Wikipedia igwiki https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_m%CC%80b%E1%BB%A5 MediaWiki 1.39.0-wmf.22 first-letter Midia Ihü kárírí Okwu Ọbanife Okwu ọbanife Wikipedia Okwu Wikipedia Usòrò Okwu usòrò MidiaWiki Okwu MidiaWiki Àtụ Okwu àtụ Nkwadọ Okwu nkwadọ Òtù Okwu òtù TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Gari 0 2565 85509 61090 2022-07-27T22:23:23Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099939751|Garri]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:PeeledCassava.jpg#file|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/PeeledCassava.jpg/180px-PeeledCassava.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|180x180px|Akpụkpọ anụ cassava]] N'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, ''gari'' bụ ntụ ọka na-acha creme nke a na-enweta site na nhazi mgbọrọgwụ nke cassava a na-ewepụta ọhụrụ. N'asụsụ Hausa, okwu a pụkwara izo aka na ntụ ntụ a na-enweta site na nhazi ihe ọkụkụ ndị ọzọ dị ka ọka Guinea, ọka, osikapa, yam, plantain na millet. Dịka ọmụmaatụ: a na-enweta garin dawa site na nhazi ọka guinea, n'otu aka ahụ, ''garin masara'' na ''garin alkama'' sitere na nhazi ọka na ọka wit. Garin magani bụ ọgwụ ntụ. Ihe oriri ntụ ọka a gwakọtara ya na mmiri oyi ma ọ bụ mmiri esi bụ akụkụ dị mkpa nke nri n'etiti agbụrụ dị iche iche nke Nigeria, [[Benin|Benin Republic]], [[Togo]], [[Ghana]], [[Guinea]], [[Kameroon|Cameroon]] na [[Liberia]]. Iji mee ntụ ọka ''gari,'' a na-ewepụ tubers cassava, sachaa ma sie ya ma ọ bụ kụrisịa ya iji mepụta mash. Enwere ike ịgwakọta mash na mmanụ nkwụ ma tinye ya n'ime akpa nwere oghere, nke a na-etinye n'ime igwe na-agbanwe agbanwe maka awa 1 iji wepụ mmiri karịrị akarị. Ozugbo a mịrị ya, a na-asa ya ma sie ya n'ime nnukwu ite ite e ji ma ọ bụ na-enweghị mmanụ nkwụ. Enwere ike ịchekwa garri granular kpọrọ nkụ ruo ogologo oge. Enwere ike ịpịa ya ma ọ bụ gwọọ ya iji mee ntụ ọka dị mma.<ref name="gari">{{Cite web|title=Garri|url=http://www.africanfoods.co.uk/gari.html|accessdate=August 6, 2015|publisher=African Foods}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.africanfoods.co.uk/gari.html "Garri"]. African Foods<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 6,</span> 2015</span>.</cite></ref> ''[[Eba]]'' bụ ntụ ọka siri ike nke a na-eme site na itinye ''gari'' na mmiri ọkụ ma jiri osisi kụchie ya ruo mgbe ọ ghọrọ ntụ ọka dị nro. A na-enye ya dị ka akụkụ nke nri na ofe na ofe dị iche iche. Ụfọdụ n'ime ndị a gụnyere okra soup, ''egusi'' soup, akwụkwọ nri soup, ''afang'' soup, ''banga'' soup na bitter leaf soup. Y<nowiki><i id="mwPg">Kokoro</i></nowiki> bụ nri na-atọ ụtọ nke Naịjirịa ọkachasị na ndịda na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjiria . A na-eme ya site na ntụ ọka ọka, gwakọta ya na ''garri'' na shuga ma sie ya. ''Gari'' na-abịa n'ụdị dị iche iche, nke a pụrụ ịhazi n'ụzọ siri ike, nke dị n'etiti na nke dị nro. A na-eji ụdị ọ bụla maka otu nri. Dị ka ihe oriri, ọka, ma ọ bụ nri dị mfe, a na-etinye ''garri'' na mmiri oyi (nke ọ na-adaba na ala), gwakọta ya na [[Ńnú odẹne|shuga]] ma ọ bụ mmanụ aṅụ, na mgbe ụfọdụ a na-agbakwunye ahụekere ma ọ bụ groundnut na ma ọ bụ mmiri ara ehi. Mmiri dị mkpa maka ''garri'' a na-etinye mmiri bụ 3:1. A pụkwara iri ''Garri'' kpọrọ nkụ na-enweghị mmiri, mana na shuga na ahụekere e siri esi agbakwunyere. N'ụdị ya kpọrọ nkụ, a na-eji ''gari'' eme ihe dị ka ihe na-esote agwa a na-esi n'ụzọ dị nro na mmanụ nkwụ. A na-akpọ ngwakọta nri a ''yoo ke garri'' ma ọ bụ ''Foto gari'' n'asụsụ Ga, na [[Ghana]]. Foto garri bụ ngwakọta nke ''garri'' na stew, ebe ''yoo ke gari'' bụ ''garri'' na agwa, ngwakọta nke a na-eri dị ka nri ehihie.<ref name="gari">{{Cite web|title=Garri|url=http://www.africanfoods.co.uk/gari.html|accessdate=August 6, 2015|publisher=African Foods}}</ref> A na-eri ya na achịcha bean na Naịjirịa. Maka nri zuru ezu, a na-esikarị ''gari'' site na itinye ya na mmiri ọkụ, wee gbanyụọ ya n'ime ntụ ọka. A na-eri nke a na ụdị dị iche iche nke nri akwụkwọ nri, nri mkpụrụ melon, nri ahụekere, ma ọ bụ agwa. Enwere ike ịgwakọta ''gari'' dị nro (nke a maara dị ka ''lebu'' na [[Ndi Yoruba|Yoruba]]) na ose na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ. A na-agbakwunye obere mmiri na-ekpo ọkụ na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] ma gwakọta ya na aka iji mee ka ọ dị nro. A na-enye ụdị ''garri'' a na azụ e siri esi. A na-ejere ya ozi na [[frejon]] na Good Friday. Na West Africa, ụdị abụọ ahụ na-acha ọcha na odo odo. A na-akwadebe ''gari'' na-acha odo odo site na itinye mmanụ nkwụ obere oge tupu oge ịgbaze nke cassava mash.<ref>{{Cite web|url=https://thewisebaker.com/garri-a-guide-to-west-africas-staple-food/|title=Garri: A Guide to West Africa’s Staple Food|publisher=The Wisebaker|accessdate=2021-06-13}}</ref> N'aka nke ọzọ, enwere ike ime ya site na iji ụdị cassava na-acha odo odo. A na-esi garri ọcha n'aka nke ọzọ n'enweghị mgbakwunye mmanụ nkwụ. Mgbanwe nke ''gari'' na-acha odo odo na nke na-acha ọcha bụ ihe a na-ahụkarị na Naịjirịa na Cameroon. Otu ụdị ''gari'' ọcha bụ nke a maara nke ọma dị ka ''gari-Ijebu''. Ọ bụ [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] sitere na Ijebu (Nigeria) mepụtara nke a. Na [[Ghana]], a na-ekpe ''gari'' ikpe site na ụtọ ya na nha ọka ya. Ụdị ndị na-atọ ụtọ na mkpụrụ ọka dị mma na-aba uru karịa ụdị ọka dị ilu, nnukwu. Ndị na-ere nri na-ahọrọ ọka siri ike nke nwere nnukwu starch, ebe nke a na-amịkwu ihe mgbe a na-etinye ya na mmiri. Ndị na-azụ ahịa na-elegharakarị anya maka ọka siri ike mgbe ha na-agbalị ịchọpụta ịdị ọhụrụ. Enwere ike iri gari n'ebughị nri ọzọ, dị ka ihe oriri, site na itinye ya n'ime efere ma tinye mmiri oyi, shuga, groundnut na mmiri ara ehi. A na-akpọkarị nke a ''gari'' soakings. Dịka ọmụmaatụ, a na-eji mkpụrụ ọka dị mma eme ijebu-garri, ma nwee ụtọ dị ụtọ, na-eme ka ọ dị mma ka a rie ya n'ụzọ a. N'ọtụtụ akụkụ nke West Africa, a na-agbakwunye shuga ma ọ bụ mmanụ aṅụ yana akị bekee, groundnuts, mmiri ara tiger nuts, na cashew nuts. N'ọtụtụ usoro nri ''gari'', a na-esi ya site na itinye mmiri na-esi ísì ma na-agbanye ya iji mee ihe siri ike ma ọ bụ porridge. A na-eri Eba na ofe ma ọ bụ stew. Ihe ka ọtụtụ n'akụkụ [[Eluàlà|Afrịka]] nwere nri cassava yiri ya. Na [[Liberia]], a na-eji ''gari'' eme ihe n'ụzọ na-atọ ụtọ a na-akpọ "n'ụzọ na na-atọ ọchị" nke a na-ejikọta ya na ahụekere na mmanụ aṅụ. Cassava, mgbọrọgwụ nke a na-emepụta ''gari'', bara ọgaranya na fiber, ọla kọpa na magnesium.<ref>{{Cite web|author=Nwokolo|first=Collins|date=2022-06-14|title=7 Impressive Health Benefits of Garri|url=https://healthguide.ng/health-benefits-of-garri/|accessdate=2022-06-21|work=Health Guide NG|language=en-us}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6bl9gy3b4u0xd8pvn4eus9gju4i2wg1 Bola Tinubu 0 2613 85576 84626 2022-07-28T06:55:39Z Gobonobo 10211 Mmeghari kemgbe 15:16, 8 Ọnwa isii 2022 wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Asiwaju Bola Ahmed Tinubu (5980497975).jpg|thumb|Bola Tinubu]] '''Asiwaju Bọla Ahmed Tinubu''' (amuru 29 Maachị 1952) bula onye governor [[Lagos State]] na [[Naigeria]], 29 Mee 1999 ru 29 Mee 2007. Obu onye ndi [[Action Congress]] (AC), bu otu ndi bidoro ''political party'' ahu. Na June 8, 2022, Tinubu meriri onye isi ala nke otu pati All Progressive Congress nyere 1271, iji merie osote onye isi ala Yemi Osinbajo na Rotimi Amaechi onye nwetara 235 na 316 n'otu n'otu.[https://www.lemonde.fr/afrique/article/2022/06/08/presidentielle-au-nigeria-l-ex-gouverneur-de-lagos-bola-tinubu-remporte-la-primaire-du-parti-au-pouvoir_6129404_3212.html] ==Lee nke ozo== * [[Lagos State]] * [[List of Nigerian state governors|Nde ''governor'' states no na Naigeria]] {{DEFAULTSORT:Tinubu, Bola}} [[Òtù:Governor of a Nigerian State]] f5qo3qk8uej1308epvm4y3mqadfkea5 France 0 7316 85461 72689 2022-07-27T16:05:20Z 102.91.5.18 F wikitext text/x-wiki {{Ngwómárí Obodo |conventional_log_name = Fụrench Ripọblik<br /> (''République française'') |common_name = France |image_flag = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present)|image_flag = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present)|image_flag = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present)|image_flag = Flag of France (1794–1815, 1830–1974, 2020–present).svg |image_coat = Armoiries république français|image_coat = Armoiries république français|image_coat = Armoiries république français|image_coat = Armoiries république française.svg | symbol_type = Ihü |image_map = France in the European Union on the globe (Europe centere|image_map = France in the European Union on the globe (Europe centere|image_map = France in the European Union on the globe (Europ ==Lee nke ozo== * [[Obodo Békè]] {{Commons}} {{Ala no n'ime Obodo Békè}} [[Òtù:France| ]] {{ÉdéNtạ}} hco5t89xo9jnradjrhdjap6myjoous6 Okwu:Ihu m̀bụ 1 8880 85404 83355 2022-07-27T13:33:17Z Olugold 12202 +[[Òtù:Ihu mbụ]]; +[[Òtù:Édémédé egosipụtara]] using [[Help:Gadget-HotCat|HotCat]] wikitext text/x-wiki '''This is a place for discussing the main page.''' For general discussions go to [[Wikipedia:Nzọr ogbako]]. == Main page change == Hi, The main page here is quite broken. It is full of red links. It is even more broken on mobile phones, and shows almost nothing. The current code of the main page is too complicated and too hard to edit. I recommend starting from scratch: Deleting everything and putting something very simple instead. Later it can be made more complex and designed, but in the beginning it should at least be usable. Here's a very simple suggestion for a first version to begin from: [[Ọbanife:Amire80/mp]]. If no-one objects, I'll replace the current page with this next week. If anyone has better proposals, I'll be happy to hear them. Tagging active users: [[Ọbanife:Abuchi Chinedu Ojiaku]], [[Ọbanife:Blossom Ozurumba]], [[Ọbanife:Tochiprecious]], [[Ọbanife:Uzoma Ozurumba]], [[Ọbanife:Oby Ezeilo]], [[Ọbanife:Ngozianaza]], [[Ọbanife:Ukabia]]. Thanks! --[[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]] ([[Okwu ọbanife:Amire80|talk]]) 07:03, 7 Ọnwaàsatọ 2019 (UTC) :Hello [[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]], :The proposed simple fix is okay. :I removed some of the diacritics as they are not used for those particular words in Igbo language. :Thank you for this proposal. :Regards, :[[Ọbanife:Uzoma Ozurumba]] :([[Okwu ọbanife:Uzoma Ozurumba|talk]]) ::Thank you so much! --[[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]] ([[Okwu ọbanife:Amire80|talk]]) 09:06, 7 Ọnwaàsatọ 2019 (UTC) :Hi [[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]], :The proposed simple fix is okay. :Thank you for this :Regards, :[[Ọbanife:Tochiprecious]] :([[Okwu ọbanife:Tochiprecious|talk]]) == Wikipedia or Wikipidia == Hi, What is the right name for Wikipedia in Igbo? The logo at the top says "Wikipedia", but the main page says "Wikipidia", and there is also the article [[Wikipidia]]. So what is correct? It should be consistent everywhere. Thanks! --[[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]] ([[Okwu ọbanife:Amire80|talk]]) 07:50, 7 Ọnwaàsatọ 2019 (UTC) :Hello [[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]], :The correct one is ”Wikipidia". :Regards, ::Hello[[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]], ::Its Wikipidia. ::Thanks ::Hello[[Ọbanife:Amire80|Amir E. Aharoni]], ::The correct should be Wikipidia ::Daalụ(Thanks) :[[Ọbanife:Oby Ezeilo]] == Hip hop song == Juice bae decide to release his new song "title" dream juice prove that yesterday in his Twitter account juice while a lot of people eager to listen it. [[Ọbanife:Ramadan bin|Ramadan bin]] ([[Okwu ọbanife:Ramadan bin|kwuo]]) 13:13, 23 Ọnwa iri 2021 (UTC) == Ihu mbụ == Asụpetaghị okwu a bụ ihu m bụ. O tosịr.i ịbụ Ihu mbụ. [[Ọbanife:Oby Ezeilo|Oby Ezeilo]] ([[Okwu ọbanife:Oby Ezeilo|kwuo]]) 11:40, 11 Ọnwa asaa 2022 (UTC) [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] 0zfd8wq717mgzw7yp8060bj2o2lwqb0 Egusi 0 9414 85495 64850 2022-07-27T21:39:51Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100199432|Egusi]]" wikitext text/x-wiki Egusi (nke a makwaara site na ọdịiche gụnyere '''egwusi''', agusi, ohue, '''Ikpan''', '''Ikon''', '''agushi''') bụ aha maka mkpụrụ protein jupụtara na protein nke ụfọdụ osisi cucurbitaceous (squash, melon, gourd), nke a na-eji mgbe a mịrị ya ma gwọọ ya dị ka isi ihe na nri West Africa.<ref>Rachel C. J. Massaquoi, [https://books.google.co.uk/books?id=bKwN7Absx6AC&pg=PA34&lpg=PA34&dq=egusi+west+africa#v=onepage&q=egusi%20west%20africa&f=false "Groundnut, Egusi, Palm Oil, and Other Soups"], in ''Foods of Sierra Leone and Other West African Countries: A Cookbook'', AuthorHouse, 2011, p. 36.</ref> Ndị ọchịchị ekwekọrịtaghị ma a na-eji okwu ahụ eme ihe nke ọma maka mkpụrụ nke colocynth, nke otu nnukwu mkpụrụ nke mmiri, ma ọ bụ n'ozuzu maka ndị nke osisi ọ bụla cucurbitaceous.<ref name="nrc">{{Cite book|author=National Research Council|title=Lost Crops of Africa: Volume II: Vegetables|date=2006|publisher=National Academies Press|chapter=Egusi|pages=158 (155–171)|url=https://www.nap.edu/read/11763/chapter/10#155}}</ref> Njirimara na ojiji nke mkpụrụ ndị a niile yiri n'ụzọ zuru oke. Mba ndị na-eto eto egusi gụnyere [[Mali]], [[Burkina Faso]], [[Togo]], [[Ghana]], [[Côte d'Ivoire]], [[Benin]], Nigeria, na [[Kameroon|Cameroon]].<ref name="nrc" /> Ụdị nke egusi sitere na ya gụnyere ''Cucumeropsis mannii'' na ''Citrullus lanatus''.<ref name="AfricanPast">{{Cite book|title=Archaeology, language, and the African past|author=Blench|first=Roger|publisher=Altamira Press|year=2006|isbn=9780759104655}}</ref> '''Ofe Egusi''' bụ ụdị ofe e ji mkpụrụ ala mee ka ọ sie ike ma bụrụ ihe a ma ama na West Africa, yana nnukwu ọdịiche dị n'ógbè.<ref>{{Cite book|author=Badiru, I.|title=Isi Cookbook: Collection of Easy Nigerian Recipes|date=2013|publisher=iUniverse|location=Bloomington|isbn=9781475976717|url=https://books.google.com/books?id=pDj5SB3KF8UC&q=egusi&pg=PA36}}</ref> E wezụga mkpụrụ, mmiri, na mmanụ, ofe egusi na-enwekarị akwụkwọ nri, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], akwụkwọ nri ndị ọzọ, ihe na-esi ísì ụtọ, na anụ. Akwụkwọ nri ndị a na-ejikarị eme ofe egusi gụnyere bitterleaf, pumpkin leaf, celosia na spinach. Nri ndị ọzọ na-agụnye tomato na okra. Ihe ndị a na-ahụkarị na-agụnye ose chili, yabasị, na agwa igurube. A na-ejikarị anụ ehi, ewu, azụ, shrimp, ma ọ bụ crayfish. Na Naịjirịa, egusi bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] ndịda ọdịda anyanwụ, ndị Efik, Ibibio na [[Anaang people|Annang]] ndịda ndịda [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title=How To Cook Egusi Soup Boiling Method {{!}} A Step By Step Guide|url=https://andrewmackaymp.com/how-to-cook-egusi-soup-boiling-method/|work=AndrewMackayMP}}</ref> Na [[Ghana]], a na-akpọkwa egusi akatoa ma ọ bụ agushi, dịka na Naịjirịa, A na'eji ya eme ofe na stew, na nke kachasị ewu ewu na palaver sauce.<ref>Freda Muyambo, [http://africancuisine.about.com/od/West-African-Cuisine/r/Palaver-Sauce-Recipe.htm "Palaver Sauce Recipe"], About food.</ref> Na ngwụcha afọ 1980, Gọọmentị Canada kwadoro ọrụ e bu n'obi ịmepụta igwe iji nyere [[Kameroon|ndị Cameroon]] aka ịkpụ mkpụrụ egusi.<ref>{{Cite web|url=http://web.idrc.ca/en/ev-83035-201_850336-1-IDRC_ADM_INFO.html|title=Projects in Cameroon|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141127190745/http://web.idrc.ca/en/ev-83035-201_850336-1-IDRC_ADM_INFO.html|archivedate=2014-11-27}}</ref> E mepụtara igwe na Naịjirịa iji kpochapụ egusi.<ref>{{Cite news|author=Shittu, S. K.|date=2012|title=Development and performance tests of a melon (egusi) seed shelling machine|publisher=Agricultural Engineering International: CIGR Journal|url=http://www.cigrjournal.org/index.php/Ejounral/article/viewFile/2027/1553}}</ref><gallery widths="200" heights="200"> Usòrò:A Plate of Pounded Yam (Iyan) served in Birmingham UK.JPG|Efere nke [[Yam (vegetable)|yam]] a kụrụ akụ, na ofe egusi Usòrò:Pounded Yam and Egusi Soup.jpg|Yam a gwakọtara agwakọta, na ofe egusi a na-etinye na azụ Usòrò:Egusi and bitter leaf soup..jpg|Egusi na ofe akwụkwọ ilu Usòrò:Egusi powder (lemon).jpg|Egusi ntụ na lemon ntụ Usòrò:Egusi soup with ponmo and beef.jpg|alt=Egusi_soup_with_ponmo_and_beef superEgusi soup na ponmo na anụ ehi Usòrò:Egusi soup with vegetables and dried catfish, prawns, beef and roasted cowskin.jpg|alt=Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish,_prawns,_beef_and_roasted_cowskin__wol____wol____wol__ Soup with vegetables and dry catfish, prawns, beef and roasted cowskin </gallery> == Ihe odide == {{Reflist|2}} [[Òtù:Igbo cuisine]] nmmlg0a1ykyoni3kb0gs2b227ka9kbc Chidera Okolie 0 9914 85412 84044 2022-07-27T13:40:21Z Olugold 12202 added databox wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Chidera Nneoma Okolie a'''mụrụ '''n’abalị''' iri abụọ na asaa n'ime ọnwa atọ n’afọ 1993 <ref name="NWA">{{Cite web|url=http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|title=100 Most Influential Nigerian Writers Under 40. (2016 List)|date=28 December 2016}}</ref>bụ̀ ode akwụkwọ agụmagụ nke ala[[Naijiria|Naịjirịa]] onye nwetara nlebaa anya nke mba mgbe akwụkwọ '''m̀bụ̀''' ya bụ ,"''Silence Become Too Loud"'' nwetara ézí nkwado na 2015 site n’aka onye isi ala Naịjirịa n’oge ahụ bụ [[Goodluck Jonathan]] . <ref name="Legit">{{Cite news|url=https://www.legit.ng/1100927-meet-24-year-chidera-okolie-chimamanda-adichie-making.html|title=Meet 24 year-old Chidera Okolie, another Chimamanda Adichie in the making|date=8 March 2019}}</ref> <ref name="witness">{{Cite news|url=https://www.witnessngr.com/meet-chidera-okolie-24-year-old-barrister-award-winning-writer/|title=Meet Chidera Okolie – 24 Year-Old Barrister & Award Winning Writer|date=8 March 2019}}</ref> == Ákụ́kọ́ ńdù ónyé == Á mụ̀rụ̀ Okolie na [[Enụgwụ|Enugu]] na southeast Nigeria . Okolie bidoro igosipụ̀ta ḿmásị́ ya ebe agụmagụ nọ̀ mgbe ọ́ ka bụ nwata, síté n'ime nke ọma na ngalaba akwukwo agụ́mágụ́ na ulo akwụkwọ ma ó bidokwara idere ụmụ akwụkwọ ibe ya obere akwụkwọ akụkọ n'ụlọ akwụkwọ. <ref name="BusinessDay">{{Cite news|url=https://businessday.ng/life-arts/article/the-creative-force-that-is-the-idios/|title=The Creative force that is the Idios|date=8 March 2019}}</ref> Okolie gụrụ akwụkwọ gbasara ìwú na Mahadum nke Naijiria,ma anabatakwara ya n'ụlọọrụ ndị òkaiwu Naijiria na Nọvemba 2016. == Ọ́rụ́ ágụ́mágụ́ == Okolie bipụtara akwụkwọ mbụ ya, ''"when silence Became Too Loud"''na Disemba 2014 mgbe ọ́ ka bụ nwata akwụkwọ mmụta iwu. <ref>{{Cite web|first=Zaynab|last=Quadri|url=http://pulse.ng/arts_culture/chidera-okolie-when-silence-becomes-too-loud-id3806238.html|title=Chidera Okolie: When silence becomes too loud|date=2 June 2015}}</ref> N'ọnwa Maachi 2015, akwụkwọ a nwètàrà ezi nkwado n' aka Onye bụ onye isi ala Naijiria ógè ahu, bụ [[Goodluck Jonathan]], <ref name="witness">{{Cite news|url=https://www.witnessngr.com/meet-chidera-okolie-24-year-old-barrister-award-winning-writer/|title=Meet Chidera Okolie – 24 Year-Old Barrister & Award Winning Writer|date=8 March 2019}}</ref> na ọ́gbákọ̀ atụmatụ nkwalite aka ọrụ Onwe na [[Abuja]] . Na Septemba 2017, o wepụtara akwụkwọ nke abụọ ya, ''bụ Nọt Forgiven,nke bụ'' mkpokota obere akụkọ gbasara mmetụta echiche. <ref name="Leadership">{{Cite news|url=https://leadership.ng/2019/03/08/the-future-raising-new-breeds-of-poets-storytellers/|title=The Future: Raising New Breeds of Poets, Storytellers|date=8 March 2019}}</ref> <ref name="Guardian">{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/with-the-future-okolie-raises-new-storytellers-poets/|title=With The Future, Okolie raises new storytellers, poets|date=8 March 2019}}</ref> === Íkêwàpụ̀tà échìchè === Na February 2018, Okolie guzobere Idios Creatives, otu ịkpọ na ịnye ndị na-eto eto òhèrè ,bụ ńdí nwéré mmásị́ ma chọsie ike ka ha gosipụta ihe okike/echiche ha. <ref name="Guardian">{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/with-the-future-okolie-raises-new-storytellers-poets/|title=With The Future, Okolie raises new storytellers, poets|date=8 March 2019}}</ref> <ref name="BusinessDay">{{Cite news|url=https://businessday.ng/life-arts/article/the-creative-force-that-is-the-idios/|title=The Creative force that is the Idios|date=8 March 2019}}</ref> N’Epril 2018, ọ́ tụ́pụ̀tàrà atụmatụ ńchémì echiche nke ihe ńríté sò nke lekwasịrị ányá nà akụkọ echepụtara echepụta/emeghị eme, <ref name="Leadership">{{Cite news|url=https://leadership.ng/2019/03/08/the-future-raising-new-breeds-of-poets-storytellers/|title=The Future: Raising New Breeds of Poets, Storytellers|date=8 March 2019}}</ref> nke dọtara ụmụaka ụlọ akwụkwọ opekarịa mmadụ narị atọ,iri itoolu na asaa. Ọ bụ Okolie họpụtara akụkọ otu narị ma chịkọta ya n’akwụkwọ nke akpọrọ ''The Future: Nchịkọta akwụkwọ abụ na obere akụkọ'' nke Umuaka Ndị ahọpụtara n'ụfọdụ ụlọ akwụkwọ nọ na Naịjirịa, nke ewepụtara na Nọvemba 2018. == Ńtúrúgo na Ḿbọ̀ == N'ọnwa Jun 2015, Okolie nwetara ihe ńríté African Achievers Awards.{{citation needed|date=April 2019}} Na 2016, é nyere ya aha dị ka odéé kachasị n'akụkọ echepụtara echepụta nke afọ ahụ ma bụrụkwa ótù n'ime otu narị odee áká ńkō na Naịjirịa na-agafebeghi afọ iri anọ na mmemmé nke mbu na mbụ nke Nigerian writers Awards. Á kọwapụtakwara ya dị ka odee kachasị n' agụmagụ echepụtara echepụta nke Xperience Womanity Awards.<ref name="NWA">{{Cite web|url=http://nwaward.com/2016/12/28/100-most-influential-nigerian-writers-under-40-2016-list/|title=100 Most Influential Nigerian Writers Under 40. (2016 List)|date=28 December 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=Exclusive photos from the Xperience Womanity Awards 2016|url=http://xperienceomaje.com/exclusive-photos-from-the-xperience-womanity-awards-2016/|date=6 May 2016}}</ref> Na Jenụwarị 2019, edepụtara ya na otu narị ụmụ ntorọbịa kachasị n'iweta mgbanwe nke AvanceMedia na ngalaba Iwu na ọchịchị. <ref>{{Cite web|title=2018 100 most influential young Nigerians finalists announced|url=https://www.pulse.ng/news/metro/2018-100-most-influential-young-nigerians-finalists-announced/f2lf9s3|accessdate=8 March 2018|date=11 January 2019}}</ref> * [http://idioscreatives.com Idio Ekike] == Ńrụ̀tụ́áká == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lrg1yqsga9i0nysuk5ck1cgppbv6jzf Illbliss 0 10242 85338 67787 2022-07-27T12:25:57Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Illbliss.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] {{Infobox musical artist|name=Illbliss|origin=|label=CAPital Hill Music/The Goretti Company|years_active=2000–present|occupation=[[Rapper]], recording artist, music executive, businessman and Actor.|genre=[[Hip hop music|Hip hop]], [[Rap]]|death_place=|death_date=|birth_place=|image=|birth_date=|birth_name=|alias=|background=solo_singer|caption=|landscape=yes|associated_acts=}} Illbliss Nkenụụdị Hipụ họpụ, Rapụ Aka ọrụ Rapa, Ndekọ egwu, egwu, Azụmaahịa na Omee oyonyo. Afọ ọ nọ ọrụ 2000–ugbua Lebeelụ CAPital Hill Music/The Goretti Company '''Illbliss''', nke '''akpọrọ iLLBLISS''', bụ onye egwu na-ede egwu / ndekọ hipụ-họpụ nke Naịjirịa, onye na -eme ihe nkiri, onye ọchụnta ego na onye nwe ụlọ ọrụ [[Chidinma|nchịkwa talentị]] nke [[Chidinma|akpọrọ]] <nowiki>'' The Goretti Company '</nowiki>, <ref>{{Cite web|url=http://notjustok.com/tag/goretti-company/|title=The Goretti Company|accessdate=June 14, 2015}}</ref> ụlọ ọrụ hụrụ maka ịmalite ọrụ nke [[Chidinma]] na [[Phyno]], na ndị ọzọ. Amaakwara ya dịka "Oga Boss", ọ natara ọtụtụ nhọpụta na nweta akara ugo, nke ọkachamma na vidiyo Hipụ Họpụ (maka egwu ya "U Go Wound O !!") N'afọ 2008 nke "Soundcity Music Video Awards" . Onyinye e nyere ya bụ onye Amerịka na-eti egwu bụ Nas . N’afọ 2019, ọ pụtara mbụ na ime ihe nkiri. A hụrụ ya na ihe nkiri ndịa:<ref>{{Cite web|title=IllBliss - King of boys|url=http://www.imdb.com/name/nm9814182/bio|accessdate=2020-11-01}}</ref><nowiki></br></nowiki> "King of Boys" dịka Odogwu. <ref name="bella naija illbliss">{{Cite web|title=The Making Of Dat Ibo Boy|url=https://guardian.ng/life/illbliss-the-making-of-dat-ibo-boy/|accessdate=2020-11-01}}</ref> Abọm ''izizi ya'', "''Dat Ibo Boy"'', nke pụtara na 2009, <ref name="2009 Debut Album - Dat Ibo Boy">{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/artist-album-reviews/album-review-illbliss-oga-boss-dat-ibo-boy/|title=Illbliss Debut Album Review|accessdate=June 15, 2015}}</ref> nke nwere, “Aiye Po Gan! (Enuf Space) ". <ref name="auto">{{Cite web|accessdate=June 16, 2015|url=http://notjustok.com/2009/03/25/ill-bliss-ft-terry-g-aiye-po-gan/|title=Aiye Po Gan FT Terry G}}</ref> Ọ wepụtara abọm ọhụrụ na Julaị 2020, "Illy Chapo X" <ref>{{Cite web|title=Album: Illbliss – Illy Chapo X|url=https://www.eapolyent.com/album/album-illbliss-illy-chapo-x-zip-file/|accessdate=2020-11-01}}</ref> == Ihe nkiri == === Abọm === * Dat Ibo Boy (2009) * Oga Boss (2012) * #Powerful (2015) * Illygaty:7057 (2016) * Illy Bomaye (2017) * Illbliss – Illy Chapo X (2020) === EPs === * Position of Power, Vol. 1 (2012) * Position of Power, Vol. 2 (2014) === Abọm arụkọ ọnụ === * IllyZilla <small>(ya na Teck Zilla)</small> == Onyinye na nhọpụta == {| class="wikitable" |Afọ ! Mmemme ! Nrite ! Onye nnata ! Nsonaazụ | Ref |- | 2008 | SoundCity Video Music Awọdụ | The SMVA maka vidiyo Hip-Hop kacha mma | Ya onwe ya|{{won}} | <ref name="auto1">{{Cite web|url=http://hiphopworldmagazine.com/theheadies/headie/|title=Past Headies|publisher=Hip Hop World Magazine|accessdate=June 15, 2015}}</ref> |- | 2009 | South South Music Awards | SSMA maka vidiyo Kachasị Mma maka "Aiye Po Gan! ( Enuf Space) | Ya onwe ya |{{won}} | |- | 2010 | The Headies | Hip Hop World Revelation nke Afọ | Ya onwe ya|{{nom}} | <ref>{{Cite web|title=Hip Hop World Awards Nominees List|url=http://www.underdarock.com/blog/hip-hop-awards-2010-nominee-list/|accessdate=June 14, 2015}}</ref> |- | 2010 | The Headies | The Headies Maka Abọm Rapụ Kachasị Mma | Ya onwe ya |{{nom}} | |- | 2010 | The Headies |The Headies maka Egwu etikọrọ ọnụ kachasị mma | Ya onwe ya |{{nom}} | |- | 2012 | Ndi NMWA | Kachasị mma vidiyo Hipụ-Họpụ | Ya onwe ya |{{won}} | |- | 2013 | The Headies |The Headies Awọdụ Abọm Rapụ kachasị mma | Ya onwe ya|{{nom}} | <ref name="auto3">{{Cite web|url=http://hiphopworldmagazine.com/theheadies/full-nominees-list-of-the-headies-2013/|title=2013 Headies Nominees List|accessdate=June 15, 2015}}</ref> |} == Nsidee == {{Reflist|30em}} == mpụga == * illBlissGoretti na Twitter   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dccdwqaxam257labt2tf39ylo0u66io Okobo, Akwa Ibom 0 11882 85533 73219 2022-07-28T01:53:05Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1072018446|Okobo, Akwa Ibom]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement|official_name=Okobo|other_name=Oron North|native_name=Aták Oro|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=250|pushpin_map_caption=Location in Nigeria|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Akwa Ibom State]]|subdivision_type2=Capital|subdivision_name2=[[Okopedi]]|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Chairman|leader_name=Ubuo E. Uduo|established_title=Created|established_date=1989|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=475.8|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=102,753|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|4|50|0|N|8|08|0|E|type:adm2nd_region:NG|display=inline,title}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=Postal code|postal_code=521|area_code=521101, 521102, 521103, 521104, 521105, 521106, 521107.|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}} '''Okobo''' dị na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]] ma bụrụ mpaghara gọọmentị nke [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom Steeti]]. N'ịgbaso mmepụta nke gọọmentị etiti na afọ otu puku, narị itoolu na iri asatọ na itoolu (1989) '''Okobo''' Local Government Area ka e wepụtara site na Oron, Akwa Ibom n'otu afọ ahụ.<ref>{{Cite book|title=Country Profile 2019|url=http://www.clgf.org.uk/nigeria|format=PDF|accessdate=February 26, 2021}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == [[Uruan]] dị na North-West, Oyono Estuary dị na North East, Oron, Akwa Ibom dị na East, Urue-Offong / Oruko dị na South-East, Nsit Atai dị na West, Esit Eket dị na ndịda, na [[Nsit-Ubium|Nsit Ubium]] dị na South West. '''Okobo''' bụ otu n'ime ndị Oron ise Local Government na [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] State. Gọọmentị ime obodo nwere agbụrụ anọ (4) (ebe ụfọdụ a maara ugbu a dị ka distrikti) site na agbụrụ itoolu (9) Oron (Afaha) nke bụ Afaha Okpo, Afaha Ukwong, '''Afafaha''' Ibighi, Afahaa Ebughu na Afaha Okiuso na atọ bụ agbụrụ ndị Okobo a maara dị ka Odu, Eta na Atabong kwuru na ọ bụ otu n'ime ndị Obolo / ndị agha hapụrụ ndị Oron n'oge ọ kwapụ site na Usakangeleedet (Afa Kemeroon Edit) ugbu a.<ref> Book A History of the CROSS RIVER REGION of Nigeria Edited by Monday B. Abasiattai <Ph.D.> Professor of History,University of Calabar. date written July1986 - September, 1988</ref> Ndị Okobo bụ ndị nwere omume enyi na udo. Ha na-echebe ndị ha nke ukwuu. N'oge ochie, ọ bụrụ na onye ọ bụla ọ na-amaghị nke gbalịrị ịbanye n'ime obodo ndị dị n'ókè na ọmarịcha ọmarịca ma ọ bụ ngwá agha na ebumnuche imerụ ma na-eyi ọgba aghara ma na-eme ka udo nke ụmụ amaala na-agbasa n'onwe ya n'ihi ọmarị nke nchebe a kwụnyere n'akụkụ ọ bụla nke obodo ahụ. == Asụsụ == A na-asụ ọtụtụ asụsụ na mpaghara ọchịchị ime obodo Okobo n'ihi usoro iwu dị mgbagwoju anya nke mpaghara ọchịchị ime ala. Asụsụ Okobo na-asụ n'ezinụlọ Odu na Eta. A na-asụ asụsụ Oro na Atak Oro. A na-asụ asụsụ Efik n'ọtụtụ ebe n'ezinụlọ Atabong. == Ezinụlọ na ebe obibi == Mpaghara ahụ nwere agbụrụ asaa (nke bụzi mpaghara) na '''Okobo''' ya bụ Afaha Eta, Odu, Atabong, Afaha Ukwong, Ebughu, Afafaha Okiuso na Ibighi. Ndị Okobo nọ na mpaghara atọ mbụ - Odu, Eta na Atabong ebe '''ndị Atak Oro''' (LGA na-adịghịzi adị) bi na mpaghara anọ fọdụrụnụ. N'ebe ugwu bụ Esuk Inwang (4° 56' 0" North, 8° 6' 0" East) na n'ebe ndịda bụ Nda(4° 47' 55' North, 8 ° 7' 34' East). Coordinates nke Nung Atai Eta bụ 4°51'0" N na 8°7'60" E na ndị nke Odobo bụ 4° 49' 32 North na 8° 6' 38o East. '''Odu''' nwere obodo iri na atọ (13) nke bụ ; * Akiba Obo * Anua Ekeya * Ebighi Edu * Ebighi Okobo * Ekpene Ekim * Esuk Inwang * Idibenin * Nda * Nung Ukana * Obot Inwang * Ube * Ufok Esuk Eta nwere iri na asaa (17) obodo na obodo nta '''nke''' gụnyere; * Afaha Nsung * Akananwana * Amamong * Anua Okopedi * Ape Amamong * Atai Amamong * Ata Atai Otope * Atipa Odobo * Ebighi Eta * Ekpene Ekim Eta * Ibawa * Mbieduo * Nsating * Nung Atai Eta * Nung Atai Odobo * Nung Udom Odobo * Obufi. '''Atabong''' nwere obodo anọ nke bụ * Ikot Iquo * Ikot Odiong * Ikot Okokon * Ikot Osukpong Afaha Ukwong Clan nwere obodo na obodo nta dị iri iri obodo nta: nke gụnyere '''Ezinụlọ Afaha Ebughu''' nwere obodo nta ise nke gụnyere * Anya * Ikono Gold * Nsie * Ịgba ụja Ezinụlọ '''Afaha Okiuso''' nwere obodo itoolu (9) nke gụnyere * Akai Nyo * Isa Okiuso * Itak Okiuso * Udung Afiang * Udung Amkpe * Udung Ukpong * Udung Ulo * Udung Umo '''Ezinụlọ Afaha Ibighi''' nwere obodo anọ (4) nke bụ * Afaha Akai * Atiabang * Oyoku Assang * Urue Ita == Ihe ndị sitere n'okike == '''Okobo''' nwere oké ọhịa na-ekpo ọkụ, ihe onwunwe na mahogany maka inye osisi maka ụgbọ mmiri, ụlọ na owuwu ụgbọ mmiri. E nwere nnukwu ụrọ, ezigbo ájá na mmanụ ala. Ịkụ azụ na ọrụ ugbo bụ ihe a na-ahụkarị na mpaghara gọọmentị ime obodo a. == Omenala == A na-egosipụta ihe nketa ọdịbendị n'ọtụtụ ịgba egwú ọdịnala na ịgba ekpo dịka Ekpe. Ememe agbamakwụkwọ ọdịnala na Okobo yiri nke ndị Efik . Ndepụta ahụ gụnyere: * Ịkụ ihe ọṅụṅụ (Mmin ukong usung) * Ihe ọṅụṅụ ekpere (Mmin akam) * Ihe ọṅụṅụ maka igosipụta ebumnuche (mmin ukop iko) * Ihe ọṅụṅụ (Mmin mbup) * Ihe ọṅụṅụ ekele (Mmin ekom) Ndepụta a bụ naanị maka emume Mbub (mmeghe). Ndepụta alụmdi na nwunye ọdịnala (Nkpo Ndo) na-abịa na usoro nke ya nke ememe na onyinye. Otú ọ dị, ọnụahịa a bụ £ 12 (bon duopeba). === Ememe agbamakwụkwọ ọdịnala (Ndo) === N'ụbọchị emume kwesịrị ekwesị nke na-ewere ọnọdụ n'ụlọ ezinụlọ nwanyị ahụ a na-alụ ọhụrụ, a ga-ejide nwoke ahụ na ezinụlọ ya na nna nwanyị ahụ na ndị ikwu ya n'ime ụlọ ịnọdụ ala mgbe ndị ọbịa ndị ọzọ na-anọdụ ala n'èzí, onye mgbasa ozi ma ọ bụ onye nhazi a maara dị ka Mma Ofiori Ndo [nwaanyị] Ette Ofiori ndo [nwoke] ga-ekwupụta ihe ọ bụla a ga-enye ndị ọbịa nọ n'èpụ. Otu n'ime ihe ndị dị mkpa a ga-enye bụ igbe nke nwere ụdị uwe dị iche iche, ihe ndị ọzọ, akpụkpọ ụkwụ iji gosi etu nwoke ahụ ga-esi lekọta nwunye ya. A na-akwụ ụgwọ nwanyị Okuk Ndo, a na-akwụ Ufop Iso Eka Eyen nne nwanyị ahụ, a na'akwụ Ufop iso Ete Eyen nna nwanyị ahụ, nwoke ahụ na-alụ nwanyị ahụ na-akwa Okpono Ndidito ka ọ na-ahapụ eriri dị n'ụkwụ na aka ya iji nweta ya. Mgbe ofiori ndo kpọrọ oku ka e nye ezinụlọ nwanyị ahụ a na-alụ ọhụrụ ihe ọṅụṅụ, ụmụ agbọghọ abụọ mara mma na-apụta na efere ọla nwere ihe ọṅụṅụ [nke a maara dị ka akpankpang] nke dị n'isi ha maka ngosi. Akpangkpang bụ ihe dị oké ọnụ ahịa dị nnọọ ụkọ n'ụbọchị ndị a n'ihi na ọ bụghị ezinụlọ ọ bụla nwere ike ịzụta ya. Ezinụlọ ndị eze nwere ya na-etinye ya maka ndị nọ ná mkpa. Mgbe ọ zutere usoro niile, nwoke ahụ na-alụ nwanyị ọhụrụ nke na-eyi uwe ọcha, (wrapper) {nsobo], akpụkpọ ụkwụ nwere bead na okpu dị njikere ịbanye n'ọgbọ egwuregwu ebe ndị ọbịa nọ ọdụ, ndị enyi ya na ya na-ejide nche anwụ mara mma n'elu isi ya ka ọ na-agba egwú na ọmarịcha ọdịnala na abụ. Mgbe ọ na-anọdụ ala ya, nwanyị ahụ a na-alụ ọhụrụ, nke yi uwe dị ka uwe Elizabethan {onyoyo}, mkpara mara mma na ntutu e ji ọla nchara mee ruo n'olu ya ma ọ bụ n'úkwù ya, na-eme ka ọ banye na egwu ekombi na ndị enyi ya na-esochi ya na-agba egwu na-eti mkpu. Ọ na-agba egwú gburugburu iji kelee ndị ọbịa tupu ọ nọdụ ala n'akụkụ di ya. Omenala ikpeazụ bụ ngosi nke ọtụtụ ihe kichin site n'aka nne nwanyị ahụ na ezinụlọ ya nye nwanyị ahụ a na-alụ ọhụrụ, onyinye ndị a na-abụkarị ihe niile nwanyị Okobo chọrọ iji mee ka ụlọ ya na-agba ọsọ n'ihi na ọ dịghị ihe na-adịghị adịkarị. Ememe ahụ na-agwụ ka di na nwunye ahụ na-agba egwú ebe ndị na-achọ ihe ọma na-esonyere ha na-eri nri, na-aṅụ mmanya na nnukwu ọṅụ. == Hụkwa == * Ndị Oron * [[Urue-Offong/Oruko]] * Mbo, Akwa Ibom * Oron, Akwa Ibom * Udung Uko * Obolo, Akwa Ibom * [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom Steeti]] * Mba Oron == Ihe odide == == Ebe esi nweta ya == {{LGAs and communities of Akwa Ibom State}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 5u1afv3smqf9ly3pbwueu3p0bz6ztuy Pinky Webb 0 12596 85429 74702 2022-07-27T14:18:41Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Pinky Webb on UKG set 2007.jpg|thumb]] '''Joanna Marie''' " '''Pinky''' " '''Pagaspas Webb''' (amụrụ ya na June 11, 1970)o bụ onye nte akụkọ mgbasa ozi Filipina na-arụ ọrụ ugbu a maka CNN Philippines . Ọ bụ ada Freddie Webb na nwanne Jason na Hubert Webb . == Agụmakwụkwọ == Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Colegio San Agustin ebe ya na Kris Aquino bụ ụmụ klas ya. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum De La Salle ebe o buru ụzọ were AB Psychology wee kpebie ịbanye na AB Management. Ọ malitekwara ọmụmụ ihe ole na ole na UCLA na Cal State Long Beach na akwụkwọ akụkọ maka otu semester. == Ọrụ == N'oge ọrụ ya na ABS-CBN, Webb bụ arịlịka ozi mbụ nke ANC Primetime News (1999-2004) na Dateline Philippines (2004-2014) yana onye ọbịa nke ''Umagang Kay Ganda'', ''XXX: Exklusibong, Explosibong, Exposé'' (site na 2008 ruo mgbe ihe ngosi ahụ kwụsịrị) na ''TV Patrol Weekend'' . Ọ bụ onye na-akwado redio Radyo Patrol Balita Alas Kwatro na mmemme nkọwa redio ''Tambalang Failon na Webb'' na ụbọchị izu ya na Ted Failon na DZMM . Na Mee 9, 2015, ''The Philippine Star'' kọrọ na Webb agbahapụla na ABS-CBN. Webb sonyeere CNN Philippines na 2016. <ref>{{Cite web|title=Pinky Webb officially joins CNN Philippines|url=http://www.medianewser.com/2016/03/breaking-pinky-webb-officially-joins.html|accessdate=2021-08-09}}</ref> Netwọk ahụ gosipụtara mmegharị ya na tweet. Ya na CNN Philippines gbara arụmụka na Eprel 4, 2016 dị ka arịlịka mbụ nke mgbasa ozi asụsụ Filipino ya, <nowiki><i id="mwMg">Balitaan</i></nowiki> . <ref>{{Cite web|title=First on MNP: Pinky Webb to anchor CNN Philippines' first Filipino-language newscast|url=http://www.medianewser.com/2016/03/first-on-mnp-pinky-webb-to-anchor-cnn.html|accessdate=2021-08-09}}</ref> Na Septemba 26, 2016, Webb kpọrọ aha dị ka onye ọbịa maka mmemme mmemme ọhụụ kwa ụbọchị nke akpọrọ ''Isi Iyi'' . <ref>{{Cite web|title=Pinky Webb to host CNN Philippines' new interview show 'The Source'|url=http://www.medianewser.com/2016/09/pinky-webb-to-host-cnn-philippines-new.html|accessdate=2021-08-09}}</ref> === Igwe onyonyo === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Netwọk |- | 2018-2019 | ''Ihe gbasara azụmahịa'' | Onye ọbịa | rowspan="4" | CNN Philippines |- | 2017-2018 | ''Na ndekọ'' | Otu n'ime ndị ntinye aka |- | 2016 - dị ugbu a | ''Isi Iyi'' | Onye ọbịa |- | 2016 - dị ugbu a | ''Balitaan'' | rowspan="3" | Akụkọ Anchor |- | rowspan="2" | 2011-2015 | ''Izu ụka Patrol TV'' | ABS-CBN |- | ''Ututu @ ANC'' | ANC |- | 2008-2013 | ''XXX: Exklusibong, Explosibong, Exposé'' | Onye ọbịa | rowspan="2" | ABS-CBN |- | 2007-2011 | ''Umagang Kay Ganda'' | rowspan="3" | Akụkọ Anchor |- | 2004-2014 | ''Oge akara ụbọchị Philippines'' | rowspan="2" | ANC |- | 1999-2004 | ''Akụkọ ANC Primetime'' |- |} === Redio === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! Netwọk |- | 2002-2009 | ''Radyo Patrol Balita Alas Kwatro'' | Akụkọ Anchor | rowspan="3" | DZMM |- | 2004-2009 | Pasada kwuru Trenta Sabado | rowspan="2" | Onye ọbịa |- | 2009-2012 | ''Tambalang Failon na Webb'' |} == Akara ngosi na nsonye == * Otu n'ime ndị ọbịa ihe ngosi ụtụtụ kacha mma (maka ''Umagang Kay Ganda'' ) - Star Awards maka TV (2008, 2009, 2010) * Onye ọbịa ihe ngosi ụtụtụ nke nwanyị kacha mma (maka ''Umagang Kay Ganda'' ) - 1st Media Newser Philippines Awards (2010) * Arịlịka redio kacha mma (maka ''Tambalang Failon na Webb'' ) - 9th Gawad Tanglaw (2011) * Arịlịka TV kacha mma (maka ''izu ụka patrol TV'' ) - 11th Gawad Tanglaw (2013) == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] kye41up4jqpm11r20um4f3lwnyw2wax Heather Bansley 0 12613 85434 74752 2022-07-27T14:28:43Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Prague Open 2014 - Heather Bansley.JPG|thumb]] '''Heather Bansley''' (amuru ya na Septemba 13, 1987, na London, Ontario ) <ref name="a">[http://olympic.ca/team-canada/heather-bansley/ COC Profile]</ref> bu onye egwuregwu volleyball osimiri nke Canada, na-egwu egwu dika onye agbachitere aka ekpe. <ref>{{Cite web|url=https://de.beachmajorseries.com/en/teams-players/playerdetails?id=1213|title=Players Details: Heather Bansley|publisher=[[Beach Volleyball Major Series]]|accessdate=August 26, 2018}}</ref> Akpọrọ ya aha FIVB Best Defensive Player of the World Tour na 2015, <ref>{{Cite web|title=FIVB 2015 Womens Awards|url=https://www.fivb.com/en/about/news/2016-fivb-world-tour-update-after-fivb?id=57966}}</ref> 2016 <ref>{{Cite web|title=FIVB 2016 Womens Awards|url=http://worldtour.2016.fivb.com/en/news/germanys-ludwig-wins-top-individual-2016-world?id=65162}}</ref> na 2018. <ref>{{Cite web|title=FIVB 2018 Womens Awards|url=http://worldtour.2018.fivb.com/en/648/news/20-year-old-duda-selected-as-womens-fivb-world?id=78479}}</ref> == Ọrụ mahadum == Bansley gbara CIS Volleyball maka Toronto Varsity Blues maka oge ise site na 2005 ruo 2010 ebe ọ bụ onye so na ndị mmeri 2009-10 OUA . <ref>{{Cite web|url=https://varsityblues.ca/sports/womens-volleyball/roster/heather-bansley/2114|title=2009-10 Women's Volleyball Roster, Heather Bansley|publisher=[[Toronto Varsity Blues]]|accessdate=July 26, 2020}}</ref> == Ọrụ nke onye ma ọrụ(pro) == Bansley na onye ọlụlụ mbụ Sarah Pavan so na ndị otu Canada maka asọmpi Olimpik Summer 2016 . <ref>{{Cite web|url=http://olympic.ca/2016/06/11/three-beach-volleyball-teams-earn-olympic-berths/|title=Three beach volleyball teams earn Olympic berths|author=Hossain|first=Asif|date=11 June 2016|work=www.olympic.ca|publisher=[[Canadian Olympic Committee]]|accessdate=16 June 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Wake|first=Bev|date=7 June 2016|title=Heather Bansley: A Q-and-A with the Olympic beach volleyball player|url=http://news.nationalpost.com/sports/rio-2016/heather-bansley-a-q-and-a-with-the-olympic-beach-volleyball-player|work=[[National Post]]|accessdate=16 June 2016}}</ref> Mgbe ha tozuchara maka asọmpi ụmụnwaanyị, ha abụọ gbara asọmpi na Pool E wee merie asọmpi atọ niile site na akara 2–0. Maka egwuregwu agba nke iri na isii, ejikọtara ha na ndị otu Canada Broder na Valjas nke ha meriri n'usoro nke (21–16, 21–11). Ha meriri Laura Ludwig nke Germany na Kira Walkenhorst n'usoro kwụ ọtọ (14–21, 14–21) na nkeji iri na ise. <ref name="wrr2016">{{Cite news|author=Merce|first=Greg|title=Pavan and Bansley's Olympic run ends|url=https://therecord.blogs.com/roadtorio/2016/08/pavan-and-bansleys-olympic-run-ends-.html|accessdate=19 August 2019|work=The Record|date=14 August 2016}}</ref> Bansley na onye ya na ya na-emekọ ihe ugbu a Brandie Wilkerson gbakọrọ aka ọnụ na ngwụcha ngwụcha Swatch World Tour na Toronto (Septemba 13–18, 2016), ebe ha gwụchara 9th. <ref>[http://www.cbc.ca/sports/olympics/summer/bansley-wilkerson-world-tour-finals-roundup-1.3762593 Canada's Bansley, Wilkerson 2-0 as beach v-ball partners at World Tour event]</ref> Na 2018, ha nwere afọ nkwụsịtụ ma mechie oge nke 1 na njem nleta ụwa FIVB. <ref>{{Cite web|date=|title=Wilkerson and Bansley Top Women's Beach Volleyball Rankins|url=https://en.volleyballworld.com/en/beachvolleyball/worldtour/2019/news/wilkerson-and-bansley-top-women’s-beach-volleyball?id=80406}}</ref> Akpọrọ Bansley na Wilkerson aha dịka akụkụ nke otu egwuregwu Olympic nke Canada maka asọmpi Summer Summer 2020 na Tokyo, otu n'ime ntinye mba abụọ na asọmpi ụmụ nwanyị yana otu Bansley onye bụbu onye mmekọ Pavan na Melissa Humana-Paredes . Bansley na Wilkerson gbalịsiri ike n'oge egwuregwu ọdọ mmiri, na-edekọ mfu abụọ na otu mmeri, mana ha abanyela na ọkwa ịkụ aka n'ihi ịbụ otu n'ime ndị otu abụọ "Lucky Loser" kachasị elu. Na agba nke 16 ha bụ mkpụrụ nke iri na isii, mana na-atụghị anya ya kpasuru ndị otu egwuregwu America nke Claes / Sponcil nke atọ site na imeri setịpụ abụọ na otu. <ref>{{Cite news|title=Canadian beach volleyball duo Bansley, Wilkerson advance to quarter-finals at Tokyo Olympics|url=https://www.cbc.ca/sports/olympics/summer/volleyball/beach/beach-volleyball-canada-advance-quarter-final-tokyo-2020-1.6125731|accessdate=2 August 2021|publisher=CBC Sports|date=31 July 2021}}</ref> Na nkeji iri na ise, ha chere ndị otu Latvia Kravčenoka / Graudiņa ihu, ma kpochapụ ya mgbe ha nwụsịrị usoro abụọ na otu. <ref>{{Cite news|title=Canada's Pavan, Humana-Paredes eliminated in Olympic beach volleyball quarter-finals|url=https://www.cbc.ca/sports/olympics/summer/volleyball/beach/canada-beach-volleyball-pavan-humana-paredes-bansley-wilkerson-quarter-finals-1.6127074|accessdate=3 August 2021|publisher=CBC Sports|date=3 August 2021}}</ref> == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == Media related to Heather Bansley at Wikimedia Commons * Heather Bansley at the FIVB beach volleyball database * Heather Bansley at the Beach Volleyball Database * Heather Bansley at the Canadian Olympic Committee * Heather Bansley at the International Olympic Committee * Heather Bansley at Olympedia {{s-start}} {{s-ach|aw}} {{Succession box|before={{flagathlete|[[Larissa França]] | BRA}}|title=[[FIVB Beach Volleyball World Tour|Women's FIVB World Tour "Best Defender"]]|years=2015–2016|after={{flagathlete|[[Laura Ludwig]] | GER}}}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 31pbo8o0g0bpcdl9a9rubjrj31rhzmu Karen Villeda 0 12681 85437 81698 2022-07-27T14:37:37Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:KV AGOSTO 2013.jpg|thumb]] '''Karen Villeda''' (amụrụ ya na afọ 1985) bo bu onye odee, onye na-ede uri na onye na-ese ihe dijitalụ Mexico. <ref name="INBA 2021">{{Cite news|title=Karen Villeda|url=http://www.elem.mx/autor/datos/2021|accessdate=6 July 2021|work=Enciclopedia de la literatura en México|language=es|date=January 27, 2021}}</ref> <ref>{{Cite journal|author=Flores|first=Leonardo|title=La literatura electrónica latinoamericana, caribeña y global: generaciones, fases y tradiciones|journal=Artelogie|date=2017|volume=11|issue=11|doi=10.4000/artelogie.1590|url=https://journals.openedition.org/artelogie/1590|language=fr|accessdate=6 July 2021}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Villeda na Tlaxcala, Mexico na afọ 1985. <ref name="Montiel 2020">{{Cite journal|author=Montiel|first=Daniel Escandell|title=Twitter and Uncreative Poetry by Karen Villeda and Denise Audirac in her Work POETuitéame|journal=Literatura Mexicana|date=2020|volume=31|issue=1|doi=10.19130/iifl.litmex.31.1.2020.1147|language=es|issn=2448-8216}}</ref> Ọ malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ 9, wee bipụta abụ mbụ ya n'akwụkwọ akụkọ mpaghara mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ edemede mgbe ọ dị afọ 16. <ref name="Mulugeta 2015">{{Cite news|author=Mulugeta|first=Mikael|title=Working to make a difference|url=https://now.uiowa.edu/2015/10/working-make-difference|accessdate=6 July 2021|work=IOWA Now|date=October 19, 2015}}</ref> O bipụtara akwụkwọ mbụ ya nke abụ mgbe ọ dị afọ 18, ma mụọ International Affairs na Monterrey Institute of Technology and Higher Education . <ref name="Mulugeta 2015" /> Mmasị ya na uri na njikọ ya na akụrụngwa teknụzụ dị iche iche malitere site na LABO: Laboratory of cyberpoetry (www.labo.com.mx). Asụgharịla abụ ya n'ọtụtụ asụsụ, gụnyere Arabic, Bekee, French, German na Portuguese. <ref name="INBA 2021" /> Ọrụ ya dị ka onye na-ede uri bụ akụkụ nke Archive of Hispanic Literature on Tape of the Library of Congress (2015) <ref>{{Cite web|title=Mexican poet Karen Villeda reading from her work|url=https://www.loc.gov/item/2016686148/|accessdate=28 March 2019|work=Library of Congress, Washington, D.C. 20540 USA}}</ref> na ọ bụ otu n'ime ndị edemede Mexico ole na ole na ebe nchekwa. Akụkụ nke ọrụ dijitalụ ya dị na mpịakọta nke atọ nke mkpokọta akwụkwọ eletrọnịkị nke Massachusetts Institute of Technology. <ref name="Montiel 2020" /> Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke ''Este País'' . Na 2015, ọ ghọrọ onye ọdịda ọdịda nke International Writing Programme (IWP) na Mahadum nke Iowa, wee họrọ ya dị ka IWP Outreach Fellow. <ref name="Mulugeta 2015" /> Ebe nrụọrụ weebụ ya ''POETronicA'' gụnyere ọrụ na-agụnye hypertext, visuals, na vidiyo. <ref name="Montiel 2020" /> Ya na Denise Audirac na-arụkọ ọrụ ọnụ iji mepụta ọrụ 2014 ''POETuitéame'', nke na-agụnye ma na-emegharị ọdịnaya site na Twitter . <ref name="Montiel 2020" /> == Nnabata dị mkpa == N'afọ 2016, Rachel Rose nke ''The Fiddlehead'' dere "ihe odide ya na-egosi na ọ bụ onye na-akwado ikike ụmụaka, karịsịa ụmụaka ndị hapụrụ Mexico ma kwaga n'ebe ugwu, na US, na-ebute ọdachi nke asụsụ, mmekọrịta ọha na eze na mpaghara obodo na ha. " <ref name="Rose 2016">{{Cite news|author=Rose|first=Rachel|title=The Fiddlehead Interviews: Birgül Oğuz, Karen Villeda and Betsy Warland|url=https://thefiddlehead.ca/content/fiddlehead-interviews-birg%C3%BCl-o%C4%9Fuz-karen-villeda-and-betsy-warland|accessdate=6 July 2021|work=[[The Fiddlehead]]|date=September 21, 2016}}</ref> Na nyochaa ''Visegrado'' maka ''Okwu na-enweghị Borders'', Charlotte Whittle na-ede, sị, "Villeda na-ezere ihe ọ bụla, na-ezigara anyị akwụkwọ ozi akwụkwọ ozi nke ihe ndị a na-ahụ anya dị oke egwu ka ọ na-awagharị n'ókèala ọ họọrọ, na-ebu ibu nke ụlọ n'ime akpa ya. Villeda's “micro-essays” mebere ederede ngwakọ n'ezie nke bụ akwụkwọ ndetu njem ozugbo, nkatọ agụmagụ na uri prose.” <ref name="Whittle 2020">{{Cite news|author=Whittle|first=Charlotte|title=Peripatetics: The Essays of Jazmina Barrera, Karen Villeda, and Mariana Oliver|url=https://www.wordswithoutborders.org/article/may-2020-words-for-longing-essays-peripatetics-charlotte-whittle|accessdate=6 July 2021|work=[[Words Without Borders]]|date=May 2020}}</ref> Daniel Escandell Montiel na-ede na ''Literatura Mexicana'', " ''POETronicA'' bụ ọrụ weebụ nke na-ejikọta ihe okike uri nke Villeda nke na-agafe akwụkwọ na, n'ime ya, ''POETuitéame'' bụ oge mgbanwe nke na-emepe ụzọ nke onye edemede na-ede uri nke nwa amaala, n'ụzọ megidere ya. ruo na ederede ndị bu ụzọ, nke sitere n'ike mmụọ nsọ, dabere na ma ọ bụ sitere na nchịkọta uri ọdịnala ọdịnala (ya bụ, e bipụtara), nke onye odee sitere na Tlaxcala. Ọ bụrụ na a kọwara Villeda na profaịlụ dị ka nke dị na ''Encyclopedia of Literature na Mexico'' dị ka "onye na-ede uri na onye na-ese ihe" (2011), o doro anya na ''POETuitéame'' abụrụla ihe dị mkpa iji kwalite ibu mba ụwa dị ka onye na-ese ihe dijitalụ. " <ref name="Montiel 2020" /> == Akwụkwọ akụkọ == ; Nchịkọta uri * 2021: ''Anna y Hans.'' Fondo de Cultura Económica. * 2014: ''Constantinopla'' . Akwụkwọ Posdata. * 2014: ''Dodo'' . Fondo Editorial Tierra Adentro. * 2011: ''Babia'' . Ediciones de Punto de Partida. * 2010: ''Tesauro'' . Fondo Editorial Tierra Adentro. * 2005: ''La caja de los recuerdos o la instrucción para recordarnos'' . ITC y Consejo Nacional para la Cultura y las Artes (CONACULTA). ; Nchịkọta edemede * 2019: ''Agua de Lourdes'' . Ser mujer na Mexico. (2019). Turner. * 2017: ''Visegrado'' . Almadía. * 2016: ''Tres'' . Cuadrivio Ediciones. ; Akwụkwọ ụmụaka * 2016: ''Pelambres'' . Pearson. * 2015: ''Cuadrado de Cabeza.'' ''El mejor detective del mundo (o eso cree él)'' . == Nkwanye ugwu na ihe nrite == * 2005 IV National Award of Poetry for Children ''Narciso Mendoza'' <ref name="INBA 2021" /> * 2008 Poetry Prize sitere na akwụkwọ akụkọ Punto de Partida <ref name="INBA 2021" /> * 2013 Elías Nandino National Prize for Young Poetry <ref name="INBA 2021" /> <ref>{{Cite news|title=Literature: Better Than Politics at Fostering Cultural Understanding|url=https://www.iowapublicradio.org/show/river-to-river/2016-04-25/literature-better-than-politics-at-fostering-cultural-understanding|accessdate=7 July 2021|work=Iowa Public Radio|date=April 25, 2016}}</ref> * Ihe nrite nka nka nke 2014 nke akụkọ ụmụaka maka ''Cuadrado de cabeza'' <ref name="INBA 2021" /> * 2014 Mexico City Youth Award <ref name="INBA 2021" /> * 2016 Clemencia Isaura National Poetry Award * 2017 Clemencia Isaura National Poetry Award <ref name="INBA 2021" /> * 2017 José Revueltas Literary Essay Fine Arts Award 2017 maka ''Visegrad: edemede edemede si Hungary, Poland'' <ref name="INBA 2021" /> * 2019 Gilberto Owen National Literature Award * 2020 Ignacio Manuel Altamirano National Poetry Award maka ''Anna na Hans'' <ref name="INBA 2021" /> == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://poetronica.net/home.html POETronicA] (webụsaịtị gọọmentị) * [https://collection.eliterature.org/3/work.html?work=poetuiteame POETuitéame] (webụsaịtị gọọmentị) * [https://www.wordswithoutborders.org/article/may-2020-words-for-longing-essays-visegrad-karen-villeda-charlotte-whittle Visegrád] (Karen Villeda, ''Okwu Na-enweghị oke'', Mee 2020) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pxqng57geufwpl6tbrbe6gsyywb2lbt Kim Polese 0 12688 85421 74905 2022-07-27T13:53:55Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kim Polese, Spikesource.jpg|thumb]] '''Kim Karin Polese''' (amuru na Nọvemba 13, 1961) bu onye ọchụnta ego nke Silicon Valley na onye isi teknụzụ. Ọ na-eje ozi dị ka onye isi oche nke CrowdSmart Inc., ụlọ ọrụ ngwaahịa ngwanrọ. Polese na-eje ozi na bọọdụ nke Long-Ter Stock Exchange ma bụrụ onye otu ngalaba ngalaba na Mahadum California. <ref>{{Cite web|url=https://ltse.com/blog/long-term-stock-exchange-announces-board-of-directors/|title=Long-Term Stock Exchange announces its board of directors|work=www.ltse.com|date=2020-08-07|accessdate=2021-07-24}}</ref> Ruo 2015, Polese bụ onye isi oche nke ClearStreet Inc., ụlọ ọrụ nke ngwaahịa ya na-enyere ndị ọrụ na ndị ọrụ ha aka ibelata mmefu ahụike ha. Onye na-akwado amụma ọha iji bulie ikike imepụta ihe ọhụrụ nke America, a kpọrọ Polese aha na Board Advisory Innovation nke President Obama na 2011. The Board eduzi ọmụmụ Ngalaba Azụmahịa nke US aku na uba asọmpi, na-ebuga a akụkọ na-atụ aro na Congress na January 2012. <ref>{{Cite web|url=http://www.commerce.gov/sites/default/files/documents/2012/january/competes_010511_0.pdf|title=Archived copy|accessdate=2012-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121016184807/http://www.commerce.gov/sites/default/files/documents/2012/january/competes_010511_0.pdf|archivedate=2012-10-16}}</ref> Na ọnwa nke ise na afọ 2012, a kpọrọ Polese aha na ''San Francisco Business Journal'' ' s ndepụta nke "Ụmụ nwanyị Kachasị Mma". <ref>{{Cite news|url=http://www.bizjournals.com/sanfrancisco/influential-women-2012.html|title=Most influential Bay Area women 2012 honorees}}</ref> Polese bụ onye nnata nke 2010 National Center for Women &amp;amp; Technology Innovator Award. <ref>{{Cite web|url=http://www.ncwit.org/news/kim-polese-wins-symons-innovator-award|title=Archived copy|accessdate=2012-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131219232629/http://www.ncwit.org/news/kim-polese-wins-symons-innovator-award|archivedate=2013-12-19}}</ref> <ref>[http://www.ncwit.org/work.awards.innovator.html Symons Innovator Award]</ref> Ná mmalite ọrụ ya, na 1997, o mere ndepụta magazin ''Time'' nke "Ndị America 25 Kasị Mma". <ref>{{Cite news|title=Time's 25 Most Influential Americans|work=[[Time (magazine)|Time]]|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,986206-2,00.html|accessdate=2010-05-24|date=1997-04-21}}</ref> Na 2018, Polese pụtara na akwụkwọ akụkọ ''Silicon Valley: The Untold Story'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.paloaltoonline.com/news/2018/03/19/locally-produced-documentary-on-silicon-valley-premieres|title=Locally produced documentary on Silicon Valley premieres|publisher=Palo Alto Online|date=2018-03-19|author=Bradshaw|first=Kate|accessdate=2021-07-24}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Polese nwetara nzere BA na biophysics na 1984 site na Mahadum California, Berkeley wee mụọ sayensị kọmputa na Mahadum Washington . Enyere ya nzere Doctorate na Business na Economics sitere na Mahadum California State na 2011. Ọ bụ onye ọrụ ibe na Centre maka Innovation Innovation nke Mahadum Carnegie Mellon . == Akụkọ ọrụ == Na mgbakwunye na ijere CrowdSmart ozi dị ka onyeisi oche, Polese bụ Aspen Institute Crown Fellow ma na-eje ozi na ọtụtụ bọọdụ, gụnyere Silicon Valley Leadership Group, TechNet, Mahadum California President Board on Science and Innovation, UC Berkeley's College of Engineering, na Long Now Foundation, Ụlọ Ọrụ Ọchịchị Ọha na California na Global Security Institute . Polese jere ozi na bọọdụ Technorati, Inc. site na 2004 ruo 2006. Ọ bụ onye ndụmọdụ na onye na-etinye ego n'ọtụtụ ụlọ ọrụ teknụzụ mmalite. Na mbụ, Polese jere ozi dị ka CEO nke SpikeSource Inc., nke mepụtara ngwanrọ iji megharịa njikwa ngwa mepere emepe. <ref>[http://ecorner.stanford.edu/authorMaterialInfo.html?mid=1565 "Twenty Years of Experience in Developing Software in Silicon Valley"], Kim Polese lecture to Stanford University engineering entrepreneurship students, 2005.11.09</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.spikesource.com/newsevents/090104.html|title=Archived copy|accessdate=2006-10-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061229213748/http://www.spikesource.com/newsevents/090104.html|archivedate=2006-12-29}}</ref> Emebere ụlọ ọrụ ahụ na 2003 na ụlọ ọrụ VC Kleiner Perkins Caufield &amp;amp; Byers wee malite ngwaahịa mbụ ya na Eprel 2005. Ụlọ ọrụ Black Duck nwetara ụlọ ọrụ ahụ na Nọvemba 2010. Tupu SpikeSource, Polese mebere Marimba Inc., onye ọsụ ụzọ njikwa ngwanrọ dabere na ịntanetị. Ọ jere ozi dị ka Onye isi ala na onye isi ruo 2000, na-eduga Marimba na uru. Ọ bụ onyeisi oche site na 2000 ruo 2004, mgbe e rere Marimba na BMC Software maka $239M. <ref>{{Cite news|url=http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi%3Ff%3D/c/a/2004/04/30/BUG4O6DASP1.DTL|title=BMC to purchase Marimba for $239 million|date=2004-04-30|author=Benjamin Pimentel|work=[[San Francisco Chronicle]]}}</ref> Tupu ịmalite Marimba, Polese nọrọ ihe karịrị afọ asaa na Sun Microsystems ma bụrụ onye njikwa ngwaahịa ntọala maka Java mgbe ọ malitere na 1995. Ọ metụtakwara mgbanwe nke aha ime ya nke "Oak" na "Java". <ref name="McMillan_2004_10_06">{{Cite web|url=http://www.infoworld.com/article/04/10/06/HNkimpolese_1.html|date=2004-10-06|title=Kim Polese returns as head of SpikeSource|author=Mike McMillan|work=[[InfoWorld]]}}</ref> Tupu ịbanye na Sun, Polese rụrụ ọrụ na sistemu ọkachamara na IntelliCorp Inc., na-enyere ụlọ ọrụ Fortune 500 aka itinye ọgụgụ isi mmadụ iji dozie nsogbu azụmahịa siri ike. == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * [http://edcorner.stanford.edu/authorMaterialInfo.html?author=203 Kim Polese na-ekwu okwu na Mahadum Stanford] * [http://webcast.berkeley.edu/event_details.php?seriesid=531f1bac-42fe-4913-b187-3c9dd612b194 Kim Polese na-ekwu okwu na Mahadum California] * [http://www.informit.com/podcasts/episode.aspx?e=f2d61b90-109f-4474-9f35-7d69e55f7015 Ajụjụ ọnụ Kim Polese sitere na InformIT] * [https://web.archive.org/web/20100325094239/http://news.zdnet.com/2422-13568_22-178988.html Ajụjụ ọnụ Kim Polese sitere na ZDNet] * [http://itc.conversationsnetwork.org/shows/detail640.html Ihe ngosi Kim Polese na O'Reilly Media's OSCON 2005] * [http://blogs.zdnet.com/BTL/?p=1193&tag=col1;post-570 N'ajụjụ ọnụ Kim Polese nke David Berlind sitere na ZDNet ka Spikesource siri na beta pụta] * [http://blogs.zdnet.com/Berlind/?p=570 N'ajụjụ ọnụ Kim Polese nke David Berlind sitere na ZDNet] * [https://web.archive.org/web/20121016184807/http://www.commerce.gov/sites/default/files/documents/2012/january/competes_010511_0.pdf] * [https://web.archive.org/web/20131219232629/http://www.ncwit.org/news/kim-polese-wins-symons-innovator-award] * [http://www.bizjournals.com/sanfrancisco/influential-women-2012.html] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] tana9ktcha6zsq106uiyvqvvmr4c20a Nina Coolman 0 12709 85436 74941 2022-07-27T14:34:51Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox volleyball biography|name=Nina Coolman|block={{convert|293|cm|in|abbr=on}}|medaltemplates={{MedalSport | Women's [[volleyball]]}} {{MedalCountry|the {{BEL}}}} {{MedalCompetition|[[Women's European Volleyball Championship|European Championships]]}} {{MedalBronze|[[2013 Women's European Volleyball Championship|2013 Germany]]|Team}}|nationalteam=|nationalyears=|teams={{flagicon|France}} [[Saint-Cloud Paris Stade français|Saint-Cloud Paris]]|years=2014|currentnumber=4|currentclub=|position=|college=|spike={{convert|305|cm|in|abbr=on}}|image=Nina Coolman - FIVB World Championship European Qualification Women Łódź January 2014.jpg|weight={{convert|70|kg|lb|0|abbr=on}}|height={{convert|1.80|m|ftin|0|abbr=on}}|hometown=|birth_place=|birth_date={{birth date and age|1991|1|25|df=y}}|nationality={{flagcountry|Belgium}}|nickname=|fullname=|caption=|updated=}} [[Usòrò:Nina Coolman (12194853243).jpg|thumb]] '''DeNina Coolman''' (amuru 25 Jenụwarị 1991) bụ onye egwuregwu bọọlụ volleyball nke nwanyị Belgium. Ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba ụmụ nwanyị Belgium wee kpọọ Saint-Cloud Paris na 2014. Ọ bụ akụkụ nke otu mba Belgium na 2014 FIVB Volleyball World Championship na Italy. <ref>{{Cite web|title=Team Roster – Belgium|url=http://italy2014.fivb.org/en/competition/teams/BEL-Belgium/team_roster|work=Archive.is|accessdate=1 October 2014|archiveurl=https://archive.today/20140926053424/http://italy2014.fivb.org/en/competition/teams/BEL-Belgium/team_roster|archivedate=26 September 2014}}</ref> == Klọb == * [[St-Cloud Paris Stade français|Saint-Cloud Paris]] (2014) == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * {{Cite news|url=http://kw.knack.be/west-vlaanderen/sport/volleybal/volleybalster-nina-coolman-zoekt-een-nieuwe-uitdaging-in-het-buitenland/article-normal-226523.html|title=Volleybalster Nina Coolman zoekt een nieuwe uitdaging in het buitenland|date=2016-06-15|accessdate=2017-03-26}} * {{Cite web|url=http://www.volleykieldrecht.be/nl/news/nina-coolman-speelt-volgend-seizoen-in-frankrijk|title=Nina Coolman speelt volgend seizoen in Frankrijk - Asterix Kieldrecht|author=CMS|first=Twinsit|work=www.volleykieldrecht.be|accessdate=2017-03-26}} * {{Cite web|url=http://www.leparisien.fr/actus/nina-coolman|title=Nina-coolman - Toute l'info sur Nina-coolman -|work=leparisien.fr|accessdate=2017-03-26}} * {{Cite web|url=http://www.gettyimages.com/photos/nina-coolman?excludenudity=true&sort=mostpopular&mediatype=photography&phrase=nina%20coolman|title=Nina Coolman Stock Photos and Pictures {{!}} Getty Images|work=www.gettyimages.com|language=en-us|accessdate=2017-03-26}} * {{Cite news|url=http://www.zimbio.com/photos/Nina+Coolman/Dominican+Republic+v+Belgium/UH28jkmY5TE|title=Nina Coolman Photos Photos: Dominican Republic v Belgium|work=Zimbio|accessdate=2017-03-26|language=en}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7jj7m0yqhynvmvsyjlz6uta4kv024j5 Katie Lowes 0 12723 85425 74966 2022-07-27T14:12:32Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Katie Lowes in SAG Awards Red Carpet Rollout (24328180089).jpg|thumb]] '''Katie Quinn Lowes''' <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=WZbffRWFt6s|title=Scandal (ABC) Cast Interview|work=YouTube|accessdate=November 24, 2014}}</ref> (amụrụ n'abali iri abụo na abụọ nke ọnwa Septemba afọ 1982 <ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=oe_UJ4HWBlY|title=The Real Midwives: Celebrity Birth Stories - Katie Lowes Ep 1|work=YouTube|accessdate=September 4, 2017}}</ref> ) bụ onye ome ihe nkiri nke Amerika na onye ntuziaka ihe nkiri ọgbọ. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dị ka Quinn Perkins na usoro ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ABC ''Scandal'' (2012 – 2018) na ngosipụta ya dị ka Rachel DeLoache Williams na usoro ihe nkiri Netflix ''Inventing Anna'' (2022).7 == Ndụ mbido == A mụrụ Lowes na Queens, New York City o wee tolite na Port Washington, New York. Nna ya bụ onye Katọlik Irish, ebe nne ya bụ [[Jew|onye Juu]] . <ref>{{Cite web|url=https://18doors.org/hollywood_now_scandals_katie_lowes_on_marriage_kate_hudson_chelsea_handler_jamie-lynn_sigler/|title=Hollywood Now: Scandal's Katie Lowes on marriage, plus news on Kate Hudson, Chelsea Handler & Jamie-Lynn Sigler|date=January 27, 2016}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na Tisch School of Arts nke Mahadum New York jiri BFA na ime ihe nkiri. <ref name="tvg">{{Cite web|url=http://www.tvguide.com/celebrities/katie-lowes/bio/324855|title=Katie Lowes Biography|publisher=TV Guide|accessdate=September 29, 2014}}</ref> == Ọrụ == E deputara ya dịka onye otu sonyeere n'ihe nkiri bụ Four Saints in ''Mexico'' . Na 2004, Lowes wetere ọrụ ihuenyo mbụ ya na usoro FX ''Rescue Me'' ma mesịa mekọrịta ihe megidere Marcia Gay Harden na onye na-anya ụgbọ elu Showtime, ''Hate'' . Lowes mechara bụrụ onye ọbịa na ọnụ ọgụgụ nke usoro telivishọn, gụnyere ''The Sopranos'', ''Without a Trace'', ''NCIS'', ''Ghost Whisperer'', ''Castle'', ''Leverage'', and ''The Closer'' . Na 2008, o gosiputarakwara megide Laurie Metcalf na usoro ihe nkiri ejije CW dị mkpụmkpụ, ''Easy Money'' . <ref name="tvg">{{Cite web|url=http://www.tvguide.com/celebrities/katie-lowes/bio/324855|title=Katie Lowes Biography|publisher=TV Guide|accessdate=September 29, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.thefutoncritic.com/showatch/easy-money/|title=EASY MONEY (CW)|accessdate=November 24, 2014}}</ref> Na mgbakwunye na arụmọrụ telivishọn ya, Lowes pụtara n'ọtụtụ ihe nkiri mmefu ego dị ala, gụnyere ''The Job'' (2009), ''Bear'' (2010) na ''Café'' (2011). A maara Lowes nke ọma maka ọrụ ya dị ka Quinn Perkins, onye bụbu Lindsay Dwyer, na usoro ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ABC ''Scandal'' nke Shonda Rhimes mepụtara. <ref>{{Cite web|url=http://abc.go.com/shows/scandal|title=Scandal SERIES PREMIERE APR 5 10-9c|work=ABC|accessdate=November 24, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://blog.zap2it.com/frominsidethebox/2011/05/abc-picks-up-charlies-angels-good-christian-belles-and-ten-more.html|title=ABC picks up 'Charlie's Angels,' 'Good Christian Belles' and ten more - Zap2it|publisher=Blog.zap2it.com|date=2011-05-13|accessdate=2013-06-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120505020628/http://blog.zap2it.com/frominsidethebox/2011/05/abc-picks-up-charlies-angels-good-christian-belles-and-ten-more.html|archivedate=2012-05-05}}</ref> Tupu ''Scandal'', Lowes nwere ọrụ ndị ọbịa na Shonda Rhimes ' ''Grey's Anatomy'' and ''Private Practice'' . <ref name="tvg">{{Cite web|url=http://www.tvguide.com/celebrities/katie-lowes/bio/324855|title=Katie Lowes Biography|publisher=TV Guide|accessdate=September 29, 2014}}</ref> Tupu ọ banye n'ọrụ breakout ya na ihe nkiri ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nanny maka nwa e kuchiri Connie Britton . <ref>{{Cite web|url=http://www.people.com/people/article/0,,20778566,00.html|title=Connie Britton: Scandal's Katie Lowes Was Once My Son's Nanny|accessdate=November 6, 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.eonline.com/news/501432/scandal-star-was-connie-britton-s-nanny-i-was-so-upset-when-she-got-her-little-show|title=Scandal Star Was Connie Britton's Nanny: "I Was So Upset When She Got Her Little Show!"|date=January 21, 2014|accessdate=November 6, 2014}}</ref> Na ntinye aka di ya, Adam Shapiro, ọ bụ otu n'ime ndị guzobere na ndị isi ụlọ ọrụ IAMA Theatre Company nke dị na Los Angeles, na onye na-akwado obodo i Black Box theater nke Southern California. <ref>{{Cite web|url=https://intimateexcellent.wordpress.com/2015/03/05/councilmember-mitch-ofarrell-speaks-out-to-oppose-aeas-referendum-on-las-99-seat-theatres/|title=Councilmember Mitch O'Farrell Speaks Out to Oppose AEA's Referendum on LA's 99-Seat Theatres|date=March 5, 2015|publisher=Fountain Theatre blog|accessdate=March 30, 2015}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://variety.com/2015/tv/news/katie-lowes-scandal-a-dogs-house-1201460290/|title=Q&A: 'Scandal' Actress Katie Lowes Takes the Stage in 'A Dog's House'|author=Kelley|first=Seth|date=March 26, 2015|work=[[Variety (magazine)|Variety]]|accessdate=March 30, 2015}}</ref> N'ọnwa Jụlaị 2018, Lowes mere mpụta mbụ ya nke Broadway, ya na di ya Shapiro, na mmepụta Broadway nke ''Waitress'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.playbill.com/article/scandal-star-katie-lowes-and-husband-adam-shapiro-make-broadway-debuts-in-waitress-together-july-17|title=''Scandal'' Star Katie Lowes and Husband Adam Shapiro Make Broadway Debuts in Waitress Together July 17|date=July 17, 2018|author=McPhee|first=Ryan|work=playbill.com|accessdate=August 3, 2021}}</ref> Ha nọgidere na mmepụta ruo abali asaa n'ọnwa Ọktoba afo 2018. <ref>{{Cite web|url=https://www.playbill.com/article/alex-wyse-and-lenne-klingaman-join-broadways-waitress-october-9|title=Alex Wyse and Lenne Klingaman Join Broadway's Waitress October 9|author=McPhee|first=Ryan|date=October 9, 2018|work=playbill.com|accessdate=August 3, 2021}}</ref> N'abalị iri na anọ N'ọnwa Mee afọ 2021, CBS kwuputara na Lowes ga-eme egwuregwu megide Pete Holmes na sitcom nke lekwasịrị anya na ndụ nke onye ọrụ ụgbọ ala tụgharịri bụrụ-ọkachamara bowler Tom Smallwood . <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2021/tv/news/cbs-orders-smallwood-good-sam-series-1234973869/|title=CBS Orders 'Smallwood' and 'Good Sam' to Series|first=Elaine|author=Low|date=May 14, 2021|accessdate=May 17, 2021}}</ref> Usoro a nwere nsere foto nke mpụta etiti oge maka oge onyonyo afọ 2021–22. <ref>{{Cite web|url=https://www.cbs.com/shows/smallwood/news/1010284/pete-holmes-to-star-in-new-cbs-comedy-smallwood-debuting-mid-season/|title=Pete Holmes To Star In New CBS Comedy Smallwood Debuting Mid-Season|work=cbs.com|date=May 19, 2021|accessdate=May 20, 2021}}</ref> N'abalị iri abụọ na anọ ọnwa Nọvemba , CBS mara ọkwa sitcom ka ''edegharịrị aha ya bụ How We Roll'' , wee nata usoro oge mbụ emezighariri nke akụkụ iri na otu. <ref>{{Cite web|url=https://deadline.com/2021/11/pete-holmes-cbs-comedy-smallwood-retitled-how-we-roll-episode-order-adjusted-1234880028/|title=Pete Holmes' CBS Comedy 'Smallwood' Retitled 'How We Roll' As Episode Order Adjusted|author=White|first=Peter|work=deadline.com|date=November 24, 2021|accessdate=November 29, 2021}}</ref> Na Disemba 10, 2021, CBS kwupụtara usoro a ga-ebido N'abalị iri atọ na otu n'ọnwa Maachị 31, afọ 2022. <ref>{{Cite news|author=Pedersen|first=Erik|title='How We Roll' Premiere Date: CBS' Pete Holmes Bowling Comedy Books Lane For March|url=https://deadline.com/2021/12/how-we-roll-premiere-date-cbs-bowling-comedy-pete-holmes-1234888520/|work=[[Deadline Hollywood]]|date=December 29, 2021}}</ref> Lowes gosiputara dị ka Rachel DeLoache Williams na Shonda Rimes' ''Inventing Anna'', ihe nkiri Netflix ewepụtara na Febrụwarị afọ 2022. == Ndụ onwe onye == Lowes bi na Los Angeles ya na di ya, ome ihe nkiri bụ Adam Shapiro. <ref>{{Cite web|url=http://abc.go.com/shows/scandal/cast/quinn-perkins|title=Quinn Perkins|work=ABC|accessdate=November 24, 2014}}</ref> Shapiro gosiputara dị ka enyi nwoke ya na ihe omume ''Scandal'' . <ref>{{Cite web|url=http://tvline.com/2013/01/08/scandal-season-2-spoilers-adam-shapiro-cast-quinn-boyfriend/|title=Scandal Exclusive: Katie Lowes' Husband Cast in 'Surreal' Role, as Quinn's [Spoiler]|work=TVLine|date=January 8, 2013|accessdate=November 24, 2014}}</ref> N'ọnwa Mee afọ 2017, o kwupụtara na ya na di ya na-atụ anya nwa mbụ ha, nwoke. <ref>{{Cite news|title=Guest appearance|work=[[Jimmy Kimmel Live!]]|publisher=ABC|date=May 11, 2017}}</ref> Ọ mara ọkwa ọmụmụ nwa ha nwoke, Albee Shapiro, n'abalị ise nke ọnwa Ọktoba afọ 2017. <ref>{{Cite web|date=October 5, 2017|title=Baby Gladiator! Katie Lowes Welcomes Son Albee|url=http://people.com/babies/katie-lowes-adam-shapiro-welcome-son-albee/|work=[[People (magazine)|People]]}}</ref> N'onwa Julaị 2020, ọ mara ọkwa na ya na di ya na-atụ anya nwa ha nke abụọ na Nọvemba. <ref>{{Cite web|date=2020-07-31|title=Katie Lowes Is Pregnant! Actress Expecting Second Child with Husband Adam Shapiro|url=https://people.com/parents/katie-lowes-pregnant-expecting-second-child-adam-shapiro/|work=PEOPLE.com|language=EN}}</ref> Lowes mụrụ nwa ha nwanyị Vera Shapiro na Nọvemba 22, 2020. <ref>https://www.instagram.com/p/CIRo09OHqxo/?igshid=130vu3p83z9eq</ref> == Ndepụta Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Year !Title !Role ! class="unsortable" |Notes |- |2006 |''Quarter Life Crisis'' |Gemini |Direct-to-video |- |2008 |''No Man's Land: The Rise of Reeker'' |Hospital Intern |Direct-to-video |- |2009 |''Transformers: Revenge of the Fallen'' |April the Resident Assistant | |- |2009 |''The Job'' |Connie |Direct-to-video |- |2009 |''Circle of Eight'' |Elaine |Direct-to-video |- |2009 |''Chris Weisberg Is Growing Bald'' |Lexie |Short film |- |2010 |''Bear'' |Christine |Direct-to-video |- |2011 |''Phil Cobb's Dinner for Four'' |G-Friend | |- |2011 |''By the Time the Sun Is Hot'' |The Bride |Short film |- |2011 |''Super 8'' |Tina | |- |2011 |''Café'' |Kelly |Direct-to-video |- |2011 |''Callers'' |Mitzi | |- |2012 |''Wreck-It Ralph'' |Candlehead |Voice |- |2013 |''Side Effects'' |Conference Organizer | |- |2013 |''Frozen'' |Additional voices, Motion work for "Let It Go"<ref>{{Cite news|title=SCANDAL's Katie Lowes Reveals She Did Motion Work for Disney's FROZEN|url=http://www.broadwayworld.com/bwwtv/article/SCANDALs-Katie-Lowes-Reveals-She-Did-Motion-Work-for-Disneys-FROZEN-20140328|accessdate=May 23, 2017|work=Broadway World|date=March 28, 2014|language=en}}</ref> |Voice |- |2014 |''Big Hero 6'' |Abigail |Voice |- |2016 |''Zootopia'' |Dr. Madge Honey Badger |Voice |- |2018 |''Ralph Breaks the Internet'' |Candlehead<ref>{{Cite news|title='Scandal': What's Next (and Fun Facts) for Each of the Gladiators|url=https://www.hollywoodreporter.com/live-feed/scandal-whats-next-stars-1097052|accessdate=April 19, 2018|first=Lesley|author=Goldberg|date=April 19, 2018|work=[[The Hollywood Reporter]]}}</ref> |Voice |- |2021 |''Vivo'' |Becky |Voice |- |} === Igwe onyonyo === {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Aha ! Ọrụ ! class="unsortable" | Ihe ndetu |- | 2004 | ''Napụta m'' | | Ihe omume: "Onye mmekọ nwoke na nwoke" |- | 2004-2005 | ''Ka Ụwa na-atụgharị'' | Megan | Ọrụ ugboro ugboro |- | 2005 | ''Ịkpọ asị'' | Britney | Onye na-anya ụgbọelu |- | 2005 | | Nọọsụ Spector | Ihe omume |- | 2005 | ''Njikwa mmebi'' | Sorority Rushee | |- | 2006 | ''Ndị Sopranos'' | Gillian | Ihe omume: "Mr & Mrs. Arịrịọ John Sacrimoni" |- | 2006 | ''Enweghị Trace'' | Robin Olson | Ihe omume: "Ihe nwere feathers" |- | 2007 | ''NCIS'' | Bryn Landers | Ihe omume: "N'ọchịchịrị" |- | 2008 | ''Ghost Whisperer'' | Julie Anderson | Ihe omume: "The Gravesitter" |- | 2008 | ''Swingtown'' | Liz | Ihe omume: "Heatwave", "Were ya na oke" |- | 2008-2009 | ''Ego dị mfe'' | Brandy Buffkin | Usoro mgbe niile, nkeji 8 |- | 2009 | ''Ụlọ eze'' | Rachel Maddox | Ihe omume: "Ụlọ Bụ Ebe Obi Na-akwụsị" |- | 2010 | ''Nyefee'' | Ashley Moore | Ihe omume: "Ọrụ kpuru okpukpu abụọ" |- | 2010 | ''Omume nkeonwe'' | Kendra | Ihe omume: "Were Abụọ" |- | 2011 | ''Anatomi nke Grey'' | Onye nyere ọbara | Ihe omume: "Nwa obere na-esoghị" |- | 2011 | ''The Closer'' | Andrea Hirschbaum | Ihe omume: "iji ịhụnanya jee ozi" |- | 2012 | ''Royal mgbu'' | Carrie | Ihe omume: "Dawn of the Med" |- | 2012–2018 | ''Asịrị'' | Quinn Perkins / Lindsay Dwyer | Usoro mgbe niile |- | 2017-2018 | ''Voltron: Onye na-agbachitere akụkọ ifo'' | Commander Ladnok (olu) | Ihe omume: "Malite Blitz", "Onye Nchekwa Ọhụrụ", "Ọbara Duel" na "Ọbara" |- | 2022 | ''Na-echepụta Anna'' | Rachel DeLoache Williams | Usoro mgbe niile |- | 2022 | ''Ka Anyị Na-atụgharị'' | Jen | Usoro mgbe niile |} == Ebemsidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website * {{IMDb name|1705090}} * Katie Lowes on Twitter [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] de9j4iisjj02mee72tteig2axwbly6p Pauline Cope 0 12732 85433 74977 2022-07-27T14:26:17Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Pauline Cope.JPG|thumb]] '''Pauline Cope''' (amụrụ 16 Febrụwarị 1969), onye aha ya lụrụ bụ '''Pauline Cope-Boanas''', bụ onye England bụbu onye mgbaru ọsọ bọọlụ . Ọ meriri bọọlụ 60 maka otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị England n'etiti mpụta mbụ ya na 1995 na ezumike nka na bọọlụ mba ụwa na 2004. Cope bụ onye mgbaru ọsọ mbụ nke England na-ahọrọ na 1995 FIFA Women's World Cup na UEFA Women's Euro 2001 . Ted Copeland, onye nchịkwa England na asọmpi mbụ, kọwara Cope dị ka onye na-eche nche nwanyị kacha mma n'ụwa. N'ịbụ onye malitere igwu egwu na Millwall Lionsses na obodo ya South London, Cope nọgidere ruo 1998. Oge ya na klọb gbakọtara na egwuregwu abụọ dị iche iche ya na Arsenal na oge ịgba bọọlụ na 1993 – 94. Ọ gara n'ihu na Croydon, onye bịara n'okpuru nkwado nke Charlton Athletic na 2000. Cope kwụsịrị ọrụ klọb ya na-egwu Charlton n'okpuru njikwa nke onye mmekọ na di Keith Boanas n'ọdịnihu, na-ala ezumike nká na 2006. Onye mmeri otu egwuregwu ugboro atọ, Cope meriri iko FA ụmụ nwanyị ugboro anọ ma bụrụ onye ikpeazụ meriri ugboro abụọ. == Ọrụ klọb == Na ọkwa klọb Cope meriri iko FA Women's Cup na Millwall Lionesses, Arsenal na Croydon na na Mee 2004 gbara Charlton bọọlụ na mmeri ikpeazụ ha meriri Arsenal 3-0. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/3672565.stm|title=Live: FA Women's Cup Final|publisher=BBC|date=3 May 2004|accessdate=2009-07-22}}</ref> Na ngwụcha iko iko ụmụ nwanyị FA nke afọ 2000 na Bramall Lane, Cope zọpụtara ntaramahụhụ n'aka onye otu ya na England bụ Karen Walker ka Croydon meriri Doncaster Belles 2–1. Ka Croydon na-eme ememe mmeri ha, Cope kpughere T-shirt nke nwere akụkọ akụkọ: "Ahụrụ m Keith m n'anya." <ref name="bbc">{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/814681.stm|title=Women's FA Cup 2000|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|accessdate=2012-09-05|date=2000-07-12}}</ref> N'izu na-esote Croydon meriri Aston Villa 6–0 iji merie otu egwuregwu wee nweta okpukpu abụọ nke ụlọ. <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/football/2000/may/08/newsstory.sport1|title=Gallant Calais deprived by controversial penalty|first=Simon|author=Burnton|work=[[The Guardian]]|accessdate=2012-11-13|date=2000-05-08}}</ref> Na 2003 Cope nwetara ọrụ dị ka onye ọrụ mmepe ụmụ nwanyị oge niile na Charlton Athletic. Ọnọdụ ahụ nyere ya ohere imeziwanye ụzọ ọ na-azụ: "Anọ m n'ọnọdụ kacha mma na football ụmụ nwanyị na Europe. Ma eleghị anya, ọbụna ụwa, n'ihi na m ga-azụ ụbọchị-na ụbọchị-out na Dean Kiely, onye bụ otu n'ime ndị kasị mma na-echebe gburugburu. " <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/2996239.stm|title=Coping with the pressure|publisher=[[British Broadcasting Corporation]]|date=2 May 2003|accessdate=2012-11-08|first=Phil|author=Harlow}}</ref> Ọ gbara na mmeri Charlton 3–0 meriri Fulham ọkachamara oge niile na 2003 FA Women's Cup Final. N'abalị abụọ ka o nyere Charlton aka merie Arsenal 2–1 na 2006 Premier League Cup ikpeazụ, Cope dị afọ 37 rụpụtara ọmarịcha arụmọrụ na ọkara ikpeazụ nke iko iko FA mana Charlton meriri 2–1 n'otu ndị mmegide ahụ. N'ịbụ onye na-ekiri ya n'akụkụ akara a mbubreyo mmeri na mgbakwunye oge, Arsenal njikwa Vic Akers kwupụtara: "Pauline Cope bụ nnọọ pụtara ìhè." <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2006/mar/20/womensfootball.sport|title=Gunners have their revenge|work=[[The Guardian]]|date=20 March 2006|accessdate=13 November 2012|first=Tony|author=Leighton}}</ref> Cope lara ezumike nká na bọọlụ klọb na njedebe nke oge 2005–06. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/women/4903520.stm|title=Addicks keeper nets monthly award|publisher=BBC|date=12 April 2006|accessdate=2009-07-22}}</ref> Mgbe egwuregwu ikpeazụ ya gasịrị, mmeri 1-0 na Everton nke nyefere Charlton n'ọkwa nke atọ na tebụl, onye isi klọb Casey Stoney kwuru banyere Cope: "Ọ bụrụ na m na-ekwu eziokwu, echeghị m na enwere ike dochie ya. Ọ bụ onye mgbaru ọsọ kacha mma m hụtụrụla." <ref>{{Cite news|url=http://cafc.digital-ink.co.uk/newsview.ink?nid=23972&newstype=l|title=Cope a one-off|publisher=[[Charlton Athletic F.C.]]|date=17 May 2006|accessdate=13 November 2012|first=Gary|author=Haines}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Cope gbara ndị otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị England agadi bọọlụ ugboro 60, na-eme mpụta mbụ ya na asọmpi enyi na enyi ya na Italy na Florence na 26 Jenụwarị 1995. <ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablesi/ital-wom-intres-det.html|title=Italy - Women - International Results - Details 1994-2013|publisher=[[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation]]|date=25 July 2013|accessdate=30 July 2013|first=Roberto|author=Di Maggio}}</ref> Ka ọ na-erule oge 1995 FIFA Women's World Cup, nke emere na Sweden n'oge June 1995, ọ chụpụrụ onye otu egwuregwu Millwall mbụ Lesley Higgs dị ka onye mgbaru ọsọ mbụ nke England. N'asọmpi a, a kọwapụtara na ihe omume Cope mere na mmeri zuru oke nke Norway na Germany kwụsịrị "ihere jọgburu onwe ya" maka ndị otu Bekee na-enweghị atụ. <ref>{{Cite book|title=I Lost My Heart to the Belles|author=Davies|first=Pete|year=1996|publisher=Mandarin|location=London|isbn=0-7493-2085-0}}</ref> Onye nkuzi mba Ted Copeland kọwara ya dị ka "onye na-eche nche kacha mma n'ụwa." <ref>{{Cite book|title=I Lost My Heart to the Belles|author=Davies|first=Pete|year=1996|publisher=Mandarin|location=London|isbn=0-7493-2085-0}}</ref> N'October 2000, onye na-elekọta ihe mgbaru ọsọ Rachel Brown na-egwuri egwu na UEFA Women's Euro 2001 qualification play-off na Ukraine mgbe Cope nwere mkpesa afọ n'ụtụtụ nke egwuregwu ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/1000552.stm|title=England progressing well|publisher=BBC Sport|first=Tony|author=Leighton|date=31 October 2000|accessdate=30 July 2013}}</ref> E weghachiri Cope na otu maka asọmpi ikpeazụ wee gwuo egwuregwu atọ ahụ ka England na-apụ na ọkwa otu. <ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/tablese/eur-women01det.html|title=European Women Championship 2001 - Final Tournament Details|publisher=[[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation]]|accessdate=30 July 2013|date=19 May 2002|first=Sébastien|author=Duret}}</ref> Na Eprel 2004 Cope lara ezumike nká na-atụghị anya ya na bọọlụ mba ụwa. <ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/3646045.stm|title=Cope ends England career|publisher=BBC|date=2004-04-21|accessdate=2009-07-22}}</ref> N'afọ 2008, a kpọbatara ya na Ụlọ Nzukọ Egwuregwu Bekee . <ref name="hof">{{Cite web|url=http://www.nationalfootballmuseum.com/pages/fame/Inductees/paulinecope.htm|title=Pauline Cope|accessdate=2009-07-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110606020348/http://www.nationalfootballmuseum.com/pages/fame/Inductees/paulinecope.htm|archivedate=2011-06-06|first=Robert|author=Galvin|publisher=[[National Football Museum]]}}</ref> == Ọrụ nkuzi == Na Septemba 2015 Cope sonyeere Gillingham Ladies dị ka onye nchịkwa mgbaru ọsọ. <ref>{{Cite news|title=Gills Ladies Welcome England Legend To Coaching Set Up|url=http://www.gillinghamfootballclub.com/news/article/gills-ladies-welcome-england-legend-to-coaching-set-up-2688852.aspx|accessdate=26 January 2016|publisher=[[Gillingham F.C.]]|date=14 September 2015}}</ref> == Ndụ onwe onye == Cope bụ nwunye onye bụbu onye nkuzi otu ụmụ nwanyị Estonia Keith Boanas <ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/blogs/stevewilson/2009/10/keith_bonas_qa.html|title=Keith Bonas Q&A|publisher=BBC|date=2009-10-16|accessdate=2009-12-15}}</ref> na nne di ya nye Sonny na Kari Boanas. N'agbanyeghị ogologo mkpakọrịta ya na ngalaba nwanyị Millwall, Cope ka bụ onye nkwado West Ham United . <ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/football/2005/may/01/newsstory.sport6|title=Cope hopes to keep lock-up Duffy at bay|work=[[The Guardian]]|date=2005-05-01|accessdate=2012-11-08|first=Anna|author=Kessel}}</ref> == Nkwanye ugwu == * '''FA Women's Premier League National Division''' : 3 : 1994–95, 1998–99, 1999–00 * '''Iko ụmụ nwanyị FA''' : 4 : 1994–95, 1996–97, 1999–00, 2004–05 * '''Iko Njikọ Ụmụ nwanyị''' : 4 : 1993–94, 1996–97, 2003–04, 2005–06 == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Pauline Cope – FIFA competition record (archived) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] mdxhv86mtillyxssvivl1t29zgho6d4 Sofie Junge Pedersen 0 12733 85435 74978 2022-07-27T14:30:58Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:20170706 OEFB AUT-DEN Sofie Junge Pedersen DSC 8280.jpg|thumb]] '''Sofie Junge Pedersen''' (amụrụ 24 Eprel 1992) bụ onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]] Danish nke na-egwu egwuregwu bọọlụ Juventus nke Italian Serie A yana maka otu mba Danish . Ọ gbara egwu na mbụ maka IK Skovbakken na Fortuna Hjørring nke Danish Elitedivisionen, nke ikpeazụ ya bụ onyeisi, yana maka FC Rosengård na Swedish Damallsvenskan . == Ọrụ klọb == Junge Pedersen gbara IK Skovbakken ruo 2011 tupu ọ kwaga Fortuna Hjørring . Skovbakken emeela Junge Pedersen na nwa okorobịa ibe ya Pernille Harder nwere nkwekọrịta n'ime ndị egwuregwu n'April 2010, iji kwado ikike ha pụrụ iche. <ref>{{Cite news|author=Dahl Mikkelsen|first=Tejs|title=To talenter på kontrakt i Skovbakken|url=http://stiften.dk/sport/talenter-paa-kontrakt-i-skovbakken|accessdate=5 September 2015|publisher=[[Århus Stiftstidende]]|date=27 April 2010|language=Danish}}</ref> Na June 2015, Junge Pedersen bịanyere aka na FC Rosengård, mgbe ọ masịrị ndị mmeri Sweden Damallsvenskan mgbe ha na Fortuna Hjørring na-egwu megide ha na UEFA Women's Champions League . <ref>{{Cite news|author=Andersson|first=Jan Peter|title=Junge Pedersen snart klar för FC Rosengård|url=http://www.expressen.se/kvp/sport/junge-pedersen-klar-for-spel-i-rosengard/|accessdate=5 September 2015|publisher=[[Expressen]]|date=15 June 2015|language=Swedish}}</ref> N'oge ya na Rosengård, Junge nwere nnukwu mmerụ ahụ nke mere ka ọ ghara igwu egwu maka oge 2016 dum. Na 2017, FC Rosengård họọrọ ịghara imeghari nkwekọrịta ya wee bịanye aka na Levante UD na Spanish Primera División . Na njedebe nke nkwekọrịta ya na Levante na July 2018, Junge laghachiri Damallsvenskan ebe o debanyere Vittsjö GIK . Na Disemba 2018, Junge bịanyere aka na Juventus Women na Italy == Ọrụ mba ụwa == Na mmalite 2008 FIFA U-17 iko mba ụwa nke ụmụ nwanyị na New Zealand, Junge Pedersen so na otu Denmark meriri otu ha tupu ha rie 4–0 n'aka ndị mmeri North Korea n'ikpeazụ na nkeji iri na ise. <ref>{{Cite web|title=Sofie Pedersen|url=http://www.uefa.com/womenseuro/teams/player=1907576/profile/index.html|publisher=[[UEFA]]|accessdate=5 September 2015|date=28 September 2012}}</ref> Na Disemba 2011, Junge Pedersen meriri na mpụta mbụ mba ụwa, mmeri 4–0 meriri Chile na São Paulo . Akpọrọ ya aha na onye nchịkwa mba Kenneth Heiner-Møller 's Denmark otu maka UEFA Women's Euro 2013 . <ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womenseuro/news/newsid=1966206.html|title=Upbeat Heiner-Møller confirms Denmark squad|date=21 June 2013|accessdate=14 July 2013|work=uefa.com|publisher=[[UEFA]]|first=Peter|author=Bruun}}</ref> Na 2017, a kpọrọ ya aha na Nils Nielsen 'squad for UEFA Women's Euro 2017 nke hụrụ ka ọ na-egwu oge na njedebe ikpeazụ megide Netherlands na-esote Line Sigvardsen Jensen 's ACL mmerụ ahụ. == Ndụ onwe onye == N'ịbụ onye na-agba bọọlụ, Junge Pedersen bụ onye ọgụgụ isi na-agụkarị nke na-akọwapụta dị ka onye na- elekọta mmadụ . <ref>{{Cite web|url=http://www.dbu.dk/Temaer/kvindelandsholdet/Moed_spillerne/15_Sofie_Junge_Pedersen.aspx|title=Sofie Junge Pedersen|publisher=[[Danish Football Association]]|language=Danish|accessdate=14 July 2013}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ football ya na akwụkwọ mahadum ọ na-arụ ọrụ ebere na mmepe na Africa. <ref>{{Cite news|author=Ahlstrøm|first=Frits|title=Topspiller magter fodbold, studier og ulandsarbejde|url=http://www.tv3sport.dk/fodbold/nyheder/topspiller-magter-fodbold-studier-og-ulandsarbejde/|accessdate=5 September 2015|publisher=[[TV 3 (Denmark)]]|date=15 November 2014|language=Danish}}</ref> == Nkwanye ugwu == === Klọb === ; Fortuna Hjørring * Nkewa : 2013–14 ; FC Rosengård * Damallsvenskan : 2015 ; Juventus * '''Serie A :''' 2019–20, 2020–21 * <nowiki><b id="mwXQ">Supercoppa Italiana</b></nowiki> : 2019, 2020 == Ntụaka == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * Sofie Junge ndekọ asọmpi * Sofie Junge Pedersen * [http://www.fussballtransfers.com/spieler/j96360_sofie-junge-pedersen Profaịlụ] na fussballtransfers.de (in German) * [http://www.soccerdonna.de/de/sofie-junge-pedersen/profil/spieler_9488.html Profaịlụ] na soccerdonna.de (in German) * [http://www.dbu.dk/landshold/landsholdsdatabasen/PlayerInfo/5979 Profaịlụ] na dbu.dk (in Danish) * [https://www.fcrosengard.se/player/sofie-junge-pedersen/ Profaịlụ] na FC Rosengård (in Swedish) [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4okvm3su47p0s6iecias18ri0mvd5y3 Sophie Ingle 0 12734 85432 74980 2022-07-27T14:23:39Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:20150922 1827 W AUT WAL 3986.jpg|thumb]] '''Sophie Louise Ingle''' (amụrụ ya na abalị abụọ na onwa nke iteolu, na afo 1991) bụ onye [[Footbọl|egwuregwu bọọlụ]] Welsh na-agba bọọlụ FA WSL Chelsea ma bụrụ onye isi otu mba Wales . Ọ nọchitere anya Bristol Academy, Cardiff City na Liverpool na mbụ. Ingle na-egwuri egwu dị ka onye na -agbachitere ma ọ bụ onye etiti . Na afọ 2020, a họpụtara goolu Chelsea ya megide Arsenal maka onyinye FIFA Puskas . <ref name="fifa_puskas_nom_2020">{{Cite web|title=Sophie Ingle Goal FIFA Puskas Award 2020|url=https://www.fifa.com/the-best-fifa-football-awards/videos/sophie-ingle-goal-fifa-puskas-award-2020-nominee|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210129033714/https://www.fifa.com/the-best-fifa-football-awards/videos/sophie-ingle-goal-fifa-puskas-award-2020-nominee|archivedate=29 January 2021|publisher=[[FIFA]]|accessdate=20 January 2021}}</ref> == Ọrụ klọb == Ingle bidoro ọrụ bọọlụ ya na otu ụmụ nwoke Vale Wanderers. N'agbanyeghị mkpesa na Football Association of Wales (FAW), iwu gbochiri Ingle ka ya na ụmụ nwoke ndị ahụ gafere ihe karịrị afọ 12. Ọ nọrọ otu afọ na football wee soro ụmụ agbọghọ Vale Wanderers na Dinas Powys Ladies nwee mkparịta ụka dị nkenke. Nke a bu ụzọ ịkwaga Ingle na-eto eto na Cardiff City Ladies . <ref name="bdn">{{Cite web|url=http://www.barryanddistrictnews.co.uk/sport/9440081.Barry_footballer_signs_for_Chelsea___and_is_picked_for_GB_football_squad_/|title=Barry footballer signs for Chelsea – and is picked for GB football squad!|publisher=Barry and District News|accessdate=18 February 2012|date=29 December 2011}}</ref> Mgbe oge dị na nchekwa, Ingle batara n'otu egwuregwu Premier League nke ụmụ nwanyị Cardiff n'oge oge 2007–08. Mgbe ya na Cardiff merichara iko Welsh ugboro abụọ, Ingle bịanyere aka n'akwụkwọ maka WSL ekike Chelsea Ladies tupu mkpọsa 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.chelseafc.com/news-article/article/2602625|title=THREE NEW SIGNINGS FOR CHELSEA LADIES|publisher=Chelsea FC|accessdate=22 April 2014|date=7 February 2012|author=Daniel Clarke}}</ref> Onye njikwa Chelsea Matt Beard wepụrụ Ingle dị ka onye na-agbachitere etiti wee too mmetụta ya mgbe Chelsea meriri 2012 FA Women's Cup Final na Birmingham: "Sophie Ingle, anyị butere na mbụ dị ka azụ aka ekpe mana ị nwere ike ịhụ site na àgwà ya na bọọlụ na nkesa na Ịgụ egwuregwu ahụ dịkwa mma, o keere anyị ihe mgbaru ọsọ ole na ole na bọọlụ n'azụ nke ihe anyị na-enwebeghị mbụ." <ref>{{Cite web|url=http://www.shekicks.net/flog/blogs/post/573|title=FA Women's Cup Final 2012 – Reaction from Chelsea|publisher=[[She Kicks (magazine)|She Kicks]]|accessdate=1 June 2012|date=28 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222120630/http://www.shekicks.net/flog/blogs/post/573|archivedate=22 December 2015}}</ref> Na February 2014, Ingle hapụrụ Chelsea ma kwaga nso n'ụlọ site na ịbanye na Bristol Academy . <ref>{{Cite news|author=Perkins|first=Rob|title=Bristol Academy sign Chelsea's Sophie Ingle|url=http://www.bristolpost.co.uk/Bristol-Academy-sign-Chelsea-Sophie-Ingle/story-20572829-detail/story.html|accessdate=17 December 2015|work=[[Bristol Post]]|date=6 February 2014}}</ref> O biliri na onye isi The Vixens, mana agbahapụla klọb ahụ mgbe oge 2015 gasịrị . <ref>{{Cite news|title=Sophie Ingle opitimistic for Bristol Academy next season|url=http://www.fawsl.com/matchesReport/bristol_academy_women_v_liverpool_ladies_fc_04_october_2015_report.html#vwwmGM1SjqpI0Czi.97|accessdate=17 December 2015|publisher=[[FA WSL]]|date=4 October 2015}}</ref> Ingle ghọrọ ebumnuche mbufe maka klọb ndị ọzọ wee kpebie ịbanye Liverpool na Disemba 2015: "Liverpool bụ nnukwu klọb na mgbe m matara mmasị ha, enwere naanị otu otu m chọrọ ịbanye". <ref>{{Cite news|title=Sophie Ingle: Liverpool Ladies sign Wales and Bristol captain|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/35120817|accessdate=17 December 2015|publisher=[[BBC Sport]]|date=17 December 2015}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Akpọrọ Ingle ka ọ nọchite anya Wales na ọkwa Under-17, <ref>{{Cite web|url=https://www.thefreelibrary.com/Vale+hot-shot+Jordan+hoping+Sky%27s+the+limit.-a0174317807|title=Vale hot-shot Jordan hoping Sky's the limit|publisher=South Wales Echo|accessdate=18 February 2012|date=6 February 2008}}</ref> wee bilie bụrụ onye isi ndị otu Under-19. <ref>{{Cite web|url=https://www.thefreelibrary.com/CITY+SLICKERS.-a0207069769|title=CITY SLICKERS|publisher=South Wales Echo|accessdate=18 February 2012|date=2 September 2009}}</ref> Ingle meriri okpu izizi mbụ ya maka Wales na 2–1 World Cup ntozu meriri Azerbaijan, nke emere na Baku na 28 Ọktoba 2009. <ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/womensworldcup/matches/season=2011/round=2000048/match=2001149/index.html|title=Azerbaijan 2–1 Wales|publisher=[[UEFA]]|accessdate=18 February 2012|date=28 October 2009}}</ref> Na Disemba 2011, akpọrọ Ingle na ndị otu GB izizi maka asọmpi Olympic 2012 . <ref name="bdn">{{Cite web|url=http://www.barryanddistrictnews.co.uk/sport/9440081.Barry_footballer_signs_for_Chelsea___and_is_picked_for_GB_football_squad_/|title=Barry footballer signs for Chelsea – and is picked for GB football squad!|publisher=Barry and District News|accessdate=18 February 2012|date=29 December 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.barryanddistrictnews.co.uk/sport/9440081.Barry_footballer_signs_for_Chelsea___and_is_picked_for_GB_football_squad_/ "Barry footballer signs for Chelsea – and is picked for GB football squad!"]</cite></ref> Ọ meriri okpu 50th ya maka Wales na Julaị 2014, n'oge egwuregwu enyi na enyi ya na Scotland na Dumfries 1–1. <ref>{{Cite news|title=Scotland v Wales – Women's International Friendly – Game Drawn.|url=http://www.faw.cymru/news/FAW97212.ink|accessdate=17 December 2015|publisher=[[Football Association of Wales]]|date=17 July 2014}}</ref> Onye njikwa Wales Jayne Ludlow kpọrọ Ingle onye isi otu mba ọhụrụ n'ihu 2015 Istria Cup, nọchiri Jess Fishlock bụ onye a tụpụrụ n'ụzọ dị ịtụnanya na ndị otu ahụ. <ref>{{Cite news|author=Matheson|first=Sian|title=Ingle looking forward to leading out Wales in March's Istria Cup|url=https://www.walesonline.co.uk/sport/football/football-news/sophie-ingle-honoured-new-wales-8689820|accessdate=17 December 2015|publisher=[[Media Wales]]|date=20 February 2015}}</ref> Na 22 Septemba 2020, Ingle gbara Wales egwuregwu 100 ya megide Norway n'oge asọmpi UEFA Women's Euro 2021 . <ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/54225762|title=Chelsea's Sophie Ingle on brink of winning 'incredible' 100th Wales cap|work=BBC Sport|date=20 September 2020}}</ref> Na 27 Mee 2021, ekwuputara na ahọpụtara Ingle ka ọ bụrụ naanị onye ọkpụkpọ Welsh na otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị Great Britain maka asọmpi 2020 . <ref>{{Cite web|title=Team GB: Steph Houghton, Sophie Ingle and Caroline Weir in Olympics squad|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/57255330|work=bbc.co.uk|accessdate=30 May 2021|date=27 May 2021}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ ọrụ == === Mba ụwa === : ''Ọnụọgụ ziri ezi dịka egwuregwu emere 2 Ọgọst 2021.'' {| class="wikitable" style="text-align:center" ! rowspan="2" |Afọ ! colspan="2" | Wales ! colspan="2" | Great Britain |- ! Ngwa ! Ebumnuche ! Ngwa ! Ebumnuche |- | 2009 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2010 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2011 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2012 | ? | ? | 0 | 0 |- | 2013 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2014 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2015 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2016 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2017 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2018 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2019 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2020 | ? | ? ||colspan=2{{N/A}} |- | 2021 | ? | ? | 4 | 0 |- ! Mkpokọta ! 105 ! 2 ! 4 ! 0 |} == Nkwanye ugwu == === Klọb === ==== Chelsea ==== * FA ụmụ nwanyị Super League : 2019-20 <ref name="soccerway">{{Cite web|title=S. Ingle|url=https://int.soccerway.com/players/sophie-ingle/101575/|publisher=Soccerway|accessdate=20 January 2021}}</ref> * Iko Njikọ ụmụ nwanyị FA : 2019–20 <ref name="soccerway" /> * FA Community Shield : 2020 <ref name="soccerway" /> === Onye ọ bụla === * Ndị egwuregwu ụmụ nwanyị Liverpool nke oge : 2017 <ref>{{Cite web|url=https://www.liverpoolfc.com/news/first-team/262799-sadio-mane-takes-top-prizes-at-lfc-players-awards|title=Sadio Mane takes top prizes at LFC Players' Awards|work=Liverpool FC|accessdate=2019-07-10}}</ref> * Ndị ọkpọ egwuregwu ụmụ nwanyị Liverpool nke oge : 2018 <ref>{{Cite web|url=https://www.liverpoolfc.com/news/first-team/301353-mohamed-salah-liverpool-fc-awards-2018|title=Mohamed Salah takes top prizes at LFC Players' Awards|work=Liverpool FC|accessdate=2019-07-10}}</ref> * Onye ahọpụtara ihe nrite FIFA Puskas : 2020 <ref name="fifa_puskas_nom_2020">{{Cite web|title=Sophie Ingle Goal FIFA Puskas Award 2020|url=https://www.fifa.com/the-best-fifa-football-awards/videos/sophie-ingle-goal-fifa-puskas-award-2020-nominee|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210129033714/https://www.fifa.com/the-best-fifa-football-awards/videos/sophie-ingle-goal-fifa-puskas-award-2020-nominee|archivedate=29 January 2021|publisher=[[FIFA]]|accessdate=20 January 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20210129033714/https://www.fifa.com/the-best-fifa-football-awards/videos/sophie-ingle-goal-fifa-puskas-award-2020-nominee "Sophie Ingle Goal FIFA Puskas Award 2020"]. </cite></ref> == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.chelseafc.com/en/teams/women/sophie-ingle?pageTab=biography Profaịlụ] na Chelsea FC Women * Sophie Ingle * Sophie Ingle [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 0ejnfbyjhd5fjfa5nxj67acks61dt1h Poonam Pandey 0 12742 85424 74992 2022-07-27T14:06:02Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Poonam Pandey before the red carpet at the Femina Miss India 2018.jpg|thumb]] '''Poonam Pandey''' (amuru 11 Maachị 1991) bu ihe nlere anya na onye omere ndi India. <ref>{{Cite web|author=Choudhary|first=Vidhi|date=13 September 2015|title=Poonam Pandey wants to break the Internet|url=https://www.livemint.com/Sundayapp/tRQrANsvS95U4UPNEaGhLO/Poonam-Pandey-wants-to-break-the-Internet.html|accessdate=1 August 2021|work=Livemint|language=en|archivedate=1 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210801223901/https://www.livemint.com/Sundayapp/tRQrANsvS95U4UPNEaGhLO/Poonam-Pandey-wants-to-break-the-Internet.html}}</ref> <ref>{{Cite web|date=9 November 2016|title=I created controversies to get noticed in Bollywood, says Poonam Pandey|url=https://indianexpress.com/article/entertainment/bollywood/i-created-controversies-to-get-noticed-in-bollywood-says-poonam-pandey-4366656/|accessdate=1 August 2021|work=The Indian Express|language=en|archivedate=1 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210801223901/https://indianexpress.com/article/entertainment/bollywood/i-created-controversies-to-get-noticed-in-bollywood-says-poonam-pandey-4366656/}}</ref> O tinyere ihe nkiri ''Nasha'' na Bollywood na 2013. <ref>{{Cite web|title=Bollywood debuts of 2013|url=https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/hindi/bollywood/photo-features/bollywood-debuts-of-2013/photostory/27213128.cms|accessdate=2 December 2020|work=The Times of India|archivedate=14 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211114191454/https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/hindi/bollywood/photo-features/bollywood-debuts-of-2013/photostory/27213128.cms}}</ref> == Mbido ndụ == A mụrụ Pandey n'ezinụlọ ndị India si Kanpur. <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey: We welcome a porn star, but frown at a daughter of the nation - Indian Express|url=http://archive.indianexpress.com/news/poonam-pandey-we-welcome-a-porn-star-but-frown-at-a-daughter-of-the-nation/1147810/2|accessdate=30 November 2021|work=The Indian Express|archivedate=25 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210425104625/http://archive.indianexpress.com/news/poonam-pandey-we-welcome-a-porn-star-but-frown-at-a-daughter-of-the-nation/1147810/2}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey: We welcome a porn star but frown at a daughter of the nation - Indian Express|url=http://archive.indianexpress.com/news/poonam-pandey-we-welcome-a-porn-star-but-frown-at-a-daughter-of-the-nation/1147810/2|accessdate=6 November 2021|work=The Indian Express|archivedate=25 April 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210425104625/http://archive.indianexpress.com/news/poonam-pandey-we-welcome-a-porn-star-but-frown-at-a-daughter-of-the-nation/1147810/2}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya dị ka ihe nlereanya . <ref>{{Cite web|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2011-07-22/tv/29802598_1_poonam-pandey-iims-extra-curricular-activities|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130723175503/http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2011-07-22/tv/29802598_1_poonam-pandey-iims-extra-curricular-activities|archivedate=23 July 2013|work=[[The Times of India]]|title=I dont mind trying for IIMs: Poonam Pandey}}</ref> Ọ ghọrọ otu n'ime ndị asọmpi itoolu kachasị elu nke Gladrags Manhunt na Megamodel Contest wee pụta na ibe mkpuchi nke akwụkwọ akụkọ ejiji. <ref>{{Cite web|url=http://pages.rediff.com/photoalbum/preview/hot-photos/actress-hot-photos/3306390/39365278/202933/139/poonam-pandey-gladrags-magazine-cover-page-hot-stills|title=Poonam Pandey Gladrags Magazine Cover Page Hot Stills|publisher=Rediff.com|accessdate=17 June 2013|archivedate=6 January 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150106061203/http://pages.rediff.com/photoalbum/preview/hot-photos/actress-hot-photos/3306390/39365278/202933/139/poonam-pandey-gladrags-magazine-cover-page-hot-stills}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sify.com/movies/meet-kingfisher-model-poonam-pandey-imagegallery-bollywood-kl4pEyaafgg.html|title=Meet Kingfisher model Poonam Pandey|work=Sify|accessdate=17 June 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150623041857/http://www.sify.com/movies/Meet-Kingfisher-model-Poonam-Pandey-imagegallery-bollywood-kl4pEyaafgg.html|archivedate=23 June 2015}}</ref> == Mgbasa ozi mgbasa ozi == Pandey ghọrọ onye ama ama site na akaụntụ mgbasa ozi ọha ya, gụnyere Twitter mgbe ọ malitere ibisa foto gba ọtọ ya. Foto ya na-ekpughere enwetala nlebara anya mgbasa ozi dị ukwuu. <ref>Pritika Ghura, [http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Poonam-Sherlyn-Mallika-Who-dares-to-bare-for-fame/articleshow/22484340.cms? Poonam, Sherlyn, Mallika: Who dares to bare for fame?] </ref> Ọ gbagoro na mgbasa ozi mgbasa ozi mgbe o kwere nkwa ịkwapụ maka otu egwuregwu cricket India ma ọ bụrụ na ha emerie iko mba ụwa Cricket 2011 . <ref>{{Cite web|title=FIR against Poonam Pandey who vowed to strip if India wins World Cup|url=http://www.ndtv.com/article/india/fir-against-poonam-pandey-who-vowed-to-strip-if-india-wins-world-cup-95775|work=April 2, 2011|publisher=NDTV|accessdate=5 December 2013|archivedate=14 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131214045944/http://www.ndtv.com/article/india/fir-against-poonam-pandey-who-vowed-to-strip-if-india-wins-world-cup-95775}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Silly Point: Poonam Pandey WILL strip on final day!|url=http://www.rediff.com/cricket/slide-show/slide-show-1-world-cup-2011-silly-point-poonam-pandey-will-go-nude-if-india-wins/20110401.htm|work=April 1, 2011|publisher=Rediff.com|accessdate=5 December 2013|archivedate=18 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140918020051/http://www.rediff.com/cricket/slide-show/slide-show-1-world-cup-2011-silly-point-poonam-pandey-will-go-nude-if-india-wins/20110401.htm}}</ref> India buliri iko mba uwa n'ezie; otu o sila dị, Pandey emezughị nkwa ya n'ihi nnabata ọha, mana emechara kwuo na Board of Control for Cricket in India (BCCI) jụrụ ya ikike. <ref>{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.in/adults-only-poonam-pandey-finally-goes-nude-after-kkr-win-ipl-5-photo-345949|title=Adults Only: Poonam Pandey Finally Goes Nude After KKR Win IPL-5 (PHOTO)|date=28 May 2012|work=International Business Times, India Edition|accessdate=18 May 2014|archivedate=1 August 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140801111716/http://www.ibtimes.co.in/adults-only-poonam-pandey-finally-goes-nude-after-kkr-win-ipl-5-photo-345949}}</ref> Agbanyeghị, o tinyere vidiyo na ngwa mkpanaka ya, bụ ebe a na-ahụ ya ka ọ na-eyipụ ọtọ n'ámá egwuregwu Wankhede n'abalị.  Na 2012, ọ gbara ọtọ mgbe Kolkata Knight Riders meriri IPL 5 . <ref>{{Cite web|url=http://www.ibtimes.co.in/articles/345949/20120528/poonam-pandey-naked-strip-kkr-ipl-topless.htm|title=Adults Only: Poonam Pandey Finally Goes Nude After KKR Win IPL-5 (PHOTO)|date=28 May 2012|work=International Business Times, India Edition|accessdate=17 June 2013|archivedate=12 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131012065000/http://www.ibtimes.co.in/articles/345949/20120528/poonam-pandey-naked-strip-kkr-ipl-topless.htm}}</ref> Ọ gara n'ihu wepụta ngwa mkpanaka nke ya. [[Google|Google machiri]] ngwa a n'oge na-adịghị anya ka ọ malitechara na Play Store ma dị ugbu a naanị na saịtị ọrụ ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.businesstoday.in/latest/trends/google-suspends-poonam-pandeys-bold-app-available-only-on-official-site/story/250334.html|title=Google suspends Poonam Pandey's 'bold' app, available only on official site|date=19 April 2017|work=Business Today|accessdate=28 January 2020|archivedate=28 January 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200128062710/https://www.businesstoday.in/latest/trends/google-suspends-poonam-pandeys-bold-app-available-only-on-official-site/story/250334.html}}</ref> O tinyekwara teepu mmekọahụ nke ya na enyi ya nwoke nọ mgbe ahụ, na Instagram nke o mechara kpochapụ. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.dnaindia.com/bollywood/report-watch-poonam-pandey-does-it-again-leaks-her-sex-tape-on-instagram-deletes-it-later-2709546|title=Watch: Poonam Pandey does it again! Leaks her sex tape on Instagram, deletes it later|author=Team|first=DNA Web|date=18 January 2019|work=DNA India|accessdate=24 January 2020|archivedate=6 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190606194229/https://www.dnaindia.com/bollywood/report-watch-poonam-pandey-does-it-again-leaks-her-sex-tape-on-instagram-deletes-it-later-2709546}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.orissapost.com/poonam-pandey-sx-video-goes-viral-later-removed/|title=Poonam Pandey s*x video goes viral, later removed – OrissaPOST|date=20 January 2019|work=Odisha News, Odisha Latest news, Odisha Daily – OrissaPOST|accessdate=24 January 2020|archivedate=28 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220228090054/https://www.orissapost.com/}}</ref> <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.inquisitr.com/5256338/poonam-pandey-sex-tape-leaks/|title=Poonam Pandey Sex Tape Leak: Explicit Video Shows Up On Model's Instagram Page, Fans Wonder If She Leaked It|work=inquisitr.com|date=10 March 2019|accessdate=24 January 2020|archivedate=6 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190606194250/https://www.inquisitr.com/5256338/poonam-pandey-sex-tape-leaks/}}</ref> == Ọrụ nkiri == Na 2013, ọ na-egwuri egwu nwanyị na-eduzi ihe nkiri ''Nasha'', na-egwu onye nkụzi nke na-emecha nwee mmekọahụ na otu n'ime ụmụ akwụkwọ ya. Ọ bụ ezie na ''Rediff'' kwuru na ya nwere oke dị ka onye seductress n'ọrụ a, <ref name="Nasha Rediff Review">{{Cite news|url=http://www.rediff.com/movies/review/review-nasha-gives-you-a-nice-hangover/20130726.htm|title=Review: Nasha gives you a nice hangover|author=Prasanna D Zor|date=26 July 2013|publisher=Rediff|accessdate=24 September 2013}}</ref> ''Mumbai Mirror'' kwuru na ọ 'emeghị egwu seductresses kama ọ bụ onye nkuzi ihe nkiri kwesịrị ekwesị na nke nwere ọrụ' yana "Poonam na-agba mbọ mana ọ nọghị ebe ahụ". <ref name="Mirror reivew">{{Cite news|url=http://www.mumbaimirror.com/entertainment/bollywood/Frim-review-Nasha/articleshow/21369579.cms|title=Frim review: Nasha|author=Karan Anshuman|date=26 July 2013|work=Mumbai Mirror|accessdate=24 September 2013}}</ref> Mpempe akwụkwọ maka ihe nkiri ahụ, bụ nke gosipụtara ya "na-eyighị ihe ọ bụla, ma akwụkwọ akụkọ abụọ ejiri akọ debere iji kpuchie ahụ ya", kpasuru ndị mmadụ na otu ndị na-eme ngagharị iwe dọwara akwụkwọ akụkọ ahụ ma gbaa ha ọkụ na 20 Julaị 2013 na Mumbai. <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey's bold Nasha posters angers Mumbai, Delhi|url=http://www.indianexpress.com/picture-gallery/poonam-pandeys-bold-nasha-posters-angers-mumbai-delhi/2858-1.html|work=The Indian Express|accessdate=21 July 2013|archivedate=23 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130723133336/http://www.indianexpress.com/picture-gallery/poonam-pandeys-bold-nasha-posters-angers-mumbai-delhi/2858-1.html}}</ref> Onye odeakwụkwọ ukwu nke Shiv Sena Chitrapat jụrụ mgbasa ozi, na-ekwu, sị, "Anyị na-ahụ akwụkwọ akụkọ ahụ dị oke mkparị na mkparị na anyị agaghị ekwe ka ụdị nkwakọba dị otú ahụ." <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey's film publicity irks political party|url=http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Poonam-Pandeys-film-publicity-irks-political-party/articleshow/21188744.cms|work=The Times of India|accessdate=21 July 2013|archivedate=20 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130720210345/http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Poonam-Pandeys-film-publicity-irks-political-party/articleshow/21188744.cms}}</ref> Pandey bịanyere aka na kpakpando na usoro a na-eme atụmatụ na ''Nasha'', ebe ọ ga-emeghachi ọrụ ya dị ka Anita. <ref name="rediff.com">{{Cite web|url=http://www.rediff.com/movies/slide-show/slide-show-1-poonam-pandey-i-enjoyed-romancing-the-teenager/20130605.htm|title=Poonam Pandey: I enjoyed romancing a teenager in Nasha|date=5 June 2013|work=Rediff|accessdate=17 June 2013|archivedate=11 September 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180911082439/http://www.rediff.com/movies/slide-show/slide-show-1-poonam-pandey-i-enjoyed-romancing-the-teenager/20130605.htm}}</ref> == Ndụ onwe onye == Pandey lụrụ enyi ya nwoke ogologo oge bụ Sam Bombay na 1 Septemba 2020. Agbamakwụkwọ ahụ kwesịrị ịbụ nkeonwe n'ihi ọrịa COVID-19 . Ha lụrụ n'ụlọ ha dị na Mumbai n'ihu ezigbo ndị enyi na ezinụlọ. <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey on Wedding With Sam Bombay: 'Had to be Private Due to Covid19'|url=https://www.news18.com/news/movies/poonam-pandey-on-wedding-with-sam-bombay-had-to-be-private-due-to-covid-19-2875491.html|accessdate=15 September 2020|work=News18|date=15 September 2020|archivedate=15 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200915054942/https://www.news18.com/news/movies/poonam-pandey-on-wedding-with-sam-bombay-had-to-be-private-due-to-covid-19-2875491.html}}</ref> Na 11 Septemba, Pandey gbara akwụkwọ mkpesa megide Bombay na-ekwu na ọ kpagburu ya, yie egwu ma wakpo ya. E jidere Bombay na Tuesday 23 Septemba na Goa, ihe merenụ mere na obodo Canacona dị na ndịda Goa ebe Pandey na-agbapụ maka ihe nkiri. <ref>{{Cite web|title=Newly-wed actress Poonam Pandey accuses husband of molesting, threatening her|url=https://www.timesnownews.com/mirror-now/crime/article/newly-wed-actress-poonam-pandey-accuses-husband-of-molesting-threatening-her/656465|accessdate=25 September 2020|work=timesnownews.com|archivedate=23 September 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200923005114/https://www.timesnownews.com/mirror-now/crime/article/newly-wed-actress-poonam-pandey-accuses-husband-of-molesting-threatening-her/656465}}</ref> <ref>{{Cite news|date=22 September 2020|title=Poonam Pandey Molested By Husband Sam Bombay Controversy: Actress Says, 'Not In The Right State Of Mind'- EXCLUSIVE|work=[[Yahoo]]|url=https://in.style.yahoo.com/poonam-pandey-molested-husband-sam-032243294.html|accessdate=7 December 2020}}</ref> Agbanyeghị nke a kpalitere ọgbaghara dịka ọtụtụ ndị boro ya ebubo na ọ na-egwu wayo na iji ngalaba IPC 498A mee ihe n'ụzọ na-ezighị ezi. <ref name=":3">{{Cite news|date=23 September 2020|title='Nobody Molested Her': Poonam Pandey Relentlessly Trolled after FIR Against Husband Sam Bombay|work=[[News 18]]|url=https://www.news18.com/news/buzz/nobody-molested-her-poonam-pandey-relentlessly-trolled-after-fir-against-husband-sam-bombay-2901395.html|accessdate=7 December 2020}}</ref> E mechara mgbapụta ma Pandey soro ya kparịtara ihe. <ref>{{Cite news|date=29 September 2020|title=Poonam Pandey patches up with husband Sam Bombay after getting him arrested for molestation?|work=[[The Times of India]]|url=https://m.timesofindia.com/poonam-pandey-patches-up-with-husband-sam-bombay-after-getting-him-arrested-for-molestation/videoshow/78390248.cms|accessdate=7 December 2020}}</ref> <ref name=":4">{{Cite news|author=Tyagi|first=Ankur|date=5 November 2020|title=Poonam Pandey arrested in Goa for allegedly shooting 'porn' video on beach|work=[[Zee News]]|url=https://zeenews.india.com/people/poonam-pandey-arrested-in-goa-for-allegedly-shooting-porn-video-on-beach-2322641.html|accessdate=7 December 2020}}</ref> N'ihi mkpọchi mberede ahụ ụbọchị ole na ole ka ihe omume ahụ gasịrị na njide Bombay, ọtụtụ ndị na-ekwu na trolled ya na soshal midia na ihe niile merenụ bụ mgbasa ozi mgbasa ozi. <ref>{{Cite news|author=Nayak|first=Pooja|date=27 September 2020|title=Poonam Pandey patches up with husband Sam Bombay; netizens call their 'molestation' row a 'publicity stunt'|work=[[Times Now News]]|url=https://www.timesnownews.com/entertainment-news/article/poonam-pandey-patches-up-with-husband-sam-bombay-netizens-call-their-molestation-row-a-publicity-stunt/658651|accessdate=7 December 2020}}</ref> <ref name=":3" /> Na 5 Nọvemba 2020, ejidere Pandey na North Goa maka ịse vidiyo gba ọtọ n'ụlọ gọọmentị. <ref>{{Cite web|date=5 November 2020|title=Breaking: Poonam Pandey arrested for shooting obscene video in Goa|url=https://www.dnaindia.com/entertainment/report-poonam-pandey-arrested-for-shooting-obscene-video-in-goa-2854547|accessdate=5 November 2020|work=[[DNA India]]|archivedate=5 November 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201105091939/https://www.dnaindia.com/entertainment/report-poonam-pandey-arrested-for-shooting-obscene-video-in-goa-2854547}}</ref> <ref>{{Cite news|date=5 November 2020|title=Goa Police arrest Poonam Pandey for shooting an obscene video at Chapoli Dam|work=[[The Times of India]]|url=https://timesofindia.indiatimes.com/videos/entertainment/hindi/goa-police-arrest-poonam-pandey-for-shooting-an-obscene-video-at-chapoli-dam/videoshow/79061801.cms?from=mdr|accessdate=7 December 2020}}</ref> Njide a bịara mgbe Goa Forward Party gbara akwụkwọ mkpesa na FIR, wee gwa ndị mgbasa ozi na vidiyo Pandey bụ mwakpo megide ụmụ nwanyị Goa. <ref name=":4" /> Na 18 Jenụwarị 2022, Courtlọikpe Kasị Elu nke India nyere ya nchebe pụọ na njide ya, mgbe e boro ya ebubo na ọ na-etinye aka na nnukwu ihe nkiri na-akpali agụụ mmekọahụ na-akpata esemokwu, nke metụtara ọtụtụ kpakpando Bollywood. <ref>{{Cite news|title=Actor Poonam Pandey Gets Protection From Arrest In Porn Case|url=https://www.ndtv.com/india-news/actor-poonam-pandey-gets-protection-from-arrest-in-porn-case-2714241|accessdate=30 January 2022}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Porn video case: SC grants protection from arrest to actress Poonam Pandey|url=https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/hindi/bollywood/news/porn-video-case-sc-grants-protection-from-arrest-to-actress-poonam-pandey/articleshow/88981280.cms|accessdate=30 January 2022}}</ref> == Ihe nkiri == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" ! scope="col" |Afọ ! scope="col" | Aha ! scope="col" | Ọrụ ! class="unsortable" scope="col" | Asụsụ ! scope="col" | Ihe ndetu |- | rowspan="2" | 2013 ! scope="row" | ''The Uncanny'' | Rita | | Ihe nkiri dị mkpirikpi |- ! scope="row" | ''Nasha'' | Anita Joseph | Hindi | <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey's film publicity irks political party|url=http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Poonam-Pandeys-film-publicity-irks-political-party/articleshow/21188744.cms|work=The Times of India|accessdate=21 July 2013|archivedate=20 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130720210345/http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Poonam-Pandeys-film-publicity-irks-political-party/articleshow/21188744.cms}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Poonam Pandey's bold Nasha posters angers Mumbai, Delhi|url=http://www.indianexpress.com/picture-gallery/poonam-pandeys-bold-nasha-posters-angers-mumbai-delhi/2858-1.html|publisher=The Indian EXPRESS|accessdate=21 July 2013|archivedate=23 July 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130723133336/http://www.indianexpress.com/picture-gallery/poonam-pandeys-bold-nasha-posters-angers-mumbai-delhi/2858-1.html}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://youthdrum.com/poonam-pandey-go-nude-for-nasha-movie/|title=Poonam Pandey Go Nude For Nasha|accessdate=24 February 2022|archivedate=29 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190829114049/http://youthdrum.com/poonam-pandey-go-nude-for-nasha-movie}}</ref> |- | rowspan="2" | 2014 ! scope="row" | ''Ịhụnanya bụ nsi'' | Onwe ya | Kannada | Mpụta pụrụ iche na abụ "Shyane Ishta Cricketettu" <ref>{{Cite web|url=https://www.bollywoodlife.com/news-gossip/poonam-pandey-bags-rs-5-crore-for-an-item-song-oh-really/|title=Archived copy|accessdate=24 February 2022|archivedate=31 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190331004635/https://www.bollywoodlife.com/news-gossip/poonam-pandey-bags-rs-5-crore-for-an-item-song-oh-really/}}</ref> |- ! scope="row" | ''Adalat'' | Onwe ya | ''Bhojpuri'' | |- | 2015 ! scope="row" | ''Malini &amp;amp; Co.'' | Malini | Telugu | <ref>{{Cite web|url=http://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/telugu/movies/news/Video-Poonam-Pandey-talks-about-Malini-Co/articleshow/45743256.cms|title=Video: Poonam Pandey talks about Malini & Co|work=The Times of India|accessdate=24 February 2022|archivedate=24 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220224074126/https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/telugu/movies/news/Video-Poonam-Pandey-talks-about-Malini-Co/articleshow/45743256.cms}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.deccanchronicle.com/141231/entertainment-bollywood/article/achieved-whatever-i-wanted-through-controversy-poonam-pandey|title=Achieved whatever I wanted through controversy: Poonam Pandey|work=Deccan Chronicle|accessdate=24 February 2022|archivedate=24 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220224072310/http://www.deccanchronicle.com/141231/entertainment-bollywood/article/achieved-whatever-i-wanted-through-controversy-poonam-pandey}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.deccanchronicle.com/141225/entertainment-tollywood/article/watch-my-film-and-judge-me-poonam-pandey|title=Watch my film and judge me: Poonam Pandey|work=Deccan Chronicle|accessdate=24 February 2022|archivedate=24 February 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220224072308/https://www.deccanchronicle.com/141225/entertainment-tollywood/article/watch-my-film-and-judge-me-poonam-pandey}}</ref> |- | 2017 ! scope="row" | ''Aa Gaya dike'' | Onwe ya | Hindi | Ọdịdị pụrụ iche na egwu <ref>{{Cite news|url=http://www.spotboye.com/bollywood/news/poonam-pandey-will-show-her-sexy-moves-in-govinda-s-aa-gaya-hero/5888918c5b9864ff42cfd994|title=Poonam Pandey to do a item song with Govinda|accessdate=4 February 2017}}</ref> |- | 2017 ! scope="row" | ''GST – Galti Sirf Tumhari'' | | Hindi | <ref>{{Cite news|url=https://scroll.in/reel/856292/this-was-waiting-to-happen-a-movie-with-gst-in-its-title|title=GST: Galti Sirf Tumhari': Poster of new Poonam Pandey movie|work=scroll.in|date=1 November 2017|accessdate=9 October 2020}}</ref> |- | 2018 ! scope="row" | ''Njem nke Karma'' | Karma D'souza | Hindi | <ref>{{Cite news|url=https://timesofindia.indiatimes.com/videos/entertainment/hindi/trailer-of-poonam-pandeys-the-journey-of-karma-is-out/videoshow/66063156.cms|title=Trailer of Poonam Pandey’s 'The Journey of Karma' is out|date=4 October 2018|work=The Times of India|accessdate=25 March 2019}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.latestly.com/entertainment/bollywood/the-journey-of-karma-trailer-poonam-pandeys-sleazy-scenes-with-shakti-kapoor-will-leave-you-shocked-watch-video-417925.html|title=The Journey of Karma Trailer: Poonam Pandey’s Sleazy Scenes With Shakti Kapoor Will Leave You Shocked – Watch Video {{!}} LatestLY|date=3 October 2018|work=Latestly|accessdate=2018-10-04}}</ref> |- |} == Igwe onyonyo == {| class="wikitable sortable" !Afọ ! Gosi ! Ọrụ ! Ọwa TV |- | rowspan="2" | 2015 | ''ngụkọta Nadaniyaan'' | rowspan="2" | Jalebi Bai | Nnukwu Ime Anwansi |- | ''Pyaar Mohabbat Ssshhh'' | Nnukwu Ime Anwansi |- | 2008 | ''Ihe kpatara egwu : Khatron Ke Khilaadi 4'' | Onye asọmpi | Agba TV |- | 2022 - dị ugbu a | ''Mkpọchi'' | Onye asọmpi | Alt Balaji & MX Player |} == Ntụaka == <references /> {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|5795152}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8bq1z0981hzgum7i2r8hz4qcd3kr2w9 Tsvetelina Zarkova 0 12744 85410 74997 2022-07-27T13:39:30Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox volleyball biography|name=Tsvetelina Zarkova|college=|medaltemplates-expand=set to "yes" to auto-expand medaltemplates section|medaltemplates=<!-- See [[Template:MedalSport]] -->|nationalteam=[[Bulgaria women's national volleyball team|Bulgaria]]|nationalyears=2004–|teams=|years=|currentnumber=9 (club)<br />6 (national team)|currentclub=[[CS Știința Bacău (volleyball)|CS Știința Bacău]]|position=Middle blocker|block={{convert|289|cm|in|abbr=on}}|image=Tsvetelina Zarkova.JPG|spike={{convert|298|cm|in|abbr=on}}|weight={{convert|69|kg|lb|abbr=on}}|height={{convert|1.87|m|ftin|0|abbr=on}}|hometown=|birth_place=[[Pernik]], Bulgaria|birth_date={{birth date and age|1986|12|18|df=y}}|nationality={{BUL}}|nickname=|fullname=Tsvetelina Valerieva Zarkova|caption=|updated=7 January 2017}} [[Usòrò:Tsvetelina Zarkova.JPG|thumb]] '''Tsvetelina Zarkova''' ( Bulgarian ) (amụrụ (1986-12-18 ) na Pernik ) bụ nwaanyi [[Bulgaria|Bulgarian]] onye ọkpụkpọ volleyball . Ọ bụ onye otu egwuregwu bọọlụ mba ụmụ nwanyị Bulgaria ma na-egwu CS Știința Bacău . <ref name="CEV">{{Cite web|url=http://www.cev.lu/Competition-Area/PlayerDetails.aspx?TeamID=9987&PlayerID=4935&ID=970|title=Profile|work=[[European Volleyball Confederation|CEV]]|accessdate=7 January 2017}}</ref> Ọ bụ akụkụ nke otu mba Bulgaria na asọmpi Volleyball ụmụ nwanyị 2014 FIVB na Italy. <ref>{{Cite web|title=Team Roster – Bulgaria|url=http://italy2014.fivb.org/en/competition/teams/BUL-Bulgaria/team_roster|work=italy2014.fivb.org|date=|accessdate=1 October 2014}}</ref> == Klọb == * [[VC Akademik Sofia]]<ref>{{Cite web|url=http://www.desteptarea.ro/bulgaroaica-tsvetelina-zarkova-a-semnat-cu-stiinta-bacau/|title=Bulgăroaica Tsvetelina Zarkova a semnat cu Știința Bacău|language=Romanian|work=[[Deșteptarea (newspaper)|Deșteptarea]]|date=21 January 2016|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[Levski Volley|Levski Sofia]] (2002–2004)<ref name="CEV">{{Cite web|url=http://www.cev.lu/Competition-Area/PlayerDetails.aspx?TeamID=9987&PlayerID=4935&ID=970|title=Profile|work=[[European Volleyball Confederation|CEV]]|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[Rote Raben Vilsbiburg]] (2005–2009)<ref name="CEV" /> * [[Lokomotiva Baku|Lokomotiv Baku]] (2009–2010)<ref name="CEV" /> * [[VC Samorodok Khabarovsk]] (2010–2011)<ref>{{Cite web|url=http://www.volleyservice.ru/index.php?option=com_volleyplayers&task=showplayer&pid=991&Itemid=61|title=Profile|language=Russian|work=VolleyService.ru|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[CS Volei 2004 Tomis Constanța|2004 Tomis Constanța]] (2011–2012)<ref>{{Cite web|url=http://www.voleiromania.ro/stiri/csv-2004-tomis-constanta-inaintea-sezonului-2011-2012-al-diviziei-a1-la-volei-fe-1072.html|title=CSV 2004 Tomis Constanţa înaintea sezonului 2011-2012 al Diviziei A1 la volei feminin|language=Romanian|work=Volei Romania|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[VK Prostějov]] (2012–2013)<ref>{{Cite web|url=http://www.voleiromania.ro/stiri/transferuri-la-volei-inaintea-sezonului-2012-2013-1500.html|title=Transferuri la volei înaintea sezonului 2012-2013|language=Romanian|work=Volei Romania|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[CS Dinamo București (bọọlụ ụmụ nwanyị)|CS Dinamo București]] (2013–2014)<ref>{{Cite web|url=http://www.voleiromania.ro/stiri/transferuri-la-volei-inaintea-sezonului-2013-2014-feminin-varianta-finala-1992.html|title=Transferuri la volei înaintea sezonului 2013-2014, feminin, varianta finală|language=Romanian|work=Volei Romania|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[CS Volei Alba-Blaj]] (2014–2015)<ref>{{Cite web|url=http://www.voleiromania.ro/stiri/transferuri-la-volei-inaintea-sezonului-2014-2015-feminin-varianta-finala-2164.html|title=Transferuri la volei înaintea sezonului 2014-2015, feminin, VARIANTA FINALĂ|language=Romanian|work=Volei Romania|accessdate=7 January 2017}}</ref> * [[CS na Bacău (volleyball)|CS Știința Bacău]] (2015–present)<ref>{{Cite web|url=http://www.voleiromania.ro/stiri/update---transferuri-la-volei-in-iarna-2015-2016-2510.html|title=Transferuri la volei în iarna 2015-2016|language=Romanian|work=Volei Romania|accessdate=7 January 2017}}</ref> == Nkwanye ugwu na ihe nrite == === Aha === * Asọmpi German - 2008 * German Cup - 2009 * Asọmpi Czech - 2013 * Iko Czech - 2013 * Asọmpi Romania - 2012, 2015 == Ntụaka == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * <references /> [http://italy2014.fivb.org/en/competition/teams/bul-bulgaria/players/tsvetelina-zarkova?id=41638 Profaịlụ] na FIVB * [http://www.cev.lu/Competition-Area/PlayerDetails.aspx?TeamID=9987&PlayerID=4935&ID=970 Profaịlụ] dị na CEV [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tixp0u4y1eh7dg3k6m6yhx753b7j4at Lee Jin-ah 0 12746 85439 75001 2022-07-27T14:52:20Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Lee Jin-ah (singer born 1991) on July 30, 2015.jpg|thumb]] '''Lee Jin-ah''' ( Korean ; amuru Maachị 16, 1991) bu onye South Korea na-abụ abụ-onye na-agụ abụ na onye pianist jazz. Mgbe ọ gụchara na nke atọ na SBS 's ''K-pop Star 4'', ọ bịanyere aka na Antenna na 2015. <ref name="url rel'‘K팝스타4’ 정승환-이진아, 안테나뮤직 희망 소속사로 꼽아">{{Cite web|url=http://www.etnews.com/20150419000120|title=K팝스타4' 정승환-이진아, 안테나뮤직 희망 소속사로 꼽아|accessdate=November 19, 2015|date=April 1, 2015}}</ref> <ref name="url rel'K팝스타4' 이진아 탈락…정승환·케이티김만 남았다">{{Cite web|url=http://www.asiae.co.kr/news/view.htm?idxno=2015040518410474128|title='K팝스타4' 이진아 탈락…정승환·케이티김만 남았다|accessdate=November 19, 2015|date=April 5, 2015}}</ref> Ụdị egwu ya pụrụ iche na-ejikọta jazz na pop na R&B, na-egosipụtakarị egwu egwu. <ref>{{Cite news|author=Kim|first=Yeon-ah|title=Singer-songwriter Lee Jin-ah's latest album is sweet as candy|url=https://koreajoongangdaily.joins.com/2020/10/08/entertainment/kpop/Jazz-pianist-Jazz-Lee-Jinah/20201008165500448.html|accessdate=July 20, 2021|work=Korea JoongAng Daily|date=October 8, 2020|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Jackson|first=Julie|title=Producer Yoo lauds Lee Jin-ah’s ‘genius’|url=http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20160610000765|accessdate=July 20, 2021|work=The Korea Herald|date=June 10, 2016|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Jung|first=Byeong-wook|title=이진아 [Random]: 2018 최우수 팝-음반|url=https://koreanmusicawards.com/project/%EC%9D%B4%EC%A7%84%EC%95%84-random/|accessdate=July 20, 2021|work=Korea Music Awards|language=ko}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Jung|first=Yoon-beom|title=이진아 [진아식당 Full Course]: 2019 최우수 팝-음반|url=https://koreanmusicawards.com/project/%ec%9d%b4%ec%a7%84%ec%95%84-%ec%a7%84%ec%95%84%ec%8b%9d%eb%8b%b9-full-course/|accessdate=July 20, 2021|work=Korea Music Awards|language=ko}}</ref> == Ndụ onwe onye == Lee Jin-ah lụrụ onye pianist Shin Sung-jin na Machị 2019. Ha zutere dị ka ụmụ akwụkwọ egwu na Seoul Institute of Arts . <ref>{{Cite news|author=Lee|first=Min-young|title=Singer Lee Jin-ah to marry pianist in March|url=http://koreatimes.co.kr/www/art/2020/01/732_261371.html|accessdate=July 20, 2021|work=The Korea Times|date=January 2, 2019|language=en-us}}</ref> == Ihe ngosi == === Albums Studio === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" style="width:14em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" | Nkọwa Album ! colspan="1" scope="col" style="width:5em;" | Ọkwa chaatị kacha elu ! rowspan="2" scope="col" | Ahịa |- ! KOR<br /><br /><br /><br /> <ref name="gaon_album_chart">{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/album.gaon?nationGbn=T|title=Gaon Album Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}} </ref> |- ! scope="row" | ''A naghị ahụ anya''<br /><br /><br /><br /> (보이지 않는 것 ) | * Ewepụtara: October 10, 2013 * Label: Egwu Chili Korea * Ụdị: CD, nbudata dijitalụ {{Hidden|Track listing|# Unvisible ({{small|{{lang|ko|보이지 않는 것}}}}) # A Letter ({{small|{{lang|ko|편지}}}}) # I Love You Song ({{small|{{lang|ko|사랑해 쏭}}}}) # Time Slow Down ({{small|{{lang|ko|시간아 천천히}}}}) # After Years # Believe ({{small|{{lang|ko|믿어요}}}}) (feat. Lee Han-jin) # Coloring Book ({{small|{{lang|ko|색칠놀이}}}}) # Single Flower of Star ({{small|{{lang|ko|별 한송이}}}}) # Ordinary Days (feat. Lee Gyeong-rok) # Farewell Diamond ({{small|{{lang|ko|이별보석}}}})}} | 13 | * KOR: 1,550 <ref>{{Cite web|url=http://www.gaonchart.co.kr/main/section/chart/album.gaon?serviceGbn=ALBUM&termGbn=month&hitYear=2014&targetTime=12&nationGbn=T|title=2014년 12월 Album Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}}</ref> |- ! scope="row" | ''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Jinah zuru oke''<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ( 진아식당 ''Full N'ezie'' ) | * Ewepụtara: June 26, 2018 * Label: Antenna * Ụdị: CD, nbudata dijitalụ {{Hidden|Track listing|# Run (with [[Gray (singer)|Gray]]) # What is Love? ({{small|{{lang|ko|편하다는 건 뭘까}}}}) # Yum Yum Yum ({{small|{{lang|ko|냠냠냠}}}}) (Rebooted Ver. with TAK) # Like & Love # Stairs ({{small|{{lang|ko|계단}}}}) # Random # Nothing Special ({{small|{{lang|ko|별것도 아닌 일}}}}) # Everyday # What Should I Do ({{small|{{lang|ko|어디서부터}}}}) # Bye Bye Bye ({{small|{{lang|ko|밤, 바다, 여행}}}}) # Find the Day ({{small|{{lang|ko|오늘을 찾아요}}}}) # We Are ({{small|{{lang|ko|우리 시작}}}}) (with [[Sam Kim]], [[Kwon Jin-ah]], [[Jung Seung-hwan (singer)|Jung Seung-hwan]], [[Lee Soo-jung|Chai]])}} | 40 | {{N/A}} |} === Albums egwu egwu === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" style="width:14em;" |Aha ! scope="col" | Nkọwa Album |- ! scope="row" | ''Ụmụaka nwere obi ụtọ (ụda ụda foto mbụ)''<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ( 아이들은 즐겁다 ''OST'' ) | * Ewepụtara: Mee 4, 2021 * Label: Antenna * Ụdị: Nbudata dijitalụ |} === Ejije gbatịrị agbatị === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" style="width:14em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" | Nkọwa Album ! colspan="1" scope="col" style="width:5em;" | Ọkwa chaatị kacha elu ! rowspan="2" scope="col" | Ahịa |- ! KOR<br /><br /><br /><br /> <ref name="gaon_album_chart">{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/album.gaon?nationGbn=T|title=Gaon Album Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/album.gaon?nationGbn=T "Gaon Album Chart"]. ''Gaon Music Chart'' (in Korean)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 27,</span> 2020</span>.</cite> [[Category:CS1 Korean-language sources (ko)]] </ref> |- ! scope="row" | ''Random'' | * E wepụtara: Julaị 20, 2017 * Label: Antenna * Ụdị: CD, nbudata dijitalụ {{Hidden|Track listing|# Stairs ({{small|{{lang|ko|계단}}}}) # Random # Nothing Special ({{small|{{lang|ko|별것도 아닌 일}}}}) # Everyday # What Should I Do ({{small|{{lang|ko|어디서부터}}}}) # Bye Bye Bye ({{small|{{lang|ko|밤, 바다, 여행}}}}) # Find the Day ({{small|{{lang|ko|오늘을 찾아요}}}})}} | 35 | * KOR: 999 <ref>{{Cite web|url=http://www.gaonchart.co.kr/main/section/chart/album.gaon?serviceGbn=ALBUM&termGbn=month&hitYear=2017&targetTime=07&nationGbn=T|title=2017년 07월 Album Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}}</ref> |- ! scope="row" | ''Pianist swiiti''<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ( 캔디 피아니스트 ) | * Ewepụtara: Septemba 29, 2020 <ref>{{Cite web|url=https://kpopmart.com/lee-jin-ah/10514-23060-lee-jin-ah-mini-album-candy-pianist.html|title=Lee Jin Ah Mini Album - Candy Pianist|accessdate=September 28, 2020}}</ref> * Label: Antenna * Ụdị: CD, nbudata dijitalụ {{Hidden|Track listing|# Candy Pianist ({{small|{{lang|ko|캔디 피아니스트}}}}) # The Wall Blocks Me ({{small|{{lang|ko|나를 막는 벽}}}}) # Dreamy Alarm ({{small|{{lang|ko|꿈같은 알람}}}}) # Noisily Anywhere ({{small|{{lang|ko|여기저기 시끄럽게}}}}) (feat. [[Toy (South Korean band)|Toy]]) # Dust ({{small|{{lang|ko|먼지}}}}) # Awake (feat. [[Sam Kim]])}} | 28| {{N/A}} |} === Ndị na-alụbeghị di === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" |Aha ! rowspan="2" scope="col" | Afọ ! colspan="1" scope="col" style="width:5em;" | Ọkwa chaatị kacha elu ! rowspan="2" scope="col" | Ahịa ! rowspan="2" scope="col" | Album |- ! <small>KOR</small><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <ref name="gaon_digital_chart">{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?nationGbn=T&serviceGbn=ALL|title=Gaon Digital Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}} </ref> |- ! scope="row" | "Akwụkwọ na-agba agba" ( 색칠놀이 ) | 2013 | -| rowspan="2" {{NA}} | ''A naghị ahụ anya'' |- ! scope="row" | "Ndụ bụ Ninano" ( 사는게 니나노 ) | rowspan="2" | 2015 | -| rowspan="2" {{NA|Ad campaign singles}} |- ! scope="row" |"Okporo ụzọ n'ọdụ ụgbọ elu" ( 공항 가는 길 )<br /><br /><br /><br /> with JY Park | 45 | * KOR: 57,544 <ref>{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?serviceGbn=S1020&termGbn=month&hitYear=2015&targetTime=09&nationGbn=K|title=September 2015 Download Chart|work=Gaon Chart}}</ref> |- ! scope="row" | "Ejula m afọ" ( 배불러 ) | rowspan="2" | 2016 | -| {{NA}} | Otu ''ọba'' akwụkwọ nri |- ! scope="row" | "Starry Night" ( 밤과 별의 노래 )<br /><br /><br /><br /> with Onew | 47 | * KOR: 68,668 <ref>Sales for "Starry Night": {{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?nationGbn=T&serviceGbn=S1020&targetTime=08&hitYear=2016&termGbn=month|title=August 2016 Download Chart|work=Gaon Music Chart}}</ref> | ''Oge ọdụ ụgbọ SM 1'' |- ! scope="row" | "Random" | 2017 | -| rowspan="10" {{NA}} | ''Random'' |- ! scope="row" | "gbaa"<br /><br /><br /><br /> with Grey | 2018 | - | ''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Jinah zuru oke'' |- ! scope="row" | "I-Nuri Song" ( 아이누리 Song) | rowspan="2" | 2019 | - | rowspan="2" {{NA|Ad campaign singles}} |- ! scope="row" | "Obi Na-ekpo ọkụ" ( 따뜻한 힘 ) | - |- ! scope="row" | "Ihe niile dị mma (ya na Antenna Ver.)"<br /><br /><br /><br /> with antenna | rowspan="4" | 2020 | - | rowspan="2" {{NA|Non-album singles}} |- ! scope="row" | "Nrọ dị ize ndụ" | - |- ! scope="row" | "Our Christmas Wish For You" ( 겨울의 우리들 )<br /><br /><br /><br /> with antenna | 107 | ''2020 Antenna Christmas Carol'' |- ! scope="row" | "Dreamy Oti mkpu" ( 꿈 같은 알람 ) | - | ''Pianist swiiti'' |- ! scope="row" | "Ndewo Antenna, ndewo ekeresimesi"<br /><br /><br /><br /> with antenna | 2021 | 124 | ''2021 Antenna Christmas Carol'' |- ! scope="row" | "Rum Pum Pum" ( 람팜팜 ) | 2022 | - | ''Rum Rum Rum'' otu album |- | colspan="5" style="font-size:8pt;" | "-" pụtara ntọhapụ enweghị chaatị. |} === ''K-pop Star 4'' egwu === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" |Aha ! rowspan="2" scope="col" | Nke mbụ<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> nka ! rowspan="2" scope="col" | Afọ ! colspan="1" scope="col" style="width:5em;" | Ọkwa chaatị kacha elu ! rowspan="2" scope="col" | Ahịa ! rowspan="2" scope="col" | Album |- ! <small>KOR</small><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <ref name="gaon_digital_chart">{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?nationGbn=T&serviceGbn=ALL|title=Gaon Digital Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?nationGbn=T&serviceGbn=ALL "Gaon Digital Chart"]. ''Gaon Music Chart'' (in Korean)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">January 27,</span> 2020</span>.</cite> [[Category:CS1 Korean-language sources (ko)]] </ref> |- |- ! scope="row" | "Oge jiri nwayọọ nwayọọ" ( 시간아 천천히 ) | rowspan="6" {{NA|Original <br>songs}} | rowspan="2" | 2014 | 3 | * KOR: 425,801 <ref>Cumulative sales of "Time Slow Down": </ref> | rowspan="4" {{NA|''[[K-pop Star 4|K-pop Star Season 4]]'' <br>digital singles}} |- ! scope="row" | "Ụzọ nke m" ( 마음대로 ) | 2 | * KOR: 154,236 <ref>{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?serviceGbn=S1020&termGbn=month&hitYear=2014&targetTime=12&nationGbn=K|title=Gaon Download Chart – 2014년 12월|work=Gaon Chart|publisher=Korea Music Content Industry Association|accessdate=November 19, 2015}}</ref> |- ! scope="row" | "Waltz na-atọ ụtọ" ( 두근두근 왈츠 ) | rowspan="8" | 2015 | 83 | * KOR: 18,950 <ref>{{Cite web|url=http://www.gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?serviceGbn=S1020&termGbn=week&hitYear=2015&targetTime=5&nationGbn=T|title=2015년 5주차 Download Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=January 27, 2020}}</ref> |- ! scope="row" | "Yum Yum Yum" ( 냠냠냠 ) | 9 | * KOR: 101,751 <ref>{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?serviceGbn=S1020&termGbn=month&hitYear=2015&targetTime=02&nationGbn=K|title=Gaon Download Chart – 2015년 2월|work=Gaon Chart|publisher=Korea Music Content Industry Association|accessdate=November 19, 2015}}</ref> |- ! scope="row" | "Winter ọgaranya" (겨울부자) | 78 | * KOR: 20,325 <ref>{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?serviceGbn=S1020&termGbn=week&hitYear=2015&targetTime=12&nationGbn=T|title=2015년 12주차 Download Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=July 18, 2021}}</ref> | ''K-pop Star Season 4 Top 10 Part 2'' |- ! scope="row" | "Cheerleader Song" ( 치어리더 쏭 ) | -| rowspan="3" {{NA}} | ''K-pop Star Season 4 Top 8'' |- ! scope="row" | "Nchepụta m n'ime obi m"<br /><br /><br /><br /> ( 내 마음에 비친 내 모습 ) | Yoo Jae-ha | - | ''K-pop Star Season 4 Top 6'' |- ! scope="row" | "Ncheta" (회상) | Sanullim | - | rowspan="2" | ''K-pop Star Season 4 Top 4 Part 2'' |- ! scope="row" | "Ugbua Otu Afọ (Live)" (벌써 일년)<br /><br /><br /><br /> with Jung Seung-hwan | Anya agba aja aja | 69 | * KOR: 81,596 <ref>{{Cite web|url=http://gaonchart.co.kr/main/section/chart/online.gaon?nationGbn=T&serviceGbn=S1020&targetTime=04&hitYear=2015&termGbn=month|title=2015년 04월 Download Chart|work=Gaon Music Chart|language=ko|accessdate=July 18, 2021}}</ref> |- ! scope="row" | "Ụzọ" (길) | chi | -|| {{NA}} | ''K-pop Star Season 4 Top 3'' |} === Ọdịdị ụda ụda === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Aha ! scope="col" | Afọ ! scope="col" | Album |- ! scope="row" | "Ozo na ozo" ( 또또또 ) | 2016 | ''Kim Bok-joo'' OST na-ebuli ibu |- ! scope="row" | "Ụtụtụ ọma (Piano Solo)" | rowspan="2" | 2017 | rowspan="2" | ''The Lovebirds: Afọ 1'' OST |- ! scope="row" | "Ezigbo abalị (Piano Trio)" |- ! scope="row" | "Flie pụọ" | rowspan="2" | 2018 | ''Ụlọ Shinbi: Ọmụmụ Ghost Ball X'' OST (oge 2) |- ! scope="row" | "Na-anọnyere anyị mgbe niile (nke ' 파랑 ' kpaliri)" | D ihe ngosi ''ihu igwe'' OST <ref>{{Cite web|title=D-Museum Exhibition OST|url=https://www.spaceoddity.me/dmuseumost|work=Space Oddity|accessdate=14 August 2021}}</ref> |- ! scope="row" | "Ihe omume ụlọ akwụkwọ: Gakọrọ ọnụ" | rowspan="5" | 2019 | rowspan="5" | ''Egwu sitere na Ogige Ụda''<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> digital singles |- ! scope="row" | "Ihe omume Tongyeong: Nye nwamba" |- ! scope="row" | "Ihe omume ịma ụlọikwuu: Ka anyị gaa ụlọikwuu" |- ! scope="row" | "Ihe omume ụlọ ahịa ọdụ: Ụlọ ahịa na-eguzo" |- ! scope="row" | "Ihe nkiri ihe nkiri foto: eserese onwe" |- ! scope="row" | "Ịhụnanya na gị" | 2020 | ''Ụtọ Munchies'' OST |} === Ngosipụta ndị ọzọ === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" ! scope="col" |Aha ! scope="col" | Afọ ! scope="col" | Album |- ! scope="row" | "Ònye bụ mama gị? (Mkpụrụ obi Ver.)"<br /><br /><br /><br /> J. Y. Park feat. Lee Jin-ah & Ji John | rowspan="2" | 2015 | ''24/34'' |- ! scope="row" | "Amaara m ihe kpatara Stars na-agbaji"<br /><br /><br /><br /> Lucid Fall (olu nke Lee Jin-ah) | ''Onye, Ebe'' |- ! scope="row" | "Egwu Gị"<br /><br /><br /><br /> with Sam Kim, Jung Seung-hwan, Kwon Jin-ah | rowspan="3" | 2016 | <nowiki><i id="mwAdk">Abụ m Sam</i></nowiki> |- ! scope="row" | "Ahụrụ m gị n'anya, nwee obi ụtọ" ( 사랑해 행복해 ) | ''Egwu ruo Masterpiece: Track 6'' |- ! scope="row" | "Nne nne na roket ochie ya"<br /><br /><br /><br /> Peppertones na Lee Jin-ah | ''Ogologo Ụzọ'' |- ! scope="row" | "Zute Rose" ( 장미대선 )<br /><br /><br /><br /> Hyungdon and Daejun feat. Lee Jin-ah | rowspan="2" | 2017 | {{NA|Non-album single}} |- ! scope="row" | "Ị N'Ogwe Aka M" ( 그대 내 품에 )<br /><br /><br /><br /> Yoo Jae-ha mkpuchi | ''Yoo Jae-ha Afọ 30: Ruo mgbe ebighị ebi ka Anyị Dị'' |- ! scope="row" | "Olileanya" ( 빛 )<br /><br /><br /><br /> H.O.T.ekpo ọkụ | 2019 | ''Ị Hee-yul's Sketchbook 10th Anniversary Project:<br /><br /><br /><br />''<nowiki></br></nowiki> ''Olu nke iri na itoolu'' |- ! scope="row" | "Ụbọchị Ọhụrụ"<br /><br /><br /><br /> Sam Ock feat. Lee Jin-ah | rowspan="4" | 2020 | ''Iji bụrụ nke'' |- ! scope="row" | "Heat Haze"<br /><br /><br /><br /> Younghotstuff feat. Lee Jin Ah Trio | ''Ndụ Paradox'' |- ! scope="row" | "LAN mgbapụ"<br /><br /><br /><br /> The Blank Shop feat. Lee Jin-ah | ''ịkwa akwa'' |- ! scope="row" | "Steirs (Onstage Ver.)" ( 계단 (온스테이지 Ver.) | ''Ememe ncheta afọ nke iri - Naanị na onsta: 7'' |- ! scope="row" | "Achọrọ m ịhụ n'anya" ( 사랑받고 싶어서 )<br /><br /><br /><br /> Deulrejang feat. Lee Jin-ah | 2021 | {{NA|Non-album single}} |} == Ekele ọdịde abụ == A na-emegharị kredit ndị a site na nchekwa data Korea Music Copyright Association . <ref name="komca">{{Cite web|title=Songs registered under Lee Jin-ah (10005789)|url=https://www.komca.or.kr/srch2/srch_01_popup_mem_right.jsp?S_MB_CD=10005789|work=Korean Music Copyright Association|accessdate=July 21, 2021|language=ko}}</ref> {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta egwu nke Lee Jin-ah dere ma ọ bụ dekọrọ maka ndị nka ọzọ ! rowspan="2" width="40px" | Afọ ! rowspan="2" width="200px" | Aha ! rowspan="2" width="150px" | Onye omenkà ! rowspan="2" width="150px" | Album ! colspan="2" | Ederede ! colspan="2" | Egwu ! colspan="2" | Nhazi |- ! width="50px" | Enyere ego ! width="85px" | Ya na ! width="50px" | Enyere ego ! width="90px" | Ya na ! width="50px" | Enyere ego ! width="85px" | Ya na |- | 2016 | "Mgbe niile" | Miiso | ''Ka chifoo'' | {{no}}| rowspan="7" {{NA}}| {{no}}| rowspan="6" {{NA}}| {{yes}} | Miiso |- | rowspan="5" | 2018 | "Na-abụ abụ dị ka ifufe"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ( 바람 같은 노래를 ) | Jung Seung-hwan | ''Mmiri ọzọ'' | {{no}}| {{no}}| {{yes}}| rowspan="3" {{NA}} |- | "Chee banyere Gị"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> (Mmalite: 너를 생각해 ) | rowspan="3" | Yoo Seon-ho | rowspan="3" | ''Mmiri, Seonho'' | {{n/a}}| {{yes}}| {{yes}} |- | "Ma eleghị anya, mmiri" ( 봄이 오면 ) | {{yes}}| {{yes}}| {{yes}} |- | "Abụ gị" ( 보고 싶어 ) | {{yes}}| {{yes}}| {{yes}} | Jo Sang-jun, Park Hyun |- | "Ọ dị mma" ( 잘 지내요 ) | Jung Seung-hwan | ''Ndụ'' OST | {{no}}| {{yes}}| {{yes}}| {{n/a}} |- | 2019 | "Zonụ na Chọọ" ( 숨바꼭질 ) | Kwon Jin-ah | ''Ọdịdị nke m'' | {{no}}| {{yes}} | Hen, Ị Hee-yeol| {{yes}} | Kwon Young-chan |- | rowspan="5" | 2021 | "Ịhụnanya Mbụ" ( 첫사랑 ) | Jung Joon-il feat. Naanị | rowspan="1" {{NA|Non-album single}}| {{yes}} | Jung Joon-il | {{no}}| rowspan="4" {{NA}}| {{no}}| rowspan="2" {{NA}} |- | "N'ihi na gị, My Sunshine"<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> ( 빛나는당신을위해 ) | Jukjae, Kwon Jin-ah | rowspan="4" {{NA|Ad campaign singles}}| {{yes}}| {{n/a}}| {{yes}}| {{yes}} |- | "Soro m gaa n'ụlọ<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> (Full Band Ver. )" | Jung Seung-hwan| {{yes}} | Kim Da-mi | {{yes}}| {{yes}} | Seo Ju-Young, Park Jong-woo |- | "Soro m gaa n'ụlọ<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> (Acoustic Ver. )" | Kwon Jin-ah| {{yes}} | Kwon Jin-ah | {{yes}}| {{yes}}| {{n/a}} |- | "Agbanahụ" | Kwon Jin-ah, Sam Kim| {{yes}} | Sam Kim, Kwon Jin-ah| {{yes}} | Sam Kim, Kwon Jin-ah, An Kwang-hyun| {{yes}} | Simon Petrén, An Kwang-hyun |} {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta jingles nke Lee Jin-ah dere ! width="40px" | Afọ ! width="200px" | Aha (aha) ! width="150px" | Onye na-ese ihe ! width="150px" | Gosi/Ụlọ ọrụ |- | 2016 | "Logo Song" | Lee Jin-ah | ''[[:ko:가요광장|Park Ji-yoon's Gayo Plaza]]'' |- | rowspan="3" | 2018 | "Jingle 1",<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> "Logo Abụ 1" | Lee Jin-ah | EBS |- | "Mallang Song" ( 말랑송 ),<br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> "Kulkul Song" ( 쿨쿨송 ) | Jung Seung-hwan | Ụlọ mmiri mmiri |- | "Egwu egwu", "Egwu mmeghe", "Egwu agwụcha", "Akara 2" | Lee Jin-ah | ''[[:ko:애프터_클럽|Njem abalị nke Lee Jin-ah]]'' |- | 2021 | "Book Hangout" ( 책하고놀자 ) | Lee Jin-ah | ''[[:ko:책하고 놀자|Akwụkwọ Hangout nke Kim Seon-jae]]'' |} == Ihe nkiri == {| class="wikitable" !Afọ ! Aha ! Ụdị ! Netwọk ! Ihe ndetu ! Ref. |- | 2014-2015 | ''K-pop Star Oge 4'' | Igwe onyonyo | SBS | Onye asọmpi | <ref name="url rel'K팝스타4' 이진아 탈락…정승환·케이티김만 남았다">{{Cite web|url=http://www.asiae.co.kr/news/view.htm?idxno=2015040518410474128|title='K팝스타4' 이진아 탈락…정승환·케이티김만 남았다|accessdate=November 19, 2015|date=April 5, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.asiae.co.kr/news/view.htm?idxno=2015040518410474128 "'K팝스타4' 이진아 탈락…정승환·케이티김만 남았다"]. April 5, 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 19,</span> 2015</span>.</cite></ref> |- | 2016 | ''Melody to Masterpiece'' ( 노래의탄생 ) | Igwe onyonyo | tvN | Usoro mgbe niile | <ref>{{Cite news|author=Kim|first=Mi-ji|title='노래의 탄생', 바이브·돈스파이크·수란·이진아 합류 '기대감UP'|url=https://www.xportsnews.com/?ac=article_view&entry_id=764061|accessdate=August 14, 2021|work=XSportsNews|date=September 5, 2016|language=ko}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Kim|first=Ye-eun|title=[결정적장면]‘노래의탄생’ 윤상 “이진아 목소리 대체불가, 호흡소리도 귀여워”|url=https://newsen.com/news_view.php?uid=201611100012394110|accessdate=August 14, 2021|work=Newsen|date=November 10, 2016|language=ko}}</ref> |- | 2019 | ''Ogige Ụda'' ( 소리풍경 ) | Ihe ngosi webụ | Egwu Lululala | Onye ọbịa | <ref name="sedaily">{{Cite news|author=Kim|first=Ju-won|title=이진아, 두번째 연말 콘서트 '진아의 방' 화려한 연주..미발표 신곡 최초공개|url=https://www.sedaily.com/NewsView/1VSABKZVO9|accessdate=August 14, 2021|work=Seoul Economy|date=December 31, 2019|language=ko}}</ref> |- | 2019 - dị ugbu a | ''[[:ko:애프터_클럽|Njem abalị nke Lee Jin-ah]]'' | Redio | SBS Power FM | Onye ọbịa | <ref>{{Cite news|author=Kim|first=Ha-yeon|title=이진아, 신성진과 결혼 소식에 관심↑…샘김과 훈훈한 우정|url=https://www.topstarnews.net/news/articleView.html?idxno=559424|accessdate=August 14, 2021|date=January 3, 2021|language=ko}}</ref> |- | 2021 | ''Antenna Clumsy'' ( 우당탕탕 안테나 ) | Ihe ngosi webụ | Kakao TV | Isi ihe nkiri (ya na ndị na-ese antenna ) | <ref>{{Cite web|url=https://entertain.naver.com/now/read?oid=003&aid=0010724975|author=Kang Jin-ah|title=유희열→유재석 총출동…'우당탕탕 안테나' 10월 공개|work=NEWSIS|date=September 16, 2021|accessdate=September 16, 2021|language=ko}}</ref> |} == Ihie nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" style="text-align:center;" !Afọ ! Ahụ na-enye ihe nrite ! Otu ! Ọrụ ahọpụtara ! Nsonaazụ ! Ref. |- | 2018 | rowspan="2" | Ihe nrite egwu Korea | rowspan="2" | Album Pop kacha mma | ''Random''| {{Nom}} | <ref>{{Cite news|author=Matthew|first=Ilin|title=Korean Music Awards 2018 complete nomination list: BTS to compete with IU for Artist Of The Year|url=https://www.ibtimes.co.in/korean-music-awards-2018-complete-nomination-list-bts-compete-iu-artist-year-759588|accessdate=July 20, 2021|work=International Business Times|date=February 6, 2018|language=en}}</ref> <ref>{{Cite news|title=BTS wins Musician of the Year at 2018 Korean Music Awards|url=http://www.koreaherald.com/view.php?ud=20180301000077|accessdate=July 20, 2021|work=The Korea Herald|date=March 1, 2018}}</ref> |- | 2019 | ''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Jinah zuru oke''| {{Nom}} | <ref>{{Cite news|author=Herman|first=Tamar|title=BTS Win Big at 16th Korean Music Awards|url=https://www.billboard.com/articles/columns/k-town/8500188/bts-win-big-16th-korean-music-awards|accessdate=July 20, 2021|work=Billboard|date=February 26, 2019}}</ref> |} == Ntụaka == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://cafe.naver.com/lovelyjin1004/ fancafe Official] * [http://www.antenna.co.kr/ Antenna Music's Official weebụsaịtị] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] e8oynjz4wwyymm5qza3m7r8bvmsfbc9 Mabel Lozano 0 12798 85405 75224 2022-07-27T13:35:12Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {| class="infobox biography vcard" ! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Mabel Lozano</div> |- | colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Mabel Lozano at the 2018 [[Goya Awards]]</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">María Isabel López García</div><br /><br /><br /><br /><span style="display:none"> (<span class="bday">1967-12-28</span>) </span>28 December 1967<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;54)</span><ref><cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source"><span class="cx-segment" data-segmentid="236">[https://www.sefutbol.com/mabel-lozano-seleccion-es-ejemplo-chavales "Mabel Lozano: "La Selección es un ejemplo para los chavales""]. ''sefutbol'' (in Spanish). 28 May 2015.</span></cite></ref><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Villaluenga de la Sagra]], [[Toledo, Spain|Toledo]], Spain</div> |- ! class="infobox-label" scope="row" |Occupation | class="infobox-data role" |Spanish actress, model, screenwriter, film director, documentary filmmaker and writer. |- ! class="infobox-label" scope="row" |Years&nbsp;active | class="infobox-data" |1990-present |} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Mabel Lozano.jpg|thumb]] '''Mabel Lozano''' (Villaluenga de la Sagra, December 28, 1967) bụ onye edemede Spanish, ihe nlereanya, onye nduzi ihe nkiri, onye na-eme ihe nkiri na telivishọn na onye na-agbachitere ikike ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite news|date=20 December 2017|title=Mabel Lozano: «En mi pueblo no había ni instituto pero sí puticlub»|language=es-ES|url=https://www.abc.es/espana/castilla-la-mancha/toledo/disfruta/abci-mabel-lozano-pueblo-no-habia-colegio-pero-si-puticlub-201712192220_noticia.html}}</ref> N'ọrụ ya, ọ katọrọ mmegbu mmekọahụ nke ụmụ nwanyị site na ịgba akwụna na ịzụ ahịa. N'afọ 2021, ọ natara Goya Award maka obere ihe nkiri kachasị mma maka ''Biografía del cadáver de una mujer'' . == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:Wiki mabel lozano.jpg|thumb]] A mụrụ ya na Villaluenga de la Sagra, Lozano kwagara Madrid, ebe o zutere ụwa nke catwalks ejiji, biri na Japan, Paris na Milan. Mgbe ọ laghachiri Spainn, ọ ghọrọ onye ama ama mgbe ọ malitere ịrụ ọrụ na telivishọn.<ref>{{Cite news|author=Jabois|first=Manuel|date=17 September 2017|title=“Cuando tu cuerpo vale cinco euros, tu vida no vale nada”|language=es|work=El País|url=https://elpais.com/politica/2017/09/15/actualidad/1505489017_385394.html}}</ref> === Ọrụ ọkachamara === [[Usòrò:Mabel Lozano en los premios Federación de Mujeres Progresistas.jpg|thumb]] Ọ bụ onye na-egosi ihe omume TVE ''Noche de Fiesta'' na 1999, ya na Miguel Ángel Tobías, ruo mgbe Juncal Rivero nọchiri ya na 2000. Ọ malitekwara igosi TVE's New Year's Eve specials, nochie anya Norma Duval na 1999 ruo 2003. Ya na Ramón García, Juncal Rivero, María José Suárez, Nuria Roca, Andoni Ferreño na Juan y Medio na-arụ ọrụ ngosi. N'afọ 2007, ọ gbanwere ọrụ ya. Mgbe ọ gụsịrị mahadum iji mụọ ihe nkiri ma gụchaa nzere masta na ihe nkiri ọha na eze na ikike mmadụ na Mahadum Galway, ọ malitere ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri maka ikike mmadụ, na-ede ma na-eduzi ihe nkiri mbụ ya Voices against trafficking in women, nke e mepụtara na Romania, Moldova na Spain, nke ọ katọrọ ịzụta na ire ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ maka ebumnuche nke mmegbu mmekọahụ. Ejirila ''Voice against trafficking in women'' mee ihe maka ọzụzụ nke ụlọ ọrụ ndị mmanye iwu na ụlọ ọrụ ndi ọka iwu ọha na eze [ebee?<sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">&#x5D;</sup>.<ref name=":0">{{Cite web|title=Mabel Lozano: «Además de cineasta soy una activista contra la trata de mujeres»|url=http://www.programaibermedia.com/nuestras-cronicas/mabel-lozano-ademas-de-cineasta-soy-una-activista-contra-la-trata-de-mujeres/|work=www.programaibermedia.com|language=es-ES}}</ref> Kemgbe ahụ, na mgbakwunye na obere ihe nkiri na egwuregwu, o meela ihe nkiri ndị ọzọ: 2009's La teoría del espiralismo, nke ndị na-eme egwuregwu Paralympic nke ise; 2010's ''Las sabias de la tribu'' dị ka ụtụ nye ọgbọ nke ụmụ nwanyị mgbe agha gasịrị bụ ndị lụrụ ọgụ maka ikike ha; 2012's Madre, ihe nkiri banyere ịbụ nne na narị afọ nke 21. N'afọ 2014, o wepụtara obere ihe nkiri ''Las mujeres que triunfan'' nke ọ na-ekwu maka ihe ịga nke ọma nke ụmụ nwanyị karịrị afọ iri anọ na ise.<ref>{{Cite news|date=21 May 2014|title=Mabel Lozano presenta su corto ‘Mujeres que triunfan’|language=es-ES|url=https://www.quemedices.es/noticias-famosos/g124029/mabel-lozano-presenta-su-corto-mujeres-que-triunfan/}}</ref><ref>{{Cite news|work=EuropaPress|date=21 May 2014|title=Mabel Lozano asegura: "No hay edad para triunfar"|language=es-ES|url=http://www.europapress.es/chance/cineymusica/noticia-mabel-lozano-asegura-no-hay-edad-triunfar-20140521104642.html}}</ref> N'afọ 2015, o wepụtara ihe nkiri ''Chicas nuevas 24 horas'', banyere ịzụ ahịa na mmegbu mmekọahụ nke ụmụ nwanyị; nke bụ mmepụtakọ ọnụ n'etiti Argentina, Colombia, Paraguay, Peru na Spain nke a họpụtara maka Goya Award na Platino Ibero-American Film Awards.<ref>{{Cite news|work=ABC|title=Estrenan “Chicas nuevas 24 horas”|language=es-ES|url=http://www.abc.com.py/edicion-impresa/artes-espectaculos/estrenan-chicas-nuevas-24-horas-1359276.html}}</ref><ref>{{Cite news|title=Mabel Lozano: 'La gente cree que estoy loca cuando me oye hablar de la trata'|language=es|url=http://www.elmundo.es/yodona/2016/01/16/56967e7a22601d9c6c8b45ce.html}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Mabel Lozano: «Además de cineasta soy una activista contra la trata de mujeres»|url=http://www.programaibermedia.com/nuestras-cronicas/mabel-lozano-ademas-de-cineasta-soy-una-activista-contra-la-trata-de-mujeres/|work=www.programaibermedia.com|language=es-ES}}</ref> N'afọ 2018, ọ gosipụtara ''El proxeneta'' . Paso corto, mala leche bụ ezigbo akụkọ na onye mbụ nke onye na-azụ ahịa ụmụ nwanyị site na nke ọ na-egosipụta mmalite nke ịgba akwụna na ịzụ ahịa na Spain kemgbe afọ 1980.<ref>{{Cite news|author=Press|first=Europa|date=12 November 2017|title=Mabel Lozano publica 'El Proxeneta', la historia real y en primera persona de un esclavista de mujeres en España|language=es|url=http://www.europapress.es/epsocial/igualdad/noticia-mabel-lozano-publica-proxeneta-historia-real-primera-persona-esclavista-mujeres-espana-20171112120030.html}}</ref><ref>{{Cite news|date=20 January 2018|title=Mabel Lozano: ''Yo educo a mi hijo para que respete a las mujeres, no para que las cuide"|language=es-ES|url=https://www.diezminutos.es/famosos-corazon/famosos-espanoles/interviews/a9512/mabel-lozano-entrevista/}}</ref> O dere akwụkwọ akụkọ na-abụghị akụkọ ifo nke nwere otu akụkọ ahụ nke ritere ihe nrite Rodolfo Walsh.<ref>{{Cite web|title=“El proxeneta” gana el Premio Rodolfo Walsh|url=https://www.informador.mx/cultura/El-proxeneta-gana-el-Premio-Rodolfo-Walsh-20180714-0019.html}}</ref> N'afọ 2021, o ritere Goya Award maka obere ihe nkiri maka ''Biografía del cadáver de una mujer'' .<ref name=":1">{{Cite web|author=Redacción/Diario16|date=18 January 2021|title=Mabel Lozano, nominada a los Goya por su infatigable lucha contra la trata de mujeres|url=https://diario16.com/mabel-lozano-nominada-a-los-goya-por-su-infatigable-lucha-contra-la-trata-de-mujeres/|work=Diario16|language=es}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title='Biografía del cadáver de una mujer', de Mabel Lozano, Mejor Cortometraje Documental en los Premios Goya 2021|url=https://www.europapress.es/cultura/cine-00128/noticia-biografia-cadaver-mujer-mabel-lozano-mejor-cortometraje-documental-premios-goya-2021-20210306224936.html}}</ref> N'ọnwa May afọ 2021, o gosipụtara ebe maka mkpọsa "Ọ bụrụ na ị kwụọ ụgwọ, ị megbuo" iji mee ka ndị na-eto eto ghara ịkwụ ụgwọ maka mmekọahụ. ''Generalitat Valenciana'' kwalitere nke a na usoro nke Forum for the Abolition of Prostitution .<ref>{{Cite web|title='Si pagas, abusas', la campaña de la Generalitat para disuadir a los jóvenes de pagar por sexo|url=https://www.elperiodic.com/pagas-abusas-campana-generalitat-para-disuadir-jovenes-pagar-sexo_745523|work=elperiodic.com|language=es}}</ref> Ọ bụ onye otu CIMA (Association of Women Filmmakers and Audiovisual Media). == Ndụ onwe onye == N'ọnwa Eprel 19, 2020, o kwupụtara na akara nzipu ozi Instagram ya na a wara ya ahụ mberede maka ọrịa kansa ara, nke a chọpụtara na March.<ref>{{Cite web|date=20 April 2020|title=Mabel Lozano, operada de urgencia de un cáncer de mama en plena pandemia|url=https://elpais.com/gente/2020-04-20/mabel-lozano-operada-de-urgencia-de-un-cancer-de-mama-en-plena-pandemia.html|work=EL PAÍS|language=es}}</ref> == Ihe nkiri == === Onye Nduzi === {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" !'''Afọ''' !'''Ihe nkiri''' !'''Onye edemede''' |- |2014 |''Las mujeres que triunfan'' |Mabel Lozano |- |2015 |''Chicas nuevas 24 horas'' |Susana Fernández Mabel Lozano Alicia Luna |- |2017 |''El proxeneta'' |Mabel Lozano Alicia Luna |- |2020 |''Biografía del cadáver de una mujer'' |Mabel Lozano, Fernando Marías Amondo |} === Ihe nkiri === {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" !'''Afọ''' !'''Ihe nkiri''' !'''Onye isi''' |- |2004 |''Tiovivo c. 1950'' |José Luis Garci |- |2002 |''Navidad en el Nilo'' |Neri Parenti |- |2001 |''Corazón de bombón'' |Álvaro Sáenz de Heredia |- |1999 |''París-Tombuctú'' |Luis García Berlanga |- |1999 |''¡Mamá, preséntame a papá!'' |Charlotte de Turckheim |- |1998 |''Una pareja perfecta'' |Francesc Betriu |- |1998 |''Grandes ocasiones'' |Felipe Vega |- |1997 |''Al límite'' |Eduardo Campoy |- |1995 |''Dile a Laura que la quiero'' |José Miguel Juárez |- |1992 |''Vivir por nada'' |Javier Sacristán |} == Televishọn == {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" !'''Afọ''' !'''Usoro''' !'''Àgwà''' |- |2005 |''Lobos'' |Paloma |- |2004 |''La sopa boba'' |Patricia |- |2003 |''Código fuego'' |Marga |- |2000–2001 |''La ley y la vida'' |Camino |- |1996-2000 |''La casa de los líos'' |Mari Luz |- |1994 |''Vecinos'' | |- |1993-1996 |''Los ladrones van a la oficina'' |Reme |} == Mmemme == {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" !'''Afọ''' !'''Usoro''' !'''Ọrụ''' |- |2011– |''El ojo del tigre'' |Onye na-arụkọ ọrụ |- |2011– |''TDT: Te damos la tarde'' |Onye na-arụkọ ọrụ |- |2007–2011 |''Noche sensacional'' |Onye ọbịa |- |2003, 2004, 2006, 2007,2008, 2009, 2010, 2011 y 2013 |''Pasapalabra'' |Onye enyemaka nke onye asọmpi |- |1998, 2001 y 2006 |''Iwe'' |Onye asọmpi |- |2002 |''Con la primera al 2003'' |Onye ọbịa |- |2001 |''Con la primera al 2002'' |Onye ọbịa |- |2000 |''Con la primera al 2001'' |Onye ọbịa |- |2000 |''Humor se escribe con H'' |Onye na-elekọta ya |- |1999 na 2000 |''Telepasión espYearla'' |Onye na-arụkọ ọrụ |- |1999 |''Con la primera al 2000'' |Onye ọbịa |- |1999 |''Noche de fiesta'' |Onye ọbịa |- |1997 |''Navidades en Series'' |Onye ọbịa |- |1996 y 1997 |''Grand Prix'' |''Nne Chineke'' |- |1991-1992 |''La ruleta de la fortuna'' |Onye ọbịa |} == Mbipụta == * ''El Proxeneta'' (2018) Editorial Alreves, * PornoXplotación: La explosión de la gran edición de nuestros tiempos (2020) Editorial Alreves, nke Mabel Lozano na Pablo J. Conellie dere. == Ihe nrite na nkwanye ugwu == * 2009: Málaga Film Festival Award ma ọ bụ Cross of Merit of the National Police.<ref>{{Cite news|title=Mabel Lozano, presentadora de Publifestival 2018 - Publifestival|language=es-ES|url=http://www.publifestival.com/mabel-lozano-presentadora-publifestival-2018/}}</ref> * 2013: natara VI Participando Creamos espacios de Igualdad Award na ngalaba nke nka na ọdịbendị, nke Kansụl ụmụ nwanyị nke obodo Madrid nyere.<ref>{{Cite web|title=Consejo de las Mujeres del Municipio de Madrid – Histórico|url=http://www.consejomujeresmadrid.org/?page_id=310|work=www.consejomujeresmadrid.org|language=es-ES}}</ref> * 2015: Oxfam Intermon's Avanzadoras award.<ref>{{Cite news|author=20Minutos|title=Mabel Lozano: "Si en nuestro primer mundo no se compraran mujeres, no habría trata"|language=es|url=https://www.20minutos.es/noticia/2395745/0/ganadora-avanzadoras/mabel-lozano/trata-seres-humanos/}}</ref><ref>{{Cite news|author=20Minutos|title=Avanzadoras: mujeres frente a la trata, los centros de internamiento de extranjeros y el cáncer|language=es|url=https://www.20minutos.es/noticia/2396345/0/ganadora-finalistas/concurso-avanzadoras/oxfam-intermon/}}</ref> * 2016: Premio Amnesty International ABCyCine Award, Latin Gold Award na Most Supportive Character Award.<ref>{{Cite journal|date=8 November 2003|title=Organismos de Derechos Humanos. Amnistía internacional|url=http://dx.doi.org/10.14409/dys.v1i2.106|journal=Delito y Sociedad|volume=1|issue=2|doi=10.14409/dys.v1i2.106}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mabel Lozano, Premio Latino de Oro a la Mejor Directora en Documental Social 2016 - Premios Latino|url=http://premioslatino.es/mabel-lozano-latino-directora-social/|work=premioslatino.es|language=es-ES}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mabel Lozano, Personaje más solidario 2016 – Premios Solidarios del Seguro 2016|url=http://premiossolidarios.inese.es/2016/mabel-lozano-personaje-mas-solidario-2016/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180723064137/http://premiossolidarios.inese.es/2016/mabel-lozano-personaje-mas-solidario-2016/|archivedate=23 July 2018|work=premiossolidarios.inese.es|language=es-ES}}</ref> * 2017: Honorary Citizen site na Kansụl Obodo Toledo.<ref>{{Cite news|title=Mabel Lozano, Cristina Romero, Fernando Aranda y Ricardo Izquierdo, distinguidos por el Ayuntamiento|language=es|url=https://www.abc.es/espana/castilla-la-mancha/toledo/abci-mabel-lozano-cristina-romero-fernando-aranda-y-ricardo-izquierdo-distinguidos-ayuntamiento-201712191359_noticia.html}}</ref> * 2018: Rodolfo Walsh Award for Best Non-Fiction Crime Novel of 2017 e dere na Spanish maka ọrụ ya El proxeneta (The Pimp), nke na-akọ akụkọ ndụ onye nwe otu n'ime ụlọ akwụna kachasị ukwuu na Spain.<ref>{{Cite news|title=Mabel Lozano gana el premio Rodolfo Walsh de la Semana Negra de Gijón con su libro 'El proxeneta'|language=es-ES|url=http://www.publico.es/culturas/mabel-lozano-gana-premio-rodolfo-walsh-semana-negra-gijon-libro-proxeneta.html}}</ref><ref>{{Cite news|date=20 July 2018|title=Mabel Lozano, Premio Rodolfo Walsh de la Semana Negra de Gijón con 'El proxeneta' Tribuna Feminista|language=es-ES|url=https://tribunafeminista.elplural.com/2018/07/mabel-lozano-premio-rodolfo-walsh-de-la-semana-negra-de-gijon-con-el-proxeneta/}}</ref> * 2018:ọ natara onyinye Best Activist Screenplay 2018, na XXI Edition nke Progressive Women Awards 2018 nke Federation of Progressive Women nyere.<ref>{{Cite web|title=Inscripción PREMIOS MUJERES PROGRESISTAS 2018|url=https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeFX4wrWZeNjmTYnxbms9snUNtYI-Kc2uh40LFoLxXqLcdHtA/viewform?usp=embed_facebook|work=Google Docs}}</ref> * 2021: Goya Award maka obere ihe nkiri maka ''Biografía del cadáver de una mujer'' .<ref name=":1" /><ref name=":2" /> * 2021: Comadre de Oro Award nke La Tertulia Feminista 'Les Comadres' nyere maka nkwanye ùgwù: "maka mbọ ya na-adịgide adịgide na nke na-adịghị agwụ ike iji mee ka ndụ ọjọọ nke ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ na-agba akwụna pụta ìhè, nke ọha mmadụ na-echefu; na-akatọ, na ọrụ ya, ndị mafias nke ịzụ ahịa, ikiri ihe na-akpali agụụ mmekọahụ na ịgba akwụna. "<ref>{{Cite web|author=Press|first=Europa|date=5 February 2021|title='Les Comadres' elige a Mabel Lozano 'Comadre de Oro' y otorga el 'Felpeyu' al 'Trifachito' y a Canteli el 'Babayu'|url=https://www.europapress.es/asturias/noticia-les-comadres-elige-mabel-lozano-comadre-oro-otorga-felpeyu-trifachito-canteli-babayu-20210205155724.html|work=www.europapress.es}}</ref> * 2021: The Civil Guard nyere ya Medal of Merit maka ọrụ ya megide ịzụ ahịa mmadụ.<ref>{{Cite web|title=La Guardia Civil otorga una Medalla al Mérito a Mabel Lozano – CIMA – Asociación de mujeres cineastas y de medios audiovisuales|url=https://cimamujerescineastas.es/la-guardia-civil-otorga-una-medalla-al-merito-a-mabel-lozano/|language=es}}</ref> * 2021: O nwetara otu n'ime onyinye EVAP na ngalaba, Integrity Award. Ọ bụ Association of Businesswomen and Professionals of Valencia nyere onyinye ndị a.<ref>{{Cite web|author=Press|first=Europa|date=15 June 2021|title=Silvia Gil, Mabel Lozano, Victoria Fernández y Cristina Aristoy, ganadoras de los Premios EVAP 2021|url=https://www.europapress.es/comunitat-valenciana/noticia-silvia-gil-mabel-lozano-victoria-fernandez-cristina-aristoy-ganadoras-premios-evap-2021-20210615162935.html|work=www.europapress.es}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ganadoras de los premios EVAP 2021|url=https://www.evap.es/ganadoras-de-los-premios-evap-2021|work=www.evap.es}}</ref> * 2021: Onyinye Francisca de Pedraza megide ime ihe ike nwoke na nwanyị, nke Association of Progressive Women of Alcalá de Henares nyere. == Edensibịa == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[imdbname:0523592|Mabel Lozano]] na [[IMDb]] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] stk5g1m2gffg7hw7uw15eqmf0a8d0e3 Onye Ọrụ Ahụike Gburugburu Ebe Obibi 0 13035 85420 75486 2022-07-27T13:51:59Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Health Inspector checking in a restaurant.jpg|thumb]] '''Ndị ọrụ nlekọta ahụike gburugburu ebe obibi''' (nke a makwaara dị ka ndị '''na-enyocha ahụike ọha''' ma ọ bụ ndị na-ahụ '''maka ahụike gburugburu ebe obibi''' ) na-ahụ maka ịme usoro maka ichekwa ahụike ọha, gụnyere nchịkwa na itinye iwu gbasara [[Environmental health|ahụike gburugburu ebe obibi]] na inye nkwado iji belata ihe egwu ahụike na nchekwa. Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-edobe mmiri, nri, ikuku, ala, akụrụngwa na ihe ndị ọzọ metụtara gburugburu ebe obibi (ihe na-abụghị nke mmadụ) na nchekwa ahụike, ma ọ bụ nke ndu, kemịkalụ ma ọ bụ anụ ahụ. Ha na-ekwukwa ihe ndị metụtara ya na-emetụta omume. Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-enyocha ma na-achịkwa ihe gburugburu ebe obibi nke nwere ike imetụta ahụike, iji gbochie ọrịa na ịmepụta gburugburu na-akwado ahụike. Ndị na-achọpụta ahụ ike gburugburu ebe obibi na-ekere òkè dị ukwuu na ahụike na ọdịmma obodo n'ozuzu ya, ya mere ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi dị mkpa n'ịkwalite nsonaazụ ahụike ọha na eze na ibelata ibu ọrịa. Ndị na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi nwere ọtụtụ nka n'ọtụtụ mpaghara ebe a na-azụ ndị mmadụ nke ukwuu, na-abụkarị ọkwa ogo, ma na-achọkarị ọzụzụ ọkachamara ọzọ, ntule ikike ọkachamara na mmepe ọkachamara na-aga n'ihu iji nọgide na-eme ihe n'ọhịa. Ha na-etinye aka n'ọrụ dị iche iche, gụnyere, mana ọnweghị oke na: ime nyocha ahụike ọha (dịka ọmụmaatụ, akụrụngwa nri, ebe igwu mmiri, ụlọ ọrụ nkeonwe, nnyefe, sistem septic, olulu mmiri, usoro ọgwụgwọ mmiri, wdg), nyocha. nsogbu ahụike ọha na eze, iwu na-emepe emepe na ụkpụrụ nduzi, ịzaghachi ihe mberede ahụike ọha na eze, nyocha ọrịa ọrịa, imejuputa usoro nchịkwa ọrịa, ime nkwalite ahụike na agụmakwụkwọ ahụike, na-eduzi nyocha nchekwa nchekwa ebe ọrụ na nyocha ihe mberede. Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-elekwasị anya na mgbochi, nyocha, nyocha, na mmụta nke obodo gbasara ihe egwu ahụike yana idobe gburugburu ebe nchekwa. EHO na-eweta n'ọnọdụ nghọta nke microbiology, epidemiology, parasitology, chemistry, toxicology, ize ndụ ntule, iwu, gburugburu ebe obibi sayensị na nkà na ụzụ, pesti akara, nri nri, gburugburu ebe obibi, na ndị ọzọ dị mkpa ubi. Ha nwekwara ihe ọmụma na nka maka nleba anya na ịchịkwa ọrịa na-efe efe, nyocha nke ihe gbasara ahụike gburugburu ebe obibi na nyocha mpụ. Ya mere, ha ga-enwerịrị nkà nyocha siri ike na nghọta nke ọma banyere itinye iwu gbasara ahụike ọha, gburugburu ebe obibi, njikwa mmetọ na nchekwa ebe ọrụ. Na-arụ ọrụ na mmekorita ya na ministri Gọọmenti (dị ka ahụike, ọrụ ugbo na gburugburu ebe obibi), obodo ime obodo, azụmahịa, otu obodo, ụlọ ọrụ ndị ọzọ na ndị otu obodo, EHO na-ekere òkè dị ukwuu n'ichekwa ahụike ọha. Aha ndị ọzọ dị ugbu a gụnyere ọkachamara ahụike gburugburu / onye ọrụ / ọkachamara, onye ọrụ ahụike ọha, onye ọrụ ahụike, onye nyocha ahụike ọha, onye nyocha ahụike na onye ọrụ ahụike. Aha iwu eji ga-adabere na nkọwapụta dị na iwu/ikike mpaghara. Ụfọdụ aha gara aga/akụkọ ihe mere eme gụnyere onye nleba anya nhụsianya, idebe ihe ọcha na onye nleba anya ịdị ọcha. Ngalaba ahụike mpaghara, steeti ma ọ bụ gọọmenti etiti na-arụkarị ndị ọkachamara ahụike gburugburu ebe obibi iji nye ndụmọdụ na ịmanye ụkpụrụ ahụike ọha . Agbanyeghị, ọtụtụ na-arụ ọrụ na ngalaba nkeonwe, ndị agha na ụlọ ọrụ ngalaba atọ ndị ọzọ dị ka ndị ọrụ ebere na ndị NGO. == Ọrụ ha == Ndị a na-anọchite anya ọrụ enwere ike ịhụ na mpaghara ọha ma ọ bụ nkeonwe: * Ọrụ nyocha na mmanye * Ndụmọdụ gbasara ahụike gburugburu ebe obibi na agụmakwụkwọ * Nnyocha ọrịa na-efe efe na njikwa ntiwapụ * Nchọpụta kọntaktị na njikwa okwu & njikwa kọntaktị * Ọzụzụ nchekwa nchekwa nri * Atụmatụ obodo * Atụmatụ usoro mkpofu nsị (septic). * Nyochaa na nnabata atụmatụ atụmatụ ala * Ụkpụrụ ụlọ/nyocha na njikwa mma * Mgbochi na njikwa ọrịa (IPAC) * Mmeghari ohuru nke obodo * Ijikwa pesti * Atụmatụ na mmejuputa ihe mberede mberede * njikwa mkpọtụ * nlekota oru ikuku * Ahụike na nchekwa na nyocha na njikwa ọrụ * Nchekwa mmiri na nnwale (mmiri ọñụnụ na mmiri ntụrụndụ) * Nyocha ihe ize ndụ nke radon na ụlọ * Nlele gburugburu ebe obibi, nyocha na nkọwapụta nsonaazụ * ụtaba na uzuoku ngwaahịa njikwa & mbelata * Inye ikike ụlọ ọrụ nlekọta obodo * Mmalite ogo Ihe a na-ahụkarị nke ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi bụ na ha na-ahụ maka njirimara, nyocha na njikwa ihe egwu dị na ahụike mmadụ site na ihe ndị dị na gburugburu ebe obibi, ma ọ bụ n'aha ụlọ ọrụ gọọmentị ma ọ bụ nchegbu azụmahịa na ụlọ ọrụ. == Ọrụ ha na arụ == Onye na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi (nke a makwaara dị ka onye nyocha ahụike ọha) na-enyocha ihe egwu ahụike n'ụdị dị iche iche, ma mee ihe iji belata ma ọ bụ kpochapụ ihe egwu ndị ahụ. Ọtụtụ mgbe, echiche ọha na eze banyere onye nleba anya ahụike bụ onye na-enyocha ụlọ oriri na ọṅụṅụ ma hụ na ha na-edobe ụkpụrụ ịdị ọcha maka nchekwa nri nke ndị na-ahụ maka nhazi setịpụrụ. Agbanyeghị, ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi nwere ọrụ ndị sara mbara karị, gụnyere inyocha ọdọ mmiri, ọnọdụ ụlọ adịghị mma, ebe nchekwa, ụlọ akwụkwọ ọha, nlekọta ụbọchị, ebe a na-elekọta ndị agadi, ụgbọ njem (dịka ụgbọ mmiri ụgbọ mmiri, ụgbọ mmiri, ụgbọ elu, ụgbọ oloko) na ụlọ ọrụ nkeonwe (dịka egbugbu. ụlọ ịsa ahụ, ebe a na-asa tanning, ebe a na-eme mma, ebe a na-ewepụ ntutu laser, ebe a na-akpụ isi). Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-enye ohere ma nyochaa olulu mmiri, sistemu mmiri nkeonwe, yana sistemu mkpofu mmiri dị n'okpuru ala (septik). Ihe aga-eme ndị ọzọ gụnyere: nyocha n'ala ụlọikwuu, nyocha ihe omume pụrụ iche, nleba anya nlekọta mkpofu, nleba anya n'ụlọ anụ ụlọ, nyocha ebe mgbazi, nleba anya ogige ebe obibi na nyocha ebe obibi na-enweghị ebe obibi. A zụrụ azụ n'ịchịkwa ọrịa na mgbochi ọrịa na-efe efe, n'oge ọrịa na-efe efe, ha na-enyocha ma kwado / tinye ihe enyemaka iji kwụsị mgbasa ọrịa. A zụrụkwa na mgbochi na njikwa ọrịa na-adịghị agbasa (NCD), ha na-arụ ọrụ iji gbochie nke ndị NCDs na ịchịkwa ihe ize ndụ. Onye na-enyocha ahụike ọha (Onye na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi) na-arụkwa ọrụ dị mkpa na ọrụ obodo dị ka ndị gbasara nkwalite ahụike, nha nha ahụike, mbelata ụtaba, gburugburu ebe obibi nwere ahụike / obodo dị mma, nchekwa nri, na njikere ihe mberede. Ha nwekwara ike ịzaghachi mkpesa ndị dị ka ata anụ (njikwa rabies), mkpesa mkpofu, mkpesa mkpọtụ, mkpesa isi, ma ọ bụ nsị mmiri. N'ihi usoro mmụta ha na ọzụzụ ha, ha nwere ike ịnye ozi na ntinye aka gbasara: ndu, radon, ebu, na ọrịa na-apụta (dịka ọmụmaatụ. Nje Virus West Nile, Ọrịa Avian, COVID-19). Ogige ahụ jikọtara ya na ihe dị ize ndụ (Hazmat) yana ọtụtụ ndị na-azaghachi Hazmat bụ ndị ọkachamara ahụike gburugburu ebe obibi nyere ikike ikike ma ọ bụ ndị ọkachamara ahụike gburugburu ebe obibi edebanyere aha. N'oge ihe mberede ahụike ọha dịka ọrịa na-efe efe, ha na-arụ ọrụ nzaghachi mberede dị mkpa, na-enye ọzụzụ ọha na ndụmọdụ, na-amanye iwu ahụike ọha, ma mee ihe ndị dị mkpa iji chebe ahụike ọha. N'otu aka ahụ, ha na-anabata ihe mberede ndị ọzọ dị ka ọdachi ndị na-emere onwe ha, na-arụ ọrụ na-akọwapụta na atụmatụ nzaghachi mberede. == Ọnọdụ ọrụ ha == Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-arụkọ ọrụ na ọtụtụ ndị dị iche iche na gburugburu ebe dị iche iche. Ọrụ ha na-agụnyekarị nnukwu ọrụ ubi, ụfọdụ na-eme njem ugboro ugboro. Ọtụtụ ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi na-arụ ọrụ ogologo oge ma na-abụkarị awa oge. Ha na-enyocha ọdọ mmiri, ebe a na-elekọta ụmụaka, ụlọ nri, sistemu septic, na ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ metụtara ahụike na nchekwa. Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi nwere ike kpughee ọtụtụ ọnọdụ anụ ahụ siri ike na ihe egwu dị ka ndị ọrụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe, enwere ike ịrụ ọrụ ahụ na ọnọdụ ọrụ na-adịghị mma, nrụgide na dị ize ndụ. Ha nwere ike ịhụ onwe ha n'ọrụ mmegide ma ọ bụrụ na njikwa nke otu nzukọ ekwetaghị na ndụmọdụ maka ịhụ na gburugburu ebe ọrụ dị mma. == Akụkọ ihe mere eme == Enwere ike ịchọta ngalaba ahụike gburugburu ebe obibi n'afọ 1840 na England. Edwin Chadwick, Kọmịshọna Iwu Ogbenye, mere nyocha banyere ihe kpatara ịda ogbenye bụ nke kwubiri na ndị mmadụ na-adakarị ogbenye n'ihi ọrịa na-adịghị mma n'ihi ọnọdụ ọjọọ. O kwenyere na imeziwanye ihe ọcha bụ isi ihe na-eme ka usoro ọjọọ a kwụsị. Chadwick duuru mkpọsa siri ike maka mgbanwe nke mechara merie nguzobe ahụ, rụpụtara na Iwu Ahụike Ọha na 1848 . Iwu ahụ nyere maka ịhọpụta ndị nyocha nke Nuisances - ndị bu ụzọ nke ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi taa - na mpaghara mkpa. Mkpakọrịta ndị na-enyocha ịdị ọcha nke ọha– nzukọ nke ga-abụ United Kingdom Chartered Institute of Environmental Health – hiwere n'afọ 1883. N'ime iri afọ ndị sochirinụ, ọrụ nke ndị na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi gbanwere ma too, na ụkpụrụ ntozu na-ebili ruo mgbe, n'afọ nke afọ 1960s, ọ ghọrọ ọrụ gụsịrị akwụkwọ. Onyinye akwụkwọ ikike eze n'afọ 1984 debere akara na ọrụ na ọkwa a kwalitere. N'ihi mgbanwe ọrụ, aha agbanweela n'ime afọ iri afọ site na onye nleba anya nhụsianya -> onye nyocha ahụike -> onye nyocha ahụike ọha / onye ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi (lee Onye nyocha nke Nuisances n'okpuru). Nke a bụkwa eziokwu na mba ụwa, dịka aha agbanweela iji gosipụta agụmakwụkwọ dị elu na ọrụ nke ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi taa. === Onye nyocha nke ihe nsogbu === Onye nyocha nke ihe nsogbu bụ aha ụlọ ọrụ n'ọtụtụ mpaghara na-asụ Bekee. N'ọtụtụ ikike, okwu a bụ ihe ochie ugbu a, ọnọdụ na/ma ọ bụ okwu ejiri ndị ọzọ dochie ya. Na United Kingdom site na etiti narị afọ nke ịrị na itoolu a na-ejikọkarị ụlọ ọrụ a na ahụike ọha na idebe ihe ọcha. Onye nyocha izizi nke Nuisances nke kọmitii ahụike obodo UK họpụtara bụ Thomas Fresh na Liverpool n'afọ 1844. Ma Iwu Mwepụ Ọdịmma na Mgbochi Ọrịa nke 1855 na Iwu Njikwa Obodo nke 1855 kọwara ụlọ ọrụ dị otu a mana nwee aha 'Onye nyocha ahụike'. N'ime ndị ọchịchị obodo hiberela Board of Health, aha ya bụ 'Inspector of Nuisances'. N'ikpeazụ, ahaziri aha ahụ n'ofe ndị ọchịchị ime obodo UK niile dị ka 'Onye nyocha ihe ịdị ọcha'. Otu iwu nke nzuko omeiwu n'afọ 1956 mechara gbanwee aha ka ọ bụrụ 'Onye nyocha ahụike ọha'. E hiwere ụlọ ọrụ ndị ahụ n'ofe Alaeze Ukwu Britain na Commonwealth. Oge a kacha nso dịka ọkwa a na UK bụ 'Onye na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi'. Utu aha a nke ndị ọchịchị obodo na-anakwere na ntụnye nke Gọọmenti etiti ka Iwu Obodo nke afọ 1972 gachara. Na United States, ihe atụ ọgbara ọhụrụ nke onye uwe ojii nwere aha 'Inspector of Nuisances' mana ọ bụghị ọrụ ahụike ọha ka a na-ahụ na Nkebi puku atọ na narị asaa na iri isii na asaa[7] nke Ohio Revised Code nke na-akọwa ọnọdụ dị otú ahụ iji nyochaa mkparị, ebe okwu a. na-ekpuchi ụlọ ọrụ ebe a na-ahụ omume rụrụ arụ na mmanya na-aba n'anya. Ebe onye ọrụ nchekwa gburugburu ebe obibi na ndị isi obodo US na-ewere ndị ọrụ nwere utu aha 'ọkachamara ahụike gburugburu ebe obibi edebanyere aha' ma ọ bụ ' onye idebe ọcha edebanyere aha' dabere na ikike. Ọrụ na Ọrụ Ahụike Ọha na United States bụ ndị Commissioned (edobere uwe) 'Ndị ọrụ ahụike gburugburu' na-arụ. == Ntozu kwesịrị == Ahụike gburugburu ebe obibi bụ ọrụ gụsịrị akwụkwọ n'ọtụtụ mba. Ihe kacha nta chọrọ n'ọtụtụ mba gụnyere mmemme nzere mahadum akwadoro, ọzụzụ ubi na asambodo ọkachamara & ndebanye aha. === Australia - Izugbe === Health Environmental Australia na- akwado ogo mmụta ahụike gburugburu ebe obibi na mmemme Diploma nke gụsịrị akwụkwọ dị ka amụma nzere ahụike gburugburu ebe obibi Australia iji hụ na ọdịnaya agụmagụ na-emezu ihe ndị a chọrọ maka omume nke obodo dịka EHO ebe ọ bụla n'Australia. Dị ka na 1 Julaị 2009, e nwere Ụlọ Akwụkwọ EHA kwadoro na steeti ọ bụla n'ala ndị ugwu. ==== Victoria, Australia ==== Ihe a chọrọ ugbu a iji bụrụ onye ọrụ ikike n'okpuru Iwu nri 1984 na Victoria bụ onye odeakwụkwọ nke Ngalaba Ahụike na Ọrụ Ndị Ọrụ kọwara. A na-anabata ọkwa dị iche iche nke undergraduate na gụsịrị akwụkwọ na Victoria, interstate na esenidụt. <ref>{{Cite web|url=https://www2.health.vic.gov.au:443/public-health/environmental-health/environmental-health-professionals/environmental-health-officer-qualifications|title=Environmental health officer qualifications|first=Department of Health & Human|author=Services|work=www2.health.vic.gov.au}}</ref> ==== Western Australia ==== Iwu ahụike nke afọ 1911 (dị ka emezigharịrị) na-akọwa ọrụ nke 'onye na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi', ma nyekwa onye isi nchịkwa, ahụike ọha ikike ịhọpụta EHO ndị isi ahụike gọọmentị ime obodo yana dịka ndị ọrụ ahụike ọha nke gọọmentị steeti na-arụrụ ya. Onye isi nchịkwa, Ahụike ndị mmadụ na-adụ ọdụ site n'aka bọọdụ ndị Western Australia na ahụ maka ahụike gburugburu maka ntozu gụsịrị akwụkwọ na postgraduate nke e chere na ọ dabara adaba iji kwe ka omume ahụike gburugburu ebe obibi na Western Australia, na-ebipụta ntozu ndị ahụ site n'oge ruo n'oge na Government Gazette. Ugbu a Mahadum Teknụzụ Curtin na Mahadum Edith Cowan na -enye ogo ahụike gburugburu ebe obibi na Western Australia nke Health Environmental Australia kwadoro. === Canada === Ndị ọrụ ahụike gburugburu ebe obibi/Ndị nyocha ahụike ọha ga-enwerịrị opekata mpe nzere bachelọ na ahụike gburugburu ebe obibi yana asambodo ọkachamara mba - Asambodo na Nnyocha Ahụike Ọha (Canada), CPHI(C) . A na-ahazi asambodo na ndebanye aha site na ụlọ ọrụ Canada Institute of Public Health Inspectors (CIPHI). Iji bụrụ asambodo nke mba, ndị na-enyocha ahụike ọha ga-emecharịrị mmemme nzere akwadoro, mechaa ọzụzụ ọzụzụ ubi, wee gafee ule asambodo Board nke Institute (nke nwere akụkọ ederede na nyocha ọnụ). Iji jikwaa nzere CPHI(C), ndị ọrụ ga-edebanye aha na CIPHI ma nyefee awa mmepe ọkachamara kwa afọ. Naanị ụlọ akwụkwọ isii dị na Canada na-enye mmemme nzere nke CIPHI kwadoro ka ọ na-emezu ihe mmụta chọrọ maka asambodo: British Columbia Institute of Technology, University Cape Breton, Concordia University of Edmonton, Conestoga College Institute of Technology and Advanced Learning, Ryerson University, and Université de Montréal . Mmemme ndị a na-adịkarị afọ anọ, n'agbanyeghị mmemme ngwa ngwa dị n'ụlọ akwụkwọ ụfọdụ maka ndị nwere akara mmụta sayensị gara aga. === New Zealand === Ndị batara na ọrụ ahụ ga-enwerịrị nchekwa ahụike BAppSc ma ọ bụ BHSc Environmental Health. N'aka nke ọzọ, ndị gụsịrị akwụkwọ na sayensị tozuru oke nwere ike nweta diplọma gụsịrị akwụkwọ na ahụike gburugburu ebe obibi. === Republik nke Ireland === Iji bụrụ onye na-ahụ maka ahụike gburugburu ebe obibi ọ dị mkpa ijide ogo ahụike gburugburu ebe obibi nke Ngalaba Ahụike na Ụmụaka kwadoro. Ọmụmụ ahụike gburugburu ebe obibi na Ireland chọkwara ụmụ akwụkwọ ka ha na ndị isi ọrụ ahụike were oge mmemme ọkachamara. Na-esote oge nke ọkachamara ọkachamara, a ga-egosipụta ikike site na akwụkwọ ndekọ ahụmahụ na nyocha ọnụ. === Sri Lanka === Maka Sri Lanka, lee akụkọ: Onye nyocha ahụike ọha (Sri Lanka) . === United Kingdom nke Great Britain na Ireland dị na ugwu === Ndị EHO jide opekata mpe nzere undergraduate (ma ọ bụ postgraduate) nzere nke (na England, Wales na Northern Ireland) Board Registration Health . <ref name="Environmental Health Officer">{{Cite news|url=http://careersadvice.direct.gov.uk/helpwithyourcareer/jobprofiles/profiles/profile590/|title=Environmental Health Officer|work=Careers Advice|accessdate=2008-10-29}}</ref> Ndokwa ndị a dị na Scotland, ebe Royal Environmental Health Institute nke Scotland na-ahazi ọrụ ahụ. N'ịgbaso ihe mmụta chọrọ na oge ọzụzụ bara uru, a ga-egosipụtakwa ntozu site na akwụkwọ ndekọ ahụmahụ na nyocha ọnụ tupu enye aha. == Hụkwa Ihe ozo == * Onye isi akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ (CGE) * Onye nyocha ahụike ọha (Canada) gbaara ama - CPHI(C) * Ahụike ọha * [[Environmental health|Ahụike gburugburu ebe obibi]] * Nchekwa na ahụike ọrụ == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.nzieh.org.nz Ụlọ ọrụ New Zealand nke ahụike gburugburu ebe obibi] * [http://www.cieh.org Chartered Institute of Environmental Health (England na Wales)] * [http://www.rehis.com Royal Environmental Health Institute nke Scotland] * [https://www.ciphi.ca Ụlọ ọrụ Canada nke ndị nyocha ahụike ọha] * [http://www.ehoa.ie Ndị ọrụ nlekọta ahụike Irish (Republic of Ireland)] * [http://www.ifeh.org International Federation of Environmental Health] * [http://www.eh.org.au Ahụike gburugburu Australia] * [http://www.public.health.wa.gov.au/3/816/3/environmental_health_officers.pm Western Australia Environmental Health Officer Professional Review Board] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] nmln8tjfvkrs8s67nsr63yvu52m0uqn Lindsay Lohan's Indian Journey 0 13065 85427 75526 2022-07-27T14:16:58Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Lindsay Lohans Indian Journey title.png|thumb]]   [[Category:Pages using infobox television with unnecessary name parameter]] Lindsay Lohan's Indian Journey bụ ihe nkiri British nke afọ 2010 nke Maninderpal Sahota duziri ma mepụta. Ọ bụ onye America na-eme ihe nkiri Lindsay Lohan gosipụtara ma kọọ ya. N'ime ihe nkiri ahụ dị otu awa, Lohan na-agwa ndị na-azụ ahịa mmadụ na Delhi, Kolkata na obodo nta dị na West Bengal okwu. Ọ na-agwakwa onye bụbu onye na-azụ ahịa mmadụ, ndị nne na nna nke ụmụaka a na-azụ ahịa ma na-eleta ebe obibi ụmụ nwanyị na ụmụaka [[Sanlaap]] na Kolkata. E mere ihe nkiri a na India n'ime otu izu na Disemba 2009. Lohan tinyere aka na ọrụ ahụ mgbe ọ zutere Sahota na mmemme mmekọrịta ma gosipụta mmasị isonye. Lindsay Lohan's Indian Journey nwetara ọtụtụ mgbasa ozi na-adịghị mma kemgbe ọ malitere. A katọrọ BBC nke ukwuu maka ịhọpụta Lohan n'agbanyeghị na ọ na-adịbeghị anya, a kpọsara nkwenye ịkwọ ụgbọala na-aṅụ mmanya na "ndụ oriri na nkwari".<ref name="Gentleman">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/society/2010/mar/29/lindsay-lohan-bbc-documentary|title=Lindsay Lohan's misplaced tears|date=29 March 2010|first=Amelia|author=Gentleman|work=[[The Guardian]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> BBC kwuru na ha họọrọ Lohan iji dọta ndị na-ege ntị nke nwere ike ghara ikiri. Òtù na-abụghị nke gọọmentị India, Bachpan Bachao Andolan, katọrọ Lohan maka ozi Twitter ebe o yiri ka ọ na-enweta otuto maka otu n'ime mwakpo ha, ihe BBC kwuru na ọ bụ nkọwa na-ezighị ezi. Mgbasa ozi mgbasa ozi ahụ asụgharịghị ọkwa dị elu. Na mgbasa ozi mbụ ya na BBC Three na 1 Eprel 2010, ezinụlọ pụkụ narị abụọ na ịrị abụọ na anọ lere ya, òkè 0.9% nke ndị na-ege ntị. Ndị nkatọ jara ihe nkiri ahụ mma maka nyocha nke ọma ma na-akpali akpali, mana ha chọpụtara na ọnụnọ Lohan bụ ihe ijuanya ma na-adọpụ uche. == Nkọwapụta == Na Lindsay Lohan's Indian Journey, Lohan zutere ma gbaa ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa mmadụ ajụjụ ọnụ na Delhi, Kolkata na obodo nta dị na West Bengal. Ha na-ekwu banyere mmegbu na mmegbu ha nwetara, na-akọwa ịgba ohu mmekọahụ, mmetọ anụ ahụ na ihe isi ike n'ime ka ndị na-azụ ahịa ha nweta ikpe ziri ezi. Ọ na-agwakwa onye bụbu onye na-azụ ahịa na ndị nne na nna nke ụmụaka na-azụ ahịa okwu. Otu nwata nwoke a na-azụ ahịa na-ekwu na ọ pụghị ịlaghachi n'ụlọ n'ihi na nne ya na-arịa ọrịa. Otu nne nke na-azụ ahịa nwa ya nwanyị na-akọwa otú ezinụlọ ya si ghara inwe nri zuru ezu, na otú ọ bụ ezie na ha enwetaghị ụgwọ e kwere ná nkwa maka ọrụ nwa ya nwanyị, ọ dịkarịa ala, a na-enye ya nri. Lohan gara ụlọ ọrụ [[Sanlaap]], ebe obibi ụmụ nwanyị na ụmụaka na Kolkata. Ụlọ ọrụ ahụ na-enye ọgwụgwọ ịgba egwu dị ka akụkụ nke ọgwụgwọ ha na otu ụmụ agbọghọ na-agba egwu ha rụgharịrị. Ọ na-agwa ụmụ agbọghọ ndị ejidere n'ụlọ akwụna okwu ma ha na-akọwa na e dinara ha n'ike ma nye ha ọgwụ ọjọọ. Onye nduzi nke ụlọ ọrụ Sanlaap na-akọwa otú Lohan si nwee mmasị na ịzụ ahịa nwere ike isi kpalie ndị na-eto eto ndị ọzọ itinye aka na imegide mmegbu. Bharti Ali, onye nduzi nke Non-governmental organization Centre for Child Rights, na-akatọ gọọmentị maka ịghara ibute nchedo ụmụaka ụzọ. N'ịlaghachi n'ụlọ, ndị na-ese foto paparazzi na-achụ Lohan na ndị ọrụ ihe nkiri ahụ n'ọdụ ụgbọ elu. Mgbe ọnwa abụọ gasịrị, Lohan nọ na London, England na-agwa Kate Redman, si Save the Children UK, onye na-akọwa otú otu n'ime nsogbu na ntinye aka gọọmentị bụ na ọ bụ naanị mmekọahụ na ịzụ ahịa ọgwụ ọjọọ bụ iwu na-akwadoghị. Ọ na-akwadokwa ime ka a mara nsogbu ndị metụtara ịzụ ahịa. == Mmepụta == '''"Ịchọta onye a ma ama nke na-eche banyere okwu ahụ n'ezie na-enyere aka ịdọta ìgwè mmadụ na-agaghị agbanwe agbanwe. Mana ị ga-akpachara anya. Ọ bụrụ na ị nweta mgbazinye-a-celeb, ndị na-ege ntị nwere ike ịhụ ya otu maịl. Ajụla m akwụkwọ akụkọ ndị ama ama na-eduzi karịa ka m tinyegoro na ọwa."''' [[Danny Cohen (onye isi na telivishọn)|Danny Cohen]] na-ekwu maka ihe kpatara eji họrọ Lohan iweta akwụkwọ akụkọ.   Lohan nọrọ otu izu na Disemba 2009 na India na-ese ihe nkiri Lindsay Lohan's Indian Journey na ndị ọrụ BBC nwere mmadụ anọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.people.com/people/article/0,,20326926,00.html|title=Lindsay Lohan Returns from India|date=13 December 2009|first=David|author=Caplan|work=[[People (magazine)|People]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> Lohan tinyere aka na ihe nkiri ahụ mgbe ọ zutere Sahota na mmemme mmekọrịta ma gosipụta mmasị ya ime ya. Sahota kwuru na ọ na-eche na Lohan họọrọ isonye na ihe nkiri ahụ "n'ihi ịrụ ọrụ n'ụwa okenye kemgbe ọ dị afọ iri, ọ na-eche na nwata dị oké ọnụ ahịa, mgbe ị tụfuru otu ị gaghị anọchi afọ ndị ahụ. "<ref name="telegraphprod" /> O kwukwara na ndị ha zutere n'ime ime obodo India amachaghị Lohan na mbụ.<ref name="telegraphprod">{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/7497892/Lindsay-Lohan-needed-to-create-interest-in-poverty-docs-says-BBC-boss.html|title=Lindsay Lohan needed to create interest in 'poverty' docs, says BBC boss|date=23 March 2010|first=Urmee|author=Khan|work=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> N'ụbọchị nke abụọ nke ịme ihe nkiri ahụ, Lohan dere ozi na akaụntụ Twitter ya na-ekwu, sị: "Ihe karịrị ụmụaka iri anọ zọpụtara ruo ugbu a... N'ime ọrụ otu ụbọchị. " Òtù na-abụghị nke gọọmentị India, Bachpan Bachao Andolan, kwuru na ọ bụghị akụkụ nke mwakpo ahụ a kpọtụrụ aha ma na-eyi egwu ime ihe iwu kwadoro maka ọkwa ahụ. BBC kwuru na "a kọwara Lohan n'ụzọ na-ezighị ezi" nakwa na "ọ na-ezo aka naanị na mwakpo nke mere metụtara ịzụ ahịa ụmụaka". Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, Lohan dere ọzọ na Twitter na-eto ọrụ Bachpan Bachao Andolan.<ref>{{Cite web|date=12 December 2009|url=http://www.telegraphindia.com/1091213/jsp/nation/story_11857524.jsp|title=Lindsay lands in child saviour storm|work=[[The Telegraph (Kolkata)|The Telegraph]]|publisher=[[ABP Group]]|accessdate=4 January 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/india/6790305/Lindsay-Lohan-attacked-over-claims-she-helped-rescue-40-Indian-children.html|title=Lindsay Lohan attacked over claims she helped rescue 40 Indian children|date=11 December 2009|first=Dean|author=Nelson|work=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> E bu ụzọ mee atụmatụ na ọ ga-anọ maka mwakpo ahụ, mana n'ihi mmegharị oge rutere mba ahụ n'oge. E mekwara ndokwa ka Lohan gbaa onye nnọchi anya UNICEF ajụjụ ọnụ maka ihe nkiri ahụ, mana ọ bịaghị.<ref name="guardianprod">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/lostinshowbiz/2010/apr/01/lindsay-lohan-child-trafficking|title=Lindsay Lohan's child trafficking film: DVD extras|date=1 April 2010|first=Marina|author=Hyde|work=[[The Guardian]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> BBC enwetaghị ike ịhụ na Lohan nwere visa ọrụ kwesịrị ekwesị, nke nwere ike ime ka e tinye ya na ndepụta ojii nke mbata na India.<ref name="guardianprod" /><ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/india/7472033/Lindsay-Lohan-faces-ban-from-India.html|title=Lindsay Lohan faces ban from India|date=18 March 2010|first=Dean|author=Nelson|work=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=1 March 2011}}</ref> Banyere ahụmịhe ya na-arụ ọrụ na ihe nkiri ahụ, Lohan kwuru, sị: "ike nke ụmụ nwoke na ụmụ agbọghọ m zutere na-eweda onwe m ala n'ezie" na "Enwere m olileanya na ọnụnọ m na India ga-eme ka a mara ihe ndị dị mkpa e welitere n'ime ihe nkiri a. "<ref>{{Cite web|url=http://www.usmagazine.com/celebritynews/news/lindsay-lohan-calls-experience-in-india-truly-humbling-2010151|title=Lindsay Lohan Calls Experience in India "Truly Humbling"|date=15 January 2010|work=[[Us Weekly]]|archiveurl=https://www.webcitation.org/5vURjfHc5?url=http://www.usmagazine.com/celebritynews/news/lindsay-lohan-calls-experience-in-india-truly-humbling-2010151|archivedate=4 January 2011|accessdate=4 January 2011}}</ref> == Nnabata == [[Usòrò:Lindsay_Lohan_(Headshot).jpg|áká_èkpè|thumb|185x185px|A katọrọ BBC nke ukwuu maka ịhọpụta onye na-eme ihe nkiri ahụ iji gosipụta ihe nkiri ahụ]] Dị ka John Plunkett nke ''The Guardian'' si kwuo: "Ọ bụ ihe omume BBC3 ole na ole emeela ka ndị mgbasa ozi lebara anya n'oge dị mkpirikpi. Mana esemokwu nke Lindsay Lohan's Indian Journey kpatara ... adabaghị na ọkwa ya. "<ref name="Ratings" /> Na mgbasa ozi mbụ ya na BBC Three na Thursday, 1 Eprel 2010, ezinụlọ pụkụ narị abụọ na ịrị abụọ na anọ lere ihe nkiri ahụ. O nwere òkè 0.9% nke ndị na-ege ntị n'etiti 9pm na 10pm.<ref name="Ratings">{{Cite web|author=John Plunkett|url=https://www.theguardian.com/media/2010/apr/06/lindsay-lohan-indian-journey-bbc3-ratings|title=TV ratings&nbsp;– 1 April: Lindsay Lohan's Indian Journey takes only 224,000 along for the ride|work=[[The Guardian]]|date=6 April 2010|accessdate=15 September 2012|archiveurl=https://www.webcitation.org/6AiK03pXd?url=http://www.guardian.co.uk/media/2010/apr/06/lindsay-lohan-indian-journey-bbc3-ratings|archivedate=16 September 2012}}</ref> Ndị nkatọ jara Lindsay Lohan's Indian Journey mma maka nyocha nke ọma na ịmanye, mana ha chọpụtakwara na ọnụnọ Lohan bụ ihe ijuanya. Na kọlụm Lost in Showbiz ya na ''The Guardian'', Marina Hyde katọrọ ihe nkiri ahụ ugboro ugboro, ọkachasị nhọrọ itinye Lohan, kemgbe ọ malitere. Ọ na-ekwu banyere ikpe Lohan n'oge na-adịbeghị anya maka "ịkwọ ụgbọala na-aṅụ mmanya na ịnwe ọgwụ ọjọọ", na-akọwa ya dị ka "kpakpando ụgbọ okporo ígwè" nke nwere "[ọrụ] ... na mmechi" ma gaa n'ihu ịjụ ma ọ bụrụ na BBC na-arụ "ọrụ ndị na-emebi ihe oyiyi" na ma mkpebi nke were Lohan n'ọrụ bụ "ihe na-egosi nsogbu ọdịbendị sara mbara".<ref name="guardianprod">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/lostinshowbiz/2010/apr/01/lindsay-lohan-child-trafficking|title=Lindsay Lohan's child trafficking film: DVD extras|date=1 April 2010|first=Marina|author=Hyde|work=[[The Guardian]]|accessdate=4 January 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHyde2010">Hyde, Marina (1 April 2010). [https://www.theguardian.com/lifeandstyle/lostinshowbiz/2010/apr/01/lindsay-lohan-child-trafficking "Lindsay Lohan's child trafficking film: DVD extras"]. ''[[The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 January</span> 2011</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/lostinshowbiz/2009/dec/11/india-lindsay-lohan-bbc-documentary|title=What has India done to deserve Lindsay Lohan?|date=11 December 2009|first=Marina|author=Hyde|work=[[The Guardian]]|accessdate=11 March 2011}}</ref> Mary Elizabeth Williams nke Salon.com katọrọ mkpebi BBC3 ka Lohan, onye ọ kpọrọ "starlet nwere ọdachi," n'ihu usoro ihe omume ahụ, ọ bụ ezie na o kwukwara na "mgbalị nke na-eme ka a mara banyere ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ - ọbụnadị nke na-eji nwa ọkụkọ na-ekpo ọkụ - ka bụ mgbalị. "<ref>{{Cite web|url=http://www.salon.com/2010/01/12/lindsay_lohan_india|title=Lindsay Lohan: Sex trade savior|date=12 January 2010|first=Mary Elizabeth|author=Williams|work=[[Salon.com]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> Amelia Gentleman nke ''The Guardian'' kọwara Lohan dị ka "onye a maara nke ọma maka ihe a na-akpọ euphemistically ndụ nnọkọ" ma kwuo na ọ bụ ezie na òkè ya wetara mgbasa ozi na ọrụ ahụ, nlebara anya ahụ adịghị mma na banyere onye ya, ọ bụghị nsogbu. N'ihe nkiri ahụ, o kwuru na "ihe ndị ahụ dị ike ma na-eme ka mmadụ kwenye," mana na Lohan bụ "onye na-adọpụ uche mgbe niile".<ref name="Gentleman">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/society/2010/mar/29/lindsay-lohan-bbc-documentary|title=Lindsay Lohan's misplaced tears|date=29 March 2010|first=Amelia|author=Gentleman|work=[[The Guardian]]|accessdate=4 January 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGentleman2010">Gentleman, Amelia (29 March 2010). [https://www.theguardian.com/society/2010/mar/29/lindsay-lohan-bbc-documentary "Lindsay Lohan's misplaced tears"]. ''[[The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 January</span> 2011</span>.