Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.39.0-wmf.23
first-letter
Midia
Ihü kárírí
Okwu
Ọbanife
Okwu ọbanife
Wikipedia
Okwu Wikipedia
Usòrò
Okwu usòrò
MidiaWiki
Okwu MidiaWiki
Àtụ
Okwu àtụ
Nkwadọ
Okwu nkwadọ
Òtù
Okwu òtù
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka
0
2533
86436
85730
2022-08-04T08:23:27Z
68.151.66.149
wikitext
text/x-wiki
Black people have a pet dog and pet cat. Black women lust after White men and Mexican. Black men must lust after White women, Native American women, Asian women, Eritrean women, Japanese women and Latinas especially Mexican women and Colombian women. Black people eat fast food such as Taco Bell. Black people love eating Mexican food and eating Mexican candy and Mexican snacks such as Takis. Black people listen to Kap G, Playboi Carti, Swae Lee, Chief Keef, Beyoncé, 50 Cent and Lil Wayne. Black people wave the Mexican flag 🇲🇽. Black people live in Detroit, Memphis, Atlanta and Louisiana. Black people have a OnlyFans. Black women take Plan B birth controls and take the Depo-Provera birth control shot. Black people wear American flag clothing from eBay and AliExpress. Black people’s favorite food is Chinese food, Mexican food, American desserts, Soul food and American food. Black people eat American desserts such as banana pudding, red velvet cake, chocolate chip cookies, donuts, cakes and cupcakes.
[[Usòrò:AmericaAfrica.svg|thumb|200px|right]]
[[Usòrò:AfricanAmericans3.jpg|thumb|Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka a ma-ama]]
'''African American''', ma ha na kpo ha '''Black American''', bu oke ana mata [[ndi oji]] bi n'[[Njikota Obodo Amerika]], m'obu nde nne na nna ha biara na afo gara-aga, amuo ha ebe a, ma o bụ ndi nwẹtẹrẹ akwukwo obịbị na Amerika.
Na oge gara-aga, ndi oji bi n'Amerikạ bu ndi ohu ndi ocha gbatara n'Afrika kpobata ha n'Amerikạ. A kwusiri hena mgbe ndi govumenti (Ochichi) Amerikạ deghariri Iwu-ala ha (Constitution) nke ugboro Iri na-ato ''[[:en:Thirteenth Amendment to the United States Constitution|Thirteenth Ammendment]]'' na ''[[:en:Constitution|Constitution]]''.<ref><ref>
Ndi afrika nke amerikạ [[mádu]] jùrù ya nke 42,020,743 (2010; census).<ref>[http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-06.pdf The Black Population: 2010]: Ndi afrika nke amerikạ mádu na Njikota Obodo Amerika, by
Sonya Rastogi, Tallese D. Johnson, Elizabeth M. Hoeffel, and Malcolm P. Drewery, Jr., United States Census Bureau, looked up on 17 March 2016.</ref>
==Lee nke ozo==
* [[Ndi oji]]
* [[Njikota Obodo Amerika]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
{{commons|African Americans|Ndi Afrika nke Amerika}}
* [https://www.usa.gov/ ''The Changing Definition of African-American''], Smithonian Magazine, February 2010, looked up on 16 March 2016.
* [http://www.africanamericanhistorymonth.gov/ February is African American History Month], The Library of Congress, looked up on 16 March 2016.
== References ==
<references />
== Gallery ==
<gallery>
March on washington.ogv|thumb|1963 Civil Rights March on [[Washington, D.C.]]
Aareg mark 2.tif|thumb|African american registration mark
Cherry, Matthew, Curlee from Nebraska.jpg|thumb|Curlee from [[Nebraska]]. Oil on canvas, 84" x 84", by Matthew Cherry, 2008.
Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies.jpg|thumb|Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies, 2008.
Karen Alexander cigarette.jpg|thumb|Karen Alexander with cigarette.
Obama-Biden supporter.jpg|thumb|[[Barack Obama|Obama]]-Biden supporter during San Francisco LoveFest 2008.
Obamafamily.jpg|thumb|The futere First Family waves: [[Barack Obama|Obama]]family 2007.
8.15.12OtisDavisOlympicIDByLuigiNovi.jpg|thumb|The 1960 Olympic ID of Otis Davis, who won two gold medals for record-breaking performances in both the 400 metres and 4x400 metres relay at the 1960 Summer Olympics. In addition to setting a new world record of 44.9 seconds, Davis' victory in the 400 metre event made him the first man to break the heralded 45-second barrier.
Condoleezza Rice.jpg|thumb|Condoleezza Rice was the first female African-American secretary of state, as well as the second African American secretary of state (after Colin Powell), and the second female secretary of state (after Madeleine Albright).
Helon Habila5.jpg|[[Helon Habila]] n'ụlọ. n'afọ 2009. Ọ bụ onye so dee, bi na ''Centrevill, Fairfax'', [[Végíníyà]].
</gallery>
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika| ]]
[[Òtù:Ndi madu]]
fxd5dpz4zfawk2bb8r9psgzpfda8b6t
86437
86436
2022-08-04T08:23:31Z
Savh
2027
Reverted edits by [[Special:Contributions/68.151.66.149|68.151.66.149]] ([[User talk:68.151.66.149|talk]]) to last revision by [[User:49.163.188.81|49.163.188.81]]
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:AmericaAfrica.svg|thumb|200px|right]]
[[Usòrò:AfricanAmericans3.jpg|thumb|Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka a ma-ama]]
'''African American''', ma ha na kpo ha '''Black American''', bu oke ana mata [[ndi oji]] bi n'[[Njikota Obodo Amerika]], m'obu nde nne na nna ha biara na afo gara-aga, amuo ha ebe a, ma o bụ ndi nwẹtẹrẹ akwukwo obịbị na Amerika.
Na oge gara-aga, ndi oji bi n'Amerikạ bu ndi ohu ndi ocha gbatara n'Afrika kpobata ha n'Amerikạ. A kwusiri hena mgbe ndi govumenti (Ochichi) Amerikạ deghariri Iwu-ala ha (Constitution) nke ugboro Iri na-ato ''[[:en:Thirteenth Amendment to the United States Constitution|Thirteenth Ammendment]]'' na ''[[:en:Constitution|Constitution]]''.<ref><ref>
Ndi afrika nke amerikạ [[mádu]] jùrù ya nke 42,020,743 (2010; census).<ref>[http://www.census.gov/prod/cen2010/briefs/c2010br-06.pdf The Black Population: 2010]: Ndi afrika nke amerikạ mádu na Njikota Obodo Amerika, by
Sonya Rastogi, Tallese D. Johnson, Elizabeth M. Hoeffel, and Malcolm P. Drewery, Jr., United States Census Bureau, looked up on 17 March 2016.</ref>
==Lee nke ozo==
* [[Ndi oji]]
* [[Njikota Obodo Amerika]]
== Links n'aga n'ezi== <!--external links-->
{{commons|African Americans|Ndi Afrika nke Amerika}}
* [https://www.usa.gov/ ''The Changing Definition of African-American''], Smithonian Magazine, February 2010, looked up on 16 March 2016.
* [http://www.africanamericanhistorymonth.gov/ February is African American History Month], The Library of Congress, looked up on 16 March 2016.
== References ==
<references />
== Gallery ==
<gallery>
March on washington.ogv|thumb|1963 Civil Rights March on [[Washington, D.C.]]
Aareg mark 2.tif|thumb|African american registration mark
Cherry, Matthew, Curlee from Nebraska.jpg|thumb|Curlee from [[Nebraska]]. Oil on canvas, 84" x 84", by Matthew Cherry, 2008.
Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies.jpg|thumb|Liberia TRC Public Hearings Opening Ceremonies, 2008.
Karen Alexander cigarette.jpg|thumb|Karen Alexander with cigarette.
Obama-Biden supporter.jpg|thumb|[[Barack Obama|Obama]]-Biden supporter during San Francisco LoveFest 2008.
Obamafamily.jpg|thumb|The futere First Family waves: [[Barack Obama|Obama]]family 2007.
8.15.12OtisDavisOlympicIDByLuigiNovi.jpg|thumb|The 1960 Olympic ID of Otis Davis, who won two gold medals for record-breaking performances in both the 400 metres and 4x400 metres relay at the 1960 Summer Olympics. In addition to setting a new world record of 44.9 seconds, Davis' victory in the 400 metre event made him the first man to break the heralded 45-second barrier.
Condoleezza Rice.jpg|thumb|Condoleezza Rice was the first female African-American secretary of state, as well as the second African American secretary of state (after Colin Powell), and the second female secretary of state (after Madeleine Albright).
Helon Habila5.jpg|[[Helon Habila]] n'ụlọ. n'afọ 2009. Ọ bụ onye so dee, bi na ''Centrevill, Fairfax'', [[Végíníyà]].
</gallery>
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Ndi Afrika nke Amerika| ]]
[[Òtù:Ndi madu]]
lz6jk3xrwwxj49x6vcuxnwl8dfd0o1a
Ihu mbụ
0
8377
86394
85958
2022-08-03T17:48:25Z
Celetex
13524
Added photo#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ayten-zara-foto2-as(pp w1200 h708).jpg|thumb|Ayten-zara-foto2-as(pp w1200 h708)]]
{{Main Page}}
quqqwuxtnhufx7ou4o1n8rr8zwgqnko
86418
86394
2022-08-03T20:39:21Z
Celetex
13524
Added photo#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Aerial view of Marina, Lagos Island East, Lagos-Nigeria.jpg|thumb|Aerial view of Marina, Lagos Island East, Lagos-Nigeria]]
[[File:Ayten-zara-foto2-as(pp w1200 h708).jpg|thumb|Ayten-zara-foto2-as(pp w1200 h708)]]
{{Main Page}}
qdvkwgvvtl6x918j6hv0fv4779mqvkc
86466
86418
2022-08-04T11:28:18Z
Olugold
12202
Replaced content with " {{Main Page}}"
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
jwrxj8zxn2c28qycnv7xurw75pphdx1
Toke Makinwa
0
9584
86336
65889
2022-08-03T12:56:28Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:NdaniTV Toke Makinwa OAP Nov 2018.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Toke Makinwa''' onye amuru ka ọnwa Novemba di na mkpụrụ ụbọchị atọ n'afọ 1984 na Nigeria. Ọ bụ onye ama ama na igwe redio nakw onyonyo dika onye na-akọwaputa ihe ana-eme di iche iche . ọ bụ odee akwụkkwọ, onye oji ego achụ egọ nakwa nke akpọrọ Vlogger. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/06/18/toke-makinwas-vlog-mr-shy-guy/|title=Watch Toke Makinwa's Vlog of the week|publisher=bellanaija.com|date=18 June 2014|accessdate=17 July 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/essence/my-relationship-with-maje-ayida-over-toke-makinwa/|title=My relationship with Maje Ayida over- Toke Makinwa|publisher=punchng.com|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.punchng.com/spice/lifestyle-spice/my-wedding-idea-came-when-i-was-five-toke-makinwa/|title=My Wedding Idea came when I was 5|publisher=punchng.com|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://stargist.com/2013/12/09/toke-makinwa-wins-outstanding-female-presenter-of-the-year-at-the-nigerian-broadcasters-merit-awards/|title=Toke Makinwa wins Best OAP of the year|accessdate=2 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-launches-glow-by-tm/|title=Toke Makinwa launches skincare product 'Glow by TM'|date=2018-08-13|accessdate=2019-03-31}}</ref> A maara ya dika onye na-ekwupụta ihe omume nke redio a kpọrọ 'Morning Drive n'ụlọ ọru ndị [[:en:Rhythm_93.7_FM_Lagos|Rhythm 93.7 FM]] nakwa [[:en:YouTube|YouTube]] ya ebe ọ na-egosi nke a kpọrọ 'Toke Moments'. O bipụtara akwụkwọ ọ dere nke akpọrọ 'On Becoming 'n'ọnwa Novemba n'afọ 2016.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
[[Usòrò:NdaniTV Toke Makinwa OAP Nov 2018.png|thumb|303x303px|Toke Makinwa]]
Dika edere na mbụ amụrụ Toke Makinwa mụrụ ka Novemba dị na mkpụrụ ụbọchị atọ n'afọ 1984, na [[Ȯra Lagos|Lagos steeti]] . Ọ gụrụ sekọndiri ya Federal Government Girls' College dị na [[Ȯra Ọyọ|Oyo State]] . Makinwa mechara gaa <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/University_of_Lagos" rel="mw:ExtLink" title="University of Lagos" class="cx-link" data-linkid="49">University of Lagos</a>,, ebe ọ nwetara BA digiri n'ihe gbasara asusụ Bekee nakwa agụmagụ ederede na bekee .
== Ọrụ ==
N’afọ 2010, Makinwa gosipụtara onwe ya site n'ihe nkwupụta ọ na-ekwupụta na Redio n'ụlọ ọrụ Rhythm 93.7 FM ’ n'ihe nke akpọrọ ''The Morning Drive'' show . <ref>{{Cite web|url=https://ynaija.com/you-are-totally-fake-toke-makinwas-rhythm-fm-co-host-lashes-out/|title='You are totally fake' - Toke Makinwa's Rhythm FM co-host lashes out » YNaija|date=2014-02-22|language=en-GB}}</ref> N’afọ 2012, ọ pụtara n'igwe onyonyo dika otu n'ime ndi na-egosipụta ihe nkiri akpọrọ [[:en:Most_Beautiful_Girl_in_Nigeria|Most Beautiful Girl in Nigeria]] (MBGN), ya bụ nwa agbọghọ kachja maa mma na Nigeria. E gosipụtara ihe nkiri a n'obodo Nigeria niile.. Ya na [[:en:Tosyn_Bucknor|Tosyn Bucknor]] gosipụtara ihe nkiri ọzọ akpọrọ 'Flytime TV's 3 Live Chicks nakwa ọzọ akpọrọ Oreka Godis. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/toke-makinwa-and-chris-okenwa-to-host-mgbn-2012/|title=Toke Makinwa and Chris Okenwa to host MGBN 2012|date=2012-05-01|language=en-GB}}</ref> Ihe nkiri ndia bidoro dika ihe nkiri nke intaneti tupu ọbawanye ewee gosibe ha n'onyonyo n'afọ 2012. Makinwa agbanweghị akwụkwọ ọrụ ya n'ụlọ ọrụ na Flytime Tv maka idi na-egosiputa ihe nkiri ndi ahụ nke ugboro ugboro ,nke a mere ndi ụlọ ọrụ Flytime TV jiri were nwaada ya na ya rụburu ọrụ na redia aha ya bụ Ọmalicha wee nọchie anya ya. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/toke-makinwa-explains-her-absence-on-3-live-chicks/|title=Toke Makinwa explains her absence on 3 Live Chicks|date=2013-03-04|language=en-GB}}</ref> N'afọ 2012, Makinwa wepụtara ihe nkiri di nke ya di n'usoro akpọrọ 'Toke ''Moments' na You Tube'' . <ref>{{Cite web|url=https://www.mediaguide.ng/watch-a-new-episode-of-toke-makinwas-toke-moments/|title=Watch A New Episode Of Toke Makinwa‘s ‘Toke Moments’|date=2019-02-01|language=en-US}}</ref>
Na Jenụwarị n'afọ 2014, ndị ''[[:en:Hip_Hop_World_Magazine|Hip Hop World Magazine]]'' ''were ya ọrụ dika ọnụ na-ekwuru ha ma bụrụkwa onye na-agba ajụjụ ọnụ nke na-ewu ewu na akpọtụ akpọyụ'' <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/01/toke-makinwa-to-host-new-show-trending-on-hip-tv-to-debut-this-january/|title=Toke Makinwa to Host New Show “Trending” on Hip TV {{!}} To Debut this January|last=BellaNaija.com|date=2014-01-10|language=en-US}}</ref> O nwetekwara ọnọdụ ọzọ na [[Mo Abudu|EbonyLife TV]] dika otu n'ime ndi na-akọwapụta ma achịkwata ihe mmeme di iche iche ana-egosi n'onyonyo ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/gist/from-radio-to-tv-toke-makinwa-to-get-her-own-tv-show/8ztmxrb|title=Toke Makinwa To Get Her Own TV Show|date=2014-01-10|language=en-US}}</ref>
Makinwa achikọla ma gosipụta ihemmeme di iche iche ama ama ndi a gụnyere [[:en:The_Future_Awards_Africa|Future]] na City People Awards n'afọ 2013, nakwa [[:en:The_Headies_2014|2014 Headies Awards]]. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2013/12/toke-makinwa-vector-to-host-the-2013-future-awards-tonight-in-port-harcourt/|title=Toke Makinwa & Vector to Host the 2013 Future Awards Tonight in Port Harcourt|last=BellaNaija.com|date=2013-12-20|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/09/bovi-toke-makinwa-are-the-hosts-of-the-2014-headies/|title=Bovi & Toke Makinwa are the Hosts of the 2014 Headies!|last=BellaNaija.com|date=2014-09-18|language=en-US}}</ref>
=== ''Ị bụ ụlọ ahia na-ere akpa ụmụ nwanyị na-anya n''' aka ===
Nne na Nna Makinwa nwụrụ n'ọkụ ọgbigba gbagburu ha ka Makinwa dị naanị afọ asatọ <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-parents-killed-fire/|title=How gas cylinder explosion killed Toke Makinwa's parents|date=2016-11-29|language=en-US}}</ref> O weputara akwụkwọ o dere nke akpọrọ 'On Becoming' n'ọnwa Novemba n'afọ 2016. Akwụkwọ a na-akọwa obibi ndụ ya, igba mbọ nakwa ndọga niile ọ gabigara tụmadị nlepụta na obi mgbawa nke di ya lụduru ya bu Maje Ayiba butere ya. <ref>{{Cite web|url=https://stargist.com/entertainment/lists/read-10-shocking-revelations-from-toke-makinwas-book-on-becoming/|title=Read 10 Shocking Revelations From Toke Makinwa's Book, 'On Becoming' {{!}} Nigerian Celebrity News + Latest Entertainment News}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/naija-fashion/245253-toke-makinwa-maje-ayida-finalise-divorce.html|title=Toke Makinwa, Maje Ayida finalise divorce|date=2017-10-06|language=en-GB}}</ref> Makinwa mere njem iji kwalite ma rekwa akwụkwọ ya ahụ. Ebe ọ mere njem ndi a gụnyrere Nigeria, South Africa, US, UK na akụkụ nke East Africa. <ref>{{Cite web|url=http://www.mediaguide.ng/just-one-day-launch-toke-makinwa-becomes-amazons-best-selling-author/|title=Just One Day After Launch, Toke Makinwa Becomes Amazon's Best Selling Author|date=2016-11-29|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2016/12/toke-makinwas-on-becoming-book-launch-in-abuja-was-so-emotional-see-all-the-photos-on-bn/|title=Toke Makinwa’s “On Becoming” Book Launch in Abuja was so Emotional! See all the Photos on BN|date=2016-12-20|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.gistmania.com/talk/topic,324349.0.html|title=Toke Makinwa Takes Her Book Tour To Kenya Despite Her Estranged Husband's Threat To Sue - Gistmania|date=2017-02-09}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://koko.ng/photos-toke-makinwas-becoming-south-africa-book-tour/|title=Photos From Toke Makinwa's 'On Becoming' South Africa Book Tour|date=2017-06-27}}</ref>
N'afọ 2017, Makinwa guzobere ụlọ ahịa na-ere akpa ụmụ nwaanyị na-anya n'aka bụ nke a kpọrọ 'Toke Makinwa Luxury'. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/11/exclusive-babygirlforlife-toke-makinwa-launches-luxury-bag-line/|title=EXCLUSIVE: #BabyGirlForLife! Toke Makinwa launches Luxury Bag Line|last=BellaNaija.com|date=2017-11-03|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2018/10/29/laura-ikeji-set-to-buy-toke-makinwas-bag/|title=Laura Ikeji Set To Buy Toke Makinwa’s Bag|date=2018-10-29|language=en-US}}</ref> Ọ bidokwara ụlọ ahịa ọzọ na-ahụ maka mma anụ ahụ bụ nke ọkpọrọ 'Glow by TM ' nfọ'a 2018. <ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/toke-makinwa-launches-glow-by-tm/|title=Toke Makinwa launches skincare product 'Glow by TM'|date=2018-08-13|language=en-US}}</ref>
== Nkwado ==
N’afọ 2013, Makinwa na [[:en:Osas_Ighodaro|Osas Ighodaro]], [[:en:Dare_Art_Alade|Dare Art Alade]] nakwa [[:en:Dan_Foster_(DJ)|Dan Foster]].were ọnọdụ dịka Ambasadọ ya bụ ndi na-anọchite anya [[:en:United_Africa_Company_of_Nigeria|United Africa Company of Nigeria]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/06/17/meet-lipton-teas-new-nigerian-ambassadors-darey-toke-makinwa-dan-foster-osas-ighodaro-photos-video-clips-from-their-promo-shoot/|title=Toke, Foster & Osas becomes Lipton ambassandors|publisher=bellanaija.com|date=17 June 2013|accessdate=7 June 2014}}</ref> Ọ mechara nweta kọntratị n'ụlọ ọrụ ndị [[:en:Nestlé|Nestlé]] nke Nigeria ịbụ ihu a ga-na-anụ na nnu bekee eji esi nri bụ [[:en:Maggi|Maggi]] . <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/04/tiwa-savage-toke-makinwa-bag-mouth-watering-deals/|title=Tiwa Savage, Toke bagg mouth watering deals with Maggi|publisher=vanguardngr.com|date=12 April 2014|accessdate=7 June 2014}}</ref> N’afọ 2016, e mere ya ambasadọ nke ndị ụlọ ọrụ Mecran Cosmetics, ụlọ ọrụ na-emepụta akọrọ nwga eji achọ mma<ref>{{Cite web|url=http://uberstyle.org/2016/03/01/toke-makinwa-is-the-new-brand-ambassador-for-mecran-cosmeticsget-the-scoop/|title=TOKE MAKINWA IS THE NEW BRAND AMBASSADOR FOR MECRAN COSMETICS…GET THE SCOOP!|accessdate=30 May 2016}}</ref> Ọ bụkwa ambasadọ nke ụlọ ọrụ Payporte na <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Ciroc" rel="mw:ExtLink" title="Ciroc" class="mw-redirect cx-link" data-linkid="87">Ciroc</a>. . <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2015/01/tayo-faniran-toke-makinwa-unveiled-payporte-ambassadors/|title=Tayo Faniran, Toke Makinwa unveiled as Payporte ambassadors|date=2015-01-29|accessdate=2019-04-01}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://olorisupergal.com/2017/03/27/toke-makinwa-becomes-first-female-ambassador-ciroc-nigeria/|title=Toke Makinwa becomes the first female ambassador for Ciroc in Nigeria|date=2017-03-27|accessdate=2019-04-01}}</ref>
== Ndụ ya ==
Ka ọnwa Jenụwarị dị mkpụrụ ụbọchị iri na ise n'afọ 2014, Makinwa lụrụ Maje Ayida,dika di ya. Ya na Maje matara ọnwe ha ma na adị na mma ihe ruru afọ asatọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/97824-rhthymn-93-7-oap-toke-makinwa-and-maje-ayida-cancel-engagement.html|title=Toke Makinwa and Maje cancel engagement|publisher=premiumtimesng.com|accessdate=7 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/01/21/official-photos-toke-makinwa-maje-ayidas-surprise-wedding/|title=Toke and Maje surprise wedding ceremony|publisher=bellanaija.com|accessdate=7 June 2014}}</ref> N'afọ 2015, ya Maje sere okwu ma kewaa mgbe ọ chọpụtara na ọtuwara enyi ya nwaanyi ya na segoro okwu ime. <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2015/07/toke-makinwas-husband-maje-makes-first-public-appearance-alone-weeks-marriage-crisis.html|title=Toke Makinwa’s Husband, Maje Makes First Public Appearance ‘ALONE’ Weeks After Marriage Crisis - INFORMATION NIGERIA|accessdate=30 May 2016}}</ref> Ka ọnwa Ọktoba di n’abalị ise n’afọ 2017, ụlọ ikpe nke di na Lagọs nyere ha ikeke ka ha gbasa ghara ibụzị di na nwunye n'ihi na ikpe mara Maje maka na ọ kwara iko. <ref>{{Cite web|url=http://www.lailasblog.com/court-dissolves-toke-makinwas-marriage/|title=Court finally dissolves Toke Makinwa’s marriage|publisher=lailasblog.com|accessdate=6 October 2017}}</ref>
== Onyinye ==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
! Afọ
! Onyinye
! Katigori
!Mpụtara
! Ihe edeturu
!
!
!
|-
| rowspan="1" | 2012
| The Future Awards <ref>{{Cite web|url=http://rhythm937.com/entertainment/d-banj-banky-w-toke-makinwa-and-others-nominated-future-awards-2012|title=Toke Makinwa nominated for Future Awards|accessdate=6 June 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2012/07/18/for-leaders-entrepreneurs-innovators-the-2012-future-awards-nominees-list-unveiled-wizkid-ini-edo-p-square-clarence-peters-dolapo-oni-don-jazzy-toolz-make-the-coveted-list/|title=Future Awards nominees unveiled|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| On Air Personality of the Year( Radio)
|A họpụtara ya
| Tolu Oniru nke Beat 99.9 FM <ref>{{Cite web|url=http://www.jaguda.com/2012/08/27/the-future-awards-2012-the-winners/|title=2012 Future Awards Winners|accessdate=6 June 2014}}</ref> meriri ya
|
|
|
|-
| rowspan="2" | 2013
| Nigeria Broadcasters Award <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/12/adora-oleh-uti-nwachukwu-karen-igho-toke-makinwa-at-the-2013-nigerian-broadcasters-merit-awards-in-lagos-full-list-of-winners/|title=Nigeria Broadcasters Awards list of winners|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| Outstanding Female Presenter of the Year
|O meriri| {{n/a}}
|
|
|
|-
| Nigeria Entertainment Awards
| Radio OAP of the Year
|A họpụtara ya
| Freeze nke Cool FM meriri ya
|
|
|
|-
| rowspan="3" | 2014
| Nickelodeon kids choice Award <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2014/02/25/toolz-freeze-wana-wana-toke-makinwa-nominated-in-favourite-nigerian-on-air-personality-slot-for-2014-nickelodeon-kids-choice-awards/|title=Nickelodeon Kids Choice Awards nominees|accessdate=6 June 2014}}</ref>
| Favourite Nigerian On Air Personality
|A họpụtara ya
| Freeze nke Cool FM meriri ya <ref>{{Cite web|url=http://www.informationng.com/2014/02/toke-makinwa-toolz-and-others-nominated-for-the-2014-nickelodeon-kids-choice-awards.html|title=Toke Makinwa, Toolz and others for Nicklelodeon Kids Choice Awards|accessdate=6 June 2014}}</ref>
|
|
|
|-
| rowspan="2" | Nigerian Entertainment Awards
| Entertainment Personality Of the Year
|A họpụtara ya
| Denrele
meriri ya
|
|
|
|-
|Best OPA of thE Year
|A họpụtara ya
| Yaw nke Wazobia FM meriri ya
|
|
|
|-
|2014
|ELOY Awards
|TV Presenter of the Year and Brand Ambassador (Maggi)
|A họpụtara ya
| rowspan="4" |
|
|
|
|-
| 2017
| Glitz Awards <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/08/toke-makinwa-wins-style-influencer-year-glitz-style-awards-2017/|title=Toke Makinwa wins Style Influencer of the Year at Glitz Style Awards 2017|accessdate=2019-04-01}}</ref>
| Style Influencer of the Year
|O meriri
|
|
|
|-
| 2017
| Avance Media <ref>{{Cite web|url=http://avancemedia.org/toke-makinwa-voted-2017-most-influential-young-nigerian-in-media-2/|title=Toke Makinwa voted 2017 Most Influential Young Nigerian in Media|accessdate=2019-04-01}}</ref>
|Most influential Young Nigerian in Media
|O meriri
|
|
|
|-
| 2018
|African Youth Awards
|100 Most Influential Young Africans
|O merir
|
|
|
|-
|}
<gallery>
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA.jpeg
Usòrò:NdaniTV Fashion Insider special Toke Makinwa OAP Nov 2018.png
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA 21 09 09 460000.jpeg
Usòrò:Runcie C.W. Chidebe, Executive Director, Project PINK BLUE with Sen. Aisha J. Alhassan, Minister of Women Affairs & Social Dev.; Dr. Ramatu Hassan,Rep. Minister of Health, Chidinma Ekile, Toke Makinwa, Annie Idibia at World Cancer Day W.jpg
Usòrò:Ebuka and Toke Makinwa presenting at the 2020 AMVCA 21 09 09 460000.jpeg
</gallery>
== Nsinweta ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ahor8ib52llg8fsxcyw4041bjhdozgl
Chinwe Anunobi
0
12049
86329
73570
2022-08-03T12:22:12Z
Andre Engels
66
Andre Engels moved page [[Chinwe Aunnobi]] to [[Chinwe Anunobi]]
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Chinwe Veronica Anunobi''' bụ nnukwu ọka mmụta e nwere na Naịjiria. Ọ nwere nzere dị iche iche ma nọdụkwa n'isi ọba kachasị na Naịjịrịa.
== Agụmakwụkwọ ==
O bidoro agụmakwụkwọ ya n'afọ 1992 nweta nzere MSC, n'afọ 1997 ọ nwere nzere Mastas , n'afọ 2006 ọ nwere nzere Phd. N'agụmakwukwọ ya nịile , ihe ọ na-agụ maka ya gbasara ihe niile metụtara ọba akwụkwọ na nka ọba akwụkwọ.
<ref>https://web.aflia.net/chinwe-anunobi/</ref>
== Ọrụ ya ==
O bidoro ọrụ dịka ọnye nchedo ọba akwụkwọ na Mahadum nkanụzụ dị n'Owere. Ọ bụ ya bidoro ma kwalite ọba akwụkwọ nke ọgbara ọhụuu eji ama saịba egosipụta na Mahadụm nke Nnamdị Azikiwe dị n'Oka<ref>https://web.aflia.net/chinwe-anunobi/</ref>
==Ebensidee==
Otu: Onye di ndụ
1dgba93amxbv1hn71ejsq0xkuhxutpe
Audrey Blignault
0
12160
86452
83747
2022-08-04T11:10:53Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Audrey Bettie Blignault]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Audrey Bettie Blignault]]
h6px9colcps7k0cvic28h93w77lasut
Megan Hall (poet)
0
12194
86453
73822
2022-08-04T11:11:28Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Megan Hall]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Megan Hall]]
8jn8uxlx9ri7re0sqgmcn88luj86prt
Joy Petersen Packer
0
12215
86448
73844
2022-08-04T10:33:46Z
102.89.33.249
/* Akụkọ Ndụ na Agụmakwụkwọ */
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joy Petersen Packer''' (12 Febrụwarị 1905 - 7 Septemba 1977<ref>https://www.familysearch.org/ark:/61903/3:1:3QS7-89JR-P3VT?i=541&cat=2156332|title=South Africa. Cape Province. Estate files. KAB 5641/1977; image no. 542|last=|first=|date=|website=familysearch.org|archive-url=|archive-date=|access-date</ref> bụ onye South Africa odee akwụkwọ akụkọ ndụ na akwụkwọ akụkọ ịhụnanya.
==Akụkọ Ndụ na Agụmakwụkwọ==
A mụrụ Packer bịa zụọ ya n'akwụkwọ na Cape Town, gụsịrị akwụkwọ dị ka onye nta akụkọ na Mahadum Cape Town. Ọ rụrụ ọrụ na mbụ dị ka onye nta akụkọ nwere onwe, na 1931 ghọrọ onye nta akụkọ maka Daily Express London. Mgbe nke a gasịrị, ọ nọrọ oge na redio na Hong Kong yana ide akwụkwọ maka akwụkwọ Britain na Balkans. Agha Ụwa nke Abụọ hụrụ ya dị ka onye mgbasa ozi na South Africa maka BBC, mechaa rụọ ọrụ na Ministry of Information na Egypt, dịka na Allied Headquarters na Italy. Ihe jikọrọ njem ya na alụmdi na nwunye ya na onye isi ọchịchị Britain, Sir Herbert Packer. Mgbe akpọrọ di ya na ndepụta nkwanye ugwu 1950, Oriakụ Joy Packer bịara mara ozugbo dị ka "Lady Packer", aha nkwanye ugwu.
==Akwụkwọ Ndị O Dere==
Ihe odide mbụ ya bụ mpịakọta atọ nke ihe ncheta nke e bipụtara site na 1945 ruo 1953 na-ekwu banyere njem ya na gburugburu ụwa n'oge gara aga, n'oge, na mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị na di ya. Ebe ndị a gara gụnyere Britain, Mediterenian, ndị Balkan, na China. Na mbido 1950s, ọ gara njem nlegharị anya dị ukwuu na Africa, nke etinyere n'ime akwụkwọ akụkọ atọ ikpeazụ o bipụtara. N'afọ ndị 1950, ọ malitekwara ibipụta akwụkwọ akụkọ, malite na Valley of the Vines na 1955, nke rere ihe karịrị 600,000 na Bekee, ma sụgharịa ya na opekata mpe asụsụ Europe itoolu. Ọ bụ ezie na isi isiokwu akwụkwọ akụkọ ya bụ ịhụnanya, ọtụtụ akwụkwọ na-ekwu na ha dịkwa mkpa maka nkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha nke South Africa n'oge ahụ. Emere akwụkwọ akụkọ ya nke abụọ, Nor the Moon by Night ka ọ bụrụ ihe nkiri Britain nwere otu aha. Na America, a tọhapụrụ ya dị ka egbe Elephant.
==Akwụkwọ akụkọ==
*Valley of the Vines (1955)
*The High Roof (1959)
*Nor the Moon by Night'(1957)
*The Glass Barrier (1961)
*The Man in the Mews (1964)
*The Blind Spot (1967)
*Leopard in the Fold (1969)
*Veronica (1970)
*Boomerang (1972)
*Dark Curtain (1977)
==Ihe Ncheta==
*Pack and Follow (1945)
*Grey Mistress (1949) on HMS Warspite
*Apes and Ivory (1953)
*Home from the Sea (1963)
*The World is a Proud Place (1966)
*Deep as the Sea (1975) A biography of *Admiral Sir Bertie Packer
==Edensibịa==
[[Category:Ndi nwụrụ anwụ]]
mb2hu10wg725eknza7jw7hazyuu7o7j
Toyin Tofade
0
12542
86335
76654
2022-08-03T12:56:16Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Toyin Tofade.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Toyin Tofade''' bụ prọfesọ Naijiria. Ọ bụ nwanyị ojii mbụ ghọrọ onye isi oche nke Albany College of Pharmacy and Health Sciences.<ref>{{Cite web|date=2022-03-23|title=Nigerian woman becomes first black female president of U.S. college|url=https://www.premiumtimesng.com/news/top-news/519138-nigerian-woman-becomes-first-black-female-president-of-u-s-college.html|accessdate=2022-03-25|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-03-25|title=Nigeria's Toyin Tofade, Breaks Record, Becomes First Black Female President of U.S. College|url=https://thesourceng.com/nigerias-toyin-tofade-breaks-record-becomes-first-black-female-president-of-u-s-college/|accessdate=2022-03-25|work=The Source|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Nigeria's Tofade makes history, becomes first black female president of US College - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/03/23/nigerias-tofade-makes-history-becomes-first-black-female-president-of-us-college/|accessdate=2022-03-25|language=en-US}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
O nwetara nzere bachelọ na Pharmacy na [[Mahadum nke Obafemi Awolowo|Mahadum Obafemi Awolowo]], Ile-Ife. <ref>{{Cite web|title=Nigerian Woman Becomes First Black Female President Of US College|url=https://www.tori.ng/amp/197117/nigerian-woman-becomes-first-black-female-presiden.html|accessdate=2022-03-25|work=www.tori.ng}}</ref> <ref name=":1">{{Cite web|date=2021-01-20|title=Alumna Toyin Tofade shares her journey of becoming dean of Howard University College of Pharmacy|url=https://pharmacy.unc.edu/2021/01/alumna-toyin-tofade-shares-her-journey-of-becoming-dean-of-howard-university-college-of-pharmacy/|accessdate=2022-03-25|work=UNC Eshelman School of Pharmacy|language=en-US}}</ref> Nzere Master na Practice Pharmacy na nzere Dọkịta nke Pharmacy (Pharm. D.) site na UNC Eshelman School of Pharmacy, Chapel Hill. <ref name=":2">{{Cite web|title=People Profile {{!}}|url=https://profiles.howard.edu/#/profile/126/toyin-tofade|accessdate=2022-03-25|work=profiles.howard.edu}}</ref>
Na 2016, Tofade ghọrọ Dean na Prọfesọ na Howard University College nke Pharmacy dị na Washington, DC <ref name=":1" /> <ref>{{Cite web|title=Toyin Tofade named 10th president of Albany College of Pharmacy and Health Sciences (ACPHS) {{!}} Albany College of Pharmacy and Health Sciences|url=https://www.acphs.edu/toyin-tofade-named-10th-president-albany-college-pharmacy-and-health-sciences-acphs|accessdate=2022-03-25|work=www.acphs.edu}}</ref>
== Ọrụ agụmakwụkwọ ==
A họpụtara Toyin Tofade n'afọ 2020 ka ọ bụrụ onye isi oche-nhopụta nke ngalaba ụlọ ọgwụ agụmakwụkwọ International Pharmaceutical Federation (FIP), nke mere ya ka ọ bụrụ nwanyị ojii mbụ akpọrọ aha dịka onye otu FIP. <ref name=":0" /> <ref name=":2" />
== Ntụaka ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
la8qsl4kgdsfsb5ml1t433w3wzxlp7b
Human trafficking in Togo
0
12909
86454
75318
2022-08-04T11:12:32Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere ahịa mmadụ na Togo]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere ahịa mmadụ na Togo]]
bbubh03siof1qwbty67lj232sr3z5cn
Human trafficking in Uganda
0
12910
86456
75319
2022-08-04T11:15:08Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Uganda]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Uganda]]
hz8qp0qs9mmp8ojo5bma785ppe5txdm
Human trafficking in Tunisia
0
12911
86455
75320
2022-08-04T11:13:35Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere Ahịa na Mba Tunisia]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere Ahịa na Mba Tunisia]]
ay2svo04r5mqytl4s0uut5nt8jcigr2
Human trafficking in Guyana
0
12912
86457
75321
2022-08-04T11:15:35Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Guyana]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Guyana]]
9qa3ngiin7o7lvz4olum7aneaf1up6o
Human trafficking in Denmark
0
12913
86458
75322
2022-08-04T11:16:17Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Denmark]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere Ahịa Mmadụ na Mba Denmark]]
1k2syq1qxc6kicvutbcogte2oyyyvjj
Human trafficking in Hungary
0
12914
86459
75323
2022-08-04T11:20:49Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ịtụ Mgbere Ahịa na Mba Hungary]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ịtụ Mgbere Ahịa na Mba Hungary]]
szi8j0daeqe94saka5rua5ua7oup40p
Ndepụta nke omume ọjọọ gbasara nkuchi na mba ụwa
0
12956
86460
75379
2022-08-04T11:22:17Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ndepụta nke omume ọjọọ gbasara nkuchi ụmụaka na mba ụwa]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ndepụta nke omume ọjọọ gbasara nkuchi ụmụaka na mba ụwa]]
hq4n52hd3oxv3delk6ihtu47fj14qhy
Athletics at the 2007 All-Africa Games
0
13252
86328
75815
2022-08-03T12:07:05Z
Andre Engels
66
delete
wikitext
text/x-wiki
{{delete|No useful content}}
Games Kilgame cargame table Game
q248jsp9bmq1il5opryn4nw54h2rjwd
Caftan
0
13254
86440
75817
2022-08-04T10:21:44Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Caftan (drawing).jpg|thumb]]
[[Usòrò:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gekleurde vrouwenoverkleed van brokaat TMnr 3782-768.jpg|thumb]]
Caftan Moroccan (Arabic: قفطان qafṭān, Berber: ⵇⴰⴼⵜⴰⵏ) bụ uwe ọdịnala Moroccan. N'ụdị uwe ogologo oge, na n'ozuzu ogologo aka, nke a na-eyi na belt (mdama) nke na-apụta n'ọtụtụ ụdị na agba. Caftan Moroccan sitere [https://jasminecaftans.com/ (caftan marocain)] n'amamihe nke ndị omenkà na ndị na-emepụta ihe (maalem) nke mba ahụ n'okpuru mmetụta nke Arab, Berber, Andalusian na omenala ndị Juu.
Ọ bụ uwe emume kacha mma nke ụmụ nwanyị Moroccan n'oge emume (agbamakwụkwọ, baptizim, ezumike okpukpe). Ndị Stylists ewepụtala caftan ọdịnala onye kwuo uche ya site na imeghari ya na nkọwapụta nke mmepeanya anyị nke narị afọ 21st. Caftan Moroccan enwetala ewu ewu mgbe ndị isi ahịrị uwe na ndị na-emepụta webatara ya site na ihe ngosi ejiji ama ama dịka ihe ngosi Ejiji Oriental1 n'oge izu Ejiji n'ụwa niile. Yana kwa ọrụ nkwado nke akwụkwọ akụkọ Moroccan dị ka Femmes du Maroc.
Ugbu a Moroccan caftan na-ewu ewu nke ukwuu na mpụga ókèala obodo, ọkachasị na Algeria.
g3xskqugyf1ttau5vrs63pu25n4a1sy
Tyronne Ebuehi
0
13364
86332
76888
2022-08-03T12:55:59Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tyronne Ebuehi (2015).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tyronne Efe Ebuehi''' (bu onye a mụrụ n'abalị iri na isii n'ọnwa Disemba n'afọ 1995) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] Naịjirịa nke na-agbara otu egwuregwu Serie A Venezia bọọlụ, site na Benfica. A mụrụ ya na Netherlands, ọ na-anọchite anya [[Nigeria national football team|ndị otu]] mba Naịjirịa.
== Ọrụ klọb ==
A mụrụ ya na Haarlem, Ebuehi gbara bọọlụ maka otu ndị ntorobịa Dutch nke ọtụtụ klọb amateur tupu ọ banye na otu ọkachamara ADO Den Haag site n'akụkụ HFC EDO na 2013. O mere Eredivisie mbụ ya na 10 Ọgọstụ 2014 na mmeri 1–0 n'ụlọ Feyenoord .<ref name="soccerway2">{{Cite web|url=https://int.soccerway.com/matches/2014/08/10/netherlands/eredivisie/hfc-ado-den-haag/feyenoord-rotterdam-nv/1690485/|title=ADO Den Haag vs. Feyenoord – 10 August 2014 – Soccerway|publisher=soccerway.com|accessdate=10 August 2014}}</ref> Oge atọ ka e mesịrị, na 19 Mee 2018, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta afọ ise na klọb Portuguese S.L. Benfica .<ref>{{Cite news|author=Sanches|first=João|date=19 May 2018|title=Welcome, Ebuehi!|url=https://www.slbenfica.pt/en-us/agora/noticias/2017_2018/05/19/futebol-ebuehi-defesa-assina-contrato-com-benfica-apresentacao|work=S.L. Benfica|accessdate=19 May 2018}}</ref> N'ihi mmerụ ahụ, Otú ọ dị, ọ tụfuru oge 2018-19 dum.
Na 28 June 2021, Ebuehi sonyeere Venezia nke Serie A ọhụrụ na mgbazinye ego ogologo oge.<ref>{{Cite web|url=https://www.veneziafc.it/en/news/official-tyronne-ebuehi-joins-venezia-fc|title=Tyronne Ebuehi joins Venezia FC|date=28 June 2021|accessdate=25 August 2021}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
[[Usòrò:FWC_2018_-_Group_D_-_NGA_v_ISL_-_Photo_17.jpg|áká_èkpè|thumb|Ebuehi na [[Nigeria national football team|Naịjirịa]] na 2018 FIFA World Cup megide Iceland]]
N'ọnwa nke iri na otu nke afọ 2016, a kpọrọ Ebuehi na nke mbụ ya na [[Nigeria national football team|ndị otu]] mba Naịjirịa maka asọmpi iko mba ụwa FIFA nke 2018 megide Algeria. Otú ọ dị, ọ jụrụ oku ahụ site n'ikwu na ọ chọrọ oge iji banye n'òtù ya ADO Den Haag. E mechara kpọọ ya maka egwuregwu enyi na enyi megide Senegal na Burkina Faso na Machị 2017 wee sonye na ndị otu ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.espnfc.com/nigeria/story/2985765/ado-den-haag-defender-tyronne-ebuehi-rejects-nigeria-call|title=ADO Den Haag defender Tyronne Ebuehi rejects Nigeria call|author=Colin Udoh|publisher=ESPN FC|date=1 November 2016|accessdate=2 November 2016}}</ref> O mere egwuregwu izizi ya maka Naịjirịa na mmeri enyi na enyi 3–0 megide Togo na 1 June 2017.<ref>{{Cite web|url=http://www.skysports.com/football/nigeria-vs-togo/teams/371810|title=Internationals (Sky Sports)|work=SkySports}}</ref>
Ebuehi nọ na ndị otu Naịjirịa iri abụọ na atọ maka iko mba ụwa na Rọshịa.<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44083365|title=Which players are going to the World Cup?|work=BBC Sport}}</ref> Ọ bịara dị ka onye nnọchi anya na ọkara nke abụọ nke mmeri 2–0 megide Iceland na 22 June 2018.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/44439138|title=Nigeria 2–0 Iceland|date=22 June 2018|work=BBC Sport}}</ref>
Na 5 Ọktọba 2019, Ebuehi nwetara ọkpụkpọ òkù maka Super Eagles na enyi na enyi megide Brazil mgbe onye na-agbachitere Kenneth Omeruo merụrụ ahụ mgbe ọ na-arụ ọrụ klọb.<ref>{{Cite web|url=https://www.goal.com/en/news/ebuehi-replaces-omeruo-in-nigeria-squad-for-brazil-friendly/18gz0ypevv6ou1kz196d3hk98z|title=Super Eagles news: Ebuehi replaces Omeruo in Nigeria squad for Brazil friendly|work=Goal|accessdate=7 October 2019}}</ref> Nke a gosipụtara nlọghachi ya na otu mba ahụ kemgbe egwuregwu ya na Iceland na FIFA World Cup .<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/sports/football/super-eagles-coach-gernot-rohr-calls-up-benfica-defender-tyronne-ebuehi-to-replace/93dgb61|title=Super Eagles coach Gernot Rohr calls up Benfica defender Tyronne Ebuehi to replace injured Kenneth Omeruo for Brazil friendly|date=5 October 2019|work=Pulse.ng|accessdate=7 October 2019}}</ref>
== Ndụ ya ==
A mụrụ Ebuehi na Netherlands site na nna ya bụ onye Naijiria na nne ya bụ onye obodo Dutch.<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/27/happy-son-chose-play-super-eagles-ebuehis-father/|title=I am happy my son chose to play for Super Eagles – Ebuehi's father|date=27 March 2017|publisher=}}</ref>
== Ọnụ ọgụgụ ọrụ ==
{{updated|match played 30 March 2021}}<ref>{{NFT player|69366|accessdate=19 May 2018}}</ref><ref>{{soccerway|tyronne-ebuehi/347771|accessdate=10 June 2018}}</ref>
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ
!Ndị otu mba
!Afọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
| rowspan="4" |[[Nigeria national football team|Naịjirịa]]
|2017
|1
|0
|-
|2018
|6
|0
|-
|2020
|1
|0
|-
|2021
|1
|0
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!9
!0
|}
== Nsọpụrụ na Nkwanye ugwu ==
'''Benfica'''
* Supertaça Cândido de Oliveira: 2019<ref>[https://int.soccerway.com/matches/2019/08/04/portugal/super-cup/benfica/sporting-clube-de-portugal/3024399/ Benfica 5–0 Sporting CP] Soccerway</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ahrk5hb4ud9em8flx8esof9ki2lpes8
Securitas ab
0
13432
86439
76983
2022-08-04T10:19:51Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Securitas.svg|thumb]]
Securitas AB tọrọ ntọala na 1934 na Helsingborg, Sweden dị ka AB Hälsingborgs Nattvakt, mgbe Erik Philip-Sørensen (sv) (1909-2001) zụtara obere ụlọ ọrụ nchekwa.
N'afọ 1972, a kpọgharịrị ìgwè ahụ Securitas (nl), bụ chi nwanyị Rom nke otu aha ahụ, chi nke nchekwa na nkwụsi ike, nke nwere akara ngosi nke nwere ntụpọ uhie atọ na okwu "Securitas". A kọwara isi ihe ndị ahụ dị ka ihe na-anọchi anya ụkpụrụ bụ isi nke otu "Iguzosi ike n'ezi ihe, ịmụrụ anya na ịba uru"2. Securitas pụtakwara "Nchekwa" na Latin.
Kemgbe 2003, ndị otu Securitas abụrụla akụkụ nke Pinkerton National Detective Agency, nke a na-akpọbu ụlọ ọrụ nyocha nzuzo kacha ike na United States. Ugbu a ọ na-ewe ndị ọrụ nyocha puku iri anọ na asatọ n'ofe obodo ahụ.
Securitas na Canada.
N'August 2011, Securitas meriri nkwekọrịta iji jikwaa "nchekwa na ọdụ ụgbọ elu Canada iri atọ na abụọ n'okpuru nkwekọrịta ruru ihe dịka 481 nde dollar Canada (340 nde euro)"3.
N'October 2015, Securitas AB nwetara ọrụ nchekwa eletrọnịkị nke Diebold, ụlọ ọrụ America na-ahụ maka ndị na-ekesa ego, maka nde dollar 3504.
[[Usòrò:Lindhagensplan Securitas.jpg|thumb]]
Companieslọ ọrụ nchekwa ndị ọzọ dịka Nchedo Nchebe [https://angel-protection.fr/ Angel] esonyela Securitas asọmpi.
Na Disemba 2021, Securitas kwupụtara na ya enwetala nkwekọrịta maka inweta na 2022 maka ijeri $ 3.2 nke Stanley Security, enyemaka nke Stanley Black & Decker ọkachamara na nchekwa eletrọnịkị, nke Securitas depụtara na mgbanwe ngwaahịa na 2006, tupu ọ gawa ọha. Stanley Black & Decker ga-enweta ya na 20115
lr1hx0i3rnnsev69pg9g2z08gpkp1mg
Seo to web
0
13433
86327
76984
2022-08-03T12:04:31Z
Andre Engels
66
delete
wikitext
text/x-wiki
{{delete|advertisement}}
Seo top Web, nnukwu ụlọ ọrụ dijitalụ na France. ọkachamara n'ichepụta weebụsaịtị, ịmepụta saịtị ndekọ aha pụrụ iche dị ka nchekwa nke onwe, agbamakwụkwọ, ọdịmma, ndị ọkachamara sitere na ngalaba niile, ihe omume. [https://seo-top.fr/ Seo Top Web] na-ahụkwa maka ịkwalite nrụtụ aka nke weebụsaịtị ([https://www.booster-web.fr Booster Weebụ]).
lsi7rhff00ns84ngcd4fus3lw07cv34
Akwụkwọ ndekọ aha agbamakwụkwọ
0
13434
86326
76985
2022-08-03T12:03:49Z
Andre Engels
66
delete
wikitext
text/x-wiki
{{delete|advertisement}}
Nabata na ([https://mariland.fr/ Mariland.fr]) naanị akwụkwọ ndekọ aha ndị ọkachamara alụmdi na nwunye na France. Ma ịchọrọ onye na-edozi isi, ịgbazite ọnụ ụlọ, ịgbazite ụgbọ ala, ịzụta ifuru, ị ga-ahụ ndị ọkachamara niile bara uru na ([https://mariland.fr/ Mariland.fr)]
Ị ga-ahụkwa ndị ọkachamara ịma mma na docimicil.
lhndnibyl9uinz28877304anpnhxxzr
Ọkachamara ahụike
0
13435
86325
76986
2022-08-03T12:03:11Z
Andre Engels
66
delete
wikitext
text/x-wiki
{{delete|information-poor advertisement}}
Ọ dị mkpa na 2022 ịmara ka ị ga-esi elekọta onwe gị. Kedu onye na-achọbeghị ọkachamara maka ịhịa aka n'ahụ? ụlọ ịwụ mma, spa ma ọ bụ ebe aesthetics? ([https://spa-annuaire.fr/ Spa-directory]) bụ ihe ngwọta na 2022 ịchọta ọkachamara nke ga-elekọta ọdịmma anyị na France. Ma na Paris ma ọ bụ ebe ọzọ, [https://spa-annuaire.fr/ Spa-annonce.fr] bụ ezigbo onye mmekọ gị!
hdykgbu55gw7qpyhpzaj0im7gms0xf5
Sheila Cherfilus-McCormick
0
13599
86355
77192
2022-08-03T13:09:45Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Rep. Sheila Cherfilus-McCormick - 117th Congress.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Cherfilus-McCormick mụrụ na Brooklyn, nke dị na New York City, nye nne na nna si Haiti ma zụlite ya na mpaghara Queens. Ọ kwagara Florida mgbe ọ dị afọ 13 ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị. O nwetara nzere bachelọ nke Arts na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na gọọmentị na Mahadum Howard yana Dọkịta Juris sitere na St. Thomas University School of Law.<ref name="2020palmbeachpost">{{Cite web|url=https://www.palmbeachpost.com/story/news/politics/government/2020/08/06/lawyer-makes-second-run-at-long-time-incumbent-hastings/42180433/|title=Lawyer makes second run at long-time incumbent Hastings|date=August 6, 2020|accessdate=November 12, 2021|author=Washington|first=Wayne|work=[[The Palm Beach Post]]}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
faplbcgge66he77xsb70scx4jnanjz8
Kubi Chaza Indi
0
13642
86468
77243
2022-08-04T11:28:48Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Kubi Indi]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Kubi Indi]]
owux9aay08wm7mgk7qjta6mgcroo7s6
Mzi Godfrey Khumalo
0
13657
86469
77259
2022-08-04T11:29:16Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Mzi Khumalo]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Mzi Khumalo]]
5u6o1raj4ivazhgp613uj4t4kbgxbfj
Sidney Toledano
0
13693
86443
77298
2022-08-04T10:25:52Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{{Databox}}}
[[Usòrò:Isabel Lucas with Sidney Toledano in Sydney 2013 (1).jpg|thumb]]
Ezinụlọ
Dezie
A mụrụ Sidney Toledano na Casablanca, Morocco, na ezinụlọ ndị Juu Moroccan. Ọ bụ nwa nke Boris Toledano, onye bụbu onye ọchụnta ego na Onye isi ala nke obodo ndị Juu nke Casablanca, na Ines Benezra. Ọ lụrụ Katia Assous 3rd nke July 1981. Ha nwere ụmụ atọ ọnụ.
'''Ebensidee'''
lfeq5btsdv554pla9zkeiwv4wuvhv8e
Ade Tuyo
0
13702
86467
77314
2022-08-04T11:28:24Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Joshua Ade Tuyo]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Joshua Ade Tuyo]]
nd9ffhghllssrw7ybb0x82w7i9wwpgp
Alhassane Issoufou
0
13823
86462
84215
2022-08-04T11:23:42Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Alhassane Dante Issoufou]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Alhassane Dante Issoufou]]
hs7wi67zgbauc3eglen85mlkm7vg1e6
Marie Fegue
0
13834
86464
77511
2022-08-04T11:24:30Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Marie Josèphe Fegue]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Marie Josèphe Fegue]]
h1ig4lyde3gx9t7gzgscb2ias3tze3q
Mamadou Loum
0
13901
86465
77586
2022-08-04T11:26:42Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Mamadou Loum N'Diaye]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Mamadou Loum N'Diaye]]
qchx0qq1pe4s1myfi71sktgqcbtz49o
Mazi Nwonwu
0
13954
86445
77645
2022-08-04T10:28:21Z
Olugold
12202
Meziri
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Chiagozie Fred Nwonwu''' onye na-ede n'okpuru aha edemede '''Mazi Nwonwu''' bụ onye edemede, onye nlekọta na onye nchịkọta akụkọ Naijiria. Ọ bụ onye nchoputa na onye nchịkọta akụkọ nke Omenana ''Magazine''.<ref name="OME">{{Cite web|url=https://omenana.com/meet-the-omenana-team/mazi-nwonwu/|title=Mazi Nwonwu|work=[[Omenana Magazine]]|accessdate=August 26, 2021}}</ref><ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/3H7X6d46c9JgnWQH7pMNw2m/meet-the-authors|title=BBC Radio 4 - Writing a New Nigeria - Meet the authors|work=[[BBC]]|accessdate=August 26, 2021}}</ref><ref name="STH">{{Cite web|url=http://strangehorizons.com/non-fiction/mazi-chiagozie-nwonwu/|title=Mazi Chiagozie Nwonwu|authorlink=Geoff Ryman|first=Ryman|author=Geoff|date=May 31, 2018|accessdate=August 26, 2021|work=[[Strange Horizons]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.wrr.ng/poetry/poet-of-no-country-by-eriata-oribhabor-poetry-prize-judge-mazi-chiagozie-f-nwonwu/|title=POET OF NO COUNTRY (by Eriata Oribhabor Poetry Prize Judge Mazi Chiagozie F Nwonwu)|date=December 20, 2012|accessdate=August 26, 2021|work=WRR}}</ref> N'afọ 2017, ''YNaija'' depụtara ya dị ka otu n'ime ndị kachasị ike na mgbasa ozi n'akụkụ [[Stephanie Busari]] na Fisayo Soyombo .<ref name="YNJ">{{Cite web|url=https://ynaija.com/ynaijapowerlist2017-stephanie-busari-denrele-edun-fisayo-soyombo-see-the-most-powerful-young-persons-in-the-media-space/|author=YNaija|title=#YNaijaPowerList2017: Stephanie Busari, Uche Pedro, Fisayo Soyombo… See the most powerful young persons in the media space » YNaija|work=[[YNaija]]|date=January 3, 2018|accessdate=August 26, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://olorisupergal.com/2017/09/08/stephanie-busari-morayo-afolabi-brown-kemi-adetiba-named-ynaijapowerlist2017-powerful-young-people-media/|title=Stephanie Busari, Morayo Afolabi-Brown, Kemi Adetiba named in #YNaijaPowerlist2017 for "Most Powerful Young People in Media"|work=OloriSuperGal|date=September 8, 2017|accessdate=August 26, 2021}}</ref>
== Mmalite ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Chiagozie Nwonwu na Nkwe, N'ime obodo di na
[[Enụgwụ|Enugu]] Steeti . Ọ gara Government College, Kaduna (nke bụzi Barewa College) wee gaa na [[Mahadum Nnamdi Azikiwe]] iji mụọ Linguistics. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ na Olisa.tv . Ya na [[Chinelo Onwualu]] hiwere Omenana ''Magazine'' n'afọ 2014.<ref name="OME">{{Cite web|url=https://omenana.com/meet-the-omenana-team/mazi-nwonwu/|title=Mazi Nwonwu|work=[[Omenana Magazine]]|accessdate=August 26, 2021}}</ref> Ọ bụkwa onye nta akụkọ na BBC.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-56985304|title=How a Nigerian scheme forged in war creates billionaires|date=May 10, 2021|work=BBC}}</ref> BBC kọwara ya dị ka otu n'ime ndị edemede ọhụrụ ahụ dere Nigeria.<ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/articles/3H7X6d46c9JgnWQH7pMNw2m/meet-the-authors|title=BBC Radio 4 - Writing a New Nigeria - Meet the authors|work=[[BBC]]|accessdate=August 26, 2021}}</ref> A na-ewere ya dị ka otu n'ime ọgbọ nke atọ nke ndị edemede Naịjirịa.<ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2022/01/23/new-nigerian-literatures-unsung-heroes/|title=New Nigerian Literature Unsung Heroes|first=Chukwuebuka|author=Umezurike|date=January 23, 2022|publisher=[[This Day|ThisDay Newspaper]]|accessdate=January 23, 2022}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2jqbzc7fc9qy2isbfulkxerh9uh0amj
Stanley Enow
0
13957
86347
77648
2022-08-03T13:02:47Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Stanley Enow.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Stanley Ebai Enow''' (a mụrụ n'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985) bụ onye Cameroon na-eti egwu, onye na-egosi redio na TV, na onye na-eme ihe nkiri olu. Ọ bụ onye nwe ụlọ ọrụ ndekọ, Motherland Empire .<ref>{{Cite web|url=http://www.auletch.com/web/article/4/stanley-enow-hein-pyire|title=Stanley Enow : Hein Père !|publisher=Auletch.com|language=French|date=5 May 2013|accessdate=6 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140606231942/http://www.auletch.com/web/article/4/stanley-enow-hein-pyire|archivedate=6 June 2014}}</ref><ref name="culturebene1">{{Cite web|author=La Rédaction|url=http://www.culturebene.com/5122-stanley-enow-soldier-like-ma-papa-est-destine-a-changer-latmosphere-hiphop-kamer.html|title=Stanley ENOW : " Soldier like ma papa " est destiné à changer l'atmosphère Hiphop kamer|language=French|publisher=CulturEbene|date=19 April 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref> A maara Enow nke ọma maka egwu ya nke afọ 2013 "Hein Père". Ọ bụ onye Cameroon mbụ meriri na Best New Act category na 2014 MTV Africa Music Awards .<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://mama.mtv.com/vote-best-new-act.html|title=2014 MTV Africa Music Awards Kwazulu-Natal | Vote|publisher=Mama.mtv.com|accessdate=6 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140606234415/http://mama.mtv.com/vote-best-new-act.html|archivedate=6 June 2014}}</ref><ref name="newvision1">{{Cite news|author=Newvision|url=http://www.newvision.co.ug/news/656389-lupita-nyong-o-named-mtv-africa-2014-personality.html|title=Lupita Nyong'o named MTV Africa 2014 personality|publisher=Newvision.co.ug|date=8 June 2014|accessdate=8 June 2014}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Mmalite ndụ ===
A mụrụ Enow na Bamenda, isi obodo nke mpaghara ugwu ọdịda anyanwụ nke Cameroon. Ọ bụ Bayangi si na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ, na-eme ka aha njirimara ya bụ "Bayangi Boy".<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/people_and_places/musicians/stanley-enow-gives-cameroon-music-street-credibility-id2519324.html|title=Stanley Enow: Gives Cameroon Music Street Credibility! – Musicians — Pulse|publisher=Pulse.ng|date=10 September 2013|accessdate=11 June 2014}}</ref> Enow tolitere na Bafoussam, isi obodo nke mpaghara ọdịda anyanwụ, ebe ọ gụsịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya na Government Bilingual High School. N'afọ 2007, ọ kwagara Douala, isi obodo nke mpaghara Littoral, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere na akụkọ azụmahịa na Mahadum Douala.
=== Ọrụ ===
Enow malitere ide egwu rap na ịgba egwu mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. O mechara mee ihe nkiri na ''Groove'' na ''Cocktail Hit Parade'', ihe ngosi abalị abụọ a ma ama na Cameroon. O mekwara ihe nkiri na ọtụtụ ụlọ ọrụ redio nke onwe ya, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi.<ref>{{Cite web|url=http://nexdimempire.com/stanley-enow-have-always-supported-cameroon-hip-hop-movement.html/|title=STANLEY ENOW: "I've always supported Cameroon Hip Hop movement"|publisher=Nexdim Empire|date=4 November 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref> Enow kwadoro ihe ngosi egwu telivishọn ''Mboa'', ma mee mgbasa ozi olu maka ụlọ ọrụ nkwukọrịta Pan African MTN Group.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=-fyG9ZM63T8|title=MTN Hotspot Ad with Stanley Enow's voice over|publisher=YouTube|date=26 June 2011|accessdate=6 June 2014}}</ref>
Enow wepụtara egwu izizi ya "Hein Père" na June 2013, nke mere ka Trace TV kpọọ ya "African music Revelation of the Year".<ref>{{Cite web|url=http://nexdimempire.com/stanley-enow-man-of-the-year-hein-pere.html/|title=Blog Archive " Stanley Enow : Man of the Year 'Hein Pere'|publisher=Nexdim Empire|date=23 December 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=Dymac|url=http://notjustok.com/2014/03/17/stanley-enow-ft-f-a-b-hein-pere-remix-cameroon/|title=Stanley Enow ft. F.A.B – Hein Père (Remix) | Cameroon/South Africa|publisher=Notjustok.com|date=|accessdate=8 June 2014}}</ref> Vidio egwu "Hein Pere" meriri ihe nrite maka Best Video of the Year na 2013 Balafon Music Awards .<ref name="ndjoka1">{{Cite web|url=http://ndjoka.com/actualites/les-resultats-balafon-music-awards-2013-connus/|title=Les résultats des Balafon Music Awards 2013 sont connus|publisher=Ndjoka|date=16 December 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://mookeh.blogspot.com/2013/09/on-est-high-pere-stanley-enows-in-house.html|title=Alison's "Let's Talk Fashion": ON EST HIGH PERE!!!! Stanley Enow's in the house. #HeinPere|publisher=Mookeh.blogspot.com|date=10 September 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref> Egwu a nọ n'ọkwa 1 na ndepụta Reverbnation nke Cameroon, na Trace Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.reverbnation.com/stanleyenow|title=Stanley Enow Music, Lyrics, Songs, and Videos|publisher=Reverbnation.com|date=31 August 2013|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref name="Trace TV">{{Cite web|url=http://www.trace.tv/fr/media/video/trace/stanley-enow-le-lil-wayne-camerounais_18619|title=Vidéo – Stanley Enow le Lil Wayne camerounais|publisher=Trace TV|date=11 January 2014|accessdate=6 June 2014}}</ref> Remix nke egwu ahụ gosipụtara onye na-ese ihe na South Africa bụ F.A.B. Enow nke abụọ "TumbuBoss" ("Toumbou Boss Deluxe") wepụtara n'ọnwa Eprel afọ 2014.<ref>{{Cite web|url=http://afripopmag.com/tag/stanley-enow/|title=AfriPOP! " The new and next in Global African culture " stanley enow|publisher=Afripopmag.com|date=28 April 2014|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=VRJmusic|url=http://www.vrjmusic.com/one_mixtape.php?id=26|title=Mixtape : Hein Père Remix ft F.A.B de Stanley Enow|publisher=VRJmusic|date=21 March 2014|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|author=Ernest Kanjo|url=http://www.tiptopstars.com/mtdv/the-news/842-tumbuboss-deluxe-stanley-enows-second-outing-confirms-rap-heros-prowess.html|title=MAGICTOUCHVIDEOS Array TumbuBoss (Deluxe): Stanley Enow's second outing confirms rap hero's prowess|publisher=Tiptopstars|date=17 April 2014|accessdate=6 June 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lebledparle.com/actu/culture/1267-exclu-decouvrez-les-premieres-images-du-clip-toumbou-boss-deluxe-de-stanley-enow|title=Exclu : Découvrez les premières images du clip " Toumbou boss deluxe " de Stanley Enow|publisher=Lebledparle.com|date=|accessdate=11 June 2014}}</ref>
Na Cameroon Academy Awards nke mbụ n'afọ 2013, Enow weghaara ihe ngosi abụọ: Onye na-ese ihe nke Afọ na Onye na-ese ihe nke Obodo nke Afọ.<ref name="cameroonacademyawards1">{{Cite web|url=http://cameroonacademyawards.com/Nominees.aspx?aid=Music|title=Sonnah Awards|publisher=Cameroonacademyawards.com|date=|accessdate=6 June 2014}}</ref> Enow bụ naanị onye Cameroon a họpụtara maka MTV Africa Music Awards, ebe o meriri ihe nrite Best New Act na 2014.<ref name="autogenerated1">{{Cite web|url=http://mama.mtv.com/vote-best-new-act.html|title=2014 MTV Africa Music Awards Kwazulu-Natal | Vote|publisher=Mama.mtv.com|accessdate=6 June 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140606234415/http://mama.mtv.com/vote-best-new-act.html|archivedate=6 June 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20140606234415/http://mama.mtv.com/vote-best-new-act.html "2014 MTV Africa Music Awards Kwazulu-Natal | Vote"]. </cite></ref><ref name="newvision1">{{Cite news|author=Newvision|url=http://www.newvision.co.ug/news/656389-lupita-nyong-o-named-mtv-africa-2014-personality.html|title=Lupita Nyong'o named MTV Africa 2014 personality|publisher=Newvision.co.ug|date=8 June 2014|accessdate=8 June 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNewvision2014">Newvision (8 June 2014). </cite></ref><ref name="premiumtimesng1">{{Cite news|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/162321-davido-tiwa-savageflavour-win-six-africa-music-awards.html|title=Davido, Tiwa Savage,Flavour win six Africa music awards – Premium Times Nigeria|publisher=Premiumtimesng.com|date=8 June 2014|accessdate=8 June 2014}}</ref> O ritekwara Best New Act ma bụrụ onye a họpụtara maka Best Male Central Africa na 2014 African Muzik Magazine Awards .<ref name="afrimma1">{{Cite web|url=http://afrimma.com/afrimma-nominees/|title=afrimma-nominees ||publisher=Afrimma.com|date=|accessdate=6 June 2014}}</ref>
Enow wepụtara "TumbuBoss" dị ka egwu nke abụọ site na abọm studio mbụ ya, Soldier Like My Papa . Shamack Allharamadji gbara ma duzie vidiyo egwu maka egwu ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.modernghana.com/music/25624/3/tumbuboss-deluxe-video-by-stanley-enow-released.html|title=Tumbuboss (Deluxe) Video By Stanley Enow Released|publisher=Modern Ghana|date=15 April 2014|accessdate=11 June 2014}}</ref> Na Machị 2014, Enow gwara Pulse Nigeria na ya na Nyanda rụkọrọ ọrụ na egwu "In The Middle", nke onye na-emepụta ihe na Jamaica bụ Black Lion mepụtara.<ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/gist/scoop-cameroon-rapper-stanley-enow-talks-new-song-with-brick-n-laces-nyanda-id2761352.html|title=Cameroon Rapper Stanley Enow Talks New Song With Brick n Lace's Nyanda|publisher=Pulse|date=28 March 2014|accessdate=11 June 2014|author=Ngomba, Joan}}</ref> Na 5 Ọktoba 2014, o wepụtara vidiyo egwu maka "Njama Njama Cow", nke Shamack Allharamadji duziri<ref>{{Cite web|url=http://www.jewanda-magazine.com/2014/10/clip-njama-njama-cow-de-stanley-enow-on-en-parle.html|title=Njama Njama Cow – On en Parle|publisher=Je Wanda Magazine|date=6 September 2014|accessdate=7 September 2014}}</ref>
N'ọnwa Julaị afọ 2015, Enow hapụrụ abọm izizi ya nke akpọrọ Soldier Like My Papa . E wepụtara "Work Hard (Le Père Noël)" dị ka egwu nke ise sitere na abọm ahụ. E wepụtara vidiyo egwu ya na Septemba 11, 2015.<ref>{{Cite web|title=VIDEO: Stanley Enow – Work Hard (Le Père Noël)|url=http://notjustok.com/2015/09/13/video-stanley-enow-work-hard-le-pere-noel/|publisher=NotJustOk|accessdate=21 June 2016|date=13 September 2015}}</ref>
== Discography ==
=== Albọm ===
* Soldier Like Ma Papa (2015)
* ''Stanley vs Enow'' (2019)
=== EPs ===
* ''Tumbuboss'' (2014)<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/us/album/tumbuboss-deluxe-version-ep/id887469571|title=Tumbuboss (Deluxe Version) – EP by Stanely Enow|publisher=iTunes|date=10 June 2014|accessdate=12 June 2014}}</ref>
=== Ndị otu a họọrọ ===
* "Hein Père" (2013)
* "TumbuBoss" (2014)
* "Slippery When Wet" (Remix) (<small>Nyanda</small> <small>featuring Stanley Enow</small>) (2014)
* "Njama Njama Cow" (2014)
* "Black Commando" (<small>Fuse ODG</small> featuring Stanley Enow and <small>Olamide</small>) (2014)
* "Njama Njama Cow" (Remix) (<small>gosipụtara</small> <small>Sarkodie</small>) (2014)
* "How E Go Be" (<small>2face Idibia</small> <small>featuring Stanley Enow</small>) (2015)
* "Black I Am" (<small>Gasha</small> <small>featuring Stanley Enow</small>) (2015)
* "King Kong" (<small>gosipụtara</small> <small>[[DJ Neptune]]</small>) (2015)
* "Work Hard" ("Le Père Noel") (2015)
* "Phoenix" (2016)<ref>{{Cite web|title=New Music Stanley Enow – Phoenix|url=http://pulse.ng/new_music/new-music-stanley-enow-phoenix-id4664436.html|work=Pulse.ng|publisher=Joey Akan|accessdate=9 February 2016}}</ref>
* "Adore You" (<small>gosipụtara</small> <small>Mr Eazi</small>) (2017)
* "Elle est Là" (2018)
* "Caramel" (<small>gosipụtara</small> <small>Davido</small>) (2017)
* "Casanova" (2018)
* "My Way" (nke gosipụtara Tzy Panchak na <small>Locko</small> (2018)
== Ihe nrite na nhọpụta ==
; Cameroon Academy Awards
; Balafon Music Awards
; MTV Africa Music Awards
; African Muzik Magazine Awards
; Canal d'or mbipụta nke iri (Canal 2 International Awards)
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị Kamerun
* Ndepụta nke ndị egwu Afrịka
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jppqskgck54cz8rik931h56gcv44xna
Tope Folarin
0
14065
86338
77760
2022-08-03T12:56:41Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tope Folarin 0289.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox person|URL={{Official website|topefolarin.com}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tope Folarin''' (amụrụ ya n'afọ 1981) bụ onye edemede Naijiria na Amerịka na onye isi oche nke Institute for Policy Studies . O ritere ihe nrite Caine nke afọ 2013 maka edemede Afrịka maka obere akụkọ ya "Miracle".<ref>[http://caineprize.com/previous-winners/?rq=tope%20folarin "Previous winners: 2013 Tope Folarin"], The Caine Prize.</ref> N'ọnwa Eprel afọ 2014, a kpọrọ ya aha na ọrụ Hay Festival's Africa39 dị ka otu n'ime ndị edemede 39 Sub-Saharan Africa dị afọ iri anọ nwere ikike na talent iji kọwaa ọnọdụ mpaghara ahụ.<ref>[http://www.hayfestival.com/artistlist-e-h.aspx Africa39 list of artists], Hay Festival.</ref> E depụtara akụkọ ya "Genesis" maka nke afọ 2016 Caine Prize.<ref>Alison Flood, [https://www.theguardian.com/books/2016/may/11/nigerian-author-tope-folarin-in-running-for-second-caine-prize "Nigerian author Tope Folarin in running for second Caine prize"], ''[[The Guardian]]'', 11 May 2016.</ref>
== Mmalite ndụ ya ==
A mụrụ ya dị ka '''Oluwabusayo Temitope Folarin''' na Ogden, Utah, nye ndị mbịarambịa Naijiria, ma nwee ụmụnne anọ tọrọ ya - ụmụnne nwoke atọ na nwanne nwanyị, ha niile amụrụ na United States.<ref>{{Cite web|title=Tope Folarin — internationales literaturfestival berlin|url=https://www.literaturfestival.com/autoren-en/autoren-2014-en/tope-folarin|accessdate=2022-03-14|work=www.literaturfestival.com}}</ref><ref name="Rhodes">[https://rhodesscholars.wordpress.com/2007/11/14/tope-folarin/ "Tope Folarin"], How Rhodes Scholars Think, 2007.</ref> O tolitere na Grand Prairie, Texas, ebe ya na ezinụlọ ya kwagara mgbe ọ dị afọ iri na anọ.<ref name="WP">Krissah Thompson, [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/tope-folarin-finds-his-place-in-the-literary-world/2013/07/23/58156ab4-f314-11e2-8505-bf6f231e77b4_story.html "Tope Folarin finds his place in the literary world"], ''[[Washington Post]]'', 24 July 2013.</ref>
N'ikwu okwu banyere nkuzi ya n'ajụjụ ọnụ n'afọ 2016, Folarin kwuru na a zụlitere ya na ụmụnne ya na "nkwanye ùgwù miri emi" maka Naịjirịa na Afrịka. Ụmụaka ahụ chọsiri ike ileta Naịjirịa, mana nsogbu ego gbochiri ezinụlọ ahụ ime nke ahụ. "Echere m na edemede m na-egosipụta akụkụ abụọ a nke ndụ m - mmetụta nke ịdị nso na Naịjirịa, yana ebe dị anya," ka o kwuru.<ref>Akati Khasiani, [http://brittlepaper.com/2016/06/caineprize2016-interview-tope-folarin-akati-khasiani/ "#CainePrize2016 | Interview with Tope Folarin"], Brittlepaper.com, 29 June 2016.</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ debara aha na Morehouse College. Ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ na ọkara dị ka nwa akwụkwọ mgbanwe, nke mbụ na Bates College na [[Mën|Maine]], mgbe ahụ na Mahadum nke Cape Town na South Africa, tupu ọ laghachi US ma gụsịrị akwụkwọ na Morehouse n'afọ 2004, na B.A. A kpọrọ ya onye agụmakwụkwọ Rhodes nke afọ 2004, na n'oge ọkọchị nke 2004 bụ Galbraith Scholar na Mahadum Harvard Ụlọ akwụkwọ ndị ọchịchị nke Kennedy .<ref name="WP">Krissah Thompson, [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/tope-folarin-finds-his-place-in-the-literary-world/2013/07/23/58156ab4-f314-11e2-8505-bf6f231e77b4_story.html "Tope Folarin finds his place in the literary world"], ''[[Washington Post]]'', 24 July 2013.</ref><ref>[https://books.google.com/books?id=wLUDAAAAMBAJ&pg=PA12&dq=Tope+Folarin&hl=en&sa=X&ei=ntraUva_Mum_sQTz-ICgCg&ved=0CC8Q6AEwAA#v=onepage&q=Tope%20Folarin&f=false "Black Students Awarded Rhodes Scholarship"], ''Jet'', 5 January 2004.</ref> Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara England ịmụ na Mahadum Oxford, ebe ọ bụ onye otu Harris Manchester College, gụsịrị akwụkwọ n'afọ 2006 na M.Sc. na mmụta nke Afrịka na M.Sc. na Comparative Social Policy .<ref name="Rhodes">[https://rhodesscholars.wordpress.com/2007/11/14/tope-folarin/ "Tope Folarin"], How Rhodes Scholars Think, 2007.</ref>
== Ọrụ Ya ==
N'afọ 2013, Folarin ghọrọ onye edemede mbụ bi na mpụga Afrịka iji merie Caine Prize, nke o meriri maka obere akụkọ ya "Miracle". Akụkọ a mere na [[Texas]] na ụka na-ezisa ozi ọma na Naijiria.<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref> Ihe nrite nke ihe nrite - nke a na-emeghe maka onye ọ bụla a mụrụ na Afrịka, bụ onye mba Afrịka, ma ọ bụ onye nne na nna ya bụ ndị Afrịka - mere ka ụfọdụ mkparịta ụka banyere ma njikọ onye edemede ahụ na Afrịka siri ike.<ref>Aaron Bady, [http://thenewinquiry.com/blogs/zunguzungu/miracles-and-wonder-faith-and-diaspora-on-tope-falorins-miracle/ "Miracles and Wonder, Faith and Diaspora: On Tope Folarin’s 'Miracle'"], ''New Inquiry'', 27 May 2013.</ref><ref>Carolyn Kellogg, [http://www.latimes.com/books/jacketcopy/la-et-jc-nigerian-american-tope-folarin-takes-caine-prize-for-african-lit-20130709-story.html "Nigerian American Tope Folarin takes Caine Prize for African lit"], ''[[Los Angeles Times]]'', 9 July 2013.</ref><ref>Simon Allison, [http://www.dailymaverick.co.za/article/2013-07-11-the-caine-prize-controversy-how-african-do-you-have-to-be/#.WDsAfNKLTZ5 "The Caine Prize controversy: How African do you have to be?"], ''Daily Maverick'', 11 July 2013.</ref><blockquote>"Abụ m onye edemede nke nọ na disapora Naijiria, na Caine Prize pụtara ọtụtụ ihe - ọ dị m ka enwere njikọ na ọdịnala dị ogologo nke ndị edemede Africa. Ihe nrite Caine na-agbasa nkọwa ya na oke ya. Ana m ewere onwe m dị ka onye Naijiria na onye Amerịka, njirimara abụọ ahụ bụ ihe dị mkpa maka onye m bụ. Iji merie ... ọ dị ka akara nke nkwenye. "<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref></blockquote>N'ọnwa Eprel afọ 2014, a kpọrọ ya aha na ndepụta mmemme Hay Africa39 nke ndị edemede nọ n'okpuru afọ iri anọ nwere ikike na talent iji kọwaa ọnọdụ na akwụkwọ Afrịka.<ref>[https://africa39blog.wordpress.com/2015/03/10/spotlight-tope-folarin-i-dont-want-to-continue-being-an-artist-for-long/ "Spotlight on Tope Folarin: 'I don't want to continue being an artist for long'"], Africa39 Blog.</ref>
Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ ndị isi nke Hurston / Wright Foundation na United States.<ref name="Guardian">Liz Bury, [https://www.theguardian.com/books/2013/jul/09/caine-prize-tope-folarin-african-writing "Caine prize won by Tope Folarin's 'utterly compelling' short story"], ''[[The Guardian]]'', 9 July 2013.</ref>
Akwụkwọ mbụ ya, A Particular Kind of Black Man, bụ nke Simon & Schuster bipụtara n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2019. N'ime ya, Folarin na-ede banyere ezinụlọ Naijiria, nke ọhụrụ na America, ka ha na-agbalị ịnabata.<ref>{{Cite web|url=https://bookmarks.reviews/reviews/a-particular-kind-of-black-man/|title=Book Marks reviews of A Particular Kind of Black Man by Tope Folarin|work=Book Marks|language=en-US|accessdate=2019-08-09}}</ref> N'afọ 2021, Folarin meriri Ihe nrite maka akụkọ ifo nke Whiting .<ref>{{Cite web|date=2021|title=Tope Folarin|url=https://www.whiting.org/awards/winners/tope-folarin#/|accessdate=2021-04-15|work=Whiting Award}}</ref>
N'afọ 2021, a kpọrọ ya dịka onye isi oche nke Institute for Policy Studies, ụlọ ọrụ na-eche echiche na-aga n'ihu nke dị na Washington, DC ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche.<ref>{{Cite web|date=2021-05-13|title=Big news at IPS: Meet our next director, Tope Folarin|url=https://ips-dc.org/big-news-at-ips-meet-our-next-director-tope-folarin/|accessdate=2021-06-21|work=Institute for Policy Studies|language=en-US}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Folarin bi na Washington, DC.<ref>Charlotte Lytton, [http://www.cnn.com/2013/07/09/world/africa/folarin-wins-caine-prize/index.html "Nigerian Tope Folarin wins Caine Prize for tale of deceit in Texas church"], CNN, 9 July 2013.</ref>
== Mbipụta ya ==
* A Particular Kind of Black Man, Simon & Schuster, 2019
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
* "Miracle," Transition, No. 109, Persona (2012), pp. 73–83<ref>[http://hutchinscenter.fas.harvard.edu/transition-109 "Transition 109"]. ''Transition Magazine'' at the Hutchins Center.</ref>
* "The Summer of Ice Cream", ''Virginia Quarterly Review'', Fall 2014, Vol. 90, No. 4, pp. 54+<ref>Tope Folarin, [http://www.vqronline.org/fiction/2014/10/summer-ice-cream ""The Summer of Ice Cream"], ''VQR'', Fall 2014.</ref>
* "New Mom, from a novel in progress," Africa39: New Writing from Africa South of the Sahara, Bloomsbury Publishing, October 2014.
* "Genesis," na "Callaloo," Vol 37, No. 5, Fall 2014.<<nowiki>https://muse.jhu.edu/article/565044</nowiki><nowiki></ref></nowiki>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Onye édémédé akwukwọ si-na Naigeria]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
iygerj8wlijoitfy4in9y9w1ek3845y
Tope Alabi
0
14066
86337
77761
2022-08-03T12:56:34Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tope Alabi.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tope Alabi''' (a mụrụ ya n'ụbọchị nke 27 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1970) bụ onye Naịjirịa na-agụ egwu ozioma, onye na-ede egwu ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri. onye a makwaara dị ka '''Ore ti o common''' na '''Agbo Jesu'''<ref>{{Cite book|author=Shepherd|first=John|title=Continuum encyclopedia of popular music of the world, Volumes 3-7|publisher=[[Continuum International Publishing Group|Continuum]]|year=2003|isbn=978-0-8264-7436-0}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Adeyemi|first=S. T.|year=2004|title=The Culture Specific Application of Sound in Nigerian Video Movies|url=http://ajol.info/index.php/nmr/article/view/35368|journal=Nigerian Music Review|volume=5|pages=51–61|issn=1116-428X}}</ref><ref name="vanguard">{{Cite news|author=Adebayo|first=Bose|date=26 July 2008|title=I Was in Labour for Four Days for My Second Baby-Tope Alabi|work=Vanguard|url=http://allafrica.com/stories/200807280673.html|accessdate=19 October 2009}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.topealabi.com/biography.html|title=Biography|publisher=Tope Alabi|accessdate=6 December 2010}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/listen-logan-ti-ode-by-tope-alabi-featuring-ty-bello/|work=guardian.ng|accessdate=22 March 2019|title=Listen: "Logan Ti Ode" by Tope Alabi Featuring Ty Bello|date=31 October 2018}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Alabi na 27 Ọktoba 1970 na Lagos Steeti, Naịjirịa nye Pa Joseph Akinyele Obayomi na Madam Agnes Kehinde Obayomi . Ọ bụ naanị nwa nwanyị n'ime ụmụ atọ nọ n'ezinụlọ ahụ. O si Yewa, Imeko nke Ogun State, Nigeria. O nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ Afrịka nke ọdịda anyanwụ na Oba Akinyele Memorial High School, Ibadan, n'oge afọ 1986. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara [[Polytechnic, Ibadan|Polytechnic Ibadan]] ebe ọ gụrụ Mass Communication ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1990.<ref>{{Cite news|title=Tope Alabi|work=Naija.ng - Nigeria news.|url=http://www.naija.ng/tag/tope_alabi.html|accessdate=24 May 2018}}</ref>
Alabi bụbu onye otu ihe ọchị mba ụwa ndị Jesters.<ref>{{Cite news|title="I Loved To Reveal My Boobs" - Tope Alabi|url=http://www.modernghana.com/movie/2435/3/i-loved-to-reveal-my-boobs-tope-alabi.html|work=Nigeria Films|date=14 June 2008|accessdate=19 October 2009}}</ref> O mechara soro ndị ọzọ na-ewu ewu na-eme njem na ndị na-eme ihe nkiri na [[Ibadan]] na [[Lagos]]. O mere ihe nkiri na ụdị ihe nkiri Yoruba nke [[Naijiria|Naịjirịa]].<ref>{{Cite news|author=Alonge Michael|title=Tope Alabi on nine month's course|url=http://www.modernghana.com/movie/5176/3/tope-alabi-on-nine-months-course.html|work=ModernGhana.com|date=6 July 2009|accessdate=19 October 2009}}</ref> Tope Alabi mechara ghọọ egwu ozioma mgbe ọ ghọrọ Onye Kraịst a mụrụ ọzọ.<ref>{{Cite journal|author=Ajibade|first=George Olusola|year=2007|title=New Wine in Old Cups: Postcolonial Performance of Christian Music in Yorùbá Land|journal=[[Studies in World Christianity]]|volume=13|issue=2|pages=105–126|issn=1354-9901|doi=10.1353/swc.2007.0014}}</ref> N'abalị iri abụọ na otu n'ọnwa Mee afọ 2019, ndị Naịjirịa na Twitter kpuchiri Tope Alabi eze nwanyị nke asụsụ Yoruba n'ihi asọmpi nke United Bank for Africa na ememe ncheta afọ iri asaa ha.<ref>{{Cite web|date=27 October 2020|title=Tope Alabi Biography {{!}}Profile {{!}}FabWoman|url=https://fabwoman.ng/tope-alabi-biography-profile-fabwoman/|accessdate=23 March 2021|work=FabWoman {{!}} News, Style, Living Content For The Nigerian Woman|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|title=#CommentSection: Tope Alabi crowned luminary of Yoruba artistry at #UBAAt70 yk|url=https://oak.tv/newstrack/commentsection-tope-alabi-ubaat70/|accessdate=25 June 2019|work=Oak TV Newstrack|date=21 May 2019}}</ref>
N'abalị iri na atọ n'ọnwa Juun n'afọ 2021, a katọrọ ya maka okwu ya na egwu akpọrọ Oniduro Mi nke kpalitere iwe n'etiti ndị egwu ozioma ndị ọzọ.<ref>{{Cite news|title=Wetin Tope Alabi tok about di song 'Oniduromi' and how pipo react|work=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/tori-57461721|accessdate=1 January 2022}}</ref>
Ọ lụgo di ma nwee ụmụ nwanyị abụọ.
