ akụkọ nke Nadine Gordimer'' * Andrew Vogel Ettin, ''Nrara nke Ọchịchị nke Ahụ: Nkwekọrịta Akwụkwọ nke Nadine Gordimer'' (1993) * Dominic Head, ''Nadine Gordimer'' (1994) * Christopher Heywood, ''Nadine Gordimer'' (1983) * Santayana, Vivek. 2021. ''Kacha sie ike na kacha mara mma : ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịke na ọrụ ikpeazụ nke Nadine Gordimer.'' Mahadum nke Edinburgh: akwụkwọ nyocha nke doctoral. * Rowland Smith, onye nchịkọta akụkọ, ''Critical Essays on Nadine Gordimer'' (1990) * Barbara Temple-Thurston, ''Nadine Gordimer letara'' (1999)  * Kathrin Wagner, ''Nadine Gordimer'' na-agụgharị (1994) * Louise Yelin, ''Site na oke ala nke Alaeze Ukwu: Christina Stead, Doris Lessing, Nadine Gordimer'' (1998) * [http://www.commentarymagazine.com/viewarticle.cfm/nadine-gordimer-s-politics-7933 Ọchịchị Nadine Gordimer]  Nkeji edemede nke Jillian Becker na Commentary, February 1992 === Akụkọ === Ian Fullerton, ''ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akwụkwọ akụkọ South Africa na Bekee'', na Bold, Christine (ed. ) ''Cencrastus'' Nke 3, Summer 1980, p.&nbsp;22 & 23 === Nlebanya dị mkpirikpi === * [https://www.nytimes.com/books/98/02/01/home/gordimer.html Index nke ''akụkọ New York Times'' na Gordimer] === Okwu na ajụjụ ọnụ === * Ian Fullerton & Glen Murray, ''Ajụjụ ọnụ Nadine Gordimer'', na Murray, Glen (ed. ), ''Cencrastus'' Nke 6, Mgbụsị akwụkwọ 1981, p.&nbsp;2-5 * * Nadine Gordimer, Nancy Topping Bazin, na Marilyn Dallman Seymour, ''Mkparịta ụka ya na Nadine Gordimer'' (1990) * Nadine Gordimer </img> ya na nkuzi Nobel, 7 Disemba 1991 ''Ide na Ịbụ'' * [http://www.pen.org/book/nadine-gordimer-the-ultimate-safari Nadine Gordimer: Ọgụgụ Safari kacha elu] sitere na 2007 PEN World Voices Festival * [http://www.pen.org/event/2007/04/29/arthur-miller-freedom-write-lecture Mkparịta ụka ya na Nadine Gordimer] na Arthur Miller Freedom ide akwụkwọ nkuzi, 2007 sitere na [http://www.pen.org/ PEN American Center] * Ronald Suresh Roberts, ''Enweghị kichin oyi: akụkọ ndụ Nadine Gordimer'' (2005) === Ebe nyocha === * [http://www.lib.utexas.edu/taro/uthrc/00048/hrc-00048.html Ndekọ mkpokọta] maka Nadine Gordimer Akụkọ mkpirisi na mkpokọta akwụkwọ akụkọ ọhụrụ, 1958–1965 (Harry Ransom Humanities Research Center, Mahadum Texas, Austin, Texas) * [http://www.letrs.indiana.edu/cgi/f/findaid/findaid-idx?type=simple;view=text;subview=fulltext;c=fa-lilly;id=InU-Li-VAA1261 Ntuziaka na ihe odide Gordimer, 1934–1991] (Lilly Library, Mahadum Indiana, Bloomington, Indiana) * [http://research.hrc.utexas.edu:8080/hrcxtf/view?docId=ead/00048.xml&query=gordimer&query-join=and Nchịkọta Nadine Gordimer] na Harry Ransom Center na Mahadum Texas na Austin == Njikọ mpụga ==   * Works by Nadine Gordimer </img> * {{IMDb name|0329919}} * [http://www.openculture.com/2014/07/5-free-short-stories-by-nadine-gordimer.html Akụkọ dị mkpirikpi sitere na Nadine Gordimer na webụ] * Appearances * Portraits of Nadine Gordimer </img> {{Nadine Gordimer}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 4s3h42n68bxv87qty4syfx6w8m0kf6r Zora Neale Hurston 0 12222 84373 73922 2022-07-21T16:58:41Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Hurston-Zora-Neale-LOC.jpg|thumb|Zora Neale Hurston]] '''Zora Neale Hurston''' (Januari 7, 1891<ref name="autogenerated17">{{cite book |last=Boyd |first=Valerie |title=Wrapped in Rainbows: The Life of Zora Neale Hurston |year=2003 |publisher=Scribner |location=New York |isbn=978-0-684-84230-1 |url=https://archive.org/details/wrappedinrainbow00boyd |url-access=limited }}</ref> <ref name="hurston5">{{Cite book|last=Hurston|first=Lucy Anne|title=Speak, so you can speak again : the life of Zora Neale Hurston|year=2004|isbn=0-385-49375-4|edition=First|location=New York}}</ref> – Januari 28, 1960) onye odee Amerika, onye ọkachamara n'agumagu maka ndụ mmadụ, nakwa onye na-eme ihe nkiri. Ọ gosipụtara mgba agbụrụ na ndịda Amerika emeputara na mmalite 1900 wee bipụta nnyocha na hoodoo.<ref>{{Cite journal|last=Trefzer|first=Annette|date=2000|title=Possessing the Self: Caribbean Identities in Zora Neale Hurston's Tell My Horse|journal=African American Review|volume=34|issue=2|pages=299–312|doi=10.2307/2901255|jstor=2901255}}</ref> Akwụkwọ akụkọ ya kacha ewu ewu nime akwụkwọ o bipụtara bụ Anya Ha Na-ekiri Chineke, nke e bipụtara na 1937. O dekwara akụkọ mkpirisi, egwuregwu, na edemede karịrị iri ise. A mụrụ Hurston na Notasulga, Alabama, o wee soro ezinụlọ ya kwaga Eatonville, Florida na 1894. O mechara jiri Eatonville dị ka ntọala maka ọtụtụ akụkọ ya. N'oge ọrụ mbụ ya, Hurston mere nchọpụta gbasara mmadụ na agbụrụ mmadụ mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ na Barnard College na Columbia University.<ref>{{cite web|url=http://social.rollins.edu/wpsites/mosaic-hurston/2011/07/12/the-upbringing-and-education-of-zora-neale-hurston/|title=The Upbringing and Education of Zora Neale Hurston|website=social.rollins.edu|language=en|access-date=June 21, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170925043547/http://social.rollins.edu/wpsites/mosaic-hurston/2011/07/12/the-upbringing-and-education-of-zora-neale-hurston/ |last1=Flynn |first1=Elisabeth |last2=Deasy |first2=Caitlin |last3=Ruah |first3=Rachel |archive-date=September 25, 2017|url-status=dead|df=mdy-all}}</ref> O nwere mmasị na akụkọ ọdịnala ndị Africa, American na Caribbean, nakwa ka ndị a si enye aka na njirimara obodo. O dekwara akụkọ ifo gbasara ihe ndị dị ugbu a na obodo ojii wee bụrụ onye isi na Harlem Renaissance. Satires ya dị mkpụmkpụ, na-esite na ahụmịhe ndị Africa-American na nkewa agbụrụ, ka ebipụtara n'akụkọ ọdịnala dị ka The New Negro na Fire!!!<ref>{{Cite news|url=http://www.chronicle.com/article/The-Newly-Complicated-Zora/125753|title=The Newly Complicated Zora Neale Hurston|last1=Carpio|first1=Glenda R.|date=January 2, 2011|work=The Chronicle of Higher Education|access-date=June 21, 2017|last2=Sollors|first2=Werner|language=en|issn=0009-5982|archive-url=https://web.archive.org/web/20170626131647/http://www.chronicle.com/article/The-Newly-Complicated-Zora/125753/|archive-date=June 26, 2017|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Mgbe ọ laghachiri na Florida, Hurston dere ma bipụta akwụkwọ akụkọ agụmagụ ya na akụkọ ọdịnala Africa-American na North Florida, Mules and Men (1935), na akwụkwọ akụkọ atọ mbụ ya: Jonah's Gourd Vine (1934); Anya Ha Na-ele Chineke (1937); na Moses, Nwoke nke Ugwu (1939).<ref>{{Cite web|title=Black History Profiles – Zora Neale Hurston|url=https://themadisontimes.themadent.com/article/from-the-harlem-renaissance-to-the-black-arts-movement-writers-who-changed-the-world/|last=Rae|first=Brianna|date=2016-02-19|website=The Madison Times|language=en-US|access-date=2020-05-10}}</ref> Ebipụtakwara n'oge a Gwa Ịnyịnya m: Voodoo na Ndụ na Haiti na Jamaica (1938), na-edekọ nyocha ya gbasara emume na Jamaica na Haiti. Ọrụ Hurston metụtara ma ahụmahụ Africa-American na mgba ya dị ka nwanyị Africa-American. Ụwa agụmagụ amachaghị akwụkwọ ya ruo ọtụtụ iri afọ. Enweghachiri mmasị na 1975 mgbe onye edemede Alice Walker bipụtara otu akụkọ a kpọrọ, "In Search of Zora Neale Hurston", na mbipụta March nke magazin Ms. nke afọ ahụ. Ihe odide Hurston nke ọ kpọrọ Every Tongue Got to Confess, nchịkọta akụkọ ifo gbakọtara na 1920, ka ebipụtara n'afọ 2001 mgbe achọpụtara ya na ebe nchekwa Smithsonian . Akwụkwọ akụkọ ya na-abụghị akụkọ ifo nke a kpọrọ Barracoon: Akụkọ nke ikpeazụ "Black Cargo", gbasara ndụ Cudjoe Lewis (Kossola), ka ebipụtara n'afọ 2018 mgbe ọ nwụsịrị. ===Akụkọ ndụ=== ===Mmalite ndụ na Agụmakwụkwọ=== Hurston bụ nwa nke ise n'ime ụmụ asatọ nke John Hurston na Lucy Ann Hurston (née Potts) mụrụ. A mụrụ nne na nna ochie ya dika ndị ohu ohu. Nna ya bụ onye nkwusa Baptist na onye na-akọ ihe ubi, bụ onye mechara ghọọ ọkwá nkà, nne ya bụkwa onye nkụzi n'ụlọ akwụkwọ. A mụrụ ya na Notasulga, Alabama, na Jenụarị 7, 1891, ebe nna ya tolitere na nna nna ya bụ onye nkwusa nke ụka Baptist. Mgbe ọ dị afọ atọ, ezinụlọ ya kwagara Eatonville, Florida . N'afọ 1887, ọ bụ otu n'ime obodo ndị isi ojii ewebara na United States.<ref>{{cite news|url=https://www.nytimes.com/2008/09/29/us/29florida.html |last=Cave |first=Damien |title=In a Town Apart, the Pride and Trials of Black Life|date=September 28, 2008|newspaper=[[The New York Times]] |access-date=August 1, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180802014556/https://www.nytimes.com/2008/09/29/us/29florida.html|archive-date=August 2, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Hurston kwuru na Eatonville bụụrụ ya “ụlọ” ebe ọ ka bụ nwata mgbe ọ kwagara ebe ahụ. Mgbe ụfọdụ, ọ na-ekwu na ọ bụ ebe a mụrụ ya. Afọ ole na ole ka e mesịrị, a họpụtara nna ya ka ọ bụrụ onyeisi obodo ahụ na 1897. N’afọ 1902, a kpọrọ ya ije ozi dị ka onye ozi nke ụka ya kacha ukwuu, Macedonia Missionary Baptist. Dị ka okenye toro eto, Hurston na-ejikarị Eatonville mee ihe dị ka ntọala na akụkọ ya-ọ bụ ebe ndị Africa America nwere ike ibi dị ka ha chọrọ, na-adabereghi n'obodo ndị ọcha. Na 1901, ụfọdụ ndị nkụzi n’ebe ugwu gara Eatonville ma nye Hurston ọtụtụ akwụkwọ ndị meghere uche ya n’akwụkwọ ọgụgụ. O mechara kọwaa edemede a nke onwe ya dị ka ụdị “ọmụmụ". <ref> name="jsl">{{Cite book|last=Jones, Sharon L. (Sharon Lynette)|title=Critical companion to Zora Neale Hurston: a literary reference to her life and work|year=2009|isbn=978-0-8160-6885-2|location=New York}}</ref>  Hurston biri ndụ n'oge ọ bụ nwata na Eatonville wee kọwaa ahụmahụ nke itolite ebe ahụ na edemede 1928 ya nke a kpọrọ, " How it feels to be coloured Me ". Eatonville na-enwezi “ Ememe Zora" maka nsọpụrụ ya.<ref name="zfh">{{cite web|url=http://www.zorafestival.org|title=ZORA! Festival Homepage|website=ZORA! Festival|language=en|access-date=June 21, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20190426193152/https://zorafestival.org/|archive-date=April 26, 2019|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Nne Hurston nwụrụ na 1904, nna ya mechara lụọ Mattie Moge na 1905.<ref name="chdr">{{Cite web|url=https://chdr.cah.ucf.edu/hurstonarchive/?p=chronology|title=Chronology of Hurston's Life|website=University of Central Florida|archive-url=https://web.archive.org/web/20180802011229/https://chdr.cah.ucf.edu/hurstonarchive/?p=chronology|archive-date=August 2, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> E weere nke a ka ọ bụ ihe jọgburu onwe ya n’ihi na a na-anụ kepu kepu na ya na Moge nwere mmekọahụ tupu nwunye mbụ ya anwụọ. Nna Hurston na nwunye nna ya zigara ya ụlọ akwụkwọ obibi nke Baptist na Jacksonville, Florida . Ha mechara kwụsị ịkwụ ụgwọ akwụkwọ ya, e mechara chụọ ya n'ụlọakwụkwọ n'ihi ụgwọ akwụkwọ. ===Ọrụ na ọmụmụ Ihe=== N'afọ 1916, onye na-agụ egwú Gilbert & Sullivan weere Hurston n'ọrụ dị ka nwa agbọghọ na-eje ozi. <ref name="Zora Neale Hurston">[http://www.zoranealehurston.com/biography.html About Zora Neale Hurston] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20090416185654/http://www.zoranealehurston.com/biography.html |date=April 16, 2009 }}, Zora Neale Hurston official website, maintained by the Zora Neale Hurston Estate and Harper Collins.</ref><ref>{{Cite web|url=http://baltimoreauthors.ubalt.edu/writers/zorahurston.htm|title=Zora Neale Hurston|website=The Baltimore Literary Heritage Project|access-date=August 21, 2019}}</ref> N'afọ 1917, ọ maliteghachiri agụmakwụkwọ ya, ọ gara Morgan College, ngalaba ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Morgan State University, kọleji ndị ịsị ojii na Baltimore, Maryland . N'oge a, o doro anya na iji ruo eruo maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'efu, Hurston dị afọ 26 malitere ịzọrọ 1901 dị ka afọ ọmụmụ ya. <ref name="Zora Neale Hurston" /><ref>{{Cite web|url=https://www.biography.com/news/zora-neale-hurston-biography-facts-black-history|title=Zora Neale Hurston: 7 Facts on Her 125th Birthday|last=Kettler|first=Sara|date=6 January 2016|website=Biography.com|archive-url=https://web.archive.org/web/20190421045452/https://www.biography.com/news/zora-neale-hurston-biography-facts-black-history|archive-date=April 21, 2019|url-status=live|access-date=April 22, 2019|df=mdy-all}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Morgan State University na 1918.<ref>[http://www.lkwdpl.org/wihohio/hurs-zor.htm Zora Neale Hurston], Women in History.</ref> ===Kọleji na ntakịrị mgbe ọ gụsịrị kọleji=== Mgbe ọ nọ na kọleji, ewebatara ya ka ọ na-elele ndụ site na enyo ndị na-agu maka ndu mmadụ n'ebe dịpụrụ adịpụ site na Eatonville. Otu n'ime ebumnuche ya bụ igosi myirịta dị n'etiti agbụrụ.<ref>{{Cite journal|last=Staple|first=J.|date=2006|title=Zora Neale Hurston's Construction of Authenticity through Ethnographic Innovation|url=https://www.semanticscholar.org/paper/Zora-Neale-Hurston%27s-Construction-of-Authenticity-Staple/5f71d3680d1a5c157811acf59b30a0984b997237|access-date=2021-02-04|s2cid=141415962|language=en}}</ref> Na 1918, Hurston malitere ọmụmụ ya na Mahadum Howard, kọleji ndị isi ojii na Washington, DC. Ọ bụ otu n'ime ndị e weere na mmalite nke Zeta Phi Beta Sorority, Inc., nke a tọrọ ntọala ya maka ụmụ nwanyị ndị isi ojii, ma burukwa The Hilltop soro wee tọọ ntọala ya, the Hilltop a bụ akwụkwọ akụkọ ụmụ akwụkwọ mahadum.<ref>Shivonne Foster, [http://media.www.thehilltoponline.com/media/storage/paper590/news/2007/11/20/Campus/Following.Footsteps.Zora.Neale.Hurston-3112139.shtml Following Footsteps: Zora Neale Hurston], ''[[The Hilltop (newspaper)|The Hilltop]]'', November 20, 2007.</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ n'asụsụ Spanish, Bekee, Grik, na ikwu okwu ọha wee nweta akara ugo mmụta na 1920. N'afọ 1921, o dere obere akụkọ, "John Redding Goes to Sea", nke mere ya ka ọ bụrụ onye so na otu ndị edemede a kpọrọ Alain Locke, The Stylus. Hurston hapụrụ Howard na 1924, na 1925, e nyere ya ohere igu akwụkwọ n'efu nke onye nlekọta Barnard aha ya bu Annie Nathan Meyer<ref>{{cite book|last=Meyer|first=Annie Nathan|title=It's Been Fun: An Autobiography|year=1951|publisher=H. Schuman|location=New York}}</ref> nyere Barnard College of Columbia University, kọleji ụmụ nwanyị, ebe ọ bụ naanị nwa akwụkwọ isi ojii.<ref name="oxfordreference.com">{{Cite book|last=Cheryl A |first=Wall L|url=https://books.google.com/books?id=-9XtCY7cijMC |title=The concise Oxford companion to African American literature|date=2001 |section=Hurston, Zora Neale |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-803175-8 | editor-last=Andrews |editor-first=William L |editor-last2=Foster |editor-first2=Frances Smith |editor-last3=Harris |editor-first3=Trudier}}</ref> Mgbe ọ nọ na Barnard, o mere nchọpụta gbasara agbụrụ ya na ọkà mmụta gbasara agụmagụ ndụ mmadụ aha ya bu Franz Boas nke Mahadum Columbia, ma mesịa soro ya mụọ akwụkwọ dị ka nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ. Ya na Ruth Benedict rụkwara ọrụ nakwa nwa akwụkwọ ibe ya bụ Margaret Mead.<ref>{{cite web|url=http://beatl.barnard.columbia.edu/rothschild/cent_anth/early.html|title=A Century of Barnard Anthropology, The Early Period|url-status=dead|archive-url=https://web.archive.org/web/20090114101102/http://beatl.barnard.columbia.edu/rothschild/cent_anth/early.html|archive-date=January 14, 2009|df=mdy-all}}</ref> Hurston nwetara BA na nkà mmụta ihe ọmụmụ na 1928, mgbe ọ dị afọ 37. Hurston zutere Charlotte Osgood Mason, onye na-ahụ maka ọdịmma mmadụ na onye na-agụ akwụkwọ, bụ onye nwere mmasị na na ọrụ ya. Ọ kwadoro ndị odee Africa-American ndị ọzọ, dị ka Langston Hughes na Alain Locke, ndị gwara ya maka Hurston. Ma ọ gbalịkwara iduzi ọrụ ha. Mason kwadoro njem Hurston na ndịda maka nyocha site na 1927 ruo 1932, site n'inye ya nkwado nke $200 kwa ọnwa. Ya onwe ya chọrọ ka Hurston nye ya ihe niile ọ na-anakọta gbasara egwu Negro, akụkọ ọdịnala, akwụkwọ, hoodoo, na ụdị omenala ndị ọzọ. N'otu oge ahụ, Hurston aghaghị ịgbalị ime ka obi di Boas mma dị ka onye ndụmọdụ agụmakwụkwọ ya, onye bụ onye na-akwado omenala ma chọọ ịkwatu echiche dị elu nke omenala na ọkwa nke ụkpụrụ.<ref name="Hurston2009">{{cite book|author=Zora Neale Hurston|title=Every Tongue Got to Confess: Negro Folk-tales from the Gulf States|url=https://books.google.com/books?id=CbNc4RgZ3NEC&pg=PR26|year= 2009|publisher=HarperCollins e-books|isbn=978-0-06-174180-7|page=xxvi}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Barnard, Hurston gụrụ akwụkwọ afọ abụọ dị ka nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na nkà mmụta ihe ọmụmụ na Mahadum Columbia, soro Boas na-arụ ọrụ n'ime oge a. Mgbe ọ bi na Harlem na 1920s, Hurston nwere ezi mmekọrịta ya na ndị na-ede uri Langston Hughes na Countee Cullen, nakwa ọtụtụ ndị edemede ọzọ. Ụlọ ya, dị ka akụkọ ụfọdụ si kwuo, bụ ebe na-ewu ewu maka nnọkọ oriri na ọṅụṅụ. N'ihe dị ka oge a, Hurston nwekwara ihe ịga nke ọma n'oge mbụ, gụnyere itinye n'ime obere akụkọ na asọmpi edemede nke Opportunity: A Journal of Negro Life , nke National Urban League bipụtara. Hurston bụ otu n'ime ndị mbụ a nabatara na otu ụmụ nwanyị a kpọrọ Zeta Phi Beta Sorority, Incorporated, ọ bụ ndi ụmụ nwanyị ịsị ojii tọrọ ntọala otu ọgbakọ a na 1920 maka ụmụ nwanyị ndị isi ojii. O kwere nkwa na ngalaba Alpha sorority dị ka nwa akwụkwọ na Mahadum Howard. ===Alumdi ya=== Na 1927, Hurston lụrụ Herbert Sheen, onye egwu jazz na onye bụbu onye nkuzi na Howard; o mesịrị ghọọ dibịa. Alụmdi na nwunye ha biri na 1931. Na 1935, Hurston sonyeere Percy Punter, nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Columbia. O kpaliri àgwà Tea Cake na anya ha na-ekiri Chineke.<ref>{{cite news|title=Folk Heroine|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/2003/01/12/folk-heroine/2a4a1c03-09a2-4cd0-8c2f-fba1b5b1169e/ |last=Lamar |first=Jake|newspaper=[[Washington Post]] |date=January 12, 2003|access-date=August 1, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180911152131/https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/2003/01/12/folk-heroine/2a4a1c03-09a2-4cd0-8c2f-fba1b5b1169e/|archive-date=September 11, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Na 1939, mgbe Hurston na-arụ ọrụ na WPA na Florida, ọ lụrụ Albert Price. Alụmdi na nwunye ahụ kwụsịrị mgbe ọnwa ole na ole gachara,  ma ha agbaghị alụkwaghịm ruo 1943. N'afọ sochirinụ, Hurston lụrụ James Howell Pitts nke Cleveland. Alụmdi na nwunye ahụ erughị otu afọ.   Hurston biri n'otu ọnụ ụlọ dị na Eau Gallie, Florida ugboro abụọ: na 1929 nakwa na 1951.<ref name="ft110306">{{Cite news | first=Megan K. | last=Scott | title=Zora Neale Hurston's real home was in Brevard County — Famed author, folklorist spent many productive years in Brevard | url=https://www.floridatoday.com/story/life/2011/03/06/zora-neale-hurstons-real-home-was-in-brevard-county-famed/77153912/| newspaper=[[Florida Today]] | location=Melbourne | page= 1D | date=March 6, 2011 }}</ref> ===Nkwado nke ndi na-enye nkwado=== Mgbe onyinye ntọala dị iche iche kwụsịrị n'oge nnukwu ịda mbà n'obi, Hurston na enyi ya Langston Hughes abụọ dabere na nkwado nke onye ọrụ ebere Charlotte Osgood Mason, onye ọcha na-akwado edemede.<ref name="taylor"/><ref name="manuel" /><ref name="horner">Horner, Shirley. [https://www.nytimes.com/1986/02/16/nyregion/about-books.html "About Books"], ''[[The New York Times]]'', February 16, 1986. Accessed March 5, 2011. "For many years, Hughes enjoyed the patronage of "an aged, well-preserved white dowager of enormous wealth and influence", Charlotte Mason..." and "Dr. [David Levering] Lewis said that his research 'points out that, thanks to Mrs. Mason's generosity, Hughes lived in the early 1930s in a one-family house in Westfield, where his neighbor was another of Harlem's luminaries, Zora Neale Hurston.'"</ref> N'ime afọ ndị na-esote 1930, Hurston biri na Westfield, New Jersey, mpaghara New York, ebe enyi ya Hughes nọ n'etiti ndị agbata obi ya.<ref name="taylor">{{cite book |last=Taylor |first=Yuval |year=2019 |title=Zora and Langston |publisher=W.W. Norton & Company |isbn=978-0393243918 |df=mdy-all }}</ref><ref name="manuel">{{cite journal|url=https://www.questia.com/library/journal/1G1-74410616/mule-bone-langston-hughes-and-zora-neale-hurston-s |url-access=subscription|title=Mule Bone: Langston Hughes and Zora Neale Hurston's Dream Deferred of an African-American Theatre of the Black Word|last=Manuel|first=Carme|journal=[[African American Review]]|volume=35|issue=1|pages=77–92|date=22 March 2001|access-date=5 March 2011|quote=In February 1930, Hurston headed north, settling in Westfield, New Jersey. Godmother Mason ([[Charlotte Osgood Mason|Mrs. Rufus Osgood Mason]], their white protector) had selected Westfield, safely removed from the distractions of New York City, as a suitable place for both Hurston and Hughes to work.|archive-url=https://web.archive.org/web/20190412144624/https://www.questia.com/library/journal/1G1-74410616/mule-bone-langston-hughes-and-zora-neale-hurston-s |archive-date=April 12, 2019|url-status=live|df=mdy-all|doi=10.2307/2903336|jstor=2903336}}</ref> ===Ụlọ Agụmakwụkwọ ya=== Na 1934, Hurston guzobere ụlọ akwụkwọ nke nka ememe "dabere na naanị nkwupụta Negro" na Mahadum Bethune-Cookman (n'oge ahụ, ọ ka bụ Bethune-Cookman College), kọleji nke ndi isi ojii na Daytona Beach, Florida.<ref>{{Cite book|last=Porter|first=A. P.|url=https://books.google.com/books?id=vZ-1dEMZBggC&pg=PA66|title=Jump at de sun : the story of Zora Neale Hurston|date=1992|publisher=Carolrhoda Books |isbn=0-87614-667-1|location=Minneapolis|pages=66 }}</ref> Na 1956 Hurston nwetara ihe nrite kọleji Bethune-Cookman maka agụmakwụkwọ na mmekọrịta mmadụ na nkwado maka mmezu ya. Ngalaba Bekee na kọleji Bethune-Cookman ka raara onwe ya ụkọ ifonye maka ichekwa ihe nketa omenala ya.<ref name="Timeline">{{cite web|url=http://zoranealehurston.com/about/timeline/|title=Zora Neale Hurston|first=The Estate of Zora Neale|last=Hurston|access-date=February 3, 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130306000924/http://zoranealehurston.com/about/timeline|archive-date=March 6, 2013|url-status=dead|df=mdy-all}}</ref> Mgbe e mesịrị na ndụ ya, na ịga n'ihu na ọrụ edemede ya, Hurston jere ozi na ngalaba nke North Carolina College for Negroes (ugbu a North Carolina Central University ) na Durham. ===Ọrụ nke Antropọlọji nakwa akụkọ ifo=== Hurston gara njem nke ukwuu na Caribbean na South America wee tinye onwe ya na omume omenala obodo iji mee nchọpụta gbasara mmadụ. Site n'ọrụ ya na ndịda, nke Charlotte Osgood Mason onye ọgaranya na-enyere mmadụ aka kwadoro site na 1928 ruo 1932, Hurston dere Mules na Men na 1935. Ọ nọ na-eme nchọpụta n'ogige osisi dị n'ebe ugwu Florida ma kwuo okwu banyere ajọ omume nke ndị ikom ndị ọcha nọ n'ọchịchị ndi na-ewere ụmụ nwanyị ndị ịsị ojii dị ka ndị ha ga na na-akwasa iko, ma mekwa ka ha mụọ ụmụ. Akpọrọ omume a ka emechara dị ka " ikike paramour ", nke putara ikike ụmụ nwoke n'ihi oke agbụrụ nke metụtara omume n'oge ịgba ohu. Akwụkwọ ahụ gụnyekwara ọtụtụ akụkọ ifo. Hurston si na ihe a nweta mmekọrịta akụkọ ifo o mepụtara maka akwụkwọ akụkọ ya dị ka Jonah's Gourd Vine (1934). N'afọ 1935, Hurston mere njem gaa Georgia na Florida ya na Alan Lomax na Mary Elizabeth Barnicle maka nyocha banyere egwu ọdinala Afrika na America nakwa mmekọrịta ha na ịbụ ohu na egwu ochie nke Africa. Enyere ya ọrụ ịhọpụta mpaghara na isiokwu ndị a ga-enyocha.<ref>{{Cite book|last=Hurston|first=Zora Neale|title=Dust tracks on a road : an autobiography|others=Hemenway, Robert.|year=1995|isbn=0-252-01149-X|edition=2nd|location=Urbana|pages=[https://archive.org/details/dusttracksonr2nd00hurs/page/209 209]|oclc=11091136}}</ref> [[File: Zora Neale Hurston NYWTS.jpg|thumb|Hurston playing a hountar, or mama drum, 1937]] N'afọ 1936 na 1937, Hurston gara Jamaica na Haiti maka ime nyocha, site na nkwado nke Guggenheim Foundation . O nwetara site na nyocha a maka ọrụ gbasara mmadụ, Tell my Horse (1938). N'afọ 1938 na 1939, Hurston rụrụ ọrụ na Federal Writer's Project (FWP), akụkụ nke nchịkwa ọganihu ọrụ . Egoro ya maka ahụmahụ ya dị ka odee na onye akụkọ ọdịnala, ọ chịkọtakwara ozi iji gbakwunye na mkpokọta akụkọ ihe mere eme na omenala Florida. Site n'Ọktoba 1947 ruo Februarị 1948, Hurston biri na Honduras, nke dị n'ebe ugwu nke dị n'ụsọ oké osimiri nke Puerto Cortés . O nwere olile anya ịchọta mkpọmkpọ ebe nke Mayan ma ọ bụ akụkụ nke mmepeanya a na-achọpụtabeghị. : Mgbe ọ nọ na Puerto Cortés, o dere ọtụtụ Seraph na Suwanee, nke e mere na Florida. Hurston gosipụtara mmasị na ọdịdị ọtụtụ agburu nke ndị bi na mpaghara ahụ (ọtụtụ, dị ka Miskito Zambu na Garifuna, bụ ndị sitere na Africa ma na-emepụta omenala criole ). [[File: Zora Neale Hurston and unidentified man 1935 Belle Glade FL.tif|thumb|Hurston in Florida on an anthropological research trip, 1935]] N'ime afọ iri nke ikpeazụ ya, Hurston rụrụ ọrụ dị ka onye edemede nweere onwe ya maka akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ ụwa. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke 1952, Sam Nunn, onye nchịkọta akụkọ nke Pittsburgh Courier , kpọtụrụ ya ka ọ gaa Florida iji wee leta ikpe igbu mmadụ nke Ruby McCollum . E boro McCollum ebubo igbu Dr. C. Leroy Adams, onye bụkwa onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. McCollum kwuru na ya manyere ya ka ha nwee mmekọahụ ka ọ wee mụọrọ ya nwa.<ref name="movie">Dr. C. Arthur Ellis, Jr. [http://www.prweb.com/releases/2011/1/prweb4933714.htm "New Florida-based Movie on Ruby McCollum Story Underscores Need for Black History Month"], PR Web, January 5, 2011, accessed March 18, 2014,</ref> Hurston chetara ihe ọ hụrụ banyere ikike ụmụ nwoke ndị ọchana na-achị n'ogige osisi dị na North Florida, wee soro Nunn kparịta ụka màkà ya. Ha abụọ chere na ikpe ahụ nwere ike ịbụ maka "ikike paramour" dị otú ahụ, ma chọọ "ikpughe ya nye ndị niile na-ege ntị". Mgbe ọ rutere Live Oak, ihe turu Hurston anya ya abụghị nanị iwu onye ọkà ikpe na-ekpe ikpe ahụ nyere kama site n'enweghị ike ime ka ndị bi n'ime obodo kwuo okwu banyere ikpe ahụ; ma ndị oji na ndị ọcha gbachiri nkịtị. O kwenyere na nke ahụ nwere ike ịbụ ihe metụtara ebubo eboro Dr. Adams' maka itinye aka na ịgba chaa chaa nke di Ruby, Sam McCollum. E bipụtara akwụkwọ akụkọ ya n'oge ikpe ahụ. A mara Ruby McCollum ikpe site n'aka ndị ọkà iwu bu naanị ụmụ nwoke, ndị ọkà iwu bu naanị ndị ọcha, ma maa ya ikpe ọnwụ. Hurston nwere ọrụ pụrụ iche ide ihe ndekọ n'usoro, The Life Story of Ruby McCollum, ihe karịrị ọnwa atọ na 1953 na akwụkwọ akụkọ uwa. Akụkụ ya kwụsịrị na mberede mgbe ya na Nunn nwere nghọtahie banyere ụgwọ ya, o wee pụọ. Enweghị ike ịkwụ ụgwọ onwe ya ịlaghachi maka mkpesa na ikpe nke abụọ, Hurston kpọtụụrụ onye nta akụkọ William Bradford Huie, onye ya na ya rụkọrọ ọrụ na The American Mercury, iji gbalịa ịmasị ya n'okwu ahụ. Ọ kpuchiri mkpesa na ikpe nke abụọ, ma mepụtakwa ihe sitere na nyocha ndabere. Hurston kesara ya ihe ya site na nnwale mbụ, mana ọ nabatara ya naanị obere oge n'akwụkwọ ya, Ruby McCollum: Nwanyị nọ n'ụlọ mkpọrọ Suwannee (1956), nke ghọrọ onye na-ere ahịa kacha mma.<ref name="Boyd">[https://www.h-net.org/reviews/showrev.php?id=14694 Elizabeth Boyd, "Disquiet", Review of Tammy Evans, ''The Silencing of Ruby McCollum: Race, Class, and Gender in the South''], H-Net Review, July 2008, accessed March 18, 2014,</ref> Hurston ñuriri n'ihi na: <blockquote>"Ihe akaebe McCollum n'ịgbachitere onwe ya bụ oge mbụ a na-ahapụ otu nwanyị sitere na Africa-America ka ọ gbaa akaebe maka nna nke nwa ya site n'aka onye ọcha. Hurston kwenyesiri ike na ọ bụ akaebe nke Ruby McCollum malitere okwu ikwusi 'ikike paramour' na ndị nkewa nke ndida."</blockquote> Hurston mechara rụọ ọrụ na Pan American World Airways Technical Library nakwa na Patrick Air Force Base na 1957. A chụrụ ya n'ọrụ n'ihi na ọ "gụrụ akwụkwọ nke ọma" karịa etu ọrụ ọ na-arụ si wee chọọ.<ref name="ft140204">{{Cite news | first=Ben | last=Brotemarkle | title=Zora Neale Hurston fond of writing in Eau Gallie cottage | url=http://www.floridatoday.com/article/20140204/NEWS01/302040022/Florida-Frontiers-Zora-Neale-Hurston-fond-writing-Eau-Gallie-cottage | newspaper=Florida Today | location=Melbourne, Florida | pages=9A | date=February 4, 2014 | access-date=February 4, 2014 | archive-url=https://web.archive.org/web/20140222075355/http://www.floridatoday.com/article/20140204/NEWS01/302040022/Florida-Frontiers-Zora-Neale-Hurston-fond-writing-Eau-Gallie-cottage | archive-date=February 22, 2014 | url-status=live | df=mdy-all }}</ref> Ọ kwagara Fort Pierce, Florida . N'ịbụ onye na-arụ ọrụ n'ebe ọ ga-achọta ha, Hurston rụrụ ọrụ mgbe ụfọdụ dị ka onye nnọchiteanya onye nkụzi.. Mgbe ọ dị afọ iri isii, Hurston lụrụ ọgụ "iji nweta ihe oriri" site n'enyemaka nke enyemaka ọha. N'otu oge ọ rụrụ ọrụ dị ka odibo na Miami Beach's Rivo Alto Island. ===Ọnwụ ya=== N'ime oge nsogbu ego na ahụike, a manyere Hurston ịbanye na St. Lucie County Welfare Home, bụ ebe ọ nwere ọrịa mkpọnwu ahụ. Ọ nwụrụ n'ọrịa obi ọbara mgbali elu na Jenụarị 28, 1960, e wee lie ya n'ogige a kpọrọ Garden of Heavenly Rest na Fort Pierce, Florida. Ozu ya nọ n'ili ọtụtụ oge na-enweghị akara ruo 1973. Onye na-ede akwụkwọ akụkọ Alice Walker na onye otu ọkà mmụta Hurston Charlotte D. Hunt chọtara ili na-enweghị akara na mpaghara izugbe ebe e liri Hurston; ha kpebiri kaa ya akara dika a ga-asi na ọ bụ nke ya.<ref>"Charlotte Hunt, renewed interest in author Hurston," ''[[Tallahassee Democrat]]'', 25 March 25, 1997</ref> Walker commissioned a gray marker inscribed with "ZORA NEALE HURSTON / ''A GENIUS OF THE SOUTH'' / NOVELIST FOLKLORIST / ANTHROPOLOGIST / 1901–1960."<ref name="Plant2007">{{cite book|author=Deborah G. Plant|title=Zora Neale Hurston: A Biography of the Spirit|url=https://books.google.com/books?id=aZfcDixewEYC&pg=PA57|year=2007|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-275-98751-0|pages=57}}</ref> Walker nyere ihe nrịbama nke e dere "ZORA NEALE HURSTON / A GENIUS OF THE SOUTH / NOVELIST FOLKLORIST / ANTHROPOLOGIST / 1901-1960." Ahịrị "onye ọgụgụ isi nke ndịda" sitere na abụ Jean Toomer, Georgia Dusk, nke pụtara n'akwụkwọ ya Cane. A mụrụ Hurston na 1891, ọ bụghị 1901. Mgbe Hurston nwụsịrị, e nyere iwu ka e suo akwụkwọ ya ọkụ. Otu onye ọrụ iwu na enyi ya, Patrick DuVal, mgbe ọ na-agafe n'ụlọ ebe o bi, kwụsịrị ma gbanyụọ ọkụ ahụ, e wee si otú a wee chekwa akwụkwọ edemede nke mechara baara ụmụ mmadụ uru. Enyere ohere nke mkpokọta a na ụlọ akwụkwọ mahadum nke Florida na 1961 site n'aka Oriakụ Marjorie Silver, enyi, na onye agbata obi Hurston. Enyere ihe ndị ọzọ na 1970 na 1971 site n'aka Frances Grover, ada EO Grover, onye prọfesọ College Rollins na enyi ogologo oge nke Hurston. Na 1979, Stetson Kennedy nke Jacksonville, onye maara Hurston site na ọrụ ya na Federal Writers Project, gbakwunyere akwụkwọ ndị ọzọ (Zora Neale Hurston Papers, University of Florida Smathers Libraries, August 2008). ===Ọrụ edemede ya=== ===1920s: The Harlem Renaissance=== Mgbe Hurston rutere obodo New York City na 1925, Harlem Renaissance nọ na ogogo dị elu ya, n'oge na-adịghịkwa anya ọ ghọrọ otu n'ime ndị edemede na etiti ya. N'oge na-adịghị anya tupu ya abanye Barnard, a họrọ akụkọ mkpirikpi Hurston a kpọrọ "Spunk" maka New Negro, akụkọ ihe mere eme nke akụkọ ifo, uri, na edemede na-elekwasị anya na nkà na akwụkwọ ndị Africa na African-American.<ref>{{Cite book|last=Richard |first=A. Long |url=https://books.google.com/books?id=-9XtCY7cijMC |title=The concise Oxford companion to African American literature|date=2001 |section=New Negro, The |publisher=Oxford University Press |isbn=978-0-19-803175-8 | editor-last=Andrews |editor-first=William L |editor-last2=Foster |editor-first2=Frances Smith |editor-last3=Harris |editor-first3=Trudier}}</ref> Na 1926, otu ndị na-eto eto na-ede akwụkwọ ojii nke gụnyere Hurston, Langston Hughes, na Wallace Thurman, na-akpọ onwe ha Niggerati, wepụtara akwụkwọ akụkọ edemede a na-akpọ Fire!! nke gosipụtara ọtụtụ ndị na-eto eto na-ese ihe na ndị edemede nke Harlem Renaissance. N'afọ 1927, Hurston gara na mpaghara ndịda nke di omimi iji nakọta akụkọ ọdịnala ndị Africa na America. Ọ gbakwara Cudjoe Kazzola Lewis ajụjụ ọnụ, nke Africatown, Alabama, onye bụ onye ikpeazụ ama ama lanarịrị ndị Afrịka gbara ohu bu n'ụgbọ Clotilda, ụgbọ ohu iwu na-akwadoghị nke batara US na 1860, wee si otú a bụrụ onye ikpeazụ ama nke e e bufere n'ụgbọ mmiri maka Azụmahịa ohu transatlantic . N'afọ sochirinụ, o bipụtara isiokwu bụ "Cudjoe's Own Story of the last African slave" (1928). Dị ka onye na-ede akụkọ ndụ ya bụ Robert E. Hemenway si kwuo, ibe a na-edepụta ọrụ nke Emma Langdon Roche,<ref>{{Cite book|title=Zora Neale Hurston: A Literary Biography|last=Hemenway|first=Robert E.|publisher=University of Illinois Press|year=1980|isbn=978-0252008078|location=Urbana and Chicago|pages=[https://archive.org/details/zoranealehurston00robe/page/96 96–99]}}</ref> onye edemede Alabama nke dere banyere Lewis n'ime akwụkwọ e dere na 1914. Hurston gbakwunyere ozi ọhụrụ gbasara ndụ kwa ụbọchị na obodo Lewis nke Bantè. Hurston bu n’obi ibipụta mkpokọta ọtụtụ narị akụkọ ọdịnala sitere na ọmụmụ ihe ya na mpaghara ndịda. Ọ chọrọ ka ha nọrọ na nke mbụ dịka o kwere mee mana ọ gbalịsiri ike ime ka atụmanya nke onye ndụmọdụ ya, Franz Boas, na onye na-elekọta ya, Charlotte Osgood Mason. Ebipụtaghị ihe odide a n'oge ahụ. E mechara chọta otu n'ime ebe nchekwa Smithsonian n'etiti akwụkwọ nke ọkà mmụta gbasara mmadụ William Duncan Strong, enyi Boas. Hurston's Negro Folk-tales sitere na Gulf States ka ebipụtara n'ime afọ 2001 dika Every Tongue Got to confess.<ref name="The Largesse of Zora Neale Hurston">{{Cite web|url=https://www.villagevoice.com/2002/04/16/the-largesse-of-zora-neale-hurston/|title=The Largesse of Zora Neale Hurston|website=villagevoice.com|date=April 16, 2002|access-date=April 4, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190404005546/https://www.villagevoice.com/2002/04/16/the-largesse-of-zora-neale-hurston/|archive-date=April 4, 2019|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Na 1928, Hurston ji ihe onwunwe ndị ọzọ laghachite na Alabama; ọ gbara Lewis ajụjụ ọnụ karịa, ma sere foto ya na ndị ọzọ nọ n'ime obodo ahu, wee dekọọ naanị ihe onyonyo a ma ama banyere ya - onye Afrịka eji ahia ohu gbagara United States. Dabere na ihe a, o dere ihe odide, Barracoon, na-emecha ya na 1931. Hemenway kọwara ya dị ka "akụkọ dị egwu nke ukwuu, nke a na-edepụta nke ọma maka onye na-agụ akwụkwọ ama ama."<ref>{{Cite book|last=Hemenway |first=Robert E. |title=Zora Neale Hurston : a literary biography|date=1977|publisher=University of Illinois Press|isbn=0-252-00652-6|location=Urbana|pages=100–101}}</ref><ref name="auto">Diouf, Sylviane A. (Sylviane Anna). (2007) ''Dreams of Africa in Alabama: The Slave Ship Clotilde and the Story of the Last Africans Brought to America.'' New York: Oxford University Press. [https://books.google.com/books?id=xjPKi1CDP2MC&pg=pa225 p. 225] {{isbn|978-0-19-531104-4}}</ref> A kọwakwara ya dị ka “edemede akaebe”, karịa n'ụdị ọmụmụ gbasara mmadụ ndị ọzọ kemgbe ngwụcha narị afọ nke iri abụọ. Mgbe ajụjụ ọnụ ndi a gasịrị, onye na-akwado agụmagụ Hurston nakwa onye na-ahụ maka ọdịmma mmadụ, Charlotte Osgood Mason, matara banyere Lewis wee malite iziga ya ego maka nkwado ya. Ndị nta akụkọ gbakwara Lewis ajụjụ ọnụ maka mbipụta ya nke mpaghara na nke mba.<ref>Diouf, Sylviane A. (Sylviane Anna). (2007) ''Dreams of Africa in Alabama: The Slave Ship Clotilde and the Story of the Last Africans Brought to America.'' New York: Oxford University Press. [https://books.google.com/books?id=xjPKi1CDP2MC&pg=pa226 p. 226] {{isbn|978-0-19-531104-4}}</ref> E mechara bipụta ihe odide Hurston nke a kpọrọ "Barracoon" na Mee 8, 2018.<ref name="History">{{cite web|last1=Little|first1=Becky|title=The Last Slave Ship Survivor Gave an Interview in the 1930s. It Just Surfaced|url=https://www.history.com/news/zora-neale-hurston-barracoon-slave-clotilda-survivor|website=History|publisher=History|access-date=May 8, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180504232902/https://www.history.com/news/zora-neale-hurston-barracoon-slave-clotilda-survivor|archive-date=May 4, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref><ref name="vulture1">{{cite web |author=Halle Kiefer |url=https://www.vulture.com/2017/12/new-zora-neale-hurston-book-to-be-published-in-2018.html |title=New Zora Neale Hurston Book to Be Published in 2018 |publisher=Vulture.com |date=December 18, 2017 |access-date=May 3, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180504011008/http://www.vulture.com/2017/12/new-zora-neale-hurston-book-to-be-published-in-2018.html |archive-date=May 4, 2018 |url-status=live |df=mdy-all }}</ref> "Barracoon", ma ọ bụ ogige n'asụsụ Spanish, bụ ebe a tụkpụrụ ndị Africa ejidere n'ụlọ mkpọrọ nwa oge tupu ebuga ha mba ọzọ maka ịgba ohu. Na 1929, Hurston kwagara Eau Gallie, Florida, ebe ọ nọ wee dee Mules na Men. E bipụtara ya na 1935.<ref name="Indian River Journal ">{{cite book|title=Indian River Journal|series=Brevard Historical Commission |first=Ben |last=Brotemarkle |date= Fall–Winter 2011}}</ref> ===Afọ 1930s=== Ka ọ na-erute 1930 na afọ ndị ọzọ na-esote ya, Hurston ebipụtala ọtụtụ akụkọ mkpirisi nke gụnyere Mules na Men (1935), ọrụ dị egwu nke "akwụkwọ ọgụgụ akwụkwọ" bu nke na-edepụta akụkọ ọdịnala ndị Afrika bi na America site na ogige osisi dị na North Florida. N'afọ 1930, ya na Langston Hughes jikọrọ aka wee dee Mule Bone: A Comedy of Negro Life, egwuregwu nke ha na-emetụbeghị. Mmekọrịta ha mere ka ọbụbụenyi ha daa. Emechara mee egwuregwu a na 1991.<ref name="Publishers Weekly">{{cite web|url=https://www.publishersweekly.com/978-1-4792-1302-3|title=Fiction Book Review: Harlem Mosaics|work=Publishers Weekly|date= April 28, 2018}}</ref> Hurston megharịrị ọrụ gbasara mmadụ maka nka. Ntụle akụkọ ọdịnala ya, The Great Day, gosipụtara abụ na egwu Africa bụ ezie, wee mee ihe ngosi ya nke mbu na John Golden Theatre na New York na Januari 1932.<ref name="Kraut">{{cite magazine | url=http://sfonline.barnard.edu/hurston/kraut_02.htm | title=Everybody's Fire Dance: Zora Neale Hurston and American Dance History | last=Kraut | first=Anthea | magazine=S&F Online | volume=3 | number=2 | date=Winter 2005 | issn=1558-9404 }}</ref> N'agbanyeghị nyocha dị mma, ọ nwere naanị otu ngosi nke ọra. Mpụta mbụ nke Broadway hapụrụ Hurston na ụgwọ ruru dọla narị isii ($600). Ọ dịghị ndị na-emepụta ihe chọrọ ịga n'ihu na-eme ihe ngosi zuru ya N'ime 1930s, Zora Neale Hurston weputara nyocha egwu abụọ ọzọ nke a kpọrọ From Sun to Sun, nke bụ mmegharị nke Great Day, na Singing Steel. Hurston nwere nkwenye siri ike na akụkọ ifo kwesịrị ịbụ ihe nkiri. E bipụtara akwụkwọ akụkọ atọ nke Hurston na 1930 nke a kpọrọ Jonah's Gourd Vine (1934); Anya Ha Na-ekiri Chineke (1937), nke e dere n'oge ọ na-arụ ọrụ na Haiti ma leba anya n'ọrụ nkà ya n'akwụkwọ a kporo Moses, Nwoke nke Ugwu (1939). N'afọ 1937, e nyere Hurston onyinye Guggenheim Fellowship iji mee nchọpụta agbụrụ na Jamaica na Haiti. Tell my horse (1938) dekọrọ akụkọ ya banyere ọrụ ya na ọmụmụ emume ime mmụọ na omenala na Jamaica na vodoun na Haiti.<ref>{{Cite web|title=Zora Neale Hurston|url=http://outhistory.org/exhibits/show/aa-history-month-bios/zora-neale-hurston|last=Henderson|first=Kali|website=outhistory.org|access-date=2020-05-10}}</ref> ===Afọ ndị 1940s na 1950s=== N'afọ ndị 1940, e bipụtara ọrụ Hurston n'akwụkwọ mbiputa ndị gụnyere American Mercury na Saturday Evening Post . Akwụkwọ akụkọ ikpeazụ ya e bipụtara, nke aha ya bu Seraph na Suwanee, nke ama ama maka itinye uche ya na mkpụrụedemede dị ọcha, bu nke ebipụtara na 1948. Ọ nyochara ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị " ihe mkpofu ọcha ". Jackson (2000) na-arụ ụka na ntụgharị uche Hurston na mkpofu, na iwu klaasị na njirimara nwoke na nwanyị n'etiti ndị ọcha dara ogbenye na-egosipụta okwu eugenics nke 1920s.<ref>Chuck Jackson, [https://www.thefreelibrary.com/Waste+and+Whiteness%3a+Zora+Neale+Hurston+and+the+Politics+of+Eugenics.-a070434327 "Waste and Whiteness: Zora Neale Hurston and the Politics of Eugenics"], ''African American Review'', 2000, 34(4): 639–660.</ref> N'afọ 1952, ndị Pittsburgh Courier zigara Hurston ka ọ ga leta ikpe igbu ọchụ nke e boro Ruby McCollum, nwunye ojii bara ọgaranya, onye gburu onye ọcha na-akpa ókè agbụrụ. O nyekwara aka na Ruby McCollum: Nwanyị nọ na Jail Suwannee (1956), akwụkwọ nke onye nta akụkọ na onye na-akwado ikike obodo William Bradford Huie. ===Edemede ndị ebipụtara ka ọ nwuchara=== Ihe odide Hurston Every Tongue Got to Confess (2001), nke bu nchịkọta akụkọ ifo anakọtara na 1920s, ka ebipụtara ka Hurston nwuchara mgbe achọpụtachara ya na ebe nchekwa Smithsonian . N'afọ 2008, Library nke America họọrọ ụfọdụ n'ime akụkọ sitere na Ruby McCollum: Nwanyị nọ na Jail Suwannee (1956), nke Hurston nke a nyere aka na nsonye na nlegharị anya nke narị afọ abụọ gara aga banyere ide akụkọ mpụ ndị America. E bipụtara akwụkwọ akụkọ Hurston a kpọrọ Barracoon na 2018. Barracoon bụ ụdị ụlọ mkpọrọ a tụrụ ndị ohu tupu a kpọga ha mba ofesi. ===Echiche ime mmụọ=== N'Isi nke iri na ise nke Dust Tracks on a Road, nke isiokwu ya bụ "Okpukpe", Hurston kwupụtasiri ekweghị ekwe na nlelị maka theism na nkwenkwe okpukpe.<ref>{{cite web|url= https://medium.com/religion-bites/religion-by-zora-neale-hurston-4fa3b147579e|title= 'Religion' by Zora Neale Hurston|date= August 24, 2018}}</ref> Ọ na-ekwu: <blockquote>"Ekpere yiri m mkpu nke adịghị ike, na mgbalị iji zere, site n'aghụghọ, iwu egwuregwu dị ka e debere. Anaghị m ekwere adịghị ike. Ana m anabata ihe ịma aka nke ibu ọrụ. Ndụ, dị ka ọ dị, adịghị atụ m egwu, ebe ọ bụ na emewo m udo na eluigwe na ụwa dị ka m hụrụ ya, na-eruberekwara iwu ya isi."<ref>{{Cite web|url=https://ffrf.org/news/day/dayitems/item/14128-zora-neale-hurston|title=Freethought of the Day|website=ffrf.org}}</ref></blockquote> Otú ọ dị, ọ bụ ezie na ọ na-ajụ n'ụzọ doro anya nkwenkwe Baptist nke nna onye nkwusa ya, ọnọdụ ime mmụọ ya dị nnọọ mgbagwoju anya karịa ekweghị na Chineke. Ọ na-enyocha voodoo, ruo n'ókè nke ikere òkè n'ememe ndị dị otú ahụ, ọzọkwa na ihe odide mbụ ya a na-enyochabeghị maka akụkọ ndụ ya na-ekwu maka mmasị o nwere maka ndị a kọrọ akụkọ ha na Bible dị ka Eze Devid : "Ọ bụ onye na-eme dika obi Chineke si chọọ, ọ na-arụkwa ọrụ nke ọma n'inyere aka ka Chineke wee kpochapu ndi nādighi-agu n'ọlu ndi nākpasa ebe ahu. ===Ozuzo n'anya ọha na eze=== Ọrụ Hurston dabara na nzuzo ruo ọtụtụ iri afọ, n'ihi ma omenala na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ojiji olumba nke Africa-American, dị ka e gosipụtara na akwụkwọ akụkọ Hurston, bịara bụrụ nke na adịghị ewu ewu. Ndị na-eto eto na-ede akwụkwọ chere na ọ bụ ihe na-eweda ala iji ụdị olumba dị otú ahụ, n'ihi akụkọ ihe mere eme nke akụkọ ifo dị n'akwụkwọ America. Ọzọkwa, Hurston emewo nhọrọ dị mma na mkparịta ụka nke ọmụmụ agụmakwụkwọ. N'ịche echiche dị ka onye na-agụ akụkọ ọdịnala, Hurston gbalịsiri ike ịnọchite anya usoro okwu nke oge ahụ, nke o dekọtara site na nnyocha.<ref>{{cite journal|last1=Duck|first1=Leigh Anne|title='Go there to know there': Zora Neale Hurston and the Chronotype of the Folk|journal=American Literary History|date=2001|volume=13|issue=2|pages=265–294|jstor=3054604|doi=10.1093/alh/13.2.265|s2cid=145060987}}</ref> Ọtụtụ ndị na-agụ akwụkwọ Hurston katọrọ iji olumba ya, na-ekwu na ọ bụ ihe na-akatọ omenala ndị Africa na America na gbanye kwa mkpọrọgwụ na mgbe agha obodo gasịrị, omenala ịkpa ókè agbụrụ ọcha. Ndị edemede a, ejiikọtara ha na Harlem Renaissance, katọrọ ọrụ Hurston dika nke na-adịghi akwalite mmegharị ahụ. Richard Wright, na ntụle ya nke Anya Ha Na-ekiri Chineke, kwuru: Ntụgharị uche nke akwụkwọ akụkọ ya enweghị isiokwu, enweghị ozi, enweghị echiche. Na isi, a na-agwa ndị Negro akwụkwọ akụkọ ya, kama ọ bụ ndị na-ege ntị na-acha ọcha bụ ndị ọ maara otú e si emeju ihe ụtọ ha, ọ na-erigbu oge nke ndụ Negro nke bụ "quaint," usoro nke na-eme ka ọnụ ọchị dị nro na egbugbere ọnụ. agbụrụ "karịrị".<ref>[[Richard Wright (author)|Richard Wright]], "Between Laughter and Tears", ''[[The New Masses]]'', October 5, 1937.</ref> Mana kamgbe narị afọ nke iri abụọ, enweela mmụgharị na mmasị n'ọrụ Hurston. Kemgbe ahụ, ndị nkatọ etowo otú o si jiri nkà na-ekwu okwu akpaala.<ref>{{Cite journal|last=Qashgari|first=Sawsan|date=2017|title=Racism, Feminism, and Language in Zora Neale Hurston's Their Eyes Were Watching God|journal=AWEJ for Translation and Literary Studies|volume=1|pages=10|ssrn=2980166}}</ref> N'ime afọ 1930s na 1940s, mgbe e bipụtachara ọrụ ya, onye odee Africa-American mbụ bụ Richard Wright, onye bụbu onye Kọmunist.<ref>{{cite web|url=http://www.findingdulcinea.com/features/profiles/w/richard-wright.html | last=Colville | first=Liz | website=findingdulcinea.com | date=September 4, 2010 |title=Happy Birthday, Richard Wright, Groundbreaking Author of "Black Boy" and "Native Son"|access-date=January 27, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20100125113111/http://www.findingdulcinea.com/features/profiles/w/richard-wright.html|archive-date=January 25, 2010|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Wright dere n'ụzọ doro anya n'okwu gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọchịchị Kọmunist enweghị ya, mana o jiri mgba nke ndị Africa bi na America maka nkwanye ugwu na ọganihu akụ na ụba dịka ntọala na mkpali maka ọrụ ya. Ndị ọzọ na-ede akwụkwọ Africa-American na-ewu ewu n'oge ahụ, dị ka Ralph Ellison, na-emeso otu nchegbu dị ka Wright. Hurston, onye bụ onye nchekwa, nọ n'akụkụ nke ọzọ nke esemokwu maka nkwa nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke aka ekpe maka ndị Africa-America.<ref>{{Cite book|title=The Richard Wright encyclopedia|date=2008|publisher=Greenwood Press |isbn=978-0-313-35519-6|editor-last=Ward|editor-first=Jerry Washington|location=Westport, Conn. |editor-last2=Butler|editor-first2=Robert | section=Hurston, Zora Neale }}</ref> Iji maa atụ, n'afọ 1951, Hurston rụrụ arumaru ụka na nkwado akụ̀ na ụba New Deal nkeá mere ka ndị Africa America nwee ntụkwasị obi na-emerụ ahụ na gọọmenti nakwa na ndabere a nyefere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ikike dị ukwuu. N'agbanyeghị ihe isi ike nke bawanyere, Hurston nọgidere na nwere onwe ya na inwe nchekwube siri ike. O dere n'akwụkwọ ozi na 1957: <blockquote>"Ma emeela m uto dị egwu dị ka onye na-ese ihe. . . . Achọghị m ịhụ ihe onwunwe n'anya . . Ọ bụrụgodi na m anwụọ n’enweghị ego, mmadụ ga-eli m, ma etu ọsila dị, achọghị m ka ọ dị otú ahụ."<ref>{{cite web|url=http://inthesetimes.com/article/7077/zora_neale_hurstons_lost_decade|title=Zora Neale Hurston's Lost Decade|first=Eve|last=Ottenberg|date=April 8, 2011|via=In These Times|access-date=November 17, 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20161118053830/http://inthesetimes.com/article/7077/zora_neale_hurstons_lost_decade|archive-date=November 18, 2016|url-status=live|df=mdy-all}}</ref></blockquote> ===Nkwanye ùgwù akwanyeere ya mgbe ọ nwusiri=== [[File:Zora Neale Hurston (1938).jpg|thumb|Zora Neale Hurston, photo by [[Carl Van Vechten]] (1938)]] * Obodo Zora Neale Hurston nke Eatonville, Florida, na-eme ememe ndụ ya kwa afọ n'ememe akpọrọ Zora Neale Hurston Festival of Arts and Humanities.<ref>{{cite web|url=http://www.zoranealehurstonfestival.com/|title=Zora Neale Hurston Festival – Festival of Arts and Humanities|access-date=May 8, 2007|archive-url=https://web.archive.org/web/20070528160020/http://www.zoranealehurstonfestival.com/|archive-date=May 28, 2007|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Ọ bụ ebe Zora Neale Hurston Museum of Fine Arts dị, nakwa ọbá akwụkwọ e meghere na-aha ya na Jenụwarị 2004. * Ụlọ Zora Neale Hurston dị na Fort Pierce ka ahọpụtara ka ọ bụrụ akara ngosi nke mba . Obodo a na-eme ememme Hurston kwa afọ site na mmemme dị iche iche dị ka ịkpọasị, oriri ụbọchị ọmụmụ, na mmemme ọtụtụ ụbọchị na njedebe nke Eprel nke a maara dị ka Ememme Zora.<ref name="zfh" /><ref name=nyt-forgotten-florida>{{cite news|last1=Graham|first1=Adam|title=Forgotten Florida, Through a Writer's Eyes|url=https://www.nytimes.com/2010/04/04/travel/04culture.html?pagewanted=all&_r=0|access-date=June 14, 2014|work=[[The New York Times]]|date=March 31, 2010|archive-url=https://web.archive.org/web/20171206074537/http://www.nytimes.com/2010/04/04/travel/04culture.html?pagewanted=all&_r=0|archive-date=December 6, 2017|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> * Onye edemede Alice Walker chọpụtara ili Hurston na-enweghị akara na 1973. Ọ rụnyere akara ili nke e dere "A Genius of the South".<ref>{{cite web|url=http://www.urchinmovement.com/2013/02/05/a-headstone-for-an-aunt-how-alice-walker-found-zora-neale-hurston/ | first=Geo | last=Ong | date=February 5, 2013|title=A Headstone for an Aunt: How Alice Walker Found Zora Neale Hurston|website=urchinmovement.com|access-date=May 7, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180508053739/http://www.urchinmovement.com/2013/02/05/a-headstone-for-an-aunt-how-alice-walker-found-zora-neale-hurston/|archive-date=May 8, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref><ref name=lucie-grave>{{cite web|title=Zora Dust Tracks Heritage Marker 4|url=http://www.stlucieco.gov/zora/zora_marker_4.htm|website=Dust Tracks Heritage Trail|publisher=St. Lucie County Online|access-date=June 14, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20140802231206/http://stlucieco.gov/zora/zora_marker_4.htm|archive-date=August 2, 2014|url-status=dead|df=mdy-all}}</ref><ref name=grosvenor-npr>{{cite news|last1=Grosvenor|first1=Vertamae|title=Intersections: Crafting a Voice for Black Culture|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=1849395|access-date=June 14, 2014|work=National Public Radio|date=April 26, 2004|archive-url=https://web.archive.org/web/20180504090401/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=1849395|archive-date=May 4, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> * Alice Walker bipụtara "Ịchọpụta onye bu Zora Neale Hurston" na March 1975 na mbipụta nke magazin Ms., na-atụgharị mmasị na ọrụ Hurston.<ref name="barnard-news">{{cite web|title=Archaeology of a Classic: Celebrating Zora Neale Hurston '28|url=http://barnard.edu/news/archaeology-classic-celebrating-zora-neale-hurston-28|website=News & Events|publisher=Barnard College|access-date=June 14, 2014|date=December 12, 2012|archive-url=https://web.archive.org/web/20140715001314/http://barnard.edu/news/archaeology-classic-celebrating-zora-neale-hurston-28|archive-date=July 15, 2014|url-status=live|df=mdy-all}}</ref><ref>{{cite web|url=https://www.pbs.org/speak/seatosea/powerprose/hurston/ | first=Christa Smith | last=Anderson|title=Power of Prose – Hurston|website=pbs.org|access-date=June 21, 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20171001161135/http://www.pbs.org/speak/seatosea/powerprose/hurston/|archive-date=October 1, 2017|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> * Na 1991, Mule Bone: A Comedy of Negro Life, egwuregwu 1930 nke Langston Hughes na Hurston mere n'Ụlọ ihe nkiri Lincoln Center n'obodo New York * Na 1994, a kpọbatara Hurston na 'National Women's Hall of Game's.<ref>{{Cite web |url=https://www.womenofthehall.org/inductee/zora-neale-hurston/ |website=National Women's Hall of Fame |title=Zora Neale Hurston |access-date=November 21, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20181121072749/https://www.womenofthehall.org/inductee/zora-neale-hurston/ |archive-date=November 21, 2018 |url-status=live |df=mdy-all }}</ref> * Na 2002, ọkà mmụta Molefi Kete Asante depụtara Zora Neale Hurston na ndepụta ya nke mmadụ narị ndị Afrika-Amerika Kasị Ukwuu.<ref>Asante, Molefi Kete (2002). ''100 Greatest African Americans: A Biographical Encyclopedia''. Amherst, New York. [[Prometheus Books]]. {{ISBN|1-57392-963-8}}.</ref> * Ụlọ akwụkwọ Barnard nyefere ọgbakọ 2003 Virginia C. Gildersleeve na Hurston. 'Jumpin' na Sun': Ịtụle ndụ na ọrụ nke Zora Neale Hurston lekwasịrị anya n'ọrụ ya na mmetụta ya.<ref name=barnard-gildersleeve-archive>{{cite news|title=Conference Celebrates Legacy of Zora Neale Hurston|url=http://www.barnard.edu/newnews/news101003.html|access-date=June 14, 2014|work=Barnard News Center|publisher=Barnard College|archive-url=https://web.archive.org/web/20040604070224/http://www.barnard.edu/newnews/news101003.html | first=Jo | last=Kadlecek|archive-date=June 4, 2004 }}</ref> Nkuzi Alice Walker's Gildersleeve kọwara ọrụ ya n'ịchọpụta na ịkpọsa ihe nketa Hurston.<ref name=gildersleeve-video>{{cite web|last1=Walker|first1=Alice|title=Finding a World that I Thought Was Lost: Zora Neale Hurston and the People She Looked at Very Hard and Loved Very Much|url=http://sfonline.barnard.edu/hurston/walker_01.htm|website=S&F Online|publisher=Barnard College|access-date=July 7, 2014|archive-url=https://web.archive.org/web/20141008221809/http://sfonline.barnard.edu/hurston/walker_01.htm|archive-date=October 8, 2014|url-status=live|df=mdy-all}}</ref> * E hiwere ihe nrite Zora Neale Hurston na 2008; a na-enye ya onye otu American Library Association onye "gosipụtara idu ndú n'ịkwalite akwụkwọ ndị America America".<ref>{{cite web |url=http://www.ala.org/rusa/awards/znh |title=The Zora Neale Hurston Award |publisher=American Library Association |access-date=July 30, 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160820113753/http://www.ala.org/rusa/awards/znh |archive-date=August 20, 2016 |url-status=live |df=mdy-all }}</ref> * A kpọbatara Hurston dị ka onye otu New York Writers Hall of Fame na 2010. * Akwụkwọ akụkọ Harlem Mosaics (2012) nke Whit Frazier na-egosi ọbụbụenyi dị n'etiti Langston Hughes na Hurston ma na-akọ akụkọ otú ọbụbụenyi ha siri daa n'oge mmekorita ha na egwuregwu nke 1930 ha, a kpọrọ Mule Bone: A Comedy of Negro Life. * Na Jenụwarị 7, 2014, Google mere ncheta ụbọchị ọmụmụ nke Hurston.<ref>Anika Myers Palm (January 7, 2014). [http://www.orlandosentinel.com/features/blogs/gone-viral/os-google-doodle-honors-hurston-20140107,0,351684.post "Google doodle honors Eatonville's Zora Neale Hurston"] ''[[Orlando Sentinel]]''. Retrieved January 7, 2014.</ref><ref name="CNET-Hurston">{{cite web |url=https://www.cnet.com/news/google-bestows-author-zora-neale-hurston-her-own-doodle/ |title=Google bestows author Zora Neale Hurston her own doodle |last1=Kerr |first1=Dara |date=January 7, 2014 |website=CNET |access-date=January 7, 2014}}</ref> * Ọ bụ otu n'ime mmadụ iri na abụọ anabatara na Alabama Writers Hall of Fame na June 8, 2015.<ref>{{Cite web|title=Rick Bragg, Harper Lee will be among Alabama Writers' Forum's inductees|url=https://www.tuscaloosanews.com/article/20150525/News/605152280|last=Cobb|first=Mark Hughes|date=May 25, 2015|website=Tuscaloosa News|language=en|access-date=2020-05-10}}{{Dead link|date=December 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> * Edere ihe sitere na akụkọ ndụ ya bụ "Dust Tracks on a Road" na ihe nkiri akwụkwọ akụkọ August 28: A Day in the Life of a People, nke Ava DuVernay duziri, bụ nke arụpụtara na mmeghe nke Smithsonian's National Museum of African American History and Culture na 2016.<ref name=Essence-NMAAHC-2016>{{cite news|last1=Davis|first1=Rachaell|title=Why Is August 28 So Special To Black People? Ava DuVernay Reveals All In New NMAAHC Film|url=http://www.essence.com/2016/09/22/ava-duvernay-premiere-nmaahc|work=[[Essence (magazine)|Essence]]|date=September 22, 2016|access-date=August 30, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180716082304/https://www.essence.com/2016/09/22/ava-duvernay-premiere-nmaahc|archive-date=July 16, 2018|url-status=live|df=mdy-all}}</ref><ref name="smithsonianmag2017">{{cite magazine |last1=Keyes |first1=Allison |title=In This Quiet Space for Contemplation, a Fountain Rains Down Calming Waters |magazine=Smithsonian Magazine |url=https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/quiet-space-contemplation-fountain-rains-down-calming-waters-180964981/ |year=2017 |access-date=March 10, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180311201639/https://www.smithsonianmag.com/smithsonian-institution/quiet-space-contemplation-fountain-rains-down-calming-waters-180964981/ |archive-date=March 11, 2018 |url-status=live |df=mdy-all }}</ref><ref>{{cite web |url=https://www.bustle.com/p/ava-duvernays-august-28-delves-into-just-how-monumental-that-date-is-to-black-history-in-america-10220382 | first= Tai | last= Gooden |title=Ava Duvernay's 'August 28' Delves Into Just How Monumental That Date Is To Black History In America |publisher=Bustle.com |access-date=August 30, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180830174225/https://www.bustle.com/p/ava-duvernays-august-28-delves-into-just-how-monumental-that-date-is-to-black-history-in-america-10220382 |archive-date=August 30, 2018 |url-status=live |df=mdy-all }}</ref> * A sọpụrụ Hurston n'ime egwuregwu ndị ụmụ akwụkwọ dere ma mee na Indian River Charter High School na Ọktoba 2017, Jenụarị 2018, na Jenụarị 2019. Egwuregwu ahụ dabere na akwụkwọ ozi edere n'etiti Hurston na Vero Beach entrepreneur, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye ọsụ ụzọ, Waldo E. Sexton.<ref>{{Cite web|url=https://www.tcpalm.com/story/specialty-publications/vero-beach/2017/11/14/unlikely-friendship-waldo-sexton-zora-neale-hurston-come-life-charter-high/850272001/|title=Unlikely friendship of Waldo Sexton, Zora Neale Hurston will come to life at Charter High|website=TCPalm|language=en|access-date=August 27, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://irchs.org/irchs-celebrates-vero-beachs-100th-year-anniversary/|first=Jessica|last=Krueger|title=IRCHS Celebrates Vero Beach's 100th Year Anniversary|date=October 23, 2018|website=Indian River Charter High School|language=en-US|access-date=August 27, 2019|archive-date=August 27, 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190827151525/https://irchs.org/irchs-celebrates-vero-beachs-100th-year-anniversary/|url-status=dead}}</ref> ===Ndọrọ ndọrọ ọchịchị=== Hurston bụ onye Republican bụ onye nwere ọmịiko na amụma mba ọzọ nke na-etinyeghi aka na Old Right na onye na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị enyemaka onwe onye Booker T. Washington . O kwenyeghị na nkà ihe ọmụma (gụnyere Kọmunist na New Deal ) nke ọtụtụ n'ime ndị ọrụ ibe ya na Harlem Renaissance kwadoro, dị ka Langston Hughes, bụ onye nọ na 1930 bụ onye na-akwado Soviet Union ma too ya n'ọtụtụ abụ ya. John McWhorter akpọọla Hurston "Ndị nchekwa nchekwa ojii kacha amasị America"<ref name=McWhoter>[[John McWhorter|McWhorter, John]], [http://www.city-journal.org/2009/19_3_urb-zora-neale-hurston.html "Thus Spake Zora"], {{Webarchive|url= https://web.archive.org/web/20090816182536/http://www.city-journal.org/2009/19_3_urb-zora-neale-hurston.html |date=August 16, 2009}} ''City Journal'', Summer 2009.</ref><ref name=Root>[[John McWhorter|McWhorter, John]] (January 4, 2011) [https://www.theroot.com/why-zora-neale-hurston-was-a-conservative-1790862242 Why Zora Neale Hurston Was a Conservative] ''[[The Root (magazine)|The Root]]''</ref> ebe David T. Beito na Linda Royster Beito rụrụ ụka na ọ ga-aka mma iji mara ya dị ka onye nnwere onwe . N'agbanyeghị ọtụtụ ihe jikọrọ ya na Old Right na amụma ụlọ na nke mba ọzọ, Hurston abụghị onye nchekwa ọha . Ihe odide ya na-egosi njikọ nke feminism. N'akụkụ a, echiche ya yiri ndị edemede libertarian abụọ bụ ndị ha na ya dịkọrọ ndụ: Rose Wilder Lane na Isabel Paterson.<ref name= Beito>[[David T. Beito]] and Linda Royster Beito, [http://www.independent.org/pdf/tir/tir_12_04_4_beito.pdf "Isabel Paterson, Rose Wilder Lane, and Zora Neale Hurston on War, Race, the State, and Liberty"], ''Independent Review'' 12, Spring 2008.</ref> Ọ bụ ezie na nhota nke onwe ya na-egosi ekwenyeghị n'okpukpe, Hurston ewepụghị ihe ime mmụọ dị ka egosipụtara na akwụkwọ maka akụkọ ndụ ya nke e bipụtara na 1942, a kpọrọ ya, "Dust Tracks on a Road": <blockquote>Ekpere yiri ka ọ bụ mkpu nke adịghị ike, na mgbalị iji zere, site n'aghụghọ, iwu egwuregwu dị ka e debere. Anaghị m ahọrọ ịnakwere adịghị ike. Ana m anabata ihe ịma aka nke ibu ọrụ. Ndụ, dị ka ọ dị, adịghị atụ m egwu, ebe ọ bụ na emewo m udo na eluigwe na ụwa dị ka m hụrụ ya, na-eruberekwa isi n'iwu ya. Oké osimiri na-adịghị ehi ụra mgbe nile n'ihe ndina ya, na-eti mkpu "ogologo oge?" ruo Oge; nde akpụ akpụ ọkụ na-enweghị isi; iche echiche nke akụkụ abụọ a naanị, na-enye m nri zuru oke maka nkeji iri nke ndụ m tụrụ anya ya. Ọ dị m ka nkwenye a haziri ahazi bụ mkpokọta okwu gburugburu ọchịchọ. Ọ dị m ka enweghị m mkpa maka nke ahụ. Agbanyeghị, agaghị m, site n'okwu ma ọ bụ omume, nwaa ịnapụ onye ọzọ nkasi obi ọ na-enye. Ọ bụghị naanị m. Onye ọzọ nwere ike na-ele m anya na ndị mmụọ ozi. Isi-iyi nke ahịrị edo edo nke ụtụtụ site n'alụlụ nke miri emi nke ụtụtụ ezuworo m. Amaara m na ọ dịghị ihe na-emebi emebi; ihe na-agbanwe naanị ụdị. Mgbe nsụhọ anyị maara dị ka ndụ kwụsịrị, ama m na m ka ga-abụ akụkụ na akụkụ nke ụwa. M bụ akụkụ tupu anyanwụ akpọrepu n'ime udi na-agbawa pụta na ebube mgbanwe. Abụ m mgbe e si n’ọnụ ọkụ ya chụpụ ụwa. M ga-eji ụwa laghachi na Nna Sun ma ka dị adị mgbe anyanwụ tufuru ọkụ ya wee gbarie n'ime enweghi ngwụcha ka ọ bụrụ akụkụ nke mkpọmkpọ ebe nke mbara igwe. Gịnị mere ụjọ ji? Ihe dị n'ime m bụ okwu, na-agbanwe agbanwe, na-emegharị mgbe niile, ma ọ dịghị efu; ya mere kedu ihe mkpa nke ụka na nkwenye ịgọnarị onwe m nkasi obi nke mmadụ ibe m nile? Akara sara mbara nke eluigwe na ala anaghị achọ mgbaaka mkpịsị aka. Abụ m otu onye nwere enweghị ngwụcha, ọ nweghịkwa mmesi obi ike ọzọ<ref name=FFRF>Freedom From Religion Foundation [https://ffrf.org/news/day/famous-freethinkers-secular-stars/spotlight/item/14128-zora-neale-hurston "Zora Neale Hurston"] {{Webarchive|url= https://web.archive.org/web/20140107173554/https://ffrf.org/news/day/famous-freethinkers-secular-stars/spotlight/item/14128-zora-neale-hurston |date=January 7, 2014}}</ref></blockquote> Na 1952, Hurston kwadoro mkpọsa onyeisi oche nke Senator Robert A. Taft . Dịka Taft, Hurston megidere amụma New Deal nke Franklin D. Roosevelt . Ọ kekọrịtakwara mmegide ya megide amụma mba ofesi itinye aka na Roosevelt na Truman . N'ime akwụkwọ mbụ o dere maka akụkọ ndụ ya, Dust Tracks on a Road, Hurston jiri ọchịchị United States tụnyere "ngere" na ngwongwo zuru ezu na Mafia - dị ka raket nchebe. Ọ na-akparị ndị na-achọ "nnwere onwe" maka ndị si mba ọzọ mana ọ gọnarị ya ndị mmadụ nọ na obodo ha: Roosevelt "nwere ike ịkpọ aha n'ofe oke osimiri" maka nnwere onwe anọ ya, mana o nweghị "obi ike ikwu okwu ọbụna nwayọọ na ụlọ." Mgbe Truman tụbara bọmbụ atọm na Japan ọ kpọrọ ya "onye na-egbu anụ nke Asia". Hurston guzogidere mkpebi nke ulọikpe Kasị Elu n'ikpe Brown v. Board of Education ikpe nke 1954. O chere na ọ bụrụ na ụlọ akwụkwọ dị iche iche hà n'ezie (ma o kwenyere na ha na-aghọ ngwa ngwa), ịkụziri ụmụ akwụkwọ ndị isi ojii na nso ụmụ akwụkwọ ọcha agaghị eme ka agụmakwụkwọ ka mma. Ọzọkwa, ọ na-echegbu onwe ya maka mbibi nke ụlọ akwụkwọ ndị isi ojii na ndị nkuzi isi ojii dị ka ụzọ isi nyefee ọdịnala ọdịnala nye ọgbọ ndị Africa America n'ọdịnihu. O kwuputara mmegide nke a n'akwụkwọ ozi, "Court Order Can't Make Races Mix", nke e bipụtara na Orlando Sentinel na August 1955. Hurston agbanwebeghị mmegide ya ogologo oge n'ihi nkewa. Kama, ọ tụrụ egwu na mkpebi ụlọikpe ahụ nwere ike bụrụ ihe atụ maka gọọmentị etiti imebi nnwere onwe onye ọ bụla n'ọtụtụ okwu n'ọdịnihu.<ref>{{cite web |url= http://archive.lewrockwell.com/epstein/epstein15.html|title=Court Order Can't Make the Races Mix by Zora Neale Hurston|access-date= February 2, 2016 |archive-url= https://web.archive.org/web/20150622222829/http://archive.lewrockwell.com/epstein/epstein15.html |archive-date=June 22, 2015 |url-status=live|df=mdy-all}}</ref> Hurston megidekwara ọgwụgwọ mmasị maka ndị Africa-America, Ọ na-ekwu si: <blockquote>"Ọ bụrụ na m na-ekwu na usoro dum ga-ewe iwe ka m nwee mmeri, ana m ekwu na enweghị m ike ịnọdụ ala na egwuregwu ahụ nakwa na ekwesịrị ịme iwu dị nchebe iji nye m ohere. M jụrụ nke ahụ. Ọ bụrụ na ndị ọzọ nọ n'ebe ahụ, nyefee m aka ka m hụ ihe m nwere ike ime, n'agbanyeghị na m maara na ụfọdụ n'ime ha na-emekọ ihe site na ala na ịghọ aghụghọ ule dị ka ọkụ n'ụzọ ndị ọzọ".</blockquote> ===Nkatọ akatọro ya=== ===Echiche maka ibiakọta ọnụ=== Darwin Turner, onye prọfesọ bekee, na ọkachamara n'ime akwụkwọ African-American kwujoro Hurston n'afọ 1971 maka imegide njikọta nakwa maka mmemme mmegide iji nye ndị ojii ikike ịrụ ọrụ.<ref>{{cite book |last=Turner |first=Darwin T. |title=In a Minor Chord: Three Afro-American Writers and Their Search for Identity |url=https://archive.org/details/inminorchordthre0000turn |url-access=registration |year=1971 |publisher=Southern Illinois University Press |location=Carbondale|isbn=978-0809304813 |oclc=909407023 }}</ref> N'agbanyeghị na a katọrọ ya, Hurston pụtara na ọ na-emegide mwekota dabere na mpako na echiche nke nnwere onwe. Ọ kweghị "ehulata ala ihu onye ọcha", ma kwuo na "ụlọ akwụkwọ Negro zuru oke" adịkarị kamgbe n'afọ 1955.<ref>Eriksen, John M. [http://johneriksen.net/bc/bc_cb.htm ''Brevard County, Florida : A Short History to 1955''] Chapter 13. "Negro Writer Opposes Court Ruling", ''Titusville Star Advocate'', September 30, 1955, p. 2.</ref> A kọwara Hurston dị ka “onye na-agba mbọ inye ụmụ nwanyị isi ojii ike” n'ihi ọtụtụ ihe ọ rụzuru n'otu n'otu yana nkwenye siri ike ya na ụmụ nwanyị ojii nwere ike ịbụ "onwe ha". Otú ọ dị, nkatọ a na-akatọkarị banyere ọrụ ya bụ na enweghị isi nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị agbụrụ ya na ederede ya, karịsịa banyere ụmụ nwanyị ojii, na-eme ka ọ bụrụ "onye bụ isi maka ikpere arụsị ndị ọcha."<ref>{{Cite journal|last=Ikard|first=David|title=Ruthless Individuality and the Other(Ed) Black Women in Zora Neale Hurston's "Their Eyes Were Watching God"|date=2009|journal=CLA Journal|volume=53|issue=1|pages=1–22|issn=0007-8549|jstor=44395261}}</ref> ===Nnyocha na Nnọchiteanya=== Ndị ode akwụkwọ ndị ọzọ dị iche iche katọkwara Hurston maka ihe ngosi ya na-akpali akpali nke voodoo.<ref>{{Cite news|last=Brock|first=H. i|date=1935-11-10|title=The Full, True Flavor of Life in a Negro Community; Mules and Men. By Zora Neale Hurston. With an Introduction by Franz Boas. Ten Illustrations by Miguel Covarrubias. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. [Book review]|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1935/11/10/archives/the-full-true-flavor-of-life-in-a-negro-community-mules-and-men-by.html|url-access=subscription|access-date=2020-05-10|issn=0362-4331}}</ref> Na magazin Crisis na 1943, Harold Preece katọrọ Hurston n'ihi ọbịbịa ya nke "Negro primitivism" iji kwalite ọrụ edemede ya.<ref>Preece, Harold, "The Negro Folk Cult", ''Crisis'', v. 43, no. 12, December 1936.</ref> Akwụkwọ akụkọ nke Negro History mere mkpesa na ọrụ ya na voodoo bụ ebubo nke amaghị ama na nkwenkwe ụgha nke ndị Africa na America.<ref>{{Cite journal|last=McNeill|first=B. C.|date=April 1936|title=Zora Neale Hurston, with foreword by Franz Boas and illustrations by Miguel Covarrubias, Mules and Men|journal=The Journal of Negro History|language=en|volume=21|issue=2|pages=223–225|doi=10.2307/2714574|jstor=2714574|issn=0022-2992}}</ref> Jeffrey Anderson kwuru na ụzọ nyocha Hurston bụ ihe a na-enyo enyo nakwa na ihe ọ na-ekwu maka ọrụ ya bu voodoo abuchaghi ihe mere eme. Ọ hụrụ na ọ kwetara ịmepụta mkparịta ụka maka akwụkwọ ya Mules na Men n'akwụkwọ ozi o degaara Ruth Benedict ma kọwaa ịkọ akụkọ Mules na Men akụkọ nke ndị dọkịta voodoo na-asọ mpi mgbe ọ bụ nwata na akụkọ ndụ ya mesịrị. Anderson kwenyere na ọtụtụ n'ime ihe ndị ọzọ Hurston kwuru na akwụkwọ voodoo ya bu ihe a na-enyo enyo. Ọtụtụ ndị na-ede akwụkwọ ekwuola na Hurston tinyere aka na ideghari ọrụ ndị ọzọ degoro nakwa na ọtụtụ ihe ndi o dere na akwụkwọ akụkọ ya a kpọrọ "Akụkọ Cudjo banyere onye ohu Afrịka ikpeazụ" bụ ihe mmadụ ndị ọzọ degoro maka ya,<ref>Robert Hemenway, "Zora Neale Hurston: A Literary Biography", [https://archive.org/details/zoranealehurston00robe/page/73 pp. 73–78], [https://archive.org/details/zoranealehurston00robe/page/96 pp. 96–99]</ref> nakwa na ọ na-edekwa ọtụtụ n'ime ọrụ ndị ọzọ n'ọrụ ya na voodoo. ===Akwụkwọ ndekọ aha ahọpụtara=== * "Journey's End" (Negro World, 1922), poetry * "Night" (Negro World, 1922), poetry * "Passion" (Negro World, 1922), poetry Color Struck (Opportunity: A Journal of Negro Life, 1925), play * Muttsy (Opportunity: A Journal of Negro Life) 1926, short story. * "Sweat" (1926), short story * "How It Feels to Be Colored Me" (1928), essay * "Hoodoo in America" (1931) in The Journal of American Folklore * "The Gilded Six-Bits" (1933), short story * Jonah's Gourd Vine (1934), novel * Mules and Men (1935), non-fiction * Their Eyes Were Watching God (1937), novel * Tell My Horse (1938), non-fiction * Moses, Man of the Mountain (1939), novel * Dust Tracks on a Road (1942), autobiography * Seraph on the Suwanee (1948), novel * "What White Publishers Won't Print" (Negro Digest, 1950) * I Love Myself When I Am Laughing… and Then Again When I Am Looking Mean and Impressive: A Zora Neale Hurston Reader (Alice Walker, ed.; 1979) * The Sanctified Church (1981) * Spunk: Selected Stories (1985) * Mule Bone: A Comedy of Negro Life (play, with Langston Hughes; edited with introductions by George Houston Bass and Henry Louis Gates Jr.; 1991) * The Complete Stories (introduction by Henry Louis Gates Jr. and Sieglinde Lemke; 1995) * Novels & Stories: Jonah's Gourd Vine, Their Eyes Were Watching God, Moses, Man of the Mountain, Seraph on the Suwanee, Selected Stories (Cheryl A. Wall, ed.; Library of America, 1995)  ISBN 978-0-940450-83-7 * Folklore, Memoirs, & Other Writings: Mules and Men, Tell My Horse, Dust Tracks on a Road, Selected Articles (Cheryl A. Wall, ed.; Library of America, 1995)  ISBN 978-0-940450-84-4 * Every Tongue Got to Confess: Negro Folk-tales from the Gulf States (2001) * Zora Neale Hurston: A Life in Letters, collected and edited by Carla Kaplan (2003) * Collected Plays (2008) * Barracoon: The Story of the Last "Black Cargo" (2018) * Hitting a Straight Lick with a Crooked Stick: Stories from the Harlem Renaissance (2020) ===Ihe nkiri, ihe onyonyo na redio=== * Na 1935 na 1936, Zora Neale Hurston mere ihe nkiri dịka akụkụ nke ọrụ ya na Florida na Haiti. Gụnyere ihe akaebe agbụrụ dị ụkọ nke okpukpe Hoodoo na Vodou na US na Haiti. * Na 1989, PBS mere ihe nkiri dabere na ndụ Hurston nke isiokwu ya bụ Zora bụ Aha m! * Usoro ihe onyonyo ụmụaka nke 1992–95 PBS Ghostwriter, bụ nke mesiri ike n'ịgụ na nka, gosipụtara ndị isi na-aga ụlọ akwụkwọ akụkọ ifo Zora Neale Hurston na mpaghara Fort Greene nke Brooklyn, New York. * Ihe nkiri 2004 a kpọrọ Brother to Brother, nke etinyere ụfọdụ n'ime ya n'oge Harlem Renaissance, gosipụtara Hurston (nke Aunjanue Ellis gosipụtara). * Anya ha nọ na-ekiri Chineke ka emegharịrị maka ihe nkiri 2005 nke otu aha ahụ site n'aka Oprah Winfrey's Harpo Productions, nke Suzan-Lori Parks na-eme teleplay. Ihe nkiri a gosiri Halle Berry dị ka Janie Starks. * Na Eprel 9, 2008, PBS gbasara akwụkwọ akụkọ ụwa nke were nkeji irí itoolu, Zora Neale Hurston: Jump at the Sun, nke onye na-ese ihe nkiri Kristy Andersen dere ma mepụta ya, dị ka akụkụ nke usoro American Masters . * Na 2009, Hurston gosipụtara na akwụkwọ akụkọ 90 nkeji gbasara ọrụ WPA Writers' akpọrọ mkpụrụ obi nke ndị mmadụ: Writing America's Story, nke malitere na ọwa Smithsonian. Ọrụ ya na Florida n'oge 1930 ka e mere ka ọ pụta ìhè na akwụkwọ ibe, Soul of a People: The WPA Writers' Project Uncovers Depression America . * Na 2017, Jackie Kay gosipụtara ihe nkiri 30 nkeji BBC Radio 4 gbasara Hurston akpọrọ Nwanyị Half na Shadow, nke izizi na Eprel 17, wee bụrụ nke dị ka pọdkastị. * Rozonda Thomas na-egwu Hurston na ihe nkiri 2017 Marshall ===Hụkwa=== {{Portal|United States|Conservatism|Biography}} * [[Florida literature]] * [[Kevin Brown (author)]] ===Ebensidee=== ===Ihe ndetu=== {{reflist}} ===Nkọwapụta=== * 28th Zora Neale Hurston Festival of the Arts and Humanities. ZORA! Festival. The Association to Preserve the Eatonville Community, 2017. Web. 10 April 2017. * Abcarian, Richard, and Marvin Klotz. "Zora Neale Hurston." In ''Literature: The Human Experience'', 9th edition. New York: Bedford/St. Martin's, 2006, pp.&nbsp;1562–63. * Anderson, Christa S. "African American Women." PBS. Public Broadcasting Service, 2005. Web. 9 April 2017. * Baym, Nina (ed.), "Zora Neale Hurston." In ''The Norton Anthology of American Literature'', 6th edition, Vol. D. New York, [[W. W. Norton & Co.]], 2003, pp.&nbsp;1506–07. * Beito, David T. "Zora Neale Hurston," American Enterprise 6 (September/October 1995), pp.&nbsp;61–3. * Beito, David T. and Beito, Linda Royster, "[http://www.independent.org/pdf/tir/tir_12_04_4_beito.pdf Isabel Paterson, Rose Wilder Lane, and Zora Neale Hurston on War, Race, the State, and Liberty]". ''Independent Review'' 12 (Spring 2008). * Boyd, Valerie (2003). ''Wrapped in Rainbows: The Life of Zora Neale Hurston''. New York: Scribner. {{ISBN|0-684-84230-0}}. * Ellis, C. Arthur. ''Zora Hurston And The Strange Case Of Ruby McCollum'', 1st edition. Lutz, FL: Gadfly Publishing, 2009. * Estate of Zora Neale Hurston. "Zora Neale Hurston." The Official Website of Zora Neale Hurston. Zora Neale Hurston Trust, 2015. Web. 11 April 2017. * Flynn, Elisabeth, Caitlin Deasy, and Rachel Ruah. "The Upbringing and Education of Zora Neale Hurston." Project Mosaic: Hurston. Rollins College, 11 July 2011. Web. 11 April 2017. * Harrison, Beth. "Zora Neale Hurston and Mary Austin: A Case Study in Ethnography, Literary Modernism, and Contemporary Ethnic Fiction. MELUS. 21.2 (1996) 89–106. {{ISBN|978-0-9820940-0-6}}. * [[Robert Hemenway|Hemenway, Robert E.]] ''Zora Neale Hurston: A Literary Biography''. Urbana: [[University of Illinois Press]], 1977. {{ISBN|0-252-00807-3}}. * Hemenway, Robert E. "Zora Neale Hurston." In Paul Lauter and Richard Yarborough (eds.), ''The Heath Anthology of American Literature'', 5th edition, Vol. D. New York: [[Houghton Mifflin Co.]], 2006, pp.&nbsp;1577–78. * Jones, Sharon L. ''A Critical Companion to Zora Neale Hurston: A Literary Reference to Her Life and Work'' (New York: Facts on File, 2009). * Kaplan, Carla (ed.). ''Zora Neale Hurston: A Life in Letters''. New York: Random House, 2003. * Kraut, Anthea, "Between Primitivism and Diaspora: The Dance Performances of [[Josephine Baker]], Zora Neale Hurston, and [[Katherine Dunham]]", ''Theatre Journal'' 55 (2003), pp.&nbsp;433–50. * Menefee, Samuel Pyeatt, "Zora Neale Hurston (1891–1960)." In Hilda Ellis Davidson and Carmen Blacker (eds.), ''Women and Tradition: A Neglected Group of Folklorists'', Durham, NC: Carolina Academic Press, 2000, pp.&nbsp;157–72. * Trefler, Annette. "Possessing the Self: Caribbean Identities in Zora Neale Hurston's Tell My Horse." African American Review. 34.2 (2000): 299–312. * Tucker, Cynthia. "Zora! Celebrated Storyteller Would Have Laughed at Controversy Over Her Origins. She Was Born In Notasulga, Alabama but Eatonville Fla., Claims Her As Its Own"; article documents Kristy Andersen's research into Hurston's birthplace; ''[[The Atlanta Journal-Constitution|Atlanta Journal and Constitution]]'', January 22, 1995. * Visweswaran, Kamala. ''Fictions of Feminist Ethnography.'' Minneapolis: [[University of Minnesota Press]], 1994. {{ISBN|0-8166-2336-8}} * Walker, Alice. "In Search of Zora Neale Hurston", ''[[Ms. (magazine)|Ms.]]'' (March 1975), pp.&nbsp;74–79, 84–89. ===Ọgụgụ ọzọ=== * {{cite book|last=Boyd|first=Valerie|authorlink=Valerie Boyd|title=Wrapped in Rainbows: The Life of Zora Neale Hurston|url=https://archive.org/details/wrappedinrainbow00boyd|url-access=registration|year=2003|publisher=Scribner|isbn=0684842300}} * {{Cite book|url=https://archive.org/details/zoranealehurston00robe|title=Zora Neale Hurston: A Literary Biography|last=Hemenway|first=Robert|publisher=University of Illinois Press|year=1977|isbn=0252006526|location=Urbana|url-access=registration}} * {{cite book|last=Jones|first=Sharon Lynette|title=Critical Companion to Zora Neale Hurston: A Literary Reference to Her Life and Work|url=https://books.google.com/books?id=vkRUxa8mc7YC|year=2009|publisher=[[Infobase Publishing]]|isbn=978-0816068852}} * Lucy Anne Hurston (her niece), ''Speak So You Can Speak Again.'' * Moylan VL. ''Zora Neale Hurston’s Final Decade''. University Press of Florida; 2011. {{ISBN|0813035783}} * Plant, Deborah G. ''Zora Neale Hurston : A Biography of the Spirit''. Praeger Publishers, 2007. {{ISBN|9780275987510}} * Norwood, Alisha. [https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/zora-hurston "Zora Hurston"]. National Women's History Museum. 2017 * [https://www.saturdayeveningpost.com/2012/02/famous-contributors-zora-neale-hurston/ Zora Neale Hurston's "The Conscience of the Court"] in ''[[The Saturday Evening Post]]'' ===Njikọ Mpuga=== {{Commons category}} {{wikiquote}} * {{Official website}} * [http://www.galegroup.com/free_resources/bhm/bio/hurston_z.htm Zora Neale Hurston] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20011122204522/http://www.galegroup.com/free_resources/bhm/bio/hurston_z.htm |date=November 22, 2001 }} from the ''Concise Dictionary of American Literary Biography'' * [https://zorafestival.org/ Zora Neale Hurston Festival of the Arts and Humanities (ZORA! Festival)] * [http://www.c-span.org/video/?169204-1/writings-hughes-hurston Writings of Hughes and Hurston] from [[C-SPAN]]'s ''[[American Writers: A Journey Through History]]'' * [https://wfpp.columbia.edu/pioneer/zora-neale-hurston/ Zora Neale Hurston] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20200407024423/https://wfpp.columbia.edu/pioneer/zora-neale-hurston/ |date=April 7, 2020 }} at Women Film Pioneers Project at [[Columbia University]] * {{imdb name|403678}} ===Ụlọakwụkwọ na ebe nchekwa=== * [http://www.howard.edu/library/reference/guides/hurston/ Zora Neale Hurston: 1891–1960]guide at [[Howard University]] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141223053359/http://www.howard.edu/library/reference/guides/hurston/ |date=December 23, 2014 }} * {{LCAuth|n79086453|Zora Neale Hurston|67|}} * [http://social.rollins.edu/wpsites/mosaic-hurston Project Mosaic: Zora Neale Hurston]{{Dead link|date=March 2021 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} ([[Rollins College]]) * [https://web.archive.org/web/20120426001150/http://asp3.rollins.edu/olin/oldsite/archives/hurston.htm Olin Library Special Collection and Archive Zora Neale Hurston Collection] (Rollins College) * [https://archives.nypl.org/scm/20707 Zora Neale Hurston Collection] at the [[Schomburg Center for Research in Black Culture]] * [https://web.archive.org/web/20060903231722/http://www.floridamemory.com/Collections/folklife/sound_hurston.cfm Sound recordings of Hurston in the 1930s] at the [[State Library and Archives of Florida]] * [https://web.archive.org/web/20090727061724/http://pegasus.cc.ucf.edu/~zoraneal/ Zora Neale Hurston Digital Archive] at the [[University of Central Florida]] * [http://ufdc.ufl.edu/zora/ University of Florida Digital Collections Archive] at the [[University of Florida]] * [http://drs.library.yale.edu:8083/saxon/SaxonServlet?style=http://drs.library.yale.edu:8083/saxon/EAD/yul.ead2002.xhtml.xsl&source=http://drs.library.yale.edu:8083/fedora/get/beinecke:hurston/EAD&query=zora%20neale%20hurston&filter=&hitPageStart=1 Zora Neale Hurston Collection] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120308145351/http://drs.library.yale.edu:8083/saxon/SaxonServlet?style=http%3A%2F%2Fdrs.library.yale.edu%3A8083%2Fsaxon%2FEAD%2Fyul.ead2002.xhtml.xsl&source=http%3A%2F%2Fdrs.library.yale.edu%3A8083%2Ffedora%2Fget%2Fbeinecke%3Ahurston%2FEAD&query=zora%20neale%20hurston&filter=&hitPageStart=1 |date=March 8, 2012 }}. James Weldon Johnson Collection in the Yale Collection of American Literature, Beinecke Rare Book and Manuscript Library. * [https://conservancy.umn.edu/handle/11299/166231 Voices from the Gap's biography] – [[University of Minnesota]] ===Ebe nchekwa e meghere emeghe=== * {{Gutenberg author | id=Hurston,+Zora+Neale }} * {{FadedPage|id=Hurston, Zora Neale|name=Zora Neale Hurston|author=yes}} * {{Internet Archive author |sname=Zora Neale Hurston |birth=1891 |death=1960}} * {{Librivox author |id=9438}} * {{OL author}} {{DEFAULTSORT:Hurston, Zora Neale}} bzfojgif66p602se7l91wakr3yer0ed Chinyere Ukaga 0 12298 84334 73975 2022-07-21T13:43:06Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Chinyere Ukaga|image=|birth_date={{birth date and age|1966|10|8|df=y}}|birth_place=Enugu|nationality=Nigerian|education=B.Sc Zoology,1987 M.Sc Medical Parasitology PhD Zoology (Medical Parasitology)|known_for=Medical Parasitologist|spouse=Robert Stanley Ukaga}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Chinyere Nneka Ukaga.jpg|thumb|Chinyere Ukaga]] '''Chinyere Ukaga''' ( ''née'' Dallah; amụrụ 8 Ọktoba 1966) bụ prọfesọ nke parasitology ahụike ọha na ngalaba Animal and Environmental Biology, Mahadum Imo State, [[Òwèrè|Owerri]] . <ref name=":0">{{Cite web|title=WebmedCentral.com :: Bacteriology Editor - Prof. Chinyere N Ukaga|url=https://www.webmedcentral.com/wmc_editor_details/3571|accessdate=2020-11-08|work=www.webmedcentral.com}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Ukaga gụchara ọkwa O na Federal Government Girls Secondary School, [[Onịchạ|Onitsha]] (1978 - 1983) tupu ọ gawa University of Nigeria, Nsukka ebe ọ nwetara nzere bachelọ na [[Agụmanụmanụ|Zoology]] (1983 - 1987), nzere masta na Medical Parasitology (1987 - 1989), na nzere doctorate n'otu ngalaba (1999). Mmemme Ph.D. ya nke nkwado sitere na Tropical Diseases Research (TDR)/ Òtù Ahụ Ike Ụwa (WHO) kwadoro. Ukaga meriri Mahadum Nigeria Nsukka Vice Chancellor's post graduate prize (1st prize) na ngalaba post gụsịrị akwụkwọ nrite ka onye kacha agụsị akwụkwọ Ph.D. nwa akwụkwọ maka oge agụmakwụkwọ 1998-1999. <ref name=":0">{{Cite web|title=WebmedCentral.com :: Bacteriology Editor - Prof. Chinyere N Ukaga|url=https://www.webmedcentral.com/wmc_editor_details/3571|accessdate=2020-11-08|work=www.webmedcentral.com}}</ref> == Ọrụ na nyocha == Ukaga malitere ọrụ ya dị ka onye ọrụ nyocha na UNDP / WORLD BANK / WHO [[Isianyaọcha|Onchocerciasis]] Control Project na Achi, Oji - River Local Government Area, University of Nigeria Teaching Hospital Enugu, Department of Pharmacology, Enugu, Nigeria (1989 - 1992) bụ ebe ọrụ ya. bụ nke kachasị nke nchịkọta, nyocha na njirimara / nyocha nke data parasitological na gburugburu. Ọ malitere ọrụ ya na Imo State University, Owerri na 1994 dị ka onye enyemaka nkuzi na 1994. Ọ gbagoro n'ọkwa (Nkụzi 2, Onye nkuzi 1. Onye nkuzi ukwu, onye mmeko Prọfesọ) ka ọ bụrụ prọfesọ nke Public Health Parasitology . Ọ rụkwara ọrụ dịka onye isi ngalaba na-ahụ maka ndụmọdụ nke Imo State University Owerri. <ref name=":0">{{Cite web|title=WebmedCentral.com :: Bacteriology Editor - Prof. Chinyere N Ukaga|url=https://www.webmedcentral.com/wmc_editor_details/3571|accessdate=2020-11-08|work=www.webmedcentral.com}}</ref> Dị ka onye isi nhazi atụmatụ mmụta, ọ na-anọchite anya mahadum Imo State University na Nigeria Universities System Ranking of National Universities Commission . <ref>{{Cite web|title=Contributors {{!}} Nigerian Universities System Rankings|url=http://nusrankings.ng/contributors|accessdate=2022-01-31|work=nusrankings.ng}}</ref> Ọ bụkwa onye nzere ikike nke ụlọ akwụkwọ dị elu. <ref>{{Cite web|title=List-of-Accreditors|url=https://vicbhe.org/local/staticpage/view.php?page=List-of-Accreditors|accessdate=2022-01-31|work=vicbhe.org}}</ref> Ukaga bụ onye isi ala nke Parasitology and Public Health Society of Nigeria 2016 - 2021, <ref>{{Cite web|date=2020-05-15|title=How to combat community transmission, by experts|url=https://thenationonlineng.net/how-to-combat-community-transmission-by-experts/|accessdate=2020-11-08|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref> otu mmekorita na-akwado ma na-eweta visibiliti na Neglected Tropical Diseases (NTDs). Dịka Onye isi ala, ọ kwadoro nkwupụta nkwado Abu Dhabi maka SDG Global Indicator maka NTDs. <ref>{{Cite web|title=Abu Dhabi Declaration {{!}} Neglected Tropical Disease NGO Network|url=http://ntd-ngdonetwork.org/resources/abu-dhabi-declaration|accessdate=2021-06-14|work=ntd-ngdonetwork.org}}</ref> Ukaga nọ na otu ahụ chepụtara usoro iji duzie mba Africa n'ịmepụta atụmatụ ukwu maka njikwa na mkpochapụ NTD dịka WHO Roadmap, 2030. The kpuchie nwere atọ dị oké egwu elekwasị anya bụ; <ref>{{Cite web|title=ESPEN COUNTRY NTD MASTER PLAN 2021 -2025 - framework for development|url=https://www.eliminateschisto.org/resources/espen-country-ntd-master-plan-2021-2025-framework-for-development|accessdate=2021-06-14|work=GSA|language=en}}</ref> * na-atụgharị uche site na usoro ihe ngosi na-egosi mmetụta dị ka ụzọ maka ịba ụba ajụjụ * mmemme na-agbasa maka mkpochapụ NTD n'ime sistemu ahụike mba kama ịnọ naanị ya * na-akwado maka nwe obodo na ego mba nke mmemme NTD kama ilekwasị anya na ego na njikwa ndị na-enye onyinye na mpụga. Ọ bụ onye otu kansụl (mpaghara Africa), na-ejekwa ozi na Kọmitii Onyinye Nchọpụta nke International Society for Diseases Diseases (ISID). <ref>{{Cite web|title=ISID Council Members|url=https://isid.org/about-the-international-society-for-infectious-diseases/isid-council-members/|accessdate=2021-06-14|work=ISID|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Research|url=https://isid.org/research/|accessdate=2021-06-14|work=ISID|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa onye ndụmọdụ ọrụ maka S-DELI, otu nzukọ na-akwalite Literacy for the Deaf site n'asụsụ ndị ogbi n'asụsụ ụmụ amaala Naijiria. <ref>{{Cite web|title=The Executives|url=https://www.s-deli.org/our-team/|accessdate=2020-11-08|work=S-DELI|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye otu kansụl, Parasitology and Public Health Society, Nigeria 2021–2024. <ref>{{Cite web|title=Parasitology and Public Health Society of Nigeria - Home|url=http://www.ppsn.org.ng/home.php#about-our-council|accessdate=2022-01-31|work=www.ppsn.org.ng}}</ref> Prọfesọ Chinyere Ukaga nwere ihe karịrị iri asaa (70) naanị akwụkwọ na nkwonkwo n'akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ obodo na mba ụwa dị ka isiakwụkwọ, akụkọ, akwụkwọ ọgbakọ, akwụkwọ arịrịọ na akụkọ teknụzụ bụ nke gbadoro anya na mgbasa nke ọrịa okpomọkụ dị ka [[Iba|ịba]] na otu o si emetụta. [[Afọ ime|ụmụ]] nwanyị dị ime na ụmụaka, <ref>{{Cite journal|author=Ukaga|first=C. N.|date=2007|title=Placental malaria in Owerri, Imo State, South-Eastern Nigeria|url=https://www.ajol.info/index.php/thrb/article/view/14326|journal=Tanzania Journal of Health Research|language=en|volume=9|issue=3|pages=180–185|doi=10.4314/thrb.v9i3.14326|pmid=18087896|issn=1821-9241}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Amadi|first=Peter Uchenna|date=2021-12-17|title=Preclinical Trial of Traditional Plant Remedies for the Treatment of Complications of Gestational Malaria|journal=Medicines (Basel, Switzerland)|volume=8|issue=12|pages=79|doi=10.3390/medicines8120079|issn=2305-6320|pmid=34940291}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Ogomaka|first=I. A.|date=2020-12-01|title=Malaria in pregnant women in relation to the use of insecticide treated bed net (ITN) in Imo state south east, Nigeria|url=https://www.ijidonline.com/article/S1201-9712(20)31550-2/abstract|journal=International Journal of Infectious Diseases|language=English|volume=101|pages=320|doi=10.1016/j.ijid.2020.09.834|issn=1201-9712}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Nzewuihe|first=Gospel U.|date=2021-06-17|title=COMPARATIVE PERFORMANCE OF DIFFERENT SAMPLING METHODS USED FOR MOSQUITO CATCHES IN IKEDURU L.G.A., IMO STATE, NIGERIA|url=http://mbimph.com/index.php/AJOAIR/article/view/2230|journal=Asian Journal of Advances in Research|language=en|pages=16–25}}</ref> [[Isianyaọcha|onchocerciasis]] <ref>{{Cite journal|author=Siewe|first=Joseph N. F.|date=2019-01-23|title=Low prevalence of epilepsy and onchocerciasis after more than 20 years of ivermectin treatment in the Imo River Basin in Nigeria|url=https://doi.org/10.1186/s40249-019-0517-9|journal=Infectious Diseases of Poverty|volume=8|issue=1|pages=8|doi=10.1186/s40249-019-0517-9|issn=2049-9957|pmid=30670093}}</ref> <ref>{{Cite journal|date=2001|title=Validation of reports of nodules dissolution after repeated ivermectin treatment of Onchocerciasis in South Eastern Nigeria|url=https://www.readcube.com/articles/10.4314%2Feamj.v78i10.8959|language=en|volume=78|issue=10|doi=10.4314/eamj.v78i10.8959|issn=0012-835X|author=Ukaga|first=C. C.|journal=East African Medical Journal|pages=515–517|pmid=11921593}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Siewe Fodjo|first=J. N.|date=2020-01-01|title=Low ivermectin use among 5- to 6-year-old children: observations from door-to-door surveys in onchocerciasis-endemic regions in Africa|journal=International Health|volume=12|issue=1|pages=72–75|doi=10.1093/inthealth/ihz044|issn=1876-3405|pmid=31251354}}</ref> filariasis <ref>{{Cite journal|author=Anosike|first=Jude C.|date=2004|title=Prevalence of parasitic diseases among nomadic Fulanis of south-eastern Nigeria|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15627328/|journal=Annals of Agricultural and Environmental Medicine: AAEM|volume=11|issue=2|pages=221–225|issn=1232-1966|pmid=15627328}}</ref> na ka ihe gburugburu ebe obibi na-enyere aka mgbasa nke ọrịa na ebe okpomọkụ. <ref>{{Cite journal|author=Camara|first=Yaya|date=2021-07-22|title=Mapping survey of schistosomiasis and soil-transmitted helminthiases towards mass drug administration in The Gambia|journal=PLOS Neglected Tropical Diseases|language=en|volume=15|issue=7|pages=e0009462|doi=10.1371/journal.pntd.0009462|issn=1935-2735|pmid=34292937}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dmr2jvajkwpuxmfn0vbakqswd3czxj8 Rosa Parks 0 12315 84369 74015 2022-07-21T16:41:32Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Biography with signature]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Rosaparks.jpg|thumb|Rosa Parks]] '''Rosa Louise McCauley Parks''' (February 4, 1913&nbsp;- Ọktoba 24, 2005) bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị America na ngagharị ikike obodo kacha mara amara maka ọrụ dị mkpa ya na boycott bọs Montgomery . Ndị otu United States Congress kwanyere ya ugwu dị ka "Nwanyị mbụ nke ikike obodo" na "Nne nke nnwere onwe". Na Disemba 1, 1955, na Montgomery, Alabama, Parks jụrụ onye ọkwọ ụgbọ ala James F. Blake ka ọ pụọ n'ahịrị oche anọ na ngalaba " acha agba " maka onye njem na-acha ọcha, ozugbo mpaghara "ọcha" jupụtara. . <ref>{{Cite web|url=https://www.archives.gov/education/lessons/rosa-parks|title=An Act of Courage, The Arrest Records of Rosa Parks|date=15 August 2015|accessdate=1 December 2020|work=National Archives}}</ref> Parks abụghị onye mbụ guzogidere nkewa ụgbọ ala, mana National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) kwenyere na ọ bụ onye kachasị mma maka ịhụ site na ịma aka ụlọ ikpe mgbe ejidere ya maka nnupụisi obodo na imebi iwu nke Alabama, na o nyere aka kpalie ndị isi ojii ịhapụ ụgbọ ala Montgomery ihe karịrị otu afọ. Okwu a gbadara n'ụlọ ikpe steeti, mana ụlọ ọrụ ụgbọ ala Montgomery gọọmentị etiti ''Browder v.'' ''Gayle'' rụpụtara mkpebi na Nọvemba 1956 na nkewa ụgbọ ala ezighi ezi n'okpuru Usoro Nchekwa nhata nke ndezigharị 14 na iwu US. <ref name="Branch">{{Cite web|title=Parting the Waters: America in the King Years|publisher=Simon & Schuster|year=1988|first=Taylor|author=Branch|url=http://www.colorado.edu/conflict/branch4.htm|accessdate=February 5, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130523192706/http://www.colorado.edu/conflict/branch4.htm|archivedate=May 23, 2013}}</ref> Omume mmegide nke Parks na boycott ụgbọ ala Montgomery ghọrọ akara dị mkpa nke mmegharị ahụ. Ọ ghọrọ akara ngosi mba ụwa nke iguzogide ikewa agbụrụ, wee hazie ma soro ndị ndu obodo rụkọọ ọrụ, gụnyere Edgar Nixon na [[Martin Luther King, Jr.|Martin Luther King Jr.]] N'oge ahụ, a na-arụrụ Parks ọrụ dị ka onye na-akwa akwa na ụlọ ahịa ngalaba mpaghara wee bụrụ odeakwụkwọ Montgomery. isi nke NAACP. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Highlander Folk n'oge na-adịbeghị anya, ebe [[Tennessee]] maka ndị na-akwado ọzụzụ maka ikike ndị ọrụ na nha anya agbụrụ. Ọ bụ ezie na a kwanyere ya ùgwù nke ukwuu n'afọ ndị sochirinụ, ọ tara ahụhụ n'ihi omume ya; a chụrụ ya n'ọrụ, ma nata egwu ọnwụ ruo ọtụtụ afọ ka e mesịrị. <ref>{{Cite news|title=Commentary: Rosa Parks' Role In The Civil Rights Movement|date=June 13, 1999|work=Weekend Edition Sunday|publisher=NPR|id={{ProQuest|190159646}}}}<templatestyles src="Module:Citation/CS1/styles.css" /></ref> N'oge na-adịghị anya ka boycott ahụ gasịrị, ọ kwagara [[Detroit]], ebe ọ chọtara ọrụ yiri nkenke obere oge. Site na 1965 ruo 1988, ọ jere ozi dị ka odeakwụkwọ na onye na-anabata John Conyers, onye nnọchiteanya US nke Africa-American. Ọ nọkwa na-arụsi ọrụ ike na mmegharị Black Power na nkwado nke ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na US. Mgbe ezumike nká gasịrị, Parks dere akụkọ ndụ ya wee nọgide na-ekwusi ike na e nwere ọtụtụ ọrụ a ga-arụ na mgba maka ikpe ziri ezi. <ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2015/12/01/how-history-got-the-rosa-parks-story-wrong/|title=How History Got Rosa Parks Wrong|authorlink=Jeanne Theoharis|author=Theoharis|first=Jeanne|date=December 1, 2015|work=The Washington Post}}</ref> Ogige ntụrụndụ nwetara nkwado mba, gụnyere NAACP's 1979 Spingarn Medal, Onye Nrite Onye isi ala nke nnwere onwe, ihe nrite ọla edo nke Congressional, na ihe oyiyi posthumous na United States Capitol's National Statuary Hall . Mgbe ọ nwụrụ na 2005, ọ bụ nwanyị mbụ ịgha ụgha na nsọpụrụ na Capitol Rotunda . [[California]] na [[Mizurị|Missouri]] na-echeta ụbọchị Rosa Parks na ụbọchị ọmụmụ ya, Febụwarị 4, ebe [[Ohaïyo|Ohio]], [[Oregon]], na [[Texas]] na-echeta ncheta ụbọchị ejidere ya, Disemba 1. <ref name=":1">{{Cite web|date=September 1, 2021|title=HB 3481, 87th Regular Session|url=https://lrl.texas.gov/legis/billSearch/BillDetails.cfm?legSession=87-0&billTypeDetail=HB&billnumberdetail=3481|accessdate=November 30, 2021|work=Legislative Reference Library of Texas|publisher=Legislative Reference Library of Texas}}</ref> == Ndụ mbido == A mụrụ Rosa Parks Rosa Louise McCauley na Tuskegee, Alabama, na February 4, 1913, nye Leona (née Edwards), onye nkuzi, na James McCauley, onye ọkwá nkà . Na mgbakwunye na agbụrụ ndị Africa, otu n'ime nna nna Parks bụ Scots-Irish na otu n'ime nne ochie ya bụ akụkụ- nwa amaala America ohu. <ref name="Remembering Rosa Parks on Her 100th Birthday">{{Cite web|author=Gilmore|first=Kim|title=Remembering Rosa Parks on Her 100th Birthday|url=https://www.biography.com/news/remembering-rosa-parks-on-her-100th-birthday-21114273|work=Biography.com|publisher=A&E Television Networks|accessdate=December 11, 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Rosa Parks|url=https://archive.nytimes.com/www.nytimes.com/books/first/b/brinkley-parks.html|accessdate=2022-02-23|work=archive.nytimes.com}}</ref> <ref>{{Cite news|first=Douglas|author=Brinkley|work=Rosa Parks|title=Chapter 1 (excerpt): 'Up From Pine Level'|publisher=Lipper/Viking; excerpt published in The New York Times|url=https://archive.org/details/rosaparks00brin|accessdate=July 1, 2008}}</ref> <ref name="Webb">{{Cite news|author=Webb|first=James|date=October 3, 2004|title=Why You Need to Know the Scots-Irish|work=[[Parade (magazine)|Parade]]|url=http://www.parade.com/articles/editions/2004/edition_10-03-2004/featured_0|accessdate=September 2, 2006}}</ref> Ọ dị obere mgbe ọ bụ nwata ma nwee ahụ ike na-arịa ọrịa tonsillitis na-adịghị ala ala . Mgbe nne na nna ya kewara, ya na nne ya kwagara Pine Level, dị nnọọ na mpụga isi obodo steeti Montgomery . Ya na nne na nna nne ya, nne ya na nwanne ya nwoke Sylvester tolitere n'ugbo. Ha nile bụ ndị otu Ụka Episcopal Methodist nke Africa (AME), otu ọgbakọ ojii nwere onwe ya nke narị afọ nke ndị ojii nweere onwe ha hiwere na Philadelphia, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], na mmalite narị afọ nke iri na itoolu. McCauley gara ụlọ akwụkwọ ime obodo <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref> ruo mgbe ọ dị afọ iri na otu. Tupu mgbe ahụ, nne ya kụziiri ya "ezigbo ihe gbasara ịkwa akwa". Ọ malitere ịkpụ akwa mkpuchi site n'ihe dị ka afọ isii, ka nne ya na nne nne ya na-eme akwa mkpuchi, ọ na-ejikọta akpa akwa mbụ ya n'onwe ya ihe dị ka afọ iri, bụ nke a na-adịghị ahụkebe, n'ihi na ịkwa akwa bụ ihe omume ezinụlọ na-eme mgbe ọ na-enweghị. ọrụ ubi ma ọ bụ ọrụ a ga-arụ. Ọ mụtara ịkwa akwa n'ụlọ akwụkwọ site na afọ iri na otu; ọ dụchara nke ya "uwe mbụ [ọ] nwere ike iyi". <ref name="Quilts">{{Cite book|editor=MacDowell|chapter=An Interview with Rosa Parks, The Quilter|author=Barney|first=Deborah Smith|title=African American Quiltmaking in Michigan|date=1997|publisher=Michigan State University Press|url=https://www.google.com/books/edition/African_American_Quiltmaking_in_Michigan/R63YAAAAMAAJ?hl=en&gbpv=0|oclc=36900789|location=East Lansing, MI|isbn=0870134108|pages=x, 133–138|accessdate=October 12, 2020}}</ref> Dịka nwa akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ mmepụta ihe maka ụmụ agbọghọ dị na Montgomery, ọ gụrụ akwụkwọ agụmakwụkwọ na ọrụ aka. Parks gara n'ụlọ akwụkwọ nyocha nke Alabama State Teachers College for Negroes hibere maka agụmakwụkwọ sekọndrị, mana ọ kwụsịrị iji lekọta nne nne ya na mgbe e mesịrị nne ya, mgbe ha dara ọrịa. <ref name="shraff">{{Cite book|title=Rosa Parks: Tired of Giving In|publisher=Enslow|author=Shraff|first=Anne|year=2005|pages=23–27|isbn=978-0-7660-2463-2|url=https://books.google.com/books?id=J37vgZvCI78C&pg=PA23}}</ref> N'ihe dị ka narị afọ nke 20, mba ndị bụbu Confederate nakweere iwu ọhụrụ na iwu nhoputa ndi ochichi nke na-anapụ ndị ntuli aka ojii n'ụzọ dị irè na, na Alabama, ọtụtụ ndị ọcha na-atụ vootu dara ogbenye. N'okpuru iwu Jim Crow na-acha ọcha, gafere mgbe ndị Democrats nwetaghachiri ikike nke ndị omebe iwu ndịda, a na-amanye nkewa agbụrụ na ụlọ ọrụ ọha na eze na ụlọ ahịa ndị na-ere ahịa na South, gụnyere njem njem ọha. Ụlọ ọrụ ụgbọ ala na ụgbọ oloko manyere iwu oche nwere ngalaba dị iche iche maka ndị ojii na ndị ọcha. Ụgbọ njem ụgbọ ala ụlọ akwụkwọ anaghị adị n'ụdị ọ bụla maka ụmụ akwụkwọ ojii nọ na ndịda, a na-enwetakwa ego agụmakwụkwọ ojii mgbe niile. Parks chetara ịga ụlọ akwụkwọ elementrị na Pine Level, ebe ụgbọ ala ụlọ akwụkwọ na-ebuga ụmụ akwụkwọ ọcha n'ụlọ akwụkwọ ọhụrụ ha na ụmụ akwụkwọ ojii ga-aga nke ha:<blockquote>M ga-ahụ ngafe ụgbọ ala kwa ụbọchị. . . Ma nye m, nke ahụ bụ ụzọ ndụ; anyị enweghị ihe ọzọ ma ọ bụghị ịnakwere ihe bụ omenala. Ụgbọ ala ahụ so na ụzọ mbụ m si mata na e nwere ụwa ojii na ụwa ndị ọcha. <ref name="The Henry Ford"> {{Cite web|url=http://www.thehenryford.org/exhibits/rosaparks/story.asp|title=The Story Behind the Bus|work=Rosa Parks Bus|publisher=[[The Henry Ford]]|accessdate=July 1, 2008}}</ref></blockquote>Ọ bụ ezie na akụkọ ndụ Parks na-akọ akụkọ mmalite nke obiọma nke ndị ọcha ọbịbịa, ọ pụghị ileghara ịkpa ókè agbụrụ nke obodo ya anya. Mgbe Ku Klux Klan gara n'okporo ámá dị n'ihu ụlọ ha, Parks na-echeta nna nna ya ka o ji egbe na-eche ọnụ ụzọ ihu. <ref>{{Cite news|url=http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CREC-1995-11-08/html/CREC-1995-11-08-pt1-PgE2135-2.htm|publisher=republished in Congressional Record Volume 141, Number 176; November 8, 1995|first=Walt|author=Harrington|title=A Person Who Wanted To Be Free|work=[[The Washington Post Magazine]]|date=October 8, 1995|accessdate=July 19, 2016}}</ref> Ụlọ akwụkwọ ụlọ ọrụ Montgomery, nke ndị ọcha ugwu hiwere ma na-arụ ọrụ maka ụmụaka ojii, bụ ndị ọkụ ọkụ gbara ọkụ ugboro abụọ. Ndị ọcha kpagburu ngalaba ya. N'ịbụ ndị ụmụaka ndị ọcha na-amaja ugboro ugboro na mpaghara ya, Parks na-alụkarị ọgụ n'anụ ahụ. O mechara kwuo, sị: "Laa azụ dị ka m chetara, enweghị m ike iche echiche banyere ịnakwere mmeso anụ ahụ na-enweghị ụdị mmegwara ma ọ bụrụ na ọ ga-ekwe omume." <ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref> : 208  In 1932, Rosa married Raymond Parks, a barber from Montgomery.<ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref>{{rp|13, 15}}<ref name="Crewe Walsh">{{Cite book|title=The Montgomery Bus Boycott|first=Sabrina|author=Crewe|year=2002|publisher=Gareth Stevens|chapter=Chapter 3: The Boycott|chapterurl=https://books.google.com/books?id=YHwiynhKj9UC&pg=PA15|isbn=9780836833942|accessdate=July 19, 2016}}</ref> He was a member of the NAACP,<ref name="Crewe Walsh" /> which at the time was collecting money to support the defense of the Scottsboro Boys, a group of black men falsely accused of raping two white women.<ref name="Whitaker 2011">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RSGhEUq5bp0C&pg=PA690|title=Icons of Black America: Breaking Barriers and Crossing Boundaries|author=Whitaker|first=Matthew|date=March 9, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376436}}</ref>{{Rp|690}} Rosa took numerous jobs, ranging from domestic worker to hospital aide. At her husband's urging, she finished her high school studies in 1933, at a time when fewer than 7% of African Americans had a high-school diploma. Na Disemba 1943, Parks ghọrọ onye na-arụsi ọrụ ike na mmegharị ikike obodo, sonye na isi Montgomery nke NAACP, a họpụtara ya ịbụ odeakwụkwọ n'oge a na-ewere nke a dị ka ọrụ nwanyị. O mechara kwuo, sị, "Ọ bụ naanị m bụ nwaanyị nọ ebe ahụ, ha chọkwara odeakwụkwọ, ma m na-atụ ụjọ ịsị mba." <ref>{{Cite news|first=Mark|author=Feeney|title=Rosa Parks, civil rights icon, dead at 92|work=The Boston Globe|date=October 25, 2005|url=https://www.boston.com/news/globe/obituaries/articles/2005/10/25/rosa_parks_civil_rights_icon_whose_single_act_sparked_a_movement_at_92/|accessdate=July 31, 2009}}</ref> Ọ gara n'ihu dị ka odeakwụkwọ ruo 1957. Ọ na-arụ ọrụ maka onye isi NAACP mpaghara Edgar Nixon, ọ bụ ezie na ọ nọgidere na-ekwu na "Ụmụ nwanyị adịghị mkpa ịnọ ebe ọ bụla ma na kichin." <ref name="daughters">{{Cite book|title=Freedom's Daughters: The Unsung Heroines of the Civil Rights Movement from 1830 to 1970|author=Olson|first=L.