</cite></ref> Sam Wollaston nke ''The Guardian'' dere akwụkwọ ozi na-atọ ọchị, na-akwa emo site n'echiche nke Lohan: "A na-eziga ụfọdụ n'ime ụmụaka ndị a ịrụ ọrụ mgbe ha dị obere. Nke m nwere ike ịkọ n'ihi na amalitere m ịrụ ọrụ dị ka nwa nlereanya mgbe m dị afọ atọ, wee banye na ihe nkiri mgbe m dị afọ iri na otu. Enwere m ike, dị ka, ịghọta ebe ndị a si abịa. "<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2010/apr/02/lindsay-lohans-indian-journey-review|title=Lindsay Lohan's Indian Journey|date=2 April 2010|first=Sam|author=Wollaston|work=[[The Guardian]]|accessdate=25 February 2010}}</ref> Andrew Billen nke ''The Times'' kọwara ihe nkiri a dị ka "agụmakwụkwọ mmetụta uche" na "ọrụ ngwa ngwa".<ref name="Timesonline" /> O kwuru na kama igosipụta mpụ nke ịzụ ahịa, "a tụgharịrị anya n'ụzọ dị irè na Lohan ma n'okpuru ya, ọ kwụsịrị".<ref name="Timesonline">{{Cite web|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/tv_and_radio/article7084742.ece|title=Lindsay Lohan's Indian Journey; Lost Abroad: The Parents' Story|date=2 April 2010|first=Andrew|author=Billen|work=[[The Times]]|publisher=[[News Corporation (1980–2013)|News Corporation]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> Na nyocha na ''The Times'', Caitlin Moran dere na juxtaposition nke Lohan na nhụjuanya mmadụ nke ịzụ ahịa mere maka "usoro ihe omume na-enweghị atụ, nke na-agbagwoju anya".<ref>{{Cite web|url=http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/tv_and_radio/article7084420.ece|title=Courteney Cox made me laugh four times|date=3 April 2010|first=Caitlin|author=Moran|work=[[The Times]]|publisher=[[News Corporation (1980–2013)|News Corporation]]|accessdate=25 February 2010}}</ref> Alice-Azania Jarvis nke ''The Independent'' chọpụtara na ihe nkiri ahụ "nke a chịkọtara nke ọma, nke a nyochara nke ọma, ma na-akpali akpali" ma kwuo na itinye Lohan "n'ezie ọ bụghị nhọrọ dị egwu. Naanị nke na-enweghị atụ. "<ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/tv/reviews/last-nights-television-lindsay-lohans-indian-journey-bbc3-brcountry-house-rescue-channel-4-1933726.html|title=Last Night's Television: Lindsay Lohan's Indian Journey, BBC3, Country House Rescue, Channel 4|date=2 April 2010|first=Alice-Azania|author=Jarvis|work=[[The Independent]]|accessdate=4 January 2011}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * Official website * {{IMDb title|title=Lindsay Lohan's Indian Journey}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 2er3al926d7jdhha6ni71hobyk5643u Pavel Astakhov 0 13304 85418 75974 2022-07-27T13:49:43Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Pavel Astakhov 1.jpg|thumb]]   '''Pavel Alekseyevich Astakhov''' (Russian: ) (amụrụ na 8 Septemba 1966 na mba Moscow<ref name="bio">{{Cite web|url=http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|title=Pavel A. Astakhov|work=Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|archivedate=9 March 2012}}</ref>) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Russia, onye ọka iwu ama ama na onye telivishọn.<ref name="nyt">{{Cite news|first=Clifford J.|author=Levy|authorlink=Clifford J. Levy|title=Russia Seeks Ways to Keep Its Children|url=https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html|work=[[The New York Times]]|date=15 April 2010|accessdate=21 April 2012}}</ref> N'ụbọchị 30 Disemba n'afọ 2009 Dmitry Medvedev kpọrọ Astakhov dị ka Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka maka onye isi ala nke Russian Federation (ombbudsman ụmụaka).<ref name="bio">{{Cite web|url=http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|title=Pavel A. Astakhov|work=Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|archivedate=9 March 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12 "Pavel A. Astakhov"]. ''Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation''. Archived from [http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12 the original] on 9 March 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://2009-2017.state.gov/j/drl/rls/hrrpt/2009/eur/136054.htm|title=2009 Human Rights Report: Russia|date=11 March 2010|work=Official website of the [[United States Department of State|US Department of State]]|accessdate=22 April 2012}}</ref> Ọ hapụrụ ọrụ ahụ n'ọnwa Septemba afọ 2016 mgbe ọ na-eche nkatọ siri ike n'ihi okwu ya banyere ọnwụ ụmụaka iri na anọ n'ihe mberede ụgbọ mmiri.<ref name="yle210916">{{Cite web|url=http://yle.fi/uutiset/venajalla_huolestuttiin_jalleen_lasten_huostaanotoista_suomessa/9181876|title=Venäjällä huolestuttiin jälleen lasten huostaanotoista Suomessa|author=Heikki Heiskanen|date=21 September 2016|work=[[Yleisradio|Yle.fi]], News|accessdate=22 May 2017|language=fi}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Astakhov gụsịrị akwụkwọ na ngalaba iwu nke Dzerzhinsky KGB School na mba Moscow n'afọ 1991.<ref name="bio" /><ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}</ref> N'afọ 2002, ọ natara Master of Laws na Mahadum nke Pittsburgh School of Law.<ref name="bio">{{Cite web|url=http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|title=Pavel A. Astakhov|work=Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|archivedate=9 March 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12 "Pavel A. Astakhov"]. ''Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation''. Archived from [http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12 the original] on 9 March 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> N'afọ 2006, Astakhov natara Dọkịta nke Iwu na mba Russia. Nke mbụ bụ obodo Dissernet, mgbe ahụ, Ọbá akwụkwọ Steeti nke mba Russia nwalere akwụkwọ doctoral ya maka plagiarism ma chọpụta na ọ bụ naanị 0.68% nke ederede ahụ bụ ọrụ mbụ, ndị fọdụrụ na-edepụta site na isi mmalite ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://cook.livejournal.com/254442.html|title=Archived copy|accessdate=2014-01-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140128063135/http://cook.livejournal.com/254442.html|archivedate=28 January 2014}}</ref> Ọ na-asụ Bekee, Swedish, Spanish, Chinese, Japanese na mba French yana mba Russian.<ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ "Astakhov, Pavel Alekseyevich"]. ''Russia Profile''. 9 July 2010. Archived from [http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ the original] on 27 February 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> == Onye ọka iwu == Astakhov malitere ịrụ ọrụ iwu n'afọ 1991.<ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ "Astakhov, Pavel Alekseyevich"]. ''Russia Profile''. 9 July 2010. Archived from [http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ the original] on 27 February 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> N'afọ 1994, ọ ghọrọ onye otu mba Moscow Bar ma guzobe ụlọ ọrụ iwu nke ya, nke a maara kemgbe afọ 2003 dị ka "Pavel Astakhov Lawyers Board".<ref name="rp" /> Astakhov nọchitere anya ụfọdụ n'ime ndị ama ama na mba Russia, gụnyere onye isi obodo mba Moscow Yury Luzhkov, ụmụ nke usoro ndị eze Romanov, ọtụtụ ndị pop-stars mba Russia na ndị ọzọ.<ref name="rp" /> === Edmond Pope === Ikpe mbụ nke mere ka Pavel Astakhov pụta ìhè bụ nke Edmond Pope. N'ụbọchị nke 5 n'ọnwa Eprel n'afọ 2000, ndị ọrụ nchekwa ụgbọ mmiri nke mba Russia (FSB) jidere Pope, onye ọrụ nyocha nke US lara ezumike nká na mba Moscow mgbe ya na onye ọkà mmụta sayensị torpedo nke mba Russia kpọtụrụ. E boro Pope ebubo nledo, na-achọ atụmatụ maka bọmbụ VA-111 Shkval dị elu n'okpuru mmiri. Edmond Pope bụ naanị onye mba America nke abụọ n'ime afọ iri anọ ikpe maka nledo na mba Moscow. Nke mbụ, Francis Gary Powers, onye na-anya ụgbọelu nledo U-2 nke a gbagburu n'afọ 1960, gbanwere ya maka onye nledo Soviet a mara ikpe, Rudolf Abel. N'ọnwa Disemba afọ 2000, Astakhov tụrụ ụlọ ikpe ahụ n'anya site n'inye okwu mmechi ya n'amaokwu.<ref name="pope" /> Ọ gụpụtara abụ dị peeji iri na abụọ o dere na pentameters iambic, na-agba ụlọ ikpe ume ka ha tọhapụ Pope.<ref name="pope">{{Cite news|title=US 'spy' defended in verse|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1050566.stm|work=[[BBC World Service]]|date=1 December 2000|accessdate=7 March 2012}}</ref> Nkà uri nke Astakhov enweghị mmasị n'ụlọ ikpe ahụ ma Pope natara mkpọrọ afọ iri abụọ; Vladimir Putin mechara gbaghara ya ma jiri ụgbọelu laghachi mba US.<ref>{{Cite news|title=American Jailed as Spy in Moscow Is Freed on Putin's Orders; U.S. Welcomes Gesture|first=Sabrina|author=Tavernise|url=https://www.nytimes.com/2000/12/15/world/american-jailed-as-spy-in-moscow-is-freed-on-putin-s-orders-us-welcomes-gesture.html?pagewanted=print&src=pm|work=[[The New York Times]]|date=15 December 2000|accessdate=7 March 2012}}</ref> === Vladimir Gusinsky === N'afọ 2000-2001 Pavel Astakhov nyeere onye mgbasa ozi mba Russia bụ Vladimir Gusinsky aka ịgbanahụ ebubo aghụghọ abụọ. N'ụbọchị 13 Juun, n'afọ 2000, e jidere Gusinsky na ebubo izu ohi ihe onwunwe ruru ihe karịrị nde $ 10 site na ụlọ ọrụ "Russian Video" nke steeti, mana ụbọchị atọ ka e mesịrị, mgbe Astakhov rịọrọ arịrịọ, a tọhapụrụ Gusinsky na mgbapụta. Mgbe e mesịrị, Astakhov na onye ọka iwu ọzọ a ma ama, Henri Reznik, jisiri ike kwụsị ikpe mpụ megide Gusinsky, onye jiri ụgbọelu gaa Spain. E mepere ikpe ọzọ n'ụbọchị 17 Septemba, na-ebo ebubo izu ohi nke nde $ 300 site na Gazprom, na 17 Nọvemba ndị ọkàiwu maliteghachiri ikpe mbụ. E jidere Gusinsky na mba Spain na akwụkwọ ikike njide mba ụwa na 12 Disemba.<ref>{{Cite news|title=Will Russia get Gusinsky?|author=Lannin, Patrick|url=http://www.news24.com/xArchive/Archive/Will-Russia-get-Gusinsky-20001213#|work=[[News24 (website)|News24]]|date=14 December 2000|accessdate=7 March 2012}}</ref> N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Disemba, a tọhapụrụ ya na mgbapụta nke otu ijeri pesetas ($ 5.5 nde). Pavel Astakhov na ndị na-agbachitere Gusinsky kwuru na ebubo ndị ahụ bụ nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na 24 Eprel n'afọ 2001 onye ọka ikpe Spain bụ Baltasar Garzon jụrụ ịnyefe Gusinsky na mba Russia. N'ịgbaso ọrụ ya na ikpe Pope na Gusinsky, a kpọrọ Astakhov ka ọ gaa mba US isonye na tebụl gbara gburugburu nke US Congress haziri. Ọ nọrọ n'afọ sochirinụ na Pittsburgh na-emecha Master's in Law. === Saddam Hussein === N'ọnwa Disemba afọ 2003, Pavel Astakhov zigara ụlọ ọrụ nnọchiteanya mba US na Moscow akwụkwọ ozi, na-adụ onye isi ala George W. Bush na onye nnọchi anya Alexander Vershbow ọdụ na ọ ga-achọ ịnọchite anya Saddam Hussein.<ref name="shm">{{Cite news|title=News in Brief: Lawyer Chases Hussein|url=http://www.accessmylibrary.com/coms2/summary_0286-19782633_ITM|work=[[The Moscow Times]]|date=19 December 2003|accessdate=7 March 2012}}</ref> Mgbe onye nta akụkọ jụrụ ya ma ọ dị njikere ịgbachitere Saddam Hussein n'efu, Astakhov zara, sị: "Echeghị m na onye bụbu onye isi ala Iraq ga-ekweta ịnakwere enyemaka iwu n'efu."<ref>{{Cite news|first=Наташа|author=Ваульс|url=http://news.bbc.co.uk/hi/russian/press/newsid_3329000/3329565.stm#2|work=[[BBC Russian Service]]|date=18 December 2003|accessdate=9 March 2012|language=ru}}</ref> Saddam Hussein, Otú ọ dị, enweghị ohere iji ọrụ Astakhov. == Onye TV na onye edemede == N'afọ 2003 Astakhov ghọrọ onye na-elekọta ''Chas Suda'' (Hour of Judgment) nke gosipụtara na REN TV.<ref name="nyt">{{Cite news|first=Clifford J.|author=Levy|authorlink=Clifford J. Levy|title=Russia Seeks Ways to Keep Its Children|url=https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html|work=[[The New York Times]]|date=15 April 2010|accessdate=21 April 2012}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLevy2010">[[Clifford J. Levy|Levy, Clifford J.]] (15 April 2010). [https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html "Russia Seeks Ways to Keep Its Children"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 April</span> 2012</span>.</cite></ref><ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ "Astakhov, Pavel Alekseyevich"]. ''Russia Profile''. 9 July 2010. Archived from [http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ the original] on 27 February 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> Ọ bụ ihe ngosi mbụ nke onye ọka ikpe mba Russia. N'adịghị ka ''Onyeikpe Judy'' na mba US, ndị na-eme ihe nkiri na-eme ihe nkiri na-eme ihe nkiri, Astakhov na-arụ ọrụ dị ka onye ọka ikpe. Ihe ngosi a ghọrọ ihe a ma ama ma Astakhov guzobere ụlọ ọrụ mmepụta ihe, Pravo TV, iji mee mmemme ndị ọzọ nwere isiokwu iwu.<ref name="rp" /> Astakhov bụkwa onye na-ede akwụkwọ nke ọma, na-ede banyere ahụmịhe ya na usoro iwu Moscow, yana ịmepụta usoro akwụkwọ akụkọ nke gosipụtara ndị ọka iwu.<ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ "Astakhov, Pavel Alekseyevich"]. ''Russia Profile''. 9 July 2010. Archived from [http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ the original] on 27 February 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> == Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'oge mbụ nke Vladimir Putin, Astakhov bụ onye nkatọ siri ike nke ndị ọchịchị Russia, na-ebo ha ebubo mkpagbu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị ahịa ya, Vladimir Gusinsky na Edmond Pope. O kwuru banyere "nleghara ikike mmadụ anya" ma kwuo na ndị ọkàiwu "na-eme ihe ndị ọchịchị chọrọ".<ref name="anti">{{Cite news|url=http://www.newsru.com/russia/06aug2001/astakhov_print.html|work=[[NEWSru]]|date=6 August 2001|accessdate=7 March 2012|language=ru}}</ref> Mgbe e mesịrị, Astakhov gbanwere ogo 180 na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya wee bụrụ otu n'ime ndị a ma ama na-akwado ndị isi ọchịchị mba Russia. N'ọnwa Nọvemba afọ 2007, ọ tọrọ ntọala ma duzie otu mba ''Za Putina'' (For Putin).<ref>{{Cite news|title=United Behind a Putin Third Term|first=Natalya|author=Krainova|url=http://www.pressmon.com/cgi-bin/press_view.cgi?id=265728|work=[[Moscow Times]]|date=12 November 2007|accessdate=7 March 2012}}</ref> Na nzukọ ntọala, Astakhov kọwara ebumnuche nke mmegharị ọhụrụ ahụ dị ka ndị a: "Anyị ahọrọghị nna ukwu n'ụlọ? Ọfọn, ebe a ka anyị na-atụ aro ịchọta nna ukwu maka mba ahụ. "<ref>{{Cite news|title=Fans want Putin to stay in power|url=http://www.gulf-times.com/site/topics/printArticle.asp?cu_no=2&item_no=184968&version=1&template_id=39&parent_id=21|work=[[Gulf Times]]|date=16 November 2007|accessdate=7 March 2012}}</ref> == Kọmishọna Ụmụaka == N'ụbọchị 30, n'ọnwa Disemba n'afọ 2009 Onye isi ala Medvedev họpụtara Astakhov dị ka Kọmishọna na-ahụ maka ikike ụmụaka maka onye isi ala nke mba Russian Federation, ọkwa a na-akpọkarị ombudsman ụmụaka.<ref name="bio">{{Cite web|url=http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|title=Pavel A. Astakhov|work=Official website of the Children's Rights Commissioner for the President of the Russian Federation|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120309110944/http://english.rfdeti.ru/content.php?id=12|archivedate=9 March 2012}}</ref><ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ "Astakhov, Pavel Alekseyevich"]. ''Russia Profile''. 9 July 2010. Archived from [http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/ the original] on 27 February 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 March</span> 2012</span>.</cite></ref> N'oge a họpụtara ya, Astakhov bụ otu n'ime ndị ọka iwu onwe onye na mba Russia, mana ọ nweghị nzụlite ọdịmma ụmụaka.<ref name="nyt">{{Cite news|first=Clifford J.|author=Levy|authorlink=Clifford J. Levy|title=Russia Seeks Ways to Keep Its Children|url=https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html|work=[[The New York Times]]|date=15 April 2010|accessdate=21 April 2012}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLevy2010">[[Clifford J. Levy|Levy, Clifford J.]] (15 April 2010). [https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html "Russia Seeks Ways to Keep Its Children"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">21 April</span> 2012</span>.</cite></ref> Onye bu ya ụzọ na onye mbụ nwere ụlọ ọrụ ahụ, Alexei Golovan, gbara arụkwaghịm na mberede na 26 n'ọnwa Disemba, naanị ọnwa ole na ole ka a họpụtara ya. (Golovan nọgidere na-etinye aka n'ihe gbasara ikike ụmụaka ma n'afọ 2012 tinye aka na mmepe iwu iji chebe ikike ụmụaka n'ụlọ ụmụ mgbei.) Ndị nkatọ Astakhov na mba Russia boro ya ebubo na ọ bụ onye na-achọ ohere na onye na-achọ mgbasa ozi. Ụfọdụ ndị otu na-akwado ụmụaka chọrọ ka ọ "lebara anya n'ichebe ikike ụmụaka na mba Russia na obere PR maka onwe ya".<ref name="wp">{{Cite news|title=Pavel Astakhov, star of courtroom and TV, is Russia's ombudsman for children|first=Philip|author=Pan|authorlink=Philip Pan|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/05/05/AR2010050505236.html|work=[[The Washington Post]]|date=6 May 2010|accessdate=7 March 2012}}</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2010, Astakhov kọwara ndị otu na-akwado ụmụaka dị ka "ụdị kachasị mma nke nkwado iwu nke obodo ndị na-ahụ maka ụmụaka".<ref>{{Cite news|first=Лев|author=Сирин|url=http://www.fontanka.ru/2010/04/19/079/|work=Фонтанка.ру|date=19 April 2010|accessdate=7 March 2012|language=ru}}</ref> === Nkwenye mba ụwa === Dị ka ombudsman Astakhov chọrọ ime ka a mara ọdịmma nke ụmụaka mba Russia nke ezinụlọ ndị mba ọzọ nakweere.<ref name="rp">{{Cite web|url=http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|title=Astakhov, Pavel Alekseyevich|date=9 July 2010|work=Russia Profile|accessdate=7 March 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120227094235/http://russiaprofile.org/background/resources_whoiswho_alphabet_a_astakhov/print_edition/|archivedate=27 February 2012}}</ref> Dị ka ọnụ ọgụgụ gọọmentị mba Russia si kwuo, ngụkọta nke ụmụaka mba Russia iri na itoolu a nakweere anwụọla n'ụwa niile n'ihi iti ihe ma ọ bụ nleghara anya, kemgbe afọ 1991.<ref name="died" /> Ụfọdụ n'ime ndị na-akatọ Astakhov boro ebubo na ọ na-elebara anya nke ukwuu n'okwu mmetọ ahụ mgbe a nakweere ya na mba ụwa ma ọ bụghị nke zuru ezu maka ikpe mmetọ ụmụaka na mba Russia n'onwe ya, ebe a na-egbu ihe dị ka ụmụaka 2,000 kwa afọ n'ihi mmetọ ụmụaka n'ụlọ.<ref name="died">{{Cite news|title=Russian ombudsman slams US acquittal in Russian child death|url=http://en.rian.ru/world/20111202/169243111.html|date=2 December 2011|accessdate=7 March 2012}}</ref> Onye isi ala Medvedev gwara Astakhov n'ọnwa Disemba 2011: "Echere m na anyị enweghị ike ime ọdịiche ọ bụla ebe a n'etiti ikpe na mba ọzọ na ikpe n'ụlọ. Ndị a niile bụ mpụ, mpụ dị egwu. "<ref name="president">{{Cite web|title=Working meeting with Pavel Astakhov and Yury Chaika|url=http://eng.kremlin.ru/news/3160|work=Official website of the [[President of Russia]]|date=3 December 2011|accessdate=22 April 2012}}</ref> Astakhov tinyere aka nke ukwuu na nkwadebe nke nkwekọrịta mba Russia na mba US banyere nnabata, nke onye odeakwụkwọ nke mba US na Mịnịsta mba ofesi nke Russia bịanyere aka na 13 Julaị n'afọ 2011.<ref name="treaty" /><ref>{{Cite web|url=https://www.state.gov/secretary/rm/2011/07/168478.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110718115215/http://www.state.gov/secretary/rm/2011/07/168478.htm|archivedate=18 July 2011|title=Remarks With Russian Minister of Foreign Affairs Sergey Lavrov After their Meeting|date=13 July 2011|work=Official website of the [[United States Department of State|US Department of State]]|accessdate=22 April 2012}}</ref> Nkwekọrịta a machibidoro nkuchi onwe onye nke ụmụ mba Russia, na-ahapụ nkuchi site na ụlọ ọrụ dị ka naanị nhọrọ.<ref name="treaty">{{Cite news|author=Берсенева, Анастасия|url=http://www.gazeta.ru/social/2011/07/13/3694881.shtml|work=[[Gazeta.ru]]|date=14 July 2011|accessdate=7 March 2012|language=ru}}</ref> Ụmụ amaala America ndị chọrọ ịnabata nwa site na mba Russia site na ụlọ ọrụ ga-akwụ $ 40-50 puku ebe maka ụmụ amaala mba Russia usoro ahụ bụ n'efu.<ref>{{Cite web|url=http://www.theadoptionguide.com/options/adoption-from-russia|title=Adoption from Russia|work=The Adoption Guide|publisher=Adoptive Families magazine|accessdate=3 March 2012}}</ref> Ọzọkwa, ndị nne na nna nkuchi n'ọtụtụ mpaghara Russia na-enweta enyemaka ego site n'aka ndị isi mpaghara, nke mgbe ụfọdụ ruru RUR 300 puku (ihe dị ka $ 10 puku) kwa nwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.usynovite.ru/massmedia/6e7aa78b8e.html|work=Усыновление в России|publisher=[[Ministry of Education and Science of the Russian Federation]]|accessdate=7 March 2012|language=ru}}</ref> Onye isi ala Medvedev gwara Pavel Astakhov na 3 Disemba 2011: "Ọ dịghị ihe dị njọ na nnabata ụmụ anyị na mba ọzọ ... eziokwu ahụ bụ na ụmụ amaala mba ọzọ na-eme ya anaghị emerụ ha n'ụzọ ọ bụla, ma n'ụzọ megidere nke ahụ na-egosi ọchịchọ ha inyere ụmụaka ndị a aka. "<ref name="president">{{Cite web|title=Working meeting with Pavel Astakhov and Yury Chaika|url=http://eng.kremlin.ru/news/3160|work=Official website of the [[President of Russia]]|date=3 December 2011|accessdate=22 April 2012}}</ref> Otú ọ dị, izu abụọ ka e mesịrị, na nnọkọ ajụjụ na azịza Vladimir Putin na ọha na eze kwa afọ, na-agbasa ozi n'ofe mba Russia, Astakhov kwupụtara onwe ya dịka "onye mmegide zuru oke nke nnabata mba ụwa" ma gwa Putin ka ọ gbanwee iwu ahụ ma machibido nnabata mba ụwa niile na Russia.<ref name="ast" /><ref name="ast">{{Cite web|url=http://www.moskva-putinu.ru/|publisher=[[All-Russia State Television and Radio Broadcasting Company]]|date=15 December 2011|accessdate=7 March 2012|language=ru}}</ref> "Anyị aghaghị, dịka o kwere mee, idebe ụmụ anyị na mba anyị," Astakhov kwuru n'ọnwa Eprel afọ 2010.<ref>{{Cite news|title=Quotes of the Day|url=http://www.time.com/time/quotes/0,26174,1982523,00.html|work=[[Time (magazine)|Time]]|date=16 April 2010|accessdate=21 April 2012}}</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2012, Astakhov tụrụ aro na ụmụ amaala mba R[[Njikọ̀taọ̀hà|us]]<nowiki/>sia kwesịrị itinye akwụkwọ ịnabata ụmụ US, ọ bụ ezie na a ka nwere ụmụ mgbei 665,987 na mba Russia n'onwe ya dị ka ọnụ ọgụgụ kachasị ọhụrụ na ọnụ ọgụgụ nke nnabata na Russia na-ada kwa afọ kemgbe afọ 2007.<ref>{{Cite news|url=http://vz.ru/news/2012/4/16/574696.html|work=Взгляд|date=16 April 2012|accessdate=21 April 2012|language=ru}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.usynovite.ru/statistics/2010/2/|work=Усыновление в России|publisher=[[Ministry of Education and Science (Russia)|Ministry of Education and Science of the Russian Federation]]|accessdate=21 April 2012|language=ru}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.usynovite.ru/statistics/2010/3/|work=Усыновление в России|publisher=[[Ministry of Education and Science (Russia)|Ministry of Education and Science of the Russian Federation]]|accessdate=21 April 2012|language=ru}}</ref> N'ọnwa Febụwarị afọ 2012 Astakhov kwupụtara na n'ime afọ 5 na asatọ sochirinụ, a ga-emechi ọtụtụ ụlọ ụmụ mgbei na ụlọ akwụkwọ obibi ndị mba Russia, ndị ezinụlọ ndị mba Russia nakweere ndị bi na ha.<ref name="orphanages" /> O kwuru na a ga-ekenyekwu ego steeti maka ezinụlọ ndị na-elekọta ụmụaka" iji "nye ume ọhụrụ nye ndị nne na nna na-elekọta nwa... Russia na-enweghị okwu ụmụ mgbei kwesịrị ịbụ otu n'ime ihe kachasị mkpa maka gọọmentị na ndị ọrụ ọhaneze. "<ref name="orphanages">{{Cite news|title=Most orphanages to be closed in Russia, children to be adopted|url=http://www.itar-tass.com/en/c154/353743.html|date=28 February 2012|accessdate=21 April 2012}}</ref> Ụfọdụ ndị ọkachamara, Otú ọ dị, kwuru na ịdabere na Astakhov na mkpali ego emeela ka ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ụmụaka laghachi n'ụlọ ụmụ mgbei.<ref name="bum" /> Dị ka akụkọ nke onye isi oche nke kọmitii ndị omeiwu Russia na ezinụlọ na ụmụaka Yelena Mizulina si kwuo n'ọnwa Eprel afọ 2010, ndị nne na nna na-elekọta ụmụaka maka ego, ma mesịa jụ ha mgbe a kwụrụ ụgwọ enyemaka ego.<ref name="bum">{{Cite news|url=http://www.deti.rian.ru/usynovlenie/20100423/200018500.html|date=23 April 2010|accessdate=21 April 2012|language=ru}}</ref> Mizulina kwuru na ezinaụlọ ndị mba Russia na-elekọta, ndị na-elekọta ma ọ bụ ndị na-elekọta ụmụaka 30,000 n'ụlọ ọrụ n'ime afọ atọ gara aga: "Ndị ọkachamara na-akpọ ọganihu dị otú ahụ na nloghachi ọdachi enyemaka mmadụ."<ref name="bum" /><ref>{{Cite news|title=International adoption: Everyone wants the best for children|url=http://en.rian.ru/analysis/20100430/158820438.html|date=30 April 2010|accessdate=21 April 2012}}</ref><ref name="mizulina">{{Cite news|first=Clifford J.|author=Levy|authorlink=Clifford J. Levy|title=Russian Orphanage Offers Love, but Not Families|url=https://www.nytimes.com/2010/05/04/world/europe/04adopt.html|work=[[The New York Times]]|date=3 May 2010|accessdate=21 April 2012}}</ref> N'agbanyeghi ọnụ ọgụgụ ụlọ ndị mba Russia dị egwu nke ọgba aghara nke nkuchi, Pavel Astakhov dọọrọ uche ndị mgbasa ozi gaa n'okwu banyere nwata dị afọ asaa, Artem Saveliev (Justin Hansen), onye nọọsụ Tennessee Torry Hansen nakweere n'afọ 2009, mana n'ọnwa Eprel afọ 2010 ka e zighachiri ya na mba Russia na akwụkwọ na-ekwu na ọ "enweghị uche na-adịghị mma".<ref name="nyt">{{Cite news|first=Clifford J.|author=Levy|authorlink=Clifford J. Levy|title=Russia Seeks Ways to Keep Its Children|url=https://www.nytimes.com/2010/04/16/world/europe/16adopt.html|work=[[The New York Times]]|date=15 April 2010|accessdate=21 April 2012}}</ref> Astakhov jiri ikpe a kpọọ oku maka mmachi ndị ọzọ na nnabata mba ụwa na mba Russia.<ref name="nyt" /> === Alụmdi na Nwunye Ụmụaka === N'afọ 2015, Astakhov gbachitere alụmdi na nwunye nke onye isi ndị uwe ojii dị afọ iri anọ na asaa na Luiza "Kheda" Goilabiyeva dị afọ iri na asaa na Chechnya. E nwere akụkọ zuru oke na a na-eyi Goilabiyeva egwu na a ga-atọrọ ya na ime ihe ike ma ọ bụrụ na ọ kwenyeghị ịlụ Nazhud Guchigov, ọ bụ ezie na o mechara gbaa ajụjụ ọnụ na LifeNews ebe o kwuru na ọ lụrụ Guchigov n'onwe ya.<ref name="sydney">{{Cite news|title=Ally of Chechen strongman marries teen|url=http://www.smh.com.au/world/ally-of-chechen-strongman-marries-teen-20150517-gh3s74.html|work=The Sydney Morning Herald|date=18 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref><ref name="novaya">{{Cite news|title=В Чечне начальник РОВД женился на 17-летней Луизе Гойлабиевой|url=http://www.novayagazeta.ru/news/1693839.html|work=Novaya Gazeta|date=16 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref><ref name="Life">{{Cite news|title=Луиза Гойлабиева рассказала LifeNews о предстоящей свадьбе|url=http://lifenews.ru/news/153777|date=12 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref> Ọ bụ ezie na alụmdi na nwunye ahụ megidere iwu ndị mba Russia banyere ịlụ karịa otu nwanyị na afọ iwu kwadoro nke okenye, Astakhov gbachitere alụmdi na nwunye ahụ, na-ekwu na "ntozu okè mmekọahụ na-eme na mbụ [na Caucasus]" na "e nwere ebe ụmụnwanyị na-ebelata mgbe ha dị afọ 27, na site na ụkpụrụ anyị, ha yiri ka ha dị afọ 50. "<ref name="rferl">{{Cite news|title=Russian official stirs scandal with underage marriage and 'shriveled' women remarks|first=Carl|author=Schreck|url=http://www.rferl.org/content/russia-underage-marriage-shriveled-women/27017059.html|date=14 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref> Okwu ya kpaliri ọtụtụ ụmụnwanyị itinye foto nke wrinkles ha n'okpuru hashtag #смор'енная'ен'ина (#wrinkledwoman).<ref name="wrinkledwomen">{{Cite web|url=https://www.wonderzine.com/wonderzine/life/news/213693-smorschennaya|title=В инстаграме набирает обороты акция #сморщеннаяженщина|date=17 May 2015}}</ref> Ebumnuche nke okwu a aghọwo alụmdi na nwunye ụmụaka, Astakhov na-ekwusi ike na "ị gaghị echegbu onwe gị banyere alụmdi na nwunye n'oge ... kama banyere ndụ mmekọahụ nke ndị nọ n'afọ iri na ụma.<ref name="meduza">{{Cite news|title=Russia's 'wedding of the century' The country's rage about a 17-year-old girl marrying a 47-year-old Chechen police chief|url=https://meduza.io/en/feature/2015/05/18/russia-s-wedding-of-the-century|date=18 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref> A ghaghị ichekwa ha abụọ. Romeo na Juliet rọrọ nrọ ịlụ di na nwunye, ọ bụghị mmekọrịta chiri anya.<ref name="shrivelled">{{Cite news|title=Russian official causes outrage with 'shrivelled women' remarks|author=Walker|first=Shaun|url=https://www.theguardian.com/world/2015/may/15/russian-official-shrivelled-women-marriage|date=15 May 2015|accessdate=25 May 2015}}</ref> == Leekwa == * Ihe mere na Rantala * Ihe omume Anton == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20120221001345/http://english.rfdeti.ru/ Official website] nke Russian Children's Rights Commissioner * Official account of Pavel Astakhov on Twitter [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] jsev3om6huunn2jjeqpjqccry7inkat Kelechi Iheanacho (footballer, born 1981) 0 13365 85426 76889 2022-07-27T14:14:43Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kelechi Iheanacho 2011.jpg|thumb]] '''Kelechi Zeal Iheanacho''' (bu onye amụrụ na 12 Julaị 1981) bụ onye egwuregwu [[Footbọl|bọọlụ]] Naịjirịa. Ọ nọrọkarị ọrụ ya na Poland ebe ọ na-arụkwa ọrụ na Nigeria na Hungary. == Nsọpụrụ na Nkwanye ugwu == === Klọb === '''Wisła Kraków''' * Ekstraklasa: 2001, 2004, 2005. * Polish Liga Cup: 2001 == Njikọ mpụga == * Kelechi Iheanacho at 90minut.pl (in Polish) * Kelechi Iheanacho at WorldFootball.net * Kelechi Iheanacho at FootballDatabase.eu [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] anetfuugg82f3altyjownpcdz8rvrrz Rosalyn Gold-Onwude 0 13386 85438 76914 2022-07-27T14:39:27Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:RGOIndiana2016.jpg|thumb]] '''Rosalyn Fatima Gold-Onwude''' (amụrụ n' ọnwa nke anọ n'ụbọchị iri abụọ na asatọ n'afọ 1987) bụ onye mgbasa ozi egwuregwu America na Naijiria. Ọ bụ nwa afọ New York City, Gold-Onwude gbara bọọlụ basketball na Stanford ma gbaa bọọlụ na otu mba Naịjirịa. Gold-Onwude na-ekpuchi NBA basketball na ESPN's TV, dijitalụ, na redio ma bụrụ onye na-akwado First Take na Stephen A. Smith kwa izu. Kemgbe afọ 2012 Gold-Onwude ekpuchiela March Madness, asọmpi NCAA na Pac-12 Men's and Women's college hoops na ọrụ nyocha na onye nta akụkọ maka Pac-12 Networks. N'oge na-adịbeghị anya, Gold-Onwude esonyela Kevin Durant na Rich Kleiman's 35 Ventures dị ka otu n'ime ihu nke "The Boardroom". Gold-Onwude bụkwa onye na-ahụ maka ihe ngosi arụmụka egwuregwu a na-akpọ "Don't at Me" nke The Players' Tribune gosipụtara ma na-agbasa ozi Twitter. == Mmalite ndụ == A mụrụ Gold-Onwude na Queens, New York City, nne ya bụ onye Russia na onye Juu bụ Pat Gold na nna ya bụ onye Naijiria bụ Austin Onwude.<ref name="POP">{{Cite web|title=Rosalyn Gold-Onwude Is Going Places — and She's Taking Women of Color With Her|work=popsugar.com|url=https://www.popsugar.com/celebrity/Who-Rosalyn-Gold-Onwude-44525755|accessdate=February 2, 2018}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Orfanides|first=Effie|date=April 20, 2018|title=Rosalyn Gold-Onwude: 5 Fast Facts You Need to Know|url=https://heavy.com/sports/2018/04/rosalyn-gold-onwude-drake-ethnicity-parents-instagram/|accessdate=July 9, 2021|work=Heavy.com|language=en-US}}</ref> Ọ gbara bọọlụ basketball n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Archbishop Molloy High School na Briarwood, New York. Ndị otu ahụ meriri aha steeti abụọ na 2003 na 2004, mana mmerụ ahụ n'ikpere mere ka oge ya dị elu n'oge. N'agbanyeghị mmerụ ahụ, ọ gụsịrị akwụkwọ na Molloy dị ka onye egwuregwu a na-achọ mma nke ukwuu ma bụrụ nwanyị mbụ na-eme egwuregwu na akụkọ ihe mere eme nke usoro ihe omume ahụ iji kpọọ Division I basketball mgbe ọ nabatara agụmakwụkwọ na Mahadum Stanford.<ref name=":0">{{Cite web|author=Staszewski|first=Joseph|date=April 15, 2011|title=Gold standard: Stanford star becomes Molloy's first GCHSAA Hall of Famer|url=https://nypost.com/2011/04/15/gold-standard-stanford-star-becomes-molloys-first-gchsaa-hall-of-famer/|accessdate=July 9, 2021|work=New York Post|language=en-US}}</ref> Gold-Onwude ghọrọ onye nke abụọ Molloy na-ebute ụzọ oge niile na onye ndu oge niile na izu ohi na enyemaka n'agbanyeghị mmerụ ahụ ikpere ọzọ. N'afọ 2011, Gold-Onwude ghọrọ nwa akwụkwọ Molloy mbụ a kpọbatara na GCHSAA Hall of Fame.<ref name=":0" /> == Ọrụ kọleji == Gold-Onwude gbara bọọlụ basketball mgbe ọ na-enweta nzere bachelọ ya na nkwukọrịta na nzere masta na sociology na Mahadum Stanford .<ref name=":1">{{Cite web|author=Orfanides|first=Effie|date=April 20, 2018|title=Rosalyn Gold-Onwude: 5 Fast Facts You Need to Know|url=https://heavy.com/sports/2018/04/rosalyn-gold-onwude-drake-ethnicity-parents-instagram/|accessdate=July 9, 2021|work=Heavy.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOrfanides2018">Orfanides, Effie (April 20, 2018). [https://heavy.com/sports/2018/04/rosalyn-gold-onwude-drake-ethnicity-parents-instagram/ "Rosalyn Gold-Onwude: 5 Fast Facts You Need to Know"]. ''Heavy.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 9,</span> 2021</span>.</cite></ref> Dị ka onye otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị Stanford site na 2005-2010, Gold-Onwude gbara egwuregwu Final Fours atọ na egwuregwu asọmpi mba abụọ na-enyere Kadịnal aka imeri utu aha ogbako anọ, dị ka onye nche mmalite.<ref name=":1">{{Cite web|author=Orfanides|first=Effie|date=April 20, 2018|title=Rosalyn Gold-Onwude: 5 Fast Facts You Need to Know|url=https://heavy.com/sports/2018/04/rosalyn-gold-onwude-drake-ethnicity-parents-instagram/|accessdate=July 9, 2021|work=Heavy.com|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOrfanides2018">Orfanides, Effie (April 20, 2018). [https://heavy.com/sports/2018/04/rosalyn-gold-onwude-drake-ethnicity-parents-instagram/ "Rosalyn Gold-Onwude: 5 Fast Facts You Need to Know"]. ''Heavy.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 9,</span> 2021</span>.</cite></ref> N'oge ikpeazụ ya, a kpọrọ ya 2010 Pac-10 Co-Defensive Player of the Year, na-akwụsị ọrụ Stanford ya dị ka onye ndu oge niile nke ụlọ akwụkwọ ahụ na egwuregwu ndị a na-egwu.<ref>{{Cite web|title=Stanford's 'stopper' will play a key NCAA tournament role|url=https://www.paloaltoonline.com/news/2010/03/18/stanfords-stopper-will-play-a-key-ncaa-tournament-role|accessdate=July 9, 2021|work=www.paloaltoonline.com|language=en}}</ref> == Ọrụ ndị otu mba == Gold-Onwude nọchitere anya otu ụmụ nwanyị Naịjirịa na 2011 FIBA Africa Championship for Women ebe ọ nwetara akara 8.1, 2.1 rebounds na enyemaka 2.<ref>{{Cite web|title=2011 FIBA Africa Championship for Women: Rosalyn Fatima Gold-Onwude|url=http://archive.fiba.com/pages/eng/fa/player/p/pid/95493/sid/7916/tid/340/_/2011_FIBA_Africa_Championship_for_Women/index.html|work=archive.fiba.com|accessdate=April 28, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|author=Hanson-Firestone|first=Dana|date=August 29, 2019|title=10 Things You Didn't Know about Rosalyn Gold-Onwude|url=https://www.tvovermind.com/rosalyn-gold-onwude/|accessdate=July 9, 2021|work=TVOvermind|language=en-US}}</ref> == Mgbasa ozi == Site na 2017 ruo 2019, Gold-Onwude rụrụ ọrụ maka Turner Sports na ọrụ mba mbụ ya, na-ekpuchi oge NBA, egwuregwu, All Star Weekend na NBA Summer League egwuregwu maka TNT na NBATV. Tupu ọ banye na Turner Sports, Gold-Onwude jere ozi dị ka onye nta akụkọ n'akụkụ maka Golden State Warriors na NBC Sports Bay Area, na-ekpuchi ọsọ ndị Warriors na NBA Finals atọ na asọmpi abụọ site na 2014 ruo 2017. Gold-Onwude bụ onye na-akọwa agba maka WNBA's NY Liberty site na 2011 ruo 2017 maka MSG Networks. Ọzọkwa, ọ sonyeere mgbasa ozi NBC nke 2016 Rio Olympics dị ka onye nta akụkọ n'akụkụ maka Basketball Men.<ref>{{Cite web|title=#NBCBLK28: Sideline Reporter Ros Gold-Onwude is Holding Court|url=https://www.nbcnews.com/feature/nbcblk28/nbcblk28-rosalyn-gold-onwude-sideline-reporter-holds-court-n507346|accessdate=July 9, 2021|work=NBC News|language=en}}</ref> == Ndụ ya == Gold-Onwude ekwuola okwu banyere mmasị ya maka inye ụmụ agbọghọ na-eto eto ndụmọdụ, ịkwalite mmata maka nsogbu ahụike uche na inye ụmụ nwanyị ike na azụmahịa.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.israelhayom.com/2021/03/24/espn-host-basketball-star-rosalyn-gold-onwude-describes-israels-impact-on-her-career/|accessdate=July 9, 2021|work=www.israelhayom.com}}</ref> O sonyere na NBA's Basketball Without Borders Program na NBA Africa Game.<ref name=":2" /> N'ọnwa Disemba afọ 2018, ọ laghachiri Naịjirịa iji rụọ ọrụ na Hope 4 Girls Camp, ogige basketball naanị ụmụ agbọghọ. == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] oriuo5x19mmwrimwauzmpwgk38er1q1 Olayinka Sanni 0 13393 85407 76924 2022-07-27T13:37:33Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:20131005 - Open LFB - Villeneuve d'Ascq-Basket Landes 095.jpg|thumb]] '''Olayinka Sanni''' (ka amụrụ n'ọnwa Ọgọstụ 21, n'afọ 1986) bụ onye egwuregwu bọọlụ bọọlụ Naịjirịa na Amerịka.<ref>{{Cite web|author=Proballers|title=Olayinka Sanni, Basketball Player|url=https://www.proballers.com/basketball/player/56020/olayinka-sanni|accessdate=2022-05-19|work=Proballers|language=en}}</ref> A mụrụ ya na Chicago Heights, Illinois, n'oge na-adịbeghị anya, ọ gbara ọkwa etiti / ike n'ihu maka Phoenix Mercury na WNBA nakwa maka Charleville-Méz na France - LFB .<ref>{{Cite web|date=2018-09-01|title=Olayinka Sanni Net Worth 2018: What is this basketball player worth?|url=https://www.thesquander.com/olayinka-sanni-net-worth-2018-what-basketball-player-worth-142013449|accessdate=2022-05-19|work=The Squander|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.proballers.com/basketball/player/56020/olayinka-sanni|title=Olayinka Sanni, Basketball Player}}</ref> == Ọrụ kọleji == N'afọ ya nke okenye na West Virginia, Sanni nwetara akara dị elu na akara kwa egwuregwu (16.2) na rebound kwa egwuregwu (7.1).<ref>{{Cite web|title=Keeping up with ... Homewood-Flossmoor's Olayinka Sanni|url=https://www.chicagotribune.com/sports/high-school/cs-080610-keepingupwith-olayinka-sanni-story.html|accessdate=2022-05-19|work=Chicago Tribune|language=en}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ West Virginia == {| class="wikitable" !Afọ !Ndị otu !GP !Isi ihe !FG% !3P% !FT% !RPG !APG !SPG !BPG !PPG |- |2004–05 |West Virginia |'''33''' |236 |46.8 | - |51.8 |4.9 |0.4 |0.9 |0.6 |7.2 |- |2005–06 |West Virginia |31 |384 |58.3 | - |50.8 |5.3 |0.5 |1.2 |0.6 |12.4 |- |2006–07 |West Virginia |32 |449 |55.3 | - |'''65.0''' |6.7 |0.5 |'''1.7''' |'''0.9''' |14.0 |- |2007–08 |West Virginia |'''33''' |'''533''' |'''58.8''' | - |58.5 |'''7.1''' |'''1.0''' |1.5 |0.4 |'''16.2''' |- |Ọrụ |West Virginia |129 |1602 |55.7 | - |57.4 |6.0 |0.6 |1.3 |0.6 |12.4 |} == Ọrụ WNBA == A họpụtara Sanni na 18th n'ozuzu ya na 2008 WNBA Draft site na Detroit Shock . N'ime egwuregwu iri atọ na otu ọ gbara n'oge bọọlụ ya, ọ malitere egwuregwu itoolu. Ọ gbara kpọmkwem 50% site n'ala (41-82) mgbe ọ na-eme nkezi obere ihe karịrị nkeji iri kwa egwuregwu. Ọ na-agbara Calais na France bọọlụ n'oge 2008–09 WNBA off-season.<ref>[http://www.wnba.com/news/overseas_0809.html Offseason 2008–09: Overseas Roster]</ref> Ọ na-egwuri egwu ugbu a maka ESB Villeneuve-d'Ascq na France n'oge 2009–10 WNBA off-season. == Ọnụọgụgụ ọrụ WNBA == {{NBA player statistics start}} |- | align="left" | [[2008 WNBA season|2008]] | align="left" rowspan=2| [[Detroit Shock|Detroit]] | '''31''' || '''9''' || '''10.5''' || .500 || .000 || .649 || '''2.1''' || 0.2 || 0.4 || '''0.2''' || 3.4 |- | align="left" | [[2009 WNBA season|2009]] | '''31''' || 1 || 9.6|| .480 || .000 || '''.694''' || 1.8 || '''0.5''' || '''0.4''' || '''0.2''' || '''3.8''' |- | align="left" | [[2011 WNBA season|2011]] | align="left" | [[Phoenix Mercury|Phoenix]] | 14 || 0 || 5.2 || '''.667''' || .000 || .333 || 0.7 || 0.0 || 0.2 || 0.1 || 1.6 |- | align="left" | Career | align="left" | | 76 || 10 || 9.2 || .503 || .000 || .646 || 1.7 || 0.3 || 0.3 || 0.2 || 3.3 {{s-end}} == Aka na enye enye == Olayinka Sanni na-elekọta Olayinka Sanni Foundation, nke na-abụghị maka uru nke na-elekọta mmepe nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị site na ndu na ogige basketball. N'afọ 2017, ọ kwadoro ogige basketball maka ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nọ n'afọ iri na ụma na [[Lagos]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://basketballwithinborders.com/olayinka-sanni-former-wnba-player-hosts-kids-inaugural-basketball-camp-lagos/|title=Olayinka Sanni, former WNBA player, hosts kids at inaugural basketball camp in Lagos {{!}} BWB|work=basketballwithinborders.com|language=en-US|accessdate=2018-08-20}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jduppplutzyrq6syskbfbieht431h3c Luzmila Nicolalde 0 13495 85543 77081 2022-07-28T02:06:44Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Luzmila Nicolalde.JPG|thumb]]   '''Luzmila Nicolalde Cordero''' (amụrụ ya n'ụbọchị nke 1 n'ọnwa Juun n'afọ 1957) bụ onye na-eme ihe ngosi ihe onyonyo na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Ecuador, ọ bụ onye Kansụl nke Obodo Guayaquil ugbu a.<ref name="dos">{{Cite news|title=24 diputadas representan a 9 partidos en el Congreso|url=http://www.elcomercio.com/noticias/diputadas-representan-partidos-Congreso_0_145785594.html|accessdate=1 January 2014|work=[[El Comercio (Ecuador)|El Comercio]]|date=18 February 2007|language=es}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị nwere ahụmahụ na telivishọn Ecuadorian, nwere ihe karịrị afọ iri atọ na isii na ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite news|title=Luzmila Nicolalde: Puro cariño|url=http://www.vistazo.com/impresa/gente/imprimir.php?Vistazo.com&id=2702|accessdate=1 January 2014|work=[[Vistazo]]|date=1 January 2014|language=es}}</ref> == Akụkọ ndụ ya == [[Usòrò:Luzmila Nicolalde y Gloria Gallardo.JPG|thumb]] Luzmila Nicolalde, onye amụrụ na 1 June 1957 na Guayaquil, banyere ụwa telivishọn mgbe ọ dị afọ iri na atọ, na-apụta na TC Televisión's ''Panorama infantil'' ka ọ bụrụ abụ. Mgbe e mesịrị, ọ ga-apụtakwa na ''La discoteca de Pepe Parra'', mgbe ahụ na Chispazos, na-agba ọsọ kemgbe afọ 1987.<ref>{{Cite news|title=Luzmila Nicolalde, apasionada por la música y la literatura|url=http://www.eluniverso.com/2003/10/14/0001/262/A8DFEF86F6F1473088662189C8D1FD97.html|accessdate=1 January 2014|work=[[El Universo]]|date=14 October 2003|language=es}}</ref><ref>{{Cite news|title=Me considero una gordita feliz|url=http://extra.ec/ediciones/2011/06/18/especial/me-considero--una-gordita-feliz/|work=[[Diario Extra (Ecuador)|Diario Extra]]|language=es}}</ref> Nicolalde mere njem mbụ ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe a họpụtara ya na National Congress of Ecuador na ntuli aka omebe iwu nke afọ 2006 [es], na-anọchite anya Patriotic Society Party .<ref name="dos">{{Cite news|title=24 diputadas representan a 9 partidos en el Congreso|url=http://www.elcomercio.com/noticias/diputadas-representan-partidos-Congreso_0_145785594.html|accessdate=1 January 2014|work=[[El Comercio (Ecuador)|El Comercio]]|date=18 February 2007|language=es}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20140102191150/http://www.elcomercio.com/noticias/diputadas-representan-partidos-Congreso_0_145785594.html "24 diputadas representan a 9 partidos en el Congreso"]. ''[[El Comercio (Ecuador)|El Comercio]]'' (in Spanish). 18 February 2007. Archived from the original on 2 January 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 January</span> 2014</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite news|cite news]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: bot: original URL status unknown ([[:Category:CS1 maint: bot: original URL status unknown|link]])</span> [[Category:CS1 maint: bot: original URL status unknown]] [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> Ụlọ ikpe kachasị elu na-ahụ maka ntuli aka chụrụ ya n'ọkwa ya n'oge ọgba aghara omebe iwu nke afọ 2007 na arịrịọ nke Onye isi ala Rafael Correa iji guzobe ọgbakọ omebe iwu Ecuadorian.<ref>{{Cite news|title=Listado: Los 57 diputados destituidos POR TSE|url=http://www.eluniverso.com/2007/03/08/0001/8/6486FB710B8B4355B3DCFE9F41BB70E5.html|accessdate=29 November 2014|work=[[El Universo]]|date=8 March 2007|language=es}}</ref> N'afọ 2009, Nicolalde pụtara dị ka onye isi na-azọ ọkwa onye isi obodo Guayaquil maka Patriotic Society Party, ọ kwuputara ebumnuche ya ịzọ ọkwa.<ref>{{Cite news|title=Luzmila Nicolalde es la carta de SP en Guayaquil|url=http://www.eluniverso.com/2008/11/09/0001/8/2491E7B42A5E4D08B876AB29D4AD3845.html|accessdate=18 February 2016|work=[[El Universo]]|date=9 November 2008|language=es}}</ref> Otú ọ dị, PSP gọnahụrụ nkwado ọ bụla maka Nicolalde, kama ịkwado Jaime Nebot maka nhọpụta ọzọ.<ref>{{Cite news|title=Nebot tiene su propio movimiento|url=http://www.eluniverso.com/2009/01/06/1/1355/7B477FD8E21742D5B0F0705C4BC65B3E.html|accessdate=18 February 2016|work=[[El Universo]]|date=6 January 2009|language=es}}</ref> == Ihe ndị e hotara == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rus9y6pcldut733o368blsyop28dkt8 Mariela Viteri 0 13508 85467 77095 2022-07-27T16:15:08Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:MARIELA VITERI.jpg|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Mariela de Jesús Viteri Velasco''' (amụrụ ya na Disemba 27, 1968) bụ onye na-eme ihe ngosi telivishọn nke Ecuador, onye na-ahụ maka redio, onye nduzi mgbasa ozi, na onye na-eme ihe nkiri. O meela ihe ngosi okwu dịka ''Simplemente Mariela'', nke gbara oge iri na abụọ na Telecentro (nke bụ TC Televisión ugbu a). Ọ bụkwa nwanyị na-azụ ahịa, na-eje ozi dị ka onye nduzi mgbasa ozi nke Radio Fuego na magazin ''Revista Mariela'' . N'afọ 2013, ụlọ ọrụ ya Producciones de Fuego malitere ebe nrụọrụ weebụ MarielaTV.com na ọwa YouTube MarielaTV . == Mmalite ndụ == A mụrụ Mariela Viteri na Bahía de Caráquez na Disemba 27, 1968, nne na nna ya bụ Mariana Velasco na Dr. Leonardo Viteri. O nwere ụmụnne anọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.eluniverso.com/2009/06/10/1/1379/98876D00833743F786E7301CCF5FEBF3.html|title=Los cambios de Mariela Viteri|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=2009-06-10|accessdate=2021-08-20}}</ref> == Ọrụ ya == Viteri malitere ọrụ telivishọn ya n'afọ 1989 na mmemme Telecentro ''Aplausos'' .<ref name="verdad">{{Cite news|url=https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html|title=Mariela Viteri cuenta su verdad|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=2011-02-02|accessdate=2021-08-20}}</ref> Mgbe nke a gasịrị, ya na Gerardo España kwadoro ''Música y Deportes'' na ọwa CableDeportes, na-agbaso usoro ajụjụ ọnụ na-adịghị mma na ndị mba na mba ụwa. Ọ ghọrọ isi ihu nke ihe ngosi ahụ mgbe España hapụrụ. N'afọ 1993, Viteri kwagara CRE Televisión (nke bụ Canal Uno ugbu a), ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-agba ajụjụ ọnụ maka ihe ngosi ''Na 'que ver'' na ''Media hora con Mariela'' . Ná mmalite afọ 1994, o mepụtara mmemme ''Aquí Mariela'' na Teleamazonas, ebe e nyere ya ohere ịgba ndị si Ecuador na Spain ajụjụ ọnụ. Viteri laghachiri Telecentro na 1997 iji kwado ''La Hora de Mariela'' . Nke a nwere ọnụ ọgụgụ dị ala, ebe ọ bụ mmemme etiti ehihie n'akụkụ ''El Show de Bernard'' a ma ama. N'ihi arụmọrụ ya na-adịghị mma, Jorge Kronfle tụrụ aro usoro ajụjụ ọnụ ọhụrụ kwa izu, ''Simplemente Mariela'' . Nke a bụ nnukwu ihe ịga nke ọma, na-anọ n'ikuku maka oge iri na abụọ, ma na-edugakarị oge ya.<ref name="verdad">{{Cite news|url=https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html|title=Mariela Viteri cuenta su verdad|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=2011-02-02|accessdate=2021-08-20}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html "Mariela Viteri cuenta su verdad"] &#x5B;Mariela Viteri Tells Her Truth&#x5D;. ''[[El Universo]]'' (in Spanish). February 2, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 20,</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> Ọ bụ onye ọka ikpe maka ọtụtụ mmemme asọmpi, dị ka ''Escuela de famosos'' na 2011, ''Soy el mejor VIP'' n'afọ 2014, na ''Prueba de amor'' na 2019.<ref name="desaprovecha">{{Cite news|url=https://lahora.com.ec/tungurahua/noticia/1102238288/mariela-viteri-no-desaprovecha-las-oportunidades-en-television|title=Mariela Viteri no desaprovecha las oportunidades en televisión|work=[[La Hora]]|language=Spanish|date=2019-04-23|accessdate=2021-08-22}}</ref> === Ịbanye n'ime ihe nkiri === N'afọ 2018, Viteri mere ihe nkiri na Ecuavisa telenovela ''Sharon la Hechicera'' [es], nke ọ na-akọ ndụ onye na-agụ egwu. N'akụkọ ahụ, Viteri na-eme Luz María, onye na-eme ihe ngosi TV ''Destellos'', dabere na [[Luzmila Nicolalde]], onye na-elekọta ''Chispazos''.<ref>{{Cite news|url=https://www.extra.ec/buena-vida/farandula-television-sharon-personajes-telenovelas-BB2311201|title=Mariela Viteri: 'no me gustaba criticar a Sharon'|first=Ivonne|author=Lago|work=[[Diario Extra (Ecuador)|Diario Extra]]|language=Spanish|date=2018-08-06|accessdate=2021-08-22}}</ref> N'otu afọ ahụ, ọ pụtara n'ụzọ pụrụ iche na oge nke anọ nke ihe nkiri ezinụlọ atọ [es], na Ecuavisa . === Radio Fuego na ''Revista Mariela'' === Viteri bụ nwanyị na-azụ ahịa, na-eje ozi dị ka onye isi oche nke Radio Fuego: 106.5 FM, nke e kere n'afọ 1995 ya na di ya mgbe ahụ Ricardo Mórtola, na nke ''Revista Mariela'', malitere n'afọ 2006 dị ka onye nduzi maka ụmụ nwanyị na isiokwu nke nri, akparamaagwa, ajụjụ ọnụ, ntụrụndụ, na ejiji.<ref name="verdad">{{Cite news|url=https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html|title=Mariela Viteri cuenta su verdad|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=2011-02-02|accessdate=2021-08-20}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html "Mariela Viteri cuenta su verdad"] &#x5B;Mariela Viteri Tells Her Truth&#x5D;. ''[[El Universo]]'' (in Spanish). February 2, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 20,</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> === Mgbasa ozi dijitalụ === N'afọ 2013, ụlọ ọrụ ya Producciones de Fuego malitere ikpo okwu weebụ MarielaTV.com, dị ka ụzọ maka magazin na ụlọ ọrụ redio. Ọwa YouTube ya nwere ọdịnaya dị ka ajụjụ ọnụ ya na ndị mmadụ sitere na ntụrụndụ n'okpuru aha ''Miércoles de MarielaTV'', yana nri, ahụike, ịma mma, na ajụjụ ọnụ akparamaagwa na ''Mariela en Cabina''.<ref name="desaprovecha">{{Cite news|url=https://lahora.com.ec/tungurahua/noticia/1102238288/mariela-viteri-no-desaprovecha-las-oportunidades-en-television|title=Mariela Viteri no desaprovecha las oportunidades en televisión|work=[[La Hora]]|language=Spanish|date=2019-04-23|accessdate=2021-08-22}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://lahora.com.ec/tungurahua/noticia/1102238288/mariela-viteri-no-desaprovecha-las-oportunidades-en-television "Mariela Viteri no desaprovecha las oportunidades en televisión"] &#x5B;Mariela Viteri Does Not Miss Opportunities on Television&#x5D;. ''[[La Hora]]'' (in Spanish). Guayaquil. April 23, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 22,</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> O dekọrọ obere abọm Krismas isii maka ọrụ ebere: ''Que canten los niños'', ''Ahora tengo más'', ''Vive'', ''Yo quiero ser como tú'', ''La familia'', na ''Amigos por Ecuador'', nke ikpeazụ ya na Daniel Betancourth, Fausto Miño, David Reinoso [es], na Francisco Pinoargotti [es].<ref name="verdad">{{Cite news|url=https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html|title=Mariela Viteri cuenta su verdad|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=2011-02-02|accessdate=2021-08-20}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.eluniverso.com/2011/02/02/1/1421/mariela-viteri-cuenta-verdad.html "Mariela Viteri cuenta su verdad"] &#x5B;Mariela Viteri Tells Her Truth&#x5D;. ''[[El Universo]]'' (in Spanish). February 2, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 20,</span> 2021</span>.</cite> [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref> == Ọrụ mgbasa ozi == === Ihe omume onyonyo === * ''Aplausos'' (1989, Telecentro) - onye ngosi * ''Música y Deportes'' (1990, CableDeportes) - onye ngosi * ''Media hora con Mariela'' (1993, CRE Televisión) - onye ngosi * ''Na que ver'' (1993, CRE Televisión) - onye ngosi * ''Aquí Mariela'' (1994, Teleamazonas) - onye ngosi * ''La Hora de Mariela'' (1997, TC Televisión) - onye ngosi * ''Simplemente Mariela'' (1998–2011, TC Televisión) - onye ngosi * ''Escuela de famosos'' (2011, Ecuavisa) - juror * ''MarielaTV'' (2015, Telerama [es]) - onye ngosi * ''Soy el mejor VIP'' (2015, TC Televisión) - juror * ''Prueba de amor'' (2019, Ecuavisa) - juror * ''EnfiesTC'' (2020, TC Televisión) - onye ọbịa === Mmemme dijitalụ === * ''MarielaTV'' (2013–ugbua, YouTube) - onye ngosi === Ihe omume redio === * ''MarielaTV'' (2013–ugbua, Radio Fuego) - onye ngosi === Telenovelas === * ''3 familias'' [es] (2018, Ecuavisa - onwe ya * ''Sharon la Hechicera'' (2018, Ecuavisa)- Luz María == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] oc0lzskdg8vg4fwxrn9tkh9nxah9mbp Jeannette Kagame 0 13518 85469 85288 2022-07-27T16:16:15Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Jeannette Kagame.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] [[Usòrò:JeannetteKagame.jpg|thumb]] Jeannette Nyiramongi Kagame (Jeannette Nyiramongi, amuru Ọgọst 10, 1962) bụ nwunye Paul Kagame. Ọ ghọrọ First Lady nke Rwanda mgbe di ya were ọrụ dị ka President na 2000. Di na nwunye nwere ụmụ anọ - Ivan, Ange, Ian na Brian. Kagame bụ onye nchoputa na onyeisi oche nke Imbuto Foundation, otu òtù na-abaghị uru nke ebumnuche ya bụ ịkwado mmepe nke ọha mmadụ dị mma, gụrụ akwụkwọ na ọganihu. Onye guzobere imbuto foundation Activism.<ref>{{Cite web|title=Our Founder and Chairperson - IMBUTO Foundation|url=http://www.imbutofoundation.org/our-founder/biography/OUR-FOUNDER-AND-CHAIRPERSON|accessdate=2021-10-20|work=www.imbutofoundation.org}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] m6w12oeoaxj105p3q9fqzar2m8r98qo Mallika Sherawat 0 13520 85451 77108 2022-07-27T15:30:25Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Mallika Sherawat Cannes 2014 2.jpg|thumb]] '''Reema Lamba''' (amụrụ na 24 Ọktoba na afo 1976), nke a maara nke ọma dị ka '''Mallika Sherawat''', bụ onye India na-eme ihe nkiri nke na-arụ ọrụ na ihe nkiri asụsụ Hindi. A maara ya maka àgwà obi ike ya na ihe nkiri dị ka ''Khwahish'' (2003) na Murder (2004), Sherawat emeela onwe ya ka ọ bụrụ ihe nnọchianya mmekọahụ na otu n'ime ndị ama ama na Bollywood.<ref>{{Cite news|author=Behal|first=Suchitra|title=Bold Sherawat|url=http://www.hindu.com//thehindu/mag/2004/04/25/stories/2004042500050400.htm|date=25 April 2004|work=The Hindu|accessdate=23 July 2010}}</ref><ref>{{Cite news|title=Sex now selling in Bollywood|url=http://edition.cnn.com/2003/SHOWBIZ/Movies/06/10/bollywood.sex/index.html|publisher=CNN|accessdate=23 July 2010|author=Suhasini Haidar|date=11 June 2003}}</ref> Mgbe ahụ, ọ pụtara na ihe nkiri ịhụnanya na-aga nke ọma ''Pyaar Ke Side Effects'' (2006) nke nwetara otuto dị ukwuu.<ref name="in.rediff.com">{{Cite web|url=http://in.rediff.com/movies/2006/sep/15pyaar.htm|title=Mallika's hot in Pyaar Ke Side Effects|work=Rediff.com|accessdate=26 March 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bollywoodhungama.com/moviemicro/criticreview/id/56001|title=Pyaar Ke Side Effects Review - Bollywood Hungama|first=Bollywood|author=Hungama|work=Bollywood Hungama|accessdate=26 March 2018}}</ref> Kemgbe ahụ, ọ pụtara na ihe ịga nke ọma dị ka ''Aap Ka Suroor'', Welcome (ma afo 2007) - nnukwu ihe ịga nke ọma azụmahịa ya ruo ugbu a - na Double Dhamaal (2011). Ọ bụ otu n'ime ndị Bollywood ole na ole na-agbalị ịgafe Hollywood, na ihe nkiri dị ka ''Hisss'' (2010) na Politics of Love (2011).<ref name="WSJ">{{Cite news|title=A Passage to Hollywood|url=https://www.wsj.com/articles/SB123388073419754829|work=The Wall Street Journal|accessdate=23 July 2010|author=Alexandra Alter|date=6 February 2009}}</ref><ref>{{Cite web|title=From Bollywood to Hollywood|url=http://www.backstage.com/bso/news-and-features-features/from-bollywood-to-hollywood-1004070892.story|publisher=Backstage.com|accessdate=23 July 2010|author=Simi Horwitz|date=25 February 2010}}</ref><ref>{{Cite news|title=Mallika in Politics of Love|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-29/news-interviews/28297893_1_mallika-sherawat-facebook-page-stills|accessdate=9 October 2010|work=[[The Times of India]]|date=29 July 2010}}</ref> == Mmalite ndụ == A mụrụ Sherawat dị ka Reema Lamba na Moth, obere obodo dị na mpaghara Hisar nke Haryana n'ezinụlọ Jat.<ref>{{Cite news|url=http://m.timesofindia.com/entertainment/bollywood/news-interviews/Its-difficult-for-me-to-get-over-my-fathers-betrayal-Mallika-Sherawat/articleshow/23605998.cms?intenttarget=no|title=It's difficult for me to get over my father's betrayal: Mallika Sherawat|work=The Times of India|date=7 October 2013|accessdate=4 March 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title='Dharam''ji'' and Mallika plan to set screens on fire!|url=http://www.rediff.com/movies/2004/oct/06mallika.htm|publisher=Rediff|accessdate=23 July 2010|author=Vickey Lalwani|date=5 October 2004}}</ref> Aha nna Mallika bụ Mukesh Kumar Lamba ma a mụrụ ya n'ezinụlọ Seth Chhaju Ram, onye isi Jat philanthropist.<ref name="lambafamily">{{Cite news|title=Mallika's great grandfather more popular than her at her native village in Haryana|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2011-01-25/india/28369745_1_hisar-bhiwani-haryana|accessdate=26 January 2011|author=Deepender Deswal|work=[[The Times of India]]|date=25 January 2011}}</ref> Ọ nakweere aha ihuenyo nke "Mallika", nke pụtara "empress", iji zere mgbagwoju anya na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri aha ha bụ Reema. "Sherawat" bụ aha nne ya O kwuru na ọ na-eji aha nne ya eme ihe n'ihi nkwado nne ya nyere ya.<ref name="websitetriv">{{Cite web|title=Trivia from official website|url=http://www.mallikasherawatwow.com/trivia/|accessdate=7 January 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101227071527/http://www.mallikasherawatwow.com/trivia/|archivedate=27 December 2010}}</ref><ref name="outlook" /> Ọ bụ ezie na mmekọrịta ya na ezinụlọ ya nwere nsogbu mgbe ọ banyere ụlọ ọrụ ihe nkiri, ezinụlọ Sherawat anabatala nhọrọ ọrụ ya ugbu a ma ha na Sherawat dịghachi ná mma.<ref name="express">{{Cite news|url=http://www.expressindia.com/news/fullstory.php?newsid=31255|title=Mallika exposed: These are the true lies|work=The Indian Express|date=10 May 2004|accessdate=22 December 2010}}</ref><ref name="lambafamily">{{Cite news|title=Mallika's great grandfather more popular than her at her native village in Haryana|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2011-01-25/india/28369745_1_hisar-bhiwani-haryana|accessdate=26 January 2011|author=Deepender Deswal|work=[[The Times of India]]|date=25 January 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDeepender_Deswal2011">Deepender Deswal (25 January 2011). </cite></ref> Sherawat gara Delhi Public School, Mathura Road.<ref>{{Cite web|title=Delhi Public School, Mathura Road|url=http://www.zemu.in/EdInPrAb.aspx?iid=dpsmathuraroad|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110721181756/http://www.zemu.in/EdInPrAb.aspx?iid=dpsmathuraroad|archivedate=21 July 2011|publisher=Zemu.in|accessdate=23 July 2010}}</ref> O nwere nzere na [[Ákọ na Uche|nkà ihe ọmụma]] na Miranda House, Mahadum Delhi .<ref>{{Cite news|title=I want a man who has more balls than I do|url=http://timesofindia.indiatimes.com/articleshow/1087498.cms|work=The Times of India|accessdate=23 July 2010|author=Malavika Sangghvi|date=24 April 2005}}</ref> N'oge mbụ nke ọrụ ya, ọ na-azọrọ na ya si n'ezinaụlọ dị n'obere obodo na-echekwa echiche nakwa na ọ na-eche ọtụtụ ihe mgbochi ihu site n'aka ha n'ịchụso ọrụ ya.<ref>{{Cite news|url=http://timesofindia.indiatimes.com/delhi-times/viagra-the-nun/articleshow/610504.cms|title=Viagra & the Nun|work=The Times of India|date=11 April 2004|accessdate=22 December 2010}}</ref> Otú ọ dị, ezinụlọ Sherawat agbaghawo nke a dị ka akụkọ nke o mepụtara iji nye ya ọdịdị nke nwa agbọghọ na-enweghị isi nke mere ka ọ dị ukwuu na Bollywood.<ref name="express">{{Cite news|url=http://www.expressindia.com/news/fullstory.php?newsid=31255|title=Mallika exposed: These are the true lies|work=The Indian Express|date=10 May 2004|accessdate=22 December 2010}}</ref> == Ọrụ == Tupu ọ banye na ihe nkiri, Sherawat pụtara na mgbasa ozi Igwe onyonyo na Amitabh Bachchan maka BPL na Shah Rukh Khan maka Santro.<ref>{{Cite web|title=17 kisses and a crab on her breast|url=http://www.rediff.com/movies/2003/mar/29mallika.htm|publisher=Rediff|accessdate=23 July 2010|author=Monika Balwa|date=29 March 2003}}</ref> Ọ pụtakwara na "Maar Dala" nke Nirmal Pandey na vidiyo egwu "Lak Tunoo" nke Surjit Bindrakhia.<ref>{{Cite web|title=Mallika Sherawat Biography|url=http://www.hamarazone.com/index/2010/07/15/mallika-sherawat/|accessdate=23 July 2010|date=15 July 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100725071047/http://www.hamarazone.com/index/2010/07/15/mallika-sherawat/|archivedate=25 July 2010}}</ref> Ọ malitere na ihe nkiri na obere ọrụ na ''Jeena Sirf Merre Liye'' ebe a kpọrọ ya Reema Lamba .<ref>{{Cite web|title=Mallika worked with Big B and Shah Rukh!|url=http://sify.com/movies/bollywood/fullstory.php?id=13493270|publisher=Sify.com|accessdate=23 July 2010|date=8 June 2004|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040701165355/http://sify.com/movies/bollywood/fullstory.php?id=13493270|archivedate=1 July 2004}}</ref> Sherawat dọtara mmasị na mpụta ya na ihe nkiri nke afo 2003, ''Khwahish'' . N'afọ 2004, ọ pụtara na Murder, ihe nkiri sitere na Hollywood's Unfaithful . A hụrụ ya maka ọrụ obi ike ya na onye nkatọ Narbir Gosal na-ede, "ọ nwere ikike iji rụọ ọrụ dị ka nke a. O nwere obi ike ma na-akpali agụụ mmekọahụ dị ka Simran ma na-ejide ihe nkiri mmetụta uche ya n'ụzọ dị ùgwù. "<ref>{{Cite web|url=http://www.planetbollywood.com/displayReview.php?id=041406045405|title=Murder - movie review by Narbir Gosal - Planet Bollywood|work=planetbollywood.com|accessdate=26 March 2018}}</ref> O nwetara nhọpụta maka 'Best Actress' na Zee Cine Awards maka arụmọrụ ya na Murder . Ihe nkiri ahụ gara n'ihu bụrụ otu n'ime egwu kachasị egwu n'afọ ahụ.<ref>{{Cite web|title=The Best of 2004|url=http://indiafm.com/features/2004/12/28/480/index.html|publisher=Indiafm.com|accessdate=23 July 2010|author=Taran Adarsh|date=28 December 2004|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080518185642/http://indiafm.com/features/2004/12/28/480/index.html|archivedate=18 May 2008}}</ref> Kemgbe ahụ, a maara Sherawat maka ikwupụta echiche ya n'ihu ọha, yana mmeghachi omume na ụfọdụ nkwupụta ya.<ref name="controversial">Kulkarni, Ronjita. </ref> [[Usòrò:Mallika_Sherawat_at_White_House_Correspondents_Dinner.jpg|thumb|Sherawat na White House Correspondents Dinner]] N'afọ 2005, Sherawat mere ihe nkiri na The Myth, ihe nkiri China, ya na Jackie Chan. O mere nwa agbọghọ India nke na-azọpụta àgwà Chan n'osimiri. The Myth bụ ihe nkiri mbụ ya na mba ụwa. Ngosipụta ya na Cannes Film Festival<ref>{{Cite news|title=Mallika dazzles at Cannes Film Festival|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2005-05-18/news-interviews/27837687_1_jackie-chan-hong-kong-stanley-tong|accessdate=23 July 2010|work=[[The Times of India]]|date=18 May 2005}}</ref> iji kwalite ihe nkiri ahụ nwetara ọtụtụ nlebara anya, na magazin Time Richard Corliss na-akpọ ya "nnukwu ihe ọzọ". Omume ya na ihe nkiri nke afo 2006 ''Pyaar Ke Side Effects'', onye otu Rahul Bose, nwetara otuto ya site na gburugburu ụlọ ọrụ ahụ, onye nkatọ Raja Sen na-ekwu, "Mallika na-ezu ohi ihe ngosi ahụ site na nkwuwa okwu ya na ihe nkiri ahụ mere nke ọma na ụlọ ọrụ igbe. "<ref>{{Cite web|title=Pyaar Ke Side Effects: Movie Review|url=http://www.indiafm.com/movies/review/12744/index.html|publisher=Bollywood Hungama|accessdate=23 July 2010|author=Taran Adarsh|date=15 September 2006}}</ref><ref name="in.rediff.com">{{Cite web|url=http://in.rediff.com/movies/2006/sep/15pyaar.htm|title=Mallika's hot in Pyaar Ke Side Effects|work=Rediff.com|accessdate=26 March 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Box Office 2006|url=http://www.boxofficeindia.com/showProd.php?itemCat=212&catName=MjAwNg==|publisher=Box Office India|accessdate=23 July 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131014132118/http://boxofficeindia.com/showProd.php?itemCat=212&catName=MjAwNg%3D%3D|archivedate=14 October 2013}}</ref> Ntọhapụ mbụ ya n'afọ 2007 bụ Mani Ratnam's ''Guru'', nke o mere egwu "Mayya Mayya." Ọ rụrụ ọrụ ọbịa na Himesh Reshammiya's ''Aap Ka Suroor -'' The Real Love Story ma kwuo na ọ kwụrụ Rs. nde iri na ise maka mpụta nkeji iri.<ref>{{Cite web|title=Pricey Mallika set to shoot 'Mehbooba' song|url=http://www.dnaindia.com/entertainment/report_pricey-mallika-set-to-shoot-mehbooba-song_109878|archiveurl=https://archive.today/20130408023225/http://www.dnaindia.com/entertainment/report_pricey-mallika-set-to-shoot-mehbooba-song_109878|archivedate=8 April 2013|work=Daily News and Analysis|accessdate=23 July 2010|date=24 May 2007}}</ref> Ntọhapụ ikpeazụ ya nke afọ 2007 bụ Welcome, nke mere nke ọma na ụlọ ọrụ igbe. Omume ya nwetara nyocha dị mma na onye nkatọ ihe nkiri a ma ama bụ Taran Adarsh dere, "Mallika Sherawat na-enye ọkụ."<ref>{{Cite web|url=http://www.bollywoodhungama.com/moviemicro/criticreview/id/508650|title=Welcome Review - Bollywood Hungama|first=Bollywood|author=Hungama|work=Bollywood Hungama|accessdate=26 March 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Box Office 2007|url=http://www.boxofficeindia.com/showProd.php?itemCat=214&catName=MjAwNw==|publisher=Box Office India|accessdate=23 July 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131014132441/http://boxofficeindia.com/showProd.php?itemCat=214&catName=MjAwNw%3D%3D|archivedate=14 October 2013}}</ref> Ntọhapụ ya n'afọ 2008 bụ ''Ugly Aur Pagli'' na ''Maan Gaye Mughal-e-Azam'' . Ha abụọ enweghị ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ igbe. Ntọhapụ Bollywood ọzọ nke Sherawat bụ Double Dhamaal, nke gara n'ihu bụrụ ihe ịga nke ọma na ụlọ ọrụ igbe, na-enweta ọnọdụ 'karịa nkezi' na ụlọ ọrụ igbe, site na Box Office India. Ọ pụtakwara na nọmba ihe nkiri dịka Thank You (Razia Gundon Mein Phas Gayi), ''Bin Bulaye Baraati'' (Shalu Ke Thumkey) na ''Osthe'' (Kalasala), nke bụ ihe nkiri Tamil. N'afọ 2012, e gosipụtara ya na nọmba ihe na ''Tezz'' (Laila). Sherawat emepụtala na ''Kismat Love Paisa Dilli'', nke ọ ga-egwu Haryanvi.<ref>{{Cite web|url=http://www.hindustantimes.com/Entertainment/Bollywood/Mallika-Sherawat-plays-Haryanvi-girl-in-Kismat-Love-Paisa-Dilli/Article1-778030.aspx|title=Mallika Sherawat plays Haryanvi girl in Kismat Love Paisa Dilli|work=Hindustan Times|date=5 December 2011|accessdate=4 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120422072405/http://www.hindustantimes.com/Entertainment/Bollywood/Mallika-Sherawat-plays-Haryanvi-girl-in-Kismat-Love-Paisa-Dilli/Article1-778030.aspx|archivedate=22 April 2012}}</ref> Na 23 Ọktọba na afo 2013 Mallika na-ele ihe ngosi mkpakọrịta nwoke na nwaanyị nke a na-akpọ ''Bachelorette India - Mere Khayalon ki Mallika'' gosipụtara nke a nakweere site na ''The Bachelorette'' iji chọta bachelor zuru oke maka onwe ya.<ref>{{Cite web|date=9 November 2013|title=Vijay Singh wins Mallika Sherawat's heart on ''The Bachelorette India''|url=http://www.dnaindia.com/entertainment/report-vijay-singh-wins-mallika-sherawat-s-heart-on-the-bachelorette-india-1915987|accessdate=4 December 2013|work=Daily News and Analysis}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.dnaindia.com/entertainment/1826143/report-lonely-mallika-sherawat-sees-perfect-bachelor-in-karan-johar|title=Lonely Mallika sees perfect bachelor in Karan Johar|accessdate=23 April 2013|publisher=DNA}}</ref> [[Usòrò:Mallika_Sherawat_Mahesh_Bhatt_still11.jpg|thumb|Mallika Sherawat na Mahesh Bhatt,na afo 2007]] N'afọ 2009, Sherawat pụtara na ihe nkiri Hollywood aha ya bụ ''Hisss'', onye otu Irrfan Khan na Jennifer Lynch duziri. Akụkọ a, dabere na akụkọ ifo nke Nāga, bụ mmepụta nke onwe ya n'etiti United States na India.<ref name="WSJ">{{Cite news|title=A Passage to Hollywood|url=https://www.wsj.com/articles/SB123388073419754829|work=The Wall Street Journal|accessdate=23 July 2010|author=Alexandra Alter|date=6 February 2009}}</ref> Endeavour Independent zụtara ikike nkesa nke ''Hisss''.<ref>{{Cite web|title=Endeavor takes revenge tale Hisss|url=http://www.screendaily.com/festivals/cannes/cannes-film-market/endeavor-takes-revenge-tale-hisss/5001226.article|publisher=Screendaily.com|accessdate=23 July 2010|author=Jeremy Kay|date=17 May 2009}}</ref> Sherawat kwalitere ya na agwọ dị ndụ na Cannes Film Festival nke afo 2010.<ref>{{Cite news|title=Cannes film festival 2010: the halfway point|url=https://www.theguardian.com/film/gallery/2010/may/17/cannes-film-festival-2010?picture=362737245|work=The Guardian|accessdate=23 July 2010|date=17 May 2010}}</ref> A tọhapụrụ ''Hisss'' n'asụsụ ndị India niile na 22 Ọktoba na afo 2010.<ref>{{Cite web|title=HISSS being dubbed in Tamil, Telugu & Malayalam|url=http://www.glamsham.com/movies/scoops/10/oct/05-hisss-being-dubbed-in-tamil-telugu-n-malayalam-101010.asp|date=5 October 2010}}</ref> Sherawat pụtara na ihe nkiri Hollywood ọzọ, Politics of Love, aka Love, Barack, nke William Dear duziri.<ref>{{Cite news|title=Actor falls for true-life political romance|url=https://www.reuters.com/article/idUSTRE61M14920100223|work=Reuters|accessdate=23 July 2010|author=Jay A. Fernandez|date=23 February 2010}}</ref> Ọ na-egwu Aretha Gupta, onye nhazi ọrụ afọ ofufo nke [[Barack Obama|Obama]]. Ihe nkiri a bụ ihe nkiri na-atọ ọchị nke e mere n'oge mkpọsa [[Barack Obama]] maka ọkwa onye isi ala US. Anya mbụ nke ''Ịhụnanya'', Sherawat kpughere Barack na Cannes na afo 2010.<ref>{{Cite web|title=Check Out: First look of Mallika Sherawat's Hollywood film Love, Barack|url=http://www.bollywoodhungama.com/features/2010/05/19/6260/index.html|publisher=Bollywood Hungama|accessdate=23 July 2010|date=19 May 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100714051630/http://www.bollywoodhungama.com/features/2010/05/19/6260/index.html|archivedate=14 July 2010}}</ref> E wepụtara ya n'afọ 2011. Sherawat meriri na afo 2008 Renaissance Artist Award na 16th Annual Diversity Awards nke emere na [[California]].<ref>{{Cite news|title=Mallika gets a US award|url=http://economictimes.indiatimes.com/articleshow/3735777.cms|work=The Economic Times|accessdate=23 July 2010|date=20 November 2008}}</ref> N'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2009, Sherawat natara nwa amaala nsọpụrụ nke Los Angeles maka nkwanye ùgwù maka ọrụ ya na ọrụ ebere ya.<ref>{{Cite web|title=Mallika Sherawat makes Hollywood history!|url=http://movies.rediff.com/report/2009/aug/19/mallika-makes-hollywood-history.htm|publisher=Rediff|accessdate=23 July 2010|date=19 August 2009}}</ref> N'afọ 2012, Sherawat gosipụtara ya na onye egwu pop nke America bụ Bruno Mars na vidiyo ya nke Salt-n-Pepa ''Whatta Man'' maka ebe nrụọrụ weebụ na-atọ ọchị Funny or Die .<ref>{{Cite web|title=Mallika Sherawat teams up with Bruno Mars|url=http://www.funnyordie.com/videos/e87dc8fac8/bruno-mars-whatta-man|publisher=Funny or Die|accessdate=18 September 2012|date=18 September 2012}}</ref> == Ndụ onwe onye == N'oge obere oge ya dị ka onye na-ahụ maka ikuku, Sherawat lụrụ onye na-anya ụgbọelu na Delhi bụ Karan Singh Gill na afo 1997. O mechara gbaa ya alụkwaghịm.<ref name=":0">{{Cite news|title=Mallika's former mum-in-law breaks silence|url=https://www.indiatoday.in/movies/story/mallikas-former-mum-in-law-breaks-silence-45568-2009-04-25|accessdate=18 August 2020|work=India Today|date=25 April 2005|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=OMG! Mallika Sherawat marries boyfriend Cyrille Auxenfans in Paris?|url=https://www.india.com/entertainment/omg-mallika-sherawat-marries-boyfriend-cyrille-auxenfans-in-paris-1169453/|author=Desk|first=India com Entertainment|date=8 May 2016|work=India News, Breaking News, Entertainment News {{!}} India.com|language=en|accessdate=1 May 2020}}</ref> O mere ka alụmdi na nwunye ya bụrụ ihe nzuzo dịka ihere nke ịgba alụkwaghịm gaara egbochi ịrị elu ya na Bollywood.<ref name=":0" /> Ya na onye na-ahụ maka ala na ụlọ na France bụ Cyrille Auxenfans na afo 2017.<ref>{{Cite news|title=Mallika Sherawat shuts down rumours of being married: I am very much single|url=https://www.indiatoday.in/movies/celebrities/story/mallika-sherawat-shuts-down-rumours-of-being-married-i-am-very-much-single-1557898-2019-06-28#:~:text=Mallika%20Sherawat%20has%20clarified%20in,she%20is%20very%20much%20single.&text=In%202017%2C%20there%20was%20a,Paris%20for%20not%20paying%20rent.|accessdate=18 August 2020|work=India Today|date=28 June 2019|language=en}}</ref> == Ọrụ == Sherawat etinyela aka na ọrụ ikike ụmụ nwanyị, na-atụle nsogbu ụmụ nwanyị na 65th United Nations DPI / Ogbako NGO na afo 2014.<ref>{{Cite news|quote=Bollywood actress Mallika Sherawat highlighted the sufferings of women in India at the 65th United Nations DPI/NGO Conference, saying strong implementation of laws is required and men should be part of the solution to end discrimination against women.|url=https://indianexpress.com/article/entertainment/bollywood/mallika-sherawat-discusses-womens-rights-at-un/|work=[[The Indian Express]]|date=29 August 2014|accessdate=16 June 2018|title=Mallika Sherawat discusses women's rights at UN|authorlink=Press Trust of India}}</ref> N'oge 2018 Cannes Film Festival, Sherawat kpọchiri onwe ya n'ime ụlọ maka awa iri na abụọ iji kwado Free A Girl India NGO.<ref>{{Cite news|url=https://www.youtube.com/watch?v=g8i0vQe96ls|title=Mallika Sherawat LOCKS Herself In Cage During Cannes 2018|author=Lehren|date=16 May 2018|accessdate=16 June 2018|quote=Mallika Sherawat locked herself in a cage to promote a campaign called Free A Girls during her Cannes 2018 tour|authorlink=Lehren}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://timesofindia.indiatimes.com/entertainment/hindi/bollywood/photo-features/when-mallika-sherawat-made-headlines/Cannes-2018-Mallika-Sherawat-locks-herself-in-a-cage-for-a-cause/photostory/64165189.cms|work=[[The Times of India]]|title=Cannes 2018: Mallika Sherawat locks herself in a cage for a cause|quote=Mallika Sherawat has made her presence felt at Cannes this year. The 'Murder' girl who walked the red carpet a day before, locked herself up in a cage as part of Lock-Me-Up campaign at Cannes. The actress has been representing an NGO in raising awareness about forced child prostitution and trafficking.}}</ref> == Ihe nkiri == === Ihe nkiri === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Ihe nkiri !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2002 |''Jeena Sirf Merre Liye'' |Seema |Ọdịdị pụrụ iche; a kpọrọ ya Reema Lamba |- |2003 |''Khwahish'' |Lekha Khorzuvekar | |- |2004 |''Kis Kis Ki Kismat'' |Meena Madhok | |- |2004 |''Ogbugbu'' |Simran Saigal | |- |2005 |''Bachke Rehna Re Baba'' |Padmini a.k.a. Paddu/Alka/Meera | |- |2005 |''Akụkọ ifo'' |Samantha |Ihe nkiri China |- |2006 |''Pyaar Ke Side Effects'' |Trisha Mallick | |- |2006 |''Shaadi Se Pehle'' |Sania | |- |2006 |''Darna Zaroori Hai'' |Riya | |- |2007 |''Guru'' |Champa |Ọdịdị pụrụ iche na nọmba ihe |- |2007 |''Aap Ka Suroor - Ezigbo akụkọ ịhụnanya'' |Ruby James | |- |2007 |''Ee Preethi Yeke Bhoomi Melide'' | |Ngosipụta pụrụ iche na nọmba ihe nkiri Kanada<br /><br /><br /><br /> |- |2007 |''Nabata'' |Ishika | |- |2008 |''Dasavathaaram'' |Jasmine |Ihe nkiri Tamil |- |2008 |''Ugly Aur Pagli'' |Kuhumini | |- |2008 |''Maan Gaye Mughal-e-Azam'' |Shabnam | |- |2010 |''Hisss'' |Naagin |English, Hindi crossover film |- |2011 |''Daalụ''<ref>{{Cite news|title=Mallika-Akki shoot for a hot item song|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2011-01-18/news-interviews/28367401_1_mallika-sherawat-song-munni|accessdate=26 January 2011|work=[[The Times of India]]|date=18 January 2011}}</ref> |Razia |Ọdịdị pụrụ iche na nọmba ihe |- |2011 |''Bin Bulaye Baraati'' |Shalu |Ọdịdị pụrụ iche na nọmba ihe |- |2011 |''Ugboro abụọ Dhamaal'' |Kamini Nayak | |- |2011 |''Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ịhụnanya''<ref>{{Cite web|title=Politics of Love on IMDB|work=[[IMDb]]|url=https://www.imdb.com/title/tt1444270/|accessdate=5 September 2010}}</ref> |Aretha Gupta |Ihe nkiri Bekee |- |2011 |''Osthe'' |Mallika |Ngosipụta pụrụ iche na nọmba ihe nkiri Tamil<br /><br /><br /><br /> |- |2012 |''Tezz'' |Laila |Ọdịdị pụrụ iche na nọmba ihe<ref>{{Cite news|title=Mallika to shake a leg as Laila in 'Tezz|url=http://www.indiaglitz.com/channels/hindi/article/78701.html|accessdate=29 February 2012|work=IndiaGlitz}}</ref> |- |2012 |''Kismat Love Paisa Dilli'' |Lovina | |- |2015 |''Ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ'' |Anokhi Devi | |- |2016 |''Ndị Na-awakpo Oge'' |Empress Snake |Ihe nkiri China |- |2017 |''Zeenat'' |Ananta | |- |2018 |''Akụkọ ahụ'' |Onwe ya |Mbido dijitalụ, usoro ntanetị wepụtara na ZEE5<ref>{{Cite web|author=Correspondent|first=After Hrs|date=24 June 2018|title=Mallika Sherawat makes her digital debut with ZEE5 original 'The Story'|url=https://www.dnaindia.com/bollywood/report-mallika-sherawat-makes-her-digital-debut-with-zee5-original-the-story-2628395|accessdate=27 May 2021|work=DNA India|language=en}}</ref> |- |2019 |''Booo Sabki Phategi'' |Hassena, mmụọ na-eje ije |Usoro ntanetị |} === Igwe onyonyo === {| class="wikitable sortable" !Afọ !Television !Ọrụ !Ihe edeturu |- |2005 |''Sarabhai vs Sarabhai'' |Sunehri |Oge 1, Nkebi nke 29<ref>{{Cite web|title=Sarabhai Vs Sarabhai Season 1 Episode 28|url=http://www.hotstar.com/tv/sarabhai-vs-sarabhai/523/sarabhais-and-sunehri/1000010447|publisher=[[Hotstar]]|accessdate=8 September 2016|date=16 May 2005}}</ref> |- |2013 |''The Bachelorette India'' |Ya onwe ya |Oge 1 |- |2014 |''Hawaii Five-0'' |Farah Khan |Oge 4, Nkebi nke 21 |- |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable sortable plainrowheaders" |+Ndepụta nke ihe nrite na nhọpụta ! width="5%" |Afọ ! width="20%" |Ihe nkiri ! width="30%" |Ihe nrite ! width="29%" |Category ! width="15%" |Nsonaazụ |- |2004 |''Ogbugbu'' |Zee Cine Award |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma - Nwanyị |{{Nom}} |- |2005 |''Ogbugbu'' |Onyinye Stardust |Superstar nke Echi - Nwanyị |{{Nom}} |- |2007 |''Pyaar Ke Side Effects'' |Onyinye Stardust |Star nke Afọ - Nwanyị |{{Nom}} |- |2007 |''Pyaar Ke Side Effects'' |Kwa Afọ Central European Bollywood Awards |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |{{Nom}}<ref name="4th Annual Central European Bollywood Awards - 2007">{{Cite web |url=http://www.bollywoodforum.ch/aceba/overview.htm |title=4th Annual Central European Bollywood Awards |website=bollywoodforum.ch |access-date=8 December 2019}}</ref> |- |2008 ! |16th Annual Diversity Awards |Renaissance Artist Award | {{Won}} |- |2009 |''Maan Gaye Mughal-e-Azam'' |Ihe nrite ihuenyo |Screen Award for Best Comedian |{{Nom}} |- |2011 |''Hisss'' |Gotham Screen Film Festival &amp;amp; Screenplay Contest |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma | {{Won}}<ref>{{cite web |url=http://www.gsiff.com/content/hisss-0 |title=Hisss |publisher=gsiff.com |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150427143524/http://www.gsiff.com/content/hisss-0 |archive-date=27 April 2015}}</ref> |- |2015 ! |23rd Kalakar Awards |International Youth Icon Award | {{Won}}<ref>{{cite web |url=http://www.indiaglitz.com/mallika-sherawat-bags-international-youth-icon-award-hindi-news-123066 |title=Mallika Sherawat bags International Youth Icon Award - Bollywood Movie News |date=13 January 2015 |website=indiaglitz.com |access-date=26 March 2018}}</ref> |- |2015 |''Ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ'' |Emume ihe nkiri India Melbourne |Onye na-eme ihe nkiri kacha mma |{{Nom}}<ref>{{cite web |title=IFFM nominees |url=http://iffm.com.au/nominees.html |publisher=Indian Film Festival Melbourne |access-date=23 July 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150723132708/http://iffm.com.au/nominees.html |archive-date=23 July 2015}}</ref> |- |2016 |''Ndọrọ ndọrọ ọchịchị rụrụ arụ'' |Ihe nrite ihuenyo |Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma (Nhọrọ ndị a ma ama) |{{Nom}}<ref name="Screen 2016">{{cite web |last1=Ghosh |first1=Raya |title=Screen Awards 2016: Complete List of Winners |url=http://movies.ndtv.com/bollywood/screen-awards-2016-complete-list-of-winners-1263815 |publisher=NDTV |access-date=9 January 2016 |archive-date=10 January 2016 |archive-url=https://web.archive.org/web/20160110051251/http://movies.ndtv.com/bollywood/screen-awards-2016-complete-list-of-winners-1263815 |url-status=dead}}</ref> |} == Leekwa == * Ndepụta nke ndị na-eme ihe nkiri Bollywood == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb name|1324246}} * Mallika Sherawat at Bollywood Hungama [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8aqvrid3ilfaskzi2qo26t97zts8s72 Jessica Rose Epel Alupo 0 13522 85325 77110 2022-07-27T12:17:15Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Jessica Alupo.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] A mụrụ ya na Katakwi District na 23 Mee 1974. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Aputon Katakwi. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị Kangole maka ọmụmụ O-Level ya. Maka agụmakwụkwọ A-Level, ọ gụrụ akwụkwọ na Ngora High School. Alupo zụrụ azụ dị ka onye nlekọta ụlọ akwụkwọ sekọndrị tupu ya agụọ nkuzi cadet na Uganda Junior Staff College dị na Jinja. O nwere nzere bachelọ nke Arts na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na asụsụ, nwetara na 1997 na Mahadum Makerere. Nzere nke mbụ ya, Master of Arts in international relations na diplomacy, nwetara ya na Mahadum Makerere na 2008. O jikwa Diploma na nchịkwa ọha na njikwa, nwetara na 2008 site na Uganda Management Institute (UMI). Ugo mmụta nna ya nke abụọ bụ Masters in Public Administration and Management, nwetara n'afọ 2009, nakwa na Mahadum Makerere .<ref>{{Cite web|url=http://www.parliament.go.ug/mpdata/mps.hei?p=f&n=t&details=t&j=364&const=Woman+Representative&dist_id=22&distname=Katakwi|title=Profile of Alupo Jessica Rose Epel|publisher=[[Parliament of Uganda]]|author=Uganda Parliament|date=2011|accessdate=6 December 2014}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] mh7rqn8mpvgvqu7j52ilrwz0y1kqzuz Louise Mushikiwabo 0 13529 85454 77117 2022-07-27T15:36:41Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Louise mushikiwabo.jpg|thumb]] Louise Mushikiwabo (amụrụ 22 Mee 1961) bụ odeakwụkwọ ukwu nke anọ na ugbu a internationale de la Francophonie. Ọ bụbu onye minista na-ahụ maka mba ofesi na imekọ ihe ọnụ nke Rwanda site na 2009 ruo 2018. Ọ rụkwara ọrụ dịka ọnụ na-ekwuru gọọmentị. Ọ bụbu Mịnịsta na-ahụ maka mgbasa ozi. A mụrụ Louise Mushikiwabo na 22 Mee 1961 na Kigali, isi obodo Rwanda.<ref name="Twagilimana">{{Cite book|author=Twagilimana|first=Aimable|title=Historical Dictionary of Rwanda|date=6 November 2015|isbn=9781442255913|url=https://books.google.com/books?id=9E6xCgAAQBAJ&pg=PA157}}</ref> Nna ya bụ Bitsindinkumi, onye Tutsi si n'agbụrụ Batsobe; [1] Bitsindinkumi rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ ugbo, na-elekọta obere ụlọ ezinụlọ ahụ yana ịrụ ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ maka ugbo kọfị nke ndị ọchịchị. [1] Nne ya bụ Nyulirairat, nwa nwanne nna mbụ nke onye ọkà ihe ọmụma Abiru na ọkọ akụkọ ihe mere eme Alexis Kagame. [1] Ọ nọrọ na nwata ya na Kigali.<ref name="Nkem-Eneanya">{{Cite web|author=Nkem-Eneanya|first=Jennifer|date=27 November 2013|title=Minister Louise Mushikiwabo; Rebuilding Rwanda One Policy at a Time…|work=Konnect Africa|url=http://www.konnectafrica.net/minister-louise-mushikiwabo-rebuilding-rwanda-one-policy-at-a-time/}}</ref> Nwa nke ikpeazụ n'ime ụmụ itoolu, ụmụnne ya gụnyere Lando Ndasingwa, onye ghọrọ onye ọchụnta ego ama ama na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Rwanda tupu e gbuo ya na 1994 n'oge mgbukpọ agbụrụ Rwanda, na Anne-Marie Kantengwa, onye weghaara ụlọ nkwari akụ Lando Chez Lando mgbe ọ nwụsịrị ma jee ozi na nzuko omeiwu nke Rwanda site na 2003 ruo 2008.<ref name="NewTimes2008">{{Cite news|work=The New Times|date=8 March 2008|title=New faces in Cabinet|url=http://www.newtimes.co.rw/section/article/2008-03-08/86852/}}</ref><ref name="Nkem-Eneanya" /><ref>{{Cite web|url=http://www.ieew.org/2013-ptb-students/anne-marie-kantengwa|title=Anne-Marie Kantengwa|publisher=The Institute for Economic Empowerment of Women|accessdate=19 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170202000717/http://www.ieew.org/2013-ptb-students/anne-marie-kantengwa|archivedate=2 February 2017}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] gys58xyu98negb4qwh9nwv4975z5jy3 Tania Tinoco 0 13530 85542 77119 2022-07-28T02:05:14Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tania Tinoco.jpg|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Tania Tinoco''' (August 2, 1963 - May 21, 2022) bụ onye nta akụkọ Ecuadorian, onye edemede, onye na-emepụta ihe onyonyo, onye nduzi, onye na-egosi TV na redio, onye nta akụkọ, onye na-agba ajụjụ ọnụ, na onye ndu echiche. Ruo ihe karịrị afọ iri atọ, a maara ya dị ka onye na-ahụ maka mgbasa ozi abalị Ecuavisa, ''Televistazo'' . == Akụkọ ndụ ya == A mụrụ Tania Tinoco na Machala na August 2, 1963. Mgbe ọ dị afọ iri na otu, ya na nna ya Colón Tinoco, gara biri na Guayaquil, ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Unidad Educativa Bilingüe [es] de La Inmaculada . Mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ bụ onye otu Journalism Club nke ụlọ akwụkwọ ahụ. Akụkọ mbụ ya maka magazin ụlọ akwụkwọ ahụ bụ banyere ajụjụ ọnụ ya na onye na-agụ egwú José Luis "El Puma" Rodríguez, nyere ya mgbe ọ kwusiri ike na onye njikwa ya. Nke a mere ka mkpebi ya ịchụso ọrụ nta akụkọ dị ka ọrụ. Tinoco gụrụ akwụkwọ oru nta akuko na Universidad Laica Vicente Rocafuerte [es]. Na Disemba 1983, mgbe ọ dị afọ iri abụọ, site n'enyemaka nke onye nduzi nke kọleji ya nke tụrụ aro ya na onye njikwa Human Resources nke Ecuavisa, ọwa ahụ kpọbatara ya ka ọ rụọ ọrụ na ntinye akwụkwọ. N'afọ 1986, Nila Velásquez, onye nduzi nke akụkọ Sunday na onye nchịkọta akụkọ echiche nke akwụkwọ akụkọ ''El Universo'' ugbu a, tụrụ aro ka Alberto Borges [es] họrọ Tania ka ọ gụọ akụkọ ahụ. N'ụzọ dị otú a, ọ ghọrọ akụkụ nke ihe ngosi akụkọ mgbede ''Telemundo'', ya na Borges.<ref>{{Cite news|url=http://www.eluniverso.com/2003/08/31/0001/262/E878E843851F448597E72C86D5B278FA.html|title=Tania Tinoco: Mi familia es lo primero|author=Pezo|first=Claudia|work=[[El Universo]]|language=Spanish|date=August 31, 2003|accessdate=September 12, 2017}}</ref> Na Mee 30, 1992, Tinoco lụrụ Bruce Hardeman, onye ọchụnta ego Switzerland nke ya na ya nwere ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://caras.com.ec/index.php/gente/entrevistas/item/179-tania-tinoco-y-bruce-hardeman|title=Tania Tinoco y Bruce Hardeman|work=caras.com.ec|language=Spanish|date=April 3, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304120439/http://caras.com.ec/index.php/gente/entrevistas/item/179-tania-tinoco-y-bruce-hardeman|archivedate=March 4, 2016|accessdate=September 12, 2017}}</ref> N'afọ 1994, nna ya nwụrụ, mgbe ọnwa isii gasịrị, Alberto Borges sochiri ya, onye bụ onye ibe ya na akụkọ ruo afọ asatọ. Tania Tinoco bụ onye nduzi na onye na-eweta usoro akụkọ ''Telemundo'' na usoro nyocha ''Visión 360'' [es], ha abụọ na Ecuavisa.<ref>{{Cite web|url=http://www.ecuavisa.com/video/noticiero-telemundo|title=Noticiero Telemundo|publisher=[[Ecuavisa]]|language=Spanish|date=March 5, 2013|accessdate=September 12, 2017}}</ref> == Ihe ndị nrite ya == Na Jenụwarị 29, 2015, e nyere Tinoco Eugenio Espejo National Journalism Prize site na National Union of Ecuadorian Journalists (Spanish: ; UNP) na ngalaba telivishọn, maka ihe nkiri akpọrọ ''Los niños de Génova'' .<ref>{{Cite news|url=http://m.elcomercio.com/actualidad/nota/287354253|title=UNP entregó sus premios al periodismo ecuatoriano|work=[[El Comercio (Ecuador)|El Comercio]]|language=Spanish|date=January 30, 2015|accessdate=September 12, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.larepublica.ec/blog/politica/2015/01/30/tania-tinoco-gana-premio-nacional-periodismo-eugenio-espejo/|title=Tania Tinoco gana Premio Nacional de Periodismo Eugenio Espejo|work=[[La República (Ecuador)|La República]]|language=Spanish|date=January 30, 2015|accessdate=September 12, 2017}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} 5bkgl0palrykx39mpw5cjrmfsujrpp9 Mamokgethi Phakeng 0 13532 85535 77121 2022-07-28T01:56:39Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kgethi.jpg|thumb]] Rosina Mamokgethi Phakeng GCOB (née Mmutlana, amụrụ 1 Nọvemba 1966) bụ prọfesọ mmụta mgbakọ na mwepụ South Africa bụ onye na 2018 ghọrọ osote onye isi oche nke Mahadum Cape Town (UCT), Ọ bụbu osote onye isi nyocha na ihe ọhụrụ. na Mahadum South Africa na onye isi nchịkwa nke kọleji sayensị, injinia na teknụzụ na UNISA. Na 2018 ọ bụ onye ọkà okwu akpọrọ na International Congresses of Mathematicians [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] nh7esf02lpwmvufj6roh4dp7hwitiwu Mariam Chabi Talata 0 13535 85441 77124 2022-07-27T15:00:42Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:TALATA-01W (cropped).jpg|thumb]] Mariam Talata, bụ osote onye isi ala nwanyị mbụ Benin. Onye bụbu onye nkuzi na onye nyocha ụlọ akwụkwọ bụ otu n'ime ọnụ ọgụgụ ụmụ nwanyị dị ntakịrị mana na-abawanye ụba na-erute ọkwa dị elu n'ofe ndịda Sahara Africa. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 6ptngor481yn624pg6bhysclpqph2ik Matshidiso Moeti 0 13544 85548 77134 2022-07-28T02:14:52Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Matshidiso Rebecca Moeti.jpg|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] Na mmalite 1990s, Moeti rụrụ ọrụ maka Ministri Ahụike Botswana. O sonyezie UNAIDS, wee ruo n'ọkwa onye ndu otu nke Africa na Middle East Desk, nke dabeere na Geneva, site na 1997 ruo 1999. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ ahụike mpaghara maka ụlọ ọrụ UNICEF mpaghara maka East na South Africa.. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 33h44mzvec6xv0o2obg14ill38ea437 Monique Nsanzabaganwa 0 13546 85558 77136 2022-07-28T02:29:28Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Dr.-Monique-Nsanzabaganwa.png|thumb]] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mba ọzọ, ọ laghachiri na Rwanda ma rụọ ọrụ dị ka onye nkuzi na nkà mmụta akụ na ụba na National University of Rwanda, site na 1999 ruo 2003. N'agbata 2003 na 2008, ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista nke State nke na-ahụ maka atụmatụ akụ na ụba na Ministry of Rwanda Atụmatụ ego na akụ na ụba. Site na 2008 ruo 2011 ọ bụ onye minista na-ahụ maka azụmaahịa na ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ Rwandan.<ref>{{Cite web|title=Welcome to Ministry of Trade and Industry|url=http://www.minicom.gov.rw/index.php?id=1|accessdate=15 September 2020|work=www.minicom.gov.rw}}</ref><ref name="Bio">{{Cite web|date=30 September 2017|url=http://www.statistics.gov.rw/about-us/organizational-structure/board-directors|title=Board of Directors of the National Institute of Statistics of Rwanda: Dr. Monique Nsanzabaganwa, Chairperson|publisher=[[National Institute of Statistics of Rwanda]] (NISR)|author=NISR|accessdate=30 September 2017}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ihxa93prfq70rlzie3os960xt7rdqlm Matse Uwatse 0 13548 85537 77139 2022-07-28T01:58:08Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Matse Uwatse.jpg|thumb]] == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Uwatse na 10 Mee 1981 na Warri, Delta Steeti na mpaghara ndịda Naịjirịa. Ọ bụ nwa John Uwatse (onye injinia) na Pat Omare (onye ọchụnta ego). Ọ bụ onye mbụ n'ime ụmụnne asaa, o nwere ụmụnne nwoke anọ na ụmụnne nwanyị atọ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ John F. Kennedy International na Our Lady's High School na Effurun. Ọ gara Federal Government College Warri. Ọ bụ onye gụrụ akwụkwọ na Delta State University, Abraka, ma nwee ọmụmụ na mba ọzọ na ọmụmụ French na Vileji du Benin, [[Togo]].<ref name="reftwo">{{Cite web|url=http://theguardianlifemagazine.blogspot.com.ng/2009/12/eko-how-una-see-matse.html|title=Eko, how una see Matse|author=Chuks|first=Nwanne|date=2009-12-07|publisher=[[The Guardian (Nigeria)]]|accessdate=2017-10-16}}</ref> Matse jikọtara ya na Wazobia FM, mgbe nyocha gara nke ọma na [[Lagos]] n'afọ 2008.<ref name="refone">{{Cite web|url=https://ynaija.com/from-the-magazine-doing-it-big-an-exclusive-interview-with-wazobia-fms-and-now-nigeria-matse-uwatse/|title=FROM THE MAGAZINE: DOING IT BIG- AN EXCLUSIVE INTERVIEW WITH WAZOBIA FM’S (AND NOW NIGERIA INFO) MATSE UWATSE|date=2012-03-11|publisher=[[YNaija]]|accessdate=2017-10-16}}</ref> Ọ kwadoro ihe ngosi ehihie a na-akpọ Coolele Zone, na ụlọ ọrụ redio Pidgin na-asụ Bekee nke e bidoro gosiputawa na 2007.<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/2011/09/matse-quits-wazobia-fm-resumes-as-head-of-news/|title=Matse Quits Wazobia FM For 93.9 Nigeria Info|publisher=Nigeria Entertainment Today|accessdate=2017-10-21}}</ref> Ịbawanye ewu ewu ya n'ihi ọgụgụ isi ya na ọrụ mgbasa ozi mere ka o merie ọtụtụ onyinye gụnyere, Nigerian Broadcasters Merit Awards, [[Best of Nollywood Awards]] na The Future Awards .<ref name="refone" /> E dekwara ya dị ka otu n'ime ndị na-eto eto iri kachasị ike na Naijiria na mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/ayeni-adekunle-olamide-adedeji-matse-uwatse-others-see-our-list-of-the-top-10-most-powerful-young-nigerians-in-the-media/|title=AYENI ADEKUNLE, OLAMIDE ADEDEJI, MATSE UWATSE & OTHERS! SEE OUR LIST OF THE TOP 10 MOST POWERFUL YOUNG NIGERIANS IN THE MEDIA!|date=2012-02-29|publisher=YNaija|accessdate=2017-10-16}}</ref> N'afọ 2011, ọ kwupụtara ọpụpụ ya na Wazobia FM site na soshal midia.<ref>{{Cite web|url=http://olorisupergal.com/2011/09/17/popular-oap-maste-uwatse-leaves-wazobia-fm/|title=POPULAR OAP MASTE UWATSE LEAVES WAZOBIA FM|date=2011-09-17|publisher=[[Tosin Ajibade|OloriSupagirl.com]]|accessdate=2017-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2011/09/matse-uwatse-leaves-wazobia-fm.html|title=Matse Uwatse leaves Wazobia FM|date=August 17, 2011|publisher=[[Linda Ikeji]]|accessdate=2017-10-16}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na ''Encomium Magazin'', ọ kọwara na ihe mere o ji wee hapụ Wazobia FM maka Nigeria Info bụ n'ihi na ọ chọrọ ịma onwe ya aka na ihe "siri ike, nke ga-eme ka mbara igwe ya gbasaa". Ọ kọwara mgbanwe ya na mgbasa ozi site na Pidgin English gaa na Bekee dị ka nnukwu ihe ịma aka ya n'oge ọ nọ na Nigeria Info F.M. Na Septemba 2013, Nigeria Info chụrụ Matse, mkpebi ọ weere dị ka enweghị mmetụta na enweghị ekele n'ụzọ nke ndị were ya n'ọrụ n'oge gara aga.<ref>{{Cite web|url=http://encomium.ng/former-wazobia-fms-matse-uwatse-explains-why-she-moved-to-nigeria-info-i-want-to-go-into-politics/|title=Former Wazobia FM’s Matse Uwatse explains why she moved to Nigeria Info + I want to go into politics|author=admin|year=2012|publisher=[[Encomium Magazine]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2013/09/why-i-was-fired-from-nigeria-info-matse/|title=Why I was fired by Nigeria Info – Matse|date=September 20, 2013|publisher=[[Vanguard (Nigeria)]]|accessdate=2017-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.pulse.ng/gist/sacked-nigeria-info-oap-matse-uwatse-clears-the-air-on-why-she-was-fired-id2520323.html|title=Sacked Nigeria Info OAP, Matse Uwatse Clears The Air On Why She Was Fired|author=Akpan|first=Joey|publisher=Pulse|accessdate=2017-10-16}}</ref> N'afọ 2014, Sola Filani nke YNaija kọwara mmetụta ya na redio Naịjirịa dị ka nke na-aga n'ihu "na-aga n'ihu" ọtụtụ afọ mgbe ọ kwụsịrị ịbụ onye na-ahụ maka ikuku. Ọ kọwara mkpebi ya ịhapụ redio dị ka ụzọ isi tụleghachi ndụ ya na ịnọ ezinụlọ ọhụrụ ya nso.<ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/my-food-drew-my-husband-to-me-matse-uwatse-talks-marriage-more/|title=MY FOOD DREW MY HUSBAND TO ME" – MATSE UWATSE TALKS MARRIAGE & MORE|author=Filani|first=Sola|date=December 2014}}</ref> Ugbu a, ọ na-arụ ọrụ na blọọgụ nri www.matsecooks.com .<ref>{{Cite web|url=http://www.cosmopolitan.ng/food-and-drink/advice/a858/11-nigerian-food-blogs-you-should-follow|title=Nigerian blogs you should follow|publisher=Cosmopolitan|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150923210656/http://www.cosmopolitan.ng/food-and-drink/advice/a858/11-nigerian-food-blogs-you-should-follow/|archivedate=2015-09-23}}</ref> Na Machị 2014, ọ kọwara na "Matse Cooks" ga-enye ozi nwere nghọta banyere nri na ihe ọṅụṅụ ndị dị mkpa n'ọdịbendị nye ndị Afrịka.<ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/matse-uwatse-nnoli/|title=Media Personality Matse Uwatse Nnoli Comes Up With New Project, Launches Matse Cooks|date=March 26, 2014|publisher=Ono Bello|accessdate=2017-10-16}}</ref> Onye mgbasa ozi, [[Linda Ikeji]] kọrọ na Matse na-emekwa nri na-esi ísì ụtọ na oge na ọnụ ọgụgụ azụmahịa.<ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2016/11/former-oap-matse-uwatse-nnoli-launches.html|title=Media personality Matse Uwatse-Nnoli launches her own brand of spices|publisher=[[Linda Ikeji]]|accessdate=2017-10-16}}</ref> N'afọ 2016, YNaija depụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 kachasị akpali akpali na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/nigeria-100-women-inspiring-influential/|title=ARUNMA OTEH, TARA FELA-DUROTOYE, YASMINE BELO-OSAGIE & MORE|date=March 8, 2016|publisher=YNaija|accessdate=2017-10-16}}</ref> N'afọ 2020, Social Animal depụtara ya dị ka otu n'ime ndị na-ede blọogụ nri 121 kachasị elu n'ụwa. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] t6c5xufnalnd4smir0sq0rv2qr9cpqi Nadeen Ashraf 0 13552 85447 77143 2022-07-27T15:14:53Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nadeen Ashraf American University in Cairo AUC Conference Panel On Sexual Harassment .jpg|thumb]] Ashraf hibere akaụntụ Instagram "Assault Police" na mbụ iji wepụta ikpo okwu maka ụmụ nwanyị ndị nwetara mwakpo mmekọahụ na ndina n'ike iji mee ka ahụmahụ ha pụta ìhè. Akaụntụ ahụ keere òkè pụtara ìhè n'ikpughe ikpe nke onye na-amaja na onye eboro ebubo idina n'ike, Ahmed Bassam Zaki, onye a tụrụ mkpọrọ afọ atọ maka ebubo iyi egwu mmekọahụ n'ịntanetị na Disemba 2020. Okwu a dị elu kpatara ndị ọha na eze na òtù dị na Egypt. dị ka ụlọ alakụba Al-Alzhar nke Cairo, ikwu okwu megide idina nwoke na ime ihe ike mmekọahụ. Ọdịnaya nke akaụntụ "Ndị uwe ojii wakporo" gbasaa site na ịfụ ụfụ iji kwupụta nchegbu zuru oke gbasara ime ihe ike mmekọahụ, yana ịkụziri na inye ụmụ nwanyị ihe onwunwe. Ọ kpalitere mmegharị ndị ọzọ ma gbaa ụmụ nwanyị ndị ọzọ ume ikwu okwu megide iyi egwu mmekọahụ, dị ka ụmụ akwụkwọ na Higher Film Institute of Egypt.<ref>{{Cite web|date=2020-07-25|title=Egyptian Female Students at Higher Institute of Cinema Speak Out Against Sexual Harassment|url=https://egyptianstreets.com/2020/07/25/egyptian-female-students-at-higher-institute-of-cinema-speak-out-against-sexual-harassment/|accessdate=2021-01-06|work=Egyptian Streets|language=en-US}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jw8g1ate9pv410fb7nm4d9ujh1l3ut9 Nafisa Ali 0 13555 85464 77146 2022-07-27T16:11:02Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nafisa ali.jpg|thumb]] A mụrụ Nafisa Ali na Kolkata, ada Ahmed Ali, nwoke onye Alakụba Bengali na Philomena Torresan, nwanyị Roman Katọlik nke ihe nketa Anglo-India. Nna nna Nafisa, S. Wajid Ali, bụ onye ode akwụkwọ ama ama na Bengali. Nwanne nna ya (nwanne nna) bụ Zaib-un-Nissa Hamidullah, onye odeakụkọ Pakistani na onye na-ahụ maka nwanyị. Nafisa nwekwara ihe jikọrọ ya na onye agha nnwere onwe Bangladesh a ma ama na onye agha Bir Pratik Akhtar Ahmed. Nne Nafisa bizi n’Ọstrelia.<ref name="hindustantimes.com">{{Cite web|url=http://www.hindustantimes.com/News-Feed/india/Rival-has-no-clue-about-Nafisa-s-secret-weapon/Article1-399100.aspx|title=Rival has no clue about Nafisa's secret weapon|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100406090216/http://www.hindustantimes.com/News-Feed/india/Rival-has-no-clue-about-Nafisa-s-secret-weapon/Article1-399100.aspx|archivedate=6 April 2010}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pt9xcsn4qo80gzaob2dw5qxlkqv23ok Nafissatou Thiam 0 13559 85466 77150 2022-07-27T16:12:31Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nafi Thiam Belgrade 2017.jpg|thumb]] Nafissatou "Nafi" Thiam (pronunciation French: ​[tʃam]; amụrụ 19 Ọgọst 1994) bụ onye na-eme egwuregwu Belgium ọkachamara na asọmpi mmemme ọtụtụ. Thiam bụ onye nwetere ọla edo Olympic ugboro abụọ, na-emeri mmemme heptathlon na 2016 na 2020 Summer Olympics. Ọ bụ naanị onye na-eme egwuregwu Belgian, nwoke ma ọ bụ nwanyị, gbachitere asọmpi Olympic nke ọma yana naanị nwanyị nke abụọ mgbe Jackie Joyner-Kersee nwetagoro mmeri azụ na azụ Olympic na ihe omume ahụ.<ref>{{Cite web|year=2021|title=Nafissatou Thiam of Belgium reigns supreme in Olympic heptathlon|url=https://olympics.com/tokyo-2020/en/news/nafissatou-thiam-of-belgium-wins-heptathlon-gold|accessdate=5 August 2021|publisher=www.olympics.com|language=en}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] fnke0eduqnfjbfrvul99jh0qnin107o Kate Addo 0 13562 85444 77153 2022-07-27T15:12:20Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kate Addo.jpg|thumb]] '''Kate Addo''' (amụrụ na 23 Julaị 1972) bụ onye nta akụkọ [[Ghana]], onye mgbasa ozi n,ihu oha na onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze. Ugbu a, ọ bụ onye isi na-ahụ maka ihe gbasara ọha na eze nke nzuko omeiwu nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2019-03-16|title=Efforts ongoing to demystify Parliament – Kate Addo|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Efforts-ongoing-to-demystify-Parliament-Kate-Addo-730842|accessdate=2021-05-19|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=1970-01-01|title=Kate Addo showers praise on staff as he retires from Parliamentary Service|url=https://www.ghanaweb.com/region/harrygraphic/Kate-Addo-showers-praise-on-staff-as-he-retires-from-Parliamentary-Service-1898|accessdate=2022-03-23|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> Kate addo bu nwa William Schovel Addo na Juliana Ahimah Aryee, ha abụọ bu ndị Greater Accra Region na Ghana. Ọ gara Ebenezer Senior High School n'afọ 1985, nweta asambodo ọkwa nkịtị n'afọ 1990. Ọ gara Accra High School maka asambodo ọkwa ya n'afọ 1992. Ọ garanihu ịgụ akwụkwọ na Ghana Institute of Journalism n'afọ 1996 ebe ọ nwetara diplọma nke Journalism, na 2003, na Mahadum nke Leeds, ọ nwetara MA na International Communication.<ref>{{Cite web|title=GIJ Alumna Returns To Mentor Current Students|url=https://www.modernghana.com/news/808121/gij-alumna-returns-to-mentor-current-students.html|accessdate=2021-05-19|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> N'afọ 2010, ọ nwetakwara Master of Public Administration (MPA) na Ghana Institute of Management and Public Administration, na 2016, nzere LLB na Ghana Institute of Management and Public Administration. Kate Addo lụrụ di ma nwee ụmụ abụọ. Ọ tọrọ ntọala Duo Concept Foundation, nke na-akwado ụmụaka sitere na obodo ndị na-enweghị ihe ọ bụla.<ref>{{Cite web|author=Starrfm.com.gh|date=2021-04-06|title=Orphanage Homes should be safe haven for children – Duo Concept appeals|url=https://starrfm.com.gh/2021/04/orphanage-homes-should-be-safe-haven-for-children-duo-concept-appeals/|accessdate=2021-05-19|work=Starr Fm|language=en-US}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3rwm6kasvt5j8f6kjvfolmx9qkeqysb Toke Atoll 0 13571 85457 77162 2022-07-27T15:44:23Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Taka Atoll - Landsat N-59-10 2000 Image (1-100,000).jpg|thumb]]   Toke Atoll ma ọ bụ Taka Atoll (Marshallese: Tōkā, [tˠʌɡæ]) bụ obere coral atoll na-ebighị na Ratak Chain nke Marshall Islands.  Ọ bụ otu n'ime obere atolls na Marshalls ma dị na  11°17′N 169°37′E / 11.283°N 169.617°E.  Ndị bi na Utirik Atoll na-eleta ya mgbe niile. hh2ecjox4wcbsve61e6hngdmu70h5rx Oulimata Sarr 0 13577 85555 77168 2022-07-28T02:25:11Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Oulimata Sarr.jpg|thumb]] A zụlitere Sarr na Senegal mana ọ gụrụ akwụkwọ na Montréal, Canada. Ọ gụsịrị akwụkwọ na École des Hautes études Commerciales de Montréal (HEC Montréal) na nzere bachelọ na 1992, na mgbe oge nke ịga n'ihu na Mahadum Bedfordshire dị na Britain, gụsịrị akwụkwọ na Master of Business Administration na 2002. Sarr nọrọ iri afọ na International Finance Corporation, otu ụlọ ọrụ nke World Bank Group, tupu ịbanye na United Nations. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi nyocha ya na Ernst & Young Senegal. [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e3h2sk72623jo462hzd98m5mmb157aw Phumzile Mlambo-Ngcuka 0 13586 85456 77177 2022-07-27T15:42:47Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Phumzile Mlambo-Ngcuka 2014.jpg|thumb]] Mlambo-Ngcuka jere ozi dị ka osote onye isi ala South Africa site na 2005 ruo 2008, dị ka nwanyị mbụ ji ọkwa ya na n'oge ahụ nwanyị kachasị elu na akụkọ ihe mere eme South Africa. N'ime oge ya dị ka osote onye isi ala South Africa, ọ na-ahụ maka mmemme iji luso ịda ogbenye ọgụ na ịhụ na ndị ogbenye na-erite uru na uru nke akụ na ụba na-eto eto.<ref>{{Cite web|url=https://live.worldbank.org/experts/phumzile-mlambo-ngcuka|title=Phumzile Mlambo-Ngcuka|work=live.worldbank.org/experts/phumzile-mlambo-ngcuka}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] av7ubt43k5bzgy34zbff9raa0hs01z5 Sahle-Work Zewde 0 13597 85538 77189 2022-07-28T01:59:01Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sahle-Work Zewde in 2016.jpg|thumb]] Onye agha agha na ọrụ mba ofesi Etiopia, Sahle-Work jere ozi dị ka onye nnọchianya na Senegal, na ikike na Mali, Cape Verde, Guinea-Bissau, Gambia na Guinea, site na 1989 ruo 1993. Site na 1993 ruo 2002, ọ bụ onye nnọchiteanya na Djibouti na nke na-adịgide adịgide. Onye nnochite anya otu Intergovernmental Authority on Development (IGAD). O mechara bụrụ onye nnọchi anya France, onye nnọchi anya na-adịgide adịgide na United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation (UNESCO) wee nweta ikike na Tunisia na Morocco site na 2002 ruo 2006.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/world/africa/ethiopia-appoints-first-female-president-in-its-modern-history-in-latest-reform/2018/10/25/3514d3a4-d82b-11e8-a10f-b51546b10756_story.html?noredirect=on|title=Ethiopia appoints first female president in its modern history in latest reform|author=Schemm|first=Paul|date=25 October 2018|work=The Washington Post|accessdate=26 October 2018}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2018-06-27/ms-sahle-work-zewde-ethiopia-special-representative|title=Ms. Sahle-Work Zewde of Ethiopia – Special Representative to the African Union and Head of the United Nations Office to the African Union (UNOAU)|date=27 June 2018|publisher=United Nations|accessdate=26 October 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181025150326/https://www.un.org/sg/en/content/sg/personnel-appointments/2018-06-27/ms-sahle-work-zewde-ethiopia-special-representative|archivedate=25 October 2018}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] na1ng8slnz1qyj026wb5w2zobyxy5lg Sheila Jackson Lee 0 13598 85453 77191 2022-07-27T15:33:37Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sheila Jackson-Lee.jpg|thumb]] Sheila Jackson Lee (amuru January 12, 1950) bụ onye ọka iwu na onye agha America bụ onye anya US maka mpaghara azụ 18th Texas, na-eje ozi ozi 1995. onye ọkpụkpọ egwu Central Houston. Ọ bụ onye otu Democratic Party. <ref>{{Cite news|title=Pride and comfort; National black sorority 'gathers for the specific purpose of being selfless'|first=Stephen|author=Magagnini|work=Beaumont Enterprise|date=January 1, 2008|page=B.1}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] sz69k1vy9el2m48hst8j1ovs17ttemu Sola David-Borha 0 13600 85561 77193 2022-07-28T02:34:49Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sola David-Borha - 2020 (cropped).jpg|thumb]] Olusola "Sola" Adejoke David-Borha, bụ onye isi (CEO) nke Africa Regions na Standard Bank Group kemgbe Jenụwarị 2017. Ọ bụ onye isi oche nke Stanbic IBTC Holdings ruo Jenụwarị 2017 ma bụrụ osote CEO na onye isi nchịkwa nke ụlọ ọrụ & itinye ego. ụlọ akụ. Ọ bụ onye isi oche nke Stanbic IBTC Bank Plc site na Mee 2011 ruo Nọvemba 2012, bụrụkwa onye isi ụlọ akụ itinye ego maka Africa (ewezuga South Africa). Ọ bụ osote onye isi oche otu Nigerian Economic Summit Group kemgbe 2015. O sonye na bọọdụ IBTC na Julaị 1994. Ọ bụbu onye isi na-abụghị onye isi oche nke Coca-Cola HBC AG kemgbe June 2015. Ọ bụ onye isi na Stanbic IBTC Holdings. PLC site na 1994 ruo March 2017. Ọ bụ onye otu na-achị kansụl nke Mahadum Mgbapụta.<ref name="nigerianbulletin1">{{Cite news|author=Alex|first=Remmy|title=Nigeria's Sola David-Borha Appointed As Standard Bank Chief Executive|url=https://www.nigerianbulletin.com/threads/nigerias-sola-david-borha-appointed-as-standard-bank-chief-executive.231910/|accessdate=11 February 2019|date=29 January 2017}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ec8ib2ltk8a7s1sxvyhafbm5ox2upl8 Stella Nyanzi 0 13602 85556 77195 2022-07-28T02:26:36Z Lebron jay 12508 + wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Stella Nyanzi, September 2020 (cropped).jpg|thumb]] Stella Nyanzi (amụrụ 16 June 1974) bụ onye na-akwado ikike mmadụ onye Uganda, onye na-ede uri, ọkà mmụta gbasara ahụike, nwanyị, onye na-akwado ikike ikike, na ọkà mmụta gbasara mmekọahụ, atụmatụ ezinụlọ na ahụike ọha. E jidere ya n'afọ 2017 maka ịkparị onyeisiala Uganda. Na Jenụwarị 2022, a nabatara ya ka ọ biri na Germany na mmemme ndị ode akwụkwọ na-eme njem nke PEN Germany mere, ya na ụmụ ya atọ.<ref>{{Cite web|date=2022-01-20|title=Who is after Dr Stella Nyanzi? Political activist flees to Germany citing political persecution.. again|url=http://nilepost.co.ug/2022/01/20/who-is-after-dr-stella-nyanzi-political-activist-flees-to-germany-citing-political-persecution-again/|accessdate=2022-01-29|work=Nile Post|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-01-27|title='I am free at last' – Ugandan activist Stella Nyanzi talks moving to Germany and escaping a dictator|url=https://afronews.de/africans-in-germany/ugandan-activist-stella-nyanzi-moves-germany-finds-freedom/|accessdate=2022-01-29|work=Afronews Germany|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Stella Nyanzi abandons Kakwenza protest for German asylum|url=https://ekyooto.co.uk/2022/01/20/stella-nyanzi-abandons-kakwenza-protest-for-german-asylum/|date=20 January 2022|first=Emmanuel|author=Busingye|accessdate=2022-01-29|work=Ekyooto Uganda|language=en-US}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] swsg09xaf76ukjuna6yzrueybb45yva Tsitsi Dangarembga 0 13604 85452 77197 2022-07-27T15:32:03Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tsitsi Dangarembga FBM 2021.jpg|thumb]] A mụrụ Dangarembga na 4 February 1959 na Mutoko, Southern Rhodesia (ugbu a Zimbabwe), obere obodo ebe nne na nna ya kuziri ihe n'ụlọ akwụkwọ ozi dị nso. Nne ya, Susan Dangarembga, bụ nwanyị ojii mbụ na Southern Rhodesia nwetara nzere bachelọ, na nna ya, Amon, ga-emesịa bụrụ onye isi ụlọ akwụkwọ. Dangarembga biri na England site na afọ abụọ ruo isii ebe nne na nna ya gụchara akwụkwọ sekọndrị. N'ebe ahụ, ọ chetara na ya na nwanne ya nwoke malitere ịsụ Bekee "dị ka ihe atụ ma chefuo ọtụtụ n'ime Shona anyị mụtara." Ya na ezinụlọ ya laghachiri na Rhodesia na 1965, bụ afọ nke nkwupụta nnwere onwe Unilateral nke colony. Na Rhodesia, ọ nwetara Shona, ma were Bekee, asụsụ ụlọ akwụkwọ ya, asụsụ mbụ ya.<ref name=":4">{{Cite web|url=https://web.cocc.edu/cagatucci/classes/hum211/dangarembga.htm|title=African Authors: Tsitsi Dangarembga & Nervous Conditions|author=Agatucci|first=Cora|date=2010-01-02|work=Central Oregon Community College|accessdate=2020-03-28}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] ppjb1rtfrfvd3o8uwj886tounqk4n6q Ubah Ali 0 13605 85445 77198 2022-07-27T15:13:40Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ubah Ali.jpg|thumb]] A mụrụ Ali na 1996 na Burco na mpaghara Toghdeer nke Somaliland. Ndị mụrụ ya abụọ kwụsịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị: nna ya rụrụ ọrụ dị ka onye ọkwọ ụgbọ ala ruo mgbe ọ nwere ọrịa strok na 2012, nne ya na-erekwa uwe. Ọ bụ nne ya gbara Ali ume ka ọ gụọ akwụkwọ na ka ọ tinye akwụkwọ maka scholarships. Ọ gụrụ akwụkwọ na Abaarso School of Science and Technology site na 2011 wee pụọ ebe ahụ n'afọ 2015. Ọ gakwara na Miss Hall's School wee gụchaa ebe ahụ n'afọ 2016. N'afọ 2019, ọ na-agụ akwụkwọ nzere BA na Politics and Human Rights na mahadum Mahadum America nke Beirut. Ọ bụ Mastercard Foundation Scholars Programme na-akwado ihe ọmụmụ ya na-agụghị akwụkwọ. Ka ọ na-agụ akwụkwọ ebe ahụ, ọ na-akụziri ndị Siria gbara ọsọ ndụ.<ref name=":4">{{Cite web|date=2020-04-13|title=OUR STUDENTSS|url=https://abaarsonetwork.org/our-studentss/|accessdate=2021-01-04|work=Abaarso Network|language=en-US}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hxx2583yygzyokp3zyvev5pqr2nad0z Victoire Ingabire Umuhoza 0 13606 85463 77199 2022-07-27T16:09:47Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Victoire Ingabire Umuhoza.jpg|thumb]] N’ụbọchị ọ bịarutere obodo ahụ, iji sọpụrụ ndị ogbugbu ahụ metụtara, ọ gara n’ogige ncheta nke Gisozi Genocide Memorial Center. N'okwu ya banyere ịdị n'otu na ime n'udo, o kwuru na amụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị ugbu a ezughị ezu iji mee ka udo dị, ma kwuo dị ka ihe atụ na ncheta ahụ ekwenyeghị Hutus bụ onye nwụkwara n'oge mgbukpọ ahụ. O kwusiri ike na a ga-akpụga ndị mere mpụ ogbugbu nakwa ndị mere mpụ agha na mpụ megidere mmadụ n'ụlọ ikpe ikpe. E mechara nyefee okwu ya n'ụlọ ikpe ka ejidechara ya dị ka ihe akaebe nke ntụgharịgharị mgbukpọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.amnesty.org/en/documents/afr47/6585/2017/en/|title=Setting the Scene for Elections: Two Decades of Silencing Dissent in Rwanda|author=Amnesty International|date=July 2017|work=www.amnesty.org|language=en|accessdate=2017-07-08}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.therwandan.com/how-kagame-deceived-the-world-that-he-freed-victoire-ingabire-umuhoza/|title=How Kagame Deceived The World That He Freed Victoire Ingabire Umuhoza|author=Himbara|first=David|date=17 September 2018|work=The Rwandan}}</ref> N'ụbọchị ọ bịarutere mba ahụ, iji kwanyere ndị e gburu na mgbukpọ ahụ ùgwù, ọ gara Gisozi Genocide Memorial Centre. N'okwu ya banyere ịdị n'otu na nkwekọrịta, o kwuru na usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ugbu a ezughị iji weta nkwekọrịta, ma kwuo dị ka ihe atụ na ncheta ahụ anabataghị ndị Hutus nwụrụ n'oge mgbukpọ ahụ. O kwusiri ike na a ga-akpọta ndị mere mgbukpọ agbụrụ yana ndị mere mpụ agha ndị ọzọ na mpụ megide mmadụ n'ihu ụlọ ikpe ziri ezi.<ref>{{Cite web|url=https://www.hrw.org/en/news/2008/12/12/rwanda-tribunal-should-pursue-justice-rpf-crimes|title=Human Right Watch: Rwanda Tribunal Should Pursue Justice for RPF Crimes|publisher=Hrw.org|date=12 December 2008|accessdate=27 April 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fdu-rwanda.org/en/rwanda/news-detail/article/press-release-of-the-chairperson-of-fdu-inkingi/index.html|title=Rwanda FDU-UDF : Press Release of the Chairperson of FDU-Inkingi|publisher=Fdu-rwanda.org|date=17 January 2010|accessdate=27 April 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=CD2f8Vu-YY4|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211220/CD2f8Vu-YY4|archivedate=2021-12-20|title=Madam Ingabire Victoire Umuhoza at Gisozi 16.01.2010|publisher=YouTube|accessdate=2 November 2014}}</ref> E mechara nyefee okwu ya n'ụlọ ikpe mgbe e jidere ya dị ka ihe akaebe nke ntụgharị mgbukpọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.theproxylake.com/2011/10/ingabire-divisionist-speech/|title=Which part of Victoire Ingabire's speech is evidence of divisionism?|publisher=theproxylake.com|date=11 October 2011|accessdate=2 November 2014}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1bqlxb9qnhttp8xsoa996kjgcnp3fc6 Tshepo Motsepe 0 13673 85552 77277 2022-07-28T02:21:23Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Tshepo Motsepe 13112019 (cropped).jpg|thumb]] '''Tshepo Motsepe''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 17 n'ọnwa Juun n'afọ 1953) bụ dibịa na nwanyị ọchụnta ego nke South Africa. Ọ bụ First Lady nke South Africa, dị ka nwunye Cyril Ramaphosa, onye isi ala South Africa. Ọ bụ nwanne nwanyị tọrọ [[Bridgette Radebe]] na nwanne ya nwoke bụ Patrice Motsepe.<ref>{{Cite news|url=https://www.enca.com/south-africa/profile-south-africas-first-lady-tshepo-motsepe|title=SA's new First Lady, Tshepo Motsepe|publisher=Enca.com|date=15 February 2018|accessdate=2018-03-17}}</ref> == Akụkọ ndụ == Tshepo Motsepe gụrụ akwụkwọ dị ka dọkịta na Mahadum KwaZulu-Natal ma gụchaa nna ya ukwu na ahụike ọha na eze na Harvard School of Public Health . N'afọ 2012, ọ gụsịrị Social Entrepreneurship Certificate Program (SECP) na Gordon Institute of Business Science. Ọ bụ onye isi oche ugbu a nke African Self Help Trust (ASHA Trust), na-elekwasị anya na mmepe na agụmakwụkwọ.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://citizen.co.za/news/south-africa/1763922/sa-heres-everything-you-need-to-know-about-your-new-first-lady/|title=SA – Here’s everything you need to know about your new first lady|author=Schreuder|first=Nica|date=2018-02-15|work=The Citizen|accessdate=2018-02-16}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ n'ihu ọha na nke onwe ya na Mmakau, Mahikeng, Johannesburg, Pretoria, na Zimbabwe. Ọ bụbu osote onye isi nke The Reproductive Health Research Institute. == Ezinụlọ == Motsepe lụrụ Cyril Ramaphosa, President of the Republic of South Africa, onye ya na ya nwere ụmụ anọ. Motsepe bụ nwunye nke atọ nke Ramaphosa. Nna ya bụ Chief Augustine Butana Chaane Motsepe nwụrụ anwụ, nwanne ya nwoke bụ Patrice Motsepe, na nwanne ya nwanyị [[Bridgette Radebe]], nwunye onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị African National Congress (ANC) na onye bụbu Mịnịsta nke Ike, Jeff Radebe .<ref>{{Cite news|first=Lungelo|author=Matangira|url=http://ewn.co.za/2018/02/15/keeping-up-with-the-ramaphosas-meet-sa-s-new-first-family|title=Keeping up with the Ramaphosas: Meet SA's new first family|publisher=Ewn.co.za|date=2018-02-15|accessdate=2018-03-17}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} <references /> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hnrt2hj7i0f4p8ltpkbd2kl4nmo3sy6 Unhokhasor Olowu 0 13701 85550 77313 2022-07-28T02:18:57Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Unhokhasor Olowu .jpg|thumb]] '''Unoakhaiasor Olowu''', onye amụrụ Unoakhaiasor (c. 1855 - August 14, 1967) bụ Oba na onye ahịa dị ike na Imiekuri, Okpella, Nigeria. A makwaara ya dị ka Oba nke mbụ nke Imiekuri, ndị ya na ha na-azụ ahịa na Ghana na steeti Naịjirịa ghọtara ya dị ka onye dị ike, ebe ọ bara ọgaranya site na ogho na ahia ohu. Na August 14, 1967 ọ nwụrụ n'ihi agadi, n'ụlọ ya na Illewi. == Ndabere == A mụrụ Olowu na Imiekuri, Okpella, Nigeria n'ihe dị ka afọ 1855 n'otu obere obodo a na-akpọ Illewi . A mụrụ ya n'ime ezinụlọ na-agagharị agagharị nke ndị ahịa. N'ịbụ onye tolitere n'obodo ọrụ ugbo, ya na nne na nna ya na-enye aka n'ọrụ ugbo ma dị ogologo ruo mgbe ọ dị obere ruo mgbe ọ tolitere ruo mgbe ọ dị ogologo. == Ndụ onwe onye == Olowu bụ onye na-eme Juju nke ọma. O nwere ụmụ abụọ site n'aka nwunye ya, onye nwụrụ na 1916. Edwin Ikhumitse Olowu, nwa ya nwoke, bụ onye mbụ n'ime ezinụlọ na obodo nta ahụ nwetara agụmakwụkwọ. Olowu na-asụ ọtụtụ asụsụ nke ọma: Okpella, Yoruba, [[Ndị Ìgbò|Igbo]], Hausa, English, wdg. N'ihe dị ka mmalite afọ 1930 nne Olowu nwụrụ n'ihi agadi. == Ntinye aka na ahia ohu == Olowu bụ onye ahịa ohu dị ike na Nigeria. N'oge ndụ ya, o si Naịjirịa gaa Ghana maka ịzụ ahịa wee weghachi mkpụrụ achara ka ọ kụọ na mpaghara Okpella. Ọ gara obodo nta na obodo dị na mpaghara Midwest gụnyere Badagry maka ahia ya. Ọtụtụ ndị ezinụlọ na-ele ya anya dị ka onye na-akpa ike n’ịzụ ahịa owu nakwa nke ihe ndị ọzọ dị ka koko, nkwụ, na ụtaba. N'oge ọ dị ka onye ahịa ọ gbanwere aha nna ya ka ọ bụrụ Olowu, n'ihi ahịa ya na ndị Yoruba. Na mmalite narị afọ nke 20 Olowu hapụrụ ahia ohu wee were ọrụ ya dị ka Oba Of Imiekuri. == Ndụ dị ka Oba nke Ilewi == Oge ụfọdụ mgbe agha Nupe gasịrị na Okpella, Olowu ghọrọ Oba mbụ nke Imiekuri, a maara ya na ọ na-ewetara Illewi na ndị ya mmepe, ma chịa ruo ọnwụ ya. [[Usòrò:Oba_Olowu's_Tomb.jpg|thumb]] == Ndụ na ọnwụ mgbe e mesịrị == Mgbe e mesịrị na ndụ ya mgbe ọ ghọchara eze, ọ laghachiri ọrụ ugbo. N'ihe dị ka n'etiti afọ 1960 Olowu na-aka nká ma malite ịda mbà n'ịdị elu n'ihi afọ ndụ ya, ndị ezinụlọ ya na ndị enyi na-ele ya anya. Otu ụbọchị na ọdịda nke 1967 oba anọghị na-eri nri ma debe ya n'ihe ndina ruo ọtụtụ ụbọchị, ma nwụọ na August 14, 1967 mgbe ọ dị afọ 112 ma lie ya n'okpuru ụlọ ya na Ilewi. Taa, a na-echeta ya dị ka akụkọ ifo na Imiekuri maka mmepe na nzụlite [[Òtù:Ndị nwụrụ anwụ]] 603m7lwaowmgf2qpxpuxco1ilnx2xkr William Van Mildert 0 13725 85541 77351 2022-07-28T02:01:50Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:William Van Mildert by Thomas Lawrence.jpg|thumb]]   '''William Van Mildert''' (6 Nọvemba 1765 &#x2D; 21 Febụwarị 1836) bụ bishọp palatine ikpeazụ ma ọ bụ onye isi bishọp dị ka Bishọp nke Durham (1826–1836), na otu n'ime ndị guzobere Mahadum Durham.<ref>{{Cite web|title=Van Mildert papers|url=http://reed.dur.ac.uk/xtf/view?docId=ead/ecc/vanmildt.xml|publisher=Durham University|accessdate=19 January 2012}}</ref> Aha ya dị ndụ na Van Mildert College, nke e hiwere na 1965 na Van Mildert Prọfesọ nke Divinity. == Ndụ == [[Usòrò:William van mildert.jpg|thumb]] Ọ bụ nwa Cornelius van Mildert, onye na-emepụta gin, na nwunye ya Martha née Hill. Cornelius Van Mildert bụ nwa nwa nke onye ahịa Amsterdam nke kwagara [[London]] n'ihe dị ka afọ 1670, Martha nwa William Hill nke Vauxhall, Surrey, onye ahịa na onye na-enye ego. William van Mildert gụrụ akwụkwọ na St Saviour's Grammar School, Merchant Taylors' School (mgbe ahụ na London) na Queen's College, Oxford . N'ịbụ onye jikọtara ya na nnọkọ ụka dị elu, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Bishọp nke Llandaff site na 1819 ruo 1826, ọkwa nke o nwere na ịja mma na Deanery nke St Paul's n'etiti 1820 na 1826, mgbe a sụgharịrị ya na Durham. Tupu nke a, ọ bụ na 1790 onye nlekọta nke Witham, Essex, ebe ọ zutere Jane (1760-1837), nwa General Douglas, onye ọ lụrụ na 1795.<ref>{{Cite web|title=Van Mildert Papers|url=https://archiveshub.jisc.ac.uk/search/archives/11740476-64d7-3029-87f4-bc34fc811e83|accessdate=29 Oct 2020|work=Archives Hub}}</ref> Ọ ghọrọ onye isi nke ụka St. Mary-le-Bow na London na Regius Prọfesọ nke Divinity na Oxford, ebe o nyere Bampton Lectures maka [[iarchive:inquiryintogener00vanm|''1814'']]. A na-akọwakarị Van Mildert dị ka 'petrel oké ifufe' n'ihi nkwupụta ya n'ezoghị ọnụ nke echiche ya. Dị ka Bishọp nke Llandaff, ọ kwụsịrị omume nke ndị bu ya ụzọ ma biri na dayọsis n'ezie. Ka obí bishọp ahụ dara n'iyi, ọ gbazitere Coldbrook House dị nso na Abergavenny. N'oge ọ nọ na Llandaff, ọ nwetara aha dị ka "diocesan nwere akọ na uche". Dị ka akụkụ nke ntọala Mahadum Durham, nke ọ bụ onye na-akwọ ụgbọala, o nyere Durham Castle na mahadum, ebe ọ ghọrọ ebe obibi nke Mahadum. Ya mere, Auckland Castle ghọrọ naanị ebe obibi nke Bishọp nke Durham. Na mgbakwunye, o nyere ọtụtụ ụlọ na Palace Green, n'etiti Castle na Katidral. Ngalaba dị iche iche nke mahadum na-eji ndị a eme ihe ugbu a (karịsịa iwu, egwu na obere akụkụ nke Ọbá Akwụkwọ Mahadum). Van Mildert bụ Bishọp ikpeazụ nke Durham nwere ikike dị mkpa dị ka Palatinate Prince-Bishop.<ref>{{Cite web|url=http://www.philanthropynortheast.com/the-philanthropists/van-mildert-bishop-william|title=Van Mildert, Bishop William|date=11 July 2017|publisher=Today|accessdate=5 November 2019}}</ref> E wepụrụ ihe ndị ahụ ''de jure'' vestiges nke feudal jurisprudence ma laghachi na Crown mgbe ọ nwụsịrị na 1836 site na Durham (County Palatine) Act 1836.<ref>{{Cite book|date=1836|title=The Statutes of the United Kingdom of Great Britain and Ireland|url=https://archive.org/details/statutesunitedk34britgoog|quote=bishop of durham temporal Powers by Palatine Act 1836.|publisher=His Majesty's Statute and Law Printers}}</ref> N'eziokwu, ewepụla ọtụtụ n'ime ike ụwa nke Bishọp nke Durham n'oge ahụ. The Great Reform Act 1832 hụrụ mwepụ nke ọtụtụ n'ime ikike nke Prince Bishop ọ bụ ezie na ọ nọgidere na-anọ n'oche na House of Lords na The Municipal Corporations Act 1835 nyere ikike ọchịchị nke obodo Durham n'aka otu ahọpụtara.<ref>{{Cite book|title=Northern Europe: International Dictionary of Historic Places|date=28 October 2013|url=https://books.google.com/books?id=yfPYAQAAQBAJ&q=William+Van+Mildert++Last+of+the+Prince+Bishops+Palatinate+act+1836&pg=PA240|publisher=Routledge|isbn=978-1884964015|accessdate=5 November 2019}}</ref> == Ndetu == <references /> {{Reflist}}{{S-start}} {{S-aca}} {{S-bef|before=[[William Howley]]}} {{S-ttl|title=[[Regius Professor of Divinity at Oxford]]|years=1813–1820}} {{S-aft|after=[[Frodsham Hodson]]}} {{S-rel|en}} {{S-bef|before=[[Herbert Marsh]]}} {{S-ttl|title=[[Bishop of Llandaff]]|years=1819–1826}} {{S-aft|rows=2|after=[[Charles Sumner (bishop)|Charles Sumner]]}} {{S-bef|before=[[George Pretyman Tomline]]}} {{S-ttl|title=[[Dean of St Paul's]]|years=1820–1826}} {{S-bef|before=[[Shute Barrington]]}} {{S-ttl|title=[[Bishop of Durham]]|years=1826–1836}} {{S-aft|after=[[Edward Maltby]]}} {{S-end}} t3oqn6rqowuov374yhybe2jgf8i42u7 Strive Masiyiwa 0 13740 85539 77382 2022-07-28T02:00:12Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Strive Masiwia, Chairman, Econet Wireless (34345475883).jpg|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox person with deprecated net worth parameter]] Strive Masiyiwa (a mụrụ n'ụbọchị nke 29 n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1961) bụ onye ọchụnta ego na onye na-enyere ndị mmadụ aka na Zimbabwe bi na London. Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke otu teknụzụ mba ụwa Econet Global. Masiyiwa enyewo ihe karịrị ndị Afrịka 250,000 na-eto eto agụmakwụkwọ n'ime afọ iri abụọ gara aga site na ntọala ezinụlọ ya.<ref name="Mfonobong Nsehe">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2018/06/13/zimbabwean-billionaire-strive-masiyiwa-and-wife-receive-british-award-for-philanthropy/#12a4a2e1176f|title=Zimbabwean Billionaire Strive Masiyiwa And Wife Receive British Award For Philanthropy|first=Mfonobong|author=Nsehe|work=Forbes|date=13 June 2018|accessdate=13 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/8d05f2a2-c619-11e7-b2bb-322b2cb39656|title=African business leaders find new ways to give back|work=FT|accessdate=15 November 2017}}</ref> Ọ na-akwado ihe karịrị ụmụ mgbei 40,000 na atụmatụ agụmakwụkwọ ma na-akwado ụmụ akwụkwọ na mahadum dị na America, United Kingdom, na China.<ref name="Nsehe">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/10/02/the-millionaires-wife-who-feeds-40000-children/|title=The Millionaire's Wife Who Feeds 40,000 Children|work=Forbes|first=Mfonobong|author=Nsehe|accessdate=10 October 2013}}</ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=http://blacklikemoi.com/2013/10/zimbabwes-richest-couple-feed-educate-40000-orphans-vulnerable-children/|title=Zimbabwe's Richest Couple Feed and Educate 40,000 Orphans and Vulnerable Children|work=Blacklikemoi|first=Abudu|author=Rukaya|date=10 October 2013|accessdate=10 October 2013}}</ref> A mụrụ Strive Masiyiwa na Southern Rhodesia (nke bụzi Zimbabwe), na 29 Jenụwarị 1961. Mgbe ọ dị afọ asaa, ezinụlọ ya hapụrụ mba ahụ mgbe gọọmentị Prime Minista Ian Smith kwupụtara Nkwupụta Unilateral nke nnwere onwe site na United Kingdom.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/technology/2009/jul/30/strive-masiwiya-zimbabwe-telecoms|title=Out of Zimbabwe, a telecoms boss means serious business in Africa|work=The Guardian|date=30 July 2009|accessdate=30 July 2009}}</ref> Ezinụlọ ahụ biri na Kitwe, obodo dị n'ebe ugwu etiti Zambia nke a maara maka ọla kọpa ya. Ọ bụ ebe a ka ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị, tupu ọ gụchaa akwụkwọ sekọndrị na Scotland. Nne Masiyiwa bụ onye ọchụnta ego. Ka ọ na-erule oge Masiyiwa dị afọ iri na abụọ, nne na nna ya nwere ike inye ya agụmakwụkwọ Europe. Ha zigara ya ụlọ akwụkwọ onwe ya na Edinburgh, Scotland. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1978, ọ laghachiri Rhodesia, na-ezube isonyere ndị agha Robert Mugabe na Joshua Nkomo na-emegide gọọmentị.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/technology/2009/jul/30/strive-masiwiya-zimbabwe-telecoms|title=Out of Zimbabwe, a telecoms boss means serious business in Africa|work=The Guardian|date=30 July 2009|accessdate=30 July 2009}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.theguardian.com/technology/2009/jul/30/strive-masiwiya-zimbabwe-telecoms "Out of Zimbabwe, a telecoms boss means serious business in Africa"]. ''The Guardian''. 30 July 2009<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">30 July</span> 2009</span>.</cite></ref> Otú ọ dị, ọ laghachiri ụlọ akwụkwọ na Britain, wee nweta nzere na injinịa eletriki na Mahadum Wales na 1983. Ọ rụrụ ọrụ obere oge na ụlọ ọrụ kọmputa na Cambridge, England, mana ọ laghachiri Zimbabwe n'afọ 1984, na-enwe olileanya inyere mba ahụ aka iweghachite na njedebe nke Rhodesian Bush War na ntuli aka zuru ụwa ọnụ n'afọ 1980. == Mmetụta zuru ụwa ọnụ == Nhọpụta mba ụwa nke Masiyiwa na ndị otu bọọdụ n'ime afọ ndị a gụnyere: Unilever (onye otu bọọdụ), Netflix (onye otu bọọdụ), Bill & Melinda Gates Foundation (onye a tụkwasịrị obi), National Geographic Society (onye ntụkwasị obi), Bank of America (onye otu bọọdụ zuru ụwa ọnụ), Prince of Wales Trust (onye ntụkwasị obi), UN Commission on Adaptation (Commissioner), Generation Africa (onye nchoputa), Pathways for Prosperity Commission on Technology and Inclusive Development (onye isi oche), The Rockefeller Foundation (onye bụbu onye otu bọọdụ mbụ), US Council on Foreign Relations (Global Advisory Board), Asia Society (onye otu bọọdụ), Stanford University (Global Advisory Board), Africa Progress Panel, Alliance for a Green Revolution in Africa (Onye isi oche, ugbu a Onye isi oche Emeritus), The Micronutrient Initiative of Canada (onye otu bọọdụ mbụ), Grow Africa, African Union's Ebola Fund (onye nchoputa), Morehouse College, African Academy of Sciences (Honorary Fellow) na Pan African Strategic Institute.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2022/01/26/business/gates-foundation-new-trustees.html|title=Three New Faces to Help Steer the Gates Foundation|work=The New York Times|date=26 January 2022|author=Kulish|first=Nicholas}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.rockefellerfoundation.org/about-us/board-trustees/strive-masiyiwa|title=Rockefeller Foundation Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.cfr.org/about/people/global_board_of_advisors.html|title=Council on Foreign Relations Global Board of Advisors}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africaprogresspanel.org/panelmember/strive-masiyiwa/|title=APP Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://agra-alliance.org/who-we-are/board-of-directors/|title=AGRA Board of Directors}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.micronutrient.org/English/View.asp?x=773#strive|title=Micronutrient Initiative Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africaagainstebola.org/Board-of-Trustees-Strive-Masiyiwa.html|title=Africa Against Ebola Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.morehouse.edu/trustees/trustees.html#masiyiwa|title=Morehouse College Board of Trustees-Strive-Masiyiwa}}</ref> == Ọrụ azụmahịa na ọdịmma == Masiyiwa laghachiri obodo ya bụ [[Zimbabwe]] n'afọ 1984 mgbe ọ nọsịrị afọ iri na asaa. Mgbe ọ rụsịrị ọrụ obere oge dị ka injinia telecoms maka ụlọ ọrụ ekwentị nke steeti, ọ kwụsịrị ọrụ ya wee guzobe ụlọ ọrụ nke ya na ihe ruru US $ 75.<ref name="auto7">{{Cite web|url=http://gga.org/stories/editions/aif-23-risky-business/struggling-for-the-impossible|title=Struggling for the Impossible|work=Good Governance Africa}}</ref> O wuru nnukwu ụlọ ọrụ injinia eletriki.<ref>{{Cite web|url=http://www.econetwireless.com/strive_masiyiwa_blog/index.php/lessons-from-the-early-days-one-more-thing/|title=Lesson from the early days|work=Strive Masiyiwa Blog|accessdate=10 February 2014}}</ref> Ọpụpụ nke ekwe ntị na-eme ka ọ banye na telecoms, mana n'oge na-adịghị anya, ọ banyere n'ime nnukwu nsogbu mgbe gọọmentị Zimbabwe nke Robert Mugabe jụrụ inye ya ikikere iji rụọ ọrụ azụmahịa ya, nke a maara dị ka Econet Wireless .<ref name="auto7" /> === Econet Global === Econet Global (Econet) bụ otu teknụzụ mba ụwa nke nwere ọrụ azụmahịa na itinye ego na ihe karịrị mba iri abụọ na Africa, Latin America, United Kingdom, Europe, China, United Arab Emirates (UAE), na New Zealand. Ụlọ ọrụ abụọ edepụtara bụ ụlọ ọrụ enyemaka ya na Zimbabwe, Econet Wireless (1998) na Cassava Fintech (2018). A na-echekarị azụmahịa Zimbabwe dị ka ụlọ ọrụ na-ejide ya, n'ihi na edepụtara ya. == Philanthropy na atụmatụ enyemaka mmadụ == O jiriwo akụnụba ezinụlọ ya wuo otu n'ime mmemme nkwado kachasị maka ịkụziri ụmụ mgbei na Afrịka. N'oge ọ bụla, ntọala ezinụlọ ya na-akwado ma na-akụziri ihe karịrị ụmụaka 40,000.<ref name="Nsehe">{{Cite web|url=https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/10/02/the-millionaires-wife-who-feeds-40000-children/|title=The Millionaire's Wife Who Feeds 40,000 Children|work=Forbes|first=Mfonobong|author=Nsehe|accessdate=10 October 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNsehe">Nsehe, Mfonobong. [https://www.forbes.com/sites/mfonobongnsehe/2013/10/02/the-millionaires-wife-who-feeds-40000-children/ "The Millionaire's Wife Who Feeds 40,000 Children"]. ''Forbes''. Africa<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 October</span> 2013</span>.</cite></ref><ref name="auto1">{{Cite web|url=http://blacklikemoi.com/2013/10/zimbabwes-richest-couple-feed-educate-40000-orphans-vulnerable-children/|title=Zimbabwe's Richest Couple Feed and Educate 40,000 Orphans and Vulnerable Children|work=Blacklikemoi|first=Abudu|author=Rukaya|date=10 October 2013|accessdate=10 October 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRukaya2013">Rukaya, Abudu (10 October 2013). [http://blacklikemoi.com/2013/10/zimbabwes-richest-couple-feed-educate-40000-orphans-vulnerable-children/ "Zimbabwe's Richest Couple Feed and Educate 40,000 Orphans and Vulnerable Children"]. ''Blacklikemoi''. Africa<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 October</span> 2013</span>.</cite></ref> Masiyiwa bụkwa onye otu Bill Gates na Warren Buffett nke a maara dị ka Nnye nkwa.<ref>{{Cite web|url=https://givingpledge.org/|title=Home - The Giving Pledge|work=Giving Pledge}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ Tsitsi, ha nwere ụmụ isii, ma biri na London, England.Masiyiwa nwere ụlọ abụọ dị n'akụkụ n'elu ụlọ elu Eldorado dị okpukpu iri abụọ na itoolu na 300 Central Park na New York City, zụrụ maka nde US $ 24.5 na 2016.<ref name="Pulse Nigeria">{{Cite news|author=Ojekunle|first=Aderemi|title=A peek into the life and business empire of Strive Masiyiwa, Zimbabwe's first billionaire|url=https://www.pulse.ng/bi/lifestyle/a-peek-into-the-life-and-business-empire-of-strive-masiyiwa-zimbabwes-first/xzqf9km|accessdate=14 October 2019|work=Pulse Nigeria|date=1 April 2019}}</ref> N'afọ 2021, Masiyiwa ghọrọ onye isi ojii mbụ batara na ''Sunday Times Rich List'' na ọnụ ahịa ya ruru ijeri £ 1.087.<ref>{{Cite news|author=Watts|first=Robert|title=Strive Masiyiwa: the first black billionaire to make the Rich List. This is his story|work=[[The Times]]|language=en|url=https://www.thetimes.co.uk/article/first-black-billionaire-rich-list-2021-v8kj6z73z|accessdate=2021-08-23}}</ref> == Ndetu == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * [https://www.econetafrica.com/strive-masiyiwa Masiyiwa profile page] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6hnu2vpfyjbk8sj6cj6q074eysdktbq Patrice Motsepe 0 13760 85448 77405 2022-07-27T15:17:46Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Patrice Motsepe.jpg|thumb]]   '''Patrice Tlhopane Motsepe''' (amụrụ na 28 Jenụwarị 1962) bụ onye ọchụnta ego na-egwupụta ihe na South Africa. Kemgbe 12 Machị 2021, ọ na-eje ozi dị ka onye isi oche nke Confederation of African Football.<ref>{{Cite web|title=Patrice Motsepe: Africa's ninth richest person appointed Caf president {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en-us/news/patrice-motsepe-africas-ninth-richest-person-appointed-caf/bl3s8p4dafm51fmjkxs4va9q9|accessdate=2021-03-12|work=www.goal.com}}</ref> Ọ bụ onye guzobere na onye isi oche nke African Rainbow Minerals, nke nwere mmasị na ọla edo, ọla ferrous, ọla isi, na platinum. Ọ na-anọdụ n'ọtụtụ bọọdụ ụlọ ọrụ, gụnyere ịbụ onye isi oche na-abụghị onye isi oche nke Harmony Gold, ụlọ ọrụ Ngwuputa ọla edo nke iri na abụọ kachasị ukwuu n'ụwa, na osote onye isi oche nke Sanlam. N'afọ 2012, a kpọrọ Motsepe nwoke kasị baa ọgaranya na South Africa, na-ebute ndepụta Sunday Times' kwa afọ nke bara ọgaranya na atụmatụ akụ na ụba nke R20.07 ijeri ($ 1 ijeri). N'afọ 1994, ọ ghọrọ onye isi ojii mbụ na ụlọ ọrụ iwu Bowman Gilfillan - n'otu afọ ahụ a họpụtara [[Nelson Mandela]] dị ka onye isi ojii mbụ nke mba ahụ. Ka gọọmentị ọhụrụ malitere ịkwalite ikike ndị isi ojii na azụmaahịa; Motsepe hiwere Future Mining, nke nyere ọrụ nkwekọrịta nke gụnyere ihicha ájá ọla edo site n'ime olulu ogbunigwe maka Vaal Reefs Gold mine, ma mejuputa usoro ụgwọ ọrụ ndị ọrụ nke jikọtara ụgwọ ọrụ dị ala na ego ịkekọrịta uru.<ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/markets/stocks|title=Stocks|work=Bloomberg.com|accessdate=2017-01-08}}</ref> === Ngwuputa === N'afọ 1997, na ọnụ ahịa ọla edo dị ala, ọ zụtara ebe a na-egwupụta ọla edo n'akụkụ site n'aka AngloGold n'okpuru usoro ego dị mma. AngloGold rere Motsepe oghere ọla edo isii maka $ 7,7million na-enye ya ohere ịkwụghachi ụgwọ ahụ site na ego a ga-enweta n'ọdịnihu nke ụlọ ọrụ a maara ugbu a dị ka African Rainbow Minerals.<ref>{{Cite news|url=http://www.moneyweb.co.za/archive/patrice-motsepe-a-rare-success-story-2/|title=Patrice Motsepe: a rare success story|date=2013-07-24|work=Moneyweb|language=en-US|accessdate=2017-01-08}}</ref> E kwughachiri nke a n'ọtụtụ nkwekọrịta ma Motsepe guzobere ụlọ ọrụ iji malite ịzụta ogbunigwe na-arụ ọrụ nke ga-abụ isi iyi nke akụ na ụba ya. N'afọ 1999, ya na ndị enyi ya abụọ jikọrọ aka wee mepụta Greene and Partners Investments. Iwu Black Economic Empowerment (BEE) nke e webatara mgbe ntuli aka nke afọ 1994 gasịrị enyewo aka n'ịkwalite ọnọdụ Motsepe na ụlọ ọrụ na-egwupụta ihe na South Africa. Azụmahịa ga-enwerịrị opekata mpe nke 26% nwe ojii ka a tụlee ya maka ikikere Ngwuputa.<ref>{{Cite web|url=http://www.cnn.com/2015/07/15/africa/patrice-motsepe-to-know/index.html|title=7 things you didn't know about Patrice Motsepe|author=Jacopo Prisco, for|work=CNN|accessdate=2017-01-08}}</ref> Kemgbe afọ 2004, ọ bụ onye isi na-abụghị onye isi nke Absa Group na Sanlam. N'afọ 2002 mgbe edepụtara ya na JSE Security Exchange, African Rainbow Minerals sonyeere Harmony Gold Mining Ltd. aha ụlọ ọrụ ahụ gbanwere na ARMgold. Motsepe bụkwa onye guzobere African Rainbow Minerals Platinum (Proprietary) Limited na ARM Consortium Limited, nke mechara kewaa nwe ya na Anglo American Platinum Corp Ltd. Site na 2005, Motsepe bụ onye isi oche nke Teal Exploration and Mining Incorporated. Motsepe bụkwa onye isi oche nke Ubuntu-Botho Investments, onye isi oche na-abụghị onye isi oche nke Harmony Gold Mining Co Ltd. na osote onye isi oche nke Sanlam Ltd. Motsepe abụrụla onye isi oche nke ụlọ ọrụ azụmahịa na ụlọ ọrụ South Africa.<ref name="AFRICAN RAINBOW MINERALS LTD">{{Cite web|url=http://investing.businessweek.com/research/stocks/people/person.asp?personId=7406547&ticker=ARI:SJ|title=AFRICAN RAINBOW MINERALS LTD|publisher=Bloomberg Businessweek|accessdate=24 March 2011}}</ref> === Ego === N'afọ 2003, Motsepe kere Ubuntu-Botho Investments (UBI) (na 2019 o nwere 55% nke ya). N'afọ 2004, UBI banyere nkwekọrịta BEE na ụlọ ọrụ mkpuchi na ọrụ ego Sanlam.<ref name="Crotty 2019" /> Nkwekọrịta ahụ kwụsịrị na 2014 mgbe a kwụrụ ụgwọ ahụ ma UBI nwetara 13.5% nke Sanlam mana UBI nwere 18.1% votu na Sanlam dị ka onye mmekọ BEE ya. UBI wee malite African Rainbow Capital (ARC), ụlọ ọrụ enyemaka nke UBI. Onye isi ndị isi ARC bụ Johan van Zyl, onye bụbu onye isi nke Sanlam. ARC nwere ihe karịrị ụlọ ọrụ iri anọ, gụnyere TymeBank, otu ụlọ ọrụ Afrimat, ụlọ ọrụ ugbo BKB, ụlọ ọrụ nkwukọrịta Rain, ụlọ ọrụ okomoko Val de Vie, na obere osisi na Alexander Forbes, onye nchịkwa ego ezumike nká.<ref name="Crotty 2019">{{Cite web|author=Crotty|first=Ann|title=Decoding Sanlam's cosy deal with Patrice Motsepe|work=BusinessLIVE|date=24 January 2019|url=https://www.businesslive.co.za/fm/money-and-investing/2019-01-24-decoding-sanlams-cosy-deal-with-patrice-motsepe/|accessdate=2 December 2019}}<sup>subscription required</sup></ref> === Egwuregwu === Motsepe bụ onye nwe Mamelodi Sundowns FC otu klọb bọọlụ Premier. N'ọnwa Nọvemba afọ 2019, Motsepe zụtara 37% na Blue Bulls Co. Ndị ọzọ na-ekenye nnukwu ego bụ Remgro (37%) na Blue Bulls Rugby Union (26%).<ref>{{Cite news|author=Njini|first=Felix|title=Billionaire adds SA's top rugby team to his empire|url=https://www.moneyweb.co.za/news/south-africa/billionaire-adds-sas-top-rugby-team-to-his-empire/|accessdate=2 December 2019|publisher=Bloomberg|date=22 November 2019}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2020, o kwupụtara na ọ ga-abụ onye ga-abụ onye isi oche CAF. E boro ya ebubo ngwa ngwa na FIFA na-akwado ya nke ọma - n'agbanyeghị ọrụ ya nke nchekwa na nnọpụiche - na Onye isi ala ya Gianni Infantino, onye ga-achọ inweta votu nke Africa maka ntuli aka ọzọ n'ọdịnihu, a họpụtara Patrice Motsepe na 12 Machị 2021, mgbe nke ahụ gasịrị, mmadụ anọ ndị ọzọ niile na-azọ ọkwa ha.<ref>{{Cite web|title=Comment Infantino a imposé Patrice Motsepe à la présidence de la CAF|url=https://www.sofoot.com/afrique-comment-infantino-a-impose-patrice-motsepe-a-la-presidence-de-la-caf-496699.html|accessdate=2021-05-05|work=SOFOOT.com|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|author=Football|first=CAF-Confedération Africaine du|title=Dr. Patrice Motsepe elected 7th CAF President unopposed in Rabat|url=https://www.cafonline.com/news-center/news/dr-patrice-motsepe-elected-7th-caf-president-unopposed-in-rabat|accessdate=2021-03-12|work=CAFOnline.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=CAF : le Sud-Africain Patrice Motsepe élu président par proclamation|url=https://www.lequipe.fr/Football/Actualites/Caf-le-sud-africain-patrice-motsepe-elu-president-par-proclamation/1231635|accessdate=2021-03-16|work=L'Équipe|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|date=2021-03-12|title=Les dessous très politiques de l'élection de Patrice Motsepe à la Confédération africaine de football|language=fr|work=Le Monde.fr|url=https://www.lemonde.fr/football/article/2021/03/12/les-dessous-tres-politiques-de-l-election-a-la-confederation-africaine-de-football_6072832_1616938.html|accessdate=2021-03-16}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ingérence de la FIFA, tractations diplomatiques : comment l'élection de Patrice Motsepe à la tête du football africain a été un enjeu géopolitique|url=https://sport.francetvinfo.fr/football/ingerence-de-la-fifa-tractations-diplomatiques-comment-lelection-de-patrice-motsepe-la|accessdate=2021-03-16|work=Francetvsport|date=11 March 2021|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-03-12|title=Billionaire Motsepe elected president of African soccer|url=https://apnews.com/article/business-international-soccer-coronavirus-pandemic-cyril-ramaphosa-africa-2b739659f2ddff62b901757aeb056da9|accessdate=2021-03-16|work=AP NEWS}}</ref> === Nkwado === N'afọ 2011, a kpọrọ ya onye isi oche nke Black Business Council, ọ bụkwa onye otu ntọala na onye bụbu onye isi oche nke otu n'ime ndị na-akwado azụmahịa na ndị otu na-akwado azụmahịa na South Africa bụ Business Unity SA (BUSA).<ref>{{Cite web|title=Motsepe to chair new Black Business Council|url=https://www.timeslive.co.za/news/south-africa/2011-09-08-motsepe-to-chair-new-black-business-council/|accessdate=2021-12-22|work=TimesLIVE|language=en-ZA}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.thomaswhite.com/global-perspectives/patrice-motsepe-founder-and-executive-chairman-african-rainbow-minerals-ltd-south-africa/|title=Patrice Motsepe, Founder and Executive Chairman, African Rainbow Minerals Ltd., South Africa|work=Thomas White International|language=en-US|accessdate=2017-01-08}}</ref> == Nghọta == [[Usòrò:Patrice_Motsepe_WEF_June_2015.png|thumb|Patrice Motsepe na World Economic Forum on Africa, June 2015, Cape Town]] Motsepe ritere ihe nrite kacha mma nke South Africa n'afọ 2002. N'afọ 2004, a họpụtara ya dịka onye nke iri atọ na itoolu n'etiti ndị South African Broadcasting Corporation's Great South Africans . N'afọ 2008, a kọrọ na ọ bụ onye nke 503 kasị baa ọgaranya n'ụwa, dị ka ndepụta ''Forbes'' 2019 nke The World's Billionaires si kwuo, mgbe ahụ ọ bụ onye nke 962 kasị baa ọgaranya n'ụwa, na onye nke atọ kasị baa ọgaranya na South Africa maka afọ 2019.<ref>[https://businesstech.co.za/news/wealth/244439/meet-the-ultra-rich-south-africans-youve-probably-never-heard-of/ "Meet the ultra-rich South Africans you’ve probably never heard of", ''Business Tech'', 18 May 2018. Accessed 22 March 2019.]</ref> N'afọ 2020, ''Forbes'' họọrọ Motsepe dị ka onye nke 1,307 kasị baa ọgaranya n'ụwa, na akụkọ akụ na ụba nke US $ 2.1 ijeri.<ref name="Forbes profile">{{Cite web|title=Forbes profile: Patrice Motsepe|url=https://www.forbes.com/profile/patrice-motsepe/|work=Forbes|accessdate=4 July 2021}}</ref> == Esemokwu == Na Jenụwarị 2020, na nri abalị nke World Economic Forum na Davos, Patrice Motsepe gwara onye isi ala US Donald Trump n'ihu ọha na "Africa hụrụ ya n'anya". N'ihu mmeghachi omume iwe nke nkwupụta a kpalitere na kọntinent Afrịka niile, onye ijeri ahụ rịọrọ mgbaghara, na-akọwa "Enweghị m ikike ikwu okwu n'aha onye ọ bụla ma e wezụga onwe m".<ref>{{Cite news|url=https://time.com/5773033/patrice-motsepe-trump-africa-love-apology/|title=South African Billionaire Apologizes After Telling President Trump Africa 'Loves' Him|author=Naidoo, Prinesha|work=Time|date=28 January 2020}}</ref> == Ndụ onwe onye == Motsepe lụrụ Dr. [[Precious Moloi-Motsepe|Precious Moloi]], dibịa na onye ọchụnta ego ejiji. Ha nwere ụmụ atọ.<ref name="Forbes profile">{{Cite web|title=Forbes profile: Patrice Motsepe|url=https://www.forbes.com/profile/patrice-motsepe/|work=Forbes|accessdate=4 July 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.forbes.com/profile/patrice-motsepe/ "Forbes profile: Patrice Motsepe"]. ''Forbes''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 July</span> 2021</span>.</cite></ref> Ọ bụ nwanne [[Tshepo Motsepe]] na [[Bridgette Radebe]], na nwanne di nke onye isi ala Cyril Ramaphosa na Mịnịsta Jeff Radebe. == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20080310023443/http://www.sowetan.co.za/News/Article.aspx?id=721691 Lee ọtụtụ ihe ọ nwetara] na Sowetan nke 6-7 Machị 2008. * [https://web.archive.org/web/20160313013658/http://www.leader.co.za/article.aspx?a=3442&f=1&s=6 Patrice Motsepe's ups and downs] * [https://web.archive.org/web/20061103003048/http://www.blackentrepreneurprofile.com/profile-full/archive/2004/october/article/patrice-motsepe/ Biography in Black Entrepreneur Profile] * [http://www.arm.co.za/ African Rainbow Minerals website] * [http://www.news24.com/Content/SouthAfrica/Politics/1057/9349390fe3bc46de9d025f792729c8e4 'Nationalise Motsepe's wealth'] [permanent dead link] ''News24'' [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] fcp3l41a0fvw78eysfh35ymui3kyu9l Mai Atafo 0 13781 85546 77430 2022-07-28T02:12:22Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Mai Atafo at AMVCA 2020.jpg|thumb]] `Mai Atafo bụ onye Naijiria na-akwa ákwà ejiji, amaara maka akara ya, '''Mai Atafo'''. Ọ gara Savile Row Academy nke dị na Leeds iji nweta ọzụzụ dị ka onye na-akwa ákwà.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/13/mai-atafo-inspired-atelier-hosts-savile-row-master-tailor-sartorial-lagos-stylistas-attend/.|title=MAI Atafo Inspired Atelier hosts Savile Row Master Tailor &#124; Sartorial Lagos & Stylistas Attend|date=13 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ynaija.com/a-celebration-of-heritage-craftsmanship-mai-atafo-inspired-brings-savile-row-to-nigeria-photos/.|title=A celebration of heritage & craftsmanship: Mai Atafo Inspired brings Savile row to Nigeria (PHOTOS) {{!}}|work=www.ynaija.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140620024107/http://www.ynaija.com/a-celebration-of-heritage-craftsmanship-mai-atafo-inspired-brings-savile-row-to-nigeria-photos/|archivedate=2014-06-20}} </ref> A mụrụ Atafo na Ile-Ife, Osun Steeti n'ezinụlọ nwere ụmụ itoolu.<ref name="auto">{{Cite news|url=https://stargist.com/entertainment/nigerian_celebrity/mai-atafo-mai-atafo-biography-mai-atafo-wikipedia-mai-atafo-profile-about-mai-atafo/|title=10 Spectacular Things About Popular Stylist And Designer, Mai Atafo|date=2017-03-14|work=Nigerian Celebrity News + Latest Entertainment News|accessdate=2018-11-29|language=en-US}}</ref> Ọ lụrụ Christine Atafo. Ha nwere otu nwa.<ref name="auto" /> == Ọrụ == Atafo, mgbe o si United Kingdom lọta n'afọ 2002 rụrụ ọrụ n'ọkwa dị iche iche na ngalaba ahịa na British American Tobacco Nigeria. N'afọ 2006, ọ hapụrụ Guinness Nigeria ebe ọ nọ ọdụ dị ka Brand Manager mgbe ọ gbara arụkwaghịm n'afọ 2010.<ref>{{Cite web|url=http://www.musicmeetsrunway.com/designers/2013-designers/mai-atafo/|title=Coming Soon – musicmeetsrunway}}</ref> Tupu ọ pụọ na Guinness Nigeria, Atafo malitere aha uwe "Mai Atafo Inspired", <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/i-quit-as-a-manager-in-guinness-to-go-into-fashion-mai-atafo-celebrity-clothier/|title=Archived copy|accessdate=2014-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140730085039/http://www.punchng.com/entertainment/the-fashionista/i-quit-as-a-manager-in-guinness-to-go-into-fashion-mai-atafo-celebrity-clothier/|archivedate=2014-07-30}}</ref> nke nwetara nlebara anya sndị ama ama dịka [[Omowunmi Akinnifesi]], <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2011/03/bn-bytes-ex-beauty-queen-omowunmi-akinnifesi-designer-ohimai-atafo-emerge-as-vanguard-newspapers-allure-style-icons-for-2011/|title=BN Bytes: Ex-beauty queen Omowunmi Akinnifesi & Designer Ohimai Atafo emerge as Vanguard Newspaper's "Allure Style Icons" for 2011|date=March 8, 2011}}</ref> Banky W, IK Osakioduwa na ndị ọzọ. Ọ nọdụrụ nwa oge dị ka onye nchịkọta akụkọ ejiji maka magazin Genevieve. <ref>{{Cite web|url=http://www.genevieveng.com/ezinne-chinkata-joins-the-g-team-as-fashion-editor/|title=Archived copy|accessdate=2014-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140808210709/http://www.genevieveng.com/ezinne-chinkata-joins-the-g-team-as-fashion-editor/|archivedate=2014-08-08}}</ref> N'afọ 2011, Mai Atafo Inspired malitere usoro ikwa Akwa agbamakwụkwọ a na-akpọ "Weddings by Mai".<ref>{{Cite web|url=http://bn.cdn.com.ng/2011/07/28/bn-exclusive-munachi-abii-is-the-bride-weddings-by-mai-the-dream-wedding/|title=Archived copy|accessdate=2014-07-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140808044527/http://bn.cdn.com.ng/2011/07/28/bn-exclusive-munachi-abii-is-the-bride-weddings-by-mai-the-dream-wedding/|archivedate=2014-08-08}}</ref> Atafo bụ onye nduzi ncheputa echiche nke Mai Atafo Inspired. Ọ bụ onye nduzi n'echeputa maka ụzọ nweta ezi ósisa-maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi Firehouse Group, ma rụọ ọrụ dị ka emcee maka Miss Nigeria Pageant n'afo 2010. Atafo bụ onye isi kọmitii na-arụ ọrụ na Future Awards Central.<ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/french-consul-general-francois-sastourne-adesuwa-onyenokwe-ohimai-atafo-ndidi-nwuneli-oc-ukeje-others-step-out-as-the-future-africa-awards-summit-honours-past-judges-unveils-advisory-council/|title=French Consul-General Francois Sastourne, Adesuwa Onyenokwe, Ohimai Atafo, Ndidi Nwuneli, OC Ukeje, others step out as The Future Africa Awards & Summit honours past judges, unveils Advisory Council (PHOTOS) » YNaija|date=July 11, 2014}}</ref> == Ihe nrite na nhọpụta == A mara Atafo gburugburu Afrịka maka ntinye n'ihe gbasara ejiji na ụzọ oyiyi. * 2009 City People Fashion and Style, Hottest New Male Designer * 2010 City People Fashion and Style, Special Recognition. * 2010 Mode Men Fashion Designer of the Year * 2010 Mode Men, Best Dressed Man of the Year * 2010 FAB Magazine, Fashion Brand of the Year * 2010 Covenant University "Redefining Fashion Contribution" * 2011 Allure, Most Stylish Man of the Year * 2011 Thisday Style, Best Dressed Man * 2013 GLITZ, Onye Mmepụta nke afọ<ref>{{Cite web|url=http://fabmagazineonline.com/mai-atafo-wins-designer-of-the-year-award-at-glitz-africa-fashion-week/|title=Mai Atafo Wins 'Designer of The Year Award' at Glitz Africa Fashion Week - FAB BLOG|work=fabmagazineonline.com}}</ref> * 2015 Heineken Lagos Fashion and Design Week, Menswear Designer of the Year<ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/624211-photos-maki-oh-mai-atafo-others-emerge-winners-fashion-award.html|title=PHOTOS: Maki Oh, Mai Atafo, Others Emerge Winners Of Fashion Award|first=Ajomole|author=Helen|date=November 1, 2015|work=Legit.ng - Nigeria news.}}</ref> * 2016 - Abryanz Style and Fashion Awards, Fashion Designer of the year - West Africa * 2017 - Abryanz Style and Fashion Awards Lifestyle/Style Fashion Icon Achievement Award<ref>{{Cite web|title=Fashion Designer, Mai Atafo Wins Lifetime Style and Fashion Icon Achievement|url=https://connectnigeria.com/articles/2017/12/fashion-designer-mai-atafo-wins-lifetime-style-and-fashion-icon-achievement/|work=Connect Nigeria|date=14 December 2017|accessdate=1 July 2018}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5cl97j88yg0kcozq03ocoilbp5e49vn Roxanne Barker 0 13806 85460 83837 2022-07-27T15:50:54Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Roxanne Barker Rio2016.jpg|thumb]] '''Roxanne Kimberly “Roxy” Barker''' (amụrụ mkpụrụ Ụbọchị isii nke ọnwa Mee n'afo 1991) bụ onye egwuregwu bọọlụ nke mba South Afirika nke na-egwu egwu dị ka onye na- eche nche maka klọb Dutch SC Heerenveen na otu mba ụmụ nwanyị South Afrịka . == Ndụ mbido == === Mahadum Pepperdine === Barker azụrụ na ọkwa mahadum dị na United States na-egwu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị kọleji Pepperdine . == Ọrụ egwuregwu == === Klọb === Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Portland Thorns FC họpụtara Barker n'afọ 2013 NWSL College Draft . Portland Thorns họrọAdelaide Gay dị ka mmụta ahụmahụ ha nwere nyere onye nche Karina LeBlanc . Barker gbara bọọlụ W-League Pali Blues n'oge ezumike mahadum ya. <ref>{{Cite web|url=http://wleague.uslsoccer.com/home/712892.html|accessdate=21 October 2014|title=Pali Signs Andrews and Barker|date=22 April 2013|publisher=[[United Soccer Leagues]]|archiveurl=https://archive.today/20141021194455/http://wleague.uslsoccer.com/home/712892.html|archivedate=21 October 2014}}</ref> Ọ laghachiri na South Afrịka wee kpọọ egwuregwu iri maka Maties FC, <ref>{{Cite news|author=Van Heerden|first=Elbe|title=Maties women's soccer ready for kick-off|url=http://www.eikestadnuus.co.za/articles/articledetails.aspx?mode=news&id=112410|accessdate=21 October 2014|publisher=Eikestadnuus|date=10 January 2014}}</ref> tupu ọ nweta nkwekọrịta ọkachamara na Iceland. Na mbụ n'ọrụ ya, Barker na-egwuri egwu dị ka onye na-agba ọsọ maka Durban Ladies FC ya na n'ọnọdụ onye na-eche nche. <ref>{{Cite news|title=Banyana Banyana look to power up their preparations en route to Olympics|url=http://www.safa.net/index.php?page=articles&id=804|accessdate=21 October 2014|publisher=[[South African Football Association]]|date=13 February 2012}}</ref> Barker debanyere aha na klọb Úrvalsdeild Icelandic Þór/KA maka oge nke 2014 na 2015. Roxy nwetara mmeri kacha baa uru maka oge egwuregwu Icelandic Úrvalsdeild Þór/KA 2015. Ọ bịanyere aka na SC Heerenveen vrouwen na Njikọ Dutch maka oge nke 2016 – 2017. <ref>{{Cite news|title=Roxanne Barker thrilled to secure move to Dutch club Heerenveen Vrouwen|url=http://www.kickoff.com/news/66670/roxanne-barker-thrilled-to-secure-move-to-dutch-club-heerenveen-vrouwen|accessdate=6 August 2016|publisher=KickOff.com|date=30 June 2016}}</ref> Barker metere South Afrịka mpụta mbụ ya na 'ọkpụ isii asataghị otu mmeri nye mbaTanzania na ọnwa Julaị n'afọ2010. <ref>{{Cite web|title=Debutants shine in Banyana friendly|url=http://www.sowetanlive.co.za/sport/2010/07/26/debutants-shine-in-banyana-friendly?filter=all_comments|work=[[The Sowetan]]|date=26 July 2010|accessdate=19 October 2014|first=Linda|author=Moreotsene}}</ref> Ọ nọchitere anya otu ndị otu mba ukwu (nke a makwaara dị ka "Banyana Banyana") na asọmpi London nke afọ 2012 . <ref name="nbc">[http://results.nbcolympics.com/athletes/athlete=barker-roxanne-1046435/index.html Roxanne Barker]. nbcolympics.com</ref> Barker nọchitere Anya mba South Afrịka na egwuregwu iri abụọ na asatọ mgbe akpọrọ ya n'òtù egwuregwu Rio n'afọ 2016 . <ref>{{Cite news|title=Pauw names Olympic squad|url=http://www.safa.net/safa-news/26-general-news/banyana-banyana/815-pauw-names-olympic-squad|accessdate=6 August 2016|publisher=[[South African Football Association]]|date=14 July 2016}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] p2zgcl8am5ajhmiswvx8o7ziusm6a3w Brown titi 0 13812 85459 77476 2022-07-27T15:49:15Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Speciesbox|name=Brown titi|image=Brown Titi Monkey (Callicebus brunneus) 4.jpg|image_caption=At the [[National Zoological Park (United States)|National Zoo]]|status=VU|status_system=IUCN3.1|status_ref={{r|iucn}}|genus=Plecturocebus|species=brunneus|authority=([[Johann Andreas Wagner|Wagner]], 1842)|range_map=Callicebus brunneus distribution.svg|range_map_caption=Geographic range (includes ''P. urubambensis'')|synonyms_ref={{r|byrne2016}}|synonyms=''Callicebus brunneus'' <small>Wagner, 1842</small>}} {| class="infobox biota" style="text-align: left; width: 200px; font-size: 100%" ! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" |Brown titi |- | colspan="2" style="text-align: center" | |- | colspan="2" style="text-align: center; font-size: 88%" |At the [[National Zoological Park (United States)|National Zoo]] |- style="text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" ! colspan="2" |<div style="text-align: center">[[Conservation status]]</div> |- | colspan="2" |<div style="text-align: center">[[File:Status_iucn3.1_VU.svg|link=|alt=|frameless]]<br /><br /><br /><br />[[Vulnerable species|Vulnerable]] <small>&nbsp;([[IUCN Red List|IUCN 3.1]])</small></div> |- ! colspan="2" style="min-width:15em; text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" |[[Taxonomy (biology)|Scientific classification]] <span class="plainlinks" style="font-size:smaller; float:right; padding-right:0.4em; margin-left:-3em;">[[File:Red_Pencil_Icon.png|link=Template:Taxonomy/Plecturocebus| edit ]]</span> |- |Kingdom: |[[Animal|Animalia]] |- |Phylum: |[[Chordate|Chordata]] |- |Class: |[[Mammal|Mammalia]] |- |Order: |[[Primate|Primates]] |- |Suborder: |[[Haplorhini]] |- |Infraorder: |[[Simian|Simiiformes]] |- |Family: |[[Pitheciidae]] |- |Genus: |''[[Plecturocebus]]'' |- |Species: |<div class="species" style="display:inline">'''''P.&nbsp;brunneus'''''</div> |- ! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" |[[Binomial nomenclature|Binomial name]] |- | colspan="2" style="text-align: center" |'''<span class="binomial">''Plecturocebus brunneus''</span>'''<br /><br /><br /><br /><div style="font-size: 85%;">([[Johann Andreas Wagner|Wagner]], 1842)</div> |- style="text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" |- | colspan="2" style="text-align: center" | |- | colspan="2" style="text-align: center; font-size: 88%" |Geographic range (includes ''P. urubambensis'') |- ! colspan="2" style="text-align: center; background-color: rgb(235,235,210)" |[[Synonym (taxonomy)|Synonyms]] |- | colspan="2" style="text-align: left" | ''Callicebus brunneus'' <small>Wagner, 1842</small> |} [[Category:Articles with 'species' microformats]] [[Usòrò:Brown Titi Monkey (Callicebus brunneus) 4.jpg|thumb]] ''Plecturocebus'' nọ n'ime obere ezinụlọ nke titi a na-akpọ Callicebinae .<ref>{{Cite journal|author=Boubli|first=Jean P.|date=2019-03-01|title=On a new species of titi monkey (Primates: Plecturocebus Byrne et al., 2016), from Alta Floresta, southern Amazon, Brazil|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1055790318304433|journal=Molecular Phylogenetics and Evolution|language=en|volume=132|pages=117–137|doi=10.1016/j.ympev.2018.11.012|issn=1055-7903}}</ref> Ụdị ndị ọzọ gụnyere n'ime obere ezinụlọ a bụ ''Cheracebus'', ''Callicebus'', na ''Plecturocebus''; nke niile ka dị ugbu a. ''Xenothrix'', ''Antillothrix'', ''Paralouatta'', Carlocebus, ''Lagonimico'', na ''Tremacebus'' nke Callicebinae ano zi hien.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Boubli|first=Jean P.|date=2019-03-01|title=On a new species of titi monkey (Primates: Plecturocebus Byrne et al., 2016), from Alta Floresta, southern Amazon, Brazil|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1055790318304433|journal=Molecular Phylogenetics and Evolution|language=en|volume=132|pages=117–137|doi=10.1016/j.ympev.2018.11.012|issn=1055-7903}}</ref> Mgbalị nchekwa ugbu a iji chebe ụdị a na-adịghị ike gụnyere agụmakwụkwọ na nchedo ebe obibi. Mgbalị agụmakwụkwọ nwere ụdị gụnyere na iwu mba ụwa ma ha na-adabere na njikwa ahia na njikwa mba ụwa. Maka nchedo ebe obibi ha, enwere ebe nchekwa na-arụsi ọrụ ike ma enwere ndị mmadụ n'ime ebe nchekwa.<ref name=":2">{{Cite web|author=Vermeer|first=J., de Azevedo , R.|date=25 April 2022|title=Brown Titi Monkey|url=https://www.iucnredlist.org/species/41558/17974148}}</ref> {{Reflist|refs=<ref name=byrne2016>{{Cite journal|last=Byrne|first=Hazel|last2=Rylands|first2=Anthony B.|last3=Carneiro|first3=Jeferson C.|last4=Alfaro|first4=Jessica W. Lynch|last5=Bertuol|first5=Fabricio|last6=da Silva|first6=Maria N. F.|last7=Messias|first7=Mariluce|last8=Groves|first8=Colin P.|last9=Mittermeier|first9=Russell A.|date=2016-01-01|title=Phylogenetic relationships of the New World titi monkeys (''Callicebus''): first appraisal of taxonomy based on molecular evidence|journal=Frontiers in Zoology|volume=13|pages=10|doi=10.1186/s12983-016-0142-4|issn=1742-9994|pmc=4774130|pmid=26937245}}</ref> <ref name=iucn>{{Cite iucn |author=Vermeer, J., de Azevedo , R. & Boubli, J. |name-list-style=amp |title=''Callicebus brunneus'' |volume=2020 |page=e.T41558A17974148 |date=2020}}</ref>}} jgzvazwngfrvdzlqo5tj1gz8kplenon Olivier Mbaizo 0 13848 85554 77531 2022-07-28T02:23:31Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki '''Olivier Mbaissidara Mbaizo''' bụ [[Footbọl|onye]] Cameroon na-agba bọọlụ nke na-agbara Philadelphia Union of Major League Soccer na ndị otu mba Cameroon bọọlụ. == Ọrụ klọb == === Union Douala === Mbaizo malitere ọrụ ọkachamara ya na Union Douala nke MTN Elite One league na 2016. O nyeere Douala aka ịbụ onye nke anọ na tebụl league ma pụta na CAF Champions League megide Zamalek SC .<ref name="BGsign">{{Cite web|url=https://www.brotherlygame.com/2018/1/22/16920750/bethlehem-steel-philadelphia-union-olivier-mbaizo|author=Evan Villella|title=Bethlehem Steel sign Olivier Mbaizo|publisher=Brotherly Game|date=22 January 2018|accessdate=22 January 2018}}</ref> === Rainbow FC === N'afọ 2017, Mbaizo gbara bọọlụ na Rainbow FC na-eme egwuregwu iri n'oge ahụ.<ref name="BGsign">{{Cite web|url=https://www.brotherlygame.com/2018/1/22/16920750/bethlehem-steel-philadelphia-union-olivier-mbaizo|author=Evan Villella|title=Bethlehem Steel sign Olivier Mbaizo|publisher=Brotherly Game|date=22 January 2018|accessdate=22 January 2018}}</ref> === Bethlehem Steel FC === Na Jenụwarị 2018, Mbaizo bịanyere aka na Bethlehem Steel FC, ndị otu USL nke Philadelphia Union.<ref name="BSFCsign">{{Cite web|url=https://www.philadelphiaunion.com/post/2018/01/22/bethlehem-steel-fc-acquire-defender-olivier-mbaizo|author=Tom Via|title=Bethlehem Steel FC Acquire Defender Olivier Mbaizo|publisher=Philadelphia Union|date=22 January 2018|accessdate=22 January 2018}}</ref> Òtù ahụ kpọkọtara ya na onye ntorobịa Cameroon ibe ya, Eric Ayuk. === Philadelphia Union === Ka ọ na-erule Eprel 2018, Mbaizo bịanyere aka na Bethlehem Steel's MLS affiliate Philadelphia Union mgbe ọ masịrị ndị otu mbụ n'oge ọzụzụ akpọrọ preseason n'asụsụ bekee . Mgbe ọ bịanyere aka na Union, a ga-agbazinye Mbaizo azụ na Betlehem maka oge 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.mlssoccer.com/post/2018/04/17/philadelphia-union-sign-cameroonian-international-olivier-mbaizo|title=Philadelphia Union sign Cameroonian international Olivier Mbaizo|author=Dave Zeitlin|work=MLSsoccer.com|date=17 April 2018|accessdate=18 November 2020}}</ref> O mere egwuregwu mbụ ya maka Union na Septemba, malite na mmeri 2–0 megide Sporting Kansas City .<ref>{{Cite web|url=https://www.philadelphiaunion.com/post/2018/09/23/box-score-union-2-0-sporting-kansas-city|title=BOX SCORE: Union 2-0 Sporting Kansas City|work=philadelphiaunion.com|date=23 September 2018|accessdate=18 November 2020}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Mbaizo arụsiela ọrụ ike n'ọkwa ndị otu mba Cameroon malite na U17s na 2014 ma na nso nso a na-enweta oku maka ọzụzụ na ndị otu okenye. N'afọ 2017, ọ pụtara na ndị Cameroon U-20 maka 2017 Africa U-20 Cup of Nations . Ọ malitere egwuregwu atọ ahụ ma gbaa nkeji ọ bụla nke Group Stage nke otu ahụ. Mbaizo nyere goolu na egwuregwu nke abụọ ha na asọmpi ahụ, mmeri 4–1 meriri Sudan na 2 Machị 2017.<ref name="BSFCprofile">{{Cite web|url=http://www.bethlehemsteelfc.com/olivier-mbaizo|title=Olivier Mbaizo {{!}} Bethlehem Steel Profile|publisher=Bethlehem Steel FC|date=22 January 2018|accessdate=22 January 2018}}</ref> Mbaizo nwetara oku mbụ ya na Nọvemba 2020 maka asọmpi iru eru nke 2021 Africa Cup of Nations . Ọ malitere na Cameroon na Nọvemba 12, malite na mmeri 4–1 megide Mozambique.<ref>{{Cite web|url=https://www.philadelphiaunion.com/post/2020/11/12/mbaizo-earns-first-start-cameroon|title=Mbaizo earns first start with Cameroon|publisher=Philadelphia Union|date=12 November 2020|accessdate=12 November 2020}}</ref> == Ọnụọgụgụ ọrụ == {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="3" |Bethlehem Steel FC |2018 | rowspan="2" |USL Championship |24 |0 | colspan="2" | - |0 |0 |2<ref group="lower-alpha" name="USLPO">Appearances in the USL Cup Playoffs</ref> |0 |26 |0 |- |2019 |9 |1 | colspan="2" | - |0 |0 |0 |0 |9 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !33 !1 !0 !0 !0 !0 !2 !0 !35 !1 |- | rowspan="5" |Philadelphia Union |2018 | rowspan="4" |Major League Soccer |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |0 |0 |1 |0 |- |2019 |3 |0 |1<ref group="lower-alpha" name="USOC">Appearances in the [[U.S. Open Cup]]</ref> |0 | colspan="2" | - |0 |0 |4 |0 |- |2020 |14 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |0 |0 |14 |0 |- |2021 |30 |0 | colspan="2" | - |6<ref group="lower-alpha" name="CCL">Appearances in the [[CONCACAF Champions League]]</ref> |0 |1 |0 |37 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !48 !0 !1 !0 !6 !0 !1 !0 !56 !0 |- ! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ !81 !1 !1 !0 !6 !0 !3 !0 !91 !1 |} {{Reflist|group=lower-alpha}} [[Usòrò:CINvBST 2018-06-13 - Olivier Mbaizo (44657035814) (cropped).jpg|thumb]] === Mba ụwa === {{updated|match played 4 June 2021|<ref name=NFT>{{NFT player |id=65204|name=Mbaizo, Olivier |accessdate=4 June 2021}}</ref>}} {| class="wikitable" style="text-align: center" |+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="6" |Kamerun |2016 |1 |0 |- |2017 |0 |0 |- |2018 |0 |0 |- |2019 |0 |0 |- |2020 |2 |0 |- |2021 |1 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !4 !0 |} == Nsọpụrụ == '''Philadelphia Union''' * Ọta ndị nkwado: 2020<ref>{{Cite news|url=https://www.mlssoccer.com/post/2020/11/07/philadelphia-union-win-2020-mls-supporters-shield-regular-seasons-final-day|title=Philadelphia Union win 2020 MLS Supporters' Shield on regular season's final day|publisher=Major League Soccer|date=8 November 2020|accessdate=9 November 2020}}</ref> === Camaroon === * Asọmpi AFCON nke atọ 2021-22.<ref>{{Cite news|author=AfricaNews|title=Cameroon beats Burkina Faso to end AFCON 2021 in third place {{!}} Africanews|language=en|work=Africanews|url=https://www.africanews.com/2022/02/06/cameroon-beats-burkina-faso-to-end-afcon-2021-in-third-place/#:~:text=Cameroon%20made%20a%20spectacular%20comeback,third%20place%20in%20the%20AFCON.|accessdate=2022-02-06}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] e8sgo4j5ptc92wlln3comorfsju94ay Osei Bonsu Amoah 0 13858 85557 77541 2022-07-28T02:28:08Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox officeholder|honorific-prefix=|name=Osei Bonsu Amoah|honorific-suffix=|image=|imagesize=|smallimage=<!--If this is specified, "image" should not be.-->|alt=|caption=|order=|office=Deputy Minister|term_start=March 2017|term_end=|president=[[Nana Akuffo-Addo]]|predecessor=|successor=''Incumbent''|birth_date=<!--{{birth year and age|1956}} or {{Birth date and age|1977|11|04}}-->|birth_place=[[Ghana]]|death_date=|death_place=|restingplace=|restingplacecoordinates=|birthname=|nationality=[[Ghanaian]]|party=[[New Patriotic Party]]|otherparty=<!--For additional political affiliations-->|spouse=|relations=|children=|residence=|alma_mater=|occupation=|profession=|cabinet=|committees=|portfolio=|signature=|signature_alt=|website=|footnotes=|blank1=|data1=|blank2=|data2=|blank3=|data3=|blank4=|data4=|blank5=|data5=}} [[Usòrò:OSEI BONSU AMOAH.jpg|thumb]] '''Osei Bonsu Amoah''' (amụrụ n'abali iri n' ise nke ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1961) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana na onye otu nzuko omeiwu nke asaa nke Republic nke anọ nke Ghana ma na-anọchite anya ndị Akwapim South Constituency na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Ghana n'okpuru ọkọlọtọ nke New Patriotic Party .<ref name="gog">{{Cite web|url=http://www.ghana.gov.gh/index.php/governance/deputy-ministers|title=Deputy Ministers|publisher=Government of Ghana|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="graph">{{Cite web|url=http://www.graphic.com.gh/news/general-news/akufo-addo-releases-names-of-deputy-ministers-designate.html|title=Akufo-Addo releases names of 50 deputy and 4 more ministerial nominees|publisher=Graphic Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="yen">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/90398-list-akufo-addos-50-deputy-ministers-news-ministers.html|title=List of Akufo-Addo's 50 deputy ministers and four news ministers|publisher=Yen Ghana|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="citi">{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2017/03/15/akufo-addo-names-50-deputies-4-ministers-of-state/|title=Akufo-Addo names 50 deputies, 4 ministers of state|publisher=Cifi FM Online|date=15 March 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref><ref name="ghaweb">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/religion/Akufo-Addo-picks-deputy-ministers-511811|title=Akufo-Addo picks deputy ministers|publisher=Ghana Web|date=20 February 2017|accessdate=2 August 2017}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Amoah na onwa asato, abali iri n' ise nke afo 1961. O si Aburi, obodo dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke [[Ghana|mba Ghana]].<ref name="mps">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381|title=Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-09}}</ref> Ọ nọrọ afọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Prempeh College ma nweta nzere bachelọ nke sayensị na iwu na Mahadum nke Ghana na 1985.<ref name="mps" /> Na ulo akwukwo Ghana a na- amu maka iwu ọ nwetara nzere bachelọ nke iwu na 1995.<ref name="mps" /> == Njem Oru ndọrọ ndọrọ ọchịchị == A hoputara ya n'ime ndị omeiwu nke isii nke mba nke anọ nke Ghana na abali asaa nke onwa Jenụwarị afo 2013 wee jee ozi ruo abali isii nke onwa Jenụwarị 2017. Mgbe afọ anọ nke ọrụ gasịrị, a họpụtara ya ọzọ n'ime ndị omeiwu nke asaa nke mba nke anọ nke Ghana na 7 Jenụwarị 2017 mgbe ọ nwetara 52.78% nke votu ziri ezi na ntuli aka Ghana nke afọ 2016.<ref name="mps">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381|title=Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381 "Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu"]. ''www.ghanamps.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-09</span></span>.</cite></ref> == Onodu Ọrụ == Tupu a họpụta ya n'ụlọ omeiwu, Amoah rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha nke ụtụ isi, IRS n'etiti 1988 na 1996. A họpụtara ya dị ka Enyemaka Pụrụ Iche, Ụlọ ọrụ nke Onye isi ala, ma jee ozi site na 2001 ruo 2005.<ref name="mps">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381|title=Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381 "Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu"]. ''www.ghanamps.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-09</span></span>.</cite></ref> A họpụtara ya ozugbo dị ka osote Mịnịsta na Ministry of Education Youth and Sport, O wee jee ozi site na 2005 ruo 2008.<ref name="mps">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381|title=Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381 "Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu"]. ''www.ghanamps.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-09</span></span>.</cite></ref> == Ndụ nke onwe onye == Ọ na-akọwa dị ka Onye Kraịst, ọ lụrụ onye ọka iwu ibe ya nwere ụmụ atọ.<ref name="mps">{{Cite web|url=http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381|title=Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu|work=www.ghanamps.com|accessdate=2020-02-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5381 "Ghana MPs - MP Details - Amoah, Osei Bonsu"]. ''www.ghanamps.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-09</span></span>.</cite></ref> == Edemsibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] k2uwamg6qja52ygrj1o0a0k159fh97e Stonebwoy 0 13867 85544 77550 2022-07-28T02:09:46Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Stonebwoy Burniton.JPG|thumb]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Livingstone Etse Satekla''' (a mụrụ n'ụbọchị nke ịse n'ọnwa Maachị n'afọ 1988), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Stonebwoy''', bụ onye Ghana Afropop, ụlọ ịgba egwu na onye egwu reggae. Ọ bụ onye isi oche nke Burniton Music Group. O meriri na Best International Act: Africa category n'afọ 2015 BET Awards na Artist of the Year n'afọ 2015 Ghana Music Awards.<ref>{{Cite web|author=Ameyaw Debrah|date=12 April 2015|title=Stonebwoy rules 2015 Ghana Music Awards, Sarkodie, Edem, Daddy Lumba, Pappy Kojo and more win big!|url=http://www.ameyawdebrah.com/photos-videos-stonebwoy-rules-2015-ghana-music-awards-sarkodie-edem-daddy-lumba-pappykojo-Shatta-wale-and-more-win-big/|accessdate=21 April 2015|work=ameyawdebrah.com}}</ref> Ọ bụkwa onye natara akara Billboard abụọ.<ref>{{Cite web|date=23 January 2020|title=Stonebwoy sets record as only Ghanaian act to receive 2 Billboard plaques|url=https://www.ghanamusic.com/news/news-flash/2020/01/23/stonebwoy-sets-record-as-only-ghanaian-act-to-receive-2-billboard-plaques/|accessdate=19 February 2020|work=Ghana Music|language=en-GB}}</ref> A kọwara ya dị ka eze reggae na ụlọ ịgba egwu na [[Eluàlà|Afrịka]].<ref>{{Cite news|date=15 February 2017|title=Stonebwoy Is The Best Dancehall Artiste In Ghana – Obaapa Christy|language=en-US|work=Gentlemenradio.com|url=http://gentlemenradio.com/stonebwoy-best-dancehall-artiste-ghana-obaapa-christy/|accessdate=26 August 2017}}</ref><ref>{{Cite news|date=11 May 2016|title=Ghanaians Captured In List of Best Dancehall Artistes of All Time|language=en-US|work=Ghana News Today|url=https://buzzghana.com/best-dancehall-artistes-ranking/|accessdate=26 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=Who is the dancehall king now? Stonebwoy or Shatta Wale {{!}} This will blow your mind|url=https://www.xbitgh.com/who-is-the-dancehall-king-now-stonebwoy-or-shatta-wale-this-will-blow-your-mind/|accessdate=26 August 2017|work=www.xbitgh.com|language=en-US}}</ref> Stonebwoy bụkwa onye na-eme ihe nkiri, ebe ọ pụtara na ihe nkiri Happy Death Day na ''aha m bụ Ramadan'' .<ref>{{Cite web|date=13 June 2018|title=Stonebwoy stars in new Kobi Rana movie, premieres this weekend|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/my-name-is-ramadan-stonebwoy-stars-in-new-kobi-rana-movie-premieres-this-weekend/dzndsy5|accessdate=5 January 2019|work=Entertainment|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya zuru ụwa ọnụ maka ịdị ọcha.<ref>{{Cite web|date=2 October 2019|title=Stonebwoy made Global Ambassador for Sanitation|url=https://theindependentghana.com/stonebwoy-made-global-ambassador-for-sanitation/|accessdate=3 October 2019|work=The Independent Ghana|language=en-GB}}</ref> Na Septemba 2019, emere ya onye nnọchi anya nke Voltic Natural Mineral Water.<ref>{{Cite web|date=20 September 2019|title=Voltic signs Stonebwoy as brand ambassador|url=https://theindependentghana.com/voltic-signs-stonebwoy-as-brand-ambassador/|accessdate=3 October 2019|work=The Independent Ghana|language=en-GB}}</ref> Ọ bụ onye nnọchi anya Tecno mobile na Ghana.<ref>{{Cite web|date=2020-09-11|title=TECNO Mobile makes Stonebwoy brand ambassador|url=https://citinewsroom.com/2020/09/tecno-mobile-makes-stonebwoy-brand-ambassador/|accessdate=2022-05-03|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> N'afọ 2022, ọ bịanyere aka na Universal Music Group's Def Jam Recordings, na ya bụ ọkọlọtọ Def Jam Recordings Africa.<ref>{{Cite web|author=Courage|first=Onyema|title=Universal Music Group signs Stonebwoy to Def Jam Africa|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/universal-music-group-signs-stonebwoy-to-def-jam-africa/j7pr0yk|work=Pulse Nigeria|accessdate=10 May 2022|language=en|date=3 May 2022}}</ref> Ọ dị njikere ime abọm atọ n'okpuru akara ahụ. [https://mobile.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-urges-support-after-signing-global-deal-with-Def-Jam-Africa-1531370] == Ndụ na ọrụ egwu ya == [[Usòrò:MCDementor2014.jpg|thumb]] A mụrụ Stonebwoy "stoneboy" na Ashaiman na mpaghara Greater Accra nke Ghana wee malite ịme egwu n'oge ọ malitere ịga akwụkwọ. Ọ ghọtara nkà ya na ikike ya dị ka onye na-ede abụ na onye na-ede edemede mgbe ọ dị obere, na-echeta edemede na ime ihe nkiri dị ka afọ nke anọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị.<ref>{{Cite web|url=https://www.reggaeville.com/artist-details/stonebwoy/about/|title=Biography: Stonebwoy|author=reggaeville|work=www.reggaeville.com|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na Methodist Day Secondary School n'otu afọ ahụ na rapper Sarkodie ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum nke Professional Studies iji nweta nzere na ahịa na 2013.<ref>{{Cite web|title=Mr|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/people/person.php?ID=1244&mode=biography|author=Lawal|first=Saheed|work=Ghanaweb}}</ref> Satekla lụrụ Louisa Ansong Satekla, nwere ụmụ abụọ.<ref>{{Cite web|author=Mensah|first=Jeffrey|date=2022-01-20|title=9 photos and facts about Stonebwoy's wife that prove she is a beauty with brains|url=https://yen.com.gh/entertainment/celebrities/200890-dr-louisa-10-most-beautiful-photos-of-stonebwoys-wife-as-she-celebrates-her-birthday/|accessdate=2022-05-03|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Wife-celebrate-2-years-of-marriage-755532|title=Stonebwoy and Wife celebrate 2-years of marriage|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> Louisa bụ dọkịta ezé. == Nghọta na ụdị egwu ya == Stonebwoy na-abụkarị ragga na Jamaican Patois (Patwa ma ọ bụ Patwah), a na-ewerekwa ya dị ka "onye na-ese ihe dị iche iche" n'ihi ụdị egwu dị iche iche o nwere. N'afọ 2015, ọ natara ọtụtụ onyinye na nhọpụta sitere na "Artist of the Year" ruo "''Album'' of the Year". Abọm ya nke abụọ, Necessary Evil, bụ onye natara 3 Ghana Music Awards site na nhọpụta 6.<ref name="2015Ghana">{{Cite web|date=12 April 2015|title=Winners For 2015 Ghana Music Awards|url=http://www.zionfelix.com/winners-2015-ghana-music-awards/|accessdate=21 April 2015|publisher=Bigx.com}}</ref> Nana Appiah Mensah, onye isi ụlọ ọrụ na-ere ahịa ọla edo Menzgold, zigara Stonebwoy okwu agbamume na Instagram maka Stonebwoy ịkwado.<ref>{{Cite web|url=https://citinewsroom.com/2019/04/18/nam-1-bigs-up-stonebwoy-asks-for-gods-blessings-for-him/|title=NAM 1 'bigs up' Stonebwoy; asks for God's blessings for him|author=Dadzie|first=Kwame|date=18 April 2019|work=Citi Newsroom|language=en-US|accessdate=20 April 2019}}</ref> Na 18 Eprel 2019, Nana Appiah Mensah biputere foto nke ụlọ ịgba egwu Stonebwoy na-ekwu na ọ dị mpako maka onye isi ala Bhim Nation maka ịgbachitere ya nakwa na Chineke gọzie ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghbase.com/nam1-praises-stonebwoy-after-he-defended-him-massively-screenshot/|title=NAM1 Praises Stonebwoy After He Defended Him Massively (+Screenshot)|date=18 April 2019|work=GhBase•com™|language=en-US|accessdate=20 April 2019}}</ref> E depụtara ya dị ka akụkụ nke afọ 2019 (iri ise) ndị isi oche na-eto eto ịrị ise, site n'aka YCEO na Avance media. Ndepụta ahụ nke e bidoro na mbido afọ 2018, bụ nke e depụtara iji kwanyere ndị na-eto eto a ma ama ùgwù na-agbaso usoro nke inye ngwọta maka ụfọdụ nsogbu dị mkpa nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.classfmonline.com/1.12409249#stonebwoy-named-among-2019-top-50-young-ceos-in-ghana|title=Stonebwoy named among 2019 Top 50 Young CEOs in Ghana|author=Apinga|first=David|work=www.classfmonline.com/1.12409249#stonebwoy-named-among-2019-top-50-young-ceos-in-ghana|language=en|accessdate=3 June 2019}}</ref> == Ọrụ Ebere ya == Stonebwoy guzobere 'Ntọala Livingstone '.<ref>{{Cite web|title=Photos: Stonebwoy Sponsors 5 Students From Alma Mater to Celebrate His Mum's Birthday|url=http://livefmghana.com/2017/01/20/photos-stonebwoy-sponsors-5-students-alma-mater-celebrate-mums-birthday/|work=livefmghana.com|accessdate=3 January 2018}}</ref> Na Jenụwarị 2017 ntọala ahụ kwupụtara ngwugwu nkwado maka ụmụ akwụkwọ ise nke Tema Methodist Day Senior High School, ụlọ akwụkwọ ya.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy's Foundation Sponsors Five Students Of His Former High School (See Photos Of Ceremony)|url=https://www.ghanacelebrities.com/2017/01/21/stonebwoys-foundation-sponsors-five-students-former-high-school-see-photos-ceremony/|work=www.ghanacelebrities.com|accessdate=3 January 2018}}</ref> Stonebwoy emepeela ụlọ ahịa ahịa BHIM na Ashaiman. A na-eji ego enwetara site na ụlọ ahịa ahụ iji kwado ihe omume nke Ntọala Livingstone. == Nkwado onwere == A kpọrọ Stonebwoy onye nnọchi anya Brand maka 'Big Boss' n'oge na-adịbeghị anya, ihe ọṅụṅụ ike ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/November-29th/stonebwoy-named-brand-ambassador-for-big-boss-energy-drink.php|title=Stonebwoy named brand ambassador for 'Big Boss' energy drink|work=www.myjoyonline.com|accessdate=13 January 2020}}</ref> Na Septemba 2020, a kpọrọ Stonebwoy onye nnọchi anya Tecno Mobile ma kpughee Camon 16 Series na Ọktọba 2020.<ref>{{Cite web|date=2020-09-11|title=TECNO Mobile makes Stonebwoy brand ambassador|url=https://citinewsroom.com/2020/09/tecno-mobile-makes-stonebwoy-brand-ambassador/|accessdate=2020-09-26|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Stonebwoy unveils TECNO CAMON 16 series|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/stonebwoy-unveils-tecno-camon-16-series.html|accessdate=2020-10-11|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Njem ụwa ya na arụmọrụ ya a ma ama == Stonebwoy malitere njem ụwa ya na mpaghara Euro n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2014.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy tours Europe|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-tours-Europe-310238|work=www.ghanaweb.com|date=23 May 2014|accessdate=3 January 2018}}</ref> Ọ rụrụ na Germany, Italy, Spain na [[Austria]]. Njem Canada-America ya n'afọ 2016 hụrụ ya ka ọ na-eme ihe nkiri na New York City, [[Ohaïyo|Ohio]], Philadelphia na Ontario. N'otu afọ ahụ, ọ na-eme ka Perth, Melbourne, Brisbane na Sidney niile na Australia.<ref>{{Cite web|url=http://www.georgebritton.com/events/articles/pages/97d4e680-4d56-487d-a004-3d65ff5dd5d6|work=www.georgebritton.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180104083332/http://www.georgebritton.com/events/articles/pages/97d4e680-4d56-487d-a004-3d65ff5dd5d6|title=Stonebwoy Live In Australia|archivedate=4 January 2018|accessdate=25 March 2019}}</ref> Njem Euro nke abụọ ya hụrụ ya ka ọ na-aga Nordic iji mee ka ndị na-akwado ya nwee obi ụtọ na Denmark, Finland na Sweden na nkeji iri na ise ikpeazụ nke afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy set for European tour|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-set-european-tour|work=www.musicinafrica.net|date=19 July 2017|accessdate=3 January 2018}}</ref> Stonebwoy rụrụ na Reggae Sumfest, Afro nation festival na [[Portugal]], Rotterdam reggae festival, Uppsala Reggae Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/stonebwoy-performs-at-jamaica-s-reggae-sumfest-today.html|work=www.graphic.com.gh|accessdate=9 August 2019|title=Stonebwoy performs at Jamaica's Reggae Sumfest today}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2019/08/01/stonebwoy-set-to-perform-at-afronation-concert-in-portugal-with-busy-signal-kranium-and-others/|title=Stonebwoy Set To Perform At AfroNation Concert In Portugal With Busy Signal, Kranium And Others|date=1 August 2019|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=9 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/51110/stonebwoy-thrills-audience-at-reggae-festival-in-germany.html|title=Stonebwoy Thrills Audience At Reggae Festival In Germany|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/June-15th/stonebwoy-gears-up-for-shuga-summer-tour.php|title=Stonebwoy gears up for Shuga Summer Tour|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> Rototom Sunsplash.<ref>{{Cite web|url=https://rototomsunsplash.com/en/invitado/stonebwoy/|title=Stonebwoy|work=Rototom Sunsplash|language=en-US|accessdate=7 September 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.thestartmagazine.com/article/19ed2d42-015d-4169-87cc-590ed0dad5d6|title=Start Magazine|work=www.thestartmagazine.com|accessdate=7 September 2019}}</ref> == Esemokwu Ọnwere == N'abalị iri na asatọ nke ọnwa Mee afọ 2019, n'oge mbipụta nke iri abụọ nke Nrite Egwụ nke Vodafone Ghana, esemokwu bilitere n'etiti ndị na-eso ụzọ Stonebwoy na onye iro egwu ya bụ Shatta Wale na ndị na-akwado ya, nke mere ka Stonebwoy wepụta égbè n'elu ikpo okwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.aacehypez.net/news/entertainment-news/stonebwoy-crowned-best-african-reggae-dancehall-entertainer-at-the-38th-irawma/|title=Stonebwoy crowned Best African Reggae/Dancehall Entertainer at the 38th IRAWMA|work=AaceHypez|date=22 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-news-shatta-wale-stonebwoy-arrested1.html|title=Shatta Wale, Stonebwoy arrested|date=20 May 2019|work=www.graphic.com.gh|accessdate=25 May 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/127871-2019-vgma-shatta-stonebwoy-detained-police-cells-overnight-stage-clash-video.html|title=TShatta Wale and Stonebwoy detained in police cells overnight over clash at VGMA 2019 (video) - YEN.COM.GH|date=26 May 2019|work=yen.com.gh|accessdate=26 May 2019}}</ref> E jidere ha abụọ ma jide ha n'echi ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/VGMAs-2019-Shatta-Wale-Stonebwoy-arrested-over-chaos-on-stage-747694|title=VGMAs 2019: Shatta Wale, Stonebwoy arrested over chaos on stage|work=www.ghanaweb.com|date=20 May 2019|language=en|accessdate=18 October 2019}}</ref> Ha abụọ pụtara n'ụlọ ikpe ebe ha kwuru na ha abụghị ikpe mara ha maka ebubo ha abụọ mgbe nke ahụ gasịrị, e nyere ha mgbapụta nke GH ’50,000 nke ọ bụla. Ndị Charterhouse napụrụ ha ihe nrite ha nwetara n'abalị ahụ, ndị nhazi machibidoro ha iwu ruo mgbe ebighi ebi.<ref>{{Cite web|url=http://pan-african-music.com/en/stonebwoy-shatta-wale-beef/|title=A brief history of the Stonebwoy and Shatta Wale beef|author=Media|first=Numeriq|date=1 July 2019|work=Pan African Music|language=en-UK|accessdate=18 October 2019}}</ref> Ha mere udo n'ụbọchị nke iri atọ n'otu ọnwa ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/entertainment/58868/shatta-wale-and-stonebwoy-finally-make-peace-vide.html|title=Shatta Wale and Stonebwoy finally make peace (Video)|author=Journalist|first=Mustapha Attractive|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=18 October 2019}}</ref> E wepụrụ mmachibido iwu ya na ihe ngosi Awards na mbipụta nke afọ 2022 nke ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref> == Ihe Ngosi == Satekla ewepụtala abọm studio anọ na ọtụtụ egwu ndị ọzọ kemgbe afọ 2012. === 2012: ''Grade 1 Album'' === N'okpuru "Samini Music", Stonebwoy dekọrọ egwu mbụ ya "Climax" nke gosipụtara Samini na "Ghetto Love" nke gosipụtara Irene Logan. Egwu abụọ ahụ mere ka a họpụta ya na Ghana Music Awards. Mgbe ngosi a gasịrị, ọ wepụtara abọm izizi ya "Grade 1 Album". Abọm ahụ nwere egwu iri na asaa nke gosipụtara ndị ama ama na Ghana na.<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy Burniton released debut album "Grade #1|url=https://www.dancehallreggaeworld.com/stonebwoy-burniton-released-debut-album-grade-1.html|work=www.dancehallreggaeworld.com|accessdate=3 January 2018}}</ref> === 2014: ''Ihe Ọjọọ Dị Mkpa'' === A tọhapụrụ ya na Nọvemba 23, 2014; ọ bụ abọm egwu iri abụọ na itoolu nke gosipụtara ụdị Sarkodie. Ọ gụnyere egwu dịka Baafira, Sneaky, Gbedegbede, Candy, mmekọrịta nke pull up, na Cant Cool.[https://ghanandwom.net/stonebwoy-necessary-evil/] === 2017: ''Akwụkwọ ozi nke Mama'' === A tọhapụrụ ya na 12 Disemba 2017; Epistles of Mama raara nye nne Satekla nwụrụ anwụ aha ya bụ Oriakụ Catherine Lucy Aku Ametepe Satekla. Abọm egwu iri abụọ na anọ ahụ nwere Sean Paul, King Promise, [[Burna Boy]].<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy – Epistles of Mama (Full Album)|url=http://www.ghanamotion.com/stonebwoy-epistles-of-mama-full-album/|work=www.ghanamotion.com|accessdate=3 January 2018}}</ref> Abọm ahụ ruru ọnụ ọgụgụ iri na atọ (13) na chaatị Billboard n'elu abọm 200 n'ụwa niile.<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Web|title=Winning! Stonebwoy makes it on Billboard Chart|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Winning-Stonebwoy-makes-it-on-Billboard-Chart-504618|work=www.ghanaweb.com|publisher=Ghana Web|accessdate=24 March 2018}}</ref> N'afọ 2018 'Epistles Of Mama (EOM)' bụ abọm nke abụọ kachasị mma n'ụwa dịka reggaeville si kwuo.<ref name="Number2">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/january-19th/stonebwoys-epistles-of-mama-album-rated-number-2-in-the-world.php|title=Stonebwoy's 'Epistles Of Mama' album rated number 2 in the world|date=19 January 2018|work=www.myjoyonline.com|accessdate=13 January 2019}}</ref> YouTube kwanyeere Album ahụ ùgwù maka ịkụ ihe karịrị nde mmadụ iri.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/YouTube-honours-Stonebwoy-s-Epistles-of-Mama-EOM-album-701757|title=YouTube honours Stonebwoy's Epistles of Mama (EOM) album {{!}} Entertainment 18 November 2018|work=www.spanzy ghanaweb.com|accessdate=13 January 2019}}</ref> === ''2020: Anloga Junction'' === Na 24 Eprel 2020, Stonebwoy wepụtara abọm studio nke anọ ya nke gosipụtara ndị dịka Keri Hilson (US), Nasty C (SA), Diamond Platnumz (Tanzania), Alicai Harley (Jamaica), Jahmiel (Jamaica), Zlatan (Nigeria), Kojo Antwi (Ghana), Chivv (Netherlands) na Spanker (Netherlands).<ref name="FeaturesTop">{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-features-top-artists-anloga-junction-album|title=Stonebwoy features top artists on Anloga Junction album|date=24 April 2020|work=Music In Africa|language=en|accessdate=24 April 2020}}</ref> Ya na ndị na-emepụta egwu dị ka Mix Master Garzy, Streetbeatz, M.O.G. Beatz, Spanker, Riga, Phantom, iPappi na ndị ọzọ ha na ya rụkọrọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/road-to-anloga-junction-stonebwoy-tells-it-all-at-album-listening-on-joy-prime/|title=Road to 'Anloga Junction' - Stonebwoy tells it all at album listening on Joy Prime|date=24 April 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 April 2020}}</ref> === Egwu owu === {| class="wikitable" |+ !Afọ !Aha !Abọm !Ref. |- | rowspan="6" |2012 |Ọsọ Rat | rowspan="6" |Ọkwa 1 |<ref>{{Cite web|url=https://perez212.com/stonebwoy-rat-race-prod-by-ephraim/|title=StoneBwoy – Rat Race (Prod By. Ephraim)|date=21 November 2018|work=Perez212.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Isi elu / n'elu eluigwe |<ref>{{Cite web|url=http://www.hitxgh.com/stonebwoy-ft-edem-sky-prod-kaywa/|title=Download Stonebwoy ft. Edem - Above The Sky (Prod. by Kaywa)|author=Media|first=HitzGh|date=30 April 2016|work=HitxGh.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Kiss n Cry |<ref>{{Cite web|url=http://glosaentercom.blogspot.com/2018/05/stonebwoy-kiss-and-cry.html|title=StoneBwoy-Kiss And Cry.|work=Glosa Entercom|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Biko, agala |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanalive.tv/2018/07/25/stonebwoy-releases-latest-jam-please-dont-go/|title=Stonebwoy releases latest jam 'Please Don't Go'|author=Essah|first=Helena|date=25 July 2018|work=Ghana Live TV|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Onumade |<ref>{{Cite web|url=https://ameyawdebrah.com/see-this-stonebwoy-feat-tinny-onumade/|title=See This: Stonebwoy Feat. Tinny - Onumade|author=Debrah|first=Ameyaw|date=26 March 2013|work=AmeyawDebrah.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Agoro |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaclasic.com/stonebwoy-agoro-ft-samini-prod-by-jmj/|title=StoneBwoy – Agoro (Ft Samini) (Prod By JMJ)|author=Jamie|date=30 March 2017|work=Ghanaclasic.