== Omume Ihe Ngosi ==
* ''Ore ti o Common'' (2001)
* ''Iwe Eri'' (2003)
* ''Agbara Re NI'' (2005)
* ''Agbara Olorun'' (2006)
* ''Angeli MI'' (2007)
* ''Kokoro Igbala'' (2008)
* ''Kabiosi'' (2010)
* ''Moriyanu''
* ''Agbelebu'' (2011)
* ''Alagbara'' (2012)
* ''Agbelebu'' (2013)
* ''Oruko Tuntun'' (2015)
* ''Omo Jesu'' (2017)
* Ee & Amen (2018)
* 'Mmụọ nke Ìhè (TY Bello) 2019
* ''Olorun Nbe Funmi'' (Iseoluwa)
* ''Eruretoba'' (TY Bello)
* ''Adonai'' (TY Bello)
* ''Awa Gbe Oga'' (TY Bello)
* ''Angeli'' (TY Bello)
* ''Ọ dịghị onye ọzọ'' (TY Bello)
* ''Oba Mi'' De(TY Bello)
* ''Olowo Ina'' (TY Bello)
* ''Agha'' (TY Bello)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5vxum62r7u6twx8e5xh8cri8h2q10ml
The Exclusives
0
14138
86342
77836
2022-08-03T13:02:14Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:RalphSean.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
The Exclusives (nke bụbu Move Sumthin Productions) bụ '''ndị''' American / Canadian R & B / pop / hip hop nkè edeme abụ na mmepụta otu si Miami, [[Flórídạ|Florida]], gụnyere Sean "Pen" McMillion na Ralph "Vintage" Jeanty . Ihe ịga nke ọma izizi a ma ama nke ndị otu Atlanta ugbu a sitere na idekọ egwu platinum na-ere "I Luv This Shit" nke August Alsina dere.
== Ọrụ egwu ==
The Exclusives bidoro dị ka ndị na-ede egwu na ndị na-emepụta egwu, na-edekọ egwu "Never Window Shopping" n'ihe banyere Lloyd na Mpaghara 4 / Interscope ntọhapụ King of Hearts .
N'okpuru nduzi nke akụkọ R&B Betty Wright, ha abụọ na Wright na The Roots rụkọrọ ọrụ, na-edekọ egwu abụọ na abọm ha Betty Wright: The Movie, wepụtara n'ọnwa Nọvemba ụbọchị irí na isé, n'afọ 2011. Abọm ahụ nwetara ọtụtụ nyocha dị mma; Metascore nyere ya iri asaa na atọ n'ime otu narị. Pen na Vintage so dee egwu "Real Woman", nke gosipụtara Snoop Dogg, na "Baby Come Back", nke gosipụtara Lenny Williams.<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2011/11/13/142240590/betty-wright-soul-singer-legacy-protector|title=Betty Wright: Soul Singer, Legacy Protector|publisher=NPR|accessdate=January 15, 2012|date=November 13, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/song/real-woman-t24951948|title=Real Woman|work=[[AllMusic]]|accessdate=November 15, 2011|date=November 15, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/song/baby-come-back-t24951954|title=Baby Come Back|work=[[AllMusic]]|accessdate=November 15, 2011|date=November 15, 2011}}</ref>
Ọrụ na abọm Betty Wright nyere ha ohere iso The Roots rụọ ọrụ na abọm izizi ha, nke akpọrọ ''Undun'', nke ewepụtara n'ọnwa Disemba ụbọchị abụọ, n'afọ 2011. Abọm ahụ bịdọrọ na ọnụọgụgụ iri na asaa na Billboard Hot 200; The Exclusives so dee egwu "The Other Side", nke gosipụtara Greg Porn na Bilal.<ref>{{Cite web|author=Montana|first=Gina|url=http://www.xxlmag.com/news/2011/12/drakes-take-care-drops-to-no-7-on-200-chart-roots-undun-debuts-at-no-17/|title=Drake's Take Care Drops to No. 7 on 200 Chart, Roots Undun Debuts at No. 17|work=[[XXL (magazine)|XXL]]|publisher=[[Harris Publications]]|date=December 14, 2011|accessdate=2011-12-21}}</ref><ref name="Kellman">{{Cite web|author=Kellman|first=Andy|url=http://www.allmusic.com/album/undun-r2322105/review|title=Undun - The Roots|publisher=[[Allmusic]]. [[Rovi Corporation]]|date=December 2, 2011|accessdate=2011-12-03}}</ref>
Ha abụọ zutere August Alsina na-eto eto n'afọ 2011 wee dekọọ "I Luv This Shit" n'afọ 2012. Ọ nọ n'elu chaatị Mainstream R&B / Hip-Hop n'ihe banyere izu abụọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2013, August Alsina ghọrọ onye egwu R&B mbụ ruru nọmba otu na egwu izizi kemgbe Jeremih na "Birthday Sex" na 2009. Na isi Hot R&B / Hip-Hop Songs, ọ ruru nọmba 15, wee ruo nọmba 19 na chaatị Rhythmic. Ọ ruru ọnụ ọgụgụ 48 na <nowiki><i id="mwPg">Billboard</i></nowiki> Hot 100. Na Machị 6, 2014, Recording Industry Association of America (RIAA) kwadoro "I Luv This Shit" ọla edo maka mbupu 500,000 mbipụta. Emelitere asambodo ahụ na platinum na Ọktoba 2, 2014.<ref>{{Cite web|url=https://www.riaa.com/goldandplatinumdata.php?artist=%22I+Luv+This+S%2A%2At%22|title=Gold & Platinum Searchable Database|publisher=[[Recording Industry Association of America]]|accessdate=October 2, 2014}}</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2014, The Exclusives tinyere nkwekọrịta mbipụta na Warner Chappell Music.<ref>{{Cite web|url=http://www.warnerchappell.com/artist-details/1031|title=The Exclusives - Our Artists: Writers & Producers {{!}} Warner/Chappell Music|work=Warnerchappell.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151222171529/http://www.warnerchappell.com/artist-details/1031|archivedate=2015-12-22}} </ref>
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke ndị otu, na ọkwa chaatị ahọpụtara na asambodo, na-egosi afọ ewepụtara na aha abọm
! rowspan="2" scope="col" |Aha
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Asambodo
! rowspan="2" scope="col" |Abọm
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |US
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |US R&B/HH<br /><br /><br /><br />
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |US R&amp;B
|-
! scope="row" |"I Luv This Shit" (<span style="font-size:85%;">August Alsina</span> featuring <span style="font-size:85%;">Trinidad James</span>)<br /><br /><br /><br />
| rowspan="3" |2013
|48
|13
|4
|
* RIAA: Platinum
| rowspan="1" |''Downtown'': Ndụ n'okpuru égbè na akaebe
|-
! scope="row" |"Ghetto" (<span style="font-size:85%;">August Alsina</span> featuring <span style="font-size:85%;">Rich Homie Quan</span> or <span style="font-size:85%;">Yo Gotti</span>)<br /><br /><br /><br />
|115
|37
|19
|
* RIAA: Gold
| rowspan="4" |''Ihe akaebe''
|-
! scope="row" |"Numb" (<span style="font-size:85%;">August Alsina</span> featuring B.o.<br /><br /><br /><br /><span style="font-size:85%;">B na Yo Gotti)</span>
|122
|38
|16
|
* RIAA: Gold
|-
! scope="row" |"Make It Home" (<span style="font-size:85%;">August Alsina</span> featuring <span style="font-size:85%;">Jeezy</span>)<ref>{{Cite web|url=http://www.allaccess.com/urban/future-releases|title=Urban/UAC Future Releases|publisher=All Access Music Group|archiveurl=https://www.webcitation.org/6Nh1eZYsB|archivedate=2014-02-27}}</ref><br /><br /><br /><br />
| rowspan="2" |2014
| -
|51
|22
|
|-
! scope="row" |"No Love" (<span style="font-size:85%;">August Alsina</span> featuring <span style="font-size:85%;">[[Nicki Minaj]]</span> (credited as Vocal Producers)<br /><br /><br /><br />
|69
|17
|6
|
* RIAA: Platinum
|-
| colspan="13" style="font-size:90%" |"--" na-egosi ndekọ nke na-edeghị chaatị ma ọ bụ ewepụtaghị n'ókèala ahụ.
|}
== Ebe e si nweta mmepụta ihe ==
* August Alsina - ''Ihe a na-akpọ ndụ''
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="text-align:center"
! scope="col" |Chaatị (2015)
! scope="col" |Ọnọdụ kachasị elu<br /><br /><br /><br />
|-
{{album chart|Billboard200|14|artist=August Alsina|accessdate=December 22, 2015|rowheader=true}}
|-
{{album chart|BillboardRandBHipHop|2|artist=August Alsina|accessdate=December 22, 2015|rowheader=true}}
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
64lmz5ok8rvibbfdv4atlfrkpq2kg96
Sofiane Feghouli
0
14363
86352
78097
2022-08-03T13:09:29Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Algérie - Arménie - 20140531 - Sofiane Feghouli.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Sofiane Feghouli''' ( Arabic ; amụrụ ya na 26 Disemba 1989) bụ [[Footbọl|onye egwuregwu bọọlụ]] nke na-agbara otu Süper Lig nke Turkey Galatasaray na ndị otu mba Algeria. Ọ na
-arụ ọrụ dị ka onye etiti aka nri, mana ọ pụkwara igwu egwu dị ka winger na dị ka onye na-awakpo etiti.
Feghouli mere egwuregwu izizi ya na mba Algeria na Febụwarị 2012. Ọ nọchitere anya Algeria na 2013, 2015, 2019 na 2021 Africa Cup of Nations (mmeri asọmpi 2019), yana 2014 FIFA World Cup, ebe o nyere goolu mbụ nke Algeria na asọmpi ahụ kemgbe 1986.
== Ndụ onwe ya ==
A mụrụ Feghouli na Levallois-Perret ebe nne na nna ya bụ dị Algeria. Nna ya si Tiaret, ebe nne ya si Ghazaouet. O nwere ụmụnne nwoke anọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.djazairess.com/fr/lebuteur/45539|title=Exclusif : Sofiane Feghouli|work=Le Buteur|publisher=Nacym Djender|date=5 November 2011}}</ref>
== Ọrụ klọb ==
=== Grenoble ===
Feghouli malitere ọrụ ya na Grenoble, mgbe ndị otu France Paris Saint-Germain kpebiri ịghara ịbanye ya mgbe ikpe gasịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.uefa.com/footballeurope/news/kind=2/newsid=753534.html|title=Spirited Feghouli rewards Grenoble belief|publisher=UEFA.com|date=26 September 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081210093647/http://www.uefa.com/footballeurope/news/kind%3D2/newsid%3D753534.html|archivedate=10 December 2008}}</ref> Maka akụkụ ikpeazụ nke oge 2006–2007 , a kwalitere ya na ndị otu egwuregwu mbụ ma nye ya uwe nọmba 33. O mere egwuregwu izizi ya nke a tụrụ anya ya nke ukwuu, mgbe ọ dị afọ iri na asaa, maka klọb ahụ na 27 Eprel 2007 na egwuregwu Ligue 2 megide Reims, na-apụta dị ka onye nnọchi. Grenoble meriri egwuregwu ahụ 1–0.<ref>{{Cite web|url=http://www.espn.co.uk/football/match?gameId=207989|title=Stade de Reims vs. Grenoble|publisher=ESPN|date=27 April 2007|accessdate=17 July 2016}}</ref> Ọ pụtara ugboro abụọ ọzọ n'oge ahụ, gụnyere mmalite mbụ ya n'ụbọchị egwuregwu ikpeazụ nke oge ahụ megide Montpellier na 25 Mee 2007. Montpellier meriri egwuregwu ahụ 1–0 na Feghouli na-egwu nkeji iri ise na isii tupu ewepụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://racingstub.com/games/20565/|title=Montpellier — Grenoble 1–0|publisher=Racingstub.com|date=25 May 2007|accessdate=17 July 2016}}</ref> Na 31 Mee 2007, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ọkachamara mbụ ya na Grenoble, na-edebe ya n'akụkụ ahụ ruo 2010.<ref>{{Cite web|url=http://mercato-blog.football.fr/2007/05/31/507-feghouli-signe-pro|title=Grenoble : Feghouli signe pro|date=31 May 2007|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070920072153/http://mercato-blog.football.fr/2007/05/31/507-feghouli-signe-pro|archivedate=20 September 2007}}</ref>
N'oge na-esonụ, e nyere ya uwe ọnụ ọgụgụ asatọ ma, n'agbanyeghị na ọ dị afọ iri na asaa, e nyere ya ọrụ dị mkpa na ndị otu egwuregwu mbụ. N'agbanyeghị na enwere nrụgide nke ịbụ onye a kpọrọ "Zidane ọhụrụ", onyinye ya nye ndị otu ahụ gara nke ọma, na-apụta na egwuregwu iri abụọ na asaa ma na-enye goolu atọ, na-enyere Grenoble aka inweta nkwalite na Ligue 1.<ref>{{Cite web|url=http://unprofessionalfoul.com/2008/10/03/im-the-new-zidane-no-i-am|title=I'm the 'new Zidane'... No I am!|publisher=Unprofessional Foul|date=3 October 2008}}</ref> Ihe mgbaru ọsọ mbụ ya bịara na 18 Jenụwarị 2008 na mmeri 4-3 megide Reims, klọb ọ chere ihu na mbido ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.lfp.fr/ligue2/feuilleMatch.asp?saison=2007/2008&code_evt=D2&code_jr_tr=J21&num_ordre=9|title=Reims v. Grenoble Match Report|date=18 January 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080429140338/http://www.lfp.fr/ligue2/feuilleMatch.asp?saison=2007%2F2008&code_evt=D2&num_ordre=9&code_jr_tr=J21|archivedate=29 April 2008}}</ref>
Feghouli laghachiri maka oge 2009-10, na-eme nke mbụ ya na 29 August 2009 na mmeri 1–0 nke Rhône-Alpes rivals Saint-Étienne . Mgbe ọ pụtara na egwuregwu ise ọzọ, ndị isi Grenoble chọpụtara na Feghouli adọwaala meniscus n'ikpere aka nri ya. A wara ikpere ahụ nke ọma n'ọnwa Ọktoba. Mgbe ịwa ahụ gasịrị, ndị isi Grenoble, ọkachasị onye isi ụlọ ọrụ Pierre Wantiez, katọrọ onye ọkpụkpọ ahụ nke ukwuu. Wantiez jụrụ ogologo oge Feghouli na-egbu oge n'ịlaghachi na otu ahụ na ebumnobi onye ọkpụkpọ ahụ banyere mbugharị dịka Feghouli ga-apụ na nkwekọrịta n'oge ọkọchị ma na-agwa ọtụtụ klọb okwu, ọkachasị klọb Valencia nke Spain. Wantiez kwuru na ọ bụ "ndụmọdụ ọjọọ" sitere n'aka onye ọrụ onye ọkpụkpọ ahụ mere ihe Feghouli mere n'oge na-adịbeghị anya.<ref>{{Cite web|url=http://sport.gentside.com/sofiane-feghouli/grenoble-sofiane-feghouli-et-son-pretendu-agent-dans-le-collimateur_art432.html|title=Sofiane Feghouli et son "prétendu agent" dans le collimateur|publisher=Gentside Sport|date=4 February 2010|language=fr}}</ref>
=== Valencia ===
[[Usòrò:Zenit-Valencia_(3).jpg|áká_èkpè|thumb|192x192px|Feghouli na-agbara Valencia CF bọọlụ n'afọ 2015]]
Na 20 Mee 2010, Feghouli bịanyere aka na nkwekọrịta afọ anọ na Valencia CF. O mere La Liga mbụ ya na 25 Septemba, dochie Juan Mata na mmeri 2–0 megide Sporting de Gijón .
N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Jenụwarị afọ 2011, mgbe ọ pụtara obere maka ndị otu Valencian, a gbazinyere Feghouli na otu egwuregwu UD Almería, ruo ọnwa Juun. Ọ na-apụta mgbe niile maka ndị Andalusia, mana ha kwụsịrị na njedebe nke oge ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehardtackle.com/2011/the-spanish-weekend-review-episode-35-the-relegation-battle-gets-interesting/|title=The Spanish Weekend Review – Episode 35: Relegation Battle Gets Interesting|publisher=TheHardTackle.com|date=9 May 2011|accessdate=17 July 2016}}</ref>
Mgbe o si mba Almería lọta, ma rite uru site na ọpụpụ Mata na Vicente, Feghouli ghọrọ onye mbido, ma nye goolu mbụ ya maka ''Los Che'' na 29 Ọktoba 2011, na-enweta ihe nkedo na mmeri 3-1 n'ụlọ megide Getafe CF . Ngosipụta ya maka Valencia n'afọ 2012 mere ka ọ nweta ihe nrite abụọ nke onye egwuregwu Algeria nke afọ, Le Buteur's Algerian Ballon d'Or na DZFoot d'Or .<ref>{{Cite web|url=http://www.sofoot.com/feghouli-ballon-d-or-algerien-164917.html|title=Feghouli Ballon d'or algérien|author=GM|publisher=So Foot|date=18 December 2012|accessdate=26 December 2012|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.dzfoot.com/article-2376-dzfoot-d-or-2012-sofiane-feghouli-elu-meilleur-joueur-algerien-par-les-internautes.php|title=DZFOOT D'OR 2012 : Sofiane Feghouli élu meilleur joueur algérien par les internautes|publisher=DZFoot|language=fr|date=25 December 2012|accessdate=26 December 2012|author=Ait-Ouaret, Nabil|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121230233423/http://www.dzfoot.com/article-2376-dzfoot-d-or-2012-sofiane-feghouli-elu-meilleur-joueur-algerien-par-les-internautes.php|archivedate=30 December 2012}}</ref>
Na 11 Eprel 2016, klọb ahụ kwụsịrị Feghouli n'etiti akụkọ ọ jụrụ isonye na ikpo ọkụ mgbe mmeri 2–1 meriri Sevilla n'ụlọ n'ụbọchị gara aga. A kọkwara na ọ tụfuru ọzụzụ ụbọchị ole na ole gara aga.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36019030|title=Algerian Sofiane Feghouli suspended by Valencia|publisher=BBC Sport|date=11 April 2016|accessdate=17 July 2016}}</ref>
Ọ kwụsịrị ọrụ Valencia ya na egwuregwu 202, na-enye goolu ugboro 31 ma na-enye aka 40.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/36729248|title=Premier League transfers: Lowdown on summer signings|publisher=BBC Sport|date=13 July 2016|accessdate=17 July 2016}}</ref>
[[Usòrò:Feghouli_West_Ham.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|215x215px|Feghouli na West Ham United na 2017]]
Na 14 June 2016, a mara ọkwa na Feghouli ga-esonyere West Ham United na 1 July 2016 na nkwekọrịta afọ atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.whufc.com/News/Articles/2016/June/13-June/Hammers-catch-winger-Feghouli|title=Hammers catch winger Feghouli|publisher=West Ham United F.C.|date=14 June 2016|accessdate=14 June 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160617111312/http://www.whufc.com/News/Articles/2016/June/13-June/Hammers-catch-winger-Feghouli|archivedate=17 June 2016}}</ref> O mere nke mbụ ya na West Ham na 28 Julaị na mmeri 2–1 na NK Domžale na agba nke atọ nke Europa League .<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/36898501|title=Nk Domzale 2-1 West Ham|publisher=BBC Sport|accessdate=29 July 2016}}</ref> O nyere goolu asọmpi mbụ ya maka West Ham n'izu sochirinụ na nlọghachi megide Domžale, egwuregwu mbụ West Ham na London Stadium nke West Ham meriri 3–0, na-aga n'ihu na UEFA Europa League play-offs.<ref>{{Cite news|author=Steinberg|first=Jacob|title=Cheikhou Kouyaté sets West Ham's Olympic record in win over Domzale|url=https://www.theguardian.com/football/2016/aug/04/west-ham-domzale-europa-league-match-report|accessdate=20 September 2020|work=The Guardian|date=4 August 2016}}</ref> Feghouli malitere Premier League mbụ ya na egwuregwu mbụ nke West Ham n'afọ 2017, na-anata kaadị uhie siri ike mgbe nkeji iri na ise gasịrị maka ịma aka na onye na-agbachitere Manchester United bụ Phil Jones na mmeri 2–0 n'ụlọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38433519|title=West Ham 0-2 Manchester United|publisher=BBC Sport}}</ref> Mgbe West Ham rịọrọ arịrịọ megide kaadị ahụ, a kagburu ya na 4 Jenụwarị.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/sport/football/38497190|title=Sofiane Feghouli: West Ham midfielder's red card rescinded|date=4 January 2017|publisher=BBC Sport|accessdate=4 January 2017}}</ref>
=== Galatasaray ===
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2017, Feghouli bịanyere aka na nkwekọrịta afọ ise na Galatasaray. Galatasaray kwụrụ West Ham nde euro 4.25 maka mbufe.<ref>{{Cite web|url=https://www.galatasaray.org/haber/gs-sportif-a-s/feghouli-galatasarayda/36188|title=Feghouli Galatasaray'da|work=www.galatasaray.org|accessdate=14 August 2017}}</ref>
== Ọrụ mba ụwa ==
=== France ===
Feghouli tozuru oke maka Algeria na France. Feghouli ekwuola na mmasị ya bụ igwu egwu maka France ma pụta n'ọtụtụ ndị otu ndị ntorobịa France.<ref name="loranaise.com">{{Cite web|url=http://loranaise.com/2008/11/19/sofiane-feghouli-joue-sur-tous-les-tableauxs|title=Sofiane Feghouli joue sur tous les tableaux|publisher=L'Oranaise|date=19 November 2008|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091010202930/http://www.loranaise.com/2008/11/19/sofiane-feghouli-joue-sur-tous-les-tableaux/|archivedate=10 October 2009}}</ref> N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Nọvemba afọ 2008, onye njikwa otu mba Raymond Domenech depụtara onye ọkpụkpọ ahụ maka ndị otu ya tupu ahọpụtara tupu egwuregwu enyi na enyi megide Uruguay.<ref>{{Cite news|url=http://www.ladepeche.fr/article/2008/11/12/490866-equipe-de-france-douchez-comme-carrasso.html|title=Equipe de France. Douchez comme Carrasso|work=[[La Dépêche du Midi]]|date=12 November 2008|language=fr}}</ref> N'agbanyeghị nke a, onye njikwa otu mba Algeria bụ Rabah Saadane kpọtụrụ Feghouli site na ekwentị iji mee ka ọ gbara mba Algeria bọọlụ na egwuregwu enyi na enyi nke otu ahụ na 19 November megide Mali. Onye isi otu Yazid Mansouri kpọtụkwara onye ọkpụkpọ ahụ.<ref name="loranaise.com" />
=== Algeria ===
N'ụbọchị iri abụọ na ise nke ọnwa Mee afọ 2011, a kọrọ na, mgbe ọ na-agbazinye ego na Almeria, Feghouli zutere Onye isi oche nke Algeria Football Federation Mohamed Raouraoua . Feghouli kwetara igwu egwu maka Algeria ma kpọọ ya ka ọ gaa n'ogige ọzụzụ a na-eme na Spain maka egwuregwu megide Morocco. O nweghị ike ịga nnọkọ ahụ, mana mmegharị ahụ metụrụ ya n'ahụ, na-ekweta na ọ ga-adị maka egwuregwu Tanzania kama.<ref name="lebuteur.com">{{Cite web|url=http://www.lebuteur.com/en/actualites/au-cours-dune-rencontre-avec-raouraoua-a-paris-feghouli-dit-oui-a-lalgerie|title=Au cours d'une rencontre avec Raouraoua à Paris : Feghouli dit oui à l'Algérie|accessdate=21 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120613075622/http://www.lebuteur.com/en/actualites/au-cours-dune-rencontre-avec-raouraoua-a-paris-feghouli-dit-oui-a-lalgerie|archivedate=13 June 2012}}</ref>
N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọktọba afọ 2011, ndị Algeria Football Federation kwupụtara na FIFA nabatara arịrịọ Feghouli ka ọ gbanwee ntụkwasị obi site na France gaa Algeria, nakwa na o ruru eru ịnọchite anya Algeria na asọmpi mba ụwa na ụbọchị ahụ. Ụbọchị abụọ ka e mesịrị, na 25 Ọktoba, onye nkuzi Algeria Vahid Halilhodžić kpọrọ Feghouli maka egwuregwu enyi na enyi megide Tunisia na Cameroon na Nọvemba.<ref>[http://www.dzfoot.com/news-10130/en-31-joueurs-pour-le-stage-de-novembre/ EN : 31 joueurs pour le stage de Novembre]; DZFoot.com, 25 October 2011.</ref>
N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Febụwarị afọ 2012, Feghouli mere nke mbụ ya maka ndị otu mba Algeria na mmeri 2–1 Africa Cup of Nations ruru eru megide Gambia, na-enye goolu mmeri.<ref name="fifa">{{Cite news|url=https://www.fifa.com/worldcup/players/player=319358/profile-detail.html|title=Sofiane FEGHOULI|accessdate=18 June 2014|work=FIFA}}</ref> N'oge iru eru maka 2014 FIFA World Cup, o nyere goolu atọ na mpụta asaa maka ''Les Fennecs'' .<ref name="fifa" />
N'egwuregwu mmeghe nke otu ahụ na 2014 World Cup, mmeri 2–1 nke Belgium na Belo Horizonte, Feghouli nyere goolu ntaramahụhụ - goolu mbụ nke Algeria na World Cup n'ime afọ 28.<ref>{{Cite news|author=Grohmann|first=Karolos|title=Algeria end 28-year wait for World Cup goal|date=17 June 2014|url=http://uk.reuters.com/article/uk-soccer-world-m15-bel-alg-goal-idUKKBN0ES23K20140617|work=Reuters|accessdate=17 June 2014}}</ref> N'ụzọ dị ịtụnanya, e wepụrụ ya na ndị otu iko mba Afrịka nke afọ 2017.<ref>{{Cite news|url=https://sports.yahoo.com/news/soccer-feghouli-surprise-omission-algeria-nations-cup-squad-154206095--sow.html|title=Soccer-Feghouli surprise omission from Algeria Nations Cup squad|accessdate=31 December 2016}}</ref>
== Ọnụọgụgụ ọrụ ==
=== Klọb ===
{| class="wikitable" style="text-align: center"
|+Ọdịdị na ihe mgbaru ọsọ site na klọb, oge na asọmpi
! rowspan="2" |Klọb
! rowspan="2" |Oge
! colspan="3" |Njikọ
! colspan="2" |Iko Mba
! colspan="2" |Iko Njikọ
! colspan="2" |Europe
! colspan="2" |Ndị ọzọ
! colspan="2" |Ngụkọta
|-
!Nkewa
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
| rowspan="5" |Grenoble
|2006–07
| rowspan="3" |Ligue 2
|3
|0
|0
|0
|0
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|3
|0
|-
|2007–08
|26
|3
|1
|0
|0
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|27
|3
|-
|2008–09
|26
|0
|2
|0
|0
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|28
|0
|-
|2009–10
|Ligue 1
|5
|0
|0
|0
|1
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|6
|0
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!60
!3
!3
!0
!1
!0
! colspan="2" |-
! colspan="2" |-
!64
!3
|-
| rowspan="7" |Valencia
|2010–11
| rowspan="6" |La Liga
|3
|0
|1
|1
| colspan="2" | -
|1<ref group="lower-alpha" name="UCL">Appearance(s) in [[UEFA Champions League]]</ref>
|0
| colspan="2" | -
|5
|1
|-
|2011–12
|30
|6
|6
|0
| colspan="2" | -
|13<ref group="lower-alpha">Seven appearances in UEFA Champions League, six appearances in [[UEFA Europa League]]</ref>
|0
| colspan="2" | -
|49
|6
|-
|2012–13
|27
|3
|2
|0
| colspan="2" | -
|8<ref group="lower-alpha" name="UCL" />
|3
| colspan="2" | -
|37
|6
|-
|2013–14
|32
|4
|3
|0
| colspan="2" | -
|10<ref group="lower-alpha" name="UEL">Appearance(s) in UEFA Europa League</ref>
|3
| colspan="2" | -
|45
|7
|-
|2014–15
|33
|6
|0
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|33
|6
|-
|2015–16
|21
|1
|2
|0
| colspan="2" | -
|10<ref group="lower-alpha">Seven appearances and three goals in UEFA Champions League, three appearances and one goal in UEFA Europa League</ref>
|4
| colspan="2" | -
|33
|5
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!146
!20
!14
!1
! colspan="2" |-
!42
!10
! colspan="2" |-
!202
!31
|-
|Almería (loan)
|2010–11
|La Liga
|9
|2
|1
|0
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
| colspan="2" | -
|10
|2
|-
|West Ham United
|2016–17
|Premier League
|21
|3
|1
|0
|3
|0
|2<ref group="lower-alpha" name="UEL" />
|1
| colspan="2" | -
|27
|4
|-
| rowspan="6" |Galatasaray
|2017–18
| rowspan="5" |Süper Lig
|27
|6
|4
|1
| colspan="2" | -
|0
|0
| colspan="2" | -
|31
|7
|-
|2018–19
|29
|9
|5
|3
| colspan="2" | -
|5<ref group="lower-alpha">Three appearances and one goal in UEFA Champions League, two appearances in UEFA Europa League</ref>
|1
|1<ref group="lower-alpha" name="TSC">Appearance in [[Turkish Super Cup]]</ref>
|0
|40
|13
|-
|2019–20
|27
|6
|3
|1
| colspan="2" | -
|5<ref group="lower-alpha" name="UCL" />
|0
|1<ref group="lower-alpha" name="TSC" />
|0
|36
|7
|-
|2020–21
|22
|2
|0
|0
| colspan="2" | -
|3<ref group="lower-alpha" name="UEL" />
|0
| colspan="2" | -
|25
|2
|-
|2021–22
|16
|2
|0
|0
| colspan="2" | -
|8<ref group="lower-alpha">One appearance in UEFA Champions League, seven appearances and three goals in UEFA Europa League</ref>
|3
| colspan="2" | -
|24
|5
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!121
!25
!12
!5
! colspan="2" |-
!21
!4
!2
!0
!156
!34
|-
! colspan="3" |Ngụkọta ọrụ
!357
!53
!31
!6
!4
!0
!66
!15
!2
!0
!458
!74
|}
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Ngosipụta na ihe mgbaru ọsọ site na otu mba na afọ
!Ndị otu mba
!Afọ
!Ngwaọrụ
!Ihe mgbaru ọsọ
|-
| rowspan="11" |Algeria
|2012
|8
|2
|-
|2013
|9
|3
|-
|2014
|12
|2
|-
|2015
|8
|2
|-
|2016
|5
|2
|-
|2017
|3
|0
|-
|2018
|4
|0
|-
|2019
|13
|1
|-
|2020
|3
|1
|-
|2021
|8
|6
|-
|2022
|3
|0
|-
! colspan="2" |Ngụkọta
!76
!19
|}
{| class="wikitable sortable"
|+Ndepụta nke goolu mba ụwa nke Sofiane Feghouli nyere
! scope="col" |Mba.
! scope="col" |Ụbọchị
! scope="col" |Ebe
! scope="col" |Onye mmegide
! scope="col" |Akara
! scope="col" |Nsonaazụ
! scope="col" |Asọmpi
|-
| align="center" |1
|29 Febụwarị 2012
|Independence Stadium, Bakau, Gambia
| Gambia
| align="center" |2–1
| align="center" |2–1
|2013 Africa Cup of Nations qualification
|-
| align="center" |2
|2 June 2012
|Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| Rwanda
| align="center" |1–0
| align="center" |4–0
|2014 FIFA World Cup qualification
|-
| align="center" |3
|30 Jenụwarị 2013
|Royal Bafokeng Stadium, Phokeng, South Africa
| Ivory Coast
| align="center" |1–0
| align="center" |2–2
|2013 Africa Cup of Nations
|-
| align="center" |4
|23 Machị 2013
|Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| Benin
| align="center" |1–0
| align="center" |3–1
|2014 FIFA World Cup qualification
|-
| align="center" |5
|12 Ọktoba 2013
|Stade du 4 Août, Ouagadougou, Burkina Faso
| Burkina Faso
| align="center" |1–1
| align="center" |2–3
|2014 FIFA World Cup qualification
|-
| align="center" |6
|7 June 2014
|Estádio Mineirão, Belo Horizante, Brazil
| Belgium
| align="center" |1–0
| align="center" |1–2
|2014 FIFA World Cup
|-
| align="center" |7
|15 Nọvemba 2014
|Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| Ethiopia
| align="center" |1–1
| align="center" |3–1
|2015 Africa Cup of Nations qualification
|-
| align="center" |8
| rowspan="2" |30 Machị 2015
| rowspan="2" |Suheim Bin Hamad Stadium, Doha, Qatar
| rowspan="2" | Oman
| align="center" |2–0
| rowspan="2" style="text-align:center" |4–1
| rowspan="2" |Enyi
|-
| align="center" |9
| align="center" |3–0
|-
| align="center" |10
| rowspan="2" |25 Machị 2016
| rowspan="2" |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| rowspan="2" | Ethiopia
| align="center" |1–0
| rowspan="2" style="text-align:center" |7–1
| rowspan="2" |2017 Africa Cup of Nations qualification
|-
| align="center" |11
| align="center" |3–0
|-
| align="center" |12
|11 Julaị 2019
|Suez Stadium, Suez, Egypt
| Ivory Coast
| align="center" |1–0
| align="center" |1 1 (a.e.t.<span>)</span>
|2019 Africa Cup of Nations
|-
| align="center" |13
|12 Nọvemba 2020
|Stade du 5 Juillet, Algiers, Algeria
| Zimbabwe
| align="center" |2–0
| align="center" |3–1
|2021 Africa Cup of Nations qualification
|-
| align="center" |14
|29 Machị 2021
|Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| Botswana
| align="center" |2–0
| align="center" |5–0
|2021 Africa Cup of Nations qualification
|-
| align="center" |15
| rowspan="2" |3 Juun 2021
| rowspan="2" |Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| rowspan="2" | Mauritania
| align="center" |1–0
| rowspan="2" align="center" |4–1
| rowspan="2" |Enyi
|-
| align="center" |16
| align="center" |2–1
|-
| align="center" |17
|7 Septemba 2021
|Stade de Marrakech, Marrakesh, Morocco
| Burkina Faso
| align="center" |1–0
| align="center" |1–1
|2022 FIFA World Cup qualification
|-
| align="center" |18
|12 Nọvemba 2021
|Cairo International Stadium, Cairo, Egypt
| Djibouti
| align="center" |3–0
| align="center" |4–0
|2022 FIFA World Cup qualification
|-
| align="center" |19
|16 Nọvemba 2021
|Mustapha Tchaker Stadium, Blida, Algeria
| Burkina Faso
| align="center" |2–1
| align="center" |2–2
|2022 FIFA World Cup qualification
|}
== Nsọpụrụ ==
'''Galatasaray'''
* Süper Lig: 2017–18, 2018–19<ref name="tgr">{{Cite web|url=http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=438&kulupID=3604|title=TFF Galatasaray Roster|publisher=TFF.org|language=tr|accessdate=20 May 2019}}</ref><ref name="tgr" />
* Turkish Cup: 2018–19<ref>{{Cite web|url=http://www.tff.org.tr/default.aspx?pageID=267&ftxtID=31305|title=57. Ziraat Türkiye Kupası Galatasaray'ın|date=15 May 2019|publisher=TFF.org|language=tr|accessdate=20 May 2019}}</ref>
* Turkish Super Cup: 2019
'''Algeria'''
* Iko mba Afrịka: 2019<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/live/football/49048899|title=Algeria hold on against Senegal to win Afcon|work=BBC Sport|date=19 July 2019}}</ref>
'''Otu Onye'''
* LFP Awards Onye egwuregwu Afrịka kacha mma: 2014–15<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.com/sport/football/34978065|title=Algerian Feghouli named best African player in Spain|publisher=BBC Sport|date=1 December 2015}}</ref>
* DZFoot d'Or: 2012 [citation needed]
* Onye egwuregwu bọọlụ Algeria nke afọ: 2012<ref>{{Cite web|url=http://www.lebuteur.com/ballon-d-or/actualites/12e-edition-du-ballon-dor-feghouli-en-or|title=Feghouli :"Le Hollandais volant en guest star à la cérémonie du Ballon d'Or"|publisher=lebuteur.com|accessdate=7 December 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121221103410/http://www.lebuteur.com/ballon-d-or/actualites/12e-edition-du-ballon-dor-feghouli-en-or|archivedate=21 December 2012}}</ref>
== Edensibia ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ewopw4r8bxlbxdbrnf0fw3pxqtt98rx
Fenton Johnson (poet)
0
14613
86444
78376
2022-08-04T10:27:39Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MSS FentonJohnson 582.jpg|thumb]]
{| class="infobox vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline;">Fenton Johnson</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Portrait of Fenton Johnson published in ''Visions of the Dusk'' (1915)</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Born
| class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |May 7, 1888<br /><br /><br /><br />[[Chicago]], [[Illinois]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Died
| class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |September 17, 1958<span style="display:none">(1958-09-17)</span> (aged 70)<br /><br /><br /><br />Chicago, Illinois
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Language
| class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |English
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Alma mater
| class="infobox-data" style="line-height:1.4em;" |[[Northwestern University]]<br /><br /><br /><br />[[University of Chicago]]<br /><br /><br /><br />[[Columbia University]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.2em; padding-right:0.65em;" |Genre
| class="infobox-data category" style="line-height:1.4em;" |Poetry
|}
'''Fenton Johnson''' (May 7, 1888 - September 17, 1958) bụ onye America na-ede uri, onye edemede, onye edemede nke obere akụkọ, onye nchịkọta akụkọ, na onye nkuzi. Johnson si n'ezinaụlọ ndị Afrịka na Amerịka nọ na Chicago, ebe ọ nọrọ ọtụtụ ọrụ ya. A na-etinyekarị ọrụ ya na anthologies nke uri nke narị afọ nke iri abụọ, a makwaara ya maka abụ mbụ. Onye edemede James Weldon Johnson (enweghị mmekọrịta) kpọrọ Fenton, "otu n'ime ndị mbụ na-ede uri mgbanwe ihe gbasara ndị ojii".<ref name="Brune">{{Cite journal|author=Sigler|first=Danielle Brune|date=March 30, 2017|title=Forgotten Manuscripts: Fenton Johnson's A Wild Plaint|url=https://muse.jhu.edu/article/652747|journal=African American Review|volume=50|issue=1|pages=1–15|doi=10.1353/afa.2017.0000|issn=1945-6182}}</ref> A na-ewerekwa ya dị ka onye mbido nke Harlem Renaissance .<ref>{{Cite web|date=2020|title=Fenton Johnson|url=https://www.poetryfoundation.org/poets/fenton-johnson|accessdate=2020-10-06|work=Poetry Foundation|language=en}}</ref>
== Mmalite ndụ ya na ọrụ ya ==
A mụrụ Johnson na Mee 7, 1888, na Chicago, Illinois, nne na nna ya bụ Elijah na Jesse (Taylor) Johnson. Nna ya, Elijah Johnson, bụ onye na-ebu ụgbọ okporo ígwè na ezinụlọ ha bụ ndị Afrịka na Amerịka nwere ego. Ezinụlọ ya nwere ụlọ State Street ebe ha bi na ya, na dị ka akwụkwọ akụkọ ndụ nke Arna Bontemps si kwuo, a kọwara Fenton Johnson dị ka "nwa nwoke mara mma nke na-akwọ ụgbọala eletrik ya gburugburu Chicago."<ref>Bontemps, Arna, "Fenton Johnson", ''American Negro Poetry: An Anthology'' (New York: Macmillan, 1996), 222–223.</ref> Mgbe ọ na-etolite, Johnson chetara na ọ "na-ede akwụkwọ kemgbe ọ dị afọ itoolu," mana n'agbanyeghị ọchịchọ edemede, Johnson ebughị ụzọ mee atụmatụ ịmalite ọrụ edemede, ọ bụghịkwa ọrụ uri. N'oge ọ bụ nwata, Johnson bu n'obi ịghọ onye otu ndị ụkọchukwu.<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref>
Johnson tolitere na Chicago, ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị ya na ụlọ akwụkwọ ọha na eze dị iche iche n'obodo ahụ, gụnyere Englewood High School na Wendell Phillips High School. Johnson bu ụzọ malite agụmakwụkwọ ya na Mahadum Northwestern, nke ọ gara site n'afọ 1908 ruo 1909 wee gaa Mahadum Chicago. Johnson mechara gaa Columbia University Pulitzer School of Journalism .<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref>
Mgbe ụlọ akwụkwọ gasịrị, Fenton rụrụ ọrụ dị ka onye ozi na post ọfịs tupu ọ malite ịkụzi Bekee na State University of Louisville (SUL), nke bụ ụlọ ọrụ nzuzo, ojii, Baptist nwere na Kentucky nke ga-emecha mara dị ka Simmons. Ụlọ akwụkwọ kọleji. Ọ kuziri ebe ahụ site na 1910 ruo 1911, wee laghachi na Chicago na 1911 itinye uche na ọrụ ide ya.<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref>
== Ọrụ edemede ya ==
N'afọ 1913, Johnson bipụtara mpịakọta mbụ ya nke uri, Nrọ nta . Nchịkọta ahụ bụ ọrụ e bipụtara n'onwe ya, tinyere nchịkọta abụọ ya ndị ọzọ, Visions of the Dusk (1915) na egwu nke ala (1916).<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref> Na mbụ, n'afọ 1909, Johnson yiri ka o nyefere maka mbipụta ụdị akwụkwọ akụkọ ifo, nke akpọrọ "A Wild Plaint", nke e dere n'aha onye, Aubrey Gray.<ref name="Brune">{{Cite journal|author=Sigler|first=Danielle Brune|date=March 30, 2017|title=Forgotten Manuscripts: Fenton Johnson's A Wild Plaint|url=https://muse.jhu.edu/article/652747|journal=African American Review|volume=50|issue=1|pages=1–15|doi=10.1353/afa.2017.0000|issn=1945-6182}}</ref> Ihe odide a, nke a na-ebipụtaghị, bụ "ihe ngosi doro anya nke ịkpa ókè", na ntinye "n'ụzọ ọzọ nwere nchekwube, iwe, ịda mbà n'obi, na nkụda mmụọ. Na mmechi nke akwụkwọ akụkọ ifo, Gray gburu onwe ya, na-akọwa na ọ bụ 'n'ihi ajọ mbunobi a ... na m na-eme ihe m na-eme.' Mkparịta ụka Johnson banyere ajọ mbunobi na mkpagbu gụnyere okwu agbụrụ na echiche agbụrụ na agbụrụ.<ref>{{Cite web|title=A Wild Plaint|url=https://hrc.contentdm.oclc.org/digital/collection/p15878coll45|accessdate=2021-02-15|work=Harry Ransom Center, University of Texas}}</ref>
N'etiti ntọhapụ nke nchịkọta uri nke mbụ ya na nke abụọ ya, Johnson kwagara New York, ebe ọ gara Pulitzer School of Journalism site na nkwado ego nke onye enyemaka.<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref> Mgbe a tọhapụrụ akwụkwọ uri nke atọ ya, Johnson laghachiri Chicago, ebe ọ ghọrọ otu n'ime ndị nchịkọta akụkọ ntọala nke The Champion n'afọ 1916. E guzobere Champion na njikọ ya na Henry Bing Dismond, nwa nwanne nna ya, onye bụkwa onye na-achọ uri na ''onye'' na-eme egwuregwu a ma ama, otu n'ime mmadụ ole na ole gụsịrị akwụkwọ na kọleji ndị Afrika-Amerikan ahọpụtara maka ọzụzụ ndị ọrụ na Army's Eighth Illinois Regiment na Camp Des Moines n'afọ 1918. Mbipụta ahụ lekwasịrị anya na ihe ndị isi ojii rụzuru ma bipụta ya kwa ọnwa. Afọ abụọ mgbe ọ tọrọ ntọala The Champion, n'afọ 1918, Johnson gara n'ihu chọta The Favorite ''Magazine'', nke akpọrọ The World's Greatest Monthly, ya na Dismond.<ref name="Thomas">Thomas, Lorenzo, "African Modernism and Twentieth Century American Poetry", ''Extraordinary Measures'' (University of Alabama Press, 2000).</ref>
The Favorite ''Magazine'' bipụtara ole na ole n'ime uri Johnson, na gburugburu oge a, a na-ebipụtakwa obere akụkọ Johnson na The Crisis . Na mgbakwunye na obere akụkọ ndị e bipụtara na The Crisis, Johnson bipụtara nchịkọta ''akụkọ'' mkpirikpi nke ya nke akpọrọ Tales of Darkest America n'afọ 1920. N'otu afọ ahụ, o bipụtara akwụkwọ edemede akpọrọ For the Highest Good . N'oge a, site n'ihe dị ka afọ 1912 ruo afọ 1925, Johnson guzobere njikọ na Chicago na Harriet Monroe, a nabatara ọtụtụ n'ime uri ya maka magazin ''uri'' Poetry .<ref>Patton, Venetria K., and Maureen Honey, ''Double-take: A Revisionist Harlem Renaissance Anthology'' (New York: Rutgers University Press, 2011), 268.</ref> Na mgbakwunye, Johnson chọtara mbipụta na anthology nke onye na-ede uri Alfred Kreymborg họọrọ n'afọ 1915 nke a na-akpọ Ndị ọzọ: Magazin nke Amaokwu Ọhụrụ . E bipụtara otu n'ime uri ya a ma ama, "Tired", n'afọ 1919 na Ndị ọzọ ma bipụta ya na The Book of American Negro Poetry n'afọ 1922, n'etiti uri ''ndị ọzọ'' ya. Johnson dechara ma ọ bụ fọrọ nke nta ka ọ gụchaa nchịkọta nke anọ nke uri akpọrọ African Nights, mana o nweghị ihe ịga nke ọma na ibipụta nchịkọta ahụ.<ref name="Wagner_179_180">Wagner, Jean, ''Black Poets of the United States'' (Chicago: University of Illinois Press, 1973), 179–180.</ref>
Na mgbakwunye na uri ya, edezi, na edemede edemede, Johnson rụkwara ọrụ dị ka onye na-ede egwuregwu. Ka ọ na-erule afọ iri na itoolu, e mepụtara ihe nkiri Johnson "na ogbo nke Pekin Theatre ochie, Chicago". N'afọ 1925, e mere egwuregwu ya akpọrọ The Cabaret Girl na Shadow Theatre na Chicago, naanị aha a maara nke egwuregwu ya.<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref>
N'afọ ndị nke afọ 1930, Johnson rụrụ ọrụ maka Ihe oru ngo ndị odee nke gọọmenti etiti, nke bụ akụkụ nke Works Progress Administration (WPA) na Chicago. Ọ bụ Arna Bontemps duziri ya, akụkụ nke Federal Writers' Project lekwasịrị anya n'ide banyere ahụmịhe ojii na Illinois. Bontemps mechara rụọ ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ nke Johnson.<ref name="Sanders_229">Sanders, Elizabeth, and Delwiche Engelhardt, "Fenton Johnson", ''The Concise Oxford Companion to African American Literature'' (Oxford: Oxford University Press, 2001), 229.</ref>
Abụ Johnson nwere ọnụnọ na-agbanwe agbanwe na anthologies, gụnyere Weldon Johnsons, ''The'' Book of American Negro Poetry; Harriet Monroe na Alice Corbin's The New Poetry: An Anthology of Twentieth Century Verse in English (1923); na Countee Cullen's ''Caroling Dusk'' (1927).
== Nkatọ na nnabata ==
Ndị nkatọ na-ahụkarị uri nke Fenton Johnson ka ọ bụrụ nke nwere nnukwu ihe ọchị na ụdị enweghị olileanya nke sitere na ahụmịhe ndị Africa America. Na mmepe ya na Fenton Johnson na The Book of American Negro Poetry, James Weldon Johnson dere na n'ọtụtụ uri Johnson, "ọ dịghị ihe fọdụrụ ịlụ ọgụ maọbụ olileanya maka." N'agbanyeghị nke ahụ, James Weldon Johnson gara n'ihu, "abụ ndị a nke obi nkoropụ nwere ike dị ukwuu ma bụrụ ọrụ kacha mma nke Fenton Johnson. " A na-ahụkarị Fenton Johnson dị ka onye na-ede uri nke nwere echiche egbu egbu nke sitere na ahụmịhe ya dị ka onye Afrika Amerika, ụdị uri a na-ewe iwe bụ ihe a maara ya nke ọma. Nakwa na mmeghe ya, Johnson na-ekwu okwu ole na ole banyere ọrụ mbụ nke Johnson, na-achọpụta na akwụkwọ mbụ ya nke abụ Nrọ nta, "enweghị ọdịiche dị ịrịba ama.”<ref name="BookofAmerican">Johnson, James Weldon, "Fenton Johnson", ''The Book of American Negro Poetry'' (New York: Harcourt Brace Jovanovich, 1931), 1940–41.</ref>
James Weldon Johnson na-egosikwa na mmepe ya nye Johnson na ọ bụ n'oge agha ka Fenton Johnson nakweere amaokwu n'efu, ma "si na ọdịnala na echiche niile nke abụ maka Mgbako ojii pụọ. Nke a chọtara ọhụrụ "enweghị usoro," Johnson chọpụtara, "kwupụtara nkụda mmụọ na obi ilu nke mmetụta agbụrụ Negro na-enwe mgbe ahụ. "<ref name="BookofAmerican">Johnson, James Weldon, "Fenton Johnson", ''The Book of American Negro Poetry'' (New York: Harcourt Brace Jovanovich, 1931), 1940–41.</ref> Maka James Weldon Johnson, mgbe ahụ, uri Fenton Johnson jikọtara ya na obi nkoropụ, ọ bụkwa otú ahụ ka Johnson si bụrụ onye e si bụrụ onye e ji bụrụ onye e ji bụrụ nnukwu ọrụ Akwụkwọ nke gbasara abụ gbasara ike ndị ojii na Amerika, ma mesịa na anthologies ndị ọzọ. Fenton a "na-ewe iwe" na-etinye n'ahịrị nke uri ya " Ike gwụrụ": "Ike gwụrụ m ọrụ. Ike gwụrụ m iwulite mmepeanya nke onye ọzọ," ka uri ahụ na-agụ.<ref name="Thomas">Thomas, Lorenzo, "African Modernism and Twentieth Century American Poetry", ''Extraordinary Measures'' (University of Alabama Press, 2000).</ref>
Johnson nwere otu ihe nketa n'ime abụ American Modernist. A maara na ọ bụ akụkụ nke ndị edemede ga-abụ ndị na-eme uri "ọhụrụ", nke chọrọ "ịtụfu ọdịnala nke American Poetry", dị ka James Weldon Johnson ga-akọwa ya.<ref name="BookofAmerican">Johnson, James Weldon, "Fenton Johnson", ''The Book of American Negro Poetry'' (New York: Harcourt Brace Jovanovich, 1931), 1940–41.</ref> ''uri'' "ọhụrụ" ndị a pụtara na magazin ''ndị'' dị ka abụ, Others, na mgbe e mesịrị, The Liberator, ha gosipụtara ọganihu site na "ọdịnala nkịtị gaa na okike kachasị mgbanwe, site na akara a na-enyocha nke ọma gaa n'amaokwu n'efu, site na asụsụ Negro a na-ahụkarị gaa n'asụsụ siri ike nke [Carl] abụ nke Sandberg's Chicago.<ref name="Wagner_179_180">Wagner, Jean, ''Black Poets of the United States'' (Chicago: University of Illinois Press, 1973), 179–180.</ref>
Ọ bụ ezie na a na-edekarị "Ike gwụrụ", e mere abụ mbụ nke Johnson n'ụzọ ndị ọzọ, gụnyere uri olumba, dị ka achọtara n'akwụkwọ mbụ ya, Nrọ nta .<ref name="BookofAmerican">Johnson, James Weldon, "Fenton Johnson", ''The Book of American Negro Poetry'' (New York: Harcourt Brace Jovanovich, 1931), 1940–41.</ref> Nchịkọta ahụ tụlere ọtụtụ isiokwu, site na uri na Paul Laurence Dunbar, nke akpọrọ "Dunbar", na isiokwu nke oge ochie dịka na "Lancelot's Defiance".<ref>Johnson, Fenton, ''A Little Dreaming'' (Ann Arbor: University of Michigan Humanities Text Initiative, 1997).</ref> Ọzọkwa,Nrọ nta nwere uri omenala Scottish, uri Irish, na ọbụna uri Yiddish, nke na-egosi ọtụtụ mmetụta uri n'oge mmalite nke ọrụ uri ya.<ref name="Wagner_179_180">Wagner, Jean, ''Black Poets of the United States'' (Chicago: University of Illinois Press, 1973), 179–180.</ref> Na Visions of the Dusk na egwu nke ala, Johnson malitere itinye "Negro spirituals", ebe a ka a hụ mgbanwe n'ime isiokwu ndị ahụmahụ ndị Africa na America na-emetụta nke ukwuu.<ref name="Wagner_179_180" /> Na Abụ nke Ala, Johnson dere na "The Negro nwere akụkọ ihe mere eme, ọ bụkwa ihe karịrị onye ọrụ ugbo. "<ref name="Wagner_179_180" /> Site n'ebe a gaa na uri "Ike gwụrụ", anyị nwere ike ịchọta "onye oji na-ede uri mgbanwe" nke James Weldon Johnson na-ekwupụta na Fenton Johnson bụ na mmadụ ole na-ahụ ya taa.<ref name="BookofAmerican" />
N'afọ 2016, a kpọbatara Johnson na Chicago Literary Hall of Fame. N'ihe odide ntinye ha, Hall of Fame dere, sị:
== Ndụ onwe ==
Johnson lụrụ Cecilia Rhone. Ọ bụ onye otu Ndị edemede Njikọ nke Amerika na nke Alpha Phi Alpha fraternity.
== Ọrụ ya ==
* {{Cite book|title=A Little Dreaming|url=https://archive.org/details/alittledreaming00johngoog|quote=poet Fenton Johnson.|year=1913|publisher=The Peterson linotyping company}}
* {{Cite book|title=Visions of the Dusk|year=1915|url=https://archive.org/details/visionsofdusk00john|quote=Fenton Johnson (poet).|publisher=F. J.}}
* {{Cite book|title=Songs of the Soil|url=https://archive.org/details/songsofsoil00john|publisher=F. J.|year=1916}}
* {{Cite book|url=https://archive.org/details/talesdarkestame00magagoog|quote=poet Fenton Johnson.|title=Tales of Darkest America|publisher=Favorite Magazine|year=1920}}
=== Anthologies ===
* Harriet Monroe na Alice Corbin, The New Poetry: An Anthology of Twentieth Century Verse in English (1923);
* Countee Cullen, Caroling Dusk (1927).
* James Weldon Johnson, The Book of American Negro Poetry (1931)
* Arna Bontemps, ''American Negro Poetry from'' (1963)
* Ruth Miller, ''Black American Literature'': 1760–Present (1971)
* Abraham Chapman, Black Voices: An Anthology of African American Literature (1968)
* Richard Barksdale na Kenneth Kinnamon, Black Writers of America: A Comprehensive Anthology (1972)
* Robert Hayden, ''Kaleidoscope'' (1982)
* Arthur P. Davis, J. Saunders Redding na Joyce Ann Joyce, ''The New Cavalcade'' (1991)
* Library of America, ''American Poetry of the Twentieth Century Volume I'' (2000)
* Henry Louis Gates Jr. na Nellie McKay, ''Norton Anthology of African American Literature'' (2004)
== Edensibia ==
{{Reflist|32em}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
hz9nxvizyh6kdin2qn88ox24qzii1ci
86470
86444
2022-08-04T11:30:45Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Fenton Johnson (Onye na-ede Abụ)]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Fenton Johnson (Onye na-ede Abụ)]]
i48o8gtv49zeji2h83x9nb72ixmj4g6
Maurice Poli
0
15798
86381
79678
2022-08-03T17:01:23Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Poli Tom Dollar.jpg|thumb|Maurice Poli]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Maurice Poli''' (2 Disemba 1933 - 26 Eprel 2020) bụ onye France na-eme ihe nkiri, na-arụsi ọrụ ike na mmepụta ndị Ịtali.<ref>[https://deces.matchid.io/search?advanced=true&ln=Poli&fn=Maurice&bd=02%2F12%2F1933 Maurice Poli]</ref> A na-ewere ya dịka otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri olenaole sonyere n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụdị niile mepụtara na Ịtali n'ihe karịrị afọ iri atọ.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na Bizerte, [[Tunisia]], Poli mere ihe nkiri mbụ ya n'afọ 1961, na obere ọrụ na Mauro Bolognini's The Lovemakers . O mechara gbanwee ọrụ ndị isi na ọrụ nkwado, a na-emekarị ya dịka nwoke siri ike ma ọ bụ onye ọjọọ.<ref name="jss" /> Ọ bụkwa onye na-eme ihe nkiri na TV, na-arụ ọrụ nkwado na ''Belle na Sebastian'' na ọrụ ndu na usoro ndị nledo dị mkpirikpi Frédéric le Gardian.<ref name="Lucas2">{{Cite book|author=Lucas|first=Tim|authorlink=Tim Lucas|title=Mario Bava: All the Colors of the Dark|publisher=Video Watchdog|year=2007|isbn=0-9633756-1-X}}</ref> N'ịgbaso ejiji nke oge ahụ maka aha egwu America, na ọkara nke abụọ nke afọ 1960, a kpọrọ ya '''Monty Greenwood''' na ọtụtụ Spaghetti Westerns.<ref name="jss" /><ref>{{Cite book|author=Marco Giusti|title=Dizionario del western all'italiana|publisher=Mondadori, 2007|isbn=8804572779}}</ref>
Mgbe ọ lara ezumike nká, ọ gara biri na Rom, [[Italy|Ịtali]] ma tinye onwe ya n'ihe omume ntụrụndụ ya nke ndụ ya niile nke geology na archaeology.<ref name="Lucas2">{{Cite book|author=Lucas|first=Tim|authorlink=Tim Lucas|title=Mario Bava: All the Colors of the Dark|publisher=Video Watchdog|year=2007|isbn=0-9633756-1-X}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLucas2007">[[Tim Lucas|Lucas, Tim]] (2007). ''Mario Bava: All the Colors of the Dark''. Video Watchdog. p. 817. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-9633756-1-X|<bdi>0-9633756-1-X</bdi>]].</cite></ref>
== Ihe nkiri ndị a họọrọ ==
== Edemsibịa ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0689057}}
{{Authority control}}
l5wujx21gnxeuwsoxbhset2tf37dalq
Khaled Bouzid
0
15808
86379
79688
2022-08-03T16:48:22Z
Nesrine1984
13635
/* Telivishọn */
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Khaled Bouzid|caption=|native_name=خالد بوزيد|occupation=[[Actor]]|birth_place=[[Tunisia]]|birth_date=|death_place=|death_date=|image=}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Khaled Bouzid''' (Arabic) bụ [[Tunisia|onye mba Tunisia]] na-eme ihe nkiri.
== Ihe nkiri ==
=== Telivishọn ===
* 2004 : Loutil nke Slaheddine Essid
* 2005 : Choufli Hal nke Slaheddine Essid Abdelkader Jerbi : Alala (onye ọrịa Slimane)
* 2010-2018 : Nsibti Laaziza nke Slaheddine Essid dere : El Fahem Belaid
* 2012 : Dar Louzir nke Slaheddine Essid dere : Ibsi
* 2014 : L'anglizi (ihe omume 17) na Tunisna TV
* 2015 :
** Ụlọ akwụkwọ (oge 2) nke Rania Gabsi & Sofien Letaiem : Ferid
** Dar Elozzab nke Lassaad Oueslati & Fethi Bousshila
** ''Sultan Achour 10'' : Saïd
* 2018 : El Firma
* 2019 : ''Imarat Al Hadj Lakhdar'' : Mouncef
* 2021 :
** ''Incha'Allah Mabrouk'' nke Bassem Hamraoui dere : Farid
** ''Aicha Foul'' nke Abdelaziz Hafdhaoui dere : Mountassir
=== Cinema ===
* 2005 : ''Junun'', ihe nkiri nke Jalila Baccar na Fadhel Jaibi
* 2006 : ''Ellombara'', ihe nkiri nke Ali Abidi<ref>{{Cite web|url=https://www.babnet.net/cadredetail-10168.asp|title=
"ELLOMBARA" de Ali Laâbidi : Une vie à brûler|work=www.babnet.net|accessdate=9 May 2022|language=fr-FR}}</ref>
* 2007 : Le Sacre de l'homme, ''ihe'' ngosi nke Jacques Malaterre
* 2008 : ''SOS Muezzin'', obere ihe nkiri nke Mamdouh Ben Abdelghaffa
* 2010 : Condamnations, obere ihe nkiri nke Walid Mattar
* 2014 : Ihe nkiri dị mkpirikpi nke Ridha Tlili<ref>{{Cite web|url=http://africultures.com/films/?no=16718&utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=516|title=
Tafkik (Dé-construction)|work=africultures.com|accessdate=9 May 2022|language=fr-FR}}</ref>
=== Ekwuǹkà ===
* 2005 : ''Ndị'' e jidere, edemede nke Jalila Baccar na onye nduzi nke Fadhel Jaïbi
* 2006 : ''Ahl Al Hawa'', onye nduzi nke Abdelwahab Jemli<ref>{{Cite web|url=http://www.tunisia-today.com/archives/30599|title=
"Ahl Al-Hawa : investigation dans les arcanes du moi profond"|work=www.tunisia-today.com|accessdate=9 May 2022|language=fr-FR}}</ref>
* 2009 : ''Yahia Yaïch'', onye nduzi nke Fadhel Jaïbi
* 2013 : Pas un mot (Ọ bụghị Otu Okwu) nke Naoufel Azara na Khaled Bouzid
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
486ysmirkw8c4xhwhak0weg80xno4w4
Aïcha Ben Ahmed
0
15827
86383
79707
2022-08-03T17:21:07Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Red carpet Carthage Film Festival 2018 Aicha Ben Ahmed 2 (cropped-01).jpg|thumb|Aïcha Ben Ahmed]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Aïcha Ben Ahmed''' (Arabic: ; a mụrụ na 7 Febụwarị 1983 ) bụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri nke na-eme na ihe nkiri, n'elu ikpo okwu na na telivishọn.<ref>{{Cite web|date=2020-08-11|title=عائشة بن أحمد تعود للقاهرة بعد غياب 6 شهور لهذا السبب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/11/عائشة-بن-أحمد-تعود-للقاهرة-بعد-غياب-6-شهور-لهذا/4923628|accessdate=2020-08-24|work=اليوم السابع}}</ref><ref>{{Cite web|author=Driss|first=Neila|date=2017-04-19|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|accessdate=2020-09-20|work=Webdo|language=fr-FR}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama na [[Tunisia]] n'afọ 2012 mgbe ọ pụtara na usoro Pour les beaux yeux de Catherine. N'oge na-adịbeghị anya, ọ pụtara na ọtụtụ nkiri Ijipt gụnyere ''Saint Augustin'', La cellule na ''Zizou''.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Maka ọdịdị ya dịka Hind na Narcisse, Aziz Rouhou, ọ meriri ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na Al Hoceïma Film Festival nke afọ 2016 na Morocco.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya na 7 Febụwarị 1983, Aïcha Ben Ahmed bụ nwa nwanyị nke onye isi ụgbọ mmiri Tunisair.<ref>{{Cite web|date=2020-08-11|title=عائشة بن أحمد تعود للقاهرة بعد غياب 6 شهور لهذا السبب|url=https://www.youm7.com/story/2020/8/11/عائشة-بن-أحمد-تعود-للقاهرة-بعد-غياب-6-شهور-لهذا/4923628|accessdate=2020-08-24|work=اليوم السابع}}</ref> N'ihi ya, ọ gara ọtụtụ ebe ka ọ na-enweta tiketi n'efu.<ref name="dt" /> Mgbe ọ ka na-eto eto, ọ gbara egwu n'òtù Sihem Belkhodja tupu ọ mụọ ihe osise na mgbasa ozi na Ecole d'Art et de Décoration na Tunis. Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-eme ihe nkiri n'afọ 2010, na-ekere obere òkè na ihe nkiri Nada Mezni Hafaiedh Histoires tunisiennes .<ref name="dt">{{Cite web|url=https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/|title=Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection"|author=Chebbi, Kemel|publisher=Destination Tunisie|date=16 May 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> N'afọ sochirinụ, e nyere ya òkè na ihe nkiri Siria Mon dernier ami nke Joud Said duziri.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
[[Usòrò:Couv-Tunivisions_Février_2012.jpg|thumb|Aïcha Ben Ahmed na February 2012 cover nke Tunivisions]]
N'afọ 2012, na-apụta dịka Nadia na usoro telivishọn Pour les beaux yeux de Catherine, ọ ghọrọ onye a ma ama na Tunisia. O mechara mee Zohra na ihe nkiri Tunisian nke Mohamed Damak bụ Jeudi après-midi (2013).<ref>{{Cite web|url=https://arabika24.com/aicha-ben-ahmed-series-en-egypte,1857.html|title=Aïcha Ben Ahmed : La Tunisienne héroïne de deux séries en Egypte|publisher=Arabika24|date=3 March 2018|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref>
Ọ gara Ijipt n'afọ 2015 iji gosipụta nke mbụ na usoro telivishọn Raouf Abdel Aziz Les Mille et une nuits .<ref name="dt">{{Cite web|url=https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/|title=Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection"|author=Chebbi, Kemel|publisher=Destination Tunisie|date=16 May 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChebbi,_Kemel2016">Chebbi, Kemel (16 May 2016). [https://www.destinationtunisie.info/aicha-ben-ahmed-actrice-voyage-synonyme-de-depaysement-de-deconnection/ "Aïcha Ben Ahmed, actrice : " Le voyage est synonyme de dépaysement et de déconnection""] (in French). Destination Tunisie<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> A họpụtara ya n'ụzọ pụrụ iche ka ọ rụọ ọrụ Qamar Zamen, onye na-echezọ ihe nke gbalịrị igosi njirimara ya.<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọrụ ya dịka dike na ''Narcisse'' nke Sonia Chamkhi (n'asụsụ Arabic ''Aziz Rouhou'') dị irè karịsịa.<ref>{{Cite web|url=http://kapitalis.com/tunisie/2016/02/19/aziz-rouhou-de-sonia-chamkhi-le-film-qui-derange/|title="Aziz Rouhou" de Sonia Chamkhi: Le film qui dérange|author=Ben Ali, Fawz|publisher=Kapitalis|date=19 February 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Ọ gara n'ihu merie ihe nrite maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma n'afọ 2016 Al Hoceïma Film Festival na Morocco.<ref name="ft">{{Cite web|url=https://femmesdetunisie.com/aicha-ben-ahmed-remporte-le-prix-de-la-meilleure-interpretation-feminine-au-festival-international-dal-hoceima/|title=Aicha Ben Ahmed remporte le prix de la meilleure interprétation féminine au Festival International d'Al Hoceïma|author=Lakhoua, Emna|publisher=Femmes de Tunisie|date=28 March 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref> Ọ pụtakwara na Férid Boughédir's ''Ziou'' ma ọ bụ Parfum de printemps nke e nyere ihe nrite "''ihe'' nkiri kachasị mma" naCairo Film Festival nke afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=https://www.tekiano.com/2016/11/25/le-film-zizou-de-ferid-boughedir-recoit-le-prix-du-meilleur-film-au-festival-du-caire-2016/|title=Le film Zizou de Férid Boughedir reçoit le prix du meilleur film au festival du Caire 2016|publisher=Tekiano|date=25 November 2016|accessdate=24 October 2018|language=French}}</ref><ref name="webdo" />
Ka ọ nọ n'Ijipt, n'afọ 2017, Ben Ahmed rụrụ ọrụ Nuha na ihe nkiri Tarek Al Eryan bụ The Cell .<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt7025210/fullcredits/?ref_=tt_ov_st_sm|title=El-Khaliyyah|publisher=IMDb|accessdate=24 October 2018|language=}}</ref> N'oge na-adịbeghị anya, ọ rụkwara ọrụ na usoro telivishọn Egypt abụọ: dịka Laila na Aigle de la Haute Egypte, nke a chọrọ ka ọ zụlite ụda olu obodo, na Flèches filantes ebe ọ na-eme onye na-eyi ọha egwu.<ref>{{Cite web|url=http://fr.majalla.com/2018/07/article55255077/aicha-ben-ahmed-nexiste-nullement-de-differents-autres-actrices-tunisiennes-caire|title=Aicha ben Ahmed " il n'existe nullement de différents avec les autres actrices tunisiennes au Caire "|publisher=La Majalla|date=20 July 2018|accessdate=24 October 2018|language=French|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181025031317/http://fr.majalla.com/2018/07/article55255077/aicha-ben-ahmed-nexiste-nullement-de-differents-autres-actrices-tunisiennes-caire|archivedate=25 October 2018}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 2011 : ''Akụkọ'' Tunisian (Arabic) nke Nada Mezni Hafaiedh dere
* 2012 : ''Enyi m ikpeazụ'' (Arabic) nke Joud Saïd dere
* 2013 : Thursday ''n'ehihie'' site n'aka Mohamed Damak
* 2015 : ''Narcisse'' (Arabic) nke Sonia Chamkhi dere<ref name="cite_aziz">{{Cite web|title=Aicha Ben Ahmed: Aziz Rouhou, beau et profond|url=https://www.realites.com.tn/2016/02/aicha-ben-ahmed-aziz-rouhou-beau-et-profond/|work=realites.com.tn|accessdate=28 January 2020|language=fr}}</ref>
* 2016 : Parfum de printemps nke Férid Boughedir<ref name="Cite_perfum">{{Cite web|title=Parfum de printemps|url=http://www.tv5monde.com/programmes/fr/programme-tv-parfum-de-printemps/52234/|work=tv5monde.com|accessdate=28 January 2020|language=fr}}</ref>
* 2017 : Saint Augustine, nwa anya mmiri ya site na Samir Seïf
* 2017 : The Cell nke Tarek Al Eryan dere
* 2017 : ''Akụ́ ndị na-agba agba''
* 2019 : The Money (Egyptian Arabic: الفلوس) nke Said El Marouk dere<ref name="Cite_the_money">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد:"الفلوس" نقلة مهمة فى مشوارى السينمائى|url=https://www.tahrirnews.com/Story/1272813/%D8%B9%D8%A7%D8%A6%D8%B4%D8%A9-%D8%A8%D9%86-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%84%D9%88%D8%B3-%D9%86%D9%82%D9%84%D8%A9-%D9%85%D9%87%D9%85%D8%A9-%D9%81%D9%89-%D9%85%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%8A%D9%86%D9%85%D8%A7%D8%A6%D9%89/%D8%B3%D9%8A%D9%86%D9%85%D8%A7|work=tahrirnews.com|accessdate=28 January 2020|language=ar}}</ref>
=== Telivishọn ===
* 2012 : Pour les beaux yeux de Catherine (Arabic) nke Hamadi Arafa dere : dị ka Nadia
* 2013 : ''Njoum Ellil'' (oge 4) nke Mehdi Nasra<ref name="webdo">{{Cite web|url=http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/|title=Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte|author=Driss, Neila|publisher=Tunis webdo|date=19 April 2017|accessdate=24 October 2018|language=French}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDriss,_Neila2017">Driss, Neila (19 April 2017). [http://www.webdo.tn/2017/04/19/aicha-ben-ahmed-jeune-actrice-tunisienne-a-conquete-de-legypte/ "Aicha Ben Ahmed, une jeune actrice tunisienne à la conquête de l'Egypte"] (in French). Tunis webdo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 October</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
* 2015 : ''Alf Leila wa Leila'' (Arabic) nke Raouf Abdel Aziz dere<ref name="cite_alf">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد: هكذا فرضت احترامي في مصر (فيديو)|url=https://www.mosaiquefm.net/ar/%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/371839/%D8%B9%D8%A7%D8%A6%D8%B4%D8%A9-%D8%A8%D9%86-%D8%A3%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%87%D9%83%D8%B0%D8%A7-%D9%81%D8%B1%D8%B6%D8%AA-%D8%A7%D8%AD%D8%AA%D8%B1%D8%A7%D9%85%D9%8A-%D9%81%D9%8A-%D9%85%D8%B5%D8%B1|work=mosaiquefm.net|accessdate=29 January 2020|language=ar}}</ref>
* 2016 : ''Shehadet Melad'' (Arabic) nke Ahmed Medhat dere<ref name="cite_milad">{{Cite web|title=عائشة بن أحمد تنضم إلى "شهادة ميلاد"|url=https://www.albayan.ae/five-senses/mirrors/2016-03-04-1.2586838|work=albayan.ae|accessdate=29 January 2020|language=ar}}</ref>
* 2019 : Al Seham Al Mareqa (Arabic : السهام المارقة )
* 2021 : Ogige Newton
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|8081997}}
* Aïcha Ben Ahmed on Instagram
* Aicha Ben Ahmed Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị <nowiki>https://www.aichabenahmed.com/</nowiki>
Media related to Aïcha Ben Ahmed at Wikimedia Commons
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ci9qhp2m5vuuvlnzvael9bdq1bvbq4j
Safia Chamia
0
15840
86382
79720
2022-08-03T17:05:45Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Safia Chamia (Cropped & Editted).jpg|thumb|Safia Chamia]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Cherifa Chamia''', nke a maara nke ọma site na aha onye na-ese ihe ya '''Safia Chamia''' (Arabic), (a mụrụ na Jenụwarị 3, 1932 Lebanon nwụrụ na Disemba 17, 2004), bụ onye na-agụ egwu na mba Tunisia, na [[Tunisia|onye]] na-eme ihe nkiri.
== Ndụ ==
Nna ya bụ onye Algeria ma nne ya bụ onye Turkey. N'oge ọ nọ na Paris, Safia zutere onye na-ese ihe Mohamed Jamoussi onye dere ma kpụọ egwu maka ya. ''Mahla kadek'', ''ya Kalbi ma zelt sghir'', ache fi omrek ma yétlaoueh, na operetta a na-akpọ ''Fatma ma ọ bụ Hamada''.
Ọ bụ onye na-ese ihe bụ Abderrahman El Khatib chọpụtara ya bụ onye nụrụ ka ọ na-abụ abụ n'oge ụbọchị ọmụmụ nke nwanne ya nwanyị tọrọ ya na [[Lebanon|Lebanọn]], o dere abụ mbụ ya akpọrọ ''Haouel'' ya ghanem haouel .
Ọ bịarutere Tunis n'afọ 1946 ma onye agbata obi ya, onye na-anụkarị ka ọ na-abụ abụ, kọwaara ya Mustapha Bouchoucha, onye isi ọrụ egwu nke Redio Tunis, onye nyere ohere iwere aha Safia, site na aha onye na-agụ egwu Turkey a ma ama.
Ọ mụtara ụdị egwu Tunisian ngwa ngwa ma nweta nkwado na mba ahụ dum na ọkachasị na ozi ọdịbendị.
[[Usòrò:Avenue_Safia_Chamia_(Centre_Urbain_Nord),_2019_-_3.jpg|thumb|Avenue Safia Chamia na North Urban Center (Tunis).]]
Ọ nwụrụ n'abalị 17 ọnwa Disemba , afọ 2004 mgbe ọ dị afọ 73, e liri ya na Disemba 18 na ili ozu Sidi Yahia nke El Omrane na Tunis.<ref>{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/news/safia-chamia-dies|title=Safia Chamia dies|work=Al Bawaba|language=en|accessdate=2020-04-09}}</ref>
== Edemsibịa ==
<references />
6theyz6rk7isiqjx5x9q32casw5djtx
Said Naciri
0
16011
86389
79895
2022-08-03T17:30:22Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Said Naciri|image=|birth_date={{Birth date and age|1960|09|25}}|birth_place=[[Casablanca]], [[Morocco]]|nationality=Moroccan|occupation=Actor<br>comedian<br>producer}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
[[Usòrò:Said-naciri.jpg|thumb|Said Naciri]]
Said Naciri (nke a makwaara dịka '''Saeed El Nasry''' ma ọ bụ Saïd '''Naciri''') (a mụrụ na Casablanca n'afọ 1960) bụ onye mba Morocco na-eme ihe nkiri, onye na-eme ọchị na onye na-emepụta ihe.<ref name="MW1">{{Cite news|author=Saga|first=Ahlam Ben|title=Said Naciri Calls Malhama Abtal Al Watan Critics ‘Enemies of The Nation’|url=https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247467/said-naciri-malhama-enemies-of-nation/|work=Morocco World News|date=29 May 2018|language=en-us}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Ọ pụtara n'ọtụtụ mmemme TV Moroccan na ihe nkiri.<ref name="MW1">{{Cite news|author=Saga|first=Ahlam Ben|title=Said Naciri Calls Malhama Abtal Al Watan Critics ‘Enemies of The Nation’|url=https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247467/said-naciri-malhama-enemies-of-nation/|work=Morocco World News|date=29 May 2018|language=en-us}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSaga2018">Saga, Ahlam Ben (29 May 2018). [https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247467/said-naciri-malhama-enemies-of-nation/ "Said Naciri Calls Malhama Abtal Al Watan Critics 'Enemies of The Nation'"]. ''Morocco World News''.</cite></ref>
N'afọ 2000, e gosipụtara egwuregwu ya 'Onye ohi ma ọ bụ onye aka ike' n'ụlọ ihe nkiri. O mepụtara ihe nkiri mbụ ya bụ ''Ouled Derb'' (na French Le Pote) nke Hassan Benjelloun duziri. N'afọ 2003, ọ malitere ọrụ dịka onye nduzi na ihe nkiri ya Les Bandits ebe ọ na-arụ ọrụ nwoke.
== Ihe nkiri ==
* 2003 : Ndị ohi
* 2005 : ''Egwuregwu na Wolves''
* 2006 : ''Abdou n'etiti ndị Almohad''
* 2009 : "''di ị ga-akwụ ụgwọ''"
* 2010 : ''Al khattaf''
* 2011 : Onye Morocco na Paris
* 2013: ''Sara''
* 2015: ''Ndị Na-ebu Ụgbọ''
== Telivishọn ==
Saïd Naciri duziri ọtụtụ telivishọn na arụmụka TV maka telivisheneng Moroccan.
* ''Ana'' ou khouya ou Mratou na 1998 na TVM
* ''Ana ma ọ bụ Mrati ma ọ bụ Nsabi'' na 1999 na TVM
* ''Rbib'' na 2004 sur 2M, na ntinye aka nke Mustapha El Atrassi.
* ''Al Awni'' na 2005 na 2M, na ntinye aka nke Siham Assif, Amina Rachid.
* ''Al Awni'' Akụkụ nke abụọ na 2007 na 2M
* ''Nsiib Al Haj Azzooz'' na 2009 na 2M
* Le Bandit(la série) na 2011 na 2M
* l'khetaf na 2011
* ''Tebdal Lemnazel'' na 2014 na Al Aoula
== Arụmụka telivishọn ==
* ''Alach la'' na 1999 na TVM
* Ataja na 2000 na TVM
; Ihe ngosi otu nwoke
* ''Di KOKO'' na 1989
* ''Tetanos'' na 1995
* ''Ndị enyi m bụ ndị'' ozi na 2003
* ''Moroccan 100''% na 2007
* Ọ malitere houkouma n'afọ 2014
* ''Ị na-asụ Bekee'' na 2016
== Ọrụ ndị ọzọ ==
* Malhama: Abtal Al Watan music video<ref name="MW1">{{Cite news|author=Saga|first=Ahlam Ben|title=Said Naciri Calls Malhama Abtal Al Watan Critics ‘Enemies of The Nation’|url=https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247467/said-naciri-malhama-enemies-of-nation/|work=Morocco World News|date=29 May 2018|language=en-us}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSaga2018">Saga, Ahlam Ben (29 May 2018). [https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247467/said-naciri-malhama-enemies-of-nation/ "Said Naciri Calls Malhama Abtal Al Watan Critics 'Enemies of The Nation'"]. ''Morocco World News''.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Kasraoui|first=Safaa|title=YouTube Deletes ‘Malhama Abtal Al Watan’ Music Video for Copyright Violations|url=https://www.moroccoworldnews.com/2018/05/247515/youtube-deletes-malhama-abtal-al-watan-music-video-for-copyright-violations/|work=Morocco World News|date=30 May 2018|language=en-us}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1618166}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:1960 births]]
ex2o4yjwcvd4z6qsvdvn1y80pmkorf3
Kader Amadou
0
16044
86463
86079
2022-08-04T11:24:06Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Kader Amadou Dodo]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Kader Amadou Dodo]]
4zy63yab6ex4crldqp2osgh7agudyjf
Sofia Essaïdi
0
16076
86351
79964
2022-08-03T13:09:21Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sofia Essaïdi NRJ Music Awards 2012 - 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Sofia Essaïdi''' (Arabic: , a mụrụ n'abalị isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1984) bụ onye na-agụ egwu na onye na-eme ihe nkiri na France. A mụrụ ya na Casablanca, nna Moroccan na nne French.
== Ọrụ ==
Site n'ụbọchị 30 Ọgọstụ ruo 13 Disemba afọ 2003, o sonyere na ihe ngosi ''Star Academy France'' nke oge nke atọ, na-aghọ onye na-eme nke ikpeazụ. O mechara bụrụ onye nke abụọ na Elodie Frégé.<ref>{{Cite web|url=http://www.lavieeco.com/societe/6298-sofia-star-surement-mais...-cela-na-pas-suffi.html|archiveurl=https://archive.today/20130128012452/http://www.lavieeco.com/societe/6298-sofia-star-surement-mais...-cela-na-pas-suffi.html|archivedate=28 January 2013|title=Sofia ? Star sûrement, mais... cela n'a pas suffi|author=Et-Tayeb Houdaifa|date=19 December 2003|work=[[La Vie Eco|La vie éco]]|accessdate=27 January 2010|language=French}}</ref>
Site na mkpụrụ ụbọchị 12 nke ọnwa Machị ruo 7 ọnwa Ọgọstụ afọ 2004, ọ sonyere na njem Star Academy, na-aga Morocco, na Papeete, Tahiti, ebe o mere emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 20. O weputara abọm mbụ ya akpọrọ Mon cabaret . Mgbe e mesịrị, ọ pụtara na egwu Cléopâtre, la dernière reine d'Égypte [fr] nke Kamel Ouali dere nke meghere na "le Palais des Sports" na Paris n'ụbọchị 29 Jenụwarị afọ 2009.
N'afọ 2011, ọ pụtara na oge mbụ nke French version nke Dancing with the Stars . O tinyere ya na onye mmekọ ya, Maxime Dereymez dịka ndị na-esote ya na 38% nke votu ọha na eze.
Tebụl a na-egosi ụzọ Sofia Essaïdi na Maxime Dereymez na Danse Avec Les Stars. Na ngwụcha, a gụghị freestyle.