|date=2001|publisher=Scribner|isbn=9780684850122|url=https://books.google.com/books?id=lddD_IFIJisC&pg=PA97|accessdate=August 1, 2015}}</ref> Mgbe Parks jụrụ, "Ọfọn, gịnị banyere m?", ọ zara, sị: "Achọrọ m odeakwụkwọ na ị bụ ezigbo onye." <ref name="daughters" /> Na 1944, n'ọrụ ya dị ka odeakwụkwọ, ọ nyochara n'ike-ndina nke Recy Taylor, nwanyị ojii si Abbeville, Alabama . Parks na ndị ọzọ na-akwado ikike obodo haziri " Kọmitii maka ikpe ziri ezi maka Mrs. Recy Taylor", na-ebupụta ihe ''Chicago Defender'' kpọrọ "mgbasa ozi kachasị ike maka ikpe ziri ezi ka a ga-ahụ n'ime afọ iri." <ref>{{Cite news|first=Danielle|author=McGuire|url=http://inamerica.blogs.cnn.com/2012/12/01/opinion-its-time-to-free-rosa-parks-from-the-bus/|title=Opinion: It's time to free Rosa Parks from the bus|work=CNN|date=December 1, 2012|accessdate=December 22, 2012}}</ref> Parks gara n'ihu n'ọrụ ya dị ka onye na-akwado mgbochi mmeko nwoke na nwanyị afọ ise ka e mesịrị mgbe o nyere aka hazie ngagharị iwe iji kwado Gertrude Perkins, nwanyị ojii nke ndị uwe ojii Montgomery ọcha abụọ dinara n'ike. <ref>{{Cite web|date=2015-12-01|title=More Than A Seat On The Bus|url=https://werehistory.org/rosa-parks/|accessdate=2021-03-10|work=We're History|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ bụghị onye òtù Kọmunist, ọ na-eso di ya na-aga nzukọ. Ndị Kọmunist mere ka ikpe Scottsboro a ma ama pụta ìhè. <ref>{{Cite news|title=How 'Communism' Brought Racial Equality To The South|publisher=National Public Radio|date=February 16, 2010|work=Tell Me More|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=123771194|accessdate=July 19, 2016}}</ref> N'afọ ndị 1940, Parks na di ya bụ ndị òtù League of Women Voters . N'oge na-adịghị anya mgbe 1944 gasịrị, ọ na-arụ ọrụ dị nkenke na Maxwell Air Force Base, nke, n'agbanyeghị ebe ọ dị na Montgomery, Alabama, ekweghị ka agbụrụ agbụrụ n'ihi na ọ bụ ihe onwunwe gọọmenti etiti . Ọ gbagoro n'ụgbọ mmiri agwakọta ya. Mgbe ọ na-agwa onye na-ede akụkọ ndụ ya okwu, Parks kwuru, "Ị nwere ike ịsị Maxwell meghere anya m." Parks rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta ụlọ na onye na-akwa akwa maka Clifford na Virginia Durr, di na nwunye ọcha. Na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị Durrs ghọrọ ndị enyi ya. Ha gbara ume-ma mechaa nyere aka nkwado-Parks in the summer of 1955 ịga Highlander Folk School, ebe agụmakwụkwọ maka ịgba ume na ikike ndị ọrụ na nha anya agbụrụ na Monteagle, Tennessee . N'ebe ahụ Parks ka onye nhazi vetiran soja bụ Septima Clark . <ref name="rebellious mrs.">{{Cite book|title=The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|authorlink=Jeanne Theoharis|first=Jeanne|author=Theoharis|publisher=[[Beacon Press]]|year=2013|isbn=9780807076927|url=https://books.google.com/books?id=O9_YCwAAQBAJ&pg=PA208|accessdate=July 19, 2016}}</ref> N'afọ 1945, n'agbanyeghị iwu Jim Crow na ịkpa ókè nke ndị na-edeba aha na-eme, o nwere ihe ịga nke ọma n'ịdebanye aha na votu na mgbalị nke atọ ya. <ref name="Whitaker 2011">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RSGhEUq5bp0C&pg=PA690|title=Icons of Black America: Breaking Barriers and Crossing Boundaries|author=Whitaker|first=Matthew|date=March 9, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376436}}</ref> : 690  N'August 1955, Emmett Till dị afọ iri na ụma egburu onye isi ojii n'ụzọ obi ọjọọ mgbe a kọrọ na ya na otu nwa agbọghọ bụ onye ọcha na-akpa mgbe ọ na-eleta ndị ikwu na [[Mississippi]] . <ref name="DOJ Till">{{Cite news|url=https://www.justice.gov/archive/opa/pr/2004/May/04_crt_311.htm|title=Justice Department to Investigate 1955 Emmett Till Murder|publisher=[[United States Department of Justice]]|date=May 10, 2004|accessdate=May 27, 2007|quote=R. Alexander Acosta, Assistant Attorney General for the Civil Rights Division, states, "This brutal murder and grotesque miscarriage of justice outraged a nation and helped galvanize support for the modern American civil rights movement."}}</ref> Na Nọvemba 27, 1955, ụbọchị anọ tupu ya emee ka ọ guzoro na bọs, Rosa Parks gara otu nnukwu nzukọ na Dexter Avenue Baptist Church na Montgomery nke kwuru okwu a, yana igbu ọchụ nke ndị na-akwado George W. Lee na nso nso a. Lamar Smith . Ọkà okwu egosipụtara bụ TRM Howard, onye ndu ndị isi ojii sitere na Mississippi bụ onye isi mpaghara Council of Negro Leadership . <ref>{{Cite book|first=David T.|author=Beito|title=Black Maverick: T. R. M. Howard's Fight for Civil Rights and Economic Power|location=Urbana|publisher=University of Illinois Press|year=2009|pages=138–39}}</ref> Howard wetara akụkọ gbasara ntọhapụ na nso nso a nke ndị nwoke abụọ ahụ gburu Till. Parks nwere nnukwu mwute na iwe na akụkọ ahụ, karịsịa n'ihi na ikpe Till dọtara uche karịa nke ọ bụla n'ime ikpe ya na Montgomery NAACP rụrụ ọrụ na-ma ma, ndị ikom abụọ ahụ ka na-eje ije n'efu. <ref>{{Cite web|url=http://rosaparksbiography.org/bio/emmett-till/|title=Emmett Till {{!}} The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|work=rosaparksbiography.org|date=May 16, 2016|accessdate=September 11, 2016}}</ref> == Njide ogige na mgbochi ụgbọ ala == [[Usòrò:Rosaparks_busdiagram.jpg|thumb| Nhazi oche na ụgbọ ala ebe Parks nọdụrụ, Disemba 1, 1955]] === Ụgbọ ala Montgomery: iwu na omenala ndị na-emeri emeri === Na 1900, Montgomery agafeela iwu obodo iji kewaa ndị njem ụgbọ ala site n'agbụrụ. Enyere ndị nduzi ikike ikenye oche iji nweta ebumnobi ahụ. Dị ka iwu si kwuo, ọ dịghị onye njem a ga-achọ ịkwaga ma ọ bụ hapụ oche ya guzoro ma ọ bụrụ na ụgbọ ala jupụtara na ya na enweghị oche ọzọ. Otú ọ dị, ka oge na-aga na site n'ọdịnala, ndị ọkwọ ụgbọ ala Montgomery nakweere omume nke ịchọ ndị na-agba ojii ka ha kwagharịa mgbe enweghị oche ọ bụla fọdụrụ. <ref>''[[Browder v. Gayle]]'', 142 F. Supp. 707 (1956)</ref> Ahịrị anọ mbụ nke oche na ụgbọ ala Montgomery ọ bụla ka edobere maka ndị ọcha. Ụgbọ ala nwere ngalaba "agba" maka ndị isi ojii n'ozuzu n'azụ ụgbọ ala ahụ, n'agbanyeghị na ndị ojii nwere ihe karịrị 75% nke ndị na-agba. Edozighị akụkụ ndị a mana ekpebie ya site na ntinye akara mbugharị. Ndị ojii nwere ike ịnọdụ ala n'ahịrị etiti ruo mgbe akụkụ ọcha jupụtara; ọ bụrụ na ndị ọcha chọkwuru oche, ndị ojii ga-akwaga n'oche n'azụ, guzoro, ma ọ bụ, ọ bụrụ na enweghị ọnụ ụlọ, pụọ na bọs. Ndị isi ojii enweghị ike ịnọdụ ala n'ofe wara wara otu ahịrị ndị ọcha. Onye ọkwọ ụgbọ ala nwere ike ibugharị akara ngalaba "acha anụnụ anụnụ", ma ọ bụ wepụ ya kpamkpam. Ọ bụrụ na ndị ọcha na-anọdụ ala n'ihu, ndị isi ojii ga-abanye n'ihu iji kwụọ ụgwọ ụgbọ mmiri, wee si n'ụgbọ mmiri pụta ma si n'azụ ụzọ banyeghachi. Ruo ọtụtụ afọ, ndị isi ojii na-eme mkpesa na ọnọdụ ahụ ezighị ezi. Parks kwuru, "Iguzogide mmeso ọjọọ m na bọs esiteghị na njide ahụ malitere. Emere m ọtụtụ njem na Montgomery." <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref> Otu ụbọchị na 1943, Parks banyere ụgbọ ala ma kwụọ ụgwọ ụgbọ. Ọ kwagara n'oche, mana onye ọkwọ ụgbọ ala James F. Blake gwara ya ka ọ gbasoo iwu obodo wee si n'ọnụ ụzọ azụ banye ụgbọ ala ọzọ. Mgbe Parks siri n'ụgbọala ahụ, Blake gawara na-enweghị ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/news/2002/mar/27/guardianobituaries|title=James F. Blake|work=The Guardian|date=March 26, 2002|accessdate=December 27, 2016}}</ref> Ogige ntụrụndụ chere ụgbọ ala na-esote, kpebisiri ike na ha agaghị eso Blake gakwara ọzọ. <ref>{{Cite news|url=https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2005-oct-25-na-parks25-story.html|title=She Set Wheels of Justice in Motion|work=[[Los Angeles Times]]|first=Elaine|author=Woo|date=October 25, 2005|accessdate=July 22, 2011}}</ref> === Ọjụjụ ịkwaga === Mgbe ọ rụsịrị ọrụ ụbọchị niile, Parks banyere ụgbọ ala Cleveland Avenue, ụgbọ ala General Motors Old Look nke Montgomery City Lines, gburugburu 6&nbsp;pm, Tọzdee, Disemba 1, 1955, na ogbe ndịda Montgomery. Ọ kwụrụ ụgwọ ụgbọ ya wee nọdụ n'oche efu na ahịrị mbụ nke oche azụ echere maka ndị ojii na ngalaba "acha agba". N'akụkụ etiti ụgbọ ala ahụ, ahịrị ya nọ kpọmkwem n'azụ oche iri e debere maka ndị ọcha. Ná mmalite, ọ chọpụtaghị na onye na-anya bọs bụ otu nwoke aha ya bụ James F. Blake, bụ́ onye hapụrụ ya n’oge mmiri ozuzo na 1943. Ka ụgbọ ala ahụ na-aga n'ụzọ ọ na-agakarị, oche niile na-acha ọcha naanị na bọs ahụ jupụtara. Ụgbọ ala ahụ rutere nkwụsị nke atọ n'ihu Ụlọ ihe nkiri Empire, na ọtụtụ ndị njem ọcha banyere. Blake kwuru na ndị njem abụọ ma ọ bụ atọ bụ ndị ọcha guzoro n'ihu ụgbọ ala ahụ jupụtara n'ike. Ọ kwagara akara ngalaba "acha anụnụ anụnụ" n'azụ Parks ma rịọ ka ndị ojii anọ hapụ oche ha n'etiti etiti ka ndị njem ọcha nwee ike ịnọdụ ala. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị, n'icheta ihe ndị mere n'ụbọchị ahụ, Parks kwuru, sị, "Mgbe onye ọkwọ ụgbọ ala ọcha ahụ laghachiri n'ebe anyị nọ, mgbe o fepụrụ aka ya ma nye anyị iwu ka anyị gbagote ma si n'oche anyị pụta, enwere m mmetụta nke mkpebi siri ike kpuchie ahụ m dị ka ihe mkpuchi mkpuchi. abalị oyi." <ref name="Donnie Williams">{{Cite book|author=Williams|first=Donnie|publisher=Chicago Review Press|year=2005|isbn=1-55652-590-7|title=The Thunder of Angels: The Montgomery Bus Boycott and the People who Broke the Back of Jim Crow|url=https://archive.org/details/thunderofangelsm00will/page/48}}</ref> Site na akaụntụ Parks, Blake kwuru, "Ọ ga-aka mma mee ka ọ dịkwuo ọkụ n'onwe gị ma hapụ m ka m nweta oche ndị ahụ." Atọ n'ime ha kwetara. Parks kwuru, "Onye ọkwọ ụgbọ ala chọrọ ka anyị bilie, anyị anọ. Anyị agagharịghị ná mmalite, ma ọ sịrị, 'Ka m nweta oche ndị a.' Ma mmadụ atọ ndị ọzọ kwagara, ma emeghị m ya.” <ref name="CNN obit">{{Cite web|title=CNN.com - Civil rights icon Rosa Parks dies at 92 - Oct 25, 2005|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/24/parks.obit/|accessdate=2022-02-23|work=www.cnn.com}}</ref> Nwoke ojii nọ ọdụ n'akụkụ ya hapụrụ oche ya. <ref name="Neary2">{{Cite news|title=Civil Rights Icon Rosa Parks Dies|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId&#61;4973548&sourceCode&#61;gaw|accessdate=2022-02-23}}</ref> Ogige ntụrụndụ kwagara, mana n'akụkụ oche windo; o bilieghị ịkwaga na ngalaba agba agbagharịrị edegharị. <ref name="Neary2">{{Cite news|title=Civil Rights Icon Rosa Parks Dies|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId&#61;4973548&sourceCode&#61;gaw|accessdate=2022-02-23}}</ref> Parks mechara kwuo banyere a gwara m ka ọ kwaga n'azụ ụgbọ ala ahụ, "Echere m Emmett Till - onye Amerịka dị afọ 14 nke egburu na Mississippi na 1955, mgbe e boro ya ebubo na ọ kpasuru otu nwanyị ọcha na ụlọ nri ezinụlọ ya. ụlọ ahịa, onye a nwara ma tọhapụ ndị gburu ya - na enweghị m ike ịlaghachi." <ref>{{Cite book|author=Houck|first=Davis|title=Emmett Till and the Mississippi Press|location=Jackson, Miss.|publisher=University Press of Mississippi|date=2008|isbn=9781604733044}}</ref> Blake kwuru, "Gịnị kpatara na ị naghị ebili?" Parks zara, "Echeghị m na m ga-ebili ọtọ." Blake kpọrọ ndị uwe ojii ka ha jide Parks. Mgbe ọ na-echeta ihe merenụ maka ''Anya na Nrite'', usoro telivishọn ọha na eze na 1987 na Civil Rights Movement, Parks kwuru, sị, "Mgbe ọ hụrụ ka m nọ ọdụ, ọ jụrụ ma m ga-ebili ọtọ, m wee sị, 'Ee e, m 'M bụghị.' O wee sị, 'Ọfọn, ọ bụrụ na i guzoghị ọtọ, a ga m akpọ ndị uwe ojii ma jide gị.' M sịrị, 'Ị nwere ike ime nke ahụ.'" <ref name="Juan Williams">{{Cite book|title=Eyes on the Prize: America's Civil Rights Years, 1954–1965|author=Williams|first=Juan|authorlink=Juan Williams|year=2002|publisher=Penguin Books|isbn=0-14-009653-1|url=https://archive.org/details/eyesonprizeameri00will/page/66}}</ref> N'ime mkparịta ụka redio 1956 na Sydney Rogers na West Oakland ọtụtụ ọnwa ka e jidere ya, Parks kwuru na ya ekpebiela, "M ga-amarịrị otu oge na ihe niile ikike m nwere dị ka mmadụ na nwa amaala." <ref name="Charles Marsh">{{Cite book|title=The Beloved Community: How Faith Shapes Social Justice from the Civil Rights to Today|author=Marsh|first=Charles|publisher=Basic Books|year=2006|isbn=0-465-04416-6}}</ref> Na akụkọ ndụ ya, ''My Story'', o kwuru: Mgbe Parks jụrụ inyefe oche ya, onye uwe ojii jidere ya. Ka onye uwe ojii na-akpọpụ ya, ọ chetara na ọ jụrụ, sị, "Gịnị mere i ji na-akwagharị anyị?" O chetara na ọ sịrị, "Amaghị m, mana iwu bụ iwu, ma a na-ejide gị." <ref>{{Cite web|url=https://achievement.org/achiever/rosa-parks/|title=Rosa Parks: Pioneer of Civil Rights|date=June 2, 1995|publisher=Academy of Achievement|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200309183949/https://achievement.org/achiever/rosa-parks/|archivedate=March 9, 2020|accessdate=April 17, 2020}}</ref> O mechara kwuo, sị, “Ọ bụ naanị na m maara na, ka a na-ejide m, na ọ bụ oge ikpeazụ m ga-eji ụdị ihere a ga-eji gbaa ịnyịnya ígwè. . . . " <ref name="CNN obit">{{Cite web|title=CNN.com - Civil rights icon Rosa Parks dies at 92 - Oct 25, 2005|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/24/parks.obit/|accessdate=2022-02-23|work=www.cnn.com}}</ref> Eboro Parks ebubo imebi nke isi nke 6, ngalaba 11 iwu nkewa nke koodu Montgomery City, <ref name="Roberta Hughes Wright">{{Cite book|title=The Birth of the Montgomery Bus Boycott|author=Wright|first=Roberta Hughes|year=1991|publisher=Charro Press|isbn=0-9629468-0-X|url=https://archive.org/details/birthofmontgomer00hugh/page/27}}</ref> n'agbanyeghị na teknụzụ ọ wereghị oche naanị ọcha; ọ nọbu na ngalaba nwere agba. <ref name="blessed">{{Cite book|title=Blessed Unrest: How the Largest Movement in the World Came Into Being, and Why No One Saw it Coming|author=Hawken|first=Paul|publisher=Viking|year=2007|isbn=978-0-670-03852-7|url=https://archive.org/details/blessedunresthow00hawk/page/79}}</ref> Edgar Nixon, onyeisi oche nke Montgomery isi nke NAACP na onye ndu nke Pullman Porters Union, na enyi ya Clifford Durr gbapụta Parks n'ụlọ nga na mgbede ahụ. <ref>{{Cite book|author=Phibbs|first=Cheryl|title=The Montgomery Bus Boycott: A History and Reference Guide|publisher=Greenwood|year=2009|isbn=978-0313358876|url=https://books.google.com/books?id=HKPtlNXNILsC&pg=PA15}}</ref> <ref name="Stewart Burns">{{Cite book|author=Burns|first=Stewart|title=Daybreak of Freedom: The Montgomery Bus Boycott|publisher=UNC Press|year=1997|isbn=0-8078-4661-9|url=https://archive.org/details/daybreakoffreedo00burn/page/9}}</ref> Ogige ntụrụndụ esiteghị n'echiche nke iji ọdụ ụgbọ ala mee ngagharị iwe. Ndị bu ya ụzọ gụnyere Bayard Rustin na 1942, <ref>{{Cite journal|journal=Fellowship|author=Rustin|first=Bayard|date=July 1942|title=Non-Violence vs. Jim Crow}} reprinted in {{Cite book|author=Carson|first=Clayborne|title=Reporting Civil Rights: American journalism, 1941–1963|url=https://books.google.com/books?id=9j8OAQAAMAAJ|accessdate=September 13, 2011|year=2003|publisher=Library of America|pages=15–18|isbn=9781931082280}}</ref> Irene Morgan na 1946, Lillie Mae Bradford na 1951, <ref name="Borger">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/world/2006/apr/04/usa.julianborger|title=Civil rights heroes may get pardons|first=Julian|author=Borger|date=April 3, 2006|accessdate=March 23, 2017|work=[[The Guardian]]}}</ref> Sarah Louise Keys na 1952, yana ndị otu ''Browder v.'' ''Gayle'' 1956 ikpe ( Claudette Colvin, Aurelia Browder, Susie McDonald, na Mary Louise Smith ) bụ ndị e jidere na Montgomery maka ịghara ịhapụ oche ụgbọ ala ha ọnwa ole na ole tupu Parks. === Ụgbọ ala Montgomery kwụsịrị === Parks nyere aka dị mkpa na mkpọsa mbụ maka Congress site n'aka John Conyers . O mere ka Martin Luther King (bụ onye na-adịghị achọkarị ịkwado ndị na-aga ime obodo) ka ha na Conyers pụta, si otú ahụ na-akwalite profaịlụ nke onye novice. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref> Mgbe a họpụtara Conyers, ọ goro ya ka ọ bụrụ odeakwụkwọ na onye na-anabata ndị ọrụ ọgbakọ ọgbakọ ya na Detroit. Ọ nọrọ n'ọkwa a ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1988. <ref name="NYT2">{{Cite news|title=Rosa Parks, 92, Founding Symbol of Civil Rights Movement, Dies|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2005/10/25/us/25parks.html?pagewanted=2|date=October 25, 2005|author=Shipp|first=E. R.|authorlink=E. R. Shipp|accessdate=January 1, 2010|page=2}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ekwentị ya na CNN na October 24, 2005, Conyers chetara, "Ị mesoro ya nkwanye ùgwù n'ihi na ọ dị jụụ, dị jụụ - naanị onye pụrụ iche.&nbsp;. . . Enwere naanị otu ogige Rosa." <ref name="CNN 2005-10-30">{{Cite news|title=Parks remembered for her courage, humility|date=October 30, 2005|work=CNN|accessdate=July 1, 2008|url=http://www.cnn.com/2005/US/10/25/parks.reax/index.html}}</ref> N'ịrụ ọtụtụ ọrụ kwa ụbọchị maka Conyers, Parks na-elekwasịkarị anya n'okwu metụtara mmekọrịta ọha na eze gụnyere ọdịmma, agụmakwụkwọ, ịkpa oke ọrụ, na ụlọ dị ọnụ ala. Ọ gara ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ, ụlọ ọrụ ndị agadi, na nzukọ obodo ndị ọzọ wee mee ka Conyers guzosie ike na nchegbu obodo na mmemme. <ref name="wasn't" /> Dị ka ọtụtụ ndị isi ojii Detroit, Parks nọgidere na-enwe nchegbu karịsịa maka okwu ụlọ. Ya onwe ya bi na agbataobi, Virginia Park, nke iwu okporo ụzọ na mmeghari ohuru nke obodo mebiri emebi. Ka ọ na-erule 1962, atumatu ndị a ebibila ụlọ 10,000 na Detroit, na-achụpụ mmadụ 43,096, pasent 70 n'ime ha bụ African-American. Ogige ntụrụndụ bi nanị kilomita site n'etiti ọgba aghara ahụ weere ọnọdụ na Detroit na 1967, o weere ịkpa ókè ụlọ anya dị ka isi ihe kpalitere ọgba aghara ahụ. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref> N'ikpeazụ, Parks jikọrọ aka na ndị otu Njikọ nke Ndị Ọrụ Black Revolutionary na Republic of New Afrika n'ịkwalite mmata maka mmegbu ndị uwe ojii n'oge esemokwu ahụ. Ọ jere ozi na "ụlọikpe ndị mmadụ" n'August 30, 1967, na-enyocha ogbugbu nke ndị uwe ojii gburu ụmụ okorobịa atọ n'oge ọgba aghara Detroit 1967, na ihe a bịara mara dị ka ihe omume Algiers Motel . <ref>{{Cite web|url=http://rosaparksbiography.org/bio/the-peoples-tribunal-on-the-algiers-motel-killings/|title=The People's Tribunal on the Algiers Motel Killings {{!}} The Rebellious Life of Mrs. Rosa Parks|work=rosaparksbiography.org|date=May 18, 2016|accessdate=September 11, 2016}}</ref> O nyekwara aka guzobe kansụl district nke Virginia Park iji nyere aka wughachi mpaghara ahụ. Kansụl ahụ mere ka owuwu nke naanị otu ụlọ ahịa ndị ojii nwere na mba ahụ. <ref name="wasn't">{{Cite journal|first=Jeanne|author=Theoharis|authorlink=Jeanne Theoharis|title='The northern promised land that wasn't': Rosa Parks and the Black Freedom Struggle in Detroit|url=http://www.virginia.edu/lifetimelearning/civilrights/articles/Rosa%20Parks%20and%20the%20Black%20Freedom%20Struggle%20in%20Detroit.pdf|journal=OAH Magazine of History|volume=26|pages=23–27|doi=10.1093/oahmag/oar054|year=2012}}</ref> Parks so na ngagharị ike ojii, na-aga ogbako Black Power Philadelphia na Mgbakọ Ọchịchị ojii na Gary, Indiana. Ọ kwadokwara wee gaa ụlọ akwụkwọ Black Panther dị na Oakland. <ref>{{Cite web|url=http://psc-cuny.org/clarion/march-2013/alabama-detroit-rosa-parks-rebellious-life|title=From Alabama to Detroit: Rosa Parks' Rebellious Life|work=psc-cuny.org|date=March 13, 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://citation.allacademic.com/meta/p_mla_apa_research_citation/5/2/2/1/9/p522193_index.html?phpsessid=52461e5fbc3ff8d78be0c47d44ef4d26|title='I Don't Believe in Gradualism': Rosa Parks and the Black Power Movement in Detroit|work=allacademic.com|accessdate=December 11, 2014|archivedate=December 11, 2014|archiveurl=https://archive.today/20141211203242/http://citation.allacademic.com/meta/p_mla_apa_research_citation/5/2/2/1/9/p522193_index.html?phpsessid=52461e5fbc3ff8d78be0c47d44ef4d26}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/02/02/rosa-parks-stamp/1885129/|title=Stamp ceremony kicks off day in Parks' honor|date=February 3, 2013|work=[[USA Today]]}}</ref> == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 9zompqfwsgacv5rp14bu0w5u3p0rger Ujunwa Okafor 0 12322 84328 76812 2022-07-21T13:30:17Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:UjunwaOkafor (1).jpg|thumb|Ujunwa Okafor]] '''Ujunwa Eucharia Okafor''' (amụrụ 20 Disemba 1992) bụ onye egwuregwu bọọlụ Naịjirịa [[Footbọl|na]] -esonye n'egwu dịka onye mgbachitere . Ọ gbaara ALG Spor na Turkish Women's First Football League ma yiri nọmba jesi ederede iri anọ na anọ. N'afọ 2018, a kpọrọ ya ka ọ banye n'òtù mba ụmụ nwanyị Naijiria. == Ọrụ egwuregwu == === Klọb === Okafor gbara egwuregwu bọọlụ na obodo ya na Nigeria Women Premier League bụ Delta Queens FC, tupu ọ kwaga Turkey, wee sonye nso nso a na otu ndị inyom mbụ kwalitere ọgbakọ ALG Spor na Gaziantep . === Ọrụ Mba ụwa === N'ọnwa Febụwarị afọ 2018, a kpọrọ Okafor ka ọ bịa na otu mba ụmụ nwanyị Naịjirịa maka isonye na asọmpi Iko Mbaụwa 2018 WAFU . == Ọnụ ọgụgụ ọrụ == As of match played April 13,2018. {| class="wikitable" style="text-align: center;" ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |National ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- | rowspan="2" |ALG Spor |2018–19 |First League |5 |0 |– |– |0 |0 |5 |0 |- ! colspan="2" |Total !5 !0 !– !– !0 !0 !5 !0 |} ; Njikọ mbụ nke ụmụ nwanyị Turkish :; Ọnụ ego nke ALG Spor :: ''Ndị gbara ọsọ'' (1): 2018–19 == Ebemsidee == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] b9th25yxlwmd1zbvg6kih6ekpyyq79m Novemba 0 12351 84340 74965 2022-07-21T13:59:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Breviarium Grimani - November.jpg|thumb|Novemba]] Novemba bụ ọnwa nke iri na otu na penultimate na afo na Julian na [[Gregorian]] Calendars, nke anọ na nke ikpeazụ n'ime ọnwa anọ nwere ogologo ụbọchị iri atọ na nke ise na nke ikpeazụ nke ọnwa ise ka ọ nwee ogologo ihe na-erughị ụbọchị 31. Novemba bụ ọnwa nke itoolu na kalenda Romulus c. 750 BC. Nọvemba jigidere aha ya (site na Latin novem nke pụtara "iteghete") mgbe agbakwunyere Jenụwarị na [[February|Febụwarị]] na kalenda Rome mpo777. Nọvemba bụ ọnwa mbubreyo n'oge opupu ihe ubi na mpaghara ndịda na ngwụcha mgbụsị akwụkwọ na Northern Hemisphere. Ya mere, Nọvemba na South Hemisphere bụ oge nke ọnwa Mee na Northern Hemisphere na vice versa. Na Rome oge ochie, e mere Ludi Plebeii site na Nọvemba 4–17, Epulum Jovis mere na Nọvemba 13 na ememe Brumalia malitere na Nọvemba 24. Ụbọchị ndị a adabaghị na kalenda Gregorian nke oge a. Ndị Anglo-Saxon kpọrọ Nọvemba dị ka Blōtmọnaþ. [[Brumaire]] na Frimaire bụ ọnwa ndị November dabara na kalenda French Republican. 2dzmc3dkg3p5reqjikllwh24sf6xgcf Lainey Wilson 0 12397 84335 76407 2022-07-21T13:45:04Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Lainey Wilson 2020.jpg|thumb|Lainey Wilson]] '''Lainey Wilson''' (amuru Mee 19, 1992) <ref name="Country Daily">{{Cite web|title=Meet Lainey Wilson and Learn Some Things You Oughta Know About Her|url=https://www.countrythangdaily.com/lainey-wilson/|work=Country Thang Daily|accessdate=25 December 2021}}</ref> bu onye egwu obodo America – onye ode akwukwo. Wilson rụrụ site na nwata, tupu ọ gaa Nashville, Tennessee ịchụso ọrụ dị ka onye na-eme egwuregwu mba. Na 2014, o wepụtara album mbụ ya, sochiri nke abụọ na akara Lone Chief na 2016. Wilson nwetara nkwekọrịta mbipụta wee wepụta ogologo egwuregwu (EP) na 2019, nke gụnyere egwu " Ihe mmadụ kwesịrị ịma ". Na 2020, ewepụtara ya dị ka otu site na otu egwu egwu BBR wee ruo na nke mbụ na eserese egwu obodo America. == Ndụ mbido == A zụlitere Wilson na Baskin, Louisiana, obodo nwere naanị mmadụ 300. Nna ya bụ onye ọrụ ugbo mgbe nne ya bụ onye nkuzi. Ọ malitere inwe mmasị n'egwú malite n'oge ọ bụ nwata. <ref name="Allmusic">{{Cite web|author=Deming|first=Mark|title=Lainey Wilson Biography|url=https://www.allmusic.com/artist/lainey-wilson-mn0003508331/biography|work=[[AllMusic]]|accessdate=25 December 2021}}</ref> Ezinụlọ ya na-egekarị egwu obodo nke Buck Owens na Glen Campbell . "Egwu obodo maka mụ na ezinụlọ m, ọ karịrị egwu. Anyị biri okwu ndị a na abụ ndị ahụ, "ka ọ gwara ''The Advocate'' . <ref name="Advocate">{{Cite news|author=Wirt|first=John|title=With a voice recalling Dolly Parton, Louisiana's Lainey Wilson is hitting the country charts; see video|url=https://www.theadvocate.com/baton_rouge/entertainment_life/music/article_88d8504c-a141-11eb-bd3a-3f1a05f65b01.html|accessdate=26 December 2021|work=[[The Advocate (Louisiana)|The Advocate]]|date=April 22, 2021}}</ref> Mgbe ọ dị afọ itoolu, ọ gara ihe ngosi nke Grand Ole Opry ma dọọrọ ya na egwu ahụ. "Echetara m na m lere anya n'ebe ahụ, dị ka, 'Nwoke, achọrọ m ime nke ahụ'," ka ọ chetara. <ref name="The Boot">{{Cite web|author=Ladd|first=Olivia|title=Lainey Wilson's Road from Hannah Montana Impersonator to the Opry|url=https://theboot.com/lainey-wilson-reflects-on-her-road-from-impersonating-hannah-montana-to-singing-on-the-opry/|work=The Boot|accessdate=25 December 2021}}</ref> Nna Wilson kuziri ya otu egwu egwu di na nwunye na n'oge na-adịghị anya ọ na-ede abụ ya site n'afọ iri na ụma ya. <ref name="Allmusic" /> N'afọ 2006, ọ wepụtara egwuregwu agbatịkwu (EP) na Myspace akpọrọ ''Country Girl Rule'' . <ref name="Country Daily" /> N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Wilson nwetara ọrụ na-eṅomi Hannah Montana . Ọtụtụ mgbe na-ede akwụkwọ ihe ngosi nke ya, <ref name="The Boot" /> ọ na-eme njem nlegharị anya dịka Hannah Montana n'ofe Louisiana. <ref name="Allmusic" /> == Ọrụ == === 2011–2018: Afọ mbụ na Nashville na mwepụta onwe ya === Wilson gụchara ụlọ akwụkwọ sekọndrị <ref name="Allmusic" /> wee kwaga Nashville, Tennessee na Ọgọst 2011. <ref name="Advocate" /> O biri na mbụ na ụgbọala na-adọkpụ na mpụga ụlọ ihe nkiri na Nashville. Onye nwe ụlọ studio kwụrụ ụgwọ mmiri na ọkụ eletrik Wilson iji nyere aka na-egbo mkpa ya. <ref name="Taste">{{Cite web|author=Dukes|first=Billy|title=Lainey Wilson's Perfectly Abnormal Journey to Nashville|url=https://tasteofcountry.com/lainey-wilsons-perfectly-abnormal-journey-to-nashville-interview/|work=Taste of Country|accessdate=25 December 2021}}</ref> N'afọ 2021, Wilson kọwara na afọ mbụ ya na Nashville siri ike: "Ọ kụziiri m na ihe a agaghị adị mfe. Ọ kụziiri m nnọgidesi ike.” <ref name="Advocate" /> Ruo ọtụtụ afọ, Wilson na-egwuri egwu dị iche iche nke obere ihe ngosi ma rụọ ọrụ na ide abụ ya. <ref name="Allmusic" /> Na 2014, Wilson weputara album akpọrọ onwe ya na label Culpit. <ref name="Hollywood Life">{{Cite web|author=BrowJason|title=Lainey Wilson: 5 Things To Know AboutCountry Music’s Rising Star|url=https://hollywoodlife.com/feature/who-is-lainey-wilson-4590309/|work=[[Hollywood Life]]|accessdate=25 December 2021}}</ref> A na-esote ya na 2016 site na album ya nke abụọ ''Tougher'' . E wepụtara diski ahụ na akara Lone Chief. <ref>{{Cite journal|author=Wilson|first=Lainey|title=''Tougher'' (CD Liner Notes and Album Information)|journal=Lone Chief|date=April 8, 2016|id=5638676569}}</ref> Ọrụ a kpọkọtara ndị na-ege ntị wee depụta ndepụta Albums ''Billboard'' Top Country na 2016. <ref name="Country Albums">{{Cite web|title=Lainey Wilson chart history (Country Albums)|url=https://www.billboard.com/artist/lainey-wilson/chart-history/clp/|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=25 December 2021}}</ref> Na 2018, o wepụtara EP nke abụọ ya, nchịkọta aha onwe ya nke ewepụtara onwe ya. Nke a butere Wilson bịanyere aka na SONY/ATV bịanyere aka na nkwekọrịta mbipụta <ref name="Allmusic" /> na 2018. N'otu afọ ahụ, ọ bịanyekwara aka na nkwekọrịta nchịkwa. === 2019 – dị ugbu a: “Ihe mmadụ kwesịrị ịma” na-eme nke ọma === Na 2018, Wilson bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ ndekọ aha isi na BBR Music Group . Mwepụta akara mbụ ya bụ EP ''Redneck Hollywood'' (2019) nke atọ ya. E wepụtakwara otu akara mpụta mbụ ya na 2019 akpọrọ "Dirty Looks". <ref name="Billboard">{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/columns/country/9325188/lainey-wilson-emerging-country-interview|title=Emerging Country: From 'LA' to the Grand Ole Opry, 'Dirty Looks' Singer Lainey Wilson’s Dream Is Realized|publisher=Billboard|date=February 28, 2020|accessdate=April 5, 2021}}</ref> ''Off the Record UK'' toro EP, na-akọwapụta egwu egwu Wilson na mmepụta sitere na onye nrụpụta Jay Joyce . Mbipụta ahụ kwubiri site n'ikwu, "EP bụ raw na ezigbo, na-eme ka ụdị egwu mba ahụ gbasaa karịa mgbe ọ bụla ma na-eweghachi ya na omenala ma ka na-emegharị ya na gburugburu oge a." <ref>{{Cite news|title=Lainey Wilson’s ‘Redneck Hollywood’ Is A True Representation of The Power of Women in Country Music|url=https://www.offtherecorduk.com/lainey-wilsons-redneck-hollywood-review/|accessdate=26 December 2021|work=Off the Record UK|date=September 14, 2019}}</ref> Wilson nwetara nlebara anya site na Television Music Country, onye tinyere ya na Klas nke 2019 <ref>{{Cite web|author=Tingle|first=Lauren|title=CMT Listen Up Reveals 2019 Class|url=http://www.cmt.com/news/1801718/cmt-listen-up-reveals-2019-class/|work=CMT.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> Gee ntị" na njem ha "2019 CMT Next Women of Country". <ref>{{Cite web|author=Tingle|first=Lauren|title=CMT’s Next Women of Country Inspire Positive Change|url=http://www.cmt.com/news/1800772/cmts-next-women-of-country-inspire-positive-change/|work=cmt.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> Ya na Morgan Wallen gakwara njem na 2019. <ref name="Billboard" /> N'otu oge ahụ, e gosipụtara ọtụtụ egwu ya na Paramount Network show ''Yellowstone'' . <ref>{{Cite web|author=Sawyer|first=Bobbie Jean|title=Songs From the Bunkhouse: Lainey Wilson on Being Featured on 'Yellowstone,' the 'Coolest Cowboy Show of All Time'|url=https://www.wideopencountry.com/songs-from-the-bunkhouse-lainey-wilson/|work=Wide Open Country|accessdate=27 December 2021}}</ref> N'August 2020, akara BBR wepụtara Wilson na-esote otu na redio akpọrọ " Ihe mmadụ kwesịrị ịma ". <ref>{{Cite web|author=Liptak|first=Carena|title=LISTEN: Lainey Wilson's 'Things a Man Oughta Know'|url=https://tasteofcountry.com/lainey-wilson-things-a-man-oughta-know/|work=Taste of Country|accessdate=25 December 2021}}</ref> Egwu ahụ nwetara nlebara anya mgbasa ozi dị arọ site na saịtị dị ka Apple Music, <ref>{{Cite web|title=3/3/21: Up Next USA Spotlight|url=https://music.apple.com/us/station/3-31-21-up-next-usa-spotlight/ra.1560228205|work=music.apple.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> iHeart Radio, <ref>{{Cite web|author=Mastrogiannis|first=Nicole|title=Lainey Wilson: What You 'Oughta Know' About 'Bell Bottom Country' Star|url=https://www.iheart.com/content/2021-03-05-lainey-wilson-what-you-oughta-know-about-bell-bottom-country-star/|work=iheart.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> Spotify <ref>{{Cite web|author=Konicki|first=Lisa|title=Spotify Reveals First-Ever Hot Country Artists To Watch 2021 List|url=https://americansongwriter.com/spotify-reveals-first-ever-hot-country-artists-to-watch-2021-list/|work=americansongwriter.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> na Pandora . <ref>{{Cite web|title=Pandora Announces Country Artists to Watch for 2020|url=https://www.nashvillenoise.com/pandora-country-artists-watch-2020/|work=NashvilleNoise.com|accessdate=27 April 2021}}</ref> Ka ọ na-erule 2021, "Ihe mmadụ kwesịrị ịma" ghọrọ onye na-agbaji agbawa, na-eru nọmba atọ na ''chaatị Billboard'' Country Airplay na nọmba nke mbụ na chaatị Mba Mba . <ref>{{Cite news|author=Asker|first=Jim|title=Billboard’s Top New Country Artist Of 2021 Lainey Wilson on the 10 Years Leading Up to Her First No. 1|url=https://www.billboard.com/music/features/lainey-wilson-interview-top-new-country-artist-2021-1235005084/|accessdate=25 December 2021|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|date=December 2, 2021}}</ref> Agụnyere ya na album studio nke atọ ''Sayin 'Ihe m na-eche''' (2021). Diski ahụ bụ mkpokọta album mbụ ya zuru oke ewepụtara na akara BBR ma nwee egwu iri na abụọ. <ref>{{Cite journal|author=Wilson|first=Lainey|title=''Sayin' What I'm Thinkin'' (CD Liner Notes and Album Information)|journal=[[BBR Music Group]]|date=February 19, 2021}}</ref> Ọ bụ nke abụọ ya iru na ndepụta ọba akwụkwọ obodo ''Billboard'', na-arị elu na ọnụọgụ 40. <ref name="Country Albums" /> Diski ahụ nwetara nyocha dị mma. "Ewezuga ide na ịdekọ egwu na-eju ndị na-egwu egwu obodo afọ, ọ na-eme nke ọma n'iwebata onwe ya dum site na egwu," ''Taste of Country 's'' Billy Dukes kwubiri. <ref>{{Cite web|author=Dukes|first=Billy|title=Album Review: Lainey Wilson, ''Sayin' What I'm Thinkin''|url=https://tasteofcountry.com/lainey-wilson-sayin-what-im-thinkin-album-review/|work=[[Taste of Country]]|accessdate=25 December 2021}}</ref> ''Entertainment Focus'' kwuru, "kpakpando na-ebili na-atụpụ ya n'ogige ahụ na ọba ọhụrụ ya." <ref>{{Cite web|author=Ellwood-Hughes|first=Pip|title=Lainey Wilson – “Sayin’ What I’m Thinkin'” review|url=https://entertainment-focus.com/2021/02/19/lainey-wilson-sayin-what-im-thinkin-review/|work=Entertainment Focus|accessdate=25 December 2021}}</ref> Wilson pụtara dị ka ihe nkwado na Jason Aldean 's "Back in the Saddle Tour" na 2021. <ref>{{Cite web|date=2021-05-17|title=Jason Aldean: Back In The Saddle Tour 2021 To Launch This August With Special Guests Hardy And Lainey Wilson|url=https://www.livenationentertainment.com/2021/05/jason-aldean-back-in-the-saddle-tour-2021-to-launch-this-august-with-special-guests-hardy-and-lainey-wilson/|accessdate=2021-09-02|work=Live Nation Entertainment|language=en-US}}</ref> Na 2021, Cole Swindell rịọrọ ka Wilson rụkọọ ọrụ na otu ya na-esote. O kwetara na na 2021, ụzọ abụọ ahụ wepụtara duet " Ekwula mgbe ọ bụla ". <ref>{{Cite journal|author=Farthing|first=Lydia|title=Cole Swindell & Lainey Wilson Join Forces On Fiery Duet, ‘Never Say Never’ [Interview]|journal=Music Row|date=December 2, 2021|url=https://musicrow.com/2021/12/cole-swindell-lainey-wilson-join-forces-on-fiery-duet-never-say-never-interview/|accessdate=25 December 2021}}</ref> == Ụdị egwu na mmetụta == Ụdị egwu Wilson gbanyere mkpọrọgwụ na egwu obodo, mana ọ na-agụnyekwa ihe ndị dị na pop, rock ndịda, obodo nke oge a na obodo mara mma . <ref name="Allmusic" /> <ref name="Rolling Stone 2">{{Cite journal|author=Freeman|first=Jon|title=Lainey Wilson Doesn’t Sound Like Anyone Else in Nashville. It Helped Make 2021 Her Year|journal=[[Rolling Stone]]|date=December 23, 2021|url=https://www.rollingstone.com/music/music-country/lainey-wilson-sayin-what-im-thinkin-album-1274936/|accessdate=26 December 2021}}</ref> N'ịkọwa ụdị ya, AllMusic 's Mark Deming kwuru, sị, "Olu Wilson doro anya ma sie ike, na-eji ụda Southern na-enweghị mgbagha, egwu ya na-esikwa ike ma na-esite n'obi obodo dị ugbu a nke nwere ọnụ nke nwere mgbọrọgwụ na nkume ndịda nke Southern na nkume kpochapụwo. yana mpịachi nke pop nke oge a." <ref name="Allmusic" /> N'ịkọwa ụdị egwu nke ya, Wilson kọwara ya dị ka "mba mgbịrịgba", nke ''Taste of Country'' kpọrọ "obe n'etiti ige ntị dị mfe na eziokwu siri ike." <ref name="The Boot" /> Wilson ejiriwo Dolly Parton nwee mmetụta dị ukwuu, na-enye ya ụtụ na egwu nke onwe ya "WWDD" (Gịnị ga-eme Dolly). Ọ na-etokwa Lee Ann Womack dị ka mmetụta na ọrụ ya na egwu ya. <ref>{{Cite web|author=Sawyer|first=Bobbie Jean|title=Rooted in Country: Lainey Wilson Says Lee Ann Womack's 'I Hope You Dance' Spoke to Her 'Big Dreams'|url=https://www.wideopencountry.com/lainey-wilson/|work=Wide Open Country|accessdate=26 December 2021}}</ref> == Ihe ngosi ==   '''Albums Studio''' * ''Lainey Wilson'' (2014) <ref name="Hollywood Life" /> * ''Kasiri ike'' (2016) * ''Kwuo ihe m na-eche''' (2021) == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable mw-collapsible" |+ !Afo !Nhọrọ na oru !Hie nrita !ihiengosiputa |- | |CMT ihie nrite eritere na egwú | | |- | | | | |- | | | | |} == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t8ts2toq8i0iwkkdv03p2n15hl93mdt Gina Lewandowski 0 12399 84386 74172 2022-07-21T17:48:59Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Gina Lewandowski DFB-Pokal Muenchen-1.jpg|thumb|Gina Lewandowski]] '''Gina Loren Lewandowski''' (amuru Eprel 13, 1985) bu onye a ama na NJ/NY Gotham FC na National Women's Soccer League [[Footbọl|.]] == Ọrụ mahadum == Lewandowski gbara bọọlụ kọleji ya na Mahadum Lehigh, ebe akpọrọ ya aha Patriot League Offensive Player of the Year (2004, 2005) na Patriot League Rookie of the Year (2003), a na-edu ya ndị mmeri niile na Njikọ 2004 afọ nwere ihe mgbaru ọsọ asatọ na 16. isi. <ref>{{Cite web|url=http://patriotleague.cstv.com/school-bio/patr-all-time-awards-w-soccer.html|title=School Info - Patriot League Official Athletic Site|work=cstv.com|accessdate=January 15, 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080517090224/http://patriotleague.cstv.com/school-bio/patr-all-time-awards-w-soccer.html|archivedate=May 17, 2008}}</ref> O ji golu iri atọ na isi gụchaa akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ ya. Ọ nyekwara aka ugboro asatọ na ihie egwuregwu iri asaa <ref>{{Cite web|url=http://www.lehighsports.com/sports/2013/8/9/WSOC_0809134255.aspx|publisher=Lehigh Athletics|accessdate=21 October 2017|title=Women's Soccer Archives}}</ref> Okukwara ndị Northampton Laurels bolu na afọ 2006. == Ọrụ ọkachamara == Na-esote mahadum Lewandowski nwara ịpụ maka otu abụọ na Germany, na-aga mba ofesi na Mee 22, 2007. Ọchịchọ ya igwu egwu na-eduga ya "... gafeta wee hụ ebe ọ na-ewe m," Lewandowski kwuru, "Ọ bụ naanị mmụba nke okwukwe." <ref>{{Cite web|url=http://patriotleague.cstv.com/sports/w-soccer/spec-rel/052107aab.html|archiveurl=https://archive.today/20120717065706/http://patriotleague.cstv.com/sports/w-soccer/spec-rel/052107aab.html|archivedate=2012-07-17|title=Senior Standouts - Patriot League Official Athletic Site|work=cstv.com}}</ref> === 1. FFC Frankfurt === N'ịgbaso nnwale na-aga nke ọma, Njikọ All Patriot oge anọ kwagara na 1. FFC Frankfurt ya na onye America ibe ya Alexandra Krieger na Julaị 30, 2007. <ref>{{Cite web|url=https://www.handelsblatt.com/sport/fussball/fussball-bundesliga-krieger-und-lewandowski-wechseln-nach-frankfurt/2855038.html?ticket=ST-150782-JwPIZXEBy0APtVJ1d5C9-ap2|title=Krieger und Lewandowski wechseln nach Frankfurt|work=Handelsblatt|language=German|date=30 August 2007}}</ref> Mgbe ọ nọ na Frankfurt Lewandowski meriri treble na 2007–08 (Bundesliga-Pokal-Champions League). O nyeere Frankfurt aka imeri Pokal ọzọ na 2011. Lewandowski gara n'ihu na njedebe ikpeazụ nke otu onye mmeri ọzọ na 2011–12, meriri Olympique Lyon . <ref>{{Cite web|url=https://www.dfb.de/en/news/detail/champions-league-final-in-munich-olympic-stadium-31039/?no_cache=1&cHash=564bfe1eb6db82813c1819932d7207c4|title=Champions League Final in Munich Olympic Stadium|work=dfb.de|date=30 January 2012}}</ref> === Western New York Flash === Lewandowski hapụrụ Frankfurt ka ọ kpọọ otu oge na otu egwuregwu bọọlụ ọkachamara ụmụ nwanyị (WPS) n'oge ọkọchị nke 2011. Ọ pụtara ugboro 8 maka Western New York Flash wee nyere ọgbakọ ahụ aka imeri ma otu egwuregwu na asọmpi . WPS apịaji n'ime oge ezumike na-esote. === Bayern Munich === Lewandowski laghachiri na Germany na-eso WPS, oge a na Bayern Munich . <ref>{{Cite web|author=Rooke|first=Jamie|date=2022-03-02|title=NWSL Challenge Cup: Players to watch in 2022|url=https://herfootballhub.com/2022-nwsl-challenge-cup-players-to-watch/|accessdate=2022-03-03|work=Her Football Hub|language=en-GB}}</ref> Site na 2012 ruo 2019, ọ pụtara na oge 119 maka klọb n'egwuregwu oge niile, na-enye akara ugboro iri na asatọ. Yana Bayern o meriri Frauen- Bundesliga ugboro abụọ ọzọ na 2015 na 2016. <ref>{{Cite web|url=https://www.bavarianfootballworks.com/2019/5/7/18535765/bayern-munich-gina-lewandowski-signs-with-sky-blue-fc|title=Gina Lewandowski signs with Sky Blue FC|work=Bavarian Football Works|date=7 May 2019}}</ref> === NJ/NY Gotham FC === Lewandowski bịanyere aka na NJ/NY Gotham FC, otu National Women's Soccer League (NWSL) nke dabere na New Jersey, nkeji 90 site na ebe o tolitere, na Mee 7, 2019. <ref>{{Cite web|url=https://www.philly.com/soccer/gina-lewandowski-sky-blue-fc-bayern-munich-20190507.html|title=Sky Blue FC signs Gina Lewandowski after Lehigh Valley native leaves Bayern Munich|work=The Philadelphia Inquirer|date=7 May 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.vavel.com/en-us/soccer/2019/05/07/nwsl/980798-sky-blue-fc-sign-gina-lewandowski.html|title=Sky Blue FC sign Gina Lewandowski|work=Vavel|date=7 May 2019}}</ref> Na Jenụwarị 2020, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta otu afọ ọhụrụ. <ref>{{Cite web|url=https://skybluefc.com/2020/01/29/sky-blue-fc-re-sign-defender-gina-lewandowski/|title=Sky Blue FC Re-sign Defender Gina Lewandowski|work=Sky Blue FC|date=29 January 2020}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == May 9, 2012, Lewandowski kpọrọ oku maka egwuregwu United States megide China . <ref>{{Cite web|url=http://www.ussoccer.com/News/Womens-National-Team/2012/05/Sundhage-Names-Roster-for-New-Jersey-Camp.aspx|title=Sundhage Names 28 Players to New Jersey Training Camp in Advance of U.S. WNT Match against China on May 27|publisher=ussoccer.com|accessdate=May 10, 2012|date=May 9, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120510224204/http://www.ussoccer.com/News/Womens-National-Team/2012/05/Sundhage-Names-Roster-for-New-Jersey-Camp.aspx|archivedate=May 10, 2012}}</ref> N'October 25, 2015, mgbe ọ dị afọ 30, Lewandowski nwetara okpu mbụ ya maka United States na egwuregwu enyi na enyi mba ụwa (Victory Tour) megide Brazil, na-esi na bench na nkeji 74 na-egwu azụ azụ aka ekpe. == Nkeonwe == Na Betlehem, PA, ọ nwetara akara ugo mmụta na bayoloji na Mahadum Lehigh . Gina nwere nna ochie Polish ma kesaa aha nna ya na Robert Lewandowski, kpakpando maka ndị otu Bayern Munich n'otu oge ahụ, ọ bụ ezie na a maghị na ha abụọ nwere njikọ. <ref>{{Cite web|url=https://equalizersoccer.com/2015/11/06/gina-lewandowski-meets-robert-lewandowski-video-bayern-munich/|title=Gina Lewandowski meets Robert Lewandowski|work=The Equalizer|date=6 November 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://bundesligafanatic.com/20180202/exclusive-interview-with-bayern-munichs-gina-lewandowski-the-american-champion-in-germany/|title=Exclusive Interview with Bayern Munich's Gina Lewandowski, the American Champion in Germany|work=Bundesliga Fanatic|date=2 February 2018}}</ref> == Nkwanye ugwu na ihe nrite == === Klọb === ; 1. FFC Frankfurt * Uefa iko ụmụ nwanyị (1): Onye meriri 2007–08 * Iko German (2): Onye meriri 2007–08, 2010–11 * Bundesliga (1): Onye mmeri 2007–08 ; Bayern München * Bundesliga (2): Onye mmeri 2014–15, 2015–16 * 2003: Patriot League Rookie nke Afọ <ref name="honors">{{Cite web|url=http://lehighsports.com/news/2016/5/31/womens-soccer-lewandowski-set-to-compete-with-us-national-team-this-thursday-and-sunday.aspx|publisher=Lehigh Athletics|accessdate=21 October 2017|title=Lewandowski set to compete with US National Team this Thursday and Sunday}}</ref> * 2004: Patriot League Offensive Player of the Year <ref name="honors" /> * 2005: Patriot League Offensive Player of the Year <ref name="honors" /> == Ntụaka == <references /> == Njikọ mpụga == * Gina Lewandowski * [http://www.ffc-frankfurt.de Offizielle Homepage des 1.] [http://www.ffc-frankfurt.de FFC Frankfurt] * [https://www.lehighsports.com/sports/wsoccer/rosters/displayPlayer.asp?PLAYER_ID=2078 Gina Lewandowski na Lehigh]  * [http://www.womenssoccerunited.com/author/gina-lewandowski/ Gina Lewandowski Official blọọgụ na Women's Soccer United] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7d2r36oysv8aanubansfma95j5y1l8z Pebe Sebert 0 12400 84388 74173 2022-07-21T17:58:30Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Pebe Sebert.jpg|thumb|Pebe Sebert]] '''Rosemary Patricia''' " '''Pebe''' " '''Sebert''' ( /ˈp iː b i PEE -bee / -ərt ; _ _ amuru Maachị 17, 1956) bu onye America na-agụ egwu na onye na-ede abụ sitere na Brentwood, Tennessee, na nne nke onye ọbụ abụ na onye na-agụ abụ Kesha . Sebert nwere ọnụ ọgụgụ-otu hits maka Dolly Parton, Pitbull, na Kesha, nwa ya nwanyị. Sebert na Kesha edeela egwu iri na otu ebipụtara ọnụ. Egwu Sebert dere maka ndị na-ese ihe ndị ọzọ ejikọtala ahịa nke ihe karịrị nde 8 na United States naanị. <ref name="sales">{{Cite web|url=https://www.riaa.com/goldandplatinumdata.php?resultpage=1&table=SEARCH_RESULTS&action=&title=&artist=Ke$ha&format=&debutLP=&category=&sex=&releaseDate=&requestNo=&type=&level=&label=&company=&certificationDate=&awardDescription=&catalogNo=&aSex=&rec_id=&charField=&gold=&platinum=&multiPlat=&level2=&certDate=&album=&id=&after=&before=&startMonth=1&endMonth=1&startYear=1958&endYear=2010&sort=Artist&perPage=25|title=Gold & Platinum Searchable Database – May 09, 2014|publisher=RIAA|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> Na 2013, Sebert pụtara dị ka onye na-emekarị ihe ngosi eziokwu ''Kesha: My Crazy Beautiful Life'', nke kpakpando Kesha na-ese onyinyo ya na nwa ya nwoke Lagan sere ya. == Mbido ndụ ya == A mụrụ Sebert na March 17, 1956, na Michigan City, Indiana, ma nọrọ n'oge ọ bụ nwata n'ugbo nne na nna ya. Nna ya sitere na German na nne ya bụ onye Hungarian . <ref>{{Cite web|author=Brodsky|first=Rachel|url=http://www.mtv.com/news/2303977/kesha-vinny-guadagnino-interview/|title=Ke$ha Once Snuck into Prince's House & 5 Other Fascinating Things We Learned From Her Interview With Vinny Guadagnino (VIDEO)|publisher=MTV News|date=April 15, 2013}}</ref> Pebe malitere ịbụ abụ na ịmepụta abụ mgbe ọ dị afọ 4 ma na-abụ abụ n'ihu ọha mgbe ọ dị afọ isii, ọ zụrụ azụ dị ka onye na-agụ egwú ma kpọọ piano na guitar. Sebert bụrụ abụ n'ìgwè, ìgwè, na dị ka onye na-ese ihe. Ọ banyere na Interlochen Arts Academy a ma ama mgbe ọ dị afọ 15, bụ ebe o sonyere na otu ndị Madrigal pụrụ iche, nke na-aga site na òkù na Europe. Ọ gakwara njem nlegharị anya dị ka soprano ya na ndị ntorobịa America na Symphony na Choir. Ọ malitere igwu ụlọ kọfị na Chicago na Europe n'oge ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị. <ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm3732465/bio|title=Kesha|publisher=IMDb}}</ref> == Ọrụ == N'afọ ndị 1970, Sebert dere " Ochie ọkụ enweghị ike ijide gị kandụl " ya na di mgbe ahụ Hugh Moffatt maka onye ọbụ abụ mba [[Olile anyanwu Amerika|America]] bụ Joe Sun maka album ya ''Old Flames'' . <ref name="tennessean">{{Cite web|title=Ke$ha following mom's country music lead?|url=http://blogs.tennessean.com/tunein/tag/pebe-sebert/|work=[[The Tennessean]]|publisher=Carol Hudler|accessdate=October 31, 2012}}</ref> N'oge na-adịghị anya nsụgharị Sun ghọrọ ihe egwu, na-arị elu na Nke 14 na ''chaatị Billboard'' Hot Country Songs . Dolly Parton tinyere mkpuchi nke egwu na album 1980 ''Dolly, Dolly, Dolly'' afọ abụọ ka ewepụtara ụdị Sun. Ụdị Parton ghọrọ nnukwu ihe egwu, ruru Nke 1 na ''chaatị Billboard'' Hot Country Songs. <ref>{{Cite book|title=The Billboard Book Of Top 40 Country Hits: 1944–2006, Second edition|author=Whitburn|first=Joel|authorlink=Joel Whitburn|year=2004|publisher=Record Research}}</ref> "Old ọkụ enweghị ike ijide gị kandụl" mechara kpuchie ọtụtụ ndị na-ese ihe, gụnyere ada Sebert Kesha maka egwu agbatịkwuru ''Deconstructed'' na album studio nke atọ ya ''Rainbow'' . Na 2004, Sebert gbazinyere ụda olu ya na album ezumike mpụta mbụ nke X-Mas Balls, ''Ọ Hapụrụ M Maka Rudolph'', na-abụ abụ "Ọ bụrụ na m bụ mmụọ ozi" na Ned McElroy na Jerry Williams. <ref name="allmusic">{{Cite web|author=Pebe Sebert|url=http://www.allmusic.com/artist/pebe-sebert-mn0001317929|title=Pebe Sebert &#124; Songs|publisher=AllMusic|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> Na May 2005, Sebert na ụmụ ya abụọ Kesha na Lagan gbara egwu na ihe omume nke usoro eziokwu ''The Simple Life'' nke gbara Paris Hilton na Nicole Richie . N'ime ihe omume May 12, 2005 "Onye Nhazi Wedding," Sebert na-ahapụ Hilton na Richie ka ha nọrọ n'ụlọ ya ka ha na-agbalị ịhazi agbamakwụkwọ ma mesịa gbalịa, site n'enyemaka Kesha, ịtọ Sebert n'ụbọchị. <ref name="imdb">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm5402979/|title=Pebe Sebert|publisher=IMDb}}</ref> N'afọ 2010, Sebert dekọtara egwu egwu nwa ya nwanyị Kesha bụ " Ịhụnanya Gị Bụ Ọgwụ M ", nke ghọrọ Top 10 na-alụbeghị di na mba itoolu wee rute platinum atọ na US N'afọ ahụ, Sebert na Kesha nyere egwu "Asọ oyi" onye na-agụ pop pop Miranda Cosgrove maka album mbụ ya, ma nye aka na egwu egwu maka mpụta mbụ nke Miley Cyrus EP, ''Oge nke Ndụ Anyị'' . Na 2012 Sebert kwadoro "Warrior", "Dirty Love", "Wonderland", "Gold Trans Am", na "Out Alive" maka Kesha nke abụọ album ''Warrior'' . Sebert nyekwara ụda nkwado maka egwu "Dirty Love", nke gosipụtara Iggy Pop, na "Gold Trans Am". <ref name="allmusic">{{Cite web|author=Pebe Sebert|url=http://www.allmusic.com/artist/pebe-sebert-mn0001317929|title=Pebe Sebert &#124; Songs|publisher=AllMusic|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPebe_Sebertn.d.">Pebe Sebert (n.d.</cite></ref> N'April 2013 Sebert pụtara na Kesha's reality show ''Kesha: My Crazy Beautiful Life'' nke nwa ya nwoke Lagan Sebert mere ihe nkiri wee gbasaa na MTV . Oge mbụ (Eprel 23, 2013 - Mee 28, 2013) dekọtara ndụ Kesha ka ọ malitere njem nlegharị anya mbụ ya wee rụọ ọrụ na album nke abụọ ya, ''Warrior'' . <ref name="imdb">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm5402979/|title=Pebe Sebert|publisher=IMDb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[[imdbname:5402979|"Pebe Sebert"]]. </cite></ref> Oge nke abụọ gosipụtara Kesha na-etinyekwu oge n'ụlọ na-ewe ezumike dị oke mkpa, ma gosipụta nwa Sebert nke ọdụdụ na nwanne Kesha nke ọdụdụ, Louie, onye na-apụtabeghị na oge mbụ. Oge nke abụọ sitere na Ọktoba 30 ruo Disemba 18, 2013. Na 2013, Sebert kwadoro Kesha na American rapper Pitbull 's hit single " Timber ", nke e wepụtara na October 2, 2013, wee ghọọ a Top 10 otu na 28 mba na 1 na 12 mba. <ref name="SWEDENTIMBER">{{Cite web|author=Steffen Hung|url=http://www.swedishcharts.com/showitem.asp?interpret=Pitbull+feat.+Ke%24ha&titel=Timber&cat=s|title=Pitbull feat. Ke$ha – Timber|publisher=swedishcharts.com|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> <ref name="CANADATIMBER">{{Cite web|url=http://www.billboard.com/artist/339631/Pitbull/chart?f=793|title=Pitbull – Chart history|work=Billboard|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> <ref name="AUSTRIATIMBER">{{Cite web|author=Steffen Hung|url=http://www.australian-charts.com/showitem.asp?interpret=Pitbull+feat.+Ke%24ha&titel=Timber&cat=s|title=Pitbull feat. Ke$ha – Timber|publisher=australian-charts.com|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> Na Disemba 31, 2013, Kesha wepụtara vidiyo egwu maka "Dirty Love", nke Sebert dekọrọ na nke o nyere aka n'olu. N'afọ 2017, Sebert rụpụtara Kesha's backback album ''Rainbow'' nke gosipụtara egwu ọhụrụ abụọ nke ndị duo dere ("Hymn" na "Mụta Ka Go"), yana duet nke "Ọkụ Ochie enweghị ike ijide kandụl. nye Gị", n'etiti Kesha na Parton. Sebert so Kesha na nwa ya nwoke Louie dee duet " Safe ", bụ ndị mere ya na onye rapper Chika. == Ndụ onwe onye == Sebert lụrụ Hugh Moffatt, onye o dere "Old ọkụ enweghị ike ijide gị kandụl", <ref name="tennessean">{{Cite web|title=Ke$ha following mom's country music lead?|url=http://blogs.tennessean.com/tunein/tag/pebe-sebert/|work=[[The Tennessean]]|publisher=Carol Hudler|accessdate=October 31, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://blogs.tennessean.com/tunein/tag/pebe-sebert/ "Ke$ha following mom's country music lead?"]</cite></ref> ruo afọ asaa, kewapụrụ na 1984. Ha nwere otu nwa ọnụ, Lagan Sebert. Ọ na-azọrọ na mgbe ịgba alụkwaghịm ahụ gasịrị, ya na Lagan bi na ụgwọ ọdịmma na stampụ nri . <ref name="guardian">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/music/2009/nov/29/kesha-interview-elizabeth-day|title=She's a walking, talking living dollar|accessdate=November 29, 2010|date=November 29, 2010|first=Elizabeth|author=Day|work=The Guardian}}</ref> Na 1987, Sebert mụrụ nwa nwanyị Kesha Rose Sebert . Sebert na-ebutekarị Kesha na ụmụnne ya n'ebe a na-edekọ ihe ma gbaa Kesha ume ka ọ bụrụ abụ. <ref name="guardian">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/music/2009/nov/29/kesha-interview-elizabeth-day|title=She's a walking, talking living dollar|accessdate=November 29, 2010|date=November 29, 2010|first=Elizabeth|author=Day|work=The Guardian}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDay2010">Day, Elizabeth (November 29, 2010). </cite></ref> Ọ kwagara ezinụlọ ahụ na Nashville, Tennessee na 1991 mgbe ọ nwetasịrị nkwekọrịta mbipụta ọhụrụ maka ide abụ ya. N'October 12, 1999, a mụrụ nwa nwoke nke abụọ Sebert, Louis Sage "Louie" Sebert, n'agbanyeghị na a nabatara ya. Ọ pụtara na ihe omume nke usoro ihe nkiri telivishọn ''Victorious'' n'akụkụ Kesha. Site na Lagan, Pebe nwere ụmụ ụmụ abụọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.imdb.com/name/nm4523094/bio|title=Lagan Sebert|publisher=IMDb}}</ref> Mgbe Sebert na Kesha kwuchara na ha amaghị onye nna Kesha bụ, Bob Chamberlain gakwuru ''Star'' na 2011 na foto na akwụkwọ ozi, na-ekwu na ha bụ ihe akaebe na ya na Kesha na-akpakọrịta mgbe niile dị ka nna na nwa nwanyị tupu ọ dị afọ 19. <ref>{{Cite web|author=Still|first=Jennifer|title=Ke$ha dad: 'She lied about knowing me'|url=http://www.digitalspy.co.uk/showbiz/news/a299462/keha-dad-she-lied-about-knowing-me.html|work=[[Digital Spy]]|accessdate=September 18, 2012}}</ref> Sebert nyochara na Timberline Knolls Residential Treatment Center na Lemont, Illinois, maka rehab na January 2014, na-azọrọ na ya nwere nsogbu nrụgide post-traumatic site na trauma nke Kesha na-awakpo ya site na ndekọ ndekọ ya na Dr. Luke . <ref>{{Cite web|author=Telling|first=Gillian|url=http://www.people.com/people/article/0,,20774806,00.html|title=Ke$ha's Mom, Pebe Sebert, Checks into Rehab Center With Daughter|work=People|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> Sebert kwetara na ya bụ onye ọgwụ ọjọọ riri ahụ na onye aṅụrụma ma kpọọ Kesha gaa nzukọ Alcoholics Anonymous kemgbe Kesha dị otu afọ. <ref>{{Cite web|url=http://popcrush.com/kesha-pebe-sebert-rehab/|title=Kesha's Mom Pebe Sebert Checks into Rehab With Her|publisher=Popcrush.com|date=n.d.|accessdate=May 9, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.celebuzz.com/2014-01-08/kehas-mom-speaks-out-she-doesnt-have-a-drinking-problem/|title=Ke$ha's Mom Speaks Out: "She Doesn't Have a Drinking Problem"|publisher=Celebuzz.com|date=January 8, 2014|accessdate=May 9, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://wonderwall.msn.com/music/kehas-mom-pebe-sebert-my-daughters-not-in-rehab-for-alcohol-shes-bulimic-1790932.story|title=Ke$ha's mother Pebe Sebert: My daughter's not in rehab for alcohol, she's bulimic &#124; Wonderwall|publisher=MSN|date=January 9, 2014|accessdate=May 9, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140816045624/http://wonderwall.msn.com/music/kehas-mom-pebe-sebert-my-daughters-not-in-rehab-for-alcohol-shes-bulimic-1790932.story|archivedate=August 16, 2014}}</ref> {{See also|List of songs written by Pebe Sebert}} {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:left;" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" | Aha ! scope="col" | Album ! scope="col" | Ndị nka nka kredit ! scope="col" | Ihe ndetu |- ! scope="row" | 2004 | "Ọ bụrụ na m bụ mmụọ ozi" | ''Ọ hapụrụ m maka Randolph'' | Pebe Sebert, Ned McElroy, Jerry Williams | Onye egwu egwu egwu |- ! scope="row" | 2013 | "Ịhụnanya ruru unyi" | ''dike'' | Kesha, Iggy Pop | rowspan="3" | Onye na-akụ ụda n'azụ |- ! rowspan="4" scope="row" | 2017 | "Mụta ịhapụ ịhapụ" | rowspan="4" | ''Egwurugwu'' | Kesha |- | "Boogie Feet" | Kesha, Ugo nke Ọnwụ Ọnwụ |- | "ọkụ ochie enweghị ike ijide gị kandụl" | Kesha, Dolly Parton | Onye nrụpụta |- | "Spaceship" | rowspan="2" | Kesha | rowspan="2" | Onye na-akụ ụda n'azụ |- ! scope="row" | 2020 | "Abụ nduku (Cuz Achọrọ m)" | ''Ụzọ dị elu'' |- ! scope="row" | 2021 | "Vampire" | | Pebe Sebert | Otu mpụta mbụ, edepụtara na 1985 |- |} BMI Pop Music Awards * 2010 (" Ịhụnanya gị bụ ọgwụ m " Kesha) <ref name="award1">{{Cite web|url=http://www.bmi.com/press/entry/551489|title=2011 BMI Pop Music Award List &#124; Press|publisher=BMI.com|date=May 18, 2011|accessdate=May 9, 2014}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" |+Igwe onyonyo ! Afọ ! Aha ! Ọrụ ! class="unsortable" | Ihe ndetu |- | 2005 | ''Ndụ Dị Mfe'' | Onwe ya | "Onye Nhazi Agbamakwụkwọ" (Oge nke 3, Nkeji 15) |- | 2013 | ''Kesha: Ndụ m mara mma'' | Onwe ya | Usoro oge niile (Ngalaba iri na anọ) |} == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|5402979}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ojtxws2ifenwgbmy58l1bx3yjxzllty Sani Kaita 0 12403 84379 74184 2022-07-21T17:23:47Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Keita.JPG|thumb|Sani Kaita]] '''Sani Haruna Kaita''' (amụrụ n'ụbọchị abụọ nke ọnwa Mee afọ 1986) bụ onye Naijiria bụbu onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] bụ onye gbara egwu dị ka onye mgbachite eititi . == Ọrụ klọb == A mụrụ Kaita na [[Kano]], Nigeria. Ọ sonyeere Sparta Rotterdam na oge 2005–06 site na Kano Pillars FC. Kaita kwagara AS Monaco FC n'ọnwa Septemba 2008. Kaita hapụrụ Monaco n'ụbọchị iri n'atọ nke ọnwa Jenụwarị 2009 wee sonye FC Kuban Krasnodar na mbinye ruo ụbọchị iri atọ n'otu nke ọnwa Disemba afọ 2009. <ref>{{Cite web|url=http://russia.theoffside.com/team-news/sani-kaita-loaned-to-fc-kuban-from-monaco.html|title=Archived copy|accessdate=13 January 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100719191741/http://russia.theoffside.com/team-news/sani-kaita-loaned-to-fc-kuban-from-monaco.html|archivedate=19 July 2010}}</ref> N'ụbọchị iri abụọ na ise nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, Lokomotiv Moscow bịanyere aka na onye egwuregwu etiti Naijiria na mbinye site na Monaco ruo ọnwa Disemba. N'ụbọchị iri abụọ na ise nke ọnwa Febụwarị afọ 2010 Alania Vladikavkaz bịanyere aka na onye egwuregwu etiti na mbinye. Na'ụbọchị iri atọ na otu nke ọnwa Mee afọ 2010 FC Metalist Kharkiv bịanyere aka na Kaita na mbinye. N'ụbọchị ikpeazụ nke windo mbufe oge oyi nke afọ 2011, Kaita kwagara n'akụkụ Greek Superleague Iraklis na nkwekọrịta mbinye ọnwa isii. N'ọnwa April afọ 2014, Kaita laghachiri ọzụzụ na Nigeria na Enyimba FC O mere mpụta mbụ ya megide Sharks FC n'ụbọchị asa nke ọnwa mee wee jiri mbinye ọnwa atọ na akụkụ Aba. Nbinye ego a bụ akụkụ nke ebumnuche ndị otu Njikọ njikwa maka ndị ọkachamara dabere na mba ofesi. Ọ bịanyere aka n'akwụkwọ maka Ifeanyi Ubah na Nigeria premier league maka oge 2015, mana ọ gbara naanị otu egwuregwu bọọlụ. Na 2016, o sonyeere otu ụlọ ọrụ Finnish, JS Hercules, bụ nke onye nchịkwa mbụ ya bụ Daniel Amokachi . <ref>{{Cite web|publisher=JS Hercules official site|url=http://jshercules.com/site/2016/sani-kaita-joins-js-hercules/?lang=en|title=Sani Kaita joins Hercules|date=21 August 2016|accessdate=21 August 2016}}</ref> Maka oge afọ 2017, Kaita bịanyere aka na Veikkausliiga otu RoPS . <ref>{{Cite web|publisher=Veikkausliiga official site|url=http://www.veikkausliiga.com/uutiset/2016/10/21/sani-kaita-ja-rops-sopimukseen-kaudesta-2017|title=Sani Kaita ja RoPS sopimukseen kaudesta 2017|date=21 October 2016|language=fi|accessdate=26 January 2018}}</ref> O mere mpụta mbụ ya maka otu ahụ na ụbọchị iri abụọ na asatọ nke ọnwa Jenụwarị afọ 2017 na mmeri Iko Suomen 3–0 megide HauPa . <ref>{{Cite web|url=http://www.palloliitto.fi/tulospalvelu/ottelu&758823&MSC|title=Official match report|accessdate=26 January 2018}}</ref> O nyere ihe mgbaru ọsọ mbụ ya n'ụbọchị iri abụọ na abụọ nke ọnwa Eprel megide Ilves Tampere na nkeji iri asaa na Itoolu, mgbe e butere ya nkeji atọ tupu mgbe ahụ maka mmerụ ahụ nke onye isi otu Antti Okkonen . <ref>{{Cite web|url=http://www.fcupdate.nl/voetbaluitslagen/270868/veikkausliiga-ilves-rops-rovaniemi/|title=Wedstrijd: Ilves - RoPS Rovaniemi|date=22 April 2017|language=nl|accessdate=26 January 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.veikkausliiga.com/tilastot/2017/veikkausliiga/ottelut/771944/raportti/|title=RoPS:lle kauden avausvoitto (Ilves-RoPS 0-2)|date=22 April 2017|language=fi|accessdate=26 January 2018}}</ref> Na njedebe nke afọ ahụ, a tọhapụrụ ya mgbe ọ gosipụtara kwa mgbe kwa mgbe na ọkara nke abụọ nke oge. Mgbe oge ahụ gasịrị, a na-akpọ nbinye aka ya n'ihu ọha ọnụ ahịa na-adịghị mma site n'aka onyeisi oche klọb Risto Niva. <ref>{{Cite web|url=https://www.lapinkansa.fi/uusirovaniemi/yleisomaarat-olivat-ropslle-iso-pettymys-nyt-on-mietinnan-paikka-200496573/|title=Yleisömäärät olivat RoPS:lle iso pettymys: "Nyt on mietinnän paikka"|date=1 November 2017|language=fi|accessdate=26 January 2018}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Kaita bara anya Sparta mgbe ọ na-egwu egwuregwu asaa niile n'erubeghi afọ iri abụọ Nigeria na Iko mba ụwa nke FIA kwagidere n'afọ 2005 na Netherlands. <ref>[https://web.archive.org/web/20080810234946/http://www.fifa.com/worldfootball/statisticsandrecords/players/player=233751/index.html Record at FIFA Tournaments] -FIFA</ref> Ọ bụkwa onye otu ndị otu egwuregwu mba Nigeria nke mere mpụta mbụ ya na mmeri 3–0 enyi na enyi megide Romania n'ọnwa Nọvemba afọ 2005. A chụpụrụ Kaita n'asọmpi megide Gris n'ụbọchị iri asaa nke ọnwa June nke afọ 2010, na egwuregwu bọọlụ mba ụwa nke abụọ nke 2010 maka Vasilis Torosidis <ref>{{Cite news|author=Musa|first=Tansa|title=Kaita's red card brings thousand death threats from Nigeria fans|url=https://www.independent.co.uk/sport/football/international/kaita-s-red-card-brings-thousand-death-threats-from-nigeria-fans-2006143.html|accessdate=19 July 2021|work=The Independent|date=23 October 2011}}</ref> Nke a mere ka ọ bụrụ onye Naịjirịa mbụ agbapụrụ n'ọpụpụ n'asọmpi iko mba ụwa. Gris gara n'ihu nye goolu mbụ ha na iko mba ụwa, wee merie egwuregwu mbụ ha na Iko Mbaụwa. <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/football/competitions/world-cup-2010/news/7830529/Greece-v-Nigeria-live.html|title=Greece v Nigeria: live|date=17 June 2010|work=The Telegraph|accessdate=17 June 2010|first=Mike|author=Norrish}}</ref> == Nkwanye ugwu == '''Naijiria''' * Iko Mba Afrịka : 2006, 2010 onye nwetara ihe nrite ọla * Egwuregwu Olympic : 2008 gbara ọsọ '''Nigeria n'okpuru afọ iri abụọ''' * FIFA U-20 World Cup : 2005 onye osote onye mmeri == Njikọ mpụga == * Sani Kaita * [https://web.archive.org/web/20080415095723/http://www.sparta-rotterdam.nl/elftal/spelersinfo.asp?playerid=20 Profaịlụ ọkpụkpọ] – Sparta Rotterdam * [http://www.vi.nl/Spelers/Speler/SaniKaita.htm Ọnụ ọgụgụ] ọrụ - Voetbal International (in Dutch) * Sani Kaita </img> == Ebensidee == <references group=""></references> {{Navboxes|title=Nigeria Squads|bg=#008751|fg=White|bordercolor=|list1={{Nigeria Squad 2006 Africa Cup of Nations}} {{Nigeria Squad 2008 Summer Olympics}} {{Nigeria Squad 2010 Africa Cup of Nations}} {{Nigeria Squad 2010 World Cup}}}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu JS Hercules]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu otu mba Moldovia]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu ọkwa mbụ nke Ukraine]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Naijirịa na Scotland]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu ịgba bọọlụ na Finland]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Naijirịa na Monaco]] [[Òtù:Category:Ndị nwetara ihe nrite na Olimpiki oge okpomọkụ nke afọ 2008]] [[Òtù:Category:Ndị nwetara ihe nrite Olimpiki n'ịgba bọọlu]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu FIFA n'iko mba ụwa nke afọ 2010]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu ọkwa mbụ nke Russia]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Enyimba F.C]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu ịgba bọọlụ na Greece]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Naijirịa na Ukraine]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Ukraine]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu ịgba bọọlụ na Russia]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Naijirịa na France]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu na Monaco]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu na France]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Naijirịa na Netherlands]] [[Òtù:Category:Ndị ọkachamara egwuregwu Nịgba bọọlụ na Netherlands]] [[Òtù:Category:Ndị eguregwu iko mba Afrịka na 2010]] [[Òtù:Category:Ndị eguregwu iko mba Afrịka na 2006]] [[Òtù:Category:Ndị Naijirịa ritere ọla ọcha na Olimipik]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu ịgba bọọlụ Naijirịa na Olimpik]] [[Òtù:Category:Ndị eguregwu bọọlụ na Olimpik oge okpomọkụ nke afọ 2008]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Naijirịa n'erubeghi afọ iri abụọ]] [[Òtù:Category:Ndị Naijirịa bụ ndị egwuregwu Mba ụwa]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Veikkausliga]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu nke nkewa mbụ nke Cypriot]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu otu ọkwa nke mbụ na Greece]] [[Òtù:Category:Ndị Egwuregwu Ligue 1]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Eredivisie]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Iraklis Thessaloniki F. C]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu FC Metalist Kharkiv]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu SC Tavria Simferopol]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu FC Spartark Vladikavkaz]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Lokomotiv Moscow]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu FC Kuban Krasnodar]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu AS Monaco]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Sparta Rotterdam]] [[Òtù:Category:Ndị egwuregwu Kano pillars FC]] [[Òtù:Category:Ndị otu egwuregwu bọọlụ nke Naijirịa]] [[Òtù:Category:Ndị nzukọ bọọlụ etiti]] [[Òtù:Category:Ndị Egwuregwu si Kano]] [[Òtù:Category:Ndị amụrụ n'afọ 1986]] 60wg1qickc9h567fd2pwrhimfuajduq Olajumoke Adenowo 0 12415 84288 74206 2022-07-21T12:25:04Z Accuratecy051 13069 Added photo. #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Olajumoke Adenowo.jpg|thumb]] '''Olajumoke Olufunmilola Adenowo''' (amụrụ 16 Ọktoba 1968) bụ onye na- ese ụkpụrụ ụlọ Naijiria . Ọ malitere ụlọ ọrụ ụkpụrụ ụlọ nakwa ndozi ime ụlọ ya a kpọrọ AD Consulting n'afo 1994. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Nne na nna Adenowo bụ ndị prọfesọ, otu bu prọfeso nke akụkọ ihe mere eme ebe nke ọzọ bu prọfesọ na Criminology. O biri na campus na Obafemi Awolowo University . Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ azuru na Bauhaus aha ya bu Arieh Sharon mere ya site na1962 ruo 1972. Ibi nakwa igụ akwụkwọ na Mahadum gbara ya ume ibanye n'ihe gbasara ụkpụrụ ụlọ mgbe ọ dị obere. <ref>{{Cite web|url=http://li505-49.members.linode.com/site/detail/public/174/|title=Arieh Sharon, University of Ife at Ife, Nigeria|work=li505-49.members.linode.com}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na anọ ọ debanyere aha na Mahadum Obafemi Awolowo wee nweta nzere Bachelor of Science na Architecture mgbe ọ dị afọ iri na itoolu. Dị ka onye na-agụ akwụkwọ, o ritere ihe nrite dika nwa akwụkwọ nwere ihe eserese kacha mma. <ref>{{Cite web|url=http://inspiringchangeng.org/speaker/olajumoke-adenowo/|title=Speaker bio, Inspiring Change Conference|date=2017|work=Inspiring Change conference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170311010101/http://inspiringchangeng.org/speaker/olajumoke%2Dadenowo/|archivedate=March 11, 2017}}</ref> O nwetara nzere Master nke Sayensị na Architecture, site na otu mahadum ahụ n'afọ 1991. <ref>[http://www.thenationonlineng.net/2011/index.php/sunday-magazine/glamour/40110-i-love-creating-things-not-just-buildings.html "I love creating things, not just buildings"], ''[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]'', 18 March 2012. Accessed 24 December 2012.</ref> Ọ bụkwa nwata akwụkwọ guru akwụkwọ na Harvard Kennedy School (2019), Yale School of Management (2016), Lagos Business School Chief Executive Program (2002) na IESE Business School na Mahadum Navarranke dị na Barcelona, Spain (2005). Adenowo ekwuola na mmasị ya na ihe owuwu ụlọ bụ njem nleta o gara na Paris na Palais de Versailles mgbe ọ bụ nwata, yana ibi na mahadum Obafemi Awolowo University. Ndị a kpaliri nkà ihe ọmụma imewe ya - ihe mmụta bụ isi bụ na n'ọrụ ya, ihe owuwu ụlọ ga-enwerịrị mmetụta maka ọnọdụ ihu igwe, teknụzụ, akụrụngwa na nke a na-ahukwa anya. == Ọrụ == === Owuwu ụlọ === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum, e goro Adenowo dị ka onye enyemaka na-arụ ọrụ n'ụlọ ọrụ Towry Coker Associates. Ọ mesịrị rụọ ọrụ dịka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na Lagos na Femi Majekodunmi Associates. Ọ rụrụ ọrụ na Federal Ministry of Finance Project na [[Abuja]] mgbe ọ dị afọ iri abụọ na atọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.adconsultinglimited.com/the-founder.html|title=THE FOUNDER|work=www.adconsultinglimited.com}}</ref> Adenowo tọrọ ntọala ụlọ ọrụ boutique ya n'ihe gbasara owuwu ụlọ na 1994, aha ụlọ ọrụ ya AD Consulting ka ọ malitere mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise. Kemgbe mmalite ya, AD Consulting etinyela aka na nhazi na ịrụ ọrụ karịrị iri asaa. Ndị a gụnyere ụlọ gọọmentị Naijiria, ebe obibi nkeonwe, ụlọ ọrụ ahụike, ogige ụlọ ọrụ mmepụta ihe, yana ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ ego. Ndị ahịa AD gụnyere Coca-Cola na L'Oreal. <ref>{{Cite web|url=http://www.adconsultinglimited.com/home.html|title=Testimonial from L'Oreal|author=|first=|date=|work=AD Consulting|accessdate=}}</ref> Ọtụtụ n'ime mmemme ntọala ya na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị na ụmụaka ndị dara ogbenye. ATF na-achikwa Camp Dawn, ogige agụmakwụkwọ, iji lebara mmụta maka ụmụaka ime obodo. Ọ na-achikwa Awesome Princesses, na-elekọta ụmụ agbọghọ si na mkpọmkpọ ebe nke Lagos bụ ndị nọ n'ihe ize ndụ nke mmetọ mmekọahụ na HIV / AIDS, na-enye nyocha ahụike na enyemaka mmụta. Akụ dị egwu na-adụ ụmụ nwanyị ọdụ maka ịbụ ndị isi mba ụwa na ịzụ ahịa site na ọzụzụ aka ọrụ, klaasị azụmahịa na ọzụzụ onye ndu nke na-ewere ọnọdụ n'ofe Naijiria. N'ime afọ iri na ise o ji malite, mmadụ puku iri asaa agaala nzukọ nke ATF na-ehibe maka ndị chọrọ ịbụ ndị isi. CNN kọwara ya dị ka "Africa's Starchitect" ọzọ kwa [[The Guardian (Nigeria)|''The Guardian'']] (Nigeria) kọwara ya dị ka "ihu nke Architecture na Nigeria". Na 2018 Royal Institute of British Architects (RIBA) nabatara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị na-akpali akpali na ihe owuwu taa. <ref>{{Cite web|title=Celebrating inspirational women in architecture for #EthelDay 2018|url=https://www.architecture.com/knowledge-and-resources/knowledge-landing-page/ethelday-2018-inspirational-women-in-architecture|work=www.architecture.com}}</ref> Adenowo egosila na akwụkwọ akụkọ ''Architectural Record .'' Pọtụfoliyo Adenowo gụnyere ọtụtụ ndị ahịa mba na ndị Naijiria nke gụnyere Coca-Cola, L'Oreal, The Nigerian Stock Exchange, Access Bank Plc na Guaranty Trust Bank <ref>{{Cite web|title=PORTFOLIO|url=http://www.adconsultinglimited.com/portfolio.html|work=www.adconsultinglimited.com}}</ref> N'afọ 2019, a họpụtara Olajumoke Adenowo ka ọ bụrụ Prọfesọ nleta na Technische Universitat Munchen (TUM) na Germany. A kwanyere ya nkwanye ùgwù Laureate na onye ọkà mmụta sayensị ọbịa na oche nke Theory, History of Architecture na Art & Design na ngalaba Architecture nke mahadum. Emebere mmemme a na mmekorita ya na Bavarian Ministry of Education. == Mgbalị ndị ọzọ == N'otu aka ahụ ka ọ tọchara ntọala AD Consulting, Adenowo hibere ụlọọrụ Advantage Energy, ụlọ ọrụ na-ahụ maka mmanụ na gas. <ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/hard-talk-architect-mrs-jumoke-adenowo-principal-partner-ad-consulting/|title=Hard Talk – Architect (Mrs.) Jumoke Adenowo – Principal Partner AD Consulting|accessdate=March 28, 2019}}</ref> Ọ bụ onye mmekọ nke Chartered Institute of Arbitrators na onye otu African Leadership Network. Dị ka onye na-ekwu okwu n'ọha, Adenowo akụziwo ihe gbasara nka, ihe owuwu ụlọ, okwu gbasara nwoke na nwanyị, inye ụmụ nwanyị ike, na mmemme ọchụnta ego n'Africa. <ref>{{Cite web|author=jay corcoran|date=11 December 2017|title=Architect, Olajumoke Adenowo: How Do I Start Doing Business In Africa?|url=https://www.youtube.com/watch?v=aMfm6vtZZa0|publisher=}}</ref> O kwuwo okwu na Global Women's Forum na Harvard Business School (African Business Club). Ọ na-akwado ihe ngosi redio na-arutu aka na ịbụ onye ndu nke a kpọrọ "Voice of Change". <ref name="tribune">{{Cite news|date=December 13, 2014|title=CNN celebrates Nigerian female architect: Olajumoke Adenowo|publisher=Nigerian Tribune|url=http://tribune.com.ng/achievers/item/24034-cnn-celebrates-nigerian-female-architect-olajumoke-adenowo/24034-cnn-celebrates-nigerian-female-architect-olajumoke-adenowo}}</ref> Mgbasa ozi mba ụwa dị ka CNN <ref>{{Cite web|author=Olajumoke Adenowo|date=4 December 2014|title=Olajumoke Adenowo on CNN African Voices|url=https://www.youtube.com/watch?v=O2CIQuastvw|publisher=}}</ref> na Fortune gosipụtara ya. <ref>{{Cite web|title=Africa's Female Philanthropists Are Emerging From the Sidelines|url=http://fortune.com/2016/05/31/africas-female-philanthropists/|publisher=}}</ref> == Azụmahịa == * Carter Women's initiative Awards - Jury Member - 2018 * Vocational Training and Professional Development Academy (VPDA) Director - 2018 * Onye isi ụlọ akwụkwọ Hamilton Prep - 2018 * Ụlọ akwụkwọ Britain nke Lome, onye nduzi - 2012 * Fountain Holdings Limited, onye isi ụlọ ọrụ - 2011 == Ọrụ ịnyere mmadụ aka == Adenowo nwere ọtụtụ ọrụ ebere. N'afọ 1999, ọ tọrọ ntọala Awesome Treasures Foundation (ATF), otu nke UN kwadoro nke dị na Lagos, Nigeria. <ref name="atf">{{Cite web|url=http://awesometreasuresfoundation.org/about-us/|title=About Us – Awesome Treasures Foundation|work=awesometreasuresfoundation.org}}</ref> Ntọala ahụ nwere ọrụ ịkwalite ndị isi nakwa ndị ndụ dị mmadu otu puku tutu afọ 2030, ha na-arụ ọrụ karịsịa n'ebe ndị inyom na ndị na-eto eto nọ. <ref name="atf" /> Ọtụtụ n'ime mmemme ntọala ya na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị na ụmụaka ndị dara ogbenye. ATF na-achikwa Camp Dawn, ogige agụmakwụkwọ, iji lebaa anya na mmụta maka ụmụaka ime obodo. Ọ na-ejikwa Awesome Princesses, na-elekọta ụmụ agbọghọ si na mkpọmkpọ ebe nke Lagos bụ ndị nọ n'ihe ize ndụ nke mmetọ mmekọahụ na HIV / AIDS, na-enye nyocha ahụike na enyemaka mmụta. Akụ dị egwu na-adụ ụmụ nwanyị ọdụ maka onye isi mba ụwa na ịzụ ahịa site na ọzụzụ aka ọrụ, klaasị azụmahịa na ọzụzụ onye ndu nke na-ewere ọnọdụ n'ofe Naijiria. N'ime afọ iri na ise mbụ ya, mmadụ puku iri asaa agaala nzukọ ndị isi ATF. == Ngosipụta n'ihu ọha == Dịka onye a ma ama nakwa onye ndu echiche na Architecture, nka na ịbụ onye ịsị, ọ na-ekwu okwu mgbe niile na mgbakọ mba ụwa na ogbako nke gụnyere McKinsey & Company Leadership Forum, Global Women's Forum, SOLVE na MIT, <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LOB5iuqd8KY|title=Solve at MIT: Panel with Olajumoke Adenowo, Aziza Chaouni, Andrew Chung, and Thierry Deau|author=Solve MIT|date=18 May 2017|publisher=}}</ref> Harvard Business School (African Business) Club), Mahadum Cambridge (African Society), Haust Der Kunst (Munich), Institute of Directors, the New African Woman Forum na ọtụtụ nyiwe ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|url=http://inspiringchangeng.org/speaker/olajumoke-adenowo/|title=Speaker Bio, Inspiring Change Conference|date=2017|work=Inspiring Change conference|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170311010101/http://inspiringchangeng.org/speaker/olajumoke%2Dadenowo/|archivedate=March 11, 2017}}</ref> Adenowo na-akwado ihe ngosi redio n'usoro ihe omume kwa izu na Leadership - Voice of Change. == Ihe nrite == Ihe nrite ya gụnyere:. Award Gems Rare na njikọ nke United Nations Information Center na Women's Optimum Development Foundation (WODEF), maka ọrụ ya na inye ụmụ nwanyị ike; International Alliance for Women World of Difference 100 Award; Ihe nrite Ngwongwo Mba Nile (Kachasị Mma Ọha na-ahụ Maka Ọrụ Ọha, 2012); Ihe nrite ihe onwunwe nke Africa (Ihe nhazi ihe ejikọtara ọnụ kacha mma; Architecture Office kacha mma na ihe owuwu ọhaneze kacha mma, 2013); IDEA Awards (Onye Mmebe Azụmahịa Kachasị Mma 2012; Onye na-ahụ maka ime ụlọ kacha mma 2013); Ihe nrite steeti Ekiti, 2014; IDEA Awards (Best Institutional Architect 2014) na Cambridge African Society Award. N'afọ 1991, International Biographical Center dị na Cambridge, UK gunyere Adenowo na 'Who Will Be Who in The 21st Century'. O bụ onye ndu ndị isi olu dị mkpa yana onye otu Global Philanthropy Forum, African Philanthropy Forum na The African Leadership Network. A kwanyela ya ugwu dị ka onye nnọchi anya nke kacha mma maka mmezu pụtara ìhè na nhazi ihe owuwu na mmepe ụmụ nwanyị site n'aka ụlọawụkwọ ebe ọ gụrụ akwụkwọ. Adenowo nwetara onyinye nturu ugo nke New African Woman in Business Award ma bụrụkwa onye ahọpụtara maka ihe nrite West African Business Woman of the Year Award na CNBC All Africa Business Leaders Awards na 2014. A nabatara ya dị ka otu n'ime ndị Naijiria mmadụ otu narị kacha nwee mmetụta. Akpọrọ ya aha dịka otu n'ime ụmụ nwanyị otu narị kacha agba ume na Nigeria, otu n'ime ụmụ nwanyị iri kachasị ike n'Africa nke AFK Insider na Nwanyị Azụmahịa Kasị Mma nke Africa sitere na La Batisseurs Des Economie De L'Afrique. <ref>{{Cite web|url=http://news.abidjan.net/h/613900.html|title=Abidjan accueille vendredi la 8è édition des ''Bâtisseurs de l'économie africaine''|publisher=}}</ref> Ọ bụ onye otu ụlọ ọrụ Nigerian Institute of Architects ma bụrụkwa onye juri nke Cartier Initiative Awards. <ref>{{Cite web|url=https://www.cartierwomensinitiative.com/jury/olajumoke-adenowo|title=Olajumoke Adenowo|date=2 November 2017|publisher=}}</ref> E gosiputara ya na Hall of Fame, Black History Month site na Mahadum West England, Bristol. <ref>{{Cite web|url=https://naijablazers.com/trailblazingtuesday-naijablazer-of-the-week-meet-olajumoke-adenowo/|title=#TrailblazingTuesday: Naijablazer of the Week - Meet Olajumoke Adenowo - Naijablazers.com|date=9 January 2018|publisher=}}</ref> == Ọrụ ọ na-arụ ugbu a == Nnukwu ọrụ mbụ Adenowo mere bụ mgbe ọ dị afọ iri abụọ na anọ n'okpuru nduzi nke onyeisi ụlọ akwụkwọ ya bụ Chief Femi Majekodunmi nke Femi Majekodunmi and Associates. Ọ rụrụ ụlọ ọrụ Federal Ministry of Finance dị n'Abuja dị na isi obodo Naijiria. Ọrụ ndị ọzọ gụnyere: * Mgbakọ ọkụ na-eduzi * Kinshasa (DRC) mwube etiti obodo * GTBank High Networth individual Centre * Access Bank Youth Banking Brand environment redevelopment * VGC – Ebe obibi nkeonwe * Ụlọ ọrụ AD Studio * Mmanụ mmiri ozuzo * Ụlọ Senate OAU * Ụka Calabar == Ndụ onwe ya == Ọ lụrụ Olukorede Adenowo. Ha nwere ụmụ nwoke abụọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.newsfetchers.com/2013/12/i-compete-against-myself-olajumoke.html?m=1#.U4QqJHM1jqA|title=I compete against myself - Olajumoke Adenowo|publisher=NewsFetchers|accessdate=May 1, 2014}}</ref> == Ọrụ ndị o bipụtara == * Beyond My Dreams; 1 September 2019. * Lifespring: The Mother's Prayer manual (Revised and Updated Edition). AuthorHouse; 5 July 2012. {{ISBN|978-1-4685-8288-8 * The Mysterious Seed: Powerful Secrets of Financial Increase. AuthorHouse; January 2013. {{ISBN|978-1-4685-8285-7}}. * Designed for Marriage. Awesome Treasures Foundation; 2013. {{ISBN|978-978-932-589-4}} * Covenant Forces. Sovereign Flame Publishing. * Child of Destiny. Sovereign Flame Publishing; 1996. == Hụkwa == * Ndepụta ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ Naijiria == Edensibia == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * "CNN celebrates Nigerian female architect: Olajumoke Adenowo". Nigerian Tribune. December 13, 2014. * [http://fortune.com/2016/05/31/africas-female-philanthropists/ Africa's Female Philanthropists Are Emerging From the Sidelines] * [https://www.architecturalrecord.com/articles/3309-newsmaker-olajumoke-adenowo?v=preview Architectural Record - Newsmaker: Olajumoke Adenowo] * "Adenowo: Branding Nigeria Through Architecture", Sunday Magazine, The Guardian (Nigeria), 15 December 2013. Accessed 13 January 2013. * "I love creating things, not just buildings", The Nation, 18 March 2012. Accessed 24 December 2012. * AD Consulting: Principal Partner. Accessed 24 December 2012. * About Me Adenowo's personal website. * "Olajumoke Adenowo On The Cover Of TW Magazine’s June Edition", Today's Woman website, 12 June 2013. Accessed 13 January 2013. * Kemi Adejumobi (February 13, 2015). "Olajumoke Adenowo, Nigeria’s star architect -CNN". Businessday. Retrieved March 9, 2015. * I Compete Against Myself—Olajumoke Adenowo Sun News Online. 21 December 2013. * "Designed For Marriage", Olajumoke Adenowo Tackles Serious Marriage Issues, Check Out Photos From Book Launch Onobello.com, 12 July 2013. * "I compete against myself - Olajumoke Adenowo". NewsFetchers. Retrieved May 2014. * Those who Inspire Nigeria. * “Who will be who in the 21st century” (young achievers section) by the International Biographical Centre Cambridge, England * [http://nawmagazine.com/peek-inside-naw-aprilmay-edition/ Women in Architecture "It is not a man's world" Olajumoke Adenowo covers May 2016 International Edition of New African Woman Magazine] == Njikọ mpụga == * {{Cite web|url=http://awesometreasuresfoundation.org/meetthefounder.php|title=Awesome Treasures Foundation: Meet the Founder}} * {{Cite web|url=http://vocnigeria.com/index.php|title=VOC}} * {{Cite web|url=http://adconsultinglimited.com/partner.php|title=AD Consulting}} [[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8yhwo3586qgkyduopx5sopy7wbfxtae Ade Laoye 0 12419 84336 83914 2022-07-21T13:47:02Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Ade Laoye.png|thumb|Ade Laoye]] '''Ade Laoye''' bụ onye ome ihe nkiri Naịjirịa. <ref>{{Cite web|date=2016-07-15|title=Bold men get my attention – Ade Laoye, actress, presenter|url=https://tribuneonlineng.com/bold-men-get-attention-actress-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Tribune Online|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Pennsylvania State University ebe ọ gụrụ Theater Arts . <ref>{{Cite web|date=2016-12-24|title=I was the drama queen in my family - Ade Laoye|url=https://punchng.com/drama-queen-family-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> [[[[File:Ade Laoye.png|thumb|áká_ịkẹngạ]] Ade Laoye buru ụzọ gosiputa na <nowiki><i id="mwFA">Knocking on door Heaven</i></nowiki> site n'aka [[Emem Isong]] . Ade sonyekwara n'ihe ngosi nke ''Lunchtime Heroes'' site nke Seyi Babatope na usoro nke [[Africa Magic]], ''Hush'' nke Oye Agunbiade. <ref>{{Cite web|date=2016-12-24|title=I was the drama queen in my family - Ade Laoye|url=https://punchng.com/drama-queen-family-ade-laoye/|accessdate=2021-04-05|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Ade Laoye tinyere ndị na-eme ihe nkiri Nollywood ndị ọzọ, [[Kehinde Bankole]], [[Mụnachị Nwankwọ|Munachi Abii]], na [[Omowumi Dada]], bụ ndị ekpughere dị ka ndị isi ndu na-eme ihe nkiri na ihuenyo mmegharị nke Tunde Leye's blog series, ''Finding Hubby'' . <ref>{{Cite web|date=19 September 2020|title=Kehinde Bankole, Munachi Abii, others to star in 'Finding Hubby'|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/415805-kehinde-bankole-munachi-abii-others-to-star-in-finding-hubby.html}}</ref> A họpụtara Ade Laoye maka onyinye Barrymore maka Best Ensemble na egwu ọ rụrụ na The Arden Theater Company. <ref>{{Cite web|title=Ade Laoye|url=https://www.imdb.com/name/nm7475884/bio|accessdate=2021-04-05|work=IMDb|language=en}}</ref> == Ihe nkiri == * ''A Naija Christmas'' (2021) * ''Finding Hubby'' (2020)<ref>{{Cite web|date=2020-09-17|title=Ade Laoye, Kehinde Bankole, others to star in 'Finding Hubby' screen adaptation|url=https://www.vanguardngr.com/2020/09/ade-laoye-kehinde-bankole-others-to-star-in-finding-hubby-screen-adaptation/|accessdate=2021-04-23|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * ''Lizard'' (2020) * ''A Second Husband'' (2020) * ''Walking with Shadows'' (2019)<ref>{{Cite web|title=Ade Laoye Archives|url=https://guardian.ng/tag/ade-laoye/|accessdate=2021-04-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * ''Oga John'' (2019) * ''Knockout Blessing'' (2018) * ''[[Castle & Castle]]'' (2018) * ''You Me Maybe'' (2017) * ''Hush'' (2016)<ref>{{Cite web|date=2017-04-17|title="Hush" actress talks fears, upcoming projects, winning awards|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/ade-laoye-hush-actress-talks-fears-upcoming-projects-winning-awards/5sspcz1|accessdate=2021-04-23|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> * ''Erased'' (2015) * ''Lunch Time'' (2015) * ''Dowry'' (2014) == Ebemsidee na == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ome ihe nkiri]] hklvuj04ynayn08e4if0j093cfh86xp Bianca Jones Marlin 0 12422 84333 82272 2022-07-21T13:40:33Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:BIANCA JONES MARLIN 041 Columbia Zuckerman Institute by John Abbott.jpg|thumb|Bianca Jones Marlin]] '''Bianca Jones Marlin, Ph.D.''' bụ onye ọkà mmụta nke America na Herbert and Florence Irving Assistant Prọfesọ nke nyocha mkpụrụ ndụ na Zuckerman Institute na Mahadum Columbia na New York City. Marlin na-amụ usoro epigenetic nke na-eme ka ọnyà ndị nne na nna nwee ike ibufe ụmụ n'ụdị òké. Ọrụ nke Marlin mgbe gụsịrị akwụkwọ kpugheere ọrụ bụ isi maka hormone oxytocin na omume nne, nke eji wee nye ya ihe nrite Donald B. Lindsley na Behavioral Neuroscience n'ihi ihe odide nke Ph.D ya nke puru iche na ihe [https://www.statnews.com/wunderkinds-2017/ nrite STAT Wunderkinds] maka nchoputa ya gbara agba. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Marlin tolitere na Central Islip, Long Island ebe e nwere usoro ezinụlọ pụrụ iche nke metụtara ọnọdụ ọrụ ya. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://radiopublic.com/the-story-collider-o6NYDW/s1!eff03|title=The Story Collider – Bianca Jones Marlin: It's Because She's Black – 11:59|work=radiopublic.com|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> Nne na nna mụrụ Marlin, bụ́ ndị ya na ha bi, bụkwa ndị kpọọrọ ụmụ ndị ọ na-abughi ha mụrụ. <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.cuimc.columbia.edu/news/five-questions-mothers-day-neuroscientist-bianca-jones-marlin|title=Five Questions for Mother's Day with Neuroscientist Bianca Jones Marlin|date=2018-05-11|work=Columbia University Irving Medical Center|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> I Dika ya na ụmụnne ya na-tolite, nke a mere ka Marlin nwee mmasị na ihe nketa mkpụrụ ndụ mgbe ọ dị obere. <ref name=":1" /> Ige ntị akụkọ ndị siri ike sitere n'aka ụmụnne ya ndị ọ na-abụghị nne na nna ya mụrụ ha bụ ihe na-enye aka inye ya mmasị ka mmekọrịta nne na nna na ahụmahụ si emetụta ụmụaka. <ref name="storycollider.org">{{Cite web|url=https://www.storycollider.org/stories/2016/1/1/bianca-jones-marlin-its-because-shes-black|title=Bianca Jones Marlin: It's Because She's Black|work=The Story Collider|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> Ngosipụta nke Marlin n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị mere ka o nweta ohere ịgụ akwụkwọ n'efu na simesta nke mbụ ya na mahadum St. John's University . <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.cns.nyu.edu/events/growingupinscience/unofficial.html#BiancaJonesMarlin|title=Growing up in science|work=www.cns.nyu.edu|accessdate=2020-04-14}}</ref> Mgbe ọ nọ na Mahadum St. John, ọ nwetara akara ugo mmụta abụọ na bayoloji na mmụta ndị nọ n'afọ iri na ụma ma na-etinyesi aka ike na nduzi ụmụ akwụkwọ na nyocha. <ref name=":2" /> Dị ka nwa akwụkwọ na-agụ akwụkwọ, Marlin sonyere na nyocha n'ụlọ akwụkwọ na mmemme nyocha oge okpomọkụ abụọ: otu na Mahadum Vanderbilt na nke ọzọ na Massachusetts Institute of Technology (MIT). <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.storiesofwin.org/profiles/2019/11/13/dr-bianca-jones-marlin|title=Dr. Bianca Jones Marlin|work=Stories of WiN|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> Na MIT, Marlin rụrụ ọrụ n'okpuru nduzi nke Dr. Martha Constantine Paton wee nweta ihe nrite maka akwụkwọ mmado nyocha ya na njedebe nke oge okpomọkụ. <ref name=":2" /> Na 2009, Marlin nwetara B. S. na Biology na B. S. na mmuta nke ndị dị afọ iri na uma site na Mahadum St. John. Na ngụsị akwụkwọ, e nyere ya onyinye nturu ugo onye ndu ụmụ akwụkwọ maka ọrụ ya dị ka Onye isi oche nke gọọmentị ụmụ akwụkwọ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Marlin ghọrọ onye nkuzi nwetara ikike na steeti New York wee kuzie na NEST +m, ụlọ akwụkwọ ngalaba agụmakwụkwọ New York maka ụmụ akwụkwọ nwere nka na ndị nwere nka, ebe ọ kuziri mgbe ọ ka bu nwata akwụkwọ n'oge afọ agụmakwụkwọ mahadum ya. N'oge ya na Nest+m, ọ kuziri sayensị ọkwa asaa na nke iri na Advanced Placement (AP) Biology. == Nnyocha doctoral == Site na 2009-2015, Marlin gbasoro nzere nke ndi gụsịrị akwụkwọ na New York University School of Medicine Graduate Program na Biology na Physiology. <ref name=":2" /> Nyocha Ph.D nke Marlin nyochara ọrụ nke hormone oxytocin na omume nne <ref name=":9">{{Cite web|title=Bianca Jones Marlin Traces How Sensory Inputs Shape the Brain|url=https://www.the-scientist.com/scientist-to-watch/bianca-jones-marlin-traces-how-sensory-inputs-shape-the-brain-69220|accessdate=2022-02-03|work=The Scientist Magazine®|language=en}}</ref> na cortex plasticity n'oge dị egwu nke mmepụta ụbụrụ. <ref name=":4">{{Cite web|date=2020-02-28|title=5 Questions with Columbia Neuroscientist Bianca Jones Marlin|url=http://www.coolnycevents.com/2020/02/28/5-questions-with-columbia-neuroscientist-bianca-jones-marlin/|accessdate=2020-04-14|work=Cool NYC Events|language=en-US}}</ref> N'afọ 2011, o bipụtara akụkọ nyocha nke ndị ọgbọ na-akọwa mkpa nke excitatory-inhibitory balance (EI) na-ekpebi oge nke oge dị oke egwu plasticity maka nhazigharị ugboro ugboro - ebe ọ bụ na mgbe amuchara, cortex na-ahụ anya erubeghị. <ref name=":4" /> Ọrụ a tọrọ ntọala Marlin ka ọ chọpụta ka oxytocin si akpụ akpụkọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma gbanwee sekit ụbụrụ iji kpalite nlekọta nne n'ebe ụmụ nkịta nọ. Ndị nne rodent (nke a na-akpọ dams) ga-eweghachite ụmụ mgbe e kewapụrụ ya na ya na/ma ọ bụ ihe mkpofu mgbe ụda olu ultrasonic na-apụta site na ụmụ nkịta dịpụrụ adịpụ. <ref name=":5">{{Cite journal|author=Marlin|first=Bianca J.|date=2015-04-23|title=Oxytocin enables maternal behaviour by balancing cortical inhibition|journal=Nature|volume=520|issue=7548|pages=499–504|doi=10.1038/nature14402|issn=1476-4687|pmid=25874674}}</ref> Na-emekarị, dams na-anabata oku nwa agbọghọ, ebe ụmụ nwanyị na-amaghị nwoke adịghị - na-atụ aro na plasticity na cortex auditory na-eme mgbe a mụsịrị ahịhịa iji mee ka mmiri rụọ ọrụ iji zaghachi. <ref name=":5" /> Marlin chere na ọ bụ oxytocin na-ebugharị plasticity a na cortex auditory n'ihi na 1) dams na-ahapụ oxytocin mgbe a mụrụ ya iji kwalite njikọ, na 2) ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke na-anabata oku nwa agbọghọ mgbe a na-enye oxytocin n'ụzọ artificial. <ref name=":5" /> Marlin chọpụtara na oxytocin na-eme ka sekit akwara anụ ahụ dị na cortex nke anụ ahụ ma mee mgbanwe ogologo oge na nguzozi EI. <ref name=":5" /> Mgbanwe na nguzozi EI mere ka oge kwụ ọtọ kwụsiri ike nke a na-ahụ na dams (ma ọ bụ ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke oxytocin), mana ọ bụghị ụmụ agbọghọ na-amaghị nwoke, mgbe ị na-aza oku nwa. <ref name=":5" /> N'ịgbaso nchoputa nke Marlin gbasara ọrụ oxytocin na nweghachi nwa, ọ rụkwara ọrụ ọzọ ya na ndị ọrụ ibe ya na Robert Froemke Lab na-enyocha ọrụ oxytocin na-arụ na mgbasa ozi nke omume nne. <ref>{{Cite web|title=People {{!}} Laboratory of Robert C. Froemke|url=http://froemkelab.med.nyu.edu/people|accessdate=2022-03-22|work=froemkelab.med.nyu.edu}}</ref> N'ime ọmụmụ ha, nke e bipụtara na Nature, <ref name=":5" /> ha na-egosi na oxytocin neurons na mpaghara ụbụrụ na-ahụ maka ntọhapụ nke oxytocin, paraventricular nucleus (PVN), na-arụ ọrụ site na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nakwa na neurons a bu ọnụ ụzọ nzaghachi oku. Ha na-egosikwa na ụmụ agbọghọ ndị na-ebikọ ọnụ na ndị nne nwere ahụmahụ, na ndị na-ahụ anya na-ahụ maka nwa akwụkwọ nne na-amụ nwa, amụbawo ọrụ nke oxytocin neurons na PVN ma gosipụta àgwà alloparenting - na-atụ aro na omume nne nwere ike nweta site na mgbasa ozi ọha. <ref name=":5" /> Nchọpụta nke Marlin mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na-egosi ọ bụghị nanị na ọ na-arụ ọrụ lateralization nke ụbụrụ mammalian, kamakwa a raara onwe ya nye, oxytocin na-adabere na neural sekit maka omume nne na mmegharị mgbe amuchara nwa. <ref name=":5" /> E gosipụtara usoro nyocha a na mgbasa ozi a ma ama gụnyere National Geographic, <ref name=":6">{{Cite web|author=Yong|first=Ed|date=2015-04-15|title=Oxytocin Makes New Mouse Mothers Focus on Cries of Lost Pups|url=https://www.nationalgeographic.com/science/article/oxytocin-makes-new-mouse-mothers-focus-on-cries-of-lost-pups|accessdate=2022-02-16|work=Science|language=en}}</ref> na Los Angeles Times, <ref name=":10">{{Cite web|url=https://www.latimes.com/science/sciencenow/la-sci-sn-oxytocin-motherhood-20150415-story.html|title=Hormone oxytocin jump-starts maternal behavior|date=2015-04-16|work=Los Angeles Times|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> Science Magazine, <ref name=":11">{{Cite journal|author=Haupt|first=Ryan J.|date=2019-06-07|title=The scientist's summer reading list|url=https://www.science.org/doi/abs/10.1126/science.aax9532|journal=Science|language=EN|doi=10.1126/science.aax9532}}</ref> na Discover Magazine 's Top 100 Stories of 2015. <ref name=":12">{{Cite web|url=https://www.discovermagazine.com/mind/how-oxytocin-changes-behavior|title=How Oxytocin Changes Behavior|work=Discover Magazine|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> == Nnyocha postdoctoral == Site na 2016-2020, Marlin bụ onye nyocha Postdoctoral na Mahadum Columbia n'okpuru ndụmọdụ nke onye nrite Nobel Laureate Richard Axel . <ref name=":9" /> N'ime ụlọ nyocha Axel, Marlin nyochara etu ọnyà ndị nne na nna si erute n'ọgbọ ndị na-esote (ya bụ, transgenerationally) site na usoro epigenetic . <ref name=":1" /> Marlin na ndị otu ya jikọtara ihe ndị na-esi ísì na akpata oyi n'ahụ ụmụ oke ndị toro eto, ma mesịa mụọ banyere mgbanwe akwara na akparamagwa nke ụmụ, ndị na-ahụtụbeghị ụdị nhụsianya-isi. Ọrụ Marlin na isiokwu a na mgbasa ozi a ma ama gụnyere Science Friday <ref name=":14">{{Cite web|title=Breakthrough: The Trauma Tracer|url=https://www.sciencefriday.com/videos/breakthrough-the-trauma-tracer/|accessdate=2022-03-21|work=Science Friday|language=en-US}}</ref> na Washington Post . <ref name=":13">{{Cite news|author=Hoover Greenway|first=Kelly|date=July 19, 2021|title=Why understanding inherited trauma is critical, and what it means for our kids|language=en-US|work=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/2021/07/19/inherited-trauma-family-kids/|accessdate=2022-02-16}}</ref> == Nyocha ngalaba == Na 2020, Marlin sonyeere ngalaba na Mahadum Columbia na ngalaba nke Psychology na Neuroscience. Ụlọ nyocha Marlin dị na Zuckerman Institute na-aga n'ihu na-enyocha ka ihe ndị dị ndụ na-esi emeghe omume ebumpụta ụwa n'oge kwesịrị ekwesị, yana ka esi agafe ozi mmụta n'ọgbọ ndị na-esote site na ihe nketa nke transgenerational epigenetic site na iji nchikota nke onyonyo, omume, na mkpụrụ ndụ ihe nketa molecular..<ref name=":14" /> == Ihe nrite na nkwanye ugwu == * Magazin Sayensị ama ama nke 2021 "The Brilliant 10" <ref>{{Cite web|author=GOURGEY|first=BILL|date=2021-09-20|title=The Brilliant 10: The most innovative up-and-coming minds in science|url=https://www.popsci.com/science/brilliant-scientists-2021/|accessdate=2022-02-03|work=Popular Science|language=en-US}}</ref> * 2021 Ndị ọkà mmụta sayensị "ndị ọkà mmụta sayensị ga-ekiri" <ref name=":9" /> * Ndị isi ọgbọ na-abịa 2020 Allen Institute <ref>{{Cite web|url=https://alleninstitute.org/what-we-do/brain-science/news-press/press-releases/allen-institute-announces-2020-next-generation-leaders|title=Allen Institute announces 2020 Next Generation Leaders|work=Allen Institute|language=en-US|accessdate=2021-04-22}}</ref> * 2017 STAT Wunderkind Award <ref>{{Cite web|url=https://www.statnews.com/wunderkinds-2017/|title=Meet the 2017 STAT Wunderkinds|work=STAT|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> * 2016 Donald B. Lindsley Prize na Behavioral Neuroscience, Society for Neuroscience <ref>{{Cite web|url=https://www.grassfoundation.org/people/bianca-jones-marlin|title=Bianca Jones Marlin {{!}} The Grass Foundation|work=www.grassfoundation.org|accessdate=2020-04-14}}</ref> * 2016 Sackler Nrite akwụkwọ akụkọ pụtara ìhè <ref>{{Cite web|url=https://med.nyu.edu/departments-institutes/skirball-institute-biomolecular-medicine/about-us/news-awards|title=Skirball Institute of Biomolecular Medicine News & Awards|work=NYU Langone Health|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> * 2015 Chọpụta akwụkwọ akụkọ kacha elu 100 <ref>{{Cite web|date=2018-02-15|title=Love: it's all in your Head|url=https://zuckermaninstitute.columbia.edu/love-it-s-all-your-head,%20https://zuckermaninstitute.columbia.edu/love-it-s-all-your-head|accessdate=2022-02-03|work=zuckermaninstitute.columbia.edu}}</ref> == Ihe ndị ebiputara ahọpụtara == * Ụlọ ihe ngosi nka nke American History - SciCafe "Sayensị nke ịhụnanya na Bianca Jones Marlin" * Pọdkastị Sayensị Friday "Ndị nne anụmanụ: Site na ọdụm ruo òké" * The Story Collider – onye na-ekwu okwu pụtara “Itụrụ ime: Akụkọ gbasara sayensị ịmụ nwa” <ref>{{Cite web|url=https://www.storycollider.org/stories/2018/9/3/pregnancy-stories-about-having-a-baby|title=Pregnancy: Stories about the science of having a baby|work=The Story Collider|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> na “Ọ bụ n'ihi na ọ dị oji” <ref name="storycollider.org" /> * Egosiputara na National Geographic - “Mmume Nne Ọ bụ naanị maka ndị nne? Nke a bụ Sayensị ahụ," <ref>{{Cite web|url=https://www.nationalgeographic.com/news/2018/05/mothers-day-2018-maternal-instinct-oxytocin-babies-science/|title=Is Maternal Instinct Only for Moms? Here's the Science.|date=2018-05-09|work=National Geographic News|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> "Ịma Aka Ike Ike," <ref>{{Cite web|url=https://www.nationalgeographic.com/environment/great-energy-challenge/|title=Great Energy Challenge|work=Environment|language=en|accessdate=2020-04-14}}</ref> na "Oxytocin Na-eme Ka Ndị Nne Nne Ọhụụ Na-elekwasị anya na mkpu nke Pups furu efu" <ref name=":6" /> * Egosiri na Magazin Nchọpụta - "Olee otú Oxytocin si agbanwe omume" <ref name=":12" /> * Los Angeles Times - "Hormone Oxytocin Jump na-amalite omume ime nne" * Blọọgụ Ndị Nduzi NIH – Lab TV: Na-achọ ịmata ihe gbasara njikọ nne <ref>{{Cite web|url=https://directorsblog.nih.gov/2015/08/25/labtv-curious-about-a-mothers-bond/|title=LabTV: Curious About a Mother's Bond|date=2015-08-25|work=NIH Director's Blog|language=en-US|accessdate=2020-04-14}}</ref> * Sayensị Fraịde - Ọka mmụta sayensị egosipụtara dị ka akụkụ nke Mmepe ahụ: Eserese nke Ụmụ nwanyị Na Sayensị - "Nhụta: Ọhụụ Trauma" <ref name=":14" /> * Neuron - Bianca Jones Marlin Ajụjụ&A <ref>{{Cite journal|date=2021-11-03|title=Bianca Jones Marlin|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0896627321007212|journal=Neuron|language=en|volume=109|issue=21|pages=3344–3345|doi=10.1016/j.neuron.2021.09.048|issn=0896-6273}}</ref> * Akwụkwọ akụkọ Washington Post - Gịnị kpatara nghọta ọgbaghara ketara dị oke egwu, yana ihe ọ pụtara nye ụmụ anyị <ref name=":13" /> == Mbipụta == * Oxytocin neurons na-enyere mmadụ aka mgbasa nke omume nne. Carcea I., Caraballo NL, Marlin BJ, Ooyama R., Riceberg JS, Mendoza Navarro JM, Opendak M., Diaz VE, Schuster L., Alvarado Torres MI, Lethin H., Ramos D., Minder J., Mendoza SL, Bair-Marshall CJ, Samadjopoulos GH, Hidema S., Falkner A., Lin D., Mar A., Wadghiri YZ, Nishimori K., Kikusui T., Mogi K., Sullivan RM Froemke RC Nature. 2021 Ọgọst 26. 596 (7873): 553-557 . doi: [[doi:10.1038/s41586-021-03814-7.|https://doi.org/10.1038/s41586-021-03814-7.]] <ref name=":7">{{Cite journal|author=Carcea|first=Ioana|date=2019-11-17|title=Oxytocin Neurons Enable Social Transmission of Maternal Behavior|url=https://www.biorxiv.org/content/10.1101/845495v1|journal=bioRxiv|language=en|pages=845495|doi=10.1101/845495}}</ref> * Afọ 50 nke Neuroscience na-esote. Altimus CM, Marlin BJ, Charalambakis NE, Colón-Rodriquez A, Glover EJ, Izbicki P, Johnson A, Lourenco MV, Makinson RA, McQuail J, Obeso I, Padilla-Coreano N, Wells MF; maka Kọmitii Ndụmọdụ Ọzụzụ. J Neurosci. 2020 Jenụwarị 2; 40 (1): 101-106 . doi: 10.1523/JNEUROSCI.0744-19.2019.  <ref>{{Cite journal|author=Altimus|first=Cara M.|date=2020-01-02|title=The Next 50 Years of Neuroscience|journal=The Journal of Neuroscience|volume=40|issue=1|pages=101–106|doi=10.1523/JNEUROSCI.0744-19.2019|issn=1529-2401|pmid=31896564}}</ref> * Oxytocin modulation nke sekit akwara ozi maka omume ọha mmadụ. Marlin BJ, Froemke RC. Dev Neurobiol. 2017 Feb; 77 (2): 169-189 . doi: 10.1002/dneu.22452. Epub 2016 Ọkt 4. Nyochaa. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27626613 27626613] <ref name="Marlin 169–189">{{Cite journal|author=Marlin|first=Bianca J.|date=February 2017|title=Oxytocin modulation of neural circuits for social behavior|journal=Developmental Neurobiology|volume=77|issue=2|pages=169–189|doi=10.1002/dneu.22452|issn=1932-846X|pmid=27626613}}</ref> * Netwọk ekesara maka ọgụgụ isi ọha emelitere maka ndị na-anabata Oxytocin. Miter M, Marlin BJ, Schiavo JK, Morina E, Norden SE, Hackett TA, Aoki CJ, Chao MV, Froemke RC. J Neurosci. 