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- | rowspan="3" |2013 |Party Ọzọ | rowspan="14" |Ihe Ọjọọ Dị Mkpa |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-party-again-ft-vibz/|title=Stonebwoy – Party Again ft Vibz|author=ghanamotion|date=24 October 2013|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Bilie elu |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-pull-up-produced-by-mixmasta-garzy/|title=Stonebwoy – Pull Up (Produced by MixMasta Garzy)|author=ghanamotion|date=27 December 2012|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Mba Sir |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-stonebwoy-no-sir-remix-feat-burna-boy-prod-by-beatz-dakay/rbnqw88|title=Stonebwoy - No Sir (Remix) feat. Burna Boy (Prod. by Beatz Dakay)|date=2 October 2015|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- | rowspan="11" |2014 |Ọjọọ |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-wicked-feat-gappy-ranks/|title=StoneBwoy - Wicked - Feat - Gappy Ranks|work=GhXclusives.Com|language=en-GB|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |N'ụzọ anụ ahụ |<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/music/stonebwoy-brings-physically.html|title=Stonebwoy brings 'Physically'|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Mba Bhim |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/stonebwoy-dancehall-star-starts-off-the-new-year-with-visuals-for-bhim-nation/5e51301|title=Dancehall Star Starts Off The New Year With Visuals For "Bhim Nation"|date=2 January 2015|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Baafira |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/new-music-stonebwoy-baafira-feat-sarkodie-prod-by-beatz-dakay/0wk3snk|title=Stonebwoy – Baafira Feat. Sarkodie (Prod. by Beatz Dakay)|date=11 November 2014|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Ex Boyfriend |<ref>{{Cite web|url=https://www.newsghana.com.gh/stonebwoy-realeases-new-music-ex-boyfriend/|title=Stonebwoy Releases New Music, Ex Boyfriend|date=14 January 2014|work=News Ghana|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Can't Cool |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-cant-cool-prod-by-richie/|title=Stonebwoy – Can't Cool (Prod by Richie)|author=ghanamotion|date=5 May 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Ọ Dị Mma |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-so-real-butterfly-effect-riddim/|title=Stonebwoy – So Real (Butterfly Effect Riddim)|author=ghanamotion|date=6 October 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Gwaan |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-gwaan-evidence-riddim-mixed-by-beatz-dakay/|title=Stonebwoy – Gwaan (Evidence Riddim) (Mixed by Beatz Dakay)|author=ghanamotion|date=26 August 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Ezigbo Onye Agha |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-real-warrior-the-last-breathe-riddim/|title=StoneBwoy – Real Warrior (The Last Breathe Riddim)|author=ghanamotion|date=10 December 2013|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Onye Ogbugbu |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-murderer-ft-cara-braia-prod-by-beatz-dakay/|title=Stonebwoy – Murderer ft Cara Braia (Prod by Beatz Dakay)|author=ghanamotion|date=15 April 2014|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |More Gyal |<ref>{{Cite web|url=http://www.ghanandwom.net/stonebwoy-more-gyal-feat-dxd-prod-by-beatzdakay/|title=Stonebwoy - More Gyal (Feat DXD) (Prod by BeatzDakay)|author=Epicmetrics|date=10 June 2014|work=GhanaNdwom.net|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |2015 |Gaa Elu | rowspan="21" |Non-album single |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/ece-frontpage/new-music-stonebwoy-go-higher-prod-by-beatz-dakay/dgyr189|title=Stonebwoy - Go Higher (Prod. by Beatz Dakay)|date=16 July 2015|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Mightylele |<ref>{{Cite web|url=http://citifmonline.com/2015/12/03/stonebwoy-releases-new-song-ahead-of-d2r2015/|title=Stonebwoy releases new song ahead of #D2R2015|author=Tsikata|first=Mawuli|date=3 December 2015|work=citifmonline.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- | rowspan="9" |2016 |Ndị Dey |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-people-dey/|title=Stonebwoy – People Dey (Prod by Beatz Dakay)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 May 2016|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Anyị mere ya |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-We-Made-It-Feat-Mugeez-Prod-By-Awaga-448534|title=Stonebwoy – We Made It (Feat Mugeez) (Prod. By Awaga) {{!}} Music 17 June 2016|work=www.ghanaweb.com|date=17 June 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Nsogbu |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-problem-prod-beatzdakay/|title=StoneBwoy – Problem (Prod By BeatzDakay)|author=NytMare|first=Blogger's|date=28 September 2016|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Ụlọ ọrụ ikpeazụ |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/new-music-stonebwoy-last-station-feat-tekno-prod-by-tekno/vnvq7br|title=Stonebwoy - Last Station feat. Tekno (Prod. by Tekno)|date=5 November 2016|work=Entertainment|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Guy Guy |<ref>{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2016/01/18/new-music-stonebwoy-ft-bisa-kdei-guy-guy/|title=New Music: Stonebwoy ft. Bisa Kdei 'Guy Guy'|date=18 January 2016|work=Live 91.9 FM|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Sapashini |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanacelebrities.com/2016/09/05/stonebwoy-releases-new-track-sapashini-celebrate-enskinment/|title=Stonebwoy Releases New Track 'Sapashini' To Celebrate Enskinment|date=5 September 2016|work=GhanaCelebrities.Com|language=en-US|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Ụbọchị ọ bụla |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-Any-Day-Prod-by-Beatz-Dakay-444315|title=Stonebwoy – Any Day (Prod. by Beatz Dakay) {{!}} Music 2 June 2016|work=www.ghanaweb.com|date=2 June 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Isi Inna na-arịa ọrịa |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Stonebwoy-releases-Sick-Inna-Head-ft-Burna-Boy-419738|title=Stonebwoy releases 'Sick Inna Head' ft. Burna Boy {{!}} Music 29 February 2016|work=www.ghanaweb.com|date=29 February 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- |Site n'aka Grace |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/New-Music-Stonebwoy-releases-By-Grace-404682|title=New Music: Stonebwoy releases 'By Grace' {{!}} Music 2 January 2016|work=www.ghanaweb.com|date=2 January 2016|accessdate=12 January 2019}}</ref> |- | rowspan="5" |2017 |Aha M |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-my-name-forever-riddim/bn7cg1g|title=Stonebwoy - My Name (Forever Riddim)|date=23 May 2017|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Come From Far (Wo Gb3 J3k3) |<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/new-music-stonebwoy-come-from-far-wo-gb3-j3k3-prod-by-masta-garzy/8tbvrry|title=Stonebwoy - Come From Far (Wo Gb3 J3k3) (Prod. by Masta Garzy)|date=20 April 2017|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Ịda Ọzọ |<ref>{{Cite web|url=https://ghkings.com/stonebwoy-falling-again-kojo-funds-music-video/|title=Stonebwoy - Falling Again (Feat Kojo Funds) — Music Video - GhKings|work=ghkings.com|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Onye dike |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/If-I-die-today-I-die-a-hero-Stonebwoy-588510|title=If I die today, I die a hero – Stonebwoy|work=www.ghanaweb.com|date=6 October 2017|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Enkulenu |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Gabriel-Myers-Hansen-reviews-Stonebwoy-s-Enku-Lenu-520430|title=Gabriel Myers Hansen reviews Stonebwoy's 'Enku Lenu'|work=www.ghanaweb.com|date=20 March 2017|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- | rowspan="8" |2018 |Ndị Iro Na-asọ oyi |<ref>{{Cite web|url=https://enewsgh.com/2018/03/dirty-enemies-asamoah-gyan-stonebwoy-partner-new-music-snippet/|title=Dirty Enemies! Asamoah Gyan & Stonebwoy partner on new music [+ snippet]|date=2 March 2018|work=Proudly Ghanaian! {{!}} Enews|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Kpo K3K3 |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-kpo-k3k3-ft-kwesi-arthur-x-medikal-x-kelvyn-boy-x-darkovibes/|title=StoneBwoy – Kpo K3k3 ft. Kwesi Arthur x Medikal x Kelvyn Boy x Darkovibes|author=NytMare|first=Blogger's|date=7 December 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Iguzosi ike n'ihe |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-loyalty-prod-prinxonthedeat/|title=Stonebwoy – Loyalty (Prod. by Prinxonthedeat)|author=NytMare|first=Blogger's|date=31 January 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Echi |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-tomorrow-attitude-riddim-prod-brainy-beatz/|title=StoneBwoy – Tomorrow (Attitude Riddim) (Prod. by Brainy Beatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=26 March 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Smile Time Done (S.T.D/Worldwide) |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-smile-time-done-s-t-d-worldwide/|title=Stonebwoy – Smile Time Done (S.T.D/Worldwide)|author=NytMare|first=Blogger's|date=1 November 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Ihe kacha bụrụ nke mbụ |Akwụkwọ ozi nke Mama | |- |Wame | rowspan="2" |Non-album single |<ref>{{Cite web|url=https://ghanaguardian.com/new-music-stonebwoy-releases-banger-feat-cassper-nyovest-wame|title=New Music: Stonebwoy releases banger feat. Cassper Nyovest – Wame|work=The Ghana Guardian News|language=en|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- |Top Skanka |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-top-skanka-prod-by-undabeatz/|title=StoneBwoy – Top Skanka (Prod. by UndaBeatz)|author=NytMare|first=Blogger's|date=31 August 2018|work=Ghanamotion.com|language=en-US|accessdate=3 March 2019}}</ref> |- | rowspan="9" |2019 |Shuga |Non-album single |<ref>{{Cite web|url=http://livefmghana.com/2019/04/23/new-music-stonebwoy-ft-beenie-man-shuga/|title=New Music: Stonebwoy ft. Beenie Man – 'Shuga'|date=23 April 2019|work=Live 91.9 FM|language=en-US|accessdate=23 April 2019}}</ref> |- |Mkpụrụ Tuff |Non-album single |<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-tuff-seed-video/|title=Watch Stonebwoy's New Video For 'Tuff Seed'|date=15 July 2019|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Ololo |Ọ bụghị abọm |[https://www.youtube.com/watch?v=PaMrVDHiysU <nowiki>[103]</nowiki>] |- |Nnukwu Onye isi |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://afrosages.com/stonebwoy-big-boss-prod-by-streetbeatz/|title=Stonebwoy – Big Boss (Prod. by Streetbeatz)|date=19 November 2019|work=www.afrosages.com|accessdate=22 November 2019}}</ref> |- |Ndị Ojii |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://afrosages.com/black-people-stonebwoy/|title=Black People – Stonebwoy|date=3 December 2019|work=www.afrosages.com|accessdate=4 December 2019}}</ref> |- |More |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghupload.com/stonebwoy-blessing-ft-vic-mensa/|title=Download MP3: Stonebwoy – More (Prod. by BeatzDakay)|author=Halm|date=12 December 2019|work=ghupload.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |Wepụ m |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://www.crateshub.com/music/ghana/stonebwoy-take-me-away-ft-kidi-x-kuami-eugene-prod-by-ippapi.html|title=Stonebwoy – Take Me Away Ft Kidi x Kuami Eugene - CratesHub.com|author=CratesHub|first=Alloh|work=www.crateshub.com|language=en-gb|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |Were m gaa ebe ahụ |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://jonilar.net/2019/10/18/stonebwoy-take-prod-cjthechemist/|title=Stonebwoy – Take Me There (Prod. By CjTheChemist)|date=18 October 2019|work=Jonilar|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |Lee ebe |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://ghanaguardian.com/stonebwoy-releases-new-song-titled-more|title=Stonebwoy releases new song, titled 'More'|work=The Ghana Guardian News|language=en|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- | rowspan="19" |2020 |Sobolo |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/sobolo-stonebwoys-new-release-gets-good-reviews/|title="Sobolo" - Stonebwoy's new release gets good reviews|date=19 February 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonebwoy-serves-us-sobolo/|title=Stonebwoy serves us Sobolo – museafrica|date=18 February 2020|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |Ụtụtụ ọma |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|url=http://vimnewsgh.com/stonebwoy-releases-new-single-good-morning/|title=Stonebwoy Releases New Single 'Good Morning'.|date=5 March 2020|work=Vimnewsgh|language=en|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.dcleakers.com/stonebwoy-ft-chivv-good-morning-prod-by-spanker/|title=Stonebwoy ft. Chivv - Good Morning (Prod. by Spanker)|date=5 March 2020|work=DCLeakers.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |African Party |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonewboy-releases-african-party-off-his-anloga-junction-album/|title=Stonewboy releases African Party off his Anloga Junction album – museafrica|date=6 March 2020|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref> |- |Ghọta |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/us/artist/stonebwoy/572206113|title=Stonebwoy on Apple Music|work=Apple Music|language=en-us|accessdate=9 April 2020}}</ref> |- |Le Gba Gbe |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|author=<!--Staff writer(s); no by-line.-->|title=Stonebwoy Releases Visuals for 'Le Gba Gbe'|url=https://www.broadwayworld.com/bwwmusic/article/Stonebwoy-Releases-Visuals-for-Le-Gba-Gbe-20200601|accessdate=2020-07-24|work=Broadway World|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-31|title=DOWNLOAD MP3: Stonebwoy – Le Gba Gbe (Prod. by MastaGarzy)|url=https://www.crackermusic.com/download-mp3-stonebwoy-le-gba-gbe-prod-by-mastagarzy/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US}}</ref> |- |Nhọpụta |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-05-12|title=Stonebwoy's 'Nominate' featuring Keri Hilson makes it to Billboard's digital song sales chart|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/stonebwoys-nominate-featuring-keri-hilson-makes-it-to-billboards-digital-song-sales-chart/|accessdate=2020-07-24|work=MyJoyOnline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-06-11|title=Stonebwoy releases Nominate ft. Keri Hilson in South Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-releases-nominate-ft-keri-hilson-south-africa|accessdate=2020-07-24|work=Music In Africa|language=en}}</ref> |- |Ebighị Ebi |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-10-23|title=Official Video: Stonebwoy - Ever Lasting|url=https://www.crackermusic.com/official-video-stonebwoy-ever-lasting/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US}}</ref> |- |Njem |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy – Journey (Prod. By Riga)|url=https://www.ghanaclasic.com/stonebwoy-journey-prod-by-riga/|accessdate=2020-07-24|work=Ghanaclasic.com|language=en-US}}</ref> |- |Nkuto |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|title=Anloga Junction by Stonebwoy|url=https://music.apple.com/us/album/anloga-junction/1500651510|accessdate=2020-07-24|work=Apple Music|language=en-us}}</ref> |- |Naanị Ịhụnanya |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-05-06|title=DOWNLOAD MP3:- Stonebwoy – "Only Love" Mp3 Download|url=https://awadimusic.com/download-mp3-music/stonebwoy-only-love/|accessdate=2020-07-24|work=AwadiMusic|language=en}}</ref> |- |Mmegharị |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-05-07|title=Stonebwoy – Motion ft. Jahmiel|url=https://www.dcleakers.com/stonebwoy-ft-jahmiel-motion/|accessdate=2020-07-24|work=DCLeakers.com|language=en-US}}</ref> |- |Bow Down |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy Ft. Nasty C – Bow Down (Prod. By Ipaapi) {{!}} Ghxclusives.Com|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-ft-nasty-c-bow-down-prod-by-ipaapi/|accessdate=2020-07-24|language=en-GB}}</ref> |- |Ihe dị oke mkpa |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|date=2020-04-24|title=Stonebwoy Ft. Zlatan – Critical {{!}} Ghxclusives.Com|url=https://www.ghxclusives.com/stonebwoy-ft-zlatan-critical/|accessdate=2020-07-24|language=en-GB}}</ref> |- |Madonna ojii |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy – Black Madonna ft. Diamond Platnumz [Music]|url=https://www.mp3bullet.ng/stonebwoy-black-madonna-ft-diamond-platnumz-music/|accessdate=2020-07-24|work=regioshop-hannover}}</ref> |- |Ihe oyiyi Afrịka |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|author=Mayne|title=Stonebwoy – African Idol lyrics Archives|url=https://kayflix.com/tag/stonebwoy-african-idol-lyrics/|accessdate=2020-07-24|work=kayflix|language=en-US}}</ref> |- |Ike na Olileanya |Anloga Junction |<ref>{{Cite web|author=Ndwompafie|date=2020-04-24|title=Stonebwoy – Strength & Hope (Prod. by Kabaka Pyramid)|url=https://www.ndwompafie.net/stonebwoy-strength-hope-prod-by-kabaka-pyramid/|accessdate=2020-07-24|work=Ndwompafie|language=en-US}}</ref> |- |Putuu |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|author=NytMare|first=Blogger's|date=2020-07-19|title=Stonebwoy – Putuu (Pray) (Freestyle)|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-putuu-pray-freestyle/|accessdate=2020-07-24|work=Ghanamotion.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-19|title=DOWNLOAD MP3: Stonebwoy – Putuu (Freestyle)(Pray)|url=https://www.crackermusic.com/download-mp3-stonebwoy-putuu-freestylepray/|accessdate=2020-11-04|work=CrackerMusic.com|language=en-US}}</ref> |- |Blaze Dem |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|author=NytMare|first=Blogger's|date=2020-09-14|title=Stonebwoy – Blaze Dem (Freestyle)|url=https://www.ghanamotion.com/stonebwoy-blaze-dem-freestyle/|accessdate=2020-09-26|work=Ghanamotion.com|language=en-US}}</ref> |- |Mee ka ọ rụọ ọrụ |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|author=P|first=Milca|date=2020-12-07|title=Davido and Stonebwoy Collide On "Activate" {{!}} The Source {{!}}|url=https://thesource.com/2020/12/07/davido-and-stonebwoy-collide-on-activate/|accessdate=2021-01-23|work=The Source|language=en-US}}</ref> |- | rowspan="6" |2021 |1Gad |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|date=2021-02-05|title=Stonebwoy releases prophecies in new single '1 Gad'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-releases-prophecies-in-new-single-1-Gad-1173097|accessdate=2021-07-04|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-11|title=Stonebwoy Stands Up To His Shadow In New Single '1GAD'|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-1gad-new-single/|accessdate=2021-07-04|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> |- |Anyị na-agagharị |Ọ bụghị abọm | |- |Ngọzi |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|date=2021-04-21|title=Stonebwoy & Vic Mensa Team Up In New Music Video For 'Blessing'|url=https://www.okayafrica.com/stonebwoy-vic-mensa-blessing-/|accessdate=2021-07-04|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> |- |N'èzí |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|title=Stonebwoy drops song for #FixTheCountry campaign - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/stonebwoy-drops-song-for-fixthecountry-campaign/|accessdate=2021-07-04|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-01|title=#FixTheCountry: Stonebwoy releases song to condemn Ejura killings|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/FixTheCountry-Stonebwoy-releases-song-to-condemn-Ejura-killings-1299232|accessdate=2021-07-04|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |- |Ariba |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|date=2021-09-11|title=Stonebwoy and Focalistic connect on new Amapiano sound ‘ARIBA’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Focalistic-connect-on-new-Amapiano-sound-ARIBA-1354384|accessdate=2021-09-23|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |- |Ndị nwoke anyaukwu |Ọ bụghị abọm |<ref>{{Cite web|date=2021-11-03|title=Stonebwoy lashes illegal miners in ‘Greedy Men’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-lashes-illegal-miners-in-Greedy-Men-1394290|accessdate=2021-11-05|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |} ; E gosipụtara ya n'ime * 2021: "Guns of Navarone" (<small>Sean Paul</small> <small>feat</small>. <small>Jesse Royal, Stonebwoy & Mutabaruka)</small> {| class="wikitable" |+ Ihe nrite nke Stonebwoy meriri na nhọpụta ya !Afọ !Emume onyinye !Ihe Nrite E Nyere !Ọrụ a họpụtara / onye nnata !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="7" |2015 |BET Awards |Best International Act |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/June-28th/stonebwoy-wins-2015-bet-awards-best-international-act.php|title=Stonebwoy wins 2015 BET Awards Best International Act - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Ihe nrite |Onye na-ese ihe nke afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="SetsRecord">{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/stonebwoy-sets-record-wins-reggaedancehall-artiste-award-4-times.php|title=Stonebwoy sets record, wins 'Reggae/Dancehall Artiste' award 4 times|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Reggae/Dancehall Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="SetsRecord" /> |- |All Africa Music Awards |Best African Reggae, Ragga na Dancehall |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2015/November-16th/stonebwoy-wiyaala-win-at-2015-all-africa-music-awards.php|title=Stonebwoy, Wiyaala win at 2015 All Africa Music Awards - MyJoyOnline.com|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- | rowspan="3" |MTN 4Syte Music Ihe nrite |Best Reggae/Dancehall Vidio |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="Dominates">{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/stonebwoy-dominates-4syte-awards|title=Stonebwoy dominates 4Syte Awards|date=17 November 2015|work=Music In Africa|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Vidio kacha mma |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="Dominates" /> |- |Onye na-ese ihe kachasị emetụta |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="Dominates" /> |- | rowspan="6" |2016 |International Reggae na World Music Awards |Omume Kasị Nkwa |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Stonebwoy-and-Shatta-Wale-win-big-at-IRAWMA-2016-474835|title=Stonebwoy and Shatta Wale win big at IRAWMA 2016|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Vodafone Ghana Music Ihe nrite |Reggae/Dancehall Abụ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="SetsRecord" /> |- | rowspan="4" |Ghana Music Awards UK |Abụ kachasị ewu ewu nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref name="2016Ghana">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Ghana-Music-Awards-UK-2016-See-full-list-of-winners-484312|title=Ghana Music Awards UK 2016: See full list of winners|work=www.ghanaweb.com|date=7 November 2016|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Reggae/Dancehall Abụ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="2016Ghana" /> |- |Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref name="2016Ghana" /> |- |Abọm nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="2016Ghana" /> |- | rowspan="3" |2017 |BET Awards |Best International Act |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2017/may-15th/stonebwoy-nominated-for-2017-bet-awards.php|title=Stonebwoy nominated for 2017 BET Awards|date=15 May 2017|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nydjlive.com/bet-awards-2017-full-list-of-nominees-announced/|title=BET Awards 2017 : Full List Of Nominees Announced|date=15 May 2017|work=NYDJ Live|language=en-GB|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Ihe nrite |Reggae/Dancehall Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="VGMA2017">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-at-VGMA-2017-527196|title=Full list of winners at VGMA 2017|work=www.ghanaweb.com|date=9 April 2017|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Reggae/Dancehall Abụ nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="VGMA2017" /> |- | rowspan="6" |2018 |All Africa Music Awards |Best Reggae/Dancehall Onye na-ese ihe n'Afrịka |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/November-27th/full-list-all-the-winners-at-2018-afrima.php|title=Full list: All the winners at 2018 AFRIMA|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Nickelodeon Kids' Choice Awards |Onye ọkacha mmasị African Star |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.myjoyonline.com/entertainment/2019/March-25th/stonebwoy-takes-favorite-african-star-award-at-2019-nickelodeon-kids-choice.php|title=Stonebwoy takes 'Favorite African Star' award at 2019 Nickelodeon Kids Choice|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- | rowspan="3" |3Music Awards |Reggae/Dancehall artist nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="2018Awards">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Full-list-of-winners-for-2018-3-Music-Awards-637589|title=Full list of winners for 2018 3 Music Awards|work=www.ghanaweb.com|date=25 March 2018|language=en|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- |Twitstar nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="2018Awards" /> |- |Instagram Star nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name="2018Awards" /> |- |Vodafone Ghana Music Ihe nrite |Reggae/Dancehall Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/2018/April-15th/full-list-of-winners-at-2018-vodafone-ghana-music-awards.php|title=Full list of winners at 2018 Vodafone Ghana Music Awards|work=www.myjoyonline.com|accessdate=9 August 2019}}</ref> |- | rowspan="2" |2019 |African Entertainment Awards USA |Onye egwu nwoke kacha mma |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.africanentertainmentawards.org/best-male-artist-stonebwoy/|title=Best Male Artist – Stonebwoy – AEAUSA|language=en-US|accessdate=9 November 2019}}</ref> |- |AFRIMA 2019 |Best Reggae Dancehall Artiste |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.ghnewslab.com/2019/11/afrima-2019-stonebwoy-wins-reggae-dancehall-artiste-for-3rd-time.html|title=AFRIMA 2019 – Stonebwoy wins Reggae Dancehall artiste for 3rd time|language=en-US|accessdate=23 November 2019}}</ref> |- |2020 |International Reggae na World Music Awards |Best African Reggae/Dancehall Onye na-eme egwuregwu |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|url=https://www.myjoyonline.com/entertainment/music/irawma20-stonebwoy-beats-burna-boy-shatta-wale-to-win-best-african-dancehall-entertainer/|title=IRAWMA'20: Stonebwoy beats Burna Boy, Shatta Wale to win Best African Dancehall entertainer|date=22 March 2020|work=MyJoyOnline.com|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/stonebwoy-adjudged-best-african-reggae-dancehall-entertainer-at-irawma/|title=Stonebwoy adjudged Best African Reggae/Dancehall Entertainer at IRAWMA – museafrica|language=en-US|accessdate=24 March 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://jamsbase.com/album-stonebwoy-anloga-junction/|title=Stonebwoy Anloga Junction Album – Jamsbase|language=en-US|accessdate=23 May 2020}}</ref> |- | rowspan="7" |2022 |3Music Awards |Reggae/Dancehall Act nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}</ref> |- | rowspan="4" |Vodafone Ghana Music Ihe nrite |Vodafone Green Award |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref> |- |Reggae/Dancehall Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref> |- |Egwú Maka Ezi Ihe |Ndị nwoke anyaukwu |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref> |- |Mmekọrịta kacha mma |Onye ozi na-atọ ụtọ (featured) |{{Won}} |<ref>{{Cite web|author=Ghana|first=Music|title=LIST OF WINNERS – 2022 VODAFONE GHANA MUSIC AWARDS|url=https://www.ghanamusic.com/news/top-stories/2022/05/06/live-2022-vodafone-ghana-music-awards/|work=www.ghanamusic.com|publisher=Emmanuel Ghansah|accessdate=21 May 2022}}</ref> |} === Ihe nrite mmeri ntụrụndụ === Na Machị 2021, abọm ya bụ ''Anloga Junction'' meriri na ihe nrite nke abọm nke afọ na Ihe nrite Mmeri Ntụrụndụ. O ritekwara ihe nrite nwoke nke afọ.<ref>{{Cite web|date=2021-03-28|title=#EAAwards: Winning Album of the Year 'a big one for me' – Stonebwoy|url=https://citinewsroom.com/2021/03/eaawards-winning-album-of-the-year-a-big-one-for-me-stonebwoy/|accessdate=2021-03-29|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref> === Ihe Nrite nke ndị 3Music === Na Machị 2021, abọm ya bụ ''Anloga Junction'' meriri na nrite abọm nke afọ na 3Music Awards. Egwu ya bụ Putuu Freestyle (Ekpere) meriri na Egwu nke wuru ewụ nke afọ.<ref>{{Cite web|title=3Music Awards 2021: Full list of winners - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/3music-awards-2021-full-list-of-winners/|accessdate=2021-03-29|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> === International Reggae na World Music Awards (IRAWMA) === Na Mee 2021, a họpụtara ya maka 'Best African Dancehall Entertainer Award'.<ref>{{Cite web|title=Sarkodie, Shatta Wale, Kwame Yeboah, DJ Switch win awards at 2021 IRAWMA - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/sarkodie-shatta-wale-kwame-yeboah-dj-switch-win-awards-at-2021-irawma/|accessdate=2021-05-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 3qete8mfkueqdqpzj40ejk85nfmi13e Pape Abou Cissé 0 13892 85549 77576 2022-07-28T02:16:15Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki '''Pape Abou Cissé''' (ka amụrụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Septemba n'afọ 1995) bụ [[Footbọl|onye]] Senegal na-agba bọọlụ nke na-agbara otu egwuregwu Super League nke Gris Olympiacos na ndị otu mba Senegal bọọlụ. Ọ malitere ọrụ ya na Senegal na AS Pikine wee gbaa bọọlụ na French Ligue 2 club Ajaccio . == Ọrụ klọb == Onye ntorobịa mba Senegal, ọ bụ onye ntorobịa nke AS Pikine.<ref>{{Cite web|url=http://www.ndamli.sn/index.php/component/ndamligue/player/1-ligue-1-senegalaise/7-as-pikine/181-pape-abou-cisse|title=Informations sur le joueur – Pape Abou Cisse|work=ndamli.sn|accessdate=26 December 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130601041301/http://www.ndamli.sn/index.php/component/ndamligue/player/1-ligue-1-senegalaise/7-as-pikine/181-pape-abou-cisse|archivedate=1 June 2013}}</ref> Mgbe nnwale gasịrị, Cissé sonyeere Ajaccio na mbido afọ 2015 dị ka onye ọkachamara na-azụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.ac-ajaccio.com/Brevi/Pape_Cisse_stagiaire_pro-06136|title=Pape Cissé stagiaire pro|work=AC Ajaccio|language=fr|date=5 February 2015|accessdate=25 April 2015}}</ref> O mere egwuregwu izizi ya na Ligue 2 megide Valenciennes n'ọnwa Eprel afọ 2015, na-egwu egwuregwu ahụ dum.<ref>{{Cite news|url=http://www.lfp.fr/ligue2/feuille_match/79459|title=Valenciennes FC vs. AC Ajaccio|work=Ligue de Football Professionnel|language=fr|date=3 April 2015|accessdate=25 April 2015}}</ref> Ọ gara n'ihu mee ngosi iri asaa na otu na French nke abụọ. N'afọ 2017, ọ sonyere Olympiacos dịka onye na-edebanye aha tupu nkwekọrịta. [nkọwa dị mkpa] Na 14 Ọktoba 2017, o nyere goolu mbụ ya na Olympiacos, mgbe Kostas Fortounis nyere aka na mmeri 4-3 megide Panionios.<ref>{{Cite web|url=http://www.gazzetta.gr/football/superleague/article/1148805/panionios-olympiakos-3-4|title=Πανιώνιος–Ολυμπιακός 3–4|work=gazzetta.gr|language=el|date=14 October 2017|accessdate=29 August 2019}}</ref> A kọrọ na Benfica nwere mmasị ịbanye na onye ọkpụkpọ ahụ na windo mbugharị nke Jenụwarị 2018.<ref>{{Cite news|url=http://dz.besoccer.com/info/un-renfort-senegalais-pour-benfica-326759|title=Un renfort sénégalais pour Benfica|first=Aymeric|author=Butot|work=dz.besoccer.com|language=fr|date=9 November 2017|accessdate=29 August 2019}}</ref> Cissé nyere goolu oge mmerụ ahụ maka Olympiacos megide Panathiniakos na derby mbụ nke oge 2018-19 Superleague Greece.<ref>{{Cite news|url=https://www.sport24.gr/football/ellada/SuperLeague/olympiakos_vs_panathinaikos/olympiakos-panathhnaikos-1-1-o-sise-isofarise-thn-gkolara-toy-katse.5360786.html|title=Ολυμπιακός – Παναθηναϊκός 1–1: Ο Σισέ ισοφάρισε την γκολάρα του Κάτσε|work=sport24.gr|language=el|date=11 November 2018}}</ref> E tinyere ya na UEFA's Europa League Breakthrough Team maka afọ 2018: nkọwa ahụ kọwara ya dị ka onye nwere "ọnụnọ dị elu na akara azụ Olympiacos, nke jikọtara ya na ọsọ aghụghọ na mmata dị ukwuu [na] ihe iyi egwu site na set pieces. "<ref>{{Cite web|url=https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/news/newsid=2589211.html|title=Europa League breakthrough team of 2018|work=uefa.com|date=2 January 2019|accessdate=29 August 2019}}</ref> N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Febụwarị afọ 2020, Pape Abou Cisse nyere goolu abụọ ngwa ngwa iji kpochapụ ihe ịma aka isi ike nke Lamia ma nweta nzere Olympiacos maka ọkara ikpeazụ nke Greek Cup, na egwuregwu mmeri ụlọ 3–2 na-akpali akpali.<ref>{{Cite web|url=https://www.onsports.gr/podosfairo/story/665097/olympiakos-lamia-3-2-ta-highlights-tis-erythroleykis-prokrisis-photos-video|title=Ολυμπιακός-Λαμία 3-2|work=www.onsports.gr|date=12 February 2020|accessdate=12 February 2020}}</ref> N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Febụwarị afọ 2020, o ji isi na-agbada site na nkuku, mgbe onye mba France bụ Mathieu Valbuena na-agbanye n'elu nnyefe dị ize ndụ n'ime obi nke ebe ntaramahụhụ nke Arsenal na mmeri dị ebube 2–1 na London maka Europa League Round nke 32, ụkwụ nke abụọ. E tinyela ya na UEFA Europa League Team of the Week.<ref>{{Cite web|url=https://www.sport24.gr/football/EuropaLeague/arsenal-olympiakos-1-2-o-thrulos-ths-eyrwphs.5687358.html|title=Άρσεναλ - Ολυμπιακός 1-2: Ο Θρύλος της Ευρώπης|work=www.sport24.gr|date=27 February 2020|accessdate=28 February 2020}}</ref> Na 30 Jenụwarị 2021, Olympiakos ga-agbazinye onye na-agbachitere mba Senegal bụ Pape Cissé na Saint-Étienne na nhọrọ ịzụta. Onye bụbu onye egwuregwu AS Pikine nwere ohere ịlaghachi azụ na klọb French akụkọ ihe mere eme nke nwere ike ime ka ọ ghara iru nde € 13.<ref>{{Cite web|url=https://www.today24.news/en/2021/01/pape-abou-cisse-is-loaned-to-the-greens-official.html|title=Pape Abou Cissé is loaned to the Greens|work=www.today24.news|date=30 January 2021}}</ref> N'ụbọchị nke 19 n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, o nyere goolu mgbe Aguibou Camara enweghi ike imeri onye nche nke Slovan, na-emeri mmeri 3-0 n'ụlọ 2021–22 UEFA Europa League playoffs 1st round game against ŠK Slovan Bratislava .<ref>{{Cite web|url=https://www.sport24.gr/football/olympiakos-slovan-3-0-ekane-kratisi-stoys-omiloys-toy-europa-league-me-triara.9328439.html|title=Ολυμπιακός - Σλόβαν 3-0: Έκανε κράτηση στους ομίλους του Europa League με τριάρα|publisher=www.sport24.gr|date=19 August 2021}}</ref> Na 4 Disemba 2021, site na goolu abụọ nke Cisse (24 ', 49') Olympiakos meriri OFI na Theodoros Vardinogiannis Stadium, na-eme ka mmeri dị mkpa na mbọ klọb ya iji merie asọmpi ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.novasports.gr/sport/podosfairo/event/super-league-1/article/12214123/ofi-olympiakos-1-3-diplo-me-sise-nter-for-vids/|title=ΟΦΗ – Ολυμπιακός 1-3: Διπλό με… Σισέ-ντερ φορ!|work=www.novasports.gr|date=4 December 2021}}</ref> Na 12 Disemba 2021, ọ bụ naanị ya nyere goolu mgbe Rony Lopes nyere aka na egwuregwu mmeri 1-0 n'ụlọ megide Aris FC.<ref>{{Cite web|url=https://www.sport-fm.gr/article/podosfairo/superleague1/117551|title=ΟΛΥΜΠΙΑΚΟΣ- ΑΡΗΣ 1-0|work=www.sport-fm.gr|date=12 December 2021}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Cissé nọchitere anya Senegal U20s na 2015 African U-20 Championship na 2015.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/32934023|title=Under-20 World Cup: African sides ready for challenge|date=29 May 2015|work=bbc.com|accessdate=29 August 2019|first=Oluwashina|author=Okeleji}}</ref> N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2018, ọ natara oku mbụ ya, maka asọmpi iko mba Afrịka nke afọ 2019 megide Madagascar n'ụbọchị nke itoolu n'ọnwa Septemba n'afọ 2018.<ref>{{Cite news|url=http://www.afrik-foot.com/can-2019-le-senegal-avec-5-nouveaux-contre-madagascar|title=CAN 2019: le Sénégal avec 5 nouveaux contre Madagascar|work=afrik-foot.com|language=fr|date=24 August 2018|accessdate=29 August 2019}}</ref> O mere egwuregwu izizi ya na 13 Ọktoba 2018, na asọmpi ọzọ n'ụlọ Sudan, ma nye naanị goolu nke egwuregwu ahụ. Egwuregwu Cisse na 2021 Africa Cup of Nations, mgbe ọ nọchiri anya Napoli star Kalidou Koulibaly, onye nwalere nje korona, na egwuregwu abụọ mbụ nke ọdụm nke Teranga megide Zimbabwe na Guinea pụtara ìhè, dọtara mmasị nke ọtụtụ klọb Europe.<ref>{{Cite news|url=https://www.skysports.com/football/news/11095/12521739/africa-cup-of-nations-who-made-whoscored-coms-team-of-the-group-stages|title=Africa Cup of Nations: Who made WhoScored.com's team of the group stages?|work=www.skysports.com|language=en|date=21 January 2022}}</ref> == Ọnụọgụgụ ọrụ == === Klọb === {{updated|match played 20 February 2022<ref name=Soccerway>{{cite web |url=https://uk.soccerway.com/players/pape-abou-cisse/397093/ |title=P. Cissé |website=Soccerway |access-date=2 September 2019}}</ref><ref name=SLStats>For Superleague Greece matches: {{cite web |url=https://www.slgr.gr/en/player/2931/statistics/ |title=Pape Abou Cisse: Player statistics |website=Superleague Greece |access-date=2 September 2019}}</ref>}} {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko Mba ! colspan="2" |Iko Njikọ ! colspan="2" |Continental ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="4" |Ajaccio |2014–15 | rowspan="3" |Ligue 2 |9 |0 |0 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |9 |0 |- |2015–16 |32 |0 |1 |0 |2 |0 | colspan="2" | - |35 |0 |- |2016–17 |30 |1 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - |31 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !71 !1 !1 !0 !3 !0 ! colspan="2" |- !75 !1 |- | rowspan="6" |Olympiacos |2017–18 | rowspan="5" |Super League Gris |17 |4 |4 |0 | colspan="2" | - |0 |0 |21 |4 |- |2018–19 |19 |1 |2 |0 | colspan="2" | - |8[lower-alpha 1] |1 |29 |2 |- |2019–20 |13 |0 |6 |2 | colspan="2" | - |4 |1 |23 |3 |- |2020–21 |12 |0 |1 |1 | colspan="2" | - |6 |0 |19 |1 |- |2021–22 |25 |5 |2 |0 | colspan="2" | - |13 |1 |40 |6 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !86 !10 !15 !3 ! colspan="2" |- !29 !3 !131 !16 |- |Saint-Étienne (Ioan) |2020–21 |Ligue 1 |14 |0 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - |15 |0 |- ! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ !172 !11 !17 !3 !3 !0 !30 !3 !222 !17 |}   === Mba ụwa === {{Updated|matches played on 2 February 2022}}<ref name="NFT">{{NFT player|72224|accessdate=29 August 2019}}</ref> {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="5" |Senegal |2018 |2 |1 |- |2019 |1 |0 |- |2020 |1 |0 |- |2021 |2 |0 |- |2022 |3 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !9 !1 |} : [[Usòrò:Lens - AC Ajaccio (11-08-2015) 4.JPG|thumb]]''Akara na nsonaazụ na-edepụta ihe mgbaru ọsọ Senegal na mbụ, kọlụm akara na-egosi akara mgbe ihe mgbaru ọsọ Cissé ọ bụla gasịrị.'' {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta nke ihe mgbaru ọsọ mba ụwa nke Pape Abou Cissé nyere ! scope="col" |Mba. ! scope="col" |Ụbọchị ! scope="col" |Ebe ! scope="col" |Onye mmegide ! scope="col" |Akara ! scope="col" |Nsonaazụ ! scope="col" |Asọmpi |- | align="center" |1 |13 Ọktoba 2018 |Stade Léopold Sédar Senghor, Dakar, Senegal | Sudan | align="center" |1–0 | align="center" |3–0 |2019 Africa Cup of Nations qualification |} == Nsọpụrụ == '''Olympiacos''' * Super League Greece: 2019–20, 2021–22 * Iko Gris: 2019–20 '''Senegal''' * Iko mba Afrịka: 2021; onye nke abụọ: 2019<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/sport/football/48959714|title=Senegal 0–1 Algeria|first=Gary|author=Rose|work=BBC Sport|date=19 July 2019|accessdate=19 July 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Σενεγάλη - Αίγυπτος 0-0, 4-2 πεν.: Το Κόπα Άφρικα στα χέρια της ομάδας του Μανέ|url=https://www.sport24.gr/football/senegali-aigyptos-0-0-4-2-pen-to-kopa-afrika-sta-cheria-tis-omadas-toy-sane.9521121.html|accessdate=6 February 2022|work=Sport24|language=el}}</ref> '''Senegal U20''' * Africa U-20 Championship onye nke abụọ: 2015 '''Otu Onye''' * UEFA Europa League Youth Player's Team of the Season: 2018–19<ref>{{Cite web|author=UEFA.com|date=2019-01-02|title=Europa League breakthrough team of 2018|url=https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/news/0257-0df0281447fc-69217e1360c3-1000--europa-league-breakthrough-team-of-2018/|accessdate=2022-01-14|work=UEFA.com|language=en}}</ref> * Super League Greece Player of the Month: Disemba 2021<ref>{{Cite web|date=2021-12-29|title=Interwetten Player of the Month του Δεκεμβρίου o Παπέ Αμπού Σισέ|url=https://www.slgr.gr/el/article/interwetten-player-of-the-month-tou-dekembriou-o-pape-ampou-sise/|accessdate=2022-01-12|work=Super League|language=el}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] qrkyogs41wjbkxentndkbz1h36upoft Nampalys Mendy 0 13896 85462 77580 2022-07-27T16:07:12Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:PapyMendy2.JPG|thumb]] '''Nampalys Mendy''' (ka amụrụ n'ụbọchị nke 23 n'ọnwa Juun n'afọ 1992) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] nke na-agbara otu egwuregwu Premier League Leicester City bọọlụ. A mụrụ ya ma zụlite ya na France, ọ na-anọchite anya Senegal na ọkwa mba ụwa. N'ihi obere ogo ya, nkesa dị mfe, na ụdị egwuregwu a pụrụ ịdabere na ya, e jiriila Mendy tụnyere onye bụbu onye mba France, Claude Makélélé . Onye nyocha klọb Monaco Didier Christophe, dịka ọmụmaatụ, zoro aka na Mendy dị ka "carbon copy" nke Makélélé.<ref name="MendyFuture">{{Cite web|url=http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|title=Nampalys Mendy, un petit futur grand|date=18 September 2010|publisher=Planete ASM|language=fr|accessdate=13 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|archivedate=2 January 2011}}</ref> Mendy gosipụtara na egwuregwu ikpeazụ AFCON nke 2021 megide Egypt.<ref>{{Cite web|title=Senegal (Sky Sports)|url=https://www.skysports.com/football/teams/senegal/squad|accessdate=2022-02-06|work=SkySports|language=en}}</ref> == Ọrụ klọb == === Mmalite ọrụ === Mgbe ọ hapụrụ Sporting Toulon n'ọnwa nke ise n'afọ 2007, Mendy gara ikpe na ngalaba bọọlụ nke RC Toulon. Dị ka onye nyocha Monaco Didier Christophe si kwuo, ndị nkuzi Toulon kwuru na Mendy nọ ebe ahụ iji "mepụta ọnụ ọgụgụ". Otú ọ dị, mgbe ọ na-ele Mendy anya na ọzụzụ, Christophe chọpụtara ọgụgụ isi na nghọta nke onye ọkpụkpọ ahụ banyere egwuregwu ahụ ma tụọrọ ya aro ka Dominique Bijotat, onye na-eje ozi dị ka onye isi nke ụlọ akwụkwọ ndị ntorobịa Monaco.<ref name="MendyFuture">{{Cite web|url=http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|title=Nampalys Mendy, un petit futur grand|date=18 September 2010|publisher=Planete ASM|language=fr|accessdate=13 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|archivedate=2 January 2011}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html "Nampalys Mendy, un petit futur grand"] (in French). </cite></ref> === Monaco === Na 27 Eprel 2010, Mendy bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara mbụ ya, na-ekwenye na nkwekọrịta afọ atọ na Monaco ruo June 2013.<ref>{{Cite news|title=Premier contrat professionnel pour Nampalys Mendy|url=http://www.leparisien.fr/sports/football/monaco-premier-contrat-professionnel-pour-nampalys-mendy-27-04-2010-901878.php|date=27 April 2010|work=[[Le Parisien]]|accessdate=15 August 2010|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|title=Nampalys Mendy passe pro|url=https://www.lequipe.fr/Football/20100427_152012_nampalys-mendy-passe-pro.html|date=27 April 2010|work=[[L'Equipe]]|accessdate=15 August 2010|language=fr}}</ref> N'ọnwa Julaị afọ 2010, onye njikwa Guy Lacombe kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye otu mbụ maka ọzụzụ tupu oge, ọzọ iji mejupụta ọnụ ọgụgụ na Lacombe na-efu ọtụtụ ndị egwuregwu dịka Diego Pérez, Nicolas Nkoulou, Park Chu-young, na Lukman Haruna, ndị niile sonyere na 2010 FIFA World Cup .<ref name="MendyFuture">{{Cite web|url=http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|title=Nampalys Mendy, un petit futur grand|date=18 September 2010|publisher=Planete ASM|language=fr|accessdate=13 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|archivedate=2 January 2011}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html "Nampalys Mendy, un petit futur grand"] (in French). </cite></ref> N'ụbọchị nke asaa n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2010, Mendy mere egwuregwu izizi ya na egwuregwu mmeghe nke klọb ahụ megide Lyon . Ọ gbara nkeji iri itoolu ahụ dum, na-anata kaadị odo na ọkara nke abụọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.asm-fc.com/filactu.aspx?id=12138|title=F. Bulot et N. Mendy : Premières en L1|date=7 August 2010|work=[[AS Monaco FC]]|accessdate=7 August 2010|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://new.lfp.fr/ligue1/feuille_match/53639|publisher=[[Ligue de Football Professionnel]]|title=Lyon v. Monaco Match Report|language=fr|date=7 August 2010|accessdate=7 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120313203412/http://new.lfp.fr/ligue1/feuille_match/53639|archivedate=13 March 2012}}</ref> Mendy nwetara kaadị uhie mbụ ya na 19 Ọgọstụ 2011 megide Amiens SC, chụpụrụ ya na akara nkeji iri asaa na 1-1.<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2011/08/19/france/ligue-2/association-sportive-monaco-fc/amiens-sporting-club-football/1115135/|title=Monaco vs. Amiens SC 1 – 1 (8/11/11)|work=Soccerway|date=11 August 2011}}</ref> N'oge 2012–13, Mendy rụrụ ọrụ dị mkpa na nkwalite Monaco laghachi na Ligue 1. N'agbanyeghị oge gara nke ọma, Mendy kpebiri ịhapụ Monaco na njedebe nke oge ahụ mgbe nkwekọrịta ya gwụchara.<ref name="Nampalys Mendy: Nice right move">{{Cite web|url=http://www.espnfc.us/french-ligue-1/story/1514850/nampalys-mendy-moving-to-nice-was-right-choice|publisher=ESPN|title=Nampalys Mendy: Nice right move|date=6 August 2013|accessdate=14 July 2016}}</ref> === Nice === E jikọtara Mendy na ndị otu dị ka Manchester United na Arsenal .<ref name="Nampalys Mendy: Nice right move">{{Cite web|url=http://www.espnfc.us/french-ligue-1/story/1514850/nampalys-mendy-moving-to-nice-was-right-choice|publisher=ESPN|title=Nampalys Mendy: Nice right move|date=6 August 2013|accessdate=14 July 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.espnfc.us/french-ligue-1/story/1514850/nampalys-mendy-moving-to-nice-was-right-choice "Nampalys Mendy: Nice right move"]. </cite></ref> N'agbanyeghị na ọ kpọrọ Manchester United "klọb nrọ" ya, Mendy jụrụ ịkwaga n'akụkụ ndị England n'ihi na ọ chọrọ ịnọ na France.<ref>{{Cite web|url=http://en.espn.co.uk/football/sport/story/212979.html|publisher=ESPN|title=Mendy: Man United my 'dream club'|date=14 June 2013|accessdate=14 July 2016}}</ref> Mgbe ya na onye njikwa Nice, Claude Puel kwurịtara okwu nke ọma, Mendy kpebiri isonyere OGC Nice na nnyefe n'efu.<ref>{{Cite web|url=http://www.skysports.com/football/news/11667/8856900/nice-midfielder-nanpalys-mendy-denies-manchester-united-link|publisher=Sky Sports|title=Nice midfielder Nanpalys Mendy denies Manchester United link|date=6 August 2013|accessdate=14 July 2016}}</ref> Mendy mere egwuregwu nke mbụ ya na 17 August 2013, na mmeri 2–1 megide Stade Rennais .<ref>{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2013/08/17/france/ligue-1/olympique-gymnaste-club-de-nice-cote-dazur/stade-rennais-fc/1479061/|title=Nice vs. Rennes 2 – 1 (8/17/13)|date=17 August 2013}}</ref> Mgbe onye isi klọb Didier Digard hapụrụ Real Betis na nnyefe n'efu na njedebe nke oge 2014-15, na onye isi ọhụrụ Mathieu Bodmer merụrụ ahụ, a kpọrọ Mendy onye isi.<ref>{{Cite web|url=http://www.realbetisbalompie.es/en/noticias/last-news/4931/el-real-betis-firma-didier-digard-para-las-tres-pr/|title=Real Betis signs Didier Digard for the next three seasons|date=8 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160817161043/http://www.realbetisbalompie.es/en/noticias/last-news/4931/el-real-betis-firma-didier-digard-para-las-tres-pr/|archivedate=17 August 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://sports.yahoo.com/news/bodmer-pouplin-join-nice-injury-list-182342933--sow.html/|work=Yahoo Sports|title=Bodmer, Pouplin join Nice injury list|date=10 August 2015}}</ref> Mendy mere egwuregwu 110 n'ime oge atọ maka Nice ma nyere ha aka iru ebe nke anọ na Ligue 1 na 2015–16.<ref>{{Cite web|url=http://www.espnfc.com/club/leicester-city/375/blog/post/2907417/nampalys-mendy-can-be-leicesters-unlikely-hero-with-or-without-kante|title=Nampalys Mendy can be Leicester's unlikely hero with or without Kante|accessdate=8 July 2016}}</ref> O nwere ọnụ ọgụgụ nke abụọ kachasị elu nke ngafe n'azụ Thiago Motta (2950), nke kachasị agafe kwa egwuregwu (78), na ngafe ziri ezi nke (92%), nke kachasị mma karịa onye ọkpụkpọ ọ bụla na-abụghị onye otu Paris Saint-Germain. === Leicester City === [[Usòrò:Mendy_LCFC.jpg|thumb|Mendy (na-acha anụnụ anụnụ) na-agbara Leicester City bọọlụ na 2017]] Na ụbọchị nke atọ n'ọnwa nke asaa nke afọ 2016, Mendy kwagara Leicester City, nke onye isi ya na Monaco, Claudio Ranieri, na-elekọta, na-etinye aka na nkwekọrịta afọ anọ maka nde £ 13, ihe ndekọ klọb n'oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36697432|title=Nampalys Mendy: Leicester City sign midfielder from Nice|accessdate=8 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.espnfc.com/story/2906808/leicester-city-sign-nampalys-mendy-from-ogc-nice-on-four-year-deal|title=Leicester City sign Nampalys Mendy from OGC Nice on four-year deal|accessdate=8 July 2016}}</ref> E mebiri ndekọ mbufe ahụ ọzọ mgbe Ahmed Musa sonyeere Leicester maka nde £ 16 ụbọchị ise ka e mesịrị, ma ọzọ ihe na-erughị ọnwa abụọ ka e mesịrị mgbe Islam Slimani sonyeere Leicester maka nde £ 29.<ref>{{Cite web|url=http://www.espnfc.com/story/2909897/leicester-city-sign-nigerias-ahmed-musa-from-cska-moscow-for-15-million-pounds|title=Leicester City seal signing of Nigeria's Ahmed Musa from CSKA Moscow|accessdate=8 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/37217072|title=Islam Slimani: Leicester City sign Sporting Lisbon forward|accessdate=31 August 2016}}</ref> Mendy gbara egwuregwu asọmpi mbụ ya maka Leicester na mmeri 2–1 nke Manchester United na 2016 FA Community Shield na 7 August, na-abịa dị ka onye nnọchi anya Andy King na nkeji iri isii na atọ. O merụrụ ahụ n'ụkwụ na egwuregwu mbụ ya n'ụlọ megide Arsenal na 20 Ọgọstụ 2016 ma dochie ya na nkeji 53. Mendy nọ n'akụkụ ihe karịrị ọnwa atọ, ọ laghachighịkwa ruo ụbọchị asaa n'ọnwa Disemba n'afọ 2016 n'egwuregwu Champions League na Porto, na-egwu egwuregwu ahụ dum na mmeri 5-0 . N'ikpeazụ, ọ pụtara naanị ugboro anọ maka oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.goal.com/en-gb/news/2892/transfer-zone/2017/06/27/36668282/leicester-midfielder-mendy-wants-bordeaux-move|title=Leicester midfielder Mendy wants Bordeaux move|work=Goal|author=Smith|first=Jamie|date=27 June 2017|accessdate=13 July 2017}}</ref> Na 31 Julaị 2017, Mendy sonyere Nice na mgbazinye ego.<ref>{{Cite news|title=Leicester City send Nampalys Mendy back to Nice on loan|url=http://www.espn.com/soccer/soccer-transfers/story/3193334/leicester-city-send-nampalys-mendy-back-to-nice-on-loan|accessdate=3 August 2018|work=ESPN FC|date=31 August 2017}}</ref> Na 24 August 2020, Mendy bịanyere aka na nkwekọrịta afọ abụọ na klọb ahụ.<ref>{{Cite news|title=Leicester City: Nampalys Mendy & James Maddison sign new contracts|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/53891334|accessdate=24 August 2020|work=BBC Sport|date=24 August 2020}}</ref> Na 10 Septemba 2021, a hapụrụ Mendy na ndị otu Leicester 25 ikpeazụ Premier League maka oge 2021-22.<ref>{{Cite news|title=2021/22 Premier League squads confirmed|url=https://www.premierleague.com/news/2247219|accessdate=11 September 2021|date=10 September 2021}}</ref> Otú ọ dị, e tinyere ya ọzọ mgbe emelitere ndị otu ahụ mgbe windo mbugharị nke Jenụwarị 2022.<ref>{{Cite news|title=Updated squad lists for 2021/22 Premier League|url=https://www.premierleague.com/news/2470630|accessdate=4 February 2022|date=4 February 2022}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == A mụrụ Mendy na France, ọ bụkwa onye Senegal.<ref>{{Cite web|url=https://www.africatopsports.com/2020/10/03/leicester-senegalais-dorigine-nampalys-mendy-ne-jure-que-par-lequipe-de-france/|title=Leicester : Sénégalais d'origine, Nampalys Mendy ne jure que par l'équipe de France}}</ref> Mendy bụbu onye ntorobịa mba France nke nwetara okpu n'okpuru afọ iri na asaa, n'okpuru afọ iri na asatọ, na n'okpuru afọ iri na itoolu. Ya na ndị otu na-erubeghị afọ iri na asaa, onye nkuzi Philippe Bergeroo ahụghị ya ruo na 2009 UEFA European Under-17 Championship mgbe e mechara kpọọ ya na otu ahụ. Mendy pụtara n'egwuregwu atọ nke otu egwuregwu ka ewepụrụ France n'enwetaghị mmeri. Ya na ndị otu na-erubeghị afọ iri na asatọ, o mere nke mbụ ya na 29 Ọktoba 2009 na egwuregwu enyi na enyi megide Denmark.<ref>{{Cite news|title=France v. Denmark Match Report|url=http://www.fff.fr/servfff/fiche_joueur_new/match.php?id_match=150|date=29 October 2009|work=[[French Football Federation]]|accessdate=13 November 2010}}</ref> A kpọrọ Mendy na mbụ na otu ndị na-erubeghị afọ iri na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2010 naanị igwu egwu na Sendai Cup na Japan, mana n'ihi arụmọrụ ya na-agbanwe agbanwe n'ụlọ, onye nkuzi Monaco bụ Guy Lacombe mere ka Bergeroo kwenye ime ya akụkụ na-adịgide adịgide nke ndị otu ahụ.<ref name="MendyFuture">{{Cite web|url=http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|title=Nampalys Mendy, un petit futur grand|date=18 September 2010|publisher=Planete ASM|language=fr|accessdate=13 November 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html|archivedate=2 January 2011}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20110102200531/http://www.planete-asm.fr/actualite/6196-nampalys-mendy-un-petit-futur-grand.html "Nampalys Mendy, un petit futur grand"] (in French). </cite></ref> A kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye otu ndị na-erubeghị afọ iri na itoolu maka egwuregwu iru eru maka 2011 UEFA European Under-19 Championship . Mendy mere nke mbụ ya na ndị otu ahụ na mmeri 3-0 megide San Marino ma pụta dị ka onye mbido na egwuregwu abụọ sochirinụ megide Montenegro na Austria, ka France meriri egwuregwu abụọ ahụ iji mechie agba ahụ n'enweghị mmeri.<ref>{{Cite news|title=France v. San Marino Match Report|url=http://www.uefa.com/under19/matches/season=2011/round=2000081/match=2001647/index.html|date=8 October 2010|work=[[UEFA|Union of European Football Associations]]|accessdate=13 November 2010}}</ref><ref>{{Cite news|title=France v. Montenegro Match Report|url=http://www.uefa.com/under19/matches/season=2011/round=2000081/match=2001673/index.html|date=10 October 2010|work=[[UEFA|Union of European Football Associations]]|accessdate=13 November 2010}}</ref><ref>{{Cite news|title=Austria v. France Match Report|url=http://www.uefa.com/under19/matches/season=2011/round=2000081/match=2001699/index.html|date=13 October 2010|work=[[UEFA|Union of European Football Associations]]|accessdate=13 November 2010}}</ref> Na 9 Nọvemba 2010, mgbe ọ ka ruru eru ịnọchite anya ndị na-erubeghị afọ 19 na ndị na-erubeghị afọ 20, a kpọrọ Mendy na ndị na-erubeghị afọ 21 maka egwuregwu enyi na enyi megide Russia.<ref>{{Cite news|title=Nampalys Mendy avec les Bleuets|url=http://www.asm-fc.com/filactu.aspx?id=13055|date=11 November 2010|work=[[AS Monaco FC]]|accessdate=13 November 2010|language=fr}}</ref> Na Machị 2021, Mendy natara oku mbụ na ndị otu mba Senegal, na-eme nke mbụ ya na ọkpụ goolu na Congo.<ref>{{Cite web|url=https://www.lcfc.com/news/2078151/mendy-makes-senegal-debut-in-congo-stalemate|title=Mendy Makes Senegal Debut In Congo Stalemate|work=lcfc.com|accessdate=26 March 2021}}</ref> == Ndụ ya == Mendy bụ nwa nwanne nna ndị egwuregwu bọọlụ ibe ya bụ Bafétimbi Gomis na Alexandre Mendy.<ref>{{Cite web|url=https://www.girondins33.com/Breves-20218-alexandre-et-nampalys-mendy-une-histoire-de-famille-dans-le-mercato-bordelais|title=Alexandre et Nampalys Mendy, une histoire de famille dans le mercato bordelais ?|work=girondins33.com|accessdate=20 December 2017}}</ref> == Ụdị egwuregwu == Mendy bụ onye na-agbachitere onwe ya nke a maara maka nkwụsi ike ya, ọgụgụ isi ya, na nkesa bọọlụ dị mma. N'agbanyeghị afọ ndụ ya na ogo ya, a na-eto Mendy maka egwuregwu ya tozuru etozu ma sie ike, na-akpọ òkù iji ya tụnyere onye bụbu onye mba France bụ Claude Makélélé.<ref>{{Cite news|url=https://www.tribalfootball.com/articles/new-makelele-mendy-thrilled-to-reunite-with-ranieri-at-leicester-4136535|title='New Makelele' Mendy thrilled to reunite with Ranieri at Leicester|first=Vyom|author=Chaudhary|work=Tribal Football|accessdate=27 January 2019}}</ref> == Ọnụ == == ọgụgụ ọrụ == {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko Mba ! colspan="2" |Iko Njikọ ! colspan="2" |Europe ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="4" |Monaco |2010–11 |Ligue 1 |14 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |15 |0 |- |2011–12 |Ligue 2 |28 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |29 |0 |- |2012–13 |Ligue 2 |32 |0 |0 |0 |4 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |36 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !74 !0 !0 !0 !6 !0 !0 !0 ! colspan="2" |- !80 !0 |- | rowspan="4" |Nice |2013–14 |Ligue 1 |36 |0 |3 |0 |2 |0 |2<ref group="lower-alpha" name="UEL">Appearances in [[UEFA Europa League]]</ref> |0 | colspan="2" | - |43 |0 |- |2014–15 |Ligue 1 |36 |0 |1 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |38 |0 |- |2015–16 |Ligue 1 |38 |1 |1 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |40 |1 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !110 !1 !5 !0 !4 !0 !2 !0 ! colspan="2" |- !121 !1 |- | rowspan="7" |Leicester City |2016–17 |Premier League |4 |0 |3 |0 |0 |0 |1<ref group="lower-alpha">Appearances in [[UEFA Champions League]]</ref> |0 |1<ref group="lower-alpha">Appearance in [[FA Community Shield]]</ref> |0 |9 |0 |- |2017–18 |Premier League |0 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |1 |0 |- |2018–19 |Premier League |31 |0 |0 |0 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |32 |0 |- |2019–20 |Premier League |7 |0 |1 |0 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |8 |0 |- |2020–21 |Premier League |23 |0 |2 |0 |0 |0 |4<ref group="lower-alpha" name="UEL" /> |0 | colspan="2" | - |29 |0 |- |2021–22 |Premier League |14 |0 |0 |0 |1 |0 |0 |0 |0 |0 |15 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !79 !0 !6 !0 !3 !0 !5 !0 !1 !0 !94 !0 |- |Nice (loan) |2017–18 |Ligue 1 |14 |0 |1 |0 |0 |0 |4<ref group="lower-alpha" name="UEL" /> |0 | colspan="2" | - |19 |0 |- ! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ !277 !1 !12 !0 !13 !0 !11 !0 !1 !0 !314 !1 |}   === Mba ụwa === {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ !Ndị otu mba !Afọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- | rowspan="2" |Senegal |2021 |8 |0 |- |2022 |7 |0 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !15 !0 |} == Nsọpụrụ == '''Monaco''' * Ligue 2: 2012–13 '''Leicester City''' * FA Cup: 2020–21<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/57055571|title=Chelsea 0–1 Leicester City|first=Phil|author=McNulty|work=BBC Sport|date=15 May 2021|accessdate=16 May 2021}}</ref> '''Senegal''' * Iko mba Afrịka: 2021<ref>{{Cite news|url=https://www.si.com/soccer/liverpool/news/africa-cup-of-nations-senegal-beat-egypt-to-win-final-afcon|title=Africa Cup Of Nations: Senegal Beat Egypt To Win Final (AFCON)|publisher=Sports Illustrated|date=6 February 2022|accessdate=6 February 2022}}</ref> '''Otu Onye''' * Africa Cup of Nations Team of the Tournament: 2021 == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] <references /> svxe72o4adqwpqd0zzdshr6r2m0icpd Mame Thiam 0 13904 85534 77589 2022-07-28T01:55:18Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:MameBaba Thiam.jpg|thumb]] '''Mame Baba Thiam''' (ka amụrụ n'ụbọchị nke 9 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1992) bụ [[Footbọl|onye]] Senegal na-agba bọọlụ nke na-agbara Süper Lig club Kayserispor na ndị otu mba Senegal bọọlụ. == Ọrụ klọb == === Ọrụ ntorobịa === A mụrụ ya na Nguidile, Louga Region, Thiam hapụrụ Ịtali mgbe ọ dị obere.<ref>{{Cite web|url=http://giovanili.inter.it/aas/squadra?stagione=2010/11&IDS=1&L=en|title=F.C. INTERNAZIONALE MILANO - OFFICIAL WEB SITE|work=inter.it}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.pepam.gouv.sn/acces.php?idcr=08333|title=PEPAM|work=pepam.gouv.sn|accessdate=19 October 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181026115044/http://www.pepam.gouv.sn/acces.php?idcr=08333|archivedate=26 October 2018}}</ref> A họpụtara ya na ndị otu Veneto mpaghara ''Allievi'' maka Coppa Nazionale Primavera, asọmpi megide ndị nnọchi anya mpaghara Italy ndị ọzọ na oge 2007–08.<ref>Finali Nazionali per Rappresentative Regionali Allievi {{Cite news|url=http://www.settoregiovanile.figc.it/NAZIONALE/COM_UFF/2004/c.u.17%20-%2002a%20giornata.pdf|title=CU n.17 (2007–08)|date=22 June 2008|accessdate=19 October 2011|work=Settore Giovanile e Scolastico (SGS), FIGC|language=Italian}}</ref> Na kwa klọb ọ gbara bọọlụ na Real San Marco, site na Chirignago [it], mpaghara ala nke obodo Venice.<ref>43° Coppa Nazionale Primavera 2007/2008, {{Cite news|url=http://www.figcvenetocalcio.it/documenti/Comitato%20Regionale/Comunicati/2007-2008/Alleg_Com_N82_SGS_CONVOCAZIONE_ALLIEVI_%20GIOVANISSIMI.pdf|title=CU n.82 Allego (2007–08)|date=17 June 2008|accessdate=19 October 2011|work=Comitato Regionale Veneto, SGS, FIGC|language=Italian}}</ref> N'afọ 2008, Veneto club Treviso bịanyere aka na ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.fbctreviso.it/allievinaz.php|title=ALLIEVI NAZIONALI|work=Treviso FBC 1993|language=Italian|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081027181006/http://www.fbctreviso.it/allievinaz.php|archivedate=27 October 2008|accessdate=19 October 2011}}</ref> Na Jenụwarị afọ 2009, Internazionale si Treviso bịnyere aka na ya na Samuel Longo.<ref>{{Cite news|url=http://www.inter.it/aas/news/reader?N=30773&L=en|title=Academy ins and outs|date=2 February 2009|accessdate=19 October 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref> Ọ banyere ozugbo n'otu akpọrọ Inter's ''Allievi Nazionali'' under-17, na-enye goolu anọ n'oge oge (ogbo otu).<ref>{{Cite news|url=http://www.inter.it/aas/news/reader?N=31636&L=en|title=Under-17s defeated: thanks all the same|date=19 June 2009|accessdate=19 October 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://giovanili.inter.it/aas/campionato?stagione=2008/09&IDC=2&L=en|title=Championship ALLIEVI A 2008/09|accessdate=19 October 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref> N'ihi ndị otu Primavera n'okpuru afọ iri abụọ nke Inter nwere ọtụtụ ndị na-agba bọọlụ, nke bụ Denis Alibec, Mattia Destro, Simone Dell'Agnello, Giuseppe Angarano na Longo, Thiam hapụrụ ndị otu Sassuolo's <nowiki><i id="mwMg">Primavera</i></nowiki> n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009. Ndị Emilia-Romagna gbazinyere Alberto Gallinetta ma debe ọnụ ọgụgụ nke ndị egwuregwu Inter mbụ site n'ịgbatị ego ma ọ bụ wepụ nhọrọ ịbanye ozugbo na Inter, dị ka Pellegrino Albanese, Raffaele Conforto na Giorgio Schiavini . Thiam bụ onye mbido ya na Diego Falcinelli, onye bụkwa onye Inter academy.<ref>{{Cite news|url=http://www.zonacalcio.org/news.html?news=29952|title=CAMPIONATO PRIMAVERA: SASSUOLO AL COMANDO DEL GIRONE A|date=19 September 2009|accessdate=15 February 2012|work=Zona Calcio|language=Italian}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zonacalcio.org/news.html?news=30984|title=CAMPIONATO PRIMAVERA: DERBY A RETI BIANCHE|date=10 October 2009|accessdate=15 February 2012|work=UC Sampdoria|language=Italian}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zonacalcio.org/news.html?news=37832|title=VIAREGGIO CUP: NAPOLI - SASSUOLO 4-5|date=9 February 2010|accessdate=9 February 2010|work=Zona Calcio|language=Italian}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.zonacalcio.org/news.html?news=37904|title=VIAREGGIO CUP: JUVENTUS - SASSUOLO 1-0|date=11 February 2010|accessdate=9 February 2010|work=Zona Calcio|language=Italian}}</ref> Otú ọ dị, onye nkuzi ahụ jikwa nhazi ndị ọzọ ma họrọ Falcinelli dị ka naanị onye na-aga n'ihu n'agbanyeghị na Thiam rụkwara ọrụ ahụ oge ole na ole.<ref>{{Cite news|url=http://www.sampdoria.it/news/poker-al-sassuolo-primavera-agli-ottavi-con-krsticic.html|title=Poker al Sassuolo: Primavera agli ottavi con Krsticic|date=14 April 2010|accessdate=15 February 2012|work=UC Sampdoria|language=Italian}}</ref> Oge ahụ Thiam nyere goolu ugboro anọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.fullsoccer.eu/giocatori.php?giocatore=THIAM%20Mame%20Baba|title=THIAM Mame Baba|work=fullsoccer.eu|accessdate=14 February 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160911103307/http://www.fullsoccer.eu/giocatori.php?giocatore=THIAM%20Mame%20Baba|archivedate=11 September 2016}}</ref> N'oge ahụ, Inter na Sassuolo nwere nkwekọrịta dị mgbagwoju anya, nke nyere Thiam ohere isonyere Sassuolo n'efu na Jenụwarị 2010 (Inter debanyere aha ọnwụ nke € 71,000), mgbe ahụ Thiam sonyeere Inter na 30 Ọgọstụ na nkwekọrịta nwekọ, na nkwekọrịta Thiam na-emeso dị ka akụ ego na akaụntụ Sassuolo na akụ na-adịghị ahụkebe na akaụntụ Inter, yana klọb nne na nna nke nkwekọrịta nwe ya ghọrọ Sassuolo kama Inter.<ref>{{Cite book|title=FC Internazionale Milano Spa 2009–10 Bilancio|date=January 2011|publisher=[[Camera di Commercio, Industria, Agricoltura e Artigianato|CCIAA]]|language=Italian|format=PDF purchased}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.inter.it/aas/news/reader?N=34481&L=en|title=Two arrivals and a departure|date=30 August 2010|accessdate=19 October 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref> Ya na ndị otu Inter ''Primavera'', o nyere goolu anọ n'oge oge, n'azụ ndị na-agba bọọlụ Dell'Agnello, Alibec na Milan Jirásek.<ref>{{Cite web|url=http://giovanili.inter.it/aas/campionato?stagione=2010/11&IDC=1&L=en|title=Championship PRIMAVERA 2010/11|accessdate=19 October 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref> O ritekwara Torneo di Viareggio na 2011 na ndị nchekwa.<ref>{{Cite news|url=http://www.inter.it/aas/news/reader?N=36002&L=en|title=Viareggio: Dell'Agnello's brace, Inter champions|date=7 March 2011|accessdate=19 September 2011|work=FC Internazionale Milano|publisher=inter.it}}</ref> === Serie C1 mgbazinye === N'ụbọchị iri atọ nke ọnwa Ọgọstụ 2011, ọ hapụrụ Avellino site na Inter Milan .<ref>{{Cite news|url=http://www.asavellino.it/notizia.php?id=6047|title=Ingaggiato dall'Inter l'esterno Thiam|date=30 August 2011|accessdate=19 October 2011|work=AS Avellino 1912|language=Italian}}</ref> O mere egwuregwu izizi ya na 25 Septemba megide Viareggio dị ka onye nnọchi anya Gianluca De Angelis .<ref>{{Cite news|url=http://archiviostorico.gazzetta.it/2011/settembre/26/Zigoni_testa_lancia_Avellino_Per_ga_10_110926051.shtml|title=Zigoni di testa lancia l' Avellino Per il Viareggio quarto k.o. di fila|date=26 September 2011|accessdate=19 October 2011|work=La Gazzetta dello Sport|language=Italian|format=require login}}</ref> Ọ malitere nke mbụ ya na egwuregwu na-esonụ megide Sorrento . Ọ gbara egwuregwu na-esote, na-agba na 13, 16 na 30 Ọktoba (gburugburu 7, 8 na 10), ya na Zigoni, Fabrizio Lasagna na De Angelis n'otu n'otu. Otú ọ dị, mgbe ọkọchị goolu gasịrị, Thiam tụfuru ebe mbido, wee bụrụ onye nkwado nke De Angelis na Zigoni. Ọ laghachiri ịmalite XI ọzọ na 7 Machị 2012, ya na Zigoni. Na June 2012 Inter nwetakwara Thiam ozugbo, dịka Sassuolo hapụrụ ikike ndebanye aha 50% nke Thiam. Na 12 Julaị 2012, Thiam kwagara klọb ọkwa nke atọ ọzọ, South Tyrol (German: , Italian: ).<ref>{{Cite web|url=http://www.fc-suedtirol.com/it/fc-s%C3%BCdtirol/dall-inter-arriva-in-prestito-il-senegalese-mame-baba-thiam/54-15194.html|title=DALL INTER ARRIVA IN PRESTITO IL SENEGALESE MAME BABA THIAM|date=12 July 2012|accessdate=12 April 2013|publisher=FC Südtirol|language=Italian}}</ref> === Lanciano na Juventus === Na 15 Julaị 2013, Thiam sonyeere klọb Serie B Lanciano na nnyefe n'efu.<ref>{{Cite news|url=http://www.virtuslanciano.it/news/1875_ufficiale-mame-baba-thiam-e-un-calciatore-della-virtus-lanciano.html|title=Ufficiale: Mame Baba Thiam è un calciatore della Virtus Lanciano: Per lui contratto triennale|date=15 July 2013|accessdate=28 May 2014|publisher=SS Virtus Lanciano 1924|language=Italian}}</ref> Na 30 Jenụwarị 2014, Lanciano bịanyere aka na onye na-eche nche Laurențiu Brănescu na nkwekọrịta nwekọ maka ego € 250,000 tinyere 50% ikike ndebanye aha nke Thiam (50% "kaadị" nke Thiam dị ọnụ ahịa na € 1.4 nde; 50% "kaadị" nke Brănescu bara uru € 1.65 nde).<ref>{{Cite news|url=http://www.virtuslanciano.it/news/2233mercato-scambio-di-comproprieta-thiam-branescu.html|title=Mercato: scambio di comproprietà Thiam-Branescu: Accordo raggiunto tra la Virtus e la Juventus|date=30 January 2014|accessdate=28 May 2014|publisher=SS Virtus Lanciano 1924|language=Italian}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.juventus.com/wps/wcm/connect/061485b7-f86a-4c7a-94b7-6700c1e58765/Resoconto+intermedio+di+gestione+31+marzo++2014+ITA.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=061485b7-f86a-4c7a-94b7-6700c1e58765|title=Resoconto intermedio di gestione al 31 marzo 2014|date=13 May 2014|accessdate=28 May 2014|publisher=Juventus FC|language=Italian}}</ref> Thiam bịanyere aka na nkwekọrịta afọ 1⁄2 na The Old Lady. Thiam nọrọ oge 2013-14 fọdụrụ na Lanciano. Ọ gara n'ihu na Lanciano na oge 2014-2015. Na June 2015 Juventus bịanyere aka na Thiam ozugbo maka € 800,000 ọzọ; na 8 July Lanciano bịanyere aka na Filippo Penna (ihe dị ka € 340,000) na Marco Di Benedetto (ekwughị) dị ka ụgwọ ọrụ.<ref>S.S. Virtus Lanciano 1924 S.r.l. ''bilancio'' (financial report and accounts) on 30 June 2015, PDF purchased from [[Camera di Commercio, Industria, Agricoltura e Artigianato|CCIAA]] (in Italian)</ref><ref>{{Cite web|url=http://calciobilanci.blogspot.com.au/2016/09/ss-virtus-lanciano-1924-srl-bilancio-al.html|title=S.S. Virtus Lanciano 1924 S.r.l. bilancio al 2015-06-30|date=1 September 2016|accessdate=1 September 2016|publisher=Calcio Bilanci}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.juventus.com/media/native/investor-relations-docs/italiano/bilanci/1516/Relazione%20semestrale%20web_italiano.pdf|title=Relazione finanziaria semestrale al 31 dicembre 2015|date=24 February 2016|accessdate=30 August 2016|publisher=Juventus F.C.|language=Italian}}</ref> ==== Zulte Waregem (mgbazinye ) ==== Na 26 Julaị 2015, Thiam bịnyere aka na Zulte Waregem na nkwekọrịta nwa oge.<ref>{{Cite web|url=http://www.essevee.be/nieuws.php?Article=1031|title=MAME THIAM EEN JAAR GEHUURD (+AANKOOPOPTIE) VAN JUVENTUS|date=26 July 2015|accessdate=25 August 2015|publisher=S.V. Zulte Waregem|language=Dutch|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924002333/http://www.essevee.be/nieuws.php?Article=1031|archivedate=24 September 2015}}</ref> Ntugharị ahụ mere ka Juventus nwee oke mbinye aka maka ndị na-abụghị ndị mba European Union (ọnụ ọgụgụ ọzọ sitere na Carlos Tevez<ref>{{Cite web|url=https://www.fantagazzetta.com/archivio/24_07_2015/extracomunitari-tesserabili-la-situazione-delle-20-squadre-di-a-206870|title=Extracomunitari tesserabili: la situazione delle 20 squadre di A - Fantagazzetta.com|date=24 July 2015|accessdate=9 August 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170324085014/https://www.fantagazzetta.com/archivio/24_07_2015/extracomunitari-tesserabili-la-situazione-delle-20-squadre-di-a-206870|archivedate=24 March 2017}}</ref>), nke klọb ahụ mechara bịanye aka na Alex Sandro, onye gụrụ dị ka onye na-abụghị EU.<ref>{{Cite web|url=http://www.record.xl.pt/futebol/nacional/1a-liga/porto/detalhe/atletico-madrid-volta-a-carga-por-alex-sandro-963242.html|title=Atlético Madrid volta à carga por Alex Sandro|date=19 July 2015|accessdate=25 August 2015|work=Jornal Record|language=Portuguese}}</ref> Mgbe mgbazinye ahụ gasịrị, Thiam laghachiri Juventus maka ogige ha tupu oge egwuregwu.<ref>{{Cite web|url=http://www.juventus.com/en/news/news/2016/initial-pre-season-squad-confirmed-.php|title=Initial pre-season squad confirmed|date=5 July 2016|accessdate=14 August 2016|publisher=Juventus F.C.}}</ref> ==== PAOK (mgbazinye ) ==== Na 31 August 2016, Thiam sonyere PAOK na mgbazinye ego.<ref>{{Cite web|url=http://www.paokfc.gr/nea/20160831-ston-paok-o-mame-thiam/|date=31 August 2016|accessdate=31 August 2016|publisher=PAOK FC|language=Greek}}</ref> ==== Empoli (mgbazinye ) ==== Na 13 Jenụwarị 2017, Thiam bịanyere aka na Empoli na nkwekọrịta nwa oge.<ref>{{Cite web|url=http://www.empolicalcio.net/Benvenuto-Thiam.htm|title=Benvenuto Thiam|date=13 January 2017|accessdate=13 January 2017|publisher=Empoli F.C|language=Italian}}</ref> O nyere goolu megide AC Milan na 23 Eprel 2017, na-enye Empoli akara 3 dị mkpa maka agha ha site na relegation. Ọ gbakwara bọọlụ na agba ikpeazụ nke oge ahụ, nke Empoli meriri site n'ịda Palermo. Mgbe mgbazinye ahụ gasịrị, Thiam laghachiri Turin ọzọ maka ogige ha tupu oge egwuregwu. A kọrọ na ọ kagburu nkwekọrịta ya na Juventus na nkwenye nke ibe ya na Septemba 2017.<ref>{{Cite news|url=https://www.voetbalkrant.com/nl/nieuws/lees/2017-10-27/mame-baba-thiam-mogelijk-opnieuw-naar-de-jupiler|title=Gewezen spits in JPL verbreekt contract met Juve, Belgische clubs houden zich klaar|date=27 October 2017|accessdate=7 February 2018|work=voetbalkrant.com|language=Dutch}}</ref> === Esteghlal === [[Usòrò:Thiam2018.jpg|thumb|Thiam n'oge izizi ya maka Esteghlal na 2018]] Na 6 Febụwarị 208, Thiam bịanyere aka na nkwekọrịta 1 1⁄2 afọ na Esteghlal mgbe ọ gafere nyocha ahụike.<ref>{{Cite news|url=https://www.tasnimnews.com/en/news/2018/02/06/1649044/former-juventus-striker-baba-thiam-to-join-iran-s-esteghlal|title=Former Juventus Striker Baba Thiam to Join Iran's Esteghlal|date=6 February 2018|accessdate=6 February 2018|publisher=[[Tasnim News Agency]]}}</ref> E kenyere ya uwe nọmba iri abụọ na ise ka ọ na-eyi na league, mana ọ họọrọ iyi nọmba 7 kachasị amasị ya na AFC Champions League ebe ọ bụ na-anọghị.<ref>{{Cite news|url=http://www.ilna.ir/بخش-ورزشی-7/591480-شماره-پیراهن-بازیکنان-جدید-استقلال-مشخص-شد|date=7 February 2018|accessdate=8 February 2018|publisher=[[Iranian Labour News Agency|ILNA]]|language=Persian}}</ref> Thiam mere egwuregwu nke mbụ ya na 8 Febụwarị na mmeri 3–0 megide Sepidrood na-abịa dị ka onye nnọchi anya Ali Ghorbani na nkeji 82.<ref>{{Cite news|url=http://www.ilna.ir/بخش-ورزشی-7/591902-گزارش-زنده-استقلال-سپیدرود-رشت|title=استقلال 3 - سپیدرود رشت 0 / خط و نشان آسیایی با غلبه بر جادوگر|date=8 February 2018|accessdate=8 February 2018|publisher=[[Iranian Labour News Agency|ILNA]]}}</ref> Ọ malitere egwuregwu mbụ ya maka Esteghlal na asọmpi Champions League megide Al-Hilal nke ọ bụ ihe mgbaru ọsọ mbụ ya maka klọb ahụ.<ref>{{Cite web|title=AFC CHAMPIONS LEAGUE 2018 Group Stage|url=http://stats.the-afc.com/match_report/12875|work=www.the-afc.com}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ ahụ bụ ihe mgbaru ọsọ nke 200 nke Esteghlal na akụkọ AFC Champions League ma ha ghọrọ ndị otu Iran mbụ ruru ọkwa ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.tarafdari.com/خبر/915345/استقلال-به-رکورد-200-گل-در-لیگ-قهرمانان-آسیا-رسید|date=20 February 2018|accessdate=21 February 2018|publisher=Tarafdari|language=Persian}}</ref> Esteghlal mechara merie 1–0 ma kpọọ Thiam Man of the Match maka arụmọrụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.tarafdari.com/خبر/915219/استقلال-1-0-الهلال-عربستان؛-مانور-قدرت-پسران-شفر-در-گروه-مرگ|date=20 February 2018|accessdate=21 February 2018|publisher=Tarafdari|language=Persian}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.tarafdari.com/خبر/915356/مامه-بابا-تیام-به-عنوان-بهترین-بازیکن-دیدار-استقلال-و-الهلال-عربستان-انتخاب-شد|date=20 February 2018|accessdate=21 February 2018|publisher=Tarafdari|language=Persian}}</ref> N'ụbọchị iri abụọ na anọ n'ọnwa Febụwarị, Thiam meghere akaụntụ goolu ya na league site na mmeri 4–1 megide Foolad. O nyekwara aka maka ihe mgbaru ọsọ ọzọ na egwuregwu ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.varzesh3.com/news/1507270/گزارش-بازی-فولاد-خوزستان-استقلال-تهران-05-12-96|title=فولاد 1- استقلال 4؛ ترسناک در آستانه دربی!|date=24 February 2018|accessdate=24 February 2018|publisher=Varzesh3}}</ref> N'ụbọchị nke isii n'ọnwa Maachị, o nyere goolu ọzọ n'asọmpi 2–2 nke ndị mmeri megide Al-Ain, a kpọkwara ya "Man of the match" nke ugboro abụọ n'usoro.<ref>{{Cite news|url=http://www.the-afc.com/competitions/afc-champions-league/latest/news/matchday-three-group-d-al-ain-v-esteghlal|title=Matchday Three - Group D: Al Ain 2-2 Esteghlal|date=6 March 2018|accessdate=9 March 2018|publisher=AFC}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.varzesh3.com/news/1509966/تیام-بهترین-بازیکن-استقلال-و-العین-شد|date=6 March 2018|accessdate=9 March 2018|publisher=Varzesh 3|language=Persian}}</ref> Na 3 Mee, Thiam nyere naanị goolu Esteghlal iji merie Khooneh be Khooneh 1–0 na 2018 Hazfi Cup Final, na-emeri ọla ọcha mbụ ya na klọb ahụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.varzesh3.com/news/1521638/گزارش-بازی-استقلال-و-خونه-به-خونه-فینال-جام-حذفی-تاریخ-1397-2-13|date=3 May 2018|accessdate=3 May 2018|publisher=Varzesh 3|language=Persian}}</ref> N'abalị iri na ise n'ọnwa Mee, o nyere goolu mbụ ya na mmeri 3–1 megide Zob Ahan .<ref>{{Cite news|url=http://www.varzesh3.com/news/1524267/استقلال-3-ذوب-آهن-1-فرار-به-سوی-افتخار|date=15 May 2018|accessdate=15 May 2018|publisher=Varzesh 3|language=Persian}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ atọ ya mere ka ọ bụrụ onye na-ebute goolu na mba ọzọ na klọb ahụ, na-emeri ihe ndekọ Jlloyd Samuel nke ihe mgbaru ọsọ iri na otu n'ụbọchị ọnwụ ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.tarafdari.com/node/977201|date=15 May 2018|accessdate=16 May 2018|publisher=Tarafdari|language=Persian}}</ref> N'ihi arụmọrụ ya, a kpọrọ ya onye egwuregwu ụkwụ nke abụọ nke iri na isii n'izu ma tinye ya na agba nke iri na isii nke izu.<ref>{{Cite web|title=TOYOTA PLAYER OF THE WEEK {{!}} AFC|url=http://www.the-afc.com/competitions/afc-champions-league/sponsor/playeroftheweek/|work=www.the-afc.com}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://twitter.com/TheAFCCL/status/997084337311895553|title=Presenting the #ACL2018 Team of the Week! What a lineup!|publisher=[[Twitter]]|date=17 May 2018|accessdate=18 May 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.tarafdari.com/node/978182|date=17 May 2018|accessdate=18 May 2018|publisher=Tarafdari|language=Persian}}</ref> Thiam ji goolu iri na abụọ mechie oge ya n'asọmpi niile n'ime egwuregwu iri na atọ, klọb ahụ mechara nke atọ na league n'oge ahụ. === Ajman === Na 8 Ọgọstụ 2018, Thiam sonyere ndị otu UAE Ajman site na Esteghlal FC na nkwekọrịta afọ abụọ maka ego a na-akọwaghị.<ref>{{Cite news|url=https://www.instagram.com/p/BmObJGEggGD|publisher=[[Instagram]]|language=Arabic|date=8 August 2018|accessdate=8 August 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.albayan.ae/sports/emirates/2018-08-09-1.3331726|date=8 August 2018|accessdate=9 August 2018|publisher=[[Al Bayan (newspaper)|Al Bayan]]|language=Arabic}}</ref> Thiam mere egwuregwu izizi ya na klọb ahụ n'ụbọchị iri atọ nke ọnwa Ọgọstụ, na mmeri 1–0 nke Al-Nasr nke o nyere goolu mbụ ya maka klọb ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.albayan.ae/sports/emirates/2018-08-30-1.3345720|date=30 August 2018|accessdate=1 October 2018|publisher=[[Al Bayan (newspaper)|Al Bayan]]|language=Arabic}}</ref> === Kasımpaşa === Na 24 June 2019, Thiam sonyeere Turkish Süper Lig n'akụkụ Kasımpaşa na nkwekọrịta afọ abụọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.kasimpasa.com.tr/tr/haberler/kulupten-haberler/mame-baba-kasimpasamizda_4559.html|title=Mame Baba Kasımpaşamızda|date=24 June 2019|accessdate=24 June 2019|work=Kasımpaşa}}</ref> O mere egwuregwu izizi ya na klọb ahụ na 18 Ọgọstụ megide Trabzonspor .<ref>{{Cite web|url=https://www.haberturk.com/kasimpasa-trabzonspor-maci-canli-yayin-kasimpasa-trabzonspor-maci-saat-kacta-hangi-kanalda-2514127-spor|title=Kasımpaşa: 1 - Trabzonspor: 1|date=18 August 2019|accessdate=25 August 2019|publisher=[[Habertürk]]}}</ref> N'egwuregwu sochirinụ, o nyere goolu mbụ ya maka klọb ahụ na mmeri 4–1 megide Alanyaspor .<ref>{{Cite web|url=https://www.sporx.com/alanyaspor-kasimpasa-karsisinda-sov-yapti-SXHBQ797383SXQ|title=Alanyaspor, Kasımpaşa karşisinda şov yapti|date=24 August 2019|accessdate=25 August 2019|publisher=[[Habertürk]]}}</ref> === Fenerbahçe === Na 18 Ọgọstụ 2020, Thiam sonyeere klọb Süper Lig Fenerbahçe na nkwekọrịta afọ atọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.fenerbahce.org/haberler/futbol/2020/8/mame-thiam-fenerbahcemizde|title=MAME THIAM FENERBAHÇEMİZDE|date=18 August 2020|accessdate=19 August 2020|work=Fenerbahçe}}</ref> === Kayserispor === N'oge ọkọchị nke afọ 2021 onye egwuregwu bọọlụ [[Eluàlà|Afrịka]] bịanyere aka na Central Anatolian n'akụkụ Kayserispor na nkwekọrịta afọ atọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.aa.com.tr/tr/futbol/kayserispor-mame-thiam-ile-3-yillik-sozlesme-imzaladi-/2344934|title=Kayserispor Mame Thiam ile 3 yıllık sözleşme imzaladı|date=24 August 2021|accessdate=18 January 2021|work=[[Anadolu Agency]]}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Thiam bu ụzọ nọchite anya ndị otu mba Senegal na mmeri enyi na enyi 3–1 nke Morocco na 9 Ọktoba 2020.<ref>{{Cite web|url=https://uk.soccerway.com/matches/2020/10/09/world/friendlies/morocco/senegal/3369317/|title=Morocco vs. Senegal - 9 October 2020 - Soccerway|work=uk.soccerway.com}}</ref> == Ọnụọgụgụ ọrụ == === Klọb === {| class="wikitable" style="text-align:center;" |+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi ! rowspan="2" |Klọb ! rowspan="2" |Oge ! colspan="3" |Njikọ ! colspan="2" |Iko Mba ! colspan="2" |Continental1 ! colspan="2" |Ndị ọzọ ! colspan="2" |Ngụkọta |- !Nkewa !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ !Ngwaọrụ !Ihe mgbaru ọsọ |- |Avellino |2011–12 |Lega Pro |26 |4 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |26 |4 |- |Südtirol |2012–13 |Lega Pro |29 |6 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |30 |6 |- | rowspan="3" |Virtus Lanciano |2013–14 | rowspan="2" |Serie B |22 |3 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |23 |3 |- |2014–15 |34 |8 |2 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |36 |9 |- ! colspan="2" |Ngụkọta !56 !11 !3 !1 ! colspan="2" |- ! colspan="2" |- !59 !12 |- |Zulte Waregem |2015–16 |Njikọ Pro nke Belgium |28 |9 |1 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |29 |9 |- |PAOK |2016–17 |Super League Gris |1 |0 |2 |0 |5 |0 | colspan="2" | - |8 |0 |- |Empoli |2016–17 |Serie A |15 |1 |0 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |15 |1 |- |Esteghlal |2017–18 |Persian Gulf Pro League |6 |4 |1 |1 |6 |7 | colspan="2" | - |13 |12 |- |Ajman |2018–19 |UAE Pro-League |26 |13 |4 |0 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |30 |13 |- |Kasımpaşa |2019–20 |Süper Lig |25 |11 |3 |1 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |28 |12 |- |Fenerbahçe |2020–21 |Süper Lig |29 |6 |4 |2 | colspan="2" | - | colspan="2" | - |33 |8 |- ! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ !231 !63 !18 !5 !11 !7 !0 !0 !260 !75 |} <sup>1</sup> <small>Gụnyere</small> <small>Europa League</small> <small>na</small> <small>AFC Champions League</small> <small>egwuregwu</small>. == Nsọpụrụ na Nkwanye ugwu == '''Esteghlal''' * * Hazfi Cup: 2017–18 '''Senegal''' * Iko mba Afrịka: 2021<ref>{{Cite news|url=https://www.si.com/soccer/liverpool/news/africa-cup-of-nations-senegal-beat-egypt-to-win-final-afcon|title=Africa Cup Of Nations: Senegal Beat Egypt To Win Final (AFCON)|publisher=Sports Illustrated|date=6 February 2022|accessdate=6 February 2022}}</ref> == Edensibia == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] lmfqfy5siwct8srtdk99avyuluvxqwk Marguerite Broquedis 0 13905 85449 77590 2022-07-27T15:20:28Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Marguerite broquedis 3.jpg|thumb]] '''Marguerite Marie Broquedis''' (Mkpọpụta ya n'asụsụ French : [maʁɡ(ə)ʁit bʁɔk(ə)di]; aha di na nwunye Billout-Bordes; 17 Eprel 1893 - 23 Eprel 1983) bụ onye egwuregwu tenis French.<ref>{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/2445|title=Marguerite Broquedis|work=Olympedia|accessdate=9 June 2021}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Broquedis na 17 Eprel 1893 na Pau, Pyrénées-Atlantiques .<ref name="sports-reference">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200417201332/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archivedate=2020-04-17|title=Marguerite Broquedis Olympic Results|accessdate=2013-05-15|work=sports-reference.com}}</ref> Ya na ezinụlọ ya kwagara Paris n'ihe dị ka mmalite narị afọ ahụ wee malite ịkụ tenis n'ụlọ ikpe abụọ nwere uzuzu nke bụ akụkụ nke Galerie des machines. Mgbe e mesịrị, ọ sonyeere Racing Club de France .<ref name="tinling">{{Cite book|author=Tinling|first=Ted|authorlink=Ted Tinling|title=Love and Faults : Personalities Who Have Changed the History of Tennis in My Lifetime|date=1979|publisher=Crown Publishers|location=New York|isbn=978-0517533055|pages=15–16}}</ref> Broquedis sọrọ mpi na 1912 Olympics na [[Stockholm]] ebe o meriri nrite ọla edo n'èzí site n'ịkụ onye Germany Dora Köring 4–6, 6–3, 6–4 na nke ikpeazụ. Na ngwakọta abụọ, o ritere ọla nchara ya na Albert Canet. N'afọ 1913 na 1914, o meriri asọmpi French, na-eti Suzanne Lenglen dị afọ iri na ise na 1914 ikpeazụ.<ref>The French championships were only open to players from French clubs at the time.</ref> Broquedis, nke a na-akpọ "chi nwanyị", a makwaara ya maka ịbụ naanị onye ọkpụkpọ meriri Lenglen na egwuregwu ikpeazụ nke ọma.<ref name="tinling">{{Cite book|author=Tinling|first=Ted|authorlink=Ted Tinling|title=Love and Faults : Personalities Who Have Changed the History of Tennis in My Lifetime|date=1979|publisher=Crown Publishers|location=New York|isbn=978-0517533055|pages=15–16}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTinling1979">[[Ted Tinling|Tinling, Ted]] (1979). ''Love and Faults : Personalities Who Have Changed the History of Tennis in My Lifetime''. New York: Crown Publishers. pp.&nbsp;15–16. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0517533055|<bdi>978-0517533055</bdi>]].</cite></ref> O sonyekwara n'egwuregwu Olimpik nke afọ 1924 na Paris mana o nweghị ike inweta ihe nrite ọ bụla n'ebe ahụ.<ref name="sports-reference">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200417201332/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archivedate=2020-04-17|title=Marguerite Broquedis Olympic Results|accessdate=2013-05-15|work=sports-reference.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20200417201332/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html "Marguerite Broquedis Olympic Results"]. ''sports-reference.com''. Archived from [https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html the original] on 17 April 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 May</span> 2013</span>.</cite></ref> O meriri n'asọmpi French Covered Court Championship ugboro isii (1910, 1912–13, 1922, 1925, na 1927). Site na 1925 ruo 1927, Broquedis nwere oge ọzọ na-aga nke ọma na ọrụ tenis ya, na-eru ọkara ikpeazụ na Wimbledon na 1925, na nkeji iri na ise ugboro abụọ na asọmpi French (nke zuru oke ugbu a) na 1925 na 1927. Ọzọkwa, o meriri n'asọmpi abụọ na Jean Borotra na Paris n'afọ 1927. A. Wallis Myers họọrọ ya n'ọkwa nke 9 n'ụwa n'afọ 1925.<ref name="collins">{{Cite book|author=Collins|first=Bud|authorlink=Bud Collins|year=2010|title=History of Tennis|edition=2nd|location=New York City|publisher=New Chapter press|isbn=978-0942257700}}</ref> Broquedis nwụrụ na Orléans n'afọ 1983, ọ dị afọ 90.<ref name="sports-reference">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200417201332/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html|archivedate=2020-04-17|title=Marguerite Broquedis Olympic Results|accessdate=2013-05-15|work=sports-reference.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20200417201332/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html "Marguerite Broquedis Olympic Results"]. ''sports-reference.com''. Archived from [https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/br/marguerite-broquedis-billout-1.html the original] on 17 April 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 May</span> 2013</span>.</cite></ref> == Nnukwu ngwụcha == === Grand Slam ikpeazụ === ==== Ngwakọta okpukpu abụọ (1 aha, 1 onye na-esote) ==== {| class="sortable wikitable" ! style="width:40px" |Nsonaazụ ! style="width:30px" |Afọ ! style="width:210px" |Asọmpi ! style="width:50px" |Elu ala ! style="width:180px" |Onye Mmekọ ! style="width:180px" |Ndị mmegide ! class="unsortable" style="width:120px" |Akara |- style="background:#cfc;" | style="background:#ffa07a;" |Ọnwụ |1914 |Wimbledon |Ahịhịa |[[Anthony Wilding]] |[[Ethel Thomson Larcombe]]<br /><br /><br /><br /> [[James Cecil Parke]] |6–4, 4–6, 2–6 |- style="background:#ebc2af;" | style="background:#98fb98;" |Mmeri |1927 |Asọmpi French |Ụrọ |[[Jean Borotra]] |[[Lilí Álvarez]] <br /><br /><br /><br /> [[Bill Tilden]] |6–4, 2–6, 6–2 |} === Asọmpi World Hard Court === ==== Single (1 aha, 1 onye na-esote) ==== {| class="sortable wikitable" ! style="width:40px" |Nsonaazụ ! style="width:30px" |Afọ ! style="width:210px" |Asọmpi ! style="width:50px" |Elu ala ! style="width:180px" |Onye mmegide ! class="unsortable" style="width:120px" |Akara |- style="background:#ebc2af;" | style="background:#98fb98;" |Mmeri |1912 |World Hard Court Championship |Ụrọ |[[Mieken Rieck]] |6–3, 0–6, 6–4 |- style="background:#ebc2af;" | style="background:#ffa07a;" |Ọnwụ |1913 |World Hard Court Championship |Ụrọ |[[Mieken Rieck]] |4–6, 6–3, 4–6 |} == Edensibia == r8ba4bdrz114yydb6lxqkpwaz55qv2i Gyakie 0 13907 85443 77592 2022-07-27T15:10:47Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Gyakie Ghanaian Singer.jpg|thumb]] '''Jackline Acheampong''' (onye amụrụ n'abalị iri na isii nke ọnwa Disemba n'afọ 1998) nke a maara dịka '''Gyakie''' bụ onye Ghana na-agụ egwu afrobeat / afro.<ref name=":0">{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|title=Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College|url=https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie|accessdate=22 March 2021|work=Teen Vogue|language=en-us}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|date=25 October 2020|title=No pressure to maintain my dad’s legacy — Gyakie|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/no-pressure-to-maintain-my-dad-s-legacy-gyakie.html|accessdate=22 March 2021|work=Graphic Online|language=}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Sam|first=Derrick Ekow|date=27 February 2021|title='I want to fill the biggest auditorium' - Gyakie shares her dreams|url=https://www.myjoyonline.com/i-want-to-fill-the-biggest-auditorium-gyakie-shares-her-dreams/|accessdate=22 March 2021|work=My Joy Online|language=}}</ref> N'afọ 2019, Gyakie wepụtara egwu mbụ ya akpọrọ; "Love is Pretty" nke meghere ụzọ maka ọgụgụ egwu ọzọ, "Never Like This." N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020, egwu "Forever" sitere na EP ise ya, nke akpọrọ "Seed" bụ nkwupụta ya maka ịbụ onye ama ama na ikuku na ndepụta ndị [[Ghana]], [[Kenya]] na Nigeria. Nna Gyakie bụ Nana Acheampong.<ref name=":0" /><ref name=":1" /><ref name=":2" /><ref name=":3">{{Cite web|author=Okirike|first=Nnamdi|date=25 August 2020|title=Interview: Introducing Gyakie, A Highlife Legend's Daughter|url=https://www.okayafrica.com/gyakie-ghana-music-interview/|accessdate=22 March 2021|work=OkayAfrica|language=}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A zụlitere Gyakie na Kumasi na mpaghara Ashanti nke [[Ghana]]. Ọ gụsịrị T.I. Ahmadiyya Senior High School, Kumasi ma gụọ akwụkwọ na Kwame Nkrumah University of Science and Technology (KNUST) nke ọ gụrụ na azụmahịa mba ụwa.<ref name=":0">{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|title=Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College|url=https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie|accessdate=22 March 2021|work=Teen Vogue|language=en-us}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBarnes">Barnes, Ekow. [https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie "Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College"]. ''Teen Vogue''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Sam|first=Derrick Ekow|date=27 February 2021|title='I want to fill the biggest auditorium' - Gyakie shares her dreams|url=https://www.myjoyonline.com/i-want-to-fill-the-biggest-auditorium-gyakie-shares-her-dreams/|accessdate=22 March 2021|work=My Joy Online|language=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSam2021">Sam, Derrick Ekow (27 February 2021). [https://www.myjoyonline.com/i-want-to-fill-the-biggest-auditorium-gyakie-shares-her-dreams/ "'I want to fill the biggest auditorium' - Gyakie shares her dreams"]. ''My Joy Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref> == Ọrụ == A mụrụ Gyakie n'ime ezinụlọ ndị n'akụ egwu na mgbe ọ dị afọ asatọ, ọ malitere isonyere nna ya na studio.<ref name=":0">{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|title=Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College|url=https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie|accessdate=22 March 2021|work=Teen Vogue|language=en-us}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBarnes">Barnes, Ekow. [https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie "Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College"]. ''Teen Vogue''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref> Asa na onye egwu Ghana bụ Omar Sterling nke R2Bees metụtakwara mkpali mmụọ ya.<ref name=":0" /> Gyakie wepụtara egwu mbụ ya; "Love is Pretty" n'ọnwa Febụwarị 2019 ma buru ụzọ wepụta, "Never Like This." O wepụtara nchịkọta EP ise, nke akpọrọ Seed n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2020.<ref name=":0">{{Cite web|author=Barnes|first=Ekow|title=Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College|url=https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie|accessdate=22 March 2021|work=Teen Vogue|language=en-us}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBarnes">Barnes, Ekow. [https://www.teenvogue.com/story/ghanaian-singer-gyakie "Ghanaian Singer Gyakie Is Making African R&B While In College"]. ''Teen Vogue''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Owusu-Amoah|first=Gifty|date=25 October 2020|title=No pressure to maintain my dad’s legacy — Gyakie|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/no-pressure-to-maintain-my-dad-s-legacy-gyakie.html|accessdate=22 March 2021|work=Graphic Online|language=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOwusu-Amoah2020">Owusu-Amoah, Gifty (25 October 2020). [https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/no-pressure-to-maintain-my-dad-s-legacy-gyakie.html "No pressure to maintain my dad's legacy — Gyakie"]. ''Graphic Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|author=Okirike|first=Nnamdi|date=25 August 2020|title=Interview: Introducing Gyakie, A Highlife Legend's Daughter|url=https://www.okayafrica.com/gyakie-ghana-music-interview/|accessdate=22 March 2021|work=OkayAfrica|language=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkirike2020">Okirike, Nnamdi (25 August 2020). [https://www.okayafrica.com/gyakie-ghana-music-interview/ "Interview: Introducing Gyakie, A Highlife Legend's Daughter"]. ''OkayAfrica''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 March</span> 2021</span>.</cite></ref> Egwu "Forever" na Seed EP nwere Mpụta ihe na Ghana, Kenya na Nigeria. Ọ nọ n'elu chaatị egwu dịka Billboard's Top Triller Global na Shazams Top 200 chaatị.<ref name=":0" /> Gyakie wepụtara remix nke "Forever" ya na onye na-agụ egwu Naịjirịa bụ Omah Lay na Machị 2021.<ref>{{Cite web|date=19 March 2021|title=Gyakie features Mah Lay on remix of 'Forever'|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Gyakie-features-Mah-Lay-on-remix-of-Forever-1208977|accessdate=22 March 2021|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> N'otu ọnwa ahụ, a họpụtara ya dịka nwanyị mpụtara nke afọ na 2021 3Music Women's Brunch maka 3Music Awards 2021.<ref>{{Cite web|author=Hansen|first=Gabriel Myers|date=9 March 2021|title=3Music Women’s Brunch held in Accra|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/3music-womens-brunch-held-accra|accessdate=13 March 2021|work=Music In Africa|language=}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|date=9 March 2021|title=Gyakie, Adina among first batch of 3Music Awards winners -|url=https://museafrica.com/2021/03/09/gyakie-adina-among-first-batch-of-3music-awards-winners/|accessdate=27 March 2022|work=Muse Africa|language=}}</ref> Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ mba ụwa na nkwekọrịta Sony Music entertainme, RCA Records UK na Sony Music [[Eluàlà|Africa]].<ref>{{Cite web|date=24 March 2021|title=Gyakie inks worldwide label deal with Sony Music, RCA Records UK|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/gyakie-inks-worldwide-label-deal-with-sony-music-rca-records-uk/5lr9zet|accessdate=24 March 2021|work=Pulse Ghana|language=en-US}}</ref> N'ọnwa Machị 2022, a họpụtara Gyakie dị ka nwanyị nke afọ maka 3Music Awards 2022 n'oge 3Music Women's brunch.<ref name=":4">{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}</ref> == Discografị == === Albums na EPs === * SEED EP (2020)<ref>{{Cite web|date=14 January 2021|title=Gyakie explains why no artiste was featured on ‘ Seed’ EP|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Gyakie-explains-why-no-artiste-was-featured-on-Seed-EP-1154648|accessdate=24 March 2021|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> === Ndị dị otu === * Love is Pretty (2019) * Never Like This (2019) * Sor Mi Mu feat Bisa Kdei (2020) * Forever (In Billboard Top Thriller Global chart) * Forever Remix feat [[Omah Lay]] (2021)<ref>{{Cite web|date=2020|title=Gyakie - Forever Remix ft Omah Lay DOWNLOAD MP3|url=https://newreleasegh.com/gyakie-forever-remix-ft-omah-lay|accessdate=2021-05-15|work=Newreleasegh.com|language=en-US}}</ref> * Vacation<ref>{{Cite web|date=2020|title=DOWNLOAD MP3:Gyakie Vacation|url=https://newreleasegh.com/download-mp3gyakie-vacation|accessdate=2021-05-15|work=Newreleasegh.com|language=en-US}}</ref> * Whine<ref>{{Cite web|date=2020|title=Gyakie Is Leading The Lights of Ghana Music in 2021|url=https://www.hitz360.com/gyakie-is-leading-the-lights-of-ghana-music-in-2021/|accessdate=2021-06-01|work=hitz360.com|language=en-US}}</ref> * Follow You Fiokee, [[Chike (Ọgụegwu)|Chike]] & Gyakie (2021) '''''E gosipụtara na''''' * ''Sheege D-Black ft. Gyakie (2021)'' == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" |+ !Afọ !Ihe nrite !Category !Ọrụ A Họpụtara !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="6" |2021 | rowspan="3" |3Music Awards |Nwanyị na-apụta nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name=":5">{{Cite web|date=9 March 2021|title=Gyakie, Adina among first batch of 3Music Awards winners -|url=https://museafrica.com/2021/03/09/gyakie-adina-among-first-batch-of-3music-awards-winners/|accessdate=27 March 2022|work=Muse Africa|language=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://museafrica.com/2021/03/09/gyakie-adina-among-first-batch-of-3music-awards-winners/ "Gyakie, Adina among first batch of 3Music Awards winners -"]. ''Muse Africa''. 9 March 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 March</span> 2022</span>.</cite></ref> |- |Iwu Ọganihu nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=12 February 2021|title=3Music Awards 2021: See full list of nominees - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/3music-awards-2021-see-nominees-lists/|accessdate=13 April 2022|work=My Joy Online|language=}}</ref> |- |EP nke afọ |SEED EP |{{Nom}} |- | rowspan="3" |Vodafone Ghana Music Awards |Onye egwu ọhụrụ kachasị mma |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Ibrahim|first=Faruk|date=2021-04-04|title=VGMA 2021! Gyakie Nominated For Best New Artiste Award|url=https://gbafrica.net/vgma-2021-gyakie-nominated-for-best-new-artiste-award/|accessdate=2021-06-25|work=GBAfrica|language=en-US}}</ref> |- |Best AfroBeats/AfroPop song of the year |Ruo Mgbe Ebighị Ebi |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=2021-04-04|title=Full List: Here are the nominees for the 2021 Ghana Music Awards|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/full-list-here-are-the-nominees-for-the-2021-ghana-music-awards/7whwp48|accessdate=2021-06-25|work=Pulse Ghana|language=en}}</ref> |- |EP nke afọ |SEED EP |{{Nom}} |- | rowspan="5" |2022 | rowspan="3" |3Music Awards |Nwanyị nke Afọ |Ya onwe ya |{{Won}} |<ref name=":4">{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKotey2022">Kotey, Nii (27 March 2022). [https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2 "3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners"]. ''3Music TV''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 March</span> 2022</span>.</cite></ref> |- |Artiste nke Afọ |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|author=Hansen|first=Gabriel Myers|date=14 February 2022|title=3Music Awards 2022: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/3music-awards-2022-all-nominees|accessdate=13 April 2022|work=Music In Africa|language=}}</ref> |- |Afrobeats/AfroPop Act of the Year |Ya onwe ya |{{Nom}} |- | rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Awards |Abọm ma ọ bụ EP nke Afọ |SEED EP |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|author=Hansen|first=Gabriel Myers|date=2022-03-21|title=Vodafone Ghana Music Awards 2022: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/vodafone-ghana-music-awards-2022-all-nominees|accessdate=2022-05-12|work=Music In Africa|language=en}}</ref> |- |Mmekọrịta mba ụwa nke afọ |Forever - RMX ft Omah Lay |{{Won}} |<ref>{{Cite web|date=2022-05-26|title=Gyakie recounts worst moment in her career - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/gyakie-recounts-worst-moment-in-her-career/|accessdate=2022-05-27|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Winners of 2022 Vodafone Ghana Music Awards [FULL LIST]|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/music/winners-of-2022-vodafone-ghana-music-awards-full-list-2.html|accessdate=2022-05-12|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> |- |2022 |Ihe nrite Headie |Best West African Artiste of the Year |Gyakie |{{pending}} |<ref>{{Cite web|date=2022-05-25|title=Headies Awards: Amaarae, Gyakie, KiDi and Nektunez nominated|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Headies-Awards-Amaarae-Gyakie-KiDi-and-Nektunez-nominated-1545563|accessdate=2022-05-25|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> |} == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] rlvm9icun6yx3uawovoakw8nnuzo1tj Susanne Wenger 0 13920 85455 77611 2022-07-27T15:41:24Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Susanne Wenger.tif|thumb]]   [[Category:Articles with hCards]] Chief '''Susanne Wenger''' MFR, nke a makwaara dị ka '''Adunni Olorisha''' (ihe dị ka 1915 - 12 Jenụwarị 2009), bụ onye Austria-Nigerian na-ese ihe, onye na-ese ihe na onye na-ese ihe nkiri, [[Tribal chief|onye]] bi na Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.lambiek.net/artists/w/wenger_susanne.htm|title=Susanne Wenger}}</ref> Isi ihe ọ lekwasịrị anya bụ omenala ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] ma nwee ihe ịga nke ọma n'ịrụ ụlọ ọrụ ndị na-ese ihe na [[Osogbo]].<ref name="guardian">[https://www.theguardian.com/artanddesign/2009/mar/26/obituary-suzanne-wenger Obituary], theguardian.com, 26 March 2009; accessed 2 April 2017.</ref> Ya na ndị na-ese ihe n'obodo Osogbo jikọrọ aka iji rụgharịa ma mezie [[Osun-Osogbo|Osun Osogbo Sacred Grove]] na ihe ọkpụkpụ na ihe osise na-egosi ọrụ dị iche iche nke ndị Orishas. Wenger bụ onye isi na-akwado maka ichekwa Osun Grove. N'ihi mbọ ya, e mere osisi ahụ ka ọ bụrụ ihe ncheta mba na 1965, ma mesịa mara ya dị ka ebe nketa ụwa.<ref>{{Cite journal|author=Ogundiran|first=Akinwumi|date=2014|title=The Osun-Osogbo Grove as a Social Common and an Uncommon Ground: An Analysis of Patrimonial Patronage in Postcolonial Nigeria|journal=International Journal of Cultural Property|language=en|volume=21|issue=2|pages=173–198|doi=10.1017/S0940739114000058|issn=0940-7391}}</ref> == Mmalite ndụ na ọrụ == A mụrụ Susanne Wenger na Graz, Austria. Ọ bụ nwa nwanyị nke onye nkụzi ụlọ akwụkwọ sekọndrị Bekee na French na nne amụrụ onye isi ndị agha Austro-Hungarian.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Probst|first=Peter|date=2008|title=M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger|journal=Critical Interventions|language=en|volume=2|issue=3–4|pages=245–255|doi=10.1080/19301944.2008.10781356|issn=1930-1944}}</ref><ref name=":5">{{Cite web|url=https://susannewengerfoundation.at/en/susanne-wenger-art-ritual|title=Susanne Wenger - "Art is Ritual"|date=2014-02-27|work=Susanne Wenger Foundation|language=en|accessdate=2019-08-15}}</ref> Wenger gara School of Applied Arts na Graz na 1930, ọkachamara na ite. O mechara gaa n'ihu na ọmụmụ ya, nke mbụ na Higher Graphical Federal Education and Research Institute wee gaa na Academy of Fine Arts Vienna n'akụkụ, n'etiti ndị ọzọ, Herbert Boeckl .<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel-arts-culture/susanne-wenger-a-brief-walk-in-to-the-life-of-adunni-olorisa-id8175055.html|title=Susanne Wenger: A brief walk in to the life of Adunni Olorisa|author=Oreva|first=Duke|accessdate=2018-08-18|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ, ọ mụtara usoro fresco ma meziwanye nkà eserese ya.<ref name=":3">{{Cite journal|author=Laduke|first=Betty|date=1989|title=Susanne Wenger and Nigeria's Sacred Osun Grove|journal=Woman's Art Journal|volume=10|issue=1|pages=17–21|doi=10.2307/1358125|issn=0270-7993}}</ref> Mgbe agha ahụ biri, Wenger bụ onye ọrụ nke magazin ụmụaka ndị Kọmunist ''Unsere Zeitung'' ("Akwụkwọ akụkọ anyị"), nke bụ mkpuchi nke mbipụta mbụ ọ haziri. N'afọ 1947, ndị enyi ya kpọrọ ya ka ọ bụrụ onye otu Vienna Art Club.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Probst|first=Peter|date=2008|title=M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger|journal=Critical Interventions|language=en|volume=2|issue=3–4|pages=245–255|doi=10.1080/19301944.2008.10781356|issn=1930-1944}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFProbst2008">Probst, Peter (2008). "M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger". ''Critical Interventions''. '''2''' (3–4): 245–255. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.1080/19301944.2008.10781356|10.1080/19301944.2008.10781356]]. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/1930-1944 1930-1944]. [[S2CID (njirimara)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:170247850 170247850].</cite></ref> Na Vienna, n'oge na mgbe agha ahụ gasịrị, ọtụtụ n'ime ọrụ ya bụ nnwale na-esite n'ike mmụọ; ọrụ ndị a gụnyere eserese pensụl na-acha uhie uhie na ihe oyiyi na-enweghị atụ siri ike ịkọwapụta.<ref name=":4" /> N'afọ 1947, Wenger gara Ịtali, e nyere ya njem ahụ dị ka ihe nrite maka mmeri asọmpi mpempe akwụkwọ. Mgbe ọ lọtara, ọ chọtara ihe ịga nke ọma na-ere ọrụ ya n'aka onye na-ere ihe osise, Johann Egger, onye nwekwara ọrụ Hans Arp, Paul Klee na Piet Mondrian.<ref name=":4">{{Cite journal|author=Probst|first=Peter|date=2008|title=M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger|journal=Critical Interventions|language=en|volume=2|issue=3–4|pages=245–255|doi=10.1080/19301944.2008.10781356|issn=1930-1944}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFProbst2008">Probst, Peter (2008). "M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger". ''Critical Interventions''. '''2''' (3–4): 245–255. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.1080/19301944.2008.10781356|10.1080/19301944.2008.10781356]]. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/1930-1944 1930-1944]. [[S2CID (njirimara)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:170247850 170247850].</cite></ref> Mgbe ọ biri na Italy na Switzerland na aro nke Egger, na 1949 Wenger gara Paris, ebe ọ zutere di ya n'ọdịnihu, ọkà mmụta asụsụ Ulli Beier .<ref name=":4">{{Cite journal|author=Probst|first=Peter|date=2008|title=M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger|journal=Critical Interventions|language=en|volume=2|issue=3–4|pages=245–255|doi=10.1080/19301944.2008.10781356|issn=1930-1944}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFProbst2008">Probst, Peter (2008). "M odernism against M odernity: A Tribute to Susanne Wenger". ''Critical Interventions''. '''2''' (3–4): 245–255. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.1080/19301944.2008.10781356|10.1080/19301944.2008.10781356]]. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/1930-1944 1930-1944]. [[S2CID (njirimara)|S2CID]]&nbsp;[https://api.semanticscholar.org/CorpusID:170247850 170247850].</cite></ref> N'otu afọ ahụ, e nyere Beier ọkwa dị ka onye na-akpọ fonetik na Ibadan, Nigeria. Ọ bụ naanị onye nkuzi lụrụ di na nwunye nyere ọkwa ahụ, di na nwunye ahụ na-echeghị echiche banyere alụmdi na nwunye tupu onyinye ahụ kpebiri ịlụ di na nwunye na London wee kwaga Nigeria.<ref name=":5">{{Cite web|url=https://susannewengerfoundation.at/en/susanne-wenger-art-ritual|title=Susanne Wenger - "Art is Ritual"|date=2014-02-27|work=Susanne Wenger Foundation|language=en|accessdate=2019-08-15}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://susannewengerfoundation.at/en/susanne-wenger-art-ritual "Susanne Wenger - "Art is Ritual""]. ''Susanne Wenger Foundation''. 2014-02-27<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-08-15</span></span>.</cite></ref> Na Ibadan, kọleji ọhụrụ ahụ dị n'èzí obodo ahụ na ngalaba ndị Britain na-esikarị ụmụ akwụkwọ Afrịka ha na-akpakọrịta.<ref name=":4" /> Mmeghachi omume di na nwunye ahụ na ọnọdụ ọchịchị bụ isi Ibadan kwaga n'obodo Ede n'afọ sochirinụ. Na Naịjirịa, Wenger nabatara akụkụ nke nka na ọrụ aka nke Afrịka ma tinye aka na atụmatụ batik. N'ime otu afọ ọ bịarutere, ọ rịara ọrịa ụkwara nta kpatara, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ bịara bụrụ onye mmụọ ma tụgharịa gaa n'okpukpe Yoruba.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7595841.stm|title=The white priestess of 'black magic'|date=2008-09-10|accessdate=2018-08-18|language=en-GB}}</ref> Ọ dọtara mmasị n'okpukpe ahụ mgbe ọ zutere Ajagemo, onye ụkọchukwu nke Obatala na Ede.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Omoruyi|first=David|date=September 1965|title=How I Fell in Love and Married Ace Drummer, Lasisi|journal=Spear : Nigeria's National Magazine.|language=en|issn=0038-6634}}</ref> Ajagemo webatara Wenger na echiche ụwa Yoruba, asụsụ na okpukpe, n'oge na-adịghị anya, ha abụọ ahụ mepụtara njikọ pụrụ iche.<ref name=":3">{{Cite journal|author=Laduke|first=Betty|date=1989|title=Susanne Wenger and Nigeria's Sacred Osun Grove|journal=Woman's Art Journal|volume=10|issue=1|pages=17–21|doi=10.2307/1358125|issn=0270-7993}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaduke1989">Laduke, Betty (1989). "Susanne Wenger and Nigeria's Sacred Osun Grove". ''Woman's Art Journal''. '''10''' (1): 17–21. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.2307/1358125|10.2307/1358125]]. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/0270-7993 0270-7993]. [[JSTOR (njirimara)|JSTOR]]&nbsp;[//www.jstor.org/stable/1358125 1358125].</cite></ref> N'oge a, Wenger nwalere atụmatụ mara mma nke usoro Adire na-emetụta. Wenger na Beier mechara gbaa alụkwaghịm, Wenger mechara lụọ onye na-agba egwu Lasisi Ayansola Onilu, n'oge ahụ ọ na-eme onwe ya ka ọ bụrụ onye na-arụsi ọrụ ike na mmegharị nke okpukpe Orisha.<ref>{{Cite news|url=http://pierre-guicheney.eklablog.com/susanne-wenger-un-portrait-p417306|title=Susanne Wenger, un portrait|work=pierre-guicheney.com|accessdate=2018-08-18}}</ref> Wenger hapụrụ Ede wee kwaga Ilobu, tupu o mechaa biri na Osogbo na 1961. Mgbe ọ na-ebi n'obodo ahụ, ọ malitere inwe mmasị n'ụlọ arụsị ndị a raara nye Orishas; o mechara wughachi ọtụtụ n'ime ihe osise okpukpe n'ime ebe nsọ ma nyekwa ya ọrụ site na Osogbo District Council iji rụzigharị ọtụtụ n'ime ụlọ arụsị obodo, ọkachasị ụlọ nsọ a raara nye chi nwanyị osimiri, Oshun.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Omoruyi|first=David|date=September 1965|title=How I Fell in Love and Married Ace Drummer, Lasisi|journal=Spear : Nigeria's National Magazine.|language=en|issn=0038-6634}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOmoruyi1965">Omoruyi, David (September 1965). "How I Fell in Love and Married Ace Drummer, Lasisi". ''Spear : Nigeria's National Magazine''. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/0038-6634 0038-6634]. [[OCLC (njirimara)|OCLC]]&nbsp;[//www.worldcat.org/oclc/1645029 1645029].</cite></ref> A malitekwara Wenger n'okpukpe Obatala, Soponna, na Ogboni, ma mesịa nye ya aha Adunni Olorisha. Ọ bụ onye guzobere ụlọ akwụkwọ nka nke oge ochie "New Sacred Art", alaka nke ụlọ akwụkwọ Oshogbo sara mbara, wee bụrụ onye nlekọta nke Sacred Grove nke chi nwanyị Osun n'akụkụ Osimiri Osun na [[Osogbo|Oshogbo]].<ref>{{Cite web|url=http://www.sahistory.org.za/sites/default/files/DC/asapr60.18/asapr60.18.pdf|title=The art of Suzanne Wenger|author=Aragbabalu|first=Omidiji|date=18 August 2018}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://whc.unesco.org/fr/list/1118/|title=Forêt sacrée d'Osun-Oshogbo|author=mondial|first=UNESCO Centre du patrimoine|work=whc.unesco.org|language=fr|accessdate=2018-08-18}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Unknown|first=Unknown|date=13 June 2018|title=THE MEGA CITY / LIFESuzanne wenger's groove|url=https://newtelegraphonline.com/2018/06/suzanne-wengers-groove/|journal=New Telegraph}}</ref> [[Usòrò:Osun_Groove_6.jpg|thumb|Osun grove]] === Osun grove === Enwere ike ịchọta ọrụ ọkpụkpụ Wenger na Osun Grove, mpaghara dị n'akụkụ Osimiri Osun. Ntinye aka ya na osisi ahụ malitere na 1960s.<ref name=":3">{{Cite journal|author=Laduke|first=Betty|date=1989|title=Susanne Wenger and Nigeria's Sacred Osun Grove|journal=Woman's Art Journal|volume=10|issue=1|pages=17–21|doi=10.2307/1358125|issn=0270-7993}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaduke1989">Laduke, Betty (1989). "Susanne Wenger and Nigeria's Sacred Osun Grove". ''Woman's Art Journal''. '''10''' (1): 17–21. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.2307/1358125|10.2307/1358125]]. [[ISSN (njirimara)|ISSN]]&nbsp;[//www.worldcat.org/issn/0270-7993 0270-7993]. [[JSTOR (njirimara)|JSTOR]]&nbsp;[//www.jstor.org/stable/1358125 1358125].</cite></ref> N'elu òkù nke nnukwu onye nchụàjà nwanyị Osun nke nwere nsogbu site na ọdịmma azụmahịa na termites na-ebibi ụlọ nsọ, ihe ọkpụkpụ dị nsọ na ihe osise, Wenger jikọtara ya na Ngalaba Ọrụ Ọha na ọtụtụ ndị na-ese ihe n'ógbè ahụ iji kpochapụ termites ma mezie ihe osise na ụlọ dị n'ime ụlọ nsọ ahụ site na iji osisi na simenti.<ref name=":2">{{Cite journal|author=Ikegwu|first=Jacinta|date=2010|title=THE CONTRIBUTIONS OF SUSANA WENGER TO THE MANAGEMENT AND CONSERVATION OF OSUN-OSHOGBO SACRED GROVE/SHRINE IN NIGERIA.|journal=Nsukka Journal of the Humanities|volume=18|pages=1–12}}</ref> Ndụ na ọrụ Wenger na Osun Grove bụ isiokwu nke ''The Oshun Diaries'', ihe ncheta nke Diane Esguerra (Eye Books, 2019).<ref>{{Cite web|url=http://eye-books.com/books/the-high-priestess-of-oshun|title=The Oshun Diaries by Diane Esguerra &#124; Eye Books}}</ref> == Ndụ onwe onye == Chief Wenger bi n'ụlọ obibi dị okpukpu atọ na Osgobo nke di mbụ ya bụ Chief Ulli Beier gbazitere na mbụ mgbe ọ nọ na Institute of Mural Studies. N'afọ 1965, ya na di ya nke abụọ, onye na-agba egwu bụ Lasisi, nwere ụlọ ahụ: ha abụọ bi n'okpukpu mbụ ebe di ya gara aga bụ Beier bi n'okpukpu nke abụọ. Ọ gara n'ihu na mgbazinye mgbe Beier hapụrụ na 1970, ma nọrọ n'ụlọ ahụ mgbe ya na Lasisi gbara alụkwaghịm. Ebe obibi ya na-egosi nka ya, ebe ọtụtụ arịa ụlọ ahụ na-egosi akụkụ nke ụdị nka Yoruba nke Chief Wenger hụrụ n'anya nke ukwuu. == Ọnwụ == Na abalị iri na abụọ na ọnwa Jenụwarị, na afọ 2009, Wenger nwụrụ mgbe ọ dị afọ 93 na Oshogbo.<ref name="guardian">[https://www.theguardian.com/artanddesign/2009/mar/26/obituary-suzanne-wenger Obituary], theguardian.com, 26 March 2009; accessed 2 April 2017.</ref> == Ihe nketa na nsọpụrụ == Ihe ọkpụkpụ ndị e debere na Oshun's grove site na ngwụsị afọ 1950 gaa n'ihu, ihe ọkpụkpụ nke ndị na-eso ụzọ ya na ndị na-ese ihe n'obodo ya mepụtara, bụ nke UNESCO World Heritage Site kemgbe 2005.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://whc.unesco.org/fr/list/1118/|title=Forêt sacrée d'Osun-Oshogbo|author=mondial|first=UNESCO Centre du patrimoine|work=whc.unesco.org|language=fr|accessdate=2018-08-18}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFmondial">mondial, UNESCO Centre du patrimoine. [https://whc.unesco.org/fr/list/1118/ "Forêt sacrée d'Osun-Oshogbo"]. ''whc.unesco.org'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-08-18</span></span>.</cite> [[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.africaresource.com/lifestyle/memorials/848-susan-wenger-the-white-priestess-of-an-african-goddess-passes-on|title=Susan Wenger, The White Priestess Of An African Goddess, Passes On!|author=Africa|work=www.africaresource.com|language=en-gb|accessdate=2018-08-18}}</ref> N'afọ 2005, gọọmentị Naịjirịa nabatara ya dị ka onye otu Order of the Federal Republic . Maka mbọ ya n'aha ndị Yoruba, eze, ma ọ bụ Ataoja, nke Oshogbo nyere ya aha onye isi nke obodo Osogbo. == Ihe ngosi == * 1995: Retrospective of the 80th Birthday, Minoritenkirche Stein an der Donau (n'èzí Old Town of Krems) * 2004: On a holy river in Africa, Kunsthalle Krems * 2006: Susanne Wenger - ndụ ya na chi nke Africa, Graz City Museum * 2016: Between the Sweet Water and the Swarm of Bees: A Collection of Works by Susanne Wenger, The Michael C. Carlos Museum at Emory University, Atlanta, GA == Ndetu == <references /> {{Reflist}}{{authority control}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] bfb87hz92cegwib8vaj9u1urgobur3a Okechukwu Ofiaeli 0 13929 85559 77620 2022-07-28T02:31:11Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Artist Okechukwu Okegrass Ofiaeli.jpg|thumb|Artist Okechukwu Okegrass Ofiaeli]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Okechukwu Ofiaeli''', nke a makwaara dị ka '''Okey''', bụ onye Naijiria na-ese ihe na gburugburu ebe obibi nke bi na Queens, New York.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://observer.com/2018/03/artists-of-the-first-southeast-queens-biennial-showcase-borough-pride/|title=Why Southeast Queens Is Primed to Be NYC's Next Creative Hub|date=2018-03-19|work=Observer|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.qchron.com/editions/eastern/former-jamaica-park-gets-needed-touch-up/article_871de2a8-8998-5029-b9de-ed57438d0462.html|title=Former Jamaica park gets needed touch-up|work=Queens Chronicle|accessdate=2018-04-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nyartbeat.com/event/2011/E353|title=NYAB Event - "Faces of New York" Exhibition|work=www.nyartbeat.com|language=en|accessdate=2018-04-25}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Okechukwu Okoye "Okegrass" ma ọ bụ "Okey" Ofiaeli na [[Lagos]], Naijiria n'ime ezinụlọ ndị na-ese ihe. Ọ bụ ezie na ọ nweghị ọzụzụ nka, Ofiaelie malitere ịmụ ọrụ aka obodo na 1983 ma gụọ akwụkwọ na National Gallery of Crafts / Design ruo 2004.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://observer.com/2018/03/artists-of-the-first-southeast-queens-biennial-showcase-borough-pride/|title=Why Southeast Queens Is Primed to Be NYC's Next Creative Hub|date=2018-03-19|work=Observer|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://observer.com/2018/03/artists-of-the-first-southeast-queens-biennial-showcase-borough-pride/ "Why Southeast Queens Is Primed to Be NYC's Next Creative Hub"]. ''Observer''. 2018-03-19<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-25</span></span>.</cite></ref><ref name=":4">{{Cite news|url=http://18thstreet.org/artists/ofiaeli-okechukwu-okoye/|title=Ofiaeli Okechukwu Okoye, 2000 {{!}} 18th Street Arts Center|work=18th Street Arts Center|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref> == Ọrụ == Ọrụ Ofiaeli malitere mgbe ọ na-enweghị ego iji zụta okpu anyanwụ iji kpuchie anya ya mgbe ọ na-ekiri [[Footbọl|bọọlụ]]. Ọ hụrụ onye ọka ikpe ahụ ka ọ na-eyi okpu ahịhịa a kpara akpa ma ṅomie okpu ahụ site na osisi akị bekee sitere n'ogige nna ya. Site na ewum ewu nke okpu ya, Ofiaeli sitere n'ike mmụọ nsọ inyocha usoro a, na-agba mpaghara dị n'etiti nka na ọrụ aka. Ịhụ usoro ụlọ ọrụ mmepụta ihe na obodo ya bụ [[Naijiria|Naịjirịa]] kpalikwara mmasị ya maka imegharị ihe ndị a tụfuru dị ka ihe ọzọ na ala ọkụ gbara ma gbuo ala ha.<ref>{{Cite news|url=https://untappedcities.com/2018/02/27/a-locus-of-moving-points-brings-southeast-queens-to-the-forefront/|title='A Locus of Moving Points' Exhibit Brings Southeast Queens to the Forefront|date=2018-02-27|work=Untapped Cities|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref> N'afọ 2000, ọ gara US na nke mbụ ya ka ọ bụrụ onye na-ese ihe na 18th Street Art Center na Santa Monica, California. Ahụmahụ a mere ka ndị Federal Ministry of Arts and Culture nke Naịjirịa lebara anya na ọrụ Ofiaeli na Lagos ebe ha wuru ụlọ ọrụ mba maka ndị na-ese ihe. Ihe ọkpụkpụ Ofiaeli na-enyocha mmetụta gburugburu ebe obibi site na iji ihe ndị a chọtara na saịtị.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://yorkpbnews.net/news/york-features-southeast-queens-artists-work-in-fine-arts-gallery/|title=York Features Southeast Queens Artists' Work in Fine Arts Gallery|date=2018-03-22|work=Pandoras Box|accessdate=2018-04-25|language=en}}</ref> O debere ụlọ ọrụ na [[Ȯra Ebonyi|Ebonyi]], Naijiria iji chịkọta ihe ndị obodo, ọkachasị ahịhịa enyí. Ndị ọrụ ụlọ ọrụ ya na-achịkọta ahịhịa ndị a ga-etinyekarị ọkụ iji chụwa ma kpochapụ ubi. Kemgbe oge a, uru nke ahịhịa a agbanweela ma mepụta usoro ọhụrụ iji ya dị ka ihe ọkụkụ ego. Na Santa Monica, o ji mahogany, nkwụ, na mkpụrụ mangoro.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://18thstreet.org/artists/ofiaeli-okechukwu-okoye/|title=Ofiaeli Okechukwu Okoye, 2000 {{!}} 18th Street Arts Center|work=18th Street Arts Center|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://18thstreet.org/artists/ofiaeli-okechukwu-okoye/ "Ofiaeli Okechukwu Okoye, 2000 | 18th Street Arts Center"]. ''18th Street Arts Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-25</span></span>.</cite></ref> Na New York, ọ na-eji akụkụ osisi Sikamo dara ada.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.qchron.com/editions/eastern/former-jamaica-park-gets-needed-touch-up/article_871de2a8-8998-5029-b9de-ed57438d0462.html|title=Former Jamaica park gets needed touch-up|work=Queens Chronicle|accessdate=2018-04-25}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.qchron.com/editions/eastern/former-jamaica-park-gets-needed-touch-up/article_871de2a8-8998-5029-b9de-ed57438d0462.html "Former Jamaica park gets needed touch-up"]. ''Queens Chronicle''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-25</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2016, ọ bụ onye na-ese ihe na Jamaica Center for Arts and Learning.<ref>{{Cite web|url=https://www.arthaps.com/show/first-friday-residency-series-2|title=First Friday Residency Series At 161-04 Jamaica Avenue, Jamaica, NY 11432.|work=ART HAPS|accessdate=2018-04-25}}</ref> Ọ na-arụ ọrụ ọmụmụ ihe iji kụziere ụmụ akwụkwọ otu esi ebugharị ihe n'ime ọrụ nka na ihe eji eme ihe.<ref>{{Cite news|url=http://queenspress.com/events-in-queens-august-5-11-2016/|title=Events In Queens: August 5–11, 2016Queens Press {{!}} Queens Press|date=2016-08-05|work=Press Of Southeast Queens|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref> A na-akụzi ihe ọmụmụ ihe ndị a n'ụlọ ya na New York na n'ime obodo nta dị na Naịjirịa ebe ha na-amụta otu esi emepụta ihe ndị a site na ihe ndị a tụfuru ma ree ha maka uru.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://yorkpbnews.net/news/york-features-southeast-queens-artists-work-in-fine-arts-gallery/|title=York Features Southeast Queens Artists' Work in Fine Arts Gallery|date=2018-03-22|work=Pandoras Box|accessdate=2018-04-25|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://yorkpbnews.net/news/york-features-southeast-queens-artists-work-in-fine-arts-gallery/ "York Features Southeast Queens Artists' Work in Fine Arts Gallery"]. ''Pandoras Box''. 2018-03-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-25</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2003, o ritere onyinye International Fund for the Promotion of Culture grant.<ref>{{Cite web|url=https://en.unesco.org/ifpc/content/projects-co-financed|title=Projects co-financed {{!}} International Fund for the Promotion of Culture|work=en.unesco.org|language=en|accessdate=2018-04-25}}</ref> N'afọ 2011, e gosipụtara ọrụ ya na Chashama Gallery na New York.<ref>{{Cite web|url=https://www.chashama.org/event/faces_of_new_york|title=Faces of New York|date=2011|work=Chashama}}</ref> N'afọ 2015, Ofiaeli natara Queens Council of the Arts Individual Artist Grant iji weta ụlọ ọrụ ya gburugburu mpaghara ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://queenscouncil-onthearts.squarespace.com/blog/?offset=1502802000533|title=Blog|work=Queens Council on the Arts|language=en-US|accessdate=2018-04-25}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.queenscouncilarts.org/calendar/2015/10/17/waste-to-wealth|title=WASTE TO WEALTH|work=Queens Council on the Arts|language=en-US|accessdate=2018-04-25}}</ref> E nyere otu n'ime ọmụmụ ihe ndị a n'akụkụ ihe ngosi ya na Southeast Queens Biennial na 2018. Ihe ngosi a bụ nke No Longer Empty haziri na York College ma gosipụtakwa ọrụ Janet Henry, Shervone Neckles na Damali Abrams.<ref name=":0">{{Cite news|url=http://observer.com/2018/03/artists-of-the-first-southeast-queens-biennial-showcase-borough-pride/|title=Why Southeast Queens Is Primed to Be NYC's Next Creative Hub|date=2018-03-19|work=Observer|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://observer.com/2018/03/artists-of-the-first-southeast-queens-biennial-showcase-borough-pride/ "Why Southeast Queens Is Primed to Be NYC's Next Creative Hub"]. ''Observer''. 2018-03-19<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-04-25</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=https://www.timesledger.com/stories/2015/8/artists_2015_02_20_q.html|title=Artists receive Queens Council on the Arts grants|work=TimesLedger|accessdate=2018-04-25|language=en}}</ref> Nakwa na 2018 e gosipụtara ọrụ Ofiaeli na Korean Cultural Center, New York, iji cheta olimpik oge oyi na PyeongChang.<ref>{{Cite news|url=https://gothamtogo.com/celebrating-the-2018-winter-olympics-an-exhibit-of-art-fashion/|title=Celebrating the 2018 Winter Olympics ~ an Exhibit of Art + Fashion at The Korean Cultural Center NYC|date=2018-01-26|work=GothamToGo|accessdate=2018-04-25|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nyculturebeat.com/index.php?mid=CulBeatExpress&document_srl=3655222&npage=573|title=CulBeat Express - 뉴욕한국문화원 평창동계올림픽 개막 D-100일 기념 특별전(11/15-1/31)|work=www.nyculturebeat.com|language=en|accessdate=2018-04-25}}</ref> Ọrụ ya dị na nchịkọta ọha nke National Museum na Badagry, Goethe Instut na Lagos, Japan External Trade Organization Lagos na 18th Street Arts Center.<ref>{{Cite web|url=http://www.okegrass.com|title=okegrass}}</ref> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 8hgfvfcnqswlefpyjs4zqmrcrpsviqu John Dolphin (music producer) 0 13936 85547 83690 2022-07-28T02:13:59Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:John Dolphin.jpg|thumb]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''John Grayton Dolphin''' (ọnwa Eprel ụbọchị itoolu, afọ 1902 rụọ ụbọchị mbụ n'ọnwa Februari, afọ 1958), nke a makwaara dị ka Lovin John, bụ onye ọchụnta ego Africa-American, onye nwe akara ndekọ onwe ya, onye na-akwalite egwu na onye na-emepụta egwu, onye guzobere Dolphin's of Hollywood, ụlọ ahịa ndekọ nwere mmetụta nke nọgidere na-emeghe awa 24 kwa ụbọchị.<ref>{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/john-dolphin-mn0000221756/biography|title=John Dolphin - Biography & History|work=[[AllMusic]]|accessdate=26 June 2019}}</ref> Dolphin bụ otu n'ime ndị ọchụnta ego ojii izizi na ndị a na-akwanyere ùgwù ma nwee ihe ịga nke ọma na onye nwe akara ndekọ onwe ya. A na-elegharakarị onyinye ya na egwu ụlọ ọrụ, jazz, r&b na afọ uto nke rock & roll anya. Obere-mogul nke nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akụkụ ọ bụla nke azụmahịa ndekọ ahụ. == Mmalite ndụ == A mụrụ Dolphin na obodo ndịda nke Beatrice, Alabama n'afọ 1902 nye Lewis (Stallworth) Dolphin na Elyce Dolphin . Ọ hapụrụ Beatrice ógè ọ dị ntakịrị wee kwaga Boley, Oklahoma, ebe a zụlitere ya. O mechara kwaga Detroit, Michigan ma mesịa biri na Los Angeles, California. == Ọrụ == [[Usòrò:John_Dolphin_&_Billie_Holiday_(cropped).JPG|alt=John Dolphin and Billie Holiday at Dolphin's Of Hollywood|thumb|John Dolphin na Billie Holiday]] === Dolphin's nke Hollywood === E mepere ụlọ ahịa ndekọ ya Dolphin's Of Hollywood n'afọ 1948 na Central Avenue na Los Angeles. Central Ave bụ ebe egwu jazz na Los Angeles ma dokota ndị dị ka Duke Ellington, Nat King Cole, Jelly Roll Morton, Louis Armstrong, Lionel Hampton, Joe Turner, Billie Holiday, Sam Cooke na Charlie Parker .<ref>Daaood, Kamau. [https://articles.latimes.com/1999/aug/29/entertainment/ca-4594 "Jazz : L.A.'s Lost Street of Dreams : The great musicians who once strode Central Avenue played from the heart."] ''[[Los Angeles Times]]'' (August 29, 1999)</ref> Dolphin's of Hollywood bụ isi ihe kpatara mpụta nke egwu rhythm & blues na West Coast site na ahịa ya nke ndekọ na dị ka ebe mgbasa ozi redio R&B nke Hunter Hancock na Dick "Huggie Boy" Hugg.<ref>{{Cite web|url=http://home.earthlink.net/~jaymar41/RIH.html|title=History of Dolphins of Hollywood|work=Home.earthlink.net|accessdate=26 June 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160606034535/http://home.earthlink.net/~jaymar41/RIH.html|archivedate=6 June 2016}}</ref> Egwu dị ka "Earth Angel (Will You Be Mine)," nke ndị otu doo-wop The Penguins, bụ nke izizi wepụtara n'oge mgbasa ozi n'ime Dolphins nke Hollywood.<ref>{{Cite web|url=https://acerecords.co.uk/earth-angel|title=Earth Angel|work=Ace Records}}</ref> Iji nweta mmeghachi omume ndị na-ege ntị, John Dolphin gwara Huggy Boy ka ọ kpọọ akụkụ abụọ nke ndekọ ahụ n'ikuku.<ref>[http://www.electricearl.com/dws/earth-recording.html The Recording of ''Earth Angel''], Electricearl.com</ref> Dolphin's of Hollywood record store gosipụtara ndị DJ dị ndụ, na ihe ngosi redio na-agbasa ozi n'elu ụlọ ọrụ KRKD site n'ime mgbidi ụlọ ahịa ahụ. N'oge na-adịghị anya, Dolphin's of Hollywood ghọrọ otu n'ime ụlọ ahịa ndekọ a ma ama na America. Onye na-edekọ egwu pụtara n'ụlọ ahịa ahụ ma mee ajụjụ ọnụ n'ikuku yana ekele na ntinye aka n'ihe banyere ndị ahịa. Dolphin's nyekwara "Buy One Get One Free" maka ịzụta ihe ndekọ ọ bụla na ụlọ ahịa ahụ. Aha Dolphin's of Hollywood sitere n'eziokwu ahụ bụ na Hollywood agaghị ekwe ka ndị isi ojii nwee ma ọ bụ rụọ ọrụ azụmahịa ọ bụla na Hollywood, ya mere nke a bụ ụzọ Dolphin si eweta Hollywood na South Central Los Angeles, dịka e hotara ya na-ekwu "Ọ bụrụ na ndị isi ojii enweghị ike ịga Hollywood, m ga-ewetara ndị isi ojii Hollywood. " Rudy Ray Moore aka Dolemite bidoro na ndekọ azụmahịa egwu banyere akara John Dolphin's Cash Records n'okpuru aha otu Rudy Ray Moore & The Rayettes . N'ikpeazụ, Moore gara n'ihu bụrụ onye enyemaka Dolphin na-enyere aka na-arụ ọrụ ndekọ ndekọ ya na ọrụ kwa ụbọchị nke ụlọ ahịa ahụ na-arụsi ọrụ ike. Ógè ọ na-arụ ọrụ na ụlọ ahịa ndekọ Dolphin's of Hollywood a ma ama n'ụwa, abụ Moore na-akpọkarị na ụlọ ọrụ redio nke ha, mana mgbé ọrụ a ga-enye ohere banyere mgbanwe dị ukwuu na ọrụ ya. Otu wino aha ya bụ Rico na-abịakarị n'ụlọ ahịa ahụ na-arịọ ego maka ofe. Moore ga-enye ya ego ma ọ bụrụ na ọ ga-eme ihe ọṅụṅụ a na-akpọ "Dolemite". Toasts bụ ọdịnala ojii nke ịkọ akụkọ, ọtụtụ mgbe akụkọ "kacha ogologo" bụ nke kachasị mma. O juru Rudy anya na ndị mmadụ si nwee mmasị na usoro a ma kpebie ịgbanwe ya ma jiri ya mee ihe n'ụzọ ọkachamara n'omume ya. Otu ihe a aghọwo aha ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.rudyraymoore.com/bio|title=Bio|work=Rudyraymoore.com}}</ref> N'abalị Satọdee n'ihe dị ka etiti abalị, a ga-enwe mmadụ narị ise tinyere mmadụ niile n'èzí na-agba egwu n'okporo ámá n'ihu ụlọ ahịa ndekọ Dolphin nke Hollywood. === Ọrụ dị ka onye mmepụta ndekọ === Site na ihe ngosi redio ya na ụlọ ọrụ ndekọ ya n'azụ ụlọ ahịa ndekọ Dolphin nke Hollywood, Dolphin bụ ihe na-adọrọ mmasị dị egwu banyere onye na-ese egwu. Ụkpụrụ okwu Dolphin bụ "Anyị ga-edekọ gị taa ma mee ka ị bụrụ onye na-eti egwu n'abalị a", ọgụgụ isi ahịa ya ga-enyere ya aka nke ọma maka na onye na-ese ihe maara na John Dolphin maara na ha ga-enweta ihe ngosi ha chọrọ iji nwee ihe ịga nke ọma na ihe ngosi redio ya ọ nwere ike ịgwa ndị DJ ka ha kpọọ ihe ndekọ akara ya mepụtara. N'afọ 1950 Dolphin bidoro akara izizi ya, Recorded In Hollywood (RIH). Ihe ịga nke ọma mbụ ya bịara n'afọ 1951, "Once There Lived A Fool", nke onye na-eti egwu Duke Ellington bụ Jimmy Grissom. Abụ ahụ, nke Jessie Mae Robinson dere, ghọrọ isiokwu nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mkpuchi iri na abụọ, nke Tony Bennett, Charles Brown, Tommy Edwards, Savannah Churchill, John Greer, Jimmy Witherspoon na ndị ọzọ.<ref name="rockabilly.nl">{{Cite web|url=http://www.rockabilly.nl/references/messages/john_dolphin.htm|title=JOHN DOLPHIN|work=Rockabilly.nl|accessdate=26 June 2019}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ na egwu ndị ọzọ nke mba dịka "Buzz-Buzz-Buzz", nke Hollywood Flames, "The Jerk" nke The Larks, na "Make me Yours" nke Betty Swann.<ref>{{Cite web|url=http://www.rockabilly.nl/references/messages/hollywood_flames.htm|title=THE HOLLYWOOD FLAMES|work=Rockabilly.nl|accessdate=26 June 2019}}</ref> Onyinye ya na egwu sitere na Jazz ruo Rock'n'Roll. Ya na ndị na-ese ihe dịka Sam Cooke, Jesse Belvin, Charles Mingus, Pee Wee Crayton, Major Lance, Scatman Crothers, Harry Caesar, Tony Allen, Gene Forrest, Percy Mayfield, Damita Jo, Marvin Phillips, Jesse Belvin, Illinois Jacquet na Linda Hayes rụkọrọ ọrụ.<ref name="rockabilly.nl" /> Dolphin mepụtara ọtụtụ ndekọ a ma ama n'okpuru akara Recorded In Hollywood, ma mesịa mepụta akara ndị ọzọ dị ka Lucky Records, Cash Records, na n'ikpeazụ, Money Records. Dolphin rere Ego na ihe onwunwe ya na Don Pierce's Hollywood Records n'afọ 1956.<ref>{{Cite web|url=https://www.findagrave.com/memorial/53381514|title=Findagrave John Grattan "Big John" Dolphin|work=Findagrave.com|accessdate=26 June 2019}}</ref> == Ọnwụ == [[Usòrò:John_&_Ruth_Dolphin.jpg|alt=John Dolphin and his wife Ruth Dolphin at Dolphin's of Hollywood Record Shop|thumb|John na Ruth Dolphin]] E gburu John Dolphin n'azụ tebụl nke ụlọ ọrụ ya na Hollywood n'ubochí mbụ n'ọnwa Febụwarị, n'afọ 1958, site n'aka onye na-agụ egwu na onye na-ede akwụkwọ ụgbọ mmiri Percy Ivy. Ndị egwu nọ n'afọ iri na ụma n'oge ahụ bụ Bruce Johnston, Sandy Nelson, na Dave Shostac, bụ ndị na-anwa ịmasị Dolphin na egwu ha.<ref>{{Cite web|url=https://rockinsteve.wordpress.com/2007/08/29/the-death-of-john-dolphin/|title=The death of John Dolphin|date=29 August 2007|work=Rockinsteve.wordpress.com|accessdate=26 June 2019}}</ref> Nwunye ya, Ruth Dolphin, weghaara Dolphin's nke Hollywood ógè ọ nwụsịrị.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://dolphinsofhollywood.com/home/about/history/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140909004308/http://dolphinsofhollywood.com/home/about/history/|title=Dolphins of Hollywood Official Site|archivedate=September 9, 2014}}</ref> Ọ nwụrụ n'afọ 2005.<ref>https://thisstage.la/2016/07/jamelle-dolphin-creates-his-legacy-by-preserving-his-grandfathers-part-ii/</ref> == Akwụkwọ == * Edere na Hollywood: Akụkọ John Dolphin == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://dolphinsofhollywood.com/#about/ Dolphins nke Hollywood History Site] * [http://www.dolphinsofhollywood.com/recorded-in-hollywood/ Edere ya na Hollywood The Musical Official Site] 3snub0wuzqommwajn1pekq9y1qobo5m Diamond D 0 13943 85458 84838 2022-07-27T15:46:18Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Jmil and Diamond D at A3C in Atlanta-cropped.jpg|thumb]] '''Joseph Kirkland''' (amụrụ n'ubochí isé n'ọnwa Eprel, n'afọ 1968), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Diamond D''', bụ onye America hip hop MC na onye na-emepụta ihe ndekọ si Bronx, New York City, na otu n'ime ndị guzobere Diggin 'na Crates Crew, abbreviated as D.I.T.C.<ref name="ALLMUSIC">{{Cite web|author=John Bush|url=http://www.allmusic.com/artist/diamond-d-mn0000821219|title=Diamond D &#124; Biography|work=[[AllMusic]]|accessdate=2015-05-22}}</ref> [[Usòrò:Mil and Diamond D at A3C in Atlanta-cropped.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] == Afọ Ndị Mbụ == N'ịbụ onye tolitere na Forest Houses na Bronx, Diamond D nwere mmetụta site na ndị DJ obodo, DJ Hutch na DJ Supreme. N'oge ọ na-eto eto, ndị DJ abụọ ahụ ga-ahapụ ya ka ọ rụọ ọrụ na turntables ha.<ref name=":0">{{Cite web|author=Isenberg|first=Daniel|date=July 14, 2011|title=Diamond D Tells All: The Stories Behind His Classic Records|work=[[Complex Networks]]|url=https://www.complex.com/music/2011/07/interview-diamond-d/|accessdate=August 14, 2020}}</ref> Ná mbido nke ọrụ ya dị ka onye na-emepụta ihe, Diamond nọrọ ọtụtụ awa na studio Jazzy Jay na Allerton Avenue na Bronx. O nyere Jay otuto n'ihi ịkpali ya ịzụta ihe ngosi ma kụziere ya usoro mmepụta dị iche iche.<ref name=":0" /> N'ajụjụ ọnụ nke afọ 2017, o kwuru, "Amụtara m ihe dị ka Pasent iri itoolu na ise nke nkà mmepụta m n'aka ya. Ọ nọkwa n'ihu oge ya. "<ref name=":1">{{Cite web|author=Ducker|first=Jesse|date=December 29, 2017|title=INTERVIEW: The Enduring Duality & Dynamism of Hip-Hop Legend Diamond D|url=https://www.albumism.com/interviews/the-enduring-duality-and-dynamism-of-hip-hop-legend-diamond-d|accessdate=August 14, 2020|work=Albumism}}</ref> == Ọrụ ndekọ == Na mgbakwunye na nkuzi Jazzy Jay, Diamond kwuru na onye otu Brand Nubian bụ Grand Puba bụ mmụọ nsọ ya ịmalite ịkụ egwu.<ref>{{Cite journal|author=Garcia|first=Bobbito|date=June–July 1995|title=Sound Check: Bobbito Garcia plays the tracks; Diamond D states the facts|url=https://books.google.com/books?id=0CsEAAAAMBAJ&q=%22diamond+d%22+vibe&pg=PA12|journal=Vibe|pages=35}}</ref> Ngosipụta izizi nke ndị ọbịa na A Tribe Called Quest's ''The Low End Theory'' track "Show Business" nyere aka mee ka ndị mmadụ mara ya dị ka onye na-ese ihe.<ref name=":0">{{Cite web|author=Isenberg|first=Daniel|date=July 14, 2011|title=Diamond D Tells All: The Stories Behind His Classic Records|work=[[Complex Networks]]|url=https://www.complex.com/music/2011/07/interview-diamond-d/|accessdate=August 14, 2020}}</ref> Iji kwalite ihe ndekọ ya nke afọ 1997 Hatred, Passions and Infidelity, Mercury Records chịkọtara vinyl nkwado a na-akpọ Diamond Jewels nke tinyekwara Stunts, Blunts, na Hip Hop songs "Best Kept Secret", "*!*! What U Heard", na "Sally Got A One Track Mind". == Discography == === Albọm === {| class="wikitable" ! style="text-align:left; width:650px;" |Ozi album |- | align="left" |Stunts, Blunts na Hip Hop * A tọhapụrụ ya: Septemba 22, 1992 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: #47 * Singles: "Best Kept Secret"/"Freestyle (Yo, That's That Shit)," "Sally Got a One Track Mind"/"Check One, Two," "Fuck What U Heard"/"I'm Outta Here" |- | align="left" |Ịkpọasị, Mmasị na ekwesịghị ntụkwasị obi * A tọhapụrụ ya: August 26, 1997 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: #40 * Singles: "The Hiatus"/"No Wonduh (The Projects)," "J.D.'s Revenge"/"This One" |- | align="left" |'''''Okwu Nwoke toro eto''''' * A tọhapụrụ ya: March 1, 2003 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Single: |- | align="left" |'''''Ngwuputa Diamond''''' * A tọhapụrụ ya: Septemba 15, 2005 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Single: |- | align="left" |I'm Not Playin' (<small>na Master Rob dị ka Ultimate Force</small>) * A tọhapụrụ ya: June, 2007 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Singles: "I'm Not Playing", "Girls/I'm in Effect/Supreme Diamond D" |- | align="left" |'''''Nnukwu Hefner Chronicles''''' * A tọhapụrụ ya: Ọktoba 14, 2008 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Single: |- | align="left" |'''''The Diam Piece''''' * A tọhapụrụ ya: Septemba 30, 2014 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Singles: "Rap Life" |- | align="left" |'''''Diam Piece 2''''' * A tọhapụrụ ya: Mee 10, 2019 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Single: |- | align="left" |'''''Gotham''''' (<small>ya na</small> <small>Talib Kweli</small>) * A tọhapụrụ ya: Eprel 16, 2021 * Ọnọdụ chaatị Billboard 200: - * Ọnọdụ chaatị R&B/Hip-Hop: - * Singles: "On Mamas", "The Quiet One", "Attention Span" |- |} === Dị ka onye na-ese ihe === {| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwu, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara, na-egosi afọ ewepụtara na aha abọm ! rowspan="2" scope="col" style="width:19em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="3" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! style="width:3em; font-size:90%" |US ! style="width:3em; font-size:90%" |USR<nowiki>&</nowiki>amp;B<nowiki><br id="mwsg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> ! style="width:3em; font-size:90%" |USRap<nowiki><br id="mwtQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> |- ! scope="row" |"One for the Money"Royce da 5'9" featuring <span style="font-size:85%;">Skillz</span> and Diamond D)<br /><br /><br /><br /> |2012 | - | - | - |Non-album single |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.myspace.com/therealdiamondd Myspace] * [http://danishdox.com/en/beat-diggin DanishDox: BEAT DIGGIN ́] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] bj1fmp8yv8pw6p6bf1hyvcrggpyhs9x Nana Aba Anamoah 0 13952 85551 77643 2022-07-28T02:20:21Z Lebron jay 12508 +image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website=}} [[Category:Articles with hCards]] [[Usòrò:Nana Aba Anamoah.jpg|thumb]] '''Nana Aba Anamoah''' (Onye amụrụ n'abalị iri na iteghete nke ọnwa June, afọ 1980) bụ onye mgbasa ozi Ghana.<ref>{{Cite web|title=Nana Aba Anamoah, Biography|url=https://www.ghanaweb.com/person/Nana-Aba-Anamoah-3364|accessdate=2021-08-02|work=www.ghanaweb.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Glitz top 100 inspirational women – Page 100 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/glitz-top-100-inspirational-women/100/|accessdate=2022-05-28|language=en-US}}</ref><ref name="yen">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/103465-nana-aba-anamoah-biography-family.html|title=Interesting Details About Nana Aba Anamoah and Her Family|author=Shem|first=Shemcy|date=2018-01-15|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-09-28}}</ref> Ruo mgbe ọ gbara arụkwaghịm na TV3, ọ gụpụtara ọtụtụ akụkọ ma hiwe ihe ngosi kachasị elu gụnyere The Divas Show . Ọ bụ onye isi njikwa nke GHOne TV na Starr 103.5 FM ugbu a.<ref>{{Cite web|author=Debrah|first=Ameyaw|title=Nana Aba Anamoah Appointed General Manager Of GhOne TV - Ameyaw Debrah|url=https://ameyawdebrah.com/nana-aba-anamoah-appointed-general-manager-of-ghone-tv/|accessdate=2021-03-18|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=NDC has done more for healthcare in Ghana than NPP - Sammy Gyamfi responds to Nana Aba Anamoah - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/ndc-has-done-more-for-healthcare-in-ghana-than-npp-sammy-gyamfi-responds-to-nana-aba-anamoah/|accessdate=2021-05-18|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> Ọ bụkwa onye nnọchi anya maka egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị na Ghana.<ref>{{Cite web|title=Ambassador for women football|url=https://ghanasoccernet.com/confirmed-minister-endorses-nana-aba-anamoah-and-sandra-ankobea-as-ambassadors-for-women-football-in-ghana|work=ghanasoccernet.com|accessdate=16 March 2022}}</ref> Anamoah bụ onye otu kọmitii Women's Premier League na Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.graphic.com.gh/sports/sports-news/rosalind-amoh-nana-aba-get-women-s-league-appointments.html|title=Rosalind Amoh, Nana Aba get Women's League appointments|author=122108447901948|date=2019-11-27|work=Graphic Online|language=en-gb|accessdate=2019-11-27}}</ref> Ọ bụkwa onye na-anụ ọkụ n'obi bọọlụ nke na-akwado Manchester United na Accra Great Olympics .<ref>{{Cite web|title=Great Olympics staunch fan Nana Aba Anamoah makes donation to team ahead of Christmas|url=https://footballghana.com/great-olympics-staunch-fan-nana-aba-anamoah-makes-donation-to-team-ahead-of-christmas|accessdate=2021-03-18|work=Footballghana|language=en}}</ref> == Agụmakwụkwọ == Anamoah bu nwata guchara akwụkwọ nke Ghana National College ma nwee nzụlite na Development Finance site na Mahadum nke Ghana Business School. Ọ gụrụ akwụkwọ Executive Education gụnyere otu na 21st Century Leadership site na Harvard Kennedy School (Harvard University).<ref name="yen">{{Cite web|url=https://yen.com.gh/103465-nana-aba-anamoah-biography-family.html|title=Interesting Details About Nana Aba Anamoah and Her Family|author=Shem|first=Shemcy|date=2018-01-15|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en|accessdate=2019-09-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFShem2018">Shem, Shemcy (2018-01-15). [https://yen.com.gh/103465-nana-aba-anamoah-biography-family.html "Interesting Details About Nana Aba Anamoah and Her Family"]. ''Yen.com.gh - Ghana news''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-09-28</span></span>.</cite></ref> == Ihe nrite == * TV Personality of the Year, RTP Awards (2017, 2019).<ref>{{Cite web|date=2019-10-13|title=RTP Awards 2019: Check out the full list of winners|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/celebrities/rtp-awards-2019-check-out-the-full-list-of-winners/bcsdpec|accessdate=2021-03-18|work=Pulse Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=RTP Awards Africa {{!}} 2017|url=https://rtpawardsafrica.com/winners/2017-2/|accessdate=2021-03-18|language=en-US}}</ref> * TV Personality (Female), Glitz Africa Awards 2018.<ref>{{Cite web|title=List of winners of Ghana Entertainment awards 2018 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/list-of-winners-of-ghana-entertainment-awards-2018/|accessdate=2019-09-28|language=en-US}}</ref> * TV News Anchor of the Year (2004, 2008, 2012, 2017). * Onye na-ahụ maka mmepe TV nke afọ, RTP Awards 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/2018-RTP-Awards-Stacy-Amoateng-tops-all-full-list-of-winners-690780|title=2018 RTP Awards: Stacy Amoateng tops all + full list of winners|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-09-28}}</ref> * Ọkachasị na Media Honors na Ghana Women of the Year Honors 2019.<ref>{{Cite web|title=Ghana Women of the Year Honours 2019 – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/ghana-women-of-the-year-honours-2019/|accessdate=2021-03-19|language=en-US}}</ref> == Ndụ onwe onye == Anamoah bụ onye Katọlik. Ọ bụ nne nke otu, nwa nwoke bu Jyotir, onye bi na ụlọ akwụkwọ na United States.<ref>{{Cite web|date=2019-01-10|title=Nana Aba Anamoah’s son starts University in the U.S|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Nana-Aba-Anamoah-s-son-starts-University-in-the-U-S-714208|accessdate=2021-03-19|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> A makwaara ya maka ọrụ ebere ya; n'abalị iri abụọ na ise nke ọnwa Jenụwarị 2022, ọ malitere Hearts Wide Open, ntọala e guzobere iji jee ozi dị ka ụzọ nkwado ndị chọrọ ego maka ọnọdụ mberede ahụike, ụgwọ ụlọ akwụkwọ wdg.<ref>{{Cite web|date=2022-01-27|title=Cheddar gifts Nana Aba's boy an all expenses paid trip to Dubai|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Cheddar-gifts-Nana-Aba-s-boy-an-all-expenses-paid-trip-to-Dubai-1455190|accessdate=2022-01-28|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Ụmụ nwanyị nta akụkọ Ghana]] qpe3wsppmiraimft0sw9zke3db4tpdu Ikechukwu Uche 0 14357 85346 78091 2022-07-27T12:31:45Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Ikechukwu Uche.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Ikechukwu Uche''' (a mụrụ na 5 Jenụwarị 1984) bụ [[Footbọl|onye]] Naijiria na-agba bọọlụ. A maara ya maka ememe mgbaru ọsọ acrobatic ya, ọ nọrọ ọtụtụ n'ime ọrụ ọkachamara ya na mba Spain, ebe ọ bịarutere mba ahụ tupu ọ dị afọ iri abụọ.<ref name="Brother">{{Cite news|url=http://archivo.marca.com/edicion/marca/futbol/2a_division/recreativo/es/desarrollo/563025.html|title=La liga de los hermanos Uche|work=[[Marca (newspaper)|Marca]]|first=J. C.|author=Galván|language=es|date=29 September 2005|accessdate=18 November 2012}}</ref> Ọ chịkọtara La Liga ngụkọta nke egwuregwu 194 na ihe mgbaru ọsọ 42 n'ime oge itoolu, na-anọchite anya asọmpi Recreativo, Getafe, Zaragoza, Villarreal, Granada na Málaga . Uche pụtara maka [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] na iko mba Afrịka abụọ. == Ọrụ klọb == === Afọ mbụ === A mụrụ ya na Aba, Abia, ọrụ Uche malitere na mba ya na Amanze United na Iwuanyanwu Nationale . Mgbe ọ dị naanị afọ iri na asatọ, ọ kwagara Racing de Ferrol na ngalaba nke abụọ nke Spanish, na-apụta na egwuregwu iri abụọ na anọ n'oge nke abụọ ya, nke kwụsịrị na nlaghachị azụ maka ndị otu [[Galisa|Galician]]. Uche sonyeere otu egwuregwu ọzọ na ọkwa nke abụọ nke mba ahụ, Recreativo de Huelva, maka ego US $ 300,000, ma nye ọkpụ goolu iri na abụọ n'afọ mbụ ya, bụrụ onye kachasị nye ọkpụ goolu na oge 2005–06 na 20 na naanị mpụta iri abụọ na asatọ (na braces ise), ka ndị Andalusia laghachiri - dịka ndị mmeri - na La Liga mgbe afọ atọ gasịrị. N'oge mbụ ya mgbe ọ kachasị eme nke ọma, Uche nyere goolu ugboro asatọ. N'ụzọ dị ịrịba ama, o nyere goolu n'egwuregwu atọ n'usoro na Nọvemba 2006 (na mmeri na RC Celta de Vigo na megide CA Osasuna), na-enyere Recre aka imecha asatọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.elcorreogallego.es/deportes/futbol/futbol-1-/ecg-h/idEdicion-2006-11-13/idMenu-deportes%3Efutbol%3Efutbol_1_/idEdicion-2006_11_13/idNoticia-103729/titulo-El%20Celta%20se%20estrella%20en%20casa%20(1%202)%20contra%20un%20Huelva%20que%20movi%C3%B3%20mejor%20el%20bal%C3%B3n|title=El Celta se estrella en casa (1–2) contra un Huelva que movió mejor el balón|work=[[El Correo Gallego]]|language=es|date=13 November 2006|accessdate=6 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.20minutos.es/deportes/noticia/recreativo-osasuna-liga-173920/0/|title=El Recreativo suma y sigue ante un pobre Osasuna|work=[[20 minutos]]|language=es|date=19 November 2006|accessdate=6 June 2018}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.20minutos.es/deportes/noticia/liga-racing-recre-176595/0/|title=El Racing se impone en El Sardinero con un Zigic 'inmenso'|work=20 minutos|language=es|date=26 November 2006|accessdate=6 June 2018}}</ref> Uche sonyeere Getafe CF nke Madrid maka 2007–08, a na-ejikarị ya dịka onye nnọchi. N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2008, site na benchi, o nyere goolu na mmeri 3–1 n'ụlọ Real Madrid .<ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/report/_/id/252901?cc=5739|title=Miserable return for Schuster|publisher=[[ESPN FC|ESPN Soccernet]]|date=29 November 2008|accessdate=31 August 2011|archivedate=2 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121102065309/http://soccernet.espn.go.com/report/_/id/252901?cc=5739}}</ref> === Zaragoza === Real Zaragoza, laghachiri na ndi ọkachamara n'oge na-adịbeghị anya, kwetara okwu ịbanye Uche na July 2009, n'okpuru ahụike.<ref>{{Cite web|url=http://www.realzaragoza.com/noticias/3715|title=Principio de acuerdo por Uche|publisher=Real Zaragoza|language=es|date=18 July 2009|accessdate=18 July 2009|archivedate=20 July 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090720231559/http://www.realzaragoza.com/noticias/3715}}</ref> E gosipụtara ya n'ụzọ iwu kwadoro na nke iri abụọ na abụọ, ma bịanye aka na nkwekọrịta afọ anọ; na naanị egwuregwu nke abụọ ya, mmeri 1–4 na Sevilla FC, ọ merụrụ ahụ siri ike n'ikpere, na-aga n'ihu ọnwa asaa.<ref>{{Cite web|url=http://www.realzaragoza.com/noticias/3758|title=Uche se presenta ante dos mil aficionados|publisher=Real Zaragoza|language=es|date=22 July 2009|accessdate=27 July 2009|archivedate=25 July 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090725115741/http://www.realzaragoza.com/noticias/3758}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mtnfootball.com/news/2009/oct/091007-nigeria-admit-uche-blow.html|title=Nigeria admit Uche blow|publisher=MTN Football|date=7 October 2009|accessdate=7 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120806221538/http://www.mtnfootball.com/news/2009/oct/091007-nigeria-admit-uche-blow.html|archivedate=6 August 2012}}</ref> Uche gbakeere n'ụzọ zuru ezu maka Zaragoza's 2010–11 pre-season. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, ọ merụrụ ahụ ọzọ n'ikpere, e wepụrụ ya maka ọnwa isii ọzọ; nlọghachi ya n'ọrụ mere na 19 Febụwarị 2011 ka ọ gbara nkeji iri abụọ na mmeri 0-1 n'ụlọ megide Atlético Madrid, na-akụ okporo mpio David de Gea na nkeji ọnwụ nke egwuregwu ahụ mgbe mgbalị nke onye ọ bụla gasịrị.<ref>{{Cite news|url=http://www.marca.com/2010/07/30/futbol/equipos/zaragoza/1280445862.html|title=Uche se perderá media temporada|work=Marca|first=Pepe|author=Borque|language=es|date=30 July 2010|accessdate=30 July 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/report/_/id/301876?cc=5739|title=Aguero earns vital win for Atletico|publisher=ESPN Soccernet|date=19 February 2011|accessdate=21 February 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110628230717/http://soccernet.espn.go.com/report/_/id/301876?cc=5739|archivedate=28 June 2011}}</ref> === Villarreal === [[Usòrò:UEFA_Euro_League_FC_Salzburg_gegen_Villarreal_10.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|Uche (nke abụọ site n'aka ekpe) na-agbakọta maka Villarreal na 2015]] N'ụbọchị ikpeazụ nke windo mbufe oge okpomọkụ nke afọ 2011, Uche bịanyere aka na Villarreal CF, a gbazinyere Granada CF ozugbo. N'abalị iri na asaa nke ọnwa Septemba, o nyere naanị goolu egwuregwu ahụ megide ndị otu nwere ikike ya, n'ụlọ.<ref>{{Cite web|url=http://soccernet.espn.go.com/report?id=325238&cc=5739|title=Uche sees off Villarreal|publisher=ESPN Soccernet|date=17 September 2011|accessdate=19 September 2011|archivedate=2 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121102094012/http://soccernet.espn.go.com/report?id=325238&cc=5739}}</ref> == Ọrụ mba ụwa == Uche mere egwuregwu izizi ya na [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] n'afọ 2007. O so na ndị otu asọmpi na 2008 Africa Cup of Nations na Ghana, na-enyere ndị ''Super Eagles'' aka na nkeji iri na ise. A kpọrọ Uche na ndị otu mmadụ iri abụọ na atọ maka 2013 Africa Cup of Nations, na-enye aka na mpụta anọ na-enweghị akara na ndị mmeri ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/0/football/20970786|title=Nations Cup 2013: Nigeria pick six locally-based players|publisher=BBC Sport|first=Oluwashina|author=Okeleji|date=10 January 2013|accessdate=10 January 2013|archivedate=17 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131017082725/http://www.bbc.co.uk/sport/0/football/20970786}}</ref><ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/21396138|title=Sunday Mba scored a magnificent winner as Nigeria won the Africa Cup of Nations for the third time.|publisher=BBC Sport|first=Ian|author=Hughes|date=10 February 2013|accessdate=17 February 2016}}</ref> === Ọkpụ goolu mba ụwa === Nigeria akara depụtara mbụ, akara kọlụm na-egosi akara mgbe ọ bụla Uche mgbaru ọsọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.rsssf.com/miscellaneous/ik-uche-intlg.html|title=Ikechukwu Uche – Goals in International Matches|publisher=[[RSSSF]]|first=Roberto|author=Mamrud|accessdate=15 August 2017}}</ref> {| class="wikitable collapsible collapsed" style="font-size:90%; text-align:left; margin:auto;" !Mba. !Ụbọchị !Ebe !Onye mmegide !Akara !Nsonaazụ !Asọmpi |- |1 |8 Septemba 2007 |[[Warri Township Stadium|Obodo Warri]], Warri, Nigeria | Lesotho |2–0 |2–0 |2008 Africa Cup of Nations qualification |- |2 |9 Jenụwarị 2008 |MPFS Marbella, Estepona, Spain | Sudan |1–0 |2–0 |Enyi |- |3 |1 June 2008 |Abuja Stadium, [[Abuja]], Nigeria | South Africa |1–0 |2–0 |2010 World Cup qualification |- |4 |21 Juun 2008 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Equatorial Guinea |2–0 |2–0 |2010 World Cup qualification |- |5 |6 Septemba 2008 |Telkom Park, Port Elizabeth, South Africa | South Africa |1–0 |1–0 |2010 World Cup qualification |- |6 |7 June 2009 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Kenya |1–0 |3–0 |2010 World Cup qualification |- |7 |27 Machị 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Ethiopia |3–0 |4–0 |2012 African Cup of Nations qualification |- |8 |27 Machị 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Ethiopia |4–0 |4–0 |2012 African Cup of Nations qualification |- |9 |29 Machị 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Kenya |3–0 |3–0 |Enyi |- |10 |1 June 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Argentina |1–0 |4–1 |Enyi |- |11 |1 June 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Argentina |3–0 |4–1 |Enyi |- |12 |5 June 2011 |Addis Ababa Stadium, [[Addis Ababa]], [[Ethiopia]] | Ethiopia |1–0 |2–2 |2012 African Cup of Nations qualification |- |13 |8 Ọktoba 2011 |Abuja Stadium, Abuja, Nigeria | Guinea |2–1 |2–2 |2012 African Cup of Nations qualification |- |14 |15 Nọvemba 2011 |Ahmadu Bello, [[Kaduna]], Nigeria | Zambia |2–0 |2–0 |Enyi |- |15 |3 June 2012 |U. J. Esuene, [[Calabar]], Nigeria | Namibia |1–0 |1–0 |Asambodo iko mba ụwa nke afọ 2014 |- |16 |16 Juun 2012 |U. J. Esuene, Calabar, Nigeria | Rwanda |1–0 |2–0 |2013 Africa Cup of Nations qualification |- |17 |8 Septemba 2012 |Samuel Kanyon Doe, Monrovia, [[Liberia]] | Liberia |2–1 |2–2 |2013 Africa Cup of Nations qualification |- |18 |13 Ọktoba 2012 |U. J. Esuene, Calabar, Nigeria | Liberia |5–0 |6–1 |2013 Africa Cup of Nations qualification |- |19 |15 Nọvemba 2014 |Stade Municipal (Pointe-Noire), Congo | Congo |1–0 |2–0 |2015 Africa Cup of Nations qualification |} == Ndụ onwe == Nwanne Uche nke okenye, Kalu Uche, bụkwa onye egwuregwu bọọlụ. Ọ bụkwa onye na-aga n'ihu, ya onwe ya nọrọ ọtụtụ n'ime ọrụ ya na Spain (ha enweghị njikọ na ndị egwuregwu abụọ ọzọ, Uche Okechukwu na Ikechukwu Kalu); aha ya, Ikechukwu, pụtara "''Ike Chineke''" na [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]].<ref name="Brother">{{Cite news|url=http://archivo.marca.com/edicion/marca/futbol/2a_division/recreativo/es/desarrollo/563025.html|title=La liga de los hermanos Uche|work=[[Marca (newspaper)|Marca]]|first=J. C.|author=Galván|language=es|date=29 September 2005|accessdate=18 November 2012}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGalvánFolqué2005">Galván, J. C.; Folqué, J. (29 September 2005). [http://archivo.marca.com/edicion/marca/futbol/2a_division/recreativo/es/desarrollo/563025.html "La liga de los hermanos Uche"] &#x5B;The league of Uche brothers&#x5D;. ''[[Marca (akwụkwọ akụkọ)|Marca]]'' (in Spanish). [https://web.archive.org/web/20140607005226/http://archivo.marca.com/edicion/marca/futbol/2a_division/recreativo/es/desarrollo/563025.html Archived] from the original on 7 June 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">18 November</span> 2012</span>.</cite> [[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nigerian.name/w/index.php?title=Ikechukwu|title=Ikechukwu|publisher=Nigerian Name|accessdate=21 January 2008}}</ref> Uche pụtara na vidiyo egwu maka Touchin Body, nke J. Martins na DJ Arafat.<ref>{{Cite web|url=//www.youtube.com/watch?v=6uGLhRyCZ8c#t=91|archiveurl=https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211219/6uGLhRyCZ8c|archivedate=2021-12-19|title=J. Martins featuring Dj Arafat – Touchin Body (Official Video)|publisher=[[YouTube]]|date=12 August 2013|accessdate=15 September 2013}}</ref> == Nsọpụrụ == === Klọb === '''Recreativo''' * Segunda División: 2005–06<ref>{{Cite news|url=http://futbol.as.com/futbol/2006/06/19/mas_futbol/1150698468_850215.html|title=El Recreativo se proclamó campeón en el Rico Pérez|work=[[Diario AS]]|language=es|date=19 June 2006|accessdate=17 February 2016}}</ref> === Mba ụwa === '''Naịjirịa''' * Iko mba Afrịka: 2013<ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/21396138|title=Sunday Mba scored a magnificent winner as Nigeria won the Africa Cup of Nations for the third time.|publisher=BBC Sport|first=Ian|author=Hughes|date=10 February 2013|accessdate=17 February 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHughes2013">Hughes, Ian (10 February 2013). [https://www.bbc.com/sport/football/21396138 "Sunday Mba scored a magnificent winner as Nigeria won the Africa Cup of Nations for the third time"]. BBC Sport<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">17 February</span> 2016</span>.</cite></ref> === Nke onwe === * Pichichi Trophy (Segunda División): 2005–06<ref>{{Cite news|url=http://www.elmundo.es/elmundodeporte/especiales/2005/08/liga/segundadivision/goleadores.html|title=Goleadores de 2005–2006|work=El Mundo|language=es|date=2006|accessdate=17 February 2016}}</ref> == Edemsibịa == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * Ikechukwu Uche at BDFutbol * Ikechukwu Uche at National-Football-Teams.com * Ikechukwu Uche – FIFA competition record (archived) * Ikechukwu Uche at Soccerway * [https://web.archive.org/web/20140706093110/http://www.ikeuche.com/ Official website] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] peweid4femsxr88zy73n4d48fzfnmc7 Iyanya 0 14398 85341 78136 2022-07-27T12:27:40Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Iyanya studio image-without logo.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Iyanya Onoyom Mbuk''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 31 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1986), nke aha ya bụ '''Iyanya''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu Afropop. Ọ ghọrọ onye ama ama mgbe o meriri oge mbụ nke ''Project Fame West Africa'' ma bụrụ onye a maara nke ọma maka egwu ya "Kukere".<ref name="Onobello">{{Cite web|title=Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies|url=http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies|publisher=Onobello|accessdate=30 July 2013}}</ref><ref name="Mtvbase">{{Cite web|title=Iyanya, Artist Biography-MTV Base|url=http://www.mtvbase.com/music/artists/iyanya/|publisher=Mtvbase|accessdate=29 July 2013}}</ref> Ya na Ubi Franklin hiwere labelụ Made Men Music Group n'afọ 2011. O wepụtara abọm izizi ya bụ My Story n'afọ 2011. Ndị egwu "No Time" na "Love Truly" kwadoro ya. Desire, abọm studio ya nke abụọ, nwere egwu ise: "Kukere", "Ur Waist", "Flavour", "Sexy Mama", na "Jombolo". O ritere ihe nrite Artist of the Year na The Headies 2013. N'ọnwa Ọktọba 2016, Iyanya kwupụtara na Instagram na ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|title=INTERVIEW: Why I signed for Mavin Records — Iyanya|url=http://www.soundloaded.com.ng/news/top-news/214185-interview-i-signed-mavin-records-iyanya.html|publisher=Premium Times|accessdate=7 January 2017|date=1 November 2016}}</ref> Ọnwa ole na ole tupu mgbe ahụ, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta njikwa na Temple Management Company.<ref>{{Cite web|author=Vwovwe|first=Egbo|title=Iyanya Singer signs with Temple Management Company|url=http://www.pulse.ng/buzz/iyanya-singer-signs-with-temple-management-company-id5315075.html|publisher=Pulse|accessdate=21 September 2017|date=28 July 2016}}</ref> O bu ụzọ kwupụta ebumnuche ya ịhapụ Made Men Music Group na July 2016.<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=Singer is leaving MMMG record label due to problems with Ubi Franklin|url=http://pulse.ng/buzz/iyanya-singer-is-leaving-mmmg-record-label-due-to-problems-with-ubi-franklin-id5250624.html|publisher=Pulse|accessdate=7 January 2017|date=12 July 2016}}</ref>   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] '''Iyanya Onoyom Mbuk''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 31 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1986), nke aha ya bụ '''Iyanya''', bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu Afropop. Ọ ghọrọ onye ama ama mgbe o meriri oge mbụ nke ''Project Fame West Africa'' ma bụrụ onye a maara nke ọma maka egwu ya "Kukere".<ref name="Onobello">{{Cite web|title=Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies|url=http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies|publisher=Onobello|accessdate=30 July 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies "Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies"]. </cite></ref><ref name="Mtvbase">{{Cite web|title=Iyanya, Artist Biography-MTV Base|url=http://www.mtvbase.com/music/artists/iyanya/|publisher=Mtvbase|accessdate=29 July 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.mtvbase.com/music/artists/iyanya/ "Iyanya, Artist Biography-MTV Base"]. </cite></ref> Ya na Ubi Franklin hiwere labelụ Made Men Music Group n'afọ 2011. O wepụtara abọm izizi ya bụ My Story n'afọ 2011. Ndị egwu "No Time" na "Love Truly" kwadoro ya. Desire, abọm studio ya nke abụọ, nwere egwu ise: "Kukere", "Ur Waist", "Flavour", "Sexy Mama", na "Jombolo". O ritere ihe nrite Artist of the Year na The Headies 2013. N'ọnwa Ọktọba 2016, Iyanya kwupụtara na Instagram na ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na [[Mavin Records]].<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|title=INTERVIEW: Why I signed for Mavin Records — Iyanya|url=http://www.soundloaded.com.ng/news/top-news/214185-interview-i-signed-mavin-records-iyanya.html|publisher=Premium Times|accessdate=7 January 2017|date=1 November 2016}}</ref> Ọnwa ole na ole tupu mgbe ahụ, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta njikwa na Temple Management Company.<ref>{{Cite web|author=Vwovwe|first=Egbo|title=Iyanya Singer signs with Temple Management Company|url=http://www.pulse.ng/buzz/iyanya-singer-signs-with-temple-management-company-id5315075.html|publisher=Pulse|accessdate=21 September 2017|date=28 July 2016}}</ref> O bu ụzọ kwupụta ebumnuche ya ịhapụ Made Men Music Group na July 2016.<ref>{{Cite web|author=Akan|first=Joey|title=Singer is leaving MMMG record label due to problems with Ubi Franklin|url=http://pulse.ng/buzz/iyanya-singer-is-leaving-mmmg-record-label-due-to-problems-with-ubi-franklin-id5250624.html|publisher=Pulse|accessdate=7 January 2017|date=12 July 2016}}</ref> == Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Iyanya na Palm Street na Calabar, [[Ȯra Cross River|Cross River]] State .<ref name="Express Nigeria">{{Cite web|title=Kukere crooner cries: They killed my parents, brother -Iyanya Mbuk|url=http://www.e-expressnigeria.com/blog/2012/10/kukere-crooner-cries-they-killed-my-parents-brother|publisher=Express Nigeria|accessdate=30 July 2013}}</ref> Nne ya bụ onye isi nwanyị na nna ya bụ onye na-ahụ maka ọhịa.<ref>{{Cite web|title=Kukere crooner cries: They killed my parents, brother -Iyanya Mbuk|url=http://www.e-expressnigeria.com/blog/2012/10/kukere-crooner-cries-they-killed-my-parents-brother|publisher=Express Nigeria|accessdate=7 August 2013}}</ref> Iyanya akọwaala nne ya dị ka onye na-enye ọzụzụ n'ụlọ, ebe nna ya bụ onye dị nro n'ime ha abụọ. Nne na nna ya nwụrụ n'afọ 2008, nwanne ya nwoke tọrọ ya nwụrụ n'otu oge ahụ.<ref name="Express Nigeria" /> Nna nna Iyanya bụ onye ụkọchukwu ebe Iyanya na-abụ abụ na ukwe nke ụka ya ma bụrụ onye isi ukwe maka ukwe ụmụaka mgbe ọ dị afọ ise.<ref>{{Cite web|title=Iyanya's Exclusive Interview on iROKtv|url=http://ireporterstv.co/iyanyas-exclusive-interview-on-iroktv/|publisher=IReportersTv|accessdate=30 July 2013}}</ref> Mbuk gụsịrị akwụkwọ praịmarị, sekọndrị, na mahadum na [[Calabar]]. Ọ bụ onye gụsịrị akwụkwọ na njikwa azụmahịa na Mahadum Calabar .<ref>{{Cite web|title=Iyanya Biography|url=http://www.iyanyamusic.com/?page_id=582|publisher=Iyanya Music|accessdate=7 August 2013}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Calabar, ọ rụrụ ọrụ na họtel ma bụrụ abụ karaoke na ụlọ mmanya ọ na-elekọta. Iyanya malitere ịzụlite ikike olu ya na ụlọ mmanya obodo nke gụnyere: Fiesta Fries Bar, Mirage Nite Club, na West-Life.<ref name="Onobello">{{Cite web|title=Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies|url=http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies|publisher=Onobello|accessdate=30 July 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies "Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies"]. </cite></ref> Iyanya hotara onye na-agụ egwú Britain bụ Craig David na onye na-agụ egwú hip hop nke America bụ R. Kelly dị ka isi egwu ya.<ref>{{Cite web|title=Kukere crooner cries: They killed my parents, brother -Iyanya Mbuk|url=http://www.e-expressnigeria.com/blog/2012/10/kukere-crooner-cries-they-killed-my-parents-brother|publisher=ExpressNigeria|accessdate=30 July 2013}}</ref> A kpaliri Iyanya ịchụso egwu ọkachamara mgbe ọ kirisịrị ndụ ama ama nke 2 Face Idibia na Olu Maintain . Iyanya malitere dị ka onye na-eti egwu, na-aga site na aha "Lofty". === MTN Project Fame === N'afọ 2008, [[Kcee (musician)|KCee]] si KC Presh mere ka Iyanya kwenye na oge mbụ nke ''Project Fame West Africa''.<ref name="Onobello">{{Cite web|title=Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies|url=http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies|publisher=Onobello|accessdate=30 July 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies "Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies"]. </cite></ref> Iyanya gara n'ihu wee bụrụ onye mmeri nke asọmpi ahụ mgbe ọ lụsoro ọtụtụ ndị nwere otu ọchịchọ ya ọgụ. Asọmpi ''Project Fame'' nke MTN kwadoro n'afọ 2008 bụ mmalite nke ọrụ egwu Iyanya. N'adịghị ka ọtụtụ ndị na-ebelata mgbe nnukwu asọmpi gasịrị, ihe ịga nke ọma Iyanya ka malitere. === 2009: ''Akụkọ m'' === Mgbe o meriri MTN's ''Project Fame West Africa'', Iyanya malitere idekọ abọm izizi ya My Story . Ọ bụ CN Media Imprint wepụtara ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.afrobios.com/-Iyanya/|title=Iyanya Discography|work=AFROBIOS|accessdate=21 September 2014}}</ref> Abọm ahụ gosipụtara njirimara Iyanya dị iche iche dị ka onye na-ese egwu R&B, ọkachasị na egwu akpọrọ "Iyanya" na "Love Truly".<ref name="Onobello">{{Cite web|title=Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies|url=http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies|publisher=Onobello|accessdate=30 July 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.onobello.com/index.php/features/item/2702-celebrity-focus-iyanya-%E2%80%93-the-many-flavours-stirring-controversies "Celebrity Focus: Iyanya – The Many Flavours Stirring Controversies"]. </cite></ref> Abọm izizi nke Iyanya bụ ọdịda azụmahịa n'ihi nsogbu na nkesa na nkwalite.<ref>{{Cite web|title=MTV NEWS {{!}} IYANYA: EXCLUSIVE CHAT|url=http://www.mtvbase.com/news/mtv-base-chats-with-iyanya/|publisher=MtvBase|accessdate=7 August 2013}}</ref>{{Listen|filename=Kukere by Iyanya.ogg|title="Kukere" (2012)|description=A sample of "Kukere", Iyanya's single}} === Nkwenye === Na 16 Ọktoba 2013, 360Nobs kọrọ na Iyanya ghọrọ onye nnọchi anya Solo Phones Nigeria, ụlọ ọrụ ekwentị mkpanaaka dị na Computer Village, [[Ikeja]]. A kọrọ na nkwekọrịta otu afọ ahụ ruru $ 220,000 (35 nde naira). Na mgbakwunye, Iyanya nwetara Toyota Prado 2014 site na nkwekọrịta ahụ.<ref>{{Cite web|title=IYANYA BAGS $220,000 ENDORSEMENT DEAL WITH SOLO PHONES|url=http://www.360nobs.com/2013/10/iyanya-bags-220000-endorsement-deal-with-solo-phones/|publisher=360nobs|accessdate=16 October 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=Computer Village Ikeja Came Alive Today with Iyanya|url=http://www.spyghana.com/computer-village-ikeja-came-alive-today-with-iyanya/|publisher=SpyGhana|accessdate=16 October 2013}}</ref> N'afọ 2013, akwụkwọ akụkọ ''Daily Independent'' kọrọ na Iyanya bịanyere aka na nkwekọrịta otu afọ na Zinox Computers (''kọmputa'' mbụ a kwadoro na Naijiria) nke ruru $ 300,000. Nkwekọrịta ahụ ga-egosipụta Iyanya na bọọdụ mgbasa ozi Zinox na mgbasa ozi TV.<ref>{{Cite web|title=Iyanya signs multi million Naira endorsement deal with Zinox Computer|url=http://dailyindependentnig.com/2013/08/iyanya-signs-multi-million-naira-endorsement-deal-with-zinox-computer/|publisher=Daily Independent|accessdate=16 October 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=Winning: Iyanya signs $350,000 endorsement deal with Zinox Group|url=http://www.ameyawdebrah.com/winning-iyanya-signs-350000-endorsement-deal-zinox-group/|publisher=AmeyawDebrah|accessdate=16 October 2013}}</ref> === Ụdị egwu === Iyanya malitere ime ballads, ọkachasị na abọm izizi ya bụ My Story . N'ajụjụ ọnụ ya na Toolz na Ndani TV, o kwuru na ọ chọrọ ịbụ onye na-ese ihe ma chọọ ka a mara ya maka ikike R&B na Afrobeats. N'otu ajụjụ ọnụ ahụ, o kwukwara na ọ gbanwere site na R&B gaa na Afrobeat n'ihi na ọ chọrọ ịme ego ma chọọ ka ndị na-akwado ya hụ ọrụ ya. === Ngosipụta mba ụwa === Na 25 Nọvemba 2012, Iyanya mere ihe ngosi AY Makun nke emere na INDIGO2 arena.<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Iyanya's Interview after AY Live in London on Factory78tv|url=http://www.360nobs.com/2012/12/video-iyanyas-interview-after-ay-live-in-london-on-factory78tv/|publisher=360nobs|accessdate=31 July 2013}}</ref> Iji kwalite abọm nke abụọ ya na UK, Iyanya bụ isi okwu ''Iyanya vs''. ''Ọchịchọ'' egwu. Ọ malitere na London wee kwụsị na Manchester. Emere egwu London na INDIGO2 arena na 9 June 2013. O gosipụtara ihe nkiri nke [[Tonto Dikeh]] na Emma Nyra.<ref>{{Cite web|title=Kukere Storms the UK! All the Photos from Iyanya's London Concert|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/11/kukere-storms-the-uk-all-the-photos-from-iyanyas-london-concert/|publisher=BellaNaija|accessdate=31 July 2013}}</ref> Na 14 June 2013, egwu Manchester malitere ma gosipụta ihe nkiri site n'aka Emma Nyra na DRB Lasgidi.<ref>{{Cite web|title='Jombolo' out in Manchester! Check out the Photos from Iyanya's 2nd "Kukere Concert" in the UK|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/21/jombolo-out-in-manchester-check-out-the-photos-from-iyanyas-2nd-kukere-concert-in-the-uk/|publisher=BellaNaija|accessdate=31 July 2013}}</ref> Iyanya na onye otu ya bụ Emma Nyra gara obere njem gafee US na Canada na mbido afọ 2013. Iyanya rụrụ na Shrine na Chicago na 11 Eprel 2013.<ref>{{Cite web|title=Iyanya at The Shrine, Chicago on Do312|url=http://do312.com/event/2013/04/11/iyanya|publisher=Live Events|accessdate=31 July 2013}}</ref> O mekwara ihe nkiri na African Muzik Magazine launch na 12 Eprel 2013, nke emere na Dallas, Texas.<ref>{{Cite web|title=Kukere in Dallas! Iyanya, Sound Sultan, Emma Nyra & Storm Rex at the 'African Muzik Magazine' Launch in Texas|url=http://www.bellanaija.com/2013/04/19/iyanya-sound-sultan-emma-nyra-storm-rex-more-throw-down-a-massive-dallas-show-at-the-african-muzik-magazine-launch/|publisher=BellaNaija|accessdate=31 July 2013}}</ref> Iyanya mere ihe nkiri Grammy Award nominee Melanie Fiona na ụlọ ahịa LTB Jean dị na Soho, New York, ma mee ihe nkiri na New York Fashion Week a ma ama n'ụwa.<ref>{{Cite web|title=Iyanya Mbuk Biography (Nigerian Music Artist)|url=http://www.nigeriamusicnetwork.com/articles/read-iyanya-mbuk-biography-nigerian-music-artist_171.html|publisher=Nigerian Music Network|accessdate=1 August 2013}}</ref> === Ihe nkiri na telivishọn === {| class="wikitable" ! colspan="5" style="background: LightSteelBlue;" |Television |- !Afọ ! width="200" |Aha ! width="200" |Ọrụ ! width="200" |Ihe edeturu !Ref |- |2013 |[[Shuga (Usoro TV)|''Shuga'']] (oge 3) |Ya onwe ya |Ọdịdị Cameo |<ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/11/tiwa-savage-ice-prince-iyanya-chris-attoh-others-premiere-shuga/|title=Tiwa Savage, Ice Prince, Iyanya, Chris Attoh, others premiere Shuga|publisher=[[The Daily Independent (Lagos)|The Daily Independent]]|accessdate=13 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140222161937/http://dailyindependentnig.com/2013/11/tiwa-savage-ice-prince-iyanya-chris-attoh-others-premiere-shuga/|archivedate=22 February 2014}}</ref> |} == Ihe nrite na nhọpụta == {| class="wikitable" !Afọ !Ihe omume !Nrite !Onye natara ya !Nsonaazụ !Ref |- | rowspan="9" |2014 |City People Entertainment Awards |Onye egwu nke afọ (nwoke) | rowspan="2" |Ya onwe ya |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/06/rita-dominic-davido-tiwa-savage-majid-michel-2014-city-people-entertainment-awards-nominees/|title=Rita Dominic, Davido, Tiwa Savage, Majid Michel – 2014 City People Entertainment Awards Nominees|publisher=Bellanaija.com|date=6 June 2014|accessdate=18 June 2014}}</ref> |- | rowspan="2" |African Muzik Magazine Awards |Nwoke kacha mma n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka |{{Nom}} |<ref name="Bellanaija1">{{Cite web|title=See Nominees for the African Muzik Magazine Awards (AFRIMMA) 2014|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/09/see-the-nominees-for-the-african-muzik-magazine-awards-afrimma-2014/|publisher=Bellanaija|accessdate=28 July 2014|date=9 June 2014}}</ref> |- |Best Dance na vidiyo |"Le Kwa Ukwu" |{{Won}} |<ref>{{Cite web|title=Sarkodie, Fuse ODG, DJ Black, others win at AFRIMMA Awards|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=318709|publisher=Ghana Web|accessdate=28 July 2014|date=27 July 2014}}</ref> |- | rowspan="6" |World Music Awards | rowspan="2" |Abụ kacha mma n'ụwa |"Away" |{{Nom}} | rowspan="6" |<ref>{{Cite web|url=http://www.channelstv.com/home/2014/02/20/dbanj-tuface-jay-z-kanye-west-davido-kcee-nominated-at-world-music-awards/|title=D'banj, Tuface, Jay-Z, Kanye West, Davido, Kcee Nominated at World Music Awards|publisher=Channels Tv|date=20 February 2014|accessdate=9 March 2014}}</ref> |- | rowspan="2" |"Le Kwa Ukwu" |{{Nom}} |- |Vidio kacha mma n'ụwa |{{Nom}} |- |Onye egwu nwoke kachasị mma n'ụwa | rowspan="4" |Ya onwe ya |{{Nom}} |- |Omume ndụ kachasị mma n'ụwa |{{Nom}} |- |Onye Ntụrụndụ Kasị Mma n'ụwa n'afọ |{{Nom}} |- | rowspan="15" |2013 | rowspan="5" |Isi |Onye na-ese ihe nke afọ |{{Won}} | rowspan="5" |<ref>{{Cite web|title=Headies Award 2013 and Full List of winners|url=http://www.osundefender.org/?p=140816|publisher=Osun Defender|accessdate=27 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131227231501/http://www.osundefender.org/?p=140816|archivedate=27 December 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=#BaddestGuyEverLiveth: Olamide bags 8 nominations for the "Headies" – See full nomination list|url=http://www.ynaija.com/baddestguyeverliveth-olamide-bags-8-nominations-for-the-headies/|publisher=YNaija.com|accessdate=6 December 2013|date=5 December 2013}}</ref> |- |Best R&B/Pop Album | rowspan="2" |''Ọchịchọ'' |{{Nom}} |- |Abọm nke Afọ |{{Nom}} |- |Best Pop Single | rowspan="2" |"Ur Waist" |{{Nom}} |- |Abụ nke Afọ |{{Nom}} |- | rowspan="3" |Nigeria Music Video Awards (NMVA) |Best High Life Video | rowspan="2" |"Jombolo" (<span style="font-size:85%;">Iyanya featuring</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Flavour (musician)|Flavour N'abania]]</span>) |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref name="Bellanaija">{{Cite web|title=2013 Nigeria Music Video Awards Nominees List: Flavour, Tiwa Savage, D'banj, Goldie, Waje, Kcee & More|url=http://www.bellanaija.com/2013/10/10/2013-nigeria-music-video-awards-nominees-list-flavour-tiwa-savage-dbanj-goldie-waje-kcee-more/|publisher=Bellanaija|accessdate=23 October 2013}}</ref> |- |Best ojiji nke Choreography |{{n/a}} |<ref name="tooxclusive">{{Cite web|title=NIGERIA MUSIC VIDEO AWARDS (NMVA 2013) WINNERS LIST|url=http://tooxclusive.com/2013/11/16/nigeria-music-video-awards-nmva-2013-winners-list/|publisher=tooxclusive|accessdate=17 November 2013}}</ref> |- |Ojiji kachasị mma nke mmetụta ọhụụ |"Sexy Mama" (<span style="font-size:85%;">Iyanya featuring</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Wizkid]]</span>) |{{Nom}} |<ref name="tooxclusive" /> |- |Soul Train Music Awards |Ọrụ kacha mma nke mba ụwa |"Ur Waist" (<span style="font-size:85%;">Iyanya gosipụtara Emma Nyra</span><br /><br /><br /><br />) |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=2013 Soul Train Awards nominations|url=http://rollingout.com/music/2013-soul-train-awards-nominations/2/|publisher=Rollingout|accessdate=24 September 2013}}</ref> |- |Channel O Music Video Awards |Vidio nwoke kachasị nwee onyinye |"Flavour" |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=2013 Channel O Music Video Awards: First Photos from the Nominees Announcement + Complete List of Nominees|url=http://www.bellanaija.com/2013/09/04/2013-channel-o-music-video-awards-first-photos-from-the-nominees-announcement-complete-list-of-nominees/|publisher=Bellanaija|accessdate=4 September 2013}}</ref> |- | rowspan="2" |Nigeria Entertainment Awards |Best Pop/R&B Artiste of the Year |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=Nigeria Entertainment Awards 2013 – View Full Nominees List|url=http://notjustok.com/2013/06/02/nigerian-entertainment-awards-2013-view-full-nominees-list/|publisher=Notjustok|accessdate=4 September 2013}}</ref> |- |Hottest Single of the Year |"Kukere" |{{Won}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=Full List of Nigeria Entertainment Awards Winners|url=http://www.spyghana.com/full-list-of-nigeria-entertainment-awards-winners/|publisher=spyghana|accessdate=4 September 2013}}</ref> |- |Ghana Music Awards |Onye egwu Afrịka nke Afọ | rowspan="2" |Ya onwe ya |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=Vodafone Ghana Music Awards 2013 Nominations List Finally Out|url=http://www.modernghana.com/music/20547/3/vodafone-ghana-music-awards-2013-nominations-list-.html|publisher=ModernGhana|accessdate=31 July 2013}}</ref> |- | rowspan="2" |City People Entertainment Awards |Onye egwu nke afọ (nwoke) |{{Nom}} | rowspan="2" |<ref>{{Cite web|author=Aiki|first=Damilare|title=Ice Prince, Omotola Jalade-Ekeinde, Sarkodie, Nse Ikpe-Etim, Yvonne Okoro, Tonto Dikeh & BellaNaija Nominated for the 2013 City People Entertainment Awards – See the Full List|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/19/ice-prince-omotola-jalade-ekeinde-sarkodie-nse-ikpe-etim-yvonne-okoro-tonto-dikeh-bellanaija-nominated-for-the-2013-city-people-entertainment-awards-see-the-full-list/|publisher=Bellanaija|accessdate=19 December 2013|date=19 June 2013}}</ref> |- |Abụ kachasị ewu ewu n'afọ | rowspan="4" |"Kukere" |{{Nom}} |- | rowspan="3" |2012 | rowspan="1" |Nigeria Music Video Awards (NMVA) |Best Contemporary Afro (Live Beats choice) |{{Nom}} |<ref>{{Cite web|title=NIgerian Music Video Awards (NMVA 2012 ) Full Winners List|url=http://tooxclusive.com/2012/12/21/nigerian-music-video-awards-nmva-2012-full-winners-list/|publisher=Tooxclusive|accessdate=24 October 2013}}</ref> |- | rowspan="2" |Isi |Best Pop Single |{{Won}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=Headies Awards 2012: Full List of Winners|url=http://www.modernghana.com/movie/20779/3/headies-awards-2012-full-list-of-winners.html|publisher=ModernGhana|accessdate=30 July 2013}}</ref> |- |Abụ nke Afọ |{{Nom}} | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=The Headies (Hip Hop World Awards 2012) Winners List|url=http://hiphopworldmagazine.com/2012/12/31/the-headies-hip-hop-world-awards-2012-winners-list/|publisher=Hiphopworldmagazine|accessdate=13 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131029124148/http://hiphopworldmagazine.com/2012/12/31/the-headies-hip-hop-world-awards-2012-winners-list/|archivedate=29 October 2013}}</ref> |} == Discography ==   Discography nke Iyanya nwere abọm studio abụọ, egwu iri abụọ na abụọ (gụnyere iri dị ka onye na-ese ihe), egwu nkwado ise, na vidiyo egwu iri na anọ. === Albọm Studio === {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" style="width:11em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" style="width:16em;" |Nkọwapụta abọm ! colspan="4" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" style="width:11em;" |Ahịa |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;" |NGR !RSA ! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;" |GHA !UK |- ! scope="row" |''Akụkọ M'' | * A tọhapụrụ ya: 2009 * Label: CN. Mgbasa ozi * Format: CD, nbudata dijitalụ | - | - | - | - | | |- ! scope="row" |''Ọchịchọ'' | * A tọhapụrụ ya: 6 Febụwarị 2013 * Label: Made Men Music Group * Format: CD, nbudata dijitalụ | - | - | - | - | |- ! scope="row" |''Na-ekele'' | * A tọhapụrụ ya: 19 Septemba 2015 * Label: Made Men Music Group * Format: CD, nbudata dijitalụ | - | - | - | - | | |- | colspan="15" style="font-size:90%" |"--" na-egosi ndekọ nke na-edeghị chaatị ma ọ bụ ewepụtaghị n'ókèala ahụ. |} === Albọm nchịkọta === {| class="wikitable" style="text-align:center;" ! rowspan="2" scope="col" style="width:11em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" style="width:16em;" |Nkọwapụta abọm ! colspan="4" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" style="width:11em;" |Ahịa |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;" |NGR !RSA ! scope="col" style="width:3em;font-size:85%;" |GHA !UK |- ! scope="row" |''The Evolution'' | * A tọhapụrụ ya: 29 Mee 2014 * Label: Made Men Music Group * Format: CD, nbudata dijitalụ | - | - | - | - | | |} === Single === ; <big>Dị ka onye isi nka</big> {| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke ndị otu dị ka onye na-ese ihe, na ọkwa chaatị ahọpụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="4" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |RSA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |GHA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |UK |- ! scope="row" |"Ịhụnanya n'ezie" | rowspan="2" |2009 | - | - | - | - | | rowspan="3" |''Akụkọ M'' |- ! scope="row" |"No Time" (featuring <span style="font-size:85%;">[[Faze (musician)|Faze]]</span>)<br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Iyanya (Akụkọ m) | rowspan="1" |2010 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Kukere" | rowspan="1" |2011 | - | - | - | - | | rowspan="6" |''Ọchịchọ'' |- ! scope="row" |"Ur Waist" (nke gosipụtara Emma Nyra)<br /><br /><br /><br /> | rowspan="3" |2012 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Kukere Remix" (<span style="font-size:85%;">gosipụtara</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">D'banj</span>) | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Flavour" | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Sexy Mama" (<span style="font-size:85%;">gosipụtara</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Wizkid]]</span>) | rowspan="5" |2013 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Jombolo" (nke <span style="font-size:85%;">gosipụtara</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Flavour (musician)|Flavour N'abania]]</span>) | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Head Swell"<ref>{{Cite web|title=BN Video Premiere: Iyanya – Head Swell|url=http://www.bellanaija.com/2013/08/02/bn-video-premiere-iyanya-head-swell/|publisher=Bellanaija|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | | rowspan="4" |TBA |- ! scope="row" |"Ọ nwere ike inweta ya"<ref>{{Cite web|title=Iyanya – She Can Get It (Prod. Gospel)|url=http://notjustok.com/2013/09/03/leak-iyanya-she-can-get-it-prod-gospel/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Le Kwa Ukwu"<ref>{{Cite web|title=PREMIERE: Iyanya – Le Kwa Ukwu|url=http://notjustok.com/2013/10/04/premiere-iyanya-le-kwa-ukwu/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Akụkọ Akụkọ" nke gosipụtara Oritse Femi)<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|title=Collabo Extra! Iyanya & Oritse Femi Combine In New Song - "Story Story"|url=http://pulse.ng/music/collabo-extra-iyanya-oritse-femi-combine-in-new-song-story-story-id3048843.html|work=Pulse Nigeria|publisher=Joey Akan|accessdate=12 August 2014}}</ref> | rowspan="2" |2014 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Mr Oreo" | - | - | - | - | |''Na-ekele'' |- ! scope="row" |"Ijeoma" (<span style="font-size:85%;">gosipụtara</span> <span style="font-size:85%;">[[Peruzzi (singer)|peruzzi]]</span>) | rowspan="3" |2019 | - | - | - | - |- |} ; <big>Dị ka onye na-ese ihe</big> {| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke ndị otu dị ka onye na-ese ihe, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="4" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |RSA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |GHA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |UK |- ! scope="row" |"Get Wild"(N6 featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=VIDEO: N6 – Get Wild ft Iyanya|url=http://notjustok.com/2013/03/03/video-n6-get-wild-ft-iyanya/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | rowspan="3" |2012 | - | - | - | - | |''BiznessB4Pleasure'' |- ! scope="row" |"Omoge"(Slim Joe featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=New Music: Slimjoe Feat. Iyanya – Omoge|url=http://www.bellanaija.com/2012/09/01/new-music-slimjoe-feat-iyanya-omoge/|publisher=Bellanaija|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | | rowspan="9" |TBA |- ! scope="row" |"Everything I Do"featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=Everything I Do (Remix) [feat. Iyanya] – Single|url=https://itunes.apple.com/us/album/everything-i-do-remix-feat./id545771390|publisher=iTunes|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Your Desire" (<span style="font-size:85%;">Sammy Lee</span><ref>{{Cite web|title=SammyLee – Your Desire ft Iyanya (Prod by Laxio)|url=http://www.ghanamotion.com/music/motion-hype/sammylee-your-desire-ft-iyanya-prod-by-laxio|publisher=Ghanamotion|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> featuring Iyanya) | rowspan="6" |2013 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Koma Roll Remix" (<span style="font-size:85%;">Tillaman gosipụtara</span><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Ice Prince]]</span>, Iyanya, <span style="font-size:85%;">[[Burna Boy]]</span>, <span style="font-size:85%;">[[Phyno]]</span> <span style="font-size:85%;">na Trigga</span>)<ref>{{Cite web|title=New Video: Tillaman – Koma Roll Remix Ft. Ice Prince, Iyanya, Trigga, Phyno, Burna Boy|url=http://www.360nobs.com/2013/05/new-video-tillaman-koma-roll-remix-ft-ice-prince-iyanya-trigga-phyno-burna-boy/|publisher=360nobs|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Coupe Decale Remix" (<span style="font-size:85%;">Minjin gosipụtara Iyanya</span><br /><br /><br /><br />)<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Minjin ft Iyanya – Coupe Decale (Remix)|url=http://notjustok.com/2013/06/12/video-minjin-ft-iyanya-coupe-decale-remix/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Emujo" <span style="font-size:85%;">DJ Jimmy Jatt gosipụtara Iyanya na 4 × 4</span><ref>{{Cite web|title=Get Familiar: DJ Jimmy Jatt – Emujo ft. Iyanya & 4×4|url=http://www.360nobs.com/2013/07/get-familiar-dj-jimmy-jatt-emujo-ft-iyanya-4x4/|publisher=360nobs|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br />) | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Fi Mi Le"(Lola Rae <span style="font-size:85%;">featuring Iyanya</span>)<ref>{{Cite web|title=Lola Rae – Fi Mi Le ft. Iyanya|url=http://notjustok.com/2013/07/09/lola-rae-fi-mi-le-ft-iyanya/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Felele" (<span style="font-size:85%;">Ajemina</span><br /><br /><br /><br /> featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=New Video: Ajemina – Felele ft. Iyanya|url=http://www.360nobs.com/2013/06/new-video-ajemina-felele-ft-iyanya/|publisher=360nobs|accessdate=6 October 2013}}</ref> | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Fever"<ref>{{Cite web|title=New Music Iyanya – 'Fever' ft. DJ Arafat, Xcellente|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-iyanya-fever-ft-dj-arafat-xcellente-id4624814.html|publisher=Pulse.ng|accessdate=1 February 2016}}</ref> | rowspan="3" |2016 | - | - | - | - | |- ! scope="row" |"Feel Alright"(Wizzboy featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=Wizboyy ft Iyanya – Feel Alright {{!}} New Album "TESTIMONEY" OUT NOW!|url=http://notjustok.com/2013/07/19/wizboyy-ft-iyanya-feel-alright-new-album-testimoney-out-now/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | |''Àmà'' |- ! scope="row" |"Flex"(Princeton featuring Iyanya)<ref>{{Cite web|title=New Music Princeton - 'Flex' ft Iyanya, Pearl, Tossy Young|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-princeton-flex-ft-iyanya-pearl-tossy-young-id4632323.html|publisher=Pulse.ng|accessdate=1 February 2016}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - | |''{{N/A}}'' |} === Ndị otu na-akwalite === {| class="wikitable plainrowheaders" border="1" style="text-align:center;" |+Ndepụta nke egwu nkwado, na ọnọdụ chaatị ahọpụtara ! rowspan="2" scope="col" style="width:18em;" |Aha ! rowspan="2" scope="col" |Afọ ! colspan="4" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu ! rowspan="2" scope="col" |Abọm |- ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NGR ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |RSA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |GHA ! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |UK |- ! scope="row" |"Ọ bụ m bụ ya"<ref name="Bellanaija2">{{Cite web|title=BN Music PREMIERE: Iyanya – I'm The One {{!}} In Love Again|url=http://www.bellanaija.com/2010/12/07/bn-music-premiere-iyanya-im-the-one-in-love-again/|publisher=Bellanaija|accessdate=6 October 2013}}</ref> | rowspan="2" |2010 | - | - | - | - | rowspan="5" |Non-album single |- ! scope="row" |"N'ịhụnanya Ọzọ"<ref name="Bellanaija2" /> | - | - | - | - |- ! scope="row" |"South Girl" nke <span style="font-size:85%;">gosipụtara</span><ref name="Notjustok">{{Cite web|title=EXCLUSIVE: Iyanya – South South Girl ft Duncan Mighty|url=http://notjustok.com/2011/09/04/exclusive-iyanya-south-south-girl-ft-duncan-mighty/|publisher=Notjustok|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> <span style="font-size:85%;">[[Duncan Mighty]]</span>) | rowspan="1" |2011 | - | - | - | - |- ! scope="row" |"High"(featuring Dammy Krane)<br /><br /><br /><br /> | rowspan="2" |2013 | - | - | - | - |- ! scope="row" |"Take It Inside"(Olamide <span style="font-size:85%;">featuring Iyanya</span>)<ref>{{Cite web|title=New Music: Olamide Feat. Iyanya – Take it Inside|url=http://www.bellanaija.com/2013/08/14/new-music-olamide-feat-iyanya-take-it-inside/|publisher=Bellanaija|accessdate=6 October 2013}}</ref><br /><br /><br /><br /> | - | - | - | - |} === Vidio egwu === ; <big>Dị ka onye isi nka</big> {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta nke vidiyo egwu dị ka onye na-ese ihe, na-egosi ụbọchị ewepụtara na ndị nduzi<ref name="Iyanya Video Archive">{{Cite web|title=Iyanya Video Archive|url=http://afrobeat360.com/tag/iyanya/|publisher=Afrobeat360|accessdate=8 October 2013}}</ref> ! scope="col" style="width:21.5em;" |Aha ! scope="col" |Ụbọchị ntọhapụ vidiyo ! scope="col" style="width:19em;" |Director(s) ! scope="col" |Ref |- |"Le Kwa Ukwu" |12 Nọvemba 2013 |Sesan |<ref>{{Cite web|title=VIDEO Premiere: Iyanya – Le Kwa Ukwu|url=http://notjustok.com/2013/11/12/video-premiere-iyanya-le-kwa-ukwu/|publisher=Notjustok|accessdate=12 November 2013|date=12 November 2013}}</ref> |- |"Head Swell" |1 Ọgụstụ 2013 |Maazị Moe Musa | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Iyanya – Head Swell {{!