{| class="wikitable"
| rowspan="2" |'''Izu'''
| rowspan="2" |'''Ụdị ịgba egwú'''
| rowspan="2" |'''Egwú'''
| colspan="3" |'''Ihe ndị ikpe kwuru'''
| rowspan="2" |'''Ngụkọta'''
| rowspan="2" |'''Nsonaazụ'''
|- style="text-align:center; background:#ccc; background:#ccc;"
| style="width:10%;" |Alessandra Martines
| style="width:10%;" |Jean-Marc Onye mmesapụ aka
| style="width:10%;" |Chris Marques
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|1
|Nzọụkwụ Na-adịghị Amụma
|"Ihe ọ bụla na-aga"
|8
|9
|8
|25/30
|Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |2
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Jive
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Great Balls Of Fire"Jerry Lee Lewis
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |24 / 30
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|3
|Foxtrot
Samba Marathon (+6 isi)
|"Singin' in the Rain" ̊ Gene Kelly (''site na'' Singin' in The Rain)
"Ị kwesịrị ịbụ na-agba egwú" (''site na'' Saturday Night Fever)
|9
|10
|8
|33/38
|Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |4
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Tango
Rumba
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"M susuo nwa agbọghọ ọnụ"
"Dị ka ọ na-adịkarị"
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9
10
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |10
10
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9
9
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |57/60
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |5
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Waltz nke Vienna
Salsa
Cha-cha-cha Marathon (+ akara 40)
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Hedwig's Theme" nke sitere na ''Harry Potter''
"Mambo No. 5" nke pụtara Perez Prado
"M ga-adị ndụ"
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |5 + 8
9 + 8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 8
9 + 8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 8
7 + 7
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |135/160
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |6
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nzọụkwụ Na-adịghị Amụma
Rumba
Ụdị ejiji n'efu
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Diamonds Are a Girl's Best Friend" Marilyn Monroe
"Ịkpọ gị" Xia Jevetta Steele
''Egwú Ikpeazụ'' - Donna Summer
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 9
10 + 10
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |10 + 9
10 + 9
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 9
10 + 10
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |114/120
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Onye nke abụọ (32%)
|}
{| class="wikitable"
| rowspan="2" |'''Izu'''
| rowspan="2" |'''Ụdị ịgba egwú'''
| rowspan="2" |'''Egwú'''
| colspan="4" |'''Ihe ndị ikpe kwuru'''
| rowspan="2" |'''Ihe mmeri'''
| rowspan="2" |'''Ngụkọta nke ihe'''
| rowspan="2" |'''Ọnọdụ'''
|- style="text-align:center; background:#ccc; background:#ccc;"
| style="width:10%;" |Marie-Claude Pietragalla
| style="width:10%;" |Jean-Marc Onye mmesapụ aka
| style="width:10%;" |Shy'M
| style="width:10%;" |Chris Marques
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|Krismas pụrụ iche
|Rumba
|"Obi m ga-aga n'ihu"Céline Dion
|10 + 10
|10 + 10
|10 + 10
|10 + 10
|Ihe 10
|90/120
|Nke Abụọ
|}
== Ndekọ Egwu ==
=== Album ===
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" |Afọ
! rowspan="2" align="center" |Ihe ọmụma
! colspan="3" align="center" |Ọnọdụ chaatị
|-
! width="40" |<small>[[France|FR]]</small>
! width="40" |<small>[[Switzerland|SWI]]</small>
! width="40" |<small>[[Belgium|BEL]]</small>
|-
|2005
|''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ m''
* Abọm studio
* A tọhapụrụ ya: 22 Ọgọst 2005
* Ụdị: CD, nbudata dijitalụ
|<center>41</center>
|<center>100</center>
|<center>46</center>
|-
|<center>2008</center>
|Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt
* Akara ụda
* A tọhapụrụ ya : 25 Ọgọst 2008
|<center>11</center>
|<center>25</center>
|<center>32</center>
|}
=== otu ===
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" |Afọ
! rowspan="2" align="center" |Aha ya
! colspan="3" align="center" |Ọnọdụ chaatị
! rowspan="2" align="center" |Album
|-
! width="40" |<small>[[France|FR]]</small>
! width="40" |<small>[[Switzerland|SWI]]</small>
! width="40" |<small>[[Belgium|BEL]]</small>
|-
| rowspan="1" align="center" |2004
|"Roxanne"
| align="center" |20
| align="center" |34
| align="center" |13
| rowspan="3" align="left" |<center>''Ebe Obibi M''</center>
|-
| rowspan="2" align="center" |2005
|"Ụlọ oriri na ọṅụṅụ m"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
|"Mgbe ịhụnanya gasịrị"(Digital single only)<br /><br /><br /><br />
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| rowspan="2" align="center" |2008
|"Nwanyị nke Taa" (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |8
| align="center" |94
| align="center" |27
| rowspan="3" align="center" |''Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt''
|-
|"Otu ndụ ọzọ" (& Florian Etienne) (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2009
|"Nkwekọrịta" (& Christopher Stills) (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |7
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2009
|"Ọ dị mma mgbe ndụ gasịrị" (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|}
=== Olu ndị ọbịa ===
* 2004 "Et si tu n'existais pas" (ya na Toto Cutugno)
* 2007 "Ọ dịghịzi ihe na-esote" (ya na Tomuya)
* 2010 "If" (Dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe nke Collect If Aides 25 Ans)
* 2010 "Olu nwata" (ya na Natasha St Pier & Bruno Solo)
== Onyinye ==
* 2009 NRJ Music Awards : Francophone Group/Duo of the Year (Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na-eme ihe nkiri Cléopâtre)
* 2010 NRJ Music Awards : Francophone Female Artist of the Year
* 2010 ''Ndị na-eto eto nwere nkà'' nke afọ: Na 12 Febụwarị 2010 ọ meriri Best Actress na ''Ndị'' na-abaghị ọgaranya nke afọ 2009 (Young Talents of the Year 2009)<ref>{{Cite news|title=Aïcha : le téléfilm de France 2 reçoit le prix Européen Civis à Berlin|work=Première|date=11 May 2010|url=http://tele.premiere.fr/News-Tele/Aicha-le-telefilm-de-France-2-recoit-le-prix-Europeen-Civis-a-Berlin/%28gid%29/2314307|language=French}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Onye nduzi
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2005
|''Iznogoud''
|Belbeth
|Patrick Braoudé
|
|-
|2009-2012
|''Aisha''
|Aisha
|Yamina Benguigui
|Ihe nkiri TV (4 Ihe omume)
|-
|2012
|''Ụlọ Ọgwụ nke Ịhụnanya!''
|Jennifer Gomez
|Artus nke Penguern & Gábor Rassov
|
|-
|2014
|''Mea ebubo''
|Myriam
|Fred Cavayé
|
|-
|2015
|''N'elu & N'ala''
|Leïla
|Ernesto Oña
|Ihe nkiri TV
|-
|2017
|''Ogbugbu na Auvergne''
|Aurélie Lefaivre
|Thierry Binisti
|Ihe nkiri TV
|-
|2018
|''Ihe a na-apụghị ịmata''
|Leila Baktiar
|Christophe Lamotte na Frédéric Garson
|Usoro ihe nkiri TV (9 Ihe omume)
|-
|2019
|''Kepler(s)''
|Alice Hadad
|Frédéric Schoendoerffer
|Usoro ihe nkiri TV (6 Ihe omume)
|-
|2020
|''Nkwa Ahụhụ''
|Sarah Castaing
|Anne Landois
|Usoro ihe nkiri TV (6 Ihe omume)
|}
== Ekwuǹkà ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ebe
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2009 2010
|''Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt''
|Cleopatra
|Obí Egwuregwu
|Njem mba / [[Belgium]] / [[Switzerland]]
|-
|2018 2019
|''Chicago''
|Velma Kelly
|Ụlọ Egwuregwu Mogador
|Ihe mbụ e mepụtara n'asụsụ French
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1597008}}
* [https://www.discogs.com/artist/1400771-Sofia-Essa%C3%AFdi Sofia Essaïdi] na Discogs
* Official website, Official website of Sofia Essaidi (in French)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
586q35c0poe1p04or93h98ich3dws1n
86385
86351
2022-08-03T17:26:06Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sofia Essaïdi NRJ Music Awards 2012.jpg|thumb|Sofia Essaïdi]]
[[Usòrò:Sofia Essaïdi NRJ Music Awards 2012 - 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Sofia Essaïdi''' (Arabic: , a mụrụ n'abalị isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1984) bụ onye na-agụ egwu na onye na-eme ihe nkiri na France. A mụrụ ya na Casablanca, nna Moroccan na nne French.
== Ọrụ ==
Site n'ụbọchị 30 Ọgọstụ ruo 13 Disemba afọ 2003, o sonyere na ihe ngosi ''Star Academy France'' nke oge nke atọ, na-aghọ onye na-eme nke ikpeazụ. O mechara bụrụ onye nke abụọ na Elodie Frégé.<ref>{{Cite web|url=http://www.lavieeco.com/societe/6298-sofia-star-surement-mais...-cela-na-pas-suffi.html|archiveurl=https://archive.today/20130128012452/http://www.lavieeco.com/societe/6298-sofia-star-surement-mais...-cela-na-pas-suffi.html|archivedate=28 January 2013|title=Sofia ? Star sûrement, mais... cela n'a pas suffi|author=Et-Tayeb Houdaifa|date=19 December 2003|work=[[La Vie Eco|La vie éco]]|accessdate=27 January 2010|language=French}}</ref>
Site na mkpụrụ ụbọchị 12 nke ọnwa Machị ruo 7 ọnwa Ọgọstụ afọ 2004, ọ sonyere na njem Star Academy, na-aga Morocco, na Papeete, Tahiti, ebe o mere emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 20. O weputara abọm mbụ ya akpọrọ Mon cabaret . Mgbe e mesịrị, ọ pụtara na egwu Cléopâtre, la dernière reine d'Égypte [fr] nke Kamel Ouali dere nke meghere na "le Palais des Sports" na Paris n'ụbọchị 29 Jenụwarị afọ 2009.
N'afọ 2011, ọ pụtara na oge mbụ nke French version nke Dancing with the Stars . O tinyere ya na onye mmekọ ya, Maxime Dereymez dịka ndị na-esote ya na 38% nke votu ọha na eze.
Tebụl a na-egosi ụzọ Sofia Essaïdi na Maxime Dereymez na Danse Avec Les Stars. Na ngwụcha, a gụghị freestyle.
{| class="wikitable"
| rowspan="2" |'''Izu'''
| rowspan="2" |'''Ụdị ịgba egwú'''
| rowspan="2" |'''Egwú'''
| colspan="3" |'''Ihe ndị ikpe kwuru'''
| rowspan="2" |'''Ngụkọta'''
| rowspan="2" |'''Nsonaazụ'''
|- style="text-align:center; background:#ccc; background:#ccc;"
| style="width:10%;" |Alessandra Martines
| style="width:10%;" |Jean-Marc Onye mmesapụ aka
| style="width:10%;" |Chris Marques
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|1
|Nzọụkwụ Na-adịghị Amụma
|"Ihe ọ bụla na-aga"
|8
|9
|8
|25/30
|Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |2
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Jive
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Great Balls Of Fire"Jerry Lee Lewis
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |24 / 30
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|3
|Foxtrot
Samba Marathon (+6 isi)
|"Singin' in the Rain" ̊ Gene Kelly (''site na'' Singin' in The Rain)
"Ị kwesịrị ịbụ na-agba egwú" (''site na'' Saturday Night Fever)
|9
|10
|8
|33/38
|Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |4
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Tango
Rumba
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"M susuo nwa agbọghọ ọnụ"
"Dị ka ọ na-adịkarị"
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9
10
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |10
10
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9
9
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |57/60
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |5
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Waltz nke Vienna
Salsa
Cha-cha-cha Marathon (+ akara 40)
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Hedwig's Theme" nke sitere na ''Harry Potter''
"Mambo No. 5" nke pụtara Perez Prado
"M ga-adị ndụ"
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |5 + 8
9 + 8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 8
9 + 8
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 8
7 + 7
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |135/160
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nchebe
|-
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |6
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Nzọụkwụ Na-adịghị Amụma
Rumba
Ụdị ejiji n'efu
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |"Diamonds Are a Girl's Best Friend" Marilyn Monroe
"Ịkpọ gị" Xia Jevetta Steele
''Egwú Ikpeazụ'' - Donna Summer
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 9
10 + 10
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |10 + 9
10 + 9
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |9 + 9
10 + 10
Ihe Ndị Dị Mkpa
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |114/120
| style="text-align:center; background:#faf6f6;" |Onye nke abụọ (32%)
|}
{| class="wikitable"
| rowspan="2" |'''Izu'''
| rowspan="2" |'''Ụdị ịgba egwú'''
| rowspan="2" |'''Egwú'''
| colspan="4" |'''Ihe ndị ikpe kwuru'''
| rowspan="2" |'''Ihe mmeri'''
| rowspan="2" |'''Ngụkọta nke ihe'''
| rowspan="2" |'''Ọnọdụ'''
|- style="text-align:center; background:#ccc; background:#ccc;"
| style="width:10%;" |Marie-Claude Pietragalla
| style="width:10%;" |Jean-Marc Onye mmesapụ aka
| style="width:10%;" |Shy'M
| style="width:10%;" |Chris Marques
|- style="text-align:center; background:#faf6f6;"
|Krismas pụrụ iche
|Rumba
|"Obi m ga-aga n'ihu"Céline Dion
|10 + 10
|10 + 10
|10 + 10
|10 + 10
|Ihe 10
|90/120
|Nke Abụọ
|}
== Ndekọ Egwu ==
=== Album ===
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" |Afọ
! rowspan="2" align="center" |Ihe ọmụma
! colspan="3" align="center" |Ọnọdụ chaatị
|-
! width="40" |<small>[[France|FR]]</small>
! width="40" |<small>[[Switzerland|SWI]]</small>
! width="40" |<small>[[Belgium|BEL]]</small>
|-
|2005
|''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ m''
* Abọm studio
* A tọhapụrụ ya: 22 Ọgọst 2005
* Ụdị: CD, nbudata dijitalụ
|<center>41</center>
|<center>100</center>
|<center>46</center>
|-
|<center>2008</center>
|Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt
* Akara ụda
* A tọhapụrụ ya : 25 Ọgọst 2008
|<center>11</center>
|<center>25</center>
|<center>32</center>
|}
=== otu ===
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" |Afọ
! rowspan="2" align="center" |Aha ya
! colspan="3" align="center" |Ọnọdụ chaatị
! rowspan="2" align="center" |Album
|-
! width="40" |<small>[[France|FR]]</small>
! width="40" |<small>[[Switzerland|SWI]]</small>
! width="40" |<small>[[Belgium|BEL]]</small>
|-
| rowspan="1" align="center" |2004
|"Roxanne"
| align="center" |20
| align="center" |34
| align="center" |13
| rowspan="3" align="left" |<center>''Ebe Obibi M''</center>
|-
| rowspan="2" align="center" |2005
|"Ụlọ oriri na ọṅụṅụ m"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
|"Mgbe ịhụnanya gasịrị"(Digital single only)<br /><br /><br /><br />
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| rowspan="2" align="center" |2008
|"Nwanyị nke Taa" (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |8
| align="center" |94
| align="center" |27
| rowspan="3" align="center" |''Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt''
|-
|"Otu ndụ ọzọ" (& Florian Etienne) (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2009
|"Nkwekọrịta" (& Christopher Stills) (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |7
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2009
|"Ọ dị mma mgbe ndụ gasịrị" (Musical comedy <small>Cleopatra</small>)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|}
=== Olu ndị ọbịa ===
* 2004 "Et si tu n'existais pas" (ya na Toto Cutugno)
* 2007 "Ọ dịghịzi ihe na-esote" (ya na Tomuya)
* 2010 "If" (Dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe nke Collect If Aides 25 Ans)
* 2010 "Olu nwata" (ya na Natasha St Pier & Bruno Solo)
== Onyinye ==
* 2009 NRJ Music Awards : Francophone Group/Duo of the Year (Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe na-eme ihe nkiri Cléopâtre)
* 2010 NRJ Music Awards : Francophone Female Artist of the Year
* 2010 ''Ndị na-eto eto nwere nkà'' nke afọ: Na 12 Febụwarị 2010 ọ meriri Best Actress na ''Ndị'' na-abaghị ọgaranya nke afọ 2009 (Young Talents of the Year 2009)<ref>{{Cite news|title=Aïcha : le téléfilm de France 2 reçoit le prix Européen Civis à Berlin|work=Première|date=11 May 2010|url=http://tele.premiere.fr/News-Tele/Aicha-le-telefilm-de-France-2-recoit-le-prix-Europeen-Civis-a-Berlin/%28gid%29/2314307|language=French}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Onye nduzi
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2005
|''Iznogoud''
|Belbeth
|Patrick Braoudé
|
|-
|2009-2012
|''Aisha''
|Aisha
|Yamina Benguigui
|Ihe nkiri TV (4 Ihe omume)
|-
|2012
|''Ụlọ Ọgwụ nke Ịhụnanya!''
|Jennifer Gomez
|Artus nke Penguern & Gábor Rassov
|
|-
|2014
|''Mea ebubo''
|Myriam
|Fred Cavayé
|
|-
|2015
|''N'elu & N'ala''
|Leïla
|Ernesto Oña
|Ihe nkiri TV
|-
|2017
|''Ogbugbu na Auvergne''
|Aurélie Lefaivre
|Thierry Binisti
|Ihe nkiri TV
|-
|2018
|''Ihe a na-apụghị ịmata''
|Leila Baktiar
|Christophe Lamotte na Frédéric Garson
|Usoro ihe nkiri TV (9 Ihe omume)
|-
|2019
|''Kepler(s)''
|Alice Hadad
|Frédéric Schoendoerffer
|Usoro ihe nkiri TV (6 Ihe omume)
|-
|2020
|''Nkwa Ahụhụ''
|Sarah Castaing
|Anne Landois
|Usoro ihe nkiri TV (6 Ihe omume)
|}
== Ekwuǹkà ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ebe
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|2009 2010
|''Cleopatra, eze nwanyị ikpeazụ nke Ijipt''
|Cleopatra
|Obí Egwuregwu
|Njem mba / [[Belgium]] / [[Switzerland]]
|-
|2018 2019
|''Chicago''
|Velma Kelly
|Ụlọ Egwuregwu Mogador
|Ihe mbụ e mepụtara n'asụsụ French
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1597008}}
* [https://www.discogs.com/artist/1400771-Sofia-Essa%C3%AFdi Sofia Essaïdi] na Discogs
* Official website, Official website of Sofia Essaidi (in French)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t419fqx6045n84b8b4q4mqqbruje2u2
Mouna Fettou
0
16081
86387
79969
2022-08-03T17:28:01Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:منى فتو.jpg|thumb|Mouna Fettou]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Mouna Fettou''' (Arabic; a mụrụ n'abalị 28 nke ọnwa Nọvemba, afọ 1970) bụ onye Morocco na-eme ihe nkiri nke gosipụtara n'ọtụtụ ihe nkiri, egwuregwu, na ihe ngosi TV.<ref>{{Cite web|url=http://moroccanladies.com/breaking-news/mouna-fettou-biggest-achievement-trust-gained-audience-interview-30437|title=Mouna Fettou: "My biggest achievement is the trust I gained of my audience" (Interview)|date=2019-12-06|work=Moroccan Ladies|language=en-US|accessdate=2019-12-10}}</ref> Ụfọdụ n'ime ọrụ ya a ma ama bụ na fim À la recherche du mari de ma femme [fr] (1995), na Women... and Women (1997). Ọ lụrụ Saad ash-Shraibi, onye mepụtara ọtụtụ ihe nkiri ya.<ref>{{Cite web|date=2001-11-02|title=Confidences: Saâd et Mouna racontent leur histoire|url=https://www.leconomiste.com/article/confidences-saad-et-mouna-racontent-leur-histoire|accessdate=2021-09-07|work=L'Economiste|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://aujourdhui.ma/culture/saad-chraibi-mona-fettou-etait-oppressive-34676|title=Saâd Chraïbi : "Mona Fettou était oppressive"|work=Aujourd'hui le Maroc|language=fr-FR|accessdate=2019-12-08}}</ref> Ọ na-akwado ihe ngosi TV ''Jari Ya Jari'' na Media 1.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Fettou Mouna|url=http://africultures.com/personnes/?no=7487|accessdate=2021-09-07|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
A na-asọpụrụ ya na nkwanye ùgwù pụrụ iche na 2019 Marrakech International Film Festival maka afọ 30 ya nke ime ihe nkiri.
== Ọrụ ==
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0275363|Mouna Fettou}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
soeqon0okb2rxx5vakzbt003ut2z2po
Touriya Jabrane
0
16129
86398
80020
2022-08-03T18:01:48Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|website=}}
[[Usòrò:Touriya Jabrane.jpg|thumb|Touriya Jabrane]]
'''Touriya Jabrane''' (Arabic; 16 Ọktoba 1952 - 24 Ọgọst 2020) bụ onye nduzi ihe nkiri [[Morocco|mba Morocco]], onye na-eme ihe nkiri, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A mụrụ ya na Casablanca. N'agbata afọ 2007 na afọ 2009, ọ nọ n'ọkwa Minista nke Ọdịbendị na ụlọ ọrụ nke Abbas El Fassi.<ref>{{Cite news|title=Touriya Jabrane pour la coopération avec l'Afghanistan|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58184|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-23}}</ref><ref>{{Cite news|author=MAP|title=Hommage à Touriya Jabrane|url=http://www.maghress.com/fr/lematin/97102|accessdate=18 August 2012|work=Le Matin|date=2008-08-25}}</ref><ref>{{Cite news|title=Une nouvelle vision pour l'aide au théâtre|url=http://www.maghress.com/fr/aujourdhui/58045|accessdate=18 August 2012|work=Aujourd'hui le Maroc|date=2007-11-16}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kọmitii nke Morocco
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
tpz9ld0ijn8ertz1pcs5nxfs1w95ua3
Touria Alaoui
0
16169
86333
80061
2022-08-03T12:56:05Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:ثريا العلوي.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox person|name=Touria Alaoui|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=September 21, 1970|birth_place=|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|nationality=|other_names=|occupation=Actress|years_active=|known_for=|notable_works=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Touria Alaoui''' (a mụrụ na Septemba 21, 1970 na Ouarzazate) bụ onye mba Morocco na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Alaoui Touria|url=http://africultures.com/personnes/?no=18614|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite web|title=Le Festival du film arabe de Malmo rend hommage à Touria Alaoui|url=https://www.libe.ma/Le-Festival-du-film-arabe-de-Malmo-rend-hommage-a-Touria-Alaoui_a54653.html|accessdate=2021-11-09|work=Libération|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Africiné - Touria Alaoui|url=http://www.africine.org/personne/touria-alaoui/18614|accessdate=2021-11-09|work=Africiné|language=fr}}</ref> Ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri Naoufel Berraoui.<ref>{{Cite web|title=Festival national du théâtre : les confidences de Touria Alaoui et Naoufel Berraoui sur leur couple|url=http://femmesdumaroc.com/actualite/festival-national-du-theatre-les-confidences-de-touria-alaoui-et-naoufel-berraoui-sur-leur-couple-47528|accessdate=2021-11-09|work=femmesdumaroc|language=fr-FR}}</ref>
== Akụkụ ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ndị a ma ama ===
* Enfance Stolen (1993)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Enfance volée (L')|url=http://africultures.com/films/?no=3847|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Leaman|first=Oliver|url=https://books.google.com/books?id=LmSFAgAAQBAJ&dq=touria+alaoui&pg=PA475|title=Companion Encyclopedia of Middle Eastern and North African Film|date=2003-12-16|publisher=Routledge|isbn=978-1-134-66252-4|language=en}}</ref>
* Tarfaya (2004)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Tarfaya|url=http://africultures.com/films/?no=1383|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite book|author=Sloan|first=Jane|url=https://books.google.com/books?id=G7excPrfowYC&dq=touria+alaoui&pg=PA158|title=Reel Women: An International Directory of Contemporary Feature Films about Women|date=2007-03-26|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-1-4616-7082-7|language=en}}</ref>
* Youm ma ọ bụ Lila (2013)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Youm ou Lila|url=http://africultures.com/films/?no=15795|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
=== Ihe nkiri dị mkpirikpi ===
* Nnwere Onwe Na-adịru Nwa Anyanwụ (2007)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Liberté provisoire (Sarah Mouka)|url=http://africultures.com/films/?no=7964|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Margelle (2012)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : Margelle|url=http://africultures.com/films/?no=16443|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
* Mmiri na ọbara (2014)<ref>{{Cite web|title=Films {{!}} Africultures : De l'eau et du sang - ماء و دم|url=http://africultures.com/films/?no=17426|accessdate=2021-11-09|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0015817}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fbbdsepkkkqbcn8sppqn1dk94o7bqrb
Eve Boswell
0
16171
86404
80092
2022-08-03T18:25:38Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Eve Boswell (1964).jpg|thumb|Eve Boswell]]
'
'''Eve Boswell''' (nke amụrụ na Ébéánọr '''Keleti''' ;na mkpụrụ Ụbọchị iri na otu n' afọ1922, Budapest, [[Hungary]] – ruo mkpụrụ Ụbọchị iri na anọ nke ọnwa Ọgọst n'afọ1998, Durban, South Africa) bụ onye na-abụ abụ pop na-aga nke ọma na Britain na oge afọ 1950s. <ref name="Larkin50">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Fifties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2002|edition=Third|isbn=1-85227-937-0}}</ref>
== Ọrụ ==
A mụrụ Éva Keleti na Hungary n'aka nne na nna bụ ndị na-agụ egwú nke gara mpayara ụwa niile.<ref name="Larkin50">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Fifties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2002|edition=Third|isbn=1-85227-937-0}}</ref> Ọ gụrụ akwụkwọ na [[Switzerland]], ọ gụrụ piano tupu ya esonyere ndị mụrụ ya na njem dị ka onye na-eme ihe nkiri, Three Hugos .<ref name="Larkin50" /> Mgbe ekwupụtara Agha Ụwa nke Abụọ, ezinụlọ ahụ hapụrụ [[Obodoézè Nà Ofú|Britain]] na Boswell Circus. Ọ lụrụ di, dịka Eve Boswell ghọrọ onye na-agụ egwú na South Africa.<ref name="Larkin50" />
Na afọ1949, onye bandleader Geraldo ( Gerald Bright ) lụrụ ya, bụ onye mere ka ọ laghachi Britain dị ka onye na-agụ egwú na akuru ngwa égwu ya, bụ nke a na-anụ na BBC Radio . <ref name="Larkin50">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Fifties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2002|edition=Third|isbn=1-85227-937-0}}</ref> Boswell bụ onye olu abụ nke Vera-Ellen na afọ 1951 bụ ihe nkiri Britain nke akpọrọ ''Happy Go Lovely'' . Ya na Geraldo kewara na afọ 1951, wee malite ọrụ naanị ya. <ref name="Larkin50" /> Ndekọ egwu mbụ ya bịara n'afọ na-eso ya site na " Sugar Bush ", nke a na-abụ na Africaans . <ref name="Larkin50" /> Malite na ọnwa Machị n'afọ 1952, ya na onye na-akpa ọchị Derek Roy gara njem ọtụtụ ọnwa na revue egwu "Happy-Go-Lucky", tupu ya agafe Korea iji mee ka ndị agha nwee obi ụtọ. <ref>{{Cite journal|title=Daily Herald|journal=Daily Herald|date=November 25, 1952}}</ref> Na afọ 1953, ya na Harry Secombe nọ na "Show of Show" na Blackpool Opera House. <ref>{{Cite journal|title=The Stage|journal=The Stage|date=August 20, 1998}}</ref> Enyere ya ihe ngosi redio nke ya na mmemme Light nke BBC akpọrọ "Oge ka nrọ" na ọnwa Ọktoban' afọ 1953, <ref>{{Cite journal|title=Daily Herald|journal=Daily Herald|date=October 2, 1953}}</ref> wee pụta n' afọ 1953 Royal Variety Performance na London Coliseum. <ref name="Larkin50" /> Boswell soro Tommy Cooper gụo egwu na "Obi ụtọ na Ebube" ma mesịa soro ya na pantomime na 1954 na "Humpty Dumpty" na Dudley Hippodrome. <ref>{{Cite journal|title=Birmingham Daily Post|journal=Birmingham Daily Post|date=December 24, 1954}}</ref>
Isi eserese ya bịara na "Pickin' a Chicken", egwu South Africa nwere okwu ọhụrụ, <ref name="Larkin50">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Fifties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2002|edition=Third|isbn=1-85227-937-0}}</ref> nke ruru na iteghete na UK Singles Chart <ref>{{Cite web|url=https://www.officialcharts.com/artist/2907/eve-boswell/|title=EVE BOSWELL | Official Charts Company|work=Officialcharts.com|accessdate=21 October 2019}}</ref> na mbido afọ 1956. LP mbụ ya, ''Sugar na Spice'', bụ nke ọ na-abụ abụ iri n'asụsụ dị iche iche iteghete, sochiri n'afọ. <ref name="Larkin50" /> Mmemme na-aga n'ihu nke ọrụ redio na TV <ref>{{Cite web|title=Internet Movie Database|url=https://www.imdb.com/name/nm0098338/|work=imdb.com|accessdate=March 6, 2022}}</ref> na njegharị sochiri, na-ebute ihe karịrị otu mgbakasị uche . Ọ kwụsịrị n'ihu ọha ka mmasị ọha na eze maka egwu pop gbanwere site na njedebe afọ 1950 na 1960. <ref name="Larkin50" /> Di ya nwụrụ na afọ 1970 wee mepee ụlọ egwu egwu nke ya na London nke a na-akpọ "Studio 9" na afọ 1974. <ref>{{Cite journal|title=The Stage|journal=The Stage|date=August 22, 1974}}</ref> Afọ ụfọdụ ka e mesịrị ọ laghachiri South Africa, bụ ebe ọ lụrụ onye na-emepụta redio bụ Henry Holloway, bụ onye mepụtara LP ikpeazụ ya, ''It's a Breeze'', nke mere na afọ 1979. <ref>{{Cite web|title=Discogs.com|url=https://www.discogs.com/release/11396582-Eve-Boswell-Its-A-Breeze|work=Discogs.com|accessdate=March 5, 2022}}</ref>
== Ihe ngosi ==
* 1956 ''Sugar na Spice''
* 1957 ''mmetụta uche Eve''
* 1959 ''na-eso Sun Gburugburu''
* 1961 ''na Mediterranean'' (South Africa)
* 1962 ''Goeie Nuus!'' ''Ozi ọma'' (South Africa)
* 1976 ''Sugar Bush '76''
* 1979 ''Ọ bụ ikuku''
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* 1949 "Na nzuzo" (ya na Geraldo na ndị egwú ya)
* 1950 " Ezigbo obi na ndị dị nwayọọ " (ya na Geraldo na ndị egwú ya)
* 1950 " Enwere m ike nrọ, enweghị m ike? " / "Mamma maara nke ọma"
* 1950 " Mụrụ gị n'anya" / Ọ bụrụ na m hụrụ gị n'anya
* 1950 "Obi Gị na Obi M" / "Echetara m ubi ọka"
* 1950 "Ndị m hụrụ n'anya, kwesị ntụkwasị obi" / "Ee! Aga m anọ ebe ahụ"
* 1950 "Ịhụnanya M niile"
* 1951 " Obi m na-etiku gị " / "Ndụ M Nile"
* 1951 "Transatlantic Lullaby" /" "Obi gbawara agbawa"
* 1951 "Ị ga - ahụ" / "M hụrụ n'anya ọzọ"
* 1951 " M ga-anọ gburugburu " / "Ụzọ nke ifufe na-efe"
* 1952 "Anyị agaghị ebi na Castle" / " Paradaịs "
* 1952 " Biko, Maazị Sun " / "A na-ekwu okwu ikpeazụ ịhụnanya"
* 1952 " Sugar Bush " / " Abụ m nke gị "
* 1952 " Ebe a n'ime obi m " / "Agaghị m alụ"
* 1952 "Old Johnnie Goggabee" / "Nne gị na nke m"
* 1953 " Hi-Lili, Hi-Lo " / " Ihe niile m nwere bụ nke gị "
* 1953 " Ekwere m " / "Gwa M na Ị bụ nke M"
* 1953 " Ọ bụrụ na ị hụrụ m n'anya (Agaghị m eche) " / Gịnị kpatara?
* 1953 "Otu nde kpakpando" / "Ahapụla m"
* 1954 "Crystal bọọlụ" / "Romany violin"
* 1954 " Amụma " / "Eji ọkụ na-egwu egwu"
* 1954 "Du Bist Mein Liebchen" / " The Little Shoemaker "
* 1954 "Skokiaan" / "N'elu mmiri"
* 1955 "Ndị a bụ ihe anyị ga-ekekọrịta" /
* 1955 " Dị Njikere, Njikere na Ike " / "Pam-Poo-Dey"
* 1955 "Obi Ị Na-agbaji" / "Tika Tika Tok"
* 1955 "Pickin' A-Chicken" / " Blue Star (Theme "Medic") "
* 1956 " Nwata na Nzuzu " / "Ebe Ị nọ"
* 1956 " Ọ fọrọ nke nta ka Echi " / "Kuki"
* 1956 "Ịnọgide na-adị jụụ na Lemonade" / "N'okpuru Okpete Sugar"
* 1956 "Saries Marais" / "Bịaghachi ịhụnanya m"
* 1956 " Ezi ịhụnanya " / "Ebee n'ụwa Billy nọ?"
* 1957 "Rock Bobbin' Boats" / "Tra La La"
* 1957 " Chantez, Chantez " / "O kwuru"
* 1957 "Jiri Obi M Nile" / "Swiiti Sugar"
* 1957 "Kwụsị Whistlin' Wolf" / " The Gypsy na mkpụrụ obi m "
* 1957 "Swedish Polika" / Gwa m ịhụnanya
* 1958 "Bobby" / " (Ahụrụ m gị n'anya) maka ebumnuche mmetụta "
* \1958 "Ana m eme" / "Hụkwa m n'anya ọzọ"
* 1958 "Voom - Ba - Voom" / " Aka ekpe ziri ezi n'ime obi m "
* 1958 " Karịa mgbe ọ bụla " / " Amaara m ihe kpatara ya "
* 1958 "Osisi Krismas" / "Christmas Lullaby"
* 1959 "Piccaninny" / "Ọ bụrụ na m nwere foto gị na-ekwu okwu"
* 1959 " Wimoweh Cha Cha " / "Beogoeberg Se Dam"
* 1959 "Ozugbo ọzọ" / "Ị naghị adị anya n'ebe m nọ"
* 1959 "Obi ntụgharị" / " Misty "
* 1962 "Hụrụ m n'anya" / " Ị bụ ihe na-atọ m ụtọ "
* 1963 "Ọ dịghị mgbe ọ gafechara" / "Ka anyị pụọ"
* 1969 "Nke a bụ ịhụnanya m" / "Onwe naanị n'ìgwè mmadụ"
* 1974 "Otu Chineke" / "Abụ ịhụnanya"
* 1976 "Sugar Bush '76" / "Oge a"
== Edensibia ==
{{Reflist}}
r4e5v2i42tctdzh5i3j30sp1bl0leqw
Madih Belaid
0
16182
86359
80075
2022-08-03T15:05:36Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Couv-Tunivisions Juillet-Août 2016.jpg|thumb|Couv-Tunivisions Juillet-Août 2016]]
{{Infobox person|URL=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Madih Belaïd''' (amụrụ na 1 Jenụwarị 1974), bụ [[Tunisia|onye]] na-eme ihe nkiri na Tunisia. A maara ya dị ka onye nduzi nke ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri ''Naouret El Hawa'', ''Al Akaber'' na ''Allo''.<ref name="cinematunisien">{{Cite web|url=http://cinematunisien.com/2019/06/17/madih-belaid/|title=Madih Belaid: Director|publisher=cinematunisien|accessdate=14 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na 1 Jenụwarị 1974 na Sousse, Tunisia. Ọ lụrụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri bụ Rim Riahi. Dị na nwunye ahụ nwere ụmụ atọ.
== Ọrụ ==
Ọ gụrụ ihe nkiri na Maghrebian Institute of Cinema na Tunis site na 1994 ruo 1997. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ dị iche iche na iduzi, ọ ghọrọ osote onye nduzi na ọtụtụ ihe nkiri na Tunisia na mba ofesi ma sonye na ọmụmụ ihe edemede na France, Germany na Morocco.<ref name="cinematunisien">{{Cite web|url=http://cinematunisien.com/2019/06/17/madih-belaid/|title=Madih Belaid: Director|publisher=cinematunisien|accessdate=14 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://cinematunisien.com/2019/06/17/madih-belaid/ "Madih Belaid: Director"]. cinematunisien<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 November</span> 2020</span>.</cite></ref> N'afọ 1996, o dere ma duzie ''ihe'' nkiri mkpirikpi mbụ: Tout bouille rien ne bouge . Ọ duziri ihe nkiri ngụsị akwụkwọ ya, Croix X na 2006 dị ka nke abụọ dị mkpirikpi. Site na ihe ịga nke ọma nke mkpirikpi abụọ ahụ, o mere mkpirikpa nke atọ ya L'Ascenseur na 2007 ma mesịa mee ''Allô'' na 2008.<ref>{{Cite web|url=http://africultures.com/personnes/?no=14491|title=Madih Belaid: Tunisia|publisher=africultures|accessdate=14 November 2020}}</ref>
N'afọ 2014, ọ natara ihe nrite maka mmepụta kachasị mma maka ihe nkiri ''Naouret El Hawa'' na Romdhane Awards nke Mosaïque FM nyere.<ref>{{Cite web|url=http://archivev2.mosaiquefm.net/fr/index/a/ActuDetail/Element/40234-romdhane-awards-le-prix-de-meilleure-realisation-revient-a-naouret-lahwe|title=Romdhane Awards: the prize for best achievement goes to Naouret Lahwé|publisher=mosaiquefm|accessdate=14 November 2020}}</ref> N'otu afọ ahụ, a họpụtara ya dị ka onye otu ndị ọka ikpe maka mbipụta nke abụọ nke Les Nuits du court métrage Tunisien festival na Paris.<ref>{{Cite web|url=https://maisondelatunisie.org/communique-de-presse-les-nuits-du-court-metrage-tunisien-12-et-13-decembre-2014-paris-2eme-edition-resultats-de-la-competition/|title=Press release - Competition results|publisher=maisondelatunisie|accessdate=14 November 2020}}</ref> N'afọ 2016, o ritere ihe nrite maka onye nduzi kacha mma maka ihe nkiri ''Al Akaber'' na Romdhane Awards .<ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/actualite-culturel-tunisie/19699/romdhane-awards-le-meilleur-realisateur-est-madih-belaid|title=Romdhane Awards: the best director is Madih Belaïd|publisher=mosaiquefm|accessdate=14 November 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2003
|''Àgwàetiti A bụrụ ọnụ''
|Onye enyemaka onye nduzi nke abụọ
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2008
|''Allo''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2010
|''Augustine: Ọdịda nke Alaeze Ukwu Rom''
|Onye enyemaka onye nduzi nke abụọ
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2013
|''Njoum Ellil''
|Onye nduzi, onye na-eme ihe nkiri: Onye nyocha ndị uwe ojii
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2015
|''Ihe igwe ifufe''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2016
|''Al Akaber''
|Onye nduzi
|Obere ihe nkiri TV
|
|-
|2017
|''El Khawa''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri TV
|
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm3962239}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
n206o6mvfsckefxlhhfsj1ok10iih4n
86361
86359
2022-08-03T15:22:45Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Couv-Tunivisions Juillet-Août 2016.jpg|thumb|Couv-Tunivisions Juillet-Août 2016]]
{{Infobox person|URL=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
'''Madih Belaïd''' (amụrụ na 1 Jenụwarị 1974), bụ [[Tunisia|onye]] na-eme ihe nkiri na Tunisia. A maara ya dị ka onye nduzi nke ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri ''Naouret El Hawa'', ''Al Akaber'' na ''Allo''.<ref name="cinematunisien">{{Cite web|url=http://cinematunisien.com/2019/06/17/madih-belaid/|title=Madih Belaid: Director|publisher=cinematunisien|accessdate=14 November 2020}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na 1 Jenụwarị 1974 na Sousse, Tunisia. Ọ lụrụ onye Tunisia na-eme ihe nkiri bụ Rim Riahi. Dị na nwunye ahụ nwere ụmụ atọ.
== Ọrụ ==
Ọ gụrụ ihe nkiri na Maghrebian Institute of Cinema na Tunis site na 1994 ruo 1997. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ dị iche iche na iduzi, ọ ghọrọ osote onye nduzi na ọtụtụ ihe nkiri na Tunisia na mba ofesi ma sonye na ọmụmụ ihe edemede na France, Germany na Morocco.<ref name="cinematunisien" /> N'afọ 1996, o dere ma duzie ''ihe'' nkiri mkpirikpi mbụ: Tout bouille rien ne bouge . Ọ duziri ihe nkiri ngụsị akwụkwọ ya, Croix X na 2006 dị ka nke abụọ dị mkpirikpi. Site na ihe ịga nke ọma nke mkpirikpi abụọ ahụ, o mere mkpirikpa nke atọ ya L'Ascenseur na 2007 ma mesịa mee ''Allô'' na 2008.<ref>{{Cite web|url=http://africultures.com/personnes/?no=14491|title=Madih Belaid: Tunisia|publisher=africultures|accessdate=14 November 2020}}</ref>
N'afọ 2014, ọ natara ihe nrite maka mmepụta kachasị mma maka ihe nkiri ''Naouret El Hawa'' na Romdhane Awards nke Mosaïque FM nyere.<ref>{{Cite web|url=http://archivev2.mosaiquefm.net/fr/index/a/ActuDetail/Element/40234-romdhane-awards-le-prix-de-meilleure-realisation-revient-a-naouret-lahwe|title=Romdhane Awards: the prize for best achievement goes to Naouret Lahwé|publisher=mosaiquefm|accessdate=14 November 2020}}</ref> N'otu afọ ahụ, a họpụtara ya dị ka onye otu ndị ọka ikpe maka mbipụta nke abụọ nke Les Nuits du court métrage Tunisien festival na Paris.<ref>{{Cite web|url=https://maisondelatunisie.org/communique-de-presse-les-nuits-du-court-metrage-tunisien-12-et-13-decembre-2014-paris-2eme-edition-resultats-de-la-competition/|title=Press release - Competition results|publisher=maisondelatunisie|accessdate=14 November 2020}}</ref> N'afọ 2016, o ritere ihe nrite maka onye nduzi kacha mma maka ihe nkiri ''Al Akaber'' na Romdhane Awards .<ref>{{Cite web|url=https://www.mosaiquefm.net/fr/actualite-culturel-tunisie/19699/romdhane-awards-le-meilleur-realisateur-est-madih-belaid|title=Romdhane Awards: the best director is Madih Belaïd|publisher=mosaiquefm|accessdate=14 November 2020}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!Ụdị
![Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|2003
|''Àgwàetiti A bụrụ ọnụ''
|Onye enyemaka onye nduzi nke abụọ
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2008
|''Allo''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri dị mkpirikpi
|
|-
|2010
|''Augustine: Ọdịda nke Alaeze Ukwu Rom''
|Onye enyemaka onye nduzi nke abụọ
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2013
|''Njoum Ellil''
|Onye nduzi, onye na-eme ihe nkiri: Onye nyocha ndị uwe ojii
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2015
|''Ihe igwe ifufe''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri TV
|
|-
|2016
|''Al Akaber''
|Onye nduzi
|Obere ihe nkiri TV
|
|-
|2017
|''El Khawa''
|Onye nduzi
|Ihe nkiri TV
|
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm3962239}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2fdmr2zjfj0glyb7rqrzovdbre5otjy
Munya Chidzonga
0
16184
86364
80077
2022-08-03T15:49:10Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mimachakata.jpg|thumb|Mimachakata]]
[[Category:Articles with hCards]]
Munyaradzi "Munya" Chidzonga (a mụrụ na Disemba 8, 1983) bụ onye Zimbabwe na-eme ihe nkiri. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama n'afọ 2008, mgbe ọ pụtara na ihe ngosi TV Big Brother Africa<ref>{{Cite news|author=Shaw|first=Angus|date=1 December 2010|url=http://www.washingtontimes.com/news/2010/dec/1/us-launches-hiv-testing-program-in-zimbabwe/|title=US launches HIV testing program in Zimbabwe|work=The Washington Times|accessdate=22 April 2016}}</ref> na-anọchite anya [[Zimbabwe]] na oge nke atọ ya, ebe ọ nwetara ọnọdụ nke atọ.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}</ref> N'afọ 2010, o sonyere na oge nke ise nke Big Brother Africa, na-aghọ onye nke abụọ na-emeri Uti Nwachukwu, onye nnọchi anya [[Naijiria|Naịjirịa]], onye sonyekwara na Oge 3.<ref name="Mugabe hands Munya US$300k">{{Cite news|author=Nkatazo|first=Lebo|date=20 October 2010|title=Mugabe hands Munya US$300,000|url=http://www.newzimbabwe.com/news-3601-Mugabe+hands+Munya+US$300,000/news.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=8 November 2015}}</ref>
Mgbe ihe ngosi ahụ gasịrị, Munya gara n'ihu na-emepụta ma na-eme ihe nkiri ''Lobola'' (2010) na The Gentleman (2011) site na ụlọ ọrụ mmepụta ya, Ivory Pictures.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2012, o ritere ihe nrite NAMA maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri na telivishọn maka arụmọrụ ya na ihe nkiri The Gentleman .<ref name="NAMA 2012">{{Cite news|date=20 February 2012|title=Nama night belonged to Mphepo|url=https://www.newsday.co.zw/2012/02/20/2012-02-20-nama-night-belonged-to-mphepo/|work=[[NewsDay (Zimbabwean newspaper)|NewsDay]]|publisher=Alpha Media Holdings|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2014, Chidzonga pụtara na oge nke atọ nke ihe nkiri na-atọ ọchị nke South Africa Mzansi Love, nke a na-egosi na e.tv na eKasi+.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="Munya on Celeb Check" /><ref name="Munya Lands SA soapie role">{{Cite news|date=3 June 2014|title=Munya Lands SA Soapie Role|url=http://www.3-mob.com/?p=16143#.Vj5VHzNw0aU|work=Three Men On A Boat|accessdate=8 November 2015}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Chidzonga n'abalị 8 ọnwa Disemba afọ 1985. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, ọ gara Peterhouse Boys' School, ụlọ akwụkwọ kwụụrụ onwe ya dị na mpụga Marondera, ebe ọ bụ onye isi. A jara ya mma maka arụmọrụ ya n'egwuregwu ụlọ akwụkwọ, "Absent Friends", n'afọ 2004.<ref name="Munya at PHB">{{Cite web|url=http://www.petreans.co.zw/memories-2000-09/197-2004-peterhouse-boys-year-in-profile|title=2004 Peterhouse Boys Year in Profile|work=The Petrean Society|publisher=The Petrean Society|accessdate=7 November 2015}}</ref> Munya bụ onye Petrean mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ natara onyinye Drama Colors for Drama.
Munya wee gaa n'ihu nweta nzere Bachelor of Arts na Motion Picture na The South African School of Motion Picture Medium and Live Performance na Cape Town, South Africa.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/ "Munya Chidzonga"]. ''Celebrity Check''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 November</span> 2015</span>.</cite></ref> Ebe a họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
== Ndụ onwe ==
Chidzonga lụrụ Adiona Maboreke, onye ikpeazụ nke 2008 Idols East Africa na emume nzuzo na Harare n'afọ 2012.<ref name="Munya Married NR">{{Cite news|date=6 September 2012|title=Munya Chidzonga finally marries long time love|url=http://nehandaradio.com/2012/09/06/munya-chidzonga-finally-marries-long-time-love/|work=Nehanda Radio|accessdate=23 May 2016}}</ref> Chidzonga na Maboreke anọwo na-eme mkpapụ kemgbe afọ 2009 ma nwee nwa nwoke aha ya bụ Pfumai, amụrụ n'afọ 2010, tupu alụmdi na nwunye ahụ.<ref name="Munya Married NR" /><ref>{{Cite news|date=25 June 2011|title=Munya, Adiona reconcile|url=http://www.herald.co.zw/munya-adiona-to-reconcile/|work=[[The Herald (Zimbabwe)|The Herald]]|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ mụrụ nwa nwoke nke abụọ, aha ya bụ Diwai, amụrụ n'afọ 2015.<ref>{{Cite news|date=25 June 2015|title=Munya Chidzonga Welcomes Second Baby Boy|url=http://www.3-mob.com/?p=21301#.V0DWuTNw0aU|work=Three Men On a Boat|accessdate=23 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndlovu|first=Bruce|date=12 October 2015|title=Munya Chidzonga now a man|url=http://www.b-metro.co.zw/?p=14887|work=B-Metro|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" width=""
! scope="col" width="rowspan=" |Aha ya
! scope="col" width="rowspan=" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |E nyere ya otuto dị ka
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |
|-
! width="scope=" |Onye na-eme ihe nkiri
! width="scope=" |Onye na-emepụta
! width="scope=" |Ọrụ
|-
! scope="row" |''Lobola''
|2010
| {{yes}}
| {{yes}}
|Sean Muza
|
| align="center" |<ref>{{Cite news|author=Showbiz Reporter|date=24 November 2011|title=Munya's Lobola movie premieres|url=http://www.newzimbabwe.com/showbiz-3887-Munyas+Lobola+movie+premieres/showbiz.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Nwoke ahụ''
|2011
| {{yes}}
| {{yes}}
|Tawana / Takunda
|
| align="center" |<ref>{{Cite web|title=The Gentleman (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt2101465/?mode=desktop&ref_=m_ft_dsk|work=Internet Movie Database|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Ihe Dị Mma si London''
|2013
| {{yes}}
|
|Jọtan
|
| align="center" |<ref name="Something Nice from London premiers">{{Cite news|date=13 October 2013|title=Something Nice from London premiers|url=http://www.thestandard.co.zw/2013/10/13/something-nice-london-premiers/|work=The Standard|accessdate=8 November 2015}}</ref>
|-
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable plainrowheaders sortable" style="margin-right: 0;"
! scope="col" style="width: 15em;" |Aha ya
! scope="col" style="width: 1em;" |Afọ
! scope="col" style="width: 10em;" |Ọrụ
! scope="col" style="width: 5em;" |Netwọk
! class="unsortable" scope="col" style="width: 20em;" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 3''
|2008
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke atọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 5''
|2010
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke abụọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Ịhụnanya Mzansi''
|2014
|Mak
|e.tv eKasi+<br /><br /><br /><br />
|Ihe omume 8
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Obodo Rhythm''
|2016
|Mmụọ ozi ahụ
|e.tv
|Ihe omume 20
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4755045|Munya Chidzonga}}
* [http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 Munya Chidzonga] na Television South Africa
* Munya Chidzonga on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
42ajvp1d1pcx3feoku0vcdqn0qp8y5r
86365
86364
2022-08-03T15:51:30Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with hCards]]
Munyaradzi "Munya" Chidzonga (a mụrụ na Disemba 8, 1983) bụ onye Zimbabwe na-eme ihe nkiri. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama n'afọ 2008, mgbe ọ pụtara na ihe ngosi TV Big Brother Africa<ref>{{Cite news|author=Shaw|first=Angus|date=1 December 2010|url=http://www.washingtontimes.com/news/2010/dec/1/us-launches-hiv-testing-program-in-zimbabwe/|title=US launches HIV testing program in Zimbabwe|work=The Washington Times|accessdate=22 April 2016}}</ref> na-anọchite anya [[Zimbabwe]] na oge nke atọ ya, ebe ọ nwetara ọnọdụ nke atọ.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}</ref> N'afọ 2010, o sonyere na oge nke ise nke Big Brother Africa, na-aghọ onye nke abụọ na-emeri Uti Nwachukwu, onye nnọchi anya [[Naijiria|Naịjirịa]], onye sonyekwara na Oge 3.<ref name="Mugabe hands Munya US$300k">{{Cite news|author=Nkatazo|first=Lebo|date=20 October 2010|title=Mugabe hands Munya US$300,000|url=http://www.newzimbabwe.com/news-3601-Mugabe+hands+Munya+US$300,000/news.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=8 November 2015}}</ref>
Mgbe ihe ngosi ahụ gasịrị, Munya gara n'ihu na-emepụta ma na-eme ihe nkiri ''Lobola'' (2010) na The Gentleman (2011) site na ụlọ ọrụ mmepụta ya, Ivory Pictures.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2012, o ritere ihe nrite NAMA maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri na telivishọn maka arụmọrụ ya na ihe nkiri The Gentleman .<ref name="NAMA 2012">{{Cite news|date=20 February 2012|title=Nama night belonged to Mphepo|url=https://www.newsday.co.zw/2012/02/20/2012-02-20-nama-night-belonged-to-mphepo/|work=[[NewsDay (Zimbabwean newspaper)|NewsDay]]|publisher=Alpha Media Holdings|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2014, Chidzonga pụtara na oge nke atọ nke ihe nkiri na-atọ ọchị nke South Africa Mzansi Love, nke a na-egosi na e.tv na eKasi+.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="Munya on Celeb Check" /><ref name="Munya Lands SA soapie role">{{Cite news|date=3 June 2014|title=Munya Lands SA Soapie Role|url=http://www.3-mob.com/?p=16143#.Vj5VHzNw0aU|work=Three Men On A Boat|accessdate=8 November 2015}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Chidzonga n'abalị 8 ọnwa Disemba afọ 1985. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, ọ gara Peterhouse Boys' School, ụlọ akwụkwọ kwụụrụ onwe ya dị na mpụga Marondera, ebe ọ bụ onye isi. A jara ya mma maka arụmọrụ ya n'egwuregwu ụlọ akwụkwọ, "Absent Friends", n'afọ 2004.<ref name="Munya at PHB">{{Cite web|url=http://www.petreans.co.zw/memories-2000-09/197-2004-peterhouse-boys-year-in-profile|title=2004 Peterhouse Boys Year in Profile|work=The Petrean Society|publisher=The Petrean Society|accessdate=7 November 2015}}</ref> Munya bụ onye Petrean mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ natara onyinye Drama Colors for Drama.
Munya wee gaa n'ihu nweta nzere Bachelor of Arts na Motion Picture na The South African School of Motion Picture Medium and Live Performance na Cape Town, South Africa.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/ "Munya Chidzonga"]. ''Celebrity Check''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 November</span> 2015</span>.</cite></ref> Ebe a họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
== Ndụ onwe ==
Chidzonga lụrụ Adiona Maboreke, onye ikpeazụ nke 2008 Idols East Africa na emume nzuzo na Harare n'afọ 2012.<ref name="Munya Married NR">{{Cite news|date=6 September 2012|title=Munya Chidzonga finally marries long time love|url=http://nehandaradio.com/2012/09/06/munya-chidzonga-finally-marries-long-time-love/|work=Nehanda Radio|accessdate=23 May 2016}}</ref> Chidzonga na Maboreke anọwo na-eme mkpapụ kemgbe afọ 2009 ma nwee nwa nwoke aha ya bụ Pfumai, amụrụ n'afọ 2010, tupu alụmdi na nwunye ahụ.<ref name="Munya Married NR" /><ref>{{Cite news|date=25 June 2011|title=Munya, Adiona reconcile|url=http://www.herald.co.zw/munya-adiona-to-reconcile/|work=[[The Herald (Zimbabwe)|The Herald]]|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ mụrụ nwa nwoke nke abụọ, aha ya bụ Diwai, amụrụ n'afọ 2015.<ref>{{Cite news|date=25 June 2015|title=Munya Chidzonga Welcomes Second Baby Boy|url=http://www.3-mob.com/?p=21301#.V0DWuTNw0aU|work=Three Men On a Boat|accessdate=23 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndlovu|first=Bruce|date=12 October 2015|title=Munya Chidzonga now a man|url=http://www.b-metro.co.zw/?p=14887|work=B-Metro|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" width=""
! scope="col" width="rowspan=" |Aha ya
! scope="col" width="rowspan=" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |E nyere ya otuto dị ka
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |
|-
! width="scope=" |Onye na-eme ihe nkiri
! width="scope=" |Onye na-emepụta
! width="scope=" |Ọrụ
|-
! scope="row" |''Lobola''
|2010
| {{yes}}
| {{yes}}
|Sean Muza
|
| align="center" |<ref>{{Cite news|author=Showbiz Reporter|date=24 November 2011|title=Munya's Lobola movie premieres|url=http://www.newzimbabwe.com/showbiz-3887-Munyas+Lobola+movie+premieres/showbiz.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Nwoke ahụ''
|2011
| {{yes}}
| {{yes}}
|Tawana / Takunda
|
| align="center" |<ref>{{Cite web|title=The Gentleman (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt2101465/?mode=desktop&ref_=m_ft_dsk|work=Internet Movie Database|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Ihe Dị Mma si London''
|2013
| {{yes}}
|
|Jọtan
|
| align="center" |<ref name="Something Nice from London premiers">{{Cite news|date=13 October 2013|title=Something Nice from London premiers|url=http://www.thestandard.co.zw/2013/10/13/something-nice-london-premiers/|work=The Standard|accessdate=8 November 2015}}</ref>
|-
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable plainrowheaders sortable" style="margin-right: 0;"
! scope="col" style="width: 15em;" |Aha ya
! scope="col" style="width: 1em;" |Afọ
! scope="col" style="width: 10em;" |Ọrụ
! scope="col" style="width: 5em;" |Netwọk
! class="unsortable" scope="col" style="width: 20em;" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 3''
|2008
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke atọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 5''
|2010
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke abụọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Ịhụnanya Mzansi''
|2014
|Mak
|e.tv eKasi+<br /><br /><br /><br />
|Ihe omume 8
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Obodo Rhythm''
|2016
|Mmụọ ozi ahụ
|e.tv
|Ihe omume 20
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4755045|Munya Chidzonga}}
* [http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 Munya Chidzonga] na Television South Africa
* Munya Chidzonga on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0drotevxwadjo1c6t4o3iy9dx4b8xkc
86366
86365
2022-08-03T15:54:04Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[File:Munya Chidzonga.jpg|thumb|Munya Chidzonga]]
[[Category:Articles with hCards]]
Munyaradzi "Munya" Chidzonga (a mụrụ na Disemba 8, 1983) bụ onye Zimbabwe na-eme ihe nkiri. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama n'afọ 2008, mgbe ọ pụtara na ihe ngosi TV Big Brother Africa<ref>{{Cite news|author=Shaw|first=Angus|date=1 December 2010|url=http://www.washingtontimes.com/news/2010/dec/1/us-launches-hiv-testing-program-in-zimbabwe/|title=US launches HIV testing program in Zimbabwe|work=The Washington Times|accessdate=22 April 2016}}</ref> na-anọchite anya [[Zimbabwe]] na oge nke atọ ya, ebe ọ nwetara ọnọdụ nke atọ.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}</ref> N'afọ 2010, o sonyere na oge nke ise nke Big Brother Africa, na-aghọ onye nke abụọ na-emeri Uti Nwachukwu, onye nnọchi anya [[Naijiria|Naịjirịa]], onye sonyekwara na Oge 3.<ref name="Mugabe hands Munya US$300k">{{Cite news|author=Nkatazo|first=Lebo|date=20 October 2010|title=Mugabe hands Munya US$300,000|url=http://www.newzimbabwe.com/news-3601-Mugabe+hands+Munya+US$300,000/news.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=8 November 2015}}</ref>
Mgbe ihe ngosi ahụ gasịrị, Munya gara n'ihu na-emepụta ma na-eme ihe nkiri ''Lobola'' (2010) na The Gentleman (2011) site na ụlọ ọrụ mmepụta ya, Ivory Pictures.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2012, o ritere ihe nrite NAMA maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri na telivishọn maka arụmọrụ ya na ihe nkiri The Gentleman .<ref name="NAMA 2012">{{Cite news|date=20 February 2012|title=Nama night belonged to Mphepo|url=https://www.newsday.co.zw/2012/02/20/2012-02-20-nama-night-belonged-to-mphepo/|work=[[NewsDay (Zimbabwean newspaper)|NewsDay]]|publisher=Alpha Media Holdings|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2014, Chidzonga pụtara na oge nke atọ nke ihe nkiri na-atọ ọchị nke South Africa Mzansi Love, nke a na-egosi na e.tv na eKasi+.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="Munya on Celeb Check" /><ref name="Munya Lands SA soapie role">{{Cite news|date=3 June 2014|title=Munya Lands SA Soapie Role|url=http://www.3-mob.com/?p=16143#.Vj5VHzNw0aU|work=Three Men On A Boat|accessdate=8 November 2015}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Chidzonga n'abalị 8 ọnwa Disemba afọ 1985. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, ọ gara Peterhouse Boys' School, ụlọ akwụkwọ kwụụrụ onwe ya dị na mpụga Marondera, ebe ọ bụ onye isi. A jara ya mma maka arụmọrụ ya n'egwuregwu ụlọ akwụkwọ, "Absent Friends", n'afọ 2004.<ref name="Munya at PHB">{{Cite web|url=http://www.petreans.co.zw/memories-2000-09/197-2004-peterhouse-boys-year-in-profile|title=2004 Peterhouse Boys Year in Profile|work=The Petrean Society|publisher=The Petrean Society|accessdate=7 November 2015}}</ref> Munya bụ onye Petrean mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ natara onyinye Drama Colors for Drama.
Munya wee gaa n'ihu nweta nzere Bachelor of Arts na Motion Picture na The South African School of Motion Picture Medium and Live Performance na Cape Town, South Africa.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/ "Munya Chidzonga"]. ''Celebrity Check''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 November</span> 2015</span>.</cite></ref> Ebe a họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
== Ndụ onwe ==
Chidzonga lụrụ Adiona Maboreke, onye ikpeazụ nke 2008 Idols East Africa na emume nzuzo na Harare n'afọ 2012.<ref name="Munya Married NR">{{Cite news|date=6 September 2012|title=Munya Chidzonga finally marries long time love|url=http://nehandaradio.com/2012/09/06/munya-chidzonga-finally-marries-long-time-love/|work=Nehanda Radio|accessdate=23 May 2016}}</ref> Chidzonga na Maboreke anọwo na-eme mkpapụ kemgbe afọ 2009 ma nwee nwa nwoke aha ya bụ Pfumai, amụrụ n'afọ 2010, tupu alụmdi na nwunye ahụ.<ref name="Munya Married NR" /><ref>{{Cite news|date=25 June 2011|title=Munya, Adiona reconcile|url=http://www.herald.co.zw/munya-adiona-to-reconcile/|work=[[The Herald (Zimbabwe)|The Herald]]|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ mụrụ nwa nwoke nke abụọ, aha ya bụ Diwai, amụrụ n'afọ 2015.<ref>{{Cite news|date=25 June 2015|title=Munya Chidzonga Welcomes Second Baby Boy|url=http://www.3-mob.com/?p=21301#.V0DWuTNw0aU|work=Three Men On a Boat|accessdate=23 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndlovu|first=Bruce|date=12 October 2015|title=Munya Chidzonga now a man|url=http://www.b-metro.co.zw/?p=14887|work=B-Metro|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" width=""
! scope="col" width="rowspan=" |Aha ya
! scope="col" width="rowspan=" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |E nyere ya otuto dị ka
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |
|-
! width="scope=" |Onye na-eme ihe nkiri
! width="scope=" |Onye na-emepụta
! width="scope=" |Ọrụ
|-
! scope="row" |''Lobola''
|2010
| {{yes}}
| {{yes}}
|Sean Muza
|
| align="center" |<ref>{{Cite news|author=Showbiz Reporter|date=24 November 2011|title=Munya's Lobola movie premieres|url=http://www.newzimbabwe.com/showbiz-3887-Munyas+Lobola+movie+premieres/showbiz.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Nwoke ahụ''
|2011
| {{yes}}
| {{yes}}
|Tawana / Takunda
|
| align="center" |<ref>{{Cite web|title=The Gentleman (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt2101465/?mode=desktop&ref_=m_ft_dsk|work=Internet Movie Database|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Ihe Dị Mma si London''
|2013
| {{yes}}
|
|Jọtan
|
| align="center" |<ref name="Something Nice from London premiers">{{Cite news|date=13 October 2013|title=Something Nice from London premiers|url=http://www.thestandard.co.zw/2013/10/13/something-nice-london-premiers/|work=The Standard|accessdate=8 November 2015}}</ref>
|-
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable plainrowheaders sortable" style="margin-right: 0;"
! scope="col" style="width: 15em;" |Aha ya
! scope="col" style="width: 1em;" |Afọ
! scope="col" style="width: 10em;" |Ọrụ
! scope="col" style="width: 5em;" |Netwọk
! class="unsortable" scope="col" style="width: 20em;" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 3''
|2008
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke atọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 5''
|2010
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke abụọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Ịhụnanya Mzansi''
|2014
|Mak
|e.tv eKasi+<br /><br /><br /><br />
|Ihe omume 8
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Obodo Rhythm''
|2016
|Mmụọ ozi ahụ
|e.tv
|Ihe omume 20
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4755045|Munya Chidzonga}}
* [http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 Munya Chidzonga] na Television South Africa
* Munya Chidzonga on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j49ikppv8vceoxjz6qqa2pa4jtj9mj5
86367
86366
2022-08-03T15:54:49Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Munya Chidzonga.jpg|thumb|Munya Chidzonga]]
[[Category:Articles with hCards]]
Munyaradzi "Munya" Chidzonga (a mụrụ na Disemba 8, 1983) bụ onye Zimbabwe na-eme ihe nkiri. O bu ụzọ bụrụ onye a ma ama n'afọ 2008, mgbe ọ pụtara na ihe ngosi TV Big Brother Africa<ref>{{Cite news|author=Shaw|first=Angus|date=1 December 2010|url=http://www.washingtontimes.com/news/2010/dec/1/us-launches-hiv-testing-program-in-zimbabwe/|title=US launches HIV testing program in Zimbabwe|work=The Washington Times|accessdate=22 April 2016}}</ref> na-anọchite anya [[Zimbabwe]] na oge nke atọ ya, ebe ọ nwetara ọnọdụ nke atọ.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}</ref> N'afọ 2010, o sonyere na oge nke ise nke Big Brother Africa, na-aghọ onye nke abụọ na-emeri Uti Nwachukwu, onye nnọchi anya [[Naijiria|Naịjirịa]], onye sonyekwara na Oge 3.<ref name="Mugabe hands Munya US$300k">{{Cite news|author=Nkatazo|first=Lebo|date=20 October 2010|title=Mugabe hands Munya US$300,000|url=http://www.newzimbabwe.com/news-3601-Mugabe+hands+Munya+US$300,000/news.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=8 November 2015}}</ref>
Mgbe ihe ngosi ahụ gasịrị, Munya gara n'ihu na-emepụta ma na-eme ihe nkiri ''Lobola'' (2010) na The Gentleman (2011) site na ụlọ ọrụ mmepụta ya, Ivory Pictures.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2012, o ritere ihe nrite NAMA maka onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na ihe nkiri na telivishọn maka arụmọrụ ya na ihe nkiri The Gentleman .<ref name="NAMA 2012">{{Cite news|date=20 February 2012|title=Nama night belonged to Mphepo|url=https://www.newsday.co.zw/2012/02/20/2012-02-20-nama-night-belonged-to-mphepo/|work=[[NewsDay (Zimbabwean newspaper)|NewsDay]]|publisher=Alpha Media Holdings|accessdate=8 November 2015}}</ref> N'afọ 2014, Chidzonga pụtara na oge nke atọ nke ihe nkiri na-atọ ọchị nke South Africa Mzansi Love, nke a na-egosi na e.tv na eKasi+.<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="Munya on Celeb Check" /><ref name="Munya Lands SA soapie role">{{Cite news|date=3 June 2014|title=Munya Lands SA Soapie Role|url=http://www.3-mob.com/?p=16143#.Vj5VHzNw0aU|work=Three Men On A Boat|accessdate=8 November 2015}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Chidzonga n'abalị 8 ọnwa Disemba afọ 1985. Maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya, ọ gara Peterhouse Boys' School, ụlọ akwụkwọ kwụụrụ onwe ya dị na mpụga Marondera, ebe ọ bụ onye isi. A jara ya mma maka arụmọrụ ya n'egwuregwu ụlọ akwụkwọ, "Absent Friends", n'afọ 2004.<ref name="Munya at PHB">{{Cite web|url=http://www.petreans.co.zw/memories-2000-09/197-2004-peterhouse-boys-year-in-profile|title=2004 Peterhouse Boys Year in Profile|work=The Petrean Society|publisher=The Petrean Society|accessdate=7 November 2015}}</ref> Munya bụ onye Petrean mbụ n'akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ natara onyinye Drama Colors for Drama.
Munya wee gaa n'ihu nweta nzere Bachelor of Arts na Motion Picture na The South African School of Motion Picture Medium and Live Performance na Cape Town, South Africa.<ref name="Munya on Celeb Check">{{Cite web|url=http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/|title=Munya Chidzonga|work=Celebrity Check|accessdate=8 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://celebritycheck.co.zw/zimartist/munya-chidzonga/ "Munya Chidzonga"]. ''Celebrity Check''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 November</span> 2015</span>.</cite></ref> Ebe a họpụtara ya maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
== Ndụ onwe ==
Chidzonga lụrụ Adiona Maboreke, onye ikpeazụ nke 2008 Idols East Africa na emume nzuzo na Harare n'afọ 2012.<ref name="Munya Married NR">{{Cite news|date=6 September 2012|title=Munya Chidzonga finally marries long time love|url=http://nehandaradio.com/2012/09/06/munya-chidzonga-finally-marries-long-time-love/|work=Nehanda Radio|accessdate=23 May 2016}}</ref> Chidzonga na Maboreke anọwo na-eme mkpapụ kemgbe afọ 2009 ma nwee nwa nwoke aha ya bụ Pfumai, amụrụ n'afọ 2010, tupu alụmdi na nwunye ahụ.<ref name="Munya Married NR" /><ref>{{Cite news|date=25 June 2011|title=Munya, Adiona reconcile|url=http://www.herald.co.zw/munya-adiona-to-reconcile/|work=[[The Herald (Zimbabwe)|The Herald]]|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref> Di na nwunye ahụ mụrụ nwa nwoke nke abụọ, aha ya bụ Diwai, amụrụ n'afọ 2015.<ref>{{Cite news|date=25 June 2015|title=Munya Chidzonga Welcomes Second Baby Boy|url=http://www.3-mob.com/?p=21301#.V0DWuTNw0aU|work=Three Men On a Boat|accessdate=23 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Ndlovu|first=Bruce|date=12 October 2015|title=Munya Chidzonga now a man|url=http://www.b-metro.co.zw/?p=14887|work=B-Metro|publisher=Zimpapers|accessdate=23 May 2016}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" width=""
! scope="col" width="rowspan=" |Aha ya
! scope="col" width="rowspan=" |Afọ
! colspan="3" scope="col" |E nyere ya otuto dị ka
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" width="rowspan=" |
|-
! width="scope=" |Onye na-eme ihe nkiri
! width="scope=" |Onye na-emepụta
! width="scope=" |Ọrụ
|-
! scope="row" |''Lobola''
|2010
| {{yes}}
| {{yes}}
|Sean Muza
|
| align="center" |<ref>{{Cite news|author=Showbiz Reporter|date=24 November 2011|title=Munya's Lobola movie premieres|url=http://www.newzimbabwe.com/showbiz-3887-Munyas+Lobola+movie+premieres/showbiz.aspx|work=NewZimbabwe.com|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Nwoke ahụ''
|2011
| {{yes}}
| {{yes}}
|Tawana / Takunda
|
| align="center" |<ref>{{Cite web|title=The Gentleman (2011) - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt2101465/?mode=desktop&ref_=m_ft_dsk|work=Internet Movie Database|accessdate=7 November 2015}}</ref>
|-
! scope="row" |''Ihe Dị Mma si London''
|2013
| {{yes}}
|
|Jọtan
|
| align="center" |<ref name="Something Nice from London premiers">{{Cite news|date=13 October 2013|title=Something Nice from London premiers|url=http://www.thestandard.co.zw/2013/10/13/something-nice-london-premiers/|work=The Standard|accessdate=8 November 2015}}</ref>
|-
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable plainrowheaders sortable" style="margin-right: 0;"
! scope="col" style="width: 15em;" |Aha ya
! scope="col" style="width: 1em;" |Afọ
! scope="col" style="width: 10em;" |Ọrụ
! scope="col" style="width: 5em;" |Netwọk
! class="unsortable" scope="col" style="width: 20em;" |Ihe edeturu
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 3''
|2008
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke atọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA">{{Cite web|url=http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240|title=Munya Chidzonga - TVSA|work=TVSA|accessdate=7 November 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 "Munya Chidzonga - TVSA"]. ''TVSA''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 November</span> 2015</span>.</cite></ref>
|-
! scope="row" |''Big Brother Africa 5''
|2010
|Onwe ya
|Ihe Ndị Dịgasị iche iche
|Oge: ụbọchị 91 Ọnọdụ: nke abụọ<br /><br /><br /><br />
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Ịhụnanya Mzansi''
|2014
|Mak
|e.tv eKasi+<br /><br /><br /><br />
|Ihe omume 8
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
! scope="row" |''Obodo Rhythm''
|2016
|Mmụọ ozi ahụ
|e.tv
|Ihe omume 20
| align="center" |<ref name="Munya TVSA" />
|-
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4755045|Munya Chidzonga}}
* [http://www.tvsa.co.za/actors/viewactor.aspx?actorid=9240 Munya Chidzonga] na Television South Africa
* Munya Chidzonga on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ocwa5dn4zns1e1gocaui9350djf8ww2
Stanley Greene
0
16212
86393
80110
2022-08-03T17:40:32Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Stanley Greene</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1949-02-14</span>)</span>February 14, 1949<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Brooklyn|Brooklyn, New York]], U.S.</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |May 19, 2017<span style="display:none">(2017-05-19)</span> (aged 68)<br /><br /><br /><br /><div class="deathplace" style="display:inline">[[Paris]], France</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Education
| class="infobox-data" |<div class="plainlist">
* [[School of Visual Arts]], [[New York, New York|New York]]
* [[San Francisco Art Institute]]
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Photojournalist
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Agent
| class="infobox-data agent" |[[NOOR photo agency]]
|}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Stanley Greene in Uzès, France, 2008.png|thumb|Stanley Greene]]
'''Stanley Greene''' (Ọnwa Febụwarị 14, afọ 1949 - Ọnwa Mee 19, afọ 2017) bụ onye Amerịka na-ese foto.<ref>{{Cite web|title=Stanley Greene: The Death of a Poet|url=https://time.com/stanley-greene/|accessdate=2020-06-21|work=TIME.com}}</ref><ref>{{Cite web|author=Anderson|first=Jon Lee|title=Stanley Greene, a War Photographer Who Stayed When Others Left|url=https://www.newyorker.com/culture/photo-booth/stanley-greene-a-war-photographer-who-stayed-when-others-left|accessdate=2020-06-21|work=The New Yorker|language=en-us}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Greene n'ezinụlọ ndị nọ n'ọkwá dị n'etiti na Brooklyn. Nne na nna ya abụọ bụ ndị na-eme ihe nkiri. Nna ya, onye amụrụ na Harlem, bụ onye nhazi otu, otu n'ime [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]] mbụ a họpụtara dị ka onye ọrụ na Screen Actors Guild, ma bụrụkwa onye otu Harlem Renaissance.<ref name="heroes">{{Cite news|first=Lester|author=Sloan|title=Heroes of Photography: Stanley Greene|url=http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene|work=Pop Photo.com|date=May–June 2007|accessdate=2008-09-19}}</ref> E debara aha nna Greene dị ka onye Kọmunist n'afọ ndị 1950 ma manye ya iwere akụkụ ndị a na-akwadoghị na fim.<ref name="calling">{{Cite news|first=Alan|author=Riding|title=Finding His Calling in Chechnya's Images of War; A Photojournalist's New Book Portrays the Devastation of a Bitter Conflict|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E3DB1F39F931A25752C1A9659C8B63&sec=&spon=&pagewanted=all|work=The New York Times|date=2003-11-13|accessdate=2008-09-21}}</ref> Nne na nna Greene nyere ya igwefoto mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri na otu.<ref name="giving">{{Cite news|first=Dana|author=Thomas|title=Giving Back|url=http://www.newsweek.com/id/52853|work=Newsweek|date=2004-01-26|accessdate=2008-09-20}}</ref>
Greene malitere ọrụ nka ya dị ka onye na-ese ihe, mana ọ malitere ise foto dị ka ụzọ isi depụta ihe maka ihe osise ya. N'afọ 1971, mgbe Greene bụ onye otu ndị na-emegide Agha Vietnam na Black Panther Party, enyi ya onye na-ese foto W. Eugene Smith nyere ya ohere na ụlọ ọrụ ya ma gbaa ya ume ịmụ foto na School of Visual Arts na [[New York City|New York]] na San Francisco Art Institute.<ref name="heroes">{{Cite news|first=Lester|author=Sloan|title=Heroes of Photography: Stanley Greene|url=http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene|work=Pop Photo.com|date=May–June 2007|accessdate=2008-09-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSloan2007">Sloan, Lester (May–June 2007). [http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene "Heroes of Photography: Stanley Greene"]. ''Pop Photo.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-19</span></span>.</cite></ref>
Greene rụrụ ọrụ dị iche iche dị ka onye na-ese foto, gụnyere ise foto nke ndị egwu rock na ịrụ ọrụ na Newsday.<ref name="heroes">{{Cite news|first=Lester|author=Sloan|title=Heroes of Photography: Stanley Greene|url=http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene|work=Pop Photo.com|date=May–June 2007|accessdate=2008-09-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSloan2007">Sloan, Lester (May–June 2007). [http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene "Heroes of Photography: Stanley Greene"]. ''Pop Photo.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-19</span></span>.</cite></ref> N'afọ 1986, o sere foto ejiji na Paris. Ọ kpọrọ onwe ya "dilettante, na-anọdụ na kọfị, na-ese foto ụmụ agbọghọ ma na-eme heroin".<ref name="giving">{{Cite news|first=Dana|author=Thomas|title=Giving Back|url=http://www.newsweek.com/id/52853|work=Newsweek|date=2004-01-26|accessdate=2008-09-20}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFThomas2004">Thomas, Dana (2004-01-26). [http://www.newsweek.com/id/52853 "Giving Back"]. ''Newsweek''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-20</span></span>.</cite></ref> Mgbe enyi ya nwụrụ n'ọrịa AIDS, Greene hapụrụ ọgwụ ọjọọ ya wee malite ịchụso ọrụ foto.<ref name="giving" />
Ọ malitere ọrụ foto n'afọ 1989, mgbe onyinyo ya ("Kisses to All, Berlin Wall") nke nwa agbọghọ yi uwe tutu na karama champagne ghọrọ ihe nnọchianya nke ọdịda nke Berlin Wall.<ref name="heroes">{{Cite news|first=Lester|author=Sloan|title=Heroes of Photography: Stanley Greene|url=http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene|work=Pop Photo.com|date=May–June 2007|accessdate=2008-09-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSloan2007">Sloan, Lester (May–June 2007). [http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene "Heroes of Photography: Stanley Greene"]. ''Pop Photo.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-19</span></span>.</cite></ref> Mgbe ọ na-arụ ọrụ maka ụlọ ọrụ foto nke Paris bụ Agence Vu n'ọnwa Ọktoba afọ 1993, e jidere Greene ma chọọ igbu ya na White House dị na Moscow n'oge esemokwu dị n'etiti Onye isi ala Boris Yeltsin na ndị omeiwu. Ọ kpuchiri mba ndị agha mebiri [[Azerbaijan]], [[Bosnia na Herzegovina]], Georgia, Iraq, [[Somalia]], [[Kroatia|Croatia]], Kashmir, na [[Lebanon]].<ref name="heroes" /><ref name="calling">{{Cite news|first=Alan|author=Riding|title=Finding His Calling in Chechnya's Images of War; A Photojournalist's New Book Portrays the Devastation of a Bitter Conflict|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E3DB1F39F931A25752C1A9659C8B63&sec=&spon=&pagewanted=all|work=The New York Times|date=2003-11-13|accessdate=2008-09-21}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRiding2003">Riding, Alan (2003-11-13). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E3DB1F39F931A25752C1A9659C8B63&sec=&spon=&pagewanted=all "Finding His Calling in Chechnya's Images of War; A Photojournalist's New Book Portrays the Devastation of a Bitter Conflict"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-21</span></span>.</cite></ref> O sere foto nke mgbukpọ agbụrụ na [[Rwanda]] n'afọ 1994 na US Gulf Coast mgbe ajọ ifufe Katrina gasịrị n'afọ 2005.<ref name="calling" /><ref name="heroes" />
Mgbe afọ 1994 gasịrị, a maara Greene nke ọma maka akwụkwọ ya banyere esemokwu dị na Chechnya, n'etiti ndị nnupụisi na ndị agha Russia, nke a chịkọtara n'akwụkwọ ya nke afọ 2004, Open Wound .<ref name="heroes">{{Cite news|first=Lester|author=Sloan|title=Heroes of Photography: Stanley Greene|url=http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene|work=Pop Photo.com|date=May–June 2007|accessdate=2008-09-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSloan2007">Sloan, Lester (May–June 2007). [http://www.popphoto.com/Popular-Photography/Heroes-of-Photography-Stanley-Greene "Heroes of Photography: Stanley Greene"]. ''Pop Photo.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-19</span></span>.</cite></ref> Foto ndị a dọtara uche na "ahụhụ nke gosipụtara mmụba kachasị ọhụrụ na ọgụ Chechnya maka nnwere onwe site na Russia ruo ọtụtụ narị afọ".<ref name="calling">{{Cite news|first=Alan|author=Riding|title=Finding His Calling in Chechnya's Images of War; A Photojournalist's New Book Portrays the Devastation of a Bitter Conflict|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E3DB1F39F931A25752C1A9659C8B63&sec=&spon=&pagewanted=all|work=The New York Times|date=2003-11-13|accessdate=2008-09-21}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRiding2003">Riding, Alan (2003-11-13). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9805E3DB1F39F931A25752C1A9659C8B63&sec=&spon=&pagewanted=all "Finding His Calling in Chechnya's Images of War; A Photojournalist's New Book Portrays the Devastation of a Bitter Conflict"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2008-09-21</span></span>.</cite></ref>
N'afọ 2008, Greene kpughere na ya nwere ịba ọcha n'anya C, nke o kwenyere na ọ butere ya site na agụba na-emetọ mgbe ọ na-arụ ọrụ na [[Chad]] n'afọ 2007. Mgbe o jiri ọgwụ chịkwaa ọrịa ahụ, ọ gara Afghanistan wee see foto akụkọ banyere "nsogbu nke iji ọgwụ ọjọọ eme ihe na ọrịa na-efe efe".<ref>{{Cite news|first=Daryl|author=Lane|title=Stanley Greene: Photographing Illness While Confronting His Own|work=Photo District News|date=September 15, 2008}}</ref>
Stanley Greene na Kadir van Lohuizen guzobere ụlọ ọrụ NOOR n'afọ 2007. Ha na ndị ọrụ ibe ha malitere ụlọ ọrụ ha na 7th nke ọnwa Septemba afọ 2007 na Visa Pour L'Image . Greene nwụrụ na Paris, mgbe ọ dị afọ 68. Ọ nọ na-agwọ ọrịa kansa imeju.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/05/19/business/media/stanley-greene-dead-war-photographer.html|title=Stanley Greene, Whose Camera Captured War's Brutality, Dies at 68|first=James|author=Estrin|authorlink=James Estrin|work=[[The New York Times]]|date=May 19, 2017}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* {{Cite book|title=Somnambule|year=1993|others=With [[Delacorta]]|publisher=[[Distributed Art Publishers]]|isbn=978-2862340586}}
* {{Cite book|title=Open Wound: Chechnya 1994-2003|publisher=[[Trolley Books]]|year=2004|others=With [[Andre Glucksmann]] and Christian Caujolle|isbn=978-1904563013}}
* {{Cite book|title=Katrina: An Unnatural Disaster|year=2006|others=With [[Thomas Dworzak]], Kadir van Lohuizen, and [[Paolo Pellegrin]]|publisher=Ram Distribution|isbn=978-9053305058}}
* {{Cite book|title=Chalk Lines: The Caucasus|year=2007|publisher=Editions Intervalles|isbn=978-2916355108}}
* {{Cite book|title=Black Passport|publisher=Mets & Schilt|year=2009|others=With Teun van der Heijden|isbn=978-1597111416}}
7flrklwhly6s6yivcuuwub8tzxz0hpf
Tahir Hemphill
0
16314
86343
80218
2022-08-03T13:02:20Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tahir hemphill 7251325.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tahir Hemphill''' (amụrụ n'ubochí irí na anọ n'ọnwa, 1972) bụ ónyé America na-ese ihe nkírí multimedia, ethnolinguist, na ónyé na-eme nchọpụta. Ọ mepụtara nchekwa data Hip Hop Word Count.<ref name="FastCompany-HHWC-2013">{{Cite news|author=Chaey|first=Christina|title=Hip-Hop Word Count is a Living, Breathing Database of Every Word in Every Rap Song Ever|url=https://www.fastcompany.com/3007753/hip-hop-word-count-living-breathing-database-every-word-every-rap-song-ever|accessdate=20 September 2015|work=[[Fast Company (magazine)|Fast Company]]|date=2 April 2013}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Hemphill tolitere na New York City, na mpaghara Lower East Side. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Brooklyn Technical High School na Regents diploma concentration na Electrical Engineering.<ref name="Eyebeam-About-2011">{{Cite web|title=People: Tahir Hemphill|url=http://eyebeam.org/people/tahir-hemphill|work=[[Eyebeam Art and Technology Center]]|accessdate=20 September 2015}}</ref> Ọ bụ ónyé Africa America.