2016 Feb 24;36(8):2517-35 . doi: 10.1523/JNEUROSCI.2409-15.2016. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26911697 26911697] <ref>{{Cite journal|author=Mitre|first=Mariela|date=2016-02-24|title=A Distributed Network for Social Cognition Enriched for Oxytocin Receptors|journal=The Journal of Neuroscience|volume=36|issue=8|pages=2517–2535|doi=10.1523/JNEUROSCI.2409-15.2016|issn=1529-2401|pmid=26911697}}</ref> * Oxytocin na-enyere aka omume nne site n'ịhazi mgbochi cortical. Marlin BJ, Miter M, D'amour JA, Chao MV, Froemke RC. Ọdịdị. 2015 Eprel 23; 520 (7548): 499-504 . doi: 10.1038/ ọdịdị14402. Epub 2015 Eprel 15. [[PMID (identifier)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25874674 25874674] <ref name=":5" /> * Ndepụta ọgụgụ oge okpomọkụ nke ọkà mmụta sayensị. Sayensị. Haupt R., Langis-Barsetti D., & O'Dwyer R., Preuss M., van Driel M., Margolis E., Jain M., Marlin BJ 7 Jun 2019. 364. 926-93. doi: https://www.science.org/doi/10.1126/science.aax9532 <ref name=":11" /> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] raglux4xlsu9fb5n20mnfy1g91f3ufj Rasheeda 0 12423 84377 74216 2022-07-21T17:18:51Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Rasheeda Buckner.png|thumb|Rasheeda]] '''Rasheeda Buckner-Frost''', nke a maara dị ka '''Rasheeda''' (mgbe a na- '''emezi RaSheeda''' ), bụ onye America rapper, Reality TV cast member and boutique nwe. == Ọrụ egwu == === Mmalite egwu === Rasheeda malitere ọrụ egwu ya dịka onye otu nwanyị hip hop trio Da Kaperz, nke mere onwe ya aha na Atlanta, Georgia na 1998. Na 2000, ọ malitere ọrụ solo ya. === 2001–2004: ''Dirty South'' & ''A Ghetto Dream'' === Na Machị 27, 2001, o wepụtara album ya ''Dirty South'', site na D-Lo & Motown Records . Album ahụ gosipụtara ngosipụta ndị ọbịa sitere na Pastor Troy, Thugz Nation, Nelly & Re-Re. The album nwetara ụfọdụ notoriety, n'ihi ihe ịga nke ọma nke mbụ ya otu " Do It ". ''Unyi South'' ga-etinye Rasheeda nke ọma na ụdị hip-hop ndịda . Rasheeda gara n'ihu nụchaa ụda ya na album nke abụọ ya, 2002's ''A Ghetto Dream'', ntọhapụ onwe ya n'okpuru akara D-Lo mgbe ọ hapụsịrị Motown Records . ''Nrọ Ghetto'' na-egosipụta ukwe ngwa ngwa, iti nwere obi ike na enyemaka Lil'Jon na Eastside Boyz . N'afọ 2004, e gosipụtara Rasheeda na otu " Vibrate " nke Petey Pablo na otu Nivea " Ị masịrị ya dị ka nke ahụ ". === 2007–09: ''Ụdị Dat nke Gurl'' & ''Chick enwetara akwụkwọ'' === Na June 19, 2007, Rasheeda weputara album ya nke anọ, ''Dat Type of Gurl'' . Album ahụ nwetara nnukwu ihe ịga nke ọma n'ihi ihe ịga nke ọma nke otu mbụ ya na album " Got That Good (My Bubble Gum) " nke e gosipụtara na ''GA Peach'' . Rasheeda kwughachiri ụfọdụ n'ime ọrụ mbụ ya sitere na ''GA Peach'', na ọtụtụ n'ime egwu ochie ya emelitere na remixes na samples. Na 2007, Rasheeda gosipụtara na Mims single " Dịka Nke a ". N'ihe dị ka oge a, ọ malitere hip hop / R &amp;amp; B duo Peach Candy na onye na-agụ egwú R & B bụ Kandi Burruss . <ref name="thea">{{Cite web|url=http://straightfromthea.com/2012/08/27/rasheeda-releases-legs-to-the-moon-ft-kandi-burruss-official-video/|title=Rasheeda Releases "Legs To The Moon" ft. Kandi Burruss [OFFICIAL VIDEO]|first=A.T.|author=Lien|work=Straightfromthea.com|accessdate=March 9, 2015|date=August 27, 2012}}</ref> N'oge okpomọkụ nke 2009, D-Lo Entertainment jikọrọ aka na ndekọ ndekọ onwe ya Block Starz Music iji hapụ Rasheeda's debut mixtape ''Certified'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.thisis50.com/profiles/blogs/atlantas-boss-chick-rasheeda|title=Atlanta's Boss Chick Rasheeda & Block Starz Music Drop New Official Mixtape "Certified"|work=Thisis50.com|accessdate=March 9, 2015|first=Aleesha|author=Carter|date=July 9, 2009}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://globalgrind.com/2009/07/27/rasheeda-amp-block-starz-released-official-mixtape/|title=Rasheeda & Block Starz Released Official Mixtape|work=Globalgrind.com|accessdate=March 9, 2015|date=July 27, 2009|first=James|author=Fuller}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.datpiff.com/Rasheeda-Certified-mixtape.58032.html|title=Rasheeda - Certified|work=DatPiff.com|accessdate=March 9, 2015|date=July 28, 2009|first=D.J.|author=Ames}}</ref> Na August 18, 2009, Rasheeda weputara album ya nke ise ''Certified Hot Chick'' . O mechara bido wepụta mixtape usoro ''egwu Boss Bitch'' ya.  === 2012– dị ugbu a: ''Egwu Chick Boss'' === Na June 18, 2012, o wepụtara ya nke isii album ''Boss Chick Music'' nke e wepụtara site Google Play na ya labelụ D-Lo Entertainment, na kwalite na nke iri nke ''Bad Girls Club: Atlanta'' na ''Ịhụnanya &amp;amp; Hip Hop: Atlanta'' . Akpa mbụ ya na album ahụ bụ "Marry Me" na nke abụọ ya bụ "Legs to the Moon" nke abụọ vidiyo egwu sochiri ya. Na 2013, n'oge oge nke abụọ nke ''Love & Hip Hop: Atlanta'', Rasheeda gbara vidiyo egwu maka "Kụta Ya Site na Azụ". Na 2015, Rasheeda weputara egwu ohuru na oge nke anọ nke ''Love & Hip Hop: Atlanta'' nke akpọrọ, "M&nbsp;Meant It", na-akọ na ọba egwu maka egwu nwere ike ịbụ mwepụta ikpeazụ ya. == Mmemme ndị ọzọ == === Ihe onyonyo nke eziokwu na ime ihie ejiji === Na 2012, Rasheeda rutere ebe ya na di ya / onye njikwa Kirk Frost na VH1 's ''Love &amp;amp; Hip Hop: Atlanta'' . Na 2015, Rasheeda nwetara ọrụ ndị ọbịa, nke nwere aha njirimara nke Scrumptious, na nkeji nke atọ nke Fox ''Rosewood'' . <ref>{{Cite web|url=http://www.vh1.com/news/213916/rasheeda-made-a-stunning-acting-debut-as-scrumptious-on-rosewood/|title=Rasheeda Made a Stunning Acting Debut as "Scrumptious" on Rosewood Proving She Can Do It All|publisher=[[VH1]]|date=October 9, 2015|accessdate=April 17, 2020|author=Bellino, Damian}}</ref> Ugbu a o nwere ahịrị emebere nke ya, Poiz Cosmetics, yana webụsaịtị uwe na ngwa ngwa, Imbossy.com. Ụlọ ahịa ya, Pressed Boutique na Phipp's Plaza na Atlanta, mepere June 2015. Boutique Pressed nke abụọ na Houston mepere na Maachị 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.imbossy.com/|title=ImBossy.com - Home|work=Imbossy.com|accessdate=January 9, 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://yourstylepal.com/2013/03/25/rasheedas-x-imbossy-com/|title=Rasheeda's x Imbossy.com|work=Yourstylepal.com|accessdate=March 9, 2015|date=March 25, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141223021303/http://yourstylepal.com/2013/03/25/rasheedas-x-imbossy-com/|archivedate=December 23, 2014}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na 1993, mgbe ọ dị afọ 17, Rasheeda lụrụ Kirk Frost nke D-Lo Entertainment, onye ya na ụmụ nwoke abụọ mụrụ na 2000 na 2013. <ref>{{Cite web|url=http://hiphollywood.com/2013/08/rasheeda-and-kirk-frost-welcome-a-baby-boy/|title=Rasheeda and Kirk Frost Welcome a Baby Boy!|first=Vanessa|author=Barnett|work=HipHollywood.com|accessdate=March 9, 2015|date=August 22, 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://blog.vh1.com/2013-08-21/love-and-hip-hop-atlanta-rasheeda-giving-birth|title=It's Time Love And Hip Hop Atlanta Star Rasheeda Is In Labor|work=Blog.vh1.com|accessdate=March 9, 2015|date=August 21, 2013|first=Emily|author=Exton|publisher=[[VH1]]}}</ref> Dị ka usoro mgbe niile na ''Love & Hip-Hip: Atlanta'', ọrụ Rasheeda, azụmahịa azụmahịa, na ndụ onwe onye-gụnyere alụmdi na nwunye na Kirk ka edekọtara. == Ihe ngosi ==   ; Albums Studio * ''Dirty South'' (2001) * ''Nrọ Ghetto'' (2002) * ''GA Peach'' (2006) * ''Ụdị Gurl'' (2007) * ''Chick ọkụ enwetara'' (2009) * ''Egwu Chick onye isi'' (2012) == Ihe nkiri == === Igwe onyonyo === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Ihe ndetu |- style="text-align:center;" | 2012 - dị ugbu a | ''Ịhụnanya &amp;amp; Hip Hop: Atlanta'' | Onwe ya | Isi ihe nkedo |- style="text-align:center;" | 2014 | ''Agbamakwụkwọ Kandi'' | Onwe ya | Mpụta ndị ọbịa |- style="text-align:center;" | 2015 | ''Ịhụnanya &amp;amp; Hip Hop Live: Agbamakwụkwọ ahụ'' | Onwe ya | Onye bịara |- style="text-align:center;" | 2015 | ''Rosewood'' | Dị nro | Ọrụ ndị ọbịa |} == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/dlo117 Rasheeda] na YouTube * {{IMDb name|3021949}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ajj0rndvtpz8tbnzukx1jom670sl1ht Quinn Cummings 0 12424 84384 74218 2022-07-21T17:37:13Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Quinn Cummings 2011.jpg|thumb|Quinn Cummings]] '''Quinn L. Cummings''' (amuru Ọgọst 13, 1967) bụ onye ọchụnta ego America, ode akwụkwọ, onye ọchị ọchị, onye mepụtara ihe na onye bụbu onye na-eme ihe nkiri. A mụrụ Cummings na Los Angeles, California. <ref>{{Cite web|url=http://www.tcm.com/tcmdb/person/42091{{!}}0/Quinn-Cummings/|title=Quinn Cummings|work=[[Turner Classic Movies]]|accessdate=September 16, 2020}}</ref> Nna ya, Sumner, bụ onye ọchụnta ego nwụrụ mgbe ọ ka bụ nwata. Nne ya, Jan, bụ onye na-ede akwụkwọ. Cummings bịara bụrụ onye a ma ama dị ka nwatakịrị na-eme ihe nkiri, na-egwu Lucy McFadden na Neil Simon 's ''The Goodbye Girl'', nke a họpụtara ya maka ihe nrite Academy Award for Best Support Actress, yana ọrụ ugboro ugboro dị ka Annie Cooper na usoro telivishọn ''ezinụlọ'' . Kemgbe ọ kwụsịrị ime ihe nkiri, ọ ghọrọ onye ọchụnta ego, ma bipụtala ọtụtụ akwụkwọ. == Ọrụ == === Ihe nkiri na telivishọn === Cummings malitere ọrụ ya mgbe onye cinematographer James Wong Howe chọtara ya. N'oge na-adịghị anya, ọ malitere ọrụ ọdịda n'ọtụtụ mgbasa ozi telivishọn, mechaa merie ọrụ nke ada Marsha Mason, Lucy McFadden, na ihe nkiri 1977 ''The Goodbye Girl'' . Ahọpụtara arụmọrụ Cummings maka ihe nrite Academy maka onye na-eme ihe nkiri na-akwado kacha mma yana onyinye Golden Globe maka onye na-eme ihe nkiri na-akwado kacha mma - Foto Motion . <ref>{{Cite web|url=https://catalog.afi.com/Catalog/moviedetails/55916|title=The Goodbye Girl (1977)|work=[[AFI Catalog of Feature Films]]|accessdate=July 26, 2020}}</ref> Na 1978, Cummings nwere ọrụ ugboro ugboro na usoro ihe nkiri ''Ezinụlọ'' . Na 1985, Cummings pụtara na obere oge ABC sitcom ''Hail to the Chief'' dị ka ada nke nwanyị mbụ onye isi ala United States, nke Patty Duke na-egwuri. N'ime ngwụcha 1980s, Cummings na-eme ihe mgbe ụfọdụ wee rụọ ọrụ dịka onye nnọchi anya nkedo. Ọ gara UCLA afọ abụọ ma nwee ndị na-ede akwụkwọ na-ede akwụkwọ iji bipụta akụkọ dị mkpirikpi n'ịntanetị. <ref name="people" /> Ọrụ ikpeazụ ya mere bụ ihe omume 1991 nke ''Blossom'' . === Mmemme ndị ọzọ === N'ịbụ onye sitere n'ike mmụọ nsọ mụọ nwa ya nwanyị, Cummings kere ''HipHugger'', ngwaọrụ ụdị èbè maka iburu nwa. Ọ bụ onye isi oche nke ụlọ ọrụ HipHugger tupu ere ya na 2006. Na February 2005, Cummings malitere blọọgụ, ''Akụkọ QC'', bụ nke tụlere echiche nke ndụ nke oge a site n'echiche nke nne na-arụ ọrụ na 30s ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.newsweek.com/blogwatch-118653|title=BLOGWATCH|author=<!-- Staff -->|work=[[Newsweek]]|date=May 15, 2005|accessdate=July 26, 2020}}</ref> Akwụkwọ mbụ Cummings, ''Notes from the Underwire: Adventures from My Awkwad and Lovely Life'', bipụtara na July 2009. <ref>{{Cite news|url=https://www.publishersweekly.com/978-1-4013-2286-1|title=Notes from the Underwire: Adventures from My Awkward and Lovely Life|date=June 29, 2009|work=Publishers Weekly|accessdate=January 18, 2019}}</ref> Akwụkwọ ya nke abụọ, ''The Year of Learning Dangerously'', nke na-enyocha ọnọdụ ụlọ akwụkwọ ugbu a na America, bụ Perigee Books bipụtara na August 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.publishersweekly.com/978-0-399-53760-8|title=The Year of Learning Dangerously: Adventures in Homeschooling|work=[[Publishers Weekly]]|accessdate=July 26, 2020}}</ref> ''Pet Sounds'', nchịkọta akụkọ na-atọ ọchị gbasara anụmanụ na anụ ụlọ ka ewepụtara n'oge okpomọkụ nke 2013. N'afọ malitere pọdkastị : "Quinn Cummings na-enye ndụmọdụ ọjọọ <ref>{{Cite web|url=http://www.quinncummings.com/bad-advice|title=Bad Advice|work=Quinn Cummings|accessdate=February 14, 2021}}</ref> " nke ọ na-aza ajụjụ ndị na-ege ntị na isiokwu ndụmọdụ ọ bụla, na-eme ka eziokwu ahụ pụta ìhè na ọ nweghị ihe ọmụma ma ọ bụ ọkachamara na isiokwu a na-ewelite. . Cummings kwuru okwu wee dee otu akụkọ na 2017 gbasara mmegbu mmekọahụ na Hollywood, karịsịa mmetọ ụmụaka na ụlọ ọrụ ahụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.npr.org/2017/11/04/562058159/a-former-child-actress-on-hollywood-and-sexual-assault|title=A Former Child Actress On Hollywood And Sexual Assault|work=NPR.org}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.esquire.com/news-politics/politics/a13097605/quinn-cummings-child-actress/|title=I Was a Child Actress in Hollywood. There Were Always Whispers.|first=Quinn|author=Cummings|date=October 27, 2017|work=Esquire}}</ref> == Ndụ onwe onye == N'afọ 2000, Cummings mụrụ nwa nwanyị, Anneke DiPietro, site na onye òtù ọlụlụ ya Donald DiPietro. == Ihe nkiri == * ''The Goodbye Girl'' (1977) * ''Gee m ntị'' (1989) === Igwe onyonyo === * ''Big Eddie'' (Mmemme amabeghị, 1975) * ''Jeremaịa nke olu Jekọb'' (1976) * ''Nwoke nde Dollar isii'' (1 ihe omume, 1976) * ''Ụjọ abalị'' (1977) * ''Ọhụụ'' (1 ihe omume, 1977) * ''Ndị ọbịa'' na-akpachi anya (1977) * ''Starsky na Hutch'' (1 ihe omume, 1978) * ''Baretta'' (1 ihe omume, 1978) * ''Ọbá akwụkwọ CBS'' (ihe omume 1 – Akwụkwọ mgbapụ na-enweghị atụ, 1980) * ''Ezinụlọ'' (mmepụta 36, 1978–1980) * ''Onye nlekọta nwa'' (1980) * ''Ụlọ gbara ọchịchịrị'' (1 ihe omume, 1981) * ''Nna nna, Ị ga-eso m gbaa ọsọ?'' (1983) * ''Remington Steele'' (1 ihe omume, 1984) * ''Ekele dịrị Onyeisi'' (Nkọwapụta amaghi ama, 1985) * ''Ụgbọ mmiri ịhụnanya'' (1 ihe omume, 1986) * ''Okooko'' (1 ihe omume, 1991) == Ihe nrite na nhọpụta == ; Award Academy : Ahọpụtara: Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ nkwado, ''The Goodbye Girl'' (1978) ; Golden Globe : Ahọpụtara: Onye na-eme ihe nkiri onyonyo kacha mma n'ọrụ nkwado, ''The Goodbye Girl'' (1978) ; Ihe nrite onye nka na-eto eto : Ahọpụtara: Onye na-eme ihe nkiri ụmụaka kacha mma na usoro TV ma ọ bụ pụrụ iche, ''ezinụlọ'' (1980) <ref>{{Cite web|url=http://www.youngartistawards.org/pastnoms1.htm|archiveurl=https://www.webcitation.org/6XlsnzFMT?url=http://www.youngartistawards.org/pastnoms1.htm|title=Second Annual Youth in Film Awards 1978–1979|work=[[Young Artist Award]]|archivedate=April 14, 2015}}</ref> : E meriri: Onye na-eme ihe nkiri na-eto eto kacha mma na usoro telivishọn, ''ezinụlọ'' (1981) <ref>{{Cite web|url=http://www.youngartistawards.org/pastnoms2.htm|archiveurl=https://www.webcitation.org/6XlsuVFkG?url=http://www.youngartistawards.org/pastnoms2.htm|title=Second Annual Youth in Film Awards 1979–1980|work=[[Young Artist Award]]|archivedate=April 14, 2015}}</ref> : Ahapụrụ: Onye na-eto eto kacha mma na ihe nkiri emere maka Television, ''nna nna, ị ga-eso m gbaa ọsọ?'' (1984) <ref>{{Cite web|url=http://www.youngartistawards.org/pastnoms5.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110403132035/http://www.youngartistawards.org/pastnoms5.htm|title=Fifth Annual Youth in Film Awards 1982–1983|work=[[Young Artist Award]]|archivedate=April 3, 2011}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> * [https://www.youtube.com/watch?v=AOK4xJnuDPE/ Quinn na-agbali nguzo] * {{IMDb name|191944}} * Quinn Cummings [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 64dw0y7a2hzlixxajtshubhx8yat3jz Lorely Burt 0 12438 84376 74326 2022-07-21T17:08:34Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|website=[http://www.lorelyburt.org.uk/ www.lorelyburt.org.uk]}} [[Usòrò:Official portrait of Baroness Burt of Solihull crop 2.jpg|thumb|Lorely Burt]] '''Lorely Jane Burt, Baroness Burt nke Solihull''' (amụrụ 10 Septemba 1954) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Britain, onye nke omeiwu Liberal Democrat nke Solihull site na 2005 ruo 2015. <ref>{{Cite news|title=NEC casino rejection challenged|publisher=BBC News|date=9 July 2006|url=http://news.bbc.co.uk/go/click/rss/1.0/-/1/hi/england/west_midlands/5162460.stm}}</ref> A họpụtara ya maka afọ ndụ ndụ na 2015 Dissolution Honors . <ref>{{Cite web|title=Dissolution Peerages 2015|url=https://www.gov.uk/government/news/dissolution-peerages-2015|work=Gov.uk|accessdate=27 August 2015}}</ref> == Mbido Ndụ ya. == Burt gara ụlọ akwụkwọ High Arcal Grammar, Dudley (1966-71) na Dudley Technical College (A-levels 1971-73) tupu ọ gaa Mahadum Mahadum, Swansea, ebe ọ nwetara BSc na Economics. O mechara nweta MBA na Mahadum Open . == Ọrụ n'ihu nzuko omeiwu == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na akụnụba, Burt malitere ọrụ ya n'ụlọ mkpọrọ dịka onye enyemaka Gọvanọ na HM Prison Holloway tupu ọ rụọ ọrụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ mba na ndị ọrụ na ọzụzụ. O mechara guzobe ụlọ ọrụ ọzụzụ wee rụọ ọrụ dịka onye nduzi na ngalaba ahịa na ọrụ ego. Ọ malitere ọrụ ndụmọdụ nwa oge mgbe ọ ghọrọ onye ndoro-ndoro ochichi Liberal Democrat maka Solihull. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Burt malitere na Dudley Metropolitan Borough Council, ebe ọ jere ozi site na 1998 ruo 2003. Ọ kwụrụ maka ntuli aka na Dudley South na ntuli aka izugbe nke afọ 2001 . Ọ kwụkwara na mpaghara West Midlands na ntuli aka nzuko omeiwu Europe 2004 . === Otu n'ime ndị omeiwu === N'ihe na-aga n'ihu na ntuli aka izugbe nke 2005, Burt gbara mkpọsa n'okwu dị iche iche nke obodo na-emetụta Solihull, wee nwee ihe ịga nke ọma n'ịkwatu 9,407 John Taylor nke nọ n'ọchịchị n'ọtụtụ 279 na nkwado ya. Na-esochi ntuli aka ya, Burt ghọrọ onye na-ekwuchitere ndị 'Liberal Democrat' na Northern Ireland, onye mmegide mmegide, wee jee ozi na kọmitii Họrọ Akụ . Na-esochi ntuli aka nke Sir Menzies Campbell na onye ndu otu pati na 2006, Burt ghọrọ onye nkwuchite ọnụ 'Liberal Democrat' na obere azụmaahịa na ụmụ nwanyị na nha anya. Na 2007 ọ kwagara ịghọ onye na-ekwuchitere maka azụmahịa, Enterprise na Regulatory Reform . N'October 2007, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi oche nwanyị mbụ nke Liberal Democrats' Parliamentary Party, meriri John Thurso na Andrew George na ntuli aka nke MPs. <ref>{{Cite web|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk_politics/7060990.stm|title=UK &#124; UK Politics &#124; Lib Dem MPs pick woman chairman|publisher=BBC News|date=24 October 2007|accessdate=1 March 2014}}</ref> Na ntuli aka izugbe nke 2010, mgbanwe oke ala emeela ka oche ya bụrụ Conservative. O ji vootu 175 jide Solihull n'ebe onye mmegide Conservative ya Maggie Throup . Na 2013 Burt ka ahọpụtara dika onye odeakwụkwọ nzuzo nke Danny Alexander, <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/democracylive/hi/representatives/profiles/31605.stm|title=Lorely Burt, MP. Solihull, Liberal Democrat|publisher=BBC}}</ref> onye isi ode akwụkwọ nke Akụ. Mgbe ọ were ọrụ ọhụrụ a ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya dị ka BIS Co-Chair na Chair of Parliamentary Party. N'April 2014 a họpụtara ya dika onye nnọchi anya gọọmentị maka ụmụ nwanyị na ụlọ ọrụ. <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/finance/businessclub/10778448/Government-appoints-Lorely-Burt-to-champion-female-entrepreneurs.html|title=Government appoints Lorely Burt to champion female entrepreneurs|date=22 April 2014|work=Telegraph.co.uk|author=White|first=Anna}}</ref> Ọ tụfuru oche ya n'aka ndị Conservative Julian Knight na ntuli aka 2015 . A katọrọ Burt na ndị na-akwado ya maka ịchụpụ ndị nta akụkọ ka ọ hapụrụ ọnụ ọgụgụ ntuli aka ya ka e meriri ya. <ref>{{Cite web|url=http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/general-election-2015-video-sums-up-the-liberal-democrats-night-of-disappointment-as-lorely-burt-10234815.html|title=Video sums up the Lib Dem night of disappointment as supporter pushes away camera|date=8 May 2015|work=The Independent}}</ref> A mara ọkwa ya dị ka onye ọgbọ ọhụrụ na 2015 Dissolution Honors na n'ehihie nke 9 Ọktoba ka e kere ya '''Baroness Burt nke Solihull''', ''nke Solihull na County nke West Midlands'' . <ref>{{Cite web|title=notice 2415596|url=https://www.thegazette.co.uk/notice/2415596|work=[[The Edinburgh Gazette]]}}</ref> == Mgbasa ozi == Burt agbaala mkpọsa n'ọtụtụ okwu ma n'ime obodo na nke mba. Na mpaghara, o meela mkpọsa iji gbochie Shirley parkland ịzụlite, <ref>{{Cite web|url=http://lorelyburt.org.uk/en/page/shirleyadvance|title=Lorely Burt MP|publisher=Liberal Democrats}}</ref> iji chekwaa Solihull's NHS Walk-In Center, <ref>{{Cite web|url=http://www.solihull-libdems.org.uk/pr-2013-11-19-mp-wins-walk-in-centre-consultation.htm|title=MP Lorely Burt wins Walk-In Centre Consultation|publisher=Solihull and Meriden Liberal Democrats}}</ref> iji chekwaa ụlọ akwụkwọ Shirley na mmechi <ref>{{Cite web|url=http://lorelyburt.org.uk/en/article/2013/709657/lorely-burt-slams-library-decision|title=Lorely Burt slams library decision|date=9 July 2013|publisher=Lorely Burt}}</ref> yana maka ọrụ ụgbọ ihe mberede ka mma. <ref>{{Cite web|url=http://lorelyburt.org.uk/en/article/2013/737137/local-mp-takes-ambulance-crisis-to-the-prime-minister|title=Local MP takes ambulance crisis to the Prime Minister|date=16 October 2013|publisher=Lorely Burt}}</ref> == Ndụ onwe onye == Burt lụrụ Richard, onye n'onwe ya bụbu onye omeiwu Liberal Democrat ọtụtụ oge, ma nwee nwa nwanyị na nwa nwanyị. Ọ bụ onye mmekọ nsọpụrụ nke National Secular Society . <ref>{{Cite web|url=https://www.secularism.org.uk/honoraryassociates.html|title=Honorary Associates|work=www.secularism.org.uk|language=en-GB|accessdate=2020-01-28}}</ref> == Hụkwa == * Ndị otu Liberal Democrat Frontbench == Ntụaka == <references /> == Njikọ mpụga == {{s-start}} {{s-par|uk}} {{s-bef|before=[[John Mark Taylor|John M. Taylor]]}} {{s-ttl|title=[[Member of Parliament (United Kingdom)|Member of Parliament]] for [[Solihull (UK Parliament constituency)|Solihull]]|years=[[2005 United Kingdom general election|2005]]–[[2015 United Kingdom general election|2015]]}} {{s-aft|after=[[Julian Knight (politician)|Julian Knight]]}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] osoelkuyf1a512pqoqzg6o8046vmze2 Fela Kuti 0 12514 84381 76550 2022-07-21T17:28:13Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Fela Kuti.jpg|thumb|Fela Kuti]]  {{Infobox musical artist|name=Fela Kuti|background=solo_singer|image=Fela Kuti (cropped).jpg|caption=Kuti in 1970|birth_name=Olufela Olusegun Oludotun Ransome-Kuti|birth_date={{birth date|df=yes|1938|10|15}}|birth_place=[[Abeokuta]], [[British Nigeria]]|death_date={{death date and age|df=yes|1997|8|2|1938|10|15}}|death_place=[[Lagos]], [[Lagos State]], [[Nigeria]]|genre={{flatlist| *[[Afrobeat]] *[[highlife]]}}|occupation={{flatlist| *Singer-songwriter *musician *activist}}|instrument={{flatlist| *Saxophone *vocals *keyboards *trumpet *guitar *drums}}|years_active=1958–1997|label={{flatlist| *[[Barclay Records|Barclay]]/[[PolyGram Records|PolyGram]] *[[MCA Records|MCA]]/[[Universal Music Group|Universal]] *[[Celluloid Records|Celluloid]] *[[EMI|EMI Nigeria]] *[[Victor Entertainment|JVC]] *[[Wrasse Records|Wrasse]] *[[Shanachie Records|Shanachie]] *[[Knitting Factory Records|Knitting Factory]]}}|associated_acts={{flatlist| *Africa&nbsp;'70&nbsp;/ Afrika&nbsp;'70 *Egypt&nbsp;'80 *Koola Lobitos *Nigeria&nbsp;'70 *[[Hugh Masekela]] *[[Ginger Baker]] *[[Tony Allen (musician)|Tony Allen]] *[[Femi Kuti]] *[[Seun Kuti]] *[[Roy Ayers]] *[[Lester Bowie]]}}|website={{url|http://felakuti.com/}}}} [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Fela Aníkúlápó Kuti''' (a mụrụ '''Olufela Olusegun Oludotun Ransome-Kuti''' ; 15 October 1938 <ref>{{Cite web|date=2016-05-05|title=Fela Kuti – 10 of the best|url=http://www.theguardian.com/music/musicblog/2016/may/05/fela-kuti-10-best-songs|accessdate=2022-03-03|work=the Guardian|language=en}}</ref> – 2 August 1997), a makwa ya dịka '''Abami Eda''', ọ bụ onye ọkụ egwu nke Naijiria, onyeisi ndị egwú, onye na-echepụta egwu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na Pan-Africanist . A na-ewere ya dị ka onye ọsụ ụzọ Afrobeat, ụdị egwu Afrịka nke na-ejikọta egwu ndị Yoruba ọdịnala na ụdị olu ya na funk na jazz America. <ref name="oesketite">{{Cite web|url=http://www.analysisworldmusic.com/images/1aawmoikelomepaper.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110707135016/http://www.analysisworldmusic.com/images/1aawmoikelomepaper.pdf|archivedate=7 July 2011|title=Stylistic Analysis of Afrobeat Music of Fela Anikulapo Kuti|author=Albert Oikelome|publisher=Analysisworldmusic.com|accessdate=27 January 2013}}</ref> N'oge ọ na-ewu ewu, a na-akpọ ya otu n'ime ndị na-eme egwu na-ama aka na [[Eluàlà|Africa]] . <ref name="rebel">{{Cite journal|author=Grass|first=Randall F.|date=1 January 1986|title=Fela Anikulapo-Kuti: The Art of an Afrobeat Rebel|journal=The Drama Review: TDR|volume=30|issue=1|pages=131–148|doi=10.2307/1145717}}</ref> AllMusic kọwara ya dị ka olu egwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke mba ụwa pụtara. Kuti bụ nwa onye na-akwado ikike ụmụnwanyị Naijiria, [[Funmilayo Ransome-Kuti]]. Ka ha nwechara ahụmịhe mbụ na mba ofesi, ya na ndị otu ya Africa&nbsp;70 (nwere onye na-akụ Tony Allen ) gbagoro dịka ndị àmà ama na Naijiria n'ime afọ 1970s, bụ oge ọ bụ onye nkatọ n'ekwughị okwu na ebumnuche nke ndị agha Naijiria . N'afọ 1970, ọ tọrọ ntọala Kalakuta Republic commune, bụ nke kwupụtara onwe ya pụọ na ọchịchị ndị agha. Ebibiri obodo a na mbuso agha 1978. Gọọmenti [[Muhammadu Buhari]] tụrụ ya mkpọrọ n'afọ 1984, mana ọ hapụrụ ya ka ọnwa iri abụọ gachara. Ọ gara n'ihu na-edekọ ma na-eme ihe site n'afọ 1980 na 1990. Kemgbe ọ nwụrụ na 1997, nwa ya nwoke bụ Femi Kuti na-elekọta na nchịkọta egwu ya. == Ndụ mmalite na ọrụ == [[Usòrò:Family_Ransome_Kuti_c1940.jpg|áká_èkpè|thumb| Ezinụlọ Ransome-Kuti gburugburu 1940: Reverend Israel na [[Funmilayo Ransome-Kuti|Chief Funmilayo]] nọ ọdụ, Dolu n'azụ, Fela n'ihu na nwa Beko, na Olikoye n'aka nri.]] Olufela Olusegun Oludotun Ransome-Kuti <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2003/07/17/arts/celebrating-the-life-and-impact-of-the-nigerian-music-legend-fela.html?pagewanted=1|title=Celebrating the Life and Impact of the Nigerian Music Legend Fela|author=Ogunnaike|first=Lola|date=17 July 2003|work=[[The New York Times]]|accessdate=18 November 2010}}</ref> bụ onye a mụrụ n'ime ezinụlọ Ransome-Kuti, ezinụlọ Nigeria nke elu-etiti, n'ụbọchị 15 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1938 na [[Abeokuta]] (isi obodo nke oge a nke [[Ȯra Ogun|Ogun State]] <ref name="born">Hamilton, Janice. ''Nigeria in Pictures'', p. 70.</ref> ), nke na oge ahụ bụ obodo dị na British Colony nke Nigeria . Nne ya, Chief [[Funmilayo Ransome-Kuti]], bụ nwanyị na-emegide ndị ọchịchị, na nna ya, Reverend Israel Oludotun Ransome-Kuti, bụ onye ozi Anglican, onye isi ụlọ akwụkwọ, na onye isi oche mbụ nke Nigeria Union of Teachers . <ref name="NUT">{{Cite web|title=Origin of NUT|url=https://www.nut-nigeria.org/index.php/2016-01-08-15-02-20/origin-of-nut|work=nut-nigeria.org|publisher=Nigeria Union of Teachers|accessdate=13 January 2020}}</ref> Ụmụnne ya nwoke bụ Beko Ransome-Kuti na Olikoye Ransome-Kuti, bụ ndị dibia bekee, bụ ndị amara nke ọma na mba. Kuti bụ nwa nwanne nne mbụ <ref>{{Cite web|date=2010-10-30|title=Fela Kuti remembered: 'He was a tornado of a man, but he loved humanity'|url=http://www.theguardian.com/music/2010/oct/31/fela-kuti-musical-neil-spencer|accessdate=2022-03-09|work=the Guardian|language=en}}</ref> mgbe e wepụrụ onye edemede na Nobel Laureate [[Wole Soyinka]], onye isi ojii [[Eluàlà|Afrika]] mbụ nwetara Nrite Nobel maka akwụkwọ, n'ihi na ha abụọ bụ ụmụ Josiah Ransome-Kuti, onye bụ nna nna Kuti na nne Soyinka. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/music/2010/oct/31/fela-kuti-musical-neil-spencer|title=Fela Kuti remembered: 'He was a tornado of a man, but he loved humanity'|author=Spencer|first=Neil|date=2010-10-30|work=[[The Guardian]]|language=en-GB|accessdate=1 October 2016}}</ref> Kuti gara ụlọ akwụkwọ Abeokuta Grammar School . N'afọ 1958, e zigara ya London ka ọ mụọ nkà mmụta ọgwụ mana o kpebiri ịmụ egwu na Trinity College of Music, na opi bụ ngwá ọrụ kachasị amasị ya. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ hiwere otu Koola Lobitos wee kpọọ ngwakọta jazz na ndụ dị elu . <ref name="yabis">{{Cite journal|author=Olatunji|first=Michael|year=2007|title=Yabis: A Phenomenon in the Contemporary Nigerian Music|journal=[[The Journal of Pan African Studies]]|volume=1|pages=26–46|url=http://www.jpanafrican.com/docs/vol1no9/Yabis.pdf}}</ref> N'afọ 1960, Kuti lụrụ nwunye mbụ ya, Remilekun (Remi) Taylor, onye ya na ya nwere ụmụ atọ ( Femi, Yeni, na Sola). <ref>{{Cite web|title=VANGUARD|url=https://allafrica.com/stories/201510151630.html|accessdate=27 August 2020|work=allafrica}}</ref> Na 1963, Kuti laghachiri na Federation of Nigeria nwere onwe ohuru, megharia Koola Lobitos, a zụọ ya dị ka onye na-emepụta redio maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi Nigeria.. Ya na Victor Olaiya na All-Stars gụrụ egwu n'oge ụfọdụ. N'afọ 1967, Kuti gara [[Ghana]] ịchọ ntụzịaka egwu ọhụrụ. <ref name="oesketite">{{Cite web|url=http://www.analysisworldmusic.com/images/1aawmoikelomepaper.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110707135016/http://www.analysisworldmusic.com/images/1aawmoikelomepaper.pdf|archivedate=7 July 2011|title=Stylistic Analysis of Afrobeat Music of Fela Anikulapo Kuti|author=Albert Oikelome|publisher=Analysisworldmusic.com|accessdate=27 January 2013}}</ref> Ọ kpọrọ ụdị ya Afrobeat, ngwakọta nke highlife, funk, jazz, salsa, calypso, na egwu Yoruba ọdịnala. <ref name="oesketite" /> N'afọ 1969, Kuti kpọgara ndị otu ahụ na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] ma nọrọ ọnwa iri na Los Angeles. Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ chọpụtara mmegharị Black Power site na Sandra Smith (nke a maara ugbu a dị ka Sandra Izsadore ma ọ bụ Sandra Akanke Isidore), <ref>{{Cite web|url=http://pmnewsnigeria.com/2015/10/12/sandra-iszadore-fashola-ajibade-others-speak-at-felabration/|title=Sandra Iszadore, Fashola, Ajibade, others speak at Felabration|work=PM News|first=Funsho|author=Arogundade|date=12 October 2015|accessdate=7 November 2021}}</ref> onye otu akụkụ nke Black Panther Party . Ahụmahụ a metụtara egwu ya na echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ukwuu. <ref name="L.A. Weekly">{{Cite news|url=http://www.laweekly.com/arts/fela-kutis-lover-and-mentor-sandra-smith-talks-about-afrobeats-la-origins-as-fela-musical-arrives-at-the-ahmanson-2370345|title=Fela Kuti's Lover and Mentor Sandra Smith Talks About Afrobeat's L.A. Origins, as Fela! Musical Arrives at the Ahmanson|work=[[L.A. Weekly]]|date=December 13, 2011|accessdate=April 3, 2016|author=Tewksbury, Drew}}</ref> Ọ kpọgharịrị aha band Nigeria 70. N'oge na-adịghị anya ka nke ahụ gasịrị, onye mgbasa ozi wepụrụ ndị ọrụ mbata na ọpụpụ na Naturalization na Kuti na ndị otu ya nọ na US na-enweghị ikike ọrụ. Ndị otu ahụ rụrụ nnọkọ ndekọ ngwa ngwa na Los Angeles nke ga-emecha wepụta ya dị ka ''Oge '69 Los Angeles'' . <ref>{{Cite book|author=Olaniyan, Tejumola.|url=https://www.worldcat.org/oclc/65189067|title=Arrest the music! : Fela and his rebel art and politics|date=2004|publisher=Indiana University Press|isbn=0-253-11034-3|location=Bloomington|oclc=65189067}}</ref> === Afọ 1970 === {{See also|Confusion (album)}} Ka Kuti na ndị otu ya laghachiri na Naijiria, a kpọgharịrị otu ahụ aha (the) Africa '70 ka isiokwu lyrical gbanwere site na ịhụnanya gaa na nke ọha mmadụ. <ref name="yabis">{{Cite journal|author=Olatunji|first=Michael|year=2007|title=Yabis: A Phenomenon in the Contemporary Nigerian Music|journal=[[The Journal of Pan African Studies]]|volume=1|pages=26–46|url=http://www.jpanafrican.com/docs/vol1no9/Yabis.pdf}}</ref> Ọ hibere Kalakuta Republic &#x2014; ọgbakọ, ụlọ ihe nkiri, na ebe obibi maka ọtụtụ ndị ejikọrọ na otu egwu &#x2014; nke o mechara kwupụta nọọrọ onwe ya na steeti Naijiria. Kuti hibere ụlọ oriri na nkwari abalị na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Empire, nke mbụ akpọrọ Afro-Spot ma mesịa bụrụ Afrika Shrine, ebe ọ na-eme egwuregwu oge niile ma na-eme ememe omenala ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] ahaziri iche iji kwanyere okwukwe ndị nna nna ya ugwu. Ọ gbanwekwara aha ya ka ọ bụrụ Anikulapo (nke pụtara "Onye na-ebu ọnwụ n'akpa ya", na nkọwa ya: "M ga-abụ onye isi nke akara aka m ma kpebie mgbe oge ọnwụ ga-ada"). <ref>{{Cite web|url=http://www.nigerian.name/w/index.php?title=Anikulapo|title=Meaning of Anikulapo in|publisher=Nigerian.name|date=11 January 2008|accessdate=1 October 2011}}</ref> Ọ kwụsịrị iji aha nna a kpọchiri akpọchi bụ́ “Ransome” n’ihi na o weere ya dị ka aha ohu . Egwu Kuti na-ewu ewu n'etiti ọha Naijiria na ndị Africa n'ozuzu ha. O kpebiri ịbụ abụ na Pidgin English ka ndị mmadụ n’Afrika niile nwee ike ịnụ ụtọ egwu ya, ebe asụsụ obodo ha na-asụ dị iche na ọtụtụ . Ebe ọ bụ na egwu Kuti na-ewu ewu na Naịjirịa na n'ebe ndị ọzọ, ọchịchị na-achị anaghị amasị ya, a na-ebusokwa mba Kalakuta Republic agha ugboro ugboro. N'oge 1972, Ginger Baker dekọtara ''Stratavarious ,'' na Kuti pụtara n'akụkụ onye na-agụ egwú na onye na-agụ egwú Bobby Tench . <ref>[{{AllMusic|class=artist|id=p130948/credits|pure_url=yes}} Bobby Gass credits], [[AllMusic]]</ref> N'oge a, Kuti malitere itinye aka na okpukpe ndị Yoruba . <ref name="rebel">{{Cite journal|author=Grass|first=Randall F.|date=1 January 1986|title=Fela Anikulapo-Kuti: The Art of an Afrobeat Rebel|journal=The Drama Review: TDR|volume=30|issue=1|pages=131–148|doi=10.2307/1145717}}</ref> N'afọ 1977, Kuti na Africa 70 wepụtara album <nowiki><i id="mwpw">Zombie</i></nowiki>, bụ nke katọrọ ndị agha Naijiria nke ukwuu, ma jiri ihe atụ zombie kọwaa ụzọ ndị agha Naijiria si eme. Album ahụ bụ nnukwu ihe ịga nke ọma ma kpasuo gọọmenti iwe, bụ́ ndị ji ndị agha 1,000 wakporo Republic of Kalakuta. N’oge mwakpo ahụ, e tiri Kuti ihe nke ukwuu, ma merụọ nne ya meworo agadi ahụ nke ukwuu mgbe e si na windo tụpụ ya. A gbara ọgbakọ ahụ ọkụ, ma bibie ụlọ ọrụ Kuti, ngwa na teepu ukwu . Kuti kwuru na a ga-egbu ya ma ọ bụghị na onye isi ọchịagha nyere aka ka a na-eti ya ihe. Nzaghachi Kuti na mwakpo ahụ bụ ibugara igbe ozu nne ya na Dodan Barrack dị na [[Lagos]], ebe obibi General [[Olusegun Obasanjo]], na ide abụ abụọ, "Coffin for Head of State" na "Unknown Soldier," na-ezo aka n'ajụjụ ndị gọọmentị kwuru nke kwuru. onye agha amaghi ama ebibiela obodo ahụ. Kuti na ndị otu ya gara biri na Crossroads Hotel mgbe e bibichara ụlọ agbara na ọgbakọ ahụ. N'afọ 1978, ọ lụrụ ụmụnwaanyị iri abụọ na asaa: Kikelomo Oseyni, Folake Oladejo, Tejumade Adebiyi, Naa Lamiley, Sewaa Kuti, Omotola Osaeti, Omowunmi Oyedele, Alake Anikulapo Kuti, Shade Shodeinde, Adeola Williams, Najite Kuti, Emaruaghevwe, Osawemighola Osawemigho, Emaruagheru, Osawemigho, Anikula Osawela, Emaruagheru, Osawela, Emaruagheru, Osawela, Najite Kuti., Adejonwo Iyabode Ogunitro, Bose Anikulapo Kuti, Lara Anikulapo Kuti, Suru Eriomola, Tokunbo Akran, Funmi Kuti, Omowunmi Afesumo, Laide Anikulapo Kuti, Ronke Edason, Damiregba Anikulapo Kuti, Aduni Idowu, and Omolara Shosanya Remilekun Taylor. Ọtụtụ n’ime ha bụ ndị na-agba egwú, ndị na-agụ egwú, na ndị na-abụ abụ bụ́ ndị ya na ha rụkọrọ ọrụ. Alụmdi na nwunye ahụ abụghị nanị iji mee ncheta nke mwakpo a wakporo Kalakuta Republic kamakwa iji chebe Kuti na ndị nwunye ya n'okwu ụgha nke ndị ọchịchị na-ekwu na Kuti na-atọrọ ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite book|author=See: Washington|first=Teresa N.|title=The Architects of Existence: Aje in Yoruba Cosmology, Ontology, and Orature|publisher=Oya's Tornado|year=2014|pages=218–219|isbn=978-0991073016}}</ref> Mgbe e mesịrị, ọ nakweere usoro ntụgharị nke ilekọta ndị nwunye iri na abụọ n'otu oge. <ref name="music.guardian.co.uk">{{Cite news|author=Culshaw|first=Peter|title=The big Fela|url=http://music.guardian.co.uk/world/story/0,,1927705,00.html|work=The Guardian|date=15 August 2004|accessdate=2 May 2010}}</ref> E nwekwara ihe nkiri abụọ n'afọ: nke mbụ bụ na Accra, bụ nke ọgba aghara malitere n'oge egwu "Zombie", nke mere ka amachibidoro Kuti ịbanye [[Ghana]] ; nke abụọ bụ mgbe Berlin Jazz Festival gasịrị mgbe ọtụtụ ndị na-egwu Kuti hapụrụ ya n'ihi asịrị na o mere atụmatụ iji ego niile enweta ego iji kwado mgbasa ozi onye isi ala ya. N'afọ 1979, Kuti hiwere otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, nke ọ kpọrọ Movement of the People (MOP), iji "sachapụ ọha mmadụ dị ka ngwa eji ehicha ụlọ bụ mọp n'asụsụ Bekee", ma ọ malitere ngwa ngwa na-adịghị arụ ọrụ n'ihi esemokwu ya na gọọmentị nke oge ahụ. MOP kwusara Nkrumahism na Africanism . <ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|title=Fela: Kalakuta Notes|author=Collins|first=John|date=5 June 2015|publisher=[[Wesleyan University Press]]|isbn=9780819575401}}</ref> <ref>''Fela Kuti: Music is the Weapon''. Directors Jean-Jacques Flori and Stephane Tchalgadjieff. 1982. Universal Import. March 2004.</ref> === 1980 na gafere === N'afọ 1983, Kuti họpụtara onwe ya ka ọ bụrụ onyeisiala na ntuliaka mbụ e mere Naijiria n'ime iri afọ, mana jụrụ ịzọ ọkwa ya. N'oge a, Kuti kere ìgwè ọhụrụ, Egypt 80, nke gosipụtara echiche na [[Ijipùtù Ọkpụ|mmepeanya Ijipt]], ihe ọmụma, nkà ihe ọmụma, mgbakọ na mwepụ, na usoro okpukpe bụ ndị Africa na a ghaghị ịza ya. Kuti kwuru na N'ajụjụ ọnụ: "Na-emesi ike na m ga-eme ka ndị Africa mara eziokwu ahụ bụ na mmepeanya Egypt bụ nke Africa. Ya mere, ọ bụ ya mere m ji gbanwee aha ndị agha m ka ọ bụrụ Ijipt 80." <ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211211/gFY-6x1qTzU Ghostarchive] and the [https://web.archive.org/web/20140319145405/http://www.youtube.com/watch?v=gFY-6x1qTzU Wayback Machine]: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=gFY-6x1qTzU|title=Fela Kuti & Egypt 80 Arsenal TV3 Catalonian TV 1987-08-04|publisher=[[YouTube]]|accessdate=2020-05-01}}</ref> Kuti gara n'ihu na-edekọ ọba na ịgagharị obodo ahụ. Ọ gara n'ihu kpasuo ụlọ ọrụ ndọrọndọrọ ọchịchị iwe site n'itinye osote onyeisiala ITT Corporation, Moshood Abiola, na Obasanjo n'ọkwa ndọrọndọrọ ọchịchị a ma ama nke were nkeji iri abụọ na ise akpọrọ "ITT (International Thief-Thief)". N'afọ 1984, ọchịchị [[Muhammadu Buhari]], nke Kuti bụ onye na-emegide ya, tụrụ ya mkpọrọ maka ebubo mbupụ ego . Amnesty International na ndị ọzọ katọrọ ebubo a dị ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/news/2006/feb/15/guardianobituaries.mainsection|work=The Guardian|first=Shola|author=Adenekan|title=Obituary: Dr Beko Ransome-Kuti|date=15 February 2006}}</ref> Mgbaghara kpọpụtara ya onye mkpọrọ nke akọ na uche, <ref>{{Cite web|url=https://www.amnesty.org.uk/content.asp?CategoryID=10097|title=Success stories|publisher=Amnesty International|accessdate=9 June 2012}}</ref> na ndị otu ndị ọzọ ruuru mmadụ webakwara ikpe ya. Ka ọnwa 20 gachara, General [[Ibrahim Babangida]] tọhapụrụ ya n'ụlọ mkpọrọ. Mgbe a tọhapụrụ ya, Kuti gbara nwunye ya iri na abụọ fọdụụrụ ya n'ihi na "alụmdi na nwunye na-ebute ekworo na ịchọ ọdịmma onwe nanị". <ref name="music.guardian.co.uk">{{Cite news|author=Culshaw|first=Peter|title=The big Fela|url=http://music.guardian.co.uk/world/story/0,,1927705,00.html|work=The Guardian|date=15 August 2004|accessdate=2 May 2010}}</ref> Kuti gara n'ihu wepụta ọba ya na Egypt 80 wee gaa na United States na Europe ka ọ na-aga n'ihu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na 1986 ọ rụrụ na Giants Stadium na [[Nú Jezị|New Jersey]] dị ka akụkụ nke Amnesty International 's A Conspiracy of Hope concert tinyere Bono, Carlos Santana, na Neville Brothers . N'afọ 1989, Kuti na Egypt 80 weputara album mgbochi ịkpa ókè agbụrụ ''Beasts of No Nation'' nke gosipụtara Onye isi ala US Ronald Reagan, Prime Minister UK Margaret Thatcher, na Onye isi ala South Africa steeti Pieter Willem Botha na mkpuchi ya. Aha nke ihe mejupụtara sitere na nkwupụta nke Botha: "Mmegide a [megide usoro ịkpa ókè agbụrụ] ga-ewepụta anụ ọhịa ahụ n'ime anyị." Mpụta album Kuti ji nwayọọ nwayọọ na 1990s, na n'ikpeazụ, ọ kwụsịrị ịwepụta albums kpamkpam. Na 21 Jenụarị 1993, <ref>{{Cite web|author=Akinyemi|first=Oluwamayowa|title=NOSTALGIA: 28 Years Ago Today, Fela Kuti Was Arrested On Suspicion Of Murder - A New Touch of Africa|url=https://anewtouchofafrica.com/nostalgia-28-years-ago-today-fela-kuti-was-arrested-on-suspicion-of-murder/|accessdate=2021-01-24|language=en-US}}</ref> ejidere ya na ndị otu anọ nke Africa 70 ma emesịa bo ya ebubo na 25 Jenụwarị maka igbu ọchụ nke onye ọrụ ọkụ eletrik. <ref>{{Cite news|author=|first=|date=1993-01-25|title=NIGERIAN MUSICIAN FELA CHARGED WITH MURDER|language=en-US|work=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1993/01/26/nigerian-musician-fela-charged-with-murder/53f09d58-3ad4-47c3-b6e6-8b2fd2b21643/|accessdate=2021-01-24}}</ref> Asịrị na-ekwukwa na ọ na-arịa ọrịa nke ọ na-ajụ ọgwụgwọ. Agbanyeghị, enwebeghị nkwupụta nkwenye sitere na Kuti gbasara ntule a. == Ọnwụ == N'ụbọchị nke atọ n'ọnwa [[August|Ọgọst]] 1997, nwanne Kuti Olikoye Ransome-Kuti, onye bụbu onye na-akwado ọrịa AIDS a ma ama na onye bụbu minista ahụike, kwupụtara na Kuti anwụọla n'ụbọchị gara aga site na nsogbu ndị metụtara AIDS (ọrịa obirinajaọcha). Kuti bụbu onye na- agọnarị ọrịa AIDS, <ref>{{Cite web|url=https://www.villagevoice.com/1999/11/09/part-2-a-tale-of-two-brothers/|title=Part 2: A Tale of Two Brothers|work=[[The Village Voice]]|first=Mark|author=Schoofs|date=3 November 1999}}</ref> nwunye ya kwusiri ike na di ya anwụghị n'ihi ọrịa AIDS. <ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/fela-did-not-die-of-aids-widow-insists/|title=Fela Did Not Die of AIDS, Widow Insists|date=29 March 2015|work=Daily Times Nigeria}}</ref> <ref>{{Cite book|title=The Architects of Existence: Aje in Yoruba Cosmology, Ontology, and Orature|author=See: Washington|first=Teresa N.|publisher=Oya's Tornado|year=2014|isbn=978-0991073016|pages=285n105}}</ref> Nwa ya nwoke nke ọdụdụ Seun weere ọrụ iduzi ndị otu Kuti mbụ bụ Egypt 80. Dịka n'afọ 2020, ìgwè ahụ ka na-arụsi ọrụ ike, na-ewepụta egwu n'okpuru moniker Seun Kuti & Egypt 80 ''.'' <ref>{{Cite web|title=Seun Kuti & Egypt 80 {{!}} Biography & History|url=https://www.allmusic.com/artist/seun-kuti-egypt-80-mn0000999542/biography|accessdate=2020-09-06|work=AllMusic|language=en-us}}</ref> == Egwu == A na-akpọ ụdị egwu Kuti Afrobeat . Ọ bụ ụdị o mebere nke ukwuu, ma bụrụ ngwakọta dị mgbagwoju anya nke jazz, funk, highlife, na egwu ọdịnaala ndị Naijiria, Africa na ukwe. O nwere ihe dị iche iche nke mkpụrụ obi mmụọ ma nwee myirịta na ụdị nhazi James Brown. Afrobeat na-enwetakwa nnukwu ego site na "tinker pan". <ref>As Iwedi Ojinmah points out in his article "Baba is Dead – Long Live Baba,"</ref> Tony Allen (onye na-akụ Kuti afọ iri abụọ) nyere aka n'ichepụta Afrobeat. Kuti kwuru otu oge na "a gaghị enwe Afrobeat na-enweghị Tony Allen". <ref>{{Cite web|title=Giants of Afrobeat: an interview with Tony Allen and Orlando Julius|url=https://www.songlines.co.uk/explore/features/giants-of-afrobeat-an-interview-with-tony-allen-and-orlando-julius|accessdate=2021-01-15|first=Nigel|author=Williamson|work=Songlines|language=en|date=1 May 2020}}</ref> Ndị otu Kuti ama ama maka igosipụta saxophone baritone abụọ mgbe ọtụtụ otu na-eji naanị otu. Nke a bụ usoro a na-ahụkarị n'ụdị egwu Africa na nke Africa ma nwee ike ịhụ ya na funk na hip hop . Ndị otu ya na-eji bassists abụọ na-eme oge ụfọdụ n'otu oge ma na-egwu egwu na-agbakọ ọnụ na rhythms. A na-enwekarị ndị egwu egwu abụọ ma ọ bụ karịa. Guitar ụdị ọkụ eletrik West African dị na band Afrobeat bụ ihe kachasị mkpa mana ejiri ya na-enye usoro ntọala, na-akpọ nkwupụta ụda olu / ụda olu ugboro ugboro, riff, ma ọ bụ groove. Ụfọdụ ihe na-adịkarị na egwu Kuti bụ oku na nzaghachi n'ime egwu egwu na ihe atụ mana dị mfe. Egwu ya dịkwa ogologo nke ukwuu, ọ dịkarịa ala nkeji 10–15 n'ogologo, na ọtụtụ ruru nkeji 20 ma ọ bụ 30, ebe ụfọdụ egwu anaghị ewepụta ga-adịru nkeji iri anọ na ise mgbe a na-eme ya ndụ. Ogologo ha bụ otu n'ime ọtụtụ ihe kpatara na egwu ya erubeghị ogo ewu ewu na mpụga Africa. Ihe ndekọ LP ya na-enwekarị otu egwu nkeji iri atọ n'otu akụkụ. A na-enwekarị akụkụ "Instrumental Instrumental" jam akụkụ nke egwu ahụ ihe dị ka nkeji 10-15 tupu Kuti amalite abụ akụkụ "isi" nke egwu ahụ, na-egosipụta egwu ya na ịbụ abụ, maka nkeji 10-15 ọzọ. N'ụfọdụ ndekọ, a na-ekewa abụ ya ụzọ abụọ: Nkebi nke 1 bụ ngwa ihe, na akụkụ 2 na-agbakwunye na ụda olu. A na-abụkarị egwu Kuti na Nigerian pidgin English, n’agbanyeghị na o mekwara egwu ole na ole n’asụsụ Yoruba. Akụrụngwa ya bụ isi bụ saxophone na ahụigodo, mana ọ na-akpọkwa opi, ụbọ eletrik, na sọọsọ ịgbà. Kuti jụrụ ime egwu ọzọ ka o dekọchara ha, nke gbochiri ewu ewu ya na mpụga Africa  . A maara Kuti maka ihe ngosi ya, na ihe nkiri ya na-abụkarị ihe na-adịghị mma na adị aghara. Ọ zoro aka n'omume ogbo ya dị ka "Egwuregwu ime mmụọ n'okpuru ala". Ọtụtụ ndị tụrụ anya na ọ ga-eme ihe ngosi dị ka ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa, ma n'oge 1980, ọ nweghị mmasị n'itinye "ihe ngosi". Ọrụ Europe ya bụ ihe nnọchianya nke ihe dị mkpa n'oge ahụ na mkpali ya ndị ọzọ. <ref name="rebel">{{Cite journal|author=Grass|first=Randall F.|date=1 January 1986|title=Fela Anikulapo-Kuti: The Art of an Afrobeat Rebel|journal=The Drama Review: TDR|volume=30|issue=1|pages=131–148|doi=10.2307/1145717}}</ref> Ọ nwara ime ihe nkiri ma ọkụ ahụ gọọmenti ndị agha na-achị kụnyere n’ụlọ ya tụfuru ya. <ref name=":2">{{Cite news|author=Darnton|first=John|date=1977-07-24|title=NIGERIA'S DISSIDENT SUPERSTAR|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1977/07/24/archives/nigerias-dissident-superstar-fela.html|accessdate=2021-04-29}}</ref> O chere na nka, na si otú a egwu nke ya, kwesịrị inwe ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị pụtara. <ref name="rebel" /> Kuti bụ akụkụ nke mmegharị nsụhọ Afro-Centric nke hiwere na ma wepụta ya site na egwu ya. N'ajụjụ ọnụ gụnyere na Hank Bordowitz ''Noise of the World'', Kuti kwuru:<blockquote>Egwú kwesịrị inwe mmetụta. Ọ bụrụ na ị na-egwu egwu ma ndị mmadụ anaghị eche ihe, ị naghị eme shit. Nke ahụ bụ ihe egwu Afrịka gbasara. Mgbe ị nụrụ ihe, ị ga-emegharịrịrị. Achọrọ m ịkpali ndị mmadụ ịgba egwu, kamakwa iche echiche. Egwu chọrọ ikpebi ndụ ka mma, megide ndụ ọjọọ. Mgbe ị na-ege ntị ihe na-egosi na ị na-ebi ndụ ka mma, ma ị naghị ebi ndụ ka mma, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-emetụta gị. <ref>{{Cite book|author=Bordowitz|first=Hank|title=Noise of the World: Non-Western Musicians In Their Own Words|date=2004|publisher=Soft Skull Press|location=Canada}}</ref></blockquote>Egwu Kuti na ime ihe ike sitere na gburugburu ya. N'ajụjụ ọnụ onyonyo a chọtara na ''Faces of Africa'' na CGTN Africa, o kwuru maka ntụnyere n'etiti egwu ịhụnanya Bekee na egwu nke ya:<blockquote>Ee, ọ bụrụ na ịnọ n'England, egwu ahụ nwere ike ịbụ ngwa na-atọ ụtọ. Ị nwere ike na-abụ maka ịhụnanya, ị nwere ike bụrụ abụ banyere onye ị ga-edina ọzọ. Mana na gburugburu nke m, obodo m enweghị mmepe n'ihi usoro mba ọzọ na ndị anyị. Yabụ na ọ nweghị ụtọ egwu. Ọ dịghị ihe dị ka ịhụnanya. Ọ dị ihe dị ka mgba maka ịdị adị ndị mmadụ. </blockquote> == Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmemme == === Ime ihe === Kuti na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Africa site na 1970 ruo mgbe ọ nwụrụ. Ọ katọrọ nrụrụ aka nke ndị ọrụ gọọmentị Naijiria na mmeso ụmụ amaala Naijiria. O kwuru banyere ọchịchị colonial dị ka mgbọrọgwụ nke nsogbu mmekọrịta ọha na eze na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke na-akpagbu ndị Africa. Nrụrụ aka bụ otu n'ime nsogbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị kacha njọ chere Afrịka ihu na 1970 na Naịjirịa so na mba ndị kacha arụrụ arụ. Gọọmenti ya kpara nkata nhoputa ndi ochichi ma mebie ọchịchị nke mechara kawanye ịda ogbenye, ahaghị nhata akụ na ụba, enweghị ọrụ, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-akwalite nrụrụ aka na mpụ. Egwu ngagharị iwe Kuti kpuchiri isiokwu ndị sitere n'eziokwu nrụrụ aka na enweghị ahaghị n'ihe gbasara mmekọrịta ọha na eze na Afrịka. Enwere ike ịnụ nkwupụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kuti na Afrịka niile. <ref name=":2">{{Cite news|author=Darnton|first=John|date=1977-07-24|title=NIGERIA'S DISSIDENT SUPERSTAR|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1977/07/24/archives/nigerias-dissident-superstar-fela.html|accessdate=2021-04-29}}</ref> Okwu Kuti kwuputara n'ihu ọha banyere ọchịchị ime ihe ike na mmegbu na-achị Naijiria abịaghị n'enweghị ihe kpatara ya. E jidere ya n'ihe karịrị oge 200 dị iche iche wee nọrọ oge n'ụlọ mkpọrọ, gụnyere ọnwa 20 kachasị ogologo ya mgbe ejidechara ya na 1984. N'elu oge nga, gọọmenti rụrụ arụ zigara ndị agha ka ha kụrie Kuti, ezinụlọ ya na ndị enyi ya, ma bibie ebe ọ bụla o bi na ngwá ọrụ ma ọ bụ ihe ndekọ ọ bụla o nwere. <ref>{{Cite web|date=2017-08-03|title=20 years after Fela's death, his music, lifestyle and influence lives on » YNaija|url=https://naija.yafri.ca/20-years-after-felas-death-his-music-lifestyle-and-influence-lives-on/|accessdate=2021-01-20|work=YNaija|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Darnton|first=John|date=1977-07-24|title=NIGERIA'S DISSIDENT SUPERSTAR (Published 1977)|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1977/07/24/archives/nigerias-dissident-superstar-fela.html|accessdate=2021-01-20}}</ref> N'ime 1970s, Kuti malitere ịgbasa ogidi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ekwu okwu na oghere mgbasa ozi nke akwụkwọ akụkọ kwa ụbọchị na kwa izu dịka ''Daily Times'' na ''[[The Punch]]'', na-agafe nchịkọta akụkọ na ụlọ ọrụ mgbasa ozi nke steeti Nigeria na-achị. Ebipụtara ya na 1970s na mmalite 1980 n'okpuru aha "Chief Priest Say", kọlụm ndị a bụ ndọtị nke Kuti a ma ama Yabi Sessions—ememe na-akwalite mmụọ okwu, ya na onwe ya dị ka onye isi nchụaja, emere na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị Lagos ya. N'ịbụ onye a haziri gburugburu ntụgharị Afrocentric na-alụ ọgụ maka akụkọ ihe mere eme na isi mmalite nke ịma mma ojii, "Chief Priest Say" lekwasịrị anya na ọrụ nke oke omenaala na-aga n'ihu na-edo onwe ndị Africa. Kuti kwuru okwu n'ọtụtụ isiokwu, site na nkatọ kpụ ọkụ n'ọnụ nke omume mpụ nke Gọọmenti Naijiria, ụdị nrigbu nke Islam na Christianity, na ajọ ụlọ ọrụ mba ụwa; ka deconstructions nke Western ọgwụ, Black Alakụba, mmekọahụ, mmetọ, na ịda ogbenye. "Chief Priest Say" mechara kagbuo ''Daily Times'' na ''The Punch'' . Ọtụtụ ndị ekwuola na a manyere ndị na-edezi akwụkwọ akụkọ ahụ ka ha kwụsị ibipụta ya, gụnyere iyi egwu ime ihe ike.  === Echiche Ndị Ndọrọndọrọ Ọchịchị === Egwu Kuti kwuputara echiche ime ya. Ngolite ya na ewu ewu n'ime 1970s gosipụtara mgbanwe na mmekọrịta dị n'etiti egwu dị ka ụdị nka na okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria. <ref>{{Cite journal|author=Shonekan|first=Stephanie|date=1 January 2009|title=Fela's Foundation: Examining the Revolutionary Songs of Funmilayo Ransome-Kuti and the Abeokuta Market Women's Movement in 1940s Western Nigeria|journal=Black Music Research Journal|volume=29|issue=1|pages=127–144}}</ref> N'afọ 1984, ọ katọrọ ma kparị onye ọchịchị mgbe ahụ bụ onyeisiala mba Naijiria bụ Muhammadu Buhari. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/music/2015/apr/01/nigerias-new-president-muhammadu-buhari-is-the-man-who-put-fela-kuti-in-jail|title=Nigeria's new president Muhammadu Buhari – the man who jailed Fela Kuti|author=Denselow|first=Robin|date=1 April 2015|work=The Guardian|language=en-GB|accessdate=4 October 2016}}</ref> "Beast of No Nation", otu n'ime egwu ya kacha ewu ewu, na-ezo aka na Buhari dịka "anụmanụ dị n'ahụ onye ara"; in Nigerian Pidgin: "No be outside Buhari dey ee / na craze man be dat / Animal in craze man skini." Kuti kwenyesiri ike na Africa ma na-ekwusa udo mgbe niile n'etiti ndị obodo ya. O chere na ụzọ kacha mkpa ha ga-esi lụso ọchịchị alaeze ukwu Europe ọgụ bụ ịkwado okpukpe ọdịnala na ụzọ ndụ na kọntinent ha. <ref name="rebel">{{Cite journal|author=Grass|first=Randall F.|date=1 January 1986|title=Fela Anikulapo-Kuti: The Art of an Afrobeat Rebel|journal=The Drama Review: TDR|volume=30|issue=1|pages=131–148|doi=10.2307/1145717}}</ref> Otu ndị ike ojii America metukwara echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kuti; ọ kwadoro Pan-Africanism na socialism ma kpọkuo ka mba Africa dị n'otu, onye kwuo uche ya. <ref>{{Cite journal|author=Stewart|first=Alexander|date=5 December 2013|title=Make It Funky: Fela Kuti, James Brown and the Invention of Afrobeat|journal=American Studies|volume=52|issue=4|pages=99–118|doi=10.1353/ams.2013.0124|issn=2153-6856|url=http://journals.ku.edu/amerstud/article/view/4463}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=r-hCBAAAQBAJ&q=fela+democratic+african+republic&pg=PT157|title=Suffering, Art, and Aesthetics|author=Hadj-Moussa|first=R.|date=9 July 2014|publisher=Springer|isbn=9781137426086}}</ref> Ndị isi Africa ọ kwadoro n'oge ndụ ya gụnyere Kwame Nkrumah na Thomas Sankara . <ref name=":1">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|title=Fela: Kalakuta Notes|author=Collins|first=John|date=5 June 2015|publisher=[[Wesleyan University Press]]|isbn=9780819575401}}</ref> Kuti bụ ezigbo onye na-akwado ikike mmadụ, na ọtụtụ n'ime egwu ya bụ ọgụ megide ọchịchị aka ike, kpọmkwem gọọmentị militaristic nke Nigeria na 1970s na 1980. Ọ katọkwara ndị Africa ibe ya (karịsịa ndị elu) maka ịgọnarị omenala ndị Africa ọdịnala. N'afọ 1978, Kuti ghọrọ nwoke ji ọtụtụ ụmụnwanyị mgbe ọ lụrụ ụmụnwanyị iri abụọ na asaa n'otu oge. <ref name=":1a">{{Cite book|author=Collins|first=John|title=Fela: Kalakuta Notes|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|publisher=Wesleyan University Press|date=5 June 2015|isbn=9780819575401}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Moore|first=Carlos|title=Fela: This Bitch of a Life|url=https://books.google.com/books?id=xbMDyvjYIyMC|publisher=Chicago Review Press|date=1982|isbn=9781556528354}}</ref> Alụmdi na nwunye ahụ a kpọsara nke ukwuu rụrụ ọtụtụ ebumnuche: ọ bụ ụbọchị ncheta otu afọ nke Kuti na ndị nwunye ya lanarịrị mwakpo gọọmentị Naijiria wakporo Kalakuta Republic na 1977, <ref name=":0">{{Cite book|author=Washington|first=Teresa N.|title=The Architects of Existence: Aje in Yoruba Cosmology, Ontology, and Orature|publisher=Oya's Tornado|year=2014|isbn=978-0991073016|location=|pages=218}}</ref> ma mekwaa mmekọrịta Kuti na ụmụnwanyị ya na ha bi; Iwu a gbochiri gọọmenti Naijiria ịwakpo ogige Kuti n'ihi na Kuti tọọrọ ụmụnwaanyị ahụ. <ref name=":0" /> Kuti kọwakwara ịlụ karịa otu nwanyị dị ka ezi uche na adaba: “Nwoke na-aga maka ọtụtụ ụmụ nwanyị na mbụ. Dị ka ọ dị na Europe, nwoke lụrụ nwanyị, mgbe nwunye ya na-ehi ụra, ọ na-apụ gakwuru ụmụnwanyị ọzọ. Ọ ga-akpọta ndị inyom n’ụlọ, ka ha na ya biri, kwụsị ịgba ọsọ n’okporo ámá!” <ref>{{Cite web|url=http://www.jaybabcock.com/fela.html|title=Fela Kuti|publisher=Jaybabcock.com|accessdate=1 October 2011}}</ref> Ụfọdụ na-akọwa echiche ya n'ebe ụmụnwanyị nọ dị ka nhụsianya ma na-ehotakarị egwu dịka "Mattress" dịka ihe akaebe ọzọ. <ref>{{Cite web|url=http://english.chass.ncsu.edu/jouvert/v2i1/STAN.HTM|title=Fela and His Wives: The Import of a Postcolonial Masculinity|work=Jouvert|publisher=english.chass.ncsu.edu|accessdate=16 March 2010|year=1998|author=Stanovsky|first=Derek}}</ref> <ref name="Olaniyan 76–89">{{Cite journal|author=Olaniyan|first=Tejumola|date=1 May 2001|title=The Cosmopolitan Nativist: Fela Anikulapo-Kuti and the Antinomies of Postcolonial Modernity|url=https://muse.jhu.edu/article/29585|journal=Research in African Literatures|volume=32|issue=2|pages=76–89|doi=10.2979/RAL.2001.32.2.76|issn=1527-2044}}</ref> N'ihe atụ dị mgbagwoju anya karị, ọ na-akwa emo ọchịchọ ụmụ nwanyị Afrịka na ụkpụrụ nke ịbụ nwanyị Europe mgbe ọ na-ebuli ụkpụrụ nke nwanyị ahịa na "Lady". <ref name="Olaniyan 76–89" /> Agbanyeghị, Kuti katọkwara ihe o lere anya na ngosipụta na-adịghị mma nke ịbụ nwoke Africa. N'abụ ya "JJD (Johnny Just Drop)" na "Gentleman", Kuti na-akwa emo maka omenala na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụmụnwoke Africa na-ekwesịghị ekwesị na-agbaso ụkpụrụ Europe ma kwupụta onwe ya "onye Africa: Original". <ref name=":0" /> Kuti bụkwa onye na-akatọ mba Amerịka. Na nzukọ n'oge njem 1981 ya na Amsterdam, ọ "kọsara mkpesa banyere agha uche nke òtù America dị ka ITT na CIA busoro mba ndị ka na-emepe emepe n'ihe gbasara asụsụ". N'ihi na okwu ndị dị ka Ụwa nke Atọ, ndị na-emepebeghị emepe, ma ọ bụ-ọbụna nke ka njọ - mba ndị na-abụghị nke na- egosi na ọ dị ala, Kuti chere na e kwesịghị iji ha mee ihe. <ref name=":1a">{{Cite book|author=Collins|first=John|title=Fela: Kalakuta Notes|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|publisher=Wesleyan University Press|date=5 June 2015|isbn=9780819575401}}</ref> == Ihe nketa == A na-echeta Kuti dị ka onye ama ama nke kwupụtara echiche ya n'ihe metụtara mba ahụ site na egwu ya. Kemgbe 1998, mmemme Felabration, echiche nke nwa ya nwanyị Yeni Kuti malitere, <ref>{{Cite web|url=https://thenewsnigeria.com.ng/2019/09/22/felabration-2019-how-we-came-about-the-theme-from-lagos-with-love-yeni-kuti/|title=Felabration 2019: How We Came About the Theme, 'From Lagos, With Love!' – Yeni Kuti|work=The News|date=22 September 2019|accessdate=6 November 2021}}</ref> na-eme kwa afọ na New Afrika Shrine iji mee ememe ndụ nke akụkọ egwu a na ụbọchị ọmụmụ ya. Ebe ọ bụ na Kuti nwụrụ na 1997, enweela mmụgharị nke mmetụta ya na egwu na omenala ndị a ma ama, na-ejedebe na mwepụta ọzọ nke katalọgụ ya nke UMG na-achịkwa, Broadway na Off-Broadway nke ehibere site n'onu ya, na ndị egwú ọhụrụ, dị ka Antibalas, ndị na-ebu ọkọlọtọ Afrobeat na ọgbọ ọhụrụ nke ndị na-ege ntị. N'afọ 1999, Universal Music France, n'okpuru Francis Kertekian, megharịrị nchịkọta egwu ya iri anọ na ise nke o nwere wee wepụta ha na diski kọmpat 26. Enyere aha ndị a ikike zuru ụwa ọnụ, ma e wezụga na [[Naijiria|Nigeria]] na [[Japan]], ebe ụlọ ọrụ ndị ọzọ nwere egwu Kuti. N'afọ 2005, ọrụ ndị America nke UMG nyere ikike nke aha egwu ụwa niile na akara UK Wrasse Records, bụ nke weghachitere diski 26 ahụ maka nkesa na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] (ebe ha na-anọchi anya isiokwu site na MCA ) na UK. N'afọ 2009, Universal mepụtara nkwekọrịta ọhụrụ maka mba US na [[Obodo Békè|Europe]], na Knitting Factory Records na PIAS n'otu n'otu, nke gụnyere ntọhapụ nke Broadway nkedo ndekọ nke egwu ''Fela!'' N'afọ 2013, njikwa ikike BMG nwetara FKO Ltd., ụlọ ọrụ nwere ikike nke ihe niile Kuti mere. N'afọ 2003, ihe ngosi ''Black President'' gbara na New Museum for Contemporary Art, New York, wee gosipụta egwu, ihe ngosi, ihe nkiri, na ọrụ ndị nka mba ụwa dị iri atọ na itoolu. <ref>[http://archive.newmuseum.org/index.php/Detail/Occurrence/Show/occurrence_id/403 "Black President: the Art and Legacy of Fela Anikulapo-Kuti"], New Museum Digital Archive.</ref> <ref name=":1a">{{Cite book|author=Collins|first=John|title=Fela: Kalakuta Notes|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|publisher=Wesleyan University Press|date=5 June 2015|isbn=9780819575401}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://bombmagazine.org/article/5518/black-president-the-art-and-legacy-of-fela-anikulapo-kuti-new-museum-of-contemporary-art|title=—Black President: The Art and Legacy of Fela Anikulapo Kuti, New Museum of Contemporary Art|author=Koirala, Snigdha|work=BOMB Magazine|accessdate=29 November 2016}}</ref> Onye ọgụ egwu America bụ Bilal dekọrọ ihe nrụpụtagharị nke Kuti's 1977 " Anya mmiri na Ọbara " maka album ya nke abụọ, ''Love for Sale'', na-egosi onye ọbịa rap nke Common . Bilal zoro aka na ngwakọta Kuti nke jazz na mmasị ndị mmadụ dịka mmetụta na egwu ya. Ihe nkiri nke afọ 2007 ''The Visitor'', nke Thomas McCarthy duziri, gosipụtara prọfesọ kwụsịrị ( Richard Jenkins ) onye chọrọ ịgụ egwu djembe ; ọ na-amụta site na nwa okorobịa Siria ( Haaz Sleiman ) bụ onye na-agwa prọfesọ na ọ gaghị aghọta n'ezie egwu Africa ma ọ gwụla ma ọ na-ege Kuti ntị. Ihe nkiri a nwere obere vidiyo nke Kuti's "Open and Close" na " ''Je'nwi Temi'' (Don't Gag Me)". N'afọ 2008, mmepụta ihe na-apụ apụ na Broadway gbasara ndụ Kuti, nke ''akpọrọ Fela!'' sitere na akụkọ ndụ 1982 ''Fela, Fela!'' ''Nke a Bitch of a Life'' nke Carlos Moore, <ref>{{Cite web|url=http://gregorybossler.com/topics/shows/fela-review-roundup|author=Bossler, Gregory|title=Fela!: Review Roundup|publisher=Gregorybossler.com|date=13 July 2012|accessdate=27 January 2013}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Reedy, R. Scott|url=http://www.wickedlocal.com/marshfield/fun/entertainment/arts/x1942573570/THEATER-REVIEW-Theatergoers-can-t-stay-in-their-seats-during-Fela#axzz22GB2xo7j|title=Theatergoers can't stay in their seats during 'Fela!'|publisher=Marshfield Mariner|date=3 May 2012|accessdate=27 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130115100513/http://www.wickedlocal.com/marshfield/fun/entertainment/arts/x1942573570/THEATER-REVIEW-Theatergoers-can-t-stay-in-their-seats-during-Fela#axzz22GB2xo7j|archivedate=15 January 2013}}</ref> malitere site na nkuzi mmekorita n'etiti Afrobeat band Antibalas na Tony award-winner Bill T. Jones . Nmepụta ahụ bụ nnukwu ihe ịga nke ọma, na-ere ahịa n'oge ọ na-agba ọsọ ma nweta otuto dị egwu. Na 22 Nọvemba 2009, ''Fela!'' malitere ịgba ọsọ na Broadway na ụlọ ihe nkiri Eugene O'Neill . Jim Lewis nyeere aka dee edemede ahụ (yana Jones) wee nweta nkwado onye mmepụta site na Jay-Z na Will Smith, n'etiti ndị ọzọ. Na 4 Mee 2010, ''Fela!'' a họpụtara maka 11 Tony Awards, gụnyere Best Musical, Best Book of a Musical, Best Direction of a Musical for Bill T. Jones, Best Leading Actor in a Musical for Sahr Ngaujah, na Best Featured Actress in a Musical for Lillias White . <ref>{{Cite web|url=http://www.tonyawards.com/en_US/nominees/shows/201004241272141059439.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100509020130/http://www.tonyawards.com/en_US/nominees/shows/201004241272141059439.html|title=Tony Award Nominations, 2010|archivedate=9 May 2010}}</ref> Na 2011, mmepụta London nke ''Fela!'' (nke a na-eme na Royal National Theatre ) bụ ihe nkiri. <ref name=":1a">{{Cite book|author=Collins|first=John|title=Fela: Kalakuta Notes|url=https://books.google.com/books?id=CmBcCAAAQBAJ|publisher=Wesleyan University Press|date=5 June 2015|isbn=9780819575401}}</ref> Na 11 June 2012, a mara ọkwa na ''Fela!'' ga-alaghachi na Broadway maka mmemme 32. Na 18 August 2009, DJ J.Period weputara free mixtape na ọha ọha, nke isiokwu ya bụ ''Ndị ozi'' . Ọ bụ mmekorita ya na onye na-ese hip-hop nke a mụrụ na [[Somalia]] bụ K'naan na-akwụ ụgwọ maka Kuti, [[Bob Marley]], na Bob Dylan . Ọnwa abụọ ka e mesịrị, Knitting Factory Records malitere ịmaliteghachi aha 45 nke UMG na-achịkwa, malite na ntinye ọzọ na US nke nchịkọta ''The Best of the Black President'', nke emechara ma wepụta ya na 2013. <ref>{{Cite web|author=Chick|first=Stevie|date=2013-03-04|title=BBC - Music - Review of Fela Kuti - The Best of the Black President 2|url=https://www.bbc.co.uk/music/reviews/26b6/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-28|work=[[BBC]]|language=en-GB}}</ref> ''Fela Nwa Kuti: Ọdịda Kalakuta'' bụ egwuregwu egwuregwu nke Onyekaba Cornel Best dere na 2010. O nwela otuto mmeri dịka akụkụ nke Felabration nke afọ ahụ wee laghachi na 2014 na National Theater and Freedom Park na Lagos. Egwuregwu ahụ na-ekwu maka ihe omume na ebe nzuzo, otu ụbọchị mgbe ọdịda Kalakuta gasịrị. Ihe nkiri ihe nkiri zuru oke nke ''ịchọta Fela'', nke Alex Gibney duziri, malitere na 2014 Sundance Film Festival . [[Usòrò:Fela_Anikulakpo-kuti,_off_Allen_roundabout,_Lagos.jpg|thumb| Fela Kuti akpụrụ akpụ na [[Ikeja|Ikeja, Lagos]]]] Ihe nkiri akụkọ ndụ site na Focus Features, nke Steve McQueen na-eduzi ma dee ya bụ [[Biyi Bandele]], na-ekwu na ọ na-emepụta na 2010, ya na Chiwetel Ejiofor na-edu ndú. <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2010/05/as-fela-lands-11-tony-noms-pic-on-the-musicianactivist-signs-chiwetel-ejiofor-38010/|author=Mike Fleming Jr|title=As 'Fela!' Lands 11 Tony Noms, Pic On The Musician/Activist Signs Chiwetel Ejiofor|publisher=Deadline.com|date=4 May 2010|accessdate=27 January 2021}}</ref> Otú ọ dị, site n'afọ 2014, a naghị emepụta atụmatụ ahụ n'okpuru Features Focus, na mgbe ọ nọgidere na-arụ ọrụ ya dị ka onye edemede bụ isi, Andrew Dosunmu nọchiri McQueen dịka onye nduzi. McQueen gwara ''The Hollywood Reporter'' na ihe nkiri a "nwụrụ anwụ". <ref>{{Cite web|author=Ginsberg|first=Merle|date=2014-01-09|title=Fela Kuti Biopic Soldiers On, Without Steve McQueen or Focus Features|url=https://www.hollywoodreporter.com/news/fela-kuti-biopic-soldiers-steve-669532|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-28|work=The Hollywood Reporter|language=en}}</ref> Ihe nkiri akwụkwọ akụkọ 2019 ''Enyi m Fela'' ( ''Meu amigo Fela'' ), nke Joel Zito Araújo mere, na-enyocha mgbagwoju anya nke ndụ Kuti "site na anya na mkparịta ụka" nke onye na-ede akụkọ ndụ ya bụ Carlos Moore . <ref>[https://iffr.com/en/2019/films/my-friend-fela "My Friend Fela"], IFFR.</ref> Ndị njikọta jazz/afrobeat album ''Rejoice'' nke Tony Allen na Hugh Masekela, ewepụtara na 2020, gụnyere egwu "Ọ dịghị mgbe (Lagos agaghị abụ otu)", ụtụ maka Kuti, onye Allen na Masekela zutere na 1970s. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/music/2020/mar/19/tony-allen-afrobeats-master-on-hugh-masekela-damon-albarn-and-friction-with-fela-kuti|title=Tony Allen: Afrobeat's master on Hugh Masekela, Damon Albarn and friction with Fela Kuti|first=Robin|author=Denselow|authorlink=Robin Denselow|date=19 March 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/afrobeat-tony-allen-hugh-masekela-never-lagos-gonna-be-the-same-listen/|title=Tony Allen & Hugh Masekela Pay Tribute to Fela In 'Never (Lagos Never Gonna Be The Same)'|author=Music News|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=6 November 2021}}</ref> Egwu Kuti "Zombie" apụtala na egwuregwu vidiyo ''Grand Theft Auto: IV'', a họpụtara ya ka ọ bụrụ Ụlọ Nzukọ Rock &amp;amp; Roll Hall of Fame na 2021. <ref>{{Cite web|title=Jay-Z, Mary J. Blige, Tina Turner Among 16 Nominees For Rock & Roll Hall Of Fame|url=https://www.npr.org/2021/02/10/966298198/jay-z-mary-j-blige-tina-turner-among-16-nominees-for-rock-roll-hall-of-fame|accessdate=2021-02-11|work=NPR.org|language=en}}</ref> N'afọ 2021, Hulu wepụtara akwụkwọ akụkọ nwere akụkụ isii akpọrọ "McCartney 3, 2, 1," nke e hotara Paul McCartney ka ọ na-ekwu maka nleta ịhụ Fela Kuti na African Shrine, Kuti's club na mpụga Lagos, na mmalite 1970s. : "Egwu ahụ dị nnọọ ịtụnanya nke na m bere ákwá. Ịnụ nke ahụ bụ otu n'ime oge egwu kachasị mma na ndụ m." <ref>Ruggieri, Melissa. "Paul recalls The Beatles' 'laboratory'", ''[[USA Today]]'', Monday, 19 July 2021, p. 7B.</ref> N'ubochi nke mbụ n'ọnwa Nọvemba 2021, e mepere ihe nde ihe n'acha bluu nke Nubian Jak Community Trust at 12 Stanlake Road, Shepherd's Bush, ebe Kuti biburu na London n'afọ 1958 n'aka amụ egwu na Trinity College.<ref>{{Cite web|url=https://www.lbhf.gov.uk/articles/news/2021/11/afrobeat-legend-fela-kuti-honoured-blue-plaque-shepherds-bush|title=Afrobeat legend Fela Kuti honoured with blue plaque in Shepherds Bush|date=3 November 2021|work=H&F (Hammersmith & Fulham)|accessdate=4 November 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.voice-online.co.uk/news/uk-news/2021/11/04/fela-kuti-honoured-with-blue-plaque-at-former-london-home/|title=Fela Kuti honoured with Blue Plaque at former London home|work=[[The Voice (British newspaper)|The Voice]]|date=4 November 2021|accessdate=5 November 2021}}</ref> Mmemme a gụnyere nkwanye ùgwù si n'aka nwa ya nwanyị bụ Shalewa Ransome-Kuti, Resonance FM onye nta akụkọ Debbie Golt, onye bụburu onye nlekọta ọrụ Kuti bụ Rikki Stein, onye ǹkà egwu Lemi Ghariokwu, na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://africanvoiceonline.co.uk/another-fela-kuti-plaque-unveiled-in-london/|title=Another Fela Kuti Plaque unveiled in London|first=Eugene|author=Smith|work=African Voice|date=3 November 2021|accessdate=7 November 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://chiswickherald.co.uk/new-blue-plaque-honours-local-afrobeat-legend-p13823-313.htm|title=New Blue Plaque Honours Local Afrobeat Legend|work=The Chiswick Herald|author=News Team|date=4 November 2021|accessdate=7 November 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/africa/Fela-Kuti-godfather-of-Afrobeat-honoured-with-a-blue-heritage-plaque-in-London-England-1392583|title=Fela Kuti, godfather of Afrobeat, honoured with a blue heritage plaque in London, England|first=Afrikatu Kofi|author=Nkrumah|work=[[GhanaWeb]]|date=1 November 2021|accessdate=7 November 2021}}</ref> Na 2022, ewebatara Kuti n'ime Black Music &amp;amp; Entertainment Walk of Fame . <ref>{{Cite web|author=Conteh|first=Mankaprr|date=2022-02-22|title=More Excellence: Snoop Dogg, Fela Kuti, Berry Gordy Honored at Atlanta's Black Music and Entertainment Walk of Fame|url=https://www.rollingstone.com/music/music-pictures/black-music-and-entertainment-walk-fame-atlanta-induction-1302579/|accessdate=2022-02-22|work=Rolling Stone|language=en-US}}</ref> == Ihe ngosi == <div class="div-col" style="column-width: 20em;"> * ''Fela Fela Fela'' (1969) * ''[[Fela's London Scene|Ihe nkiri London nke Fela]]'' (1971) * ''[[Why Black Man Dey Suffer|Ihe mere Black Man Dey ji ata ahụhụ]]'' (1971) * ''[[Live! (Fela Kuti album)|Dị ndụ!]]'' (1971) * ''[[Open & Close|Mepee & mechie]]'' (1971) * ''[[Shakara (album)|Shakara]]'' (1972) * ''[[Roforofo Fight|Agha Roforofo]]'' (1972) * ''[[Afrodisiac (Fela Kuti album)|Afrodisiac]]'' (1973) * ''[[Gentleman (Fela Kuti album)|Nwa nwoke]]'' (1973) * ''[[Confusion (album)|Mgbagwoju anya]]'' (1975) * ''[[Expensive Shit|Shit dị oke ọnụ]]'' (1975) * ''Ọ Miss Road'' (1975) * ''Mmiri Enweghị Onye iro'' (1975) * ''JJD (Johnny Just Drop!!) (1977) Fela Kuti'' * ''[[Zombie (album)|Zombie]]'' (1977) * ''[[Stalemate (Fela Kuti album)|Ọkpụkpụ]]'' (1977) * ''[[No Agreement|Enweghị nkwekọrịta]]'' (1977) * ''[[Sorrow Tears and Blood|Anya mmiri na Ọbara]]'' (1977) * ''[[Shuffering and Shmiling|Shuffering na Shmiling]]'' (1978) * ''Onye isi ala ojii'' (1981) * ''Sufferhead izizi'' (1981) * ''[[Unknown Soldier (Fela Kuti album)|Onye agha amaghi ama]]'' (1981) * ''[[Army Arrangement|Nhazi ndị agha]]'' (1985) * ''Anụ ọhịa nke Mba Ọ dịghị'' (1989) * ''Ọkpụkpụ mgbagha'' (1990) * ''[[The Best Best of Fela Kuti|Kachasị mma nke Fela Kuti]]'' (1999) * ''[[The '69 Los Angeles Sessions|Oge '69 Los Angeles]]'' (1969/2010) </div> == Ihe nkiri == * ''Enyi m Fela'', 2019, Joel Zito Araújo (Casa de Criação Cinema) * ''Ịchọta Fela'', 2014, Alex Gibney na Jack Gulick (Jigsaw Productions) * ''Femi Kuti - Bi na Shrine'', 2005, e dekọrọ na Lagos, Nigeria (Foto nkwụ) * ''[https://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/m000xh3n/glastonbury-fela-kuti-at-glastonbury-1984 Fela Live!]'' ''[https://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/m000xh3n/glastonbury-fela-kuti-at-glastonbury-1984 Fela Anikulapo-Kuti na Egypt '80 Band]'' , 1984, e dekọrọ na Glastonbury, England (Yazoo) * ''Fela Kuti: Onye nkuzi Akụzila m ihe efu & Berliner Jazztage '78'' (Ụdị Abụọ), 1984 ( Lorber Films ) * ''Fela na Concert'', 1981 (Lee) * ''Egwu Bụ Ngwá Agha'', 1982, Stéphane Tchalgadjieff na Jean-Jacques Flori (Egwu Egwu) == Edensibịa == '''Ihe ndetu''' {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] eqkxr9x8dbxachyxb28egyelpqiaxqk Suraj Abdurrahman 0 12546 84366 74604 2022-07-21T16:35:33Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Suraj_Abdurrahman_(4618446285)_(cropped).jpg|thumb| Abdurrahman na 2010.]] [[Usòrò:AFL promotes 565 personnel in February promotion cycle 120220-F-QQ777-085 (cropped).jpg|thumb|added photo]] '''Suraj Alao Abdurrahman''' (9 Septemba 1954 – 28 Jenụarị 2015), bụ onye ọchịagha Naịjirịa <ref>{{Cite web|title=Major General Suraj Alao Abdurrahman|url=https://www.bundesheer.at/wissen-forschung/publikationen/person.php?id=859|work=www.bundesheer.at|accessdate=2020-05-05}}</ref> bụrụ onye jere ozi dịka onye isi ndị agha na-ahụ maka ndị agha Liberia, ya na onye isi ala Liberia mbụ Ellen Johnson Sirleaf dị ka onye isi ọchịagha. . <ref>{{Cite book|author=Press|first=C. Q.|url=https://books.google.com/books?id=CQWhAQAAQBAJ&pg=PA949|title=Worldwide Government Directory with Intergovernmental Organizations 2013|date=2013-05-10|publisher=CQ Press|isbn=978-1-4522-9937-2|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|date=29 January 2015|title=allafrica.com|url=https://allafrica.com/stories/201501291077.html}}</ref> Dị ka onye isi ala Sirleaf Johnson n'oge ahụ si kwuo, General Abdurrahman "bụ onye ọrụ ama ama ama ama nke ukwuu nke onyinye ya buliri ndị agha agha nke Liberia n'ọkwa ọkachamara ma tinye ndị agha anyị n'etiti ndị na-eche udo nke UN" <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref>{{Cite web|title=President Sirleaf Consoles Nigeria Following The Death Of Chief Of Staff Abdurrahman|url=http://www.mofa.gov.lr/public2/2press.php?news_id=1473&related=7&pg=sp|work=www.mofa.gov.lr|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref>[http://allafrica.com/stories/201501291077.html "Liberia: Former Liberian Army Chief, Abdurrahman, Dies in New York"], ''FrontPageAfrica'', 29 January 2015</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Abdurrahman na [[Kaduna]] ebe ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na LEA Primary School, tupu ọ gawa na Keffi Government College maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na nkewa 1 na nyocha asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke West Africa na 1972. Ọ gakwara n'ụlọ akwụkwọ nke Basic Studies nke [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] dị na Zaria ruo Julaị 1973 mgbe etinyere ya na Nigeria Defence Academy dị na [[Kaduna]] dị ka onye so na usoro ọgụ nke iri na anọ. N'afọ 1975, e nyere ya ọrụ ka ọ bụrụ Lieutenant nke abụọ n'ime Nigerian Army Corps of Engineers. Abdurrahman nwere ọtụtụ iwu, onye nkuzi na ndị ọrụ nhọpụta n'oge ọrụ ya na mpaghara na mba ụwa. N'ọnwa Jenụwarị 2007, ọ ghọrọ onye isi nke amụma na atụmatụ maka ndị agha Naijiria. Ọ bụ n'ọkwa ahụ ka a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi ndị agha nke Liberia. Ọ nyere AFL iwu nke ọma site n'ubochi 6 Juun n'ọnwa 2007 ruo 11 February 2014, mgbe o nyefere onye ọrụ Liberia. N'ime oge ọrụ ya, General Abdurrahman gara ọmụmụ ihe agha na obodo dị iche iche. Ọ bụ nwata akwụkwọ nke Nigerian Army School of Military Engineers (NASME). Nigerian Armed Forces Command and Staff College (AFCSC) nakwa National War College ebe ọ gụchara n'iche. General laghachiri na Mahadum Ahmadu Bello maka nzere bachelọ sayensị ya na 1979 wee nweta akara ugo mmụta Master na 1981, wee were PhD na Mahadum Heriot-Watt dị na Edinburgh depụta ya na 1985. <ref>{{Cite book|author=Suraj Alao Abdurahmann|url=https://books.google.com/books?id=VxooMwEACAAJ|title=The Housing of Soldiers in Military Barracks|year=1985|publisher=Heriot-Watt University|accessdate=February 2014}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Ọ nwụrụ na 28 Jenụwarị 2015 na [[New York City|New York]] . Onye isi ala Ellen Johnson Sirleaf zigaara gọọmentị Naijiria ozi nkasi obi. <ref>{{Cite web|title=President Sirleaf Consoles Nigeria Following The Death Of Chief Of Staff Abdurrahman|url=http://www.mofa.gov.lr/public2/2press.php?news_id=1473&related=7&pg=sp|accessdate=2021-05-26|work=www.mofa.gov.lr}}</ref> Nwunye ya, Fatima Wali-Abdurrahman na ụmụ ya nwoke anọ, Surajudeen, Abduljabbar, Abdulaziz na Abdulmalik bụ ndị na-anọchi ya. <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Nkwanye ugwu na ihe nrite == Onye isi ala natara ọchịagha nke Order nke Niger (CON) nke onye isi ala Naijiria nyere ya na 2014. Ọ bụkwa onye nnata nke National Honor Award nke "Knight Commander" na Humane Order of African Redemption site n'aka President Liberia na 2014, Officer of the Order of the Niger (OON) sitere na Nigeria na 2007 na ugwu kachasị elu nke Liberia., Iwu Ọrụ Distinguish (DSO) sitere na onye isi ala Liberia na 2009. <ref name=":1">{{Cite web|title=Immediate Past COS – Ministry of Defense|url=http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/|language=en|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Nhọpụta == :* Ọzụzụ GSO 3, ndị injinia ndị agha Naijiria, [[Lagos]] (1976/77) :* Staff Officer Architecture Army HQ, [[Lagos]] (1981/83) :* Onye nkuzi, ụlọ akwụkwọ nke injinia ndị agha, [[Makurdi]] (1986/88) :* Onye isi nchịkwa, 21 Nkwado Injinia Regiment, [[Kaduna]] (1989/91) :* Onye nleba anya agha, UN Iraq Kuwait Observer Mission, (1991/92) :* Onye isi nchịkwa, 13 Field Engineer Regiment, Jos (1992/93) :* Onye na-eduzi ndị ọrụ, Command &amp;amp; Staff College, Jaji (1993/95) :* Ndị ọrụ nduzi, [[Ghana]] Command & Staff College, Teshi (1995/97) :* Colonel Personnel Services, Army HQ, [[Lagos]] (1997/99) :* Ọchịagha, 43 Injinia Brigade, [[Jos]] (1999/2000) :* Director Army Real Estate, Army Engineer HQ, [[Lagos]] (2001/2002) :* Ndị ọrụ nduzi, National War College, [[Abuja]] (2002/2004) :* Onye isi ọrụ, DAOPs (AHQ), Abuja (2004) :* Onye isi amụma (2005) :* Onye isi ụkpụrụ na nyocha ndị agha (2006/2007) <ref name=":1">{{Cite web|title=Immediate Past COS – Ministry of Defense|url=http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/|language=en|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/ "Immediate Past COS – Ministry of Defense"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Edensibịa == lj1qax4wycd72wh30aj3v5l0diutq6h 84367 84366 2022-07-21T16:37:12Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Suraj_Abdurrahman_(4618446285)_(cropped).jpg|thumb| Abdurrahman na 2010.]] [[Usòrò:AFL promotes 565 personnel in February promotion cycle 120220-F-QQ777-085 (cropped).jpg|thumb|added photo]] [[Usòrò:Dinner banquet at African Land Forces Summit - 12 May 10 (4603433937).jpg|thumb|'''added photo''']] '''Suraj Alao Abdurrahman''' (9 Septemba 1954 – 28 Jenụarị 2015), bụ onye ọchịagha Naịjirịa <ref>{{Cite web|title=Major General Suraj Alao Abdurrahman|url=https://www.bundesheer.at/wissen-forschung/publikationen/person.php?id=859|work=www.bundesheer.at|accessdate=2020-05-05}}</ref> bụrụ onye jere ozi dịka onye isi ndị agha na-ahụ maka ndị agha Liberia, ya na onye isi ala Liberia mbụ Ellen Johnson Sirleaf dị ka onye isi ọchịagha. . <ref>{{Cite book|author=Press|first=C. Q.|url=https://books.google.com/books?id=CQWhAQAAQBAJ&pg=PA949|title=Worldwide Government Directory with Intergovernmental Organizations 2013|date=2013-05-10|publisher=CQ Press|isbn=978-1-4522-9937-2|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|date=29 January 2015|title=allafrica.com|url=https://allafrica.com/stories/201501291077.html}}</ref> Dị ka onye isi ala Sirleaf Johnson n'oge ahụ si kwuo, General Abdurrahman "bụ onye ọrụ ama ama ama ama nke ukwuu nke onyinye ya buliri ndị agha agha nke Liberia n'ọkwa ọkachamara ma tinye ndị agha anyị n'etiti ndị na-eche udo nke UN" <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref>{{Cite web|title=President Sirleaf Consoles Nigeria Following The Death Of Chief Of Staff Abdurrahman|url=http://www.mofa.gov.lr/public2/2press.php?news_id=1473&related=7&pg=sp|work=www.mofa.gov.lr|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref>[http://allafrica.com/stories/201501291077.html "Liberia: Former Liberian Army Chief, Abdurrahman, Dies in New York"], ''FrontPageAfrica'', 29 January 2015</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Abdurrahman na [[Kaduna]] ebe ọ gụrụ akwụkwọ praịmarị na LEA Primary School, tupu ọ gawa na Keffi Government College maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na nkewa 1 na nyocha asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke West Africa na 1972. Ọ gakwara n'ụlọ akwụkwọ nke Basic Studies nke [[Mahadum nke Ahmadu Bello|Mahadum Ahmadu Bello]] dị na Zaria ruo Julaị 1973 mgbe etinyere ya na Nigeria Defence Academy dị na [[Kaduna]] dị ka onye so na usoro ọgụ nke iri na anọ. N'afọ 1975, e nyere ya ọrụ ka ọ bụrụ Lieutenant nke abụọ n'ime Nigerian Army Corps of Engineers. Abdurrahman nwere ọtụtụ iwu, onye nkuzi na ndị ọrụ nhọpụta n'oge ọrụ ya na mpaghara na mba ụwa. N'ọnwa Jenụwarị 2007, ọ ghọrọ onye isi nke amụma na atụmatụ maka ndị agha Naijiria. Ọ bụ n'ọkwa ahụ ka a họpụtara ya ka ọ bụrụ onyeisi ndị agha nke Liberia. Ọ nyere AFL iwu nke ọma site n'ubochi 6 Juun n'ọnwa 2007 ruo 11 February 2014, mgbe o nyefere onye ọrụ Liberia. N'ime oge ọrụ ya, General Abdurrahman gara ọmụmụ ihe agha na obodo dị iche iche. Ọ bụ nwata akwụkwọ nke Nigerian Army School of Military Engineers (NASME). Nigerian Armed Forces Command and Staff College (AFCSC) nakwa National War College ebe ọ gụchara n'iche. General laghachiri na Mahadum Ahmadu Bello maka nzere bachelọ sayensị ya na 1979 wee nweta akara ugo mmụta Master na 1981, wee were PhD na Mahadum Heriot-Watt dị na Edinburgh depụta ya na 1985. <ref>{{Cite book|author=Suraj Alao Abdurahmann|url=https://books.google.com/books?id=VxooMwEACAAJ|title=The Housing of Soldiers in Military Barracks|year=1985|publisher=Heriot-Watt University|accessdate=February 2014}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Ọ nwụrụ na 28 Jenụwarị 2015 na [[New York City|New York]] . Onye isi ala Ellen Johnson Sirleaf zigaara gọọmentị Naijiria ozi nkasi obi. <ref>{{Cite web|title=President Sirleaf Consoles Nigeria Following The Death Of Chief Of Staff Abdurrahman|url=http://www.mofa.gov.lr/public2/2press.php?news_id=1473&related=7&pg=sp|accessdate=2021-05-26|work=www.mofa.gov.lr}}</ref> Nwunye ya, Fatima Wali-Abdurrahman na ụmụ ya nwoke anọ, Surajudeen, Abduljabbar, Abdulaziz na Abdulmalik bụ ndị na-anọchi ya. <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Nkwanye ugwu na ihe nrite == Onye isi ala natara ọchịagha nke Order nke Niger (CON) nke onye isi ala Naijiria nyere ya na 2014. Ọ bụkwa onye nnata nke National Honor Award nke "Knight Commander" na Humane Order of African Redemption site n'aka President Liberia na 2014, Officer of the Order of the Niger (OON) sitere na Nigeria na 2007 na ugwu kachasị elu nke Liberia., Iwu Ọrụ Distinguish (DSO) sitere na onye isi ala Liberia na 2009. <ref name=":1">{{Cite web|title=Immediate Past COS – Ministry of Defense|url=http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/|language=en|accessdate=2020-05-05}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia [2007-2014]|url=https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/|author=Chila Andrew Aondofa|work=TheAbusites|language=en-US|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChila_Andrew_Aondofa">Chila Andrew Aondofa. [https://www.theabusites.com/major-general-suraj-abdurrahman/ "Maj General Suraj Abdurrahman: Commanding Officer, Armed Forces of Liberia &#x5B;2007-2014&#x5D;"]. ''TheAbusites''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Nhọpụta == :* Ọzụzụ GSO 3, ndị injinia ndị agha Naijiria, [[Lagos]] (1976/77) :* Staff Officer Architecture Army HQ, [[Lagos]] (1981/83) :* Onye nkuzi, ụlọ akwụkwọ nke injinia ndị agha, [[Makurdi]] (1986/88) :* Onye isi nchịkwa, 21 Nkwado Injinia Regiment, [[Kaduna]] (1989/91) :* Onye nleba anya agha, UN Iraq Kuwait Observer Mission, (1991/92) :* Onye isi nchịkwa, 13 Field Engineer Regiment, Jos (1992/93) :* Onye na-eduzi ndị ọrụ, Command &amp;amp; Staff College, Jaji (1993/95) :* Ndị ọrụ nduzi, [[Ghana]] Command & Staff College, Teshi (1995/97) :* Colonel Personnel Services, Army HQ, [[Lagos]] (1997/99) :* Ọchịagha, 43 Injinia Brigade, [[Jos]] (1999/2000) :* Director Army Real Estate, Army Engineer HQ, [[Lagos]] (2001/2002) :* Ndị ọrụ nduzi, National War College, [[Abuja]] (2002/2004) :* Onye isi ọrụ, DAOPs (AHQ), Abuja (2004) :* Onye isi amụma (2005) :* Onye isi ụkpụrụ na nyocha ndị agha (2006/2007) <ref name=":1">{{Cite web|title=Immediate Past COS – Ministry of Defense|url=http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/|language=en|accessdate=2020-05-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://mod.gov.lr/the-forces/immediate-past-cos/ "Immediate Past COS – Ministry of Defense"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 May</span> 2020</span>.</cite></ref> == Edensibịa == knwag6pi9z6xvauou9kgi776ar4bvl4 Ayila Yussuf 0 12549 84343 74608 2022-07-21T14:08:36Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ayila Yussuf.jpg|thumb|Ayila Yussuf]] '''Atanda Ayila Yussuf''' (a mụrụ ya 4 Nọvemba 1984). Ọ bụ onye Naijiria bụbu onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] bụ onye gbara bọọlụ dịka onye mgbachitere etiti ma ọ bụ onye na-agbachitere etiti . Onye bụbu onye egwuregwu mba ụwa na ndị ntorobịa Naijiria, Yussuf kwagara Ukrainian Premier League Dynamo Kyiv site n'akụkụ Naijiria Union Bank na 2003. N'agbanyeghị mmerụ ahụ, Yussuf ghọrọ onye egwuregwu Dynamo Kyiv na ndị [[Nigeria national football team|otu mba Nigeria]] . Ọ sonyeere Metalist Kharkiv na mbinye ego na 2014. == Ọrụ klọb == === Ọrụ mmalite === Mgbe ọ dị afọ 16, Yussuf bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara mbụ ya na Enyimba International wee gaa n'ihu n'ọrụ ya na Union Bank nhọrọ ọ na-ahọrọ na ndị otu egwuregwu dọtara uche nke ndị nkuzi otu egwuregwu mba ntorobịa. === Dynamo Kyiv === Mgbe ọ nwetasịrị mmasị site na klọb dị ka PSV Eindhoven na VfB Stuttgart, Yussuf bịanyere aka na Dynamo Kyiv n'ọnwa Julaị n'afọ 2003. Na 5 Ọgọst, o mere mpụta mbụ ya na ndị otu nchekwa ụlọ, FC Dynamo-2 Kyiv, megide FC Polissya Zhytomyr . Ihe na-erughị ọnwa abụọ ka e mesịrị, na 21 Septemba, Yussef mere ndị otu egwuregwu mbụ ya megide Zirka Kirovohrad . Nnukwu mmerụ ahụ ikpere kwụsịrị oge 2003–04 ya. Na 16 Septemba 2004, o mere ka ọ pụta ìhè na UEFA Champions League maka FC Dynamo Kyiv na egwuregwu megide Roma . Kemgbe ọkara nke abụọ nke oge 2011-12, Yussuf gbalịsiri ike ịnọgide na-enwe ọnọdụ n'òtù mbụ ma gbazinye ya na Turkish Süper Lig n'akụkụ Orduspor na 31 January 2013. <ref>{{Cite web|url=http://www.fcdynamo.kiev.ua/en/news/ayila_yussuf_pereezzhaet_v_turtsiyu/|title=Ayila Yussuf moves to Turkey|publisher=FC Dynamo Kyiv|date=30 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140224145948/http://www.fcdynamo.kiev.ua/en/news/ayila_yussuf_pereezzhaet_v_turtsiyu/|archivedate=24 February 2014}}</ref> Mgbe mbinye ego gbazitere na Turkey, ọ ka nwetabeghị ọkwa nke mbụ wee kpọọ ndị otu nchekwa Dynamo Kyiv, Dynamo-2 Kyiv . Na 18 Febrụwarị 2014, ọ sonyeere ndị otu egwuregwu Metalist Kharkiv na nkwekọrịta mbinye ego ruo na njedebe nke afọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.fcdynamo.kiev.ua/en/allnews/ayila_yussuf_otdan_v_arendu_metallistu/|title=Ayila Yussuf to play for FC Metalist Kharkiv on loan|publisher=FC Dynamo Kyiv|date=18 February 2014}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ ọrụ == {{updated|2 January 2014}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ngosiputa na ọkpụ goolu ole o nyere na klọbụ ya, izu na asọmpi ! rowspan="2" |Club ! rowspan="2" |Season ! colspan="3" |League ! colspan="2" |Cup ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Total |- !Division !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals !Apps !Goals |- |Dynamo-2 Kyiv |2003–04 |Ukrainian First League |10 |0 | colspan="2" |– |0 |0 |10 |0 |- | rowspan="11" |Dynamo Kyiv |2003–04 | rowspan="10" |Ukrainian <nowiki><br id="mwWQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki> Premier League |1 |0 | colspan="2" |– |0 |0 |1 |0 |- |2004–05 |16 |3 |1 |0 |7 |1 |24 |4 |- |2005–06 |14 |3 |1 |0 |2 |0 |17 |3 |- |2006–07 |21 |2 |1 |0 |9 |1 |31 |3 |- |2007–08 |15 |1 |1 |0 |3 |0 |18 |1 |- |2008–09 |11 |0 |0 |0 |7 |0 |18 |0 |- |2009–10 |16 |1 |2 |0 |4 |1 |22 |2 |- |2010–11 |13 |0 |4 |1 |8 |1 |25 |2 |- |2011–12 |11 |0 |1 |0 |7 |0 |19 |0 |- |2012–13 |2 |0 |0 |0 |0 |0 |2 |0 |- ! colspan="2" |Total !120 !10 !11 !1 !47 !4 !178 !15 |- |Orduspor (loan) |2012–13 |Süper Lig |8 |1 | colspan="2" |– | colspan="2" |– |8 |1 |- |Dynamo-2 Kyiv |2013–14 |Ukrainian First League |8 |2 | colspan="2" |– | colspan="2" |– |8 |2 |- ! colspan="3" |Career total !146 !13 !11 !1 !47 !4 !204 !18 |} == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jgka1pv6tguklp30eyfj3asm37ctgp0 Ada Lovelace 0 12567 84341 76500 2022-07-21T14:02:29Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Biography with signature]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Ada Byron daguerreotype by Antoine Claudet 1843 or 1850 - cropped.png|thumb|Ada Lovelace]] '''Augusta Ada King, Countess of Lovelace''' ( ''née'' '''Byron''' ; 10 Disemba 1815&nbsp;– 27 Nọvemba 1852) bụ ọkà mmụta mgbakọ na mwepụ na onye odee Bekee, onye amara ama maka ọrụ ya na [[Orunotu|kọmpụta]] Charles Babbage tụrụ aro maka ebumnuche izugbe, Injin Analytical . Ọ bụ ya bụ onye mbụ ghọtara na igwe ahụ nwere ngwa karịrị ngụkọ dị ọcha, yana bipụtala algọridim mbụ ezubere ka igwe dị otú ahụ rụọ ya. N'ihi ya, a na-ewerekarị ya dị ka onye mbụ na- eme ihe omume kọmputa . [2] <ref>{{Cite journal|author=Phillips|first=Ana Lena|date=November–December 2011|title=Crowdsourcing Gender Equity: Ada Lovelace Day, and its companion website, aims to raise the profile of women in science and technology|url=https://www.americanscientist.org/article/crowdsourcing-gender-equity|journal=American Scientist|volume=99|issue=6|doi=10.1511/2011.93.463}}</ref> <ref name="Lovelace Google">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/technology/2012/dec/10/ada-lovelace-honoured-google-doodle|title=Ada Lovelace honoured by Google doodle|date=10 December 2012|work=[[The Guardian]]|accessdate=10 December 2012}}</ref> Ada Byron bụ naanị nwa nke onye na-ede uri Lord Byron na onye na-agụ mgbakọ na mwepụ bụ Lady Byron . <ref>{{Cite web|url=https://www.biography.com/people/ada-lovelace-20825323|title=Ada Lovelace Biography|work=biography.com}}</ref> Ụmụ ndị ọzọ nile nke Byron mụrụ n’alụghị di nye ndị inyom ndị ọzọ. Byron kewapụrụ nwunye ya otu ọnwa ka amuchara Ada wee hapụ England ruo mgbe ebighị ebi. Ọnwa anọ ka e mesịrị, o chetara nkewa ahụ n'abụ nke malitere, "Ihu gị ọ̀ dị ka nwa m mara mma nke nne gị! ADA! naanị ada nke ụlọ na obi m? . <ref>{{Cite web|url=http://www.bartleby.com/205/20.html|title=Last leaving England. I. Personal, Lyric, and Elegiac. Lord Byron. 1881. Poetry of Byron|work=bartleby.com|accessdate=31 January 2018}}</ref> Ọ nwụrụ na Gris mgbe Ada dị afọ asatọ. Nne ya nọgidere na-enwe ilu ma kwalite mmasị Ada na mgbakọ na mwepụ na mgbagha na mbọ iji gbochie ya ịzụlite nna ya chere na ara ara . N'agbanyeghị nke a, Ada nọgidere na-enwe mmasị na ya, na-akpọ ụmụ ya nwoke abụọ Byron na Gordon. Mgbe ọ nwụrụ, e liri ya n'akụkụ ya mgbe ọ rịọrọ. N'agbanyeghị na Ada na-arịakarị ọrịa n'oge ọ bụ nwata, ọ gbasiri mbọ ike na-agụ akwụkwọ. Ọ lụrụ William King na 1835. Emere Eze Earl of Lovelace na 1838, Ada wee bụrụ Countess of Lovelace. Omume mmụta ya na nke ọha mmadụ mere ka ya na ndị ọkà mmụta sayensị dị ka Andrew Crosse, Charles Babbage, Sir David Brewster, Charles Wheatstone, Michael Faraday na onye edemede Charles Dickens, kọntaktị nke ọ na-eji mee ka agụmakwụkwọ ya dịkwuo elu. Ada kọwara ụzọ ya dị ka "sayensị uri" [8] na onwe ya dị ka "Analyst (& Metaphysician)". [9] Mgbe ọ dị afọ iri na ụma (18), nkà mgbakọ na mwepụ ya mere ka ọ nwee mmekọrịta ogologo oge na ọbụbụenyi ya na onye mgbakọ na mwepụ Britain ibe Charles Babbage, onye a maara dị ka "nna nke kọmputa". O nwere mmasị karịsịa na ọrụ Babbage na Injin Analytical. Lovelace zutere ya na June 1833 site n'aka enyi ha, na onye nkuzi onwe ya, Mary Somerville . N'agbata afọ 1842 na 1843, Ada tụgharịrị otu akụkọ sitere n'aka onye injinia ndị agha Ịtali bụ Luigi Menabrea gbasara Injin Analytical, na-agbakwunye ya na ndetu sara mbara, nke a na-akpọ naanị "Ihe ndetu". Ihe ndetu Lovelace dị mkpa na mmalite akụkọ ihe mere eme nke kọmpụta, nke nwere ihe ọtụtụ ndị na-ewere dị ka mmemme kọmputa mbụ — ya bụ, algọridim emebere ka igwe rụọ ya. Ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme ndị ọzọ jụrụ echiche a wee rụtụ aka na ndetu nke Babbage sitere na afọ 1836/1837 nwere mmemme izizi maka injin. <ref>{{Cite web|author=Ventana al Conocimiento|url=https://www.bbvaopenmind.com/en/ada-lovelace-original-and-visionary-but-no-programmer/|title=Ada Lovelace: Original and Visionary, but No Programmer|date=9 December 2015}}</ref> Ọ zụlitekwara ọhụụ nke ikike kọmputa nwere ịgabiga naanị ịgbakọ ma ọ bụ ịgbakọ ọnụ ọgụgụ, ebe ọtụtụ ndị ọzọ, gụnyere Babbage n'onwe ya, lekwasịrị anya naanị na ikike ndị ahụ. [11] Echiche ya nke "sayensị uri" mere ka ọ jụọ ajụjụ gbasara Engine Analytical (dị ka egosiri na ndetu ya) na-enyocha otú ndị mmadụ n'otu n'otu na ọha mmadụ si ejikọta nkà na ụzụ dịka ngwá ọrụ na-emekọ ihe ọnụ. == Akụkọ ndụ == === Oge nwata === Lord Byron tụrụ anya na nwa ya ga-abụ "nwoke dị ebube" ma nwee mmechuihu mgbe Lady Byron mụrụ nwa nwanyị. [12] Akpọrọ nwa ahụ aha nwanne nwanyị ọkara nke Byron, Augusta Leigh, nke Byron n'onwe ya kpọrọ ya "Ada". [13] Na 16 Jenụwarị 1816, na iwu Lord Byron, Lady Byron hapụrụ maka ụlọ nne na nna ya na Kirkby Mallory, kpọrọ nwa ha nwanyị dị izu ise. [12] Ọ bụ ezie na iwu Bekee n'oge ahụ nyere nna nna ya ikike zuru oke n'ihe gbasara nkewa, Lord Byron emeghị mgbalị ọ bụla iji nweta ikike nne na nna ya, [14] ma ọ rịọrọ ka nwanne ya nwanyị mee ka ọ mara banyere ọdịmma Ada. [15] [[Usòrò:Miniature_of_Ada_Byron.jpg|alt=Ada Byron, portrait at age four|thumb| Ada Byron, dị afọ anọ]] Na 21 Eprel, Lord Byron bịanyere aka na akwụkwọ nkewa nkewa, ọ bụ ezie na ọ naghị enwe mmasị, wee hapụ England ka ọ dị mma ụbọchị ole na ole ka e mesịrị. [16] Ewezuga nkewa dị egwu, Lady Byron gara n'ihu n'oge ndụ ya niile na-ebo ebubo gbasara omume rụrụ arụ di ya. [17] Usoro ihe omume a mere Lovelace aha ọjọọ na obodo Victoria. Ada na nna ya enweghị mmekọrịta. Ọ nwụrụ na 1824 mgbe ọ dị afọ asatọ. Nne ya bụ naanị nne na nna dị mkpa na ndụ ya. Egosighị Lovelace foto ezinụlọ nke nna ya ruo ụbọchị ọmụmụ nke iri abụọ ya. [19] === Agụmakwụkwọ === Site na 1832, mgbe ọ dị afọ iri na asaa, ikike mgbakọ na mwepụ ya malitere ịpụta, [26] na mmasị ya na mgbakọ na mwepụ na-achị ọtụtụ n'ime ndụ okenye ya. [43] Nne nne ya nwere mmasị na ikpochapụ ụdị ara ọ bụla o boro Byron ebubo bụ otu n'ime ihe kpatara eji kụziri Ada mgbakọ na mwepụ site na nwata. William Frend, William King, na Mary Somerville, bụ onye nyocha na narị afọ nke 19 a ma ama na onye edemede sayensị gụrụ ya na nzuzo. N'afọ ndị 1840, ọkà mmụta mgbakọ na mwepụ Augustus De Morgan agbatịkwuru "enyemaka dị ukwuu na ọmụmụ mgbakọ na mwepụ ya" gụnyere ọmụmụ nke isiokwu mgbako dị elu gụnyere " nọmba Bernoulli " (nke mere ememe algorithm maka Babbage's Analytical Engine). N'akwụkwọ ozi o degaara Lady Byron, De Morgan tụrụ aro na nkà Ada na mgbakọ na mwepụ nwere ike iduga ya ịghọ "onye nyocha mgbakọ na mwepụ mbụ, nke ọkwa mbụ." [45] Lovelace na-ajụkarị echiche ndị bụ isi site na ijikọ uri na sayensị. Ka ọ na-amụ ihe mgbako dị iche, o degaara De Morgan akwụkwọ: == Ọrụ == N'ime ndụ ya niile, Lovelace nwere mmasị siri ike na mmepe sayensị na ọdịda nke ụbọchị, gụnyere phrenology [52] na mesmerism . [53] Mgbe ya na Babbage rụchara ọrụ, Lovelace gara n'ihu na-arụ ọrụ ndị ọzọ. N'afọ 1844, ọ gwara otu enyi ya bụ Woronzow Greig banyere ọchịchọ ya ịmepụta ihe atụ mgbakọ na mwepụ maka otú ụbụrụ si eme ka echiche na irighiri akwara nwee mmetụta ("calculus of the nervous system"). [54] Ọ dịghị mgbe ọ nwetara nke a, Otú ọ dị. N'akụkụ ụfọdụ, mmasị ya na ụbụrụ sitere na ogologo oge na-arụ ọrụ tupu oge eruo, ketara n'aka nne ya, banyere ara "nwere ike" ya. Dịka akụkụ nke nyocha ya na ọrụ a, ọ gara leta onye injinia eletrik Andrew Crosse na 1844 ka ọ mụta ka esi eme nnwale eletrik. [55] N'otu afọ ahụ, o dere nyocha nke akwụkwọ Baron Karl von Reichenbach, ''Researches on Magnetism'', ma nke a ebipụtaghị ma ọ pụtaghị na ọ gara n'ihu na-agafe akwụkwọ mbụ. [56] N'afọ 1851, afọ tupu ọrịa kansa amalite, o degaara nne ya akwụkwọ na-ekwu banyere "ụfọdụ mmepụta" ọ na-arụ ọrụ gbasara njikọ mgbakọ na mwepụ na egwu. [57] Lovelace zutere Charles Babbage na June 1833 site n'aka enyi ha Mary Somerville. Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, Babbage kpọrọ Lovelace ka ọ hụ ihe ngosi maka injin dị iche ya . [58] Igwe igwe masịrị ya ma jiri mmekọrịta ya na Somerville leta Babbage oge ọ bụla o nwere ike. Amamihe na nleba anya nke Lovelace masịrị Babbage. Ọ kpọrọ ya "Enchantress nke Number." <ref name="Number">{{Cite web|url=http://blog.stephenwolfram.com/2015/12/untangling-the-tale-of-ada-lovelace/|first=Stephen|author=Wolfram|authorlink=Stephen Wolfram|title=Untangling the Tale of Ada Lovelace|date=10 December 2015|quote=Then, on Sept. 9, Babbage wrote to Ada, expressing his admiration for her and (famously) describing her as 'Enchantress of Number' and 'my dear and much admired Interpreter'. (Yes, despite what's often quoted, he wrote 'Number' not 'Numbers'.)}}</ref> Na 1843, o degaara ya akwụkwọ, sị: N'ime ọnwa itoolu na 1842–43, Lovelace tụgharịrị akụkọ gbasara mgbakọ na mwepụ Italiantali Luigi Menabrea na igwe Babbage kachasị ọhụrụ a chọrọ, Injin Analytical . <ref>{{Cite journal|first=Velma R.|author=Huskey|title=Lady Lovelace and Charles Babbage|journal=Annals of the History of Computing|volume=2|pages=299–329|date=1980|doi=10.1109/MAHC.1980.10042}}</ref> Site n'akụkọ ahụ, o tinyere akwụkwọ ndetu. [61] Ịkọwa ọrụ nke Analytical Engine bụ ọrụ siri ike, n'ihi na ọtụtụ ndị ọkà mmụta sayensị ndị ọzọ aghọtaghị echiche ahụ na ntọala Britain egosighi mmasị na ya. [62] Ihe ndetu Lovelace nwedịrị ịkọwa ka Injin Analytical si dị iche na Njin Difference mbụ. [63] A nabatara ọrụ ya nke ọma n'oge ahụ; ọkà mmụta sayensị Michael Faraday kọwara onwe ya dị ka onye na-akwado ihe odide ya. [64] == ndetu nkọwa ==   == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rfqrzyp5j271qida2as2fi3f49qw0hr JoAnn H. Morgan 0 12569 84371 74739 2022-07-21T16:47:39Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:JoAnn Hardin Morgan.jpg|thumb|JoAnn H. Morgan]] '''JoAnn Hardin Morgan''' (December 4, 1940) bu onye injinia izizi nwanyị na National Aeronautics and Space Administration ( NASA ) John F. Kennedy Space Center <ref name="theatlantic.com">Koren, Marina, ''[https://www.theatlantic.com/science/archive/2019/07/joann-morgan-moon-landing-apollo/594370/?silverid-ref=NTgzMTI1ODYxODM2S0 The Apollo Engineer Who Almost Wasn’t Allowed in the Control Room]'', The Atlantic, Friday, July 19, 2019</ref> na nwanyị mbụ jere ozi dị ka onye isi ọrụ na Kennedy Space Center. Maka ọrụ ya na NASA, Onye isi ala US Bill Clinton kwanyere Morgan ugwu dịka onye isi nchịkwa na 1995 na 1998. Tupu ezumike nka ya n'afọ 2003, o nwere ọkwa ndu dị iche iche n'ime afọ iri anọ na mmemme ụgbọ elu mmadụ na NASA. Morgan jere ozi dị ka onye nduzi nke Mmekọrịta Mpụga na Mmepe Azụmahịa n'ime afọ ikpeazụ ya na oghere oghere. == Mmalite ndu na agụmakwụkwọ == JoAnn Hardin, nwa nke ụmụ anọ nke Don na Laverne Hardin, mụrụ na Huntsville, Alabama na Disemba 4, 1940, na nso ebe nna ya guzoro dị ka onye na-anya ụgbọ elu US Army na Redstone Arsenal n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. [3] Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ezinụlọ ya kwagara Titusville, Florida ebe nna ya rụrụ ọrụ na Cape Canaveral dị ka onye nchịkwa ngwa ngwa na mmemme rọketi US Army. N'ebe ahụ, ọ zutere di ya n'ọdịnihu, Larry Morgan. Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na June 1958, ọ sonyeere Army Ballistic Missile Agency na Cape Canaveral dị ka onye enyemaka injinia nkịtị. [4] N'oge ọdịda nke 1958, Hardin debara aha na Mahadum Florida na Gainesville ebe ọ gụrụ mgbakọ na mwepụ. [5] N'oge ezumike ọkọchị ya, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Cape Canaveral n'okpuru ndị ndụmọdụ dịka onye injinia German-American Wernher von Braun . N'ọrụ ya dị ka onye enyemaka injinia, Hardin nwere ahụmịhe aka na imepụta sistemu kọmpụta rọketi maka mmemme ụgbọ elu NASA mbụ. Mgbe Hardin nwetara nzere bachelọ nke Arts na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Jacksonville State na Alabama na 1963, ọ gara ọrụ maka NASA na Kennedy Space Center dị ka onye injinia ikuku. == Kennedy Space Center == [[Usòrò:Joann_morgan_in_firing_room.jpg|thumb| Joann Morgan bụ naanị nwanyị injinia nọ n'ime ụlọ ịgba egbe na mwepụta nke Apollo 11]] Na afọ 1963, Morgan malitere ọrụ oge niile na Kennedy Space Center. Ọ bụ naanị ya bụ injinia nwanyị, ọ na-echetakwa na ya "ga-anọgide na-abụ nanị nwanyị ebe ahụ ruo ogologo oge." [4] Morgan bụ naanị onye injinia nwanyị nọ n'ime ụlọ ịgba egbe n'oge mmalite nke Apollo 11 na abalị iri na isii na onwa nke asaa na afọ 1969. <ref>{{Cite web|url=http://www.nasa.gov/feature/space-pioneer-joann-morgan-guest-speaker-for-womens-history-month-event|title=Space Pioneer JoAnn Morgan Speaker for Women's History Month Event|author=Herridge|first=Linda|date=2018-04-25|work=NASA|accessdate=2019-05-31}}</ref> <ref name="theatlantic.com">Koren, Marina, ''[https://www.theatlantic.com/science/archive/2019/07/joann-morgan-moon-landing-apollo/594370/?silverid-ref=NTgzMTI1ODYxODM2S0 The Apollo Engineer Who Almost Wasn’t Allowed in the Control Room]'', The Atlantic, Friday, July 19, 2019</ref> Morgan ji ọchị na-ekwu na "maka afọ iri na ise mbụ, arụrụ m ọrụ n'ụlọ ebe a na-enweghị ebe ezumike ụmụ nwanyị," na "ọ bụ nnukwu ụbọchị n'akwụkwọ m mgbe enwere otu." <ref name="Angley">{{Cite news|author=Angley|first=Natalie|title=She endured obscene phone calls, had to use men's bathrooms, as one of NASA's first female engineers|url=https://edition.cnn.com/2019/06/20/us/apollo-11-joann-morgan-only-woman-scn/index.html|accessdate=20 July 2019|work=CNN|date=July 16, 2019}}</ref> === Ọrụ nchịkwa === A họpụtara Morgan dika onye ga enweta Sloan Fellowship iji kwado ya maka ọkwa nchịkwa na oghere. Ọ debanyere aha na Mahadum Stanford wee nweta Masters of Science na 1977. <ref>{{Cite web|url=https://www.gsb.stanford.edu/programs/msx/alumni-community/voices/joann-morgan|title=JoAnn Morgan|work=Stanford Graduate School of Business|language=en|accessdate=2019-05-31}}</ref> Na afọ abụọ ka e mesịrị, nye ya okwa dika onye isi nke ngalaba ọrụ Kọmputa. [10] Morgan rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke Mpụga Mmekọahụ na Mmepe Azụmahịa n'ime afọ ikpeazụ ya na oghere belụsọ obere oge na 2002 mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya onye nnọchi anya KSC ruo ọtụtụ ọnwa. Morgan lara ezumike nká n'August 2003 na-eje ozi afọ iri anọ na ise nye NASA. == Mgbe e mesịrị ndụ na nsọpụrụ == [[Usòrò:JoAnn_H._Morgan.jpg|thumb| JoAnn H. Morgan (mgbe ahụ Director nke Mpụga Mmekọahụ na Business Development na KSC) na STS-112 Pilot Pamela Melroy (n'aka ekpe) na Mission Specialist Sandra Magnus (etiti) mgbe ọdịda nke Space Shuttle Atlantis .]] Onye isi ala US Bill Clinton kwanyere Morgan ugwu dị ka onye isi nchịkwa na 1995 na 1998. N'afọ 1995, a kpọbatara ya na Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Florida. Dị ka ''Orlando Business Journal'' si kwuo, "n'oge ọ na-arụ ọrụ na mmemme ụgbọ elu mmadụ nke US, Morgan enwetawo ọtụtụ nkwanye ùgwù na onyinye, gụnyere ihe nrite maka ọrụ ya n'oge mmalite nke Apollo Launch Complex 39, ihe nrite ọrụ anọ pụrụ iche, na abụọ pụtara ìhè. nrite onye ndu." Ọ nwetara Nrite Nduzi pụtara ìhè na 1991 na 2001, Society of Women Engineer's National "Upward Mobility Award," na American Society of Mechanical Engineers'"J. Tal Webb Award" na 1994, "Asọpụrụ Ọrụ Apụrụiche" site na Space. Coast Chapter of Federally Employed Women in 1996, "Achievement Award for Management Leadership" site na 34th Annual Space Congress na 1998, "Debus Award" site na National Space Club na 1998, na "1998 Presidential Distinguished Rank Award". Morgan bụ onye otu AIAA, National Space Club, na Tau Beta Pi . A họpụtara Morgan ka ọ bụrụ onye nlekọta nke mahadum steeti Florida maka okwu abụọ, <ref>{{Cite web|url=https://www.floridatrend.com/article/25488/florida-icon-joann-morgan|title=Florida Icon: JoAnn Morgan|work=Florida Trend|accessdate=2019-05-31}}</ref> na 2001 na 2003. == Ihe ndetu == {{Reflist|refs=<ref name="Ryba"> {{harvnb|Ryba|2008}} </ref> <ref name="Miller2003"> {{cite news | last = Miller | first = Lisa | title = Executive offers a look inside NASA | date = August 29, 2003 | newspaper = St. Augustine Record | url = http://www.staugustine.com/stories/082903/new_1766636.shtml | access-date = November 13, 2010 }} </ref>}} == Ntụaka == * {{Cite book|author=Diamond|first=Nina L.|year=2000|title=Voices of truth: conversations with scientists, thinkers, and healers|publisher=Lotus Press|pages=441–468|isbn=0-914955-82-9}} * {{Cite web|author=Ryba|first=Jeanne|title=JoAnn H. Morgan, Former Director, External Relations and Business Development|date=February 24, 2008|publisher=NASA|url=http://www.nasa.gov/centers/kennedy/about/biographies/morgan.html|accessdate=November 13, 2010}} * {{Cite journal|url=https://www.vanityfair.com/hollywood/2018/12/joann-morgan-nasa-apollo-11-interview|title=Tracking Down JoAnn Morgan, a Semi-Hidden Figure of US Space History|journal=Vanity Fair|date=December 10, 2018|first=David|author=Kamp}} == Ọgụgụ ọzọ == *  Uzor Steafel, Eleanor (July 20,2019). "One woman in a room full of men". Ihie Telegraph Magazine. London: == Njikọ mpụga == * [https://www.cnn.com/2019/06/20/us/apollo-11-joann-morgan-only-woman-scn/index.html Profaịlụ CNN] {{Florida Women's Hall of Fame}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] g0yz2v8x60ahpu0zs05k2h2zph4hr9w Uzor Arukwe 0 12576 84337 74867 2022-07-21T13:49:27Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Uzor Arukwe.png|thumb|Uzor Arukwe]] '''Uzor Arukwe''' bụ onye na -eme ihe nkiri Naịjirịa ama ama maka ọrụ ya dị ka onye Nyocha Sam na ihe nkiri 2017 akpọrọ ''Sergent Tutu'' . <ref name=":0">{{Cite web|author=Adeyemo|first=Ifeoluwa|date=2020-01-21|title=10 Actors to Watch Out for in 2020|url=https://thenet.ng/10-actors-to-watch-out-for-in-2020/|accessdate=2021-06-02|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Samuel|first=Mofijesusewa|date=2021-01-11|title=Top 15 Nollywood Actors to Watch Out For in 2021|url=https://thenet.ng/top-15-nollywood-actors-to-watch-out-for-in-2021/|accessdate=2021-06-02|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Arukwe mere Nollywood izizi ya n'afo 2014 n'ime ihe nkiri ''Eziokwu A na-ekwughi'' mana ọ nwetara nkwado maka ọrụ ya na ''Sergent Tutu.'' <ref name=":0">{{Cite web|author=Adeyemo|first=Ifeoluwa|date=2020-01-21|title=10 Actors to Watch Out for in 2020|url=https://thenet.ng/10-actors-to-watch-out-for-in-2020/|accessdate=2021-06-02|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|author=Mofijesusewa|first=Samuel|date=2020-03-06|title=Toyin Abraham, Uzor Arukwe, and Zainab Balogun - The Talented Trio Nominated Twice In An AMVCA Category|url=https://thenet.ng/toyin-abraham-uzor-arukwe-and-zainab-balogun-the-talented-trio-nominated-twice-in-an-amvca-category/|accessdate=2021-06-02|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> Ọ ruru orụ ya dị ka onye nyocha nkeonwe na ihe nkiri 2019, ''Code Wilo'' mekwara ka ọ nwekwuo amara. <ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2019-12-18|title=Pulse List 2019: The top 10 male Nollywood actors of the year|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/pulse-list-2019-the-top-10-male-nollywood-actors-of-the-year/tysvyck|accessdate=2021-06-02|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|author=Samuel|first=Mofijesusewa|date=2021-01-11|title=Top 15 Nollywood Actors to Watch Out For in 2021|url=https://thenet.ng/top-15-nollywood-actors-to-watch-out-for-in-2021/|accessdate=2021-06-02|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> Ọ nwetara nhọpụta abụọ maka 'Onye okacha mma n'ihi Nkiri in Ikpa Ochi or Ihe Nkiri' n'afo 2020 Ihe Nlere African Magic 'Choice Award maka ọrụ ya na ''Smash'' na ''Size 12'' n'otu n'otu. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web|author=Ige|first=Rotimi|date=2020-03-06|title=7th AMVCA: Bimbo Ademoye, Daniel Etim Effiong, Reminisce and other promising stars to watch out for|url=https://tribuneonlineng.com/7th-amvca-bimbo-ademoye-daniel-etim-effiong-reminisce-and-other-promising-stars-to-watch-out-for/|accessdate=2021-06-11|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Filmografii == === Ihe nkiri === {| class="wikitable" !Afọ ! Mbụ ! Ọrụ ! Ihe edeturu |- | 2014 | ''Eziokwu A Na -ekwughị'' | | Ọrụ mpụta mbụ |- | rowspan="2" | 2017 | ''Sergent Tutu'' | Onye nyocha Sam | |- | ''N'ahịrị'' | Debo Devi | |- | 2018 | ''Gbajie'' | | |- | rowspan="6" | 2019 | <nowiki><i id="mwRA">Ọrịa shuga</i></nowiki> | Knight | N'akụkụ Bimbo Ademoye na Bisola Aiyeola |- | <nowiki><i id="mwTA">Ntọala ahụ</i></nowiki> | Pastọ Dimeji | N'akụkụ [[Dakore Egbuson-Akande|Dakore Akande]] na [[Adesua Etomi]] |- | <nowiki><i id="mwVA">Kpọọ nwanyị</i></nowiki> | Jide | N'akụkụ [[Nancy Isime]] na Alexx Ekubo |- | ''Kpali'' | | N'akụkụ Nkem Owoh na [[Ini Dima-Okojie|Ini-Dima Okojie]] |- | ''Nha 12'' | | |- | ''Wilo Koodu'' | | |- | rowspan="2" | 2020 | ''Kambili: Yard 30 ahụ niile'' | Bankole | N'akụkụ Nancy Isime na Elvina Ibru |- | ''Ezigbo Affy'' | | |- | | ''Tanwa Savage'' | | |- | rowspan="3" | 2021 | <nowiki><i id="mwhA">Onye amụma nwanyị</i></nowiki> | Eze-Ego | N'akụkụ Toyin Abraham na Kehinde Bankole |- | ''Dwindle'' | | N'akụkụ Swanky JKA na Broda Shaggi |- | ''Klọb akwa akwa na -aga n'ihu'' | | |} ====== Ihe ngosi TV ====== {| class="wikitable" !Afọ ! Mbụ ! Ọrụ ! Ihe edeturu |- | 2019 | ''Oga!'' ''Ụkọchukwu'' | Deoye Gesinde | Webseries nke Ndani TV |- | | ''Akwụsịghị'' | Nafike | |} == Awodu na nhoputa == {| class="wikitable" !Afọ ! Onyinye ! Udi ! Onye ahọpụtara ! N'ihi ! Ref |- | rowspan="2" | 2020 | rowspan="2" | Onyinye Nhọrọ Ime Anwansi nke Africa | rowspan="2" | Onye na -eme ihe nkiri kacha mma na ihe nkiri ma ọ bụ ihe nkiri | Uzor Arukwe - ''Smash''|{{nom}} | rowspan="2" |<ref name=":2">{{Cite web|author=Mofijesusewa|first=Samuel|date=2020-03-06|title=Toyin Abraham, Uzor Arukwe, and Zainab Balogun - The Talented Trio Nominated Twice In An AMVCA Category|url=https://thenet.ng/toyin-abraham-uzor-arukwe-and-zainab-balogun-the-talented-trio-nominated-twice-in-an-amvca-category/|accessdate=2021-06-02|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> |- | Uzor Arukwe - ''Size 12'' |{{nom}} |- | 2021 | Nollywood Awards kacha mma | Onye na -eme ihe nkiri kacha mma | Uzor Arukwe - Nke ''gi n'agbanyeghi''|{{pending}} | <ref>{{Cite web|author=Edeme|first=Victoria|date=2021-09-11|title=BBNaija Pere bags 'Best Actor' nomination in 2021 BON Awards|url=https://punchng.com/bbnaija-pere-bags-best-actor-nomination-in-2021-bon-awards/|accessdate=2021-09-17|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> |} == Ebemsidee ==  {{Reflist}}  == Njikọ mpụga == {{IMDb name|id=3708709}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0g3eob63bdw26808nwb8bbuzrjsvz64 Yvette Cooper 0 12585 84378 75062 2022-07-21T17:21:54Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder}}{{Infobox officeholder}} [[Usòrò:Official portrait of Rt Hon Yvette Cooper MP crop 2.jpg|thumb|Yvette Cooper]] Yvette Cooper (amụrụ ya na abalị iri na abuo na onwa atọ, na afọ 1969) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba Britain na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow kemgbe 2021, na mbụ site na 2011 ruo 2015. Ọ jere ozi na Gordon Brown 's Cabinet dị ka onye isi odeakwụkwọ na Treasury site na 2008 ruo 2009 yana odeakwụkwọ ọrụ na ụgwọ ezumike nka site na 2009 ruo 2010. Onye otu Labour Party, ọ bụbu onye otu nzuko omeiwu (MP) maka Normanton, Pontefract na Castleford, na mbụ Pontefract na Castleford, kemgbe 1997 . Cooper bụ onye omebe iwu n'okpuru odeakwụkwọ steeti na ngalaba atọ n'okpuru Prime Minister Tony Blair site na 1999 ruo 2005. Ebuliri ya ka ọ bụrụ onye isi ala maka Housing na Planning na 2005, ma debe ya n'ọrụ mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister na 2007. Na 2008, a họpụtara ya na Brown's Cabinet dị ka Chief Secretary na Treasury, tupu ebuli ya na Secretary nke State for Work and Pensions na 2009. Mgbe ndị ọrụ kwụsịrị ntuli aka izugbe nke 2010, Cooper jere ozi na Ed Miliband 's Shadow Cabinet dị ka Shadow Secretary of State for Foreign and Commonwealth Affairs site na 2010 ruo 2011. Na 2011, di ya Ed Balls kwalitere na Shadow Chancellor of Exchequer ; Cooper nọchiri anya bọọlụ dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow wee jee ozi ruo mgbe Labour tụfuru ntuli aka izugbe 2015 . Na 13 Mee 2015, Cooper kwupụtara na ọ ga-agba ọsọ ịbụ onye ndu nke Labour Party na ntuli aka onye isi na-esote arụkwaghịm nke Miliband. <ref>{{Cite news|date=13 May 2015|title=Yvette Cooper announces candidacy for Labour leadership|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2015/may/13/yvette-cooper-announces-candidacy-for-labour-leadership|accessdate=4 June 2015}}</ref> Cooper bịara nke atọ na 17.0% nke votu na agba nke mbụ, meriri Jeremy Corbyn . <ref name="autogenerated1">{{Cite news|author=Kuenssberg|first=Laura|date=12 September 2015|title=Jeremy Corbyn wins Labour leadership contest|work=BBC News|publisher=BBC|url=https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-34223157|accessdate=12 September 2015}}</ref> Cooper mechara arụkwaghịm dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow na Septemba 2015. Cooper bụ onye isi oche kọmitii ahọpụtara ihe gbasara ụlọ site na 2016 ruo 2021. <ref name=":0">{{Cite web|date=October 2016|title=Yvette Cooper elected Chair of Home Affairs Committee|url=https://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/commons-select/home-affairs-committee/news-parliament-2015/chair-elected-october-2016/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161022094605/https://www.parliament.uk/business/committees/committees-a-z/commons-select/home-affairs-committee/news-parliament-2015/chair-elected-october-2016/|archivedate=22 October 2016|accessdate=21 October 2016|work=UK Parliament}}</ref> Dị ka onye na-azụ azụ, Copper chọrọ ugboro ugboro ịgbatị Nkeji edemede 50 iji gbuo oge Brexit . Ọ ghọrọ odeakwụkwọ ụlọ nke Shadow ọzọ na ngbanwe Keir Starmer 's Nọvemba 2021 . == Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ == A mụrụ Cooper na 20 Maachị 1969 na Inverness, Scotland. Nna ya bụ Tony Cooper, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke Òtù Na-ahụ Maka Ndị Ọrụ Na-ahụ Maka Ụlọ Ọrụ, onye bụbu onye isi na-abụghị onye isi nchịkwa nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ngwá Agha Nuklia na onye bụbu onyeisi oche nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ngwá Agha Nuclear Britain . <ref>{{Cite web|date=20 February 2009|title=Yvette Cooper Official website|url=http://www.yvettecooper.com/about-yvette|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100928002851/http://www.yvettecooper.com/about-yvette|archivedate=28 September 2010|accessdate=28 September 2010|work=Yvette Cooper MP}}</ref> Ọ bụkwa onye ndụmọdụ gọọmentị na Panel Advisory Energy. <ref>{{Cite web|date=28 June 2002|title=Tony Cooper is new Chairman of BNIF|url=http://www.niauk.org/news/latest-nuclear-news/tony-cooper-is-new-chairman-of-bnif.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090610003242/http://www.niauk.org/news/latest-nuclear-news/tony-cooper-is-new-chairman-of-bnif.html|archivedate=10 June 2009|publisher=[[Nuclear Industry Association]]}}</ref> Nne ya, June, bụ onye nkuzi mgbakọ na mwepụ. <ref name="guardian-20150813">{{Cite news|author=Brooks|first=Libby|date=13 August 2015|title=Yvette Cooper profile: 'You don't have to choose between head and heart'|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2015/aug/13/yvette-cooper-profile-you-dont-have-to-choose-between-head-and-heart|accessdate=13 August 2015}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Eggar's School, ụlọ akwụkwọ zuru oke na Holybourne, na Alton College, ha abụọ na Alton, Hampshire . Ọ gụrụ Philosophy, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụnụba na kọleji Balliol, Oxford, wee nweta akara ugo mmụta nsọpụrụ nke mbụ. <ref name="theguardian">{{Cite news|author=Cooke|first=Rachel|date=1 March 2014|title=Yvette Cooper interview: Labour's quiet contender|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2014/mar/02/yvette-cooper-interview-labours-quiet-contender|accessdate=1 June 2013}}</ref> Ọ nwetara akara ugo mmụta Kennedy na 1991 ka ọ gụọ akwụkwọ na Mahadum Harvard, wee gụchaa akwụkwọ mmụta postgraduate ya na MSc na Economics na London School of Economics . <ref name=":2">{{Cite web|title=Woman's Hour Power List – Rt Hon Yvette Cooper MP|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/profiles/4hHkzyPDQvxFZxY2f1BlKt5/rt-hon-yvette-cooper-mp|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190424160736/https://www.bbc.co.uk/programmes/profiles/4hHkzyPDQvxFZxY2f1BlKt5/rt-hon-yvette-cooper-mp|archivedate=24 April 2019|accessdate=9 July 2019|work=BBC Radio 4|publisher=BBC}}</ref> == Ọrụ mmalite == Cooper malitere ọrụ ya dị ka onye nyocha amụma amụma akụ na ụba maka Shadow Chancellor John Smith na 1990 tupu ọ rụọ ọrụ na [[Arkinsọ|Arkansas]] maka Bill Clinton, onye nhọpụta nke Democratic Party maka Onye isi ala United States, na 1992. Mgbe afọ ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ ndụmọdụ nke Shadow Chief Secretary to Treasury, Harriet Harman . <ref name="theguardian">{{Cite news|author=Cooke|first=Rachel|date=1 March 2014|title=Yvette Cooper interview: Labour's quiet contender|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2014/mar/02/yvette-cooper-interview-labours-quiet-contender|accessdate=1 June 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCooke2014">Cooke, Rachel (1 March 2014). [https://www.theguardian.com/politics/2014/mar/02/yvette-cooper-interview-labours-quiet-contender "Yvette Cooper interview: Labour's quiet contender"]. ''The Guardian''. [https://web.archive.org/web/20140302041032/http://www.theguardian.com/politics/2014/mar/02/yvette-cooper-interview-labours-quiet-contender Archived] from the original on 2 March 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 June</span> 2013</span>.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ 24, Cooper mepụtara ọrịa ike ọgwụgwụ na-adịghị ala ala, nke were ya otu afọ iji gbakee. <ref name="guardian-20150813">{{Cite news|author=Brooks|first=Libby|date=13 August 2015|title=Yvette Cooper profile: 'You don't have to choose between head and heart'|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2015/aug/13/yvette-cooper-profile-you-dont-have-to-choose-between-head-and-heart|accessdate=13 August 2015}}</ref> Na 1994 ọ kwagara ịghọ onye nyocha na Center for Economic Performance . Na 1995, ọ ghọrọ onye nta akụkọ gbasara akụ na ụba nke ''The Independent'', nọgidere na akwụkwọ akụkọ ruo mgbe nhoputa ya na House of Commons na 1997. <ref name="theguardian">{{Cite news|author=Cooke|first=Rachel|date=1 March 2014|title=Yvette Cooper interview: Labour's quiet contender|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2014/mar/02/yvette-cooper-interview-labours-quiet-contender|accessdate=1 June 2013}}</ref> == Onye omeiwu == A họpụtara Cooper ka ọ bụrụ onye ọrụ nchekwa nke Pontefract na Castleford na ntuli aka izugbe na afọ 1997, mgbe osote Ọkà Okwu Geoffrey Lofthouse kwuputara ezumike nka ya. O ji otutu vootu 25,725 jigidere oche maka Labour, ma kwuo okwu nwata ya na Commons na 2 Julaị 1997, na-ekwu maka mgba nke mpaghara ya na enweghị ọrụ. <ref>{{Cite web|title=House of Commons Debates 2 July 1997 col 387–91|url=https://publications.parliament.uk/pa/cm199798/cmhansrd/vo970702/debtext/70702-39.htm#70702-39_spnew0|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120716182344/http://www.publications.parliament.uk/pa/cm199798/cmhansrd/vo970702/debtext/70702-39.htm#70702-39_spnew0|archivedate=16 July 2012|accessdate=28 July 2012|work=[[Hansard]]}}</ref> O jere ozi afọ abụọ na Kọmitii Nhọrọ nke Mmụta na Ọrụ . Mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister, a kpọrọ Cooper ka ọ bịa nzukọ ndị minista dị ka onye minista na-ahụ maka ụlọ. Obere oge ka ọ nwetarq ọrụ ahụ, a chọrọ ka ọ webata atụmatụ HIPS . Dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ Conservative Matthew Parris si kwuo, Cooper tụrụ ime HIPS ma zere ịkatọ kpọmkwem maka nsogbu ya n'ihi njikọ ya na Brown. <ref>{{Cite news|author=Parris|first=Matthew|date=31 May 2007|title=Why heroic Ruth should have been in Gordon's book|work=[[The Times]]|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/matthew_parris/article1862784.ece}}</ref> [[Usòrò:Yvette_Cooper_Ministerial_portrait.jpg|áká_èkpè|thumb| Cooper dị ka onye minista na-ahụ maka ụlọ na 2007]] Gọọmentị ndị ọrụ n'okpuru Brown achọpụtala ụlọ dị ọnụ ala dịka otu n'ime ebumnauche ya. Na ọnwa nke asaa na afọ 2007, Cooper kwupụtara na House of Commons na "ọ gwụla ma anyị na-eme ihe ugbu a, site na afọ 2026 ndị na-azụ ahịa oge mbụ ga-achọpụta na ọnụ ahịa ụlọ dị okpukpu iri karịa ụgwọ ọnwa ha. Nke ahụ nwere ike ịkpata enweghị ahaghị nhata n'etiti ọha na eze na ikpe na-ezighị ezi. Akụkụ ọ bụla nke mba ahụ chọrọ ụlọ dị ọnụ ala karịa - na North na South, n'ime obodo na ime obodo." Na afọ 2008, Cooper ghọrọ nwanyị mbụ na-eje ozi dị ka Chief Secretary na Treasury ebe o tinyere aka na ibu Northern Rock n'ime ọha mmadụ. Dị ka di ya, Ed Balls, abụrụlarị onye minista, nkwalite ya pụtara na ha abụọ ghọrọ di na nwunye mbụ ga-anọdụ n'ụlọ ọrụ ọnụ. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk_politics/7642459.stm|date=30 November 2009|title=The Cabinet: Who's Who|work=BBC News|accessdate=20 November 2011}}</ref> Na afọ 2015, a họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị na-eme ntuli aka anọ maka ndị ọrụ Labour na-esote mmeri nke otu ahụ na ntuli aka n'ozuzu 2015 na arụkwaghịm nke Ed Miliband . Ndị omeiwu 59, ndị omeiwu 12, 109 CLP, otu ndị ọrụ abụọ jikọrọ aka na otu ọha mmadụ . <ref>{{Cite web|url=http://www.newstatesman.com/politics/2015/06/who-nominated-who-2015-labour-leadership-election|title=Who nominated who for the 2015 Labour leadership election?|date=15 June 2015|work=New Statesman|accessdate=26 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150705074349/http://www.newstatesman.com/politics/2015/06/who-nominated-who-2015-labour-leadership-election|archivedate=5 July 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.newstatesman.com/politics/2015/07/which-clps-are-nominating-who-labour-leadership-contest|title=Which CLPs nominated who in the 2015 Labour leadership contest?|date=1 August 2015|work=New Statesman|accessdate=26 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170312040808/http://www.newstatesman.com/politics/2015/07/which-clps-are-nominating-who-labour-leadership-contest|archivedate=12 March 2017}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://labourlist.org/2016/08/which-unions-have-backed-corbyn-or-smith-in-the-labour-leadership-contest/|title=Which unions have backed Corbyn or Smith in the Labour leadership contest?|date=11 August 2016|work=LabourList|accessdate=26 March 2017}}</ref> ''Akwụkwọ akụkọ Guardian'' kwadoro Cooper dị ka "onye kachasị mma" iji nye ọhụụ siri ike ma jikọta nnọkọ ahụ mgbe nkwenye ''New Statesman'' toro ahụmahụ ya. <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2015/aug/13/guardian-view-labour-leadership-choice-yvette-cooper-jeremy-corbyn|title=The Guardian view on Labour's choice: Corbyn has shaped the campaign, but Cooper can shape the future|date=13 August 2015|work=The Guardian|accessdate=26 March 2017}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.newstatesman.com/politics/2015/08/ns-leader-choice-labour|title=The NS Leader: the choice before Labour|date=19 August 2015|work=New Statesman|accessdate=26 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170228063853/http://www.newstatesman.com/politics/2015/08/ns-leader-choice-labour|archivedate=28 February 2017}}</ref> Onye bụbu Mịnịsta Ala Gordon Brown kwadoro Cooper n'ihu ọha dị ka nhọrọ mbụ ya maka onye ndu, dị ka onye bụbu odeakwụkwọ ụlọ Alan Johnson mere . <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.co.uk/news/uk/politics/labour-leadership-gordon-brown-endorses-yvette-cooper-as-andy-burnham-warns-wrong-choice-could-bring-two-decades-of-the-tories-10470276.html|title=Gordon Brown endorses Yvette Cooper for Labour leader as Andy Burnham warns wrong choice could bring 'two decades of the Tories'|work=[[The Independent]]|author=Kunal Dutta|date=25 August 2015|accessdate=26 August 2015}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.co.uk/2015/08/03/alan-johnson-to-back-yvet_n_7927736.html|title=Alan Johnson To Back Yvette Cooper For Labour Leader|author=Waugh|first=Paul|date=3 August 2015|work=HuffPost|accessdate=26 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170327080230/http://www.huffingtonpost.co.uk/2015/08/03/alan-johnson-to-back-yvet_n_7927736.html|archivedate=27 March 2017}}</ref> === Starmer Shadow Cabinet: 2021– dị ugbu a === Cooper lụrụ Ed Balls na 10 Jenụwarị 1998 <ref>{{Cite book|title=Debrett's People of Today 2011|url=http://www.exacteditions.com/exact/browse/455/1210/7772/3/113|edition=Extract Editions|year=2011|accessdate=8 August 2011}}</ref> na Eastbourne . Di ya bụ odeakwụkwọ akụ na ụba na akụ na gọọmentị Tony Blair na odeakwụkwọ nke steeti maka ụmụaka, ụlọ akwụkwọ na ezinụlọ n'okpuru Gordon Brown, mgbe ahụ na mmegide bụ Shadow Chancellor nke Exchequer na onye ndoro-ndoro na ntuli aka onye isi nke ndị ọrụ 2010 . Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwanyị abụọ (Ellie na Maddie) na otu nwa nwoke (Joel). <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/1338650/Health-minister-celebrates-birth.html|title=Health minister celebrates birth|work=The Daily Telegraph|date=27 August 2001|accessdate=14 June 2010}}</ref> Cooper ebipụtala akwụkwọ abụọ akpọrọ 'Ọ Na-ekwu: Ike nke olu ụmụ nwanyị' na 'Ọ na-ekwu: Okwu ụmụ nwanyị nke gbanwere ụwa, site na Pankhurst ruo Greta' ewepụtara na Nọvemba 2019 na Ọktọba 2020 n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|title=She Speaks: Women's Speeches That Changed the World, from Pankhurst to Greta by Yvette Cooper|url=https://www.waterstones.com/book/she-speaks/yvette-cooper/9781786499943|work=Waterstones}}</ref> <ref>{{Cite web|title=She Speaks: Power of Women's voices by Yvette Cooper.|url=https://www.booktopia.com.au/she-speaks-yvette-cooper/book/9781786499929.html|work=Booktopia}}</ref> == Ntụaka == <references /> # {{Reflist|colwidth=30em}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Cooper na abalị iri abụo na onwa nke ato na afọ 1969 na Inverness, Scotland. Nna ya bụ Tony Cooper, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke otu ndị ọrụ Atụmanya, onye bụ onye isi na-abụghị onye isi nke Nuclear Decommissioning Authority na onye bụbu onye isi oche nke British Nuclear Industry Forum. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ gọọmentị na Energy Advisory Panel. Nne ya, June, bụ onye nkuzi mgbakọ na mwepụ.<ref name="guardian-20150813" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na Eggar's School, ụlọ akwụkwọ zuru oke na Holybourne, na Alton College, ha abụọ dị na Alton, Hampshire. Ọ gụrụ nkà ihe ọmụma, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba na Balliol College, Oxford, ma gụsịrị akwụkwọ na akara ugo mmụta nke mbụ. O ritere Kennedy Scholarship na afọ1991 iji gụọ akwụkwọ na Mahadum Harvard, ọ gụsịrị akwụkwọ ya na MSc na Economics na London School of Economics. == Mmalite ọrụ == Cooper malitere ọrụ ya dị ka onye na-eme nchọpụta iwu akụ na ụba maka Shadow Chancellor John Smith na afọ 1990 tupu ọ rụọ ọrụ na [[Arkinsọ|Arkansas]] maka Bill Clinton, onye a họpụtara ya na Democratic Party maka onye isi ochichi nke mba United States, na afo 1992. Dị ka oji di n'afọ ahụ, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ iwu nke onye isi odeakwụkwọ na Ebe ana echekwa ego, Harriet Harman.<ref name="theguardian" /> Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na anọ, Cooper malitere ọrịa ike ọgwụgwụ na-adịghị ala ala, nke ọrịa ra ma gbake kwa na otu afo. Na afọ 1994, ọ kwagara ịghọ onye na-eme nnyocha na Centre for Economic Performance. Na afọ 1995, ọ ghọrọ onye isi na-ede akụkọ akụ na ụba nke ''The Independent'', na-anọ na akwụkwọ akụkọ ahụ ruo mgbe a họpụtara ya na House of Commons na afọ 1997.<ref name="theguardian" /> == Ndụ onwe onye == Cooper lụrụ Ed Balls na abalị iri na onwa nke mbu, na afọ 1998 na Eastbourne. Di ya bụ odeakwụkwọ akụ na ụba na ebe ana echekwa ego na gọọmentị Tony Blair na odeakwụkwọ nke steeti maka ụmụaka, ụlọ akwụkwọ na ezinụlọ n'okpuru Gordon Brown, mgbe ahụ na mmegide bụ Shadow Chancellor of the Exchequer na onye na-azọ ọkwa na ntuli aka ndị isi Labour Party nke afọ 2010. Di na nwunye a nwere ụmụ nwanyị abụọ (Ellie na Maddie) na otu nwa nwoke (Joel). Cooper ebipụtala akwụkwọ abụọ akpọrọ 'She Speaks: The power of Women's voices' na 'She Speaks: Women's Speeches Nke gbanwere uwa, site na Pankhurst rue Greta' nke ewepụtara na onwa nke iri na otu na afọ 2019 na onwa nke iri na afọ 2020 n'otu n'otu. == Onye omeiwu == A họpụtara Cooper ịzọ ọkwa onye ọrụ nchekwa nke Pontefract na Castleford na ntuli aka n'ozuzu na afọ 1997, mgbe osote onye isi okwu Geoffrey Lofthouse kwupụtara ezumike nká ya. Ọ nọgidere na oche maka ndị ọrụ na ọtụtụ votu 25,725, ma kwuo okwu izizi ya na Commons na onwa asaa, na afo 1997, na-ekwu banyere ọgụ mpaghara ya na enweghị ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ afọ abụọ na Kọmitii Mmụta na Ọrụ. === Gọọmentị Blair na Brown: 1999–2010 === Na afọ 1999, a kwalitere ya dị ka onye odeakwụkwọ nke ndị omeiwu na Ngalaba Ahụike. Dị ka onye ozi ahụike, Cooper nyere aka mejuputa mmemme Sure Start. Na ọkwa a, ọ bụkwa onye ozi gọọmentị Britain mbụ n'akụkọ ihe mere eme iji were ezumike ọmụmụ. Site na afọ 2002 rue na afọ 2003, Cooper bụ odeakwụkwọ ndị omeiwu nke Ngalaba Lord Chancellor. Na afọ 2003, ọ ghọrọ onye odeakwụkwọ ndị omeiwu na-ahụ maka mmegharị na ụlọ ọrụ nke osote onye isi ala na-ahụ maka mmegharị coalfield. Mgbe ntuli aka nke afọ 2005 gasịrị, a kwalitere ya ka ọ bụrụ Mịnịsta, dị ka Mịnịsta nke Steeti maka Ụlọ na Atụmatụ nke dị na Ngalaba Maka Obodo na Gọọmenti Obodo site na 2006. Mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister, a kpọrọ Cooper ka ọ gaa nzukọ kabinet dị ka Housing Minister. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ malitere ọrụ ahụ, a chọrọ ka ọ webata atụmatụ HIPS. Dị ka onye edemede Conservative Matthew Parris si kwuo, Cooper tụụrụ ime HIPS mana ọ zere nkatọ kpọmkwem maka nsogbu ya n'ihi njikọ ya na Brown. [[File:Yvette_Cooper_Ministerial_portrait.jpg|áká_èkpè|thumb|Cooper dị ka Mịnịsta na-ahụ maka ụlọ na afo 2007]] Gọọmentị ndị ọrụ na okpuru Brown achọpụtala ụlọ dị ọnụ ala dị ka otu n'ime ebumnuche ya. Na ọnwa nke asaa, na afọ 2007, Cooper kwupụtara na House of Commons na "ọ gwụla ma anyị na-eme ihe ugbu a, site na afọ 2026 ndị na-azụ ahịa oge mbụ ga-ahụ ọnụ ahịa ụlọ nkezi okpukpu iri nke ụgwọ ọrụ ha. Nke ahụ nwere ike ibute elekọta mmadụ ahaghị nhata na ikpe na-ezighị ezi. Mba ọbụla chọrọ ụlọ ndị dị ọnụ ala karị - na North, na South, n'obodo ukwu na ime obodo. Na afọ 2008, Cooper ghọrọ nwanyị mbụ jere ozi dị ka onye isi odeakwụkwọ na ebe ana echekwa ego. O tinyere aka na iwere Northern Rock n'aka ọha. Dị ka di ya, Ed Balls, bụ onye minista, nkwalite ya pụtara na ha abụọ ghọrọ di na nwunye mbụ nọ na kabinet ahu. Na afọ 2009, a họpụtara Cooper dị ka odeakwụkwọ nke Steeti maka ọrụ na ụgwọ ezumike nká ma weghara ya na-eduga na Welfare Reform Act 2009 nke gụnyere usoro iji gbasaa ojiji ibido uru iji manye ndị na-enweghị ọrụ ịchọ ọrụ. Ọtụtụ ndị na-eme mkpọsa - gụnyere Child Poverty Action Group (CPAG) - gbara Cooper ume ka ọ tụgharịa uche na usoro ndị ọrụ, na-arụ ụka kama na ịbawanye nkwado maka ndị na-achọ ọrụ dị mkpa iji kpochapụ ịda ogbenye ụmụaka. ==== Ebubo màkà mmefu ego ==== dre1vpi9rrvp8m16tw4gh5wcwzr8mmg Marian Croak 0 12591 84338 76751 2022-07-21T13:53:29Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:The Next Three Billion- Marian Croak speaking.jpg|thumb|Marian Croak]] '''Marian Rogers Croak''' bụ osote onye isi oche nke injinia na [[Google]] . Ọ na-arụbu ọrụ dị ka osote onyeisi ndi ọkà iwu Vice nyocha na mmepe na AT&amp;amp;T, ebe ọ na-arụ ọrụ na ịkwalite olu na teknụzụ IP, na-eme ka ikike nke ọdịyo na ihie ana ele ele maka ikpo okwu dị ka Zoom. <ref>{{Cite web|url=https://www.invent.org/inductees/marian-croak|title=Marian Croak|work=www.invent.org|language=en|accessdate=2021-10-30}}</ref> == Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ == Croak bu onye tolitere na obodo New York City. Ọ gara Mahadum Princeton wee gụchaa akwụkwọ mmụta doctoral na Mahadum Southern California na 1982, ọkachamara na mmụta mmekọrịta ọha na eze na nyocha quantitative. <ref name=":0">{{Cite news|url=https://face2faceafrica.com/article/womens-history-month-salute-marian-croak|title=[Women's History Month] Meet Marian Croak, inventor of voice over internet protocol (VoIP) networks - Face2Face Africa|date=2018-03-09|work=Face2Face Africa|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=mCFbAAAAYAAJ&q=marian+Croak+princeton&pg=RA11-PA41|title=Princeton Alumni Weekly|date=1992|publisher=princeton alumni weekly|language=en}}</ref> == Ọrụ == Ọ sonyere AT&amp;amp;T na Bell Labs na 1982. <ref>{{Cite web|url=http://arcinteractive.co/article/her-story-of-the-internet|title=Her Story of the Internet {{!}} Arc Interactive|author=Interactive|first=Arc|work=Arc Interactive|language=en|accessdate=2018-10-22}}</ref> Ọ kwadoro ka ọ gbanwee site na teknụzụ ekwentị wired gaa na protocol ịntanetị. <ref name=":0" /> <ref>{{Cite news|url=https://temmybalogun.com/no-more-a-hidden-figure-meet-marian-croak-african-american-woman-who-created-voip/|title=Meet Marian Croak, the African-American Woman Who Created VOIP|date=2018-06-14|work=Temmy Balogun|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> <ref name="MadameNoire">{{Cite news|url=http://madamenoire.com/413639/soft-spoken-employee-becomes-senior-vice-prez-att-peculiar-case-marian-croak/|title=Marian Croak Went From Soft-Spoken Employee To SVP At AT&T With 156 Patents|first=Kimberly|author=Gedeon|date=2014-04-01|work=MadameNoire|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> O ji Hossein Eslambolchi ihe karịrị narị abụọ, gụnyere ihe karịrị otu narị n'ihe gbasara olu n'elu IP . <ref>{{Cite web|url=https://patft.uspto.gov/netacgi/nph-Parser?Sect1=PTO2&Sect2=HITOFF&u=%2Fnetahtml%2FPTO%2Fsearch-adv.htm&r=0&p=1&f=S&l=50&Query=in%2F%22Croak+Marian%22+and+%22Eslambolchi+Hossein%22&d=PTXT|title=Patent Database Search Results|work=patft.uspto.gov|language=en|accessdate=2021-10-30}}</ref> Ọ sụrụ ụzọ iji ọrụ netwọk ekwentị mee ka ọ dịrị ọha na eze mfe inye onyinye maka mkpesa nsogbu. <ref name="MadameNoire" /> <ref>{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/babson/2014/01/28/are-you-a-corporate-entrepreneur/#35e1959d41cf|title=Are You A Corporate Entrepreneur?|author=Brush|first=Candida|work=Forbes|date=2014-01-28|accessdate=2018-10-22|language=en}}</ref> Mgbe AT&amp;amp;T na American Idol jikọrọ aka iji usoro ịtụ vootu ozi ederede, 22% nke ndị na-ele ihie omume mụtara eti esi ede ederede iji sonye na ihe nkiri ahụ. <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.fastcompany.com/3018870/the-surprising-link-between-american-idol-and-text-to-donate-fundraising|title=The Surprising Link Between 'American Idol' And Text-To-Donate Fundraising|first=Sarah|author=Kessler|date=2013-10-01|work=Fast Company|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://go.skimresources.com/?id=122276X1583643&xs=1&isjs=1&url=http://www.att.com/gen/press-room?pid=4800&cdvn=news&newsarticleid=25731&xguid=bc303d16835530656c5ad21c7050201f&xuuid=fcb945946e075cc7fcfb1ce625fd705d&xsessid=&xcreo=0&xed=0&sref=https://www.fastcompany.com/3018870/the-surprising-link-between-american-idol-and-text-to-donate-fundraising&pref=https://www.google.co.uk/&xtz=-60&jv=13.10.7-stackpath&bv=2.5.1|title=AT&T Wireless and Corporation|work=go.skimresources.com|language=en-US|accessdate=2018-10-22}}</ref> O tinyere akwụkwọ ikike maka onyinye ndị sitere na ederede maka ọrụ ebere na 2005. <ref name=":1" /> Ikike a gbanwere ka ndị mmadụ nwere ike isi nye ndị otu ọrụ ebere ego ego: <ref>{{Cite web|url=https://illumination.duke-energy.com/articles/meet-5-remarkable-heroes-of-science-and-technology|title=Meet 5 remarkable heroes of science and technology|author=Weinstein|first=Michael|work=Duke Energy {{!}} illumination|language=en|date=2017-02-09|accessdate=2018-10-22}}</ref> dịka ọmụmaatụ, mgbe ala ọma jijiji nke Haiti 2010 gasịrị, ekwenyere opekata mpe $22 nde n'ụdị a. <ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2010/01/19/us/19charity.html|title=A Deluge of Donations via Text Messages|author=Strom|first=Stephanie|work=The New York Times|date=2010-01-18|accessdate=2018-10-22|language=en}}</ref> Ọ duuru ngalaba 2.0 Architecture wee jikwaa ihe karịrị ndị injinia 2,000. <ref>{{Cite web|url=http://savoynetwork.com/marian-r-croak/|title=Marian R. Croak - Savoy Network|work=savoynetwork.com|language=en-US|accessdate=2018-10-22|date=2012-10-16}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Larish|first=Bryan|date=2017|chapter=SDN/NFV Futures: Moving Beyond Initial Deployments|pages=W4J.1|location=Washington, D.C.|publisher=OSA|doi=10.1364/ofc.2017.w4j.1|isbn=9781943580231}}</ref> Na 2012, Croak degaara ụmụ agbọghọ na-eto eto akwụkwọ ozi na ''Huffington Post'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/marian-croak/dear-young-women-in-techn_b_1826286.html|title=Dear Young Women in Technology, Welcome From a 30-year Veteran|author=Croak|first=Marian|date=2012-08-23|work=Huffington Post|language=en-US|accessdate=2018-10-22}}</ref> A kpọbatara ya na Ụlọ Nzukọ Ndị Nkà na Ụzụ nke Fame na 2013. <ref>{{Cite news|url=https://www.ssystems.net/african-american-inventors-left-mark-history/|title=African American Inventors Who Left Their Mark in History|date=2018-02-12|work=Strategic Systems|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.witi.com/center/witimuseum/halloffame/319632/Marian-R.-Croak,-Ph.D.-Senior-Vice-President,-Applications-&-Services-Infrastructure-AT&T-Labs/|title=WITI - Women in Technology Hall of Fame - Marian R. Croak, Ph.D., Senior Vice President, Applications & Services Infrastructure, AT&T Labs|work=www.witi.com|accessdate=2018-10-22}}</ref> A họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke ATIS, otu mmepe teknụzụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.atis.org/PRESS/pressreleases2013/120413.asp|title=ATIS Board of Directors Elects Sprint's Stephen Bye and AT&T's Marian Croak|work=www.atis.org|accessdate=2018-10-22}}</ref> A kwanyere ya ugwu maka "Ntụnye aka nka na ụzụ pụtara ìhè - Industrylọ ọrụ" na 28th kwa afọ Black Engineer of the Year Awards (BEYA) Science Technology Engineering and Mathematics (STEM) Conference na Washington, DC na 2014. <ref>{{Cite web|url=http://about.att.com/newsroom/marian_croak_honored_at_the_black_engineer_of_the_year_awards.html|title=Marian Croak Honored at the Black Engineer of the Year Awards {{!}} AT&T|work=about.att.com|language=en-US|accessdate=2018-10-22}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.prlog.org/12262635-career-communications-group-announces-2014-black-engineer-of-the-year-award-recipients.html|title=Career Communications Group Announces 2014 Black Engineer Of The Year Award Recipients|author=Inc.|first=Career Communications Group|work=PRLog|date=2014-01-02|accessdate=2018-10-22}}</ref> N'otu afọ ahụ, e depụtara ya na ndepụta nke ụmụ nwanyị kachasị emetụta na ndepụta ikuku site na ''FierceWireless'' . A kwanyere ya ugwu na ''Culture Shifting: A Weekend of Innovation'' in 2014. Na 2014, ọ hapụrụ AT&amp;amp;T isonye na [[Google]], ebe ọ na-eje ozi dị ka osote onye isi oche maka injinia. <ref name=":0">{{Cite news|url=https://face2faceafrica.com/article/womens-history-month-salute-marian-croak|title=[Women's History Month] Meet Marian Croak, inventor of voice over internet protocol (VoIP) networks - Face2Face Africa|date=2018-03-09|work=Face2Face Africa|accessdate=2018-10-22|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.fiercetelecom.com/telecom/at-t-labs-svp-croak-retires-fuetsch-takes-over-domain-2-0-initiative|title=AT&T Labs SVP Croak retires, Fuetsch takes over Domain 2.0 initiative {{!}} FierceTelecom|first=Sue|author=Marek|date=2014-11-11|work=www.fiercetelecom.com|language=en|accessdate=2018-10-22}}</ref> O duuru mgbasawanye ọrụ [[Google]] n'ime ahịa ndị na-apụta, gụnyere ijikwa otu ndị mepụtara teknụzụ nkwukọrịta mbụ maka Project Loon, nke na-eji balloons ịgbatị mkpuchi. <ref>{{Cite news|url=https://biztechmagazine.com/article/2017/05/new-mothers-technology-6-women-who-have-led-tech-2010|title=The New Mothers of Technology: 6 Women Who Have Led in Tech Since 2010|date=2017-05-12|work=Technology Solutions That Drive Business|accessdate=2018-10-22|language=en}}</ref> O duziri mbubata WiFi n'ofe usoro ụgbọ oloko India, na-ahụ maka ihu igwe dị oke egwu yana ọnụ ọgụgụ mmadụ dị elu. <ref>{{Cite news|url=https://www.ibtimes.com/google-ceo-sundar-pichai-outlines-plan-capture-indian-market-free-wi-fi-recruitment-2227621|title=Google CEO Sundar Pichai Outlines Plan To Capture Indian Market With Free Wi-Fi, Recruitment And Faster Access -- But Not Android One|first=David|author=Gilbert|date=2015-12-16|work=International Business Times|accessdate=2018-10-22}}</ref> Kemgbe 2017, ọ ewerela ọrụ maka injinịa ntụkwasị obi maka ọtụtụ ọrụ Google. Ọ na-eje ozi na bọọdụ ndị isi nke Center for Holocausts, Human Rights & Genocide Education. <ref>{{Cite web|url=https://www.chhange.org/about/leadership|title=Leadership Chhange: The Center for Holocaust, Human Rights & Genocide Education|work=www.chhange.org|language=en-us|accessdate=2018-10-22}}</ref> ma bụrụ onye otu Board Advisory Corporate nke Mahadum Southern California. Ọ bụ nne nwere ụmụ atọ toro eto, ụmụ nwoke abụọ na otu nwa nwanyị. Na 2021, a mara ọkwa na ọ ga-abụ otu n'ime ụmụ nwanyị ojii abụọ mbụ (ya na [[Patricia Bath]] ) ga-abanye na National Inventors Hall of Fame . <ref>{{Cite news|author=Treisman|first=Rachel|date=2021-09-27|title=Meet The First 2 Black Women To Be Inducted Into The National Inventors Hall Of Fame|language=en|work=NPR|url=https://www.npr.org/2021/09/27/1040795026/patricia-bath-marian-croak-national-inventors-hall-of-fame-first-black-women|accessdate=2021-09-28}}</ref> == Ntụaka == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] b0fd1403jkiad6r35r8ddd4pbzwzble Amoako Boafo 0 13893 84473 77577 2022-07-22T11:53:10Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] '''Thomas Amoako Boafo''', onye a maara dị ka '''Amoako Boafo''' (amụrụ na 10 Mee 1984), bụ onye Ghana na-ese ihe osise.<ref>{{Cite web|title=Figurative painter Amoako Boafo on his stratospheric rise|url=https://www.gq-magazine.co.uk/culture/article/amoako-boafo-interview|accessdate=2021-03-13|work=[[GQ]]}}</ref><ref>{{Cite web|title=New Now: Amoako Boafo and Titus Kaphar Top Phillips Emerging Artist Auction, Firelei Báez and Marcus Jahmal Among Record Setters|url=https://www.culturetype.com/2020/10/04/new-now-amoako-boafo-and-titus-kaphar-top-phillips-emerging-artist-auction-firelei-baez-and-marcus-jahmal-among-record-setters/|accessdate=2021-03-13}}</ref> [[Usòrò:Amoako Boafo.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Boafo, ma zụlite ya na Osu na Greater Accra Region nke [[Ghana]]. Ọ gara Ghanatta College of Art and Design na Accra, ma mesịa gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Academy of Fine Arts Vienna na [[Austria]].<ref>{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|date=2020-08-05|title=Amoako Boafo is nuancing how Black men are represented in painting|url=https://i-d.vice.com/en_uk/article/akzygb/amoako-boafo-is-nuancing-how-black-men-are-represented-in-painting|accessdate=2021-03-13|work=i-D}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rencontre avec Amoako Boafo, la nouvelle révélation de l'art|url=https://www.numero.com/fr/art/amoako-boafo-artiste-du-mois-nicolas-trembley-ghana-galerie-mariane-ibrahim|accessdate=2021-03-13|work=[[Numéro]]|language=fr}}</ref> == Ọrụ == Ihe osise Boafo na-elekwasị anya n'ọnọdụ, uwe, na ọrịa strok nke akpụkpọ ahụ, ebe ọ na-eme ka ọ pụta ìhè na usoro eserese mkpịsị aka.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo's Paintings Stare Back at You|work=[[frieze (magazine)|frieze]]|url=https://www.frieze.com/article/amoako-boafos-paintings-stare-back-you|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Time100 Next: Amoako Boafo|url=https://time.com/collection/time100-next-2021/5937676/amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref> N'afọ 2019, Boafo sonyere na ebe obibi na Rubell Museum ọhụrụ na Miami, Florida. Na 2020 ya na Dior rụkọrọ ọrụ maka nchịkọta ụmụ nwoke nke Spring / Summer 2021.<ref>{{Cite web|title=Dior infuses Amoako Boafo's paintings into its collection|url=https://www.vogue.fr/vogue-hommes-en/article/dior-men-spring-summer-2021-menswear-collection-ghanian-artist-amoako-boafo|accessdate=2021-03-13|work=Vogue Paris}}</ref><ref>{{Cite web|author=Wightman-Stone|first=Danielle|date=2020-07-14|title=Dior Men collaborates with Ghanaian artist Amoako Boafo|url=https://fashionunited.uk/news/fashion/dior-men-collaborates-with-ghanaian-artist-amoako-boafo/2020071449847|accessdate=2021-03-13|work=FashionUnited}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=The Story Behind Amoako Boafo's Deeply Personal Collection With Dior|url=https://www.surfacemag.com/articles/dior-ss21-amoako-boafo/|accessdate=2021-03-13|work=[[Surface (magazine)|Surface]]}}</ref> Ọrụ ya ''Suborbital Tryptych'', nke nwere ihe osise atọ nke ya, nne ya na nne enyi ya, e biri n'elu capsule ndị ọrụ nke New Shepard rocket nke mere njem suborbital na-enweghị onye na August 26th 2021 na-eru mbara igwe na apogee nke 106 kilomita. Na Mee 26, 2022, ihe ngosi izizi ya na United States, Soul of Black Folks, mepere na Contemporary Art Museum Houston.<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo: Soul of Black Folks|url=https://camh.org/event/soul-of-black-folks/|accessdate=2022-05-26|work=Contemporary Arts Museum Houston|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ọrụ Boafo dị na nchịkọta onwe na nke ọha, n'oge na-adịbeghị anya na Blenheim Art Foundation, Los Angeles County Museum of Art, Solomon R. Guggenheim Museum, Rubell Museum, Marieluise Hessel Collection, Aishti Foundation, CCS Bard College Hessel Museum of Art, Pizzuti Collection of Columbus Museum of Art na Albertina Museum na Vienna.<ref>{{Cite news|author=Campbell-LaFleur|first=Andrianna|date=2020-09-01|title=Amoako Boafo on His Incredible Portraits: 'I Paint to Show What I Am'|work=Wall Street Journal|url=https://www.wsj.com/articles/amoako-boafo-portraits-interview-11599003761|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-03|title="When I look at you, do you see me?" Painter Amoako Boafo urges us to consider the complexities of blackness|url=https://www.documentjournal.com/2020/06/when-i-look-at-you-do-you-see-me-painter-amoako-boafo-urges-us-to-consider-the-complexities-of-blackness/|accessdate=2021-03-13|work=Document Journal}}</ref> == Nghọta == * 2017 - Ihe nrite Jury, Walter Koschatzky Art Prize<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Cobalt Blue Earring – MB Arts & Culture|url=http://www.mbartsandculture.org/amoako-boafo-cobalt-blue-earring/|accessdate=2021-03-13}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo für Dior Men: 'Die Darstellung von Solidarität war nie wichtiger als jetzt'|url=https://www.gq-magazin.de/mode/artikel/amoako-boafo-dior-men-interview|accessdate=2021-03-13|work=GQ Germany|language=de-DE}}</ref> * 2019 - STRABAG Art award International<ref>{{Cite web|title=Amoako Boafo Receives the 2019 STRABAG Artaward International - News - Roberts Projects LA|url=https://www.robertsprojectsla.com/news/amoako-boafo-receives-the-2019-strabag-artaward-international|accessdate=2021-03-13|work=www.robertsprojectsla.com}}</ref> == Ahịa nka == Mariane Ibrahim Gallery nọchitere anya Boafo na Chicago na Roberts Projects na Los Angeles.<ref>Claire Selvin (November 13, 2019), [https://www.artnews.com/art-news/news/rubell-museum-amoako-boafo-13565/ Megacollecting Rubells Anoint Rising Star Amoako Boafo with Residency, Show in New Miami Museum] ''[[ARTnews]]''.</ref> N'afọ 2021, Hands Up (2018) rere maka HKD 26.7 nde ($ 3.4 nde) na Christie's na Hong Kong.<ref>Angelica Villa (December 2, 2021), [https://www.artnews.com/art-news/market/christies-hong-kong-evening-sale-2021-1234611838/ Records for Amoako Boafo, Avery Singer, Bernard Buffet Set in Christie’s $192 M. Hong Kong Evening Sale] ''[[ARTnews]]''.</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ Mpụga == * [https://www.robertsprojectsla.com/artists/amoako-boafo Amoako Boafo] na Roberts Projects, Los Angeles, CA [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1gzycp20g2yis0hbrq5ij7u1hlulisk Tonye Cole 0 13971 84421 77662 2022-07-22T06:00:33Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Tonye Patrick Cole</div> |- | colspan="2" class="infobox-image" | |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Tonye Patrick Cole</div><br /><br /><br /><br /><span style="display:none"> (<span class="bday">1967-01-11</span>) </span>11 January 1967<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;55)</span><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Abonnema]], [[Rivers State]], Nigeria</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Education | class="infobox-data" |[[Harvard Business School]]<br /><br /><br /><br /> [[University of Brasília]]<br /><br /><br /><br />[[University of Lagos]]<br /><br /><br /><br />[[King's Ely]]<br /><br /><br /><br />[[King's College, Lagos]] <br /><br /><br /><br /> Corona School, Lagos, Nigeria |- ! class="infobox-label" scope="row" |Occupation | class="infobox-data role" |Co-Founder, Sahara Group |- ! class="infobox-label" scope="row" |Years&nbsp;active | class="infobox-data" |1996—2018 |- ! class="infobox-label" scope="row" |Political party | class="infobox-data org" |[[All Progressives Congress]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Spouse(s)</span> | class="infobox-data" |Sylvia Cole |- ! class="infobox-label" scope="row" |Children | class="infobox-data" |<div class="plainlist"> * Vanessa Cole * TJ Cole * Serena Cole </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Website | class="infobox-data" |<span class="url">[http://tonyecole.com Official website]</span> |} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Tonye Cole.jpg|thumb|Tonye Cole]] '''Tonye Patrick Cole''' (amụrụ n'afọ 1967) bụ onye nchoputa nakwa onye bụbu onye isi otu Sahara Group otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ike nke na-arụ ọrụ na usoro ike niile na Nigeria na mba ndị agbata obi West Africa na East Africa nakwa ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council|title=Sahara Group’s Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|work=Sahara Energy News|accessdate=20 August 2018}}</ref> Òtù ahụ na-arụ ọrụ na mba 38 gburugburu ụwa na ihe karịrị ndị ọrụ 4,000 na ntụgharị kwa afọ nke ijeri $ 11. Ọ bụ ya na-ahụ maka ihe gbasara iwulite mgbasawanye ụwa ọnụ nke otu na ịkwado ụkpụrụ ọchịchị ụlọ ọrụ ya, ịnọgide na-enwe ọnọdụ ya na ụlọ ọrụ ụwa dịka World Economic Forum, ebe ọ bụ onye isi otu Partnering Against Corruption Initiative (PACI), The United Nations), ebe ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke ndị ndụmọdụ nke Private Sector Advisory Group maka UNDP Sustainable Development Group Fund (SDG-F), The African Philanthropy Forum n'etiti ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://theeagleonline.com.ng/sahara-groups-tonye-cole-joins-wefs-trust-and-integrity-committee/|title=Sahara Group’s Tonye Cole joins WEF’s Trust and Integrity Committee|date=2017-08-27|work=The Eagle Online|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/12/22/wef-partnering-against-corruption-initiative/|title=WEF: Partnering against Corruption Initiative|author=admin|date=2016-12-21|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://conference.africanpf.org/speakers/tonye-cole/|title=Tonye Cole|work=2018 APF Annual Conference|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref> Na mgbakwunye nke ịtọ ntọala na ịgba ọsọ otu n'ime ụlọ ọrụ ike kachasị ukwuu n'ala Naịjirịa, Maazị Cole duziri ma mepụta ọrụ a rụrụ maka Sahara Foundation n'ụwa niile. Ọ na-aga n'ihu na-arụ ọrụ iji kpalie ndị ntorobịa nke Africa site na ọrụ ebere dịka NGO ya, Nehemiah Youth Empowerment initiative, nke ebumnuche ya bụ imetụta mgbanwe na Africa site n'ịchịkọta ndị isi na ntorobịa na ndị na-eto eto iji zụlite ma mejuputa atụmatụ ndị ga-emepụta nsonaazụ dị mma maka ọtụtụ nde mmadụ na nso nso a, Behavioral Health Institute (BHI) nke o hiwere maka ọmụmụ na njikwa nke nsogbu ahụike omume karịsịa n'etiti ndị ntorobịa na Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://gbfng.org/project/i-am-nehemiah-project/|title=I am Nehemiah Project|work=Growing Business Foundation|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref> Na mgbakwunye, ya na ọtụtụ ntọala na Naịjirịa na-arụkọ ọrụ nke ọma gụnyere Down Syndrome Foundation, Slum-2-School Foundation, The Compassionate Center na ụlọ ụmụ mgbei dị iche iche. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu Atlas Mara, Bloomberg TV Africa, Enactus Nigeria, Nigerian Chamber of Shipping na Digital Jewels.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerian-shipping.org/about/governing-council/|title=Nigerian Chamber of Shipping :: Governing Council|work=www.nigerian-shipping.org|language=en|accessdate=2018-06-07}}</ref><ref name="Cole2">{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2017/01/tonye-cole-marks-50th-birthday-style/|title=Tonye Cole marks 50th birthday in style|date=27 January 2017|work=Vanguard|accessdate=27 July 2017}}</ref> Ọ bụkwa onye otu Private Sector Advisory Group nke United Nations Sustainable Development Fund (UN SDG-F). A họpụtara ya na World Bank Group's (WBG) Expert Advisory Council on Citizen Engagement.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/207130-nigerias-sahara-group-among-global-sustainable-development-goals-advisory-body.html|title=Nigeria’s Sahara Group among global sustainable development goals advisory body - Premium Times Nigeria|author=Udo|first=Bassey|date=2016-07-18|language=en-GB|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.sahara-group.com/2018/07/22/sahara-groups-tonye-cole-appointed-to-world-bank-expert-advisory-council/|title=Sahara Group's Tonye Cole appointed to World Bank Expert Advisory Council|date=July 23, 2018|accessdate=2020-01-23}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Tonye Cole na Port Harcourt, nke Rivers steeti na 11 Jenụwarị 1967. Ọ gara Corona School, Victoria Island ma mesịa gaa King's college, Lagos tupu ọ gaa King's School, Ely, Cambridgeshire, United Kingdom. Ọ bụkwa onye gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Lagos ebe ọ nwetara nzere bachelọ na Architecture na Engineering, mgbe ahụ asambodo Portuguese na Universidade de Brasilia, Brazil. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Harvard Business School's Advanced Management Program n'afọ 2014.<ref>{{Cite web|url=https://www.alumni.hbs.edu/stories/Pages/story-bulletin.aspx?num=5913|title=Ask the Expert: Energy’s Next Era - Alumni - Harvard Business School|work=www.alumni.hbs.edu|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na mba Brazil Grupo Quartro SA nakwa Goiania Brazil bụ ebe ọ malitere ọrụ ya dị ka Architect site n'afọ1990 ruo 1992. O sonyekwara na nhazi na mmejuputa atụmatụ obodo na mmepe obodo nke Palmas, isi obodo nke steeti Tocantins na kilomita site na South America. Ọ bụkwa onye na-ewu ụlọ na-ahụ maka imepụta Ụlọ Ọrụ Ikpe Ziri Ezi, Palmas, Tocantins na ụlọ obibi dị iche iche na Goiania, Palmas na Brasilia n'etiti ndị ọzọ. Tonye laghachiri Naịjirịa n'afọ 1993 ma were ya n'ọrụ ngwa ngwa dịka onye isi ọrụ na ụlọ ọrụ Naịjirịa nke Empressa Sul Americana de Montagens S.A.(EMSA) ụlọ ọrụ Injinia obodo Brazil site n'afọ 1993 ruo afọ 1996, nke a na-ekwu na ọ bụ ụlọ ọrụ injinia nke asaa kachasị ukwuu na Brazil nke e nyere ọrụ mmiri nke World Bank - ego ruru ihe dịka S5.8m maka Lagos Water Corporation. Maazị Cole bụ onye ozi a họpụtara nke Redeemed Christian Church of God na onye ndú nke Team Nehemiah. Otu n'ime ụka nke na-ahụ maka iwepụta ọhụụ nke ụka n'ịgbanwe ogige mgbapụta na Naịjirịa ka ọ bụrụ obodo ọgbara ọhụrụ. Ọ bụ onye na-ekwu okwu mkpali, onye edemede, onye nkụzi na onye ndụmọdụ. Ọ bụ onye edemede nke "Morning Reflections" a daily devotional nke e bipụtara n'afọ 2013. Ọ bụ nwa onye bụbu onye isi nchịkwa nke Daily Times Newspaper na onye bụbu onye nnọchi anya Naịjirịa na Brazil Patrick Dele Cole .<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/africarenewal/magazine/special-edition-youth-2017/young-people-need-opportunities-display-their-talents|title=Young people need opportunities to display their talents {{!}} Africa Renewal|work=www.un.org|accessdate=2019-06-21}}</ref> Ọ lụrụ Dr. Sylvia Cole ma nwee ụmụ atọ toro eto.<ref name="Cole1">{{Cite web|title=Tonye Cole|url=https://theamm.org/minister-profile/559673/tonye-cole/|accessdate=27 July 2017|publisher=American Marriage Ministries}}</ref> == Mbipụta == Onye edemede nke “Morning Reflections”. A Daily Devotional E bipụtara na 2013.<ref>{{Cite book|url=https://www.blurb.com/b/3607892-morning-reflections|title=MORNING REFLECTIONS|language=en}}</ref> Onye edemede nke “My God Thinks” (2016) Columnist to Thisday Style “Watchers of Times”<ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20180527/281513636824428|title=PressReader.com - Your favorite newspapers and magazines.|work=www.pressreader.com|accessdate=2019-06-21}}</ref> == Ihe nrite == 2017 Oil & Gas Council Lifetime Achievement and Executive of The Year Award. 2014 Wharton Club Of Africa Award For Best Company To Work For. 2013 Forbes/Ebonylife TV Best of Africa Award 2011 African Property Awards/Bloomberg TV For Highly Commendable Office Architecture 2011 Ernst & Young Entrepreneur Of The Year Finalist 2010 Thisday Award As Young Global Champions In Oil And Gas 2009 Role Model Award By We Are The Future Of Our Nation In Recognition Of Contribution In Oil And Gas Sector 2007 Merit Award By University Of Lagos Alumni Association For Outstanding Contributions And Commitment To National Development.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/229929-uk-oil-gas-council-unveils-sahara-group-director-tonye-cole-winner-africa-energy-awards.html|title=UK Oil & Gas Council unveils Sahara Group director, Tonye Cole, as winner of Africa Energy Awards|work=Premium Times|accessdate=30 April 2018}}</ref> == Ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'ọnwa Septemba 2018, Maazị Cole mere mkpebi ịchụso ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gbara arụkwaghịm n'ọrụ niile na ndị isi na Sahara Group yana ọkwa ya niile n'ebe ndị ọzọ iji zọọ ọkwa gọvanọ na steeti Rivers.<ref>{{Cite web|date=2018-09-01|title=Tonye Cole resigns from Sahara Group, moves to public service, politics|url=https://www.vanguardngr.com/2018/09/tonye-cole-resigns-from-sahara-group-moves-to-public-service-politics/|accessdate=2021-11-17|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Nke a bụ ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ala Naịjirịa. O nwetara mmeri na ntụliaka ime obi n'okpuru otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke, [[All Progressives Congress]] (APC) ma kwupụta na ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ mana n'ihi esemokwu iwu na-adịte aka, ewepụrụ otu ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ahụ na ntuli aka ma gbochie ya ịzọ ọkwa na ntuli aka site n'ụlọ ikpe. Maazị Cole ga-agbasi mbọ ike ugbu a na uru ndọrọ ndọrọ ọchịchị e nwetara iji wuo otu dị egwu tupu ntuli aka n'ọdịnihu na mba ahụ. == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.bloomberg.com/research/stocks/private/person.asp?personId=270636354 Profaịlụ Bloomberg] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mlgun3bzgmklytp4h6nh0n1cwf92fsw Nike Davies-Okundaye 0 13972 84466 77663 2022-07-22T11:35:59Z Accuratecy051 13069 Added photo. #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Chief Nike Davies Okundaye.jpg|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] Chief '''Nike Davies-Okundaye''' (amụrụ ya n'afọ 1951), nke a makwaara dị ka '''Nike Okundaye''', '''Nike Twins Seven Seven''' na '''Nike Olaniyi''', bụ [[Tribal chief|onye]] Naijiria batik na Adire textile designer. == Mmalite ndụ ya == A mụrụ Nike Okundaye n'afọ 1951 na Ogidi, [[Ȯra Kogi|Kogi Steeti]], na North-Central Nigeria, a zụlitere ya n'etiti ịkpa ákwà ọdịnala na ịcha ákwà dị ka a na-eme n'obodo ya.<ref>{{Cite book|author=Picton|first=John|editor=Gumpert|title=The poetics of cloth : African textiles, recent art|date=2008|publisher=Grey Art Gallery, New York University|location=New York|isbn=9780615220833|chapter=Nike Okundaye}}</ref> Nne na nna ya na nne nne ya bụ ndị na-eti egwu na ndị omenkà, bụ ndị ọkachamara na mpaghara ịkpa ákwà, ime adire, indigo dyeing na akpụkpọ anụ.<ref name="gafraart.com">{{Cite web|url=http://www.gafraart.com/artists/32-nike-davies-okundaye-&-tola-wewe/overview/|title=Nike Davies-Okundaye & Tola Wewe|work=Gallery of African Art|accessdate=8 May 2018}}</ref> Nike Davies-Okundaye bụ onye na-ese ihe a ma ama nke a maara nke ọma maka ọrụ ákwà ya na ihe ịchọ mma ya.<ref>{{Cite journal|author=Ottenberg|first=Simon|date=2006-04-01|title=African Art and Culture in Maine|url=http://dx.doi.org/10.1162/afar.2006.39.1.1|journal=African Arts|volume=39|issue=1|pages=1–96|doi=10.1162/afar.2006.39.1.1|issn=0001-9933}}</ref> Ọ mụtara otú e si eji akwa ahụ emepụta ákwà n'oge ya na nne nne ya bụ Ibitola ("Red Woman").<ref name="Vaz 1995">{{Cite journal|author=Vaz|first=Kim|date=1995|title=Black Women in America|url=http://dx.doi.org/10.4135/9781483326962|doi=10.4135/9781483326962}}</ref> Ọ nọrọ akụkụ nke ndụ ya na [[Osogbo]], Western Nigeria, [http://osun.gov.ng/ Osun Steeti] nke oge a. A makwaara Osogbo dị ka isi ụlọ ọrụ maka nka na ọdịbendị na Naịjirịa. N'ịbụ onye tolitere na Osogbo, Nike na-eto eto na-ahụ indigo dyeing na mmepụta Adire nke na-achịkwa ọzụzụ ya.<ref name="gafr_Nike">{{Cite web|title=Nike Davies-Okundaye|work=Gallery of African Art|date=n.d.|accessdate=15 March 2019|url=https://www.gafraart.com/artists/56-nike-davies-okundaye/overview/}}</ref> == Ọrụ ya == N'ime afọ iri abụọ gara aga, o nyere ndị na-ege ntị na United States na Europe ọmụmụ ihe banyere akwa ọdịnala Naịjirịa. O nwere ihe ngosi nke mbụ ya na Goethe Institute, [[Lagos]] n'afọ 1968.<ref name="gafraart.com">{{Cite web|url=http://www.gafraart.com/artists/32-nike-davies-okundaye-&-tola-wewe/overview/|title=Nike Davies-Okundaye & Tola Wewe|work=Gallery of African Art|accessdate=8 May 2018}}</ref> Ọ bụ onye guzobere na onye nduzi nke ụlọ ọrụ nka anọ nke na-enye ọzụzụ n'efu nye ihe karịrị ndị na-eto eto otu narị na iri ịse na-ese ihe na ihe ngosi, egwu na nka, nke gụnyere ihe karịrị ihe osise puku asaa.<ref name="gafraart.com" /> N'ịchọpụta na usoro ọdịnala nke ịkpa ákwà na ịcha ákwà nke bụ mmụọ nsọ mbụ ya na-apụ n'anya na Naịjirịa, Davies-Okundaye malitere ịmalite ịmaliteghachi akụkụ a nke ọdịbendị Naịjirịa, na-ewu ụlọ ọrụ nka na-enye ọzụzụ n'efu maka ndị na-eto eto Naịjirịa iji mụta nka na nka ọdịnala. Dị ka ọkọ akụkọ ihe mere eme John Peffer na-ekwu, “Otu ihe ọtụtụ n'ime ọgbọ kachasị ọhụrụ nke ndị na-ese ihe n'Afrịka na mba ofesi - ndị nwere ihe ịga nke ọma na sekit nka - bụ na ọrụ ha na-akatọ ibu ọrụ nke nnọchi anya nke bụkwa ọnọdụ nke ọhụhụ ha.”<ref>{{Cite book|title="The Diaspora as Object," in Art of the Contemporary African Diaspora|author=Peffer|first=John|publisher=Museum for African Art|year=2003|location=New York, NY|pages=32}}</ref> N'anya ya, nka ọdịnala nke Adire Eleko ga-ekwe omume naanị n'ihi otu ihe nketa Naịjirịa nke ịgafe ihe ọmụma site n'otu ọgbọ gaa n'ọgbọ ọzọ. N'ajụjụ ọnụ vidiyo nke ''Nubia Africa'' bipụtara, Okundaye na-ekwu na "ụlọ akwụkwọ nwere ike ịkụziri naanị ihe ha [ụmụ akwụkwọ nka] maara. " Dị ka ajụjụ ọnụ CNBC Africa si kwuo, ọ zụrụ ihe karịrị ndị Naịjirịa puku atọ na-eto eto n'efu ma ọ na-aga n'ihu inye aka site n'inye ọtụtụ ndị ogbenye ego iji guzobe obere ụlọ ọrụ ha na ụlọ ọrụ nka n'akụkụ dị iche iche nke Naịjirịa. Davies-Okundaye ''adire'' na ''batik'' textiles na-eji isiokwu ọhụụ sitere na akụkọ ihe mere eme na akụkọ ifo Yourba. Nakwa, isiokwu ọhụụ sitere na ahụmịhe ndụ ya na nrọ ya.<ref>{{Cite journal|author=Aronson|first=Lisa|date=January 1993|title=Africa through the Eyes of Women Artists|url=http://dx.doi.org/10.2307/3337123|journal=African Arts|volume=26|issue=1|pages=99|doi=10.2307/3337123|issn=0001-9933}}</ref> Dị ka Vaz si kwuo, akụkọ ọdịnala na-ejikọkarị ahụmahụ onwe onye iji gosipụta isiokwu ndị na-akụda mmụọ banyere nhụjuanya ụmụ nwanyị. Akụkọ ọdịnala nke Davies-Okundaye kpughere site na akụkọ mgbede nke okenye obodo ahụ kwuru, na-ekwu maka nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke hiwere isi na ntuli aka ụmụ nwanyị. N'ime nke a, David-Okundaye na-eji akụkọ ọdịnala gosipụta egwu ya na nhụjuanya nwanyị site na batiks ya nke na-egosi Chi nwanyị Osun (ie. “Mother of Africa”) na-ekwurịta okwu banyere echiche na ụkpụrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya tinyere ụmụ nwanyị n'ọnọdụ mgbochi.<ref name="Vaz 1995">{{Cite journal|author=Vaz|first=Kim|date=1995|title=Black Women in America|url=http://dx.doi.org/10.4135/9781483326962|doi=10.4135/9781483326962}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFVaz1995">Vaz, Kim (1995). [http://dx.doi.org/10.4135/9781483326962 "Black Women in America"]. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.4135/9781483326962|10.4135/9781483326962]].</cite><span data-ve-ignore="true"> </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite journal|cite journal]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true">Cite journal requires <code class="cs1-code">&#x7C;journal=</code> ([[Enyemaka: njehie CS1|help]])</span> [[Category:CS1 errors: missing periodical]]</ref> [[Usòrò:Tie_and_Dye_to_the_rescue_(Adire).jpg|thumb|Adire textile staining.]] [[Usòrò:Joruba-orn.png|thumb|Adire Eleko ihe ọmụma atụ.]] Davies-Okundaye na-agbasi mbọ ike imeziwanye ndụ ụmụ nwanyị na-enweghị ike na Naịjirịa site na nka. Ọ na-akụziri ụmụ nwanyị ime obodo usoro pụrụ iche nke indigo cloth-dyeing (Adire) na ụlọ ọrụ ya na ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria. Ọ na-atụ anya ịmaliteghachi ọdịnala ọtụtụ narị afọ na ndụ ụmụ nwanyị ndị a.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/culture-lifestyle/nike-davies-okundaye-expressing-nigeria-through-art/|first=Chidirim|author=Ndeche|title=Nike Davies-Okundaye: Expressing Nigeria Through Art|date=12 August 2017|accessdate=8 May 2018}}</ref> Adire - nke a na-ekekọta ma na-ete - bụ onye obodo na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa. A na-akpọ ya Adire Eleko mgbe ụfọdụ. "Adire" na-ezo aka na indigo dye, na 'Eleko' na-ezo aka na cassava, lime, na alum resist technique eji emepụta ụkpụrụ.<ref>{{Cite book|title=Beyond Indigo: Adire Eleko Squares, Patters & Meanings|author=Carr|first=Ritka|publisher=Sabo-Yaba|year=2001|location=Lagos, Nigeria}}</ref> E nwere ọchịchọ siri ike nke idebe ntụziaka na usoro ịcha ihe nzuzo site n'aka ndị na-achọ ịmata ihe.<ref>{{Cite book|title=The Women with the Artistic Brush|author=Vaz|first=Kim Marie|publisher=M. E. Sharpe|year=1995|pages=84}}</ref> Davies-Okundaye na-ahọrọ ịnọgide na-ezo aka na ụkpụrụ Adire na ihe osise ya n'ihi na Adire bụ nka ụmụ nwanyị, nne ya kụziiri ya. A na-enyefe ụkpụrụ ụkpụrụ Adire site n'aka nne gaa n'aka nwa ya nwanyị, ọ fọrọ nke nta ka atụmatụ ndị ahụ n'onwe ha agbanwebeghị n'ụdị ka oge na-aga.<ref>{{Cite book|title=Printed and Dyed Textiles from Africa|author=Gillow|first=John|publisher=University of Washington Press|year=2001|location=Seattle|pages=16–17}}</ref> E gosipụtara Davies-Okundaye na CNN International's "African Voices" nke na-akọ banyere ndị Africa kachasị etinye aka, na-enyocha ndụ ha na agụụ ha.<ref>{{Cite news|url=http://edition.cnn.com/2011/WORLD/africa/04/12/nigeria.nike.davies.okundaye/index.html|title=Nigeria's 'Mama Nike' empowers women through art|first=Christian|author=Purefoy|publisher=CNN|accessdate=8 May 2018|date=12 April 2011}}</ref> Ọzọkwa, eserese Nike na-adịgide adịgide na Smithsonian Museum n'afọ 2012, ọrụ ya sokwa na nchịkọta nke Gallery of African Art na Ọba akwụkwọ Britain, na London na Johfrim Art and Design Studio.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2021/06/uk-building-relationship-with-africa-through-art/|work=vanguardngr.com|title=UK building relationship with Africa through art|accessdate=June 5, 2021}}</ref> O nwere aha ndị isi nke '''Yeye Oba''' nke Ogidi-Ijumu na '''Yeye Tasase''' nke [[Osogbo|Oshogbo]]. E tinyere Nike Okundaye na ihe ngosi nke afọ 2019 I Am... Contemporary Women Artists of Africa na Smithsonian's National Museum of African Art na Washington, DC.<ref name="NMAA">{{Cite web|title=Opening events I Am . . . Contemporary Women Artists of Africa|url=https://africa.si.edu/2019/06/opening-eventsi-am-contemporary-women-artists-of-africa/|work=Smithsonian National Museum of African Art|accessdate=19 June 2019}}</ref> == Ndụ onwe onye == O nwere mgbe ọ lụrụ onye na-ese ihe na Naijiria ibe ya bụ Twins Seven Seven, mana alụmdi na nwunye ahụ biri na ịgba alụkwaghịm. Nwa ya nwoke Olabayo Olaniyi, onye gụsịrị akwụkwọ na College of Santa Fe, bụkwa onye na-ese ihe. Davies-Okundaye nwere ihe karịrị ụmụ akwụkwọ otu narị na iri ịse na Europe na America. Ọ bụkwa onye na-enyere ọha ndị mmadụ aka. == Ebe e bipụtara == Kim Marie Vaz dere akwụkwọ banyere Nike, The Woman with the Artistic Brush: A Life History of Yoruba Batik Artist Nike Okundaye .<ref> {{Cite journal|author=Bourgatti|first=Jean M.|year=1997|title=The Woman with the Artistic Brush|journal=International Journal of African Historical Studies|volume=30|issue=1|pages=216&ndash;218|doi=10.2307/221593}}</ref> == Nsọpụrụ ya == N'afọa 2019 Mahadum Rhodes dị na Grahamstown kwupụtara na ọ ga-enye Davies-Okundaye nzere doctorate na nka (DFA, hc).<ref name="groc_Rhod">{{Cite web|title=Rhodes University honours five of Africa’s best|work=grocotts.co.za|date=7 March 2019|accessdate=7 March 2019|url=https://www.grocotts.co.za/2019/03/07/rhodes-university-honours-five-of-africas-best/}}</ref> == Hụkwa Ihe Ọzọ ==   * Nike Art Gallery == Edensibia == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 9ca5sy77s5ec1wzfd5hz7m8adga5o59 Emeka Okereke 0 13991 84437 77683 2022-07-22T06:27:10Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Emeka Okereke.jpg|thumb|Emeka Okereke]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Emeka Okereke''' (a mụrụ n'afọ 1980) bụ onye Naijiria na-ese foto, onye na-eme ihe nkiri, onye edemede na onye na-ese ihe na-ebi ma na-arụ ọrụ na Lagos na Berlin. Okereke bụ onye guzobere Invisible Borders Trans-African Photographers Organisation.<ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/travel/article/artists-road-trip-africa-invisible-borders/index.html|title=Road trip through Africa's 'invisible borders'|first=Teo|author=Kermeliotis|date=24 July 2013|publisher=CNN}}</ref> N'afọ 2018, ọ natara Chevalier des Arts et Lettres site n'aka Gọọmentị France.<ref name="chevalier">{{Cite web|url=https://www.contemporaryand.com/magazines/emeka-okereke-awarded-by-ministry-of-culture-of-france/|title=Emeka Okereke awarded by Ministry of Culture of France – Contemporary And|work=contemporaryand.com}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Emeka nwetara nzere masta na École nationale supérieure des Beaux-Arts de Paris (The National Superior school of fine arts of Paris) n'afọ 2008.<ref>{{Cite web|url=http://www.appartement22.com/spip.php?article408|title=Residency – Emmanuel Iduma and Emeka Okereke – L'appartement 22|work=appartement22.com}}</ref> == Ọrụ == N'afọ 2009, Okereke hiwere The Invisible Borders Trans-African Organisation, otu ndị na-ese ihe nke ọrụ ha gụnyere Invisible Borders Trans-African Road Trip na The Trans-African, akwụkwọ akụkọ nke nka na ọdịbendị ọhụụ nke Afrịka.<ref>{{Cite web|url=http://invisible-borders.com/about/mission/|title=Mission|date=29 April 2015}}</ref> E gosipụtara ntinye ya 'A Trans-African Workspace', na 56th Venice Biennale na 2015.<ref>{{Cite web|url=http://www.iam-africa.com/invisible-borders-a-transafrican-project-in-venice/|title=Invisible Borders: A Transafrican Project in Venice|first=I. A. M.|author=Team|date=25 May 2015}}</ref> N'oge okpomọkụ nke afọ 2018, Okereke ọbịa kụziri ihe na Summer Academy of Fine Arts, Salzburg, Austria.<ref>{{Cite web|url=https://www.summeracademy.at/en/international-summer-academy-of-fine-arts-2018-resume/|title=International Summer Academy of Fine Arts 2018 – Résumé – Sommerakademie}}</ref> N'afọ 2018, e nyere ya Chevalier De l'Ordre Des Arts et Des Lettres (Knight of the Order of Arts and Letters) site n'aka Gọọmentị France, iji mata nnukwu onyinye ya na nka na Africa na Europe.<ref name="chevalier">{{Cite web|url=https://www.contemporaryand.com/magazines/emeka-okereke-awarded-by-ministry-of-culture-of-france/|title=Emeka Okereke awarded by Ministry of Culture of France – Contemporary And|work=contemporaryand.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.contemporaryand.com/magazines/emeka-okereke-awarded-by-ministry-of-culture-of-france/ "Emeka Okereke awarded by Ministry of Culture of France – Contemporary And"]. ''contemporaryand.com''.</cite></ref> == Ihe ngosi ndị ahọpụtara == === Ngosipụta naanị ya === * 2018: "Exploring a Void". Salzburger Kunstverein, Salzburg Austria (Ngosipụta Solo)<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=hNmGGWbwsBs|title=EMEKA OKEREKE – Exploring a Void|author=sina moser}}</ref> * 2008 Bagamoyo - Photography and the Useful Space / Maputo-Catembe - Maputo, Mozambique<ref>{{Cite web|url=http://maputo-project.blogspot.com/|title="Bagamoyo" A photographic project by Emeka Okereke|work=maputo-project.blogspot.com}}</ref> === Ihe ngosi otu === * 2017 * Echiche Nchịkọta, Maka Nnwere Onwe / Aperture Foundation - New York, United States<ref>{{Cite web|url=https://aperture.org/exhibition/for-freedoms/|title=Collective Thinking, For Freedoms|author=salesaperture|work=Aperture Foundation NY}}</ref> * 2017 * Collectivism. Nchịkọta na Ọchịchọ Ha Maka Uru / Amsterdam Photography Museum (Foam) - Amsterdam, Netherlands<ref>{{Cite web|url=https://www.foam.org/museum/programme/collectivism|title=Collectivism -Past exhibition|work=Foam Fotografiemuseum Amsterdam}}</ref> * 2018: "Ala onye ka m na-enwu ọkụ ugbu a?", Savvy Contemporary Berlin<ref>{{Cite web|url=https://savvy-contemporary.com/de/de/projects/2018/whose-land-have-i-lit-on/|title=WHOSE LAND HAVE I LIT ON NOW?|work=S A V V Y Contemporary}}</ref> * 2016 * No Borders / Gallery Dominique Fiat, - Paris, France<ref>{{Cite web|url=http://dominiquefiat.com/past-exhibitions/2016/no-borders/|title=No Borders " dominique fiat|work=dominiquefiat.com}}</ref> * 2016 * Unseen Art Photo Fair / Unseen Amsterdam - Amsterdam, Netherlands<ref>{{Cite web|url=https://unseenamsterdam.com/|title=Magazine|work=Unseen}}</ref> * 2015 * 56th Venice Biennale / Venice Biennale - Venice, Italy<ref>{{Cite web|url=https://www.artsy.net/article/artsy-editorial-the-2015-venice-biennale-in-numbers|title=The 2015 Venice Biennale in Numbers|date=4 May 2015|work=Artsy}}</ref> == Mbipụta == * 2018 * Imegide Hegemony nke ọdịda anyanwụ site na mgbanwe Trans-African<ref>{{Cite web|url=https://www.freundevonfreunden.com/interviews/emeka-okereke-on-countering-western-hegemony-through-trans-african-exchange/|title=Emeka Okereke on Countering Western Hegemony Through Trans-African Exchange|publisher=freundevonfreunden}}</ref> * 2017 * Africulture- Le Grand Palais n’aurait pas pu être construit sans l’exploitation coloniale de l’Afrique * 2017 * ContemporaryAnd : The Neighbour-Hood Project<ref>{{Cite web|url=https://www.contemporaryand.com/exhibition/emeka-okereke-the-neighbour-hood-project/|title=Emeka Okereke: The Neighbour-Hood Project – Contemporary And|work=contemporaryand.com}}</ref> * 2016 * Trans-Africanism: An Urban Essay in The New African Magazine<ref>{{Cite web|url=https://newafricanmagazine.com/news-analysis/arts-culture/trans-africanism-urban-essay/|title=Trans-Africanism: An urban essay – New African Magazine|work=newafricanmagazine.com}}</ref> * 2015 * Black Portraitures: Who Black Is it? in Minor Literatures<ref>{{Cite web|url=https://minorliteratures.com/2015/07/02/black-portraitures-whose-black-is-it/|title=Black Portraitures: Whose Black Is It? — Emeka Okereke|date=2 July 2015}}</ref> * 2013 * Artscape nke Al Jazeera- Emeka Okereke dere: Invisible Borders<ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/programmes/artscape/2013/04/2013421133119858694.html|title=Emeka Okereke: Invisible Borders – Business & Economy|publisher=Al Jazeera}}</ref> * 2013 * Okay Africa- Emeka Okereke on Photography And a World of Possibilities == Ihe nrite na nsọpụrụ == 2018 - Chevalier De l’Ordre Des Arts et Des Lettres (Knight of the Order of Arts and Letters) 2016 Nominee, Prix Elysée for Photography (2016–2018)<ref>{{Cite web|url=http://prixelysee.ch/en/nomine/emeka-okereke/|title=Emeka Okereke – Prix Elysée}}</ref> 2016 Long list nominee, Prix Pictet, 2016 2009 Artist of the Year, The Future Awards Africa 2008 Onye mmeri, Visa Pour la Creation maka ọrụ "Bagamoyo", Maputo Mozambique 2004 TV5, Paris Prize for Best Photography at the Exhibition "Made in Africa", Milan Italy. 2003 Best Young Photographer of the 5th Festival of photography. Bamako, Mali. == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.emekaokereke.com Official Website] {{authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] fsdpclndov74s1y0z23n82h5hmcg4py Bridget Otoo 0 13998 84446 77690 2022-07-22T07:19:31Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Bridget Otoo MWF 2018 1.jpg|thumb|Bridget Otoo]] '''Bridget Otoo''' (nke onye amụrụ n'abalị iri atọ na otu nke ọnwa Disemba n'afọ 1983) bụ onye nta akụkọ [[Ghana]], onye mgbasa ozi na onye ọrụ mmekọrịta ọha na eze.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> O jere ozi na ọkwa dị iche iche na TV3 Network Limited dị ka onye mgbasa ozi na onye na-ahụ maka akụkọ.<ref name=":1">{{Cite web|date=2020-04-24|title=Bridget Otoo, Manasseh Awuni Azure, Anas Aremeyaw Anas among most abused journalists – iWatch Africa|url=https://citinewsroom.com/2020/04/bridget-otoo-manasseh-awuni-azure-anas-aremeyaw-anas-among-most-abused-journalists-iwatch-africa/|accessdate=2020-10-13|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2017-04-18|title=Can Ghana media do better? [Article]|url=http://citifmonline.com/2017/04/can-ghana-media-do-better-article/|accessdate=2020-10-13|work=Citi 97.3 FM - Relevant Radio. Always|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-17|title=Own up and apologise - Bridget Otoo ‘punches’ TV3 over 2020 elections gaffe (WATCH)|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/own-up-and-apologise-bridget-otoo-punches-tv3-over-2020-elections-gaffe-watch/v3l4e4l|accessdate=2021-01-05|work=Pulse Ghana|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị yana obodo LGBTQI + na Ghana.<ref name="Blogger">{{Cite web|author=Blogger|first=N. Y.|title=Bridget Otoo Endorses LGBTQI+; Says She Never Minds Going To Hell - FillaBase.Com|url=https://fillabase.com/bridget-otoo-endorses-lgbtqi/|accessdate=2021-03-06|language=en-US}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Otoo gụrụ akwụkwọ praịmarị na Aggrey Memorial Basic School, Sekondi tupu ọ gawa Bompeh Senior High Technical School, Takoradi, maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, ebe ọ bụ onye enyere ọkwa onyeisi ụmụ akwụkwọ umunwanyi.<ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|date=2016-05-07|title=Five things you didn’t know about TV3’s Bridget Otoo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Five-things-you-didn-t-know-about-TV3-s-Bridget-Otoo-436864|accessdate=2020-10-13|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> A na-akpọ ya aha njirimara “The “Headmistress”” e nyere ya aha a n’ihi àgwà ọ na egosiputa dị ka ntukwasi obi,nga n' ihu na adịghị oké nkọ.<ref>{{Cite web|date=2019-10-17|title=10 Interesting Facts About Bridget Otoo That You Didn't Know|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/10/17/10-interesting-facts-about-bridget-otoo-that-you-didnt-know/|accessdate=2021-03-06|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US}}</ref> O nwetara nzere ya bụ Bachelor of Arts (BA) na Mass Communication Studies n'ulo akwụkwọ ndị nta akụkọ Ghana bụ Ghana Institute of Journalism (GIJ). O nwekwara nzere Master of Business Administration (MBA) na Mahadum nke Ghana, Legon .<ref name="graphic.com.gh">{{Cite web|title=Bridget Otoo - Helping to bridge gap between you and Police|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/bridget-otoo-helping-to-bridge-gap-between-you-and-police.html|accessdate=2020-10-13|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Ọrụ == Otoo rụrụ ọrụ na Ghana Ports and Harbours Authority (GPHA) ọrụrụ ọrụ mmekọrịta ọha na eze n'oge ọrụ mba ya. Ọ rụrụ ọrụ na mgbasa ozi na redio na TV na Good News FM na Sky TV n'afọ 2008. Tupu nke ahụ n'afọ 2003, ọ bụ onye nso n'olu na-edekọ mgbasa ozi nye ụfọdụ ụlọ ọrụ (Tigo, Barclays, Unilever na Ecobank). Ọ kwadoro "New Day", "You and the Police" na akụkọ oge na TV3 ruo oge ụfọdụ.<ref name="graphic.com.gh">{{Cite web|title=Bridget Otoo - Helping to bridge gap between you and Police|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/bridget-otoo-helping-to-bridge-gap-between-you-and-police.html|accessdate=2020-10-13|work=Graphic Online|language=en-gb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/bridget-otoo-helping-to-bridge-gap-between-you-and-police.html "Bridget Otoo - Helping to bridge gap between you and Police"]. ''Graphic Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 October</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-14|title=Do you want to trend or you don't have sense? – TV3’s Bridget Otoo attacked on Twitter|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Do-you-want-to-trend-or-you-don-t-have-sense-TV3-s-Bridget-Otoo-attacked-on-Twitter-788882|accessdate=2020-10-13|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|date=2016-05-07|title=Five things you didn’t know about TV3’s Bridget Otoo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Five-things-you-didn-t-know-about-TV3-s-Bridget-Otoo-436864|accessdate=2020-10-13|work=www.ghanaweb.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Five-things-you-didn-t-know-about-TV3-s-Bridget-Otoo-436864 "Five things you didn't know about TV3's Bridget Otoo"]. ''www.ghanaweb.com''. 7 May 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 October</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ndụ onwe onye == Bridget, nwa Francis Otoo na Agnes Arthur, nwere ụmụnne isii (6).<ref name="graphic.com.gh">{{Cite web|title=Bridget Otoo - Helping to bridge gap between you and Police|url=https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/bridget-otoo-helping-to-bridge-gap-between-you-and-police.html|accessdate=2020-10-13|work=Graphic Online|language=en-gb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.graphic.com.gh/lifestyle/life/bridget-otoo-helping-to-bridge-gap-between-you-and-police.html "Bridget Otoo - Helping to bridge gap between you and Police"]. ''Graphic Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 October</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 2021, O kwupụtara nguzo ya banyere LGBTQ wetara ọtụtụ esemokwu O kwusiri ike na ndetu Twitter na-ekwu na ọ dị njikere ma na-enweghị ọdịmma onwe ya ịkwado usoro LGBTQI na Ghana n'agbanyeghị ihe ndị okpukpe na-ekwu banyere ha.<ref name="Blogger">{{Cite web|author=Blogger|first=N. Y.|title=Bridget Otoo Endorses LGBTQI+; Says She Never Minds Going To Hell - FillaBase.Com|url=https://fillabase.com/bridget-otoo-endorses-lgbtqi/|accessdate=2021-03-06|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBlogger">Blogger, N. Y. [https://fillabase.com/bridget-otoo-endorses-lgbtqi/ "Bridget Otoo Endorses LGBTQI+; Says She Never Minds Going To Hell - FillaBase.Com"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">6 March</span> 2021</span>.</cite></ref> O kwuputakwara na ọ bụrụ na ịkwado LGBTQI bụ ụzọ kachasị ngwa ngwa ma dị mfe ime mmadụ aga ọkụ mmuọ, ọ dị njikere maka nkwado n'ihi na ọ chọrọ izute ekwensu.<ref name="Blogger" /> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ndị gụrụ akwụkwọ na mahadum Ghana]] [[Òtù:Ndị gụrụ akwụkwọ na Ghana institute of Journalism]] [[Òtù:Ndị amụrụ n'afọ 1983]] [[Òtù:Ndị nta akụkọ Ghana]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị nta akụkọ Ghana]] l4yv3llsvwp55winy0t8aay3k03t9r1 Kojo Manuel 0 14009 84357 77701 2022-07-21T15:48:54Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Kojo Manuel|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] --> Manny2 new.jpg|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=Kojo Manuel|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=4 December|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|nationality=Ghanaian|other_names=|occupation=Radio Host, Event MC, Artiste|years_active=2014 — present|known_for=|notable_works=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Kojo Manuel image yellow.jpg|thumb|Added photo]] '''Nyantakyi Kusi Emmanuel''', aha ọgbọ '''Kojo Manuel''' (a mụrụ n'abalị anọ nke ọnwa Disemba) bụ onye Ghana n'eme ihe omume Radio ,MC mmemme na onye nwere nka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/|title=Kojo Manuel: An MC on the rise|author=Junia|first=Pep|date=2016-12-01|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=2017-09-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://about.me/kojomanuel|title=Kojo Manuel on about.me|author=Manuel|first=Kojo|work=about.me|language=en-US|accessdate=2017-09-11}}</ref> E chiri ya echichi dị ka Best Event Hypeman na Ghana Event Awards 2021 & Best MC na Ghana DJ Awards afọ 2019.<ref>{{Cite web|author=Tali|first=Selorm|date=2021-10-20|title=Kojo Manuel wins event hypeman of the year award at GEA 21|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/kojo-manuel-wins-event-hypeman-of-the-year-award-at-gea-21/5vltleg|accessdate=2022-05-24|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref> A họpụtara ya n'oge na-adịbeghị anya maka Best Radio Personality & Best MC / Hypeman na Ghana Entertainment Awards USA.<ref>{{Cite web|date=2022-05-23|title=Check Out The Nominees For Best Hypeman/MC At The Ghana Entertainment Awards USA 2022|url=https://www.ghgossip.com/check-out-the-nominees-for-best-hypeman-mc-at-the-ghana-entertainment-awards-usa-2022/|accessdate=2022-05-24|work=GH Gossip|language=en-AU}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na YFM Ghana, nnukwu ụlọ ọrụ egwu obodo Ghana, ebe ọ na-akwado ihe ngosi ehihie, bụ The DrYve of Your LYfe, site na Mọnde ruo Fraịdee, elekere atọ nke ehihie ruo elekere asaa nke ehihie. O meriri Best Hypeman na Y Clash of the DJs n'ọnwa Eprel afọ 2022.<ref>{{Cite web|date=2022-04-15|title=I’m the King of the Mic - Kojo Manuel|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-m-the-King-of-the-Mic-Kojo-Manuel-1516148|accessdate=2022-05-24|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == Ọ bụ nwa akwụkwọ nka n'ozuzu ya na Opoku Ware Secondary School na Kumasi wee gaa n'ihu na Mahadum nke Ghana, na-amụ diplọma na nchịkwa nchekwa ma mesịa nweta nzere bachelọ na informations studies Ọ rụrụ ọrụ na Echo House dị ka onye na-ere ahịa dijitalụ na onye na-ede akwụkwọ site na 2014 ruo 2018 wee malite dị ka MC maka ụlọ nzukọ mahadum ya, Jean Nelson Aka Hall na Mahadum Ghana na 2014.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/|title=Kojo Manuel: An MC on the rise|author=Junia|first=Pep|date=2016-12-01|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=2017-09-08}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJunia2016">Junia, Pep (1 December 2016). [https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/ "Kojo Manuel: An MC on the rise"]. ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2017</span>.</cite></ref> == Ihe ngosi a ma ama == * Rumble 5 (Close Up Launch) * GTCO Music Concert 2021 * Tribvl Jungle Party 2019, 2021 * Bud X GH (Budweiser Ghana Launch) * Coke Zero Launch * Sony Music & Friends * GHana Gas End of Year Party * Junk Fest Accra * Gold Block Party Accra * Freedom Wave Concert * Spotify Private Party, Accra * Vodafone TurnUp Concert 2020 * Sunset With Martell * Amapiano na Brunch 2021 ruo ụbọchị (Ihe omume kwa ọnwa) * TINAFest 2019 * Vodafone X Concert 2019, Kumasi * Ghana zutere Naija 2019 * Emume Tidal Rave 2019 * Orijinal Beats (''ihe karịrị ebe iri na abụọ dị iche iche na Ghana'') * BF Suma Concert 2018 * MTN Pulse Invasion Concerts 2018 - Takoradi/Cape Coast/Kumasi * Orijinal Beats - Kumasi, Accra, Tema * Shatta Wale's Reign Concert 2018 * Agha Ntụte nke La Meme Gang 2 & 3 (2017 & 2018) * Ngosipụta 2018, 2019, 2020 * Ghana Rocks 2018 * DJ Slim Invasion Concert 2018 * Kuami Eugene's Rockstar Concert 2018 * YFM @ 10 Area Codes Jam * AFRIMA Music Village Concert * Vac With DJ Vyrusky * 4syte TV Artiste Night - Pent Hall Week * Island Rave 2018 * Shatta Wale's After the Storm Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://www.blakkpepper.com/2016/05/shatta-wale-thanks-fans-for-after-the-storm-success-calls-for-peace-talks-alkaline-link-up/|title=Shatta Wale thanks fans for ‘After the Storm’ success, calls for peace & talks Alkaline link up|date=2016-05-02|work=BlakkPepper.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Let-me-Explain-After-the-Storm-an-angel-appeared-435040|title=Let me Explain: 'After the Storm', an angel appeared|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Ndụ Mr Eazi bụ Eazi Campus Tour 2016<ref>{{Cite web|url=http://233liveworld.com/2016/11/02/mr-eazi-takes-life-is-eazi-tour-to-ashesi-university/|title=Mr Eazi takes Life is Eazi tour to Ashesi University {{!}} 233Live|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Vodafone X Concerts 2015 - 2016<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/events/legon-campus-hosts-vodafone-x.html|title=Ghana news: Legon campus hosts Vodafone X - Graphic Online|author=Osei|first=Adwoa Amofa|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref> * Freshafair Concerts 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/joey-b-pappy-kojo-join-sarkodie-at-legon.html|title=Ghana news: Joey B, Pappy Kojo join Sarkodie at Legon - Graphic Online|author=Pep|first=Myster|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref> * EL's BAR Concerts 2015 - 2016 * Tidal Rave 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://ameyawdebrah.com/popular-beach-party-tidal-rave-returns-with-pappykojo-joey-b-el-gamilla-and-more-july-25/|title=Popular beach party, Tidal Rave returns with Pappykojo, Joey B, EL, Gamilla and more, July 25 - AmeyawDebrah.Com|date=2015-07-12|work=AmeyawDebrah.Com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Kojo Cue's ''Cue For President Concert''<ref>{{Cite web|url=https://loudsoundgh.com/2016/09/ko-jo-cue-redefines-hip-hop-at-cueforpresident-concert/|title=Pics: Ko-jo Cue Redefines hip-hop at #CueForPresident Concert – Loud Sound GH|work=loudsoundgh.com|language=en-US|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Cina Soul's Metanoia Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://totalshowbiz.com/2016/08/cina-soul-touches-hearts-at-metanoia-x-concert/|title=Cina Soul touches hearts at Metanoia X concert|author=Showbiz|first=Total|date=2016-08-16|work=Total Showbiz|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Ahụmahụ Shandy Wave<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/this-sunday-the-shandy-wave-experience-is-bringing-the-heat-to-knust-id5745804.html|title=This Sunday: The Shandy Wave Experience is bringing the heat to KNUST|author=Mawuli|first=David|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Ihe gbasara ndị ojii niile na-enweghị atụ (UABA) * Epilogo 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/30/epilogo-to-set-the-tone-for-repu-hall-week/|title=Epilogo to set the tone for 'Repu' Hall Week|author=Adogla-Bessa|first=Delali|date=2017-03-30|work=Ghana News|accessdate=2017-09-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Epilogo-lived-up-to-the-hype-as-the-best-Repu-event-426724|title=Epilogo lived up to the hype as the best Repu event|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Hidden City House Party<ref>{{Cite news|url=http://www.ghanandwom.net/3rd-march-coming-sorts-excitement-hidden-city-house/|title=3rd March Is Coming With All Sorts Of Excitement At The Hidden City House - GhanaNdwom.com|author=Xerda|date=2017-03-01|work=GhanaNdwom.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Detty Rave 2017, 2018 [citation needed] * Afrochella 2017, 2018, 2019, 2021 [nkọwa dị mkpa] * Rapperholic 2017, 2018, 2019 [nkọwa dị mkpa] == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Emume Nrite !Afọ !Nkọwa Onyinye !Nsonaazụ !Nkọwa |- |Ghana DJ Awards |2017 |Best Club MC nke Afọ |A họpụtara ya |<ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/ghana-dj-awards-2017-full-list-of-nominees/|title=Ghana DJ Awards 2017 - Full List of Nominees - NYDJ Live|author=DONKOH|first=EBENEZER|work=www.nydjlive.com|language=en-GB|accessdate=2018-06-28}}</ref> |- |Ghana DJ Awards |2018 |Best Club MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |FAME Awards 2018 |2018 |Best MC & Media Personality |WON | |- |Jack Daniels Nightlife Awards |2018 |Club MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2019 |Ihe omume MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |Ghana DJ Awards |2019 |Best MC/Hypeman |WON | |- |Ghana DJ Awards |2020 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana DJ Awards |2021 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2020 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2021 |Best MC/Hypeman |WON | |- |Ghana Entertainment Awards USA |2022 |Best MC/Hypeman | | |- |Ghana Entertainment Awards USA |2022 |Onye redio kacha mma | | |} == Mbinye aka Nkwenye == Kojo Manuel nwetara nkwekọrịta nkwado nke Guinness Ghana Breweries Ltd maka ngwaahịa ọhụrụ ha, bu Orijin na 2018 dị ka onye na-elekọta Original Beats na ikuku na Y 107.9 fm na ihe omume ala, nke ihe dị ka ihe omume iri abụọ ka emekọtara n'ime 2019. [https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/orijin-set-to-give-kumasi-double-dose-of-jams/ner42br] == Ajụjụ ọnụ == Kemgbe ọ malitere ọrụ dị ka onye na-elekọta The DrYve na Y 107.9fm kemgbe ọnwa Mee afọ 2020, Kojo Manuel agbaala ọtụtụ ndị na-eme ihe omume ama ama ajụjụ ọnụ, ndị gụnyere: * Focalistic * DBN Gogo * Musa Keys * BNXN * Kofi Jamar * Adina * Kuami Eugene * KelvynBoy * Tiwa Savage * Kofi Kinaata * NSG * Davido * G4Boys * 6lack * Rema * Oxlade * Victoria Kimani * Gramps Morgan * Kiddominant * Wurld * Kidi * Mkpụrụ obi Cina * DopeNation * Mz Vee * Mr Drew * Bosom P-Yung * Strongman N'akụkụ Y Disco Diaries na The DrYve ebe a na-eme ememe otuto nye ndị egwu Ghana ama ama, ọ gbara ndị mmadụ ajụjụ ọnụ ndị dị ka: * Rocky Dawuni * Nana King * Aka Blay * Bessa Simons wdg. Ọzọkwa, dị ka onye na-ahụ maka ihe ngosi abalị Satọdee, Party Pressure na Y 107.9fm, ọ gbara ndị ọzọ na-ese ihe ajụjụ ọnụ ndị dị ka: * EL * Shaker * Kofi Mole * Quamina MP wdg. == Discografị == * Detty Yourself<ref>{{Cite web|url=http://www.dcleakers.com/kojo-manuel-detty-yourself-prod-by-b2/|title=Kojo Manuel – Detty Yourself (Prod. By B2) {{!}} DCLeakers|work=www.dcleakers.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * The Royal MashUp<ref>{{Cite web|url=https://www.audiomack.com/song/kojo-manuel/the-royal-mashup|title=The Royal MashUp}}</ref> * Akpa Show featuring Kojo Cue & Shaker [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/issa-collabo-kojo-manuel-readies-his-first-single-with-kojo-cue-and-shaker/qf18pe5] * Concern featuring Article Wan & Lipstick [https://www.urbanroll.com.gh/kojo-manuel-ft-lipstick-x-article-wan-concern/] * Time featuring Quamina MP, Shaker & Ginja [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/kojo-manuel-teams-up-with-quamina-mp-shaker-and-ginja-to-empower-the-ghetto-youth-on/d05gebl] * Waiting featuring KelvynBoy & Nektunez<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Kojo Manuel - Waiting ft. Kelvyn Boy & Nektunez|url=https://www.dcleakers.com/kojo-manuel-waiting-ft-kelvyn-boy-nektunez/|accessdate=2022-05-24|work=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ogtprtx1vxnlp4bg4if2wqymvwknkeh 84358 84357 2022-07-21T15:50:49Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|name=Kojo Manuel|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] --> Manny2 new.jpg|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=Kojo Manuel|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=4 December|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|nationality=Ghanaian|other_names=|occupation=Radio Host, Event MC, Artiste|years_active=2014 — present|known_for=|notable_works=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Kojo Manuel image yellow.jpg|thumb|Added photo]] [[Usòrò:Kojo Manuel on stage at Tidal Rave.jpg|thumb|added photo]] '''Nyantakyi Kusi Emmanuel''', aha ọgbọ '''Kojo Manuel''' (a mụrụ n'abalị anọ nke ọnwa Disemba) bụ onye Ghana n'eme ihe omume Radio ,MC mmemme na onye nwere nka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/|title=Kojo Manuel: An MC on the rise|author=Junia|first=Pep|date=2016-12-01|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=2017-09-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://about.me/kojomanuel|title=Kojo Manuel on about.me|author=Manuel|first=Kojo|work=about.me|language=en-US|accessdate=2017-09-11}}</ref> E chiri ya echichi dị ka Best Event Hypeman na Ghana Event Awards 2021 & Best MC na Ghana DJ Awards afọ 2019.<ref>{{Cite web|author=Tali|first=Selorm|date=2021-10-20|title=Kojo Manuel wins event hypeman of the year award at GEA 21|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/kojo-manuel-wins-event-hypeman-of-the-year-award-at-gea-21/5vltleg|accessdate=2022-05-24|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref> A họpụtara ya n'oge na-adịbeghị anya maka Best Radio Personality & Best MC / Hypeman na Ghana Entertainment Awards USA.<ref>{{Cite web|date=2022-05-23|title=Check Out The Nominees For Best Hypeman/MC At The Ghana Entertainment Awards USA 2022|url=https://www.ghgossip.com/check-out-the-nominees-for-best-hypeman-mc-at-the-ghana-entertainment-awards-usa-2022/|accessdate=2022-05-24|work=GH Gossip|language=en-AU}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na YFM Ghana, nnukwu ụlọ ọrụ egwu obodo Ghana, ebe ọ na-akwado ihe ngosi ehihie, bụ The DrYve of Your LYfe, site na Mọnde ruo Fraịdee, elekere atọ nke ehihie ruo elekere asaa nke ehihie. O meriri Best Hypeman na Y Clash of the DJs n'ọnwa Eprel afọ 2022.<ref>{{Cite web|date=2022-04-15|title=I’m the King of the Mic - Kojo Manuel|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-m-the-King-of-the-Mic-Kojo-Manuel-1516148|accessdate=2022-05-24|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == Ọ bụ nwa akwụkwọ nka n'ozuzu ya na Opoku Ware Secondary School na Kumasi wee gaa n'ihu na Mahadum nke Ghana, na-amụ diplọma na nchịkwa nchekwa ma mesịa nweta nzere bachelọ na informations studies Ọ rụrụ ọrụ na Echo House dị ka onye na-ere ahịa dijitalụ na onye na-ede akwụkwọ site na 2014 ruo 2018 wee malite dị ka MC maka ụlọ nzukọ mahadum ya, Jean Nelson Aka Hall na Mahadum Ghana na 2014.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/|title=Kojo Manuel: An MC on the rise|author=Junia|first=Pep|date=2016-12-01|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=2017-09-08}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJunia2016">Junia, Pep (1 December 2016). [https://enewsgh.com/2016/12/01/kojo-manuel-mc-rise/ "Kojo Manuel: An MC on the rise"]. ''Proudly Ghanaian! | EnewsGH''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 September</span> 2017</span>.</cite></ref> == Ihe ngosi a ma ama == * Rumble 5 (Close Up Launch) * GTCO Music Concert 2021 * Tribvl Jungle Party 2019, 2021 * Bud X GH (Budweiser Ghana Launch) * Coke Zero Launch * Sony Music & Friends * GHana Gas End of Year Party * Junk Fest Accra * Gold Block Party Accra * Freedom Wave Concert * Spotify Private Party, Accra * Vodafone TurnUp Concert 2020 * Sunset With Martell * Amapiano na Brunch 2021 ruo ụbọchị (Ihe omume kwa ọnwa) * TINAFest 2019 * Vodafone X Concert 2019, Kumasi * Ghana zutere Naija 2019 * Emume Tidal Rave 2019 * Orijinal Beats (''ihe karịrị ebe iri na abụọ dị iche iche na Ghana'') * BF Suma Concert 2018 * MTN Pulse Invasion Concerts 2018 - Takoradi/Cape Coast/Kumasi * Orijinal Beats - Kumasi, Accra, Tema * Shatta Wale's Reign Concert 2018 * Agha Ntụte nke La Meme Gang 2 & 3 (2017 & 2018) * Ngosipụta 2018, 2019, 2020 * Ghana Rocks 2018 * DJ Slim Invasion Concert 2018 * Kuami Eugene's Rockstar Concert 2018 * YFM @ 10 Area Codes Jam * AFRIMA Music Village Concert * Vac With DJ Vyrusky * 4syte TV Artiste Night - Pent Hall Week * Island Rave 2018 * Shatta Wale's After the Storm Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://www.blakkpepper.com/2016/05/shatta-wale-thanks-fans-for-after-the-storm-success-calls-for-peace-talks-alkaline-link-up/|title=Shatta Wale thanks fans for ‘After the Storm’ success, calls for peace & talks Alkaline link up|date=2016-05-02|work=BlakkPepper.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Let-me-Explain-After-the-Storm-an-angel-appeared-435040|title=Let me Explain: 'After the Storm', an angel appeared|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Ndụ Mr Eazi bụ Eazi Campus Tour 2016<ref>{{Cite web|url=http://233liveworld.com/2016/11/02/mr-eazi-takes-life-is-eazi-tour-to-ashesi-university/|title=Mr Eazi takes Life is Eazi tour to Ashesi University {{!