}} Rated 18+ (Adults Only)|url=http://notjustok.com/2013/08/02/video-iyanya-head-swell-rated-18-adults-only/|publisher=Notjustok|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Jombolo" (nke gosipụtara Flavour N'abania)<br /><br /><br /><br /> |12 Juun 2013 | rowspan="2" |Sesan |<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Iyanya – Jombolo ft Flavour|url=http://tooxclusive.com/2013/06/12/video-iyanya-jombolo-ft-flavour/|publisher=tooxlcusive|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Sexy Mama" (gosipụtara Wizkid)<br /><br /><br /><br /> |26 Eprel 2013 |<ref>{{Cite web|title=VIDEO Premiere: Iyanya ft Wizkid – Sexy Mama|url=http://notjustok.com/2013/04/26/video-premiere-iyanya-ft-wizkid-sexy-mama/|publisher=notjustok|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |- |"Flavour" |24 Disemba 2012 |Mr Moe Musa | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Iyanya – Flavour|url=http://www.jaguda.com/2012/12/23/video-iyanya-flavour/|publisher=Jaguda|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Ur Waist" (nke gosipụtara Emma Nyra)<br /><br /><br /><br /> |14 Septemba 2012 |[[Clarence Peters]] |<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Iyanya – Ur Waist|url=http://tooxclusive.com/2012/09/14/video-iyanya-ur-waist/|publisher=tooxclusive|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Kukere" |24 Machị 2012 |Patrick Ellis |<ref>{{Cite web|title=VIDEO DOWNLOAD: Iyanya – Kukere|url=http://tooxclusive.com/2012/03/24/video-download-iyanya-kukere/|publisher=tooxclusive|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Iyanya (Akụkọ m) |7 Machị 2010 | | |- |"Ịhụnanya n'ezie" |10 Julaị 2009 | |<ref name="Bellanaija">{{Cite web|title=2013 Nigeria Music Video Awards Nominees List: Flavour, Tiwa Savage, D'banj, Goldie, Waje, Kcee & More|url=http://www.bellanaija.com/2013/10/10/2013-nigeria-music-video-awards-nominees-list-flavour-tiwa-savage-dbanj-goldie-waje-kcee-more/|publisher=Bellanaija|accessdate=23 October 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.bellanaija.com/2013/10/10/2013-nigeria-music-video-awards-nominees-list-flavour-tiwa-savage-dbanj-goldie-waje-kcee-more/ "2013 Nigeria Music Video Awards Nominees List: Flavour, Tiwa Savage, D'banj, Goldie, Waje, Kcee & More"]. </cite></ref> |} ; <big>Dị ka onye na-ese ihe</big> {| class="wikitable sortable" |+Ndepụta nke vidiyo egwu dị ka onye na-ese ihe, na-egosi ụbọchị ewepụtara na ndị nduzi<ref name="Iyanya Video Archive">{{Cite web|title=Iyanya Video Archive|url=http://afrobeat360.com/tag/iyanya/|publisher=Afrobeat360|accessdate=8 October 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://afrobeat360.com/tag/iyanya/ "Iyanya Video Archive"]. </cite></ref> ! scope="col" style="width:21.5em;" |Aha ! scope="col" |Ụbọchị ntọhapụ vidiyo ! scope="col" style="width:19em;" |Director(s) ! scope="col" |Ref |- |"Felele" (gosipụtara Iyanya)<br /><br /><br /><br /> |17 Juun 2013 |Ihe nkiri Don P | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=New Video: Ajemina – Felele ft. Iyanya|url=http://www.jaguda.com/2013/06/17/new-video-ajemina-felele-ft-iyanya/|publisher=Jaguda|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Coupe Decale Remix" (<span style="font-size:85%;">Minjin gosipụtara Iyanya</span><br /><br /><br /><br />) |12 Juun 2013 |Unlimited LA | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=Get Some Soukous Flavour! Kennis Music presents Minjin feat. Iyanya – Coupe Decale Remix|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/12/get-some-soukous-flavour-kennis-music-presents-minjin-feat-iyanya-coupe-decale-remix/|publisher=Bellanaija|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Koma Roll Remix" (Tillaman gosipụtara Ice Prince, Iyanya, Burna Boy, Phyno na Trigga)<br /><br /><br /><br /> |2 Mee 2013 |Patrick Elis |<ref>{{Cite web|title=TILLAMAN – KOMA ROLL REMIX FT. ICE PRINCE, IYANYA, TRIGGA, PHYNO, BURNA BOY|url=http://africanmuzikmag.com/tillaman-koma-roll-remix-ft-ice-prince-iyanya-trigga-phyno-burna-boy/|publisher=African Muzik Magazine|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Everything I Do" (<span style="font-size:85%;">Emma Nyra</span><br /><br /><br /><br /> featuring Iyanya) |25 Machị 2013 |Mr Moe Musa | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=VIDEO:Emma Nyra– Everything I Do Feat. Iyanya|url=http://tooxclusive.com/2013/03/25/videoemma-nyra-everything-i-do-feat-iyanya/|publisher=tooxclusive|accessdate=8 October 2013}}</ref> |- |"Get Wild" (<span style="font-size:85%;">N6</span><br /><br /><br /><br /> featuring Iyanya) |3 Machị 2013 |Lanre Tyson | rowspan="1" |<ref>{{Cite web|title=New Video: N6 – Get Wild ft Iyanya|url=http://www.360nobs.com/2013/03/new-video-n6-get-wild-ft-iyanya/|publisher=360nobs|accessdate=8 October 2013}}</ref> |} == Ndetu == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Iyanya on Twitter [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] oaewa8klv0i60uqicgi1w6h1bfbna1l Madi Phala 0 15662 85571 79540 2022-07-28T04:38:08Z 777sms 13826 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:SS Mendi, UCT.jpg]] → [[File:SS Mendi UCT.jpg]] [[c:COM:FR#FR1|Criterion 1]] (original uploader’s request) wikitext text/x-wiki '''Madi Phala''' (2 Febụwarị 1955 2 Machị 2007) bụ onye na-ese ihe na South Africa. Ọrụ ya kachasị ọhụrụ bụ ihe osise, na collage ma na-ekwu maka isiokwu nke nwa okorobịa Africa na-azu ehi. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Phala na 2 Febụwarị 1955 na Kwa-Thema, Springs, South Africa. [[Usòrò:SS Mendi UCT.jpg|thumb|SS Mendi Memorial, Mahadum nke Cape Town]] A na-anọchite anya ọrụ Phala n'ọtụtụ nchịkọta nka nke onwe na nke ụlọ ọrụ dị iche iche, nke gụnyere French Embassy; De Beers, London, yana Minista Pallo Jordan na ọkọ akụkọ ihe mere eme Barbara Lindop. ''Ihe'' osise ya SS Mendi Memorial, nke na-echeta mmikpu nke ụgbọ agha <nowiki><i id="mwHA">Mendi</i></nowiki> na 1917, a họpụtara ya dị ka ebe nketa mba na 2016.<ref>{{Cite web|author=MG Digital|title=SS Mendi and Sharpville massacre named as new heritage sites|url=http://www.dispatchlive.co.za/featured/2016/12/31/ss-mendi-sharpville-massacre-named-new-heritage-sites/|work=Daily Dispatch|publisher=East London Daily Dispatch|accessdate=23 February 2017}}</ref> E gburu ya n'èzí ụlọ ya na Langa, Cape Town na 2 Machị 2007 n'oge izu ohi.<ref>[http://www.artthrob.co.za/07mar/news/phala.html "Madi Phala murdered", artthrob, Issue No. 115, March 2007.]</ref><ref>{{Cite web|author=Makwabe|first=Buyekezwa|title=Heritage work is doubly poignant|url=http://sthp.saha.org.za/memorial/articles/heritage_artwork_is_doubly_poignant.htm|work=Sunday Times Heritage Project|publisher=South African History Archive|accessdate=24 February 2017|date=April 2007}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.capegallery.co.za/madi_phala_cv.htm Ihe ngosi ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya] * [https://web.archive.org/web/20070410013416/http://www.asai.co.za/madiphala Akụkọ ndụ sara mbara] * [https://web.archive.org/web/20060927023213/http://www.at.artslink.co.za/~basa/pdfs/BASA_20.pdf Barbara Lindop] * [https://web.archive.org/web/20160304070730/http://www.sthp.saha.org.za/memorial/articles/who_is_madi_phala.htm "Ònye bụ Madi Phala?", Sunday Times Heritage Project.] ll6z0365kr1w2n2xbrtp1w4uje28bd3 IIndman 0 16064 85344 79952 2022-07-27T12:29:44Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Circle Border Social Media Profile Cover x IIndman.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Phenyo Kgaffe''' (amụrụ na 25 Nọvemba 1992) nke a maara nke ọma dị ka IIndman (nke a na-akpọ "send man") bụ onye na-emepụta ihe nkiri eletrọniki na '''onye''' na-ese ihe nkiri nke bi na South Africa. Ọ na-arụ ọrụ n'okpuru ụlọ ọrụ mgbasa ozi aha ya bụ MARS, ọrụ ya nke Earth Sun Moon bipụtara. == Ndụ na ọrụ == Kgaffe si Mahikeng, obere obodo dị na South Africa. Site na mbido afọ 2007 ọ malitere iburu egwu ya banye na DAW ̊ FL Studio iji dekọọ egwu mgbe ọ na-emepụta ihe osise dị ka ihe ntụrụndụ. N'afọ 2009 ọ malitere iso Mo'Molemi rụọ ọrụ na abọm ya "Rebel Without a Pause" ebe o mepụtara egwu Lefika-Town feat. Spikey nke Lyv Records mgbe ọ dị afọ iri na isii. Ọ malitere ịrụ ọrụ anya na AKA nke I.V League maka South African Hype Magazine Hip Hop Awards. Ya na Dreamteam rụkọkwara ọrụ na Blow Up Mixtape, ndị na-agba egwu - The Repertoires, Chez Ntemba, LiquidChefs SA na Very Special Satur''da''y nke Fifi Costello na DJ Sliqe kwadoro, ihe osise anya maka SAMA Award Winning DJ Sliqe, Kwesta, na Da King of African Rap album art maka DaKAR II na 2016. Ọ rụkwara ọrụ na mgbasa ozi na ahịa maka ihe omume egwu South Africa nke gụnyere GoodSundae maka Benny Maverick & DJ Feel na Groove Afrika. E wezụga ịbụ onye na-ese ihe nkiri, ọ na-atọ ntọala maka egwu elektrọnik South Africa. Onye nwere ọgụgụ isi egwu a mụrụ na Mahikeng nke setịpụrụ anya ya n'iwere egwu elektrọnik South Africa gaa na ọkwa ọzọ dị elu. Site na ntọhapụ ndị malitere na 2013, ọ gosipụtara ugboro ugboro na o doro anya na ọ nọ n'ihu oge ya.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.nusoulhubradio.com/playing-beats-giants-story-south-african-producer-iindman-entered-international-beats-market/|title=Playing with beats giants: A story of how South African producer, Iindman, entered the international beats market - Nusoulhub Radio|work=www.nusoulhubradio.com|language=en-US|accessdate=2018-01-01}}</ref> == Egwú == [[Usòrò:IIndMan_01.jpg|thumb|325x325px|IIndMan maka 1707]] Ọ malitere ịrụ ọrụ na electronica, na-eme ka ọ dịkwuo mma site na ọrụ nka uche.<ref>{{Cite web|url=http://www.blackafricanandbeautiful.com/post/103895514679/tlhap-iindman-south-africas-notorious-graphic|title=Tlhap IIndman: South Africa's notorious graphic...|author=thevindictivepoet|accessdate=2016-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160813041106/http://www.blackafricanandbeautiful.com/post/103895514679/tlhap-iindman-south-africas-notorious-graphic|archivedate=13 August 2016}}</ref> N'afọ 2015 ọ wepụtara EP eletrọniki mbụ ya nke OkayAfrica kwuru "IIndman's 6-track <nowiki><i id="mwKg">La Bella Vita</i></nowiki> EP bụ ọwa na-emebi emebi nke drum whips, muffled vocals, na scraped effects. Malite na egwu na-adịghị ngwa ngwa, nke nwere isi na-aga n'ihu na "Lemonade," nke na-adabere na ụda, nke na-akụ egwu, nke a tọhapụrụ n'onwe ya na-ahụ naanị ìhè na egwu nke ise "Never Let You Down," nnukwu ihe mejupụtara eriri nke na-amalite na ọchịchọ ụbọchị ọmụmụ miri emi.<ref>{{Cite web|url=http://www.okayafrica.com/audio/iindman-la-bella-vita-ep/|title=SA Experimental Beatmaker IIndman's 'La Bella Vita' EP|date=5 March 2015|language=en-US|accessdate=2016-07-11}}</ref> N'ịbụ nke otú egwu sochiri n'otu afọ ahụ na onye na-agụ egwu Norway - Camilla Luna, a na-ekwu na ọ na-ezube ịgwakọta ọdịdị gburugburu na ụda keyboard ọnụ n'elu ịgbà na ụda n'ụzọ na-echetara Flying Lotus na J Dilla, onye IIndman depụtara dị ka ụfọdụ n'ime mmetụta egwu ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.okayafrica.com/audio/iindman-moment-in-time-electronica-beatsmith/|title=SA Electronica Beatsmith IIndman Shares The Downtempo 'Moment in Time'|date=15 May 2015|language=en-US|accessdate=2016-07-11}}</ref> O mekwara ka egwu ECHLN nke akpọrọ 'Honey' nke egwu IIndman bụ nke pụrụ iche ma mee ka egwu Singapore-based label - Darker Than Wax mara na 2017.<ref>[http://sheslants.com/2017/09/20/sheslants-sound-of-the-day-echln-honey-feat-hunter-rose-iindman-rework <nowiki>SHESLANTS SOUND OF THE DAY: ECHLN – Honey (feat. Hunter Rose) [IIndman Rework]</nowiki>] SHESLANTS. 20 September 2017. Retrieved 12 October 2017.</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.nusoulhubradio.com/playing-beats-giants-story-south-african-producer-iindman-entered-international-beats-market/|title=Playing with beats giants: A story of how South African producer, Iindman, entered the international beats market - Nusoulhub Radio|work=www.nusoulhubradio.com|language=en-US|accessdate=2018-01-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.nusoulhubradio.com/playing-beats-giants-story-south-african-producer-iindman-entered-international-beats-market/ "Playing with beats giants: A story of how South African producer, Iindman, entered the international beats market - Nusoulhub Radio"]. ''www.nusoulhubradio.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 January</span> 2018</span>.</cite></ref> == Ihe osise == Kgaffe ga-abanye na Tumblr ebe ọ natara foto ma jiri ha mee ihe dị ka isi iyi nke mkpali, na-anwale na kọmputa, wee malite idezi site na iji Microsoft Publisher na Microsoft Paint, na-emepụta eserese. N'afọ 2009, ọ malitere ịjị Adobe Photoshop rụọ ọrụ, na-emepụta ihe oyiyi nwere ụda obodo na gburugburu ebe obibi ọdịnihu gbara ọchịchịrị.<ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/kaffeinmagazine/docs/kaffein_online_magazine_issue_6_amb/20|title=Kaffein online magazine issue 6 ambition|accessdate=2016-07-13}}</ref> O jiri ịntanetị jikọọ ya na ndị ọzọ, ndị ahịa na isi mmalite nke ihe osise. Ndị na-ese ihe nkiri dịka Mark Ryden, James Turrell, Oleg Dou, Sara Golish, Vanessa Beecroft, Marcel Van Der Vlugt, Amy Judd na Ruud van Empel sokwa na ndị kpaliri ya. == Egwu ya == === Egwu === * ''Flowers Rework'' (Original by Lapalux) (2014 * ''Oge n'oge'' (Ft. Camilla Luna & Emamkay) (2015) * ''ECHLN'' - Mmanụ aṅụ (Ft. Hunter Rose) [IIndman Rework] === Eps === * ''1707'' (dị ka Muthafuckiniindman) (2013) * <nowiki><i id="mwVQ">La Bella Vita</i></nowiki> (2015) === Teepụ egwu === * ''Polaroids Beattape'' (2015) === Ihe ndị e mepụtara === * ''Lefika Town - Mo'Molemi (Rebel without a Pause - abom, 2020)'' * ''Rep my town - ProfresherKT'' (Single 2012) * Macknight - Otee (''Macknight'' - 2014) * ''Onye nwere ike niile'' bụ ProfresherKT (<sup>Mogote 2015</sup>) * ''Naanị Mmalite ya bụ'' Ọkụ Ọkụ (Afterschool Studio Album) (2016) == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == Official page on Tumblr [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 1gzbkd54sazug7uaz89u5v07q01k4sw Iman Issa 0 16096 85334 79984 2022-07-27T12:23:53Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Iman Issa.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] {{Infobox person|URL={{url|imanissa.com}}}} [[Category:Articles with hCards]] '''Iman Issa''' (amụrụ n'afọ 1979) bụ onye Egypt na-ese ihe dị iche iche nke ọrụ ya na-ele anya n'ike ngosi n'ihe gbasara ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ na ọdịbendị n'ozuzu ya. Issa esonyewo n'ọtụtụ ihe ngosi onwe onye na nke otu. Ihe ngosi ya kachasị ama gụnyere ''[http://rodeo-gallery.com/exhibitions/material/ ihe]'' ngosi onwe ya, Iman Issa: Heritage Studies na MACBA, Barcelona, ''[http://www.macba.cat/en/expo-iman-issa-heritage-studies Iman Issa]'' - Heritage Studies na Pérez Art Museum Miami (PAMM), na Material na Rodeo, Istanbul. E gosipụtara vidio ya na Transmediale, Berlin, Institute of Contemporary Art, London, Tate Modern, London, Spacex, Exeter, Open Eye Gallery, Liverpool, na Bidoun Artists' Cinema.<ref name=":5">{{Cite web|title=Iman Issa|url=http://imanissa.com/|work=imanissa.com|accessdate=2016-02-17}}</ref> Ọ na-akụzi na Skul ọhụụ ma bụrụ ugbu a prọfesọ na-arụ ọrụ nwa oge na Cooper Union's Skul of Arts.<ref>{{Cite web|url=https://www.cooper.edu/art/people/iman-issa|title=Iman Issa {{!}} The Cooper Union|work=www.cooper.edu|accessdate=2016-03-09}}</ref> Issa bi ma na-arụ ọrụ n'etiti Cairo na New York City. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Iman Issa na Cairo, Egypt na 1979.<ref name=":5">{{Cite web|title=Iman Issa|url=http://imanissa.com/|work=imanissa.com|accessdate=2016-02-17}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://imanissa.com/ "Iman Issa"]. ''imanissa.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-02-17</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2001, ọ gụsịrị nzere bachelọ ya na Mahadum America dị na Cairo . O bu ụzọ mụọ [[Ákọ na Uche|nkà ihe ọmụma]] na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, wee gaa n'ihu na-ese foto mgbe mahadum ahụ malitere mmemme nka anya. Issa kwagara New York na 2005, wee gụchaa MFA ya na Mahadum Columbia afọ abụọ ka e mesịrị.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Valles|first=Laura|date=October 2015|title=A Murmur in the White Cube|url=http://rodeo-gallery.com/wp-content/uploads/2014/04/A-Murmur-in-the-White-Cube-Laura-Vall%C3%A9s.pdf|journal=Concreta}}</ref> == Ọrụ nka == Iman Issa anọwo na-emepụta nka kemgbe afọ 2001 n'ụdị dị iche iche gụnyere ihe ọkpụkpụ, ederede, vidiyo, na foto. Ncheta na ịmara ihe na-emetụta ọrụ Issa ka ọ na-agafe akụkọ ihe mere eme, asụsụ, na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke obodo.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Valles|first=Laura|date=October 2015|title=A Murmur in the White Cube|url=http://rodeo-gallery.com/wp-content/uploads/2014/04/A-Murmur-in-the-White-Cube-Laura-Vall%C3%A9s.pdf|journal=Concreta}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFValles2015">Valles, Laura (October 2015). [http://rodeo-gallery.com/wp-content/uploads/2014/04/A-Murmur-in-the-White-Cube-Laura-Vall%C3%A9s.pdf "A Murmur in the White Cube"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Concreta''.</cite></ref> Ọ na-etinye isiokwu atọ dị mkpa na nka ya: nkọwa, saịtị, na mmegharị. Onye na-ahụ maka ihe nkiri Ryan Inoyue nke Sharjah Biennial 12 dere na Issa "mepụtara ihe mara mma nke na-emebi ihe ọ pụtara na ikike mgbanwe nke ihe, echiche, na ọnụ ọgụgụ ndị na-apụta na oge anyị".<ref name=":4" /> Ọtụtụ n'ime ihe osise ya sitere n'ike mmụọ nsọ nke ihe ncheta ma ọ bụ ihe ndị dị ugbu a mana a maghị isi mmalite ndị a. A na-enye ihe ngosi na utu aha ndị na-akọwa ihe gbasara ọrụ mbụ ahụ, mana n'ịmebi ihe mgbochi aha, Issa na-emeghe ọrụ ya maka ntụgharị na nkwurịta okwu. Ihe osise ya bụ nke mara mma ma mgbe ụfọdụ, na-etinye usoro dị iche iche iji mezue otu ihe osise ọ na-akpọ " ngosipụta".<ref name=":4">Inouye, Ryan. “Seeing Yourself Seeing.” ''Iman Issa: Heritage Studies''. Miami: Perez Art Museum Miami, 2015. 13–21. Print.</ref> === Ihe osise ndị a ma ama === ==== ''Nnyocha Ihe Nketa'' (2015 na-aga n'ihu) ==== ==== ''Akwụkwọ'' edemede (2012 Xinghezi) ==== Usoro a na-ejikọta ihe na ederede iji nyochaa ma kọwaa ihe osise anya site na narị afọ nke 20. Issa na-ezube iwepu ohere nke utu aha ọrụ mbụ iji nye ngosipụta anụ ahụ ọhụrụ nke ihe ha pụtara.<ref name=":1">{{Cite book|title=Iman Issa: Heritage Studies|publisher=Perez Art Museum Miami|year=2015|location=Miami}}</ref> Issa na-emegharị ihe osise akụkọ ihe mere eme gụnyere ihe osise, ihe osise mmanụ, na lithographs site n'inye ederede ndị na-akọwapụta ọrụ mbụ ahụ na ọrụ nka ọhụrụ a kọwapụtara, na-adịghị ekpughe nka mbụ ahụ. Aha ngosi ahụ bụ naanị ihe na-egosi. Ọrụ onye na-ekiri ya bụ ịtụgharị uche na mmekọrịta dị n'etiti ihe na asụsụ; ọ na-agụ ederede na-eso ya nke na-akọwa ọrụ nka mbụ ma ga-eme ka ihe ọhụrụ nke Issa dịghachi n'otu.<ref>{{Cite web|title=Artworks|url=https://www.guggenheim.org/artwork/artist/iman-issa|work=Guggenheim|language=en-US|accessdate=2020-05-27}}</ref> E gosipụtara Lexicon na mbụ na 2014 na 8th Berlin Biennial ma gosipụta ya ọzọ na 2015 na Rodeo Gallery, London.<ref>{{Cite web|url=http://www.art-agenda.com/reviews/iman-issa%25E2%2580%2599s-%25E2%2580%259Clexicon%25E2%2580%259D/|title=Iman Issa’s "Lexicon" {{!}} Art Agenda|work=www.art-agenda.com|accessdate=2016-03-08}}</ref> ==== ''Ihe Ndị A Na-ahụkarị'' (2013) ==== E kpughere ntinye a na mbụ na ihe ngosi Abraaj Group Art Prize, "extra hand ordinary" na 2013. O nwere akụkụ ederede 54 e ji okpokoro mee, ihe odide chromogenic 14 e ji okpotokpo mee, ihe osise osisi ise, ihe osisi ise e sere ese na-acha ọcha, na nkọwa. Akụkụ ederede ahụ gosipụtara ihe ndị Arab a ma ama kwuru: Edward Said, Mourid Barghouti, Taha Hussein, na Nawal Al-Saadawi. Issa họọrọ akụkọ ndụ onwe onye ise site n'aka ndị edemede a kpọtụrụ aha n'elu ma wepụta ihe ndị na-enyefe akụkụ nke ndụ ha jikọtara ya na ọnọdụ mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>{{Cite web|title=Abraaj Group exhibits extraordinary Middle Eastern art|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/25/67745/Arts--Culture/Visual-Art/Abraaj-Group-exhibits-extraordinary-Middle-Eastern.aspx|work=english.ahram.org.eg|accessdate=2016-02-17}}</ref> Na-arụ ọrụ dị ka otu ntinye zuru oke, akụkụ ọ bụla na-enye aka na akụkọ zuru oke Issa chọrọ ikwurịta okwu. ==== ''Ihe onwunwe'' (2010-2012) ==== N'ime ọrụ a, Issa na-ewere ọmụmụ ihe ọkpụkpụ dị ka aro iji dochie ihe ncheta dị ugbu a ọ maara kemgbe ọ bụ nwatakịrị. Issa ghọtara asụsụ nke ihe ncheta na ihe ncheta ka ọ bụrụ ihe na-egbochi ma dị mfe mana o jiri ihe mgbochi ahụ nyochaa maka ihe omimi.<ref>{{Cite web|url=http://www.artinamericamagazine.com/news-features/interviews/iman-issa/|title=Memorial 'Material': Q+A With Iman Issa - Interviews - Art in America|work=www.artinamericamagazine.com|accessdate=2016-03-08}}</ref> Ọzọkwa, utu aha nke ihe ngosi na-echetara ihe ncheta ndị dị ugbu a, ma ọ kpọrọ ha aha n'ụzọ na-enweghị isi.<ref>{{Cite web|url=http://www.mercerunion.org/exhibitions/material/|title=MATERIAL|work=www.mercerunion.org|accessdate=2016-03-15}}</ref> Otu ihe atụ aha bụ Ihe maka ''ihe'' a tụrụ atụ na-echeta onye na-ahụ maka akụ na ụba nke aha ya na-egosi okporo ámá na oghere ndị ọ na-agakarị; utu aha ndị a na-adabere na ncheta na ahụmịhe iji tinye aka na populism na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ihe oyiyi mbụ.<ref>Wilson-Goldie, Kaelen. “Iman Issa: Radical Subtraction.” ''Bidoun Magazine'' Spring 2012: 18–21. Print.</ref> ==== Mgbanwe (2010) ==== Nke a bụ ihe ọdịyo nke Issa dere ma kọọrọ ya site na ngwanrọ ederede na okwu nke na-emepụta onyinyo nke onye nwere ike ịgbanwe.<ref>{{Cite web|url=http://artdaily.com/news/84440/Egyptian-artist-Iman-Issa-exhibits-in-Lisbon-for-the-first-time#.VuhbwtIrLcs|title=Egyptian artist Iman Issa exhibits in Lisbon for the first time|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=2016-03-15}}</ref> ==== ''Ihe osise atọ'' (2009) ==== Ihe ngosi ọ bụla na ihe osise atọ nwere akụkụ atọ: n'aka ekpe bụ obere foto nke oghere obodo, foto buru ibu nke nwere ndabere na-anọpụ iche na-egosi isiokwu dịgasị iche iche, na ''ihe'' atọ dị na shelf ma ọ bụ ebe.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Valles|first=Laura|date=October 2015|title=A Murmur in the White Cube|url=http://rodeo-gallery.com/wp-content/uploads/2014/04/A-Murmur-in-the-White-Cube-Laura-Vall%C3%A9s.pdf|journal=Concreta}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFValles2015">Valles, Laura (October 2015). [http://rodeo-gallery.com/wp-content/uploads/2014/04/A-Murmur-in-the-White-Cube-Laura-Vall%C3%A9s.pdf "A Murmur in the White Cube"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Concreta''.</cite></ref> Issa malitere usoro ya site n'iwere foto nke oghere ndị na-adọrọ mmasị ọ na-agakarị nke mere ka ọ cheta na mmekọrịta.<ref>{{Cite web|url=https://anti-utopias.com/art/iman-issa-triptychs/|title=Iman Issa- Triptychs|work=Anti-Utopias|accessdate=March 15, 2016}}</ref> == Onyinye == '''Belvedere 21er Haus Onye na-ese ihe na Residence (2015)<ref>{{Cite web|url=http://www.21erhaus.at/jart/prj3/belvedere/main.jart?rel=21erhaus_de&content-id=1438325473346&ausstellung_id=1439886277841&reserve-mode=active|title=21er Haus - Ausstellungen Iman Issa|accessdate=2016-03-08}}</ref>''' '''Ihe nrite nka nke Òtù Abraaj (2013)''' Issa bụ otu n'ime ndị omenkà ise nke Middle East natara onyinye Otú Abraaj nka onyinye na nka Dubai ebe ekpughere ọrụ ndị meriri na [http://www.abraajgroupartprize.com/ ihe] ngosi akpọrọ 'extra hand ordinary'. Ihe ngosi ahụ lekwasịrị anya na ọrụ ndị na-enyocha ókèala nke ihe osise na ókèala ala. Issa gosipụtara ntinye akpọrọ Common Elements, ọ bụkwa onye na-ese ihe nke atọ n'Ijipt iji merie ''ihe'' nrite ahụ. Ndị ọzọ na-enweta onyinye gụnyere Hrair Sarkissian, Vartan Avakian, Rayyane Tabet, na Huma Mulji.<ref>{{Cite news|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/25/67745/Arts--Culture/Visual-Art/Abraaj-Group-exhibits-extraordinary-Middle-Eastern.aspx|title=Abraaj Group exhibits extraordinary Middle Eastern art|author=Elkamel|first=Sara|date=26 March 2013|accessdate=17 February 2016}}</ref> '''Han Nefkens Foundation-MACBA Contemporary Art Award (2012)''' Issa ji otu olu merie Han Nefkens Foundation- MACBA Nkà Ugbua Ntunye ugo na ndị ọka ikpe kwuru [https://web.archive.org/web/20160331122911/http://www.fundacionhannefkens.org/han-nefkens-foundation-macba-award-for-contemporary-art/ ihe] ndị a kpatara mkpebi a: # "Iman Issa enwetala ọkwa nke anya na nke dị oke egwu nke na-adịghị ahụkebe na ndị na-ese ihe nke ọgbọ ya. # O nwere ọrụ dị mgbagwoju anya, nke na-arụpụta ihe na nghọta dị elu nke gosipụtara site na iji nkà nke mgbasa ozi dị iche iche. # Ọrụ nka na ọgụgụ isi ya na-agba akaebe maka ọrụ nka na-eto eto na ọhụụ dị oke egwu, echiche dị mma, na ikike itinye aka, ịjụ ajụjụ, ma maa onye na-ekiri ya aka. "<ref>{{Cite web|title=Iman Issa wins the 1st Han Nefkens Foundation-MACBA Award {{!}} e-flux|url=http://www.e-flux.com/announcements/iman-issa-wins-the-1st-han-nefkens-foundation-macba-award/|work=www.e-flux.com|accessdate=2016-02-17}}</ref> '''Platform Garanti Contemporary Art Center, Accented Residency (2010)<ref>{{Cite web|url=http://www.contemporaryartscenter.org/artists/iman-issa|title=Iman Issa - Contemporary Arts Center|work=www.contemporaryartscenter.org|accessdate=2016-03-08}}</ref>''' '''Young Arab Theatre Fund Production Grant (2010)<ref name=":2">{{Cite web|url=http://ccca.concordia.ca/nuitblanche/nuitblanche2010/artists/info/b/Iman-Issa-CV.pdf|title=Iman Issa CV}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|url=http://abraajgroupartprize.com/recipients.php|title=Abraaj Group Art Prize|work=abraajgroupartprize.com|accessdate=2016-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160309043213/http://abraajgroupartprize.com/recipients.php|archivedate=2016-03-09}}</ref>''' '''Onyinye Arab Fund for Arts and Culture (2009)<ref name=":2">{{Cite web|url=http://ccca.concordia.ca/nuitblanche/nuitblanche2010/artists/info/b/Iman-Issa-CV.pdf|title=Iman Issa CV}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://ccca.concordia.ca/nuitblanche/nuitblanche2010/artists/info/b/Iman-Issa-CV.pdf "Iman Issa CV"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite web|url=http://abraajgroupartprize.com/recipients.php|title=Abraaj Group Art Prize|work=abraajgroupartprize.com|accessdate=2016-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160309043213/http://abraajgroupartprize.com/recipients.php|archivedate=2016-03-09}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20160309043213/http://abraajgroupartprize.com/recipients.php "Abraaj Group Art Prize"]. ''abraajgroupartprize.com''. Archived from [http://abraajgroupartprize.com/recipients.php the original] on 2016-03-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-03-08</span></span>.</cite></ref>''' == Ihe ngosi == === Ihe ngosi onwe onye === * ''Ìhè'', Gezira Arts Center, Cairo, 2002 * ''Atụmatụ maka Ụlọ Crystal'', Gezira Arts Center, Cairo, 2003 * ''Ime Ebe'', Townhouse Gallery of Contemporary Art, Cairo, 2008 * Ihe ngosi nke uche, [http://www.bielefelder-kunstverein.de/en/exhibitions/subjective-projections.html Bielefelder Kunstverein], Bielefeld, 2010 * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * MaterialRodeo, Istanbul, 2011 * MaterialMercer Union, Toronto, 2012 * ''[http://www.tenstakonsthall.se/uploads/101-ImanIssa_ENG.pdf Iman Issa]'', [http://www.tenstakonsthall.se/uploads/101-ImanIssa_ENG.pdf Tensta Konsthall], Stockholm, 2013 * Post: Iman Issa, [http://www.kunsthalcharlottenborg.dk/exhibition/view/115?lang=eng Kunsthal Charlottenborg], Copenhagen, 2013 * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * ''[http://www.pamm.org/exhibitions/iman-issa Iman Issa]'', Perez Art Museum, Miami, 20 * ''[http://www.glasgowsculpturestudios.org/2015/06/29/iman-issa/ Iman Issa]'', Glasgow Sculpture Studios Glasgow, 2015 * Heritage Studies, [http://www.macba.cat/en/expo-iman-issa-heritage-studies/1/exhibitions/expo MACBA], Barcelona, 2015 * ''[http://www.belvedere.at/bel_en/exhibition/_21er_raum_iman_issa Iman Issa]'', 21er Haus Vienna, 2015 * ''[http://www.kunsthalle-lissabon.org/index.php?/brevemente/iman-issa/ Ndị nwere ezi uche]'' na ebe a ma ama., Kunsthalle Lissabon, Lisbon, 2015 === Ihe ngosi ìgwè === Nke a bụ ndepụta ahọpụtara - enwere ike ịchọta ndekọ zuru oke nke ihe ngosi otu gụnyere Issa na peeji nke onye na-ese ihe ya na Rodeo Gallery: * ''Ihe Ncheta Agha Iraq'', ICA, London, 2007 * ''Ọ bụ ya ka a'' na-amaghị ya mana ọ bụ ya ka o yi uwe maka bọmbụ H, tankị.TV, London, 2008 * ''Gwangju Biennale nke asaa'', Gwangju, 2008 * ''CAIROSCAPE'', Ebe Ọdịbendị nke Obodo Athens, Athens, 2008 * Look Around, Galleria Artericambi, Verona, 2008 * Self Storage, The Hardware Store Gallery, San Francisco, 2008 * ''Totale Erinnerung'', 3 Fotofestival Manneheim Ludwigshafen Heidelberg, Heidelberg. * A tọrọ ya na Amber, UKS, Oslo, 2009 * Dwelling In Travel, Center for Contemporary Art ン The Ancient Bath, Plovdiv, 2010 * The Night Of Future Past, Scotiabank Nuit Blanche, Toronto, 2010 * Ihe mere na ọ bụghị, Obí nka, Cairo, 2010 * ''Mgbasa Ozi site na'' Monuments, CIC, Cairo, 2011 * ''Ịhụ'' bụ Okwukwe, KW Institute of Contemporary Art, Berlin, 2011 * Akụkọ dị mkpirikpi: Iman Issa na Ben Schumacher, SculptureCenter, New York, 2011 * 5th Bucharest ''Biennale'', Alert Studio, Bucharest, 2012 * ''Abstract nwere ike'': The Stockholm Synergies, Tensta Konsthall, Stockholm, 2012 * ''Ihe ọmụma'' ihe onwunwe, Permanenten West Norway Museum of Decorative Art, Bergen, 2012 * ''FotoCairo 5'', CIC, Cairo, 2012 * ''Nkwụsị''. Ụdị Adreesị Ọha, 41 Cooper Gallery, New York, 2012 * ''Tea'' With Nefertiti, Mathaf Arab Museum of Modern Art, Doha, 2012 * The Political Is Collective Factions, Art Hall Passagen, Linkoping, 2012 * The Ungovernables, Second New Museum Triennal, New Museum, New York, 2012 * ''Ọgba aghara. Nnupụisi megide Ezi Uche,'' Apexart, New York, 2012 * ''Mgbe Ọ kwụsịrị ịkwọ ụgbọala'' site n'elu ụlọ, Kadist Art Foundation, Paris, 2012 * Homeworks 6, Ashkal Alwan, Beirut, 2013 * ''Ihe ncheta'', Lismore Castle Arts, Lismores, 2013 * Speak Memory, Wallach Art Gallery, Mahadum Columbia, New York, 2013 * The Fifth Dimension, Logan Center for the Arts, Chicago, 2013 * ''Utopia na-amalite obere'', Fellbach Triennial of Small Sculpture, Fell Bach, 2013 * ''8th Berlin Biennial'', Berlin, 2014 * A ''Glass'' Darkly, Stroom Den Haag, Netherlands, 2014 * ''Iwu'' ụlọ: Imebi obodo, Contemporary Arts Center, Cincinnati, 2014 * ''Echiche na'' itinye n'ọrụ III, Daimler Contemporary, Berlin, 2014 * ''Ị maara onye m bụ?'' Art After Identity Politics, M HKA, Antwerp, 2014 * ''Ihe ngosi abụọ nke Marrakesh'', Marrakech, 2014 * ''Ụgbọ mmiri 54'', The High Line, New York, 2014 * 3rd Mardin Biennial: Mythologies, 2015 * ''Ọchịchọ na Mkpa'', MACBA, Barcelona, 2015 * ''Open Systems'', WUK, Vienna, 2015 * Sharjah Biennial 12, Sharjah, UAE, 2015 * ''Mkparịta ụka'' a na-akparaghị ókè, The Museum of Modern Art, New York, 2017 == Akwụkwọ == === Akwụkwọ ndị na-ese ihe na ndị na-arụkọ ọrụ === * [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Ihe Ndị a na-ahụkarị''. , 2015. Mbipụta. OCLC [https://www.worldcat.org/title/common-elements/oclc/921520091&referer=brief_results 921520091] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Akụkọ iri atọ na atọ gbasara ndị nwere ezi uche'' na ebe ndị a ma ama. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mbipụta. OCLC [https://www.worldcat.org/title/thirty-three-stories-about-reasonable-characters-in-familiar-places/oclc/769782150&referer=brief_results 769782150] * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Onye na-ese ihe: Ihe dị iche iche na-enweghị akwụkwọ. , 1900. Ihe ncheta. OCLC [https://www.worldcat.org/title/artist-file-miscellaneous-uncataloged-material/oclc/761870976&referer=brief_results 761870976] * ''Iman Issa'': Heritage Studies.Miami: Perez Art Museum Miami, 2015. == Njikọ mpụga == * [https://www.moma.org/artists/49198 Iman Issa na nchịkọta nke Museum of Modern Art] == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rr20tmsuhcixpwevrqrom3k8zr7vnj4 Ilana Kloss 0 16359 85347 80264 2022-07-27T12:32:47Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ilana Kloss 2009 US Open 02.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]   '''Ilana Sheryl Kloss''' (amụrụ na 22 Machị 1956) bụ onye bụbu onye na-eme egwuregwu tennis, onye nkuzi tennis, na onye bụbu kọmishọna nke World TeamTennis, site na 2001-2021.<ref name="wtt">{{Cite web|title=Ilana Kloss|url=http://www.wtt.com/page.aspx?article_id=1787|publisher=WTT}}</ref> Ọ bụ onye na-agba bọọlụ abụọ n'ụwa n'afọ 1976, onye na-eme bọọlụ n'ụwa nke iri na itoolu n'otu n'afọ 1979.<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.jewishsports.net/BioPages/Ilana-Kloss.htm|title=Ilana Kloss|work=www.jewishsports.net}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jewishsports.net/BioPages/Ilana-Kloss.htm "Ilana Kloss"]. ''www.jewishsports.net''.</cite></ref> O meriri Wimbledon juniors singles title na 1972, US Open juniors singlas title na 1974, na US Open Doubles na French Open Mixed Doubles titles na 1976. == Ndụ onwe onye == A mụrụ Kloss na Johannesburg, South Africa. Ọ bụ onye Juu.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=aOTWUl-9LQoC&q=Ilana+Kloss+jewish&pg=PA12|title=Day by Day in Jewish Sports History|first=Bob|author=Wechsler|date=21 September 2008|publisher=KTAV Publishing House, Inc.|isbn=9781602800137}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.worldtennismagazine.com/archives/11032|title='The Greatest Jewish Tennis Players of All Time' Book Released|date=29 October 2014|work=World Tennis Magazine|accessdate=6 January 2019}}</ref> Kloss lụrụ Billie Jean King, onye na-egwu tenis na US.<ref>{{Cite web|url=http://www.afterellen.com/TV/2006/4/pioneer.html|title=Portrait of a Pioneer: a Billie Jean King Documentary &#124; TV Show Recaps, Celebrity Interviews & News About & For Gay, Lesbian & Bisexual Women|publisher=AfterEllen.com|date=26 April 2006|accessdate=11 February 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110518082930/http://www.afterellen.com/TV/2006/4/pioneer.html|archivedate=18 May 2011}}</ref> Ha abụọ lụrụ n'ememe nzuzo na 2018 ma nọrọ ọnụ ihe karịrị afọ iri anọ.<ref>{{Cite book|author=King|first=Billie Jean King|title=All In|publisher=Knopf|year=2021|isbn=1101947330|pages=412}}</ref> Ha abụọ ghọrọ ndị nwe obere ndị otu egwuregwu baseball Los Angeles Dodgers na Septemba 2018 na Angel City FC, otu egwuregwu dị na Los Angeles ga-amalite igwu egwu na National Women's Soccer League na 2022, n'ọnwa Ọktoba 2020.<ref>{{Cite web|url=https://www.mlb.com/news/dodgers-welcome-billie-jean-king-ilana-kloss/c-295526684|title=Addition of King, Kloss sends 'strong message'|first=Ken|author=Gurnick|work=MLB.com|date=21 September 2018|accessdate=31 October 2018}}</ref> == Ọrụ tenis == Tupu ọ ghọọ onye ọkachamara, ọ meriri n'asọmpi juniors na Wimbledon n'afọ 1972.<ref>{{Cite web|url=https://archive.org/details/jewishlistsphysi00gree|title=The Jewish lists : physicists and generals, actors and writers, and hundreds of other lists of accomplished Jews|first=Martin Harry|author=Greenberg|date=21 September 1979|publisher=New York : Schocken Books}}</ref> O meriri n'asọmpi SA abụọ ya na Linky Boshoff na 1973, 1975, na 1977.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=bDBQAQAAIAAJ&q=Ilana+Kloss+jewish|title=Jewish Affairs|date=21 September 1986|publisher=Jewish Board of Deputies.}}</ref> Ọ gbakwara bọọlụ na Maccabiah Games na Israel, merie ihe nrite ọla edo na ụmụ nwanyị abụọ na ngwakọta abụọ na 1973 Maccabiahi Games, ma merie ihe ọlaọcha na ngwakọta okpukpu abụọ na 1977 MaccabiaH Games.<ref>{{Cite web|url=https://www.jta.org/1985/07/26/archive/at-the-maccabiah-games-u-s-wins-the-most-medals-with-246-israel-comes-in-second-with-217|title=At the Maccabiah Games: U.S. Wins the Most Medals with 246; Israel Comes in Second with 217|date=26 July 1985}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jta.org/1977/07/22/archive/israel-basketball-team-loses-out-to-underdog-u-s-squad-at-10th-maccabiah|title=Israel Basketball Team Loses out to Underdog U.S. Squad at 10th Maccabiah|date=22 July 1977}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.usatennisflorida.usta.com/Florida/Global/News/Adults%20Seniors/2008_09/6618937_Seeking_Jewish_Tennis_Players_to_Represent_the_United_States_.aspx|title=Seeking Jewish Tennis Players to Represent the United States &#124; Adults-Seniors – News &#124; USTA Florida|publisher=Usatennisflorida.usta.com|date=22 September 2008|accessdate=11 February 2011}}</ref> N'afọ 1974, ọ meriri US Open juniors singles title.<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.jewishsports.net/BioPages/Ilana-Kloss.htm|title=Ilana Kloss|work=www.jewishsports.net}}</ref> Ọ bụ onye egwuregwu kachasị nta na akụkọ ihe mere eme nke South Africa.<ref>{{Cite web|url=http://2010.usopen.org/en_US/about/history/jrchamps.html|title=US Open junior champions|accessdate=24 February 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110711143157/http://2010.usopen.org/en_US/about/history/jrchamps.html|archivedate=11 July 2011}}</ref><ref name="Jews in Sports">{{Cite web|url=http://www.jewsinsports.org/profile.asp?sport=tennis&ID=79|title=Kloss, Ilana|publisher=Jews in Sports|accessdate=5 February 2014}}</ref> N'afọ 1973, ya na Pat Walkden meriri n'asọmpi ahụ na Cincinnati, merie Evonne Goolagong na Janet Young na nke ikpeazụ. Kloss nọ n'ọnọdụ nke 1 n'ụwa na abụọ na nke 19 na otu na 1976. N'afọ ahụ, ọ meriri utu aha abụọ na US Open, Italian Open, US Clay Courts, German Open, British Hard Courts Championship, na Hilton Head, yana utu aha abụọ ngwakọta na French Open.<ref name="Jews in Sports">{{Cite web|url=http://www.jewsinsports.org/profile.asp?sport=tennis&ID=79|title=Kloss, Ilana|publisher=Jews in Sports|accessdate=5 February 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jewsinsports.org/profile.asp?sport=tennis&ID=79 "Kloss, Ilana"]. Jews in Sports<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2014</span>.</cite></ref> Linky Boshoff bụ onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ugboro abụọ.<ref name="Jews in Sports" /> N'afọ 1977, ọ meriri asọmpi Canada na Germany na asọmpi ụlọ ikpe ụrọ nke Britain.<ref name="Jews in Sports" /> N'afọ 1999, Kloss meriri US Open abụọ na ngwakọta abụọ na njem 35 na-agafe.<ref name="Jews in Sports">{{Cite web|url=http://www.jewsinsports.org/profile.asp?sport=tennis&ID=79|title=Kloss, Ilana|publisher=Jews in Sports|accessdate=5 February 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jewsinsports.org/profile.asp?sport=tennis&ID=79 "Kloss, Ilana"]. Jews in Sports<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2014</span>.</cite></ref> === Iko Mba Ọzọ === Site na 1973 ruo 1977, Kloss bụ onye otu South Africa nke sonyere na Federation Cup. Ọ chịkọtara ihe ndekọ 12 na 5.<ref>{{Cite web|title=Player profile – Ilana Kloss|url=https://www.fedcup.com/en/players/player.aspx?id=800175600|work=www.fedcup.com|publisher=[[International Tennis Federation]] (ITF)}}</ref> === Ụlọ Nzukọ Ndị A Ma Ama === Kloss, onye bụ onye Juu, batara na US National Jewish Sports Hall of Fame na 2006. A nabatara ya na International Jewish Sports Hall of Fame n'afọ 2010.<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://www.jewishsports.net/BioPages/Ilana-Kloss.htm|title=Ilana Kloss|work=www.jewishsports.net}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jewishsports.net/BioPages/Ilana-Kloss.htm "Ilana Kloss"]. ''www.jewishsports.net''.</cite></ref> === Tennis nke Ndị Otu Ụwa === Kloss sonyeere ndị otu San Francisco Golden Gaters WTT n'afọ 1974, wee ruo WTT Finals na ndị otu ahụ n'afọ 1975.<ref>{{Cite news|author=Chatoian|first=Ralph|title=An Analysis of the Pro Tennis League|work=[[Marin Independent Journal|Daily Independent Journal]]|page=28|date=23 April 1974}}</ref><ref>{{Cite book|author=Mulligan|first=Stephen|year=2011|chapter=3. 1971–1975|title=Were You There?: Over 300 Wonderful, Weird, an Wacky Moments from the Pittsburgh Civic/Mellon Arena|url=https://books.google.com/books?id=r1qFcgbuVVYC|publisher=RoseDog Books|pages=62–64|isbn=978-1-4349-8552-1}}</ref> Ọ hapụrụ Golden Gaters tupu oge 1976 ka ọ bụrụ otu iji sonye na asọmpi ụrọ na [[Obodo Békè|Europe]] nke na-emegide usoro WTT.<ref>{{Cite news|author=Chatoian|first=Ralph|title=Golden Gaters Add Some French to Arsenal|work=[[Marin Independent Journal|Daily Independent Journal]]|page=24|date=9 March 1976}}</ref> Kloss laghachiri na Golden Gaters maka oge 1978. N'afọ 1983, ọ zụrụ Chicago Fyre na WTT Championship ma kpọọ ya Coach of the Year. N'afọ 1985, Kloss bụ onye ọkpụkpọ na onye nkuzi maka Miami Beach Breakers, wee bụrụ osote onye isi oche nke WTT n'afọ 1987 na onye isi nchịkwa n'afọ 1991. Kemgbe afọ 2001, ọ bụ onye isi nchịkwa na onye isi nke World Team Tennis.<ref name="wtt">{{Cite web|title=Ilana Kloss|url=http://www.wtt.com/page.aspx?article_id=1787|publisher=WTT}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.wtt.com/page.aspx?article_id=1787 "Ilana Kloss"]. WTT.</cite></ref> == Egwuregwu ikpeazụ nke Grand Slam == === Abụọ ụmụ nwanyị: 1 (1 aha) === {| class="wikitable" ! style="width:40px" |Nsonaazụ ! style="width:35px" |Afọ ! style="width:160px" |Mmeri ! style="width:50px" |Elu ya ! style="width:160px" |Onye mmekọ ! style="width:160px" |Ndị na-emegide ya ! class="unsortable" style="width:130px" |Ihe ndị a tụrụ |- style="background:#ccf;" | style="background:#98fb98;" |Mmeri |1976 |US Open |Ọkpụkpụ ụrọ |[[Linky Boshoff]] |[[Olga Morozova]] <br /><br /><br /><br /> [[Virginia Wade]] |6 na-esote 4 |} === Abụọ ngwakọta: 1 (1 aha) === {| class="wikitable" ! style="width:40px" |Nsonaazụ ! style="width:35px" |Afọ ! style="width:160px" |Mmeri ! style="width:50px" |Elu ya ! style="width:160px" |Onye mmekọ ! style="width:160px" |Ndị na-emegide ya ! class="unsortable" style="width:130px" |Ihe ndị a tụrụ |- style="background:#ebc2af;" | style="background:#98fb98;" |Mmeri |1976 |French Open |Ọkpụkpụ ụrọ |[[Kim Warwick]] |[[Linky Boshoff]] <br /><br /><br /><br /> [[Colin Dowdeswell]] |7 na 6 na-esote |} == Hụkwa == * Ndepụta nke ndị egwuregwu tennis ndị Juu ahọpụtara == Ihe odide == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * Ilana Kloss at the Women's Tennis Association * Ilana Kloss at the International Tennis Federation * Ilana Kloss at the Billie Jean King Cup * [http://www.jewishsports.org/jewishsports/detail.asp?sp=182 Profaịlụ nke Ụlọ Egwuregwu Ndị Juu] * Ilana Kloss on Twitter [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pvyeck4dofn4da8gz9tz0a8rswv7vvp Mose Tolliver 0 17240 85590 81261 2022-07-28T08:00:19Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Mose Tolliver (2002).jpg|thumb|Mose Tolliver]] '''Moses Ernest Tolliver''' (ubochí anọ n'ọnwa Julaị, 1918-20 rụo ụbọchị irí atọ n'ọnwa Ọktoba, 2006) bụ ónyé America na-ese ihe.<ref name="nyt-obit">[https://www.nytimes.com/2006/11/03/obituaries/03tolliver.htm "Mose Tolliver, Folk Painter of Outsider Art, Is Dead"] ''The New York Times'' (November 3, 2006). Retrieved June 13, 2011</ref><ref>[https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:JGNP-JZS United States Social Security Death Index: Mose E Tolliver]</ref> A maara ya dị ka "Mose T", mgbe a bịanyere ákà na ihe osise ya, jiri "s" azụ bịanye ákà.<ref>{{Cite web|url=http://www.encyclopediaofalabama.org/article/h-1544|title=Mose Tolliver {{!}} Encyclopedia of Alabama|work=Encyclopedia of Alabama|language=en|accessdate=2017-09-21}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Tolliver otu n'ime ụmụ iri na abụọ nke ndị ọrụ ugbo Ike na Laney Tolliver na ọbọdọ Pike Road, nso Montgomery, Alabama.<ref name="ency-al">[http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-1544 Mose Tolliver] Encyclopedia of Alabama. Retrieved June 13, 2011</ref> A maghị kpọmkwem afọ a mụrụ ya, ọ bụ ezie na a maara na a mụrụ ya n'ụbọchị nke anọ nke ọnwa Julaị nakwa n'etiti afọ 1920-25.<ref name="ency-al" /> Ọ gàrà ụlọ akwụkwọ naanị ruo na klas nke atọ n'ihi enweghị mmasị na agụmakwụkwọ. N'afọ 1930, ezinụlọ ahụ kwagara Montgomery, Alabama ébé o nyèrè aka kwado ndị mụrụ ya na nnukwu ezinụlọ ha site n'ịrụ ọrụ dị iche iche. Na mbido afọ 1940 ọ lụrụ enyi ya n'oge ọ bụ nwata, Willie Mae Thomas, ma nwee ụmụ iri na atọ, iri na otu n'ime ha dị ndụ ruo mgbè ha toro.<ref name="ency-al">[http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-1544 Mose Tolliver] Encyclopedia of Alabama. Retrieved June 13, 2011</ref> N'ime ngwụcha afọ 1960, mgbè ọ na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ụlọ McLendon, o nwèrè nnukwu mmerụ ahụ ebe ụkwụ ya gbajiri mgbè ọkara tọn marble gbanwere wee daa site na forklift ka ọ na-ekpocha ụlọ ọrụ ụlọ. Mgbe ihe omume a gasịrị, ọ tụgharịrị gaa na eserese iji lụso ike ọgwụgwụ, ihe mgbu na ogologo ógè nke enweghị ọrụ ọgụ. Ọ bụ ezie na ọtụtụ na-ekwu na ọrụ ya malitere mgbe ihe mberede ahụ gasịrị, Tolliver na-ekwu ete ọ na-ese ihe tupu oge eruo. Ọ na-agbakarị ihe osise ya n'elu ma na-ese foto nke ma eleghị anya anụmanụ na ala dị n'akụkụ dị iche iche. Utu aha Tolliver dịgasị iche iche; dịka, "Smoke Charlies", "Scopper Bugs" ma ọ bụ "Jick Jack Suzy Satisfying her own Self". N'ubochí irí atọ n'ọnwa Ọktoba, 2006, Tolliver nwụrụ site na oyi bàrà ya n'ahụ na Montgomery, Alabama.<ref name="nyt-obit">[https://www.nytimes.com/2006/11/03/obituaries/03tolliver.htm "Mose Tolliver, Folk Painter of Outsider Art, Is Dead"] ''The New York Times'' (November 3, 2006). Retrieved June 13, 2011</ref> == Ọrụ == Mgbè ihe ahụ mèrè na McLendon, Tolliver hụrụ ihe osise nke nwanne McLendon nwoke, Raymond, o wee kpebie na ya nwekwara ike ime nke ahụ. Mclendon kwuru na ya ga-azụta ya ihe ma kụziere ya mana ọ jụrụ ịchọ ịmepụta ụdị nke ya. Nke a bụ ebe Tolliver malitere ịbịanye aka n'ọrụ ya, "Mose T" na "s" azụ.<ref name="nyt-obit">[https://www.nytimes.com/2006/11/03/obituaries/03tolliver.htm "Mose Tolliver, Folk Painter of Outsider Art, Is Dead"] ''The New York Times'' (November 3, 2006). Retrieved June 13, 2011</ref><ref name="ency-al">[http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-1544 Mose Tolliver] Encyclopedia of Alabama. Retrieved June 13, 2011</ref> Ihe osise Tolliver na-egosipụtakarị ụdị okike, anụmanụ, ma ọ bụ ọbụna foto onwe ónyé nke onwe ya. Ọ na-arụ ọrụ mgbè niile na "pure house paint" na plywood, na ihe ndị dị ka ọnụ ụzọ, ma ọ bụ elu tebụl, na-emepụta foto na-akpali agụụ mmekọahụ na mgbè ụfọdụ nke anụmanụ, ụmụ mmadụ, na osisi.<ref name="ency-al" /> Isiokwu ya a ma ama gụnyekwara mmiri na nnụnụ. A na-akpọ ụdị ihe osise Tolliver dị larịị, ihu zuru ezu ma ọ bụ profaịlụ kwụ ọtọ na palette dị jụụ.<ref>{{Cite news|url=http://www.huffingtonpost.com/2015/04/07/mose-tolliver_n_7012390.html|title=How An Alabama Handyman Became One Of America's Most Beloved Outsider Artists|author=Frank|first=Priscilla|date=2015-04-07|work=Huffington Post|accessdate=2017-09-21|language=en-US}}</ref> O mepụtara ihe ndị a na-akwụnye n'elu màkà ọrụ ya, ọtụtụ n'ime ihe osise ya mechara gosipụta soda nwèrè ike ịpị maka ebumnuche ngosi.<ref>{{Cite web|author=Weber|first=Marcia|title=Mose Tolliver|url=https://marciaweberartobjects.com/tolliverm.html|work=Marcia Weber Art Objects|publisher=Marcia Weber Art Objects|accessdate=2 October 2021}}</ref> "Quail Bird" nwere ike ịfe n'elu ubi ogho, ma ọ bụ "Diana" ma ọ bụ"Moose Lady" nwere ike ịnọ n'elu ebe a na-emega ahụ. Enweghị ike ịga ije nke ọma mgbe mmerụ ahụ ya gasịrị, o ji mkpara see ọtụtụ foto onwe ya ma ọ bụ nọdụ ala n'àkwà ya ma kwado ihe ọ bụla ọ na-ese, n'ikpere ya.<ref>{{Cite web|url=https://americanart.si.edu/artist/mose-tolliver-4831|title=Mose Tolliver|work=Smithsonian American Art Museum|language=en|accessdate=2017-09-21}}</ref> E si na ahụmịhe nke Tolliver nweta isiokwu ya.<ref name="nyt-obit" /> E gosipụtara ọrụ Tolliver na Smithsonian American Art Museum na Washington, DC, na Philadelphia College of Art, Montgomery Museum of Fine Arts, na Corcoran Gallery of Art. Ndị ikwu Tolliver ṅomiri ụdị ya ma bịanye aka n'ọrụ ha dịka o mere, na-eme ka ọ sie ike mgbe ụfọdụ màkà ndị na-anakọta ihe osise mbụ.<ref name="nyt-obit">[https://www.nytimes.com/2006/11/03/obituaries/03tolliver.htm "Mose Tolliver, Folk Painter of Outsider Art, Is Dead"] ''The New York Times'' (November 3, 2006). Retrieved June 13, 2011</ref> Nwa ya nwanyị Annie bụkwa ónyé na-ese ihe.<ref>{{Cite web|url=https://exchange.umma.umich.edu/resources/3847|title=Exchange: Self-Portrait|work=exchange.umma.umich.edu|accessdate=2020-03-11}}</ref> == Nchịkọta na ihe ngosi == Mose Tolliver so n'ọtụtụ nchịkọta nka na-adịgide adịgide gụnyere<ref>{{Cite web|url=http://www.southernvisionaryart.com/gallery-mosetolliver.htm|title=Southern Visionary Art: Folk Art Online Gallery|work=www.southernvisionaryart.com|accessdate=2017-09-21}}</ref> * Metropolitan Museum of Art, New York * Smithsonian's National Museum of American Art * Ebe Obibi Pompidou, Paris * Museum of Contemporary Art, Los Angeles * High Museum of Art, Atlanta * Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Deyoung, San Francisco * Birmingham Museum of Art * Ebe Ngosi Ihe Ochie Akron * Mahadum nke Michigan Museum of Art * Ụlọ Ọrụ Nkà nke Minneapolis<ref>{{Cite web|title=mose tolliver {{!}} Minneapolis Institute of Art|url=https://collections.artsmia.org/search/mose%20tolliver|accessdate=2021-02-06|work=collections.artsmia.org}}</ref> Ọtụtụ ụlọ ọrụ egosila ọrụ Mose Tolliver gụnyere: * Metropolitan Museum of Art, New York, NY * Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Deyoung, San Francisco, CA * Smithsonian American Art Museum, DC * Ntụle, American Folk Art Museum, New York, NY * Ọhụụ na-akpali akpali nke South America, New Orleans, LA == Hụkwa == * Clementine Hunter == Njikọ mpụga == {{Reflist}} 518qt0vch6rahi4sh61uukfe61i9nc0 William Edouard Scott 0 17257 85607 81278 2022-07-28T09:05:21Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Wm. Edouard Scott.jpg|thumb]] '''William Edouard Scott''' (ubochí irí na otu n'ọnwa Machị, 1884 rụo ụbọchị irí na isé n'ọnwa Mée, 1964) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka na America. Tupu Alain Locke agwa [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] ka ha mepụta ma gosipụta New Negro nke ga-eme ka ha banye n'ọdịnihu, ndị na-ese ihe dị ka William Edouard Scott na-egosi ndị isi ojii n'ụzọ ọhụrụ iji pụọ na ihe oyiyi ndị na-achịkwa ógè gárá aga. Scott, onye a maara nke ọma màkà ihe osise ya, ihe nkírí ndị Haiti, na mgbidi, gbàrà ihe ngosi nke ndị isi ojii na nka na ọkara mbụ nke narị afọ nke irí abụọ site na iji ihe ojii n'ụzọ dị elu. Otú ọ dị, dịka ejiji ya nọgidere na-abụ omenala ma e jiri ya tụnyere ihe a na-adịghị ahụkebe, ọ bụ ónyé na-agbaso omenala n'ihe ngosi ya nke ojii. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Scott na Indianapolis na 11 Machị 1884 n'aka Edward na Caroline Scott (née Russell). Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Manual Training High School na 1903, Scott nọrọ otu afọ na-amụ ise ihe n'okpuru Otto Stark.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|title=Indiana's African-American Heritage: Essays from Black history news & notes|date=2007|publisher=Indiana Historical Society Press|location=Indianapolis|isbn=978-0-87195-099-4|pages=188|edition=2nd}}</ref> N'afọ 1904, ọ kwagara Chicago wee gaa ụlọ akwụkwọ nke Art Institute of [[Chicago]], ebe ọ meriri ihe Nríte Frederick Mangus Brand maka ihe osise.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|edition=}}</ref><ref name="WT">{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|pages=188–189|edition=}}</ref> N'oge ọ nọ na Chicago, o sere ihe osise gburugburu ọbọdọ ahụ, otu n'ime ha bụ Commerce, nke a ka na-eto taa dị ka "ihe dị ịrịba ama".<ref name="Gaither">Gaither, Edmund B. "The Mural Tradition". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: [[Indianapolis Museum of Art]], with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Otú ọ dị, ọ mụtara ọtụtụ n'ime palette ya na usoro impressionist ya, n'oge njem ya na France. Mgbè ọ nọ ná mba ọzọ, ọ gụrụ akwụkwọ na Académie Julien na Académie Colarossi ma Henry O. Tanner, onye omenkà Africa-America a ma ama nke kwagara Paris iji zere ajọ mbunobi agbụrụ megide nka ya, duziri ya.<ref name="Taylor">Taylor, William E. Introduction. ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. Print.</ref> N'ọzụzụ na Paris, Scott nwere ike iwulite aha màkà onwé ya n'ụzọ dị mfe karịa ka agbụrụ ya gaara ekwe ka ọ bụrụ na America. Ikekwe n'ihi nke a, o yiri ka ọ bụ ónyé na-agbaso omenala n'ihe ngosi ya nke "Negro Ọhụrụ" karịa ndị ọzọ nọ n'òtù ahụ, mgbe ụfọdụ ọ na-ese ihe nkiri ndị na-enweghị ihe jikọrọ ya na agbụrụ ọ bụla. Dị ka ihe atụ, n'ime afọ 1910 na 1914, ọ na-eleta onye nkuzi mbụ ya mgbe ụfọdụ na mpaghara nka nke Etaples ma mgbe ọ nọ ebe ahụ na-ese ihe nkiri dị ka ikuku Rainy Night na Étaples na ndị ọzọ n'okpuru mmetụta Tanner.<ref>[http://www.imamuseum.org/sites/default/files/mercurycache/large/ima-collections/images/70/29/70297260-432C-4EFF-A6BD-F96D9AC551DF/70297260-432C-4EFF-A6BD-F96D9AC551DF_o.jpg Indianapolis Museum of Art]</ref> Mgbè agụmakwụkwọ ya gụsịrị akwụkwọ, Scott natara onyinye Rosenwald Foundation wee gaa Haiti iji see ndị "nọgidere na-enwe ihe nketa Africa".<ref name="Lewis">[[Lewis, Samella S.]] ''African American Art and Artists'', tevised and expanded edition. New York: University of California, 2003. Print.</ref><ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> O mechara gaa [[Alabama]] iji mụọ ndị isi ojii n'ọbọdọ dị iche iche na South. Site n'ịjụ ise ndị isi ojii dị ka naanị ndị ohu na ndị ọrụ (dị ka ọtụtụ ndị bu ya ụzọ), Scott nwere olileanya "ịgbanwe echiche ndị Afrịka America ma mechaa kwalite nghọta n'etiti agbụrụ".<ref name="Taylor">Taylor, William E. Introduction. ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. Print.</ref> Mgbè ọ laghachiri Chicago, Scott gara n'ihu na ebumnuche ahụ ka ọ na-egosi "ndị ojii na ákwà n'ọnọdụ ndị a ma ama na-eme ọrụ dị mma" n'ime ihe osise na mgbidi ọ mepụtara maka ndụ ya fọdụrụ.<ref name="Perry">Perry, Rachel B. [http://www.tfaoi.com/aa/8aa/8aa88.htm "The Paintings of William Edouard Scott."] Traditional Fine Arts Organization. [[Indiana State Museum]]. Web. 14 November 2009.</ref> [[Usòrò:Scott-Rainy_Night.jpg|thumb|Scott's Rainy Night na nchịkọta nke Indianapolis Museum of Art]] == Ọrụ ndị Haiti == N'afọ 1931, e nyèrè Scott Julius Rosenwald fellowship (Rosenwald Fund) maka ọmụmụ na Haiti.<ref>{{Cite book|editor=Gibbs|first=|title=Indiana's African-American Heritage|date=2007|publisher=|location=|isbn=|pages=195|edition=}}</ref> N'oge ọ nọ na Haiti, Scott weghaara n'ezie isi ihe nke ọha mmadụ na mba ahụ. [nkwado dị mkpa] Otu n'ime ihe osise ya a ma ama site n'oge a bụ Night Turtle Fishing na Haiti, 1931, nke na-egosi ọrụ nke ndị ikom Haiti anọ nọ na mmírí.<ref name="Lewis">[[Lewis, Samella S.]] ''African American Art and Artists'', tevised and expanded edition. New York: University of California, 2003. Print.</ref> Night Turtle Fishing bụ ihe e ji mara ike nke ndị ọrụ ha na-eme ka ọrụ ahụ dị ike.<ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Ọrụ Scott na-egosipụta nlebara anya miri emi a na-enye n'iji ìhè eme ihe n'ịhazi ihe osise ya.<ref name="Gaither">Gaither, Edmund B. "The Mural Tradition". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: [[Indianapolis Museum of Art]], with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> N'ụzọ dị ukwuu, Scott na-eji anyanwụ na Night Turtle Fishing iji mee ka ọrụ ahụ dị n'etiti ma dọta anya ónyé na-ekiri ya na ndị ọkụ azụ. == Foto na mgbidi nke ndị Africa America == Mgbè Scott laghachiri na United States, ọ gara n'ihu na-ese ihe ojii na ihe ojii n'ụzọ ndị na-akọwapụta onyinyo ndị isi ojii na nka. Ihe atụ nke ngosipụta ya dị mma nke ndị otu ndị isi ojii bụ ihe osise ya Frederick Douglass. N'ihe osise ahụ, a "gosiri Douglass n'ụdị echiche dị ka a ga-asị na ibu nke ụwa dị n'ubu ya".<ref name="Warkel">Warkel, Harriet G. "Image and Identity: The Art of William E. Scott, John W. Hardrick, and Hale A. Woodruff". ''A Shared Heritage: Art by Four African Americans''. Ed. William E. Taylor. Indianapolis, IN: Indianapolis Museum of Art, with Indiana University Press, 1996. 17–76. Print.</ref> Ọ bụ ezie na Scott na-ejikarị ọkụ eme ihe iji mee ka akụkụ ụfọdụ nke ọrụ ya pụta ìhè, ọ na-eji ya ebe a n'ụzọ dị ịtụnanya. Akpụkpọ ahụ ya, ọ bụ ezie na ọ na-eji oji nke ukwuu iji yie ihe ziri ezi n'akụkọ ihe mere eme, yiri ka ọ na-acha odo odo karịa ka a ga-atụ anya ya. Ọ dị ka a ga-asị na ìhè na-enwu kpọmkwem na isiokwu ahụ nke na akpụkpọ ahụ ya yiri ihe na-enwetụ ahụ mana nke a bụ nhọrọ na-adọrọ mmasị mgbe ọchịchịrị Douglass bụ ihe kọwara ya na omume ya n'oge ndụ ya niile. Nhọrọ ndị dị ka nke ahụ na-egosi ụfọdụ nchedo na Scott n'agbanyeghị na ọ na-ese nwoke nke mere ọtụtụ ihe màkà ndị Afrịka-Amerịka, agbụrụ ya adịghị egosi. Kama nke ahụ, akụkụ dị mkpa nke ihe osise ahụ bụ anya miri emi Douglass na ihu ya, nke na-ekwu ọtụtụ ihe banyèrè ọnọdụ ya a na-akwanyere ùgwù na ọnọdụ ọrụ karịa ọrụ ya dị ka nwoke ojii. Ọzọkwa, ọnọdụ na uwe ya na-agbakwunye na nkwanye ùgwù nke Douglassʹhe yiri ka ọ dị n'ọbá akwụkwọ, na-atụ aro agụmakwụkwọ ya na ọgụgụ isi ya, ọ na-eyi uwe, na-egosi ihe ịga nke ọma ya. Dị ka Scott họọrọ ise nwoke a ma ama n'Afrịka America, o doro anya na ọ na-agbagha nkọwa nke "ọcha" site na ngosipụta ya nke "Negro Ọhụrụ". Otú ọ dị, ọ bụ ezie na Scott na-eme nkwupụta mgbanwe site na ise ihe ojii a, a na-atụ aro na ọ bụ àgwà Douglass ọ bụghị oji ya nke na-eme ka o kwesiri ise ihe osise maka ụzọ Scott na-emegiderịta onwé ya na nke nnwere [[Conservatism|onwe]] na nsogbụ agbụrụ. Otú ọ dị, dịka ụdị nka Scott nọgidere na-abụ omenala ma dabere na usoro impressionist ọ mụtara na mbụ, ụzọ ya si emeso agbụrụ nọgidere na ya ruo mgbè ọ nwụrụ na Chicago na 1964.<ref name="William Edouard Scott">[http://www.michaelrosenfeldart.com/artists/artists_represented.php?i=149&m=biography "William Edouard Scott."] MichaelRosenfeldArt.com. Web. November 17, 2009.</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.tfaoi.com/aa/8aa/8aa88.htm Rachel Berenson Perry, ''Ihe osise nke William Edouard Scott''.] * [http://www.michaelrosenfeldart.com/artists/artists_represented.php?i=149&m=biography Ihe osise Michael Rosenfeld] * William Edouard Scott Collection, New York Public Library Archives and Manuscripts - Schomburg Center for Research in Black Culture, Manuscriptions, Archives and Rare Books Division 7poilzzynwmexfrv0arg0yhh845rsb7 Beverly Lorraine Greene 0 17263 85617 82252 2022-07-28T11:20:15Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:UNESCO @ Paris (26994507956).jpg|thumb|Beverly Lorraine Greene]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Beverly Lorraine Greene''' (Ọktoba 4, 1915 na Ọgọọst 22, 1957) bụ onye America na-ese ụkpụrụ ụlọ. Dị ka onye nchịkọta akụkọ ihe owuwu Dreck Spurlock Wilson si kwuo, "kwere na ọ bụ nwanyị Afrịka Amerịka mbụ nwere ikikere dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na United States". [1]<ref name="ill">{{Cite web|url=http://www.arch.illinois.edu/welcome/history-school|title=The Illinois School of Architecture: A History of Firsts|publisher=[[University of Illinois at Urbana–Champaign]]|accessdate=October 16, 2015}}</ref> E debara aha ya dị ka onye ọrụ na-ese ihe na [[Ilinoi|Illinois]] na 1942. == Akụkọ ndụ == A mụrụ Beverly Lorraine Greene na Ọktoba 4, 1915, nwa ọkàiwu James A. Greene na nwunye ya Vera nke Chicago, Illinois. Ezinụlọ ahụ bụ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] Afrịka-Amerịka. O nweghị ụmụnne nwoke ma ọ bụ ụmụnne nwanyị. [1] Ọ gara Mahadum Illinois nke agbụrụ dị na Urbanazhampaign (UIUC), gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ na injinia ụlọ na 1936, nwanyị Afrịka Amerịka mbụ nwetara nzere a na mahadum ahụ.<ref name="ill" /> Otu afọ mgbe e mesịrị, ọ nwetara nzere masta na atụmatụ obodo na ụlọ. [1] Ọ sokwa na klọb ihe nkiri Cenacle ma bụrụ onye otu American Society of Civil Engineers .<ref name="photo and clubs">{{Cite web|title=Beverly L. Greene|url=http://archives.library.illinois.edu/archon/?p=digitallibrary/digitalcontent&id=3153|publisher=University of Illinois Archives|accessdate=October 15, 2015}}</ref> N'afọ sochirinụ, ọ nwetara nzere masta ya na UIUC na atụmatụ obodo na ụlọ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri Chicago ma were ya n'ọrụ site na Housing Authority [1] na 1938.<ref name="year hired">{{Cite web|author=Mitchell|first=Melissa|title=Research project spotlights African-American architects from U. of I.|url=https://news.illinois.edu/blog/view/6367/207062|work=Illinois News Bureau|publisher=Public Affairs of the University of Illinois at Urbana-Champaign|accessdate=October 15, 2015|date=February 9, 2006}}</ref> Ọ ghọrọ nwanyị Africa-America mbụ nwere ikikere na United States mgbe ọ debanyere aha na steeti Illinois na Disemba 28, 1942. [1] Greene rụkwara ọrụ maka ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ mbụ nke onye Afrịka Amerịka duziri na etiti Chicago.<ref name="Beverly Willis Architecture Foundation">{{Cite web|author=Auguste-Nelson|first=Rekha|title=Built By Women: Peter Cooper Village – Stuyvesant Town, Beverly Loraine Greene|url=http://www.bwaf.org/built-by-women-peter-cooper-village-stuyvesant-town-beverly-loraine-greene/|accessdate=15 October 2015|publisher=Beverly Willis Architecture Foundation|date=February 26, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151030065507/http://www.bwaf.org/built-by-women-peter-cooper-village-stuyvesant-town-beverly-loraine-greene/|archivedate=October 30, 2015}}</ref> N'agbanyeghị asambodo ya, ọ na-esiri ya ike imeri ihe mgbochi agbụrụ iji chọta ọrụ n'obodo ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://thewright.org/index.php/explore/2015-08-21-20-31-09/today-in-black-history-8222014|title=Today in Black History, 8/22/2014|publisher=wright.org|accessdate=October 16, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151117025639/https://thewright.org/index.php/explore/2015-08-21-20-31-09/today-in-black-history-8222014|archivedate=November 17, 2015}}</ref> Ndị nta akụkọ Chicago na-eleghara ya na ndị ọzọ na-ewu ụlọ ojii anya. Akụkọ akwụkwọ akụkọ nke 1945 banyere ọrụ mmepe nke Metropolitan Life Insurance Company na Stuyvesant Town mere ka Greene kwaga New York City. O tinyere akwụkwọ ya iji nyere aka mepụta ya, n'agbanyeghị atụmatụ ụlọ agbụrụ nke onye mmepe ahụ; na ihe ijuanya ya, e were ya n'ọrụ. Mgbe naanị ụbọchị ole na ole gasịrị, ọ hapụrụ ọrụ ahụ iji nabata agụmakwụkwọ maka mmemme nzere masta na Mahadum Columbia . Ọ nwetara nzere na ihe owuwu na 1945 wee nweta ọrụ na ụlọ ọrụ Isadore Rosefield . Ụlọ ọrụ Rosefield bụ isi mepụtara ụlọ ọrụ ahụike. Ọ bụ ezie na ọ nọgidere na ọrụ Rosefield ruo 1955, Greene so Edward Durell Stone rụọ ọrụ na ọ dịkarịa ala ọrụ abụọ na mbido afọ 1950. N'afọ 1951, o sonyere na ọrụ iwu ụlọ ihe nkiri na Mahadum Arkansas na 1952, o nyere aka ịhazi Arts Complex na Sarah Lawrence College. Mgbe 1955, ya na Marcel Breuer rụkọtara ọrụ, na-enyere aka na atụmatụ maka isi ụlọ ọrụ UNESCO United Nations na Paris na ụfọdụ n'ime ụlọ maka University Heights Campus nke Mahadum New York, ọ bụ ezie na a rụchara ọrụ abụọ ahụ mgbe ọnwụ Greene gasịrị. [1] Ọ nwụrụ na Ọgọọst 22, 1957, na New York City. Emere ememe ncheta ya na Unity Funeral Home na Manhattan, otu n'ime ụlọ ndị o chepụtara. [1] == Edensibia == {{Reflist|30em}} rdcax8iawcnbbeufznclrk37fraik0x Ken Gardner 0 17266 85587 81290 2022-07-28T07:53:20Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" style="width:26em" |+ class="infobox-title fn summary" id="4" |Ken Gardner | colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Gardner, circa 1971</div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #DCDCDC; color: #000000; border: 2.5px solid #DCDCDC;" |Personal information |- ! class="infobox-label" scope="row" |Born | class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1949-09-27</span>) </span>September 27, 1949<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age&nbsp;72)</span><br /><br /><br /><br />[[Ogden, Utah]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Nationality | class="infobox-data" |American |- ! class="infobox-label" scope="row" |Listed height | class="infobox-data" |6&nbsp;ft 5&nbsp;in (1.96&nbsp;m) |- ! class="infobox-label" scope="row" |Listed weight | class="infobox-data" |205&nbsp;lb (93&nbsp;kg) |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #DCDCDC; color: #000000; border: 2.5px solid #DCDCDC;" |Career information |- ! class="infobox-label" scope="row" |High school | class="infobox-data plainlist" |[[Clearfield High School|Clearfield]] ([[Clearfield, Utah]]) |- ! class="infobox-label" scope="row" |College | class="infobox-data plainlist" |[[Utah Utes men's basketball|Utah]] (1968–1971) |- ! class="infobox-label" scope="row" |[[NBA draft]] | class="infobox-data" |[[1971 NBA draft|1971]] / Round: 5 / Pick: 82nd overall |- | colspan="2" class="infobox-full-data" |Selected by the [[Phoenix Suns]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Position | class="infobox-data" |[[Small forward]] |- ! class="infobox-label" scope="row" |Number | class="infobox-data" |14 |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #DCDCDC; color: #000000; border: 2.5px solid #DCDCDC;" |Career history |- ! class="infobox-label" scope="row" style="font-weight: normal;" |1975 | class="infobox-data" style="line-height: 1.2em;text-align: left;" |[[Utah Stars]] |- style="display:none" ! colspan="2" | |- | colspan="2" class="infobox-full-data" |<span style="font-weight:bold">Ihe ndekọ na Basketball-Reference.com</span> |- | colspan="2" class="infobox-full-data" | |} [[Usòrò:Ken Gardner 1971.jpeg|thumb|Ken Gardner]] '''Kenneth Kay Gardner''' (amụrụ na Septemba 27, 1949 na Ogden, Utah) bụ onye Amerịka na-agba bọọlụ basketball lara ezumike nká. A maara ya nke ọma maka ịgba bọọlụ maka klọb French AS Berck, nke ọ meriri French National Championship na 1973 na 1974.<ref>{{Cite web|url=http://www.legende73.com/|title=Legende 73](French language website commemorating the 30th anniversary of AS Berck's first championship)[|publisher=Association Légende 73|accessdate=2010-04-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100514004634/http://www.legende73.com/|archivedate=2010-05-14}}</ref> Gardner gara n'ihu na-egwuri egwu maka Nice BC nke LNB (French National Basketball League) na Utah Stars nke ABA.<ref>{{Cite web|url=http://www.remembertheaba.com/TeamMaterial/UtahMaterial/StarsRosters2.html|title=Utah Stars Team Roster|publisher=RememberTheABA.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090223150710/http://remembertheaba.com/TeamMaterial/UtahMaterial/StarsRosters2.html|archivedate=2009-02-23}}</ref> A kpọrọ Gardner ugboro abụọ onye egwuregwu Amerịka kachasị mma na France n'oge ọrụ afọ ise ọ rụrụ n'ebe ahụ, n'oge ọ na-enweta akara 22.8 n'egwuregwu ọ bụla.<ref>{{Cite news|url=http://nl.newsbank.com/nl-search/we/Archives?p_product=SLTB&p_theme=sltb&p_action=search&p_maxdocs=200&p_topdoc=1&p_text_direct-0=10112A06B5CE32E2&p_field_direct-0=document_id&p_perpage=10&p_sort=YMD_date:D&s_trackval=GooglePM|title=''Gardners Hoping History Repeats Itself--Sort Of''|publisher=The Salt Lake Tribune, February 24, 1993, p. D1|first=Jay|author=Drew|date=February 24, 1993}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.basketarchives.fr/classgeneral.htm|title=Classement des plus grands joueurs du championnat de France du 81° au 90° ](French language website that details the history of basketball in France)[|publisher=www.basketballarchives.fr}}</ref> Ihe 6,012 ọ na-arụ ọrụ ka nọ n'elu 100 n'etiti ndị na-agba bọọlụ oge niile na French league.<ref>{{Cite web|url=http://www.basketarchives.fr/classgeneral.htm|title=Classement des plus grands joueurs du championnat de France ](French language website that lists the top scorers in league history)[|publisher=www.basketballarchives.fr}}</ref> LGardner gbara bọọlụ maka Mahadum Utah na kọleji ma nọrọ n'elu iri na akara ọ bụla na egwuregwu ọ bụla na ise kachasị na rebounds ọ bụla n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://utahutes.cstv.com/sports/m-baskbl/archive/061200aac.html|title=Men's Basketball Archives|publisher=University of Utah|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070914101928/http://utahutes.cstv.com/sports/m-baskbl/archive/061200aac.html|archivedate=2007-09-14}}</ref> Gardner bụ otu n'ime naanị mmadụ abụọ a họpụtara n'otu n'otu na Western Athletic Conference All-conference basketball team na 1971.<ref>{{Cite web|url=https://news.google.com/newspapers?nid=Aul-kAQHnToC&dat=19710308&printsec=frontpage|title=''Gardner Tops WAC Team''|publisher=Deseret News, March 8, 1971, p. 4B}}</ref> Gardner bụkwa onye nke abụọ na-eme ngagharị iwe dị ka Junior na 1970.<ref>{{Cite web|url=https://news.google.com/newspapers?nid=Aul-kAQHnToC&dat=19700302&printsec=frontpage|title=''Newlin Paces WAC Picks''|publisher=Deseret News, March 2, 1970, p. 6B}}</ref> A kpọrọ ya onye egwuregwu kachasị mma nke 1970 Utah Classic mgbe ọ duru Utes na isi iri abụọ na ise na rebounds iri abụọ na mmeri e meriri Mahadum Washington na egwuregwu mmeri.<ref>{{Cite web|url=https://news.google.com/newspapers?id=JDAoAAAAIBAJ&sjid=Z0oDAAAAIBAJ&dq=ken-gardner&pg=7220%2C5961501|title=''Ute's Show Season's Best Cohesion''|publisher=Deseret News, December 21, 1970, p. 6D}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] nsnv1pllj4vxfai5xayrxjk6jiidh91 Harvey Gantt 0 17267 85593 81291 2022-07-28T08:11:47Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Harvey Gantt (Taps 1964).png|thumb|Harvey Gantt]]   '''Harvey Bernard Gantt''' (amụrụ na Jenụwarị 14, 1943) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic na-arụsi ọrụ ike na [[Nort Kárólínạ|North Carolina]].<ref>{{Cite web|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/gantt-harvey-bernard-1943/|title=Harvey Bernard Gantt (1943– ) •|first=Tiffany L.|author=Pratt|date=November 11, 2009}}</ref> Nwa akwụkwọ Afrịka Amerịka mbụ nabatara na Mahadum Clemson mgbe ọ gachara Mahadum Iowa State, Gantt gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ na ihe owuwu, nweta nzere masta na MIT, ma guzobe ọrụ ihe owuwu na Charlotte na onye mmekọ. Gantt banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo, ebe a họpụtara ya na kansụl obodo, na-eje ozi site na 1974 ruo 1983. A họpụtara ya ugboro abụọ dị ka onye isi ojii mbụ nke Charlotte site na 1983 ruo 1987. N'afọ 1990 na 1996, Gantt bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị Democratic maka Senate US, onye Republican nọ n'ọkwa bụ Jesse Helms meriri ugboro abụọ ahụ. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == [[Usòrò:Harvey_B._Gantt_Center_on_Opening_Day.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|220x220px|Harvey B. Gantt Center n'ụbọchị mmeghe]] A mụrụ Gantt na Charleston, South Carolina na Wilhelminia na Christopher C. Gantt, onye ọrụ ụgbọ mmiri. Ọ malitere isonye na mmegide maka ikike obodo na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. N'afọ 1963, ọ bụ onye Afrịka Amerịka mbụ a nabatara na Mahadum Clemson dị na South Carolina. O nwetara akara ugo mmụta na ihe owuwu na Honors site na Clemson na nzere Master na City Planning site na MIT.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://alum.mit.edu/news/AlumniProfiles/Archive/gantt|title=Harvey Gantt MCP'7O|work=Infinite Connection|publisher=MIT|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100605174008/http://alum.mit.edu/news/AlumniProfiles/Archive/gantt|archivedate=5 June 2010}}</ref> == Ọrụ == === ndọrọ ndọrọ ọchịchị obodo Charlotte === Site na 1974 ruo 1983, Gantt jere ozi na Charlotte City Council. A họpụtara ya ugboro abụọ dị ka onye isi obodo Afrịka Amerịka mbụ nke Charlotte, North Carolina, na-eje ozi n'ọkwa ahụ site na 1983 ruo 1987.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref> Sue Myrick meriri ya maka oge nke atọ dị ka onye isi obodo na 1987. Ọ bụ onye isi obodo Democratic ikpeazụ nke Charlotte ruo mgbe a họpụtara Anthony Foxx na 2009. == Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Gantt na-elekọta ụlọ ọrụ na-aga nke ọma, Gantt Huberman Architects, ma na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ rụrụ ọrụ na North Carolina Democratic Party Executive Council, Democratic National Committee, a họpụtara ya dị ka onyeisi oche nke National Capital Planning Commission na Washington, DC.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref> N'afọ 2009, Afro-American Cultural Center na City of Charlotte sọpụrụ Gantt site n'iwu Harvey B. Gantt Center for African-American Arts + Culture, na-amata onyinye ya nye òtù na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na dịka onye isi obodo ojii mbụ. E wuru ụlọ ahụ nwere okpukpu anọ, nke dị square mita puku iri anọ na isii, narị ise maka $ 18.6 nde, ọ bụkwa akụkụ nke Levine Center for the Arts.<ref>{{Cite web|title=Nonprofits & Philanthropy {{!}} The Y9 Group|url=http://www.they9group.com/category/nonprofits-philanthropy/|work=www.they9group.com|accessdate=2016-02-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160216153030/http://www.they9group.com/category/nonprofits-philanthropy/|archivedate=2016-02-16}}</ref> N'afọ 2016, PBS Charlotte na UNC-TV gosipụtara Gantt na usoro ntanetị ha, Biographical Conversations . N'usoro a, Gantt na-echeta ahụmahụ ndụ ya, site na ịga Mahadum Clemson ruo na mwepụta ya dị ka onye isi obodo Charlotte, North Carolina.<ref>{{Cite web|url=https://www.pbs.org/video/2365653529/|title=Watch Full Episodes Online of Biographical Conversations With... on PBS {{!}} Harvey Gantt: Episode 1: The Young Pioneer|work=PBS|language=en-US|accessdate=2016-02-26}}</ref> == Ndụ onwe onye == Gantt na nwunye ya Lucinda (Brawley) Gantt, nwa akwụkwọ ojii nke abụọ gara Clemson, nwere ụmụ anọ: Sonja, Erika, Angela na Adam.<ref name="under the dome">{{Cite web|url=http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|title=Harvey Gantt|work=Under the Dome|publisher=Newsobserver.com|accessdate=31 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090703074538/http://projects.newsobserver.com/under_the_dome/profiles/harvey_gantt|archivedate=3 July 2009}}</ref> Nwa ha nwanyị, Sonja Gantt, bụbu onye na-akọ akụkọ na WCNC-TV na Charlotte.<ref>{{Cite web|title=Sonja Gantt: Anchor|url=http://www.wcnc.com/on-tv/bios/69488477.html|publisher=WCNC-TV|accessdate=September 12, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121110160530/http://www.wcnc.com/on-tv/bios/69488477.html|archivedate=November 10, 2012}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] tnb4uizvcy2p786qfcphgeo3di9fq47 Eliane Saholinirina 0 17296 85591 84907 2022-07-28T08:06:08Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Eliane Saholinirina.jpg|thumb|Eliane Saholinirina]]   [[Usòrò:Eliane Saholinirina Women 1500 m French Athletics Championships 2013 t163339 (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Marie Eliane Saholinirina''' (amụrụ na 20 Machị , na afọ 1983 na Betsihaka) bụ onye na-eme egwuregwu na Madagascar nke na-eme nke ọma na 3000 mita steeplechase. O sonyere Madagascar na afo 2012 Summer Olympics na-erughị eru maka ọkara ikpeazụ. O sonyere na 3000m steeplechase na afọ 2016 Summer Olympics na [[Rio de Janeiro]]. O mechara nke iri na otu na okpomọkụ ya na oge nke 9:45.92 ma ghara iru eru maka nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.rio2016.com/en/athletics-standings-at-womens-3000m-steeplechase|title=Rio 2016|work=Rio 2016|accessdate=2016-08-27|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160826083233/https://www.rio2016.com/en/athletics-standings-at-womens-3000m-steeplechase|archivedate=2016-08-26}}</ref> Ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ maka Madagascar n'oge Parade of Nations .<ref>{{Cite web|url=https://www.olympic.org/news/the-flagbearers-for-the-rio-2016-opening-ceremony|title=The Flagbearers for the Rio 2016 Opening Ceremony|date=2016-08-16|accessdate=2016-08-27}}</ref> == Ihe ndekọ asọmpi == {| {{AchievementTable|Event=yes}} |- !colspan="6"|Representing {{MAD}} |- |rowspan=2|2001 |rowspan=2|[[2001 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]] |rowspan=2|[[Réduit, Mauritius]] |7th |800 m |2:16.42 |- |bgcolor=cc9966|3rd |1500 m |4:24.76 |- |2006 |[[2006 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Bambous, Mauritius]] |11th (h) |800 m |[[2006 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:10.39]] |- |rowspan=2|2007 |[[Athletics at the 2007 All-Africa Games|All-Africa Games]] |[[Algiers, Algeria]] |9th (h) |800 m |[[Athletics at the 2007 All-Africa Games – Women's 800 metres|2:08.03]] |- |[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Osaka, Japan]] |36th (h) |800 m |[[2007 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:06.57]] |- |2009 |[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Berlin, Germany]] |35th (h) |1500 m |[[2009 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:16.63]] |- |rowspan=3|2010 |[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Doha, Qatar]] | – |1500 m |[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|DNF]] |- |rowspan=2|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]] |rowspan=2|[[Nairobi, Kenya]] |12th |1500 m |[[2010 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:25.60]] |- |8th |3000 m s'chase |[[2010 African Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:33.56]] |- |2012 |[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[London, United Kingdom]] |41st (h) |1500 m |[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 1500 metres|4:19.46]] |- |rowspan=2|2013 |[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Moscow, Russia]] |36th (h) |1500 m |[[2013 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:18.04]] |- |[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]] |[[Nice, France]] |5th |3000 m s'chase |[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#3000 meters steeplechase|10:15.64]] |- |rowspan=2|2014 |[[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Sopot, Poland]] |19th (h) |1500 m |[[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:19.64]] |- |[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Marrakech, Morocco]] |8th |3000 m s'chase |[[2014 African Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:09.25]] |- |2015 |[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[Beijing, China]] | 32nd (h) |1500 m |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:19.54]] |- |rowspan=2|2016 |[[2016 African Championships in Athletics|African Championships]] |[[Durban, South Africa]] |4th |3000 m s'chase |[[2016 African Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:44.50]] |- |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]] |[[Rio de Janeiro, Brazil]] |35th (h) |3000 m s'chase |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:45.92]] |- |2017 |[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |[[London]], [[United Kingdom]] |42nd (h) |1500 m |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:23.56]] |- |2018 |[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Birmingham, United Kingdom]] | – |1500 m |[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|DNF]] |} == Ihe kacha mma n'onwe ya == '''N'èzí''' * 800 mita 2-06.57 (Osaka 2007) * 1500 mita S4:15.13 (Oordegem (Bel) 2016) * 3000 mita steeplechase 9.44.50 (Durban 2016) '''N'ime ụlọ''' * 800 mita 2-09.39 (Eaubonne 2010) * 1000 mita na-aga n'ihu na-agafe agafe na n'ihu. * 1500 mita Sopot 2014) == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] pav15kir5fg03hzxreki6qpuqbtvfcm Grafton Tyler Brown 0 17328 85592 81354 2022-07-28T08:08:40Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Grafton Tyler Brown.jpg|thumb|Grafton Tyler Brown]] '''Grafton Tyler Brown''' (úbọchị irí abụọ na abụọ n'ọnwa Februari, 1841 rụo ụbọchị abụọ n'ọnwa Machị March, 1918) bụ ónyé America na-ese ihe, onye na-ede akwụkwọ na onye na-ese map. Brown bụ ónyé Africa America mbụ na-ese ihe iji mepụta ọrụ na-egosi Pacific Northwest na [[California]].<ref name="Marter2011">{{Cite book|author=Joan Marter|authorlink=Joan Marter|title=The Grove Encyclopedia of American Art|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344|accessdate=April 21, 2012|date=January 20, 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-533579-8|pages=343–344}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya n'ubochí irí abụọ na abụọ n'ọnwa Febụwarị,1841, na Harrisburg, Pennsylvania.<ref name="britannica.com">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Grafton-T-Brown|title=Grafton Tyler Brown {{!}} American artist|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2020-02-28}}</ref><ref name="Marter2011">{{Cite book|author=Joan Marter|authorlink=Joan Marter|title=The Grove Encyclopedia of American Art|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344|accessdate=April 21, 2012|date=January 20, 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-533579-8|pages=343–344}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoan_Marter2011">[[Joan Marter]] (January 20, 2011). [https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344 ''The Grove Encyclopedia of American Art'']. Oxford University Press. pp.&nbsp;343–344. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-19-533579-8|<bdi>978-0-19-533579-8</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 21,</span> 2012</span>.</cite></ref> Nne na nna ya bụ Wilhelmina na Thomas Brown, ndị amụrụ n'efu na Maryland wee kwaga Pennsylvania na 1837.<ref>{{Cite web|url=https://web.uvic.ca/~hist66/gtbrown/gtbrown.html|title=Grafton Taylor Brown: A brief biography by Dr. John Lutz|work=web.uvic.ca|accessdate=February 28, 2020}}</ref> Nna ya bụ onye nweere onwe ya ma tinye aka na abolitionist movement. Brown rụrụ ọrụ maka onye na-ebi akwụkwọ na Philadelphia mgbè ọ dị afọ iri na anọ. Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ mụtara nkà nke lithography.<ref name="Wilson2004">{{Cite book|author=Dreck Spurlock Wilson|title=African-American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|url=https://books.google.com/books?id=k5r5cXC67igC&pg=PA107|accessdate=April 21, 2012|date=January 12, 2004|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-0-415-92959-2|pages=105–109}}</ref> == Ọrụ == [[Usòrò:Grafton_Tyler_Brown,_"View_of_Yosemite_Valley",_1886.jpg|thumb|Grafton Tyler Brown, Grand Canyon, Yellowstone, 1886, 1886. Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Brooklyn, 2012.92]] Brown kwagara San Francisco na 1858 wee rụọ ọrụ dị ka ónyé na-elekọta ụlọ nkwari akụ na onye na-ebugharị ụgbọ mmiri.<ref name="britannica.com">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Grafton-T-Brown|title=Grafton Tyler Brown {{!}} American artist|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2020-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.britannica.com/biography/Grafton-T-Brown "Grafton Tyler Brown | American artist"]. ''Encyclopedia Britannica''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-28</span></span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ede akwụkwọ tupu a mara ya dị ka onye-ese ihe na 1880s. Na San Francisco, ọ rụrụ ọrụ na Kuchel & Dressel site na 1861 na 1867. N'afọ 1867 ọ meghere ụlọ ọrụ nke ya. Ọrụ akụ na ụba na California nke ọrụ igwu ala kwadoro mere ka Brown mepụta mgbasa ozi, map, na édémédé maka ọtụtụ ndị ahịa n'ime afọ 1870.<ref>{{Cite book|author=Chandler|first=Robert|title=San Francisco lithographer: African American artist Grafton Tyler Brown|date=2014|publisher=University of Oklahoma Press|location=Norman, Oklahoma|isbn=978-0-8061-4410-8|pages=113–150}}</ref> N'afọ 1878 o mepụtara The Illustrated History of San Francisco, nke nwere ihe oyiyi iri asaá na abụọ nke obodo ahụ.<ref name="Marter2011">{{Cite book|author=Joan Marter|authorlink=Joan Marter|title=The Grove Encyclopedia of American Art|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344|accessdate=April 21, 2012|date=January 20, 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-533579-8|pages=343–344}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoan_Marter2011">[[Joan Marter]] (January 20, 2011). [https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344 ''The Grove Encyclopedia of American Art'']. Oxford University Press. pp.&nbsp;343–344. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-19-533579-8|<bdi>978-0-19-533579-8</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 21,</span> 2012</span>.</cite></ref> Ọrụ Brown na Bay Area na Nevada Territory gụnyere akwụkwọ nke ebe obibi, ire ihe onwunwe, nkwupụta na ókèala obodo.<ref name="Wilson2004">{{Cite book|author=Dreck Spurlock Wilson|title=African-American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945|url=https://books.google.com/books?id=k5r5cXC67igC&pg=PA107|accessdate=April 21, 2012|date=January 12, 2004|publisher=Taylor & Francis|isbn=978-0-415-92959-2|pages=105–109}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDreck_Spurlock_Wilson2004">Dreck Spurlock Wilson (January 12, 2004). [https://books.google.com/books?id=k5r5cXC67igC&pg=PA107 ''African-American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945'']. Taylor & Francis. pp.&nbsp;105–109. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-415-92959-2|<bdi>978-0-415-92959-2</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 21,</span> 2012</span>.</cite></ref> [[Usòrò:Grafton_Tyler_Brown,_Old_Faithful_Geyser,_Yellowstone_National_Park,_1887.tif|thumb|Grafton Tyler Brown, Old Faithful Geyser, Yellowstone National Park, 1887]] N'afọ sochirinụ, ọ rere ụlọ ọrụ ya. Ọ hapụrụ Bay Area na 1882 wee kwaga Victoria, British Columbia. Mgbè ọ nọ ebe ahụ, o sonyere na Amos Bowman Geological Survey. Mgbe ọ na-ekere òkè na nyocha ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe ma dekọọ ugwu Cascade. N'afọ 1884 ọ laghachiri na United States wee gaa n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ na ọdịda anyanwụ, na-ese ebe ndị dị ka Ugwu Rainier. Ọ biri na Portland, Oregon, na-ese ihe osise ala ma na-aga Yosemite na Yellowstone National Park iji see ihe.<ref name="Marter2011">{{Cite book|author=Joan Marter|authorlink=Joan Marter|title=The Grove Encyclopedia of American Art|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344|accessdate=April 21, 2012|date=January 20, 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-533579-8|pages=343–344}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoan_Marter2011">[[Joan Marter]] (January 20, 2011). [https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344 ''The Grove Encyclopedia of American Art'']. Oxford University Press. pp.&nbsp;343–344. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-19-533579-8|<bdi>978-0-19-533579-8</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 21,</span> 2012</span>.</cite></ref> [https://canadianart.ca/features/passing-through/ Grafton Tyler Brown bụ onye na-ese ihe nke njirimara ya gbanwere site na Black gaa na ọcha ka ọ na-agafe Pacific Northwest.] [[Usòrò:Mount_Tacoma_(Grafton_Tyler_Brown).jpg|thumb|Grafton Tyler Brown, ''Ugwu Tacoma'', site na 1918]] N'afọ 1893, Brown kwagara Saint Paul, Minnesota. Na St. Paul, ọ rụrụ ọrụ ọzọ dị ka ónyé na-ese ihe, n'oge a maka United States Army Corps of Engineers na màkà obodo St. Paul's engineering department. Ọ nwụrụ na St. Peter, Minnesota, n'ubochí abụọ n'ọnwa Machị, 1918.<ref name="ScottWest2006">{{Cite book|author=Amy Scott|title=Yosemite: Art of an American Icon|url=https://books.google.com/books?id=2BNdexGoHkkC&pg=PA195|accessdate=April 21, 2012|date=October 1, 2006|publisher=University of California Press|isbn=978-0-520-24922-6|pages=195–}}</ref><ref name="Marter2011">{{Cite book|author=Joan Marter|authorlink=Joan Marter|title=The Grove Encyclopedia of American Art|url=https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344|accessdate=April 21, 2012|date=January 20, 2011|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-533579-8|pages=343–344}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoan_Marter2011">[[Joan Marter]] (January 20, 2011). [https://books.google.com/books?id=sPGdBxzaWj0C&pg=PA344 ''The Grove Encyclopedia of American Art'']. Oxford University Press. pp.&nbsp;343–344. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-19-533579-8|<bdi>978-0-19-533579-8</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 21,</span> 2012</span>.</cite></ref><ref name="britannica.com">{{Cite web|url=https://www.britannica.com/biography/Grafton-T-Brown|title=Grafton Tyler Brown {{!}} American artist|work=Encyclopedia Britannica|language=en|accessdate=2020-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.britannica.com/biography/Grafton-T-Brown "Grafton Tyler Brown | American artist"]. ''Encyclopedia Britannica''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-02-28</span></span>.</cite></ref> A na-enwe ọrụ Brown na nchịkọta nke Royal British Columbia Museum, Oakland Museum of California, Crocker Art Museum na Sacramento, California Smithsonian American Art Museum, na Los Angeles County Museum of Art.<ref name="RBCM">{{Cite web|title=Brown, Grafton Tyler, 1841-1918|url=https://search-bcarchives.royalbcmuseum.bc.ca/brown-grafton-tyler-1841-1918|work=BC Archives Collections Search|publisher=Royal British Columbia Museum|accessdate=February 12, 2020}}</ref><ref name="OMCA">{{Cite web|title=Grafton Tyler Brown|url=http://collections.museumca.org/?q=category/made/grafton-tyler-brown|work=OMCA Collections|publisher=Oakland Museum of California|accessdate=April 21, 2012}}</ref><ref name="SAAM">{{Cite web|title=The Iron-Clad Mine|url=http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/?id=33833|work=Collections|publisher=Smithsonian American Art Museum|accessdate=April 21, 2012}}</ref><ref name="LACMA">{{Cite web|title=View of Mt. Rainier, 1886|url=http://collectionsonline.lacma.org/mwebcgi/mweb.exe?request=record;id=96578;type=101|work=Collections|publisher=Los Angeles County Museum of Art|accessdate=April 21, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111024071222/http://collectionsonline.lacma.org/mwebcgi/mweb.exe?request=record|archivedate=October 24, 2011}}</ref> == Ihe ngosi ndị a ma ama == * ''Ndị isi ojii na Westward Movement'', 1975, Anacostia Community Museum<ref name="SIA">{{Cite web|title="Blacks in the Westward Movement," Anacostia Neighborhood Museum|url=http://siarchives.si.edu/collections/siris_sic_8690|work=92-1782|publisher=[[Smithsonian Institution Archives]]|accessdate=April 21, 2012}}</ref> * Grafton Tyler Brown: Ịhụ California na Pacific Northwest, California African American Museum na Walters Art Museum<ref name="CAAM">{{Cite web|title=Grafton Tyler Brown: Visualizing California and the Pacific Northwest|url=http://trio.caamuseum.org/exhibit_detail.asp?id=323|work=Exhibitions|publisher=CAAM|accessdate=April 21, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120314151508/http://trio.caamuseum.org/exhibit_detail.asp?id=323|archivedate=March 14, 2012}}</ref><ref name="Pastino">{{Cite web|author=de Pastino|first=Blake|title=Grafton Tyler Brown: Visualizing California and the Pacific Northwest|url=http://www2.citypaper.com/arts/story.asp?id=6231|work=Arts|publisher=City Paper|accessdate=April 21, 2012|date=April 7, 2004}}</ref> == Ihe odide ==   == Njikọ mpụga == Media related to Grafton Tyler Brown at Wikimedia Commons * [http://libmma.contentdm.oclc.org/cdm/compoundobject/collection/p15324coll10/id/150414 ''Nhọrọ nke Afro-American Art nke narị afọ nke iri na itoolu''], akwụkwọ ngosi nke Metropolitan Museum of Art * [http://americanart.si.edu/collections/search/artwork/results/index.cfm?rows=10&q=Grafton+Tyler+Brown&page=1&start=0&x=19&y=7 Grafton Tyler Brown], Smithsonian American Art Museum 3dz8wgfveccbqhzwxa3nvsbndlg34zb Thomas Blackshear 0 17331 85605 81357 2022-07-28T09:00:44Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Blackshear portrait.jpg|thumb|Thomas Blackshear]] '''Thomas Richman Blackshear nke Abụọ''' (amụrụ n'ubochí irí na anọ Nọvemba, 1955) bụ onye na-ese ihe n'Afrịka na America, ọtụtụ n'ime ihe osise ya na-achọ ụlọ ụka Evangelical mma.<ref name="FamilySearch-TXBirthIndex-1955">{{Cite web|title=Thomas Richman Ii Blackshear - Texas Birth Index|url=https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:VDX5-SFV|work=[[FamilySearch]]|date=14 November 1955}}</ref> Ọ bụkwa onye na-ese ihe na ónyé na-emepụta ihe ịchọ mma, nkè na-abụkarị nke isiokwu ndị Africa America. == Oge ọ malitere == A mụrụ Blackshear na Waco, Texas. Ọ tolitere na Atlanta, Georgia. Blackshear gàrà Art Institute nke Chicago na American Academy of Art na [[Chicago]]. Blackshear rụrụ ọrụ màkà Hallmark Cards ruo otu afọ mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na 1977 na American Academy of Art.<ref>{{Cite web|title=Thomas Blackshear - General News - News {{!}} The American Academy of Art (AAA)|url=http://www.aaart.edu/thomas-blackshear/|work=www.aaart.edu|accessdate=27 December 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Thomas Blackshear - Artists - Trailside Galleries|url=http://www.trailsidegalleries.com/artists/thomas-blackshear|work=www.trailsidegalleries.com|accessdate=27 December 2018}}</ref> == Ọrụ == Blackshear sere ihe osise màkà ọtụtụ stampụ stampụ nkè United States Postal Service (USPS) wepụtara. Ihe ngosi njem nkè ọrụ Black Heritage ya gosipụtara na 1992 na Smithsonian Institution's National Museum of American History.<ref>[http://www.greenwichworkshop.com/studio/studio_artist.asp?artistid=7 Thomas Blackshear II], GreenwichWorkshop.com. Accessed online 5 November 2006.</ref> Blackshear gosikwara akwụkwọ USPS I Have A Dream: A Collection of Black Americans on U.S. Postage Stamps (1991). Ọtụtụ ihe osise Blackshear na-eje ozi dị ka ihe osise mkpuchi màkà ndị egwu egwu America The Killers nke isii studio album Imploding the Mirage (2020) na egwu ya. Enwere ike ịchọta ihe osise mmanụ mbụ nke Blackshear na ụdị Western Nouveau yiri nke Wind na Storm na ihe ndị ọzọ e ji mee ihe màkà abọm The Killers na Broadmoor Galleries na Colorado Springs. == Ọrụ na mbipụta == * {{Cite book|author=Blackshear|first=Thomas|title=The African American Tradition: Heroes of Our Heritages|date=1993|publisher=Greenwich Workshop, Inc.|location=Trumbull, CT|oclc=34829260}} * {{Cite book|author=Blackshear|first=Thomas (painting by)|title=Forgiven: A Collection|date=1996|publisher=Chariot Victor Publications|location=Colorado Springs, CO|isbn=978-1-884-00988-4|oclc=883406076|url=https://archive.org/details/forgiven00blac}} == Onyinye na nsọpụrụ == * 2020 Society of Illustrators Hall of Fame<ref>{{Cite web|url=https://societyillustrators.org/award-winners/thomas-blackshear/|title=Thomas Blackshear}}</ref> == Edensibia == {{Reflist|30em}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite journal|author=Jeff Sharlet|title=Soldiers of Christ: I. Inside America's most powerful megachurch|journal=[[Harper's Magazine|Harper's]]|volume=310|issue=1860|year=2005|pages=41–54}}. The article is illustrated with Blackshear's artwork. == Njikọ mpụga == * BlackshearOnline.com * [http://www.ebonyvisions.com Obodo Mbụ nke Thomas Blackshear Enthusiasts] * [http://www.thecollectionshop.com/xq/ASP/Thomas-Blackshear-Art-Gallery/A.41/qx/Limited_Editions.htm Ụlọ ngosi Thomas Blackshear] * [https://store.usps.com/store/browse/uspsProductDetailMultiSkuDropDown.jsp?categoryNavIds=buy-stamps&categoryNav=false&navAction=push&navCount=0&atg.multisite.remap=false&categoryId=buy-stamps&productId=S_474304 Blackshear] na United States Postal Service * [http://216.197.120.164/artistbibliog.cfm?id=2376 Thomas Blackshear] na African American Visual Artists Database * Broadmoor Galleries, Colorado Springs, CO na-egosi Thomas Blackshear's Western Nouveau Original Oil Paintings [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5m4ejfunfpbu09uz5xijlu438hdbqui Henry Bannarn 0 17335 85594 81361 2022-07-28T08:13:44Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Archives of American Art - Henry W. Bannarn - 3156 CROPPED.jpg|thumb|Henry Bannarn]] Henry Wilmer "Mike" Bannarn (úbọchị irí na asaá n'ọnwa Julaị, 1910 rụo ụbọchị irí abụọ n'ọnwa Septemba, 1965) bụ ónyé na-ese ihe n'Afrịka na America, nke a maara nke ọma màkà ọrụ ya n'oge Harlem Renaissance. A maara ya màkà ọrụ ya na ihe ọkpụkpụ na dị ka ónyé na-ese ihe na ihe osise dị iche iche, Conté crayon, pastel, na eserese n'efu. == Akụkọ ndụ == A mụrụ ya na Wetumka, Hughes County, [[Oklahoma]], n'ubochí irí na asaá n'ọnwa Julaị, 1910. Mgbè ọ ka bụ nwatakịrị, ezinụlọ ahụ kwagara Minneapolis, Minnesota, ebe ọ chọpụtara nkà ya maka nka. Ọ gụrụ akwụkwọ na Minneapolis School of Arts (nke a maara ugbu a dị ka Minneapolis College of Art and Design). Ọ rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ese ihe na-aga n'ihu màkà Federal Art Project ma kụzie nka na Harlem Community Art Center na New York City, ebe ọ bụ onye a ma ama n'oge a, enyi na ónyé mmekọ nke ónyé ọzọ ama ama ama ama na-ese egwu Africa America, Charles Alston, onye ya na ya na-arụ ọrụ Alston-Bannarn Harlem Art Workshop na Harlem / NYC, NY. A na-ejikọta ya na "Harlem Renaissance" nke afọ 1930, a na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị na-enye aka na mmegharị ahụ. [https://web.archive.org/web/20070620212944/http://hoodmuseum.dartmouth.edu/docs/annual2005-6.pdf] Ọ bụ ezie na a maara ya nke ọma màkà ọrụ ya na ihe ọkpụkpụ, ọ bụkwa onye maara nke ọma dị ka ónyé na-ese ihe na ónyé na-eme ihe osise dị iche iche, Conté crayon, pastel, free-form sketch, wdg. N'afọ 1941, ọ laghachiri Minnesota wee banye n'otu ihe ọkpụkpụ na asọmpi ihe ọkpụchụ nke Minnesota State Fair, ebe enyere ya ihe nrite mbụ. Ónyé omenkà a na-asọpụrụ nke ukwuu enwetala ihe nrite ihe osise na ngosi ahụ afọ iri gara aga, na-anọchite anya otu n'ime ihe ndị mbụ ónyé omenkà Africa-America rụzuru na akụkọ ihe mere eme nke steeti ahụ. [[File:Watercolor_by_Henry_Bannarn.jpg|thumb|244x244px|Ihe Nlereanya nke Henry Bannarn Watercolor]] Ọ nwụrụ n'ubochí irí abụọ n'ọnwa Septemba, 1965, na Brooklyn, New York. == Ihe ngosi == Minnesota State Fair 1928 (Award), Minneapolis Institute of Art 1932 (ihe nrite), Harmon Foundation 1933, PAFA 1934/36, American Negro Exhibition 1940, Minnesota Artists Association Annual 1940 (Award, Minnesota State Fair 1941 (Award)), Atlanta University 1943 (Award). Hanley Gallery St. Paul, Minnesota 1945, Newton Gallery, 1945 == Nchịkọta Ndị A Họpụtara == * Minneapolis Institute of Art, Minneapolis, MN == Hụkwa == * Charles Alston- onye mmekọ, Alston-Bannarn Workshop, Harlem Community Art Center * Bror Julius Olsson Nordfeldt- onye nkuzi<ref name="WWW">''Who Was Who In American Art'', Soundview Press 1999, Bannarn, Henry</ref> * George Oberteuffer - onye nkuzi<ref name="WWW" /> * Samuel Chatwood Burton - onye nkuzi<ref name="WWW" /> * [[Jacob Lawrence]] - nwa akwụkwọ Bannarn na Harlem Art Workshop. * [https://collections.artsmia.org/search/Henry%20Bannarn Henry Barnnarn na Minneapolis Institute of Art, Minneapolis, MN] == Edensibia == {{Reflist}} nmip6xgjjswgg2oqu9hlhlih5lprqb8 Richard Wyatt Jr. 0 17345 85615 81377 2022-07-28T11:12:40Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Richard Wyatt Jr., 1989.jpg|thumb|Richard Wyatt Jr.]] '''Richard Wyatt Jr'''. (amụrụ n'afọ 1955) bụ ónyé na-ese ihe n'oge a nke a maara nke ọma màkà nka ọha ya na gburugburu ọbọdọ Los Angeles.<ref name="CAAS Publications">{{Cite book|author=Blum|first=Paul Von|title=Resistance, dignity, and pride : African American artists in Los Angeles|date=2004|publisher=CAAS Publications|location=Los Angeles, CA|isbn=0934934460}}</ref> Enwere ike ịchọta ihe osise ya na Watts Towers, Capitol Records Building, White Memorial Hospital, Ontario Airport, Wilshire na Western Metro station, Union Station East Portal, na ọtụtụ ebe ndị ọzọ.<ref name="kcet.org">{{Cite web|author=Sonksen|first=Mike|title=Richard Wyatt: Artist for Los Angeles|url=http://www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/richard-wyatt-artist-for-los-angeles.html|work=www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/|accessdate=25 March 2015}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Wyatt na Lynwood, California ma too na Compton tupu ọ kwaga Crenshaw, Los Angeles.<ref name="kcet.org">{{Cite web|author=Sonksen|first=Mike|title=Richard Wyatt: Artist for Los Angeles|url=http://www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/richard-wyatt-artist-for-los-angeles.html|work=www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/|accessdate=25 March 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSonksen">Sonksen, Mike. [http://www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/richard-wyatt-artist-for-los-angeles.html "Richard Wyatt: Artist for Los Angeles"]. ''www.kcet.org/socal/departures/columns/la-letters/''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">25 March</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name=":0">{{Cite news|author=Kapitanoff|first=Nancy|title=Wyatt's 'Central Avenue Jazz' Honors a Community Near and Dear to Him|work=Los Angeles Times|date=November 10, 1991}}</ref> Wyatt gụsịrị akwụkwọ na Fairfax High School.<ref name=":0" /> Ọ gàrà n'ihu na-aga Chouinard Art Institute site na 1966 ruo 1968 ma gụọkwa na mmemme ntorobịa Tutor Art Saturday na Otis Art Institute. Ọ bụ na Otis ka Wyatt zutere ma mụọ Charles White, ónyé ọrụ ya nwere mmetụta dị ukwuu n'ebe ọ nọ, yana John Riddle, ónyé nyeere ya aka imeziwanye usoro ya ma gbaa ya ume ka ọ kwurịta okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nka ya.<ref name="CAAS Publications">{{Cite book|author=Blum|first=Paul Von|title=Resistance, dignity, and pride : African American artists in Los Angeles|date=2004|publisher=CAAS Publications|location=Los Angeles, CA|isbn=0934934460}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBlum2004">Blum, Paul Von (2004). ''Resistance, dignity, and pride : African American artists in Los Angeles''. Los Angeles, CA: CAAS Publications. p.&nbsp;63. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0934934460|<bdi>0934934460</bdi>]].</cite></ref> Wyatt nwetara B.F.A. ya na UCLA na 1978, ma site n'oge ahụ, o guzoberela kọntaktị na Los Angeles' mural movement.<ref name="CAAS Publications" /> == Ọrụ == [[Usòrò:Capitol_Records_Mural_1.jpg|thumb|200x200px|"Hollywood Jazz: 1945-1972" na Capitol Records Building na Los Angeles, CA. E weghachiri ya na tebụl ceramic e ji aka mee.]] Wyatt gosipụtara nkwa nka site na nwata. Mgbè ọ dị afọ iri na abụọ, ọ meriri $ 200 na Watts Chalk-In mbụ, asọmpi nka n'okporo ụzọ nke Studio Watts Workshop kwadoro.<ref>{{Cite news|author=Colker|first=David|date=May 10, 1992|title=From Watts Riot Ashes: Bright Hopes, Heartaches|work=Los Angeles Times|url=http://articles.latimes.com/1992-05-10/news/mn-2508_1_watts-riots/3|accessdate=8 March 2015}}</ref> Mgbè ọ dị afọ iri na atọ, o sonyere na ihe ngosi nka na Los Angeles Bahááí Center, ebe o gosipụtara ya na John Outterbridge, ónyé ghọrọ ónyé nduzi na ónyé nkwado.<ref name="Resistance, dignity, and pride : Af">{{Cite book|author=Blum|first=Paul Von|title=Resistance, dignity, and pride : African American artists in Los Angeles|date=2004|publisher=CAAS Publications|isbn=0934934460|location=Los Angeles, CA}}</ref> Ndị nduzi ndị ọzọ nwèrè mmetụta gụnyere Cecil Fergerson na Claude Booker, ndị ọ zutere site na ntinye aka ya na Watts Summer Festival.<ref name="Resistance, dignity, and pride : Af" /> Mgbè ọ dị afọ iri na asaa, a họọrọ Wyatt ka ọ bụrụ akụkụ nke ihe ngosi "Panorama of Black Artists" nke 1972 nke Los Angeles County Museum of Art, nke mere ka ọ bụrụ onye a ma ama ma malite ọrụ ya dị ka ónyé otu ndị ọrụ nka African American nke obodo ahụ.<ref name="Resistance, dignity, and pride : Af" /> Wyatt arụwo ọrụ dị ka ónyé nkuzi na onye nkụzi, na-enyere John Outterbridge aka na Watts Tower Arts Center site na 1974 na 1978, ma na-eme oge, na-akụzi ihe mgbe ụfọdụ na Mahadum California, Irvine na Otis Art Institute. Mana kemgbe afọ 1989, ọ nwèrè ike itinye onwe ya ógè niile na nka ya.<ref>{{Cite book|author=Blum|first=Paul Von|title=Resistance, dignity, and pride : African American artists in Los Angeles|date=2004|publisher=CAAS Publications|location=Los Angeles, CA|isbn=0934934460}}</ref> == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] kwti7ner4myqzw4p30yvd3d6e0toomw Julian Abele 0 17350 85595 81382 2022-07-28T08:15:58Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Julian Abele, photograph.jpg|thumb|Julian Abele]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Julian Francis Abele''' (Eprell 30, 1881 ruo Eprel 23, 1950) bụ onye Black Amerịka a ma ama na-ese ụkpụrụ ụlọ, na onye isi na-ese ihe n'ọfịs Horace Trumbauer. O nyere aka n'ịmepụta ihe karịrị ụlọ narị anọ, gụnyere Widener Memorial Library na Mahadum Harvard (1912 ruo 15), Central Library nke Philadelphia (1917 ruo 27), na Philadelphia Museum of Art (1914 ruo 28).<ref>{{Cite web|url=https://libwww.freelibrary.org/digital/feature/75th/history/|title=Digital Collections: History}}</ref><ref name="blackpast.org">{{Cite web|url=http://www.blackpast.org/aah/abele-julian-f-1881-1950|title=Julian F. Abele (1881-1950) •|date=29 January 2007}}</ref> Ọ bụ onye isi na-emepụta ihe nke ogige ọdịda anyanwụ nke Mahadum Duke (1924 ruo 54).<ref>{{Cite web|url=http://library.duke.edu/uarchives/history/histnotes/julian_abele.html|title=Julian Abele, Architect|publisher=Library.duke.edu|date=May 26, 2010|accessdate=January 5, 2012}}</ref> Onyinye Abele nyere ụlọ ọrụ Trumbauer dị ukwuu, mana naanị ụlọ ọ kwuru na ọ bụ ya dere ya n'oge ndụ Trumbauer bụ Duke University Chapel. Mgbe ọnwụ Trumbauer na 1938 gasịrị, ọ bụ onye isi ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu ma mepụta ụlọ ndị ọzọ na Duke, gụnyere Allen Administrative Building na Cameron Indoor Stadium.<ref name="smithsonian">{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/|title=Out of the Shadows}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == A mụrụ Julian Abele na Philadelphia n'ezinụlọ a ma ama. Nna nna ya bụ Robert Jones, onye guzobere [http://www.lombardcentral.org/ Lombard Street Central Presbyterian Church] na ngwụcha narị afọ nke iri na asatọ. O nwekwara ihe jikọrọ ya na Absalom Jones, onye guzobere African Episcopal Church of St. Thomas na 1794, chọọchị ojii mbụ na Philadelphia.<ref name="smithsonian">{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/|title=Out of the Shadows}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/ "Out of the Shadows"].</cite></ref> Nwa Abele, Julian Francis Abele, Jr. bụ onye injinia na-ahụ maka ihe owuwu na nwa nwanne ya nwoke, Julian Abele Cook, rụrụ ọrụ dị ka onye nhazi ụlọ maka Mahadum Howard. Abele rụrụ ọrụ n'ọtụtụ mgbasa ozi: watercolor, lithography, etching na pensụl, osisi, ígwè, ọlaedo na ọlaọcha. O chepụtara ma wuo oche nke ya niile, ọbụnakwa na-eme obere ihe n'onwe ya. Ọ bụ ezie na ọ maara ọtụtụ ụdị akụkọ ihe mere eme, o yiri ka ọ hụrụ Louis nke Iri na Anọ French n'anya karịa ihe niile. == Agụmakwụkwọ == [[Usòrò:Americana_1920_Libraries_-_Philadelphia_Public_Free_Library.jpg|áká_èkpè|thumb|Ihe osise ngosi (1918) maka Ọbá Akwụkwọ Free nke Philadelphia. Ọ bụ ezie na ọ bịaghị aka, nke a yiri ka ọ bụ Abele sere ya.]] Abele gara Quaker-run Institute for Colored Youth, nke mesịrị ghọọ Mahadum Cheyney, ebe ọ pụtara nke ọma na mgbakọ na mwepụ ma họrọ ya inye adreesị mmalite.<ref>{{Cite web|url=http://libwww.freelibrary.org/75th/abele.htm|title=75th Anniversary - Julian Abele|publisher=Libwww.freelibrary.org|date=|accessdate=January 5, 2012}}</ref><ref name="webster">Webster, Josephine Faulkner. "Julian Francis Abele (1881-1950)." In Wilson, Dreck Spurlock (ed.), ''African-American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945'', 2004, pp. 1–3. Taylor & Francis.</ref> N'afọ 1898, ọ gụsịrị akwụkwọ afọ abụọ nke ihe osise ụlọ na Pennsylvania Museum School of Industrial Art (PMSIA, ugbu a Mahadum nke Arts). Ọ bụ nwa akwụkwọ ojii mbụ nabatara na Ngalaba Architecture na Mahadum Pennsylvania.<ref name="webster">Webster, Josephine Faulkner. "Julian Francis Abele (1881-1950)." In Wilson, Dreck Spurlock (ed.), ''African-American Architects: A Biographical Dictionary, 1865-1945'', 2004, pp. 1–3. Taylor & Francis.</ref> Ihe a rụzuru bụ ihe dị ịrịba ama maka mgbochi ndị Black na-eche ihu na mahadum ahụ, gụnyere enweghị ike ibi n'ụlọ ihi ụra ma ọ bụ rie nri na ụlọ nri ụlọ akwụkwọ ahụ. [aha mkpa] Na ọrụ e kenyere ụmụ akwụkwọ abụọ, ya na Louis Magaziner, naanị nwa akwụkwọ ndị Juu nọ na ngalaba ahụ, onye na-eche ịkpa ókè ihu.<ref name="magaziner">Henry Magaziner, son of Abele's U. of P. classmate and friend Louis Magaziner, in a 1989 interview. Quoted in Susan E. Tifft, "Out of the Shadows," ''Smithsonian Magazine'', February 2005.</ref> Nke a bụ mmalite nke ọbụbụenyi ogologo oge n'etiti ha abụọ. O meriri asọmpi ụmụ akwụkwọ nke 1901 iji mepụta ọnụ ụzọ ndị njem Beaux Arts. Nkwado ya dị n'ụdị exedra a curved bench flanked by piers, mana na steepụ na-agafe n'etiti ya. Nke a ghọrọ ọrụ mbụ ya mgbe e wuru ya na campus nke Haverford College.<ref>[https://www.jbhe.com/2016/01/gate-on-haverford-college-campus-linked-to-black-architectural-pioneer-julian-abele/ "Gate on Haverford College Campus Linked to Black Architectural Pioneer Julian Abele,"] ''Journal of Blacks in Higher Education'', January 26, 2016.</ref> Edward B. Conklin Memorial Gate guzo n'ọnụ ụzọ Railroad Avenue nke kọleji.<ref>[https://www.google.com/maps/@40.01253,-75.3037733,3a,75y,200.23h,72.22t/data=!3m6!1e1!3m4!1sxknLuSA4e9WPL76pvmyPcA!2e0!7i13312!8i6656 Conklin Memorial Gate], from Google Earth.</ref> A na-akwanyere ya ùgwù n'etiti ndị ọgbọ ya, na-enweta aha njirimara "Willing and Able", ma nwetakwara onyinye ụmụ akwụkwọ maka atụmatụ ya maka post ọfịs na ebe ngosi ihe mgbe ochie nke botany, a họpụtakwara ya dịka onye isi oche nke Architectural Society nke mahadum.<ref name="smithsonian">{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/|title=Out of the Shadows}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/ "Out of the Shadows"].</cite></ref><ref name="www.curbed.com">{{Cite web|url=http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|title=Meet the Black Architect Who Designed Duke University 37 Years Before He Could Have Attended It - Curbed|work=www.curbed.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228041533/http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|archivedate=2016-02-28}} </ref> Ọ ghọrọ onye isi ojii mbụ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba ihe owuwu nke Mahadum Pennsylvania na 1902. Ọ rụrụ ọrụ nwa oge maka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ n'ógbè ahụ ma gaa klas mgbede na Pennsylvania Academy of the Fine Arts. N'okpuru nkwado ego nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na Philadelphia bụ Horace Trumbauer, ọ gara France na Ịtali, ahụmịhe nke ga-emetụta ọrụ imewe ya n'oge ndụ ya niile. === Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mmụta === N'agbata 1903 na iwe ya n'ọrụ site n'aka Horace Trumbauer na 1906, Abele gara Europe niile.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=rYgRDAAAQBAJ&q=julian+francis+abele+spokane&pg=PA6|title=African American Lives|author=Gates|first=Henry Louis|date=2004-04-29|publisher=Oxford University Press, USA|isbn=9780195160246|language=en}}</ref> Ụmụ ya na-ekwu na ọ gụrụ akwụkwọ na École des Beaux-Arts na Paris n'oge ọ nọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://libwww.freelibrary.org/75th/abele.htm|title=75th Anniversary - Julian Abele|publisher=Libwww.freelibrary.org|date=|accessdate=2013-07-04}}</ref> Mana Sandra L. Tatman, onye so dee The Biographical Dictionary of Philadelphia Architects, 1700-1930, enweghị ike ịchọta ihe ndekọ ọ bụla banyere idebanye aha ya na École.<ref>[http://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/21458 Biography: Abele, Julian Francis (1881 – 1950)], from Philadelphia Architects and Buildings.</ref> Ọ na-ekwe ka e kwe ka ọ nọrọ n'ụlọ akwụkwọ ahụ n'amaghị ama. Ọ na-ekwukwa na Abele depụtara njem gaa France, Italy, England, Germany, Switzerland, na Spain na ngwa ya na American Institute of Architects (AIA), mana ọ bụghị ịmụ na École des Beaux-Arts. == Ọrụ == [[Usòrò:PMA_T-Square_Club_Catalogue_1916_p.15.jpg|thumb|Nnyocha mbido maka Philadelphia Museum of Art (1916), nke nwere ike ịbụ nke Abele sere]] Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na UPenn na 1902, Abele gara n'ebe ọdịda anyanwụ gaa Spokane, Washington, ebe o mere ụlọ maka nwanne ya nwanyị, Elizabeth Abele Cook, tupu ọ laghachi n'ebe ọwụwa anyanwụ.<ref name="philadelphiabuildings">{{Cite web|url=https://www.philadelphiabuildings.org/pab/app/ar_display.cfm/21458|title=Abele, Julian Francis (1881 - 1950) -- Philadelphia Architects and Buildings}}</ref> N'afọ 1906, Abele sonyeere ụlọ ọrụ Trumbauer dị ka onye na-enyere onye isi na-emepụta ihe Frank Seeburger aka.<ref name="www.curbed.com">{{Cite web|url=http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|title=Meet the Black Architect Who Designed Duke University 37 Years Before He Could Have Attended It - Curbed|work=www.curbed.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228041533/http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|archivedate=2016-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20160228041533/http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university "Meet the Black Architect Who Designed Duke University 37 Years Before He Could Have Attended It - Curbed"]. ''www.curbed.com''. Archived from [http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university the original] on 2016-02-28.</cite> </ref> Mgbe Seeburger hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ na 1909, Abele gara n'ihu bụrụ onye isi na-emepụta ihe.<ref name="www.curbed.com" /> Ọdịdị Abele n'ime ụlọ ọrụ ahụ abụghị ihe nzuzo; ọ bụ onye ọrụ nke abụọ a na-akwụ ụgwọ kachasị elu. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ. Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme David B. Brownlee nyochara mgbalị afọ iri na anọ iji chepụta ma wuo Philadelphia Museum of Art, 1914-28. Ọ na-eto onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Trumbauer bụ Howell Lewis Shay maka atụmatụ na nchịkọta nke ụlọ ahụ, mana ọ na-ekwu na ihe osise ikpeazụ dị n'aka pụrụ iche nke Abele.<ref>David B. Brownlee, ''Making a Modern Classic: The Architecture of the Philadelphia Museum of Art'' (Philadelphia Museum of Art, 1997), pp. 60–61, 72–73.</ref> Nhazi nke terracing mpụga, gụnyere nzọụkwụ ihu emere na ihe nkiri 1976 ''Rocky'', bụ nke Abele. Mgbe Abele sonyeere American Institute of Architects na 1942, onye nduzi Philadelphia Museum of Art Fiske Kimball kpọrọ ya "otu n'ime ndị na-emepụta ihe na America".<ref name="www.curbed.com">{{Cite web|url=http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|title=Meet the Black Architect Who Designed Duke University 37 Years Before He Could Have Attended It - Curbed|work=www.curbed.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160228041533/http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university|archivedate=2016-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20160228041533/http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university "Meet the Black Architect Who Designed Duke University 37 Years Before He Could Have Attended It - Curbed"]. ''www.curbed.com''. Archived from [http://www.curbed.com/2015/1/16/10001296/julian-abele-black-architect-of-duke-university the original] on 2016-02-28.</cite> </ref> Smithsonian ''Magazine'' kọwara ya, n'ihe gbasara ọrụ ya, dị ka "ma eleghị anya onye kachasị arụ ọrụ [Black architect] nke oge ya".<ref name="smithsonian">{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/|title=Out of the Shadows}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/ "Out of the Shadows"].</cite></ref> N'agbanyeghị na ọ bụ onye isi na-emepụta Mahadum Duke, a jụrụ Abele ebe obibi na họtel Durham n'oge ọ gara ụlọ akwụkwọ.<ref name="magaziner">Henry Magaziner, son of Abele's U. of P. classmate and friend Louis Magaziner, in a 1989 interview. Quoted in Susan E. Tifft, "Out of the Shadows," ''Smithsonian Magazine'', February 2005.</ref> Ọ bụ ezie na ọ bụghị ruo na 1988 ka e gosipụtara onyinyo ya na Mahadum ahụ, a na-akpọ isi quad na Mahadim Duke ugbu a [https://today.duke.edu/2016/03/abele Abele Quad] na ihe ncheta nraranye nke a na-etinye n'ebe kachasị na ụlọ akwụkwọ ahụ.<ref name="today.duke.edu">{{Cite web|url=https://today.duke.edu/2016/03/abele|title=Duke Names Quad in Honor of Julian Abele}}</ref> == Nkeonwe == N'afọ 1925, mgbe ọ dị afọ 44, ọ lụrụ Marguerite Bulle, onye France na-akpọ piano nke dị afọ iri abụọ karịa ya. Ha nwere ụmụ atọ: Julian Abele, Jr., Marguerite Marie Abele (nwụrụ na nwata), na Nadia Boulanger Abele. Marguerite hapụrụ ya na 1936, ka ọ bụrụ nwunye iwu nke onye na-agụ egwu opera Jozef Kowalewski, onye ya na ya nwere ụmụ atọ ọzọ.<ref name="smithsonian">{{Cite web|url=http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/|title=Out of the Shadows}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.smithsonianmag.com/history/out-of-the-shadows-85569503/ "Out of the Shadows"].</cite></ref> N'ihi na Abele emeghị ihe iji gbaa nwunye ya alụkwaghịm, ụmụ Kowalewski kewara na ala ya.<ref name="TIFFT">Cf. Tifft 2005</ref> Ọ nwụrụ site na nkụchi obi na 1950, na Philadelphia ma lie ya na Eden Cemetery na Collingdale, Pennsylvania.<ref name="ncarchitects">{{Cite web|url=http://ncarchitects.lib.ncsu.edu/people/P000277|title=North Carolina Architects & Builders: Abele, Julian Francis (1881-1950)|publisher=North Carolina State University Libraries|author=William E. King|year=2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=Romero|first=Melissa|title=Octavius Catto and the forgotten African-American heroes that lie in Eden Cemetery|url=https://philly.curbed.com/2017/9/26/14691252/eden-cemetery-collingdale-philadelphia-history|work=www.philly.curbed.com|date=26 September 2017|accessdate=8 July 2019}}</ref> * E wuchara Allen Administration Building na Mahadum Duke, nke o chepụtara, mgbe ọ nwụsịrị na 1950. * N'afọ 1988, Mahadum Duke sọpụrụ Abele na onyinyo ya nke egosiri na nnukwu lobby nke Allen Building. Ọ bụ onyinyo mbụ nke onye Africa America gosipụtara na ụlọ akwụkwọ ahụ.<ref name="ncarchitects">{{Cite web|url=http://ncarchitects.lib.ncsu.edu/people/P000277|title=North Carolina Architects & Builders: Abele, Julian Francis (1881-1950)|publisher=North Carolina State University Libraries|author=William E. King|year=2009}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliam_E._King2009">William E. King (2009). [http://ncarchitects.lib.ncsu.edu/people/P000277 "North Carolina Architects & Builders: Abele, Julian Francis (1881-1950)"]. North Carolina State University Libraries.</cite></ref> Iji kweta n'ụzọ doro anya na enyemaka ya na Mahadum Duke's West Campus, a na-akpọzi isi quad na Duke Abele Quad na akara nraranye nke a na-etinye n'etiti etiti ụlọ akwụkwọ ọdịda anyanwụ.<ref name="today.duke.edu">{{Cite web|url=https://today.duke.edu/2016/03/abele|title=Duke Names Quad in Honor of Julian Abele}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://today.duke.edu/2016/03/abele "Duke Names Quad in Honor of Julian Abele"].</cite></ref> * N'abalị iri na asaa n'ọnwa Ọgọstụ 2012, a maliteren'afọ iwu Julian Abele Park, na 22nd & Carpenter Streets na Philadelphia.<ref>[http://www.julianabelepark.org/ Friends of Julian Abele Park Website]</ref><ref>[http://blog.cdesignc.org/recent-ribbon-cuttings/ "Julian Abele Park Ribbon Cutting"], March 24, 2009.</ref> * Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme [http://www.culturaltourismdc.org/portal/about-the-african-american-heritage-trail Dreck Spurlock Wilson] na-akwadebe akụkọ ndụ mbụ nke Abele.<ref>Kristin E. Holmes, [http://www.philly.com/philly/news/20160206_Haverford_gate_a_portal_to_architect_Abele_s_legend.html "Haverford gate a portal to architect Abele's legend,"] ''The Philadelphia Inquirer'', February 6, 2016.</ref> === Ihe ngosi === <gallery> Usòrò:Abele T-Square Club Catalogue 1915 p.14.jpg|Gothic House, Tours, France (1915), ihe osise nke Abele Usòrò:Philadelphia-stairs.jpg|"Rocky Steps" na terraces, Philadelphia Museum of Art, Philadelphia, PA (1928). Usòrò:Duke Chapel 4 16 05.jpg|Duke University Chapel, Durham, NC (1932). Usòrò:Cameron indoor.jpg|[[Cameron Indoor Stadium]], Duke University, Durham, NC (1940). Usòrò:Krzyzewskiville lawn2.jpg|Krzyzewskiville Lawn, Cameron Indoor Stadium, Duke University, Durham, NC. Usòrò:AllenBuilding.jpg|Allen Administrative Building, Duke University, Durham, NC (1954). </gallery> == Hụkwa == * List of Cheyney University of Pennsylvania alumni == Edensibia == {{Reflist|30em}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] pmabwmzuyuwr5phqpkpuysp942jilpu Elizabeth Carter Brooks 0 17394 85616 81432 2022-07-28T11:16:34Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:MISS E. C. CARTER.jpg|thumb|Elizabeth Carter Brooks]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Elizabeth Carter Brooks''' (1867 ruo 1951) bụ onye nkuzi Amerịka, onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye na-ese ụkpụrụ ụlọ. Ọ nwere mmasị n'inyere ndị Afrịka Amerịka ndị ọzọ aka inweta ihe ịga nke ọma onwe onye ma bụrụ otu n'ime ndị mbụ ghọtara mkpa ọ dị ichekwa ụlọ akụkọ ihe mere eme na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]. Brooks bụ "otu n'ime ụmụ nwanyị ojii ole na ole nke oge ahụ nke a pụrụ iwere ma onye na-ese ụkpụrụ ụlọ ma onye nkwado".<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}</ref> == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:Elizabeth_Carter_Brooks,_educator_and_activist,_with_singer-activist_Emma_Azelia_Smith_Hackley.jpg|thumb| Elizabeth Brooks na Emma Hackley (na ihe nkiri). ]] A mụrụ Brooks na New Bedford, Massachusetts, nke bụ mpaghara nke mba ahụ a maara nke ọma n'oge ahụ maka inye ebe mgbaba, ihe onwunwe, agụmakwụkwọ na ọrụ maka ndị bụbu ndị ohu.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> Nne ya, Martha Webb, bụbu ohu nke Onye isi ala John Tyler.<ref name=":0" /> Webb tinyere aka na Underground Railroad.<ref name=":0" /> Nwa ya nwanyị gara n'ihu zụlite "mmasị maka ịha nhata" nke were ndụ ya niile.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://nbhistoricalsociety.org/Important-Figures/elizabeth-carter-brooks-1867-1951/|title=Elizabeth Carter Brooks (1867-1951)|accessdate=12 October 2015|work=The New Bedford Historical Society, Inc.}}</ref> Brooks gara New Bedford High School, wee gaa Swain Free School, nke nyere ụmụ akwụkwọ ntọala siri ike na imewe na nkà iwu ụlọ.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> Ọ gara n'ihu bụrụ onye Afrịka Amerịka mbụ gụsịrị akwụkwọ na Harrington Normal School for Teachers.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://nbhistoricalsociety.org/Important-Figures/elizabeth-carter-brooks-1867-1951/|title=Elizabeth Carter Brooks (1867-1951)|accessdate=12 October 2015|work=The New Bedford Historical Society, Inc.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://nbhistoricalsociety.org/Important-Figures/elizabeth-carter-brooks-1867-1951/ "Elizabeth Carter Brooks (1867-1951)"]. ''The New Bedford Historical Society, Inc''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> Brooks malitere izi ihe na mbido afọ 1890 na Howard's Orphan Home ma ọ bụ Howard Colored Orphan Asylum na Brooklyn, nke ndị Afrịka Amerịka guzobere ma na-elekọta.<ref>{{Cite web|url=http://www.brownstoner.com/blog/2014/03/past-and-present-the-howard-colored-orphan-asylum-crown-heights/|title=Past and Present: The Howard Colored Orphan Asylum|date=7 March 2014|accessdate=12 October 2015|work=Brownstoner|author=Morris|first=Montrose}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> N'afọ 1895, ọ malitere ịrụ ọrụ na National Association of Colored Women's Clubs (NACWC).<ref name=":3">{{Cite book|title=Black Women in America: Social Activism|author=Medea|first=Andra|publisher=Facts On File, Inc.|year=1997|location=New York|url=http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData=|accessdate=12 October 2015|editor=Hine|chapter=Brooks, Elizabeth}}</ref> Ọ ghọrọ odeakwụkwọ nke Nzukọ ahụ na 1896 na osote onye isi oche site na 1906 ruo 1908. Ọ bụ onye isi oche nke NACWC site na 1908 ruo 1912.<ref name=":2">{{Cite web|url=http://vc.bridgew.edu/hoba/19/|title=Elizabeth Carter Brooks|accessdate=12 October 2015|work=Massachusetts Hall of Black Achievement|publisher=Bridgewater State University}}</ref> Brooks sonyekwara National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) n'oge na-adịghị anya mgbe e guzobere ya ma mesịa mepụta ngalaba NAACP nke ya na New Bedford.<ref name=":3" /> A ga-asọpụrụ ya dị ka onye isi oche emeritus nke New Bedford NAACP na 1948.<ref name=":3" /> Brooks bụ otu n'ime ndị guzobere New England Federation of Women's Clubs (mgbe e mesịrị Northeastern Federation of Colored Women's clubs).<ref name=":3">{{Cite book|title=Black Women in America: Social Activism|author=Medea|first=Andra|publisher=Facts On File, Inc.|year=1997|location=New York|url=http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData=|accessdate=12 October 2015|editor=Hine|chapter=Brooks, Elizabeth}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMedea1997">Medea, Andra (1997). "Brooks, Elizabeth". In Hine, Darlene Clark (ed.). [https://web.archive.org/web/20160304220942/http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks,+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= ''Black Women in America: Social Activism'']. New York: Facts On File, Inc. Archived from [http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= the original] on 4 March 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> Ọ bụ onye isi oche ihe karịrị afọ iri abụọ na asaa ma n'oge ọ nọ na klọb ahụ, "na-ahụ maka nkwado nke ụlọ ọrụ obodo, ego agụmakwụkwọ, ụlọ nlekọta ụbọchị, na ọrụ ndị ọzọ obodo chọrọ".<ref name=":3" /> N'afọ 1897, Brooks nyere aka mepee New Bedford Home for the Aged, nke na mbụ nwere ọtụtụ ebe nwa oge. Na mgbakwunye, Brooks kwụrụ ụgwọ ụlọ ahụ n'onwe ya maka ọnwa isii mbụ.<ref name=":3">{{Cite book|title=Black Women in America: Social Activism|author=Medea|first=Andra|publisher=Facts On File, Inc.|year=1997|location=New York|url=http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData=|accessdate=12 October 2015|editor=Hine|chapter=Brooks, Elizabeth}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMedea1997">Medea, Andra (1997). "Brooks, Elizabeth". In Hine, Darlene Clark (ed.). [https://web.archive.org/web/20160304220942/http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks,+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= ''Black Women in America: Social Activism'']. New York: Facts On File, Inc. Archived from [http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= the original] on 4 March 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, Women's Loyal Union " weere ọrụ maka idebe New Bedford Home for the Aged. "<ref>{{Cite journal|url=http://scholarworks.wmich.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1907&context=jssw|title=Old Folks' Homes for Blacks During the Progressive Era|author=Carlton-Laney|first=Iris|date=March 2015|journal=The Journal of Sociology & Social Welfare|accessdate=12 October 2015|volume=16|issue=3}}</ref> Brooks mechara chepụta ụlọ na-adịgide adịgide nke Colonial maka ebe ikpeazụ ya na 396 Middle Street.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> Women's Loyal Union, nke Brooks tinyere aka na ya, gara n'ihu na-enyere aka ịkwado ụlọ ahụ na ebe ọhụrụ ahụ.<ref name=":3" /> Brooks ghọrọ onye isi oche mbụ nke ụlọ na nke Women's Loyal Union, ma nọgide na ọrụ ndị ahụ ruo 1930.<ref name=":4">{{Cite web|url=http://blogs.southcoasttoday.com/mansions/2013/10/01/two-legends-of-new-bedford/|title=Two Legends of New Bedford|date=1 October 2013|accessdate=12 October 2015|work=South Coast Today|author=Medeiros|first=Peggi}}</ref> Ụlọ ahụ n'onwe ya ka na-eguzo na New Bedford ma dị okpukpu abụọ na ọkara n'ogologo, nke nwere elu ụlọ, dormers isii na ihu ihu nwere elu ụlọ dị larịị.<ref name=":0" /> Brooks malitere izi ihe ọzọ, n'oge a na 1901 na Taylor School, ebe ọ ghọrọ onye nkuzi Afrịka Amerịka mbụ na New Bedford.<ref name=":4">{{Cite web|url=http://blogs.southcoasttoday.com/mansions/2013/10/01/two-legends-of-new-bedford/|title=Two Legends of New Bedford|date=1 October 2013|accessdate=12 October 2015|work=South Coast Today|author=Medeiros|first=Peggi}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMedeiros2013">Medeiros, Peggi (1 October 2013). [http://blogs.southcoasttoday.com/mansions/2013/10/01/two-legends-of-new-bedford/ "Two Legends of New Bedford"]. ''South Coast Today''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> N'afọ 1918, Kansụl Agha nke National board nke YWCA were ya n'ọrụ iji lekọta ma lekọta owuwu nke Phillis Wheatley YWCA na Washington, D.C.<ref name=":2">{{Cite web|url=http://vc.bridgew.edu/hoba/19/|title=Elizabeth Carter Brooks|accessdate=12 October 2015|work=Massachusetts Hall of Black Achievement|publisher=Bridgewater State University}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://vc.bridgew.edu/hoba/19/ "Elizabeth Carter Brooks"]. ''Massachusetts Hall of Black Achievement''. Bridgewater State University<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> N'afọ 1929, ọ lara ezumike nká na nkuzi.<ref name=":3">{{Cite book|title=Black Women in America: Social Activism|author=Medea|first=Andra|publisher=Facts On File, Inc.|year=1997|location=New York|url=http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData=|accessdate=12 October 2015|editor=Hine|chapter=Brooks, Elizabeth}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMedea1997">Medea, Andra (1997). "Brooks, Elizabeth". In Hine, Darlene Clark (ed.). [https://web.archive.org/web/20160304220942/http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks,+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= ''Black Women in America: Social Activism'']. New York: Facts On File, Inc. Archived from [http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= the original] on 4 March 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> N'otu afọ ahụ, ọ lụrụ W. Sampson Brooks, onye bụ bishọp nke African Methodist Episcopal denomination nke Betel Church.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> Ya na di ya kwagara San Antonio, ebe ha biri ruo mgbe di ya nwụrụ na 1934.<ref name=":0" /> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ laghachiri New Bedford.<ref name=":3" /> N'afọ 1939, ọ malitere ọrụ ya n'ichekwa ihe nketa ndị isi ojii. Brooks chere na "ihe ncheta nke 'akụkọ agbụrụ' bụ akụkụ dị mkpa nke ala ndị Afrịka Amerịka ma kwesị ka echekwa ya.<ref name=":0">{{Cite book|title=African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)|author=Nieves|first=Angel David|publisher=Routledge|year=2004|isbn=0415929598|location=New York|pages=[https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66 66–68]|editor=Wilson|chapter=Elizabeth Carter Brooks|chapterurl=https://archive.org/details/africanamericana0000unse_p3b4/page/66}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNieves2004">Nieves, Angel David (2004). [[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|"Elizabeth Carter Brooks"]]. In Wilson, Dreck Spurlock (ed.). ''African American Architects: A Biographical Dictionary (1865-1945)''. New York: Routledge. pp.&nbsp;[[iarchive:africanamericana0000unse_p3b4/page/66|66–68]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0415929598|<bdi>0415929598</bdi>]].</cite></ref> Ọ zụrụ ụlọ William H. Carney ma gbanwee ụlọ ahụ ka ọ bụrụ ihe ncheta.<ref name=":3">{{Cite book|title=Black Women in America: Social Activism|author=Medea|first=Andra|publisher=Facts On File, Inc.|year=1997|location=New York|url=http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData=|accessdate=12 October 2015|editor=Hine|chapter=Brooks, Elizabeth}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMedea1997">Medea, Andra (1997). "Brooks, Elizabeth". In Hine, Darlene Clark (ed.). [https://web.archive.org/web/20160304220942/http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks,+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= ''Black Women in America: Social Activism'']. New York: Facts On File, Inc. Archived from [http://www.fofweb.com/History/HistRefMain.asp?iPin=AFEBW0955&SID=2&DatabaseName=African-American+History+Online&InputText=%22Bethune+Cookman+College%22&SearchStyle=&dTitle=Brooks%2C+Elizabeth&TabRecordType=Biography&BioCountPass=18&SubCountPass=10&DocCountPass=1&ImgCountPass=3&MapCountPass=1&FedCountPass=&MedCountPass=4&NewsCountPass=0&RecPosition=13&AmericanData=&WomenData=&AFHCData=Set&IndianData=&WorldData=&AncientData=&GovernmentData= the original] on 4 March 2016<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> Mgbe ọ nwụsịrị na 1951, obodo New Bedford sọpụrụ ya site n'ịkpọ ụlọ akwụkwọ aha ya na 1957.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://nbhistoricalsociety.org/Important-Figures/elizabeth-carter-brooks-1867-1951/|title=Elizabeth Carter Brooks (1867-1951)|accessdate=12 October 2015|work=The New Bedford Historical Society, Inc.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://nbhistoricalsociety.org/Important-Figures/elizabeth-carter-brooks-1867-1951/ "Elizabeth Carter Brooks (1867-1951)"]. ''The New Bedford Historical Society, Inc''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 October</span> 2015</span>.</cite></ref> == Njikọ mpụga == * https://amsterdamnews.com/news/2020/12/17/elizabeth-carter-brooks-architect-and-womens-club/ * [https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3935906 https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic _details%7C3935906] * https://historicwomensouthcoast.org/elizabeth-carter-brooks/ == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] ii2tm9xsk6wo4koninir92m4ex9kkdo Leslie Hewitt 0 17404 85597 81442 2022-07-28T08:25:27Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Leslie Hewitt Exhibition at Power Plant (24728649456).jpg|thumb|Leslie Hewitt]] '''Leslie Hewitt''' (amụrụ n'afọ 1977, Saint Albans, Queens) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí nke ógè a.<ref name=":0">{{Cite book|title=Leslie Hewitt : sudden glare of the sun|author=Dominic|first=Molon|isbn=9780977752898|oclc=845516508|year=2013}}</ref> == Agụmakwụkwọ == A mụrụ Leslie Hewitt na 1977 na Saint Albans, Queens na New York City.<ref name=":0">{{Cite book|title=Leslie Hewitt : sudden glare of the sun|author=Dominic|first=Molon|isbn=9780977752898|oclc=845516508|year=2013}}</ref> Hewitt nwetara B.F.A. site na Cooper Union's School of Art na 2000 ma mesịa nweta M.F. A. site na Mahadum Yale na 2004.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|title=Leslie Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref> Ọ gụrụ Africana Studies and Cultural Studies na Mahadum New York site na 2001 ruo 2003. Hewitt enweela ebe óbíbí na Core Program nà The Museum of Fine Arts, Houston, The Studio Museum na Harlem, na Skowhegan School of Painting and Sculpture.<ref>{{Cite news|url=https://new.artsmia.org/event/leslie-hewitt-propositions-in-still-photography-film-vignettes/|title=Talk: Leslie Hewitt: Propositions in Still Photography & Film Vignettes — Minneapolis Institute of Art {{!}} Minneapolis Institute of Art|work=Minneapolis Institute of Art|accessdate=2017-03-11|language=en-US}}</ref><ref name="Guggenheim">{{Cite web|url=https://www.guggenheim.org/artwork/artist/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt|work=www.guggenheim.org|language=en-US|accessdate=2017-03-11}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://sites.rhodes.edu/cloughhanson/content/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt {{!}} Clough Hanson|work=sites.rhodes.edu|language=en|accessdate=2017-03-11}}</ref> == Ndụ onwe onye == "A kọwaala Hewitt dị ka ónyé otu ọgbọ na-ahụ màkà ihe ndị ruuru mmadụ, nke na-aghọta mmegharị nkè ihe ndị ruere mmadụ site na ihe oyiyi na ederede karịa ahụmịhe kpọmkwem. Karịsịa, ọ bụ ọgbọ na-etolite n'èzí onyinyo nkè mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ngwa, na nke nwekwara mmekọrịta pụrụ iche na foto. "<ref>Hopkins, R. (2011, April 7). ''Leslie Hewitt’s Riffs on Real Time''. <nowiki>https://7acd0b6e-e2d7-4c8e-9074-17088633d917.filesusr.com/ugd/d3f9dc_3aa979dca23f44b5a566ab7bd75e827e.pdf</nowiki>.</ref> == Ọrụ == Hewitt na-enyocha akụkọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na nké onwé ya site na foto, ihe ọkpụkpụ, na ntinye pụrụ iche.<ref name="kitchen">{{Cite web|url=http://www.thekitchen.org/event/182/0/1/|title=Event|publisher=The Kitchen|date=May 10, 2010|accessdate=February 1, 2012}}</ref> Ọrụ ya dịgasị iche iche site na obérè ihe ndị e dere na foto ndị dị ka bọọdụ mgbasa ozi nke na-anọdụ n'ime okpokoro osisi nke na-adabere na mgbidi ma na-akpọ ndị na-ekiri ka ha nwee ohere dị n'etiti ihe ọkpụkpụ na foto ọdịnala.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|title=Leslie Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref> Ọ na-ezo aka n'echiche nke na-abụghị nke ahịrị na nghọta abụọ site na nhazi nke ihe sitere na ọdịbendị a ma ama na ihe ndị na-adịghị adịte aka. O nwèrè mmasị n'otú anyị si dabere na ihe oyiyi iji nye ncheta nke ahụmịhe onwé ónyé, otu esi eme ka ncheta nke ihe ndị méré n'oge gárá aga bụrụ ma chekwaa, yana otu ha abụọ si ejikọta, dịrị, ma gwa ibe ha.<ref>{{Cite web|first=Randi|author=Hopkins|url=http://www.icaboston.org/exhibitions/upcoming-exhibitions/leslie_hewitt/|title=Leslie Hewitt explores the role of photography in recapturing the past|accessdate=March 8, 2015}}</ref> Hewitt na-adọta ọtụtụ n'ime ihe ya site na omenala ndị isi ojii na-ewu ewu nke afọ 1970 na afọ 1980. Ihe ndị dị ka teepu VHS nke ihe nkiri ojii, akwụkwọ ndị e dere ede, na akwụkwọ Alex Haley na Eldridge Cleaver na-apụtakarị na foto ya ma ọ bụ biri n'ime nrụnye ya.<ref>{{Cite web|first=Whitfield|author=Lovell|url=http://bombmagazine.org/article/3153/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt by Whitfield Lovell|accessdate=March 8, 2015}}</ref> Hewitt nwere nnukwu ebe obibi na akụkọ ihe méré eme. N'afọ 2007, ọ nọrọ oge dị ukwuu na Houston na-ekere òkè na Core Program ma jee ozi dị ka Project Row Houses / Core Fellow site na 2006 Xia07. Hewitt sonyere na 2008 Whitney Biennial na mpempe akwụkwọ ya Make it Plain ma nata onyinye nyocha nke 2008 Art Matters iji gaa Netherlands iji nyochaa [http://www.artmattersfoundation.org ihe] osise ndụ Dutch nke e mepụtara n'oge ahịa ohu Trans-Atlantic na Rijksmuseum na Holland.<ref>{{Cite web|title=Leslie Hewitt|url=http://www.guggenheim.org/new-york/collections/collection-online/artists/bios/8948/Leslie%20Hewitt|work=Guggenheim Collection Online|accessdate=8 March 2015}}</ref><ref name="terras">{{Cite web|url=http://www.artmattersfoundation.org/search?keywords=leslie+hewitt|title=D'Amelio Terras|date=|publisher=Damelioterras.com|author=Website by Project Projects, www.projectprojects.com, 2006–2007|accessdate=February 1, 2012}}</ref> Site na 200910 Hewitt bụ onye Mildred Londa Weisman dị ka akụkụ nke Radcliffe Institute Fellowship na Mahadum Harvard.<ref>{{Cite web|url=https://www.radcliffe.harvard.edu/people/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt|date=March 16, 2012|publisher=}}</ref> N'oge mkpakọrịta ya, Hewitt nyochara mmalite nke igwefoto obscura ma jiri igwefoto dị ka ngwá ọrụ iji nyochaa ncheta ọdịbendị site na iwu ihe ndị na-adịru nwa ógè. Site n'ịde ma na-ese foto ugboro ugboro na nhazi ya, ọ na-ejide mgbanwe na ìhè ehihie, ike ndọda, na nghọta.<ref name="radcliffe">{{Cite web|url=http://www.radcliffe.edu/fellowships/fellows_2010lhewitt.aspx|title=Leslie Hewitt – Radcliffe Institute for Advanced Study – Harvard University|publisher=Radcliffe.edu|date=|accessdate=February 1, 2012}}</ref> == Ihe ngosi onwe onye<ref name="auto1">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Leslie HEWITT - Artist - Perrotin}}</ref> == {| class="wikitable sortable" |+ !Ebe !Afọ |- |Ntụle nke oge a: Leslie Hewitt, The Menil Collection, Houston, TX |2019<ref>{{Cite web|url=https://www.menil.org/exhibitions/257-contemporary-focus-leslie-hewitt|title=Contemporary Focus Leslie Hewitt|work=The Menil Collection|language=en|accessdate=2019-03-22}}</ref> |- |Perrotin, Seul, South Korea |2018 |- |Leslie Hewitt, Sikkema Jenkins & Co., New York, NY |2017 |- |Foto ọhụrụ: Lesli Hewitt, Minneapolis Institute of Art, Minneapolis MN |2016 |- |Ọnọdụ Nchịkọta: Na-egosi ọrụ na Bradford Young, The Sculpture Center, Long Island City, NY |2016 |- |Leslie Hewitt: Enweghị aha, Olaga Korper Inc., Toronto, Canada |2016 |- |Untitled (Structures): Lesli Hewitt na njikọ aka na Bradford Young, The Museum of Contemporary Art, Chicago, IL |2014 |- |Leslie Hewitt, Sikkema Jenkins & Co., New York, NY |2013 |- |Leslie Hewitt: Sudden Glare of the Sun, Contemporary Art Museum St. Lous, MO |2012 |- |Untitled (Structures): Leslie Hewitt na njikọ aka na Bradford Young, Des Moines Art Center, Des Moine, IA; gara Menil Collection, Houston,TX |2012 |- |Blue Skies, Warm Sunlight, D'Amelio Terras, New York, NY |2011 |- |Untitled (Level): Leslie Hewitt na Bradford Young, Studio Museum, Harlem New York, NY |2010 |- |Riffs On The Real, Clough-Hanson Gallery, Rhodes College, Memphis, TN |2009 |- |Nkwupụta nka, Art 40 Basel, Basel, Switzerland |2009 |- |kwa ụbọchị, Hessel Museum of Art na Bard College CCS, Annandale-on-Hudson, NY |2009 |- |Nkọwa nke Lost Original, Artist Space, New York, NY |2007 |- |Leslie Hewitt: Ọ bụ naanị mmetụta, D'Amelio Terras, New York, NY |2007 |- |Mee ka Ọ dị mfe, LAXART, Los Angeles, CA |2006<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Perrotin Gallery|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}</ref> |} == Onyinye == {| |+ !Onyinye !Afọ |- |Tangier Mentor na Arts, Mahadum Cornell |2015 |- |Onyinye Louis Comfort Tiffany Foundation |2014 |- |Ihe nrite Joyce Alexander Wein Onye na-ese ihe |2010 |- |Foundation for Contemporary Arts Onyinye nye ndị na-ese ihe |2010<ref>{{Cite web|url=https://www.foundationforcontemporaryarts.org/recipients/leslie-hewitt|title=Leslie Hewitt :: Foundation for Contemporary Arts|work=www.foundationforcontemporaryarts.org|accessdate=2018-04-19}}</ref> |- |Ihe nrite Eliza, Museum of Fine Arts Houston, Houston, TX |2007<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography|title=Perrotin Gallery|author=|first=|date=|work=|accessdate=}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.perrotin.com/artists/Leslie_Hewitt/347#biography "Perrotin Gallery"].</cite></ref> |} == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.lesliehewitt.info/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] * [http://www.sikkemajenkinsco.com/index.php?v=artist&artist=4f873c1b66b27 Sikkema Jenkins & Co] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] l7x4xhfz6p0fmagevu7ti92d6sujvfk Ahmed Sabri 0 17423 85609 81464 2022-07-28T09:15:50Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ahmed Sabri.احمد صبري.jpg|thumb|Ahmed Sabri]]   [[Category:Articles with hCards]] Ahmed Sabri (أحمد صبري), mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya '''Ahmad Sabry''' (b. 20 Eprel 1889 - 8 Machị 1955) bụ onye Ijipt na-ese ihe a mụrụ na Cairo . Ọ bụ otu n'ime ndị ọsụ ụzọ a ma ama nke ihe osise nke oge a n'Ijipt.<ref>(eg) [http://www.fineart.gov.eg/Default.aspx?PageK=1 fineart.gov.eg]</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=J1ZS2dhWDMQC&q=%22Ahmed+Sabri%22&pg=PA87|title=Culture and Customs of Egypt|author=Asante|first=Molefi K.|date=2002|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=9780313317408|language=en}}</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Sabri n'ógbè Megharbeleen nke mpaghara Al-Darb al-Ahmar nke Cairo, ọ tara ahụhụ site na nkuzi na-emekpa ahụ, na-akwagharị ụlọ ugboro ugboro mgbe ọ ghọsịrị nwa mgbe ọ dị obere. N'afọ 1910, ọ sonyeere nwa eze Cairo Youssef Kamal Fine Arts School ma gụsịrị akwụkwọ na 1914. Ọ gara Paris na 1919 ebe ọ sonyeere Académie de la Grande Chaumière, wee gaa Académie Julian na-amụ na atelier nke François Schommer na n'okpuru Prọfesọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.bonhams.com/auctions/23219/lot/85/|title=Bonhams : Ahmed Sabry (Egypt, 1889–1995) Nude on the Beach|work=www.bonhams.com|language=en-gb|accessdate=2018-02-28}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=c_nEXO-uujQC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA26|title=The Politics of Art in Modern Egypt: Aesthetics, Ideology and Nation-Building|author=Kane|first=Patrick|date=2013|publisher=I.B.Tauris|isbn=9781848856042|language=en}}</ref> Paul Albert Laurens, yana onye na-ese ihe Emmanuel Fougerat.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Ijipt, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe na Ngalaba Entomology nke Ministry of Agriculture, mgbe ahụ dị ka onye omenkà na Ministry of Public Works, nke zigara ya na agụmakwụkwọ ọzọ na Paris; n'ebe ahụ, o gosipụtara ihe osise ya "The Nun" na Grand Palais na 1929, ma nye ya Prix d'Honneur site na French Arts Society. N'afọ 1929, ndị Egypt na-ese ihe gụrụ akwụkwọ na Europe malitere iwe ha n'ọrụ dị ka ndị prọfesọ na Higher School of Fine Arts, Ahmed Sabri malitere ọrụ dị ka prọfesụ na ụlọ ọrụ a ma n'oge na-adịghị anya duzie ngalaba eserese ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1951. N'ebe ahụ, ọ zụlitere nkà nke ọtụtụ ndị nna ukwu Ijipt dịka Hussein Bicar, [[Salah Taher]], na Hamed Owais.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=6EldTN8NgrMC&q=%22Ahmad+Sabry%22&pg=PA447|title=Re-envisioning Egypt 1919–1952|author=Goldschmidt|first=Arthur|date=2005|publisher=American Univ in Cairo Press|isbn=9789774249006|language=en}}</ref> Ọ kpuru ìsì afọ ole na ole tupu ọ nwụọ na 1955.<ref name="omar">{{Cite web|url=http://omar-artcollection.com/bio/257|title=Artist Biography|work=omar-artcollection.com|accessdate=2018-02-28}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://omar-artcollection.com/bio/257 "Artist Biography"]. ''omar-artcollection.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-02-28</span></span>.</cite></ref> == Ọrụ ndị dị mkpa == * "After Reading" nke egosiri na Paris International Exhibition nke 1925 nwetara ihe nrite ọla edo na Paris International Salon na 1929. * "The Nun" natara onyinye nsọpụrụ site na French Society of Arts na 1929.<ref>(eg) [http://www.masress.com/rosadaily/116474 masress.com]</ref> * "The lady with a fan" <gallery mode="packed" heights="200"> Usòrò:عازفة العود. احمد صبري. زيت على توال.jpg|A woman plays on 'Oud عازف الربابة.jpg|A man plays on Rababa بعد المطالعة. زيت على قماش 1926. احمد صبري.jpg|After Reading الراهبة. تأملات. أحمد صبري.jpg|Meditations or<br/> "The Nun" </gallery> == Nchịkọta == * Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt na Cairo nwetara ihe dị ka ihe osise 40 nke ọrụ nka ya nke a na-ejikarị ihe okomoko, isiokwu ndị oké ozu, nghọta na ìhè dị ọcha nke Ijipt mara, taa bụ nku dị na ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ, a na-akpọ Ahmed Sabri Hall aha ya. == Ihe ngosi ndị dị mkpa == Sabri malitere ihe ngosi nka mbụ ya na Cairo na 1925. * O sonyere na Paris Salon d'Automne na 1929. * Ngosipụta nke ọrụ ya na mmeghe nke Museum of Modern Egyptian Art na Ọktoba 1991.<ref>{{Cite web|url=http://www.egyptianmuseums.net/html/gezira_museum.html|title=Gezira Museum|work=www.egyptianmuseums.net|accessdate=2018-02-28}}</ref> * Ihe ngosi na Hall of Candles 1997. * Ihe ngosi na Hall of Horizon na Mohamed Mahmoud Khalil Museum na 2003. * Cairo Atelier Salon maka Portrait Cairo Atelier mbụ Septemba 2005. * Ụlọ ngosi Gauguin na Heliopolis n'oge ncheta ọla edo nke ncheta ọnwụ ya na 2006. * Salon Gallery na Hall of Gauguin nnọkọ mbụ na Mee 2007. * Foto nkwurịta okwu pigtail n'etiti ndị ọsụ ụzọ na ọgbọ ọhụrụ nke talent "Grandfather And Grandson" na Hall of Dimensions na Museum of Egyptian Modern Art na Jenụwarị 2008. * Ihe ngosi nke League na Cordoba Arts Engineers Gallery July 2009 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Ihe ngosi nke Creativity Keys na nnukwu ụlọ nzukọ nke Prince Amr Ibrahim Palace, (Museum of Islamic Ceramics) na Jenụwarị 2010. * Ihe ngosi na Hall of Picasso na Zamalek, February 2010.<ref>[http://www.fineart.gov.eg/defaulte.aspx?Pagek=3&ID=1104 fineart.gov.eg]</ref> * Ihe ngosi nke Museum of Fine Arts Holdings na Alexandria na Hussein Subhy's Hall (Albab-Saleem) na Museum of Modern Egyptian Art na Mee 2010. * Ihe ngosi nke iri abụọ na abụọ nke National Association of Fine Arts Salon na Sultan Al-Ghuri Complex May 2011 (onye ọbịa nke nsọpụrụ). * Cairo, Salon (iri ise na isii) nke Fine Arts Palace, March Arts na 2013. == Akwụkwọ == * Hussein Bicar; ''Aḥmad Ṣabrī'', al-Hayʼah al-Āmmah lil-Istiʻlāmāt, 1983.<ref>[http://www.worldcat.org/title/ahmad-sabri/oclc/499849575 WorldCat, Aḥmad Ṣabrī]</ref> * E bipụtara otu isi banyere nka ya na ndụ ya na encyclopedia: A Museum in a Book, nke Sobhy Ō El Sharouni, n'afọ 1998. * Muhammad Sidqī al-Jabākhanjī; ''Sīrat Hayat al-fannān Ahmad Sabrī'', Cairo, al-Dar al-Misriyah, 1967.<ref>[http://www.worldcat.org/title/sirat-hayat-al-fannan-ahmad-sabri/oclc/911810729&referer=brief_results WorldCat, Sīrat hayat al-fannān Ahmad Sabrī.]</ref> * Jessica Winegar, Creative Reckonings: The Politics of Art and Culture in Contemporary Egypt. == Ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://wayback.archive-it.org/all/20141228213848/http://www.egypttravelsearch.net/1ets/Museums/Egyptian_Modern_Art_Museum.html Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Ijipt] * [https://web.archive.org/web/20160615080958/http://www.somalipress.com/guides/archaeology/museum-modern-egyptian-art.html Ebe ngosi nka nke oge a nke Ijipt] * [http://www.artnet.com/artists/ahmed-sabry/past-auction-results Sabri, na Artnet] mt13f3i2zi3f2n3k16xger3s3dsy20z Patrick Earl Hammie 0 17427 85602 81468 2022-07-28T08:52:33Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Patrick Earl Hammie at Studio.jpg|thumb|Patrick Earl Hammie]] '''Patrick Earl Hammie''' (amụrụ na úbọchị irí abụọ na atọ n'ọnwa Nọvemba, 1981) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí na ónyé nkụzi nke a maara nke ọma màkà nnukwu ihe osise ya na ihe osise efu nke ihe atụ. Ihe osise Hammie na-ekwusi ike na mmegharị, agba, na agụụ mmekọahụ, na-esite na akụkọ nka na ọdịbendị anya iji nyochaa echiche metụtara ọdịbendị, nwoke, ịma mma, na mmekọahụ. Hammie bi na Champaign, ebe ọ na-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye nkuzi Prọfesọ na Mahadum Illinois Urbana-Champaign.<ref>{{Cite web|url=http://dialogist.org/v1i3-patrick-earl-hammie|title=Loruss, Michael. "Patrick Earl Hammie." Dialogist Vol I, Issue III. September 2013.}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Hammie na New Haven, Connecticut, ma zụlite ya na West Haven, nne ya bụ Carolyn (née Harrison), onye na-arụ ọrụ switchboard lara ezumike nká, na nnà ya bụ Ervin Hammie Jr., onye agha Vietnam, onye isi, na onye na-eli ozu. Dị ka nwatakịrị, Hammie malitere ịgba mgbá ma bụrụ ónyé North American Sports Karate Association họpụtara na mpaghara ya. Ọ zụlitere mmasị na nka anya mgbè ọ malitere ịdọrọ ihe odide site na akwụkwọ na-atọ ọchị na ihe ngosi telivishọn. Nné na nnà Hammie kwadoro ya n'akụkụ abụọ ahụ, na-eweta ya na asọmpi karate ma na-agba ya ume ịgbasawanye ihe osise ya iji tinye ndụ na ala. Mgbè ọ dị afọ itoolu, Hammie na ndị mụrụ ya kwagara Hartsville, South Carolina. Nné na nnà ya kewara mgbè ọ dị afọ iri na atọ ma ya na nna ya laghachiri Connecticut ịga West Haven High School, ebe ọ na-egwu bọọlụ ma na-eme ihe na ndị ukwe. Nna Hammie nwụrụ na 1999, obéré ógè Hammie gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref>{{Cite web|url=http://creativemonday.net/im-patrick-earl-hammie-and-this-is-how-i-create/|title=George, Milton. "I'm Patrick Earl Hammie and this is how I create." Creative Monday. 3 January 2016.}}</ref> Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, Hammie gara Coker College ma mụọ ihe osise studio, ébé ọ nwetara BA na 2004. Hammie rụrụ ọrụ n'onwe ya dị ka ónyé na-ese foto ruo afọ abụọ tupu ọ laghachi New England iji mụọ na Mahadum Connecticut, ébé ọ natara MFA ya na 2008. == Ihe osise == Ojiji Hammie na-eji ọnụ ọgụgụ, nkwupụta, na ihe na-emetụ n'ahụ na-echetara mmegharị ahụ nke ógè Baroque na Romantic. E jirila ụdị ya tụnyere nke Rubens. A na-akọwa ọrụ Hammie site na itinye aka na akụkọ ihe méré eme nkè eserese, ọkachasị iji ihe atụ mee ihe iji gosipụta usoro ike, usoro ajụjụ nke ịkpa ókè agbụrụ na ịkpa ókè nwoke na nwanyị, ma nyochaa otú ndị na-ese ihe nwoke si chee echiche na ndị gba ọtọ.<ref>{{Cite web|url=http://combustus.com/patrick-earl-hammie-contemporary-figurative-painter/|title=Piowaty, Deanna Elaine. "Is the Impenetrable Black Male a Modern Heroic Myth? Conversation with Chicago Figurative Painter Patrick Earl Hammie." February 2014.}}</ref> Kemgbe ọ malitere na 2009, Hammie raara ọrụ ya nyé ihe osise ọdịnala, na-enyocha ihe osise, teknụzụ, na akụkọ nkè nka ọdịda anyanwụ, na-emepụta ihe osise nke na-enye nsogbụ na Canon dị ugbu a ma na-enyochaa akụkụ dị oke egwu nke okike na agbụrụ taa.<ref>{{Cite web|url=http://creativemonday.net/im-patrick-earl-hammie-and-this-is-how-i-create/|title=George, Milton. "I'm Patrick Earl Hammie and this is how I create." Creative Monday. 3 January 2016.}}</ref> Hammie na-arụ ọrụ karịsịa na studio, na-ese ihe site na ndụ na foto. Ihe Hammie na-elekwasị anya na-abụkarị onwé ya na ndị mmadụ na ndụ ya: ndị enyi, ezinụlọ, na ndị na-ese ihe ibe ya. Egwú bụ isi na ọrụ okike ya. Ọ na-ekwu na [[Björk|Bjork]], Oddisee, na Daft Punk dị ka òtù egwu ọ na-ege ntị mgbè ọ na-arụ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://dialogist.org/interview-patrick-earl-hammie//|title=Loruss, Michael. "Patrick Earl Hammie." Dialogist Vol I, Issue III. September 2013.}}</ref> == Onyinye == E nyela Hammie ihe Nríte na onyinye site na Alliance of Artists Communities na Joyce Foundation, Indianapolis Art Center, Tanne Foundation, Mahadum Illinois, Wellesley College, na Zhou B Art Center.<ref>{{Cite web|url=http://www.tannefoundation.org|title=Tanne Foundation Official website.}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://patrickearlhammie.com Ebe nrụọrụ weebụ Patrick Earl Hammie] * [http://www.art.illinois.edu Ụlọ Akwụkwọ nka + Nhazi] * [http://www.krugergallerychicago.com Patrick Earl Hammie] na Kruger Gallery * [http://www.yeelenart.com/?view=featured Patrick Earl Hammie] na Yeelen Gallery [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] jly37acxvmd1o81xcus5jnbxlvgi5h1 Kyla-Rose Smith 0 17432 85582 81473 2022-07-28T07:44:26Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Kyla-Rose.JPG|thumb|Kyla-Rose Smith]]   [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] '''Kyla-Rose Smith''' (amụrụ n'abalị iri nke ọnwa Septemba n'afọ 1982) bụ onye South Africa na-akpọ violin, onye na-agụ egwu, na onye na-agba egwu, ọ na-arụ ọrụ na Afropop musical ensemble Freshlyground, na Kolo Novo Movie Band, nnukwu ndị na-eme egwu fusion dabere na egwu nke ndịda ọwụwa anyanwụ Europe. Ọ bụbu onye otu egwu hip hop bụ̀ Tumi and the Volume, na nke egwu ìgweè nke Vuyani Dance Theatre. Ọ hapụrụ Vuyani Dance Theatre n'afọ 2003 mgbe o kpebiri isonyere Freshlyground.<ref name="freshlyground">{{Cite web|url=http://www.freshlyground.com/#/the%20band/|title=The Band|work=Freshlyground.com|accessdate=11 October 2012}}</ref> Smith tolitere na mpaghara Johannesburg<ref name="post">{{Cite news|title=A Nation Divided, but Under a Groove|author=Timberg|first=Craig|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2005/12/29/AR2005122901519.html|work=[[The Washington Post]]|date=30 December 2005|accessdate=2 August 2011}}</ref> ya na nwanne ya nwoke (Tymon) na nwanne ya nwanyị (Sydelle). O mechara nweta Ọzụzụ egwu na Mahadum Cape Town .<ref name="freshlyground">{{Cite web|url=http://www.freshlyground.com/#/the%20band/|title=The Band|work=Freshlyground.com|accessdate=11 October 2012}}</ref><ref name="post" /> Na awọd Nwanyị Glamour nke afọ na 2011 nke emere n'abalị iri abụọ na ise nke onwa Julaị na Johannesburg, Kyla-Rose Smith so n'ime ụmụ nwanyị asatọ nke ngalaba Glamour nke South Africa sọpụrụ. Glamour kwupụtara Smith na onye otu ya Zolani Mahola dị ka ndị eji aga bụ"The Icons" nke ụmụ nwanyị South Africa na 2011.<ref>{{Cite news|title=Glamour women|author=Groger|first=Jill|url=http://thenewage.co.za/24170-1022-53-Glamour_women|work=The New Age|date=28 July 2011|accessdate=10 August 2011}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20130608203814/http://kolonovo.com/ Ìgwè Egwuregwu Ihe nkiri Kolo Novo] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 09d93et2l7q51rb9xwbg9suc2pnuf5v William Sidney Pittman 0 17455 85608 81497 2022-07-28T09:09:03Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sidney Pittman.jpg|thumb|William Sidney Pittman]]   [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionWilliam Sidney Pittman]] [[Category:Articles with hCards]] '''William Sidney Pittman''' (Eprel 21, 1875 ruo Maachị 14, 1958) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ nke rụrụ ọtụtụ ụlọ ama ama, dị ka Zion Baptist Church na Deanwood Chess House dị nso na mpaghara Deanwood nke Washington, DC.<ref>[http://www.hmdb.org/marker.asp?marker=21681 Designed to Compete: A Self-Reliant People — Greater Deanwood Heritage Trail.]</ref> Ọ bụ ọgọ Booker T. Washington. == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:Twelfth_Street_YMCA_Building,_1816_Twelfth_Street_Northwest_(Washington,_District_of_Columbia).jpg|thumb|Twelfth Street YMCA Building, 1816 Twelfth Avenue Northwest (Washington, District of Columbia)]] A mụrụ Pittman N'Eprel 21, 1875 na Montgomery, Alabama n'aka onye bụbu ohu na-asa ákwà na onye ọcha a ma ama n'obodo ahụ.<ref name="Historic Site">[http://msa.maryland.gov/megafile/msa/stagsere/se1/se5/018000/018800/018833/pdf/msa_se5_18833.pdf "W. Sidney and Portia Washington Pittman House, Prince George's County, Historic Site Summary Sheet: Section 8: Significance.]</ref><ref name="Legacies" /> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Pittman gara ụlọ akwụkwọ Tuskegee Institute, ebe ọ gụsịrị mmemme na ọrụ osisi na eserese ụlọ na 1897.<ref name="Historic Site" /> E nyere ya agụmakwụkwọ ka ọ gaa ụlọ akwụkwọ Drexel Institute na-acha ọcha na Philadelphia, ọ gụsịrị akwụkwọ afọ ise nke ihe owuwu na ihe osise igwe n'ime naanị afọ atọ, gụsịrị akwụkwọ na 1900, mgbe nke ahụ gasịrị ọ laghachiri Tuskegee iji kụzie maka afọ ise sochirinụ.<ref name="Legacies">[http://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth35092/m1/42/ Carolyn Perritt, "The Dissident Voice of William Sidney Pittman", ''Legacies: A History Journal for Dallas and North Central Texas'', Volume 16, Number 01, Spring, 2004.] Portal to Texas History.</ref><ref name="Historic Site" /><ref>[http://www.rootsweb.ancestry.com/~txecm/william_sydney_pittman.htm William Sidney Pittman page at Ancestry.com]</ref><ref name="Legacies" /> Pittmann rụrụ ọtụtụ ụlọ maka Tuskegee Institute, gụnyere Collis P. Huntington Memorial Building (1900 ruo 05). Mgbe ahụ, ọ kwagara Washington, DC, wee mepụta ọrụ owuwu nke ya na-aga nke ọma, na-enweta ọtụtụ ọrụ dị mkpa.<ref name="Legacies">[http://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth35092/m1/42/ Carolyn Perritt, "The Dissident Voice of William Sidney Pittman", ''Legacies: A History Journal for Dallas and North Central Texas'', Volume 16, Number 01, Spring, 2004.] Portal to Texas History.</ref> Ọ mepụtara mmepe ụlọ Fairmount Heights maka ndị isi ojii na mpụga Maryland. N'afọ 1907, ọ lụrụ Portia Washington, nwa nwanyị nke Booker T. Washington, ụlọ ezinụlọ nke Pittman rụrụ na Fairmount Heights bụ ihe ịrịba ama ama. Pittman meriri ọrụ gọọmentị etiti maka Negro Building na Tercentennial Exposition na Jamestown, Virginia na 1907.<ref name="HTO">{{Cite web|url=http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/fpi32|author=Fly|first=Everett L. Fly|title=Pittman, William Sidney|publisher=Texas State Historical Association|accessdate=August 3, 2018|date=June 15, 2010}}</ref> O chepụtara ọbá akwụkwọ Colored Carnegie nke Houston, nke e wuru na 1913 dị ka naanị ọbá akwụkwọ dị maka ndị Afrịka Amerịka nke obodo ahụ.<ref name="malone97">{{Cite journal|author=Malone, Cheryl Knott|journal=Libraries & Culture|volume=34|issue=2|year=1999|title=Autonomy and Accommodation: Houston's Colored Carnegie Library, 1907–1922}}</ref> Pittman kwagara Texas na 1913 iji gbanahụ mmetụta nke nna nna ya a ma ama. Ozugbo ọ nọ na Texas, Pittman wuru ụlọ nsọ Pythian (1915 ruo 16), na St. James African Methodist Episcopal Church (1920) na Dallas, Allen Chapel A.M.E. Church na Fort Worth (1914); Joshua Chapel A,M.E Church na (Waxahachie 1917) na Wesley Chapel A., M.E. na Houston (1926).<ref>Robert Wilonsky, [http://www.dallasobserver.com/2007-12-20/news/knight-s-tale/full Knights' Tale: Another historic emblem of black Dallas stands on the brink], ''Dallas Observer'', 2007-12-20.</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.fortwortharchitecture.com/allen.htm|title=Allen Chapel A.M.E. Church - Architecture in Fort Worth}}</ref><ref name="HTO">{{Cite web|url=http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/fpi32|author=Fly|first=Everett L. Fly|title=Pittman, William Sidney|publisher=Texas State Historical Association|accessdate=August 3, 2018|date=June 15, 2010}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFFly2010">Fly, Everett L. Fly (June 15, 2010). [http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/fpi32 "Pittman, William Sidney"]. Handbook of Texas Online. Texas State Historical Association<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 3,</span> 2018</span>.</cite></ref> N'afọ 1928, mgbe ha zụlitere ụmụ atọ, Pittman na nwunye ya (Portia Washington Pittman), nwa nwanyị nke onye isi ojii a ma ama Booker T Washington, kewara. Ọ laghachiri ịkụzi na Tuskegee. Ọ hapụrụ ọrụ nke ihe owuwu, na-arụ ọrụ dị ka ọkwá nkà. N'ime ihe ka ukwuu n'ime afọ iri abụọ sochirinụ, o bipụtara akwụkwọ akụkọ kwa izu nke nwere echiche na esemokwu nke akpọrọ The Brotherhood Eyes, olu na-emegide n'etiti ndị Afrịka na Amerịka nke bụ ihe ọzọ maka akwụkwọ akụkọ ndị dị ka ''Dallas Weekly'' ma ọ bụ ''Dallas Express''.<ref name="Legacies">[http://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth35092/m1/42/ Carolyn Perritt, "The Dissident Voice of William Sidney Pittman", ''Legacies: A History Journal for Dallas and North Central Texas'', Volume 16, Number 01, Spring, 2004.] Portal to Texas History.</ref> N'akwụkwọ akụkọ ahụ, ọ wakporo ihe ọ hụrụ dị ka ọdịda n'etiti ndị nkwusa obodo na ndị isi ojii ndị ọzọ, na-enweta onwe ya ọtụtụ ndị iro. Pittman nwụrụ na Maachị 14, 1958 na Dallas, ebe e liri ya na Glen Oaks Cemetery.<ref name="Legacies">[http://texashistory.unt.edu/ark:/67531/metapth35092/m1/42/ Carolyn Perritt, "The Dissident Voice of William Sidney Pittman", ''Legacies: A History Journal for Dallas and North Central Texas'', Volume 16, Number 01, Spring, 2004.] Portal to Texas History.</ref> == Ụlọ ihe ngosi nka == <gallery> Usòrò:Allen Chapel AME Church.jpg|Allen Chapel AME Church, Fort Worth Usòrò:Kn pyth dallas2.png|Knights of Pythias Temple, Elm Street, Dallas, Texas Usòrò:Wesley AME portico.jpg|Portico nke Wesley Chapel AME Church na Houston </gallery> == Edensibia == {{Reflist|2}} psp91n41gmc41thb4l74tvtrujj6gbp Salah Jahin 0 17456 85588 81498 2022-07-28T07:55:59Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:صلاح جاهين.jpg|thumb|Salah Jahin]]   '''Muhammad Salah Eldin Bahgat Ahmad Helmy''' (محمد صلاح الدين بهجت أحمد حلمي, IPA: siaoɑˈlɑːħ el-, edˈdiːn ˈbæhɡæt 'ʔαmad ˈħelmi]), nke a maara dị ka "'''Salah Jaheen'''" ma ọ bụ "Salah Jahin" (Arabic: صلاح جاهين, IPA; Disemba 25, 1930 - 21 Eprel 1986) bụ onye na-ede uri, onye edemede, onye edemedd. == Ndụ na ọrụ == A mụrụ Jaheen na mpaghara Shobra, Cairo na 1930 n'ezinụlọ nọ n'ọkwá dị n'etiti. Ọ gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum Cairo . N'afọ 1955, ọ malitere ịrụ ọrụ maka magazin Egypt kwa izu nke a kpọrọ "Rose al-Yousef" dị ka onye na-ese ihe nkiri. Otu afọ mgbe e mesịrị, ọ kwagara na magazin ọhụrụ "Sabah el-Khair" nke ọ ghọrọ onye isi nchịkọta akụkọ, mgbe ahụ ọ sonyeere Al-Ahram. Ya na Fuad Haddad, Jaheen nwere nnukwu ọrụ na mmepe nke uri mkparịta ụka ndị Ijipt. N'ezie, okwu ahụ bụ "shi'r al-ammiya" ma ọ bụ "abụ uri Arabic" bụ naanị n'afọ 1961 ka otu ìgwè ndị na-eto eto na-ede uri gụnyere Salah Jahin, Abd Al-Rahman Abnudi, Fuad Qaud na Sayyid Higab chepụtara onwe ha "Jama't Ibn Arus".<ref name="2masters">{{Cite journal|author=Radwan|first=Noha|title=Two Masters of Egyptian Ammiyya Poetry|journal=Journal of Arabic Literature|volume=35|pages=221–243|date=2004-08-01|issue=2|url=http://opensample.info/two-masters-of-egyptian-ammiyya-poetry}}</ref> Tupu nke ahụ, a na-ewere uri n'asụsụ Arabic nke ndị Ijipt dị ka akụkọ ọdịnala na nka dị ala nke ndị na-amaghị akwụkwọ mepụtara, ebe okwu "Shi'r" (Arabic maka uri) bụ naanị uri e dere na Modern Standard Arabic (nke a maara dị ka "Fuṣḥā", ''nke'' pụtara ihe kachasị mma).<ref name="2masters" /> O dere ọtụtụ ihe nkiri maka ihe nkiri ụmụ bebi. A makwaara ya maka abụ mba ya na nke ịhụ mba n'anya nke gosipụtara oge mgbanwe nke ọrụ Gamal Abdel Nasser, ọtụtụ n'ime ha bụ nke onye egwu Egypt a ma ama bụ [[Abdel Halim Hafez]]. Onye na-ede uri ahụ sitere na mkpali nke 1952 Revolution ma bụrụ onye a maara mgbe ụfọdụ dị ka onye na-ede abụ nke mgbanwe ahụ.<ref name="Armbrust1996">{{Cite book|author=Armbrust|first=Walter|title=Mass Culture and Modernism in Egypt|url=https://books.google.com/books?id=IfDAM1XmTVIC&pg=PA60|accessdate=18 July 2016|year=1996|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0-521-48492-3}}</ref> Otú ọ dị, mgbe e meriri Ijipt n'agha 1967 na ọnwụ Gamal Abdel Nasser na 1970 ọ tara ahụhụ site na nnukwu ịda mbà n'obi. N'otu ajụjụ ọnụ, o kwuru na site na ọnwụ Nasser na 1970 na mgbanwe mberede na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọ na-eche na ọ na-adịwanye ka Hamlet, na Sadat na-egosipụta onye aghụghọ Claudius.<ref name="ahramw">{{Cite web|url=http://weekly.ahram.org.eg/2000/479/cu4.htm|title=April memories, April tunes|publisher=[[Al-Ahram Weekly]]|date=2000-04-27|accessdate=2016-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060313204434/http://weekly.ahram.org.eg/2000/479/cu4.htm|archivedate=2006-03-13}}</ref> Na mgbakwunye na uri ndọrọ ndọrọ ọchịchị, uri Jahin na-enwekarị isiokwu metaphysical na nke [[Ákọ na Uche|nkà ihe ọmụma]], na-ajụ ebumnuche nke ndụ mmadụ, ọdịdị nke ezi ihe na ihe ọjọọ, uche mmadụ na nke Chineke na njedebe nke ịchụso nnwere onwe na obi ụtọ.<ref name="2masters">{{Cite journal|author=Radwan|first=Noha|title=Two Masters of Egyptian Ammiyya Poetry|journal=Journal of Arabic Literature|volume=35|pages=221–243|date=2004-08-01|issue=2|url=http://opensample.info/two-masters-of-egyptian-ammiyya-poetry}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRadwan2004">Radwan, Noha (2004-08-01). [http://opensample.info/two-masters-of-egyptian-ammiyya-poetry "Two Masters of Egyptian Ammiyya Poetry"]. ''Journal of Arabic Literature''. '''35''' (2): 221–243.</cite></ref> N'afọ 1965, e nyere Jaheen Egyptian Order of Science and Arts of the First Class. Ọ nwụrụ na 1986 mgbe ọ dị afọ iri ise na ise. == Ọrụ == === Dị ka onye na-ede uri === ==== Ruba'iyat (Quatrains) ==== N'afọ 1963, Jaheen dere quatrains ma ọ bụ rubaiyat ya ebe o kwupụtara nkwenkwe ya, mmetụta na echiche ya banyere ndụ, ịdị adị, ezi ihe na ihe ọjọọ. Amaokwu ọ bụla ji otu okwu na-emegide onwe ya "Agabi" ma ọ bụ "otú ihe dị ịtụnanya si dị!" mechie.. A na-arụ ụka mgbe ụfọdụ na Quatrains dị ka ihe kachasị ewu ewu na-ede uri n'Ijipt n'ime afọ iri ise gara aga.<ref name="ahramw">{{Cite web|url=http://weekly.ahram.org.eg/2000/479/cu4.htm|title=April memories, April tunes|publisher=[[Al-Ahram Weekly]]|date=2000-04-27|accessdate=2016-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20060313204434/http://weekly.ahram.org.eg/2000/479/cu4.htm|archivedate=2006-03-13}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20060313204434/http://weekly.ahram.org.eg/2000/479/cu4.htm "April memories, April tunes"]. [[Al-Ahram Weekly]]. 2000-04-27. Archived from the original on 2006-03-13<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-07-18</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: bot: original URL status unknown ([[:Category:CS1 maint: bot: ọnọdụ URL mbụ amaghị|link]])</span> [[Category:CS1 maint: bot: original URL status unknown]]</ref> ==== N'aha Ijipt ==== N'afọ 1971, Jaheen dere "Ala Esm Masr" ma ọ bụ "N'aha Ijipt", abụ na-akọ akụkọ ihe mere eme nke Ijipt, site n'oge ndị Fero ruo ugbu a. Amaokwu ọ bụla ji otu okwu ahụ "Ala esm Masr" ma ọ bụ "N'aha Ijipt" mechie mana oge ọ bụla nwere nkọwa ọhụrụ. N'abụ a, Jaheen kwupụtara ịhụnanya ya maka mba ya ugboro ugboro. N'otu amaokwu, o kwuru, sị: : "Akụkọ ihe mere eme nwere ike ikwu ihe ọ chọrọ n'aha Ijipt : Ijipt, nye m, bụ ihe kachasị amasị na nke kachasị mma. : Ahụrụ m ya n'anya mgbe ọ bụ onye nwe ụwa, ọwụwa anyanwụ na ọdịda anyanwụ. : Ahụrụ m ya n'anya mgbe ọ dara, merụrụ ahụ n'agha. : Ahụrụ m ya n'anya nke ukwuu, n'ụzọ dị nro na n'ụzọ obi umeala. : M kpọrọ ya asị ma jiri agụụ nke onye hụrụ n'anya bụrụ ya ọnụ. : Ahapụ m ya ma gbalaga n'otu ụzọ, ọ nọkwa n'ụzọ ọzọ. : Ọ tụgharịrị ịchọta m n'akụkụ ya na ọdachi. : Akwara m na-eji otu puku egwu na ụda na-akụ. : N'aha Ijipt. " ==== Ndị ọzọ ==== Akwụkwọ ndị ọzọ o dere n'abụ uri gụnyere: * An al-qamar wa al-teen (1961). * Qasaqis Waraq, (1966). * Dawawin Salah Jahin, (1977). * Angham Siptambirriyah, (1984). === Dị ka onye na-ese ihe nkiri === === Ndị ọzọ === Jaheen dere okwu nke ọtụtụ abụ, ọtụtụ n'ime ha bụ abụ ịhụ mba n'anya nke [[Abdel Halim Hafez]] kụrụ. Abụ ya gụnyere: "Soura" ma ọ bụ foto, "ehna elsha'b" ma ọ bụ "anyị bụ ndị mmadụ", "Khaly elselah sahy" ma ọ dị "oh weapon, be ready", "Ya ahlan belma'arek" ma ọ bụrụ Welcome battles" na "El-mas'oulia" ma ọ ke "Responsibility". O dere maka ihe nkiri ụmụ bebi, gụnyere ihe nkiri a ma ama "El-leila el-kebira" ma ọ bụ The Grand Night. Jaheen rụkwara ọrụ dị ka onye na-emepụta ihe nkiri, onye na-ede ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri. Ihe nkiri ya gụnyere: "Awdat al ibn al dal" ma ọ bụ The return of the prodigal son ; nke Youssef Chahine duziri, "El less wal kilab" (dabere na akwụkwọ akụkọ The Thief and the Dogs nke Naguib Mahfouz), "Shafika we Metwali" ma ọ bụrụ "Shafika na Metwali", "Khally ballak men Zouzou" ("Watch Out for Zouzou") na "Amira Hoby Ana" ma ọ dị ka Amira My Sweetheart. N'ime abụọ ikpeazụ, onye Egypt a ma ama na-eme ihe nkiri Suad Husni bụrụ ụfọdụ n'ime egwu ya kachasị mma: "Ya wad ya te'eel", "Khally ballak men Zouzou" ma ọ bụ "Were Zouzou", "El-hayah ba'a lonha bamby" ma ọ bụrụ "Life has turned pink" na "El-donia rabe'" ma ọ bụ" oge opupu ihe ubi. O dekwara edemede na okwu maka "Riddles" - usoro telivishọn nwere ihe mgbagwoju anya na ihe omume ọ bụla gosipụtara n'oge ọnwa Ramadan na telivishons ndị Ijipt na Arab- maka ọtụtụ afọ na-esote na maka usoro telivisọn "Howa wa heya" ma ọ bụ "Ya na She" nke [[Ahmed Zaki (actor)|Ahmad Zaki]] na Suad Husni gosipụtara. 2010, Onye na-agụ egwú Ijipt Tony Kaldas dere abụ site na okwu ya wee bụrụ ya n'ụdị ọhụrụ dị iche, n'ụzọ ọdịnala ya na Piano. == Ihe Nketa == A Google Doodle na 25 Disemba 2013 mere ncheta ọmụmụ nke ịrị asatọ na atọ nke Jahin.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/salah-jahins-83rd-birthday|title=Salah Jahin's 83rd Birthday|work=Google|date=25 December 2013}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} === Ebensidee n'ụjụ === * {{Cite web|url=http://www.sis.gov.eg/En/Arts&Culture/Literature/Poetry/ProminentPoets/070902020000000007.htm|title=Salah Jaheen|work=Egypt State Information Service|accessdate=2016-07-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081120102940/http://www.sis.gov.eg/En/Arts%26Culture/Literature/Poetry/ProminentPoets/070902020000000007.htm|archivedate=2008-11-20}} * [http://www.arabworldbooks.com/authors/salah_jahin.htm Salah Jahin si n'ụdị arabworldbooks] == Njikọ mpụga == * A[https://web.archive.org/web/20100501004130/http://www.bel3arabi.com/sha3er.php?id=2 Salah Jahin] * {{Cite news|url=http://weekly.ahram.org.eg/2001/531/cu1.htm|title=Salah Jahin: Balzac holding Rodin's chisel|date=2001-04-26|publisher=[[Al-Ahram Weekly]]|accessdate=2016-07-18}} * Salah Jaheen at IMDb * [http://www.dotmsr.com/details/%D9%83%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D9%83%D8%A7%D8%AA%D9%8A%D8%B1-%D8%B5%D9%84%D8%A7%D8%AD-%D8%AC%D8%A7%D9%87%D9%8A%D9%86-%D8%A8%D9%84%D9%88%D8%B1%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%AC%D8%AA%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D8%AD%D8%B1%D9%8A%D8%A9 Ihe osise Salah Jahin] * Sịga Asha, trans. site na Salma Harland, Arablit Quarterly (29 Disemba 2021) 8lvzlwj71v4xougl2wlbwfxxttq89b9 Hilyard Robinson 0 17498 85611 81547 2022-07-28T11:00:02Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Hilyard Robinson.jpg|thumb|Hilyard Robinson]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Hilyard Robinson''' (1899 Julaị 2, 1986) bụ onye ama ama n'Afrịka na Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na injinia.<ref>[http://encyclopedia.jrank.org/articles/pages/4443/Robinson-Hilyard-1899-1986.html "Robinson, Hilyard(1899–1986) - Architect, Chronology"], jrank.org.</ref> == Akụkọ ndụ == A mụrụ Hilyard Robinson na Washington, D.C., ebe nne ya bụ onye na-akwa akwa na nna nna ya nwere azụmahịa na-egbuke akpụkpọ ụkwụ. Robins gụsịrị akwụkwọ na M Street High School wee gụọ akwụkwọ na Pennsylvania Museum na School of Industrial Arts . N'oge Agha Ụwa Mbụ, Robinson jere ozi dị ka onye ọrụ artillery nke US Army ebe ọ nọrọ oge na Paris na Armistice ma hụ ụdị ụlọ ndị dị n'ebe ahụ. Mgbe ọ laghachiri na United States, Robinson gafere na Mahadum Pennsylvania tupu ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadume Columbia na 1924 na nzere na ihe owuwu ma na-arụ ọrụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu na nkuzi na Mahadụ Howard. N'afọ 1931 mgbe ọ lụsịrị Helena Rooks ma mechaa nzere masta na Columbia, Robinsons gara Europe ịmụ ihe na Germany, ebe ụdị Bauhaus metụtara Robinson, yana Scandinavia, France na ebe ndị ọzọ. Robinson kụziri ihe owuwu na Mahadum Howard site na 1920s ruo 1960s, ọ rụkwara ọtụtụ ụlọ ụlọ akwụkwọ. Ngalaba Na-ahụ Maka Ihe Ndị Dị n'Ime Obodo nke United States nyere Robinson iwu ka o wuo Langston Terrace Dwellings nke ọ nwetara ihe a ma ama, Robinson rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ ụlọ na gọọmentị [[Liberia]]. Robinson nwụrụ na 1986 na Howard University Medical Center. Robinson na ndị Amerịka ndị ọzọ na-ewu ụlọ dịka Ralph A. Vaughn na Paul Williams rụkọrọ ọrụ.<ref>Amy DePaul, Historians' Projects To Honor Architect, ''Washington Post'', October 16, 1986</ref><ref>Ethridge, Harrison M. "The Black Architects of Washington, D.C., 1900-Present." Ph.D. diss., The Catholic University of America, 1979.</ref> == Ọrụ ndị a ma ama == * Aberdeen Gardens (Hampton, Virginia) (1934) * Langston Terrace Dwellings (1935-1938) * Parkland Homes at Willow Run Bomber Plant (1943) * Ralph Bunche House (Washington, D.C.) (1941) * Sharpe Field Airport (1941) ** e Field Airport (194 ** * * * * Sha * rpe Field (1941) * Arthur Capper/Carrollsburg (1958) * Multiple Howard University buildings (Cramton Hall, Ira Aldridge Theater, School of Engineering, Home Economics Building (nke bụzi School of Human Ecology), Locke Hall) == Edensibia == {{Reflist}} n2hero28u41rpc16p0ynhr97evp3a60 Vertner Woodson Tandy 0 17504 85606 81575 2022-07-28T09:03:01Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Vertner Woodson Tandy circa 1920.jpg|thumb|Vertner Woodson Tandy]]   [[Category:Articles with hCards]] '''Vertner Woodson Tandy''' (Mee 17, 1885 ruo Nọvemba 7, 1949) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref name="obit">{{Cite news|title=Vertner Woodson Tandy|url=https://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9901E5DB1E3BE23BBC4053DFB7678382659EDE&legacy=true|work=[[New York Times]]|date=November 8, 1949}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere asaa (nke a na-akpọkarị "The Seven Jewels") nke Alpha Phi Alpha fraternity na Mahadum Cornell na 1906. Ọ bụ onye Africa America mbụ debanyere aha na New York State. Tandy jere ozi dị ka onye na-ahụ maka akụ na ụba mbụ nke isi Alpha na onye na-emepụta pin fraternity.<ref>{{Cite book|title=Alpha Phi Alpha: A Legacy of Greatness, The Demands of Transcendence|url=https://books.google.com/books?id=kcKJ7LTWjm8C|publisher=University Press of Kentucky|date=2012-01-01|isbn=978-0813134574|first=Gregory|author=Parks}}</ref> E debanyere òtù ahụ n'okpuru [[wiktionary:auspice|nkwado]] ya. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na Mee 17, 1885, na Lexington, Kentucky.<ref name="obit">{{Cite news|title=Vertner Woodson Tandy|url=https://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9901E5DB1E3BE23BBC4053DFB7678382659EDE&legacy=true|work=[[New York Times]]|date=November 8, 1949}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9901E5DB1E3BE23BBC4053DFB7678382659EDE&legacy=true "Vertner Woodson Tandy"]. ''[[New York Times]]''. November 8, 1949.</cite></ref> Nne na nna ya bụ Henry A. Tandy na Emma Brice Tandy. Henry Tandy bụ onye ọchụnta ego na-aga nke ọma na onye na-ewu ụlọ. A mụrụ ya dị ka ohu, na 1893 o guzobere ụlọ ọrụ Tandy & Byrd na Lexington. N'etiti ọrụ ndị a ma ama nke ụlọ ọrụ ahụ bụ Lexington Opera House na Fayette County Courthouse, ugbu a ebe Lexington Visitor Center.<ref>{{Cite web|title=Tandy, Henry A. · Notable Kentucky African Americans Database|url=https://nkaa.uky.edu/nkaa/items/show/68|accessdate=2021-02-28|work=nkaa.uky.edu}}</ref> N'afọ 1904, Tandy gara ụlọ akwụkwọ Tuskegee Institute na-amụ ihe osise ụlọ.<ref>{{Cite book|title=Robert R. Taylor and Tuskegee: An African American Architect Designs for Booker T. Washington|url=https://books.google.com/books?id=XGYKEFz8Cd0C|publisher=NewSouth Books|date=2012-01-01|isbn=9781588382481|first=Ellen|author=Weiss}}</ref> N'afọ 1905, ọ gafere na Mahadum Cornell, nke ọ gụsịrị akwụkwọ na 1907 na nzere na ihe owuwu.<ref>{{Cite book|title=From Craft to Profession: The Practice of Architecture in Nineteenth-century America|url=https://books.google.com/books?id=CT3a0_l6VD0C|publisher=University of California Press|date=1999-07-20|isbn=9780520921405|first=Mary N.|author=Woods}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere, ndị a na-akpọ "Anya asaa," nke Alpha Phi Alpha Society nke mbụ Afrịka-Amerịka fraternity na 1906.<ref name=":0">{{Cite web|author=Okocha|first=Victor|date=2007-03-15|title=Vertner Woodson Tandy (1885-1949) •|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/tandy-vertner-woodson-1885-1949/|accessdate=2021-03-31|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Pioneering Architects: Vertner Woodson Tandy - AIA|url=https://www.aia.org/articles/6409616-pioneering-architects-vertner-woodson-tand|accessdate=2022-06-20|work=www.aia.org}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ha gụsịrị akwụkwọ, [[Tandy & Foster|Tandy]] na [[George Washington Foster]] malitere ụlọ ọrụ nke ha, Tandy & Foster, nwere ọfịs na Broadway na New York City.<ref name=":1">{{Cite web|title=Pioneering Architects: Vertner Woodson Tandy - AIA|url=https://www.aia.org/articles/6409616-pioneering-architects-vertner-woodson-tand|accessdate=2022-06-20|work=www.aia.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.aia.org/articles/6409616-pioneering-architects-vertner-woodson-tand "Pioneering Architects: Vertner Woodson Tandy - AIA"]. ''www.aia.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-20</span></span>.</cite></ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Okocha|first=Victor|date=2007-03-15|title=Vertner Woodson Tandy (1885-1949) •|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/tandy-vertner-woodson-1885-1949/|accessdate=2021-03-31|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkocha2007">Okocha, Victor (2007-03-15). [https://www.blackpast.org/african-american-history/tandy-vertner-woodson-1885-1949/ "Vertner Woodson Tandy (1885-1949) •"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-03-31</span></span>.</cite></ref> Tandy ghọrọ onye isi ojii mbụ debanyere aha na [[Nú Yọk|steeti New York]].<ref name=":0" /> Ọrụ a ma ama nke Tandy nwere ike ịbụ Villa Lewaro, nnukwu ụlọ $250,000 maka nwa nwanyị nke Harlem millionairess Madam C. J. Walker, na Irvington na Hudson, New York.<ref>{{Cite book|url=https://archive.org/details/harlemrenaissanc0000unse_f3u5|title=Harlem Renaissance : art of Black America|date=1987|publisher=The Studio Museum in Harlem|others=Driskell, David C., Lewis, David Levering, 1936-, Willis, Deborah, 1948-, Studio Museum in Harlem.|isbn=0810910993|location=New York|oclc=13945412}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Pioneering Architects: Vertner Woodson Tandy - AIA|url=https://www.aia.org/articles/6409616-pioneering-architects-vertner-woodson-tand|accessdate=2022-06-20|work=www.aia.org}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.aia.org/articles/6409616-pioneering-architects-vertner-woodson-tand "Pioneering Architects: Vertner Woodson Tandy - AIA"]. ''www.aia.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-20</span></span>.</cite></ref> E wuchara nnukwu ụlọ ahụ n'ụdị Italianate na 1918 wee bụrụ ihe dị mkpa na Harlem Renaissance tupu ọnwụ Walker.<ref name=":1" /> N'etiti ọrụ ya ndị ọzọ dị ugbu a bụ Ivey Delph Apartments, na St. Philip's Episcopal Church na 204 West 134th Street na Harlem, site na ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ ya nke Tandy & Foster. Ivey Delph Apartments, nke e mere na 1948, edepụtara na National Register of Historic Places na 2005. Tandy nwekwara ọdịiche nke ịbụ onye Afrịka Amerịka mbụ gafere ule ndị agha ma bụrụ onye isi ala na 15th Infantry nke New York State National Guard.<ref name=":0">{{Cite web|author=Okocha|first=Victor|date=2007-03-15|title=Vertner Woodson Tandy (1885-1949) •|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/tandy-vertner-woodson-1885-1949/|accessdate=2021-03-31|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOkocha2007">Okocha, Victor (2007-03-15). [https://www.blackpast.org/african-american-history/tandy-vertner-woodson-1885-1949/ "Vertner Woodson Tandy (1885-1949) •"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-03-31</span></span>.</cite></ref> == Ọnwụ == Vertner W. Tandy nwụrụ na oyi bara ya n'ahụ na Nọvemba 7, 1949, mgbe ọ dị afọ iri isii, na Manhattan, New York City.<ref name="obit">{{Cite news|title=Vertner Woodson Tandy|url=https://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9901E5DB1E3BE23BBC4053DFB7678382659EDE&legacy=true|work=[[New York Times]]|date=November 8, 1949}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://query.nytimes.com/gst/abstract.html?res=9901E5DB1E3BE23BBC4053DFB7678382659EDE&legacy=true "Vertner Woodson Tandy"]. ''[[New York Times]]''. November 8, 1949.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} r5ugkxz8plmo5bwqgk1lxq1sk2reszs Robert Robinson Taylor 0 17505 85604 81577 2022-07-28T08:58:11Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Robert Robinson Taylor.jpg|thumb|Robert Robinson Taylor]]   [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|box_widthRobert Robinson Taylor]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionRobert Robinson Taylor]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryRobert Robinson Taylor]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceRobert Robinson Taylor]] [[Category:Articles with hCards]] '''Robert Robinson Taylor''' (Jụn 8, 1868 ruo Disemba 13, 1942) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye nkuzi. Taylor bụ nwa akwụkwọ Afrịka-Amerịka mbụ debanyere aha na Massachusetts Institute of Technology (MIT), na onye mbụ Afrịka-Amerịka architect mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1892.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref> Ọ bụ onye mbụ na onye nwere mmetụta na ngalaba Tuskegee Institute. A mụrụ ya na Wilmington, North Carolina, Taylor nọgidere na-arụ ọrụ n'ihe owuwu na South America ruo ihe karịrị afọ iri anọ. Ọ rụrụ ọtụtụ n'ime ụlọ mbụ nke Tuskegee Institute, na ọtụtụ kọleji na mahadum ndị ọzọ na-eme ihe nkiri. Dị ka onye nke abụọ na Booker T. Washington, onye guzobere Tuskegee Institute, Taylor nyere aka na atụmatụ ụlọ akwụkwọ na ịmepụta usoro agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ ahụ. == Oge ọ malitere == A mụrụ Robert Robinson Taylor na Jụn 8, 1868, na Wilmington, North Carolina.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}</ref> Nna ya, Henry Taylor, rụrụ ọrụ dị ka ọkwá nkà na onye ọchụnta ego, a mụrụ ya n'ohu mana nna ya na onye nwe ya bụ Angus Taylor tọhapụrụ ya na 1847. Nne ya, Emily Still, bụ nwa nwanyị nke ndị nweere onwe ha ọbụna tupu Agha Obodo.<ref name="encyclopedia" /> Ọ hapụrụ ụlọ ya gaa MIT na 1888, ebe ọ gụrụ ihe owuwu.<ref name="encyclopedia" /> Na Jụn 1890 na ọzọ na Septemba 1891, a tụrụ aro ka ọ bụrụ Loring Scholarship, nke o nwere afọ agụmakwụkwọ abụọ n'usoro: 1890 ruo 1891 na 1892 ruo 1893.<ref>{{Cite book|author=Weiss|first=Ellen|url=https://books.google.com/books?id=XGYKEFz8Cd0C&pg=PA12|title=Robert R. Taylor and Tuskegee: An African American Architect Designs for Booker T. Washington|date=2012|publisher=NewSouth Books|isbn=978-1-58838-248-1|pages=11|language=en}}</ref> N'oge ọ na-agụ akwụkwọ na MIT, ya na Booker T. Washington kwurịtara okwu n'onwe ya ihe karịrị otu oge.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ihe Washington bu n'uche bụ maka Taylor iji mepụta usoro mmepụta ihe na Tuskegee na ịhazi ma duzie iwu ụlọ ọhụrụ maka ogige ahụ.<ref name="mitlibrary" /> Na nzukọ ngalaba MIT na Mee 26, 1892, Taylor bụ otu n'ime ụmụ akwụkwọ iri na abụọ na Course IV, usoro ihe owuwu, nke a tụrụ aro maka nzere.<ref name="mitlibrary" /> Klas nke 1892 bụ nke kachasị ukwuu na ndekọ kemgbe ntọala MIT.<ref name="mitlibrary" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Taylor agaghị Tuskegee ozugbo. O mechara nabata onyinye Tuskegee n'oge mgbụsị akwụkwọ ma ọ bụ oge oyi nke 1892.<ref name="mitlibrary" /> == Ọrụ == Ihe owuwu mbụ Taylor rụrụ na Mahadum Tuskegee bụ Ụlọ Nzukọ Sayensị (Thrasher Hall) nke e wuchara na 1893.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọ bụ ụmụ akwụkwọ wuru Ụlọ Nzukọ Sayensị ọhụrụ ahụ kpamkpam, na-eji brik ndị ụmụ akwụkwọ mere n'okpuru nlekọta Taylor.<ref name="mitlibrary" /> Ọrụ ahụ gosipụtara nkà ihe ọmụma Washington nke ịkụnye ụmụ akwụkwọ Tuskegee, ụmụ nke ndị Afrịka bụbu ndị ohu, uru na ùgwù nke ọrụ aka ma nye ụwa ihe atụ nke ikike nke ndị Afrịkan Amerịka na azụmaahịa ụlọ, ọ gosikwara ikike ka ukwuu nke usoro ọzụzụ aka na-emepe na Tuskegee.<ref name="mitlibrary" /> Ọtụtụ ụlọ ndị ọzọ sochiri, gụnyere Tuskegee Chapel mbụ, nke e wuru n'etiti 1895 na 1898.<ref name="encyclopedia" /><ref name="mitlibrary" /> Mgbe Chapel bịara The Oaks, nke e wuru na 1899, ụlọ onye isi oche nke Mahadum Tuskegee.<ref name="encyclopedia" /><ref name="mitlibrary" /> Site na 1899 ruo 1902, ọ laghachiri Cleveland, Ohio, ịrụ ọrụ n'onwe ya na maka ụlọ ọrụ Charles W. Hopkinson.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe ọ laghachiri Tuskegee site na Cleveland na 1902, ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye nduzi nke "ụlọ ọrụ igwe" ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'etiti afọ 1930.<ref name="mitlibrary" /> Iji mepụta usoro mmụta dị mma na Tuskegee, ma Washington na Taylor si na MIT nweta ihe nlereanya.<ref name="mitlibrary" /> E gosipụtara mmasị Taylor nwere maka MIT dị ka ihe nlereanya maka mmepe Tuskegee n'okwu o kwuru na MIT na 1911.<ref name="mitlibrary" /> Taylor depụtara ihe atụ na 1911 US Congress na akwụkwọ iji gosipụta ụdị echiche siri ike, ụzọ, na usoro nke Tuskegee nabatara site na MIT ma jiri ya mee ihe n'ụzọ gara nke ọma n'ime ihe gbasara ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ojii.<ref name="mitlibrary" /> Taylor rụkwara ụlọ ndị na-adịghị na Tuskegee. Ndị a gụnyere ọbá akwụkwọ Carnegie na Wiley College na Marshall, Texas, na Livingstone College na Salisbury, North Carolina. Ya na onye mmekọ ya mechara, onye isi ojii Louis H. Persley, rụrụ nnukwu ụlọ na Mahadum Selma na Selma, Alabama, na Ụlọ Nsọ Masonic Colored, nke bụkwa ụlọ ọrụ na ebe ntụrụndụ, na Birmingham, Alabama.<ref name="auto">{{Cite web|url=http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942|title=African American Prince Hall Masons in Alabama|work=Encyclopedia of Alabama}}</ref><ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref>{{Cite book|author=Weiss|first=Ellen|authorlink=Ellen Weiss|title=Robert R. Taylor and Tuskegee: An African American Architect Designs for Booker T. Washington|url=http://www.newsouthbooks.com/bkpgs/detailtitle.php?isbn_solid=1588382486|year=2011|publisher=NewSouth Books|location=Montgomery|isbn=978-1-58838-248-1|pages=114–115, 141–144}}</ref> Ọ rụrụ ọrụ ruo oge ụfọdụ dị ka osote onyeisi nke Tuskegee, malite na 1925.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 1929, n'okpuru nkwado nke Phelps-Stokes Fund, gọọmentị Liberia, na Firestone Rubber, ọ gara Kakata, [[Liberia]] iji setịpụ atụmatụ ụlọ ma chepụta mmemme na ọzụzụ ụlọ ọrụ maka Booker Washington Institute "the Tuskegee Africa".<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref><ref name="mitlibrary" /> Robert Taylor jere ozi na Mississippi Valley Flood Relief Commission, nke Onye isi ala Herbert Hoover họpụtara, ọ bụkwa onyeisi oche nke Tuskegee chapter nke American Red Cross.<ref name="mitlibrary" /> Mgbe ọ lara ezumike nká na obodo ya Wilmington, North Carolina, na 1935, gọvanọ nke North Carolina họpụtara Taylor ka ọ bụrụ onye nlekọta nke ihe bụzi Mahadum Fayetteville State.<ref name="mitlibrary">{{Cite web|author=Williams|first=Clarence G.|date=13 January 1998|title=From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942|url=http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archiveurl=https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html|archivedate=July 2, 2019|accessdate=July 12, 2020|work=|publisher=Massachusetts Institute of Technology}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilliams1998">Williams, Clarence G. (13 January 1998). [https://wayback.archive-it.org/7963/20190702041158/https://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html "From 'Tech' to Tuskegee: The Life of Robert Robinson Taylor, 1868-1942"]. Massachusetts Institute of Technology. Archived from [http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html the original] on July 2, 2019<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">July 12,</span> 2020</span>.</cite></ref> Ọzọkwa, na 1942, ihe na-erughị afọ iri mgbe ọ lara ezumike nká na Tuskegee, o degaara odeakwụkwọ nke klas MIT ya akwụkwọ na-egosi na a tọhapụrụ ya na ọgwụgwọ maka ọrịa a na-akọwaghị akọwa na Mayo Clinic na Rochester, Minnesota.<ref name="mitlibrary" /> "N'ihi ezi omume Providence na ndị dọkịta nwere nkà," ka o kwuru, "M ka mma ugbu a".<ref name="mitlibrary" /> == Ndụ onwe onye == N'afọ 1898, ọ lụrụ Beatrice Rochon Taylor.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref> Ha nwere ụmụ anọ, otu n'ime ha, Robert Rochon Taylor, ghọrọ onye a ma ama na-akwado ụlọ na Chicago.<ref name="encyclopedia" /> Nwanne Beatrice nke obere bụ onye nkuzi na onye na-ahụ maka ọgwụ Etnah Rochon Boutte.<ref>[https://www.newspapers.com/clip/28763605/etnah_rochon_boutte_1924/ "Mrs. Kate Rochon Dead"] ''The New York Age'' (April 12, 1924): 2. via [[Newspapers.com]]</ref> Mgbe Beatrice nwụsịrị na 1906, Robert lụrụ Nellie Chestnutt ọzọ na 1912; ha nwere otu nwa.<ref name="encyclopedia" /><ref>{{Cite web|title=Robert R. Taylor: First Black Student at MIT|url=https://www.blackhistory.mit.edu/story/robert-r-taylor|work=MIT Black History|publisher=[[Massachusetts Institute of Technology]]|accessdate=27 December 2021|language=en}}</ref> == Ọnwụ == Ọ nwụrụ na Disemba 13, 1942, mgbe ọ na-aga ozi na Tuskegee Chapel, ụlọ ọ weere dị ka ihe kachasị mma ọ rụzuru dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref>[http://libraries.mit.edu/archives/mithistory/blacks-at-mit/taylor.html Robert Robinson Taylor: Institute Archives &#x26; Special Collections.] MIT Institute Archives & Special Collections</ref> E liri ya na Pine Forest Cemetery na Wilmington, North Carolina.<ref name="encyclopedia">[[Ellen Weiss (academic)|Ellen Weiss]], [http://www.encyclopediaofalabama.org/face/Article.jsp?id=h-3252 Robert Robinson Taylor], [[Encyclopedia of Alabama]]</ref> == Ihe Nketa == A na-akpọ Taylor School of Architecture and Construction Science na Mahadum Tuskegee aha Taylor. A na-akpọ ọrụ ụlọ ahụ na Chicago, Robert Taylor Homes, aha nwa ya nwoke, Robert Rochon Taylor, onye isi obodo na onye bụbu onyeisi oche nke Chicago Housing Authority. US Postal Service nwere stampụ post nke nwere onyinyo ya. Nwa nwa ya nwanyị, Valerie Jarrett, bụ onye ndụmọdụ ukwu nke onye isi ala Barack Obama. * Huntington Hall (1900) * Emery dormitories 4 ụlọ (1900) * Dorothy Hall (1901) Ụlọ Akwụkwọ Tuskegee * Ụlọ Ọrụ Azụmaahịa Ụmụ nwanyị (1901) * Ọ́bá Akwụkwọ Carnegie (1901) * Ụlọ Ọchịchị (1902), * Rockefeller Hall (1903) * Ụlọ obibi ụmụ nwoke (1904) * Douglass Hall (1904) * Collis P. Huntington Memorial Building ụlọ agụmakwụkwọ * Tantum Hall (1907) * Ụlọ Ọrụ Ugbo Milbank (1909) * Tompkins Hall, ebe iri nri (1910) * White Hall, ụlọ ihi ụra ụmụ nwanyị (1910) * John A. Andrew Memorial Hospital (1913) * Ebe a na-asa ákwà, ugbu a The George Washington Carver Museum (1915) * James Hall (1921) * Ụlọ Nsọ Masonic Prince Hall (1924)<ref name="auto">{{Cite web|url=http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942|title=African American Prince Hall Masons in Alabama|work=Encyclopedia of Alabama}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://encyclopediaofalabama.org/article/h-3942 "African American Prince Hall Masons in Alabama"]. ''Encyclopedia of Alabama''.