Hemphill gụsịrị akwụkwọ na Morehouse College na B.A. na Spanish. O nwere asambodo na Strategic Planning site na Miami Ad School. O nwéré nzèrè masta na Communications Design nkè ọ natara na Pratt Institute.<ref name="Eyebeam-About-2011">{{Cite web|title=People: Tahir Hemphill|url=http://eyebeam.org/people/tahir-hemphill|work=[[Eyebeam Art and Technology Center]]|accessdate=20 September 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://eyebeam.org/people/tahir-hemphill "People: Tahir Hemphill"]. ''[[Ebe Ọrụ Nkà na Ụzụ Eyebeam|Eyebeam Art and Technology Center]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 September</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
=== Ebe nchekwa data Hip-Hop Word Count ===
Hemphill mepụtara nchekwa data ethnographic nke abụ hip-hop na-ekpuchi ógè site na 1979 ruo ugbu a.<ref name="ViceMedia-CreatorsProject-2011">{{Cite news|author=Kaganskiy|first=Julia|title=Is Hip-Hop Making You Stupid? The Hip-Hop Word Count Breaks It Down|url=https://thecreatorsproject.vice.com/blog/is-hip-hop-making-you-stupid-the-ihip-hop-word-counti-breaks-it-down|accessdate=20 September 2015|work=The Creators Project|publisher=[[Vice Media]]|date=11 July 2011}}</ref><ref name="NYorker-HHWC-2013">{{Cite news|author=Wilkinson|first=Alec|title=Metrics: Rap Sheet|url=http://www.newyorker.com/magazine/2013/04/01/rap-sheet-2|accessdate=20 September 2015|work=[[The New Yorker]]|date=1 April 2013}}</ref> N'ime nchekwa data, a na-etinye ihe onwunwe na ụbọchị dịka ụbọchị ntọhapụ album si dị. Hemphill na-akpọ data a geography nke asụsụ na mbara igwe nke hip-hop. Hemphill kọwapụtara ozi ahụ site na nyocha nke ọnụ ọgụgụ okwu, ọnụ ọgụgụ nke mkpụrụ édémédé kwà okwu, ọnụego mkpụrụedemede ọ bụla, okwu polysyllabic, yana agụmakwụkwọ na ọkwa ọgụgụ ndị na-ege ntị.<ref name="BBCNews-HHWC-2013">{{Cite news|author=Paterson|first=Leigh|title=Hip Hop Word Count analyses the culture behind music|url=https://www.bbc.com/news/magazine-23320390|accessdate=20 September 2015|work=[[BBC News]]|date=16 July 2013}}</ref> Hemphill jiri Simplified Measure of Gobbledygook ("SMOG") na FleschãoKincaid readability tests (nke ónyé na-akwado Bekee Rudolf Flesch mepụtara) iji nyochaa ọkwa ọgụgụ.<ref name="NYorker-HHWC-2013" /> N'ime nyocha ya banyéré Hip-Hop site na oghere sayensị, ọ na-ezube ịchọpụta mmalite nke okwu ụfọdụ, otu ha si aga n'ọbọdọ dị íchè íchè, na nkọwa ha na-agbanwe agbanwe n'ọnọdụ dị íchè íchè.<ref name="NYorker-HHWC-2013" />
== Mmekọrịta, onyinye, wdg. ==
* 2010-2011: Onye na-ese ihe n'ebe obibi, Eyebeam<ref>{{Cite web|title=Tahir Hemphill {{!}} eyebeam.org|url=http://eyebeam.org/people/tahir-hemphill|work=eyebeam.org|accessdate=2016-01-28}}</ref>
* 2012: Grantee, Creative Capital<ref name="CreativeCapital-Bio-2012">{{Cite web|title=Tahir Hemphill Visual Arts, 2012|url=http://creative-capital.org/grantees/view/597/project:713|work=[[Creative Capital]]|accessdate=20 September 2015}}</ref><ref name="MITDocubase-2011">{{Cite web|title=_Hip Hop Word Count|url=http://docubase.mit.edu/project/hip-hop-word-count/|work=[[Massachusetts Institute of Technology|MIT]] Docubase|accessdate=20 September 2015|date=2011}}</ref>
* 2012-2013: Fellow, WEB Du Bois Institute na Mahadum Harvard<ref name="BBCNews-HHWC-2013">{{Cite news|author=Paterson|first=Leigh|title=Hip Hop Word Count analyses the culture behind music|url=https://www.bbc.com/news/magazine-23320390|accessdate=20 September 2015|work=[[BBC News]]|date=16 July 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPaterson2013">Paterson, Leigh (16 July 2013). [https://www.bbc.com/news/magazine-23320390 "Hip Hop Word Count analyses the culture behind music"]. ''[[Akụkọ BBC|BBC News]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 September</span> 2015</span>.</cite></ref><ref name="Harvard-HiphopArchive-2012">{{Cite web|title=Tahir Hemphill, Independent Scholar|url=http://dubois.fas.harvard.edu/tahir-hemphill|work=The Hiphop Archive & Research Institute at [[Harvard University]]|accessdate=20 September 2015}}</ref>
* 2013: Fellow, The Frank-Ratchye STUDIO for Creative Inquiry na Mahadum Carnegie Mellon
* 2015: Onye sonyere na mmemme AIM, Bronx Museum of the Arts
== Ihe ngosi ==
* 1999: "Ndị Black New York Photographers of the Twentieth Century. " Schomburg Center for Research in Black Culture
* 2002: "Queens International Biennial". Ebe Ngosi Ihe Ochie nke Queens
* 2002: SIGGRAPH
* 2011: "Kwuuru m okwu". Museum of Modern Art. July 24, 2011 - November 7, 2011<ref name="MoMA-TalktoMe-RapAlmanac-2010">{{Cite web|author=Hemphill|first=Tahir|title=Rap Almanac Visualization of 50 Cent’s Career from Hip-Hop Word Count; Rap Almanac Visualization of Jay-Z’s Career from Hip-Hop Word Count|url=http://www.moma.org/interactives/exhibitions/2011/talktome/objects/146253/|work=[[Museum of Modern Art]]|accessdate=20 September 2015|date=2010}}</ref><ref name="MoMA-TalktoMe-Checklist">{{Cite web|title=Talk To Me: Design and the Communication between People and Objects|url=https://www.moma.org/interactives/exhibitions/2011/talktome/checklist.pdf|work=[[Museum of Modern Art]]|accessdate=20 September 2015|date=2011}}</ref>
* 2012: "[http://mocada.org/theboxthatrocks/ Igbe nke Rocks]: 30 Afọ nke Igbe Egwú Vidio na Rise nke Egwú Hip Hop & Ọdịbendị. " Museum of Contemporary African Diasporan Arts. March 10 - May 28, 2012
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.tahirhemphill.com/ Tahir Hemphill]
* [http://staplecrops.com/ Ihe ọkụkụ dị mkpa]
* Tahir Hemphill on Twitter
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0v0lpj6i3u5bwmdxlrr1mvvu0eanut1
Yuhanna al-Armani
0
16328
86401
80233
2022-08-03T18:18:07Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Yuhanna-Mercurius.jpg|thumb|Yuhanna al-Armani]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Yuhanna al-Armani al-Qudsi''' (cca 1720 - 1786, Cairo, Alaeze Ukwu Ottoman) bụ onye na-ese ihe nke sitere na Armenia na Ottoman Egypt.<ref>Magdi Guirguis, ''An Armenian Artist in Ottoman Cairo: Yuhanna al-Armani and His Coptic Icons'' (Cairo,: The American University in Cairo Press, 2008)</ref> A maara ya nke ọma maka ọrụ okpukpe ya, ọkachasị ihe oyiyi Coptic ya nke na-achọ The Hanging Church na Old Cairo mma.
Yuhanna dị nnọ ka ọ bụ onye nkịtị, onye nwetara ọnọdụ ụfọdụ site na ịrụsi ọrụ ike ya. Ọ bụghị ọgaranya, mana enwere ike ikwu na ọ nwere nkasi obi ụfọdụ. O nwere ọnọdụ dị ka ndị omenkà ndị ọzọ bi na Cairo ma ọ bụ obodo Ottoman ọ bụla ọzọ.<ref>{{Cite book|author=Guirguis|first=Magdi|url=https://cairo.universitypressscholarship.com/view/10.5743/cairo/9789774161520.001.0001/upso-9789774161520-chapter-6|title=A Biographical Sketch of Yuhanna al-Armani|year=2008|publisher=American University in Cairo Press|isbn=978-1-61797-101-3|language=en-US|doi=10.5743/cairo/9789774161520.001.0001}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
5vhj8rpkpsbl3t2hzbvbf5azpsyiwrr
Barkley L. Hendricks
0
16341
86403
80246
2022-08-03T18:22:56Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Barkley L. Hendricks at the Nasher Museum of Art, Duke University.jpg|thumb|Barkley L. Hendricks]]
[[Category:Articles with hCards]]
Barkley L. Hendricks (Amụrụ n'ọnwa Eprel 16, afọ1945 - rụọ ọnwa Eprel 18, afọ 3017) bụ onye Amerịka na-ese ihe n'oge a, onye nyere aka na Black portraiture na conceptualism. Mgbe ọ na-arụ ọrụ na mgbasa ozi na ụdị dịgasị iche iche n'oge ọrụ ya (site na foto ruo na eserese ala), ọrụ Hendricks a kacha mara amara weere ụdị ihe osise mmanụ nke ndị Ojiị Amerịka.<ref name="Slick">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2008/12/05/arts/design/05hend.html|title=Slick and Styling: Provocative Poses|first=Ken|author=Johnson|work=[[The New York Times]]|date=December 4, 2008|accessdate=April 27, 2017}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya n'ọnwa Eprel 16, nke afọ 1945 na mpaghara Tioga nke North Philadelphia, Barkley Leonnard Hendricks bụ nwa mbụ dị ndụ nke Ruby Powell Hendricks na Barkley Herbert Hendricks. Nne na nna ya si Halifax County, Virginia kwaga Philadelphia n'oge Nnukwu Migration mgbe ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị Afrịka-Amerịka si n'ime ime obodo Southern United States pụọ. Hendricks gara Simon Gratz High School ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1963. Ọ gara Pennsylvania Academy of the Fine Arts (PAFA). Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na PAFA n'afọ 1967, Hendricks kpebiri ịbanye na New Jersey National Guard ma chọta ọrụ dị ka onye nkuzi nka na ọrụ aka na Ngalaba Ntụrụndụ Philadelphia.<ref name="NTY Grimes">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/04/21/arts/barkley-hendricks-dead-portrait-painter.html|title=Barkley L. Hendricks, Portraitist of a New Black Pride, Dies at 72|first=William|author=Grimes|work=[[The New York Times]]|date=April 21, 2017|accessdate=April 26, 2017}}</ref> N'afọ 1970, ọ malitere ịga Mahadum Yale ma gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1972 na nzere bachelọ na masta. [1] Na Yale, ọ mụụrụ Bernard Chaet, Lester Johnson, Gabor Peterdi, Robert Reed, na onye na-ese foto Walker Evans.<ref name="Slick">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2008/12/05/arts/design/05hend.html|title=Slick and Styling: Provocative Poses|first=Ken|author=Johnson|work=[[The New York Times]]|date=December 4, 2008|accessdate=April 27, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJohnson2008">Johnson, Ken (December 4, 2008). [https://www.nytimes.com/2008/12/05/arts/design/05hend.html "Slick and Styling: Provocative Poses"]. ''[[The New York Times]]''. [[New York City]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 27,</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Goncharov|first=Kathy|date=18 June 2009|title=Oral history interview with Barkley L.Hendricks, 2009 June 18|url=https://www.aaa.si.edu/download_pdf_transcript/ajax?record_id=edanmdm-AAADCD_oh_307096|accessdate=11 June 2020|work=Archives of American Art}}</ref>
== Ọrụ ==
Hendricks bụ Prọfesọ nke Studio Art na Connecticut College, ebe ọ kụziri ihe osise, ihe osise mmanụ na ihe osise mmiri, na foto, site n'afọ 1972 ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'afọ 2010, mgbe ọ ghọrọ Prọfesụ Emeritus. [1] N'etiti afọ 1960 mgbe ọ na-eme njem na [[Obodo Békè|Europe]], ọ hụrụ ụdị ihe osise nke ndị na-ese ihe dị ka van Dyck na Velázquez n'anya.<ref>{{Cite web|url=https://www.conncoll.edu/in-memoriam/barkley-hendricks/|title=Connecticut College: Barkley Hendricks|work=Connecticut College Magazine|publisher=[[Connecticut College]]|accessdate=April 26, 2017}}</ref><ref name="NTY Grimes">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2017/04/21/arts/barkley-hendricks-dead-portrait-painter.html|title=Barkley L. Hendricks, Portraitist of a New Black Pride, Dies at 72|first=William|author=Grimes|work=[[The New York Times]]|date=April 21, 2017|accessdate=April 26, 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrimes2017">Grimes, William (April 21, 2017). [https://www.nytimes.com/2017/04/21/arts/barkley-hendricks-dead-portrait-painter.html "Barkley L. Hendricks, Portraitist of a New Black Pride, Dies at 72"]. ''[[The New York Times]]''. [[New York City]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 26,</span> 2017</span>.</cite></ref> N'oge ọ gara ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụka nke Britain, Italy, [[Spain]] na [[Netherlands]], ọ chọpụtara na agbụrụ nke ya anọghị na nka ọdịda anyanwụ, na-ahapụ oghere nke na-enye ya nsogbu.<ref name="NTY Grimes" /> Ka òtù Black Power na-enweta ume, Hendricks malitere ịgbanwe ihe ọ hụrụ na Europe site n'ịgbanwe nguzozi, na foto ndị enyi, ndị ikwu na ndị ọ na-amaghị, zutere n'okporo ámá, nke gosipụtara nkwenye na mpako ọhụrụ n'etiti ndị Ojiị Amerịka.<ref name="NTY Grimes" /> N'ihe osise ndị a, ọ gbalịrị itinye mpako, ọnụnọ dị ùgwù n'elu ndị ọ na-ese. Ọ na-ese ndị Ojiị Amerịka ugboro ugboro megide nkọwa monochrome nke obodo ukwu ndị dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Amerịka. A na-ewere ọrụ Hendricks dị ka ihe pụrụ iche na alụmdi na nwunye ya nke American realism na post-modernism. Ọ bụ ezie na Hendricks emeghị ka ndị ọ na-achị dị ka ndị ama ama, ndị a na-emegbu, ma ọ bụ ndị na-eme ngagharị iwe, ndị e gosipụtara n'ọrụ ya na-abụkarị olu ndị isi ojii na-anọchite anya nke ndị afọ 1960s na 1970s. Hendricks guzoro n'akụkụ ndị ọ na-achị ma gosipụta onwe ya n'ọrụ. N'afọ 1969, o sere otu n'ime ihe osise mbụ ya, ''Lawdy Mama'', nke na-egosi nwa agbọghọ (nwa nwanne ya nke abụọ) n'ụdị ihe oyiyi Byzantine nwere akwụkwọ ọla edo gbara ya gburugburu ejiji ọgbara ọhụrụ na Angela Davis style afro na ákwà nwere oghere. Hendricks kwuru na foto ndị ahụ bụ maka ndị ọ maara, ọ bụkwa naanị ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ihi ọdịbendị nke oge ahụ.<ref name="NTY Grimes" /><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/slideshow/2017/04/21/arts/design/the-art-of-barkley-l-hendricks/s/20170421hendricks-obit-slide-Z8Q6.html|title=The Art of Barkley L. Hendricks|work=[[The New York Times]]|date=1969|accessdate=April 26, 2017}}</ref>
== Ndepụta dị mkpirikpi nke ihe osise ==
* ''Lawdy Mama'', 1969 Ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na Harlem
* Ihe oyiyi maka Nwoke m Superman (Superman azọpụtaghị ndị isi ojii ọ bụla), 1969 Onye nwe ya
* Sir Charles, onye a na-akpọ Willie Harris, 1972 National Gallery of Art, Washington DC
* ''[https://www.nga.gov/collection/art-object-page.53819.html George Jules Taylor]'', 1972 National Gallery of Art, Washington DC
* ''New Orleans Niggah'', 1973 National Afro-American Museum and Cultural Center, Wilberforce, Ohio na mgbazinye na Smithsonian Institution's National Museum of African American History and Culture.
* Ọbara (Donald Formey), 1975 The Wedge Collection, Toronto
* ''Yocks'', 1975, Nchịkọta onwe onye
* Bahsir (Robert Gowens), 1975. Nasher Museum of Art, Mahadum Duke
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Whitney Museum of American Art
* N'ụzọ dị mma (Self Portrait), 1977
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Chrysler Museum of Art, Norfolk, VA
* ''Foto Bloke'', 2016, Nchịkọta Onwe Onye
4eqvn075ul8149gh2g5g1fhzz42v4a9
Amal Kenawy
0
16358
86363
82044
2022-08-03T15:43:45Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:KENAWY Amal 1974-2012.jpg|thumb|KENAWY Amal 1974-2012]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Amal Kenawy''' (1974 - 19 Ọgọst 2012) bụ onye Egypt na-ese ihe nkiri nke oge a, nke a maara nke ọma maka vidiyo ya, arụmọrụ ya na ọrụ ụmụ nwanyị. Ọ na-arụsi ọrụ ike kemgbe afọ 1998. Ọrụ ya na-aga nke ọma nyeere ya aka inweta nkwado na mba ụwa.<ref name="SAF">{{Cite web|title=Amal Kenawy: Frozen Memory|url=http://sharjahart.org/sharjah-art-foundation/exhibitions/amal-kenawy-frozen-memory|work=Sharjah Arts Foundation|year=2018|accessdate=23 January 2019}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Amal Kenawy na 1974 na Cairo, Egypt.<ref name="jadaliyya">{{Cite web|author=Farhat|first=Maymanah|title=Amal Kenawy (1974-2012)|url=http://www.jadaliyya.com/pages/index/7182/amal-kenawy-(1974-2012)|work=www.jadaliyya.com|date=3 September 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref> O gosipụtara mmasị na ihe nkiri, nka na ejiji site na nwata. N'oge ọ bụ nwata, Amal na-eji akwa ọ bụla ọ nwere ike ịchọta eme uwe nke ya. Nne na nna ya nwere nsogbu ego ebe Amal bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ anọ.
Ọmụmụ nka ya malitere na Egypt Cinema Institute. N'afọ 1999, ọ nwetara akara ugo mmụta na eserese, site na Faculty of Fine Arts na Mahadum Helwan.<ref name="jadaliyya" />
Ọ malitere ọrụ nka ya dị ka nwa akwụkwọ, ya na nwanne ya nwoke nke okenye, Abdel Ghany Kenawy.<ref name="AWARE">{{Cite web|title=Amal Kenawy|url=https://awarewomenartists.com/en/artiste/amal-kenawy/|work=AWARE Women artists / Femmes artistes|accessdate=11 October 2021}}</ref> Njikọ ha mere ka ọtụtụ ihe osise sitere na ihe ọkpụkpụ, ihe osise na vidiyo.<ref name="jadaliyya" /> Ọrụ ha nwetara ọtụtụ onyinye na nkwado mba ụwa, gụnyere UNESCO's Grand Prize na International Cairo Biennale.<ref name="jadaliyya" />
Amal lụrụ Shady Elnoshokaty, onye na-ese ihe n'oge a nke nyeere ya aka na mbido ọrụ ya. Mgbe ha gbara alụkwaghịm, Amal na nwa ya nwoke, Yassin biri.
Ọrụ ya n'onwe ya sitere n'ụzọ dị nso karị. O jiri ahụ nke ya na ihe ngosi nke ihe ndị na-emebi emebi, anụmanụ na ihe, iji gosipụta ihe mgbu uche na nke anụ ahụ ma kwuo okwu dịka ọmụmụ, alụmdi na nwunye, ọnwụ, nrọ na ncheta.<ref name="huff">{{Cite web|author=Okeke-Agulu|first=Chika|title=Amal Kenawy|url=http://www.huffingtonpost.com/chika-okekeagulu/amal-kenawy-death_b_1856591.html|work=www.huffingtonpost.com|date=9 May 2012|accessdate=23 January 2019}}</ref><ref name="SAF" />
Amal Kenawy nwụrụ n'abalị iri noolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2012, mgbe ọ dị afọ iri atọ na asatọ mgbe ọ lụchara ọgụ ogologo oge na leukemia. A ka na-egosipụta ọrụ ya n'ọtụtụ ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ọrụ gburugburu ụwa. A na-echeta ya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na-akpali akpali na Middle East.<ref name="EgyptIndependent">{{Cite web|title=Farewell Amal Kenawy|work=Egypt Independent|url=http://www.egyptindependent.com/news/farewell-amal-kenawy|date=23 August 2012|accessdate=8 September 2015}}</ref> Ọ bụ nwanyị na-ese ihe, nke a na-akwanyere ùgwù maka ihe okike ya na nraranye miri emi n'ọrụ ya, ọ bụ ezie na ọ dị mkpụmkpụ.<ref name="EgyptIndependent" />
A na-anakọta ọrụ ya site na nnukwu nchịkọta ọha na eze, dị ka Mathaf: Arab Museum of Modern Art na Qatar na Sharjah Art Foundation na UAE, ma gosipụta ya na nnukwu biennials dị ka Dakar Biennale na Sharjah Biennial.<ref name="SAF" />
== Ọrụ ndị a ma ama ==
* 2002 Frozen Memory, vidiyo, foto na ihe ọkpụkpụ
* 2003 ''Ụlọ ahụ'', arụmọrụ<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" />
* 2004 The Journey, ihe ngosi vidiyo na ihe ọkpụkpụ wax nke gosipụtara Amal na-eyi uwe ọcha ma na-ese n'elu ala nke ụlọ ebe a kpọchiri ya, naanị ka o mesịrị daa n'ụkwụ ya iji maliteghachi ịtụgharị na ịnyagharị ọzọ.
* 2006 ''A ga-egbu gị'', ihe nkiri vidio na ihe osise<ref name="jadaliyya" />
* 2006 ''Booby'' Trapped Heaven, vidiyo na foto<ref name="AWARE" />
* 2007 Non Stop Mkparịta ụka, vidiyo na arụmọrụ<ref name="jadaliyya" />
* 2010 Silence of the Lambs AKA Silence of la Sheep, arụmọrụ ọha<ref name="jadaliyya" /><ref name="EgyptIndependent" /><ref name="KWGoldie">{{Cite web|author=Kaelen Wilson-Goldie|url=https://frieze.com/article/streets|title=To The Streets|date=1 May 2011|accessdate=23 January 2019|work=Frieze}}</ref>
== Ihe nrite ==
* 1998 UNESCO Grand Prize na 7th Cairo International Biennial.<ref name="huff" />
* 1998 Kọmitii AICA (Marseilles Art Studios), France.
* 2003 Nkwupụta pụrụ iche na International Ismailia Festival for Documentary and Short Films, Egypt.
* 2004 Onyinye nke Pro-Helvetia Swiss Arts Council, ebe obibi ndị na-ese ihe, Aarau / Switzerland.
* 2004 The State National Prize for Art, Science, Literature, maka iji Video dị ka ihe ngosi anya, Egypt.
* 2004 Dakar Biennale award.<ref name="huff" />
* 2005 Ihe nrite ọla edo nke 23 nke Alexandria Biennial.<ref name="huff" />
* 2005 Ihe nrite ịgafe ụwa, Leonardo / ISAST, International Society for the Arts, Sciences and Technology, Los Angeles, USA.
* 2006 Dakar Biennale award.<ref name="huff" />
* 2006 Nnukwu ihe nrite nke iri na abụọ nke Cairo International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="KWGoldie" />
* 2010 Ihe nrite Sharjah International Biennial.<ref name="huff" /><ref name="EgyptIndependent" />
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
nzix8fvzqkapjcw089lzdgoqt1xq2oi
Inji Aflatoun
0
16376
86405
80282
2022-08-03T18:30:01Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Inji Aflatoun.jpg|thumb|Inji Aflatoun]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Inji Aflatoun''' (16 Eprel 1924 - 17 Eprel 1989) bụ onye Ijipt na-ese ihe na onye na-achọ ikike mmadụ n'òtù ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|author=Radwan|first=Nadia|title=Inji Efflatoun|url=http://www.encyclopedia.mathaf.org.qa/en/bios/Pages/Inji-Efflatoun.aspx|work=Mathaf Encyclopedia|publisher=Mathaf: Arab Museum of Modern Art|accessdate=12 June 2017}}</ref> Ọ bụ "onye isi na-ekwuchitere ndị Marxist-progressive-nationalist-feminist movement na ngwụcha afọ 1940 na 1950", yana "onye ọsụ ụzọ nke nka Ijipt nke oge a" na "otu n'ime ndị na-ese ihe nkiri dị mkpa nke Ijipt".<ref name="Daly1998">{{Cite book|author=Daly|first=M. W.|title=The Cambridge history of Egypt|url=https://archive.org/details/cambridgehistory00petr|year=1998|publisher=Cambridge University Press|isbn=978-0-521-47211-1}}</ref><ref name="Mattar2004">{{Cite book|author=Mattar|first=Philip|title=Encyclopedia of the Modern Middle East & North Africa: D-K|url=https://archive.org/details/encyclopediamode14matt|year=2004|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=978-0-02-865771-4}}</ref><ref name="ahram2011">{{Cite news|title=Permanent art exhibition of activist Inji Aflatoun opens at Amir Taz Palace|publisher=Ahram Online|date=16 August 2011|url=http://english.ahram.org.eg/~/NewsContent/5/25/19024/Arts--Culture/Visual-Art/Permament-art-exhibition-of-activist-Inji-Aflatoon.aspx}}</ref>
== Onye na-eme ngagharị iwe ==
A mụrụ Aflatoun na Cairo na 1924 n'ime ezinụlọ ọdịnala ndị Alakụba ọ kọwara dị ka "semi-feudal na bourgeois", nna ya bụ onye na-ahụ maka ụmụ ahụhụ na onye nwe ala, nne ya bụ onye France na-azụ ejiji nke jere ozi na kọmitii ụmụ nwanyị nke Egyptian Red Crescent Society.<ref name="LaDuke1992">{{Cite journal|author=LaDuke|first=Betty|year=1992|title=Inji Efflatoun: Art, Feminism, and Politics in Egypt|journal=Art Education|volume=45|issue=2|pages=33–41|doi=10.2307/3193323|issn=0004-3125}}</ref><ref name="LaDuke1989">{{Cite journal|author=LaDuke|first=Betty|title=Egyptian Painter Inji Efflatoun: The Merging of Art, Feminism, and Politics|year=1989|journal=National Women's Studies Association Journal|volume=1|issue=3|pages=474–493|issn=1040-0656}}</ref><ref name="Smith2000">{{Cite book|author=Smith|first=Bonnie G.|title=Global feminisms since 1945|year=2000|publisher=Psychology Press|isbn=978-0-415-18491-5}}</ref><ref name="Goldschmidt2000">{{Cite book|author=Goldschmidt|first=Arthur|title=Biographical dictionary of modern Egypt|year=2000|publisher=Lynne Rienner Publishers|isbn=978-1-55587-229-8|url=https://archive.org/details/00jrgo/page/17}}</ref> Ọ chọpụtara Marxism na Lycée Français du Caire .<ref name="Smith2000" /> Ọ bụ onye nkuzi nka nke onwe ya, Kamel el-Telmissany, bụ onye mere ka ọ mata ndụ na ọgụ nke ndị ọrụ ugbo Ijipt.<ref name="LaDuke1989" /><ref name="Zuhur1998">{{Cite book|author=Zuhur|first=Sherifa|title=Images of enchantment: visual and performing arts of the Middle East|year=1998|publisher=American University in Cairo Press|isbn=978-977-424-467-4}}</ref> Al-Timisani bụ otu n'ime ndị guzobere 'Art and Freedom Group', otu ihe na-eme ihe n'eziokwu nke ga-enwe mmetụta na mmepe Aflatoun dị ka onye na-ese ihe.<ref>{{Cite web|url=http://www.broombergchanarin.com/egyptian-surrealism-2|title=Egyptian Surrealism|work=Broomberg & Chanarin|language=en-US|accessdate=2019-08-15}}</ref> N'afọ 1942, ọ sonyeere ''Iskra'', otu ndị ntorobịa Kọmunist.<ref name="Goldschmidt2000" /> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Fuad I dị na Cairo, ya na Latifa al-Zayyat, bụ onye guzobere ''Rabitat Fatayat na jami'a wa al ma' ahid'' (League of University and Institutes' Young Women) na 1945.<ref name="Smith2000" /> N'otu afọ ahụ, ọ nọchitere anya Njikọ ahụ na nnọkọ mbụ nke Women's International Democratic Federation na Paris.<ref name="Smith2000" /> O dere ''Thamanun milyun imraa ma'ana'' (Eighty Million Women with Us) na 1948 na ''Nahnu al-nisa al-misriyyat'' (We Egyptian Women) na 1949.<ref>translated in: {{Cite book|author=Badran|first=Margot|title=Opening the gates: an anthology of Arab feminist writing|year=2004|publisher=Indiana University Press|isbn=978-0-253-34441-0|url=https://archive.org/details/openinggatesseco00marg}}</ref> Akwụkwọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị a na-ewu ewu jikọtara mmegbu nke ndị otu na ndị nwoke na ndị nwanyị, na-ejikọta ha abụọ na mmegbu nke alaeze ukwu.<ref name="LaDuke1992" /><ref name="Smith2000" /> N'afọ 1949, ọ ghọrọ onye guzobere Nzukọ Mbụ nke Kansụl Udo Mbụ nke Ijipt.<ref name="LaDuke1992" /> Ọ sonyeere ''Harakat ansar al salam'' (Movement of the Friends of Peace) n'afọ 1950.<ref name="Goldschmidt2000" /> E jidere ya ma tụọ ya mkpọrọ na nzuzo n'oge Nasser na-achịkọta ndị Kọmunist na 1959.<ref name="LaDuke1989" /><ref name="Nelson1996">{{Cite book|author=Nelson|first=Cynthia|title=Doria Shafik, Egyptian feminist: a woman apart|url=https://archive.org/details/doriashafikegypt00nels|year=1996|publisher=American University in Cairo Press|isbn=978-977-424-413-1}}</ref> Mgbe a tọhapụrụ ya na 1963, ebe ọ bụ na e wepụrụ òtù ndị Kọmunist nke Ijipt, o tinyere nnukwu oge ya n'ise ihe.<ref name="LaDuke1989" /><ref name="Goldschmidt2000" /> O mechara kwuo, sị: "Nasser, ọ bụ ezie na o tinyere m n'ụlọ mkpọrọ, bụ ezigbo onye hụrụ mba n'anya".<ref name="LaDuke1989" />
== Ihe osise ==
N'oge ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, Aflatoun nwere mmasị ise ihe ma ndị mụrụ ya gbara ya ume.<ref name="LaDuke1989">{{Cite journal|author=LaDuke|first=Betty|title=Egyptian Painter Inji Efflatoun: The Merging of Art, Feminism, and Politics|year=1989|journal=National Women's Studies Association Journal|volume=1|issue=3|pages=474–493|issn=1040-0656}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaDuke1989">LaDuke, Betty (1989). "Egyptian Painter Inji Efflatoun: The Merging of Art, Feminism, and Politics". ''National Women's Studies Association Journal''. '''1''' (3): 474–493. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/1040-0656 1040-0656].</cite></ref> Onye nkuzi nka nke onwe ya, Kamel el-Telmissany, onye ndú n'otu ndị Egypt Surrealist a na-akpọ Art and Freedom Group, mere ka ọ mata ihe mara mma nke surrealist na cubist.<ref name="Stuhe-Romerein">{{Cite news|author=Stuhe-Romerein|first=Helen|title=Egypt's Museums: Amir Taz Palace relates story of artist and activist Inji Aflatoun|work=Almasry Alyoum|date=24 August 2011|url=http://www.almasryalyoum.com/en/node/489471|accessdate=24 August 2011}}</ref><ref name="LaDuke1989" />
Ihe osise ya nke oge ahụ nwere mmetụta nke surrealism.<ref name="LaDuke1992">{{Cite journal|author=LaDuke|first=Betty|year=1992|title=Inji Efflatoun: Art, Feminism, and Politics in Egypt|journal=Art Education|volume=45|issue=2|pages=33–41|doi=10.2307/3193323|issn=0004-3125}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaDuke1992">LaDuke, Betty (1992). "Inji Efflatoun: Art, Feminism, and Politics in Egypt". ''Art Education''. '''45''' (2): 33–41. [[Doi (ihe e ji amata ya)|doi]]:[[doi:10.2307/3193323|10.2307/3193323]]. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/0004-3125 0004-3125]. [[JSTOR (ihe njirimara)|JSTOR]] [//www.jstor.org/stable/3193323 3193323].</cite></ref> O mechara cheta na ihe osise ya juru ndị mmadụ anya nke mere ka ha na-eche "ihe mere nwa agbọghọ si n'ezinụlọ bara ọgaranya ji taa ahụhụ nke ukwuu".<ref name="LaDuke1989" /> Ọ kwụsịrị ise ihe site na 1946 ruo 1948, na-atụle na ihe ọ na-ese anaghịzi adaba na mmetụta ya.<ref name="LaDuke1992" /> E mechara mee ka mmasị ya dị ọhụrụ mgbe ọ gachara Luxor, Nubia, na oases ndị Ijipt.<ref name="LaDuke1992" /> N'oge njem ndị a, o nwere ohere "ịgafe n'ụlọ ma see ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị n'ọrụ".<ref name="LaDuke1992" /> Ọ gụrụ akwụkwọ otu afọ ya na onye na-ese ihe na Switzerland a mụrụ n'Ijipt bụ Margo Veillon N'oge a, o mere ihe ngosi onwe ya na Cairo na Alexandria ma gosipụta ya na Venice Biennale na 1952 na São Paulo Art Biennial na 1956.<ref name="Goldschmidt2000">{{Cite book|author=Goldschmidt|first=Arthur|title=Biographical dictionary of modern Egypt|year=2000|publisher=Lynne Rienner Publishers|isbn=978-1-55587-229-8|url=https://archive.org/details/00jrgo/page/17}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGoldschmidt2000">Goldschmidt, Arthur (2000). [[iarchive:00jrgo/page/17|''Biographical dictionary of modern Egypt'']]. Lynne Rienner Publishers. p. [[iarchive:00jrgo/page/17|17]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-1-55587-229-8|<bdi>978-1-55587-229-8</bdi>]].</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Ryan|first=Niger|title=Obituary:Margo Veillon (1907–2003)|work=Al-Ahram Weekly|date=11 June 2003|url=http://weekly.ahram.org.eg/2003/642/cu1.htm}}</ref><ref name="LaDuke1992" /> N'afọ 1956, ya na onye na-ese ihe na Mexico bụ David Alfaro Siqueiros ghọrọ enyi ma mesịa nwee mmetụta.<ref name="LaDuke1992" /> O nwere ike ịga n'ihu na-ese ihe n'oge ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ. Ihe osise mbụ ya n'ụlọ mkpọrọ bụ ihe osise, ebe ndị ọzọ bụ ala mara mma.<ref name="LaDuke1992" /> N'ime afọ ndị a tọhapụrụ ya, o gosipụtara na Rome na Paris na 1967, Dresden, East Berlin, Warsaw na Moscow na 1970, Sofia na 1974, Prague na 1975, New Delhi na 1979.<ref name="LaDuke1989" /> Ihe osise ya jupụtara na "brushstrokes nke ụcha dị egwu" na-echetara ụfọdụ ndị na-ekiri [[Vincent van Gogh|Van Gogh]]<ref name="Mattar2004">{{Cite book|author=Mattar|first=Philip|title=Encyclopedia of the Modern Middle East & North Africa: D-K|url=https://archive.org/details/encyclopediamode14matt|year=2004|publisher=Macmillan Reference USA|isbn=978-0-02-865771-4}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMattar2004">Mattar, Philip (2004). <span class="cs1-lock-limited" title="Free access subject to limited trial, subscription normally required">[[iarchive:encyclopediamode14matt|''Encyclopedia of the Modern Middle East & North Africa: D-K'']]</span>. Macmillan Reference USA. p. [[iarchive:encyclopediamode14matt/page/n774|762]]. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-02-865771-4|<bdi>978-0-02-865771-4</bdi>]].</cite></ref> ma ọ bụ Bonnard.<ref name="Images">{{Cite book|title=Images|url=https://books.google.com/books?id=7e7xAAAAMAAJ|year=1969|publisher=Dav-al-hilal}}</ref> Ihe osise ya nke afọ ndị sochirinụ bụ nke a na-ejikarị nnukwu oghere ọcha gburugburu ụdị ya eme ihe.<ref name="LaDuke1989" /> A na-egosipụta nchịkọta nke ọrụ ya na Amir Taz Palace na Cairo.<ref name="ahram2011">{{Cite news|title=Permanent art exhibition of activist Inji Aflatoun opens at Amir Taz Palace|publisher=Ahram Online|date=16 August 2011|url=http://english.ahram.org.eg/~/NewsContent/5/25/19024/Arts--Culture/Visual-Art/Permament-art-exhibition-of-activist-Inji-Aflatoon.aspx}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://english.ahram.org.eg/~/NewsContent/5/25/19024/Arts--Culture/Visual-Art/Permament-art-exhibition-of-activist-Inji-Aflatoon.aspx "Permanent art exhibition of activist Inji Aflatoun opens at Amir Taz Palace"]. Ahram Online. 16 August 2011.</cite></ref><ref name="Stuhe-Romerein" /> A na-egosi nchịkọta ọzọ nke ọrụ ya na Barjeel Art Foundation na Sharjah.<ref>{{Cite web|url=https://www.barjeelartfoundation.org/artist/egypt/inji-efflatoun/|title=Inji Efflatoun|work=Barjeel Art Foundation|language=en-US|accessdate=2019-08-15}}</ref>
== Ihe Ncheta ==
A Google Doodle na 16 Eprel 2019 mere ncheta ọmụmụ Aflatoun nke afọ 95 .<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/inji-aflatouns-95th-birthday|title=Inji Aflatoun's 95th Birthday|work=Google|date=16 April 2019}}</ref>
== Hụkwa ==
* Aflatoon
== Ebensidee ==
{{Reflist|colwidth=30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Anne Mullin Burnham, 1994, Reflections in Women's Eyes, ''Saudi Aramco World''
* [http://www.nationalgallery.org/DesktopModules/JegersGallery/Viewers/Viewer.aspx?tabid=59&mid=397&path=Egypt/Inji%20Efflatoun¤titem=0¤tstrip=1 Ọrụ nke Inji Aflatoun na Jordan National Gallery of Fine Arts] E debere ya na Wayback Machine
c1xa5th61onkstvifdh95m66l7qhqo9
Bahgat Osman
0
16390
86402
80296
2022-08-03T18:20:04Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Bahgat Ossman.jpg|thumb|Bahgat Osman]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Bahgat Muhammad Osman''' (1931), bụ onye Ijipt na-ese ihe nkiri na onye na-ese onyinyo, nke a maara nke ọma maka ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na ihe osise akwụkwọ ụmụaka n'ọtụtụ mba Arab.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Osman na mpaghara Boulaq nke Cairo na 1931. Ahmad Shukry, onye nkuzi nka nke klas anọ ya, chọpụtara nkà Osman ma bụrụ otu n'ime ndị nkwado mbụ ya ruo mgbe ọ kwagara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ebe ọ zutere onye nkuzi mbụ ya Yusuf Raafat. O mechara banye na College of Fine Arts na Cairo ebe ọ gụrụ ihe ọkpụkpụ. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Osman rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi nka na mpaghara Al-Mansoura.
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'ime afọ 1960 na 1970, Osman bụ onye na-ese ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gbara ọsọ gaa mba Kuwait site n'ọchịchị Anwar Sadat. Ọ laghachiri Cairo n'oge na-adịghị anya mgbe e gbusịrị Sadat na 1981.
== Ọrụ ==
Mgbe ọ na-arụ ọrụ n'ụlọ akwụkwọ onwe onye nke Mansoura, Osman sere ihe osise. A jụrụ ihe osise ndị a ozugbo mgbe Osman nyere ha Dar El-Hilal n'ihi ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị n'ime ha. Otú ọ dị, Rose al-Yūsuf bipụtara ọrụ ya na nkwenye na, n'okwu onye isi nchịkọta akụkọ nke magazin ahụ, "ọ bụrụ na Dar El-Hilal ajụ ha, mgbe ahụ ha ga-adị ezigbo mma. "
N'afọ 1957, akwụkwọ akụkọ Al Messa were ya n'ọrụ oge niile ruo afọ abụọ. N'ikpeazụ, Osman laghachiri na Rose al-Yūsuf iji sonye n'otu ìgwè nke nyere aka na ihe ịga nke ọma nke akwụkwọ ha na-ebipụta kwa izu, Sabah El-Kheir.
Na mbido afọ 1980, Bahgat si n'ebe a chụgara ya n'Ijipt laghachi iji soro akwụkwọ akụkọ mmegide, Al Ahali rụọ ọrụ.
Na mgbakwunye na mbipụta nke ihe osise ikwa emo kwa ụbọchị na kwa izu, Osman nyere aka n'ibipụta ihe karịrị akwụkwọ ụmụaka ịrị abụọ na ihe ọchị ma gosipụta UNICEF's Convention on the Rights of the Child, yana mkpuchi akwụkwọ na akwụkwọ niile nwere echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị dịka "Bagatos - President of Great Bahgatia", "Hokouma wa Ahali" (Government and People), na "Diwan Bahagigo" na mgbalị ịkatọ ọnọdụ ndị Ijipt.
=== Mbiputa ebe ọ rụrụ ọrụ ===
* Rose al-Yūsuf
* Sabah el Kheir
* Al Ahali
* Al Messa
* Al Mesawer
* Al Kawakib
* Hawaa
* Al Hilal
* Sameer (ihe ụmụaka na-atọ ọchị)
* Majed (ihe ụmụaka na-atọ ọchị)
* Ala'ddin (ihe ụmụaka na-atọ ọchị)
* Al Arabi Al Sagheer (ihe ụmụaka na-atọ ọchị)
=== Akwụkwọ ndị e bipụtara ===
* Diktatorya lil Mubtadeen (Dictatorship for beginners)
* Bahgatos Ra'ees Bahgatia Alozma (Bahgatos Onye isi ala nke Bahgatia Onye Kasị Ukwuu)
* Hokuma wa Ahali (Government na People)
* Dehkaat Majnoona Jiddan (Ọchị Na-atọ N'Eju)
* Sadaka Bela Hudood (Mmekọrịta na-enweghị ókèala)
* Kunto Hemaran (Abụ m ịnyịnya ibu)
== Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mwepụ ==
Mgbe nkwekọrịta Camp David nke 1978, Osman kwụsịrị ise ihe nkiri ndị okenye ma malite ise ihe nkiri maka akwụkwọ ụmụaka na ihe nkiri. O weputara otutu n'ime ọrụ ya nye ụmụ nwanyị. Ya na nwunye ya Badr Hamada gara gburugburu ụwa ndị Arab iji dọta uche na ikike na agụmakwụkwọ ụmụaka, yana inye aka na agụmakmakwụkwọ ụmụaka na Yemen.
Osman nwụrụ n'ụlọ mgbe ọ dị afọ iri isii na itoolu, na June 3, 2001, ọnwa ole na ole ka nwunye ya nwụsịrị.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị Arab a ma ama
== Ebensidee ==
{{Reflist|refs=<ref name=osmanofficial>{{Cite web |url= http://bahgat-osman.com/abouta.html |title= Bahgat Osman {{!}} About |access-date= 2010-04-20 |archive-url= https://web.archive.org/web/20100421081415/http://www.bahgat-osman.com/abouta.html |archive-date= 2010-04-21 |url-status=dead }}</ref>
<ref name=neurophil>[http://scienceblogs.com/neurophilosophy/2007/08/a_caricature_of_me.php A Caricature of Me: Neurophilosophy]</ref>
<ref name=ahram>[http://weekly.ahram.org.eg/2001/537/cu4.htm Al-Ahram Weekly | Culture | Obituary: Bahgat Osman, 1931-2001]</ref>
<ref name=faghali>[http://ifarghali.blogspot.com/2009/02/blog-post_14.html Ibrahim Faghali | حوار مع بهجتوس]</ref>
<!--
<ref name=1>http://shuhrazad.maktoobblog.com/349658/%D8%B5%D8%AF%D8%A7%D9%82%D8%A7%D8%AA-%D8%A8%D9%84%D8%A7-%D8%AD%D8%AF%D9%88%D8%AF/ {{Bare URL inline|date=May 2022}}</ref>
-->}}
7hyiwjtqkhy5tjy5bch4cyq16cqh5ge
Vivian Cheruiyot
0
16425
86384
80331
2022-08-03T17:23:21Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vivian Cheruiyot Rio 2016.jpg|thumb|Vivian Cheruiyot]]
'''Vivian Jepkemoi Cheruiyot''' (amụrụ na 11 na onwa Septemba, na afọ 1983) bụ onye Kenya na-agba ọsọ ogologo oge nke na-ahụ maka ịgba ọsọ na ịgba ọsọ. Ọ nọchitere anya Kenya na Summer Olympics na afo 2000, 2008, 2012, na 2016, na-emeri ihe nrite ọlaọcha na 5000 m na ọla nchara na 10000 m na afọ 2012 Olympics, ihe nrite ego na 10000 m, na ihe nrite edo na 5000 m n'egwuregwu Olimpik nke 2016, na-etinye ihe ndekọ Olympic ọhụrụ na ihe omume 5000 m. Cheruiyot ritere ihe nrite ọlaọcha na mita 5000 na afọ2007 World Championships in Athletics wee bụrụ onye mmeri ụwa na ihe omume ahụ na mbipụta 2009, na-ekwughachi ihe a na afọ 2011 World Championships, ebe ọ merikwara 10,000 m.
Mgbe o nwetasịrị ọlaọcha na afọ 2010 IAAF World Indoor Championships, ọ meriri ọtụtụ utu aha n'èzí n'afọ ahụ, ghọọ onye mmeri Afrịka, onye mmeri Commonwealth Games na onye mmeri IAAF Continental Cup, yana mmeri nke afọ 2010 IAAF Diamond League.
O nwere ihe ndekọ Kenya na ihe ndekọ Commonwealth maka 10,000 m na oge kachasị mma ya nke 29:32.53, nke e debere na Rio Olympics na afọ 2016.
== Ọrụ ==
Ọ bụ Ricky Simms zụrụ Cheruiyot.<ref>[[The Standard (Kenya)|The Standard]], 28 January 2007:[http://eastandard.net/hm_news/news_s.php?articleid=1143964131 Back with a ‘killer kick’]</ref> A mụrụ ya na nso Keiyo na Rift Valley Province, na-abịa site n'otu obodo ahụ dị ka nwanyị ọzọ na-agba ọsọ Alice Timbilili.<ref>Daily Nation, 11 August 1999: [https://web.archive.org/web/20040309184352/http://www.nationaudio.com/News/DailyNation/110899/Sports/Sports9.html No changes expected in squad]</ref>
Afọ ọganihu ya bịara na afọ 1999: mgbe ọ dị afọ iri na ise, o nwetara ihe nrite ọlaọcha na afọ 1999 IAAF World Cross Country Championships n'azụ Werknesh Kidane. Na 1999 World Youth Championships in Athletics ọ meriri ọla nchara na mita 3000. Ọ nwetara ọkwa dị elu maka na afọ 1999 All-Africa Games, ebe o nwetara ọla nchara na mita 5000. Ọ ghọrọ onye mmeri na 2000 IAAF World Cross Country Championships. Ọ nwetara nhọpụta maka na afọ 2000 Olympic Games wee ruo na 5000 m ikpeazụ mgbe o setịpụrụ ihe kachasị mma n'onwe ya na agba nke iru eru. Ọ dị nwayọ na ngwụcha ma bụrụ onye ikpeazụ na-agba ọsọ iji mechie.<ref>[https://web.archive.org/web/20200417175552/https://www.sports-reference.com/olympics/summer/2000/ATH/womens-5000-metres.html Athletics at the 2000 Sydney Summer Games: Women's 5,000 metres]. </ref>
Vivian Cheruiyot meriri nrite ọlaọcha na 5000m ikpeazụ nke afọ 2007 World Championships na Osaka na 14:58.50, n'azụ Meseret Defar (14:57.91).<ref>{{Cite web|url=http://osaka2007.iaaf.org/results/gender=W/discipline=5000/combCode=hash/roundCode=f/result.html|title=2007 World Championships Women's 5000m final|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=3 September 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110426210246/http://osaka2007.iaaf.org/results/gender%3DW/discipline%3D5000/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/result.html|archivedate=26 April 2011}}</ref>
Na mbido afọ 2009 ọ mebiri ihe ndekọ nke Kenyan 3000 mita ime ụlọ (8:30.53) na Birmingham wee merie asọmpi World's Best 10K na Puerto Rico.<ref>{{Cite news|publisher=IAAF|date=1 March 2009|accessdate=28 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/kitwara-and-cheruiyot-new-champions-and-mens|title=Kitwara and Cheruiyot, new champions and men's record at World's Best 10K}}</ref> N'ọnwa Mee, ọ meriri na ọsọ Great Manchester Run 10K. Cheruiyot meriri n'asọmpi 5000m nke ụmụ nwanyị na 2009 World Championships na Berlin na oge nke nkeji 14 58.33 sekọnd, ebe onye obodo Sylvia Kibet weere ọlaọcha. O mechiri oge egwu ahụ na ọlaọcha 3000m na ọla nchara 5000m na 2009 IAAF World Athletics Final. O meriri na asọmpi Afọ Ọhụrụ nke afọ 2009 San Silvestre Vallecana.<ref>{{Cite news|publisher=IAAF|date=1 January 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/fulfilling-favourite-roles-masai-and-cheruiyo|title=favourite roles, Masai and Cheruiyot prevail in Madrid|accessdate=28 April 2016}}</ref>
Ọ nọgidere na World's Best 10K title na afọ 2010.<ref>{{Cite news|author=Kuehls|first=Dave|date=1 March 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/masai-and-cheruiyot-take-crowns-in-san-juan|title=Masai and Cheruiyot take crowns in San Juan|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=28 April 2016}}</ref> Ọ pụtara na 2010 IAAF World Indoor Championships mere ka o nweta ọlaọcha na 3000 m n'azụ Meseret Defar. Ọ duziri ihe ịma aka nke Kenya 5000 m na 2010 African Championships in Athletics na Nairobi ma merie Defar n'oge a iji nweta aha Afrịka.<ref>{{Cite news|author=Negash|first=Elshadai|date=29 July 2010|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=57841.html|title=Meite, Okagbare take 100m titles, Cheruiyot over Defar again in the 5000m – African champs Day 2|publisher=IAAF|accessdate=27 November 2010}}</ref> Mgbe nke a gasịrị, isi ihe ọ lekwasịrị anya n'afọ ahụ bụ 2010 IAAF Diamond League. O meriri na 5000 m na Meeting Areva na Memorial van Damme ma họpụta ya dịka onye mmeri Diamond League Trophy maka ihe omume ahụ n'ozuzu.<ref>[http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/athletics/8949549.stm Tyson Gay wraps up Diamond League title in Brussels]. </ref> O meriri Sentayehu Ejigu na 2010 IAAF Continental Cup iji nweta ihe nrite ọla edo 5000m maka Africa.<ref>Ramsak, Bob (5 September 2010). </ref> Ihe nrite ọla edo ọzọ na ihe omume ahụ bịara na afọ 2010 Commonwealth Games na Delhi, ebe ọ na-eduzi asọmpi Kenya na Sylvia Kibet na Ines Chenonge.<ref>{{Cite news|author=Rowbottom|first=Mike|date=13 October 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/womens-relay-team-crowns-indian-glory-commo|title=Women's relay team crowns Indian glory – Commonwealth Games, Day Seven|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> Ọ laghachiri Kenya iji zụọ ma merie kilomita 8 na nzukọ Tuskys Cross Country.<ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=22 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/cheruiyot-and-rotich-prevail-at-tuskys-cross|title=Cheruiyot and Rotich prevail at Tuskys Cross Country|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> Ọ mechiri afọ ahụ na ọkwa dị elu site na mmeri na asọmpi BOclassic 5K na New Year's Eve.<ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=1 January 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/merga-and-cheruiyot-take-dramatic-victories-i|title=Merga and Cheruiyot take dramatic victories in Bolzano|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref>
Cheruiyot malitere ịkwadebe maka World Cross Country Championships na Jenụwarị na afọ 2011 wee bịa nke atọ na Great Edinburgh Cross Country tupu ọ gbanwee Linet Masai iji merie Cross de Itálica na Seville.<ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jorg|date=8 January 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipchoge-and-masai-prevail-in-snowy-edinburgh|title=Kipchoge and Masai prevail in snowy Edinburgh|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=28 April 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|title=Komon defends, Cheruiyot edges Masai in Seville|date=16 January 2011|publisher=IAAF|accessdate=19 January 2011|url=http://www.iaaf.org/CROS11/news/newsid=59066.html}}</ref> Ọ bụrụ onye nke abụọ na Kenyan Cross Country Championships mere ka o nwee ọnọdụ na ndị otu Kenya ma, n'adịghị ka ihe ịga nke ọma ya n'okporo ụzọ ahụ, ọ na-achọ inweta ihe nrite mbụ ya n'ụwa.<ref>{{Cite news|author=Mutuota|first=Mutwiri|date=19 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/mutai-and-masai-take-hard-fought-wins-in-nair|title=Mutai and Masai take hard fought wins in Nairobi; reigning World champs Ebuya and Chebet won't defend|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> Onye na-asọmpi ya bụ Masai duziri ebubo mbụ na afo 2011 IAAF World Cross Country Championships, mana Cheruiyot gbapụrụ na agba ikpeazụ iji nweta ihe nrite ọla edo ma duru Kenya gaa n'ọkwa ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Len|date=20 March 2011|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/report/cheruiyot-wins-race-of-champions-womens-sen|title=Cheruiyot wins race of champions – Women's Senior Race Report – Punta Umbria 2011}}</ref>
Ọ malitere na afọ 2012 site na mmeri na World's Best 10K ma melite ihe kachasị mma ya n'okporo ụzọ ruo minit 30:47.<ref>{{Cite news|author=Robinson|first=Javier Clavelo|date=27 February 2012|accessdate=28 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/kitwara-and-cheruiyot-run-to-triple-crown-in|title=Kitwara and Cheruiyot run to triple crown in San Juan 10Km|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]}}</ref> Ọ meghere na afọ 2012 Diamond League circuit na mmeri dị warara n'ihu Meseret Defar, nke mbụ na 3000 m na Doha mgbe ahụ karịa 5000 m na Rome.<ref>{{Cite news|author=Martin|first=David|date=31 May 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/bolts-blazing-976-one-of-seven-world-leads-on-1|title=Bolt's blazing 9.76 one of seven world leads on electric night in Rome – Samsung Diamond League|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016}}</ref> O mere ka o doo anya na ọ nọ n'egwuregwu Olimpik site na mmeri nke 10,000m na Nairobi na June.<ref>{{Cite news|author=Mutwiri|first=Mutuota|date=15 June 2012|publisher=IAAF|accessdate=28 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/cheruiyot-takes-kenyan-10000m-olympic-trials|title=Cheruiyot takes Kenyan 10,000m Olympic Trials race in Nairobi}}</ref> N'egwuregwu Olimpik, o ritere ihe nrite ọlaọcha na mita 5000 na ọla nchara na mita 10,000.<ref>{{Cite web|title=Vivian Cheruiyot Bio, Stats, and Results|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ch/vivian-cheruiyot-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200417172935/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ch/vivian-cheruiyot-1.html|archivedate=17 April 2020|work=Olympics at Sports-Reference.com|accessdate=29 June 2015}}</ref>
N'afọ 2018, o meriri na 2018 London Marathon na oge nke 2:18:31.
Ọ mechara nke abụọ na 2018 New York City Marathon, mechie na 2:26:02 n'azụ onye mmeri Mary Keitany na 2:22:48, na 20 sekọnd n'ihu Shalane Flanagan onye mechara na 2:26:22.<ref>{{Cite web|url=https://www.tcsnycmarathon.org/about-the-race/results/overall-women|title=New York Road Runners}}</ref>
== Ihe kacha mma n'onwe ya ==
[[Usòrò:Vivian_Cheruiyot_Daegu_2011.jpg|thumb|Cheruiyot na 2011 World Championships]]
[[Usòrò:Vivian_Cheruiyot_Cross_de_la_Constitucion_2006.jpg|thumb|Cheruiyot na 2006]]
{| class="wikitable"
!Ihe omume
!Oge (m:s)
!Ebe a na-anọ
!Ụbọchị
|-
|1500m
|4:06.65
|Doha, Qatar
|11 Mee 2007
|-
|3000 mita
|8:28.66
|Stuttgart, Germany
|23 Septemba 2007
|-
|5000 mita
|14:20.87
|[[Stockholm]], Sweden
|29 Julaị 2011
|-
|10,000 mita
|29:32.53
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|12 Ọgọst 2016
|-
|10 kilomita (okporo ụzọ)
|30:47
|San Juan, Puerto Rico
|26 Febụwarị 2012
|-
|Marathon
|2:18:31
|[[London|London, Great Britain]]
|22 Eprel 2018
|}
* <small>Ozi niile sitere na profaịlụ IAAF.</small>
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
[[Usòrò:Vivian_Cheruiyot_-_Rio_2016.jpg|thumb|Vivian Cheruiyot na-eme emume ka ọ na-emeri mita 5000 nke Olympic]]
* ''Rịba ama: XC = Cross Country''
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{KEN}}
|-
|1998
|1998|World XC Championships
|[[Marrakech]], Morocco
|5th
|Junior race (6 km)
|[[1998 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|19:47]]
|-
|rowspan=3|1999
|[[1999 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Belfast]], Northern Ireland
|bgcolor=silver|2nd
|Junior race (6.124 km)
|[[1999 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|21:37]]
|-
|[[1999 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Johannesburg]], South Africa
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games – Women's 5000 metres|15:42.79]]
|-
|[[IAAF World Youth Championships|World Youth Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m
|9:04.42
|-
|-
|2000
|[[2000 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Vilamoura]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|Junior race (6.29 km)
|[[2000 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|20:34]]
|-
|rowspan=2|2001
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Ostend]], Belgium
|4th
|Junior race (5.9 km)
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|20:22]]
|-
|[[2001 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Réduit (Mauritius)|Réduit]], Mauritius
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:19.54
|-
|rowspan=2|2002
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race (5.962 km)
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|20:22]]
|-
|[[2002 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Kingston, Jamaica]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:56.04]]
|-
|2004
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Brussels]], Belgium
|8th
|Short race (4 km)
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|13:23]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Fukuoka, Fukuoka|Fukuoka]], Japan
|8th
|Short race (4 km)
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|13:10]]
|-
|[[2006 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m
|8:38.86
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World XC Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|8th
|Long race (8 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:10]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor=silver|2nd
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|14:58.50
|-
|rowspan=2|[[2007 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|rowspan=2|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|8:28.66 PB
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|5000 m
|14:56.94
|-
|rowspan=3|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|Beijing, China
| 4th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|15:46.32
|-
|rowspan=2|[[2008 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|rowspan=2|Stuttgart, Germany
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|8:44.64
|-
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|14:54.60
|-
|rowspan=3|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|14:57.97
|-
|rowspan=2|[[2009 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|rowspan=2|[[Thessaloniki]], Greece
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|8:30.61
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|5000 m
|15:26.21
|-
|rowspan=4|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|bgcolor=silver|2nd
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|8:51.85
|-
|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Nairobi]], Kenya
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:18.73
|-
|[[2010 IAAF Continental Cup|Continental Cup]]
|[[Split (city)|Split]], Croatia
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:05.74
|-
|[[Athletics at the 2010 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|New Delhi, India
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2010 Commonwealth Games – Women's 5000 metres|15:55.12]]
|-
|rowspan=3|2011
|[[2011 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Punta Umbría]], Spain
|bgcolor=gold|1st
|Senior race (8 km)
|[[2011 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|24:58]]
|-
|rowspan=2|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Daegu]], South Korea
|bgcolor=gold|1st
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|14:55.36
|-
|bgcolor=gold|1st
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|30:48.98
|-
|rowspan=2|2012
|rowspan=2|[[2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|London, United Kingdom
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|15:04.73
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|30:30.44
|-
|2015
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|Beijing, China
|bgcolor=gold|1st
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|31:41.31
|-
|rowspan=2|2016
|rowspan=2|[[2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|Rio de Janeiro, Brazil
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|14:26.17 '''[[List of Olympic records in athletics|OR]]'''
|-
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|29:32.53 '''[[List of Kenyan records in athletics|NR]]'''
|}
* Laureus World Sports Award maka Sportswoman of the Year: 2012<ref>{{Cite news|author=Ramsak|first=Bob|date=7 February 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/cheruiyot-and-pistorius-win-prestigious-world|title=Cheruiyot and Pistorius win prestigious world sport awards|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=28 April 2016}}</ref>
== Ihe ndekọ asọmpi Marathon ==
{| class="wikitable sortable"
!Ịsọ mpi
!Ọnọdụ
!Oge
!Ebe
!Ụbọchị
|- align="center"
|Marathon Vitoria
| bgcolor="gold" |Nke Mbụ
|2:41:09
|Vitoria, [[Spain]]
|13 Eprel 2003
|- align="center"
|Marathon nke London
|Nke anọ
|2:23:50
|[[London]], Great Britain
|23 Eprel 2017
|- align="center"
|Frankfurt Marathon
| bgcolor="gold" |Nke Mbụ
|2:23:35
|Frankfurt, [[Jémanị|Germany]]
|29 Ọktoba 2017
|- align="center"
|Marathon nke London
| bgcolor="gold" |Nke Mbụ
|2:18:31
|[[London]], Great Britain
|22 Eprel 2018
|- align="center"
|Marathon nke New York City
| bgcolor="silver" |Nke Abụọ
|2:26:02
|[[New York City|New York]], [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]
|4 Nọvemba 2018
|- align="center"
|Marathon nke London
| bgcolor="silver" |Nke Abụọ
|2:20:14
|[[London]], Great Britain
|28 Eprel 2019
|- align="center"
|Valencia Marathon
|Nke anọ
|2:18:52
|Valencia, [[Spain]]
|1 Disemba 2019
|-
|}
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{s-start}}
{{s-ach|aw}}
{{succession box|title=[[Track & Field Athlete of the Year|Women's Track & Field Athlete of the Year]]|before=[[Blanka Vlašić]]|after=[[Valerie Adams]]|years=2011}}
{{succession box|title=[[Laureus World Sports Award for Sportswoman of the Year|Laureus World Sportswoman of the Year]]|before=[[Lindsey Vonn]]|after=[[Jessica Ennis]]|years=2011}}
{{s-sports}}
{{succession box|before=[[Meseret Defar]]|title=[[3000 metres#Women's Seasons Best (Outdoor Track)|Women's 3000 m Best Year Performance]]|years=2008|after=Meseret Defar}}
{{succession box|before=[[Tirunesh Dibaba]]<br>and Meseret Defar|title=[[5000 metres#Women's seasons best (outdoor track)|Women's 5000 m Best Year Performance]]|years=2010–2012<br><small>(shared with Meseret Defar)</small>|after=Tirunesh Dibaba}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
nqzss8y7n0nvv11d44usy0vqir9m1jz
Idrissa Ouédraogo
0
16441
86368
80347
2022-08-03T15:57:37Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Idrissa Ouedraogo , Cines del Sur 2007.jpg|thumb|Idrissa Ouedraogo , Cines del Sur 2007]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Idrissa Ouédraogo''' (a mụrụ n'abalị 21 ọnwa Jenụwarị afọ 1954, ọ nwụọ na'abalị 18 ọnwa Febụwarị afọ 2018) bụ onye na-eme ihe nkiri na Burkinabé. Ọrụ ya na-enyocha esemokwu dị n'etiti ime obodo na ndụ obodo na ọdịnala na ọgbara ọhụrụ n'obodo ya bụ [[Burkina Faso]] na ebe ndị ọzọ n'Africa. A maara ya nke ọma maka ihe nkiri ya bụ ''Tilaï'', nke meriri Grand Prix na 1990 Cannes Film Festival na ''Samba Traoré'' (1993), nke a họpụtara maka onyinye Silver Bear na 43rd Berlin International Film Festival.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Idrissa Ouédraogo na Banfora, Upper Volta (nke bụzi [[Burkina Faso]]), n'afọ 1954.<ref name="africultures">{{Cite web|url=http://www.africultures.com/php/?nav=personne&no=3326|title=Idrissa Ouédraogo|work=africultures.com/|accessdate=20 October 2016|language=fr|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161021075112/http://www.africultures.com/php/?nav=personne&no=3326|archivedate=21 October 2016}}</ref> Ọ tolitere n'obodo Ouahigouya na mpaghara ugwu nke ala nna ya, n'afọ 1976 e nyere ya nzere Bachelor of Arts.<ref name="Leaders Afrique">{{Cite web|url=http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/|title=Idrissa Ouédraogo|work=leaders-afrique.com|accessdate=20 October 2016|language=fr|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170101065555/http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/|archivedate=1 January 2017}}</ref> Iji hụ na ndụ ka mma, ndị ọrụ ugbo ya zigara ya Ouagadougou maka agụmakwụkwọ ọzọ, ebe ọ gara African Institute for Cinema Studies (Institut Africain d'Etudes Cinématographiques) iji mezue ọmụmụ ya n'afọ 1981 na masters.<ref name="Russell1998">{{Cite book|author=Sharon A. Russell|title=Guide to African Cinema|url=https://books.google.com/books?id=PVhbVQPTSmcC&pg=PA111|year=1998|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-29621-5}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Kiev na USSR, ọ kwagara Paris, ebe ọ gụsịrị karatu na Institut des hautes études cinématographiques (IDHEC) n'afọ 1985 na DEA site na Sorbonne.<ref name="africultures" /><ref name="Leaders Afrique" /><ref name="filmny">{{Cite web|url=http://www.africanfilmny.org/2013/idrissa-ouedraogo/|title=About the director – Biography: Idrissa Ouedraogo|work=africanfilmny.org|accessdate=20 October 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161021070136/http://www.africanfilmny.org/2013/idrissa-ouedraogo/|archivedate=21 October 2016}}</ref>
== Ọrụ mmalite ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na IAFEC n'afọ 1981, Ouédraogo guzobere ụlọ ọrụ ihe nkiri nke ya, "The Future of Films", nke ghọrọ "Les Films de la Plaine".<ref name="Leaders Afrique">{{Cite web|url=http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/|title=Idrissa Ouédraogo|work=leaders-afrique.com|accessdate=20 October 2016|language=fr|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170101065555/http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/|archivedate=1 January 2017}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/ "Idrissa Ouédraogo"]. ''leaders-afrique.com'' (in French). [https://web.archive.org/web/20170101065555/http://www.leaders-afrique.com/idrissa-ouedraogo/ Archived] from the original on 1 January 2017<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 October</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> N'afọ 1981, tupu ọ kwaga Kiev, ọ rụrụ ọrụ na Burkina Faso Directorate of Cinema Production (Direction de la Production Cinématographique du Burkina Faso), ebe ọ duziri ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi.<ref name="Leaders Afrique" />
N'ime mkpirikpi mbụ ya, Pourquoi (1981), nwoke na-arọ nrọ igbu nwunye ya, mana ọ maghị ma ọ bụ nrọ ma ọ bụ eziokwu.<ref name="Russell1998">{{Cite book|author=Sharon A. Russell|title=Guide to African Cinema|url=https://books.google.com/books?id=PVhbVQPTSmcC&pg=PA111|year=1998|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-29621-5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSharon_A._Russell1998">Sharon A. Russell (1998). [https://books.google.com/books?id=PVhbVQPTSmcC&pg=PA111 ''Guide to African Cinema'']. Greenwood Publishing Group. p. 111. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-0-313-29621-5|<bdi>978-0-313-29621-5</bdi>]]. [https://web.archive.org/web/20180224223937/https://books.google.com/books?id=PVhbVQPTSmcC&pg=PA111 Archived] from the original on 2018-02-24.</cite></ref> Ouédraogo sochiri nke a na ihe nkiri ọzọ dị mkpirikpi, ''Poko'' (1981), nke meriri ihe nrite ihe nkiri dị mkpirimpi na Panafrican Film and Television Festival nke Ouagadougou (FESPACO) nke afọ ahụ. ''Poko'' na-eso nwa agbọghọ dị ime nke nwụrụ mgbe ọ na-erughị ụlọ ọgwụ mgbe a na-ebu ya n'ụgbọ ala. Ihe nkiri ahụ gosipụtara eziokwu ahụ bụ na n'agbanyeghị ịkwụ ụtụ isi ha, ndị ogbenye na-enweta obere enyemaka kwa ụbọchị site na gọọmentị.<ref name="Russell1998" /> Nke a sochiri obere Les Écuelles ("The Platters"; 1983), Les Funérailles du Larle Naba, ("Larle Naba's Funeral"; 1984), Ouagadougou, Ouaga deux roues ("Ouagadougou. Ouaga Two Wheels"; 1985) na Issa le tisserand ("''Issa'' the Weaver"; 1985).<ref name="Russell1998-112">{{Cite book|author=Sharon A. Russell|title=Guide to African Cinema|url=https://books.google.com/books?id=PVhbVQPTSmcC&pg=PA111|year=1998|publisher=Greenwood Publishing Group|isbn=978-0-313-29621-5}}</ref> Nke ikpeazụ ya bụ ''Tenga'' (1985), nke na-enyocha onye obodo nke mgbe ọ kwagara n'obodo ahụ, laghachiri n'obodo ya. N'ime mkpirikpi ndị a, Ouédraogo na-enyocha isiokwu na usoro ihe nkiri nke ọ ga-alaghachi na ihe nkiri ya n'ọdịnihu.<ref name="Russell1998-112" />
== Ndụ ikpeazụ na ọnwụ ==
N'ọnwa Febụwarị afọ 2015, Ouédraogo kwupụtara obere oge tupu emeghe mmemme ihe nkiri na telivishọn nke iri abụọ na anọ nke Ouagadougou (FESPACO) ọchịchọ ya iduzi "ihe nkiri dị mkpa" na mba ọzọ na-achị kọntinent Afrịka, ọgụ na-emegide ọchịchị na ndị isi nke mmegharị ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://lesechosdufaso.net/idrissa-ouedraogo-jai-envie-faire-grand-film-penetration-coloniale/|title=Idrissa Ouédraogo: "J'ai envie de faire un grand film sur la pénétration coloniale"|publisher=Les Echos du Faso|date=26 February 2018|accessdate=25 February 2018}}</ref> N'oge mkparịta ụka ya na Le Monde n'ọnwa Machị afọ 2015, Ouédraogo kwusiri ike ihe o kwenyere na ọ bụ nsogbu atọ na-eche ụlọ ọrụ ihe nkiri nke Burkina Faso ihu. Otu n'ime nsogbu ndị ahụ bụ enweghị ihe ọmụma zuru oke na ọkachamara mgbe ọ na-abịa na ihe nkiri. Enweghị ego na enweghị ahịa mpaghara siri ike bụ nsogbu abụọ ọzọ ọ kwuru.<ref>{{Cite news|url=http://www.lemonde.fr/afrique/article/2015/03/10/idrissa-ouedraogo-le-cinema-low-cost-ne-veut-rien-dire_4590615_3212.html|title=Idrissa Ouedraogo : " Le cinéma low-cost ne veut rien dire "|work=Le Monde|date=10 March 2015|accessdate=25 February 2018}}</ref> N'ime afọ ole na ole ikpeazụ ya, ndị ikwu Ouédraogo kwuru na ọ nwere nkụda mmụọ na ihe nkiri sinima Africa nke oge a n'ihi ihe o weere dịka ụkọ nkà na usoro mmepụta.<ref>{{Cite news|url=http://www.lemonde.fr/afrique/article/2018/02/19/deces-d-ouedraogo-il-venait-de-terminer-un-scenario-et-nous-ferons-tout-pour-realiser-le-film_5259409_3212.html|title=Ouagadougou rend hommage au " maestro " Idrissa Ouedraogo|work=Le Monde|date=19 February 2018|accessdate=25 February 2018|author=Le Cam, Morgane}}</ref>
N'ihe dịka elekere 5:30 nke ụtụtụ. GMT n'abalị 18 ọnwa Febụwarị afọ 2018, Ouédraogo nwụrụ na ụlọ ọgwụ Bois dị na Ouagadougou mgbe ọ dị afọ 64 n'ihi "ọrịa" a na-akọwaghị akọwa, dịka nkwupụta UNCB (Union nationale des cinéastes du Burkina) si kwuo.<ref>{{Cite web|url=http://www.lefigaro.fr/cinema/2018/02/18/03002-20180218ARTFIG00102-le-realisateur-burkinabe-idrissa-ouedraogo-est-mort.php|title=Le réalisateur burkinabé Idrissa Ouedraogo est mort|publisher=AFP via Le Figaro|date=18 February 2018|accessdate=25 February 2018|author=Talabot, Jean}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://beninwebtv.com/2018/02/burkina-faso-baobab-cinema-africain-idrissa-ouedraogo-a-casse-pipe/|title=Burkina-Faso : le baobab du cinéma africain Idrissa Ouédraogo a cassé sa pipe|publisher=Benin Web TV|date=18 February 2018|accessdate=25 February 2018|author=Deguenon, Vincent}}</ref> N'oge na-adịghị anya mgbe ọ nwụsịrị, onye isi ala Burkinabé Roch Marc Christian Kaboré kwuru na mba ya "efuola onye na-eme ihe nkiri nwere nnukwu nkà".<ref name="RFI">{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco|title=Burkina Faso: mort du cinéaste Idrissa Ouédraogo|publisher=RFI|date=18 February 2018|accessdate=24 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180224062522/http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco|archivedate=24 February 2018}}</ref> N'abalị iri abụọ n'ọnwa Febụwarị, e liri ya na ili ozu Gounghin. N'ụzọ ọ na-aga ebe ahụ, ngagharị olili ozu kwụsịrị site na Monument of African Filmmakers na Place des Cinéastes, nso Ụlọ Nzukọ Obodo Ouagadougou, ebe onye isi obodo ahụ na-echeta ya. Ndị njem ahụ kwụsịrị n'ihu ọnụ ụzọ ámá FESPACO. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị okpukpe na ndị na-ese ihe nọ na ngagharị ahụ, ebe e nyere ya olili ozu ndị agha.<ref>{{Cite web|url=http://lefaso.net/spip.php?article82060|title=Cinéma : Idrissa OUEDRAOGO repose désormais au cimetière municipal de Gounghin|publisher=LeFaso.net|date=21 February 2018|accessdate=25 February 2018|author=Ouédraogo, Dimitri}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Akpụkpọ anụ ===
{| class="wikitable"
!Afọ a tọhapụrụ ya
!Aha ya
|-
|1981
|''N'ihi Gịnị Ka?'' (Gịnị mere?)
|-
|1981
|''Poko''
|-
|1983
|Ndị Platters
|-
|1983
|''Ememe olili ozu nke Larle Naba'' (Larle Naba's Funeral)
|-
|1984
|Ouagadougou, Ouaga nwere ụkwụ abụọ (Ouagadougou), Ouaga nwere wiil abụọ)
|-
|1984
|Issa onye na-akpa ákwà (''Issa onye na-akpụ ákwà'')
|-
|1985
|''Tenga''
|-
|1991
|''Obi''
|-
|1994
|Afrịka, Afrịka m (Africa, Afrịka M)
|-
|1996
|''Samba na Leuk'' the Rabbit
|-
|1994
|''Gorki''
|-
|1997
|''Ndị a'' chụpụrụ n'ihe nkiri sinima (The Outcasts of Cinema)
|-
|2001
|''Ihe nkiri nke Sahel''
|-
| colspan="2" |Ebe e si nweta ya:<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=61Ol3PLhYhsC|title=Les cinémas d'Afrique: dictionnaire [Cinemas of Africa: a dictionary]|publisher=KARTHALA Editions|year=2000|pages=373–375|isbn=9782845860605}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=KAUrBwAAQBAJ|title=La francophonie ou l'éloge de la diversité|publisher=Cambridge Scholars Publishing|author=Abecassis, Michaël|year=2011|isbn=9781443830430}}</ref>
|}
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ a tọhapụrụ ya
!Aha ya
|-
|1987
|''Yam Daabo'' (Nke ''Nhọrọ'')
|-
|1989
|''Yaaba'' (''Nne nne'')
|-
|1990
|''Tilaï'' (Iwu)
|-
|1991
|''Karim na Sala''
|-
|1993
|''Samba Traoré''
|-
|1994
|''Mkpu'' ''obi'' (The Heart's Cry)
|-
|1997
|''Kini na Adams''
|-
|2003
|''Iwe nke chi'' (Anger of the Gods)
|-
|2006
|''Kato Kato''
|-
| colspan="2" |Ebe e si nweta ya:<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=j6CAGqsOL0QC&q=Idrissa+Ou%C3%A9draogo|title=Dictionnaire des cinéastes africains de long métrage [Dictionary of African filmmakers of feature films]|publisher=KARTHALA Editions|author=Armes, Roy|year=2008|isbn=9782845869585}}</ref>
|}
=== Usoro ihe nkiri telivishọn ===
* ''N'etiti osisi na ụgbụgbọ osisi'' (1999)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=z5qmplifVDIC|title=Frame by Frame III: A Filmography of the African Diasporan Image, 1994-2004|publisher=Indiana University Press|author=McCluskey, Audrey T.|year=2007|isbn=9780253348296}}</ref>
* Kadi Jolie (2001)<ref name="RFI">{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco|title=Burkina Faso: mort du cinéaste Idrissa Ouédraogo|publisher=RFI|date=18 February 2018|accessdate=24 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180224062522/http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco|archivedate=24 February 2018}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco "Burkina Faso: mort du cinéaste Idrissa Ouédraogo"]. RFI. 18 February 2018. [https://web.archive.org/web/20180224062522/http://www.rfi.fr/afrique/20180218-burkina-faso-cinema-mort-cineaste-idrissa-ouedraogo-tilai-festival-cannes-fespaco Archived] from the original on 24 February 2018<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 February</span> 2018</span>.</cite></ref>
=== Akụkụ ===
* ''Ìhè na Ụlọ Ọrụ'' (1995)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=jC2bowwzBjEC|title=Beyond the Subtitle: Remapping European Art Cinema|publisher=University of Minnesota Press|author=Betz, Mark|year=2009|isbn=9780816640355}}</ref>
* 11'09"01 Septemba 11 (2002)<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=fglL9l5knt8C|title=Film and Television After 9/11|publisher=SIU Press|author=Dixon, Wheeler W.|year=2004|isbn=9780809325566}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0653458}}
* [http://www.sensesofcinema.com/2004/great-directors/ouedraogo/ Mmetụta nke Cinema: Great Directors Critical Database]
* [https://web.archive.org/web/20060323104631/http://www.filmfestivals.com/cannes97/cfilmc5.htm Ouédraogo na ''Kini na Adams'']
* [http://www.filmreference.com/Directors-Mi-Pe/Ouedraogo-Idrissa.html Ihe nkiri]
* [http://www.culturebase.net/artist.php?617 Idrissa Ouedraogo] na Culturebase.com
a3dzcua78zbel87otz8g9dds6ve1s4a
Sherif Desoky
0
16505
86356
80412
2022-08-03T13:09:51Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:شريف دسوقي.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Sherif Desouky''' (Arabic; a mụrụ na 26 Nọvemba 1967 na Alexandria) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, onye nduzi, onye edemede, na onye na-akọ akụkọ, Ọ bụ onye natara onyinye maka onye na-eme egwuregwu kacha mma na Cairo International Film Festival afọ 2018.<ref>{{Cite web|title=Álvaro Brechner wins the Golden Pyramid at Cairo with A Twelve-Year Night|url=https://cineuropa.org/en/newsdetail/363977/|accessdate=3 August 2020|work=Cineuropa – the best of european cinema|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=MENAFN|title=Cairo Film Festival wraps up successful 40th edition|url=https://menafn.com/1097775630/Cairo-Film-Festival-wraps-up-successful-40th-edition|accessdate=5 August 2020|work=menafn.com}}</ref>
== Banyere ==
=== Ihe nkiri Ismail Yassine ===
A mụrụ Sherif Desouky na Alexandria Governorate, Egypt na ọchịchọ ya kwagara na ihe nkiri site na nwata, ebe nna ya bụ onye nduzi nke Ismail Yassin Theater kemgbe afọ 1952, Ya na nna ya biri n'ụlọ ezinụlọ n'azụ ihe nkiri, n'agbanyeghị ọrụ nna ya na ihe nkiri, ọ jụrụ ịbanye n'ụwa nka ma kụọ ya na mbụ ya n'elu ihe nkiri.<ref>{{Cite web|date=5 July 2020|title=صدى البلد: نجم مسلسل بـ 100 وش: أمي قالت لي جِنيِّة مسرح إسماعيل ياسين عملت فيك حاجة|url=https://www.elbalad.news/4380748|accessdate=3 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705015618/https://www.elbalad.news/4380748|archivedate=5 July 2020}}</ref><ref>{{Cite web|date=2 June 2020|title=محطات في حياة "عم سباعي" الشهير بـ"شريف الدسوقي" {{!}} بوابة أخبار اليوم الإلكترونية|url=https://m.akhbarelyom.com/news/newdetails/3045893/1/%D9%85%D8%AD%D8%B7%D8%A7%D8%AA-%D9%81%D9%8A-%D8%AD%D9%8A%D8%A7%D8%A9--%D8%B9%D9%85-%D8%B3%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A--%D8%A7%D9%84%D8%B4%D9%87%D9%8A%D8%B1-%D8%A8%D9%80-%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%8A-/|accessdate=3 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200625002136/https://m.akhbarelyom.com/news/newdetails/3045893/1/%D9%85%D8%AD%D8%B7%D8%A7%D8%AA-%D9%81%D9%8A-%D8%AD%D9%8A%D8%A7%D8%A9--%D8%B9%D9%85-%D8%B3%D8%A8%D8%A7%D8%B9%D9%8A--%D8%A7%D9%84%D8%B4%D9%87%D9%8A%D8%B1-%D8%A8%D9%80-%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%8A-/|archivedate=25 June 2020}}</ref> Sharif rụrụ ọrụ n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọrụ ihe nkiri niile dịka onye na-ahụ maka ụda na onye na-arụ ọrụ n'elu ikpo okwu. Mana mgbe a kwatuchara ụlọ ihe nkiri Ismail Yassine na ọtụtụ n'ime ụlọ ihe nkiri oge okpomọkụ nke Alexandria ma wuo ụlọ n'ọnọdụ ya, ọ hapụrụ ọrụ ihe nkiri wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ na obí ọdịbendị na ndị otu onwe ha kemgbe afọ 1990.<ref name=":2">{{Cite web|date=5 July 2020|title=شريف دسوقي صاحب جائزة أفضل ممثل في القاهرة السينمائي في حوار لـ"أهل مصر": قبل عرض الفيلم الإعلام تجاهلني ورصيدي هو نجاحي.. وهذه علاقتي بإسماعيل ياسين {{!}} اهل مصر|url=https://www.ahlmasrnews.com/753460|accessdate=3 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705023222/https://www.ahlmasrnews.com/753460|archivedate=5 July 2020}}</ref>
=== Ime ihe nkiri ===
N'ihi ihe ọmụma Desouky banyere ndị na-eme ihe nkiri nke ndị prọfesọ na-eme ọrụ na Academy of Arts na Mahadum Alexandria nabatara, ha tinyekwara ya n'ọtụtụ ụlọ ọrụ na asọmpi ime ihe nkiri, Sharif banyere asọmpi na General Authority of Cultural Palaces. Ọ na-enweta ahụmịhe site n'aka nna ya na ụmụ akwụkwọ ya n'aka onye nduzi Ijipt Youssef Chahine ma na-aga ọmụmụ ihe na ọmụmụ nnọchiteanya na [[Egypt]], Qatar, Germany na [[Austria]].<ref name=":2">{{Cite web|date=5 July 2020|title=شريف دسوقي صاحب جائزة أفضل ممثل في القاهرة السينمائي في حوار لـ"أهل مصر": قبل عرض الفيلم الإعلام تجاهلني ورصيدي هو نجاحي.. وهذه علاقتي بإسماعيل ياسين {{!}} اهل مصر|url=https://www.ahlmasrnews.com/753460|accessdate=3 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705023222/https://www.ahlmasrnews.com/753460|archivedate=5 July 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20200705023222/https://www.ahlmasrnews.com/753460 "شريف دسوقي صاحب جائزة أفضل ممثل في القاهرة السينمائي في حوار لـ"أهل مصر": قبل عرض الفيلم الإعلام تجاهلني ورصيدي هو نجاحي.. وهذه علاقتي بإسماعيل ياسين | اهل مصر"]. 5 July 2020. Archived from [https://www.ahlmasrnews.com/753460 the original] on 5 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọrụ ==
Desouky malitere ọrụ ihe nkiri ya n'afọ 2003 na obere ahụmịhe ihe nkiri, malite na ihe nkiri (Violence and Irony) nke Asma El Bakry duziri, ihe nkiri dị mkpirikpi (Hawi) na (Hot Dry in Summer), ọ sonyekwara na usoro (As roses), nke Youssef El Sherif duziri n'afọ 2012.<ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}</ref>
Ọ matara onye nduzi Ahmed Abdullah Al-Sayed mgbe ọ na-ese ihe nkiri "Microphone" n'afọ 2010, wee kirie ihe nkiri ya dị mkpirikpi "Hawi" iji chọpụta nhọpụta Abdullah maka ọrụ "Mustafa" na ihe nkiri "Night/Ext".<ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (7 May 2020). [https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html ""Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?"]. ''Eg24 News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Ahmad Abdalla's Exterior/Night comes fourth on Netflix daily rankings in Egypt – Entertainment – Arts & Culture|url=http://english.ahram.org.eg/News/366655.aspx|accessdate=5 August 2020|work=Ahram Online|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Egyptian film EXT. Night wins biggest prize at Malmo Arab Film Festival – Film – Arts & Culture|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/352534/Arts--Culture/Film/Egyptian-film-EXT-Night-wins-biggest-prize-at-Malm.aspx|accessdate=5 August 2020|work=Ahram Online|language=en}}</ref>
Onye nduzi Kamla Abu Zekry dọtara uche ya mgbe ọ kiriri ihe nkiri mpụga Night/Ext, ya mere ọ chọrọ ka ụlọ ọrụ na-emepụta ọrụ, Al-Adl Group, bụrụ akụkụ nke usoro ọrụ nke usoro "With 100 Faces", nke a tọhapụrụ na Ramadan afọ 2020, na ọrụ nke "Seba'i" dịka nnukwu ihe ngosi mbụ ya mgbe ọ sonyere na usoro "As roses" n'afọ 2012, na usoro "Kas roses" n'afọ 2019.<ref name="web.archive.org">{{Cite web|date=3 May 2020|title="سباعي" في مسلسل "بـ100 وش".. من يكون شريف الدسوقي؟ {{!}} المصري اليوم|url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727|accessdate=4 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200531052357/https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727|archivedate=31 May 2020}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (7 May 2020). [https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html ""Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?"]. ''Eg24 News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
Desouky duziri ọtụtụ egwuregwu, gụnyere egwuregwu "ọ dịghị ihe ọ bụla ma", nke o gosipụtara na "Barah" otu ihe nkiri, ka ọ dị iche na nka nke ịkọ, ruo mgbe ọ ghọrọ onye na-akpa akwa, nke dugara n'ịdị mma ya na improvisation.