}} 233Live|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Vodafone X Concerts 2015 - 2016<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/events/legon-campus-hosts-vodafone-x.html|title=Ghana news: Legon campus hosts Vodafone X - Graphic Online|author=Osei|first=Adwoa Amofa|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref> * Freshafair Concerts 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/joey-b-pappy-kojo-join-sarkodie-at-legon.html|title=Ghana news: Joey B, Pappy Kojo join Sarkodie at Legon - Graphic Online|author=Pep|first=Myster|work=Graphic Online|accessdate=2017-09-08|language=en-GB}}</ref> * EL's BAR Concerts 2015 - 2016 * Tidal Rave 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite news|url=https://ameyawdebrah.com/popular-beach-party-tidal-rave-returns-with-pappykojo-joey-b-el-gamilla-and-more-july-25/|title=Popular beach party, Tidal Rave returns with Pappykojo, Joey B, EL, Gamilla and more, July 25 - AmeyawDebrah.Com|date=2015-07-12|work=AmeyawDebrah.Com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Kojo Cue's ''Cue For President Concert''<ref>{{Cite web|url=https://loudsoundgh.com/2016/09/ko-jo-cue-redefines-hip-hop-at-cueforpresident-concert/|title=Pics: Ko-jo Cue Redefines hip-hop at #CueForPresident Concert – Loud Sound GH|work=loudsoundgh.com|language=en-US|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Cina Soul's Metanoia Concert 2016<ref>{{Cite news|url=http://totalshowbiz.com/2016/08/cina-soul-touches-hearts-at-metanoia-x-concert/|title=Cina Soul touches hearts at Metanoia X concert|author=Showbiz|first=Total|date=2016-08-16|work=Total Showbiz|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Ahụmahụ Shandy Wave<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/this-sunday-the-shandy-wave-experience-is-bringing-the-heat-to-knust-id5745804.html|title=This Sunday: The Shandy Wave Experience is bringing the heat to KNUST|author=Mawuli|first=David|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Ihe gbasara ndị ojii niile na-enweghị atụ (UABA) * Epilogo 2015, 2016, 2017, 2018<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/30/epilogo-to-set-the-tone-for-repu-hall-week/|title=Epilogo to set the tone for 'Repu' Hall Week|author=Adogla-Bessa|first=Delali|date=2017-03-30|work=Ghana News|accessdate=2017-09-08}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Epilogo-lived-up-to-the-hype-as-the-best-Repu-event-426724|title=Epilogo lived up to the hype as the best Repu event|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * Hidden City House Party<ref>{{Cite news|url=http://www.ghanandwom.net/3rd-march-coming-sorts-excitement-hidden-city-house/|title=3rd March Is Coming With All Sorts Of Excitement At The Hidden City House - GhanaNdwom.com|author=Xerda|date=2017-03-01|work=GhanaNdwom.com|accessdate=2017-09-08|language=en-US}}</ref> * Detty Rave 2017, 2018 [citation needed] * Afrochella 2017, 2018, 2019, 2021 [nkọwa dị mkpa] * Rapperholic 2017, 2018, 2019 [nkọwa dị mkpa] == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Emume Nrite !Afọ !Nkọwa Onyinye !Nsonaazụ !Nkọwa |- |Ghana DJ Awards |2017 |Best Club MC nke Afọ |A họpụtara ya |<ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/ghana-dj-awards-2017-full-list-of-nominees/|title=Ghana DJ Awards 2017 - Full List of Nominees - NYDJ Live|author=DONKOH|first=EBENEZER|work=www.nydjlive.com|language=en-GB|accessdate=2018-06-28}}</ref> |- |Ghana DJ Awards |2018 |Best Club MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |FAME Awards 2018 |2018 |Best MC & Media Personality |WON | |- |Jack Daniels Nightlife Awards |2018 |Club MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2019 |Ihe omume MC nke Afọ |A họpụtara ya | |- |Ghana DJ Awards |2019 |Best MC/Hypeman |WON | |- |Ghana DJ Awards |2020 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana DJ Awards |2021 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2020 |Best MC/Hypeman |A họpụtara ya | |- |Ghana Event Awards |2021 |Best MC/Hypeman |WON | |- |Ghana Entertainment Awards USA |2022 |Best MC/Hypeman | | |- |Ghana Entertainment Awards USA |2022 |Onye redio kacha mma | | |} == Mbinye aka Nkwenye == Kojo Manuel nwetara nkwekọrịta nkwado nke Guinness Ghana Breweries Ltd maka ngwaahịa ọhụrụ ha, bu Orijin na 2018 dị ka onye na-elekọta Original Beats na ikuku na Y 107.9 fm na ihe omume ala, nke ihe dị ka ihe omume iri abụọ ka emekọtara n'ime 2019. [https://www.pulse.com.gh/lifestyle/events/orijin-set-to-give-kumasi-double-dose-of-jams/ner42br] == Ajụjụ ọnụ == Kemgbe ọ malitere ọrụ dị ka onye na-elekọta The DrYve na Y 107.9fm kemgbe ọnwa Mee afọ 2020, Kojo Manuel agbaala ọtụtụ ndị na-eme ihe omume ama ama ajụjụ ọnụ, ndị gụnyere: * Focalistic * DBN Gogo * Musa Keys * BNXN * Kofi Jamar * Adina * Kuami Eugene * KelvynBoy * Tiwa Savage * Kofi Kinaata * NSG * Davido * G4Boys * 6lack * Rema * Oxlade * Victoria Kimani * Gramps Morgan * Kiddominant * Wurld * Kidi * Mkpụrụ obi Cina * DopeNation * Mz Vee * Mr Drew * Bosom P-Yung * Strongman N'akụkụ Y Disco Diaries na The DrYve ebe a na-eme ememe otuto nye ndị egwu Ghana ama ama, ọ gbara ndị mmadụ ajụjụ ọnụ ndị dị ka: * Rocky Dawuni * Nana King * Aka Blay * Bessa Simons wdg. Ọzọkwa, dị ka onye na-ahụ maka ihe ngosi abalị Satọdee, Party Pressure na Y 107.9fm, ọ gbara ndị ọzọ na-ese ihe ajụjụ ọnụ ndị dị ka: * EL * Shaker * Kofi Mole * Quamina MP wdg. == Discografị == * Detty Yourself<ref>{{Cite web|url=http://www.dcleakers.com/kojo-manuel-detty-yourself-prod-by-b2/|title=Kojo Manuel – Detty Yourself (Prod. By B2) {{!}} DCLeakers|work=www.dcleakers.com|language=en|accessdate=2017-09-08}}</ref> * The Royal MashUp<ref>{{Cite web|url=https://www.audiomack.com/song/kojo-manuel/the-royal-mashup|title=The Royal MashUp}}</ref> * Akpa Show featuring Kojo Cue & Shaker [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/issa-collabo-kojo-manuel-readies-his-first-single-with-kojo-cue-and-shaker/qf18pe5] * Concern featuring Article Wan & Lipstick [https://www.urbanroll.com.gh/kojo-manuel-ft-lipstick-x-article-wan-concern/] * Time featuring Quamina MP, Shaker & Ginja [https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/kojo-manuel-teams-up-with-quamina-mp-shaker-and-ginja-to-empower-the-ghetto-youth-on/d05gebl] * Waiting featuring KelvynBoy & Nektunez<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Kojo Manuel - Waiting ft. Kelvyn Boy & Nektunez|url=https://www.dcleakers.com/kojo-manuel-waiting-ft-kelvyn-boy-nektunez/|accessdate=2022-05-24|work=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] esg3f2m8id1xud53m3w860nuppmpswk Sexy Steel 0 14011 84440 78074 2022-07-22T06:34:29Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sexy Steel.jpg|thumb|Sexy Steel]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Abbey Chile Abuede''' nke a maara dị ka '''Sexy Steel''', bụ onye Naijiria na-emepụta ihe, onye na-emepụta ejiji, onye na-eme ihe nkiri, onye egwu, na onye ọchụnta ego.<ref>{{Cite news|title=How Entertainers can Restore Good Governance – Sexy Steel|url=https://www.vanguardngr.com/2018/11/how-entertainers-can-restore-good-governance-sexy-steel/|work=Vanguard Newspaper|accessdate=30 June 2019}}</ref> N'afọ 2012, egwu ya bụ ''Bebedi Alhaja'' nwetara ihe nrite maka Best Video of the Year, Best ''Video'' Director na Best Indigenous Concept na Nigerian Music Video Awards (NMVA).<ref>{{Cite news|title=Sexy Steel Steals the Show at NMVA 2012 With 3 Awards|url=https://www.legit.ng/17754.html|work=Legit Online Newspaper|accessdate=30 June 2019}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Sexy Steel na [[Ȯra Lagos|Lagos]] State, n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria nye Chief Kehinde Abuede, onye bụbu onye isi oche nke Oshodi Isolo Local Government Council.<ref>{{Cite news|title=Biography of sexy steel|url=https://talkmediaafrica.com/2019/08/01/get-to-know-abbey-chile-abuede-aka-sexy-steel/|work=Talkmedia Africa|accessdate=1 August 2019}}</ref> Ọ bụ onye Oshimili Local Government Area nke Delta State, na ndịda Nigeria. Ya na ụmụnne ya tolitere na Lagos ma gụọ akwụkwọ sekọndrị na Maryland Comprehensive School na Lagos mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara Polytechnic, Ibadan, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Fine Arts.<ref>{{Cite news|title=I'm Not Gay, I have three children|url=https://issuu.com/nigeriantribuneonline/docs/221115|work=Nigerian Tribune Online Newspaper|accessdate=15 July 2019}}</ref> == Ọrụ == === Ọrụ egwu === Mgbe ọ nọ na ụlọakwụkwọ kọleji, Sexy Steel rụrụ na otu egwu, High Profile, ruo mgbe Tony Nwakalor, onye guzobere Yes Records n'afọ 2009. ''Ọ'' bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Yes Records wee wepụta abọm mbụ ya, Cumbersome na labelụ ahụ, abọm ahụ gụnyere egwu South African Girl, ''Taka Sufe''<ref>{{Cite news|title=Video: Taka Sufe – Sexy Steel|url=https://notjustok.com/videos/video-sexy-steel-taka-sufe/|work=NotjustOk|accessdate=30 June 2019}}</ref> na ''Omoge Wajo'' . N'afọ 2012, mgbe nkwekọrịta ndekọ ya na Yes Records gwụchara, o wepụtara otu egwu ''Bebedi Alhaja'', nke nwetara ihe nrite atọ na Nigerian Music Video Awards, gụnyere ihe nrite maka Best ''Video'' nke afọ ahụ. N'afọ 2013, Sexy Steel wepụtara egwu ọzọ bụ ''Mambo'', nke gosipụtara onye isi egwu Naịjirịa bụ Iyanya na ihe ịga nke ọma.<ref>{{Cite news|title=Mambo – Sexy Steel featuring Iyanya|url=http://jaguda.com/music-mp3/new-music-sexy-steel-mambo-ft-iyanya/|work=Jaguda|accessdate=30 June 2019}}</ref> N'afọ 2015, Sexy Steel wepụtara otu egwu ''Sisi'' nke Young ''John'' mepụtara, nke nwere nnukwu ikuku, ọ gbasoro ya ngwa ngwa na remix n'afọ 2016 nke gosipụtara onye na-eti egwu Olamide na Tekno.<ref>{{Cite news|title=Sisi – Sexy Steel featuring Iyanya|url=http://aceworldteam.com/2015/04/04/sexy-steel-sisi/|work=Aceworld Team|accessdate=30 June 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Sisi (Remix) – Sexy Steel featuring Tekno and Olamide|url=https://notjustok.com/song/sexy-steel-ft-olamide-x-tekno-sisi-remix/|work=Notjustok|accessdate=30 June 2019}}</ref> === Ọrụ ihe nkiri === N'afọ 2013, a họpụtara Sexy Steel na ihe nkiri Playing Safe ya na [[Ini Edo]], Tonto Dikeh na IK Ogbonna .<ref>{{Cite news|title=Ini Edo, Tonto Dikeh, Sexy Steel Are ‘Playing Safe’|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/108941/ini-edo-tonto-dikeh-sexy-steel-are-playing-safe-video.html|work=The Nigerian Voice|accessdate=1 July 2019}}</ref> Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri na Funke Akindele mepụtara ''Awa Okunrin'' yana Ayo Makun's Ten Days in Sun City na ''Merry Men'', nke o dekwara ụda aha ihe nkiri.<ref>{{Cite news|title=Cinema Review: AY Makun’s "10 Days In Sun City" Offers Nothing New & It’d Be Forgotten In A Jiffy|url=https://tns.ng/cinema-review-10-days-sun-city/|work=TNS|accessdate=1 July 2019}}</ref><ref>{{Cite news|title=Merry Men (Soundtrack): Yoruba Demons – Sexy Steel|url=https://www.bellanaija.com/2018/09/new-music-video-sexy-steel-merry-men-yoruba-demons-movie-soundtrack/|work=Bella Naija|accessdate=1 July 2019}}</ref> === Ọrụ ndị ọzọ === Sexy Steel esonyewo n'ọtụtụ asọmpi bọọlụ gụnyere ''asọmpi bọọlụ'' MTN / SuperSport Celebrity, ''Nollywood vs Super Eagles'', ''Nigerian Comedians vs Artistes'' na Powerball Football Competition.<ref>{{Cite news|title=Akpororo, Sexy Steel, Junior Boy Endorse Football Campaign against Drug Abuse|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/05/25/akpororo-sexy-steel-junior-boy-endorse-football-campaign-against-drug-abuse/|work=Thisday Newspaper|accessdate=1 July 2019}}</ref> O nyere ikikere akara uwe, ''Needdle na Stitches''<ref>{{Cite news|title=Singer and fashion designer dons outfit from his clothing line at OLIC 2|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/sexy-steel-singer-and-fashion-designer-dons-outfit-from-his-clothing-line-at-olic-2/vgdng8v|work=Pulseng|accessdate=1 July 2019}}</ref> ma nweta ọtụtụ onyinye ejiji, gụnyere ''Imperial Integrated Project Award for Fashion and Youth Empowerment'', ''Nigerian Designers Fashion Award for Best Fashion Designer'' ma kpọọ ya ''Most Fashionable Music Star'' (Male) na ''2015 Lagos Fashion Awards'' .<ref>{{Cite news|title=Bryan Okwara, Sexy Steel, Emma Nyra! Photos & Full Winners List at Lagos Fashion Awards 2015|url=https://onobello.com/bryan-okwara-sexy-steel-emma-nyra-photos-full-winners-list-at-lagos-fashion-awards-2015/|work=Onobello|accessdate=1 July 2019}}</ref> == Ihe nrite na nkwanye ùgwù == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ |- | rowspan="3" |2012 | rowspan="3" |Nigerian Music Video Awards |Vidio kacha mma nke afọ |Bebedi Alhaja |{{Won}} |- |Onye nduzi vidiyo kacha mma |Bebedi Alhaja |{{Won}} |- |Echiche kacha mma nke ụmụ amaala |Bebedi Alhaja |{{Won}} |- |} == Discography == === Albọm === {| class="wikitable" !Aha abọm !Nkọwapụta abọm |- |''Ọ dị arọ'' |Ki |} === Ótú === {| class="wikitable" !Otu Aha !Single nkọwa |- |''Omoge'' | * A tọhapụrụ ya: 2011 * Label: Sexy Steel * Formats: Digital download |- |''Bebedi Alhaja'' | * A tọhapụrụ ya: 2012 * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Sisi'' | * A tọhapụrụ ya: 2015 * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Sisi - Remix'' | * A tọhapụrụ ya: 2016 (nke gosipụtara Olamide & Tekno) * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Marie Joana'' | * A tọhapụrụ ya: 2017 * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Enwere m n'ịhụnanya'' | * A tọhapụrụ ya: 2018 * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Merry Men (Yoruba Demons)'' | * A tọhapụrụ ya: 2018 (Movie Soundtrack) * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Ishe Kanaa Nii'' | * A tọhapụrụ ya: 2018 (nke gosipụtara 9yce) * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''N'ebe dị anya'' | * A tọhapụrụ ya: 2019 (nke gosipụtara Zlatan Ibile) * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |- |''Merry Men (Yoruba Demons)'' | * A tọhapụrụ ya: 2018 (Movie Soundtrack) * Label: Sexy Steel * Format: Digital Download |} == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Ndi égwú nke Naigeria]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] eqlq2bcs9yf6qefdd2ozjczxvas3gfg Unlimited L.A 0 14035 84447 77728 2022-07-22T09:02:30Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Unlimited LA.jpg|thumb|Unlimited L.A]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Buari Olalekan Oluwasegun''' (amụrụ na 2 Eprel 1987; nke a maara dịka Unlimited L.A ) bụ onye nduzi vidio egwu Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://pan-african-music.com/en/nigeria-10-music-videos-month-april/|title=The 10 best Nigerian music videos of the month|date=4 May 2020|accessdate=23 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thenigerianvoice.com/news/167547/blame-artistes-nigerians-for-vulgar-music-videostop-video.html|title=Blame Artistes, Nigerians For Vulgar Music Videos - Top Video Director, Unlimited LA|date=29 January 2015|accessdate=23 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailytimes.ng/i-can-be-affordable-as-shooting-free-musical-videos-unlimited-la/|title=I can be affordable as shooting free musical videos – Unlimited LA|date=25 May 2016|accessdate=23 May 2021}}</ref> Ọ rụkọrọ ọrụ na ọtụtụ ụdị egwu na ndị na-ese ihe gụnyere Olamide, [[Phyno]], Timaya, na ọtụtụ ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://leadership.ng/i-hate-working-with-artistes-who-come-on-set-drunk-unlimited-la/|title=I Hate Working With Artistes Who Come On Set Drunk – Unlimited LA|date=29 December 2018|accessdate=23 May 2021}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Buari Olalekan Oluwasegun na Eprel 2, 1987, n'ezinụlọ Maazị na Oriakụ. Buari na Lagos Steeti, Naijiria.<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2019/11/16/unlimited-la-i-wanted-to-become-a-soldier-because-i-was-surrounded-by-soldiers/|title=Unlimited LA: I Wanted to Become a Soldier Because I Was Surrounded By Soldiers|date=16 November 2019|accessdate=23 May 2021}}</ref> Ọ bụ nwa nwanne nna nke onye nduzi Ace Music Video DJ Tee<ref>{{Cite web|title=I Hate Working With Artistes Who Come On Set Drunk – Unlimited LA|url=https://leadership.ng/i-hate-working-with-artistes-who-come-on-set-drunk-unlimited-la/|work=leadership.ng|publisher=Leadership}}</ref> == Ọrụ == Kemgbe afọ 2011, ọ rụrụ ọrụ maka ọtụtụ ndị na-ese egwu na-eduzi vidiyo egwu ha, ọkachasị Olamide. N'afọ 2015, o meriri Best Director na 2015 Nigeria Entertainment Awards, ma merie Best Music Video na The Headies 2015, ma nwetakwa nhọpụta na All Africa Music Awards.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2016/01/full-list-of-winners-the-headies-2015/|title=Full list of winners @ The Headies 2015|date=2 January 2016|accessdate=12 June 2021}}</ref> N'afọ 2016, a họpụtara ya na The Headies 2016<ref>{{Cite web|url=https://naija.yafri.ca/full-list-of-nominees-for-the-2016-headies-awards/|title=Full list of nominees for the 2016 Headies Awards|date=9 November 2016|accessdate=12 June 2021}}</ref> na 2016 Nigeria Entertainment Awards maka Best Music Video .<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/06/nominations-are-here-find-out-who-made-the-2016-nigerian-entertainment-awards-nominees-list/|title=Nominations are Here! Find out who Made the 2016 Nigerian Entertainment Awards Nominees List|date=16 June 2016|accessdate=23 May 2021}}</ref> N'afọ 2017, o ritere onye nduzi kacha mma nke afọ na City People Entertainment Awards<ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/list-nominees-2017-city-people-music-awards/|title=List of Nominees for 2017 City People Music Awards|date=17 July 2017|accessdate=23 May 2021}}</ref> == Ihe onyonyo == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Aha ! scope="col" |Artist(s) ! class="unsortable" scope="col" |Ref(s) |- |2011 |'Rainbow' | rowspan="2" |Ime Anwansi Ojii | |- |2012 |Repete” | |- |2013 |'Sho Lee' |Sean Tizzle | |- | rowspan="4" |2014 |"Eleda Mi" | rowspan="2" |Olamide |<ref>{{Cite web|url=https://tooxclusive.com/video-olamide-eleda-mi/|title=VIDEO: Olamide – Eleda Mi|date=3 January 2014|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |"Akụkọ maka chi" | |- |"Skelemba" |Olamide Feat. Don Jazzy | |- |"Shoki Rmx" |[[Lil Kesh]] Feat. Davido, Olamide |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-lil-kesh-shoki-remix-ft-davido-olamide/|title=Video: Lil Kesh - Shoki (Remix) ft. Davido, Olamide|date=7 July 2014|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- | rowspan="8" |2015 |"Eyan Mayweather" | rowspan="4" |Olamide | |- |“Akwụsịla” | |- |"Lagos Boys" | |- |"Falila Ketan" | |- |'Bow Down' | rowspan="2" |Timaya | |- |“Sanko’’ | |- |Katapot” |[[Reekado Banks]] | |- |“Izzue’’ |Dammy Krane | |- | rowspan="3" |2016 |"Ahụrụ m Lagos n'anya" |Olamide | |- |"Bahd Baddo Baddest" |Falz Feat. Olamide, Davido | |- |'Woyo' |Timaya | |- | rowspan="4" |2017 |"Wo!!” |Olamide | |- |"Mgbakwunye" |[[Phyno]] Feat. Olamide | |- |"Ọ dịghị ịhụnanya adịgboroja" |[[Lil Kesh]] | |- |Gbe Seyin' |[[Niniola]] feat. Yung6ix | |- | rowspan="6" |2018 |"Ịda ogbenye na-anwụ" | rowspan="3" |Olamide | |- |"Onye Mmụta Sayensị" |<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/259895-olamide-releases-visuals-counter-science-student-controversy.html|title=Olamide releases visuals to counter 'Science Student' controversy|date=26 February 2018|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |"Motigbana" |<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/olamide-motigbana-download-video-mp3/|title=You're Going to Have Olamide's 'Motigbana' On Repeat|date=15 August 2018|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |"Bam Bam" |Timaya Feat. Olamide | |- |To U' | rowspan="2" |Timaya | |- |Kom Kom Kom” | |- | rowspan="4" |2019 |"Double Double" |Rudeboy Feat. Olamide, [[Phyno]] |<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/video-release-rudeboy-featuring-olamide-phyno-double-double/|title=Video Rudeboy Featuring Olamide,Phyno Double Double|date=28 January 2019|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |"Woske" |Olamide |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-olamide-woske-download-mp3/|title=VIDEO: Olamide - Woske|date=8 February 2019|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |Balance” |Timaya |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/watch-timaya-in-the-exciting-visuals-for-balance/zfrjgyv|title=Timaya - Balance [Official Video]|date=1 February 2019|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |Good Time” |[[Dr SID]] |<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/watch-dr-sid-new-music-video-good-time/|title=Watch Dr Sid's New Music Video for 'Good Time'|date=10 June 2019|accessdate=12 June 2021}}</ref> |} == Azụmahịa == * Essenza Beauty * Galaxy Note 9 * Omaha Electronics * Akụkọ ifo Extra Stout * Gala * Glo == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="sortable wikitable" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ihe omume ! scope="col" |Nrite ! scope="col" |Onye natara ya ! scope="col" |Nsonaazụ ! class="unsortable" scope="col" |Ref(s) |- |2014 |The Headies 2014 |Onye nduzi vidio egwu kacha mma |Joe El (Oya Now)[A] |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://businessday.ng/art-and-travel/article/the-headies-unveils-2014-nominees/|title=The Headies unveils 2014 nominees|date=10 October 2014|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- | rowspan="4" |2015 |2015 Nigeria Entertainment Awards |Vidio egwu kachasị mma nke afọ (Onye na-ese ihe na onye nduzi) |Awww' (<span style="font-size:85%;”">[[Di'Ja|Di’ja]]</span>) ”<br /><br /><br /><br /> |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/190072-wizkid-davido-olamide-others-shine-at-2015-nea-awards.html|title=Wizkid, Davido, Olamide, others shine at 2015 NEA Awards|date=14 September 2015|accessdate=12 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/nigeria-entertainment-awards-nominees-2015/|title=The Nigeria Entertainment Awards Announce 2015 Nominees|date=15 June 2015|accessdate=12 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://thenet.ng/full-list-of-nominees-for-nigerian-entertainment-awards-2015/|title=Full list of nominees for Nigerian Entertainment Awards 2015|date=15 June 2015|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |The Headies 2015 | rowspan="3" |Vidio egwu kacha mma |"[[Reekado Banks]] (Katapot)"[A] |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.channelstv.com/2016/01/02/headies-awards-2015-full-list-of-winners/|title=Headies Awards 2015: Full List Of Winners|date=2 January 2016|accessdate=12 June 2021}}</ref> |- |Afrimma 2015 |"J Martins (Oge bụ ugbu a)"[A] |{{Nom}} | |- |Maya Awards Africa |Unlimited L.A |{{Won}} | |- | rowspan="3" |2016 |2016 Nigeria Entertainment Awards |Onye nduzi vidio egwu |Awww' (<span style="font-size:85%;”">[[Di'Ja|Di’ja]]</span>) ”<br /><br /><br /><br /> |{{Won}} | |- |The Headies 2016 |Vidio egwu kacha mma |D’Banj (Emergency)”[A] |{{Nom}} | |- |Maya Awards Africa |Onye nduzi vidio egwu |Unlimited L.A |{{Won}} | |- |2017 |City People Entertainment Awards |Onye nduzi vidio egwu |Unlimited L.A |{{Won}} | |- |2018 |Soundcity MVP Awards Festival |Vidio nke Afọ |Olamide (Science Student)[A] |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/300998-soundcity-mvp-awards-wizkid-burna-boy-davido-top-nominee-list.html|title=Wizkid, Davido, Burna Boy, Teni Nominated For The 2018 Soundcity MVP Awards|date=15 December 2018|accessdate=13 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/wizkid-davido-burna-boy-teni-nominated-for-the-2018-soundcity-mvp-awards/|title=Soundcity MVP awards: Wizkid, Burna Boy, Davido top nominee list|date=14 December 2018|accessdate=12 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/2018-soundcity-mvp-awards-tiwa-savage-yemi-alade-others-top-nomination-list/|title=2018 Soundcity MVP awards: Tiwa Savage, Yemi Alade, others top nomination list|date=12 December 2018|accessdate=12 June 2021}}</ref> |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ky34vnelb9ej2dblyr6selzou5mbk1n Kunlé Adeyemi 0 14046 84368 77741 2022-07-21T16:41:13Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:NLÉ (Kunle Adeyemi) - MFS III - Minne Floating School - Triënnale Brugge 2018.jpg|thumb|Added photo]] A mụrụ '''Kunlé Adeyemi''' na (1976-04-07)7 Eprel 1976 ma bụrụ onye Naijiria na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ, onye na-ahụ maka obodo na onye na-eme nchọpụta. Adeyemi bụ onye guzobere ma bụrụ onye isi nke NLÉ, ụlọọrụ ihe owuwu, mmewe na ime obodo, nke dị na Amsterdam, na [[Netherlands]]. Adeyemi gụrụ akwụkwọ na Mahadum Lagos na Nigeria na Mahadum Princeton na [[Nú Jezị|New Jersey]], United States. Tupu ọ malite ụlọ ọrụ nke ya na Netherlands, ọ rụrụ ọrụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri na Office for Metropolitan Architecture (OMA). == Mmalite ndụ == A mụrụ Adekunle Adeyemi ma zụlite ya na [[Kaduna]], n'ebe bụ ugwu [[Naijiria|Naịjirịa]], ọ gụrụ akwụkwọ ma malite ọrụ mbụ ya na [[Lagos]]. Nna ya bụ onye na-ewu ụlọ nke oge a nke malitere otu n'ime ụlọ ọrụ ndị mbụ na-ewu ụlọ na Northern Nigeria n'afọ ndị 1970.<ref name="TimeOut">[http://www.timeoutnigeria.com/ Lagos Insider's Guide 2011/12] A Time Out Nigeria magazine on the 'Best of Lagos', published July 2011, containing an interview with Adeyemi.</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, Adeyemi nwere ohere imepụta ụlọ mbụ ya, maka enyi nna ya.<ref name="TimeOut" /> Adeyemi gụrụ ihe owuwu na Mahadum nke Lagos na Naịjirịa, ma gụchaa nweta nzere bachelọ ya dị ka Best Graduate.<ref name="NAI">[http://www.nai.nl/content/970502/de_toekomst_van_gebouwd_afrika De Toekomst van gebouwd Afrika], Meeting at the NAI (8 April 2011) Where Kunlé Adeyemi attended as discussion panel member.</ref> N'afọ 2005, Adeyemi nwetara nzere Post-Professional na Princeton University School of Architecture na [[Nú Jezị|New Jersey]].<ref name="MadridTeachers">[http://www.urbanbody.org/UB2006/madrid/archbody/content/oma/teachers_bio.html Mapping Madrid (2006)] Urban project in which Adeyemi joined as teacher.</ref> Na mahadum ahụ, Adeyemi na Peter Eisenman nyochara, ngwa ngwa obodo dị na ọrụ nke akụ na ụba ahịa na obodo ndị na-emepe emepe nke Global South, na-elekwasị anya na Lagos. == Mmalite ọrụ == Na mbido ọrụ ya, Adeyemi rụrụ ọrụ na Lagos, [[Abuja]] na akụkụ ndị ọzọ nke Naịjirịa. Mgbe nke ahụ gasịrị, Adeyemi sonyeere OMA (The Office for Metropolitan Architecture) na 2002, ebe ọ bụ Senior Associate ma rụọ ọrụ ihe dị ka afọ itoolu n'akụkụ onye guzobere ya Rem Koolhaas.<ref>{{Cite book|title=Made by the Office for Metropolitan Architecture: An Ethnography of Design|author=Albena Yaneva|publisher=010 Publishers|year=2009|pages=41''f.''|isbn=978-90-6450-714-4}}</ref><ref name="TimeOut">[http://www.timeoutnigeria.com/ Lagos Insider's Guide 2011/12] A Time Out Nigeria magazine on the 'Best of Lagos', published July 2011, containing an interview with Adeyemi.</ref><ref name="Trouw">[http://www.trouw.nl/tr/nl/4324/Nieuws/article/detail/1844006/2011/01/08/Hoe-bouw-je-in-rap-verstedelijkend-Afrika.dhtml Trouw] Interview with Kunlé Adeyemi about rapidly developing cities in Africa.</ref> N'ebe ahụ, Adeyemi duziri ọrụ ndị a, n'oge dị iche iche: * Isi ụlọ ọrụ Qatar Foundation, Central Library na Strategic Studies Center, na Education City na Doha * Mainland Bridge nke anọ na Master Plan na Lagos<ref name="NLE" /><ref name="MonthOfDesign" /> * Ọrụ Prada Transformer na 2009 * Ọrụ New Court Rothschild Bank na London (2006). Ụlọ akụ a ga-emeghe n'oge na-adịghị anya<ref name="Rothschild">[http://www.building.co.uk/home/this-weeks-magazine/five-projects-in-2011-worth-getting-excited-about/5010604.article#ixzz1ALFzjxCn] About noteworthy buildings in the UK: amongst others, the New Court Rothschild Bank.</ref> * Master plan concept for Abuja - AIST, Nigeria in 2006 for the Nelson Mandela African Institute of Science and Technology * Shenzhen Stock Exchange na 2006, mepere na Nọvemba 2007<ref name="WorldOfArchitectureNews">[http://www.worldarchitecturenews.com/index.php?fuseaction=wanappln.projectview&upload_id=1635 Press release] About the start of the construction work for the Shenzhen Stock Exchange building.</ref><ref name="ShenzenOpening">[http://www.architectenweb.nl/aweb/redactie/redactie_detail.asp?iNID=11236&s=1 Article on Architectenweb] About the opening of the Shenzen Stock Exchange Building.</ref> * Ọrụ Seoul National University Museum na 2005<ref name="SeoulMan">[http://edition.cnn.com/video/data/2.0/video/international/2009/06/24/ta.c.rem.koolhaas.cnn.html CNN] Interview documentary with Adeyemi and Koolhaas about the Seoul University Museum design.</ref> * The S-project Masterplan maka Seoul na 2004<ref name="NewYorkerSeoul">[http://www.newyorker.com/archive/2005/03/14/050314fa_fact_zalewski Article in the New Yorker] About Intelligent Design.</ref> * Leeum Museum na Seoul n'afọ 2004. == Ọrụ ndi ọ na-arụ ugbu a == Ka ọ dị ugbu a, Adeyemi na-arụ ọrụ nke ya, imewe na ime obodo nke a na-akpọ NLÉ, nke dị na Amsterdam. NLÉ pụtara 'n'ụlọ' na Yoruba.<ref name="NLE" /> Site na ụlọ ọrụ ya NLÉ, Adeyemi nwere mmasị n'ihe ndị mejupụtara obodo.<ref name="TimeOut">[http://www.timeoutnigeria.com/ Lagos Insider's Guide 2011/12] A Time Out Nigeria magazine on the 'Best of Lagos', published July 2011, containing an interview with Adeyemi.</ref> Ọ na-elekwasị anya karịsịa n'obodo ndị na-eto ngwa ngwa na mba ndị na-emepe emepe. Adeyemi na-achọ ezi uche na usoro ndị na-ebili na mmepe ngwa ngwa nke obodo ndị ahụ. Ọ na-ahụ ma na-ajụ usoro ndị dị ugbu a n'ime obodo ndị a, ma mepụta ngwọta ọhụrụ sitere na 'ịgụ' nke usoro ndị ahụ.<ref name="Trouw">[http://www.trouw.nl/tr/nl/4324/Nieuws/article/detail/1844006/2011/01/08/Hoe-bouw-je-in-rap-verstedelijkend-Afrika.dhtml Trouw] Interview with Kunlé Adeyemi about rapidly developing cities in Africa.</ref> Adeyemi kwenyesiri ike na enwere ọtụtụ ihe ị ga-amụta site n'ụdị ọnọdụ a na-ahụ n'obodo ndị na-emepe ngwa ngwa, ndị nwere ume, dị ka otu n'ime obodo ndị mmadụ bi n'Africa bụ Lagos na Nigeria.<ref name="TimeOut" /> NLÉ na-enye ọrụ ndụmọdụ atụmatụ ma na-elekwasị anya na nyocha mmepe obodo, echiche, nhazi ihe okike, ụkpụrụ ụlọ, ngwaahịa na akụrụngwa, nka na ntinye aka omenala obodo.<ref name="NLE" /> N'ọtụtụ ọrụ ya na nso nso a, Adeyemi nwere mmasị karịsịa na obodo mepere emepe, mgbanwe ihu igwe, na iwu. N'etiti ndị ọzọ, Adeyemi duziri NLÉ ihe omume ndị a: * Ịrụ ụlọ ihe atụ maka gburugburu ebe obibi obodo mepere emepe.<ref name="TimeOut">[http://www.timeoutnigeria.com/ Lagos Insider's Guide 2011/12] A Time Out Nigeria magazine on the 'Best of Lagos', published July 2011, containing an interview with Adeyemi.</ref> * 'Queensday [[Lagos|Lagos']], iji gbanwee ahụmịhe Dutch Queensday na ndị bi na Lagos site na mkparịta ụka vidiyo<ref name="FacebookNLE">[http://www.facebook.com/pages/NL%C3%89-Shaping-the-Architecture-of-Developing-Cities/153947934665234?sk=wall Facebook] Grouppage of NLÉ.</ref> * Lagos Photo project with the African Artists' Foundation.<ref name="LagosPhoto">[http://ajanaku.com/lagos-photo Lagos Photo Project] Photo exhibition in Lagos, November 2010.</ref> * Makoko Floating School (nke dara na June 2016). * MFS II na MFS III: nke abụọ na nke atọ nke Makoko Floating School Project<ref>{{Cite web|url=http://www.nleworks.com/|title=NLÉ {{!}} NLÉ IS AN ARCHITECTURE, DESIGN AND URBANISM PRACTICE FOCUSED ON DEVELOPING CITIES|work=www.nleworks.com|accessdate=2019-03-14}}</ref> == Onyinye agụmakwụkwọ == Adeyemi nyere ma na-enye nkuzi na ọmụmụ ihe na mahadum na nzukọ na Amsterdam, Zurich, Delft, Guggenheim, ma bipụta ọtụtụ isiokwu banyere ụlọ na ime obodo: * Adeyemi bụ 2011 Callison Distinguished Visiting Lecturer nke Mahadum Washington, ngalaba nke Architecture, na-akụzi ma na-eme nnyocha 'The Modern City in the Age of Globalization' na Chandigarh, ya na Dr. Vikramaditya Prakash, na-esote Glenn Murcutt. * Na PICNIC 2011 (nzukọ okike kwa afọ), Adeyemi kwuru banyere uto obodo mepere emepe megide atụmatụ obodo<ref name="PICNIC">[http://www.bna.nl/Nieuws/Agenda/Agendadetail/526/PICNIC-Festival-2011-de-impact-van-urbanisatie PICNIC] Yearly creative event in Amsterdam.</ref> * Adeyemi na-eleta onye nkatọ na Harvard Graduate School of Design na America, Architectural Association na London, na Berlage Institute na Rotterdam * Adeyemi bipụtara isiokwu "Urban Crawl" na LOG Journal, oge okpomọkụ / ọdịda 2007, banyere obodo ndị dị ugbu a na ọdịnihu nke ụlọ. * N'afọ 2006, Adeyemi bụ onye isi okwu na Guggenheim Symposium "Contamination, Impure Architecture", n'akụkụ Zaha Hadid, Sanford Kwinter, na Alex McDowell<ref name="Guggenheim">[http://www.guggenheim.org/new-york/press-room/releases/press-release-archive/2006/598-may-15-guggenheim-museum-and-oldcastle-glass-co-host-architecture-symposium-june-3 Guggenheim symposium in 2006] Where Adeyemi spoke about Impure Architecture.</ref> * Adeyemi bụ onye nkuzi na 2006 na Urban Body Studio nke Delft University of Technology, Faculty of Architecture. * Adeyemi sonyeere Architecture for Humanity dị ka onye ọka ikpe asọmpi na onye nyocha ọrụ.<ref name="Arch4Humanity">[http://architectureforhumanity.org/about/board Website Architecture for Humanity] Where Adeyemi is former juror and project reviewer.</ref> == Hụkwa == * [[List of Nigerian architects]] == Ebensidee == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 2p8w9ao3b12klcx08ihm2g3bz7g87ta Tochi Onyebuchi 0 14156 84430 77864 2022-07-22T06:19:50Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tochi Onyebuchi 2017.jpg|thumb|Tochi Onyebuchi]]   '''Tochi Onyebuchi''' (amụrụ n'ọnwa Ọktọba 4, n'afọ 1987) bụ onye Naijiria America na-ede akụkọ sayensị, onye edemede efu na onye ọka iwu na-ahụ maka ikike obodo. Mgbe o bipụtachara akwụkwọ atọ maka ndị na-eto eto, o wepụtara akwụkwọ mbụ ya, Hugo Award, Nebula Award na Nommo Award nominated, ''Riot Baby'', na 2020.<ref name="hugo'">{{Cite web|title=2021 Hugo Awards|url=http://www.thehugoawards.org/hugo-history/2021-hugo-awards/|work=The Hugo Awards|publisher=The World Science Fiction Society|accessdate=27 September 2021}}</ref><ref name="npr">{{Cite news|author=Meyer|first=Petra|title='This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''|url=https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[NPR]]|date=January 26, 2020|language=en}}</ref><ref name="publishers">{{Cite news|author=Levine|first=Beth|title=BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope|url=https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Publishers Weekly]]|date=May 30, 2019|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Onyebuchi na Northampton, Massachusetts, nne na nna ndị [[Ndi Igbo Amerikạ|Igbo]] bụ Nnamdi Onyebuchi na Elizabeth Ihuegbu Onyebuchi, ma nwee nwanne nwoke, Chibuike, na ụmụnne nwanyị abụọ, Chinoye na Uchechi.<ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}</ref> Aha mbụ ya pụtara "Toonụ Chineke" n'asụsụ [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]].<ref>{{Cite web|title=Tochi Onyebuchi|url=https://www.teachingbooks.net/pronounce.cgi?aid=30741|work=Author & Book Resources to Support Reading Education|publisher=TeachingBooks|accessdate=14 February 2020}}</ref> Ọ biri na New Britain, Connecticut ruo 1998, mgbe nna ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri atọ na itoolu, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ tolitere na Newington.<ref>{{Cite news|title=Nnamdi Onyebuchi; of New Britain|url=https://www.courant.com/news/connecticut/hc-xpm-1998-10-08-9810080787-story.html|accessdate=12 February 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 8, 1998}}</ref><ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}</ref> Onyebuchi bụ onye na-agụ akwụkwọ ike na-etolite ma nwee mmetụta siri ike site na X-Men comics. Ọ bụ ezie na ọ ''nwere'' ekele maka ọrụ ndị oji na-ede akwụkwọ a chọrọ ka ọ gụọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, dị ka ''Anya Ha Na-ele Chineke'', Invisible Man na Native Son, ọ họọrọ njem na akụkọ sayensị.<ref name="breakfast">{{Cite web|title=Author Tochi Onyebuchi Creates An Alternate Look At The Nigerian Conflict In His Novel 'War Girls'|url=https://www.youtube.com/watch?v=kgv5FbQHv-4|work=[[The Breakfast Club (radio show)|The Breakfast Club]]|publisher=[[WWPR-FM|Power 105.1 FM]]|accessdate=February 12, 2020|language=en|date=December 9, 2019}}</ref><ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOuellette2020">Ouellette, Katherine (January 23, 2020). [https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby "How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''"]. [[WBUR-FM]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ gụrụ akwụkwọ na mba ọzọ otu afọ na France, ebe ọ nọ nwee ịhụnanya na Alexandre Dumas's The ''Count'' of Monte Cristo, ma nwee mkpali mgbe ọ matara na Dumas bụ onye agbụrụ Afrịka.<ref name="lapl">{{Cite news|title=Interview With an Author: Tochi Onyebuchi|url=https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi|accessdate=February 12, 2020|work=[[Los Angeles Public Library|Los Angeles Public Library Blog]]|date=January 16, 2020|language=en}}</ref><ref name="breakfast" /> Ọ gụrụ akwụkwọ na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Yale, gụsịrị akwụkwọ na 2009.<ref name="yale">{{Cite news|author=Zhou|first=Carrie|title=Tochi Onyebuchi '09 publishes sci-fi novel|url=https://yaledailynews.com/blog/2020/01/22/tochi-onyebuchi-09-publishes-sci-fi-novel/|accessdate=February 12, 2020|work=[[Yale Daily News]]|date=January 22, 2020|language=en}}</ref> O nwetara nzere Master of Fine Arts na Screenwriting na NYU's Tisch School of the Arts, nzere masta na Global Economic Law na Instituts d'études politiques na France, na nzere Juris Doctor na Columbia Law School.<ref>{{Cite web|title=Tochi Onyebuchi|url=https://www.penguinrandomhouse.com/authors/2155537/tochi-onyebuchi|publisher=[[Penguin Random House]]|accessdate=February 12, 2020}}</ref> == Ọrụ == === Akwụkwọ akụkọ === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ iwu, Onyebuchi malitere ọrụ na iwu ikike obodo, na-arụ ọrụ na Civil Rights Bureau nke New York State Attorney General's Office, yana maka New York City's Legal Aid Society. Onyebuchi nwere mmetụta nke ọkụ ọkụ n'ime ihe dị ka afọ abụọ nke omume wee bụrụ ọkachamara na ngalaba na ụlọ ọrụ teknụzụ dị elu, ebe ọ na-eme ka mmasị ikike obodo ya dị ndụ site na edemede ya.<ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Onyebuchi dere ọtụtụ ihe mgbe ọ na-etolite ma gbalịa ire akwụkwọ mbụ ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. O deela akwụkwọ akụkọ iri na asaa mgbe o mechara bipụta akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Beasts Made of Night, n'afọ 2017.<ref name="wbur">{{Cite news|author=Ouellette|first=Katherine|title=How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''|url=https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[WBUR-FM]]|date=January 23, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOuellette2020">Ouellette, Katherine (January 23, 2020). [https://www.wbur.org/artery/2020/01/23/race-latest-book-onyebuchi-riot-baby "How X-Men And Black Lives Matter Shaped Tochi Onyebuchi's ''Riot Baby''"]. [[WBUR-FM]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> O meriri na 2018 Ilube Nommo Award maka Best Speculative Fiction Novel nke onye Afrika. O bipụtara ihe ọzọ, ''Crown of Thunder'', na 2018, War Girls sochiri ya na 2019.<ref name="lapl">{{Cite news|title=Interview With an Author: Tochi Onyebuchi|url=https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi|accessdate=February 12, 2020|work=[[Los Angeles Public Library|Los Angeles Public Library Blog]]|date=January 16, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://lapl.org/collections-resources/blogs/lapl/interview-author-tochi-onyebuchi "Interview With an Author: Tochi Onyebuchi"]. ''[[Ọbá akwụkwọ ọha na eze Los Angeles|Los Angeles Public Library Blog]]''. January 16, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 2020, o bipụtara akwụkwọ mbụ ya maka ndị okenye na-ege ntị, ''Riot Baby'', nke gbara gburugburu Kev, onye amụrụ n'oge ọgba aghara Los Angeles nke afọ 1992 na nwanne ya nwanyị, Ella, onye nwere ikike telekinetic.<ref name="npr">{{Cite news|author=Meyer|first=Petra|title='This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''|url=https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby|accessdate=February 12, 2020|publisher=[[NPR]]|date=January 26, 2020|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMeyer2020">Meyer, Petra (January 26, 2020). [https://www.npr.org/2020/01/26/798237707/this-isnt-new-questions-for-tochi-onyebuchi-author-of-riot-baby "'This Isn't New': Questions For Tochi Onyebuchi, Author Of ''Riot Baby''"]. [[NPR]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Onyebuchi sitere na ahụmịhe ya dị ka onye ọka iwu na ịtọ ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ahụ na Rikers Island na New York, ebe a tụrụ Kev mkpọrọ n'ụzọ na-ezighị ezi.<ref name="publishers">{{Cite news|author=Levine|first=Beth|title=BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope|url=https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Publishers Weekly]]|date=May 30, 2019|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLevine2019">Levine, Beth (May 30, 2019). [https://www.publishersweekly.com/pw/by-topic/industry-news/bea/article/80244-bookexpo-2019-tochi-onyebuchi-channels-rage-and-hope.html "BookExpo 2019: Tochi Onyebuchi Channels Rage and Hope"]. ''[[Ndị nkwusa kwa izu|Publishers Weekly]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> ''Riot Baby'' meriri Alex Awards n'akụkụ Ignyte Award maka Best Novella. ọ bụ onye ikpeazụ maka 2021 Hugo Award maka Best Novella na World Fantasy Award n'otu ụdị.<ref>{{Cite web|date=2021-01-26|title=Tochi Onyebuchi's Riot Baby Awarded 2021 American Library Association Alex Award|url=https://brittlepaper.com/2021/01/tochi-onyebuchis-riot-baby-wins-2021-american-library-association-alex-award/|accessdate=2021-10-15|work=Brittle Paper|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Templeton|first=Molly|date=2021-09-20|title=Announcing the 2021 Ignyte Awards Winners!|url=https://www.tor.com/2021/09/20/announcing-the-2021-ignyte-awards-winners/|accessdate=2021-10-15|work=Tor.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=2021 Hugo Awards|url=http://www.thehugoawards.org/hugo-history/2021-hugo-awards/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Community|date=2021-07-22|title=2021 World Fantasy Awards Finalists Announced|url=https://bookriot.com/2021-world-fantasy-awards-finalists/|accessdate=2021-10-15|work=BOOK RIOT|language=en-US}}</ref> O dekwara akwụkwọ maka ''Asimov's Science Fiction'' magazine na ''Ideomancer'' .<ref>{{Cite web|author=Coleman|first=Christian A.|title=Interview: Tochi Onyebuchi|url=http://www.lightspeedmagazine.com/nonfiction/interview-tochi-onyebuchi/|work=Lightspeed Magazine|accessdate=February 12, 2020|date=January 23, 2020}}</ref> === Ọrụ ndị ọzọ === N'afọ 2021, Onyebuchi so na ndị dere Call Of Duty: Vanguard video game nke Sledgehammer Games mepụtara ma Activision bipụtara.<ref>{{Cite web|date=2021-10-12|title=‘Call Of Duty: Vanguard’ writers want the game to get two sequels|url=https://www.nme.com/news/gaming-news/call-of-duty-vanguard-writers-want-the-game-to-get-two-sequels-3068653|accessdate=2022-03-21|work=NME|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Snider|first=Mike|title='Call of Duty: Vanguard': Video game leverages unique strategy to tell a different story from WWII|url=https://www.usatoday.com/story/tech/gaming/2021/10/15/call-duty-vanguard-video-game-diversity-world-war-ii/5922474001/|accessdate=2022-03-21|work=USA TODAY|language=en-US}}</ref> N'afọ 2022, Onyebuchi dere Captain America preview nke akpọrọ Captain America #0, ya na Collin Kelly na Jackson Lanzig, Mattia De Iluis gosipụtara ya, Joe Caramagna dekwara ya.<ref>{{Cite web|date=2022-03-20|title=Even Captain America Can't Escape Spider-Man's Most Ridiculous Meme|url=https://screenrant.com/spiderman-dinosaurs-meme-captain-america-villain/|accessdate=2022-03-21|work=ScreenRant|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Terror|first=Jude|date=2022-03-19|title=Captains America Take on Elon Musk in Captain America #0 First Look|url=https://bleedingcool.com/comics/captains-america-take-on-elon-musk-in-captain-america-0-first-look/|accessdate=2022-03-21|work=Bleeding Cool News And Rumors|language=en}}</ref> == Ndụ onwe onye == Onyebuchi bi na New Haven, Connecticut.<ref name="courant2017">{{Cite news|author=Dunne|first=Susan|title=Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice|url=https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html|accessdate=February 12, 2020|work=[[Hartford Courant]]|date=October 25, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDunne2017">Dunne, Susan (October 25, 2017). [https://www.courant.com/ctnow/arts-theater/hc-new-haven-author-horror-novel-1029-20171028-story.html "Dystopian ''Beasts Made Of Night'' By New Haven Author A Metaphor For Racial Injustice"]. ''[[Hartford Courant]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> == Akwụkwọ ọgụgụ == === Akwụkwọ akụkọ === * {{Cite book|title=[[Beasts Made of Night]]|publisher=Razorbill|year=2017 <!--|ISBN=978-0-448-49390-9 -->}} * {{Cite book|title=Crown of Thunder|publisher=Razorbill|year=2018 <!--|ISBN=978-0-448-49393-0-->}} * {{Cite book|title=[[Riot Baby]]|publisher=St. Martin's Press|year=2020 <!--|ISBN=978-1-250214751-->}} * {{Cite book|title=[[Goliath (Onyebuchi novel)|Goliath]]|publisher=Tor Books|year=2022 <!--|ISBN=978-1-250782953-->}} === Ihe nkiri === * Black Panther Legends . Marvel. 2021 ; == Edensibia == {{Reflist|2}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 5eqo01l1ezs4qb1cs6ikf2izl64wpdr Cor Akim 0 14177 84435 77889 2022-07-22T06:25:31Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Cor Akim in Bukavu.jpg|thumb|Cor Akim]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Corneille Akilimali Bufole''' (August 4, 1992), nke a maara nke ọma dị ka '''Cor Akim''', bụ onye Congo na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-eti egwu, a mụrụ ya na Bukavu, isi obodo nke South Kivu Province na ọwụwa anyanwụ [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]] . == Discography == === Album studio === * 2016 : The Greatest * 2014 : Hommes de rêves === Single === * 2018 : Mon vote * 2018 : Tu peux compter sur moi * 2017 : Un de plus grands * 2017 : Kiuno chako * 2016 : Mwasi * 2016 : Sorry Really * 2016 : Ma femme * 2016 : Mama * 2016 : Mea culpa * 2016 : Tuijenge Congo * 2016 : Je suis Kivu * 2015 : Ọchịchọ Chrismas * 2019 : Te rencontrer * 2019 : Et si tu pouvais * 2019 : Ebube === Mmekọrịta === * 2017 : Nipe - Big Denty ft. Cor Akim * 2015 : Umoja Bondeni - Voldie Mapenzi ft. Cor Akim, Kinjaah * 2015 : You and I - Kinjaah ft. Cor Akim == Ihe nrite == * 2012 : Best male pianist in South Kivu, nke mere ka ọ pụta nke mbụ ya na mba ụwa na mbipụta nke RNW (Radio Netherland Worldwide), n'okpuru aha mbụ ya, nke Corneille Akim. * 2016 : Kivu Top5: ''Sorry Really'' Best song in Kivu at the RTNK (Radio TV Ngoma ya Kivu). == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/user/corneille63 Cor Akim na YouTube] * [http://corneilleakim.blogspot.com/ Official Blog nke Cor Akim] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dl4i1ynbruvwbyo6bljmif59hgnyxtr Ayanda Jiya 0 14182 84441 81977 2022-07-22T06:37:07Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ayanda Jiya 201901-15 .JPG|thumb|Ayanda Jiya]] '''Sibongile Ayanda Sizwesiyanda Jiya''' (amụrụ n'abali iri na asatọ na onwa June n'afọ 1987) nke a maara dịka '''Ayanda Jiya''', bụ onye South Africa na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-emepụta egwu edekọtara, amụrụ na Klerksdorp, North West.<ref>{{Cite web|url=https://genius.com/artists/Ayanda-jiya|title=Archived copy|accessdate=22 September 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190920135154/https://genius.com/artists/Ayanda-jiya|archivedate=20 September 2019}}</ref> Jiya bịanyere aka n'okpuru TinismDotc0m n'afọ 2010, Mgbe ọ hapụrụ ebe ahụ, o guzobere akara, ya na studio nke Zephbeats.<ref>{{Cite web|url=https://hypemagazine.co.za/2014/03/20/exclusive-record-label-tinismdotcom/|title=Exclusive with record label TinismDotCom|date=2014-03-20}}</ref> E wepụtara egwu ya, "Go Go Girl" n'afọ 2014, nke mere ka a họpụta ya dị ka Best RnB Single na mmemme nke iri na anọ nke Metro FM Music Awards.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://mg.co.za/article/2015-01-26-hip-hop-shines-at-the-metro-fm-music-awards/|title=14th Metro FM Music Awards nominees announced|date=26 January 2015}}</ref> O wepụtara EP mbụ ya, V.I.C (Very Intimate Conversations) (2014) nke mepụtara otu egwu gụnyere "Go Go Girl" na "Wrecking My Brain". E wepụrụ EP ahụ na ngosi niile na ọgbọ dijitalụ mgbe ọ hapụrụ TinismDotc0m n'afọ 2015. n'afọ 2017 ha wepụtara EP nke abụọ nke Jiya, To Whom It May Concern . == Ndụ na ọrụ == === Mmalite ndụ na mmalite ọrụ === A mụrụ Ayanda Jiya na Klerksdorp, obodo dị na North West Province. N'afọ 2007, ọ zutere Wax Lyrikal, onye na-eti egwu ọ malitere ịrụrụ ọrụ. Sibongile Ayanda dekọrọ egwu mbụ ya, nke akpọrọ "Rescue Me". N'afọ 2010, e webatara ya na TinismDotc0m ebe ya na Michael Sathekge mepụtara uda egwu ma hapụ ya ka ọ depụta n'elu ha. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, o wepụtara otu egwu akpọrọ "Don't Let Me Go" nke Wax Lyrikal mepụtara. Nke ahụ bụ egwu ọ dekọrọ na TinismDotc0m ma ozugbo nke ahụ gasịrị, o dere egwu ọzọ akpọrọ "1m Grateful". Ayanda Jiya mechara wepụta egwu ọzọ akpọrọ "Happier Alone", site n'ebe ahụ ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na EP ya akpọrọ Very Intimate Conversations (V.I.C) nke ewepụtara na 2014. Onye ndu "Go Go Girl" nyere ya nhọpụta maka 'Best R&B Single' na 14th Metro Fm Awards. Nhọpụta ahụ mere ka a mara ya na mba ụwa ma n'afọ 2016 e nyere ya ohere ka ọ rụọ ọrụ na Sri Lanka ime ihe nkiri na Capital City ha bụ Colombo maka Jazz Festival ha na-eme kwa afọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.sundaytimes.lk/160207/plus/getting-the-jazz-and-blues-out-of-her-was-easy-181826.html|title=Getting the jazz and blues out of her was easy &#124; the Sunday Times Sri Lanka}}</ref> === Ọganihu na nnwere onwe === N'afọ 2015, Ayanda Jiya kewara ụzọ ya na labelụ ahụ wee nwee ezumike na ọgbọ egwu, mgbe ezumike afọ abụọ ya na ọgbọ egwu Ayanda kpebiri ịnọọrọ onwe ya wee malite akara ndekọ nke ya ọkpọrọ, "Ayandastand Music". N'otu afọ ahụ, onye bụbu onye otu labelụ Ginger Trill, kpọbatara Ayanda n'aka Onye Mmepụta Ndekọ bụkwa Injinia ụda bu Simphiwe Mhlongo, nke a maara dị ka Zeph / Zephbeats . Zephbeats, onye ya na ndị dị ka Riky Rick, Stogie T na A-Reece sonyeere ruo ọrụ Ayandastand Music.<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayanda-jiya-south-african-rb-interview/|title=Meet Ayanda Jiya, the South African R&B Singer You Should be Listening to|date=2019-04-29}}</ref> Ha rụkọrọ ọrụ na Ayanda Jiya's 2nd EP 'To Whom It May Concern', nke gara dị ka nke mbụ na iTunes na Google Play. Ọrụ izizi nke Ayanda nke akpọrọ 'AYANDASTAND' pụtara n'abai asatọ nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2019 wee malite dị ka nke mbụ n'ọnụ ọgụgụ na iTunes na Google Play n'ụbọchị nweputa.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-16-ayanda-jiya-drops-her-debut-album/|title=Ayanda Jiya drops her debut album}}</ref> Ndị ọbịa na abọm ahụ gụnyere Stogie T, Ziyon na Naomi Parchment. Onye Mmepụta / Sound Engineer Zephbeats, onye ya na Jiya na-arụkọ ọrụ nke ọma kemgbe afọ 2017, na-nduzi, mmepụta na ngwakọta abọm ahụ. Ayanda esorola ọtụtụ ndị na-eme ihe omume na South Africa, ma gosi na abọm Lady Zamar bụ King Zamar . Ọ pụtakwara na abọm studio nke abụọ nke A-Reece From Me to You and Only You, Stogie T's Honey and Pain Mixtape, Flame's CandyMan album, Ralf Gum's Progression album, Ginger Trill's Gang Tapes EP na Sir LSg's Moving Circle album. == Discografị == === Albọm === {| class="wikitable" ! !Nkọwapụta abọm |- ! scope="row" |''Ayandastand''<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/ayanda-jiya-ayandastand-album/|title=Listen to Ayanda Jiya's Debut Album 'Ayandastand' Featuring A-Reece, Stogie T, Ziyon and Naomi Parchment|date=8 August 2019|work=OkayAfrica}}</ref> |E wepụtara: abalị asatọ nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2019 .Label:Ayandastand Music/Zephbeat Studios. |} === Ihe omume === {| class="wikitable" !Aha abọm !Nkọwapụta abọm |- ! scope="row" |''Onye O Nwere Ike Iche Iche''<ref>{{Cite web|url=https://www.zkhiphani.co.za/review-ayanda-jiya-may-concern/|title=REVIEW: Ayanda Jiya - To Whom It May Concern|date=15 June 2017}}</ref> | * A tọhapụrụ ya: 8 June 2017 * Label: Ayandastand Music/Zephbeats Studios * Formats: Digital download |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Emume Nrite !Nrite !Ọrụ / Onye nnata !Nsonaazụ |- |2015 |14th Metro FM Music Awards |Best R&B Single<ref name=":1" /> | |{{Nom}} |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Ayanda Jiya on Twitter * [http://ayandajiya.com Official website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4s07xcxhcl380kz4tmq4offovgdtsg3 Saheed Aderinto 0 14183 84422 77903 2022-07-22T06:02:24Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL={{URL|https://www.saheedaderinto.com/}}}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionSaheed Aderinto]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceSaheed Aderinto]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Saheed Aderinto.jpg|thumb|Saheed Aderinto]] '''[https://www.saheedaderinto.com/ Saheed Aderinto]''' (amụrụ na Jenụwarị 22, 1979) bụ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme nke Naijiria na Amerịka na Mahadum Western Carolina na onye edemede mmeri. Ọ bụ onye isi oche nke [[Lagos]] Studies Association.<ref>{{Cite news|url=https://news-prod.wcu.edu/2017/04/aderinto-leads-establishment-lagos-studies-association/|title=Aderinto leads establishment of Lagos Studies Association – WCU News|date=April 13, 2017|work=WCU News|accessdate=2018-01-12|language=en-US}}</ref> Aderinto ebipụtala akwụkwọ asatọ, akwụkwọ akụkọ iri atọ na isii na isi akwụkwọ, akwụkwọ nkà ihe ọmụma iri anọ, na nyocha akwụkwọ iri abụọ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://faculty.wcu.edu/saderinto/curriculum-vita/|title=Curriculum Vita – Saheed Aderinto|work=faculty.wcu.edu|language=en-US|accessdate=2018-02-03}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Aderinto na Ibadan (Nigeria) na Jenụwarị 22, 1979. Ọ gụsịrị akwụkwọ elementrị ya na Adeen International School na 1990 na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na [[Ibadan]] City Academy na 1996. Ọ gara n'ihu nweta BA na History na Mahadum nke Ibadan n'afọ 2004. Aderinto kwagara United States na 2005 iji gụọ akwụkwọ na Mahadum Texas na Austin, ebe ọ natara MA na PhD ya na 2007 na 2010, n'otu n'otu. Na ọdịda nke afọ 2010, ọ malitere ọrụ nkuzi ya na [https://www.wcu.edu/ Mahadum Western Carolina], Cullowhee NC. == Mmụta == [[Usòrò:Saheed_Aderinto_giving_a_book_talk_at_Lehigh_University,_Pennsylvania,_March_31,_2015.jpg|áká_èkpè|thumb|394x394px]] Aderinto na-emetụta usoro "n'ozuzu" maka nchọpụta akụkọ ihe mere eme. Kama ịchọta echiche akụkọ ihe mere eme ma ọ bụ ihe omume naanị n'ime otu ngalaba nke akụkọ ihe mere eme (dịka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ akụ na ụba), Aderinto na-anakwere usoro zuru oke nke na-agbaziri okwu, usoro, na ngwá ọrụ mkparịta ụka site na ọtụtụ ọzụzụ na obere ọzụzụ. Ọ bụ echiche ndị na-adịghị "n'elu-compartmentalize" akụkọ ihe mere eme kama ha na-ejikọta ihe ọmụma dị iche iche n'ịghọta oge gara aga. Site na ọrụ gbasara ụmụaka na mmekọahụ na égbè na anụmanụ, ọ gbasaa ókèala nke akụkọ ihe mere eme nke Naijiria, na-akpaghasị ókè ịdọ aka ná ntị n'ụzọ bara uru. Mbipụta Aderinto kwekọrọ na usoro nyocha nke "Third Wave of Historical Scholarship on Nigeria". Ndị ọkà mmụta nke oge a nke akụkọ ihe mere eme nke Naijiria, dị ka o gosipụtara n'otu n'ime akwụkwọ ya nwere aha yiri nke ahụ, na-akpali echiche site na mkpa ọ dị igosi mkpa akụkọ ihe mere eme na Naịjirịa nke oge a. A na-adọta Aderinto na isiokwu dị ka mmekọahụ, nke ndị bu ya ụzọ na-ala azụ ide banyere ya na ndị a na-enyocha n'okpuru dị ka ụmụaka, na-etinye ahụmịhe ha n'etiti okwu ọchịchị nke oge a. Ọzọkwa, ọ na-agbagha ọnụọgụ abụọ siri ike n'etiti echiche colonial na postcolonial site n'igosi na e kwesịghị iji oge akụkọ ihe mere eme ihe n'ụzọ siri ike na-ekwesịghị ekwesị; kama ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme kwesịrị ịghọta ọganihu na mgbanwe na isi usoro na usoro ndị mepụtara ha. Aderinto abụghị onye ọkọ akụkọ ihe mere eme mbụ kwupụtara mkpa ọ dị ijikọ akụkọ ihe mere eme nke Naijiria tupu ọchịchị, ọchịchị, na mgbe ọchịchị biri iji mepụta echiche zuru oke. Otú ọ dị, ọ bụ otu n'ime ndị ọkà mmụta ole na ole na-etinye nke a n'ọrụ site n'itinye epilogues e ji nlezianya dee na-elekwasị anya na oge postcolonial na akwụkwọ na oge colonial - ebe ọ na-enyekwa isi dị iche na oge precolonial. Mmụta Aderinto banyere ịhụnanya, agụụ ịhụnanya, na mmetụta uche, na-eguzo n'okporo ụzọ nke nwoke na nwanyị, agbụrụ, ọkwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na nhazi ike n'ofe oge na ohere. Aderinto bụ onye edemede nke When Sex Threatened the State: Illicit Sexuality, Nationalism, and Politics in Colonial Nigeria, 1900–1958 (University of Illinois Press, 2015) onye mmeri nke 2016 Nigerian Studies Association's Book Award Prize for themost important scholarly book/work on Nigeria published in English language.”<ref>{{Cite news|url=http://nigerianstudiesassociation.org/?p=191|title=2016 NSA Book Award – The Nigerian Studies Association|date=January 25, 2017|work=The Nigerian Studies Association|accessdate=2018-02-03|language=en-US}}</ref> Akwụkwọ a na-enyocha "njikọ nke ọrụ mmekọahụ na ọrụ alaeze ukwu na British Nigeria".''<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=HbvQAwAAQBAJ|title=When Sex Threatened the State: Illicit Sexuality, Nationalism, and Politics in Colonial Nigeria, 1900–1958|author=Aderinto|first=Saheed|date=December 30, 2014|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252096846|language=en}}</ref>'' A kọwara ya dị ka "akụkọ ihe mere eme mbụ zuru oke nke mmekọahụ nke ọchịchị Naịjirịa."''<ref>{{Cite web|url=https://www.press.uillinois.edu/books/catalog/47gsh4dc9780252038884.html|title=UI Press {{!}} Saheed Aderinto {{!}} When Sex Threatened the State: Illicit Sexuality, Nationalism, and Politics in Colonial Nigeria, 1900–1958|author=Aderinto|first=Saheed|work=www.press.uillinois.edu|language=en|accessdate=2018-01-12}}</ref>'' Ọ "na-ejikọta ọmụmụ nke demimonde nke ndị ọchịchị na akụkọ obodo ukwu nke Lagos na ileba anya na iwu gọọmentị iji tụleghachi akụkọ ihe mere eme nke ndụ ọha na eze Naịjirịa. "''<ref>{{Cite book|url=https://muse.jhu.edu/book/36114|title=When Sex Threatened the State: Illicit Sexuality, Nationalism, and Politics in Colonial Nigeria, 1900–1958|author=Aderinto|first=Saheed|date=2014|publisher=University of Illinois Press|isbn=9780252096846|language=English}}</ref>'' Onye nkatọ ọzọ chere na "Saheed Aderinto ewepụtala onyinye dị oke mkpa na akụkọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'Afrịka na akụkọ ihe mere eme nke Naijiria 'Mgbe Mmekọahụ Na-eyi Steeti egwu ka e nyochala ya na ihe karịrị akwụkwọ akụkọ iri na abụọ, gụnyere Canadian Journal of African Studies, American Historical Review, International Journal of African Historical Studies, Africa: Journal of the International African Institute, Canadian Journal of History, Journal of the History of Sexuality, Journal of West African History, the Historian, na Journal of Colonialism and Colonial History, tinyere ndị ọzọ. Ọ bụkwa onye edemede nke Guns and Society in Colonial Nigeria: Firearms, Culture, and Public Order (Indiana University Press, 2018) [citation needed]. Akwụkwọ a na-enyocha mgbanwe nke Naịjirịa n'ime ọha mmadụ na-agba égbè n'oge ọkara mbụ nke narị afọ nke iri abụọ. N'akwụkwọ a, Aderinto kọwara mmekọrịta dị mgbagwoju anya dị n'etiti ndị Naịjirịa na égbè dị ka ihe dị mkpa nke nzute ndị ọchịchị Afrịka. == Lagos Studies Association == Akụkọ ihe mere eme nke LSA malitere na Mee 2016 mgbe Aderinto haziri ogbako na Lagos na Abosede George (Barnard College) na Ademide Adelusi-Adeluyi (University of California, Riverside) na Barnard College, New York City. Ndị sonyere na ogbako ahụ kwuru ihe dị mkpa inwe nzukọ iji mee ka ọrụ nke ndị na-agụ akwụkwọ na ndị na-abụghị ndị na-agụ akwụkwọ na Lagos kwekọọ. Ha tụrụ aro ka e hiwe LSA.<ref>{{Cite news|url=https://news-prod.wcu.edu/2017/04/aderinto-leads-establishment-lagos-studies-association/|title=Aderinto leads establishment of Lagos Studies Association – WCU News|date=April 13, 2017|work=WCU News|accessdate=2018-01-12|language=en-US}}</ref> N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2017, Aderinto duziri nguzobe nke LSA dị ka "òtù mba ụwa, nke dị iche iche nke ndị na-agụ akwụkwọ na ndị na-abụghị ndị agụmakwụkwọ, ndị mmasị ha na-elekwasị anya na Lagos na ndị ya. "<ref>{{Cite web|url=https://networks.h-net.org/node/28765/discussions/173697/announcing-establishment-lagos-studies-association|title=Announcing the establishment of the Lagos Studies Association. https://lagosstudies.wcu.edu/ {{!}} H-Africa {{!}} H-Net|work=networks.h-net.org|language=en|accessdate=2018-01-12}}</ref> LSA na-ahazi Nzukọ Lagos kwa afọ nke a na-eme na Lagos (Nigeria) ma na-enwe panel na nzukọ mba ụwa nke African Studies Association nke United States na African Studies Association nke United Kingdom.<ref>{{Cite web|url=https://lagosstudies.wcu.edu|title=Lagos Studies Association {{!}} Just another WordPress site|work=lagosstudies.wcu.edu|language=en-US|accessdate=2018-02-03}}</ref> == Mbipụta ya == Aderinto ebipụtala akwụkwọ asatọ, akwụkwọ akụkọ iri atọ na isii na isi akwụkwọ, akwụkwọ nkà ihe ọmụma iri anọ, na nyocha akwụkwọ iri abụọ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://faculty.wcu.edu/saderinto/curriculum-vita/|title=Curriculum Vita – Saheed Aderinto|work=faculty.wcu.edu|language=en-US|accessdate=2018-02-03}}</ref> • Animality and Colonial Subjecthood in Africa: The Human and Nonhuman Creatures of Nigeria (Ohio University Press / New African Histories Series, 2022). • Egwuregwu na akụkọ ihe mere eme nke Afrịka, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na nhazi njirimara (New York: Routledge, Eprel 2019), ya na Michael Gennaro. • Guns and Society in Colonial Nigeria: Firearms, Culture, and Public Order (Indiana University Press, January 2018) 0253031613. • African Kingdoms: An Encyclopedia of Empires and Civilizations (Santa Barbara, CA: ABC-CLIO, 2017), edited 1610695798. • Mgbe Mmekọahụ Na-eyi Steeti egwu: Mmekọahụ na-akwadoghị, Nationalism, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Colonial Nigeria, 1900–1958 (University of Illinois Press, 2015) 0252080424. • Children and Childhood in Colonial Nigerian Histories (New York: Palgrave Macmillan, 2015), edited 1137501626. • The Third Wave of Historical Scholarship on Nigeria: Essays in Honor of Ayodeji Olukoju (Cambridge Scholars Publishing, 2012), co-edited 1443839949. • Nigeria, Nationalism, and Writing History (University of Rochester Press, 2010), onye so dee 1580463584. == Akwụkwọ akụkọ a ma ama == • Ụbọchị Alaeze Ukwu na Africa: Patriotic Colonial Childhood, Imperial Spectacle, and Nationalism in Nigeria, 1905-1960," Journal of Imperial and Commonwealth History 46 (2018) <nowiki>https://doi.org/10.1080/03086534.2018.1452538</nowiki> • "Journey to Work: Transnational Prostitution in Colonial British West Africa", Journal of the History of Sexuality 24, no.1 (2015): 99–124. “O! Sir Amaghị m ma ọ bụ igbu onwe m ma ọ bụ ịnọ”: Mmetụta nwata, ịda ogbenye, na ọdịbendị edemede na Naịjirịa, 1900–1960,” Journal of the History of Childhood and Youth 8, no.2 (2015): 273–294. • Ebee ka ókèala ahụ dị? Cocoa Conflict, Land Tenure, and Politics in Western Nigeria,” Journal of Social History 47, no.1 (2013), 176–195. “‘Nsogbu nke Naịjirịa bụ ịgba ohu, ọ bụghị okporo ụzọ ndị ohu ọcha’: Ijikọ ụwa ọnụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịgba akwụna na ndịda Naịjirịa, 1921–1955,” Canadian Journal of African Studies 46, no.1 (2012): 1–22. •Nke Gender, agbụrụ na klaasị: ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke akwụna na Lagos, Nigeria, 1923–1954, Frontiers: A Journal of Women's Studies 33, no. 3 (2012): 71-92 • "Aphrodisiac dị ize ndụ, Mmekọahụ na-ezu ike: Ọrịa Venereal, Biomedicine, na Protectionism na Colonial Lagos, Nigeria," Journal of Colonialism and Colonial History 13.3 (2012). a Ụmụaka Colonial: Onyonyo na Nnọchiteanya nke Ụmụaka na Nigerian Newspaper Press, 1925-1950, History in Africa: A Journal of Method 39 (2012): 241-266.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=sVDFAQAACAAJ|title=Guns and Society in Colonial Nigeria: Firearms, Culture, and Public Order|author=Aderinto|first=Saheed|date=2018|publisher=Indiana University Press|isbn=9780253031600|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|title=Guns and Society in Colonial Nigeria: Firearms, Culture, and Public Order|author=Aderinto|first=Saheed|date=January 18, 2018|publisher=Indiana University Press|isbn=9780253031617|language=English}}</ref> == Edensibiae == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 54llmzgyim8dv9mpnsp0gtkw4zw8pav Isaac Emokpae 0 14201 84423 77921 2022-07-22T06:05:21Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Isaac Emokpae Portrait.jpg|thumb|Isaac Emokpae]] '''Isaac Emokpae''' (amụrụ '''Isaac Iken Ismahil Ọláminíyì Erhabor Ogieva Emokpae''' na Nọvemba 5, 1977) bụ onye Naijiria na-ese ihe, onye na-ese ihe, na onye na-ese foto. A na-akọwa ọrụ ya site n'ụdị abụọ ebe a maara ya maka njirimara nke nkwupụta ya. == Akụkọ ndụ na ọrụ == Emokpae nwere BA na Creative Arts na Mahadum nke Lagos (2005), na-agụ akwụkwọ n'okpuru nduzi nke Prọfesọ Abayomi Barber mana o mere akara ya na ihe okike nke Naijiria na mbụ, ọkachasị, dị ka onye na-ese foto.<ref>{{Cite web|url=http://africanartswithtaj.blogspot.com.ng/2014/05/how-duality-strokes-of-emokpae-see-two.html|title=African Arts with Taj: How Duality strokes of Emokpae see two sides of nature|author=Africanartswithtaj|date=May 3, 2014|work=African Arts with Taj|accessdate=February 8, 2018}}</ref><ref name="Oyewole 2014">{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/others/emokpae-stages-first-solo-exhibition-in-grand-style/100144.html|title=Emokpae stages first solo exhibition in grand style|author=Oyewole|first=Nurudeen|date=April 13, 2014|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://youthsdigest.com/2017/04/20/stop-dreaming-job-not-artist-advise-youths/|title=Stop dreaming of jobs that are not there, Artist advise youths' — Youths Digest|author=Shuaib|first=Gidado|date=April 2, 2017|work=Youths Digest|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ ruo oge ụfọdụ na foto ejiji na foto akụkọ, na-eme akara dị ịrịba ama n'ọrụ ebe a na-elebu ya anya dị ka "veteran".<ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/on-rubbin-minds-this-week-lets-talk-photoshop/|title=Kelechi Amadi-Obi, Ade Plumptre, Body Lawson & Isaac Emokpae – Click to see line-up on Rubbin’ Minds today » YNaija|date=April 2, 2012|work=YNaija|accessdate=February 8, 2018|language=en-GB}}</ref> Ejirila foto ya mee ihe na magazin Forbes nakwa ebe ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.forbes.com/sites/declaneytan/2016/05/18/nigerias-leading-doll-brand-is-coming-to-america/#57e9ce0f3a1c|title=Nigeria's Leading Doll Brand is Coming to America|author=Eytan|first=Declan|work=Forbes|accessdate=February 8, 2018|language=en}}</ref> Ihe osise ya na nka ọhụụ bụ ihe pụrụ iche n'ilekwasị anya na ụdị abụọ na mgbọrọgwụ ha bụ ụdị nke Abstract Expressionism. E gosipụtala ọrụ ya na Naịjirịa na gburugburu ụwa.<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/c180-arts/2017-art-year-the-rundown-continues/|title=2017 art year: The rundown continues|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> Emokpae bụ nwa nwoke nke atọ nke Erhabor Emokpae, ọ bụ onye ama ama na Naijiria, onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe a na-ewere dị ka otu n'ime ndị ọsụ ụzọ nke nka ọgbara ọhụrụ na Naịjirịa.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200503070679.html|title=Nigeria: Iken Erhabor-Emokpae – A Chip Off the Block|date=March 7, 2005|work=This Day (Lagos)|accessdate=February 8, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianbestforum.com/blog/erhabor-emokpae-a-quintessential-artist/|title=Erhabor-Emokpae… A Quintessential Artist : Nigerian Latest News Papers News Online|work=www.nigerianbestforum.com|language=en-US|accessdate=February 8, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150809/281998966180678|title=PressReader.com – Connecting People Through News|work=www.pressreader.com|accessdate=February 8, 2018}}</ref> Dị ka nna ya, Emokpae siri ike "na-ejikọta omimi uri ya na nkà nka"<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/like-father-like-son-2/|title=Like father, like son – The Nation Nigeria|date=April 9, 2014|work=The Nation Nigeria|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> E kwuru na nkà ihe ọmụma nke Leibniz, Descartes na Santayana kpaliri ya.<ref name="Oyewole 2014">{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/others/emokpae-stages-first-solo-exhibition-in-grand-style/100144.html|title=Emokpae stages first solo exhibition in grand style|author=Oyewole|first=Nurudeen|date=April 13, 2014|work=Daily Trust}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOyewole2014">Oyewole, Nurudeen (April 13, 2014). [https://www.dailytrust.com.ng/news/others/emokpae-stages-first-solo-exhibition-in-grand-style/100144.html "Emokpae stages first solo exhibition in grand style"]. ''Daily Trust''.</cite></ref> == Ihe ngosi ya ndị ahọpụtara == * Transparent - Rele Art Gallery, Onikan, Lagos. (2017)<ref>{{Cite news|url=https://olorisupergal.com/2017/11/27/rele-opens-transparent-isaac-emokpae/|title=RELE OPENS TRANSPARENT BY ISAAC EMOKPAE – Olori Supergal|date=November 2, 2017|work=Olori Supergal|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> * ''Strip -'' Rele Art Gallery, Onikan, Lagos (2015)<ref>{{Cite news|url=http://wanawana.net/2015/06/03/review-of-strip-in-the-sunday-guardian/|title=Review Of Strip In the Sunday Guardian|date=June 3, 2015|work=WanaWana|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> * ''Duality -'' The Wheat Baker, Ikoyi, Lagos (2014)<ref>{{Cite web|url=https://www.omenkaonline.com/isaac-emokpae-duality/|title=Isaac Emokpae: Duality – Omenka Online|author=Enwonwu|first=Oliver|work=www.omenkaonline.com|language=en-US|accessdate=February 8, 2018}}</ref><ref name="Oyewole 2014">{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/others/emokpae-stages-first-solo-exhibition-in-grand-style/100144.html|title=Emokpae stages first solo exhibition in grand style|author=Oyewole|first=Nurudeen|date=April 13, 2014|work=Daily Trust}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOyewole2014">Oyewole, Nurudeen (April 13, 2014). [https://www.dailytrust.com.ng/news/others/emokpae-stages-first-solo-exhibition-in-grand-style/100144.html "Emokpae stages first solo exhibition in grand style"]. ''Daily Trust''.</cite></ref> * Reconstruction in Reverse - Omenka Gallery, Ikoyi, Lagos (2010). * Genesis (Solo exhibition), Terra Kulture, VI, Lagos (2005) * Signs of the Times, Didi Museum, Lagos - (2000), Salon Event, Bungalow, VI, Lagos (2004) * ''Abayomi Barber Honorary Exhibition'' (Group Exhibition) na Faculty of Arts, University of Lagos, Nigeria. (2002) * ''CCIC VI Artists'' (Group Exhibition) na Didi Museum, Lagos, Nigeria. (2000) * ''Exchange'' of Our Treasures (Group Exhibition) na UNESCO, Troyes, France. (1996/97) * Peace on Earth/Save our Earth (Group Exhibition) na Lions Group, Ilorin, Nigeria. (1990) == Ihe nrite == * 2007 - Hasselblad Masters, Semi-finalist. * 1996 - UNESCO Exchange Our Treasures Art Competition.<ref>{{Cite news|url=https://thesheet.ng/5-artists-that-are-holding-africas-art-industry-to-sway-and-should-be-looked-out-for-in-2017-photos/|title=5 Artists That Are Holding Africa's Art Industry To Sway And Should Be Looked Out For In 2017 [PHOTOS] » Thesheet.ng|author=Unigwe|first=Chidinma|date=January 2, 2017|work=Thesheet.ng|accessdate=February 8, 2018|language=en-US}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l7pacimvg30j14tgg0ovim4y6gyr7r6 Kwesi Arthur 0 14202 84432 77922 2022-07-22T06:22:32Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kwesi Arthur.jpg|thumb|Kwesi Arthur]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Emmanuel Kwesi Danso Arthur Junior''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 18 n'ọnwa Disemba n'afọ 1994), onye a maara dịka '''Kwesi Arthur''', bụ onye Ghana na-eti egwu, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu si Tema, Ghana. Ọ ghọrọ onye ama ama n'afọ 2017 site na egwu egwu "Grind day" nke natara otuto dị ukwuu na akara aka site n'aka ndị rap heavyweights Sarkodie na Medikal .<ref name="Citi Newsroom">{{Cite news|url=https://citinewsroom.com/2018/06/05/bet-awards-kwesi-arthur-gets-nomination-in-viewers-choice-category/|title=BET Awards: Kwesi Arthur gets nomination in Viewers’ Choice category|date=5 June 2018|work=Citi Newsroom|accessdate=7 November 2018}}</ref><ref name="graphic.com.gh">{{Cite news|date=6 November 2018|title=My mum wanted me to do gospel music—Kwesi Arthur|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-music/kwesi-arthur-my-mummy-wanted-me-to-do-gospel-music.html|accessdate=6 March 2019}}</ref> N'afọ 2019, EP [https://ghanafuo.com/2019/04/review-kwesi-arthurs-live-nkrumah-krom-vol-ii-home-run.html Live] ya nke abụọ site na Nkrumah Krom Vol II nwetara ihe karịrị nde abụọ n'izu mbụ nke ntọhapụ ya. Arthur enwetala ọtụtụ ihe nrite, gụnyere Rapper nke afọ na Hip Hop Song nke afọ na Vodafone Ghana Music Awards yana nhọpụta Iwu mba ụwa kacha mma nke onye na-ekiri na 2018 BET Awards. Ọ ghọrọ onye egwu Ghana nke abụọ a họpụtara maka ihe nrite hip hop BET Cypher mgbe a họpụtara Sarkodie na 2019.<ref>{{Cite web|date=2020-10-20|title=Kwesi Arthur Reps Ghana at 2020 BET Hip Hop Awards Cypher|url=https://www.ghananotes.com/kwesi-arthur-reps-ghana-at-2020-bet-hip-hop-awards-cypher/|accessdate=2020-10-20|work=GhanaNotes.com|language=en-US}}</ref> == Mmalite ndụ ya na agụmakwụkwọ ya == A mụrụ Kwesi Arthur na 18th December, 1994 na Tema . A zụlitere ya na Tema Community 9, ọ bụ nwa nke abụọ n'ime ụmụ anọ ya na nwanne ya nwoke aha ya bụ Dayonthetrack, onye bụkwa onye egwu. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na [https://ghanaguardian.com/video-i-still-owe-fees-at-temasco-kwesi-arthur-shares-heartbreaking-story-on-his-journey-to-success Temasco] n'afọ 2013, atụmatụ Kwesi nke ịkwalite agụmakwụkwọ ya iji mụọ Psychology na Iwu na Mahadum Ghana kwụsịrị n'ihi enweghị ego. Nke a mere ka onye na-eti egwu tụlee ọrụ dị ka [http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Kwesi-Arthur-reveals-how-he-almost-ended-up-as-a-security-guard-675859 onye nche] na Tema. Ọ bụ ezie na a nabatara ya maka ọrụ nchekwa, Kwesi kpebiri ịchụso ọrụ egwu ya na ụlọ ọrụ ndekọ obodo kama. N'ebe a, ya na onye nwe ụlọ ọrụ ndekọ ahụ mere nkwekọrịta iji mụta mmepụta egwu na ndekọ n'efu; na mgbanwe, Arthur aghaghị ịrụ ọrụ ndị dị ala gburugburu ụlọ ọrụ ahụ dị ka ikpochapu na mmezi n'ozuzu. N'afọ 2016, ọ zutere ndị njikwa site na Ground Up Chale, otu mgbasa ozi ọha na eze maka ndị na-eto eto na-ese ihe na West Africa, ebe o dekọrọ ihe ndekọ egwu ya Grind day na ụlọ ọrụ ha otu afọ mgbe e mesịrị. == Ọrụ egwu ya == Kwesi Arthur malitere ide raps mgbe ọ gụsịrị abọm mbụ nke Drake, Thank Me Later .<ref>{{Cite news|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/November-5th/video-i-slept-in-a-kiosk-with-my-parents-siblings-kwesi-arthur.php|title=Video: I slept in a kiosk with my parents, siblings – Kwesi Arthur|accessdate=5 November 2018}}</ref> N'afọ 2017, o wepụtara egwu "Grind Day" site na EP mbụ ya, ''Live from Nkrumah Krom'' (2017). E wepụtara ndekọ ahụ n'okpuru uwe onwe ya ma kwado ya site na otu na-elekọta mmadụ nke a na-akpọ GroundUp Chale . O mechara wepụta remix maka "Grind Day", nke gosipụtara Sarkodie na Medikal.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/10-things-you-didn-t-know-about-kwesi-arthur-id8469261.html|title=10 things you didn't know about Kwesi Arthur|author=Mawuli|first=David|accessdate=5 November 2018}}</ref> Kwesi Arthur esorola ọtụtụ ndị egwu Ghana, gụnyere Sarkodie, Medikal, KiDi, Jason E LA, R2Bees, B4bonah, M3dal, M.anifest, EL, [[Stonebwoy]], Shatta Wale na onye egwu South Africa Nasty C . A họpụtara ya maka Best International Act n'afọ 2018 BET Awards .<ref name="Citi Newsroom">{{Cite news|url=https://citinewsroom.com/2018/06/05/bet-awards-kwesi-arthur-gets-nomination-in-viewers-choice-category/|title=BET Awards: Kwesi Arthur gets nomination in Viewers’ Choice category|date=5 June 2018|work=Citi Newsroom|accessdate=7 November 2018}}</ref><ref name="graphic.com.gh">{{Cite news|date=6 November 2018|title=My mum wanted me to do gospel music—Kwesi Arthur|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-music/kwesi-arthur-my-mummy-wanted-me-to-do-gospel-music.html|accessdate=6 March 2019}}</ref> Kwesi Arthur bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na-aga nke ọma na Ghana, ebe a na-amata egwu ya na mba ụwa ma nye ya onyinye. N'afọ 2020 egwu ya bụ Live From The 233 bụ otu n'ime egwu Afrịka kachasị egwu na ọrụ mgbasa ozi egwu Apple. == Ọmụme Ihe Ngosi == * ''Live from Nkrumah Krom'' (2017) * This Is Not The Tape, Sorry 4 The Wait (2019) * ''Live from Nkrumah Krom Vol II Home Run'' (2019)<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/April-26th/fans-go-wild-for-kwesi-arthurs-new-album-lfnkii-home-run.php|title=Fans go wild for Kwesi Arthur's new album 'LFNKII – Home Run'|work=myjoyonline.com|accessdate=9 May 2019}}</ref> * This Is Not The Tape, Sorry 4 The Wait II (2020) === Albọm Studio === * ''Nwa Jekọb'' (2022)<ref>{{Cite web|date=2022-04-22|title=Kwesi Arthur releases much-anticipated 'Son of Jacob' album - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/kwesi-arthur-releases-much-anticipated-son-of-jacob-album/|accessdate=2022-04-30|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> === Egwu onwe === {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Ebe e si nweta mmepụta !Ref |- | rowspan="2" |2017 |Ụbọchị Gị Mgbawa | rowspan="2" |Kayso |<ref>{{Cite news|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/video-meet-grind-day-hit-maker-kwesi-arthur.html|title=VIDEO: Meet "Grind Day" hit maker Kwesi Arthur|author=Zurek|first=Kweku|work=Graphic Online|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |Grind Day ''Remix'' feat Medikal na Sarkodie (rapper) |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Kwesi-Arthur-features-Sarkodie-Medikal-on-Grind-Day-remix-613211|title=Kwesi Arthur features Sarkodie, Medikal on 'Grind Day' remix|work=ghanaweb.com|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |2018 |Abụ |Barking by Ramz | |- |2018 |''Woara'' (nke pụtara - Ọ bụ gị) |Shotto Blinkz |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamotion.com/kwesi-arthur-woara-god-engineering-prod-by-shotto-blingx/|title=Kwesi Arthur – Woara (God Engineering) (Prod. by Shotto Blingx)|work=ghanamotion.com|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |2018 |Don't Keep Me Waiting feat Kidi |NytWulf |<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/kwesi-arthur-drops-dont-keep-me-waiting-feat-kidi-id8900259.html|title=Kwesi Arthur drops "Don't Keep Me Waiting" feat KiDi|author=Mawuli|first=David|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |2019 |Zombie |TwoBars |<ref>{{Cite web|url=https://afrosages.com/kwesi-arthur-zombie-prod-by-twobars/|title=Kwesi Arthur – Zombie (Prod. by TwoBars)|author=|first=|date=21 October 2019|work=afrosages.com|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2 November 2019}}</ref> |- |2020 |Gbanye Ìhè |Yung D3mz | |- |2020 |Live site na 233 |Juiczxx | |- |2020 |Baajo feat Joeboy |Yung D3mz | |- |2021 |Mmeri nke Vic Mensa |Juiczxx | |} == Ihe nrite na nhọpụta ya == === Ihe nrite egwu ndị Ghana === {| class="wikitable" !'''Afọ''' !'''Onye nnata / Ọrụ a họpụtara''' !'''Ihe nrite''' !'''Nsonaazụ''' !'''Ref''' |- | rowspan="3" |2018 | rowspan="3" |Ya onwe ya |Abụ Hip Hop nke Afọ |{{Won}}<ref>{{Cite news|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/full-list-of-winners-at-2018-vodafone-ghana-music-awards.php|title=Full list of winners at 2018 Vodafone Ghana Music Awards|access-date=7 November 2018}}</ref> | rowspan="3" |<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/sports/football/hearts-of-oak-congratulate-kwesi-arthur-on-vgma-nominations-id8074698.html|title=Hearts of Oak congratulate Kwesi Arthur on VGMA nominations|author=Anno-Kumi|first=Kwaku|accessdate=7 November 2018}}</ref> |- |Hiplife/Hip Hop Artiste nke Afọ |{{Nom}} |- |New Artiste nke Afọ |{{Nom}} |- | rowspan="2" |2021 |Ya onwe ya |Hiplife/HipHop Artist of the Year |A họpụtara ya |[https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/full-list-here-are-the-nominees-for-the-2021-ghana-music-awards/7whwp48] |- |Ya onwe ya |Mmekọrịta mba ụwa nke afọ |{{Won}} |[https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/full-list-here-are-the-nominees-for-the-2021-ghana-music-awards/7whwp48] |- |} === Ihe nrite BET === {| class="wikitable" !'''Afọ''' !'''Onye nnata / Ọrụ a họpụtara''' !'''Ihe nrite''' !'''Nsonaazụ''' !'''Ref''' |- | rowspan="1" |2018 | rowspan="1" |Ya onwe ya |Ndị na-ekiri Nhọrọ Best International Act |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-44372871|title=Rap artiste get Ghana first 2018 BET nomination|date=6 June 2018|work=BBC News Pidgin|accessdate=5 November 2018}}</ref> |- |} === Ihe nrite egwu atọ === {| class="wikitable" !'''Afọ''' !'''Onye nnata / Ọrụ a họpụtara''' !'''Ihe nrite''' !'''Nsonaazụ''' !'''Ref''' |- | rowspan="9" |2019 | rowspan="9" |Ya onwe ya |Abụ Hip Hop nke Afọ |{{Nom}} | rowspan="9" |<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/February-13th/3music-awards-2019-shatta-wale-stonebwoy-kwesi-arthur-top-nomination-list.php|title=3Music Awards 2019: Shatta Wale, Stonebwoy, Kwesi Arthur top nomination list|work=myjoyonline.com|accessdate=10 May 2019}}</ref> |- |Hiplife/Hip Hop Artiste nke Afọ |{{Nom}} |- |Hiplife/Hip Hop Act of the Year |{{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |{{Nom}} |- |Onye egwu nke afọ |{{Nom}} |- |Iwu Ọganihu |{{Nom}} |- |Digital Act of the Year |{{Nom}} |- |Hiplife Song nke afọ |{{Nom}} |- |Mmekọrịta kacha mma |{{Won}} |- |} == Ọmụme Ihe Vidiyo == {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Onye isi !Ref |- |''2017'' |''Ụbọchị Gị Mgbawa''<ref>{{Cite web|url=https://www.urbanroll.com.gh/kwesi-arthur-grind-day-prod-by-kayso/|title=Kwesi Arthur – Grind Day (Prod. by KaySo) • urbanroll|work=urbanroll.com.gh|accessdate=6 November 2018}}</ref> |Mickey Johnson |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanamotion.com/kwesi-arthur-grind-day-official-video/|title=Kwesi Arthur – Grind Day (Official Video)|work=ghanamotion.com|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2017'' |''Grind Day Remix''<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/video-kwesi-arthur-grind-day-remix-feat-sarkodie-medikal-id7781211.html|title=Video: Kwesi Arthur – Grind Day Remix feat. Sarkodie & Medikal|author=Pulse|work=pulse.com.gh|accessdate=6 November 2018}}</ref> |Lex Maccarthy |<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2017/12/video-kwesi-arthur-ft-sarkodie-x-medikal-grind-day-remix/|title=VIDEO: Kwesi Arthur Ft. Sarkodie x Medikal – Grind Day (Remix) {{!}} 360Nobs.com|work=www.360nobs.com|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2018'' |''Abụ'' |Akwaada Nyame |<ref>{{Cite news|url=https://enewsgh.com/2018/01/31/video-anthem-kwesi-arthur/|title=VIDEO: The Anthem – Kwesi Arthur – Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|date=31 January 2018|work=Proudly Ghanaian! {{!}} EnewsGH|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2018'' |''Woara'' |Yaw Skyface |<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/music-video-kwesi-arthur-woara-god-engineering-id8543529.html|title=Music Video: Kwesi Arthur – Woara (God Engineering)|author=Mawuli|first=David|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2018'' |''Don't Keep Me Waiting feat Kidi'' |Andy Madjitey |<ref>{{Cite web|url=https://www.urbanroll.com.gh/kwesi-arthur-x-kidi-dont-keep-me-waiting-official-video/|title=Kwesi Arthur x Kidi – Don't Keep Me Waiting (Official Video) • urbanroll|work=urbanroll.com.gh|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2018'' |''Fever feat Rayf'' |RocxNoir |<ref>{{Cite web|url=http://www.dcleakers.com/rayf-kwesi-arthur-fever-official-video/|title=Rayf & Kwesi Arthur – Fever (Official Video) {{!}} DCLeakers|author=dcleakers|work=www.dcleakers.com|accessdate=6 November 2018}}</ref> |- |''2019'' |''Ọ dịghị onye na-eme Mr Eazi'' |Yaw Skyface |<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/126896-kwesi-arthur-ft-mr-eazi-nobody-video-download-lyrics-review.html|title=Kwesi Arthur wipes Efia Odo's Junior US shame with his Nobody music video|author=Mensah|first=Jeffrey|date=29 April 2019|work=Yen.com.gh – Ghana news.|accessdate=10 May 2019}}</ref> |- |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l56o8y1nue4skshwmxy7n3ekhhfkiq2 Dice Ailes 0 14215 84420 77936 2022-07-22T05:57:35Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Dice Ailes.jpg|thumb|Dice Ailes]] '''Shasha Damilola Alesh''' nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Dice Ailes''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-eti egwu. Na ọnwa Julaị afọ 2014, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Chocolate City.<ref>{{Cite web|title=Dice Ailes Joins Chocolate City|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2014/07/11/dice-ailes-joins-chocolate-city/|work=[[P.M. News]]|accessdate=27 April 2017|date=11 July 2014}}</ref> A họpụtara ya maka Rookie nke Afọ na The Headies 2016.<ref>{{Cite web|title=Mayorkun Wins 'Rookie of the Year' Award at The Headies 2016|url=https://www.bellanaija.com/2016/12/mayorkun-wins-rookie-of-the-year-award-at-the-headies-2016/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=27 April 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mayorkun, Terry Apala or Dice Ailes: Who will win the Headies 2016 Rookie of the Year award?|url=http://thenet.ng/2016/12/mayorkun-terry-apala-dice-ailes-wins-headies-2016-rookie-year/|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|accessdate=27 April 2017|date=19 December 2016}}</ref> N'afọ 2016, TooXclusive họọrọ egwu ya "Miracle" nke atọ na ndepụta ya nke "Top 10 Songs for the month of Ọktoba".<ref>{{Cite web|title=Top 10 Songs for the Month Of October|url=http://www.wetinhappen.com.ng/top-10-songs-for-the-month-of-october/|work=WetinHappen Magazine|accessdate=27 April 2017|date=7 November 2016}}</ref> N'afọ 2017, tooXclusive kpọrọ ya dịka "otu n'ime ndị nka iri na isii ị chọrọ ịma.<ref>{{Cite web|title=TooXclusive's Artistes To Watch in 2017!!!|url=http://tooxclusive.com/nice-tracks/tooxclusives-artistes-watch-2017/|work=[[tooXclusive]]|accessdate=19 May 2017}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Ọ gụrụ akwụkwọ na Naịjirịa na kọleji lagooz, Republic of Benin, na [[Ghana]] wee kwaga Canada ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum York wee malite ọrụ egwu ya tupu ọ laghachi [[Naijiria|Naịjirịa]] mgbe nkwekọrịta ndekọ ya na Chocolate City na afọ 2014.<ref>{{Cite web|title=Chocolate City star Dice Ailes features Lil Kesh in new single 'Miracle' – Vanguard News|url=http://www.vanguardngr.com/2016/10/lil-kesh-teams-chocolate-city-artist-miracle/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|accessdate=27 April 2017|date=10 October 2016}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere dị ka ukwe ụka, ọ malitekwara na Hyce- age, coker, Millie na reihnard mgbe ọ nọ na labelụ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Artiste of the week: Choc Boy, Diles Ailes – Tribune|url=http://tribuneonlineng.com/artiste-week-choc-boy-diles-ailes/|work=[[Nigerian Tribune]]|accessdate=19 May 2017|date=12 May 2017}}</ref> O nwetara nkwanye ùgwù na afọ 2016 maka egwu ya nke CKay mepụtara "Miracle" nke gosipụtara [[Lil Kesh]].<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=Dice Ailes will be a star with Miracle|url=http://pulse.ng/buzz/dice-ailes-will-be-a-star-with-miracle-id6033688.html|work=Pluse Nigeria|accessdate=27 April 2017}}</ref><ref name="Vanguard">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2020/06/rising-act-millywine-teams-up-with-dice-ailes-on-run-up/|title=Rising act, Millywine teams up with Dice Ailes on 'Run Up'|publisher=Vanguard Newspaper|date=28 June 2020|accessdate=19 September 2020}}</ref> Na 21 Disemba na afọ 2016, Dice Ailes soro ndị dị ka WSTRN, Krept na Konan, Migos n'akụkụ [[Lil Kesh]] na "Beat FM Xmas concert" afọ 2016 na [[Lagos]].<ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=Migos: Hip hop group party with Nigerian teens at Beat FM Xmas concert|url=http://pulse.ng/buzz/migos-hip-hop-group-party-with-nigerian-teens-at-beat-fm-xmas-concert-id5931882.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=29 April 2017}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na Tush ''Magazine'', Dice Ailes kọwara ụdị egwu ya dị ka "Afro-pop RnB".<ref>{{Cite web|title=Dice Ailes on his 'Choc Boy' journey. – Tush Magazine|url=http://tushmagazine.com.ng/dice-ailes/|work=[[Tush Magazine]]|accessdate=9 May 2017|date=12 January 2016}}</ref> N'okwu ya:   O kwukwara n'afọ 2018 na ọ bụghị abụ "Otedola" iji nweta ego n'aka onye ijeri Femi Otedola ma ọ bụ bịaruo ezinụlọ ya nso. O kwuru "Ihe ọ bụla ị na-eme, ndị mmadụ ga-enwe obi abụọ na echiche ha mgbe niile, mana emeghị m abụ ahụ iji nweta ego n'aka Otedola ma ọ bụ ịbịaru ezinụlọ ya nso. Naanị ihe na-atọ m ụtọ. N'ụzọ dị ịtụnanya, mgbe m wepụtara egwu ahụ, ezutere m Otedola ma nye m nnukwu ego. Mụ na ndị ezinụlọ m nọ nso ma ana m akpọ ya na ekwentị mgbe ọ bụla m chọrọ. Emeghị m atụmatụ maka ihe ndị a niile dị ka ụfọdụ ndị kwuru. "<ref>{{Cite web|title=I didn't sing to get money from Femi Otedola –Dice Ailes|url=https://punchng.com/i-didnt-sing-to-get-money-from-femi-otedola-dice-ailes/|accessdate=2021-02-25|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> N'afọ 2020, otu onye na-akwado ya mara Dice aka maka ịghara itinye olu ya maka okwu ndina n'ike nke na-eme na Naịjirịa. Onye ọbụ abụ ahụ zara na ọ bụghị onye Naijiria, nke a butere esemokwu na Twitter ka ndị na-akwado ya kwere nkwa ịgọnahụ onye ọbụ abụ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2020-05-31|title=Nigerians disown Dice Ailes after he denies his Nigerian roots|url=https://www.mynigeria.com/NigeriaHomePage/entertainment/Nigerians-disown-Dice-Ailes-after-he-denies-his-Nigerian-roots-360022|accessdate=2021-11-23|work=Mynigeria|language=en}}</ref> == Discography == === Single === {| class="wikitable sortable" style="display:inline-table;" |+Dị ka onye isi nka !Afọ !Aha !Abọm |- | rowspan="2" |2014 |"Fantasy" | rowspan="11" |Non-album single |- |"Telephone" |- |2015 |"Machinery" |- |2016 |"Ọrụ Ebube" |- |2017 |"Ella" |- |2017 |"Otedola" |- |2018 |"mr biggs" |- |2018 |"Dicey" |- |2018 |“O zuola” |- |2019 |"Alakori"(feat.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/falz-and-dice-ailes-release-new-catchy-tune-alakori/|title=Listen: Falz And Dice Ailes Release New Catchy Tune "Alakori"|date=8 June 2019|work=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|accessdate=9 June 2019}}</ref> <small>Falz</small>) "Ginika" |- |2020 |"Pim Pim" (feat Olamide)<ref name="PM News">{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/03/28/dice-ailes-features-olamide-on-pim-pim-2/|title=Dice Ailes features Olamide on 'Pim Pim'|publisher=P.M News|date=28 March 2020|accessdate=19 September 2020}}</ref> |} {| class="wikitable sortable" style="display:inline-table;" |+Dị ka onye na-ese ihe !Afọ !Aha !Abọm |- |2015 |"Awon Temi" (<span style="font-size:85%;">Loose Kaynon feat</span><br /><br /><br /><br />. <span style="font-size:85%;">Dice Ailes & [[Koker (singer)|Koker]])</span> |''Ọrụ Gemini''<ref>{{Cite web|title=Loose Kaynon – The Gemini Project|url=http://cloud9.com.ng/loose-kaynon/the-gemini-project/|work=cloud 9|accessdate=9 May 2017}}</ref><ref>{{Cite web|author=Base|first=MTV|title=News : loose kaynon releases "The Gemini Project"|url=http://www.mtvbase.com/news/loose-kaynon-releases-the-gemini-project/ujbw32|work=[[MTV Base]]|accessdate=9 May 2017|date=12 January 2016}}</ref> |- |2016 |"Brooklyn" (<span style="font-size:85%;">Ice Prince</span> <span style="font-size:85%;">feat</span>.<br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">Dice Ailes)</span> |''Jos to the World'' |- | rowspan="2" |2017 |"Olohungbo" (<span style="font-size:85%;">[[Masterkraft (producer)|Masterkraft]]</span> <span style="font-size:85%;">feat</span>.<br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">Ceeza, [[Ycee|YCEE]] & Dice Ailes)</span> | rowspan="2" |Non-album single |- |"No Favors" (<span style="font-size:85%;">Yung6ix</span> <span style="font-size:85%;">feat</span>.<ref>{{Cite web|title=Yung6ix ft. Dice Ailes & Mr. Jollof – No Favors|url=https://www.360nobs.com/2017/05/music-yung6ix-ft-dice-ailes-mr-jollof-no-favors/|work=360nobs|accessdate=10 May 2017}}</ref><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">Dice Ailes & Mr. Jollof)</span> |- |2017 |“Nna gị” <small>(M.I Abaga feat. Dice Ailes)</small> |''Nzute'' |- |2019 |"Que Cera" (Vision DJ feat. Dice Ailes, [[Kwesi Arthur]], Medikal) | |} === Mkpokọta egwu === {| class="wikitable sortable" |+Dị ka onye isi nka !Afọ !Aha !Abọm |- | rowspan="2" |2015 |"Drank" (<span style="font-size:85%;">[[DJ Lambo]]</span>, Milli, Dice Ailes)<br /><br /><br /><br /> | rowspan="2" |''TICBN'' |- |"Oh No No" (<span style="font-size:85%;">Dice Ailes</span><br /><br /><br /><br />) |} === Albọm nchịkọta === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Ụbọchị a tọhapụrụ ya |- |2015 |''Mba Choc Boi nke a na-apụghị ibibi ebibi'' |30 Eprel 2015 |} === Mkpuchi === {| class="wikitable sortable" |+Dị ka onye isi nka !Afọ !Onye na-ese ihe !Aha |- |2016 |MI & Dice Ailes |"Controlla (refix)"<ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=New Music: M.I Abaga, Dice Ailes – "Controlla" (refix)|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-m-i-abaga-dice-ailes-controlla-refix-id5107350.html|work=Pulse Nigeria|accessdate=29 April 2017}}</ref> |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ |- |2015 |tooXclusive Awards |Best New Artiste<ref>{{Cite web|title=tooXclusive Awards 2015 Nominees List|url=http://tooxclusive.com/news/tooxclusive-awards-2015-nominees-list/|work=[[tooXclusive]]|accessdate=9 May 2017}}</ref> | rowspan="3" |Ya onwe ya |{{Nom}}<ref>{{cite web|title=tooXclusive AWARDS 2015 – WINNERS!|url=http://tooxclusive.com/news/tooxclusive-awards-2015-winners/|website=[[tooXclusive]]|accessdate=9 May 2017}}</ref> |- |2016 | rowspan="2" |Isi |Rookie nke Afọ |{{Nom}} |- |2018 |Next Rated |{{Nom}}<ref>{{Cite news|url=http://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2018-winners-list-id8339846.html|title=Wizkid, Davido, Simi and Mayorkun are among the big winners at the 12th edition of the Headies Music Awards.|last=Ohunyon|first=Ehis|access-date=7 May 2018}}</ref> |} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa == Edensibia == {{Reflist}}{{Chocolate City Music}} == Njikọ mpụga == * [https://chocolatecitymusic.com/chocolatecity-artists/7-dice-ailes.html Dice Ailes profaịlụ na Chocolate City] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] emsfzlfz52we4cv49akmbf2wd93xaay CKay 0 14217 84445 77938 2022-07-22T07:14:03Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:CKay during an interview in March 2022.png|thumb|CKay]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Chukwuka Ekweani''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 16 n'ọnwa Julaị n'afọ 1995), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Ckay''' (SEE-kay), bụ onye Naijiria na-agụ egwu na onye na-emepụta ihe ndekọ bịanyere aka na Warner Music South Afrika. Ọ bịanyere aka na Chocolate City, onye otu Warner Music Group onwe ya na-arụ ọrụ ADA. Egwu ya na mba ụwa "Love Nwantiti", nke a makwaara dị ka "Love Nwantiti (Ah Ah Ah)," bụ nke Chocolate City wepụtara n'afọ 2019. Na 29 Machị na afọ 2022, egwu ahụ malitere na nọmba otu, na-esote mmalite nke chaatị Billboard Afrobeats.<ref>{{Cite web|author=Frankenberg|first=Eric|title=CKay’s ‘Love Nwantiti’ Is No. 1 on First Billboard U.S. Afrobeats Songs Chart|url=https://www.billboard.com/music/chart-beat/ckays-love-nwantiti-tops-first-billboard-us-afrobeats-songs-chart-1235050658/|work=Billboard|accessdate=5 April 2022|date=29 March 2022}}</ref> Na 9 Mee na afọ 2022, ọ ghọrọ abụ Afrịka mbụ n'akụkọ ihe mere eme iji gafere otu ijeri iyi na Spotify.<ref>{{Cite web|author=Courage|first=Onyema|date=2022-05-10|title=CKay's 'Love Nwantiti' surpasses 1 billion streams on Spotify across all versions|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/ckays-love-nwantiti-surpasses-1-billion-streams-on-spotify-across-all-versions/19r6xm6|accessdate=2022-05-21|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Chukwuka Ekweani na [[Kaduna]], steeti dị na mpaghara ugwu ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa. Ọ bụ onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]] sitere na Anambra Steeti dị na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa. Ọ bụ nna ya, onye bụ onye na-eduzi ukwe na chọọchị ha kpaliri ịhụnanya ya maka egwu.<ref name="Drum">{{Cite web|author=Mbendeni|first=Alutho|title=Nigerian star CKay speaks to us about being 'Africa's boyfriend' and new music|url=https://www.news24.com/drum/celebs/news/nigerian-star-ckay-speaks-to-us-about-being-africas-boyfriend-and-new-music-20210917|work=Drum|accessdate=1 October 2021}}</ref> Mgbe ọ na-etolite, ngwá egwu kpaliri ya, nke kpaliri ya ịmụta piano site n'aka nna ya.<ref name="Drum" /><ref name="DJBooth">{{Cite web|title=Ckay Wants to Be Your Boyfriend: Interview|url=https://djbooth.net/features/2021-04-07-ckay-interview-audiomack|work=DJBooth|accessdate=2 October 2021|language=en}}</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, otu enyi ya kpọbatara ya na ngwanrọ mmepụta Fruity Loops.<ref name="DJBooth" /> Chukwuka Ekweani malitere ọrụ egwu ya dị ka onye otu egwu, nke ya na ndị otu egwu abụọ ndị ọzọ mejupụtara, tupu ọ malite ọrụ ya dị ka CKay.<ref name="Drum" /> == Ọrụ == N'afọ 2014, ọ kwagara Legos, mgbe achọpụtara ya. Mgbe ọ bịanyere aka na Loopy Music, ọ malitere ịrụ ọrụ na Chocolate City, na mbido afọ 2015.<ref>{{Cite web|author=Olorunsola|first=Michael|date=9 June 2017|title=Chocolate City's CKay discusses His New Single, Coming Projects & More on Exclusive Interview with BN Music|url=https://www.bellanaija.com/2017/06/ckay-exclusive-interview-bn-music/|accessdate=12 August 2020|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> N'ịgbaso njikọta nke Loopy Music na afo 2016, ọ sonyeere ndị na-ese ihe na Chocolate City.<ref>{{Cite web|title=Ckay Signs To Chocolate City Music|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/227693/ckay-signs-to-chocolate-city-music.html|accessdate=12 August 2020|work=Nigerian Voice}}</ref> Ọ bụ onye egwu nke mere egwu n'ụdị dị iche iche gụnyere Afrobeats, R&B na dancehall.<ref>{{Cite web|date=4 June 2019|title=I'm the future of Afrobeat music – CKay|url=https://www.vanguardngr.com/2019/06/im-the-future-of-afrobeat-music-ckay/|accessdate=12 August 2020|work=Vanguard News}}</ref> Na 11 Septemba afọ 2017, ọ wepụtara egwu mbụ ya bụ ''Who the Fuck Is CKay?'', site na Chocolate City .<ref>{{Cite web|author=Idowu|first=Tomi|date=8 September 2017|title=Ckay Leverages The Publicity With Release of 'Who The Fuck Is Ckay EP'|url=https://culturecustodian.com/who-the-fuck-is-ckay/|accessdate=12 August 2020|work=The Culture Custodian (Est. 2014)}}</ref> Na 30 Ọgọstụ afọ 2019, ọ wepụtara egwu ya nke abụọ ''CKay'' the First site na Chocolate City, na 11 Febụwarị afọ 2021, ọ wepụtara egwu ya nke atọ Boyfriend site na Warner Music South Africa.<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=6 September 2019|title=Ckay Releases new EP "Ckay the First" {{!}} Stream on BN|url=https://www.bellanaija.com/2019/09/ckay-releases-new-ep-ckay-the-first-stream-on-bn/|accessdate=12 August 2020|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ckay releases new EP, 'Boyfriend'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/new-ep-ckay-boyfriend-ep/9nqnspk|work=Pulse Nigeria|accessdate=1 October 2021}}</ref> Na 4 Mee afọ 2021, ọ kwadoro na Twitter na ọ bịaghịzi aka na Chocolate City, kama ọ bịanyere aka na Warner Music South Afrika.<ref>{{Cite web|author=Daramola|first=Kunle|title=Ckay: I'm signed to WMG South Africa NOT Chocolate City|url=https://lifestyle.thecable.ng/ckay-im-signed-to-wmg-south-africa-not-chocolate-city/|work=TheCable|accessdate=1 October 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=CKay|url=https://www.warnermusic.co.za/artist/ckay/|work=Warner Music South Africa|accessdate=1 October 2021}}</ref> Na 2 Machị afọ 2018 ọ wepụtara "Container", ihe ndekọ Afrobeat nke ụdị ịgba egwu gwara gwara nke South Afrika metụtara. Egwu a ghọrọ ihe ndekọ ọganihu, ma mee ka ọ nweta nnukwu ikuku na Naịjirịa. E wepụtara ya site na Chocolate City, Tempoe mepụtara ya.<ref>{{Cite web|title=New Music: CKay – Container|url=https://www.bellanaija.com/2018/03/new-music-ckay-container/|work=BellaNaija|accessdate=2 October 2021|date=2 March 2018}}</ref> Na 6 Julaị afọ 2018, o wepụtara vidiyo egwu ahụ, nke Myth duziri ma gbaa na ebe dị iche iche na Legos.<ref>{{Cite web|title=New Video: CKay – Container|url=https://www.bellanaija.com/2018/07/new-video-ckay-container/|work=BellaNaija|accessdate=2 October 2021|date=9 July 2018}}</ref> N'afọ 2019, mgbe a tọhapụrụ ''CKay'' the First, "Love Nwantiti" ghọrọ nnukwu ndekọ na Naịjirịa. Na 14 Febụwarị afọ 2020, CKay wepụtara remix akpọrọ "Love Nwantiti (Ah Ah Ah) nke gosipụtara Joeboy na Kuami Eugene. N'afọ 2021, ọ gara n'ihu na TikTok<ref>{{Cite web|author=C.J|first=Nelson|title=CKay's 'Love Nwantinti' Took Over TikTok -- But He's Only Now Getting Full Credit|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/ckay-love-nwantinti-tik-tok-1231221/|work=Rolling Stone|accessdate=2 October 2021|date=24 September 2021}}</ref> wee bụrụ ihe egwu mba ụwa, na-ese ihe nkiri na Europe, Africa, Australia na New Zealand, na-erukwa nọmba 23 na UK ma mee ka ọ banye na US <nowiki><i id="mwUQ">Billboard</i></nowiki> Hot 100.