</cite></ref> * Sage Hall (1927) * Wilcox Trade Buildings, architecture buildings (1928) * Logan Hall, mmega ahụ ochie (1931) * Ụlọ Sayensị Armstrong (1932) * Ọ́bá akwụkwọ Hollis Burke Frissell (1932) == Edensibia == {{Reflist}} * [https://www.blackhistory.mit.edu/story/robert-r-taylor Robert R. Taylor, Nwa akwụkwọ ojii mbụ na MIT (MIT Black History Project)] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 96dmor5iwqodjgehcoiaturnxvm1bw3 Malvin Gray Johnson 0 17523 85598 81598 2022-07-28T08:35:37Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:American painter Malvin Gray Johnson (1896-1934).jpg|thumb|Malvin Gray Johnson]] '''Malvin Gray Johnson''' (ubochí irí abụọ na asatọ n'ọnwa Jenụwarị, 1896 rụo ụbọchị anọ n'ọnwa Ọktoba, 1934) bụ onye America na-ese ihe, amụrụ ma zụlite ya na Greensboro, [[Nort Kárólínạ|North Carolina]]. == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Gray Johnson malitere ise ihe mgbe ọ dị obéré mgbè nwanne ya nwanyị Maggie chọpụtara nkà ya ma nye ya nkụzi ise ihe na ihe osise mgbe ọ bụ nwatakịrị. Nkà mbụ ya méré ka ọ merie n'ọnọdụ mbụ màkà ọrụ nka ya na asọmpi na ngosi ọbọdọ ya kwa afọ.<ref>{{Cite web|title=Malvin Gray Johnson {{!}} Smithsonian American Art Museum|url=https://americanart.si.edu/artist/malvin-gray-johnson-2482|accessdate=2020-11-15|work=americanart.si.edu|language=en-US}}</ref> Ezinụlọ ya mechara kwaga New York City, ebe ọ gụrụ nka na National Academy of Design na ndị omenkà a ma ama dị ka Francis Coates Jones.<ref name=":1">{{Cite book|author=Wintz|first=Cary D.|editor=Wintz|date=2012-12-06|title=Encyclopedia of the Harlem Renaissance|url=http://dx.doi.org/10.4324/9780203319307|doi=10.4324/9780203319307|isbn=9781135455378}}</ref> Agha Ụwa Mbụ kwụsịrị ógè ya n'ụlọ akwụkwọ ebe ọ rụrụ ọrụ na 184th Brigade, 94th Division na France.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Rogers|first=Kenneth G.|date=2004|title=Rescuing Two Harlem Renaissance Artists: Malvin Gray Johnson and Allan Freelon.|journal=International Review of African American Art|volume=19|pages=43–46}}</ref> Ọ ghọrọ ónyé a ma ama n'oge Harlem Renaissance. Ọ bụ "ónyé kachasị nta n'ime ndị na-ese ihe na Harlem Renaissance... ya na ezinụlọ ya kwagara New York mgbè ọ dị obérè... ebe French Impressionism na Cubism nwere mmetụta n'ahụ ya. "<ref>[http://www.tfaoi.com/aa/3aa/3aa41.htm Ogden Museum of Southern Art]</ref> == Ọrụ == Malvin "bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na-agafe agafe na ndị na-eme ihe dị iche iche n'oge ya. O si n'ọtụtụ ebe ejiji mee ihe ma gosipụta mmụta a na-adọ aka ná ntị dị mkpà màkà ọkwa dị elu nke ngosipụta okike... ka ọ matara ọrụ nke ndị Impressionists na ndị Cubists ụdị nka ya gbanwere.<ref>Samella S. Lewis, [https://books.google.com/books?id=wEKXZ0Fo-IUC&pg=PA74&dq=malvin+gray#v=onepage&q=malvin%20gray&f=false ''African American Art and Artists''], University of California Press; 2003, p. 74.</ref> A na-akọwa ya dị ka ónyé na-ese ihe "ónyé ọrụ ya na-egosipụta mgbagwoju anya nke Harlem Renaissance na elu ya" n'agbanyeghị na ya na ndị na-ese egwu ndị ọzọ nke Africa America nọrọ obéré ógè n'oge ya na Harlem.<ref name=":1">{{Cite book|author=Wintz|first=Cary D.|editor=Wintz|date=2012-12-06|title=Encyclopedia of the Harlem Renaissance|url=http://dx.doi.org/10.4324/9780203319307|doi=10.4324/9780203319307|isbn=9781135455378}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWintz2012">Wintz, Cary D. (2012-12-06). Wintz, Cary D; Finkelman, Paul (eds.). [http://dx.doi.org/10.4324/9780203319307 ''Encyclopedia of the Harlem Renaissance'']. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.4324/9780203319307|10.4324/9780203319307]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781135455378|<bdi>9781135455378</bdi>]].</cite></ref><ref>{{Cite book|author=Otfinoski|first=Steven|title=African Americans in the Visual Arts|publisher=Facts on File|year=2011|isbn=9780816078400|location=New York, NY|pages=112–113}}</ref> A na-akpọkarị ọrụ ya Symbolic Abstractionist, ébé ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe n'Afrịka America mbụ na-ese n'ụdị Cubist.<ref>[http://student.britannica.com/comptons/article-9311893/Johnson-Malvin-Gray Student Britannica entry]</ref> Ọ jikọtara ụdị ọgbara ọhụrụ mbụ na isiokwu, isiokwu, na nchegbu ndị Africa America iji mepụta "ezi nka ndị Africa America.<ref name=":1">{{Cite book|author=Wintz|first=Cary D.|editor=Wintz|date=2012-12-06|title=Encyclopedia of the Harlem Renaissance|url=http://dx.doi.org/10.4324/9780203319307|doi=10.4324/9780203319307|isbn=9781135455378}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWintz2012">Wintz, Cary D. (2012-12-06). Wintz, Cary D; Finkelman, Paul (eds.). [http://dx.doi.org/10.4324/9780203319307 ''Encyclopedia of the Harlem Renaissance'']. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.4324/9780203319307|10.4324/9780203319307]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781135455378|<bdi>9781135455378</bdi>]].</cite></ref> Akụkụ nke nka ya yiri ka ọ sitere na ọmụmụ nke ihe ọkpụkpụ Africa, ndụ n'okporo ámá Harlem, na ndị mmụọ Africa. Ọ na-echegbu onwe ya banyéré akụkụ teknụzụ nke ìhè, ihe mejupụtara, na ọdịdị, na ọchịchọ igosipụta ahụmịhe nke ndị mmụọ n'ihe gbásárá ihe nnọchianya na-enweghị atụ. A na-akọwa ụdị ihe osise ya dị ka nke ógè a nke nwere brushwork siri ike, ebe dị iche iche dị iche iche, ụdị dị larịị na nke dị n'akụkụ, na enweghị njedebe nke ihe osise. Ụfọdụ n'ime ndị na-akatọ ya nwèrè mmasị n'otú o si jiri eziokwu na ezi obi nyochaa isiokwu ndị Africa America ebe ndị ọzọ dọrọ ya aka ná ntị màkà njikwa ya na-enweghị isi na mmetụta nke ógè a.<ref name=":1" /> == Ihe ndekọ nke ire ere == N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2010, Swann Galleries rere ihe osise Malvin Gray Johnson a ma ama Swing Low, Sweet Chariot, mmanụ n'elu ákwà, 1928 màkà dolla narị puku abụọ na iri abụọ na asatọ. Ọ bụ ógè mbụ ọrụ ọ bụla dị mkpa nke Johnson bịara na ire ere. == Ọrụ == * ''Ntụgharị uche'', 1931 * Ụgbọ ịnyịnya na-adọkpụ, 1929 * ''Ịsa Ahụ Nwaanyị'' * ''Ihe mkpuchi ojii'', 1932 * ''Nhazi'', 1933 * ''Ihe'' a kọrọ n'oge ahụ * Harmony, 1933 * ''Onye Ọkwọ Ụgbọ Mmiri'', 1933 * ''Nat Turner'', 1934 * ''Onye na-ezipụ akwụkwọ ozi'', 1934 * ''Onye agha ojii'', 1934 * Foto ''Onwe Onye'', 1934 * ''Ụmụnne'', 1934 * ''Ndị Elks'' * ''Harriet Tubman na Frederick Douglass'' * ''Ọchịchị Ndị Ojii Iri na asatọ'' * [Ihe e dere n'ala ala peeji] * ''Dixie Madonna'' * ''Ruby'' * ''Okporo ụzọ Uhie'' * ''Ọrụ Ndị A A Na-enye Ahụhụ'' == Akwụkwọ == * Margaret Just Butcher, The Negro in American Culture, New York: Knopf, 1972. * Mary Ann Calo, Distinction and Denial: Race, Nation and the Critical Construction of the African American Artist, 1920[[40, Ann Arbor: University of Michigan Press, 2007. * Jacqueline Francis, Climbing up the Mountain: the Modern Art of Malvin Gray Johnson, Durham NC: North Carolina Central University Art Museum, 2002. * Alain LeRoy Locke, ''Negro Art'': Past and Present, Washington DC: Associates in Negro Folk Education, 1936. * [[James A. Porter|James Amos Porter]], Modern Negro Art, New York: Dryden Press, 1943. == Edensibia == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga == * [https://www.flickr.com/photos/americanartmuseum/3301951183/ ''Ụmụnne'', 1934] * [https://www.flickr.com/photos/americanartmuseum/3480066009/ Foto ''Onwe Onye'', 1934] * [https://www.flickr.com/photos/32357038@N08/3347388876/ ''Ihe mkpuchi ojii'', 1932] j9yhtsqnt58z59bnkq9ocv88kytwdi0 Simmie Knox 0 17530 85585 81607 2022-07-28T07:50:07Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Bob Ney, Simmie Knox and Chaka Fattah.jpg|thumb|Simmie Knox]] '''Simmie Lee Knox'''<ref name="NYT doodles">{{Cite news|author=Lynette Clemetson|title=Man in the News; From Doodles to Clintons - Simmie Lee Knox|work=The New York Times|date=June 15, 2004|url=https://www.nytimes.com/2004/06/15/us/man-in-the-news-from-doodles-to-clintons-simmie-lee-knox.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref> (amụrụ n'ubochí irí na asatọ n'ọnwa Ọgọst, 1935) bụ ónyé America na-ese ihe nke sere onyinyo White House nke ónyé bụbu onye isi ala United States Bill Clinton na First Lady Hillary Clinton.<ref>{{Cite web|title=Knox, Simmie {{!}} Encyclopedia.com|url=https://www.encyclopedia.com/african-american-focus/news-wires-white-papers-and-books/knox-simmie|accessdate=2021-01-12|work=www.encyclopedia.com}}</ref> Ọ bụ ónyé America ojii mbụ na-ese ihe na-anata ọrụ foto ónyé isi ala.<ref>{{Cite web|author=Reda|first=Vincent|date=2001-02-28|title=Artist Simmie Knox, Named to Paint Official Clinton Portrait, Now Completing UAlbany Commission of H. Patrick Swygert|url=https://www.albany.edu/news/releases/2001/Portrait.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-12|work=University at Albany}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Valentine|first=Victoria|date=2016-07-28|title=First Woman President?: A Portrait of American History by Simmie Knox|url=http://www.culturetype.com/2016/07/28/first-woman-president-a-portrait-of-american-history-by-simmie-knox/%27|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-12|work=Culture Type|language=en-US}}</ref> == Oge ọ malitere == A mụrụ Simmie Knox na úbọchị irí nà asatọ n'ọnwa Ọgọst, 1935 na Aliceville, Alabama na Simmie Knoux Sr., ónyé ọkwá nkà na onye na-arụzi ụgbọala, na Amelia Knox.<ref name="Bio">{{Cite web|author=|first=|title=Simmie Knox - Biography|work=The Biography Channel|publisher=A+E Television Networks|date=|url=http://www.biography.com/people/simmie-knox-12816755|format=|doi=|accessdate=November 25, 2013}}</ref> Mgbè ọ dị obere, nne na nna Simmie gbara alụkwaghịm ma zigara ya ka ya na ụmụnne ya asatọ biri n'ugbo nwanne nne ya na nwanne nna ya na Leroy, Alabama. Mgbè ọ dị afọ iri na atọ, baseball kụrụ ya n'anya mgbè ọ na-egwu egwuregwu, a tụkwara aro na ise ihe ga-enyere ya aka ịgbake. Ụlọ akwụkwọ ya nke kewara ekewa (nke jikọtara ya na Most Pure Heart of Mary Catholic Church na Mobile, Alabama) enweghị mmemme nka, mana ndị nọn Katọlik kụziiri ya ghọtara nkà ya wee chọta ónyé ga-akụziri ya.<ref name="Bio" /> Ọ gara Central High School na Mobile.<ref name="Bio" /> N'ikpeazụ, Knox gụrụ akwụkwọ na Delaware State College mgbe ọ na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ akwa. O mechara banye na Tyler School of Art, [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], ebe o nwetara nzere masta ya.<ref name="NYT doodles">{{Cite news|author=Lynette Clemetson|title=Man in the News; From Doodles to Clintons - Simmie Lee Knox|work=The New York Times|date=June 15, 2004|url=https://www.nytimes.com/2004/06/15/us/man-in-the-news-from-doodles-to-clintons-simmie-lee-knox.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|author=Valentine|first=Victoria|date=2016-07-28|title=First Woman President?: A Portrait of American History by Simmie Knox|url=http://www.culturetype.com/2016/07/28/first-woman-president-a-portrait-of-american-history-by-simmie-knox/%27|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2021-01-12|work=Culture Type|language=en-US}}</ref> == Ihe osise == Knox malitere ọrụ nkuzi ya na Bowie State College, Maryland na Duke Ellington School of the Arts, Washington D.C. Ọ na-ese ihe ndị nwụrụ anwụ ma ree ha n'ahịa.<ref name="WP attention">{{Cite news|author=Vargas|first=Jose Antonio|title=A Painter Draws Attention at Last|work=Washington Post|date=June 16, 2004|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A44784-2004Jun15.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref> Mgbe ọ hapụrụ kọleji, ihe osise abstract na-ewu ewu. Ọ gàrà n'ihu n'ụdị a n'ime afọ ndị 1970 tupu ya etinye onwe ya n'ihe osise na 1981.<ref name="WP attention" /> "Site na ihe osise abstract, enweghị m mmetụta nkè ihe ịma aka. Ihu bụ ihe kachasị mgbagwoju anya. Ihe ịma aka bụ ịchọta ihe ahụ, nké na-eme ka ọ dị iche na ihu ọzọ, "ka o mechara kwuo.<ref name="NYT doodles">{{Cite news|author=Lynette Clemetson|title=Man in the News; From Doodles to Clintons - Simmie Lee Knox|work=The New York Times|date=June 15, 2004|url=https://www.nytimes.com/2004/06/15/us/man-in-the-news-from-doodles-to-clintons-simmie-lee-knox.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref> == Ihe ngosi ndị a ma ama == * Corcoran Gallery of Art, Washington D.C., 1971 (Biennial nke iri atọ na abụọ nke ihe osise America nke oge a)<ref name="WP attention">{{Cite news|author=Vargas|first=Jose Antonio|title=A Painter Draws Attention at Last|work=Washington Post|date=June 16, 2004|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A44784-2004Jun15.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref><ref name="USAtoday 2013">{{Cite news|author=Margie Fishman|title=Artist Simmie Knox captures spirit of trailblazers|work=USA Today|date=February 18, 2013|url=https://www.usatoday.com/story/news/nation/2013/02/18/portrait-artist-simmie-knox/1929157/|accessdate=November 25, 2013}}</ref> * Citizens Bank Center, Wilmington, Delaware, Jenụwarị ruo Machị 2013 (ihe ngosi naanị)<ref name="USAtoday 2013" /> * Mount Rainier Artist Lofts, Mount Rainiers, Maryland, August 2013 ('The Art of Justice: Honoring and Continuing a Movement for Equality through Artistic Expression') - ihe ngosi otu na-eme ngagharị iwe na ogbugbu<ref>{{Cite news|author=Barrington M. Salmon|title=Local Art Exhibit Spotlights Racism, Injustice|work=The Washington Informer|date=September 4, 2013|url=http://washingtoninformer.com/news/2013/sep/04/exhibit-spotlights-racism-injustice/|accessdate=26 November 2013}}</ref> Trayvon Martin na 2012 == Nchịkọta ọha na eze == A na-edebe ihe osise Knox n'ọtụtụ nchịkọta nka ọha na eze, gụnyere Maryland State Art Collection, Oklahoma State Capitol Collection, na United States Senate.<ref>[http://msa.maryland.gov/msa/speccol/sc1500/sc1545/apc_website/apcartists_artist_knox.html Works by Simmie Knox (b. 1935)], Maryland State Art Collection.</ref><ref>[http://arts.ok.gov/Art_at_the_Capitol/Capitol_Collection/Knox/Albert_Comstock_Hamlin.html Albert Comstock Hamlin 1881-1912 by Simmie Knox], Oklahoma Arts Council.</ref><ref>[https://www.senate.gov/artandhistory/art/artifact/Painting_32_00039.htm Blanche Kelso Bruce by Simmie Lee Knox (1935 - Present)], U. S. Senate website.</ref> == Ndụ onwe onye == Knox lụrụ di ugboro abụọ. O nwèrè nwá nwanyị, Sheri, site na alụmdi na nwunye mbụ ya na ụmụ Zachary na Amelia na nwunye ya ugbu a, Roberta.<ref name="NYT doodles">{{Cite news|author=Lynette Clemetson|title=Man in the News; From Doodles to Clintons - Simmie Lee Knox|work=The New York Times|date=June 15, 2004|url=https://www.nytimes.com/2004/06/15/us/man-in-the-news-from-doodles-to-clintons-simmie-lee-knox.html|accessdate=November 25, 2013}}</ref> == Ihe ngosi == <gallery> Usòrò:Ruth Bader Ginsburg.jpg|Onye ọka ikpe nke Ụlọikpe Kasị Elu, Ruth Bader Ginsburg (2000) Usòrò:Joseph Rainey.jpg|Foto nke Joseph H. Rainey (2004) Usòrò:Blanchebruce.jpg|Foto nke Blanche Kelso Bruce (2001) </gallery> == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Official website [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] hvbvv64h7dr0d8jfzg1mdkic7c9hcbt Iimani David 0 17550 85342 81628 2022-07-27T12:28:37Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Iimami.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Iimani David''' (amụrụ na Disemba 15, na afọ 1969) bụ onye America na-ede uri na onye na-ede akụkọ ifo nke a na-akpọkarị akwụkwọ akụkọ na akụkọ mkpirikpi dị ka ụdị impressionism siri ike ma mara maka nkọwa mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha. == Akụkọ ndụ == A mụrụ David na New York City na 1969. O nwere klọb uri na Brooklyn, Cafe Iimani's, site na afo 2000 ruo 2006. A maara David nke ọma maka ọrụ ya ''Anathema Rhodes'': Dreams nke a họpụtara na afọ 2009 maka akwụkwọ nke afọ site na ForeWord Magazine. Ọ bụ onye isi oche nke The New York Literary Society.<ref>[http://www.nylscares.org/ The New York Literary Society]</ref> === Akwụkwọ akụkọ === * Onye Anụ ahụ (2012)<ref>[http://catalog.loc.gov/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?v1=2&ti=1,2&Search%5FArg=david%2C%20iimani&Search%5FCode=NAME%40&CNT=100&PID=edJM2YyModKIFSmwc_qzF4wzGu6&SEQ=20101212235538&SID=3 Library of Congress]</ref> * Anathema Rhodes: Nrọ (2009)<ref>[http://catalog.loc.gov/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?v1=3&ti=1,3&Search%5FArg=david%2C%20iimani&Search%5FCode=GKEY%5E%2A&CNT=100&PID=upt2C22tLZT-RrQYMX6aUPhif8sG&SEQ=20101122141342&SID=2 Library of Congress]</ref> === Akụkọ dị mkpirikpi === * ''Abụ m'' Per, (2019) * ''ụlọ ahịa'', (2010) * [Ihe e dere n'ala ala peeji]<ref>Anathema Rhodes - Bibliography page</ref> * ''Ozu nwụrụ anwụ'', (2009) * A Terribly Awful Thing - nke a kpọrọ Pathetique, (2007) * ''Ihe mere na Willow Ridge'', (1999) * My Dream of the Hole, (1998) - Ọ pụtara na ''Anathema Rhodes'' * ''Max Andersson'', (ụbọchị a na-amaghị)<ref>Anathema Rhodes - Bibliography page</ref> * Slacker Nation, (ụbọchị a na-amaghị)<ref>Anathema Rhodes - Bibliography page</ref> * ''Onye na-eri'' nwa, (ụbọchị a na-amaghị)<ref>The Bastard - Bibliography page</ref> * ''Mgbe ụmụ nwanyị bụ ụmụ nwanyị'', (ụbọchị a na-amaghị)<ref>The Bastard - Bibliography page</ref> === Anthologies === * Three Gymnopédies for Literature, (2019) - Nchịkọta Akụkọ Dị Mkpirikpi * ''1969'', (2017) - E wepụtara uri na uri site na 1994 ruo 2015 === Abụ === * You Are, (2009) - Ọ pụtara na-akwụsịbeghị na ''Rhapsodies'' (1999) * Black Doves, (1999) - Ọ pụtara na ''Rhapsodies'' * Bloodstains, (1998) - Ọ pụtara na The Bastard * Dark Crevices, (1995) - Ọ pụtara na ''Anathema Rhodes'' * Cut Roses, (1994) - Ọ pụtara na Descendants of Caine == Mmetụta Nkà == David na-ekwu na ndị na-eme ihe nkiri na-emetụta ọrụ ya karịa ndị na-ede akwụkwọ ma na-ekwu maka ọrụ mbụ nke Roman Polanski, David Lynch, na Krzysztof Kieslowski dị ka isi iyi nke mkpali.<ref>[https://www.goodreads.com/author/show/1788922.Iimani_David Goodreads]</ref> == Ihe odide == <references /> {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.iimanidavid.com/ Iimani David.com] * [http://www.nylsCARES.org/ The New York Literary Society] * [http://www.bookoftheyearawards.com/finalists/2009/category/fiction-literary/ Magazin ForeWord] * [https://www.goodreads.com/author/show/1788922.Iimani_David Goodreads] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] dih89k152u8fzszv9utqz02oe755tiu Leslie Smith III 0 17564 85612 81661 2022-07-28T11:03:06Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Leslie Smith III.jpg|thumb|Leslie Smith III]] '''Leslie Smith nke Atọ''' (amụrụ n'afọ 1985 na Silver Spring, Maryland) bụ onye na-ese ihe nkírí n'Afrịka. Ọ bi ma na-arụ ọrụ ugbu a nà Madison, Wisconsin. == Ndụ == Smith tolitere na Silver Spring, Maryland, na Washington, D.C. ma gụsịrị akwụkwọ na nzèrè Bachelor of Fine Arts na Painting na Maryland Institute College of Art (MICA) na Baltimore, Maryland na 2007. O nwetara nzèrè Master of Fine Arts (MFA) na Painting na Printmaking na Mahadum Yale dị na New Haven, Connecticut na 2009. Ọ bụ ugbu a Associate Professor of Drawing and Painting na Mahadum nke Wisconsin na Madison, Wisconsin. == Ihe osise == Leslie Smith nke Atọ bụ ónyé na-ese ihe na mmanụ nke a maara nke ọma màkà ihe osise ya nke e sere na ákwà ndị a kpụrụ akpụ. Ọ na-etinye aka n'omume na-adabere na ngosipụta, na-eji agba siri ike, brushstrokes, na akụkọ ndị na-egosi esemokwu na-arụ ọrụ. N'ịbụ ndị akụkọ onwé ónyé na mmekọrịta mmadụ na ibe ya kwa ụbọchị kpaliri, ihe osise ya na-elekwasị ányà n'iji abstraction mee ihe iji kwupụta uri nke ahụmịhe mmadụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.mmoca.org/about-us/press-room/press-releases/2013/05/13|title=Leslie Smith III Solo Exhibition|publisher=Madison Museum of Contemporary Art|date=May 13, 2013}}</ref> Smith egosila na ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbè ochie gụnyere Madison Museum of Contemporary Art (MMoCA) na Madison, Wisconsin; Wriston Art Galleries, Lawrence University, na Appleton, Wisconsin; Milwaukee Art Museum na Milwaukeee, Wisconsin; Contemporary Arts Museum Houston na Houston, Texas; Yale School of Art; Gormley gallery nke Notre Dame nke Mahadum Maryland; na Baltimore Museum of Art na Baltimore, Maryland, n'etiti ndị ọzọ. Ọ bụ ónyé natara ọtụtụ onyinye, gụnyere American Academy na Rome summer fellowship na Al Held Affiliate Residency Fellowship na Rome, Italy na 2009.<ref>{{Cite web|url=http://www.mauscontemporary.com/beta_pictoris_gallery_Leslie_Smith_III.html|title=Leslie Smith III|publisher=beta pictoris gallery/maus contemporary|accessdate=February 18, 2014}}</ref> Guido Maus, beta pictoris gallery / Maus Contemporary na Birmingham, AL. [nkọwa dị mkpa] na Galerie Isabelle Gounod na Paris, France na-anọchite ányá ya. == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.lesliesmith3.com Ebe nrụọrụ weebụ nke Leslie Smith III] * [https://www.youtube.com/watch?v=9tqnHgLhvSE Vidio banyere onye na-ese ihe Leslie Smith III] * [http://www.mmoca.org/exhibitions-collection/exhibits/i-dream-too-much-paintings-leslie-smith-iii I Dream Too Much: Ihe osise nke Leslie Smith III] * [http://www.lesliesmith3.com/t-e-x-t.html Ajụjụ ọnụ na Russell Panczenko-Director nke Chazen Museum of Art] * [http://www.thedailypage.com/daily/article.php?article=40122 Ihe osise Leslie Smith nke Atọ na-enyocha ihe mgbu site na abstraction na MMoCA] nke Jessica Steinhoff * [https://web.archive.org/web/20140222053407/http://www.contemporaryand.com/blog/exhibition/black-in-the-abstract-part-2-soft-curveshard-edges/ Leslie Smith nke Atọ na-acha oji na Abstract, Akụkụ 2: Soft Curves/Hard Edges na Contemporary Arts Museum Houston] * [https://shepherdexpress.com/arts-and-entertainment/visual-art/leslie-smith-iii-at-hawthorn-contemporary-paintings-or-sculp/ Leslie Smith nke Atọ na Hawthorn Contemporary: Ihe osise ma ọ bụ Ihe Ọkpụkpụ?] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] lrqzgbj62zf0043dbtjrscojmvix9ft Raymond Saunders (artist) 0 17569 85603 81666 2022-07-28T08:55:52Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Raymond Saunders, CCAC Oakland 1995.jpg|thumb|Raymond Saunders (artist)]] '''Raymond Saunders''' (amụrụ n'afọ 1934) bụ ónyé America na-ese ihe nke a maara màkà ihe osise multimedia ya nke na-enwekarị mmetụta mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nke na-agụnye nchịkọta, eserese, collage na ederede a chọtara.<ref name="artnet">{{Cite web|title=Raymond Saunders Biography|url=http://www.artnet.com/artists/raymond-saunders/biography|publisher=artnet|accessdate=12 December 2015}}</ref><ref name="Artsy" /><ref name="CCA">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders|publisher=California College of the Arts|accessdate=12 December 2015}}</ref> A makwaara Saunders Màkà ntinye ya, ihe ọkpụkpụ, na ọrụ nhazi ya.<ref name="Artsy">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=https://www.artsy.net/artist/raymond-saunders|publisher=Artsy|accessdate=17 February 2016}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == Saunders nwetara nzèrè Bachelor of Fine Arts na Carnegie Institute of Technology na 1960. Ọ zụrụ na Pennsylvania Academy of Fine Arts, Mahadum Pennsylvania, na Barnes Foundation<ref name="American Visions">{{Cite journal|author=Chase|first=Hank|title=Raymond Saunders comes full circle|journal=American Visions|date=January 2000|volume=14|issue=6}}</ref> tupu ọ gaa n'ihu nweta nzèrè Master of Fine Arts na California College of Arts and Crafts na 1961.<ref name="askART">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=http://www.askart.com/artist/Raymond_Jennings_Saunders/24813/Raymond_Jennings_Saunders.aspx|publisher=askART|accessdate=19 December 2015}}</ref> == Ọrụ == Saunders bi ma na-arụ ọrụ na Oakland, California. Saunders bụbu prọfesọ nke Painting na California College of the Arts, Oakland, na prọfesụ emeritus na California State University, East Bay, na Hayward, California.<ref name="CCA">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders|publisher=California College of the Arts|accessdate=12 December 2015}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.csueastbay.edu/art/faculty-profiles.html|title=Faculty Profiles|work=www.csueastbay.edu|accessdate=2019-03-29}}</ref> Saunders na-arụ ọrụ n'ọtụtụ mgbasa ozi dị iche iche, mana a maara ya nke ọma màkà ọrụ nke na-agụnye ihe osise na mgbasa ozi mgbasa ozi, mgbe ụfọdụ na-ejikọta ihe ọkpụkpụ (dị ka na Pieces of Visual Thinking, 1987) mana na-ejigide mmekọrịta ya na mkpịsị mgbidi dị larịị na modernism na eserese. Ihe osise Saunders na-egosipụta ihe, ma na-ejikarị collage (karịsịa obere akwụkwọ e bìrì ebi a na-ahụ na ndụ kwa ụbọchị), okwu ndị a na-ede ede (mgbè ụfọdụ a na-agbakwunye ntụaka na ọdịdị n'emeghị ka usoro ihe dị ike. Nke a na-enye echiche nke akụkọ mmekọrịta mmadụ na ibe ya ọbụna ọrụ ya na-enweghị atụ nke na-eme ka ọ dị iche na ndị na-ese ihe dị ka Robert Rauschenberg, Jim Dine, ma ọ bụ Cy Twombly, nke ya na ya nwèrè njikọ doro anya. N'afọ 1967, Saunders kwupụtara na "ọcha bụ ụcha".<ref name="IRAAA">{{Cite web|author=Saggese|first=Jordana Moore|title=The Pleasures and the Perils of Abstraction: Choose Paint! Choose Abstraction!, the Museum of the African Diaspora, San Francisco|url=http://iraaa.museum.hamptonu.edu/page/The-Pleasures-and-the-Perils-of-Abstraction|publisher=International Review of African American Art|accessdate=17 February 2016}}</ref> N'oge niile ọ na-arụ ọrụ, Saunders ajụla echiche ahụ bụ na ndị na-ese ihe ojii na-emepụta ihe a ga-akọwa dị ka "ihe osise ojii". N'ọrụ nke ya, ọ gbalịrị ikewapụ ọrụ ya na ihe mgbochi nkè nka na-akpali njirimara, "Abụ m ónyé na-ese ihe.<ref name="UCSC">{{Cite web|title=UC Santa Cruz: Exhibitions: RAymond Saunders|url=http://art.ucsc.edu/galleries/raymond-saunders|publisher=UCSC|accessdate=17 February 2016}}</ref> Ekwenyeghị m na ọrụ nka kwesịrị ịbụ nke a kpaara ókè ma ọ bụ kewaa site na agbụrụ mmadụ. "<ref name="Cultural Weekly">{{Cite web|author=Saunders|first=Raymond|title=Raymond Saunders: Seen and Unseen (Interview)|url=http://www.culturalweekly.com/raymond-saunders-seen-and-unseen/|work=Cultural Weekly|publisher=Adam Leipzig|accessdate=17 February 2016}}</ref> E wezụga ihe osise ya, Saunders bụ ónyé a maara màkà mpempe akwụkwọ ya na ngwụcha afọ 1960 Black is a Color, nke na-arụ ụka megide iji ihe atụ eme ihe nke echiche "''ọcha''" na ma ụwa nka na-enweghị atụ na nke echiche na Black Nationalist omenala ederede nke ógè ahụ.<ref>Saunders, Raymond. ''Black is a Color'' San Francisco, undated (c. 1968).</ref> == Ihe ngosi == Saunders nwèrè nke mbụ ya na New York n'onwe ya n'afọ 1962.<ref name="American Visions">{{Cite journal|author=Chase|first=Hank|title=Raymond Saunders comes full circle|journal=American Visions|date=January 2000|volume=14|issue=6}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase2000">Chase, Hank (January 2000). "Raymond Saunders comes full circle". ''American Visions''. '''14''' (6): 26.</cite></ref> O nwèrè otu ihe osise, "Night Poetry", na Third Philadelphia Arts Festival.<ref>Third Philadelphia Arts Festival: Philadelphia Art Museum, Pennsylvania Academy of the Fine Arts, June 9 to June 24, 1962.</ref> Na ngwụcha afọ 1960, ụlọ ngosi Terry Dintenfass nọchitere anya ya n'oge mgbè ụlọ ngosi New York na-egosi ndị ọcha.<ref>{{Cite news|author=Glueck|first=Grace|title=Negroes' Art Is What's In Just Now|publisher=The New York Times Company|date=February 27, 1969}}</ref> O gosipụtara na mba ụwa, na-etinye ógè na Paris ma na-egosi na Latin Quarter's Galerie Resche.<ref>{{Cite news|author=Cohen|first=Roger|title=Once Welcomed, Black Artists Return To an Indifferent France|url=https://www.nytimes.com/1994/02/07/arts/once-welcomed-black-artists-return-to-an-indifferent-france.html|accessdate=16 February 2016|publisher=The New York Times Company|date=Feb 7, 1994}}</ref> Ihe ngosi mba ụwa ya gụnyere ebe dị na France, Germany, Switzerland, Denmark, Singapore, Korea, Japan, China.<ref name="CCA">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders|publisher=California College of the Arts|accessdate=12 December 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders "Raymond Saunders"]. California College of the Arts<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 December</span> 2015</span>.</cite></ref> E ji ihe osise ya nke Jack Johnson (1972, ugbu a na Philadelphia Museum of Art) mee ihe dị ka mkpuchi nkè Powell's Black Art and Culture na narị afọ nkè iri abụo.<ref>{{Cite book|title=Black Art and Culture in the 20th Century|publisher=Thames & Hudson|date=1997|author=Powell|first=Richard J.|location=New York, N.Y|isbn=978-0-500-18195-9|url=https://archive.org/details/blackartculturei00powe}}</ref> == Onyinye == N'afọ 1964, e nyèrè Saunders Rome Prize Fellowship na eserese.<ref>{{Cite news|title=American Academy Awards 16 Grants|url=https://www.nytimes.com/1964/03/31/american-academy-awards-16-grants.html?_r=0|accessdate=16 February 2016|publisher=The New York Times Company|date=March 31, 1964}}</ref> E nyèrè ya Guggenheim Fellowship na 1976 na abụọ National Endowment for the Arts Awards nke mbụ na 1977, nke abụọ na 1984.<ref>{{Cite web|title=John Simon Guggenheim Memorial Foundation Fellows: Raymond Saunders|url=http://www.gf.org/fellows/all-fellows/raymond-saunders/|publisher=John Simon Guggenheim Memorial Foundation|accessdate=18 February 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Endowment for the Arts: 1977 Annual Report|url=https://www.arts.gov/sites/default/files/NEA-Annual-Report-1977.pdf|publisher=USA.gov|accessdate=18 February 2016}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Endowment for the Arts: 1984 Annual Report|url=https://www.arts.gov/sites/default/files/NEA-Annual-Report-1984.pdf|publisher=USA.gov|accessdate=19 February 2016}}</ref> N'afọ 1988 ọ bụ ónyé natara 9th annual Awards na Visual Arts.<ref>{{Cite journal|title=AVA 9 Artists Announced|journal=Art Papers|date=November 1, 1989|volume=Nov/Dec 1989}}</ref> == Ọrụ nhazi == Saunders haziri Paris Connections na 1992 na San Francisco's Bomani Gallery.<ref name="CCA">{{Cite web|title=Raymond Saunders|url=https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders|publisher=California College of the Arts|accessdate=12 December 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.cca.edu/academics/faculty/rsaunders "Raymond Saunders"]. California College of the Arts<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 December</span> 2015</span>.</cite></ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [[iarchive:cocac_000011|SFMoMA Raymond Saunders Ajụjụ ọnụ]] * [https://web.archive.org/web/20131020201338/http://www.wirtzgallery.com/bios/bio_saunders.html Akụkọ ndụ Raymond Saunders na Wirtz Gallery] * [http://www.loraschlesinger.com/saunders.html Raymond Saunders na Lora Schlesinger Gallery] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 1eiyqnnxryu0ov0ifaqqglaednaaw0e MC Ride 0 17572 85613 81669 2022-07-28T11:06:42Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Death grips 2014 (cropped).jpg|thumb|MC Ride]] '''Stefan Corbin Burnett''' bụ ónyé America na-eti egwu, ónyé na-ede egwu, na ónyé na-ese ihe nkírí, nke a maara nke ọma n'okpuru aha egwu ya bụ Ride . Ọ bụ ónyé isi nkè otu hip hop Death Grips. Ọ malitere ọrụ ya na ngwụcha afọ 1990, tupu ya na ónyé na-akụ ọkpọ Zach Hill na ónyé na'ịkpọ egwu Andy Morin guzobere Death Grips na 2010. Mgbè ọ nọ n'ime otu ahụ, Ride adọtawo nlebara anya màkà ụdị egwu egwu ya na okwu nzuzo ya. == Oge ọ malitere == Stefan Corbin Burnett si Sacramento, California.<ref>{{Cite web|url=http://repertoire.bmi.com/writer.asp?blnWriter=True&blnPublisher=True&blnArtist=True&page=1&fromrow=1&torow=25&querytype=WriterID&keyid=550204830&keyname=BURNETT+STEFAN+CORBIN&CAE=646427531&Affiliation=BMI|archiveurl=https://archive.today/20141004175307/http://repertoire.bmi.com/writer.asp?blnWriter=True&blnPublisher=True&blnArtist=True&page=1&fromrow=1&torow=25&querytype=WriterID&keyid=550204830&keyname=BURNETT+STEFAN+CORBIN&CAE=646427531&Affiliation=BMI|archivedate=October 4, 2014|title=BMI Repertoire Search|publisher=BMI|accessdate=October 5, 2014|author=BMI}}</ref> Ọ gụrụ ihe osise na Mahadum Hampton dị na Hampton, Virginia, mana ọ kwụsịrị.<ref name="noided1">{{Cite web|url=https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web//|title=Artist of the Year: Death Grips|publisher=[[Spin (magazine)|Spin]]|date=November 20, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Weingarten, Christopher R.}}</ref> == Ọrụ == Burnett malitere ịrụ ọrụ n'okpuru aha ọzọ "Mxlplx", na-emepụta otu hip hop a na-akpọ '''Fyre''' na nwanne ya nwoke (ónyé na-eji aha Swank) na ónyé ọzọ na-eti egwu na Sacramento a na- woowe Young G. Ọrụ ahụ bịara na njedebe mgbè nwanne ya nwoke lụrụ di ma ghara ịga n'ihu na otu ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.inthecuts.net/mxlplx.html|title=Archived copy|work=www.inthecuts.net|accessdate=12 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20031106161040/http://www.inthecuts.net/mxlplx.html|archivedate=6 November 2003}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://americanaftermath.net/2012/05/03/past-grippin-mc-ride-of-death-grips-previous-material/|title=Past Grippin: MC Ride of Death Grips Previous Material|publisher=Americanaftermath.net|date=May 3, 2013|accessdate=June 19, 2014|author=Huddleston, Josh|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141224074422/http://americanaftermath.net/2012/05/03/past-grippin-mc-ride-of-death-grips-previous-material/|archivedate=December 24, 2014}}</ref><ref name="noided1">{{Cite web|url=https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web//|title=Artist of the Year: Death Grips|publisher=[[Spin (magazine)|Spin]]|date=November 20, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Weingarten, Christopher R.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWeingarten,_Christopher_R.2012">Weingarten, Christopher R. (November 20, 2012). [https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web// "Artist of the Year: Death Grips"]. [[Spin (magazine)|Spin]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 19,</span> 2014</span>.</cite></ref> N'oge a, ọ rụrụ ọrụ na Paesano's Midtown nakwa na Pushkin's Bakery na Sacramento ma chụsoo ọrụ dị ka ónyé na-ese ihe.<ref name="noided1" /> N'afọ 2010, Burnett were aha "Ride" wee guzobe Death Grips na ónyé agbata obi ya, Zach Hill, ónyé a maara màkà ọrụ ịkụ ọkpọ ya na otu Hella na ọrụ nnọkọ ya. N'oge na-adịghị anya, Hill kpọtara enyi ya na ónyé na-emepụta Andy Morin n'ime otu ahụ, ha malitekwara ịrụkọ ọrụ ọnụ.<ref>{{Cite web|url=http://sabotagetimes.com/music/everything-you-need-to-know-about-mentalist-hip-hop-trio-death-grips/|title=Death Grips: Satanic Hip-Hop with No Expectations|publisher=[[Sabotage Times]]|date=February 9, 2013|accessdate=June 19, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170401063306/http://sabotagetimes.com/music/everything-you-need-to-know-about-mentalist-hip-hop-trio-death-grips|archivedate=April 1, 2017}}</ref><ref name="noided2">{{Cite web|title=Suspicious Minds - The Resolute Mission Of Death Grips|url=http://www.clashmusic.com/feature/suspicious-minds-the-resolute-mission-of-death-grips|publisher=Clash Music|accessdate=25 November 2014}}</ref> Na Machị 2011, Death Grips wepụtara EP mbụ ha akpọrọ onwe ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/music/2014/jun/09/death-grips-new-album-bjork-niggas-on-the-moon|title=Death Grips land a 'thrilled' Björk on their new album|work=[[The Guardian]]|date=June 9, 2014|accessdate=June 19, 2014|author=Gibsone, Harriet}}</ref> Otu ọnwa mgbè nke ahụ gasịrị, ha wepụtara mixtape Exmilitary, nke nwetara otuto na nlebara anya site na mbipụta egwu.<ref name="noided2" /><ref>{{Cite web|title=Death Grips - Exmilitary review|url=http://drownedinsound.com/releases/16426/reviews/4143291|publisher=Drowned in Sound|accessdate=2014-06-19|archivedate=2016-03-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304080412/http://drownedinsound.com/releases/16426/reviews/4143291}}</ref> Ndị otu ahụ bịanyere aka na Epic Records na 2012, wee wepụta abọm mbụ ha, The Money Store, n'oge na-adịghị anya.<ref name="noided1">{{Cite web|url=https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web//|title=Artist of the Year: Death Grips|publisher=[[Spin (magazine)|Spin]]|date=November 20, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Weingarten, Christopher R.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWeingarten,_Christopher_R.2012">Weingarten, Christopher R. (November 20, 2012). [https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web// "Artist of the Year: Death Grips"]. [[Spin (magazine)|Spin]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 19,</span> 2014</span>.</cite></ref> == Ihe osise == [[Usòrò:MC_Ride_of_Death_Grips_in_2012.jpg|thumb|MC Ride na-arụ ọrụ na Death Grips na 2012]] A kọwaala olu Ride dị ka "(a) ụdị rap na-atọ ụtọ, na-eyi ngwakọta nke hardcore punk na okwu a na-ekwu okwu.<ref name="rs1">{{Cite web|url=https://www.rollingstone.com/music/news/death-grips-implode-punk-and-rap-borders-on-new-lp-20120424|title=Death Grips Implode Punk and Rap Borders on New LP|publisher=[[Rolling Stone]]|date=April 24, 2012|accessdate=19 June 2014}}</ref> A kọwakwara ụdị ya dị ka "ihe na-ese ihe na-ese onyinyo na mkpu na-awụ akpata oyi n'ahụ".<ref>{{Cite web|url=http://consequenceofsound.net/2012/12/band-of-the-year-2012/|title=Band of the Year: Death Grips|publisher=[[Consequence of Sound]]|date=December 12, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Kivel, Adam}}</ref> Na nyocha ya màkà Death Grips' Exmilitary, Nate Patrin kwuru banyere olu Ride: "Ọ dị egwu ma sie ike, olu ya na-ada ụda dị ike na-eme ka ọ dị okpukpu abụọ ruo n'ókè ebe ọ na-adịghịdị ka nsogbụ mgbè ọ dị n'etiti ala na ngwakọta. "<ref>{{Cite web|author=Patrin|first=Nate|url=http://pitchfork.com/reviews/albums/15583-exmilitary/|title=Death Grips: Exmilitary|publisher=Pitchfork|date=June 30, 2011|accessdate=June 19, 2014}}</ref> Evan Rytelewski nke The A.V. Club kọwara olu Ride dị ka "ihe ọzọ na-eme ka ọ na-eti mkpu n'olu a na-emebi emebi na nke na-emefu emebi nke na ọ ga-afụ ya ahụ".<ref>{{Cite web|url=http://www.avclub.com/review/death-grips-emthe-money-storeem-73220|title=Death Grips: The Money Store|publisher=[[The A.V. Club]]|work=May 1, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Rytlewski, Evan}}</ref> == Ndụ onwe onye == N'adịghị ka ụdị rap ya na-eme ihe ike, Burnett na-ekwu okwu n'ụzọ dị nro; n'ajụjụ ọnụ ya na Spin n'afọ 2012, o kwùrù, "Abụ m ónyé nzuzo, enwere m mmadụ ole na ole m na-akpọ ndị enyi m. Anaghị m atụkwasị ụmụ mmadụ obi n'ozuzu ha; anaghị m atụkwasị mgbasa ozi obi. Enweghị m mmasị ịkekọrịta ndụ onwé m na ụwa. Ọ dịghị ihe ọ bụla".<ref name="noided1">{{Cite web|url=https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web//|title=Artist of the Year: Death Grips|publisher=[[Spin (magazine)|Spin]]|date=November 20, 2012|accessdate=June 19, 2014|author=Weingarten, Christopher R.}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWeingarten,_Christopher_R.2012">Weingarten, Christopher R. (November 20, 2012). [https://www.spin.com/2012/11/death-grips-artist-year-2012-no-love-deep-web// "Artist of the Year: Death Grips"]. [[Spin (magazine)|Spin]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 19,</span> 2014</span>.</cite></ref> Ónyé otu ya bụ Zach Hill akọwaala ya dị ka "onye na-anọ naanị ya" na "ónyé nzuzo".<ref name="skinny">{{Cite web|url=http://www.theskinny.co.uk/music/features/301835-death_grips_theres_lot_recycling_destruction_in_making_our_music|title=Death Grips: "There's a lot of recycling and destruction in the making of our music"|publisher=[[The Skinny (magazine)|The Skinny]]|date=May 2, 2012|accessdate=June 20, 2014|author=Gieben, Bram E.}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://pitchfork.com/features/interviews/8815-death-grips/|title=Death Grips|publisher=[[Pitchfork Media|Pitchfork]]|date=April 25, 2012|accessdate=June 20, 2014|author=Greene, Jayson}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * stefanburnett.com * Death Grips official website * MC Ride discography at Discogs [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 21jojz03q5mszq99xe8hszayx8jaww0 Masimba Hwati 0 17587 85614 81685 2022-07-28T11:10:27Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Masimba Hwati at Harare Polytechnic 2012.jpg|thumb|Masimba Hwati]]   [[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|BooksMasimba Hwati]] [[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionMasimba Hwati]] [[Category:Articles with hCards]] '''mbidoMasimba Hwati''' bụ onye na-ese ihe na-eme ihe nkiri site na mba Zimbabwe, na-arụ ọrụ na mba ụwa na njikọ nke ihe ọkpụkpụ, arụmọrụ na ụda, nke a maara maka ihe ọkpụkọ mgbasa ozi atọ na-abụghị nke omenala.<ref name="KooVha Profile">{{Cite web|url=http://www.koovha.com/index.php/artists/90-masimba-hwati|work=KooVha|publisher=KooVha Gallery|title=Masimba Hwati}}</ref> Hwati gụsịrị akwụkwọ na Harare Polytechnic School of Art and Design n'afọ 2003 ebe ọ gụrụ akwụkwọ na Ceramics na Painting.<ref name="SMAC">{{Cite web|url=http://www.smacgallery.com/artist/masimba-hwati/|title=Masimba Hwati|publisher=SMAC Gallery|accessdate=17 September 2015}}</ref> Hwati kụziri Visual Arts na 3D Art na Harare Polytechnic School of Art and Design.<ref name="Herald_23Jul2014">{{Cite web|url=http://www.herald.co.zw/hwati-explores-culture-through-found-objects/|title=Hwati Explores Culture Through Found Objects|date=July 23, 2014|work=The Herald|accessdate=17 September 2015}}</ref> Ọ bụ onye PhD Candidate na Akademie Der Bildenden Künste Wien ,Österreich, onye MFA site na Penny W. Stamps School of Art and Design University of Michigan, Ann Arbor Ọ bụ onye na-adịbeghị anya, gụnyere na ngosi nke Montreal Museum of Fine Art (MMFA), Face To Face: From Yesterday to Today, Non-Western Art na Picasso.<ref>{{Cite web|url=https://stamps.umich.edu/people/detail/masimba_hwati|title=Masimba Hwati|work=Stamps School of Art and Design|accessdate=April 21, 2019}}</ref> N'afọ 2015, ọ bụkwa otu n'ime ndị omenkà atọ ahọpụtara maka Pixels Of Ubuntu / Unhu maka Zimbabwean Pavilion na 56th Venice Biennale. Ọ bụ onye nchọpụta nsọpụrụ na Rhodes University Fine Arts Department na Grahamstown, South Africa. == Usoro na ebumnuche == Hwati na-enyocha mgbanwe na mbido nke usoro ihe ọmụma nke sitere na nzụlite ya mgbe ọ na-anwale ihe nnọchianya na echiche ndị metụtara ihe ọdịbendị, gosipụtara dị ka mmegharị nke a maara dị ka "The Energy of Objects". [nkọwa dị mkpa]<ref name="Herald_23Jul2014">{{Cite web|url=http://www.herald.co.zw/hwati-explores-culture-through-found-objects/|title=Hwati Explores Culture Through Found Objects|date=July 23, 2014|work=The Herald|accessdate=17 September 2015}}</ref> Hwati na-anwa ịrụ ọrụ site na ihe ndị bụ isi, na-emepụta ihe ndị dị na-acha ọcha, na ịmepụta ihe site na ihe ndị bụ isi.<ref name="KooVha Profile">{{Cite web|url=http://www.koovha.com/index.php/artists/90-masimba-hwati|work=KooVha|publisher=KooVha Gallery|title=Masimba Hwati}}</ref> Ọrụ ya na-eji isiokwu nke oge a na akụkọ ihe mere eme.<ref name="BdV">{{Cite web|url=http://www.biennialfoundation.org/2015/02/chikonzero-chazunguza-masimba-hwati-and-gareth-nyandoro-are-the-representatives-for-the-zimbabwe-pavilion-at-la-biennale-di-venezia-56th-international-art-exhibition/|title=News: Chazunguza, Masimba Hwati, and Gareth Nyandoro are the Representatives for the Zimbabwe Pavilion at la Biennale di Venezia 56th International Art-Exhibition|work=Venice Biennale|publisher=Biennial Foundation}}</ref> Ọ na-arụkwa ọrụ nke ọma na ihe ndị a chọtara, na-agbanwe ihe ndị dị ugbu a n'ime ihe ndị dị na ọrụ nka.<ref name="Herald_23Jul2014">{{Cite web|url=http://www.herald.co.zw/hwati-explores-culture-through-found-objects/|title=Hwati Explores Culture Through Found Objects|date=July 23, 2014|work=The Herald|accessdate=17 September 2015}}</ref> Hwati na-ekwu na ọ ga-enwe ike ịchọta ma ọ dịkarịa ala 35 ọdịiche na ihe ọ bụla enyere, mana ọ na-ekwu ọtụtụ mgbe ọ na-enweghị ike ịghọta ihe karịrị iri.<ref name="POVO_Interview">{{Cite web|url=http://www.povo.co.zw/interviews/masimba-hwati-artist|title=Masimba Hwati - The Artis|work=POVO|date=4 April 2013|accessdate=17 September 2015}}</ref> == Mmeghachi omume nkatọ == Mahadum nke Michigan School of Art dere banyere ngosi Hwati nke afọ 2015 n'ebe ahụ: <blockquote>Onye na-ese ihe na Zimbabwe Masimba Hwati na-enyocha isiokwu ndị na-esote ọchịchị site n'inweta ihe ndekọ na ihe ma gosipụta ha n'ọnọdụ ọhụrụ. Site n'ịkwado ọrụ ihe ọkpụkpụ, Hwati na-anakọta ihe akụkọ ihe mere eme, ihe ọdịbendị sitere na ụgbọala na akpụkpọ ụkwụ, iji kpochapụ ígwè na ihe ndị a chọtara, na-agbanwe ma na-edozi ha n'ime obodo nke oge a.<ref name="UoM_2015">{{Cite web|url=http://stamps.umich.edu/stamps/detail/masimba_hwati|title=Masimba Hwati: A Thousand Ikons|publisher=[[University of Michigan]] School of Art and Design|work=STAMPS|accessdate=17 September 2015}}</ref></blockquote>A kpọrọ Masimba Hwati aha n'etiti 12 "Ndị a ga-ele anya" site na New African Magazine n'ihu 1-54 Contemporary Art Fair na London na Somerset House. == Onyinye na nsọpụrụ == N'afọ 2006, o ritere ihe nrite National Art Merit Award, ihe nrite nka kachasị elu na Zimbabwe. Hwati bụ otu n'ime ndị nnọchi anya mba atọ na-egosi ugbu a na ngosi Zimbabwean Pavilion; Pixels Of Ubuntu / Unhu na 56th Venice Biennale {| class="wikitable" !Afọ !Ụlọ ọrụ [ihe odide dị mkpa] !Ihe nrite |- |2018 |Penny W. Stamps School of Art and Design (MFA First Year Exhibition) |Ihe nrite Jean-Paul Slusser |- |2016 |Ihe ngosi nka nke Cape Town |Ọrụ Pụrụ Iche |- |2015 |56th Venice Biennale |Pixels nke Ubuntu/Unhu<ref name="BdV">{{Cite web|url=http://www.biennialfoundation.org/2015/02/chikonzero-chazunguza-masimba-hwati-and-gareth-nyandoro-are-the-representatives-for-the-zimbabwe-pavilion-at-la-biennale-di-venezia-56th-international-art-exhibition/|title=News: Chazunguza, Masimba Hwati, and Gareth Nyandoro are the Representatives for the Zimbabwe Pavilion at la Biennale di Venezia 56th International Art-Exhibition|work=Venice Biennale|publisher=Biennial Foundation}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.biennialfoundation.org/2015/02/chikonzero-chazunguza-masimba-hwati-and-gareth-nyandoro-are-the-representatives-for-the-zimbabwe-pavilion-at-la-biennale-di-venezia-56th-international-art-exhibition/ "News: Chazunguza, Masimba Hwati, and Gareth Nyandoro are the Representatives for the Zimbabwe Pavilion at la Biennale di Venezia 56th International Art-Exhibition"]. ''Venice Biennale''. Biennial Foundation.</cite></ref> |- |2006  |National Arts Merit Awards (NAMA)<ref>{{Cite web|url=https://www.dailynews.co.zw/articles/2014/02/24/weutonga-tears-into-nacz-over-nama|title=WeUtonga tears into NACZ over NAMA|author=Chaya|first=Vasco|date=24 February 2014|work=Daily News|accessdate=1 October 2018}}</ref> | |- |2014 |Research Fellow the Arts of Africa na Global South search Program Rhodes University Grahamstown South Africa |Onye na-ese ihe / Honorary |} == Ihe ngosi == === Ihe ngosi onwe === * 2017 Art Brussels - Belgium (Solo booth Smac Gallery) * 2017 ''Ngwá Ọrụ Ncheta'' Stellenbosch Cape Town * 2016 ''Ngwá Ọrụ'' Ncheta / Simbi dzeNd n'Okporo Smac Gallery Stellenbosch, Cape Town, South Africa<ref>{{Cite web|url=https://www.contemporaryand.com/exhibition/masimba-hwati-instruments-of-memory-simbi-dzendangariro/|title=Masimba Hwati : Instruments of Memory / Simbi dzeNdangariro|work=C&|accessdate=April 21, 2019}}</ref> * 2016 Joburg Art fair Trek: Na-esote njem 16.05.15 Á 27.06.15<ref>{{Cite web|url=https://artafricamagazine.org/masimba-hwati-gareth-nyandoro-smac-gallery/|title=FNB JoburgArtFair: Masimba Hwati and Gareth Nyandoro {{!}} Presented by SMAC Gallery|work=Art Africa|accessdate=April 21, 2019}}</ref> * 2014 ''Quantumlogik'', Solo Exhibition, Gallery Delta Harare Zimbabwe * 2010 ''Facsimiles'' of Energy, Solo Exhibition, Gallery Delta Harare Zimbabwe === Ihe ngosi ìgwè === * 2015 ''Venice Biennale All the Worlds'' future Curated by Okwui Enwezor, ''Pixels'' of Ubuntu Zimbabwe pavilion, curated by Raphael Chikukwa<ref>{{Cite web|url=http://www.iam-africa.com/pixels-of-ubuntuunhu-pavilion-of-zimbabwe/|title=‘PIXELS OF UBUNTU/UNHU’ – PAVILION OF ZIMBABWE|author=Timmermans|first=Amélie|date=May 14, 2015|work=Intese Art Magazine|accessdate=April 21, 2019}}</ref> * 2015 London I:54 Art Fair, London, UK<ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/154-contemporary-african-art-fair-london-2015-rethinking-traditions/|title=African Artists At London’s "1:54 Art Fair" Rethink Traditions|author=McCool|first=Alice|date=October 23, 2015|work=Okay Africa|accessdate=April 21, 2019}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 9b1o7279bmbs54zvg0bxwoguz2s826e Ogbomosho North 0 17625 85600 81740 2022-07-28T08:46:02Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ogbomoso palace.jpg|thumb|Ogbomosho North]] '''Ogbomosho North''' bụ gọọmentị ime obodo dị na Oyo Steeti, [[Naijiria|Naịjirịa]] . Isi ụlọ ọrụ ya dị na Ilorin Road ma bụrụ nke onyeisi oche, Kabir Akanji, na-eduzi ugbu a. Gọọmentị ime obodo a na-eje ozi dị ka ebe obibi maka otu n'ime ụlọ ọrụ mmụta kachasị mma na Naịjirịa, Ladoke Akintola University of Technology (LAUTECH) na ọ na-akụzi ụlọ ọgwụ. Ọzọkwa, Nigerian Baptist Medical Center na Bowen University Teaching hospital dị n'ebe ahụ. Obí SOUN bụ isi ụlọ ọdịnala nke obodo ahụ. Ogbomoso North bụ gọọmentị ime obodo kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ n'obodo ahụ, ebe ọ bụ isi akụ na ụba obodo ahụ ma nwee ala nke 235 km2.<ref>{{Cite journal|author=Adewuyi|first=Kehinde|date=December 2018|title=Use of GIS in production of soil series map in Oyo State, southwestern Nigeria|url=http://www.isca.me/EARTH_SCI/Archive/v6/i12/2.ISCA-IRJES-2018-019.pdf|journal=International Research Journal of Earth Sciences|volume=6|issue=12|pages=12–21|issn=2321-2527}}</ref> Ọ bụ gọọmentị ime obodo kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ n'obodo ahụ dịka ọ dị ka ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2006 sị wee dị. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 210.<ref>{{Cite web|title=Post Offices – with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=November 26, 2012}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} 3k5d70ilsvua4yzrxlstjddz18rtukt Mushin, Lagos 0 17644 85468 81761 2022-07-27T16:15:17Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Market in Mushin, Lagos.jpg|thumb|Mushin, Lagos]] '''Mushin''' bụ ógbè Gọọmentị Obodo na [[Lagos]] .<ref name="nigeriacongress">{{Cite web|title=Mushin|work=NigeriaCongress.org|url=http://www.nigeriacongress.org/FGN/administrative/lgadetails.asp?lg=Mushin|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210111170333/http://www.nigeriacongress.org/FGN/administrative/lgadetails.asp?lg=Mushin|archivedate=January 11, 2021|accessdate=2007-04-08}}</ref> Ọ dị kilomita iri n'ebe ugwu nke isi obodo ahụ, n'akụkụ okporo ụzọ isi na-aga [[Ikeja]], ọ bụkwa ebe obibi jupụtara na ya nke nwere mkpocha na ụlọ dị ala. O nwere ndị bi na 633,009 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2006. Ọ bụkwa ebe ọtụtụ ndị na-ese ihe dị ka [[Wande Coal]] si na ya pụta. Mgbe nwere onwe 1960 gasịrị site na Great Britain, e nwere nnukwu mbata na mpaghara ndị dịpụrụ adịpụ. Nke a mere ka mmadụ jupụta nke ukwuu. N'ihi ya, adịghị ọcha na ụlọ ezughi oke na-eduga n'ọnọdụ ibi ndụ dị njọ. Otú ọ dị, kemgbe ịrị elu nke mmepụta ihe na Naijiria, Mushin awogo otu n'ime ndị kacha rite uru na mgbasawanye ụlọ ọrụ. Ụlọ ọrụ azụmahịa ha na-agụnye: ịkpa na ịkpa ákwà ogho, imepụta akpụkpọ ụkwụ, ịnyịnya ígwè na mkpokọta igwe kwụ otu ebe, yana mmepụta mmiri ara ehi. Ozugbo ọ bụ isi ihe na-eweta ego na Naịjirịa, ọrụ ugbo bụkwa nnukwu ahịa etiti. * Okporo ụzọ awara awara nke North Oshodi / Apapa site na Oshodi ruo n'elu na-eduga n'ọdụ ụgbọ elu mba ụwa gaa Oshodi n'okporo ụzọ awara awara Agege * South South boundary na Surulere Obodo Gọọmentị n'akụkụ nke ọzọ nke Bishop Street iji tinye Akobi crescent, [[Lagos University Teaching Hospital|LUTH]], Idi-Araba obodo * Okporo ụzọ ụgbọ ala East East East East Agege si Oshodi gaa Bishop Street * West Oshodi Apapa Expressway na-aga n'ebe Itire jikọtara iji tinye obodo Itire-Ijesha na Gọọmentị Obodo Mushin. o66n5wb7f9uoy3694muz1mac4geum4i Oru East 0 17652 85601 81783 2022-07-28T08:49:18Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Oru East Headquarters Building.jpg|thumb]] Oru-East bụ Gọọmentị ime obodo nke dị na Imo [[Ọ̀hà Ímò|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]]. Isi ụlọ ọrụ ya dị na Omuma. Ndị na-esonụ bụ obodo ndị mejupụtara Oru East: Akatta, Akuma, Amagu, Amiri, Awo-Omamma, na Omuma. Oru East nwere ókèala [[Njaba]] LGA, [[Mbaitoli|Mbaitolu]], Orlu, Oguta, Orsu na Oru West Local Government Area.Oru East nwere ọnụ ọgụgụ pụkụ otu narị na iri itoolu na ise na narị asaa na ịrị anọ na atọ (ọnụ ọgụgụ afọ 2006) na mpaghara nke 136km².<ref name="www.citypopulation.de">{{Cite web|url=http://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA017|title=Imo (State): Subdivision|accessdate=21 May 2016|work=www.citypopulation.de}}</ref>Obodo Amazu na Amaebu na Akatta, Awo idemili na Akuma na Amagu, Orlu na Oru East na obodo Obor na Okporo na Akatta. Oru ọdịda anyanwụ na Oguta LGA na-ekerịta ókèala n'akụkụ ugwu nke obodo Abiaziem, mgbele, Awa, na Akabor.<ref name="www.citypopulation.de" /> Mpaghara gọọmentị ime obodo bara ọgaranya na mmanụ na gas n'etiti obodo ndị gbara ya gburugburu dịka Oru West na Oguta LGA. N'afọ 2010, a na-etinye atụmatụ mmepụta site na mmanụ Addax na-arụ ọrụ na ndagwurugwu Osimiri Njaba, n'okpuru ikikere igwupụta mmanụ OML 124, na ihe dị ka gbọmgbọm pụkụ ịrị ise ruo pụkụ ịrị abụọ nke mmanụ kwa ụbọchị na mpaghara kansụl, Awo-omamma. == Ebe na ókèala == Oru East nwere ókèala [[Njaba|Njaba LGA]], [[Mbaitoli]], Orlu, Oguta, Orsu na Oru West Local Government Areas.<ref name="www.citypopulation.de" /> Orlu na Oru East na-ekerịta ókèala na Obor Town na Okporo n'ókè Akatta, Amazu na Amaebu n'óké Akatta, Idem Awoili n'ókere Akuma na Amagu. N'ebe ọdịda anyanwụ nke Awo-omamma, ọ na-ekerịta ókèala Oguta LGA n'akụkụ ugwu nke obodo Abiaziem, Mgbele, Awa na Akabor.<ref name="abiaziem.blogspot.co.uk">{{Cite web|url=http://abiaziem.blogspot.co.uk/|title=Abiaziem Community in Oguta, Imo State Nigeria.|accessdate=2 December 2015|work=abiaziem.blogspot.co.uk|author=Obasi Investment Limited, Nigeria}}</ref> LGA na [[Mbaitoli]] LGA na-ekerịta ókèala site na Eziama-Obiato na ndịda Awo-omamma.<ref name="www.citypopulation.de" /> Oru-East nwere mpaghara nke 136 km². Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya bụ pụkụ otu narị na iri itoolu na ise na narị asaa na ịrị anọ na atọ (ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006).<ref name="www.citypopulation.de" /> Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 474.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref> == Nnyocha mmanụ na gas == Dị ka ọ dị na mpaghara ime obodo Oru West na Oguta ndị dị nso na mmanụ, Oru-East egosila na ọ bara ọgaranya na mmanụ na gas.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/03/imo-govt-discovers-crude-oil/|title=Imo Govt discovers more crude oil|accessdate=30 November 2015|date=14 March 2014|work=vanguardngr.com|author=Vanguard, Nigeria}}</ref> Ka ọ na-erule n'afọ 2010, a na-etinye atụmatụ mmepụta site na Addax Petroleum, nke na-arụ ọrụ na Njaba River basin n'okpuru Oil Mining License, OML 124, na ihe dị ka gbọmgbọm pụkụ ịrị ise ruo pụkụ ịrị abụọ nke mmanụ kwa ụbọchị site na Awo-omamma na mpaghara kansụl.<ref name="abiaziem.blogspot.co.uk" /><ref name="www.rigzone.com" /><ref name="www.rigzone.com">{{Cite web|url=http://www.rigzone.com/news/oil_gas/a/72217/Addax_Strikes_Oil_at_Njaba_2_Well_Onshore_Nigeria|title=Addax Strikes Oil at Njaba 2 Well Onshore Nigeria|accessdate=2 December 2015|date=28 January 2009|work=www.rigzone.com|author=Rigzone}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2010/06/owerri-to-get-oil-gas-lab/|title=Owerri to get oil, gas lab|accessdate=30 November 2015|date=7 June 2010|work=vanguardngr.com|author=Vanguard, Nigeria}}</ref> == Ndị ama ama == Senator Hope Uzodinma, gọvanọ nke Imo steeti ugbu a == Ebensidee == {{Reflist}} e4kq31hm0zxcnbxwr56a06tqezm7mdp Michika 0 17677 85599 82196 2022-07-28T08:39:57Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Michika2016.jpg|thumb|Michika]] Michika (Mwe-cika) bụ obodo na mpaghara gọọmentị ime obodo na Adamawa '''[[Ȯra Adamawa|Steeti]]''', Naijiria, ọ bụ isi ụlọ ọrụ nchịkwa nke gọọmentị mpaghara.'''<ref name="auto">{{Cite book|author=Kwache|first=Iliya Yame|year=2016|title=Kamwe People of Northern Nigeria: Origin, History and Culture|edition=1st|publisher=Prudent Publishers|location=Kaduna, Nigeria}}</ref>''' Ọ dị na Northern Adamawa Steeti ma dị kpọmkwem '''n'ofe''' ókèala site na ebe ndị njem nleta a ma ama nke Mcedigyi na vecemwe '''Rhumsiki''' na '''[[Kameroon|Cameroon]]'''. Mwe-cika (Michika) bụ obodo nke anọ kachasị ukwuu na steeti Adamawa . == Ọdịdị ala == Ndị isi agbụrụ na asụsụ na Michika bụ ndị Kamwe ma ha na-asụ asụsụ Kamwe E guzobere gọọmentị ime obodo Michika na 1976.<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-04-02|title=Michika: A strong People, a strong Nation,bouncing back despite various types of Insurgents attacks|url=https://tgnews.com.ng/2017/04/02/michika-a-strong-people-a-strong-nationbouncing-back-despite-various-types-of-insurgents-attacks/|accessdate=2022-05-22|work=TG NEWS|language=en-GB}}</ref> Ọ dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke [[Kameroon|Republic]] of Cameroon. N'ókè ya dị n'ebe ugwu bụ gọọmentị ime obodo [[Madagali]], ebe ọ na-ekerịta ókèala n'ebe ọdịda anyanwụ site na mpaghara gọọmentị mpaghara Askira / Uba nke Borno Steeti. N'ebe ndịda, mpaghara gọọmentị ime obodo [[Mubi North]] na Hong gbara ya gburugburu. == Mmalite nke ebe obibi ahụ == Okwu 'Michika' bụ ụdị rụrụ arụ nke ahịrịokwu Kamwe maka "Mwe-che ci-ka", nke bụ okwu Kamwe maka 'ịgagharị n'olu dara ụda'. Akụkọ ihe mere eme na-ekwu na ọ bụ Kwada Kwakaa tọrọ ntọala Michika (Mwecika) na ngwụcha narị afọ nke iri na ise, onye bụ nwa eze na onye na-achụ nta na-achụrụ nta na mbara ala na ugwu Michika.<ref>{{Cite web|url=http://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA002|title=Adamawa (State, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|work=Citypopulation.de|accessdate=30 November 2021}}</ref> Aha Mwecika(Michika) sitere na nkwupụta "Mwe che ci ka ra Kwada Kwakaa"; nke ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na ndị okenye Kamwe kwuru na ọ na-asụgharị "ugwu ebe Kwada Kwaka na-aga na nzuzo ịchụ nta. Site n'ihi ya, a na-eme ka ọ dị mkpirikpi ka ọ bụrụ "Mwe che ci ka" ma mesịa bụrụ Mwecika(Michika)<ref name=":0">{{Cite web|date=2017-04-02|title=Michika: A strong People, a strong Nation,bouncing back despite various types of Insurgents attacks|url=https://tgnews.com.ng/2017/04/02/michika-a-strong-people-a-strong-nationbouncing-back-despite-various-types-of-insurgents-attacks/|accessdate=2022-05-22|work=TG NEWS|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://tgnews.com.ng/2017/04/02/michika-a-strong-people-a-strong-nationbouncing-back-despite-various-types-of-insurgents-attacks/ "Michika: A strong People, a strong Nation,bouncing back despite various types of Insurgents attacks"]. ''TG NEWS''. 2 April 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2022</span>.</cite></ref> Idris Alooma onye ọchịchị Kanuri nke narị afọ nke iri na isii zoro aka na Mwecika(Michika) na ndị Kamwe na odyssey ya.<ref>Mai Idris of Bornu 1571-1583</ref> N'otu aka ahụ, Heinrich Barth onye nchọpụta German n'akwụkwọ ya, "Travels in Africa" kọwara 1850 dere banyere obi ike nke ndị Kamwe nke Michika. == Mpaghara Michikan == Michika nwere mpaghara itoolu ya bụ Michika District, Nkafa District, Madzi District, Futu District, Garta District, Bazza/Yambule/Dakwa District, Zah/Ghye District, Vi/Bokka District na Sina/Kamale District. Asụsụ Dakwa a na-akpọkwa Bazza nke bụ ụdị rụrụ arụ nke okwu Margi pazza, ọtụtụ n'ime ha na-ahọrọ ka a kpọọ ha Higgi. Ndị ọzọ na-akpọ ya hagyi ebe ndị ọzọ na-asụ ya higi. Ndị okenye Kamwe na-ekwu na higgi bụ igurube (hagyi) nke bụ okwu mkparị nke ndị Margi chepụtara iji kparịa ụmụ nwanyị Kamwe ndị nwere mmasị ịchụ nta igurube n'oge gara aga iji mee ka ndị Kamwe bụrụ ihe ọchị ma kwọọ ndị Kamwe n'ihi nnukwu agụụ ụmụ nwanyị na ụmụaka ha nwere maka igurube na oge gara aga. Ndị Kamwe na-eleda okwu mkparị na nke obi ọjọọ "higgi" anya n'ihi na ha higgi bụ mkparị nye ha. Ha na-akọwa onwe ha dị ka Kamwe (Kamwe pụtara "Ndị otu agbụrụ. Ndị Kamwe na-arụsi ọrụ ike, na-ele ọbịa na ndị na-akwado mba. Ha na-akwanyere ndị agadi ùgwù dị ukwuu ma kwere na mkpakọrịta obodo na-akpọ Meshike na Vecemwe. Omume na ụkpụrụ nke ndị Kamwe na vecemwe bụ "Dabeghi Nji Denama" nke a sụgharịrị ka ọ pụtara: "e nwere ike n'ịdị n'otu".<ref>Charles H. Kraft. 1996 Anthropology for Christian Witness</ref> Kemgbe afọ 2017, ndị Kamwe anọwo na-eme emume ọdịnala Kamwe ha kwa afọ nke akpọrọ "Tswe Wasinata" na Vecemwe. A na-eme ya kwa afọ na Satọdee mbụ ọ bụla n'ọnwa Eprel. Ebe a na-anọ eme ya bụ Government Secondary School Michika (GSS Michika) nke dị n'etiti obodo ahụ. Ọ na-adọta ndị njem nleta site n'ebe dị anya na nso. Ihe kachasị elu nke emume ọdịnala Kamwe kwa afọ bụ ngosipụta nke "Tuvue" ihe ngosi Kamwe kachasị elu nke bụ ngosipụta kpakpando na 2006 Nigerian National Festival of Arts and Culture na Abuja ma mee ka onye isi ala [[Olusegun Obasanjo]] nwee mmasị.<ref>Nigerian National Festival 2006 Report</ref> == ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Eze Ukwu ya, Ngida Zakawa Kwache bụ Onye isi distrikti nke Michika. Ọ bụ 'ndị na-eme eze' họpụtara ya na Satọdee, 31 Disemba 2013, mgbe ọnwụ Coffor Maude onye rụrụ ọrụ dị ka onye isi distrikti ruo afọ iri ise.<ref>Leadership Newspaper 2 January 2014</ref> Onye isi ala ya bụ Ngida Zakawa Kwache bụ Onye isi oche nke Kansụl Ndị isi Gọọmentị Obodo nke Michika == Ọnụ ọgụgụ mmadụ == Gọọmentị ime obodo Michika bụ nke kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ na steeti Adamawa. Michika bụkwa obodo cosmopolitan: ọ nwere alaka nke ọtụtụ ụlọ akụ, kọleji nke ahụike na teknụzụ, kọlejin teknụzụ na ọtụtụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ụlọ akwụkwọ sekọndrị kachasị ochie na nke kachasị ewu ewu na Michika bụ Government Senior Secondary School (G.S.S.) Michika. Ndị bi ebe ahụ bụ ndị Kraịst mejupụtara ihe dị ka 98% nke ndị bi ebe ahụ, ebe ndị fọdụrụ bụ ndị Alakụba na ụfọdụ ndị na-efe okpukpe ọdịnala.<ref name="cfsites">{{Cite web|url=http://nem-borno.cfsites.org/custom.php?pageid=31770|title=Welcome to National Evangelical Mission - Maiduguri Division - About Us|publisher=nem-borno.cfsites.org|accessdate=2016-05-30}}</ref> E nwere ihe dị ka ndị isi iri abụọ na isii na obodo nta iri asatọ na anọ gburugburu ugwu.<ref>{{Cite web|title=Adamawa (State, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|url=http://www.citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm1id=NGA002|accessdate=2020-10-11|work=Citypopulation.de}}</ref> Ndị bi na Michika buru ibu; atụmatụ dịgasị iche site na narị puku atọ na iri asaa na ise na narị puku asaa dabere na ọnụ ọgụgụ e ji mee ihe na usoro ya.<ref>National Population Commission of Nigeria (NPC)</ref> == Ememme == E nwere ọtụtụ emume ọdịnala nke ndị Kamwe na-eme na Michika. Ndị kachasị n'etiti ha bụ Yawale, Wasinata, Ngarba, na ịgba egwu Zhitta n'etiti ememme ndị ọzọ. Enwekwara ebe ndị njem nleta na ebe ndị dị na Michika dị ka mmiri mmiri oyi nke Kwandree na Dlaka na ugwu Kamale na Kamale.<ref name="auto">{{Cite book|author=Kwache|first=Iliya Yame|year=2016|title=Kamwe People of Northern Nigeria: Origin, History and Culture|edition=1st|publisher=Prudent Publishers|location=Kaduna, Nigeria}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKwache2016">Kwache, Iliya Yame (2016). ''Kamwe People of Northern Nigeria: Origin, History and Culture'' (1st&nbsp;ed.). Kaduna, Nigeria: Prudent Publishers.</cite></ref> == Ndị ama ama == Ndị isi akụkọ ihe mere eme a ma ama nke ndị Kamwe bụ Gelmai, nna nna Kamwe mbụ hapụrụ Etiopia. Kwada Kwakaa onye guzobere Michika. Michika emeela ndị ama ama dị ka Gọvanọ Mbụ nke Adamawa Steeti Abubakar Saleh Michika, Gọvanor mbụ nke Adamawa Boni Haruna, Gọranọ mbụ nke Lagos Steeti Mohammed Buba Marwa, Late Dr John Guli, Late Tumba Ra Wandate, Late Umaru Ngiki, Reverend Dr Samuel Dante Dali onye bụbu Onye isi Chọọchị nke Brethren na Naịjirịa, Most Rev Dr Stephen Dami Mamza (Bishọp Katọlik nke Yola Diocese), Major General John Samuel Zaruwa n'etiti ndị ọzọ. Ndị na-eyi ọha egwu nke Boko Haram Islam weghaara obodo ahụ na Septemba 2014 mana ndị agha Naijiria weghachitere obodo ahụ na 29 Jenụwarị 2015.<ref>{{Cite web|work=BBC|title=Nigeria's Boko Haram 'seize' Michika in Adamawa state BBC News|accessdate=2014-10-26|date=2014-09-08|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-29110663}}</ref> == Esemokwu == Onye bụbu onye isi ala [[Goodluck Jonathan]] kwupụtara mmeghachi omume nke Michika Town site n'aka ndị na-eyi ọha egwu nke Boko Haram Islam na Tọzdee 29 Jenụwarị 2015; o mere ọkwa ahụ mgbe ọ na-eme njem mkpọsa na steeti Adamawa.<ref>Nigerian military says Boko Haram sacked from Michika, but displaced residents skeptical</ref> == Ogbugbu nke Rev Lawan Andiki == Na Jenụwarị 2020, ndị na-eyi ọha egwu nke Boko Haram tọọrọ Rev Lawan Andimi, onye isi oche steeti nke Christian Association of Nigeria na odeakwụkwọ distrikti nke Church of the Brethren maka mpaghara Michika. Njide Andimi nwetara nlebara anya mba ụwa mgbe ewepụtara vidiyo nke ọ kwupụtara okwukwe Ndị Kraịst ya. E gburu Andimi na 20 Jenụwarị 2020.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Nigerian brethren leader executed|url=http://www.brethren.org/news/2020/nigerian-brethren-leader-executed.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=11 September 2020|work=Brethren.org}}</ref> == Edensibia == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] i6iwiqjtpx5unpbmfwa4e7w2mcvs6ae Ebonyi, Ebonyi State 0 17683 85583 82232 2022-07-28T07:46:35Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement|official_name=Ebonyi, Ebonyi State|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA]]|motto=|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=|mapsize=|map_caption=|pushpin_map=|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Ebonyi State]]|subdivision_type2=Capital|subdivision_name2=|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=|leader_name=|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=Imperial|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates=|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}} '''Abakaliki''' bụ otu ógbè Gọọmentị Obodo nke Ebonyi [[Ȯra Ebonyi|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]]. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Nkaliki.<ref>{{Cite web|url=http://www.ebonyistate.gov.ng/lga.aspx|title=Ebonyi State Government {{!}} Local Government Council|work=www.ebonyistate.gov.ng|accessdate=2020-01-05}}</ref> [[Usòrò:Afikpo, Ebonyi State.jpg|thumb|Ebonyi, Ebonyi State]] O nwere mpaghara nke Kilomita Narị anọ na iri anọ na atọ na ọnụ ọgụgụ mmadụ otu narị na iri abụọ na isii, narị asatọ na iri atọ na asaa na ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ narị anọ na iri asatọ.<ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|work=|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121126042849/http://www.nipost.gov.ng/postcode.aspx|archivedate=2012-11-26}}</ref> Enwere ike ịchọta koodu mpaghara . == Edensibia == {{Reflist}} 1qec3d6k0q8mbbuqyhyxato2s5w1ge5 Sifan Hassan 0 17704 85610 82310 2022-07-28T09:18:59Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sifan Hassan - 120609-011.jpg|thumb|Sifan Hassan]]   Sifan Hassan (Oromo: '''Siifan Hassan'''; amụrụ na 1 Jenụwarị 1993) bụ onye [[Netherlands|Dutch]] a mụrụ n'Etiopia na-agba ọsọ n'etiti na ogologo oge.<ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Sifan HASSAN – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/netherlands/sifan-hassan-14489606|accessdate=2021-01-01|work=[[World Athletics]]}}</ref> O mechara okpukpu atọ a na-ahụtụbeghị mbụ na afọ 2020 Tokyo Olympics na-emeri ihe nrite ọla edo na mita 5000 na mita 10,000, na ọla nchara maka mita 1500. Hassan bụ naanị onye na-eme egwuregwu n'akụkọ ihe mere eme nke Olimpik iji merie ihe nrite n'ofe ihe omume dị n'etiti na agbụrụ abụọ dị anya n'otu egwuregwu. Ọ bụ naanị nwanyị nke abụọ mezue ọsọ Olympic okpukpu abụọ.<ref>{{Cite web|author=Whittington|first=Jess|date=2021-08-07|title=History-maker Hassan completes medal treble in Tokyo|url=https://worldathletics.org/competitions/olympic-games/news/tokyo-olympic-games-women-10000m-report|accessdate=2021-08-07|work=[[World Athletics]]}}</ref><ref>{{Cite news|author=Henson|first=Mike|date=2022-01-04|title='I was just so happy to survive' - Hassan reflects on epic Olympic treble bid|work=[[BBC Sport]]|url=https://www.bbc.com/sport/athletics/59848002|accessdate=2022-01-04}}</ref> Na World Athletics Championships, Hassan nwetara 1500m na 10,000m n'afọ 2019, na-aghọ naanị onye na-eme egwuregwu (nwoke ma ọ bụ nwanyị) n'akụkọ ihe mere eme iji merie ihe omume abụọ a na otu Ndọrọ ndọrọ mmeri nke uwa ma ọ bụ Olympic Games.<ref>{{Cite web|url=https://www.runnersworld.com/news/a29375367/sifan-hassan-world-championship-double/|title=Sifan Hassan Wins Unprecedented World Championship Double; Houlihan Sets American Record|author=Dutch|first=Taylor|date=2019-10-05|work=Runner's World|language=en-US|accessdate=2019-10-07}}</ref> O meriri ọla nchara na 1500m na 2015, na 5000m na afọ 2017 mgbe ọ gwụchara nke ise na 1500m. Hassan bụ onye nwetara ihe nrite ugboro atọ na World Indoor Championships, merie ọla edo na 1500m na 2016 yana ọlaọcha na 3000m na ọla nchara maka 1500m na afọ 2018. O nwetara ihe nrite Europe isii (gụnyere utu aha mba abụọ), na otu ihe nrite ime ụlọ Europe. Ọ bụkwa onye mmeri Diamond League ugboro atọ, ebe ọ nwetara 1500m/5000m okpukpu abụọ na 2019. Hassan bụ onye na-edekọ ihe ndekọ ụwa maka ma otu kilomita na 5 kilomita n'okporo ụzọ ọsọ, ha abụọ setịpụrụ na afọ 2019, yana otu awa ọsọ, setịpụrụ n'afọ 2020.<ref>{{Cite web|url=https://timesofindia.indiatimes.com/sports/more-sports/athletics/sifan-hassan-smashes-womens-10000-metres-world-record/articleshow/83283308.cms|title=Sifan Hassan smashes women's 10,000 metres world record|work=[[The Times of India]]|date=6 June 2021|accessdate=6 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://monaco.diamondleague.com/en/programme-resultats-monaco-en/#baseFrame#__athDisciplineRoot#DisciplineInit#Monaco2019_TIMING_ATW016101_json##main-frame_content#__athRun#RunSubFrame#Monaco2019_TIMING_ATW016101_json|title=Program 2019&nbsp;–&nbsp;Diamond League – Monaco|work=monaco.diamondleague.com|accessdate=12 July 2019}}</ref> O nwere ihe ndekọ ụwa na 10,000 m maka ụbọchị abụọ na ọnwa nke isii, na afọ 2021.<ref name="bbc2021">{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/athletics/57377392|title=Sifan Hassan: Dutch athlete breaks 10,000m world record by more than 10 seconds|date=6 June 2021|work=BBC|language=en-US|accessdate=2021-06-06}}</ref><ref name="nbc2021">{{Cite web|title=Letesenbet Gidey breaks 2-day-old world record in 10,000m|url=https://olympics.nbcsports.com/2021/06/08/letesenbet-gidey-world-record-10000-meters/|work=OlympicTalk|publisher=NBC Sports|accessdate=9 June 2021|date=8 June 2021}}</ref> O nwere ihe ndekọ Europe ise (1500m, 3000m, 5000m, 10,000m, ọkara marathon) na ihe ndekọ Dutch atọ. == Oge ọ malitere == A mụrụ Sifan Hassan na Adama, Oromia, Ethiopia ma zụlite ya n'ime ime obodo Kersa na mpaghara Munesa nke mpaghara Arsi nke Oromia.<ref>{{Cite web|title=Atileet Siifan Hasan fiigichaan rikkardiiwwan cabsuu itti fufte kun eenyu, akkamiin as geesse?|publisher=BBC News Afaan Oromoo|date=7 December 2019|url=https://www.bbc.com/afaanoromoo/oduu-50669408.amp|accessdate=4 August 2021}}</ref> Ọ bụ onye na-agba ọsọ ntụrụndụ n'ebe ahụ. Ọ hapụrụ Etiopia dị ka onye gbara ọsọ ndụ wee rute [[Netherlands]] na afọ 2008 mgbe ọ dị afọ iri na ise.<ref>{{Cite web|date=2021|title=Sifan Hassan chases athletics history with Tokyo Olympics treble attempt|url=https://www.ft.com/content/91c39995-7e4c-4d01-a248-e55e764153b5|accessdate=2021-08-07|work=www.ft.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=Tokyo|first=Ian O'Riordan In|title=Sifan Hassan on course for unprecedented treble after 5,000m win|url=https://www.irishtimes.com/sport/other-sports/sifan-hassan-on-course-for-unprecedented-treble-after-5-000m-win-1.4637172|accessdate=2021-08-07|work=The Irish Times|language=en}}</ref> Ọ malitere ịgba ọsọ mgbe ọ na-agụ akwụkwọ iji bụrụ nọọsụ. Hassan ghọrọ nwa amaala Dutch n'afọ 2013.<ref>{{Cite news|author=Barnes|first=Dan|date=2021-08-02|title=Why Sifan Hassan is one to watch at Olympics: Dutch star puts 1,500m on blast, claims 5,000m gold 12 hours later|language=en|work=National Post|url=https://nationalpost.com/sports/olympics/why-sifan-hassan-is-one-to-watch-dutch-runner-puts-the-olympics-1500-metre-field-on-blast|accessdate=2022-02-08}}</ref> == Ọrụ == N'ịbụ onye ya na Eindhoven Atletiek, Hassan banyere na ọkara marathon nke Eindhven na 2011 wee merie ọsọ ahụ na oge nke 77:10 nkeji.<ref>[http://www.european-athletics.org/athletes/group=h/athlete=94442-hassan-sifan/index.html Sifan Hassan]. [[European Athletics]]. Retrieved on 22 February 2014.</ref> Ọ bụkwa onye nke abụọ na agbụrụ abụọ (Sylvestercross na Mol Lotto Cross Cup). O meriri agbụrụ ndị ahụ na 2012, yana 3000 m na Leiden Gouden Spike.<ref name="Tilas">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=78956&Season=2011&Odd=0 Sifan Hassan]. Tilastopaja. Retrieved on 22 February 2014.</ref> === 2013 2014 === Hassan mere ọganihu ya n'afọ 2013. Ọ gbara ọsọ 800 mita kachasị mma nke 2:00.86 nkeji iji merie na KBC Night of Athletics ma merie na 1500 m na Nijmegen Global Athletics na Golden Spike Ostrava. Na afọ 2013 IAAF Diamond League circuit ọ bụ onye nke abụọ na 1500 m na Athletissima na nke kachasị mma nke 4:03.73 nkeji ma bụrụ onye nke atọ na DN Galan 3000 m na nke kachasị elu nke 8:32.53 nkeji oge a mere ka ọ bụrụ onye nke anọ na-agba ọsọ n'ụwa n'afọ ahụ.<ref name="Tilas">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=78956&Season=2011&Odd=0 Sifan Hassan]. Tilastopaja. Retrieved on 22 February 2014.</ref><ref>Rorick, Jim (22 October 2013). [http://www.trackandfieldnews.com/index.php/tafn-lists?list_id=4&sex_id=W&yyear=2013 2013 World Comprehensive List – Women]. ''[[Track and Field News]]''. Retrieved on 2014-03-01.</ref> Hassan ghọrọ nwa amaala Dutch na Nọvemba, na afọ 2013, oge agafeela maka ịsọ mpi na afọ 2013 World Championships, n'ọnwa sochirinụ, ọ pụtara nke mbụ ya na Netherlands. Na afọ 2013 European Cross Country Championships ọ meriri nrite ọla edo na ngalaba na-erubeghị afọ iri abụọ na atọ ma nyere ndị otu Dutch aka ịbụ nke atọ na ọkwa.<ref>Mulkeen, Jon (8 December 2013). [http://www.iaaf.org/news/report/european-cross-country-championships-duarte-b Third time lucky for Duarte at European Cross as Bezabeh regains title]. IAAF. Retrieved on 2014-02-22.</ref> O merikwara asọmpi Warandeloop na Lotto Cross Cup Brussels n'oge oyi ahụ.<ref>Minshull, Phil (22 December 2013). [http://www.iaaf.org/news/report/sifan-hassan-alex-kibet-brussels-iaaf-cross-c Hassan and Kibet take the honours in Brussels – IAAF Cross Country Permit]. IAAF. Retrieved on 2014-02-22.</ref> Na mbido afọ 2014 ọ gbara ọsọ ọsọ nke nkeji 8:45.32 maka 3000 m na Weltklasse na Karlsruhe, wee mebie ihe ndekọ Dutch na 1500 m n'ime ụlọ na oge nke 4:05.34 nkeji na Birmingham Indoor Grand Prix.<ref>Minshull, Phil (1 February 2014). [http://www.iaaf.org/news/report/genzebe-dibaba-world-indoor-1500m-world-recor Genzebe Dibaba smashes world indoor 1500 m record with 3:55.17 in Karlsruhe]. IAAF. Retrieved on 2014-02-22.</ref> === 2015 === Na afo 2015 World Championships na Beijing, Hassan meriri ọla nchara na mita 1500. Ọ ghọrọ nwanyị Dutch nke abụọ na-eme egwuregwu iji merie ihe nrite na World Championships, mgbe Dafne Schippers gasịrị. Ọ bụ nwanyị Dutch nke atọ meriri na afo 2015 European Cross Country Championships, na-eso nzọụkwụ nke ndị Afrịka ibe ya [[Hilda Kibet]] na [[Lornah Kiplagat]].<ref>[http://www.iaaf.org/news/report/european-cross-country-2015-hassan-kaya Hassan and Kaya victorious at European Cross Country Championships]. IAAF (13 December 2015). Retrieved on 2015-12-13.</ref> [[Usòrò:520_finale_1500m_hassan_(26095090475).jpg|áká_èkpè|thumb|Hassan (n'aka nri) na-aga 1500m ọla edo na 2016 World Indoor Championships na Portland]] === 2016-2017 === Hassan meriri okpomọkụ ya na 1500m na afọ 2016 Summer Olympics na 4:06.64 tupu Faith Kipyegon. Na ọkara ikpeazụ ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ na 4:03.62 mgbe Genzebe Dibaba meriri na 4:03.06. Na ngwụcha Kipyegon nwetara ihe nrite ọla edo nke Olympic na 4:08.92, Dibaba bụ onye nke abụọ na 4:10.27 na Jennifer Simpson nwetara ọla nchara na 4:10.53. Hassan nọ n'ọnọdụ nke ise n'ime oge nke 4:11.23.<ref>{{Cite news|url=http://www.bbc.com/sport/olympics/rio-2016/results/sports/athletics/womens-1500m|title=Results - Womens 1500m - Athletics - Rio 2016 - Olympics|work=BBC Sport|language=en|accessdate=2020-03-26}}</ref> Ọ bụ onye nke ise na 1500m na 2017 World Athletics Championships wee merie ọla nchara na 5000m. === 2018 === N'abalị iri na atọ n'ọnwa Julaị, ọ mebiri ihe ndekọ Europe maka mita 5,000 site n'ịbụ onye nke abụọ na Rabat Diamond League na 14:22.34.<ref>[https://www.diamondleague.com/fileadmin/IDL_Default/files/documents/2018/Rabat/Results.pdf IAAF Diamond League 2018 Rabat results] Retrieved on 13 July 2018.</ref> Ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, Hassan meriri Millicent Fawcett Mile mbụ na afọ 2018 London Anniversary Games na oge nke 4:14.71, nke anọ kachasị ọsọ n'oge ahụ.<ref name="diamond">{{Cite web|title=Programme 2018 and results|url=https://london.diamondleague.com/lists-results-london/|work=Muller Anniversary Games|publisher=Diamond League|accessdate=23 July 2018}}</ref> Na afọ 2018 European Championships, o ritere ihe nrite ọla edo na 5000 m na oge 14:46:12, na-etinye ihe ndekọ ọhụrụ nke asọmpi. Na 'abalị iri na isii n'ọnwa Septemba, ọ meriri ihe ndekọ Europe maka ọkara marathon na oge nke 65:15, merie ọkara maraton Copenhagen<ref>[http://www.european-athletics.org/athletics-community/runners/news/article=hassan-shatters-european-half-marathon-record-with-copenhagen.html European Athletics website] Retrieved on 2 October 2018.</ref> === 2019 === N'abalị iri na asaa n'ọnwa Febụwarị, Hassan setịpụrụ ihe ndekọ ụwa maka ọsọ okporo ụzọ kilomita ise na-akwụsị elekere na 14m 44s na Monaco.<ref>{{Cite web|title=14:43! Chepkoech breaks world 5km record in Monaco {{!}} REPORT {{!}} World Athletics|url=https://www.worldathletics.org/news/report/chepkoech-breaks-world-5km-record-in-monaco|accessdate=2021-02-18|work=www.worldathletics.org}}</ref> Ọsọ okporo ụzọ 5 kilomita abụwo ihe omume ụwa kemgbe 1 Nọvemba, na afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/news/report/wanders-hassan-world-record-5km-monaco|title=Wanders and Hassan set world 5km records in Monaco{{!}} News {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|language=en|accessdate=2019-10-07}}</ref> Na Prefontaine Classic na June, ọ mebiri ihe ndekọ Europe 3000m na oge nke 8m 18.49s.<ref>{{Cite web|title=European 3000m record for Sifan Hassan at Pre Classic|url=https://www.athleticsweekly.com/event-reports/european-3000m-record-for-sifan-hassan-at-pre-classic-1039923386/|work=Athletics Weekly|date=30 June 2019}}</ref> [[Usòrò:2019_Payton_Jordan_Invitational_(46848948765).jpg|áká_èkpè|thumb|Hassan na-agba ọsọ 10,000m na Payton Jordan Invitational na Palo Alto, CA na 2019]] ==== Ihe ndekọ ụwa nke kilomita ==== N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Julaị, Hassan banyere na ọsọ kilomita na Herculis na Fontvieille, Monaco. Olha Lyakhova bụ onye na-agba ọsọ, na-ewere egwuregwu site na agba abụọ mbụ (nke a tụrụ na akara mmalite, ọ bụghị nkewa nke kilomita anọ) na 64.26 na 63.94 (2:08.20). Dị ka ọ na-adịkarị na Hassan, ọ bụ onye ikpeazụ na akara mmalite, mana n'ime mita 150 sochirinụ, jiri nwayọọ nwayọọ mee ka onwe ya dị nro n'ọhịa n'èzí n'ime ọnọdụ akara n'azụ Lyakhova. Gabriela DeBues-Stafford gafere n'ọhịa n'etiti Hassan na Lyakhova maka agba ọzọ tupu Hassan na Gudaf Tsegay kewapụ n'ọgbọ ahụ dị ka naanị ndị na-achụ nta. N'etiti mita 800 na 1000, Lyakhova gbalịrị ịnọgide na-aga n'ihu, mana Hassan na Tsegay na-agafe. Mgbe Lyakhova si n'èzí pụta, ha abụọ hụrụ onwe ha mita 15 n'ihu ìgwè ahụ. Na mita 1,200, Hassan na-eleghachi anya azụ na onye na-achụ ya nso Tsegay na 3:10.13 (a 61.93 lap). Hassan mere ngwa ngwa, na-emeghe oghere mita 5 n'ime mita 100 sochirinụ. N'ịga n'ihu na ọsọ a, ọ gafere mita 1500 n'ihe dị ka 3:55. Hassan kpuchiri mita 409.344 ikpeazụ na 62.20, oge ikpeazụ ya nke 4:12:33 na-emebi ihe ndekọ ụwa nke Svetlana Masterkova nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ 23.<ref>{{Cite news|title=Hassan breaks world mile record in Monaco with 4:12.33 - IAAF Diamond League|url=https://www.iaaf.org/news/report/hassan-breaks-mile-world-record-in-monaco|publisher=IAAF|author=Mike Rowbottom|date=12 July 2019|accessdate=9 June 2021}}</ref> Ndị na-eme egwuregwu na-eso Hassan degharịrị ndepụta 25 kachasị elu, na Laura Weightman na-aga n'ọnọdụ # 15, DeBues-Stafford na # 17, mgbe # 5 oge niile Tsegay na-apụ n'anya n'ime mkpọ ahụ, [[Rababe Arafi]], Axumawit Embaye, Winnie Nanyondo na Ciara Mageean na-aga na ọnọdụ # 20 ̆23. Ọ bụ onye mmeri Diamond League ugboro abụọ na afọ 2019, na-emeri ma 1500 na 5000 mita Trophies.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/news/report/hassan-diamond-distance-double-brussels|title=Hassan completes Diamond distance double in Brussels – IAAF Diamond League{{!}} News {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|language=en|accessdate=2019-10-07}}</ref> N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Septemba, ọ ghọrọ onye mmeri ụwa nke afọ 2019 na mita 10,000 na asọmpi nke abụọ ya maka ebe ahụ. Ọsọ mbụ ya na ihe omume ahụ bụ na Stanford n'oge nke 31:18.12, ngwa ngwa iji nweta ọkwa iru eru maka asọmpi World Championships. Oge mmeri nke 30:17.62 bụ oge kachasị mma n'afọ n'okporo ụzọ ahụ. Alina Reh (Germany) butere ụzọ n'ọhịa mgbe mita 3000 gasịrị na 9:29.69. Onye na-agba ọsọ n'ihu ruru ọkara n'ime 15:32.70. Letesenbet Gidey mechiri na 30:21.23, na Agnes Tirop (Kenya) na-abịa n'ọnọdụ nke atọ na 30:25.50. E kpuchiri ọkara nke abụọ nke ọsọ ahụ na 14:45.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/news/report/womens-10000m-iaaf-world-athletics-championsh|title=Report: women's 10,000m - IAAF World Athletics Championships Doha 2019{{!}} News {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|language=en|accessdate=2019-09-29}}</ref> Hassan merikwara ọsọ 1500 mita na oge nke 3:51.95 (ebe nke isii na 1500 m niile-oge-ndepụta), na-eguzobe asọmpi ọhụrụ na ndekọ Europe. Onye nke abụọ bụ Faith Kipyegon na 3:54.22, ihe ndekọ mba Kenya ọhụrụ, ebe nke atọ gara Gudaf Tsegay na 3:54.38.<ref>{{Cite web|url=https://lawm.sportschau.de/doha2019/nachrichten/Leichtathletik-WM-Doha-2019-Hassan,lawmdoha1694.html|title=Zweite Goldmedaille - Historischer Erfolg für Hassan|author=NDR|work=lawm.sportschau.de|language=de|accessdate=2019-10-05}}</ref> === 2020 na 2021 === N'abalị iri n'ọnwa Ọktoba, Hassan setịpụrụ ihe ndekọ Europe maka mita 10,000 nke ụmụ nwanyị n'ime oge nke 29:36.67, na-emebi akara nke Paula Radcliffe nke Great Britain setịpụrụ na afọ 2002 site na ihe karịrị sekọnd 24.<ref>{{Cite web|author=McGuire|first=Jane|date=2020-10-12|title=Sifan Hassan sets new European women's 10,000m record, breaking Paula Radcliffe's record|url=https://www.runnersworld.com/uk/news/a34343122/sifan-hassan-european-womens-10000m-record/|accessdate=2021-01-01|work=[[Runner's World]]}}</ref> Na 6 June, na afọ 2021, ọ meziwanyere arụmọrụ ya na ihe omume ahụ iji setịpụ ihe ndekọ ụwa nke 29m 06.82s na Hengelo, na-emeri ihe ndekọ 2016 nke onye Etiopia [[Almaz Ayana]] site na ihe karịrị 10 sekọnd. Otú ọ dị, Hassan tụfuru ihe ndekọ ụbọchị abụọ ka e mesịrị, mgbe Letesenbet Gidey nke Etiopia nwetara oge nke 29m 01.03s n'otu ámá egwuregwu ahụ.<ref>{{Cite news|author=Ingle|first=Sean|title=Sifan Hassan smashes women's 10,000m record by 10 seconds in super spikes|url=https://www.theguardian.com/sport/2021/jun/06/netherlands-sifan-hassan-smashes-womens-10000m-record-by-10-seconds|accessdate=6 June 2021|work=[[The Guardian]]|date=6 June 2021}}</ref><ref name="nbc2021">{{Cite web|title=Letesenbet Gidey breaks 2-day-old world record in 10,000m|url=https://olympics.nbcsports.com/2021/06/08/letesenbet-gidey-world-record-10000-meters/|work=OlympicTalk|publisher=NBC Sports|accessdate=9 June 2021|date=8 June 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://olympics.nbcsports.com/2021/06/08/letesenbet-gidey-world-record-10000-meters/ "Letesenbet Gidey breaks 2-day-old world record in 10,000m"]. ''OlympicTalk''. NBC Sports. 8 June 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 June</span> 2021</span>.</cite></ref> Hassan ritere ọla edo na mita 5000 na mita 10,000 na 2020 Tokyo Olympic Games. O nwetakwara ọla nchara na mita 1500. Ọ ghọrọ naanị onye na-eme egwuregwu nwetara ihe nrite na 1500, 5000, na 10,000 mita ihe omume n'otu egwuregwu Olimpik ahụ. Oge mmeri ya na 5000m bụ 14:36.79 n'ihu [[Hellen Obiri]] si Kenya na 14:38.36, Gudaf Tsegay si Etiopia nwetara ọla nchara n'oge 14:38.87. Mmeri ọla edo ya mere ka ọ bụrụ nwanyị Dutch mbụ nwere ihe nrite egwuregwu Olympic na ihe omume dị anya. Ọ bụ onye mbụ na-abụghị onye Kenya ma ọ bụ onye Etiopia na-eme egwuregwu iji merie ihe omume ahụ kemgbe Gabriela Szabo meriri na 2000 Sydney Olympics.<ref>{{Cite web|title=Sifan Hassan of the Netherlands wins women's 5,000m|url=https://olympics.com/tokyo-2020/en/news/sifan-hassan-netherlands-wins-womens-5-000m|accessdate=2021-08-02|work=Tokyo 2020|language=en-US|archivedate=2 August 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210802172342/https://olympics.com/tokyo-2020/en/news/sifan-hassan-netherlands-wins-womens-5-000m}}</ref> === Onye na-akwọ ụgbọ ala === Malite na 2016, Alberto Salazar zụrụ Hassan na Nike Oregon Project .<ref>{{Cite news|url=https://www.irishexaminer.com/breakingnews/sport/coach-alberto-salazar-wont-be-missed-954343.html|title=Coach Alberto Salazar won't be missed|date=2 October 2019|work=Irish Examiner|first=Cathal|author=Dennehy|language=en|accessdate=2019-10-02}}</ref><ref name="homewood">{{Cite news|author=Homewood|first=Brian|title=Hassan says career thrown into uncertainty by Salazar ban|url=https://uk.reuters.com/article/uk-athletics-doping-hassan/hassan-says-career-thrown-into-uncertainty-by-salazar-ban-idUKKBN1WG4J3|accessdate=2 October 2019|work=Reuters|date=1 October 2019}}</ref> N'afọ 2019, Salazar malitere ịrụ ọrụ afọ anọ n'egwuregwu maka mmebi iwu doping site na tupu ya amalite ịzụ Hassan. N'afọ 2021, ụlọ ọrụ United States Center for SafeSport kwụsịtụrụ ya maka omume mmekọahụ.<ref name="autox">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2022/01/31/sports/alberto-salazar-sexual-assault.html|title=Disgraced Running Coach Was Barred for Life for Alleged Sexual Assault|first=Kevin|author=Draper|date=January 31, 2022|work=The New York Times}}</ref> Onye nkuzi Hassan ugbu a bụ Tim Rowberry onye malitere ịzụ ya na Julaị 2018. Rowberry bụkwa onye nkuzi nke onye na-agba ọsọ Yomif Kejelcha, onye na-azụ Hassan ruo mgbe ọ hapụrụ Adidas na nso nso a.<ref>{{Cite web|title=Sifan Hassan Wins 5,000 Meter Gold, Eyes More With Historic Triple Attempt|url=https://www.si.com/olympics/2021/08/02/sifan-hassan-wins-womens-5000-meters-gold-results-tokyo-track-and-field|accessdate=2021-08-02|work=Sport's Illustrated|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Olympics 2021: Dutch track star Sifan Hassan's quest for an improbable treble|url=https://www.espn.com/olympics/story/_/id/31960301/olympics-2021-dutch-track-star-sifan-hassan-quest-improbable-treble-olympic-history|accessdate=2021-08-02|work=ESPN|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/news/feature/sifan-hassan-yomif-kejelcha|title=Hassan and Kejelcha: training partners and mile world record holders {{!}} News {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|language=en|accessdate=2019-10-07}}</ref> == Ihe ndị ọ rụzuru == [[Usòrò:Women's_1500_m_podium_Beijing_2015.jpg|thumb|Hassan (n'aka nri) na Genzebe Dibaba na Faith Kipyegon (l) na emume nrite n'oge 2015 World Championships na Beijing]] [[Usòrò:2018_European_Athletics_Championships_Day_7_(42).jpg|thumb|Hassan mgbe o meriri 5000m na 2018 European Championships]] Ozi sitere na profaịlụ World Athletics ọ gwụla ma edepụtara ya. === Ihe kacha mma n'onwe ya === {| class="wikitable" !Ụdị !Ihe omume !Oge (m:s) Nsonaazụ)<br /><br /><br /><br /> !Ụbọchị !Ebe !Ihe edeturu |- | rowspan="8" |N'èzí |800 mita | style="text-align:center;" |1:56.81 |21 Julaị 2017 |Monaco | |- |Otu puku mita | style="text-align:center;" |2:34.68 |24 Mee 2015 |Hengelo, Netherlands |NR |- |1500 mita | style="text-align:center;" |3:51.95 |5 Ọktoba 2019 |Doha, Qatar |Ihe ndekọ Europe |- |Otu kilomita | style="text-align:center;" |4:12.33 |12 Julaị 2019 |Monaco |Ihe ndekọ ụwa |- |3000 mita | style="text-align:center;" |8:18.49 |30 June 2019 |Stanford, CA, United States |Ihe ndekọ Europe |- |mita 5,000 | style="text-align:center;" |14:22.12 |21 Julaị 2019 |London, United Kingdom |Ihe ndekọ Europe |- |10,000 mita | style="text-align:center;" |29:06.82 |6 June 2021 |Hengelo, Netherlands |Ihe ndekọ Europe |- |Otu awa | style="text-align:center;" |18,930 mita |4 Septemba 2020 |Brussels, Belgium |Ihe ndekọ ụwa |- | rowspan="4" |N'ime ụlọ |800 mita | style="text-align:center;" |2:02.62 |28 Febụwarị 2016 |Apeldoorn, Netherlands | |- |1500 mita | style="text-align:center;" |4:00.46 |19 Febụwarị 2015 |Stockholm, Sweden |NR |- |Otu kilomita | style="text-align:center;" |4:19.89 |11 Febụwarị 2017 |[[New York City|New York]], United States | |- |3000 mita | style="text-align:center;" |8:30.76 |18 Febụwarị 2017 |Birmingham, United Kingdom |NR |- ! colspan="6" | |- | rowspan="4" |Okporo ụzọ |5 kilomita | style="text-align:center;" |14:44 |17 Febụwarị 2019 |[[Monako|Monaco]] |Wo [[Ndepụta nke ihe ndekọ ụwa na egwuregwu|World record]] |- |10 kilomita | style="text-align:center;" |34:28 |1 Eprel 2012 |Brunssum, Netherlands | |- |15 kilomita | style="text-align:center;" |53:57 |4 Disemba 2011 |'s-Heerenberg, Netherlands | |- |Ọkara marathon | style="text-align:center;" |65:15 |16 Septemba 2018 |Copenhagen, Denmark |Ihe ndekọ Europe |} === Egwuregwu mba ụwa === {|{{AchievementTable|nation=NED|Event=yes|Time=yes}} |- |rowspan=2|2013 |rowspan=2|[[2013 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]] |rowspan=2|[[Belgrad]] |bgcolor=gold|1st |[[2013 European Cross Country Championships#Under-23 women|U23 race]] |19:40 | |- |bgcolor=cc9966|3rd |[[2013 European Cross Country Championships#Under-23 women|U23 team]] |70 pts | |- |rowspan=5|2014 |[[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Sopot]], Poland |5th |[[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]] {{AthAbbr|i|indoors}} |9:03.22 | |- |[[2014 European Athletics Team Championships|European Team Championships, Super League]] |[[Braunschweig]], Germany |bgcolor=gold|1st |[[2014 European Athletics Team Championships#Super League|3000 m]] |8:45.24 |{{AthAbbr|CR}} |- |rowspan=2|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]] |rowspan=2|[[Zürich]], Switzerland |bgcolor=gold|1st |[[2014 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] |4:04.18 | |- |bgcolor=silver|2nd |[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]] |15:31.79 | |- |[[2014 IAAF Continental Cup|Continental Cup]] |[[Marrakesh]], Morocco |bgcolor=gold|1st |[[2014 IAAF Continental Cup – Results#Women's 1500 metres|1500 m]] |4:05.99 | |- |rowspan=4|2015 |[[2015 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]] |[[Prague]], Czech Republic |bgcolor=gold|1st |[[2015 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] {{AthAbbr|i|indoors}} |4:09.04 | |- |rowspan=2|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]] |rowspan=2|[[Beijing]], China |sf (5th) |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|800 m]] |1:58.50 |{{AthAbbr|PB}} |- |bgcolor=cc9966|3rd |[[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|1500 m]] |4:09.34 | |- |[[2015 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]] |[[Hyères]], France |bgcolor=gold|1st |[[2015 European Cross Country Championships#Senior women|Senior race]] |25:47 | |- |rowspan=4|2016 |[[2016 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |[[Portland, Oregon|Portland, OR]], United States |bgcolor=gold|1st |[[2016 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] {{AthAbbr|i|indoors}} |4:04.96 | |- |[[2016 European Athletics Championships|European Championships]] |[[Amsterdam]], Netherlands |bgcolor=silver|2nd |[[2016 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] |4:33.76 | |- |rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]] |rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], Brazil |h (21st) |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 800 metres|800 m]] |2:00.27 |{{AthAbbr|SB}} |- |5th |[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 1500 metres|1500 m]] |4:11.23 | |- |rowspan=2|2017 |rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]] |rowspan=2|[[London]], United Kingdom |5th |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|1500 m]] |4:03.34 | |- |bgcolor=cc9966|3rd |[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:42.73 | |- |rowspan=4|2018 |rowspan=2|[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]] |rowspan=2|[[Birmingham]], United Kingdom |bgcolor=cc9966|3rd |[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] {{AthAbbr|i|indoors}} |4:07.26 | |- |bgcolor=silver|2nd |[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]] {{AthAbbr|i|indoors}} |8:45.68 |SB |- |[[2018 European Athletics Championships|European Championships]] |[[Berlin]], Germany |bgcolor=gold|1st |[[2018 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:46.12 |CR |- |[[2018 IAAF Continental Cup|Continental Cup]] |[[Ostrava]], Czech Republic |bgcolor=gold|1st |[[2018 IAAF Continental Cup – Results#Women's 3000 metres|3000 m]] |8:27.50 |CR {{AthAbbr|NR}} |- |rowspan=2|2019 |rowspan=2|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]] |rowspan=2|[[Doha]], Qatar |bgcolor=gold|1st |[[2019 World Athletics Championships – Women's 1500 metres|1500 m]] |3:51.95 |{{AthAbbr|CR|World Athletics Championships}} '''{{AthAbbr|AR}}''' |- |bgcolor=gold|1st |[[2019 World Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10,000 m]] |30:17.62 |{{AthAbbr|WL}} PB |- |rowspan=3|2021 |rowspan=3|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]] |rowspan=3|[[Tokyo]], Japan |bgcolor=cc9966|3rd |[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 1500 metres|1500 m]] |3:55.86 | |- |bgcolor=gold|1st |[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]] |14:36.79 | |- |bgcolor=gold|1st |[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000 m]] |29:55.32 | |} === Mmeri na utu aha Circuit === * Onye mmeri nke Diamond League 1500 m: 2015<ref>{{Cite web|author=|date=2015-09-11|title=IAAF Diamond League {{!}} Brussels (BEL) {{!}} 11 September 2015 {{!}} Diamond Race Standings|url=https://www.diamondleague.com/fileadmin/IDL_Default/files/documents/2015/Brussels/IAAFDiamondRanklist.pdf|accessdate=2021-01-01|work=[[Diamond League]]}}</ref>[[File:Diamond_blue.svg|24x24px]] * Onye mmeri Diamond League 1500m: 2019<ref>{{Cite web|author=|date=2019-08-29|title=IAAF Diamond League Final {{!}} Zürich (SUI) {{!}} 28th - 29th August 2019|url=https://www.diamondleague.com/fileadmin/IDL_Default/files/documents/2019/Zurich/DiamondRaceWinners.pdf|accessdate=2021-01-01|work=[[Diamond League]]}}</ref>[[File:Diamond_blue.svg|24x24px]] * Onye mmeri Diamond League 5000 m: 2019<ref>{{Cite web|author=|date=2019-09-06|title=IAAF Diamond League Final {{!}} Brussels (BEL) {{!}} 5th - 6th September 2019|url=https://www.diamondleague.com/fileadmin/IDL_Default/files/documents/2019/Brussels/DiamondRaceWinners.pdf|accessdate=2021-01-01|work=[[Diamond League]]}}</ref>[[File:Diamond_blue.svg|24x24px]] ** 2014 (2) 1500 m: Paris Meeting Areva, Glasgow Grand Prix ** 2015 (2) 1500 m: Birmingham British Grand Prix, Lausanne Athletissima ** 2017 [3]; (2) 1500 m: Rome Golden Gala, Meeting de Paris; (1) 3000 m: Birmingham British Grand Prix ** 2018 [2]; (1) Otu mile: London Anniversary Games; (1) 1500 m: Birmingham British Grand Prix ** 2019 [4]; (1) 3000 m: Palo Alto Prefontaine Classic; (1) Otu mile: Monaco Herculis (MR '''DLR''' '''WR'''); (1) 1500 m: Zürich Weltklasse; (1) 5000 m: Brussels Memorial Van Damme ** 2020 (1) Otu awa: Brussels Memorial Van Damme ** 2021 [3]; (1) 1500 m: Rome Golden Gala na Florence; (1) 5000 m: Eugene Prefontaine Classic; (1) One mile: Brussels Memorial Van Damme === Asọmpi mba === * Egwuregwu Dutch n'ime ụlọ ** 800 m (1): 2016 ** 1500 m (1): 2015 == Ihe odide == {{Reflist}} <references /> == Njikọ mpụga == * LolSign Hassan at World Athletics * Sifan Hassan at European Athletic Association (archived) * Sifan Hassan at Royal Dutch Athletics Federation (in Dutch) * Sifan Hassan at Diamond League * * * * {{s-start}} {{s-ach|rec}} {{succession box|before={{flagicon|URS}} [[Tatyana Kazankina]]|title=[[List of European records in athletics|Women's 1,500m European record holder]]|years=5 October 2019 –|after=''Incumbent''}} {{succession box|before={{flagicon|RUS}} [[Svetlana Masterkova]]|title=[[Mile run world record progression#Women's IAAF era|Women's Mile World record holder]]|years=12 July 2019 – present|after=Incumbent}} {{succession box|before={{flagicon|ROU}} [[Gabriela Szabo]]|title=[[List of European records in athletics|Women's 3,000m European record holder]]|years=30 June 2019 –|after=''Incumbent''}} {{succession box|before={{flagicon|RUS}} [[Liliya Shobukhova]]|title=[[List of European records in athletics|Women's 5,000m European record holder]]|years=13 July 2018 –|after=''Incumbent''}} {{succession box|before={{flagicon|ETH}} [[Almaz Ayana]]|title=[[10,000 metres world record progression#Women|Women's 10,000 m World record holder]]|years=6 June 2021 &ndash; 8 June 2021|after={{flagicon|ETH}} [[Letesenbet Gidey]]}} {{succession box|before={{flagicon|GBR}} [[Paula Radcliffe]]|title=[[List of European records in athletics|Women's 10,000m European record holder]]|years=10 October 2020 –|after=''Incumbent''}} {{s-end}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] n4j4g4s8ydxbrlfqt20ag3vla7phwfa Julien Hudson 0 17772 85596 82416 2022-07-28T08:19:22Z Ogalihillary 13485 Added an image #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:JulienHudsonSelfPortrait.jpg|thumb|Julien Hudson]] '''Julien Hudson''' (Jenụwarị 9, 1811), bụ nwoke nwere onwe ya na narị afọ nke iri na itoolu nke bi na New Orleans.<ref name="HNOC">[http://www.hnoc.org/?p=2028 "In Search of Julien Hudson: Free Artist of Color in Pre–Civil War New Orleans".] The Historic New Orleans Collection.</ref> Ọ bụ ónyé na-ese ihe na ónyé nkụzi nka na-aga nke ọma. A na-eche na ọ bụ onye Africa America mbụ nke a maara onyinyo onwe ya, agbanyeghị na Louisiana State Museum na-ezo aka ugbu a na onyinyo mmanụ 1839 dị ka Portrait of a Man, So-Called Self Portrait.<ref>{{Cite web|url=https://www.crt.state.la.us/louisiana-state-museum/collections/visual-art/artists/julien-hudson|title=Julien Hudson}}</ref> == Akụkọ ndụ == [[Usòrò:Julien_Hudson_-_Portrait_of_a_Creole_Gentleman.jpg|thumb|''Foto nke'' onye Creole Gentleman, 1835-1387, Dallas Museum of Art]] A mụrụ Julien Hudson na Jenụwarị 9, 1811, na New Orleans. Nna ya, John Thomas Hudson, bụ ónyé Britain na-arụ ọrụ ụgbọ mmiri na onye na-ere ígwè. Nne ya, Suzanne Désirée Marcos, bụ onye New Orleans quadroon n'efu. Omume agbụrụ nke Hudson abụwo ihe nyocha ruo afọ ole na ole. E depụtara ya na mbụ na ndekọ ọbọdọ na 1838 na-enweghị aha "nwoke nweere onwé ya nke agba". N'afọ sochirinụ, a gụnyere "f.m.c". O doro anya na nna Hudson esoghị ezinụlọ ahụ biri mgbe 1822, mana nne ya nwere itinye ego na ụlọ ma nwee ego na-akwụsi ike. Hudson nwere ike ịbụ na ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ na Bienville Street dị nso na Bourbon Street. N'ime ezinụlọ ahụ, a maara Julien site na aha njirimara "Pickil". Mgbè ọ laghachiri New Orleans, Hudson meghere ụlọ ọrụ nke ya na 120 Bienville Street na 1831, ọ bụ ezie na ọ pụtara na ndekọ ọbọdọ dị ka ónyé na-ese ihe naanị n'afọ 1837-1838. N'oge dị mkpirikpi na 1840, Hudson nwere nwa akwụkwọ, George David Coulon (1822-1904). Julien Hudson nwụrụ na 1844 na New Orleans. == Edensibia == {{Reflist}} 8w75gu8oypx628rzl5xool62yi85y95 Àtụ:Feature Article/section 10 18295 85413 83413 2022-07-27T13:43:54Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki <div style="text-align:left; position:relative; left:4px; top:2px; margin:0;"> [[File:Green-bg rounded.svg|Green-bg rounded.svg=|alt=]] <div style="position:absolute; left:5px; top:-6px;">[[File:{{{image|HSCirkel.svg}}}|38px|link=|alt=]]</div> <div style="position:absolute; left:40px; top:-5px;"><div style="font-weight:bold; border-bottom:none; font-size:130%; padding:.15em .4em;">{{{header}}}</div></div></div> <div style="padding-left:10px; padding-bottom:5px; padding-top:2px; font-size:{{{font-size|100}}}%"> {{{content}}}<div align="right" style="font-size:95%;">{{{down}}}</div></div><noinclude> </noinclude> dev1u7pb1aal6xftfuzdqazruc73d16 Àtụ:Feature Article/Article 1 10 18297 85335 85239 2022-07-27T12:25:01Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Chimamanda Ngozi Adichie 9374.JPG|Chimamanda_Ngozi_Adichie_9374|thumb|right|200pxframeless|Ngozi Okonjo Iweala]] '''Chimamanda Ngozi Adichie''' (amụrụ Adichie n'afọ 1977) na [[Enugu]], Ȯra Enugu nke dị n'ala [[Naijiria]]. Ọ bụ onye [[Igbo]]. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na [[Nsukka]], gakwaa mahadum na Nsukka (Ȯra Enugu), n'ikpeazu n'ime Njikota Obodo Amerika na Philadelphia (Pensílvéníyạ), Kónétíkùt, Baltimore (Maryland) na mahadum Yale, New Haven (Connecticut). Adichie bi na [[Amerika|Amerika]] na Naigeria. [[Chimamanda Ngozi Adichie|...Gaa n'ihu ịgụ édémédé à]] 8ixydda13xxv9hquzmyugxb6g6f3qhi 85340 85335 2022-07-27T12:27:39Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Chimamanda Ngozi Adichie 9374.JPG|Chimamanda_Ngozi_Adichie_9374|thumb|right|200pxframeless|Chimamanda Ngozi Adichie]] '''Chimamanda Ngozi Adichie''' (amụrụ Adichie n'afọ 1977) na [[Enugu]], Ȯra Enugu nke dị n'ala [[Naijiria]]. Ọ bụ onye [[Igbo]]. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na [[Nsukka]], gakwaa mahadum na Nsukka (Ȯra Enugu), n'ikpeazu n'ime Njikota Obodo Amerika na Philadelphia (Pensílvéníyạ), Kónétíkùt, Baltimore (Maryland) na mahadum Yale, New Haven (Connecticut). Adichie bi na [[Amerika|Amerika]] na Naigeria. [[Chimamanda Ngozi Adichie|...Gaa n'ihu ịgụ édémédé à]] 0c6yfphmct832yb6y2sfa0bl1tg233s Àtụ:About Igbo Wikipedia/new 10 18301 85396 83865 2022-07-27T13:19:51Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Kolanuts.jpeg|thumb|right|frameless|Ọjị (Kolanut)|200px]] '''NNỌỌ!'''<br> '''Ị na-agụ, na-ede, na-atụgharịkwa asụsụ igbo? Anyị chọrọ enyemaka gị!''' ''Anyị jikọta ákà ọnụ, anyị ga emepụta ihe dị ukwu!'' ckuwv101p02slfgljeriyaw9lwjz43l Àtụ:Did You Know 10 18302 85350 84461 2022-07-27T12:35:01Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Igbo Cultural Musicians - 001.jpg|Ndị egwu omenala Igbo|right|thumb|frameless|]] 👉🏽Kalenda [[Igbo]] bụ usoro kalenda ọdịnala ndị Igbo si na Naịjirịa ugbu a. Kalenda nwere ọnwa iri na atọ n’afọ, izu asaa n’otu ọnwa, na ụbọchị anọ nke ahịa Igbo n’otu izu gbakwunyere ụbọchị ọzọ na ngwụcha afọ, n’ọnwa ikpeazụ. Kalenda a nwere ụbọchị ahịa anọ bụ; Eke, Afor, Nkwo na Orie.<br> 👉🏽Egwu Igbo na-atọkarị ụtọ. Ụdị egwu Igbo ama ama bụ Igbo highlife, Igbo bongo, na Odumodu. Ndị na-akụ Egwu Igbo na-agbasi mbọ ike ka ha na-akụ egwu ha site n'iji ngwa ọdịnala dịka [[Ekwe]] (slit drum) na [[Udu]] (drum).<br> 👉🏽Ndị Igbo anaghị eji ezinaụlọ ha egwuri egwu n'ihi na ha na-enwekarị ezinaụlọ buru ibu na ndị na-agbakọta ọnụ n'oge mmemme. N'omenala Igbo, a na-ewekarị ezinaụlọ dị ka Ụmụnna.<br> 👉🏽Ndi Igbo nwee bụrụ, ma ka nwere usoro “ichekwaa ego na mbinye ego” nke a na-akpo “Isusu” nke putara “obere obere”. A na-emekwa ya na Caribbean Island ebe a na-akpọ ya "Susu". a7cmdot4wk6dqrtysbudz1gsz10fxw8 85390 85350 2022-07-27T13:14:42Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:Igbo Cultural Musicians - 001.jpg||right|thumb|frameless|Ndị egwu omenala Igbo]] 👉🏽Kalenda [[Igbo]] bụ usoro kalenda ọdịnala ndị Igbo si na Naịjirịa ugbu a. Kalenda nwere ọnwa iri na atọ n’afọ, izu asaa n’otu ọnwa, na ụbọchị anọ nke ahịa Igbo n’otu izu gbakwunyere ụbọchị ọzọ na ngwụcha afọ, n’ọnwa ikpeazụ. Kalenda a nwere ụbọchị ahịa anọ bụ; Eke, Afor, Nkwo na Orie.<br> 👉🏽Egwu Igbo na-atọkarị ụtọ. Ụdị egwu Igbo ama ama bụ Igbo highlife, Igbo bongo, na Odumodu. Ndị na-akụ Egwu Igbo na-agbasi mbọ ike ka ha na-akụ egwu ha site n'iji ngwa ọdịnala dịka [[Ekwe]] (slit drum) na [[Udu]] (drum).<br> 👉🏽Ndị Igbo anaghị eji ezinaụlọ ha egwuri egwu n'ihi na ha na-enwekarị ezinaụlọ buru ibu na ndị na-agbakọta ọnụ n'oge mmemme. N'omenala Igbo, a na-ewekarị ezinaụlọ dị ka Ụmụnna.<br> 👉🏽Ndi Igbo nwee bụrụ, ma ka nwere usoro “ichekwaa ego na mbinye ego” nke a na-akpo “Isusu” nke putara “obere obere”. A na-emekwa ya na Caribbean Island ebe a na-akpọ ya "Susu". etzbz7zgo2gtrsby9oznon5s7fto23r Àtụ:Top banner 10 18303 85384 83868 2022-07-27T13:09:54Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki <div id="mp-topbanner" class="nomobile" style="clear:both; position:relative; box-sizing:border-box; width:100%; margin:1.2em 0 6px; min-width:47em; border:1px solid #ddd; background-color:#F5FFFA; color:#000; white-space:nowrap;"> <!-- "WELCOME TO WIKIPEDIA" AND ARTICLE COUNT --> <div style="margin:0.9em; width: 5em; text-align:center;"> <div style="font-size:162%; padding:.1em;">'''Nnọọ na [[Wikipidia|Wịkịpidia]] [[Ìgbo]]''',</div> <div style="font-size:95%;">ịhẹ njikọta edemede onye ọbụla nwere òhèrè imezi.</div> <div id="articlecount" style="font-size:85%;">Edemede [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]] dị n [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Ìgbò]] | <strong>[[Wikipidia:Ụdàkọ|Lèe ebe edemede dàkọ̀rọ̀]]</strong></div> </div> <!-- PORTAL LIST ON RIGHT-HAND SIDE --> <ul style="position:absolute; right:-1em; top:50%; margin-top:-2.4em; width:38%; min-width:25em; font-size:95%;"> <li style="position:absolute; left:0; top:0;">[[Ndepụta nkà|Ǹkà]]</li> <li style="position:absolute; left:0; top:1.6em;">[[Ndepụta ndị egwuregwu|Egwuregwu]]</li> <li style="position:absolute; left:0; top:3.2em;">[[Ndetu obodo|Jìografì]]</li> <li style="position:absolute; left:33%; top:0;">[[Ndepụta óménàlà Naịjirịa|Óménàlà]]</li> <li style="position:absolute; left:33%; top:1.6em;">[[m:Igbo Wikimedians User Group|Òtù Wikimedia Igbo]]</li> <li style="position:absolute; left:33%; top:3.2em;">[[Ndepụta Sayensị|Sayensị na Ǹkà n'ụzụ]]</li> </ul> </div> <!-- MAIN PAGE BANNER --> {{#if:{{Àwàn'ihu ihu m̀bụ}}| <div id="mp-banner" class="MainPageBG" style="margin-top:4px; padding:0.5em; background-color:#fffaf5; border:1px solid #f2e0ce;"> {{Àwàn'ihu ihu m̀bụ}} </div> }} <!-- TODAY'S FEATURED CONTENT --> {| role="presentation" id="mp-upper" style="width: 100%; margin-top:4px; border-spacing: 0px;" <!-- TODAY'S FEATURED ARTICLE; DID YOU KNOW --> | id="mp-left" class="MainPageBG" style="width:55%; border:1px solid #cef2e0; padding:0; background:#f5fffa; vertical-align:top; color:#000;" | </div> </div> </div> |} <div style="border:1px solid #8898BF; margin-top:4px; background-color:#E6FFEA; padding:0.4em 0.5em 0.3em 0.5em;"> <div style="border:1px solid #AAAAAA; background-color:#50C878; padding:0.2em 0.5em 0.2em 0.5em; font-size:120%; font-weight:bold;">Édémédé akachasị gụọ</div> {| style="width:100%; " |- | [[Tekno (musician)]]&nbsp;– [[Isi edemede ọrịa ozuru ụwa ọ|Ọrịa ozuru ụwa ọnụ]]&nbsp;– [[Pinky Webb]]&nbsp;– [[Igbo Landing]]&nbsp;– [[Asia]]&nbsp;– [[Fasil Assefa]]&nbsp;– [[Ị̀ta ǹke mmụ̀zù Texas A&M]]&nbsp;– [[Peru]]&nbsp;– [[Chad]]&nbsp;– [[Naijiria]]&nbsp;– [[Mali]]&nbsp;– [[Love]]&nbsp;– [[Wikipedia]]&nbsp;– [[Togo]]&nbsp;- [[Google]]&nbsp;- [[No Rest for the Wicked (Supernatural)]]&nbsp;– [[News]]&nbsp;– [[March]]&nbsp;– [[Ndia]]&nbsp;– [[Kano]] |} </div> drz1b9cg1ec1bkf6og6vskg7yeuxl5d Àtụ:Feature photo 10 18311 85355 85233 2022-07-27T12:36:49Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki [[File:9th century bronze ceremonial pot, Igbo-Ukwu, Nigeria.JPG|thumb|right|frameless|Ǹkà [[Igbo-Ukwu]], [[Naijiria]]]] Foto a n'egosi nka [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]] nke egwupụtara na [[Igbo-Ukwu]] nọ na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra Steti]]. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ [[w:National Museum|National Museum]], Onikan, [[Lagos]], [[Naijiria]]. Ọ bụrụ na ị nwèrè Árò, édémédé, mà ọ bụ foto ị choro kà egosi na peeji à, biko depụta ha <span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/w/index.php?title=Okwu_Wikipedia%3A%C3%89d%C3%A9m%C3%A9d%C3%A9_na_foto_egosip%E1%BB%A5tara#Aro_%E1%BB%8Bhu_mb%E1%BB%A5 ebe à]</span>. 0x5bg568vr7xuacnki4lksd6f0k6j4n Wikipedia:Édémédé na foto egosipụtara 4 18312 85378 85223 2022-07-27T13:04:39Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki Peeji à bụ ébé ndétu édémédé na foto egosiputara n'ihu mbụ nke Wikipedia à. Peeji <span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/w/index.php?title=Okwu_Wikipedia%3A%C3%89d%C3%A9m%C3%A9d%C3%A9_na_foto_egosip%E1%BB%A5tara#Aro_%E1%BB%8Bhu_mb%E1%BB%A5 Ákụ́kọ́]</span> ka anyị ga eji na-anako atụmatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà n'gosipụta mgbe niile. ==Édémédé egosipụtara== #[[Chinụa Achebe]] -07 Julaị 2022 #[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]] - 19 Julai 2022 #[[Chimamanda Ngozi Adichie]] - 27 Julai 2022 ==Foto egosipụtara== # <span class="plainlinks">[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Habitat-_Anthill.jpg Anthill]- [[User: Nwonwu Uchechukwu P|Nwonwu Uchechukwu P]] sèrè ya -Junu 2022 #<span class="plainlinks">[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Mmemme iwa ji ohụrụ]</span> - 20 Julai 2022 #<span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/wiki/Us%C3%B2r%C3%B2:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Nka Igbo-Ukwu]</span>. Julai 27 2022. [[User:Ochiwar|Ochiwar]] sèrè ya ==Ị mà nà...== #<span class="plainlinks">[https://refinedng.com/10-interesting-things-we-know-about-the-igbo-tribe/ Ihe iri dị ụtọ anyị ma gbasara ndị Igbo]</span> -07 Julaị 2022. #<span class="plainlinks">[https://www.36ng.ng/2020/02/10/10-interesting-but-true-facts-about-igbo-people-culture/ Ihe iri dị ụtọ anyị ma gbasara omenala ndị Igbo]</span> -19 Julaị 2022. **Foto:<span class="plainlinks">[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Igbo_Traditional_Musical_Instruments.jpg Ngwa egwu ọdịnala Igbo bụ [[ogene]] na [[igba|ịgba]] dị iche iche]</span> 27 Julaị 2022. [[User:Onyinyeonuoha|Onyinyeonuoha]] sèrè ya **Foto:<span class="plainlinks">[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Igbo_Cultural_Musicians_-_001.jpg Ndị egwu omenala Igbo]</span> Julai 27 2022. [[User:Timzy D'Great|Timzy D'Great]] sèrè ya qthwgv5xrez5jkl1ua02i4dlhn0ltjo Okwu Wikipedia:Édémédé na foto egosipụtara 5 18313 85314 85225 2022-07-27T12:06:02Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki == Aro ihu mbụ == Peeji ákíkó ka anyị ga eji na-anakọ atụmaatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà na-egosipụta mgbe niile. Ị nwee édémédé/foto ị bu n'obi, biko bídó isiokwu ọzọ n'okpuru nke à. Tinyé kwa njikọ édémédé ma ọ bụ foto ahụ, tinyé kwá nkọwa foto ma ọ bụ édémédé ị hopụtara. Daalụ nụ! [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 13:11, 8 Ọnwa asaa 2022 (UTC) ==Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Édémédéndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !Ńkọ́wá !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |June-Jali 19 |[[Chinua Achebe]] | |[[User:Olugold|Olugold]] |- |Julai 19-26 |[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]] |Ngọzị Okonjọ-Iweala rụrụ ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ihe niile gbasara ego (Minister of Finance) na [[Naijiria|Naịjiria]]. Ọ rụrụ ọrụ mịnịsta ugboro abụọ: sitē n’afọ 2003 rue afọ 2006; sitekwa n’afọ 2011 rue 2015. Tutu ọ rigoo n’ọkwa mịnịsta, ọ rụrụ ọrụ iri afọ abuo na ise n’ọba ego nke mba ụwa rue n'ọkwa "Managing Director" n’ahụ maka otu ọrụ niile si-aga na ya bụ oba ego. Ọ nọrọ n'ọkwa a afọ anọ (site n’afọ 2007 rue 2011) |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley nkem]] |- | | | | |- |} == Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Fòtó ndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !URL fòtó !Íkíké !Ńkọ́wá !URL édémédé Ìgbò !Ńdétù !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |Julai 19 - 26 |Iwa ji ọhụrụ n'ala Igbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Fòtó Iwa ji ọhụrụ] |(CC BY-SA 2.0) |Iwa Ji ọhụrụ ndi Igbo(Orureshi na idoma, Iwa ji, Iri ji or Ike ji, n'ọlumba di iche iche) bụ emume ndi Igbo na-eme kwa afọ na ngwụcha udu mmiri 'rainy season' na mmalite ọnwa Asatọ. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Iri_Ji_%E1%BB%8Dh%E1%BB%A5r%E1%BB%A5_ndi_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Julai 27 - Ọgọst 2 |Ndi Igbo |[https://en.wikipedia.org/wiki/File:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Fòtó Nka Igbo-Ukwu] |(CC BY-SA 3.0) |Foto a n'egosi nka ndi Igbo nke egwupụtara na Igbo-Ukwu nọ na Anambra Steti. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ National Museum, Onikan, Lagos, Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nd%E1%BB%8B_%C3%8Cgb%C3%B2 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 3 - 9 |Nsibidi: Akara edemede ndi Igbo na gbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nsibidi.gif Fòtó Nsibidi] |(CC0) |Nsibidi (amakwaara dịka nsibiri, nchibiddi maọbụ nchibiddy) bụ usoro ihe nnọchianya ejiri mara ndi ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria na ndị o doro anya na pictograms, ọ bụ ezie na e nwere aro si n'ụfọdụ bụ logograms maọbụ syllabograms. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nsibidi Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 10 - 16 |Ikenga |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ikenga_Igbo_god.JPG Fòtó Ikenga] |(CC BY-SA 3.0) |Ikenga, bu arusi ndi mba Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Foto a na egosi Ikenga arusị apiri-api ndi Igbo nke nọ n'ebe ngosi nka na obodo ofesi nke London, England. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikenga Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 17-23 |Ejiji omenala ndi Igbo |[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg/187px-Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg Fòtó Okpu omenala ] |(CC BY-SA 3.0) |Okpu omenala ndi Igbo eji ajị atụrụ (wool) mee. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ejiji_omenala_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 24-30 |Ijele |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ijele_masquerade.jpg Fòtó Mmanwụ Ijele] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanwụ Ìjelè ǹkè ama dika nnukwu Mmọnwụ kachasi na mba Afrika bụ otu n'ime Ọdinala maọbụ Omenala nke ndi Igbo. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanw%E1%BB%A5_%C3%8Cjel%C3%A8?wprov=srpw1_0 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 31 - Sept 6 |Ekwe: Ngwa egwu ndi Igbo |[https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=84860173 Fòtó ekwu akpụrụ-akpụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ekwe bụ ngwa eji akụ egwu ọdịnala Igbo. Foto a n'egosi ekwu akpụrụ-akpụ n'ime obi Eze Chime na Onitsha. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ekwe Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 7 - 13 |Ogene |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ogene_ndi_Igbo.jpg Fòtó Ogene] |(CC BY-SA 4.0) |Ogene bụ ngwa egwu ndi Igbo. Ọ bukwa aha egwu. Ihe eji eme ogene bu igwe. Ọbu ndi Igbo bi na Naijeria n' eme mana agbakwa egwu ogene. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ogene Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 14 - 20 |Ákì: mkpụrụ na enye ndi Igbo ego na mbu |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Palm_nuts_put_out_to_dry.jpg Fòtó Ákì] |(CC BY-SA 4.0) |Ákì bụ mkpụrụ a na eji eme ihe di iche-iche nọ n'ime mkpụrụ nkwụ |[https://ig.wikipedia.org/wiki/%C3%81k%C3%AC Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 21 - 27 | | | | | | | |- |Sept 28 - OỌKt 4 |Agbogho Mmuo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_Museum_87.215_Maiden_Spirit_Helmet_Mask_Agbogho_Mmwo_(2).jpg Fòtó Agbogho Mmuo] |(CC BY 3.0) |Agbogho Mmuo bu Mmuo a na-eti n'afọ obula na mpa ghara Nri - Awka di n' ala ndị Igbo na Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Agbogho_Mmuo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 5 - 11 | | | | | | | |- |Ọkt 12 - 18 |Ikpirikpi Ọgụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Images_from_wiki_Loves_Africa_2017.jpg Fòtó ikpirikpi ọgụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ikpirikpi ọgụ bụ egwu na-ewu ewu ntọala ya si na obodo Ọhafia a na agba n'ọtụtụ ebe na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria . |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikpirikpi_%E1%BB%8Cg%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 19 - 25 | | | | | | | |- |Ọkt 26 - Nọv 1 |Mmanya nkwụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gourd_for_palm_wine.jpg Fòtó mmanya nkwụ] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanya nkwụ bu mmanya bara oke ụrụ eji eme omenala n'ala Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanya_nkw%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 2 - 8 | | | | | | | |- |Nọv 9 - 15 |Nze na Ọzọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nze_and_Ozo_ndi_Nimo_cultural_attire.jpg Fòtó Nze na Ọzọ] |(CC BY-SA 4.0) |Nze na Ọzọ bụ otu kachasi otu ndi ọzọ, ma dirikwa oke mkpa na omenala ndi Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nze_na_Ozo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 16 - 22 | | | | | | | |- |Nọv 23 - 29 |Ndi Arọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Aro_Confederacy.svg Fòtó ndi Arọ] |(CC BY-SA 3.0) |Ndi Arọ bụ mpaghara ndi Igbo ama-ama, otu njirimara ha na gboo bụ igba ahia ohu. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ndi_Ar%E1%BB%8D Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 30 - Des 6 | | | | | | | |- |Des 7 - 13 | | | | | | | |- |Des 14 - 20 | | | | | | | |- |Des 21 -27 | | | | | | | |- |Des 28 - 3 Jan 2023 | | | | | | | |- |} [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 12:49, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC) [[Òtù:Ihu mbụ]] 0hvs18wsu6h054ujpx9xbvqesl1hxhq 85315 85314 2022-07-27T12:06:40Z Olugold 12202 /* Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022 */ wikitext text/x-wiki == Aro ihu mbụ == Peeji ákíkó ka anyị ga eji na-anakọ atụmaatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà na-egosipụta mgbe niile. Ị nwee édémédé/foto ị bu n'obi, biko bídó isiokwu ọzọ n'okpuru nke à. Tinyé kwa njikọ édémédé ma ọ bụ foto ahụ, tinyé kwá nkọwa foto ma ọ bụ édémédé ị hopụtara. Daalụ nụ! [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 13:11, 8 Ọnwa asaa 2022 (UTC) ==Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Édémédéndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !Ńkọ́wá !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |June-Julai 19 |[[Chinua Achebe]] | |[[User:Olugold|Olugold]] |- |Julai 19-26 |[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]] |Ngọzị Okonjọ-Iweala rụrụ ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ihe niile gbasara ego (Minister of Finance) na [[Naijiria|Naịjiria]]. Ọ rụrụ ọrụ mịnịsta ugboro abụọ: sitē n’afọ 2003 rue afọ 2006; sitekwa n’afọ 2011 rue 2015. Tutu ọ rigoo n’ọkwa mịnịsta, ọ rụrụ ọrụ iri afọ abuo na ise n’ọba ego nke mba ụwa rue n'ọkwa "Managing Director" n’ahụ maka otu ọrụ niile si-aga na ya bụ oba ego. Ọ nọrọ n'ọkwa a afọ anọ (site n’afọ 2007 rue 2011) |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley nkem]] |- | | | | |- |} == Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Fòtó ndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !URL fòtó !Íkíké !Ńkọ́wá !URL édémédé Ìgbò !Ńdétù !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |Julai 19 - 26 |Iwa ji ọhụrụ n'ala Igbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Fòtó Iwa ji ọhụrụ] |(CC BY-SA 2.0) |Iwa Ji ọhụrụ ndi Igbo(Orureshi na idoma, Iwa ji, Iri ji or Ike ji, n'ọlumba di iche iche) bụ emume ndi Igbo na-eme kwa afọ na ngwụcha udu mmiri 'rainy season' na mmalite ọnwa Asatọ. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Iri_Ji_%E1%BB%8Dh%E1%BB%A5r%E1%BB%A5_ndi_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Julai 27 - Ọgọst 2 |Ndi Igbo |[https://en.wikipedia.org/wiki/File:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Fòtó Nka Igbo-Ukwu] |(CC BY-SA 3.0) |Foto a n'egosi nka ndi Igbo nke egwupụtara na Igbo-Ukwu nọ na Anambra Steti. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ National Museum, Onikan, Lagos, Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nd%E1%BB%8B_%C3%8Cgb%C3%B2 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 3 - 9 |Nsibidi: Akara edemede ndi Igbo na gbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nsibidi.gif Fòtó Nsibidi] |(CC0) |Nsibidi (amakwaara dịka nsibiri, nchibiddi maọbụ nchibiddy) bụ usoro ihe nnọchianya ejiri mara ndi ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria na ndị o doro anya na pictograms, ọ bụ ezie na e nwere aro si n'ụfọdụ bụ logograms maọbụ syllabograms. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nsibidi Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 10 - 16 |Ikenga |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ikenga_Igbo_god.JPG Fòtó Ikenga] |(CC BY-SA 3.0) |Ikenga, bu arusi ndi mba Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Foto a na egosi Ikenga arusị apiri-api ndi Igbo nke nọ n'ebe ngosi nka na obodo ofesi nke London, England. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikenga Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 17-23 |Ejiji omenala ndi Igbo |[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg/187px-Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg Fòtó Okpu omenala ] |(CC BY-SA 3.0) |Okpu omenala ndi Igbo eji ajị atụrụ (wool) mee. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ejiji_omenala_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 24-30 |Ijele |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ijele_masquerade.jpg Fòtó Mmanwụ Ijele] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanwụ Ìjelè ǹkè ama dika nnukwu Mmọnwụ kachasi na mba Afrika bụ otu n'ime Ọdinala maọbụ Omenala nke ndi Igbo. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanw%E1%BB%A5_%C3%8Cjel%C3%A8?wprov=srpw1_0 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 31 - Sept 6 |Ekwe: Ngwa egwu ndi Igbo |[https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=84860173 Fòtó ekwu akpụrụ-akpụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ekwe bụ ngwa eji akụ egwu ọdịnala Igbo. Foto a n'egosi ekwu akpụrụ-akpụ n'ime obi Eze Chime na Onitsha. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ekwe Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 7 - 13 |Ogene |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ogene_ndi_Igbo.jpg Fòtó Ogene] |(CC BY-SA 4.0) |Ogene bụ ngwa egwu ndi Igbo. Ọ bukwa aha egwu. Ihe eji eme ogene bu igwe. Ọbu ndi Igbo bi na Naijeria n' eme mana agbakwa egwu ogene. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ogene Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 14 - 20 |Ákì: mkpụrụ na enye ndi Igbo ego na mbu |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Palm_nuts_put_out_to_dry.jpg Fòtó Ákì] |(CC BY-SA 4.0) |Ákì bụ mkpụrụ a na eji eme ihe di iche-iche nọ n'ime mkpụrụ nkwụ |[https://ig.wikipedia.org/wiki/%C3%81k%C3%AC Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 21 - 27 | | | | | | | |- |Sept 28 - OỌKt 4 |Agbogho Mmuo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_Museum_87.215_Maiden_Spirit_Helmet_Mask_Agbogho_Mmwo_(2).jpg Fòtó Agbogho Mmuo] |(CC BY 3.0) |Agbogho Mmuo bu Mmuo a na-eti n'afọ obula na mpa ghara Nri - Awka di n' ala ndị Igbo na Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Agbogho_Mmuo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 5 - 11 | | | | | | | |- |Ọkt 12 - 18 |Ikpirikpi Ọgụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Images_from_wiki_Loves_Africa_2017.jpg Fòtó ikpirikpi ọgụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ikpirikpi ọgụ bụ egwu na-ewu ewu ntọala ya si na obodo Ọhafia a na agba n'ọtụtụ ebe na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria . |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikpirikpi_%E1%BB%8Cg%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 19 - 25 | | | | | | | |- |Ọkt 26 - Nọv 1 |Mmanya nkwụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gourd_for_palm_wine.jpg Fòtó mmanya nkwụ] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanya nkwụ bu mmanya bara oke ụrụ eji eme omenala n'ala Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanya_nkw%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 2 - 8 | | | | | | | |- |Nọv 9 - 15 |Nze na Ọzọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nze_and_Ozo_ndi_Nimo_cultural_attire.jpg Fòtó Nze na Ọzọ] |(CC BY-SA 4.0) |Nze na Ọzọ bụ otu kachasi otu ndi ọzọ, ma dirikwa oke mkpa na omenala ndi Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nze_na_Ozo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 16 - 22 | | | | | | | |- |Nọv 23 - 29 |Ndi Arọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Aro_Confederacy.svg Fòtó ndi Arọ] |(CC BY-SA 3.0) |Ndi Arọ bụ mpaghara ndi Igbo ama-ama, otu njirimara ha na gboo bụ igba ahia ohu. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ndi_Ar%E1%BB%8D Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 30 - Des 6 | | | | | | | |- |Des 7 - 13 | | | | | | | |- |Des 14 - 20 | | | | | | | |- |Des 21 -27 | | | | | | | |- |Des 28 - 3 Jan 2023 | | | | | | | |- |} [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 12:49, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC) [[Òtù:Ihu mbụ]] 33n9pmopwnu1b2xqr60s0zggimec17g 85362 85315 2022-07-27T12:41:57Z Olugold 12202 /* Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022 */ wikitext text/x-wiki == Aro ihu mbụ == Peeji ákíkó ka anyị ga eji na-anakọ atụmaatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà na-egosipụta mgbe niile. Ị nwee édémédé/foto ị bu n'obi, biko bídó isiokwu ọzọ n'okpuru nke à. Tinyé kwa njikọ édémédé ma ọ bụ foto ahụ, tinyé kwá nkọwa foto ma ọ bụ édémédé ị hopụtara. Daalụ nụ! [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 13:11, 8 Ọnwa asaa 2022 (UTC) ==Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Édémédéndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !Ńkọ́wá !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |June-Julai 19 |[[Chinua Achebe]] | |[[User:Olugold|Olugold]] |- |Julai 19-26 |[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]] |Ngọzị Okonjọ-Iweala rụrụ ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ihe niile gbasara ego (Minister of Finance) na [[Naijiria|Naịjiria]]. Ọ rụrụ ọrụ mịnịsta ugboro abụọ: sitē n’afọ 2003 rue afọ 2006; sitekwa n’afọ 2011 rue 2015. Tutu ọ rigoo n’ọkwa mịnịsta, ọ rụrụ ọrụ iri afọ abuo na ise n’ọba ego nke mba ụwa rue n'ọkwa "Managing Director" n’ahụ maka otu ọrụ niile si-aga na ya bụ oba ego. Ọ nọrọ n'ọkwa a afọ anọ (site n’afọ 2007 rue 2011) |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley nkem]] |- |Julai-Ọgost |[[Chimamanda Ngozi Adichie]] |A mụrụ Adichie n'afọ nke 1977 n Enugu, Ȯra Enugu nke dị n'ala Naijiria. Ọ bụ onye Igbo. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Nsukka, gakwaa mahadum na Nsukka (Ȯra Enugu), n'ikeazu n'ime Njikota Obodo Amerika na Philadelphia (Pensílvéníyạ), Kónétíkùt, Baltimore (Maryland) na mahadum Yale, New Haven (Connecticut). Adichie bi na Njikota Obodo Amerika na Naigeria. |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley Nkem]] |- | | | | |- |} == Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Fòtó ndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !URL fòtó !Íkíké !Ńkọ́wá !URL édémédé Ìgbò !Ńdétù !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |Julai 19 - 26 |Iwa ji ọhụrụ n'ala Igbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Fòtó Iwa ji ọhụrụ] |(CC BY-SA 2.0) |Iwa Ji ọhụrụ ndi Igbo(Orureshi na idoma, Iwa ji, Iri ji or Ike ji, n'ọlumba di iche iche) bụ emume ndi Igbo na-eme kwa afọ na ngwụcha udu mmiri 'rainy season' na mmalite ọnwa Asatọ. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Iri_Ji_%E1%BB%8Dh%E1%BB%A5r%E1%BB%A5_ndi_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Julai 27 - Ọgọst 2 |Ndi Igbo |[https://en.wikipedia.org/wiki/File:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Fòtó Nka Igbo-Ukwu] |(CC BY-SA 3.0) |Foto a n'egosi nka ndi Igbo nke egwupụtara na Igbo-Ukwu nọ na Anambra Steti. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ National Museum, Onikan, Lagos, Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nd%E1%BB%8B_%C3%8Cgb%C3%B2 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 3 - 9 |Nsibidi: Akara edemede ndi Igbo na gbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nsibidi.gif Fòtó Nsibidi] |(CC0) |Nsibidi (amakwaara dịka nsibiri, nchibiddi maọbụ nchibiddy) bụ usoro ihe nnọchianya ejiri mara ndi ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria na ndị o doro anya na pictograms, ọ bụ ezie na e nwere aro si n'ụfọdụ bụ logograms maọbụ syllabograms. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nsibidi Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 10 - 16 |Ikenga |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ikenga_Igbo_god.JPG Fòtó Ikenga] |(CC BY-SA 3.0) |Ikenga, bu arusi ndi mba Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Foto a na egosi Ikenga arusị apiri-api ndi Igbo nke nọ n'ebe ngosi nka na obodo ofesi nke London, England. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikenga Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 17-23 |Ejiji omenala ndi Igbo |[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg/187px-Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg Fòtó Okpu omenala ] |(CC BY-SA 3.0) |Okpu omenala ndi Igbo eji ajị atụrụ (wool) mee. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ejiji_omenala_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 24-30 |Ijele |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ijele_masquerade.jpg Fòtó Mmanwụ Ijele] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanwụ Ìjelè ǹkè ama dika nnukwu Mmọnwụ kachasi na mba Afrika bụ otu n'ime Ọdinala maọbụ Omenala nke ndi Igbo. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanw%E1%BB%A5_%C3%8Cjel%C3%A8?wprov=srpw1_0 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 31 - Sept 6 |Ekwe: Ngwa egwu ndi Igbo |[https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=84860173 Fòtó ekwu akpụrụ-akpụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ekwe bụ ngwa eji akụ egwu ọdịnala Igbo. Foto a n'egosi ekwu akpụrụ-akpụ n'ime obi Eze Chime na Onitsha. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ekwe Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 7 - 13 |Ogene |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ogene_ndi_Igbo.jpg Fòtó Ogene] |(CC BY-SA 4.0) |Ogene bụ ngwa egwu ndi Igbo. Ọ bukwa aha egwu. Ihe eji eme ogene bu igwe. Ọbu ndi Igbo bi na Naijeria n' eme mana agbakwa egwu ogene. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ogene Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 14 - 20 |Ákì: mkpụrụ na enye ndi Igbo ego na mbu |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Palm_nuts_put_out_to_dry.jpg Fòtó Ákì] |(CC BY-SA 4.0) |Ákì bụ mkpụrụ a na eji eme ihe di iche-iche nọ n'ime mkpụrụ nkwụ |[https://ig.wikipedia.org/wiki/%C3%81k%C3%AC Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 21 - 27 | | | | | | | |- |Sept 28 - OỌKt 4 |Agbogho Mmuo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_Museum_87.215_Maiden_Spirit_Helmet_Mask_Agbogho_Mmwo_(2).jpg Fòtó Agbogho Mmuo] |(CC BY 3.0) |Agbogho Mmuo bu Mmuo a na-eti n'afọ obula na mpa ghara Nri - Awka di n' ala ndị Igbo na Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Agbogho_Mmuo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 5 - 11 | | | | | | | |- |Ọkt 12 - 18 |Ikpirikpi Ọgụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Images_from_wiki_Loves_Africa_2017.jpg Fòtó ikpirikpi ọgụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ikpirikpi ọgụ bụ egwu na-ewu ewu ntọala ya si na obodo Ọhafia a na agba n'ọtụtụ ebe na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria . |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikpirikpi_%E1%BB%8Cg%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 19 - 25 | | | | | | | |- |Ọkt 26 - Nọv 1 |Mmanya nkwụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gourd_for_palm_wine.jpg Fòtó mmanya nkwụ] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanya nkwụ bu mmanya bara oke ụrụ eji eme omenala n'ala Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanya_nkw%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 2 - 8 | | | | | | | |- |Nọv 9 - 15 |Nze na Ọzọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nze_and_Ozo_ndi_Nimo_cultural_attire.jpg Fòtó Nze na Ọzọ] |(CC BY-SA 4.0) |Nze na Ọzọ bụ otu kachasi otu ndi ọzọ, ma dirikwa oke mkpa na omenala ndi Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nze_na_Ozo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 16 - 22 | | | | | | | |- |Nọv 23 - 29 |Ndi Arọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Aro_Confederacy.svg Fòtó ndi Arọ] |(CC BY-SA 3.0) |Ndi Arọ bụ mpaghara ndi Igbo ama-ama, otu njirimara ha na gboo bụ igba ahia ohu. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ndi_Ar%E1%BB%8D Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 30 - Des 6 | | | | | | | |- |Des 7 - 13 | | | | | | | |- |Des 14 - 20 | | | | | | | |- |Des 21 -27 | | | | | | | |- |Des 28 - 3 Jan 2023 | | | | | | | |- |} [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 12:49, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC) [[Òtù:Ihu mbụ]] pnofieuzj2lxyps8sbp6sju7npoxvw7 85363 85362 2022-07-27T12:42:27Z Olugold 12202 /* Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022 */ wikitext text/x-wiki == Aro ihu mbụ == Peeji ákíkó ka anyị ga eji na-anakọ atụmaatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà na-egosipụta mgbe niile. Ị nwee édémédé/foto ị bu n'obi, biko bídó isiokwu ọzọ n'okpuru nke à. Tinyé kwa njikọ édémédé ma ọ bụ foto ahụ, tinyé kwá nkọwa foto ma ọ bụ édémédé ị hopụtara. Daalụ nụ! [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 13:11, 8 Ọnwa asaa 2022 (UTC) ==Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Édémédéndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !Ńkọ́wá !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |June-Julai 19 |[[Chinua Achebe]] | |[[User:Olugold|Olugold]] |- |Julai 19-26 |[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]] |Ngọzị Okonjọ-Iweala rụrụ ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ihe niile gbasara ego (Minister of Finance) na [[Naijiria|Naịjiria]]. Ọ rụrụ ọrụ mịnịsta ugboro abụọ: sitē n’afọ 2003 rue afọ 2006; sitekwa n’afọ 2011 rue 2015. Tutu ọ rigoo n’ọkwa mịnịsta, ọ rụrụ ọrụ iri afọ abuo na ise n’ọba ego nke mba ụwa rue n'ọkwa "Managing Director" n’ahụ maka otu ọrụ niile si-aga na ya bụ oba ego. Ọ nọrọ n'ọkwa a afọ anọ (site n’afọ 2007 rue 2011) |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley nkem]] |- |Julai 27-Ọgost 2 |[[Chimamanda Ngozi Adichie]] |A mụrụ Adichie n'afọ nke 1977 n Enugu, Ȯra Enugu nke dị n'ala Naijiria. Ọ bụ onye Igbo. Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Nsukka, gakwaa mahadum na Nsukka (Ȯra Enugu), n'ikeazu n'ime Njikota Obodo Amerika na Philadelphia (Pensílvéníyạ), Kónétíkùt, Baltimore (Maryland) na mahadum Yale, New Haven (Connecticut). Adichie bi na Njikota Obodo Amerika na Naigeria. |[[User:Kingsley Nkem|Kingsley Nkem]] |- | | | | |- |} == Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022== {| class="wikitable plainrowheaders sortable" |+ Fòtó ndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà !Ízù !Áhà !URL fòtó !Íkíké !Ńkọ́wá !URL édémédé Ìgbò !Ńdétù !Ónyé tụ́rụ́ árò |- |Julai 19 - 26 |Iwa ji ọhụrụ n'ala Igbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Fòtó Iwa ji ọhụrụ] |(CC BY-SA 2.0) |Iwa Ji ọhụrụ ndi Igbo(Orureshi na idoma, Iwa ji, Iri ji or Ike ji, n'ọlumba di iche iche) bụ emume ndi Igbo na-eme kwa afọ na ngwụcha udu mmiri 'rainy season' na mmalite ọnwa Asatọ. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Iri_Ji_%E1%BB%8Dh%E1%BB%A5r%E1%BB%A5_ndi_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Julai 27 - Ọgọst 2 |Ndi Igbo |[https://en.wikipedia.org/wiki/File:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Fòtó Nka Igbo-Ukwu] |(CC BY-SA 3.0) |Foto a n'egosi nka ndi Igbo nke egwupụtara na Igbo-Ukwu nọ na Anambra Steti. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ National Museum, Onikan, Lagos, Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nd%E1%BB%8B_%C3%8Cgb%C3%B2 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 3 - 9 |Nsibidi: Akara edemede ndi Igbo na gbo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nsibidi.gif Fòtó Nsibidi] |(CC0) |Nsibidi (amakwaara dịka nsibiri, nchibiddi maọbụ nchibiddy) bụ usoro ihe nnọchianya ejiri mara ndi ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria na ndị o doro anya na pictograms, ọ bụ ezie na e nwere aro si n'ụfọdụ bụ logograms maọbụ syllabograms. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nsibidi Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 10 - 16 |Ikenga |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ikenga_Igbo_god.JPG Fòtó Ikenga] |(CC BY-SA 3.0) |Ikenga, bu arusi ndi mba Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Foto a na egosi Ikenga arusị apiri-api ndi Igbo nke nọ n'ebe ngosi nka na obodo ofesi nke London, England. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikenga Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 17-23 |Ejiji omenala ndi Igbo |[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg/187px-Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg Fòtó Okpu omenala ] |(CC BY-SA 3.0) |Okpu omenala ndi Igbo eji ajị atụrụ (wool) mee. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ejiji_omenala_Igbo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 24-30 |Ijele |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ijele_masquerade.jpg Fòtó Mmanwụ Ijele] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanwụ Ìjelè ǹkè ama dika nnukwu Mmọnwụ kachasi na mba Afrika bụ otu n'ime Ọdinala maọbụ Omenala nke ndi Igbo. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanw%E1%BB%A5_%C3%8Cjel%C3%A8?wprov=srpw1_0 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọgọst 31 - Sept 6 |Ekwe: Ngwa egwu ndi Igbo |[https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=84860173 Fòtó ekwu akpụrụ-akpụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ekwe bụ ngwa eji akụ egwu ọdịnala Igbo. Foto a n'egosi ekwu akpụrụ-akpụ n'ime obi Eze Chime na Onitsha. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ekwe Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 7 - 13 |Ogene |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ogene_ndi_Igbo.jpg Fòtó Ogene] |(CC BY-SA 4.0) |Ogene bụ ngwa egwu ndi Igbo. Ọ bukwa aha egwu. Ihe eji eme ogene bu igwe. Ọbu ndi Igbo bi na Naijeria n' eme mana agbakwa egwu ogene. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ogene Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 14 - 20 |Ákì: mkpụrụ na enye ndi Igbo ego na mbu |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Palm_nuts_put_out_to_dry.jpg Fòtó Ákì] |(CC BY-SA 4.0) |Ákì bụ mkpụrụ a na eji eme ihe di iche-iche nọ n'ime mkpụrụ nkwụ |[https://ig.wikipedia.org/wiki/%C3%81k%C3%AC Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Sept 21 - 27 | | | | | | | |- |Sept 28 - OỌKt 4 |Agbogho Mmuo |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_Museum_87.215_Maiden_Spirit_Helmet_Mask_Agbogho_Mmwo_(2).jpg Fòtó Agbogho Mmuo] |(CC BY 3.0) |Agbogho Mmuo bu Mmuo a na-eti n'afọ obula na mpa ghara Nri - Awka di n' ala ndị Igbo na Nigeria. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Agbogho_Mmuo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 5 - 11 | | | | | | | |- |Ọkt 12 - 18 |Ikpirikpi Ọgụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Images_from_wiki_Loves_Africa_2017.jpg Fòtó ikpirikpi ọgụ] |(CC BY-SA 4.0) |Ikpirikpi ọgụ bụ egwu na-ewu ewu ntọala ya si na obodo Ọhafia a na agba n'ọtụtụ ebe na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria . |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikpirikpi_%E1%BB%8Cg%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Ọkt 19 - 25 | | | | | | | |- |Ọkt 26 - Nọv 1 |Mmanya nkwụ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gourd_for_palm_wine.jpg Fòtó mmanya nkwụ] |(CC BY-SA 4.0) |Mmanya nkwụ bu mmanya bara oke ụrụ eji eme omenala n'ala Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanya_nkw%E1%BB%A5 Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 2 - 8 | | | | | | | |- |Nọv 9 - 15 |Nze na Ọzọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nze_and_Ozo_ndi_Nimo_cultural_attire.jpg Fòtó Nze na Ọzọ] |(CC BY-SA 4.0) |Nze na Ọzọ bụ otu kachasi otu ndi ọzọ, ma dirikwa oke mkpa na omenala ndi Igbo |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nze_na_Ozo Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 16 - 22 | | | | | | | |- |Nọv 23 - 29 |Ndi Arọ |[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Aro_Confederacy.svg Fòtó ndi Arọ] |(CC BY-SA 3.0) |Ndi Arọ bụ mpaghara ndi Igbo ama-ama, otu njirimara ha na gboo bụ igba ahia ohu. |[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ndi_Ar%E1%BB%8D Édémédé] |À hàzié la ya |[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]] |- |Nọv 30 - Des 6 | | | | | | | |- |Des 7 - 13 | | | | | | | |- |Des 14 - 20 | | | | | | | |- |Des 21 -27 | | | | | | | |- |Des 28 - 3 Jan 2023 | | | | | | | |- |} [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 12:49, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC) [[Òtù:Ihu mbụ]] 2g8i5m249f5tgikkyufoh55h1a7gv33 Àtụ:Suggestions 10 18314 85381 83409 2022-07-27T13:08:21Z Olugold 12202 wikitext text/x-wiki Ị nwèrè árò, édémédé mà ọ bụ foto ị chọrọ ka egosi n'ihụ mbụ à, biko gbaa mbò ka ị depụta, kọwaa na tinye njikọ há na <span class="plainlinks">[https://ig.wikipedia.org/w/index.php?title=Okwu_Wikipedia%3A%C3%89d%C3%A9m%C3%A9d%C3%A9_na_foto_egosip%E1%BB%A5tara#Aro_%E1%BB%8Bhu_mb%E1%BB%A5 peeji ákụkọ à]</s g6bs403jnjs84vqeqerub9u8aosh3tx Innoss'B 0 18392 85333 83530 2022-07-27T12:21:58Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Innoss'B (21600557166).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] [[Category:Articles with short description]] [[Category:Short description is different from Wikidata]] [[Category:Articles with hCards]] [[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]] Innocent '''Balume''', onye a mara site na aha egwu ya bụ InnossʹB, bụ onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu, onye na-eti egwu, na onye na'agba egwu si Goma, Congo DRC. Na mgbakwunye na ịmegharị ụdị ọgbara ọhụrụ dị ka Afrobeats na hip-hop, Innoss'B bụ onye na-egwu djembe. A mụrụ Innoss'B n'ezinụlọ na-agụ egwú nke nne ya bụ onye na-agụ egwu na chọọchị, nna ya bụ onye a na-agba egwu pop ma ya na ụmụnne ya na-eme ihe nkiri mbụ n'òtù mkpụrụ obi Maisha.<ref>{{Cite web|url=http://www.digob.com/congolese-musician-innossb/|title=Congolese Musician Innoss’b &#124; African News Music Comedy And Movies|work=www.digob.com|accessdate=January 31, 2020}}</ref> Ha zụrụ na Yolé!Africa, ebe ọdịnala ndị ntorobịa na Goma nke onye na-eme ihe nkiri na onye na-arụ ọrụ na mba ụwa bụ Petna Ndaliko Katondolo guzobere n'afọ 2000.<ref>[https://web.archive.org/web/20161014031721/https://momanyiharun.com/2014/03/10/one-on-one-with-talented-innossb-akons-mentee-and-teenage-prodigy-from-drc/ One on One with talented Innoss’B, Akon’s mentee and teenage prodigy from DRC]. momanyiharun.com (2014-03-10)</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, o meriri Super Star na DR Congo na ihe karịrị nde vootu 1.3 na mba ahụ dum.<ref>[https://web.archive.org/web/20170214205734/http://masterpeace.cxp.nu/concert-ziggodome/issue-2/artists-issue-2/innoss-b-vanvelzen/ Innoss'B & VanVelzen]. masterpeace.cxp.nu</ref> Ọ bụkwa onye mmeri mbụ nke Vodacom Superstars, nke mere ka onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi Ben Affleck mara ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=QBqnO6mnjOs|title=Ben Affleck, Innoss'B and Cindy McCain on ABC NEWS|accessdate=January 31, 2020}}</ref> N'afọ 2013, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta njikwa na egwú nde Interglobe.<ref>{{Cite web|url=https://www.findit.com/interglobemusic/news/1418873/interglobe-music-llc-signs-management-deal-with-the-first-winner-of-vodacom|title=Interglobe Music LLC Signs Management Deal with the First Winner of Vodacom Superstar Innocent Didace Balume|work=www.findit.com|accessdate=January 31, 2020}}</ref> Ya na Akon edekọla ma mee njem ma bụrụkwa onye a mara maka ịkpọ Eriki Mandala aha mgbe niile n'abụ ya. == Nkwekọrịta == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Album |- |2010 |"Up and Away" (nke <small>Akon</small> gosipụtara) | rowspan="5"{{n/a|Non-album single}} |- | rowspan="2" |2013 |Navio "Ọ hụrụ m n'anya" (nke Innoss'B gosipụtara) |- |Ụgbọ mmiri "Otu na Naanị" (nke gosipụtara Innoss'B) |- |2010 |"Merci maman" (nke Fally Ipupa gosipụtara) |- |2019 |"Yo Pe" Remix (nke [[Diamond Platnumz]] gosipụtara) |} == Nkọwapụta == {| class="wikitable sortable" !Afọ !Aha ya !Album |- | rowspan="16" |2013 |" soro m" | rowspan="16" |''Onye aka ya dị ọcha''<ref>{{Cite web|url=https://talents2kin.com/innocent-est-enfin-sorti-premier-album-de-innossb-cest-l-evenement-de-la-semaine.html|title=INNOCENT est enfin sorti (Premier album de Innoss’B ): c’est l’ ?v?nement de la semaine !|date=July 2, 2013|work=Portail de la culture urbaine congolaise & Africaine|language=fr-FR|accessdate=September 8, 2019}}</ref> |- |"Ofuola" |- |"EhYo Innossb" |- |"M hụrụ gị n'anya" |- |"Big Africa" |- |"Abibi" |- |"Ola" |- |"Ọ dịghị onye nche" |- |"N'efu" |- |"Pụọ oku ekwentị m" |- |"Yoka Ngai" |- |"Ezi Òtù" |- |"Nwa ara" |- |"Neti Na Uh" |- |"Gbanwee na Redio" |- |"Na-awụli elu dị ka bọl" |- | rowspan="2" |2013 |"Big Africa" | rowspan="10"{{n/a|Non-album single}} |- |"Ọ dị mma" |- | rowspan="3" |2015 |"Pola" |- |"Cha Cha" |- |"Eloko (nke <small>Werrason</small> gosipụtara) |- | rowspan="5" |2016 |Elengi (nke Koffi Olomide gosipụtara) |- |"Kụọ" |- |"N'ozuzu Dị ka Otu" |- |"M nwere ike ịbụ nwa gị nwoke nwere anya na-acha anụnụ anụnụ" |- |"Eh Yo Innoss'B" |- | rowspan="6" |2017 |"Logik" | rowspan="6" |''Ihe Ndị ọzọ'' |- |"Ihe nlereanya kachasị mma" |- |"Ozo Beta Mabe" |- |"Lelo Lelo" |- |"Mgbidi" |- |"Ọkụ M" |- | rowspan="4" |2019 |"Achour" | |- |"Oge Ikpeazụ" | rowspan="4"{{n/a|Non-album single}} |- |"Mụ onwe m Pe" |- | rowspan="4" |2020 |"Best (feat Damso)" | |- |} == Onyinye na nhọpụta ==   == Ihe odide == <div class="reflist"> <references group="" responsive="1"></references> </div> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 4wsb9fguck0b8jmyi3v9mafkose260u Áchọ̀rọ̀ citashọn 0 18655 85527 84734 2022-07-28T01:05:55Z Xqbot 972 Bot: Fixing double redirect to [[Wikipedia:Citation needed]] wikitext text/x-wiki #KÚFÙ [[Wikipedia:Citation needed]] 14jupydjur3rwt0gunuhjo3foruqmhl Peanut stew 0 18731 85360 85259 2022-07-27T12:41:21Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Mafé Sénégalais.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] Nri ahụekere ma ọ bụ '''nri ahụekere''', nke a na-akpọkwa '''''maafe''''' (Wolof, mafé, maffé, ''maffe''), sauce d'arachide (French), '''''tigadèguèna''''' ma ọ bụ domoda, bụ '''nri a na-eri''' n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka.<ref name="Collective Scherer 2013 p. 127">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=WZM3AAAAQBAJ&pg=PA127|title=Moosewood Restaurant Favorites|author=Collective|first=The Moosewood|publisher=St. Martin's Press|year=2013|isbn=978-1-250-00625-7|accessdate=September 9, 2016}}</ref> O sitere na ndị Mandinka na Bambara nke [[Mali]].<ref>James McCann. Stirring the pot: a history of African cuisine, p132. Ohio University Press, 2009ISBN 0-89680-272-8</ref> Aha kwesịrị ekwesị maka ya n<nowiki>'asụsụ Mandinka bụ domodah ma ọ bụ tigadegena (n'ụzọ nkịtị. 'nri ahụekere', ebe tige bụ 'nri'', dege bụ 'mkpụrụ'</nowiki>, na ''na'' bụ 'nsi ahụ') na Bamanankan.<ref>{{Cite web|title=The Hirshon Malian Peanut Stew – Tigadegena|url=https://www.thefooddictator.com/hirshon-malian-peanut-stew-tigadegena/|date=2016-09-22|work=✮ The Food Dictator ✮|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> ☁Domodah bụkwa sauce's ndị Gambia jikwa ya, ebe e si na asụsụ Mandinka gbaziri. Na Senegal, domodah ma ọ bụ domoda na-ezo aka na ofe ma ọ bụ stew nwere ntụ ọka, nke dị iche na nke mafe nke na-eji mmado ahụekere. Ọ bụ nri na-amasịkarị n'etiti ọtụtụ agbụrụ Senegal na Gambia. Site na mgbasawanye nke ịkụ mkpụrụ osisi n'oge oge ọchịchị, Maafe aghọwokwa nri na-ewu ewu n'ofe West Africa, ọbụna na mpụga West Africa dị ka Cameroon na France. Ụdị nri ahụ na-apụta na nri nke mba dị iche iche na West Africa na Central Africa. Ọ dị nnọọ ka ofe mkpụrụ osisi. O nwere ike ịbụ na e ji nwa atụrụ, anụ ehi, anụ ọkụkọ, ma ọ bụ na-enweghị anụ, a na-esi maafe na ofe dabere na mkpụrụ osisi, ọkachasị ahụekere butter / paste, na tomato.<ref name="C2C">{{Cite web|url=http://recipes.chef2chef.net/recipe-archive/30/164262.shtml|title=Maafe - Chicken And Peanut Stew - Mali|author=Dorinda Hafner|work=Chef2Chef culinary portal|accessdate=2007-03-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070203230453/http://recipes.chef2chef.net/recipe-archive/30/164262.shtml|archivedate=2007-02-03}}</ref><ref name="Taylor & Francis 2012 p. 81">{{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=QxWwqqyz5KUC&pg=PA81|title=The Anthropologist'S Cookbook|author=Ester Goody|publisher=Taylor & Francis|year=2012|isbn=978-1-136-16789-8|editor=Jessica Kuper|pages=81–83|chapter=Ghanaian Groundnut Stew}}</ref><ref name="Collective Scherer 2013 p. 127">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=WZM3AAAAQBAJ&pg=PA127|title=Moosewood Restaurant Favorites|author=Collective|first=The Moosewood|publisher=St. Martin's Press|year=2013|isbn=978-1-250-00625-7|accessdate=September 9, 2016}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCollectiveScherer2013">Collective, The Moosewood; Scherer, J. (2013). [https://books.google.com/books?id=WZM3AAAAQBAJ&pg=PA127 ''Moosewood Restaurant Favorites'']. St. Martin's Press. p.&nbsp;127. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1-250-00625-7|<bdi>978-1-250-00625-7</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 9,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="Wright 2012 p. 408">{{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=ngdjDAAAQBAJ&pg=PT408|title=Best Stews in the World: 300 Satisfying One-Dish Dinners, from Chilis and Gumbos to Curries and Cassoulet|author=Wright|first=C.A.|publisher=Harvard Common Press|year=2012|isbn=978-1-55832-787-0|chapter=Groundnut Stew from Ghana}}</ref> Na Ghana, a na-ejikarị [[Ụtara|fufu]] eri nri a.<ref name="Wright 2012 p. 408" /> == Mgbanwe dị iche iche == Ntụziaka maka stew dịgasị iche iche, mana ọ na-agụnyekarị ọkụkọ, tomato, yabasị, galik, cabbage, na akwụkwọ ma ọ bụ akwụkwọ nri mgbọrọgwụ. Nsụgharị ndị ọzọ gụnyere okra, ọka, karọt, sinamọn, ose ọkụ, paprika, ose ojii, turmeric, cumin, na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ. A na-ejikarị osikapa ọcha (na [[Senegal]], [[Mauritania]] na [[The Gambia|Gambia]]), ''fonio'' ma ọ bụ to (mkpụrụ ọka) na [[Mali]], ''buwo'' ma ọ bụ tuo ''omo'' (mkpụrụ [[Oskàpà|osikapa]] ma ọ bụ millet) na Northern [[Niger|Nigeria]], Niger, na Northern [[Ghana]], couscous (dị ka West Africa zutere Sahara, ''na'' mba Sahelian), ma ọ bụ [[Ụtara|fufu]] na poteto na mpaghara ndị ọzọ na-ekpo ọkụ, dị ka Ivory Coast. ''Um'bido'' bụ ụdị dị iche iche na-eji akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, ebe a na-esi maafe nke Ghana na àkwá e siri esi. Ụdị stew, "Virginia peanut soup", ọbụna soro ndị ohu Africa gaa North America.<ref>[https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/05/08/AR2007050800381.html Where Settlers, Slaves and Natives Converged, a Way of Eating Was Born], By Geneva Collins, [[Washington Post]] Staff Writer, Wednesday, May 9, 2007; Page F01.</ref> === Gambia === Domoda bụ ụdị nri a na-etinye n'ime ala nke a na-ahụ na [[The Gambia|Gambia]].<ref name="Jacob Ashkenazi 2014">{{Cite book|chapterurl=https://books.google.com/books?id=GmqEAwAAQBAJ&pg=PA481|title=The World Cookbook: The Greatest Recipes from Around the Globe, 2nd Edition: The Greatest Recipes from Around the Globe|author=Jacob|first=J.|publisher=ABC-CLIO|year=2014|isbn=978-1-61069-469-8|chapter=The Gambia}}</ref> A na-akwadebe Domoda site na iji ahụekere, ma ọ bụ ahụekere, anụ, yabasị, tomato, galik, akwụkwọ nri na ihe na-esi ísì ụtọ.<ref name="Jacob Ashkenazi 2014" /><ref name="Saine 2012 p. 95">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ikWccsfwZJAC&pg=PA95|title=Culture and Customs of Gambia|author=Saine|first=Abdoulaye|publisher=Greenwood|year=2012|isbn=978-0-313-35910-1|series=Culture and customs of Africa}}</ref> A kọwawo ya dị ka otu n'ime nri mba nke Gambia.<ref name="Saine 2012 p. 95" /> A na-ejikarị Domoda n'elu osikapa, a na-ejikwa ya mgbe ụfọdụ n'elu ''findi'', ọka nke yiri couscous n'usoro.<ref name="Saine 2012 p. 95" /> == Ihe ngosi == <gallery> Usòrò:Groundnut Stew( Abom ).jpg|Nri a na-esi n'ọkụ nke e ji ihe a na-akpọ groundnut paste, azụ̀, àkwá na mmanụ nkwụ na-ekpo ọkụ mee ka a na-eme nri a na-eri n'ọkụ Usòrò:Domoda.jpg|Domoda e ji osikapa mee </gallery> == Hụkwa ==    == Ebensidee == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * Kitchen [https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4973142 Window]: My Changing Memories of Mafe, Afi-Odelia E. Scruggs. NPR.org, November 9, 2005 * [https://web.archive.org/web/20061117192622/http://www.nypress.com/14/31/food/food2.cfm EATS] & DRINKS:Incomparable Senegalese, Tama Janowitz, New York Press, (nd). O kwuru na Maafe bụ nri Mali. * The Modern Soul of African Cuisine, Food Product Design news, 05/04/2007. * [http://www.epicurious.com/recipes/food/views/106049 ọkụkọ na akwụkwọ nri a na-esi n'ime ahụekere]. Gourmet Magazine, Jenụwarị 2002. E nyere Maafe dị ka nri Bambara. == Njikọ mpụga == {{Commons category}} * [https://web.archive.org/web/20071202112733/http://www.celtnet.org.uk/recipes/miscellaneous/fetch-recipe.php?rid=misc-mafe Nchịkọta nri Mafe] * [http://www.congocookbook.com/meat_recipes/mafe.html ọdịiche nke usoro nri Senegambian] * [https://web.archive.org/web/20071119070411/http://www.celtnet.org.uk/recipes/miscellaneous/fetch-recipe.php?rid=misc-um-bido Nchịkọta Um'bido], ụdị maafe * Nchịkọta ''nri'' Mali: Dorinda Hafner, A Taste of Africa (2002) * [https://web.archive.org/web/20060821223018/http://www.ephelie.info/Page406.html Nchịkọta maafe nke Senegal], nke na-ekwu na ọ bụ nke Mali * [http://www.whats4eats.com/recipes/r_me_mafe.php Nchịkọta] Mafe, ọdịiche dị na Ivory Coast * Maffé à la viande, avec lamb (n'asụsụ French) {{African cuisine}} kduq961wygsjpno8ojc4hjt9don1w6p Kanuri people 0 18738 85321 85305 2022-07-27T12:11:12Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100204101|Kanuri people]]" wikitext text/x-wiki  <span></span> [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IRKanuri people]] [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|FKanuri people]] Ndị Kanuri '''Ndị Kanuri''' (Kanouri, '''Kanowri''', '''Yerwa''', '''Bare Bari''' na ọtụtụ aha ndị ọzọ) bụ agbụrụ Afrịka bi n'ala ndị bụbu Kanem na Bornu Empires na Niger, [[Niger|Nigeria]], [[Sudan]], [[Libya]] na [[Kameroon|Cameroon]].<ref>{{Cite web|title=AFRICA {{!}} 101 Last Tribes - Kanuri people|url=http://www.101lasttribes.com/tribes/kanuri.html|accessdate=2021-01-23|work=www.101lasttribes.com}}</ref> Ndị a na-akpọkarị Kanuri gụnyere ọtụtụ subgroups na dialect groups, ụfọdụ n'ime ha na-akọwa dị ka ndị dị iche na Kanuri. Ọtụtụ n'ime ha na-achọpụta mmalite ha na usoro ndị na-achị alaeze Kanem-Bornu nke oge ochie, na steeti ma ọ bụ mpaghara ndị ahịa ya. N'adịghị ka ndị agbata obi Toubou ma ọ bụ Zaghawa na-azụ anụ, ndị otu Kanuri anọwo na-anọkarị otu ebe, na-arụ ọrụ ugbo, na-egbu azụ na mba Chad Basin, ma na-azụ ahịa na nhazi nnu.<ref name="Decalo1997">{{Cite book|author=Idrissa|first=Abdourahmane|title=Historical Dictionary of Niger|url=https://books.google.com/books?id=GFFjEMjKrWkC|year=2012|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-7090-1}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Ndị Kanuri gụnyere ọtụtụ subgroups, ma jiri aha dị iche iche mara na mpaghara ụfọdụ. Asụsụ Kanuri bụ asụsụ bụ isi nke Alaeze Ukwu Bornu ma ka bụ asụsụ bụ nnukwu na ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, n'ebe ugwu ọwụwa Anyanwụ Nigeria na n'ebe ndịda Cameroon, mana na Chad ọ bụ naanị ndị na-asụ ya n'obodo ukwu.<ref name="collelo1988">[http://countrystudies.us/chad/18.htm Thomas Collelo, ed. ]</ref> Ndị kasị ukwuu bi na Kanuri bi n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria]], ebe ememe Emirate nke Bornu na-achọpụta ụmụ sitere na alaeze Kanem-Bornu, nke e guzobere tupu 1000 OA. Ihe dị ka nde mmadụ atọ na-asụ asụsụ Kanuri bi na Naịjirịa, na-agụnyeghị ihe dị ka mmadụ 200,000 na-asụrụ asụsụ Manga ma ọ bụ '''Mangari'''.<ref name="ethNG">[http://www.ethnologue.com/show_country.asp?name=NG Ethnologue Nigeria overview].</ref> Ndị Nga nọ na Bauchi Steeti na-achọpụta mmalite ha na ndị Kanuri diaspora. N'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, ebe ha mejupụtara ihe ka ọtụtụ n'ime ndị bi na ya, a na-akpọkarị ndị Kanuri '''Bare Bari''' (aha Hausa).<ref name="Decalo1997">{{Cite book|author=Idrissa|first=Abdourahmane|title=Historical Dictionary of Niger|url=https://books.google.com/books?id=GFFjEMjKrWkC|year=2012|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-7090-1}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIdrissaDecalo2012">Idrissa, Abdourahmane; Decalo, Samuel (2012). </cite></ref> Ndị Kanuri 400,000 (puku narị anọ) bi na Niger gụnyere Manga ma ọ bụ '''Mangari''' subgroup, nke dị ihe dị ka 100,000 ( otu narị puku) na afọ otu puku na narị itoolu na iri itoolu na asaa (1997) n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Zinder, ndị na-ewere onwe ha dị ka ndị dị iche na '''Bare Bari'''.<ref name="Decalo1997" /> Ihe dị ka puku iri anọ (40,000) na afọ otu puku na narị itoolu na iri itoolu na asatọ (1998) ndị otu '''Tumari''', mgbe ụfọdụ a na-akpọ Kanembu na Niger, bụ ndị Kanuri dị iche iche bi na mpaghara N'guigmi, ma dị iche na ndị Kanembu nke Chad.<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=krt Ethnologue KRT].</ref> Na Kaour escarpment oasis nke ọwụwa anyanwụ Niger, ndị Kanuri kewara n'ime obere ìgwè '''Bla Bla''', nke dị ihe dị ka iri puku abụọ (20,000) na afọ puku puku abụọ na atọ (2003), ma bụrụkwa agbụrụ kachasị na nnu mgbasa ìgwè na ụlọ ọrụ azụmahịa nke Bilma.<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=bms Ethnologue BMS].</ref> Kanuri na-asụ ụdị Kanuri, otu n'ime asụsụ Nilo-Sahara. Nkewa gụnyere asụsụ Manga, Tumari, na Bilma nke Central Kanuri na asụsụ Kanembu dị iche iche.<ref>[[ethnologue:kau|Kanuri language]].</ref> N'ikwekọ n'omenala okpukpe na ọdịnala nke steeti Kanem-Bornu, ndị Kanuri bụ ndị Sunni Muslim. Na Chad, ndị na-asụ asụsụ Kanembu na-eme ka onwe ha dị iche na nnukwu agbụrụ Kanuri. Kanembu dị na Lac Prefecture na ndịda Kanem Prefecture. Ọ bụ ezie na Kanuri bụ asụsụ bụ isi nke Alaeze Ukwu Bornu, na Chad, ndị na-asụ Kanuri na-ejedebe na ndị na-ekwu okwu ole na ole n'ime obodo. Kanuri ka bụ asụsụ bụ isi na ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, n'ebe ugwu ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa na n'ebe ndịda Kameroon.<ref name="joshuaproject.net">{{Cite web|url=http://www.joshuaproject.net/people-profile.php?rog3=CM&rop3=104605|title=Kanuri, Yerwa in Cameroon|first=Joshua|author=Project|accessdate=22 April 2018}}</ref> Na mbido afọ otu puku na narị itoolu na iri asatọ (1980), ndị Kanembu mejupụtara akụkụ kachasị ukwuu nke ndị bi na Lac Prefecture, mana ụfọdụ Kanembu bikwa na Chari-Baguirmi Prefecture. Ozugbo ha bụ ndị isi agbụrụ nke Alaeze Ukwu Kanem-Borno, nke ókèala ha n'otu oge gụnyere ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa na ndịda Libya, ndị Kanembu na-ejigide njikọ gafere ókèala Chad. Dịka ọmụmaatụ, mmekọrịta ezinụlọ na azụmahịa na-ejikọta ha na Kanuri nke ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa. N'ime Chad, ọtụtụ Kanembu nke Lac na Kanem prefectures na-ejikọta na Alifa nke Mao, gọvanọ nke mpaghara ahụ n'oge precolonial.<ref name="collelo1988">[http://countrystudies.us/chad/18.htm Thomas Collelo, ed. ]</ref> Na mbụ, ndị Kanuri bụ otu n'ime ọtụtụ ndị Nilo-Saharan na Central South Sahara, na-amalite mgbasawanye ha n'ógbè Lake Chad na ngwụcha narị afọ nke asaa, ma na-amịkọrọ ma ndị Nilo na-Sahara na ndị Chadic (Afro-Asiatic) na-asụ. Dị ka ọdịnala Kanuri si kwuo, Sef, nwa Dhu Ifazan nke Yemen, rutere Kanem na narị afọ nke itoolu wee jikọta ndị bi na ya n'ime usoro Sayfawa. Otú ọ dị, omenala a nwere ike ịbụ ihe sitere na mmetụta ndị Alakụba mechara, na-egosipụta njikọ ya na mmalite ndị Arab ha n'oge ndị Alakụb. Ihe akaebe nke ọdịdị steeti ụmụ amaala na mpaghara Lake Chad malitere n'ihe dị ka narị puku asatọ (800) BCE na Zilum.<ref>{{Cite web|title=KANURI COMPLETE.|url=https://www.researchgate.net/publication/320004428|accessdate=2021-01-23|work=ResearchGate|language=en}}</ref> == Okpukpe == Ojiji nke ilu pụtara ìhè n'okpukpe Kanuri nke Islam ebe a na-eji ha enyere aka na nghọta nke ihe na-eme na ịkụzi ihe ihe ihe ndị pụtara. Ọ bụ ndị agadi nwoke maara ihe mepụtara ilu ndị a na echiche dabere na ọnọdụ na ihe mmụta a na-anwa ịkụziri.<ref>{{Cite journal|author=Finnegan|first=R.|title=The Epistemological Significance of Proverbs: An African Perspective|journal=Madison: The University of Wisconsin Press}}</ref> Ilu na-ekwukarị ihe ndị a na-ahụ na ndụ kwa ụbọchị. Otú ọ dị, a na-eji ihe ndị e ji mee ihe n' ilu ahụ n'ụzọ ga-eme ka ha na-akụzi àgwà mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nkwenkwe ma ọ bụ ahụmịhe. Ọtụtụ mgbe, a na-ewu ilu gburugburu omume ndị dị mkpa nke a na-eme na ndụ kwa ụbọchị, mana eme ka ọ dị mfe ịhụ ma tinye ya n'ọrụ na ọnọdụ ndị ọzọ, ndị siri ike karị. Enwere ike iji ilu Kanuri mee ihe dị ka ụzọ iji menye ndị mmadụ egwu ma ọ bụ dọọ ndị mmadụ aka ná ntị banyere omume nzuzu ma ọ bụ ihe dị ize ndụ, mana ọ pụkwara ịbụ ihe dị mfe ma na-agba ume.<ref>{{Cite journal|author=MohammedLaminu|first=Mele|date=Sep 2013|title=Kanuri proverbs: metaphoric conceptualization of a cultural discourse|journal=Journal of African Cultural Studies|volume=25}}</ref> == Ọnọdụ ọdịnala == Mgbe ọdịda nke Alaeze Ukwu Bornu na Scramble for Africa na narị afọ nke 19th senchury, e kewara Kanuri n'okpuru ọchịchị nke Alaeze Ukwuu Britain, France na Germany. N'agbanyeghị mfu nke steeti Kanuri, Shehu nke Bornu na-aga n'ihu dị ka onye isi nke Bornu Emirate. Steeti Kanuri / Kanembu a na-achịkwa ememe nke ndị Kanuri nke dị na [[Maiduguri]], Borno [[Ȯra Borno|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] mana nde Kanuri 4 na mba ndị agbata obi kwetara. Shehu ("Sheikh") nke Bornu na-enweta ikike ya site na steeti e guzobere tupu 1000 OA, Alaeze Ukwu Kanem-Bornu.<ref>{{Cite web|url=http://rulers.org/nigatrad.html|title=Nigerian traditional polities|work=rulers.org|accessdate=22 April 2018}}</ref> Usoro ọchịchị dị ugbu a, usoro al-Kanemi, sitere na Muhammad al-Amin al-Kanomi na mmalite narị afọ nke 19, na-ewepụ usoro Sayfawa nke chịrị site na 1300 OA. Shehu nke iri na itoolu, Mustafa Ibn Umar El-Kanemi, nwụrụ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2009, Abubakar Ibn Umar Garbai El-Kanomi nọchiri ya.<ref>[http://allafrica.com/stories/200902231098.html Nigeria: Five Jostle for Shehu's Throne - Yar'Adua, Sultan, Governors Attend Funeral]. </ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110312101857/http://www.my-nigeria.com/2009/03/06/the-intrigues-power-play-behind-the-emergence-of-new-shehu-of-borno The intrigues, power play behind the emergence of new Shehu of Borno]. </ref> == Ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Na Na Naịjirịa, ndị isi Kanuri a ma ama mgbe nnwere onwe gasịrị gụnyere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kashim Ibrahim, Ibrahim Imam, Zannah Bukar Dipcharima, Shettima Ali Monguno, Abba Habib, Muhammad Ngileruma, Baba Gana Kingibe, onye bụbu onye isi GNPP Waziri Ibrahim, onye bụzi onye ọchịchị ndị agha, [[Sani Abacha]], na onye bụbu Onye isi ala Bashir Tofa. Na Niger, ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kanuri gụnyere onye bụbu praịm minista nke Niger Mamane Oumarou, na onye bụbu onye isi ala nke Niger, Mamadou Tandja. == Mpaghara Kanuri na Naịjirịa == Otu obere òtù mba Kanuri nke Naijiria pụtara na afọ otu puku, narị itoolu na iri ise gawa (1950s) , nke dị na Bornu. Ụfọdụ ndị "Pan-Kanuri" na-akwado mba kwuru na mpaghara nke 532,460 uare kilota (205,580 sq mi) maka ókèala nke ihe ha kpọrọ "Greater Kanowra", gụnyere Lac na Kanem Prefectures nke oge a na Chad, Far North Region na Cameroon, [[Ȯra Yobe|Yobe]] na [[Ȯra Borno|Borno]] steeti na Nigeria na Diffa na Zinder Regions na Niger na darfur na [[Sudan]].<ref name="Minahan">Minahan, J. (1996). </ref> N'afọ otu puku na narị itoolu na iri ịse na anọ (1954) , e guzobere Borno Youth Movement (BYM) ma rụọ ọrụ dị ka otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara ruo na njedebe nke ọchịchị, ọ bụ ezie na ọ kwụsịrị na nnwere onwe.<ref>Billy J. Dudley. </ref><ref>Richard L. Sklar. </ref> == Edensidee == === Ebe ndị a na-ahụkarị === * "[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/311571/Kanuri Kanuri]". ''Encyclopædia Britannica'', 2009. Encyclopædia Britannica Online. Enwetara ya na 2 Eprel 2009. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Fachi: Sahara-Stadt der Kanuri 2 vols., Stuttgart: Franz Steiner Verlag Wiesbaden * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Fachi: Das Brot der Wüste. Stuttgart: Franz Steiner Verlag Wiesbaden * [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ethnogenesis si n'ime steeti Chadic: Ụfọdụ Echiche na Akụkọ Kanem-Borno", Paideuma: Mitteilungen zur Kulturkunde 39 (1993), 261ş277. JSTOR . * Malone, Martin J. "[https://web.archive.org/web/19970504081720/http://lucy.ukc.ac.uk/EthnoAtlas/Hmar/Cult_dir/Culture.7850 Society-Kanuari]". Ethnographic Atlas. Mahadum Kent na Canterbury na Mahadum Durham (England, UK). (Ọ dịghị ụbọchị.) Enwetara ya na 5 Julaị 2019. E debere ya na 4 May 1997. * "[https://web.archive.org/web/20080121171633/http://www.koeppe.de/html/d_kanu.htm Kanuri]". Afrikanische Sprachen. Rüdiger Köppe Verlag online (27 Nọvemba 2008). == Njikọ mpụga == * [http://www.kanuri.net/ Òtù Mmụta Kanuri]. [[Mahadum Nke Maiduguri|Mahadum nke Maiduguri]], Borno State, Nigeria. {{Ethnic groups in Niger}}{{Ethnic groups in Nigeria}} [[Òtù:All articles with unsourced statements]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 7o3b67hhqpkluz5qgivqb7paak1tt7z 85359 85321 2022-07-27T12:40:00Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ali Modu Sherrff crop 2007.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] [[Usòrò:Flag of the Kanuri people.svg|thumb|áká_ịkẹngạ]]  <span></span> [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IRKanuri people]] [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|FKanuri people]] Ndị Kanuri '''Ndị Kanuri''' (Kanouri, '''Kanowri''', '''Yerwa''', '''Bare Bari''' na ọtụtụ aha ndị ọzọ) bụ agbụrụ Afrịka bi n'ala ndị bụbu Kanem na Bornu Empires na Niger, [[Niger|Nigeria]], [[Sudan]], [[Libya]] na [[Kameroon|Cameroon]].<ref>{{Cite web|title=AFRICA {{!}} 101 Last Tribes - Kanuri people|url=http://www.101lasttribes.com/tribes/kanuri.html|accessdate=2021-01-23|work=www.101lasttribes.com}}</ref> Ndị a na-akpọkarị Kanuri gụnyere ọtụtụ subgroups na dialect groups, ụfọdụ n'ime ha na-akọwa dị ka ndị dị iche na Kanuri. Ọtụtụ n'ime ha na-achọpụta mmalite ha na usoro ndị na-achị alaeze Kanem-Bornu nke oge ochie, na steeti ma ọ bụ mpaghara ndị ahịa ya. N'adịghị ka ndị agbata obi Toubou ma ọ bụ Zaghawa na-azụ anụ, ndị otu Kanuri anọwo na-anọkarị otu ebe, na-arụ ọrụ ugbo, na-egbu azụ na mba Chad Basin, ma na-azụ ahịa na nhazi nnu.<ref name="Decalo1997">{{Cite book|author=Idrissa|first=Abdourahmane|title=Historical Dictionary of Niger|url=https://books.google.com/books?id=GFFjEMjKrWkC|year=2012|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-7090-1}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge gara aga == Ndị Kanuri gụnyere ọtụtụ subgroups, ma jiri aha dị iche iche mara na mpaghara ụfọdụ. Asụsụ Kanuri bụ asụsụ bụ isi nke Alaeze Ukwu Bornu ma ka bụ asụsụ bụ nnukwu na ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, n'ebe ugwu ọwụwa Anyanwụ Nigeria na n'ebe ndịda Cameroon, mana na Chad ọ bụ naanị ndị na-asụ ya n'obodo ukwu.<ref name="collelo1988">[http://countrystudies.us/chad/18.htm Thomas Collelo, ed. ]</ref> Ndị kasị ukwuu bi na Kanuri bi n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria]], ebe ememe Emirate nke Bornu na-achọpụta ụmụ sitere na alaeze Kanem-Bornu, nke e guzobere tupu 1000 OA. Ihe dị ka nde mmadụ atọ na-asụ asụsụ Kanuri bi na Naịjirịa, na-agụnyeghị ihe dị ka mmadụ 200,000 na-asụrụ asụsụ Manga ma ọ bụ '''Mangari'''.<ref name="ethNG">[http://www.ethnologue.com/show_country.asp?name=NG Ethnologue Nigeria overview].</ref> Ndị Nga nọ na Bauchi Steeti na-achọpụta mmalite ha na ndị Kanuri diaspora. N'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, ebe ha mejupụtara ihe ka ọtụtụ n'ime ndị bi na ya, a na-akpọkarị ndị Kanuri '''Bare Bari''' (aha Hausa).<ref name="Decalo1997">{{Cite book|author=Idrissa|first=Abdourahmane|title=Historical Dictionary of Niger|url=https://books.google.com/books?id=GFFjEMjKrWkC|year=2012|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-0-8108-7090-1}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIdrissaDecalo2012">Idrissa, Abdourahmane; Decalo, Samuel (2012). </cite></ref> Ndị Kanuri 400,000 (puku narị anọ) bi na Niger gụnyere Manga ma ọ bụ '''Mangari''' subgroup, nke dị ihe dị ka 100,000 ( otu narị puku) na afọ otu puku na narị itoolu na iri itoolu na asaa (1997) n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Zinder, ndị na-ewere onwe ha dị ka ndị dị iche na '''Bare Bari'''.<ref name="Decalo1997" /> Ihe dị ka puku iri anọ (40,000) na afọ otu puku na narị itoolu na iri itoolu na asatọ (1998) ndị otu '''Tumari''', mgbe ụfọdụ a na-akpọ Kanembu na Niger, bụ ndị Kanuri dị iche iche bi na mpaghara N'guigmi, ma dị iche na ndị Kanembu nke Chad.<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=krt Ethnologue KRT].</ref> Na Kaour escarpment oasis nke ọwụwa anyanwụ Niger, ndị Kanuri kewara n'ime obere ìgwè '''Bla Bla''', nke dị ihe dị ka iri puku abụọ (20,000) na afọ puku puku abụọ na atọ (2003), ma bụrụkwa agbụrụ kachasị na nnu mgbasa ìgwè na ụlọ ọrụ azụmahịa nke Bilma.<ref>[http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=bms Ethnologue BMS].</ref> Kanuri na-asụ ụdị Kanuri, otu n'ime asụsụ Nilo-Sahara. Nkewa gụnyere asụsụ Manga, Tumari, na Bilma nke Central Kanuri na asụsụ Kanembu dị iche iche.<ref>[[ethnologue:kau|Kanuri language]].</ref> N'ikwekọ n'omenala okpukpe na ọdịnala nke steeti Kanem-Bornu, ndị Kanuri bụ ndị Sunni Muslim. Na Chad, ndị na-asụ asụsụ Kanembu na-eme ka onwe ha dị iche na nnukwu agbụrụ Kanuri. Kanembu dị na Lac Prefecture na ndịda Kanem Prefecture. Ọ bụ ezie na Kanuri bụ asụsụ bụ isi nke Alaeze Ukwu Bornu, na Chad, ndị na-asụ Kanuri na-ejedebe na ndị na-ekwu okwu ole na ole n'ime obodo. Kanuri ka bụ asụsụ bụ isi na ndịda ọwụwa anyanwụ Niger, n'ebe ugwu ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa na n'ebe ndịda Kameroon.<ref name="joshuaproject.net">{{Cite web|url=http://www.joshuaproject.net/people-profile.php?rog3=CM&rop3=104605|title=Kanuri, Yerwa in Cameroon|first=Joshua|author=Project|accessdate=22 April 2018}}</ref> Na mbido afọ otu puku na narị itoolu na iri asatọ (1980), ndị Kanembu mejupụtara akụkụ kachasị ukwuu nke ndị bi na Lac Prefecture, mana ụfọdụ Kanembu bikwa na Chari-Baguirmi Prefecture. Ozugbo ha bụ ndị isi agbụrụ nke Alaeze Ukwu Kanem-Borno, nke ókèala ha n'otu oge gụnyere ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa na ndịda Libya, ndị Kanembu na-ejigide njikọ gafere ókèala Chad. Dịka ọmụmaatụ, mmekọrịta ezinụlọ na azụmahịa na-ejikọta ha na Kanuri nke ugwu ọwụwa anyanwụ Naịjirịa. N'ime Chad, ọtụtụ Kanembu nke Lac na Kanem prefectures na-ejikọta na Alifa nke Mao, gọvanọ nke mpaghara ahụ n'oge precolonial.<ref name="collelo1988">[http://countrystudies.us/chad/18.htm Thomas Collelo, ed. ]</ref> Na mbụ, ndị Kanuri bụ otu n'ime ọtụtụ ndị Nilo-Saharan na Central South Sahara, na-amalite mgbasawanye ha n'ógbè Lake Chad na ngwụcha narị afọ nke asaa, ma na-amịkọrọ ma ndị Nilo na-Sahara na ndị Chadic (Afro-Asiatic) na-asụ. Dị ka ọdịnala Kanuri si kwuo, Sef, nwa Dhu Ifazan nke Yemen, rutere Kanem na narị afọ nke itoolu wee jikọta ndị bi na ya n'ime usoro Sayfawa. Otú ọ dị, omenala a nwere ike ịbụ ihe sitere na mmetụta ndị Alakụba mechara, na-egosipụta njikọ ya na mmalite ndị Arab ha n'oge ndị Alakụb. Ihe akaebe nke ọdịdị steeti ụmụ amaala na mpaghara Lake Chad malitere n'ihe dị ka narị puku asatọ (800) BCE na Zilum.<ref>{{Cite web|title=KANURI COMPLETE.|url=https://www.researchgate.net/publication/320004428|accessdate=2021-01-23|work=ResearchGate|language=en}}</ref> == Okpukpe == Ojiji nke ilu pụtara ìhè n'okpukpe Kanuri nke Islam ebe a na-eji ha enyere aka na nghọta nke ihe na-eme na ịkụzi ihe ihe ihe ndị pụtara. Ọ bụ ndị agadi nwoke maara ihe mepụtara ilu ndị a na echiche dabere na ọnọdụ na ihe mmụta a na-anwa ịkụziri.<ref>{{Cite journal|author=Finnegan|first=R.|title=The Epistemological Significance of Proverbs: An African Perspective|journal=Madison: The University of Wisconsin Press}}</ref> Ilu na-ekwukarị ihe ndị a na-ahụ na ndụ kwa ụbọchị. Otú ọ dị, a na-eji ihe ndị e ji mee ihe n' ilu ahụ n'ụzọ ga-eme ka ha na-akụzi àgwà mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nkwenkwe ma ọ bụ ahụmịhe. Ọtụtụ mgbe, a na-ewu ilu gburugburu omume ndị dị mkpa nke a na-eme na ndụ kwa ụbọchị, mana eme ka ọ dị mfe ịhụ ma tinye ya n'ọrụ na ọnọdụ ndị ọzọ, ndị siri ike karị. Enwere ike iji ilu Kanuri mee ihe dị ka ụzọ iji menye ndị mmadụ egwu ma ọ bụ dọọ ndị mmadụ aka ná ntị banyere omume nzuzu ma ọ bụ ihe dị ize ndụ, mana ọ pụkwara ịbụ ihe dị mfe ma na-agba ume.<ref>{{Cite journal|author=MohammedLaminu|first=Mele|date=Sep 2013|title=Kanuri proverbs: metaphoric conceptualization of a cultural discourse|journal=Journal of African Cultural Studies|volume=25}}</ref> == Ọnọdụ ọdịnala == Mgbe ọdịda nke Alaeze Ukwu Bornu na Scramble for Africa na narị afọ nke 19th senchury, e kewara Kanuri n'okpuru ọchịchị nke Alaeze Ukwuu Britain, France na Germany. N'agbanyeghị mfu nke steeti Kanuri, Shehu nke Bornu na-aga n'ihu dị ka onye isi nke Bornu Emirate. Steeti Kanuri / Kanembu a na-achịkwa ememe nke ndị Kanuri nke dị na [[Maiduguri]], Borno [[Ȯra Borno|Steeti]], [[Naijiria|Naịjirịa]] mana nde Kanuri 4 na mba ndị agbata obi kwetara. Shehu ("Sheikh") nke Bornu na-enweta ikike ya site na steeti e guzobere tupu 1000 OA, Alaeze Ukwu Kanem-Bornu.<ref>{{Cite web|url=http://rulers.org/nigatrad.html|title=Nigerian traditional polities|work=rulers.org|accessdate=22 April 2018}}</ref> Usoro ọchịchị dị ugbu a, usoro al-Kanemi, sitere na Muhammad al-Amin al-Kanomi na mmalite narị afọ nke 19, na-ewepụ usoro Sayfawa nke chịrị site na 1300 OA. Shehu nke iri na itoolu, Mustafa Ibn Umar El-Kanemi, nwụrụ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2009, Abubakar Ibn Umar Garbai El-Kanomi nọchiri ya.<ref>[http://allafrica.com/stories/200902231098.html Nigeria: Five Jostle for Shehu's Throne - Yar'Adua, Sultan, Governors Attend Funeral]. </ref><ref>[https://web.archive.org/web/20110312101857/http://www.my-nigeria.com/2009/03/06/the-intrigues-power-play-behind-the-emergence-of-new-shehu-of-borno The intrigues, power play behind the emergence of new Shehu of Borno]. </ref> == Ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị == Na Na Naịjirịa, ndị isi Kanuri a ma ama mgbe nnwere onwe gasịrị gụnyere ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kashim Ibrahim, Ibrahim Imam, Zannah Bukar Dipcharima, Shettima Ali Monguno, Abba Habib, Muhammad Ngileruma, Baba Gana Kingibe, onye bụbu onye isi GNPP Waziri Ibrahim, onye bụzi onye ọchịchị ndị agha, [[Sani Abacha]], na onye bụbu Onye isi ala Bashir Tofa. Na Niger, ndị isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kanuri gụnyere onye bụbu praịm minista nke Niger Mamane Oumarou, na onye bụbu onye isi ala nke Niger, Mamadou Tandja. == Mpaghara Kanuri na Naịjirịa == Otu obere òtù mba Kanuri nke Naijiria pụtara na afọ otu puku, narị itoolu na iri ise gawa (1950s) , nke dị na Bornu. Ụfọdụ ndị "Pan-Kanuri" na-akwado mba kwuru na mpaghara nke 532,460 uare kilota (205,580 sq mi) maka ókèala nke ihe ha kpọrọ "Greater Kanowra", gụnyere Lac na Kanem Prefectures nke oge a na Chad, Far North Region na Cameroon, [[Ȯra Yobe|Yobe]] na [[Ȯra Borno|Borno]] steeti na Nigeria na Diffa na Zinder Regions na Niger na darfur na [[Sudan]].<ref name="Minahan">Minahan, J. (1996). </ref> N'afọ otu puku na narị itoolu na iri ịse na anọ (1954) , e guzobere Borno Youth Movement (BYM) ma rụọ ọrụ dị ka otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara ruo na njedebe nke ọchịchị, ọ bụ ezie na ọ kwụsịrị na nnwere onwe.<ref>Billy J. Dudley. </ref><ref>Richard L. Sklar. </ref> == Edensidee == === Ebe ndị a na-ahụkarị === * "[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/311571/Kanuri Kanuri]". ''Encyclopædia Britannica'', 2009. Encyclopædia Britannica Online. Enwetara ya na 2 Eprel 2009. * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Fachi: Sahara-Stadt der Kanuri 2 vols., Stuttgart: Franz Steiner Verlag Wiesbaden * [Ihe e dere n'ala ala peeji] Fachi: Das Brot der Wüste. Stuttgart: Franz Steiner Verlag Wiesbaden * [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ethnogenesis si n'ime steeti Chadic: Ụfọdụ Echiche na Akụkọ Kanem-Borno", Paideuma: Mitteilungen zur Kulturkunde 39 (1993), 261ş277. JSTOR . * Malone, Martin J. "[https://web.archive.org/web/19970504081720/http://lucy.ukc.ac.uk/EthnoAtlas/Hmar/Cult_dir/Culture.7850 Society-Kanuari]". Ethnographic Atlas. Mahadum Kent na Canterbury na Mahadum Durham (England, UK). (Ọ dịghị ụbọchị.) Enwetara ya na 5 Julaị 2019. E debere ya na 4 May 1997. * "[https://web.archive.org/web/20080121171633/http://www.koeppe.de/html/d_kanu.htm Kanuri]". Afrikanische Sprachen. Rüdiger Köppe Verlag online (27 Nọvemba 2008). == Njikọ mpụga == * [http://www.kanuri.net/ Òtù Mmụta Kanuri]. [[Mahadum Nke Maiduguri|Mahadum nke Maiduguri]], Borno State, Nigeria. {{Ethnic groups in Niger}}{{Ethnic groups in Nigeria}} [[Òtù:All articles with unsourced statements]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] bdh43oioc6ygqra4o5vq9gixi96sh8l Draw soup 0 18748 85312 2022-07-27T11:59:06Z Princefest2 13584 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099764019|Draw soup]]" wikitext text/x-wiki   Ofe ọkwụrụ bụ aha ofe dị iche iche sitere na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ na ndịda ọdịda anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjịrịa]]. A na-eji okra, ogbono ma ọ bụ akwụkwọ ewedu (jute) eme ha. Aha ahụ sitere na njirimara viscosity siri ike nke broth ka ọ na-apụta na efere mgbe a na-eri ya ma ọ bụ na spoon ma ọ bụ, karịa, site na itinye obere ihe siri ike ([[Ụtara|fufu]]) n'ime ya. Enwere ike inye ya na ọtụtụ nri fufu nke Naijiria, gụnyere [[eba]] (garri). Enwere ike iji Ewedu mee ofe Yoruba nke a na-ejikarị amala eme ihe. == Hụkwa == * Ewedu * Ndepụta nri ndị Afrịka * Okra * Soup Ogbono == Njikọ mpụga == * [http://www.ngex.com/personalities/babawilly/dictionary/pidgind.htm Babawilly's Dictionary of Pidgin English Words and Phrases.] {{African cuisine}} [[Òtù:Igbo cuisine]] ma7lbb0ng9bydeowd5z0vi8yiefu328 85489 85312 2022-07-27T21:29:18Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099764019|Draw soup]]" wikitext text/x-wiki Ofe na Alụlụ bụ aha ofe dị iche iche sitere na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ na ndịda ọdịda anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]]. A na-eji okra, ogbono ma ọ bụ akwụkwọ ewedu (jute) eme ha. Aha ahụ sitere na njirimara viscosity siri ike nke broth ka ọ na-apụta na efere mgbe a na-eri ya ma ọ bụ na spoon ma ọ bụ, karịa, site na itinye obere ihe siri ike ([[Ụtara|fufu]]) n'ime ya. Enwere ike inye ya na ọtụtụ nri fufu nke Naịjirịa , gụnyere [[eba]] (garri). Enwere ike iji Ewedu mee ofe Yoruba nke a na-ejikarị amala eme ihe. [[Òtù:Igbo cuisine]] mviad5mkhqann17h8h368a3d7gj83lu Ofe Ujuju 0 18749 85313 2022-07-27T12:05:36Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095942561|Ofe Ujuju]]" wikitext text/x-wiki   '''Ofe Ujuju''' bụ nri obodo sitere na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. Soup ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị ika na agbor nke [[Ȯra Delta|Delta]] State.<ref>{{Cite web|author=oguntayo|first=gbenga|date=2021-12-28|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/nlmq89g|accessdate=2022-06-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> A na-eji akwụkwọ Ujuju, anụ, azụ, ose ojii na ihe na-atọ ụtọ eme ofe ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ ha == A na-enye Ofe Ujuju na Eba, fufu, semovita na Pounded yam.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAshimedua2021">Ashimedua (2021-08-07). [https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/ "Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)"]. ''Vanguard Allure''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-30</span></span>.</cite></ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] oapwn9u0dfe9597o0fld0dumunhm24z 85329 85313 2022-07-27T12:19:38Z Amarachukwuokere 13818 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095942561|Ofe Ujuju]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Ujuju''' bụ nri obodo sitere na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. Soup ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị ika na agbor nke [[Ȯra Delta|Delta]] State.<ref>{{Cite web|author=oguntayo|first=gbenga|date=2021-12-28|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/nlmq89g|accessdate=2022-06-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> The soup is made with Ujuju leaves, meats, fish, black pepper and seasoning cubes.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-enye Ofe Ujuju na Eba, fufu, semovita na asuruasu ji.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAshimedua2021">Ashimedua (2021-08-07). [https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/ "Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)"]. ''Vanguard Allure''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-30</span></span>.</cite></ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] c7tjkh5n8wydcfi6cprjinaamocl14m 85517 85329 2022-07-27T22:47:04Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095942561|Ofe Ujuju]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Ujuju''' bụ nri obodo sitere na mpaghara odịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. Soup ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị ika na agbor nke [[Ȯra Delta|Delta]] State.<ref>{{Cite web|author=oguntayo|first=gbenga|date=2021-12-28|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/nlmq89g|accessdate=2022-06-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> A na-eji akwụkwọ Ujuju, anụ, azụ, ose ojii na ihe na-atọ ụtọ eme ofe ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> A na-enye Ofe Ujuju na Eba, fufu, semovita na Pounded yam.<ref name=":0">{{Cite web|author=Ashimedua|date=2021-08-07|title=Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)|url=https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/|accessdate=2022-06-30|work=Vanguard Allure|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAshimedua2021">Ashimedua (2021-08-07). [https://allure.vanguardngr.com/2021/08/native-delicacy-from-delta-state-ofe-ujuju/ "Native delicacy from Delta State (Ofè Ujuju)"]. ''Vanguard Allure''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-30</span></span>.</cite></ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 46x4qld9wbk59ke259vw9h9lc9f6bx0 Oghwevwri 0 18750 85316 2022-07-27T12:07:38Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073386723|Oghwevwri]]" wikitext text/x-wiki   '''Oghwevwri''' bụ ofe [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] emulsified nke ndị Urhobo no na Southern Nigeria riri. Aha "Oghwevwri" pụtara "mmanụ ofe" A na-eji azụ a na-ese anwụrụ ma ọ bụ nke a mịrị amị, anụ, ose, crayfish, potash na mmanụ nkwụ akwadebe ya. A na-erikarị ya na eba, usi (starch) ma ọ bụ yam. Oghwevwri bụ ofe pụrụ iche a na-enye ndị ọbịa na agbamakwụkwọ, olili ozu na ihe omume ọdịnala ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://nigerianreporter.com/2015/12/23/tribal-series-the-urhobo-tribe/|title=Tribal Series: The Urhobo Tribe {{!}} NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|author=Solanke|first=Simi|work=NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|language=en-US|accessdate=2017-11-21}}</ref> == Hụkwa nka == * Ndepụta ofe == Ebensidee == {{Reflist}} oirhacaa6hckf6y3je7kfo7hjhxfony 85339 85316 2022-07-27T12:27:11Z Amarachukwuokere 13818 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073386723|Oghwevwri]]" wikitext text/x-wiki '''Oghwevwri''' bụ ofe [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] emulsified nke ndị Urhobo nke Southerb naijiri Aha "Oghwevwri" pụtara "mmanụ ofe" A na-eji azụ a na-ese anwụrụ ma ọ bụ nke a mịrị amị, anụ, ose, crayfish, potash na mmanụ nkwụ akwadebe ya. A na-erikarị ya na eba, usi (starch) ma ọ bụ yam. Oghwevwri bụ ofe pụrụ iche a na-enye ndị ọbịa na agbamakwụkwọ, olili ozu na ihe omume ọdịnala ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://nigerianreporter.com/2015/12/23/tribal-series-the-urhobo-tribe/|title=Tribal Series: The Urhobo Tribe {{!}} NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|author=Solanke|first=Simi|work=NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|language=en-US|accessdate=2017-11-21}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe == Ebensidee == {{Reflist}} j29vtquz4gf23mq2mux55akyziug8c9 85446 85339 2022-07-27T15:14:04Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073386723|Oghwevwri]]" wikitext text/x-wiki '''Oghwevwri''' bụ ofe [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] agbariri agbari nke ndị Urhobo nke Southern Nigeria riri. Aha "Oghwevwri" pụtara "mmanụ ofe" A na-eji azụ a na-ese anwụrụ ma ọ bụ nke a mịrị amị, anụ, ose, crayfish, potash na mmanụ nkwụ akwadebe ya. A na-erikarị ya na eba, usi (starch) ma ọ bụ yam. Oghwevwri bụ ofe pụrụ iche a na-enye ndị ọbịa na agbamakwụkwọ, olili ozu na ihe omume ọdịnala ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://nigerianreporter.com/2015/12/23/tribal-series-the-urhobo-tribe/|title=Tribal Series: The Urhobo Tribe {{!}} NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|author=Solanke|first=Simi|work=NigerianReporter.com: Nigeria, News, Politics, Africa|language=en-US|accessdate=2017-11-21}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe == Ihe odide == {{Reflist}} qs70rv4wrlraah9ome8uth8cdv55w61 Pawpaw soup 0 18751 85317 2022-07-27T12:08:20Z Amarachukwuokere 13818 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094911139|Pawpaw soup]]" wikitext text/x-wiki ofe Pawpaw bụ nri a ma ama nke otu n'ime agbụrụ Tiv nke Naijiria, ofe ahụ nwere flakes pawpaw kpọrọ nkụ, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], anụ ehi na egusi.<ref>{{Cite web|date=2019-05-01|title=NIGERIAN FOOD RECIPE: PAWPAW SOUP OF THE TIVS|url=https://everyevery.ng/nigerian-food-recipe-pawpaw-soup-of-the-tivs/|accessdate=2022-06-23|work=EveryEvery|language=en-US}}</ref> == Mmalite == The soup is common to the Tiv tribe of [[Ȯra Benue|Benue state]] whose slogan is "Food basket of the Nation".<ref>{{Cite web|date=2018-06-23|title=Pawpaw Soup- A Special Tiv Delicacy|url=https://m.guardian.ng/life/pawpaw-soup-a-special-tiv-delicacy/|accessdate=2022-06-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Headliners|date=2018-06-23|title=Pawpaw Soup- A Special Tiv Delicacy — Guardian Life — The Guardian Nigeria Newspaper – Nigeria and World News {{!}} Nigeria News Headlines Today|url=https://www.newsheadlines.com.ng/guardian-news/2018/06/23/pawpaw-soup-a-special-tiv-delicacy-guardian-life-the-guardian-nigeria-newspaper-nigeria-and-world-news/,%20https://guardian.ng/life/pawpaw-soup-a-special-tiv-delicacy/|accessdate=2022-06-23|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ana eye beef na [[egusi]],onion and seasoning cubes. The soup is allowed to cook for few minutes after which the unripe pawpaw flakes are added.<ref>{{Cite web|author=AL|first=Ayo|date=2020-01-22|title=Pawpaw Soup Recipe: How To Prepare {{!}} FabWoman|url=https://fabwoman.ng/pawpaw-soup-recipe-how-to-prepare-fabwoman/|accessdate=2022-06-23|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-aṅụ ofe Pawpaw nke ọma na nnụnụ ndị dị ka yam, [[Ụtara|fufu]], [[eba]] na semovita<ref>{{Cite web|title=Pawpaw Soup Archives|url=https://t.guardian.ng/tag/pawpaw-soup/|accessdate=2022-06-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=PAWPAW SOUP|url=https://www.epicurious.com/recipes/member/views/pawpaw-soup-50140329|accessdate=2022-06-23|work=Epicurious|language=en-US}}</ref> == Hụkwa == * Nri ndị Jamaica * Ndepụta ofe * Ugwu papaya == Ebensidee == {{Reflist}} bcsuu1uf5debwnqxal22jjq2jc93c8u Miyan taushe 0 18752 85318 2022-07-27T12:09:41Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093943051|Miyan taushe]]" wikitext text/x-wiki '''Miyan taushe''' bụ ofe e ji pumpkin mee, ndị agbụrụ Hausa na-eri ya n'akụkụ ugwu nke Naịjirịa. A na-ejikarị akwụkwọ yakuwa, dawadawa (ahịhịa ahịhịa), crayfish, anụ, yabasị na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ akwadebe ofe ahụ.<ref>{{Cite web|date=2020-09-05|title=WHAT SOUP? WHERE FROM?|url=https://tribuneonlineng.com/what-soup-where-from/|accessdate=2022-06-17|work=Tribune Online|language=en-GB|archivedate=2021-11-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211115054815/https://tribuneonlineng.com/what-soup-where-from/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2021-02-16|title=Miyan Taushe (Pumpkin Soup)|url=https://dobbyssignature.com/miyan-taushe-pumpkin-soup/|accessdate=2022-06-17|work=Dobby's Signature|language=en-US|archivedate=2021-05-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210508122826/https://dobbyssignature.com/miyan-taushe-pumpkin-soup/}}</ref> == Nkwadebe ya == A na-eme ofe ahụ mgbe a gbasịrị pumpkin ka e wee wepụ mkpụrụ ya. A na-eji anụ sie pumpkin mashed na yabasị na cubes nke magii.<ref>{{Cite web|title=Nigeria And It's Diverse Cuisines – The Whistler Newspaper|url=https://thewhistler.ng/nigeria-and-it-s-diverse-cuisines/amp/|accessdate=2022-06-17|work=thewhistler.ng|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617204910/https://thewhistler.ng/nigeria-and-it-s-diverse-cuisines/amp/}}</ref> A na-agbakwunye mkpụrụ osisi a gwakọtara agwakọta, ose, dawadawa na nnu maka uto. A na-agbakwunye obere mmiri ma na-akpali ya n'okpuru okpomọkụ dị ala.<ref>{{Cite web|date=2021-10-11|title=How to Prepare Your Delicious Miyan Taushe|url=https://northpad.ng/how-to-prepare-your-delicious-miyan-taushe/|accessdate=2022-06-17|work=Northpad Nigeria|language=en-US|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617204759/https://northpad.ng/how-to-prepare-your-delicious-miyan-taushe/}}</ref> == Hụkwa nka == * Nri ndị Hausa * Nri Naịjirịa * Tuwon shinkafa == Ebensidee == <references /> hph4mfd60oe7t4tzeale8ahmxkpccwf 85440 85318 2022-07-27T14:55:29Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093943051|Miyan taushe]]" wikitext text/x-wiki '''Miyan taushe''' bụ ofe e ji pumpkin mee, ndị agbụrụ Hausa na-eri ya n'akụkụ ugwu nke Naịjirịa. A na-ejikarị akwụkwọ yakuwa, dawadawa ( ahịhịa), crayfish, anụ, yabasị na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ akwadebe ofe ahụ.<ref>{{Cite web|date=2020-09-05|title=WHAT SOUP? WHERE FROM?|url=https://tribuneonlineng.com/what-soup-where-from/|accessdate=2022-06-17|work=Tribune Online|language=en-GB|archivedate=2021-11-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211115054815/https://tribuneonlineng.com/what-soup-where-from/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2021-02-16|title=Miyan Taushe (Pumpkin Soup)|url=https://dobbyssignature.com/miyan-taushe-pumpkin-soup/|accessdate=2022-06-17|work=Dobby's Signature|language=en-US|archivedate=2021-05-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210508122826/https://dobbyssignature.com/miyan-taushe-pumpkin-soup/}}</ref> == Nkwadebe == A na-eme ofe ahụ mgbe a gbasịrị pumpkin ka e wee wepụ mkpụrụ ya. A na-eji anụ sie pumpkin mashed na yabasị na kiubes nke magii.<ref>{{Cite web|title=Nigeria And It's Diverse Cuisines – The Whistler Newspaper|url=https://thewhistler.ng/nigeria-and-it-s-diverse-cuisines/amp/|accessdate=2022-06-17|work=thewhistler.ng|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617204910/https://thewhistler.ng/nigeria-and-it-s-diverse-cuisines/amp/}}</ref> A na-agbakwunye mkpụrụ osisi a gwakọtara agwakọta, ose, dawadawa na nnu maka uto. A na-agbakwunye obere mmiri ma na-akpali ya n'okpuru okpomọkụ dị ala.<ref>{{Cite web|date=2021-10-11|title=How to Prepare Your Delicious Miyan Taushe|url=https://northpad.ng/how-to-prepare-your-delicious-miyan-taushe/|accessdate=2022-06-17|work=Northpad Nigeria|language=en-US|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617204759/https://northpad.ng/how-to-prepare-your-delicious-miyan-taushe/}}</ref> == Hụkwa == * [[Hausa cuisine|Nri ndị Hausa]] * Nri Naịjirịa * [[Tuwon shinkafa]] == Ihe odide == <references /> 0yanrtcan0i4rp8oe3mxz5p6kyrcee8 Ofe Achara 0 18753 85319 2022-07-27T12:10:07Z Chimezieezechukwu 13819 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095262534|Ofe Achara]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe achara''' bụ ofe Igbo nke e ji Achara (ahịhịa Elephant) na mgbam (mkpuru egusi) mee. Ofe N'asụsụ ahụ na-ezo aka na ofe.