== Ihe nkiri ==
=== Usoro ===
* Roses 2012 (dị ka Ramadan)<ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (7 May 2020). [https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html ""Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?"]. ''Eg24 News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* Mmetụta Akpụkpọ ụkwụ 2019 (dị ka Abdel-Mongy)<ref name=":3" />
* O nwere otu narị ihu 2020 (dị ka Seba'i)<ref name="web.archive.org">{{Cite web|date=3 May 2020|title="سباعي" في مسلسل "بـ100 وش".. من يكون شريف الدسوقي؟ {{!}} المصري اليوم|url=https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727|accessdate=4 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200531052357/https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727|archivedate=31 May 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20200531052357/https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727 ""سباعي" في مسلسل "بـ100 وش".. من يكون شريف الدسوقي؟ | المصري اليوم"]. 3 May 2020. Archived from [https://www.almasryalyoum.com/news/details/1975727 the original] on 31 May 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* Alaeze nke Eblees 2020 (dị ka Radwan)
* N'azụ Nature 2020 (dị ka The Juggler)
=== Egwuregwu ===
* Nlaghachi 2010
* Ọ dịghị Ihe Ọ bụla Ma<ref>{{Cite web|date=5 July 2020|title=ما لا تعرفه عن شريف الدسوقي أحسن ممثل في مهرجان القاهرة السينمائي (صور) – القاهرة 24|url=https://www.cairo24.com/2018/11/29/%D9%85%D8%A7-%D9%84%D8%A7-%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81%D8%A9-%D8%B9%D9%86-%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%8A-%D8%A3%D8%AD%D8%B3%D9%86-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%8A/|accessdate=4 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705015610/https://www.cairo24.com/2018/11/29/%D9%85%D8%A7-%D9%84%D8%A7-%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81%D8%A9-%D8%B9%D9%86-%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%A7%D9%84%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%8A-%D8%A3%D8%AD%D8%B3%D9%86-%D9%85%D9%85%D8%AB%D9%84-%D9%81%D9%8A/|archivedate=5 July 2020}}</ref>
=== Ihe nkiri dị mkpirikpi ===
* Ụzọ e si aga Ịtali 2008 (dị ka Hassan)
* Mee nke ahụ 2010 (dị ka Onye Kasị Icha)
* Zakaria na 2012 (dị ka The Tailor)
* Hot Dry in Summer 2015 (dị ka onye na-ese foto)<ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (7 May 2020). [https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html ""Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?"]. ''Eg24 News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* Nke ahụ bụ abalị m 2019 (dị ka onye nwe ahịa)
=== Ihe nkiri ===
* Ime ihe ike na ihe na-emegide onwe ya 2003
* Hawi 2010
* N'abalị/Ọpụpụ 2018<ref name=":3">{{Cite web|author=admin|date=7 May 2020|title="Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?|url=https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html|accessdate=3 August 2020|work=Eg24 News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFadmin2020">admin (7 May 2020). [https://www.eg24.news/2020/05/sibai-in-the-series-with-100-ws-who-will-be-sharif-el-desouki.html ""Sibai" in the series "With 100 Ws" .. Who will be Sharif El-Desouki?"]. ''Eg24 News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 August</span> 2020</span>.</cite></ref>
* 2 Talaat Harb 2020
* Ferret na mmadụ na 2020.<ref>{{Cite web|date=5 July 2020|title=شريف دسوقى والد محمد هنيدى فى "النمس والإنس" – اليوم السابع|url=https://www.youm7.com/story/2020/7/3/%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%89-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%87%D9%86%D9%8A%D8%AF%D9%89-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D9%86%D9%85%D8%B3-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%A5%D9%86%D8%B3/4858741|accessdate=4 August 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200705015703/https://www.youm7.com/story/2020/7/3/%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%AF%D8%B3%D9%88%D9%82%D9%89-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF-%D9%85%D8%AD%D9%85%D8%AF-%D9%87%D9%86%D9%8A%D8%AF%D9%89-%D9%81%D9%89-%D8%A7%D9%84%D9%86%D9%85%D8%B3-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%A5%D9%86%D8%B3/4858741|archivedate=5 July 2020}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8o2w33ffe1g2cttdf4xbf1oiqr4w8uq
Annette Ngo Ndom
0
16506
86331
80413
2022-08-03T12:33:36Z
Celetex
13524
wikitext
text/x-wiki
[[File:AnnetteNgoNdom.jpg|thumb|AnnetteNgoNdom]]
'''Annette Flore Ngo Ndom''' (onye amụrụ n'abalị abụọ nke ọnwa June afọ 1985) bụ onye [[Kameroon|Cameroon]] na-agba bọọlụ dị ka onye n'eche goolu nke na-agba bọọlụ ugbu a nye klọb Slovak Women's First League FK Union Nové Zámky .
== Ọrụ ==
[[Usòrò:AnnetteNgoNdom2.jpg|áká_èkpè|thumb|Onye na-edebe goolu nke otu egwuregwu mba Cameroon]]
Ọ gbara bọọlụ nye otu egwuregwu bọọlụ ụmụ nwanyị nke Cameroon n'afọ 2012 London Olympics, nke mbụ mba ya pụtara na nnukwu asọmpi. Akụkọ dị na akwụkwọ akụkọ ''Metro'' kwuru na Ngo Ndom gosipụtara "ịkpọ bọọlụ asị" ma na- "na-afụ dịka ọkụkọ na disko" n'oge mmeri Brazil na Great Britain meriri ha na mmeri o'goolu ise asatara atọ.<ref>{{Cite news|author=Fox|first=Jack|title=Watch Annette Ngo Ndom and tell me this isn't gold|url=http://metro.co.uk/2012/07/31/watch-annette-ngo-ndom-tell-isnt-gold-3818985/|accessdate=6 June 2015|publisher=[[Metro (British newspaper)]]|date=31 July 2012}}</ref> Ọ nwere ihe ịga nke ọma na klọb, na-echekwa ntaramahụhụ anọ ma na-agbanwe otu n'onwe ya na mmeri ikpeazụ nke Nové Zámky n'afọ 2014 Slovak Women's Cup na-asọmpi Slovan Bratislava.<ref>{{Cite news|title=Víťazom Slovenského pohára bien FC Union Nové Zámky|url=http://www.futbalsfz.sk/slovensko/zeny/spravy/novinka/vitazom-slovenskeho-pohara-zien-fc-union-nove-zamky.html|accessdate=6 June 2015|publisher=[[Slovak Football Association]]|date=1 May 2014|language=Slovak}}</ref>
== Nsọpụrụ ==
; Nové Zámky
'''Onye mmeri'''
* Slovak Women's First League: 2013–14
* Slovak Women's Cup: 2014
; Nke onwe onye
* IFFHS CAF Women Team nke Afọ Iri 2011 2020<ref>{{Cite web|url=https://www.iffhs.com/index.php/posts/925|title=IFFHS WOMAN TEAM - CAF - OF THE DECADE 2011-2020|work=IFFHS|date=28 January 2021}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Annette Ngo Ndom – FIFA competition record (archived)
* Annette Ngo Ndom at Soccerway
*
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lfdevpygu2wu26wpcj3orgoxt1e013s
Tamer Hosny
0
16579
86345
80488
2022-08-03T13:02:30Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tamer Hosny.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Tamer Hosny Sherif Abbas Farghaly''' (Arabic; a mụrụ n'abalị iri na isii n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1977), nke a maara site na aha nka ya bụ '''Tamer Hosni''' (Arabic), bụ onye na-agụ egwu, onye na-eme ihe nkiri, onye na'ede egwu, onye nduzi na onye na-ede egwu. Ọ bịara n'ihu ọha mgbe ọ pụtara na teepu ngwakọta ya na ndị ọzọ na-agụ egwu n'Egypt. Hosny malitere ọrụ ya n'onwe ya na abọm ya nke afọ 2004 bụ ''Hob'', na-aghọ onye na-agụ egwú ịhụnanya na-aga nke ọma ma ndị na-akwado ya nyere ya aha "King of the Generation".<ref>{{Cite book|author=Labourdette|first=Jean-Paul|title=Égypte|year=2007|publisher=Petit Futé|isbn=978-2-7469-1972-3|language=fr}}</ref><ref>{{Cite news|author=Kennedy|first=Helen|title=Tamer Hosny, Egypt's answer to Justin Timberlake, attacked by demonstrators in Cairo's Tahrir Square|url=http://articles.nydailynews.com/2011-02-09/news/28550697_1_protests-demonstrators-slum-dwellers|accessdate=25 September 2011|work=Daily News|date=9 February 2011}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2019, Hosny mebiri Guinness World Record maka ọtụtụ onyinye nye bọọdụ mgbasa ozi.<ref>{{Cite web|url=https://www.arabnews.com/node/1595491/lifestyle|title=Egyptian star Tamer Hosny breaks Guinness World Record in Abu Dhabi|work=Arab News|date=7 December 2019}}</ref>
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Tamer Hosny na Cairo n'aka nna onye Egypt na nne onye Siria. N'adịghị ka nna ya, ''Hosny Sherif Abbas'', Tamer Hosny tolitere na mmasị na [[Footbọl|bọọlụ]] ma gbaa egwuregwu ahụ afọ ise.<ref>{{Cite web|url=http://www.tamerhosny.com/english/biography.html|title=Tamer Hosny International Official Website – Biography|publisher=Tamerhosny.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160308232650/http://www.tamerhosny.com/english/biography.html|archivedate=8 March 2016|accessdate=24 March 2011}}</ref> Tamer Hosny nwere ahụmịhe nduzi mbụ ya n'afọ 2010 mgbe ọ na-eduzi vidiyo egwu ya Se7eet 3la Sotha (Woke up to her voice). Hosny nwere ọchịchọ ogologo oge ịghọ onye nduzi na ime vidiyo egwu nke ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.masrawy.com/News/Arts/Stars/2010/june/3/tamer.aspx|title=تامر حسني: أخرجت كليب (صحيت علي صوتها) لأظهر بشكلي الحقيقي|language=ar|publisher=Masrawy.com|accessdate=13 July 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110927183959/http://www.masrawy.com/News/Arts/Stars/2010/june/3/tamer.aspx|archivedate=27 September 2011}}</ref> O gosipụtara na ihe nkiri Egypt nke afọ 2003 ''Halet Hob'' (A State of Love).<ref>{{Cite web|url=http://msn.shofha.com/en/movie/halet%20hob|title=Halet Hob Movie Msn Shofha|work=shofha.com|accessdate=25 January 2018|archivedate=25 May 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120525045156/http://msn.shofha.com/en/movie/halet%20hob}}</ref> N'afọ 2006, e jidere ya maka ịghọ aghụghọ akwụkwọ agha iji zere itinye ndị agha. A mara ya ikpe ịga mkpọrọ otu afọ, mana ọ nọrọ naanị ọnwa isii n'ụlọ mkpọrọ.<ref>{{Cite web|url=https://stepfeed.com/13-arab-stars-who-got-arrested-7847|title=13 Arab stars who got arrested|work=stepfeed|date=22 September 2017|accessdate=22 September 2017}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Hosny lụrụ onye na-asọmpi Star Academy na onye na-agụ egwu Moroccan bụ Bassma Boussel n'afọ 2012. Ha nwere ụmụ nwanyị abụọ na otu nwa nwoke: Talyia, Amaya na Adam.
Ọ bụ onye na-akwado ihe ọṅụṅụ Pepsi.<ref>{{Cite web|url=http://www.pepsiarabia.com/music/tamerhosni_en_gb.aspx|title=Tamer Hosny|publisher=Pepsi Arabia|date=16 August 1977|accessdate=13 July 2011|archiveurl=https://archive.today/20111006171130/http://www.pepsiarabia.com/music/tamerhosni_en_gb.aspx|archivedate=6 October 2011}}</ref> Ọ bụkwa onye ama ama Arab mbụ na-akpọsa ụdị ugogbe anya ndị uwe ojii.<ref>{{Cite web|url=http://www.policetamerhosny.com/|title=Home|publisher=Police Tamer Hosny|accessdate=24 March 2011}}</ref>
N'abalị itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2017, Hosny mere emume nzọụkwụ nwa oge na TCL Chinese Theatre na Hollywood, California, ebe ọ bụ onye Egypt / Arab mbụ na-ese ihe mere ya.<ref name="Al Arabiya English 2017">{{Cite web|title=Egyptian singer Tamer Hosny to receive historic hand and foot print in LA|work=Al Arabiya English|date=5 August 2017|url=http://english.alarabiya.net/en/life-style/entertainment/2017/08/05/Egyptian-singer-Tamer-Hosny-to-receive-historic-hand-and-foot-print-in-LA.html|accessdate=25 January 2018|first=Lamiaa|author=ElKholy}}</ref><ref name="Khalaf 2017">{{Cite web|author=Khalaf|first=Rayana|title=Tamer Hosny becomes the first-ever Arab to get this Hollywood honor|work=StepFeed|date=10 August 2017|url=https://stepfeed.com/tamer-hosny-becomes-the-first-ever-arab-to-get-this-hollywood-honor-7670|accessdate=25 January 2018}}</ref>
== Ndekọ Egwu ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Album
!Ụlọ ọrụ na-emepụta ihe
|- style="text-align:center;"
|2004
|''Hob''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2006
|''Enayyah Bethebbak''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2007
|''Ya Bint El Aih''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2007
|''El Gana Fi Byotna''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2008
|''Arrab Kaman''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2009
|''Ha'esh Hayaty''
|Mazzika
|- style="text-align:center;"
|2010
|''Ikhtart Sah''
|Mazzika
|- style="text-align:center;"
|2011
|''Elly Gai Ahla''
|Mazzika
|- style="text-align:center;"
|2013
|''Bahebak Enta''
|Egwú n'efu "Nasr Mahrous"
|- style="text-align:center;"
|2014
|''180°''
|Rotana
|- style="text-align:center;"
|2016
|''Omry Ebtada''
|Rotana
|- style="text-align:center;"
|2018
|''Eish Besho'ak''
|Tamer Hosny Production
|- style="text-align:center;"
|2020
|''Khaleek Fulazy''
|Rotana
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* {{IMDb name}}
* [http://www.ournia.co/en/artist/tamer-hosni Ournia na Tamer Hosni]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gmzzgajklky42cam389rzuleu333s4p
Ahmed Malek
0
16634
86369
80544
2022-08-03T16:06:06Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ahmed Malek (face) at The 2018 CFC Annual BBQ Fundraiser (29661973467) (cropped).jpg|thumb|Ahmed Malek (face) at The 2018 CFC Annual BBQ Fundraiser (29661973467) (cropped)]]
{{Infobox person|name=Ahmed Malek|image=|alt=<!-- descriptive text for use by the blind and visually impaired's speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=|birth_date=<!-- {{birth date and age|df=yes|xx Abc 2000}} -->|birth_place=|death_date=|death_place=|nationality=Egyptian|other_names=|occupation=Actor|years_active=|known_for=|notable_works=}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
Ahmed Malek (nke a makwaara dịka '''Ahmad Malek''') bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri. O gosipụtara na Mohamed Diab's Clash nke meghere Un Certain Regard na 2016 Cannes Film Festival. Ọrụ ndị ọzọ gụnyere ''Sheikh Jackson'', ''Hepta'': The Last Lecture na ''La Tottfea El Shams''.
Malek nwere ọrụ mbụ ya na-asụ Bekee (na-asụkwa Dari, Pashto na Badimaya) na Australia maka ihe nkiri The Furnace Maka ọrụ ya a họpụtara ya maka 2021 AACTA Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma na ọrụ ndu.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|5972255}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
klu85fv59nbnm96nn8styrzyxevg3yk
Yasmin Raeis
0
16635
86358
80545
2022-08-03T14:45:28Z
Celetex
13524
wikitext
text/x-wiki
[[File:Yasmin Raeis.jpg|thumb|Yasmin Raeis]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Yasmin Raeis''' bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, nke amụrụ na 15 Septemba 1985.<ref>{{Cite web|url=http://www.elcinema.com/person/1977131|title=ياسمين رئيس - ﺗﻤﺜﻴﻞ - فيلموجرافيا، صور، فيديو|work=elCinema.com|accessdate=10 September 2017}}</ref> Ọ malitere ọrụ ime ihe nkiri ya na usoro telivishọn a na-akpọ "3ard khas". Na mgbakwunye, ọ bụ onye isi n'okpuru nlekọta nke onye nduzi ihe nkiri Mohamed Khan na ihe nkiri a na-akpọ "Factory Girl", ihe nkiri nke nwere nnukwu ihe ịga nke ọma ma merie ọtụtụ ihe nrite, ma na mpaghara ma na mba ụwa.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Raeis n'[[Egypt|Ijipt]] nye nna Palestine na nne Ijipt, Mgbe ọ rụchara ọrụ nlere anya nke ọma, mkpebi Yasmin Raeis ịbanye n'ụlọ ọrụ ihe nkiri dị ka onye na-achọ ime ihe nkiri gosipụtara mgbanwe dị egwu na ndụ ya, nke meghere ụzọ maka mgbanwe dị egwu mgbe a họpụtara ya na mberede maka ọrụ ya na Mohamed Khan's Factory Girl na 2014.<ref>{{Cite web|url=http://www.yasminraeisofficial.com/|title=Yasmin Raeis - website|work=Yasminraeisofficial.com|accessdate=10 September 2017}}</ref> Yasmin rụrụ ọrụ nke nwa agbọghọ na-arụ ọrụ nke na-adaba n'okpuru ọgwụ ịhụnanya, na-agafe na ọdịiche dị n'etiti ndị otu a iji mechaa guzo naanị ya n'ihu ọha ọdịnala na-enweghị obi ebere nke na-atụ egwu ịhụnanya. N'ịpụta dị ka otu n'ime ihe ngosi ya kachasị mma, Khan buru amụma na arụmọrụ nwa agbọghọ ahụ ga-eme ka ọ nweta ihe nrite Best Actress. Nke a mesịrị bụrụ eziokwu ka nwa agbọghọ ahụ na-eme ihe nkiri nwetara ihe nrite mbụ ya Best Actress na Dubai International Film Festival 2013.<ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2014/film/reviews/film-review-factory-girl-1201032625/|title=Film Review: ‘Factory Girl’|first=Jay|author=Weissberg|date=7 January 2014|work=Variety.com|accessdate=10 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.indiewire.com/2015/04/factory-girl-wraps-up-a-prosperous-year-following-its-cinematic-release-across-the-arab-world-171423/|title="Factory Girl" Wraps Up a Prosperous Year Following Its Cinematic Release Across the Arab World - IndieWire|first=Sydney|author=Levine|work=Indiewire.com|accessdate=10 September 2017}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* X-nnukwu
* Wahed Saheh
* El-Maslaha
* Nwa agbọghọ na-arụ ọrụ<ref>{{Cite web|url=http://www.screendaily.com/5082801.article|title=Khan’s Factory Girl in rare Swedish release|work=Screendaily.com|accessdate=10 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.hollywoodreporter.com/news/oscars-egypt-selects-factory-girl-736292|title=Oscars: Egypt Selects 'Factory Girl' for Foreign-Language Category|work=[[The Hollywood Reporter]]|accessdate=10 September 2017}}</ref>
* Emere ya n'Ijipt
* Isị M
* Ndị ikom Dahr Ragel<ref>{{Cite web|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/181334/Arts--Culture/Film/Men-Dahr-Ragel-Plausible-cinematic-effort-despite-.aspx|title=Men Dahr Ragel: Plausible cinematic effort despite flaws in script|work=English.ahram.org.eg|accessdate=10 September 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://orbitmedia.press/index.php/component/k2/item/4306-orbit-yasmin-raeis-awaits-men-dahr-ragel-s-premiere|title=YASMIN RAEIS AWAITS MEN DAHR RAGEL'S PREMIERE|work=Orbitmedia.press|accessdate=10 September 2017}}</ref>
* Hepta<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt5240732/|title=Hepta: The Last Lecture (2016)|work=IMDb.com|accessdate=10 September 2017}}</ref>
* Ịchọta Oum Kulthum
* Onye ohi nke Baghdad (2020)
* Hazem Khaled Salah eldin
=== Usoro ===
* A'rd Khas
* Lahazat Harega 3
* Akụkọ Taraf
* Moga Harra
* Bedoun Zikr Asma'
* Al Mizan
* Ana shahera ana al khaen
* Mlook El Gdaana
== Onyinye na ememme ==
=== Onyinye ===
* Onyinye onye na-eme ihe nkiri kacha mma site na Dubai International Film Festival.
* Onyinye onye na-eme ihe nkiri kacha mma site na Malmo Arab Film Festival na Sweden.
* Onyinye onye na-eme ihe nkiri kacha mma na 18thEgyptian National Film Festival.
* Onyinye onye na-eme ihe nkiri kacha mma na 41stEgyptian Film Association Festival.
* Onyinye onye na-eme ihe nkiri kacha mma na Silk Road Film Festival na Dublin, Ireland.
* Nkwupụta pụrụ iche site na Jury of Feature Film n'ime International Oriental Film Festival.
=== Ememme ===
* Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Dubai
* Emume ihe nkiri Malmo Arab
* Emume ihe nkiri mba Ijipt
* Ememme Njikọ Ihe nkiri Ijipt
* International Oriental Film Festival na Geneva
* Ememme MEDFilm
* Emume ihe nkiri ụmụ nwanyị nke Sala
* Montreal World Film Festival
* ANA Contemporary Arab Cinema Festival
* Twin Cities Arab Film Festival
* Shanghai International Film Festival
* Emume ihe nkiri Arab na Seoul, Korea
* Emume ihe nkiri Kolkata
* Safar: Njem Site na Cinema Arab a ma ama
* Emume ihe nkiri Africa nke Verona
* Emume ihe nkiri Franco Arab
* Emume Ihe nkiri Carthage
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|5022399}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3sl2mxtrd3qttcwbhsz9mf1lcm1qy86
Soheir Zaki
0
16725
86353
80638
2022-08-03T13:09:35Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Algérie - Arménie - 20140531 - Sofiane Feghouli.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
Soheir Zaki (Arabic: سهير زكي, amụrụ na Mansoura, Egypt na Jenụwarị 4, 1945) bụ onye Egypt na-agba egwu afọ na onye na-eme ihe nkiri. Ọ pụtara na ihe karịrị ihe nkiri otu narị nke ndị Ijipt site na 1960s ruo 1980s.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Soheir Zaki na Mansoura, Egypt na Jenụwarị 4, 1945. Mgbe ọ dị afọ itoolu, nne na nna ya kpọgara ezinụlọ ya Alexandria. Nna ya nwụrụ mgbe ọ dị obere, nke mere ka nne ya lụọ di ọzọ. Nna nna ya mechara bụrụ onye njikwa ya. Zaki bu ụzọ mụta otú e si agba egwú site n'ile ihe nkiri ndị gosipụtara Taheyya Kariokka na Samia Gamal.<ref name="hab">{{Cite journal|author=Sullivan|first=Francesca|title=Sohair Zaki Singing with Her Body|journal=Habibi|date=February 2002|volume=19}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye na-agba egwu n'agbamakwụkwọ na Alexandria. Onye na-emepụta telivishọn bụ Mohammed Salem hụrụ ya ka ọ na-agba egwú wee kpebie ịmalite ya dị ka onye na-egosi na telivishọn Ịjipt. Otú ọ dị, o gosipụtara nkà dị ka onye na-agba egwú ma bụrụ onye a maara maka ngosipụta ya na ihe ngosi dị ka ''Adwoua El-Madina''.<ref name="pop">{{Cite book|author=Hammond|first=Andrew|title=Pop Culture Arab World!: Media, Arts, and Lifestyle|date=2005|publisher=ABC-CLIO|isbn=1851094490}}</ref> Mgbe ahụ, ọ gara na-apụta na ihe nkiri ndị Ijipt. Ọ rụrụ obere ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri ya, na-elekwasị anya na ịgba egwú. N'ajụjụ ọnụ, o kwuru na Nagua Fouad bụ "onye mmegide kachasị" ya n'oge ahụ.<ref name="pop" />
Zaki na-emekwa ihe ugboro ugboro na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị ndị Ijipt, ọkachasị na Nile Hilton Hotel na Cairo.<ref>{{Cite book|author=Abaza|first=Mona|title=Changing Consumer Cultures of Modern Egypt: Cairo's Urban Reshaping|date=2006|publisher=Brill|isbn=9004152776}}</ref> N'afọ 1964, ọ ghọrọ onye mbụ na-agba egwú afọ iji gbaa egwú Umm Kulthum mgbe ọ na-agba "Inta Omri".<ref name="hab">{{Cite journal|author=Sullivan|first=Francesca|title=Sohair Zaki Singing with Her Body|journal=Habibi|date=February 2002|volume=19}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSullivan2002">Sullivan, Francesca (February 2002). "Sohair Zaki Singing with Her Body". ''Habibi''. '''19'''.</cite></ref>
N'oge ọrụ ya, Zaki gbara egwu maka ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nke gụnyere Anwar Sadat, Gamal Abdel Nasser na Richard Nixon. Ọ lara ezumike nká na 1992, ọ bụ ezie na o mechara kụzie ịgba egwú afọ na Raqia Hassan's Egyptian Academy of Oriental Dance na Cairo.<ref name="pop">{{Cite book|author=Hammond|first=Andrew|title=Pop Culture Arab World!: Media, Arts, and Lifestyle|date=2005|publisher=ABC-CLIO|isbn=1851094490}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHammond2005">Hammond, Andrew (2005). ''Pop Culture Arab World!: Media, Arts, and Lifestyle''. ABC-CLIO. p. 252. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/1851094490|<bdi>1851094490</bdi>]].</cite></ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ onye Egypt na-ese ihe nkiri bụ Mohamed Emara. Ọ mụrụ nwa ha nwoke Hamada na 1987.<ref name="hab">{{Cite journal|author=Sullivan|first=Francesca|title=Sohair Zaki Singing with Her Body|journal=Habibi|date=February 2002|volume=19}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSullivan2002">Sullivan, Francesca (February 2002). "Sohair Zaki Singing with Her Body". ''Habibi''. '''19'''.</cite></ref>
== Akụkụ ihe nkiri ==
* 1963 ''Thaman al Hob'' (The Price of Love)
* 1963 ''Aelit Zizi''' (Ezinụlọ Zizi)
* 1963 ''Sanawat El Hobbī'' (Afọ nke Ịhụnanya)
* 1964 ''Hekayet Gawaz'' (Akụkọ Alụmdi na Nwunye)
* 1964 ''Daani wal demouh'' (Only with My Tears)
* 1964 ''Matloub Zawja Fawran'' (An Intimate Wedding)
* 1966 ''Cairo 30''
* 1966 ''Al Abeed'' (The Idiot)
* 1967 Karamat Zawgaty (Nkwu Nwunye m)
* 1969 Al-shaitan (Ekwensu)
* 1970 ''Seraa Maa el Mawt'' (Mgba na Ọnwụ)
* 1970 El ''Maganeen'' el Talata (The Three Lunatics)
* 1971 Rejal fil al Misyada (Ndị ikom nọ n'ọnyà)
* 1972 ''Melouk al Shar'' (Ndị Eze nke Ihe Ọjọọ)
* 1975 Alo, ana al ghetta (Hello, Abụ m nwamba)
* 1978 ''Sultana al Tarab''
* 1978 Al Kallema Al Akhira (Okwu Ikpeazụ)
* 1979 ''Yomhel wala Yohmel'' (Chineke Na-echere ma Ọ dịghị Mgbe Ọ na-eleghara Anya)
* 1982 ''Aroussa Wa Gouz Ersan'' (Nwunye na Nwunye Abụọ)
* 1983 ''Enna Rabbaka Labelmersad'' (Onyenwe nke Nledo)
* 1983 ''Al Rajel Elle Ba'aa al Shams''
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Soheir Zaki na [[IMDb]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
saqag184op9vudty1w7zy6sjnpuz1jr
Stephan Rosti
0
16773
86396
80689
2022-08-03T18:00:45Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Stephan Rosti.JPG|thumb|Stephan Rosti]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Stephan Rosti''' (Egyptian Arabic: [(ʔ)esteˈfæːn ˈɾosti]) (16 Nọvemba 1891 - 22 Mee 1964) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri nke biri ma rụọ ọrụ na Egypt.
== Onwe ya ==
Nne Rosti bụ onye Ịtali na-agba egwú n'Egypt. Ọ na-eme ihe nkiri na Egypt mgbe zutere nna Rosti, onye nnọchi anya [[Austria]] na Cairo. Nne Rosti hụrụ Egypt n'anya ruo n'ókè nke na mgbe oge ruru ka nna onye nnọchi anya mba ọzọ kwụsị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya (na Cairo) ma laghachi n'obodo ya, ọ jụrụ iso ya gaa njem ma kpebie ka ya na nwa ya nwoke nọrọ n'Egypt. Iji gbanahụ mbọ nna ya na-agba ịpụ nwatakịrị ahụ n'Egypt ya na nwatakịrịịrị ahụ gbagara Alexandria ma ha biri na mpaghara Raas Al-Teen ebe Stephan debara aha ya n'ụlọ akwụkwọ ya.<ref>[http://arabi.ahram.org.eg/arabi/Ahram/2006/5/13/SUMR25.HTM Al-Ahram Al-Arabi Newspaper Article 13 May 2006]</ref>
Dịka nwa okorobịa, Rosti gara Austria na-achọ nna ya, mana ọ baghị uru. Ka ọ na-agba egwú ma na-arụ ọrụ dị iche iche na Austria, Germany, na France. Rosti zutere ma bụrụ enyi ndị na-eme ihe nkiri nleta Egypt abụọ Mohammed Karim na Sirag Mounir, bụ ndị gbara ya ume ịlaghachi Egypt ịrụ ọrụ na sinima, n'ihi na ọ na-asụ Arabic nke Egypt na mgbe o kwupụtara ọchịchọ ya ime ya. Rosti laghachiri Egypt wee debanye aha dịka nwa akwụkwọ na "Acting Institute" nke Cairo, wee nabata ọrụ mbụ ya dịka onye nduzi nke ihe nkiri mbụ zuru oke nke Egypt, "Layla" site n'aka onye na-emepụta Aziza Amir n'afọ 1927.
Rosti pụtara na ihe nkiri 24 nke Egypt n'agbata afọ 1927 na 1964. O duziri ihe nkiri asaa nke Egypt n'agbata afọ 1931 na 1946. A maara ya nke ọma maka igosipụta ndị ajọ mmadụ na-akparị, ọ ghọkwara ihe ngosi nke ụlọ ọrụ ihe nkiri Egypt.
== Ihe nkiri ==
'''Onye nduzi''': (930s-1940s)
... a.k.a. Gamal na Dalal (International: aha Bekee)
* Ahlahum (1945)
... a.k.a. The Urchin (International: aha Bekee)
... a.k.a. Antar Esquire (International: aha Bekee)
* Unshudat el fuad (1932)
... a.k.a. Lord of the Revels (International: aha Bekee)
* Qetar el lail (1953) (akụkọ)
... a.k.a. Ụgbọ okporo ígwè abalị (International: aha Bekee)
... a.k.a. Gemal na Dalal (International: aha Bekee)
... a.k.a. The Urchin (International: aha Bekee)
... a.k.a. Abụ nke Obi (International: aha Bekee)
* Ibn el balad (1943) (ihe osise)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0744587}}
5p88iu1bf6ryr5m2d4tme60p14rjdsj
86397
86396
2022-08-03T18:01:24Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Stephan Rosti.JPG|thumb|Stephan Rosti]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Stephan Rosti''' (Egyptian Arabic: [(ʔ)esteˈfæːn ˈɾosti]) (16 Nọvemba 1891 - 22 Mee 1964) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye nduzi ihe nkiri nke biri ma rụọ ọrụ na Egypt.
== Onwe ya ==
Nne Rosti bụ onye Ịtali na-agba egwú n'Egypt. Ọ na-eme ihe nkiri na Egypt mgbe zutere nna Rosti, onye nnọchi anya [[Austria]] na Cairo. Nne Rosti hụrụ Egypt n'anya ruo n'ókè nke na mgbe oge ruru ka nna onye nnọchi anya mba ọzọ kwụsị ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya (na Cairo) ma laghachi n'obodo ya, ọ jụrụ iso ya gaa njem ma kpebie ka ya na nwa ya nwoke nọrọ n'Egypt. Iji gbanahụ mbọ nna ya na-agba ịpụ nwatakịrị ahụ n'Egypt ya na nwatakịrịịrị ahụ gbagara Alexandria ma ha biri na mpaghara Raas Al-Teen ebe Stephan debara aha ya n'ụlọ akwụkwọ ya.<ref>[http://arabi.ahram.org.eg/arabi/Ahram/2006/5/13/SUMR25.HTM Al-Ahram Al-Arabi Newspaper Article 13 May 2006]</ref>
Dịka nwa okorobịa, Rosti gara Austria na-achọ nna ya, mana ọ baghị uru. Ka ọ na-agba egwú ma na-arụ ọrụ dị iche iche na Austria, Germany, na France. Rosti zutere ma bụrụ enyi ndị na-eme ihe nkiri nleta Egypt abụọ Mohammed Karim na Sirag Mounir, bụ ndị gbara ya ume ịlaghachi Egypt ịrụ ọrụ na sinima, n'ihi na ọ na-asụ Arabic nke Egypt na mgbe o kwupụtara ọchịchọ ya ime ya. Rosti laghachiri Egypt wee debanye aha dịka nwa akwụkwọ na "Acting Institute" nke Cairo, wee nabata ọrụ mbụ ya dịka onye nduzi nke ihe nkiri mbụ zuru oke nke Egypt, "Layla" site n'aka onye na-emepụta Aziza Amir n'afọ 1927.
Rosti pụtara na ihe nkiri 24 nke Egypt n'agbata afọ 1927 na 1964. O duziri ihe nkiri asaa nke Egypt n'agbata afọ 1931 na 1946. A maara ya nke ọma maka igosipụta ndị ajọ mmadụ na-akparị, ọ ghọkwara ihe ngosi nke ụlọ ọrụ ihe nkiri Egypt.
== Ihe nkiri ==
'''Onye nduzi''': (930s-1940s)
... a.k.a. Gamal na Dalal (International: aha Bekee)
* Ahlahum (1945)
... a.k.a. The Urchin (International: aha Bekee)
... a.k.a. Antar Esquire (International: aha Bekee)
* Unshudat el fuad (1932)
... a.k.a. Lord of the Revels (International: aha Bekee)
* Qetar el lail (1953) (akụkọ)
... a.k.a. Ụgbọ okporo ígwè abalị (International: aha Bekee)
... a.k.a. Gemal na Dalal (International: aha Bekee)
... a.k.a. The Urchin (International: aha Bekee)
... a.k.a. Abụ nke Obi (International: aha Bekee)
* Ibn el balad (1943) (ihe osise)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0744587}}
tcadmr0ds35ucqb1fiq67ufihdwy5nj
Omar Sharif
0
16787
86370
80703
2022-08-03T16:09:21Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Omar Sharif 2015.jpg|thumb|Omar Sharif 2015]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Omar''' Sharif[lower-alpha 1] (Arabic: عمر الشريف Egyptian Arabic pronunciation: [ˈːomɑɾ eʃʃɪˈɾiːf]; a mụrụ '''Michel Yusef Dimitri Chalhoub''' , 10 Eprel 1932 ː 10 Julaị 2015) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri, nke a na-ewere n'ozuzu ya dịka otu n'ime ndị nwoke kachasị na fim na mba ya.<ref>{{Cite web|title=Legendary Egyptian actor Omar Sharif dies at 83|url=https://www.aljazeera.com/features/2015/7/10/legendary-egyptian-actor-omar-sharif-dies-at-83|accessdate=2021-10-28|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Remembering Omar Sharif's Egyptian movie career before Hollywood came along|url=https://www.pri.org/stories/2015-07-15/remembering-omar-sharifs-egyptian-movie-career-hollywood-came-along|accessdate=2021-10-28|work=The World from PRX|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|author=Berkvist|first=Robert|date=2015-07-10|title=Omar Sharif, 83, a Star in ‘Lawrence of Arabia’ and ‘Doctor Zhivago,’ Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2015/07/11/movies/omar-sharif-a-star-in-dr-zhivago-dies-at-83.html|accessdate=2021-10-28}}</ref> Ọ malitere ọrụ ya na mba ya n'afọ ndị 1950, mana a maara ya nke ọma maka ngosipụta ya na British, American, French, na Italian productions. Ọrụ ya gụnyere ihe karịrị 100 ihe nkiri gafere afọ 50, ma wetara ya ọtụtụ otuto gụnyere Golden Globe Awards atọ na César Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma.
Sharif so Peter O'Toole rụọ ọrụ dịka Sherif Ali na David Lean epic ''Lawrence'' of Arabia (1962), nke mere ka a họpụta ya na Academy Award maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma, ma gosipụta ọrụ aha na Lean's Doctor Zhivago (1965), na-eme ka ọ nweta Golden Globe maka onye na'eme ihe nkiri kacha kyau. Ọ gara n'ihu na-eme ihe nkiri ịhụnanya, na ihe nkiri dị ka Funny Girl (1968) na The Tamarind Seed (1974), na ndị akụkọ ihe mere eme dịka ndị otu aha na ''Genghis Khan'' (1965) na ''Che''! (1969). Ọrụ ime ihe nkiri ya gara n'ihu ruo n'oge agadi, yana mgbanwe a nabatara nke ọma dịka onye Alakụba Turkish na ihe nkiri French Monsieur Ibrahim (2003). O mere ihe nkiri ikpeazụ ya n'afọ 2015, afọ ọ nwụrụ.
== Mmalite ndụ ==
Sharif, onye aha nna ya pụtara "onye a ma ama" ma ọ bụ "onye a na-akpọ ama", a mụrụ '''Michael Yusef Dimitri Chalhoub''' (Arabic: ) na Alexandria, Alaeze nke Egypt (nke bụzi [[Egypt|Arab Republic]] of Egypt), n'ezinụlọ Melkite Catholic nke sitere na Lebanọn, na-eme ka ya na ezinụlọ ya bụrụ ndị Antiochan Greek Christian (nke a makwaara dị ka Rûm).<ref>{{Cite book|author=Khakpour|first=Porochista|title=Tremors: New Fiction by Iranian American Writers|publisher=University of Arkansas Press|year=2013|isbn=9781557289957|editor=Anita Amirrezvani|chapter=In the House of Desire, Honey, Marble, and Dream|chapterurl=https://books.google.com/books?id=WvumDbreJUoC&q=sharif+omar+noble+arabic&pg=PA116}}</ref><ref>{{Cite book|editor=Adel Iskander|url=https://books.google.com/books?id=mSWPSDQgRvIC&q=sharif+omar+noble+arabic&pg=PT280|title=Edward Said: A Legacy of Emancipation and Representation|publisher=University of California Press|location=Berkeley and Los Angeles|accessdate=10 July 2015|isbn=9780520245464|year=2010}}</ref><ref name="muslim-encyclopedia">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=owZCMZpYamMC&pg=PA198|title=Encyclopedia of Muslim-American History|first=Edward E.|author=Curtis|publisher=Facts on File|year=2010|isbn=978-0816075751}}</ref><ref name="Independent">[https://www.independent.co.uk/news/people/profiles/omar-sharif-it-is-a-great-film-but-im-not-very-good-in-it-8326440.html "Omar Sharif: 'It is a great film, but I'm not very good in it'"], ''[[The Independent]]''</ref><ref>{{Cite book|author=Gates|first=Henry Louis|date=2012|title=Dictionary of African biography- Volumes 1|url=https://books.google.com/books?id=39JMAgAAQBAJ&q=Sharif+Lebanese&pg=RA4-PA355|publisher=Oxford University Press|pages=355–357|isbn=9780195382075}}</ref><ref>{{Cite web|author=Rastegar|first=Kamra|title=Omar Sharif: Alluringly cosmopolitan, unapologetically Arab|url=http://america.aljazeera.com/articles/2015/7/10/omar-sharif-a-kind-of-cosmopolitan.html|publisher=Al Jazeera America|accessdate=1 December 2016|date=10 July 2015}}</ref>
Nna ya, Yusef Chalhoub, onye na-ere osisi dị oké ọnụ ahịa, na nne ya kwagara n'ọdụ ụgbọ mmiri nke Alexandria na mmalite narị afọ nke 20 site na Zahle na [[Lebanon|Lebanọn]].<ref name=":0">{{Cite web|date=July 10, 2017|title=Peek into Omar Sharif's life|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/10857/Peek-into-Omar-Sharif%E2%80%99s-life|work=Egypt Today}}</ref><ref name=":1" /> A mụrụ Sharif mgbe e mesịrị na Alexandria.<ref name=":1">{{Cite news|first=Lara|author=Marlowe|date=8 May 2014|title=Omar Sharif: from desert prince to alone in Paris|url=http://www.irishtimes.com/culture/omar-sharif-from-desert-prince-to-alone-in-paris-1.1787034|work=[[The Irish Times]]|accessdate=12 July 2015}}</ref> Ezinụlọ ya kwagara Cairo mgbe ọ dị afọ anọ. Nne ya, Claire Saada, bụ onye ama ama na-elekọta ndị ọbịa, Eze Farouk nke Egypt bụ onye nleta oge niile tupu ewepụ ya n'afọ 1952.<ref name="BBC obit">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-26277821|title=Obituary: Omar Sharif|date=10 July 2015|accessdate=10 July 2015|work=BBC News}}</ref>
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
=== Onye na-eme ihe nkiri n'Ijipt ===
N'afọ 1954, Sharif malitere ọrụ ime ihe nkiri ya n'Egypt site na ọrụ na ''Sira' Fi al-Wadi'' (1954) ("Mgbalị na Ndagwurugwu"). Ọ nọkwa na ''Shaytan Al-Sahra'' ("Ekwensu nke Ọzara").
Ọ ghọrọ onye ama ama ngwa ngwa, na-apụta na Our Beautiful Days (1955), The Lebanese Mission (1956) (ihe nkiri French), Struggle in the Pier (1956), Sleepless (1957) ("[La Anam]"), Land of Peace (1957), ''Goha'' (1958) (ihe nkiri Tunisian nke gosipụtara ''mmalite'' nke Claudia Cardinale), Strugcle on the Nile (1958), A Beginning and an End (1960), A Rumor of Love (1960), Sayy al-Qasidat (1960), ''Anna Karenina'' adaptation The River of Love ("Nahr El Zul-H). Ya na nwunye ya so mee ihe nkiri n'ọtụtụ ihe nkiri dị ka ndị na-ahụ n'anya. Sharif nwere ihe ịga nke ọma site na ihe nkiri ndị ọzọ dị ka Struggle on the Nile (1959), A Rumor of Love (1960), na There is a man in our House (1961), nke mere ka ọ bụrụ nnukwu onye na-asọ mpi na Salah Zulfikar, [[Shoukry Sarhan]] na [[Rushdy Abaza]], ndị dike ihe nkiri Egypt n'oge ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/11353604/Faten-Hamama-actress-obituary.html|title=Faten Hamama, actress – obituary|work=The Daily Telegraph|date=18 January 2015|accessdate=10 July 2015}}</ref>
[[Usòrò:Omar_Sharif_66ème_Festival_de_Venise_(Mostra)_4.jpg|thumb|Sharif na Venice Film Festival na 2009.]]
== Ndụ onwe ==
[[Usòrò:Ard_elsalam.jpg|thumb|Ihe nkiri sitere na ihe nkiri Land of Peace (1957).]]
Sharif biri n'Egypt site na mgbe a mụrụ ya ruo mgbe ọ kwagara Europe n'afọ 1965.<ref>Sharif, Omar (1977), ''The Eternal Male: My Own Story'', Doubleday, New York, 1st Ed., p. 41.</ref> Ọ kọrọ na n'afọ 1932, nna ya "abụghị nwoke bara ọgaranya", mana "ọ nwetara ego buru ibu".<ref>Sharif, Omar (1977), ''The Eternal Male: My Own Story'', Doubleday, New York, 1st Ed., pp. 45–46.</ref> Tupu Mgbanwe Egypt nke 1952, Eze Farouk na-agakarị n'ụlọ ezinụlọ Sharif, wee bụrụ enyi na onye egwuregwu kaadị nke nne Sharif. Nne ya bụ onye ọbịa mara mma ma mara mma nke nwere obi ụtọ na njikọ ahụ n'ihi na o nyere ya ihe ùgwù nke "ịkwado naanị ndị isi" nke ọha mmadụ Ijipt. Sharif kọwakwara na azụmaahịa osisi nke nna ya nwere ihe ịga nke ọma n'oge ahụ n'ụzọ Sharif kọwara dịka ndị na-adịghị akwụwa aka ọtọ ma ọ bụ omume rụrụ arụ.<ref>Sharif, Omar (1977), ''The Eternal Male: My Own Story'', Doubleday, New York, 1st Ed., p. 46.</ref> N'ụzọ dị iche, mgbe afọ 1952 gasịrị, Sharif kwuru na akụ na ụba gbanwere aka n'Egyptn'okpuru iwu mba Nasser na azụmahịa nna ya "mere ihe".<ref>Sharif, Omar (1977), ''The Eternal Male: My Own Story'', Doubleday, New York, 1st Ed., p. 98.</ref>
N'afọ 1954, Sharif pụtara na ihe nkiri Struggle in the Valley na Faten Hamama, onye ya na ya nwekọrọ ọnụ ọ bụ ezie na ọ jụrụ isusu ọnụ na ihuenyo.<ref>{{Cite news|author=Al-Shafii|first=Alaa|title=Egyptian Movie Icon Faten Hamama's Extraordinary Life and Career|url=http://english.al-akhbar.com/node/23281|accessdate=11 July 2015|work=[[Al Akhbar (Lebanon)|Al Akhbar]]|date=19 January 2015}}</ref> Ha abụọ hụrụ onwe ha n'anya; Sharif ghọrọ onye Alakụba, gbanwee aha ya, wee lụọ ya.<ref>{{Cite book|author=Darwish|first=Mustafa|title=Dream Makers on the Nile: A Portrait of Egyptian Cinema|year=1998|publisher=Columbia University Press|isbn=978-977-424-429-2}}</ref> Ha nwere otu nwa nwoke, Tarek Sharif, amụrụ n'afọ 1957 na Egypt, onye pụtara na Doctor Zhivago dịka Yuri mgbe ọ dị afọ asatọ. Di na nwunye ahụ kewara n'afọ 1966 ma alụmdi na nwunye ha biri na ịgba alụkwaghịm n'afọ 1974.<ref name="youtube2">Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211211/gYD0LTKaFc4 Ghostarchive] and the [https://web.archive.org/web/20140314055643/http://www.youtube.com/watch?v=gYD0LTKaFc4&feature=related Wayback Machine]: {{Cite web|author=AlJazeeraEnglish|url=https://www.youtube.com/watch?v=gYD0LTKaFc4|title=Riz Khan – Omar Sharif|date=10 Oct 2007|publisher=YouTube|accessdate=18 November 2012}}</ref> Sharif alụghị di ọzọ; o kwuru na mgbe ịgba alụkwaghịm ya gasịrị, ọ hụghị nwanyị ọzọ n'anya ọzọ.<ref name="youtube2" /> Tupu ịgba alụkwaghịm ha, Sharif lụrụ ndị na-eme ihe nkiri Pat Sheehan na Dodie Marshall.<ref>{{Cite book|url={{Google books|LongDwAAQBAJ|page=49|plainurl=yes}}|title=Pat: A Biography of Hollywood's Blonde Starlet|first=Samuel|author=Clemens|publisher=Sequoia Press|year=2020|isbn=978-0578682822}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
|+Ihe nkiri
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
| rowspan="2" |1954
|''Shaytan al-Sahra''<ref>{{Cite news|url=http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/131045/Arts--Culture/Film/Egyptian-film-icon-Omar-Sharif-has-Alzheimer%E2%80%99s.aspx|title=Egyptian film icon Omar Sharif has Alzheimer's|work=Al-Ahram|date=24 May 2015|accessdate=10 July 2015}}</ref>
|Essam
|A makwaara ya dị ka ''Ekwensu nke Sahara''
|-
|''Ọ bụ n'ihi Fi al-Wadi''
|Ahmed
|A makwaara ya dị ka The Blazing Sun, Struggle in the Valley na Fight in the Valley
|-
|1955
|''Ayyamna al-Holwa''
|Ahmed
|A makwaara ya dị ka Our Best Days
|-
| rowspan="2" |1956
|''Châtelaine nke Lebanọn''
|Mokrir
|A makwaara ya dị ka The Lebanese Mission; a na-akpọ ya Omar Cherif
|-
|''N'ihi Fi al-Mina''
|Ragab
|A makwaara ya dị ka A Fight Within the Port
|-
| rowspan="2" |1957
|''Osimiri Anam''
|Aziz
|A makwaara ya dị ka Sleepless na No Tomorrow
|-
|''Ard al-Salam''
|Ahmed
|A makwaara ya dị ka ''Ala Udo''
|-
| rowspan="3" |1958
|''Goha''
|Goha
|E nyere ya aha Omar Cherif
|-
|''Shatie onye asrar''
|Mamdoh
|A makwaara ya dị ka Beach of Secrets
|-
|''Ghaltet habibi''
|Salah
|A makwaara ya dị ka My Lover's Fault
|-
| rowspan="5" |1959
|''Siraa fil Nil''<ref name="An-Nahar">{{Cite web|url=http://www.annahar.com/article/251289-%D8%A3%D9%86%D8%A8%D8%A7%D8%A1-%D8%B9%D9%86-%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%8A-%D8%B9%D9%85%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81|title=ساحر السينما عمر الشريف أنهى المشهد الأخير في هذه الحياة|publisher=[[An-Nahar]]|date=10 July 2015|accessdate=10 July 2015|archivedate=1 February 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200201163103/https://www.annahar.com/article/251289-%D8%A3%D9%86%D8%A8%D8%A7%D8%A1-%D8%B9%D9%86-%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%8A-%D8%B9%D9%85%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81}}</ref>
|Muhassab
|A makwaara ya dị ka ọgụ na Naịl
|-
|''Sayyidat al-Qasr''
|Adel
|A makwaara ya dị ka Lady of the Palace
|-
|''Mkpịsị aka m''
|Shokri
|A makwaara ya dị ka For a Woman
|-
|''Maweed maa maghoul''
|Madgi
|A makwaara ya dị ka ''nhọpụta na'' ndị a na-amaghị ama
|-
|''Fadiha nwa Zamalek''
|Ahmed
|A makwaara ya dị ka ''Scandel na'' ''Zamalek''
|-
| rowspan="2" |1960
|''Nahna onye talamiza''
|Adel
|A makwaara ya dị ka ''Anyị bụ ụmụ akwụkwọ''
|-
|''Lawet ebe a na-anọ''
|Hasan
|A makwaara ya dị ka ''ọrịa ịhụnanya''
|-
| rowspan="6" |1961
|''Gharam el assiad''
|Essam Murad
|A makwaara ya dị ka Ịhụnanya Masters
|-
|''Bidaya wa Nihaya''
|Onye Hassanian
|A makwaara ya dị ka A Beginning and an End
|-
|''Esha'a hob''
|Hussein
|A makwaara ya dị ka A Rumor of Love
|-
|''Nahr al-Hob''
|Khalid
|A makwaara ya dị ka ''Osimiri'' nke Ịhụnanya
|-
|''Hobi al-Wahid''
|Captain Adel
|A makwaara ya dị ka My Only Love
|-
|''Fi Baytouna Ragoul''<ref name="An-Nahar" />
|Ibrahim
|A makwaara ya dị ka ''في بيتنا'' কথ na A Man in our House
|-
|1962
|''Lawrence nke Arebia''
|Sherif Ali
|Ihe nrite Golden Globe maka onye na-akwado ihe nkiri kacha mma<br /><br /><br /><br /> Ihe nkiri Golden Globe Award maka New Star of the Year Onye na-eme ihe nkiri A họpụtara Academy Award maka onye na na-akwado onye na-eme egwuregwu kacha mma<br /><br /><br /><br />
|-
| rowspan="3" |1964
|''Ọdịda nke Alaeze Ukwu Rom''
|Sohamus
|
|-
|''Lee Ịnyịnya Na-acha Nri''
|Francisco
|
|-
|''Rolls-Royce Yellow''
|Davich
|
|-
| rowspan="4" |1965
|''Genghis Khan''
|Genghis Khan
|
|-
|''Marco Onye Ukwu''
|Sheik Alla Hou, 'Ifufe Ọzara'
|
|-
|''Dọkịta Zhivago''
|Dr. Yuri Andreyevich Zhivago
|Ihe nrite Golden Globe maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|-
|''Mamalik''
|Ahmed
|
|-
| rowspan="2" |1967
|''N'abalị nke ndị ọchịagha''
|Nnukwu Grau
|
|-
|''Karịa Ọrụ Ebube''
|Prince Rodrigo Fernandez
|
|-
| rowspan="2" |1968
|''Nwa agbọghọ na-atọ ọchị''
|Nicky Arnstein
|
|-
|''Mayerling''
|Archduke Rudolf
|
|-
| rowspan="4" |1969
|''Ọlaedo Mackenna''
|John Colorado
|
|-
|''Nhọpụta ahụ''
|Frenderico Fendi
|
|-
|''Che!''
|Che Guevara
|
|-
|''Ndị ikom atọ nọ n'elu ịnyịnya''
|Onye Na-eme Njem Njem
|Enweghị aha
|-
| rowspan="3" |1971
|''Ndagwurugwu Ikpeazụ''
|Vogel
|
|-
|''Ndị Na-agba Ịnyịnya''
|Uraz
|
|-
|''Ndị Ozu ohi''
|Ebel Zekaraya
|A gbara ya n'otu oge na French dị ka Le Casse na otu ndị na-eme ihe nkiri
|-
|1972
|''Ikike Ịhụnanya''
|Pita
|
|-
|1973
|''Àgwàetiti Dị Iche Iche''
|Captain Nemo
|
|-
| rowspan="2" |1974
|''Mkpụrụ Tamarind''
|Feodor Sverdlov
|
|-
|''Juggernaut''
|Captain Alex Brunel
|
|-
|1975
|''Nwanyị Na-atọ Egwu''
|Nicky Arnstein
|
|-
| rowspan="2" |1976
|''Ace Up My Aka''
|Andre Ferren
|A makwaara ya dị ka ''Mpụ na Mmasị''
|-
|''Pink Panther na-awakpo ọzọ''
|Onye Ijipt na-egbu egbu
|Cameo; a na-edeghị aha ya
|-
| rowspan="2" |1979
|''Ashanti: Ala nke Enweghị Ebere''
|Prince Hassan
|
|-
|''Akụkọ ọbara''
|Ivo Palazzi
|
|-
| rowspan="3" |1980
|S*H*E<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=AKlgjBCPPnsC&q=omar+sharif+security+hazards+expert&pg=PA358|title=Encyclopedia of Television Series, Pilots and Specials, Volume 2|publisher=VNR AG|author=Terrace, Vincent|year=1985|isbn=9780918432612}}</ref>
|Baron Cesare Magnasco
|A makwaara ya dị ka S*H*E: Security Hazards Expert
|-
|''Mgbọ Baltimore''
|Deacon ahụ
|
|-
|''Oh! Nkịta Eluigwe''
|Malcolm Bart
|
|-
| rowspan="2" |1981
|''Ice na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ''
|Meno Argenti
|
|-
|''Inchon''
|Onye ọrụ India
|Cameo; a na-edeghị aha ya
|-
|1983
|''Ayoub''
|
|
|-
|1984
|''Ihe Nzuzo Kasị Elu!''
|Onye Ọrụ Cedric
|
|-
|1987
|''Nnukwu Izu Ozu''
|Rashid Saud
|
|-
| rowspan="3" |1988
|''Ndị E Nwere''
|Stepan
|A makwaara ya dị ka Les Possédés
|-
|''Pyramids na-acha anụnụ anụnụ''<ref>{{Cite web|url=http://www.europe1.fr/culture/arielle-dombasle-omar-sharif-legendaire-et-tourmente-1366916|title=Arielle Dombasle : Omar Sharif, "légendaire" et "tourmenté"|publisher=[[Europe 1]]|date=10 July 2015|accessdate=10 July 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150711213824/http://www.europe1.fr/culture/arielle-dombasle-omar-sharif-legendaire-et-tourmente-1366916|archivedate=11 July 2015}}</ref>
|Alex
|A makwaara ya dị ka The Novice
|-
|''Isi Ihe Maka Nnwere Onwe''
|Jọtan
|
|-
|1989
|''Al-aragoz'' [ihe e dere n'ala]
|Mohamed Gad El Kareem
|A makwaara ya dị ka The Puppeteer
|-
| rowspan="3" |1990
|''Ugwu nke Ọnwa''
|Sultan
|Enweghị aha
|-
|''Viaggio d'amore''
|Ọgaranya
|
|-
|''Onye Ozu Okpokoro''
|Dima
|
|-
| rowspan="2" |1991
|''Agha n'Ala Ijipt''
|
|A makwaara ya dị ka El ''Mowaten Masri'' na An Egyptian Citizen
|-
|''Mayrig''
|Hagop
|
|-
| rowspan="3" |1992
|''588 Paradise Street''
|Hagop
|A makwaara ya dị ka ''Nne''
|-
|''Karịa Ikpe Ziri Ezi''
|Emir Beni-Zair
|
|-
|''Tengoku no Taizai''
|Tsai Mang Hua
|
|-
|1993
|''Dehk anyị na-ad anyị hob''<ref name="An-Nahar" />
|
|A makwaara ya dị ka ọchị, egwuregwu, ịdị njọ na ịhụnanya
|-
|1996
|''Lebanọn...Onye Ebube A tụrụ Mkpọrọ''
|Onwe ya
|Ihe nkiri
|-
|1997
|''Eluigwe Tupu M Anwụ''
|Kahlil Gibran
|
|-
|1998
|''Ihe omimi nke Ijipt''
|Nna nna
|Ihe nkiri
|-
|1999
|''Onye Agha nke Iri na Atọ''
|Melchisideck
|
|-
| rowspan="2" |2001
|''Onye nyocha''
|
|
|-
|''Onye Ọchịchị Okwu''
|Victor
|
|-
|2003
|''Maazị Ibrahim''
|Maazị Ibrahim
|César Award maka onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|-
|2004
|''Hidalgo''
|Sheikh Riyadh
|
|-
| rowspan="2" |2006
|''Fuoco ya nyere m''
|Onye isi ala Nicola
|
|-
|''Otu N'abalị Mụ na Eze''
|Prince Memucan
|
|-
| rowspan="2" |2008
|''10,000 BC''
|Onye na-akọ akụkọ
|Olu
|-
|''Hassan na Marcus''
|Hassan / Morcus
|A makwaara ya dị ka ''Hassan wa Morcus''
|-
| rowspan="2" |2009
|''Onye Njem ahụ''
|Onye Okenye Hassan
|A maara ya nke ọma dị ka ''Al Mosafer''
|-
|''Echefuola m ịgwa gị''<ref>{{Cite web|url=http://www.lindependant.fr/2015/07/10/quand-omar-sharif-tournait-dans-les-p-o-j-ai-oublie-de-te-dire-et-jouait-les-supporteurs-de-l-usap,2057452.php|title=Quand Omar Sharif tournait dans les P.-O. "J'ai oublié de te dire" et jouait les supporteurs de l'USAP|work=[[L'Indépendant (Pyrénées-Orientales)|L'Indépendant]]|date=10 July 2015|accessdate=10 July 2015}}</ref>
|Jaume
|A makwaara ya dị ka I Forgot to Tell You
|-
| rowspan="2" |2013
|''Obí Dị Elu n'Ịtali''
|Onwe ya
|
|-
|''Nkume nke Casbah''
|Moulay Hassan
|
|-
|2015
|''1001 Ihe e mepụtara na Ụwa nke Ibn Al-Haytham''
|Nna nna
|Ọrụ nduzi ihe nkiri (ọrụ ihe nkiri ikpeazụ)<ref name="Examiner">{{Cite web|url=http://www.nbcnews.com/pop-culture/celebrity/omar-sharif-star-lawrence-arabia-dies-heart-attack-83-n389936|title=Omar Sharif, Star of 'Lawrence of Arabia,' Dies of Heart Attack at 83|publisher=NBC.com|accessdate=July 10, 2015}}</ref>
|}
{| class="wikitable sortable"
|+Telivishọn
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
! class="unsortable" |Ihe edeturu
|-
|1966
|''Poppy bụkwa okooko osisi''
|Dr. Rad
|Ihe nkiri TV
|-
|1973
|''Àgwàetiti Dị Iche Iche''
|Captain Nemo
|Miniserie TV; nke a makwaara dị ka L'Ile Mysterieuse
|-
|1980
|''Obí Obi Ụtọ''
|Louis Lefevre
|Ihe nkiri TV
|-
|1984
|''Ogige Ndị Dị N'Ebe Dị N'Otu''
|Nna Koda
|Miniserie TV, nke dabeere na The Far Pavilions
|-
| rowspan="2" |1985
|''Okirikiri Obi Ọjọọ''
|Joseph Garcin
|Egwuregwu TV
|-
|''Ọnụ Ọsọ Ifufe''<ref>{{Cite web|title=IMdb: Edge of the Wind|url=https://www.imdb.com/title/tt1220210/|accessdate=9 August 2018}}</ref>
|McCorquodale
|Egwuregwu TV nke Don Webb, ya na John Mills na Lucy Gutteridge
|-
| rowspan="3" |1986
|''Peter Onye Ukwu''
|Prince Feodor Romodanovsky
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Ndị inyom''
|Sultan Hassan
|Obere ihe nkiri TV
|-
|''Anastasia: Ihe Omimi nke Anna''
|Eze Nicholas nke Abụọ
|Obere ihe nkiri TV
|-
|1991
|''Ihe Ndị Na-echeta Midnight''
|Constantine Demiris
|Ihe nkiri TV
|-
|1992
|''Oriakụ 'Arris Na-aga Paris''
|Marquis Hippolite
|Ihe nkiri TV
|-
|1995
|''Catherine Onye Ukwu''
|Razumovsky
|Ihe nkiri TV
|-
|1996
|''Njem Gulliver''
|Onye Ọkachamara
|Obere ihe nkiri TV
|-
|1999
|''Obí Cleopatra: Na-achọ Akụkọ ifo''
|Onye na-akọ akụkọ
|Ihe nkiri
|-
|2001
|''Shaka Zulu: Citadel''
|Eze
|Ihe nkiri TV
|-
|2002
|''Iwu Nnukwu Pyramid''
|Onye na-akọ akụkọ
|Ihe nkiri
|-
|2005
|''Imperium: Saint Peter''
|Saint Peter
|Ihe nkiri TV
|-
|2006
|''Iwu Iri ahụ''
|Jethro
|Obere ihe nkiri TV
|-
|2007
|''Hanan W Haneen''
|Raouf
|Usoro ihe nkiri telivishọn Ijipt, nke a makwaara dị ka Tenderness na Nostalgia
|-
|2008
|''Onye Templar Ikpeazụ''
|Konstantine
|Ihe nkiri TV
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
spwpu1hlqgd0wmf71cefr3ubwwg4kyh
Nour El-Sherif
0
16792
86373
80708
2022-08-03T16:19:02Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nour El-Sherif.jpg|thumb|Nour El-Sherif]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Nour El-Sherif''' (Arabic; 28 Eprel 1946 - 11 Ọgọst 2015), a mụrụ '''Mohamad Geber Mohamad Abd Allah''' (Arabic) bụ onye Egypt a ma ama na-eme ihe nkiri. O nwere ihe nkiri isii na ndepụta ihe nkiri 100 kachasị elu nke Egypt.
A mụrụ El-Sherif n'ógbè ndị ọrụ Sayeda Zainab na Cairo. El-Sherif lụrụ Poussi (1972X2006) ha nwere ụmụ nwanyị abụọ, Sarah na Mai. Ya na Poussi gbara alụkwaghịm n'afọ 2006 ma ha zukọtara na mbido 2015 n'oge nsogbu nke ọrịa ya. Ọ gbakwara bọọlụ tupu ọ họrọ ime ihe nkiri dịka ọrụ. A na-akpọ Nour El-Sherif mgbe ụfọdụ Nour El Cherif, Nour El -Cherif ma ọ bụ Nour Al-Sharif. Ọ nwụrụ n'abalị iri na otu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2015, na Cairo, Egypt.<ref>{{Cite web|url=https://www.elcinema.com/person/1044776/|title=نور الشريف - ﺗﻤﺜﻴﻞ - فيلموجرافيا، صور، فيديو|work=elCinema.com|language=ar|accessdate=2018-01-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0252880/|title=Nour El-Sherif|work=IMDb|accessdate=2018-01-24}}</ref>
== Ọnwụ ==
Nour El-Sherif nwụrụ site na ọrịa kansa akpa ume na Cairo mgbe ọ dị afọ 69 n'afọ 2015 mgbe ọ lụsịrị ọgụ siri ike na ọrịa ahụ.
== Ùgwù ikpeazụ ==
N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Eprel 2021, Google mere emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ iri asaa na ise na [[Google]] Doodle.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/nour-el-sherifs-75th-birthday?hl=en|title=Nour El-Sherif's 75th Birthday|work=Google|date=28 April 2021}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Aha Arabic
!Ihe edeturu
|-
|1967
|''Kasr El Shawk''
|
|
|-
|1968
|''Bint Min el Banat''
|
|
|-
|1971
|''Obi Ụtọ na Ahụhụ''<ref name="Habib129">Habib, p. [https://books.google.com/books?id=iNK5jWJxvrAC&pg=PA129&lpg=PA129&dq=%22Shams+Al+Baroudy%22&source=bl&ots=E1yY1WFbCB&sig=OrNukREvl9eXzUlr_SXw8ZIQA6A&hl=en&sa=X&ei=V0smUfGjBZHm8gSW4oGACQ&ved=0CDgQ6AEwAQ#v=onepage&q=%22Shams%20Al%20Baroudy%22&f=false 129].</ref>
|''al-Mutåt wal-Âzab''
|
|-
|1971
|''Nwunye m na Nkịta ahụ''
|
|
|-
|1973
|''Medinet al-Samt''
|
|
|-
|1974
|''N'oge okpomọkụ Anyị ga-ahụ n'anya''
|''Fel Saif Lazem Nihib''
|
|-
|1975
|Leqa ma al-madi
|
|
|-
|1975
|''Hello, Abụ m nwamba''
|''Alo, ana al-ghetta''
|
|-
|1975
|''Karnak Cafe''
|Al-Karnak
|
|-
|1975
|''Ọbara na Sọnde''
|''Youm El-Ahad El-Damy''
|
|-
|1976
|''Waqt Lil Demoue''
|
|
|-
|1977
|Ota Ala Nar
|
|
|-
|1977
|''Sonya na Onye Nzuzu ahụ''
|
|
|-
|1978
|''Njem n'ime Nwaanyị''
|''Rehla Dakhel Emraa''
|
|-
|1978
|Darbet Shams
|
|
|-
|1978
|
|Wa da al-omr ya waladi
|
|-
|1978
|''Nkwupụta Ikpeazụ''
|''Al-Eeteraf al-Akhir''
|
|-
|1978
|''Nwanyị nke Ọzọ ''
|''Maraa Al-Okhra''
|
|-
|1980
|''Ọchịchọ''
|''Al-Raghba''
|
|-
|1981
|''Al-Akmar''
|
|
|-
|1981
|''Ndị nọ n'elu''
|''Ahl El Gema''
|
|-
|1981
|''Al-Shaytan Yaez''
|
|
|-
|1982
|''Onye Ọkwọ Bọs''
|''Sawak Al-Utubis''
|
|-
|1982
|''Akụkọ Ijipt''
|''Hadduta Misrija''
|
|-
|1982
|''Bariq Ayneyk''
|
|
|-
|1982
|''Nnụnụ nnụnụ''
|''Al-Tawous''
|
|-
|1984
|''Beit al-qadi''
|
|
|-
|1985
|''Ndị Na-agagharị Agagharị''
|''Al-Sa Alik''
|
|-
|1986
|''Ụgbọ okporo ígwè''
|''El-Ketaar''
|
|-
|1986
|''Ibnati wal-zi'b''
|
|
|-
|1987
|''Kaher el-zaman''
|
|
|-
|1989
|''Seraa al ahfad''
|
|
|-
|1989
|''Ọkụ Ọkụ''
|''Inar gahined''
|
|-
|1990
|''Nchọgharị nke Sayed Marzouk''
|''Al-Bahths na Al-Sayyid Marzuq''
|
|-
|1991
|''Nagi El-Ali''
|
|
|-
|1992
|''Mkpu ahụ''
|''Al-Sarkha''
|
|-
|1992
|''Ayoun Al Sakr''
|
|
|-
|1994
|''Otu abalị Dị Oké Iche''
|''Leila Sakhina''
|
|-
|1995
|''Agaghị m ebi na uwe nna m''
|Lan A3ish Fi Gelbab Abi
|Ihe nkiri TV
|-
|1997
|''Ihe E Kparamagwa''
|''Massir''
|
|-
|1998
|''Mfu nke Gaafar El-Masry''
|''Ikhtefaa Gaafar El-Masry''
|
|-
|1999
|''Nwoke nke Ọzọ''
|''El Ragol El Akhar''
|Ihe nkiri TV
|-
|2001
|''Ezinụlọ Haj Metwali''
|
|Ihe nkiri TV
|-
|2004
|''Eish Ayamak''
|
|Ihe nkiri TV
|-
|2005
|''Ọdọ Mmiri El Ghazal''
|
|
|-
|2006
|''Ụlọ Yacoubian''
|''Omaret Jacoban''
|
|-
|2008
|''Onye Mkpọrọ Na-agafe agafe''
|''Ụgbọ njem Masgoon''
|
|-
|2008
|''N'abalị Nwa Nwa Nkịta''
|''Laylat El-Baby Doll''
|
|-
|}
== Edemsibịa ==
* Habib, Samar Mmekọahụ nwoke na nwanyị na Middle East: Akụkọ ihe mere eme na nnọchiteanya. [Ihe e dere n'ala ala peeji]ISBN , 9780415956734.
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name}}
qczj0sor0o20j2egqprbk02ajwqge8c
Mahmoud Shokoko
0
16795
86411
80711
2022-08-03T19:03:50Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mahmoud Shokoko circa 1960s.jpg|thumb|Mahmoud Shokoko circa 1960s]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Mahmoud Shokoko</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Mahmoud Ibrahim Ismail Musa</div><br /><br /><br /><br /><span style="display:none">(<span class="bday">1912-05-01</span>)</span>May 1, 1912<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Cairo]], [[Kingdom of Egypt]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |February 12, 1985<span style="display:none">(1985-02-12)</span> (aged 72)<br /><br /><br /><br /><div class="deathplace" style="display:inline">[[Cairo]], [[Egypt]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actor, producer
|}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Mahmoud Shokoko''' (Arabic; 1 Mee 1912 -12 Febụwarị 1985) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye na-ese ihe. A maara ya nke ọma maka onye na-eme ihe nkiri ya "Aragouzsho".<ref name="Rotana">{{Cite web|url=http://cinema.rotana.net/en/r/mahmoud-hkuko/nodeTypeSlug:actors-1-1|title=Shokoko|publisher=Rotana|work=Shokoko|accessdate=1 May 2014}}</ref>
== Oge ndị mbido ==
A mụrụ ya na Mee 1, 1912. Ọ malitere ọrụ ya dịka ọkwá nkà na nna ya ma soro ya na-arụ ọrụ ruo mgbe ọ dị afọ iri abụọ na atọ.
Shokoko sonyeere ụfọdụ ndị agha na-eme ihe nkiri na Iraq nke na-eme na ụlọ ahịa kọfị na-eche ụlọ ọrụ nna ya ihu mgbe ọ nwere oge ezumike. Ihe malitere na mbụ dịka ihe ntụrụndụ ghọrọ ihe na-atọ ụtọ, na-amalite ime ihe na agbamakwụkwọ nakwa n'òtù ndị ọzọ dị ka "Hassan 2 Al-Maghrabi" na "Mohammed 6". Site n'ebe ahụ gaa n'ihu, ọ malitere inweta aha ọjọọ gburugburu ụwa.
== Ihe ndị dị mkpa n'ọrụ ya ==
E wepụtara ihe nkiri mbụ ya, ''Al-Sabr Tayeb'', na June 13, 1959 ma mee ka ọ bụrụ onye a ma ama.
Ọ bụ isiokwu nke Google doodle maka Google Middle East na 1 Mee 2014.
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
fgpfmrfekvvnbvv76ib73l2bw3eitk1
Geneviève Waïte
0
16798
86406
80716
2022-08-03T18:42:38Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[File:Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019.jpg|thumb|Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityGeneviève Waïte]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceGeneviève Waïte]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Geneviève Joyce Waïte''' (13 Febụwarị 1948 - 18 Mee 2019) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye nlereanya.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/genevive-wate-122907|title=Geneviève Waïte|work=allmovie.com|accessdate=17 January 2010}}</ref> Ọrụ ya a kacha mara amara bụ onye isi na ihe nkiri 1968 <nowiki><i id="mwFg">Joanna</i></nowiki> .<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}</ref> Dị ka onye na-ese onyinyo, Richard Avedon sere ya foto maka ''Vogue'' na 1971.<ref name="20190524NYT" /> N'afọ 1974, o dekọrọ abọm ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="20190524NYT" />
== Ndụ onwe onye ==
Waïte lụrụ Matthew Reich na 10 Disemba 1968; Ha mechara gbaa alụkwaghịm.<ref name="20200919MH">{{Cite web|title=Geneviève Waïte|url=https://www.myheritage.com/research/record-10182-183186/genevieve-waite-in-biographical-summaries-of-notable-people|work=[[MyHeritage]]|accessdate=19 September 2020}}</ref> Waïte lụrụ onye egwu John Phillips nke Mamas & the Papas na 31 Jenụwarị 1972.<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref> Ha nwere ụmụ abụọ: ndị na-eme ihe nkiri Tamerlane Phillips (b. 1971) na Bijou Phillips (b". 1980).<ref name="20190524NYT" /> Ha gbara alụkwaghịm na 1985. Ọ lụrụ Norman Buntaine; ha mechara kewaa.<ref name="20200919MH" /><ref>{{Cite web|url=http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html#waite|title=American Female Singer / Song Writers|date=August 2004|work=Air Structures|format=Genevieve Waite: Romance Is on the Rise (Released in 1974, Rating 3+|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004125733/http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html|archivedate=4 October 2009}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Joanna (1968) dị ka "''Joanna''".<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref>
* Move (1970) dị ka "The Girl"<ref name="20190524NYT" />
* ''Myra Breckinridge'' (1970) dị ka "Onye ọrịa ezé" (onye a na-edeghị aha ya)<ref name="20190524NYT" />
* The Man Who Fell to Earth (1976) Onye na-eme "Love is Coming Back"
* Short Distance (1989) dị ka Mona<ref name="20190524NYT" />
== Egwú ==
Ọ bụ di ya nke abụọ, John Phillips, onye bụbu onye otu egwu Mamas & the Papas mepụtara abọm Waïte nke afọ 1974. N'afọ 2011, e wepụtara abọm ahụ na CD nke gụnyere mkpuchi egwu Velvet Underground "Femme Fatale".<ref name="20200919AM">{{Cite web|title=Genevieve Waite|url=https://smile.amazon.com/Genevieve-Waite/e/B001LHKJJI/ref=ac_dtp_sa_nc_link|work=[[Amazon Music]]|publisher=[[Amazon (company)]]|accessdate=19 September 2020}}</ref>
== Ọnwụ ==
Na 18 Mee 2019, Waïte nwụrụ mgbe ọ na-ehi ura na Los Angeles, California. Nwa ya nwanyị, Bijou, mara ọkwa ọnwụ nne ya ọtụtụ ụbọchị ka e mesịrị.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Geneviève Waïte at IMDb
* Geneviève Waïte at Find a Grave
mb66ugerauf9w5b91llec9bmpbqpfrv
86407
86406
2022-08-03T18:43:08Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019.jpg|thumb|Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityGeneviève Waïte]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceGeneviève Waïte]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Geneviève Joyce Waïte''' (13 Febụwarị 1948 - 18 Mee 2019) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye nlereanya.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/genevive-wate-122907|title=Geneviève Waïte|work=allmovie.com|accessdate=17 January 2010}}</ref> Ọrụ ya a kacha mara amara bụ onye isi na ihe nkiri 1968 <nowiki><i id="mwFg">Joanna</i></nowiki> .<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}</ref> Dị ka onye na-ese onyinyo, Richard Avedon sere ya foto maka ''Vogue'' na 1971.<ref name="20190524NYT" /> N'afọ 1974, o dekọrọ abọm ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="20190524NYT" />
== Ndụ onwe onye ==
Waïte lụrụ Matthew Reich na 10 Disemba 1968; Ha mechara gbaa alụkwaghịm.<ref name="20200919MH">{{Cite web|title=Geneviève Waïte|url=https://www.myheritage.com/research/record-10182-183186/genevieve-waite-in-biographical-summaries-of-notable-people|work=[[MyHeritage]]|accessdate=19 September 2020}}</ref> Waïte lụrụ onye egwu John Phillips nke Mamas & the Papas na 31 Jenụwarị 1972.<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref> Ha nwere ụmụ abụọ: ndị na-eme ihe nkiri Tamerlane Phillips (b. 1971) na Bijou Phillips (b". 1980).<ref name="20190524NYT" /> Ha gbara alụkwaghịm na 1985. Ọ lụrụ Norman Buntaine; ha mechara kewaa.<ref name="20200919MH" /><ref>{{Cite web|url=http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html#waite|title=American Female Singer / Song Writers|date=August 2004|work=Air Structures|format=Genevieve Waite: Romance Is on the Rise (Released in 1974, Rating 3+|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004125733/http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html|archivedate=4 October 2009}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Joanna (1968) dị ka "''Joanna''".<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref>
* Move (1970) dị ka "The Girl"<ref name="20190524NYT" />
* ''Myra Breckinridge'' (1970) dị ka "Onye ọrịa ezé" (onye a na-edeghị aha ya)<ref name="20190524NYT" />
* The Man Who Fell to Earth (1976) Onye na-eme "Love is Coming Back"
* Short Distance (1989) dị ka Mona<ref name="20190524NYT" />
== Egwú ==
Ọ bụ di ya nke abụọ, John Phillips, onye bụbu onye otu egwu Mamas & the Papas mepụtara abọm Waïte nke afọ 1974. N'afọ 2011, e wepụtara abọm ahụ na CD nke gụnyere mkpuchi egwu Velvet Underground "Femme Fatale".<ref name="20200919AM">{{Cite web|title=Genevieve Waite|url=https://smile.amazon.com/Genevieve-Waite/e/B001LHKJJI/ref=ac_dtp_sa_nc_link|work=[[Amazon Music]]|publisher=[[Amazon (company)]]|accessdate=19 September 2020}}</ref>
== Ọnwụ ==
Na 18 Mee 2019, Waïte nwụrụ mgbe ọ na-ehi ura na Los Angeles, California. Nwa ya nwanyị, Bijou, mara ọkwa ọnwụ nne ya ọtụtụ ụbọchị ka e mesịrị.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Geneviève Waïte at IMDb
* Geneviève Waïte at Find a Grave
e3sft9nc2te6jclcewzr8vjp2sgzh25
86408
86407
2022-08-03T18:44:10Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019.jpg|thumb|Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019]]
'''Geneviève Joyce Waïte''' (13 Febụwarị 1948 - 18 Mee 2019) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye nlereanya.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/genevive-wate-122907|title=Geneviève Waïte|work=allmovie.com|accessdate=17 January 2010}}</ref> Ọrụ ya a kacha mara amara bụ onye isi na ihe nkiri 1968 <nowiki><i id="mwFg">Joanna</i></nowiki> .<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}</ref> Dị ka onye na-ese onyinyo, Richard Avedon sere ya foto maka ''Vogue'' na 1971.<ref name="20190524NYT" /> N'afọ 1974, o dekọrọ abọm ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="20190524NYT" />
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityGeneviève Waïte]]
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceGeneviève Waïte]]
[[Category:Articles with hCards]]
== Ndụ onwe onye ==
Waïte lụrụ Matthew Reich na 10 Disemba 1968; Ha mechara gbaa alụkwaghịm.<ref name="20200919MH">{{Cite web|title=Geneviève Waïte|url=https://www.myheritage.com/research/record-10182-183186/genevieve-waite-in-biographical-summaries-of-notable-people|work=[[MyHeritage]]|accessdate=19 September 2020}}</ref> Waïte lụrụ onye egwu John Phillips nke Mamas & the Papas na 31 Jenụwarị 1972.<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref> Ha nwere ụmụ abụọ: ndị na-eme ihe nkiri Tamerlane Phillips (b. 1971) na Bijou Phillips (b". 1980).<ref name="20190524NYT" /> Ha gbara alụkwaghịm na 1985. Ọ lụrụ Norman Buntaine; ha mechara kewaa.<ref name="20200919MH" /><ref>{{Cite web|url=http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html#waite|title=American Female Singer / Song Writers|date=August 2004|work=Air Structures|format=Genevieve Waite: Romance Is on the Rise (Released in 1974, Rating 3+|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004125733/http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html|archivedate=4 October 2009}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Joanna (1968) dị ka "''Joanna''".<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref>
* Move (1970) dị ka "The Girl"<ref name="20190524NYT" />
* ''Myra Breckinridge'' (1970) dị ka "Onye ọrịa ezé" (onye a na-edeghị aha ya)<ref name="20190524NYT" />
* The Man Who Fell to Earth (1976) Onye na-eme "Love is Coming Back"
* Short Distance (1989) dị ka Mona<ref name="20190524NYT" />
== Egwú ==
Ọ bụ di ya nke abụọ, John Phillips, onye bụbu onye otu egwu Mamas & the Papas mepụtara abọm Waïte nke afọ 1974. N'afọ 2011, e wepụtara abọm ahụ na CD nke gụnyere mkpuchi egwu Velvet Underground "Femme Fatale".<ref name="20200919AM">{{Cite web|title=Genevieve Waite|url=https://smile.amazon.com/Genevieve-Waite/e/B001LHKJJI/ref=ac_dtp_sa_nc_link|work=[[Amazon Music]]|publisher=[[Amazon (company)]]|accessdate=19 September 2020}}</ref>
== Ọnwụ ==
Na 18 Mee 2019, Waïte nwụrụ mgbe ọ na-ehi ura na Los Angeles, California. Nwa ya nwanyị, Bijou, mara ọkwa ọnwụ nne ya ọtụtụ ụbọchị ka e mesịrị.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Geneviève Waïte at IMDb
* Geneviève Waïte at Find a Grave
5zxt28et51gdpqqowwt8wu891xjb737
86409
86408
2022-08-03T18:44:51Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019.jpg|thumb|Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019]]
'''Geneviève Joyce Waïte''' (13 Febụwarị 1948 - 18 Mee 2019) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye nlereanya.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/genevive-wate-122907|title=Geneviève Waïte|work=allmovie.com|accessdate=17 January 2010}}</ref> Ọrụ ya a kacha mara amara bụ onye isi na ihe nkiri 1968 <nowiki><i id="mwFg">Joanna</i></nowiki> .<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}</ref> Dị ka onye na-ese onyinyo, Richard Avedon sere ya foto maka ''Vogue'' na 1971.<ref name="20190524NYT" /> N'afọ 1974, o dekọrọ abọm ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="20190524NYT" />
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityGeneviève Waïte]]
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceGeneviève Waïte]]
[[Category:Articles with hCards]]
== Ndụ onwe onye ==
Waïte lụrụ Matthew Reich na 10 Disemba 1968; Ha mechara gbaa alụkwaghịm.<ref name="20200919MH">{{Cite web|title=Geneviève Waïte|url=https://www.myheritage.com/research/record-10182-183186/genevieve-waite-in-biographical-summaries-of-notable-people|work=[[MyHeritage]]|accessdate=19 September 2020}}</ref> Waïte lụrụ onye egwu John Phillips nke Mamas & the Papas na 31 Jenụwarị 1972.<ref name="20190524NYT" /> Ha nwere ụmụ abụọ: ndị na-eme ihe nkiri Tamerlane Phillips (b. 1971) na Bijou Phillips (b". 1980).<ref name="20190524NYT" /> Ha gbara alụkwaghịm na 1985. Ọ lụrụ Norman Buntaine; ha mechara kewaa.<ref name="20200919MH" /><ref>{{Cite web|url=http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html#waite|title=American Female Singer / Song Writers|date=August 2004|work=Air Structures|format=Genevieve Waite: Romance Is on the Rise (Released in 1974, Rating 3+|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004125733/http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html|archivedate=4 October 2009}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Joanna (1968) dị ka "''Joanna''".<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSandomir2019">Sandomir, Richard (24 May 2019). </cite></ref>
* Move (1970) dị ka "The Girl"<ref name="20190524NYT" />
* ''Myra Breckinridge'' (1970) dị ka "Onye ọrịa ezé" (onye a na-edeghị aha ya)<ref name="20190524NYT" />
* The Man Who Fell to Earth (1976) Onye na-eme "Love is Coming Back"
* Short Distance (1989) dị ka Mona<ref name="20190524NYT" />
== Egwú ==
Ọ bụ di ya nke abụọ, John Phillips, onye bụbu onye otu egwu Mamas & the Papas mepụtara abọm Waïte nke afọ 1974. N'afọ 2011, e wepụtara abọm ahụ na CD nke gụnyere mkpuchi egwu Velvet Underground "Femme Fatale".<ref name="20200919AM">{{Cite web|title=Genevieve Waite|url=https://smile.amazon.com/Genevieve-Waite/e/B001LHKJJI/ref=ac_dtp_sa_nc_link|work=[[Amazon Music]]|publisher=[[Amazon (company)]]|accessdate=19 September 2020}}</ref>
== Ọnwụ ==
Na 18 Mee 2019, Waïte nwụrụ mgbe ọ na-ehi ura na Los Angeles, California. Nwa ya nwanyị, Bijou, mara ọkwa ọnwụ nne ya ọtụtụ ụbọchị ka e mesịrị.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Geneviève Waïte at IMDb
* Geneviève Waïte at Find a Grave
12100bqxerdv4n69notjayogh7y7kco
86410
86409
2022-08-03T18:45:39Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019.jpg|thumb|Genevieve Waite (filmster) op Schiphol, kop, Bestanddeelnr 922-0019]]
'''Geneviève Joyce Waïte''' (13 Febụwarị 1948 - 18 Mee 2019) bụ onye South Africa na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu na onye nlereanya.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmovie.com/artist/genevive-wate-122907|title=Geneviève Waïte|work=allmovie.com|accessdate=17 January 2010}}</ref> Ọrụ ya a kacha mara amara bụ onye isi na ihe nkiri 1968 <nowiki><i id="mwFg">Joanna</i></nowiki> .<ref name="20190524NYT">{{Cite news|author=Sandomir|first=Richard|title=Geneviève Waïte, 71, Star of the Swinging-'60s Film 'Joanna,' Dies|url=https://www.nytimes.com/2019/05/24/obituaries/genevieve-waite-dead.html|accessdate=19 September 2020|work=[[The New York Times]]|date=24 May 2019}}</ref> Dị ka onye na-ese onyinyo, Richard Avedon sere ya foto maka ''Vogue'' na 1971.<ref name="20190524NYT" /> N'afọ 1974, o dekọrọ abọm ya dị ka onye na-agụ egwu.<ref name="20190524NYT" />
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|ethnicityGeneviève Waïte]]
[[Òtù:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceGeneviève Waïte]]
[[Category:Articles with hCards]]
== Ndụ onwe onye ==
Waïte lụrụ Matthew Reich na 10 Disemba 1968; Ha mechara gbaa alụkwaghịm.<ref name="20200919MH">{{Cite web|title=Geneviève Waïte|url=https://www.myheritage.com/research/record-10182-183186/genevieve-waite-in-biographical-summaries-of-notable-people|work=[[MyHeritage]]|accessdate=19 September 2020}}</ref> Waïte lụrụ onye egwu John Phillips nke Mamas & the Papas na 31 Jenụwarị 1972.<ref name="20190524NYT" /> Ha nwere ụmụ abụọ: ndị na-eme ihe nkiri Tamerlane Phillips (b. 1971) na Bijou Phillips (b". 1980).<ref name="20190524NYT" /> Ha gbara alụkwaghịm na 1985. Ọ lụrụ Norman Buntaine; ha mechara kewaa.<ref name="20200919MH" /><ref>{{Cite web|url=http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html#waite|title=American Female Singer / Song Writers|date=August 2004|work=Air Structures|format=Genevieve Waite: Romance Is on the Rise (Released in 1974, Rating 3+|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091004125733/http://www2.odn.ne.jp/airstructures/review%20female.html|archivedate=4 October 2009}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* Joanna (1968) dị ka "''Joanna''".<ref name="20190524NYT" />
* Move (1970) dị ka "The Girl"<ref name="20190524NYT" />
* ''Myra Breckinridge'' (1970) dị ka "Onye ọrịa ezé" (onye a na-edeghị aha ya)<ref name="20190524NYT" />
* The Man Who Fell to Earth (1976) Onye na-eme "Love is Coming Back"
* Short Distance (1989) dị ka Mona<ref name="20190524NYT" />
== Egwú ==
Ọ bụ di ya nke abụọ, John Phillips, onye bụbu onye otu egwu Mamas & the Papas mepụtara abọm Waïte nke afọ 1974. N'afọ 2011, e wepụtara abọm ahụ na CD nke gụnyere mkpuchi egwu Velvet Underground "Femme Fatale".<ref name="20200919AM">{{Cite web|title=Genevieve Waite|url=https://smile.amazon.com/Genevieve-Waite/e/B001LHKJJI/ref=ac_dtp_sa_nc_link|work=[[Amazon Music]]|publisher=[[Amazon (company)]]|accessdate=19 September 2020}}</ref>
== Ọnwụ ==
Na 18 Mee 2019, Waïte nwụrụ mgbe ọ na-ehi ura na Los Angeles, California. Nwa ya nwanyị, Bijou, mara ọkwa ọnwụ nne ya ọtụtụ ụbọchị ka e mesịrị.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Geneviève Waïte at IMDb
* Geneviève Waïte at Find a Grave
dchb4c8jf4wq36vaqms7rjn72tixvtp
Vida Anim
0
16808
86362
80733
2022-08-03T15:40:56Z
Celetex
13524
Added photo#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Vida Anim Berlin 2009.jpg|thumb|Vida Anim Berlin 2009]]
Hannah AfriyieVida Anim (amụrụ na 7 Disemba na afọ 1983 na Accra, Greater Accra) bụ [[Ghana|onye Ghana]] na-agba ọsọ nke maara nke ọma na mita 100 na 200.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/athletes/ghana/vida-anim-172917|title=Vida ANIM {{!}} Profile {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|accessdate=13 April 2019}}</ref><ref name="beijing">[https://web.archive.org/web/20080906221623/http://results.beijing2008.cn/WRM/ENG/BIO/Athlete/9/219129.shtml Athlete biography: Vida Anim], beijing2008.cn, ret: 27 August 2008</ref> Ya na Mavis Akoto, Monica Twum na Vida Nsiah nwere ihe ndekọ Ghana na 4 x 100 mita relay na 43.19 sekọnd, nke o nwetara n'oge okpomọkụ na afọ 2000 Summer Olympics na Sydney.<ref>[http://www.gbrathletics.com/cw99.htm Commonwealth All-Time Lists (Women)] – GBR Athletics</ref>
Vida Anim nọchitere anya [[Ghana]] na afọ 2008 Summer Olympics na Beijing na-asọmpi na 100 mita sprint. Na agba nke mbụ ya, ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ n'azụ Shelly-Ann Fraser na oge nke 11.47 iji gaa n'ihu na agba nke abụọ. N'ebe ahụ, ọ meziwanyere oge ya ruo 11.32 sekọnd, na-emecha nke atọ n'azụ Debbie Ferguson na [[Oludamola Osayomi]]. Na semifinal ọ nweghị ike iru eru maka nke ikpeazụ ebe oge ya nke 11.51 bụ naanị oge nke asatọ na nke ikpeazụ nke okpomọkụ ya, na-akpata mwepụ.<ref name="beijing">[https://web.archive.org/web/20080906221623/http://results.beijing2008.cn/WRM/ENG/BIO/Athlete/9/219129.shtml Athlete biography: Vida Anim], beijing2008.cn, ret: 27 August 2008</ref>
== Ihe ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{GHA}}
|-
|1999
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Johannesburg, South Africa]]
|8th
|200 m
|[[Athletics at the 1999 All-Africa Games – Women's 200 metres|23.81]]
|-
|rowspan=4|2000
|[[2000 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Algiers]], [[Algeria]]
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|43.99
|-
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sydney, Australia]]
|9th (sf)
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 4 × 100 metres relay|43.19]] (NR)
|-
|rowspan=2|[[2000 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santiago de Chile|Santiago]], [[Chile]]
|4th
|100 m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.58]] <small>(wind: +2.0 m/s)</small>
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|200 m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 200 metres|23.81]] <small>(wind: +0.7 m/s)</small>
|-
|2002
|[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Manchester, United Kingdom]]
|21st (h)
|100 m
|[[Athletics at the 2002 Commonwealth Games – Women's 100 metres|12.27]]
|-
|rowspan=4|2003
|rowspan=2|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|rowspan=2|[[Abuja]], [[Nigeria]]
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|100 m
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games – Women's 100 metres|11.29]]
|-
|bgcolor="silver" | 2nd
|200 m
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games – Women's 200 metres|23.17]]
|-
|rowspan=2|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Paris, France]]
|13th (qf)
|100 m
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.29]]
|-
|14th (sf)
|200 m
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 200 metres|23.16]]
|-
|rowspan=2|2004
|[[2004 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|11th (sf)
|60 m
|[[2004 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres|7.25]]
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens, Greece]]
|31st (qf)
|100 m
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 100 metres|DNF]]
|-
|rowspan=2|2005
|rowspan=2|[[2005 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Helsinki, Finland]]
|17th (qf)
|100 m
|[[2005 World Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.41]]
|-
|19th (h)
|200 m
|[[2005 World Championships in Athletics – Women's 200 metres|24.16]]
|-
|rowspan=8|2006
|rowspan=2|[[Athletics at the 2006 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|rowspan=2|[[Melbourne, Australia]]
|12th (sf)
|100 m
|[[Athletics at the 2006 Commonwealth Games – Women's 100 metres|11.51]]
|-
|6th
|200 m
|[[Athletics at the 2006 Commonwealth Games – Women's 200 metres|23.34]]
|-
|rowspan=3|[[2006 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=3|[[Bambous, Mauritius]]
|bgcolor="gold" | 1st
|100 m
|[[2006 African Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.58]]
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|200 m
|[[2006 African Championships in Athletics – Women's 200 metres|22.90]]
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|4 × 100 m relay
|[[2006 African Championships in Athletics – Women's 4 × 100 metres relay|44.43]]
|-
|rowspan=3|[[2006 IAAF World Cup|World Cup]]
|rowspan=3|[[Athens, Greece]]
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|100 m
|11.21
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|200 m
|22.81 PB
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|4 × 100 m relay
|43.61
|-
|rowspan=6|2007
|rowspan=3|[[Athletics at the 2007 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|rowspan=3|[[Algiers, Algeria]]
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|100 m
|[[Athletics at the 2007 All-Africa Games – Women's 100 metres|11.33]]
|-
|bgcolor="silver" | 2nd
|200 m
|[[Athletics at the 2007 All-Africa Games – Women's 200 metres|23.29]]
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 2007 All-Africa Games – Women's 4 x 100 metres relay|43.84]]
|-
|rowspan=3|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=3|[[Osaka, Japan]]
|20th (qf)
|100 m
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.36]]
|-
|26th (qf)
|200 m
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 200 metres|23.47]]
|-
|12th (h)
|4 × 100 m relay
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 4 × 100 metres relay|43.76]]
|-
|rowspan=5|2008
|[[2008 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Valencia, Spain]]
|22nd (sf)
|60 m
|[[2008 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres|7.45]]
|-
|rowspan=3|[[2008 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=3|[[Addis Ababa, Ethiopia]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|100 m
|[[2008 African Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.43]]
|-
|6th (sf)
|200 m
|[[2008 African Championships in Athletics – Women's 200 metres|23.76]]
|-
|bgcolor="silver" | 2nd
|4 × 100 m relay
|[[2008 African Championships in Athletics – Women's 4 x 100 metres relay|44.12]]
|-
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing, China]]
|15th (sf)
|100 m
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 100 metres|11.51]]
|-
|rowspan=2|2009
|rowspan=2|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Berlin, Germany]]
|13th (sf)
|100 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 100 metres|11.43]]
|-
|20th (sf)
|200 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 200 metres|23.36]]
|-
|rowspan=2|2011
|rowspan=2|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|rowspan=2|[[Maputo, Mozambique]]
|4th
|100 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 100 metres|11.37]]
|-
|bgcolor="silver" | 2nd
|200 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 200 metres|23.06]]
|-
|rowspan=2|2012
|[[2012 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Istanbul, Turkey]]
|18th (sf)
|60 m
|[[2012 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres|7.36]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London|London, United Kingdom]]
|43rd (h)
|200 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 200 metres|23.71]]
|}
=== Ihe kacha mma n'onwe ya ===
* 60 mita 7.18 (2004, n'ime ụlọ)
* 100 mita 11.14 s (2004) Akụkọ mba.