<ref>{{Cite web|date=21 September 2021|title=Ckay's 'Love Nwantiti' charts at No. 23 on the official UK top 40|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/ckays-love-nwantiti-charts-at-no-23-on-the-official-uk-top-40/he1b2h0|accessdate=2 October 2021|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Remix nke North Africa nke gosipụtara ElGrande Toto ghọrọ ihe a ma ama na mba Maghreb na Germany. Remix French gosipụtara Franglish, remix German nke gosipụtara Frizzo, Joeboy na Kuami Eugene, nsụgharị Spanish na De La Ghetto, remix nke East Africa nke gosipụtara Rayvanny na remix South Africa nke gosipụtara Tshego na Gemini Major. E gosipụtara ya na egwu "La La" site na abọm studio nke Davido A Better Time, nke ewepụtara na 13 Nọvemba afọ 2020, site na Davido Music Worldwide, RCA Records, na Sony Music. na "Beggie Beggie" site na abọm studio mbụ nke Ayra Starr ''19'' & Dangerous, nke ewepụtara na 6 Ọgọst 2021, site na [[Mavin Records]]. Na 28 Julaị afọ 2021, ọ natara akara YouTube mbụ ya maka iru ndị debanyere aha 100k.<ref>{{Cite web|title=CKay Receives Youtube Plaque for Crossing New Milestone|url=https://notjustok.com/news/ckay-youtube-plaque-for-milestone/|work=NotjustOk|accessdate=1 October 2021|date=28 July 2021}}</ref> Na 8 Ọktọba afọ 2021, Ckay ghọrọ onye mbụ na-ese ihe n'Afrịka kụru nde irí abụọ Spotify Listeners, na ihe karịrị nde mmadụ iri abụọ na otu na-ege ntị kwa ọnwa na peeji Spotify ya.<ref>{{Cite web|title=CKay Makes History As First African Artist to Hit 20 Million Spotify Listeners|url=https://www.okayafrica.com/ckay-20-million-spotify-history/|work=OkayAfrica|accessdate=11 October 2021|language=en|date=8 October 2021}}</ref> == Nkà ihe == Na 4 June afo 2019, n'ajụjụ ọnụ ya na Ayo Onikoyi nke [[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Nigeria]], CKay kọwara ụdị egwu ya dị ka Afro-pop si n'ọdịnihu (2056 AD kpọmkwem).<ref>{{Cite web|title=I'm the future of Afrobeat music – CKay|url=https://www.vanguardngr.com/2019/06/im-the-future-of-afrobeat-music-ckay/|work=Vanguard News|accessdate=2 October 2021|date=4 June 2019}}</ref> Na 24 Septemba afọ 2021, Helen Ainsley nke Official Charts Company na-akọwa egwu CKay dị ka ijikọta Afrobeats na pop, egwu elektrọnik, na ọbụna itinye egwu oge ochie.<ref name="OCC">{{Cite web|author=Ainsley|first=Helen|title=Who is CKay? The Emo-Afrobeat artist flying up the charts with Love Nwantiti|url=https://www.officialcharts.com/chart-news/who-is-ckay-the-emo-afrobeat-artist-flying-up-the-charts-with-love-nwantiti__34100/|work=Official Charts Company|accessdate=1 October 2021}}</ref> == Discography == === EPs === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwuregwu agbatị, na nkọwa ahọpụtara na ọnọdụ chaatị ! rowspan="2" scope="col" style="width:14em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" style="width:17em;" |Nkọwa ! colspan="6" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu |- ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |CAN<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/charts/canadian-albums/2021-10-16|title=Billboard Canadian Albums Chart: October 16, 2021|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=12 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |DEN<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://hitlisten.nu/default.asp?w=41&y=2021&list=a40|title=Album Top-40 Uge 41, 2021|publisher=[[Hitlisten]]|accessdate=20 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |FRA<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|publisher=lescharts.com|accessdate=17 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |NLD<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://dutchcharts.nl/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|publisher=dutchcharts.nl|accessdate=17 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/charts/billboard-200/2021-10-16|title=Billboard 200 Chart: Week of October 16, 2021|work=Billboard|accessdate=12 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |USWorld<nowiki><br id="mwkA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/charts/world-albums/2021-10-09|title=World Albums Chart: Week of October 9, 2021|work=Billboard|accessdate=9 October 2021}}</ref> |- ! scope="row" |''Who the Fuck Is CKay?'' | * A tọhapụrụ ya: 11 Septemba 2017 * Label: Chocolate City * Formats: Digital download, streaming | - | - | - | - | - | - |- ! scope="row" |''CKay nke Mbụ'' | * A tọhapụrụ ya: 30 Ọgọstụ 2019 * Label: Chocolate City * Formats: Digital download, streaming |20 |24 |35 |12 |117 |4 |- ! scope="row" |''Enyi nwoke'' | * A tọhapụrụ ya: 12 Febụwarị 2021 * Label: Warner Music South Africa * Formats: Digital download, streaming | - | - | - | - | - | - |} === Single === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center" |+Ndepụta nke egwu, na-egosi aha na afọ ewepụtara na ọnọdụ chaatị ahọpụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:14em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="10" |Ọnọdụ chaatị ! rowspan="2" scope="col" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |AUS<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://australian-charts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=australian-charts.com|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |FRA<br /><br /><br /><br /><ref name="lescharts">{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=lescharts.com|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |GER<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.offiziellecharts.de/suche?artist_search=CKay&do_search=do|title=Discographie CKay|work=offiziellecharts.de|accessdate=8 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NLD<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://dutchcharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=dutchcharts.nl|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NOR<br /><br /><br /><br /><ref name="nor">{{Cite web|url=https://norwegiancharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=norwegiancharts.com|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NZ<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://charts.nz/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=Discography CKay|work=charts.nz|accessdate=27 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SWE<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://swedishcharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=swedishcharts.com|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SWI<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://hitparade.ch/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=hitparade.ch|accessdate=26 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |UK<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.officialcharts.com/artist/61057/ckay/|title=CKay {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|accessdate=8 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/charts/hot-100/2022-02-05/|title=The Hot 100 Chart: February 5, 2022|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=1 February 2022}}</ref> |- ! scope="row" |"Container"<ref>{{Cite web|date=2 March 2018|title=New Music: CKay – Container|url=https://www.bellanaija.com/2018/03/new-music-ckay-container/|accessdate=12 August 2020|work=BellaNaija}}</ref> |2017 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |{{Non-album single}} |- ! scope="row" |"Ụzọ" | rowspan="2" |2019 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | | rowspan="2" |''CKay nke Mbụ'' |- ! scope="row" |"Love Nwantiti" | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | * MC: 2× Platinum<ref>{{Cite web|title=Gold/Platinum|url=https://musiccanada.com/gold-platinum/|accessdate=2022-01-23|work=Music Canada|language=en-US}}</ref> * IFPI DEN: Gold<ref>{{Cite web|title=Ckay Feat. ElGrande Toto "love nwantiti" {{!}} IFPI|url=http://ifpi.dk/node/10793|accessdate=2022-01-23|work=ifpi.dk}}</ref> * PROMUSICAE: Gold |- ! scope="row" |"Felony" |2020 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | | rowspan="2" |''Enyi nwoke'' |- ! scope="row" |"Skoin Skoin", nke gosipụtara Bianca Costa<br /><br /><br /><br />) | rowspan="5" |2021 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Love Nwantiti (Ah Ah Ah) nke gosipụtara<br /><br /><br /><br /> Joeboy na Kuami Eugene) |8 |1 |6 |1 |1 |2 |4 |1 |3 |26 | * ARIA: Gold * BPI: Platinum * BVMI: Gold * RIAA: Gold * RMNZ: Platinum * IFPI Austria: Platinum<ref>{{Cite web|title=Auszeichnungen Archiv|url=https://ifpi.at/auszeichnungen/|accessdate=2022-01-23|work=IFPI Austria - Verband der österreichischen Musikwirtschaft|language=de-DE}}</ref> * FIMI: Platinum<ref>{{Cite web|title=Richiedi targhetta|url=https://www.fimi.it/top-of-the-music/certification-form.kl|accessdate=2022-01-23|work=www.fimi.it|language=it-IT}}</ref> * AFP: 2× Platinum<ref>{{Cite web|title=http://www.audiogest.pt/uploads/files/file_2022-01-06-12-27-03|url=http://www.audiogest.pt/uploads/files/file_2022-01-06-12-27-03|accessdate=2022-01-23|work=Audiogest}}</ref> * PROMUSICAE: Gold | rowspan="5" {{TBA}} |- ! scope="row" |"Kiss Me Like You Miss Me" na Payal Dev)<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|title=Payal Dev collaborates with international artiste CKay for a romantic track|url=https://www.tribuneindia.com/news/entertainment/payal-dev-collaborates-with-international-artiste-ckay-for-a-romantic-track-300573|work=The Tribune|accessdate=1 October 2021}}</ref> | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Emiliana" | - |9<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://snepmusique.com/les-tops/le-top-de-la-semaine/top-albums/?semaine=18?&annee=2022&categorie=Top%20Singles|title=Top Singles (Week 18, 2022)|publisher=Syndicat National de l'Édition Phonographique|language=French|accessdate=10 May 2022}}</ref> | - |21 | - | - |90<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.sverigetopplistan.se/chart/41?dspy=2022&dspp=4|title=Veckolista Singlar, vecka 4|publisher=[[Sverigetopplistan]]|accessdate=29 January 2022}}</ref> |27 | - | - | |- ! scope="row" |"By Your Side" (featuring Blxckie<br /><br /><br /><br />) | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Maria"(featuring Silly Walks Movement)<br /><br /><br /><br /> | rowspan="1" |2022 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |} == Ihe nrite == {| class="wikitable" !Afọ ! width="250" |Emume onyinye ! width="250" |Nkọwa onyinye (s) ! width="135" |Ọrụ a họpụtara ! width="75" |Nsonaazụ |- |2018 |City People Music Award |Best New Act of the Year |Ya onwe ya<ref>{{Cite web|title=#CPMA2018: City People Music Awards Nominees' List Out|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2018-city-people-music-awards-nominees-list-out/|work=City People Magazine|accessdate=15 October 2021|date=17 October 2018}}</ref> |{{Nom}} |- |2020 |City People Music Award |Best Collabo nke Afọ |Love Nwantiti (<small>na</small>. <small>Joeboy</small>, & <small>Kuami Eugene</small>)<ref>{{Cite web|title=#CPMA2020: Citypeople releases nominations for 2020 Music Awards|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2020-citypeople-releases-nominations-for-2020-music-awards/|work=City People Magazine|accessdate=15 October 2021|date=30 November 2020}}</ref> |{{Nom}} |- | rowspan="2" |2021 |All Africa Music Awards |Onye na-ese ihe n'Afrịka kachasị mma |Ya onwe ya "Felony"<ref>{{Cite web|title=FULL LIST: Wizkid earns six AFRIMA 2021 nominations|url=https://lifestyle.thecable.ng/full-list-wizkid-earns-six-afrima-2021-nominations/|work=TheCable Lifestyle|accessdate=11 October 2021|date=22 September 2021}}</ref> |{{Nom}} |- |Ihe nrite Mobo |Best African Music Act |Ya onwe ya<ref>{{Cite web|title=FULL LIST: Rema, Ayra Starr, CKay nominated for 2021 MOBO Awards|url=https://lifestyle.thecable.ng/full-list-rema-ayra-starr-ckay-nominated-for-2021-mobo-awards/|work=TheCable Lifestyle|accessdate=17 November 2021|date=11 November 2021}}</ref> |{{Nom}} |- | rowspan="3" |2022 |Brit Awards |Abụ kacha mma nke mba ụwa |"Love Nwantiti" |{{Nom}} |- |The Future Awards Africa |Nrite maka egwu (nke Infinix nyere) |Ya onwe ya |{{Nom}} |- |Isi |Mmekọrịta kacha mma |"Beggie Beggie" (na. |{{pending}} |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/channel/UC7l7-ClAn4QZlA_Qq5sTIdw CKay Official YouTube channel] * [https://www.facebook.com/ckayyo/ CKay Facebook peeji nke] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qduokqjozegm5heufkpls2b3716c8c8 M.I Abaga 0 14230 84429 77952 2022-07-22T06:18:09Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:M.I Abaga (cropped).jpg|alt=M.I Abaga|thumb|Jude Lemfani Abaga]]   '''Jude Lemfani Abaga'''-emepụta ihe ndekọ na Naijiria. Ọ ghọrọ onye a ma ama n'afọ 2006 mgbe egwu ya "Crowd Mentality" ghọrọ ihe a ma ama na [[Jos]], Nigeria. E wepụtara abọm izizi ya bụ Talk About It n'afọ 2008. ''MI 2'': The Movie (2010) nọchiri LP ahụ. Afọ anọ ka e mesịrị, ọ wepụtara The Chairman dị ka abọm studio ya nke atọ. Abaga wepụtara listi egwu Rendezvous na onwa Febụwarị afọ2018. N'ọnwa Ọgọstụ nke afọ ahụ, ọ wepụtara abọm studio nke anọ ya A Study On Self Worth: Yxng Dxnzl .<ref>{{Cite web|url=https://medium.com/@tontonnelsonraymond/a-study-on-self-worth-yxng-dxnzl-one-listen-review-rating-80-c4dfcf7fb394|title="A STUDY ON SELF WORTH: YXNG DXNZL" — ONE LISTEN REVIEW (Album Rating: 80%)|author=Raymond|first=Tonton Nelson|date=26 August 2018|work=Medium|language=en|accessdate=22 January 2020}}</ref> [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] Abaga bụ onye isi oche nke Chocolate City site na afọ 2015 ruo afọ 2019.<ref>{{Cite web|title=Chocolate City announces MI as the new the CEO|url=http://guardian.ng/news/chocolate-city-announces-mi-as-the-new-the-ceo/|publisher=Guardian|accessdate=24 March 2016|date=1 July 2015}}</ref> Na onwa Machị afọ 2020, ọ kwupụtara ọpụpụ ya na labelụ ahụ wee malite labelụ ndekọ nke ya Incredible Music .<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/m-i-abaga-exits-chocolate-city-announces-own-label-incredible-music/|title=M.I Abaga Exits Chocolate City, Announces Own Label 'Incredible Music'|date=6 March 2020|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=6 March 2020}}</ref> O meriri Best Hip Hop na Best New Act na 2009 MTV Africa Music Awards, a họpụtakwara ya na Best International Act category na BET Awards 2010.<ref>{{Cite web|author=OG|first=Demola|title=Mtv Africa Music Award Winners|url=http://notjustok.com/2009/10/10/mtv-africa-music-award-winners/|publisher=[[NotJustOk]]|accessdate=24 March 2016|date=10 October 2009}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Jude na [[Jos]], [[Ȯra Plateau|Plateau]] Steeti . Nne na nna ya, Pastọ na Oriakụ. Abaga si Takum, [[Ȯra Taraba|Taraba steeti]], ha abụọ bụ ndị Jukun-Nigerian. Ọ gara Baptist High School, na obodo Jos ebe nne ya zụtara akara egwu na mgbe e mesịrị, obere piano 7 nke mere ka ọ banye n'ụwa egwu. Jude nwere ụmụnne nwoke abụọ, Jesse Jagz, onye nọkwa na egwu Naịjirịa na Afrịka, na Jason Abaga. N'oge Jude na-eto eto, ọ na-ege egwu sitere na Lauryn Hill, [[Bob Marley]], Sarah Maclachlan, Pablo Neruda, Jay-Z na DMX.<ref>[http://www.museumstuff.com/learn/topics/Jude_Abaga::sub::Early_Life Jude Abaga: Early Life.] </ref><ref>[http://www.myspace.com/pyeriboy M.I's MySpace.com page.] </ref> Ọrụ Jude na ụwa hip hop malitere site na nchapụta nke ọrụ egwu sitere na DMX na Lauryn Hill n'oge afọ 1998. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Calvin College, [[Michigan]], US, ọ banyere n'ime uri mgbe ọ na-achụso ọrụ na Business na Economics. N'ebe ahụ, ọ na-eme ihe mgbe niile na nnukwu ihe ngosi hip hop na egwu nke ụlọ akwụkwọ ahụ. Egwu rap ya na àgwà ya mere ka ọ nweta ọkwa nke atọ na ihe ngosi Calvin College nke akpọrọ 'HipHopera' na afọ 2003, nke bụ naanị "ihe ngosi hip hop" nke Calvin College nwere.<ref name="Choc City" /> M.I. mekwara ụfọdụ mgbalị ndị na-eme ihe ọchị, mana o kpebiri ịrapara na egwu n'ihi na ihere na-eme ya mgbe ọ dịghị onye chịrị ọchị ma e wezụga ya.<ref name="WazobiaRadio">[http://www.wazobiafm.com/ph941/index.php?option=com_content&view=article&id=37:m-i&catid=9:who-is-who Profile] @ [[Wazobia FM]]. </ref> == Ọrụ == Jude malitere ọrụ egwu ya mgbe ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 2003. N'ịchọta ọnọdụ ya na ụlọ ọrụ nke ndị dị ka Modenine, Ruggedman na [[Eedris Abdulkareem]] na-achịkwa, ọ malitere ngwa ngwa mmepụta nke mixtapes ya na enyi ya Djinee. Nke a dugara n'otu egwu a ma ama "Safe", (abụ nke ọ na-eme ka abụ ndị ama ama na Naijiria na abụ ya) nke chịkọtara egwu dị egwu site na redio na ụlọ ọrụ vidio egwu nke Afrịka dị ka MTV Vibe . Egwu a nwetakwara ya ihe nrite na Nigerian Music Video Awards, City People, N.E.A n'etiti ndị ọzọ. Nkwupụta gbara ntọhapụ nke Safe mere ka otuto dị egwu nye abọm studio mbụ ya nke akpọrọ Talk About It ma Oye Akideinde nke 360nobs gosiri ya 8.5/10 Abọm ahụ chịkọtara onyinye dịka Onye egwu nke Afọ (Modemen Awards na afo 2008), Onye egwu Hip Hop kacha mma (City People Awards).<ref>[http://www.360nobs.com/2010/02/mi-%E2%80%93-talk-about-it-naija-listening-e-a-r-essential-album-rating/ M.I - Talk About It Album Review] Retrieved 14 April 2015.</ref><ref>[http://www.africanhiphop.com/africanhiphopnews/review-mi-talk-about-it/ Review: MI – Talk about it] Retrieved 26 December 2012</ref><ref>[http://thenet.ng/2014/11/check-out-m-is-awards-collection/ Check out M.I's Awards Collection] Retrieved 14 April 2015.</ref> Mixtape mbụ ya bụ PYERIBOY . O mechara gaa n'ihu wepụta mixtape akpọrọ: Illegal Music na afo 2009, nke ọ na-eji ike egwu ya eme ihe n'ụzọ zuru ezu.<ref>[http://www.jaguda.com/2009/03/16/mi-illegal-music/ MI – Illegal Music 1] By Jaguda - 16 March 2009; © Jaguda.com.</ref> Mixtape ahụ sochiri Illegal Music II nke ewepụtara na afọ 2012. Laa azụ na Jos, Naijiria, ya na nwanne ya nwoke, Jesse Jagz, Ice Prince, Ruby, Threadstone, Lindsay, Moses (Elbulk), na E kelly jikọrọ aka wee mepụta Loopy Music. E mechara bịanye aka na ụlọ ọrụ Chocolate City, akara egwu a ma ama na Naịjirịa, nke mere ka o si obodo Jos kwaga n'isi obodo mba ahụ, Abuja, ma metụtakwa mmalite nke ọrụ ya na-aga nke ọma na ụlọ ọrụ egwu Naịjirịa. O nwetakwara nkwanye ùgwù mba ụwa na South Afrika site na Channel O music Award, MTVbase Awards na American BET Awards. Onye na-emepụta ihe nke ọma, onye na-ede abụ, onye na-ede egwu na onye na-egwu egwu, DIV [onye?] akọwawo M.I dị ka ọdịnihu nke hip-hop Afrika.<ref name="WazobiaRadio">[http://www.wazobiafm.com/ph941/index.php?option=com_content&view=article&id=37:m-i&catid=9:who-is-who Profile] @ [[Wazobia FM]]. </ref> Ọ mepụtara ma gosipụta na ọrụ nke ndị na-ese ihe dị ka, Don Jazzy, Threadstone (Nigeria's first rock band [citation needed]), Kel, Djinee, Shifi (Styl Plus), Jesse Jagz, Ice Prince, Hyce-age, Ruby, Lindsey, Leony, [[Wizkid]] wdg. Ọ na-arụkwa ụlọ ọrụ mmepụta ihe, Rytchus Era Productions ya na nwanne ya nwoke Jesse Abaga (Jesse Jagz). N'afọ 2013, ụlọ ọrụ nkwukọrịta na Naijiria bụ Glo Mobile họpụtara ya dị ka onye nnọchi anya akara ya na ndị ọzọ na-ese ihe na Naijiria dịka Omawumi, [[Burna Boy]] wdg. Ọ bụkwa onye ọka ikpe na ''Glo X-Factor'', nsụgharị Naijiria nke ihe ngosi egwu n'afọ 2013. Egwú iwu na-akwadoghị 3 - E wepụtara The Finale na 29 Febụwarị 2016. E mere ka mixtape iri ahụ dị n'ịntanetị n'efu, na-achịkọta ihe karịrị 400,000 downloads n'ime naanị ụbọchị atọ. Na 9 Febụwarị 2018, M. I wepụtara ọrụ studio nke asaa ya nke akpọrọ Rendezvous, ndepụta egwu nke nwere ụdị dị iche na nke oge niile. Ọrụ ahụ bịara dị ka ihe ijuanya nye ndị na-akwado ya ka ewepụtara ya naanị otu ụbọchị mgbe onye na-eti egwu kwupụtara ụbọchị ntọhapụ maka Yxng Dxnzl. A tọhapụrụ Yxng Dxnzl (nke a na-akpọ Yung Denzl) n'onwe ya na 24 August afo 2018, ihe dị ka ọnwa atọ ka ụbọchị ntọhapụ mbụ gasịrị. A kpọrọ abọm ahụ "A Study on Self Worth" ma tinye otu You Rappers Should Fix Up Your Lives - nke kpalitere ọtụtụ nzaghachi.<ref>{{Cite web|url=https://filterfree.ng/features/best-replies-mis-rappers-fix-lives/|title=The Best Replies To MI's "You Rappers Should Fix Up Your Lives" – FilterFree|work=filterfree.ng|date=27 October 2017|language=en-US|accessdate=29 August 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/m-i-abaga-here-are-the-best-rap-replies-to-you-rappers-should-fix-up-your-lives-id7498309.html|title=M.I Abaga: Here are the best rap replies to "You rappers should fix up your lives"|author=Akan|first=Joey|accessdate=29 August 2018|language=en-US}}</ref> E wepụtara abọm a dị ka akụkụ nke nchịkọta nke abọm rap nke Naijiria akpọrọ LAMB August, na ebumnuche nke ịmaliteghachi egwu rap na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/lamb-august-mi-to-release-his-albums-on-these-dates/|title=LAMB August: MI To Release His Albums On These Dates|author=Agbo|first=Njideka|work=guardian.ng|date=10 August 2018|accessdate=13 January 2019}}</ref> Abọm atọ ahụ, Crown nke A-Q na Loose Kaynon, Yung Denzl nke M.I Abaga & BadBoyBlaq nke Blaqbonez bụ nke M.I. mepụtara. Na 6 Machị afọ 2020, onye egwu ahụ kwupụtara ọpụpụ ya na Chocolate City mgbe afọ iri na atọ nke ịbụ akụkụ nke akara ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://thesound.ng/lambaugust-hope-returns-for-nigerian-hiphop-in-august/|title=Lamb August: Hope Returns For Nigerian HipHop in August|author=TheSoundNG|date=14 August 2018|work=TheSoundNG|language=en-US|accessdate=13 January 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/news/after-13-years-mi-abaga-finally-says-goodbye-to-chocolate-city/|title=After 13 years, MI Abaga Finally Says Goodbye To Chocolate City|date=6 March 2020|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video - Notjustok|language=en-US|accessdate=7 March 2020}}</ref> == Usoro ịkụ egwu == Tripol nke Blaze-A-Mic na-akọwa M.I's flow dị ka "dị mfe ịga ma juputara na ọkpọ".<ref>orangeslice.org.</ref> A na-adọtakwara myirịta n'ụdị ndị egwu a ma ama dịka Kanye West, Lil Wayne na Jay-Z. Ndị maara M.I. nke ọma atụnyere ego ya na nke [[Kanyé West|Kanye West]] na Jay-Z.<ref name="WazobiaRadio">[http://www.wazobiafm.com/ph941/index.php?option=com_content&view=article&id=37:m-i&catid=9:who-is-who Profile] @ [[Wazobia FM]]. </ref> == Onyinye na mmata == M.I. bụ onye na-ahụ maka iwepụta ọtụtụ ndị na-ese ihe na-abịanụ dịka Phyno, Wizkid, Vypa, Jesse Jagz, Ruby, Pype, Tone Ice Prince, Brymo, na KhaliGraph Jones. Ọtụtụ ndị na-akwado hip hop na Naijiria akọwaala ya dị ka "Hip Hop Messiah" nke Naịjirịa.<ref>See , and {{Cite web|url=http://www.ladybrilleblogazine.com/2009/02/mi-aka-hip-hop-messiah-uncut-ladybrille.html|title=Archived copy|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121204004434/http://www.ladybrilleblogazine.com/2009/02/mi-aka-hip-hop-messiah-uncut-ladybrille.html|archivedate=4 December 2012|accessdate=14 November 2012}}</ref> MI emeela ọtụtụ ihe iji weta ọnụnọ ugwu na ụlọ ọrụ egwu Naịjirịa, ebe ọ na-egosi ihe nlereanya zuru oke nke ijikọ Naịjirịa ọnụ. Ọ bụ onye guzobere Loopy Records na Incredible Music. M.I rụkwara ọrụ na mmepụta egwu na Chocolate City, ma mepụta abọm na abụ maka ndị enyi ya. Ihe kachasị ama n'ime ndị a bụ na afọ 2011 mgbe ọ mepụtara egwu abụọ na abọm Ice Prince's Everybody Loves Ice Prince na nso nso a Ruby Gyang's Good Man off her "This Is Love" Ep. A họpụtara M.I ka ọ bụrụ onye nnọchi anya ọma nke United Nations na afọ 2012.<ref>[http://africamusiclaw.com/2012/10/a-belated-congrats-to-m-i-abaga-on-his-nomination-as-un-goodwill-ambassador.html Belated Congrats to M.I Abaga on his Nomination as UN GOODWILL AMBASSADOR!] </ref> M.I na-akwadokwa mkpọsa Jostified.<ref>[http://jostified.blogspot.com/ JOSTIFIED.] </ref> O nwetala nkwanye ùgwù n'ụwa niile dịka akụkụ nke ndị na-ebute ụzọ nke "Afrobeats".<ref>[https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-26770178 Guide to Nigeria's Afrobeats stars], BBC</ref><ref>{{Cite web|title=How Nigeria's Afrobeats are redefining the sound of Africa|url=https://www.theguardian.com/world/2014/apr/24/nigerias-afrobeats-redefining-the-sound-of-africa|work=The Guardian|accessdate=4 August 2014|date=24 April 2014}}</ref> == Esemokwu == === Kelly Hansome === Enweela asọmpi n'etiti ndị na-ese ihe na Naijiria, M.I. Abaga na Kelly Hansome. Nke a malitere mgbe M.I. na egwu ya Fast Money, Fast Cars kwuru, "Kelly Hansome mara mma, m ga-agwa ya mgbe m hụrụ ya. Ma ọ bụrụ na achọrọ m nwoke, ọ ga-abụ ''[[Kenny Ogungbe|Keke]]'' ''ma ọ bụ'' ''D1''. Kelly Hansome ejighị okwu ndị a kpọrọ ihe ma site n'ebe ahụ, ha abụọ agaala egwu na Kelly Hansome wepụtara Catch Me If You Can, ebe ọ na-abanye na akara Chocolate City dum. Na nzaghachi, ogige Choc City wepụtara Nobody Test Me na akara sitere na M.I na-agwa Kelly Hansome okwu ozugbo, na-asị, "''Naanị otu Kelly'' m maara, Kelly Rowland. ''Gịnị mere m ga-eji jụ ha, nye ha nkwalite dị ọnụ ala. Echere m na ha akọrọla nke ukwuu, m kwesịrị inye ha lotion''". Mgbe e mesịrị, Kelly Hansome wepụtara Chocolate Boys (ndị otu Chocolate City). M.I. wepụtara egwu na abọm afọ 2010 ya, M.I.2 aha ya bụ Beef . Ka Kelly nụrụ nke a, weputara egwu Finish You Boy .<ref>AMEBOR.</ref> === Iceberg Slim === N'afọ 2009, otu onye na-eti egwu na US nke aha ya bụ Iceberg Slim wepụtara otu egwu akpọrọ ''Mr International'' ebe o kwuru ahịrịokwu ndị a: "M ka mma karịa M.I? Amaghị m. Am I? N'ezie ị ga-ajụ M.I. O doro anya na nke ahụ adịghị mma na M.I, nke mere ka ọ wepụta otu egwu a maara dị ka "Somebody Wants To Die", nke gosipụtara onye ọrụ ibe ya bụ Ice Prince na egwu ahụ. N'ihe na-erughị awa iri anọ na asatọ mgbe a tọhapụrụ M.I's "Somebody Wants to Die" IceBerg Slim wepụtara "Assassination" na isi mmalite na-ekwu na ọnọdụ Facebook ya n'oge ntọhapụ ahụ na-agụ "Somebody Wants To Die", m ga-ahụ maka "Assassination" ... ka ọnụ malite ... (Agwara m ha na ọ ga-abụ M.I.stake, mana ha egeghị ntị). "<ref> Jaguda.com, 18 August 2009. </ref> E nwere asọmpi n'uche ndị na-akwado rap banyere onye mere ka ọ bụrụ onye rapa kacha mma na Naịjirịa. [mgbe?<sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5D;</sup> M.I mepụtara ọtụtụ ndị na-akwado ya karịa Iceberg Slim ma nwee ọtụtụ ihe ndekọ egwu, ebe Iceberg Slim nwetara obi na ndị na-akwado rap nke Naijiria n'oge dị mkpirikpi na-adịghị ahụkebe. N'afọ 2012, ndị egwu abụọ ahụ kpebiri ikpochapụ esemokwu ahụ n'okpuru rug. Iceberg kwuru, "Echeghị m na m họọrọ MI. Ọ bụ asọmpi dị mma na Hip-Hop, nke ọtụtụ ndị mmadụ na-aghọtaghị. N'obodo Hip-Hop, anyị nwere ike ịbụ ezigbo ndị enyi ma ọ bụ ụmụnne ma enwere m ike ịsị na abụ m onye rapa kachasị mma n'ụwa ma ọ dịghị onye na-ewe iwe ma ọ bụ were ya onwe ya. Mgbọ m na MI abụghị ihe ịrịba ama nke enweghị nkwanye ùgwù n'ụzọ ọ bụla. Ọ bụ ezie na ọ na-akwa emo, ọ dị mma. Ndị mmadụ wepụrụ ya n'ọnọdụ ma chee na m na-akatọ ya. Egwú rap bụ ihe gbasara asọmpi n'ihi na ọ na-enyere gị aka ito ma meziwanye onwe gị. "<ref>[http://www.thisdaylive.com/articles/from-new-york-with-lyrics-/144361/ "From New York With Lyrics.]</ref> === NotJustOk === Ịma ama nke M.I amụbaala ngwa ngwa n'ime afọ ndị gara aga na Naịjirịa ka ọ ghọworo otu n'ime ndị egwu rap a ma ama, ma jiri ya tụnyere ndị egwu ndị ọzọ dịka [[Naeto C]], el Dee, D'banj, [[9ice]] na Mode 9. E depụtara ya dị ka onye egwu nke anọ kachasị nwee nkà na Naịjirịa site na saịtị egwu n'ịntanetị Notjustok.com .<ref>{{Cite web|url=http://news.naij.com/30290.html|title=Iceberg Slim: From New York With Lyrics|date=22 August 2013|publisher=News.naij.com}}</ref> Ọkwa ahụ adịghị mma na M.I ma o jiri egwu NotJustOk / Savage (Track 5) na mixtape ya wepụtara n'afọ 2016 Illegal Music 3 iji dozie nsogbu nke iji ya tụnyere ndị ọzọ na-eti egwu rap na Naijiria. Ọ rịọrọ n'ụzọ doro anya ka ndị nkatọ hapụ aha ya na ndepụta ọ bụla ma kwụsị ọkwa, ọkwa ma ọ bụ ịkatọ egwu ha na-enyeghị aka ịmepụta naanị n'ihi na onye nkatọ ahụ chọrọ inwetakwu traction, ndị na-eso ụzọ ma kwalite ọkwa ha. === Vector === M.I na Vector nwere oke egwu rap na-aga n'ihu iji kwuo onye bụ Hip Hop kachasị mma na Naịjirịa, N'afọ 2019, o mere ka M.I wepụta egwu diss "The Viper", ọ na-ekwu otú o si nyere ndị na-eme egwuregwu aka ma e jiri ya tụnyere Vector. O kwuru, sị, "Lee ka anyị bilie site n'ibuli ndị ọzọ, onye ị buliri? ''Ọ dịghị onye n'ime afọ ndị a niile. Nwere ike ikwu na Vector tinyere ha n'ọnọdụ wow. '''<ref>{{Cite web|date=14 October 2019|title=M.I vs Vector Beef: How it all Started|url=https://affairstv.com/2019/10/14/m-i-vs-vector-beef-how-it-all-started/|accessdate=13 October 2020|work=Affairs TV News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Aigbokhaevbolo|first=Oris|date=7 October 2019|title=#TheViper: 3 Reasons Vector can't recover from the MI Abaga diss|url=https://medium.com/@Catchoris/theviper-3-reasons-vector-cant-recover-from-the-mi-abaga-diss-b75bdc1ebe98|accessdate=13 October 2020|work=Medium|language=en}}</ref> Vector kụrụ na M.I na diss track "Judas, òké", na-azaghachi nkwupụta ya o kwuru, ''"Jesse Jagz, ị bụ enyi m, enweghị m ike ime nke a ngwa ngwa mana eziokwu banyere nwanne gị nwoke agbagwoju anya. Ya mere, n'oge ụfọdụ n'okwuchukwu a, m ga-ekwu ụfọdụ ihe na-adịghị mma iji gosi ndị na-akwado ya na GOAT ha (Greatest Of All Time) bụ n'ezie òké. Ka anyị bido nkuzi ahụ.'' ''"Ònye bụ ndị rappers m tinyere?  Ọtụtụ ndị ọzọ gbakwunyere abụọ n'ime atọ gị ma etinyeghị m aka n'ihe ọ bụla. Emere m ya niile n'efu ebe ọ bụ na ị na-akwọ n'elu dị ka DJ Lambo gị. Olee maka égbè ị wetara iji nyere aka ịghọ rambo?...Ya mere, gịnị ka m kwesịrị ime Sign a man I wouldn't sign? Anaghị m eme egwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị.'' ''"Ndị Yoruba ga-asị, 'Eni dale lo bale lo.' Ambode na-apụ na VisionScape"''<ref>{{Cite web|title=Rapper Vector attacks MI, Ambode, others in Judas The Rat|url=https://punchng.com/rapper-vector-attacks-mi-ambode-others-in-judas-the-rat/|accessdate=13 October 2020|work=Punch Newspapers|date=11 October 2019|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=NaijaLoaded M.I vs Vector|url=https://www.naijaloaded.com.ng/entertainment/judgement-time-m-i-vs-vector-who-won-the-diss-battle}}</ref> Na ọnwa Disemba afọ 2020, Vector na Jude "M.I" Abaga yiri ka ha emeriela agha ha mgbe ha abụọ zutere na akụkụ nke atọ na nke ikpeazụ nke "The Conversation", usoro ihe nkiri Hennessy Nigeria dabere na asọmpi dị n'etiti M.I na Vector, ha abụọ zutere ihu na ihu ma kwurịta ihe mere n'etiti ha. Ndị egwu abụọ ahụ kwuru ihe kpatara anụ ehi ahụ na echiche ha n'ebe ibe ha nọ. M.I kwuru na o nwere echiche na Vector adịghị amasị ya, ebe Vector kwuru na ya kwenyere na M.I bụ onye aghụghọ na aghụghọ.<ref>{{Cite web|title="The Conversation" Hennessy Nigeria, Youtube|url=https://www.youtube.com/watch?v=vp36eGk3QOU|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211221/vp36eGk3QOU|archivedate=2021-12-21}}</ref><ref>{{Cite web|date=6 October 2020|title=M.I And Vector Ends Beef, Possible Collaboration Underway|url=https://editor.guardian.ng/life/m-i-and-vector-ends-beef-possible-collaboration-underway/|accessdate=13 October 2020|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Discography == ; Albọm Studio * ''Kwuo Banyere Ya'' (2008) * MI 2: Ihe nkiri ahụ (2010) * ''Onye isi oche'' (2014) * A Study on Self Worth: Yxng Dxnzl (2018) ; Albọm nchịkọta * The Indestructible Choc Boi Nation (na Chocolate City) (2015) ; Mixtapes na listi egwu * ''Egwú iwu na-akwadoghị'' (2009) * ''Egwú iwu na-akwadoghị 2'' (2012) * Egwú iwu na-akwadoghị 3: The Finale (2016) * Rendezvous (2018) ; EPs * ''Juda'' (2020) * The Live Report (na <small>A-Q</small>) (2020) == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ref |- |2018 |''[[Chief Daddy]]'' |Mr. X |<ref>{{Cite web|date=18 September 2018|title=RMD, Falz, MI, Ini Edo, others star in "Chief Daddy"|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/284326-rmd-falz-mi-ini-edo-others-star-in-chief-daddy.html|accessdate=5 March 2021|language=en-GB}}</ref> |- |2021 |''Namaste Wahala'' |Onwe ya |<ref>{{Cite web|date=17 January 2021|title=Highly anticipated Bollywood-Nigerian collaboration, "Namaste Wahala" to be released soon!|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/highly-anticipated-bollywood-nigerian-collaboration-namaste-wahala-to-be-released/gz746pb|accessdate=5 March 2021|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Category !Onye a họpụtara / Ọrụ ! !Ref |- | rowspan="4" |2008 |Modemen Awards |Onye egwu nke afọ | |{{Won}} | |- | rowspan="3" |Hip Hop World Awards |Best Rap Single | |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Nigerian hip hop awards winners list for 2008 - Gistmania|url=http://www.gistmania.com/talk/topic,1048.0.html|accessdate=7 September 2015|work=www.gistmania.com|date=18 March 2008}}</ref> |- |Next Rated | rowspan="3" |M.I Abaga |{{Nom}} | |- |Lyricist on the Roll |{{Nom}} | |- | rowspan="10" |2009 |MTV Africa Music Awards |Best New Act |{{Won}} |<ref name="mtv">MTV.co.uk homepage.</ref> |- | rowspan="4" |Nigerian Music Video Awards |Best Mainstream Hip Hop Video | |{{Won}} | rowspan="2" |<ref name=":1">{{Cite web|title=Winners, Photos and Fashion from 2009 Nigerian Music Video Awards|url=http://www.bellanaija.com/2009/11/05/winners-photos-and-fashion-from-2009-nigerian-music-video-awards/|accessdate=7 September 2015|work=BellaNaija|date=5 November 2009}}</ref> |- |Ojiji kachasị mma nke mmetụta pụrụ iche na vidiyo | |{{Won}} |- |Vidio nke Afọ | |{{Nom}} | |- |Onye nduzi kacha mma |Mex |{{Nom}} | |- |Nigerian Entertainment Awards |Nigerian Entertainment Awards |Best New Act of the Year |{{Won}} | |- | rowspan="3" |Hip Hop World Awards |Mkpughe Hip Hop |M.I Abaga |{{Won}} | rowspan="2" |<ref name=":0">{{Cite web|title=Hip Hop World Awards Winners - Naija {{!}} Jaguda.com|date=17 May 2009|url=http://jaguda.com/2009/05/17/hip-hop-world-awards-winners-naija/|accessdate=7 September 2015}}</ref> |- |Abọm Rap kacha mma |"Ka anyị kwuo banyere ya" |{{Won}} |- |Lyricist on the Roll | rowspan="7" |M.I Abaga |{{Nom}} | |- | rowspan="2" |Ihe nrite Ọdịnihu | rowspan="4" |Onye egwu nke afọ |{{Nom}} | |- | rowspan="8" |2010 |{{Won}} | |- |Malaysia African Entertainments Awards |{{Won}} | |- |City People Entertainment Awards |{{Won}} | |- |National Daily |Onye na-ese ihe nke afọ |{{Won}} | |- |Orange Wall of Fame |Brand kachasị mma |{{Won}} | |- | rowspan="2" |Hip Hop World Awards |Best Rap Single | |{{Nom}} | |- |Lyricist on the Roll | rowspan="4" |M.I Abaga |{{Nom}} | |- |BET Awards |Best International Act |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|date=18 May 2010|title=BET Awards Nominations Led By Jay-Z, Beyonce, Alicia Keys, Drake … And Justin Bieber|url=http://www.mtv.com/news/articles/1639471/bet-awards-nominations-led-by-jayz-beyonce-alicia-keys-drake-justin-bieber.jhtml|publisher=MTV}}</ref><ref name="jaguda.com">{{Cite web|title=BET Nominates Nigerian MI and Psqaure for best International Act|date=19 May 2010|url=http://www.jaguda.com/.../bet-nominates-nigerian-mi-and-psqaure-for-best-international-act/|publisher=Jaguda.com}}</ref> |- | rowspan="3" |2011 |Diaspora Professionals, Dubai |Onye na-ese ihe nke afọ |{{Nom}} | |- | rowspan="2" |Isi |Artiste nke Afọ |{{Nom}} | |- |Abọm nke Afọ |''MI2: Ihe nkiri ahụ'' |{{Nom}} | |- | rowspan="3" |2015 | rowspan="3" |Isi |Abọm Rap kacha mma | rowspan="2" |<nowiki><i id="mwAdA">Onye isi oche</i></nowiki> |{{Won}} | |- |Abọm nke Afọ |{{Nom}} | |- | rowspan="2" |Best Rap Single | |{{Nom}} | |- | rowspan="3" |2018 | rowspan="3" |Isi | rowspan="2" |"Unu ndị rappers kwesịrị idozi ndụ gị" |{{Won}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|date=4 May 2018|title=The complete list of winners at 12th edition of music awards|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2018-the-complete-list-of-winners-at-12th-edition-of-music-awards/lnvms3t|accessdate=12 May 2021|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> |- |Lyricist on the Roll |{{Won}} |- |The Headies Award for Best Performer | |{{Nom}} |} === Leekwa === * List of Nigerian rappers == Edensibia == {{Reflist}}{{M.I Abaga}}{{Chocolate City (record label)}}{{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] qway8arwmhmvc7ukzrzx2ckd63dlrkq Nontsikelelo Mutiti 0 14242 84438 77968 2022-07-22T06:29:25Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Re publica Accra 18 – Day 1 (46300659242) (cropped).jpg|thumb|Nontsikelelo Mutiti]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Nontsikelelo Mutiti''' (amụrụ na mkpụrụ ụbọchị iri atọ na otu n afọ 1982) bụ onye mmebe eserese na onye nkuzi. Ọrụ ya na-elekwasị anya na imewe weebụ, ihe onyonyo, mbipụta na nka akwụkwọ. Ọ na-a gụnyekarịkwa ọrụ ike isi n'ọrụ nhazi ya, ma "na-enwe mmasị na ọdịiche dị n'etiti omenala ndi isi ojii". <ref>{{Cite web|author=Morley|first=Madeleine|title=Nontsikelelo Mutiti’s Book Designs Explore Black African Identity, the Aesthetics of Hair Braiding, and Brooklyn Police Brutality|url=https://eyeondesign.aiga.org/nontsikelelo-mutitis-book-designs-explore-black-african-identity-the-aesthetics-of-hair-braiding-and-harlem-police-brutality/|work=Eye on Design|accessdate=5 March 2019|date=20 July 2017}}</ref> Ọrụ ya gụnyere akụrụngwa ndị e bipụtara maka Black Lives Matter . <ref>{{Cite web|author=Best|first=Tamara|title=At New Museum, a Pop-Up Support System for Black Lives Matter|url=https://www.nytimes.com/2016/09/03/arts/design/at-new-museum-a-pop-up-support-system-for-black-lives-matter.html|work=The New York Times|accessdate=5 March 2019|date=2 September 2016}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Steinhauer|first=Jillian|title=Reflections from Black Women Artists for Black Lives Matter|url=https://hyperallergic.com/322742/reflections-from-black-women-artists-for-black-lives-matter/|work=Hyperallergic Media|accessdate=5 March 2019|date=16 September 2016}}</ref> Mutiti gụsịrị akwụkwọ na Zimbabwe Institute of Vigital Arts na diploma na nkà mgbasa ozi na afọ 2007. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Yale School of Art na ntinye uche MFA na eserese eserese na afọ 2012. <ref>{{Cite web|title=Bulletin of Yale University: School of Art 2013-2014|url=https://bulletin.yale.edu/sites/default/files/art-2013-2014.pdf|work=Bulletin of Yale University|accessdate=5 March 2019}}</ref> == Ndụ onye == A mụrụ Mutiti na afọ 1982 na Harare, [[Zimbabwe]] . <ref>{{Cite web|title=Biography|url=https://icavcu.org/artist/knight/#biography|work=Institute for Contemporary Art at Virginia Commonwealth University|accessdate=5 March 2019}}</ref> Ọ bụ otu n ime ndị hibere ọtu ogbakọ ọdịnala mba Zimbab na Detroit, nke nyere ndị n eme ihe omume n etiti Detroit na Zimbabwe agbamume. rụpụtara ụlọ ọrụ omenala Zimbabwe na [[Detroit]], nke na-akwado nkwado n'etiti ndị na-ese ihe na [[Detroit]] na [[Zimbabwe]] . <ref>{{Cite web|title=Zimbabwe Cultural Centre in Detroit|url=https://knightfoundation.org/grants/5996|work=Knight Foundation|accessdate=5 March 2019}}</ref> Ọ bụ otu onye n ime ndị wubere Black Chalk &amp;amp; Co. <ref>{{Cite web|author=Embuscado|first=Rain|title=Black Chalk & Co. Is Building An Archive Of Zimbabwe's Stories|url=https://www.newinc.org/news-posts/black-chalk-co-reading-zimbabwe-2018|work=New Inc|accessdate=5 March 2019|date=30 May 2018}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Black Chalk & Co.|url=http://blackchalkblackchalk.com/|work=Black Chalk & Co.|accessdate=5 March 2019}}</ref> Ọ bụ onye nduzi nka na onye nchoputa nke Ihe ọgụgụ Zimbabwe, nke e guzobere na njedebe afọ 2016, ebe nchekwa dijitalụ nke akwụkwọ Zimbabwe. <ref>{{Cite web|author=Mushakavanhu|first=Tinashe|title=Searching for Zimbabwe’s scattered (hi)stories|url=https://mg.co.za/article/2018-08-31-00-searching-for-a-countrys-scattered-histories|work=Mail & Guardian|accessdate=5 March 2019|date=31 August 2018}}</ref> Mutiti bụ osote prọfesọ na Mahadum Virginia Commonwealth na ngalaba eserese grafik <ref>{{Cite web|title=Nontsikelelo Mutiti|url=https://arts.vcu.edu/graphicdesign/faculty/nontsikelelo-mutiti/|work=Virginia Commonwealth University School of the Arts|accessdate=5 March 2019}}</ref> Ọ bi ma na-arụ ọrụ na [[New York City]] na Richmond, Virginia . == Ihe nrite == * Mmemme Artist Berlin, BKP (2021) <ref>{{Cite web|title=BKP2021|url=https://www.daad.de/en/the-daad/communication-publications/press/press_releases/bkp2021/|accessdate=2021-03-07|work=www.daad.de|language=en}}</ref> * Soros Arts Fellowship, Open Society Foundation (2019) <ref>{{Cite web|title=Soros Arts Fellowship|url=https://www.opensocietyfoundations.org/grants/soros-arts-fellowship?fellow=nontsikelelo-mutiti&current=1|accessdate=2021-03-07|work=www.opensocietyfoundations.org|language=en}}</ref> * Joan Mitchell Foundation Emerging Artist Grant (2015) <ref>{{Cite web|title=Nontsikelelo Mutiti|url=https://laundromatproject.org/people/nontsikelelo-mutiti/|work=Laundromat Project|accessdate=5 March 2019}}</ref> * Ndị otu Alice Kimball English Traveling Fellowship (2012) <ref>{{Cite web|title=Bulletin of Yale University: School of Art 2013-2014|url=https://bulletin.yale.edu/sites/default/files/art-2013-2014.pdf|work=Bulletin of Yale University|accessdate=5 March 2019}}</ref> == Ihe ngosi == * The Metropolitan Museum of Art in New York (2017) * We Buy Gold in Brooklyn, New York * Whitney Museum in New York (2016) * Studio Museum in Harlem (2015) * Ruka (To Braid/ to knit/ to weave) at Recess Art (2014)<ref name="Recess">{{Cite web|title=Nontsikelelo Mutiti: Ruka (To braid/ to knit/ to weave)|url=https://www.recessart.org/coming-soon-nontsikelelo-mutiti/|work=Recess|accessdate=19 December 2021|date=3 June 2014}}</ref> * Edwin Gallery in Michigan * Yale's Davenport Art Gallery * Syracuse University == Ọrụ == A maara Mutiti nke ọma maka nyocha nka pụrụ iche na omume ọha mmadụ nke ike ntutu isi na ejiji onwe ya na mba Africa. Dịka ọmụmaatụ, na ihe ngosi 2014 na Recess Art, Mutiti nwetara mkpali site na oghere nke ntutu isi nke Africa, dị ka enwere ike ịhụ ya na New York City ma ọ bụ Harare. Mutiti megharịrị ihe nrịbama mma dị ka "mgbidi e sere na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ acid ma ọ bụ ucha oroma na-egbuke egbuke, akwụkwọ akụkọ e gbupụrụ ndị na-eme ememme, ụdị ntutu isi, akwụkwọ ozi na akwụkwọ mmado sitere na chọọchị ndị na-ekwusa ozi ọma… [na] obere ihe onyonyo ojii nke dị n'ebe niile n'elu ụlọ nke na-eme. Ihe nkiri Nollywood." <ref>{{Cite web|url=https://www.recessart.org/coming-soon-nontsikelelo-mutiti/|title=Nontsikelelo Mutiti: Ruka (To braid/ to knit/ to weave)|date=2014|work=Recess Art}}</ref> Mmasị Mutiti na-esite na mma nke ụlọ okike si ruo n'ụdị obodo na mgbanwe ana-eme n'ime ha. N'afọ 2015, dị ka akụkụ nke Performa, ọ na-arụkọ ọrụ ọnụ na Chimurenga na Pan African Space Station ịmepụta mmapụta salon nke kwadoro usoro mkparịta ụka ''.'' <ref>{{Cite web|url=https://medium.com/@tinsmush/storytelling-in-the-salon-nontsikelelo-mutiti-e0f22b653456|title=Storytelling in the salon — Nontsikelelo Mutiti|author=Mushakavanhu|first=Tinashe|date=2015-12-01|work=Medium|accessdate=2019-03-16}}</ref> === Mbipụta === * A-A-A (folded posters, 2012) * Thread (screen print on linoleum tiles, 2012–2014) * African Hair Braiding Salon Reader (spiral bound booklet, laser print, 2014) * The Laundromat Project (2014) * RIP Kiki (2016) * Requiem (2016) * How to Wear Cloth (folded posters, fabric, paper, letterpress, 2016) * Bootleg This (book cloth, book board, laser printed booklet, compact disk, 2016) * 1960 Free (risograph and laser printing, spiral bound, 2016) * Black Women Artists for Black Lives Matter (BWAforBLM) (identity, banner, and ephemera, 2016) === Vidiyo === * Unbreakable (2011) * Pain Revisited Excerpt (2015) * Just Keep Swimming (2016) === Weebụ === * Ọrụ ịsa akwa (mmeghari webụsaịtị, 2014) * Ịgba braiding (2015) * Ọgụgụ Zimbabwe (2016) == Ebemsibia == <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] luyk8h03pftm7dhvzmu0311vfa8r3pv Tems (singer) 0 14328 84442 78055 2022-07-22T06:40:47Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tems on NdaniTV Sessions -cropped.png|thumb|Tems (singer)]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Temilade Openiyi''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 11 n'ọnwa Juun n'afọ 1995), nke a maara dịka '''Tems''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ.<ref>{{Cite web|title=The sweet, arresting harmonies of Nigeria's Tems|url=https://www.thefader.com/2020/03/09/tems-mr-rebel-try-me-interview|accessdate=4 August 2021|work=The FADER|language=en}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama mgbe abụọ n'ime egwu ya ruru n'elu iri anọ na <nowiki><i id="mwDw">Billboard</i></nowiki> Hot 100 na 2021, mmekorita ya na Drake na egwu "Fountains" site na abọm ya Certified Lover Boy, na egwu [[Wizkid]] "Essence"; nke ikpeazụ ruru n'elu iri na-esote remix ya na [[Justin Bieber]], ma mee ka ọ nweta nhọpụta Grammy Award.<ref>{{Cite web|title=Tems - Grammy Award|url=https://www.grammy.com/artists/Tems/38505|accessdate=2022-03-02|work=[[Grammy Award]]}}</ref> N'otu afọ ahụ, Tems nọ n'ọkwa nke mbụ na chaatị Billboard Next Big Sound na nke ise na chaatị ''Billboard'' Emerging Artists.<ref>{{Cite web|date=19 May 2021|title=Tems Claims Number One Spot on Billboard Next Big Sound Chart|url=https://www.arise.tv/tems-claims-number-one-spot-on-billboard-next-big-sound-chart/|accessdate=2 October 2021|work=Arise News|language=en-US}}</ref> Na Septemba 2021, Tems bịanyere aka na ndekọ RCA, ma wepụta EP ya nke abụọ If Orange Was a Place, nke ruru n'elu iri na chaatị <nowiki><i id="mwKA">Billboard</i></nowiki> World Albums . Na Mee 2022, egwu Tems, "Higher", site na egwu izizi ya, For Broken Ears (2020) gosipụtara na otu "Wait For U" nke Future tinyere Drake, na-eduga ya ka e nye ya otuto dị ka onye na-ese ihe.<ref>{{Cite web|author=Reeves|first=Mosi|date=2022-04-29|title=Future is a Platinum-Encrusted Antihero on 'I Never Liked You'|url=https://www.rollingstone.com/music/music-album-reviews/future-i-never-liked-you-1343703/|accessdate=2022-05-09|work=Rolling Stone|language=en-US}}</ref> Egwu a malitere n'ọkwa nke mbụ na ''Billboard'' Hot 100, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ese ihe n'Afrịka nke bidoro n'ọkwa nke mbụ, na onye na-ese ihe n'Afrịka nke abụọ kachasị na chaatị ahụ.<ref name=":92">{{Cite web|author=Trust|first=Gary|date=May 9, 2022|title=Future, Drake & Tems' 'Wait For U' Debuts at No. 1 on Billboard Hot 100|url=https://www.billboard.com/music/chart-beat/future-drake-tems-wait-for-u-hot-100-chart-debut-1235068559/|accessdate=May 9, 2022|work=Billboard}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-05-09|title=Tems Is The First African Artist To Debut At No. 1 On The Hot 100|url=https://uproxx.com/music/tems-first-african-artist-no-1-hot-100-chart/|accessdate=2022-05-09|work=UPROXX|language=en-US}}</ref> N'ime ọrụ ya niile, ọ natara ọtụtụ nhọpụta onyinye, ebe ọ na-emeri NAACP Image Awards abụọ, na Soul Train Music Awards.<ref>{{Cite web|author=Beresford|first=Tyler Coates,Trilby|date=2022-02-27|title=2022 NAACP Image Awards: 'The Harder They Fall' Takes Best Film, Jennifer Hudson Named Entertainer of the Year|url=https://www.hollywoodreporter.com/tv/tv-news/naacp-image-awards-2022-winners-list-1235100121/|accessdate=2022-03-02|work=[[The Hollywood Reporter]]|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Respers France|first=Lisa|title=Soul Train Awards 2021: The winners list|url=https://www.cnn.com/2021/11/29/entertainment/soul-train-2021-winners-list/index.html|accessdate=2022-03-02|work=[[CNN]]}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Temilade Openiyi na 11 June 1995 na [[Lagos]], Nigeria .<ref name=":3">{{Cite web|author=Olatunji|first=Mercy|date=18 February 2021|title=Full biography of Nigerian singer Tems and other facts about her|url=https://dnbstories.com/2021/02/full-biography-of-nigerian-singer-tems.html|accessdate=4 August 2021|work=DNB Stories Africa|language=en-US}}</ref> A mụrụ ya na nne ya bụ onye Naijiria na nna ya bụ onye Britain na Naijiria, ezinụlọ ya kwagara [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] obere oge a mụsịrị ya. Nne na nna ya gbara alụkwaghịm mgbe ọ dị afọ ise. Tems na nne ya na nwanne ya nwoke kwagara Naịjirịa, ha biri na Ilupeju tupu ha akwaga Lekki mgbe ahụ Ajah.<ref name=":4">{{Cite web|title=The sweet, arresting harmonies of Nigeria's Tems|url=https://www.thefader.com/2020/03/09/tems-mr-rebel-try-me-interview|accessdate=15 June 2020|work=[[The Fader]]}}</ref> Tems gara Dowen College tupu ọ gaa n'ihu na-amụ Economics na Monash South Africa, South Africa maka agụmakwụkwọ ya.<ref name=":3" /><ref name=":0">{{Cite web|title=Tems interview: Nigerian music’s biggest new star|url=https://theface.com/music/tems-interview-new-album-music-essence-afrobeats-wizkid-lagos-nigeria-amapiano-alte-drake-president-obama-vol-4-issue-11|accessdate=2022-05-27|work=The Face|language=en-gb}}</ref> N'ụlọ akwụkwọ, onye nkuzi egwu ya hụrụ ya ma mụta ịkpọ piano. Ya na nwanne ya nwoke na-abụ abụ ma na-ejikarị ụbọ akwara ya.<ref name="reb">{{Cite web|title=Native Exclusive: How Tems Triumphs after "Mr Rebel"|url=https://thenativemag.com/profile/native-exclusivetems/|date=23 October 2018|work=[[The Native]]|accessdate=5 May 2020}}</ref> == Ọrụ == === 2018–2019: Mmalite ọrụ, ''Mr Rebel'' na Try Me === N'afọ 2018, Tems kwụsịrị ọrụ ya iji rụọ ọrụ egwu. Ọ malitere ịmụta nkà mmepụta onwe ya na YouTube na 18 Julaị 2018, ọ wepụtara egwu izizi ya, "Mr Rebel", egwu nke ọ mepụtara n'onwe ya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Tems interview: Nigerian music’s biggest new star|url=https://theface.com/music/tems-interview-new-album-music-essence-afrobeats-wizkid-lagos-nigeria-amapiano-alte-drake-president-obama-vol-4-issue-11|accessdate=2022-05-27|work=The Face|language=en-gb}}</ref><ref name="reb">{{Cite web|title=Native Exclusive: How Tems Triumphs after "Mr Rebel"|url=https://thenativemag.com/profile/native-exclusivetems/|date=23 October 2018|work=[[The Native]]|accessdate=5 May 2020}}</ref> N'ụbọchị nke asaa n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019, o wepụtara egwu "Try Me".<ref>{{Cite web|date=6 February 2020|title=Interview: Tems Is On a Mission to Take Over|url=https://www.okayafrica.com/tems-try-me-nigerian-music-interview/|accessdate=25 December 2020|work=[[OkayAfrica]]}}</ref> N'afọ 2020, DJ Edu họọrọ ya dị ka otu n'ime "ndị egwu iri ga-ekiri" n'afọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Rema|url=https://www.okayafrica.com/african-music-artists-to-watch-2020-dj-edu-bbc-radio/?rebelltitem=1#rebelltitem1?rebelltitem=1|date=6 February 2020|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=4 May 2020}}</ref> N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Eprel afọ 2020, e gosipụtara Tems n'akụkụ onye egwu Naịjirịa ibe ya bụ Davido na nsụgharị nke onye na-agụ egwú na-agụ egwú America bụ Khalid na otu egwu eletrik nke Bekee bụ Disclosure, "Know Your Worth".<ref>{{Cite web|title=Khalid Recruits Davido and Tems on New Single 'Know Your Worth (Remix)'|url=https://www.okayafrica.com/listen-to-khalid-davido-tems-new-music/|date=23 April 2020|work=[[OkayAfrica]]|accessdate=4 May 2020}}</ref> == Nkà ihe == Nne Tems na-ege egwu Ndị Kraịst ntị naanị mgbe Tems bụ nwata. Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, ọ malitere inwe mmasị na egwu R&B na hip hop. O gere ntị na Destiny's Child, [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], Lil Wayne, na Aaliyah, ma kpuchie egwu Alicia Keys nke afọ 2004, "If I Ain't Got You", na arụmọrụ dị egwu. Mgbe ọ na-etolite, ọ nwekwara mmasị na ndị na-ese ihe dịka [[Burna Boy]], Lauryn Hill, Adele, Coldplay, Paramore, na Asa.<ref name=":4">{{Cite web|title=The sweet, arresting harmonies of Nigeria's Tems|url=https://www.thefader.com/2020/03/09/tems-mr-rebel-try-me-interview|accessdate=15 June 2020|work=[[The Fader]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.thefader.com/2020/03/09/tems-mr-rebel-try-me-interview "The sweet, arresting harmonies of Nigeria's Tems"]. ''[[The Fader]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 June</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ kwụsịrị ige ndị egwu ndị ọzọ ntị na-achọ njirimara ya, n'ihi na "Achọrọ m ịmụta otu esi awakpo egwu site na mmetụta m, ọ bụghị ihe Beyonce ga-eme ma ọ bụ onye ọ bụla ọzọ".<ref name=":5">{{Cite web|title=Artist to watch: 5 things to know about Tems|url=https://www.gq.co.za/culture/entertainment/artist-to-watch-5-things-to-know-about-tems-4cfacecd-7963-4581-a448-5491a3405502|accessdate=2021-12-28|work=www.gq.co.za|language=en}}</ref> A kọwara olu ya dị ka miri emi, velvety, na androgynous.<ref name=":5" /><ref name=":4" /> == Ihe gbasara iwu == N'abalị iri na anọ n'ọnwa Disemba n'afọ 2020, e jidere Tems na onye egwu Naịjirịa ibe ya bụ [[Omah Lay]] na [[Uganda]] maka ịme ihe nkiri n'oge ndị ọchịchị kwụsịrị maka ibute ọrịa COVID-19 na mba ahụ. A tọhapụrụ ndị ọbụ abụ ahụ mgbe ndị uwe ojii jidere ha ụbọchị abụọ.<ref>{{Cite news|title=Why Uganda Police do U-turn for Omah Lay release, tie am 'handcuffs'|work=[[BBC News]]|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-55265376|accessdate=2022-03-02}}</ref> == Discography == === Egwuregwu agbatị === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke EPs, na ụbọchị ntọhapụ na akara gosipụtara ! scope="col" style="width:11em;" |Aha ! scope="col" style="width:20em;" |Nkọwa EP |- ! scope="row" |''Maka Ntị gbajiri agbaji'' | * A tọhapụrụ ya: 25 Septemba 2020 * Label: Leading Vibes * Formats: Digital download, streaming |- ! scope="row" |''Ọ bụrụ na Orange Bụ Ebe'' | * A tọhapụrụ ya: 15 Septemba 2021 * Label: Kemgbe '93, RCA * Formats: Digital download, streaming |} === Single === ==== Dị ka onye isi nka ==== {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwu dị ka onye isi egwu, na afọ ewepụtara na abọm gosipụtara ! scope="col" |Aha ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Abọm |- ! scope="row" |"Mr Rebel" |2018 | rowspan="4" {{Non-album singles}} |- ! scope="row" |"Looku Looku" | rowspan="2" |2019 |- ! scope="row" |“Gbalịa m” |- ! scope="row" |“Ụbọchị Ndị A” | rowspan="2" |2020 |- ! scope="row" |"Mmebi" |''Maka Ntị gbajiri agbaji'' |- ! scope="row" |"Crazy Tings" |2021 |''Ọ bụrụ na Orange Bụ Ebe'' |} ==== Dị ka onye na-ese ihe ==== {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwu dị ka onye na-ese ihe, na afọ ewepụtara, ọkwa chaatị ahọpụtara, asambodo, na aha abọm gosipụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:22em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" style="width:1em;" |Afọ ! colspan="5" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" style="width:15em;" |Abọm |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |CAN<br /><br /><br /><br /><ref>Peaks on the Canadian Hot 100 chart: </ref> ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NZ<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://charts.nz/showinterpret.asp?interpret=Tems|title=Discography Tems|work=charts.nz|publisher=Hung Medien|accessdate=13 May 2022}}</ref> ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |UK<br /><br /><br /><br /><ref>Peaks on the UK Singles Chart: </ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br /><ref>Peaks on the US ''Billboard'' Hot 100 chart: </ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |USR&B/HH<nowiki><br id="mwAR8"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>Peaks on the Hot R&B/Hip-Hop Songs chart: </ref> |- ! scope="row" |"Know Your Worth"Khalid and Disclosure featuring Davido and Tems)<br /><br /><br /><br /> |2020 | - | - | - | - | - | | {{N/A|Non-album singles}} |- ! scope="row" |"Essence"(Wizkid featuring Tems or also Justin Bieber)<br /><br /><br /><br /> |2021 |30 |15 |16 |9 |3 | * BPI: Gold * MC: Platinum * RIAA: 2× Platinum * RMNZ: Gold<ref>{{Cite web|title=New Zealand Single Certification -Wizkid -Essence|url=https://nztop40.co.nz/|accessdate=9 October 2021|publisher=[[Recorded Music NZ]]}}</ref> |''Emere na Lagos'' |- ! scope="row" |"Wait for U"(Future featuring Drake and Tems)<br /><br /><br /><br /> |2022 |3 |7 |8 |1 |1 | |''Ọ dịghị mgbe m hụrụ gị n'anya'' |- | colspan="9" style="font-size:90%" |"--" na-egosi ndekọ nke na-edeghị chaatị ma ọ bụ ewepụtaghị n'ókèala ahụ. |} === Abụ ndị ọzọ e depụtara === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwu ndị ọzọ edepụtara, na afọ ewepụtara, ọnọdụ chaatị ahọpụtara, na aha abọm gosipụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" style="width:1em;" |Afọ ! colspan="10" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:15em;" |Abọm |- ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |CAN<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/drake/chart-history/can/|title=Drake Chart History: Canadian Hot 100|work=Billboard|accessdate=14 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |AUS<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://australian-charts.com/showinterpret.asp?interpret=Tems|title=Discography Tems|work=australian-charts.com|publisher=Hung Medien|accessdate=10 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |FRA<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Tems|title=Discographie Tems|work=lescharts.com|publisher=Hung Medien|accessdate=13 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |POR<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://portuguesecharts.com/search.asp?search=Tems&cat=s|title=Tems Discography|work=portuguesecharts.com|accessdate=21 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |SWEHeat.<nowiki><br id="mwAYE"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.sverigetopplistan.se/chart/215?dspy=2021&dspp=36|title=Veckolista Heatseeker, vecka 8|publisher=[[Sverigetopplistan]]|accessdate=10 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |UKStream.<nowiki><br id="mwAYc"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.officialcharts.com/charts/audio-streaming-chart/|title=Official Audio Streaming Chart|publisher=[[Official Charts Company]]|accessdate=10 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/drake/chart-history/hsi/|title=Drake Chart History: Hot 100|work=Billboard|accessdate=14 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |USR&B/HH<nowiki><br id="mwAZI"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/drake/chart-history/bsi/|title=Drake Chart History: Hot R&B/Hip-Hop Songs|work=Billboard|accessdate=14 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.8em;font-size:90%;" |USR&B<nowiki><br id="mwAZg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref>Peaks on the R&B Songs chart: </ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |WW<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/drake/chart-history/glo/|title=Drake Chart History: Global 200|work=Billboard|accessdate=14 September 2021}}</ref> |- ! scope="row" |"Fountains"Drake <span style="font-size:85%;">featuring Tems</span>)<br /><br /><br /><br /> | rowspan="2" |2021 |36 |36 |70 |43 |7 |23 |26 |18 |2 |26 |''Nwa nwoke hụrụ n'anya'' |- ! scope="row" |"Found"(featuring Brent Faiyaz)<br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | - | - | - | - |17 | - |''Ọ bụrụ na Orange Bụ Ebe'' |- ! scope="row" |"Free Mind" |2022 | - | - | - | - | - | - | -[upper-alpha 1] | - | - | - |''Maka Ntị gbajiri agbaji'' |- | colspan="13" style="font-size:90%" |"--" na-egosi ndekọ nke na-edeghị chaatị ma ọ bụ ewepụtaghị n'ókèala ahụ. |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe nrite !Category !Onye a họpụtara / ọrụ !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="2" |2019 | rowspan="2" |Isi |Best Vocal Performance (Nwanyị) | rowspan="2" |"Mr Rebel" |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv|title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award|date=20 October 2019|work=Pulse Nigeria|accessdate=26 October 2019}}</ref> |- |Abụ kacha mma |{{Nom}} |- | rowspan="3" |2020 |City People Music Award |Next Rated Artiste (Nwanyị) | rowspan="5" |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=#CPMA2020: Citypeople releases nominations for 2020 Music Awards|url=https://www.citypeopleonline.com/cpma2020-citypeople-releases-nominations-for-2020-music-awards/|work=City People Magazine|accessdate=16 June 2021|date=30 November 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Winners Emerge At 2020 City People Music Awards [Full List]|url=http://www.citypeopleonline.com/winners-emerge-at-2020-city-people-music-awards-full-list/|work=City People Magazine|accessdate=16 June 2021|date=7 December 2020}}</ref> |- |Isi |Next Rated |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/life/all-the-winners-at-the-headies-2020/|title=Live Update: All The Winners At The Headies 2020|date=21 February 2021|work=[[The Guardian]]|accessdate=25 February 2021}}</ref> |- |The Future Awards Africa |Nrite maka egwu |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Obi-Young|first=Otosirieze|title=The Future Awards Africa 2020 Announces 145 Nominees in 20 Categories|url=https://folio.ng/the-future-awards-africa-2020-announces-145-nominees-in-20-categories/|work=Folio|accessdate=16 June 2021|date=9 November 2020}}</ref> |- | rowspan="23" |2021 |BET Awards |Best New International Act |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=2021 BET Awards: Full list of winners and nominees|url=https://www.cbsnews.com/amp/news/bet-awards-winners-list-nominees-2021/|work=www.cbsnews.com|accessdate=29 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Unamaka|first=Sampson|date=8 June 2021|title=Nigerian singer Tems clinches 2021 BET Awards nomination|url=https://thenationonlineng.net/nigerian-singer-tems-clinches-2021-bet-awards-nomination/|accessdate=9 June 2021|work=[[The Nation (Nigeria)]]}}</ref> |- |MTV Africa Music Award |Best Breakthrough Act |{{pending}} |<ref>{{Cite web|title=See the Full List of 2021 #MTVMAMA Nominees including Tems, Omah Lay and Rema!|url=https://www.bellanaija.com/2020/12/mtv-africa-music-awards-nominee/|work=BellaNaija|accessdate=16 June 2021|date=9 December 2020}}</ref> |- |Net Honours |Abụ ọzọ kachasị egwu |"Mmebi" |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Mofijesusewa|first=Samuel|date=20 June 2021|title=NET Honours 2021: "Damages" by Tems Named Most Played Alternative Song|url=https://thenet.ng/net-honours-2021-damages-by-tems-named-most-played-alternative-song/|accessdate=21 July 2021|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> |- | rowspan="6" |All Africa Music Awards |Nwanyị kacha mma na-ese ihe na Western Africa |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="6" |<ref>{{Cite web|date=23 September 2021|title=All Africa Music Awards 2021: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/all-africa-music-awards-2021-all-nominees|accessdate=27 September 2021|work=Music In Africa|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Obey|first=Yinka|date=2021-11-25|title=AFRIMA 2021: Wizkid, Iba One win big, Manjeru makes history, full list of winner|url=https://www.legit.ng/entertainment/music/1444538-afrima-2021-wizkid-iba-one-are-biggest-winners-kenyan-shanah-manjeru-makes-history-full-list-winners/|accessdate=2021-11-26|work=Legit.ng - Nigeria news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-11-22|title=2021 AFRIMA Awards – See Full Winners List|url=https://tooxclusive.com/2021-afrima-awards-see-full-winners-list/|accessdate=2021-11-26|work=tooXclusive|language=en-US}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma nke Afrịka | rowspan="3" |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{Won}} |- |Abụ nke Afọ |{{Won}} |- | rowspan="2" |Best Artist, Duo or Group in African RnB & Soul |{{Nom}} |- |"Mmebi" |{{Nom}} |- |Onye na-ese ihe nkiri nke afọ | rowspan="4" |Ya onwe ya |{{Nom}} |- | rowspan="6" |African Entertainment Awards USA |Nwanyị kacha mma |{{Won}} | rowspan="6" |<ref>{{Cite web|title=Wizkid wins five awards at 2021 AEAUSA|url=https://thenationonlineng.net/wizkid-wins-five-awards-at-2021-aeausa/|work=The Nation Newspaper|accessdate=28 December 2021|date=28 December 2021}}</ref> |- |Onye na-ese ihe nke afọ |{{Nom}} |- |Best Female Artist - Central/West Africa |{{Nom}} |- |Mmekọrịta kacha mma | rowspan="3" |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{Won}} |- |Vidio kacha mma |{{Won}} |- |Abụ nke Afọ |{{Won}} |- |MTV Europe Music Awards |Best African Act |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|date=2021-11-15|title=Wizkid Wins Best African Act At MTV EMA 2021|url=https://editor.guardian.ng/life/wizkid-wins-best-african-act-at-mtv-ema-2021/|accessdate=2021-11-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> |- | rowspan="5" |Soul Train Music Awards |Mmekọrịta kacha mma | rowspan="4" |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{Won}} | rowspan="5" |<ref name=":6">{{Cite web|title=H.E.R. Is Top Nominee at 2021 Soul Train Awards; Maxwell & Ashanti to Receive Special Awards: Exclusive|url=https://www.billboard.com/articles/news/awards/9654359/her-2021-soul-train-awards-nominees|accessdate=November 2, 2021|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]}}</ref> |- |Vidio nke Afọ |{{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |{{Nom}} |- |The Ashford &amp;amp; Simpson Songwriter's Award |{{Nom}} |- |Onye egwu ọhụrụ kachasị mma |Ya onwe ya |{{Nom}} |- |Afro X Digitals Awards |Pop Song of the Year (Nwanyị) |"Mmebi" |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Afrodigital Award winners|url=https://www.afroxdigital.com/winners-details.php?nominees-token=ALT316945087|work=AfroxDigital.com}}</ref> |- |Ihe nrite Beatz |Onye na-ede egwu nke afọ |Ya onwe ya maka "Damages" |{{Nom}} | |- | rowspan="12" |2022 |Grammy Awards |Best Global Music Performance |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{Nom}} |<ref name=":8">{{Cite news|title=Wizkid, Burnaboy, oda Nigerian artists wey dey 2022 Grammy nomination|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/media-59394925|accessdate=2021-11-23}}</ref><ref>{{Cite web|title=2022 Grammy Awards: Wizkid, Femi Kuti, Burna Boy, Tems nominated|url=https://www.vanguardngr.com/2022/04/2022-grammy-awards-wizkid-femi-kuti-burna-boy-tems-nominated/|work=Vanguard News|accessdate=4 April 2022|date=3 April 2022}}</ref> |- | rowspan="3" |NAACP Image Awards |Onye egwu ọhụrụ pụtara ìhè | rowspan="1" |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="3" |<ref name=":7">{{Cite web|author=Spivey|first=Kemberlie|date=2022-01-19|title=2022 NAACP Image Awards Nominations: The Full List|url=https://www.forbes.com/sites/kemberliespivey/2022/01/18/2022-naacp-image-awards-nominations-the-full-list/|accessdate=2022-01-20|work=[[Forbes]]|language=en}}</ref> |- |Vidio egwu / abọm ọhụụ pụtara ìhè | rowspan="2" |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{Won}} |- |Abụ Mba Nile Pụrụ Iche |{{Won}} |- |Nickelodeon Kids Choice Award |Onye egwu kachasị amasị Global |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=Kids' Choice Awards Nominees: See Who's Up for Favorite Actor, Actress and Movie {{!}} Entertainment Tonight|url=https://www.etonline.com/kids-choice-awards-nominees-see-whos-up-for-favorite-actor-actress-and-movie-180512|accessdate=2022-05-07|work=www.etonline.com|language=en-US}}</ref> |- | rowspan="4" |Isi |Best Vocal Performance (Nwanyị) |Onwe ya maka "Essence" |{{pending}} | rowspan="4" |<ref>{{Cite web|title=2022 Headies Full List Nominees|url=https://www.vanguardngr.com/2022/05/2022-headies-full-list-nominees/|work=Vanguard News|accessdate=25 May 2022|date=24 May 2022}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{pending}} |- |Abọm R&B kacha mma |''Ọ bụrụ na Orange Bụ Ebe'' |{{pending}} |- |Best Female Artiste | rowspan="3" |Ya onwe ya |{{pending}} |- | rowspan="3" |BET Awards |Onye egwu ọhụrụ kachasị mma |{{pending}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=BET Awards 2022 Nominees Announced|url=https://www.bet.com/article/pvpzsg/bet-awards-2022-official-nominees-announcement|work=BET|accessdate=2 June 2022|language=en}}</ref> |- |Best International Act |{{pending}} |- |Mmekọrịta kacha mma |"Essence" <span style="font-size:85%;">([[Wizkid]] featuring Tems)</span> |{{pending}} |} == Ihe edeturu ==   == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == Media related to Tems at Wikimedia Commons * Official website * Tems discography at Discogs [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ch1cclrhye2imjdcn7df84hbsefoz7r J. A. Green (photographer) 0 14359 84425 78093 2022-07-22T06:12:12Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Jonathan Adagogo Green portrait.jpg|thumb|J. A. Green (photographer)]] '''Jonathan Adagogo Green''' (1873–1905) bụ "onye so na ndi mbụ na-ese foto na Naijiria".<ref name="allafrica.com">{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201802160229.html|title=Nigeria's First Indigenous Photographer, Jonathan Green, Hits Limelight|date=16 February 2018|publisher=}}</ref> Ọ dị ịrịba ama n'ịbụ onye ọsụ ụzọ na-ese foto na Naijiria, amaara maka akwụkwọ ya banyere ike ọchịchị na omenala obodo, ọkachasị obodo Ibani Ijo ya. A mụrụ Green na Bonny, nke dị na [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]] ugbu a. “Ọ gụrụ gbasara foto na [[Sierra Leone]] wee guzobe ụlọ ọrụ na Bonny.”<ref name="allafrica.com">{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/201802160229.html|title=Nigeria's First Indigenous Photographer, Jonathan Green, Hits Limelight|date=16 February 2018|publisher=}}</ref> Ọ nọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye na-ese foto naanị obere oge, ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri atọ na abụọ. "Ma n'oge ahụ, ọ na-arụpụta ihe n'ike ma nwee nkà n'ụzọ dị ịrịba ama n'ijere ndị ahịa obodo na ndị ọchịchị ozi.<ref>Review of African Photographer J. A. Green: Reimagining the Indigenous and the Colonial http://www.jfr.indiana.edu/review.php?id=2213</ref> “Mgbe o guzobere ụlọ ahịa, obodo abụọ dị iche iche nwere ekele maka ọrụ ya ma kwụghachi ya ụgwọ.”<ref>Robert Cochran. Review of African Photographer J. A. Green: Reimagining the Indigenous and the Colonial http://www.jfr.indiana.edu/review.php?id=2213</ref> "Ojiji ya nke mbido ya na kaadị azụmahịa ya na stampụ ya ... kpuchiri mmalite Afrịka ya", akụkụ nke ọrụ ya na ndị isi oge ọchịchị.<ref>{{Cite web|url=http://www.jfr.indiana.edu/review.php?id=2213|title=Journal of Folklore Research: JFR Review for African Photographer J. A. Green: Reimagining the Indigenous and the Colonial|work=www.jfr.indiana.edu}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Ọgụgụ ọzọ == * Anderson, Martha G. na Lisa Aronson, eds. 2017. African Photographer J. A. Green: Reimagining the Indigenous and the Colonial. Bloomington: Indiana University Press. 400 peeji nke.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-253-02895-2|978-0-253-02895-2]] (hard cover). * Anderson, Martha G. na Lisa Aronson. 2011. "Jonathan A. Green: An African Photographer Hiding in Plain Sight". African Arts 44(3):38-49. ctw23b8w47tjcg9hqqtv6vzcsmx36sy Zlatan (musician) 0 14395 84439 78132 2022-07-22T06:31:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Zlatan Ibile.jpg|thumb|Zlatan (musician)]] '''Omoniyi Temidayo Raphael''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 19 n'ọnwa Disemba n'afọ 1994), onye a maara dịka '''Zlatan Ibile''', bụ onye Naijiria na-eti egwu, onye na-agụ egwu, onye na-ede egwu, onye na-eti egwu na onye na-agba egwu si Ijurin Ekiti, Ijero local government area, [[Ȯra Ekiti|Ekiti]] state.<ref>{{Cite news|date=21 January 2021|title=Joy as ijurin Ekiti opens a community library|work=Tribune|url=https://tribuneonlineng.com/joy-as-ijurin-ekiti-opens-community-library/|accessdate=10 January 2022}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zlatan Ibile - Biography|url=https://streetott.com.ng/artists/zlatan/|work=Streetot|accessdate=7 December 2019}}.</ref> Ọ bụ onye isi na onye guzobere Zanku records.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/zlatan-launches-his-record-label-zanku-records-and-promotes-his-new-act-oberz/bwn63fl|title=Zlatan launches his record label, ZANKU Records and promotes his new act, Oberz|first=Motolani|author=Alake|date=12 February 2020|work=Pulse.ng|accessdate=19 November 2021}}</ref> N'afọ 2014, o meriri na Airtel kwadoro One Mic talent show nke emere n'afọ 2014, [[Abeokuta]], [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]].<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/19-year-old-student-wins-airtel-one-mic-talent-show/|title=19-year-old student wins Airtel One Mic Talent show|date=2014-06-02|work=The Nation Nigeria|accessdate=2019-04-09}}</ref> Ka ọ na-erule ngwụsị nke afọ 2018, Zlatan wepụtara otu egwu akpọrọ "Zanku", na usoro ịgba egwu ọhụrụ nke otu aha ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/zanku-the-new-viral-dance-that-has-taken-over-the-nigerian-music-scene/840nrgp|title=Zanku: the new viral dance that has taken over the Nigerian music scene|date=2018-12-12|work=Pulse.ng|accessdate=2019-04-09}}</ref> Na 3 Nọvemba 2019, o wepụtara abọm studio mbụ ya bụ ''Zanku'', nke bụ aha maka Zlatan Abeg No Kill Us. Onye na-ese ihe kwuru na 2020 na ọ bụ nrọ ya ịghọ onye na-agba bọọlụ, ọ bụghị onye egwu.<ref>{{Cite web|author=Motolani Alake|title=Zlatan's debut album, 'ZANKU' suffers from lack of vision and terrible A&R [Album Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/zlatan-zanku-album-review-davido-burna-boy-tiwa-savage-patoranking-feature/qvz1e9z|work=Pulse Nigeria|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=6 December 2019|date=November 4, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-02-17|title=MTV Base Behind The Story: I wanted to be a footballer, not musician|url=https://www.vanguardngr.com/2020/02/mtv-base-behind-the-story-i-wanted-to-be-a-footballer-not-musician-zlatan/|accessdate=2021-02-26|work=Vanguardngr.com|language=en-US}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == A mụrụ Omoniyi Temidayo Raphael ma zụlite ya na [[Ilorin]], [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]] mana o nwere mgbọrọgwụ ezinụlọ na [[Ȯra Ekiti|Ekiti Steeti]]. N'afọ 2011, ọ gụsịrị akwụkwọ na diplọma mba na nchịkwa azụmahịa na Moshood Abiola Polytechnic .<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/i-regret-helping-segun-wire-zlatan-ibile/|title=I regret helping Segun Wire – Zlatan Ibile|work=Punch Newspapers|accessdate=2019-04-11}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.36ng.ng/2018/11/30/facts-you-dont-know-about-zanku-dance/|title=Facts You Don't Know About "Zanku Dance" Popularized By Zlatan Ibile {{!}} 36NG|author=Oladimeji|date=2018-11-29|accessdate=2019-04-11}}</ref> Zlatan kpebiri ịchụso ọrụ egwu mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-am-not-signed-to-Davido-s-record-label-Zlatan-Ibile-637622|title=I am not signed to Davido's record label – Zlatan Ibile|work=Ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-04-12}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na itoolu, o meriri asọmpi egwu "One Mic Campus Tour" nke Airtel kwadoro n'afọ 2014, nke emere na [[Abeokuta]], [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]].<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/19-year-old-student-wins-airtel-one-mic-talent-show/|title=19-year-old student wins Airtel One Mic Talent show|date=2014-06-02|work=The Nation Nigeria|accessdate=2019-04-11}}</ref> O nwetara nkwanye ùgwù na ụlọ ọrụ egwu Naịjirịa mgbe o weputara egwu [[Olamide]] nyere aka "My Body" n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/i-regret-helping-segun-wire-zlatan-ibile/|title=I regret helping Segun Wire – Zlatan Ibile|work=Punch Newspapers|accessdate=2019-04-12}}</ref><ref name="auto" /> N'afọ 2018, Lawrence Irabor, otu n'ime ndị nwe ụlọ ọrụ Alleluyah Boiz Entertainment bịanyere aka na Zlatan na ndekọ ndekọ ha A.B.E. ndekọ mgbe ọ nụrụ egwu Zlatan na Olamide bụrụ.[https://m.guardian.ng/life/i-dont-regret-signing-zlatan-to-a-b-e-records/ ‘I Don’t Regret Signing Zlatan To A.B.E Records’] == Zanku Records == Na Jenụwarị 1, 2020, Zlatan gara na peeji Instagram ya iji kwupụta mmalite nke akara ndekọ ya 'Zanku Records' n'enweghị ndị na-ese ihe kpughere.<ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/zanku-records-zlatan-ibile-launches-own-music-label/|title=‘Zanku Records’ — Zlatan Ibile launches own music label|author=Remigius|first=Chibuike|date=2020-01-02|work=lifestyle.thecable.ng|language=en|accessdate=2020-08-10}}</ref> Ruo Febụwarị 25, o mere emume ụbọchị ọmụmụ ya mgbe ọ na-ekwupụta nọmba na aha ndị ọ bịanyere aka na ha. O depụtara ndị omenkà atọ aha ha bụ: Papisnoop, Oberz na Jamopyper, o kwuputakwara ntinye aka nke onye Videographer / Cinematographer aha ya bụ Visionary Pictures, onye njikwa ya 'Manager Jiggy', onye mmepụta egwu ya [[Rexxie]] na onye ndụmọdụ PR 'Biesloaded'. O mere ọkwa a na foto ya na mmadụ asaa ndị ọzọ site na ibe Instagram ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/zlatan-launches-his-record-label-zanku-records-and-promotes-his-new-act-oberz/bwn63fl|title=Zlatan launches his record label, ZANKU Records and promotes his new act, Oberz|author=Alake|first=Motolani|date=2020-02-12|work=pulse.ng|language=en|accessdate=2020-08-10}}</ref> === Mkpọrọ na ntọhapụ === N'ọnwa Mee afọ 2019, EFCC jidere Zlatan na mmadụ ole na ole ndị ọzọ n'ihe gbasara ebubo ebubo aghụghọ n'ịntanetị na mmefu ego.<ref>{{Cite web|url=https://m.guardian.ng/life/naira-marleys-management-says-he-borrowed-laptop-he-was-arrested-with/|title=Naira Marley's management says he borrowed laptop he was arrested with|work=M.guardian.ng|date=2019-05-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2019/05/10/breaking-arrested-naira-marley-zlatan-ibile-rahman-jago-others-efcc-gives-details-photos/amp/|title=Why we arrested Naira Marley, Zlatan Ibile, Rahman Jago, others - EFCC gives details &#91;PHOTOS&#93;|work=Dailypost.ng}}</ref> Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, a tọhapụrụ ya na mgbapụta nchịkwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/330030-zlatan-three-others-freed-naira-marley-still-in-efcc-custody.html?amp_markup=1|title=Zlatan, three others freed, Naira Marley still in EFCC custody|work=Premiumtimesng.com|date=2019-05-15}}</ref> ==== Ngagharị iwe ENDSARS ==== N'ọnwa Ọktọba afọ 2020, n'oge ngagharị iwe EndSARS, Zlatan wepụtara "Soro Soke" iji gosipụta nchegbu ya banyere ogbugbu nke ndị ntorobịa aka ha dị ọcha na Lekki toll gate<ref>{{Cite web|date=2020-10-22|title=Zlatan - "Soro Soke" « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/zlatan-soro-soke/|accessdate=2021-01-22|work=Tooxclusive.com|language=en-US}}</ref> == Discography == === Albọm Studio === * ''Zanku'' (2019) * ''Resan'' (2021)<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-zlatan-resan-album/l8y8ydt|title=Wow Zlatan! you did that 'Resan'|date=9 November 2021|author=Motolani Alake|work=Pulse|accessdate=20 December 2021}}</ref> === Single === ; Dị ka onye isi nka {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Abọm !Ref |- |2016 |"Odun Yi" (gosipụtara Spaceboi) |rowspan="9"{{n/a|Non-album single}} |<ref>{{Cite web|author=Jim Donnett|title=Zlatan X Spaceboi – "Odun Yi"|url=https://tooxclusive.com/zlatan-x-spaceboi-odun-yi/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=February 6, 2016}}</ref> |- | rowspan="2" |2017 |"Omoge" |<ref>{{Cite web|author=Al Yhusuff|title=Zlatan Ibile – "Omoge" ft. Oritsefemi|url=https://tooxclusive.com/zlatan-ibile-omoge-ft-oritsefemi/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=March 2, 2017}}</ref> |- |"My Body" (featuring <span style="font-size:85%;">[[Olamide]]</span>) |<ref>{{Cite web|author=Marcus Brown|title=Zlatan – My Body ft. Olamide|url=https://tooxclusive.com/zlatan-body-ft-olamide/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=October 13, 2017}}</ref> |- | rowspan="4" |2018 |"Jogor" (nke <span style="font-size:85%;">gosipụtara</span> <span style="font-size:85%;">[[Lil Kesh]]</span> <span style="font-size:85%;">na Naira Marley</span>) |<ref>{{Cite web|author=Oluwatobi Ibironke|title=Zlatan – "Jogor" f. Lil Kesh x Naira Marley|url=https://tooxclusive.com/zlatan-jogor-f-lil-kesh-naira-marley/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=May 11, 2018}}</ref> |- |"Zanku (Legwork)" |<ref>{{Cite web|author=Tomiwa|title=Zlatan – "Zanku"|url=https://tooxclusive.com/zlatan-zanku-legwork-new-song/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=October 19, 2018}}</ref> |- |"Oja" |<ref>{{Cite web|author=Oghene Michael|title=MUSIC: Zlatan Ibile – Oja|url=https://www.360nobs.com/2018/02/music-zlatan-ibile-oja/|work=360nobs|accessdate=6 December 2019|date=February 4, 2018}}</ref> |- |"Osanle" (<span style="font-size:85%;">gosipụtara</span> <span style="font-size:85%;">Davido</span>) |<ref>{{Cite web|url=http://community.vanguardngr.com/forum/topics/download-music-zlatan-ft-davido-osanle-mp3|title=DOWNLOAD MUSIC: Zlatan Ft. Davido – Osanle mp3|author=Posted by Adeyanju Adewumi on November 7|first=2018 at 7:24am in Entertainment|work=Community.vanguardngr.com|language=en|accessdate=2019-04-12}}</ref> |- | rowspan="8" |2019 |"Afọ a" | |- |"4 Days in Ekohtiebo" |<ref>{{Cite web|url=http://saharareporters.com/2019/05/19/days-after-release-efcc-custody-zlatan-ibile-drops-single-4-days-ekoh-tiebo|title=Days After Release From EFCC Custody, Zlatan Ibile Drops Single '4 Days In Okotie Eboh'|work=Saharareporters.com|accessdate=19 November 2021}}</ref> |- |"Killin Dem" (<span style="font-size:85%;">ya na</span> <span style="font-size:85%;">[[Burna Boy]]</span>) |''Nnukwu Afrịka'' | |- |"Shotan" (<span style="font-size:85%;">gosipụtara</span> <span style="font-size:85%;">[[Tiwa Savage]]</span>) |''Zanku'' | |- |"kokosa" (nke gosipụtara Juls, Damibliz, Jorlasi) | |<ref>{{Cite web|date=2019-02-14|title=Zlatan x Damibliz x Juls x Worlasi – "Kokosa" » tooXclusive {{!}} MP3|url=https://tooxclusive.com/zlatan-x-damibliz-x-juls-x-worlasi-kokosa-new-song/|accessdate=2021-04-17|work=tooXclusive|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-02-14|title=Zlatan - Ale Yi" » Legitbaze {{!}} MP3|url=https://legitbaze.com/zlatan-ale-yi/|accessdate=2021-04-17|work=Legitbaze|language=en-US}}</ref> |- |"Bolanle" (<span style="font-size:85%;">ya na IVD</span>) | {{n/a|Non-album single}} | |- |"Gbeku" (gosipụtara Burna Boy) | rowspan="2" |''Zanku'' |<ref>{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Zlatan and Burna Boy Drop Another Banger With New Single 'Gbeku'|url=https://www.okayafrica.com/listen-zlatan-ibile-and-burna-boy-new-song-gbeku-dance/|work=OkayAfrica|accessdate=6 December 2019|date=October 28, 2019}}</ref> |- |"Yeye Boyfriend" |<ref>{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Zlatan Drops New Song and Video 'Yeye Boyfriend'|url=https://www.okayafrica.com/watch-listen-zlatan-ibile-new-song-yeye-boyfriend-nigerian-afrobeats-music/|work=OkayAfrica|accessdate=10 May 2020|date=October 23, 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |2020 |"Quilox" |rowspan="2" {{n/a|Non-album single}} |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/song/zlatan-quilox/|title=[Music] Zlatan - Quilox {{!}} Mp3 Download « NotJustOk|date=2020-01-06|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video - Notjustok|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |"Unripe Pawpaw" (nke gosipụtara Papisnoop, Jamo Pyper na Oberz) |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/videos/video-zlatan-unripe-pawpaw-ft-papisnoop-jamopyper-oberz/|title=Zlatan - Unripe Pawpaw {{!}} Video & Mp3 Download « NotJustOk|date=2020-03-14|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video - Notjustok|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |2020 |"Ihe ahụ" |Non-album single |<ref>{{Cite web|title=DOWNLOAD Zlatan – The Matter|url=https://lokcitymusic.com/zlatan-the-matter/|work=lokcitymusic.com|language=en-US|accessdate=2020-05-31}}</ref> |- |2020 |"Soro Soke" |Non-album single |<ref>{{Cite web|date=2020-10-21|title=[Music] Zlatan - Soro Soke (EndSARS) » Naijaloaded|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/zlatan-soro-soke-endsars|accessdate=2021-01-22|work=Naijaloaded|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-10-21|title=Zlatan – Resan » Legitbaze|url=https://legitbaze.com/zlatan-resan/|accessdate=2021-01-22|work=Legitbaze|language=en-US}}</ref> |- |2020 |"Lagos Anthem" |Non-album single | |- |2021 |"Alubarika" (gosipụtara Buju) |Resan |<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2021-08-17|title=New Video: Zlatan feat. Buju – Alubarika|url=https://www.bellanaija.com/2021/08/zlatan-buju-alubarika/|accessdate=2021-08-18|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> |- |2021 |"Ale Yi" |Resan | |} ; Dị ka onye na-ese ihe {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Abọm !Ref |- | rowspan="8" |2019 |"Jo" (<span style="font-size:85%;">Dammy Krane</span> <span style="font-size:85%;">gosipụtara Zlatan na Olamide</span>) |rowspan="12" {{n/a|Non-album single}} |<ref>{{Cite web|title=Zlatan x Dammy Krane x Olamide – "Jo"|url=https://tooxclusive.com/dammy-krane-jo-ft-zlatan-x-olamide-new-song/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=February 28, 2019}}</ref> |- |"Am I a Yahoo Boy" (<span style="font-size:85%;">Naira Marley</span> featuring Zlatan) | |- |"Kowope" (<span style="font-size:85%;">HDT gosipụtara Zlatan na GCN</span>) |<ref>{{Cite web|title=HDT – "Kowope" f. Zlatan & GCN|url=https://tooxclusive.com/videohdt-kowope-f-zlatan-gcn/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=July 15, 2019}}</ref> |- |"Flenjo" (<span style="font-size:85%;">Ceeza Milli featring Zlatan</span>) | |- |Mkpọchi (<span style="font-size:85%;">Davolee ft</span>. <span style="font-size:85%;">Zlatan)</span> |<ref>{{Cite web|author=Tomiwa|title=Davolee x Zlatan – "Lock Up"|url=https://tooxclusive.com/davolee-x-zlatan-lock-up/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=October 2, 2019}}</ref> |- |"Chacha" (Remix) (<span style="font-size:85%;">[[Harrysong]]</span> <span style="font-size:85%;">featuring Zlatan</span>) | |- |"Onye Eze 2.0" (<span style="font-size:85%;">[[CDQ (rapper)|CDQ]]</span> nke gosipụtara Zlatan) |<ref>{{Cite web|title=CDQ x Zlatan – "Onye Eze 2.0"|url=https://tooxclusive.com/cdq-x-zlatan-onye-eze-2-0/|work=TooXclusive|accessdate=6 December 2019|date=June 27, 2019}}</ref> |- |"Gelato" (<span style="font-size:85%;">[[DJ Cuppy]]</span> <span style="font-size:85%;">featuring Zlatan</span>) |<ref>{{Cite web|author=Michael Bamidele|title=DJ Cuppy & Zlatan Serves Us Party Flavoured "Gelato"|url=https://guardian.ng/life/dj-cuppy-zlatan-serves-us-party-flavoured-gelato/|work=Guardian Life|accessdate=6 December 2019|date=16 August 2019}}</ref> |- | rowspan="5" |2020 |"Onye isi oche" (Remix) (<span style="font-size:85%;">Dremo featuring Zlatan</span>) |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/song/dremo-ft-zlatan-chairman-remix/|title=Dremo ft. Zlatan - Chairman (Remix) {{!}} Mp3 Download « NotJustOk|date=2020-01-23|work=Latest Naija Nigerian Music, Songs & Video - Notjustok|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |"Pongilah" (<small>Slimcase featuring Zlatan</small>) |<ref>{{Cite web|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/slimcase-ft-zlatan-pongilah|title=Slimcase - Pongilah Ft. Zlatan » Naijaloaded {{!}} Mp3 Download|date=2020-01-30|work=Naijaloaded|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |"Egungun" (Remix) (<span style="font-size:85%;">Obesere</span> <span style="font-size:85%;">featuring Zlatan</span>) |<ref>{{Cite web|author=Peter OKH|title=Obesere ft. Zlatan – Egungun (Remix)|url=https://notjustok.com/song/obesere-ft-zlatan-egungun-remix/|work=NotJustOk|accessdate=19 March 2020|date=March 19, 2020}}</ref> |- |"Of Lala" (<small>Rahman Jago gosipụtara Zlatan na Jamo Pyper</small>) |<ref>{{Cite web|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/rahman-jago-ft-zlatan-jamo-pyper-of-lala|title=Rahman Jago Of Lala Ft. Zlatan » Naijaloaded {{!}} Mp3 Download|date=2020-04-14|work=Naijaloaded|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |"O Por" (<small>Rexxie</small> featuring Zlatan) |''Afro Street Vol. 1'' |<ref>{{Cite web|url=https://notjustok.com/song/rexxie-ft-zlatan-o-por/|title=Rexxie ft. Zlatan - O Por|date=2020-04-25|work=Notjustok|language=en-US|accessdate=2020-04-28}}</ref> |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- |2018 |City People Music Awards |Rookie nke Afọ | rowspan="2" |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/cpma2018-city-people-music-awards-nominees-list-out/|title=#CPMA2018: City People Music Awards Nominees' List Out|author=Reporter|date=2018-10-17|work=City People Magazine|accessdate=2019-04-12}}</ref> |- | rowspan="7" |2019 | rowspan="4" |Isi |Next Rated |{{Nom}} | rowspan="4" |<ref>{{Cite web|author=Gbenga Bada|title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=20 October 2019|date=October 20, 2019}}</ref> |- |Best Street Hop Artiste |Zlatan maka "Zanku (Legwork)" |{{Nom}} |- |Mmekọrịta kacha mma |Burna Boy na Zlatan maka "Killin Dem" |{{Won}} |- |Abụ nke Afọ |"Legwork" |{{Nom}} |- | rowspan="3" |African Muzik Magazine Awards |Best New Act |Ya onwe ya |{{Won}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=Here Are the Winners at the 2019 African Muzik Magazine Awards in Dallas|url=https://www.okayafrica.com/afrimma-2019-awards-winners-list/|work=OkayAfrica|accessdate=6 December 2019|date=October 28, 2019}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma |Burna Boy na Zlatan maka "Killin Dem" |{{Won}} |- |Abụ nke Afọ |"Killin Dem" |{{Won}} |- | rowspan="3" |2021 | rowspan="3" |Net Honours |Onye na-eme ihe nkiri kachasị achọ |Egwu kachasị egwu n'okporo ámá - "Lagos Anthem" |{{Nom}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite web|author=Mofijesusewa|first=Samuel|date=2021-06-20|title=NET Honours 2021: “Damages” by Tems Named Most Played Alternative Song|url=https://thenet.ng/net-honours-2021-damages-by-tems-named-most-played-alternative-song/|accessdate=2021-07-21|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> |- |Most played street hop song |"Cash App" nke gosipụtara Zlatan na Lincoln |{{Nom}} |- |Egwu Hip Hop kachasị egwu |"Lagos Anthem" |{{Nom}} |} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t9rx5zqsc69ccrx012ws6g4c27bv24j Joeboy 0 14396 84444 78133 2022-07-22T06:54:56Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Joeboy - Joseph Akinfenwa Donus.png|thumb|Joeboy]] '''Joseph Akinwale Akinfenwa-Donus''' (amụrụ na 21 Mee 1997), nke a maara dịka '''Joeboy''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu na onye na-ede egwu.<ref name="Billboard 2">{{Cite web|author=Nadia Neophytou|title=Why Joeboy, With Help From Mr Eazi, is Nigeria's Next Big Thing|url=https://www.billboard.com/articles/columns/pop/8541512/joeboy-mr-eazi-nigeria-new-ep-interview|work=Billboard 2|accessdate=1 February 2020|date=November 1, 2019}}</ref> Maazị Eazi nke labelụ "emPawa Africa" chọpụtara ya n'afọ 2017. Ụdị egwu ya bụ nke Afro pop na R&B. A mụrụ ya na Lagos State, Nigeria. == Mmalite ndụ na ọrụ == Maazị Eazi nyere aka na egwu "Fààjí" na Ọktoba 26, 2018; o jiri akụkụ ya nke onyinye ọ natara n'aka emPawa100 gbaa vidiyo maka egwu ahụ.<ref>{{Cite web|title=Fààjí (feat. Mr Eazi) - Single by Joeboy|url=https://music.apple.com/us/album/f%C3%A0%C3%A0j%C3%AD-feat-mr-eazi-single/1434896082|work=Apple Music|accessdate=28 February 2020|date=October 26, 2018}}</ref><ref name="Billboard 2">{{Cite web|author=Nadia Neophytou|title=Why Joeboy, With Help From Mr Eazi, is Nigeria's Next Big Thing|url=https://www.billboard.com/articles/columns/pop/8541512/joeboy-mr-eazi-nigeria-new-ep-interview|work=Billboard 2|accessdate=1 February 2020|date=November 1, 2019}}</ref> E wepụtara egwu Joeboy "Baby" na Machị 1, 2019; ọ nwetara nde iri abụọ na YouTube na Spotify na 2019.<ref>{{Cite web|author=Elias Leight|title=Joeboy Reckons With Heartbreak on ‘Don’t Call Me Back’|url=https://www.rollingstone.com/music/music-news/joeboy-mayorkun-dont-call-me-back-901756/|work=Rolling Stone|accessdate=22 February 2020|date=October 24, 2019}}</ref> Vidio egwu ọhụụ maka "Baby" karịrị nde mmadụ iri atọ na otu na YouTube.<ref>{{Cite web|author=Kam Tambini|title=Interview: Joeboy On Blowing Up and His New 'Love & Light' EP|url=https://www.okayafrica.com/joeboy-love-light-ep-interview-nigeria/|work=OkayAfrica|accessdate=22 February 2020|date=October 24, 2019}}</ref> Joeboy wepụtara egwu Killertunes mepụtara "Beginning" na August 15, 2019. Vidio egwu ọhụụ maka "Malite" karịrị nde mmadụ iri abụọ na atọ na YouTube. N'ime ya, ọ na-ahụ onwe ya ka ọ na-enwe mmetụta maka enyi ya nke ọ jụrụ na mbụ.<ref>{{Cite web|author=Civonne Ray|title=Nigeria's newest Afrobeats star, Joeboy's new single "Beginning"|url=https://www.vashtie.com/culture/worldmusicwednesday-nigerias-newest-afrobeats-star-joeboys-new-single-beginning/|accessdate=22 February 2020|date=August 21, 2019}}</ref> Joeboy wepụtara egwu izizi ya bụ Love & Light na Nọvemba 2019.<ref>{{Cite web|author=James Keith|title=Premiere: Nigeria's Next Star Joeboy Revisits Recent 'Love & Light' EP For "All For You"|url=https://www.complex.com/music/2020/01/premiere-joeboy-all-for-you|work=Complex|accessdate=22 February 2020|date=January 17, 2019}}</ref> Ọ bụ emPawa Africa wepụtara ya ma ndị otu "Baby" na "Beginning" kwadoro ya.<ref>{{Cite web|author=Motolani Alake|title=Joeboy sparks conversation with 'Love and Light' [EP Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/joeboy-love-and-light-ep-review/z7x8ply|work=Pulse Nigeria|accessdate=22 February 2020|date=November 8, 2019}}</ref> EP ahụ nwekwara egwu [[Mayorkun]] nyere aka "Don't Call Me" na "All for You".<ref>{{Cite web|author=Emmanuel Esomnofu|title=Is Joeboy All For You? – "Love & Light" EP Review|url=https://notjustok.com/article/is-joeboy-all-for-you-love-light-ep-review/|work=NotJustOk|accessdate=22 February 2020|date=November 14, 2019}}</ref> Joeboy meriri Best Artiste na African Pop na 2019 All Africa Music Awards, na Best Pop na 2020 Soundcity MVP Awards Festival.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-afrima-awards-2019-winners/|title=Burna Boy, Nasty C, Stonebwoy, Nadia Nakai & More Win 2019 AFRIMA Awards|date=2019-11-24|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2020-01-21}}</ref><ref name="OkayAfrica 111">{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/|work=OkayAfrica|accessdate=19 January 2020|date=January 13, 2020}}</ref> A họpụtara ya maka ọtụtụ City People Entertainment Awards na The Headies .<ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/citypeoplemusicawards-nominees-list-out/|title=#CityPeopleMusicAwards: Nominees List Out|date=2019-10-25|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-01-21}}</ref><ref name="Pulse Nigeria 111">{{Cite web|author=Gbenga Bada|title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=20 October 2019|date=October 20, 2019}}</ref> Joeboy wepụtara egwu Dera mepụtara "Call" na Eprel 10, 2020.<ref>{{Cite web|title=Call - Single by Joeboy|url=https://music.apple.com/us/album/call-single/1499699374|work=Apple Music|accessdate=26 April 2020|date=April 10, 2020}}</ref> A kọwara ya dị ka "abụ ịhụnanya na-adọrọ adọrọ", "Call" bụ egwu mbụ sitere na abọm studio mbụ ya na-abịanụ. Vidio [[TG Omori]] duziri maka "Call" nwere isiokwu dystopian sci-fi.<ref>{{Cite web|author=Durosomo|first=Damola|title=Watch the Music Video for Joeboy's New Single 'Call'|url=https://www.okayafrica.com/listen-to-joeboy-new-song-call-nigerian-afrobeats-music/|work=OkayAfrica|accessdate=26 April 2020|date=April 10, 2020}}</ref> == Discography == === Abọm === * Somewhere Between Beauty & Magic (2021)<ref name="debutalbum">{{Cite news|author=Ruiz, Matthew Ismael|date=January 18, 2021|title=Joeboy Announces Debut Album, Shares New 'Lonely' Video: Watch|work=[[Pitchfork (website)|Pitchfork]]|url=https://pitchfork.com/news/joeboy-announces-debut-album-shares-new-lonely-video-watch/|accessdate=18 January 2021}}</ref> === EPs === * ''Ịhụnanya na Ìhè'' (2019) === Single === {| class="wikitable plainrowheaders" ! style="width:14em;" |Aha !Afọ !Abọm |- ! scope="row" |"Realest" (nke gosipụtara Triple N) |2017 |rowspan="4" {{N/A|Non-album singles}} |- ! scope="row" |"Ọkụ" (nke gosipụtara King Promise na <small>GuiltyBeatz</small>) | rowspan="2" |2018 |- ! scope="row" |"Fààjí" (nke <small>gosipụtara</small> <small>[[Mr Eazi]]</small>) |- ! scope="row" |"Gbese" (<small>nke gosipụtara Oxlade na DJ Voyst</small>) | rowspan="6" |2019 |- ! scope="row" |"Baby" | rowspan="5" align="center" |''Ịhụnanya na Ìhè'' |- ! scope="row" |"Malite" |- ! scope="row" |"Don't Call Me Back" (featuring <small>[[Mayorkun]]</small>)<ref>{{Cite web|url=https://www.rollingstone.com/music/music-news/joeboy-mayorkun-dont-call-me-back-901756/|title=Joeboy Reckons With Heartbreak on 'Don't Call Me Back'|author=Leight|first=Elias|date=2019-10-24|work=Rolling Stone|language=en-US|accessdate=2020-01-20}}</ref> |- ! scope="row" |“Ngọzi” |- ! scope="row" |“All For You” |- ! scope="row" |"Kpọọ" | rowspan="2" |2020 | |- ! scope="row" |"Lonely" |''Ebe dị n'etiti ịma mma na anwansi'' |- ! scope="row" |"Empty My Pocket"<ref>{{Cite web|url=https://retronaija.com/joeboy-empty-my-pocket/|title=Joeboy Empty My Pocket|work=RetroNaija|author=Mike|first=Steven|accessdate=22 June 2021}}</ref> | rowspan="2" |2021 | |- ! scope="row" |"Mmanya na-aba n'anya" |{{N/A|Non-album single}} |} === Dị ka onye na-ese ihe === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center" |+Ndepụta nke egwu, na-egosi aha na afọ ewepụtara na ọnọdụ chaatị ahọpụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:14em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="11" |Ọnọdụ chaatị ! rowspan="2" scope="col" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NG<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|title=Turntable Top 50 Chart|url=https://www.turntablecharts.com/Charts/Top50|work=[[TurnTable charts]] & [[TurnTable (magazine)|TurnTable magazine]]|accessdate=25 May 2022|language=en}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |AUS<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.aria.com.au/charts/singles-chart/2021-10-11|title=ARIA Top 50 Singles Chart|publisher=[[Australian Recording Industry Association]]|date=11 October 2021|accessdate=8 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |FRA<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://snepmusique.com/les-tops/le-top-de-la-semaine/top-albums/?semaine=39&annee=2021&categorie=Top%20Singles|title=Top Singles (Week 39, 2021)|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique|SNEP]]|accessdate=6 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |GER<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.offiziellecharts.de/suche?artist_search=CKay&do_search=do|title=Discographie CKay|work=offiziellecharts.de|accessdate=8 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NLD<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://dutchcharts.com/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=lescharts.com|accessdate=25 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NOR<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://topplista.no/charts/singles/2021-w39/|title=VG-lista – Topp 20 Single 2021-39|publisher=[[VG-lista]]|accessdate=2 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |NZ<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://nztop40.co.nz/chart/singles?chart=5214|title=NZ Top 40 Singles Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=11 October 2021|accessdate=9 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SWE<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.sverigetopplistan.se/chart/41?dspy=2021&dspp=39|title=Veckolista Singlar, vecka 39|publisher=[[Sverigetopplistan]]|accessdate=1 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |SWI<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://hitparade.ch/showinterpret.asp?interpret=CKay|title=CKay discography|work=hitparade.ch|accessdate=26 September 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |UK<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.officialcharts.com/artist/61057/ckay/|title=CKay {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|accessdate=8 October 2021}}</ref> ! scope="col" style="width:2.5em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/charts/hot-100/2022-01-15/|title=The Hot 100 Chart: January 15, 2022|work=[[Billboard (magazine)|Billboard]]|accessdate=11 January 2022}}</ref> |- ! scope="row" |"No D"(DJ Voyst featuring Joeboy & Brainee)<br /><br /><br /><br /> |2018 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | | rowspan=3 {{N/A|Non-album singles}} |- ! scope="row" |"Nobody" DJ Neptune featuring Joeboy & Mr Eazi<br /><br /><br /><br /> |2020 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Love Nwantiti (Ah Ah Ah)CKay featuring Joeboy and Kuami Eugene)<br /><br /><br /><br /> |2020 |14 |8 |1 |6 |1 |1 |2 |4 |1 |3 |29 | * ARIA: Gold * BPI: Platinum * RIAA: Gold * RMNZ: Gold |- ! scope="row" |"Kele"(Laycon featuring Joeboy)<br /><br /><br /><br /> |2021 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |''...Ànyị Ga-amalite...'' |- ! scope="row" |"Yawa No Dey End" Majeeed<br /><br /><br /><br /> with Joeboy) |2022 |41 | - | - | - | - | - | - | - | - | - | - | |{{N/A|Non-album single}} |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" |+ !