<ref>{{Cite web|title=Achara soup with egusi Archives|url=https://editor.guardian.ng/tag/achara-soup-with-egusi/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi (Mgbam)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/soups/ofe-achara-mgbam/|accessdate=2022-06-25|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> ofe ahụ sitere na steeti Abia nke dị na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|date=2022-04-04|title=How To Make Nigerian Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi Soup|url=https://editor.guardian.ng/life/recipe-how-to-make-nigerian-okazi-soup/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Achara Soup :: Nigerian Soup Recipes :: Galleria Health and Lifestyle, Nigeria|url=https://www.nigeriagalleria.com/Health_Lifestyle/Recipe/Soups/Ofe-Achara_Soup.html|accessdate=2022-06-25|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref> A na-eji yabasị na cubes na-esi anụ ehi ma ọ bụ azụ a na-ese anwụrụ ọkụ. Achara, egusi akpuru akpu na achi iji mee ka ofe sie ike na ite jupụtara na mmanụ nkwụ. A na-agbakwunye akwụkwọ Okazi n'akụkụ crayfish, nnu, ose na mmiri na-agwakọta mgbe mmanụ ahụ na-ese n'elu ofe.<ref>{{Cite web|author=for #OunjeAladun|first=Omolabake|date=2021-09-22|title=Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi|url=https://ounjealadun.com/2021/09/22/ofe-achara-with-akpuruakpu-egusi/|accessdate=2022-06-25|work=Ounje Aladun|language=en-GB}}</ref> == Nri ndị ọzọ == Ofe Achara ka a na-eji [[Ụtara|fufu]] eme ihe.<ref>{{Cite web|author=Udevi|first=Obiamaka Angela|date=2019-11-11|title=South Eastern Delicacies: Ofe Achara, the Traditional Soup of Abia State • Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/south-eastern-delicacies-ofe-achara-the-traditional-soup-of-abia-state/|accessdate=2022-06-25|work=Connect Nigeria|language=en-GB}}</ref> Nri Naịjirịa Oboro (Nijiria) == Ebe Nside == [[Òtù:Igbo cuisine]] j3osf7t954eyrh7kymcj3xv15cjwy4x 85505 85319 2022-07-27T22:03:01Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095262534|Ofe Achara]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe achara''' bụ ofe Igbo nke e ji Achara (ahịhịa Elephant) na mgbam (egusi balls) mee. Ofe N'asụsụ ahụ na-ezo aka na ofe.<ref>{{Cite web|title=Achara soup with egusi Archives|url=https://editor.guardian.ng/tag/achara-soup-with-egusi/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi (Mgbam)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/soups/ofe-achara-mgbam/|accessdate=2022-06-25|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> Ofe ahụ sitere na steeti Abia nke dị na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|date=2022-04-04|title=How To Make Nigerian Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi Soup|url=https://editor.guardian.ng/life/recipe-how-to-make-nigerian-okazi-soup/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Achara Soup :: Nigerian Soup Recipes :: Galleria Health and Lifestyle, Nigeria|url=https://www.nigeriagalleria.com/Health_Lifestyle/Recipe/Soups/Ofe-Achara_Soup.html|accessdate=2022-06-25|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref> == Nchịkọta == A na-eji yabasị na cubes na-esi anụ ehi ma ọ bụ azụ a na-ese anwụrụ ọkụ. Achara, egusi balls na achi iji mee ka ofe sie ike na ite jupụtara na mmanụ nkwụ. A na-agbakwunye akwụkwọ Okazi n'akụkụ crayfish, nnu, ose na mmiri na-agwakọta mgbe mmanụ ahụ na-ese n'elu ofe.<ref>{{Cite web|author=for #OunjeAladun|first=Omolabake|date=2021-09-22|title=Ofe Achara with Akpuruakpu Egusi|url=https://ounjealadun.com/2021/09/22/ofe-achara-with-akpuruakpu-egusi/|accessdate=2022-06-25|work=Ounje Aladun|language=en-GB}}</ref> Ofe Achara ka a na-eji [[Ụtara|fufu]] eme ihe.<ref>{{Cite web|author=Udevi|first=Obiamaka Angela|date=2019-11-11|title=South Eastern Delicacies: Ofe Achara, the Traditional Soup of Abia State • Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/south-eastern-delicacies-ofe-achara-the-traditional-soup-of-abia-state/|accessdate=2022-06-25|work=Connect Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 57xsy0dsi2trouryjp3gam131o3shdz Miyar kuka 0 18754 85320 2022-07-27T12:10:55Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093707071|Miyar kuka]]" wikitext text/x-wiki Miyar kuka ma ọ bụ '''miyan kuka''', nke a makwaara dị ka ofe Luru. '''Ọ bụ''' ụdị ofe Hausa / Fulani. A na-eji akwụkwọ osisi baobab na-acha ntụ ntụ eme ofe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=415|title=KUKA SOUP|publisher=Online Nigeria|date=19 February 2003|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-05-28|title=Miyan Kuka, Luru Soup, Baobab leaf soup|url=https://www.thepretendchef.com/miyan-kuka/|accessdate=2022-06-13|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-04-29|title=Miyan Kuka Recipe: How To Make Miyan Kuka {{!}} Luru Soup{{!}} Baobab leaves Soup - Jotscroll|url=https://www.jotscroll.com/forums/15/posts/194/miyan-kuka-recipe-luru-soup-benefits-of-baobab-leaves-soup.html|accessdate=2022-06-13|work=www.jotscroll.com|language=en-US}}</ref> A na-ejikarị Tuwo ma ọ bụ Fufu enye ya. A na-eme ụdị ofe a n'oge site na iji akwụkwọ osisi baobab a gwakọtara agwakọta. Ụdị a dị naanị n'oge mmiri ozuzo mgbe akwụkwọ osisi baobab dị ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.gratednutmeg.com/?p=3225|title=Miyan Kuka (Baobab Leaf Soup)|publisher=Grated Nutmeg|work=Terry Adido|date=18 June 2014|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/88|accessdate=2020-06-06|work=miczd.gov.gh}}</ref> == Nkwadebe ya == A na-agbakwunye [[mmiri]] n'ime ite ahụ mgbe esichara anụ ehi ahụ. A na-agbakwunye ose Cayenne,dawadawa, crayfish, yabasị a pịrị apị na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] na kuka (powder fowder foul ) nke a na-awụnye n'ime ofe nke nta nke nta, ọ dị mkpa ka a na-aga n'ihu na-agagharị iji mee ka ọ dị nro ma ghara inwe ntụpọ.<ref>{{Cite web|date=2017-03-18|title=Miyan kuka, the king of soup in the North!|url=https://tribuneonlineng.com/miyan-kuka-king-soup-north/|accessdate=2022-06-14|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-05-28|title=Miyan Kuka, Luru Soup, Baobab leaf soup|url=https://www.thepretendchef.com/miyan-kuka/|accessdate=2022-06-14|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> A na-ejikarị Tuwo shinkafa eme ihe na Miyar kuka.<ref>{{Cite web|date=2019-03-10|title=Have You Tried The Legendary Kuka And Tuwo Soup?|url=https://guardian.ng/life/have-you-tried-the-legendary-kuka-and-tuwo-soup/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 Easy and Testy Hausa/Fulani Delicious Soup You Should Eat Before You Die|url=https://www.haskenews.com.ng/2020/10/10-easy-and-testy-hausafulani-delicious.html|accessdate=2022-06-15|work=Haskenews-All About Arewa}}</ref> == Uru ahụike == Dabere na ihe ndị mejupụtara ya, ofe ahụ nwere ike ịbụ ezigbo protein dị mkpa na mineral dị iche iche dị ka Calcium, Potassium, Phosphorus.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/88|accessdate=2020-06-06|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/88 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe * Nri ndị Hausa *  Nigeria portal == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.nigeriafoodrecipes.com/miyan-kuka/ Ọchịchị Miyan Kuka] ig9oc8b0lpzvw3j76bq2hyf8f94byrp 85442 85320 2022-07-27T15:07:41Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093707071|Miyar kuka]]" wikitext text/x-wiki   Miyar kuka ma ọ bụ '''miyan kuka''', nke a makwaara dị ka ofe Luru. '''Ọ bụ''' ụdị ofe Hausa / Fulani. A na-eji akwụkwọ osisi baobab na-acha ntụ ntụ eme ofe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=415|title=KUKA SOUP|publisher=Online Nigeria|date=19 February 2003|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-05-28|title=Miyan Kuka, Luru Soup, Baobab leaf soup|url=https://www.thepretendchef.com/miyan-kuka/|accessdate=2022-06-13|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-04-29|title=Miyan Kuka Recipe: How To Make Miyan Kuka {{!}} Luru Soup{{!}} Baobab leaves Soup - Jotscroll|url=https://www.jotscroll.com/forums/15/posts/194/miyan-kuka-recipe-luru-soup-benefits-of-baobab-leaves-soup.html|accessdate=2022-06-13|work=www.jotscroll.com|language=en-US}}</ref> A na-ejikarị Tuwo ma ọ bụ Fufu enye ya. A na-eme ụdị ofe a n'oge site na iji akwụkwọ osisi baobab a gwakọtara agwakọta. Ụdị a dị naanị n'oge mmiri ozuzo mgbe akwụkwọ osisi baobab dị ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.gratednutmeg.com/?p=3225|title=Miyan Kuka (Baobab Leaf Soup)|publisher=Grated Nutmeg|work=Terry Adido|date=18 June 2014|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/88|accessdate=2020-06-06|work=miczd.gov.gh}}</ref> == Nkwadebe == A na-agbakwunye [[mmiri]] n'ime ite ahụ mgbe esichara anụ ehi ahụ. A na-agbakwunye ose Cayenne,dawadawa, crayfish, yabasị a pịrị apị na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] na kuka (powder fowder foul ) nke a na-awụnye n'ime ofe nke nta nke nta, ọ dị mkpa ka a na-aga n'ihu na-agagharị iji mee ka ọ dị nro ma ghara inwe ntụpọ.<ref>{{Cite web|date=2017-03-18|title=Miyan kuka, the king of soup in the North!|url=https://tribuneonlineng.com/miyan-kuka-king-soup-north/|accessdate=2022-06-14|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-05-28|title=Miyan Kuka, Luru Soup, Baobab leaf soup|url=https://www.thepretendchef.com/miyan-kuka/|accessdate=2022-06-14|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> A na-ejikarị [[Tuwon shinkafa|Tuwo shinkafa]] eme ihe na Miyar kuka.<ref>{{Cite web|date=2019-03-10|title=Have You Tried The Legendary Kuka And Tuwo Soup?|url=https://guardian.ng/life/have-you-tried-the-legendary-kuka-and-tuwo-soup/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 Easy and Testy Hausa/Fulani Delicious Soup You Should Eat Before You Die|url=https://www.haskenews.com.ng/2020/10/10-easy-and-testy-hausafulani-delicious.html|accessdate=2022-06-15|work=Haskenews-All About Arewa}}</ref> == Uru ahụike == Ọ dabeere na ngwa ngwa eji esi ofe nke bụ ezigbo ngwá nke nenye protein tinyere nutrienti ndị ọzọ, ndị dịka, calcium, potassium na phosphorus. Depending on ingredients, the soup could be good source of essential protein and various minerals such as Calcium, Potassium, Phosphorus.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/88|accessdate=2020-06-06|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/88 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe * [[Hausa cuisine|Nri ndị Hausa]] *  Nigeria portal == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.nigeriafoodrecipes.com/miyan-kuka/ Ọchịchị Miyan Kuka] tq659h8wik5ccphva7wv41itumcmlqa Kekefia 0 18755 85322 2022-07-27T12:12:11Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097037201|Kekefia]]" wikitext text/x-wiki '''Kekefia''' bụ nri dị n'akụkụ nke ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa, nri ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị mmadụ nọ na [[Ȯra Bayelsa|steeti Bayelsa]].<ref>{{Cite journal|title=Food security in Bayelsa state|url=https://www.researchgate.net/publication/343579542_Food_Prices_and_the_Challenge_of_Food_Security_in_Bayelsa_State_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref> Plantain bụ isi ihe eji eme nri a, ndị ọzọ gụnyere ose, alibasa, anyiya na-esi ísì ụtọ, mmanụ nkwụ na nnu.<ref>{{Cite web|date=2020-08-16|title=Exploring The Cultural Taste Buds Of Nigeria|url=https://guardian.ng/life/exploring-the-cultural-taste-buds-of-nigeria/|accessdate=2022-06-30|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-enye Kekefia na ofe nwere anụ ma ọ bụ azụ.<ref>{{Cite web|author=Funmilayo-odede|date=2022-04-28|title=Tasting Bayelsa: How to make delicious kekefia|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/tasting-bayelsa-how-to-make-delicious-kekefia/4zyl7he|accessdate=2022-06-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} de14xcs6lbq77ytny527i6hdiojp801 Eka soup 0 18756 85323 2022-07-27T12:13:04Z Princefest2 13584 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093608808|Eka soup]]" wikitext text/x-wiki Ofe Eka nke a makwaara dị ka ekuku bụ nri dị ụtọ nke agbụrụ atọ dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Naịjịrịa, a na-akwadebe ya site na mkpụrụ nkwụ mashed, groundnut e siri esi na mkpụrụ nke dump. A na-aṅụ ofe Eka kacha mma na nri ndị nwere starch dị ka [[Ụtara|fufu]]<ref>{{Cite web|title=How to Make Eka Soup ( Beni seed soup)|url=http://www.onga.ng/en/recipes/soups-and-stews/esa-soup-aka-beniseed-soup/|accessdate=2022-06-14|work=www.onga.ng|archivedate=2021-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210117145956/http://www.onga.ng/en/recipes/soups-and-stews/esa-soup-aka-beniseed-soup/}}</ref>. == Mmalite == A na-ahụkarị ofe ahụ n'etiti ndị mmadụ nọ na Benue, [[Ȯra Kogi|Kogi]] na Cross River State. A maara ofe Beniseed dị ka ofe ishwa site n'ebo Tiv, ndị Hausa na-ezo aka na ofe ahụ dị ka 'ridi'.<ref>{{Cite web|date=2020-08-09|title=Eka Soup (Beniseed Soup) Recipe|url=https://guardian.ng/life/eka-soup-beniseed-soup-recipe/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2021-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210625035908/https://guardian.ng/life/eka-soup-beniseed-soup-recipe/}}</ref> === Ihe ndị e ji mee ya === Ihe a na-esi n'ọkụ, mkpụrụ osisi a na-esiri n'ọkụ n'ọkụ. === Nkwadebe === Iji kwadebe ofe Eka, a na-esi anụ mbụ n'ime pan maka nkeji ole na ole. Mgbe nke ahụ gasịrị, a na-agwakọta mkpụrụ osisi a siri esi, groundnut a siri esi na nkwụ kernel mash.<ref>{{Cite web|title=Eka Soup recipe Archives|url=https://guardian.ng/tag/eka-soup-recipe/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-06-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220614190750/https://guardian.ng/tag/eka-soup-recipe/}}</ref> A na-agbakọta ngwakọta ahụ n'ime obere bọl ma sie ya na akwụkwọ nri [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] (akwụkwọ dị ilu) na ihe ndị ọzọ dị ka Maggi, yabasị, nnu, crayfish wdg.<ref>{{Cite web|author=Lois|date=2018-03-13|title=Beniseed Soup – Nigerian Sesame Seed Stew|url=https://www.yummymedley.com/seafood-beniseed-soup/|accessdate=2022-06-14|work=Yummy Medley|language=en-US|archivedate=2021-01-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210122185213/https://www.yummymedley.com/seafood-beniseed-soup/}}</ref> == Ofe ndị yiri ya == ofe ndị ọzọ e ji mkpụrụ na mkpụrụ mee gụnyere: * [[Palm nut soup|ofe Banga]] - nke a bụ nri dị ụtọ nke ndị Urhobo mere site na [[Ákì|mkpụrụ]] nkwụ, ọ kachasị mma iri ya na nri starchy.<ref>{{Cite web|date=2020-04-19|title=Cook The Delicious Banga Soup The Niger-Delta Way|url=https://guardian.ng/life/cook-the-delicious-banga-soup-the-niger-delta-way/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2020-11-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201130084720/https://guardian.ng/life/cook-the-delicious-banga-soup-the-niger-delta-way/}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-08-12|title=Bring your tastebuds alive with Banga soup|url=https://tribuneonlineng.com/bring-tastebuds-alive-banga-soup/|accessdate=2022-06-14|work=Tribune Online|language=en-GB|archivedate=2016-08-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160814150600/http://tribuneonlineng.com/bring-tastebuds-alive-banga-soup/}}</ref> * [[Egusi|Egwusi]] soup - Nke a bụ ofe e ji mkpụrụ melon na akwụkwọ mee<ref>{{Cite web|date=2019-06-02|title=Learn How To Make Delicious Egusi Soup|url=https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-delicious-egusi-soup/|accessdate=2022-06-14|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-05-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220528044448/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-delicious-egusi-soup/}}</ref> * Ogbono soup - A na-eme nri dị ụtọ nke a na-eme ka mkpụrụ mango nke ọhịa gbawara agbawa, ọ bụ ofe a na-eri na [[eba]], Amala.<ref>{{Cite web|date=2018-12-01|title=Ogbono Soup|url=https://tribuneonlineng.com/ogbono-soup/|accessdate=2022-06-14|work=Tribune Online|language=en-GB|archivedate=2022-02-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220214211059/https://tribuneonlineng.com/ogbono-soup/}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-aṅụ ofe Eka na Eba, yam na fufu.<ref>{{Cite web|title=How to Make Eka Soup (Beni seed soup)|url=http://www.onga.ng/en/recipes/soups-and-stews/esa-soup-aka-beniseed-soup/|accessdate=2022-06-14|work=www.onga.ng|archivedate=2021-01-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210117145956/http://www.onga.ng/en/recipes/soups-and-stews/esa-soup-aka-beniseed-soup/}}</ref> == Hụkwa == * Nri Naịjirịa * Nri akị bekee == Ebensidee == {{Reflist|30em}} jpqvysmftt81ar4gk1c0zqbu046m5ed Ukazi soup 0 18757 85324 2022-07-27T12:13:04Z Chinemeremprince 13026 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096637662|Ukazi soup]]" wikitext text/x-wiki Okazi soup bụ ofe Igbo yiri Afang '''soup''' nke agbụrụ Efik, ọdịiche dị n'etiti ha abụọ bụ na okazi dị arọ karịa [[Afang soup|Afang]] ewezụga ọdịiche dị na agbụrụ ọ bụla.<ref>{{Cite web|date=2022-04-04|title=How To Make Okazi Soup|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-okazi-soup/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-eji akwụkwọ abụọ bụ okazi na akwụkwọ mmiri eme ofe ahụ.<ref>{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-10-29|title=How to make okazi soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-okazi-soup/fv50wj9|accessdate=2022-06-25|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Ụfọdụ ihe eji eme ofe gụnyere [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], egusi balls (mgbam), crayfish na cubes na-atọ ụtọ. Enwere ike iri ofe Okazi na ụmụ ahụhụ dịka eba, Sem na yam.<ref>{{Cite journal|title=Okazi soup from Nigerian dishes|url=https://www.researchgate.net/publication/355944811_Standardization_and_Proximate_Contents_of_Selected_Commonly_Consumed_Nigerian_Soups_and_Dishes|journal=ResearchGate}}</ref> == Hụkwa == * Nri Naịjirịa * [[Ubakala]] * Gnetum africanum * OnGACIOUS == Ebenside == {{Reflist}} 6cvwwocecb5t5l36uqlqa68ik7f034v Egusi sauce 0 18758 85326 2022-07-27T12:18:20Z TamBarinkeenam 13817 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093318540|Egusi sauce]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:EGUSI.JPG|thumb|Mkpụrụ [[Egusi]] na-enweghị mkpokoro]] [[Usòrò:A_Plate_of_Pounded_Yam_(Iyan)_served_in_Birmingham_UK.JPG|thumb|Egusi soup n'elu efere, na yam a kụrụ akụ (n'elu aka ekpe)]] Egusi soup bụ ofe e ji mkpụrụ '''egusi''' mee dị ka isi ihe.<ref name="TWC">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=GmqEAwAAQBAJ&pg=PA239|title=The World Cookbook: The Greatest Recipes from Around the Globe, Revised Edition|pages=239–240|isbn=9781610694698|author=Jacob|first=Jeanne|date=2014-01-15}}</ref> Mkpụrụ Egusi bụ mkpụrụ abụba na protein nke ụfọdụ osisi cucurbitaceous (squash, melon, gourd). Egusi soup bụ ihe a na-ahụkarị na mba Central Africa, a pụkwara inye ya n'elu osikapa, akwụkwọ nri e siri esi, ma ọ bụ anụ e siri esi nke ọma, dị ka ewu, ọkụkọ, anụ ehi, ma ọ dị ka azụ.<ref name="TWC" /><ref name="WP" /><ref name="Katende">{{Cite news|url=http://www.newvision.co.ug/D/9/292/667400|title=A taste of Nigerian fufu in Kampala|work=[[New Vision]]|date=January 8, 2009|accessdate=5 September 2014|author=Katende, Jude}}</ref> A pụkwara inye ya n'elu [[Ụtara|akp]]<nowiki/>u , omelettes, amala, na [[eba]], n'etiti nri ndị ọzọ.<ref name="WP">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/pb/recipes/goat-and-beef-with-egusi-sauce/12614/|title=Goat and Beef With Egusi Sauce|work=[[The Washington Post]]|date=February 29, 2012|accessdate=5 September 2014}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=n6m-yHGupq0C&pg=PA19|title=Veg Out Vegetarian Guide to Washington,, Part 3|pages=19|isbn=9781586854713|author=Evans|first=Andrew|year=2004}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/?id=nmorHDWeih4C&q=%22Egusi+sauce%22&dq=%22Egusi+sauce%22|title=Around the world in 450 recipes|accessdate=5 September 2014|pages=26|isbn=9781844775279|author=Ainley|first=Sarah|year=2008}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/?id=id1lAAAAMAAJ&q=%22Egusi+sauce%22&dq=%22Egusi+sauce%22|title=Roots in the Sky|pages=211|isbn=9789780645403|author=Adesokan|first=Akinwumi|year=2004}}</ref> A na-eri ofe Egusi na West Africa, mgbe ụfọdụ na ọkụkọ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FJxlWwrVcKcC&pg=PA54|title=The Recipes of Africa}}</ref> == Nkwadebe == A na-akwadebe ya site n'ịchịcha mkpụrụ egusi, nke a na-eji emepụta ihe.<ref name="TWC">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=GmqEAwAAQBAJ&pg=PA239|title=The World Cookbook: The Greatest Recipes from Around the Globe, Revised Edition|pages=239–240|isbn=9781610694698|author=Jacob|first=Jeanne|date=2014-01-15}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJacobAshkenazi2014">Jacob, Jeanne; Ashkenazi, Michael (2014-01-15). [https://books.google.com/books?id=GmqEAwAAQBAJ&pg=PA239 ''The World Cookbook: The Greatest Recipes from Around the Globe, Revised Edition'']. pp.&nbsp;239–240. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9781610694698|<bdi>9781610694698</bdi>]].</cite></ref> Ihe ndị a na-etinye na ofe nwere ike ịgụnye tomato, yabasị, ose chili, na mmanụ isi nri, dị ka [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]].<ref name="TWC" /><ref name="Katende">{{Cite news|url=http://www.newvision.co.ug/D/9/292/667400|title=A taste of Nigerian fufu in Kampala|work=[[New Vision]]|date=January 8, 2009|accessdate=5 September 2014|author=Katende, Jude}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKatende,_Jude2009">Katende, Jude (January 8, 2009). [https://archive.today/20140905073009/http://www.newvision.co.ug/D/9/292/667400 "A taste of Nigerian fufu in Kampala"]. ''[[Ọhụụ Ọhụrụ|New Vision]]''. Archived from [http://www.newvision.co.ug/D/9/292/667400 the original] on September 5, 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 September</span> 2014</span>.</cite></ref> Mgbe ụfọdụ, a na-eji mkpụrụ pumpkin dochie anya mkpụrụ egusi.<ref name="TWC" /> == Nri ndị yiri ya == Egusi soup bụ ụdị ofe e ji mkpụrụ ala mee ka ọ sie ike ma bụrụ ihe a ma ama na West Africa, yana nnukwu ọdịiche dị n'ógbè. E wezụga mkpụrụ, mmiri, na mmanụ, ofe egusi na-enwekarị akwụkwọ nri na akwụkwọ nri ndị ọzọ, ihe na-esi ísì ụtọ, na anụ. == Hụkwa ==   * Ndepụta ofe == Ebensidee == {{Reflist}} mkx634uz04p55i2hecmw9vld78f3998 Isi ewu 0 18759 85327 2022-07-27T12:18:40Z Richardthiongo 13755 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092737874|Isi ewu]]" wikitext text/x-wiki   Isi ewu (English: Goat's head) bụ nri ọdịnala [[Ndị Ìgbò|Igbo]] nke e ji '''isi ewu''' mee.<ref name="recipe1">{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=449|title=Nigeria Recipes: ISI-EWU (spiced goat head)|author=Edet|first=Laura|accessdate=2009-05-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090301151611/http://onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=449|archivedate=2009-03-01}}</ref> Ọ bụ ofe [[Ndị Ìgbò|Igbo]] yiri Nkwobi ma e wezụga na Isi Ewu bụ isi ewu ebe nke ikpeazụ bụ ụkwụ ehi. Ụfọdụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-ahọrọ isi ahụ dum n'otu oge mana iji belata mmiri achọrọ iji sie ofe ahụ, a na-ebipụ isi ewu ahụ n'ime iberibe ezi uche dị na ya.<ref>{{Cite web|title=Isi Ewu (goat head) Recipe by Diana Asare|url=https://cookpad.com/ng/recipes/2736696-isi-ewu-goat-head|accessdate=2022-06-09|work=Cookpad|language=en}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == Isi ewu, Calabashi nutmeg nke a makwaara dị ka mkpụrụ Ehu, Yabasi, Potash, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], akwụkwọ Utazi, Ugba chọrọ isi Isi Ewu soup<ref>{{Cite web|date=2017-12-17|title=Isi ewu, Goat head in spicy sauce|url=https://www.thepretendchef.com/isi-ewu-goat-head/|accessdate=2022-06-09|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> == Nkwadebe == A na-esi anụ ahụ n'ọkụ ruo mgbe ọ dị nro n'ime ite; a na-ejikarị ihe na-esi nri n'ihi ike nke anụ ewu.<ref>{{Cite web|title=Isi Ewu|url=https://www.ritmanbarbistro.com/Isi-Ewu-p141498672|accessdate=2022-06-09|work=Ritman Bar & Bistro|language=en}}</ref> A na-agbakwunye yabasị, ihe na-atọ ụtọ, ose na nnu na mmanụ nkwụ siri ike nke e ji ngwakọta potashi ọzọ mee kpamkpam site na ịgbakwunye ngwakọta potashi site na itinye mmiri na ya.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Isi Ewu: Spicy Goat Head|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/isiewu/|accessdate=2022-06-09|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye isi ewu, ụbụrụ kewara (nke e ji ụrọ mee), Calabashi nutmeg,ugba na mmanụ nkwụ siri ike mgbe nkeji ole na ole gasịrị.<ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2015-09-20|title=Isi ewu recipe - How to make isi ewu (Sauced goat head)|url=https://dobbyssignature.com/isi-ewu-recipe-how-to-make-isi-ewu-sauced-goat-head/|accessdate=2022-06-09|work=Dobby's Signature|language=en-US}}</ref> Isi Ewu na-enye yabasị e bepụrụ na akwụkwọ Utazi mgbe emechara ya. * Nri Naịjirịa * [[Igbo cuisine|Nri Igbo]] * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta nri ewu <references /> [[Òtù:Igbo cuisine]] 4yt5f1gjuvzolldl9b9lfbvpj1hz36w 85515 85327 2022-07-27T22:43:35Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092737874|Isi ewu]]" wikitext text/x-wiki Isi Ewu (English: Goat's head) bụ nri ọdịnala [[Ndị Ìgbò|Igbo]] nke e ji '''isi ewu''' mee.<ref name="recipe1">{{Cite web|url=http://www.onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=449|title=Nigeria Recipes: ISI-EWU (spiced goat head)|author=Edet|first=Laura|accessdate=2009-05-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090301151611/http://onlinenigeria.com/links/Recipesadv.asp?blurb=449|archivedate=2009-03-01}}</ref> Ọ bụ nri [[Ndị Ìgbò|Igbo]] bụ [[Nkwobi (Spicy Cow feet)|Nkwobi]] ma e wezụga na Isi Ewu bụ isi ewu ebe nke ikpeazụ bụ ụkwụ ehi. Ụfọdụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-ahọrọ isi ahụ dum n'otu oge mana iji belata mmiri achọrọ iji sie ofe ahụ, a na-ebipụ isi ewu ahụ n'ime iberibe ezi uche dị na ya.<ref>{{Cite web|title=Isi Ewu (goat head) Recipe by Diana Asare|url=https://cookpad.com/ng/recipes/2736696-isi-ewu-goat-head|accessdate=2022-06-09|work=Cookpad|language=en}}</ref> Isi ewu, Calabash nutmeg nke a makwaara dị ka mkpụrụ Ehu, Onion, Potash, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], akwụkwọ Utazi, Ugba chọrọ isi Isi Ewu soup<ref>{{Cite web|date=2017-12-17|title=Isi ewu, Goat head in spicy sauce|url=https://www.thepretendchef.com/isi-ewu-goat-head/|accessdate=2022-06-09|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> A na-esi anụ ahụ n'ọkụ ruo mgbe ọ dị nro n'ime ite; a na-ejikarị ihe na-esi nri n'ihi ike nke anụ ewu.<ref>{{Cite web|title=Isi Ewu|url=https://www.ritmanbarbistro.com/Isi-Ewu-p141498672|accessdate=2022-06-09|work=Ritman Bar & Bistro|language=en}}</ref> A na-agbakwunye yabasị, ihe na-atọ ụtọ, ose na nnu na mmanụ nkwụ siri ike nke e ji ngwakọta potash ọzọ mee kpamkpam site na ịgbakwunye ngwakọta potashi site na itinye mmiri na ya.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Isi Ewu: Spicy Goat Head|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/isiewu/|accessdate=2022-06-09|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye isi ewu, ụbụrụ kewara (nke e ji ụrọ mee), Calabash nutmeg,ugba na mmanụ nkwụ siri ike mgbe nkeji ole na ole gasịrị.<ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2015-09-20|title=Isi ewu recipe - How to make isi ewu (Sauced goat head)|url=https://dobbyssignature.com/isi-ewu-recipe-how-to-make-isi-ewu-sauced-goat-head/|accessdate=2022-06-09|work=Dobby's Signature|language=en-US}}</ref> Isi Ewu na-enye yabasị e bepụrụ na akwụkwọ Utazi mgbe emechara ya. == Hụkwa == == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 1t2e9uvwigkavrge6ev1icps85d71ya Edo people 0 18760 85328 2022-07-27T12:19:18Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099341241|Edo people]]" wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IREdo people]] Ndị Edo ma ọ bụ ndị '''Benin''' bụ agbụrụ '''Edo'''id nke a na-ahụkarị na mbà Edo, Southern [[Naijiria|akụkụ]] nke Nigeria. Ha na-asụ asụsụ Edo ma bụrụ ụmụ nke ndị guzobere Alaeze Ukwu Benin. Ha nwere njikọ chiri anya na agbụrụ ndị ọzọ na-asụ asụsụ Edoid, dị ka Esan, Afemai, Isoko, na ndi Urhobo. Aha "Benin" (na "Bini") bụ nrụrụ aka Portuguese, n'ikpeazụ site na okwu "Ubini", nke malitere iji n'oge ọchịchị Oba (onye ọchịchị) Ewuare the Great, c. 1440. "Ubini", okwu Edo oge ochie nke pụtara ndị mara mma, ejiri ya kọwaa ebe nchịkwa eze ma ọ bụ obodo ma ọ bụ isi obodo nke alaeze ahụ, Edo. ''Ubini'' mechara merụọ Bini site n'agbụrụ ndị dị n'etiti; ma merụọ ''Benin'' n'ihe dị ka 1485 mgbe ndị Portugal malitere mmekọrịta azụmahịa na Oba Ewuare na-enye ha beads coral.<ref>{{Cite web|date=2019-10-26|title=Yoruba leaders disagree over origin, meaning of their name|url=https://www.vanguardngr.com/2019/10/yoruba-leaders-disagree-over-origin-meaning-of-their-name/|accessdate=2021-02-03|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Edo.jpeg|áká_èkpè|thumb|150x150px|{{map_caption|location_color=dark green|country=the Edo homeland|region=Nigeria|region_color=green}}]] == Ógbè ọchịchị == Enwere ike ịchọta ndị Edo na steeti Edo nke Naịjirịa nke nwetara aha ya site na ndị isi bi na mpaghara akụkọ ihe mere eme kachasị ama, obodo Benin nke bụkwa isi [[Benin City|obodo]] etiti nke ndị [[Ȯra Edo|Edo]]. Ndị Edo nwekwara ọtụtụ ìgwè ndị yiri ha na gburugburu ha nke ókèala ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nchịkwa nke steeti Edo.<ref>{{Cite web|title=Edo {{!}} people|url=https://www.britannica.com/topic/Edo-people|accessdate=2021-07-09|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Ọtụtụ n'ime ìgwè ndị a achọpụtala akụkọ ihe mere eme ha laghachi azụ n'etiti [[Benin City|obodo]] akụkọ ihe mere mere eme nke ndị Benin, ọbọdọ Benin . Ihe atụ nke ìgwè ndị dị otú ahụ dị nso gụnyere ụdị Afemai dị iche iche, ndị Esan nke steeti Edo na ndị [[Akoko Edo]] dị na ókèala ugwu nke steeti ahụ.<ref>{{Cite web|author=Koutonin|first=Mawuna|date=2016-03-18|title=Story of cities #5: Benin City, the mighty medieval capital now lost without trace|url=http://www.theguardian.com/cities/2016/mar/18/story-of-cities-5-benin-city-edo-nigeria-mighty-medieval-capital-lost-without-trace|accessdate=2021-07-09|work=The Guardian|language=en}}</ref> Steeti Edo bụbu akụkụ nke steeti Bendel ochie nke Naijiria, nke a makwaara dị ka Mid-Western Region, Naijiria. Mmetụta na ọdịbendị nke mpaghara a na-egosipụta nke Edo, Urhobo, Esan na ndị ọzọ metụtara Edo.<ref>{{Cite news|title=Edo {{!}} state, Nigeria|language=en|work=Encyclopedia Britannica|url=https://www.britannica.com/place/Edo-state-Nigeria|accessdate=2021-07-09}}</ref> [[Usòrò:Nigeria-karte-politisch-edo.png|alt=|thumb|147x147px|Ebe steeti Edo na Benin City dị na Naịjirịa]] [[Usòrò:Theatre_art_class_of_2013,_Unilag.jpg|alt=|áká_èkpè|thumb|321x321px|Ejiji ọdịnala Edo na okpueze na uwe nwere bead]] [[Usòrò:African_Lace_VLM_23.jpg|alt=|áká_èkpè|thumb|231x231px|Uwe elu]] == Ejiji == Ndị Edo nwere otu n'ime omenala ejiji pụrụ iche na [[Eluàlà|kọntinent Afrịka]]. Ihe ejiji ha na-agụnye beads na-acha ọbara ọbara, aka, nkwonkwo ụkwụ, ọrụ raffia na ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite journal|title=Benin dressing in contemporary Nigeria: social change and the crisis of cultural identity|journal=African Identities|date=2005|volume=3|issue=2|pages=155–170|doi=10.1080/14725840500235506|author=Okpokunu|first=Edoja}}</ref> == Nkwenkwe ọdịnala ==   N'okpukpe ọdịnala nke Edo, e nwere, ma e wezụga ụwa mmadụ, ụwa a na-adịghị ahụ anya nke ihe karịrị nke mmadụ na-arụ ọrụ dị ka ndị na-arịọchitere ụwa mmadụ. A na-enye ha onyinye n'ebe nsọ ha. Osanobua bụ onye okike na Chineke Kasị Elu. Nwa ya nwoke / nwa ya nwanyị Olokun bụ onye na-achị mmiri niile ma bụrụkwa onye na-ahụ maka ọganihu na ọmụmụ nke ndị na-eso ụzọ ya. Nwa nwoke ọzọ bụ Ogun, bụ chi na-elekọta ndị ọrụ ígwè. ''Osanobua Noghodua'' pụtara ''Chineke Pụrụ Ime Ihe Niile''. Okwu ''Osanobua'' na-agụnye ọtụtụ ụkpụrụ Chineke - gụnyere ọnọdụ Chineke nke ịbụ onye ebere, enweghị oge, ịdị mma, ikpe ziri ezi, ịdị elu, na nke kachasị elu. N'ime usoro nkwenkwe Edo, Osanobua nwere àgwà chi nke omnipresence (orhiole), omniscience (ajoana), na omnipotence (udazi). E kwenyere na Chi Kasị Elu nọ ebe niile na oge niile.<ref>Paula Ben-Amos, Flora Edouwaye S. Kaplan: Edo Religion. </ref> [[Usòrò:Met_Queen_Mother_Mask_(cropped).jpg|alt=|thumb|281x281px|Ihe osise ọdụ́ nke narị afọ nke 16 nke Eze nwanyị [[Idia]]]] == Ihe osise na ihe owuwu == [[Usòrò:Oba_Oguola_-_MCN_4179_(cropped).jpg|alt=|center|thumb|393x393px|Ihe oyiyi nke Oba Oguola, eze Edo]] Ihe osise ọdịnala Edo nwere ihe a tụrụ atụ, ihe nchara na ihe nkpuchi ndị a na-ahụkarị nke na-egosipụta akụkụ dị iche iche nke ime mmụọ na akụkọ ihe mere eme nke ọdịnala ọdịbendị ha. Ụfọdụ n'ime ihe osise Edo a ma ama gụnyere ihe nkpuchi nke Eze nwanyị [[Idia]] na nnukwu nchịkọta nke akụkọ ihe mere eme nke Edo a na-akpọ Benin Ọla nke a pụrụ ịchọta ọ bụghị naanị na Naịjirịa kamakwa gbasaa gburugburu ụwa. [citation needed] == Benins ama ama na Naịjirịa == * Ewuare nke Abụọ, Oba nke 40 nke Alaeze Benin site na afọr 2016 ruo ugbu a.<ref>{{Cite web|date=2019-10-18|title=Oba Ewuare II: A quintessential monarch at 66|url=https://guardian.ng/opinion/oba-ewuare-ii-a-quintessential-monarch-at-66/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-07-10|title=No going back on return of artefacts to the palace — Oba Ewuare II|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/no-going-back-on-return-of-artefacts-to-the-palace-oba-ewuare-ii/|accessdate=2021-07-12|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * Esther Erediauwa, nwunye mbụ nke 39th Oba nke alaeze Benin, Oba Erediauw. * Victor Uwaifo, onye egwu, onye edemede, onye na-ese ihe, na onye mepụtara ngwá egwu.<ref>{{Cite web|date=2021-03-13|title=Sir Victor Uwaifo... My journey to stardom, greatness|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/sir-victor-uwaifo-my-journey-to-stardom-greatness/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-04-04|title=I almost died of electrocution on stage in 1969 – Sir Victor Uwaifo|url=https://punchng.com/i-almost-died-of-electrocution-on-stage-in-1969-sir-victor-uwaifo/|accessdate=2021-07-12|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> * Peter Odemwingie, onye na-agba bọọlụ.<ref>{{Cite web|title=Peter Odemwingie Profile, News & Stats {{!}} Premier League|url=https://www.premierleague.com/players/4204/Peter-Odemwingie/overview|accessdate=2021-07-12|work=www.premierleague.com|language=en}}</ref> * [[Charles Novia]], onye nduzi ihe nkiri, onye na-emepụta ihe, onye na'akwụkwọ ihe nkiri, ihe nkiri na [[Actor|onye]] na-akọwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref>{{Cite web|date=2019-11-21|title=Nigerian filmmaker, Charles Novia, floats Teen TV channel|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/364448-nigerian-filmmaker-charles-novia-floats-teen-tv-channel.html|accessdate=2021-07-12|language=en-GB}}</ref> * Osayuki Godwin Oshodin, onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Benin.<ref>{{Cite web|date=2014-12-03|title=Oshodin formally hands over to new Uniben VC|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/oshodin-formally-hands-new-uniben-vc/|accessdate=2021-07-12|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-02-27|title=OSHODIN: A Study In University Administration|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/oshodin-a-study-in-university-administration/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Benson Idahosa, onye na-ezisa ozi ọma, na onye guzobere Church of God Mission International.<ref>{{Cite web|date=2020-03-15|title=Archbishop Idahosa told me about his death – Oyakhilome|url=https://www.vanguardngr.com/2020/03/archbishop-idahosa-told-me-about-his-death-oyakhilome/|accessdate=2021-07-12|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amazon.com|url=https://www.amazon.com/Books-Benson-Idahosa/s?rh=n:283155,p_27:Benson+Idahosa|accessdate=2021-07-12|work=www.amazon.com|language=en-us}}</ref> * Samuel Ogbemudia, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye bụbu Gọvanọ ndị agha nke [[Mid-Western Region, Nigeria|Mid-West State]]<ref>{{Cite web|date=2020-11-02|title=Pinnick describes Samuel Ogbemudia stadium as 'world class'|url=https://guardian.ng/sport/pinnick-describes-samuel-ogbemudia-stadium-as-world-class/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-03-26|title=TRIBUTE: Samuel Ogbemudia: The man who gave his people swagger {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/227164-tribute-samuel-ogbemudia-the-man-who-gave-his-people-swagger.html|accessdate=2021-07-12|language=en-GB}}</ref> * John Odigie Oyegun, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye isi oche mba mbụ nke All Progressives Congress (APC) na Naịjirịa<ref>{{Cite web|date=2020-12-16|title=APC leaders appoint Oyegun chairman South-south 'reconciliation team'|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/431591-apc-leaders-appoint-oyegun-chairman-south-south-reconciliation-team.html|accessdate=2021-07-12|language=en-GB}}</ref> * Victor Ikpeba, onye na-agba bọọlụ.<ref>{{Cite web|title=Ikpeba: Where does the Prince of Monaco belong among Nigeria's greats? {{!}} Goal.com|url=https://www.goal.com/en/news/african-legends-ranking-ikpeba-among-nigerias-greats/9d2xexl35cgk141cyigphto19|accessdate=2021-07-12|work=www.goal.com}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-12|title=Happy Birthday, Victor Ikpeba!|url=https://www.asmonaco.com/en/happy-birthday-victor-ikpeba/|accessdate=2021-07-12|work=AS Monaco|language=en-US}}</ref> * Godwin Obaseki, gọvanọ nke Edo steeti (n'afo 2015 ruo n'afọ 2019 n'okpuru APC, na site n'afo 2019 n'etiti PDP) na onye ọchụnta ego<ref>{{Cite web|url=https://www.bloomberg.com/profile/person/2411727|accessdate=2021-07-12|work=www.bloomberg.com|title=Godwin Obaseki, State of Edo Nigeria: Profile and Biography}}</ref> * Gabriel Igbinedion, onye ọchụnta ego Naijiria na esama nke alaeze Benin.<ref>{{Cite web|title=Chief Gabriel Igbinedion Archives|url=https://t.guardian.ng/tag/chief-gabriel-igbinedion/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * [[Erhabor Emokpae]], ndị na-ese ihe, onye nduzi<ref>{{Cite web|date=2020-01-05|title=Erhabor Ogieva Emokpae; Unforgettable master of African art|url=https://guardian.ng/art/erhabor-ogieva-emokpae-unforgettable-master-of-african-art/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Mercy Aigbe, bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri na onye na-eme fim<ref>{{Cite web|date=2021-06-21|title=I have no problem with Mercy Aigbe, says estranged husband|url=https://punchng.com/i-have-no-problem-with-mercy-aigbe-says-estranged-husband/|accessdate=2021-07-12|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> * Guosa Alex Guosa Igbineweka, Guosa Language Evolutionist, Creator: onye Naijiria na ECOWAS asụsụ-franca * Abel Guobadia, onye bụbu onye isi oche nke Independent National Electoral Commission nke Naịjirịa<ref>{{Cite web|date=2015-03-31|title=The 2014 National Conference: Looking back, looking forward|url=https://m.guardian.ng/features/the-2014-national-conference-looking-back-looking-forward/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Prọfesọ Osasere Orumwense, osote onye isi nke Mahadum Benin<ref>{{Cite web|title=Prof Osasere Orumwense Archives|url=https://guardian.ng/tag/prof-osasere-orumwense/|accessdate=2021-07-12|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Suyi Davies Okungbowa, onye edemede akụkọ ifo na akụkọ ifo nke Afrịka<ref>{{Cite web|title=Suyi Davies Okungbowa|url=https://www.amazon.com/Suyi-Davies-Okungbowa/e/B07S7KFBGB?ref_=dbs_p_ebk_w0m_abau_000000|accessdate=2021-07-12|work=www.amazon.com|language=en-us}}</ref> * Achịbishọp John Edokpolo, Minista Na-asọpụrụ Azụmaahịa na Onye guzobere Edokpolor Grammar School * Chief Jacob U. Egharevba, onye Bini ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye isi ọdịnala<ref>{{Cite journal|author=Eisenhofer|first=Stefan|date=January 1995|title=The Origins of the Benin Kingship in the Works of Jacob Egharevba|url=https://www.cambridge.org/core/journals/history-in-africa/article/abs/origins-of-the-benin-kingship-in-the-works-of-jacob-egharevba/EB682F2E6B3B487C45965F467AECB4AA|journal=History in Africa|language=en|volume=22|pages=141–163|doi=10.2307/3171912|issn=0361-5413}}</ref><ref>{{Cite web|date=2012-12-12|title=Book Serial: Ile-Ife: City of 201 gods (2)|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/book-serial-ile-ife-city-of-201-gods-2-2/|accessdate=2021-07-12|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> * [[Rema (musician)|Rema]], onye na-eti egwu * Kamaru Usman, onye Naijiria na-eme egwuregwu ọgụ == Ihe oyiyi == Ewuare nke Abụọ == Hụkwa == Ndepụta nke Ogiso Alaeze nke Benin Oba nke Benin == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.dawodu.com/aluko89.htm Agha Ọdịbendị na Njirimara Mba - Saga nke Yoruba na Bini-Edo] * [http://www.edo-nation.net/bini1.htm Aha Bini na Naịjirịa na Georgia] * [http://www.edoworld.net/origin_of_the_Edo_people.html Edoworld - Mmalite nke ndị Edo/Bini] * [http://www.edoworld.net/Edo_people.html Ònye bụ Edos/Binis?{source Edoworld}] * [http://www.africanholocaust.net/news_ah/edo_religion.html Ọdịdị nke Chineke na Okpukpe Edo] * Royal Art of Benin: The Perls Collection, akwụkwọ ngosi sitere na The Metropolitan Museum of Art (nke zuru ezu n'ịntanetị dị ka PDF), nke nwere ihe gbasara ndị Edo {{Ethnic groups in Nigeria}}{{Authority control}} 8pm8a42jrvq0rd6ks0p3ls7k4s0liv1 Afia Efere 0 18761 85330 2022-07-27T12:20:08Z Chimezieezechukwu 13819 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504741|Afia Efere]]" wikitext text/x-wiki '''Afia Efere''' bụ ofe Naijiria nke a ma ama n'etiti [[Efik people|agbụrụ Efik]], a makwaara ofe ahụ dị ka ofe ọcha n'ihi enweghị mmanụ nkwụ na ya.<ref>{{Cite web|date=2018-04-15|title=How to Make Afia Efere In One Hour|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-afia-efere-in-one-hour/|accessdate=2022-06-29|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Afia Efere|url=https://www.researchgate.net/publication/329000749_Phytochemical_and_antioxidant_properties_of_instant_'irihibo-toh'_'iribo-erharhe'_and_'afia_efere'_soups_commonly_consumed_in_south_Eastern_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref> White soup sitere n'ebo Efik ma ọ dị ka Igbo soup 'Ofe Nsala' ma e wezụga na a na-eji obere ihe eme ihe na nke ikpeazụ enweghị uyayak, kama Ofe Nsala ' nwere Utazi na Ogiri.  Ndị [[Calabar]] bụ ndị agbụrụ Efik.<ref>{{Cite web|date=2011-06-17|title=I grew up eating fresh food - Ijeoma Onwudiwe|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/i-grew-up-eating-fresh-food-ijeoma-onwudiwe/|accessdate=2022-06-29|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> A na-eji anụ abụọ na-enweghị anụ na-enweghị abụba nke ewu ma ọ bụ ọkụkọ ma ọ bụ nke a mere o ji nweta aha ndị ọzọ "Afiaefereebot" na "afiaefereunen" nke pụtara ofe ọcha na ewu na ofe ọcha na ọkụkọ.<ref>{{Cite web|author=isaac|date=2013-12-12|title=Dishes You Must Try Out In Calabar|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/welcome-to-calabar-dishes-you-must-try-out-in-calabar/52gj2bd|accessdate=2022-06-29|work=Pulse Nigeria}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-eji eme ofe gụnyere uyayak, Ehu (mkpokiri, nutmeg), akwụkwọ uziza, crayfish weredurigabazie<ref>{{Cite web|date=2019-02-02|title=Delicious Calabar white soup|url=https://tribuneonlineng.com/delicious-calabar-white-soup/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == [[Efik people|Ndị Efik]] Ikot Udo Abia == Ebe Nside ya == [[Òtù:Igbo cuisine]] jlh2921852uf0svj3jxwp6o7qotqmzd 85512 85330 2022-07-27T22:36:00Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504741|Afia Efere]]" wikitext text/x-wiki '''Afia Efere''' bụ ofe Naịjirịa nke a ma ama n'etiti [[Efik people|agbụrụ Efik]], a makwaara ofe ahụ dị ka ofe ọcha n'ihi enweghị mmanụ nkwụ na ya.<ref>{{Cite web|date=2018-04-15|title=How to Make Afia Efere In One Hour|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-afia-efere-in-one-hour/|accessdate=2022-06-29|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Afia Efere|url=https://www.researchgate.net/publication/329000749_Phytochemical_and_antioxidant_properties_of_instant_'irihibo-toh'_'iribo-erharhe'_and_'afia_efere'_soups_commonly_consumed_in_south_Eastern_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref> White soup sitere n'ebo Efik ma ọ dị ka Igbo soup 'Ofe Nsala' ma e wezụga na a na-eji obere ihe eme ihe na nke ikpeazụ enweghị uyayak, kama Ofe Nsala ' nwere Utazi na Ogiri.  Ndị [[Calabar]] bụ ndị agbụrụ Efik.<ref>{{Cite web|date=2011-06-17|title=I grew up eating fresh food - Ijeoma Onwudiwe|url=https://www.vanguardngr.com/2011/06/i-grew-up-eating-fresh-food-ijeoma-onwudiwe/|accessdate=2022-06-29|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> A na-eji anụ abụọ na-enweghị anụ na-enweghị abụba nke ewu ma ọ bụ ọkụkọ ma ọ bụ nke a mere o ji nweta aha ndị ọzọ "Afiaefereebot" na "afiaefereunen" nke pụtara ofe ọcha na ewu na ofe ọcha na ọkụkọ.<ref>{{Cite web|author=isaac|date=2013-12-12|title=Dishes You Must Try Out In Calabar|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/welcome-to-calabar-dishes-you-must-try-out-in-calabar/52gj2bd|accessdate=2022-06-29|work=Pulse Nigeria}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-eji eme ofe gụnyere uyayak, Ehu (Calabash nutmeg), akwụkwọ uziza, crayfish wdg.<ref>{{Cite web|date=2019-02-02|title=Delicious Calabar white soup|url=https://tribuneonlineng.com/delicious-calabar-white-soup/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] aa3hdkp7hq40ma60sljv6u5s9xm1op1 Pepper Tanner 0 18762 85331 2022-07-27T12:20:30Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1054691898|Pepper Tanner]]" wikitext text/x-wiki {| class="infobox vcard" |+ class="infobox-title fn org" id="4" style="font-size: 125%;" |Pepper Sound Studios ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Industry | class="infobox-data category" style="line-height: 1.35em;" |Radio Program Syndication |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Predecessor | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |<div class="plainlist"> ** Pepper-Tanner ** The William B. Tanner Company </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Founded | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |1957<span class="noprint">&#x3B;&#x20;65&nbsp;years ago</span><span style="display:none">&nbsp;(<span class="bday dtstart published updated">1957</span>)</span> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Founder | class="infobox-data agent" style="line-height: 1.35em;" |<div class="plainlist"> ** Floyd Huddleston ** John Pepper and songwriter </div> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Defunct | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |1982<span style="display:none">&nbsp;(<span class="dtend">1982</span>)</span> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Fate | class="infobox-data" style="line-height: 1.35em;" |Acquired by [[Media General]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 0.5em;" |Headquarters | class="infobox-data adr" style="line-height: 1.35em;" |<div class="country-name" style="display: inline;">[[United States]]</div> |} '''Pepper Sound Studios''' bụ onye mbụ na-emepụta egwu redio ma malite n'oge ụfọdụ na afọ 1957. Ọ malitere dị ka ụlọ ọrụ ndekọ nke onye ọchụnta ego John Pepper na onye na-ede egwu Floyd Huddleston mepụtara. Huddleston dabeere ụlọ ọrụ ahụ na ihe nlereanya nke Capitol Records ma ọbụna kpọbata Johnny Mercer dị ka onye ndụmọdụ. A were ndị na-ede egwu Al Rinker na Willard Robison n'ọrụ, ruo mgbe e mechara wepụ njedebe ndekọ ahụ, na afọ 1964, Pepper Studios ghọrọ ụlọ ọrụ Jingle Commercial. Egwú mbụ ha bụ maka ụlọ ọrụ John Pepper Everdry Deodorant, nke Burke Hall Paint na ọtụtụ narị ndị ọzọ sochiri. William Tanner bụ onye na-ere ahịa maka ụlọ ọrụ ahụ ma rụọ ọrụ ngwa ngwa ka ọ bụrụ otu n'ime ndị nwe ụlọ ọrụ ahụ, Pepper na Tanner rụkwara Floyd Huddleston. A maara ụlọ ọrụ ahụ dị ka '''Pepper-Tanner''' n'ihe dị ka afọ 1967. Na afọ 1972, Bill Tanner rụrụ John Pepper n'otu ụzọ ahụ o nwere Huddleston, a gbanwekwara aha ahụ ọzọ ka ọ bụrụ The William B. Tanner Company, ma ọ bụ naanị '''Tanner''' maka mkpirikpi. See Na afọ 1982, Media General, onye nwe akwụkwọ akụkọ yana ụlọ ọrụ mgbasa ozi na ụlọ ọrụ telivishọn cable, zụrụ ụlọ ọrụ William B. Tanner maka ego. David L. Jordan, osote onye isi oche nke Media General, kwuru na ọ nwere mmasị na Tanner n'ihi nka ya na mpaghara mmemme.<ref>{{Cite web|url=http://sammyreed.com/radio/prodlib/tanner/|title=Tanner Tribute Page|accessdate=2010-06-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110715234620/http://sammyreed.com/radio/prodlib/tanner/|archivedate=2011-07-15}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/1982/06/03/business/advertising-media-general-to-buy-william-b-tanner-co.html|title=Media General to Buy William B. Tanner Co.|accessdate=2010-06-03|work=The New York Times|first=Philip H.|author=Dougherty|date=1982-06-03}}</ref> Ụfọdụ n'ime ụlọ ọrụ ndị nyere Pepper Tanner jingles bụ WPOP, WLIF, WLS, WOLF, WVLK na WPGC.<ref>{{Cite web|url=http://www.wdrcobg.com/wpop_jingles.html|title=Reference to WPOP using Pepper Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.famous56.com/jingles/index.htm|title=Reference to WFIL using William B Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.wlshistory.com/new/jingles.htm|title=Reference to WLS using Pepper Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.wolf1490.net/id11.html|title=Reference to WOLF using Pepper Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lkyradio.com/WVLK.htm|title=Reference to WVLK using Pepper Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.amandfmmorningside.com/wpgc_jingles_table.html|title=Reference to WPGC using Pepper Tanner jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref> E mechara wepụ ya na afọ 1988 ma TM Studios nwetara ID jingles, syndication reels na ọbá akwụkwọ mmepụta nke Media General Broadcast Services. E mechiri ọrụ mgbasa ozi na Memphis ma tinye egwu nkwado na ọbá akwụkwọ ụda n'ime igbe ma zigara ya na ụlọ ọrụ TM dị na Dallas. A tụfuru ihe ndekọ niile maka ID Jingles na ọbá akwụkwọ mmepụta ahaziri ahazi na mgbasa ozi na Memphis. TM Studios etinyela reels ndị a n'aka Media Preservation Foundation, ọ bụ ezie na TM Studios na-ejigide ikike nwebisiinka.<ref>{{Cite web|url=http://www.jingles.org/|title=Media Preservation Foundation|accessdate=2010-06-03}}</ref> A na-ahọrọ ọbá akwụkwọ mmepụta ma tinye ya n'ọbá akwụkwọ TM Studios dị iche iche ka na-ere ruo taa site na TM na, ruo ọnwụ ya (Jenụwarị 9, na afọ 2013, na Plano, Texas, afọ 63), site na Ben Freedman Productions.<ref>{{Cite web|url=https://buffalonews.com/obituaries/freedman-benjamin-r-the-jingle-guy/article_a1c3c490-66e6-59c5-85b1-099a336b11c7.html|title=FREEDMAN, Benjamin R. "The Jingle Guy"|accessdate=2020-09-26}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.jingleguy.com/|title=The Jingle Guy website containing PT jingles|accessdate=2010-06-03}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20121018050853/http://ftvdb.bfi.org.uk/sift/organisation/224383 William B. Tanner Studios na nchekwa data BFI] * [http://www.jingles.org/pt.htm Ndepụta ngosi Pepper Tanner] * [https://web.archive.org/web/20110715234740/http://sammyreed.com/radio/prodlib/tanner/demos/ sammyreed.com - Tanner Demo Tapes] * [https://web.archive.org/web/20110715234753/http://sammyreed.com/radio/prodlib/tanner/css/ sammyreed.com - Ọrụ Ahịa Okike] * [http://380radio.com/announcements/2009-02-15-pepper-tanner-is-back.html Ọnụnọ nke Pepper Tanner taa] [njikọ nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide] poayntoagbc8sa6ett387tnu93lhpbk Ofe Nsala 0 18763 85332 2022-07-27T12:20:44Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1033362801|Nsala soup]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Afia_Efere.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Afia_Efere.jpg/220px-Afia_Efere.jpg|thumb|ofe]] A na-eji obere iberibe [[Jí|yam]] na akwụkwọ utazi eme ofe '''Nsala'''. ofe ahụ sitere n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa Isi ihe mejupụtara Ofe Nsala bụ azụ nwamba nke na-enye ofe ahụ ụtọ pụrụ iche. Nsala yiri Afia Efere nke a na-ahụkarị n'etiti agbụrụ Efik.<ref>{{Cite web|url=https://africandelicacy.wordpress.com/how-to-prepare-nsala-soup-with-goat-meat/|title=Tasty African Traditional Delicacies|accessdate=28 January 2016}}</ref> == Nchịkọta nri == A na-etinye Ofe Nsala na ogiri ma ọ bụ iru, utazi, crayfish, yam, nnu, ihe na-atọ ụtọ, azụ na azụ kpọrọ nkụ. A na-enye ofe ahụ na yam, eba, semolina ma ọ bụ ụdị ọ bụla nke morsel.<ref>{{Cite web|url=http://www.allnigerianrecipes.com/soups/nsala-soup.html|title=Preparation of Nsala Soup|accessdate=28 January 2016}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe == Ihe odide == {{Reflist}} 7nnqiwbuahuyfhk0htr7x48mtnslwrz Ofe Mkpụrụ Ahuekere 0 18764 85336 2022-07-27T12:25:06Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099759461|Peanut soup]]" wikitext text/x-wiki   Ofe Mkpụrụ ahụekere ma ọ bụ mkpụrụ ahụekere bụ mkpụrụ ahụike e ji ahụekere mee, mgbe na ihe ndị ọzọ dị iche iche. Ọ bụ nri dị mkpa nke nri Afrịka mana a na-eri ya n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia (Taiwan), United States (karịsịa na [[Végíníyà|Virginia]]) na mpaghara ndị ọzọ gburugburu ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://nationalpeanutboard.org/recipes/a-thanksgiving-recipe-virginia-peanut-soup/|title=A Thanksgiving Recipe: Virginia Peanut Soup|author=Cathy|date=18 November 2012|publisher=National Peanut Board|accessdate=19 December 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131220085220/http://nationalpeanutboard.org/recipes/a-thanksgiving-recipe-virginia-peanut-soup/|archivedate=20 December 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/05/08/AR2007050800381.html|title=Where Settlers, Slaves and Natives Converged, a Way of Eating Was Born|author=Collins|first=Geneva|date=9 May 2007|work=[[The Washington Post]]|accessdate=19 December 2013}}</ref> Ọ bụkwa ihe a na-ahụkarị na mpaghara ụfọdụ, dị ka [[Argentina]] n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ, [[Bolivia]]<ref>{{Cite web|date=2020-04-18|title=Sopa de Maní - Cochabamba Bolivia|url=https://cochabambabolivia.net/gastronomia/sopa-de-mani/|accessdate=2020-07-07|work=Conoce Cochabamba Bolivia|language=es-BO}}</ref> na [[Peru]], ebe enwere ike iji anụ ọkpụkpụ na obere pasta ma ọ bụ fries mee ya mgbe ụfọdụ.<ref>{{Cite web|title="Sopa de mani", el plato favorito de los norteños para festejar el Carnaval|url=https://www.quepasasalta.com.ar/nota/229690-sopa-de-mani-el-plato-favorito-de-los-nortenos-para-festejar-el-carnaval/|accessdate=2020-07-07|work=www.quepasasalta.com.ar}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sopa de maní, la receta ideal para celebrar el jueves de ahijados|url=https://www.todojujuy.com/jujuy/sopa-mani-la-receta-ideal-celebrar-el-jueves-ahijados-n117468|accessdate=2020-07-07|work=www.todojujuy.com|language=es-AR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Sopa de Mani :: Gastronomía Perú|url=http://www.gastronomiaperu.com/recetas.de.cocina/receta.php?d=1401|accessdate=2020-07-07|work=Gastronomía Perú|language=es-PE}}</ref> Na [[Ghana|mba Ghana]], a na-eri ya na [[Ụtara|fufu]] ma ọ bụ omo tuo ma na-atọ ụtọ mgbe niile.<ref>{{Cite news|title=Ghanaian groundnut soup – recipe|url=https://www.theguardian.com/world/2013/apr/24/ghana-groundnut-peanut-soup|work=[[The Guardian]]|date=24 April 2013|accessdate=4 May 2013}}</ref> Groundnut soup bụkwa ofe nke ndị Benin (Edo) na [[Naijiria|Naịjirịa]] ma a na-eri ya na yam a pịrị apị.<ref>{{Cite web|date=2020-07-13|title=How to Cook Groundnut Soup|url=https://foodiedame.com/how-to-cook-groundnut-soup/|accessdate=2022-05-12|work=FoodieDame|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-09-07|title=Groundnut Soup - Omisagwe|url=https://sisijemimah.com/2015/09/07/groundnut-soup-omisagwe/|accessdate=2022-05-12|work=Sisi Jemimah|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-01-13|title=How to prepare Cassava Fufu: Akpu|url=https://nigerianrecipes.net/how-to-prepare-cassava-fufu-akpu/|accessdate=2022-05-12|work=All Nigerian Food Recipes|language=en-US}}</ref> Ụfọdụ n'ime ihe ndị dị mkpa eji eme ya bụ ''Piper'' guineense (mkpụrụuziza) na ''Vernonia amygdalina'' (akwụkwọ na-egbu egbu).<ref>{{Cite web|date=2022-04-16|title=Make groundnut soup the Edo way|url=https://tribuneonlineng.com/make-groundnut-soup-the-edo-way/|accessdate=2022-05-12|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-04-08|title=Groundnut Soup (Omisagwe)|url=https://www.myactivekitchen.com/groundnut-soup-omisagwe/|accessdate=2022-05-12|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> A na-akwadebe ya site na mkpụrụ osisi nke a na-agwakọta n'ime ihie oriri, nke a na'ozuzu ya na-akpọ mkpụrụ osisi.<ref>{{Cite book|author=Saffery|first=D.|title=The Ghana Cookery Book|publisher=Jeppestown Press|year=2007|isbn=978-0-9553936-6-2|url=https://books.google.com/books?id=tSVcQFoIsDIC&pg=PA44}}</ref> A na-eri ofe mkpụrụ osisi na [[Ụtara|fufu]], banku, kenkey na ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Recipe of Ultimate Ground nut/peanut soup {{!}} Best Recipes|url=https://getmenurecipes.web.app/2147-recipe-of-ultimate-ground-nut-peanut-soup/|accessdate=2022-05-12|work=getmenurecipes.web.app}}</ref> Ọ bụ nri dị ụtọ nke ndị Ghana na ndị mmadụ nọ na mba ndị ọzọ dị n'Afrịka na-eri, dịka na [[Sierra Leone]].<ref>{{Cite book|title=Anthropologist'S Cookbook|publisher=Taylor & Francis|year=2012|isbn=978-1-136-16789-8|url=https://books.google.com/books?id=QxWwqqyz5KUC&pg=PA84}}</ref> Na Ghana, a maara ya dị ka ŌNkatenkwan, São n'asụsụ Akan. == Ihe ngosi == <gallery> Usòrò:Ground nut soup.jpg|Nri a na-eme ka ọ dị nro ma ọ bụ ofe ahụekere Usòrò:Fufu in groundnut soup with fish.jpg|Peanut soup with fufu and fish Usòrò:Latin American Peanut Soup.jpg|Latin American Peanut Soup </gallery> == Hụkwa == * [[Peanut stew|Nri ahụekere]] * [[Palm nut soup|Mkpụrụ osisi nkwụ]] * Ndepụta nri ahụekere * Ndepụta ofe == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.theguardian.com/world/2013/apr/24/ghana-groundnut-peanut-soup Nchịkọta nri Ghana] * [https://cheflolaskitchen.com/west-african-peanut-soup/ Nchịkọta nri nke Nigerian groundnut] dnm12550xb4kslh5w0sr9v81zt41y84 People 0 18765 85337 2022-07-27T12:25:15Z Assumptagift 13583 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095048758|People]]" wikitext text/x-wiki A na-eji ya eme ihe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na iwu ọ bụ okwu na-ezo aka n'ìgwè ma ọ bụ obodo nke otu agbụrụ, mba, na ọha ma ọ bụ ọha mmadụ nke otu ọchịchị. N'ihi nke a, ọ bụ echiche nke iwu ikike mmadụ, iwu mba ụwa yana iwu iwu, nke a na-eji maka nkwupụta nke ọbụbụeze a ma ama. === Iwu === [[Usòrò:Eugène_Delacroix_-_La_liberté_guidant_le_peuple.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a7/Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg/220px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_La_libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|''Nnwere Onwe Na-eduga Ndị Mmadụ'' site n'aka Eugène Delacroix]] Isi nke Mbụ, Nkeji edemede nke Otu nke Charter nke United Nations na-ekwu na "ndị" nwere ikike ikpebi onwe ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.un.org/en/documents/charter/chapter1.shtml|title=Charter of the United Nations: Chapter I: Purposes and Principles|publisher=United Nations|accessdate=22 April 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150508155844/http://www.un.org/en/documents/charter/chapter1.shtml|archivedate=8 May 2015}}</ref> Ọ bụ ezie na ọnọdụ dị ka ''ndị mmadụ'' na ikike nke mkpebi onwe onye, dịka ọmụmaatụ n'ihe gbasara ụmụ amaala (ndị, dịka n'etiti ụmụ amaala niile, ọ bụghị naanị ụmụ amaala nile dị ka n'etiti ndị ''ụmụ amaala''), anaghị enye onwe ya na-akpaghị aka maka ọbụbụeze onwe ya ma yabụ nkewa.<ref name="Shrinkhal 2021 pp. 71–82">{{Cite journal|author=Shrinkhal|first=Rashwet|title="Indigenous sovereignty" and right to self-determination in international law: a critical appraisal|journal=AlterNative: An International Journal of Indigenous Peoples|volume=17|issue=1|year=2021|issn=1177-1801|doi=10.1177/1177180121994681|pages=71–82}}</ref><ref>See the following: </ref> Karịsịa site na ikike ndị obodo mba ụwa, akọwapụtara ihe ndị mmadụ mejupụtara (dịka omenala ha na ya na ihe ndị ọzọ.Ọ dị iche iche === Iwu === Ma Roman Republic na Alaeze Ukwu Rom jiri okwu Latin ''Senatus Populusque Romanus'', (Senate na ndị Rom). A na-eme ka okwu a dị mkpirikpi (SPQR) na ụkpụrụ ndị agha Rom, ọbụnakwa mgbe ndị eze ukwu Rom nwetara ọnọdụ nke onwe ha zuru oke, ha nọgidere na-eji ike ha n'aha Senate na ndị Rom. Okwu a bu People's Republic, nke a na-eji kemgbe oge a, bụ aha steeti na-eji eme ihe, nke na-akọwapụta ụdị ọchịchị onye kwuo uche ya. === Ikpe === Na iwu mpụ, na ikike ụfọdụ, a na-eweta ikpe mpụ n'aha ''ndị mmadụ''. Ọtụtụ steeti US, gụnyere [[California]], [[Ilinoi|Illinois]], na [[Nú Yọk|New York]], na-eji ụdị a.<ref>See, e.g., ''[[People v. Anderson|California v. Anderson]]'' 6 Cal. 3d 628; 493 P.2d 880; 100 Cal. Rptr. 152; 1972 Cal. LEXIS 154 (1972)</ref> Nkwupụta ndị na-abụghị ikike ndị a na-ekwu okwu na-ejikarị aha steeti dochie aha steeti maka okwu "Ndị mmadụ" na nkọwa ikpe.<ref>See generally, ''[[Bluebook|The Bluebook: A Uniform System of Citation]]'', rule 10.</ref> Steeti anọ: [[Másáchusẹts|Massachusetts]], [[Végíníyà|Virginia]], [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]], na [[Kentórkị|Kentucky]] na-ezo aka n'onwe ha dị ka ''Commonwealth'' ''na'' nkọwa ikpe na usoro iwu. Steeti ndị ọzọ, dị ka [[Ndiánà|Indiana]], na-akpọkarị onwe ha dị ka ''Steeti'' na ederede ikpe na usoro iwu. N'èzí United States, a na-ekpe ikpe mpụ na [[Ireland]] na Philippines n'aha ndị obodo ha.na obodo ha dị iche iche. Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke na-akwado usoro a bụ na a na-eweta ikpe mpụ n'aha onye ọchịchị; ya mere, na steeti US ndị a, a na-ekpe "ndị mmadụ" ikpe ịbụ onye ọchịchị, ọbụlagodi na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na mpaghara ndị ọzọ na-adabere na British Crown, a na'eweta ikpe ikpe mpụ na aha Crown. "Ndị mmadụ" na-akọwa ahụ dum nke ụmụ amaala nke ikike nyere ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ gbakọta maka ebumnuche ndọrọ ndọrọ ọchịchị.<ref>''[[Black's Law Dictionary]]'', 5th ed., "People".</ref> == Hụkwa ==   * Civitas * Ezinụlọ * Ìgwè * Obodo * Ezinụlọ * Agbụrụ * Ndepụta agbụrụ nke oge a * Ndepụta nke ụmụ amaala * Ndị mmadụ * Ihe omuma mba * Mba * Ndị mmadụ * Republic * Republicanism * Ọchịchị onye kwuo uche ya * People's Republic * Ọchịchị Populism 4ct2h6i844i35i2r0xb1pdkfx4dp3nt Ofe Owo 0 18766 85343 2022-07-27T12:29:21Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096480842|Owo soup]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Owo_Soup_and_starch_(cropped).jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Owo_Soup_and_starch_%28cropped%29.jpg/220px-Owo_Soup_and_starch_%28cropped%29.jpg|thumb|Soup abụọ]] Ofe Owo (nke a na-akpọkwa oghwo ma '''ọ bụ''' owo; kwa '''oghwo''' ofigbo, ogwofibo) bụ ofe e were na mpaghara ndịda etiti Naịjirịa. Ọ bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti agbụrụ ndị dị ka Urhobo, Benin-bini, Itsekiri, Ijaw, na Edo. A na-eji [[Gari|garri]] etinye mmiri mee ofe ahụ mgbe agbakwunyere mmanụ nkwụ na ngwakọta potash. A na-ejikarị ya eme ihe na agbamakwụkwọ na [[Ȯra Delta|Delta]] State; a na-ewere enweghị ya na emume agbamakwụkwọ dị ka mkparị nye ndị ọbịa. A na-enyekwa ya n'ememe ọdịnala ndị ọzọ. Ọ dị mkpa karịsịa n'etiti ndị Urhobo. == Mmalite == Ofe Owho bụ ofe a na-aṅụ na mpaghara ndịda etiti nke Naịjirịa. Ọ bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti agbụrụ ndị dị ka Urhobo, Benin-bini, Itsekiri, Ijaw na Edo.<ref name=":5">{{Cite web|date=9 April 2022|title=Owo Soup|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-punch/20220409/282226604255356|accessdate=2022-07-03|work=[[Punch Nigeria]]}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|date=2018-10-06|title=5 local dishes you must have on your menu… or else!|url=https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archivedate=2019-07-23|accessdate=2022-07-03|work=[[Blueprint Newspapers Limited]]|language=en-US}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-06|title=Here's how to cook the delicious owo soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz|accessdate=2022-07-02|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en|archivedate=2022-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220703132802/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=2019-06-23|title=Learn How To Make The Bini Owo Soup|url=https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/|accessdate=2022-07-02|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US|archivedate=2022-06-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220609152412/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|author=Omotolani|date=2021-07-24|title=How to make Owo soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8|accessdate=2022-07-02|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en|archivedate=2022-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220703132803/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Boluwade|first=Favour|date=2020-05-02|title=Owo soup is your go-to fast meal|url=https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/|accessdate=2022-07-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB|archivedate=2022-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220610010643/https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/}}</ref> A na-eji [[Gari|garri]] etinye mmiri mee ofe ahụ mgbe agbakwunyere mmanụ nkwụ na ngwakọta potash.<ref name=":0" /> E nwere esemokwu banyere mmalite nke ofe ahụ. Dị ka akụkọ ihe mere eme si kwuo, ofe ahụ sitere n'aka ndị Urhobo ma ọ bụ ndị Bini. A na-aṅụkarị ofe Owho na [[Ȯra Delta|Delta]] State nakwa Edo steeti ebe agbụrụ abụọ ahụ nwere ọtụtụ mmadụ.<ref name=":1">{{Cite web|date=2019-06-23|title=Learn How To Make The Bini Owo Soup|url=https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/|accessdate=2022-07-02|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US|archivedate=2022-06-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220609152412/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/ "Learn How To Make The Bini Owo Soup"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''. 2019-06-23. [https://web.archive.org/web/20220609152412/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/ Archived] from the original on 2022-06-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref> Ndị Urhobo na-asọpụrụ ya karịsịa.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-10-06|title=5 local dishes you must have on your menu… or else!|url=https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archivedate=2019-07-23|accessdate=2022-07-03|work=[[Blueprint Newspapers Limited]]|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ "5 local dishes you must have on your menu… or else!"]. ''[[Blueprint Newspapers Limited]]''. 2018-10-06. [https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ Archived] from the original on 2019-07-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-03</span></span>.</cite></ref> Soup ahụ nwetara aha ya site n'obodo Owo.<ref>{{Cite web|author=Udevi-Obiamaka|first=Angela|date=2019-10-08|title=Origin of the Nigerian Delicacy, Owo Soup|url=https://articles.connectnigeria.com/origin-of-the-nigerian-delicacy-owo-soup/|accessdate=2022-07-03|work=[[Connect Nigeria]]|language=en-GB}}</ref> == Nkwadebe == A na-eji azụ, mmanụ Banga, anụ ehi, crayfish, mmanụ nkwụ, potash eme ofe Owho ebe a na-awụnye garri n'ime [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] e ji potash mee.<ref name=":2">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-06|title=Here's how to cook the delicious owo soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz|accessdate=2022-07-02|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en|archivedate=2022-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220703132802/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz "Here's how to cook the delicious owo soup"]. ''[[Ịkụ Naịjirịa|Pulse Nigeria]]''. 2018-06-06. [https://web.archive.org/web/20220703132802/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz Archived] from the original on 2022-07-03<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref> Mgbe ụfọdụ, a na-eji ihe ndị ọzọ dị ka anụ ọhịa eme ya.<ref>{{Cite web|date=2021-04-19|title=How to prepare the famous Bini Owo Soup|url=https://web.archive.org/web/20210419190224/https://www.effizziemagz.com/how-to-prepare-the-benin-famous-owo-soup/|accessdate=2022-07-03|work=[[Effizzie Magazine]]}}</ref> A na-agwakọta garri na mbụ iji mee ka ọ dị nro, na-agbakwunye ihe ndị ọzọ dị ka azụ̀ cray, ofe dị njikere mgbe mmanụ na-ese n'elu ya.<ref name=":3">{{Cite web|author=Omotolani|date=2021-07-24|title=How to make Owo soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8|accessdate=2022-07-02|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en|archivedate=2022-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220703132803/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOmotolani2021">Omotolani (2021-07-24). [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8 "How to make Owo soup"]. ''[[Ịkụ Naịjirịa|Pulse Nigeria]]''. [https://web.archive.org/web/20220703132803/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/owo-soup-how-to-make-this-palm-oil-delicacy/vzyfzz8 Archived] from the original on 2022-07-03<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref> == Ịrụ Ọrụ == A na-eri ofe Owho na starch (usi) dị ka [[Jí|yam]] e siri esi, unere e siri esi esi, plantain e siri esi ma ọ bụ poteto na-atọ ụtọ ma ọ bụ ụdị ndị ọzọ na-eri ya mgbe ụfọdụ naanị ya.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-10-06|title=5 local dishes you must have on your menu… or else!|url=https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archivedate=2019-07-23|accessdate=2022-07-03|work=[[Blueprint Newspapers Limited]]|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ "5 local dishes you must have on your menu… or else!"]. ''[[Blueprint Newspapers Limited]]''. 2018-10-06. [https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ Archived] from the original on 2019-07-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-03</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|date=2019-06-23|title=Learn How To Make The Bini Owo Soup|url=https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/|accessdate=2022-07-02|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|language=en-US|archivedate=2022-06-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220609152412/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/ "Learn How To Make The Bini Owo Soup"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''. 2019-06-23. [https://web.archive.org/web/20220609152412/https://guardian.ng/life/learn-how-to-make-the-bini-owo-soup/ Archived] from the original on 2022-06-09<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref><ref name=":4">{{Cite web|author=Boluwade|first=Favour|date=2020-05-02|title=Owo soup is your go-to fast meal|url=https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/|accessdate=2022-07-02|work=[[Nigerian Tribune]]|language=en-GB|archivedate=2022-06-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220610010643/https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBoluwade2020">Boluwade, Favour (2020-05-02). [https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/ "Owo soup is your go-to fast meal"]. ''[[Nigerian Tribune]]''. [https://web.archive.org/web/20220610010643/https://tribuneonlineng.com/owo-soup-is-your-go-to-fast-meal/ Archived] from the original on 2022-06-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref><ref name=":5">{{Cite web|date=9 April 2022|title=Owo Soup|url=https://www.pressreader.com/nigeria/the-punch/20220409/282226604255356|accessdate=2022-07-03|work=[[Punch Nigeria]]}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pressreader.com/nigeria/the-punch/20220409/282226604255356 "Owo Soup"]. ''[[The Punch|Punch Nigeria]]''. 9 April 2022<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-03</span></span>.</cite></ref> A na-enye ofe ahụ na agbamakwụkwọ na Delta State; a na-ewere enweghị ya na emume agbamakwụkwọ dị ka mkparị nye ndị ọbịa.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-10-06|title=5 local dishes you must have on your menu… or else!|url=https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/|archivedate=2019-07-23|accessdate=2022-07-03|work=[[Blueprint Newspapers Limited]]|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ "5 local dishes you must have on your menu… or else!"]. ''[[Blueprint Newspapers Limited]]''. 2018-10-06. [https://web.archive.org/web/20190723010752/https://www.blueprint.ng/5-local-dishes-you-must-have-on-your-menu-or-else/ Archived] from the original on 2019-07-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-03</span></span>.</cite></ref> A na-enyekwa ya n'ememe ọdịnala ndị ọzọ.<ref name=":2">{{Cite web|author=|first=|date=2018-06-06|title=Here's how to cook the delicious owo soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz|accessdate=2022-07-02|work=[[Pulse Nigeria]]|language=en|archivedate=2022-07-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220703132802/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz "Here's how to cook the delicious owo soup"]. ''[[Ịkụ Naịjirịa|Pulse Nigeria]]''. 2018-06-06. [https://web.archive.org/web/20220703132802/https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/food-recipe-heres-how-to-cook-the-delicious-owo-soup/t98z2dz Archived] from the original on 2022-07-03<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-07-02</span></span>.</cite></ref> A na-ejikwa ofe ahụ mgbe ụfọdụ dị ka ofe.<ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2016-03-14|title=Owo Soup - Oghwo Ofigbo {{!}} Ogwofibo|url=https://www.nigerianfoodtv.com/owo-soup-oghwo-ofigbo-ogwofibo/|accessdate=2022-07-03|work=[[Nigerian Food TV]]|language=en-us}}</ref> == Hụkwa == * Ndị Urhobo * [[Palm nut soup|Mkpụrụ osisi nkwụ]] * Ukodo * Osikapa Banga == Ihe odide == <references /> 3z1380zha3loleuoijll287himvekbz Kunu 0 18767 85345 2022-07-27T12:30:34Z Chimezieezechukwu 13819 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096238563|Kunu]]" wikitext text/x-wiki '''Kunu''' (nke a makwaara dị ka ''kununzaki'') bụ ihe ọṅụṅụ a ma ama a na-aṅụ na [[Naijiria|Naịjirịa]] niile, karịsịa n'ebe ugwu. A na-ejikarị ọka dị ka millet ma ọ bụ sorghum eme ya, ọ bụ ezie na enwere ike iji ọka mee ya. Dị ka ihe ọṅụṅụ sitere na ọka, Kunu bụ onye otu ezinụlọ Horchata. Ụdị ihe ọṅụṅụ dị iche iche e ji mkpuru oka soghum mee bụ ụcha mmiri ara ehi na-acha nchara nchara, ebe nke e ji ọka na ọka mee na-acha ọcha. A na-eme Kunu site na ibu ụzọ kwe ka mkpụrụ ọka ahụ pulite, wee tinye mkpụrụ ahụ na mmiri ruo ụbọchị ole na ole ma gwakọta ọka ahụ na poteto na-atọ ụtọ na ginger ma ọ bụ ose iji mepụta ihe na-akwọ mụrụmụrụ. A na-ekewazi ihe a n'akụkụ abụọ. A na-etinye otu akụkụ n'ime arịa [nkọwa dị mkpa] ma wụnye mmiri na-esi ísì ụtọ na ya, mgbe ahụ, a na-akpali ya iji nye ngwakọta siri ike. A na-agbakwunye akụkụ nke ọzọ nke paste na ngwakọta a ma na-akpali ya ọzọ. A na-ahapụ ngwakọta ahụ maka otu ụbọchị ma ọ bụ abụọ ka ọka ọka ahụ daa. Mgbe nke a gasịrị, a na-enyocha mkpo na ihe ndị ọzọ dị n'ime ngwakọta ahụ, a na'itinye mmiri a na-edozi maka oriri. == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20070927082453/http://www.pjbs.org/pjnonline/fin53.pdf Ihe ọhụrụ na usoro mmepụta ọdịnala Kunun Zaki] ny4nhwbeb2d6e4m77s6fznwo1skiwb7 Ofe Anụ Ewu 0 18768 85348 2022-07-27T12:32:51Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099764069|Goat meat pepper soup]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe anụ ewu''', nke a na-akpọkwa 'goat meat pepper soup' na [[Naijiria|Naịjirịa]]. A na-eji anụ ewu eme ihe dị ka isi ihe, ụfọdụ nsụgharị nwere ike iji crayfish.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}</ref> Maka ọdịiche dị iche iche, a pụrụ itinye poteto, ma ọ bụ plantain. Ụdị ofe nwere ike ịbụ ihe na-esi ísì ụtọ ma na-ekpo ọkụ. A na-enye ofe ahụ ọkụ mgbe niile ma jiri ngwakọta nke ihe dị iche iche na-esi ísì ụtọ mee ya nke na-enye ụtọ na ụtọ dị ukwuu na ofe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.avartsycooking.com/2012/02/nigerian-pepper-soup/|title=Nigerian Pepper Soup|publisher=Avartsycooking.com|accessdate=5 June 2015|date=27 February 2012}}</ref> A kọwawo nri ahụ dị ka nke kachasị ewu ewu n'ime [[Peppersoup|ofe ose]] Naijiria niile. Ọ bụ ofe dị mfe nke a na-akwadebe mgbe niile n'ejighị mmanụ, a pụkwara ịṅụ ya n'ụdị ihe ọṅụṅụ. N'ihi ọdịdị nke ofe ahụ, a na-eri ya naanị ya mana enwere ike iso ya na nri a maara dị ka agidi (ụdị nri ọka nke a na-ewere dị ka nke kachasị mma na okra na ofe ose, n'otu aka ahụ). Osikapa ọcha bụkwa nri a na-ejikarị eme ihe na ofe ose anụ ewu. A kọwawo ya dị ka nke na-ejikọta nke ọma na [[mmanya nkwụ]] na biya. == Akụkọ ihe mere eme == A na-eri ofe ose anụ ewu n'afọ niile na Naịjirịa, n'oge okpomọkụ ma ọ bụ oge oyi. A na-azọrọ na ọ na-enyere aka belata influenza ma ọ bụ oyi ma ọ bụrụ na esi ya n'ụzọ kwesịrị ekwesị [nkọwa dị mkpa]. Ọ bụrụ na ejiri akụkụ dịgasị iche iche nke ewu mee ihe, ụfọdụ akụkụ nwere ike ịchọ ka esi ogologo oge karịa ndị ọzọ.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}</ref> E nwere ụdị ofe ose dị iche iche nke dịgasị iche dabere na mpaghara, yana ngwakọta dị iche iche na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.kitchenbutterfly.com/2011/03/01/how-to-make-nigerian-pepper-soup|title=How To Make Nigerian Pepper Soup|author=Kitchen Butterfly|date=1 March 2011|work=Kitchen Butterfly|accessdate=26 May 2015}}</ref> Dịka ọmụmaatụ, [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]], n'ebe ọwụwa anyanwụ, na [[Ȯra Rivers|ndị]] Riverians n'ebe ndịda ọwụwa Anyanwụ, na-eji tomato, yabasị na ihe na-esi ísì ụtọ na-akwadebe ofe ose ha. Ndị si [[Ȯra Delta|Delta]] na-eji ataiko, uda, gbafilo, rigije, na akwụkwọ ahịhịa lemon emepụta ofe ose mgbe ụfọdụ. N'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]], a na-akpọ ofe ose anụ ewu mgbe ụfọdụ Ogun.<ref>{{Cite web|title=Goat meat peppersoup Recipe by Mjays_kitchen 😋|url=https://cookpad.com/ng/recipes/8251849-goat-meat-peppersoup|accessdate=2022-06-15|work=Cookpad|language=en}}</ref> == Nkwadebe == E nwere ọtụtụ ihe dị iche iche a na-eji eme ihe dabere na mpaghara na nnweta. Ihe ndị a na-ahụkarị na ofe ose anụ ewu bụ anụ ewu, crayfish, Uziza, Ụda (nke a na-akpọkwa Uda Ewentia ma ọ bụ Enge) na nutmeg, dị ka Calabash Nutmeg (nke a makwaara dị ka Ehu ma ọ bụ Ariwo).<ref>{{Cite web|date=2019-07-23|title=The Ultimate Guide To Making Goat Meat Peppersoup|url=https://m.guardian.ng/life/the-ultimate-guide-to-making-goat-meat-peppersoup/|accessdate=2022-06-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-ejikarị eme ihe mgbe enwere oke ịnweta ihe ọdịnala bụ bouillon cubes, yabasị, nnu, ose, basil na ose.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNky_Lily_Lete">Nky Lily Lete. </cite></ref> Ụfọdụ nsụgharị na-ejikwa isi ewu. Nkwadebe na-agụnye ihicha na itinye anụ ahụ n'ime ya na iji yabasị a pịrị apị sie ya, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-agbakwunye mmiri ma na-esi nri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/goatmeat-pepper-soup/|accessdate=2022-06-15|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> Enwere ike iji ihe na-atọ ụtọ dị ka nnu, ose na basil mechie nri ahụ.<ref name="NFTV" /> == Hụkwa ==   * Ndepụta nri ewu * Ndepụta ofe * [[Peppersoup]] == Ihe odide == {{Reflist|30em}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite web|author=Martineau|first=Chantal|title=Buka Invites You to Sweat It Out Over Nigerian Pepper Soup|work=Village Voice|date=4 June 2010|url=http://blogs.villagevoice.com/forkintheroad/2010/06/buka_early_work.php|accessdate=26 May 2015}} == Njikọ mpụga == * [http://www.allnigerianrecipes.com/soups/pepper-soup.html Otu esi esi esi nri Naịjirịa Pepper Soup]. Allnigerianrecipes.com. * [http://www.avartsycooking.com/2012/02/nigerian-pepper-soup/ Avartsycooking.com] 89s62rpg9ji8fixypfmbmgw2oxn8ha6 85354 85348 2022-07-27T12:36:38Z Love4sure 13067 #WPWPIG wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Goat meat pepper soup served with bread.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]] '''Ofe anụ ewu''', nke a na-akpọkwa 'goat meat pepper soup' na [[Naijiria|Naịjirịa]]. A na-eji anụ ewu eme ihe dị ka isi ihe, ụfọdụ nsụgharị nwere ike iji crayfish.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}</ref> Maka ọdịiche dị iche iche, a pụrụ itinye poteto, ma ọ bụ plantain. Ụdị ofe nwere ike ịbụ ihe na-esi ísì ụtọ ma na-ekpo ọkụ. A na-enye ofe ahụ ọkụ mgbe niile ma jiri ngwakọta nke ihe dị iche iche na-esi ísì ụtọ mee ya nke na-enye ụtọ na ụtọ dị ukwuu na ofe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.avartsycooking.com/2012/02/nigerian-pepper-soup/|title=Nigerian Pepper Soup|publisher=Avartsycooking.com|accessdate=5 June 2015|date=27 February 2012}}</ref> A kọwawo nri ahụ dị ka nke kachasị ewu ewu n'ime [[Peppersoup|ofe ose]] Naijiria niile. Ọ bụ ofe dị mfe nke a na-akwadebe mgbe niile n'ejighị mmanụ, a pụkwara ịṅụ ya n'ụdị ihe ọṅụṅụ. N'ihi ọdịdị nke ofe ahụ, a na-eri ya naanị ya mana enwere ike iso ya na nri a maara dị ka agidi (ụdị nri ọka nke a na-ewere dị ka nke kachasị mma na okra na ofe ose, n'otu aka ahụ). Osikapa ọcha bụkwa nri a na-ejikarị eme ihe na ofe ose anụ ewu. A kọwawo ya dị ka nke na-ejikọta nke ọma na [[mmanya nkwụ]] na biya. == Akụkọ ihe mere eme == A na-eri ofe ose anụ ewu n'afọ niile na Naịjirịa, n'oge okpomọkụ ma ọ bụ oge oyi. A na-azọrọ na ọ na-enyere aka belata influenza ma ọ bụ oyi ma ọ bụrụ na esi ya n'ụzọ kwesịrị ekwesị [nkọwa dị mkpa]. Ọ bụrụ na ejiri akụkụ dịgasị iche iche nke ewu mee ihe, ụfọdụ akụkụ nwere ike ịchọ ka esi ogologo oge karịa ndị ọzọ.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}</ref> E nwere ụdị ofe ose dị iche iche nke dịgasị iche dabere na mpaghara, yana ngwakọta dị iche iche na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.kitchenbutterfly.com/2011/03/01/how-to-make-nigerian-pepper-soup|title=How To Make Nigerian Pepper Soup|author=Kitchen Butterfly|date=1 March 2011|work=Kitchen Butterfly|accessdate=26 May 2015}}</ref> Dịka ọmụmaatụ, [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]], n'ebe ọwụwa anyanwụ, na [[Ȯra Rivers|ndị]] Riverians n'ebe ndịda ọwụwa Anyanwụ, na-eji tomato, yabasị na ihe na-esi ísì ụtọ na-akwadebe ofe ose ha. Ndị si [[Ȯra Delta|Delta]] na-eji ataiko, uda, gbafilo, rigije, na akwụkwọ ahịhịa lemon emepụta ofe ose mgbe ụfọdụ. N'asụsụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]], a na-akpọ ofe ose anụ ewu mgbe ụfọdụ Ogun.<ref>{{Cite web|title=Goat meat peppersoup Recipe by Mjays_kitchen 😋|url=https://cookpad.com/ng/recipes/8251849-goat-meat-peppersoup|accessdate=2022-06-15|work=Cookpad|language=en}}</ref> == Nkwadebe == E nwere ọtụtụ ihe dị iche iche a na-eji eme ihe dabere na mpaghara na nnweta. Ihe ndị a na-ahụkarị na ofe ose anụ ewu bụ anụ ewu, crayfish, Uziza, Ụda (nke a na-akpọkwa Uda Ewentia ma ọ bụ Enge) na nutmeg, dị ka Calabash Nutmeg (nke a makwaara dị ka Ehu ma ọ bụ Ariwo).<ref>{{Cite web|date=2019-07-23|title=The Ultimate Guide To Making Goat Meat Peppersoup|url=https://m.guardian.ng/life/the-ultimate-guide-to-making-goat-meat-peppersoup/|accessdate=2022-06-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-ejikarị eme ihe mgbe enwere oke ịnweta ihe ọdịnala bụ bouillon cubes, yabasị, nnu, ose, basil na ose.<ref name="NFTV">{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/01/nigerian-goat-meat-pepper-soup.html|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|author=Nky Lily Lete|work=nigerianfoodtv.com|accessdate=26 May 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNky_Lily_Lete">Nky Lily Lete. </cite></ref> Ụfọdụ nsụgharị na-ejikwa isi ewu. Nkwadebe na-agụnye ihicha na itinye anụ ahụ n'ime ya na iji yabasị a pịrị apị sie ya, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-agbakwunye mmiri ma na-esi nri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Goat Meat Pepper Soup|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/goatmeat-pepper-soup/|accessdate=2022-06-15|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> Enwere ike iji ihe na-atọ ụtọ dị ka nnu, ose na basil mechie nri ahụ.<ref name="NFTV" /> == Hụkwa ==   * Ndepụta nri ewu * Ndepụta ofe * [[Peppersoup]] == Ihe odide == {{Reflist|30em}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite web|author=Martineau|first=Chantal|title=Buka Invites You to Sweat It Out Over Nigerian Pepper Soup|work=Village Voice|date=4 June 2010|url=http://blogs.villagevoice.com/forkintheroad/2010/06/buka_early_work.php|accessdate=26 May 2015}} == Njikọ mpụga == * [http://www.allnigerianrecipes.com/soups/pepper-soup.html Otu esi esi esi nri Naịjirịa Pepper Soup]. Allnigerianrecipes.com. * [http://www.avartsycooking.com/2012/02/nigerian-pepper-soup/ Avartsycooking.com] ayp9cdgdnysxjxh9wiraum0cnmwy8l4 Fio Fio 0 18769 85349 2022-07-27T12:34:57Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095545610|Fio Fio]]" wikitext text/x-wiki Fio Fio bụ ofe Naijiria pụrụ iche na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ, a na-eme ofe guinea pea na cocoyam dị ka isi ihe.<ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-05-10|title=Fio Fio: How to prepare this spicy traditional Enugu dish|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/fio-fio-how-to-prepare-this-spicy-traditional-enugu-dish/2fl4v7v|accessdate=2022-06-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Mmalite ya == Guinea pea soup bụ nri dị ụtọ nke a ma ama na steeti Enugu nke Di na obodo Nigeria.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-08-29|title=How To Make Achicha And Fio-Fio|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/|accessdate=2022-06-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/ "How To Make Achicha And Fio-Fio"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2021-08-29<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-28</span></span>.</cite></ref> == Nchịkọta ya == Ihe ndị ọzọ a na-etinye n'ime fio fio gụnyere akwụkwọ na-esi ísì ụtọ, crayfish, mmanụ nkwụ na Ugba. A na-esi nri Guinea pea ruo mgbe ọ dị nro ma sie ya n'akụkụ achicha (coyam paste).<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-08-29|title=How To Make Achicha And Fio-Fio|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/|accessdate=2022-06-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Hụkwa nka == * [[Igbo cuisine|Nri Igbo]] * Ndepụta nri ndị Afrịka * guinea pea == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 051pz9gbvw860a6h30oyf26dszid5en 85510 85349 2022-07-27T22:27:49Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095545610|Fio Fio]]" wikitext text/x-wiki Fio Fio bụ ofe Naịjirịa pụrụ iche na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ, a na-eme ofe guinea pea na cocoyam dị ka isi ihe.<ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-05-10|title=Fio Fio: How to prepare this spicy traditional Enugu dish|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/fio-fio-how-to-prepare-this-spicy-traditional-enugu-dish/2fl4v7v|accessdate=2022-06-28|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Guinea pea soup bụ nri dị ụtọ nke a ma ama na steeti Enugu.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-08-29|title=How To Make Achicha And Fio-Fio|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/|accessdate=2022-06-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/ "How To Make Achicha And Fio-Fio"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2021-08-29<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-28</span></span>.</cite></ref> Ihe ndị ọzọ a na-etinye n'ime fio fio gụnyere akwụkwọ na-esi ísì ụtọ, crayfish, mmanụ nkwụ na Ugba. A na-esi nri Guinea pea ruo mgbe ọ dị nro ma sie ya n'akụkụ achicha (coyam paste).<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-08-29|title=How To Make Achicha And Fio-Fio|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-achicha-and-fio-fio/|accessdate=2022-06-28|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 27er1gk6wtdqa7s2iuk02850nwzy0gp Ofe Owerri 0 18770 85351 2022-07-27T12:35:52Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504892|Ofe Owerri]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Owerri''' bụ nri dị ụtọ nke [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. A na-eji snails, anụ ehi, anụ na azụ eme ofe ahụ.<ref>{{Cite journal|title=Nutrition in Ofe Owerri|url=https://www.researchgate.net/publication/340288740_Nutritional_Composition_and_Sensory_Quality_of_Packaged_Ofe-Owerri_A_Major_Traditional_Soup_in_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref><ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Mmalite == Dị ka aha ahụ na-egosi na ofe ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị bi n'isi obodo nke steeti imo, [[Òwèrè|Owerri]].<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Nchịkọta == Ofe Owerri bụ otu n'ime ofe Igbo kachasị ọnụ ma ọ bụ ya mere Ofe Owerri ji nweta aha njirimara 'Okachanma ndị Ndịda Anyanwụ'.<ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/ "How To Prepare Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2018-10-07<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Owerri|url=https://tribuneonlineng.com/ofe-owerri-jewel-of-the-south-east/|work=Tribune online}}</ref> A na-eji ụdị akwụkwọ nri dị iche iche dị ka okazi na akwụkwọ uziza eme ihe n'ịkwadebe nri Igbo. Ugu nwere ike ịbụ ihe ọzọ na uziza mgbe ọ na-adịghị mfe. Ihe ndị ọzọ gụnyere ụdị azụ na anụ dị iche iche na ayiya. A na-esi Ofe Owerri na mmanụ nkwụ ma jiri achi mee ka ofe sie ike.<ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == Enwere ike iri Ofe Owerri na semolina, fufu, jị na Eba<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFonnaedo2015">onnaedo (2015-09-15). [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte "How to make the perfect pot of ofe owerri"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/ "How To Make Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2021-06-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref> == Hụkwa == Nri Naịjirịa [[Òwèrè|Owerri]] onGACIOUS == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 4arooifbk5gi95mej9yy3bs0h7bg9il 85353 85351 2022-07-27T12:36:22Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504892|Ofe Owerri]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Owerri''' bụ nri dị ụtọ nke [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. A na-eji snails, anụ ehi, anụ na azụ eme ofe ahụ.<ref>{{Cite journal|title=Nutrition in Ofe Owerri|url=https://www.researchgate.net/publication/340288740_Nutritional_Composition_and_Sensory_Quality_of_Packaged_Ofe-Owerri_A_Major_Traditional_Soup_in_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref><ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Mmalite == Dị ka aha ahụ na-egosi na ofe ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị bi n'isi obodo nke steeti imo, [[Òwèrè|Owerri]].<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Nchịkọta == Ofe Owerri bụ otu n'ime ofe Igbo kachasị ọnụ ma ọ bụ ya mere Ofe Owerri ji nweta aha njirimara 'Okachanma ndị Ndịda Anyanwụ'.<ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/ "How To Prepare Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2018-10-07<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Owerri|url=https://tribuneonlineng.com/ofe-owerri-jewel-of-the-south-east/|work=Tribune online}}</ref> A na-eji ụdị akwụkwọ nri dị iche iche dị ka okazi na akwụkwọ uziza eme ihe n'ịkwadebe nri Igbo. Ugu nwere ike ịbụ ihe ọzọ na uziza mgbe ọ na-adịghị mfe. Ihe ndị ọzọ gụnyere ụdị azụ na anụ dị iche iche na ayiya. A na-esi Ofe Owerri na mmanụ nkwụ ma jiri achi mee ka ofe sie ike.<ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == Enwere ike iri Ofe Owerri na semolina, fufu, jị na Eba<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFonnaedo2015">onnaedo (2015-09-15). [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte "How to make the perfect pot of ofe owerri"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/ "How To Make Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2021-06-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref> == Hụkwa == Nri Naịjirịa [[Òwèrè|Owerri]] onGACIOUS == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] gdr72k48go34lqib8p1ta8v7dawbicx 85487 85353 2022-07-27T21:20:23Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504892|Ofe Owerri]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Owerri''' bụ nri dị ụtọ nke [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa. A na-eji snails, anụ ehi, anụ na azụ esi ofe ahụ.<ref>{{Cite journal|title=Nutrition in Ofe Owerri|url=https://www.researchgate.net/publication/340288740_Nutritional_Composition_and_Sensory_Quality_of_Packaged_Ofe-Owerri_A_Major_Traditional_Soup_in_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref><ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Mmalite == Dị ka aha ahụ na-egosi na ofe ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị bi n'isi obodo nke steeti imo, [[Òwèrè|Owerri]].<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Nchịkọta == Ofe Owerri bụ otu n'ime ofe Igbo kachasị ọnụ ma ọ bụ ya mere Ofe Owerri ji nweta aha njirimara 'Jewel of South East'.<ref name="How To Prepare Ofe Owerri">{{Cite web|date=2018-10-07|title=How To Prepare Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-prepare-ofe-owerri/ "How To Prepare Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2018-10-07<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Ofe Owerri|url=https://tribuneonlineng.com/ofe-owerri-jewel-of-the-south-east/|work=Tribune online}}</ref> A na-eji ụdị akwụkwọ nri dị iche iche dị ka okazi na akwụkwọ uziza eme ihe n'ịkwadebe nri Igbo. Ugu nwere ike ịbụ ihe ọzọ na uziza mgbe ọ na-adịghị mfe. Ihe ndị ọzọ gụnyere ụdị azụ na anụ dị iche iche na crayfish. A na-esi Ofe Owerri na mmanụ nkwụ ma jiri achi mee ka ofe sie ike.<ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Enwere ike iri Ofe Owerri na semolina, fufu, [[Jị Asuru Asụ|yam]] na Eba<ref name=":0">{{Cite web|author=onnaedo|date=2015-09-15|title=How to make the perfect pot of ofe owerri|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFonnaedo2015">onnaedo (2015-09-15). [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-recipes-how-to-make-the-perfect-pot-of-ofe-owerri/ckf0qte "How to make the perfect pot of ofe owerri"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref><ref name="How To Make Ofe Owerri">{{Cite web|date=2021-06-06|title=How To Make Ofe Owerri|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-make-ofe-owerri/ "How To Make Ofe Owerri"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2021-06-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-27</span></span>.</cite></ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] d4av2pi4gt4yfq2d0sn8e8o5qoa9fng Ekwang 0 18771 85352 2022-07-27T12:36:21Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096290208|Ekwang]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ekpang.png|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/75/Ekpang.png/220px-Ekpang.png|thumb|Ekwang]] Ekwang (nke a makwaara dị ka "Ekpang Nkukwo" na, "Ekpang" na "'''Ekwang''' Coco") bụ nri [[Kameroon|Cameroon]] na Naijiria nke sitere na ndị Bakweri, Bafaw Oroko, Cross River State na [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] State.<ref>{{Cite web|date=2020-11-14|title=HOW TO MAKE DELICIOUS EKWANG|url=https://www.preciouscore.com/how-to-make-delicious-ekwang/|accessdate=2021-07-18|work=Precious Core|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abella|first=Heidi|title=Cameroon Ekwang by PreciousKitchen|url=https://www.africanvibes.com/recipes/cameroon-ekwang-by-preciouskitchen/|accessdate=2021-07-18|work=African Vibes Magazine|language=en-US}}</ref> A na-eji cocoyams ọhụrụ a na-ekpuchi na akwụkwọ cocoyam eme ya.<ref name="auto">{{Cite web|title=My Local Adventures Blog: The Best Ekwang Recipe in Cameroon|url=https://mylocaladventuresblog.blogspot.com/2019/02/the-best-ekwang-recipe-in-cameroon.html|accessdate=2021-07-18|work=My Local Adventures Blog}}</ref><ref>{{Cite web|date=2013-12-27|title=Ekwang (Ekpang Nkukwo)|url=https://www.africanbites.com/ekwang-ekpang-nkukwo/|accessdate=2022-03-05|work=Immaculate Bites|language=en-US}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-etinye na azụ ọhụrụ ma ọ bụ nke a na-ese anwụrụ ọkụ, anụ, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], crayfish na ihe na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite web|title=Ekwang {{!}} Traditional Stew From Southwest Region {{!}} TasteAtlas|url=https://www.tasteatlas.com/ekwang|accessdate=2022-03-05|work=www.tasteatlas.com}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} a75f3bolptfrvek975gy47ttx6j70ip Otong soup 0 18772 85356 2022-07-27T12:37:24Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096109822|Otong soup]]" wikitext text/x-wiki Otong soup bụ ofe Naijiria nke e mere na mpaghara Ndịda Anyanwụ, ọ na-ewu ewu n'etiti agbụrụ Efik nke steeti cross River. Ụdị ofe yiri ya bụ 'Ila alasepo' nke [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na 'okwuru' nke agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]].<ref>{{Cite web|date=2021-10-24|title=How To Make Otong Soup|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-otong-soup/|accessdate=2022-06-30|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Akwụkwọ nri atọ e ji akwadebe ofe bụ ikong Ubong (Ugu), Uziza na Okra. A na-eji anụ, azụ, crayfish, osebonnet, Onion na mmanụ nkwụ dị iche iche esi nri ofe Efik.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=2019-06-29|title=Here’s finger-licking OTONG soup|url=https://tribuneonlineng.com/heres-finger-licking-otong-soup/|accessdate=2022-06-30|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-enye ofe ahụ na Ayan Ekpang, [[Ụtara|fufu]], [[Eba]] na Pounded yam.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=2021-10-30|title=Make Okra soup the Efik way|url=https://tribuneonlineng.com/make-okra-soup-the-efik-way/|accessdate=2022-06-30|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Ndị Oron * [[Efik people|Ndị Efik]] * Mmepeanya nke Balondo == Ihe odide == {{Reflist}} c4nplkbh3xxpduzemnuoo1rui5w06ms Ekuru 0 18773 85357 2022-07-27T12:37:33Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091825724|Ekuru]]" wikitext text/x-wiki '''Ekuru''' bụ nri sitere n'aka [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] na [[Naijiria|Naịjirịa]]. A na-ejikarị ahịhịa ahịhịhịa a pịrị apị akwadebe ya.<ref>{{Cite book|author=Balogh|first=Esther|chapterurl=https://books.google.com/books?id=FrWgDRkS90EC&q=Ekuru+steamed&pg=PA32|title=Oxford Symposium on Food and Cookery 1991: Public Eating : Proceedings|publisher=Oxford Symposium|year=1992|isbn=978-0-907325-47-5|editor=Walker|location=London|pages=32|language=en|chapter=Eating Out in Nigeria - From Food Vendors to the Sheriton}}</ref> Ọ dị ka moin-moin n'ihi na a na-eji peeled black-eyed peeled peeled peas ma ọ bụ, mgbe ụfọdụ, cowpeas. Otú ọ dị, n'adịghị ka moi-moi nke a na-agwakọta ya na ose na ihe ndị ọzọ tupu ọ na-esi ísì ụtọ, a na-ekpuchi Ekuru na akwụkwọ ma ọ bụ ite tin (dị ka moi- moi) ma na-esi ya na mmiri.<ref name=":1">{{Cite book|author=Ajala|first=Aderemi Suleiman|url=https://books.google.com/books?id=U6SUbBKCrqQC&q=Ekuru+Osun&pg=PA42|title=Rural Health Provisioning: Socio-cultural Factors Influencing Maternal and Child Health Care in Osun State, Nigeria|publisher=Peter Lang|year=2009|isbn=978-3-631-59023-2|location=Frankfurt am Main, Germany|pages=42|language=en}}</ref> A na-enye ya na stew ose e siri esi ma mesịa jiri stew ose gbakọta ya. Ụfọdụ ndị mmadụ na-eri nri na pudding ọka (Ogi ma ọ bụ Eko) a pụkwara inye ya na (Eba) Cassava Pudding ma ọ bụ Okro Soup. Nri a sitere n'aka ndị si South-Western Nigeria, ọkachasị ndị si Osun State.<ref name=":1">{{Cite book|author=Ajala|first=Aderemi Suleiman|url=https://books.google.com/books?id=U6SUbBKCrqQC&q=Ekuru+Osun&pg=PA42|title=Rural Health Provisioning: Socio-cultural Factors Influencing Maternal and Child Health Care in Osun State, Nigeria|publisher=Peter Lang|year=2009|isbn=978-3-631-59023-2|location=Frankfurt am Main, Germany|pages=42|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAjala2009">Ajala, Aderemi Suleiman (2009). [https://books.google.com/books?id=U6SUbBKCrqQC&q=Ekuru+Osun&pg=PA42 ''Rural Health Provisioning: Socio-cultural Factors Influencing Maternal and Child Health Care in Osun State, Nigeria'']. Frankfurt am Main, Germany: Peter Lang. p.&nbsp;42. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-3-631-59023-2|<bdi>978-3-631-59023-2</bdi>]].</cite></ref> == Na omenala ya == Ekuru pụtara n'ọtụtụ akụkọ ifo Yoruba, ebe a na-esi ya na mgbaaka na mgbalị iji gbochie ndị amoosu ọjọọ ịkwaga.<ref>{{Cite book|author=Beier|first=Ulli|chapterurl=https://books.google.com/books?id=SkM5AAAAIAAJ&q=Ekuru&pg=PA17|title=Yoruba Myths|publisher=Cambridge University Press|year=1980|isbn=978-0-521-22995-1|location=Cambridge, England|pages=15–17|language=en|chapter=Obatala and the Witches}}</ref> N'ihi ọdịdị nri kpọrọ nkụ, enwere ike iji okwu ahụ bụ "Ọ na-egbu m dị ka ekuru" kọwaa onye nleta na-agwụ ike.<ref>{{Cite book|author=Crowther|first=Samuel|url=https://books.google.com/books?id=KiFKAAAAcAAJ&q=Ekuru&pg=PA83|title=A Vocabulary of the Yoruba Language, Together with Introd. Remarks by O. E. Vidal|publisher=Seeleys|year=1852|isbn=|location=London|pages=83|language=en}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.nigerianfoodtv.com/2014/07/ekuru-how-to-make-ekuru-plain-steamed.html?m=1 Yuntunmian] Nigerianfoodtv.com. 4rgwutlwkfevpfa5s43ctyinqttsgvo Editan (soup) 0 18774 85358 2022-07-27T12:39:58Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1035637617|Editan (soup)]]" wikitext text/x-wiki   Editan '''soup''' bụ ofe akwụkwọ nri nke sitere na [[Efik people|ndị Efik]] nke Cross River State na South South South no na obodo Nigeria. A maara ya nke ọma n'etiti ndị Cross River State. A na-eji akwụkwọ Editan, akwụkwọ na-elu ilu eme ofe ahụ. Tupu esi ya esi nri, a ga-ewepụ obi ilu ahụ.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=nZIuAQAAIAAJ&q=Editan+soup|title=Culture, customs, and traditions of Cross River State people of Nigeria|author=Esema|first=Joseph D.|date=2002-01-01|publisher=MOCOMP|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=YF1YCg5Ig-EC&q=Editan+soup&pg=PA256|title=Multicultural Handbook of Food, Nutrition and Dietetics|author=Thaker|first=Aruna|date=2012-04-23|publisher=John Wiley & Sons|isbn=9781405173582|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=QbQlAQAAIAAJ&q=Editan+soup|title=Briefs on Nigeria's indigenous and Western education: an interpretative history|author=Uyanga|first=Roseline E.|date=1998-01-01|publisher=Hall of Fame Educational Publishers|isbn=9789783073227|language=en}}</ref> E kwenyere na akwụkwọ Editan nwere uru ọgwụ. == Hụkwa nka == * [[Afang soup|Afang Soup]] * [[Atama soup|Atama Soup]] * Edikan Ikong * Nri Naịjirịa * Ndepụta nke ofe * Ndepụta ofe akwụkwọ nri == Ebensidee == {{Reflist}}{{Soups}} kxj3fr2yu5jor4g1me1leqv56p32o9o Zobo 0 18775 85361 2022-07-27T12:41:54Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1039850547|Zobo]]" wikitext text/x-wiki * Stéphane Zobo (amụrụ n'afọ 2000), onye Cameroon na-agba bọọlụ * '''Zobo''' bụ okwu n'asụsụ Hausa maka osisi a na-eri eri ''Hibiscus sabdariffa'', yana ihe ọṅụṅụ e ji okooko osisi ya mee. * "Zobo" bụ aha njirimara nke Abdulkadir Mohamed Adan, onye ndú nke Somali Democratic Movement, otu akụkụ na Agha Obodo Somalia * Zobo bụ aha nzuzo nke Triumph Herald * Ngwakọta dị n'etiti zebu na yak h0q7b7qw682670f4tytmaaoozkgfkks 85570 85361 2022-07-28T04:21:23Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki * [[Usòrò:Zobo Leaves (Hibiscus Sabdariffa).jpg|thumb|added photo]]Stéphane Zobo (amụrụ n'afọ 2000), onye Cameroon na-agba bọọlụ * '''Zobo''' bụ okwu n'asụsụ Hausa maka osisi a na-eri eri ''Hibiscus sabdariffa'', yana ihe ọṅụṅụ e ji okooko osisi ya mee. * "Zobo" bụ aha njirimara nke Abdulkadir Mohamed Adan, onye ndú nke Somali Democratic Movement, otu akụkụ na Agha Obodo Somalia * Zobo bụ aha nzuzo nke Triumph Herald * Ngwakọta dị n'etiti zebu na yak alo7eq4n5mbjs00iujfkq00um2h50xy 85572 85570 2022-07-28T04:40:52Z Hesyomi 13284 #WPWPIG wikitext text/x-wiki * [[Usòrò:Zobo Leaves (Hibiscus Sabdariffa).jpg|thumb|added photo]][[Usòrò:عصير الكركديه.jpg|thumb|added photo]]Stéphane Zobo (amụrụ n'afọ 2000), onye Cameroon na-agba bọọlụ * '''Zobo''' bụ okwu n'asụsụ Hausa maka osisi a na-eri eri ''Hibiscus sabdariffa'', yana ihe ọṅụṅụ e ji okooko osisi ya mee. * "Zobo" bụ aha njirimara nke Abdulkadir Mohamed Adan, onye ndú nke Somali Democratic Movement, otu akụkụ na Agha Obodo Somalia * Zobo bụ aha nzuzo nke Triumph Herald * Ngwakọta dị n'etiti zebu na yak 40xbcinb1amivzfe6b2fie3s2v7m4k6 Amala 0 18776 85364 2022-07-27T12:44:54Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1081703128|Amala]]" wikitext text/x-wiki * Amala Akkineni, onye na-eme ihe nkiri na South India * Amala Chebolu, onye na-agụ egwu na ụlọ ọrụ ihe nkiri Telugu, nke a makwaara dị ka Tollywood * Amala Paul (amụrụ n'afọ 1991), onye na-eme ihe nkiri na South India * Amala Shankar (1919-2020), onye India na-agba egwú * Amala na Kamala, ụmụ agbọghọ abụọ a chọtara na 1920 bụ ndị e kwuru na ọ bụ anụ ọhịa wolf zụlitere na India * Amala Ratna Zandile Dlamini, onye a maara dị ka Doja Cat, onye America na-eti egwu, onye na-agụ egwu, onye edemede egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ == Ebe ndị a na-anọ == * Amala, Iran, obodo nta dị na Kermanshah Province, Iran * Amala Nagar, obodo nta dị na Kerala, India == Ndị ọzọ == * Amala (nri), nri dị n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka * Amala (akụkọ ifo), nnukwu akụkọ ifo nke ụmụ amaala America * <nowiki><i id="mwIg">Amala</i></nowiki> (usoro ihe nkiri TV), usoro ihe nkiri telivishọn India * Amala Institute of Medical Sciences na Thrissur, India * Mkpụrụ nke osisi ''Nectandra'', nke a na-eji eme ememe South America tupu oge Columbus * ''Scopula amala'', nla nke ezinụlọ Geometridae * <nowiki><i id="mwLQ">Amala</i></nowiki> (album), abọm nke 2018 nke Doja Cat l1mzppzolvboxm1xrsc2zijqvcxoa5i African Food Network 0 18777 85365 2022-07-27T12:47:34Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1075513880|African Food Network]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox website|url={{URL|www.afrifoodnetwork.com}}|language=English}} Afri Food Network nke a maara nke ọma dị ka African Food Network bụ ebe nrụọrụ weebụ a raara nye nri na ndụ ndị Africa. Kevin Eze malitere saịtị ahụ na Jenụwarị na afọ 2017 na [[Abuja]], [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|title=Eze Launches African Food Network|url=https://independent.ng/eze-launches-african-food-network/|publisher=Independent newspaper|accessdate=15 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Group Plans African Food Festival in Abuja|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/07/16/group-plans-african-food-festival-in-abuja/|publisher=Thisdaylive newspaper|accessdate=16 July 2021}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == African Food Network malitere dị ka naanị ebe nrụọrụ weebụ nwere ihe na-erughị ntụziaka 50 na 2017 ma ugbu a otu n'ime nnukwu ntụziaka nri nri Africa n'ịntanetị nwere ihe karịrị ntụziaka 500 sitere n'aka ndị edemede dị iche iche.<ref>{{Cite web|title=Largest online African food recipe database unveiled|url=https://guardian.ng/features/largest-online-african-food-recipe-database-unveiled/|publisher=Guardian newspaper|accessdate=23 December 2018}}</ref> E mepụtara African Food Network iji kọwaa echiche ụwa banyere nri Africa, nri na nri ọdịnala nke onye guzobere ya kwuru.<ref>{{Cite web|title=African Food Network to grow African cuisines and chefs globally|url=https://www.vanguardngr.com/2017/11/african-food-network-to-grow-african-cuisines-and-chefs-globally/|publisher=Vanguard newspaper|accessdate=26 November 2017}}</ref> == Ihe omume ndị e mere == * Ememme Nri na Ihe Ọṅụ nke Africa<ref>{{Cite web|title=Day African Food and Drink Festival thrilled food lovers in Abuja|url=https://editor.guardian.ng/sunday-magazine/day-african-food-and-drink-festival-thrilled-food-lovers-in-abuja/|publisher=Guardian Newspaper|accessdate=3 October 2021}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ebe nrụọrụ weebụ gbasara nri na ihe ọṅụṅụ == Ihe odide == {{Reflist}} h01660qpbwdqawikmp6n8syyfmft5a4 AfroFoodtv.com 0 18778 85366 2022-07-27T12:48:57Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/925539796|AfroFoodtv.com]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox website|url={{URL|www.afrofoodtv.com}}|language=}} AfroFoodtv.com bụ ebe nrụọrụ weebụ a raara nye nri na ndụ ndị Afrịka. Ebe nrụọrụ ahụ malitere na onwa Septemba, na afo 2006 site n'aka Yetunde ŌYetiá Ezeanii na Atlanta, [[Jorjiạ (state)|Georgia]]. Ezeanii na-eje ozi dị ka onye isi nri na onye na-elekọta ebe nrụọrụ weebụ ahụ.<ref>{{Cite web|author=Betumi.com|title=African Culinary Entrepreneurs|url=http://www.betumi.com/labels/Yeti.html|accessdate=24 September 2009}}</ref> == Ihe ndị dị n'ime == === Ụzọ e Si Si Si Si Nri === Afrịka bụ kọntinent nke ihe karịrị mba 50, na ọkwa dị iche iche nke mmepe, na-eji ụdị nri dịgasị iche iche na ihe ndị mejupụtara ya.<ref>{{Cite web|url=http://afrofoodtv.com/headline/cooking%e2%80%a6-the-african-way/|title=Afrofoodtv {{!}} African Recipes, African Culture, African food » Cooking….. The African Way|language=en-US|accessdate=2019-09-23}}</ref> Nchịkọta ndị a na-enye na AfroFoodtv.com na-anọchite anya ụfọdụ n'ime nri ndị a ma ama, nke ọdịnala sitere na mpaghara dị iche iche nke kọntinent ahụ. [citation needed] Ma ka ebe nrụọrụ weebụ ahụ gbanwere, ụfọdụ n' cikin ntụziaka ndị Afrịka ugbu a na-etinye ụtọ Africa n'ime efere ọdịnala ọdịda anyanwụ dị ka pizza na hamburger. A na-ekewa ngalaba ntụziaka ahụ n'ime mpaghara ndị a: staples, soups, stews, ọkụkọ, azụ, anụ, snacks na akụkụ. === Vidio === AfroFoodtv.com nwere ọbá akwụkwọ vidiyo nwere ihe karịrị ngosipụta 40 nke usoro nri. Ezeanii na-akwado vidiyo ndị a. [citation needed] == Onye Okike == Ezeanii edeela ma gosipụta ya n'ọtụtụ isiokwu gbasara nri ndị Afrịka n'akwụkwọ ndị dị ka Nigeria World (akwụkwọ akụkọ dị n'ịntanetị), Munaluchi (akwụkwọ akụkọ agbamakwụkwọ Afrịka), na The Sunday Paper Ezeanii bụkwa onye na-elekọta "Taste of Africa" site na Afrofoodtv nri ihe ngosi ugboro abụọ n'izu na Afrotainment Television nke dị na netwọk 751.<ref>{{Cite web|author=Nigeria World|title=Afrofoodtv Online Resource of African Cuisine with Yeti|url=http://nigeriaworld.com/columnist/ajayi/040108.html|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nigeria World|title=African Food Recipes from Afrofoodtv.com and Host Yeti Ezeanii: My Interest in Culinary Arts.|url=http://nigeriaworld.com/columnist/ajayi/040108.html|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=The Sunday Paper|title=Out of Africa|url=http://www.sundaypaper.com/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=98&tabmoduleid=940&articleId=1837&moduleId=922&PortalID=0|archiveurl=https://archive.today/20120220030027/http://www.sundaypaper.com/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=98&tabmoduleid=940&articleId=1837&moduleId=922&PortalID=0|archivedate=20 February 2012|accessdate=28 September 2009}}</ref><ref>{{Cite web|author=The Sunday Paper|title=Letters to the Editor: Damouda for the Soul|url=http://www.sundaypaper.com/More/Archives/tabid/98/articleType/ArticleView/articleId/1946/Letters-to-the-Editor.aspx|accessdate=28 September 2009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081203151705/http://www.sundaypaper.com/More/Archives/tabid/98/articleType/ArticleView/articleId/1946/Letters-to-the-Editor.aspx|archivedate=3 December 2008}}</ref> Nke a na-eme ka "Taste of Africa" nke Afrofoodtv bụrụ naanị ihe ngosi telivishọn na-agba ọsọ ugbu a nke a raara nye nri Africa. == Hụkwa == * Ndepụta ebe nrụọrụ weebụ gbasara nri na ihe ọṅụṅụ == Ihe odide == {{Reflist|2}} == Njikọ mpụga == * [http://afrofoodtv.com/ AfroFoodtv.com] 086jeqhmz7yqj9w3rxkvd9bxu2z6zn2 Osikapa Akugburu Akugbu 0 18779 85367 2022-07-27T12:51:11Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100668036|Concoction rice]]" wikitext text/x-wiki '''Osikapa a''' na-eme n'ụlọ bụ nri a na-akwadebe n'ụlọ kama osikapa jollof ma ọ bụ osikapa ọcha. Ihe ndị bụ isi eji eme nri gụnyere osikapa, mmanụ nkwụ na nnu. A na-akpọ ya osikapa n'ihi na a na-eji mmanụ nkwụ dochie mmanụ akwụkwọ nri.<ref>{{Cite web|date=2018-08-16|title=Traditional Way To Prepare Rice|url=https://guardian.ng/life/traditional-way-to-prepare-rice/|accessdate=2022-07-01|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-12-09|title=Everybody should know how to make this concoction rice|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/everybody-should-know-how-to-make-this-concoction-rice/5xygq6e|accessdate=2022-07-01|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Nchịkọta == Ihe ndị ọzọ a na-eji eme osikapa na-agụnye akwụkwọ osisi na-esi ísì ụtọ, akwụkwọ curry, ụgbụgbọ, ose, magi na yabasị. A na-eme osikapa mgbe mmiri dị na ngwakọta ahụ kpọrọ nkụ.<ref>{{Cite web|date=2020-06-28|title=How To Make Native Jollof Rice|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-native-jollof-rice/|accessdate=2022-07-01|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Concoction rice|url=https://www.researchgate.net/publication/322301602_Preliminary_Survey_of_Local_Herbs_Used_in_Concoction_for_Herbal_Rice_Preparation|journal=ResearchGate}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} mcozlxu8cwfzvv53yzpt9q960swwrqn Adalu (food) 0 18780 85368 2022-07-27T12:52:53Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095122521|Adalu (food)]]" wikitext text/x-wiki '''Adalu''' bụ nri a na-eri na Naijiria nke a ma ama n'etiti agbụrụ ndị Yoruba. Ndị Igbo na-ejikwa ya dị ka nri ma ọ bụ nri. Ihe oriri bụ ọka na agwa.Ngwakọta nke carbohydrate na nri protein na-eme ka ọ bụrụ ihe ụtọ pụrụ iche.<ref>{{Cite web|date=2020-07-17|title=ADALU (beans and corn pottage)|url=https://punchng.com/adalu-beans-and-corn-pottage/|accessdate=2022-06-25|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == A na-esi ọka 'Soft' maka nkeji ole na ole ka a na-ewepụta ọka. Ozugbo e siri ya nke ọma, a na-esi ya n'ime ite maka nkeji ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2020-02-09|title=How To Make Adalu (Beans And Corn)|url=https://m.guardian.ng/life/how-to-make-adalu-beans-and-corn/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye ihe ndị ọzọ dị ka mmanụ nkwụ, yabasị, ose na [[Ńnú|nnu]] iji mee ka nri ahụ nwee ụtọ pụrụ iche.<ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2020-07-01|title=How to prepare beans and corn porridge|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/adalu-how-to-prepare-beans-and-corn-porridge/q5qe0vw|accessdate=2022-06-25|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Nri ndị dị n'akụkụ == Enwere ike itinye Ojoko ma ọ bụ azụ a na-ese anwụrụ dị ka nri dị n'akụkụ.<ref>{{Cite web|date=2018-07-07|title=Adalu: Beans and corn porridge|url=https://tribuneonlineng.com/adalu-beans-and-corn-porridge/|accessdate=2022-06-25|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == Nri Naịjirịa Mkpụrụ ọka na-atọ ụtọ Ewa agoyin == Ihe odide == {{Reflist}} 8xfdc6e4t2k85g0dck649jbw1y1vtox Iru 0 18781 85369 2022-07-27T12:53:29Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1049550224|Iru]]" wikitext text/x-wiki * Ngalaba Nzaghachi Ihe Omume - otu na-azaghachi (dịka ọmụmaatụ) nnukwu ọkụ na-emetụta akụrụngwa gbara ya gburugburu (okporo ụzọ, ụgbọ okporo ígwè, ụlọ) * International Road Transport Union (IRU) * International Romani Union, nzukọ nke ndị Romani * Inertial Reference Unit, ihe mmetụta maka ụgbọelu na ụgbọ mbara igwe * Ikike a na-apụghị ịgbagha agbagha nke iji ya eme ihe, nkwekọrịta ogologo oge nke bandwidth * Mahadum nyocha ọhụrụ, netwọk nke mahadum asaa nke Australia * Irish Rugby Union dị mkpirikpi maka Irish Rugby Football Union == Iru == * Iru (nri), ụdị agwa igurube a na-eme ka ọ dị mma na nri. * Iru (brachiopod), ụdị nke brachiopod * Iru, ọzọ rominziation nke Il, onye sitere na usoro manga ''Shugo Chara''! nke Peach-Pit * Obodo Iru, obodo dị na Jõelähtme Parish, Harju County, Estonia * Iru, Tallinn, mpaghara Tallinn, Estonia 5gl6modhocjjz739gujj5wlabnsyraj Koose 0 18782 85370 2022-07-27T12:55:15Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099939607|Koose]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Koko_and_koose_joint.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Koko_and_koose_joint.jpg/220px-Koko_and_koose_joint.jpg|thumb|Koose]] '''Koose''' (nke a makwaara dị ka '''Bean Cake''') bụ ihe na-esi ísì ụtọ nke anya ojii nke a na-eri na Ndida Anyanwụ Afrịka dị ka ihe oriri.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Boy Sent To Deliver 'Koose' Feared Drowned At Madina|url=https://www.peacefmonline.com/pages/local/social/202005/408053.php|accessdate=2020-06-07|work=Peacefmonline.com - Ghana news}}</ref> Ọ bụ [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] nke Northern Nigeria na akụkụ ndị ọzọ nke West Africa dị ka mpaghara ugwu [[Ghana]], [[Sierra Leone]] na [[Kameroon|Cameroon]] webatara ya na West Africa.<ref>{{Cite web|first=|date=|title=Ghana, Food & Drinks|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/food/index.html|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=Ghana Web}}</ref> A pụkwara ịchọta Koose na mba Caribbean dị ka obodo Cuba na mba South America dị ka [[Brazil]]. A mara ya na obodo Ghana dị ka "koose" ma ọ bụ "koosay", na Naijiria dị ka "akara", na Brazil dị ka "acaraje" na mba Cuba dị ka "bollitos de carita". Nye Dagbamba nke Ghana a maara ya dị ka "Kooshe", ndị Ewe na-akpọ ya "agawu" na ụfọdụ ndị obodo Zongo dị ka "koose tankuwa".<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title='Koose' makes it to the international scene|url=https://www.graphic.com.gh/business/business-news/koose-makes-it-to-the-international-scene.html|accessdate=2020-06-07|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> == Nri == Koose nwere eriri, antioxidants, na protein sitere na peas anya ojii.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/91 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-07</span></span>.</cite></ref> == Ihe odide == {{Reflist}} ijqwy053z4zdugddk1ef843u22ye9s9 Kokonte 0 18783 85371 2022-07-27T12:57:46Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099939923|Kokonte]]" wikitext text/x-wiki    '''Kokonte''', nke a makwaara dị ka '''abeti3''', '''lapiiwa''', '''lapelawa<ref name="Spring2000">{{Cite book|author=Spring|first=Anita|title=Women Farmers and Commercial Ventures: Increasing Food Security in Developing Countries (Directions in Applied Anthropology : Adaptations and Innovations)|publisher=Lynne Rienner|year=2000|isbn=978-1555878696|pages=264–265}}</ref>''' ma ọ bụ nke a na-eri n'akụkụ ụfọdụ nke Africa gụnyere [[Togo]], [[Ghana]] na ndị ọzọ. Na Ghana, ọtụtụ agbụrụ dị ka Ga, Akan, Hausa na-eri kokonte, ma jikọta ya na ezinụlọ ndị dara ogbenye n'ihi ọnụ ala ya kwa calorie.<ref>{{Cite journal|date=1961|title=Urban Food Expenditure Patterns in Tropical Africa|url=https://ageconsearch.umn.edu/record/136604|journal=Food Research Institute Studies|doi=10.22004/ag.econ.136604}}</ref> Kokonte na-adịkarị nchara nchara, ntụ ntụ na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ dabere na ụdị agbụrụ na-akwadebe nri ahụ. A na-ejikarị cassava ma ọ bụ [[Jí|yam]] kpọrọ nkụ emepụta Kokonte.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/proudly-ghanaian-how-to-prepare-kokonte-and-palm-nut-soup/17ssjt6|title=How to prepare 'Kokonte' and palm nut soup|date=2016-03-02|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-08-11}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://africanchow.com/blogs/recipes/kokonte-and-peanut-butter-soup|title=Kokonte and Peanut Butter Soup (Ghana)}}</ref> '''Konkonte''' bụ nri Ghana nke e ji ntụ ọka cassava mee nke a na-ejikarị ofe e ji nkwụ ma ọ bụ mkpụrụ osisi mee. Ọ na-ewu ewu na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka dịka [[Naijiria|Naịjirịa]] ma na-eri ya na Caribbean. Aha Bekee maka nri dị ụtọ bụ "fufu na-acha nchara nchara". Ọ dị nso na tapioca, nri Brazil a ma ama nke na-ewu ewu na mpaghara Volta nke [[Ghana]]. Ọ bụ nri dị mfe nke e ji Cassava, ma ọ bụ manioc, gbanyụọ ma nwee ọdịdị na-acha nchara nchara mgbe emechara ya. Na [[Ghana]], ndị Akan na-akwadebe nri ahụ n'ógbè ebe aha obodo ya sitere na asụsụ Kwa. == Ọdịdị == [[Usòrò:Konkonte.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Konkonte.jpg/220px-Konkonte.jpg|áká_èkpè|thumb|Konkonte na-acha nchara nchara]] [[Usòrò:Kokonte_12.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/Kokonte_12.jpg/220px-Kokonte_12.jpg|thumb|Konkonte, chocolate brown.]] Ọdịdị nke konkonte a kwadebere nke ọma dabere na ụdị cassava eji mee ihe na ókè a kpọrọ nkụ. Ọ na-adịkarị ka ọ na-acha nchara nchara ma ọ pụkwara ịbụ chocolate-brown. Agba ya yiri nke uwe ụlọ akwụkwọ kachasị elu nke ụmụ akwụkwọ na-eyi n'ọtụtụ akụkụ nke [[Ghana]]. == Ihe ndị e ji mee ya == * Cassava ma ọ bụ Yam a mịrị amị * Mmiri == Nkwadebe == * Mee ka mmiri ọkụ gị gbaa ọkụ ka ọ na-ekpo ọkụ * Tinye cassava ma ọ bụ yam gị kpọrọ nkụ * Gbanye ya n'ime mmiri iji gbochie ihe ahụ ịghọ ihe na-esi ísì ụtọ * Na-aga n'ihu na-agbanye n'ike ruo mgbe ọ na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, na-acha nchara nchara ma ọ bụ na-acha ntụ ntụ * Mgbe agba ahụ pụtara ị nwere ike ịpụta nri iji jiri ofe dị ka (nchịcha nkwụ, [[Palm nut soup|ofe mkpụrụ osisi]] na-egbuke egbuke wdg).)<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/104326-how-kokonte-groundnut-soup.html|title=How to make kokonte and groundnut soup|date=19 January 2018}}</ref> Ihe ndị bụ isi nke isi nri konkonte na-amalite site n'inweta cassava site n'ugbo ma ọ bụ site n'ahịa kacha nso. Cassava bụ otu n'ime nri a na-eri n'ọtụtụ ebe na [[Ghana]] n'ihi na ọ dị ọnụ ala. Mmadụ nwere ike ịzụta obere ntụ ọka ma nwee nke zuru ezu maka ezinụlọ dum. Ọ bụ otu cassava a na-ejikọta ya na plantain iji kwadebe nri Ghana nke a maara dị ka fufu (nke ụfọdụ na-akpọ [[Ụtara|Fufuo]]). === Tupu esi nri === Iji nweta cassava a na-eri eri, a ga-ebu ụzọ wepụ osisi ahụ. Enwere ike iji akpụkpọ ahụ nye anụ ụlọ nri ma ọ bụ jiri ya mee ihe dị ka nsị iji mee ka ubi ahụ (ma ọ bụrụ na onye ọrụ ugbo). A na-asazi cassava a na-eri eri. A na-ebipụ ya na chips. A na-emekarị ka mkpụrụ osisi cassava ndị a kpọọ nkụ n'anwụ, wee gwọọ ya n'ihe igwe ihe ka ọ bụrụ ntụ. E nwere ụzọ ole na ole iji kpọọ chips cassava. Na [[Ghana]], ụfọdụ ndị ọrụ ugbo nwere ihe a na-akpọ na Twi dị ka ''apa'', nke na-ezo aka n'ụdị ụlọ e ji osisi nkwụ mee ebe ndị ọrụ ugbe na-etinye ọka ha. A na-akpachara anya mee ụlọ a n'elu ụdị kichin a na-akpọ ''muka''. A na-eme nke a ka anwụrụ ọkụ na-esi na nkụ ahụ na-eme ka ọka kpọọ nkụ, n'ọnọdụ a, mkpụrụ osisi cassava. Usoro a nke ịcha na-enye mkpụrụ osisi cassava ọdịdị na-acha oji nke na-emetụta &#x1ECD;&#x64;&#x1ECB;&#x64;&#x1ECB; zuru oke nke ngwaahịa ikpeazụ na konkonte a kwadebere ma sie. Otú ọ dị, usoro kachasị mma bụ ụzọ okike - ịcha chips cassava n'ìhè anyanwụ kpọmkwem site na ịgbasa ha n'elu trayị na-akpọnwụ nke a na-ejikarị osisi ma ọ bụ aluminum buru ibu iji gbasaa chips. Otu eziokwu dị ịrịba ama bụ na, mgbe a hapụrụ chips cassava a na-akụghị akọrọ n'enweghị onye na-elekọta ya ruo oge zuru ezu, ha ga-amalite ịmepụta ụdị algae na-acha nchara nchara n'elu. Mgbe emechara nje a, ọdịdị nke nri ikpeazụ ga-emetụta. N'ihi ya, a na-atụ aro ka a kpọọ chips ahụ mgbe ha dị ọhụrụ iji nọgide na-acha ọcha nke nri ikpeazụ. Otú ọ dị, ọtụtụ ndị kwenyere na nchara nke chips na-agbakwunye na uto konkonte n'ozuzu ya. Iji gbanwee chips ndị a kpọrọ nkụ ka ha bụrụ ntụ, a na-akụ ya na ụrọ na pestle, ma ọ bụ kpọga ya n'ihe igwe ihe ka a gwọọ ya. Nke a na-enye ngwaahịa ikpeazụ a ga-esi site na itinye mmiri, na-egbu ya n'ọkụ ruo mgbe esichara ya, mgbe ahụ ị nwere nri konkonte gị. === Isi nri na inye nri === Enwere ike ịgwakọta ntụ ntụ Konkonte na mmiri okpomọkụ ma ọ bụ mmiri ọkụ. Ụfọdụ ndị mmadụ na-ahọrọ ịgbanye mmiri ọkụ na ntụ ntụ tupu ha esi nri. A na-ekunye ya n'ọkụ ruo mgbe ọ ga-akpụ akpụ wee ghee ya ma sie ya ọzọ. Ọ bụrụ na ọ dị oke oke, a na-agbakwunye ya ntakịrị mmiri ọkụ wee kpuchie ya na mkpuchi maka nkeji ole na ole wee ghee ya na ite ahụ ruo mgbe mmiri ahụ gwakọtara ya nke ọma, (ị nwere ike ịmegharị ya na mmiri ọkụ na-agbakwụnye ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa ruo mgbe ị ga-eme ya. nweta nguzo ziri ezi) ruo mgbe esichara ya. Na-eje ozi 1: Ozugbo esichara, weta nnukwu efere miri emi gburugburu na obere mmiri, scoop òkè kwesịrị ekwesị maka nri gị na ebe n'etiti nnukwu efere, dọpụta akụkụ niile nke konkonte n'etiti akụkụ, ọ ga-emepụta ezigbo ntọala nke konkonte n'okpuru. Tụgharịa ma ị ga-enwe bọọlụ dị nro iji tinye ofe gị. Ijere 2 : Ụfọdụ ndị mmadụ na-atụtụkọta otu akụkụ n'efere ma wụsa ofe ha n'elu ya. == Hụkwa ==   * Nri ndị Ghana * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta nke porridges == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 6kkxd9jcudtdnalvbwf7tcgjktivnbw Kilishi 0 18784 85372 2022-07-27T13:00:24Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100404908|Kilishi]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:"Kilishi".JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/91/%22Kilishi%22.JPG/220px-%22Kilishi%22.JPG|thumb|Kilishi]] [[Usòrò:Kilishi_heaven.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Kilishi_heaven.jpg/220px-Kilishi_heaven.jpg|thumb|Kilishi na-akpọnwụ n'anyanwụ (Nigeria).]] '''Kilishi''' bụ ụdị jerky nke malitere na [[Ndi Haụsa|Ala Hausa]] kpọmkwem na Bauchi State nke Nigeria. Ọ bụ ụdị suya kpọrọ nkụ, [[Suya|nke]] e ji anụ ehi, atụrụ ma ọ bụ ewu mee. == Anụ == Nke mbụ, wepụ ọkpụkpụ site na anụ ehi, atụrụ ma ọ bụ ewu, nke ọ bụla n'ime uru ahụ ahọpụtara na-ebibi n'ime mpempe akwụkwọ nke otu mita ma ọ bụ obere maka ịcha ngwa. A na-anakọta anụ ndị a kpọrọ nkụ ma debe ha maka usoro ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2021-04-04|title=How To Make Kilishi (Nigerian Beef Jerky)|url=https://editor.guardian.ng/life/how-to-make-kilishi-nigerian-beef-jerky/|accessdate=2022-06-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Labu == A na-akwadebe ihe e ji ahụekere mee, nke a na-akpọ labu, site na iji mmiri mee ka ọ dị nro. A na-agbakwunye ihe na-esi ísì ụtọ, nnu, alibasa a eburu ebi ma agwakọta, na mgbe ụfọdụ ihe na-atọ ụtọ dị ka mmanụ aṅụ maka ụtọ. Ụzọ e si agbakwunye ụtọ bụ site na nkwụ date. A na-etinyezi "akpa" anụ ndị a kpọrọ nkụ otu otu n'ime ihe a na-etinye na labu iji kpuchie ha, tupu a hapụ ha ka ha kpọọ ruo ọtụtụ awa. == Ịkpọ esi == Mgbe ọ gwụsịrị, a na-esi anụ ahụ n'elu eriri waya.<ref>{{Cite web|author=Kitchen-Butterfly/197573113935|date=2015-05-15|title=The Art, Science & Beauty of Kilishi|url=https://www.kitchenbutterfly.com/2015/the-art-science-beauty-of-kilishi/|accessdate=2022-06-15|work=Kitchen Butterfly|language=en-GB}}</ref> Kilishi sitere n'akụkụ ugwu nke Naịjirịa na akụkụ ugwu nke Cameroon.<ref>{{Cite journal|title=Production of killishi|url=https://www.researchgate.net/figure/Quality-characteristics-of-traditional-Kilishi-after-production_tbl1_236621182|journal=ResearchGate}}</ref><ref>{{Cite web|author=Shama|first=Binta|date=2020-06-15|title=Kilishi technology, a positive impact on Nigeria's GDP?|url=https://www.blueprint.ng/kilishi-technology-a-positive-impact-on-nigerias-gdp/|accessdate=2022-06-15|work=Blueprint Newspapers Limited|language=en-US}}</ref> A mụrụ Kilishi n'ihi mkpa, iji chekwa anụ ruo ogologo oge ka anụ ahụ na-adịghị mma na-enye protein zuru ezu maka ndị ahịa na-agafe Sahara maka azụmahịa.<ref>{{Cite web|author=Kitchen-Butterfly/197573113935|date=2017-03-04|title=On Kilishi: With Tigernuts & With Peanuts|url=https://www.kitchenbutterfly.com/2017/on-kilishi-with-tigernuts-with-peanuts/|accessdate=2022-06-15|work=Kitchen Butterfly|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-08|title=Kilishi|url=https://www.localguidesconnect.com/t5/General-Discussion/Kilishi/td-p/2958846|accessdate=2022-06-15|work=www.localguidesconnect.com|language=en}}</ref> Enwere ike idebe Kilishi ruo ọtụtụ ọnwa n'enweghị mgbanwe dị ukwuu na ụtọ ya.<ref>{{Cite news|title=Special report: Kilishi, Nigeria's meat of possibilities (video documentary) - Nigeria Today|url=http://www.nigeriatoday.ng/2016/04/special-report-kilishi-nigerias-meat-of-possibilities-video-documentary/|date=30 April 2016|accessdate=7 July 2016}}</ref><ref>{{Cite news|title=Nigeria: Kano - Kilishi is Everything to the People|url=http://allafrica.com/stories/201510280627.html|accessdate=7 July 2016}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} == Hụkwa ==   * Ndepụta nri a mịrị amị 6evwb5nuvpc1osxvrljjqz0t1ff00fp Echicha 0 18785 85373 2022-07-27T13:00:27Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073386982|Echicha]]" wikitext text/x-wiki   Ẹchịcha (nakwa, '''Achịcha''') nka bụ nri a mụrụ n'akụkụ Igbo nke [[Naijiria]] nke nwere Cocoyam, mgbụmgbụ (Pigeon pea), na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] . A na-eri ya eri n'oge ọkọchị mgbe akwụkwọ nri ọhụrụ siri ike inweta. A na-eme Ẹchịcha site na ịfụ cocoyam na mgbụmgbụ kpọrọ nkụ ruo mgbe ha dị nro, wee gwakọta ha abụọ nke ọma na ofe e ji [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mee, ụgba (mkpụrụ nke osisi mkpụrụ mmanụ), yabasị, ose ọhụrụ, na nnu.<ref>{{Cite web|title=Ugba: The African Salad|url=http://www.imdiversity.com/villages/global/Global_Kitchen/UgbaSalad.asp|publisher=IMDiversity.com|accessdate=11 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120421160013/http://www.imdiversity.com/villages/global/Global_Kitchen/UgbaSalad.asp|archivedate=21 April 2012}}</ref><ref>{{Cite web|title=Achicha|url=http://www.nigeriagalleria.com/Health_Lifestyle/Recipe/Soups/Achicha.html|publisher=NigeriaGalleria.Com|accessdate=11 July 2012}}</ref> == Hụkwa nka == * [[Igbo cuisine|Nri Igbo]] * Ndepụta nri ndị Afrịka == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> {{African cuisine}} [[Òtù:Igbo cuisine]] ju8mo2vsf7ypfqpaeoazrbo65oik6hr 85491 85373 2022-07-27T21:32:32Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073386982|Echicha]]" wikitext text/x-wiki Ẹchịcha (nakwa, '''Achịcha''') bụ nri a mụrụ n'akụkụ Igbo nke [[Naijiria|Naịjịrịa]] nke nwere Cocoyam, mgbụmgbụ (Pigeon pea), na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]]. A na-eri ya n'oge ọkọchị mgbe akwụkwọ nri ọhụrụ siri ike inweta. A na-eme Ẹchịcha site na ịfụ cocoyam na mgbụmgbụ kpọrọ nkụ ruo mgbe ha dị nro, wee gwakọta ha abụọ nke ọma na ofe e ji [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] mee, ụgba (mkpụrụ nke osisi mkpụrụ mmanụ), yabasị, ose ọhụrụ, na nnu.<ref>{{Cite web|title=Ugba: The African Salad|url=http://www.imdiversity.com/villages/global/Global_Kitchen/UgbaSalad.asp|publisher=IMDiversity.com|accessdate=11 July 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120421160013/http://www.imdiversity.com/villages/global/Global_Kitchen/UgbaSalad.asp|archivedate=21 April 2012}}</ref><ref>{{Cite web|title=Achicha|url=http://www.nigeriagalleria.com/Health_Lifestyle/Recipe/Soups/Achicha.html|publisher=NigeriaGalleria.Com|accessdate=11 July 2012}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] jl9datd5u57wx389wdba63wjcof4lvo Ebiripo 0 18786 85374 2022-07-27T13:01:59Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504777|Ebiripo]]" wikitext text/x-wiki   '''Ebiripo''' bụ cocoyam a na-aṅụ mmiri nke a na-ahụkarị n'etiti ndị Remo na steeti Ogun, ọkachasị ndị na-abụghị ndị Yoruba.<ref>{{Cite web|date=2018-08-29|title=Ogbomoso Ajilete group celebrates Amala, Gbegiri Day|url=https://tribuneonlineng.com/ogbomoso-ajilete-group-celebrates-amala-gbegiri-day/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=for #OunjeAladun|first=Omolabake|date=2017-02-24|title=Ebiripo|url=https://ounjealadun.com/2017/02/24/ebiripo/|accessdate=2022-06-29|work=Ounje Aladun|language=en-GB}}</ref> == Nchịkọta == A na-agwakọta cocoyam, na-ekpuchi ya na akwụkwọ moin-moin ma sie ya ruo mgbe emechara ya. Ebiripo kacha mma na ofe egusi ma ọ bụ ofe ose.<ref>{{Cite journal|title=Ebiripo|url=https://www.researchgate.net/publication/27794540_Quality_Evaluation_of_Ebiripo_using_CocoyamSoybeanSoyresidue_Blends|journal=ResearchGate}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Scinapse {{!}} Academic search engine for paper|url=https://www.scinapse.io/}}</ref> == Hụkwa nka == Nri Naịjirịa Iperu, steeti Ogun == Ebensidee == {{Reflist}} t2m2h3hylurcae1fly41xicot58zeuz Miyar zogale 0 18787 85375 2022-07-27T13:02:14Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094191827|Miyar zogale]]" wikitext text/x-wiki '''Miyar zogale''' bụ nri [[Ndi Haụsa|ndi hausa]] nke a makwara dị ka ofe morninga. A na-eji akwụkwọ moringa eme ya dị ka isi ihe mejupụtara ya, ndị ọzọ gụnyere groundnut paste, tomato, anụ ehi, cubes, daddawa na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]].<ref>{{Cite web|date=2017-06-06|title=Miyan Zogale (Moringa soup)|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/miyan-zogale-moringa-soup/|accessdate=2022-06-20|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Hausa Foods {{!}} How To Make Nigerian Foods|url=https://allnigerianfoods.com/hausa-foods|accessdate=2022-06-20|work=All Nigerian Foods|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye nri nri na-atọ ụtọ na ofe na ddadawa (ahịhịa ahịhịa) maka uto.<ref>{{Cite web|date=2019-04-07|title=NIGERIAN LOCAL DISH: MIYAN ZOGALE (MORINGA SOUP)|url=https://everyevery.ng/nigerian-local-dish-miyan-zogale-moringa-soup/|accessdate=2022-06-20|work=EveryEvery|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == A na-esi anụ ehi na akwụkwọ moringa n'ime ite dị iche. A na-awụnye nkwụ n'ime ite na tomato, daddawa, cubes na [[Ńnú|nnu]] a kpaliri maka nkeji ole na ole, a na-agbakwunye nri n'ụzọ na-aga n'ihu iji mee ka ofe ahụ sie ike. Mgbe mmanụ ahụ na-ese n'elu ofe ahụ, a na-agbakwunye akwụkwọ moringa a na-esi esi.<ref>{{Cite web|date=2022-02-21|title=Miyar Zogale (Moringa Soup)|url=https://editor.guardian.ng/life/miyar-zogale-moringa-soup/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == Miyar zogale na-aga nke ọma na biskin masara, ọka wit, semovita, yam a kụrụ akụ na buo shinkafa.<ref>{{Cite web|date=2021-02-07|title=How to prepare Moringa Soup (Miyan zogale)|url=https://dailytrust.com/how-to-prepare-moringa-soup-miyan-zogale|accessdate=2022-06-20|work=Daily Trust|language=en}}</ref> == Hụkwa == onGACIOUS Nri ndị Hausa == Ihe odide == {{Reflist}} ikudma3pltexjp14me8lg5x1ccx6ytv Kuli-kuli 0 18788 85376 2022-07-27T13:02:17Z Chimezieezechukwu 13819 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099937705|Kuli-kuli]]" wikitext text/x-wiki   '''Kuli-kuli''' na-ezo aka na nri dị nro nke West Africa nke e ji ahụekere mee. Nke mbụ nke ndị Nupe nke NDI West Africa mere. ọ bụ nri na-ewu ewu na obodo Nijiria, [[Benin]], n'ebe ugwu Cameroon na [[Ghana]]. A na-erikarị ya naanị ya ma ọ bụ na ngwakọta nke garri nke a makwaara dị ka ntujiakpu, ihe otobiribir na mmiri a na-akpọkarị "[[Gari|garri]] ogbugbo". A na ejika ihe okoko ndi Swiss eri ya na , fura, kamu; mgbe ụfọdụ, a na-agbanye ya na ihe ngwakota. A na-agbakarị [[Suya|ya]] dị ka ihe eji eme ihe oriranu nama na Kilishi.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.ie/search?rlz=1C1ASUT_en-GBIE463IE463&sourceid=chrome&ie=UTF-8&q=kilishi|title=kilishi - Google Search|work=www.google.ie|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://onlinenigeria.com/|title=Home|author=Nigeria|first=Online|work=OnlineNigeria.com|language=en-US|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://betumi.com/|title=BETUMI|work=BETUMI|language=en-US|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://buzznigeria.com/recipes/|title=Foods and Recipes From Our Motherland Nigeria|date=2017-05-24|work=BuzzNigeria - Famous People, Celebrity Bios, Updates and Trendy News|language=en-US|accessdate=2020-03-24}}</ref> Kuli-kuli bụ ihe a na-emepụta site na nhazi ahụekere na mmanụ ahụekere.<ref>{{Cite web|url=https://buzznigeria.com/recipes/|title=Foods and Recipes From Our Motherland Nigeria|date=2017-05-24|work=BuzzNigeria - Famous People, Celebrity Bios, Updates and Trendy News|language=en-US|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/104|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}</ref> == Kuli-Kuli nke Ghana == Kuli kuli (nri mkpụrụ osisi / ahụekere) na [[Ghana]] dịka ọ dị n'ọtụtụ akụkụ nke West Africa bụ nri na-atọ ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.196flavors.com/ghana-kuli-kuli/|title=Ghana: Kuli-Kuli|date=2019-06-26|work=196 flavors|language=en-US|accessdate=2019-11-23}}</ref> Ihe ndị e ji mee ihe na ọdịdị ndị a na-eji eme ihe abụghị ihe zuru ụwa ọnụ na mba ahụ dum. N'akụkụ ugwu nke mba ahụ karịsịa n'etiti ndị Mole-Dagomba, a na-eme Kuli kuli site na ihe fọdụrụnụ e nwetara site na mkpụrụ osisi n'oge a na-ewepụta mmanụ mkpụrụ osisi.<ref>{{Cite web|url=https://cookpad.com/us/recipes/2506230-kuli-kuligroundnut-cake|title=Kuli kuli(groundnut cake) Recipe by Sunday Ali|author=Ali|first=Sunday|work=Cookpad|language=en|accessdate=2019-11-23}}</ref> A na-ahụkarị ya na obodo Zongo na Ghana.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/104|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/104 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-07</span></span>.</cite></ref> == Nkwadebe == Iji mee kuli-kuli, a na-esi ahụekere sie ma gwakọta ya n'ime ihe a na-akpọ "Labu". A na-agwakọta ya na ihe na-esi ísì ụtọ, [[Ńnú|nnu]], na mgbe ụfọdụ ose a gwakọtara agwakọta, na mgbe mgbe ụfọdụ shuga. A na-eji mmiri wepụ mmanụ karịrị akarị ma mee ka ọ bụrụ ọdịdị achọrọ (bọl gburugburu, cylinders, wdg).Ọ dị iche iche Ịtinye potash na mmanụ ahụ na-eme ka ebe ọ na-esi mmanụ ahụ. Nke a na-eme ka a na-ewepụta mmanụ site na kuli-kuli ka e wee mepụta mmanụ mmiri karịa mgbe usoro ahụ malitere. Ka a na-ekpo ọkụ ma na-esi ya n'ọkụ, ihe ahụekere ahụekere ahụ na-amalite ịka ike ma sie ike. A na-ewepụ ya na mmanụ ahụ ma hapụ ya ka ọ jụọ oyi ruo mgbe ọ dị njikere iri ya. Ọ na-adị ogologo ndụ ma na-enyekarị ụmụaka dị ka ihe oriri ma ọ bụ na-ere ya na ọdụ ụgbọ ala site n'aka ụmụ agbọghọ nọ n'afọ iri na ụma nye ndị njem agụụ na-agụ. Akụkụ niile nke imepụta na ire mmanụ ahụekere na kuli-kuli ka a na-ewere dị ka 'ọrụ nwanyị'. Ọtụtụ mgbe, ụmụ nwanyị na-achịkwa akụkụ niile nke mmepụta na ahịa kuli-kuli. Ụmụ nwanyị na-akụ ihe ọkụkụ ahụ, wepụ ma nụchaa mmanụ ahụ, sie kuli-kuli, buru ya gaa ahịa, ma ree ya. N'ọtụtụ ọdịbendị, a na-ewere nke a dị ka 'ego (onwe ya) nke o nwetara iji mepụta dịka o chere kwesịrị. N'ụzọ dị iche, nwoke na-akụ ahụekere nwere ike ire ihe ọkụkụ ya niile nke 100 kilogram akpa n'ozuzu. Onye na-ere ahịa ga-ahụ maka njem.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Food TV - Nigerian Food blog, Nigerian Food TV Channel, Nigerian Cuisine, Nigerian Food Recipes TV, African Food Blog|url=https://www.nigerianfoodtv.com/|work=Nigerian Food TV|language=en-US|accessdate=2020-03-24}}</ref> === Uru Ahụike === Kuli-Kuli nwere protein n'ihi ahụekere e ji mee ya. O nwekwara Magnesium, Phosphorus na Vitamin E.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/104|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/104 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-07</span></span>.</cite></ref> [[Òtù:All articles with unsourced statements]] 6hq0aofwmz2vwj9lv3p3lkqpuig2zo4 Marghi special 0 18789 85377 2022-07-27T13:04:19Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1035475109|Marghi special]]" wikitext text/x-wiki   Margi Special bụ nri Naijiria nke sitere na ndị '''''Margi''''' nke mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title=Exploring The Cultural Taste Buds Of Nigeria|url=https://guardian.ng/life/exploring-the-cultural-taste-buds-of-nigeria/|accessdate=2020-10-13|work=guardian.ng|language=en-US}}</ref> A na-ejikarị azụ sitere na Lake Chad, sorrel, spinach, tomato (na mgbe ụfọdụ akwụkwọ nri ndị ọzọ dị ka ''dọc mùng''), na mkpụrụ ọka, na broth tamarind. A na-eji galik na-esi ísì ụtọ yana ahịhịa ndị ọzọ chọọ ya mma, dịka ụdị dị iche iche nke usoro nri pụrụ iche nke Margi si dị. Enwere ike inye ya nanị ya ma ọ bụ na [[Jí|jị]], buwo, osikapa ọcha wdg.<ref>{{Cite web|date=2015-08-21|title=Margi Special|url=http://www.afrolems.com/2015/08/20/margi-special/|accessdate=2020-10-13|work=Afrolems Nigerian Food Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Margi Special Recipe by Vera Aboi|url=https://cookpad.com/uk/recipes/6941929-margi-special|accessdate=2020-10-13|work=Cookpad|language=en}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta nri azụ * Nri Naịjirịa == Ihe odide == <references /> dzzcw12ransvc519qofb4xgk2iu447l 85520 85377 2022-07-27T23:02:25Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1035475109|Marghi special]]" wikitext text/x-wiki Marghi Special bụ nri Naịjirịa nke sitere na ndị '''''Marghi''''' nke mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria]].<ref>{{Cite web|title=Exploring The Cultural Taste Buds Of Nigeria|url=https://guardian.ng/life/exploring-the-cultural-taste-buds-of-nigeria/|accessdate=2020-10-13|work=guardian.ng|language=en-US}}</ref> A na-ejikarị azụ sitere na Lake Chad, sorrel, spinach, tomato (na mgbe ụfọdụ akwụkwọ nri ndị ọzọ dị ka ''dọc mùng''), na mkpụrụ ọka, na broth tamarind. A na-eji galik na-esi ísì ụtọ yana ahịhịa ndị ọzọ chọọ ya mma, dịka ụdị dị iche iche nke usoro nri pụrụ iche nke Margi si dị. Enwere ike inye ya naanị ya ma ọ bụ na [[Jí|yam]], buwo, osikapa ọcha wdg.<ref>{{Cite web|date=2015-08-21|title=Margi Special|url=http://www.afrolems.com/2015/08/20/margi-special/|accessdate=2020-10-13|work=Afrolems Nigerian Food Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Margi Special Recipe by Vera Aboi|url=https://cookpad.com/uk/recipes/6941929-margi-special|accessdate=2020-10-13|work=Cookpad|language=en}}</ref> * Ndepụta nri azụ * Nri Naịjirịa == Ebenside == <references /> 57b66i0bxniyim1lrjy4lvcow944b7e Mahogany Seed Soup (Ofe Akparata) 0 18790 85379 2022-07-27T13:05:58Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099931356|Mahogany Seed Soup (Ofe Akparata)]]" wikitext text/x-wiki Ofe Akparata (Mahogany Seed Soup) bụ ofe e ji '''mkpụrụ''' Mahogany mee omenala a maara dị ka Akparata n'etiti agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]]. ofe ahụ sitere n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]] ma ọ bụ nri kachasị amasị ndị [[Enụgwụ|Enugu]]. A na-eji mkpụrụ Mahogany eme ihe n'ọtụtụ ebe dị ka ihe na-eme ka ọ sie ike nke a na-eji na ofe na nri ndị ọzọ, ma e wezụga iji ya dị ka ihe dị ka ihe a na-eme, a pụkwara iji ya mee ka ọ bụrụ ofe eji eme Cowleg ma ọ bụ Goatleg Nkwobi na Abacha.<ref>{{Cite web|date=2020-08-09|title=Ofe Akparata (Mahogany Seed Soup) Recipe|url=https://guardian.ng/life/ofe-akparata-mahogany-seed-soup-recipe/|accessdate=2022-07-01|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * Nne ọkụkọ * Oosisi yabasị * [[Ńnú|Nri]] * Azụ Stockfish * [[Nmanu nri|Mmanụ nkwụ]] * Azụ kpọrọ nkụ * Osisi na-acha ọhụrụ * Azụ̀ Crayfish * [[Egusi]] * Nchịkọta * Akpụkpọ ehi (Pomo) * Oha (Pterocarpus mildbraedii) * Mkpụrụ osisi Mahogany (Akparata) * Pepper kpọrọ nkụ<ref>{{Cite web|date=2021-12-22|title=Ofe Akparata (with Ora)|url=https://www.thepretendchef.com/ofe-akparata-with-ora/|accessdate=2022-07-01|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-08-09|title=Ofe Akparata (Mahogany Seed Soup) Recipe|url=https://thestreetjournal.org/ofe-akparata-mahogany-seed-soup-recipe/|accessdate=2022-07-01|work=The Street Journal|language=en-US}}</ref> == Ihe odide == <references /> mft0uvml8f112s0i4u79pqvgeibnw66 Okwu àtụ:Feature Articles All 11 18791 85380 2022-07-27T13:07:24Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ 96taft4g8ibzi3w06jz8pcf012wa0wa Ofe Oji Edo (Edo Black Soup) 0 18792 85382 2022-07-27T13:08:39Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095122940|Edo black soup]]" wikitext text/x-wiki Ofe oji Edo nke a makwara dị ka omoebe bụ ofe Naijiria nke e ji akwụkwọ atọ mee ya bụ akwụkwọ na-esi ísì ụtọ, akwụkwọ uziza na akwụkwọ na-elu ilu. Ihe ndị ọzọ a na-etinye na ya gụnyere anụ ehi, yabasị, crayfish, ose na mmanụ nkwụ.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-03-22|title=How To Prepare Delicious Edo State Black Soup|url=https://m.guardian.ng/life/how-to-prepare-delicious-edo-state-black-soup/|accessdate=2022-06-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Mmalite == Soup Benin na-ewu ewu na [[Ȯra Edo|Edo Steeti]], ọ bụ ezie na onye ọ bụla nọ na [[Naijiria|Naịjirịa]] nwere ike iwere ya.<ref>{{Cite web|date=2021-03-27|title=That Edo Black Soup|url=https://tribuneonlineng.com/that-edo-black-soup/|accessdate=2022-06-26|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Nchịkọta == A na-esi anụ ahụ na cubes na yabasị. Mgbe a na-esi ya, a na-agwakọta akwụkwọ uziza na akwụkwọ na-esi ísì ụtọ, na akwụkwọ na'elu na-agbakọta iche.<ref>{{Cite web|author=omotolani|date=2018-03-20|title=How to cook black soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/diy-how-to-cook-black-soup/6fv4z0z|accessdate=2022-06-26|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Na mgbakwunye na ịgbakwunye [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] na anụ anụ n'ime ite, a na-ekwe ka ose, crayfish, yabasị na akwụkwọ nri na-esi ísì ụtọ na-esi nri maka nkeji 2. Ọzọkwa, a na-agbakwunye akwụkwọ ilu a gwakọtara agwakọta na ofe siri ike.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-03-22|title=How To Prepare Delicious Edo State Black Soup|url=https://m.guardian.ng/life/how-to-prepare-delicious-edo-state-black-soup/|accessdate=2022-06-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://m.guardian.ng/life/how-to-prepare-delicious-edo-state-black-soup/ "How To Prepare Delicious Edo State Black Soup"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2020-03-22<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-26</span></span>.</cite></ref> == Nri ndị ọzọ == A na-eri ofe ojii na [[Ụtara|fufu]], [[Eba]], Pounded yam na Semovita.<ref>{{Cite web|date=2020-11-06|title=Edo Black Soup Recipe (#1 Ultimate way)|url=https://www.fitnigerian.com/black-soup-recipe/|accessdate=2022-06-26|work=FitNigerian|language=en-us}}</ref> == Hụkwa == Nri Naịjirịa Hanpen Nri mpaghara Japan == Ihe odide == {{Reflist}} a3biimkbhjrb9psww1xwbb6flrqslfr Okwu àtụ:Suggestions 11 18793 85383 2022-07-27T13:08:59Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ 96taft4g8ibzi3w06jz8pcf012wa0wa Dan wake 0 18794 85385 2022-07-27T13:10:27Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096716549|Dan wake]]" wikitext text/x-wiki '''Danwake''' nke a makwara dị ka bean dumpling bụ nri a kwadebere n'akụkụ ugwu nke [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ naghị atọ ụtọ ya mere ọ dị mkpa iji ihe uto, àkwá ma ọ bụ cucumber gbakwunye ya.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-12-13|title=Tasty Foods of The Northern Nigeria -A Culinary Tale|url=https://guardian.ng/life/tasty-foods-of-the-northern-nigeria-a-culinary-tale/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/tasty-foods-of-the-northern-nigeria-a-culinary-tale/ "Tasty Foods of The Northern Nigeria -A Culinary Tale"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2020-12-13<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-20</span></span>.</cite></ref> == Mmalite == Dan wake sitere na [[Ȯra Niger|steeti Niger]] tupu ọ ghọọ nri [[Ndi Haụsa|hausa]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-12-13|title=Tasty Foods of The Northern Nigeria -A Culinary Tale|url=https://guardian.ng/life/tasty-foods-of-the-northern-nigeria-a-culinary-tale/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Isi nri Bean na-ewe ihe na-erughị nkeji iri abụọ ma ọ bụrụ na ntụ ọka agwakọta dị, ihe ndị ọzọ achọrọ bụ Yaji (cayenne pepper), kuka (baobab powder), Maggi wdg. Tinye ntụ ọka agwakọta (beans na kuka) n'ime bọl, sie ya n'ime ite mmiri esi. Enwere ike iji sauce, cucumber, àkwá, Yaji ma ọ bụ suya ose na-aṅụ Dan wake.<ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2014-07-02|title=Danwake (Bean flour Dumplings) - Dan Wake|url=https://dobbyssignature.com/danwake-bean-flour-dumplings/|accessdate=2022-06-20|work=Dobby's Signature|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Haruna|first=Grace|date=2020-12-02|title=How To Prepare Delicious Danwake (Beans Dumplings) » Do Sumtin|url=https://dosumtin.com/how-to-prepare-delicious-danwake-beans-dumplings/|accessdate=2022-06-20|work=Do Sumtin|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-13|title=Dan Wake {{!}} Hausa Food Recipes {{!}} Bean Flour Dumplings|url=https://9jafoods.com/dan-wake-hausa-food-recipes-bean-flour-dumplings/|accessdate=2022-06-20|work=9jafoods|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == Nri ndị Hausa == Ihe odide == {{Reflist}} 0cq3dv5fzvtcdsm2g8js06btijgflhe Okwu àtụ:Top banner 11 18795 85386 2022-07-27T13:10:36Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ mql8x3vvhkrku2x6dqu6j38mxgx563o Gurasa 0 18796 85387 2022-07-27T13:12:35Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504809|Gurasa]]" wikitext text/x-wiki '''Gurasa''' bụ achịcha dị n'ebe ugwu nke Naịjirịa karịsịa [[Nkeji Ochíchííwu Kano|steeti Kano]]. yiri achịcha ma e wezụga na ntụ ọka ahụ dị mfe, a pụrụ iri achịcha dị na ugwu dị ka nri, nri ụtụtụ ma ọ bụ nri ehihie.<ref>{{Cite web|date=2018-07-15|title=Gurasa: Tales and business of the Arabian bread|url=https://tribuneonlineng.com/gurasa-tales-and-business-of-the-arabian-bread/|accessdate=2022-06-23|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-23|title=High cost of flour: Gurasa bakers threaten to shut business in Kano|url=https://dailytrust.com/high-cost-of-flour-gurasa-bakers-threaten-to-shut-business-in-kano|accessdate=2022-06-23|work=Daily Trust|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-03-13|title=Three Dishes From Northern Nigerian You Have To Try.|url=https://everyevery.ng/three-dishes-from-northern-nigerian-you-have-to-try/|accessdate=2022-06-23|work=EveryEvery|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == A na-eme ya site na ntụ ọka (ọka wit dum ma ọ bụ otu nke omenala), ihe iko achịcha, ntụ ntụ na àkwá. A na-eme ya na Tanderu nke bụ oven hausa e ji ụrọ mee. Gurasa nwere ike ịbụ ụdị mpaghara ma ọ bụ nke pụrụ iche. Ụdị omenala bụ ụdị mpaghara ebe a na-eme ụdị pụrụ iche site na ịgbakwunye ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ na ihe ịchọ mma. Ụdị pụrụ iche dị oke ọnụ karịa ụdị mpaghara.<ref>{{Cite web|date=2021-06-23|title=Kano bakers threaten indifinite strike again over price of flour - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/469575-kano-bakers-threaten-indifinite-strike-again-over-price-of-flour.html,%20https://www.premiumtimesng.com/regional/nwest/469575-kano-bakers-threaten-indifinite-strike-again-over-price-of-flour.html|accessdate=2022-06-23|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Gurasa|url=https://www.researchgate.net/publication/343725758|journal=ResearchGate}}</ref> == Mmalite == Gurasa chọtara ụzọ ya gaa Naịjirịa mgbe ụfọdụ ndị njem mba Arab biri na steeti Kano, ha na-eme achịcha obodo n'onwe ha na gọmentị mpaghara dala nke steeti Kano. N'ikpeazụ, ọ ghọrọ nri maka ndị eze na ndị ọgaranya, tupu ọ gbasaa n'akụkụ ugwu ndị ọzọ nke Naịjirịa. Ọ ghọrọ ihe a ma ama nke na achịcha obodo bụ otu n'ime nri ndị na-enweghị ihe ùgwù dị ọnụ ala.<ref>{{Cite web|author=Udevi|first=Obiamaka Angela|date=2019-08-23|title=Gurasa, the Signature Snack from Kano • Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/gurasa-the-signature-snack-from-kano/|accessdate=2022-06-23|work=Connect Nigeria|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-11-30|title=Gurasa: Food for royals and the poor|url=https://dailytrust.com/gurasa-food-for-royals-and-the-poor|accessdate=2022-06-23|work=Daily Trust|language=en}}</ref> == Azụmaahịa == Ọtụtụ ndị mmadụ na-ewepụta gurasa ma na-ekesa ya dị ka isi iyi ha na steeti Kano, dị ka ndị obodo si steeti ndị ọzọ dị ka [[Niger]] na-agbadata naanị iji mụta azụmahịa ahụ. E nwere otu obodo na Gado nke gọmentị ime obodo a mara dị ka obodo Gurasa ebe ọ bụ na ọrụ ha bụ mmepụta na nkesa nke Gurasa.<ref>{{Cite web|date=2021-05-29|title=SNACK PREPARE: How To Make Gurasa » Nairaflaver|url=https://nairaflaver.com/how-to-make-gurasa/|accessdate=2022-06-23|work=Nairaflaver|language=en-US}}</ref> == Nri ndị ọzọ == Enwere ike iri Gurasa naanị ya dị ka nri dị nro, na ofe dị ka [[miyan taushe]], ofe akwụkwọ nri wdg. Ụfọdụ na-aṅụkwa achịcha obodo na tii, achịcha a na-akpọ kuli-kuli ma ọ bụ suya.<ref>{{Cite web|date=2016-11-21|title=High cost of bread forces Kano residents to consume local alternative|url=https://www.vanguardngr.com/2016/11/high-cost-bread-forces-kano-residents-consume-local-alternative/|accessdate=2022-06-23|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Nri ndị Arab * [[Miyan taushe]] * Nri ndị Hausa == Ihe odide == {{Reflist}} qnesl0dmnmv6kal7c02owfgaug80f2b Gizdodo 0 18797 85388 2022-07-27T13:13:40Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094911296|Gizdodo]]" wikitext text/x-wiki '''Gizdodo''' bụ nri dị ụtọ nke e ji anụ ọkụkọ na Dodo (plantain) mee, nke a bụ nri a na-eri n'ụlọ ma ọ bụ n'oge.<ref>{{Cite web|title=Gizdodo Recipe {{!}} Shoprite Nigeria|url=https://www.shoprite.com.ng/recipes/all-recipes/gizdodo.html|accessdate=2022-06-23|work=www.shoprite.com.ng}}</ref><ref>{{Cite web|title=Eat Me: How To Make Gizdodo – The Whistler Newspaper|url=https://thewhistler.ng/eat-me-how-to-make-gizdodo/amp/|accessdate=2022-06-23|work=thewhistler.ng}}</ref> == Nchịkọta == A na-eji plantain, gizzard nke ọkụkọ, ihe na-esi ísì ụtọ, Onion, bell pepper na rodo (habenero pepper) n'etiti ndị ọzọ eme ngwakọta ahụ. A pụkwara itinye carrot.<ref>{{Cite web|date=2016-06-11|title=GL Recipe: Gizdodo and Zobo|url=https://guardian.ng/life/food/gl-recipe-gizdodo-and-zobo/|accessdate=2022-06-23|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2018-07-04|title=Try this simple gizzard and dodo recipe|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/gizdodo-try-this-simple-gizzard-and-dodo-recipe/yh669lq|accessdate=2022-06-23|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> A na-esi plantain na gizzard n'otu n'otu na frypan, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-agbakwunye ha abụọ na ofe e ji ihe ndị fọdụrụ (yabasị a pịrị apị, ose a pịrị, ihe na-esi ísì ụtọ, Maggi cubes, nnu wdg.Ọ dị iche iche Enwere ike inye Gizdodo naanị ya, rie ya na [[Oskàpà|osikapa]] ma ọ bụ spaghetti.<ref>{{Cite web|author=for #OunjeAladun|first=Omolabake|date=2020-10-01|title=Plantain Gizzard Kebab|url=https://ounjealadun.com/2020/10/01/plantain-gizzard-kebab/|accessdate=2022-06-23|work=Ounje Aladun|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-08-11|title=Dodo Gizzard / Gizdodo Recipe (Gizzards and Plantains)|url=https://www.nigerianfoodtv.com/dodo-gizzard-nigerian-gizdodo-gizzards/|accessdate=2022-06-23|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> == Hụkwa == * Nri Naịjirịa == Ihe odide == {{Reflist}} no9dvjh58bswn8kqax90pphr7tt7km7 Funkaso 0 18798 85389 2022-07-27T13:14:41Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1003673582|Funkaso]]" wikitext text/x-wiki   '''Funkaso''', ma ọ bụ '''Pinkaso''', bụ ihe na-atọ ụtọ nke ndị Hausa.<ref>{{Cite web|title=Funkaso recipe – zubaydaisah|work=zubaydaisah – Enjoy My Food Experience|date=2018-06-27|url=https://zubaidaisah.wordpress.com/2018/06/27/funkaso-recipe-fankaso-funkasau/|accessdate=2020-06-16}}</ref>A na-enye ya ma ọ bụ dị ka ihe na-eso nri ma ọ bụ dịka ihe oriri na stew. == Hụkwa == * Ndepụta nri ndị Afrịka == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.celtnet.org.uk/recipes/miscellaneous/fetch-recipe.php?rid=misc-funkaso Celtnet Ntụziaka: Funkaso] * [https://zubaidaisah.wordpress.com/2018/06/27/funkaso-recipe-fankaso-funkasau/ Ihe eji eme ihe eji eme ihe na Funkaso] *   c4sqf3k9kxrn9j7ijiqajhlwanxhp2y Fura 0 18799 85391 2022-07-27T13:15:15Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1030372324|Fura]]" wikitext text/x-wiki * Ugwu Fura (Mt Darwin) ebe isi obodo nke alaeze Monomotapa na Zimbabwe * Fura (nri), bọọlụ ọka ọka nke Naijiria a na-eri na nono * Fura (onye na-eti egwu rap), onye na-eti rap nke India * SEAT Fura supermini ụgbọ ala nke onye na-emepụta ụgbọala na Spain SEAT mepụtara, n'etiti 1981 na 1986, dabere na Fiat 127 * La Fura dels Baus bụ otu ihe nkiri Spanish nke e guzobere na 1979 na Moià, Barcelona * Fura-Pawa (ma ọ bụ El Molo), asụsụ nwere ike ịbụ nke na-adịghịzi adị nke sitere na alaka Cushitic nke ezinụlọ Afro-Asiatic * Nigist Fura, eze nwanyị a ma ama nke Etiopia == Sayensị == * Fura-2, amino-olycarboxylic acid * Fura-2-acetoxymethyl ester, membrane-permeable derivative nke ratiometric calcium indicator Fura-2 == Aha mkpirisi == * Puerto Rico Joint Forces of Rapid Action Spanish: Fuerzas Unidas de Rapida Acción (FURA) * Frente Unido de Reforma Agraria (FURA) njikọ nke òtù ndị a ma ama na Ecuador, nke e guzobere na 1972 maka mgbanwe ala 4j1f3ttl33cywqvkx1r1z9whslyr4w0 85392 85391 2022-07-27T13:15:45Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1030372324|Fura]]" wikitext text/x-wiki Fura nwere ike ibu: * Ugwu Fura (Mt Darwin) ebe isi obodo nke alaeze Monomotapa na Zimbabwe * Fura (nri), bọọlụ ọka ọka nke Naijiria a na-eri na nono * Fura (onye na-eti egwu rap), onye na-eti rap nke India * SEAT Fura supermini ụgbọ ala nke onye na-emepụta ụgbọala na Spain SEAT mepụtara, n'etiti 1981 na 1986, dabere na Fiat 127 * La Fura dels Baus bụ otu ihe nkiri Spanish nke e guzobere na 1979 na Moià, Barcelona * Fura-Pawa (ma ọ bụ El Molo), asụsụ nwere ike ịbụ nke na-adịghịzi adị nke sitere na alaka Cushitic nke ezinụlọ Afro-Asiatic * Nigist Fura, eze nwanyị a ma ama nke Etiopia == Sayensị == * Fura-2, amino-olycarboxylic acid * Fura-2-acetoxymethyl ester, membrane-permeable derivative nke ratiometric calcium indicator Fura-2 == Aha mkpirisi == * Puerto Rico Joint Forces of Rapid Action Spanish: Fuerzas Unidas de Rapida Acción (FURA) * Frente Unido de Reforma Agraria (FURA) njikọ nke òtù ndị a ma ama na Ecuador, nke e guzobere na 1972 maka mgbanwe ala h6vze1o6ehrpdwd5i1f1luzw1h0k6my Okwu àtụ:Did You Know 11 18800 85393 2022-07-27T13:17:04Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ rbqzoi90swrjiv6vsaohih3er2i6qor Frejon 0 18801 85394 2022-07-27T13:17:05Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1077237182|Frejon]]" wikitext text/x-wiki '''Frejon''' (Site na ''Feijão'', nke bụ okwu Portuguese maka agwa) bụ mmiri ara akị bekee na ofe akị bọọlụ nke a na-eri karịsịa n'oge izu ụka dị nsọ site na ndị Kraịst, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị Katọlik, gafee ụwa. Mba ebe Frejon na-ewu ewu gụnyere Brazil na [[Naijiria|Naịjirịa]] (karịsịa n'etiti ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] si Brazil laghachi Naịjirị mgbe a kwụsịrị ahịa ohu, ma biri n'ihe a maara dị ka "Brazilian Quarters" na Lagos Island), yana [[Sierra Leone]] na Good Friday, ma ọ bụ maka ọrụ dịka agbamakwụkwọ.<ref name="mcbook">{{Cite book|author=Webb|first=Lois Sinaiko|title=Multicultural Cookbook of Life-Cycle Celebrations|publisher=[[ABC-CLIO]]|date=2000|series=Cookbooks for Students Series|isbn=1-57356-290-4|url=https://archive.org/details/multiculturalcoo00lois}}</ref> N'ihi na a machibidoro nri mmiri ara ehi na anụ anụ (anụ ehi, anụ ezì, ewu) iwu na ubochi Friday ọma, nri a bụ ihe kwesịrị ekwesị maka nri ndị na-abụghị mmiri ara ehi dị ka azụ e siri esi na snail. Frejons ndị a na-eri na Naijiria na West Africa bụ pudding nke e ji agwa ojii mee nke e ji nwayọọ nwayọọ sie n'abalị n'elu ọkụ ma ọ bụ ọkụ ọkụ, wee gwakọta ya na mmiri ara akị bekee iji mepụta pudding siri ike, na-atọ ụtọ, nke dị nro. Na mba ụfọdụ, a na-eji koko eme nri ahụ.<ref name="mcbook">{{Cite book|author=Webb|first=Lois Sinaiko|title=Multicultural Cookbook of Life-Cycle Celebrations|publisher=[[ABC-CLIO]]|date=2000|series=Cookbooks for Students Series|isbn=1-57356-290-4|url=https://archive.org/details/multiculturalcoo00lois}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWebb2000">Webb, Lois Sinaiko (2000). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:multiculturalcoo00lois|''Multicultural Cookbook of Life-Cycle Celebrations'']]</span>. Cookbooks for Students Series. [[ABC-CLIO]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/1-57356-290-4|<bdi>1-57356-290-4</bdi>]].</cite></ref> A na-ejikarị nri azụ̀, snail na [[Gari|Garri]] Ijebu na-enye Frejon.<ref>{{Cite web|date=2017-06-12|title=Frejon aka Coconut and Beans|url=https://m.guardian.ng/life/food/frejon-aka-coconut-and-beans/|accessdate=2022-03-15|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Mgbanwe ndị ọzọ == * Enwere ike itinye ose, crayfish, nnu na tomato na agwa a na-eme na ngwakọta akị bekee. * A pụkwara inweta frejon na-atọ ụtọ site na itinye shuga. A pụkwara ime ka ọ jụọ oyi ruo mgbe ọ siri ike, ma ọ bụ mee ka ọ dị gịrịgịrị iji mee ihe ọṅụṅụ nke a na-enye na biskit. == Hụkwa ==   * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta ofe bean * Ndepụta ofe == Ihe odide == <references /> * [https://web.archive.org/web/20090414143323/http://stelka.tripod.com/frejon.html Frejon] {{African cuisine}} dfguztua63edt4ur3uxsfsyeymgyq7i Egbo (food) 0 18802 85395 2022-07-27T13:18:28Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095808381|Egbo (food)]]" wikitext text/x-wiki '''Egbo''' bụ nri Naijiria na-ewu ewu n'etiti ndịda ọdịda anyanwụ karịsịa ndị si na mba [[Ibadan]]. A na-eji ọka kpọrọ nkụ eme nri ahụ nke a na-esi nri ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|date=2019-10-12|title=Foodie corner: I can eat beans seven days a week– Ayo Mogaji|url=https://punchng.com/foodie-corner-i-can-eat-beans-seven-days-a-week-ayo-mogaji/|accessdate=2022-06-29|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=EJPAU 2005. Abulude F. , Ojo M. DEVELOPMENT AND CHEMICAL EVALUATION OF “EGBO” FORTIFIED WITH LEGUME SEEDS|url=http://www.ejpau.media.pl/volume8/issue3/art-34.html|accessdate=2022-06-29|work=www.ejpau.media.pl}}</ref> == Nchịkọta == A makwara ya dị ka ọka porridge, Egbo yiri oatmeal. Mgbe a na-eri ya na sauce, agwa na akwụkwọ nri, a na-akpọ ya ''ororo robo''.<ref name=":0">{{Cite web|date=2018-07-21|title=Try Egbo with beans|url=https://tribuneonlineng.com/try-egbo-with-beans/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Nri Naịjirịa == Ihe odide == {{Reflist}} q7l1ntj0yxm180n1ugpdffbn34vetgp KUMU 0 18803 85397 2022-07-27T13:20:16Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1058932635|KUMU]]" wikitext text/x-wiki '''KUMU''' nwere ike izo aka na: * KUMU (ihe ngosi nka), ihe ngosi nka na Estonia * KHKA, ụlọ ọrụ redio (1500 AM) nyere ikike na Honolulu, Hawaii, United States nke a maara dị ka KUMU * KUMU-FM, ụlọ ọrụ redio (94.7 FM) nyere ikike na Honolulu, Hawaii, United States * Kumu (netwọk mmekọrịta), ọrụ netwọk mmekọrịta mkpanaka na Philippines * Kumu (Data Visualisation Tool), ngwá ọrụ nlele data dabeere na weebụ maka ịchọpụta na ịhụ mmekọrịta * Kumu (Dual! Parallel Trouble Adventure), ihe ọjọọ si mba ọzọ na anime Dual! ''Nsogbu Nkwekọrịta'' * Kumu (Halau School ma ọ bụ Studio), onye nkuzi hula, ma ọ bụ onye nkuzi ukwu, na halau (ụlọ akwụkwọ) ma ọ bụ studio * Kumu Drums, onye na-emepụta drum omenala na Hämeenlinna, Finland * Kuusankosken Kumu, otu klọb bọọlụ e wepụrụ na afọ otu puku, narị itoolu na iri itoolu na abụọ (1992) , site na Kuusankeski, Finland {{Disambiguation|callsign}}Edenside 5itioai0jacf1meyuy2mpd0t8ehybhg Dambu shinkafa 0 18804 85398 2022-07-27T13:21:21Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093641761|Dambu shinkafa]]" wikitext text/x-wiki '''Dambu''' bụ nri hausa nke e ji ọka a maara dị ka tsaki ma ọ bụ osikapa, akwụkwọ moringa na carrot mee.<ref>{{Cite web|date=2022-02-17|title=Pate is a traditional porridge type of food that is eaten|url=https://editor.guardian.ng/life/pate-cooking-the-hausa-traditional-meal/|accessdate=2022-06-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|archivedate=2022-05-31|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220531164438/https://editor.guardian.ng/life/pate-cooking-the-hausa-traditional-meal/}}</ref> E nwere ụdị Dambu dị iche iche, mana ụdị ndị a na-ahụkarị bụ Dambu shinkafa; nke a bụ Dambu e ji osikapa mee.<ref>{{Cite web|date=2021-06-21|title=Easy Dambun Shinkafa Recipe (Steamed Rice CousCous) ~ Dee's Mealz|url=https://www.deesmealz.com/easy-dambun-shinkafa-steamed-rice-couscous/|accessdate=2022-06-17|work=www.deesmealz.com|language=en-us|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617205643/https://www.deesmealz.com/easy-dambun-shinkafa-steamed-rice-couscous/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dambun Shinkafa, a delicious healthy rice dish from Northern Nigeria -|url=https://businessday.ng/amp/culinary-delights/recipes/article/dambun-shinkafa-a-delicious-healthy-rice-dish-from-northern-nigeria/|accessdate=2022-06-17|work=businessday.ng|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617205648/https://businessday.ng/amp/culinary-delights/recipes/article/dambun-shinkafa-a-delicious-healthy-rice-dish-from-northern-nigeria/}}</ref> == Nkwadebe == A na-esi [[Oskàpà|osikapa]] n'ọkụ nke mere na eji na-egbutu ha n'ime obere iberibe. A na-etinye akwụkwọ Moringa, carrot mgbe nkeji ole na ole gasịrị, a na-etinye ya ose agwakọta ma na-esi ya na ọkụ ruo ihe dị ka nkeji 45. A na-agbakwunye mmanụ a mịrị amị ma na-enye ya.<ref>{{Cite web|title=Dambun shinkafa Recipe by MUHAMMED AISHA|url=https://cookpad.com/ng/recipes/7150649-dambun-shinkafa|accessdate=2022-06-17|work=Cookpad|language=en|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617205649/https://cookpad.com/ng/recipes/7150649-dambun-shinkafa}}</ref> == Ụdị ndị ọzọ == Dambu Masara, Dambu gero na ndị ọzọ bụ ụdị Dambu ndị ọzọ e mere na Hausa.<ref>{{Cite web|title=Recipe of Favorite Dambun shinkafa - cookandrecipe.com|url=https://cookandrecipe.com/us/320-recipe-of-favorite-dambun-shinkafa.html|accessdate=2022-06-17|work=cookandrecipe.com|archivedate=2022-06-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20220617205555/https://cookandrecipe.com/us/320-recipe-of-favorite-dambun-shinkafa.html}}</ref> * Nri ndị Hausa == Ihe odide == <references /> 387tid80zngz80na6k5a9ylf07qshtc Asia Town (restaurant) 0 18805 85399 2022-07-27T13:24:22Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093053144|Asia Town (restaurant)]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox restaurant|name=Asia Town|image=|image_caption=|slogan=|logo=|logo_width=|established={{start date and age|2012}}|current-owner=|head-chef=|food-type=[[Asian cuisine]] (Primarily [[Chinese cuisine]], [[Indian cuisine]] and [[Thai cuisine]])|dress-code=Casual|rating=|street-address=24 Forces Avenue|city=[[Port Harcourt]]|state=[[Rivers State|Rivers]]|zip=500241|country=[[Nigeria]]|coordinates={{coord|4|46|56|N|7|0|43|E|type:landmark_scale:2000|display=inline,title}}|seating-capacity=500|reservations=Yes|other-locations=|other-information=|website=[http://www.asiatownnigeria.com Asia Town's website]}} Asia Town bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ebe ihe omume dị na 24 Forces Avenue, na Old GRA, Rivers State. Emeghere ya maka ọha na eze na 12 Disemba, na afo 2012.<ref name="truly asia">{{Cite news|url=http://www.informationng.com/2013/03/asia-town-nigeria-restaurant-manager-recruitment.html|title=Asia Town Nigeria: Restaurant Manager Recruitment|publisher=Information Nigeria|date=5 March 2013|accessdate=1 March 2015}}</ref> Ụlọ ọrụ ahụ nwere ike ịnọdụ ala maka ndị ọbịa 500 ma na-ejikarị nri ndị China, nri ndị India, nri Thai, na ụfọdụ nri Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://www.asiatownnigeria.com/menu.php|title=ASIATOWN NIGERIA|work=www.asiatownnigeria.com|accessdate=2017-08-30}}</ref> Obodo Asia na-enyekwa agbamakwụkwọ, ụbọchị ọmụmụ, ncheta, mmalite ngwaahịa na ihe ngosi ejiji.<ref name="truly asia1">{{Cite web|url=http://www.asiatownnigeria.com/profile.php|title=About Us|publisher=Asia Town|date=|accessdate=1 March 2015}}</ref><ref name="truly asia2">{{Cite web|url=http://www.greenpagesng.com/Engine/main/700/Asia_Town_Port_Harcourt.html|title=Asia Town Port Harcourt|publisher=Green Pages Nigeria|date=|accessdate=1 March 2015}}</ref> == Hụkwa == == Ihe odide == {{Reflist}} 565wyhkhpsyrxbjtm3ztxl1ql0pnkrp Hausa cuisine 0 18806 85400 2022-07-27T13:27:01Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1068378922|Hausa cuisine]]" wikitext text/x-wiki '''Nri ndị Hausa''' bụ nri ọdịnala na nke oge a nke [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] kwadebere. Ọ dabere na nnweta nke ihe oriri ha nwere ike ịkọ ugbo ma ọ bụ nye site na ebe ndị ọzọ. Ọtụtụ oge ndị Hausa na-adabere kpamkpam na ngwahịa ugbo ha zụlitere maka nri.<ref name=":0">{{Cite web|title=Top 3 Hausa foods and how to prepare them|url=https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html|author=Ibenegbu|first=George|date=2018-07-11|work=www.legit.ng|language=en|accessdate=2020-05-11}}</ref> Ndị Hausa na-eri nri nke ọtụtụ obodo Zongo na-akpọ Tuo Zaafi. == Nri ụtụtụ == Ndị Hausa na-eri nri ụtụtụ nke ukwuu. Ha na-aṅụ nri mmiri dị mfe maka nri ụtụtụ. A na-akwadebe nri ndị a n'ụlọ, mana ụfọdụ ndị Hausa na-azụta nri azụmahịa site na ụlọ nri ma ọ bụ ndị na-ere nri n'okporo ámá. Ọtụtụ ndị Hausa na-eri nri ndị a dị ka nri ụtụtụ: * Koko na kosai: Ihe oriri a bụ ihe ka ọtụtụ n'ime ndị Hausa na-eri dị ka nri ụtụtụ, kosai bụ nri nke a na-eme site na agwa a na-egbutu egbutu nke e mepụtara ka ọ bụrụ bọl wee sie ya na mmanụ nkwụ, ebe koko bụ porridge na nri ọdịnala hausa nke e ji millet, ọka, ọka guinea na tiger nut mee obere ihe mgbakwunye a na-agbakwunye iji mee ka ọ bụrụ ihe na-edozi ahụ.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Akara Recipe: How to Make Akara|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-nigerian-akara/|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-02-23|work=Nigerian Food TV|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref><ref>{{Cite web|title=How to make Akara - African Bean Fritters recipe|url=https://cheflolaskitchen.com/akara-acaraje/|date=2015-07-27|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref> Koko nwere ụdị dị iche iche na nri ndị Hausa, e nwere ụdị Koko ndị a:<ref>{{Cite web|title=Try This Popular West African Street Food, Hausa Koko|url=https://www.thespruceeats.com/hausa-koko-spicy-millet-porridge-39547|work=The Spruce Eats|language=en|accessdate=2020-05-10}}</ref> * Koko: A na-eme ya site na mmiri mmiri a na-enweta site na ọka a gwakọtara. * [[Kunu|Kunun]] tsamiya: e ji ọka ntụ mee ya * [[Kunu|Kunun]] gyada: nke e ji mmiri mee site na Groundnut na raize esi n'ime * [[Kunu|Kunun]] dawa: e ji ọka Guinea mee ya * [[Kunu|Kunun]] acha: e mere ya site na ihe mgbu * [[Kunu|Kunun]] masara: e ji ọka mee ya * [[Kunu|Kunun]] aya: ihe ọṅụṅụ e ji nut tiger mee, nke yiri mmiri ara tiger.<ref>{{Cite web|title=Recipe: How To Prepare Hausa Koko At Home|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10129/recipe-how-to-prepare-hausa-koko-at-home.html|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2020-05-10}}</ref> * Kunun kanwa: e ji ọka mee ya, mana ọ dị iche na [[Kunu|kunun]] tsamiya * Waina ma ọ bụ Masa: * Kọfị na achịcha: N'oge a, ndị hausa na-aṅụ kọfị na bred dị ka nri ụtụtụ. Ọ bụghị akụkụ nke ọdịnala ha mana a nabatara ya n'ihi ọchịchị ndị Britain == Nri ehihie == * Dambu * Dan wake: ndị a bụ Beans Dumplings a kwadebere site na isi ya, a na-eri ya ma ọ bụ mmanụ nkwụ ma ọ bụ mkpụrụ osisi na ose a gwakọtara nke ọma * Ọdịnihu * Taliya * Shinkafa * [[Moin moin|Alale na Hausa]] == Nri Abalị == * Tuwo: e ji ntụ ọka ọka, ọka ọka ma ọ bụ ọka guinea mee ya, pudding siri ike a na-eri ya na ụdị ofe dị iche iche, ọ na-abụkarị, [[Miyar kuka|Miyan kuka]] bụ ofe a na-ahụkarị nke e ji akwụkwọ osisi baobab kpọrọ nkụ mee nke a gwakọtara ka ọ bụrụ ntụ, ọ na'acha oji. Ọ na-esochi okro soup (mkpụrụ a mịrị amị na nke ọhụrụ), taushe, miyan kubewa na ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Top 3 Hausa foods and how to prepare them|url=https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html|author=Ibenegbu|first=George|date=2018-07-11|work=www.legit.ng|language=en|accessdate=2020-05-11}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFIbenegbu2018">Ibenegbu, George (2018-07-11). [https://www.legit.ng/1176196-hausa-foods-prepare-them.html "Top 3 Hausa foods and how to prepare them"]. ''www.legit.ng''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-05-11</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Miyan Kuka (Baobab Leaves Soup)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/soups/miyan-kuka/|work=All Nigerian Recipes|language=en-US|accessdate=2020-05-11}}</ref> * Shinkafa: * [[Funkaso]]: == Ihe ọṅụṅụ na ihe ọṅụṅụ == Sobo: ihe ọṅụṅụ sitere n'okike nke e ji okooko osisi okpomọkụ (osisi roselle) mee == Nri Nri == [[Kuli-kuli|Kuli Kuli Kuli]] Chin chin chin chin chin Alkaki: (nri) nke e ji ọka wit na shuga mee == Ihe ngosi == <gallery> Usòrò:Hausa Food Dan wake 02.jpg|Dan wake e ji akị mee Usòrò:Hausa Food Dan wake 01.jpg|Dan na-eji mmanụ ahịhịa na ose na-akpọte Usòrò:Hausa Food Dan wake.jpg|Dan jiri mmanụ nkwụ na ose teta Usòrò:Hausa Food Fanke.jpg|Fanke e ji ntụ ọka wit mee Usòrò:Tuwon shinkafa miyan taushe.jpg|Tuwo na ofe taushe Usòrò:Shinkafa dafa duka.jpg|Osikapa na agwa Jullof Usòrò:Moin Moin.jpg|Ala Ala Usòrò:Acaraje-Baiana.jpg|Kosai Usòrò:Hausa Food Kosai.jpg|Kosai </gallery> == Ihe odide == {{Reflist}} r2l1ri3sgo1l1tj630m14l6unky4voc Tuwon shinkafa 0 18807 85401 2022-07-27T13:28:35Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099933116|Tuwon shinkafa]]" wikitext text/x-wiki   '''Tuwon shinkafa''' bụ ụdị nri [[Naijiria]] na steeti Niger sitere na [[Niger]] na mpaghara ugwu nke [[Niger|Naijiria]].<ref>{{Cite web|url=http://www.allnigerianrecipes.com/fufu-recipes/tuwo-shinkafa.html|title=How to make Tuwon Shinkafa (Rice Fufu)|publisher=All Nigerian Recipes|date=|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cuisine of Nigeria: Tuwo shinkafa|url=https://trek.zone/en/nigeria/cuisine/tuwo-shinkafa|accessdate=2022-05-04|work=Trek Zone|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Three Delicious Delicacies, North of the Niger|url=https://artsandculture.google.com/story/three-delicious-delicacies-north-of-the-niger/NwXRvl_Nzd1jLw|accessdate=2022-05-04|work=Google Arts & Culture|language=en}}</ref> Ọ bụ pudding siri ike nke e ji osikapa dị nro ma na-arapara n'ahụ mee, a na-ejikarị ụdị ofe dị iche iche dị ka [[Miyar kuka]], Miyar kubewa, Miyar taushe.<ref>{{Cite web|author=Brown|first=Ed|date=2020-03-30|title=How to Prepare Tuwo Shinkafa and Miyan Taushe|url=https://www.royacshop.com/2797-how-to-prepare-tuwo-shinkafa-and-miyan-taushe.html|accessdate=2022-05-04|work=Royac Shop|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Simple Way to Make Ultimate Tuwon shinkafa d miyar kuka {{!}} Quick and Easy Recipes|url=https://familycooking.pages.dev/menu2/1441-simple-way-to-make-ultimate-tuwon-shinkafa-d-miyar-kuka/|accessdate=2022-05-04|work=familycooking.pages.dev}}</ref> A na-akpọ ụdị abụọ e ji ọka na ntụ ọka sorghum mee Tuwon Masara na Tuwon Dawa n'otu n'otu.<ref>{{Cite web|url=http://www.nigerianfoodtv.com/2014/08/tuwo-shinkafa-tuwon-shinkafa-made-from.html?m=1|title=Tuwo Shinkafa (Tuwon Shinkafa) - made from Raw rice and also with Rice flour|publisher=Nigerian FoodTV|date=23 August 2014|accessdate=6 July 2015}}</ref><ref>{{Cite web|author=Eshemokha|first=Udomoh|date=2020-07-31|title=TUWO MASARA: Health Benefits, How to prepare Tuwo Masara, Tuwo Masara Recipes|url=https://nimedhealth.com.ng/2020/07/31/tuwo-masara-health-benefits-how-to-prepare-tuwo-masara-tuwo-masara-recipes/|accessdate=2022-05-04|work=Nigerian Health Blog|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-07-30|title=How to Make Tuwon Dawa: Nigerian Guinea Corn Fufu|url=https://9jafoods.com/how-to-make-tuwon-dawa-nigerian-guinea-corn-fufu/|accessdate=2022-05-04|work=9jafoods|language=en-GB}}</ref> == Nkwadebe == # Sachaa osikapa ahụ nke ọma na mmiri oyi ma tinye osikapa n'ime ite. # Wụnye mmiri zuru ezu n'ime ya ma kwe ka ọ sie nri na okpomọkụ dị n'etiti. # Jide n'aka na esi osikapa ahụ nke ọma site n'ịkọrọ ọka ma sie ya n'etiti mkpịsị aka gị. Ọ bụrụ na esibeghị ya, ị nwere ike ịga n'ihu na-agbakwunye mmiri ruo mgbe ị ga-ejide n'aka na esila osikapa ahụ nke ọma.<ref>{{Cite web|author=Brown|first=Ed|date=2020-03-30|title=How to Prepare Tuwo Shinkafa and Miyan Taushe|url=https://www.royacshop.com/2797-how-to-prepare-tuwo-shinkafa-and-miyan-taushe.html|accessdate=2022-07-23|work=Royac Shop|language=en-US}}</ref> # Ka mmiri kpọọ nkụ ozugbo ị nwere afọ ojuju na mash. # Jiri osisi spatula kpochaa osikapa ahụ ruo mgbe mkpụrụ osikapa niile ghọrọ mash nke Tuwo. # Mgbe ị na-agbanye, Tuwo gị adịla njikere. == Hụkwa ==   * Nri Naịjirịa == Ihe odide == {{Reflist}} tici8vtoq6epma3f7bsltvm55xcocoh Abula (soup) 0 18808 85402 2022-07-27T13:29:52Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091662935|Abula (soup)]]" wikitext text/x-wiki Àbùlà bụ ofe nke [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] si n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Naijiria.<ref>{{Cite web|url=https://www.tribuneonlineng.com/130780/|title=Amala and Abula|author=|first=|date=2018-02-10|work=Nigerian Tribune|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> A na-eri ya na Amala, mana enwere ike iri ya na nri ndị ọzọ. Abula bụ ngwakọta nke Gbegiri (Soup Bean), Ewedu (soup akwụkwọ nri) na ọù̀ '''ata''' (stew).<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/best-nigerian-recipe-weekend-abula/|title=Best Nigerian Recipes for this weekend - Abula|author=|first=|date=2017-10-20|work=The Nation|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> A na-ewere '''Abula''' dị ka nri dị ụtọ n'ihi na ọ bụghị nri a na-ahụkarị. Ọ na-ewe oge na mgbalị dị ukwuu ime. [[Ȯra Ọyọ|Ọ bụ]] ezie na a na-eri nri ahụ n'etiti ndị Yorùbá nke ọdịda anyanwụ Naijiria, ọ na-adịkarị n'etiti Ndị Ọ̀yọ́ na Ogbómò__ilo____ilo____ilo__<ref>{{Cite web|date=2018-08-29|title=Ogbomoso Ajilete group celebrates Amala, Gbegiri Day|url=https://tribuneonlineng.com/ogbomoso-ajilete-group-celebrates-amala-gbegiri-day/|accessdate=2022-02-26|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Hụkwa == * Ndepụta ofe == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 191ywhr56d7kcie5se6tnisjd0up4p3 85513 85402 2022-07-27T22:39:05Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091662935|Abula (soup)]]" wikitext text/x-wiki Àbùlà bụ ofe nke [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] si n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.tribuneonlineng.com/130780/|title=Amala and Abula|author=|first=|date=2018-02-10|work=Nigerian Tribune|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> A na-eri ya na Amala, mana enwere ike iri ya na nri ndị ọzọ. Abula bụ ngwakọta nke Gbegiri (Soup Bean), Ewedu (soup akwụkwọ nri) na ọù̀ '''ata''' (stew).<ref>{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/best-nigerian-recipe-weekend-abula/|title=Best Nigerian Recipes for this weekend - Abula|author=|first=|date=2017-10-20|work=The Nation|archiveurl=|archivedate=|accessdate=}}</ref> A na-ewere Ofe '''Abula''' dị ka nri dị ụtọ n'ihi na ọ bụghị nri a na-ahụkarị. Ọ na-ewe oge na mgbalị dị ukwuu ime. [[Ȯra Ọyọ|Ọ bụ]] ezie na a na-eri nri ahụ n'etiti ndị Yorùbá nke ọdịda anyanwụ Naịjiria, ọ na-adịkarị n'etiti Ndị Ọ̀yọ́ na Ogbómò__ilo____ilo____ilo__<ref>{{Cite web|date=2018-08-29|title=Ogbomoso Ajilete group celebrates Amala, Gbegiri Day|url=https://tribuneonlineng.com/ogbomoso-ajilete-group-celebrates-amala-gbegiri-day/|accessdate=2022-02-26|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> * Ndepụta ofe == Ebenside == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 0o90uv717u9as978n9l7wbaytirsmvs Ewedu soup 0 18809 85403 2022-07-27T13:31:44Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089624451|Ewedu soup]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Amala_and_Gbegiri_with_Ewedu_soup.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1b/Amala_and_Gbegiri_with_Ewedu_soup.jpg/220px-Amala_and_Gbegiri_with_Ewedu_soup.jpg|center|thumb|Amala na Gbegiri na ofe Ewedu]] Ofe Ewedu bụ ofe nke ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na-aṅụkarị yiri ofe Okra nke e ji akwụkwọ jute mee, ya mere a maara ya dị ka '''ofe''' akwụkwọ jute.<ref>{{Cite web|date=2022-03-05|title=Ewedu - Jute Leaves Soup|url=https://cheflolaskitchen.com/jute-leaves-soup-ewedu-mulukhiyah-or-molokhia/|accessdate=2022-05-19|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref> Ofe Yoruba bụ ihe na-amị amị ma na-eso anụ ehi na anụ azụ nke Naijiria. Ofe Ewedu na-ewe ihe dị ka nkeji iri na abụọ iji kwadebe ma bụrụ nke kachasị mma na yam, [[Ụtara|fufu]] na Amala. Pluck jute na-eji mmiri ma gwakọta akwụkwọ, wee tinye crayfish, locust bean nke a makwaara dị ka iru na [[Ńnú|nnu]] iji nye ya ụtọ achọrọ. Gbaa mbọ hụ na ị naghị etinye mmiri dị ukwuu, ị nwekwara ike ileghara iji ijabe (mgbasa ọdịnala) eme ihe iji kụọ na kaun (potash) anya ebe ọ bụ na ị na-eji blender.<ref>{{Cite web|date=2021-05-30|title=Ewedu Soup|url=https://www.myactivekitchen.com/ewedu-soup/|accessdate=2022-05-19|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> == Nkwadebe nke ofe Ewedu == Ị ga-achọ ihe ndị a iji mee ofe ewedu : * Akwụkwọ jute ọhụrụ * Mmiri * Akị igurube * Azụ̀ Crayfish * Nri * Ọkụ a na-esi n'ọkụ Mgbe ị wepụsịrị akwụkwọ jute ọhụrụ, sachaa ma wepụ mmiri ruo mgbe ọ gaghịzi ájá n'ime ha site n'ịchịkọta akwụkwọ ahụ na-ahapụ ájá na ihe fọdụrụ n'ime mmiri. Ị nwere ike ịhọrọ isi akwụkwọ Ewedu ruo mgbe ọ ga-eme ka ọ dịkwuo mfe ịgwakọta.<ref>{{Cite web|author=Cuisine|first=K's|date=2015-07-16|title=Ewedu (How to cook Ewedu Soup that draws)|url=https://kscuisine.com/ewedu/|accessdate=2022-05-19|work=K's Cuisine|language=en-US}}</ref> Ị nwere ike ịpụta na iji Ijabe, nke bụ ihe eji eme ihe ọdịnala nke a na-eji akụ Ewedu ruo mgbe ọ dị nro mana enwere ike inweta nsonaazụ ngwa ngwa na nke na-adọrọ adọrọ site na iji blender. Nanị wụnye akwụkwọ jute n'ime blender, tinye obere mmiri iji gbochie ya ka ọ ghara ịdị mmiri nke ukwuu ma gwakọta ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|date=2015-08-31|title=Ewedu Soup Recipe|url=https://sisijemimah.com/2015/08/31/ewedu-soup-recipe/|accessdate=2022-05-19|work=Sisi Jemimah|language=en-GB}}</ref> == Nri ndị na-eri eri == Ewedu soup kacha mma na [[Ụtara|fufu]], Amala na yam a kụrụ akụ.<ref>{{Cite web|date=2020-10-04|title=Ewedu Soup|url=https://lowcarbafrica.com/ewedu-soup-nigerian-soup/|accessdate=2022-05-19|work=Low Carb Africa|language=en-US}}</ref> == Ihe ngosi == <gallery class="center" caption="" widths="350px" heights="250px"> Green Jute seed.jpg|Mkpụrụ Jute na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ Amala with special soup combination.jpg|Amala na ngwakọta ofe pụrụ iche Amala and ewedu soup.jpg|Amala na ofe ewedu Amala ati Ewedu and Ogunfe.png|Amala ati Ewedu na Ogunfe </gallery> == Hụkwa == * ofe okra * jute == Isiokwu ndị metụtara ya == Oncagious Amala (nri) iru (nri) == Ihe odide == <references /> == Ịgụ ihe ọzọ == *   == Njikọ mpụga == [https://allnigerianfoods.com/ewedu-soup Nri Yoruba Ewedu] dvzxsq5lqf22feeb3yiwcneeyiurpzv Okwu àtụ:About Igbo Wikipedia/new 11 18810 85406 2022-07-27T13:36:08Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Category:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ 96taft4g8ibzi3w06jz8pcf012wa0wa Ofe Oha 0 18811 85408 2022-07-27T13:37:59Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095293161|Ofe Oha]]" wikitext text/x-wiki   '''Ofe Oha''' bụ ofe a na-erikarị na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/amp/lifestyle/10953/tasty-foods-from-eastern-nigeria.html/|first=Jumia|author=Travel|title=Tasty Foods From Eastern Nigeria|date=February 2, 2021|work=[[ModernGhana]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/food/how-to-make-oha-soup/|title=HOW TO MAKE OHA SOUP|date=October 11, 2017|first=Yvonne|author=Ejiofor|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2021/06/sisi-yemmie-oha-soup-recipe/|work=[[BellaNaija]]|title=Sisi Yemmie's Step by Step Oha Soup Recipe & Preparation|author=BN TV|date=June 30, 2021}}</ref> Ofe Oha bụ nri Naijiria si n'ógbè Ọwụwa Anyanwụ, ndị Igbo na-ejikarị osisi na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke aha [[Óshíshí|osisi]] ya bụ Pterocarpus mildraedii akwadebe ya.<ref>{{Cite web|date=2017-08-04|title=Top Five Tasty Nigerian Soups For Tourists|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/top-five-tasty-nigerian-soups-tourists/|accessdate=2022-06-27|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> Isi ihe eji eme ofe bụ akwụkwọ oha, ndị ọzọ gụnyere uziza,achi (mkpụrụ ofe), anụ, crayfish, mmanụ nkwụ na nnu.Aha ndị ọzọ maka ofe Oha gụnyere uha na ofe ora.<ref>{{Cite web|date=2021-06-27|title=Ofada rice, unripe plantain, Oha soup, other African food that aid weight loss|url=https://www.vanguardngr.com/2021/06/ofada-rice-unripe-plantain-oha-soup-other-african-food-that-aid-weight-loss/|accessdate=2022-06-27|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Adebimpe|first=Alafe|date=2020-03-18|title=Spices and Recipes: How to prepare the delicious Oha soup [Video Tutorial]|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/oha-soup-recipe/pzpk75w|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-eji fufu esi Oha / Uha. Pounded yam, semolina, wheat na Eba na-aga nke ọma na ofe.<ref>{{Cite web|date=2020-01-12|title=Steps To Making Oha Soup|url=https://guardian.ng/life/steps-to-making-oha-soup/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 86a5xkr8mrwtd60tnbraz3vn1h91qcm 85484 85408 2022-07-27T21:16:01Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095293161|Ofe Oha]]" wikitext text/x-wiki '''Ofe Oha''' bụ ofe a na-erikarị na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ nke [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/amp/lifestyle/10953/tasty-foods-from-eastern-nigeria.html/|first=Jumia|author=Travel|title=Tasty Foods From Eastern Nigeria|date=February 2, 2021|work=[[ModernGhana]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/food/how-to-make-oha-soup/|title=HOW TO MAKE OHA SOUP|date=October 11, 2017|first=Yvonne|author=Ejiofor|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2021/06/sisi-yemmie-oha-soup-recipe/|work=[[BellaNaija]]|title=Sisi Yemmie's Step by Step Oha Soup Recipe & Preparation|author=BN TV|date=June 30, 2021}}</ref> Ofe Oha bụ nri Naijiria si n'ógbè Ọwụwa Anyanwụ, ndị Igbo na-ejikarị osisi na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke aha [[Óshíshí|osisi]] ya bụ Pterocarpus mildraedii akwadebe ya.<ref>{{Cite web|date=2017-08-04|title=Top Five Tasty Nigerian Soups For Tourists|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/top-five-tasty-nigerian-soups-tourists/|accessdate=2022-06-27|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref> Isi ihe eji eme ofe bụ akwụkwọ oha, ndị ọzọ gụnyere uziza,achi (mkpụrụ ofe), anụ, crayfish, mmanụ nkwụ na nnu.Aha ndị ọzọ maka ofe Oha gụnyere uha na ofe ora.<ref>{{Cite web|date=2021-06-27|title=Ofada rice, unripe plantain, Oha soup, other African food that aid weight loss|url=https://www.vanguardngr.com/2021/06/ofada-rice-unripe-plantain-oha-soup-other-african-food-that-aid-weight-loss/|accessdate=2022-06-27|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Adebimpe|first=Alafe|date=2020-03-18|title=Spices and Recipes: How to prepare the delicious Oha soup [Video Tutorial]|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/oha-soup-recipe/pzpk75w|accessdate=2022-06-27|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Nri ndị ọzọ == A na-eji fufu esi Oha / Uha. Pounded yam, semolina, wheat na Eba na-aga nke ọma na ofe.<ref>{{Cite web|date=2020-01-12|title=Steps To Making Oha Soup|url=https://guardian.ng/life/steps-to-making-oha-soup/|accessdate=2022-06-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Ebenside == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 1h4bk8swsqhdcerx1ng1fin40o4yf1d Boli (plantain) 0 18812 85409 2022-07-27T13:39:02Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504715|Boli (plantain)]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Boli_and_Groundnut.png|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a4/Boli_and_Groundnut.png/300px-Boli_and_Groundnut.png|thumb|300x300px|Ịkpọ Boli n'ọkụ na Naịjirịa]] '''Boli''' bụ nri plantain e siri esi na [[Naijiria|Naịjirịa]]. A mụrụ ya n'etiti [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.allnigerianrecipes.com/plantain/roasted-plantain.html|title=Roasted Plantain (Boli)|work=www.allnigerianrecipes.com|accessdate=2017-10-06|archivedate=2017-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171002223927/http://www.allnigerianrecipes.com/plantain/roasted-plantain.html}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Roasted plantain: Boli|url=https://www.researchgate.net/publication/337159446_The_contributions_of_charcoal_to_roasted_plantain_Bole_and_yam_business_in_Port_Harcourt_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-12-21|title=Boli La’n Ta was inspired by my love for roasted plantain- Omolola Kayode|url=https://guardian.ng/guardian-woman/boli-lan-ta-was-inspired-by-my-love-for-roasted-plantain-omolola-kayode/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-akpọ ya 'boli' na South West Nigeria a maara ndị a dị ka ndị Yoruba ma na-eri ya na mkpụrụ osisi.<ref>{{Cite web|date=2018-08-18|title=Watch How To Prepare Homemade Boli (Roasted Plantain)|url=https://guardian.ng/life/watch-how-to-prepare-homemade-boli-roasted-plantain/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Evaluation of a roasted plantain|url=https://www.researchgate.net/publication/276454306_Design_Fabrication_and_Evaluation_of_a_Plantain_Roaster|journal=ResearchGate}}</ref> Ndị Yoruba anọwo na-anụ ụtọ nri a kemgbe ọtụtụ afọ, enwere ike iri ya dị ka nri ma ọ bụ nri isi nke enwere ike ijikọta ya na ofe ose jupụtara na anụ, azụ̀ a siri esi ma ọ bụ ọkụkọ a siri esi karịsịa n'oge ememme.<ref>{{Cite web|date=2016-05-19|title=Lerato’s roasted plantain, skinny efo, moringa and smoked chicken|url=https://guardian.ng/features/food-and-drinks/african-spring-clean-leratos-roasted-plantain-skinny-efo-moringa-smoked-chicken/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-akpọpụta okwu 'boli' dị ka 'bole' n'ihi ọdịiche dị na ụda olu na mpaghara ndịda-ndịda na Naịjirịa. Na Ndida nke Ndịda Naijiria, a na-akpọ ya 'bole' asụsụ a gbazitere n'aka ndịda ọdịda anyanwụ na Nigeria ma na-eri ya na azụ n'oge ememme dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=http://www.kitchenbutterfly.com/2012/04/19/nigerian-street-food-bole-fish/|title=Nigerian Street Food: Boli & Fish {{!}} Kitchen Butterfly|work=Kitchen Butterfly|language=en-GB|accessdate=2017-10-06}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-11-24|title=Recipe of the day: How to prepare bole and sauce in your oven at home|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/recipe-of-the-day-how-to-prepare-bole-and-sauce-in-your-oven-at-home/p71hqqp|accessdate=2022-07-02|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] oxzuy83skhbm73pmhqgfuv7mc2mxfue 85498 85409 2022-07-27T21:44:55Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096504715|Boli (plantain)]]" wikitext text/x-wiki '''Bole''' bụ nri plantain e siri esi na [[Naijiria|Naịjirịa]]. A mụrụ ya n'etiti [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]] nke Naịjirịa.<ref>{{Cite web|url=http://www.allnigerianrecipes.com/plantain/roasted-plantain.html|title=Roasted Plantain (Boli)|work=www.allnigerianrecipes.com|accessdate=2017-10-06|archivedate=2017-10-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171002223927/http://www.allnigerianrecipes.com/plantain/roasted-plantain.html}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Roasted plantain: Boli|url=https://www.researchgate.net/publication/337159446_The_contributions_of_charcoal_to_roasted_plantain_Bole_and_yam_business_in_Port_Harcourt_Nigeria|journal=ResearchGate}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-12-21|title=Boli La’n Ta was inspired by my love for roasted plantain- Omolola Kayode|url=https://guardian.ng/guardian-woman/boli-lan-ta-was-inspired-by-my-love-for-roasted-plantain-omolola-kayode/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-akpọ ya 'boli' na South West Nigeria a maara ndị a dị ka ndị Yoruba ma na-eri ya na mkpụrụ osisi.<ref>{{Cite web|date=2018-08-18|title=Watch How To Prepare Homemade Boli (Roasted Plantain)|url=https://guardian.ng/life/watch-how-to-prepare-homemade-boli-roasted-plantain/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Evaluation of a roasted plantain|url=https://www.researchgate.net/publication/276454306_Design_Fabrication_and_Evaluation_of_a_Plantain_Roaster|journal=ResearchGate}}</ref> Ndị Yoruba anọwo na-anụ ụtọ nri a kemgbe ọtụtụ afọ, enwere ike iri ya dị ka nri ma ọ bụ nri isi nke enwere ike ijikọta ya na ofe ose jupụtara na anụ, azụ̀ esiri esi ma ọ bụ ọkụkọ esiri esi karịsịa n'oge ememme.<ref>{{Cite web|date=2016-05-19|title=Lerato’s roasted plantain, skinny efo, moringa and smoked chicken|url=https://guardian.ng/features/food-and-drinks/african-spring-clean-leratos-roasted-plantain-skinny-efo-moringa-smoked-chicken/|accessdate=2022-07-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A na-akpọpụta okwu 'boli' dị ka 'bole' n'ihi ọdịiche dị na ụda olu na mpaghara ndịda-ndịda na Naịjirịa. Na South South Nigeria, a na-akpọ ya 'bole' asụsụ a gbazitere n'aka ndịda ọdịda anyanwụ na Nigeria ma na-eri ya na azụ n'oge ememme dị mkpa.