* 200 mita 22.81 s (2006) Ihe ndekọ mba bụ 22.80 s.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Vida Anim at World Athletics
{{s-start}}
{{s-sports|oly}}
{{succession box|before=[[Andrew Owusu]]|title=[[List of flag bearers for Ghana at the Olympics|Flagbearer]] for {{GHA}}|years=[[2008 Summer Olympics|2008 Beijing]]|after=[[Kwame Nkrumah-Acheampong]]}}
{{s-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lug9ofohk7e8fjms839wy8a0t8jcg8i
Youssef Wahbi
0
16847
86400
80766
2022-08-03T18:12:14Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Yousef wahby.jpg|thumb|Yousef wahby]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Youssef Abdullah Wahby Qotb</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |يوسف عبد الله هديب وهبي قطب
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Youssef Abdullah Wahby Qotb</div><br /><br /><br /><br /><span style="display:none">(<span class="bday">1902-07-14</span>)</span>July 14, 1902<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Fayoum]], [[Egypt]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |October 17, 1982<span style="display:none">(1982-10-17)</span> (aged 84)<br /><br /><br /><br /><div class="deathplace" style="display:inline">[[Cairo]], [[Egypt]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Iji
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Years active
| class="infobox-data" |1932–1978
|}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Youssef Abdallah Wahbi Qotb''' (Arabic) (Fayoum, Egypt; July 14, 1898 - Ō October 17, 1982) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri na onye nduzi, onye isi kpakpando nke afọ ndi 1930 na 1940 na otu n'ime ndị Egypt na-emepụta ihe nkiri nke oge ọ bụla, [[Actor|onye]] jere ozi na ndị ọka ikpe nke Cannes Film Festival n'afọ 1946. A mụrụ ya n'aka onye isi ọchịchị na Egypt mana ọ hapụrụ akụ na ụba ezinụlọ ya wee gaa Rom n'afọ 1920 iji mụọ ihe nkiri. E wezụga ọrụ ya n'elu ihe nkiri, o mere ihe nkiri iri ise, malite na ''Awlad al-Zawat'' (''Ụmụ'' Aristocrats; 1932) ruo "Iskanderiya... lih?" (''Aleksandria''.''.. N'ihi gịnị?''[Ihe e dere n'ala ala peeji]
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Youssef Wahbi n'ezinụlọ [[Egypt|ndị Egypt]] sitere na Egypt, site na mpaghara Fayoum.<ref><nowiki>renowned in Egypt (and, particularly, in the other Arab lands) are Yusuf Wahbi and his confederates...He was born in a well-to-do Egyptian family of Egyptian origin from Al Fayoum region. }}</nowiki></ref> A gụrụ ya aha ebe a mụrụ ya, ''Bahr Yussef'' na nna ya rụrụ ọrụ dịka onye nyocha na Ministry of Water Resources and Irrigation.<ref>{{Cite web|date=16 October 2014|title="يوسف وهبى" ابن محافظة الفيوم الذي عشق الفن وترك "البشوية".. بدأ التمثيل من "سوهاج" وعمل "مصارعًا" حتى طرده والده.. تتلمذ على يد الإيطالي "كيانتوني".. وارتقى بالمسرح العربي حتى لُقب "عميدًا له" - بوابة فيتو|url=https://www.vetogate.com/Section_3/%D8%A8%D8%AF%D9%88%D9%86-%D8%AA%D8%A8%D9%88%D9%8A%D8%A8/%D9%8A%D9%88%D8%B3%D9%81-%D9%88%D9%87%D8%A8%D9%89-%D8%A7%D8%A8%D9%86-%D9%85%D8%AD%D8%A7%D9%81%D8%B8%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%8A%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%B0%D9%8A-%D8%B9%D8%B4%D9%82-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86-%D9%88%D8%AA%D8%B1%D9%83-%D8%A7%D9%84%D8%A8%D8%B4%D9%88%D9%8A%D8%A9-%D8%A8%D8%AF%D8%A3-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D9%85%D8%AB%D9%8A%D9%84-%D9%85%D9%86-%D8%B3%D9%88%D9%87%D8%A7%D8%AC-%D9%88%D8%B9%D9%85%D9%84-%D9%85%D8%B5%D8%A7%D8%B1%D8%B9%D8%A7-%D8%AD%D8%AA%D9%89-%D8%B7%D8%B1%D8%AF%D9%87-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%87-%D8%AA%D8%AA%D9%84%D9%85%D8%B0-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D9%8A%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%A5%D9%8A%D8%B7%D8%A7%D9%84%D9%8A-%D9%83%D9%8A%D8%A7%D9%86%D8%AA%D9%88%D9%86%D9%8A-%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%AA%D9%82%D9%89-%D8%A8%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B3%D8%B1%D8%AD-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%B1%D8%A8%D9%8A-%D8%AD%D8%AA%D9%89-%D9%84%D9%82%D8%A8-%D8%B9%D9%85%D9%8A%D8%AF%D8%A7-%D9%84%D9%87_1278659|work=www.vetogate.com|language=ar}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 1926, onye Turkey na-eme ihe nkiri Vedat Örfi Bengü gakwuuru Wahbi ka ọ rụọ ọrụ [[Muhammad|onye amụma Muhammed]] na ihe nkiri Europe nke gọọmentị Turkey na onye na-emepụta ihe na [[Jémanị|Germany]] ga-akwado. Ka onye isi ala Turkey, Mustafa Kemal Atatürk, na kansụl Istanbul nke ulamas kwadoro ihe nkiri ahụ, Mahadum Al-Azhar nke Islam na Cairo bipụtara mkpebi ikpe na-ekwu na Islam machibidoro nnọchite anya onye amụma na ndị enyi ya.<ref name="Shohat" /> Mgbe nke ahụ gasịrị, Eze Fouad dọrọ Whabi aka na ntị na a ga-achụpụ ya ma napụ ya nwa amaala Egypt ya ma ọ bụrụ na o sonye na ihe nkiri ahụ.<ref name="Shohat" /> N'ihi ya, e mechara hapụ ihe nkiri ahụ.
Wahbi malitere ime ihe nkiri n'oge ọlaedo nke ihe nkiri Egypt n'afọ 1932, ọ rụkwara ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri nke ọ sụgharịrị n'ọtụtụ asụsụ n'ihi na ọ na-asụ [[Asụsụ Bekee|Bekee]], French, na Italian nke ọma, yana asụsụ Arabic ya.<ref>{{Cite news|date=21 July 2020|title=كيف سابق يوسف وهبى الزمن ليدخل التاريخ من أوسع أبوابه؟.. اعرف الحكاية|work=[[Youm7]]|url=https://www.youm7.com/story/2020/7/21/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%B3%D8%A7%D8%A8%D9%82-%D9%8A%D9%88%D8%B3%D9%81-%D9%88%D9%87%D8%A8%D9%89-%D8%A7%D9%84%D8%B2%D9%85%D9%86-%D9%84%D9%8A%D8%AF%D8%AE%D9%84-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%A7%D8%B1%D9%8A%D8%AE-%D9%85%D9%86-%D8%A3%D9%88%D8%B3%D8%B9-%D8%A3%D8%A8%D9%88%D8%A7%D8%A8%D9%87/4888543}}</ref> Ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ dị iche iche na nke a na-adịghị ahụkebe maka ihe nkiri na egwuregwu [[Egypt|ndị Egypt]] O nwere oge ọ na-eme Ekwensu ma mesịa chọọ ime [[Muhammad]] mana ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Mahadum Al-Azhar, ụlọ ọrụ nwere ikike na Sunni Islam, megidere echiche ahụ ma machibido ya iwu ịgafe ya.<ref name="fatwa_important">{{Cite book|author=Alessandra. Raengo & Robert Stam|title=A Companion To Literature And Film|url=https://archive.org/details/companiontoliter00stam|publisher=Blackwell Publishing|year=2004|isbn=0-631-23053-X|pages=[https://archive.org/details/companiontoliter00stam/page/31 31]}}</ref>
Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe a na-akwanyere ùgwù ma hụ n'anya n'oge niile na Cinema nke Egypt na ọtụtụ ụlọ ọrụ French na English gbalịrị ịchekwa ihe nkiri ya site na iweghachi ha ọzọ.
== Ọnwụ ==
Ọ nwụrụ n'afọ 1982, na-arịa ọrịa ogbu na nkwonkwo na ọkpụkpụ ọkpụ gbajiri agbaji, nwunye ya hapụrụ ya na Cairo, Egypt mgbe ọ dị afọ 80, ọ bụ ezie na o si n'ezinụlọ bara ọgaranya, n'oge ọrụ ya na ndụ ya niile ọ lekwasịrị anya bụ ụlọ ọrụ ihe nkiri.<ref>{{Cite news|date=17 October 2019|title=يوسف وهبى ابن باشا عاش حياة الملوك والصعاليك|work=[[Youm7]]|url=https://www.youm7.com/story/2019/10/17/%D9%8A%D9%88%D8%B3%D9%81-%D9%88%D9%87%D8%A8%D9%89-%D8%A7%D8%A8%D9%86-%D8%A8%D8%A7%D8%B4%D8%A7-%D8%B9%D8%A7%D8%B4-%D8%AD%D9%8A%D8%A7%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D9%84%D9%88%D9%83-%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%B5%D8%B9%D8%A7%D9%84%D9%8A%D9%83/4462681}}</ref><ref>{{Cite news|title=في ذكرى وفاته.. معلومات لا تعرفها عن يوسف وهبي|url=https://alwafd.news/%D8%AB%D9%82%D8%A7%D9%81%D8%A9-%D9%88%D9%81%D9%86/3250603-%D9%81%D9%8A-%D8%B0%D9%83%D8%B1%D9%89-%D9%88%D9%81%D8%A7%D8%AA%D9%87-%D9%85%D8%B9%D9%84%D9%88%D9%85%D8%A7%D8%AA-%D9%84%D8%A7-%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81%D9%87%D8%A7-%D8%B9%D9%86-%D9%8A%D9%88%D8%B3%D9%81-%D9%88%D9%87%D8%A8%D9%8A|work=[[Al-Wafd]]}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
!International English Names)
|-
|1932
|''Awlad el zawat''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Ụmụaka ma ọ bụ Ụmụ nke ndị oké ozu
|-
|1935
|''Na Defaa''
|Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi
|a.k.a. Nchebe
|-
|1937
|''Magid bụ Khalid''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Ebube Ebighị Ebi
|-
|1938
|''Saet tanfiz''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Oge nke Ọdịnihu
|-
|1940
|''Leila momtera''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. N'abalị oké ifufe
|-
| rowspan="2" |1941
|''Leila, bint el rif''
|onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Leila, nwa akwụkwọ
|-
|''Areess min Istanbul''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Onye na-achọ ịlụ ya na Istanbul
|-
|1944
|''Gharam wa intiqam''
|Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi
|a.k.a. Ịhụnanya na Ịbọ Ọbọ
|-
|1945
|''Gohannam''
|Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi
|a.k.a. Onye nnọchi anya hel
|-
|1946
|''Malak Elrahma''
|Onye na-eme ihe nkiri na onye nduzi
|a.k.a. Mmụọ ozi nke Ebere
|-
|1949
|''Ghazal Al Banat''
|Onye na-eme ihe nkiri (dị ka onwe ya)
|a.k.a. Ịhụnanya nke Ụmụ agbọghọ
|-
|1955
|''Hayat ma ọ bụ maut''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Ndụ Ma Ọ bụ Ọnwụ
|-
|1960
|''Mal Wa Nissa''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Ego na Ụmụ nwanyị
|-
|1979
|''Iskanderija... lih?''
|Onye na-eme ihe nkiri
|a.k.a. Aleksandria.. N'ihi gịnị?
|}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* "Youssef Wahby nwụrụ na 84; Dean of the Egyptian Stage", ''The New York Times'', October 17, 1982.
h9a3nydibpbjwc8zr0bi9ntnrm5nbu6
Berlenti Abdul Hamid
0
16876
86399
80804
2022-08-03T18:08:43Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Berlanti abdel hamid.jpg|thumb|Berlanti abdel hamid]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Berlenti Abdel Hamid,''' a mụrụ Nefisa Abdel-Hamid Hawass, bụ ihe ngosi nke oge ọlaedo nke ihe nkiri Egypt.<ref>[http://www.alraimedia.com/ar/article/last/2010/12/02/229171/nr/nc وفاة برلنتي عبدالحميد عن 75 عاما]</ref> A maara ya maka ọrụ ya dị ka "onye nnupụisi".<ref>{{Cite news|url=http://213.158.162.45/~egyptian/index.php?action=news&id=13440&title=Egyptian%20actress%20Berlanty%20Abdel%20Hamid%20rest%20in%20peace|title=Berlanty Abdel Hamid rest in peace|work=Egyptian Gazette|date=December 30, 2010|accessdate=February 20, 2012}}</ref> Ọ lụrụ Abdel Hakim Amer, osote onye isi ala mbụ nke onye bụbu onye isi ala Ijipt Gamal Abdel Nasser.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0008133/bio|work=IMDb Internet Movie Database|title=Berlanty Abdel Hamid}}</ref>
== Ọnwụ ==
Abdel Hamid nwụrụ n'ụlọ ọgwụ ndị agha mgbe ọ nwesịrị ọrịa strok.
== Ebensidee ==
<references />
eh1ng317w3bk3g6bs8zf6x1jheuxuok
Talaat Zakaria
0
16877
86412
80805
2022-08-03T19:10:30Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Talaat Zakaria.jpg|thumb|Talaat Zakaria]]
{{Infobox person|name=Talaat Zakaria}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Talaat Zakaria''' (Arabic; a mụrụ 18 Disemba 1960, nwụọ 8 Ọktoba 2019) bụ onye Egypt na-eme ihe ọchị.<ref>{{Cite web|url=https://www.youm7.com/story/2018/12/18/%D9%83%D9%84-%D8%B3%D9%86%D8%A9-%D9%88%D8%A3%D9%86%D8%AA-%D8%B7%D9%8A%D8%A8-%D8%B1%D8%B3%D8%A7%D9%84%D8%A9-%D8%A5%D9%8A%D9%85%D9%89-%D9%84%D9%88%D8%A7%D9%84%D8%AF%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D9%81%D9%86%D8%A7%D9%86-%D8%B7%D9%84%D8%B9%D8%AA-%D8%B2%D9%83%D8%B1%D9%8A%D8%A7/4072205|title=كل سنة وأنت طيب.. رسالة إيمى لوالدها الفنان طلعت زكريا بمناسبة عيد ميلاده الـ58|work=youm7.com|language=Arabic|date=18 December 2018}}</ref> N'afọ 1984, Zakaria gụsịrị akwụkwọ na The Higher Institute of Dramatic Art of Egypt wee malite ọrụ ime ihe nkiri ya site n'ịrụ obere ọrụ n'ọtụtụ ihe nkiri, egwuregwu, na ihe ngosi telivishọn.
== Akụkọ ndụ ==
N'afọ 2005, Zakaria nwetara nnukwu ohere ya mgbe ọ rụrụ ọrụ mbụ ya na ihe nkiri ''Haha w Tofaha'' na onye na-eme ihe nkiri Egypt a ma ama Yasmin Abdulaziz. Ihe nkiri a gosipụtara ịrị elu ya site na onye na-eme ihe nkiri gaa na ọnọdụ onye na-eduzi ihe ọchị na ihe nkiri Egypt.
Zakaria nwụrụ n'ụbọchị asatọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2019 site na ọzịza ụbụrụ mgbe ọ dị afọ 58.<ref>{{Cite web|url=https://egyptianstreets.com/2019/10/08/egyptian-actor-and-comedian-talaat-zakaria-dies-at-58/|title=Egyptian Actor and Comedian Talaat Zakaria Dies at 58|work=Egyptian Streets|date=8 October 2019}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Ọrụ
|-
|
|''Al-Ragol ul-Abiad al-Motawaset''
|Onye uwe ojii
|-
|
|''Walla fi Elniya Ab'a''
|Onye uwe ojii
|-
|2001
|''Ga'ana alBayan Eltaly''
|Ihe ngosi
|-
|2002
|''Haramiyya fi KG2''
|Isiokwu
|-
|2003
|''Kalem Mama''
|Meligy
|-
|2003
|''Al-Tagroba Al-Danemarkeya''
|Onye uwe ojii
|-
|2003
|''"Haramiyyah fi Tayland''
|
|-
|2004
|''Ew'a weshak''
|Hassan
|-
|2004
|''Ọkpụkpụ Ghabi''
|Anyị
|-
|2004
|''Owkal''
|
|-
|2005
|''Abu Ali''
|Amin
|-
|2005
|''Abu Al-Arabi''
|Shampo
|-
|2005
|''Haha w Tofaha''
|Haaa
|-
|2005
|''O kwuru na El Atefy''
|Enyi Sayed
|-
|2005
|''Harim Karim''
|Talaat
|-
|2006
|''Kalam nwa Hob''
|Hassan
|-
|2006
|''Qesset ilhai ilshaaby''
|Mansor
|-
|2008
|''Tabakh El Rayyes''
|Metwali
|-
|2009
|''Sayyad Elyamam''
|Farag
|-
|2011
|''Elfeel Fil Mandeel''
|Saied Harakat
|-
|}
== Telivishọn ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe ngosi
!Ọrụ
|-
|2007
|''Mabrok Galak Ala'''
|Onye uwe ojii
|-
|2010
|''Mn Ghir Ma'ad''
|
|-
|2013
|''El Arraf''
|
|-
|}
== Ihe nkiri ==
* ''Du Re Me Fasolia''
* ''El-Boubou''
* ''Agha kol Magnon Emra'a''
* ''Kahyon Rabah Mellion''
* ''Sokar Neem''
* ''Anyị Ba'deen?''
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.elcinema.com/person/pr1043049/ elcinema.com]
* [https://www.youtube.com/channel/UC-7iPXfE-jK73ZEW8xIZNZw EgyFilm Ọwa Ọrụ na Youtube]
[[Òtù:1960 births]]
na8wvhljbo7i1yhtd7phnosht82gwux
Ghada Abdel Razek
0
16879
86414
80808
2022-08-03T19:15:54Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:غادة عبد الرازق.png|thumb|Ghada Abdel Razek]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ghada Mohammed Abdel Razek''' (amụrụ na 6 Julaị 1970) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri, ọ malitere ọrụ ya na 1997. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ usoro TV na ihe nkiri, ma merie ọtụtụ onyinye.<ref>[https://www.lbcgroup.tv/Author/192/ghada-abdel-razek/en Ghada Abdel Razek ] from [[LBC]]</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Abdel Razek na Kafr Saqr, Sharqia Governorate na 1970.<ref>{{Cite web|url=https://rotana.net/%D8%BA%D8%A7%D8%AF%D8%A9-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A7%D8%B2%D9%82-%D8%AA%D9%83%D8%B4%D9%81-%D8%B3%D9%86%D9%87%D8%A7-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%82%D9%8A%D9%82%D9%8A-%D9%83%D9%85-%D8%B9|title=غادة عبد الرازق تكشف سنها الحقيقي.. كم عمرها؟|work=Rotana|language=Arabic|date=23 February 2016}}</ref> Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụnne ya abụọ. Ọ biri afọ isii na Yemen.<ref>{{Cite web|url=https://www.alhadath-alyoum.com/news44282.html|title=الممثلة المصرية "غادة عبدالرازق" تستذكر طفولتها في اليمن.. شاهد ماذا قالت عنها!|work=alhadath-alyoum|language=Arabic|date=23 May 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya dị ka onye nlereanya maka mgbasa ozi. Ọrụ mbụ ya n'ime ihe nkiri bụ na usoro ihe nkiri TV The thief I love na 1997. Ọrụ TV ya a ma ama bụ na ''ezinụlọ Hajj Metwali'' na 2001, ''Mahmood Almasri'' na 2003, Sons of the night na 2007, ''Albateneya'' na 2009, ''Zahra na di ya ise'' na 2010, ''Samara'' na 2011, With premeditation na 2012, Life story na 2013, The First Lady na 2014, The Nightmare na 2015, ''Alkhanka'' na 2016, Land air na 2017, na Against unknown na 2018.<ref name="egypttoday">{{Cite web|url=https://www.egypttoday.com/Article/4/51779/Has-Ghada-Abdel-Razek-succeeded-this-Ramadan|title=Has Ghada Abdel Razek succeeded this Ramadan?|work=Egypt Today|accessdate=2019-10-11}}</ref> O mekwara ọtụtụ ihe nkiri; ọrụ nkiri ya a ma ama bụ na Gamal Abdel Nasser na 1999, About love and desire na 2006, 90 minutes na 2006, Zay alhawa na 2006, 45 days na 2007, Hena maysara na 2007, Master Omar Harb na 2008, Adrenaline na 2009, Fawzia's secret recipe na 2009, Honor crisis na 2009, Shehata's Shop na 2009, Bon suare na 2010, Talk with me, Thank you na 2010, Reklam na 2012, Garconira na 2013, Ndị ihere nwụrụ na 2016, na Karmooz war na 2017.
O ritere ihe nrite onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na Alexandria International Film Festival maka ọrụ ngosiputa ya n'ihe nkiri ''Hena maysara'' . O meriri ihe nrite Murex d'Or dị ka onye na-eme ihe nkiri kacha mma n'Ijipt n'afọ 2013.<ref name="zahratalkhaleej">{{Cite web|url=https://www.zahratalkhaleej.ae/Video/235843/%D9%85%D9%88%D8%B1%D9%83%D8%B3-%D8%AF%D9%88%D8%B1-%D8%BA%D8%A7%D8%AF%D8%A9-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A7%D8%B2%D9%82-%D9%88%D8%AC%D8%A7%D8%A6%D8%B2%D8%A9-%D9%84%D8%A8%D9%86%D8%A7%D9%86%D9%8A%D8%A9-%D9%84%D9%84%D9%85%D8%B1%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%A3%D9%88%D9%84%D9%89|title=زهرة الخليج - موركس دور: غادة عبد الرازق وجائزة لبنانية للمرة الأولى|work=zahratalkhaleej.ae|accessdate=2019-10-11}}</ref> O nwetakwara ihe nrite Dear Guest site n'aka magazin Dear Guest dị ka ''onye'' na-eme ihe nkiri kacha mma na 2018.<ref name="elfagr">{{Cite web|url=https://www.elfagr.com/3339997|work=elfagr.com|title=بوابة الفجر: غادة عبد الرازق أفضل ممثلة باستفتاء "دير جيست" في 2018|accessdate=2019-10-11}}</ref> Ọ ghọkwara onye ọka ikpe maka asọmpi telivishọn Arab Casting na Kosai Khauli na Carmen Lebbos.<ref name="lbcgroup">{{Cite web|url=https://www.lbcgroup.tv/arab-casting-en|title=LBCI Shows | Arab Casting-Home|work=lbcgroup.tv|accessdate=2019-10-11}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Ghada Abdel Razek lụrụ di ma gbaa alụkwaghịm ọtụtụ ugboro. Alụmdi nke mbụ ya na onye ọchụnta ego Saudi Adel Gazzaz mere mgbe ọ dị naanị afọ iri na asaa; ha gbara alụkwaghịm na 1994. Alụmdi na nwunye nke abụọ ya bụ onye ọchụnta ego si Port Said; ha gbara alụkwaghịm n'oge na-adịghị anya n'ihi ọdịiche dị na afọ ha. Alụmdi ya nke atọ bụ Helmy Sarhan na 2001; ha gbara alụkwaghịm otu afọ ka e mesịrị. Alụmdi na nwunye ya nke anọ bụ onye na-emepụta ihe Walid Al Tabaeyi; ha gbara alụkwaghịm na 2009. Alụmdi na nwunye ya nke ise bụ onye nta akụkọ Mohamed Foda na 2011; ha gbara alụkwaghịm na 2015.<ref name="layalina">{{Cite web|url=https://www.layalina.com/%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81%D9%88%D8%A7-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%B9%D8%AF%D8%AF-%D8%B2%D9%8A%D8%AC%D8%A7%D8%AA-%D9%88%D8%B7%D9%84%D8%A7%D9%82%D8%A7%D8%AA-%D8%A7%D9%84%D9%86%D8%AC%D9%85%D8%A9-%D8%BA%D8%A7%D8%AF%D8%A9-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A7%D8%B2%D9%82-%D9%88%D8%B5%D9%88%D8%B1-%D8%A3%D8%B2%D9%88%D8%A7%D8%AC%D9%87%D8%A7-164594.html|title=تعرفوا على عدد زيجات وطلاقات النجمة غادة عبد الرازق وصور أزواجها - ليالينا|work=layalina.com|accessdate=2019-10-11}}</ref> O nwere otu nwa nwanyị, Rotana Gazzaz, site n'aka di mbụ ya, o nwekwara ụmụ ụmụ nwanyị abụọ.<ref name="hiamag">{{Cite web|url=https://www.hiamag.com/%D9%85%D8%B4%D8%A7%D9%87%D9%8A%D8%B1/%D9%86%D8%AC%D9%88%D9%85-%D8%A7%D9%84%D8%B9%D8%B1%D8%A8/643571-%D8%A3%D9%88%D9%84-%D8%AA%D8%B9%D9%84%D9%8A%D9%82-%D8%AD%D8%A7%D8%B3%D9%85-%D9%85%D9%86-%D8%B1%D9%88%D8%AA%D8%A7%D9%86%D8%A7-%D8%A7%D8%A8%D9%86%D8%A9-%D8%BA%D8%A7%D8%AF%D8%A9-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84%D8%B1%D8%A7%D8%B2%D9%82-%D8%AD%D9%88%D9%84-%D8%B7%D9%84%D8%A7%D9%82%D9%87%D8%A7-%D9%85%D9%86-%D8%B2%D9%88%D8%AC%D9%87%D8%A7-%D8%A8%D8%B3%D8%A8%D8%A8|title=أول تعليق من روتانا ابنة غادة عبد الرازق حول طلاقها من زوجها بسبب تصرفات والدتها! - مجلة هي|work=hiamag.com|accessdate=2019-10-11}}</ref> A maara Ghada Abdel Razek dị ka otu n'ime ndị ama ama na-akwado onye isi ala Ijipt Abdel Fattah el-Sisi.<ref name="albawaba">{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/entertainment/ghada-abdel-razek-sisi-570710|title=Ghada Abdel Razek joins the list of celebs saying "Sisi yes, Sisi yes" for President!|work=Al Bawaba|accessdate=2019-10-11}}</ref> Na 7 Mee 2020, Abdel Razek kwupụtara na ya lụrụ onye nduzi ihe nkiri bụ Haitham Zenita.<ref>{{Cite web|url=https://www.albawaba.com/entertainment/breaking-ghada-abdelrazek-marries-12th-time-who-groom-picture-1355456|title=BREAKING: Ghada Abdelrazek Marries for the 12th Time.. Who Is the Groom? (Picture)|work=albawaba.com|date=7 May 2020}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ihe nkiri TV ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha Arabic
!Ọrụ
|-
|1997
|Onye ohi m hụrụ n'anya
|اللص أحبه
|Hala
|-
|1998
|Ndagwurugwu ụmụ oke
|ogwu na-adịkarị
|Hadasa
|-
|2000
|Ụmụ nwanyị nke ụwa, jikọọ aka!
|يا نساء العالمحدوا
|Amal
|-
|2001
|Ezinụlọ Hajj Metwaly
|عائلة الحاج ntụkwasịولي
|Neemat alah
|-
|2001
|Ahịa mgbede
|سوق العصر
|Shawq
|-
|2001
|Akụkọ ndụ Beni Helal
|السيرة الهلالية
|Princess Alyaa gbanyere Ghana
|-
|2001
|Ụmụ nwanyị na-abịa
|Ihe omuma nke ihe omuma
|Amal
|-
|2002
|Akwụkwọ ndị Ijipt 2
|أوراق مصرية 2
|Nahed Rashad
|-
|2003
|Otu ụkpụrụ
|N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka ọ na-achị
|Lamis
|-
|2003
|Echi bụ ụbọchị ọzọ
|Ọ bụrụ na ọ bụ n'ụgbọ ahụ
|
|-
|2004
|Mahmood Almasry
|محمود المصري
|Cleo
|-
|2004
|Batta na ụmụnne ya nwanyị
|بطة .
|Batta
|-
|2006
|Ndị ihere na-eme anwụọla
|A na-eme ka ọ bụrụ na ọ bụ na ọ bụ n'oge a ka ọ bụrụ
|Hasnat
|-
|2007
|Ụmụ nke abalị
|Njem ụgbọ ala
|
|-
|2008
|Ụzọ egwu
|Ndị na-achị ala
|Farida
|-
|2008
|Nnụnụ agụ iyi
|طائر التمساح
|Maysara
|-
|2009
|Albateneya
|الباطنية
|Warda Bashendi
|-
|2009
|Iwu Almaraghi
|Akụkọ banyere obodo
|Saffeya
|-
|2010
|Zahra na di ya ise
|زهرة . . .
|Zahra
|-
|2011
|Samara
|Smaارة
|Samara
|-
|2012
|Site n'ichepụta ihe
|N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka ọ na-eru
|Farida Tobji
|-
|2013
|Akụkọ Hayat
|Ọchịchị
|Hayat
|-
|2014
|Nwanyị Mbụ
|A na-ekwu maka ya
|Maryam
|-
|2015
|Ihe ọjọọ ahụ
|Ọ bụbu ndị dị na ya
|Mushera
|-
|2016
|Alkhanka
|Ọchịchị
|Amira
|-
|2017
|Mmiri ala
|أرض جو
|Salma
|-
|2018
|Na-emegide ndị a na-amaghị ama
|Ọ bụ otú a ka ọ dị
|Enweghị Ihe
|-
|2019
|Akụkọ Mura
|N'abalị iri na abụọ
|Mura
|-
|2020
|Sultana Al Moez
|سلطانة المعز
|Sultan
|-
|2021
|Anụ Ghazal
|لحم غاز
|Ghazal
|}
=== Usoro Redio ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha Arabic
|-
|2007
|Ụzọ iri anọ
|N'elu obodo
|-
|2008
|Ahụrụ m gị n'anya ara
|بحبك يا
|}
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha Arabic
!Ọrụ
|-
|1999
|Gamal Abdel Nasser
|جمال عبد الناصر
|[[Berlenti Abdul Hamid]]
|-
|2000
|Ihe omuma uhie
|الأجندة الحمراء
|
|-
|2000
|Nwanyị nọ n'okpuru nchịkwa
|إمرeny comedian
|
|-
|2006
|Banyere ịhụnanya na ọnwụ
|عن العشق والهوى
|Fatma\Batta
|-
|2006
|Nlaghachi nke onye na-ere nri
|عودة الندلة
|Nchebe
|-
|2006
|Zay alhawa
|زي الهوا
|Engi
|-
|2006
|Nkeji 90
|90 N'ime
|Sherine
|-
|2007
|Hen Maysara
|Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ ya.
|
|-
|2007
|Ụbọchị 45
|45 "Amakụ"
|Susie
|-
|2008
|N'abalị Nwa Nwa Nkịta
|Ọ dị n'ụra
|Layla
|-
|2008
|Nna Ukwu Omar Harb
|Ọ bụ usoro nke حرب
|Zena
|-
|2009
|Ụlọ Ahịa Shehata
|دکان شحاتة
|Najah
|-
|2009
|Nsogbu nsọpụrụ
|أزمة شرف
|Thuraya
|-
|2009
|Nchịkọta nzuzo Fawzia
|خلطة فوزية
|Akpụkpọ ahụ
|-
|2009
|Adrenaline
|أدرينالين
|Dr Manal Abdul Aziz
|-
|2010
|Ezigbo uwe
|بون سواريه
|Huda
|-
|2010
|Kwuo m okwu, Ekele gị
|Ọ bụ n'oge a na-eme ihe nkiri
|Ashjan
|-
|2011
|Ogwe aka ọnwa
|Nchịkọta nke ndị isi
|Jamila
|-
|2012
|Reklam
|Rيكلام
|Shadia
|-
|2013
|Garconira
|Jersunيرة
|Enweghị Ihe
|-
|2016
|Ndị ihere na-eme anwụọla
|A na-eme ka ọ bụrụ na ọ bụ na ọ bụ n'oge a ka ọ bụrụ
|Layl
|-
|2018
|Agha Karmoz
|حرب كرموز
|Zuba
|-
|2018
|Karma
|ọrụ na-arụ ọrụ
|Nahla
|-
|2019
|Ogige nke 2
|Kameb 2
|
|}
=== Ebe a na-eme ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha Arabic
|-
|1997
|Hoda karamia
|حودة كرامية
|-
|2002
|Taraeyo
|Nkwekọrịta
|-
|2009
|Ụlọ ụmụ mgbei
|Osisi الأيتام
|}
=== Ihe ngosi TV ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha Bekee
!Aha Arabic
!Ọrụ
|-
|2003
|Farah Farah
|فرح فرح
|onye na-egosi ihe nkiri
|-
|2003
|cbm
|سي بي إم
|onye na-eme ihe nkiri
|-
|2004
|Nri kpakpando
|A na-ekwu na ọ bụ n'oge a ka a na-achị achị
|onye na-egosi ihe nkiri
|-
|2008
|Raya na Sakina
|Ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ Hurricane
|onye na-egosi ihe nkiri
|-
|2015
|Ndị Arab na-eme ihe nkiri
|Akụkọ a na-eme na ọ bụ n'oge a
|Onyeikpe
|-
|2016
|Ndị Arab na-atụgharị 2
|Akụkọ ihe mere eme 2
|Onyeikpe
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [[imdbname:1728178|Ghada Abdel Razek]] na [[IMDb]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s9pk6o6is81zgw99livcb241dfxbsl4
Naima Akef
0
16885
86388
80832
2022-08-03T17:28:57Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Naima Akef.jpg|thumb|Naima Akef]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Naima Akef</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |<div class="nickname" lang="ar">نعيمة عاكف</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Pronunciation
| class="infobox-data" |næˈʕiːmæ ˈʕæːkef
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |7 October 1929<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Tanta]], Egypt</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |23 April 1966 (aged 36)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |Egyptian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress<br /><br /><br /><br />Bellydancer
|}
[[Category:Biography template using pronunciation]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Naima Akef''' (7 Ọktoba 1929 - 23 Eprel 1966) bụ onye Egypt a ma ama na-agba egwú afọ n'oge oge ọlaedo nke ihe nkiri Egypt ma mee ọtụtụ ihe nkiri n'oge ahụ. A mụrụ Naima Akef na Tanta na Delta Naịl. Nne na nna ya bụ ndị na-eme ihe nkiri na Akef Circus (nke nna nna Naimaʹs na-achị), nke bụ otu n'ime ndị a ma ama n'oge ahụ. Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ anọ, ma ghọọ otu n'ime ndị a ma ama na-eme ngwa ngwa na nkà ya. Ezinụlọ ya bi na mpaghara Bab el Khalq nke Cairo, mana ha gara ebe dị anya iji rụọ ọrụ.
== Ịgba egwú ==
Otú ahụ gbasara mgbe Naima dị afọ iri na anọ, mana nke a bụ naanị mmalite nke ọrụ ya. Nna nna ya nwere ọtụtụ njikọ na ụwa arụmọrụ nke Cairo ma ọ kọwaara ya ndị enyi ya. Mgbe ndị nne na nna Naimá gbara alụkwaghịm, o guzobere ihe nkiri na-eme ihe ọchị nke na-eme n'ọtụtụ klọb na Cairo. O wee nweta ohere ịrụ ọrụ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a ma ama na Badia Masabni, ebe ọ ghọrọ onye a ma ama ma bụrụ otu n'ime mmadụ ole na ole na-agba egwu ma na-abụ abụ. Oge ya na Badeia, Otú ọ dị, adịteghị aka, ebe Badia nwere mmasị n'ebe ọ nọ, nke mere ka ndị ọzọ na-eme ihe nkiri nwee ekworo. Otu ụbọchị ha gbakọtara ya ma gbalịa iti ya ihe, mana o gosipụtara na ọ dị ike ma dị ngwa wee merie ọgụ ahụ. Nke a mere ka a chụọ ya n'ọrụ, ya mere ọ malitere ịrụ ọrụ n'ebe ọzọ.
== Onye a ma ama ==
Klọb Kit Kat bụ ebe ọzọ a ma ama na Cairo, ọ bụkwa ebe a ka a kọwaara Naima wee nye onye nduzi ihe nkiri bụ Abbas Kemal. Nwanne ya nwoke Hussein Fawzy, onye bụkwa onye nduzi ihe nkiri, nwere mmasị dị ukwuu ime ka Naima gosipụta n'otu n'ime ihe nkiri egwu ya. Nke mbụ n'ime ihe nkiri ndị dị otú ahụ bụ "achịcha na nnu". Onye na-agụ egwú ya bụ onye na-agụ egwu Saad Abdel Wahab, nwa nwanne onye na-abụ abụ na onye na-ede egwu Mohammed Abdel Wa Hab. Ihe nkiri ahụ malitere na 17th nke Jenụwarị 1949, ma bụrụ ihe ịga nke ọma ozugbo, na-ewetakwa mmata na ụlọ ọrụ Nahhas Film.
== Ịla ezumike nká na ọnwụ ==
Naima kwụsịrị ime ihe nkiri na 1964 iji lekọta naanị nwa ya, nwa nwoke sitere n'alụmdi nke abụọ ya na onye na-ahụ maka ego Salaheldeen Abdel Aleem. Ọ nwụrụ afọ abụọ ka e mesịrị site na ọrịa kansa, na Eprel 23, 1966, mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii
== Ihe nkiri ==
* Aish Wal Malh (1949).*****
* Lahalibo (1949).*****
* Baladi Wa Khafa (1949).****
* Furigat (1950).****
* Baba Areess (1950).****
* Fataat Al Sirk (1951).*****
* Al Namr (1952).
* Ya Halawaat Al Hubb (1952).****
* ''Otu nde pound'' (1953)
* Arbah Banat Wa Zabit (1954).*****
* Aziza (1955).****
* ''Tamr Henna'' (1957). ya na [[Ahmed Ramzy]], Fayza Ahmed na [[Rushdy Abaza]].*****
* Amir El Dahaa (1964).****
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0015167}}
* [https://web.archive.org/web/20081208103607/http://www.bestsbest.com/naimaakef1 Ọtụtụ vidiyo maka Legend Naima Akef]
* [https://vimeo.com/showcase/3308049 Ọbá akwụkwọ vidio nke Naima Akef]
effqwzz48zj8obu5ijvt1pxufj80vzt
86390
86388
2022-08-03T17:31:16Z
Akwugo
11031
Hyperlinked #Afrocreative
wikitext
text/x-wiki
[[File:Naima Akef.jpg|thumb|Naima Akef]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Naima Akef</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |<div class="nickname" lang="ar">نعيمة عاكف</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Pronunciation
| class="infobox-data" |næˈʕiːmæ ˈʕæːkef
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |7 October 1929<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Tanta]], Egypt</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |23 April 1966 (aged 36)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |Egyptian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress<br /><br /><br /><br />Bellydancer
|}
[[Category:Biography template using pronunciation]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Naima Akef''' (7 Ọktoba 1929 - 23 Eprel 1966) bụ onye Egypt a ma ama na-agba egwú afọ n'oge oge ọlaedo nke ihe nkiri [[Egypt]] ma mee ọtụtụ ihe nkiri n'oge ahụ. A mụrụ Naima Akef na Tanta na Delta Naịl. Nne na nna ya bụ ndị na-eme ihe nkiri na Akef Circus (nke nna nna Naimaʹs na-achị), nke bụ otu n'ime ndị a ma ama n'oge ahụ. Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ anọ, ma ghọọ otu n'ime ndị a ma ama na-eme ngwa ngwa na nkà ya. Ezinụlọ ya bi na mpaghara Bab el Khalq nke Cairo, mana ha gara ebe dị anya iji rụọ ọrụ.
== Ịgba egwú ==
Otú ahụ gbasara mgbe Naima dị afọ iri na anọ, mana nke a bụ naanị mmalite nke ọrụ ya. Nna nna ya nwere ọtụtụ njikọ na ụwa arụmọrụ nke Cairo ma ọ kọwaara ya ndị enyi ya. Mgbe ndị nne na nna Naimá gbara alụkwaghịm, o guzobere ihe nkiri na-eme ihe ọchị nke na-eme n'ọtụtụ klọb na Cairo. O wee nweta ohere ịrụ ọrụ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a ma ama na Badia Masabni, ebe ọ ghọrọ onye a ma ama ma bụrụ otu n'ime mmadụ ole na ole na-agba egwu ma na-abụ abụ. Oge ya na Badeia, Otú ọ dị, adịteghị aka, ebe Badia nwere mmasị n'ebe ọ nọ, nke mere ka ndị ọzọ na-eme ihe nkiri nwee ekworo. Otu ụbọchị ha gbakọtara ya ma gbalịa iti ya ihe, mana o gosipụtara na ọ dị ike ma dị ngwa wee merie ọgụ ahụ. Nke a mere ka a chụọ ya n'ọrụ, ya mere ọ malitere ịrụ ọrụ n'ebe ọzọ.
== Onye a ma ama ==
Klọb Kit Kat bụ ebe ọzọ a ma ama na Cairo, ọ bụkwa ebe a ka a kọwaara Naima wee nye onye nduzi ihe nkiri bụ Abbas Kemal. Nwanne ya nwoke Hussein Fawzy, onye bụkwa onye nduzi ihe nkiri, nwere mmasị dị ukwuu ime ka Naima gosipụta n'otu n'ime ihe nkiri egwu ya. Nke mbụ n'ime ihe nkiri ndị dị otú ahụ bụ "achịcha na nnu". Onye na-agụ egwú ya bụ onye na-agụ egwu Saad Abdel Wahab, nwa nwanne onye na-abụ abụ na onye na-ede egwu Mohammed Abdel Wa Hab. Ihe nkiri ahụ malitere na 17th nke Jenụwarị 1949, ma bụrụ ihe ịga nke ọma ozugbo, na-ewetakwa mmata na ụlọ ọrụ Nahhas Film.
== Ịla ezumike nká na ọnwụ ==
Naima kwụsịrị ime ihe nkiri na 1964 iji lekọta naanị nwa ya, nwa nwoke sitere n'alụmdi nke abụọ ya na onye na-ahụ maka ego Salaheldeen Abdel Aleem. Ọ nwụrụ afọ abụọ ka e mesịrị site na ọrịa kansa, na Eprel 23, 1966, mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii
== Ihe nkiri ==
* Aish Wal Malh (1949).*****
* Lahalibo (1949).*****
* Baladi Wa Khafa (1949).****
* Furigat (1950).****
* Baba Areess (1950).****
* Fataat Al Sirk (1951).*****
* Al Namr (1952).
* Ya Halawaat Al Hubb (1952).****
* ''Otu nde pound'' (1953)
* Arbah Banat Wa Zabit (1954).*****
* Aziza (1955).****
* ''Tamr Henna'' (1957). ya na [[Ahmed Ramzy]], Fayza Ahmed na [[Rushdy Abaza]].*****
* Amir El Dahaa (1964).****
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0015167}}
* [https://web.archive.org/web/20081208103607/http://www.bestsbest.com/naimaakef1 Ọtụtụ vidiyo maka Legend Naima Akef]
* [https://vimeo.com/showcase/3308049 Ọbá akwụkwọ vidio nke Naima Akef]
cl7mjbxzxrb2n85dg30hr7gwz1spezf
86391
86390
2022-08-03T17:32:54Z
Akwugo
11031
Hyperlinked #Afrocreative
wikitext
text/x-wiki
[[File:Naima Akef.jpg|thumb|Naima Akef]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Naima Akef</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |<div class="nickname" lang="ar">نعيمة عاكف</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Pronunciation
| class="infobox-data" |næˈʕiːmæ ˈʕæːkef
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |7 October 1929<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Tanta]], Egypt</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |23 April 1966 (aged 36)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |Egyptian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress<br /><br /><br /><br />Bellydancer
|}
[[Category:Biography template using pronunciation]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Naima Akef''' (7 Ọktoba 1929 - 23 Eprel 1966) bụ onye Egypt a ma ama na-agba egwú afọ n'oge oge ọlaedo nke ihe nkiri [[Egypt]] ma mee ọtụtụ ihe nkiri n'oge ahụ. A mụrụ Naima Akef na Tanta na Delta Naịl. Nne na nna ya bụ ndị na-eme ihe nkiri na Akef Circus (nke nna nna Naimaʹs na-achị), nke bụ otu n'ime ndị a ma ama n'oge ahụ. Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ anọ, ma ghọọ otu n'ime ndị a ma ama na-eme ngwa ngwa na nkà ya. Ezinụlọ ya bi na mpaghara Bab el Khalq nke Cairo, mana ha gara ebe dị anya iji rụọ ọrụ.
== Ịgba egwú ==
Otú ahụ gbasara mgbe Naima dị afọ iri na anọ, mana nke a bụ naanị mmalite nke ọrụ ya. Nna nna ya nwere ọtụtụ njikọ na ụwa arụmọrụ nke Cairo ma ọ kọwaara ya ndị enyi ya. Mgbe ndị nne na nna Naimá gbara alụkwaghịm, o guzobere ihe nkiri na-eme ihe ọchị nke na-eme n'ọtụtụ klọb na Cairo. O wee nweta ohere ịrụ ọrụ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a ma ama na Badia Masabni, ebe ọ ghọrọ onye a ma ama ma bụrụ otu n'ime mmadụ ole na ole na-agba egwu ma na-abụ abụ. Oge ya na Badeia, Otú ọ dị, adịteghị aka, ebe Badia nwere mmasị n'ebe ọ nọ, nke mere ka ndị ọzọ na-eme ihe nkiri nwee ekworo. Otu ụbọchị ha gbakọtara ya ma gbalịa iti ya ihe, mana o gosipụtara na ọ dị ike ma dị ngwa wee merie ọgụ ahụ. Nke a mere ka a chụọ ya n'ọrụ, ya mere ọ malitere ịrụ ọrụ n'ebe ọzọ.
== Onye a ma ama ==
Klọb Kit Kat bụ ebe ọzọ a ma ama na Cairo, ọ bụkwa ebe a ka a kọwaara Naima wee nye onye nduzi ihe nkiri bụ Abbas Kemal. Nwanne ya nwoke Hussein Fawzy, onye bụkwa onye nduzi ihe nkiri, nwere mmasị dị ukwuu ime ka Naima gosipụta n'otu n'ime ihe nkiri egwu ya. Nke mbụ n'ime ihe nkiri ndị dị otú ahụ bụ "achịcha na nnu". Onye na-agụ egwú ya bụ onye na-agụ egwu Saad Abdel Wahab, nwa nwanne onye na-abụ abụ na onye na-ede egwu Mohammed Abdel Wa Hab. Ihe nkiri ahụ malitere na 17th nke Jenụwarị 1949, ma bụrụ ihe ịga nke ọma ozugbo, na-ewetakwa mmata na ụlọ ọrụ Nahhas Film.
== Ịla ezumike nká na ọnwụ ==
Naima kwụsịrị ime ihe nkiri na 1964 iji lekọta naanị nwa ya, nwa [[nwoke]] sitere n'alụmdi nke abụọ ya na onye na-ahụ maka ego Salaheldeen Abdel Aleem. Ọ nwụrụ afọ abụọ ka e mesịrị site na ọrịa kansa, na Eprel 23, 1966, mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii
== Ihe nkiri ==
* Aish Wal Malh (1949).*****
* Lahalibo (1949).*****
* Baladi Wa Khafa (1949).****
* Furigat (1950).****
* Baba Areess (1950).****
* Fataat Al Sirk (1951).*****
* Al Namr (1952).
* Ya Halawaat Al Hubb (1952).****
* ''Otu nde pound'' (1953)
* Arbah Banat Wa Zabit (1954).*****
* Aziza (1955).****
* ''Tamr Henna'' (1957). ya na [[Ahmed Ramzy]], Fayza Ahmed na [[Rushdy Abaza]].*****
* Amir El Dahaa (1964).****
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0015167}}
* [https://web.archive.org/web/20081208103607/http://www.bestsbest.com/naimaakef1 Ọtụtụ vidiyo maka Legend Naima Akef]
* [https://vimeo.com/showcase/3308049 Ọbá akwụkwọ vidio nke Naima Akef]
plohh4rj8nrqvnm7spupga6sizzki8a
86392
86391
2022-08-03T17:38:32Z
Akwugo
11031
Hyperlinked #Afrocreative
wikitext
text/x-wiki
[[File:Naima Akef.jpg|thumb|Naima Akef]]
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Naima Akef</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" style="font-size:125%; font-weight:bold;" |<div class="nickname" lang="ar">نعيمة عاكف</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Pronunciation
| class="infobox-data" |næˈʕiːmæ ˈʕæːkef
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |7 October 1929<br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Tanta]], Egypt</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |23 April 1966 (aged 36)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |Egyptian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |Actress<br /><br /><br /><br />Bellydancer
|}
[[Category:Biography template using pronunciation]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Naima Akef''' (7 Ọktoba 1929 - 23 Eprel 1966) bụ onye [[Egypt]] a ma ama na-agba egwú afọ n'oge oge ọlaedo nke ihe nkiri [[Egypt]] ma mee ọtụtụ ihe nkiri n'oge ahụ. A mụrụ Naima Akef na Tanta na Delta Naịl. Nne na nna ya bụ ndị na-eme ihe nkiri na Akef Circus (nke nna nna Naimaʹs na-achị), nke bụ otu n'ime ndị a ma ama n'oge ahụ. Ọ malitere ime ihe nkiri mgbe ọ dị afọ anọ, ma ghọọ otu n'ime ndị a ma ama na-eme ngwa ngwa na nkà ya. Ezinụlọ ya bi na mpaghara Bab el Khalq nke Cairo, mana ha gara ebe dị anya iji rụọ ọrụ.
== Ịgba egwú ==
Otú ahụ gbasara mgbe Naima dị afọ iri na anọ, mana nke a bụ naanị mmalite nke ọrụ ya. Nna nna ya nwere ọtụtụ njikọ na ụwa arụmọrụ nke Cairo ma ọ kọwaara ya ndị enyi ya. Mgbe ndị nne na nna Naimá gbara alụkwaghịm, o guzobere ihe nkiri na-eme ihe ọchị nke na-eme n'ọtụtụ klọb na Cairo. O wee nweta ohere ịrụ ọrụ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a ma ama na Badia Masabni, ebe ọ ghọrọ onye a ma ama ma bụrụ otu n'ime mmadụ ole na ole na-agba egwu ma na-abụ abụ. Oge ya na Badeia, Otú ọ dị, adịteghị aka, ebe Badia nwere mmasị n'ebe ọ nọ, nke mere ka ndị ọzọ na-eme ihe nkiri nwee ekworo. Otu ụbọchị ha gbakọtara ya ma gbalịa iti ya ihe, mana o gosipụtara na ọ dị ike ma dị ngwa wee merie ọgụ ahụ. Nke a mere ka a chụọ ya n'ọrụ, ya mere ọ malitere ịrụ ọrụ n'ebe ọzọ.
== Onye a ma ama ==
Klọb Kit Kat bụ ebe ọzọ a ma ama na Cairo, ọ bụkwa ebe a ka a kọwaara Naima wee nye onye nduzi ihe nkiri bụ Abbas Kemal. Nwanne ya nwoke Hussein Fawzy, onye bụkwa onye nduzi ihe nkiri, nwere mmasị dị ukwuu ime ka Naima gosipụta n'otu n'ime ihe nkiri egwu ya. Nke mbụ n'ime ihe nkiri ndị dị otú ahụ bụ "achịcha na nnu". Onye na-agụ egwú ya bụ onye na-agụ egwu Saad Abdel Wahab, nwa nwanne onye na-abụ abụ na onye na-ede egwu Mohammed Abdel Wa Hab. Ihe nkiri ahụ malitere na 17th nke Jenụwarị 1949, ma bụrụ ihe ịga nke ọma ozugbo, na-ewetakwa mmata na ụlọ ọrụ Nahhas Film.
== Ịla ezumike nká na ọnwụ ==
Naima kwụsịrị ime ihe nkiri na 1964 iji lekọta naanị nwa ya, nwa [[nwoke]] sitere n'alụmdi nke abụọ ya na onye na-ahụ maka ego Salaheldeen Abdel Aleem. Ọ nwụrụ afọ abụọ ka e mesịrị site na ọrịa kansa, na Eprel 23, 1966, mgbe ọ dị afọ iri atọ na isii
== Ihe nkiri ==
* Aish Wal Malh (1949).*****
* Lahalibo (1949).*****
* Baladi Wa Khafa (1949).****
* Furigat (1950).****
* Baba Areess (1950).****
* Fataat Al Sirk (1951).*****
* Al Namr (1952).
* Ya Halawaat Al Hubb (1952).****
* ''Otu nde pound'' (1953)
* Arbah Banat Wa Zabit (1954).*****
* Aziza (1955).****
* ''Tamr Henna'' (1957). ya na [[Ahmed Ramzy]], Fayza Ahmed na [[Rushdy Abaza]].*****
* Amir El Dahaa (1964).****
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0015167}}
* [https://web.archive.org/web/20081208103607/http://www.bestsbest.com/naimaakef1 Ọtụtụ vidiyo maka Legend Naima Akef]
* [https://vimeo.com/showcase/3308049 Ọbá akwụkwọ vidio nke Naima Akef]
1rh0fbkw9izcmdf755vmbrofpl4ljxo
Nezha Bidouane
0
16904
86360
80857
2022-08-03T15:11:00Z
Celetex
13524
Added photo#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nezha Bidouane conference presentation in Morocco.jpg|thumb|Nezha Bidouane conference presentation in Morocco]]
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=MAR|medals={{Medal|Competition|[[Olympic Games]]}}
{{Medal|Bronze|[[2000 Summer Olympics|2000 Sydney]]|400 m hurdles}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Gold|[[1997 World Championships in Athletics|1997 Athens]] |400 m hurdles}}
{{Medal|Gold|[[2001 World Championships in Athletics|2001 Edmonton]] |400 m hurdles}}
{{Medal|Silver|[[1999 World Championships in Athletics|1999 Seville]] |400 m hurdles}}
{{Medal|Competition|[[Mediterranean Games]]}}
{{Medal|Gold|[[1991 Mediterranean Games|1991 Athens]]|400 m hurdles}}
{{Medal|Gold|[[1993 Mediterranean Games|1993 Narbonne]]|400 m hurdles}}
{{Medal|Gold|[[1997 Mediterranean Games|1997 Bari]]|400 m hurdles}}}}
'''Nezha Bidouane''' (Arabic: نزهة بدوان; amụrụ na 18 Septemba na afo 1969 na Rabat) bụ onye [[Morocco]] na-agba ọsọ na-agba bọọlụ nke lara ezumike nká bụ onye ọkachamara na 400 mita hurdles. Onye mmeri ụwa ugboro abụọ, ọ meriri nrite ọla edo 400m hurdles na afọ 1997 World Championships na Athens na afọ 2001 World Championships in Edmonton. N'afọ 1999, o ritere ihe nrite ọlaọcha na World Championships na oge ndekọ Afrịka nke 52.90 sekọnd. N'afọ 2000, o ritere ọla nchara n'egwuregwu Olympic.
Bidouane na-elekọta asọmpi ụmụ nwanyị na-agba kwa afọ na mmeri 8K na Rabat.<ref>Benchrif, Mohammed (25 April 2011). [https://www.iaaf.org/news/news/bidouanes-womens-run-goes-from-strength-to-st Bidouane’s Women’s Run goes from strength to strength]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]]. Retrieved 2019-10-11.</ref>
== Ihe ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{MAR}}
|-
|rowspan=2|1986
|rowspan=2|[[1986 Arab Junior Athletics Championships|Arab Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|15.20
|-
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|65.50
|-
|rowspan=2|1987
|[[1987 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=cc9966|3rd
|100 m hurdles
|14.72
|-
|[[Athletics at the 1987 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Latakia]], Syria
|5th
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#100 meters hurdles|14.76]]
|-
|rowspan=3|1989
|[[Athletics at the 1989 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Casablanca]], Morocco
|6th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1989 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|59.69]]
|-
|rowspan=2|[[1989 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=silver|2nd
|100 m hurdles
|14.0
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|400 m hurdles
|60.3
|-
|rowspan=4|1990
|rowspan=2|[[1990 Maghreb Athletics Championships|Maghreb Championships]]
|rowspan=2|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|13.6
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|56.3
|-
|rowspan=2|[[1990 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=silver|2nd
|100 m hurdles
|13.70
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|57.17
|-
|rowspan=7|1991
|rowspan=2|[[1991 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|rowspan=2|[[Seville]], Spain
|14th (h)
|400 m
|[[1991 IAAF World Indoor Championships – Women's 400 metres|55.69]]
|-
|23rd (h)
|60 m hurdles
|[[1991 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.74]]
|-
|rowspan=4|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=4|[[Athens]], Greece
|4th
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#100 meters hurdles|13.61]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|55.13]]
|-
|4th
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#4 x 100 meters relay 2|46.05]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#4 x 400 meters relay 2|3:39.46]]
|-
|[[1991 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Tokyo]], Japan
|16th (sf)
|400 m hurdles
|[[1991 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|56.62]]
|-
|rowspan=2|1992
|[[Athletics at the 1992 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Barcelona]], Spain
|11th (sf)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1992 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|55.08]]
|-
|[[1992 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Havana]], Cuba
|6th
|400 m hurdles
|[[1992 IAAF World Cup results#400 m hurdles|58.30]]<sup>1</sup>
|-
|rowspan=2|1993
|[[Athletics at the 1993 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Narbonne]], France
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1993 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|56.09]]
|-
|[[1993 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Stuttgart]], Germany
| –
|400 m hurdles
|[[1993 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|DNF]]
|-
|rowspan=3|1994
|[[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Paris]], France
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|55.19]]
|-
|rowspan=2|[[1994 IAAF World Cup|World Cup]]
|rowspan=2|[[London]], United Kingdom
|5th
|400 m hurdles
|[[1994 IAAF World Cup results#400 m hurdles|57.35]]<sup>1</sup>
|-
| –
|4 × 400 m relay
|[[1994 IAAF World Cup results#4 × 400 m relay|DQ]]<sup>1</sup>
|-
|rowspan=3|1995
|[[1995 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
| –
|400 m hurdles
|[[1995 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|DQ]]
|-
|rowspan=2|[[1995 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|13.44
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|56.96
|-
|rowspan=3|1997
|[[1997 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Paris]], France
|16th (h)
|400 m
|[[1997 IAAF World Indoor Championships – Women's 400 metres|53.54]]
|-
|[[Athletics at the 1997 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Bari]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1997 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|55.01]]
|-
|[[1997 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[1997 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|52.97]]
|-
|rowspan=2|1998
|[[1998 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Dakar]], Senegal
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|54.24
|-
|[[1998 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Johannesburg]], South Africa
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[1998 IAAF World Cup results#400 m hurdles|52.96]]<sup>1</sup>
|-
|1999
|[[1999 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Seville]], Spain
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|[[1999 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|52.90]]
|-
|2000
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sydney]], Australia
|bgcolor=cc9966|3rd
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|53.57]]
|-
|rowspan=3|2001
|[[Athletics at the 2001 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Ottawa]], Canada
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2001 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|54.91]]
|-
|[[2001 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[2001 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|53.34]]
|-
|[[Athletics at the 2001 Goodwill Games|Goodwill Games]]
|[[Brisbane]], Australia
|5th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2001 Goodwill Games – Results#400 meters hurdles 2|56.10]]
|-
|rowspan=4|2004
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|18th (h)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|55.69]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2004 Pan Arab Games|Pan Arab Games]]
|rowspan=3|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|55.98
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|46.32
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:38.24
|}1Na-anọchite anya Africa
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Nezha Bidouane at World Athletics
*
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
mfpwuo04ysnipuyxod60xahu38lovg1
86371
86360
2022-08-03T16:13:53Z
Akwugo
11031
Deleted an error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nezha Bidouane conference presentation in Morocco.jpg|thumb|Nezha Bidouane conference presentation in Morocco]]
'''Nezha Bidouane''' (Arabic: نزهة بدوان; amụrụ na 18 Septemba na afo 1969 na Rabat) bụ onye [[Morocco]] na-agba ọsọ na-agba bọọlụ nke lara ezumike nká bụ onye ọkachamara na 400 mita hurdles. Onye mmeri ụwa ugboro abụọ, ọ meriri nrite ọla edo 400m hurdles na afọ 1997 World Championships na Athens na afọ 2001 World Championships in Edmonton. N'afọ 1999, o ritere ihe nrite ọlaọcha na World Championships na oge ndekọ Afrịka nke 52.90 sekọnd. N'afọ 2000, o ritere ọla nchara n'egwuregwu Olympic.
Bidouane na-elekọta asọmpi ụmụ nwanyị na-agba kwa afọ na mmeri 8K na Rabat.<ref>Benchrif, Mohammed (25 April 2011). [https://www.iaaf.org/news/news/bidouanes-womens-run-goes-from-strength-to-st Bidouane’s Women’s Run goes from strength to strength]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]]. Retrieved 2019-10-11.</ref>
== Ihe ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{MAR}}
|-
|rowspan=2|1986
|rowspan=2|[[1986 Arab Junior Athletics Championships|Arab Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|15.20
|-
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|65.50
|-
|rowspan=2|1987
|[[1987 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=cc9966|3rd
|100 m hurdles
|14.72
|-
|[[Athletics at the 1987 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Latakia]], Syria
|5th
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#100 meters hurdles|14.76]]
|-
|rowspan=3|1989
|[[Athletics at the 1989 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Casablanca]], Morocco
|6th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1989 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|59.69]]
|-
|rowspan=2|[[1989 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=silver|2nd
|100 m hurdles
|14.0
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|400 m hurdles
|60.3
|-
|rowspan=4|1990
|rowspan=2|[[1990 Maghreb Athletics Championships|Maghreb Championships]]
|rowspan=2|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|13.6
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|56.3
|-
|rowspan=2|[[1990 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=silver|2nd
|100 m hurdles
|13.70
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|57.17
|-
|rowspan=7|1991
|rowspan=2|[[1991 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|rowspan=2|[[Seville]], Spain
|14th (h)
|400 m
|[[1991 IAAF World Indoor Championships – Women's 400 metres|55.69]]
|-
|23rd (h)
|60 m hurdles
|[[1991 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.74]]
|-
|rowspan=4|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=4|[[Athens]], Greece
|4th
|100 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#100 meters hurdles|13.61]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|55.13]]
|-
|4th
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#4 x 100 meters relay 2|46.05]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 1991 Mediterranean Games – Results#4 x 400 meters relay 2|3:39.46]]
|-
|[[1991 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Tokyo]], Japan
|16th (sf)
|400 m hurdles
|[[1991 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|56.62]]
|-
|rowspan=2|1992
|[[Athletics at the 1992 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Barcelona]], Spain
|11th (sf)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1992 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|55.08]]
|-
|[[1992 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Havana]], Cuba
|6th
|400 m hurdles
|[[1992 IAAF World Cup results#400 m hurdles|58.30]]<sup>1</sup>
|-
|rowspan=2|1993
|[[Athletics at the 1993 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Narbonne]], France
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1993 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|56.09]]
|-
|[[1993 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Stuttgart]], Germany
| –
|400 m hurdles
|[[1993 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|DNF]]
|-
|rowspan=3|1994
|[[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Paris]], France
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|55.19]]
|-
|rowspan=2|[[1994 IAAF World Cup|World Cup]]
|rowspan=2|[[London]], United Kingdom
|5th
|400 m hurdles
|[[1994 IAAF World Cup results#400 m hurdles|57.35]]<sup>1</sup>
|-
| –
|4 × 400 m relay
|[[1994 IAAF World Cup results#4 × 400 m relay|DQ]]<sup>1</sup>
|-
|rowspan=3|1995
|[[1995 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
| –
|400 m hurdles
|[[1995 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|DQ]]
|-
|rowspan=2|[[1995 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|100 m hurdles
|13.44
|-
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|56.96
|-
|rowspan=3|1997
|[[1997 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Paris]], France
|16th (h)
|400 m
|[[1997 IAAF World Indoor Championships – Women's 400 metres|53.54]]
|-
|[[Athletics at the 1997 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Bari]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 1997 Mediterranean Games – Results#400 meters hurdles 2|55.01]]
|-
|[[1997 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[1997 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|52.97]]
|-
|rowspan=2|1998
|[[1998 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Dakar]], Senegal
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|54.24
|-
|[[1998 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Johannesburg]], South Africa
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[1998 IAAF World Cup results#400 m hurdles|52.96]]<sup>1</sup>
|-
|1999
|[[1999 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Seville]], Spain
|bgcolor=silver|2nd
|400 m hurdles
|[[1999 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|52.90]]
|-
|2000
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sydney]], Australia
|bgcolor=cc9966|3rd
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|53.57]]
|-
|rowspan=3|2001
|[[Athletics at the 2001 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Ottawa]], Canada
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2001 Jeux de la Francophonie – Results#400 meters hurdles 2|54.91]]
|-
|[[2001 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|[[2001 World Championships in Athletics – Women's 400 metres hurdles|53.34]]
|-
|[[Athletics at the 2001 Goodwill Games|Goodwill Games]]
|[[Brisbane]], Australia
|5th
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2001 Goodwill Games – Results#400 meters hurdles 2|56.10]]
|-
|rowspan=4|2004
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|18th (h)
|400 m hurdles
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 400 metres hurdles|55.69]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2004 Pan Arab Games|Pan Arab Games]]
|rowspan=3|[[Algiers]], Algeria
|bgcolor=gold|1st
|400 m hurdles
|55.98
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 100 m relay
|46.32
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:38.24
|}1Na-anọchite anya Africa
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Nezha Bidouane at World Athletics
*
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5g89scy3yq4w9jimk6uzlz97mq1cswt
Malika Akkaoui
0
16951
86375
80946
2022-08-03T16:23:57Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Malika Akkaoui 2018 (cropped).jpg|thumb|Malika Akkaoui 2018 (cropped)]]
'''Malika Al-Akkaoui''' (amụrụ na 25 Disemba na afo 1987, na Zaida) bụ onye Morocco na-agba ọsọ n'etiti.<ref>{{Cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/akkaoui-malika-1077885/|title=Malika Akkaoui|work=[[2012 Summer Olympics]]|accessdate=31 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120825212322/http://www.london2012.com/athlete/akkaoui-malika-1077885/|archivedate=25 August 2012}}</ref> Na afọ 2012 Summer Olympics, ọ sonyere na mita 800 nke ụmụ nwanyị. Na afọ 2016 Olympics, ọ gbara ọsọ na 800 na 1500 m.
'''Malika Al-Akkaoui''' (amụrụ na 25 Disemba na afo 1987, na Zaida) bụ onye Morocco na-agba ọsọ n'etiti.<ref>{{Cite web|url=http://www.london2012.com/athlete/akkaoui-malika-1077885/|title=Malika Akkaoui|work=[[2012 Summer Olympics]]|accessdate=31 August 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120825212322/http://www.london2012.com/athlete/akkaoui-malika-1077885/|archivedate=25 August 2012}}</ref> Na afọ 2012 Summer Olympics, ọ sonyere na mita 800 nke ụmụ nwanyị. Na afọ 2016 Olympics, ọ gbara ọsọ na 800 na 1500 m.
Ọ mechara nke iri na 1500m afọ 2017 World Athletics Championships.<ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/iaaf-world-championships-london-2017-5151/results/women/1500-metres/final/result|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170808075150/https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/iaaf-world-championships-london-2017-5151/results/women/1500-metres/final/result|archivedate=2017-08-08|title=1500 Metres Result {{!}} IAAF World Championships London 2017 {{!}} iaaf.org}} </ref>
== Egwuregwu mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{MAR}}
|-
|2004
|[[2004 Arab Youth Athletics Championships|Arab Youth Championships]]
|[[Rabat, Morocco]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|2:10.31
|-
|2006
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing, China]]
|31st (h)
|800 m
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:10.20]]
|-
|2010
|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Nairobi, Kenya]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|800 m
|[[2010 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:01.01]]
|-
|rowspan=6|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu, South Korea]]
|30th (h)
|1500 m
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:14.79]]
|-
|rowspan=2|[[2011 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Al Ain, United Arab Emirates]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|2:05.15
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|3:40.58
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games|Pan Arab Games]]
|rowspan=3|[[Doha, Qatar]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#400 meters 2|53.94]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#800 meters 2|2:02.42]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2011 Pan Arab Games – Results#4 x 400 meters relay 2|3:38.64]]
|-
|rowspan=3|2012
|[[2012 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Istanbul, Turkey]]
|14th (h)
|1500 m
|[[2012 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|2:04.20]]
|-
|[[2012 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Porto Novo, Benin]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|800 m
|[[2012 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|1:59.90]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, United Kingdom]]
|12th (sf)
|800 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 800 metres|2:00.32]]
|-
|rowspan=8|2013
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=2|[[Mersin, Turkey]]
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#800 meters 2|2:00.72]]
|-
| –
|4 × 400 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#4 × 400 meters relay 2|DQ]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow, Russia]]
|16th (sf)
|800 m
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:02.29]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|rowspan=2|[[Nice, France]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#800 meters 2|2:02.61]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#4 x 400 meters relay 2|3:37.48]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|rowspan=3|[[Palembang, Indonesia]]
|bgcolor=gold|1st
|400 m
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#400 metres|53.19]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#800 metres|2:06.97]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2013 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 400 metres relay|3:38.56]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Sopot, Poland]]
|16th (h)
|1500 m
|[[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|2:06.04]]
|-
|[[2014 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Marrakech, Morocco]]
|6th
|800 m
|[[2014 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:02.63]]
|-
|rowspan=3|2015
|[[2015 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|[[Isa Town]], [[Bahrain]]
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|2:05:77
|-
|rowspan=2|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Beijing, China]]
|12th (sf)
|800 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|1:59.03]]
|-
|12th
|1500 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:16.98]]
|-
|rowspan=4|2016
|[[2016 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Portland, Oregon|Portland, United States]]
|10th (h)
|800 m
|[[2016 IAAF World Indoor Championships – Women's 800 metres|2:04.00]]
|-
|[[2016 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Durban, South Africa]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|[[2016 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:00.24 ]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|27th (h)
|800 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 800 metres|2:00.52]]
|-
|19th (sf)
|1500 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 1500 metres|4:08.55]]
|-
|rowspan=5|2017
|rowspan=2|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games|Islamic Solidarity Games]]
|rowspan=2|[[Baku, Azerbaijan]]
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#800 meters 2|2:01.04]]
|-
| –
|4 × 100 m relay
|[[Athletics at the 2017 Islamic Solidarity Games – Results#4 × 100 meters relay 2|DQ]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|rowspan=2|[[Abidjan, Ivory Coast]]
|bgcolor=gold|1st
|800 m
|[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie – Results#800 meters 2|2:00.71]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[Athletics at the 2017 Jeux de la Francophonie – Results#1500 meters 2|4:17.36]]
|-
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London, United Kingdom]]
|10th
|1500 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:05.87]]
|-
|rowspan=6|2018
|[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championship]]
|[[Birmingham, United Kingdom]]
|22nd (h)
|1500 m
|[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:15.09]]
|-
|rowspan=3|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|rowspan=3|[[Tarragona, Spain]]
|bgcolor=silver|2nd
|800 m
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#800 meters 2|2:01.50]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#1500 meters 2|4:13.31]]
|-
|4th
|4 × 400 m relay
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#4 × 400 meters relay 2|3:33.91]]
|-
|rowspan=2|[[2018 African Championships in Athletics|African Championships]]
|rowspan=2|[[Asaba, Nigeria]]
|6th
|800 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:00.01]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:14.17]]
|-
|rowspan=6|2019
|rowspan=2|[[2019 Arab Athletics Championships|Arab Championships]]
|rowspan=2|[[Cairo, Egypt]]
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|4:29.10
|-
|bgcolor=silver|2nd
|4 × 400 m relay
|3:49.85
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2019 African Games|African Games]]
|rowspan=2|[[Rabat, Morocco]]
|4th
|800 m
|[[Athletics at the 2019 African Games – Women's 800 metres|2:03.78]]
|-
|4th
|1500 m
|[[Athletics at the 2019 African Games – Women's 1500 metres|4:20.64]]
|-
|rowspan=2|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|rowspan=2|[[Doha, Qatar]]
|27th (h)
|800 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 800 metres|2:03.40]]
|-
|20th (sf)
|1500 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:16.83]]
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Malika Akkaoui at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
27d6c6wug90x2ef3wm97a1ubs5mxq5h
Andres Serrano
0
16958
86376
81873
2022-08-03T16:26:05Z
Celetex
13524
Added photo#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Andres Serrano in March 2015.jpg|thumb|Andres Serrano in March 2015]]
'''Andres Serrano''' (amụrụ n'ọnwa Ọgọọst 15, afọ 1950) bụ onye Amerịka na-ese foto na onye na-ese ihe. Ọrụ ya, nke a na-elekarị anya dị ka nka mmebi iwu, gụnyere foto nke ozu ma jiri nsị na mmiri ahụ. ''Piss Christ'' ya (1987) bụ foto na-acha uhie uhie nke obe nke a na-etinye n'ime akpa iko nke ihe a na-ekwu na ọ bụ nsị nke onye na-ese ihe. O mekwara ihe osise maka egwu egwu Metallica's Load na Reload.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Serrano na New York City n'ọnwa Ọgọọst 15, afọ 1950.<ref name="contempphotog">{{Cite book|author=Evans|first=Martin Marix|title=Contemporary photographers|year=1995|publisher=St. James Press|location=Detroit|isbn=1558621903|pages=[https://archive.org/details/contemporaryphot00mart/page/1013 1013–1015]|edition=3rd|url=https://archive.org/details/contemporaryphot00mart/page/1013}}</ref> Ọ si na ọkara Honduran, ọkara Afro-Cuban, a zụlitere ya dị ka onye Roman Katọlik siri ike. Ọ gụrụ akwụkwọ site n'afọ 1967 ruo 1969 na Brooklyn Museum Art School, ma a na-ewere ya dị ka onye na-ese foto n'onwe ya.<ref>{{Cite news|author=Stanley-Becker|first=Isaac|title=He dunked a crucifix in his own urine. His next artistic subject: Donald Trump.|language=en-US|work=Washington Post|url=https://www.washingtonpost.com/nation/2019/04/02/he-dunked-crucifix-his-own-urine-his-next-artistic-subject-donald-trump/|accessdate=2020-11-09}}</ref><ref name="biography">{{Cite web|url=http://rogallery.com/Serrano_Andres/Andres_Serrano-Biography.html|title=Andres Serrano – Biography|work=Rogallery.com|accessdate=April 19, 2011}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 1980, ọ lụrụ onye na-ese ihe Julie Ault.<ref name="contempphotog" /> N'ajụjụ ọnụ nke afọ 2012, Serrano zoro aka na Ault dị ka "nwunye mbụ" ya na Irina Movmyga dị ka nwunye ya ugbu a.<ref>{{Cite web|title=Meet the photographer: Andres Serrano|url=http://museemagazine.com/art-2/features/interview-with-andres-serrano/|work=Musee|accessdate=November 4, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160109081731/http://museemagazine.com/art-2/features/interview-with-andres-serrano/|archivedate=January 9, 2016}}</ref> Serrano ekwuola na ọ bụ Onye Kraịst.<ref name="Vice">{{Cite web|url=https://www.vice.com/en_us/article/4w383g/serrano-shoots-cuba-full-length|title=Serano Shoots Cuba|work=Vice.com|accessdate=January 10, 2013}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Andres_Serrano_cropped.jpg|áká_èkpè|thumb|Serrano na 2010 na Michael Musto's Village Voice 25th Anniversary party]]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nduzi nka na ụlọ ọrụ mgbasa ozi, tupu o mepụta ọrụ mbụ ya n'afọ 1983.<ref name="biography" /> Onye na-ese foto bụ Alex Harsley tinyere ọrụ Serrano na ihe ngosi mbụ ya na New York City na Fourth Street Photo Gallery.<ref>{{Cite web|author=Glicksman|first=Marlaine|title=Alex Harsley: New York's last iconoclast|url=https://www.aljazeera.com/features/2019/12/10/alex-harsley-new-yorks-last-iconoclast|accessdate=2020-12-27|work=www.aljazeera.com|language=en}}</ref>
E gosipụtara ọrụ ya n'ebe dị iche iche gburugburu ''ụwa'' gụnyere Katidral Episcopal nke St. John the Divine na New York City, World without end (2001), na ihe ngosi na Barbican Arts Centre na London, Body and soul (2001).<ref name="biography" />
Ihe ngosi ya na-akpali mmeghachi omume iwe mgbe niile. N'ọnwa Ọctoba 5, afọ 2007, otu foto ya a na-akpọ The History of Sex nọ na ngosi ma ọtụtụ ndị e bibiri na gallery nka na Lund, Sweden site n'aka ndị e kwenyere na ha bụ ''akụkụ'' nke otu neo-Nazi.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/10/09/arts/design/09serr.html|title=Gallery Vandals Destroy Photos|author=Carol Vogel|date=October 9, 2007|work=The New York Times|accessdate=April 19, 2011}}</ref> N'abalị iri na isii n'ọnwa Eprel n'afọ 2011, mgbe izu abụọ nke ngagharị iwe na mkpọsa nke ozi ịkpọasị na oku ekwentị mkparị na ụlọ ngosi nka na-egosi ọrụ ya, nke ìgwè ndị Katọlik nke France haziri, ihe dị ka otu puku mmadụ gafere n'okporo ámá Avignon, iji mee ngagharị iwe n'èzí ụlọ ngosi ahụ. N'abalị iri na asaa n'ọnwa Eprel n'afọ 2011, e bibiri ọrụ ya abụọ, ''Piss Christ'' na The Church. Onye nduzi galarị na-eme atụmatụ imeghe ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ na ọrụ ndị mebiri emebi na ngosi "ka ndị mmadụ wee hụ ihe ndị na-eme ihe ike nwere ike ime".<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2011/apr/18/andres-serrano-piss-christ-destroyed-christian-protesters|title=Attack on 'blasphemous' art work fires debate on role of religion in France|author=Angelique Chrisafis|date=April 18, 2011|work=The Guardian|accessdate=April 19, 2011}}</ref>
Serrano na-emekarị nnukwu ihe osise nke ihe dị ka 20 site na 30 sentimita (51 site n'afọ 76 sentimita). Ọ gbagburu ọtụtụ isiokwu gụnyere foto nke Klansmen, foto ozu, na foto nke ndị ọkụ gbara. Ọ banyere n'ụgbọ oloko New York City na ọkụ na akwụkwọ foto iji gosipụta ndị na-enweghị ebe obibi, yana ịmepụta ụfọdụ ihe osise dị nro ma mgbe ụfọdụ na-egosi na di na nwunye. Otu n'ime ndị ikpeazụ a na-egosi ihe Adrian Searle nke ''The Guardian'' kọwara dị ka "di na nwunye na-eto eto, ya na dildo, ya na ngosipụta dị nro".<ref name="negener">Searle, Adrian. [https://www.theguardian.com/arts/critic/feature/0,1169,728550,00.html Negative energy], ''[[The Guardian]]'', October 13, 2001. Retrieved February 10, 2008.</ref>
==Ebensidee==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
23mt4gpdnnlrk246e5w8szg9oyr42f2
Yousry Nasrallah
0
16976
86386
80983
2022-08-03T17:26:49Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Yousry Nasrallah.jpg|thumb|Yousry Nasrallah]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Yousry Nasrallah''' (amụrụ na 26 Julaị 1952) bụ onye nduzi ihe nkiri Ijipt.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Nasrallah n'ezinụlọ Ndị Kraịst Coptic na Cairo. Ọ gụsịrị akwụkwọ n'ihe gbasara akụ na ụba na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Cairo. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-enyocha ihe nkiri na onye na-enyere onye nduzi aka na Beirut site na 1978 ruo 1982. Ọ ghọrọ onye na-enyere Youssef Chahine aka, onye ụlọ ọrụ ya bụ Misr International ga-aga n'ihu na-emepụta ihe nkiri ya. Ọrụ Nasrallah na-ekwu maka isiokwu nke aka ekpe, Islam fundamentalism, na mba ọzọ.