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="9" |2019 | rowspan="4" |Isi |Next Rated |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="4" |<ref name="Pulse Nigeria 111">{{Cite web|author=Gbenga Bada|title=Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=20 October 2019|date=October 20, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGbenga_Bada2019">Gbenga Bada (20 October 2019). [https://www.pulse.ng/entertainment/music/headies-2019-here-are-all-the-winners-at-13th-edition-of-music-award/peegxqv "Headies 2019: Here are all the winners at the 13th edition of music award"]. Pulse Nigeria<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 October</span> 2019</span>.</cite></ref> |- |Best Pop Single | rowspan="2" |"Baby" |{{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |{{Nom}} |- |Nhọrọ nke Onye Na-ekiri |"Malite" |{{Nom}} |- |All Africa Music Awards |Onye egwu kacha mma na African Pop |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-afrima-awards-2019-winners/|title=Burna Boy, Nasty C, Stonebwoy, Nadia Nakai & More Win 2019 AFRIMA Awards|date=2019-11-24|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2020-01-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.okayafrica.com/full-list-of-afrima-awards-2019-winners/ "Burna Boy, Nasty C, Stonebwoy, Nadia Nakai & More Win 2019 AFRIMA Awards"]. ''OkayAfrica''. 24 November 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 January</span> 2020</span>.</cite></ref> |- | rowspan="4" |City People Music Awards |Abụ a ma ama nke afọ |"Baby" |{{Nom}} | rowspan="4" |<ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/citypeoplemusicawards-nominees-list-out/|title=#CityPeopleMusicAwards: Nominees List Out|date=2019-10-25|work=City People Magazine|language=en-US|accessdate=2020-01-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.citypeopleonline.com/citypeoplemusicawards-nominees-list-out/ "#CityPeopleMusicAwards: Nominees List Out"]. ''City People Magazine''. 25 October 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 January</span> 2020</span>.</cite></ref> |- |Iwu Kasị Nkwa Nkwa nke Afọ | rowspan="3" |Ya onwe ya |{{Nom}} |- |Best New Act of the Year |{{Nom}} |- |Nkpughe nke Afọ |{{Nom}} |- | rowspan="4" |2020 | rowspan="4" |Soundcity MVP Awards Festival |Best New MVP | rowspan="2" |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="4" |<ref name="OkayAfrica 111">{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards|url=https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/|work=OkayAfrica|accessdate=19 January 2020|date=January 13, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDamola_Durosomo2020">Damola Durosomo (13 January 2020). [https://www.okayafrica.com/full-list-of-2020-soundcity-mvp-award-winners-nigerian-music/ "Burna Boy, Tiwa Savage, Rema, Teni & More Win Big at 2020 Soundcity MVP Awards"]. ''OkayAfrica''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 January</span> 2020</span>.</cite></ref> |- |Best Pop |{{Won}} |- |Nhọrọ Ndị Na-ege ntị |"Malite" |{{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |"Baby" |{{Nom}} |} == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7rhmdwu07rkzgu7idyofnfe1ozy83kj Naira Marley 0 14397 84443 78134 2022-07-22T06:47:45Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Naira Marley.jpg|thumb|Naira Marley]] '''Azeez Adeshina Sanyaolu''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 10 n'ọnwa Mee n'afọ 1991), onye a maara dịka '''Naira Marley''', bụ onye Britain na Naijiria na-agụ egwu na onye na-ede egwu.<ref>{{Cite news|url=https://ukpops.com|title=Naira Marley: Tins you suppose know about Afeez Fashola aka Naira Beans|publisher=[[BBC]]|date=21 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ukpops.com/category/music|title=We won't fly with your 'hungry airline' again: Naira Marley replies Executive Jets|date=16 June 2020|work=[[P.M. News]]|accessdate=16 June 2020}}</ref> A maara ya dị ka onye isi oche nke ndị na-akwado ya na-ese okwu, "Marlians".<ref>{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/12/29/naira-marley-premieres-new-dance-moves-in-tesumole|title=Naira Marley premieres new dance moves in "Tesumole"|publisher=[[P.M. News]]|author=Okanlawon|first=Taiwo|date=29 December 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref><ref>{{Cite news|author=Abraham|first=Anthony Ada|date=9 November 2019|title=Marlian Movement And Their Crazy Lifestyle|publisher=[[Leadership (newspaper)|Leadership Newspaper]]|url=https://leadership.ng/2019/11/09/marlian-movement-and-their-crazy-lifestyle|accessdate=12 January 2020}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ọ kwagara Peckham, South London, England.<ref>{{Cite news|url=https://notjustok.com/artists/naira-marley|title=Naira Marley, Career, Background, Biography|publisher=[[NotJustOk]]|accessdate=12 January 2020}}</ref> Marley gụsịrị akwụkwọ na azụmahịa na Peckham Academy. Ọ gụkwara iwu azụmahịa na Crossways College (nke bụzi Christ the King Sixth Form College).<ref>{{Cite news|url=https://punchyinfo.com/naira-marley-net-worth-biography-cars-lifestyle|title=Naira Marley Net Worth, Biography, Cars, and Lifestyle|publisher=PunchyInfo|date=12 December 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> == Ọrụ == === 2014–2018: Mmalite ọrụ === Mgbe ọ na-etolite, Naira Marley nwere atụmatụ ịghọ MC na onye na-ese olu. Ọ malitere ịbụ abụ n'afọ 2014 mgbe ọ chọpụtara mmasị ya maka egwu ma ndị enyi ya gbara ya ume ka ọ gbasoo ọrụ egwu ya. O wepụtara egwu Max Twigz nyere aka "Marry Juana" tupu ọ wepụta EP mbụ ya ''Gotta Dance'' na 2015.<ref>{{Cite news|url=https://mixmag.net/feature/get-to-know-naira-marley-the-lagos-via-peckham-mc-pioneering-afrobashment|title=Get to know Naira Marley, the Lagos via Peckham MC pioneering afrobashment|publisher=[[Mixmag]]|author=Mcquaid|first=Ian|date=2 March 2018|accessdate=12 January 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://nigerianguide.com.ng/naira-marley-biography-net-worth-and-more|title=Naira Marley Biography, Net Worth and More|publisher=Nigerian Guide|author=Obialo|first=Maduawuchi|date=15 November 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> === 2019–ugbua: "Am I A Yahoo Boy", "Soapy" na ''Onyenwe nke Lamba'' === '''Naira Marley''' wepụtara egwu [[Zlatan (musician)|Zlatan]] nyere aka "Am I A Yahoo Boy" na 3 Mee 2019, ndị Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) jidere ya n'otu ụbọchị ahụ.<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2019-05-10|title=Naira Marley: Why I shot 'Am I a Yahoo Boy' video - TG Omori {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/329330-naira-marley-why-i-shot-am-i-a-yahoo-boy-video-tg-omori.html|accessdate=2020-08-28|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://pitchfork.com/levels/naira-marley-and-zlatan-am-i-a-yahoo-boy|title=New Rap Song of the Day: Naira Marley and Zlatan "Am I a Yahoo Boy"|publisher=[[Pitchfork (website)|Pitchfork]]|author=Pierre|first=Alphonse|date=13 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/listen-naira-marley-features-zlatan-on-am-i-a-yahoo-boy/rhx9tgy|title=Naira Marley and Zlatan look to benefit from controversy with 'Am I A Yahoo Boy?'|publisher=Pulse NG|author=Alake|first=Motolani|date=3 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Ọ tọhapụrụ "Soapy" na 27 June 2019, ụbọchị ole na ole ka a tọhapụrụ ya n'ụlọ mkpọrọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/naira-marley-soapy-soapy-dance-and-the-criticism-pulse-opinion/12jng5k|title=Naira Marley 'Soapy', soapy dance and the criticism [Pulse Opinion]|publisher=Pulse NG|author=Alake|first=Motolani|date=1 July 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Na 11 Jenụwarị 2020, o meriri Nhọrọ Ndị Na-ekiri maka "Soapy" na 2020 Soundcity MVP Awards.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/372277-naira-marley-wins-first-major-award-at-soundcity-mvp-full-list-of-winners.html|title=Naira Marley wins first major award at Soundcity MVP (Full list of winners)|publisher=[[Premium Times]]|author=Augoye|first=Jayne|date=12 January 2020|accessdate=12 January 2020}}</ref> === Marlian Records === N'oge "Marlian Fest", nke e mere na Eko Hotels and Suites na 30 Disemba 2019, Naira Marley kwupụtara mmalite nke akara ndekọ ya Marlian Records ma kpughee CBlvck, Zinoleesky, MohBad na Fabian Blu dị ka ndị bịanyere aka.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/naira-marley-announces-new-label-marlian-records-signs-four-artists/290z57c|title=Naira Marley announces new label, Marlian Records, signs four artists|publisher=Pulse NG|author=Alake|first=Motolani|date=2 January 2020|accessdate=12 January 2020}}</ref> Na 10 Julaị 2020, Naira Marley gara na Instagram Page ya iji kpughee ihe omume ọzọ n'okpuru akara ya, aha ya bụ: Emo Grae na egwu ọhụrụ na ọhụụ akpọrọ 0903 nke gosipụtara Buju.<ref>{{Cite news|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/emo-grae-ft-buju-0903|title=Photo: [Music + Video] Marlian Music New Artiste ➺ "EMO Grae" Drops "0903" Ft. Buju|publisher=naijaloaded|date=10 July 2020|accessdate=6 July 2020}}</ref> === 2021: God's Timing Is The Best (GTTB) Album === N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Juun afọ 2021, onye egwu a ma ama na onye meriri ihe nrite kwupụtara na post o mere na akara Instagram ya na ọ ga-ahapụ abọm ọhụrụ. Dị ka ya si kwuo, a na-akpọ abọm ahụ 'God's Timing Is The Best' ma ọ ga-ewepụta ya mgbe ọ hapụsịrị vidiyo gọọmentị maka egwu ya 'COMING'.<ref>{{Cite news|url=https://loadedmore.ng/naira-marley-reveals-the-name-of-his-new-album-shares-release-date/|title=Naira Marley Reveals The Name Of His New Album, Shares Release Date|publisher=LoadedMoreNG|date=21 June 2021|accessdate=22 June 2021}}</ref> == Esemokwu == === Njide EFCC === Na 10 Mee 2019, EFCC jidere Naira Marley na ndị enyi ya [[Zlatan (musician)|Zlatan]], Tiamiu Kayode, Adewunmi Moses, Micheal "Taqueesh" Adenuga na Abubakar Musa.<ref>{{Cite news|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/05/10/photo-behold-naira-marley-four-others-arrested-by-efcc|title=Photo: Behold Naira Marley, four others arrested by EFCC|publisher=[[P.M. News]]|date=10 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> E jidere ya otu ụbọchị mgbe Marley weputara vidiyo maka egwu a na-ese okwu "Am I A Yahoo Boy".<ref>{{Cite news|url=https://www.naijaloaded.com.ng/video/naira-marley-x-zlatan-am-i-a-yahoo-boy|title=[Video] Naira Marley x Zlatan - Am I A Yahoo Boy|publisher=Naijaloaded|date=9 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Mgbe ụbọchị ise gasịrị, EFCC tọhapụrụ Zlatan na mmadụ atọ ndị ọzọ mana ha debere Marley n'ụlọ mkpọrọ n'ihi ihe akaebe megide ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/330030-zlatan-three-others-freed-naira-marley-still-in-efcc-custody.html|title=Zlatan, three others freed, Naira Marley still in EFCC custody|publisher=[[Premium Times]]|author=Augoye|first=Jayne|date=15 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Na 16 Mee 2019, EFCC boro ya ebubo iri na otu nke aghụghọ n'ihu Ụlọikpe Kasị Elu nke Federal dị na Ikoyi, Lagos.<ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2019/05/16/efcc-files-11-charges-naira-marley|title=EFCC files 11 charges against Naira Marley|publisher=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post Nigeria]]|author=Inyang|first=Ifreke|date=16 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Na 19 Mee 2019, Zlatan wepụtara egwu "4 Nights In Ekohtiebo" mgbe Marley ka nọ n'ụlọ mkpọrọ. N'ime ya, ọ na-ekwu banyere ndị enyi ụlọ ọrụ ya, ndị iro ya na ndị ọzọ ọ masịrị ya na otú ha si nweta ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.naijaloaded.com.ng/download-music/zlatan-4nights-in-ekohtiebo|title=5 Zlatan - 4 Nights In Ekohtiebo|publisher=Naijaloaded|date=19 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2019, a gbara Marley akwụkwọ n'ihu Ụlọikpe Kasị Elu nke Federal ma kwuo na ọ bụghị ikpe mara ya; e debere ikpe mgbapụta maka 30 Mee 2019.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/5-things-that-happened-at-naira-marleys-court-case-hearing/pbvy4gj|title=5 things that happened at Naira Marley's court case hearing|publisher=Pulse NG|author=Okonofua|first=Odion|date=20 May 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> N'ụbọchị a na-ekpe ikpe mgbapụta ahụ, Marley wepụtara "Why", abụ nke na-esonyere ihe oyiyi ya na aka. Na 14 June 2019, a tọhapụrụ ya n'ụlọ mkpọrọ ụbọchị iri na anọ mgbe e nyechara ya mgbapụta ~ 2,000,000 .<ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2019/06/14/breaking-naira-marley-released-14-days-after-he-was-granted-bail|title=BREAKING: Naira Marley Released 14 Days After He Was Granted Bail|publisher=[[Sahara Reporters]]|date=14 June 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, ọ wepụtara "Soapy", egwu banyere omume mmekọahụ nke ndị mkpọrọ nọ n'ụlọ mkpọrọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/naira-marley-soapy-soapy-dance-and-the-criticism-pulse-opinion/12jng5k|title=Naira Marley deserves criticism for 'Soapy', but there's a slight complication|publisher=Pulse NG|date=1 July 2019|accessdate=31 March 2020}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://tribuneonlineng.com/soapy-dance-prison-care-advocate-slams-naira-marley/|title="Soapy" dance: Prison care advocate slams Naira Marley|publisher=Tribuneonline|date=4 July 2019|accessdate=31 March 2020}}</ref> N'ọnwa Ọktọba 2019, Marley laghachiri n'ụlọ ikpe iji chee ebubo ahụ ihu.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/naira-marley-back-in-court-over-alleged-cyber-fraud-video/rc1gzby|title=Naira Marley back in court over alleged cyber fraud [Video]|publisher=Pulse NG|author=Okonofua|first=Odion|date=22 October 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> E mechara kwụsị ikpe ya na 27 Febụwarị 2020 mgbe onye akaebe EFCC gbara akaebe megide ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/367944-efcc-witness-testifies-against-naira-marley.html|title=EFCC witness testifies against Naira Marley|publisher=[[Premium Times]]|date=12 December 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> === Ịkwụsị iwu mkpọchi === Ndị uwe ojii Naịjirịa jidere Marley maka imebi iwu mkpọchi nke onye isi ala [[Muhammadu Buhari]] nyere [[Lagos]] Steeti iji gbochie mgbasa nke [[Ọrịa nje korona n'afọ 2020 na Naijirịa|coronavirus na mba ahụ]].<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/news/police-detains-naira-marley-over-funke-akindeles-house-party/|title=Police detains Naira Marley over Funke Akindele's house party|work=[[The Guardian]]|date=6 April 2020|accessdate=26 June 2020}}</ref> N'abalị iri na atọ n'ọnwa Juun n'afọ 2020, ọ rụrụ egwu na [[Abuja]] n'agbanyeghị mmachibido njem n'etiti steeti na iwu ịpụ iche iji gbochie mgbasa nke COVID-19.<ref>{{Cite news|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/397583-amidst-covid-19-naira-marley-holds-abuja-concert.html|title=Amidst COVID-19, Naira Marley holds Abuja concert|publisher=[[Premium Times]]|author=Augoye|first=Jayne|date=14 June 2020|accessdate=26 June 2020}}</ref> Ndị nchịkwa FCT gbara ya akwụkwọ n'ihu ụlọ ikpe na-agagharị agagharị na Abuja maka egwu ahụ.<ref>{{Cite web|date=2020-08-07|title=FCT Administration Arraigns Naira Marley Before Mobile Court Over Abuja Concert|url=http://saharareporters.com/2020/08/07/fct-administration-arraigns-naira-marley-mobile-court-over-abuja-concert|accessdate=2020-09-19|work=Sahara Reporters}}</ref> '''Concert Valentine na Cameroon''' Na Satọdee 13 Febụwarị 2021, akụkọ pụtara n'ịntanetị na ndị ọchịchị na mba ahụ akagbuola Valentine's Concert nke Marley na Cameroon. Onye nhazi ahụ akwụsịlarị egwu ahụ ugboro abụọ ma kwaga ebe dị iche iche, mana ndị ọchịchị [nke?] na mba ahụ mechara kagbuo ya kpamkpam n'ihi ekworo [nkọwa dị mkpa] n'akụkụ ndị na-eme egwuregwu na Cameroon bụ ndị na-enweghị obi ụtọ na egwu na ndị egwu Naịjirịa nwere na Cameroon.<ref>{{Cite web|author=GYOnlineNG.COM|title=GYOnlineNG.COM|url=https://gyonlineng.com/naira-marleys-valentine-concert-in-cameroon/|work=GYOnlineNG.COM|date=16 February 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Gist|first=Yinka|title=Why Naira Marley's Valentine Concert Cancelled In Cameroon|url=https://gyonlineng.com/naira-marleys-valentine-concert-in-cameroon/|work=GYOnlineNG.COM|date=16 February 2021|accessdate=17 February 2021}}</ref> == Discography == === EPs === * [https://ukpops.com ''Gotta Dance'' (2015)] * [https://ukpops.com/category/music ''Onyenwe nke Lamba'' (2019)] * Oge Chineke kacha mma (2022) === Single === {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Abọm !Ref |- |2016 |''Kosi Werey'' |{{N/A}} |<ref>{{Cite web|title=Naira Marley x Olamide – "Ko Si Werey"|url=https://tooxclusive.com/naira-marley-x-olamide-ko-si-werey/|work=tooxclusive.com|date=16 May 2019|publisher=Tomiwa|accessdate=10 August 2021}}</ref> |- |2017 |''Ihe mgbaru ọsọ Issa'' |{{N/A}} | |- |2018 |''Japa'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Am I A Yahoo Boy'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Opotoyi (Marlians)'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Ihe kpatara ya'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Soapy'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Back2work'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Mmetụta ọjọọ'' |{{N/A}} | |- |2019 |''Mafo'' |Onyenwe nke Lamba | |- |2019 |''Tesumole'' |Onyenwe nke Lamba | |- |2019 |''Isheyen'' |Onyenwe nke Lamba | |- |2019 |''Yanyanyan '' |Onyenwe nke Lamba | |- |2020 |''Aye'' |{{N/A}} | |- |2020 |''Dido lobo'' |{{N/A}} | |- |2020 |''Mofoti'' |{{N/A}} | |- |2020 |''N'ebe ọ bụla'' |{{N/A}} | |- |2020 |''As E Dey Go'' |{{N/A}} | |- |2020 |''Idi Oremi (Opotoyi 2)'' |{{N/A}} | |- |2020 |''Chi Chi'' |{{N/A}} | |- |2020 |''Koleyewon'' |{{N/A}} |<ref>{{Cite web|date=2022-01-08|title=Naira Marley – Koleyewon|url=https://www.hawkboard-cff.co.uk/naira-marley-koleyewon/|accessdate=2022-01-09|work=hawkboard|language=en-US}}</ref> |- |2021 |''Coming featuring Busiswa)'' |{{N/A}} |<ref>{{Cite web|date=2021-06-29|title=[Video] Naira Marley X Busiswa - "Coming" « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/video-naira-marley-x-busiswa-coming/|accessdate=2021-08-18|work=tooXclusive|language=en-US}}</ref> |- |2021 |''Nnwale ọgwụ ọjọọ'' |{{N/A}} |<ref>{{Cite web|title=Naira Marley – Drug Test|url=https://xclusiveloaded.com/naira-marley-drug-test/|work=xclusiveloaded.com|publisher=DJ Jazzy|accessdate=10 August 2021}}</ref> |- |2021 |''Oge mbụ na America'' |{{N/A}} |<ref>{{Cite web|title=Naira Marley – First Time In America|url=https://karoloaded.com/naira-marley-first-time-in-america/|work=karoloaded.com|publisher=Sixtus|accessdate=21 December 2021}}</ref> |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nrite !Category !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="3" |2020 | rowspan="3" |Soundcity MVP Awards |Nhọrọ Ndị Na-ekiri | rowspan="2" |"Soapy" | {{Won}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/davido-naira-marley-burna-boy-rema-fireboy-and-the-winners-at-the-soundcity-mvp/6kfthnn|title=Davido, Naira Marley, Burna Boy, Rema, Fireboy and the winners at the Soundcity MVP Awards 2020|publisher=Pulse NG|author=Alake|first=Motolani|date=12 January 2020|accessdate=12 January 2020}}</ref> |- |Abụ nke Afọ | {{Nom}} |- |Best Pop | rowspan="2" |Ya onwe ya | {{Nom}} |- | rowspan="2" |2019 | rowspan="2" |City People Music Awards |Artiste nke Afọ (Nwoke) | {{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=#CityPeopleMusicAwards: Nominees List Out|url=http://www.citypeopleonline.com/citypeoplemusicawards-nominees-list-out|publisher=City People Magazine|date=25 October 2019|accessdate=12 January 2020}}</ref> |- |Street Song of the Year |"Soapy" | {{Nom}} |} == Ndetu == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] mq2r8cysmissws3mm47zzxs2la42tmc Adasa Cookey 0 14407 84448 78147 2022-07-22T09:05:16Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:AdasaCookey.jpg|thumb|Adasa Cookey]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] {{Infobox person | name = Adasa Cookey | image = | background = non_performing_personnel | birth_name = Adasa Rawlinson Cookeygam | birth_date = {{birth date and age|1981|10|21|df=y}} | birth_place = [[Port Harcourt]], [[Rivers State]], [[Nigeria]] | occupations = [[Cinematographer]], editor, colourist, [[music video director]], [[commercial director]], [[filmmaker]] | years_active = 2010 - present | website = www.adasacookey.com | module = {{Infobox person | embed = yes | education = [[Rivers State University of Science and Technology]] }}}} '''Adasa Cookey''' (amụrụ '''Adasa Rawlinson Cookeygam''' ) bụ onye nduzi vidio egwu amụrụ na Naijiria, onye na-ese ihe nkiri, onye nduzi azụmahịa, onye na-ahụ maka agba, na onye na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=https://www.newtelegraphng.com/adasa-cookey-10-year-journey-of-a-self-taught-music-video-director/|title=Adasa Cookey: 10-Year Journey Of A Self-Taught Music Video Director|date=August 9, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/nigerian-music-videos-best-in-africa-adasa-cookey/|title=Nigerian music videos best in Africa –Adasa Cookey|date=December 1, 2019|accessdate=September 8, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1235496-movie-director-adasa-cookey-saves-job-a-teller-paid-n43m-n432k.html|title=Movie director Adasa Cookey saves the job of a teller who paid him N4.3m instead of N432k|date=April 26, 2019|accessdate=September 8, 2021}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ma na-eduzi ụlọọrụ Squareball Media Productions Limited ebe ọ bụkwa onye isi nke ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://mybiohub.com/2016/08/adasa-cookey-biography.html/|title=Adasa Cookey Biography|date=May 1, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.maff.tv/credit/adasa-cookey|title=ADASA COOKEY|date=July 3, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Adasa na October 21, 1981 na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers]] State, Nigeria. O biri dika nwata na Port Harcourt, ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Bereton College na Federal Government College. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Rivers State University of Science and Technology wee nweta nzere bachelọ nke Teknụzụ na Architecture.<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/directory/adasa-cookey|title=Adasa Cookey|date=September 23, 2015|accessdate=September 8, 2021}}</ref> == Ọrụ == Adasa hapụrụ ọrụ onye nnọchi anya nlekọta ndị ahịa ya na 2010 iji gbanwee mmasị ya na nhazi vidiyo na kpọmkwem. Ọ duziri vidiyo egwu nke ndị egwu egwu dịka Davido, [[Burna Boy]], [[Simi (singer)|Simi]], [[Adekunle Gold]], D'Prince, na Don Jazzy.<ref>{{Cite web|url=https://infobusstop.com/top-10-video-directors-in-nigeria-2021/|title=Top 10 Video Directors In Nigeria (2021)|date=May 12, 2021|accessdate=September 8, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://imvdb.com/n/adasa-cookey/videography-by-position/dir|title=Adasa Cookey|date=June 1, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://tooxclusive.com/video-simi-duduke-dir-by-adasa-cookey/|title=[Video] SIMI – "Duduke" (Dir. By Adasa Cookey|date=April 19, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref> == Vidio ndị a họọrọ == * [[Burna Boy]] - Like To Party (2013)<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/new-video-like-to-party-by-burna-boy/pt7dqw9|title=New Video- Like To Party By Burna Boy {{!}} Pulse Nigeria}}</ref> * D'Prince - Goody Bag (2013) * Ketchup- Show Me Yuh Rozay (2013) * Mavins All Stars - Adaobi (2014)<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/10/trending-video-catch-the-visuals-for-adaobi-by-the-mavins-crew/|title=Trending Video: Catch the Visuals for Adaobi by the Mavins Crew {{!}} BellaNaija}}</ref> * DJ Xclusive ft Davido - Wo Le (2015) * [[Adekunle Gold]] - Sade (2015)<ref>{{Cite web|url=https://newsghana.com.gh/adekunlegold-releases-video-for-his-single-sade/|title=AdekunleGold Releases video for his single, Sade {{!}} News Ghana}}</ref> * [[Adekunle Gold]] - Njikere (2016) * Ric Hassani -Only You (2017) * Orezi-Cooking Pot (2017)<ref>{{Cite web|url=https://www.naijaloaded.com.ng/video/video-orezi-cooking-pot-dir-adasa-cookey|title=[Video] Orezi – Cooking Pot (Dir. By Adasa Cookey) » Naijaloaded}}</ref> * Idahams-Toast (2017) * [[Simi (singer)|Simi]] - Selense (2019)<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/simi-selense-video-watch-nigerian-music/|title=Watch Simi's Beautiful Music Video For 'Selense' - OkayAfrica}}</ref> * [[Simi (singer)|Simi]] - Ayo (2019) * [[Simi (singer)|Simi]] - Duduke (2020)<ref>{{Cite web|url=https://trendybeatz.com/download-video/8676/simi-duduke-official-video|title=Simi - Duduke Official Video {{!}} Download Video MP4 » TrendyBeatz}}</ref> * [[Simi (singer)|Simi]] ft [[Patoranking]] - Jeriko (2019)<ref>{{Cite web|url=https://natirovibe.com/video-mp4/simi-patoranking-jericho/|title=Download Video: Simi ft. Patoranking - Jericho}}</ref> * Bebe Cool ft Rudeboy - Feeling (2020) * [[Runtown]] ft. Bella Shmurda, Darkovibes - Body Riddim (Video) (2020)<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2020/02/runtown-darkovibes-body-riddim/|title=New Video: Runtown feat. Darkovibes & Bella Shmurda – Body Riddim {{!}} BellaNaija}}</ref> * [[Simi (singer)|Simi]] ft. [[Adekunle Gold]] - Site n'aka gị (2019) * [[Praiz]] - Madu (2020) * [[Niniola]] - Addicted (2020) * [[Wande Coal]] ft. [[Wale (rapper)|Wale]] - Ọzọ (Remix) (2020) * [[Wande Coal]] - Ọzọ (2020) * Idahams-Billion Dollar (2019) * Idahams-Ada (2020) * Idahams-Enter My Eye (2020) * [[Stonebwoy]] ft. [[Zlatan (musician)|Zlatan-]] Critical (2021)<ref>{{Cite web|url=https://grungecake.com/stonebwoy-critical-zlatan/articles/77850|title=Watch Stonebwoy’s new video for ‘Critical’ featuring Nigerian artist Zlatan – GRUNGECAKE}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Project !Emume !Category !Nsonaazụ |- | rowspan="1" |2016 | rowspan="1" |"onwe ya" | rowspan="1" |Ntụrụndụ Ndị Obodo |''Onye nduzi vidio egwu kacha mma nke afọ''<ref>{{Cite web|url=https://jaguda.com/music-news/wizkid-tiwa-savage-olamide-lead-the-2016-city-people-entertainment-award-nominees/|title=Wizkid, Tiwa Savage & Olamide Lead The 2016 City People Entertainment Award Nominees|date=July 6, 2016|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Nom}} |- | rowspan="1" |2020 | rowspan="1" |[[Simi (singer)|Simi]] ft [[Patoranking]] "Jeriko" | rowspan="1" |Soundcity MVP Awards Festival |''Vidio nke Afọ''<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/soundcity-mvp-awards-2020-all-winners|title=Soundcity MVP Awards 2020: All the winners|date=January 13, 2020|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Nom}} |- | rowspan="1" |2020 | rowspan="1" |"N'onwe ya" | rowspan="1" |GALAXY AWARDS |''Onye isi vidiyo nke afọ'' | {{Won}} |- | rowspan="1" |2019 | rowspan="1" |[[Simi (singer)|Simi]] ft [[Patoranking]] "Jeriko" | rowspan="1" |Onyinye AFRIMA |''Vidio kacha mma nke Afrịka''<ref>{{Cite web|url=https://newscentral.africa/2019/11/25/full-list-winners-2019-afrima-awards/|title=Burna Boy, 2Baba, Nadia win big at 2019 AFRIMA. See full list of winners|date=November 25, 2019|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Nom}} |- | rowspan="1" |2017 | rowspan="1" |Orezi, "Iwe esi nri" | rowspan="1" |Onyinye AFRIMA |''Vidio kacha mma nke Afrịka nke afọ''<ref>{{Cite web|url=https://silverbirdtv.com/entertainment/38535/afrima-2017-full-list-of-winners/|title=AFRIMA 2017: Full List Of Winners|date=November 14, 2017|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Won}} |- | rowspan="1" |2016 | rowspan="1" |[[Adekunle Gold]], "Pick Up the Call" | rowspan="1" |Nigeria Music Video Awards |''Ihe nkiri kacha mma''<ref>{{Cite web|url=https://jaguda.com/music-news/2016-nigeria-music-video-awards-see-list-winners/|title=2016 Nigeria Music Video Awards: See the list of winners|date=December 16, 2016|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Won}} |- | rowspan="1" |2016 | rowspan="1" |Ranti ,"Iwe Ki Ko" | rowspan="1" |Nigeria Music Video Awards |''Onye nchịkọta akụkọ kacha mma''<ref>{{Cite web|url=https://acceleratetv.com/wip/?p=22764|title=NMVA 2016 Nominees List|date=November 17, 2016|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Nom}} |- | rowspan="1" |2016 | rowspan="1" |Ranti ,"Iwe Ki Ko" | rowspan="1" |Nigeria Music Video Awards |''Onye nduzi kacha mma''<ref>{{Cite web|url=https://thenet.ng/full-list-winners-2016/|title=2016 Nigeria Music Video Awards: See the list of winners|date=November 16, 2016|accessdate=September 8, 2021}}</ref> | {{Nom}} |} == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ng6vdn0kp1lbwf28jqh6lu0df3rvuvv Bella Shmurda 0 14415 84454 78156 2022-07-22T09:36:34Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Bella Shmurda - Conscious Afrobeats Artists - 36.jpg|thumb|Bella Shmurda]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Akinbiyi Abiola Ahmed''' nke a maara dịka '''Bella Shmurda'''<ref>{{Cite web|title=BELLA SHMURDA- THE BUILDUP TO HIGH TENSION|url=https://guardian.ng/life/bella-shmurda-the-buildup-to-high-tension/|accessdate=17 November 2021|work=Guardian|date=11 July 2021|language=en}}</ref> bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|title=I was enrolled into Tailoring - Bella Shmurda|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/i-was-enrolled-into-a-tailoring-school-but-ran-away-bella-shmurda/|accessdate=7 October 2021|work=Vanguard|date=28 July 2021|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=9 July 2021|title=Bella Shmurda serves new sophomore EP, 'High tension2.0'|url=https://dailytrust.com/bella-shmurda-serves-new-sophomore-ep-dubbed-high-tension2-0|accessdate=25 September 2021|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama site na ntọhapụ nke egwu "Vision 2020", na remix na-esote nke gosipụtara onye egwu Naịjirịa bụ [[Olamide]].<ref>{{Cite web|date=14 September 2019|title=Bella Shmurda ft. Olamide – Vision 2020 (Remix)|url=https://legit9ja.com/2019/09/bella-shmurda-ft-olamide-vision-2020-remix.html|accessdate=26 March 2021|work=LEGIT9JA - Music and More|language=EN}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ ya == Shmurda ghọrọ onye a ma ama mgbe egwu izizi ya bụ "Vision 2020", na ihe na-esote (remix) na egwu nke o gosipụtara [[Olamide]]. O wepụtara ọtụtụ egwu egwu na afọ 2020, ụfọdụ n'ime ha gosipụtara ndị egwu kachasị elu, otu n'ime ha bụ "''Cash App''" nke gosipụtara [[Zlatan (musician)|Zlatan]].<ref>{{Cite web|author=Okundia|first=Jennifer|date=18 December 2020|title=Watch "Cash App" visual by Bella Shmurda featuring Zlatan, Lincoln|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/12/18/watch-cash-app-visual-by-bella-shmurda-featuring-zlatan-lincoln/|accessdate=26 March 2021|work=P.M. News|language=en-US}}</ref> A họpụtara ya maka Headies Award maka nke ọzọ e gosiri na 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.urbangist.com.ng/14th-headies-awards-2021-winners-full-list/|title=Tems, Omah Lay, Oxlade and Bella Shmurda nominated for 2020 Headies|work=UrbanGist Media|date=12 December 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=13 September 2019|title=Bella Shmurda ft Olamide - Vision 2020 (Remix) {{!}} Mp3|url=https://notjustok.com/song/bella-shmurda-ft-olamide-vision-2020-remix/|accessdate=26 March 2021|work=Notjustok|language=en-US}}</ref> N'afọ 2020, Bella Shmurda ritere ihe nrite "''Next Rated Male''" na "''Street Music of the Year''" na City People Entertainment Awards, a họpụtakwara ya maka "Revelation of the Year" award" n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=WINNERS EMERGE AT 2020 CITY PEOPLE MUSIC AWARDS [FULL LIST]|date=7 December 2020|url=http://www.citypeopleonline.com/winners-emerge-at-2020-city-people-music-awards-full-list/}}</ref> N'afọ 2021, a họpụtara Bella Shmurda maka onyinye "''Next Rated''" na Headies Awards.<ref>{{Cite web|title=Headies 2021: All the winners]|date=22 February 2021|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/headies-2021-all-winners}}</ref><ref>{{Cite web|title=Headies Awards 2020 Nominees List; Omah Lay, Bella Shmurda For Next Rated|date=4 December 2020|url=https://jaguda.com/music-news/headies-awards-2020-nominees-list-omah-lay-bella-shmurda-for-next-rated/}}</ref> Na ọnwa June afọ 2021, a họpụtara egwu ya, "''Cash App''" nke gosipụtara Zlatan na Lincoln maka "''Most Played Song - Street Pop''" na NET Honours.<ref>{{Cite web|title=NET Honours Class of 2021]|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/}}</ref> A kpọbatara Bella Shmurda na afo 2021 YouTube Foundry Programme. Ọ bụ naanị ya bụ onye na-ese ihe n'Afrịka ka e tinyere na klas a.<ref>{{Cite web|date=2019-09-13|title=YouTube Music Unveils Its Indie Class of 2021: Snail Mail, Sinead Harnett, Ambar Lucid, Many More|url=https://variety.com/2021/music/news/youtube-music-indie-foundry-2021-snail-mail-ambar-lucid-1235028042/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-09-13|title=Bella Shmurda emerges only African artiste on YouTube Music Foundry list|url=https://guardian.ng/arts-2/bella-shmurda-emerges-only-african-artiste-on-youtube-music-foundry-list/}}</ref> Na 10 June afọ 2021, Shmurda kpughere na ibe Instagram ya na ọ na-ezube iwepụta mpịakọta nke abụọ nke EP mbụ ya nke akpọrọ “High Tension Vol. 2', nke a na-eme atụmatụ ịhapụ na ọnwa July afọ 2021 ma kesaa ihe osise album ahụ na peeji nke ya.<ref>{{Cite web|date=10 June 2021|title=Bella Shmurda Set To Release Vol. 2 of His 'High Tension' EP|url=https://360loaded.com.ng/bella-shmurda-set-to-release-vol-2-of-his-high-tension-ep-see-details/|accessdate=11 June 2021|work=360Loaded|language=en-US}}</ref> O wepụtara EP na 7 Julaị afọ 2021.<ref>{{Cite web|date=10 July 2021|title=Bella Shmurda Finally Dishes Out His Sophomore EP, The Volume 2 High Tension 2.0 EP|url=https://www.urbangist.com.ng/bella-shmurda-high-tension-2-0-ep/|accessdate=7 July 2021|work=UrbanGist Media|language=en-US}}</ref> Shmurda mere nke mbụ ya na 02 Arena na United Kingdom, dị ka onye ọbịa na-eju anya, na egwu [[Wizkid|Wizkid's]] Made in Lagos concert na ọnwa Nọvemba afọ 2021.<ref>{{Cite web|date=30 November 2021|title=Bella Shmurda performs at 02 Arena for first time, thanks Wizkid|url=https://punchng.com/video-bella-shmurda-performs-at-02-arena-for-first-time-thanks-wizkid/|accessdate=4 February 2022|work=PunchNG|language=en-US}}</ref> O nwetakwara onyinye Youtube Foundry nke 2021 iji tinye ego na ọdịnaya ya na mmepe ọwa ya.<ref>{{Cite web|date=21 July 2021|title=Bella Shmurda, 26 others make list of YouTube Foundry grant|url=https://punchng.com/bella-shmurda-26-others-make-list-of-youtube-foundry-grant/|accessdate=4 February 2022|work=PunchNG|language=en-US}}</ref> == Philanthropy == N'ọnwa Ọktọba afọ 2021, vidiyo nke nwa akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ na-eme egwu egwu Olamide "Triumphant" site na abọm ya "Carpe Diem" nke gosipụtara Shmurda, dọtara uche onye na-agụ egwú ahụ, ka ọ na-agbasa na ịntanetị. Na nzaghachi, Shmurda kwere nkwa itinye nwatakịrị ahụ na agụmakwụkwọ n'oge agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ praịmarị ya.<ref>{{Cite web|date=26 October 2021|title=Singer Bella Shmurda gives boy who performed song scholarship|url=https://thenationonlineng.net/singer-bella-shmurda-gives-boy-who-performed-song-scholarship/|accessdate=17 November 2021|work=The Nation|language=en-US}}</ref> Mmụta ahụ malitere ịrụ ọrụ na ọnwa Nọvemba afọ 2021.<ref>{{Cite web|date=16 November 2021|title=Bella Shmurda Sends Street Ghetto Boy -'Triumphant Sensational'- To School|url=https://tooxclusive.com/bella-shmurda-sends-street-ghetto-boy-triumphant-sensational-to-school/|accessdate=17 November 2021|work=TooXclusive|language=en-US}}</ref> N'ụbọchị ọmụmụ ya na ọnwa Jenụwarị afọ 2022, Shmurda kwupụtara na ọ ga-enye otu puku ndị ogbenye nri kwa afọ n'ụbọchị ọmụmụ ya.<ref>{{Cite web|date=27 January 2022|title=Singer Bella Shmurda recounts birth experience on birthday|url=https://punchng.com/singer-bella-shmurda-recounts-birth-experience-on-birthday/|accessdate=4 February 2022|work=PunchNG|language=en-US}}</ref> == Discography == === EPs === * ''Nnukwu nrụgide'' (2020) * Nnukwu nrụgide 2.0 (2021) === Single === {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Onye Mmepụta !Abọm |- |2018 |"Ọhụụ 2020" |ID Cabasa |rowspan=3 {{N/A|Non-album single}} |- |2019 |"Naanị Gị" |Bylinx |- |2020 |"Colodia Drive us""Cash App" (featuring <small>[[Zlatan (musician)|Zlatan]]</small>)<ref name="tooXclusive 2020">{{Cite web|date=31 March 2020|title=Bella Shmurda – "Colodia Drive Us" « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/bella-shmurda-colodia-drive-us/|accessdate=29 September 2021|work=tooXclusive}}</ref><ref>{{Cite web|date=18 December 2020|title=Bella Shmurda, Zlantan, Lincoln rob bank in 'Cash App' (VIDEO)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/music-videos/431944-bella-shmurda-zlantan-lincoln-rob-bank-in-cash-app-video.html|accessdate=26 March 2021|language=en-GB}}</ref> | |- | rowspan="2" |2021 |"Rush" (<small>gosipụtara Dangbana Republik</small><ref>{{Cite web|title=Bella Shmurda – Rush (Moving Fast)|date=12 March 2021|url=https://www.urbangist.com.ng/bella-shmurda-rush-official-video/|accessdate=16 June 2021}}</ref>) | | |- |"Ụwa"<ref>{{Cite web|date=1 April 2021|title=Bella Shmurda – World|url=https://netsentertainment.com/bella-shmurda-world/|accessdate=1 April 2021|language=en-GB}}</ref> |SB |Non-album single |- | |"Party Next Door (PND)"<ref>{{Cite web|title=Bella Shmurda – Party Next Door|url=https://www.urbangist.com.ng/bella-shmurda-party-next-door-pnd/|accessdate=3 July 2021}}</ref> | | |- | |“So Cold” (featuring <small>Popcaan</small>) | |Non-album single |} === E gosipụtara n'ime === {| class="wikitable" !Afọ !Aha !Onye Mmepụta !Abọm |- | rowspan="2" |2020 |"Triumphant" (<small>gosipụtara</small> <small>[[Olamide]]</small>)<ref>{{Cite web|date=2 November 2020|title=Olamide releases new video for 'Triumphant' with Bella Shmurda|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/olamide-featuring-bella-shmurda-triumphant-video/sem8tfw|accessdate=26 March 2021|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/watch-olamide-and-bella-shmurda-in-sombre-music-video-for-triumphant/|accessdate=26 March 2021|work=guardian.ng|title=Watch: Olamide Features Bella Shmurda in "Triumphant" Music Video|date=2 November 2020}}</ref> | |''Carpe Diem'' |- |"Fade Away" (<small>gosipụtara</small> <small>Davido</small>) | |''Oge Ka Mma'' |- |2021 |"Jackpot" (gosipụtara Crayon)<ref>{{Cite web|author=Onabanjo|first=Adedamola|date=19 March 2021|title=Crayon Fuses The Streets on the Bella Shmurda assisted 'Jackpot'|url=https://culturecustodian.com/crayon-featuring-bella-shmurda-jackpot/|accessdate=16 June 2021|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref> | |''Iri na abụọ nke ụtụtụ'' |- | |"Back 2 Back" (<small>gosipụtara</small> <small>[[Rexxie]]</small>)<ref>{{Cite web|date=8 April 2021|title=Rexxie And Bella Shmurda Joins Forces On "Back2Back"|url=https://www.urbangist.com.ng/rexxie-back2back-ft-bella-shmurda/|accessdate=10 July 2021|work=UrbanGist Media}}</ref> | | |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" |+ !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="4" |2020 | rowspan="3" |City People Entertainment Awards |Nkpughe nke Afọ |"N'onwe ya" |{{Nom}} |<ref name="City">{{Cite web|url=http://www.citypeopleonline.com/winners-emerge-at-2020-city-people-music-awards-full-list/|title=Winners emerge at 2020 City People music awards|work=Citypeopleonline.com|date=7 December 2020}}</ref> |- |Next Rated (Nwoke) |"N'onwe ya" | {{Won}} |<ref name="City" /> |- |Egwú okporo ámá nke afọ |"Cash App" | {{Won}} |<ref name="City" /> |- |Isi |Next Rated |"N'onwe ya" | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.urbangist.com.ng/14th-headies-awards-2021-winners-full-list/|title=Here is the full list of nominations for the 2020 Headies|work=UrbanGist Media|date=4 December 2020|accessdate=15 February 2021}}</ref> |- | rowspan="3" |2021 |[[Nigeria Entertainment Today|Net Honours]] |Most played street hop song |"Cash App" nke gosipụtara Zlatan na Lincoln |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Mofijesusewa|first=Samuel|date=20 June 2021|title=NET Honours 2021: "Damages" by Tems Named Most Played Alternative Song|url=https://thenet.ng/net-honours-2021-damages-by-tems-named-most-played-alternative-song/|accessdate=21 July 2021|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210621172630/https://thenet.ng/net-honours-2021-damages-by-tems-named-most-played-alternative-song/|archivedate=21 June 2021}}</ref> |- |AFRIMMA |Mmekọrịta kacha mma |"Cash App" nke gosipụtara Zlatan | {{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.afrimma.com/afrimmaa-nominees/|title=AFRIMMA Nominees 2021|work=AFRIMMA|date=7 October 2021|accessdate=8 October 2021}}</ref> |- |Gbedu Music Awards |Artiste nke Afọ |"Self" | {{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://amebo9ja.com/bella-shmurda-gbedu-awards-2021-performance-stream-download/|title=Bella Shmurda - Gbedu Awards 2021 Performance|work=amebo9ja|date=7 March 2021|accessdate=17 November 2021}}</ref> |} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị egwu Naịjirịa == Edensibia == {{Reflist}} <ref>[https://theenaija.com/music/bella-shmurda-fvck-off-m8339/ Bella Shmurda Teases "Fvck Off]," His Upcoming Single</ref> <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ipxy487zmtmrdx0vpos66xow9b2syec Adebayo Salami 0 14426 84361 78167 2022-07-21T16:08:14Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Photo of Senator Salami.jpg|thumb|Added photo]] '''Adebayo Ayoade Salami''' (26 Julaị 1951 - 7 Jenụwarị 2021) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa nke a họpụtara ka ọ bụrụ Senator maka mpaghara Osun Central nke [[Ȯra Osun|Osun Steeti]], Naịjirịa na mmalite nke [[Naijiria]] nke anọ Republic, na-azọ ọkwa na Alliance for Democracy (AD).<ref>[https://punchng.com/ex-senator-bayo-salami-dies-in-us/ Ex-senator Bayo Salami dies in US]</ref><ref>{{Cite web|url=http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|title=FEDERAL REPUBLIC OF NIGERIA LEGISLATIVE ELECTION OF 20 FEBRUARY AND 7 MARCH 1999|work=Psephos|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110220023135/http://psephos.adam-carr.net/countries/n/nigeria/nigerialeg2.txt|archivedate=20 February 2011}}</ref> Mgbe ọ nọrọ n'oche ya na Senate na June afọ 1999, a họpụtara ya na kọmitii na Akaụntụ Ọha, Ọrụ (onye isi oche), Power & Steel na Water Resources.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|title=Congressional Committees|publisher=Nigeria Congress|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091118151316/http://www.nigeriacongress.org/assembly/committees1.htm|archivedate=2009-11-18}}</ref> Na arụmụka nke May afọ 2001 banyere ibubata agwa si Burkina Faso, Bayo Salami nọ n'ime ndị nta mgbe ọ rụrụ ụka na ihe ọ bụla enwere ike ime iji nye ndị Naijiria nri ma mee ka nri dị ọnụ ala nye ndị mmadụ kwesịrị ime. Salami nwụrụ na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]] na Jenụwarị 7, 2021.<ref>{{Cite news|author=Odunsi|first=Wale|title=Former Senator Adebayo Salami is dead|url=https://dailypost.ng/2021/01/08/former-senator-adebayo-salami-is-dead/|work=Daily Post Nigeria|date=8 January 2021}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Adebayo Ayoade Salami n'abalị 26 ọnwa Julaị afọ 1951, n'ụlọ ezinụlọ ya na Osogbo. === Ndị nne na nna === Nna Adebayo bụ Busari Oladiti Salami, Onye nyocha ọcha a na-akwanyere ùgwù nke mechara bụrụ onye a maara dịka otu n'ime ndị na-ahụ maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka Osogbo. Nne ya, Rafatu Ayinke bụ nwanyị na-arụsi ọrụ ike n'oge ọ dị obere. Ọ bụ onye ahịa na onye nkwekọrịta n'oge ECN (Energy Commission of Nigeria) na NEPA (National Electric Power Authority). === Agụmakwụkwọ Mmalite === "Amusa," dịka a na-akpọ ya mgbe ọ bụ nwata, nke bụ Yoruba domestication nke aha Alakụba Hamzat, gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Saint Michael, Ilobu na mpaghara ọchịchị ime obodo Irepodun nke [[Ȯra Osun|Osun Steeti]] taa. Maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, Amusa Adebayo Salami na-eto eto gara Ife-Olu Grammar School, ma mesịa, Akinorun grammar school Ikirun ebe o nwere asambodo ụlọ akwụkwọ West African n'afọ 1969. Mgbe ahụ a na-akpọ ya Adebayo, ọ gara Oduduwa College na Ile-Ife maka Higher School Certificate Course n'etiti afọ 1970 na 1971. === Agụmakwụkwọ dị elu === Adebayo Salami gụrụ akwụkwọ ndekọ ego na [[Mahadum nke Ȯra Kwara|Kwara State College of Technology]], Ilorin n'etiti afọ 1972 na 1974, wee nweta OND (Ordinary National Diploma). Ọ nọ na Yaba College of Technology a ma ama, Lagos, maka HND ya n'etiti afọ 1976 na 1978. Mgbe e mesịrị na mmalite afọ 2000, Adebayo nwetara nzere Master of Business Administration na Mahadum Imo State. == National Youth Service Corps == A kpọkọtara Adebayo dịka onye otu National Youth Corps n'afọ 1978 ma jee ozi otu afọ nke ọrụ mba dịka onye na-ahụ maka ego na steeti [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] ochie. Adebayo Salami dịka onye na-eto eto na-ahụ maka ego jere ozi na Federal Government nwere National Freight Company na Kaduna n'etiti afọ 1978 na 1979. Ọ na-arụsi ọrụ ike ma na-arụ ọrụ nke ọma n'afọ ọrụ ya nke na ndị nlekọta nke National Freight nyere ya ọrụ site n'ịnọgide na ya mgbe afọ ọrụ ya gasịrị. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-eto eto na-ahụ maka ego na ụlọ ọrụ ahụ ma n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ onye isi na-ahụ maka ego ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://contents101.com/2021/01/08/senator-adebayo-salami-biography-age-career-and-death/|title=Senator Adebayo Salami Biography , Age, Career and Death|date=8 January 2021}}</ref> == Ịzụ ahịa == Nwa okorobịa ahụ nwere oké ọchịchọ, Adebayo, mechara hapụ National Freight Company iji guzobe Aolat Nigeria Limited, ụlọ ọrụ injinia na ụlọ ọrụ na-ewu ụlọ na Kaduna. N'oge na-adịghị anya, ọ ghọrọ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma n'obodo ma ndị enyi ya na ndị mmekọ azụmahịa kpọrọ ya "The Young Millionare". == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == === Onye isi oche ọchịchị ime obodo Olorunda === Adebayo Salami malitere ịnwale mmiri gbara ọchịchịrị nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa n'afọ 1990 mgbe ọ zọrọ ọkwa onye isi oche ọchịchị ime obodo, (Olorunda Local Government) na ntuli aka kansụl mba niile nke December 8, 1990 wee merie. Adebayo, nke a maara ugbu a dịka Bayo Salami, meriri na ntuli aka ahụ n'elu ikpo okwu nke National Republican Convention. Na Social Democratic Party (SDP) na gburugburu ebe obibi nke Oyo Steeti ochie bụ, Bayo ghọrọ otu n'ime naanị ndị isi ọchịchị ime obodo atọ Osun Steeti ọhụrụ nwere n'afọ 1991 mgbe e kere steeti ahụ. Abụọ ndị ọzọ bụ ọchịchị ime obodo Boripe na Ife-North. Ndị isi oche SDP na-achị ọchịchị ime obodo ndị fọdụrụnụ. === Ọchịchọ Ọchịchị === Adebayo Salami meriri tiketi ka ọ bụrụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ NRC maka Osun Steeti. Ọ zọrọ ọkwa gọvanọ na Disemba 14, 1991 na Osun steeti mana [[Isiaka Adeleke|Isiaka Adetunji Adeleke]] nke SDP meriri ya nke ghọrọ Gọvanọ mbụ nke Osun Steeti ọhụrụ na Jenụwarị 1992.<ref>{{Cite web|url=http://www.osunstate.gov.ng/osun.htm|title=Archived copy|work=www.osunstate.gov.ng|accessdate=12 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100123025834/http://www.osunstate.gov.ng/osun.htm|archivedate=23 January 2010}}</ref> === All Progressives Congress === Senator Adebayo Salami bụkwa onye isi nke [[All Progressives Congress]] (APC) na-anọchite anya Osun Steeti tupu ọnwụ ya na Jenụwarị afọ 2021.<ref>{{Cite web|url=https://jameelanews.ng/2021/01/07/popular-personality-adebayo-salami-is-dead/|title=Breaking News: Popular Personality Adebayo Salami is Dead|date=7 January 2021}}</ref> == Ezinụlọ na Okpukpe == Bayo Salami bụ nwoke nwere ezinụlọ ma nọrọ ọtụtụ oge na ezinụlọ ya na ndị ezinụlọ ya. O nwere nwunye abụọ, Ayisat Abosede na Muslimat Folasade, yana ụmụ ise na ọtụtụ ụmụ ụmụ. Bayo Salami bụ onye Alakụba na-anụ ọkụ n'obi ma nye ihe niile ya na nkwado na mgbasa ozi nke [[Àlakụ̀ba|Islam]]. O nwere iwu siri ike nke "Malice to no one" nke ọ gbasoro ná ndụ ya niile. Onye omeiwu ahụ nwere ọtụtụ ndị enyi na-agafe okpukpe, agbụrụ, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọdịbendị, na agbụrụ. == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Ȯra Osun]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] njoc5zwgzrj21mbk3jpyrw0s8vtwztf Swanky JKA 0 14472 84452 78222 2022-07-22T09:15:41Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Swanky JKA at AMVCA 2020 02.jpg|thumb|Swanky JKA]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Jideofor Kenechukwu Achufusi''' (a mụrụ na 17 Ọktoba 1991) bụ onye na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya na Naijiria, nke a maara dịka '''Swanky JKA''' .<ref>{{Cite web|title=COVID-19: Nigerian filmmaker premieres film directed via Zoom|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/391688-covid-19-nigerian-filmmaker-premieres-film-directed-via-zoom.html|author=Augoye|first=Jayne|date=6 May 2020|work=Premium Times|language=en-GB|archiveurl=|archivedate=|accessdate=24 May 2020}}</ref> A maara ya nke ọma maka ihe ngosi ya nke Nnamdi Okeke na Living in Bondage: Breaking Free, yana Neo na Trace TV's campus drama series Crazy, Lovely, Cool .<ref>{{Cite web|title=Swanky JKA: Making History As A Trailblazer|url=https://guardian.ng/life/swanky-jka-making-history-as-a-trailblazer/|author=|first=|date=22 March 2020|work=The Guardian – Nigeria and World News|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=24 May 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title="Crazy, Lovely, Cool (CLC)" Debuts On Netflix|url=https://guardian.ng/life/nigerian-drama-series-crazy-lovely-cool-clc-debuts-on-netflix/|author=|first=|date=17 December 2019|work=The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=24 May 2020}}</ref> O ritere ihe nrite Trailblazer n'afọ 2020 [[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] .<ref>{{Cite web|title=Swanky JKA wins AMVCA trailblazer award – P.M. News|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2020/03/15/swanky-jka-wins-amvca-trailblazer-award/|work=www.pmnewsnigeria.com|accessdate=25 May 2020}}</ref> == Ọrụ == Na mbụ ọ bụ onye nlereanya, Achufusi malitere ọrụ ime ihe nkiri ya site n'ịrụ ọrụ nkwado na ihe nkiri Nollywood Poka Messiah, Black Rose, Pretty Little Thing, Ofu Obi na ''A Lonely Lane'' . O nwetara ihe ịga nke ọma ya n'afọ 2019 site n'ịkpọ Nnamdi Okeke na ihe nkiri Living in Bondage: Breaking Free, nke mere ka o nwetara nhọpụta onye na-eme ihe nkiri kacha mma na onyinye Trailblazer, ha abụọ na Africa Magic Viewers' Choice Awards n'afọ 2020.<ref>{{Cite web|title='Living in Bondage: Breaking Free' to begin streaming on Netflix from May 22|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/living-in-bondage-breaking-free-to-begin-streaming-on-netflix-from-may-22/k6306qj|date=15 May 2020|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=25 May 2020}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha !Ọrụ !Ihe edeturu !Ref |- |2017 |''Pretty Little Thing'' |Michael | |<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/their-excellencies-best-of-nollywood-leading-men-file-out-today/|accessdate=2021-02-20|work=guardian.ng|title=Their excellencies… Best of Nollywood leading men file out today|date=5 December 2020}}</ref> |- |2018 |''Blackrose'' |Nelo | |<ref>{{Cite web|author=nollywoodreinvented|date=2018-06-03|title=Black Rose|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2018/06/black-rose.html|accessdate=2021-02-20|work=Nollywood Reinvented|language=en-US}}</ref> |- |2018 |''Crazy, Lovely, Cool'' |Neo | |<ref>{{Cite web|author=Okechukwu|first=Daniel|date=2019-12-13|title='Crazy, Lovely, Cool' is Nollywood's first TV show on Netflix|url=https://culturecustodian.com/crazy-lovely-cool-is-nollywoods-first-tv-show-on-netflix/|accessdate=2021-02-21|work=The Culture Custodian (Est. 2014)|language=en-US}}</ref> |- |2018 |''[[Lionheart (2018 film)|Obi Ọdụm]]'' |Onye nta akụkọ | |<ref name=":0">{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2020-03-14|title=And the Winner of #AMVCA7 Trailblazer Award is… Swanky JKA ??|url=https://www.bellanaija.com/2020/03/amvca-trailblazer/|accessdate=2021-02-21|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> |- |2019 |''Ofuobi'' |Jide | |<ref name=":1">{{Cite web|date=2018-12-09|title=BON Awards 2018: Mercy Aigbe, Tana Adelana shine at 10th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2018-mercy-aigbe-tana-adelana-shine-at-10th-edition/v9fvvnn|accessdate=2021-02-21|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> |- |2019 |''Living in Bondage: Breaking Free'' |Nnamdi Okeke |Ọ rụrụ ọrụ ndu |<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2019-10-23|title=Kenneth Okonkwo, Swanky JKA, Kanayo O. Kanayo… Meet the Cast of "Living In Bondage: Breaking Free"|url=https://www.bellanaija.com/2019/10/cast-of-living-in-bondage-breaking-free/|accessdate=2021-02-21|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> |- |2020 |''Kambili: The Whole 30 Yards'' |Chidi | |<ref>{{Cite web|date=2020-04-04|title="Kambili: The Whole 30 Yards" New Teaser Stars Nancy Isime, Mawuli Gavor & Swanky JKA|url=https://thelagosreview.ng/kambili-the-whole-30-yards-new-teaser-stars-nancy-isime-mawuli-gavor-swanky-jka/|accessdate=2021-02-21|work=The Lagos Review|language=en-US}}</ref> |- |2021 |''Dwindle'' | |Na-edu n'akụkụ [[Broda Shaggi]] |<ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious|date=2021-06-03|title=Check out the new teaser for Kayode Kasum & Dare Olaitan's 'Dwindle!'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/dwindle-movie-teaser/wryb9yr|accessdate=2021-06-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> |} == Ihe nrite == {| class="wikitable plainrowheaders sortable" !Afọ !Ihe nrite !Category !Ihe nkiri !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="2" |2018 | rowspan="2" |[[Best of Nollywood Awards]] |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ ndu (Igbo) |''A Lonely Lane'' |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=|first=|date=11 December 2018|title=Full list of winners at BON Awards 2018|url=https://thenationonlineng.net/full-list-winners-bon-awards-2018/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=25 May 2020|work=The Nation|language=en-US}}</ref> |- |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ ndu (Igbo) |''Ofu Obi'' |{{Nom}} |<ref name=":1">{{Cite web|date=2018-12-09|title=BON Awards 2018: Mercy Aigbe, Tana Adelana shine at 10th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2018-mercy-aigbe-tana-adelana-shine-at-10th-edition/v9fvvnn|accessdate=2021-02-21|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2018-mercy-aigbe-tana-adelana-shine-at-10th-edition/v9fvvnn "BON Awards 2018: Mercy Aigbe, Tana Adelana shine at 10th edition"]. ''Pulse Nigeria''. 9 December 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 February</span> 2021</span>.</cite></ref> |- | rowspan="6" |2020 | rowspan="2" |[[Africa Magic Viewers' Choice Awards]] |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |''Living in Bondage: Breaking Free'' | {{Nom}} | |- |Onyinye Trailblazer | | {{Won}} |<ref name=":0">{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2020-03-14|title=And the Winner of #AMVCA7 Trailblazer Award is… Swanky JKA ??|url=https://www.bellanaija.com/2020/03/amvca-trailblazer/|accessdate=2021-02-21|work=BellaNaija|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBellaNaija.com2020">BellaNaija.com (14 March 2020). [https://www.bellanaija.com/2020/03/amvca-trailblazer/ "And the Winner of #AMVCA7 Trailblazer Award is… Swanky JKA ??"]. ''BellaNaija''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 February</span> 2021</span>.</cite></ref> |- | rowspan="4" |Best of Nollywood Awards |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ ndu (English) |''Living in Bondage: Breaking Free'' |{{Won}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-06-13|language=en-GB}}</ref> |- |Mkpughe nke Afọ (Nwoke) | |{{Won}} |- |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ọrụ ndu (Igbo) |''Nne'' | {{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=2020-12-12|title=Behold hot steppers and winners at BON awards 2020|url=https://www.vanguardngr.com/2020/12/behold-hot-steppers-and-winners-at-bon-awards-2020/|accessdate=2021-10-11|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> |- |Best Kiss na ihe nkiri |''Living in Bondage: Breaking Free'' | {{Nom}} |- |2021 |Net Honours |Onye na-eme ihe nkiri kachasị ewu ewu | |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-07-21|work=[[Nigerian Entertainment Today]]|language=en-US}}</ref> |} == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7yffeiyxtrl7aj9qezy6ytqu78at8s1 Augusta Savage 0 14483 84472 82098 2022-07-22T11:51:30Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Archives of American Art - Augusta Savage - 2371 CROPPED.jpg|thumb|Augusta Savage]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Augusta Savage''' (amụrụ '''Augusta Christine Fells'''; n'ọnwa Febụwarị 29, afọ 1892 - Maachị 27, 1962) bụ onye Amerịka na-akpụ ihe na Harlem Renaissance.<ref name=":1">{{Cite book|title=Creating Their Own Image: The History of African-American Women Artists|author=Farrington|first=Lisa E.|publisher=Oxford University Press, Inc.|year=2005|isbn=0-19-516721-X|location=New York|pages=[https://archive.org/details/creatingtheirown0000farr/page/100 100]|url=https://archive.org/details/creatingtheirown0000farr/page/100}}</ref> Ọ bụkwa onye nkuzi nke ụlọ ọrụ ya dị mkpa maka ọrụ nke ọgbọ ndị na-ese ihe ga-abụ ndị ama ama na mba. Ọ rụrụ ọrụ maka ikike nhata maka ndị Afrịka Amerịka na nka.<ref name="CFrederick">{{Cite web|url=https://www.nypl.org/blog/2016/01/14/black-women-artists-augusta-savage|title=Black Women Artists: Augusta Savage|author=Frederick|first=Candice|date=2016-01-14|work=The New York Public Library|accessdate=2018-03-24}}</ref> == Mmalite Ndụ == A mụrụ Augusta Christine Fells na Green Cove Springs (n'akụkụ Jacksonville), [[Flórídạ|Florida]] n'ọnwa Febụwarị 29, n'afọ 1892, nyere Edward Fells, onye ozi Methodist, na Cornelia Murphy.<ref name="ReferenceA">Augusta Savage. </ref> Augusta malitere ime ihe oyiyi mgbe ọ bụ nwata, ọtụtụ n'ime obere anụmanụ site na ụrọ uhie nke obodo ya, Green Cove Springs, Florida.<ref name=":1" /> Nna ya bụ onye ozi Methodist dara ogbenye nke megidere mmasị nwa ya nwanyị na nka. "Nna m na-aracha m ugboro anọ ma ọ bụ ise n'izu," Savage chetara n'otu oge, "ma ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ pịa pụrụ m nka niile. "<ref>{{Cite web|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artist/?id=4269|title=Augusta Savage {{!}} Smithsonian American Art Museum|work=americanart.si.edu|language=en|accessdate=2017-03-11}}</ref> Nke a bụ n'ihi na o kwenyere na ihe ọkpụkpụ ya bụ omume mmehie, n'ihi nkọwa ya nke akụkụ "ihe oyiyi a pịrị apị" nke Bible.<ref name="“Heller">{{Cite book|title=North American Women Artists of the Twentieth Century|author=Heller|first=Jules|publisher=Garland|year=1995|isbn=0-8240-6049-0|location=New York|pages=[https://archive.org/details/northamericanwom00hellrich/page/490 490]|url=https://archive.org/details/northamericanwom00hellrich/page/490}}</ref> Ọ nọgidesiri ike, onye isi ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọhụrụ ya na West Palm Beach, ebe ezinụlọ ya kwagara na 1915, gbara ya ume ma nye ya ohere ịkụzi klas ụrọ.<ref name="ANB">{{Cite book|title=Savage, Augusta (1892–1962), sculptor|url=https://www.anb.org/view/10.1093/anb/9780198606697.001.0001/anb-9780198606697-e-1700783|year=2000|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700783|isbn=978-0-19-860669-7|accessdate=23 May 2021|language=en|author=Kalfatovic|first=Martin R.}}</ref> Nke a malitere nkwa ndụ ya niile maka izi ihe yana ịmepụta nka. [[Usòrò:Archives_of_American_Art_-_Augusta_Savage_-_2371.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Augusta Savage na ihe ọkpụkpụ, 1938]] N'afọ 19 1907, mgbe ọ dị afọ iri na ise, Augusta Fells lụrụ John T. Moore; ha abụọ nwere nwa nwanyị, Irene Connie Moore, onye amụrụ n'afọ sochirinụ.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/52323492|title=Black stars of the Harlem Renaissance|date=2002|publisher=Wiley|others=James Haskins|isbn=0-471-46263-2|location=New York|oclc=52323492}}</ref> John nwụrụ obere oge mgbe nke ahụ gasịrị.<ref name="ANB" /> Na 1915, mgbe ọ kwagara West Palm Beach, ọ zutere ma lụọ James Savage; ọ nọgidere na-enwe aha Savage n'oge ndụ ya niile ọbụna mgbe ha abụọ gbara alụkwaghịm na mbido 1920s.<ref>Florida State Division of Cultural Affairs http://dos.myflorida.com/cultural/programs/florida-artists-hall-of-fame/augusta-savage/</ref><ref>1920 US Census, taken January 17–19, for 916 Banyan Street, West Palm Beach, Florida: James Savage, 25, born Florida, occupation Chauffeur for Private Family; Augusta Savage, 27, born Florida, occupation Laundress for Private Family; Irene Moore, 12. </ref><ref name="ANB" /><ref name=":2" /> Na 1923 Savage lụrụ Robert Lincoln Poston, onye na-akwado Garvey.<ref name=":4">Ancestry.com shows Florida Divorce Index dated 1941 for James Savage from Augusta, in Palm Beach County.</ref> Poston nwụrụ n'ihi ọrịa oyi n'ahụ n'ime ụgbọ mmiri mgbe ọ na-alọta [[Liberia]] dịka akụkụ nke Universal Negro Improvement Association na ndị nnọchi anya African Communities League na 1924. == Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ == Savage gara n'ihu na-eme ihe ngosi ụrọ, na 1919 e nyere ya ụlọ ntu na Palm Beach County Fair ebe e nyere ya ihe nrite $ 25 na akwa maka ihe ngosi mbụ.<ref name="ANB" /> N'ịgbaso ihe ịga nke ọma a, ọ chọrọ ọrụ maka ọrụ na Jacksonville, Florida, tupu ọ gawa New York City na 1921.<ref name="ANB" /> O ji akwụkwọ ozi ndụmọdụ sitere n'aka onye ọrụ Palm Beach County Fair George Graham Currie maka onye na-akpụ ihe Solon Borglum na $ 4.60. Mgbe Borglum chọpụtara na ọ pụghị ịkwụ ụgwọ akwụkwọ na School of American Sculpture, ọ gbara ya ume itinye akwụkwọ na Cooper Union, ụlọ akwụkwọ na-ahụ maka agụmakwụkwọ, na New York City ebe a nabatara ya na Ọktoba 1921.<ref name=":1" /> A họpụtara ya n'ihu ụmụ nwoke 142 ndị ọzọ nọ na ndepụta ichere.<ref>{{Cite book|author=Palmer|first=Colin A.|title=Encyclopedia of African-American Culture and History|url=https://archive.org/details/encyclopediaafri05palm|date=2006|publisher=illian Reference, USA|location=Detroit|isbn=978-0-02-865816-2|edition=2nd}}</ref> Ikike ya na ikike ya masịrị Cooper Union Advisory Council ma nye ya ego ndị ọzọ maka ụlọ na osisi mgbe ọ tụfuru nkwado ego nke ọrụ ya dị ka onye na-elekọta ụlọ.<ref name="ANB" /> Site na 1921 ruo 1923, ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru onye na-akpụ ihe George Brewster . Ọ gụsịrị akwụkwọ ogo afọ anọ n'ime afọ atọ.<ref name="ReferenceA">Augusta Savage. </ref> l24rz88mcnumd89z5kgl7ao7wth12jr Käthe Kollwitz 0 14498 84457 78248 2022-07-22T11:10:02Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Käthe Kollwitz um 1906.jpg|thumb|Käthe Kollwitz]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Käthe Kollwitz''' (German pronunciation: [kɛːtə kɔlvɪt*s]; amụrụ dị ka '''Schmidt'''; na mkpụrụ ụbọchị 8 n'ọnwa Julaị nke afọ 1867 - 22 Eprel 1945) bụ onye Germany na-ese ihe nke na-arụ ọrụ na eserese, mbipụta (gụnyere etching, lithography na woodcuts) na ihe ọkpụkpụ. Usoro nka ya a ma ama, gụnyere The Weavers na The Peasant War, na-egosi mmetụta nke ịda ogbenye, agụụ na ''agha'' na ''ndị'' ọrụ.<ref>Bittner, Herbert, ''Kaethe Kollwitz; Drawings'', p. 1. Thomas Yoseloff, 1959.</ref><ref>Fritsch, Martin (ed.), ''Homage to Käthe Kollwitz''. Leipzig: E. A. Seeman, 2005.</ref> N'agbanyeghị eziokwu nke ọrụ mbụ ya, nka ya nwere njikọ chiri anya ugbu a na Expressionism.<ref>"The aim of realism to capture the particular and accidental with minute exactness was abandoned for a more abstract and universal conception and a more summary execution". Zigrosser, Carl: ''Prints and Drawings of Käthe Kollwitz'', page XIII. Dover, 1969.</ref> Kollwitz bụ nwanyị mbụ ọ bụghị naanị na a họpụtara ya na Prussian Academy of Arts kamakwa ịnata ọkwa prọfesọ nsọpụrụ.<ref>{{Cite journal|author=Schaefer|first=Jean Owens|date=1994|title=Kollwitz in America: A Study of Reception, 1900–1960|journal=Woman's Art Journal|issue=1|volume=15|pages=29–34|doi=10.2307/1358492}}</ref> == Ndụ na ọrụ == === Ndị Ntorobịa === A mụrụ Kollwitz na Königsberg, Prussia, dị ka nwa nke ise n'ezinụlọ ya. Nna ya, Karl Schmidt, bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị onye kwuo uche ya nke ghọrọ onye na-ewu ụlọ. Nne ya, Katherina Schmidt, bụ nwa Julius Rupp, onye pastọ Lutheran nke a chụpụrụ na Evangelical State Church ma guzobe ọgbakọ kwụụrụ onwe ya.<ref>{{Cite book|author=Rasche|first=Anna C.|title=Reason and Religion by Julius Rupp|chapterurl=https://books.google.com/books?id=32geAQAAMAAJ&pg=PR12|accessdate=7 November 2014|year=1881|publisher=S. Tinsley & Company|chapter=Biographical Sketch of Dr. Julius Rupp}}</ref> Agụmakwụkwọ ya na nka ya nwere mmetụta dị ukwuu site na ihe ọmụmụ nna nna ya na okpukpe na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'ịghọta talentị ya, nna Kollwitz mere ndokwa ka ọ malite ọmụmụ ihe na eserese na iṅomi plasta na 14 Ọgọọst n'afọ 1879 mgbe ọ dị afọ iri na abụọ.<ref>Bittner, p. 2.</ref> N'afọ 1885-6 ọ malitere ọmụmụ nka ya n'okpuru nduzi nke Karl Stauffer-Bern, enyi onye na-ese ihe Max Klinger, na ụlọ akwụkwọ maka ụmụ nwanyị na ese ihe na Berlin.<ref name=":1">{{Cite book|author=Rahim|first=Habibeh|title=Capturing the Essence of their Vision and Form: A Treasury of Art Works by Women from the Hofstra Museum Collection|publisher=Hofstra University|year=1994|location=Hempstead, NY}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na isii, ọ malitere ịrụ ọrụ na isiokwu ndị metụtara Realism movement, na-ese ihe osise nke ndị na-arụ ọrụ, ndị ọrụ ụgbọ mmiri na ndị ọrụ ugbo ọ hụrụ n'ọfịs nna ya. Ihe eserese nke Klinger, usoro ha na nchegbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya, bụ ihe mkpali nye Kollwitz.<ref>Kurth, Willy: ''Käthe Kollwitz, Geleitwort zum Katalog der Ausstellung in der Deutschen Akademie der Künste,'' 1951.</ref> N'afọ 1888/89, ọ gụrụ ihe osise na Ludwig Herterich na Munich, ebe ọ chọpụtara na ike ya abụghị dị ka onye na-ese ihe, kama ọ bụ onye na-ese ihe.<ref name=":1">{{Cite book|author=Rahim|first=Habibeh|title=Capturing the Essence of their Vision and Form: A Treasury of Art Works by Women from the Hofstra Museum Collection|publisher=Hofstra University|year=1994|location=Hempstead, NY}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRahim1994">Rahim, Habibeh (1994). ''Capturing the Essence of their Vision and Form: A Treasury of Art Works by Women from the Hofstra Museum Collection''. Hempstead, NY: Hofstra University.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, nwanne ya nwoke Konrad mere ka ọ mata Karl Kollwitz, nwa akwụkwọ ahụike. Mgbe nke ahụ gasịrị, Kathe kwere Karl nkwa ọlụlụ, mgbe ọ na-amụ nka na Munich.<ref>Bittner, p. 3.</ref> N'afọ 1890, ọ laghachiri Königsberg, gbazite ụlọ ọrụ mbụ ya, ma gaa n'ihu na-egosi ọrụ siri ike nke ndị ọrụ. Isiokwu ndị a bụ ihe mkpali n'ọrụ ya ruo ọtụtụ afọ.<ref name="Bittner, p. 4">Bittner, p. 4.</ref> N'afọ 1891, Kollwitz lụrụ Karl, onye n'oge a bụ dọkịta na-elekọta ndị ogbenye na Berlin. Di na nwunye ahụ kwagara n'ime nnukwu ụlọ nke ga-abụ ụlọ Kollwitz ruo mgbe e bibiri ya na Agha Ụwa nke Abụọ.<ref name="Bittner, p. 4">Bittner, p. 4.</ref> Ịdị nso nke omume di ya gosipụtara na ọ bara uru:<blockquote>Ihe ndị m nwere ike ịhọrọ site na gburugburu ebe a (ndụ ndị ọrụ) nyere m, n'ụzọ dị mfe na n'ezoghị ọnụ, ihe m chọpụtara na ọ mara mma.... Ndị si na mpaghara bourgeois enweghị arịrịọ ma ọ bụ mmasị. Ndụ niile nke ndị nọ n'etiti yiri m ka ọ bụ ihe na-enweghị isi. N'aka nke ọzọ, enwere m mmetụta na ndị na-arụ ọrụ nwere obi ike. Ọ bụ mgbe e mesịrị ... mgbe m matara ụmụ nwanyị ga-abịakwute di m maka enyemaka, na n'ụzọ dabara adaba nye m, na akara aka nke ndị na-arụ ọrụ na ihe niile metụtara ụzọ ndụ ya kpaliri m nke ukwuu.... Ma ihe m ga-achọ imesi ike ọzọ bụ na ọmịiko na ọmịiko na mbụ dị ntakịrị mkpa n'ịdọta m na nnọchi anya nke ndụ ndị na-enweghị ọrụ; ihe dị mkpa bụ naanị na achọtara m ya ka ọ mara mma.<ref>Fecht, Tom: ''Käthe Kollwitz'': Works in Color, p. 6. Random House, Inc., 1988.</ref></blockquote> s8ptw4n25340fkkc8es084omnwrbyie Van Gogh Museum 0 14520 84462 78275 2022-07-22T11:18:59Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Van Gogh Museum.jpg|thumb]] Van Gogh Museum bụ ihe ngosi nka Dutch nke a raara nye ọrụ [[Vincent van Gogh]] na ndị ya na ha dịkọrọ ndụ na Museum Square na Amsterdam South, dị nso na Stedelijk Museum, Rijksmuseum, na Concertgebouw . Ụlọ ihe ngosi nka mepere na 2 June na afo 1973, Gerrit Rietveld na Kisho Kurokawa mere ụlọ ya. Ihe ngosi nka ahụ nwere nchịkọta kachasị ukwuu nke eserese na eserese Van Gogh n'ụwa. N'afọ 2017, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ nwere nde ndị ọbịa 2.3 ma bụrụ ụlọ ngosi ihe mgbe ochie kachasị eleta na Netherlands, na ihe ngosi nka nke iri abụọ na atọ kachasị eleta n'ụwa. N'afọ 2019, Van Gogh Museum malitere Meet Vincent Van Gogh Experience, "ihe ngosi" nke teknụzụ na-eduzi ndụ Van Gogh na ọrụ ya, nke gazuru ụwa niile. == Akụkọ ihe mere eme == bhfj8get5pssewtmgg2pj0vd007csw2 Ituen Basi 0 14553 84451 78308 2022-07-22T09:12:25Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL=}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceItuen Basi]] [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Ituen Basi on Fashion Insider Nov 2018.jpg|alt=Ituen Bassey|thumb|Ituen Basi]] '''Ituen Bassey''' na-azụ ahịa dị ka '''Ituen Basi''' bụ onye na-emepụta ejiji na Naijiria. O meela atụmatụ ejiji maka ihe nkiri egwu yana ịmepụta ihe ngosi catwalk. Ọ rụọla ọrụ na UK na Nigeria. == Ndụ == [[Usòrò:GTBank_Lagos_Fashion_&_Design_Week_2014_-_Ituen_Basi.png|áká_èkpè|thumb|Ituen Basi designs na Lagos Fashion Week na 2014]] Bassey gụsịrị akwụkwọ na Nigeria site na ngalaba Theatre Arts na Obafemi Awolowo University tupu ọ gụọ akwụkwọ na London School of Fashion .<ref name="begin">{{Cite web|title=My outfits tell a story-Ituen Basi|url=https://www.vanguardngr.com/2011/08/my-outfits-tell-a-story-ituen-basi/|date=2011-08-06|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2020-05-08}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe na England na Nigeria.<ref name="begin" /> O mere ejiji maka egwu 'Coloured Girls', 'HearWord' na 'Saro the Musical'.<ref name="music" /><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/guardian-woman/saro-the-musical-conjuring-up-lagos-in-london/|title=Saro the Musical conjuring up Lagos in London|work=guardian.ng|accessdate=2020-05-08}}</ref> Ọ malitere akara aha ya (ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ) na 2006 nke bụ ''Ituen Basi'' .<ref name="music">{{Cite web|title=ESSENCE Best In Black Fashion Awards: Meet These International Designers On The Rise|url=https://www.essence.com/fashion/meet-these-international-designers-on-the-rise/|work=Essence|language=en-US|accessdate=2020-05-08}}</ref> A maara ya maka iji Ankara wax print fabric.<ref>{{Cite web|title=Ituen Basi - Haute Fashion Africa (HFA)|url=https://hautefashionafrica.com/designer/ituen-basi/|work=Haute Fashion Africa|language=en-US|accessdate=2020-05-08}}</ref> N'afọ 2019, ọ na-ekpughe nchịkọta ọhụrụ ya na Arise Fashion Week na Lagos ebe a kọwara ya dị ka "onye na-emepụta ihe ochie".<ref name="ono">{{Cite web|title=Ituen Basi - OnoBello.com|url=http://onobello.com/tag/ituen-basi/|work=onobello.com|accessdate=2020-05-08}}</ref> == Ihe nrite gụnyere == Nchịkọta ''Ankara na Beads'' nwetara ya “The Most Innovative Designer’ award” n’afọ 2009 na afọ sochirinụ, o mepụtara ''nchịkọta'' Independence. Ihe ngosi a mere ka ọ nweta ihe nrite "Emerging Designer of the Year, Africa" na Africa Fashion Week, Johannesburg. Nchịkọta ''Love Series'' mere ka ọ bụrụ "''Onye Mmepụta'' Kasị Okike" na Arise Magazine Fashion Week na ''nchịkọta'' Double Take mere ka ọ bụrụ Onye Mmepụta nke Afọ, Africa n'oge 2012 Mercedes Benz Fashion Week Africa na Johannesburg. == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 53kgn1rzrbtxkarocvaxlgwrl278kaw Ayra Starr 0 14556 84456 82039 2022-07-22T11:06:41Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ayra Starr (cropped).png|thumb|Ayra Starr]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Oyinkansola Sarah Aderibigbe''' (amụrụ na 14 June na afo 2002), nke a maara dịka '''Ayra Starr''', bụ onye Naijiria na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye nlereanya. A mụrụ ya na Cotonou, Ayra Starr malitere ọrụ ejiji mgbe ọ dị afọ iri na isii na Quove Model Management tupu ya ekpebie ịchụso egwu. Mgbe o kpuchiri ọtụtụ egwu nke ndị na-ese egwu na Instagram, o biputere egwu mbụ ya na peeji ya na ọnwa Disemba afọ 2019. Nke a mere ka onye isi ndekọ Don Jazzy mara ya, ma mee ka ọ bịanye aka na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/01/30/don-jazzy-activates-ayra-starr/|title=Don Jazzy activates Ayra Starr|work=This Day Live|date=30 January 2021|accessdate=6 April 2021}}</ref> Ná mmalite afọ 2021, Ayra Starr nwetara nkwanye ùgwù na egwu izizi ya na egwu ya "Away" nke nọrọ izu abụọ n'usoro na nọmba anọ na <nowiki><i id="mwHQ">TurnTable</i></nowiki> Top 50 nke Nigeria wee gaa na nọmba 17 na US <nowiki><i id="mwHw">Billboard</i></nowiki> Top Triller Global na-emepe ụzọ maka ntọhapụ nke abọm studio mbụ ya, ''19'' & Dangerous na August 2021. N'ịbụ nke a na-ahazi dịka Afropop na R&B, abọm ahụ enwetawo nnabata dị mma. Ọ mepụtara egwu iri anọ kachasị elu na Naịjirịa. Otu egwu "Bloody Samaritan" ruru n'elu chaatị 50 kachasị elu, na-aghọ abụ mbụ nke nwanyị na-ese ihe ruru ọkwa nke mbụ. Starr bidoro na chaatị Pandora Predictions, na 28 Ọgọstụ afọ 2021, ọ nọ n'ọkwa nke abụọ na ''Billboard's'' Next Big Sound .<ref name="NBS">{{Cite web|title=Next Big Sound Chart|url=https://www.billboard.com/charts/next-big-sound-25/2021-08-21|work=Billboard|accessdate=21 August 2021}}</ref> == Mmalite ndụ ya == A mụrụ Oyinkansola Sarah Aderibigbe na 14 Junena afọ 2002 na obodo Cotonou, Bénin ma tolite n'ebe ahụ na [[Lagos]], Naijiria.<ref name="Hypebae">{{Cite news|author=Obi|first=Ify|title=Nigerian Singer Ayra Starr Is Making Her Mark on Music|url=https://hypebae.com/2021/3/ayra-starr-oyinkansola-aderibigbe-nigerian-beninese-lagos-teen-singer-songwriter-debut-ep-interview|accessdate=12 April 2021|work=HYPEBAE|date=18 March 2021}}</ref> A mụrụ ya na nne na nna Naijiria si [[Ȯra Kwara|Kwara Steeti]] ma nwee ụmụnne anọ: ụmụnne nwoke Ade na Dami, ụmụnne nwanyị abụọ Tolulope na Jesutunmise .<ref>{{Cite news|author=Ajala|first=Hannah|title=Ayra Starr Is the Gen Z Voice Nigerian Pop Music Needs|url=https://amaka.studio/explore/articles/ayra-starr-is-the-gen-z-voice-nigerian-pop-music-needs|accessdate=5 October 2021|work=amaka.studio|date=15 April 2021|language=en}}</ref> Ezinụlọ ya kwagara ugboro ugboro n'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'ihi azụmahịa nna ya, n'ihi ya, ọ na-esiri ya ike ịmepụta ezigbo ndị enyi.<ref name="Hypebae" /> N'ịbụ onye a zụlitere n'ezinụlọ hụrụ egwu n'anya, mmasị ya n'ịbụ abụ sitere na ezinụlọ ya. Mgbe ọ dị afọ iri, ọ bụrụ abụ na ukwe ụlọ akwụkwọ sekọndrị wee malite iso nwanne ya nwoke dee abụ.<ref name="Hypebae" /> Ọ gara Mahadum Les Cours Sonou ma nweta nzere BA na mmekọrịta mba ụwa na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. N'oge ọ nọ na kọleji, ụmụ klas ya na-emegbu ya n'ihi afọ ndụ ya na ọdịdị ya. Iji merie mmetụta ọ nwetara site na ịkwa emo, Ayra Starr tụgharịrị na egwu. "M ga-ege Nicki Minaj ntị mgbe m na-aga ụlọ akwụkwọ, ọ ga-adị m ka [[Nicki Minaj]] nke abụọ. "<ref name="Hypebae" /> Nne Ayra Starr na-akwado ọchịchọ egwu ya nke ukwuu, ma na-agba ya ume mgbe niile ịchụso ọrụ ịbụ abụ.<ref name="NME">{{Cite web|title=Ayra Starr: Nigerian teen leading her generation's sonic revolution|url=https://www.nme.com/blogs/nme-radar/ayra-starr-nigerian-teen-leading-her-generations-sonic-revolution-2880834|accessdate=6 April 2021|work=[[NME]]|date=16 February 2021}}</ref> == Ọrụ ya == === 2018–ugbua: Mmalite ọrụ, ''Ayra Starr'' na 19 & Dangerous === N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018, Starr bịanyere aka na Quove Models, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ịme ihe ngosi nke dị na [[Lagos]]. Site n'ebe ahụ, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ dịka Mazelle Studio, Complete Fashion Magazine na Esperanza Woman . N'afọ 2019, ọ malitere itinye mkpuchi nke egwu ndị na-ese ihe dịka Andra Day na 2Face Idibia n'ịntanetị.<ref name="NME" /> Ọ họọrọ aha ọgbọ ya n'ihi na, n'okwu ya, "ọ pụtara iteta na imeghe anya na nke ahụ bụ ihe m na-anọchite anya ya."<ref name="Schonmag">{{Cite news|author=Sibanda|first=Thandie|title=interview {{!}} ayra starr|url=https://schonmagazine.com/interview-ayra-starr/|work=Schön! Magazine|date=25 February 2021|accessdate=17 April 2021}}</ref> Ọ pụtara na vidiyo egwu maka egwu Eri Ife "Dear Future Wife". N'ọnwa Disemba afọ 2019, o tinyere egwu mbụ a kpọrọ "Damage" na ibe Instagram ya. Ọtụtụ puku mmadụ nụrụ nke a gụnyere onye isi labelụ Don Jazzy ma mee ka ya na [[Mavin Records]] nwee nkwekọrịta ndekọ mbụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://mzik.cloud/entertainments/how-i-got-signed-by-don-jazzy-ayra-starr/|title=How I Got Signed By Don Jazzy|work=Mzik.cloud|first=Oladoyinbo|author=Vincent|date=9 Dec 2021|accessdate=9 Dec 2021}}</ref><ref name="NME" /><ref>{{Cite web|author=Onyango|first=Alfayo|title=Arya Starr: Nigerian teen music sensation|url=https://www.standardmedia.co.ke/entertainment/news/2001408298/arya-starr-nigerian-teen-music-sensation|accessdate=6 April 2021|work=[[The Standard (Kenya)]]|date=2 April 2021}}</ref> N'afọ 2020, ọ malitere ịdekọ na Mavin Studios na Lagos ya na ndị na-emepụta Louddaaa na Don Jazzy . E wepụtara egwu izizi ya na 22 Jenụwarị 2021 site na Mavin Records.<ref name="Apple">{{Cite web|title=Ayra Starr - EP by Ayra Starr|url=https://music.apple.com/us/album/ayra-starr-ep/1536435450|accessdate=12 April 2021|language=en-us}}</ref> A kọwara abọm ahụ dị ka "akụkọ na-agbanwe agbanwe nke ịhụnanya ma ọ bụ ọnọdụ ịhụnanya" na "na-ejikọta ihe ndị dị na R & B / neo-soul na Afropop percussion".<ref name="Pulse">{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut [Pulse EP Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3|accessdate=12 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=22 January 2021}}</ref> Ayra Starr kwuru na ebumnuche ya na ndekọ ahụ bụ ịme egwu nke ga-amasị ma ndị na-eto eto ma ndị agadi na-ege ntị.<ref name="eighteenmag">{{Cite news|title=Ayra Starr|url=http://1883magazine.com/ayra-starr/|accessdate=13 April 2021|work=1883 Magazine|date=25 February 2021}}</ref> Ngwakọta na mastering nke EP bụ Ikon, Louddaaa na [[Johnny Drille]]. Starr dere otu n'ime egwu ndị dị na EP naanị ya, ma soro nwanne ya nwoke Dami dee anọ fọdụrụnụ.<ref name="Apple" /> N'oge na-adịghị anya mgbe a tọhapụrụ ya, EP ghọrọ abọm nke mbụ na Nigeria iTunes na Apple Music. Ka ọ na-erule ọnwa Machị afọ 2021, ọ ruru otu ọnọdụ na Apple Music na mba 4 ndị ọzọ, na-agbakọta ihe karịrị nde iri na ise na Spotify, YouTube na Audio Mack. Ọrụ ahụ mepụtara egwu "Away" nke ruru ọnụ ọgụgụ anọ na Nigeria's <nowiki><i id="mwaQ">TurnTable</i></nowiki> Top 50 na ọnụ ọgụgụ 17 na US <nowiki><i id="mwaw">Billboard</i></nowiki> Top Triller Global . Vidio egwu ya na-eso ya malitekwara na MTV Base's Official Naija Top 10.<ref name="TurnTable">{{Cite web|title=Turntable Charts|url=https://www.turntablecharts.com/Charts/Top50|work=Turntable Charts|accessdate=6 April 2021}}</ref> ''OkayAfrica'' tinyere egwu a na ndepụta ha nke The 9 Best Nigerian Songs of January 2021.<ref name="OkayAfrica">{{Cite news|title=The 9 Best Nigerian Songs of the Month (January)|url=https://www.okayafrica.com/nigerian-music-songs-best-january/|accessdate=6 April 2021|work=[[OkayAfrica]]|date=27 January 2021}}</ref> Ayra Starr wepụtara nsụgharị remix nke "Ija" na "Away" nke gosipụtara Tokimonsta na Lilo n'otu n'otu n'etiti Machị na Eprel. N'ihe dị ka n'otu oge ahụ, a tọhapụrụ Crayon's EP Twelve A.M na olu ya na egwu "In Sync."<ref>{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Rema, Ayra Starr, Bella Shmurda feature on Crayon's new EP, 'Twelve AM'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/stream-crayon-twelve-am/8rtfk02|accessdate=13 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=26 March 2021|language=en-NG}}</ref> Ọ rụrụ na UC Berkeley Nigerian Students Association virtual culture show nke akpọrọ The Olori Awards .<ref>{{Cite web|author=Okobz|first=Ralph|title=Watch Ayra Starr’s Captivating UC Berkeley Performance|url=https://notjustok.com/news/ayra-starr-uc-berkeley-performance-watch/|work=[[NotJustOk]]|accessdate=5 May 2021|date=20 April 2021}}</ref> Na 28 Eprel afọ 2021, ewepụtara vidiyo egwu maka egwu ya "DITR" na YouTube site na Mavin.<ref>{{Cite web|title=New Video: Ayra Starr – DITR|url=https://www.bellanaija.com/2021/04/ayra-starr-ditr-video/|work=[[BellaNaija]]|accessdate=5 May 2021|date=28 April 2021}}</ref> Na ọnwa June afọ 2021, ewepụtara vidiyo egwu maka egwu ọzọ akpọrọ "Sare", . Ọ bụ Afolabi Olalekan duziri vidio egwu abụọ ahụ. Na 11 Julaị afọ 2021, Ayra Starr rụrụ maka oge ikpeazụ nke ''Nigerian Idol'' .<ref>{{Cite news|author=Edeme|first=Victoria|title=Ice Prince, Ayra Starr, others perform at Nigerian Idol Grand Finale|url=https://punchng.com/ice-prince-ayra-starr-others-perform-at-nigrian-idol-grand-finale/|accessdate=27 July 2021|work=Punch Newspapers|date=11 July 2021}}</ref> Na 6 Ọgọstụ 2021, ewepụtara abọm studio mbụ ya, nke akpọrọ 19 & Dangerous . Maka abọm ahụ, ya na ndị ọrụ ibe ya gara aga Louddaaa na Don Jazzy rụkọrọ ọrụ, ha abụọ nyere aka na mmepụta na EP ya ''Ayra Starr'', na ndị mmekọ ọhụrụ, London na Andre Vibez. Abọm ahụ bụ nke mbụ ya na ndị ọbịa dịka Fousheé na [[CKay]] na-edekọ ihe.<ref>{{Cite news|title=Ayra Starr Set To Release Visual For “Beggie Beggie” with Ckay|url=https://wapbeatz.com/news/ayra-starr-set-to-release-visual-for-beggie-beggie/|work=wapBeatz.com}}</ref> A nabatara ya nke ọma na ọtụtụ ndị nkatọ na-egosipụta ụda ya dị ka Afropop na R&B. Ọ mepụtara egwu iri anọ kachasị elu na ''TurnTable'' Top 50, nke kachasị elu bụ "Bloody Samaritan", otu egwu ya, nke ghọrọ Starr mbụ nọmba otu na chaatị ahụ. Egwu ahụ gbagoro n'elu Top 50 ruo ọtụtụ izu, na, na chaatị nke ụbọchị 27 Septemba 2021, ọ ruru ọnụ ọgụgụ otu, na-eme Ayra Starr nwanyị mbụ na-ese ihe na-eme nke a na otu egwu.<ref>{{Cite news|author=Badewa|first=Collins|title=Rave News Digest: Ayra Starr Announces Album Release Date, Colin Kaepernick Writing A Book, Giroud + More|url=https://www.stylerave.com/ayra-starr-album-release-date/|accessdate=20 July 2021|work=Style Rave|date=19 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210730090510/https://www.bbc.co.uk/sounds/play/m000y75k|url=https://www.bbc.co.uk/sounds/play/m000y75k|title=DNA Mix: Throwback|publisher=[[BBC Radio 1Xtra]]|archivedate=30 July 2021|date=28 July 2021|accessdate=30 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|first=Steven|author=Mike|date=6 August 2021|title=Ayra Starr 19 & Dangerous Album|work=ivoryMP3|url=https://ivorymp3.com/ayra-starr-19-dangerous-album/}}</ref> Ọ malitere na chaatị Pandora Predictions, na 28 Ọgọstụ 2021, ọ nọ n'ọkwa nke abụọ na ''Billboard's'' Next Big Sound .<ref name="NBS">{{Cite web|title=Next Big Sound Chart|url=https://www.billboard.com/charts/next-big-sound-25/2021-08-21|work=Billboard|accessdate=21 August 2021}}</ref> E gosipụtara ya na "in the light", egwu na [[Johnny Drille|Johnny Drille's]] Before We Fall Asleep . Na 4 Septemba 2021, a kpọrọ ya onye nnọchi anya Pepsi Nigeria. N'echi ya, Starr rụrụ n'oge ihe omume ịchụpụ ''Big Brother Naija''.<ref name="Pepsi">{{Cite news|title=Pepsi unveils new ambassadors Ayra Starr and Rema #ForTheLoveOfMusic|url=https://www.vanguardngr.com/2021/09/pepsi-unveils-new-ambassadors-ayra-starr-and-rema-fortheloveofmusic/|accessdate=10 September 2021|work=Vanguard News|date=4 September 2021}}</ref> Ya na Cheque rụkọrọ ọrụ na "Dangerous", egwu nke abụọ na abọm ya ''Bravo'' . Na 8th African Muzik Magazine Awards, a họpụtara ya maka Best Newcomer award. == Nkà ihe == === Ụdị egwu === Ọ bụ ezie na egwu dị iche iche, a na-ahazi ụda Ayra Starr dị ka Afropop na R&B. A kọwara olu ya na mgbasa ozi dị ka "silky", "dị mma", "dị nro", "siri ike", "ijide" na "mkpụrụ obi", na ndị nkatọ egwu na-achọpụta ọdịdị dị ike nke oke ya na nnyefe mmetụta uche.<ref name="Pulse">{{Cite news|author=Alake|first=Motolani|title=Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut [Pulse EP Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3|accessdate=12 April 2021|work=Pulse Nigeria|date=22 January 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlake2021">Alake, Motolani (22 January 2021). [https://www.pulse.ng/entertainment/music/review-ayra-starr-ayra-starr-ep/xlbmdm3 "Ayra Starr sounds like a disruptor with a soul of 'lamba' on her self-titled debut &#x5B;Pulse EP Review&#x5D;"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 April</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name="Floormag">{{Cite news|author=Chalamilla|first=Karen|title=Ayra Starr Album Review: 19 & Dangerous {{!}} THE FLOOR MAG|url=https://www.thefloormag.com/post/ayra-starr-album-review-19-dangerous|accessdate=14 September 2021|work=The Floor Magazine|date=9 August 2021|language=en}}</ref> Okwu ya bụ ngwakọta nke Bekee, Pidgin English na Yoruba, na-enyocha isiokwu nke oge a dịka ịhụnanya, mmekọrịta, ike na nnwere onwe.<ref name="Rollingstone1">{{Cite news|author=Conteh|first=Mankaprr|title=The Sharp and Swift Ascent of Ayra Starr|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/arya-star-interview-1211965/|accessdate=12 September 2021|work=Rolling Stone|date=13 August 2021}}</ref> Site na ntọhapụ nke EP mbụ ya, ụfọdụ ndị nkatọ chere na usoro olu ya yiri ụdị egwu [[Tems (singer)|Tems]]. N'ajụjụ ọnụ ya na Cool FM, Ayra Starr kwuru banyere iji ya tụnyere Tems: "Abụ m onye na-eto eto na-ese ihe na Tems bụ onye egwu dị ịtụnanya, ka ndị mmadụ jiri m tụnyere onye egwu dị ịtụnanya, ọ bụ ịja mma ma a na-asọpụrụ m. "<ref name="Cool FM NG">{{Cite news|title=AYRA STARR SAYS IT'S A COMPLIMENT AND SHE'S HONOURED TO BE COMPARED TO TEMS.|url=https://www.coolfm.ng/news/editorial/tems-says-its-a-compliment-and-shes-honoured-to-be-compared-to-tems/|accessdate=14 September 2021|work=Cool FM - Your Number One Hit Music Station !|date=20 February 2021|language=en}}</ref> Motolani Alake, na nyocha ya nke EP maka ''Pulse'' dere na "Ayra Starr abụghị kpọmkwem ihe atụ nke Tems, mana mgbe ọ na-emegharị olu ya iji mesie mkpụrụ okwu ikpeazụ ike na okwu, ahịrịokwu na cadences site n'ịgbanye octaves ya, ọ na-ada ụda dị ka Tems. " Alake kwukwara na ndị na-ese ihe abụọ ahụ dị iche nakwa na "Tems nwere ike ịbụ ihe ọzọ ebe Starr bụ onye Naijiria na Afropop nwere lamba na mkpụrụ obi ya."<ref name="Pulse" /> ''Schön! Magazin''<nowiki/>'s Thandie Sibanda kpọrọ EP "a coming-of-age jukebox".<ref name="Schonmag">{{Cite news|author=Sibanda|first=Thandie|title=interview {{!}} ayra starr|url=https://schonmagazine.com/interview-ayra-starr/|work=Schön! Magazine|date=25 February 2021|accessdate=17 April 2021}}</ref> Karen Chalamilla nke The Floor kwuru na ''Ayra Starr'' "ọ bụghị naanị na ọ na-eme ka onye na-agụ egwu / onye na-ede egwu dị ka onye na-eti egwu, kamakwa ọ na-eje ozi dị ka windo dị egwu n'ime mmetụta nka ya. "<ref name="TheFloor2">{{Cite news|author=|first=|title=EP Review: Ayra Starr {{!}} The Floor Mag|url=https://www.thefloormag.com/post/ep-review-ayra-starr|accessdate=14 September 2021|work=The Floor Magazine|date=22 January 2021|language=en}}</ref> Na nyocha maka 19 & Dangerous, Oris Aigbokhaevbolo nke Music In Afrịka kọwara Starr dị ka onye na-ese ihe na-agbanwe agbanwe ma too ikike ịbụ abụ ya, na-agbakwụnye na o doro anya na ọ "nwere ike ịrụ ọrụ n'ụdị dị iche iche mgbe ọ na-adịghị ada ụda dị ka onye ọ bụla ọzọ." ''19'' & Dangerous na-ejigide ụda Afropop-R&B nke ndekọ ya gara aga, mana ọ na-etinyekwa mmetụta sitere na ụdị dịka neo-soul, Jazz na EDM.<ref name="MusicInAfrica">{{Cite news|author=Aigbokhaevbolo|first=Oris|title=19 and Dangerous: Ayra Starr unifies alté and mainstream Afrobeats|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/19-and-dangerous-ayra-starr-unifies-alte-and-mainstream-afrobeats|accessdate=14 September 2021|work=Music In Africa|date=7 August 2021|language=en}}</ref> === Mmetụta === Ayra Starr tolitere n'ezinụlọ nwere mmasị n'egwú. Ọ na-ewere nne ya, onye bụbu onye na-agụ egwu na nwanne ya nwoke Dami, onye na-egwu egwu na onye na-ede egwu dị ka ihe mbụ kpaliri ya maka mmasị ya na ọrụ egwu.<ref name="eighteenmag">{{Cite news|title=Ayra Starr|url=http://1883magazine.com/ayra-starr/|accessdate=13 April 2021|work=1883 Magazine|date=25 February 2021}}</ref> N'ịbụ onye tolitere n'etiti Bénin na Naịjirịa, ọ hụrụ ọdịbendị dị iche iche nke metụtara echiche ya banyere ndụ na àgwà ya. Ayra Starr na Dami malitere ide egwu site na nwata n'okpuru nkuzi nke nne ha na nwanne nne ha. Ọ chọrọ ịrụ ezigbo ọrụ site n'ịbụ abụ kemgbe ọ dị afọ iri mana nna ya gbara ya ume ka o buru ụzọ gụchaa akwụkwọ ya.<ref name="Rollingstone1">{{Cite news|author=Conteh|first=Mankaprr|title=The Sharp and Swift Ascent of Ayra Starr|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/arya-star-interview-1211965/|accessdate=12 September 2021|work=Rolling Stone|date=13 August 2021}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya maka mgbasa ozi obodo na nke mba ụwa, o kwuru na n'oge ọ bụ nwata, o nwere ọtụtụ mmetụta egwu, gụnyere 2Face Idibia, [[Wande Coal]], [[Angélique Kidjo]], Lijadu Sisters na [[Tope Alabi]], na kọleji, [[Nicki Minaj]], [[Justin Bieber]], Sia na [[Tiwa Savage]]. O kwuru na Shakira bụ onye kachasị emetụta ya na [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], [[Rihanna]] na Miley Cyrus: "Ọ bụ naanị ike m ga-enwe na-ege egwu ha ntị. Anyị enwetaghị ọtụtụ ụmụ nwanyị Naịjirịa na-abụ abụ na-abụ abụ siri ike banyere ihe ndị dị ka ha, ọ bụghị dị ka anyị na-eme ugbu a. " N'ụzọ egwu, ọ na-enwe mmasị na Aṣa ma kwuo na ọ "deere nke ọma [na] bụ otu n'ime otu n'ime ndị ahụ [ọ] ga-ege ntị naanị iji mụta otú e si ede ihe nke ọma. "<ref name="TLBF">{{Cite news|author=Wright|first=Andrew|title=On the Rise: Ayra Starr|url=https://www.thelineofbestfit.com/features/interviews/ayra-starr-on-the-rise|accessdate=12 September 2021|work=[[The Line of Best Fit]]|language=en}}</ref> == Ọrụ ya ndị ọzọ == === Nkwenye === Na ọnwa Septemba afọ 2021, Starr ghọrọ onye nnọchi anya Pepsi Nigeria. === Ejiji === Ọ nọ na mkpuchi maka mbipụta na ọnwa Ọktoba afọ 2021 nke Accelerate TV's The Cover na nchịkọta akụkọ akpọrọ "Ayra Starr A Starr Is Born".<ref>{{Cite web|title=The Cover October 2021: Ayra Starr|url=https://acceleratetv.com/the-cover-october-2021-ayra-starr/|publisher=AccelerateTv|accessdate=24 October 2021|date=8 October 2021}}</ref> O mere nchịkọta akụkọ maka mbipụta Fall / Winter 2021 nke ''ODDA'' .<ref>{{Cite news|author=Perella|first=Vincent|title=The Celestial Being: Ayra Starr|url=https://oddamagazine.com/project/the-celestial-being-ayra-starr/|accessdate=20 November 2021|work=ODDA Magazine|date=13 November 2021}}</ref> N'otu oge ahụ, ọ pụtara na nchịkọta akụkọ Notion iji kwurịta banyere abọm studio mbụ ya 19 & Dangerous .<ref>{{Cite news|author=Smith|first=Niall|title=Ayra Starr: Afropop’s Bold New Leader {{!}} Notion Interview|url=https://notion.online/ayra-starr-afropops-bold-new-leader-interview/|accessdate=20 November 2021|work=Notion|date=15 November 2021}}</ref> ; Abọm Studio na EP * ''Ayra Starr'' EP (2021)<ref>{{Cite web|author=Crafty|first=Arthur|title=Ayra Starr - Ayra Starr EP {{!}} Download Album - NaiJamz|url=https://naijamz.com/artist-albums/10/ayra-starr-ayra-starr-ep|work=naijamz.com|accessdate=10 September 2021|language=en}}</ref> * ''19'' & Dangerous Album (2021)<ref>{{Cite web|title=[Album] Ayra Starr – 19 & Dangerous|url=https://www.onemusicnaija.com/2021/08/album-ayra-starr-19-dangerous.html|accessdate=2021-09-03|work=[[One Music Naija]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210811033043/https://www.onemusicnaija.com/2021/08/album-ayra-starr-19-dangerous.html|archivedate=11 August 2021}}</ref> === Ngosipụta ndị ọbịa === {| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke ndị ọbịa na-abụghị otu, ya na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri, na-egosi afọ ewepụtara na aha album ! scope="col" style="width:16em;" |Aha ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ndị ọzọ na-ese ihe) ! scope="col" |Abọm |- ! scope="row" |"N'ìhè" | rowspan="3" |2021 |[[Johnny Drille]] |''Tupu Anyị Ụra Ụra'' |- ! scope="row" |"Ọ dị ize ndụ" |Cheque |''Bravo'' |- ! scope="row" |"Roadside" (+234 Remix) |Mahalia, [[Rema (musician)|Rema]] | {{n/a}} |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" ! scope="col" |Ihe nrite ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ndị nnata na ndị a họpụtara) ! scope="col" |Category ! scope="col" |Nsonaazụ ! class="unsortable" scope="col" |Ref. |- ! scope="row" |African Entertainment Awards USA |2021 | rowspan="3" |Ayra Starr |Onye egwu ọhụrụ kachasị mma | {{pending}} | style="text-align:center;" |<ref name="net-honours-class-of-2021">{{Cite web|title=Net Honours - The Class of 2021|url=https://thenet.ng/net-honours-class-of-2021/|accessdate=2021-09-07|work=Nigerian Entertainment Today|language=en-US}}</ref> |- ! scope="row" |African Muzik Magazine Awards |2021 |Onye ọhụrụ kachasị mma | {{pending}} | style="text-align:center;" |<ref>{{Cite web|author=Ezeh|first=Mario|title=Afrimma Nominees|url=https://afrimma.com/afrimma-nominees/|publisher=AFRIMMA|accessdate=17 October 2021}}</ref> |- ! scope="row" |Ihe nrite Mobo |2021 |Best African Music Act | {{pending}} | style="text-align:center;&quot;" |<ref>{{Cite news|author=Okonofua|first=Odion|title=Rema and Ayra Starr nominated for the 2021 MOBO Awards|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/rema-and-ayra-starr-nominated-for-the-2021-mobo-awards/znq86p3|accessdate=11 November 2021|work=Pulse Nigeria|date=11 November 2021|language=en}}</ref> |- ! scope="row" |Net Honours |2021 |"Away" |Egwu R&B kachasị egwu | {{Nom}} | style="text-align:center;&quot;" |<ref name="net-honours-class-of-2021" /> |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ot1xgadwtysscsls4zrj3mn6x2pizo0 Vanessa Williams 0 14639 84459 78408 2022-07-22T11:14:14Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Vanessa Williams homezfoo.jpg|thumb|Vanessa Williams]] '''Vanessa Lynn Williams'''<ref name="Vanessa">{{Cite web|url=http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151|title=Vanessa Williams Biography|accessdate=September 15, 2015|publisher=biography.com}}</ref> (amụrụ na Machị 18, n'afo 1963) bụ onye America na-agụ egwu, onye na-eme ihe nkiri, na onye na-emepụta ejiji. O nwetara nkwanye ùgwù na mbụ dị ka nwanyị Afrịka-Amerịka mbụ natara aha Miss America mgbe e chiri ya Miss America 1984 na 1983. Otú ọ dị, mkparị bilitere n'afọ sochirinụ mgbe, izu ole na ole tupu njedebe nke ọchịchị ya, ọ matara na magazin ''Penthouse'' ga-ebipụta foto ya gba ọtọ na mbipụta na-abịanụ. N'etiti esemokwu mgbasa ozi na-arịwanye elu, ọ gbara arụkwaghịm dị ka Miss America na July, 1984 n'okpuru nrụgide sitere na Miss America Organization, ma dochie ya site na onye mbụ na-esote Miss New Jersey, Suzette Charles. Afọ iri atọ na abụọ ka e mesịrị, Miss America CEO Sam Haskell rịọrọ ya mgbaghara n'ihu ọha, n'oge asọmupi Miss America 2016, maka ihe omume nke 1984. Williams laghachiri site na mkparị ahụ site na ọrụ na-aga nke ọma dị ka onye na-agụ egwu na onye na-eme ihe nkiri. N'afọ 1988, o wepụtara abọm izizi ya bụ The Right Stuff, nke egwu ya nwere ''ihe'' ịga nke ọma tupu "Dreamin' eruo n'ọkwa nke asatọ na chaatị <nowiki><i id="mwIQ">Billboard</i></nowiki> Hot 100 na United States n'afọ 1989. Site na abọm studio ya nke abụọ na nke atọ, The Comfort Zone (1991) na The Sweetest Days (1994), ọ hụrụ ọganihu azụmahịa ma nata ọtụtụ nhọpụta Grammy Award; nke a gụnyere egwu ya nke mbụ (na mbido 1992) na abụ ntinye aka, "Save the Best for Last", nke ọ rụrụ na mmemme Grammy Awards nke 1993. Abọm studio ya ndị ọzọ gụnyere ịhụnanya dị ebe (2005) na The Real Thing (2009). Dị ka onye na-eme ihe nkiri, Williams nwere ihe ịga nke ọma na ogbo na ihuenyo. O mere Broadway mbụ ya na afo 1994 na ''Kiss of the Spider Woman'' . N'afọ 2002, ọ pụtara dị ka The Witch na mmegharị nke Stephen Sondheim's Into the Woods nke mere ka ọ nweta Tony Award for Best Actress in a Musical nomination. Ọ gara n'ihu ịpụta n'elu ikpo okwu na egwu dịka ''Sondheim na Sondheim'' na 2010 na After Midnight na 2013. N'oge na-adịbeghị anya, ọ pụtara na mmegharị nke Horton Foote's The Trip to Bountiful megide Cecily Tyson na afo 2013, na nchịkọta ndọrọ ndọrọ ọchịchị POTUS: Or, Behind Every Great Dumbass Are Seven Women Trying to Keep Him Alive na afo 2022. A makwara ya ama maka ngosipụta ya na telivishọn, ebe ọrụ ya a maara nke ọma bụ Wilhelmina Slater na ''Ugly Betty'' (2006–2010), nke a họpụtara ya ugboro atọ maka Primetime Emmy Award for Outstanding Supporting Actress in a Comedy Series; na Renee Perry na Desperate Housewives (2010–2012). A mụrụ Vanessa Lynn Williams na Bronx, New York City ma zụlite ya na Millwood, New York. na ọkwa ọmụmụ nke na-agụ: "Here she is: Miss America."<ref name="Vanessa">{{Cite web|url=http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151|title=Vanessa Williams Biography|accessdate=September 15, 2015|publisher=biography.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151 "Vanessa Williams Biography"]. biography.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 15,</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="focus">{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/GMA/video/vanessa-williams-faith-10585404|title=Vanessa Williams on Her Faith|accessdate=May 6, 2016|date=2010|publisher=ABC News}}</ref><ref name="birthann">{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220111/https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html|archivedate=January 11, 2022|title=Miss America apologises to Vanessa Williams, Ugly Betty star|accessdate=September 15, 2015|author=Telegraph Reporters|date=September 14, 2015|publisher=The Daily Telegraph}}</ref> Nnukwu nna nna nna bụ William A. Feilds, onye omebe iwu Africa-American na Tennessee House of Representatives.<ref name="tn-bio">{{Cite web|url=http://www.tn.gov/tsla/exhibits/blackhistory/feilds.htm|title=African American Legislators in 19th Century Tennessee: William Alexander Feilds|accessdate=September 19, 2015|publisher=State of Tennessee}}</ref><ref name="wdytya">{{Cite web|url=https://www.tvguide.com/tvshows/who-do-you-think-you-are/episode-1-season-2/vanessa-williams/296860/|title=Who Do You Think You Are?: Season 2, Episode 1, Vanessa Williams (February, 2011)|accessdate=December 5, 2015|date=February 4, 2011|publisher=[[Who Do You Think You Are? (U.S. TV series)#Season 2 (2011)|Who Do You Think You Are?]]}}</ref> Nne ya bụ Helen Tinch zutere nna ya bụ Milton Augustine Williams Jr. (N'afọ 1935 rụọ n'afọ 2006) mgbe ha abụọ bụ ụmụ akwụkwọ mmụta egwu na Fredonia State Teachers College na ngwụsị afọ 1950.<ref name="helen">{{Cite web|url=http://www.observertoday.com/page/content.detail/id/552660/Helen-Tinch-Williams--mother-of-Vanessa-Williams--to-be-honored-by-SUNY-Fredonia.html?nav=5007|title=Helen Tinch Williams, mother of Vanessa Williams, to be honored by SUNY Fredonia|accessdate=December 5, 2015|date=November 10, 2010|publisher=[[Observer (Dunkirk)]]}}</ref> Ha abụọ ghọrọ ndị nkụzi egwu ụlọ akwụkwọ elementrị mgbe ha lụsịrị, ọ bụ ezie na ọnọdụ nkuzi ha dị na mpaghara dị iche iche.<ref name="helen" /> Milton rụkwara ọrụ dị ka osote onye isi ụlọ akwụkwọ ya ruo ogologo oge.<ref name="fatherob">{{Cite web|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9C01E3D6103FF93AA15752C0A9609C8B63|title=An Appreciation; Remembering Milton Williams, A Mentor to Music Students|accessdate=December 5, 2015|author=Wise|first=Brian|date=January 29, 2006|work=The New York Times}}</ref> A zụlitere Williams na Katọlik, okpukpe nke nna ya. Nne ya, onye a zụlitere Baptist, ghọrọ onye Katọlik mgbe ọ lụrụ di. E mere Williams baptizim na Our Lady of Grace Church na Bronx. Nne ya na-akpọ ụbọ akwara na St. Theresa's Church na Briarcliff Manor maka agbamakwụkwọ na Missa, Williams na-enyere nne ya aka site na ịtụgharị peeji nke egwu.<ref name="focus">{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/GMA/video/vanessa-williams-faith-10585404|title=Vanessa Williams on Her Faith|accessdate=May 6, 2016|date=2010|publisher=ABC News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://abcnews.go.com/GMA/video/vanessa-williams-faith-10585404 "Vanessa Williams on Her Faith"]. ABC News. 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 6,</span> 2016</span>.</cite></ref> Williams and na nwanne ya nwoke nke ntakịrị Chris (who would later become an actor) toro na Westchester County, a predominantly white middle- to upper-class suburb of New York City.