<ref>{{Cite web|url=http://www.kitchenbutterfly.com/2012/04/19/nigerian-street-food-bole-fish/|title=Nigerian Street Food: Boli & Fish {{!}} Kitchen Butterfly|work=Kitchen Butterfly|language=en-GB|accessdate=2017-10-06}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-11-24|title=Recipe of the day: How to prepare bole and sauce in your oven at home|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/recipe-of-the-day-how-to-prepare-bole-and-sauce-in-your-oven-at-home/p71hqqp|accessdate=2022-07-02|work=Pulse Nigeria}}</ref> == Ebenside == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] psuwcvey116rzo04qsm775gzdvpgp1i Abacha (food) 0 18813 85411 2022-07-27T13:40:16Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089907084|Abacha (food)]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Abacha (African Salad).jpg|thumb|Abacha]]   '''Abacha''' bụ ụdị nri sitere na [[Ndị Ìgbò|ndị Igbos]] na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa.<ref name="GUA">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|first=Chidirim|title=HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)|author=Ndeche|date=August 19, 2018|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=February 15, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNdeche2018">Ndeche, Chidirim (August 19, 2018). [https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/ "HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 15,</span> 2022</span>.</cite></ref><ref name="PUL">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/abacha-how-to-make-your-own-african-salad/6tcrb7t|title=Abacha: How to make your own African salad|date=October 31, 2021|work=Pulse Nigeria|accessdate=February 15, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://healthguide.ng/abacha-food-health-benefits/|title=15 Amazing Health Benefits of Abacha (African Salad)|first=Nwokolo|author=Collins|date=September 28, 2021|work=Health Guide|accessdate=February 15, 2022}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * Kasịva a mịrị amị * Ugba ma ọ bụ ukpaka * Mmanụ nkwụ * Potash e ji ntụ ntụ mee * Azụ (nke e siri esi) * Ponmo (esi nri ma bepụ ya) * Onion (nke e bepụrụ) * Àkwá ubi (Akwụrụ) * Akwụkwọ àkwá ubi (a na-egbutu) * Nri na ose kpọrọ nkụ * Azụ̀ Crayfish * Cọbs na-eme ka ọ dị mma * Nutmeg Calabash * Ogiri * Akwụkwọ utazi ọhụrụ * Mmiri na-esi ísì<ref name="GUA">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|first=Chidirim|title=HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)|author=Ndeche|date=August 19, 2018|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=February 15, 2022}}</ref> == Nkwadebe == 1. Tinye cassava (abacha) n'ime efere mmiri, tinye ya na mmiri maka nkeji iri anọ ma wepụ mmiri.<ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=African Salad/Abacha and Ugba Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/african-salad-abacha-and-ugba/|accessdate=2022-05-26|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref> 2. Mgbe ị gburu akwụkwọ urazi, sie azụ̀ ahụ ma sie ponmo. Wụnye mmanụ nkwụ n'ime ite mgbe agwakọtachara potash na mmiri ọkụ.<ref>{{Cite web|title=Abacha(african salad) Recipe by Chinny's Kitchen|url=https://cookpad.com/ng/recipes/2635382-abachaafrican-salad|accessdate=2022-05-26|work=Cookpad|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=African Salad (Abacha and Ugba)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/salad/african-salad/|accessdate=2022-05-26|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> 3. Mgbe e mepụtara ihe na-acha odo odo site na ịgwakọta mmanụ nkwụ na potash, tinye ihe na-esi ísì ụtọ dị ka yabasị a pịrị apị, ose, iru, ugba na àkwá ubi.<ref>{{Cite web|date=2018-08-19|title=How to Make Abacha (African Salad)|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|accessdate=2022-05-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> 4. Na-enye ma rie mgbe ọ na-ekpo ọkụ. == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] kbe25l3z5675ybz1xtrnljoa8g050wk 85514 85411 2022-07-27T22:42:15Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089907084|Abacha (food)]]" wikitext text/x-wiki '''Abacha''' bụ ụdị nri sitere na [[Ndị Ìgbò|ndị Igbos]] na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa.<ref name="GUA">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|first=Chidirim|title=HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)|author=Ndeche|date=August 19, 2018|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=February 15, 2022}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNdeche2018">Ndeche, Chidirim (August 19, 2018). [https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/ "HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)"]. ''[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 15,</span> 2022</span>.</cite></ref><ref name="PUL">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/abacha-how-to-make-your-own-african-salad/6tcrb7t|title=Abacha: How to make your own African salad|date=October 31, 2021|work=Pulse Nigeria|accessdate=February 15, 2022}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://healthguide.ng/abacha-food-health-benefits/|title=15 Amazing Health Benefits of Abacha (African Salad)|first=Nwokolo|author=Collins|date=September 28, 2021|work=Health Guide|accessdate=February 15, 2022}}</ref> * Kasịva a mịrị amị * Ugba ma ọ bụ ukpaka * Mmanụ nkwụ * Potash e ji ntụ ntụ mee * Azụ (nke e siri esi) * Ponmo (esi nri ma bepụ ya) * Onion (nke e bepụrụ) * Àkwá ubi (Akwụrụ) * Akwụkwọ àkwá ubi (a na-egbutu) * Nri na ose kpọrọ nkụ * Azụ̀ Crayfish * Cọbs na-eme ka ọ dị mma * Nutmeg Calabash * Ogiri * Akwụkwọ utazi ọhụrụ * Mmiri na-esi ísì<ref name="GUA">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|first=Chidirim|title=HOW TO MAKE ABACHA (AFRICAN SALAD)|author=Ndeche|date=August 19, 2018|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|accessdate=February 15, 2022}}</ref> 1. Tinye cassava (abacha) n'ime efere mmiri, tinye ya na mmiri maka nkeji iri anọ ma wepụ mmiri.<ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=African Salad/Abacha and Ugba Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/african-salad-abacha-and-ugba/|accessdate=2022-05-26|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref> 2. Mgbe ị gburu akwụkwọ urazi, sie azụ̀ ahụ ma sie ponmo. Wụnye mmanụ nkwụ n'ime ite mgbe agwakọtachara potash na mmiri ọkụ.<ref>{{Cite web|title=Abacha(african salad) Recipe by Chinny's Kitchen|url=https://cookpad.com/ng/recipes/2635382-abachaafrican-salad|accessdate=2022-05-26|work=Cookpad|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=African Salad (Abacha and Ugba)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/salad/african-salad/|accessdate=2022-05-26|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> 3. Mgbe e mepụtara ihe na-acha odo odo site na ịgwakọta mmanụ nkwụ na potash, tinye ihe na-esi ísì ụtọ dị ka yabasị a pịrị apị, ose, iru, ugba na àkwá ubi.<ref>{{Cite web|date=2018-08-19|title=How to Make Abacha (African Salad)|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-abacha-african-salad-2/|accessdate=2022-05-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> 4. Na-e rie mgbe ọ na-ekpo ọkụ. == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] ry059ezdrcvxknn0ryue7dal2bmq7d9 Jị Asuru Asụ 0 18814 85414 2022-07-27T13:44:08Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100208738|Pounded yam]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Iyan_&_Efo-Riro_(7370530836).jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/Iyan_%26_Efo-Riro_%287370530836%29.jpg/220px-Iyan_%26_Efo-Riro_%287370530836%29.jpg|thumb|Iyán, nke a na-akpọ yam a gwakọtara agwakọta n'asụsụ Bekee, dị ka poteto a gwakọara agwakọta mana ọ dị nro kpamkpam n'enweghị iberibe fọdụrụ, Ẹ̀fọ́-rírò bụ nri ọdịnala Naijiria nke anụ na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na tomato na ofe chili]] Jị asụru asụ ma ọ bụ '''Iyán''' bụ nri Naijiria nke agbụrụ Yoruba, [[Ndị Ìgbò|Igbo]], Ebira na Tiv.<ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2019-06-13|title=Pounded Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oyibo|first=Emmanuel|date=2020-04-15|title=Top 20 Nigerian Foods That Will Blow Your Taste Buds|url=https://www.chefspencil.com/top-20-nigerian-foods/|accessdate=2022-05-12|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nri ọdịnala. A na-akwadebe ya site na iji ụrọ na ihe na-egbuke egbuke na-egwe ya.<ref>{{Cite web|date=2022-01-29|title=How To Make Pounded Yam – Old Fashioned Pounded Yam With Pestle And Mortar|url=https://theonlinecook.com/how-to-make-pounded-yam-old-fashioned-pounded-yam-with-pestle-and-mortar/|accessdate=2022-05-12|work=The Online Cook|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2019-06-13|title=Pounded Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref> Jị asuru asụ yiri poteto mashed mana ọ dị arọ. Ọ bụ ihe dị nro ma dị ụtọ nke a na-eri n'aka.<ref>{{Cite web|title=Pounded yam: an african dish essay sample - 259 Words|url=https://nerdyseal.com/pounded-yam-an-african-dish-essay-sample/|accessdate=2022-05-12|work=NerdySeal|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=Pounded Yam Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=What are popular foods in Nigeria? – idswater.com|url=https://idswater.com/2020/08/27/what-are-popular-foods-in-nigeria/|accessdate=2022-05-12|work=idswater.com}}</ref> A na-eri Iyán na [[Ȯra Edo|Edo]], Benue, Ijesha, Ondo State na [[Ȯra Ekiti|Ekiti]] na Naijiria. Enwere ike inye ya na [[egusi]], ofe, ofe akwụkwọ jute (ewedu), spinach a na-esi esi (efo__) ma ọ bụ ofe okra.<ref>{{Cite web|title=Nigeria: How to Make Egusi Soup and Fufu (Pounded Yam)|url=https://www.surreyfusionfestival.ca/nigeria-how-make-egusi-soup-and-fufu-pounded-yam|accessdate=2022-05-12|work=Surrey Fusion Festival|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Best Egusi Soup And Pounded Yam Recipes|url=https://www.foodnetwork.ca/recipe/egusi-soup-and-pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Food Network Canada|language=en-CA}}</ref><ref>{{Cite web|title=What do you eat with pounded yam?|url=https://answersnigeria.com/what-do-you-eat-with-pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Answers Nigeria|language=en-US}}</ref> == Nkwadebe nke íyàn == Ihe ndị dị mkpa iji mee yam a kụrụ akụ bụ puna yam, mmiri, na ụrọ na pestle.<ref>{{Cite web|date=2019-05-24|title=How to Cook Yam (African Yam)|url=https://www.myactivekitchen.com/yam-and-how-to-cook-it/|accessdate=2022-05-13|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> Pịa yam ma belata ya n'ime obere cubes, sachaa ya, wee sie ya ruo ihe dị ka minit 30 ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|author=Alawode|first=Bolatito|date=2020-09-24|title=3 AMAZING WAYS TO COOK YAM|url=https://www.mychopchop.ca/blogs/my-recipes-tips/how-to-cook-yam-3-amazing-ways-to-cook-yam|accessdate=2022-05-13|work=Mychopchop|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2014-03-11|title=Meat Stuffed Potato Balls (stuffed yam balls)|url=https://www.nigerianfoodtv.com/stuffed-potatoyam-balls/|accessdate=2022-05-13|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=Food – Mary's Croft|url=https://maryscroftagriculture.com.ng/category/food/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref> Sachaa ụrọ na ihe mkpuchi site na iji mmiri saa ya, kụọ yam ruo mgbe ọ dị nro, dị nro ma dị ka ntụ ọka.<ref>{{Cite web|title=How to Prepare Ofe Nsala With Pounded Yam using Symplinatural|url=https://www.symplinatural.com/recipe/ofe-nsala-with-pounded-yam/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2014-04-17|title=How to Make Pounded Yam in a Blender or Food Processor|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-pounded-yam-in-blender-or/|accessdate=2022-05-13|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> Yam kpọrọ nkụ a na-ewepụta n'oge na-adịghị anya ga-achọ mmiri ka ukwuu ebe yam ọhụrụ a na-enweta n'oge gara aga ga-achọ obere mmiri n'oge a na-akụ ya.<ref>{{Cite web|title=Pounded Yam (Iyan) - How to Make Real Pounded Yam|url=http://www.globalchefservice.com/2022/01/pounded-yam-iyan-how-to-make-real.html|accessdate=2022-05-13|work=Global Chef Service|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-04-20|title=How to make Pounded Yam (Nigerian Swallows Recipe) - African Food Network|url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/pounded-yam/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref> Na-eri íyán mgbe ọ na-ekpo ọkụ ma na-eri ya ọhụrụ. == Ụdị jị == Ụdị jị eji eme ihe maka ịpị jị bụ [[Jí|yam]] nke Afrịka nke a na-ahụkarị n'Africa na akụkụ ụfọdụ nke [[Asia|Eshia]].<ref>{{Cite web|date=2015-07-07|title=Fried Puna Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/fried-puna-yam/|accessdate=2022-05-15|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref> A makwaara ya dị ka puna yam, ezigbo yam ma ọ bụ white yam.<ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2021-08-27|title=YAM {{!}} TRUE YAM {{!}} AFRICAN YAM|url=https://cheflolaskitchen.com/true-yam-african-yam/|accessdate=2022-05-15|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Naija|first=Sabi|title=The Ultimate Yam Guide: Types of Yams and When to Use Them|url=https://sabinaija.com/f/types-of-yams-and-when-to-use-them|accessdate=2022-05-15|work=Sabi Naija|language=en-GB}}</ref>Ọdịdị ya siri ike na akpụkpọ anụ na-acha nchara nchara na anụ na-adịghị ọcha; ogologo ya sitere na nke poteto nkịtị ruo mita ise n'ogologo. [[Usòrò:Nigeria_yam2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Nigeria_yam2.jpg/800px-Nigeria_yam2.jpg|center|thumb|800x800px|<center>Ahịa yam na [[Lagos]], Nigeria</center>]] Puna yam bụ ihe ọkụkụ ego dị n'afọ niile n'adịghị ka ihe ọkụkụ ndị ọzọ na-adị n'oge. Ụdị yam ndị ọzọ gụnyere purple yam, wild yam, white guinea yam, Chinese na mmiri yam.<ref>{{Cite web|title=Dioscorea alata Water Yam, Purple yam, Greater yam, White yam PFAF Plant Database|url=https://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Dioscorea+alata|accessdate=2022-05-15|work=pfaf.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=yam {{!}} Description, Uses, Species, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/plant/yam|accessdate=2022-05-15|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> Yam Africa bara ọgaranya na carbohydrates na calories. Ọ bụ ezie na ọ nweghị protein, enwere ike iji àkwá na ofe mee ka ọ dị mma.<ref>{{Cite web|title=Dioscorea alata Water Yam, Purple yam, Greater yam, White yam PFAF Plant Database|url=https://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Dioscorea+alata|accessdate=2022-05-15|work=pfaf.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=yam {{!}} Description, Uses, Species, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/plant/yam|accessdate=2022-05-15|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> == Ụdị ofe maka yam a kụrụ akụ == [[Usòrò:Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish,_prawns,_beef_and_roasted_cowskin.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish%2C_prawns%2C_beef_and_roasted_cowskin.jpg/235px-Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish%2C_prawns%2C_beef_and_roasted_cowskin.jpg|thumb|293x293px|Egusi ofe]] Pounded yam na-aga na okro soup, ẹ̀fọ́ rírò, Ofe akwụ (Banga soup), ogbono na__wol____wol____wol__ gìrì soup.<ref>{{Cite web|author=Afrolems|title=Efo Riro and Pounded Yam Recipe - Food.com|url=https://www.food.com/recipe/efo-riro-and-pounded-yam-499527|accessdate=2022-05-13|work=www.food.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 Most Popular Nigerian Soups|url=https://www.tasteatlas.com/most-popular-soups-in-nigeria|accessdate=2022-05-13|work=www.tasteatlas.com}}</ref> A na-eri nri ahụ na ofe egusi, nri dị ụtọ nke e ji mkpụrụ melon, tomato, yabasị na mmanụ nkwụ na-acha ọbara ọbara mee.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Egusi Soup|url=https://www.seriouseats.com/nigerian-egusi-soup-5271598|accessdate=2022-05-13|work=Serious Eats|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-06-06|title=Egusi Soup|url=https://lowcarbafrica.com/nigerian-egusi-soup/|accessdate=2022-05-13|work=Low Carb Africa|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-20|title=How to Make Nigerian Egusi Soup Recipe {{!}} Egusi Soup Recipes|url=https://www.demandafrica.com/food/recipes/nigerian-egusi-soup/|accessdate=2022-05-13|work=Demand Africa|language=en-US}}</ref> == Hụkwa == * [[Eba]] * [[Ụtara|Fufu]] * [[Amala]] * Ndepụta nri ndị Afrịka * Nri Naịjirịa *  Food portal == Ihe odide == <references /> == Njikọ mpụga == * [https://allnigerianfoods.com/pounded-yam yam a kụrụ n'ụya site na nri Allnigeria] [[Òtù:Igbo cuisine]] czxdinwy8y0pucbj3ng3ys5lgqnr1s0 85502 85414 2022-07-27T21:54:19Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100208738|Pounded yam]]" wikitext text/x-wiki Jị Asuru Asụ ma ọ bụ '''Iyán''' bụ nri Naịjiria nke agbụrụ Yoruba, [[Ndị Ìgbò|Igbo]], Ebira na Tiv.<ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2019-06-13|title=Pounded Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Oyibo|first=Emmanuel|date=2020-04-15|title=Top 20 Nigerian Foods That Will Blow Your Taste Buds|url=https://www.chefspencil.com/top-20-nigerian-foods/|accessdate=2022-05-12|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref> Ọ bụ nri ọdịnala. A na-akwadebe ya site na iji ụrọ na ihe na-egbuke egbuke na-egwe ya.<ref>{{Cite web|date=2022-01-29|title=How To Make Pounded Yam – Old Fashioned Pounded Yam With Pestle And Mortar|url=https://theonlinecook.com/how-to-make-pounded-yam-old-fashioned-pounded-yam-with-pestle-and-mortar/|accessdate=2022-05-12|work=The Online Cook|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2019-06-13|title=Pounded Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref> Jị Asuru Asụ yiri poteto mashed mana ọ dị arọ. Ọ bụ ihe dị nro ma dị ụtọ nke a na-eri n'aka.<ref>{{Cite web|title=Pounded yam: an african dish essay sample - 259 Words|url=https://nerdyseal.com/pounded-yam-an-african-dish-essay-sample/|accessdate=2022-05-12|work=NerdySeal|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=Pounded Yam Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=What are popular foods in Nigeria? – idswater.com|url=https://idswater.com/2020/08/27/what-are-popular-foods-in-nigeria/|accessdate=2022-05-12|work=idswater.com}}</ref> A na-eri Iyán na [[Ȯra Edo|Edo]], Benue, Ijesha, Ondo State na [[Ȯra Ekiti|Ekiti]] na Naịjirịa ria. Enwere ike inye ya na [[egusi]], ofe, ofe akwụkwọ jute (ewedu), spinach a na-esi esi (efo__) ma ọ bụ [[Okra soup|ofe okra]].<ref>{{Cite web|title=Nigeria: How to Make Egusi Soup and Fufu (Pounded Yam)|url=https://www.surreyfusionfestival.ca/nigeria-how-make-egusi-soup-and-fufu-pounded-yam|accessdate=2022-05-12|work=Surrey Fusion Festival|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Best Egusi Soup And Pounded Yam Recipes|url=https://www.foodnetwork.ca/recipe/egusi-soup-and-pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Food Network Canada|language=en-CA}}</ref><ref>{{Cite web|title=What do you eat with pounded yam?|url=https://answersnigeria.com/what-do-you-eat-with-pounded-yam/|accessdate=2022-05-12|work=Answers Nigeria|language=en-US}}</ref> == Nkwadebe nke íyàn == Ihe ndị dị mkpa iji mee yam a kụrụ akụ bụ puna yam, mmiri, ụrọ na pestle.<ref>{{Cite web|date=2019-05-24|title=How to Cook Yam (African Yam)|url=https://www.myactivekitchen.com/yam-and-how-to-cook-it/|accessdate=2022-05-13|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> Pịa Jị ma belata ya n'ime obere cubes, sachaa ya, wee sie ya ruo ihe dị ka minit 30 ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|author=Alawode|first=Bolatito|date=2020-09-24|title=3 AMAZING WAYS TO COOK YAM|url=https://www.mychopchop.ca/blogs/my-recipes-tips/how-to-cook-yam-3-amazing-ways-to-cook-yam|accessdate=2022-05-13|work=Mychopchop|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2014-03-11|title=Meat Stuffed Potato Balls (stuffed yam balls)|url=https://www.nigerianfoodtv.com/stuffed-potatoyam-balls/|accessdate=2022-05-13|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite web|title=Food – Mary's Croft|url=https://maryscroftagriculture.com.ng/category/food/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref> Sachaa ụrọ na ihe mkpuchi site na iji mmiri saa ya, kụọ yam ruo mgbe ọ dị nro, dị nro ma dị ka ntụ ọka.<ref>{{Cite web|title=How to Prepare Ofe Nsala With Pounded Yam using Symplinatural|url=https://www.symplinatural.com/recipe/ofe-nsala-with-pounded-yam/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2014-04-17|title=How to Make Pounded Yam in a Blender or Food Processor|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-pounded-yam-in-blender-or/|accessdate=2022-05-13|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> Jị kpọrọ nkụ a na-ewepụta n'oge na-adịghị anya ga-achọ mmiri ka ukwuu ebe yam ọhụrụ a na-enweta n'oge gara aga ga-achọ obere mmiri n'oge a na-akụ ya.<ref>{{Cite web|title=Pounded Yam (Iyan) - How to Make Real Pounded Yam|url=http://www.globalchefservice.com/2022/01/pounded-yam-iyan-how-to-make-real.html|accessdate=2022-05-13|work=Global Chef Service|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-04-20|title=How to make Pounded Yam (Nigerian Swallows Recipe) - African Food Network|url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/swallow-recipes/pounded-yam/|accessdate=2022-05-13|language=en-US}}</ref> Na-eri íyán mgbe ọ na-ekpo ọkụ ma na-eri ya ọhụrụ. Ụdị Jị eji eme ihe maka ịpị yam bụ [[Jí|yam]] nke Afrịka nke a na-ahụkarị n'Africa na akụkụ ụfọdụ nke [[Asia|Eshia]].<ref>{{Cite web|date=2015-07-07|title=Fried Puna Yam|url=https://cheflolaskitchen.com/fried-puna-yam/|accessdate=2022-05-15|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref> A makwaara ya dị ka puna ji, ezigbo yam ma ọ bụ white yam.<ref>{{Cite web|author=Osinkolu|first=Author Lola|date=2021-08-27|title=YAM {{!}} TRUE YAM {{!}} AFRICAN YAM|url=https://cheflolaskitchen.com/true-yam-african-yam/|accessdate=2022-05-15|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Naija|first=Sabi|title=The Ultimate Yam Guide: Types of Yams and When to Use Them|url=https://sabinaija.com/f/types-of-yams-and-when-to-use-them|accessdate=2022-05-15|work=Sabi Naija|language=en-GB}}</ref>Ọdịdị ya siri ike na akpụkpọ anụ na-acha nchara nchara na anụ na-adịghị ọcha; ogologo ya sitere na nke poteto nkịtị ruo mita ise n'ogologo. Puna yam bụ ihe ọkụkụ ego dị n'afọ niile n'adịghị ka ihe ọkụkụ ndị ọzọ na-adị n'oge. Ụdị yam ndị ọzọ gụnyere purple yam, wild yam, white guinea yam, Chinese na mmiri yam.<ref>{{Cite web|title=Dioscorea alata Water Yam, Purple yam, Greater yam, White yam PFAF Plant Database|url=https://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Dioscorea+alata|accessdate=2022-05-15|work=pfaf.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=yam {{!}} Description, Uses, Species, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/plant/yam|accessdate=2022-05-15|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> Yam Africa bara ọgaranya na carbohydrates na calories. Ọ bụ ezie na ọ nweghị protein, enwere ike iji àkwá na ofe mee ka ọ dị mma.<ref>{{Cite web|title=Dioscorea alata Water Yam, Purple yam, Greater yam, White yam PFAF Plant Database|url=https://pfaf.org/user/Plant.aspx?LatinName=Dioscorea+alata|accessdate=2022-05-15|work=pfaf.org}}</ref><ref>{{Cite web|title=yam {{!}} Description, Uses, Species, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/plant/yam|accessdate=2022-05-15|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> [[Usòrò:Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish,_prawns,_beef_and_roasted_cowskin.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish%2C_prawns%2C_beef_and_roasted_cowskin.jpg/235px-Egusi_soup_with_vegetables_and_dried_catfish%2C_prawns%2C_beef_and_roasted_cowskin.jpg|thumb|293x293px|Egusi ofe]] Pounded yam na-aga na okro soup, ẹ̀fọ́ rírò, banga soup (ofe akwu), [[Ofe Ogbono|ogbono]] na__wol____wol____wol__ gìrì soup.<ref>{{Cite web|author=Afrolems|title=Efo Riro and Pounded Yam Recipe - Food.com|url=https://www.food.com/recipe/efo-riro-and-pounded-yam-499527|accessdate=2022-05-13|work=www.food.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=10 Most Popular Nigerian Soups|url=https://www.tasteatlas.com/most-popular-soups-in-nigeria|accessdate=2022-05-13|work=www.tasteatlas.com}}</ref> A na-eri nri ahụ na ofe egusi, nri dị ụtọ nke e ji mkpụrụ melon, tomato, yabasị na mmanụ nkwụ na-acha ọbara ọbara mee.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Egusi Soup|url=https://www.seriouseats.com/nigerian-egusi-soup-5271598|accessdate=2022-05-13|work=Serious Eats|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-06-06|title=Egusi Soup|url=https://lowcarbafrica.com/nigerian-egusi-soup/|accessdate=2022-05-13|work=Low Carb Africa|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-20|title=How to Make Nigerian Egusi Soup Recipe {{!}} Egusi Soup Recipes|url=https://www.demandafrica.com/food/recipes/nigerian-egusi-soup/|accessdate=2022-05-13|work=Demand Africa|language=en-US}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 7pv4snaz1g7nbzmm5poai6pv1epzcdo Okwu àtụ:Feature Article/section 11 18815 85415 2022-07-27T13:44:45Z Olugold 12202 Jiri '[[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Òtù:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ' kere ihü wikitext text/x-wiki [[Òtù:Ihu mbụ]] [[Òtù:Édémédé egosipụtara]] [[Òtù:Àtụ]] Ndetu ihe niile gbasara Àtụ dw3jv4f3em4ept35o1303od5twerjqq Ofe Okra 0 18816 85416 2022-07-27T13:46:57Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097957700|Okra soup]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Sayur_oyong.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/eb/Sayur_oyong.JPG/260px-Sayur_oyong.JPG|thumb|260x260px|''Sayur oyong'' nke Indonesia (osisi okra) na brọsh na-enwu gbaa]] A na-esi ofe Okra ma ọ bụ Okro site na iji mkpụrụ osisi '''okra''' na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-eri nri dị ka isi ihe. Ọ na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ. Okra nwere mmetụta na-amị amị mgbe ejiri mkpịsị aka ya na-asa ya. A pụkwara iji mkpụrụ osisi ndị a na-eri eri na stew na ofe.<ref>{{Cite book|author=Walker|first=S.S.|title=African Roots/American Cultures: Africa in the Creation of the Americas|publisher=Rowman & Littlefield Publishers|year=2001|isbn=978-0-7425-0165-2|url=https://books.google.com/books?id=EJzHiqBPJCoC&pg=PA64}}</ref> == Naịjirịa == Na ala Naijiria, ofe okra bụ nri dị ụtọ, ọ na-ewu ewu n'etiti [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], ndị Igbos, Efiks, [[Ndi Haụsa|Hausas]] na agbụrụ [[Ndị Ìgbò|ndị]] ọzọ nke [[Naijiria]].N'asụsụ Yoruba, a na-akpọ ya obe lla .<ref>{{Cite book|author=Badiru|first=I.|title=Isi Cookbook: Collection of Easy Nigerian Recipes|publisher=iUniverse|year=2013|isbn=978-1-4759-7671-7|url=https://books.google.com/books?id=pDj5SB3KF8UC&pg=PA31}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-12-22|title=How to cook the Igbo-Ora recipe, Ilasa soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/how-to-cook-the-igbo-ora-recipe-ilasa-soup/v2v08k9|accessdate=2022-06-29|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-06-02|title=Enjoy your amala with ilasa soup|url=https://tribuneonlineng.com/enjoy-your-amala-with-ilasa-soup/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> [[Usòrò:Okro soup.jpg|thumb|Ofe okro]] <ref>{{Cite web|date=2021-10-17|title=Foods, herbs to manage female infertility|url=https://punchng.com/foods-herbs-to-manage-female-infertility/|accessdate=2022-06-29|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == China == Soup okra nke China bụ "nri obodo a na-ejikarị eme nri n'oge nri ezinụlọ".<ref>{{Cite book|author=Aksomboon|first=K.|title=Thai Cooking from the Siam Cuisine Restaurant|publisher=North Atlantic Books|year=1989|isbn=978-1-55643-074-9|url=https://books.google.com/books?id=xnpuu96dcI4C&pg=PA60}}</ref> N'ihe oriri ndị Indonesia, a na-akpọ ofe okra ''sayur oyong'', nke a na-ejikarị broth ọkụkọ doro anya na osikapa vermicelli (''bihun'') ma ọ bụ mung bean vermicelli, na akụkụ nke ''bakso'' (ụgbụgbọ ehi surimi). == Japan == Na nri ndị Japan, a na-ejikarị okra na nagaimo eme ihe dị ka mgbakwunye ma ọ bụ ọdịiche na ofe miso soybean paste. == United States == Na United States, e bipụtara usoro nri mbụ maka ofe okra na 1824 n'akwụkwọ The Virginia Housewife .<ref name="Smith">{{Cite book|author=Smith|first=A.F.|title=Food and Drink in American History: A "Full Course" Encyclopedia &#91;3 Volumes&#93;: A "Full Course" Encyclopedia|publisher=ABC-CLIO|year=2013|isbn=978-1-61069-233-5|url=https://books.google.com/books?id=o7gxBgAAQBAJ&pg=PA424}}</ref><ref>{{Cite book|author=Smith|first=A.F.|title=The Oxford Companion to American Food and Drink|publisher=Oxford University Press, USA|series=Oxford Companions|year=2007|isbn=978-0-19-530796-2|url=https://books.google.com/books?id=AoWlCmNDA3QC&pg=PA551}}</ref> Mgbe mbipụta mbụ a gasịrị, a na-etinye ofe okra n'akwụkwọ nri ndị America.<ref name="Smith" /> Na ngwụcha afọ 1800, a na-ebipụta usoro nri okra na ''The New York Times''.<ref>{{Cite book|author=Hesser|first=A.|title=The Essential New York Times Cookbook: Classic Recipes for a New Century|publisher=W. W. Norton|year=2010|isbn=978-0-393-24767-1|url=https://books.google.com/books?id=QWrVBAAAQBAJ&pg=PT204}}</ref> Na US, a na-eji okra a na-etinye n'ime ite akwadebe ofe okra.<ref>{{Cite book|title=The Picayune Creole Cook Book|publisher=Times-Picayune publishing Company|year=1922|url=https://books.google.com/books?id=pxYEAAAAYAAJ&pg=PA18}}</ref> Ọ bụ ofe ọdịnala na Savannah, Georgia na Charleston, South Carolina.<ref>{{Cite book|author=Deen|first=P.|title=Paula Deen's Southern Cooking Bible: The New Classic Guide to Delicious Dishes with More Than 300 Recipes|publisher=Simon & Schuster|year=2011|isbn=978-1-4165-6407-2|url=https://books.google.com/books?id=jUw66qJg-PYC&pg=PA75}}</ref> == Nkwadebe == Dee okra n'ụdị ọ chọrọ ma wepụ ya. Na okpomọkụ dị n'etiti, tinye obere mmiri n'ime ite ahụ, tinye azụ, anụ, ponmo, [asụsụ a bụ?] crayfish, ose, nnu, cubes, iru (ahịhịa ahịhịa), potash ma kwe ka ọ sie maka minit 10 ruo 15. Tinye okra e gburu egbu n'ime ite ahụ, gbanye ma kwe ka ọ sie maka nkeji 5/10. Tinye obere mmanụ nkwụ na uzuoku maka nkeji ole na ole.<gallery class="center" caption="" widths="190px" heights="160px"> Star of David okra - Soup Star.jpg|okra - ofe Miso soup with okra and nagaimo by yomi955.jpg|Miso ofe na okra na nagaimo OKRA SOUP "ofe araga in my local name ".jpg|Nigerian ofe ''araga'' okra ofe Okro Soup.jpg|ofe Okro </gallery> == Hụkwa ==   * Gumbo * Ndepụta ofe * Ndepụta ofe akwụkwọ nri == Ihe odide == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|title=Good Housekeeping|year=1889|url=https://books.google.com/books?id=hFs2AQAAMAAJ&pg=PA183}} – Poor-Man's Okra Soup * {{Cite book|author=Fowler|first=D.L.|title=The Savannah Cookbook|publisher=Gibbs Smith, Publisher|year=2008|isbn=978-1-4236-0224-8|url=https://books.google.com/books?id=7Y-rCfsqL5cC&pg=PA60}} * {{Cite book|author=Nzeadibe|first=R.E.|title=The 2nd Migration|publisher=Xlibris Corporation|year=2009|isbn=978-1-4653-2783-3|url=https://books.google.com/books?id=RWskahZlyV4C&pg=PA55}}  == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=HmPxvvojyOo Vidio: Nri Okra Soup] * [https://www.youtube.com/watch?v=GIbD9hc4Jt4 Vidio: Nri Okra nke Naijiria na Fresh Fish & Assorted Meat] * [https://lowcarbafrica.com/okro-soup-african-okra-soup/ Nchịkọta Okra Nchịkọta Naijiria dị mfe] [[Òtù:Igbo cuisine]] 4y95hl4kqtw6iyrn3emv31h6zhh2153 Ofe Ogbono 0 18817 85417 2022-07-27T13:48:50Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091822380|Ogbono soup]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ogbono soup with beef and roasted cow skin.jpg|thumb|Ofe Ogbono]]   Ogbono '''soup''', bụ nri Naijiria nke e ji mkpụrụ ogbono kpọrọ nkụ mee. Mkpụrụ Ogbono sitere ma buru ụzọ zụlite na Southern Nigeria. (aha obodo maka Irvingia) na nnukwu ọdịiche mpaghara.<ref>{{Cite book|author=Atiku|first=M.K.|title=Strengthening Food and Beverages Quality Standards and Safety as a Stimulant for Industrial Growth|publisher=Nigerian Institute of Food Science and Technology|year=2003|url=https://books.google.com/books?id=zGLfAAAAMAAJ|accessdate=October 2, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-01|title=Ogbono Soup|url=https://tribuneonlineng.com/ogbono-soup/|accessdate=2022-05-11|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ogbono - UdyFoods|url=https://udyfoods.com/product/ogbono/|accessdate=2022-05-11|language=en-US}}</ref><ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}</ref><ref>{{Cite web|title=IRVINGIA GABONENSIS: Overview, Uses, Side Effects, Precautions, Interactions, Dosing and Reviews|url=https://www.webmd.com/vitamins/ai/ingredientmono-1252/irvingia-gabonensis|accessdate=2022-05-11|work=www.webmd.com|language=en}}</ref> Dabere na nyocha nke Chris Chinaka na J.C. Obiefuna, Ogbono bụ osisi ọhịa nke jikọtara ya na osisi ndị a na-ahazi dị ka 'ihe ndị na-abụghị osisi. Ọ na-aga site na aha ụmụ amaala dị iche iche na Naịjirịa. Na mpaghara na-asụ Igbo a na-akpọ ya 'ogbono/ugiri' dabere na ụdị Igbo dị iche iche. N'asụsụ Nupe, a na-akpọ ya 'eneara', 'ogwi' na Bini, 'uyo' na Efik na 'oro' na Yoruba.<ref>{{Cite news|author=Edozie|first=V|title=Ogbono trees vanishing in Bayelsa|publisher=Daily Trust|url=https://www.pressreader.com/nigeria/daily-trust-saturday/20160806/282321089388033}}</ref> A na-eji mkpụrụ ogbono ala eme ihe dị ka ihe na-eme ka ọ sie ike, ma na-enye ofe ahụ ụcha ojii.<ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWright2011">Wright, Clifford A. (2011). [https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63 ''The Best Soups in the World'']. John Wiley & Sons. p.&nbsp;51. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1118109250|<bdi>978-1118109250</bdi>]].</cite></ref> E wezụga mkpụrụ, mmiri na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], ọ na-enwekarị anụ na / ma ọ bụ azụ̀ dị ka ose chili, akwụkwọ nri na akwụkwọ nri ndị ọzọ.<ref name="BestSoup" /> Ụdị akwụkwọ nri na-agụnye akwụkwọ Ilu na celosia. Nri ndị ọzọ na-agụnye tomato na okra. Ihe oriri ndị a na-ahụkarị gụnyere chiles, yabasị, na iru (ụgbụgbọ igurube na-agbanye agbanye).<ref name="BestSoup" /> Ụdị anụ gụnyere anụ ehi, ewu, azụ, ọkụkọ, anụ ọhịa, shrimp, ma ọ bụ crayfish.<ref name="BestSoup" /> Enwere ike iri ya na [[Ụtara|fufu]], ma ọ bụ na [[Jí|yam]].<ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWright2011">Wright, Clifford A. (2011). [https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63 ''The Best Soups in the World'']. John Wiley & Sons. p.&nbsp;51. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1118109250|<bdi>978-1118109250</bdi>]].</cite></ref> Na mba ndị ọzọ, ofe ahụ nwere ike ịdị n'ụdị a kwadebere n'ahịa ụfọdụ na-ahụ maka nri ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka.<ref name="BestSoup" /> Ogbono soup nwere mucilaginous (slimy) texture, yiri okra soup.<ref>{{Cite web|author=Odumade|first=Omotolani|title=Soups every Nigerian should be able to make|work=Pulse.ng|date=May 21, 2018|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel-arts-culture/soups-every-nigerian-should-be-able-to-make-id8403083.html|accessdate=October 2, 2018}}</ref> == Hụkwa ==   * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta ofe * Nri Naịjirịa == Ihe odide == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite web|title=How 'ogbono soup' can improve efficacy of anti-malaria drugs - Researcher|work=Premium Times Nigeria|date=April 24, 2018|url=https://www.premiumtimesng.com/health/health-news/266046-how-ogbono-soup-can-improve-efficacy-of-anti-malaria-drugs-researcher.html|accessdate=October 2, 2018}} == Njikọ mpụga == * [https://cheflolaskitchen.com/ogbono-soup/ Nchịkọta ofe Ogbono na Chef Lola's Kitchen] {{African cuisine}} [[Òtù:Igbo cuisine]] fgf9n5vxikohq75oaf5agp1ul93g26d 85482 85417 2022-07-27T21:01:41Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091822380|Ogbono soup]]" wikitext text/x-wiki Ofe Ogbono bụ nri Naijiria nke e ji mkpụrụ ogbono kpọrọ nkụ mee. Mkpụrụ Ogbono sitere ma buru ụzọ zụlite na Southern Nigeria. (aha obodo maka Irvingia) na nnukwu ọdịiche mpaghara.<ref>{{Cite book|author=Atiku|first=M.K.|title=Strengthening Food and Beverages Quality Standards and Safety as a Stimulant for Industrial Growth|publisher=Nigerian Institute of Food Science and Technology|year=2003|url=https://books.google.com/books?id=zGLfAAAAMAAJ|accessdate=October 2, 2018}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-12-01|title=Ogbono Soup|url=https://tribuneonlineng.com/ogbono-soup/|accessdate=2022-05-11|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ogbono - UdyFoods|url=https://udyfoods.com/product/ogbono/|accessdate=2022-05-11|language=en-US}}</ref><ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWright2011">Wright, Clifford A. (2011). [https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63 ''The Best Soups in the World'']. John Wiley & Sons. p.&nbsp;51. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1118109250|<bdi>978-1118109250</bdi>]].</cite></ref><ref>{{Cite web|title=IRVINGIA GABONENSIS: Overview, Uses, Side Effects, Precautions, Interactions, Dosing and Reviews|url=https://www.webmd.com/vitamins/ai/ingredientmono-1252/irvingia-gabonensis|accessdate=2022-05-11|work=www.webmd.com|language=en}}</ref> Dabere na nyocha nke Chris Chinaka na J.C. Obiefuna, Ogbono bụ osisi ọhịa nke jikọtara ya na osisi ndị a na-ahazi dị ka 'ihe ndị na-abụghị osisi. Ọ na-aga site na aha ụmụ amaala dị iche iche na Naịjirịa. Na mpaghara na-asụ Igbo a na-akpọ ya 'ogbono/ugiri' dabere na ụdị Igbo dị iche iche. N'asụsụ Nupe, a na-akpọ ya 'eneara', 'ogwi' na Bini, 'uyo' na Efik na 'oro' na Yoruba.<ref>{{Cite news|author=Edozie|first=V|title=Ogbono trees vanishing in Bayelsa|publisher=Daily Trust|url=https://www.pressreader.com/nigeria/daily-trust-saturday/20160806/282321089388033}}</ref> A na-eji mkpụrụ ogbono ala eme ihe dị ka ihe na-eme ka ọ sie ike, ma na-enye ofe ahụ ụcha ojii.<ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWright2011">Wright, Clifford A. (2011). [https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63 ''The Best Soups in the World'']. John Wiley & Sons. p.&nbsp;51. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1118109250|<bdi>978-1118109250</bdi>]].</cite></ref> E wezụga mkpụrụ, mmiri na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], ọ na-enwekarị anụ na / ma ọ bụ azụ̀ dị ka ose chili, akwụkwọ nri na akwụkwọ nri ndị ọzọ.<ref name="BestSoup" /> Ụdị akwụkwọ nri na-agụnye bitterleaf na celosia. Nri ndị ọzọ na-agụnye tomato na okra. Ihe oriri ndị a na-ahụkarị gụnyere chiles, yabasị, na iru (ụgbụgbọ igurube na-agbanye agbanye).<ref name="BestSoup" /> Ụdị anụ gụnyere anụ ehi, ewu, azụ, ọkụkọ, anụ ọhịa, shrimp, ma ọ bụ crayfish.<ref name="BestSoup" /> Enwere ike iri ya na [[Ụtara|Akpu]], ma ọ bụ na [[Jí|Jii]].<ref name="BestSoup">{{Cite book|title=The Best Soups in the World|author=Wright|first=Clifford A.|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1118109250|url=https://books.google.com/books?id=34sAwi6lJoUC&q=Ogbono+soup&pg=PT63}}</ref> Na mba ndị ọzọ, ofe ahụ nwere ike ịdị n'ụdị a kwadebere n'ahịa ụfọdụ na-ahụ maka nri ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka.<ref name="BestSoup" /> Ogbono soup nwere mucilaginous (slimy) texture, yiri okra soup.<ref>{{Cite web|author=Odumade|first=Omotolani|title=Soups every Nigerian should be able to make|work=Pulse.ng|date=May 21, 2018|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel-arts-culture/soups-every-nigerian-should-be-able-to-make-id8403083.html|accessdate=October 2, 2018}}</ref> * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta ofe * Nri Naịjirịa == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 2rmvn2vendqg1uqss4nadywwvuzpwts Okpa 0 18818 85419 2022-07-27T13:50:27Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093636459|Okpa]]" wikitext text/x-wiki '''Okpa''' (nke a na-akpọ Ọkpa) bụ nri dị ụtọ nke ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na-akwadebe na ụdị agwa pụrụ iche a mara dị ka mkpụrụ osisi Bambara.<ref>{{Cite web|date=2020-09-07|title=Nigerian Okpa –How to make Okpa Food|url=https://besthomediet.com/how-to-make-okpa-food-beans-bambara-nuts/|accessdate=2022-05-21|work=besthomediet|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Chinedu|first=Saint|date=2022-01-06|title=Reasons Why Your Diet Needs Bambara Nut Pudding (Okpa)|url=https://siwesbeginner.com/bambara-nut-pudding-okpa/|accessdate=2022-05-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-07-12|title=Okpa : How to make Okpa|url=https://www.nigerianfoodtv.com/okpa-how-to-make-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> Ọ bụ ihe a na-ahụkarị na steeti Enugu ma kewa ya dị ka nri ọdịnala Naijiria n'ihi ọdịdị ya pụrụ iche. Ọ bụghị nanị ndị Igbo, agbụrụ ndị ọzọ na-ewere ya na pap ma ọ bụ rie ya naanị ya.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Okpa, Okpa di Oku, Okpa Wawa|url=https://www.allnigerianrecipes.com/beans/okpa/|accessdate=2022-05-21|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=admin|title=Nigerian Cuisine: Okpa; How to make Okpa|url=https://www.chubmagazine.com/2018/01/11/nigerian-cuisine-okpa-how-to-make-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=C.Hubmagazine|language=en-GB}}</ref> Aha Igbo ndị ọzọ maka Okpa gụnyere; ịgba na Ntucha. A mara ya dị ka Gurjiya ma ọ bụ kwaruru n'asụsụ Hausa.<ref>{{Cite web|date=2016-07-05|title=OKPA|url=https://www.thepretendchef.com/okpa/|accessdate=2022-06-09|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> Ihe ndị bụ isi mejupụtara ya gụnyere; ntụ ọka nut Bambara, mmanụ nkwụ, crayfish, [[Ńnú|nnu]] na ihe na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite web|author=OrientDailyNews|date=2017-08-25|title=Okpa|url=https://orientdailynews.com/news/okpa/|accessdate=2022-05-21|work=Orient Daily News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-05-25|title=Moi Moi (Moin Moin)|url=https://www.myactivekitchen.com/moi-moi-moin-moin/|accessdate=2022-05-21|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> N'ihe gbasara nri, okpa nwere ihe dịka 16.92% crude protein, 4.93% abụba, 26.62% carbohydrate na 216.28kcal ike uru, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime ihe ndị kachasị mma.<ref>{{Cite journal|author=Adumanya, Obi-Adumanya, and Nwachukwu|date=2012|title=The proximate analysis and sensory evaluation of "Okpa" prepared with fluted pumpkin and scent leaves|url=http://repository.ruforum.org/system/tdf/Adumanya%2C%20O.C.U.%20et%20al.1_0.pdf?file=1&type=node&id=33065&force=|journal=Canadian Journal on Scientific and Industrial Research|volume=3|issue=4|pages=175–178}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Nwadi|first=Oluchukwu M.M.|date=March 2020|title=Enrichment of food blends with bambara groundnut flour: Past, present, and future trends|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/leg3.25|journal=Legume Science|language=en|volume=2|issue=1|doi=10.1002/leg3.25|issn=2639-6181}}</ref> == Nkwadebe nke Okpa == Ndị a bụ ụzọ isi kwadebe Okpa: * A na-asa na nnu ahịhịa unere / plantain e ji kpuchie Okpa.<ref>{{Cite web|date=2018-10-14|title=How To Make Okpa|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-nigerian-okpa/|accessdate=2022-05-29|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Kwadebe ngwakọta nke ntụ ọka Okpa, crayfish, nnu na ihe na-atọ ụtọ n'ime nnukwu efere, tinye [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] dị mma, gwakọta ya na spatula na ebu ruo mgbe ị nwetara agba odo na-acha ọbara ọbara.<ref>{{Cite web|author=|title=How To Make Okpa|url=http://www.nircle.com/cdr/post/7294-how-to-make-okpa|accessdate=2022-05-21|work=|language=english}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-14|title=How To Make Okpa|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-nigerian-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Tinye mmiri na-ekpo ọkụ n'ime ngwakọta ahụ yana ose a gwakọtara agwakọta, wee jiri spatula osisi mee ka ọ dị larịị ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|title=30 easy and tasty okpa recipes by home cooks|url=https://cookpad.com/ng/search/okpa|accessdate=2022-05-21|work=Cookpad|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Foods|first=Safe Journey|title=How to cook Okpa Di Oku/Okpa WaWa, Using Bambara Nut (Okpa) Flour|url=https://www.safejourneyfoods.com.au/blogs/recipes/how-to-cook-okpa-di-oku-okpa-wawa-using-bambara-nut-okpa-flour|accessdate=2022-05-21|work=Safe Journey Foods|language=en}}</ref> * Fụchie ngwakọta ahụ n'ime akwụkwọ ma ọ bụ obere akpa polythene. * Mgbe ị gbasịrị mmiri n'ime ite, tinye Okpa a na-ekpuchi ekpuchi ma kwe ka ọ na-esi ísì ụtọ ruo ma ọ dịkarịa ala otu awa. Okpa ga-esi ike mgbe esichara ya. * Jiri nri na-ekpo ọkụ na custard, oatmeal, ma ọ bụ pap.<ref>{{Cite web|author=NAIJACHEF|date=2018-11-17|title=How to Prepare Okpa|url=https://nigerianrecipes.net/how-to-prepare-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=All Nigerian Food Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-11-21|title=Okpa - African Food Network|url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/okpa/|accessdate=2022-05-21|language=en-US}}</ref> == Ihe ngosi == <gallery class="center" caption="" widths="350px" heights="250px"> Okpa for sale.jpg| Adeolu segun 26 okpa seller.jpg| Bambara Beans.jpg| Vigna subterranea (4350578751).jpg| </gallery> == Hụkwa == * Nri Naịjirịa * Mkpụrụ osisi Bambara * [[Moin moin|Onye na-adịghị ahụkebe]] == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] 8wjdc611oib1e49fi2mo8ziv4j5cr8v 85518 85419 2022-07-27T22:51:43Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093636459|Okpa]]" wikitext text/x-wiki '''Okpa''' (nke a na-akpọ Ọkpa) bụ nri dị ụtọ nke ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na-akwadebe na ụdị agwa pụrụ iche a maara dị ka mkpụrụ osisi Bambara.<ref>{{Cite web|date=2020-09-07|title=Nigerian Okpa –How to make Okpa Food|url=https://besthomediet.com/how-to-make-okpa-food-beans-bambara-nuts/|accessdate=2022-05-21|work=besthomediet|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Chinedu|first=Saint|date=2022-01-06|title=Reasons Why Your Diet Needs Bambara Nut Pudding (Okpa)|url=https://siwesbeginner.com/bambara-nut-pudding-okpa/|accessdate=2022-05-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-07-12|title=Okpa : How to make Okpa|url=https://www.nigerianfoodtv.com/okpa-how-to-make-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> Ọ bụ ihe a na-ahụkarị na steeti Enugu ma kewaa ya dị ka nri ọdịnala Naịjirịa n'ihi ọdịdị ya pụrụ iche. Ọ bụghị naanị ndị Igbo, agbụrụ ndị ọzọ na-ewere ya na Akamu ma ọ bụ rie ya naanị ya.<ref>{{Cite web|title=Nigerian Okpa, Okpa di Oku, Okpa Wawa|url=https://www.allnigerianrecipes.com/beans/okpa/|accessdate=2022-05-21|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=admin|title=Nigerian Cuisine: Okpa; How to make Okpa|url=https://www.chubmagazine.com/2018/01/11/nigerian-cuisine-okpa-how-to-make-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=C.Hubmagazine|language=en-GB}}</ref> Aha Igbo ndị ọzọ maka Okpa gụnyere; ịgba na Ntucha. A maara ya dị ka Gurjiya ma ọ bụ kwaruru n'asụsụ Hausa.<ref>{{Cite web|date=2016-07-05|title=OKPA|url=https://www.thepretendchef.com/okpa/|accessdate=2022-06-09|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref> Ihe ndị bụ isi mejupụtara ya gụnyere; ntụ ọka nut Bambara, mmanụ nkwụ, crayfish, [[Ńnú|nnu]] na ihe na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite web|author=OrientDailyNews|date=2017-08-25|title=Okpa|url=https://orientdailynews.com/news/okpa/|accessdate=2022-05-21|work=Orient Daily News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-05-25|title=Moi Moi (Moin Moin)|url=https://www.myactivekitchen.com/moi-moi-moin-moin/|accessdate=2022-05-21|work=My Active Kitchen|language=en-GB}}</ref> N'ihe gbasara nri, okpa nwere ihe dịka 16.92% crude protein, 4.93% abụba, 26.62% carbohydrate na 216.28kcal ike uru, na-eme ka ọ bụrụ otu n'ime ihe ndị kachasị mma.<ref>{{Cite journal|author=Adumanya, Obi-Adumanya, and Nwachukwu|date=2012|title=The proximate analysis and sensory evaluation of "Okpa" prepared with fluted pumpkin and scent leaves|url=http://repository.ruforum.org/system/tdf/Adumanya%2C%20O.C.U.%20et%20al.1_0.pdf?file=1&type=node&id=33065&force=|journal=Canadian Journal on Scientific and Industrial Research|volume=3|issue=4|pages=175–178}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Nwadi|first=Oluchukwu M.M.|date=March 2020|title=Enrichment of food blends with bambara groundnut flour: Past, present, and future trends|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/leg3.25|journal=Legume Science|language=en|volume=2|issue=1|doi=10.1002/leg3.25|issn=2639-6181}}</ref> Ndị a bụ ụzọ isi kwadebe Okpa: * A na-asa na nnu ahịhịa unere / plantain e ji kpuchie Okpa.<ref>{{Cite web|date=2018-10-14|title=How To Make Okpa|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-nigerian-okpa/|accessdate=2022-05-29|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Kwadebe ngwakọta nke ntụ ọka Okpa, crayfish, nnu na ihe na-atọ ụtọ n'ime nnukwu efere, tinye [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] dị mma, gwakọta ya na spatula na ebu ruo mgbe ị nwetara agba odo na-acha ọbara ọbara.<ref>{{Cite web|author=|title=How To Make Okpa|url=http://www.nircle.com/cdr/post/7294-how-to-make-okpa|accessdate=2022-05-21|work=|language=english}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-14|title=How To Make Okpa|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-nigerian-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> * Tinye mmiri na-ekpo ọkụ n'ime ngwakọta ahụ yana ose a gwakọtara agwakọta, wee jiri spatula osisi mee ka ọ dị larịị ruo mgbe ọ dị nro.<ref>{{Cite web|title=30 easy and tasty okpa recipes by home cooks|url=https://cookpad.com/ng/search/okpa|accessdate=2022-05-21|work=Cookpad|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Foods|first=Safe Journey|title=How to cook Okpa Di Oku/Okpa WaWa, Using Bambara Nut (Okpa) Flour|url=https://www.safejourneyfoods.com.au/blogs/recipes/how-to-cook-okpa-di-oku-okpa-wawa-using-bambara-nut-okpa-flour|accessdate=2022-05-21|work=Safe Journey Foods|language=en}}</ref> * Fụchie ngwakọta ahụ n'ime akwụkwọ ma ọ bụ obere akpa polythene. * Mgbe ị gbasịrị mmiri n'ime ite, tinye Okpa a na-ekpuchi ekpuchi ma kwe ka ọ na-esi ísì ụtọ ruo ma ọ dịkarịa ala otu awa. Okpa ga-esi ike mgbe esichara ya. * Jiri nri na-ekpo ọkụ na custard, oatmeal, ma ọ bụ pap.<ref>{{Cite web|author=NAIJACHEF|date=2018-11-17|title=How to Prepare Okpa|url=https://nigerianrecipes.net/how-to-prepare-okpa/|accessdate=2022-05-21|work=All Nigerian Food Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-11-21|title=Okpa - African Food Network|url=https://afrifoodnetwork.com/recipes/okpa/|accessdate=2022-05-21|language=en-US}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] h69u6vb5u4x3b05q085e8cyn3xj4zuq Nkwobi (Spicy Cow feet) 0 18819 85422 2022-07-27T13:55:53Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097099308|Spicy cow feet]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Nkwobi Served in a wooden pot.jpg|thumb|Nkwobi]] '''Ụkwụ ehi na-esi ísì ụtọ''' bụ ihe dị oké ọnụ nke a na-ahụkarị na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị dị n'ebe ọwụwa anyanwụ, a na-akpọ ya nkwobi. Nri a bụ ihe a na-ahụkarị na ndị mmadụ nọ na [[Ọ̀hà Ímò|steeti imo]], Naijiria, ọkachasị ndị agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]]. Ọ bụ ofe ọkpụkpụ nke e ji ụkwụ ehi mee.<ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=Nkwobi/Spicy Cow Foot Delicacy Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/nkwobi-spicy-cow-foot-delicacy/|accessdate=2022-06-05|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-04-12|title=Nkwobi: Easy Ibo Spicy Cow Foot Delicacy to Die For|url=https://9jafoods.com/nkwobi-easy-ibo-spicy-cow-foot-delicacy-to-die-for/|accessdate=2022-06-06|work=9jafoods|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-04-21|title=Nkwobi: A mouth-watering delicacy from the East!|url=https://tribuneonlineng.com/nkwobi-a-mouth-watering-delicacy-from-the-east/|accessdate=2022-06-11|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> == Nchịkọta == Ihe ndị na-esi ísì ụtọ na ihe ndị dị mkpa iji mee nri na-atọ ụtọ nke Naijiria gụnyere [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], kaun nke a makwara dị ka potash, nutmegs Calabash, akwụkwọ utazi, ose, yabasị wdg. Nhọrọ ọzọ maka potash bụ ngu, enwere ike iji spinach mee ihe kama utazia ma ọ bụrụ na ọ bụghị maka iji.<ref>{{Cite web|author=says|first=Fermenting Ugba/Ukpaka-My Diaspora Kitchen|date=2017-11-17|title=Nkwobi: The Nigerian Spicy Cow foot Special.|url=https://www.mydiasporakitchen.com/nkwobi-nigerian-cow-foot-special/|accessdate=2022-06-05|work=My Diaspora Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2014-08-09|title=How to make Nkwobi|url=https://dobbyssignature.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-06|work=Dobby's Signature|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-14|title=Nkwobi - Spicy Cow Foot Recipe|url=https://sisijemimah.com/2015/10/14/nkwobi-spicy-cow-foot-recipe/|accessdate=2022-06-06|work=Sisi Jemimah|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-02-25|title=How to Make Nkwobi : Nigerian Spicy Cow Foot|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-06|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> A na-esi Nkwobi mgbe ụfọdụ n'ụlọ, ọ bụ ezie na a na-ahụkarị ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ. A na-eji ụkwụ ehi e siri ya na yabasị na ihe dị iche iche na-esi ísì ụtọ etinye ngwakọta Potash na mmanụ nkwụ, na-agbanye ya ruo mgbe ọ na-acha odo ma sie ike.<ref>{{Cite web|date=2021-11-29|title=Nkwobi recipe|url=https://www.thepretendchef.com/nkwobi-recipe/|accessdate=2022-06-06|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|author=Travel|first=Ou|date=2020-12-30|title=How to make Nkwobi|url=https://outravelandtour.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-11|work=Ou Travel and Tour|language=en-US}}</ref> A na-etinye azụ ayiya, anyanwu, ngo, nutmeg na ose a gwakọtara agwakọta mgbe nke ahụ gasịrị Ụkwụ ehi e siri esi n'ime ngwakọta mmanụ ma jiri nwayọ kpaliri ya iji zere ọkụ ọkụ<ref>{{Cite web|title=Nkwobi: Spicy Cow Foot|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/nkwobi/|accessdate=2022-06-05|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nkwobi {{!}} How To Make Nigerian Desserts|url=https://allnigerianfoods.com/nigerian-nkwobi|accessdate=2022-06-05|work=All Nigerian Foods|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=RITA|date=2020-09-19|title=Food tips: How to make your Nkwobi spicy, yummy!|url=https://allure.vanguardngr.com/2020/09/food-tips-how-to-make-your-nkwobi-spicy-yummy/|accessdate=2022-06-11|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> == Hụkwa ==   * Ndị na-agba ọsọ ehi * Ndepụta nri ehi * Ndepụta nri ndị Afrịka * Mkpụrụ osisi == Ihe odide == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Igbo cuisine]] k19vgbflsyldtpmun83hi3rf71fr4zj Ukwa (Breadfruit porridge) 0 18820 85423 2022-07-27T13:57:36Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094841520|Ukwa (Breadfruit porridge)]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Ukwa (Breadfruit).jpg|thumb|Ukwa]] '''Ukwa''' bụ nri Naijiria nke [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]] nke mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ na-eri. Enwere ike iri ya ọhụrụ ma ọ bụ kwadebe ya dị ka porridge.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-09-28|title=How To Make Homemade Ukwa Dish|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ukwa, nke a makwara dị ka mkpụrụ osisi achịcha, a na-ejikarị potash, akwụkwọ ilu, azụ kpọrọ nkụ, ose, na ihe na-esi ísì ụtọ esi nri. Ị nwekwara ike isi nri ma tinye White Puna yam na ọka iji nye ụtọ pụrụ iche. Aha sayensị ya bụ Treculia africana, ọ bụkwa nke ezinụlọ Moraceae. Nzọụkwụ mbụ iji sie ukwa bụ ịsa ya nke ọma. Sie ruo mgbe mkpụrụ ahụ na-agwakọta wee tinye [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], akwụkwọ ilu, Potash, anụ ma ọ bụ azụ kpọrọ nkụ na ose.<ref>{{Cite web|author=omotolani|date=2021-06-04|title=Ukwa: How to make African breadfruit porridge|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/ukwa-how-to-make-african-breadfruit-porridge/l6cnex4|accessdate=2022-06-20|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Kwe ka ị dụkọta ya maka nkeji ise ma nye ya nri achịcha na ihe ọṅụṅụ dịka mmiri. A pụkwara iri ukwa e siri ọhụrụ na [[Ákì|mkpụrụ]] nkwụ ma ọ bụ akị bekee.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-09-28|title=How To Make Homemade Ukwa Dish|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/ "How To Make Homemade Ukwa Dish"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2019-09-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-20</span></span>.</cite></ref> Ukwa yiri nnọọ agwa n'ihe gbasara nkwadebe na uru na-edozi ahụ, nri ndị ọzọ nke ezinụlọ breadfruit gụnyere mulberries, fig, breadnut, na jackfruit.<ref>{{Cite web|title=African Breadfruit (Ukwa)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/beans/breadfruit-ukwa/|accessdate=2022-06-20|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> == Hụkwa == * Trecullia africana * Nri ndị dị n'elu * Nri ndị Niue == Ihe odide == {{Reflist}} [[Òtù:Igbo cuisine]] o0n86eia9o5sexqs73uznhcmhkgm9az 85519 85423 2022-07-27T22:56:03Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094841520|Ukwa (Breadfruit porridge)]]" wikitext text/x-wiki '''Ukwa''' bụ nri Naịjiria nke [[Ndị Ìgbò|ndị Igbo]] na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ na-eri. Enwere ike iri ya ọhụrụ ma ọ bụ kwadebe ya dị ka porridge.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-09-28|title=How To Make Homemade Ukwa Dish|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> == Nchịkọta == Ukwa, nke a makwaara dị ka mkpụrụ osisi achịcha, a na-ejikarị potash, akwụkwọ ilu, azụ kpọrọ nkụ, ose, na ihe na-esi ísì ụtọ esi nri. Ị nwekwara ike isi nri ma tinye White Puna yam na ọka iji nye ụtọ pụrụ iche. Aha sayensị ya bụ Treculia africana, ọ bụkwa nke ezinụlọ Moraceae. Nzọụkwụ mbụ iji sie ukwa bụ ịsa ya nke ọma. Sie ruo mgbe mkpụrụ ahụ na-agwakọta wee tinye [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], akwụkwọ ilu, Potash, anụ ma ọ bụ azụ kpọrọ nkụ na ose.<ref>{{Cite web|author=omotolani|date=2021-06-04|title=Ukwa: How to make African breadfruit porridge|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/ukwa-how-to-make-african-breadfruit-porridge/l6cnex4|accessdate=2022-06-20|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Kwe ka ị dụkọta ya maka nkeji ise ma nye ya nri achịcha na ihe ọṅụṅụ dịka mmiri. A pụkwara iri ukwa e siri ọhụrụ na [[Ákì|mkpụrụ]] nkwụ ma ọ bụ akị bekee.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-09-28|title=How To Make Homemade Ukwa Dish|url=https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/|accessdate=2022-06-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/life/how-to-make-homemade-ukwa-dish/ "How To Make Homemade Ukwa Dish"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 2019-09-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-20</span></span>.</cite></ref> Ukwa yiri nnọọ agwa n'ihe gbasara nkwadebe na uru na-edozi ahụ, nri ndị ọzọ nke ezinụlọ breadfruit gụnyere mulberries, fig, breadnut, na jackfruit.<ref>{{Cite web|title=African Breadfruit (Ukwa)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/beans/breadfruit-ukwa/|accessdate=2022-06-20|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] evvbsd82rroihtyrqrrfp1zluhrzfza Ndị Gbagyi 0 18821 85428 2022-07-27T14:18:30Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100408231|Gbagyi people]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Ndi mbà|group=Gbagyi/Gbari people (Agbagyi/Agbari)|flag=<!-- (image filename) -->|flag_caption=|image=Jarre-Gwari-Musée des Confluences.jpg|image_caption=|population={{circa}} 1 million|popplace={{flag|Nigeria}}|languages=[[Gwari language|Gbagyi/Gbari]]|religions={{hlist | [[Christianity]] | [[Islam]] | [[Traditional African religion]] }}|footnotes=}} [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IRGbagyi people]] <span></span> Gbagyi ma ọ bụ AGbari (n'ọtụtụ - A'''gbagyi''' / Agbari) bụ aha na asụsụ nke agbụrụ Gbagyi / Gbari nke a na-ahụkarị na ebe njikota Naijiria, n == Akụkọ ihe mere eme == === Ọdịdị mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị === N'akụkọ ihe mere eme, Gbagyi / Gbari na-eme usoro ikwu nna.<ref>Shekwo, p. 24.</ref> A na-ahụ ọkwa kachasị ala nke ikike n'ime ezinụlọ gbasaa nke nwoke kacha okenye na-edu. Ogige ahụ nwere obere ụlọ na ụlọ nwere akụkụ anọ. Esu / Osu (eze) bụ ọkwa kachasị elu nke ikike na Gbagyi / Gbari ma otu ndị okenye na-enyere ya aka. ndị Gbagyi/Gbari bụ ndị ọrụ ugbo ma ha bụkwa ndị na-achụ nta ebe ụfọdụ na-etinye aka n'ime nka ọdịnala na ọrụ aka dị ka ite na osisi dị ka ụrọ na pestle.<ref>Shekwo</ref><ref>Shekwo, p. 29.</ref> Gbagyi / Gbari maara nke ọma na ịgwakọta ụrọ iji mepụta ihe ịchọ mma ụlọ dị ka ite. A makwara ha dị ka ndị ọrụ ugbo dị mma, ebe ha na-eji ngwá ọrụ ugbo mpaghara dị ka hoes na cutlasses na-arụ ọrụ ugbo yam, ọka, millet na groundnuts. == Ebe obibi == A na-ahụ ndị Gbagyi n'ebe dị iche iche na Middle Belt (Central) Nigeria. Ha bi n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke [[Abuja]], ndịda Steeti Niger, Chikun Local Government Area na isi ụlọ ọrụ ya na '''Kujama''' na Kaduna steeti na [[Ȯra Nasarawa|Nassarawa]] [[Ȯra Niger|steeti]].<ref>Rosendall, pp. 1.</ref> Obodo Gbagyi ndị dị mkpa gụnyere Minna, Karu, Kuta, Kwakuti, Kwali, Gawu, (Gusolo) Gussoro, (Gbada) Gwada, Guni, Fuka, Galkogo, Maikunle, [[Minna|Manta]], Wushapa (Ushafa), Bisi, Bwaya (Bwari), Suleja, Shiroro (Shilolo), Beji, Diko, Alawa, Erena, Paiko / paigo lanbata, zugba na farin doki bụ ụfọdụ echiche na-eme ka ihe kpatara ndị Gbagyi gbasasịrị. Ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme kwenyere na a chụpụrụ ndị Gbagyi n'ebe obibi mbụ ha n'oge Fulani Jihad, ebe ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ akụkọ ihe mere mere eme n'ógbè ahụ jikọtara ịkwaga na mkpa maka ala ugbo site na Gbagyi.<ref>shekwo, pp. 21–23.</ref> Chigudu, peeji nke 1 Ebe obibi Gbagyi nwere ike ịbụ nnukwu na obere. N'ebe ọrụ ugbo bụ ọrụ kachasị, ebe obibi na-adịkarị obere ka ala zuru ezu maka ọrụ ugbo. === Ịkwapụ n'ala na Abuja === Ndị Gbagyi bụ ndị kasị ukwuu n'etiti agbụrụ ndị bi n'ala ahụ a tụrụ aro maka mmepe mgbe a họpụtara [[Abuja]] dị ka isi obodo ọhụrụ nke Naịjirịa. Nsonaazụ nke mgbagwoju anya ahụ bụ iwepụ ndị mmadụ n'ụlọ nna ha, site na akara ime mmụọ dị ka Zuma Rock, ịhụ ka a na-akpọ ala nna nna ha ala na-enweghị mmadụ na nsogbu gbasara ime mgbanwe na gburugburu ebe obibi ọhụrụ nke gọọmentị nyere.<ref>Shekwo, p. 39.</ref> Otú ọ dị, e nyere ọtụtụ ezinụlọ ndị a chụpụrụ n'ebe obibi, mana ụfọdụ biri n'ogige njem na ebe obibi ruo ogologo oge. == Omenala == [[Usòrò:Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_(YORYM-2004.1.919).JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_%28YORYM-2004.1.919%29.JPG/220px-Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_%28YORYM-2004.1.919%29.JPG|thumb|Igbe aka rụrụ site na Ladi Kwali (YORYM-2004.1.919)]] A maara ndị Gbagyi dị ka ndị hụrụ udo n'anya, ndị doro anya na ndị na-anabata ndị mmadụ. Ndị Northern na-enwe mmasị ikwu n'asụsụ Hausa ''muyi shi Gwari Gwari'', "ka ha mee ya dị ka Gbagyi" ma ọ bụ "n'ụzọ Gbagyi". Dị ka Tanko Chigudu si kwuo, ndị Gbagyi apụtawo dị ka agbụrụ pụrụ iche n'etiti ndị Naijiria: ọdịbendị ha na-egosi otú ha si anabata eluigwe na ala. Kwa ụbọchị ha na-achọ inye ndụ ihe ọ pụtara n'agbanyeghị ọnọdụ ha nọ na ya.<ref>Chigudu Tanko T, (2008:2,)'' The Impact Of Urbanization on the Gbagyi People in Abuja''</ref> === Asụsụ === Asụsụ Gbagyi bụ akụkụ nke Kwa nke ezinụlọ asụsụ Niger-Congo, Otú ọ dị, ụfọdụ ndị na-eme nchọpụta dịka Kay Williamson tinyere asụsụ ahụ n'ezinụlọ Benue-Congo.<ref>Shekwo, p. 18.</ref><ref>Rosendall, p. 6.</ref> Ndị mmadụ na-asụ asụsụ abụọ a na-akpọ Gbari (Gwari yamma) na Gbagyi mgbe ụfọdụ. === Okpukpe === Ndị Gbagyi bụ ndị na-agbaso Islam, Iso Ụzọ Kraịst na okpukpe ọdịnala ha. N'okpukpe ọdịnala ha, ụfọdụ ndị Gbagyi kwenyere na Chineke a na-akpọ Shekwoi (onye nọ ebe ahụ tupu ndị nna nna ha) mana ha na-etinye onwe ha n'ime chi dị iche iche dị ka Maigiro.<ref>Shekwo, p. 31.</ref><ref>Shekwo, pp. 31.</ref> Ọtụtụ ndị Agbagyi kwenyere na ịlọ ụwa. Islam ghọrọ ihe a ma ama n'etiti ndị mmadụ mgbe Fulani jihad gasịrị mgbe ndị Sudan Interior Mission (nke a makwaara n'ógbè dị ka Evangelical Church of West Africa) na ndị ozi ala ọzọ Baptist si n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa mere ka ndị mmadụ mara Iso Ụzọ Kraịst.<ref>Rosendall, p. 3.</ref> == Ndepụta nke ndị Gbagyi ama ama == * Bez, onye na-eti egwu * [[Ibrahim Babangida]], onye bụbu onye isi ala Naịjirịa * [[Ladi Kwali]], onye na-akpụ ite * [[Abdulsalami Abubakar]], onye bụbu onye isi agha nke Naijiria == Ihe odide == {{Reflist|2}} == Ebe e si nweta ya == *   *   b6hvh09z9i7u84xwdvnjbmafc650r7z 85430 85428 2022-07-27T14:20:19Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100408231|Gbagyi people]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Ndi mbà|group=Gbagyi/Gbari people (Agbagyi/Agbari)|flag=<!-- (image filename) -->|flag_caption=|image=Jarre-Gwari-Musée des Confluences.jpg|image_caption=|population={{circa}} 1 million|popplace={{flag|Nigeria}}|languages=[[Gwari language|Gbagyi/Gbari]]|religions={{hlist | [[Christianity]] | [[Islam]] | [[Traditional African religion]] }}|footnotes=}} [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IRGbagyi people]] <span></span> Gbagyi ma ọ bụ AGbari (n'ọtụtụ - A'''gbagyi''' / Agbari) bụ aha na asụsụ nke agbụrụ Gbagyi / Gbari nke a na-ahụkarị na ebe njikota Naijiria,ya na onu ogugu mmadu ruru otu nde mmadu. Ndị otu agbụrụ na-asụ olumba abụọ. Ebe ndị Hausa Fulani na ndị Yurop na-akpọ ndị na-asụ olumba ndị ahụ Gwari n'oge a na-achị Naịjirịa tupu ha achịwa, ha masịrị ka a mara ha Gbagyi/Gbari. Ha bi na Niger, Federal Capital Territory - Abuja, na Kaduna State. A na-ahụkwa ha na Nasarawa Central Nigeria Area. Gbagyi/Gbari bụ agbụrụ na ụmụ amaala kacha bi na etiti etiti na Federal Capital Territory nke Nigeria na ọrụ ha kacha arụ bụ ọrụ ugbo. Ịkpụ ite bụkwa ọrụ ụmụ nwanyị na-eme. == Akụkọ ihe mere eme == === Ọdịdị mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị === N'akụkọ ihe mere eme, Gbagyi / Gbari na-eme usoro ikwu nna.<ref>Shekwo, p. 24.</ref> A na-ahụ ọkwa kachasị ala nke ikike n'ime ezinụlọ gbasaa nke nwoke kacha okenye na-edu. Ogige ahụ nwere obere ụlọ na ụlọ nwere akụkụ anọ. Esu / Osu (eze) bụ ọkwa kachasị elu nke ikike na Gbagyi / Gbari ma otu ndị okenye na-enyere ya aka. ndị Gbagyi/Gbari bụ ndị ọrụ ugbo ma ha bụkwa ndị na-achụ nta ebe ụfọdụ na-etinye aka n'ime nka ọdịnala na ọrụ aka dị ka ite na osisi dị ka ụrọ na pestle.<ref>Shekwo</ref><ref>Shekwo, p. 29.</ref> Gbagyi / Gbari maara nke ọma na ịgwakọta ụrọ iji mepụta ihe ịchọ mma ụlọ dị ka ite. A makwara ha dị ka ndị ọrụ ugbo dị mma, ebe ha na-eji ngwá ọrụ ugbo mpaghara dị ka hoes na cutlasses na-arụ ọrụ ugbo yam, ọka, millet na groundnuts. == Ebe obibi == A na-ahụ ndị Gbagyi n'ebe dị iche iche na Middle Belt (Central) Nigeria. Ha bi n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke [[Abuja]], ndịda Steeti Niger, Chikun Local Government Area na isi ụlọ ọrụ ya na '''Kujama''' na Kaduna steeti na [[Ȯra Nasarawa|Nassarawa]] [[Ȯra Niger|steeti]].<ref>Rosendall, pp. 1.</ref> Obodo Gbagyi ndị dị mkpa gụnyere Minna, Karu, Kuta, Kwakuti, Kwali, Gawu, (Gusolo) Gussoro, (Gbada) Gwada, Guni, Fuka, Galkogo, Maikunle, [[Minna|Manta]], Wushapa (Ushafa), Bisi, Bwaya (Bwari), Suleja, Shiroro (Shilolo), Beji, Diko, Alawa, Erena, Paiko / paigo lanbata, zugba na farin doki bụ ụfọdụ echiche na-eme ka ihe kpatara ndị Gbagyi gbasasịrị. Ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme kwenyere na a chụpụrụ ndị Gbagyi n'ebe obibi mbụ ha n'oge Fulani Jihad, ebe ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ akụkọ ihe mere mere eme n'ógbè ahụ jikọtara ịkwaga na mkpa maka ala ugbo site na Gbagyi.<ref>shekwo, pp. 21–23.</ref> Chigudu, peeji nke 1 Ebe obibi Gbagyi nwere ike ịbụ nnukwu na obere. N'ebe ọrụ ugbo bụ ọrụ kachasị, ebe obibi na-adịkarị obere ka ala zuru ezu maka ọrụ ugbo. === Ịkwapụ n'ala na Abuja === Ndị Gbagyi bụ ndị kasị ukwuu n'etiti agbụrụ ndị bi n'ala ahụ a tụrụ aro maka mmepe mgbe a họpụtara [[Abuja]] dị ka isi obodo ọhụrụ nke Naịjirịa. Nsonaazụ nke mgbagwoju anya ahụ bụ iwepụ ndị mmadụ n'ụlọ nna ha, site na akara ime mmụọ dị ka Zuma Rock, ịhụ ka a na-akpọ ala nna nna ha ala na-enweghị mmadụ na nsogbu gbasara ime mgbanwe na gburugburu ebe obibi ọhụrụ nke gọọmentị nyere.<ref>Shekwo, p. 39.</ref> Otú ọ dị, e nyere ọtụtụ ezinụlọ ndị a chụpụrụ n'ebe obibi, mana ụfọdụ biri n'ogige njem na ebe obibi ruo ogologo oge. == Omenala == [[Usòrò:Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_(YORYM-2004.1.919).JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8c/Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_%28YORYM-2004.1.919%29.JPG/220px-Hand-Built_pot_by_Ladi_Kwali_%28YORYM-2004.1.919%29.JPG|thumb|Igbe aka rụrụ site na Ladi Kwali (YORYM-2004.1.919)]] A maara ndị Gbagyi dị ka ndị hụrụ udo n'anya, ndị doro anya na ndị na-anabata ndị mmadụ. Ndị Northern na-enwe mmasị ikwu n'asụsụ Hausa ''muyi shi Gwari Gwari'', "ka ha mee ya dị ka Gbagyi" ma ọ bụ "n'ụzọ Gbagyi". Dị ka Tanko Chigudu si kwuo, ndị Gbagyi apụtawo dị ka agbụrụ pụrụ iche n'etiti ndị Naijiria: ọdịbendị ha na-egosi otú ha si anabata eluigwe na ala. Kwa ụbọchị ha na-achọ inye ndụ ihe ọ pụtara n'agbanyeghị ọnọdụ ha nọ na ya.<ref>Chigudu Tanko T, (2008:2,)'' The Impact Of Urbanization on the Gbagyi People in Abuja''</ref> === Asụsụ === Asụsụ Gbagyi bụ akụkụ nke Kwa nke ezinụlọ asụsụ Niger-Congo, Otú ọ dị, ụfọdụ ndị na-eme nchọpụta dịka Kay Williamson tinyere asụsụ ahụ n'ezinụlọ Benue-Congo.<ref>Shekwo, p. 18.</ref><ref>Rosendall, p. 6.</ref> Ndị mmadụ na-asụ asụsụ abụọ a na-akpọ Gbari (Gwari yamma) na Gbagyi mgbe ụfọdụ. === Okpukpe === Ndị Gbagyi bụ ndị na-agbaso Islam, Iso Ụzọ Kraịst na okpukpe ọdịnala ha. N'okpukpe ọdịnala ha, ụfọdụ ndị Gbagyi kwenyere na Chineke a na-akpọ Shekwoi (onye nọ ebe ahụ tupu ndị nna nna ha) mana ha na-etinye onwe ha n'ime chi dị iche iche dị ka Maigiro.<ref>Shekwo, p. 31.</ref><ref>Shekwo, pp. 31.</ref> Ọtụtụ ndị Agbagyi kwenyere na ịlọ ụwa. Islam ghọrọ ihe a ma ama n'etiti ndị mmadụ mgbe Fulani jihad gasịrị mgbe ndị Sudan Interior Mission (nke a makwaara n'ógbè dị ka Evangelical Church of West Africa) na ndị ozi ala ọzọ Baptist si n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa mere ka ndị mmadụ mara Iso Ụzọ Kraịst.<ref>Rosendall, p. 3.</ref> == Ndepụta nke ndị Gbagyi ama ama == * Bez, onye na-eti egwu * [[Ibrahim Babangida]], onye bụbu onye isi ala Naịjirịa * [[Ladi Kwali]], onye na-akpụ ite * [[Abdulsalami Abubakar]], onye bụbu onye isi agha nke Naijiria == Ihe odide == <references group="" responsive="0"></references> == Ebe e si nweta ya == *   *   aiqofuxi2rrm018afug3hnxlpobypwo Banga rice 0 18822 85431 2022-07-27T14:21:09Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1079650869|Banga rice]]" wikitext text/x-wiki   Banga Rice bụ nri ọdịnala Naijiria nke e ji mkpụrụ nkwụ sie dị ka ofe akwụ.<ref>{{Cite web|title=How To Prepare Banga Rice|url=https://www.whatsdalatest.com/how-to-prepare-banga-rice/|work=Whatsdalatest|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndeche|first=Chidirim|date=October 24, 2017|title=How To Make Banga Rice|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|url=https://guardian.ng/life/food/how-to-make-banga-rice/|accessdate=June 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Yemi|first=Sissie|authorlink=Sisi Yemmie|date=February 4, 2020|title=How to Cook Banga Rice|url=https://www.youtube.com/watch?v=nmZ1TVhFQJo|work=[[YouTube]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200204183155/https://www.youtube.com/watch?v=nmZ1TVhFQJo|archivedate=2020-02-04}}</ref> Nri a bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị Urhobo nke ndịda [[Naijiria|Naịjirịa]]. Banga bụ mmiri a na-ewepụta na mkpụrụ osisi nkwụ. A na-akpọ ya osikapa Banga mgbe a na-esi mmiri a na-ewepụta na mkpụrụ nkwụ na osikapa ọcha. Ndị Urhobo anaghị etinye ihe na-esi ísì ụtọ pụrụ iche dị ka; Taiko, Benetientien, na Rogoje na osikapa Banga mgbe ha na-akwadebe nri dịka ha na-eme mgbe ha na'akwadebe Banga Soup.<ref>{{Cite web|title=How to make Urhobo Banga rice bang|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/how-to-make-urhobo-banga-rice-bang/z3phdtj|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref><ref>{{Cite web|title=Banga Soup (Ofe Akwu)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/rice/banga-rice/|work=All Nigerian Recipes|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref> == Hụkwa == * Osikapa Jollof * Osikapa na ahịhịa * Osikapa e siri esi * Osikapa akị bekee == Ihe odide == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Igbo cuisine]] t489t2z37xpq9ykv97dfhutwzchu5rw 85511 85431 2022-07-27T22:33:16Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1079650869|Banga rice]]" wikitext text/x-wiki Ofe Akwụ bụ nri ọdịnala Naịjiria nke e ji mkpụrụ nkwụ mee dị ka ofe nkwụ.<ref>{{Cite web|title=How To Prepare Banga Rice|url=https://www.whatsdalatest.com/how-to-prepare-banga-rice/|work=Whatsdalatest|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndeche|first=Chidirim|date=October 24, 2017|title=How To Make Banga Rice|work=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian]]|url=https://guardian.ng/life/food/how-to-make-banga-rice/|accessdate=June 18, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Yemi|first=Sissie|authorlink=Sisi Yemmie|date=February 4, 2020|title=How to Cook Banga Rice|url=https://www.youtube.com/watch?v=nmZ1TVhFQJo|work=[[YouTube]]|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200204183155/https://www.youtube.com/watch?v=nmZ1TVhFQJo|archivedate=2020-02-04}}</ref> Nri a bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị Urhobo nke ndịda [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ofe Akwụ bụ mmiri a na-ewepụta na mkpụrụ osisi nkwụ. A na-akpọ ya osikapa Banga mgbe a na-esi mmiri a na-ewepụta na mkpụrụ nkwụ na osikapa ọcha. Ndị Urhobo anaghị etinye ihe na-esi ísì ụtọ pụrụ iche dị ka; Taiko, Benetientien, na Rogoje na osikapa Banga mgbe ha na-akwadebe nri dịka ha na-eme mgbe ha na'akwadebe Banga Soup.<ref>{{Cite web|title=How to make Urhobo Banga rice bang|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/how-to-make-urhobo-banga-rice-bang/z3phdtj|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref><ref>{{Cite web|title=Banga Soup (Ofe Akwu)|url=https://www.allnigerianrecipes.com/rice/banga-rice/|work=All Nigerian Recipes|language=en-US|accessdate=2021-04-12}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 8897fo36xsa7zbhy8mkckeclw8o95fx Adalu Badalu 0 18823 85450 2022-07-27T15:28:21Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1098297803|Adalu Badalu]]" wikitext text/x-wiki   '''''Adalu Badalu''''' bụ ihe nkiri asụsụ Kannada nke India nke afọ otu puku, narị itoolu na iri asaa na itoolu (1979) , nke C. V. Rajendran duziri ma P. Krishnaraj mepụtara. Ndị na-eme ihe nkiri bụ Srinath, Aarathi, M. P. Shankar na Dwarakish. Ihe nkiri ahụ nwere egwu egwu nke Vijaya Bhaskar.<ref>{{Cite web|url=http://chiloka.com/movie/adalu-badalu-1979|title=Adalu Badalu|accessdate=2015-02-04|publisher=chiloka.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nthwall.com/ka/movie/Adalu-Badalu-1979/9219800440|title=Adalu Badalu|accessdate=2015-02-04|publisher=nthwall.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150204184604/http://www.nthwall.com/ka/movie/Adalu-Badalu-1979/9219800440|archivedate=4 February 2015}}</ref> == Ndị na-eme ihe nkiri ==   == Akara ụda == {{track listing|headline=Track listing|extra_column=Singer(s)|collapsed=no|title1=Nalidide Jeevana Ganga|extra1=[[S. P. Balasubrahmanyam]], [[Vani Jairam]]|lyrics1=[[Vijaya Narasimha]]|length1=|title2=Baa Sukhava Pade|extra2=Vani Jairam|lyrics2=[[Chi. Udaya Shankar]]|length2=|title3=Prayada Vayasige|extra3=S. P. Balasubrahmanyam, [[S. Janaki]]|lyrics3=[[Doddarange Gowda]]|length3=|title4=Nalidide Jeevana Ganga|extra4=S. P. Balasubrahmanyam|lyrics4=Vijaya Narasimha|length4=}} == Ihe odide == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|1424041}} {{C. V. Rajendran}} if9p0evku2e3s0vwu1j7xrxs9jri45j Tetraodontidae 0 18824 85465 2022-07-27T16:11:16Z EChukwukere-WMF 13229 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1098169608|Tetraodontidae]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Canthigaster_valentini_1.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Ọkpụkpọ imi nke Valentinni gbawara agbawa]] '''Tetraodontidae''' bụ ezinụlọ nke azụ mmiri na nke estuarine nke usoro Tetraodontiformes. Ezinụlọ ahụ gụnyere ọtụtụ ụdị a ma ama nke a na-akpọ pufferfish, '''puffers''', '''balloonfish''', blowfish, '''blowies''', bubblefish, globefish, swellfish, toadfish, '''toadies''', toadle, honey toads, sugar toads, na sea squab.<ref name="Froese">{{Cite web|url=http://www.fishbase.org/Summary/FamilySummary.cfm?ID=448|title=Family Tetraodontidae – Puffers|editor=Froese, R.|publisher=FishBase|accessdate=2017-08-23}}</ref> This will eventually be deleted, testing purposes only ibq5wj8vxgaimb20pmgna56obuv1g11 Dodo ikire 0 18825 85470 2022-07-27T16:18:01Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093318683|Dodo ikire]]" wikitext text/x-wiki  Dodo Ikire bụ nri omenala nke sitere na Osun siteti nke nigiriia. Anemputa nria site abirika a jụrụ ajụ, mana taa ndị mmadụ n' ejizi abirika nke dị ọhụrụ emepụta ya. Ngwa ngwa nri ya gụnyere : abirika, ose, mmanụ, na nnu. Dodo Ikire na eji ọjị ma gba kwa okirikiri n' ile anya. '''Dodo Ikire''' is a traditional delicacy from Ikire in [[Ȯra Osun|Osun State]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://osun.gov.ng/2016/03/10/dodo-ikire-economic-value/|title=Dodo Ikire And Its Economic Value|date=2016-03-10|work=The Official Website Of The State Of Osun|accessdate=2016-10-01}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dodo ikire Recipe by Da-Princess Kitchen Culinary Concept(Chef DPK)|url=https://cookpad.com/ng/recipes/15892328-dodo-ikire|accessdate=2022-06-01|work=Cookpad|language=en}}</ref> It was originally made from leftover plantain but today, people prepare it from fresh ingredients which are: over-ripe plantains, pepper, oil and salt. Dodo Ikire is black and round or conical in shape. A na-akpọ plantain ma ọ bụ unere na-esi nri, nke a na-ewepụ, bepụ ma sie ya nke ọma Dodo n'akụkụ ụfọdụ nke Naịjirịa. [[Usòrò:Picture_attachment_on_a_post_about_Dodo_Ikire_-_WA0011.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ad/Picture_attachment_on_a_post_about_Dodo_Ikire_-_WA0011.jpg/220px-Picture_attachment_on_a_post_about_Dodo_Ikire_-_WA0011.jpg|thumb|Foto na post banyere Dodo Ikire]] [[Usòrò:Picture_of_a_Dodo_Ikire_served_by_a_Food_Blogger_-_WA0014.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Picture_of_a_Dodo_Ikire_served_by_a_Food_Blogger_-_WA0014.jpg/220px-Picture_of_a_Dodo_Ikire_served_by_a_Food_Blogger_-_WA0014.jpg|thumb|Foto nke Dodo Ikire nke Food Blogger nyere.]] Akụkọ ifo na-ekwu na Dodo Ikire bụ nke otu agadi nwanyị dara ogbenye si n'obodo a na-akpọ Ikire mepụtara dị ka nnwale. Ikire bụ obodo dị na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa n'etiti obodo [[Ibadan]] na Ile-Ife, na Osun Steeti . Nwanyị agadi nwanyị a enweghị nri fọdụrụ ma e wezụga plantain ndị tozuru oke, nke ọ ga-atụba n'ime ite ahụ, mana o kpebiri iji nnu na ose gwakọta ya niile ma sie ya na mmanụ nkwụ. Ọ riri ya, nwee obi ụtọ na ya wee kpebie ime ihe ndị ọzọ ma soro ndị agbata obi ya kerịta ya.<ref>{{Cite web|date=2017-08-29|title=Dodo Ikire: A town’s plantain delicacy to motorists, travelers|url=https://tribuneonlineng.com/dodo-ikire-towns-plantain-delicacy-motorists-travelers/|accessdate=2022-06-01|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Nsonaazụ ya bụ ihe a maara ugbu a dị ka Dodo Ikire, nke aha ya sitere n'obodo o si. A na-ere ya karịsịa na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa. == Ihe odide == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == * [http://www.food.com/recipe/dodo-ikire-nigeria-455552 Dodo Ikire na food.com] * [http://kscuisine.com/2014/06/dodo-ikire/ Dodo Ikire na Cusine nke K] 48c8w82l0zt3ldywrmyfch1vpmnii1a Akara 0 18826 85471 2022-07-27T16:27:31Z Assumptagift 13583 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100040451|Akara]]" wikitext text/x-wiki   Àkàrà (Yoruba)(English: Bean cake Hausa: '''kosai''', Portuguese: Acarajé (Portuguese pronunciation: (listen)) bụ ụdị frizer nke e ji cowpeas ma '''ọ''' bụ beans (black eye peas). A na-ahụ ya na nri West Africa, Caribbean, na Brazil. A na-ahụkarị nri ahụ na steeti Bahia nke dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Brazil, ọkachasị n'obodo Salvador. Acarajé na-eje ozi dị ka onyinye okpukpe nye chi dị iche iche n'okpukpe Candomblé na dị ka nri n'okporo ámá. Ọ bụ ndị ohu si West Africa weta nri ahụ, a ka nwere ike ịchọta ya n'ụdị dị iche iche na Nigeria, [[Ghana]], [[Togo]], [[Benin]], [[Mali]], [[The Gambia|Gambia]], [[Burkina Faso]] na [[Sierra Leone]]. A na-eme Akara site na ahịhịa (anya anya ojii), a na-asa ya ma jiri ose kwọọ ya, na ihe ndị ọzọ a na-ahọrọ, wee tinye ya iji mee ka ọ dị mma, ma sie ya n'ime obere bọl.<ref>{{Cite web|date=2021-04-06|title=How to make Akara - African Bean Fritters recipe|url=https://cheflolaskitchen.com/akara-acaraje/|accessdate=2022-06-01|work=Chef Lola's Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Pap & akara bean balls with sweet plantain (Breakfast) Recipe by Da-Princess Kitchen Culinary Concept(Chef DPK)|url=https://cookpad.com/ng/recipes/15625552-pap-akara-bean-balls-with-sweet-plantain-breakfast|accessdate=2022-06-01|work=Cookpad|language=en}}</ref> A na-eme acarajé nke Brazil site na cowpeas e siri esi ma sie ya nke a na-etinye nnu na yabasị a pịrị apị nke a kpụrụ n'ụdị nnukwu sconena-ah ma sie ya na [[Nmanu nri|dendê]] na pan dị ka wok n'ihu ndị ahịa. A na-enye ya nkewa n'etiti ma tinye ya ''vatapá'' na <nowiki><i id="mwNA">caruru</i></nowiki> na-esi ísì ụtọ nke e ji shrimp, cashews, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] na ihe ndị ọzọ mee. A na-ejikarị ose ọkụ na tomato na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-eri akwụkwọ nri. Acarajé nwekwara ike ịbịa n'ụdị nke abụọ a na-akpọ abara, ebe a na-esi- gbụ ihe ndị ahụ n'ọkụ kama isi ha. == Okwu mmalite == Àkàrà bụ okwu Yoruba nke pụtara "achịcha" ma ọ bụ "achịcha", ma ọ bụ nri n'onwe ya. Okwu Brazil "acarajé" sitere na ngwakọta okwu Yoruba "àkàrà" (achịcha) na "onje" (nri), ma ọ bụ "àkará" (achịkọta achịcha) na ""je" (iri nri).<ref>{{Cite web|author=Ali|first=Mohammed|title=Akara {{!}} Deep-fried bean-flour fritter known all over Northern-Niger...|url=https://www.yenlive.com/news/index.php/world/4980-%C6%99osai|accessdate=2022-06-01|work=Yerwa Express News|language=en-gb}}</ref>Márcio de Jagun na-ekwu na okwu ahụ sitere na Yoruba àkàrà n'خو, ma ''ọ'' bụ "bịa rie àkàrà"; ụmụ nwanyị na-ere acarajé n'okporo ámá na-eji ahịrịokwu ahụ akpọ ndị ahịa. == Akụkọ ihe mere eme == [[Usòrò:Acaraje.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f0/Acaraje.jpg/220px-Acaraje.jpg|thumb|M na-emetụ n'ahụ]] Akara na-arụ ọrụ dị mkpa na omenala Yoruba, ebe ọ bụ na a kwadebere ya karịsịa mgbe onye ruru ogo (70 ma ọ bụ karịa) nwụrụ. A na-akwadebe ya n'ụbara ma kesaa ya n'ezinụlọ ọ bụla dị nso na onye nwụrụ anwụ. Akara na-akwadebe onwe ya n'ozuzu ya dị ka ihe ịrịba ama nke mmeri, mgbe ndị agha si n'agha lọta. Ụmụ nwanyị, ọkachasị ndị nwunye ndị agha ahụ ga-eye Akara ma kesaa ya na ndị obodo ahụ. Akara (dị ka a maara ya na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa) bụ usoro nri ndị ohu si n'ụsọ oké osimiri West Africa wegara Brazil. [[Ndi Yoruba|Ndị Yoruba]] nke ndịda ọdịda anyanwụ Naijiria na ụmụ amaala [[Sierra Leone]] na-akpọ ya "akara", [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] nke Naijiria kpọrọ ya "kosai" ma ọ bụ "koose" na [[Ghana]] ma bụrụ nri ụtụtụ a ma ama, nke a na-eri na millet ma ọ bụ pudding ọka. Na Naijiria, a na-eri Akara na achịcha, ogi (ma ọ bụ eko), ụdị nri ọka e ji ntụ ọka dị mma mee. Na Sierra Leone, akara nwere ntụ ọka osikapa, unere, ntụ, na shuga. Mgbe agwakọtachara ya, a na-eji aka wụnye ya na mmanụ, ma yee ya, dịka Puff-puff. A na-emezi ya ka ọ bụrụ bọọlụ. A na-akwadebe Akara maka ihe omume dị ka Pulnado (ihe omume a na-eme n'ihi ọmụmụ nwa), agbamakwụkwọ, olili ozu, ma ọ bụ oriri. N'agbanyeghị etu oge ahụ buru ibu, ihe a bụ ihe a ma ama n'etiti ndị Sierra Leone. [[Usòrò:Baiana-acarajé-Salvador.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/29/Baiana-acaraj%C3%A9-Salvador.jpg/250px-Baiana-acaraj%C3%A9-Salvador.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|''Baiana'' na-ere ''acarajé'' n'okporo ámá Salvador, Brazil.]] Acarajé a na-ere n'okporo ámá na Brazil na-eji anụ ehi, atụrụ, shrimp a mịrị amị, pigweed, fufu osun sauce, na akị bekee eme ya n'ụzọ dị iche iche. Taa na Bahia, Brazil, ọtụtụ ndị na-ere ahịa n'okporo ámá na-eye acarajé bụ ụmụ nwanyị, nke a na-amata ngwa ngwa site na uwe owuwe ihe ubi na-acha ọcha na okpu isi na okpu. Ha pụtara na Bahia na-ere acarajé na narị afọ nke iri na itoolu. A na-eji ego a na-enweta site na ire acarajé zụta nnwere onwe nke ndị ohu ezinụlọ ruo mgbe a kwụsịrị ịgba ohu na Brazil na 1888; ire ya rụkwara ọrụ dị ka isi iyi nke ego ezinụlọ. Obodo a nwere ihe karịrị ndị na-ere acarajé 500 ugbu a. Ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị ndị a, nke a na-akpọkarị ''baianas'', na-apụta ugboro ugboro na ihe osise sitere na mpaghara Bahia. Otú ọ dị, Acarajé dị na mpụga steeti Bahia, gụnyere okporo ámá nke steeti Sergipe dị ya nso, na ahịa [[Rio de Janeiro]]. == Na Candomblé == Acarajé bụ nri dị mkpa a na-eji eme ememe na omenala okpukpe Afro-Brazilian dị ka Candomblé. A na-enye acarajé mbụ na emume Candomblé na orixá Exu. Ha dịgasị iche iche n'ibu dabere na onyinye ha nye otu chi: a na-enye Xangô nnukwu, okirikiri acarajé; a na-enyekwa Iansã ndị dị obere. A na-enye Erês, ma ọ bụ mmụọ ụmụaka, obere acarajé. A na-eji Acarajé eme ihe na ememe Candomblé na steeti Bahia, Rio de Janeiro, São Paulo, Pernambuco, Alagoas, Sergipe, na Maranhão. Ọ nwere njikọ chiri anya na acaçá, nri omenala yiri nke a na-eme site na ụkwara ọka. Acarajé de azeite-doce bụ ụdị acarajé dị iche iche e siri esi na mmanụ ọzọ karịa mmanụ nkwụ; a na-ejikarị mmanụ oliv ma ọ bụ mmanụ akwụkwọ nri ndị ọzọ eme ihe. A na-eji Acarajé de azeite-doce eme ihe na Candomblé na-enye orixás na omenala machibidoro iji mmanụ nkwụ. A na-ahụ ụdị a na steeti Bahia na Rio de Janeiro. [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 92vgx2m23g8i59lzhqkfoqs1jj3fwr8 Wagasi 0 18827 85472 2022-07-27T19:32:21Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1084808105|Wagasi]]" wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Waagashi.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c1/Waagashi.jpg/220px-Waagashi.jpg|thumb|Waagashi]] '''Wagasi''' bụ ụdị cheese nke West Africa nke e ji mmiri ara ehi mee. Ọ bụ ndị Fulani na-emekarị ya, ọkachasị ndị nke Northern [[Benin]].<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> A na-ere ya n'ụba na Parakou, obodo dị na Central Benin.<ref name="Tourism">{{Cite web|url=http://www.benintourism.com/en/interne.php?idrub=2&id=12|title=Parakou|publisher=Benintourism.com|accessdate=January 10, 2009}}</ref> A na-ahụkwa ya na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, ọkachasị na mpaghara Savanna na latitude nke Parakou. A maara ya dịka wagasi n'asụsụ Zarma-Songhai na Dendi, amo n'asụsụ Fon, wara n'asụsụ Nagot na gasaru n'asụsụ Bariba.<ref>{{Cite book|author=Kraus|first=Erika|url=https://books.google.com/books?id=op5eAvnZfG0C&q=wagasi&pg=PA162|title=Benin (Discover the Real Benin)|publisher=Other Places Publishing|date=January 2010|isbn=978-0-9822619-1-0|location=Benin|pages=162}}</ref> Ndị France na-akpọkwa ya cheese.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> Na [[Ghana]], a makwaara ya nke ọma dị ka ''wagashi'', nke nwere ike isite na okwu Zarma-Songhai maka ya. Ọ dịtụ nro na ọdịdị ma dị nro na ụtọ ma jiri ya mee ihe ugboro ugboro na nri. Dị ka ọtụtụ protein na ngwaahịa anụmanụ eji eme nri Benin, a na-esi wagasi ma na-enye ya na sauce nke a na-eri na starch, dị ka ọka ma ọ bụ ọka, ọka ma ọ dị na ọka 'porridge' nke mpaghara ahụ (tuwo [Hausa] ma ọ bụ t.z. [acronym sitere na Hausa tuwon zafi (hot 'porridge') n'ebe ndị na-asụ Bekee. == Usoro esi me ya. == A na-eme ka mmiri ara ehi dị ọkụ. A na-ejizi akwụkwọ sitere na "fromagier" (osisi dị ka Bombax ceiba) ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ nwere acid na-agbanye ya. Mmiri ara ehi na-amalite ịtachi, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-ewepụ curds ma tinye ya na wiil cheese dị gburugburu. A na-etinyezi ihe ndị a n'ime wax na-acha ọbara ọbara nke e ji akwụkwọ ọzọ mee iji nyere aka n'ichekwa.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTheresa2010">Theresa (2010-05-22). [http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/ "Cutting the cheese in Benin"]. ''SubjectVerbObject''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-06</span></span>.</cite></ref> [[Usòrò:Wagasi.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Wagasi.jpg/220px-Wagasi.jpg|thumb|Wagasi]] == Nkwadebe ya == Enwere ike ịkwadebe Wagasi n'ụzọ dị iche iche dịka isi ma ọ bụ isi. A na-ejikarị ya eme ihe n'ụdị ihe na-anọchi anya azụ ma ọ bụ anụ na stews. A pụkwara ire ya n'ụdị e siri esi mgbe ọ na-eme njem na ose maka ịnyụ mmiri.<ref name=":0">{{Cite web|author=Theresa|date=2010-05-22|title=Cutting the cheese in Benin|url=http://subjectverbobject.com/2010/05/22/cutting-the-cheese-in-benin/|accessdate=2020-06-06|work=SubjectVerbObject|language=en-US}}</ref> == Hụkwa nka == * Ndepụta cheese == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://web.archive.org/web/20140726003259/http://www.celtnet.org.uk/recipes/miscellaneous/fetch-recipe.php?rid=misc-wagasi-sauce Wagasi na ofe] * [http://www.pulaku.com/archives/752 Mmepụta Wagasi] 7kagb4x3vwolo0nmm1gu3yrgd4kamoi Meat pie 0 18828 85473 2022-07-27T20:19:12Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099497811|Meat pie]]" wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Meat_pie.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b2/Meat_pie.jpg/220px-Meat_pie.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Nri anụ Australia na tomato sauce]] meat pie bụ pie a na-etinye anụ na mgbe mgbe ihe ndị ọzọ na-atọ ụtọ. A na-ahụ ha na nri n'ụwa niile. A na-esikarị achịcha anụ, sie ya, ma ọ bụ sie ya nke ọma iji mee ka ha na-acha nchara nchara ma mepụta ụtọ site na mmeghachi omume Maillard. Ọtụtụ ụdị nwere mkpo flaky. == Akụkọ ihe mere eme == A chọtara mmalite nke anụ achịcha laa azụ n'oge Neolithic, n'ihe dị ka 6000 BC.<ref name="wca 2015-05-19">{{Cite web|author=Stradley|first=Linda|title=History of Pies|url=https://whatscookingamerica.net/history/piehistory.htm|work=What's Cooking America|accessdate=21 July 2022|date=19 May 2015}}</ref> E gosipụtara nsụgharị nke ihe a maara ugbu a dị ka pies na mgbidi ili ndị Ijipt oge ochie, na n'ihe odide Grik na Rom oge ochie.<ref name="abc 2022-07-17">{{Cite news|author=Kelsey-Sugg|first=Anna|title=The humble pie has come a long way since its crust was a 'coffin'. Here's the centuries-old history of the iconic snack|url=https://www.abc.net.au/news/2022-07-18/history-of-the-pie-from-ancient-egypt-to-the-first-fleet/101219720|accessdate=21 July 2022|work=[[ABC News (Australia)]]|date=17 July 2022|language=en-AU}}</ref> Nri ndị Ijipt oge ochie gosipụtara achịcha ndị bụ isi e ji oat, ọka wit, rye, na ọka bali mee ya , jupụta na mmanụ aṅụ ma sie ya n'elu ọkụ ọkụ.<ref name="wca 2015-05-19">{{Cite web|author=Stradley|first=Linda|title=History of Pies|url=https://whatscookingamerica.net/history/piehistory.htm|work=What's Cooking America|accessdate=21 July 2022|date=19 May 2015}}</ref> Ndị Gris jiri ntụ ọka-mmiri paste yiri achịcha achịcha, ma jupụta ya na anụ.<ref name="food timeline">{{Cite web|url=http://www.foodtimeline.org/foodpies.html|title=Pie & pastry|work=[[The Food Timeline]]|first=Lynne|author=Olver|authorlink=Lynne Olver|accessdate=5 Apr 2011}}</ref> A na-esikarị achịcha ndị a esi ma ọ bụ sie ha n'okpuru coal. Ndị Rom nabatara ihe ndị Gris kere, na-eji anụ dịgasị iche iche, oyster, mussels, lampreys, na azụ dị ka ihe na-ejupụta na ngwakọta ntụ ọka, mmanụ, na mmiri maka mkpo.<ref name="food timeline" /> Ebumnuche nke 'achịcha' a abụghị ka a rie ya ma tụfuo ya.<ref name="abc 2022-07-17">{{Cite news|author=Kelsey-Sugg|first=Anna|title=The humble pie has come a long way since its crust was a 'coffin'. Here's the centuries-old history of the iconic snack|url=https://www.abc.net.au/news/2022-07-18/history-of-the-pie-from-ancient-egypt-to-the-first-fleet/101219720|accessdate=21 July 2022|work=[[ABC News (Australia)]]|date=17 July 2022|language=en-AU}}</ref><ref name="food timeline" /> N'Ebe Ugwu Europe, ndị na-esi nri na-eji abụba na bọta eme achịcha iji mee ntụ ọka siri ike nke nwere ike ijide achịcha kwụ ọtọ.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://time.com/3958057/history-of-pie/|title=A Brief History of Pie|work=Time}}</ref> A na-akpọ efere ndị a nke oge ochie "coffins/coffyns", ya bụ, nkata ma ọ bụ igbe, ma bụrụ: : Pie anụ na-atọ ụtọ nke nwere mkpo ma ọ bụ achịcha dị ogologo, kwụ ọtọ na ala na mkpuchi. A maara achịcha na-emeghe (ọ bụghị elu ma ọ bụ mkpuchi) dị ka "ọnyà". Pie ndị a nwere anụ na ihe ndị dị iche iche ma na-eme ka ọ dị ka casserole nke oge a na-enweghị pan (akpụkpọ ahụ n'onwe ya bụ pan, achịcha ya siri ike ma ghara iri nri). A na-emekarị mkpo ndị a ọtụtụ sentimita iji guzogide ọtụtụ awa nke ime achịcha.<ref>{{Cite book|author=Clarkson|first=Janet|url=https://www.worldcat.org/oclc/302078670|title=Pie : a global history|date=2009|publisher=Reaktion|isbn=978-1-86189-425-0|location=London|oclc=302078670}}</ref> Ụfọdụ ndị ọkọ akụkọ ala ihe mere eme [onye?] na-atụ aro na e nyere ndị na-ejere ya ozi mkpo siri ike, nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe a na-apụghị iri eri, ebe ndị nwe ụlọ na ndị inyom na-eri ihe dị n'ime ya.<ref name="food timeline">{{Cite web|url=http://www.foodtimeline.org/foodpies.html|title=Pie & pastry|work=[[The Food Timeline]]|first=Lynne|author=Olver|authorlink=Lynne Olver|accessdate=5 Apr 2011}}</ref> [[File:MeatPie.jpg|áká_èkpè|thumb|Obere achịcha anụ nke ọdịdị Africa]] Nri a ghọrọ nri a na-ahụkarị n'oge etiti oge, na narị afọ nke iri na anọ, a bịara na-akpọ ya "pye" ma ọ bụ "pie". N'agbata afọ 1387 na 1400, Geoffrey Chaucer dere, na The Canterbury Tales, banyere onye na-esi nri nke "koude rooste, and sethe, and broille, and frye / Máken mortreux, and wel bake a pye".<ref name="abc 2022-07-17">{{Cite news|author=Kelsey-Sugg|first=Anna|title=The humble pie has come a long way since its crust was a 'coffin'. Here's the centuries-old history of the iconic snack|url=https://www.abc.net.au/news/2022-07-18/history-of-the-pie-from-ancient-egypt-to-the-first-fleet/101219720|accessdate=21 July 2022|work=[[ABC News (Australia)]]|date=17 July 2022|language=en-AU}}</ref> A maghị mmalite nke okwu ahụ, mana enwere ike ịmekọrịta ya na magpie (nke a na-akpọkwa "pie"), ikekwe n'ihi na ha abụọ nwere ntụpọ, ma ọ bụ n'ihi nde nnụnụ ahụ na-anakọta ihe dị iche iche, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe ọ bụla nwere ike ịfụchie ya na achịcha ma sie ya.<ref>''[[Oxford English Dictionary]]'', 3rd edition, [http://www.oed.com/view/Entry/143537 ''s.v.'']</ref><ref name="abc 2022-07-17" /> Ndị mba France na ndị mba Ịtali bụ ndị ọkachamara n'ịkọwapụta achịcha nke achịcha ahụ, na-eme ka ọ dịkwuo ụtọ ma na-atọ ụtọ site na ụzọ ọhụrụ nke ịgbakwunye bọta, ịtụgharị, na ịpịkọta ntụ ọka. N'afọ 1440, a matara ndị na-eme achịcha na Paris ma malite ịgbasawanye ngwaahịa ha, ya mere a malitere iji ihe dị ka mkpo nke oge a.<ref name="food timeline">{{Cite web|url=http://www.foodtimeline.org/foodpies.html|title=Pie & pastry|work=[[The Food Timeline]]|first=Lynne|author=Olver|authorlink=Lynne Olver|accessdate=5 Apr 2011}}</ref> Ndị ozi ala ọzọ na ndị na-eme nchọpụta na-agbasa nri anụ na-eri n'ụwa niile. Ndị njem ala nsọ Bekee nke ndị bi na North America wetara ha usoro nri gafee oké osimiri. Akpụkpọ ahụ bara uru iji chekwaa nri n'oge ogologo ọnwa oyi na America (dị ka eji achịcha mee ihe n'oge ochie). Mana a naghị ele achịcha ahụ anya dị ka ihe a ma ama n'ebe ahụ ruo n'afọ 1800, taa na America, achịcha anụ efunahụla ewu ewu ha ka ejiri achịcha na-atọ ụtọ dochie ya.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://time.com/3958057/history-of-pie/|title=A Brief History of Pie|work=Time}}</ref> == Mgbanwe mpaghara == [[Usòrò:Jinyun_Shaobing_sold_from_Huangdao_Service_Area_(20191004135437).jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/dc/Jinyun_Shaobing_sold_from_Huangdao_Service_Area_%2820191004135437%29.jpg/220px-Jinyun_Shaobing_sold_from_Huangdao_Service_Area_%2820191004135437%29.jpg|thumb|Jinyun shaobing, achịcha anụ sitere na Jinyun County, Zhejiang, China]] [[Usòrò:Fatayer.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Fatayer.jpg/220px-Fatayer.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Fatayer, achịcha anụ na nri Middle East]] [[Usòrò:Lihapiirakka.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/92/Lihapiirakka.jpg/220px-Lihapiirakka.jpg|thumb|Lihapiirakka, achịcha anụ na nri ndị Finland]] [[Usòrò:Chicken_Pie.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Chicken_Pie.JPG/220px-Chicken_Pie.JPG|thumb|Akpa ọkụkọ]] Nri anụ Natchitoches bụ otu n'ime nri gọọmentị nke steeti [[Luwisiánà|Louisiana]] nke US.<ref>{{Cite news|author=Clairborne|first=Craig|title=Turnovers: A Dish With an International Heritage|work=New York Times|date=May 5, 1982}}</ref> Nri anụ Naijiria yiri anụ ehi ehi nke ndi Jamaica. Enwere ike isi ya ma ọ bụ sie ya, ihe a na-etinye ya nwere ike ịbụ ihe ọ bụla site na anụ ehi a na-egbutu egbutu, na poteto na karọt (nke a na-ejikarị eme ihe) ruo naanị yabasị na tomato. Empanadas anụ Latin America nwere ike ịbụ achịcha ma ọ bụ karịa achịcha; a na-eji mkpokoro achịcha dị iche iche na ihe ndị a na-etinye na ya, a pụkwara isi ha ma ọ bụ sie ha. Empanadas na-enwekarị ọtụtụ yabasị na ose na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara, na njikọta ya na anụ ma ọ bụ azụ. Mkpụrụ ọka Empanada na-ewere ụdị dị iche iche, site na ndị e ji nri ọka mee ruo na achịcha puff.<ref>{{Cite book|author=Casas|first=Penelope|title=The Foods and Wines of Spain|year=1982|publisher=Alfred A. Knopf|location=New York|isbn=978-0-394-51348-5|pages=[https://archive.org/details/foodswinesofspai00casa/page/52 52]|url=https://archive.org/details/foodswinesofspai00casa/page/52}}</ref> A na-eji anụ ehi e gwakọtara agwakọta na mkpụrụ oliv, àkwá e siri esi, anụ ezì a dọtara adọkpụ, anụ e gburu egbu, ọbụna cheese na salami eme ihe na Chile, Argentina, Bolivia, Colombia, Ecuador, Puerto Rico na Peru dịka ọmụmaatụ. Ụdị nke ndi MBA Australia nke Irish steak na Guinness pie nwere ihe jupụtara na steak gburugburu na Guinness Stout Beer, becon, na yabasị. A na-enye ya poteto na akwụkwọ nri ma na-ewu ewu na ụlọ mmanya Irish. N'Australia, anụ achịcha bụ nri a na-ahụkarị na ọdụ mmanụ ụgbọala, ụlọ mmanya, ụlọ oriri na ọṅụṅụ, ebe a na-eme achịcha, nnukwu ụlọ ahịa na ụlọ ahịa. A na-akpọ anụ anụ ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa sfiha ma nwee anụ ehi, mmanụ oliv, yogọt nkịtị, tahini, allspice, yabasị, tomato na mkpụrụ osisi pine. A na-akpọ achịcha anụ ndị Gris ''kreatopita'' ma nwee anụ ehi, yabasị na cheese feta. A na-ekpuchi ihe a na-etinye na ''kreatopita'' na ntụ ọka phyllo. A na-akpọ anụ anụ ndị India samosa ma na-enwekarị ahịhịa, poteto, coriander, lentils, ma ọ bụ anụ ehi ma ọ bụ ọkụkọ a gwakọtara agwakọta ma na-ejikarị chutney. Na Turkmenistan, a na-akpọ achịcha anụ ''ishlekli'' ma ọ bụ achịcha onye ọzụzụ atụrụ. Dị ka omenala si dị, ndị ọzụzụ atụrụ na-eme ''ishlekli'', bụ ndị liri ya n'ájá na-ekpo ọkụ nke ọzara Turkmen na coal. Taa, a na-esikarị ishlekli n'ọkụ, mana ndị ọzụzụ atụrụ Turkmen ka na-echekwa usoro ọdịnala.<ref>{{Cite web|title=Мясной пирог - ишлекли - пошаговый рецепт с фото. Автор рецепта Алтынка .|url=https://cookpad.com/ru/recipes/14228125-miasnoi-pirogh-ishliekli|accessdate=2021-08-15|work=Cookpad|language=ru}}</ref> Pie anụ ụdị nke ndi China nwere ọtụtụ ọdịiche, ọkachasị anụ anụ Xianghe. == Hụkwa nka ==    == Ebensidee == == Akwụkwọ == * {{Cite web|url=http://whatscookingamerica.net/History/PieHistory.htm|work=What's Cooking America|title=History of Pies}} N.p., n.d. Web. 22 Mar. 2011. == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|title=Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street|editor=Mack, Robert|date=2007|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-922933-8|url=https://archive.org/details/sweeneytodddemon0000unse}} {{Street food}}{{Pies}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] rhymluwiuswuj89px36038b7kdl7wll Ogi 0 18829 85474 2022-07-27T20:21:22Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1085844714|Ogi]]" wikitext text/x-wiki   '''Ogi''' nwere ike izo aka na: {{TOCright}} == Ndị mmadụ == * Adolf Ogi (amụrụ n'afọ 1942), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Switzerland * Aritatsu Ogi (小城 得達, born 1942), Japanese football player * Chikage Oogi (扇 千景, born 1933), Japanese actress and politician * Darko Ostojić (amụrụ n'afọ 1965), onye a na-akpọ Ogi, onye egwu na onye na-eme ihe nkiri nke Bosnia * Kota Ogi (荻 晃太, amụrụ na afọ 1983), Japanese football player * Ogi Ogas (amụrụ n'afọ 1970), onye edemede America == Ebe ndị a na-anọ == * Ogi, Angul, Odisha, India * Ogi, Ōita, obodo ochie dị na Oita, Japan * Ogi, Niigata, obodo dị na Sado Island, Niigita Prefecture, Japan * Ogi, Saga, obodo dị na Saga, Japan == Ojiji ndị ọzọ == * Ogi (nri), pudding ọka a gwakọtara agwakọta * OGI School of Science and Engineering, Hillsboro, Oregon, United States * Ogi (onye a ma ama), otu n'ime ndị isi na Bobinogs * Òtù Egwú Giovanile Italiana == Hụkwa nka == * Ōgi Station (disambiguation) {{disambiguation|surname}} dicrj2te9csn8muh5f4y74dj4dg8o95 Ngome 0 18830 85475 2022-07-27T20:23:18Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/687272859|Ngome]]" wikitext text/x-wiki '''Ngome''' nwere ike ịpụta: * Ngome (achịcha), achịcha dị larịị nke ndi MBA Mali * Ngome, KwaZulu-Natal, ebe dị nso na Nongoma, KwaZulu -Natal, South Africa * Ọhịa Ngome, oké ọhịa dị nso na Nongoma, KwaZulu-Natal, South Africa * Ngome Marian Shrine, ebe Marian pụtara na nso Nongoma * Ngome Kongwe (Old Fort), ebe e wusiri ike na Zanzibar na Tanzania * Ahmed bin Shekhe Ngome, Sultan nke Bambao ugboro anọ na narị na afọ nke iri na itoolu {{disambig}} 59cn8d4x48v2ss3rmw3b2po3av4gb92 Ndolé 0 18831 85476 2022-07-27T20:25:16Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1076291319|Ndolé]]" wikitext text/x-wiki   Ndolé bụ nri Cameroon nke nwere mkpụrụ osisi, '''ndoleh'''<ref name="nyt">{{Cite news|first=Emily|author=Brady|title=The Years of Living Nervously|url=https://www.nytimes.com/2008/12/07/nyregion/thecity/07asyl.html?pagewanted=1&ref=thecity|work=[[New York Times]]|date=2008-11-05|accessdate=2008-12-07}}</ref> (akwụkwọ na-egbu egbu nke ndi West Africa), na azụ ma ọ bụ anụ ehi.<ref name="nyt" /> Nri ahụ nwekwara ike ịnwe shrimp. A na-eri ya na plantain, bobolo (nri Cameroon nke e ji manioc ma ọ bụ cassava mee ma fụchie ya na akwụkwọ), wdg.<gallery mode="packed-hover"> Usòrò:Ndolé camerounais.JPG|Onye Ndolé nke Cameroon Usòrò:Le ndolè, plat mythique camerounais..jpg|Nri Ndolè Usòrò:Ndolè à la morue.jpg|Ndolè na cod Usòrò:Le Ndolé.JPG|mkpịsị aka ukwu na-eme ka Ndolé </gallery> == Hụkwa nka == * Nri nke Cameroon * Nri mba * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta stews == Ebensidee == {{Reflist}}{{African cuisine}} ac8kgfpd9zafo3unlrbcv0jvqurm5z2 Jollof rice 0 18832 85477 2022-07-27T20:27:19Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099170963|Jollof rice]]" wikitext text/x-wiki Jollof (/dʒəˈlɒf/), ma ọ bụ osikapa '''jollof''', bụ nri '''osikapa''' sitere na West Afrịka. A na-ejikarị [[Oskàpà|osikapa ogologo]], tomato, yabasị, ihe na-esi ísì ụtọ, akwụkwọ nri na anụ eme nri ahụ n'otu ite, ọ bụ ezie na ihe ndị mejupụtara ya na usoro nkwadebe ya dịgasị iche na mpaghara dị iche iche. == Akụkọ ihe mere eme na mmalite == Enwere ike ịchọta mmalite nke osikapa jollof na mpaghara Sene[[The Gambia|gambia]]<nowiki/>n nke Wolof ma ọ bụ Alaeze Ukwu Jolof chịrị na narị afọ nke iri na anọ, na-agafe akụkụ nke [[Senegal]] nke taa, Gambia na [[Mauritania]], ebe a na-akụ osikapa. Nri a sitere na nri ọdịnala a na-akpọ thieboudienne, nke nwere osikapa, azụ, shellfish na akwụkwọ nri.<ref name="Sloley 2021">{{Cite web|author=Sloley|first=Patti|title=Jollof Wars: Who does West Africa's iconic rice dish best?|work=BBC Travel|date=7 June 2021|url=https://www.bbc.com/travel/article/20210607-jollof-wars-who-does-west-africas-iconic-rice-dish-best|accessdate=16 July 2021}}</ref> Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme nke nri na ọrụ ugbo bụ James C. McCann na-ewere nkwupụta a dị ka ihe ezi uche dị na ya n'ihi ewu ewu nke osikapa na ndagwurugwu Niger dị n'elu, mana ọ na-ewere na o yighị ka nri ahụ nwere ike ịgbasa site na Senegal ruo ebe ọ dị ugbu a ebe ọ bụ na a anaghị ahụ mgbasa dị otú ahụ na "usoro asụsụ, akụkọ ihe mere n'oge ma ọ bụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị". Kama nke ahụ, ọ na-atụ aro ka nri ahụ gbasaa na alaeze Mali, ọkachasị ndị ahịa Djula bụ ndị gbasasịrị n'ọtụtụ ebe na mpaghara azụmahịa na obodo ukwu, na-eburu ha nka akụ na ụba nke "ịkpụ ihe ojii, obere ahịa, na ọrụ ugbo osikapa" yana okpukpe nke Islam.<ref name="McCann">{{Cite book|author=McCann|first=James C.|title=A west African culinary grammar". Stirring the Pot: A History of African Cuisine|date=2009|publisher=Ohio University Press|isbn=978-0896802728|pages=133–135|url=https://books.google.com/books?id=CAhgpbXzq0oC&pg=PA133}}</ref> Marc Dufumier, prọfesọ emeritus nke agronomy, na-atụ aro mmalite ọhụrụ maka nri ahụ, nke nwere ike ịpụta dị ka nsonaazụ nke nkwalite nke ịkọ ahụekere siri ike na etiti Senegal maka ụlọ ọrụ mmanụ French, na ebe a kwụrụ mbelata dị mma n'ebe a kụrụ ọka na sorghum staples site na mbubata nke osikapa a kụwara akụwa site na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia.<ref>{{Cite web|title=Recette : le thiéboudiène de Marc Dufumier|first=Marc|author=Dufumier|url=https://www.lemonde.fr/m-gastronomie/article/2018/03/30/recette-le-thieboudiene-de-marc-dufumier_5278664_4497540.html|date=March 30, 2018|publisher=[[Le Monde]]|accessdate=2018-10-27}}</ref> O nwere ike ịgbasa n'ógbè ahụ dum site na akụkọ ihe mere eme nke azụmahịa, ọdịbendị na okpukpe na-ejikọta mba Senegal na mba Ghana, Naijiria na karịa, ọtụtụ n'ime ha na-aga n'ihu taa, dị ka Tijāniyyah Sufi brotherhood na-eweta ọtụtụ puku ndị njem ala nsọ West Afrịka na mba Senegal kwa afọ.<ref>{{Cite web|title=Know Your History: Jollof Is An Indigenous African Dish And Was Named After The Wolof Tribe Of West Africa|work=RiddimsGhana|url=https://riddimsghana.com/general-news/the-african-origin-of-jollof/|accessdate=2022-01-22}}</ref> == Ebe dị iche iche na ụdị dị iche iche == Osikapa Jollof bụ otu n'ime nri ndị a na-ahụkarị na West Afrịka. E nwere ọtụtụ ọdịiche mpaghara na aha na ihe ndị mejupụtara ya; dịka ọmụmaatụ, na Mali a na-akpọ ya ''zaamè'' na Bamanankan.<ref name="Diner's Dictionary">{{Cite book|author=Ayto|first=John|title=The Diner's Dictionary: Word Origins of Food and Drink|edition=2nd|date=2012|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0199640249|url=https://archive.org/details/dinersdictionary0000ayto|chapter=Jollof rice}}</ref> Aha a na-akpọkarị ''Jollof'' sitere na aha ndị Wolof, ọ bụ ezie na na mba Senegal na mba Gambia a na-ezo aka na nri ahụ na Wolof dị ka ''ceebu jën'' ma ọ bụ ''benachin''.<ref name="Asare">{{Cite book|author=Osseo-Asare|first=Fran|title=Food Culture in Sub-Saharan Africa|url=https://books.google.com/books?id=1s-a7EMM6BgC&pg=FA162|date=1 January 2005|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-32488-8|pages=33, 162}}</ref> N'ógbè ndị na-asụ French, a na-akpọ ya riz au gras. N'agbanyeghị ọdịiche dị iche iche, nri ahụ bụ "ihe a na-aghọta ọnụ" n'ofe mpaghara ma ghọọ nri Afrịka a ma ama na mpụga kọntinent ahụ.<ref name="McCann">{{Cite book|author=McCann|first=James C.|title=A west African culinary grammar". Stirring the Pot: A History of African Cuisine|date=2009|publisher=Ohio University Press|isbn=978-0896802728|pages=133–135|url=https://books.google.com/books?id=CAhgpbXzq0oC&pg=PA133}}</ref><ref name="Oxford Companion">{{Cite book|author=Davidson|first=Alan|authorlink=Alan Davidson (food writer)|title=The Oxford Companion to Food|chapterurl=https://books.google.com/books?id=RL6LAwAAQBAJ&pg=FA434|date=11 August 2014|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-967733-7|chapter=Jollof rice}}</ref><ref name="Edge2014">{{Cite book|author=Brasseaux|first=Ryan A.|editor=Edge, John T.|title=The New Encyclopedia of Southern Culture: Volume 7: Foodways|url=https://books.google.com/books?id=s-qnAgAAQBAJ|date=1 February 2014|publisher=University of North Carolina Press|isbn=978-1-4696-1652-0|chapter=Jambalaya}}</ref><ref name="Anderson2014">{{Cite book|author=Anderson|first=E. N.|title=Everyone Eats: Understanding Food and Culture, Second Edition|url=https://books.google.com/books?id=hBFoAgAAQBAJ&pg=FA106|date=7 February 2014|publisher=NYU Press|isbn=978-0-8147-8916-2}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://buzzghana.com/ghana-jollof-recipe-steps/|title=Ghana Jollof Recipe: Steps To Preparing Jollof Rice The Ghanaian Way|date=2017-09-05|work=BuzzGhana|accessdate=2020-01-16}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == Osikapa Jollof na-ejikarị osikapa, mmanụ nri, akwụkwọ nri dịka tomato, yabasị, ose uhie, galik, ginger na ose Scotch bonnet chilli. Iji mee ka ụcha nri ahụ dịkwuo mma, a na-agbakwunye tomato paste (purée). Dị ka ihe na-esi ísì ụtọ, a na-eji ihe na-atọ ụtọ, nnu, cubes (mgwakọta nke ihe na-eme ka ụtọ dị ụtọ, nnu. Iji gbakwunye nri ahụ, a na-ejikarị ọkụkọ, turkey, anụ ehi ma ọ bụ azụ na nri ahụ.<ref>{{Cite web|title=Classic Nigerian Jollof Rice Recipe on Food52|url=https://food52.com/recipes/61557-classic-nigerian-jollof-rice|accessdate=2021-02-27|work=Food52}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://buzzghana.com/ghana-jollof-recipe-steps/|title=Ghana Jollof Recipe: Steps To Preparing Jollof Rice The Ghanaian Way|date=2017-09-05|work=BuzzGhana|accessdate=2020-01-16}}</ref><ref name="Sloley 2021">{{Cite web|author=Sloley|first=Patti|title=Jollof Wars: Who does West Africa's iconic rice dish best?|work=BBC Travel|date=7 June 2021|url=https://www.bbc.com/travel/article/20210607-jollof-wars-who-does-west-africas-iconic-rice-dish-best|accessdate=16 July 2021}}</ref> == Mgbanwe mpaghara na asọmpi == Mba ọ bụla dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nwere ma ọ dịkarịa ala otu ụdị nri, na [[Ghana|mba Ghana]], mba Naijiria, [[Sierra Leone|mba Sierra Leone]], [[Liberia|mbaLiberia]] na [[Kameroon|mba Cameroon]] na-asọ mpi karịsịa maka mba na-eme jollof kacha mma.<ref name="Sloley 2021">{{Cite web|author=Sloley|first=Patti|title=Jollof Wars: Who does West Africa's iconic rice dish best?|work=BBC Travel|date=7 June 2021|url=https://www.bbc.com/travel/article/20210607-jollof-wars-who-does-west-africas-iconic-rice-dish-best|accessdate=16 July 2021}}</ref> Nke a bụ ihe a ma ama karịsịa n'etiti Naịjirịa na Ghana, na asọmpi a na-akpọ "Jollof Wars".<ref>{{Cite web|author=Oderinde|first=Busayo|title=Busayo Oderinde: The Nigerian Versus Ghanaian Jollof Rice Debate|url=https://www.bellanaija.com/2015/07/busayo-oderinde-the-nigerian-versus-ghanaian-jollof-rice-debate/|work=Bella Naija|accessdate=15 November 2016}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-07-04|title=Know the Differences Between Nigerian and Ghanaian Jollof Rice|url=https://www.demandafrica.com/food/know-the-differences-between-nigerian-and-ghanaian-jollof-rice/|accessdate=2021-07-11|work=Demand Africa}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/a-brief-history-of-jollof-rice-a-west-african-favourite/|title=A Brief History of Jollof Rice, a West African Favourite|author=Adam|first=Hakeem|work=Culture Trip|accessdate=2020-01-16}}</ref> === Jollof Naijiria === Ọ bụ ezie na e nwere nnukwu ọdịiche, njirimara bụ isi maka osikapa jollof nke Naijiria gụnyere osikapa a na-esi nri, tomato na tomato paste, ose, mmanụ akwụkwọ nri, yabasị, na cubes. A na-esi ọtụtụ n'ime ihe ndị a n'otu ite, nke anụ bara ọgaranya na tomato e siri esi na ose puree na-eme ka ntọala ya. A na-agbakwunye osikapa ma hapụ ya ka ọ sie na mmiri. A na-ejikwa protein a họọrọ na nri ahụ ma na-ejikarị plantain e siri esi, moi moi, akwụkwọ nri a na-esi ísì ụtọ, coleslaw, salad, wdg.<ref>{{Cite web|url=https://www.allnigerianrecipes.com/rice/nigerian-jollof-rice/|title=How to cook Nigerian Jollof Rice|work=All Nigerian Recipes|accessdate=2020-01-16}}</ref> N'ógbè ndị dị n'akụkụ osimiri nke Naijiria ebe nri mmiri bụ isi na-eweta protein, nri mmiri na-ejikarị ọkụkọ ma ọ bụ anụ dị ka protein nke nhọrọ. [citation needed] === Jollof nke Ghana === A na-eji mmanụ akwụkwọ nri, yabasị, ginger, cloves nke galik, chillies, tomato paste, anụ ehi ma ọ bụ ewu ma ọ bụ ọkụkọ (mgbe ụfọdụ na-agbanwere na akwụkwọ nri agwakọta), osikapa mpaghara ma ọ bụ nke a nụchara anụcha, nke a na-ahụkarị Jasmine osikapa na ose ojii. Usoro isi jollof na-amalite site na mbụ ịkwadebe anụ ehi ma ọ bụ ọkụkọ site na itinye ya n'ime ihe na-atọ ụtọ ma jiri pureé nke ginger, yabasị na galik na-esi ya ọkụ ma sie ya ruo mgbe esichara ya nke ọma.<ref name="FoodMap">{{Cite web|title=Ghana: Jollof Rice|url=http://www.africanfoodmap.com/recipes/recipe-3/|work=The African Food Map|accessdate=15 November 2016}}</ref> A na-esizi ihe ndị ọzọ n'ọkụ ọnụ, malite na yabasị, ose, tomato paste, tomato na ihe na-esi ísì ụtọ n'usoro ahụ. Mgbe e siri ihe niile, a na-agbakwunye osikapa ma sie ya ruo mgbe a kwadebere nri ahụ. A na-ejikarị anụ ehi, ọkụkọ, azụ e siri esi nke ọma, ma ọ bụ akwụkwọ nri agwakọta na nri ndị Ghana jollof.<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/105097-traditional-ghanaian-jollof-rice-recipe-2020.html|title=Traditional Ghanaian Jollof Rice Recipe|author=Sekibo|first=Kojo|date=2020-01-14|work=Yen.com.gh|accessdate=2020-01-16}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-09-05|title=Ghana Jollof Recipe: Steps To Preparing Jollof Rice The Ghanaian Way|url=https://buzzghana.com/ghana-jollof-recipe-steps/|accessdate=2021-05-18|work=BuzzGhana}}</ref> A na-ejikwa Jollof na Ghana na shito, ụdị ose a ma ama nke sitere na Ghana, na salad n'oge oriri na ememe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://yen.com.gh/105097-traditional-ghanaian-jollof-rice-recipe-2020.html|title=Traditional Ghanaian Jollof Rice Recipe|author=Sekibo|first=Kojo|date=2020-01-14|work=Yen.com.gh|accessdate=2020-01-16}}</ref> === Jollof nke Bissau na Guinea === A na-eji nlezianya akwadebe osikapa Jollof nke e mere na Guinea-Bissau na ihe ndị dị ka tomato, yabasị, tomato paste, red bell peppers, yellow bell peppers. A na-eji nwayọọ nwayọọ esi nri ndị a na mmanụ akwụkwọ nri na ihe na-esi ísì ụtọ iji mee ka ụtọ jollof dịkwuo mma. Dị ka ọ na-adịkarị, nri a na-etinye ginger iji mee ka osikapa na-acha ọcha na-atọ ụtọ. N'ikpeazụ, a na-ejikarị nri a n'onwe ya mana mgbe ụfọdụ a na-enye ya ọkụkọ, okra na / ma ọ bụ plantain e siri esi. == Ịbụ onye a ma ama n'ụwa niile == Kemgbe afọ 2010s enwere mmasị na-arịwanye elu na nri West Africa na ụwa ọdịda anyanwụ. E meela emume nri Jollof na Washington, DC, na US, na Toronto, Canada. A na-eme emume "Ụbọchị Jollof Ụwa" kemgbe afọ 2015 na 22 na ọnwa Ọgọstụ, na-enweta mmasị na mgbasa ozi mmekọrịta.<ref name="Sloley 2021">{{Cite web|author=Sloley|first=Patti|title=Jollof Wars: Who does West Africa's iconic rice dish best?|work=BBC Travel|date=7 June 2021|url=https://www.bbc.com/travel/article/20210607-jollof-wars-who-does-west-africas-iconic-rice-dish-best|accessdate=16 July 2021}}</ref> == Hụkwa ==   * Osikapa uhie nke Charleston * Osikapa a na-etinye n'ime ya * Jambalaya * Ndepụta nri ndị Afrịka * Obodo Thieboudien == Ebensidee == <references group="" responsive="0"></references> == Ịgụ ihe ọzọ == * West Africa steams n'elu agha osikapa (BBC News, 2017) {{Rice dishes}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] b2f3wv51yhoj44t7vfwt7t1vqznnb1j Kenkey 0 18833 85478 2022-07-27T20:27:58Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097927397|Kenkey]]" wikitext text/x-wiki     {| class="infobox hrecipe adr" |+ class="infobox-title fn" id="4" |<span>Kenkey</span> | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Kenkey_and_ground_pepper_with_sardine.jpg|250x250px]]<div class="infobox-caption" style="padding-bottom:0.25em;border-bottom:1px solid #aaa;">Kenkey and ground pepper with sardine</div> |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Alternative names | class="infobox-data" |kɔmi pronounced (kormi), |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Type | class="infobox-data" |[[Swallow (food)|Swallow]], [[dumpling]] |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Place of origin | class="infobox-data country-name" |[[Ghana]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Main ingredients | class="infobox-data ingredient" |Ground [[Maize|corn]] |- | colspan="2" class="infobox-below" style="border-top:1px solid #aaa;padding-top:0.25em;" |<div class="plainlist"> * [[File:Wikibooks-logo-en-noslogan.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[wikibooks:Special:Search/Cookbook: Kenkey|Cookbook: Kenkey]] * &nbsp;[[File:Commons-logo.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[c:Category:Kenkey|Media&#x3A; Kenkey]] </div> |} [[Usòrò:Fante_kenkey.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Fante_kenkey.jpg/220px-Fante_kenkey.jpg|thumb|Nwanyị na-akwadebe Fante kenkey (mkpụrụ ọka e siri esi)]] '''Kenkey''' (nke ''a makwaara dị ka'' kɔmi, optim, kooboo ma ọ bụ '''''dorkunu''''') bụ nri a na-eri nke yiri achịcha sourdough sitere na mpaghara Ga na Fante bi na West Africa, nke a na-ejikarị ose <nowiki><b id="mwGA">Crudaiola</b></nowiki> na azụ e siri esi ''ma ọ bụ'' ofe, stew. == Nkọwa ya == A na-emepụta Kenkey site n'itinye mkpụrụ ọka n'ime mmiri ruo ihe dị ka otu izu, tupu a kpụọ ha ma tinye ha mmiri n'ime ntụ ọka.<ref name="food-control">{{Cite journal|first=Amy|author=Atter|year=2015|title=Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana|journal=Food Control|volume=55|pages=200–205|doi=10.1016/j.foodcont.2015.02.043}}</ref> A na-ekwe ka ntụ ọka ahụ gbaa ụka ruo ụbọchị anọ ruo otu izu, tupu esi nri.<ref name="food-control" /> == Mgbanwe dị iche iche ya == Mpaghara ebe a na-eri kenkey bụ Ghana, ọwụwa anyanwụ [[Côte d'Ivoire]], [[Togo]], ọdịda anyanwụ [[Benin]], [[Ghana|Guyana]], na [[Jamaikạ|Jamaica]]. A na-ejikarị ọka (ọka), dị ka sadza na ugali eme ya. A maara ya nke ọma dị ka '''kɔmi''' (nke a na-akpọ kormi) site na Gas ma ọ bụ '''dokono''' site na ndị Akan na Ghana. A makwaara ya na Jamaica dị ka dokunoo, dokono, dokunu, drawers na-acha anụnụ anụnụ, na tie-a-leaf. Na Mexico, e nwere nsụgharị a na-akpọ "Tamale". A pụkwara ịchọta Kenkey n'ógbè dị n'ebe ugwu Ghana nke a na-akpọ isi obodo ya Tamale. Na Guyana, a na-akpọ ya konkee.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-06-21|title=Ghana: Kenkey|url=https://www.196flavors.com/ghana-kenkey/|accessdate=2020-06-04|work=196 flavors|language=en-US}}</ref> Na Trinidad a na-akpọ ya "paime" (nke a na-ekwupụta pay-me) ma dị iche n'ihi na o nweghị plantain mana ọ nwere ike ịgụnye pumpkin na akị bekee. Na nri nke Caribbean, a na-eji ọka, plantain, unere na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, poteto na-atọ ụtọ (Asante na Jamaican version, nke sitere na Asante version) ma ọ bụ cassava, nke a na-ekpuchi na akwụkwọ unere. Nri a sitere na omenala nri ndị Afrịka.<ref>{{Cite book|title=Jamaican Cooking: 140 Roadside and Homestyle Recipes|year=1997|isbn=9780028610016|url=https://books.google.com/books?id=BIBjAAAAMAAJ&q=Dokunoo}}</ref><ref>{{Cite web|title=Regional Dishes|url=http://www.touringghana.com/dining.asp|publisher=touringghana|accessdate=9 August 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130810170732/http://www.touringghana.com/dining.asp|archivedate=10 August 2013}}</ref> [[Usòrò:Fante_kenkey_2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/15/Fante_kenkey_2.jpg/220px-Fante_kenkey_2.jpg|thumb|Fante kenkey]] N'adịghị ka ugali, ime kenkey na-agụnye ịhapụ ọka ka ọ gbaa ụka tupu esi nri. Ya mere, ịkwadebe na-ewe ụbọchị ole na ole iji mee ka ntụ ọka ahụ gbaa ụka. A na-agwakọta nri ọka na ọka ma tinye mmiri ruo mgbe a ga-enweta ntụ ọka dị nro ma na-agbanwe agbanwe. A na-ekpuchi ya ma hapụ ya n'ebe na-ekpo ọkụ ka ọ gbasaa.<ref name=":0">{{Cite web|date=2019-06-21|title=Ghana: Kenkey|url=https://www.196flavors.com/ghana-kenkey/|accessdate=2020-06-04|work=196 flavors|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.196flavors.com/ghana-kenkey/ "Ghana: Kenkey"]. ''196 flavors''. 2019-06-21<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-04</span></span>.</cite></ref> Mgbe ọ gbasịrị, a na-esi kenkey, na-ekpuchi ya na akwụkwọ unere, mkpo ọka, ma ọ bụ foil, ma na-esi ya.<ref name="kenkey">{{Cite web|title=KENKEY|url=http://ghanaweb.com/GhanaHomePage/food/kenkey.html|publisher=Ghanaweb|accessdate=9 August 2013}}</ref> E nwere ọtụtụ nsụgharị nke kenkey, dị ka Ga na Fante kenkey. Ga kenkey bụ ihe a na-ahụkarị n'ọtụtụ akụkụ nke Ghana. Ice kenkey bụ nri e ji kenkey gwakọta na mmiri, shuga, mmiri ara ehi, na ice mee.<ref name="food-control">{{Cite journal|first=Amy|author=Atter|year=2015|title=Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana|journal=Food Control|volume=55|pages=200–205|doi=10.1016/j.foodcont.2015.02.043}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAtterOforiAnyebunoAmoo-Gyasi2015">Atter, Amy; Ofori, Hayford; Anyebuno, George Anabila; Amoo-Gyasi, Michael; Amoa-Awua, Wisdom Kofi (2015). "Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana". ''Food Control''. '''55''': 200–205. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.1016/j.foodcont.2015.02.043|10.1016/j.foodcont.2015.02.043]].</cite></ref> == Hụkwa nka == * Nri nke Ghana * Nri nke Jamaica * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta dumplings * Tamale * Ice Kenkey == Ebensidee == {{Reflist}}  * Phil Bartle, "[http://www.cec.vcn/rdi/kw-brun.htm Kwasi Bruni]; Corn and the Europeans" [nkwekọrịta nwụrụ anwụ na-adịgide adịgide], VCN.org. * "[http://pbskids.org/africa/myworld/westafrica_recipe.html Nri nri ọdịda anyanwụ Afrịka -] Nri Kenkey". Ụlọ akwụkwọ sekọndrị West Africa, Accra, Ghana. PBS Kids. * [http://www.food-info.net/uk/qa/qa-wi23.htm "Ajụjụ na Azịza > Ngwaahịa Nri > Gịnị bụ kenkey na otu esi eme ya?"]. Food-info.net. Mahadum Wageningen, Netherlands. * Fran Osseo-Asare (March 28, 2007). "Ghana-style Kenkey". Betumi.com. * [https://archive.org/stream/studiesonkenkeyf00aido/studiesonkenkeyf00aido_djvu.txt "Nnyocha banyere kenkey : ihe oriri e ji ọka mee na Ghana"] * "[http://www.trinidadexpress.com/featured-news/Paime__a_traditional_dessert-102199104.html Paime]: a traditional dessert", ''Daily Express'' (Trinidad & Tobago), 3 Septemba 2010. * Ịgba ọsọ nke ịgbaze nke kenkey, nri ọka na-agbaze nke Ghana.<ref>{{Cite journal|author=Nout|first=M. J. R.|date=1995-01-01|title=Acceleration of the fermentation of kenkey, an indigenous fermented maize food of Ghana|url=https://dx.doi.org/10.1016/0963-9969%2895%2900059-3|journal=Food Research International|language=en|volume=28|issue=6|pages=599–604|doi=10.1016/0963-9969(95)00059-3|issn=0963-9969}}</ref> * Akara Microbiological na Aromatic nke ntụ ọka ọka fermented maka Kenkey Production na Ghana.<ref>{{Cite journal|author=M|first=Halm|date=July 1993|title=Microbiological and Aromatic Characteristics of Fermented Maize Doughs for Kenkey Production in Ghana|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8398627/|accessdate=2020-06-06|journal=International Journal of Food Microbiology|volume=19|issue=2|pages=135–143|doi=10.1016/0168-1605(93)90179-k|language=en|pmid=8398627}}</ref> * Ihe na-edozi ahụ na ndụ nke nje bacteria pathogenic ahọpụtara na Kenkey E ji ya mee ihe dị ka nri ara na Ghana.<ref>{{Cite journal|author=A|first=Annan-Prah|date=1997-04-30|title=Nutrient Content and Survival of Selected Pathogenic Bacteria in Kenkey Used as a Weaning Food in Ghana|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9140512/|accessdate=2020-06-06|journal=Acta Tropica|volume=65|issue=1|pages=33–42|doi=10.1016/s0001-706x(97)00650-5|language=en|pmid=9140512}}</ref> {{Dumplings}}{{African cuisine}} <references /> cywmigm4vno7qzfp675szu8lr70ucgj Kedjenou 0 18834 85479 2022-07-27T20:30:09Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1029573840|Kedjenou]]" wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Kedjenou_-_01.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4d/Kedjenou_-_01.jpg/200px-Kedjenou_-_01.jpg|thumb|200x200px|Ụdị Kedjenou, nke e ji escargot, okra na puff mee]] Kedjenou (nke a makwaara dị ka Kedjenou poulet na '''Kedjenou''' de Poulet) bụ nri na-esi ísì ụtọ nke ukwu!! a na-esi nwayọ sie na ''canari'' (pot terra-cotta) n'elu ọkụ ma ọ bụ coal ma jiri ọkụkọ ma ọ bụ guinea hen na akwụkwọ nri kwadebe ya.<ref>{{Cite book|title=Côte d'Ivoire|author=Auzias|first=Dominique|year=2008|publisher=Petit Futé|isbn=978-2746924086|url=https://books.google.com/books?id=5NzS8G8OQwgC&q=Kedjenou+poulet&pg=PA116|accessdate=15 October 2012|language=fr}}</ref><ref name="AfricaCookbook">{{Cite book|title=The Africa Cookbook|author=Harris|first=Jessica B.|year=1998|publisher=Simon & Schuster|url=https://archive.org/details/africacookbookta0000harr|chapter=Kedjenou|accessdate=15 October 2012}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHarris1998">Harris, Jessica B. (1998). "Kedjenou". <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:africacookbookta0000harr|''The Africa Cookbook'']]</span>. Simon & Schuster. p.&nbsp;[[iarchive:africacookbookta0000harr/page/237|237]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 October</span> 2012</span>.</cite></ref> Ọ bụ nri ọdịnala na nke a ma ama nke nri ndi mba Côte d'Ivoire.<ref>{{Cite book|title=The World Cookbook for Students. Volume 1, Afghaninstan to Cook Islands|author=Jacob|first=Jeanne|year=2007|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0313334559|url=https://books.google.com/books?id=LohMBqO3nBYC&q=Kedjenou&pg=RA1-PA8|accessdate=15 October 2012}}</ref> Ụzọ e si akwadebe nri ahụ dịgasị iche. Mgbe ụfọdụ, a na-eji obere ma ọ bụ enweghị mmiri agbakwunyere na nkwadebe ya, na-enye ohere ka anụ ahụ sie na juices nke ya, nke na-eme ka anụ ahụ dị nro ma na-etinye ụtọ nke ihe ndị mejupụtara ya.<ref name="AfricaCookbook">{{Cite book|title=The Africa Cookbook|author=Harris|first=Jessica B.|year=1998|publisher=Simon & Schuster|url=https://archive.org/details/africacookbookta0000harr|chapter=Kedjenou|accessdate=15 October 2012}}</ref> Mgbe ụfọdụ, a na-esi nri ahụ n'ime akwụkwọ unere a na-ekpuchi ekpuchi ma mechie ya nke a na-etinye n'okpuru coal ọkụ.<ref>{{Cite book|title=Côte D'Ivoire|author=Sheehan|first=Patricia|year=2010|publisher=Marshall Cavendish|isbn=978-0761448549|url=https://books.google.com/books?id=2GfaBqNFRBUC&q=Kedjenou&pg=PA129|accessdate=15 October 2012}}</ref> Na Côte d'Ivoire, a na-ejikarị Attiéké, nri dị n'akụkụ nke e ji cassava e siri esi mee.<ref name="AfricaCookbook" /> == Hụkwa nka == * Nri ndị Ivory Coast - nri ndị Côte d'Ivoire * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta stews *  Food portal == Ebensidee == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=LjUsAQAAMAAJ&q=Kedjenou|title=The National Culinary Review|publisher=American Culinary Federation|date=1992|accessdate=October 14, 2012}} * {{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=qLA4AQAAIAAJ&q=Kedjenou|title=Global Rhythm|publisher=World Marketing Incorporated|work=Volume 14, Issues 3-12|date=2005|accessdate=October 14, 2012}} {{Chicken dishes|state=collapsed}} mu3witz8ogct310un203zx5w35ja7zb Fried Fish, Chicken Soup and a Premiere Show 0 18835 85480 2022-07-27T20:33:03Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1098475070|Fried Fish, Chicken Soup and a Premiere Show]]" wikitext text/x-wiki   Fried Fish, Chicken Soup and a Premiere Show bụ ihe nkiri akụkọ na afọ 2011, asụsụ abụọ (Bekee na Manipuri) nke Mamta Murthy duziri ma Madhusree Dutta mepụtara.<ref>{{Cite web|url=https://www.docubay.com/fried-fish-chicken-soup-and-a-premier-show-2133|title=Watch Fried Fish, Chicken Soup and a Premiere Show &#124; Online at DocuBay|work=www.docubay.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.biocentral.cz/en/film/fried-fish-chicken-soup-and-a-premiere-show-5304|title=Fried Fish, Chicken soup and a Premiere Show - Bio Central|work=www.biocentral.cz}}</ref> Ọ bụ Majlis na-ewepụta ya.<ref>{{Cite web|url=https://timesofindia.indiatimes.com/home/science/fish-fry-for-the-manipuri-soul/articleshow/12399081.cms|title=Fish fry for the Manipuri soul}}</ref> Ihe nkiri ahụ meriri National Film Award maka Best Arts / Cultural Film na 59th National Film Awards.<ref>{{Cite web|url=https://www.hindustantimes.com/mumbai/national-award-winning-docu-screened-at-ncpa/story-SyKOCIM4HC0ih7U7Ed78pO.html|title=National award-winning docu screened at NCPA|date=11 April 2012|work=Hindustan Times}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punemirror.indiatimes.com/entertainment/unwind/east-is-east/articleshow/31279027.cms|title=East is East|work=Pune Mirror}}</ref> O sonyere n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri mba ụwa dị ka South Asian International Film Festival, New York; CPH: DOX Copenhagen na Asiatica Film Mediale, Rome.<ref>{{Cite web|url=http://e-pao.net/epSubPageExtractor.asp?src=news_section.Top_Stories.Top_Stories_2012.Fried_Fish_Chicken_Soup_and_a_Premiere_Show_wins_at_6th_Signs_National_Film_Festival_2012|title=Fried Fish Chicken Soup and a Premiere Show wins at 6th Signs National Film Festival 2012|work=e-pao.net|date=21 February 2012|accessdate=30 May 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.cinestaan.com/movies/fried-fish-chicken-soup-and-a-premiere-show-28891|title=Fried Fish, Chicken Soup And A Premiere Show (2012) - Review, Star Cast, News, Photos|work=Cinestaan}}</ref> Ihe nkiri ahụ nwetara nhọrọ na Bandra Film Festival na afọ 2021.<ref>{{Cite web|url=https://www.bandrafilmfestival.com/film-details?fried_fish|title=Fried Fish, Chicken Soup and A Premiere Show: Bandra Film Festival|work=www.bandrafilmfestival.com}}</ref> == Nkọwa Nkọwa ya == E debere ya na Manipur, mpaghara esemokwu dị n'ókè India na Burma dịpụrụ adịpụ, ihe nkiri ahụ na-agafe otu narị afọ iji see ihe nkiri na ụmụ amaala ya. Ihe nkiri ahụ na-elekwasị anya na ịgba, mmepụta na ntọhapụ nke ihe nkiri Manipuri nke narị afọ nke 21 nke afọ 2010 bụ Kunti. == Ndị na-eme ihe nkiri ya == * Manaobi MM * Ọ bụ ihe na-eme ka a mata otú ahụ dị mma * Y. Gandhi * Muhindro * Gokul Athokpam * Maya Choudhury * Denny Likmabam * Bala Hijam * Josef Thokchom == Ndị a nabatara == Ihe nkiri ahụ meriri National Film Award maka Best Arts / Cultural Film na 59th National Film Awards. Nkwupụta ''maka'' National Award na-agụ, "N'ihi ịkpọrọ anyị na njem nke na-akọwa ọgụ iji mepụta ihe nkiri na esemokwu Manipur dọwara adọka na n'ime usoro na-ese ihe osise doro anya, nke na-ejide ihe nkiri na steeti ahụ dị ka usoro nke ọdịbendị a ma ama". O nwetakwara ihe nrite International Jury Award na Mumbai International Film Festival na afọ 2012. Ihe nkiri ahụ nwetara ihe nrite Best Documentary Award na 6th SIGNS Festival, Kerala na afọ 2012. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * {{IMDb title|2275703}} 60k3qfxut0n6cxsmpqhfdzot41zw5g0 Fried fish 0 18836 85481 2022-07-27T20:37:17Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099294726|Fried fish]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Fried_Fish_and_French_Fries.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Fried_Fish_and_French_Fries.jpg/250px-Fried_Fish_and_French_Fries.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Azụ e siri esi na chips na lemon, ketchup, na tartar sauce dị ka a na-enye ya na San Diego.]] '''Azụ e siri esi''' bụ azụ̀ ọ bụla ma ọ bụ azụ shellfish nke a kwadebere site na isi ya. Ọtụtụ mgbe, a na-ekpuchi azụ ahụ na ntụ ọka, àkwá na achịcha, ntụ ọka, ma ọ bụ ahịhịa na ihe na-esi ísì ụtọ tupu a sie ya ma nye ya, mgbe mgbe na iberibe lemon. A na-essi azụ̀ n'ọtụtụ akụkụ nke ụwa, azụ̀ a na-esi bụ nri dị mkpa n'ọtụtụ nri. Maka ọtụtụ ọdịbendị, azụ e siri esi sitere na pescado frito, na azụ ọdịnala na nri chips nke England nke ọ nwere ike ịbụ ihe kpaliri. Nke ikpeazụ a ka bụ nri a na-eri na UK na mpaghara ya ndị mbụ na nke ugbu a. Azụ azụ̀ e siri esi nke e ji cod mee (na azụ̀ ndị ọzọ na-acha ọcha, dị ka haddock, halibut ma ọ bụ whiting) bụ ihe a na-ahụkarị na ngalaba nri ndị a na-etinye na friji nke ụlọ ahịa nri US. Long John Silver's, Skipper's, Captain D's, na Arthur Treacher's bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ a ma ama na North America nke na-enye azụ̀ e siri esi dị ka isi nri ha. Catfish bụkwa ụdị azụ a na-azụ n'ugbo nke a na-ejikarị esi nri n'ụwa niile. Nchịkọta azụ e siri esi nke France bụ Sole meunière. == Azụ a yere aye == Azụ azụ̀ fries bụ ihe a ma ama na mpaghara ndịda nke United States. Nzukọ mmekọrịta ndị a nwere ike isi na chọọchị, nzukọ obodo ma ọ bụ rụọ ọrụ dị ka onye na-anakọta ego maka klọb, ngalaba ọkụ ọkụ afọ ofufo, ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ nzukọ ọzọ. Na US, ọkachasị Upper Midwest, Northeast, na steeti Mid-Atlantic, fries azụ obodo na-ewu ewu, mgbe ụfọdụ a na-eme ya n'okpuru ụlọ ụka ma ọ bụ ọtụtụ n'ime ememe Lent. Azụ a na-ere n'ozuzu ya bụ ihe a na-amaghị ama. "Nri ehihie n'ụsọ oké osimiri" bụ omenala n'ebe ugwu US na Canada, ebe ndị na-anụ ọkụ n'obi n'èzí na-esi nri ha na-egbute n'ikpere oké osimiri, ma ọ bụ ọdọ mmiri ebe e jidere azụ ahụ. == Nri azụ̀ e siri esi == {| class="wikitable sortable" style="width:100%;" ! style="width:10%;" |Aha !Foto !Nkọwa |- |Azụ e siri esi |[[Usòrò:Frito_gaditano-_2009.jpg|123x123px]] |Nri Andalusian, nke a na-eme site na ikpuchi azụ (azụ̀ na-acha anụnụ anụnụ ma ọ bụ nke na-acha ọcha) na ntụ ọka ma sie ya na mmanụ oliv. A na-awụnyezi nnu n'azụ̀ ahụ dị ka naanị ihe na-esi ísì ụtọ. Ndị Juu Spanish wetara usoro nri ahụ na England n'oge narị afọ nke iri na asaa, na-enyere aka na mmepe nke Azụ na chips. |- |Azụ na chips |[[Usòrò:Fish_and_chips.jpg|123x123px]] |Azụ a kụrụ akụ nke a na-esi n'ọkụ ma jiri chips mee ihe. Nri a ma ama na United Kingdom, Ireland, Australia, New Zealand, Canada na South Africa. |- |Azụ achicha |[[Usòrò:Fishcake_on_salad.jpg|123x123px]] |A fishcake ma ọ bụ azụ̀ achịcha na-agụnye azụ̀ na poteto, mgbe ụfọdụ a na-ekpuchi ya na achịcha ma ọ bụ ntụ ọka, ma sie ya. Ha yiri croquettes, a na-ejikarị ha eme ihe na ụlọ ahịa azụ na chipe na Britain. |- |Afọ Satsuma |[[Usòrò:Satsumaage.jpg|133x133px]] |Satsuma age (薩摩揚げ) is a [[Ịkpọsa ya n'ụzọ miri emi|deep-fried]] [[Azụ achicha|fishcake]] from [[Kagoshima]], [[Japan]]. [[Surimi]] and flour are mixed to make a compact paste that is solidified through frying. It is a specialty of the [[Ógbè Satsuma, Kagoshima|Satsuma]] region. It is known as chikiagi in [[Okinawa]]. |- |Azụ a na-esi ísì |[[Usòrò:Fried_Fish_and_French_Fries.jpg|123x123px]] |O nwere azụ̀ e siri esi ma ọ bụ nke e siri esi. A na-ejikarị fries, coleslaw, hushpuppies, lemon slices, tartar sauce, malt vinegar na dessert. |- |Mkpịsị aka azụ |[[Usòrò:Fishfinger1.jpg|123x123px]] |Nri a na-edozi edozi nke e ji azụ ọcha mee, dị ka cod, haddock ma ọ bụ pollock, nke a kụrụ ma ọ bụ mee achịcha. A maara ha dị ka osisi azụ na North America. |- |Prawn e siri esi |[[Usòrò:CdazziEbifurai1.jpg|123x123px]] |Ọ na-ewu ewu na Japan ebe ọ na-ejikwa dị ka akụkụ na bento. |- |Shrimp e siri esi |[[Usòrò:Gambas_a_la_gabardina-2009.jpg|123x123px]] |Shrimp e ji batrị kpuchie ma sie ya nke ọma, nke a na-ejikarị mmanụ akwụkwọ nri sie ya |- |Oge |[[Usòrò:Tendon.jpg|123x123px]] |Nri ndị Japan nke nri mmiri ma ọ bụ akwụkwọ nri ndị a kụrụ akụ ma sie sie ya nke ukwuu. |- |Ihe na-esi ísì ụtọ |[[Usòrò:Whitebait_Fritter.JPG|123x123px]] |Whitebait bụ okwu mkpokọta maka obere azụ. Ndị a dị nro ma bụrụ ndị a na-eri eri, a pụkwara iwere ha dị ka ihe dị ụtọ. A na-eri azụ niile gụnyere isi, nku na eriri afọ. A na-achọ ụdị ụfọdụ karịa ndị ọzọ, na ụdị ụfọdụ a na-ere dị ka "whitebait" dịgasị iche n'akụkụ dị iche iche nke ụwa. Na New Zealand, a na-ewu ewu na whitebait fritter. A na-ejikọta Whitebait na àkwá ma ọ bụ ọcha àkwá, ma sie ya ka a na-esi omelette. |- |Machh bhaja |[[Usòrò:MACHHA_HALADI.jpg|123x123px]] |Machh bhaja bụ azụ e siri esi na mmanụ mustard. Ọ bụ nri ọdịnala Bengali na Oriya nke a na-eri mgbe niile na osikapa na nri ndị ọzọ. "Machh" pụtara "azụ̀" na "bhaja" pụtara "ọkụ" na Bengali / Oriya. |- |Ride e siri esi |[[Usòrò:Fried_Rohu_in_Bangladesh.jpg|123x123px]] |Fried rui jere ozi na Dhaka, Bangladesh. |- |Azụ e siri esi (Pomfret) |[[Usòrò:Pompret-fried-fish.jpg|123x123px]] |Pomfret e ji esi nri / recheado mee ihe na Goa, [[Ndia|India]]. Ngwakọta ihe na-esi ísì ụtọ / masala bụ ngwakọta nke akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ / akwụkwọ ndụ (cilantro / green chillies) ma ọ bụ red / red (chillies kpọrọ nkụ). A na-esi ya n'ime mmanụ akị bekee. O jere ozi na Goa na Portugal. Nhọrọ ọzọ bụ itinye obere azụ dị ka Mackerel na chillies na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ (Jalapeño / Serrano). |} == Hụkwa nka ==   * Ndepụta nri azụ == Ihe edeturu edetu == {{Reflist}} == ebensidee == {{Commons category|Fried fish}} * Murdoch (2004) Essential Seafood Cookbook Pan-fries, deep-fries and stir-fries. Akwụkwọ Murdoch.  [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9781740454124|9781740454124]]. {{seafood|state=expanded}}{{Lists of prepared foods}}{{Deep frying foods}} ees06n38av5iqr10ku1056029fe1nnx Okra soup 0 18837 85483 2022-07-27T21:13:11Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097957700|Okra soup]]" wikitext text/x-wiki A na-akwadebe ofe Okra ma ọ bụ Okro site na iji mkpụrụ osisi '''okra''' na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-eri nri dị ka isi ihe. Ọ na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ. Okra nwere mmetụta na-amị amị mgbe ejiri mkpịsị aka ya na-asa ya. A pụkwara iji mkpụrụ osisi ndị a na-eri eri na stew na ofe.<ref>{{Cite book|author=Walker|first=S.S.|title=African Roots/American Cultures: Africa in the Creation of the Americas|publisher=Rowman & Littlefield Publishers|year=2001|isbn=978-0-7425-0165-2|url=https://books.google.com/books?id=EJzHiqBPJCoC&pg=PA64}}</ref> == Naịjirịa == Na Naịjirịa , ofe okra bụ nri dị ụtọ, ọ na-ewu ewu n'etiti [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], Igbos, Efiks, [[Ndi Haụsa|Hausas]] na agbụrụ [[Ndị Ìgbò|ndị]] ọzọ nke [[Naijiria]].N'asụsụ Yoruba, a na-akpọ ya obe lla .<ref>{{Cite book|author=Badiru|first=I.|title=Isi Cookbook: Collection of Easy Nigerian Recipes|publisher=iUniverse|year=2013|isbn=978-1-4759-7671-7|url=https://books.google.com/books?id=pDj5SB3KF8UC&pg=PA31}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-12-22|title=How to cook the Igbo-Ora recipe, Ilasa soup|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/how-to-cook-the-igbo-ora-recipe-ilasa-soup/v2v08k9|accessdate=2022-06-29|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-06-02|title=Enjoy your amala with ilasa soup|url=https://tribuneonlineng.com/enjoy-your-amala-with-ilasa-soup/|accessdate=2022-06-29|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-17|title=Foods, herbs to manage female infertility|url=https://punchng.com/foods-herbs-to-manage-female-infertility/|accessdate=2022-06-29|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> == China == Ofe okra nke China bụ "nri obodo a na-ejikarị eme nri n'oge nri ezinụlọ".<ref>{{Cite book|author=Aksomboon|first=K.|title=Thai Cooking from the Siam Cuisine Restaurant|publisher=North Atlantic Books|year=1989|isbn=978-1-55643-074-9|url=https://books.google.com/books?id=xnpuu96dcI4C&pg=PA60}}</ref> == Indonesia == N'ihe oriri ndị Indonesia, a na-akpọ ofe okra ''sayur oyong'', nke a na-ejikarị broth ọkụkọ doro anya na osikapa vermicelli (''bihun'') ma ọ bụ mung bean vermicelli, na akụkụ nke ''bakso'' (ụgbụgbọ ehi surimi). == Japan == Na nri ndị Japan, a na-ejikarị okra na nagaimo eme ihe dị ka mgbakwunye ma ọ bụ ọdịiche na ofe miso soybean paste. == United States == Na United States, E bipụtara usoro nri mbụ maka ofe okra na 1824 n'akwụkwọ The Virginia Housewife .<ref name="Smith">{{Cite book|author=Smith|first=A.F.|title=Food and Drink in American History: A "Full Course" Encyclopedia &#91;3 Volumes&#93;: A "Full Course" Encyclopedia|publisher=ABC-CLIO|year=2013|isbn=978-1-61069-233-5|url=https://books.google.com/books?id=o7gxBgAAQBAJ&pg=PA424}}</ref><ref>{{Cite book|author=Smith|first=A.F.|title=The Oxford Companion to American Food and Drink|publisher=Oxford University Press, USA|series=Oxford Companions|year=2007|isbn=978-0-19-530796-2|url=https://books.google.com/books?id=AoWlCmNDA3QC&pg=PA551}}</ref> Mgbe mbipụta mbụ a gasịrị, a na-etinye ofe okra n'akwụkwọ nri ndị America.<ref name="Smith" /> Na ngwụcha afọ 1800, a na-ebipụta usoro nri okra na ''The New York Times''.<ref>{{Cite book|author=Hesser|first=A.|title=The Essential New York Times Cookbook: Classic Recipes for a New Century|publisher=W. W. Norton|year=2010|isbn=978-0-393-24767-1|url=https://books.google.com/books?id=QWrVBAAAQBAJ&pg=PT204}}</ref> Na US, a na-eji okra a na-etinye n'ime ite akwadebe ofe okra.<ref>{{Cite book|title=The Picayune Creole Cook Book|publisher=Times-Picayune publishing Company|year=1922|url=https://books.google.com/books?id=pxYEAAAAYAAJ&pg=PA18}}</ref> Ọ bụ ofe ọdịnala na Savannah, Georgia na Charleston, South Carolina.<ref>{{Cite book|author=Deen|first=P.|title=Paula Deen's Southern Cooking Bible: The New Classic Guide to Delicious Dishes with More Than 300 Recipes|publisher=Simon & Schuster|year=2011|isbn=978-1-4165-6407-2|url=https://books.google.com/books?id=jUw66qJg-PYC&pg=PA75}}</ref> == Nkwadebe == Dee okra n'ụdị ọ chọrọ ma wepụ ya. Na okpomọkụ dị n'etiti, tinye obere mmiri n'ime ite ahụ, tinye azụ, anụ, ponmo, [asụsụ a bụ?] crayfish, ose, nnu, cubes, iru (ahịhịa ahịhịa), potash ma kwe ka ọ sie maka minit 10 ruo 15. Tinye okra e gburu egbu n'ime ite ahụ, gbanye ma kwe ka ọ sie maka nkeji 5/10. Tinye obere mmanụ nkwụ na uzuoku maka nkeji ole na ole. == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] 2sga5j05sbpln6appz575b8zzulo99z Tariq Hanna 0 18838 85485 2022-07-27T21:18:07Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097179029|Tariq Hanna]]" wikitext text/x-wiki   '''Tariq Hanna''' bụ onye ishi isi nri na onye mmekọ nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ Sucré naeji megharịa ọnụ New Orleans, [[Luwisiánà|Louisiana]].<ref>''Newsweek'' | "Viva The New Big Easy" | http://www.newsweek.com/2008/09/19/viva-the-new-big-easy.html</ref> A mụrụ ya ma zụlite ya na [[Naijiria|mba Naijiria]], mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ obibi na England, Hanna kwagara United States ịga Lawrence Technological University na [[Detroit]], [[Michigan]]. Hanna debanyere aha ya na ụlọ akwụkwọ nri na Oakland Community College.<ref>''Arab Detroit'' | "Arab American Tariq Hanna Wins TLC’s ‘Ultimate Cake Off'" | {{Cite web|url=http://www.arabdetroit.com/news.php?id=776|title=Archived copy|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100917212625/http://arabdetroit.com/news.php?id=776|archivedate=2010-09-17}}</ref> Ọrụ mbụ ya na ụlọ ọrụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ bụ ịrụ ọrụ na bọọdụ sandwich na nri nri na Southfield, Michigan nke a na-akpọ Sol's Deli.<ref>''We Live to Eat'' | "6 Questions for Tariq Hanna from Sucre" | {{Cite web|url=http://welivetoeatnola.com/6-questions-for-tariq-hanna-sucre-pastry-chef/|title=Archived copy|accessdate=2010-06-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100425183112/http://welivetoeatnola.com/6-questions-for-tariq-hanna-sucre-pastry-chef/|archivedate=2010-04-25}}</ref> Ka ọ na-achọ ọrụ na nri ọkụ, Hanna na-etinye aka na achịcha n'akụkụ. N'afọ 1993, Hanna meghere ụlọ ahịa ya na-ere achịcha na nri, The Northville Gourmet, mgbe ọ dị afọ iri abụọ na anọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtontimes.com/news/2009/mar/4/superb-bread-pudding/|title=Superb bread pudding sugars New Orleans|work=The Washington Times}}</ref> Mgbe afọ isii nke ọrụ onwe onye gasịrị, e nyere Hanna ọnọdụ dị ka onye isi nri cha cha mbụ na Detroit. Na ọnwa Disemba n'afọ1999, MotorCity Casino meghere na Detroit. Ọ bụ ebe a ka Hanna mikpuru onwe ya n'ime achịcha, site n'ịga na ịkụzi klas ruo n'ịrụ ọrụ na asọmpi na mpaghara na nke mba. N'oge ọ nọ na MotorCity, Hanna sonyere n'ọtụtụ asọmpi nri na Food Network, gụnyere National Bread and Pastry Championship, Chocolate Fantasy Competition, Cereal Bridges na Gingerbread Mansions Competition. N'afọ 2004, a kpọrọ ya onye isi nri Central Region Pastry Chef nke Afọ, na onye na-esote National Pastry Chef of the Year site na American Culinary Federation.<ref>{{Cite web|url=http://www.acfchefs.org/Content/NavigationMenu2/Events/Awards/PCOY/Winners/default.htm|title=Archived copy|work=www.acfchefs.org|accessdate=3 February 2022|archiveurl=https://archive.today/20120720041158/http://www.acfchefs.org/Content/NavigationMenu2/Events/Awards/PCOY/Winners/default.htm|archivedate=20 July 2012}}</ref> Mgbe afọ asaa gachara na MotorCity Casino, Hanna sonyeere onye na-ere nri na New Orleans Joel Dondis iji zụlite ọhụụ Dondis banyere ụlọ oriri na ọṅụṅụ Sucré. A kpọrọ Hanna Pastry Chef of the Year na afọr 2007 site na New Orleans Magazine.<ref>''New Orleans Magazine'', December 2007</ref> Hanna bụkwa onye ikpeazụ maka Chef Magazine's na afọr 2008 Chef of the Year, a kpọkwara ya onye isi nri kacha mma na afọr 2008 na afọr 2009 ''New Orleans City Business Culinary Connoisseurs''.<ref>''New Orleans City Business Culinary Connoisseurs'', pg. 31. August 18, 2008,</ref><ref>New Orleans City Business, Culinary Connoisseurs, pg. 34. April 2009</ref> O mekwara asọmpi na TLC's Ultimate Cake Off episode 1 ("Shark Summer") na episode 4 ("Fourth of July"); na Food Network Challenge ("Incredible Edible Mansions").<ref>{{Cite web|url=https://www.howstuffworks.com/videos|title=Videos|date=October 26, 2012|work=HowStuffWorks}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.foodnetwork.com/food-network-challenge/challenge-incredible-edible-mansions/index.html|title=Archived copy|work=www.foodnetwork.com|accessdate=17 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081223182902/http://www.foodnetwork.com/food-network-challenge/challenge-incredible-edible-mansions/index.html|archivedate=23 December 2008}}</ref> N'afọ 2018, Hanna rere òkè ya nke Sucré wee hapụ ụlọ ọrụ ahụ. Sucré mechiri na mberede na ọnwa June 17, na afọr 2019. == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 3x1i46ai5idag8m5ni2297ig0kznl7b Adara 0 18839 85486 2022-07-27T21:20:17Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1015287775|Adara]]" wikitext text/x-wiki * Asụsụ Adara, asụsụ nke Naijiria * Adhara ma ọ bụ Adara, aha ọdịnala nke kpakpando Epsilon Canis Majoris * Adara (East Timor), obodo dị na Atauro Island, East Timor * Adara (chi), aha Qemant maka Chi * Adara, ihe ngosi nke olileanya, mmetụta nke na-enye Blue Lantern Corps ike na mbara igwe DC Comics hk0g2qlxp7bsztiyuwlbn2ezb4rnla9 Bura-Pabir 0 18840 85488 2022-07-27T21:24:28Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092612304|Bura language]]" wikitext text/x-wiki {| class="infobox vevent" ! colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: black; background-color: #faecc8;" |Bura |- | colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:110%; color: black; background-color: #faecc8;" |Bura-Pabir |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |Native&nbsp;to | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Nigeria]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |Region | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Borno State]], [[Adamawa State]], Yobe State |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display:inline-block; line-height:1.2em; padding:0.1em 0;">Native speakers</div> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |(250,000 cited 1987)<ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/bwr/ Bura] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:90%; color:#555">(subscription required)</span></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display:inline-block; line-height:1.2em; padding:0.1em 0;"><span class="wrap">[[Language family]]</span></div> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<div style="text-align:left;">[[Afro-Asiatic languages|Afro-Asiatic]] *[[Chadic languages|Chadic]] ** [[Biu–Mandara languages|Biu–Mandara]] *** Bura–Higi **** [[Bura languages]] (A.2) ***** '''Bura''' </div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="color: black; background-color: #faecc8;" |Language codes |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[ISO 639-3]]</span> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[[iso639-3:bwr|bwr]]</code> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |[[Glottolog]] | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[http://glottolog.org/resource/languoid/id/bura1292 bura1292]</code> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |[[Linguasphere Observatory|Linguasphere]] | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>18-GBB-d (-da -db -dc)</code> |} '''Bura-Pabir''' (nke a makwaara dị ka Bura, Burra, Bourrah, Pabir, Babir, Babur, Barburr, Mya Bura, Kwojeffa, Huve, Huviya) bụ asụsụ Chadic nke ndị Babur na Bura na-asụ na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Asụsụ ndị a bụ Pela, Bura Pela, Hill Bura, Hyil Hawul, Bura Hyilhawul, na asụsụ 'Plain Bura'.<ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/bwr/ Bura] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:90%; color:#555">(subscription required)</span></ref> == Ọmụmụ ụdaolu == A kọrọ na Bura na-eme ka ọdịiche dị n'etiti ụda olu na-enweghị ụda, nke a na-adịghị ahụkebe. Ya mere, e nwere {{IPA|ʎ̝̊}} ise na Bura: {{IPA|[l ʎ ɬ ɮ ʎ̝̊]}} ʎ ɬ ː ʎ ː ː ̊], ọ bụ ezie na enwere ike nyochaa ʎ ̊ dị ka fricative palatalized, /{{IPA|/ɬʲ/}}/ . Ewezuga nke a, ngwongwo ya dị ka usoro dị mgbagwoju anya nke Margi. == Hụkwa == * Asụsụ Ogbi nke Bura == Ihe edeturu == {{Reflist}} * [https://archive.today/20110522081118/http://www.livingreviews.org/wals/languoid/lect/wals_code_bpa World Atlas of Language Structures entry maka Bura-Pabir] sa41jj6jt5n0ob43weulamznincpi5g 85507 85488 2022-07-27T22:10:11Z Assumptagift 13583 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092612304|Bura language]]" wikitext text/x-wiki {| class="infobox vevent" ! colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: black; background-color: #faecc8;" |Bura |- | colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:110%; color: black; background-color: #faecc8;" |Bura-Pabir |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |Native&nbsp;to | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Nigeria]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |Region | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |[[Borno State]], [[Adamawa State]], Yobe State |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display:inline-block; line-height:1.2em; padding:0.1em 0;">Native speakers</div> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |(250,000 cited 1987)<ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/bwr/ Bura] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:90%; color:#555">(subscription required)</span></ref> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<div style="display:inline-block; line-height:1.2em; padding:0.1em 0;"><span class="wrap">[[Language family]]</span></div> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<div style="text-align:left;">[[Afro-Asiatic languages|Afro-Asiatic]] *[[Chadic languages|Chadic]] ** [[Biu–Mandara languages|Biu–Mandara]] *** Bura–Higi **** [[Bura languages]] (A.2) ***** '''Bura''' </div> |- ! colspan="2" class="infobox-header" style="color: black; background-color: #faecc8;" |Language codes |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |<span class="nowrap">[[ISO 639-3]]</span> | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[[iso639-3:bwr|bwr]]</code> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |[[Glottolog]] | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>[http://glottolog.org/resource/languoid/id/bura1292 bura1292]</code> |- ! class="infobox-label" scope="row" style="white-space:nowrap;padding-right:0.65em;" |[[Linguasphere Observatory|Linguasphere]] | class="infobox-data" style="line-height:1.3em;" |<code>18-GBB-d (-da -db -dc)</code> |} '''Bura-pabir''' (nke a makwaara dị ka Bura, Burra, Bourrah, Pabir, Babir, Babur, Barburr, Mya Bura, Kwojeffa, Huve, Huviya) bụ asụsụ Chadic nke ndị Babur na Bura na-asụ na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Asụsụ ndị a bụ Pela, Bura Pela, Hill Bura, Hyil Hawul, Bura Hyilhawul, na Plain Bura.<ref name="e18">[https://www.ethnologue.com/18/language/bwr/ Bura] at ''[[Ethnologue]]'' (18th ed., 2015) <span style="font-size:0.95em; font-size:90%; color:#555">(subscription required)</span></ref> == Ọmụmụ ụdaolu == E kwuru na Bura na-eme ka ọdịiche dị n'etiti ụda olu na-enweghị ụda, nke a na-adịghị ahụkebe. Ya mere, e nwere {{IPA|ʎ̝̊}} ụzọ ise na Bura: {{IPA|[l ʎ ɬ ɮ ʎ̝̊]}} ʎ ɬ ː ʎ ː ː ̊], ọ bụ ezie na enwere ike nyochaa ʎ ̊ dị ka fricative palatalized, /{{IPA|/ɬʲ/}}/ . Ewezuga nke a, ngwongwo ya dị ka usoro dị mgbagwoju anya nke Margi. == Hụkwa == * Asụsụ Ogbi nke Bura == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Ihe odide == * [https://archive.today/20110522081118/http://www.livingreviews.org/wals/languoid/lect/wals_code_bpa World Atlas of Language Structures entry maka Bura-Pabir] {{Languages of Nigeria}}{{Biu–Mandara languages}} 9xoyrtrzeubbitzrj02opo0krye05q3 Tiyan Alile 0 18841 85490 2022-07-27T21:29:45Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1063511682|Tiyan Alile]]" wikitext text/x-wiki '''Tiyan Alile''' bụ onye isi nri na onye na-ere nri na Naijiria na America. O guzobere Culinary Academy, ụlọ akwụkwọ nri mbụ na Naịjirịa.<ref name="businessday">{{Cite journal|url=http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|title=Hey Young African Chef! What you've got cooking?|date=April 28, 2018|accessdate=February 16, 2018}}</ref> Ụfọdụ n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ mbụ ya gụnyere grill na Ibadan Golf Club na ụlọ oriri na ọgbara ọhụrụ nke Naijiria. Ọ bụ onye isi oche nke The Culinary Arts Practitioners Association na Naijiria ugbu a, onye guzobere na onye na-akwalite Culinary Academy na Executive Chef nke Tarragon, ezigbo ụlọ oriri na ọṅụṅụ na klọb mmanya. Ọ na-etinye aka na ịhazi ọtụtụ ihe omume na oghere ile ọbịa na ịnye masterclasses na Fiesta of Flavours Food Fairs, GTBank Food and Drink Fair, Mzansi Culinary Festival (SA).<ref name="thisdaylive.com">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/|title=Guaranty Stands for Food and Drink|author=admin|date=2016-06-18|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-09-16}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alile na Benin City n'aka nna ya bụ dọkịta ebe nne ya bụ onye ọka ikpe. Mgbe ọ nwetasịrị nzere bachelọ na iwu ma rụọ ọrụ na iwu azụmaahịa ruo afọ iri, ọ banyere n'ụlọ ọrụ nri na afọr 1993 na-ewulite na ahụmịhe kichin ya na nne ya, na-eme achịcha na grills barbecue.<ref name="style" /> Ọ laghachiri n'ụlọ akwụkwọ n'afọ 2012 iji zụọ ọrụ nri na Academia de Cuisine .<ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}</ref> == Ọrụ == N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Alile nwere ụlọ ahịa kuki a na-akpọ Tea Time Cupcakes. Ọ malitere ịrụ ọrụ na nka nri na afọr 1999 mgbe ọ malitere ụlọ grill na Ibadan Golf Club aha ya bụ Tees Hot Bites .<ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView "Tiyan Alile"]. ''Thisday (Pressreader)''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="star">{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/|publisher=Nigerian Guardian|title=Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)|accessdate=November 20, 2015}}</ref> Afọ anọ ka e mesịrị, na afọr 2003, ọ meghere ụlọ oriri na ọṅụṅụ Naijiria a na-akpọ Matchsticks Concepts mgbe ọ bụ onye na-ede akwụkwọ nri maka Genevieve ''Magazine''.<ref name="style" /> N'afọ 2015, Tiyan malitere ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya a na-akpọ Tarragon (nke akpọrọ aha ihe na-esi ísì ụtọ kachasị amasị ya), nke malitere dị ka klọb nri abalị. === Ide ihe === Alile bụ onye dere akwụkwọ ahụ, Tale in a pie, nke a kọwara dị ka "''akwụkwọ'' akụkọ kachasị njọ na-esi nri n'ebe ahụ".<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/tiyan-alile-shaping-the-future-of-grand-cuisine/|title=Tiyan Alile: Shaping The Future Of Grand Cuisine|author=|first=|date=4 March 2018|work=guardian.ng|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-09-16}}</ref> E wepụtara akwụkwọ ahụ na ọnwa Mee 5, na afọr 2017 ọ haziri ihe omume ọgụgụ akwụkwọ iche iche ma na mpaghara ma na mba ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://mycookeryzone.wordpress.com/2017/08/page/13/|title=August 2017 – Page 13|work=MyCookery Zone|language=en|accessdate=2019-09-19}}</ref> === Ịkụzi Ihe === N'afọ 2007, Alile malitere ịkụzi nri ma guzobe ụlọ akwụkwọ nri mbụ nke Naịjirịa Culinary Academy na afọr 2012 nke dị na saịtị Lagos, Naịjirị.<ref name="akins">{{Cite web|author=Akins|first=Richard|title=10 influential Nigerian business women inspiring the next generation|url=http://www.businessdayonline.com/10-influential-nigerian-business-women-inspiring-the-next-generation/|work=businessdayonline.com|accessdate=November 17, 2016}}</ref><ref name="style">{{Cite web|url=http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView|title=Tiyan Alile|work=Thisday (Pressreader)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282110635366425/TextView "Tiyan Alile"]. ''Thisday (Pressreader)''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref> Mmụta nka nri na-agbaso ụkpụrụ mba ụwa ka ọ na-elekwasị anya na nri dị iche iche nke Naịjirịa. Ọ bụkwa onye isi oche nke Culinary Arts Practitioners Association of Nigeria.<ref name="star">{{Cite news|url=http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/|publisher=Nigerian Guardian|title=Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)|accessdate=November 20, 2015}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ngrguardiannews.com/2015/08/star-spotlight-tiyan-alile-culinary-academy/ "Star Spotlight: Tiyan Alile (Culinary Academy)"]. Nigerian Guardian<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 20,</span> 2015</span>.</cite></ref> Tiyan akụziwo master-classes na Central Johannesburg College ma zụọkwa otu n'ime ụmụ akwụkwọ na academy ya bụ onye a kpọrọ ka ọ sonye na afọr 2016 Young Chef Olympiad na [[Ndia|India]]<ref>{{Cite web|title=Changing the Food Game in Nigeria|url=http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|work=theupperdecklx.com|accessdate=November 20, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150222033249/http://theupperdecklx.com/changing-the-food-game-in-nigeria/|archivedate=February 22, 2015}}</ref> Na mbipụta na afọr 2016 nke GTBank Food and Drink Fair, Tiyan, ya na ndị isi nri ndị ọzọ, kụziiri ndị na-eto eto na ndị na-achọ isi nri nkà ọhụrụ.<ref name="thisdaylive.com">{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/|title=Guaranty Stands for Food and Drink|author=admin|date=2016-06-18|work=THISDAYLIVE|language=en-US|accessdate=2019-09-16}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2016">admin (2016-06-18). [https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/06/19/guaranty-stands-for-food-and-drink/ "Guaranty Stands for Food and Drink"]. ''THISDAYLIVE''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-09-16</span></span>.</cite></ref> N'afọ 2017, ọ malitere ọrụ "ụmụ" ya, asọmpi African Young Chefs Competition (AYCC), ikpo okwu maka ndị na-eto eto na-esi nri n'Afrịka na-elekwasị anya na nri ụmụ amaala Afrịka na mba ụwa.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/theres-always-lesson-learn-everything-even-burn-kitchen-founder-culinary-academy-ikoyi/|title=There's always a lesson to learn from everything, even when I burn myself in the kitchen—Founder, culinary academy, Ikoyi|author=Chris Onouha|date=June 24, 2017|accessdate=February 15, 2018|publisher=Vanguard}}</ref><ref name="businessday">{{Cite journal|url=http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/|title=Hey Young African Chef! What you've got cooking?|date=April 28, 2018|accessdate=February 16, 2018}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.businessdayonline.com/hey-young-african-chef-youve-got-cooking/ "Hey Young African Chef! What you've got cooking?"]. Business day. April 28, 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">February 16,</span> 2018</span>.</cite><span data-ve-ignore="true"> </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite journal|cite journal]]<nowiki>}}</nowiki></code>: </span><span class="cs1-hidden-error citation-comment" data-ve-ignore="true">Cite journal requires <code class="cs1-code">&#x7C;journal=</code> ([[Enyemaka: njehie CS1|help]])</span> [[Category:CS1 errors: missing periodical]]</ref> == Ọrụ ebere na mkpọsa == Alile jere ozi dị ka onye isi oche nke Rotary club nke Victoria Island East site na afọr 2013 ruo na afọr 2014.<ref>{{Cite web|title=Site|url=http://rotaryvieast.com/index.php/old-site|work=Rotary VI East|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180622164846/http://rotaryvieast.com/index.php/old-site|archivedate=June 22, 2018}}</ref> == Onyinye na mmata == Alile enwetala ọtụtụ ihe nrite, gụnyere Luxury Travel Guide Best Restaurant awards, World Luxury Restaurant Award maka nri dị mma na nri ngosi na World Chefs Global Connect. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 0erh8na4merkcsln52smnnm2o0m7mk5 Kibaku people 0 18842 85492 2022-07-27T21:34:30Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1092084846|Kibaku people]]" wikitext text/x-wiki A na-akpọ '''ndị Kibaku''' otu n'ime agbụrụ kachasị nwee obi ike n'Afrika.<ref name="pulse">{{Cite web|title=A brief walk into the homeland of one of Africa's bravest people|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/chibok-a-brief-walk-into-the-homeland-of-one-of-africas-bravest-people/bk0blt1|work=pulse.ng|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=2 June 2022}}</ref> Ha dị ugbu a na Chibok mpaghara nke bụ ọwụwa anyanwụ Borno [[Ȯra Borno|Steeti]] na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|date=2014-05-10|title=Welcome to world famous Chibok, home of over 250 abducted schoolgirls {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/160455-welcome-to-world-famous-chibok-home-of-over-250-abducted-schoolgirls.html|accessdate=2022-05-31|language=en-GB}}</ref> Ha bụ otu n'ime agbụrụ ikpeazụ na [[Naijiria|Naịjirịa]] nke ndị Britain na-achị.<ref name="pulse" /> == Mmalite == Ndị Kibaku bụ agbụrụ na ọdịbendị nke Babir / Bura, [[Kanuri people|Kanuri]], Kilba, Margi, Shuwa, na Fulani. Ha si n'alaeze Kanem-Bornu kwaga ugwu Chibok mgbe alaeze ahụ na-achọ ịda. Otú ọ dị, jihad nke ndị Alakụba na narị afọ nke iri na itoolu na mwakpo ohu mekwara ka ọtụtụ agbụrụ gbadaa n'ugwu ahụ. Agbụrụ dị ka Pulai / Warga ndị si Viyu Kithla (nke bụzi Biu) na Kwanda ndị si Konduga, Tstitihil si Maiva, Karagu si Birnin Ngazargamu na ebe ndị ọzọ mechara mepụta ndị Kibaku.<ref>{{Cite web|author=Aluwong|first=Jeremiah|date=2019-10-07|title=Ethnic Groups In Nigeria: The Kibaku People From Chibok • Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/ethnic-group-in-nigeria-the-kibaku-people-from-chibok/|accessdate=2022-05-31|work=Connect Nigeria|language=en-GB}}</ref> == Mmeri Europe nke Akụkọ Ihe Mere Eme == Alaeze Ukwu Borno dara n'udo n'aka ndị Britain na 1904. Agbanyeghị, e nwere agbụrụ ụfọdụ jụrụ ịbụ ndị ọchịchị Britain na-achị. Otu n'ime agbụrụ ndị a bụ ndị Kibaku bi na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Borno ma na-akpata ọgba aghara na usoro akụ na ụba nke gọọmentị Britain site na igbochi ụzọ azụmahịa site na Maiduguri ruo Yola.<ref name=":2">{{Cite book|author=Uba|first=C. N.|title=Colonial Military and Society in Northern Nigeria|publisher=Baraka Press|year=2001|isbn=9789781350498|location=Kaduna}}</ref> Ya mere, na 1906, gọọmentị Britain kpebiri imeri ndị Kibaku.<ref>Between1850 and 1901, (Unpublished Ph.D.Thesis, University of Liverpool, 1988). PP.355-356.</ref> Gọọmentị Britain nyere Lieutenant Chapman na Chaytor ọrụ nke iwepụ ndị Kibaku n'ikpere ha. Nhọpụta ha dabere na ihe ịga nke ọma ha n'akụkọ ihe mere eme na mwakpo ndị Britain wakporo Gujba na Borno na mwakpo Britain wakporo Kano na afo 1903. Dị ka a tụrụ anya ya, a kọrọ na ndị ikom abụọ ahụ zụrụ ihe dị ka ndị ikom 170 nke gụnyere ndị agha ụkwụ na ndị agha na-agba ịnyịnya. E nwekwara akụkọ banyere ndị Afrịka bu égbè, égbè na ihe ndị ọzọ bara uru.<ref name=":2">{{Cite book|author=Uba|first=C. N.|title=Colonial Military and Society in Northern Nigeria|publisher=Baraka Press|year=2001|isbn=9789781350498|location=Kaduna}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFUba2001">Uba, C. N. (2001). ''Colonial Military and Society in Northern Nigeria''. Kaduna: Baraka Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9789781350498|<bdi>9789781350498</bdi>]].</cite></ref> Otú ọ dị, ndị Kibaku bụ ndị na-eguzogide ịbanye Borno na Adamawa guzogidere ndị agha Britain ruo ụbọchị asaa. Nke a manyere Gọmentị Britain ịrịọ ha arịrịọ maka ịnabata ọchịchị Britain n'udo nke bụkwa mgbalị efu.<ref>{{Cite book|author=G. Y.|first=Ndirmbitah|title=A History of the Kibaku|publisher=Baraka Press|year=2000|location=Kaduna|pages=90}}</ref><ref>Beckly, S. G. O. F., Borno Province Annual Report, 1906, PP. 3-6</ref> N'ikpeazụ, gọmentị Britain were ọrụ nke ndị na-enye ha ihe ọmụma abụọ, Jatau na Mai Maina, bụ ndị sikwa n'ala Kibaku na nhọpụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị na atụmatụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Britain na mpaghara Borno.  Jatau dị ka onyeisi ndị ya na Mai Maina dị ka onyeisi Damboa.<ref name="NAK, ACC 1756, P. 3">Annual Report on Borno Province for the Year 1906, NAK, ACC. No. 1756, P. 3.</ref> Dị ka a tụrụ anya ya, ha abụọ kpughere ihe nzuzo nke ndị Kibaku ma merie ha na 1907.<ref name=":2">{{Cite book|author=Uba|first=C. N.|title=Colonial Military and Society in Northern Nigeria|publisher=Baraka Press|year=2001|isbn=9789781350498|location=Kaduna}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFUba2001">Uba, C. N. (2001). ''Colonial Military and Society in Northern Nigeria''. Kaduna: Baraka Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/9789781350498|<bdi>9789781350498</bdi>]].</cite></ref> == Ihe odide == <references /> [[Òtù:Ȯra Borno]] 2m6uvxl2au7l4qxzl9prpsr5ma9nyvy Etche 0 18843 85493 2022-07-27T21:37:55Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091715827|Etche]]" wikitext text/x-wiki '''Etche''' bụ otu n'ime mpaghara gọmentị 23 nke Rivers State na n'etiti mpaghara gọmentụ 13 na-anọchite anya Steeti Rivers na mbiako nke National house of Assembly nke Naijiria na akụkụ nke mgbaghara ọwụwa anyanwụ nke ndi ọchịchị Steeti Rivers.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-05-05|title=Etche Culture: A brief walk into the history and economy of one of Nigeria's lovely people|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c|accessdate=2021-09-11|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> [https://punchng.com/four-killed-houses-burnt-in-rivers-cult-clashes/ Okehi] bụ isi ụlọ ọrụ Council na isi obodo ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Etche, ebe Eberi bụ isi obodo ndọrọ ọchịchị nke Omuma.<ref>{{Cite book|date=2005|title=Igbo Women and Economic Transformation in Southeastern Nigeria, 1900-1960|publisher=Psychology Press|url=https://books.google.com/books?id=Z3jouPZxPC4C|accessdate=18 February 2020|isbn=9780415972109|author=Gloria Chuku, Gloria}}</ref><ref>{{Cite book|date=2010|title=Igbo Culture and the Christian Missions, 1857-1957: Conversion in Theory Practice|publisher=[[Rowman & Littlefield]]|url=https://books.google.com/books?id=EuvtjMVuy-IC|accessdate=18 February 2020|isbn=9780761848844|author=Augustine Senan Ogunyeremuba Okwu}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://africandemocrat.com/content/igbo-people-and-irish-people-trans-atlantic-partnership-george-c-e-enyoazu-10th-anniversary|title=Igbo People and Irish People: A Trans-Atlantic Partnership By George C E Enyoazu At the 10th Anniversary of Ezinwanne, Drogheda, Co. Louth, Ireland|publisher=African Democrat|accessdate=18 February 2020}}</ref> E nwere ngalaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị iri na itoolu na gọmentị ime obodo Etche na iri dị na Omuma.<ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=Media|date=2018-04-24|title=Etche L.G.A Polling Units/Wards|url=https://www.medianigeria.com/etche-l-g-a-polling-units-wards/|accessdate=2022-03-08|work=Media Nigeria|language=en-US}}</ref> E nwere ọtụtụ obodo na obodo dị na Etche, ụfọdụ n'ime ha gụnyere Akwu / Obor, Eberi, Amaji, Opiro, Chokocho, Igboh, Egwi, Afara, Mba, Igbodo, Ofeh, Oongho, Obiohia Umuogba, Umuajuloke [[Okehi]], Obibi, Odufor, Nihi, Okomoko, Ulakwo, Ulak, Umuakonu, Umuanyagu, Okaguoro, Obite, Umuoye, Igbo, Umuechem, na Egbeke.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-05-05|title=Etche Culture: A brief walk into the history and economy of one of Nigeria's lovely people|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c|accessdate=2021-09-11|work=Pulse Nigeria|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c "Etche Culture: A brief walk into the history and economy of one of Nigeria's lovely people"]. ''Pulse Nigeria''. 2020-05-05<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-09-11</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-05|title=Etche Culture: A brief walk into the history and economy of one of Nigeria's lovely people|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/etche-culture-a-brief-walk-into-the-history-and-economy-of-one-of-nigerias-lovely/rcbc11c|accessdate=2021-09-11|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> == Ọnọdụ akụ na ụba == Umuechem na Etche bụ otu n'ime obodo na-emepụta mmanụ na [[Naijiria|Naịjirịa]] kemgbe mmalite nchọpụta na mpaghara ahụ na 1958.<ref>{{Cite web|author=admin|date=2017-02-25|title=Niger Delta: Osinbajo and the Unresolved Etche Question|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/02/26/niger-delta-osinbajo-and-the-unresolved-etche-question/|accessdate=2022-03-05|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref> Taa, Etche nwere ihe karịrị olulu mmanụ 250 na-emepụta mmanụ na ọtụtụ ọdụ mmiri.<ref>{{Cite web|author=admin|date=2017-02-25|title=Niger Delta: Osinbajo and the Unresolved Etche Question|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/02/26/niger-delta-osinbajo-and-the-unresolved-etche-question/|accessdate=2022-03-08|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Youths in Etche LG of Rivers plan peaceful protest over bad state of roads|url=https://pmnewsnigeria.com/2020/11/28/youths-plan-protest-over-poor-state-of-roads-in-etche-lg-of-rivers/|accessdate=2021-09-11|work=pmnewsnigeria.com}}</ref> A na-ekwukwa na ọ nwere nnukwu gas sitere n'okike, n'ebe ndịda nke [[Oshimiri Orimiri|osimiri]] Niger. Ndị Etche na-arụkarị [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]], na-enweta aha njirimara 'nri nri nke steeti'. Etche bụ otu n'ime obodo ndị na-elekọta ụlọ ọrụ na-emepụta [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] Risonpalm nke gọọmentị nwere ọtụtụ ijeri, yana Delta Rubber Production Company. N'oge na-adịbeghị anya, mmepe ụlọ etolitela n'ógbè ahụ na mmụba ngwa ngwa na-aga n'ihu na Igboh-Agwuruasa, Ulakwo-Umuselem, na Okehi Clans.<ref>{{Cite web|url=http://www.essentialaction.org/shell/era/field21.html|title=SHELL'S TOXIC WAR AGAINST UMUAKURU-IGBO PEOPLE|publisher=ENVIRONMENTAL RIGHTS ACTION (ERA)|author=Patrick Naagbanton|date=April 2, 1999|accessdate=2009-10-15}}</ref> Cassava, plantain, unere na yam bụ ihe ọkụkụ dị mkpa. Gọọmentị mpaghara ọwụwa anyanwụ nke Naịjirịa n'oge ahụ kwalitere ọrụ ugbo (karịsịa Rubber, [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], pineapple, na plantain), mana nke a efunahụla anwụrụ ọkụ. Ọrụ ugbo anaghị arụ ọrụ n'ụgbọ ala na ojiji nke traktọ maka ọrụ ugbo ihe ọkụkụ ndị a adaala ntakịrị n'oge 1986-2004.<ref>{{Cite journal|title=Farm mechanization leading to more effective energy-utilizations for cassava and yam cultivations in Rivers State, Nigeria|author=S.O. Nkakini|date=6 June 2006|doi=10.1016/j.apenergy.2006.03.001|volume=83|issue=12|journal=Applied Energy|pages=1317–1325}}</ref> Shell Petroleum Development Company, onye na-arụ ọrụ mmanụ kachasị n'ógbè ahụ kemgbe ngwụcha afọ 1950, enyewo naanị ego maka ụlọ ọrụ nhazi cassava na-adịghị arụ ọrụ nke ọma na Umuebulu, na n'afọ 2000 ọ gbalịrị ọ bụ ezie na ọ dị oke egwu inye ụmụ nwanyị nọ n'óù ahụ ọzụzụ na-arụkọ ọrụ na njikwa nke ihe igwe ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.wetlandsng.com/pro2.html|title=REFERENCE TO OUR EXPERIENCES|publisher=Wetlands Associates|accessdate=2009-10-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110718033814/http://www.wetlandsng.com/pro2.html|archivedate=2011-07-18}}</ref> Mmepụta mmanụ nkwụ site n'aka ndị nwe obere bụ akụkụ dị mkpa nke akụ na ụba.<ref>{{Cite journal|title=Economics Of Small-Scale Palm Oil Processing In Ikwerre And Etche Local Government Areas Of Rivers State, Nigeria|journal=Journal of Agriculture and Social Research|volume=8|issue=2|author=DI Ekine|year=2008|doi=10.4314/jasr.v8i2.43342}}</ref> == Ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị == N'ọnwa Ọktoba n'afọ 1990, e mere ngagharị iwe na Umuechem, Etche iji chọọ ihe ntụrụndụ ọha na eze na ịkwụ ụgwọ maka mmetọ mmanụ. Ndị ọrụ nchekwa steeti jiri gas na égbè meghachi omume. Mmadụ 50 nwụrụ na ihe dị ka ụlọ 550 mebiri.<ref>{{Cite web|author=admin|date=2017-02-25|title=Niger Delta: Osinbajo and the Unresolved Etche Question|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2017/02/26/niger-delta-osinbajo-and-the-unresolved-etche-question/|accessdate=2022-03-05|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|url=http://www.jsd-africa.com/Jsda/V9N2-Summer2007/ARC_TerrorTech.pdf|title=Terror Techniques in the Niger Delta and the Question of Justice|journal=The Journal of Sustainable Development in Africa (Jsda)|author=Adebola Babatunde Ekanola|issn=1520-5509|accessdate=2009-10-15}}</ref> N'ime akụkọ nke afọ 2007, Human Rights Watch kwuru na "n'afọ ndị na-adịbeghị anya, Etche enwetala ọkwa ọjọọ n'ihi ebubo nrụrụ aka, ime ike, na igbu ọchụ megide ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nweere onwe ha n'ógbè ahụ. "<ref>{{Cite web|url=http://www.idasa.org.za/gbOutputFiles.asp?WriteContent=Y&RID=526|title=Report on Electoral Violence in the South South following the April 12th Senate and House of Representatives Elections|publisher=Idasa|accessdate=2009-10-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101203153109/http://www.idasa.org.za/gbOutputFiles.asp?WriteContent=Y&RID=526|archivedate=2010-12-03}}</ref> Akụkọ ahụ kwuru na ụlọ ọrụ ahụike na agụmakwụkwọ nọ n'ọnọdụ dị elu nke ire ure anụ ahụ, na ego e kenyere maka ndị ọrụ na imezigharị na-ewepụ maka ebumnuche ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.hrw.org/sites/default/files/reports/nigeria0107&#91;1&#93;.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081121180249/https://www.hrw.org/sites/default/files/reports/nigeria0107%5B1%5D.pdf|archivedate=November 21, 2008|title="Chop Fine" Impact of Local Government Corruption and Mismanagement on Primary Education and Primary Health Care in Rivers State|date=January 30, 2007|publisher=Human Rights Watch|accessdate=2009-10-15}}</ref> N'ọnwa Jenụwarị afọ 2009, ndị kansụl omebe iwu Etche chụpụrụ mmadụ atọ n'ime ndị otu ha maka "omume na-enweghị isi na nke na-enweghị ezi uche, omume ọjọọ, mmebi ego iwu na iji ọrụ eme ihe n'ụzọ na-ezighị ezi". E guzobere ogige ọzụzụ maka ndị agha gara aga na Okehi na Etche LGA, na-akụzi nkà dị ka ịgbado ọkụ na imepụta ihe, ịtinye, ụgbọ mmiri / ụgbọ mmiri, azụmahịa na azụmahịa na ihe ndị ọzọ. N'ọnwa Ọktoba afọ 2009, ụmụ akwụkwọ 200 chọrọ ka ha nye ha ego, na-eyi egwu ịlaghachi n'iyi iji kpatara ọgba aghara ma ọ bụrụ na akwụghị ụgwọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.newswatchngr.com/index.php?option=com_content&task=view&id=1410&Itemid=1|title=Militants Threaten To Rock the Boat|author=Godfrey Azubike|date=14 October 2009|publisher=NewsWatch|accessdate=2009-10-15}}</ref> == Ihe ndị mere n'oge na-adịbeghị anya == N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009, e meghere Ụlọ Ndebanye aha Alụmdi na Nwunye na LGA. N'ọnwa Septemba afọ 2009, ụlọ ọrụ Niger Delta Development Commission meghere ọrụ ahụike n'efu na Omuma Local Government Council.<ref>{{Cite web|url=http://allafrica.com/stories/200909090948.html|title=NDDC Takes Free Healthcare to LG|date=9 September 2009|publisher=This Day|accessdate=2009-10-15}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} oat1yb35cbd8n8ysvdemruv9v8bu4d2 Dakakari 0 18844 85494 2022-07-27T21:39:36Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091420306|Lela language]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|date=1993}}{{infobox ethnonym|k΄-Lélà|Lélnà|c΄-Lélà|5=Lela}} '''Lela''' ma ọ bụ Cīlela (Chilela) bụ asụsụ Kainji '''nke''' ana asụ na [[Naijiria]]. A mara ya dị ka Dakarkari na asụsụ Hausa n'ihi na ndị '''Dakarkari''' bụ ndị na-asụ ya<ref name="Blench">{{Cite web|author=Blench|first=Roger|url=http://www.rogerblench.info/Language/Niger-Congo/BC/Kainji/General/Kainji%20language%20overview.pdf|title=The Kainji languages of northwestern and central Nigeria|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2012}}</ref><ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|author=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * ''[https://www.sil.org/resources/archives/9161 Nnyocha Sociolinguistic (ọkwa nke mbụ) nke ndị Lela]'' {{Platoid languages}} axu2u7ujlrhdlymb1bhxwjzbgisspky Gaza people 0 18845 85496 2022-07-27T21:42:06Z Onyeike Izuchi 13459 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/953593877|Gaza people]]" wikitext text/x-wiki Ndị '''Gaza''' bụ ndị Nguni hapụrụ ihe bụ South Africa ugbu a na mmalite narị afọ nke 19 wee biri na Gazaland n'ihe bụ Ndịda [[Mozambique]] ugbu a. Otu onye ndú mbụ bụ Soshangane (ihe dị ka 1828), n'okpuru onye ha kwagara ''n'ebe'' ugwu gaa n'ógbè Save River. ttvgjo92mbwhxzi9htx2be8t2cau8gi Movement 0 18846 85497 2022-07-27T21:43:36Z Assumptagift 13583 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094616458|Movement]]" wikitext text/x-wiki Ngahari nwere ike izo aka na: == Ojiji a na-ejikarị eme ihe == * Ịgagharị (ọrụ elekere), usoro dị n'ime elekere * Ịgagharị, nke a na-akpọkarị mmegharị == Nkà, ntụrụndụ, na mgbasa ozi == === Akwụkwọ === * "Ngahari" (akụkọ dị mkpirisi), akụkọ dị mkpirisi nke Nancy Fulda * Ngahari nke (ntọọchi), akwụkwọ na-atọ ọchị nke Gail Simone na Freddie Williams II dere * "Ngahari (운동, 運動)", uri nke Yi-sang dere === Egwú === ==== Ìgwè na akara ==== * Ngahari (band), otu egwu soul/ambient nke Australia * Ngahari (band), otu egwu post-hardcore nke America ==== Abọm na EPs ==== * ngahari(9mm Parabellum Bullet album) * Ngahari (EP), EP nke BT * Movement (Joe Harriott album), ma ọ bụ egwu aha * Ngahari(Inhale Exhale album) * Ngahari(New Order album) * Ngahari(The Gossip album) * Ngahari (album), nke Booka Shade ==== Abụ ==== * "Ngahari" (LCD Soundsystem song), 2004 * "Ngahari" (Abụ ndị na-eso), 2019 * "Ngahari" (Abụ onye ozi), 2019 * Ngahari", abụ 1998 nke The Black Eyed Peas si na akụkụ ihu, 1998 * "Ngahari", nke Jamie Woon si omebe oge, 2015 * "Ngahari", site na Club 8 site na Pleasure, 2015 * "Ngahari", nke Bobby Hutcherson si Components, 1965 ==== Ojiji ndị ọzọ na egwu ==== * Ngahari (egwú), nnukwu nkewa nke nnukwu ihe ma ọ bụ ihe egwu * Ngahari (emume egwu), Detroit Electronic Music Festival == Asụsụ == * Ngahari (asụsụ akara), ntụziaka na ọdịdị nke mmegharị aka mgbe ị na-etinye aka * Mgbanwe syntactic, ihe dị ịrịba ama na ụfọdụ echiche nke ụtọ asụsụ n'ime asụsụ == Ọha na omenala == * Omume nka, omume ma ọ bụ ụdị nka nwere otu nkà ihe ọmụma ma ọ bụ ebumnuche, nke otu ndị na-ese ihe sochiri n'oge a kpaara ókè * Mgbanwe gburugburu ebe obibi, òtù mba ụwa, nke ọtụtụ òtù na-anọchite anya ya, site na ụlọ ọrụ ruo na obodo dị iche iche ma dịgasị iche site na mba ruo mba * Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ echiche * Mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'okwu mmekọrịta mmadụ na eze * Okpukpe, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'echiche okpukpe == Ojiji ndị ọzọ == * Nhazi ụgbọ ala, usoro nke mmadụ na-atụ anya ma na-eme ka mmegharị ahụ pụta ìhè == Hụkwa == * All pages with titles containing Ngahari * All pages with titles beginning with Movement * Ịgagharị (disambiguation) * Usoro injin * Ịgagharị (disambiguation) * Movmnt (magazine) * Ọganihu (disambiguation) * Movement (disambiguation) * Omume (disambiguation) 9z4nhpuzif5wrq5nfwdj3n8aot57fx5 85501 85497 2022-07-27T21:51:42Z Assumptagift 13583 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094616458|Movement]]" wikitext text/x-wiki Ngahari nwere ike izo aka na: == Ojiji a na-ejikarị eme ihe == * Ịgagharị (ọrụ elekere), usoro dị n'ime elekere * Ịgagharị, nke a na-akpọkarị mmegharị == Nkà, ntụrụndụ, na mgbasa ozi == === Akwụkwọ === * "Ngahari" (akụkọ dị mkpirisi), akụkọ dị mkpirisi nke Nancy Fulda * Ngahari nke (ntọọchi), akwụkwọ na-atọ ọchị nke Gail Simone na Freddie Williams II dere * "Ngahari (운동, 運動)", uri nke Yi-sang dere === Egwú === ==== Ìgwè na akara ==== * Ngahari (egwu), otu egwu soul/ambient nke Australia * Ngahari (band), otu egwu post-hardcore nke America ==== Abọm na EPs ==== * ngahari(9mm Parabellum Bullet album) * Ngahari (EP), EP nke BT * Ngahari (Joe Harriott album), ma ọ bụ egwu aha * Ngahari(Inhale Exhale album) * Ngahari(New Order album) * Ngahari(The Gossip album) * Ngahari (album), nke Booka Shade ==== Abụ ==== * "Ngahari" (LCD Soundsystem song), 2004 * "Ngahari" (Abụ ndị na-eso), 2019 * "Ngahari" (Abụ onye ozi), 2019 * Ngahari", abụ 1998 nke The Black Eyed Peas si na akụkụ ihu, 1998 * "Ngahari", nke Jamie Woon si omebe oge, 2015 * "Ngahari", site na Club 8 site na Pleasure, 2015 * "Ngahari", nke Bobby Hutcherson si Components, 1965 ==== Ojiji ndị ọzọ na egwu ==== * Ngahari (egwú), nnukwu nkewa nke nnukwu ihe ma ọ bụ ihe egwu * Ngahari (emume egwu), Detroit Electronic Music Festival == Asụsụ == * Ngahari (asụsụ akara), ntụziaka na ọdịdị nke mmegharị aka mgbe ị na-etinye aka * Mgbanwe syntactic, ihe dị ịrịba ama na ụfọdụ echiche nke ụtọ asụsụ n'ime asụsụ == Ọha na omenala == * Omume nka, omume ma ọ bụ ụdị nka nwere otu nkà ihe ọmụma ma ọ bụ ebumnuche, nke otu ndị na-ese ihe sochiri n'oge a kpaara ókè * Mgbanwe gburugburu ebe obibi, òtù mba ụwa, nke ọtụtụ òtù na-anọchite anya ya, site na ụlọ ọrụ ruo na obodo dị iche iche ma dịgasị iche site na mba ruo mba * Mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ echiche * Mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'okwu mmekọrịta mmadụ na eze * Okpukpe, ọrụ otu a haziri ahazi nke lekwasịrị anya n'echiche okpukpe == Ojiji ndị ọzọ == * Nhazi ụgbọ ala, usoro nke mmadụ na-atụ anya ma na-eme ka mmegharị ahụ pụta ìhè == Hụkwa == * All pages with titles containing Ngahari * All pages with titles beginning with Movement * Ịgagharị (disambiguation) * Usoro injin * Ịgagharị (disambiguation) * Movmnt (magazine) * Ọganihu (disambiguation) * Movement (disambiguation) * Omume (disambiguation) nyzljsx9myr1igt6o33530y2yxk0bnu Yan 0 18847 85499 2022-07-27T21:45:48Z Chris Angels NBA 13821 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/990643377|Yan]]" wikitext text/x-wiki   == Steeti ndị China == * Yan (mba) (narị afọ nke iri na otu 222 BC), nnukwu steeti dị n'ebe ugwu China n'oge ọchịchị Zhou * Yan (alaeze Han), nke mbụ pụtara na 206 BC * Yan (Alaeze Atọ), kwuru na ya nweere onwe ya na 237 mana a na-ewere ya na ọ chịrị kemgbe 190 * Onye bụbu Yan (3370) * Mgbe e mesịrị Yan (384407) * Yan (An-Shi) (756 Xi 763), steeti nnupụisi nke nnupụụisi An-Shi guzobere * Yan (oge ọchịchị ise) (911-) == Aha == * Yan (aha nna), Romanization maka ọtụtụ aha nna ndị China * Yan, a Cantonese transcription of family name Zhen ([[[[[[[[]]]]]]]]) * Yan, transliteration nke aha "Ян" (Jan) site na asụsụ Russian == Ndị mmadụ == * Yan Emperor, eze ukwu a ma ama nke China oge ochie * Yan, Marquis nke Tian (nwụrụ c. 370 BC), onye ọchịchị nke narị afọ nke anọ BC nke steeti Qi * Yan (onye egwu) ma ọ bụ Jan Scott Wilkinson, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu Bekee * Jacob Mikhailovich Gordin ma ọ bụ Yan (1853 1910), onye edemede egwuregwu nke asụsụ Yiddish nke Ukraine-America * Yan Zhu, onye mmepe ngwanrọ == Ebe ndị a na-anọ == * Yan, obodo akụkọ ihe mere eme nke ndị Haida nke Queen Charlotte Islands na ihe bụ British Columbia, Canada ugbu a * Ugwu Yan, ugwu dị n'ebe ugwu China * Yan, Iran, obodo nta dị na South Khorasan Province, Iran * Yan, Kedah, mpaghara dị na Malaysia == Ojiji ndị ọzọ == * Yan Lifts, aha a maara nke ọma maka Lift Engineering, ụlọ ọrụ na-emepụta oche elu nke kwụsịrị ịrụ ọrụ na 1996 == Ndị a kpọrọ aha == * Yan Gaylit (1894-1938), onye isi ndị agha Soviet * Yan Karlovich Berzin (1889-1938), ọchịagha ndị agha Soviet na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị * Yan Klukowski (amụrụ n'afọ 1987), onye bọọlụ bọọlụ nke England * Yan Rudzutak (1887-1938), onye Bolshevik na onye ndọSov == Hụkwa == * Ebe Ugwu Yan (407 n'afọ 436) * Ndịda Yan (3980) * Ebe Ọdịda Anyanwụ Yan (384 n'afọ 394) * Nitrogen na-eme ka ọ bụrụ ihe iko achịcha, njikọta nke amino nitrogen, ammonia na ammonium maka ime ka mmanya na-agba ụka * Youth Action Network, bụbu otu ọrụ afọ ofufo na UK {{disambiguation|geo|hn|given name}} 49nh9h96jznavoblk5y5e6586b51yii 85500 85499 2022-07-27T21:51:00Z Chris Angels NBA 13821 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/990643377|Yan]]" wikitext text/x-wiki  {{TOCright}}Yan were Ike wu: == Steeti ndị China == * Yan (mba) (narị afọ nke iri na otu 222 BC), nnukwu steeti dị n'ebe ugwu China n'oge ọchịchị Zhou * Yan (alaeze Han), nke mbụ pụtara na 206 BC * Yan (Alaeze Atọ), kwuru na ya nweere onwe ya na 237 mana a na-ewere ya na ọ chịrị kemgbe 190 * Onye bụbu Yan (3370) * Mgbe e mesịrị Yan (384407) * Yan (An-Shi) (756 Xi 763), steeti nnupụisi nke nnupụụisi An-Shi guzobere * Yan (oge ọchịchị ise) (911-913) == Aha == * Yan (aha nna), Romanization maka ọtụtụ aha nna ndị China * Yan, a Cantonese transcription of family name Zhen ([[[[[[[[]]]]]]]]) * Yan, transliteration nke aha "Ян" (Jan) site na asụsụ Russian == Ndị mmadụ == * Yan Emperor, eze ukwu a ma ama nke China oge ochie * Yan, Marquis nke Tian (nwụrụ c. 370 BC), onye ọchịchị nke narị afọ nke anọ BC nke steeti Qi * Yan (onye egwu) ma ọ bụ Jan Scott Wilkinson, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu Bekee * Jacob Mikhailovich Gordin ma ọ bụ Yan (1853 1910), onye edemede egwuregwu nke asụsụ Yiddish nke Ukraine-America * Yan Zhu, onye mmepe ngwanrọ == Ebe ndị a na-anọ == * Yan, obodo akụkọ ihe mere eme nke ndị Haida nke Queen Charlotte Islands na ihe bụ British Columbia, Canada ugbu a * Ugwu Yan, ugwu dị n'ebe ugwu China * Yan, Iran, obodo nta dị na South Khorasan Province, Iran * Yan, Kedah, mpaghara dị na Malaysia == Ojiji ndị ọzọ == * Yan Lifts, aha a maara nke ọma maka Lift Engineering, ụlọ ọrụ na-emepụta oche elu nke kwụsịrị ịrụ ọrụ na 1996 == Ndị a kpọrọ aha == * Yan Gaylit (1894-1938), onye isi ndị agha Soviet * Yan Karlovich Berzin (1889-1938), ọchịagha ndị agha Soviet na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị * Yan Klukowski (amụrụ n'afọ 1987), onye bọọlụ bọọlụ nke England * Yan Rudzutak (1887-1938), onye Bolshevik na onye ndọSov == Hụkwa == * Ebe Ugwu Yan (407 n'afọ 436) * Ndịda Yan (3980) * Ebe Ọdịda Anyanwụ Yan (384 n'afọ 394) * Nitrogen na-eme ka ọ bụrụ ihe iko achịcha, njikọta nke amino nitrogen, ammonia na ammonium maka ime ka mmanya na-agba ụka * Youth Action Network, bụbu otu ọrụ afọ ofufo na UK {{disambiguation|geo|hn|given name}} 4b54zyo1jrz1kjc1de6y1sz3veta78p Gbubemi Fregene 0 18848 85503 2022-07-27T21:57:26Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1009452008|Gbubemi Fregene]]" wikitext text/x-wiki '''Gbubemi Fregene''' (nke a makwaara dị ka "Chef Fregz") bụ ''onye isi'' nri Naijiria.<ref>{{Cite news|url=http://pulse.ng/food/chef-fregz-leading-nigerian-chef-reveals-his-all-time-favourite-soup-watch-id4454255.html|title=Chef Fregz, Leading Nigerian Chef reveals his all-time Favourite Soup -Watch|publisher=Pulse|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2012/06/bn-cuisine-with-chef-fregz-sourcing-for-produce/|title=Cuisine with Chef Fregz: Sourcing for Produce|publisher=Bella Naija|accessdate=July 26, 2016}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Gbubemi Fregene na [[Abeokuta|Steeti]] Abeokuta.↵Ọ tolitere na obodo Benin . Ọ gụrụ mmekọrịta ụlọ ọrụ na njikwa akụ mmadụ na Mahadum Covenant na nri na Le Cordon Bleu Culinary Institute, France.<ref>{{Cite news|url=http://guardian.ng/contributors/gbubemi-fregene/|publisher=The Guardian|title=Gbubemi Fregene|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2015/04/bn-making-it-gbubemi-fregene-of-chef-fregz-catering-tells-bn-about-the-business-of-catering-the-art-of-cooking/|title=Gbubemi Fregene of Chef Fregz catering tells Bella Naija about the business of catering|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/culinary-expert-chef-fregz/|work=Onobello|title=Culinary Expert Chef Fregz|accessdate=July 26, 2016}}</ref> == Ọrụ == Gbubemi malitere ọzụzụ nri ya na Oakwood Park na Protea Hotel na afọr 2004 wee gaa n'ihu na Oleander Lodge na afọr 2007, mgbe ọ na-agụ akwụkwọ. N'afọ 2009, ọ malitere ọrụ nri nke ya akpọrọ DVARD Catering Service. Fregene hapụrụ Naijiria na mbido afọ 2010 iji mụọ na Le Cordon Bleu Culinary Institute na Paris, [[France]], nweta diplọma na Cuisine. N'ụlọ akwụkwọ ahụ, ọ mụtara usoro nri French oge ochie mgbe ọ na-enwekwa mmetụta ọdịbendị dị iche iche sitere na mba dị iche iche. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Le Cordon Bleu, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-arụ ọrụ na Market Restaurant, Paris site na onwa Nọvemba na afọr 2010 ruo na onwa Febụwarị na afọr 2011. E debere Fregene na ụlọ oriri na ọṅụṅụ mgbe oge ọzụzụ gasịrị. Gbubemi laghachiri Naịjirịa ma wuo akara ya na-elekwasị anya n'ịdọta ndị ntorobịa Naịjirị site n'ịkpọku mmasị ha maka nri ọhụrụ na nke okike. Iji gboo mkpa maka ndị na-eto eto na-esi nri iji kwurịta okwu ma jikọọ na ìgwè mmadụ na-aga n'elu nke ọ na-ejere ozi, ọ kwalitere akara ya site n'ịkwado ndị na-esi ísì ụtọ n'oge ọkọchị a na-akpọ Chef FregzTM Special.<ref>{{Cite web|title=Gbubemi Fregene aka Chef Fregz|url=http://anabelgroup.com/empowernigeria/gbubemi-fregene-aka-chef-fregz/|work=Anabelgroup|accessdate=July 26, 2016}}</ref> Gbubemi abụwokwa onye ọka ikpe na asọmpi nri na Naijiria, gụnyere Knorr Taste Quest.<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/unilever-out-with-cooking-tv-show/|title=Unilever out with cooking TV show|publisher=The Nation|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://knorr.ng/article/detail/817106/chef-fregz|title=Chef Fregz|work=Knorr|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://onobello.com/culinary-expert-chef-fregz/|title=Culinary Expert Chef Fregz|work=Onobello|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://manly.ng/chef-fregz-nigerian-male-chef/|title="I started with nothing" 3 Things You Should Know about Chef Fregs, the Nigerian Multi-Millionaire Male Chef|work=Manly|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.tushmagazine.com.ng/chef-fregz-beyond-the-toque-apron-and-utensils/|work=Tush Magazine|title=Chef Fregz – Beyond The Toque, Apron and Utensils|author=Anslem JON|date=March 17, 2016|accessdate=July 26, 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=CwO3fzd6akQ|title=The Young Nigerian S01 Ep02- The Chef – YouTube|work=[[YouTube]]|accessdate=July 26, 2016}}</ref> == Ndụ onwe onye == Ọ lụrụ [[Kemi Lala Akindoju]] na onwa Septemba na afọr 2018 ma mụọ nwa nwoke na onwa Febụwarị na afọr 2021.<ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2021-02-21|title=It’s Baby No. 1 for Chef Fregz & Lala Akindoju|url=https://www.bellanaija.com/2021/02/lala-akindoju-is-pregnant/|accessdate=2021-02-28|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 7i3t5tj7p1wkf9mewfn65yvb76atm7g Spicy cow feet 0 18849 85504 2022-07-27T21:59:53Z Chisom Iwuala 13478 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097099308|Spicy cow feet]]" wikitext text/x-wiki '''Ụkwụ ehi na-esi ísì ụtọ''' bụ ihe dị oké ọnụ nke a na-ahụkarị na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị dị n'ebe ọwụwa anyanwụ, a na-akpọ ya nkwobi. Nri a bụ ihe a na-ahụkarị na ndị mmadụ nọ na [[Ọ̀hà Ímò|steeti imo]], Naịjiria, ọkachasị ndị agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]]. Ọ bụ ofe ọkpụkpụ nke e ji ụkwụ ehi mee.<ref>{{Cite web|author=Staff|first=Chef's Pencil|title=Nkwobi/Spicy Cow Foot Delicacy Recipe|url=https://www.chefspencil.com/recipe/nkwobi-spicy-cow-foot-delicacy/|accessdate=2022-06-05|work=Chef's Pencil|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-04-12|title=Nkwobi: Easy Ibo Spicy Cow Foot Delicacy to Die For|url=https://9jafoods.com/nkwobi-easy-ibo-spicy-cow-foot-delicacy-to-die-for/|accessdate=2022-06-06|work=9jafoods|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-04-21|title=Nkwobi: A mouth-watering delicacy from the East!|url=https://tribuneonlineng.com/nkwobi-a-mouth-watering-delicacy-from-the-east/|accessdate=2022-06-11|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Ihe ndị na-esi ísì ụtọ na ihe ndị dị mkpa iji mee nri na-atọ ụtọ nke Naịjirịa gụnyere [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]], kaun nke a makwaara dị ka potash, nutmegs Calabash, akwụkwọ utazi, ose, yabasị wdg. Nhọrọ ọzọ maka potash bụ ngu, enwere ike iji spinach mee ihe kama utazia ma ọ bụrụ na ọ bụghị maka iji.