Ihe nkiri ya nke afọ 2012 After the Battle meriri Palme d'Or na 2012 Cannes Film Festival.<ref name="Official Selection">{{Cite web|url=http://www.festival-cannes.fr/en/article/58878.html|title=2012 Official Selection|accessdate=2012-04-25|work=Cannes}}</ref><ref name="timeout">{{Cite web|url=http://www.timeout.com/london/feature/2547/cannes-film-festival-2012-line-up-announced|title=Cannes Film Festival 2012 line-up announced|accessdate=2012-04-25|work=timeout}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Sariqat Sayfiyya'' (Summer Thefts) (1985).
* ''Mercedes'' (1993).
* On Boys, Girls and the Veil (1995).
* ''al-Madina'' (The City) (1999).
* ''Bab el Chams'' (The Gate of Sun) (2003).
* ''Genenet al Asmak'' (Aquarium) (2008).
* ''Ehki ya'' shahrazade (''Scheherazade Gwa M Akụkọ'') (2009).
* ''Mgbe Agha ahụ gasịrị'' (2012)
* Brooks, Meadows and Lovely Faces (2016)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Ihe edeturu ==
* Shafik, V., Leaman, O. (ed.), 106, 2001, ''Companion Encyclopedia of Middle Eastern and North African Film'', Routledge ( )
* [http://www.festival-cannes.com/en/archives/artist/id/6325/link/jury.html Yousry] Nasrallah: Akụkọ ndụ na Filmography site na Cannes Film Festival.
* njikọ na New York Times Ọgọst 12, 2011 nyocha nke "Scheherazade, Gwa m akụkọ" [https://www.nytimes.com/2011/08/12/movies/scheherazade-tell-me-a-story-review.html?_r=2&scp=1&sq=Sheherazade&st=cse]
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* Benjamin Geer, "Yousry Nasrallah: The Pursuit of Autonomy in the Arab and European Film Markets in: Josef Gugler (ed.), Ten Arab Filmmakers: Political Dissent and Social Critique, Indiana University Press, 2015, , peeji nke 142X164
== Njikọ mpụga ==
* Yousry Nasrallah at IMDb
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
01cvg82g50wzft3dz7on9ruhixwpl6d
Orrin C. Evans
0
16998
86415
81006
2022-08-03T19:18:12Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn" style="display:inline">Orrin C. Evans</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Evans in 1947</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Orrin Cromwell Evans</div><br /><br /><br /><br />1902<span style="display:none"> (<span class="dtstart bday">1902</span>)</span><br /><br /><br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Steelton, Pennsylvania]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |August 6, 1971<span style="display:none">(1971-08-06)</span> (aged 68–69)<br /><br /><br /><br /><div class="deathplace" style="display:inline">Mercy-Douglass Hospital, [[Philadelphia]], [[Pennsylvania]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Occupation
| class="infobox-data role" |journalist, comic book publisher
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Known for
| class="infobox-data" |''[[All-Negro Comics]]''
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Spouse(s)</span>
| class="infobox-data" |Florence
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Children
| class="infobox-data" |Hope
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Parent(s)
| class="infobox-data" |George J. Evans, Sr. and Maude Wilson Evans
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Family
| class="infobox-data" |George J. Evans, Jr. (brother)
|}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Orrin C. Evans.jpg|thumb|Orrin C. Evans]]
'''Orrin Cromwell Evans''' <ref name="time">{{Cite journal|date=July 14, 1947|title=The Press: Ace Harlem to the Rescue|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,779181,00.html|journal=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref> (1902–1971) <ref name="tom">{{Cite web|author=Christopher|first=Tom|year=2002|title=Orrin C. Evans and the story of All-Negro Comics|url=http://www.tomchristopher.com/?op=home/Comic%20History/Orrin%20C.%20Evans%20and%20The%20Story%20of%20All%20Negro%20Comics|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090307212906/http://www.tomchristopher.com/?op=home%2FComic+History%2FOrrin+C.+Evans+and+The+Story+of+All+Negro+Comics|archivedate=March 7, 2009|publisher=TomChristopher.com}}</ref> bụ onye odeakụkọ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|Afrika-American]] na-asụ ụzọ na onye na- ebi akwụkwọ na -atọ ọchị . A na-ewere ya dị ka "onye edemede ojii mbụ na-ekpuchi ọrụ izugbe maka akwụkwọ akụkọ ọcha na United States," <ref name="nytimes">{{Cite news|date=August 8, 1971|title=Orrin C. Evans, Journalist, 68: Veteran Black Reporter in Philadelphia Is Dead|page=58|work=New York Times|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1971/08/08/90683627.html?pageNumber=58}}</ref> o bipụtakwara ''All-Negro Comics'', akwụkwọ akụkọ ihe nkiri mbụ a ma ama nke e dere na nke ndị edemede na ndị na-ese ihe na ndị [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|America America]] dere.
== Akụkọ ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
Nna Evans nwere akpụkpọ anụ na-acha ọcha ma nwee ike "ịgafe" maka ọcha, mana nne ya na-acha oji na-eme mgbe ụfọdụ ka ọ bụrụ onye na-elekọta ezinụlọ mgbe ndị ọ na-amaghị bịara ileta ya. A manyere Orrin na-eto eto ka ọ chee ịkpa ókè agbụrụ ihu mgbe ọ dị obere n'ihi omume siri ike nke ndị mụrụ ya. Evans hapụrụ ụlọ akwụkwọ na klas nke asatọ.<ref name="tom">{{Cite web|author=Christopher|first=Tom|year=2002|title=Orrin C. Evans and the story of All-Negro Comics|url=http://www.tomchristopher.com/?op=home/Comic%20History/Orrin%20C.%20Evans%20and%20The%20Story%20of%20All%20Negro%20Comics|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090307212906/http://www.tomchristopher.com/?op=home%2FComic+History%2FOrrin+C.+Evans+and+The+Story+of+All+Negro+Comics|archivedate=March 7, 2009|publisher=TomChristopher.com}}</ref>
=== Akwụkwọ akụkọ ===
Evans malitere ọrụ n'akwụkwọ akụkọ dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma na akwụkwọ akụkọ ndị Africa America a ma ama bụ ''Philadelphia Tribune''<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref>
Na mbido afọ 1930, Evans ghọrọ naanị onye Africa America na ndị ọrụ na The Philadelphia Record, ebe o dere banyere ịkpa ókè n'ime ndị agha n'oge Agha Ụwa nke Abụọ.<ref name="tom">{{Cite web|author=Christopher|first=Tom|year=2002|title=Orrin C. Evans and the story of All-Negro Comics|url=http://www.tomchristopher.com/?op=home/Comic%20History/Orrin%20C.%20Evans%20and%20The%20Story%20of%20All%20Negro%20Comics|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090307212906/http://www.tomchristopher.com/?op=home%2FComic+History%2FOrrin+C.+Evans+and+The+Story+of+All+Negro+Comics|archivedate=March 7, 2009|publisher=TomChristopher.com}}</ref> Na The Record ọ chere egwu ọnwụ na ịkpa ókè ihu, gụnyere iwepụ ya na nzukọ ndị nta akụkọ Charles Lindbergh n'ihi ụcha akpụkpọ ahụ ya. Na mgbakwunye na The Record, Evans dere maka The Chicago Defender, The Philadelphia Independent, na The Crisis, ''akwụkwọ akụkọ'' nke NAACP.<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref>
=== ''All-Negro Comics'' ===
Onye na-akwado ịha nhata agbụrụ, Evans chere na ọ nwere ike iru ndị na-ege ntị ka ukwuu na akwụkwọ na-atọ ọchị.<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref> Mgbe The Record mechiri mgbe ogologo oge gachara n'afọ 1947, Evans sonyeere onye nchịkọta akụkọ Rekord Harry T. Saylor, onye nchịkọta akụkọ egwuregwu Record Bill Driscoll na mmadụ abụọ ndị ọzọ iji guzobe ụlọ ọrụ mbipụta Philadelphia All-Negro Comics, Inc., ya na onwe ya dị ka onye isi oche.<ref name="time">{{Cite journal|date=July 14, 1947|title=The Press: Ace Harlem to the Rescue|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,779181,00.html|journal=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref><ref name="tom">{{Cite web|author=Christopher|first=Tom|year=2002|title=Orrin C. Evans and the story of All-Negro Comics|url=http://www.tomchristopher.com/?op=home/Comic%20History/Orrin%20C.%20Evans%20and%20The%20Story%20of%20All%20Negro%20Comics|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090307212906/http://www.tomchristopher.com/?op=home%2FComic+History%2FOrrin+C.+Evans+and+The+Story+of+All+Negro+Comics|archivedate=March 7, 2009|publisher=TomChristopher.com}}</ref> N'etiti afọ 1947, ụlọ ọrụ ahụ bipụtara naanị mbipụta a maara nke ''All-Negro Comics'', akwụkwọ na-atọ ọchị dị peeji 48, nke nwere mkpuchi na-egbuke egbuke na mpempe akwụkwọ akụkọ.<ref name="time" /><ref name="gcd">{{Cite web|title=All-Negro Comics #1|url=https://www.comics.org/issue/241535/|accessdate=August 28, 2020|work=Grand Comics Database}}</ref> A maghị mgbasa ozi na nkesa nke ihe nkiri ahụ, dịka otu onye na-akọ akụkọ ọdịbendị na-ekwu n'oge ahụ, "[] Ọ bụ ezie na e nwere ihe oyiyi ole na ole nke ndị isi ojii mepụtara, dị ka ihe nkiri ''Jive Gray'' na ''All-Negro Comics'', ihe oyiyi ndị a agbasaghị n'èzí obodo ndị isi ojii. "<ref name="tom" /><ref>{{Cite book|author=Carpenter|first=Stanford W.|title=Africa and the African Diaspora: Cultural Adaptation and Resistance|date=2005|publisher=AuthorHouse|isbn=1-4208-2760-X|editor=Agorsah|location=Bloomington, Indiana|pages=261–284|chapter=Imagining Just Them, Just Us, or a Just Society: Creating Black Characters for the Justice Society of America Comic Book}}</ref>
Magazin Time na 1947 kọwara ndị ajọ mmadụ na isi ihe, "Ace Harlem," dị ka "ndị na-eyi uwe zoot, ndị na-ekwu okwu jive Negro, ndị ọnụnọ ha na ihe ọchị onye ọ bụla ọzọ nwere ike ibute mkpesa banyere 'mgbagwoju anya agbụrụ'. Ebe ọ bụ na ọ niile dị n'ezinụlọ, Evans chere na ọ dịghị ndị na-agụ Negro ga-eche echiche onwe ha.<ref name="time">{{Cite journal|date=July 14, 1947|title=The Press: Ace Harlem to the Rescue|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,779181,00.html|journal=[[Time (magazine)|Time]]}}</ref> Onye na-eme ihe nkiri nke "Ace Harlem", Otú ọ dị, bụ onye uwe ojii Afrịka-Amerika; ihe odide dị na "Lion Man na Bubba" bụ iji kpalie mpako ndị isi ojii na ihe nketa Afrịka ha.<ref name="tom">{{Cite web|author=Christopher|first=Tom|year=2002|title=Orrin C. Evans and the story of All-Negro Comics|url=http://www.tomchristopher.com/?op=home/Comic%20History/Orrin%20C.%20Evans%20and%20The%20Story%20of%20All%20Negro%20Comics|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090307212906/http://www.tomchristopher.com/?op=home%2FComic+History%2FOrrin+C.+Evans+and+The+Story+of+All+Negro+Comics|archivedate=March 7, 2009|publisher=TomChristopher.com}}</ref>
Evans gbalịrị ibipụta mbipụta nke abụọ mana enweghị ike ịzụta akwụkwọ akụkọ a chọrọ nke ọtụtụ kwenyere na ndị na-ekesa ya nwere ajọ mbunobi gbochiri ya ime, yana ndị na-asọmpi, ndị ocha na-ebipụta akwụkwọ (dị ka Parents Magazine Press na Fawcett Comics) nke malitere ịmepụta utu aha ojii nke ha.<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref>
=== Ọrụ ya mgbe e mesịrị ===
Orrin mechara rụọ ọrụ nka na Chester Times, na Philadelphia Bulletin site na 1962 ruo mgbe ọ nwụrụ na 1971.<ref name="nytimes">{{Cite news|date=August 8, 1971|title=Orrin C. Evans, Journalist, 68: Veteran Black Reporter in Philadelphia Is Dead|page=58|work=New York Times|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1971/08/08/90683627.html?pageNumber=58}}</ref><ref name="nytimes" /> O tinyere aka nke ukwuu n'òtù ndị nta akụkọ nke mpaghara Philadelphia bụ Philadelphia Press otú , Urban League nke Pennsylvania kwanyeere ya ùgwù. Dị ka onye nta akụkọ, ọ bụ onye na-eme ihe nkiri na National Urban League na mgbakọ NAACP.<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref>
== Onyinye ==
N'afọ 1971, obere oge tupu ọnwụ ya, a kwanyeere Evans ùgwù na mgbakọ NAACP kwa afọ na Minneapolis ma mepụta agụmakwụkwọ n'aha ya.<ref name="first">{{Cite web|date=February 11, 2016|title=Orrin C. Evans: The First Black Comic Book Publisher|url=http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160306045620/http://www.firstcomicsnews.com/?p=98138|archivedate=March 6, 2016|work=First Comics News}}</ref>
N'afọ 2011, e nyere ya na nwanne ya nwoke onyinye ECBACC Pioneer Lifetime Achievement Award maka ịmepụta ''All-Negro Comics''. N'afọ 2014, a họpụtara Evans na Will Eisner Award Hall of Fame maka ọrụ ya dị ka onye isi oche nke ''All-Negro Comics''.
* {{Cite news|date=February 15, 1977|title=Orrin Evans, A Black Who Refused to Be Bitter|page=21|work=Philadelphia Tribune}}
== Edensibia ==
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
8r8cattl0ecct3a15flevr027x728j2
Saint Pierre Yaméogo
0
17024
86377
81032
2022-08-03T16:28:12Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pierre Yameogo.jpg|thumb|Pierre Yameogo]]
{{Infobox person|image=|name=Saint Pierre Yameogo|birth_date={{Birth date|df=yes|1955|5|15}}|birth_place=[[Koudougou]], [[Burkina Faso]]|death_date={{Death date and age|2019|4|1|1955|5|15|df=yes}}|death_place=[[Ouagadougou]], Burkina Faso|occupation=[[Film director]]<br>[[Screenwriter]]|yearsactive=1987–2019}}
[[Category:Articles with hCards]]
'''Saint Pierre Yameogo''' (15 Mee 1955 - 1 Eprel 2019) bụ onye nduzi ihe nkiri na odee ihe nkiri Burkinabé. Ọ duziri ihe nkiri isii kemgbe 1987. E gosipụtara ihe nkiri ya ''Delwende'' na ngalaba Un Certain Regard na 2005 Cannes Film Festival ebe ọ meriri onyinye nke Hope.<ref name="festival-cannes.com">{{Cite web|url=http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/4282956/year/2005.html|title=Festival de Cannes: Delwende|accessdate=6 December 2009|work=festival-cannes.com}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* ''Àkwá ahụ'' (1984)
* ''Dunia'' (1987)
* ''Laafi - Ihe niile dị mma'' (1991)
* Wendemi, nwa nke ezi Chineke (1993)
* Ọkụ Ọkụ - Ọkụ (1998)
* ''Mụ na onye ọcha m'' (2003)
* ''Delwende'' (2005)
* Ndị gbara ọsọ ndụ.... ma ụmụ mmadụ (2007)
* Bayiri, ala nna ya (2011)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|0754162|S. Pierre Yameogo}}
{{Authority control}}
fo809ui5sha1wpzir3v0k1dqt4r7sah
Ming Smith
0
17051
86416
81063
2022-08-03T19:23:12Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ming Smith at Brooklyn Museum (cropped).jpg|thumb|Ming Smith]]
'''Ming Smith''' bụ onye Amerịka na-ese foto. Ọ bụ nwanyị Afrịka-Amerịka mbụ na-ese foto nke Museum Of Modern Art na New York City nwetara ọrụ ya.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Smith na Detroit, Michigan, ma zụlite ya na Columbus, Ohio. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Howard n'afọ 1973, ọ kwagara New York City, ebe ọ chọtara ọrụ ime ihe ngosi. Mgbe ọ nọ na New York, ọ zutere onye na-ese foto [[Anthony Barboza]], onye nwere mmetụta mbụ.<ref>{{Cite web|url=https://aperture.org/blog/vision-justice-online-kamoinge-workshop/|title=Vision & Justice Online: Ming Smith and the Kamoinge Workshop|work=Aperture Foundation NY|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://aperture.org/blog/vision-justice-online-kamoinge-workshop/|title=Vision & Justice Online: Ming Smith and the Kamoinge Workshop|work=Aperture Foundation NY|accessdate=October 27, 2018|language=en-US}}</ref>
== Ụdị nka ==
Ụzọ Smith si ese foto gụnyere usoro dị na igwefoto dịka ịji focus gwu egwu, usoro ụlọ gbara ọchịchịrị dị ka ngosipụta okpukpu abụọ, usoro collage na eserese na mbipụta. Ọrụ ya anaghị etinye aka na akwụkwọ nke ihe omume karịa na ngosipụta nke ahụmịhe. A kọwawo ya dị ka ihe na-enweghị isi na ihe na-adịghị adị, dị ka ''New York Times'' kwuru: "Ọrụ ya, nke onwe ya na nke na-ekwupụta, sitere n'ọtụtụ ebe nka, nke kachasị surrealism. O jirila usoro dịgasị iche iche mee ihe: ise foto ya site na akụkụ dị iche iche, na-agbapụ ma ọ bụ site na mmetụta ikuku dị ka alụlụ na onyinyo, na-egwuri egwu na juxtapositions pụrụ iche, ọbụna na-agbanwe ma ọ bụ na-ese ihe n'elu mbipụta. "<ref name="Berger">{{Cite web|url=https://lens.blogs.nytimes.com/2017/01/11/a-photographer-who-made-ghosts-visible-ming-smith/|title=A Photographer Who Made 'Ghosts' Visible|author=Berger|first=Maurice|date=January 1, 2017|work=Lens Blog|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.villagevoice.com/2017/02/07/photographer-ming-smith-shows-just-how-much-black-life-matters/|title=Photographer Ming Smith Shows Just How Much Black Life Matters|work=www.villagevoice.com|accessdate=May 5, 2019}}</ref> Ọrụ mbụ Smith nwere foto ndị a gbara ngwa ngwa iji mepụta ihe nkiri dị iche iche, n'ihi usoro a ọtụtụ foto ya nwere ụbọchị abụọ. O jirila usoro nke ịpị aka mee ihe na ụfọdụ ọrụ ya, ọkachasị usoro Transcendence ya.<ref>{{Cite web|url=https://artpil.com/ming-smith/|title=Ming Smith|work=ARTPIL|language=en-US|accessdate=November 12, 2019}}</ref>
Ụfọdụ n'ime ọrụ Smith gosipụtara na Museum of Modern Art na-egosi nne na Harlem. A na-ewere foto ndị a site na iji ụdị akwụkwọ iji see foto ndị a.<ref>{{Cite web|url=https://www.culturedmag.com/ming-smith/|title=Photographer Ming Smith Reflects on the Milestones that Started Her Career|date=September 1, 2018|work=Cultured Magazine|language=en-US|accessdate=November 12, 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Ming_Smith_with_her_work_at_Brooklyn_Museum.jpg|thumb|Ming Smith na ọrụ ya na Brooklyn Museum]]
Smith eseela ọtụtụ ndị isi ojii dị mkpa n'oge ọrụ ya, gụnyere Alvin Ailey na Nina Simone. N'afọ 1973, e gosipụtara Smith na mpịakọta mbụ nke Black Photographers Annual, akwụkwọ nwere njikọ chiri anya na Black Arts Movement nke afọ ndị 1960s na mmalite afọ ndị 1970s.<ref>{{Cite web|url=https://www.vmfa.museum/library/bpa/|title=Black Photographers Annual – Library|date=February 1, 2017|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}</ref> Smith nwere ihe ngosi mbụ ya na Cinandre, ụlọ ntutu isi, n'afọ 1973. Na Cinandre, ọ zutere Grace Jones, onye ọ na-ese foto na-eyi tutu ojii na ọcha mgbe ụfọdụ. Smith na-echeta na ya na Jones ga-ekwu maka ịlanarị dị ka ndị na-ese ihe ojii. Smith tụgharịrị uche na ncheta site n'ikwu, sị: "Anyị si na Jim Crow pụta. Ya mere, ịbịa New York ma gbalịa ịbụ ihe nlereanya ma ọ bụ ihe ọ bụla bụ ihe ọhụrụ. "<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/ea64791c-dac8-11e9-9c26-419d783e10e8|title=Ming Smith: 'Being a black woman photographer was like being nobody'|author=Shaw|first=Anny|date=September 2, 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=November 12, 2019}}</ref> Afọ abụọ ka e mesịrị (1975), Smith ghọrọ nwanyị mbụ so na otu foto nke Harlem bụ Kamoinge, n'okpuru onye nduzi [[Roy DeCarava]].<ref>{{Cite web|url=https://hyperallergic.com/353691/ming-smiths-necessary-angels/|title=Ming Smith's Necessary Angels|date=January 2, 2017|work=Hyperallergic|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}</ref> E hiwere ụlọ ọrụ Kamoinge na New York n'afọ 1963 iji kwado ọrụ nke ndị na-ese foto ojii n'ọhịa ndị ọcha na-achịkwa mgbe ahụ. Ìgwè ahụ, nke ka dị taa, emeela ọtụtụ ihe, gụnyere ihe ngosi, nkuzi, ogbako, na mbipụta nke portfolios maka nkesa na ebe ngosi ihe mgbe ochie. Smith sonyere na Kamoinge na ihe ngosi atọ na New York na [[Guyana]].
Smith wepụrụ akwụkwọ na Museum of Modern Art (MOMA), ebe onye na-anabata ndị ọbịa weere ya dị ka onye ozi. Mgbe ọ laghachiri, a kpọgara ya n'ọfịs onye nlekọta. Susan Kismaric kpọrọ ọnụahịa maka ọrụ Smith, nke Smith jụrụ n'ihi ọnụahịa anaghị akwụ ụgwọ ya. Kismaric gwara Smith ka ọ tụgharịa uche, nke o mechara mee. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ nwanyị ojii mbụ na-ese foto nke a gụnyere na nchịkọta nke Museum of Modern Art (MOMA) na New York City.<ref name="SKgallery2017">{{Cite web|title=Ming Smith – Exhibitions – Steven Kasher Gallery|url=http://www.stevenkasher.com/exhibitions/ming-smith|work=www.stevenkasher.com|accessdate=March 3, 2018|language=en}}</ref> Na mgbakwunye na MOMA, e gosipụtara nka Smith na Schomburg Center for Research in Black Culture na Smithsonian Anacostia Museum & Center for African American History and Culture na Washington, DC.
Smith egosila ugboro abụọ na Bellvue Hospital Centre na Morristown, New Jersey, site na ngosi nka ha na Atrium. Nke mbụ bụ n'afọ 1995, maka Cultural Images: Sweet Potato Pie, ''ihe'' ngosi nke Russell A. Murray haziri. N'afọ 2008, o nyere aka dị ka akụkụ nke ihe ngosi ''New York City'': In Focus, akụkụ nke Creative Destinations 2008 Exhibition of African American Art.
A gụnyere foto Smith na akwụkwọ Ntozake Shange nke afọ 2004 The Sweet Breath of Life: A Poetic Narrative of the African-American Family and Life .
N'afọ 2010, e tinyere ọrụ ya na ihe ngosi MOMA Pictures by Women: A History of Modern Photography .<ref>{{Cite web|url=http://www.stevenkasher.com/artists/ming-smith|title=Ming Smith – Artists – Steven Kasher Gallery|work=www.stevenkasher.com|language=en|accessdate=May 5, 2019}}</ref> Ihe ngosi a weghachiri ọrụ Smith na nke Diane Arbus ma gosipụta mmasị na-arịwanye elu na ọrụ Smith.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/ea64791c-dac8-11e9-9c26-419d783e10e8|title=Ming Smith: 'Being a black woman photographer was like being nobody'|author=Shaw|first=Anny|date=September 2, 2019|work=Financial Times|language=en-GB|accessdate=November 12, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFShaw2019">Shaw, Anny (September 2, 2019). [https://www.ft.com/content/ea64791c-dac8-11e9-9c26-419d783e10e8 "Ming Smith: 'Being a black woman photographer was like being nobody'"]. ''Financial Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">November 12,</span> 2019</span>.</cite></ref> N'ịbụ nke onye nlekọta Roxana Marcoci haziri, Sarah Meister haziri ya site na Ngalaba Foto. N'afọ 2017, e mere nnukwu ihe ngosi nyocha nke ọrụ Smith na Steven Kasher Gallery na New York.<ref>{{Cite web|url=https://www.newyorker.com/goings-on-about-town/art/ming-smith|title=Ming Smith|work=The New Yorker|language=en|accessdate=May 5, 2019}}</ref> Ihe ngosi ahụ gosipụtara ihe osise ojii na-acha ọcha 75 nke na-anọchite anya ọrụ Smith.<ref>{{Cite web|url=http://www.stevenkasher.com/exhibitions/ming-smith|title=Ming Smith – Exhibitions – Steven Kasher Gallery|work=www.stevenkasher.com|language=en|accessdate=May 5, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.valentinemuseumofart.com/ming-smith.html|title=VMoA {{!}} Ming Smith|work=www.valentinemuseumofart.com|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}</ref><ref name="Berger">{{Cite web|url=https://lens.blogs.nytimes.com/2017/01/11/a-photographer-who-made-ghosts-visible-ming-smith/|title=A Photographer Who Made 'Ghosts' Visible|author=Berger|first=Maurice|date=January 1, 2017|work=Lens Blog|language=en-US|accessdate=May 5, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBerger2017">Berger, Maurice (January 1, 2017). [https://lens.blogs.nytimes.com/2017/01/11/a-photographer-who-made-ghosts-visible-ming-smith/ "A Photographer Who Made 'Ghosts' Visible"]. ''Lens Blog''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 5,</span> 2019</span>.</cite></ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s80io8r6nhhza131q4gnfsq8uebojfj
Véro Tshanda Beya Mputu
0
17087
86417
81100
2022-08-03T19:25:39Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Véro Tshanda Beya Mputu (2017).jpg|thumb|Véro Tshanda Beya Mputu]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Véronique Tshanda Beya Mputu''' bụ onye na-eme ihe nkiri na Congo. O meriri Africa Movie Academy Award maka Best Actress in a Leading Role site n'ịrụ ọrụ aha na Felicite.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mputu ma zụlite ya na [[Kinshasa]], isi obodo [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]].<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|title=4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »|work=intothechic.com|language=French|date=29 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|archivedate=3 April 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 2017, ọ pụtara na Felicite, nke gosipụtara na 67th Berlin International Film Festival.<ref>{{Cite web|url=https://www.berlinale.de/en/archiv/jahresarchive/2017/02_programm_2017/02_Filmdatenblatt_2017_201711638.php#tab=filmStills|title=Felicite|work=[[Berlin International Film Festival|Berlinale]]|accessdate=4 October 2020}}</ref> N'ịkọwa ọrụ ya, ọ kọwara na obi dị ya ụtọ maka echiche nke ịrụ ọrụ nke na-egosi ụmụ nwanyị dịka ndị na-adabere n'onwe ha na ndị na-adịghị adabere na ụmụ nwoke iji mee ihe.<ref>{{Cite web|url=http://www.theupcoming.co.uk/2017/02/14/felicite-an-interview-with-star-vero-tshanda-beya-mputu/|title=Félicité: An interview with star Véro Tshanda Beya Mputu|work=theupcoming.co.uk|first=Oliver|author=Johnston|date=14 February 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> O meriri onye na-eme ihe nkiri kachasị mma na 13th Africa Movie Academy Awards na [[Lagos]], Nigeria.<ref>{{Cite web|url=http://trybes.tv/news/vero-tshanda-wins-best-actress-for-felicite-at-amaa-2017/|title=Vero Tshanda wins best actress for “Félicité” at AMAA 2017|work=[[Trybe TV]]|accessdate=4 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171107023827/http://trybes.tv/news/vero-tshanda-wins-best-actress-for-felicite-at-amaa-2017/|archivedate=7 November 2017}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://dailypost.ng/2017/07/16/full-list-winners-2017-amaa/|title=Full list of winners at 2017 AMAA|first=Ifreke|author=Inyang|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|date=16 July 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> E nyekwara ihe nkiri ahụ dịka ntinye Senegalese na 90th Academy Awards, na-aghọ ihe nkiri mbụ sitere na mba ahụ a ga-enyefe na akụkọ ihe mere eme nke emume mmeri ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.konbini.com/ng/entertainment/here-are-all-the-african-countries-vying-for-2018s-foreign-language-oscar/|title=Here Are All The African Films Vying For 2018’s Foreign Language Oscar|author=Orubo|first=Daniel|work=konbini.com|accessdate=4 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190418105844/https://www.konbini.com/ng/entertainment/here-are-all-the-african-countries-vying-for-2018s-foreign-language-oscar/|archivedate=18 April 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.indiewire.com/2017/12/2018-foreign-language-oscar-shortlist-snubs-surprises-1201907813/|title=The 2018 Foreign Language Oscar Shortlist: 9 Films, Many Snubs and Surprises|first=Anne|author=Thompson|publisher=[[IndieWire]]|date=14 December 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref> The Times kwuru na arụmọrụ ya na ihe nkiri ahụ dịka isi ihe dị elu nke ihe nkiri ahụ, na-akọwa ya dịka "onye dike na onye mmeri".<ref>{{Cite news|url=https://www.thetimes.co.uk/article/film-review-felicite-0zbmjm7l7|title=Film review: Félicité|first=Kevin|author=Maher|work=[[The Times]]|date=10 November 2017|accessdate=4 October 2020}}</ref>
A kọrọ na o nwere nnwale anọ iji mee ka onye nduzi, Alain Gomis, onye na-enweghị mmasị inye ya ọrụ ahụ kwenye.<ref name="one">{{Cite web|url=http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|title=4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »|work=intothechic.com|language=French|date=29 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/|archivedate=3 April 2017}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20170403132536/http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/ "4 choses à savoir sur Véro Tshanda Beya Mputu, des rues de Kinshasa à « Félicité »"] [4 things to know about Véro Tshanda Beya Mputu, from the streets of Kinshasa to "Félicité"]. ''intothechic.com'' (in French). 29 March 2017. Archived from [http://www.intothechic.com/17212/culture/4-choses-a-savoir-vero-tshanda-beya-mputu-rues-de-kinshasa-a-felicite/ the original] on 3 April 2017.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|8644854}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2orm64f8cvxrinza21wsqovt0rjc08l
Rachel Mwanza
0
17088
86378
81101
2022-08-03T16:46:27Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Témoins de monde - Rachel Mwanza (15447922262).jpg|thumb|Témoins de monde - Rachel Mwanza (
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachel Mwanza''' bụ ''onye'' na-eme ihe nkiri si [[Democratic Republic of the Congo]], nke a maara nke ọma maka arụmọrụ ya dịka Komona na ihe nkiri 2012 War Witch (Rebelle). Tupu a tụba ya na ihe nkiri ahụ, ọ nweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá Kinshasa.<ref>{{Cite web|url=https://www.cinenews.be/en/actors/5042/rachel-mwanza/filmography/|title=Rachel Mwanza}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mwanza n'afọ 1997 na Mbuji-Mayi, nke atọ n'ime ụmụnne isii, ma nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Kasai Province.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref> Nna ya zigara nne ya na ụmụnne ya na [[Kinshasa]] mgbe ọ dị afọ asatọ, na-ekwe nkwa ịgakwuru ha mgbe e mesịrị. N'ebe ahụ, ụmụaka ahụ anaghịzi aga ụlọ akwụkwọ, nne ya kwupụtara na ọ bụ ya kpatara ọdachi ezinụlọ ahụ mgbe onye amụma ụgha kwuru na Mwanza bụ onye amoosu.<ref name="lecroix" /> Ọ boro nne ya ebubo maka ịnwa ịchụpụ mmụọ ọjọọ iji wepụ Mwanza na amoosu, mana emesịrị chụpụ ya n'okporo ámá.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}</ref>
Mwanza nọrọ ọtụtụ afọ na-ebi dịka nwatakịrị n'okporo ámá na Kinshasa tupu a kpọọ ya na ihe nkiri Canada War Witch (Rebelle).<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}</ref> Ọ pụtakwara na ihe nkiri 2013 Kinshasa Kids nke Marc-Henri Wajnberg dere ma duzie.<ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref>
O mechara kwaga Montreal, ebe ọ gara ''ụlọ akwụkwọ'' sekọndrị École Lucien-Pagé ma soro ezinụlọ Anne-Marie Gélinas biri, onye na-emepụta ihe nkiri maka War Witch.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAuffret-Pericone2014">Auffret-Pericone, Marie (18 March 2014). [http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000 "Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa"]. ''La Croix''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}</ref>
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
A tụbara Mwanza na Rebelle mgbe ''onye'' nduzi Kim Nguyen na ndị na-emepụta Pierre Even na Marie-Claude Poulin hụrụ ya na ihe nkiri na ụmụaka okporo ámá nke Kinshasa.<ref name="visa">{{Cite news|author=Szklarski|first=Cassandra|title=Oscars 2013: Rebelle's African teen star trying to get visa to attend awards|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/01/30/oscars_2013_rebelles_african_teen_star_trying_to_get_visa_to_attend_awards.html|accessdate=October 30, 2016|work=[[Toronto Star]]|date=January 30, 2013}}</ref> N'ihi enweghị agụmakwụkwọ ya, ọ maghị otú e si agụ ma ọ bụ dee mgbe mbụ e mere ya na fim ahụ; ndị na-eme ihe nkiri emeela ndokwa ịkwụ ụgwọ maka agụmakwụkwọ na ụlọ ya ruo mgbe ọ gbara afọ 18.<ref name="visa" /> N'ọnwa Febụwarị afọ 2013, e nyere ya visa iji nye ya ohere ịga Academy Awards, ebe ọ bụ ntinye Canada maka Academy Award for Best Foreign Language Film.<ref name="BBC Mwanza">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-21531291|title=Oscars 2013: Congolese War Witch hopeful gets US visa|date=February 21, 2013|accessdate=February 21, 2013|work=[[BBC News]]}}</ref> Nleta ahụ jikọtara ọnụnọ na onyinye ahụ yana ọrụ nkwalite maka Rebelle mgbe ọ nọ na United States.<ref name="visa" />
Ọrụ Mwanza na Rebelle nwetara ihe nrite ya gụnyere Silver Bear maka Best Actress site na Berlin Film Festival, Tribeca Film Festival na Vancouver Film Critics Circle n'afọ 2012, yana ihe nrite maka Best Acpress na 1st Canadian Screen Awards<ref name="montreal">{{Cite news|title=Montreal director Kim Nguyen's Rebelle wins two awards at Tribeca Film Festival in New York|url=https://montrealgazette.com/entertainment/movies/montreal-director-kim-nguyens-rebelle-wins-two-awards-at-tribeca-film-festival|accessdate=October 30, 2016|work=Montreal Gazette|date=April 27, 2012}}</ref><ref name="wattage">{{Cite news|author=Barnard|first=Linda|title=Canadian Screen Awards raises the star wattage|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/03/03/canadian_screen_awards_raises_the_star_wattage.html|accessdate=October 30, 2016|work=Toronto Star|date=March 3, 2013}}</ref> na Québec Cinéma.<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/ "Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child"]. Jambo News. February 29, 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres "Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières"] (in French). [[Redio Canada|Radio Canada]]. 20 April 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Mwanza mechara dee akwụkwọ akpọrọ Survivre pour voir ce jour, na-akọwa oge ọ bụ nwata na ahụmịhe ya na olileanya na ọ ga-akpali ndị na-eto eto ma na-adọta uche ụmụaka 20,000 bi n'okporo ámá Kinshasha.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle "Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa""]. ''[[France 24]]'' (in French). January 16, 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMalagardis2014">Malagardis, Maria (24 February 2014). [http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601 "Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.humanium.org/en/a-portrait-of-rachel-mwanza-from-the-streets-of-kinshasa-to-the-red-carpet/|title=A portrait of Rachel Mwanza: From the streets of Kinshasa to the red carpet|date=2 April 2014}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|url=http://www.michalon.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=livre&no=500128|title=Survivre pour voir ce jour|author=Mwanza|first=Rachel|publisher=Michalon Éditeur|date=January 2014|isbn=978-2-84186-723-3}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4557759}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lbbmqhwmfz2xpd6zufe8tf4fxfm7iec
86380
86378
2022-08-03T16:51:42Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Témoins de monde - Rachel Mwanza (15447922262).jpg|thumb|Témoins de monde - Rachel Mwanza (15447922262)]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachel Mwanza''' bụ ''onye'' na-eme ihe nkiri si [[Democratic Republic of the Congo]], nke a maara nke ọma maka arụmọrụ ya dịka Komona na ihe nkiri 2012 War Witch (Rebelle). Tupu a tụba ya na ihe nkiri ahụ, ọ nweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá Kinshasa.<ref>{{Cite web|url=https://www.cinenews.be/en/actors/5042/rachel-mwanza/filmography/|title=Rachel Mwanza}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Mwanza n'afọ 1997 na Mbuji-Mayi, nke atọ n'ime ụmụnne isii, ma nọrọ n'oge ọ bụ nwata na Kasai Province.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref> Nna ya zigara nne ya na ụmụnne ya na [[Kinshasa]] mgbe ọ dị afọ asatọ, na-ekwe nkwa ịgakwuru ha mgbe e mesịrị. N'ebe ahụ, ụmụaka ahụ anaghịzi aga ụlọ akwụkwọ, nne ya kwupụtara na ọ bụ ya kpatara ọdachi ezinụlọ ahụ mgbe onye amụma ụgha kwuru na Mwanza bụ onye amoosu.<ref name="lecroix" /> Ọ boro nne ya ebubo maka ịnwa ịchụpụ mmụọ ọjọọ iji wepụ Mwanza na amoosu, mana emesịrị chụpụ ya n'okporo ámá.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}</ref>
Mwanza nọrọ ọtụtụ afọ na-ebi dịka nwatakịrị n'okporo ámá na Kinshasa tupu a kpọọ ya na ihe nkiri Canada War Witch (Rebelle).<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}</ref> Ọ pụtakwara na ihe nkiri 2013 Kinshasa Kids nke Marc-Henri Wajnberg dere ma duzie.<ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}</ref>
O mechara kwaga Montreal, ebe ọ gara ''ụlọ akwụkwọ'' sekọndrị École Lucien-Pagé ma soro ezinụlọ Anne-Marie Gélinas biri, onye na-emepụta ihe nkiri maka War Witch.<ref name="lecroix">{{Cite news|url=http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000|title=Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa|author=Auffret-Pericone|first=Marie|work=La Croix|date=18 March 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAuffret-Pericone2014">Auffret-Pericone, Marie (18 March 2014). [http://www.la-croix.com/Culture/Cinema/Rachel-Mwanza-une-survivante-a-Kinshasa-2014-03-18-1122000 "Rachel Mwanza, une survivante à Kinshasa"]. ''La Croix''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}</ref>
== Ọrụ ime ihe nkiri ==
A tụbara Mwanza na Rebelle mgbe ''onye'' nduzi Kim Nguyen na ndị na-emepụta Pierre Even na Marie-Claude Poulin hụrụ ya na ihe nkiri na ụmụaka okporo ámá nke Kinshasa.<ref name="visa">{{Cite news|author=Szklarski|first=Cassandra|title=Oscars 2013: Rebelle's African teen star trying to get visa to attend awards|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/01/30/oscars_2013_rebelles_african_teen_star_trying_to_get_visa_to_attend_awards.html|accessdate=October 30, 2016|work=[[Toronto Star]]|date=January 30, 2013}}</ref> N'ihi enweghị agụmakwụkwọ ya, ọ maghị otú e si agụ ma ọ bụ dee mgbe mbụ e mere ya na fim ahụ; ndị na-eme ihe nkiri emeela ndokwa ịkwụ ụgwọ maka agụmakwụkwọ na ụlọ ya ruo mgbe ọ gbara afọ 18.<ref name="visa" /> N'ọnwa Febụwarị afọ 2013, e nyere ya visa iji nye ya ohere ịga Academy Awards, ebe ọ bụ ntinye Canada maka Academy Award for Best Foreign Language Film.<ref name="BBC Mwanza">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-21531291|title=Oscars 2013: Congolese War Witch hopeful gets US visa|date=February 21, 2013|accessdate=February 21, 2013|work=[[BBC News]]}}</ref> Nleta ahụ jikọtara ọnụnọ na onyinye ahụ yana ọrụ nkwalite maka Rebelle mgbe ọ nọ na United States.<ref name="visa" />
Ọrụ Mwanza na Rebelle nwetara ihe nrite ya gụnyere Silver Bear maka Best Actress site na Berlin Film Festival, Tribeca Film Festival na Vancouver Film Critics Circle n'afọ 2012, yana ihe nrite maka Best Acpress na 1st Canadian Screen Awards<ref name="montreal">{{Cite news|title=Montreal director Kim Nguyen's Rebelle wins two awards at Tribeca Film Festival in New York|url=https://montrealgazette.com/entertainment/movies/montreal-director-kim-nguyens-rebelle-wins-two-awards-at-tribeca-film-festival|accessdate=October 30, 2016|work=Montreal Gazette|date=April 27, 2012}}</ref><ref name="wattage">{{Cite news|author=Barnard|first=Linda|title=Canadian Screen Awards raises the star wattage|url=https://www.thestar.com/entertainment/movies/2013/03/03/canadian_screen_awards_raises_the_star_wattage.html|accessdate=October 30, 2016|work=Toronto Star|date=March 3, 2013}}</ref> na Québec Cinéma.<ref name="jambo">{{Cite web|title=Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child|url=http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/|publisher=Jambo News|accessdate=October 30, 2016|date=February 29, 2012}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.jambonews.net/en/news/20120229-rachel-mwanza-the-incredible-destiny-of-a-street-child/ "Rachel Mwanza, the incredible destiny of a street child"]. Jambo News. February 29, 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite></ref><ref name="icirc">{{Cite news|url=http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres|title=Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières|language=fr|publisher=[[Radio Canada]]|date=20 April 2015|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://ici.radio-canada.ca/nouvelle/716839/rachel-mwanza-film-rebelle-conference-ecole-des-pionniers-trois-rivieres "Rachel Mwanza, vedette du film Rebelle, de passage à l'école des Pionniers de Trois-Rivières"] (in French). [[Redio Canada|Radio Canada]]. 20 April 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Mwanza mechara dee akwụkwọ akpọrọ Survivre pour voir ce jour, na-akọwa oge ọ bụ nwata na ahụmịhe ya na olileanya na ọ ga-akpali ndị na-eto eto ma na-adọta uche ụmụaka 20,000 bi n'okporo ámá Kinshasha.<ref name="france24">{{Cite news|title=Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa"|url=http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle|accessdate=October 30, 2016|work=[[France 24]]|date=January 16, 2014|language=fr}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.france24.com/fr/20140115-rachel-mwanza-cinema-rd-congo-enfant-rue-rebelle "Rachel Mwanza : "Je reviens du petit enfer de Kinshasa""]. ''[[France 24]]'' (in French). January 16, 2014<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">October 30,</span> 2016</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="liberation">{{Cite web|url=http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601|title=Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo|author=Malagardis|first=Maria|date=24 February 2014|accessdate=20 November 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMalagardis2014">Malagardis, Maria (24 February 2014). [http://www.liberation.fr/planete/2014/02/24/rachel-mwanza-cendrillon-du-congo_982601 "Rachel Mwanza. Cendrillon du Congo"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2016</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.humanium.org/en/a-portrait-of-rachel-mwanza-from-the-streets-of-kinshasa-to-the-red-carpet/|title=A portrait of Rachel Mwanza: From the streets of Kinshasa to the red carpet|date=2 April 2014}}</ref>
== Edemsibịa ==
{{Reflist|30em}}
== Ọgụgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|url=http://www.michalon.fr/index.asp?navig=catalogue&obj=livre&no=500128|title=Survivre pour voir ce jour|author=Mwanza|first=Rachel|publisher=Michalon Éditeur|date=January 2014|isbn=978-2-84186-723-3}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4557759}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
99rep0ve6hlsdnon04as1qweeylm68q
Binyavanga Wainaina
0
17097
86374
82282
2022-08-03T16:22:09Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:9.13.09BinyavangaWainainaByLuigiNovi1.jpg|thumb|9.13.09BinyavangaWainainaByLuigiNovi1]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|periodBinyavanga Wainaina]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|genreBinyavanga Wainaina]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|pseudonymBinyavanga Wainaina]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Kenneth Binyavanga Wainaina''' (18 Jenụwarị 1971 - 21 Mee 2019) bụ onye edemede Kenya, onye nta akụkọ na onye mmeri nke Caine Prize for African Writing na 2002. N'ọnwa Eprel afọ 2014, magazin Time gụnyere Wainaina na Time 100 ya kwa afọ dị ka otu n'ime "Ndị kacha nwee mmetụta n'ụwa".<ref name="time">{{Cite news|url=http://time.com/70795/binyavanga-wainaina-time-100/|title=Binyavanga Wainaina by Chimamanda Ngozi Adichie: Time 100|work=[[Time (magazine)|Time]]|accessdate=31 May 2014|date=23 April 2014}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Binyavanga Wainaina na 18 Jenụwarị 1971 na Nakuru na Rift Valley Province, Kenya.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2014/feb/16/binyavanga-wainaina-gay-rights-kenya-africa|title=Binyavanga Wainaina: coming out in Kenya|author=Adams|first=Tim|date=16 February 2014|work=The Observer|accessdate=23 May 2019|language=en-GB}}</ref><ref name="BBC">[http://news.bbc.co.uk/1/shared/spl/hi/world/02/voices_from_kenya/html/wainaina.stm "Voices of Kenya's Voters"], BBC News.</ref> Ọ gara akwụkwọ na Moi Primary School na Nakuru, Mangu High School na Thika, na Lenana School na Nairobi. O mechara mụọ azụmahịa na Mahadum nke Transkei na South Africa, ebe ọ gara biri n'afọ 1991.<ref name="BBC" /><ref>[http://www.kwani.org/publication/kwanini-series/4/how_to_write_about_africa.htm Biographical note], "How To Write About Africa", Kwani?.</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ MPhil na Creative Writing na Mahadum nke East Anglia n'afọ 2010.<ref>[http://www.hurstonwright.org/authors/binyavanga-wainaina/ "Binyavanga Wainaina | Biography"], Hurston/Wright Foundation.</ref>
E bipụtara akwụkwọ mbụ ya, akwụkwọ ncheta akpọrọ One Day I Will Write About This Place, n'afọ 2011. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2014, n'ịzaghachi ọtụtụ iwu na-emegide nwoke idina nwoke n'Africa, Wainaina kwupụtara n'ihu ọha na ọ bụ nwoke idina nwanyị, nke mbụ dere edemede nke ọ kọwara dị ka "isi furu efu" nke akwụkwọ ncheta ya nke afọ 2011 nke akpọrọ "Abụ m nne nwoke na-edina nwaanyị", wee tweeter: "Abụ m, maka onye ọ bụla nwere mgbagwoju anya ma ọ bụ na-enwe obi abụọ, nwoke idina. Nwoke na-edina nwoke ibe ya, ma nwee obi ụtọ".<ref name="Lost chapter">{{Cite web|url=http://africasacountry.com/i-am-a-homosexual-mum/|first=Binyavanga|author=Wainaina|title=I am a homosexual, mum (A lost chapter from One Day I Will Write About This Place)|work=Africa is a Country|date=19 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307133956/http://africasacountry.com/2014/01/i-am-a-homosexual-mum/|archivedate=7 March 2016}}</ref><ref>Howden, Daniel (21 January 2014), [https://www.theguardian.com/world/2014/jan/21/kenyan-writer-binyavanga-wainaina-declares-homosexuality/print "Kenyan writer Binyavanga Wainaina declares: 'I am homosexual'"], ''The Guardian''.</ref>
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Binyavanga_Wainaina_2008.jpg|thumb|Wainaina na mmemme PICNIC na 2008, ebe ọ bụ ọkà okwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.picniceverywhere.com/picnic-festival-2008|title=PICNIC Festival 2008: Create the Future (collaborative creativity)|accessdate=22 May 2019}}</ref>]]
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Wainaina rụrụ ọrụ na Cape Town ruo afọ ole na ole dị ka onye na-ede akwụkwọ nri na njem n'onwe ya.<ref name="PostObit">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/binyavanga-wainaina-barrier-shattering-presence-in-african-literature-dies-at-48/2019/05/22/4fddb096-7c9c-11e9-8bb7-0fc796cf2ec0_story.html|title=Binyavanga Wainaina, barrier-shattering presence in African literature, dies at 48|first=Harrison|author=Smith|work=[[The Washington Post]]|date=22 May 2019|accessdate=22 May 2019}}</ref>
N'ọnwa Julaị afọ 2002 ọ meriri Caine Prize maka obere akụkọ ya "Discovering Home" (ndị ọka ikpe bụ Ahdaf Soueif, Margaret Busby, Jason Cowley na Abdulrazak Gurnah).<ref>{{Cite web|url=https://www.theeastafrican.co.ke/magazine/Caine%20Prize%20sways%20African%20writing/-/434746/910622/-/rud575z/-/|title=Caine Prize sways African writing|first=Mwenda|author=Micheni|date=3 May 2010|work=The East African}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.thefreelibrary.com/Caine+Prize+2002%3A+top+award+goes+to+Kenya's+Wainaina.+(Events).-a091568303|title=Caine Prize 2002: Top award goes to Kenya's Wainaina|first=Stephen|author=Williams|date=1 September 2002|work=All Business|publisher=Reprinted at The Free Library}}</ref><ref>[https://static1.squarespace.com/static/565c3d39e4b027c789ba5b70/t/56a93116ab2810988519b820/1453928731099/CainePrize+Judges+Archive+2000-12.pdf Caine Prize judges since 2000.]</ref> Wainaina bụ onye guzobere nchịkọta akụkọ nke ''Kwani?'', akwụkwọ akụkọ na East Africa nke sitere na mgbanwe nka nke malitere na 2002.<ref name="okayafrica">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/profile/binyavanga-wainaina|title=Binyavanga Wainaina|accessdate=23 May 2019}}</ref><ref name="guardianobit">{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/jun/02/binyavanga-wainaina-obituary|title=Binyavanga Wainaina obituary – Kenyan writer and LGBT activist who made a revolutionary impact on literature from and about the African continent|author=Busby|first=Margaret|date=2019-06-02|work=The Guardian|accessdate=2019-06-06|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/5-literary-magazines-that-have-shaped-contemporary-african-literature/|title=5 Literary Magazines That Have Transformed African Literature|first=Tadiwa|author=Madenga|date=27 June 2018|publisher=okayafrica.}}</ref> E guzobere ya na 2003, ''Kwani?'' abụrụla isi iyi dị mkpa nke ederede ọhụrụ sitere na Africa; Yvonne Owuor dekwara maka magazin ahụ wee merie Caine Prize na 2003.<ref name="okayafrica" /><ref>{{Cite web|url=http://caineprize.com/previous-winners/|title=Previous Winners|publisher=The 2003 Caine Prize for African Writing|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190412113259/http://caineprize.com/previous-winners/|archivedate=12 April 2019|accessdate=23 May 2019}}</ref>
Akwụkwọ satirical nke Wainaina "Olee otu esi ede banyere Africa", nke e bipụtara na magazin ''Granta'' na 2005, dọtara uche dị ukwuu.<ref>{{Cite web|url=https://granta.com/how-to-write-about-africa/|title=How to Write About Africa|date=2 May 2019}}</ref><ref name="Bidoun">Wainaina, Binyavanga (24 May 2019), [http://bidoun.org/articles/how-to-write-about-africa-ii "How to Write About Africa II – The revenge"], ''Bidoun'', Issue 21: Bazaar II, 2008.</ref><ref>{{Cite web|work=Goats and Soda|url=https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2019/05/22/725808622/binyavanga-wainaina-tells-us-how-to-write-about-africa|title=Binyavanga Wainaina Tells Us 'How To Write About Africa'|date=22 May 2019|accessdate=25 May 2019}}</ref>
N'afọ 2003, Kenya Publishers Association nyere ya onyinye maka ọrụ ya na akwụkwọ Kenya.<ref name="Kamau">{{Cite web|url=https://www.tuko.co.ke/273666-binyavanga-wainaina-7-controversial-author.html|title=Binyavanga Wainaina: 7 things you need to know about this controversial author|first=Stephen|author=Kamau|publisher=[[Tuko]]|date=16 May 2018|accessdate=23 May 2019}}</ref> O dere maka The EastAfrican, ''National Geographic'', ''The Sunday Times'' (South Africa), ''Granta'', ''The New York Times'', ''Chimurenga'' na ''The Guardian'' (UK).<ref name="Kamau" /><ref>{{Cite web|url=https://johannesburgreviewofbooks.com/2017/08/07/how-to-write-about-everything-binyavanga-wainaina-on-the-problems-faced-by-african-writers-and-how-to-overcome-them/|title='How to write about everything'—Binyavanga Wainaina on the problems faced by African writers, and how to overcome them|first=Jennifer|author=Malec|work=The Johannesburg Review of Books|date=7 August 2017|accessdate=23 May 2019|quote=The piece was styled as a 'lost chapter' from his memoir, ''One Day I Will Write About This Place'', and was published simultaneously on Chimurenga...}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://granta.com/binyavanga-wainaina/|title=Binyavanga Wainaina|first=Sigrid|author=Rausing|authorlink=Sigrid Rausing|work=Granta|date=22 May 2019|quote=We had already published his memoir... and, among others, a satirical piece...}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://planetbinya.org/|title=Binyavanga Wainaina Archive|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180831091818/https://planetbinya.org/|archivedate=31 August 2018|quote=He wrote several essays for the ''Sunday Times'', South Africa, commissioned by Andrew Unsworth, which are unavailable on their online archive.|accessdate=24 August 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.the-star.co.ke/news/2016-12-01-i-am-hiv-positive-binyavanga-tweets/|title=I am HIV positive, Binyavanga tweets|first=Patrick|author=Vidija|date=1 December 2016|accessdate=23 May 2019}}</ref>
N'afọ 2007, Waina bụ onye edemede bi na Union College na Schenectady, NY (USA). N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 2008, ọ nọ na Williams College, na Williamstown, Massachusetts, ebe ọ na-akụzi, na-akwalite ma na-arụ ọrụ na akwụkwọ akụkọ. Ọ bụ Bard Fellow na onye nduzi nke [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] Center for African Literature and Languages na Bard College.<ref>{{Cite web|author=<!-- No author credited -->|title=Fellows of the Bard Center|url=http://www.bard.edu/institutes/bardcenter/fellows/|work=bard.edu|publisher=[[Bard College]]|accessdate=18 February 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150218183600/http://www.bard.edu/institutes/bardcenter/fellows/|archivedate=18 February 2015}}</ref>
Wainaina chịkọtara ihe karịrị 13,000 ntụziaka si gburugburu Africa ma bụrụ ọkachamara na nri ọdịnala na nke oge a nke Africa.<ref>Wainaina, Binyavanga (8 July 2021), [https://archive.today/20120708085027/http://generator21.net/g21archive/africa5.html "Black Mischief"], ''G21: The World's Magazine''.</ref>
N'ọnwa Jenụwarị afọ 2007, World Economic Forum họpụtara Wainaina dị ka "Onye ndu ụwa na-eto eto" bụ ihe nrite e nyere ndị mmadụ maka "ikike ha nwere inye aka n'ịkpụzi ọdịnihu nke ụwa". O mechara jụ onyinye ahụ. N'akwụkwọ ozi o degaara Klaus Schwab na Queen Rania nke Jọdan, o dere, sị:
== Ndụ onwe ==
N'ụbọchị 1 nke ọnwa Disemba 2016, World Aids Day, Wainaina mara ọkwa na profaịlụ Twitter ya na o nwere nje HIV, "ma nwee obi ụtọ".<ref name="guardianobit" /> N'afọ 2018 ọ mara ọkwa na ọ ga-alụ onye ya na ya na-arụkọ ọrụ ogologo oge n'afọ na-esote.<ref name="guardianobit" /><ref>[https://www.voice-online.co.uk/article/tributes-paid-binyavanga-wainaina-who-has-died-aged-48 "Tributes Paid To Binyavanga Wainaina Who Has Died Aged 48"], ''[[The Voice (British newspaper)|The Voice]]'', 22 May 2019.</ref>
== Ọnwụ ==
Wainaina nwụrụ mgbe ọ dị afọ 48 mgbe ọ dara ọrịa strok n'uhuruchi nke ụbọchị 21 Mee 2019, na Aga Khan Hospital na Nairobi, dị ka akụkọ na ezinụlọ si kwuo.<ref>{{Cite web|url=https://johannesburgreviewofbooks.com/2019/05/22/binyavanga-wainaina-1971-2019-rip/|title=Binyavanga Wainaina, 1971–2019, RIP|work=The Johannesburg Review of Books|first=Jennifer|author=Malec|language=en-US|date=22 May 2019|accessdate=22 May 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/aponline/2019/05/22/world/africa/ap-af-obit-binyavanga-wainaina.html|title=Kenyan Author, LGBT Activist Binyavanga Wainaina Dies at 48|author=Associated Press|date=22 May 2019|work=The New York Times|accessdate=22 May 2019|language=en-US}}</ref> Ọ nwetala ọrịa strok ọtụtụ ugboro kemgbe afọ 2016.<ref name="PostObit">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/binyavanga-wainaina-barrier-shattering-presence-in-african-literature-dies-at-48/2019/05/22/4fddb096-7c9c-11e9-8bb7-0fc796cf2ec0_story.html|title=Binyavanga Wainaina, barrier-shattering presence in African literature, dies at 48|first=Harrison|author=Smith|work=[[The Washington Post]]|date=22 May 2019|accessdate=22 May 2019}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/books/2019/may/22/binyavanga-wainaina-kenyan-author-and-gay-rights-activist-dies-aged-48|title=Binyavanga Wainaina, Kenyan author and gay rights activist, dies aged 48|work=The Guardian|first=Alison|author=Flood|date=22 May 2019}}</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* "Discovering Home" (akụkọ dị mkpirikpi), ''g21net'', 2001. E bipụtaghachiri ya na Discovering Home: Nhọrọ nke ihe odide sitere na 2002 Caine Prize for African Writing.<ref>{{Cite web|url=https://www.thefreelibrary.com/Discovering+Home.-a0108599981|title=Discovering Home|publisher=The Free Library by Farlex|year=2003|accessdate=24 May 2019}}</ref>
* "An Affair to Dismember" (akụkọ dị mkpirikpi), ''Wasafiri'', Mpịakọta 17, Mbipụta 37, 2002.
* "Beyond the River Yei: Life in the Land Where Sleeping is a Disease" (ihe odide foto; ya na Sven Torfinn), Kwani Trust, 2004.<ref>{{Cite book|title=Beyond the River Yei: Life in the Land Where Sleeping is a Disease|first=Binyavanga|author=Wainaina|year=2004|oclc=56639778|isbn=9789966983633|pages=97}}</ref>
* "Olee otu esi ede banyere Africa" (isiokwu, satire), ''Granta'' 92, 2005.<ref>{{Cite web|url=http://www.granta.com/Magazine/92/How-to-Write-About-Africa|title=How to Write About Africa|first=Binyavanga|author=Wainaina|work=Granta.com|date=Winter 2005|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080421143147/http://www.granta.com/Magazine/92/How-to-Write-About-Africa|archivedate=2008-04-21}}</ref> Dị ka ''Otu esi ede banyere Africa'', Kwani Trust, 2008, .<ref>{{Cite book|title=How to Write About Africa|first=Binyavanga|author=Wainaina|publisher=Kwanini?|date=15 October 2008|isbn=978-9966700827|pages=52}}</ref> E mepụtara ya n'ụzọ zuru ezu na mbipụta ncheta ọmụmụ nke afọ 40 nke ''Granta'', 2 Mee 2019.<ref>{{Cite journal|journal=Granta|url=https://granta.com/how-to-write-about-africa/|title=How to write about Africa|first=Binyavanga|author=Wainaina|issue=149: 40th Birthday Special|date=2 May 2019}}</ref>
* "Na Gikuyu, maka Gikuyu. nke Gikuyu" (isiokwu, satire), ''Granta'' 103, 2008.<ref name="InGikuyu">{{Cite web|url=http://www.granta.com/Magazine/Granta-103/Letter-From/1|first=Binyavanga|author=Wainaina|title=In Gikuyu, for Gikuyu, of Gikuyu|work=Granta.com|date=Autumn 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090501134318/http://www.granta.com/Magazine/Granta-103/Letter-From/1|archivedate=1 May 2009}}</ref>
* "Olee otu esi ede banyere Africa II: The Revenge", ''Bidoun'', No. 21, Bazaar II, 2010.<ref name="Bidoun">Wainaina, Binyavanga (24 May 2019), [http://bidoun.org/articles/how-to-write-about-africa-ii "How to Write About Africa II – The revenge"], ''Bidoun'', Issue 21: Bazaar II, 2008.</ref>
* One Day I Will Write About This Place: A Memoir (autobiography); Graywolf Press, 2011, .<ref>{{Cite book|title=One Day I Will Write About This Place: A Memoir|date=19 July 2011|first=Binyavanga|author=Wainaina|isbn=978-1555975913|url=https://archive.org/details/onedayiwillwrite00biny}}</ref>
* "Viewpoint: Binyavanga on ihe mere onyinyo mba ụwa nke Africa ji bụrụ ihe na-ezighị ezi", BBC News Africa, 24 Eprel 2012.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-17814861|first=Binyavanga|author=Wainaina|title=Viewpoint: Binyavanga on why Africa's international image is unfair|date=24 April 2012|work=bbc.co.uk|accessdate=24 May 2019}}</ref>
* "Abụ m nwoke na-edina nwoke ibe ya, nne m" (nkwupụta). ''Africa bụ mba'', 19 Jenụwarị 2014.<ref name="Lost chapter">{{Cite web|url=http://africasacountry.com/i-am-a-homosexual-mum/|first=Binyavanga|author=Wainaina|title=I am a homosexual, mum (A lost chapter from One Day I Will Write About This Place)|work=Africa is a Country|date=19 January 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160307133956/http://africasacountry.com/2014/01/i-am-a-homosexual-mum/|archivedate=7 March 2016}}</ref> E bipụtaghachiri ya na ''The Guardian'', 21 Jenụwarị 2014.<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/jan/21/i-am-a-homosexual-mum-binyavanga-wainaina-memoir|title=I am a homosexual, mum|first=Binyavanga|author=Wainaina|date=January 21, 2014|accessdate=May 27, 2019}}</ref>
* "A Letter to All Kenyans from Binyavanga Wainaina or Binyavanga wa Muigai" (essay), Brittle Paper, 25 October 2017.<ref>{{Cite web|url=https://brittlepaper.com/2017/10/kenyas-presidential-election-binyavanga-wainaina-essay/|title=A Letter to All Kenyans from Binyavanga Wainaina or Binyavanga wa Muigai|first=Binyavanga|author=Wainaina|date=25 October 2017|work=Brittle Paper: An African Literary Experience|accessdate=24 May 2019}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ikike LGBT na Kenya
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* Binyavanga Wainaina Archive at the Wayback Machine (archived May 25, 2019) (unofficial archive of Binyavanga Wainaina's writing)
* [http://www.kwani.org/ Kwani?]
* "Ịchọpụta Ebe Obibi" [https://web.archive.org/web/20070210072714/http://www.g21.net/africa29.html Akụkụ nke Mbụ] [https://web.archive.org/web/20070108175808/http://www.g21.net/africa30.html Akụkụ nke Abụọ]
* "[http://news.bbc.co.uk/1/shared/spl/hi/world/02/voices_from_kenya/html/wainaina.stm Olu nke ndị na-eme ntụli aka na Kenya]", Ajụjụ ọnụ, BBC News.
* "Kenyan meriri ihe nrite edemede Africa", BBC News, 16 Julaị 2002.
* Stephanie Bosch Santana, "Exorcizing Afropolitanism: Binyavanga Wainaina na-akọwa ihe mere 'Abụ m Pan-Africanist, ọ bụghị Afropolitan' na ASAUK 2012", Africa in Words, 8 February 2013.
* Qazi Mustabeen Noor, "Binyavanga Wainaina, ike nke akwụkwọ edemede Africa, nwụrụ na 48", Dhaka Tribune, 12 June 2019.
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
bigsnyu83aygtytpidefltq5mmxkr46
Kamla Abou Zekry
0
17104
86413
81118
2022-08-03T19:13:29Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:كاملة أبو ذكري.jpg|thumb|Kamla Abou Zekry]]
'''Kamla Abou Zekry''' (amụrụ na Jenụwarị 8, 1974) bụ onye Egypt na-eduzi ihe nkiri telivishọn nke duziri [[Film|ihe nkiri]] na usoro TV a ma ama dịka ''Bent Esmaha Zaat'', ''Segn El Nisaa'', na ''Wahed Sefr'' . O sonyere n'ọtụtụ mmemme ihe nkiri mba ụwa na nke mba, nke gụnyere Cairo International Film Festival, Dubai International Film Festival. E gosikwara ihe nkiri ya na Cannes Film Festival.
== Ndụ ==
A mụrụ Abou Zekry na Cairo, Egypt. Ọ gụsịrị akwụkwọ na High Cinema Institute, wee malite ọrụ ihe nkiri ya site na isoro Nadel Galal rụkọọ ọrụ na ''131 Ashghal'' na 1993.<ref>[https://www.egypttoday.com/Article/4/50204/Four-Arab-female-filmmakers-making-Arab-cinema-international Four Arab female filmmakers making Arab cinema international], ''Egypt Today'', 17 May 2018. Accessed 25 November 2019.</ref>
ÑSekry na onye edemede Mariam Naoom arụkọwo ọrụ na ọtụtụ usoro TV. A Girl Named Zat (2013) bụ mgbanwe nke akwụkwọ akụkọ Sonallah Ibrahim nke 1992 ''Zaat'' . ''Ụlọ Mkpọrọ ụmụ nwanyị'' (2014), nke dabeere na egwuregwu nke Fathia al-Assal, gbara ya na Ụlọ Mkpịsị Qanater.<ref>Rowan El Shimi, [http://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/32/106700/Arts--Culture/Film/Segn-AlNesa-Ramadan-TV-hit-offers-glimpse-of-life-.aspx Segn Al-Nesa: Ramadan TV hit offers glimpse of life in women's prison], ''Ahram Online'', 21 July 2014.</ref>
Abou Zekry zaghachiri ngwa ngwa na Jenụwarị 25 Revolution. 18 Days bụ mmekorita ya na Mariam Abou Auf, ebe God's Creation sochiri akụkọ nke nwa agbọghọ na-ere tii n'okporo ámá nke sonyeere mgbanwe ahụ.<ref name="Sadiqi2016">{{Cite book|author=Fatima Sadiqi|title=Women’s Movements in Post-"Arab Spring" North Africa|url=https://books.google.com/books?id=YF5BDAAAQBAJ&pg=PA146|year=2016|publisher=Springer|isbn=978-1-137-50675-7}}</ref>
A Day for Women bụ ihe nkiri mmeghe na Cairo Film Festival n'oge oyi 2016.<ref>[https://madamasr.com/en/2017/03/08/feature/society/a-z-of-progress-and-setbacks-for-egyptian-women-between-two-international-womens-days/ A-Z of progress and setbacks for Egyptian women between two international women’s days], ''Mada Masr'', 8 March 2017.</ref>
== Ọrụ ==
=== Ihe nkiri ===
* (ya na Nadel Galal) ''131 Ashghal'' / ''131 Ọrụ'', 1993
* ''Qittar Al Saʹa Al Sadisah'' / The Six Oʹa Clock Train, 1999. Ihe nkiri dị mkpirikpi.
* (ya na Nader Galal) ''Hello America'', 2000
* ''Sanna Oula Nasb'' / ''Afọ Mbụ Con'', 2004. Ihe nkiri.
* ''Malek wa ketaba'', 2005. Ihe nkiri.
* An el ashq wel hawa, 2006
* (ya na Mariam Abou Auf) ''Tamantashar Yom'' / 18 Days, 2011
* ''Khelket Rabena'' / ''Okike Chineke'', 2011
* ''Ụbọchị Ụmụ nwanyị'', 2016
=== Ihe nkiri TV ===
* ''6 Midan El-Tahrir'', 2009
* ''Wahed-Sefr'' / ''One-Zero'', 2009
* ''Nwa agbọghọ'' aha ya bụ Zat, 2013
* ''Segn El Nesa'' / ''Ụlọ Mkpọrọ Ụmụ nwanyị'', 2014
* ''Wahet El Ghoroub'' / Sunset Oasis, 2017
* ''100 Wesh'' / ''100'' Face, 2020
* Bitulou' Al-Rouh/As the Spirit breaks out (na nkatọ nke ISIS), 2022
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|1580774}}
* [http://www.elcinema.com/en/person/1036619/ Kamlah Abou Zekry na elcinema.com]
* [https://pro.festivalscope.com/director/abou-zekri-kamla Kamla Abou Zekry na Festival Scope Pro]
* Abu Zekri Kamla na africine.org (<small>n'asụsụ French</small>)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8lv3au3hkoxkk599nbxsobxbcry49jn
Touty Gandega
0
17108
86334
81122
2022-08-03T12:56:11Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:20131005 - Open LFB - Toulouse-Mondeville 37.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Touty Gandega''' (amụrụ na abalị iri abụo na onwa nke isii, na afọ June, 1991) bụ onye France-Malian na-agba bọọlụ basketball ụmụ nwanyị maka Angers Basket 49. Touty bụ nwanne nwanyị Diana Gandega onye na-egwu basketball.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Touty Gandega at FIBA
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9h4q4j2vhwpti4m3opb56r8hllsb1za
Naîgnouma Coulibaly
0
17114
86395
81128
2022-08-03T17:58:17Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:20131006 - Open LFB - Arras-Lyon 075.jpg|thumb|20131006 - Open LFB - Arras-Lyon 075]]
'''Naîgnouma Coulibaly''' (amụrụ na ọnwa Mee 31, na afọ 1989) bụ onye egwuregwu basketball ụmụ nwanyị nke Mali na Cavigal Nice Basket nke Ligue Féminine de Basketball na otu egwuregwu basketball ụmụnwaanyị nke Mali.<ref>[http://www.nbcolympics.com/athletes/athlete=55059/bio/index.html Profile] nbcolympics.com</ref> Mgbe ọ meriri FIBA Africa Championship maka umunwaayi, na afọ 2007, Coulibaly nọchitere anya Mali na afọ 2008 Summer Olympics.<ref>[https://sports.yahoo.com/olympics/beijing/MLI/Nagnouma+Coulibaly/237148 Profile] Yahoo! Sports</ref>
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j1sp7lujnroyvn6fekcym38klrr2l1s
Gordon Parks
0
17180
86372
81202
2022-08-03T16:16:26Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gordon Parks.jpg|thumb|Gordon Parks]]
[[Category:Articles with hCards]]
Gordon Roger Alexander Buchanan Parks (Ọnwa Nọvemba 30, afọ 1912 - rụọ ọnwa Maachị 7, afọ 2006) bụ onye Amerịka na-ese foto, onye na-eti egwu, onye edemede na onye nduzi ihe nkiri, onye ghọrọ onye a ma ama na akụkọ foto nke US n'afọ 1940 ruo n'afọ 1970 karịsịa n'ihe gbasara ikike obodo, ịda ogbenye na ndị Afrịka-Amerịka na foto mara mma.<ref>{{Cite book|title=Encyclopedia of Journalism|author=Hudson|first=Berkley|publisher=SAGE|year=2009|isbn=978-0-7619-2957-4|editor=Sterling|location=Thousand Oaks, Calif.|pages=1060–67}}</ref>
Parks bụ onye Afrịka-Amerịka mbụ mepụtara ma duzie ihe nkiri ndị na-emepe emepe na-akọ ahụmahụ nke ndị ohu na ndị isi ojii Amerịka na-alụ ọgụ, ma na-emepụta ụdị "blaxploitation". A na-echeta ya nke ọma maka foto ya nke ndị Amerịka dara ogbenye n'oge 1940s (nke e weere maka ọrụ gọọmentị etiti), maka edemede foto ya maka magazin Life, yana dịka onye nduzi nke ihe nkiri afọ 1971 Shaft . Parks bụkwa onye edemede, onye na-ede uri na onye na-agụ egwú.<ref name="nytimesobit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/03/08/arts/design/gordon-parks-a-master-of-the-camera-dies-at-93.html|title=Gordon Parks, a Master of the Camera, Dies at 93|work=[[The New York Times]]|date=March 8, 2006|accessdate=3 March 2019|author=Grundberg|first=Andy}}</ref><ref name="gp_rem">Allen, Erin, [http://blogs.loc.gov/loc/2012/11/gordon-parks-remembered/ "Gordon Parks Remembered"], in [[Library of Congress]] blog, November 30, 2012. Retrieved January 2, 2016.</ref><ref name="finding">Ellis, Donna, [http://lcweb2.loc.gov/service/mss/eadxmlmss/eadpdfmss/2003/ms003050.pdf "Gordon Parks Papers: A Finding Aid to the Collection in the Library of Congress,"], with chronology, Manuscript Division, Library of Congress, 2011, rev. September 2011. Retrieved January 2, 2016.</ref><ref name="legends_2000">[https://w. R. Retrieved January 2, 2016.]</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Parks na Fort Scott, Kansas, nwa Andrew Jackson Parks na Sarah Ross, n'ọnwa Nọvemba 30, afọ 1912.<ref name="nytimesobit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/03/08/arts/design/gordon-parks-a-master-of-the-camera-dies-at-93.html|title=Gordon Parks, a Master of the Camera, Dies at 93|work=[[The New York Times]]|date=March 8, 2006|accessdate=3 March 2019|author=Grundberg|first=Andy}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrundberg2006">Grundberg, Andy (March 8, 2006). [https://www.nytimes.com/2006/03/08/arts/design/gordon-parks-a-master-of-the-camera-dies-at-93.html "Gordon Parks, a Master of the Camera, Dies at 93"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 3,</span> 2019</span>.</cite></ref> Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ iri na ise.<ref>{{Cite news|first=Janelle|author=Zara|date=2021-11-16|title='He's inspired so many of us': how Gordon Parks changed photography|url=https://www.theguardian.com/film/2021/nov/16/gordon-parks-documentary-hbo-photography|accessdate=2021-11-19|work=[[The Guardian]]|language=en}}</ref> Nna ya bụ onye ọrụ ugbo na-akụ ọka, beets, turnips, poteto, collard greens, na tomato. Ha nwekwara ọbọgwụ ole na ole, ọkụkọ, na ezì.<ref>Parks,1990, p. 6.</ref>
Ọ gara ụlọ akwụkwọ elementrị nke kewara ekewa. Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya nwere ma ndị isi ojii na ndị ọcha, n'ihi na obodo ahụ pere mpe maka ụlọ akwụkwọ sekọstụ dị iche iche, mana anaghị ekwe ka ụmụ akwụkwọ ojii na-egwu egwuregwu ma ọ bụ gaa ihe omume mmekọrịta ọha na eze n'ụlọ akwụkwọ, a kụdara ha ume ịzụlite ọchịchọ maka agụmakwụkwọ dị elu.<ref>Parks, 1990, pp. 1–2.</ref> Parks kọrọ na ihe ngosi banyere ndụ ya na onye nkuzi ya gwara ya na ọchịchọ ya ịga kọleji ga-abụ mmebi ego.
Mgbe Parks dị afọ iri na otu, ụmụ nwoke ọcha atọ tụbara ya n'ime Osimiri Marmaton, na-ekwere na ọ pụghị igwu mmiri. O nwere uche ịnya ụgbọ mmiri n'okpuru mmiri ka ha wee ghara ịhụ ka ọ ga-ada.<ref>Parks, 1990, p. 16.</ref> Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri na anọ. Ọ nọrọ abalị ikpeazụ ya n'ụlọ ezinụlọ ahụ na-ehi ụra n'akụkụ igbe ozu nne ya, na-achọ ọ bụghị naanị nkasi obi, kamakwa ụzọ isi chee egwu ọnwụ ya ihu.<ref>Parks, 1990, pp. 12–13.</ref>
N'oge na-adịghị anya, e zigara ya St. Paul, Minnesota, ka ya na nwanne ya nwanyị na di ya biri. Ya na ọgọ ya nwoke na-arụrịta ụka ugboro ugboro ma mesịa tụgharịa Parks n'okporo ámá iji lekọta onwe ya mgbe ọ dị afọ iri na ise. N'ịgbalịsi ike ịlanarị, ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ndị akwụna, yana dịka onye na-agụ egwu, onye na-akpọ piano, nwa bọs, onye na'ere nri na-eme njem, na onye na-egwu basketball.<ref name="gp_rem">Allen, Erin, [http://blogs.loc.gov/loc/2012/11/gordon-parks-remembered/ "Gordon Parks Remembered"], in [[Library of Congress]] blog, November 30, 2012. Retrieved January 2, 2016.</ref> N'afọ 1929, ọ rụrụ ọrụ nwa oge na klọb ụmụ nwoke, Minnesota Club. N'ebe ahụ, ọ hụrụ ihe ịga nke ọma ma nwee ike ịgụ ọtụtụ akwụkwọ site na ọbá akwụkwọ klọb.<ref>Parks, 1990, pp. 26–27.</ref> Mgbe Wall Street Crash nke 1929 wetara njedebe na klọb ahụ, ọ gbagoro ụgbọ okporo ígwè gaa Chicago, ebe o jisiri ike nweta ọrụ na flophouse.<ref>Parks, 1990, pp. 30–34.</ref><ref>Parks, 1990, p. 35.</ref>
=== Ihe osise ===
E gosipụtara ihe osise mmanụ na-enweghị atụ nke Parks na foto na ngosi afọ 1981 na Alex Rosenberg Gallery na New York nke akpọrọ "Gordon Parks: Expansions: The Aesthetic Blend of Painting and Photography".<ref>{{Cite web|url=http://siebrenv.easycgi.com/rhoffmangallery.com/artistCVes/290.pdf|title=Gordon Parks, Curriculum Vitae|work=Rhonna Hoffman Gallery page|accessdate=January 27, 2017}}</ref>
N'afọ 1970, Parks nyere aka chọta magazin Essence, ma jee ozi dị ka onye nchịkọta akụkọ ya n'ime afọ atọ mbụ nke mgbasa ya.<ref name="nytimesobit">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2006/03/08/arts/design/gordon-parks-a-master-of-the-camera-dies-at-93.html|title=Gordon Parks, a Master of the Camera, Dies at 93|work=[[The New York Times]]|date=March 8, 2006|accessdate=3 March 2019|author=Grundberg|first=Andy}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrundberg2006">Grundberg, Andy (March 8, 2006). [https://www.nytimes.com/2006/03/08/arts/design/gordon-parks-a-master-of-the-camera-dies-at-93.html "Gordon Parks, a Master of the Camera, Dies at 93"]. ''[[The New York Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 3,</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=http://www.themodeofficial.com/spotlight/black-history-month-gordon-parks/|title=Black History Month: Gordon Parks -|date=February 3, 2014|accessdate=January 27, 2017}}</ref>
ae92oq5luypsijg5h91c0seajimukgg
Nicole Ramalalanirina
0
17289
86428
81313
2022-08-04T07:54:44Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:JO Atlanta 1996 - Stade.jpg|thumb|Nicole Ramalalanirina]]
'''Nicole Ramalalanirina''' (amụrụ na 5 Machị, na afọ 1972 na Antananarivo, [[Madagascar]]) bụ onye France na-eme egwuregwu nke maara nke ọma na 100 mita hurdles. Ọ gbanwere mba ya site na obodo ya bụ [[Madagascar]] na afọ 1998.
Oge kachasị mma ya na 100 mita bụ 12.76 sekọnd, nke o nwetara na Nọvemba, na afo 2000 na La Chaux-de-Fonds.