<ref name="birthann">{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220111/https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html|archivedate=January 11, 2022|title=Miss America apologises to Vanessa Williams, Ugly Betty star|accessdate=September 15, 2015|author=Telegraph Reporters|date=September 14, 2015|publisher=The Daily Telegraph}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTelegraph_Reporters2015">Telegraph Reporters (September 14, 2015). <span class="cs1-lock-subscription" title="Paid subscription required">[https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html "Miss America apologises to Vanessa Williams, Ugly Betty star"]</span>. The Daily Telegraph. [https://ghostarchive.org/archive/20220111/https://www.telegraph.co.uk/culture/tvandradio/11863479/Miss-America-apologises-to-Vanessa-Williams-Ugly-Betty-star.html Archived] from the original on January 11, 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 15,</span> 2015</span>.</cite></ref> Williams kwere na ọnwere ike ibu onye nwa akwụkwọ African- America izizi si grade nke mbu rụọ grade nke iri na abụọ na Chappaqua Central School District.<ref name="wdytya">{{Cite web|url=https://www.tvguide.com/tvshows/who-do-you-think-you-are/episode-1-season-2/vanessa-williams/296860/|title=Who Do You Think You Are?: Season 2, Episode 1, Vanessa Williams (February, 2011)|accessdate=December 5, 2015|date=February 4, 2011|publisher=[[Who Do You Think You Are? (U.S. TV series)#Season 2 (2011)|Who Do You Think You Are?]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.tvguide.com/tvshows/who-do-you-think-you-are/episode-1-season-2/vanessa-williams/296860/ "Who Do You Think You Are?: Season 2, Episode 1, Vanessa Williams (February, 2011)"]. [[Who Do You Think You Are? (U.S. TV series)#Season 2 (2011)|Who Do You Think You Are?]]. February 4, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">December 5,</span> 2015</span>.</cite></ref> Nwa nke ndị nkụzi egwu, Williams tolitere n'ezinụlọ egwu, na-amụ egwu oge ochie na jazz, mpi French, piano, na violin.<ref name="Vanessa">{{Cite web|url=http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151|title=Vanessa Williams Biography|accessdate=September 15, 2015|publisher=biography.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151 "Vanessa Williams Biography"]. biography.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 15,</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="focus">{{Cite web|url=https://abcnews.go.com/GMA/video/vanessa-williams-faith-10585404|title=Vanessa Williams on Her Faith|accessdate=May 6, 2016|date=2010|publisher=ABC News}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://abcnews.go.com/GMA/video/vanessa-williams-faith-10585404 "Vanessa Williams on Her Faith"]. ABC News. 2010<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 6,</span> 2016</span>.</cite></ref> E nyere ya Presidential Scholarship maka Drama ịga Mahadum Carnegie Mellon n'oge akwụkwọ kọleji, (otu n'ime ụmụ akwụkwọ iri na abụọ natara ya) mana o kpebiri kama ịga Mahadum Syracuse<ref name="Vanessa" /> na agụmakwụkwọ dị iche.<ref name="Vanessabillboard">{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/1496610/vanessa-williams/biography|title=Vanessa Williams Biography|accessdate=September 15, 2015|publisher=billboard.com|archivedate=September 29, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150929142733/http://www.billboard.com/artist/1496610/vanessa-williams/biography}}</ref> N'ihi ya, na 1981, Williams sonyeere Syracuse's College of Visual and Performing Arts, Department of Drama dị ka onye isi ihe nkiri egwu.<ref name="Vanessabillboard" /><ref name="syrconv" /> Ọ nọrọ na Syracuse ruo afọ nke abụọ ya ruo mgbe e chiri ya Miss America n'afo 1984 na Septemba n'afo 1983.<ref name="syrconv">{{Cite web|url=http://www.syr.edu/news/articles/2008/vpa-vanessa-williams-05-08.html|title=Vanessa Williams to deliver 2008 convocation address for College of Visual and Performing Arts, receive BFA degree|accessdate=September 15, 2015|author=Blust|first=Erica|date=May 5, 2008|publisher=[[Syracuse University]]}}</ref> Na Mee n'afo 2008, Syracuse nyere Williams nzere bachelọ nke Fine Arts.<ref name="syrconhuff">{{Cite web|url=https://www.huffingtonpost.com/2008/05/06/vanessa-williams-to-gradu_n_100365.html|title=Vanessa Williams To Graduate From College This Weekend|accessdate=September 15, 2015|date=May 14, 2008|publisher=Huffington Post}}</ref> Dị ka ''Syracuse News'' si kwuo, "Williams nwetara akara ugo mmụta fọdụrụnụ maka nzere ya site na ahụmịhe ụlọ ọrụ na nnukwu arụmọrụ ya na ogbo na ihuenyo. "<ref name="syrconv">{{Cite web|url=http://www.syr.edu/news/articles/2008/vpa-vanessa-williams-05-08.html|title=Vanessa Williams to deliver 2008 convocation address for College of Visual and Performing Arts, receive BFA degree|accessdate=September 15, 2015|author=Blust|first=Erica|date=May 5, 2008|publisher=[[Syracuse University]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBlust2008">Blust, Erica (May 5, 2008). [http://www.syr.edu/news/articles/2008/vpa-vanessa-williams-05-08.html "Vanessa Williams to deliver 2008 convocation address for College of Visual and Performing Arts, receive BFA degree"]. [[Mahadum Syracuse|Syracuse University]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 15,</span> 2015</span>.</cite></ref> Williams nyekwara okwu nzukọ nke afọ 2008, na-agwa ndị agadi Syracuse ka ha "na-echekwa oge a. Ụbọchị ndị a enweghị ndoyachiazu ma bụrụ mmalite nke ndụ gị niile.<ref name="syrconvsspeech">{{Cite web|url=http://www.syracuse.com/news/index.ssf/2008/05/vanessa_williams_receives_degr.html|title=Vanessa Williams gets Syracuse University degree|accessdate=September 15, 2015|author=Johnson|first=Melinda|date=May 10, 2008|publisher=syracuse.com}}</ref> A na-ahụkarị Williams n'ihu ọha dị ka "Vanessa Williams". Otú ọ dị, enwere mgbagwoju anya mgbe ụfọdụ na onye na-eme ihe nkiri aha ya bụ Vanessa E. Williams. A kọrọ na Vanessa L. matara Vanessa E. na oge 1980s mgbe onye na-edebanye aha ya na Mahadum New York gwara ya na nwa akwụkwọ ọzọ, onye merela agadi nke nwere otu aha na otu steeti ahụ etinyela akwụkwọ.<ref name="tvguide">{{Cite web|url=http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html|title=Vanessa Williams: Boomtown's New Bombshell!|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071211234405/http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html|archivedate=December 11, 2007|work=[[TV Guide]]|date=September 2, 2003}}</ref> Mgbe Williams pụtara dị ka Miss America na Macy's Thanksgiving Day Parade, Vanessa E. natara ego ya na mberede maka mpụta ahụ, nke ọ laghachiri.<ref name="canoe" /> Na mpaghara ime ihe nkiri, ha abụọ bayere na esemokwu aha mgbe iwu Screen Actors Guild machibidoro ịkpọ aha ọkwa. Vanessa E. debanyere aha "Vanessa Williams" na mbụ, ya mere dị ka nkwekọrịta, a na-akpọ Williams "Vanessa L. Williams" mgbe ụfọdụ na ihe nkiri. Iji mee ka mgbagwoju anya ahụ dịkwuo njọ, ndị na-eme ihe nkiri abụọ ahụ pụtara na nsụgharị nke ihe nkiri Soul Food (Williams na nsụgharị ihe nkiri, na Vanessa E. na usoro TV ya). The Screen Actors Guild mechara were okwu ahụ gaa na mkpezi ma kpebie na ndị na-eme ihe nkiri abụọ ahụ nwere ike iji aha ọkachamara "Vanessa Williams".<ref name="tvguide">{{Cite web|url=http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html|title=Vanessa Williams: Boomtown's New Bombshell!|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071211234405/http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html|archivedate=December 11, 2007|work=[[TV Guide]]|date=September 2, 2003}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20071211234405/http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html "Vanessa Williams: Boomtown's New Bombshell!"]. ''[[Nduzi TV|TV Guide]]''. September 2, 2003. Archived from [http://www1.myway.com/home/entertainment/celeb/tvguide_inthenews/0,13970,09_02_2003_1_-2,00.html the original] on December 11, 2007.</cite></ref> Williams bụ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|onye Afrịka]] mbụ natara aha Miss America mgbe e chiri ya Miss America 1984 na Septemba 1983. Otú ọ dị, ọtụtụ izu tupu njedebe nke ọchịchị ya, ihe mkparị bilitere mgbe magazin ''Penthouse'' zụtara ma bipụta foto ya gba ọtọ n'enweghị ikike. A manyere Williams ka ọ hapụ aha ya ma onye nke mbụ nọchiri ya, Miss New Jersey 1983, Suzette Charles . Afọ iri atọ na abụọ ka e mesịrị na Septemba n'afọ 2015, mgbe Williams jere ozi dị ka onye isi ikpe maka asọmpi Miss America 2016, onye bụbu Miss America CEO Sam Haskell rịọrọ ya mgbaghara n'ihu ọha maka ihe omume nke 1984.<ref name="vmcrowned">{{Cite news|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/african-american-usa-crowned-1983-article-1.2353418|title=Vanessa Williams is crowned the first African-American Miss America in 1983|accessdate=September 14, 2015|author=Singleton|first=Don|date=September 18, 1983|work=[[New York (New York)|Daily News]]}}</ref><ref>{{Cite news|title=A New York Debut|url=http://www.people.com/people/vanessa_williams/biography/0,,,00.html|work=[[People (magazine)|People]]|accessdate=February 23, 2013}}</ref><ref>{{Cite news|title=A Look Black: Vanessa Williams Crowned Miss America In 1983|url=https://www.huffingtonpost.com/2012/09/17/vanessa-williams-miss-america-anniversary_n_1891516.html|date=September 17, 2012|first=Julee|author=Wilson|work=[[The Huffington Post]]|accessdate=February 23, 2013}}</ref><ref name="nytapol">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2015/09/15/arts/television/vanessa-williams-returns-to-miss-america-and-receives-an-apology.html|title=Vanessa Williams Returns to Miss America and Receives an Apology|accessdate=September 14, 2015|author=Rogers|first=Katie|date=September 14, 2015|work=The New York Times}}</ref> Williams bu ụzọ nweta nkwanye ùgwù ọha na eze maka ikike egwu ya mgbe o meriri akụkụ mbụ nke asọmpi Miss America na ntụgharị ya nke "Happy Days Are Here Again" (Williams ga-emesị bụrụ Miss America 1984).<ref name="vmcrowned">{{Cite news|url=http://www.nydailynews.com/entertainment/african-american-usa-crowned-1983-article-1.2353418|title=Vanessa Williams is crowned the first African-American Miss America in 1983|accessdate=September 14, 2015|author=Singleton|first=Don|date=September 18, 1983|work=[[New York (New York)|Daily News]]}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSingleton1983">Singleton, Don (September 18, 1983). [http://www.nydailynews.com/entertainment/african-american-usa-crowned-1983-article-1.2353418 "Vanessa Williams is crowned the first African-American Miss America in 1983"]. ''[[New York (New York)|Daily News]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 14,</span> 2015</span>.</cite></ref> Afọ anọ ka e mesịrị na 1988, Williams wepụtara abọm izizi ya, The Right Stuff .<ref name="Vanessa">{{Cite web|url=http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151|title=Vanessa Williams Biography|accessdate=September 15, 2015|publisher=biography.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.biography.com/people/vanessa-williams-9542151 "Vanessa Williams Biography"]. biography.com<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 15,</span> 2015</span>.</cite></ref> Egwu mbụ, "The Right Stuff", nwetara ihe ịga nke ọma na chaatị R&B, ebe egwu nke abụọ, "He's Got the Look", nwetara ihe ịga nke ọma yiri nke ahụ n'otu chaatị ahụ. Egwu nke atọ, "Dreamin', bụ egwu pop, na-aghọ egwu iri mbụ nke Williams na ''Billboard'' Hot 100, nke ruru na No. 8, na egwu mbụ ya na chaatị Hot R&B / Hip-Hop Songs. Abọm ahụ ruru ọkwa platinum na United States ma mee ka ọ nweta NAACP Image Award na nhọpụta Grammy Award atọ, gụnyere otu maka Best New Artist.<ref name="Vanessa" /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pm53iy2zueh7mi1878fmzdj9ltjjn6u Vicky Zugah 0 14681 84449 78454 2022-07-22T09:07:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Vicky Zugah (cropped).jpg|thumb|Vicky Zugah]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Victoria Zukah''' nke a maara nke ọma dịka '''Vicky Zukah''' bụ nwanyị Ghana na-eme ihe nkiri na onye ama ama nke si na mpaghara Volta nke Ghana.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/10895/i-am-still-single-vicky-zugah.html|title=I Am Still Single – Vicky Zugah|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-04-02}}</ref> == Mmalite ndụ == Ọ bụ nwa nwanyị nke atọ nke Maazị Komla Zugah na Miss Beatrice Patu si mpaghara Volta.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/10895/i-am-still-single-vicky-zugah.html|title=I Am Still Single – Vicky Zugah|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-04-02}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.modernghana.com/entertainment/10895/i-am-still-single-vicky-zugah.html "I Am Still Single – Vicky Zugah"]. ''Modern Ghana''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-04-02</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ == Ọrụ ime ihe nkiri ya malitere mgbe ndị enyi ya gwara ya na o nwere ikike ime ihe nkiri nakwa na o nwere atụmatụ niile na-eme ka o ruo eruo ịghọ onye na-eme ihe nkiri, ya mere o pụtara na ihe nkiri mbụ ya nke o sonyere [[Jackie Appiah]] na [[Suzzy Williams]] nwụrụ anwụ.Ihe nkiri mbụ ya bụ ''Trokosi'' ghọrọihe nkiri ọganihu ya ma o kwenyere na o nwere obi ụtọ. Ọ na-enwe mmasị ịmụta ihe site n'aka ndị ọgbọ ya na ndị na-eme ihe nkiri nwere ahụmahụ na ụlọ ọrụ ndị ọzọ iji meziwanye nkà ya iji mee ihe nkiri dị mma.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2010/03/17/exclusive-interview-with-ghanaian-actress-vicky-zugah/|title=Exclusive Interview With Ghanaian Actress-Vicky Zugah|date=2010-03-17|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=2020-04-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/search?client=ubuntu&hs=ydq&channel=fs&sxsrf=ALeKk01_N2gSr_h7zR4RG3n72qovlUm8hw:1585865133120&ei=rWGGXoL-Brue1fAPwbOquA4&q=vicky+zugah+biography&oq=vicky+zugah&gs_lcp=CgZwc3ktYWIQARgBMgQIIxAnMgQIIxAnMgcIABAUEIcCMgQIABBDMgYIABAHEB4yAggAMgIIADICCAAyBggAEAcQHjICCABQAFgAYKTSA2gAcAB4AIABkwaIAZULkgEFNS0xLjGYAQCqAQdnd3Mtd2l6&sclient=psy-ab|title=vicky zugah biography - Google Search|work=www.google.com|accessdate=2020-04-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ghanatrade.com.gh/Latest-News/xclusiv-fotos-actress-vicky-zugah-celebrates-her-birthday-with-flowery-dress.html|title=XCLUSIV FOTOS: Actress Vicky Zugah Celebrates Her Birthday With Flowery Dress|author=Administrator|work=Ghana Trade - Official SME Product Portal and Web Gallery|language=en-gb|accessdate=2020-04-02}}</ref> == Ihe nkiri == Ndepụta nke ihe nkiri o mere kemgbe ọtụtụ afọ.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2010/03/17/exclusive-interview-with-ghanaian-actress-vicky-zugah/|title=Exclusive Interview With Ghanaian Actress-Vicky Zugah|date=2010-03-17|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=2020-04-02}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanacelebrities.com/2010/03/17/exclusive-interview-with-ghanaian-actress-vicky-zugah/ "Exclusive Interview With Ghanaian Actress-Vicky Zugah"]. ''GhanaCelebrities.Com''. 2010-03-17<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-04-02</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://www.imdb.com/name/nm2990351/bio|title=Victoria Zugah|work=IMDb|accessdate=2020-04-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/showbiz/ghana-movies/sugar-daddy-prophecy-cost-me-friends-vicky-zugah.html|title=‘Sugar Daddy’ prophecy cost me friends - Vicky Zugah|work=Graphic Showbiz Online|language=en-gb|accessdate=2020-04-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.yfmghana.com/2019/11/27/thanks-for-the-wishes-but-im-not-getting-married-vicky-zugah/|title=Thanks for the wishes but I’m not getting married—Vicky Zugah|author=Abdullai|first=Isshak|work=YFM Ghana|language=en|accessdate=2020-04-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanalive.tv/2016/03/24/vicky-zugah-i-grow-up-in-a-abusive-home/|title=Vicky Zugah-I grow up in a abusive home|author=admin|date=2016-03-24|work=Ghana Live TV|language=en-US|accessdate=2020-04-03}}</ref> * Trokosi * Ngụkọta mgbanwe * Gafee Obi M * My Darling Princess * June 4 * Araba Lawson * Big Girl Club * Njikọ Ụmụ agbọghọ * Ezi Agba * Pretty Queen * Anya mmiri nke nwanyị * Nlọghachi nke Beyonce * Bible * Eze na-enweghị omenala * Nwanyị dị n'ime * Oyaw No * Agatha * Omume Ihere * Nwa mama m == Edemsibịa == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sfa1yg2e8zsfhk2l3al8n0sdf83rosh Rudeboy (singer) 0 14752 84450 78545 2022-07-22T09:10:22Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Paul Okoye.jpg|alt=Paul Okoye|thumb|Rudeboy (singer)]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Paul Okoye''' (amụrụ na 18 Nọvemba 1981), onye a maara nke ọma dị ka '''Rudeboy''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|title=I Have Suffered – Paul Okoye Remembers His Days of Struggle|first=Adekunle|author=Aliyu|date=9 May 2008|url=https://guardian.ng/life/i-have-suffered-paul-okoye-remembers-his-days-of-struggle/|accessdate=30 June 2020}}</ref> Ọ ghọrọ onye ama ama na 2000s dị ka onye otu [[P-Square]] duo ya na ejima ya nwoke bụ [[P-Square|Peter Okoye]]. == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == Paul gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị St. Murumba na [[Jos]], ya na nwanne ya nwoke, Peter nke a makwaara dị ka Mr P. Paul sonyeere ụlọ akwụkwọ egwu na ihe nkiri ebe ọ malitere ịgba egwu ma na-eme egwu mkpuchi nke MC Hammer, Bobby Brown na [[Michael Jackson]] na nwanne ya nwoke Peter mepụtara.<ref>{{Cite web|author=Okoye|first=Peter|title=Mr P|url=https://naijabuzz300.com/mr-p-i-do-ft-tiwa-savage/|work=Celebrity Profiles By NaijaBuzz300|accessdate=5 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=P-SQUARE: BETTER TOGETHER OR GREATER APART? BY JAZMINE ROY|date=1 June 2019|url=https://www.theavalondaily.com/blog/2019/6/1/p-square-better-together-or-greater-apart-by-jazmine-roy|publisher=The Avalon Daily|accessdate=30 June 2020}}</ref> == Ọrụ naanị ya == Mgbe a gbasasịrị P-Square na 2017, ndị otu egwu abụọ ahụ chọrọ ọrụ egwu dị iche iche. Rudeboy wepụtara egwu izizi ya nke akpọrọ 'Fire Fire' na 'Nkenji Keke' n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Paul Okoye Releases First Solo Song Since Psquare Split|first=Akashat|author=Ochuwa|date=16 November 2017|url=https://www.concise.ng/2017/11/16/paul-okoye-releases-first-solo-song-since-psquare-split/|publisher=Concise News|accessdate=30 June 2020}}</ref> Egwu ya bụ "Reason With Me" mepụtara echiche kachasị elu na YouTube na Africa na 2019.<ref>{{Cite web|title=Rudeboy celebrates as Reason With Me becomes 2019's most viewed African video on YouTube|first=Simbiat|author=Ayoola|date=12 December 2019|url=https://www.legit.ng/1288491-rudeboy-celebrates-reason-with-me-2019s-viewed-african-video-youtube.html|publisher=Legit.ng|accessdate=30 June 2020}}</ref> Ọ bụ onye guzobere Fire Department Inc, akara ndekọ ọ guzobere na 2019.<ref>{{Cite web|title=Rudeboy launches record label "Fire Department Inc"|date=20 September 2019|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2019/09/20/rudeboy-launches-record-label-fire-department-inc/|publisher=PM News|accessdate=30 June 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Na 22 Machị 2014 Okoye lụrụ Anita Isama, onye ọ zutere na 2004 n'oge ọ na-agụ akwụkwọ na Mahadum Abuja.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/03/24/loves-testimony-bellanaija-weddings-presents-paul-okoye-of-p-square-anita-isamas-traditional-wedding|title="Love's Testimony!" BellaNaija Weddings presents Paul Okoye of P-Square & Anita Isama's Traditional Wedding|publisher=Bella Naija|date=24 March 2014|accessdate=28 March 2014}}</ref><ref name="The Sowetan">{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2014/03/25/p-square-s-paul-okoye-weds-his-longtime-love-photos|title=P-square's Paul Okoye weds his longtime love (PHOTOS)|publisher=[[The Sowetan]]|date=25 March 2014|accessdate=25 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/03/24/loves-testimony-bellanaija-weddings-presents-paul-okoye-of-p-square-anita-isamas-traditional-wedding/|title="Love's Testimony!" BellaNaija Weddings presents Paul Okoye of P-Square & Anita Isama's Traditional Wedding|publisher=Bella Naija|date=24 March 2014|accessdate=28 March 2014}}</ref> N'afọ 2013, a mụrụ nwa ha nwoke Andre na Atlanta, Georgia, United States.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/04/bn-exclusive-p-squares-paul-okoye-and-girlfriend-anita-welcome-their-baby-andre-into-the-world/|title=Paul Okoye of P-Square & Girlfriend Anita Welcome Baby Boy Andre|date=11 April 2013|accessdate=30 June 2020}}</ref> Di na nwunye a nwekwara ụmụ ejima ndị a mụrụ na Atlanta, USA.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/celebrities/paul-okoye-pop-singer-welcomes-twins/0zzv61k|title=Paul Okoye pop singer welcomes twins|date=9 September 2017|accessdate=30 June 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/236438-psquares-paul-okoye-welcomes-twins.html|title=Psquare's Paul Okoye welcomes twins|date=10 September 2017|accessdate=30 June 2020}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, nwunye ya gbara akwụkwọ maka ịgba alụkwaghịm n'ihi esemokwu na-enweghị nkwekọrịta ya na ya.<ref>{{Cite web|date=20 August 2021|title=END OF THE ROAD: Rudeboy's Lawyer speaks as wife files for divorce|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/end-of-the-road-rudeboys-lawyer-speaks-as-wife-files-for-divorce/|accessdate=27 August 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7jboejrancv2na4v81mwp1zbg2k1h1w Makhadzi 0 14840 84453 78641 2022-07-22T09:32:24Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Makhadzi performing live in February 2020.png|thumb|Makhadzi]] '''Ndivhudzannyi Ralivhona''', onye a maara aha ya dị ka '''Makhadzi''', bụ onye South Africa na-agụ egwu. A mụrụ ya ma zụlite ya na Ha-Mashamba, Limpopo, ọrụ ya malitere mgbe ọ dị afọ iri na atọ, ọ nwetara nlebara anya obodo mgbe egwu ya "Tashanda Vhuya" pụtara n'afọ 2017. A maara ya nke ọma maka egwu ya "Themba muthu" na "Matorokisi". Albọm Makhadzi bu ''Kokovha'' ghọrọ otu n'ime ihe nwetara ya nnukwu ihe ị gaa nke ọma ya ma ọ malitere na nke mbụ na nweputa yana chaatị Albọm iTunes nke South Africa. Albọm a nwere egwu kachasị elu "Amadoda", "Mphemphe", "Kokovha" na "Tshikwama".<ref>{{Cite web|title=Kokovha – Makhadzi {{!}} Top Charts|url=https://www.top-charts.com/r/kokovha-makhadzi|work=Top Charts}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Makhadzi n'otu obere obodo a na-akpọ Ha-Mashamba Tshivhangani, na mpụga Elim na mpaghara Limpopo. Mgbe nne na nna ya kewara, Ndivhudzannyi na ụmụnne ya abụọ sooro nne ha nọrọ. Ọ gụsịrị ọkwa nke iri na abụọ na Mukula Integrated School. Ndivhudzannyi nwetara nzere ya na Mmekọrịta Ọha ma ọ na-agu gbasara ejije ugbu a.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-13-songbird-makhadzi-promises-fireworks-at-royal-heritage-festival-in-venda/|title=Songbird Makhadzi promises fireworks at Royal Heritage Festival in Venda|work=SowetanLIVE}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://briefly.co.za/38723-viral-matorokisichallenge-sends-sa-a-frenzy-dance-videos.html|title=Viral #MatorokisiChallenge sends SA into a frenzy with dance videos|first=Claudio|author=Leng|date=7 October 2019|work=Briefly}}</ref><ref>{{Cite web|date=4 February 2020|title=Makhadzi Biography, Songs, Albums, Awards, Education, Net Worth, Age & Relationships »|url=https://www.ubetoo.com/artists/makhadzi-bio-top-songs-albums-music-downloads-stream-bio-age-relationships/|accessdate=5 February 2021|work=Ubetoo|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nkosi|first=Joseph|title=Makhadzi biography, age, profile, awards & background {{!}} The Nation|url=https://thenation.co.za/bio/makhadzi-biography/|accessdate=5 February 2021|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Mueni|first=Priscillah|date=9 January 2020|title=Makhadzi alleges not being paid by her manager: full story|url=https://briefly.co.za/49043-makhadzi-bio-age-songs-albums-latest-news.html|accessdate=5 February 2021|work=Briefly|language=en}}</ref> == Ọrụ egwu == Ọrụ ya malitere mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ọ na-arụ ọrụ na Taxi Rank ma n'enweta ego site na onyinye ndị mmadụ.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi on her hectic past, being exploited and singing at taxi ranks|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2020-09-01-makhadzi-on-her-hectic-past-being-exploited-and-singing-at-taxi-ranks/|first=Chrizelda|author=Kekana|date=1 September 2020|work=Times LIVE}}</ref> N'afọ 2019, Master KG gosipụtara Makhadzi na egwu akpọrọ "Tshikwama", nke ewepụtara na abọm ''Jerusalema'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/news/51090/2019-10-04/makhadzi-shines-at-tshimas|title=Zoutnet &#124; News &#124; Makhadzi shines at Tshimas|work=www.zoutnet.co.za}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/amp/pic-of-the-day/2020-06-26-queen-of-limpopo-dance-music-makhadzi-has-come-a-long-way-from-the-streets/|title=Queen of Limpopo dance dance music Makhadzi has come a long way...|work=Sowetan LIVE|date=26 June 2020}}</ref> === 2019–2020: ''Kokovha'' === N'abalị iri na Isii nke ọnwa Ọktoba afọ 2020, ewepụtara Makhadzi studio album ''Kokovha'' na South Africa.<ref>{{Cite web|title=#Makhadzi is trending for her album 'Kokovha', here's why {{!}} The Citizen|url=https://citizen.co.za/lifestyle/entertainment/music/2371395/makhadzi-is-trending-for-her-album-kokovha-heres-why/amp/|first=Sandisiwe|author=Mbhele|date=16 October 2020|work=The Citizen}}</ref> Albọm ahụ gosiputara Mayten, Mampintsha, Prince Benza, Mr Brown, Gigi Lamayne, Jah Prayzah, Team Mosha, Moonchild Sanelly, FB, Charma Girl na [[Sho Madjozi]].<ref>{{Cite web|title=Makhadzi Drops "Kokovha" Album|url=https://www.ubetoo.com/music/makhadzi-kokovha/|first=John|author=Israel|date=15 October 2020|work=Ubetoo}}</ref> Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, a kpọpụtars albọm ya dị ka nke kachasị na ngosipụta nke Apple Music.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi's 'Kokovha' Is The Most Streamed Mzansi Female Album On Apple Music » Ubetoo|url=https://www.ubetoo.com/news/makhadzis-kokovha-is-the-most-streamed-mzansi-female-album-on-apple-music/|first=John|author=Jabulani|date=4 August 2021|work=Ubetoo}}</ref> A kwadoro albọm ahụ si n'iji akara ọla edo.<ref>{{Cite news|title=It’s a sweet September for Makhadzi as album gets gold status|url=https://ewn.co.za/2021/09/29/it-s-a-sweet-september-for-makhadzi-as-album-gets-gold-status/amp|first=Amo|author=Ramela|publisher=Eye Witness News|language=en|date=30 September 2021}}</ref> N'abalị ise nke ọnwa Eprel afọ 2021, Makhadzi wepụtara otu egwu "Mjolo" nke gosipụtara Mlindo the Vocalist.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi collaborates with Mlindo The Vocalist on Mjolo|date=8 April 2021|url=https://justnje.com/makhadzi-collaborates-with-mlindo-the-vocalist-on-mjolo/|work=Just Nje}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ooh Lala: Makhadzi Drops 'Mjolo' with Mlindo the Vocalist|url=https://briefly.co.za/97678-ooh-lala-makhadzi-drops-mjolo-mlindo-vocalist.html|work=Briefly|first=Sibusisiwe|author=Lwandle|date=5 April 2021}}</ref> Egwu a ruru nọmba iri abụọ na asatọ na chaatị iTunes nke South Africa.<ref>{{Cite web|title=iTunes South Africa Top 100 Songs|url=http://www.popvortex.com/amp/music/top-songs-south-africa.php|work=Popvortex}}</ref> N'abalị asaa nke ọnwa Julaị, ewepụtara egwu ya "Ghanama" nke gosipụtara Prince Benza, na King Monada.<ref>{{Cite web|url=https://zaplaylist.com/2021/07/08/makhadzi-ganama-ft-prince-benza/|title=Makhadzi ft Prince Benza Ghanama|work=ZAPlaylist|author=Mike|first=Steven|date=8 July 2021|accessdate=8 July 2021}}</ref> E mere ka abụ ahụ bụrụ platinum na South Africa.<ref>{{Cite web|title=Double win for Makhadzi as 'Ghanama' goes platinum & 'Kokovah' sneaker is finally launched|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2021-12-13-double-win-for-makhadzi-as-ghanama-goes-platinum--kokovah-sneaker-is-finally-launched/|work=TimesLIVE|accessdate=2022-05-13|first=Consance|author=Gaanakgomo|date=2021-12-13}}</ref> N'abalị iri na isii nke ọnwa Ọgọstụ, ọ kwụrụ gbasara albọm ya bụ African Queen na ụbọchị nwepụta ya na Twitter ya.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi Reveals Release Date Of Her Upcoming Album|url=https://samusicmag.co.za/2021/08/makhadzi-reveals-release-date-of-her-upcoming-album/amp/|work=South Africa Magazine|date=16 August 2021}}</ref> N'otu ọnwa ahụ, o weputara egwu ya "Tchukutsha" nke gosipụtara Lady Du N'abalị asaa nke ọnwa Ọgọstụ afọ 2021.<ref>{{Cite web|url=https://www.thesouthafrican.com/lifestyle/entertainment/makhadzi-lady-du-release-tchukutsha-amapiano-ghanama-listen/amp/|title=Girl power! Makhadzi and Lady Du release 'Tchukutsha' [listen]|first=Naledi|author=de Wee|date=27 August 2021|work=The South African}}</ref> N'abalị Isii nke ọnwa Ọgọstụ , Kabza De Small na Makhadzi wepụtara otu egwu "Salungano" na YouTube, nke ewepụtara n'abalị abụọ nke ọnwa Septemba afọ 2021.<ref>{{Cite web|title=Kabza De Small and Makhadzi tease collaboration with Salungano and Connections – JustNje|url=https://justnje.com/kabza-de-small-and-makhadzi-tease-collaboration-with-salungano-and-connections/|date=10 August 2021|work=JustNje}}</ref> E wepụtara albọm studio ya bụ African Queen, N'abalị atọ Septemba 2021.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi drops much-awaited album 'African Queen'|url=https://www.sowetanlive.co.za/s-mag/2021-09-03-makhadzi-drops-much-awaited-album-african-queen/|date=3 September 2021}}</ref> Abọm ahụ nwere Cassper Nyovest, Kabza De Small na Lady Du.<ref>{{Cite web|title=New music Friday: Makhadzi is indeed an 'African Queen' {{!}} The Citizen|url=https://www.citizen.co.za/entertainment/music/2604115/new-music-friday-makhadzi-is-indeed-an-african-queen/|first=Sandisiwe|author=Mbhele|date=3 September 2021|work=The Citizen}}</ref> Na emume nke isii nke All Africa Music Awards, ọ natara nhọpụta maka Best Female Artist na South Africa.<ref>{{Cite web|title=All Africa Music Awards 2021: All the nominees {{!}} Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/all-africa-music-awards-2021-all-nominees|work=Music In Africa|first=Gabriel Myers|author=Hansen|accessdate=23 September 2021}}</ref> E wepụtara egwu ya Pain Ya Jealous n'abalị iri atọ na otu nke ọnwa Machị afọ 2022. E mere ka EP ahụ bụrụ ọla edo na South Africa.<ref>{{Cite web|first=Phuti|author=Mathobela|date=2022-06-07|title=Makhadzi’s EP reaches gold status! {{!}} Dailysun|url=https://www.dailysun.co.za/amp/dailysun/celebs/makhadzis-ep-reaches-gold-status-20220607|publisher=Dailysun|accessdate=2022-06-07}}</ref> == Ntinyeaka n'azụmahịa == N'ọnwa Disemba afọ 2021, Makhadzi malitere akara azụmahịa nke Kokovha na njikota ya na Kicks Sportwear na Mall of Africa.<ref>{{Cite web|title=Mkhadzi launches her new sneaker Kokovha|accessdate=2022-05-15|first=Nompilo|author=Zulu|date=2021-12-10|work=SundayWorld|url=https://sundayworld.co.za/news/look-mkhadzi-launches-her-new-kicks-sportwear-sneaker-kokovha/}}</ref> N'ọnwa Machị afọ 2022, ọ malitere ụde ahụ ya bụ Mavoda.<ref>{{Cite web|title=Makhadzi reveals her next business venture to launch a body lotion|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2022-03-03-makhadzi-reveals-her-next-business-venture-to-launch-a-body-lotion/|work=TimesLIVE|accessdate=2022-05-13|first=Joy|author=Mphande|date=2022-03-03}}</ref> == Discografị == === Albọm Studio === * ''Shumela Venda'' (2018) * ''Matorokisi'' (2019) * ''Kokovha'' (2020) * ''African Queen'' (2021) * ''Pain Ya Jealous'' (2022) == Televishonu == N'afọ 2018, a kwadoro Makhadzi na Yo TV maka ihe nkiri telivishọn mbụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-28-makhadzi-grabs-most-nominations-for-tshima-awards/|title=Makhadzi grabs most nominations for Tshima awards|work=SowetanLIVE}}</ref> Kemgbe ahụ, a gbala ya ajụjụ ọnụ na ụlọ ọrụ redio dị iche iche, gụnyere Munghana Lonene FM, Phalaphala FM, Nzhelele FM, Makhado FM, Sloot FM, na Capricon FM, ebe o kwuru banyere egwu ya, ndụ ya na ihe isi ike ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/entertainment/50832/2019-08-30/tshima-2019-all-the-nominees|title=Zoutnet &#124; Entertainment &#124; Tshima 2019 – All the nominees|work=www.zoutnet.co.za}}</ref> Ọ pụtakwara na The Morning Show na ETV . Makhadzi bụ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri na 2020 DSTV Mzansi Viewers Choice Awards . E toro arụmọrụ ya dị ka otu n'ime arụmọrụ kachasị mma n'abalị ahụ na soshal midia.<ref>{{Cite web|url=https://www.ebnewsdaily.co.za/2020/03/makhadzis-performance-at-dstvmvca-best-for-the-night.html|title=Makhadzi's performance at #DSTVMVCA 'best for the night'|publisher=ebnewsdaily.co.za|date=1 March 2020|accessdate=2 June 2020}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="width: 30%;" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" |Ihe nrite ! scope="col" |Category ! scope="col" |Nsonaazụ ! class="unsortable" scope="col" |Ref. |- ! scope="row" |2017 ! scope="row" |LMAC |Best Tshivenda hit | {{Won}} | style="text-align:center;" |<ref>{{Cite web|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/entertainment/50066/2019-05-26/queen-of-afropops-zwigevhenga-is-a-masterpiece|title=Queen of Afropop's Zwigevhenga is a masterpiece|work=Zoutnet}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://zoutnet.co.za/articles/entertainment/42515/2017-06-09/makhadzi-wows-music-lovers-in-france|title=Makhadzi wows music lovers in France|work=Zoutnet}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-13-songbird-makhadzi-promises-fireworks-at-royal-heritage-festival-in-venda/|title=Songbird Makhadzi promises fireworks at Royal Heritage Festival in Venda|work=SowetanLIVE}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2019-08-13-songbird-makhadzi-promises-fireworks-at-royal-heritage-festival-in-venda/ "Songbird Makhadzi promises fireworks at Royal Heritage Festival in Venda"]. ''SowetanLIVE''.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Makhadzi wins yet another award|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/entertainment/44958/2017-11-18/makhadzi-wins-yet-another-award|work=Zoutnet|accessdate=18 November 2017}}</ref> |- ! rowspan="4" scope="row" |2018 ! rowspan="4" scope="row" |Ihe nrite TSHIMA |Best Tshivenda Dance Artist/Album of the Year | {{Nom}} | rowspan="4" style="text-align:center;" |<ref>{{Cite web|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/entertainment/48377/2018-10-05/wedding-singer-makhadzi-bags-four-tshimas|title=Wedding singer Makhadzi bags four TSHIMAs|work=Zoutnet}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.zoutnet.co.za/articles/entertainment/50678/2019-08-09/royal-gospel-and-heritage-festival-launched|title=Royal gospel and heritage festival launched|work=Zoutnet}}</ref> |- |Nwanyị na-ese ihe nke afọ |{{Nom}} |- |Abụ Tshivenda nke Afọ |{{Nom}} |- |Best Tshivenda Artist of the Year |{{Nom}} |- ! scope="row" |2021 ! scope="row" |Mzansi Kwaito & House Music Awards |Vidio egwu kacha mma |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/mzansi-kwaito-and-house-music-awards-2021-all-nominees|title=Mzansi Kwaito and House Music Awards 2021: All the nominees|first=Ano|author=Shumba|date=18 June 2021|work=Music In Africa}}</ref> |- ! scope="row" |2021 ! scope="row" |AFRIMA |Best Artist, Duo ma ọ bụ Group |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Makhadzi Wins Big Award!|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/makhadzi-wins-big-award-20211122|publisher=Daily SUN|accessdate=2021-11-25|date=2021-11-22|first=Zama|author=Nteyi}}</ref> |- ! scope="row" |2022 ! scope="row" |Nickelodeon Kids' Choice Awards |Star Africa kachasị amasị |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=African artists nominated for Nickelodeon Kids’ Choice Awards {{!}} Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/african-artists-nominated-nickelodeon-kids-choice-awards|publisher=Music In Africa|first=Ano|author=Shumba|accessdate=2022-03-25|date=2022-03-23}}</ref> |- ! rowspan="3" scope="row" |2022 ! rowspan="3" scope="row" |Mzansi Viewers Choice Awards |Onye Mmasị |{{pending}} | rowspan="3" |<ref>{{Cite news|publisher=Channel|accessdate=2022-04-14|date=2022-04-13|title=DStv Mzansi Viewers' Choice Awards: The 2022 nominees|first=Thinus|author=Ferreira|url=https://www.news24.com/amp/channel/tv/news/dstv-mzansi-viewers-choice-awards-the-2022-nominees-20220414-2}}</ref> |- |Onye egwu kachasị amasị / Group |{{pending}} |- |Abụ kachasị amasị |{{pending}} |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] nn40wgdm793zpmyfvs5s15zrk03btqq Ammar Abo Bakr 0 15237 84471 79092 2022-07-22T11:49:33Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox artist with unknown parameters|professionAmmar Abo Bakr]] '''Ammar Abo Bakr''' bụ onye a ma ama na-ese ihe osise na onye na-ese ihe na Ijipt. Ọrụ ya na-egosi mgbanwe ndị Ijipt nke afọ 2011, ihe osise, akụkọ ihe mere eme nke Ijipt, na omenala pop nke Ijipt. N'oge mgbanwe ahụ, Ammar Abo Bakr sere n'etiti nguzogide ndị uwe ojii, nke ga-eji eserese ọcha kpuchie nka ya dị ka ihe ịrịba ama nke ikpe ziri ezi.<ref name="Motherjones.com">{{Cite web|accessdate=April 28, 2015|url=https://www.motherjones.com/mixed-media/2014/01/jehane-noujaim-the-square-egypt-oscars-ammar-abo-bakr-karim-amer|title=How the Artists of "The Square" Fueled Egypt's Revolution|author=Maddie Oatman}}</ref> Ọrụ ya na-agbakarị ọchịchị gọọmentị aka ma ọ bụ ikpe na-ezighị ezi ma bụrụ nke a ma ama na Mohamed Mahmoud Street. Otú ọ dị, a pụkwara ịhụ ya n'ebe ndị ọzọ na Cairo, Alexandria, Beirut, Brussels, Amsterdam, Berlin, Cologne na Frankfurt.<ref name="re-aligned.net">[http://www.re-aligned.net/ammar-abo-bakr/?lang=en Ammar Abo Bakr]. ''Aligned'', Accessed on April 28, 2015.</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na Sarah Mousa nke Jadaliyya, Abo Bakr kwuru, "...Ọ bụ ezie na anyị [ndị na-ese ihe] na-emegide ndị agha ma na-achọ igosi ọnọdụ ahụ, anyị hụrụ ndị mmadụ n'anya ma chọọkwa igosi ndị mmadụ nka... Achọrọ m igosi ndị nwere ike ịhụ ya ihe mara mma, hụ na okporo ámá ha nwere ọmarịcha ihe osise ma nwee obi ụtọ. Abo Bakr na-arụkwa ọrụ ugbu a na ndị ọzọ na-ese ihe na ọrụ ntamu n'ime na n'èzí Ijipt. "<ref name="Jadaliyya.com">{{Cite web|date=January 27, 2014|work=[[Jadaliyya]]|accessdate=April 30, 2015|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/16192/ammar-abo-bakr_committing-murder-then-marching-in-|title=Ammar Abo Bakr: Committing Murder, then Marching in the Funeral Procession|author=Sarah Mousa}}</ref> [[Usòrò:Ammar Abo Bakr - Arabic Street Art (7347700922).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Akụkọ ndụ == Ammar Abo Bakr bụ onye Omenkà mural si Ijipt. Ọrụ ya emeela mgbidi na Cairo, Luxor, Alexandria, Beirut, Frankfurt, Berlin, Amsterdam na Brussels.<ref name="tea">[http://www.tea-after-twelve.com/about-us/authors/ammar-abo-bakr/#sthash.Ovycn9GW.dpuf Ammar Abo Bakr]. ''Tea After Twelve'', issue #03.</ref> A mụrụ Ammar Abo Bakr na Febụwarị 14, 1980.<ref>[https://www.facebook.com/Ammar.Abo.Bakr/timeline Facebook, Ammar Abo Bakr]. Accessed on April 28, 2015.</ref> Ọ gara Luxor Institute of Fine Arts site na 1996 na 2001 ebe ọ gụrụ ihe osise. Malite n'afọ 2004, Abo Bakr malitere ime nnyocha banyere ndị Ijipt, na-achọ mkpali maka ọrụ nka ya. Na mgbakwunye na ịmepụta ihe odide nke ya, ọ bụ prọfesọ na Luxor Institute of Fine Arts ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ.<ref name="re-aligned.net">[http://www.re-aligned.net/ammar-abo-bakr/?lang=en Ammar Abo Bakr]. ''Aligned'', Accessed on April 28, 2015.</ref> === Ọrụ Ya === [[Usòrò:Abo_Ammar_Bakr,_Künstler,_Ãgypten_(7347701550).jpg|thumb|Ammar Abo Bakr, 2012]] Ọrụ Ammar gosipụtara akụkọ ihe mere eme nke Ijipt, ọdịbendị Alakụba, na Mgbanwe Ijipt nke 2011. Ụfọdụ n'ime ihe osise ya a ma ama bụ na Mohamed Mahmoud Street nke dị nso na Tahrir Square ebe mgbanwe nke Jenụwarị 25 mere. Ọrụ ya sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe na-eme na mba ahụ n'oge ahụ na ihe ọha mmadụ chọrọ. Ebe ọ bụ na ọrụ ya na-emegide gọọmentị, ọ nwere ike ịdị ize ndụ mgbe ị na-emepụta ọrụ ndị a ma ọ bụ mgbidi. Mgbe ụfọdụ, ọ na-ewe oge ezumike n'ebe ụfọdụ n'ihi na ọ maara ọtụtụ ndị ezinụlọ na ndị enyi gara mkpọrọ. N'oge na obere oge mgbe Mgbanwe Ijipt nke afọ 2011 gasịrị, ''Ammar'' nọ na-arụsi ọrụ ike na-ede ihe na ihe ọ bụla ọ nwere ike ịchọta. Ndị na-ese ihe na ndị na-eme ngagharị iwe ndị ọzọ na-edekwa akwụkwọ n'ebe ọha na eze, yabụ ọ bụghị naanị na ha na-ezigara gọọmentị ozi, kamakwa ha na-enwe mkparịta ụka n'etiti onwe ha ma na-emeghachi omume na ọrụ ndị na-ese akwụkwọ ndị ọzọ. Ọrụ ya na Mohamed Mahmoud Street dị mkpa karịsịa n'ihi na okporo ámá a jikọtara Tahrir Square na Ministry of the Interior. Ihe odide dị n'okporo ámá a rụrụ ọrụ dị ka "akwụkwọ akụkọ" nke ihe na-eme n'oge mgbanwe ahụ. Mgbe ọ na-ede banyere ọrụ ya, Abo Bakr kwuru, "Ihe anyị mere n'Ijipt n'afọ ndị na-adịbeghị anya abụghị maka igosi nka, ọ dịkarịa ala ọ bụghị maka m: Anyị jiri mgbidi dị ka akwụkwọ akụkọ... Mụ onwe m, abụ m osote prọfesọ nka. Ahapụrụ m ngalaba nka iji kọọ akụkọ banyere mgbanwe na mgbidi obodo ahụ.<ref name="Tea-After-Twelve.com">{{Cite web|accessdate=April 28, 2015|url=http://www.tea-after-twelve.com/all-issues/issue-01/issue-01-overview/chapter2/art-revolution/|title=Tea After Twelve ch.2|author=Ammar Abo Bakr}}</ref> N'afọ 2012, Ammar, ya na ndị omenkà ndị ọzọ malitere mkpọsa "No Walls".<ref name="tea">[http://www.tea-after-twelve.com/about-us/authors/ammar-abo-bakr/#sthash.Ovycn9GW.dpuf Ammar Abo Bakr]. ''Tea After Twelve'', issue #03.</ref> Mgbasa ozi a bu n'uche iji ihe odide kpuchie ihe mgbochi niile nke gọọmentị guzobere.<ref>[http://www.cbsnews.com/pictures/cairos-graffiti-revolution/ Cairo's graffiti revolution]. ''CBS News'', Accessed on April 28, 2015.</ref> Gọọmentị debere ihe mgbochi n'ógbè, nke abụghị naanị ihe ịrịba ama anya nke mmegbu kamakwa ọ na-enye ndị obodo ahụ nsogbu n'ihi na ha ga-agafe ihe mgbochi ahụ. Tinyere ndị omenkà a ma ama, ọtụtụ ndị obodo nyere aka see mgbidi. E nwere ihe osise dị mgbagwoju anya ma ọ bụ ihe osise ndị dị mfe nke ịga n'ihu n'okporo ámá n'azụ barricades. Ebumnuche nke mkp''ọ''sa ahụ bụ iji trompe-l'oeil gbanwee ihe mgbochi ndị Ministri Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị n'Ime Ijipt guzobere, iji mee ka ọ dị ka a ga-asị na ha anọghị ebe ahụ.<ref name="Abaza">{{Cite journal|author=Abaza|first=Mona|date=October 9, 2012|title=Walls, Segregating Downtown Cairo and the Mohammed Mahmud Street Graffiti|doi=10.1177/0263276412460062|journal=Theory, Culture & Society|volume=30|pages=122–139}}</ref> Ammar nwere njikọ siri ike na ndị Ijipt kwa ụbọchị. Ọ na-eto ha maka inye ya mkpali na ihe okike ya.<ref name="slow-words.com">[http://www.slow-words.com/ammar-abo-bakr-graffiti-artist/ Ammar Abo Bakr, graffiti artist]. ''Slow Words'', Accessed on April 28, 2015.</ref> O kwekwaara na nka dị na Luxor na Cairo kwesịrị ịnọ n'èzí gallery n'ihi na ókè ahụ bụ onye na-ahụ ya na n'ihi nde nka na-agbanwe mgbe niile.<ref name="slow-words.com" /> == Hụkwa == * Tahrir Square * Cairo * Egyptian Revolution of 2011 * Arab Spring * Graffiti * Contemporary art in Egypt * Tahrir == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8leiw1rpk6u7l8zzltoajr3uncrr5h2 Ahmed Landolsi 0 15801 84286 83979 2022-07-21T12:05:24Z Nesrine1984 13635 /* Cinema */ wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed Landolsi''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/06/18/arrete-puis-libere-lacteur-ahmed-landolsi-poursuivi-pour-abandon-de-famille/|title=Arrêté puis libéré: L'acteur Ahmed Landolsi poursuivi pour abandon|work=kapitalis.com|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jawharafm.net/fr/article/lacteur-ahmed-landolsi-arrete/136/39448|title=L'acteur Ahmed Landolsi arrêté|work=www.jawharafm.net|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ar.lemaghreb.tn/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88-%D9%81%D9%86%D9%88%D9%86/item/10963-%D8%A8%D9%88%D8%B1%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D9%87-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3%D9%8A-%C2%AB%D8%A3%D9%86%D8%A7-%D9%85%D8%A8%D8%AF%D8%B9-%D9%88%D8%A3%D8%B3%D8%AA%D8%B7%D9%8A%D8%B9-%D8%A5%D9%86%D8%AC%D8%A7%D8%B2-%D8%A3%D8%B5%D8%B9%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AF%D9%88%D8%A7%D8%B1|title=بورتريه أحمد الأندلسي «أنا مبدع وأستطيع إنجاز أصعب الأدوار|work=lemaghreb.tn|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == O nwere ụlọ ọrụ na-emepụta ihe maka mgbasa ozi, vidiyo na ngosipụta maka ihe ngosi dị iche iche. [[Usòrò:Couv-Tunivisions Septembre 2010.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ihe nkiri == == Cinema == * 2004: Agbamakwụkwọ ọkọchị nke Mokhtar Ladjimi (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2006: Nrụpụta nke Nouri Bouzid (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2008: The Project (obere ihe nkiri) nke Mohamed Ali Nahdi: Sami * 2018: * Stouche nke Karim Berrhouma: onye nọọsụ autopsy 1 * Damergi nke Karim Berrhouma: Naceur Damergi * Aka ekpe...aka nri nke Moutia Dridi * 2020: Dajjal nke Karim Berrhouma dere * 2021: Hades nke Mohamed Khalil Bahri == TV == === Series === * 2004: Loutil (The Hotel) nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 11): onye ọbịa na họtel ahụ. [[2005]: ** Aoudat Al Minyar nke Habib Mselmani na Ali Louati (onye ọbịa nke nsọpụrụ) ** Choufli Hal nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji 3, 4, 9 na 17 nke oge 1): Hédi Balha, enyi nwoke Amani. * 2006: ** Hayet w Amani nke Mohamed Ghodbane (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 5): Hechmi Abdelwerith ** Hkeyet El Eroui (ihe nkiri "Onye rere nne na nna ya") nke Habib Jemni (onye ọbịa nke nsọpụrụ): Hassen ** [[2007]]: Layali el bidh (ar) nke Habib Mselmani: Haïthem ** 2008-2014: Maktoub (akara aka) nke Sami Fehri: Mehdi Neji ** 2009: Ònye Bụ Jizọs site Alexander Marengo: Jesus ** 2010: Nkedo nke Sami Fehri: Ahmed Radhouane ** 2013: Yawmiyat Imraa nke Khalida Chibeni: Fehmi ** 2015: ** Ụlọ akwụkwọ (oge 2) nke Rania Gabsi na Sofien Letaiem: Raeef ** Naouret El Hawa si [[Madih Belaid]] (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 4 nke oge 2): Kamel ** 2015-2017: Awled Moufida nke Sami Fehri: Zied ** 2016: Bolice 2.0 nke Majdi Smiri (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 3): Si Ahmed ** 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh: Faycel ** 2018: ** Familia Lol nke Nejib Mnasria (onye ọbịa nsọpụrụ na nkeji nke 3): onye nwe ụlọ ** Tej El Hadhra nke Sami Fehri: Mustapha Khaznadar * 2019: Machair nke Muhammet Gök: Kacem * 2020: Galb El Dhib ([ar]) nke Bassem Hamraoui]] (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji nke 1 ruo 6): Kọmishọna Si Sadok * 2021: ** 16/16 nke Hamdi Jouini: Alexya ** Machair 2 nke Muhammad Gok: Kacem === Ihe nkiri TV === * 2012: Onye Sniper nke Yosri Bouassida: Adnene Zarrouk == Ihe ngosi == * 2013: ITech na Ettounsiya TV: onye ọbịa * 2014: ** Taxi 2 (nkeji 24) na Nessma: ọbịa ** Anglizi (nkeji 7) na Tunisna TV: ọbịa * 2015: Belmakchouf (n'èzi) nke Adel Bouhlel na Hannibal TV: ọbịa * 2017: Sadma (ujo) na MBC 1: onye ọbịa [[2018]]: ** Oge ngosi Abdelli nke [[Lotfi Abdelli]] (nkeji 2 nke oge 2) na Attessia TV: ọbịa ** Labès (oge 7) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere (akụkụ 3 nke ihe omume 7) na Attessia TV: ọbịa ** Ramzi hal Tahlom (Ramsey ị na-arọ?) nke Ramzi Abdeljaoued na Attessia TV: ọbịa * 2019: ** Labès (oge 8) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia: ọbịa ** Ethhak Manana (soro anyị chịa ọchịchị) nke Naoufel Ouertani (season 1) na Attessia TV: onye edemede. * 2020: ** Oge ngosi Abdelli nke [Lotfi Abdelli]] (nkeji 10 nke oge 3) na Attessia TV: ọbịa ** Battle Chef (Onye isi agha) na Attessia TV: host ** El Weekend (Ụbọchị izu ụka) by Afef Gharbi na Attessia TV: ọbịa ** Fekret Sami Fehri (Echiche Sami Al-Fihri) nke Hédi Zaiem na El Hiwar El Tounsi (nkeji 2 nke season 2): ọbịa ** Oge Ezinụlọ nke Jihen Milad na Attessia TV (akụkụ mbụ nke ihe omume 12): ọbịa ** Sayef Maana nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia (akụkụ nke abụọ na nke atọ nke ihe omume 13): ọbịa ** Alech Lé? (dị mere?) by Khuloud Mabrouk na Carthage+ (nkeji nke abụọ): ọbịa nke 2 * 2021: ** Labès (oge 10) nke Naoufel Ouertani na Attessia TV: ọbịa nke 14 (akụkụ 4) ** Nkeji 60 sitere na Naoufel Ouertani na Mosaïque FM: ọbịa ** Oge kpakpando nke Oumaima Ayari na Redio IFM: ọbịa ** Ihe ngosi Romdhane na Mosaïque FM ya na Malek El Ouni na Hédi Zaiem: ọbịa ** Sahri Bahri na Tunisna TV ya na Youssef Bahri]]: ọbịa ** Naanị maka ndị ya na Naoufel Ouertani na-ekiri na Attessia TV: ọbịa nke ihe omume 28 ** Ihe nne nne gwara anyị [[Wajiha Jendoubi]] na Radio Med: ọbịa ** Dị jụụ na Radio Med: ọbịa * 2022: ** Labès (oge 11) nke Naoufel Ouertani na El Hiwar El Tounsi: ọbịa nke akụkụ 1 nke ihe omume 16 nke oge 11 ** Kmiss 3lik ya na Fayçal Hdhiri na Tunisna TV: ọbịa == Ihe nkiri = == * 2016: Ikertbet nke Imen Cherif * 2019: Maich Behi sitere na Klay BBj * 2020: Mosrar nke Zahra Fares == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm3444989}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0mv3hyf5lofhri5myxjtfd2pbggfyin 84287 84286 2022-07-21T12:05:53Z Nesrine1984 13635 /* Series */ wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hCards]] '''Ahmed Landolsi''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/06/18/arrete-puis-libere-lacteur-ahmed-landolsi-poursuivi-pour-abandon-de-famille/|title=Arrêté puis libéré: L'acteur Ahmed Landolsi poursuivi pour abandon|work=kapitalis.com|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jawharafm.net/fr/article/lacteur-ahmed-landolsi-arrete/136/39448|title=L'acteur Ahmed Landolsi arrêté|work=www.jawharafm.net|accessdate=29 April 2022|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://ar.lemaghreb.tn/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88-%D9%81%D9%86%D9%88%D9%86/item/10963-%D8%A8%D9%88%D8%B1%D8%AA%D8%B1%D9%8A%D9%87-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%86%D8%AF%D9%84%D8%B3%D9%8A-%C2%AB%D8%A3%D9%86%D8%A7-%D9%85%D8%A8%D8%AF%D8%B9-%D9%88%D8%A3%D8%B3%D8%AA%D8%B7%D9%8A%D8%B9-%D8%A5%D9%86%D8%AC%D8%A7%D8%B2-%D8%A3%D8%B5%D8%B9%D8%A8-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AF%D9%88%D8%A7%D8%B1|title=بورتريه أحمد الأندلسي «أنا مبدع وأستطيع إنجاز أصعب الأدوار|work=lemaghreb.tn|accessdate=29 April 2022|language=ar}}</ref> == Akụkọ ndụ == O nwere ụlọ ọrụ na-emepụta ihe maka mgbasa ozi, vidiyo na ngosipụta maka ihe ngosi dị iche iche. [[Usòrò:Couv-Tunivisions Septembre 2010.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Ihe nkiri == == Cinema == * 2004: Agbamakwụkwọ ọkọchị nke Mokhtar Ladjimi (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2006: Nrụpụta nke Nouri Bouzid (onye ọbịa nke nsọpụrụ) * 2008: The Project (obere ihe nkiri) nke Mohamed Ali Nahdi: Sami * 2018: * Stouche nke Karim Berrhouma: onye nọọsụ autopsy 1 * Damergi nke Karim Berrhouma: Naceur Damergi * Aka ekpe...aka nri nke Moutia Dridi * 2020: Dajjal nke Karim Berrhouma dere * 2021: Hades nke Mohamed Khalil Bahri == TV == === Series === * 2004: Loutil (The Hotel) nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 11): onye ọbịa na họtel ahụ. * 2005: ** Aoudat Al Minyar nke Habib Mselmani na Ali Louati (onye ọbịa nke nsọpụrụ) ** Choufli Hal nke Slaheddine Essid (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji 3, 4, 9 na 17 nke oge 1): Hédi Balha, enyi nwoke Amani. * 2006: ** Hayet w Amani nke Mohamed Ghodbane (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 5): Hechmi Abdelwerith ** Hkeyet El Eroui (ihe nkiri "Onye rere nne na nna ya") nke Habib Jemni (onye ọbịa nke nsọpụrụ): Hassen ** [[2007]]: Layali el bidh (ar) nke Habib Mselmani: Haïthem ** 2008-2014: Maktoub (akara aka) nke Sami Fehri: Mehdi Neji ** 2009: Ònye Bụ Jizọs site Alexander Marengo: Jesus ** 2010: Nkedo nke Sami Fehri: Ahmed Radhouane ** 2013: Yawmiyat Imraa nke Khalida Chibeni: Fehmi ** 2015: ** Ụlọ akwụkwọ (oge 2) nke Rania Gabsi na Sofien Letaiem: Raeef ** Naouret El Hawa si [[Madih Belaid]] (onye ọbịa nke nsọpụrụ na nkeji 4 nke oge 2): Kamel ** 2015-2017: Awled Moufida nke Sami Fehri: Zied ** 2016: Bolice 2.0 nke Majdi Smiri (onye ọbịa nsọpụrụ maka ihe omume 3): Si Ahmed ** 2016-2017: Flashback nke Mourad Ben Cheikh: Faycel ** 2018: ** Familia Lol nke Nejib Mnasria (onye ọbịa nsọpụrụ na nkeji nke 3): onye nwe ụlọ ** Tej El Hadhra nke Sami Fehri: Mustapha Khaznadar * 2019: Machair nke Muhammet Gök: Kacem * 2020: Galb El Dhib ([ar]) nke Bassem Hamraoui]] (onye ọbịa nsọpụrụ maka nkeji nke 1 ruo 6): Kọmishọna Si Sadok * 2021: ** 16/16 nke Hamdi Jouini: Alexya ** Machair 2 nke Muhammad Gok: Kacem === Ihe nkiri TV === * 2012: Onye Sniper nke Yosri Bouassida: Adnene Zarrouk == Ihe ngosi == * 2013: ITech na Ettounsiya TV: onye ọbịa * 2014: ** Taxi 2 (nkeji 24) na Nessma: ọbịa ** Anglizi (nkeji 7) na Tunisna TV: ọbịa * 2015: Belmakchouf (n'èzi) nke Adel Bouhlel na Hannibal TV: ọbịa * 2017: Sadma (ujo) na MBC 1: onye ọbịa [[2018]]: ** Oge ngosi Abdelli nke [[Lotfi Abdelli]] (nkeji 2 nke oge 2) na Attessia TV: ọbịa ** Labès (oge 7) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere (akụkụ 3 nke ihe omume 7) na Attessia TV: ọbịa ** Ramzi hal Tahlom (Ramsey ị na-arọ?) nke Ramzi Abdeljaoued na Attessia TV: ọbịa * 2019: ** Labès (oge 8) (ọdỊmma) nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia: ọbịa ** Ethhak Manana (soro anyị chịa ọchịchị) nke Naoufel Ouertani (season 1) na Attessia TV: onye edemede. * 2020: ** Oge ngosi Abdelli nke [Lotfi Abdelli]] (nkeji 10 nke oge 3) na Attessia TV: ọbịa ** Battle Chef (Onye isi agha) na Attessia TV: host ** El Weekend (Ụbọchị izu ụka) by Afef Gharbi na Attessia TV: ọbịa ** Fekret Sami Fehri (Echiche Sami Al-Fihri) nke Hédi Zaiem na El Hiwar El Tounsi (nkeji 2 nke season 2): ọbịa ** Oge Ezinụlọ nke Jihen Milad na Attessia TV (akụkụ mbụ nke ihe omume 12): ọbịa ** Sayef Maana nke Naoufel Ouertani dere na TV Attessia (akụkụ nke abụọ na nke atọ nke ihe omume 13): ọbịa ** Alech Lé? (dị mere?) by Khuloud Mabrouk na Carthage+ (nkeji nke abụọ): ọbịa nke 2 * 2021: ** Labès (oge 10) nke Naoufel Ouertani na Attessia TV: ọbịa nke 14 (akụkụ 4) ** Nkeji 60 sitere na Naoufel Ouertani na Mosaïque FM: ọbịa ** Oge kpakpando nke Oumaima Ayari na Redio IFM: ọbịa ** Ihe ngosi Romdhane na Mosaïque FM ya na Malek El Ouni na Hédi Zaiem: ọbịa ** Sahri Bahri na Tunisna TV ya na Youssef Bahri]]: ọbịa ** Naanị maka ndị ya na Naoufel Ouertani na-ekiri na Attessia TV: ọbịa nke ihe omume 28 ** Ihe nne nne gwara anyị [[Wajiha Jendoubi]] na Radio Med: ọbịa ** Dị jụụ na Radio Med: ọbịa * 2022: ** Labès (oge 11) nke Naoufel Ouertani na El Hiwar El Tounsi: ọbịa nke akụkụ 1 nke ihe omume 16 nke oge 11 ** Kmiss 3lik ya na Fayçal Hdhiri na Tunisna TV: ọbịa == Ihe nkiri = == * 2016: Ikertbet nke Imen Cherif * 2019: Maich Behi sitere na Klay BBj * 2020: Mosrar nke Zahra Fares == Edemsibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm3444989}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m4t473hh037y28iqk597g3rrak841fl Amleset Muchie 0 16857 84470 81957 2022-07-22T11:46:43Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL={{URL|amlesetmuchie.com}}}} [[Category:Articles with hCards]] '''Amleset Muchie''' (amụrụ n'ụbọchị nke ise n'ọnwa Eprel n'afọ 1987) bụ onye Etiopia na-eme ihe nkiri, onye na-eme egwuregwu, na onye na-emepụta ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Here is the Baby shower video released from Amleset Muchie|url=https://mereja.com/video/watch.php?vid=927ecac3e|accessdate=2022-04-10|work=mereja.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=LIST: 25 Most Beautiful Ethiopian Actresses|url=https://www.listph.com/2020/07/list-25-most-beautiful-ethiopian-actress.html|accessdate=2022-04-10|work=LISTPH}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=10 April 2022|title=Amleset Muchie|url=https://mobile.twitter.com/amlesetmuchie|archiveurl=|work=[[Twitter]]}}</ref> Ọ bụ nwunye onye na-agụ egwu Etiopia bụ Teddy Afro kemgbe afọ 2012. [[Usòrò:Amleset Muchie in 2008.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Mbido ndụ na ọrụ == A mụrụ Amleset na [[Addis Ababa]], Ethiopia na 5 Eprel 1987. Ọ gụrụ gbasara ihe nkiri na New York Film Academy. O gukwara journalism na Unity University na Addis Ababa.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://www.zehabesha.com/teddy-afro-and-amleset-muchie-get-married/|title=Teddy Afro and Amleset Muchie get married|date=September 27, 2012|work=Zehabesha}}</ref> Amleset bụ onye mmeri nke asọmpi ịma mma nke Miss University n'afọ 2004, na-anọchite anya Ethiopia. Ọ bụkwa onye mmeri nke asọmpi Miss World Ethiopia na 2006. Na mgbakwunye, Amleset bụ onye na-eme ihe nkiri. O dere ma mepụta ihe nkiri ''Sile Fikir'', Adoption, na ihe ngosi ''Green Ethiopia''.<ref name="Amlesetm">{{Cite web|url=http://amlesetmuchie.com/#home|title=About}}</ref> Amleset na-eje ozi dị ka ọnụ na-ekwuru ngwaahịa Etete Dairy na Ethiopia.<ref>{{Cite web|url=http://amlesetmuchie.com/#home|title=Etete Dairy advertising}}</ref> Ọ na-ekwukwa okwu n'ezoghị ọnụ banyere nsogbu gburugburu ebe obibi na-eche mba Etiopia ihu.<ref>{{Cite web|url=https://et.usembassy.gov/|title=World Environment Day 2015}}</ref> Amleset sonyere na UN 2018 Women First 5 kilometres run nke mere na 11 Machị 2018 na Addis Ababa, Ethiopia. O meriri asọmpi ụmụ nwanyị Icon n'oge nke 25.25.<ref>{{Cite web|url=https://www.ethiopianrun.org/index.php/news/news-2/23-olympic-at-ger/265-tsehaye-gemechu-confidently-wins-un-2018-women-first-5k|title=Tsehaye Gemechu confidently wins UN 2018 Women First 5k|date=11 March 2018|work=Ethiopian Run}}</ref> == <ref name=":1" />Ndụ onwe onye == Na 27 Septemba 2012, Amleset lụrụ onye na-agụ egwu Etiopia bụ Teddy Afro na Holy Trinity Cathedral na Addis Ababa.<ref>{{Cite web|date=2012-09-27|title=Ethiopian News: Teddy Afro Marries Amleset Muchie in Addis Ababa (In Picture)|url=http://ethionetblog.blogspot.com/2012/09/teddy-afro-marries-amleset-muchie-in.html|accessdate=2022-04-10|work=Ethiopian News}}</ref> Ha nwere ụmụ atọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.awrambatimes.com/?p=16290|title=Teddy Afro and Amleset Muche dancing with Teddy's New song, Tewodros|date=May 6, 2017|work=Awramba Times}}</ref> == Ihe nkiri == === Fim === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2016 |''Ịzụlite ya'' |Onye nduzi |Ihe nkiri dị mkpirikpi |- |2017 |''Laptos'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2018 |''Ọrụ Yesemwork'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2017 |''Bethons'' |Onye na-eme ihe nkiri | |- |2019 |''Min Alesh'' |Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi | |} === Ihe nkiri ndekọ === {| class="wikitable" !Afọ !Aha ya !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2016 |''Green Ethiopia'' |Onye na-eme ihe ngosi na onye nduzi |Gburugburu ebe obibi |} === Vidiyo egwu === {| class="wikitable" !Afọ !Vidio / vidiyo !Onye na-ese ihe |- |2017 |"Mar Eske Tuaf" |Teddy Afro |} == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mj38laqxfo8j3sb4ngiwdc79wr42vbq Amina Gerba 0 17047 84463 81799 2022-07-22T11:20:46Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   '''Amina Gerba''' CQ (amụrụ na Machị 14, 1961) bụ onye ọchụnta ego Cameroon-Canada na onye ọchọọnta ego. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke Afrique Expansion, Afrique Extension Forum, na magazin Afrique Expansion. O guzobekwara ụdị nlekọta mara mma Kariliss na Karidermʹ nke ikpeazụ bụ ngwaahịa beita mbụ n'ụwa iji nweta asambodo organic. N'afọ 2014, ọ bụ onye natara National Order of Quebec . Ọ bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs, ọ bụkwa onye isi oche nke ndị nduzi maka Entreprendre Ici. N'afọ 2021, Praịm Minista Justin Trudeau họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu Canada, dịka onye omeiwu Quebec.<ref>{{Cite web|url=https://pm.gc.ca/en/news/news-releases/2021/07/29/prime-minister-announces-appointment-senators|title=The Prime Minister announces the appointment of Senators|date=July 28, 2021|work=Prime Minister of Canada}}</ref> [[Usòrò:Amina-Gerba-profil.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] A mụrụ Amina Nleung na Bafia, [[Kameroon|Cameroon]], na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 1961. Ọ bụ nwa nke iri na asatọ n'ezinụlọ nwere ụmụ iri na itoolu na naanị nwa agbọghọ n'ezinukwu ya gara ụlọ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=Fillion|first=Gérald|title=Qu'est-ce qu'un leader?|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|work=ICI Radio Canada|accessdate=20 January 2019|language=fr-ca|date=20 April 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045729/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1096375/quest-ce-quun-leader-gerald-fillion|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ kwagara Quebec na 1986.<ref>{{Cite web|author=Poulin-Chartrand|first=Sarah|title=Entreprendre au féminin: Amina Gerba, d'Afrique Expansion|url=http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|work=Les Affaires|accessdate=13 January 2019|language=fr|date=31 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044043/http://www.lesaffaires.com/dossier/entreprendre-au-feminin/je-n-ai-jamais-voulu-me-considerer-comme-une-minorite---amina-gerba-d-afrique-expansion/569316|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1992, ọ nwetara BBA ya na njikwa njem (ahịa), na 1993, MBA ya na nyocha ahịa na Mahadum Quebec na Montreal's School of Management Sciences.<ref>{{Cite web|author=Lyan|first=Marie|title=Amina Gerba, femme d'affaires à Montréal: un exemple de réussite|url=http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|work=Métro|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=10 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044140/http://journalmetro.com/plus/carrieres/12757/amina-gerba-femme-daffaires-a-montreal-un-exemple-de-reussite/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Excellence">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|work=Excellence|accessdate=18 January 2019|language=en|date=14 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043944/http://excellence-quebec.com/en/profil/amina-gerba/|archivedate=22 January 2019}}</ref> Gerba bụ onye isi oche nke Rotary Club nke Old Montreal n'etiti afọ 2014 na 2015.<ref>{{Cite web|author=Gerba|first=Amina|title=Welcome to our Club|url=https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|work=Rotary Club of Old Montreal|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044412/https://www.rotaryvieuxmontreal.org/sitepage/a-word-from-the-president/welcome-to-our-club|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2013, a họpụtara Gerba maka United States' International Visitor Leadership Program (IVLP). Malite na mouth ubochi iri ano na onwa marchi, 2015, ma gaa n'ihu ruo izu iri na abụọ, Gerba guzobere ihe ịma aka Technovation mbụ na Montreal ya na onye otu IVLP Stéphanie Jecrois; mmemme ahụ bụ ịkwalite ọmụmụ [[STIM|STEM]] n'etiti ụmụ agbọghọ.<ref>{{Cite web|url=https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies#|title=IVLP Alums Launch "Technovation Challenge" to Promote Girls' STEM Studies|date=16 April 2015|work=International Exchange Alumni|publisher=United States' Bureau of Educational and Cultural Affairs|language=en|accessdate=21 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190121104927/https://alumni.state.gov/highlight/ivlp-alums-launch-technovation-challenge-promote-girls-stem-studies|archivedate=21 January 2019}}</ref> Na mouth ubochi iri abuo na ato na onwa, Febuwari 2018, onye osote onye isi ala nke Quebec, Dominique Anglade, na Ministri nke Immigration, Diversity and Inclusion, David Heurtel, mara ọkwa na Gerba ga-eduzi ndị nduzi maka ụlọ ọrụ gọọmentị ọhụrụ, Entreprendre Ici.<ref>{{Cite web|title=Canada: Amina Gerba cooptée à la tête d'"Entreprendre Ici"|url=https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|work=Financial Afrik|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=24 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044341/https://www.financialafrik.com/2018/02/24/canada-amina-gerba-cooptee-a-la-tete-dentreprendre-ici/|archivedate=22 January 2019}}</ref> E guzobere ụlọ ọrụ ahụ iji kwalite ọdịiche dị n'ime ọchụnta ego na iji nyere aka dozie nsogbu na-emetụta ndị ọchụchụnta ndụ dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Québec investit 15 millions pour " tirer parti du plein potentiel des entrepreneurs de la diversité "|url=https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|work=ICI Radio Canada|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-ca|date=23 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209233756/https://ici.radio-canada.ca/nouvelle/1085527/investissement-quebec-15-millions-entrepreneurs-immigrants-diversite|archivedate=9 February 2019}}</ref> Gerba bụ onye nduzi maka Kansụl Canada na Africa, African Business Roundtable, na Fonds Afro-Entrepreneurs.<ref>{{Cite web|title=Board members of CCAfrica|url=http://ccafrica.ca/board-members/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120144753/http://ccafrica.ca/board-members/|archivedate=20 January 2019|date=2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=ABR Elects Dossou-Aworet President of the African Business Roundtable|url=https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|work=Realnews Magazine|accessdate=20 January 2019|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043931/https://realnewsmagazine.net/business/abr-elects-dossou-aworet-president-african-business-roundtable/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="World Bank">{{Cite web|title=Amina Gerba|url=https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|work=World Bank Live|accessdate=20 January 2019|language=en|date=28 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044139/https://live.worldbank.org/experts/amina-gerba|archivedate=22 January 2019}}</ref> Ọ na-eje ozi na Mahadum Quebec na ndị nduzi nke Montreal dị ka onye otu mmekọrịta ọha na eze.<ref>{{Cite web|title=Deux diplômées ESG nommées au Conseil d'administration de l'UQAM|url=https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|work=ESG UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=1 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044534/https://nouvelles.esg.uqam.ca/2018/2933-deux-diplomees-nommees-conseil-dadministration-luqam|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 1995, Gerba guzobere Afrique Expansion, ụlọ ọrụ ndụmọdụ e mere iji nyere aka mepụta mmekọrịta azụmahịa n'etiti ụlọ ọrụ North America na Africa. O mepụtara magazin nke otu aha ahụ na 1998.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba, Une Femme d'Exception, Récipiendaire De l'Ordre National Du Québec|url=http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|work=L'entrepreneuriat|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=25 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045510/http://lentrepreneuriat.net/sucess-storiesamina-gerba-une-femme-dexception-r-cipiendaire-de-lordre-national-du-qu-bec|archivedate=22 January 2019}}</ref> Na Mee 2017, Gerba guzobere nzukọ mba ụwa n'okpuru akara Afrique Expansion na Yaoundé, Cameroon, gbasara ike nke akụ na ụba dijitalụ na mba ahụ. Ọtụtụ ndị nnọchiteanya bịara ihe omume ahụ, gụnyere Jacques Bonjawo, Ernest Simo, na Arthur Zang, yana ndị isi sitere na nnukwu ụlọ ọrụ nkwukọrịta na Cameroon dịka MTN Group, Orange, na Camtel.<ref>{{Cite web|title=Cameroun – Télécommunications: La Camerounaise Amina Gerba organise un forum international sur l'économie numérique à Yaoundé du 15 au 17 mai prochain|url=https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|work=Actu Cameroun|accessdate=21 January 2019|language=fr-FR|date=28 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122043937/https://actucameroun.com/2017/04/28/cameroun-telecommunications-la-camerounaise-amina-gerba-organise-un-forum-international-sur-leconomie-numerique-a-yaounde-du-15-au-17-mai-prochain/|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2003, o mepụtara otu nnọkọ a na-akpọ Forum Africa (nke bụzi Afrique Expansion Forum) iji kwurịta mmepe akụ na ụba maka azụmaahịa Afrịka.<ref>{{Cite web|author=Jobin|first=Maryse|title=Le succès d'Amina Gerba et de son " Forum Afrique Expansion "|url=http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|work=Radio-Canada International|publisher=CBC|accessdate=9 February 2019|language=fr-FR|date=28 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209120716/http://www.rcinet.ca/fr/2017/09/28/le-succes-damina-gerba-et-de-son-forum-afrique-expansion/|archivedate=9 February 2019}}</ref> Ihe omume ahụ gosipụtara ọtụtụ ndị ọkà okwu ama ama gụnyere Pierre Pettigrew na Alpha Oumar Konaré na 2009; Daniel Kablan Duncan, Charles Sirois, na Jean-Louis Roy na 2013; Philippe Couillard na 2015; na Lise Thériault, Sheila Copps, Louis Vachon, na Francine Landry na 2017.<ref name="Ambassadrice" /><ref>{{Cite web|author=Un Administrateur|title=Forum Africa 2013 : Olusegun Obasanjo, Daniel Kablan Duncan et la Côte d'Ivoire à l'honneur|url=https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|work=Touki Montréal|accessdate=20 January 2019|language=fr-FR|date=21 September 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045651/https://www.toukimontreal.com/2013/09/21/forum-africa-2013-olusegun-obasanjo-daniel-kablan-duncan-et-la-cote-divoire-a-lhonneur/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref name="Ambassadrice">{{Cite web|author=Nadeau|first=Jean-Benoît|title=Ambassadrice pour l'Afrique|url=https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|work=[[Le Devoir]]|accessdate=20 January 2019|language=fr|date=25 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044026/https://www.ledevoir.com/opinion/chroniques/508791/ambassadrice-pour-l-afrique|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite web|author=Afrique Expansion Inc.|title=Danièle Henkel: event ambassador – The 8th Forum Afrique Expansion will bring together more than 500 African and Canadian decision makers in Montreal on October 2 and 3|url=https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|work=News Wire|accessdate=20 January 2019|language=en|date=5 September 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045444/https://www.newswire.ca/news-releases/daniele-henkel-event-ambassador---the-8th-forum-afrique-expansion-will-bring-together-more-than-500-african-and-canadian-decision-makers-in-montreal-on-october-2-and-3-642795833.html|archivedate=22 January 2019}}</ref> World Bank, African Development Bank, na AfreximBank na-ezigakwa ndị nnọchiteanya na nnọkọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=Afrique Expansion Forum|url=http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|work=[[Canadian Council on Africa]]|accessdate=20 January 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190120140357/http://ccafrica.ca/event/forum-afrique-expansion/|archivedate=20 January 2019}}</ref> === Kariderm na Kariliss === Gerba guzobere ụlọ ọrụ ịma mma abụọ sitere na Laval, Quebec: Kariderm na 1996 na Kariliss na 2011, na-elekwasị anya na nlekọta akpụkpọ anụ na ngwaahịa nlekọta ntutu. O guzobekwara Flash Beauté Incorporated, nke na-emepụta Kariderm, ngwaahịa butter mbụ iji nweta asambodo organic site na ECOCERT.<ref name="Excellence" /><ref>{{Cite web|author=Secrétariat de l'Ordre National du Quebec|title=Le Bulletin|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|work=Ordre National du Quebec|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151220234105/http://www.ordre-national.gouv.qc.ca/publications/bulletins/2014-09-bulletin-13.pdf|archivedate=20 December 2015}}</ref> Ụlọ ọrụ ya na-ewe ụmụ nwanyị 2,000 nke Songtaaba Cooperative na [[Burkina Faso]] n'ọrụ, ndị na-enweta akụkụ nke ahịa na ego niile site na mmemme microfinance nke Gerba mepụtara.<ref>{{Cite web|author=Forbes Woman|title=Shea's A Force|url=https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|work=Forbes Africa|publisher=ABN Publishing Pty Ltd|accessdate=20 January 2019|date=3 November 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122100032/https://www.forbesafrica.com/woman/2017/11/03/sheas-a-force/|archivedate=22 January 2019}}</ref><ref>{{Cite news|author=Porte-Monnaie|title=9 femmes d'affaires québécoises aux parcours inspirants|url=https://www.journaldemontreal.com/2018/04/23/10-quebecoises-qui-ont-marque-le-monde-des-affaires|accessdate=20 January 2019|work=Le Journal de Montréal|date=1 May 2018|language=fr-ca}}</ref> N'afọ 2010, a kpọrọ Gerba onye ọchụnta ego nke Afọ site na Gala de Réseau des Entrepreneurs et Professionnels Africains (Gala de REPAF).<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Gerba – Gala du REPAF 2010 – Toukimontreal.com|url=https://www.youtube.com/watch?v=frQj0AP4CYU|work=Youtube.com|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=9 May 2010|quote=Interview au Gala du Repaf 2010 d'Amina Nleung Gerba, gagnant du prix Entrepreneur de l'année}}</ref> N'afọ 2012, Gerba nwetara ihe nrite nke Mahadum Quebec na Montreal.<ref>{{Cite web|title=Amina Nleung Abah Gerba (Prix Reconnaissance UQAM 2012)|url=https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|work=UQAM|accessdate=21 January 2019|language=fr|date=29 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044606/https://tv.uqam.ca/amina-nleung-abah-gerba-prix-reconnaissance-uqam-2012|archivedate=22 January 2019}}</ref> N'afọ 2014, a kpọrọ Gerba Knight of the Order of Quebec maka ọrụ ya n'ịkwalite mmekọrịta azụmahịa n'etiti azụmaahịa North America na Africa na ịkwalite ọdịiche dị iche iche na azụmaahịa.<ref>{{Cite web|title=Amina Gerba – Ordre national du Québec|url=https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|work=La Gouvernment du Québec|accessdate=19 January 2019|language=fr|date=2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122044256/https://www.ordre-national.gouv.qc.ca/membres/membre.asp?id=3141|archivedate=22 January 2019}}</ref> A kpọrọ ya Personnalité Monde des Affaires de l'Anne (Business World Personality of the Year) na 2018 Gala Dynastie awards show.<ref>{{Cite web|author=Team Mobtreal|title=Les Gagnants du Gala Dynastie 2018|url=http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|work=Mobtreal|accessdate=21 January 2019|language=fr-CA|date=15 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190122045955/http://mobtreal.com/gagnants-gala-dynastie-2018/|archivedate=22 January 2019}}</ref> == Ihe odide == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sk7z2lganvnprg1y6ey9aeq4037t0ta Taiwo Hassan 0 18162 84362 82944 2022-07-21T16:11:06Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Abimbola Adeyemi Babatunde With Ogogo.jpg|thumb|added photo]] '''Taiwo Hassan''' (amụrụ na 31 Ọktoba 1959) nke a makwaara dị ka '''Ogogo''' bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe na onye nduzi. == Mbido == A mụrụ Taiwo Hassan na 31 Ọktoba 1959 na [[Ȯra Ogun|Ilaro]], obodo nke dị na steeti Ogun. O nwere ejima nwoke, ezinụlọ ya nwere akụkọ ihe mere eme nke ejima, nna ya na nna nna ya bụ ejima.<ref name="Odunayo">{{Cite web|first=Adams|author=Odunayo|url=https://www.naij.com/377536-i-pray-my-wife-forgives-me-for-marrying-2nd-wife-ogogo.html|title=I Pray My Wife Forgives Me For Marrying 2nd Wife –Ogogo|work=Naij.com|date=2 February 2015|accessdate=25 January 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Senator Yayi surprises Ogogo - The Nation Newspaper|url=https://thenationonlineng.net/senator-yayi-surprises-ogogo/amp/|accessdate=2022-02-26|work=thenationonlineng.net}}</ref><ref name="Naija Biography">{{Cite web|title=Taiwo Hassan Biography (Early life, Career, Films)|url=https://naijabiography.com/taiwo-hassan-biography-early-life-career-films|work=Naija Biography|date=22 December 2020}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Ogogo gụsịrị akwụkwọ praịmarị na Christ Church School na Ilaro. Ọ gara kọleji Gazikia na Lagos maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, mana o nweghị ike ịgụcha n'ihi nsogbu ego. Mgbe ahụ, ọ gara kọleji teknụzụ ma rụọ ọrụ dị ka onye na-arụzi ụgbọala na ụlọ ọrụ mmiri ruo ihe afọ irí na atọ.<ref name="Naija Biography">{{Cite web|title=Taiwo Hassan Biography (Early life, Career, Films)|url=https://naijabiography.com/taiwo-hassan-biography-early-life-career-films|work=Naija Biography|date=22 December 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://naijabiography.com/taiwo-hassan-biography-early-life-career-films "Taiwo Hassan Biography (Early life, Career, Films)"]. ''Naija Biography''. 22 December 2020.</cite></ref> == Ọrụ == Ogogo malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'afọ 1981, obere oge ka ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-arụ ọrụ. N'afọ 1994, ọ hapụrụ ọrụ ya na ụlọ ọrụ mmiri iji lekwasị anya n'ime ihe nkiri.<ref name="Odunayo">{{Cite web|first=Adams|author=Odunayo|url=https://www.naij.com/377536-i-pray-my-wife-forgives-me-for-marrying-2nd-wife-ogogo.html|title=I Pray My Wife Forgives Me For Marrying 2nd Wife –Ogogo|work=Naij.com|date=2 February 2015|accessdate=25 January 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOdunayo2015">Odunayo, Adams (2 February 2015). [https://www.naij.com/377536-i-pray-my-wife-forgives-me-for-marrying-2nd-wife-ogogo.html "I Pray My Wife Forgives Me For Marrying 2nd Wife –Ogogo"]. ''Naij.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 January</span> 2016</span>.</cite></ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|nm2102340|Taiwo Hassan}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fknms59vtjrj2upk8zmuj3t8mawjssw Femi Robinson 0 18215 84359 82998 2022-07-21T15:53:51Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|URL=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Femi Robinson.jpg|thumb|''femi robinson'']] '''Femi Robinson''' (Septemba 27, 1940 - Mee 20, 2015) bụ ''onye'' Naijiria na-eme ihe nkiri na telivishọn, nke a ma ama maka ọrụ ya na The Village Headmaster, ebe e chepụtara aha ya, "Ife Araba, The Village Head Master". Chief Eddie Ugbomah, onye bụbu onye isi oche nke Nigerian Film Corporation, kpọrọ ya "ihe ngosi nke ụlọ ọrụ ahụ".<ref>{{Cite web|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/05/more-accolades-for-late-femi-robinson/|title=More accolades for late Femi Robinson|work=The Guardian Nigeria|accessdate=24 May 2015}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Robinson na Septemba 27, 1940 na Bodo, obodo nta dị na [[Abeokuta]], isi obodo Ogun Steeti, ndịda ọdịda anyanwụ [[Naijiria|Naịjirịa]], n'ime ezinụlọ onye nchụaja Ifá. O nwetara nzere bachelọ na botany na [[University of Nigeria|Mahadum]] Naijiria, Nsukka (1962-1966) na mbido afọ 1960 tupu ọ banye na ụlọ ọrụ ihe nkiri Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://www.mynewswatchtimesng.com/i-prayed-for-another-chance/|title=I prayed for another chance|work=My Newswatch Times|accessdate=April 14, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160424081726/http://www.mynewswatchtimesng.com/i-prayed-for-another-chance/|archivedate=April 24, 2016}}</ref> == Ọrụ == Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'ihe nkiri ebe o mere ngosi dika Odewale na The Gods Are Not To Blame, egwuregwu 1968 nke [[Tribal chief|onye]] edemede egwuregwu Naijiria Chief Ola Rotimi. Egwuregwu ahụ bụ mgbanwe nke ''Oedipus Rex'' nke Gris.<ref>{{Cite web|url=http://www.pmnewsnigeria.com/2015/05/21/village-headmaster-femi-robinson-dies-at-75/|title=‘Village Headmaster’, Femi Robinson Dies At 75|work=P.M News|accessdate=April 14, 2016}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ dị mkpa na The Village Headmaster, ihe nkiri telivishọn na-agba ọsọ na Naịjirịa site na 1968 ruo 1988, nke Olusegun Olusola dere.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/the-return-of-the-village-headmaster/|title=The return of The Village Headmaster|author=Evelyn Osagie|work=The Nation|accessdate=24 May 2015}}</ref> N'abalị iri na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2012, Robinson kpọrọ gọọm''e''ntị etiti nke Naịjirịa ka ha machibido akwụkwọ [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] bụ Things Fall Apart n'ụlọ akwụkwọ Naịjirị, mgbe e bipụtara akwụkwọ ncheta Achebe na-ese okwu bụ "There Was a Country: A Personal History of Biafra" .<ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2012/10/femi-robinson-calls-for-the-ban-of-chinua-achebes-things-fall-apart.html|title=Femi Robinson Calls For The Ban Of Chinua Achebe’s Things Fall Apart In Schools|author=Information Nigeria|work=Information Nigeria|accessdate=24 May 2015}}</ref> == Ọnwụ == Robinson nwụrụ site na nkụchi obi na Mee 20, 2015 n'ụlọ ọgwụ Ayodele na mpaghara Ifako Ijaiye nke Lagos. Ọnwụ Robinson dọtara uche ọtụtụ ndị Naijiria ama ama.<ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2015/05/village-headmaster-femi-robinson-dead/|title=Village Headmaster, Femi Robinson, is dead|work=Daily Independent, Nigerian Newspaper|accessdate=24 May 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150524062454/http://dailyindependentnig.com/2015/05/village-headmaster-femi-robinson-dead/|archivedate=24 May 2015}}</ref> Dị ka Vanguard si kwuo, ''[[Vanguard (Nigeria)|onye]]'' na-eme ihe nkiri na Naijiria, Prince [[Jide Kosoko]], kwuru na maka ya wee si, "Femi Robinson bụ ezigbo ọkachamara. O nyela aka nke ukwuu na uto nke ụlọ ọrụ ntụrụndụ na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/05/my-dad-tried-to-change-his-environment-entertainment-industry-says-femi-robinsons-son/|title=My dad tried to change his environment, entertainment industry, says Femi Robinson's son|work=Vanguard News|accessdate=24 May 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2015/05/21/village-headmaster-actor-femi-robinson-dies-at-75/|title=Village Headmaster actor, Femi Robinson dies at 75|work=DailyPost Nigeria|accessdate=24 May 2015}}</ref> Onye isi ala nke [[Naijiria|Federal Republic]] of Nigeria, [[Goodluck Jonathan|Goodluck Ebele Jonathan]], gosipụtara ọmịiko ya nye ezinụlọ Robinson na nkwupụta nke onye ndụmọdụ ya pụrụ iche na mgbasa ozi, Dr. Reuben Abati.<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/new/jonathan-condoles-with-femi-robinsons-family/|title=Jonathan condoles with Femi Robinson’s family|author=Our|work=The Nation|accessdate=24 May 2015}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} 5v4ufo2x31rrzh9d1p9egil3j2p426h Àtụ:Did You Know 10 18302 84458 83860 2022-07-22T11:11:53Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Igbo Traditional Musical Instruments.jpg|right|thumb|frameless|Ngwa egwu ọdịnala Igbo bụ [[ogene]] na [[igba|ịgba]] dị iche iche]] 👉🏽Kalenda [[Igbo]] bụ usoro kalenda ọdịnala ndị Igbo si na Naịjirịa ugbu a. Kalenda nwere ọnwa iri na atọ n’afọ, izu asaa n’otu ọnwa, na ụbọchị anọ nke ahịa Igbo n’otu izu gbakwunyere ụbọchị ọzọ na ngwụcha afọ, n’ọnwa ikpeazụ. Kalenda a nwere ụbọchị ahịa anọ bụ; Eke, Afor, Nkwo na Orie.<br> 👉🏽Egwu Igbo na-atọkarị ụtọ. Ụdị egwu Igbo ama ama bụ Igbo highlife, Igbo bongo, na Odumodu. Ndị na-akụ Egwu Igbo na-agbasi mbọ ike ka ha na-akụ egwu ha site n'iji ngwa ọdịnala dịka [[Ekwe]] (slit drum) na [[Udu]] (drum).<br> 👉🏽Ndị Igbo anaghị eji ezinaụlọ ha egwuri egwu n'ihi na ha na-enwekarị ezinaụlọ buru ibu na ndị na-agbakọta ọnụ n'oge mmemme. N'omenala Igbo, a na-ewekari ezinaụlọ dị ka Ụmụnna.<br> 👉🏽Ndi Igbo nwee bụrụ, ma ka nwere usoro “ichekwaa ego na mbinye ego” nke a na-akpo “Isusu” nke putara “obere obere”. A na-emekwa ya na Caribbean Island ebe a na-akpọ ya "Susu". c6t55mpc3yfawg0z8fxwwkrkam1euv4 84461 84458 2022-07-22T11:15:50Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Igbo Traditional Musical Instruments.jpg|right|thumb|frameless|Ngwa egwu ọdịnala Igbo bụ [[ogene]] na [[igba|ịgba]] dị iche iche]] 👉🏽Kalenda [[Igbo]] bụ usoro kalenda ọdịnala ndị Igbo si na Naịjirịa ugbu a. Kalenda nwere ọnwa iri na atọ n’afọ, izu asaa n’otu ọnwa, na ụbọchị anọ nke ahịa Igbo n’otu izu gbakwunyere ụbọchị ọzọ na ngwụcha afọ, n’ọnwa ikpeazụ. Kalenda a nwere ụbọchị ahịa anọ bụ; Eke, Afor, Nkwo na Orie.<br> 👉🏽Egwu Igbo na-atọkarị ụtọ. Ụdị egwu Igbo ama ama bụ Igbo highlife, Igbo bongo, na Odumodu. Ndị na-akụ Egwu Igbo na-agbasi mbọ ike ka ha na-akụ egwu ha site n'iji ngwa ọdịnala dịka [[Ekwe]] (slit drum) na [[Udu]] (drum).<br> 👉🏽Ndị Igbo anaghị eji ezinaụlọ ha egwuri egwu n'ihi na ha na-enwekarị ezinaụlọ buru ibu na ndị na-agbakọta ọnụ n'oge mmemme. N'omenala Igbo, a na-ewekarị ezinaụlọ dị ka Ụmụnna.<br> 👉🏽Ndi Igbo nwee bụrụ, ma ka nwere usoro “ichekwaa ego na mbinye ego” nke a na-akpo “Isusu” nke putara “obere obere”. A na-emekwa ya na Caribbean Island ebe a na-akpọ ya "Susu". 2ve3jctqp3f7pcleb9e2p4gplnef2z3 Amina Abdi Rabar 0 18527 84460 83717 2022-07-22T11:15:00Z Love4sure 13067 wikitext text/x-wiki '''Amina Abdi Rabar''' (amụrụ n'afọ 1989) bụ onye na-eme ihe ngosi TV na redio na obodo Kenya, nke dị na Nairobi, [[Kenya]]. Ọ na-akwado ihe ngosi nri ụtụtụ na 98.4 Capital FM, Nairobi Ọ na-asụkwa [[Asụsụ Bekee|Bekee]] na Swahili nke ọma. Ọ na-akwado The Trend.<ref>{{Cite web|url=https://www.tuko.co.ke/278236-the-trend-show-host-amina-abdi-receives-ksh-4-million-car-birthday-gift.html|title=The Trend show host Amina Abdi receives KSh 4 million car as birthday gift|accessdate=29 June 2018|work=[[Tuko]]}}</ref [[Usòrò:Amina abdi Kenya.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website  [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] osungcxqjv2aq7ovedg9wjywizm30kc Eyerusalem Kuma 0 18634 84389 2022-07-21T18:26:30Z Viva33 12972 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1066905622|Eyerusalem Kuma]]" wikitext text/x-wiki '''Eyerusalem Kuma''' (amụrụ na 7 Septemba na afọ 1981 na [[Addis Ababa]]) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge, onye na-asọ mpi na marathons. O nwere ihe kacha mma nke 2:24:55 awa maka ebe dị anya ma bụrụ onye mmeri 2009 nke Amsterdam Marathon . Na mbido ọrụ ya, o ritere ihe nrite otu na Kenya na IAAF World Cross Country Championships. Ihe kacha mma ọ rụzuru bụ nke ise na 2002 na nke anọ na 2003. Ihe nrite mba ụwa mbụ ya bịara na African Championships in Athletics, ebe ọ bụ onye nwetara ọla nchara 10,000 mita na 2002 na onye mmeri Africa na 2004. Ọ bụkwa onye nke anọ na ihe omume ahụ na 2003 All-Africa Games. O meriri ihe nrite ọla edo nke otu ha na 2004 IAAF World Half Marathon Championships. Mgbe ọ nno ezumike ọrụ ya, ọ pụtara dị ka ọkachamara na marathon na 2009. Ọ bụ onye nke abụọ na Amsterdam Marathon na 2010 na 2011. N'afọ 2013, Kuma dara ule doping nke e mere na Amsterdam Marathon. A kwụsịrị ya afọ abụọ.<ref>[http://www.iaaf.org/download/download?filename=462a4e1d-e749-4009-9c44-66643f4daadc.pdf&urlslug=NEWS%20149%20-%20January%202014 IAAF newsletter]</ref> Na mbido ọrụ ya, ọ bụ ọkachamara na ọsọ ọsọ na ịgba ọsọ na-agafe mba. Egwuregwu mba ụwa mbụ ya bịara na afọ 2000, mgbe ọ bụ onye nke asaa na asọmupi ndị na-eto eto na 2000 IAAF World Cross Country Championships ma nweta otu ihe ahụ karịa mita 5000 na 2000 World Junior Championships in Athletics. Ọ mere nke mbụ ya n'afọ sochirinụ na 2001 IAAF World Cross Country Championships, na-abịa nke 23 na ogologo ọsọ ma na-enyere Ethiopia aka inweta ọlaọcha.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/eyerusalem-kuma-131143 Kuma, Eyerusalem]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]]. Retrieved on 25 April 2016.</ref> Kuma mere mmetụta mbụ ya n'afọ sochirinụ, dịka ọnọdụ nke ise ya na ogologo ọsọ na 2002 IAAF World Cross Country Championships duuru mba ya gaa n'ọkwa otu ma kwuo na ọla nchara karịrị mita 10,000 na 2002 African Championships in Athletics (n'azụ ndị Kenya Susan Chepkemei na Leah Malot).<ref name="AFR">[http://www.gbrathletics.com/ic/afc.htm African Championships]. GBR Athletics. Retrieved on 19 October 2011.</ref> Na 2003 IAAF World Cross Country Championships ọ nwere ọkwa kachasị elu, na-abịa nke anọ ma na-ewere aha otu ya na ndị nrite Werknesh Kidane na Merima Denboba.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/eyerusalem-kuma-131143 Kuma, Eyerusalem]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]]. Retrieved on 25 April 2016.</ref> O mekwara ka ọ bụrụ onye Ethiopia na 10,000 mita na 2003 Afro-Asian Games, ebe ọ bụ onye nke abụọ na [[Ejegayehu Dibaba]].<ref>[http://www.gbrathletics.com/ic/aag.htm Afro-Asian Games]. GBR Athletics. Retrieved on 19 October 2011.</ref> N'agbanyeghị ngosipụta na-adịghị mma na 2004 World Cross Country, ọ meriri nnukwu aha mbụ ya na 2004 African Championships in Athletics, na-emeri ndị niile bịara iji nweta ihe nrite ọla edo 10,000m.<ref name="IAAFBio" /><ref name="AFR">[http://www.gbrathletics.com/ic/afc.htm African Championships]. GBR Athletics. Retrieved on 19 October 2011.</ref> Kuma setịpụrụ 10,000m nke onwe ya n'afọ ahụ na Utrecht, Netherlands, na-agba ọsọ oge 31:25.46 nkeji. Nke a sụgharịrị ka ọ bụrụ ihe ịga nke ọma n'okporo ụzọ: ọ bịara nke isii na 2004 IAAF World Half Marathon Championships ma duru otu [[Bezunesh Bekele]] na Teyba Erkesso gaa na nrite ọla edo.<ref name="IAAFBio" /> Ọ gbara ọsọ na 2005 ma nwee ezumike n'ọrụ ịgba ọsọ ya ruo 2009. Eyerusalam laghachiri n'asọmupi site n'ime nke mbụ ya n'elu marathon na 2009 na Dubai Marathon, ebe oge ya nke 2:26:51 awa wetara ya ọnọdụ nke isii.<ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Pat|date=16 January 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/despite-heavy-rains-gebrselassie-clocks-20529|title=Despite heavy rains, Gebrselassie clocks 2:05:29 in Dubai|publisher=IAAF|accessdate=25 April 2016}}</ref> Na njem nke abụọ ya n'ebe ahụ, ọ meriri na 2009 Amsterdam Marathon. O nwetara ọkara marathon nke onwe ya nke 1: 10.42 awa na usoro nke onye nke abụọ na Great Scottish Run na Glasgow.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/ethiopia/eyerusalem-kuma-131143 Kuma, Eyerusalem]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]]. Retrieved on 25 April 2016.</ref> Ọ bụ naanị nke asatọ na Prague Marathon na 2010, mana mgbe ọ laghachiri Amsterdam ọ bụ onye nke abụọ n'ime oge nke 2:27:04 awa.<ref>[http://marathoninfo.free.fr/athletes/ethiopie/kuma_eyerusalem.htm Kuma Eyerusalem]. Marathon Info. Retrieved on 19 October 2011.</ref><ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=17 October 2010|accessdate=25 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/getu-feleke-sets-amsterdam-course-record-2054|title=Getu Feleke sets Amsterdam course record: 2:05:44|publisher=IAAF}}</ref> Ọ gbara ọsọ na 2011 Paris Marathon wee bịa nke anọ.<ref>{{Cite news|author=Vazel|first=Pierre-Jean|date=10 April 2011|url=http://www.iaaf.org/LRR11/news/newsid=59723.html|title=Fast Kenyan sweep by Kiptoo and Jeptoo at Paris Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=14 April 2011}}</ref> N'ọkwa nke atọ ya na-esote na Amsterdam Marathon, ọ gbara ọsọ nke onwe ya nke 2:24:55 awa, mana ọ bụ onye nke abụọ ọzọ ka ọ na-agwụ n'azụ onye Etiopia ibe ya Tiki Gelana.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=16 October 2011|url=http://www.iaaf.org/LRR11/news/newsid=62731.html|title=Chebet sizzles sub-2:06, course record for Gelana in Amsterdam|publisher=IAAF|accessdate=19 October 2011}}</ref> Eyerusalem emeghị podium na ọ bụla n'ime njem ya na afọ 2012: ọ bịara onye nke asaa na Tokyo Marathon na nke ise na Toronto Waterfront Marathon na Hannover Marathon. Agbụrụ mbụ ya nke afọ 2013 hụrụ ya ka ọ bụ onye nke atọ na Xiamen International Marathon na Vienna City Marathon .<ref>{{Cite news|author=Jalava|first=Mirko|date=5 January 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/terfa-breaks-course-record-in-xiamen|title=Terfa breaks course record in Xiamen|publisher=IAAF|accessdate=17 February 2013}}</ref><ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jörg|date=14 April 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/hat-trick-wins-for-gebrselassie-and-sugut-in|title=Hat trick wins for Sugut and Gebrselassie in Vienna|publisher=IAAF|accessdate=17 April 2013}}</ref><ref>{{Cite web|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=462a4e1d-e749-4009-9c44-66643f4daadc.pdf&urlslug=NEWS%20149%20-%20January%202014|title=IAAF newsletter|format=PDF}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] anovxd5zkrqxhws7wxn4ffes8ssceq0 Meskerem Legesse 0 18635 84390 2022-07-21T18:35:01Z Viva33 12972 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1066912480|Meskerem Legesse]]" wikitext text/x-wiki '''Meskerem Legesse''' (28 Septemba afọ 1986 wee ruo 15 Julaị afọ 2013) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ọsọ. O sonyere na mita 1,500 na 2004 Summer Olympics na Athens. Legesse ghọrọ ọkachamara ma sonye n'ọtụtụ ihe omume US n'ebe dị iche iche. O setịpụrụ ihe ndekọ ụwa nke ụmụaka na 800m ime ụlọ na oge nke 2:01.03 na Fayetteville, United States na 14 Febụwarị 2004. Na 2004 Olympics, ọ gbara ọsọ oge nke 4:18:03 (ebe nke iri na abụọ na okpomọkụ nke mbụ), ọ gakwaghị n'ihu na ihe nrite. Legesse biri na Westport, Connecticut ma ọ nọghị na Ethiopia ruo afọ itoolu, kemgbe afọ 2004. Ọ lara ezumike nká na ịgba ọsọ n'ihi ọnọdụ ọrịa obi.<ref>{{Cite news|first=Alex|author=Greig|title=Pregnant Olympian Meskerem Legesse dies in restaurant but her baby is saved|url=http://www.miaminewsday.com/national/14022-pregnant-olympian-meskerem-legesse-dies-in-restaurant-but-her-baby-is-saved.html|publisher=Miami Newsday|date=18 July 2013|accessdate=18 July 2013}}</ref> Legesse nwụrụ na mberede izu atọ tupu ya amụọ nwa. Ya na nwa ya nwoke dị afọ abụọ nọ mgbe ọ dara na 15 Julaị n'afọ 2013 na ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị na Hamden, Connecticut.<ref>{{Cite news|title=Pregnant former Olympian collapses and dies in Connecticut, doctors save baby|url=http://www.foxnews.com/sports/2013/07/18/pregnant-former-olympian-collapses-and-dies-in-connecticut-doctors-save-baby/|publisher=Fox News|date=18 July 2013|accessdate=18 July 2013}}</ref> Ndị dọkịta nwere ihe ịga nke ọma n'ịzọpụta nwa ya a na-amụbeghị amụ.<ref>{{Cite news|title=Meskerem Legesse collapses, dies|url=http://espn.go.com/olympics/trackandfield/story/_/id/9486152/pregnant-former-olympian-meskerem-legesse-dies-baby-saved|publisher=ESPN|date=18 July 2013|accessdate=18 July 2013}}</ref> [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] q2qhujv90t9jdnhk9v29ehcfpycc53z Oyo, Oyo State 0 18636 84455 2022-07-22T10:52:16Z Celetex 13524 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097029991|Oyo, Oyo State]]" wikitext text/x-wiki '''Oyo''' <ref>{{Cite web|url=http://www.wandeabimbola.com/|title=Ifa, wandeabimbola.com Home|work=www.wandeabimbola.com|accessdate=2017-09-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170915225007/http://www.wandeabimbola.com/|archivedate=2017-09-15}}</ref> bụ obodo ochie na [[Ȯra Ọyọ|Oyo Steeti]], [[Naijiria]] . E hiwere ya dị ka isi obodo nke fọdụrụ n'alaeze Oyo nke akụkọ ihe mere eme n'afọ 1830, ma ndị obodo ya mara ya dị ka 'Oyo Ọhụrụ' (Ọ̀yọ́ Àtìbà) iji mata ọdịiche dị na ya site n'isi obodo mbụ ruo n'ebe ugwu, ' Oyo ochie ' (Ọ̀yọ́). -Ilé), nke gbahapụrụ n'ihi agha mgbanwe ndị Yoruba . Ndị bi na ya bụ ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba ka ukwuu]], onye na-achị ya bụ Alaafin nke Oyo. == Akụkọ ihe mere eme == N'ihi oke ọchịchị nke alaeze ukwu Oyo nwere n'oge ọdịda anyanwụ Afrịka, a na-echekarị n' ọ bụ ndị otu agbụrụ Oyo nke ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] bụ ndị na-achị ebo ahụ. Nke a bụ eziokwu ruo n’ezie, na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme Yoruba bụ́ Samuel Johnson kọrọ na ndị Egba – bụ́ ndị malitere dị ka ndị Oyo – mgbe ha kpebiburu ọkwa ọnọdụ ọha mmadụ n’ime ezinụlọ ha site n’iji mara n' onye Egba ọ̀ ga-achọpụta agbụrụ ya wee laghachi na Oyo. [2] == Agụmakwụkwọ == Oyo nwere ụlọ ụlọ akwukwọ dị elu ise; Ndị a bụ Federal College of Education (Special), Ajayi Crowther University, Emmanuel Alayande College of Education (Erelu Campus na Isokun Campus), [http://fss-oyo.edu.ng/ Surveying Federal School of Surveying] (nke naanị ya bụ ụlọ akwụkwọ nyocha na Sub-sahara Africa), na Mahadum Atiba. Ọ nwere ọtụtụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ọha na nkeonwe dịka Oke-Olola Community School, Olivet Baptist High School, School of Science, Saint Benardine Girls Grammar School, Ladigbolu Grammar School, Oranyan Grammar School, Emmanuel Alayande Model High School, Aatan Baptist Comprehensive High School., Shepherd's Field International College, Golden Valley Academy, Nesto College, SPED International College na ndi ọzọ E nwere ọtụtụ ụlọ akwụkwọ praịmarị ma nkeonwe ya na nke ọha nwere ihe ọkụkụ ọhụrụ a na-ebo ebubo "ero" ụlọ akwụkwọ ndi nkeonwe == Azụmahịa == Nnukwu ahịa dị n'obodo ahụ gụnyere ahịa Akesan, ahịa Ajegunle, ahịa Owode, ahịa Saabo, ahịa Oparinde (Oja-oke) na ahịa Irepo. Oyo nwere alaka ụlọakụ dị iche iche dịka GT Bank (Owode), First bank, Zenith Bank, Access Bank, Eco Bank, United Bank for Africa etc na ụfọdụ obere ụlọ akụ na ndị otu ndị ọzọ. Ọ nwekwara ụlọ ahịa nri na nnukwu ụlọ ahịa dịka Ace Supermarket, Joba Pharmacy na Stores, Stores Labake, Jara Supermarket na ndị ọzọ. Obodo a bụ ebe ọtụtụ ebe a na-anọ amụ ihe dị ka Ogige Ochie Oyo National Park nke nwere ụlọ ngosi ihe mgbe ochie (nke nwere ihe ndị sitere na Alaeze Ukwu Òyó oge ochie) na anụmanụ ole na ole. Ụfọdụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na Oyo gụnyere Labamba Hotel, Tees Resort na mmanya, Begonia hotel, Adesh Hotel, Gold N Rock Hotel, Galaxy Hotel na ndị ọzọ. == Ọchịchị mpaghara na ebe == Obodo ahụ nwere okpuru ọchịchị ime Obodo anọ, ha bụ: [[Atiba|ọchịchị ime obodo Atiba]], nke dị na Offa-Meta; [[Oyo East|ochịchị ime obodo dị n' ọwụwa anyanwụ Oyo,]] nke isi ụlọ ọrụ ya bụ Kosobo; [[Oyo West|ọchịchị ime obodo dị n' odịda anyanwụ Oyo]], nke isi ụlọ ọrụ ya bụ Ojongbodu na [[Afijio|ọchịchị ime Obodo Afijio]], nke hiwere isi ụlọ ọrụ ya na Jobele. Obodo a dị n'etiti ụzọ abụọ, okporo ụzọ awara awara A1 si Lagos nke jikọtara ya site na [[Ibadan]] ruo " [[Ilorin]] ." == Omenala a ma ama == Death and the King's Horseman, egwuregwu nke onye mmeri Nobel bụ Wole Soyinka, dabeere n'ihe mere na Oyo n'afọ 1946.<ref>Author's Note</ref> ''Onye nwe obí eze'', abụ otuto nke Basit Ajibade dabeere na ike nke ndị eze Oyo. == Ndị ama ama == * Chief [[Fela Sowande]] (1905 – 1987), onye egwu na onye na-ede ihe * Chief Wande Abimbola (amuru n'afọ 1932), onye ọka mmụta akwukwo, onye bubu osote onye isi ulo akwukwo [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|mahadum nke Ife]] na onye bu onye isi ndi isi nke Senate nke Federal Republic of Naijirịa. * Gbenga Oluokun (amụrụ n'afọ 1983), onye ọkụ ọkpọ * Quadri Aruna (amuru n'afọ 1988), onye egwuregwu tenisi * Najeem Olukokun (amụrụ n'afọ 1990), onye egwuregwu bọọlụ * Olaniyi Afonja (b. 1974), onye ome ihe nkiri na onye na-akpa ọchị * [[Adebayo Faleti]], onye odee na onye ome ihe nkiri * Archbishọp Ayo Ladigbolu (amụrụ n'afọ 1938), Ụkọchukwu * [[Monsurat Sunmonu]] (amụrụ n'afọ 1960), Senator nke Federal Republic of Naijirịa na onye bụbụ onye isi okwu, ụlọ ogbakọ omebe iwu nke Oyo Steeti. == Edensibia == [[Òtù:Ama ukwu nor na Naigeria]] snt3vu7jeabej9qvl69hj89z9bw3zli Warawa 0 18637 84464 2022-07-22T11:21:51Z Celetex 13524 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1058901125|Warawa]]" wikitext text/x-wiki '''Warawa''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Nkeji Ochíchííwu Kano|Kano Steeti]], [[Naijiria|Naijirịa]] . Ụlọ ọrụ ya dị na obodo Warawa n'okporo ụzọ awara awara A237 . E mepụtara ya na ọchịchị obodo Dawakin Kudu na mmalite afọ iri iteghete. Onye na-akpa ọchị KannyWood maọbu omee [[Rabilu Musa|ihe nkiri Rabilu Musa]] (Ibro) sitere na ọchịchị ime obodo ahụ. Ọ bụ onyeisi oche nnọchịte anya ọchịchị ime obodo na-edu kansụl ahụ. Ndị kansụl omebe iwu Warawa na-eme iwu na-achị mpaghara ọchịchị obodo Warawa. Ọ nwere ndị nnọchite anya kansụl iri na ise na-anọchite anya ngalaba iri na ise nke ọchịchị ime obodo a. Ngalaba iri na ise nke ọchịchị ime Obodo Warawa bụ: * Yan dalla * Yangizo * Amarawa * Danlasan * Garin Dau * Gogel * Imawa * J/Galadima * Jemagu * Jigawa * Katarkawa * Madari Mata * Tamburawar Gabas * Tangar * Warawa Ọ nwere mpaghara 360&nbsp;km2 na ọnụ ọgụgụ mmadụ abụọ na ngụkọ nke afọ 2006. <nowiki></br></nowiki>Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị asaa na iri na atọ. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20}}</ref> == Edensibia == <references group="" responsive="1"></references> fo57kpd4nro8i1pg99d8sergvqetjmu Okehi 0 18638 84465 2022-07-22T11:31:21Z Celetex 13524 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/989672763|Okehi]]" wikitext text/x-wiki '''Okehi''' bụ ọchịchị ime obodo dị na [[Ȯra Kogi|Kogi Steeti]], [[Naijiria]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Obangede. Ọ nwere mpaghara 661&nbsp;km 2 na ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ dị Puku narị iri iteghete na iteghete, narị iteghete na iri iteghete ná iteghete na ngụkọ nke afọ 2006. <ref>[http://www.statoids.com/yng.html HASC, population, area and Headquarters Statoids]</ref> Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị abụọ na iri isii na anọ. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=October 7, 2009}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}}{{Kogi State}} c6q415b07n0ghb10wx3pidajfxs8bpa