<ref>{{Cite web|author=says|first=Fermenting Ugba/Ukpaka-My Diaspora Kitchen|date=2017-11-17|title=Nkwobi: The Nigerian Spicy Cow foot Special.|url=https://www.mydiasporakitchen.com/nkwobi-nigerian-cow-foot-special/|accessdate=2022-06-05|work=My Diaspora Kitchen|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Dobby|date=2014-08-09|title=How to make Nkwobi|url=https://dobbyssignature.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-06|work=Dobby's Signature|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-14|title=Nkwobi - Spicy Cow Foot Recipe|url=https://sisijemimah.com/2015/10/14/nkwobi-spicy-cow-foot-recipe/|accessdate=2022-06-06|work=Sisi Jemimah|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lete|first=Nky Lily|date=2013-02-25|title=How to Make Nkwobi : Nigerian Spicy Cow Foot|url=https://www.nigerianfoodtv.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-06|work=Nigerian Food TV|language=en-us}}</ref> A na-akwadebe Nkwobi mgbe ụfọdụ n'ụlọ, ọ bụ ezie na a na-ahụkarị ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ. A na-eji ụkwụ ehi e siri ya na yabasị na ihe dị iche iche na-esi ísì ụtọ agbakwunye ngwakọta Potash na mmanụ nkwụ, na-agbanye ya ruo mgbe ọ na-acha odo ma sie ike.<ref>{{Cite web|date=2021-11-29|title=Nkwobi recipe|url=https://www.thepretendchef.com/nkwobi-recipe/|accessdate=2022-06-06|work=The Pretend Chef|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|author=Travel|first=Ou|date=2020-12-30|title=How to make Nkwobi|url=https://outravelandtour.com/how-to-make-nkwobi/|accessdate=2022-06-11|work=Ou Travel and Tour|language=en-US}}</ref> A na-agbakwunye azụ crayfish, Calabash nutmeg na ose a gwakọtara agwakọta mgbe nke ahụ gasịrị Ụkwụ ehi e siri esi n'ime ngwakọta mmanụ ma jiri nwayọ kpaliri ya iji zere ọkụ<ref>{{Cite web|title=Nkwobi: Spicy Cow Foot|url=https://www.allnigerianrecipes.com/restaurant/nkwobi/|accessdate=2022-06-05|work=All Nigerian Recipes|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Nkwobi {{!}} How To Make Nigerian Desserts|url=https://allnigerianfoods.com/nigerian-nkwobi|accessdate=2022-06-05|work=All Nigerian Foods|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=RITA|date=2020-09-19|title=Food tips: How to make your Nkwobi spicy, yummy!|url=https://allure.vanguardngr.com/2020/09/food-tips-how-to-make-your-nkwobi-spicy-yummy/|accessdate=2022-06-11|work=Vanguard Allure|language=en-US}}</ref> == Ebenside == [[Òtù:Igbo cuisine]] gwszoyoq1t0214bigfplz6iji5wg89p Alex Oke 0 18850 85506 2022-07-27T22:06:33Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1017412432|Alex Oke]]" wikitext text/x-wiki '''Alex Oke''' bụ onye isi nri Naijiria.<ref name="thisday">{{Cite news|publisher=ThisDay|date=August 4, 2015|title=Alex Oke|work=Pressreader|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282106340399129|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ Alex na nna [[Ndi Yoruba|Yoruba]] na nne Russian. A zụlitere ya na [[Ibadan|obodo Ibadan]] ma o nwere ụmụnne abụọ tọrọ ya. Ọ gara International School Ibadan tupu ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Wichita Steeti na [[Njikọ̀taọ̀hà|United Steeti]]. Ọ gụrụ akwụkwọ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]], [[Kánada|Canada]] ma wepụta onwe ya maka ndị gbara ọsọ ndụ na [[Israel]].<ref name="thisday">{{Cite news|publisher=ThisDay|date=August 4, 2015|title=Alex Oke|work=Pressreader|url=https://www.pressreader.com/nigeria/thisday-style/20150830/282106340399129|accessdate=December 16, 2017}}</ref> Ọ gbanwere site na ọrụ ahịa na njikwa afọ isii mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na nka nri. Ọ kpughere na ịhụnanya ya maka isi nri nke nne ya kụnyere n'oge ọ dị obere kpaliri mgbanwe ọrụ ya gaa na nka isi nri. Site n'oge ọ bụ nwata, ọ mụtara ime pizza, achịcha, achịcha na isi nri ndị Naijiria dị ka [[Jollof rice|jollof Rice]], puff-puff na [[akara]].<ref>{{Cite web|url=http://chefsinafrica.fr/Nos-pionniers/alex-oke/|work=Chefs in Africa|title=Alex Oke|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Ọrụ == Alex zụrụ na nri French oge ochie na nke oge a na Pacific Institute of Culinary Arts (PICA) na Vancouver, British Columbia, Canada, ma rụọ ọrụ nwa oge na Lear Faye na East Vancouver tupu ọ laghachi Naịjirịa. Ọ na-eme usoro nri Naijiria nke nwere mmetụta na nri ndị Europe na ndị Eshia iji mepụta ụdị nri nke ya nke ọ kọwara dị ka "nri Naijiria". Ọ na-eji ihe ndị Naijiria eme ihe iji mepụta achịcha ọdịnala Europe.<ref>{{Cite news|url=https://latestupdate.com.ng/master-chefs/|title=Master chefs|date=August 15, 2015|publisher=The Punch|accessdate=December 16, 2017}}</ref> Alex bụ onye nwe XO Boutique Bakery ma bụrụkwa onye nkuzi na Culinary Academy na [[Lagos]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=https://www.eatdrinklagos.com/blog/edl-weekender-art-exhibition|title=DL Weekender: Alex Oke's XO Bakery, Orchid Bistro, and The Art of Diseye Tantua|work=Eat Drink Lagos|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2015/04/bn-cuisine-with-chef-alex-citrus-habanero-chicken/amp/|title=BN Cuisine with Chef Alex: Citrus Habanero Chicken|work=Bella Naija|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-41807848|title=Nigeria's growing taste for haute cuisine|publisher=BBC|date=November 1, 2017|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/12/le-diner-en-blanc-hosts/|title=Chef Eros, Chef Benedict & Chef Alex to host Le Diner En Blanc Lagos|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bellanaija.com/2017/03/miele-nigeria-hosts-guests-at-the-pre-launch-of-gtbank-food-drink-fair-marcy-dolapo-oni-bolanle-olukanni-denola-grey-abimbola-craig-more-attend/|title=GTBank hosts Celebrity Chefs & Superstars to the Pre-Launch of GTBank Food & Drink Fair at the Miele Gallery|accessdate=December 16, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://foodanddrink.gtbank.com/chefs-2016/alex-oke/|title=Chefs|work=Gtbank Food and drink|accessdate=December 16, 2017}}</ref> == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == Official website   [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] 5gscq7lplfwm8sbyatg1b81e5fc7h7r Abua 0 18851 85508 2022-07-27T22:21:23Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1076790229|Abua]]" wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Abua_mask_BM_Af1956_27_230.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Abua_mask_BM_Af1956_27_230.jpg/220px-Abua_mask_BM_Af1956_27_230.jpg|thumb|Mask (masquerade nke enyí mmiri), ndị Abua, Naịjirịa, narị afọ nke 19 (British Museum, London)]] Abua ('''Abuan''') bụ alaeze dị n'akụkụ [[Ȯra Rivers|osimiri]] nke dị ugbu a na Abua Odual LGA nke Rivers State, Nigeria.<ref>{{Cite news|url=http://nigeriapostcodes.com/abua-odual-streets-zip-codes/|title=Abua / Odual Streets Zip Codes > Nigeria Postal Codes|date=2017-07-22|work=Nigeria Postal Codes|accessdate=2017-07-28|language=en-US}}</ref> Ọ dị kilomita iri site na Port Harcourt. Ọrụ bụ isi nke ndị bi na Abua gụnyere: [[Iku azu|ịkụ azụ]], [[Ichu nta|ịchụ nta]] na [[Oru ugbo|ọrụ ugbo]]. Na Abua, oge mmiri na-ajụ oyi ma kpuchie ihu igwe, ebe oge ọkọchị na-ekpo ọkụ ma na amụ anwụ .<ref>{{Cite web|title=Abua Climate, Weather By Month, Average Temperature (Abua, Nigeria) - Weather Spark|url=https://weatherspark.com/y/52904/Average-Weather-in-Abua-Nigeria-Year-Round|accessdate=2021-09-14|work=weatherspark.com}}</ref> == Mmalite nke Abua LGA == Ndị na-eme nchọpụta ejirila echiche abụọ na nyocha fonetiki mee ihe iji mepụta akụkọ ihe mere eme nke Abua na ịkwagharị n'oge ogologo oge. Echiche ndị a bụ: (I) The Delta Cross Movement [citation needed] === Echiche nke Delta Cross Movement === Omenala na-ejikọta akụkọ ihe mere eme nke Abua na mbata ma ọ bụ mmepe nke Delta Cross Speakers. Ihe doro anya n'etiti ndị ọkà mmụta a bụ ndị etymologists na ụmụ akwụkwọ kọleji nke akụkọ ihe mere eme dị ka Murdock (1959), Nair (1972), Alagoa (1972), Williamson (1987), na Faraclas (1989). Ihe kachasị elu na nhazi omenala a bụ na n'ihi asụsụ Abuan na-ekwu, ndị mmadụ nwere ike ịkwaga n'etiti obodo Bantu wee gaa n ' ala ebe ha nwere ugbu a site n'ebe ọwụwa anyanwụ Niger delta. Omume nke ndị ọzọ nwere olumba ndị yiri ya, ụzọ ndụ nke Abua bunch na njikọ nke etymological n'etiti nchịkọta delta na ndị agbata obi ya na-akwado echiche ha. A na-ewebata akụkụ nke echiche ndị a n'okpuru: N'echiche a, Nair dere na Abua so n'ime obodo Efut asaa toro karịa ebe obibi Efut asaa. O chere na ndị dere ya bụ alaka nke ndị na-ekwu okwu Bantu. Ndị a si n'ógbè Usha Edit (Rio del Rey) na kemeroon. Ha hapụrụ ebe obibi ha pụrụ iche n'ime ụgbọ mmiri asaa wee rute n'ụsọ oké osimiri Naijiria. Iji gbakwunye, aro a na-atụ na Abua si n'ebe yiri nke ahụ pụọ na ndị bu ụzọ nke oge a Efiks of the Cross Rivers na-ekwu na nnọkọ ahụ nwere ike igosi ebe ha nọ ugbu a na ngwụcha narị afọ nke iri na atọ. Echiche a na-akwado nke ọma site na myirịta na nhazi nọmba nke Abua, Efik, na Ibibio. Ọ na-akwado ya site na ụfọdụ ọdịdị mmekọrịta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị; Abua, Efik, na Ibibio n'etiti ndị ọzọ nwere ebe dị na asụsụ sara mbara a maara dị ka Delta Cross. Murdock na-atụ aro na nnọkọ agbụrụ atọ a bụ Ibibio, Efik, na Abua n'etiti ndị ọzọ nwere ebe na ndị Bantoid sub-mgbakọ nke ezinụlọ Nigritic dabere na ihe akaebe semantic. N'otu aka ahụ, banyere Obodo (Andoni) nke bụkwa mpaghara Delta Cross na-ekwu okwu, tụrụ aro na e nwere mmepe zuru oke nke ndị Delta Cross n' elu mmiri na-aga n'ọnụ ya. Ọganihu ahụ nwere ike iru n'ọnụ ụzọ mmiri ahụ n'ihe dị ka narị atọ (300) BC. Ka esemokwu ndị mmadụ na-eto n'ọnụ mmiri Cross, nzukọ dị iche iche nke ndị Delta Cross na-ekwu okwu malitere ịchọ iyi na osimiri ọhụrụ ha ga-eto. N'ebe ọwụwa anyanwụ, ha mechiri na-egbochi ha site n'ìgwè ndị ọzọ na-ekwu okwu Bantu bụ ndị bụ onwe ha n'oge a na-agbasawanye; n'ebe ọdịda anyanwụ ka ọ dị, ka o kwere mee, ka e nwee mpaghara, nke ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe efu, ndị mmadụ na-ebikarị. Dị ka ọ dị mkpa, ole na ole na-agafe agafe na-aga n'akụkụ iyi ọdịda anyanwụ, ụfọdụ n'ime ogologo oge na-agbadata ma ọ bụ n'ebe ọwụwa anyanwụ Niger delta ma ọ bụ ebe ọzọ na delta. Dị ka ụfọdụ ndị na-eme nchọpụta gosipụtara, nchịkọta Delta nke Abua nwere ebe ọ ga-abụ na ọ bụ onye njem kachasị n'etiti ndị Delta Cross ndị a. N'agbanyeghị nke ahụ, omume a na-ekwu na Abua, Odual, Kugbo, Ogbia n'etiti ndị ọzọ ebe a na ebe a na-ezo aka na ya dị ka ụyọkọ Abua, si Rio del Ray na Kemeroon si n'ụzọ mmiri Cross gaa na Niger delta. Ha biri n'etiti ebe dị iche iche dị nso na Obolo (Andoni), nke bụ mgbe ahụ akara dị n'etiti [[Naijiria|Naịjirịa]] na [[Kameroon|kemeroon]]. Nzukọ ahụ nọgidere dị ka onye agbata obi ha n'oge ụfọdụ tupu ha agafee n'ebe ọdịda anyanwụ n'ime etiti Niger delta. Na Obolo, Abua mụrụ nwa mbụ ya, ma gụọ ya Agana. N'ihi mpụga nke Obolo, ndị mmadụ biri na Obomotu (Port Harcourt ugbu a) ebe ha biri n'oge ụfọdụ. Ihe ncheta nke nleta ha gụnyere aha Obomotu (nke pụtara nnukwu ụlọ) nke a na-eme ka ọ bụrụ Diobu na ọnụnọ Abuloma ugbu a. N'ịbụ ndị agha mebiri, ha hapụrụ mpaghara a wee banye n'iyi Bonny na mgbe e mesịrị na iyi Brass ma mechie n'ime Osimiri Orashi ebe a na-eme ebe obibi ugbu a. Iji malite, ha kwụsịrị na Otu Okoroma ebe Ogbia kụrụ bọket ahụ na ụmụ ya abụọ Okoroma na Olei weere ibu ọrụ maka ihe nketa ha. Ndị ikwu ha mepụtara iji kpụzie otu ndị Ogbia. Ndị fọdụrụ mgbe nnọkọ ahụ gasịrị gara n'ihu na Opumatubu ma mesịa gaa Arughunya wee biri. N'ebe ahụ, ndị Kugbo na Odual biri ma ndị nna Abua gara n'ihu n'ebe a na-akpọ Esidia Ozu ma biri. Ozugbo ha biri, ha chọpụtara na idei mmiri na-adịgide adịgide n'ógbè ahụ bụ isi iyi nke mbibi maka owuwe ihe ubi na ihe onwunwe, Abua na ndị ikwu ya mgbe ahụ, n'oge ahụ kwagara n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ gaa Olokpogha, nke bụ ebe Abua biri na ndị ya gbakọtara ruo mgbe ọ nwụrụ. Ndị ga-abịa n'ihu ya bụ ndị guzobere ndị mmadụ site na nnọkọ ahụ gbasara n'ebe ndị bara uru ebe ha na ụmụ ha bi na mpaghara Abua. Ebe obibi ndị a aghọwo òtù ugbu a. N'ikpeazụ anyị nwere Emughami, Okpadien, Otami, na Agana bụ ụmụ ya. Agana weghaara ikike n'ebe nna ya na ndị ikwu ya na-ebi n'ụlọ Abua, nke a na-akpọkarị Central Abua ebe a na-enye aha dị iche iche n'aha ụmụaka dị iche iche guzobere ebe obibi ahụ. == Ndepụta obodo na obodo dị na Abua-Odual LGA == Ndị na-esonụ bụ aha obodo na obodo dị na Abua depụtara n'usoro mkpụrụ akwụkwọ.<ref>{{Cite web|date=2017-07-22|title=Abua / Odual Streets Zip Codes|url=https://nigeriapostcodes.com/abua-odual-streets-zip-codes/|accessdate=2021-09-18|work=Nigeria Postal Codes & Zip Codes|language=en-US}}</ref> {{div col|colwidth=10em}} *Abada *Abual *Agada *Akani *Amalem *Amaraka *Amorota *Aminigboko *Anyu *Arukwo *Dibiriga *Efebiri *Egboama *Egbolom *Egbom *Egunughan *Ekunuga *Elok *Esidia Elok *Emago *Emoh *Emelesue *Emelego *Emesu *Emilaghan *Emirikpoko *Emon-Ema Emabu *Engeni *Esala *Esidia-Ogbema *Forest-Reserve *Iyak *Kola-Ogbogbo *Lower Orashi River *Opiada - Elok *Adokoni - Elok *Etuke - Elok *Akpasukubu - Elok *Obarany *Odaga *Odedum *Ogbema *Ogbema Koku *Ogbokuma *Ogbologbo Plantain *Ogboloma *Oghora *Okana *Okoboh *Okomade *Okpedem *Omokwa *Opikiri *Opu-Ogbogbo *Oruama *Otapha *Otari *Owerewere *Plantains *Serebia == References == {{Reflist}} {{Coor|4.9564022|6.6344177}} [[Category:Populated places in Rivers State]] {{RiversNG-geo-stub}}-Abada -Abua -Agada -Akani -Amalem -Amaraka -Amorota -A stnimigboko -Anyu -Arukwo -Dibiriga -Efebiri -Egboama -Egbom -Egumughan -Ekumuga - Elok -Esidia Elok --Emago -Emoh -Emelesue -Emelego -Emesu -Emilaghan Emirikpoko -Emọn-Ena Enabu -Engeni -Esala -Esidia-Ogema - Forest reserve -Iyak -Kola-Ogboogbo -Lower Orashi River -Opiada - Elok -Adokoni - Elok -Etoke - Elok -Akpasukubu - Elok -Obarany -Odaga -Odedum -Ogbema -Ọgbema Koku -Ogbokuma -Ogbologbo Plantain -Ogboloma -Oghora -Okana -Okoboh -Okomade -Okpedem -Omokwa -Opikiri -Opu- Ogologo -Oruama -Otapha -Otari Owerewere -plantains -Serebia [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 9kzalwyb9jjt2vjtly4m4ubkpfkltum Asụsụ Kamwe 0 18852 85516 2022-07-27T22:45:53Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089275146|Kamwe language]]" wikitext text/x-wiki   [[Category:Languages which need ISO 639-3 comment]] Kamwe bụkwa '''Kamue''') bụ asụsụ Chadic nke dị na [[Ȯra Adamawa|steeti Adamawa]], Borno [[Ȯra Borno|steeti]] nke Nigeria na North Western [[Kameroon|Cameroon]]. Na Naijiria ihe dị ka pasent 80 nke ndị Kamwe na-ahụ na Michika Local Government Area nke Adamawa State, Nigeria. A na-ahụkwa ha na [[Mubi North]], Hong, [[Gombi]], Song na [[Madagali]] na steeti Adamawa. A na-ahụkwa ndị Kamwe na Borno [[Ȯra Borno|Steeti]], ọkachasị na Askira / Uba na Gwoza mpaghara gọọmentị ime obodo Blench (2019) depụtara Mukta nke obodo '''Mukta''', Adamawa [[Ȯra Adamawa|Steeti]] dị ka akụkụ nke ụyọkọ Kamwe.<ref name="BlenchAtlas4">{{Cite book|title=An Atlas of Nigerian Languages|author=Blench|first=Roger|publisher=Kay Williamson Educational Foundation|year=2019|edition=4th|location=Cambridge}}</ref> == Okwu mmalite na aha == Kamwe bụ okwu jikọtara ọnụ nke sitere n'okwu "Ka" na "Mwe" nke pụtara "Ndị". Kamwe na-anọchite anya ndị nwere otu agbụrụ na nkekọ. Ọ pụtara ndị ikwu ezinụlọ. Ndị ikwu jikọtara ọnụ. Ọ nwetara ihe ọ pụtara site na ụdị ihe ịchọ mma Kamwe pụrụ iche nke ndị ikwu nke onye nwụrụ anwụ na-eyi dị ka akara nke njirimara na ọmịiko.<ref>Kwache, Iliya Yame (2016).Kamwe People of Northern Nigeria: Origin, History and Culture. Prudent Press Kaduna.</ref> Dị ka ndị okenye Kamwe si kwuo "Mwe" bụ akara nke ezi njirimara nke ndị ikwu na Kamweland. N'oge gara aga, ọ bụrụ na onye na-abụghị onye ikwu na-eyi Mwe, ọ nwere ike iduga na esemokwu na ezigbo ndị ikwu. Ọ bụ naanị ndị ikwu dị nso ka a na-ekwe ka ha yiri Mwe. N'ihi na "Mwe" bụ ezigbo njirimara nke ndị ikwu ya ma mee ka njikọ dị n'etiti ha sie ike. Ndị na-eyi Mwe ga-amakụ onwe ha na-asị "Tselie ra na". (Ị bụ ndị ikwu m.) Ụfọdụ ndị okenye ka na-eche na Kamwe pụtara ndị nke eluigwe, ndị nọ n'ugwu, ugwu na ọbụna eluigwe na Vecemwe. E nwere ihe karịrị 24 dialects nke Vecemwe (asụsụ Kamwe) mana Nkafa bụ Central dialect ma belata ya n'ime ederede na akwụkwọ. A na-akpọ ndị Kamwe na asụsụ Higi (Higgi) n'oge gara aga. Ndị okenye Kamwe na-ekwu na "Higgi" bụ okwu mkparị ma bụrụ mkparị (''Ngelai na Vecemwe'') na okwu mkparụ nke sitere na "hagyi" ụkpara ma jiri nlelị dee na Kamwe site n'aka ndị agbata obi ha bụ Margi, nke pụtara n'ụzọ nkịtị "ụkpara" iji kwara Kamwe emo n'oge gara aga. Ihe ka ọtụtụ n'ime ndị Kamwe na-eleda okwu mkparị 'Higgi' anya ma e wezụga mmadụ ole na ole nọ na mpaghara Dakwa (Bazza) bụ ndị sitere na Margi. N'ihi na igurube nke e si nweta okwu mkparị "higgi" bụ ahụhụ na-enweghị olileanya na omenala Kamwe nke ezé na frog riri n'ihi na ha adịghị ike ma bụrụ ndị na-adịghị ike. Ndị Margi kpọrọ ndị Kamwe "Higi" na 1937.<ref>Tribal Studies in Northern Nigeria. C.K Meek 1931</ref> == Asụsụ == E nwere asụsụ iri abụọ na anọ na-arụ ọrụ nke asụsụ Kamwe. Asụsụ Kamwe na-arụsi ọrụ ike gụnyere Nkafa, Dakwa, Krghea (nke a na-akpọ Higgi Fali mgbe ụfọdụ), Fwea, Humsi, Modi, Sina, na Tilyi; Blench (2006) weere Psikye dị ka onye ọzọ.<ref>Blench, 2006. [http://rogerblench.info/Language/Afroasiatic/General/AALIST.pdf The Afro-Asiatic Languages: Classification and Reference List] (ms)</ref> Asụsụ Nkafa bụ nke onye ọ bụla ghọtara nke ọma ma na-asụ ya n'ọtụtụ ebe. Ịbụ asụsụ bụ isi nke nchịkwa na azụmahịa, yana inwe ọdịnala edemede. == Ndị mmadụ == [[Usòrò:A_group_of_Kamwe_cultural_dancers_03.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/A_group_of_Kamwe_cultural_dancers_03.jpg/220px-A_group_of_Kamwe_cultural_dancers_03.jpg|thumb|Ndị na-agba egwú ọdịnala Kamwe.]] Ọtụtụ ndị Kamwe na-akọwa onwe ha na Mwe-ci-ka (Michika), ebe nna nna nke ndị Kamwe niile. Aha Mwecika(Michika) bụ okwu Nkafa nke pụtara ịbanye n'ime ala iji chụ nta. N'ịkọwa etu Kwada Kwakaa onye agha si agagharị na nzuzo n'ugwu Michika ịchụ nta egwuregwu ya. Kamwe pụtara n'ụzọ nkịtị ndị nwere otu "mmekọrịta ọbara na nkekọ". Ndị Kamwe kwenyere na chi dị n'eluigwe a na-akpọ 'Hyalatamwe' Nkwurịta okwu na Hyalatamwe n'onwe ya agaghị ekwe omume na omenala Kamwe. A na-asọpụrụ Hyalatamwe ma na-atụ egwu ya. Nkwurịta okwu ya ga-abụ site na ndị na-akpọ "Da melie ma ọ bụ Tchehye shwa" N'omenala Kamwe, usoro ịkpa ókè dị ka agbụrụ Kamwe na-ekewa n'ozuzu ya na 'Melie na Ka-Ligyi'. A na-ekwu na onye guzobere Michika (Mwe-ci-ka) bụ otu Kwada Kwakaa, nwa eze si Kuli na Nkafamiya na ugwu Michika. A na-ekwu na Kwada Kwakaa bụ onye na-achụ nta agha nke nwere ike ịchụ ọdụm na agụ naanị ya. Mgbe nna ya, onye bụ Eze na Nkafamiya, matara na Kwada bụ 'kwa' 'kaa', o nyere iwu ka Kwada bụrụ onye na-achị Michika ugbu a.<ref>Oral Interview with Shi Mairama Wape 1991.</ref> Ihe pụrụ iche banyere ọdịbendị ndị Kamwe bụ ụzọ a na-akpọ ụmụ ha aha dịka ọmụmụ nwa ahụ si n'aka nne. A na-akpọ nwa nwoke mbụ aha ya bụ ''Tizhe'', nwa nwanyị mbụ a mụrụ bụ ''Kuve''. A na-akpọ ụmụ iri mbụ na omenala Kamwe aha ndị a: - Nwa nwoke mbụ bụ Tizhe, nwa nwanyị bụ Kuve. Nwa nwoke nke abụọ bụ Zira, nwanyị bụ Masi. Nwa nwoke nke atọ bụ Tumba, nke nwanyị bụ Kwarramba, nke anọ bụ Vandi, nke nwanyị ahụ bụ Kwanye. Nwa nke ise bụ Kwaji ma ọ bụ nwoke ma ọ bụ nwanyị. Nwa nke isii bụ Tari maka nwoke na Kwata maka nwanyị. Nwa nke asaa bụ sini maka nwoke na Kwasini maka nwanyị. Nwa asatọ ahụ bụ Kwada maka nwoke na nwanyị. Nwa nke itoolu bụ Drambi maka nwoke na nwanyị. A na-akpọ nwa nke iri Kwatri maka ma nwa nwoke ma nwa nwanyị. N'ikpeazụ, nwatakịrị ọ bụla ọzọ ga-enwe nsonaazụ "hale" agbakwunyere na aha ahụ na-egosi na a mụrụ nwatakịrị ahụ n'oge agadi nke nne. Ihe atụ bụ Kuve-hale ma ọ bụ Zira-hale dị ka ikpe nwere ike ịbụ. A na-eme emume ụmụ ejima ma ọ bụ ọtụtụ ọmụmụ na omenala Kamwe. Ụmụ ejima nwere aha pụrụ iche dabere na okike na onye a na-ebu ụzọ amụọ. A na-akpọ ejima nwoke mbụ Thakma, ejima nwoke nke abụọ bụ Pembi. Nwa ejima mbụ bụ Thakma, nwa ejima nke abụọ bụ Kwalgha Tupu ọbịbịa nke usoro iwu ọdịda anyanwụ na Africa na ọkachasị Naịjirịa, ndị Kamwe nwere usoro iwu a haziri ahazi nke Eze a na-akpọ "Mbege" dị ka naanị onye ikpe. A na-akpọ ikpe ikpe na asụsụ Kamwe "Kita". Iji bulie mmeghachi omume ọdịbendị na obodo Kamwe , emume ọdịbendị kwa afọ nke akpọrọ "Kamwe People Annual Cultural Festival of Art and Culture aneme na Michika Adamawa State Nigeria kwa ụbọchị mbụ (1st) Satọdee n'ọnwa Eprel kwa afọ kemgbe afọ puku abụọ na iri na na asaa (2017) . Ebumnuche ya bụ ime ka ọdịbendị bara ọgaranya nke ndị Kamwe dịghachi ndụ ma na-adọta ndị njem nleta si n'ebe dị anya na nso. " N' oge mmalite emume a n' afọ puku abụọ na iri na asaa, otu akwụkwọ akpọrọ ' Kamwe People of Northern Nigeria : Origin, History and Culture bụ nke echere n' ihu igwe mmadụ. During the maiden edition in 2017, a book titled the 'Kamwe People of Northern Nigeria: Origin, History and Culture was presented to the public. == Ihe edeturu == {{Reflist}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 5vrwo1u4vo9auosjh7rdowvqtwtn903 Ndị obodo jukun (West Africa) 0 18853 85521 2022-07-27T23:07:14Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1047285977|Jukun people (West Africa)]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Ndi mbà|group=Jukun|image={{Use dmy dates|date=March 2013}}[[File:Benuerivermap.png|thumb|350px|Benue river basin. The Jukun region is along the upper [[Benue River]] shaded dark green.]]|caption=|pop=> 209,600<ref>{{cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/15420/NI|title=Wapan Jukun in Nigeria}}</ref><ref>{{cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/10129/NI|title=Wanu Jukun in Nigeria}}</ref><ref>{{cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/12770/NI|title=Kona Jukun in Nigeria}}</ref><ref>{{cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/15880/NI|title=Wase Jukun in Nigeria}}</ref>|popplace={{NGR}}|langs=[[Jukun Takum language|Jukun]]|religions=[[African Traditional Religion|Jukun Traditional Religion]], [[Christianity]], [[Islam]]|related=[[Kuteb people|Kuteb]], [[Tarok people|Tarok]], [[Atyap people|Atyap]], [[Afusari|Afizere]], [[Eggon people|Eggon]], [[Berom people|Berom]], [[Bajju people|Bajju]], [[Ham people|Ham]], [[Koro Wachi|Koro]], [[Adara people|Adara]], [[Igala people|Igala]], [[Idoma people|Idoma]], [[Ebira people|Ebira]], [[Nupe people|Nupe]], [[Gbagyi people|Gbagyi]], [[Efik people|Efik]], [[Tiv people|Tiv]], [[Igbo people|Igbo]], [[Yoruba people|Yoruba]], [[Edo people|Edo]] and other [[Benue-Congo]] peoples of [[Middle Belt]] and [[Nigeria|southern Nigeria]]}} [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|IRJukun people (West Africa)]] '''Jukun''' (''Njikum'') bụ agbụrụ na-asụ asụsụ ma ọ bụ agbụrụ dị na West Africa. Ndị Jukun na-adịkarị na [[Ȯra Taraba|Taraba]], Benue, [[Ȯra Nasarawa|Nasarawa]], Plateau, [[Ȯra Adamawa|Adamawa]], na [[Ȯra Gombe|Gombe]] States na Naịjirịa na akụkụ ndị dị n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ [[Kameroon|Cameroon]]. Ha bụ ụmụ nke ndị Kwararafa. Ọtụtụ n'ime agbụrụ ndị dị n'ebe ugwu etiti Naịjirịa sitere na ndị Jukun ma nwee njikọ n'otu ụzọ ma ọ bụ nke ọzọ na ndị Jukuns. Ruo mgbe ọbịbịa nke Iso Ụzọ Kraịst na Islam, ndị Jukun bụ ndị na-eso ụzọ okpukpe ọdịnala ha, ọtụtụ n'ime agbụrụ, Alago, [[Agatu]], Rendere, Goemai na Shendam, na ndị ọzọ hapụrụ Kwararafa mgbe ọ gbasara n'ihi esemokwu ike. A na-ekewa ndị Jukuns n'ime nnukwu ìgwè abụọ; Jukun Wanu na Jukun Wapa. Ndị Jukun Wanu bụ ndị ọkụ azụ bi n'akụkụ osimiri Benue na [[Oshimiri Orimiri|Niger]] ebe ha na-agafe Taraba State, [[Ȯra Benue|Benue]] State na Nasarawa State. [citation needed] Wukari Federation, nke Aku Uka nke Wukari na-eduzi, bụzi isi etiti nke ndị Jukun.<ref name="adesoji">{{Cite web|url=http://www.jpanafrican.com/docs/vol2no9/2.9_Indigeneship_and_Citizenship_in_Nigeria.pdf|title=Indigeneship and Citizenship in Nigeria: Myth and Reality|author=Abimbola O Adesoji and Akin Alao|publisher=[[Obafemi Awolowo University]]|accessdate=2010-10-06}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ mmadụ na ọnụ ọgụgụ mmadụ == N'ide akwụkwọ na ngwụcha afọ 1920, onye Britain na-amụ banyere ụmụ mmadụ C. K. Meek mere atụmatụ na e nwere ihe dị ka ndị na-asụ Jukun 25,000 mgbe ahụ dị ndụ.<ref name="Meek 1">[[Jukun people (West Africa)#Mee31|Meek 1931]]. p. 1.</ref> Meek kwuru na ihe ka ọtụtụ n'ime ndị Jukun biri n'ìgwè ndị gbasasịrị gburugburu ọdọ mmiri Benue, n'ógbè nke kwekọrọ n'ókè alaeze Kwararafa dị ka ọ dị na narị afọ nke 18. Ebe obibi Jukun ahụ, ka Meek kwuru, Abinsi dị n'ebe ọdịda anyanwụ, Kona dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ, Pindiga dị n' ugwu na Donga dị n'etiti ndịda.<ref name="Meek 1" /> Enwere ike kewaa asụsụ ahụ n'asụsụ isii dị iche iche: Wukari, Donga, Kona, Gwana na Pindiga, Jibu, na n'ikpeazụ Wase Tofa, ọ bụ ezie na Meek kwuru na asụsụ "Kona, Gwana da Pindiga dị obere nke na enwere ike iwere ha dị ka otu. "<ref>[[Jukun people (West Africa)#Mee31|Meek 1931]]. pp. 1&#x2013;2.</ref> == Akụkọ ihe mere eme == === Kwararafa === [[Usòrò:Kwararafa.jpeg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f8/Kwararafa.jpeg/220px-Kwararafa.jpeg|áká_ịkẹngạ|thumb|Nkọwa nke ókèala nke akụkọ ihe mere eme Kwararafa, alaeze nke ndị Jukun nke oge a na-azọrọ na ha sitere.]] Ndị na-asụ Jukun na-achọpụta ndị nna nna ha site na ndị ọchịchị nke alaeze Kwararafa, steeti nke dị na Western Africa site na narị afọ nke iri na anọ (14) ruo na narị afọ nke iri na asatọ (18) . Dị ka omenala si dị, ndị eze na-achịkwa ndị Jukun. === Akụkọ ihe mere eme nke oge a === N'ihi mmeri ndị Fulani na mmalite narị afọ nke iri na itoolu, ndị na-asụ Jukun kewara na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ime mpaghara dị iche iche.<ref name="Meek 1">[[Jukun people (West Africa)#Mee31|Meek 1931]]. p. 1.</ref> Ka ọ na-erute afọ otu puku, narị itoolu na iri abụọ (1920) , ndị isi Jukun, nke a maara dị ka Wapâ, biri na Wukari na gburugburu ya, ebe eze obodo na nchịkwa ya na-achị ha.<ref name="Meek 1" /> Ndị ọzọ na-asụ Jukun bi na ndagwurugwu Benue, dị ka Jukun wanu nke Abinsi, Awei District, Donga na Takum, nọgidere na-ekewapụ onwe ha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na gọọmentị Wukari, na ndị na-asụrụ Jukun na Adamawa Province nabatara ọchịchị nke Fulani Emir nke Muri.<ref name="Meek 1" /> N'oge ọchịchị nke ndị ọchịchị na-achị ala ọzọ, Naịjirịa enweela ime ihe ike, n'ihi ọtụtụ esemokwu agbụrụ n'etiti obodo dị iche iche bi na mba ahụ. Esemokwu dị n'etiti ndị Jukun na ndị agbata obi ha bụ ndị Tiv, ndị si na Kongo kwapụ. == Ọmụmụ Ihe == N'afọ otu puku, na iri atọ na otu (1931) , ụlọ ọrụ na-ebipụta akwụkwọ agụmakwụkwọ bụ Kegan Paul, Trubner & Co. bipụtara A Sudanese Kingdom: An Ethnographic Study of the Jukun-speaking Peoples of Nigeria, akwụkwọ nke onye Briton C. K. Meek, onye ọrụ Anthropological nke nọ na Ngalaba Nchịkwa na Naịjirịa dere.<ref>[[Jukun people (West Africa)#Mee31|Meek 1931]].</ref> == Ndepụta nke ndị Jukun ama ama == * David Sabo Kente, onye ọchụnta ego, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ọrụ ebere * Jesse Jagz, onye na-eti egwu, onye na -emepụta ihe ndekọ na onye na-ede egwu * Kuvyon nke Abụọ, Aku Uka (onye ọchịchị kachasị elu) nke Kwararafa * M.I Abaga, onye na-edekọ hip hop na onye na-emepụta ihe ndekọ == Ihe odide == === Ihe edeturu n'okpuru ala === <references group="" responsive="1"></references> === Akwụkwọ ===  {{Ethnic groups in Nigeria}}{{Authority control}} q87w5mbmpavmltz9pw82bvrk7waod4w Asụsụ Gwandara 0 18854 85522 2022-07-27T23:24:49Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091052851|Gwandara language]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|name=Gwandara|states=[[Nigeria]]|speakers={{sigfig|30,000|2}}|familycolor=Afro-Asiatic|fam2=[[Chadic languages|Chadic]]|fam3=[[West Chadic languages|West Chadic]]|fam4=[[Hausa–Gwandara languages|Hausa–Gwandare (A.1)]]|iso3=gwn}} '''Gwandara''' bụ asụsụ West Chadic, na onye ikwu kacha nso nke Hausa. A na-asụ ọtụtụ olumba ya n'ebe ugwu Naịjirịa, ọkachasị n'ebe etiti ugwu nke Naịjirị site n'aka ndị Gwandara na ụfọdụ ndị bi na ya bụ ihe dị ka mmadụ puku iri atọ (30,000) . A na-ahụ ha n'ọnụ ọgụgụ buru ibu na Abuja, Niger, Kaduna, Kogi na obodo New Karshi, Karu LGA, Nasarawa State. New Karshi nwere eze Gwandara nke mbụ Muhammadu Bako III (PhD). Ndị Gwandara bụ otu n'ime agbụrụ ụmụ amaala nke FCT Abuja, isi obodo Naịjirịa. Asụsụ Nimbia nwere usoro ọnụọgụ duodecimal (ha na-agụ na ntọala 12), ebe asụsụ ndị ọzọ, dị ka Karshi n'okpuru, nwere usoro iri:<ref>[https://web.archive.org/web/20081005230737/http://www3.aa.tufs.ac.jp/~P_aflang/TEXTS/oct98/decimal.html Matsushita, 'Decimal vs. Duodecimal']</ref> {| class="wikitable" ! !Nimbia !Karshi |- !1 |da |da |- !2 |bi |bi |- !3 |ugu |uku |- !4 |furu |huru |- !5 |biyar |biyari |- !6 |shide |shida |- !7 |bo'o |bakwe |- !8 |tager |takushi |- !9 |tanran |tara |- !ten |gwom |gom |- !eleven |kwada |gom sha da |- !twelve |tuni |gom sha bi |} A na-eche na Nimbia, nke dịpụrụ adịpụ na Gwandara ndị ọzọ, nwetara usoro duodecimal ya site na asụsụ ndị agbata obi East Kainji. Ọ bụ oké aneke n' ebo iri na abụọ na ike nke isi iri na abụọ: A maara usoro nọmba Nimbia 12 (iri na abụọ) maka ime ka nkewa dịkwuo mfe. {| class="wikitable" |mbe tun da |13 |(iri na otu) |- |gume bi |24 |(iri iri abụọ na abụọ) |- |gume bi ma ọ bụ da |25 |(iri iri abụọ na abụọ na otu) |- |gume kwada ma ọ bụ kwada |143 |(iri iri na otu na iri na otu) |- |wo |144 |(ụgwọ) |- |wo bi |288 |(ụfọdụ abụọ buru ibu) |} == Ihe odide == {{Reflist}}{{Languages of Nigeria}}{{West Chadic languages}} c6ila1u0jckq1dr95o4lorhc64oaw2l Tarok 0 18855 85523 2022-07-27T23:53:01Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1079556786|Tarok]]" wikitext text/x-wiki '''Tarok''' nwere ike iza: * Tarok Bavarian, ndị egwuregwu kaadị ọdịnala Bavarian nke ejiri kaad iri atọ na isiiị (36) gwụ o * Tarok Danish, ndị egwuregwu kaadị ọdịnala Danish nke ejiri kaadị tarot iri asaa na asatọ (78) gwụ o * German Tarok, nna nna German nke ezinụlọ nke egwuregwu Kaadị America na etiti Europe na-eji kaadị iri atọ na isii (36) eme ihe * Grosstarok, egwuregwu kaadị German na-adịghịzi adị nke e ji kaadị tarot iri asaa na asatọ (78) mee * Ndị Tapp Tarok, egwuregwu kaadị Austria a ma ama nke ezinụlọ Tarot na-eji kaadị iri ise na anọ (54) eme ihe * Ndị Tarok, otu ndị Naijiria == Hụkwa == * Egwuregwu kaadị Tarock {{dab}} 66tyj8a7gzl0qs1hw5p8q75k3011myp Ndị Irigwe 0 18856 85524 2022-07-28T00:55:51Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1032102373|Irigwe people]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Ndi mbà|group=Irigwe|image=|population=40,000 (1985 IBS)<ref name=Ethno></ref>|popplace=[[Nigeria]]|languages=[[Rigwe language|Rigwe (Nkarigwe)]]|religions=[[African Traditional Religion|Ethnic religion]], [[Christianity]], [[Islam]]|related=[[Afusari|Afizere]], [[Atyap people|Atyap]], [[Bajju people|Bajju]], [[Atsam language|Atsam]], [[Berom people|Berom]], [[Tarok people|Tarok]], [[Jukun people (West Africa)|Jukun]], [[Kuteb people|Kuteb]], [[Igbo people|Igbo]], [[Yoruba people|Yoruba]] and other [[Benue-Congo]] peoples of [[Middle Belt]] and [[Nigeria|southern Nigeria]]}} [[Category:Articles using infobox ethnic group with image parameters|ΒIrigwe people]] A na-ahụkarị '''ndị Irigwe''' (Rigwe: Nneirigwe; ''Hausa'': Miyango) na Bassa Local Government Area nke Plateau State, Middle Belt (etiti) Nigeria.<ref name="LOC">{{Cite web|url=https://id.loc.gov/authorities/subjects/sh2003003175.html|title=Irigwe (African people)|work=Library of Congress|accessdate=August 10, 2020}}</ref> Ha na-asụ asụsụ Rigwe (nke a na-akpọkwa Nkarigwe), asụsụ Central Plateau. Isi ụlọ ọrụ ha bụ obodo Miango, n'ebe ọdịda anyanwụ nke isi obodo steeti, [[Jos]].<ref name="Joshua">{{Cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/12253/NI|title=Joshua Project entry on Irigwe, Aregwe people|accessdate=August 9, 2020}}</ref><ref name="Ethno">{{Cite web|url=https://www.ethnologue.com/language/iri|title=Rigwe|work=Ethnologue|publisher=SIL International|accessdate=August 10, 2020}}</ref> == Nkesa == A na-ahụ ndị Irigwe na Bassa, Jos North na [[Jos South]] Local Government Areas nke Plateau State na Kauru Local Government Area nke ndịda Kaduna State, Nigeria.<ref name="Ethno">{{Cite web|url=https://www.ethnologue.com/language/iri|title=Rigwe|work=Ethnologue|publisher=SIL International|accessdate=August 10, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[[ethnologue:iri|"Rigwe"]]. ''Ethnologue''. SIL International<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 10,</span> 2020</span>.</cite></ref> == Omenala == === Ịgba egwú === N'ụkpụrụ ịgba egwú nke Irigwe, ndị ọrụ ugbo Irigwe na-eto eto na-agbakarị iji kwalite uto nke ihe ọkụkụ na ememme ndị metụtara usoro ọrụ ugbo. Ndị ọrụ ndị ọzọ na òtù ndị ọkachamara, dị ka ndị na-akpụ ihe, ndị na-achụ nta, ma ọ bụ ndị na-ese osisi, nwekwara egwu nke ha. Ndị na-achụ nta nwekwara ike ime ka mmegharị nke ụmụ anụmanụ dị ka ụzọ ememe iji chịkwaa anụ ọhịa na ibelata egwu nke ha.<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/art/African-dance|title=Irigwe people|work=Britannica|accessdate=August 9, 2020}}</ref> === Alụmdi na nwunye === Walter H. Sangree dere, sị:  Usoro nke alum dị na nwunye na Irigwe n ' otu aka ahụ chọrọ ka nwoke na nwaanyị lụọ alum dị na nwunye site otu agbụrụ gafee na nke ọzo n' oge ha dị ka ndị tozuru etozu nke gụnyere ngbasa nke alum dị na nwunye. Ọ tinyere iwu nke dị na nwunye a ị bikota ọnụ ha nne na nna nke nwoke, ma ọ bụkwanụ bikete ha nsọ. Nwaanyị nwere ike ighoro onye gabu nna nwe ọ mụrụ. N 'ezie nwaanyị pụrụ isi otú ezi na baa n' ọzọ dịka ọ na di ndụ. Dị na nwunye nwere ike ịgbasa n' amughi nwa. Òtù Mmụọ nkechi nke na emetụta ụmụnwaanyị ndị tozuru etozu n' agbụrụ na enye ha ughara obi ụtọ nke nmekorita iji kwuhachi ụmụnwaanyị n' ngbasa nke alum dị na nwunye tinyere ngbasa si nke alum dị na nwunye butere ha. Dị ka omenala si dị, ndị Irigwe bụ ọha mmadụ nke kewara ekewa nke na-enweghị onye isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ikike kachasị elu nke a na-enye ndị okenye ndị ụkọchukwu nke ọtụtụ agbụrụ ndị na-ahụ maka emume "ihe niile dị mkpa" nke a na'eme maka ọdịmma nke ndị mmadụ ma ọ bụ agbụrụ dum.<ref>{{Cite journal|author=Sangree|first=Walter H.|date=Spring 1970|title=Tribal Ritual, Leadership, and the Mortality Rate in Irigwe, Northern Nigeria|journal=Southeast Journal of Anthropology|volume=26|issue=1|pages=32–39|doi=10.1086/soutjanth.26.1.3629268}}</ref> == Okpukpe == Akụkọ kwuru na ọtụtụ n'ime ndị Irigwe na-ekpe okpukpe agbụrụ na ihe dị ka 62.0% nke ọnụ ọgụgụ mmadụ niile, 28.0% bụ ndị na-eso ụzọ [[Efefe Kraịst|Ndị Kraịst]] (Independents 55.0%, Protestant 25.0% na Roman Catholic 20.0%), ebe ndị na-agbaso okpukpe [[Àlakụ̀ba|Alakụba]] nwere 10.0% nke ndị ọzọ.<ref name="Joshua">{{Cite web|url=https://joshuaproject.net/people_groups/12253/NI|title=Joshua Project entry on Irigwe, Aregwe people|accessdate=August 9, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://joshuaproject.net/people_groups/12253/NI "Joshua Project entry on Irigwe, Aregwe people"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 9,</span> 2020</span>.</cite></ref> == Ihe odide == {{Reflist}} 9n5d48r6llr8j7hzh8aox3340utgaea Bassa 0 18857 85525 2022-07-28T00:56:26Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1084705906|Bassa]]" wikitext text/x-wiki '''Bassa''' nwere ike izo aka na: == Ndị mmadụ == (abụrụ BASSA, Nke ndị BATAWAL na mpaghara HINDU) Dị ka obodo ndị Hindu ndị ọzọ gbara agbata obi, ndị Batwal bụ ndị na-abụghị ezigbo ndị enyi, ha anaghị alụ di n'ime ezinụlọ ahụ. Ndị isi abụrụ gụnyere Basae, aha sitere na Osimiri Beas ma pụtara ndị biri n'akụkụ osimiri ahụ, na Chariya, ya bụ ndị bi na Shimla. Ezinụlọ ndị ọzọ gụnyere Sindhi, Sandhu ma ọ bụ Sundha, Targotra, Thage, Kaith, , Lahoria, Mandee, Nandan, Chan Nissan, Mottan, Sargotra, Leander, Most Batwal na India enweela mmetụta siri ike site na / na akụkụ nke Sindhis, ebe ụfọdụ Batwals nọ n'okpuru mmetụta nke ndị Hindu ndị ọzọ na-eme mgbanwe. [1] Dị ka Punjab Batwal, obodo Jammu Batwal nwekwara agbụrụ. Ndị isi ha bụ Nakodar na Kasim. Ndị Batwal na-ekerịta omenala na omenala nke agbụrụ Sindhis na-achịkwa mpaghara ma na-asụ asụsụ Punjabi, Sindhi na Dogri. [1] * Ndị Bassa (Cameroon) ** Asụsụ Basaa, onye so n'ezinụlọ asụsụ Bantu * Ndị Bassa (Liberia) ** Asụsụ Bassa, onye so n'ezinụlọ asụsụ Kru ** Ihe odide Bassa == Ebe ndị a na-anọ == * Bassa, Chamba, obodo nta dị na India * Bassa, Kogi Steeti, Nigeria * Bassa, Plateau State, Nigeria * Obodo Bassa Cove, nke bụ Buchanan ugbu a, Liberia * al-Bassa, obodo Palestine e bibiri ebibi, nke dị ugbu a n'ebe ugwu Israel * Cahora Bassa, ọdọ mmiri aka mere na Mozambique * Grand Bassa County, Liberia * Aha ọzọ maka Basse Santa Su, Gambia == Ojiji ndị ọzọ == * Nzukọ Nnyocha Azụmaahịa South Africa, nzukọ nke South African Chapter nke International Institute of Business Analysis na-edozi * British Airlines Stewards and Stewardesses Association, njikọ maka ndị ọrụ ụgbọelu British Airways * Bassa Sports Club, otu egwuregwu bọọlụ na Antigua na Barbuda == Hụkwa == * Basa (disambiguation) {{disambiguation|geo}} 5a70fs6e8w52rb89m0xz2cccnn1hn33 Berom 0 18858 85526 2022-07-28T00:58:11Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1019283840|Berom]]" wikitext text/x-wiki Berom ma ọ bụ '''Birom''' nwere ike ịpụta ka: * Ndị Berom * Asụsụ Berom {{disambig}} foebrc39y65u99g5cxnjf7gjcc4a0qy Belowars 0 18859 85528 2022-07-28T01:07:49Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1068377278|Belowars]]" wikitext text/x-wiki   Belowars bụ ihe nkiri animated nke Brazil nke afọ 2009, nke Paulo Munhoz duziri ,dabere na akwụkwọ Guerra Dentro da Gente, nke Paulo Leminski. == Atụmatụ == Ihe nkiri ahụ na-agbaso akụkọ Baita, nwa nwoke zutere agadi nwoke, Kutala, onye na-enye ohere ịmalite ya na nka agha ya. N'ịbụ onye echiche ahụ dọtara, Baita malitere njem na mgbanwe dị n'ime.<ref>[http://blog.animamundi.com.br/palestra-making-of-belowars/ Blog Anima Mundi » Palestra – Making of “Belowars”]</ref> == Ndị na-eme ihe nkiri == * Chico Nogueira dị ka Kutala * André Coelho dị ka Baita * Célia Ribeira dị ka Princess * Mauro Zanata dị ka onye na-ere ahịa * Regina Vogue dị ka Gorda * Enéas Lour dị ka Captain Baluta == Ebensidee == {{Reflist}} jqstkx0ivuakjiobh62gnhrnpdebcze Dakarkari people 0 18860 85529 2022-07-28T01:16:32Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1097296384|Dakarkari people]]" wikitext text/x-wiki '''Ndị Dakarkari''' a makwaara ha dị ka Lena bụ otu n'ime abụrụ dị no na [[Naijiria|Naịjirịa]] nke nwere ihe dịka mmadụ 136,000.<ref name=":0">{{Cite journal|author=T|first=Randall|date=2020-01-15|title=Linguistic and Religious Continuity and Change among the Lelna of Northwestern Nigeria|url=https://scholars.direct/Articles/anthropology/iap-4-025.php?jid=anthropology|journal=Insights of Anthropology|language=En|volume=4|issue=1}}</ref> A na-ahụkarị ha na Zuru Donko-Wasagu, na Sakaba Local Government Areas nke Kebbi State (nke bụ akụkụ nke Sokoto steeti) na ụfọdụ gọọmentị mpaghara ndị ọzọ na [[Ȯra Kebbi|steeti]] Niger dị ka Rijau na Mariga. A na-ekewa ha n'ìgwè dị iche iche nke bụ Bangawa kafawa, Kelawa, Lilawa. Taa, enwere ike ịchọta ha na Kebu, Roma, Dogo, Isgogo, Dabai, Rikoto, Peni, Zuru, Manga, Senchi, Ushe, Tadurga, Diri, Ribah, Conoko na Rade.<ref>{{Cite web|author=Project|first=Joshua|title=Lela, Dakakari in Nigeria|url=https://joshuaproject.net/people_groups/13022/NI|accessdate=2022-06-03|work=joshuaproject.net|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Dakakari|url=https://www.101lasttribes.com/tribes/dakakari.html|accessdate=2022-06-03|work=101 Last Tribes}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Aluwong|first=Jeremiah|date=2020-01-31|title=Ethnic Groups in Nigeria- The Dakarkari Tribe|work=Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/ethnic-groups-in-nigeria-the-dakarkari-tribe/|accessdate=2022-06-03|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Aluwong|first=Jeremiah|date=2020-01-31|title=Ethnic Groups in Nigeria- The Dakarkari Tribe|url=https://articles.connectnigeria.com/ethnic-groups-in-nigeria-the-dakarkari-tribe/|accessdate=2022-06-03|work=Connect Nigeria|language=en-GB}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|title=Dakarkari Tribe Of Kebbi State: An Embodiment Of Bravery.|url=https://cdn.scoopernews.com/static/half/detail/2536/12678844.html|accessdate=2022-06-03|work=cdn.scoopernews.com}}</ref><ref>{{Cite book|author=Dettweiler|first=Steve|title=Introductory Survey of the Lela People and Language. Sociolinguistic Survey (for non-technical audience)|publisher=United Missionary Church of Africa|year=1993|location=Ilorin}}</ref> == Mmalite == Ndị Dakarkari sitere na alaeze Kebbi ruo na narị afọ nke iri na asatọ. Ndị Dakarkaris bụ ndị agha ụkwụ nke alaeze nke aha ha sitere na ya; daakaaree nke pụtara onye agha na asụsụ Hausa. Otú ọ dị, mgbe ọdịda nke Alaeze Kebbi gasịrị, ha kwagara n'ebe ndịda ebe ha nwere ike ịkọ ugbo n'enweghị nsogbu.<ref>{{Cite journal|author=P. G.|first=Harris|date=1938|title=Notes on the Dakarkari Peoples of Sokoto Province, Nigeria|journal=[[The Journal of the Royal Anthropological Institute of Great Britain and Ireland]]|volume=68|pages=113-152}}</ref> == Omenala alụmdi na nwunye == Omenala alụmdi na nwunye nke ndị Dakarkari bụ omenala pụrụ iche n'akụkụ ugwu nke mba ahụ. Ọ dịghị abụrụ ọzọ nwere omenala alụmdi na nwunye yiri ya. N'ọdịnala, a ghaghị ịmalite nwoke na Golmo na emume U'hola kwa afọ tupu ya alụọ di. A naghị ele onye ọ bụla a na-amaghị aha ya anya dị ka onye nwere ọrụ ma enweghi ike inye ya nwunye.<ref name=":4">{{Cite web|date=2017-02-05|title=Zuru: Where every male must farm for 7 years before marriage|url=https://dailytrust.com/zuru-where-every-male-must-farm-for-7-years-before-marriage|accessdate=2022-06-03|work=Daily Trust|language=en}}</ref> Ọzọkwa, a na-atụ anya na nwa di ga-arụ ọrụ n'ugbo nna nna ya n'ọdịnihu ruo afọ asaa na-ezo aka n'ihe Mozis mere na [[Akwụkwọ Nsọ|Bible]]<ref name=":4" /> == Ọrụ == Ndị Dakarkari bụ ndị ọrụ ugbo na ndị na-achụ nta. Iji chọọ ala na-eme nri, ihe ka ọtụtụ n'ime ha akwagala na steeti Niger ma ha na-alaghachi n'ụlọ maka ememme na olili ozu.<ref name=":3">{{Cite web|title=Dakarkari Tribe Of Kebbi State: An Embodiment Of Bravery.|url=https://cdn.scoopernews.com/static/half/detail/2536/12678844.html|accessdate=2022-06-03|work=cdn.scoopernews.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cdn.scoopernews.com/static/half/detail/2536/12678844.html "Dakarkari Tribe Of Kebbi State: An Embodiment Of Bravery"]. ''cdn.scoopernews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-03</span></span>.</cite></ref> == Nkwado ndị agha == A na-ahụkarị ndị Dakarkari na ndị agha Naịjirịa. A na-ejikọta nke a na obi ike na obi ike ha nke a mụtara n'oge mmalite na omenala golmo.<ref name=":3">{{Cite web|title=Dakarkari Tribe Of Kebbi State: An Embodiment Of Bravery.|url=https://cdn.scoopernews.com/static/half/detail/2536/12678844.html|accessdate=2022-06-03|work=cdn.scoopernews.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cdn.scoopernews.com/static/half/detail/2536/12678844.html "Dakarkari Tribe Of Kebbi State: An Embodiment Of Bravery"]. ''cdn.scoopernews.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-03</span></span>.</cite></ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=T|first=Randall|date=2020-01-15|title=Linguistic and Religious Continuity and Change among the Lelna of Northwestern Nigeria|url=https://scholars.direct/Articles/anthropology/iap-4-025.php?jid=anthropology|journal=Insights of Anthropology|language=En|volume=4|issue=1}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFT2020">T, Randall (2020-01-15). [https://scholars.direct/Articles/anthropology/iap-4-025.php?jid=anthropology "Linguistic and Religious Continuity and Change among the Lelna of Northwestern Nigeria"]. ''Insights of Anthropology''. '''4''' (1).</cite></ref><ref name=":4">{{Cite web|date=2017-02-05|title=Zuru: Where every male must farm for 7 years before marriage|url=https://dailytrust.com/zuru-where-every-male-must-farm-for-7-years-before-marriage|accessdate=2022-06-03|work=Daily Trust|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dailytrust.com/zuru-where-every-male-must-farm-for-7-years-before-marriage "Zuru: Where every male must farm for 7 years before marriage"]. ''Daily Trust''. 2017-02-05<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-03</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|title=Dakakari|url=https://www.101lasttribes.com/tribes/dakakari.html|accessdate=2022-06-03|work=101 Last Tribes}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.101lasttribes.com/tribes/dakakari.html "Dakakari"]. ''101 Last Tribes''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-03</span></span>.</cite></ref> == Mmemme == Emume U'hola bụ emume a na-eme kwa afọ nke a na-eji echeta ihu ọma nke Chineke ha na owuwe ihe ubi ha. A na-ejikwa ya eme emume ngụsị akwụkwọ nke ndị na-achọ ịlụ (Yadato) bụ ndị jeerela nna nna ha ozi na (Golmo).<ref name=":2">{{Cite web|author=Aluwong|first=Jeremiah|date=2020-01-31|title=Ethnic Groups in Nigeria- The Dakarkari Tribe|work=Connect Nigeria|url=https://articles.connectnigeria.com/ethnic-groups-in-nigeria-the-dakarkari-tribe/|accessdate=2022-06-03|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAluwong2020">Aluwong, Jeremiah (2020-01-31). [https://articles.connectnigeria.com/ethnic-groups-in-nigeria-the-dakarkari-tribe/ "Ethnic Groups in Nigeria- The Dakarkari Tribe"]. ''Connect Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-06-03</span></span>.</cite></ref> == Ebensidee == <references /> [[Òtù:Ȯra Niger]] [[Òtù:Ȯra Kebbi]] f078eshp22ai9ynh66odesm4yqz7wnj Urhobo 0 18861 85530 2022-07-28T01:23:26Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1039857300|Urhobo]]" wikitext text/x-wiki '''Urhobo''' nwere ike zaa kwa : * Ndị Urhobo * Asụsụ Urhobo {{disambig}} gty0jgy3267y7a1im2zqlectv4fr5sj Ibibio 0 18862 85531 2022-07-28T01:28:24Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1080696127|Ibibio]]" wikitext text/x-wiki * Asụsụ Ibibio * Ndị Ibibio * Ibibio Sound Machine, otu egwu Afro-funk eletrọnịkị na-abụ abụ na Ibibio == Hụkwa == * Ibiblio, ọbá akwụkwọ dijitalụ na ebe nchekwa ihe ochie 5gtij0q7lwu0ol90kot37cp2vgrm6wl Tangale language 0 18863 85532 2022-07-28T01:40:46Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1066497207|Tangale language]]" wikitext text/x-wiki   '''Tangale''' (Tangle) bụ asụsụ West Chadic a na-asụ na mpaghara Northern nke Naịjịrịa. A na-ahụ ọtụtụ n'ime ndị na-asụ asụsụ ala ahụ gafee Akko, Billiri, Kaltungo na Shongom mpaghara Ọchịchị nke [[Ȯra Gombe|Gombe]] Steeti Niajịrịa . == Ọmụmụ ụdaolu == E nwere ụdaume Tangale itoolu. Nke ọ bụla na-apụta n'ụdị dị ogologo na nke dị mkpirikpi: 22<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}</ref>  {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Mkpụrụedemede Tangale ! rowspan="2" | ! colspan="2" |N'ihu ! colspan="2" |Nlaghachi |- !<small>mechiri</small> ! colspan="2" |<small>meghere</small> !<small>mechiri</small> |- !Elu |i |ɪ |ʊ |u |- !N'etiti |e |ɛ |ɔ |o |- !Ala Dị Ala | | colspan="2" |a | |} E nwere ihe ruru ụdaume iri atọ na anọ n'asụsụ ahụ, gụnyere nkwụsị implosive, nkwụsị prenasalized, na ụdaume labialized.: 20 Asụsụ ahụ na-eji ọkwa abụọ nke ụda dị iche iche.: 27<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref><ref name="JungDic" />  Akụkụ dị ịrịba ama nke Tangale bụ nkwekọrịta ụdaume. Suffixes na-achịkwa ma ụdaume niile dị n'okwu na-emeghe ma ọ bụ mechie. == Aha == Aha nwere nwoke ma ọ bụ nwanyị, mana nke a anaghị egosi na aha.: 28 A na-ahụ ọdịiche dị na okike naanị na usoro nkwekọrịta (okike zoro ezo).<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref> A naghị akara aha maka ọtụtụ, ma e wezụga okwu "nwatakịrị" nke nwere ụdị ọtụtụ na-adịghị mma. A suffix ''-i'' na-egosi aha doro anya.: 31 Aha nwekwara ike iwere suffix possessive, nke na-edepụta onye nwe aha ahụ (nkwekọrịta onye nwe ya).<ref name="JungDic" /><ref name="JungDic" />  == Ngwaa == A na-ejikọta ngwaa na mgbọrọgwụ nke ụdị nkewa ndị a: CVC-, CVːC-, CV(m)CC-, na CVCː-.: A na-etinye mgbọrọgwụ 39 maka ọtụtụ okwu n'ụzọ itoolu dị iche iche gụnyere reduplication, suffixation, infixation na devoicing.<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref> Otu subclass nke ihe dị ka ngwaa 30 nwere mgbọrọgwụ dị mkpirikpi na naanị otu ụdaume: 43<ref name="JungDic" />  A na-eji otu n'ime nsonaazụ itoolu na-emetụta ọnọdụ (TAM) akara ngwaa:: 39 Imperative-Subjunctive, Aorist-Intentional, Aorista-Subjunsive, Progressive I, Future, Perfect I, Perfect II (Dependent or Repetitive Perfect), Progressive II, ma ọ bụ Habitual.<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref> Na mgbakwunye, ngwaa na ụfọdụ TAM nwere ike iwere Altrilocal-Ventive ma ọ bụ Distance suffix.: 46<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref>  == Ideophones == Ideophones bụ klas okwu "na-egosipụta mmetụta uche". N'ụzọ ọdịdị, ideophones na-abụkarị disyllabic ma nwee okwu ikpeazụ. Ha nwekwara ụdị ọzọ sitere na reduplication zuru oke. Ideophones na-ebu naanị ụda dị ala. == Aha nnọchiaha == Usoro nnọchiaha na-ekewa ụdị asatọ: mmadụ atọ, otu na ọtụtụ, na ọdịiche nwoke na nwanyị na ụdị nke abụọ na nke atọ: 32ff E nwere ụdị nnọchiaha atọ nwere onwe (ma ọ bụ zuru oke).<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref> Ndị nnọchiaha nwere ụdị atọ nke a na-amata site na ojiji ha na TAM dị iche iche. A na-agbakọta nnọchiaha ihe na ihe na-apụtaghị ìhè na ngwaa. Ihe na-esote (ma ọ bụ ihe na-esochi nkwekọrịta onye nwe) na-ejikọta na aha na ndepụta nke onye nwe ya na-agbaso otu ụdị ahụ dị ka nnọchiaha ndị ọzọ. A na-eji okwu ''kɪɪ'' na nsonaazụ possessive emepụta nnọchiaha na-emegharị. == Ịgọnahụ == A na-agbagha okwu aha na okwu site na ihe a kọwara dị ka nsonaazụ ''-m''.: 61<ref name="JungDic">{{Cite book|author=Jungraithmary|first=Herrmann|title=A dictionary of the Tangale language|date=1991|publisher=Dietrich Reimer Verlag|location=Berlin|isbn=3496005939}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJungraithmary1991">Jungraithmary, Herrmann (1991). ''A dictionary of the Tangale language''. Berlin: Dietrich Reimer Verlag. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/3496005939|<bdi>3496005939</bdi>]].</cite></ref>  == Akwụkwọ == J.S.Hall nke Sudan Interior Mission sooro ndị Tangale rụọ ọrụ ma mepụta akwụkwọ n'asụsụ ahụ. Na 1920 e bipụtara Oziọma Luk site na British and Foreign Bible Society<ref>{{Cite web|url=https://www.scribd.com/doc/37064804/Tangale-Bible-Gospel-of-Luke|title=Tangale Bible - Gospel of Luke &#124; PDF}}</ref> sochiri Ruth na Jona na 1922, mgbe ahụ Ọrụ Ndịozi na 1922, Oziọma Matiu na 1927, Rom na 1928, akwụkwọ ozi Pọl na 1929 na Agba Ọhụrụ na 1932. == Ihe edeturu == {{Reflist}} == Ebensidee == *   * *   == Ịgụ ihe ọzọ == * *   *   {{Languages of Nigeria}} [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] bwwok4cgep25x6kl2ntu6s1a95tsijj Okoboji, Iowa 0 18864 85536 2022-07-28T01:58:06Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1082956177|Okoboji, Iowa]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement|official_name=Okoboji, Iowa|settlement_type=[[City]]|nickname=|motto=<!-- Images -->|image_skyline=|imagesize=|image_caption=|image_flag=|image_seal=<!-- Maps -->|image_map=Dickinson_County_Iowa_Incorporated_and_Unincorporated_areas_Okoboji_Highlighted.svg|mapsize=250px|map_caption=Location of Okoboji, Iowa|image_map1=|mapsize1=|map_caption1=<!-- Location -->|subdivision_type=[[List of sovereign states|Country]]|subdivision_name={{USA}}|subdivision_type1=[[U.S. state|State]]|subdivision_name1={{flag|Iowa}}|subdivision_type2=[[List of counties in Iowa|County]]|subdivision_name2=[[Dickinson County, Iowa|Dickinson]]|government_footnotes=|government_type=|leader_title=Mayor|leader_name=Mary VanderWoude|leader_title1=City Administrator|leader_name1=Michael Meyers|established_title=|established_date=<!-- Area -->|unit_pref=Imperial|area_footnotes=<ref name="CenPopGazetteer2020">{{cite web|title=2020 U.S. Gazetteer Files|url=https://www2.census.gov/geo/docs/maps-data/data/gazetteer/2020_Gazetteer/2020_gaz_place_19.txt|publisher=United States Census Bureau|accessdate=March 16, 2022}}</ref>|area_magnitude=|area_total_km2=4.56|area_land_km2=4.55|area_water_km2=0.01|area_total_sq_mi=1.76|area_land_sq_mi=1.76|area_water_sq_mi=0.01 <!-- Population -->|population_as_of=[[2020 United States Census|2020]]|population_est=|pop_est_as_of=|population_footnotes=|population_total=768|population_density_km2=168.77|population_density_sq_mi=437.11|timezone=[[North American Central Time Zone|Central (CST)]]|utc_offset=-6|timezone_DST=CDT|utc_offset_DST=-5|elevation_footnotes=|elevation_m=433|elevation_ft=1421|coordinates={{coord|43|23|15|N|95|8|17|W|region:US_type:city|display=inline,title}}|postal_code_type=[[ZIP code]]|postal_code=51355|area_code=[[Area code 712|712]]|blank_name=[[Federal Information Processing Standard|FIPS code]]|blank_info=19-58710|blank1_name=[[Geographic Names Information System|GNIS]] feature ID|blank1_info=0459815|website={{URL|http://okobojicity.com/}}|footnotes=|pop_est_footnotes=}} [[Usòrò:Depot_at_Okoboji,_Iowa_(1902).jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9f/Depot_at_Okoboji%2C_Iowa_%281902%29.jpg/220px-Depot_at_Okoboji%2C_Iowa_%281902%29.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ebe nchekwaa ihe na Okoboji, 1902]] Okoboji bụ obodo dị na obodo Dickinson Iowa Steeti jikọrọ ọnụ n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Ọdọ Mmiri West '''Okoboji''' na mpaghara [[Áyowạ|Iowa]] nnukwu ọdọ mmiri N'oge ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2020, ndị bi na ya bụ 768.<ref name="cen2020">{{Cite web|title=2020 Census State Redistricting Data|url=https://www2.census.gov/programs-surveys/decennial/2020/data/01-Redistricting_File--PL_94-171/Iowa/|work=census.gov|publisher=United states Census Bureau|accessdate=12 August 2021}}</ref> == Ọdịdị ala == Dị ka United States Census Bureau si kwuo, obodo ahụ nwere ngụkọta mpaghara nke 1.86 square miles (4.82 km2), nke 1.85 square miles (4.79 km2) bụ ala na 0.01 square miles (0.03 km2) bụ mmiri.<ref name="Gazetteer files">{{Cite web|title=US Gazetteer files 2010|url=https://www.census.gov/geo/www/gazetteer/files/Gaz_places_national.txt|publisher=[[United States Census Bureau]]|accessdate=2012-05-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120112090031/http://www.census.gov/geo/www/gazetteer/files/Gaz_places_national.txt|archivedate=January 12, 2012}}</ref> == Ọnụ ọgụgụ mmadụ == Ihe osise, nke na egosiputa akụkọ ihe mere eme bi === Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2010 === Ka ọ na-erule ọnụ ọgụgụ<ref name="wwwcensusgov">{{Cite web|title=U.S. Census website|url=https://www.census.gov|publisher=[[United States Census Bureau]]|accessdate=2012-05-11}}</ref> nke afọ 2010, e nwere mmadụ 807, ezinụlọ 427, na ezinụlọ 241 bi n'obodo ahụ. [[Population density|Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya]] bụ 436. ndị bi na square mile (168.4/km2). E nwere ụlọ obibi 1,167 na nkezi nke 630.8 kwa square mile (243.6/km2). Agbụrụ agbụrụ nke obodo ahụ bụ 98.8% White, 0.1% African American, 0.1% Asian, 0.5% si agbụrụ ndị ọzọ, na 0.5% si na agbụrụ abụọ ma ọ bụ karịa. Ndị Hispanic ma ọ bụ Latino nke agbụrụ ọ bụla bụ 2.6% nke ndị bi na ya. E nwere ezinụlọ 427, nke 14.1% nwere ụmụaka na-erubeghị afọ 18 na ha bi, 48.5% bụ [[Agbamakwụkwọ|di na nwunye]] bi n'otu, 5.2% nwere nwanyị nwe ụlọ na-enweghị di, 2.8% nwere nwoke nwe ụlọ na na-enweghị nwunye, na 43.6% bụ ndị na-abụghị ezinụlọ. 35.6% nke ezinụlọ niile bụ ndị mmadụ n'otu n'otu. 16.4% nwere onye bi naanị ya nke dị afọ 65 ma ọ bụ karịa. Nkezi ọnụ ọgụgụ ezinụlọ bụ 1.89 na nkezi ọnụ ọgụgụ ezinaụlọ bụ 2.39. Nkezi afọ ndụ n'obodo ahụ bụ afọ 55.2. 11.8% nke ndị bi na ya erubeghị afọ 18; 5.3% nọ n'agbata afọ 18 na 24; 18.6% nọ site na 25 ruo 44; 35.3% nọ site na 45 ruo 64; na 29% nọ afọ 65 ma ọ bụ karịa. Ọdịdị nwoke na nwanyị nke obodo ahụ bụ 48.9% nwoke na 51.1% nwanyị. === Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2000 === Ka ọ na-eru ọnụ ọgụgụ<ref name="GR2">{{Cite web|url=https://www.census.gov|publisher=[[United States Census Bureau]]|accessdate=2008-01-31|title=U.S. Census website}}</ref> nke afọ 2000, e nwere mmadụ 820, ezinụlọ 427, na ezinụlọ 240 bi n'obodo ahụ. [[Population density|Ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya]] bụ ndi mmadụ 460.0 kwa square mile (177.9/km2). E nwere ụlọ obibi 944 na nkezi nke 529.6 kwa square mile (204.8/km2). Agbụrụ agbụrụ nke obodo ahụ bụ 98.66% White, 0.12% African American, 0.73% Native American, 0.12%) si agbụrụ ndị ọzọ, na 0.37% si agbụrụ abụọ ma ọ bụ karịa. Ndị Hispanic ma ọ bụ Latino nke agbụrụ ọ bụla bụ 0.73% nke ndị bi na ya. E nwere ezinụlọ 427, nke 16.2% nwere ụmụaka na-erubeghị afọ 18 na ha bi, 50.6% bụ [[Agbamakwụkwọ|di na nwunye]] bi, 3.5% nwere nwanyị nwere ụlọ na-enweghị di, na 43.6% bụ ndị na-abụghị ezinụlọ. 38.6% nke ezinụlọ niile bụ ndị mmadụ n'otu n'otu, na 17.1% nwere onye bi naanị ya nke dị afọ 65 ma ọ bụ karịa. Nkezi ọnụ ọgụgụ ezinụlọ bụ 1.92 na nkezi ọnụ ọgụgụ ezinaụlọ bụ 2.50. N'ime obodo ahụ, ndị bi ebe ahụ gbasara, na 14.3% n'okpuru afọ 18, 7.2% site na 18 ruo 24, 20.9% site na 25 ruo 44, 30.0% site na 45 ruo 64, na 27.7% ndị dị afọ 65 ma ọ bụ karịa. Nkezi afọ bụ afọ 49. Maka 100 ụmụ nwanyị ọ bụla, e nwere 100.0 ụmụ nwoke. Maka 100 ụmụ nwanyị ọ bụla dị afọ 18 ma ọ bụ karịa, e nwere 100.9 ụmụ nwoke. Nkezi ego ezinụlọ na-enweta n'obodo ahụ bụ $ 37,500, nkezi ego ezinụlọ nwetara bụ $ 54,659. Ụmụ nwoke nwere ọkara ego nke $ 32,500 na $ 24,018 maka ụmụ nwanyị. Ego otu onye na-enweta n'obodo ahụ bụ $ 29,297. Ihe dị ka 2.6% nke ezinụlọ na 5.3% nke ndị bi na ya nọ n'okpuru akara ịda ogbenye, gụnyere 5.0% nke ndị na-erubeghị afọ 18 na 3.8% nke ndị dị afọ 65 ma ọ bụ karịa. == Agụmakwụkwọ == Okoboji Community School District na-eje ozi ọtụtụ n'ime obodo ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://educateiowa.gov/sites/files/ed/documents/FY20_OKOBOJI.pdf|title=Okoboji|publisher=[[Iowa Department of Education]]|accessdate=2020-03-24}}</ref> E guzobere mpaghara ahụ na July 1, 1988 site na njikọta nke Arnolds Park na Milford school districts.<ref>{{Cite web|url=https://www.educateiowa.gov/sites/files/ed/documents/District%20Reorganization%20History%20final.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190209124738/https://www.educateiowa.gov/sites/files/ed/documents/District%20Reorganization%20History%20final.pdf|archivedate=2019-02-09|title=REORGANIZATION & DISSOLUTION ACTIONS SINCE 1965-66|publisher=[[Iowa Department of Education]]|accessdate=2020-03-22}}</ref> Okoboji High School dị na Milford bụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị n'ógbè ahụ. == Njem == Okoboji bụ nnukwu ebe njem nleta n'oge ọkọchị. Ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ebe ezumike gburugburu Iowa Great Lakes na nso nso nke ebe ndị njem nleta ndị ọzọ, dị ka Arnolds Park na Spirit Lake, enyela aka na ewu ewu ya.<ref>{{Cite web|url=https://whotv.com/2019/06/07/arnolds-park-15-million-dollar-make-over-return-of-roof-garden/|title=Arnolds Park $15 Million Makeover Bringing Return of Roof Garden|date=8 June 2019}}</ref> Okoboji aghọwokwa aha a ma ama na mba ahụ n'ihi ahịa nke ọtụtụ ngwaahịa ndị na-eji mpako na-egosipụta aha obodo ahụ na mkpụrụedemede siri ike. Ndị nleta na Okoboji ga-ahụ ozugbo mkpado bumper, iko, na sweatshirts na-eto Mahadum Okoboji nke efu ebe ọtụtụ ndị obodo na-azọrọ na ha nwetara agụmakwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=https://siouxcityjournal.com/special-section/siouxland_life/university-of-okoboji-entrance-exams-center-around-fun/article_2c3cbfc3-e2e7-5862-b05d-650e12eeda1d.html|title=University of Okoboji entrance exams center around fun}}</ref> T-shirts ma ọ bụ sweatshirts nke Mahadum Okoboji na-ewu ewu n'etiti ụmụ akwụkwọ kọleji na Midwest. == Ebensidee == <references /> == Njikọ mpụga == * [http://okobojicity.com/ Ebe nrụọrụ weebụ obodo] {{Dickinson County, Iowa}}Obodo Dickinson lowa [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 8mfmskvgu2wj6rzpjzuit2ynkppg59r Obolo 0 18865 85540 2022-07-28T02:00:52Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1003923203|Obolo]]" wikitext text/x-wiki '''Obolo''' nwere ike zaa kwa: * Obolus, mkpụrụ ego ọlaọcha nke Gris nke ruru otu ụzọ n'ụzọ isii nke drachma * Asụsụ Obolo * Ogwe Pita * Obolo, Akwa Ibom, obodo dị na Naịjirịa * Ndị Andoni, ndị a na-akpọkwa Obolo == Ndị nwere aha nna == * Iván Obolo, onye Argentina bụbu onye na-agba bọọlụ * [[Pascale Obolo]] (amụrụ n'afọ 1960), onye nduzi ihe nkiri na onye na-ese ihe na Cameroon {{disambiguation|surname}} 1qrbevqzm5xg3603cv39mnjy4zv0fqz Asụsụ Itsekiri 0 18866 85545 2022-07-28T02:12:04Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1098511601|Itsekiri language]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|date=1991}} Asụsụ '''Itsekiri''' bụ nnukwu alaka nke otu asụsụ Yoruboid, nke dị ka otu, bụ onye isi nke ezinụlọ Volta Niger nke ezinụlọ Niger Congo nke asụsụ Africa.<ref>Williamson, Kay 1989, Benue–Congo Overview, p248-278</ref> Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmadụ 900,000 na-asụ Itsekiri na Naijiria dị ka asụsụ mbụ na ọtụtụ ndị ọzọ dị ka asụsụ ọzọ karịsịa na Niger [[Mba Mmiri|Delta]] na akụkụ nke [[Ȯra Edo|Edo]] na [[Ȯra Ondo|Ondo]] steeti nke [[Naijiria]]. Ndị ọzọ bụ isi n'òtù Yoruboid bụ Yoruba (50 nde) na Igala (1.8 nde) tinyere asụsụ Yoruba dị iche iche a na-asụ na [[Benin]] na [[Togo]].<ref name=":0">{{Cite web|title=Benue-Congo languages {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Benue-Congo-languages|accessdate=2022-01-23|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> == Nchịkọta == Itsekiri nwere njikọ chiri anya na asụsụ Yoruba nke ndịda ọdịda anyanwụ Naijiria nke ya na ya nwere ihe yiri ya na ụtọ asụsụ, okwu na sintasi. Itsekiri na-anọchite anya otu njedebe nke asụsụ Yoruba site na ala Yoruba nke Oyo na Offa ruo n'ebe ọdịda anyanwụ nke Niger-Delta. N'ọtụtụ ụzọ, a pụrụ iwere Yoruba na Itsekiri dị ka ụdị dị iche iche nke otu asụsụ ahụ. Ọ bụ ezie na asụsụ Itsekiri na South Eastern Yoruba na-aghọta ibe ha na ogo dịgasị iche iche dabere na ịdị nso nke ibe ha, Otú ọ dị, n'adịghị ka ndị na-asụ asụsụ Yoruba, ndị na-ekwu okwu Itsekiri anaghị amata ma ọ bụ jiri asụsụ Yoruva dị ka asụsụ ha.<ref name=":0">{{Cite web|title=Benue-Congo languages {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/Benue-Congo-languages|accessdate=2022-01-23|work=www.britannica.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.britannica.com/topic/Benue-Congo-languages "Benue-Congo languages | Britannica"]. ''www.britannica.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-01-23</span></span>.</cite></ref> Nke a nwere ike ịbụ n'ihi nkewapụ akụkọ ihe mere eme nke ndị isi na-asụ Itsekiri (na Niger Delta) site na ndị na-asụrụ Yoruba na ọtụtụ narị afọ nke ịzụlite ọdịdị dị iche iche na ọdịbendị na mba Itsekiri. Ka o sina dị, site n'echiche asụsụ, a pụrụ iwere ma Itsekiri na ọkọlọtọ Yoruba (dabere na olumba Oyo) ka ha na-anọchite anya ụdị abụọ nke ihe bụ otu asụsụ ahụ - otu bụ ngwakọta asụsụ Yoruba nke Ijebu, Ondo, Owo - nke ndị na-erughị otu nde mmadụ na-asụ dị ka asụsụ mba na nke ọzọ bụ ngwakọta nke olumba Oyo na Eko nke ihe karịrị nde mmadụ 20 na-asụrụ ugbu a dị ka asụsụ ọkọlọtọ. Itsekiri nwere njikọ chiri anya na Yoruba na Igala ma tinye akụkụ nke asụsụ abụọ ahụ. Edo (Bini), Portuguese na Bekee emetụtawokwa ya nke ukwuu ma were okwu mgbazinye site na asụsụ Ijo na Urhobo dị nso. Otú ọ dị, nhazi ya, ụtọ asụsụ na okwu ya bụ Yoruboid na ndị ikwu ya kacha nso bụ ezinụlọ ndịda ọwụwa anyanwụ nke asụsụ Yoruba - Ijebu, Ilaje, Ikale, Ondo, na Owo. Ọ bụ ezie na ọ na-eyi nnọọ olumba ndị ahụ agbanyeghị asụsụ Itsekiri nwekwara ihe ndị dị na Northern Yoruba karịsịa The Ife na Oyo dialects. A na-ekwere n'ozuzu na Asụsụ Itsekiri sitere na ngwakọta nke asụsụ ndị dị iche iche nọ n'ebe ọdịda anyanwụ Niger-delta na-asụ n'oge e guzobere mba Itsekiri na narị afọ nke iri na ise. N'ihi na ọ mepụtara na nkewa nke Niger-Delta site na isi nke asụsụ Yoruba na site na Igala - Itsekiri dị ka ọtụtụ asụsụ (nke na-etolite site na isi ezinụlọ dịka. Icelandic) echekwara ọtụtụ n'ime ihe ndị mbụ / ihe ochie nke asụsụ proto-Yoruba-Igala mbụ na ọkachasị asụsụ Ijebu ochie nke Yoruba. O nwekwara ike ịbụ na Itsekiri na-anọchite anya ihe fọdụrụnụ nke nwere ike ịbụ asụsụ Yoruba-Igala mbụ tupu nkewa ya n'asụsụ dị iche iche. Itsekiri dị mkpa nye ndị ọkà mmụta asụsụ na ndị ọkà mmụta mmụta asụsụ taa n'ihi ọrụ ya na asụsụ tụnyere na ọkachasị ọmụmụ nke mmepe nke asụsụ Yoruba. Asụsụ Yoruba, Bekee na Pidgin-Bekee ka na-enwe mmetụta dị mkpa n'oge a na mmepe nke asụsụ Itsekiri taa. == Akụkọ ihe mere eme == Dị ka Jackson Omasanjuwa Ireyefoju na Florence Ejuogharanmakelesan Ireyepoju si kwuo n'ọrụ ha "Ife Oracle in Itsekiri Social System of Nigeria," Ndị Itsekiri bu ụzọ si Ijipt bịa Naịjirịa mgbe agha nke Actium na iri ato na otu (31) BC. Ha rutere ma biri na Warri Kingdom nke oge a n'ihe dị ka iri abụọ na asatọ (28) BC na Gborodo, Ureju na Ode Itsekiri.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Pulse|date=2021-10-12|title=Itsekiri people: Kingdom History and culture of the Iwere|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/itsekiri-people-kingdom-history-and-culture-of-the-iwere/2bwtylt|accessdate=2022-01-23|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Akụkọ ihe mere eme ha na Naịjirịa malitere n'ihe dị ka narị afọ nke iri na ise site n'otu nwa okorobịa na-agba ọbara ọkụ ma na-achọ onwe ya nke a maara dị ka Prince Iginuwa (Ginuwa), nwa mbụ nke Oba Olua- Oba nke iri na anọ nke alaeze Bini (Benin). Nwa eze ahụ e kpuwere okpueze nwere ọtụtụ ndị iro n'etiti ndị isi n'ihi mpako ya na nna ya bụ Oba Olua n'oge ahụ mere atụmatụ njem nzuzo nke na-enweghị nlọghachi na ụmụ ndị isi ndị okenye. Mgbe ha rutere n'akụkụ Osimiri Etiopia, nwa eze ahụ e kpu okpueze pụtara na-achọ ya mma ma kpọọ onwe ya eze (na-enweghị alaeze). Ha bu ụzọ biri na Ugharegin, wee kwaga Efurokpe mana mesịa maliteghachi njem ọhụrụ dị ogologo site na nnukwu ebili mmiri nke Osimiri Forcados wee daa na obere ebe obibi nke mara mma na ihe ịtụnanya a na-akpọ Amatu ruo nwa oge mana ha ga-aga n'ihu maka ala na-eme nri n'ihi na Amatu na ihe ịtụkwasị obi ya niile enweghị ihe ọ bụla. N'oge a, njem ha akpọrọla ha gaa n'ala na-eme nri nke ndị Ijaw bi na ya nke a na-akpọ Oruselemo. N'ebe ahụ, Prince Iginuwa lụkwara nwanyị Ijoh aha ya bụ Derumo. Ka e mesịrị, mgbe ọtụtụ afọ gasịrị, esemokwu bilitere n'etiti ndị mbịarambịa na ndị Ijaw nke Gulani (Ogulagha), n'ihi ya nwa eze ahụ gburu Derumo. Nwa eze ahụ chere na ọ bụ ihe ezi uche dị na ya ịkwaga, n'ihi ya, a maliteghachiri ụgbọ mmiri ahụ wee si n'osimiri Focados na Warri gaa n'ala na-amaghị nwoke nke a ga-akpọ Ijala. N'ebe ahụ, ọ mụrụ ụmụ nwoke abụọ; Prince Ijijen (Ijiyem) na Prince Irame. Mana n'oge na-adịghị anya mgbe ha nwetasịrị nkasi obi, akụkọ banyere ebe ha nọ rutere Bini ma dịka a tụrụ anya ya, e zigara ndị agha iji weghachite nwa eze na-agba ọsọ na ndị ya. Ozi ahụ eruola Ijala na alaeze na-agagharị agagharị malitere ịkwadebe maka ịkwaga, ya mere, Ijijen duziri mmegharị ahụ.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Pulse|date=2021-10-12|title=Itsekiri people: Kingdom History and culture of the Iwere|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/itsekiri-people-kingdom-history-and-culture-of-the-iwere/2bwtylt|accessdate=2022-01-23|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Akwụkwọ ọzọ kwuru na, akụkọ ihe mere eme nke Bini na Itsekiri Ginuwa, malitere site na nwa eze Benin guzobere alaeze Iwere (Warri) n'ihe dị ka na afo otu puku, narị anọ na iri asatọ (1480) . Na mbido narị afọ nke iri na asaa, e zigara nwa nwoke nke Olu na-achị Portugal ma soro nwunye Portuguese laghachi mgbe ndị Portuguese letara Warri na narị afọ nke iri na ise (15.) Nwa ha nwoke Antonio Domingo bụ Olu nke Warri na afọ otu puku, narị isii na iri ano (1640) . Olu Erejuwa, onye chịrị site n'ihe dị ka 1720 ruo 1800, gbasaa Warri na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na azụmahịa, na-eji ndị Portuguese eme ka Warri nwekwuo nnwere onwe nke Benin na ịmepụta nchịkwa n'ebe sara mbara.<ref>{{Cite web|title=Itsekiri Language and Culture|url=https://www.itsekirinawb.org/itsekiri-language-and-culture|accessdate=2022-01-23|work=website-2|language=en}}</ref> == Ihe odide == {{Reflist}}{{Languages of Nigeria}}{{Volta-Niger languages}} ayr7bs86gdfq989sv1l4d07i6rei66d Asụsụ ibibio 0 18867 85553 2022-07-28T02:22:48Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099148749|Ibibio language]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox Language|name=Ibibio|states=Southern [[Nigeria]]|region=[[Akwa Ibom State]], [[Abia State]], [[Cross River State]]|speakers=6,589,000|date=|familycolor=Niger-Congo|fam2=[[Atlantic–Congo languages|Atlantic–Congo]]|fam3=[[Volta-Congo]]|fam4=[[Benue–Congo languages|Benue–Congo]]|fam5=[[Cross River languages|Cross River]]|iso3=ibb}} [[Category:ISO language articles citing sources other than Ethnologue]]   [[Usòrò:WIKITONGUES-_Esther_speaking_Ibibo.webm|thumb|Onye Ibibio ọkà okwu, nke edere na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]].]] Ibibio (nke kwesịrị ekwesị) bụ asụsụ obodo nke ndị '''Ibibio''' nke [[Ȯra Akwa Ibom|Akwa Ibom]] State na Abia State, Nigeria, nke sitere na asụsụ Ibibio-Efik nke asụsụ Cross River. A na-eji aha ''Ibibio'' eme ihe mgbe ụfọdụ maka ụyọkọ asụsụ niile. N'oge tupu ọchịchị ndị eze, e ji ideograms [[Nsibiri|Nsibidi]] dee ya, yiri [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]], Efik, Anaang, na Ejagham. Ibibio nwekwara mmetụta na asụsụ ndị Afro-American dị ka okwu AAVE dị ka buckra, na buckaroo, nke sitere na okwu Ibibio Mba, na omenala Afro-Cuban nke abakua. === Mkpụrụ okwu === {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Mkpụrụ okwu Ibibio [1] ! colspan="2" | !Ọnụ !Coronal !Palatal !Velar !Akpụkpọ ahụ |- ! colspan="2" |Ụgbọ imi |m |n |ɲ |ŋ | |- ! rowspan="2" |Plosive !voiceless | rowspan="2" |{{IPA|b}} |t | |k |k͡p |- !voiced |d | | | |- !Ihe na-esiri ike !voiceless |f |s | | | |- ! colspan="2" |Ihe atụ | | |j | |w |} * {{IPA|/m, b/}} are [[Mkpụrụ okwu Bilabial|bilabial]], whereas {{IPA|/f/}} is [[Mkpụrụ okwu nke ọnụ|labiodental]].[2] ** {{IPA|/b/}} has two allophones, which occur in complementary distribution: voiceless [p] and voiced [b].[3] * {{IPA|/n, d, s/}} are alveolar {{IPA|[{{IPAplink|n}}, {{IPAplink|d}}, {{IPAplink|s}}]}}, whereas {{IPA|/t/}} is dental [t̪].[2] * A na-achọpụta /{{IPA|/ŋ/}}/ dị ka {{IPA|[ŋ͡w]}}. * {{IPA|/b/}} → [β] * {{IPA|/t, d/}} → [ɾ] * {{IPA|/k/}} → [ɢ̆] or [ɰ] [[Usòrò:Ibibio_monophthongs_chart.svg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Ibibio_monophthongs_chart.svg/250px-Ibibio_monophthongs_chart.svg.png|thumb|250x250px|Ogologo maka Ibibio monophthongs, site na Urua (2004:106)]] {| class="wikitable" style="text-align:center" |+Mkpụrụ ụdaume Ibibio[2] ! rowspan="2" | !N'ihu ! colspan="2" |Nlaghachi |- !unrounded !unrounded !rounded |- !N'akụkụ |i | |u |- !N'etiti |e |ʌ |o |- !Emeghe | colspan="2" |a |ɔ |} * {{IPA|/i, u/}} are phonetically near-close {{IPA|[{{IPAplink|ɪ}}, {{IPAplink|ʊ}}]}}.[2] * {{IPA|/e, ʌ, o/}} are phonetically true-mid; {{IPA|/ʌ/}} is also strongly centralized: {{IPA|[{{IPAplink|e̞}}, {{IPAplink|ʌ̝|ʌ̝̈}}, {{IPAplink|o̞}}]}}.[2] * {{IPA|/a, ɔ/}} are phonetically near-open; {{IPA|/a/}} is central rather than front: {{IPA|[{{IPAplink|ɐ}}, {{IPAplink|ɒ|ɔ̞}}]}}.[2] N'et{{IPA|/i, ʌ/}}ti ụdaume, /i, u, o/ nwere allophones ndị a {{IPA|[{{IPAplink|e}}, {{IPAplink|ɘ}}]}}-ede {{IPA|[ɪ, ə]}}, ʉ, ə], n'otu n'otu. [1] Ọ dịkarịa ala n'ihe banyere [ɪ, ə], mmezu ahụ nwere ike ịdịtụ iche (dịka nso-etiti [e, ː]), n'ihi na ụkpụrụ IPA ndabara nke akara [ɪ,ə] yiri mmezu nkịtị nke ụdaume Ibibio /i, ʌ/. N'otu aka ahụ, [ʉ] nwere ike ịbụ n'ezie ihe dị nso, kama ịdị nso {{IPA|[ʉ]}}. N'asụsụ ụfọdụ (dịka. Ibiono), /ɪ, ʉ, ə/ na-apụta dị ka fonemes dị iche na /i, u, o/.[2] Ibibio nwere ụda ise: elu, etiti, ịrị elu, ịda na ala. Enwere ike iji okwu mee ihe iji gosipụta ihe abụọ ma ọ bụ karịa dị iche iche dabere na ụda a na-ekwu na ọ bụ. {| class="wikitable" |+Mkpụrụ akwụkwọ Ibibio<ref>{{Cite book|author=Essien|first=Okon E.|url=https://www.worldcat.org/oclc/24681999|title=A Grammar of the Ibibio Language|date=1990|publisher=University Press Ltd|year=1990|isbn=978-2491-53-5|location=Ibadan|chapter=0.3.6|oclc=24681999}}</ref> |a |b |d |na |Isiokwu |f |gh |h |i |ị ị |k |kp |m |n |ñ |ñw |ny |o |ọ bụ |Mmiri na-agụ |p |s |t |u |ụ ụ ụ ụ |w |na |} {{Reflist}} == Akwụkwọ ==   == Ịgụ ihe ọzọ == e6nntuhmjjc1rhvtznshkka0078lh7u Abunuabunu 0 18868 85560 2022-07-28T02:33:31Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099036311|Abunuabunu]]" wikitext text/x-wiki '''Abunuabunu''' bụ ofe obodo nke ndị si na mpaghara Brong Ahafo nke [[Ghana]].<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-going-green-with-abunuabunu/qz6353b|title=Going green with Abunuabunu|date=2016-08-16|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ghana.watsupafrica.com/news/pulse-tv-efie-aduane-episode-7-how-to-prepare-abunuabunu/|title=Pulse Tv- Efie Aduane Episode 7- How To Prepare Abunuabunu {{!}} WatsupAfrica - Africa's Latest News & Entertainment Platform|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref> A na-eme ya site na akwụkwọ ede (nke a na-akpọ kontomire) tinyere ihe ndị ọzọ (, tomato ejula azụ a na-ese anwụrụ, yabasị, ose na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, turkey berries (Asante - twi ''kwahu nsusua'') na nnu).<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/diy-recipe-how-to-prepare-ebun-ebunu-kontomire-soup/sfqw6zt|title=How to prepare 'Ebun ebunu' (Kontomire soup)|date=2016-02-01|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.naaoyooquartey.com/ganyobinaa/the-green-soup-called-ebunubunu/8/16/2015|title=How To Prepare The Green Soup called Ebunubunu.|work=Naa Oyoo Quartey|language=en-GB|accessdate=2019-04-30}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.afrotide.com/nanaabas-kitchen-how-to-make-ebunuebunu-soup-green-soup/|title=Nanaaba's Kitchen-how to make ebunuebunu soup (green soup)|date=2018-04-07|work=AfroTide|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref>   == Ụzọ e si eje ozi == A na-ahụkarị Abunuabunu ma kwadebe ya n'etiti ndị mmadụ na Kumasi.<ref>{{Cite web|url=https://ghanafuo.com/2016/07/5-delicious-meals-you-will-surely-ge.html|title=5 delicious meals you will surely get to enjoy in Kumasi|author=davidmawuligh|date=2016-07-19|work=Ghanafuo.com|language=en-GB|accessdate=2019-04-30}}</ref> A na-ejikarị [[Ụtara|akpu]] ma ọ bụ banku enye ya mana enwere ike inye ya ihe ọ bụla ị họọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.nkonkonsa.com/celebs-photos/joselyn-dumas-spotted-enjoying-fufu-and-abunuabunu/|title=JOSELYN DUMAS SPOTTED ENJOYING FUFU AND ABUNUABUNU|date=2015-08-17|work=Nkonkonsa|language=en|accessdate=2019-04-30}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * Igurube * Azụ a na-ese siga * Mushrooms * Koobi (tilapia nnu kpọrọ nkụ) * 10-15 nke dị n'etiti akwụkwọ cocoyam (Kontomire) * Obere kwansesaawa (mkpụrụ osisi Turkey) * Nri (onion, ose na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, tomato, ginger, galik) * Nri * azụ̀ a mịrị amị * dawawa == Ụzọ e si akwadebe ya == * Jiri mmiri oroma nkịrịsị kwadebe ejula * Gbuo ero na koobi (azụ̀ nnu) n'ime iberibe ma tinye ha n'ime nnukwu ofe * Gbakwunye ejula * A na-agwakọta ya na ihe na-atọ ụtọ, nnu na ginger, yabasị na .galik * Sachaa ma tinye tomato na yabasị ọhụrụ, wee kpuchie saucepan. * Na-etinye ahịhịa site na akwụkwọ cocoyam ma jiri nlezianya saa ya. * Tinye akwụkwọ n'ime ofe ma tinye ose mmiri na kwansesaawa ma kpuchie ya ka ọ sie maka nkeji ise na asatọ. * Wepụ tomato na yabasị na ofe ma gwuo ya ma ọ bụrụ na esi ya nke ọma. * Gbanye ya na colander ma tinye ya na ofe. * Sa azụ̀ a na-ese anwụrụ ma tinye ya na ofe * Ikpuchi ka ọ sie maka nkeji ise. * Mkpụrụ akwụkwọ, ose na kwansesaawa nke ọma ma tinye ya na ofe. * Tinye mmiri ọzọ dabere na ọkpụrụkpụ ị chọrọ. * Na-ata ma tinye nnu. * Okpomọkụ dị ala ma hapụ ya ka ọ sie maka nkeji 6 ruo 10 ọzọ * Nye ofe na fufu, osikapa ma ọ bụ ihe ọ bụla ị họọrọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/diy-recipe-how-to-prepare-ebun-ebunu-kontomire-soup/sfqw6zt|title=How to prepare 'Ebun ebunu' (Kontomire soup)|date=2016-02-01|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-04-30}}</ref> == Hụkwa == * Nri Ghana == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=OzlNAJGQ3Pw&t=44s Vidio: Ka anyị mee Ebunuebunu] * [https://www.youtube.com/watch?v=6vBo-S3s8Gw Vidio:Olee otu esi akwadebe Abunubunu] == Ebensidee == {{Reflist}}{{Legume dishes}} 9qz6f1as6rvnxqedvmjb0l1fascg76n Ndị Hausa 0 18869 85562 2022-07-28T02:37:23Z Onwuka Glory 13014 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/996014748|Hausa]]" wikitext text/x-wiki Enwere ike isi na Hausa bụ : * [[Ndi Haụsa|Ndị Hausa]], otu agbụrụ nke West Afriịka * Asụsụ Hausa, nke a na-asụ na West Afriika * Alaeze ndị Hausa, nchịkọta akụkọ ihe mere eme nke obodo ndị Hausa * Hausa (ịnyịnya) ma ọ bụ ịnyịnya Dongola, ụdị ịnyịnya na-agba n'Afrịka == Hụkwa == * * Usoro isi nke apaghara akwụkwọ nke Hausa * Egwú Hausa, egwu nke ndị Hausa * Ihe nkiri Kannywood ma ọ bụ Hausa, ụlọ ọrụ ihe nkiri asụsụ Hausa nke Northern Niigiria * Xhosa (disambiguation) {{disambiguation}} 77t8ldxkqf18itw9lfa4f2dlx40lqt3 Acheke 0 18870 85563 2022-07-28T02:41:02Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099939313|Acheke]]" wikitext text/x-wiki   [[Usòrò:Akyeke.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Akyeke.jpg/220px-Akyeke.jpg|thumb|Akyeke]] Acheke, nke a na-akpọkwa '''Attiéké''' ([[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]]), "'''Attcheke'''" ma ọ bụ '''Akyeke''' ([[Ghana]]), bụ nri dị n'akụkụ nke e ji akpu mee, ọ bụkwa nri a ma ama na ọdịnala na West Africa.<ref>{{Cite web|title=Ivory Coast seeks protected status for staple cassava dish|url=https://www.yahoo.com/news/ivory-coast-seeks-protected-status-staple-cassava-dish-201430644.html|work=Yahoo! News|accessdate=7 August 2016|date=3 August 2016}}</ref> A na-akwadebe nri ahụ site na mkpụrụ osisi akpu a gwakọtara agwakọta nke a na-egweri egweri ma ọ bụ na-egberi.<ref name=":0">{{Cite web|date=2016-08-26|title=Attieke from the Western Region|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-attieke-from-the-western-region/r7dlr0y|accessdate=2020-06-05|work=Pulse Gh|language=en-US}}</ref><ref name="S&C">{{Cite book|title=Successes and challenges of cassava enterprises in West Africa: a case study of Nigeria, Benin and Sierra Leone|author=Sanni|first=L.O.|date=June 2009|publisher=IITA|isbn=978-9781313400|url=https://books.google.com/books?id=3DyJIhE3y54C&q=Atti%C3%A9k%C3%A9&pg=PA6|accessdate=15 October 2012}}</ref> A na-akwadebe attiéké a mịrị amị, nke yiri couscous n'ọdịdị.<ref name="S&C" /> Attcheke bụ nri dị ụtọ nke ndị Ivorian na ọkachasị ndị si mpaghara SouthEast nke Ivory Coast na-akwadebe. A na-eme ya site na cassava a gwakọtara agwakọta nke a na-agbakọta, ọ na-atọkwa ụtọ mgbe a na-eri ya na azụ e siri esi na ose a gwakọara agwakọta ya na ose na yabasị na obere ihe na-atọ ụtọ maka ụtọ agbakwunyere na [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] iji nye ya ọdịdị odo na ụtọ dị iche.<ref>{{Cite book|author=Owens|first=J.D.|title=Indigenous Fermented Foods of Southeast Asia|publisher=CRC Press|series=Fermented Foods and Beverages Series|year=2015|isbn=978-1-4398-4481-6|url=https://books.google.com/books?id=vXLRBQAAQBAJ&pg=PA155|accessdate=February 25, 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Utlley|first=I.|title=Ghana - Culture Smart!: The Essential Guide to Customs & Culture|publisher=Kuperard|series=Culture Smart!|year=2010|isbn=978-1-85733-604-7|url=https://books.google.com/books?id=ma8-AQAAQBAJ&pg=PT103|accessdate=February 25, 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Oppong|first=C.|title=Sex and Gender in an Era of AIDS: Ghana at the Turn of the Millennium|publisher=Sub-Saharan Publishers|series=Culture and development series|year=2006|isbn=978-9988-550-55-4|url=https://books.google.com/books?id=hvHaAAAAMAAJ&q=Akyeke|accessdate=February 25, 2015}}</ref> Mmadụ nwekwara ike iri ''akyeke'' na azụ a na-ese anwụrụ ọkụ na stew. A pụkwara iji ofe enye ya. == Ụzọ e si akwadebe ya == A na-ewepụ akpu ahụ, na-egbuke egbuke ma na-agwakọta ya na obere akpu nke a na-agbanye n'oge gara aga nke bụ mmalite. (Nke mbido nwere aha dị iche iche dabere na agbụrụ na-emepụta ya: ''mangnan Ebrié lidjrou'' na Adjoukrou na bêdêfon na Allandjan.) A na-ahapụ ihe ahụ ka ọ gbaa otu ụbọchị ma ọ bụ abụọ. Ozugbo oge ịgba ụka gwụchara ma wepụ hydrocyanic acid nke dị n'ọtụtụ akpu sitere n'okike, a na-ewepụ mmiri, nyochaa, ma kpọọ ya, mgbe ahụ, a na'esi nri ikpeazụ site na ịṅụ mmiri. Mgbe nkeji ole na ole nke isi nri gasịrị, attiéké dị njikere maka oriri.<ref>James J. Singleton. African Cooking: The Most Delicious African Food Recipes with Simple and Easiest Directions and Mouth Watering Taste. 2014. ASIN:B00OL1QXFU</ref> A na-ejikarị azụ̀ e siri esi na ose ma ọ bụ tomato.<ref name=":0">{{Cite web|date=2016-08-26|title=Attieke from the Western Region|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-attieke-from-the-western-region/r7dlr0y|accessdate=2020-06-05|work=Pulse Gh|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-attieke-from-the-western-region/r7dlr0y "Attieke from the Western Region"]. ''Pulse Gh''. 2016-08-26<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-05</span></span>.</cite></ref> Attiéké a na-ere n'ahịa na-abụkarị nke a na-esi nri tupu oge eruo ma nwee ike ime ka ọ dị ọkụ ruo ihe dị ka nkeji 10 na ngwa ndakwa nrina 750W. == Hụkwa ==   * [[Ụtara|Fufu]] * Nri ndị Ghana * Ndepụta nri ndị Afrịka == Ebensidee == {{Reflist}} == Ịgụ ihe ọzọ == * {{Cite book|title=Couscous, boulgour et polenta: Transformer et consommer les céréales dans le monde|author=Franconie|first=Hélène|year=2010|publisher=Karthala Editions|isbn=978-2811102852|url=https://books.google.com/books?id=2dDpONWn5ykC&q=Atti%C3%A9k%C3%A9&pg=PA113|accessdate=15 October 2012|language=fr}} == Njikọ mpụga == * [https://www.flickr.com/search/?q=Atti%C3%A9k%C3%A9&f=hp Foto Attiéké na Flickr] t595tl1275fqrod2nxv42mqoq17on8l Agbeli Kaklo 0 18871 85564 2022-07-28T02:49:07Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1045123297|Agbeli Kaklo]]" wikitext text/x-wiki   '''Agbeli Kaklo''' bụ nri ndị Ghana nke e ji akpu mee ma ndị obodo ahụ rie ya, nri ahụ sitere n'akụkụ ndịda nke mpaghara Volta. Ọ na-esi ísì ụtọ ma na-eri ya na akị bekee siri ike. A na-akpọ nri ahụ dị ka nke a n'ihi na ọ sitere na akpu.<ref>{{Cite web|title='Agbelikaklo' the comfort food from Volta|url=https://www.graphic.com.gh/features/opinion/agbelikaklo-the-comfort-food-from-volta.html|accessdate=2020-06-20|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref><ref>{{Cite web|title=Telande|url=https://www.facebook.com/Telandeworld/posts/1797880156903712|accessdate=2020-06-20|work=www.facebook.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Quarshie|first=M.|date=2016-08-26|title=8 Ghanaian snacks we can eat all day, every day.|url=https://yen.com.gh/72353-8-ghanaian-snacks-can-eat-day-every-day.html|accessdate=2020-06-20|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-02-26|title=Ghana's independence celebration to be marked in NYC with West African street food pop-up|url=https://face2faceafrica.com/article/ghanas-independence-celebration-to-be-marked-in-nyc-with-west-african-street-food-pop-up|accessdate=2020-06-20|work=Face2Face Africa|language=en}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == Ihe eji eme ya:<ref name=":0">{{Cite web|title=When Was The Last Time You Had Crunchy Agbeli Kaklo? Try This Recipe|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/12932/when-was-the-last-time-you-had-crunchy-agbeli-kakl.html|accessdate=2020-06-20|work=Modern Ghana|language=en}}</ref> * a na-egweri egweri. * Akpu * Mmiri. * * yabasị * Mmanụ. * Akị bekee * Nnu. == Nkwadebe == Otu esi akwadebe Agbeli Kaklo:<ref name=":0">{{Cite web|title=When Was The Last Time You Had Crunchy Agbeli Kaklo? Try This Recipe|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/12932/when-was-the-last-time-you-had-crunchy-agbeli-kakl.html|accessdate=2020-06-20|work=Modern Ghana|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.modernghana.com/lifestyle/12932/when-was-the-last-time-you-had-crunchy-agbeli-kakl.html "When Was The Last Time You Had Crunchy Agbeli Kaklo? Try This Recipe"]. ''Modern Ghana''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-20</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|date=2018-03-29|title=How to prepare 'agbeli kaklo'|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/pulse-foods-how-to-prepare-agbeli-kaklo/tvg2bx5|accessdate=2020-06-20|work=Pulse Gh|language=en-US}}</ref> * afanyekwa akpu n'ime ụgbụ iji wepụ mmiri. * Tinye akpu mịrị amị, yabasị na nnu ma gwakọta ya nke ọma. * Ọ na-akpụzi ka ọ bụrụ bọọlụ. * Ọ na-esi bọọlụ n'ime mmanụ akwụkwọ nri ruo mgbe ọ na-acha nchara nchara. * Jiri akị bekee kpọrọ nkụ na-enye Agbeli Kaklo. == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=wfmQdxpxq2M Otu esi akwadebe Agbeli Kaklo]. hbaxloyue8abgz1o97nktei81dx6cu8 Akpeteshie 0 18872 85565 2022-07-28T03:04:05Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1081088453|Akpeteshie]]" wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with hRecipes]] [[Category:Articles with hProducts]] '''Akpeteshie''' bụ mmụọ mba nke [[Ghana]], nke a na-emepụta site na ịṅụ [[mmanya nkwụ]] ma ọ bụ okpete. Na Naịjịrịa, a maara ya dị ka Ògógóró (Ogog'), okwu Yoruba, nke a na-ejikarị mmiri nkwụ Raffia, ebe a maara ya dịka homebrew nke mba ahụ.<ref>Simon Heap (2008) '“Those that are Cooking the Gins”: The Business of Ogogoro in Nigeria’, ''Contemporary Drug Problems'', 35(4): 573-610.</ref> Taa, e nwere echiche na-ezighi ezi na '''Ogogoro''' nwere ike ịbụ ethanol dị ọcha, mana n'ọdịnala, ọ ga-esi n'osisi nkwụ bịa wee si na isi iyi a. Ọ na-ewu ewu n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka niile, ọ na-esikwa n'ọtụtụ aha gụnyere '''apio''', '''ogoglo''', '''ogogoro''' (Ogog'), '''VC10''', Kill Me Quick, Efie Nipa, Kele, Kumepreko, Anferewoase, Apiatiti, Home Boy, Nana Drobo, One Touch na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://goldstreetbusiness.com/news/top-stories/akpeteshie-the-local-gin-which-has-served-presidents-chiefs-and-commoners/|title='Akpeteshie': the local gin which has served presidents, chiefs and commoners|date=2019-06-18|work=Goldstreet Business|language=en-US|accessdate=2019-11-07}}</ref> A makwaara ya dị ka mmiri sapele, kparaga, kai-kai, Sun gbalaja, egwan inu igo nke pụtara Masquerade na Bottle, push-me-push-you, na / ma ọ bụ crim-kena, sonsé ("ị na-eme ya?" n'asụsụ Yoruba). N'asụsụ Igbo a maara ya dị ka ''Akpuru achia'' . Okwu ndị ọzọ nke Naijiria gụnyere: ''Udi Ogagan'', Agbagba Urhobo, yana ''OHMS'' (Our Home Made Stuff), Iced Water, Push Me, I Push You na Craze man in the bottle. A na-akpọ ọnwa na-enwu nke Ghana akpeteshie. == Akụkọ ihe mere eme na mmalite ya == Tupu ọbịbịa nke ndị Europe na-achị ihe bụ Ghana taa, ndị Anlo mepụtara mmụọ obodo a makwaara dị ka "kpótomenui," nke pụtara "ihe zoro ezo na mgbidi akị bekee".<ref name="akyeampong154">{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|title=Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times|year=2001|publisher=James Curry Publishers}}</ref> Site na mmeri ndị Britain nke ihe a maara dị ka Gold Coast, a machibidoro ụdị mmanya dị otú ahụ iwu na mbido afọ 1930. Dị ka ajụjụ ọnụ 1996 ya na SS Dotse banyere ndụ ya n'okpuru ọchịchị ndị Britain si kwuo: "Nkwurịta okwu anyị bụ na ihe ọṅụṅụ onye ọcha ahụ wetara bụ otu ihe ahụ dị ka nke anyị. Arụmụka ndị ọcha ahụ bụ na nke anyị siri ike...Tupu ndị ọcha abịa, anyị na-eji akpeteshie. Mana mgbe ha bịara, ha machibidoro ya iwu, ma eleghị anya n'ihi na ha chọrọ ire mmanya ha. Ya mere anyị na-akpọ ya kpótomenui. Mgbe ị nwere onye ọbịa ị maara nke ọma, mgbe ahụ ị nyere iwu ka e kpótomenui. Nke a bụ akpeteshie, mana ọ dịghị mgbe a kpọrọ ya aha. "<ref name="akyeampong154">{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|title=Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times|year=2001|publisher=James Curry Publishers}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAkyeampong2001">Akyeampong, Emmanuel Kwaku (2001). ''Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times''. James Curry Publishers. p.&nbsp;154.</cite></ref> E nyere ihe ọṅụṅụ ahụ aha "akpeteshie" na mmachibido iwu ya: okwu ahụ sitere n'asụsụ Ga (''ape'' te shie, omume nke izo ezo) nke a na-asụ na Accra ka ukwuu ma ọ pụtara na ''ha na-ezo'', na-ezo aka n'ụzọ nzuzo nke a manyere ndị na-abụghị ndị Europe ka ha ṅụọ ihe ọṅụṅụ.<ref>{{Cite book|author=Peele|first=Stanton|title=Alcohol and Pleasure: A Health Perspective|year=1999|publisher=Psychology Press}}</ref> N'agbanyeghị na a machibidoro ya iwu, mmụọ iwu na-akwadoghị nọgidere na-abụkarị ihe a na-ahụkarị, na akụkọ na ọbụna ụmụ akwụkwọ nwere ike inweta akpeteshie n'ụzọ dị mfe n'ime afọ 1930. Ọchịchọ maka akpeteshie na uru a ga-enweta site na ire ya zuru iji kwalite mgbasa nke ịkọ okpete na mpaghara Anlo nke Ghana.<ref name="akyeampong155">{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|title=Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times|year=2001|publisher=James Curry Publishers}}</ref> E debere distillation n'ụzọ iwu kwadoro site na decolonization na nnwere onwe Ghana. E guzobere ụlọ ọrụ mmepụta ihe mbụ na mpaghara Volta, na-eji ohere nke ubi okpete dị n'ógbè ahụ.<ref name="akyeampong155">{{Cite book|author=Akyeampong|first=Emmanuel Kwaku|title=Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times|year=2001|publisher=James Curry Publishers}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">Akyeampong, Emmanuel Kwaku (2001). ''Between the Sea & the Lagoon: An Eco-social History of the Anlo of Southeastern Ghana : C. 1850 to Recent Times''. James Curry Publishers. p.&nbsp;155.</cite></ref> == Nkwadebe == Ogogoro na-esi na mmiri nke osisi nkwụ Raffia. A na-eme oghere n'ime ogwe osisi ahụ ma tinye gourd n'èzí ya maka nchịkọta, nke a na-anakọta otu ụbọchị ma ọ bụ abụọ ka e mesịrị. Mgbe ewepụtasịrị ya, a na-esi mmiri ahụ n'ọkụ iji mepụta anwụrụ ọkụ, nke na-emecha gbakọta ma chịkọta ya maka oriri. Ogogoro abụghị ethanol emepụtara mana a na-esi n'ihe okike wepụta ya wee mepụta ya. == Ịṅụ mmanya == [[Usòrò:Akpeteshie_local_distillation_process.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b3/Akpeteshie_local_distillation_process.jpg/220px-Akpeteshie_local_distillation_process.jpg|thumb|Usoro distillation nke Akpeteshie]] Anyị na-eji [[mmanya nkwụ]] ma ọ bụ mmiri okpete emepụta akpeteshie.<ref>{{Cite book|author=Peele|first=Stanton|title=Alcohol and Pleasure: A Health Perspective|year=1999|publisher=Psychology Press|isbn=9781583910153|url=https://books.google.com/books?id=MbAE5YG7iPQC&q=Akpeteshie&pg=PA123}}</ref> A na-ebu ụzọ mee ka mmiri ma ọ bụ mmanya a na-atọ ụtọ na nnukwu gbọmgbọm mgbe ụfọdụ site n'enyemaka nke yeast.<ref>{{Cite book|author=Chernoff|first=John M.|title=Exchange is Not Robbery: More Stories of an African Bar Girl|url=https://archive.org/details/exchangeisnotrob00cher|year=2005|publisher=University of Chicago Press|location=Chicago}}</ref> Mgbe nzọụkwụ mbụ a nke ịgbaze gasịrị, a na-ewu ọkụ n'okpuru gbọmgbọm iji mee ka mmiri ahụ sie ma gafee ikuku na-esi na ya apụta site na ọkpọkọ ọla n'ime barrels na-ajụ oyi, ebe ọ na-agbakọta ma na-agbanye n'ime ite ndị a sieved. A na-agbanye mmiri ahụ e siri esi mgbe ahụ distillation.<ref name="gbcghana1">{{Cite web|author=GBC News|title=Expert Warns Against "Akpeteshie' Consumption|url=http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|accessdate=8 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131213095102/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|archivedate=13 December 2013}}</ref> Mmụọ a na-emepụta dị n'etiti 40 na 50% mmanya na-aba n'anya site na olu.<ref name="luginaaha2003">{{Cite journal|author=Luginaaha|first=Isaac|title=Consumption and impacts of local brewed alcohol (akpeteshie) in the Upper West Region of Ghana: a public health tragedy|journal=Social Science & Medicine|year=2003|volume=57|issue=9|pages=1747–1760|doi=10.1016/s0277-9536(03)00014-5|pmid=12948582}}</ref> == Nchịkọta na oriri == Akpeteshie anaghị etinye ya na karama ma ọ bụ mechie ya, kama a na-awụnye ya na karama ndị a na-ejighị akara. Enwere ike ịzụta mmụọ ahụ n'ozuzu site na onye na-aṅụ mmanya ma ọ bụ site na iko na ụlọ ahịa na ụlọ mmanya. Ọ bụ ezie na a naghị akpọsa ya nke ọma, ihe ọṅụṅụ ahụ na-ewu ewu. Nke a bụ n'otu akụkụ n'ihi ọnụahịa ya, nke dị ala karịa nke ihe ọṅụṅụ ndị ọzọ a na-etinye na karama ma ọ bụ nke a na-ebubata. Ọnụ ego ya dị ọnụ ala na-eme ka ọ bụrụ ihe ọṅụṅụ na-ejikọta ya na ndị ogbenye, mana ọbụna ndị nwere ike ịzụta mma ka mma ka a na-ekwu na ha na-aṅụ mmụọ ahụ na nzuzo.<ref name="gbcghana1">{{Cite web|author=GBC News|title=Expert Warns Against "Akpeteshie' Consumption|url=http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|accessdate=8 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131213095102/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|archivedate=13 December 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGBC_News">GBC News. [https://web.archive.org/web/20131213095102/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408 "Expert Warns Against "Akpeteshie' Consumption"]. Archived from [http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408 the original] on 13 December 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 February</span> 2013</span>.</cite></ref> Ike nke mmanya na-aba n'anya na-emetụta mmetụta ahụ nke ukwuu, na-enye mmetụta yiri nke ọkpọ ọkpọ. Enwere ike ịhụ ndị na-aṅụ mmanya na-ekweta na ha natara site na ịfụ ikuku ma ọ bụ ịkụ aka n'obi ha.<ref name="gbcghana1">{{Cite web|author=GBC News|title=Expert Warns Against "Akpeteshie' Consumption|url=http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|accessdate=8 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131213095102/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408|archivedate=13 December 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGBC_News">GBC News. [https://web.archive.org/web/20131213095102/http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408 "Expert Warns Against "Akpeteshie' Consumption"]. Archived from [http://www.gbcghana.com/index.php?id=1.310408 the original] on 13 December 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 February</span> 2013</span>.</cite></ref> == Ahụike == Ndị dọkịta na-ahụ maka ahụike akatọwo oke mmanya na-aba n'anya, ọkachasị mmebi ọ nwere ike ịkpata imeju na ihe ize ndụ nke ịṅụbiga mmanya ókè.<ref name="luginaaha2003">{{Cite journal|author=Luginaaha|first=Isaac|title=Consumption and impacts of local brewed alcohol (akpeteshie) in the Upper West Region of Ghana: a public health tragedy|journal=Social Science & Medicine|year=2003|volume=57|issue=9|pages=1747–1760|doi=10.1016/s0277-9536(03)00014-5|pmid=12948582}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLuginaahaCrescentia_Dakubob2003">Luginaaha, Isaac; Crescentia Dakubob (2003). "Consumption and impacts of local brewed alcohol (akpeteshie) in the Upper West Region of Ghana: a public health tragedy". ''Social Science & Medicine''. '''57''' (9): 1747–1760. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.1016/s0277-9536(03)00014-5|10.1016/s0277-9536(03)00014-5]]. [[PMID (ihe njirimara)|PMID]]&nbsp;[//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12948582 12948582].</cite></ref> == Ihe ọ pụtara na mmekọrịta mmadụ na ibe ya == Dị ka ihe ọṅụṅụ na ngwaahịa, n'otu n'otu, ogogoro na-ebu nnukwu ọdịbendị na akụ na ụba n'ime [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ bụ akụkụ dị mkpa nke ọtụtụ emume okpukpe na nke ọha na eze; ndị ụkọchukwu Burutu (Ijaw) wụsara ya n'ala dị ka onyinye iji kpọtụrụ chi ha, ebe ndị nna nke ndị Naịjịrịa na-alụ ọhụrụ na-eji ya dị ka ihe ọṅụṅụ nke ha na-enye ngọzi ha maka agbamakwụkwọ. Akụkụ akụ na ụba nke ogogoro apụtawo n'otu aka ahụ n'akụkọ ihe mere eme nke Naịjịrịa na nso nso a. Ọtụtụ ezinụlọ ndị Naịjịrịa dara ogbenye na-aṅụ ihe ọṅụṅụ ahụ n'ụlọ dị ka ụzọ isi nweta ihe oriri, ọtụtụ n'ime ha na-ere ya na nkuku okporo ámá obodo. A na-ekwere na mpụ nke ogogoro nke mere n'okpuru ọchịchị ndị na-achị achị bụ nke akụ na ụba; ebe nkwupụta ọha na eze maka iwu ahụ weere ahụike ọha na eze na nkwenkwe Ndị Kraịst gbasara mmanya na-aba n'anya, a na-ekwu na ndị ọrụ ndị na-eme ọchịchị na-achọkwa igbochi ọrụ akụ na ụba mpaghara nke nwere ike ịdọrọ ego ma ọ bụ ọrụ site na usoro ọchịchị ndị na eze.<ref>{{Cite journal|author=Olupayimo|first=Dolapo|date=June 2017|title=The Illicit Production of Ogogoro in Coastal Yorubaland and the Niger Delta|journal=Portuguese Studies Review|volume=2(No. 1 Fall 2017)|pages=195–208}}</ref> == Ihe mere na nsị methanol == Mmadụ iri isii na isii nọ na Steeti mmiri nwụrụ n'ime izu ole na ole nke malitere n'ọnwa Eprel afọ 2015 n'ihi ogogoro methanol.<ref>{{Cite news|title=66 Die Of Ogogoro In Rivers State|url=https://www.legit.ng/458236-66-die-of-ogogoro-in-rivers-state.html}}</ref><ref>{{Cite news|author=Winsor|first=Morgan|title=Nigeria's Mysterious Epidemic Linked To Contaminated Alcohol And Methanol Poisoning, Not Ebola|url=https://www.ibtimes.com/nigerias-mysterious-epidemic-linked-contaminated-alcohol-methanol-poisoning-not-ebola-1890564|work=International Business Times|date=21 April 2015}}</ref><ref>{{Cite news|title=Nigeria: NAFDAC - Methanol Responsible for 'Ogogoro' Deaths in Rivers|url=https://allafrica.com/stories/201506170925.html}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.temple-muse.com/blog/pedros Ogogoro nke Pedro] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] 22p0xpz8tczpapf9sa5mmpggn2ram7b Aprapransa 0 18873 85566 2022-07-28T03:26:52Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1077457417|Aprapransa]]" wikitext text/x-wiki {| class="infobox hrecipe adr" |+ class="infobox-title fn" id="4" |<span>Aprapransa</span> | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Aprapransa.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption" style="padding-bottom:0.25em;border-bottom:1px solid #aaa;">Aprapransa garnished with crabs</div> |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Place of origin | class="infobox-data country-name" |[[Ghana]] |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Created by | class="infobox-data author" |GaDangme people |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Serving temperature | class="infobox-data" |Hot |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Main ingredients | class="infobox-data ingredient" |Roasted [[Cornmeal|corn flour]], [[palm oil]], vegetables, seafood |- | colspan="2" class="infobox-below" style="border-top:1px solid #aaa;padding-top:0.25em;" |<div class="plainlist"> * [[File:Wikibooks-logo-en-noslogan.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[wikibooks:Special:Search/Cookbook: Aprapransa|Cookbook: Aprapransa]] </div> |} Aprapransa, nke a na-akpọ 'Akplijii (ma ọ bụ Akplidzi)' bụ nri GaDangme (ma ọ dị Ga) nke Ghana kwadebere site na ịgwakọta (ma ọ bụrụ ịgwakọta) ntụ ọka a siri esi na ofe GaDang Me dị nsọ a na- bingaka 'Palm Nut Soup'. Dị ka ihe na-ekwusi ike, 'Palm Nut Soup', ihe dị mkpa na nkwadebe nke 'Akplijii', bụ ofe dị nsọ oge ochie nke ndị GaDangme, a na-akwadebe ya mgbe niile dị ka ihe na nri ntụ ọka ọzọ dị nsọ a na-akpọ 'Kpokpoior Kpekpele)' n'oge 'okpukpe ochie mmemme owuwe ihe ubia na- bingaka 'Homowo'. Ndị GaDangme wetara omume ndị a na ha na 'Ancient-Ghana' ma kụziere agbụrụ niile otu esi akwadebe 'ofe akwụ a na-atọ ụtọ, dịka 'Akans' kụziiri agbụrụ niile otú esi akwadebe ofe ha na-atọ ọchị a na-akpọ 'Abunebunuebunu). Ọ bara uru ịkọwa na n'èzí Ghana, agbụrụ ndị ọzọ dị ka ndị Yoruba, Igbos, wdg na Naịjirịa na-eme <nowiki>''</nowiki> nkwu n'ụzọ yiri nke ahụ ma dị iche n'ime ofe a na-akpọ 'ofe akwụ '. Ka oge na-aga, ihe ọmụma banyere nkwadebe nke 'ofe akwụ ' na Ghana ghọrọ ihe a na-ahụkarị ma tụfuo ọnọdụ dị nsọ. O nwere ike ịmasị ndị Ghana ịmara na ndị GaDangme nwere site na 'oge ochie' ruo 'oge a', jiri nkwụ mee ihe n'ọtụtụ ụzọ dị nsọ; ya bụ, (1) Ịkwadebe ofe dị nsọ a na-akpọ 'Palm Nut Soup', (ihe dị mkpa nke Aprapransa, nke a na- bingaka Akplijii na mbụ), (2) Ịkpọ fig kpọrọ nkụ dị ka ihe nsure ọkụ maka ịsacha ime mmụọ na ịchụpụ mmụọ ọjọọ, (3) Iwu ụlọ ọhụrụ kwa afọ nke nwere alaka nkwụ ọhụrụ (ya bụ ụlọ ọhụrụ) 'ụlọ nkwụ ọhụrụ..OOO...Afi' ) nke n'oge anyị e belatara nke ukwuu n'omume n'ihi na ọ nabatara ọgbara ọhụrụ n'àgwà mmekọrịta mmadụ na ibe ya, (4) wdg. Ojiji dị nsọ nke nkwụ abụghị naanị na GaDangme(ma ọ bụ Ga)-ebo, n'ihi na ọ bụ ihe a na-emekarị n'etiti ọtụtụ agbụrụ ndị ọzọ na 'Congo-Niger Family'(ma ọ bụghị Bantu-Zone) nke Africa. Akplijii(or Akplidzi) nke a makwaara dị ka Aprapransa bụ nri a na-enye n'oge pụrụ iche ma na-atụ egwu na ọ ga-apụ n'anya.<ref> (1) Online Reference, By J DZ eagu-kudjodji and others, (2) A grammatical sketch of the Akra or Ga-Language - By Johannes Zimmermann, (3) THE OUTDOORING DEDICATION AND NAMING OF AN AFRICAN CHILD. A CEREMONY OF THE GADANGME PEOPLE OF SOUTHEASTERN GHANA - Ganyobi Kpojiemo, vol. 1 by Ernest H.C. Tetteh, (4) NATIONAL GEOGRAPHIC MAGAZINE: Palm Oil is unavoidable. Can it be sustainable, December 2018 Issue, www.nationalgeographic.com </ref><ref>{{Cite news|url=https://omgvoice.com/food/delicious-bowls-aprapransa|title=17 Bowls Of Aprapransa That Will Make You Run To That Chop Bar Now|date=2017-02-09|work=OMGVoice.com|accessdate=2018-09-17}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.primenewsghana.com/lifestyle/how-to-prepare-aprapransa.html|title=How to prepare Aprapransa|author=Afful|first=Maame Aba|work=Primenewsghana.com|accessdate=2018-09-17|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.peacefmonline.com/pages/local/social/201804/348850.php?storyid=100&|title=Five Ghanaian Meals That May Be Going Extinct|author=Online|first=Peace FM|accessdate=2018-09-17}}</ref> [[Usòrò:Aprapransa_10.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/dc/Aprapransa_10.jpg/260px-Aprapransa_10.jpg|thumb|260x260px|Aprapransa n'ime ngwugwu]] Aprapransa dị ka nri zuru ezu abụghị nri a na-ahụkarị n'okporo ámá Ghana ma ọ bụ na-akwadebe kwa ụbọchị n'ụlọ. Ọ na-abụkarị agbụrụ Akan na oge pụrụ iche dị ka emume agbamakwụkwọ, emume aha, emume ncheta ọmụmụ, nri ezinụlọ, wdg.<ref name="Partner">{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/efie-aduane-series-aprapransa-from-the-eastern-region-id5185910.html|title=Efie Aduane Series: Aprapransa from the Eastern Region|accessdate=2018-09-17|language=en-US}}</ref> Aha ya sitere n'eziokwu ahụ bụ na ọ bụ nri zuru ezu na ofe / stew jikọtara ya na naanị mmadụ chọrọ ịsacha aka ya (prapra wo nsa) iji rie. == Ihe ndị e ji mee ya == Ihe ndị bụ isi na-eme bụ ntụ ọka a siri esi (Tom brown) na nkwụ ma ọ bụ mmanụ nkwụ. Ihe ndị ọzọ a na-etinye na ya gụnyere agwa, akwụkwọ nri dịka tomato, yabasị, ose, ginger, ma ọ bụ galik.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=9637|title=MOFA}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Recipes-How-to-prepare-Aprapransa-using-palm-nut-soup-543867|title=Recipes: How to prepare Aprapransa using palm nut soup|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2018-09-17}}</ref> Ọ na-egosipụta nri mmiri dị ka azụ a na-ese anwụrụ, azụ a mịrị amị, azụ nnu ma ọ bụ crabs.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://mofa.gov.gh/site/?page_id=9637|title=MOFA}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Recipes-How-to-prepare-Aprapransa-using-palm-nut-soup-543867|title=Recipes: How to prepare Aprapransa using palm nut soup|website=www.ghanaweb.com|language=en|access-date=2018-09-17}}</ref> Enwere ike ịzụta ntụ ọka e siri esi n'ahịa Ghana ma ọ bụ jiri ntụ ọka dị mfe mee ya na pan.<ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/how-to-prepare-aprapransa-id7333312.html|title=How to prepare Aprapransa|author=Somuah-Annan|first=Grace Afua|accessdate=2018-09-17|language=en-US}}</ref> == Hụkwa == * Nri Ghana == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [https://www.youtube.com/watch?v=GGkC1GIPc8g Vidio: Otu esi akwadebe Aprapransa] 376u86u8d3dvjs89a6ocnq8nrti6c2e Asaana 0 18874 85567 2022-07-28T03:36:13Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073385528|Asaana]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Asaana.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f4/Asaana.jpg/220px-Asaana.jpg|thumb|Foto na egosiputa Asaana no n'ime karama ]] '''Asaana''' bụ ihe ọṅụṅụ ọka na-abụghị mmanya na-aba n'anya, nke a na-eme site na ọka na-agba ụka na shuga na-agba agba.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10392/how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink-at-home.html|title=How To Prepare Asaana (Caramelized Corn Drink) At Home|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-07-13}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-12-28|title=Kasapreko targets global market with ‘Sobolo, Asaana, Hausa beer’|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Kasapreko-targets-global-market-with-Sobolo-Asaana-Hausa-beer-403763|accessdate=2020-06-18|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> A na-akpọ ya elewonyo n'akụkụ ndị ọzọ nke obodo Ghana ma mara ya n'ọtụtụ mba dị ka ihe ọṅụṅụ biya ọka.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j|title=How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)|date=2018-03-23|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://myrecipejoint.com/how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/|title=How To Prepare Asaana (CARAMELIZED CORN DRINK) » My Recipe Joint|work=My Recipe Joint|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * [https://www.culturesforhealth.com/learn/recipe/lacto-fermentation-recipes/lacto-fermented-corn-onion-relish/ Mkpụrụ ọka e gbasiri agbasi] * [[Ńnú odẹne|shuga]] * Mmiri <ref>{{Cite web|url=https://jess-kitchen.com/2017/08/14/prepare-asaana/|title=HOW TO PREPARE ASAANA(CARAMELIZED CORN DRINK)|author=Kitchen|first=Jess|date=2017-08-14|work=Jess Kitchen|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}</ref> == Ụzọ e ji eme ya == * Mmiri ọka a kụrisịrị akụrisị ruo ihe dị ka ụbọchị atọ maka ịgbaze<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j|title=How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)|date=2018-03-23|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-07-13}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/weekend-special-how-to-prepare-asaana-caramelized-corn-drink/elzrp8j "How to prepare 'Asaana' (caramelized corn drink)"]. ''www.pulse.com.gh''. 2018-03-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-07-13</span></span>.</cite></ref> * A na-esi ọka ahụ na-agbari agbari agbari maka ihe dị ka nkeji iri anọ na ise ruo mgbe ụfụfụ ahụ ga-apụta ìhè * Sụọ shuga n'ime obere mmiri iji mee caramel - na-acha nchara nchara) * A na-agbanye mmiri sitere na ọka a siri esi ma tinye ya na caramel iji mee ihe ọṅụṅụ * Nye ya na-ajụ oyi, na-enweghị mmiri ma ọ bụ na mmiri ara ehi == Ebensidee == <references /> 51gfj7l0dhp5xbo2zao3l260iuck6ca Ayigbe biscuit 0 18875 85568 2022-07-28T03:49:59Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1035483518|Ayigbe biscuit]]" wikitext text/x-wiki {| class="infobox hrecipe adr" |+ class="infobox-title fn" id="4" |<span>Ayigbe Biscuit</span> | colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Ayigbe_Biscuit_01.jpg|frameless]] |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Place of origin | class="infobox-data country-name" |[[Ghana]] |- class="note" ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Created by | class="infobox-data author" |[[Ewe people]] |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Serving temperature | class="infobox-data" |Cold |- ! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em; padding-right:0.65em;" |Main ingredients | class="infobox-data ingredient" |Cassava Starch, Coconut, Sugar, Salt and Water |- | colspan="2" class="infobox-below" style="border-top:1px solid #aaa;padding-top:0.25em;" |<div class="plainlist"> * [[File:Wikibooks-logo-en-noslogan.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[wikibooks:Special:Search/Cookbook: Ayigbe Biscuit|Cookbook: Ayigbe Biscuit]] * &nbsp;[[File:Commons-logo.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[c:Category:Ayigbe Biscuit|Media&#x3A; Ayigbe Biscuit]] </div> |} Biscuit Ayigbe bụ nri Ghana nke Yonunawo Kwami Edwin si Agbozume na mpaghara Volta mepụtara.<ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=11 June 2012|title=Ayigbe biscuit: Yes we can!|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Ayigbe-biscuit-Yes-we-can-241556|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref> == Akụkọ ihe mere eme == Ọ bụ Yonunawo Kwami Edwin si Agbozome na mpaghara Volta mepụtara biskit ahụ. Yonunawo Kwami Edwin webatara biskit ahụ n'obodo Agbozome mgbe o si [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]] lọta dị ka onye na-eme achịcha na 1907. O nwere ike iji nkà ọ mụtara mee Ayigbe bisikiiti nke ndị Ghana na-enwe mmasị na ya ruo taa. Nri a bara uru n'ụzọ akụ na ụba n'ihi na ọ zụrụ ọtụtụ ụmụ nwanyị otu esi akwadebe biskit iji nweta ihe ha ga-eri.<ref name=":0">{{Cite web|author=|first=|date=11 June 2012|title=Ayigbe biscuit: Yes we can!|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Ayigbe-biscuit-Yes-we-can-241556|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=|title=AYIGBE BISCUIT A MUST TRY GHANAIAN GLUTEN-FREE STREET SNACK|url=http://www.ghanafoodnetwork.net/recipe/ayigbe-biscuit/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanafoodnetwork.net}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ayigbe Glutenfree Cassava Coconut Cookie|url=https://www.savourous.com/recipe-view/ayigbe-glutenfree-cassava-coconut-cookie/|accessdate=2020-06-14|work=Savourous|language=en-US}}</ref> == Ihe E ji eme ya == Ihe eji eme ihe na nkwadebe nke Ayigbe Bi * starch akpu * Akị bekee * [[Ńnú odẹne|Shuga]] * [[Ńnú|Nnu]] * [[mmiri]] == Nkwadebe == Mgbe ị na-eme biskit, ị na-agwakọta starch cassava, akị bekee, shuga, nnu na mmiri ọnụ ma mgbe ngwakọta ahụ gasịrị tinye ya n'ime ọkụ iji sie n'ime otu okpomọkụ. Bisikiti ahụ ghọrọ ihe na-acha nchara mgbe e siri ya n'ụzọ zuru ezu.<ref name=":1">{{Cite web|author=|first=|date=|title=AYIGBE BISCUIT A MUST TRY GHANAIAN GLUTEN-FREE STREET SNACK|url=http://www.ghanafoodnetwork.net/recipe/ayigbe-biscuit/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2020-06-14|work=www.ghanafoodnetwork.net}}</ref> == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga ==   * [https://www.youtube.com/watch?v=CNWvr-mhgug&feature=youtu.be Otu esi akwadebe biscuit Ayigbe] lfmctrwgx4dkgbchyfa0u8tg8ilw9ex Banku 0 18876 85569 2022-07-28T03:53:52Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099330829|Banku]]" wikitext text/x-wiki '''Banku''' nwere ike zaa kwa, * Banku (nri) * Banku (ịkpọ maka ekpere) {{disambiguation}} 5hoqufqahik6j4fri5nz7rzt3lbto9k Brukina 0 18877 85573 2022-07-28T05:07:14Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1073385619|Brukina]]" wikitext text/x-wiki Brukina, nke a makwaara dị ka '''Burkina''', bụ ihe ọṅụṅụ ma ọ bụ ihe ọṅụঁanya Ghana nke e ji ọka na mmiri ara ehi pasteurized mee.<ref name="ghanaweb.com">{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Burkina-Latest-millet-smoothie-in-town-278294|title=Burkina: Latest millet smoothie in town|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-06-22|archivedate=2019-06-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190622103555/https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/business/Burkina-Latest-millet-smoothie-in-town-278294}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10431/recipe-easy-steps-to-prepare-burkina-drink.html|title=Recipe: Easy Steps To Prepare Burkina Drink|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-06-22|archivedate=2019-06-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190622103554/https://www.modernghana.com/lifestyle/10431/recipe-easy-steps-to-prepare-burkina-drink.html}}</ref> A na-emepụta Brukina nke kachasị ewu ewu na mpaghara ndị dị n'ebe ugwu nke Ghana. A makwaara ya dị ka 'Deger'.<ref name="ghanaweb.com" /><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/98|accessdate=2020-06-18|work=miczd.gov.gh|archivedate=2020-06-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200606153103/http://miczd.gov.gh/news/98}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/98 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''. [https://web.archive.org/web/20200606153103/http://miczd.gov.gh/news/98 Archived] from the original on 2020-06-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-18</span></span>.</cite></ref> == Nchịkọta otu eji eme ya == A na-ewere Brukina dị ka nri zuru oke n'ihi ike ya na ihe oriri dị elu.<ref>{{Cite web|url=https://museafrica.com/burkina-the-african-drink-you-must-try/|title=Burkina the Ghanaian drink you must try|date=2018-01-26|work=Muse Africa|language=en-US|accessdate=2019-06-22|archivedate=2019-06-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190622103602/https://museafrica.com/burkina-the-african-drink-you-must-try/}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanabusinessnews.com/2013/09/05/fda-trains-burkina-drink-producers-in-accra/|title=FDA trains 'Burkina' drink producers in Accra|author=Dogbevi|first=Emmanuel|date=2013-09-05|work=Ghana Business News|language=en-US|accessdate=2019-06-22|archivedate=2019-06-22|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190622103556/https://www.ghanabusinessnews.com/2013/09/05/fda-trains-burkina-drink-producers-in-accra/}}</ref> Ọ na-agụnye ọka, nke bụ otu n'ime ọka kachasị ochie n'ụwa, na mmiri ara ehi.<ref>{{Cite web|date=2021-06-16|title=Brukina: A nutritious food contaminated with E. coli - MyJoyOnline.com|url=https://www.myjoyonline.com/brukina-a-nutritious-food-contaminated-with-e-coli/|accessdate=2022-01-22|work=www.myjoyonline.com|language=en-US}}</ref> == Nkwadebe otu esi eme ya ==   A na-akwadebe Brukina site na iji ọka, mmiri ara ehi ma ọ bụ mmiri ara ehi, nnu, mmiri na shuga. Iji kwadebe Brukina: * Sachaa ọka ma tinye ya n'ime mmiri n'abalị * N'ụtụtụ echi ya, wepụ mmiri ma gwuo ọka ahụ ka ọ bụrụ ihe siri ike. * Mmiri na-esi ísì * Were ọka n'ime sieve ma jiri aka gị tụgharịa ya ruo mgbe ị nwere ike ịmepụta obere bọọlụ * Mgbe mmiri ahụ na-ekpo ọkụ, wụsa obere bọọlu nke millet n'ime colander ma kpuchie ya na mkpuchi * Ikpuchi colander nke ọma ma kwe ka anwụrụ ọkụ si na mmiri ọkụ mee ka ọ dị nro * Mgbe obere bọọlụ na-adị nro ma sie ya, wụba n'ime efere ma kwe ka ọ jụọ oyi * Gwakọta ya na mmiri ara ehi ma ọ bụ mmiri ara ehi ntụ na mmiri na ngwakọta * Tinye obere shuga ka ọ na-atọ ụtọ * Mee ka ọ bụrụ friji ma nye ya nri. == Uru Ahụike == Millet na Brukina nwere magnesium, manganese, calcium, phosphorus, Vitamin B dzg Mmiri ara nwere Vitamin D na Calcium.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/98|accessdate=2020-06-18|work=miczd.gov.gh|archivedate=2020-06-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200606153103/http://miczd.gov.gh/news/98}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * Vidio otu esi aga esi akwadebe [https://www.youtube.com/watch?v=0QZ2hAcb5Nw Brukina] 5s0v6ckr9kpaexnbw4zxo38v3cysrzl Yemisi Aribisala 0 18878 85574 2022-07-28T06:38:43Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1090442955|Yemisi Aribisala]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox person|honorific_prefix=|name=Yemisi Aribisala|honorific_suffix=|image=yemisi222.jpg|caption=Aribisala|birth_name=Yẹ́misí Aríbisálà|birth_date={{Birth date|1973|04|27|df=y}}|birth_place=Nigeria|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|1981|09|22}}-->|death_place=|death_cause=|resting_place=|resting_place_coordinates=<!-- {{Coord|LAT|LONG|display=inline}} -->|monuments=|residence=|nationality=[[Nigerian people|Nigerian]]|other_names=Yẹ́misí Ogbe|education=[[University of Wolverhampton]], [[University of Wales]]|occupation=Writer|years_active=|employer=|organization=|agent=|known_for=|notable_works=|style=|television=|partner=|children=|parents=|relatives=|awards=|website=}} [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|home_townYemisi Aribisala]] [[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceYemisi Aribisala]] [[Category:Articles with hCards]] '''Yemisi Aribisala''' (amụrụ ya na ụbọchị 27 na ọnwa Eprel na afọr 1973) bụ onye edemede Naijiria, onye edemede, onye na-ese ihe, na onye na-ede ihe oriri. A kọwaala ya dị ka ''onye'' nwere "olu na-enweghị egwu, nke nwere ọgụgụ isi, na nke na-enweghị mgbaghara" Ọrụ ya gosipụtara na The New Yorker, Vogue magazine, ''Chimurenga'', ''Popula'', Google Arts & Culture, ''The Johannesburg Review of Books'', Critical Muslim 26: Gastronomy, Sandwich ''Magazine'' (The African Scramble), ''The Guardian'' (UK), Aké Review, na ''Olongo Africa''.<ref>{{Cite news|url=http://velamag.com/sarah-ladipo-manyikas-seven-bold-and-new-international-voices/|title=Sarah Ladipo Manyika's Seven Bold And New International Voices|work=Vela|first=Sarah Ladipo|author=Manyika|accessdate=21 December 2016}}</ref> Aribisala bụ onye a ma ama maka ọrụ ya n'idepụta nri Naijiria dị ka ebe mbata na-eche echiche na nghọta ọdịbendị na ọha mmadụ. Akwụkwọ mbụ ya, Longthroat Memoirs: Soups, Sex, and the Naijiria Taste Buds, meriri John Avery Prize na André Simon Book Awards n'afọ 2016.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://lifestyle.thecable.ng/yemisi-aribisala-john-avery-award/|title=Yemisi Aribisala becomes first black African to win John Avery award|first=Saminu|author=Machunga|date=26 January 2017|work=TheCable Lifestyle|language=en-US|accessdate=31 January 2017}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.andresimon.co.uk/awards.html|title=2015 Andre Simon Book Awards – the annual awards for food and drink books.|work=www.andresimon.co.uk|accessdate=21 December 2016}}</ref> Ọrụ ya apụtawokwa na New Daughters of Afrịka: An International Anthology of Writing by Women of Afrịka Descent (nke Margaret Busby dezigharịrị); In the Kitchen: Essays on Food and Life, na The Best American Food Writing 2019 (nke Samin Nosrat dezigharị).<ref>{{Cite web|url=https://www.the-tls.co.uk/articles/review-new-daughters-of-africa/|title=Power to define yourself {{!}} The diaspora of female black voices|first=Ladee|author=Hubbard|work=[[Times Literary Supplement|TLS]]|date=10 May 2019|accessdate=20 July 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.publishersweekly.com/978-1-328-66225-5|title=The Best American Food Writing 2019|date=8 November 2019}}</ref> Aribisala bi ugbu a na [[London]], [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]. == Ndụ na ọrụ == Aribisala gara Mahadum Wolverhampton, England, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta n'iwu n'afọ 1995. O mechara nweta nzere masta na Legal Aspects of Maritime Affairs and International Transport na Mahadum Wales, Cardiff, n'afọ 1997.<ref name="My repression is as legitimate">{{Cite news|url=http://www.africanwriter.com/repression-legitimate-freedom-conversation-yemisi-aribisala/|title='My repression is as legitimate as your freedom': A Conversation with Yẹ́misí Aríbisálà|first=Kola|author=Tubosun|date=20 February 2017|work=AfricanWriter.com|accessdate=2 March 2017|language=en-US}}</ref> == Ide ihe == Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ edemede na ọdịbendị Naijiria Farafina Magazine.<ref>{{Cite web|url=https://xokigbo.com/tag/yemisi-ogbe/|title=Nigeria is not a country: Of ogbono, snails, sex, eccles, and hell's longing|work=Pa Ikhide|date=5 February 2017|first=Ikhide R.|author=Ikheloa|accessdate=20 July 2021}}</ref> Site na afọr 2009 ruo na afọr 2011, ọ bụ onye na-ede akụkọ nri na akwụkwọ akụkọ 234Next, nke na-adịghịzi adị ugbu a, ebe ọ nwetara nlebara anya ọha na eze, na-ede n'okpuru aha "Yẹ́misí Ogbe".<ref name="My repression is as legitimate">{{Cite news|url=http://www.africanwriter.com/repression-legitimate-freedom-conversation-yemisi-aribisala/|title='My repression is as legitimate as your freedom': A Conversation with Yẹ́misí Aríbisálà|first=Kola|author=Tubosun|date=20 February 2017|work=AfricanWriter.com|accessdate=2 March 2017|language=en-US}}</ref> Ọ na-enye aka mgbe niile na akwụkwọ edemede, gụnyere Chimurenga Chronicle, akwụkwọ akụkọ ọdịbendị avant-garde. == Ọrụ == === ''Ihe Ndị E Mere n'Ọdụ Ụtọ'' === N'abalị iri atọ na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2016, Cassava Republic Press bipụtara akwụkwọ edemede mbụ nke Aribisala na Naịjirịa.<ref name="My repression is as legitimate">{{Cite news|url=http://www.africanwriter.com/repression-legitimate-freedom-conversation-yemisi-aribisala/|title='My repression is as legitimate as your freedom': A Conversation with Yẹ́misí Aríbisálà|first=Kola|author=Tubosun|date=20 February 2017|work=AfricanWriter.com|accessdate=2 March 2017|language=en-US}}</ref> A kpọrọ ya Longthroat Memoirs: Soups, Sex, and the Naijiria Taste Buds, nchịkọta nke edemede na-enyocha " ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọdịbendị na agụụ mmekọahụ nke nri Naijiria".<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/8cebd6d6-79b4-11e6-97ae-647294649b28|title=Publisher's expansion brings Nigerian writers to world stage|author=Fick|first=Maggie|date=27 November 2016|work=[[Financial Times]]|publisher=|accessdate=21 December 2016}}</ref> A nabatara ya nke ọma, na-edepụta ya maka onyinye André Simon Food and Drink Book Award ma merie John Avery Award.<ref>{{Cite web|url=https://brittlepaper.com/2017/02/yemisi-aribisalas-longthroat-memoirs-african-book-win-john-avery-award/|title=Yemisi Aribisala's John Avery Award Win Puts African Food Writing on World Map|first=Otosirieze|author=Obi-Young|work=[[Brittle Paper]]|date=6 February 2017|accessdate=20 July 2021}}</ref> A na-ekwu ihe ndị a banyere ọrụ ya: "Ọ na-esiri ike ịsụgharị ihe site na okwu, mana Aribisala na-enwe ike ịkọwa ụtọ, ihe na-esi ísì ụtọ nke ihe dị iche iche na-esi ụtọ n'Afrịka n'ụzọ dị ịtụnanya. "<ref>{{Cite web|url=https://stierportfolio2015.wordpress.com/2015/10/30/reading-like-a-writer-an-annotated-reading-list/|title=Reading like a writer: An annotated reading list|author=Stier|first=Jordan|date=30 October 2015|work=Stier of the Nation|accessdate=21 December 2016}}</ref> A kọwaala akwụkwọ ahụ dị ka "akụkụ akwụkwọ nri kwụ ọtọ, akụkụ akụkọ ọdịbendị, akụkụ njem, akụkụ nkwupụta nzuzo, ọ dị mgbagwoju anya ma dị omimi dị ka otu n'ime ofe Naijiria Aribisala na-akọwa n'ụzọ na-adọrọ mmasị na ibe ya" na ọrụ "nke na-ebu ibu nke ọdịbendị na akwụkwọ, ma nwee ike iji amara na ụdị mee ka ọ dị".<ref>{{Cite web|url=http://martamaretich.com/in-praise-of-longthroat-memoirs-meeting-the-person-of-nigerian-food/|title=In Praise of Longthroat Memoirs: Meeting the Person of Nigerian Food – Marta Maretich|work=martamaretich.com|accessdate=21 December 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://villagefactor.com/a-book-for-the-tasting/|title=A Book for the Tasting – Village Factor|work=villagefactor.com|language=en-GB|accessdate=31 January 2017}}</ref> "[Ọ sonyeere ndị na-eche echiche dị ka [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] n'ịjụ echiche nke onye edemede Afrịka dị ka onye na-akọ akụkọ, ọ bụghị onye na-eche ihe. "<ref>{{Cite web|url=https://xokigbo.com/2017/02/05/nigeria-is-not-a-country-of-ogbono-snails-sex-eccles-and-hells-longing/|title=Nigeria is not a country: Of ogbono, snails, sex, eccles, and hell's longing|date=5 February 2017|author=Pa Ikhide|work=Ikhide|accessdate=6 February 2017}}</ref> E jirila ya tụnyere ndị edemede dị ka Aminatta Forna na [[Binyavanga Wainaina]] bụ ndị "na-egwuri egwu na ontology nke akwụkwọ ncheta Afrịka nke narị afọ nke iri abụọ na otu, ma na-agbanwe n'etiti nke onwe na nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị doro anya"; akwụkwọ nke bụ "nnyocha ọnụ nke ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọdịbendị na ihe na-akpali agụụ mmekọahụ nke nri Naijiria".<ref>{{Cite news|url=http://www.livemint.com/Leisure/76pBTiPLt4FWiR2dLOytDL/Africa-not-a-single-story.html|title=Africa, not a single story|author=Goyal|first=Sana|date=17 February 2017|work=livemint.com|accessdate=18 February 2017}}</ref> Peeji [nke akwụkwọ ya] na-eji ọgụgụ isi ya, okwu mara mma na anya dị nkọ na-abụ abụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.penandspoon.com/reviews-blog/2017/2/12/ypr54p81vwqde8b0qcd6u97spyf7cs|first=Sue|author=Quinn|date=12 February 2017|title=Longthroat Memoirs: Soups, Sex and Nigerian Taste Buds|work=Pen & Spoon|accessdate=18 February 2017|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ọrụ "na-atọ ụtọ, na-atọ ọchị na ihe gbasara mmekọahụ, ihe ncheta ya na-eme ka nrọ efu nke nwere ike imeju naanị site n'ịgụ isi ọzọ. "<ref>{{Cite news|url=https://www.businesslive.co.za/bd/life/books/2017-05-11-book-review-hearty-and-hilarious-taste-of-nigerian-life/|title=BOOK REVIEW: Hearty and hilarious taste of Nigerian life|first=Madeleine|author=Morrow|work=BusinessDay|date=11 May 2017|accessdate=5 June 2017|language=en-US}}</ref> Onye na-ese ihe na UK bụ Lynn Hatzius, onye kwuru na ebumnuche ya na ihe osise mkpuchi bụ "igosi etu omenala nri si bụrụ akụkụ siri gbanyere mkpọrọgwụ n'ime anyị... Achọrọ m ka ihe oyiyi mkpuchi ahụ gosipụta ọṅụ nke a ma kpọọ onye na-agụ ya ka ọ banye na mmemme nri nke Yemisi Aribisala. "<ref>{{Cite web|url=http://farabaleweekly.com/2016/10/28/yemisi-aribisalas-longthroat-memoirs-a-book-about-soups-sex-and-nigerian-taste-buds/|first=Banke|author=Caine|title=Yemisi Aribisala's 'Longthroat Memoirs' A Book About Soups, Sex And Nigerian Taste Buds|work=Farabale Weekly|date=28 October 2016|accessdate=21 December 2016}}</ref> == Ihe nrite na nsọpụrụ == [[Usòrò:Yemisi_pound.png|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/Yemisi_pound.png/312px-Yemisi_pound.png|thumb|468x468px|"Mkpịsị aka na ụrọ, ngwá ọrụ nke mmeri? Ọ bụghị site n'echiche ọdịbendị ọ bụla. "<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/how-to-wear-a-kitchen/|title=How to Wear a Kitchen {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|language=en-US|accessdate=7 May 2017}}</ref>]] Na ọnwa Jenụwarị na afọr 2017, akwụkwọ izizi nke Aribisala Longthroat Memoirs meriri John Avery Prize na André Simon Book Awards n'afọ 2016.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://lifestyle.thecable.ng/yemisi-aribisala-john-avery-award/|title=Yemisi Aribisala becomes first black African to win John Avery award|first=Saminu|author=Machunga|date=26 January 2017|work=TheCable Lifestyle|language=en-US|accessdate=31 January 2017}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.andresimon.co.uk/awards.html|title=2015 Andre Simon Book Awards – the annual awards for food and drink books.|work=www.andresimon.co.uk|accessdate=21 December 2016}}</ref> Na ọnwa Machị na afọr 2017, edepụtara Aribisala dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 na-akpali akpali na Naịjirịa na afọr 2017.<ref>{{Cite news|url=https://ynaija.com/ynaija-com-leading-ladies-africa-present-100-inspiring-women-nigeria/|title=Amina Mohammed, Mo Abudu, Somkele Idhalama & more! YNaija.com and Leading Ladies Africa present the 100 most inspiring women in Nigeria|date=8 March 2017|work=YNaija|accessdate=10 March 2017|language=en-GB}}</ref> Na ụbọchị 13 na onwa Febụwarị na afọr 2018, Longthroat Memoirs: Soups Sex Na NaịjirịTaste Buds depụtara maka afo2018 Art of Eating Prize. <nowiki>https://artofeating.com/prize/short-list/</nowiki> Na May 2018 Gourmand World Cookbook Awards, Longthroat Memoirs: Soups Sex & Nigerian Taste Buds meriri n'ọnọdụ nke abụọ na ngalaba nke Best in the World in African Cuisine.<ref>{{Cite web|url=https://www.jamesmurua.com/gourmand-world-cookbook-awards-2018-winners-announced/|title=Gourmand World Cookbook Awards 2018 winners announced|first=James|author=Murua|work=James Murua Literary Blog|date=1 June 2018|accessdate=20 July 2021}}</ref> == Ihe odide ndị a họọrọ == * "Boy in a Gèlè" (February 2021), na OlongoAfrica<ref>{{Cite web|date=2021-02-03|title=Boy in a Gèlè|first=Yemisi|author=Aribisala|url=https://olongoafrica.com/boy-in-a-gele/|accessdate=2021-02-20|work=Olongo Africa|language=en}}</ref> * The Beauty and Burden of Being a Nigerian Bride (September 2019), na The New Yorker * "The Girls Who Fainted at the Sight of an Egg" (Jenụwarị 2018), na The New Yorker<ref>{{Cite news|url=https://www.newyorker.com/culture/annals-of-gastronomy/the-girls-who-fainted-at-the-sight-of-an-egg|title=The Girls Who Fainted at the Sight of an Egg|author=Aribisala|first=Yemisi|date=2 January 2018|work=The New Yorker|accessdate=2 January 2018}}</ref> * "Nwanne nwanyị si n'èzí" (April 2016), na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/sister-outsider-2/|first=Yemisi|author=Aribisala|title=Sister Outsider {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|language=en-US|accessdate=10 March 2017}}</ref> * "Nigeria's New Feminism ̊ Say-You-Are-One-Of-Us-Or-Else" (October 2016), na KTravula<ref>{{Cite news|url=http://www.ktravula.com/2016/10/nigerian-new-feminism-say-you-are-one-of-us-or-else/|title=Nigeria's New Feminism – Say-You-Are-One-Of-Us-Or-Else|first=Yẹ́misí|author=Aríbisálà|date=13 October 2016|work=ktravula – a travelogue!|language=en-US|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Nnwere Agụ" (November 2015), na Medium<ref>{{Cite web|url=https://medium.com/@YemisiOkra/mother-hunger-d346ba37aad0|title=Mother Hunger|author=Aribisala|first=Yemisi|date=7 November 2015|work=Medium|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Soup azụ̀ dị ka ọgwụ ịhụnanya" (March 2013), na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/fish-soup-as-love-potions-2/|first=Yemisi|author=Aribisala|title=Fish Soup As Love Potions {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|date=1 March 2013|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Nollywood Kiss" (2011) na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite news|url=http://powermoneysex.org.za/nollywood-kiss/|title=Nollywood Kiss|date=11 June 2012|work=PowerMoneySex|accessdate=18 February 2017|language=en-US}}</ref> * "Giving It All Away in English" (March 2015) na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/giving-it-all-away/|title=Giving It All Away in English {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "High Heeled Fork" (December 2015) na Medium<ref>{{Cite web|url=https://medium.com/philosophy-logic/high-heeled-fork-92d566195efc|title=High Heeled Fork – General Writing: Idea, Thinking, Opinion|author=Aribisala|first=Yemisi|date=15 December 2015|work=Medium|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Birthing The American" (December 2013), na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/birthing-the-american/|title=Birthing the American {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|first=Yemisi|author=Aribisala|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Nigeria's Superstar Men of God" (April 2013) na The Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/nigerias-superstar-men-of-god/|first=Yemisi|author=Aribisala|title=Nigeria's Superstar Men of God {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Nigeria na Omenala nke Enweghị nkwanye ùgwù" (Ọgọst 2012), na blog Ikhide<ref>{{Cite web|url=https://xokigbo.com/2012/08/23/guest-blog-yemisi-ogbe-on-nigeria-and-a-culture-of-disrespect/|title=Guest Blog: Yemisi Ogbe on Nigeria and a culture of disrespect|date=23 August 2012|work=Ikhide|accessdate=21 December 2016}}</ref> * "Nwoke ahụ abụghị onye nkịtị" (April 2016), na Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=http://chimurengachronic.co.za/that-guy-no-be-ordinary-2/|title="That Guy No Be Ordinary" {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|accessdate=21 December 2016}}</ref> == Ajụjụ ọnụ ndị a ma ama / ihe ndị e wepụtara / nyocha == * "Mmachibido m iwu dị ka nnwere onwe gị": Mkparịta ụka ya na Yẹ́misí Aríbis tot na AfricanWriter.com<ref name="My repression is as legitimate">{{Cite news|url=http://www.africanwriter.com/repression-legitimate-freedom-conversation-yemisi-aribisala/|title='My repression is as legitimate as your freedom': A Conversation with Yẹ́misí Aríbisálà|first=Kola|author=Tubosun|date=20 February 2017|work=AfricanWriter.com|accessdate=2 March 2017|language=en-US}}</ref> * "'Ndị mmadụ na-anwa ịpịnye nri Naijiria n'ime akara Afrịka niile'"<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2017/feb/04/book-extract-the-longthroat-memoirs-yemisi-aribisala?CMP=share_btn_tw|title='People try to squeeze Nigerian food into an all-encompassing African label'|author=Aribisala|first=Yemisi|date=4 February 2017|work=The Guardian|accessdate=10 March 2017|language=en-GB}}</ref> * Ajụjụ na azịza na TheGannet<ref>{{Cite news|url=http://thegannet.com/journal/the-gannet-qa/gannet-qa-yemisi-ogbe/|title=The Gannet Q&A: Yemisi Aribisala|date=16 March 2017|work=The Gannet|accessdate=16 March 2017|language=en-US}}</ref> * "Okwu na-agagharị karịa ihe oyiyi anya" na ajụjụ ọnụ na Short Story Day Africa.<ref>{{Cite news|url=http://shortstorydayafrica.org/news/words-move-more-deliberately-than-visual-images-an-interview-with-yemisi-aribisala|title='Words move more deliberately than visual images.' An Interview with Yemisi Aribisala|first=Lauren|author=Smith|work=Short Story Day Africa|date=19 April 2017|accessdate=4 May 2017|language=en-ZA}}</ref> * Calabar Witch nke Akin Adesokan, na Chimurenga Chronic<ref>{{Cite web|url=https://chimurengachronic.co.za/calabar-winch/|first=Akin|author=Adesokan|title=Calabar Winch {{!}} The Chimurenga Chronic|work=chimurengachronic.co.za|language=en-US|accessdate=6 April 2017}}</ref> * ''Akwụkwọ Maka Ịnọ'' Nlele nke Kola Tubosun, na Village Factor<ref>{{Cite news|url=http://villagefactor.com/a-book-for-the-tasting/|title=A Book for the Tasting|date=21 January 2017|work=Village Factor|accessdate=6 April 2017|language=en-GB}}</ref> * Sanya Noel, "[http://enkare.org/yemisi-aribisala-interview/ On Not Fitting In]: An Interview with Yemisi Aribisala", Enkare Review, 11 February 2018. * Akwụkwọ: Yemisi Aribisala's Longthroat Memoirs. New Again nke Edward Behr. <nowiki>https://artofeating.com/books-yemisi-aribisalas-longthroat-memoirs/</nowiki> == Ebensidee == <references group="" responsive="0"></references> {{Authority control}} [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] sl6v3jp83xfk7p2rtdpyxii2fqkpqw3 Funge 0 18879 85575 2022-07-28T06:46:40Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099036407|Funge]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Moamba_traditional_dish_in_Luanda.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1d/Moamba_traditional_dish_in_Luanda.JPG/220px-Moamba_traditional_dish_in_Luanda.JPG|thumb|Funge na moamba de galinha ]] Funge ma ọ bụ '''fúngi''' ([[Angola]]) ma ọ bụ '''mfundi''' (Congo - [[Democratic Republic of the Congo|DCR]] na [[Republic of the Congo|Congo Republic]]) bụ nri ọdịnala nke Afrịka nke e ji ntụ ọka akpu, mee ka ọ banye na mmiri na-esi ísì. A pụkwara iji sorghum, ọka, ma ọ bụ ọka mee ya. Enwere ike iji akwụkwọ nri, azụ̀, ma ọ bụ anụ, yana akwụkwọ nri ndị ọzọ, anụ, na efere azụ̀. ''Funge'' bụ nri bụ isi na nri ndị Afrịka. Enwere ike iji anụmanụ mee ụdị ụfọdụ bara ọgaranya ma na-atọ ụtọ, dị ka anụ azụ, kama iji mmiri. A makwaara ya dị ka '''bidia''' (nke pụtara "nri").<ref>{{Cite book|author=Ashkenazi|first=Michael|title=The World Cookbook for Students|publisher=Greenwood|date=2006}}</ref> A na-eri Funge na mkpịsị aka, a pụkwara itinye obere bọọlụ ya n'ime ofe, efere ma ọ bụ ofe. Funge bụ ihe oriri ọdịnala na nri Angola. Na Brazil, a maara nri yiri nke a dị ka pirão. Na Lesser Antilles, a maara nri yiri nke ahụ dị ka '''''fungi''''' ma ọ bụ cou-cou. Na Ghana, e nwere ọdịiche abụọ, nke a na-ejikarị ọka a kụrụ akụ eme, ọ bụ ezie na ọdịiche a maara dị ka ''banku'' na-eme mgbe ụfọdụ site na ngwakọta nke cassava na ọka. A na-ahapụ ọka ka ọ gbasaa tupu esi ya. Iji mee ''banku'', a na-esi ngwakọta ahụ na-agbanye n'ime ite, mana a na-esiri ụdị a na-akpọ ''[[kenkey]]'' naanị akụkụ ya tupu a na-ekpuchi ya na akwụkwọ unere ma ọ bụ mkpo ọka ma na-esi ya. == Ebensidee == {{Reflist}} 08n3nhy31t5o6i0ng6pni19qo093dco Hausa koko 0 18880 85577 2022-07-28T07:03:15Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094106425|Hausa koko]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Porridge_and_bean_balls.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Porridge_and_bean_balls.jpg/220px-Porridge_and_bean_balls.jpg|thumb|Hausa Koko na [[Koose]]]] '''Hausa koko''' nke a makwaara dị ka spicy millet porridge, bụ nri okporo ámá Ghana nke a na-erikarị dị ka nri ụtụtụ. A pụkwara iwere ya n'ehihie dị ka nri na-atọ ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.thespruceeats.com/hausa-koko-spicy-millet-porridge-39547|title=Try This Popular West African Street Food, Hausa Koko|work=The Spruce Eats|language=en|accessdate=2019-06-22}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}</ref> A na-eme ya site na ọka na ihe ole na ole na-esi ísì ụtọ agbakwunyere iji nye ya ụtọ na ụcha pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/5-nutritious-Ghanaian-breakfast-options-you-overlook-416460|title=5 nutritious Ghanaian breakfast options you overlook|work=www.ghanaweb.com|date=17 February 2016|language=en|accessdate=2019-06-22}}</ref> A na-akpọ ya Hausa koko n'ihi echiche e kere ya na mpaghara ndị dị n'ebe ugwu nke [[Ghana]]. Ọ bụkwa ihe a na-ahụkarị n'obodo dị iche iche na [[Ghana]].<ref name=":0" /> A na-ejikarị achịcha ọka a na-akpọ ''Koose'', ''Pinkaso'', ntụ ọka a na'ọkụ, ma ọ bụ achịcha ọka Naijiria a na-eme ''Akara'' na-esonyere ya.<ref>{{Cite web|title=Hausa Koko|url=https://www.mychopchop.ca/products/hausa-koko|work=Mychopchop|accessdate=2020-06-01}}</ref> == Nchịkọta == A na-ahụkarị koko ndị Hausa na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka ma na-ekwu na ọ bụ ndị Northern, a kwenyere na ọ bụ ha bụ [[Ndi Haụsa|ndị Hausa]] mere ya nke mbụ, n'etiti ha millet bụ nri. Ọ bụ nri okporo ámá na-ewu ewu na Ghana. N'ọtụtụ ụtụtụ, a na-ere ya na nkuku okporo ámá. A na-agbakwunye shuga, mmiri ara ehi na mkpụrụ osisi mgbe ụfọdụ iji mee ka ọ dị ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/breakfast-special-how-to-prepare-bofrot-and-hausa-koko/knzdve5|title=How to prepare 'bofrot' and 'Hausa Koko'|date=2016-01-18|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-06-22}}</ref> [[Usòrò:Koko_and_agawu_seller_serving.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Koko_and_agawu_seller_serving.jpg/220px-Koko_and_agawu_seller_serving.jpg|thumb|Onye na-ere ahịa nke Hausa Koko]] == Uru Ndị Na-aba Uru == A na-eme Hausa Koko site na ọka nke nwere Magnesium, Manganese, Tryptophan, Calcium, Fibre na Vitamin B.<ref name=":0">{{Cite web|title=NEWS|url=http://miczd.gov.gh/news/91|accessdate=2020-06-07|work=miczd.gov.gh}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://miczd.gov.gh/news/91 "NEWS"]. ''miczd.gov.gh''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-06-07</span></span>.</cite></ref> == Ihe ndị e ji mee ya == * Millet<ref>{{Cite web|url=https://www.organicfacts.net/health-benefits/cereal/health-benefits-of-millet.html|title=5 Amazing Benefits of Millet|date=28 July 2014}}</ref> * Ginger<ref>{{Cite web|url=https://www.healthline.com/nutrition/11-proven-benefits-of-ginger|title=11 Scientifically Proven Health Benefits of Ginger|date=15 March 2021}}</ref> * Cloves * Osikapa a mịrị amị * Black peppercorn<ref>{{Cite web|url=https://guidedoc.com/health-benefits-of-black-pepper|title=6 Health Benefits of Black Pepper You Don't Know About|date=5 February 2015}}</ref> * Nnu obere * ose == Nkwadebe == # Ịsa ahụ ma na-etinye ọka n'ime mmiri n'otu abalị # Sachaa ma tinye ginger, black peppercorn, dry pepper ma gwakọta ya na ngwakọta dị nro # Mmetụta ugboro abụọ na eriri silk dị mma, kpuchie ma hapụ ya maka awa 5 # Dọrọ mmiri ahụ ma wepụ ya # gwakọta ihe fọdụrụ na mmiri oyi ma ọ bụ mmiri na-agbaze agbaze ma wepụ ya # Wepụta ihe dị ka 500 ml mmiri n'ọkụ # Wepụ okpomọkụ ma tinye ya n'elu rack # tinye ngwakọta fọdụrụnụ ma na-agbanye mgbe niile iji gbochie ụyọkọ ruo mgbe ngwakọta ahụ ga-esi sie ike ma kpuchie azụ nke ladle. # Hausa koko dị njikere ije ozi. # Mgbe ọ dị njikere inye nri, wụnye n'ime efere, tinye shuga achọrọ ma mee ka ọ dị nro. Maka mmetụ nke okomoko, wụnye mmiri ara ehi na groundnut. A pụkwara iri ya na ntụ ọka a siri esi nke a maara dị ka koose ma ọ bụ achịcha.<ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/10129/recipe-how-to-prepare-hausa-koko-at-home.html|title=Recipe: How To Prepare Hausa Koko At Home|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-06-29}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}{{African cuisine}}culsine ndị africa smi7t1l10ocd19vwnu465oiu8g2l2qk Ice kenkey 0 18881 85578 2022-07-28T07:22:27Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1045106980|Ice kenkey]]" wikitext text/x-wiki   '''Ice kenkey''' bụ nri na-atọ ụtọ na Ghana nke na-ewu ewu nke e ji [[kenkey]] mee, ihe a na-eme ka ọ dị ọkụ nke e ji ọka na-agba ụka mee.<ref name="food-control">{{Cite journal|first=Amy|author=Atter|year=2015|title=Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana|journal=Food Control|volume=55|pages=200–205|doi=10.1016/j.foodcont.2015.02.043}}</ref> A na-erekarị ya dị ka nri n'okporo ámá na [[Ghana|mba Ghana]]<ref name="food-control" />. == Nkọwa == A na-emepụta [[Kenkey]] site n'itinye mkpụrụ ọka n'ime mmiri ruo ihe dị ka ụbọchị abụọ, tupu a kpụọ ha ma tinye ha n'ime ntụ ọka.<ref name="food-control">{{Cite journal|first=Amy|author=Atter|year=2015|title=Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana|journal=Food Control|volume=55|pages=200–205|doi=10.1016/j.foodcont.2015.02.043}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAtterOforiAnyebunoAmoo-Gyasi2015">Atter, Amy; Ofori, Hayford; Anyebuno, George Anabila; Amoo-Gyasi, Michael; Amoa-Awua, Wisdom Kofi (2015). "Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana". ''Food Control''. '''55''': 200–205. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.1016/j.foodcont.2015.02.043|10.1016/j.foodcont.2015.02.043]].</cite></ref> A na-ahapụ ntụ ọka ka ọ gbasaa ruo ụbọchị ole na ole, tupu esi nri akụkụ nke ntụ ọka ahụ wee gwakọta ya na ntụ ọka a na-esighị esi.<ref name="food-control" /> A na-emepụta ice kenkey site na ịpị kenkey n'ime iberibe, ịpị ya, wee gwakọta ya na mmiri, shuga, mmiri ara ehi, na ice.<ref name="food-control" /> Ụfọdụ ndị na-emepụta ihe na-eji mkpụrụ osisi a siri esi kama iji mmiri ara ehi.<ref name="food-control" /> == Ịdị ọcha == Ice kenkey nke ndị na-ere nri n'okporo ámá na Ghana na-ere na-enwekarị mmetọ E. coli na ''Staphylococcus aureus'' n'ihi ọrụ aka na omume ịdị ọcha na-adịghị mma na usoro mmepụta, yana enweghị pasteurization.<ref name="food-control">{{Cite journal|first=Amy|author=Atter|year=2015|title=Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana|journal=Food Control|volume=55|pages=200–205|doi=10.1016/j.foodcont.2015.02.043}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAtterOforiAnyebunoAmoo-Gyasi2015">Atter, Amy; Ofori, Hayford; Anyebuno, George Anabila; Amoo-Gyasi, Michael; Amoa-Awua, Wisdom Kofi (2015). "Safety of a street vended traditional maize beverage, ice-kenkey, in Ghana". ''Food Control''. '''55''': 200–205. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.1016/j.foodcont.2015.02.043|10.1016/j.foodcont.2015.02.043]].</cite></ref> Ndị ọchịchị obodo emejuputa akwụkwọ ntuziaka ọzụzụ mmepụta ice kenkey ma mepụta ndị ọrụ iji hụ na nri dị nchebe.<ref name="food-control" /><ref>{{Cite news|author=K.|first=Effah|title=Health Alert: Iced kenkey made with bare hands in Kumasi (Video)|work=[[Yen.com.gh]]|page=|url=https://yen.com.gh/131490-health-alert-iced-kenkey-bare-hands-kumasi.html|accessdate=2021-04-15}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}}{{African cuisine}}Cuisine ndị Africa 03o17k29olj9ro90zic622hx5xqafxn Ozoz Sokoh 0 18882 85579 2022-07-28T07:32:06Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089272844|Ozoz Sokoh]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox person|website={{url|https://www.kitchenbutterfly.com/}}}} [[Category:Articles with hCards]] '''Ozoz Sokoh''' (amụrụ na ọnwa June 30, na afọr 1976) bụ onye edemede nri Naijiria.<ref name="auto5">{{Cite news|title=The Lagos blogger delivering delicious dishes|url=https://edition.cnn.com/videos/world/2016/09/29/african-voices-kitchen-crafters-spc-a.cnn|accessdate=9 March 2021|publisher=CNN African Voices}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=About|url=https://www.kitchenbutterfly.com/about-2/|work=Kitchen Butterfly|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Sokoh|first=Ozoz|title=Cooking in Quarantine: Travelling by plate during coronavirus|url=https://www.aljazeera.com/features/2020/4/11/cooking-in-quarantine-travelling-by-plate-during-coronavirus|accessdate=9 March 2021|publisher=AlJazeera}}</ref> A maara ya dị ka kichin urukurubụba <ref name="auto1">{{Cite web|author=Tila-Adesina|first=Kachi|title=We Interview: Ozoz Sokoh (Kitchen Butterfly) – Food Chef & Blogger|url=https://kacheetee.com/kitchen-butterfly-ozoz-sokoh-interview/|work=KacheeTee|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref name="auto3">{{Cite web|title=How Food Connects Us To Our Origin|url=https://www.youtube.com/watch?v=8YfKfsjZw6Y&ab_channel=ChannelsTelevision|work=YouTube|publisher=Channels Television}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|title=INDLU with KitchenButterfly|url=https://www.youtube.com/watch?v=5MfGgGcVBa4&ab_channel=NubiaAfrica|work=YouTube|publisher=Nubia Africa|accessdate=9 March 2021}}</ref> == Mbido ndụ na agụmakwụkwọ == A mụrụ ya na Warri, n'ụsọ oké osimiri ndịda Naịjirịa, njem Ozozī na nri malitere site na nri ụmụaka Wimpy na-enweghị ike iri hamburger, chips na Mirinda n'oge njem ezinụlọ na Edinburgh Summer Festival n'ọnwa Ọgọstụ nke afọ 85.<ref>{{Cite web|title=Blurred Lights|url=https://www.instagram.com/smocontemporaryart/p/BRWnZ_pjZmg/?hl=en|publisher=SMO Contemporary Art}}</ref><ref name="auto5">{{Cite news|title=The Lagos blogger delivering delicious dishes|url=https://edition.cnn.com/videos/world/2016/09/29/african-voices-kitchen-crafters-spc-a.cnn|accessdate=9 March 2021|publisher=CNN African Voices}}</ref> Ọ gara Mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife, Naijiria ruo afọ atọ, wee hapụ ya na afọ 1997, n'ihi ogologo ọrụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke kpara - ma na-aga n'ihu na-ata ahụhụ - mahadum Naijiria n'oge ahụ.<ref name="auto2">{{Cite web|title=Journey By Plate|url=https://www.youtube.com/watch?v=TiSluxo1Bds&ab_channel=TEDxTalks|work=YouTube|publisher=TedX Talks|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ kwagara United Kingdom ebe ọ nwetara akara ugo mmụta na Geology (B.Sc. Hons) na Mahadum Liverpool .<ref>{{Cite web|title=Ozoz Sokoh|url=https://www.thespruceeats.com/ozoz-sokoh-5073134|work=The Spruce Eats|publisher=Dot Dash|accessdate=9 March 2021}}</ref> N'oge ọ nọ na UK, ọ malitere isi nri Naijiria iji nwee mmetụta nke ịnọ nso n'ụlọ.<ref name="auto">{{Cite web|title=INDLU with KitchenButterfly|url=https://www.youtube.com/watch?v=5MfGgGcVBa4&ab_channel=NubiaAfrica|work=YouTube|publisher=Nubia Africa|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ bụ nna ya kpaliri ya, onye nwere mmasị isi nri ma na-eme ihe niile site na ihe ọhụrụ.<ref name="auto1">{{Cite web|author=Tila-Adesina|first=Kachi|title=We Interview: Ozoz Sokoh (Kitchen Butterfly) – Food Chef & Blogger|url=https://kacheetee.com/kitchen-butterfly-ozoz-sokoh-interview/|work=KacheeTee|accessdate=9 March 2021}}</ref> == Ọrụ == Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Liverpool, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka nchọpụta na onye ndụmọdụ azụmaahịa n'ime mmekọrịta azụmaahịa na gọọmentị.<ref>{{Cite web|title=Career Migrants: Ozoz Sokoh – Exploration Geologist, Badass Chef, Writer & Photographer|url=https://forcreativegirls.com/career-migrants-ozoz-sokoh-of-kitchen-butterfly/|work=ForCreativeGirls|accessdate=9 March 2021}}</ref> Na mgbakwunye na ọrụ ya n'ụbọchị, Ozoz malitere nyocha nke nri Naijiria, nke toro mgbe ọ bi ma rụọ ọrụ na Netherlands site na afọ 2007 ruo na afọ 2011.<ref name="auto2">{{Cite web|title=Journey By Plate|url=https://www.youtube.com/watch?v=TiSluxo1Bds&ab_channel=TEDxTalks|work=YouTube|publisher=TedX Talks|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=West International Full Episode #9|url=https://www.youtube.com/watch?v=JQ_8mXD-1fs&ab_channel=HollandExpats|work=YouTube|publisher=Holland Expats|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ragan|first=Lee-Ann|title=Oz Life Lenses seeing clearly|url=https://www.youtube.com/watch?v=8vTWv4qOkSQ&ab_channel=Lee-AnneRagan|work=YouTube|publisher=Lee-Ann Ragan|accessdate=9 March 2021}}</ref> O guzobere kichin urukurubụban'oge a. N'ebe ahụ, ọ na-edekọ akụkọ ihe mere eme nke nri, ntụziaka, usoro na ihe ndị ọzọ.<ref name="auto4">{{Cite news|author=Alumona|first=Kingsley|title=I Spend My Days Exploring Many Dimensions Of Food —Ozoz Sokoh|url=https://tribuneonlineng.com/i-spend-my-days-exploring-many-dimensions-of-food-ozoz-sokoh/|accessdate=9 March 2021|publisher=Tribune Nigeria|date=23 February 2019}}</ref> Ọ na-akọwa ohere izute nri ọ maara n'oge ememme ụbọchị eze nwanyi na mba Netherlands dị ka oge dị mkpa, nke mere ka mkpebi ya ime nnyocha ma dee akụkọ ihe mere eme nke nri na ihe jikọrọ / njikọ n'ofe ọdịbendị. Ihe ọzọ bụ nchọpụta ya na mgbe a kpọgara ndị ohu na Brazil n'oge ahia ohu na-agafe Atlantic, otu n'ime ọtụtụ akụkụ nke ọdịbendị ha na ha were ma chekwaa bụ Acaraje, ihe na-ewu ewu na-esi nri na-acha oji nke a maara dị ka akara na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=Your Guide to Nigerian Cuisine|url=https://explorepartsunknown.com/lagos/your-guide-to-nigerian-cuisine/|work=Anthony Bourdain’s Parts Unknown|accessdate=9 March 2021}}</ref> Kemgbe afọ 2007, o mepụtara ọtụtụ ngosipụta mgbasa ozi nke ọrụ ya, na-ekwu na nri karịrị iri nri.<ref>{{Cite web|title=A Food Enthusiasts’ Journey, Joys & Reflections|url=https://www.skxpopsy.com/foodforthought-thekitchenbutterfly|work=S.K. & Popsy|publisher=S.K. & Popsy|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=An Ode to Jollof: The Rice That Binds|url=https://www.youtube.com/watch?v=HwQVrrKJm5M&ab_channel=OzozSokoh|work=YouTube|accessdate=9 March 2021}}</ref> Onye na-eme nchọpụta nri nke na-enyocha njikọ nke nri na akụkọ ihe mere eme nke Naijiria, mbata, ọrụ ugbo, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ụfọdụ n'ime ebe ọrụ ya bụ: === Nri Ọhụrụ Naijiria === N'ịbụ nke Sokoh mepụtara na afọ 2013, New Nigerian Kitchen bụ nkà ihe ọmụma na omume nri nke na-eme emume ụtọ ọhụrụ na nke na-egbuke egbuke nke nri Naijiria.<ref>{{Cite web|title=Advocate of the ‘The New Nigerian Kitchen’, food blogger and CEO of Kitchen Butterfly, Ozoz Sokoh, will be speaking at the #TalkOverFood3.0|url=https://mycookeryzone.wordpress.com/2019/01/29/advocate-of-the-the-new-nigerian-kitchen-food-blogger-and-ceo-of-kitchen-butterfly-ozoz-sokoh-will-be-speaking-at-the-talkoverfood3-0/|work=My Cookery Zone|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref name="auto2">{{Cite web|title=Journey By Plate|url=https://www.youtube.com/watch?v=TiSluxo1Bds&ab_channel=TEDxTalks|work=YouTube|publisher=TedX Talks|accessdate=9 March 2021}}</ref> Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 2011, ọ malitere ime nchọpụta etu esi aghọta ihe ndị Naịjirị maara nke ọma site n'ịchọpụta na idepụta ojiji ha n'ụzọ dịgasị iche iche iji ghọta ohere ma mepụta efere site na ọdịnala gaa na nnwale na nke oge a.<ref>{{Cite web|title=BTS: Photographer Kelechi Amadi-Obi and Cook, Kitchen ButterFly Show Us 'What's Cooking'|url=https://www.youtube.com/watch?v=jl7y4-8gyXM&feature=youtu.be&ab_channel=ReleGallery|work=YouTube|publisher=Rele Gallery|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ na-ewere usoro sayensị nke ịchọpụta profaịlụ ụtọ na textures iji hụ na New Nigerian Kitchen na-akọwa ma gbasaa echiche nke nri Naijiria na, mgbe niile, nri West Afrịka.<ref name="auto">{{Cite web|title=INDLU with KitchenButterfly|url=https://www.youtube.com/watch?v=5MfGgGcVBa4&ab_channel=NubiaAfrica|work=YouTube|publisher=Nubia Africa|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Koiki|first=Tokunbo|title=The Importance of Ozoz aka Kitchen Butterfly|url=https://medium.com/@Tokunbo27/the-importance-of-ozoz-aka-kitchen-butterfly-c686eb7fd742|work=Medium|accessdate=9 March 2021}}</ref> === Anthropology nke Nri === Akụkụ ọzọ nke ọrụ ya bụ anthropology nri.<ref name="auto3">{{Cite web|title=How Food Connects Us To Our Origin|url=https://www.youtube.com/watch?v=8YfKfsjZw6Y&ab_channel=ChannelsTelevision|work=YouTube|publisher=Channels Television}}</ref><ref>{{Cite web|title=Introducing Feast Afrique, Ozoz Sokoh’s Digital Archive of African Culinary Excellence|url=https://brittlepaper.com/2021/01/introducing-feast-afrique-ozoz-sokohs-digital-archive-of-african-culinary-excellence/|work=Brittle Paper|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ na-enwekarị mgbọrọgwụ na nri Naijiria, ọrụ ya na-agafe mba ahụ na nri kọntinent iji nyochaa akụkọ ihe mere eme na njikọ.<ref name="auto4">{{Cite news|author=Alumona|first=Kingsley|title=I Spend My Days Exploring Many Dimensions Of Food —Ozoz Sokoh|url=https://tribuneonlineng.com/i-spend-my-days-exploring-many-dimensions-of-food-ozoz-sokoh/|accessdate=9 March 2021|publisher=Tribune Nigeria|date=23 February 2019}}</ref> Nnyocha ya n'ógbè a abụwo isiokwu nke isiokwu, ihe ndekọ, pọdkastị, okwu na ihe ngosi gụnyere 2014 TEDx Port Harcourt okwu akpọrọ Journey by Plate: Reimagining Nigerian Cuisine .<ref name="auto2">{{Cite web|title=Journey By Plate|url=https://www.youtube.com/watch?v=TiSluxo1Bds&ab_channel=TEDxTalks|work=YouTube|publisher=TedX Talks|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ihe ọzọ bụ ihe ngosi banyere mmalite nke Agege Bread, ihe a na-eri na Naijiria, nke ọ nyochara ma gosipụta na ːFor Africansń.<ref>{{Cite web|title=Where Did Agege Bread Come From?|url=https://www.youtube.com/watch?v=iDopeh-X4rs&ab_channel=ForAfricans|work=YouTube|publisher=For Africans|accessdate=9 March 2021}}</ref> Sokoh na-eji nyocha na akwụkwọ kọọ akụkọ banyere ọdịbendị na akụkọ ihe mere eme nke Naijiria ma mee ka a mara nri Naijiria n'ụlọ na mba ofesi.<ref name="auto5">{{Cite news|title=The Lagos blogger delivering delicious dishes|url=https://edition.cnn.com/videos/world/2016/09/29/african-voices-kitchen-crafters-spc-a.cnn|accessdate=9 March 2021|publisher=CNN African Voices}}</ref> === Omume === Omume nri Sokoh gụnyere ịmepụta ihe onwunwe, ntụziaka na echiche.<ref>{{Cite web|title=Decolonising culinary legacy of West African food, one recipe at a time|url=https://www.trtworld.com/life/decolonising-culinary-legacy-of-west-african-food-one-recipe-at-a-time-43482|work=TRT World|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Aboc|title=Kitchen Butterfly- An Ultimate Guide to Nigerian Cuisine|url=https://abocww-directory.com/kitchen-butterfly-an-ultimate-guide-to-nigerian-cuisine/|work=Aboc Directory|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=The Seven Pantry Essentials in My Nigerian Kitchen|url=https://www.salon.com/2021/03/09/the-seven-pantry-essentials-in-my-nigerian-kitchen_partner/|work=Salon.Com|accessdate=9 March 2021}}</ref> N'ebe ọzọ, Feast Afrique, ọ na-edekọ ihe nketa nri na ihe ọmụma nke West Africa na diaspora ya.<ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=A Celebration of West African Culinary Excellence|url=https://www.feastafrique.com/|work=Feast Afrique|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Debczak|first=Michele|title=Feast Afrique, A Digital Archive Dedicated to West African Cuisine, Is Now Online|url=https://www.mentalfloss.com/article/642773/feast-afrique-west-african-cuisine-library|work=Mental Floss|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọrụ a gụnyere ọbá akwụkwọ dijitalụ nke 240+ West African na Diasporic nri na akwụkwọ ọgụgụ nke na-ejikọta oghere ịnweta ihe ọmụma.<ref>{{Cite web|author=Madurga|first=Lucia Diaz|title='FEAST AFRIQUE': A FREE ONLINE LIBRARY WITH THE CULINARY HISTORY OF WEST AFRICA|url=https://viajes.nationalgeographic.com.es/gastronomia/feast-afrique-biblioteca-on-line-y-gratuita-historia-culinaria-africa-occidental_16553|work=National Geographic|publisher=RBA|accessdate=9 March 2021}}</ref> '''Ntụziaka na Ntuziaka''': Sokoh edeela ntụziaka ndị e bipụtara na blọọgụ, isiokwu, akwụkwọ akụkọ, na akwụkwọ.<ref>{{Cite web|author=KitchenButterfly|title=Classic Nigerian Jollof Recipe|url=https://food52.com/recipes/61557-classic-nigerian-jollof-rice|work=Food52|accessdate=9 March 2021}}</ref> N'afọ 2017, o mepụtara kalenda mmepụta oge mbụ nke Naijiria na-akọwapụta mkpụrụ osisi na akwụkwọ nri Naijiria yana nnweta oge ha.<ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=Nigerian Seasonal Produce Calendar|url=http://www.kitchenbutterfly.com/wp-content/uploads/2017/05/May2017_Nigerian_SeasonalProduceCalendar.pdf|work=Kitchen Butterfly|accessdate=9 March 2021}}</ref> O mepụtara akwụkwọ nduzi maka ụtọ na ụtọ nke nri Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Sokoh|first=Ozoz|title=The Tastes and Flavours of Nigerian Cuisine|url=https://www.kitchenbutterfly.com/2016/part-1-the-tastes-flavours-of-nigerian-cuisine/|work=Kitchen Butterfly|accessdate=9 March 2021}}</ref> Echiche: Ọ na-emepụta '''echiche''' nke ahụmahụ, gụnyere World Jollof Rice Day Festival nke mbụ e guzobere na afọ 2017.<ref>{{Cite web|title=Lagos food festival shows off Nigeria's 'Jollof' muscle|url=https://www.africanews.com/2018/08/21/lagos-food-festival-shows-off-nigeria-s-jollof-muscle/|work=Africa News}}</ref> A na-eme emume a iji mee emume nri nke bụ nri kachasị amasị Naịjirịa na nke kachasị ewu ewu n'ụwa niile.<ref>{{Cite web|title=The History of Jollof Rice|url=http://www.worldjollofday.com/2016/08/15/the-history-of-jollof-rice/|work=World Jollof Day|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ihe ọzọ bụ bụ Akwụkwọ ahụ, echiche nke na-eme emume nri ndị Afrịka site na ederede ndị Afrịka ma hụ Sokoh na-eweta nri dị ndụ site na akwụkwọ akụkọ ka ndị na-abịa na mmemme akwụkwọ na nka wee nwee ike ịnwale ha.<ref>{{Cite web|title=Africa: Ake Festival - Africa's Leading International Book Festival|url=https://allafrica.com/stories/201910240055.html|work=Ake Festival|accessdate=9 March 2021}}</ref> A na-egosi akwụkwọ ahụ na ememme ndị gụnyere afọ 2018 Ake Festival; afọ 2018 Eat Drink Food Festival; na afọ 2019 Afrolution Festival, Berlin.<ref>{{Cite web|title=Eat The Book|url=https://www.akefestival.org/eat-the-book/|work=Ake Festival|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Murua|first=James|title=A snapshot of Afrolution 2019 in Berlin, Germany|url=https://www.jamesmurua.com/a-snapshot-of-afrolution-2019-in-berlin-germany/|work=Jamesmurua.com|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ bụ onye na-ahazi Abori Food System Design Summit. N'ịbụ nke e mere na Alliance Française, Lagos na afọ 2019, nnọkọ ahụ gosipụtara ihe ngosi nri, mkparịta ụka na ahịa onye ọrụ ugbo.<ref>{{Cite web|title=Abori Summit|url=https://abori.org/summit.html|accessdate=9 March 2021}}</ref> == Onyinye na nhọpụta == 2020 - amụma amụma 2018 - Ihe nrite Nhọrọ Readersī nke Saveur Magazine maka blọgụ nri na omenala kacha mma. [circular reference] 2018 ̊ Eloy Awards Chef of the Year Nominee 2017 ̊ Eloyan Awards Female Chef or Food Designer Nominee 2017 Leading Ladies Africa isi nke 100 Most Inspiring Women in Energy Recognition Award 2010 - July Onye mmeri nke Swordfish nke Food 52<ref>{{Cite web|title=Meet the Winners of 2018 SAVEUR Blog Awards|url=https://en.wikipedia.org/wiki/CNN_International|work=Saveur|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Here’s The Full List Of Nominees For The 2018 ELOY Awards!|url=https://www.bellanaijastyle.com/nominees-for-the-2018-eloy-awards/|work=Bella Naija|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ndeche|first=Chidirim|title=Full List Of Nominees For The 2017 ELOY Awards|url=https://guardian.ng/life/events/full-list-of-nominees-for-the-2017-eloy-awards/|work=The Guardian Nigeria|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amina J Mohammed, Adesua Etomi, Luvvie Ajayi… Meet Nigeria’s Most Inspiring Women!|url=https://leadingladiesafrica.org/leading-ladies-africas-100-inspiring-women-list-2017/|work=Leading Ladies Africa|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Features and Press|url=https://www.kitchenbutterfly.com/features-press/|work=Kitchen Butterfly|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Summer Week 5|url=https://food52.com/blog/1004-summer-week-5|work=Food52|accessdate=9 March 2021}}</ref> == Akụkụ mgbasa ozi == E gosipụtara ọrụ ya na usoro mgbasa ozi gụnyere CNN International's African Voices; Channels Television; na CGTN ebe ọ kọwara na ọrụ ya na nri Naijiria na-achọ ịgbanwe ihe ndị Naijiria riri n'ụlọ na ihe a na-enye na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Naijiria n'ụwa niile.<ref name="auto5">{{Cite news|title=The Lagos blogger delivering delicious dishes|url=https://edition.cnn.com/videos/world/2016/09/29/african-voices-kitchen-crafters-spc-a.cnn|accessdate=9 March 2021|publisher=CNN African Voices}}</ref><ref name="auto3">{{Cite web|title=How Food Connects Us To Our Origin|url=https://www.youtube.com/watch?v=8YfKfsjZw6Y&ab_channel=ChannelsTelevision|work=YouTube|publisher=Channels Television}}</ref> == Mmasị Ndị Ọzọ == Ozoz bụ onye na-ese foto nke e gosipụtara ọrụ ya na ihe ngosi gụnyere Standing Out II (2017). Ihe ngosi nke mbụ ya n'onwe ya, Postcards From Lagos (2015), bụ nchịkọta nke obodo ukwu, okporo ámá na silhouettes nke nyere obodo Lagos, Naịjirịa otuto.<ref>{{Cite web|title=Postcards From Lagos|url=https://www.kitchenbutterfly.com/wp-content/uploads/2015/12/Postcards-From-Lagos-Catalogue-2.pdf|work=Kitchen Butterfly|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ na-enwekwa mmasị na agụmakwụkwọ na mmepe. Kemgbe afọ 2018, ọ bụ onye nduzi na ikpo okwu okike na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị, ForCreativeGirls.<ref>{{Cite web|title=Meet our Mentors|url=https://forcreativegirls.com/mentorship-2021/|work=ForCreativeGirls|accessdate=9 March 2021}}</ref> Ọ kwadoro ọmụmụ ihe, gụnyere Goethe Institut Nigeria's Food Crossroads Workshop na afọ 2018, na GTBank Food and Drink Masterclass na afọ 2016.<ref>{{Cite web|title=Schnitzel with Yaji|url=https://www.goethe.de/en/uun/pub/akt/g18/21313418.html|work=Goethe Institut|accessdate=9 March 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ozoz Sokoh|url=https://foodanddrink.gtbank.com/chefs-2016/ozoz-sokoh/|work=GTBank Food and Drink|accessdate=9 March 2021}}</ref> == Ebensidee == <references group="" responsive="1"></references> == Njikọ mpụga == * [http://www.kitchenbutterfly.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị (Kitchen Butterfly)] [[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]] [[Òtù:Pages with unreviewed translations]] bow1ef9wti9p9gefmt79ah2fnqinfvd Koobi 0 18883 85580 2022-07-28T07:33:18Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1083002683|Koobi]]" wikitext text/x-wiki [[Usòrò:Koobi.jpeg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/ba/Koobi.jpeg/246px-Koobi.jpeg|thumb|246x246px|Koobi ]] [[Usòrò:Koobi_in_wrapper.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/13/Koobi_in_wrapper.jpg/220px-Koobi_in_wrapper.jpg|thumb|koobi e kechiri ekpuchi]] '''Koobi''' bụ azụ a mịrị amị a' na-akpọ tilapia na [[Ghana]]. Azụ ahụ nwere ụtọ dị n'ime stews na ofe na nri dị ụtọ nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/lifestyle/food-travel/diy-recipe-how-to-prepare-koobi-egg-stew-and-roasted-ripe-plantain/c9b9bjc|title=How to prepare "koobi" egg stew and roasted ripe plantain|date=2016-04-18|work=www.pulse.com.gh|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/9645/one-dish-ghanaians-have-abandoned-and-missing-out-its-health.html|title=One Dish Ghanaians have abandoned and Missing Out Its Health Benefits|author=Editor|first=Pamela Ofori-Boateng Lifestyle|work=Modern Ghana|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/To-eat-Koobi-or-not-to-eat-515582|title=To eat “Koobi” or not to eat|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ghoccasions.com/the-tales-of-abomu-kontomire-leaves-and-unripe-plantain/|title=The Tales of Abomu (Kontomire Leaves and Unripe Plantain)|date=2018-08-28|work=GhOccasions|language=en-US|accessdate=2019-06-21}}</ref> A na-eji ya akwadebe nri Ghana dị ka fufu, ofe, abrika na stew na nri ndị ọzọ nke Ghana.<ref>{{Cite web|url=https://theculturetrip.com/africa/ghana/articles/10-traditional-ghanaian-dishes-you-need-to-try/|title=10 Traditional Ghanaian Dishes You Need To Try|author=Adam|first=Hakeem|work=Culture Trip|accessdate=2019-06-21}}</ref> == Nkwadebe == A na-edozi Koobi site na itinye tilapia ọhụrụ n'ime efere nwere nnu n'ime akpa azụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/features/Formaldehyde-In-Koobi-Equally-Insidious-May-Be-Kau-517935|title=Formaldehyde In 'Koobi', Equally Insidious May Be 'Kau'|work=www.ghanaweb.com|language=en|accessdate=2019-06-21}}</ref> Jiri nnu kpuchie azụ ahụ ruo ụbọchị 3. Mgbe ụbọchị 3 gasịrị, wepụ ya ma kpọọ ya n'anwụ ruo ụbọchị 5 ma ọ bụ ruo mgbe mmiri niile ga-agwụ. == Hụkwa ==   * Nri ndị Ghana * Ndị Ghana * Chop bar bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ ọdịnala na Ghana, nke kachasị dị na Southern Ghana * Nri Ọdịda Anyanwụ Afrịka * Ndepụta nri ndị Afrịka * Nri == Ebensidee == {{Reflist}}{{African cuisine|Ghana=|Nigeria=|Togo=|Uganda=|Ethiopia=|South Africa=}}Cuisine ndị Africa ftrg1if8xlq9dalif7xxn2e0va13don Yellow Chilli Restaurant 0 18884 85581 2022-07-28T07:43:20Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096361143|Yellow Chilli Restaurant]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox restaurant|name=Yellow Chilli|logo=|logo_width=|logo_alt=|image=|image_width=|image_alt=|image_caption=|pushpin_map=|map_width=|map_alt=|map_caption=|established=<!-- {{Start date|YYYY|MM|DD}} -->|current-owner=Ebere Shogbola|chef=|head-chef=|food-type=[[African cuisine]] [[European cuisine|Continental cuisine]]|dress-code=|rating=|street-address=27 Oju Olobun Close, Victoria Island|city=[[Lagos]]|postcode=|country=Nigeria|seating-capacity=170|reservations=|website={{URL|http://yellowchilling.com/}}}} Yellow Chili bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ụlọ mmanya na-ewu ewu dị na Victoria Island, na obodo [[Lagos]], nke na-ahụ maka nri ọdịnala Naijiria na nkè Continental.<ref>[http://www.tatler.com/news/articles/november-2013/the-nigerians-have-arrived David Jenkins, "The Nigerians have arrived... and London is paying attention", ''The Tatler'', 24 November 2014]. Accessed 28 December 2014</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.bellanaija.com/2010/10/13/the-yellow-chilli-introduces-customer-loyalty-scheme/|publisher=Bella Naija|title=The Yellow Chilli Introduces Customer Loyalty Scheme|accessdate=November 13, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.travelstart.com.ng/blog/10-great-restaurants-lagos-mainland/|title=10 Great Restaurants in Lagos Mainland|work=Travel Start|accessdate=November 1, 2014|date=2014-06-09}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://nape.org.ng/conference/hotel-travel/feeding-in-lagos.html|work=NAPE|title=Feeding in Lagos|accessdate=November 4, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.businesstravellerafrica.co.za/archive/2011/march-2011-2/special-reports/dining-out-in-africa|title=Dining Out in Africa|publisher=Business Traveller Africa|date=February 25, 2013|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.wordtravels.com/Cities/Colorado/Lagos/Restaurants|work=World Travels|title=Restaurants in Lagos|accessdate=November 7, 2014}}</ref> O nwere ebe ọzọ dị na [[Ikeja]]<ref>{{Cite web|url=http://www.travelstart.com.ng/blog/10-great-restaurants-lagos-mainland/|title=10 Great Restaurants in Lagos Mainland|work=Travel Start|accessdate=November 1, 2014|date=2014-06-09}}</ref> == Nkọwa na ihe ịchọ mma == Alaka ọ bụla na-anọdụ ala n'ala abụọ. E kewara ala ala nke alaka Victoria Island ụzọ abụọ bụ isi iri nri na-eduga n'obere ebe a na-anọdụ ala; ala elu nwere ọkwa abụọ nke oche. Ala ala nke alaka ụlọ ọrụ GRA nwere nnukwu ebe obibi nke nwere akụkụ abụọ pere mpe n'akụkụ nke ọ bụla. A na-edozi ala dị n'elu dị ka ebe ezumike na ụlọ mmanya mara mma. Enwekwara ụlọ iri nri nkeonwe n'ala ala, yana ebe obibi ubi. <ref>{{Cite web|url=http://www.farebuzz.com/updates/lagos-home-to-many-stylish-and-trendy-restaurants-in-nigeria.aspx#.VFw5yvnF_84|title=Lagos – Home to many stylish and trendy restaurants in Nigeria|work=Fare Buzz|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=omL5460steUC&dq=frenchies+restaurant+lagos&pg=PA136|title=Lagos: Where to eat and drink|publisher=Bradt Travel Guides|author=Lizzie Williams|isbn=978-184-16-239-79|pages=133–136|accessdate=November 4, 2014|year=2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://nape.org.ng/conference/hotel-travel/feeding-in-lagos.html|work=NAPE|title=Feeding in Lagos|accessdate=November 4, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://theculturetrip.com/africa/nigeria/articles/lagos-10-great-restaurants-for-a-taste-of-nigerian-culture/|title=Lagos' 10 Great Restaurants for a Taste of Nigerian Culture|work=The Culture Trip|accessdate=November 1, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.hallmarknews.com/lagos-is-food-capital-of-africa-bahnam/|title=Lagos is food capital of Africa—Bahnam|date=April 8, 2014|publisher=Hallmark News|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=African City Tour: This is Lagos|url=http://issues.ayibamagazine.com/african-city-tour-this-is-lagos/|work=Ayiba|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.timeout.com/travel/features/683/lagos|work=TimeOut|title=Lagos: Chaotic, frenzied, sometimes hazardous, but at least Lagos causes a reaction|author=Ocran|first=Nana|accessdate=1 November 2014}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} tngf144l5l62rglq0frcl7gtl5ktdzg Veggie Victory 0 18885 85584 2022-07-28T07:48:25Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093041691|Veggie Victory]]" wikitext text/x-wiki {{Infobox restaurant|name=Veggie Victory|logo=|logo_width=|logo_alt=|image=|image_width=|image_alt=|image_caption=|pushpin_map=|map_width=|map_alt=|map_caption=|established=2013<!-- {{Start date|YYYY|MM|DD}} -->|current-owner=Hakeem Jimo|chef=|head-chef=|food-type=[[Vegetarian cuisine]]|dress-code=|rating=|street-address=[[Dolphin Estate, Ikoyi]] [[Lagos]]|city=[[Lagos]]|postcode=|country=Nigeria|coordinates={{coord|6.4566|N|3.4186|E}}|seating-capacity=|reservations=|website={{URL|http://veggievictory.com/ }}}} Veggie Victory bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ mbụ na-eri akwụkwọ nri na [[Naijiria|Naịjirịa]]. == Akụkọ ihe mere eme == Hakeem Jimo guzobere Veggie Victory na afọ 2013. Ọ dị na Freedom Park, na Lagos Island, ma ugbu a ọ dị na Dolphin Estate na Ikoyi, obodo Lagos. VeggieVictory na-enye nri Vegan Nigerian na Vegan International: gụnyere nri dị ọhụrụ, na-ekpo ọkụ, na-esi ísì ụtọ na West Afrịka. VeggieVictory na-eji ihe na-anọchi anya anụ dị ka VegChunks (seitan), tofu na mushrooms maka hamburger Veggie, nkịta soy, [[egusi]] na stews eforiro.<ref>{{Cite web|url=http://www.farebuzz.com/updates/lagos-home-to-many-stylish-and-trendy-restaurants-in-nigeria.aspx#.VFw5yvnF_84|title=Lagos – Home to many stylish and trendy restaurants in Nigeria|work=Fare Buzz|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://businessdayonline.com/2013/07/a-new-restaurant-in-town/#.VF0uh_nF_84|publisher=Business Day|accessdate=November 7, 2014|title=A new restaurant in town|author=Mary Ochugbua|date=July 21, 2013}}</ref><ref>{{Cite news|first=Ibrahim Apekhade|author=Yusuf|url=http://thenationonlineng.net/new/top-innovative-companies-watch/|publisher=The Nation|title=Top innovative companies to watch|date=December 15, 2013|accessdate=November 7, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.cityvoiceng.com/simply-veggie-serving-vegan-meals/|publisher=City Voice|title=Simply veggie, serving vegan meals|author=Ayo Okulaja|accessdate=November 7, 2014|date=January 17, 2014}}</ref> == LagosVegFest == LagosVegFest bụ emume Vegan mbụ na Naịjirịa. Emume mmeghe ahụ mere na Freedom Park na Lagos Island n'ọnwa [[October|Ọktoba]] (10th ruo 12th) na afọ 2014 ma bụrụ akụkụ nke World Veg Fest afọ 2014 na Accra (Ghana) site na International Vegetarian Union. Echiche bụ ijikọ ndị mmadụ raara ndụ ha nye ndụ dị mma, dị ụtọ ma na-adịgide adịgide. Ihe dị ka ụlọ iri atọ dị maka ndị na-egosi ihe ngosi iji gosipụta ngwaahịa na ọrụ ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.thisdaylive.com/articles/a-day-at-nigeria-s-first-vegan-and-vegetarian-restaurant/185119/|publisher=ThisDay Live|date=August 2, 2014|accessdate=November 7, 2014|title=A Day at Nigeria's First Vegan and Vegetarian Restaurant}}</ref> Kemgbe ahụ LagosVegFest nwere mbipụta atọ ọzọ. A na-eme atụmatụ LagosVegFest ọzọ maka ọnwa Nọvemba na afọ 2019. == Hụkwa == * Ndepụta ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-eri akwụkwọ nri * Ndepụta ụlọ oriri na ọṅụṅụ na Lagos == Ebensidee == {{Reflist}} lx7kgdldezuzbf2pgl87o5yiy3dsfc0 Kpekpele 0 18886 85586 2022-07-28T07:50:59Z Jerrydestiny 13027 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1069724664|Kpekpele]]" wikitext text/x-wiki  Photo kpekpele '''Kpekple''' (nke a na-akpọkwa '''kpokpoi''') bụ ụdị nri nke Gaasi nke [[Ghana]] riri n'oge emume Homowo, nke bụ iji gbuo agụụ.<ref name="Morrill">{{Cite book|author=Morrill|first=A.|title=Thanksgiving and Other Harvest Festivals|publisher=Facts On File, Incorporated|series=Holidays and Celebrations|year=2009|isbn=978-1-4381-2797-2|url=https://books.google.com/books?id=3Xde_E7-r50C&pg=PA41}}</ref><ref>{{Cite web|author=Quartey-Papafio|first=A.B|title=Homowo Festival|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/tribes/homowo_festival.php|work=ghanaweb.com/GhanaHomePage/}}</ref> A na-akwadebe ya na isi ihe ndị mejupụtara nri ọka a na-esi ísì ụtọ na nke a na-eme ka ọ gbasaa, [[Palm nut soup|ofe]] nkwụ na azụ a na-ese anwụrụ ọkụ.<ref>{{Cite book|author=Asante|first=M.K.|title=Encyclopedia of African Religion|publisher=SAGE Publications|series=A Sage Reference Publication|year=2009|isbn=978-1-4129-3636-1|url=https://books.google.com/books?id=B667ATiedQkC&pg=PT335}}</ref><ref>{{Cite book|author=Osseo-Asare|first=F.|title=Food Culture in Sub-Saharan Africa|publisher=Greenwood Press|series=ABC-Clio ebook|year=2005|isbn=978-0-313-32488-8|url=https://books.google.com/books?id=1s-a7EMM6BgC&pg=PA40}}</ref> Onye isi na-agbakarị Kpekple gburugburu na-ekwere na ndị nna nna ga-enwe obi ụtọ na onyinye ahụ.<ref name="Morrill" /> == Ihe ndị e ji mee ya ==   == Hụkwa == * Ndepụta ngwa porridge * Ndepụta ngwa ofe == Ebensidee == {{Reflist}} 9a3rwk956znvnn9hglk0p7g2mnx92au Terra Kulture 0 18887 85589 2022-07-28T07:57:04Z Angelaeze 13695 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1087447823|Terra Kulture]]" wikitext text/x-wiki     Ebe ahụ bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ, na-enye nri Naijiria, ụlọ ahịa akwụkwọ na ebe ọdịnala, na-anabata ihe ngosi nke nka Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://www.televisionafrica.com/tag/terra-kulture/|title=TERRA KULTURE celebrating a decade of Greatness at the 10th Anniversary of Terra Kulture|work=Television Africa|date=17 November 2014|accessdate=3 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.vanguardngr.com/2014/12/masters-showcase-class-distinction-2/|title=The masters showcase class at Distinction 2|accessdate=2 January 2014|date=10 December 2014|publisher=The Vanguard|author=Japheth Alakam}}</ref><ref>{{Cite news|publisher=The Pulse|url=http://pulse.ng/celebrities/terra-kulture-the-one-stop-nigerian-cultural-shop-id3267563.html|date=12 November 2014|author=Onnaedo Okafor|title=Terra Kulture: The One-Stop Nigerian Cultural Shop|accessdate=3 January 2015}}</ref><ref name="Oresanya4">{{Cite web|url=http://www.cp-africa.com/2014/11/06/terra-kulture-10-making-nigerian-art-culture-lifestyle-priority/|title=Terra Kulture @10: Making Nigerian Art, Culture and Lifestyle a Priority|first=Demilade|author=Oresanya|work=CPAfrica|date=6 November 2014|accessdate=2 January 2015}}</ref>Terra Kulture bụ ebe nka na ọdịbendị dị na obodo [[Lagos]] nke nwere ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị na ya.<ref name="Oresanya">{{Cite web|url=http://www.cp-africa.com/2014/11/06/terra-kulture-10-making-nigerian-art-culture-lifestyle-priority/|title=Terra Kulture @10: Making Nigerian Art, Culture and Lifestyle a Priority|first=Demilade|author=Oresanya|work=CPAfrica|date=6 November 2014|accessdate=2 January 2015}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.punchng.com/entertainment/arts-life/terra-kulture-has-organised-over-200-exhibitions-austen-peters/|title=Terra Kulture has organised over 200 exhibitions – Austen-Peters|author=Akeem Lasisi|publisher=The Punch|date=31 October 2014|accessdate=29 November 2014}}</ref> == Ntọala == Onye ọka iwu Naijiria bụ [[Bolanle Austen-Peters]] guzobere Terra Kulture na afọ 2003.<ref>{{Cite news|url=http://businessdayonline.com/2014/11/austen-peters-living-for-the-love-of-art/|publisher=BusinessDay|author=Rita Ohai|date=2 November 2014|accessdate=10 November 2014|title=Austen-Peters: Living for the love of art}}</ref> Ebe etiti ahụ bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ, na-enye nri Naijiria, ụlọ ahịa akwụkwọ na ebe omenala, ebe ngosi ihe ngosi nka, ihe nkiri, na ịgụ akwụkwọ yana ọmụmụ asụsụ n'asụsụ atọ bụ isi Naijiria, Hausa, Ibo na Yoruba. Ihe omume kwa afọ na Terra Kulture na-agụnye ire ere nka na emume Taruwa nke nka.<ref>{{Cite news|url=http://businessdayonline.com/2014/01/art-auction-market-looks-up-makes-n286-6m-in-2013/#.VKhSo581jqA|title=Art auction market looks up, makes N286.6m in 2013|date=10 January 2014|accessdate=3 January 2014|publisher=Businessday}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://dailyindependentnig.com/2014/06/drama-combines-dance-music-second-edition-taruwa-festival/|publisher=Daily Independent|title=Drama combines with dance, music at second edition of Taruwa Festival|accessdate=2 January 2015}}</ref><ref>{{Cite web|title=The Africa report|author=Tolu Ogunlesi|url=http://www.theafricareport.com/West-Africa/culturethe-beat-goes-on-in-lagos-nigeria.html|date=17 October 2014|accessdate=2 January 2015}}</ref> == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga == * [http://www.terrakulture.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị] ndn2ry4isph3td99ge7clvy7nbgtiu3 Bobotie 0 18888 85618 2022-07-28T11:22:16Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094822444|Bobotie]]" wikitext text/x-wiki   [[File:LL-Q14196_(afr)-Oesjaar-bobotie.wav|áká_ịkẹngạ|thumb|Nkwupụta nke "'''Bobotie'''".]] '''Bobotie''' (Afrikaans: ) bụ nri a ma ama na MBA South Africa nke nwere anụ a pịrị apị nke e ji àkwá mee.<ref name="Crais McClendon 2013 p. 64">{{Cite book|author=Crais|first=C.|title=The South Africa Reader: History, Culture, Politics|publisher=Duke University Press|series=The World Readers|year=2013|isbn=978-0-8223-7745-0|url=https://books.google.com/books?id=pQf1AgAAQBAJ&pg=PA64}}</ref><ref name="Times">[http://www.timeslive.co.za/lifestyle/food/article617120.ece/Bobotie "Bobotie" – Times Live]</ref> == Mmalite nke aha na ntụziaka ya == Bobotie yiri ka ọ bụ ụdị ''Patinam ex lacte'', nri nke onye edemede Rom oge ochie Apicius dere, anụ e siri esi, mkpụrụ osisi pine, ma jiri ose, mkpụrụ celery na asafoetida mee ka ọ dị ụtọ. A na-esi ihe ndị a ruo mgbe ụtọ ndị ahụ gwakọtara, mgbe a gbakwunyere àkwá na mmiri ara ehi n'elu. Mgbe nke ikpeazụ setịpụrụ, nri ahụ dị njikere maka inye ya.<ref>Claassens, H.W., Die Geskiedenis van Boerekos 1652-1806, unpublished D.Phil. thesis, University of Pretoria, 2003, pp. 195–6.</ref> C. Louis Leipoldt, onye edemede South Africa na onye na-eri nri, dere na a maara usoro nri ahụ na Europe na narị afọ nke iri na asaa.<ref>C. Louis Leipoldt, Leipoldt's Cape Cookery, Cape Town, 1976, p. 16.</ref> Mmalite nke okwu bobotie bụ arụmụka. Akwụkwọ ọkọwa okwu Afrikaans na-ekwu na o yikarịrị ka mmalite ya bụ okwu Malay ''boemboe'', nke pụtara ihe na-esi ísì ụtọ curry.<ref>Etimologiewoordeboek van Afrikaans, WAT, 2003, p. 58.</ref> Ndị ọzọ na-eche na ọ sitere na ''bobotok'', nri nke mba Indonesian nke nwere ihe dị iche iche.<ref name="JPBobotie">{{Cite news|title=Bobotie's melting pot|author=Theodora Hurustiati|date=10 November 2013|work=The Jakarta Post|url=http://www.thejakartapost.com/news/2013/11/10/bobotie-s-melting-pot.html|accessdate=12 May 2015}}</ref><ref name="Smit, S. 1983">Smit, S., and Fulton, M. (1983) The South African Encyclopedia of Food and Cookery. Cape Town; C Struik.</ref> Nchịkọta mbụ maka bobotie pụtara n'akwụkwọ nri Dutch na afọ 1609. [nkwado dị mkpa] Mgbe nke ahụ gasịrị, a kpọgara ya South Africa ma nabata ya na obodo Cape Malay.<ref name="Smit, S. 1983" /><ref name="Times">[http://www.timeslive.co.za/lifestyle/food/article617120.ece/Bobotie "Bobotie" – Times Live]</ref> A na-ejikwa ntụ curry mee ya, na-ahapụ ya na obere "tang".<ref>[https://pqasb.pqarchiver.com/courant/access/922270592.html?dids=922270592:922270592&FMT=ABS&FMTS=ABS:AI&type=historic&date=Jan+12%2C+1967&author=&pub=Hartford+Courant&desc=Bobotie+Is+South+African+Favorite&pqatl=google "Bobotie Is South African Favorite" – The Hartford Courant]</ref> A na-ejikarị sambal eme ya.<ref>[https://pqasb.pqarchiver.com/timesdispatch/access/17992362.html?dids=17992362:17992362&FMT=ABS&FMTS=ABS:FT&type=current&date=May+31%2C+1995&author=Alexa+Welch+Times-Dispatch&pub=Richmond+Times+-+Dispatch&desc=SAMPLING+SOUTH+AFRICA+COOKS+MELD+FAR-FLUNG+CUISINES+TO+CREATE+A+FLAVOR+FOR+A+NATION&pqatl=google "Sampling South Africa Cooks Meld Far Flung Cuisines to Create a Flavor for a Nation" – Richmond Times]</ref> A maara nri ahụ na Cape of Good Hope kemgbe narị afọ nke iri na asaa, mgbe ejiri ngwakọta atụrụ na anụ ezì mee ya.<ref>[https://www.nytimes.com/1981/12/20/travel/bobotie-south-africa-s-indigenous-cuisine.html "Bobotie, South Africa's Indigenous Cuisine" – New York Times]</ref> == Nkwadebe ya == [[Usòrò:Bobootie_2.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6f/Bobootie_2.JPG/220px-Bobootie_2.JPG|thumb|Bobotie, dị njikere n'ime efere]] [[Usòrò:Bobotie_South_Africa.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/46/Bobotie_South_Africa.jpg/220px-Bobotie_South_Africa.jpg|thumb|Bobotie, nke nwere ngwakọta achịcha na mmiri ara ehi, nke e ji turmeric mee. Almonds maka topping, unere, chutney, akị bekee na osikapa n'akụkụ.]] Taa, o yikarịrị ka a ga-eji anụ ehi ma ọ bụ nwa atụrụ mee bobotie, ọ bụ ezie na a pụkwara iji anụ ezì mee ihe. Nchịkọta mbụ gụnyere ginger, marjoram na akpụkpọ lemon; iwebata ntụ curry emeela ka usoro nri ahụ dị mfe mana echiche bụ isi ka bụ otu. Nchịkọta ụfọdụ na-akpọkwa maka yabasị na almọnd a pịrị apị ka a gbakwunye ya na ngwakọta ahụ. Dị ka omenala si dị, bobotie na-etinye mkpụrụ osisi kpọrọ nkụ dị ka mkpụrụ vaịn ma ọ bụ sultanas. A na-ejikarị akwụkwọ bay, walnuts, chutney na unere chọọ ya mma.<ref>[http://www.iol.co.za/index.php?set_id=9&click_id=247&art_id=qw1014898861822C432&page_number=1 "Bobotie, a local and international winner" – Independent Online]</ref> Ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe na-esi ísì ụtọ nke ukwu, nri ahụ nwere ụdị dị iche iche nke nwere ike ịgbakwunye mgbagwoju anya. Dịka ọmụmaatụ, mkpụrụ osisi a mịrị amị (nke na-abụkarị apricots na mkpụrụ vaịn / sultanas) na-emegide ụtọ curry. Ọdịdị nke efere ahụ dịkwa mgbagwoju anya, ngwakọta àkwá a na-eme ka achịcha a na-etinye mmiri ara ehi nke na-agbakwunye mmiri na efere ahụ. A na-ejikarị "osikapa na-acha odo odo", nke bụ osikapa e ji turmeric sie. === Ntụziaka Leipoldt ya === Akwụkwọ ntụziaka Leipoldt bipụtara na afọ 1933 na-akpọ maka anụ a pịrị apị, achịcha, mmiri ara ehi, yabasị na bọta na ofe curry nke e ji ihe na-esi ísì ụtọ, shuga, mmiri lemon, ose chilliper na vinegar mee. A na-eme nke a na akwa na mmiri ara ehi.<ref>Leipoldt, C. Louis, Kos vir die Kenner, Human & Rossouw, 2011, p. 253.</ref> === Ntụziaka Tulleken === Nchịkọta nri nke 1923 nke Mrs S. van H. Tulleken na-eji atụrụ, almond, ihe na-egbu egbu, yabasị, bọta, achịcha, curry powder, mmiri lemon, àkwá na shuga, nke e ji àkwá na mmiri ara ehi mee.<ref>Tulleken, S. van H., The Practical Cookery Book for South Africa, 22nd edition, 1947, p. 133.</ref> == Bobotie n'ebe ndị ọzọ na mpahara Afrika kwa == Ndị bi na South Africa buuru usoro nri Bobotie gaa n'akụkụ ndị ọzọ nke Africa. Taa, enwere ike ịchọta ntụziaka maka ya nke sitere na obodo ndị Afrikaner na [[Botswana]], [[Kenya]], [[Zambia]] na [[Zimbabwe]]. E nwere ọdịiche nke na-ewu ewu n'etiti ndị Boer 7,000 bi na ndagwurugwu Chubut River na [[Argentina]] na mmalite narị afọ nke 20, ebe a na-etinye ngwakọta bobotie n'ime nnukwu pumpkin, nke a na-emezi ruo mgbe ọ dị nro. == Na omenala ya == === Augusta National Champions Dinner nke afọ 2008 === Onye mmeri golf Masters nke afọ 2008 na onye South Africa bụ Trevor Immelman họpụtara Bobotie dị ka ihe ngosi maka "Champions Dinner" nke Augusta National kwa afọ n'ọnwa Eprel afọ 2009. Kwa afọ, onye mmeri na-achị na asọmpi golf Masters, nke a na-eme kwa afọ na Augusta, Georgia, na-akwado nnọkọ ahụ ma na-emepụta menu na-egosi nri dị ụtọ site na mpaghara ya.<ref>[http://golf.about.com/od/majorchampionships/a/champdinner.htm "On the Menu: The Champions Dinner at The Masters" – About.com]</ref> === Epcot International Food and Wine Festival nke afọ 2014 === bobotie South Africa bụ otu n'ime ihe ndị a gosipụtara na menu; a na-ejikwa turkey na mushrooms. E depụtara ya dị ka gluten-free. Ọ dịkwa na menu kwa ụbọchị na ụlọ oriri na ọṅụṅụ buffet Boma na Disney's Animal Kingdom Lodge.<ref>{{Cite web|url=http://guidewdw.com/africa-2014-epcot-international-food-wine-festival-menu/|title=AFRICA – 2014 EPCOT INTERNATIONAL FOOD & WINE FESTIVAL MENU|publisher=GuideWDW.com|accessdate=27 September 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141014122948/http://guidewdw.com/africa-2014-epcot-international-food-wine-festival-menu/|archivedate=14 October 2014}}</ref> == Hụkwa nka ==   * Cook and Enjoy It, akwụkwọ nri nke S.J.A. de Villiers dere * Ndepụta nri ndị Afrịka * Ndepụta nri anụ == ebensidee == {{Reflist|30em}} == Njikọ mpụga ya == * Nchịkọta Bobotie sitere na Laurens van der Post * [http://www.itv.com/food/recipes/cleopatras-bobotie Nchịkọta] Bobotie (onye mmeri nke ihe omume) [njikọ nwụrụ anwụ] na ITV's There's No Taste Like Home * Nchịkọta Bobotie sitere na Boma na Disney's Animal Kingdom Lodge {{African cuisine}}{{South African cuisine}} 5gxatnuzn879bbxf96cyaya7dmi54x4 Peri-peri 0 18889 85619 2022-07-28T11:30:14Z Kulestjr 13017 Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1089858689|Peri-peri]]" wikitext text/x-wiki   [[Category:Articles with 'species' microformats]] Peri-peri (/ˌpɪri ˈpɪri/ PIRR-ee-PIRR-e, mgbe mgbe nkewa ma ọ bụ dị ka otu okwu, yana mkpụrụ okwu dị iche iche '''piri-piri''', piripiri ma ọ bụ '''pili pili''') bụ ụdị ''Capsicum frutescens'' sitere na malagueta pepper.<ref>{{Cite web|author=S.A|first=Priberam Informática|title=Consulte o significado / definição de piripiri no Dicionário Priberam da Língua Portuguesa, o dicionário online de português contemporâneo.|url=https://dicionario.priberam.org/piripiri|accessdate=2020-12-10|work=dicionario.priberam.org|language=pt-br}}</ref> Ọ bụ ndị nchọpụta Portuguese mepụtara ya na mpaghara ndịda Afrịka Portugal, ọkachasị [[Mozambique]] na mpaghara ya na South Africa, wee gbasaa na mpaghara ndị ọzọ Portuguese.<ref>{{Cite web|title=It turns out you were learning to love peri-peri long before we ever had Nando's|url=http://www.independent.co.uk/life-style/food-and-drink/nandos-peri-peri-chicken-origin-rise-popularity-spice-levels-uk-restaurant-a7846706.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220525/http://www.independent.co.uk/life-style/food-and-drink/nandos-peri-peri-chicken-origin-rise-popularity-spice-levels-uk-restaurant-a7846706.html|archivedate=25 May 2022|date=2017-07-18|work=The Independent|language=en|accessdate=2020-05-07}}</ref><ref>{{Cite web|title=History of Piri Piri Chicken|url=https://foodfuntravel.com/history-of-piri-piri-chicken/|date=2020-01-13|work=Food Fun Travel Blog|language=en-US|accessdate=2020-05-07}}</ref> == Okwu mmalite ya == ''Pilipili'' na Swahili pụtara "pepper". Romanizations ndị ọzọ gụnyere pili pili na [[Democratic Republic of the Congo]] na peri peri peri na [[Malawi]], sitere na ịkpọpụta okwu ahụ n'akụkụ dị iche iche nke ndị na-asụ Bantu n'Africa. Peri peri bụkwa mkpụrụ okwu a na-eji dị ka okwu mgbazinye na ụfọdụ mba [[Mozambique|ndị]] na-asụ Portuguese n'Afrịka, ọkachasị n'obodo Mozambican. A na-ahụkarị mkpụrụ okwu peri-peri na Bekee, dịka ọmụmaatụ na-ezo aka na ụdị chili nke Africa, mana na Portuguese ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na a na-asụ ya piri-piri.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexico.com/en/definition/peri_peri|title=Peri-Peri {{!}} Definition of Peri-Peri by Lexico|work=Lexico Dictionaries {{!}} English|language=en|accessdate=2019-09-25}}</ref> Akwụkwọ ọkọwa okwu ''Oxford'' nke Bekee na-edekọ peri-peri dị ka okwu mba ọzọ nke pụtara "a very hot sauce made with red chilli peppers", ma nye ya mmalite ikpeazụ dị ka okwu maka "pepper" (ma eleghị anya n'echiche ụmụ amaala Africa) n'asụsụ Ronga nke ndịda Mozambique, ebe ndị nchọpụta Portuguese mepụtara otu ụdị nke a site na malagueta pepper. == Ihe ndị e ji mara osisi ahụ == [[Usòrò:Pili-pili.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a0/Pili-pili.JPG/220px-Pili-pili.JPG|thumb|piri chilis kpọrọ nkụ]] Osisi na-adịkarị oke ọhịa ma -eto n'ịdị elu ruo ogugu 45120 cm (1847 in) na akwụkwọ 4 7 cm (1+1⁄23 in) ogologo na 1.31.5 cm (1⁄29⁄16 in) n'obosara. A na-ejikarị mkpụrụ osisi ahụ eme ihe ruo n'ókè dị nro ma na-atụle ihe ruru cm (3⁄41+1⁄4 in) n'ogologo. Agba na-eto eto bụ akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, agba tozuru etozu bụ ọbara ọbara ma ọ bụ purple. Ụfọdụ ụdị chili anya nnụnụ na-atụle ihe ruru 175,000 Scoville heat units.<ref>{{Cite web|url=https://www.alimentarium.org/en/magazine/infographics/scoville-scale|title=The Scoville scale|work=www.alimentarium.org|language=en|accessdate=2019-02-20}}</ref> == Ịkọ ugbo ya == Dị ka ose chili niile, piri piri sitere na osisi ndị si Amerịka, mana ọ na-eto n'ọhịa n'Africa ruo ọtụtụ narị afọ ma na-akụ ya ugbu a maka azụmahịa na MBA Zambia, MBA Uganda, MBA Malawi,MBA Zimbabwe, na MBA Rwanda.<ref name="fiery-foods1">{{Cite web|url=http://www.fieryfoodscentral.com/2008/06/01/pepper-profile-african-birdseye-2/|title=Pepper Profile: African Birdseye|work=Fiery Foods and Barbecue SuperSite|accessdate=27 December 2011}}</ref> Ọ na-eto karịsịa na Malawi, Zambia, South Africa, Ghana, Nigeria, Zimbabwe, Mozambique na Portugal. A na-akụ ya maka nhazi nri azụmahịa na ụlọ ọrụ ọgwụ. Ịzụ piri piri na-ewe ọrụ siri ike.<ref name="fiery-foods1" /> == Peri-peri sauce == [[Usòrò:Piri_piri_sauce_in_Mozambique.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e2/Piri_piri_sauce_in_Mozambique.jpg/220px-Piri_piri_sauce_in_Mozambique.jpg|thumb|Piri piri sauce]] N'ịbụ nke ndị Portuguese mepụtara na Southern Africa (a ka nwere arụmụka ma ndị<ref>{{Cite web|title=Story {{!}} Nando's|url=https://www.nandos.com/story/|accessdate=2020-12-10|language=en-US}}</ref> Portuguese na-emepụta ya na [[Angola]] ma ọ bụ [[Mozambique]]), a na-eji peri-peri chilis (nke a na-eme dị ka ihe na-esi ísì ụtọ ma ọ bụ marinade) mee ofe ahụ.<ref>{{Cite web|title=Peri Peri Chicken: South Africa's Gift to the World|url=https://nourishingafrica.com/food-culture/peri-peri-chicken/|accessdate=2020-12-10|work=Nourishing Africa|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Uncovering the origins of peri-peri sauce|url=https://www.sbs.com.au/food/article/2017/01/20/uncovering-origins-peri-peri-sauce|accessdate=2020-12-10|work=Food|language=en}}</ref> E wezụga Portugal na mpaghara ndịda Afrịka (Angola, Namibia, Mozambique na South Africa) ebe a mụrụ ya, a maara ofe ahụ nke ọma na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] n'ihi ihe ịga nke ọma nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ [[South Africa]] Nando's.<ref>Rowley Leigh, "A Fiery Challenge for Delicate Palates", ''The Financial Times'', London, 25 September 2004, p. 6.</ref> Ntụziaka dịgasị iche site na mpaghara gaa na mpaghara, na mgbe ụfọdụ n'ime otu mpaghara ahụ dabere na ojiji a chọrọ (ihe atụ, isi nri vs. ihe na-atọ ụtọ na tebụl) mana isi ihe bụ chili na galik, nwere mmanụ ma ọ bụ acidic.<ref>{{Cite book|author=Raghavan|first=Susheela|date=2006-10-23|title=Handbook of Spices, Seasonings, and Flavorings|doi=10.1201/b13597|isbn=9780429129513}}</ref><ref>{{Cite web|title=Molho de piripiri|url=https://www.vaqueiro.pt/recipes/molho-de-piripiri-200661|accessdate=2021-03-08|work=Vaqueiro PT|language=pt-PT}}</ref><ref>{{Cite web|title=Piri piri sauce recipe from Lisbon by Rebecca Seal|url=https://www.cooked.com/Rebecca-Seal/Hardie-Grant-Books/Lisbon/Sauces--preserves/Piri-piri-sauce-recipe|accessdate=2021-03-08|work=Cooked}}</ref> Ihe ndị ọzọ a na-ahụkarị bụ nnu, mmụọ (ya bụ whisky), citrus peel, yabasị, ose, akwụkwọ bay, paprika, pimiento, basil, oregano na tarragon.<ref>{{Cite book|chapterurl=http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199234875.001.0001/acref-9780199234875-e-4235?rskey=EotPLm&result=4594&q=|chapter=piri-piri|editor=Bender|title=A Dictionary of Food and Nutrition|publisher=[[Oxford University Press]]|date=2009|accessdate=24 February 2013|doi=10.1093/acref/9780199234875.001.0001|isbn=9780199234875|url=https://archive.org/details/dictionaryoffood00bend}}</ref> == Hụkwa nka == [[Usòrò:Flame-grilled_PERi-PERi_chicken.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/72/Flame-grilled_PERi-PERi_chicken.jpg/220px-Flame-grilled_PERi-PERi_chicken.jpg|thumb|Nnụnụ peri peri peri e siri n'ọkụ site na Nando]] * Berber * Ndepụta nke <nowiki><i id="mwlQ">Capsicum</i></nowiki> cultivars == Ebensidee == {{Reflist}} == Njikọ mpụga ya == * Media related to Capsicum frutescens 'Piri Piri' at Wikimedia Commons {{Chili peppers}}{{Capsicum Cultivars}}{{Hot sauces|state=autocollapse}} 2vjzy6ypqt6bma542l0jpfg944p5u5f