Nicole sonyere n'egwuregwu Olympic ugboro anọ, ugboro abụọ maka Madagascar(1992, 1996) na ugboro abụọ maka France(2000, 2004).<ref name="Sports-reference">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ra/nicole-ramalalanirina-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200417201553/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ra/nicole-ramalalanirina-1.html|archivedate=17 April 2020|title=Nicole Ramalalanirina Biography and Olympic Results - Olympics at Sports-Reference.com|date=5 August 2010|language=en}}</ref>
Ihe kacha mma ọ rụzuru n'egwuregwu Olimpik bụ ebe nke isii na 100m high hurdles na Sydney na afo 2000 na oge nke 12.91.<ref name="Sports-reference" />
Nicole mechiri ọrụ ya site na mmeri nke French Indoor National 60m Hurdles championship na afọ 2004 na 2006.<ref>{{Cite web|url=http://gbrathletics.com/nc/frai.htm|title=French Indoor Championships|date=8 August 2010|language=en}}</ref>
== Ihe ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|width=auto|Event=yes}}
|-
! colspan="6" | Representing {{MAD}}
|-
| 1991
| [[Athletics at the 1991 All-Africa Games|All-Africa Games]]
| [[Cairo, Egypt]]
| bgcolor=cc9966 | 3rd
| 100 m hurdles
| 13.70
|-
| 1992
| [[Athletics at the 1992 Summer Olympics|Olympic Games]]
| [[Barcelona, Spain]]
| 24th (h)
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 1992 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|13.40]]
|-
| rowspan=4 | 1993
| [[1993 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Toronto]], [[Canada]]
| 21st (h)
| 60 m hurdles
| [[1993 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.36]]
|-
| [[1993 African Championships in Athletics|African Championships]]
| [[Durban, South Africa]]
| bgcolor=gold | 1st
| 100 m hurdles
| 13.32
|-
| [[Athletics at the 1993 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Buffalo, New York|Buffalo, United States]]
| bgcolor=cc9966 | 3rd
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 1993 Summer Universiade – Women's 100 metres hurdles|13.28]]
|-
| [[1993 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Stuttgart, Germany]]
| 11th (sf)
| 100 m hurdles
| [[1993 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|13.16]]
|-
| 1994
| [[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
| [[Bondoufle, France]]
| bgcolor=gold | 1st
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 1994 Jeux de la Francophonie – Results#100 meters hurdles|13.17]]
|-
| rowspan=3 | 1995
| [[1995 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Barcelona, Spain]]
| 12th (sf)
| 60 m hurdles
| [[1995 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.11]]
|-
| [[1995 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Gothenburg, Sweden]]
| 16th (h)
| 100 m hurdles
| [[1995 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|13.24]]
|-
| [[Athletics at the 1995 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Fukuoka, Japan]]
| bgcolor=gold | 1st
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 1995 Summer Universiade – Women's 100 metres hurdles|13.02]]
|-
| rowspan=2 | 1996
| rowspan=2 | [[Athletics at the 1996 Summer Olympics|Olympic Games]]
| rowspan=2 | [[Atlanta, United States]]
| 13th (sf)
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 1996 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|13.01]]
|-
| –
| 4 × 100 m relay
| [[Athletics at the 1996 Summer Olympics – Women's 4 × 100 metres relay|DNF]]
|-
| rowspan=2 | 1997
| [[1997 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Athens, Greece]]
| 25th (h)
| 100 m hurdles
| [[1997 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|13.21]]
|-
| [[Athletics at the 1997 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
| [[Antananarivo, Madagascar]]
| bgcolor=gold | 1st
| 100 m hurdles
| 13.21
|-
! colspan="6" | Representing {{FRA}}
|-
| 1998
| [[1998 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Budapest, Hungary]]
| 4th
| 100 m hurdles
| [[1998 European Athletics Championships – Women's 100 metres hurdles|12.87]]
|-
| rowspan=2 | 1999
| [[1999 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Maebashi, Japan]]
| 9th (h)
| 60 m hurdles
| [[1999 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.06]]
|-
| [[1999 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Seville, Spain]]
| 14th (sf)
| 100 m hurdles
| [[1999 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|12.96]]
|-
| 2000
| [[Athletics at the 2000 Summer Olympics|Olympic Games]]
| [[Sydney, Australia]]
| 6th
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 2000 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|12.91]]
|-
| rowspan=2 | 2001
| [[2001 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Lisbon, Portugal]]
| bgcolor=cc9966 | 3rd
| 60 m hurdles
| [[2001 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|7.96]]
|-
| [[2001 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Edmonton, Canada]]
| 12th (h)
| 100 m hurdles
| [[2001 World Championships in Athletics – Women's 100 metres hurdles|12.91]]
|-
| 2002
| [[2002 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Vienna, Austria]]
| 4th
| 60 m hurdles
| [[2002 European Athletics Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.01]]
|-
| rowspan=2 | 2004
| [[2004 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Budapest, Hungary]]
| 8th
| 60 m hurdles
| [[2004 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.01]]
|-
| [[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
| [[Athens, Greece]]
| 19th (h)
| 100 m hurdles
| [[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 100 metres hurdles|13.07]]
|-
| 2005
| [[2005 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Madrid, Spain]]
| 12th (sf)
| 60 m hurdles
| [[2005 European Athletics Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.12]]
|-
| rowspan=2 | 2006
| [[2006 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Moscow, Russia]]
| 18th (h)
| 60 m hurdles
| [[2006 IAAF World Indoor Championships – Women's 60 metres hurdles|8.14]]
|-
| [[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Gothenburg, Sweden]]
| 17th (h)
| 100 m hurdles
| [[2006 European Athletics Championships – Women's 100 metres hurdles|13.34]]
|}
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
* Nicole Ramalalanirina at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4kv67lebsjibgqfxybwvlg7757t81tp
Liz Baffoe
0
17357
86432
81393
2022-08-04T08:05:03Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Liz Baffoe|birth_date={{Birth date and age|1969|07|6|df=y}}|nationality=Ghanaian <br> German|occupation=Actress}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Janine Kunze und Liz Baffoe - Ernennung zu Sportbotschafterinnen-1147.jpg|thumb|Liz Baffoe]]
'''Liz Baffoe''' (amụrụ na 6 Julaị 1969) bụ onye Ghana na Germany na-eme ihe nkiri. Ọ bụ nwanne nwanyị nke onye bụbu onye na-agba bọọlụ mba Ghana bụ Anthony Baffoe onye bụzi osote odeakwụkwọ ukwu nke CAF.<ref>{{Cite web|author=Football|first=CAF-Confedération Africaine du|title=Baffoe: Everyone is committed towards a memorable event|url=https://www.cafonline.com/total-africa-cup-of-nations/news/baffoe-everyone-is-committed-towards-a-memorable-event|accessdate=22 February 2021|work=CAFOnline.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=17 March 2020|title=CAF Deputy General Secretary Anthony Baffoe shares tips on how to kick out coronavirus|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/SportsArchive/CAF-Deputy-General-Secretary-Anthony-Baffoe-shares-tips-on-how-to-kick-out-coronavirus-897001|accessdate=22 February 2021|work=www.ghanaweb.com|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|author=Germany|first=Abendzeitung|date=4 May 2015|title=Liebes-Aus bei Liz Baffoe|url=https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019|accessdate=22 February 2021|work=www.abendzeitung-muenchen.de|language=de}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Baffoe dị ka nwa nwanyị nke ikpeazụ nke onye nnọchi anya mba Ghana ma too na mpaghara nnọchi anya na Bonn-Bad Godesberg. Nwanne ya nwoke bụbu onye Ghana na-agba bọọlụ, onye nchịkwa bọọlụ na onye ọkachamara Anthony Baffoe. Onye na-eme ihe nkiri Rosalind BaffoE bụkwa nwanne ya nwanyị.<ref name=":2">{{Cite web|author=Germany|first=Abendzeitung|date=4 May 2015|title=Liebes-Aus bei Liz Baffoe|url=https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019|accessdate=22 February 2021|work=www.abendzeitung-muenchen.de|language=de}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGermany2015">Germany, Abendzeitung (4 May 2015). [https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019 "Liebes-Aus bei Liz Baffoe"]. ''www.abendzeitung-muenchen.de'' (in German)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 German-language sources (de)]]</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na 1992, o nwetara ọzụzụ dị ka onye na-emepụta mgbasa ozi. Site na 1996 ruo 1999 ọ gara ụlọ akwụkwọ ihe nkiri nke Theater der Keller na Cologne na 2001 na Herbert Berghof Studio na New York.
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Janine_Kunze_und_Liz_Baffoe_-_Ernennung_zu_Sportbotschafterinnen-1147.jpg|thumb|Baffoe na 2012]]
Baffoe rụrụ ọrụ nke Mary nke Naijiria na usoro telivishọn Lindenstrasse site na ihe omume nke narị ise na ịrị na asatọ, nke a na-agbasa na 5 Nọvemba 1995, ruo ihe omume otu puku otu narị na iri na abụọ nke 25 Machị 2007.<ref>{{Cite web|title=Liz Baffoe|url=https://www.welthungerhilfe.de/ueber-uns/netzwerk/prominente/liz-baffoe/|accessdate=22 February 2021|work=Welthungerhilfe.de - Für eine Welt ohne Hunger und Armut|language=de}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ nkwado na ụfọdụ usoro ihe nkiri na telivishọn German. Ọrụ ogologo oge ya na ''Lindenstrasse'' karịsịa nyere echiche na Baffoe na-asụ naanị German mebiri emebi, nke, agbanyeghị, ekwekọghị na eziokwu.<ref name=":2">{{Cite web|author=Germany|first=Abendzeitung|date=4 May 2015|title=Liebes-Aus bei Liz Baffoe|url=https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019|accessdate=22 February 2021|work=www.abendzeitung-muenchen.de|language=de}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGermany2015">Germany, Abendzeitung (4 May 2015). [https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019 "Liebes-Aus bei Liz Baffoe"]. ''www.abendzeitung-muenchen.de'' (in German)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 German-language sources (de)]]</ref>
Baffoe na-abụ abụ n'otu òtù na-eme ihe nkiri ma site na 1992, ọ bụ onye na-agụ egwú n'azụ Rudi Carrell show Let yourself be surprise for two years
N'ọnwa Ọktoba afọ 2006, ya na Hendryk Schamberger sonyere na ihe ngosi RTL Dancing on Ice. Kemgbe Septemba 2007 ọ na-anọ n'ihu igwefoto dịka onye nkuzi ''Changa Miesbach'' maka oge nke iri nke ''Schloss Einstein'' . Ọ rụkwara ọrụ onye na-arụ ọrụ kiosk ''Hadiya Wedekind'' na usoro [[:de:Die Anrheiner|Die Anrheiner]] site na 2008 ruo 2013.
Ọ na-arụkwa ọrụ a na usoro na-esote [[:de:Ein Fall für die Anrheine|Ein Fall für die Anrheiner]] (site na 2011), na ''Hadiya Wedekind'' na-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye na-ese foto. N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 2013, ọ bụ onye na-azọ ọkwa na VOX telivishọn Perfect Celebrity Dinner . Kemgbe Disemba 2013, ụlọ ọrụ nchịkwa ONEeins Management si Odenthal na-anọchite anya Baffoe.<ref>{{Cite web|title=So macht man Geschäfte Günther Klum bekam Liz in drei Minuten rum|publisher=[[Express (deutsche Zeitung)|Express]]|url=http://www.express.de/koeln/so-macht-man-geschaefte-guenther-klum-bekam-liz-in-drei-minuten-rum,2856,25663956.html|accessdate=24 August 2014|author=|date=18 December 2013|year=|language=|pages=|quote=}}</ref>
Baffoe na-akwado Respekt! Enweghị ebe ịkpa ókè agbụrụ.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=5x_lIsADsDo Liz Baffoe »Respekt! 100 Menschen - 100 Geschichten«] Botschafter - Kultur und TV - Liz Baffoe 29 December 2011</ref><ref>{{Cite web|title=Liz Baffoe - respekt.tv|url=https://4t46ns2nonmxnjzezdjf73pvdy-jj2cvlaia66be-web-archive-org.translate.goog/web/20150213203737/http://www.respekt.tv/botschafter/kultur-und-tv/liz-baffoe/|accessdate=22 February 2021|work=4t46ns2nonmxnjzezdjf73pvdy-jj2cvlaia66be-web-archive-org.translate.goog}}</ref><ref name=":3">{{Cite web|date=11 September 2013|title=Star Datenbank - Liz Baffoe|url=https://www.prosieben.de/stars/star-datenbank/archiv/liz-baffoe|accessdate=22 February 2021|work=www.prosieben.de|language=de}}</ref> Kemgbe afọ 2013, Baffoe bụ onye nkwado nke Gye Nyame Kids eV.<ref>[https://www.wp.de/staedte/neheim-huesten/hilfe-fuer-waisenkinder-in-ghana-id10099883.html Hilfe für Waisenkinder in Ghana], Westfalenpost vom 2. Dezember 2014, abgerufen am 21. März 2020</ref> Njikọ ahụ na-akwado ụmụ mgbei na ọkara ụmụ mgbei yana ndị nne na-alụbeghị di na Ghana. N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2014, Baffoe sonyere na Sat.1 show Promi Big Brother wee bịa n'ọnọdụ nke itoolu.<ref name=":3" /><ref>{{Cite web|date=15 August 2014|title=Promi Big Brother - Liz Baffoe|url=https://www.sat1.de/tv/promi-big-brother/bewohner/2014/liz-baffoe|accessdate=22 February 2021|work=www.sat1.de|language=de}}</ref>
Na 1 Septemba 2015, Baffoe meghere akara ejiji Atinka Ashenso ya na onye ọchụnta ego Alexander Leon Diaz.<ref>{{Cite web|title=Schauspielerin Liz Baffoe "Ich träume von einer eigenen Arzt-Serie"|publisher=|url=https://www.ksta.de/koeln/schauspielerin-liz-baffoe--ich-traeume-von-einer-eigenen-arzt-serie--24770678|format=|accessdate=|author=|date=|year=|language=|pages=|quote=}}, Kölner Stadt-Anzeiger</ref> Kemgbe 6 Eprel 2018, Liz Baffoe anọwo na-ere ọla nke ya na ọwa QVC.<ref>{{Cite web|author=|date=|year=|title=ATINKA – Schmuck mit Symbolcharakter|url=http://www.qvc.de/schmuck-&-uhren/atinka/_/N-lfnpZ1z13hwq/c.html|accessdate=10 April 2018|publisher=|pages=|language=de|quote=}}, auf qvc.de</ref>
Kemgbe 2021, Liz Baffoe bụ onye nnọchi anya WW.<ref>{{Cite web|title=Liz, -10 kg|url=https://www.weightwatchers.com/de/botschafter/liz-10-kg|accessdate=21 October 2021|work=www.weightwatchers.com|language=de}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Baffoe lụrụ Jens Krieger na 1 June 2012.<ref name=":0">{{Cite web|title=Frisch verheiratet Liz Baffoe hat Ja gesagt|publisher=Express|url=http://www.express.de/promi-show/frisch-verheiratet-liz-baffoe-hat-ja-gesagt,2186,16417028.html|accessdate=24 August 2014|author=|date=19 June 2012|year=|language=|pages=|quote=}}</ref> Ya na ezinụlọ ya biri na obere obodo dị nso na Kaiserslautern na Palatinate, mana n'afọ 2014 ọ laghachiri Cologne.<ref name=":1">{{Cite web|title=TV-Star Liz Baffoe zeigt ihren Ja-Sager|publisher=[[B.Z. (newspaper)|B.Z.]]|url=http://www.bz-berlin.de/aktuell/berlin/tv-star-liz-baffoe-zeigt-ihren-ja-sager-article1485918.html|accessdate=24 August 2014|author=|date=20 June 2012|year=|language=|pages=|quote=}}</ref> N'oge opupu ihe ubi nke afọ 2015, Baffoe gbara dị ya alụkwaghim.<ref name=":2">{{Cite web|author=Germany|first=Abendzeitung|date=4 May 2015|title=Liebes-Aus bei Liz Baffoe|url=https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019|accessdate=22 February 2021|work=www.abendzeitung-muenchen.de|language=de}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGermany2015">Germany, Abendzeitung (4 May 2015). [https://www.abendzeitung-muenchen.de/promis/liebes-aus-bei-liz-baffoe-art-285019 "Liebes-Aus bei Liz Baffoe"]. ''www.abendzeitung-muenchen.de'' (in German)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 February</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 German-language sources (de)]]</ref>
== Filmography (ahọrọ) ==
[[Usòrò:Liz_Baffoe_-_QVC.jpg|thumb|Liz Baffoe - QVC]]
* 1995-2007: Lindenstraße
* 1999: Der Fahnder
* 2000: Ọchịchị a na-akpọ Einhundertroman
* 2001: Tatort Bestien
* 2002: Nsogbu Mann
* 2003: Im Namen des Gesetzes
* 2008: Schloss Einstein
* 2008-2011: Die Anrheiner
* 2009: Na ịga Freundschaft
* 2011-2014: Ein Fall für die Anrheiner
* 2011: Nachtschicht Reise na den Tod
* 2012: Verbotene Liebe
* 2012: Geisterfahrer
* 2016: Kreuzfahrt ins Glück
* 2018: Ọrịa na-eme n'oge a na-eme ihe n'oge ahụ
* 2019: Nachtschicht Cash & Carry (Krimireihe)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.liz-baffoe.de/ Ebe nrụọrụ weebụsaịtị]
* [https://www.one-eins.com/face/liz-baffoe/2665 Liz Baffoe] na ''ONEeins Management''
* {{IMDb name|id=nm0046498}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
s9tutpj6axcjmgkvutgl4rhddtcq20k
John A. Lankford
0
17445
86446
81486
2022-08-04T10:30:04Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|title=|website=}}
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|weightJohn A. Lankford]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|religionJohn A. Lankford]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|salaryJohn A. Lankford]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:John A Lankford.png|thumb]]
John A. Lankford (Disemba 4, 1874 ̊̊̊̊̊̊̊̊ruo Julaị 2, 1946) bụ onye mbụ Afrịka Amerịka architect nwere ikikere na Virginia na 1922 na District of Columbia na 1924. A na-ewere ya dị ka "dean nke ụlọ ojii".<ref name="scdahsum">{{Cite web|url=http://www.nationalregister.sc.gov/richland/S10817740031/index.htm|title=Chapelle Administration Building, Richland County (Allen University, 1530 Harden St., Columbia)|accessdate=2008-03-05|work=National Register Properties in South Carolina listing|publisher=South Carolina Department of Archives and History}}</ref>
== Ndụ ==
[[Usòrò:1448_Q_Street,_N.W..JPG|thumb|203x203px|Ebe obibi mbụ Lankford na Logan Circle, Washington, D.C.]]
A mụrụ John Lankford n'ugbo dị nso na Potosi, Missouri na Disemba 4, 1874. Ọ gara Lincoln Institute na Tuskegee Institute, kọleji ndị isi ojii n'akụkọ ihe mere eme. Ọ gụrụ ihe osise na ihe osise igwe na International Correspondence School. O nwetara nzere bachelọ nke sayensị na Mahadum Shaw dị na Raleigh, North Carolina na 1898. O nwetara nzere Master of Science na Morris Brown College na Mahadum Wilberforce.
Ọ lụrụ Charlotte Josephine Upshaw na 1901. Ọ bụ nwa nwa Henry McNeal Turner, bishọp nke African Methodist Episcopal church, òtù ojii mbụ nwere onwe ya nke e hiwere na United States.
N'afọ 1902, Lankford kwagara Washington, D.C. iji mechaa atụmatụ nke True Reformer Building. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye na-ahụ maka ihe owuwu maka African Methodist Episcopal denomination. Ọ haziri ngalaba National Negro Business League na Washington, D.C. na 1905, ma jee ozi dị ka onye isi oche nke National Technical Association site na 1941 ruo 1942.<ref name="Wilson">{{Cite book|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|title=African-American architects a biographical dictionary, 1865-1945|url=https://archive.org/details/africanamericana00wils|date=2004|publisher=Routledge|isbn=1135956286|pages=[https://archive.org/details/africanamericana00wils/page/n279 253]-257}}</ref> A na-ewere ụlọ Southern Aid Society ya dị na Richmond, Virginia dị ka "ụlọ ọrụ ọfịs mbụ nke ndị Afrịka Amerịka na mba ahụ, nke bụ nsonaazụ nke mmekorita n'etiti onye isi ojii, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ, na onye ọrụ ngo. "<ref>''Built by Blacks: African American Architecture and Neighborhoods in Richmond'' by Selden Richardson, 2008.</ref>
Ọ biri ma rụọ ọrụ na 1448 Q Street, NW, na Washington.
Lankford nwụrụ na Julaị 2, 1946 na Washington, D.C. ma lie ya na Lincoln Memorial Cemetery na Suitland, Maryland.<ref name="Wilson">{{Cite book|author=Wilson|first=Dreck Spurlock|title=African-American architects a biographical dictionary, 1865-1945|url=https://archive.org/details/africanamericana00wils|date=2004|publisher=Routledge|isbn=1135956286|pages=[https://archive.org/details/africanamericana00wils/page/n279 253]-257}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFWilson2004">Wilson, Dreck Spurlock (2004). <span class="cs1-lock-limited" title="Free access subject to limited trial, subscription normally required">[[iarchive:africanamericana00wils|''African-American architects a biographical dictionary, 1865-1945'']]</span>. Routledge. pp. [[iarchive:africanamericana00wils/page/n279|253]]-257. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/1135956286|<bdi>1135956286</bdi>]].</cite></ref>
== Ụlọ ==
Ụlọ ndị o chepụtara gụnyere:
* Arnett Hall, Mahadum Wilberforce
* Big Bethel African Methodist Episcopal Church, Atlanta, Georgia
* Betel African Methodist Episcopal Church, Columbia, South Carolina
* Chapelle Administration Building na Mahadum Allen, nke bụ National Historic Landmark
* Haven African Methodist Episcopal Church, Washington, D.C.
* St. John's African Methodist Episcopal Church, Norfolk, Virginia
* Ụlọ Southern Aid Society, nke e wuru na 1908, guzo na 527 N. 2nd Street, Richmond, Virginia
* True Reformer Building, Washington, D.C.
<gallery caption="Architecture of John A. Lankford" widths="180px" heights="120px" perrow="3">
Usòrò:Big Bethel African Methodist Episcopal Church (Atlanta, Georgia).jpg|Big Bethel AME Church Atlanta, Georgia
Usòrò:Chappelle Administration Building, Allen University (Columbia).jpg|[[Chappelle Administration Building|Ụlọ Nchịkwa Chappelle]]
Usòrò:True Reformer Hall.jpg|Ezigbo Ụlọ Nzukọ Ndị Ntụziaka, Washington, D.C.
</gallery>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
2bythmca3fwo2l2si49emfmmorg3y03
DONDI
0
17476
86441
81519
2022-08-04T10:23:12Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:NYCS tagged IRT train.jpg|thumb]]
'''Donald Joseph White''', "DONDI" (ubochí asaá n'ọnwa Eprel, 1961 rụọ úbọchị abụọ n'ọnwa Ọktoba, 1998) bụ '''ónyé''' America na-ese ihe.<ref name="nyt-graustark">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2009/04/12/nyregion/thecity/12coop.html|date=10 April 2009|accessdate=8 March 2018|first=Barbara|author=Graustark|work=[[The New York Times]]|title=Chronicler of the Furtive Arts}}</ref><ref name="time-bachor">{{Cite news|url=http://time.com/4743207/martha-cooper-subway-graffiti/|date=20 April 2017|accessdate=8 March 2018|first=Kenneth|author=Bachor|work=[[Time (magazine)|Time]]|title=Preserving New York's History of Graffiti Art}}</ref><ref>Steve Gray, "[https://www.widewalls.ch/street-art-legends-dondi-white/ Street Art Legends: Dondi White]". Widewalls, 22 April 2015. Accessed 2 March 2018.</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ ya na mpaghara East New York nke Brooklyn, Dondi bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise. Ọ bụ onye Africa America na ónyé Italian America. Ọ gàrà ụlọ akwụkwọ Katọlik n'oge ọ nọ n'afọ nke abụọ. Ka ọ na-erule 1975, East New York ghọrọ mpaghara na-adịghị akwụsi ike nke nwéré esemokwu agbụrụ na esemokwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya dị ka ndị otu. N'ajụjụ ọnụ ya na Zephyr gbara ya, Dondi kwuru na ya sonyeere ọtụtụ òtù ndị omempụ n'afọ ndị 1970 iji zere mwakpo. N'ịchegbu onwe ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'azụ, ọ nwetara GED ya na 1984, were ọrụ n'ọfịs gọọmentị, wee malite itinye mmasị ya na graffiti.
=== Ihe odide ===
Ihe odide ghọrọ akụkụ dị mkpa nke ndụ Dondi n'etiti afọ ndị 1970. O jiri "NACO" na "DONDI" mee ihe, ma rụọ ọrụ n'ịmeziwanye ụdị ya, jiri nwayọọ nwayọọ na-aga site na mkpado dị mfe gaa n'ịrụpụta ihe ndị ọzọ. A na-ewere iji áhà Dondi (ụdị áhà ya) dị ka ihe dị ize ndụ n'oge ahụ, dịka Metropolitan Transportation Authority na Ngalaba Ndị Uwe Ojii New York (NYPD) na-anwa imegide ndị edemede. N'afọ 1979, Dondi nabatara áhà ya mgbè o sere nnukwu ihe n'elu ụlọ ya.
Ọ ghọrọ ónyé otu TOP crew (The Odd Partners) n'afọ 1977. N'afọ 1978, Dondi guzobere ndị otu nke ya, nke akpọrọ CIA (Crazy Inside Artists), nke gụnyere ndị omenkà ndị ọzọ a ma ama dịka ezigbo enyi ya DURO. N'ime afọ iri abụọ sochirinụ, Dondi ghọrọ ónyé a ma ama dị ka ọkọlọtọ ejiji, na-emetụta ọgbọ nke ndị na-ede ihe odide.<ref>[[Zephyr (artist)]], [http://www.graffiti.org/dondi/zeph.html "Obituary and Biography"] October 8, 1998, retrieved November 12, 2006.</ref>
Dondi bụ ónyé ọsụ ụzọ n'ọtụtụ ụdị na usoro ndị na-ese ihe n'oge a ka na-eji. [citation needed] Ọ bụ ezie na ọ na-emekarị ihe ndị na-eme ihe màkà abamuru nke ndị edemede ndị ọzọ (dị ka ihe a ma ama 2MANY), ọ chọrọ ka ọha na eze nwee ike ịgụ ma nwee obi ụtọ n'ọrụ ya, ya mèrè ọ ga-elekwasị anya na akwụkwọ ozi ndị a na-agụ na mgbagwoju anya.
Ọrụ ya a ma ama bụ Children of the Grave Parts nké mbụ, abụọ na atọ - zuru ezu ụgbọ ala na New York City Subway n'afọ 1978 ruo 1980. [citation needed] A natara aha nke otu ahụ na abụ Black Sabbath. Ónyé nta akụkọ Martha Cooper sere ihe nkiri ikpeazụ site na mmalite ruo na njedebe. N'ime ihe ikpeazụ a, Dondi nabatara ihe nkiri eserese site na Vaughn Bode nwụrụ anwụ. O mechara see otu ụdị nke Children of the Grave 3 n'ime ụlọ ihe nkiri.
Ọ bụ ónyé na-ese mbụ nwere ihe ngosi otu onye na Netherlands na Germany, ụlọ ngosi ihe mgbè ochie Europe na-anakọta ọrụ ya.
Dị ka akwụkwọ akụk[[Toxic (graffiti artist)|ọ]] na magazin nkè mmalite afọ 1980 gosipụtara, dị ka magazin People, ọ rụrụ ọrụ na Fun Gallery yana ndị na-ese ihe dị ka Jean-Michel Basquiat, Lee Quinones, Keith Haring, ERO (Dominique Philbert), Rammellzee, Fab 5 Freddy, Futura 2000, Toxic, Zephyr, na ''ndị'' ọzọ, ọ butere ihe osise Graffiti site n'okporo ámá gaa n'ụlọ ngosi nka, na ebe ngosi nka nke United States, Europe, na Japan.<ref name="People Magazine">{{Cite web|date=August 22, 1983|title=When Graffiti Paintings Sell for Thousands, the Art World Sees the Writing on the Wall|url=https://people.com/archive/when-graffiti-paintings-sell-for-thousands-the-art-world-sees-the-writing-on-the-wall-vol-20-no-8/|work=People Magazine|language=en-US}}</ref>
=== Ọnwụ ===
Dondi nwụrụ n'ọrịa AIDS n'ubochí abụọ n'ọnwa Ọktoba, 1998.<ref>{{Cite news|author=Trebay|first=Guy|title=Getting Up|url=http://www.villagevoice.com/news/getting-up-6421863|accessdate=28 February 2017}}</ref><ref>{{Cite news|author=Madden|first=Jenny|title=Subversive, on the edge and a little bit dangerous? Yeah, right|url=https://www.theguardian.com/theguardian/1999/dec/28/features11.g23|accessdate=28 February 2017}}</ref>
== Ihe Nketa ==
Dondi enweghị ụmụ mana ezinụlọ ya, gụnyere nwanne ya nwoke Michael White na nwa ya nwoke Mike White anọwo na-ebugharị ihe nketa ya n'ihu. Dondi hapụrụ ọtụtụ narị ihe osise na ihe osise, nke a ka na-arụrịta ụka banyéré ónyé nwe ya. Zephyr, IZ the Wiz, Doc na Keo sere n'etiti afọ 1998 na 2000. Ónyé na-ese ihe na-acha odo odo bụ Marbleslinger gosipụtara stencil Dondi n'usoro ihe site na 2008.
E gosipụtara Dondi na akpụkpọ ụkwụ Converse dị ka akụkụ nke ọrụ Product Red (2007) yana na uwe capsule nke Kool Sugar Apparel nke ga-adị na 2016.<ref>[http://www.sneakerfreaker.com/sneaker-releases/Converse-X-Dondi-White/ Sneakerfreaker.com]</ref> Akụkụ ụfọdụ nke ego a na-enweta na-aga màkà ọrụ ebere ọrịa AIDS.
N'afọ 2019, Dondi White Foundation sonyeere Virgil Abloh màkà uwe uwe ya na-acha ọcha. Ego e nyere Chineke anyị na-enyefe. A ga-etinye njikọ aka niile na-abịanụ na Instagram @dondi_the_real.
Na Jenụwarị 2018 na ire ere Artnet, ihe osise Dondi nke afọ 1984, nke akpọrọ Solid Formation, nke e mèrè atụmatụ n'etiti dollar puku iri ise na dollar puku iri asaa rere màkà dollar narị puku abụọ na iri anọ.<ref>{{Cite web|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180626135640/https://www.widewalls.ch/dondi-white-painting-artnet-record/|url=https://www.widewalls.ch/dondi-white-painting-artnet-record/|archivedate=26 June 2018|accessdate=26 August 2018|title=A Dondi White Painting Achieves Record Prices at artnet Auctions|date=1 February 2018|first=Andrey|author=Velimirović}}</ref>
== Mgbasa ozi ==
=== Ihe ngosi na ngosipụta ===
* Martha Cooper na Ụmụaka Radiant (1979)
* Esses Studio (1980)
* New York/New Wave (1981)
* Ebe Egwuregwu (1982)
* New York City Rap Tour (1982)
* Ụlọ ngosi Yaki Kornblit (1983)
* Ebe Egwuregwu (2) (1983)
* Ebe ngosi ihe mgbe ochie Boijmans - Van Beuningen (1983)
* Ihe ngosi Ebe Ndebe Ihe Ochie Europe (1983-85)
* 56 Bleecker Gallery (1987)
* Ihe ngosi Rempire (1992)
* Ihe ngosi nka Groninger (1992)
* [http://www.ghostgalerie.com * GHOST Ụlọ Ahịa DONDISM (Marseille; 2018)]
* Ebe Ngosi Ihe Ncheta nke France (Paris)<ref>{{Cite web|url=http://www.artnet.com/artists/dondi-white/|title=Dondi White {{!}} artnet|work=www.artnet.com|accessdate=2020-03-26}}</ref>
=== Ihe nkiri ===
* ''Nrọ Anaghị Anwụ'' (1982)
* ''Agha'' Style (1983)
* ''Ụdị Ọhịa'' (1983)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Akwụkwọ ==
* Andrew Witten na Michael White, ''Dondi White Style Master General'': The Life of Graffiti Artist Dondi White, New York: Regan/HarperCollins Books, 2001. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-06-039427-7|0-06-039427-7]] - lee Zephyr
* Dondism : Ihe ngosi Nlegharị anya - GHOST gallery, Marseille
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20070212073003/http://www.dondiwhitefoundation.org/bio.htm Ntọala Dondi White]
* [http://www.at149st.com/dondi.html Dondi White @ 149st]
{{Authority control}}
hoh8xg4st6168pr14iotxi0ebyb9g5m
Belenois rubrosignata
0
17540
86433
81617
2022-08-04T08:07:16Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:NeavePZSL1910Plate3.jpg|thumb|Belenois rubrosignata]]
Igurube na eri ụdị ''Ritchiea''.
oxn6ru4u1i5vpjvngto8ouuo324cw73
Le Grand Kallé
0
17588
86434
81688
2022-08-04T08:09:58Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Joseph Kabasele promotional photo.jpg|thumb|Le Grand Kallé]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Joseph Athanase Tshamala Kabasele''' (16 Disemba 1930 na Matadi, Belgian Congo (nke bụzi [[Democratic Republic of the Congo]]) - 11 Febụwarị afọ 1983 na Paris, France), nke a maara dị ka '''Le Grand Kallé''', bụ onye Congo na-agụ egwu na onye isi egwu, a na-ewere ya dị ka nna nke egwu Congo nke oge a. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya dị ka onye ndú nke otu egwu, ''Le Grand Kallé et l'African Jazz'', nke o tinyere aka na ọtụtụ egwu ama ama, gụnyere ''Indépendance Cha Cha'' .
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
A mụrụ Joseph Athanase Tchamala Kabasele na Matadi, Bas-Congo n'ebe bụ bu Belgian Congo n'oge ahụ, [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]] nke oge a. O sitere n'ezinụlọ Congo a ma ama, nke gụnyere Kadinal Joseph Malula.<ref name="coldrunbooks">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Kabasele, Joseph|url=http://rumbaontheriver.com/kabasele.html|work=Rumba on the River – Web Home of the Book|accessdate=15 September 2019}}</ref> Kallé gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị wee ghọọ onye na-ede akwụkwọ na ụlọ ọrụ azụmahịa dị iche iche na isi obodo Belgian Congo, [[Kinshasa|Léopoldville]].
== Ọrụ ==
Ná mmalite afọ ndị 1950, na ụlọ ọrụ ndekọ ọhụrụ a na-akpọ Opika, Kasabele nwetara ohere ịchụso ọrụ egwu.<ref name="coldrunbooks">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Kabasele, Joseph|url=http://rumbaontheriver.com/kabasele.html|work=Rumba on the River – Web Home of the Book|accessdate=15 September 2019}}</ref> O sonyeere mmadụ abụọ n'ime ndị na-egwu egwu na Opika records, Georges Doula na Albert Yamba-Yamba, iji mepụta otu a na-akpọ Groupe Doula Georges . N'afọ 1951 Doula na ndị otu ya pụtara na ihe nkiri mgbasa ozi maka ụlọ ọrụ redio Voix de la Concorde, nke na-arụ ọrụ n'okpuru akwụkwọ ozi "OTC". Iji nweta aha ọjọọ e nwetara site na ihe nkiri ahụ, ndị otu ahụ họọrọ ịhazigharị onwe ha OTC.<ref>{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|date=November 17, 2003|publisher=Verso|isbn=1859843689}}</ref>
N'afọ 1953, n'ịbụ onye enweghị nkụda mmụọ na enweghị ọganihu na OTC, o guzobere l'African Jazz, nke ụfọdụ na-ewere dị ka òtù Congolese kachasị mkpa. L'African Jazz bụ otu n'ime ndị kasị ewu ewu n'egwuregwu Rumba nke Africa. N'oge ọ kachasị elu, L'African Jazz gụnyere nnukwu aha dịka onye na-akpọ ụbọ Dr Nico Kasanda, onye na-agụ ụbọ Manu Dibango na ndị na-agụ egwu Tabu Ley Rochereau, Sam Mangwana na Pepe Kalle.
N'afọ 1960, o guzobere akara nke ya, Subourboum Jazz, nke bụ ebe Franco Luambo's TPOK Jazz. Grand Kallé bụ onye na-ahụ maka nkwekọrịta dị egwu na ụlọ ọrụ ndekọ Europe iji hụ na ndekọ dị elu nke egwu egwu ya maka ahịa Francophone.
N'etiti afọ 1960, Kallé nwere nnukwu nsogbu mbụ ya mgbe abụọ n'ime ndị ọ na-akwado (Tabu Ley Rochereau na Dr Nico Kasanda) hapụrụ iji guzobe otu nke ha a na-akpọ Africa Fiesta. Kallé enwetaghị onwe ya site na ndaghachi azụ a, na-elekwasị anya n'ịzụlite nkà nke onye na-agụ egwu Pépé Kallé.
== Mmetụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
[[Usòrò:Joseph_Kabasele_and_Vicky_Longomba_performing_at_the_Round_Table_Conference.jpg|thumb|Joseph Kabasele (n'aka ekpe) na Vicky Longomba (n' aka nri) na-eme ihe na Nzukọ Round Table na Febụwarị 1960]]
Dị ka onye ama ama na Belgium Congo, a họọrọ Kallé dị ka onye otu ndị nnọchi anya Congo na "Round Table Conference" na nnwere onwe Congo n'afọ 1960. O dere ọtụtụ egwu na isiokwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọkachasị "Indépendance Cha Cha" na "Table Ronde".
== Ọnwụ ==
Le Grand Kallé nwụrụ n'ụlọ ọgwụ dị na Paris, France, na 11 Febụwarị n'afọ 1983. E liri ya na Gombe Cemetery na [[Kinshasa]].
== Mmetụta egwú ==
Kabasele bụ otu n'ime nnukwu ndị na-agụ egwu Africa nke narị afọ nke iri abụọ.<ref name="coldrunbooks">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Kabasele, Joseph|url=http://rumbaontheriver.com/kabasele.html|work=Rumba on the River – Web Home of the Book|accessdate=15 September 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStewart">Stewart, Gary. </cite></ref> Ọ bụ onye egwu mbụ na-agwakọta ụda Cuban na ụda ọdịnala Africa iji mepụta ihe a maara ugbu a dị ka Soukous. Ọ bụkwa onye egwu Afrịka mbụ mepụtara akara ndekọ nke ya.
A na-akpọ ya "Nna nke Egwú Congolese".<ref name="coldrunbooks" />
== Nkọwapụta ==
; Abọm, gụnyere nchịkọta
* Ihe ịtụnanya nke Oge N'Oge Na-agafe Otuto Na Grand Kalle Vol. 2 (1984, African)
* Essous / Kwamy / Mujos / Edo / Casino (1993, Sonodisc)
* ''1966 1967'' (1993, Grand Kalle/Syllart)
* Grand Kallé na African Team, Mpịakọta 1 (1993, Grand Kalle/Syllart)
* Grand Kalle et l'African Jazz 1961-1962 (Merveilles du passé, Mpịakọta nke 2) (1993, Sonodisc)
* Grand Kalle & L'African Team (1997, Sonodisc)
* Le Grand Kalle (2013, Le Monde des Artistes)
* Jolie Nana (2013, Marylebone Records)
* Joseph Kabasele, Le Grand Kalle: Ndụ ya, Egwú ya (2013, Sterns Africa)
* The History Of Le Grand Kallé, Mpịakọta nke 1 (2013, Diamond Days)
* The History Of Le Grand Kallé, Mpịakọta nke 2 (2013, Diamond Days)
* The History Of Le Grand Kallé, Mpịakọta nke 3 (2013, Diamond Days)
* The History Of Le Grand Kallé, Mpịakọta nke 4 (2013, Diamond Days)
* The History Of Le Grand Kallé, Mpịakọta nke 5 (2013, Diamond Days)
* Butsana Mama: Le Grand Kallé & His Songs, Mpịakọta nke 1 (2013, Supreme Media)
* Butsana Mama: Le Grand Kallé & His Songs, Mpịakọta nke 2 (2013, Supreme Media)
* Butsana Mama: Le Grand Kallé & His Songs, Mpịakọta nke 3 (2013, Supreme Media)
* Butsana Mama: Le Grand Kallé & His Songs, Mpịakọta nke 4 (2013, Supreme Media)
* Butsana Mama: Le Grand Kallé & His Songs, Mpịakọta nke 5 (2013, Supreme Media)
; Onye na-ese ihe
* The Rough Guide to Congo Gold (2008, World Music Network)
* Authenticité Mpịakọta nke 2 (2014, Eben Entertainment)
; Dị ka onye ndú nke Le Grand Kallé na African Jazz
(Lee peeji ahụ)
== Njikọ mpụga ==
* [http://kenyapage.net/commentary/?p=134 Grand Kallé: Onye guzobere egwu Congo nke oge a]
* [https://web.archive.org/web/20130420065932/http://www.coldrunbooks.com/kabasele.html Rumba n'Osimiri, Grand Kallé]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
lo6fu4tlm7qe2odhtv2l1vjd4rmaimf
Franco Luambo
0
17591
86430
81691
2022-08-04T07:59:18Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Franco Luambo Makiadi.jpg|thumb|Franco Luambo]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''François Luambo Luanzo Makiadi''' (6 Julaị 1938 - 12 Ọktoba 1989) bụ onye egwu Congo. Ọ bụ onye isi na egwu Congo nke narị afọ nke iri abụọ, na egwu Afrịka n'ozuzu ya, ọkachasị dị ka onye ndu maka ihe karịrị afọ iri atọ nke TPOK Jazz, otu egwu Afrịka kachasị ewu ewu ma dị ịrịba ama n'oge ya. A na-akpọ ya '''Franco Luambo''' ma ọ bụ naanị '''Franco'''. A maara ya maka nkà ya nke African Rumba, ndị na-akwado ya na ndị nkatọ kpọrọ ya "Sorcerer of the Guitar" na "Grand Maître of Zairean Music", yana '''Franco de Mi Amor''' site n'aka ụmụ nwanyị Fans.<ref name="christ">{{Cite web|author=Christgau|first=Robert|url=https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/|title=Franco de Mi Amor|date=3 July 2001|work=[[Village Voice]]|accessdate=22 May 2019}}</ref> Egwu ya a maara nke ọma, "Mario", rere ihe karịrị 200,000 ma nweta ọla edo.<ref>{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|url=https://books.google.com/books?id=gKEHO1z413EC&pg=PA292|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|date=2003|publisher=Verso|isbn=978-1-85984-368-0|pages=292–293|language=en}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya n'ọnwa Julaị 6, afọ 1938 n'obodo nne ya nke Sona-Bata [fr] n'ihe bụ Belgian Congo n'oge ahụ, ọ tolitere n'isi obodo, Léopoldville (nke bụzi Kinshasa). Mgbe nna ya, onye na-arụ ọrụ n'ụgbọ okporo ígwè, nwụrụ n'afọ 1949, ọ kwụsịrị agụmakwụkwọ ya mgbe ọ dị afọ iri (10) ma ọ bụ iri na otu (11) ma nyere nne ya aka site n'ịkpọ ụbọ akwara, harmonica na ngwá egwu ndị ọzọ iji dọta ndị ahịa na ụlọ ahịa ya na mpaghara Ngiri-Ngiri nke Léopoldville. Ọ nụkwara egwu egwu ya site n'iso Paul "Dewayon" Ebengo, enyi ya tọrọ ya nke nwere ezigbo guitar.<ref>{{Cite web|url=http://www.globalrhythm.net/WorldMusicLegends/Franco.cfm|title=World Music Legends: Franco|author=Al Angeloro|date=March 2005|work=Global Rhythm|publisher=Zenbu Media|accessdate=14 July 2012}}</ref><ref name="Stewart-web">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Franco (Luambo Makiadi, François)|url=http://rumbaontheriver.com/franco.html|work=Rumba on the River: Web home of the book|accessdate=20 November 2020}}</ref>
N'afọ 1950, Franco (onye dị afọ iri na abụọ n'oge ahụ), Dewayon (onye dị iri na isii), na ndị ọzọ guzobere otu a na-akpọ Watam, nke na-egwuri egwu ọnụ ruo afọ atọ, na-egwú agbamakwụkwọ na olili ozu yana enyemaka nke onye nduzi Franco, onye egwu a ma ama Albert Luampasi, na-edekọ egwu ole na ole na akara ndekọ Ngoma.: 53<ref name="Stewart-book">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos|date=2000|publisher=Verso|location=London|isbn=1-85984-744-7}}</ref>
== Ọrụ ==
N'afọ 1953, Franco na Dewayon nyochara maka onye egwu na onye na-emepụta ihe Henri Bowane, mgbe ahụ na Leopoldville's Loningisa record label na studio, bụ ndị goro ha abụọ dị ka ndị na-eti egwu studio.: 54 Franco wepụtara ma ọ dịkarịa ala ndekọ atọ n'afọ 1953 na Watam na Loningisa, nke e nyere ya Lwambo François.<ref name="Stewart-book">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos|date=2000|publisher=Verso|location=London|isbn=1-85984-744-7}}</ref><ref name="Watam-Discogs">{{Cite web|title=Watam|url=https://www.discogs.com/artist/4446162-Watam|work=Discogs|accessdate=20 November 2020|language=en}}</ref> Nakwa n'afọ 1953, Franco wepụtara na Loningisa ndekọ mbụ ya, "Bolingo Na Ngai Na Beatrice" (ịhụnanya m nwere n'ebe Beatrice nọ), nke mere ka Franco bụrụ onye ama ama na Kinshasa. : 55 : 188 Bowane kwukwara na o nyere onye na-eto eto na-eti egwu aha ndụ ya, Franco : 52<ref name="Stewart-book" /><ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}</ref><ref name="Stewart-book" />
[[Usòrò:OK-Jazz_in_Brussels,_1961.jpg|thumb|O.K. Jazz na Brussels, 1961]]
N'afọ 1955, Franco so n'otu ndị egwu Leopoldville nke malitere ịrụkọ ọrụ ọnụ n'okpuru nkwado nke Loningisa studio; a maara otu ahụ dị ka Bana Loningisa (ụmụ Loningisa). N'afọ 1956, isi ntọala mbụ nke mmadụ isii n'ime ndị egwu ahụ, ya na Franco dị ka naanị onye na-egwu egwu, kwetara ịnakwere ọrụ a na-akwụ ụgwọ na O.K. Bar, nke aha ya bụ onye nwe ya, Oskar Kashama. Izu ole na ole ka e mesịrị, na-achọ aha maka nkwekọrịta, ndị otu ahụ jiri OK Jazz, site na ebe ọ malitere (a na-ekwukwa na O.K. pụtara Orchestre Kinois, ma ọ bụ ndị otu Kinshasa), e mekwara ha baptizim" n'okpuru aha ahụ na ihe ngosi n'ọnwa Juun 6, afọ 1956 na O.K. Bar. Mgbe clarinetist Jean Serge Essous bụ onye ndu mbụ nke O.K. Jazz, Franco bụ onye na-ede egwu; Essous kpọrọ ya "ụdị ọgụgụ isi" maka ide ihe karịrị otu narị egwu na akwụkwọ edemede ya n'oge ahụ. O.K. Jazz ghọrọ ngwa ngwa onye na-emegide ndị isi obodo guzobere n'oge ahụ, African Jazz n'okpuru Joseph Kabasele. N'ọnwa Disemba afọ 1956, mgbe mgbanwe ụfọdụ nke ndị ọrụ gasịrị, usoro ọhụrụ (na obere oge) nke O.K. Jazz wepụtara rumba nke Franco dere nke ga-abụ ụkpụrụ nduzi nke ìgwè ahụ: "On Entre O.K., On Sort K.O." : 56–59<ref name="Stewart-book">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos|date=2000|publisher=Verso|location=London|isbn=1-85984-744-7}}</ref><ref name="allmusic">{{Cite web|author=Nickson|first=Chris|url=http://www.allmusic.com/artist/franco-mn0000159406/biography|title=Franco: artist biography|date=2006|work=[[All Music]]|accessdate=22 May 2019}}</ref>
N'afọ 1957, O.K. Jazz tụfuru onye ndú ya, Essous, yana onye na-agụ egwú mbụ Philippe "Rossignol" Lando, mgbe Bowane were ha n'ọrụ maka akara ndekọ ọhụrụ ya, Esengo (Bowane hapụrụ Loningisa mgbe O.K- Jazz meriri ya n'ebe ahụ).: 64化65 Mgbe onye na-akpọ egwú Vicky Longomba ghọrọ onye ndú ọhụrụ nke otu ahụ, Franco sikwara.<ref name="Stewart-book">{{Cite book|author=Stewart|first=Gary|title=Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos|date=2000|publisher=Verso|location=London|isbn=1-85984-744-7}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStewart2000">Stewart, Gary (2000). ''Rumba on the river : a history of the popular music of the two Congos''. London: Verso. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/1-85984-744-7|<bdi>1-85984-744-7</bdi>]].</cite></ref>
N'afọ 1958, mgbe O.K. Jazz laghachiri Leopoldville mgbe otu afọ gachara na Brazzaville, e jidere Franco ma tụọ ya mkpọrọ maka "mmebi iwu nke moto": 188 Mgbe a tọhapụrụ ya, ọ nwetaghachiri ma mee ka aha ya dị ka "Onye Ọkachamara nke Guitar": 188 Usoro guitar ya nwere mmetụta dị ukwuu nke na ka ọ na-erule ngwụcha afọ 1950 na ọtụtụ afọ mgbe nke ahụ gasịrị, ndị na-akpọ Guitarist Congo kewara n'ogige abụọ, otu nke Franco duziri na nke ọzọ nke Docteur Nico Joseph Kabasele's African Jazz.<ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham1988">Graham, Ronnie (1988). ''The Da Capo guide to contemporary African music''. New York: Da Capo Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-306-80325-9|<bdi>0-306-80325-9</bdi>]].</cite></ref><ref name="Da-Capo" /><ref name="Da-Capo" />
N'ime afọ 1960, Franco na O.K. Jazz "na-eme njem mgbe niile ma dekọọ ọtụtụ ihe: 188 Ka ọ na-erule afọ 1967, Franco bụ onye isi otu egwu ahụ, ya na onye na-agụ egwú Vicky.<ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham1988">Graham, Ronnie (1988). ''The Da Capo guide to contemporary African music''. New York: Da Capo Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-306-80325-9|<bdi>0-306-80325-9</bdi>]].</cite></ref><ref name="Stewart-web">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Franco (Luambo Makiadi, François)|url=http://rumbaontheriver.com/franco.html|work=Rumba on the River: Web home of the book|accessdate=20 November 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFStewart">Stewart, Gary. [http://rumbaontheriver.com/franco.html "Franco (Luambo Makiadi, François)"]. ''Rumba on the River: Web home of the book''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 November</span> 2020</span>.</cite></ref> Mgbe Vicky hapụrụ n'afọ 1970, Franco ghọrọ naanị onye ndú nke òtù ahụ.<ref name="Stewart-web" />
Mgbe ahụ, mgbanwe ọzọ na Tout Puissant O.K. Jazz (T.P.O.K. jazz) (nke na-anọ na French maka The Almighty O.K". Jazz)
N'afọ 1978, Onye isi ala Zaire bụ Mobutu tụrụ Franco mkpọrọ ọnwa abụọ maka okwu abụ ya "Helene" na "Jackie". 189 Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, Otú ọ dị, Onye isi ala Mobutu chọrọ ya mma maka onyinye egwu ya.: 189<ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham1988">Graham, Ronnie (1988). ''The Da Capo guide to contemporary African music''. New York: Da Capo Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-306-80325-9|<bdi>0-306-80325-9</bdi>]].</cite></ref><ref name="Da-Capo" />
Luambo dekọrọ egwu nkeji iri abụọ na otu, nke a na-akpọ Na Lingaka Yo Te. Ọ bụ abụ kachasị ogologo nke onye na-ese ihe na Congo dere.
Franco gbara na United States otu ugboro, n'afọ 1983, na-apụta ugboro abụọ na Manhattan Center nke [[New York City|New York]].<ref name="brownone">{{Cite web|url=http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/11/franco-tpok-one|title=The James Brown of Africa (Part One)|first=Ted|author=Giola|publisher=Jazz.com|accessdate=22 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120325171227/http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/11/franco-tpok-one|archivedate=25 March 2012}}</ref><ref name="christ">{{Cite web|author=Christgau|first=Robert|url=https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/|title=Franco de Mi Amor|date=3 July 2001|work=[[Village Voice]]|accessdate=22 May 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChristgau2001">[[Robert Christgau|Christgau, Robert]] (3 July 2001). [https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/ "Franco de Mi Amor"]. ''[[Olu Obodo|Village Voice]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2019</span>.</cite></ref>
N'ime afọ iri atọ na atọ ya na òtù ahụ, Franco na TPOK Jazz wepụtara ọtụtụ narị egwu na ihe karịrị 100 abọm: 188<ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham1988">Graham, Ronnie (1988). ''The Da Capo guide to contemporary African music''. New York: Da Capo Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-306-80325-9|<bdi>0-306-80325-9</bdi>]].</cite></ref>
== ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Luambo bụ onye na-akwado onye ọchịchị Zaire bụ Mobutu Sese Seko. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya, ha ghọrọ ndị iro.<ref name="christ">{{Cite web|author=Christgau|first=Robert|url=https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/|title=Franco de Mi Amor|date=3 July 2001|work=[[Village Voice]]|accessdate=22 May 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChristgau2001">[[Robert Christgau|Christgau, Robert]] (3 July 2001). [https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/ "Franco de Mi Amor"]. ''[[Olu Obodo|Village Voice]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2019</span>.</cite></ref>
== Ndụ onwe ==
Franco lụrụ di ugboro abụọ.<ref name="Stewart-web">{{Cite web|author=Stewart|first=Gary|title=Franco (Luambo Makiadi, François)|url=http://rumbaontheriver.com/franco.html|work=Rumba on the River: Web home of the book|accessdate=20 November 2020}}</ref> A kọrọ na ọ mụrụ ụmụ iri na asatọ (iri na asaa n'ime ha bụ ụmụnwanyị) na ụmụnwanyị iri na anọ.<ref name="christ">{{Cite web|author=Christgau|first=Robert|url=https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/|title=Franco de Mi Amor|date=3 July 2001|work=[[Village Voice]]|accessdate=22 May 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChristgau2001">[[Robert Christgau|Christgau, Robert]] (3 July 2001). [https://www.villagevoice.com/2001/07/03/franco-de-mi-amor/ "Franco de Mi Amor"]. ''[[Olu Obodo|Village Voice]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2019</span>.</cite></ref>
== Ọnwụ ==
Franco nwụrụ na 12 nke ọnwa Ọktoba n'afọ 1989, na Namur na [[Belgium]], n'ọrịa AIDS.<ref>{{Cite book|author=Uwechue|first=Raph|title=Makers of Modern Africa (Second ed.)|publisher=Africa Books Limited|year=1991|isbn=0903274183|location=United Kingdom|pages=237–238}}</ref> (Ọ dịghị mgbe ọ kwetara n'ihu ọha na ya nwere ọrịa AIDS, ọ bụ ezie na ọtụtụ isi mmalite na-akọ ya dị ka ihe kpatara ọnwụ, ndị ọzọ na-akọ nke a dị ka ihe a na-ejighị n'aka, dịka, The New Yorker na-eji "ọrịa e kwenyere na ọ bụ ọrịa AIDS".) Mgbe ọ nwụrụ, Onye isi ala Mobutu kwupụtara ụbọchị anọ nke iru uju mba na Zaire.<ref name="allmusic">{{Cite web|author=Nickson|first=Chris|url=http://www.allmusic.com/artist/franco-mn0000159406/biography|title=Franco: artist biography|date=2006|work=[[All Music]]|accessdate=22 May 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFNickson2006">Nickson, Chris (2006). [http://www.allmusic.com/artist/franco-mn0000159406/biography "Franco: artist biography"]. ''[[Egwú Nile|All Music]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 May</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Niarchos|first=Nicolas|title=The Death of Simaro Lutumba Closes a Chapter of Congolese Music|url=https://www.newyorker.com/culture/postscript/the-death-of-simaro-lutumba-closes-a-chapter-of-congolese-music|accessdate=19 November 2020|work=The New Yorker|date=25 June 2019|language=en-us}}</ref><ref>{{Cite news|title=The mixed legacy of DRC musician Franco|url=https://newafricanmagazine.com/17337/|accessdate=19 November 2020|work=New African Magazine|date=15 August 2018}}</ref><ref name="KCRW">{{Cite web|author=Schnabel|first=Tom|title=Spotlight on Congolese Superstar Franco|url=https://www.kcrw.com/music/articles/spotlight-on-congolese-superstar-franco|work=KCRW|accessdate=19 November 2020|language=en|date=4 August 2020}}</ref><ref name="NEPR">{{Cite web|author=Njiiri|first=Kari|title=Jazz Safari features Congo’s Music Legend Franco and His Challenge to Society: Beware of AIDS|url=https://digital.nepr.net/music/2016/12/03/jazz-safari-features-congos-music-legend-franco-and-his-challenge-to-society-beware-of-aids-2/|work=New England Public Radio|accessdate=19 November 2020}}</ref>
== Ihe emeputara edeturu edetu ==
O siri ike ịchịkọta nnukwu ndekọ nke Franco wepụtara (ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ha niile na TPOK Jazz), a ka ga-arụkwa ọrụ na mpaghara a. Ọnụ ọgụgụ nke atụmatụ na-egosi ma nha nke, na ejighị n'aka, mmepụta ya. Otu ọnụ ọgụgụ a na-ekwukarị bụ na Graeme Ewens depụtara abọm iri asatọ na anọ na diski nyocha nke ọma (dabere n'ọrụ Ronnie Graham) na akụkọ ndụ Ewens nke afọ 1994 banyere Franco; ndepụta a anaghị agụnye abọm nchịkọta nke nwekwara ndị ọzọ na-eme ihe, ma ọ bụ abọm ụtụ na nchịkọta nke O.K. Jazz wepụtara mgbe ọnwụ Franco gasịrị (Ewens kwuru banyere ọnụ ọgụgụ a bụ "ọ na-erughị abọm ndị ahụ Franco kwuru na etiti afọ 1980, mana o doro anya na ụfọdụ n'ime nchịkọta nke ndị Afrịka"). E wepụtara abọm iri na ndepụta ahụ n'afọ 1983 naanị.<ref name="colossus">{{Cite book|author=Ewens|first=Graeme|title=Congo Colossus: The Life and Legacy of Franco & OK Jazz|publisher=Buku Press|date=4 January 1994|pages=270-306 [https://archive.org/details/congocolossuslif00ewen/page/320 320 pages]|chapter=Discography|isbn=978-0952365518|url=https://archive.org/details/congocolossuslif00ewen/page/320}}</ref> Nkwupụta ndị ọzọ gụnyere: "ọ wepụtara ihe dịka abọm 150 na puku egwu atọ, nke Franco n'onwe ya dere ihe dịka otu puku;" "Francoozi mmepụta na-aba ụba ruru T.P.O.K wepụtara egwu abụọ n'izu n'ime ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri anọ ọ rụrụ ọrụ, nke mechara nwee ndepụta nke ihe dị ka otu puku egwu"; "Site na otu egwu ya bụ OK Jazz wepụtara ọ dịkarịa ala 400 (ihe karịrị ọkara ka e mesịrị chịkọta ya na LP ma ọ bụ CD).<ref name="BNW">{{Cite web|title=Franco & le TPOK Jazz – ‘Francophonic’|url=https://bravenewworldmusic.wordpress.com/2012/05/20/franco-le-tpok-jazz-francophonic/|work=Brave New World (blog)|accessdate=5 December 2020|language=en|date=20 May 2012}}</ref><ref name="Afro-Sonic">{{Cite web|title=The Return of the Rumba. "Franco, The Sorcerer of the Guitar"|url=https://afrosonicmapping.com/2019/01/16/the-return-of-the-rumba-franco-the-sorcerer-of-the-guitar/|work=Afro-Sonic Mapping|accessdate=5 December 2020|date=16 January 2019}}</ref> . . . Ewens depụtara 36 CDs; Asahi-net nwere 83;" na "site na June 1956 ruo August 1961 otu ahụ dekọrọ egwu 320 maka akara egwu 78 rpm Loningisa. "<ref name="Muzikifan-3">{{Cite web|author=Johnston|first=Alistair|title=Congo part 3|url=http://www.muzikifan.com/congo3.html|work=muzikifan|accessdate=5 December 2020}}</ref><ref name="Aguirre">{{Cite web|title=O.K. Jazz - The Loningisa Years 1956-1961 2xLP|url=https://www.aguirrerecords.com/products/copy-of-copy-of-o-k-jazz-the-loningisa-years-1956-1961-2xlp?variant=36692752714|work=Aguirre Records|accessdate=5 December 2020}}</ref>
Dị ka nkọwa siri ike banyere ọdịdị ya, na 1950s na 1960s Franco na TPOK Jazz wepụtara egwu egwu, ma ọ bụ 78rpm (1950s) ma ọ bụ 45rpm (1960s), yana ụfọdụ abọm ndị bụ nchịkọta nke egwu egwu, n'afọ 1970s nakwa afọ 1980s ha wepụtara abọm dị ogologo. Ihe a niile bụ nke ọtụtụ ụlọ ọrụ ndekọ mere, na mba dị iche iche n'Africa na Europe yana United States. N'afọ ndị 1990, e wepụtara ọtụtụ n'ime abọm ndị ahụ n'ụdị CD site n'aka ụlọ ọrụ ndekọ dị iche iche mana ha haziri ha n'ụzọ na-enweghị isi, na-ejikọkarị akụkụ dị iche iche nke ọtụtụ abọm n'otu CD. [citation needed] Kemgbe afọ 2000, ewepụtala ọtụtụ nchịkọta na-anakọta ''akụkụ'' nke ọrụ Franco, ọkachasị Francophonic, CD abụọ nke ndị dị mkpa nke Stern nyere n'afọ 2007 n'afọ 2009 ma na-agbasa ọrụ Franco dum. Site n'afọ 2020, akara ndekọ Planet Ilunga ka nwere ike ịnye (na vinyl na dijitalụ) nchịkọta nke gụnyere egwu ndị a na-ebipụtabeghị kemgbe a tọhapụrụ ha dị ka ndị na-egwu egwu.<ref name="Rumba-de-Vida">{{Cite web|title=New release: Franco & l’orchestre O.K. Jazz – La Rumba de mi Vida|url=https://planetilunga.com/2020/01/21/new-release-franco-lorchestre-o-k-jazz-la-rumba-de-mi-vida/|work=Planet Ilunga|accessdate=5 December 2020|language=en|date=21 January 2020}}</ref>
== Ụdị egwu, nyocha dị oke egwu, na ihe ọ pụtara ==
Egwú guitar nke Franco dị iche na nke ndị bluesmen dị ka Muddy Waters ma ọ bụ rock na rollers dị ka Chuck Berry. Kama nke na-enweghị isi, otu akara, Franco wuru ụdị egwu ya gburugburu ụda na-emeghe, nke na-abụkarị naanị akara abụọ, nke "na-agba gburugburu ụda ahụ". A na-ekwu na isi atọ na nke isii na oge ndị ọzọ na-arụ otu ọrụ ahụ n'ụdị Franco nke na-eme ka ụda olu na-ejupụta na rock na roll.<ref name="browntwo">{{Cite web|url=http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/14/franco-tpok-two|title=The James Brown of Africa (Part Two)|author=Giola|first=Ted|publisher=Jazz.com|accessdate=22 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120928113417/http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/14/franco-tpok-two|archivedate=28 September 2012}}</ref>
Egwú Franco na-adabere na nnukwu ìgwè, nke nwere ihe ruru ndị na-agụ egwú isii na ọtụtụ ndị na-akpọ ụbọ. Dị ka nkọwa si kwuo, "mpi nwere ike itinye aka na mkparịta ụka dị mma na guitar, ma ọ bụ guzobe ndị vamps hypnotic na-ebute abụ ahụ n'ihu dị ka ọ dị n'elu ebili mmiri," ebe akụkụ ụda bụ "ihe na-akwado òtù ahụ, kama ịbụ ihe na-eme ka ike dị elu".<ref name="browntwo">{{Cite web|url=http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/14/franco-tpok-two|title=The James Brown of Africa (Part Two)|author=Giola|first=Ted|publisher=Jazz.com|accessdate=22 May 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120928113417/http://www.jazz.com/jazz-blog/2009/1/14/franco-tpok-two|archivedate=28 September 2012}}</ref>
Franco bụ onye otu ruo afọ iri atọ na atọ, site na ntọala ya n'afọ 1956 ruo ọnwụ ya n'afọ 1989, nke TPOK Jazz, nke a kpọrọ "n'ụzọ doro anya ọ bụ òtù Afrịka kachasị emetụta na ọkara nke abụọ nke narị afọ nke iri abụọ, ọ bụkwa onye ndú ya ma ọ bụ naanị onye ndú maka ọtụtụ oge ahụ.<ref name="Madilu-obit">{{Cite news|author=Lusk|first=Jon|title=Madilu System (obituary)|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/madilu-system-403130.html|accessdate=27 November 2020|work=The Independent|date=22 September 2007|language=en}}</ref>
A na-akọwakarị Franco dị ka onye egwu egwu Afrịka a ma ama na narị afọ nke 20. Dịka ọmụmaatụ, ọkachamara n'egwú ụwa bụ Alistair Johnston na-akpọ ya "nnukwu egwu Afrịka nke narị afọ nke iri abụọ".<ref name="Muzikifan-1">{{Cite web|author=Johnston|first=Alastair|title=Congo part 1|url=http://www.muzikifan.com/congo.html|work=Muzikifan}}</ref> Otu onye nyocha na ''The Guardian'' dere na Franco "bụ onye a ma ama dị ka onye egwu kachasị ukwuu na kọntinent ahụ, laa azụ n'afọ ndị bu Ali Farka Touré ma ọ bụ Toumani Diabaté ụzọ".<ref name="Guardian-Review">{{Cite news|author=Denselow|first=Robin|title=CD: Franco & Le TPOK Jazz, Francophonic Vol. 1|url=https://www.theguardian.com/music/2008/nov/14/franco-francophonic-review|accessdate=4 December 2020|work=The Guardian|date=14 November 2008|language=en}}</ref> Ronnie Graham dere, na encyclopedic ya 1988 ''Da Capo'' Guide to Contemporary African Music, na "Franco bụ onye egwu kachasị ewu ewu na nke kachasị emetụta n'Africa". 188 Nke a bụ na mgbakwunye na idepụta Franco nke mbụ na ngalaba akwụkwọ ya na Congo na Zaire, ma tinye ya n'ihu akwụkwọ ahụ, iji gosipụta egwu Africa, foto nke Franco na-akpọ ụbọ.<ref name="Da-Capo">{{Cite book|author=Graham|first=Ronnie|title=The Da Capo guide to contemporary African music|date=1988|publisher=Da Capo Press|location=New York|isbn=0-306-80325-9}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGraham1988">Graham, Ronnie (1988). ''The Da Capo guide to contemporary African music''. New York: Da Capo Press. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-306-80325-9|<bdi>0-306-80325-9</bdi>]].</cite></ref>
== Nchịkọta diiski ahọpụtara ==
Nke a bụ ndepụta mbụ, nke na-ezughị ezu.
{| class="wikitable"
!Afọ
!Album
|-
|1969
|Franco & Orchestre O.K. Jazz* ''Africa'' Danse No. 6 (LP)
|-
|1973
|''Franco'' & OK Jazz* nke Franco & L'O.K. Jazz
|-
|1974
|Franco na L'Orchestre T.P.O.K. Jazz* Untitled
|-
|1977
|"Franco" Luambo Makiadi* Na O.K. Jazz* Live Recording of the Afro European Tour Mpịakọta 2 (LP, album)
|-
|1977
|"Franco" Luambo Makiadi* & His O.K Jazz* Nchịkọta ndụ nke Afro European Tour
|-
|1981
|Soki Odefi Zongisa (LP, album)
|-
|1982
|Franco Na Sam Mangwana Na T.P. O.K. Jazz* Na Franco Na Sam mangwana Na T T.P,O.K. jazz (LP)
|-
|1983
|Franco & Tabu Iwu* ''Ọkụ Ọkụ'' 1983 Site na Brussels gaa Paris
|-
|1986
|Franco & Le T.P.O.K. Jazz ♡ Choc Choc Choch La Vie Des Hommes ♡ Ida Celio (30 Afọ Ọrụ 6 Juin 1956 6 Juin 1986) (LP)
|-
|1987
|Franco na T.P.O.K. Jazz na animation Non Stop (LP)
|-
|1988
|Grand Maître Franco* - Baniel - Nana na T.P.O.K. Jazz* - "On Dit" (LP)
|-
|1989
|Franco na Sam Mangwana maka Ever (LP, Cass)
|}
Abọm nchịkọta:
{| class="wikitable"
!Afọ
!Album
|-
|1993
|Franco & ya T.P.O.K. Jazz 3rd Anniversary of the Death of the Grand Maitre Yorgho (CD)
|-
|2001
|Franco ''The Rough Guide To Franco'': Africa's Legendary Guitar Maestro (CD)
|-
|2007
|Franco & le T.P.O.K. Jazz na Francophonic: A Retrospective Vol. 1 1953-1980 (2 CD)
|-
|2009
|Franco & le T.P.O.K. Jazz na Francophonic: A Retrospective, Mpịakọta 2: 1980-1989 (2 CD)
|-
|2017
|O.K. Jazz The Loningisa ''Afọ'' 1956-1961 (2 ndekọ, na dijitalụ)
|-
|2020
|Franco & l'Orchestre O.K. Jazz La ''Rumba'' de mi Vida (2 ndekọ, na dijitalụ)
|-
|2020
|O.K. Jazz An Pas Un Pas Sans... The Boleros of O.K' Jazz 1957-77 (2 ndekọ, na dijitalụ)
|}
== Hụkwa ==
* TPOK Jazz
* Egwú nke Democratic Republic of the Congo
* Rumba Congolese
* N'okpuru ala
* Ndepụta nke ndị egwu Africa
== Ebensidee ==
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|author=Ewens|first=Graeme|title=Congo Colossus: The Life and Legacy of Franco & OK Jazz|date=1994|publisher=Buku Press|location=North Walsham, Norfolk|isbn=978-0952365518}}
* {{Cite book|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|year=2004|publisher=Verso|isbn=978-1859843680|first=Gary|author=Stewart}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.asahi-net.or.jp/~xx3n-di/073-franco/FRANCO-0.html Nkọwa nke Franco & OK Jazz]
* [http://kenyapage.net/franco/ Peeji ndị na-akwado Franco na OK Jazz na-akọwa ihe omume afọ iri site na afọ iri]
* [http://www.artistinterviews.eu/?page_id=68&parent_id=22 1983 Ajụjụ ọnụ na Franco]
* Ihe edeturu site na [http://www.sternsmusic.com/disk_info.php?id=stcd3041-42 Franco phonic] 意 Mpịakọta 1: 1953 1980 site na Ken Braun / Sterns Music
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qrws0hora2f1ywyba8vgsysi6955kh1
Lagos Island
0
17637
86427
81754
2022-08-04T07:52:12Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lagos Island.jpg|thumb|Lagos Island]]
Lagos Island (''Ìsàlẹ̀ Èkó'') bụ isi na etiti mpaghara gọọmentị (LGA) na Lagos, [[Lagos]] Steeti, Nigeria. Ọ na-ekpuchi akụkụ ọdịda anyanwụ nke agwaetiti a na-akpọ aha ya ma bụrụ akụkụ nke Lagos Division.<ref>{{Cite web|title=List of Local Governments in Lagos State|url=https://nigerianfinder.com/list-of-local-governments-in-lagos-state/|accessdate=2022-06-22|work=nigerianfinder.com}}</ref> Ka ọ na-erute ngụkọta ọnụ ọgụgụ ndị Naijiria nke afọ 2006, LGA nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 209,437 na mpaghara nke 8.7 km2. LGA na-ekpuchi naanị ọkara ọdịda anyanwụ nke Lagos Island; a na-akpọ ọkara ọwụwa anyanwụ Lagos Island East LCDA.
N'ịbụ nke dị na Lagos Lagoon, nnukwu ọdụ ụgbọ mmiri a na-echebe n'ụsọ oké osimiri nke Africa, agwaetiti ahụ bụ ebe obibi nke obodo ịkụ azụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke '''Eko''', nke toro ghọọ obodo Lagos nke oge a.<ref>{{Cite web|date=2018-12-29|title=Orimedu: Small Lagos Island where fishing unites two countries|url=https://punchng.com/orimedu-small-lagos-island-where-fishing-unites-two-countries/|accessdate=2022-06-25|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Obodo ahụ agbasaala ugbu a iji kpuchie agwaetiti ndị gbara ya gburugburu yana ala ndị gbara ya nso.
Lagos Island jikọtara ya na isi ala site na nnukwu àkwà mmiri atọ (Carter Bridge, Eko Bridge na Third Mainland Bridge) nke gafere Lagos Lagoon gaa na mpaghara Ebute Metta.<ref>{{Cite web|date=2020-12-27|title=FG to reopen Third Mainland Bridge midnight|url=https://punchng.com/fg-to-reopen-third-mainland-bridge-midnight/|accessdate=2022-06-24|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-27|title=FG reopens Third Mainland Bridge -- after over six months of rehabilitation|url=https://www.thecable.ng/fg-reopens-third-mainland-bridge|accessdate=2022-06-24|work=TheCable|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-22|title=Nigerian govt to shutdown Third Mainland Bridge, partially close Lagos-Ibadan Expressway - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/432607-nigerian-govt-to-shutdown-third-mainland-bridge-partially-close-lagos-ibadan-expressway.html,%20https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/432607-nigerian-govt-to-shutdown-third-mainland-bridge-partially-close-lagos-ibadan-expressway.html|accessdate=2022-06-24|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-14|title=Third Mainland Bridge to remain closed beyond Monday – Official - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/442730-third-mainland-bridge-to-remain-closed-beyond-monday-official.html,%20https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/442730-third-mainland-bridge-to-remain-closed-beyond-monday-official.html|accessdate=2022-06-24|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2022-04-13|title=These are the longest bridges in Africa (Third Mainland Bridge is one of them)|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/these-are-the-longest-bridges-in-africa-third-mainland-bridge-is-one-of-them/5bjgxf5|accessdate=2022-06-24|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2012-06-21|title=Third Mainland Bridge to be shut from July 1|url=https://www.vanguardngr.com/2012/06/third-mainland-bridge-to-be-shut-from-july-1/|accessdate=2022-06-24|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-07-23|title=Need to check all Lagos bridges|url=https://www.vanguardngr.com/2018/07/need-to-check-all-lagos-bridges/|accessdate=2022-06-24|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-04-21|title=Third Mainland Bridge is safe - Works ministry|url=https://punchng.com/third-mainland-bridge-is-safe-works-ministry/|accessdate=2022-06-24|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> E jikọtakwara ya na agwaetiti Ikoyi dị nso na Victoria Island. Mpaghara ọdụ ụgbọ mmiri Lagos nke Apapa chere ihu n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke agwaetiti ahụ. N'ịbụ isi mpaghara azụmahịa nke Lagos, Lagos Island na-anọchite anya ụlọ gọọmentị, ụlọ ahịa na ọfịs.<ref>{{Cite web|date=2020-11-10|title=Lagos CBD to resume full operations on Island|url=https://punchng.com/lagos-cbd-to-resume-full-operations-on-island/|accessdate=2022-06-24|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2014-01-13|title=Lagos Island bubbles again as highbrow tenants return to CBD|url=https://www.vanguardngr.com/2014/01/lagos-island-bubbles-highbrow-tenants-return-cbd/|accessdate=2022-06-24|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-06-27|title=Ambode Woos Investors To Lagos Island CBD|url=https://www.lagostelevision.com/ambode-woos-investors-to-lagos-island-cbd/|accessdate=2022-06-24|work=Lagos Television. Lagos News. Politics. Entertainment. Events.|language=en-US}}</ref> Katidral Katọlik na Anglican, yana Central Mosque, dị ebe a.<ref>{{Cite web|date=2022-01-10|title=Nigeria’s problem not only about leadership, says deputy gov|url=https://punchng.com/nigerias-problem-not-only-about-leadership-says-deputy-gov/|accessdate=2022-06-24|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2011-04-15|title=By the Lagoon|url=https://www.vanguardngr.com/2011/04/by-the-lagoon/|accessdate=2022-06-24|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
N'akụkọ ihe mere eme, Lagos Island (Isale Eko) bụ ebe obibi nke Brazil Quarter nke Lagos ebe ọtụtụ ndị ahịa ohu si Brazil lọta biri.<ref>{{Cite web|date=2020-10-09|title=Inside Brazilian Quarter where culture unites Lagosians of different religions|url=https://punchng.com/inside-brazilian-quarter-where-culture-unites-lagosians-of-different-religions/|accessdate=2022-06-25|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-09-03|title=Isale Eko: Exploring The Night Life Of Lagos Island|url=https://guardian.ng/life/isale-eko-exploring-the-night-life-of-lagos-island/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-07-15|title=How Brazilian Architecture Redefined Lagos History And Heritage|url=https://guardian.ng/life/how-brazilian-architecture-redefined-lagos-history-and-heritage/|accessdate=2022-06-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-03-28|title=On Lagos Island, cuisines, cultures, Fuji music mix well|url=https://tribuneonlineng.com/lagos-island-cuisines-cultures-fuji-music-mix-well/|accessdate=2022-06-25|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Ọtụtụ ezinaụlọ biri na Broad Streeti na Marina.<ref>{{Cite web|date=2022-04-09|title=Nigeria still best country to live, we just need serious leader –94-year-old Mrs Arthur-Worrey|url=https://punchng.com/nigeria-still-best-country-to-live-we-just-need-serious-leader-94-year-old-mrs-arthur-worrey/|accessdate=2022-06-26|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-08-23|title=Smart City Project: Lagos embarks on CMS Marina road rehab, calls for caution|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/smart-city-project-lagos-embarks-on-cms-marina-road-rehab-calls-for-caution/|accessdate=2022-06-26|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nigeria|first=News Agency Of|date=2022-02-03|title=Lagos govt to divert traffic for Shonekan's burial on Friday|url=https://www.pulse.ng/news/local/lagos-govt-to-divert-traffic-for-shonekans-burial-on-friday/b1w10d6|accessdate=2022-06-26|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
Akụkụ ọwụwa anyanwụ dara ogbenye nke agwaetiti ahụ nwere ahịa ndị isi na ụlọ ndị dara ogbenye. Àgwàetiti ahụ jupụtara na mmadụ ma jupụta na ya, a nwalere iwu ụzọ ọhụrụ n'elu ọdọ mmiri ahụ iji melite okporo ụzọ. Ọ bụ akụkụ Lagos ebe Oba (ma ọ bụ eze) nke [[Lagos]] bi.<ref>{{Cite web|author=akinloye|first=dimeji|date=2017-05-02|title=Oba of Lagos' palace gutted by fire (VIDEO)|url=https://www.pulse.ng/news/local/rilwan-akiolu-oba-of-lagos-palace-gutted-by-fire-video/1ftwh0y|accessdate=2022-06-26|work=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-03-03|title=#EndSARS: Protesters stole $2m, N17m from my palace ― Oba Akiolu|url=https://tribuneonlineng.com/endsars-protesters-stole-2m-n17m-from-my-palace-―-oba-akiolu/|accessdate=2022-06-26|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-10-22|title=#EndSARS: Lagos princes, princesses react to attack on Oba of Lagos palace - Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/422474-endsars-lagos-princes-princesses-react-to-attack-on-oba-of-lagos-palace.html,%20https://www.premiumtimesng.com/regional/ssouth-west/422474-endsars-lagos-princes-princesses-react-to-attack-on-oba-of-lagos-palace.html|accessdate=2022-06-26|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-05-03|title=Fire guts Oba of Lagos’ palace|url=https://guardian.ng/news/fire-guts-oba-of-lagos-palace/|accessdate=2022-06-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ekwenyekwara na emume Eyo nwere ike ịme naanị n'akụkụ a nke Lagos.<ref>{{Cite web|title=What transpired when Tinubu visited Oba Rilwan Akiolu (Photos) - P.M. News|url=https://pmnewsnigeria.com/2022/06/19/what-transpired-when-tinubu-visited-oba-rilwan-akiolu-photos/|accessdate=2022-06-26|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-02|title=Eyo festival: History and features|url=https://www.vanguardngr.com/2017/06/eyo-festival-history-features/|accessdate=2022-06-26|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>
Ọtụtụ isi ụlọ ọrụ ụlọ akụ Naịjirịa dị na Lagos Island.<ref>{{Cite web|author=None|date=2019-09-11|title=In Lagos, all roads lead to the Island.|url=https://www.stearsng.com/article/in-lagos-all-roads-lead-to-the-island/|accessdate=2022-06-26|work=www.stearsng.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-10-27|title=Ecobank Pan African Centre, EPAC, opens in Lagos|url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/ecobank-pan-african-centre-epac-opens-in-lagos/|accessdate=2022-06-26|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-01-16|title=Access Bank: 20 years after|url=https://www.vanguardngr.com/2022/01/access-bank-20-years-after/|accessdate=2022-06-26|work=Vanguard News|language=en-GB}}</ref>First Bank of Nigeria bụ otu n'ime ụlọ akụ Naijiria nwere isi ụlọ ọrụ ya na Marina, Lagos Island .<ref>{{Cite web|title=Contact|url=https://www.firstbanknigeria.com/contact-us-2/|accessdate=2022-06-26|work=FirstBank Nigeria|language=en-US}}</ref> Ụlọ akụ ọzọ nwere isi ụlọ ọrụ ya dị na Lagos Island bụ United Bank for Africa (UBA).<ref>{{Cite web|date=2019-10-12|title=UBA promises improved customer relationship|url=https://punchng.com/uba-promises-improved-customer-relationship/|accessdate=2022-06-26|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Azụmaahịa ndị ọzọ dị n'etiti na nnukwu ụlọ ọrụ dị ka ụlọ ọrụ ndụmọdụ ụlọ, ndị na-emepụta ngwá eletrik na ụlọ ahịa mkpọsa dị na Marina, Lagos Island.<ref>{{Cite web|date=2016-05-22|title=NIESV calls for redevelopment of Lagos Island|url=https://punchng.com/niesv-calls-redevelopment-lagos-island/|accessdate=2022-06-26|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Why Lagos remains Africa’s best investment destination - Businessday NG|url=https://businessday.ng/amp/opinion/article/why-lagos-remains-africas-best-investment-destination/|accessdate=2022-06-26|work=businessday.ng}}</ref>
N'ịbụ nke dị na Nnamdi Azikiwe Streeti, Idumota, nke bụbu Victoria St, Tom Jones Memorial hall dị ịrịba ama dị ka ebe a na-akpọ oku maka ọrụ dị mma site n'aka ndị zikist na Nọvemba 1948. Ọ bụ ndị nlekọta họpụtara site na Maazị Thomas Jones onye nwụrụ na 1913, n'ọchịchọ ya, o nyere ala na ego maka ụlọ nzukọ na ọbá akwụkwọ na ncheta ya.<ref>{{Cite journal|date=1920|title=Judicial Committee of the Privy Council|url=https://books.google.com/books?id=eDdHAQAAMAAJ&q=tom%2520jones%2520hall%2520library%2520lagos%25201913&pg=PA216|journal=Western Weekly Reports|language=en}}</ref>
Ogige ntụrụndụ Freedom na-aghọ nnukwu ihe na-adọrọ mmasị ndị njem nleta ma ọ dị na Lagos Island. Ogige ntụrụndụ ahụ bụbu ogige ụlọ mkpọrọ, mgbe mba ahụ ka nọ n'okpuru ọchịchị ndị ọchịchị ma a maara ya mgbe ahụ dị ka Ụlọ Mkpọrọ Broad Streeti nke Eze Ukwu. E mepụtara ogige ntụrụndụ nnwere onwe iji bụrụ ihe ncheta mba iji cheta ndị nna guzobere mba ahụ bụ ndị lụsoro ọchịchị ndị ọchịchị na-achị ma lụọ ọgụ maka nnwere onwe mba ahụ. E meghere ogige ntụrụndụ ahụ na 2010 iji mee emume nwere onwe nke iri ise nke Naịjirịa. Ogige ntụrụndụ ahụ bụzi ihe na-adọrọ mmasị ndị njem nleta maka ndị obodo na ndị mba ọzọ ma ị nwere ike ịchọta ihe oyiyi akụkọ ihe mere eme n'ogige ntụrụngwa ahụ dum. Enwekwara ihe nkiri amphi nke na-enwe kọntaktị, ihe ngosi egwu na ihe ngosi ihe nkiri. Ị nwekwara ike izu ike site na ọtụtụ ọdọ mmiri na isi iyi dị n'ogige ntụrụndụ ma ọ bụ gaa na Wole Soyinka Art Gallery iji lelee ihe ngosi nka pụrụ iche.<ref>{{Cite web|url=https://www.freedomparklagos.com/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110602021538/http://freedomparklagos.com/|archivedate=2 June 2011|title=Freedom Park Lagos}}</ref>
Lagos Marina bụ ebe ọtụtụ ụlọ ọrụ, na ihe owuwu ndị ọzọ dị ka Ụlọ Ahịa nke CMS na Cathedral Church of Christ nwere. N'ihi ọnọdụ nke ala, ntọala nke ọtụtụ ụlọ dị elu ma ọ bụ na-agbakọta ma ọ bụ raft. Ihe owuwu ndị dị n'akụkụ ọdụ ụgbọ mmiri ahụ gụnyere National House nke Shell bi ugbu a ma ọ bụ ụlọ ọrụ mbụ dị elu na Marina. E wuru isi ụlọ ọrụ Central Bank na Investment House, isi ụlọ ọrụ Bank of Industry na 1960. Ala ebe e wuru Ụlọ Ntinye ego ahụ bụbu ụlọ Grand Hotel tupu a kwatuo ya. New Africa House of UAC, Elder Dempster House, isi ụlọ ọrụ Nigerian Ports Authoriti na isi ụlọ ọrụ National Electrik Power Authority niile dị n'akụkụ ọdụ ụgbọ mmiri.<ref>{{Cite book|title=Building Lagos|author=Akinsemoyin|first=ʼKunle|date=1977|publisher=F. & A. Services: Pengrail Ltd., Jersey|language=English|oclc=26014518}}</ref>
5vir6deqpoxh6arq3hh0mdjzautqv2y
Federal Capital Territory (Nigeria)
0
17650
86426
81790
2022-08-04T07:50:00Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Usòrò:Nigeria Federal Capital Territory map.png|thumb|Federal Capital Territory (Nigeria)]]
<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>
'''Federal Capital Territory,''' nke a maara dị ka '''FCT''', bụ mpaghara gọọmentị etiti dị na etiti [[Naijiria|Naịjirịa]]. [[Abuja]], isi obodo Naijiria dị na mpaghara a. E guzobere FCT na 1976 site na akụkụ nke steeti ochie nke [[Ȯra Kwara|Kwara]], [[Niger]], [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] na Plateau States na ọtụtụ [[Ȯra Plateau|ala]] a tụrụ na steeti [[Ȯra Niger|Niger]].<ref>{{Cite web|date=2022-02-03|title=Abuja at 46: The Dreams, Strides, Challenges {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/features-and-interviews/509441-abuja-at-46-the-dreams-strides-challenges.html|accessdate=2022-03-07|language=en-GB}}</ref> Ọ dị n'ime mpaghara North Central nke mba ahụ. N'adịghị ka steeti Naịjirịa, nke ndị Gọvanọ a họpụtara ahọpụta na-eduzi, ọ bụ Nchịkwa Federal Capital Territory na-achịkwa ya, bụ minista nke [[Ishi ochíchì Naigeria|Onye isi ala]] họpụtara.<ref>Nigeria Education. </ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E kere Federal Capital Territory nke a makwaara dị ka FCT mgbe ewepụtara iwu nke isii nke afọ 1976. Ọ malitere n'ihi mkpa ịchọta nnọchi anya isi obodo Lagos nke jupụtara ma nwee obere ohere maka mgbasawanye. Mpaghara ahọpụtara dị ka isi obodo ọhụrụ bụ Gwariland nke nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị Alakụba na Ndị Kraịst na nnọpụiche dị elu site na agbụrụ ndị na-achịkwa. Ọ bụ steeti nwere mmadụ ole na ole na Naịjirịa.<ref name=":0">{{Cite book|title=Architecture and politics in Nigeria : the study of a late twentieth-century enlightenment-inspired modernism at Abuja, 1900-2016|author=Elleh, Nnamdi|isbn=9781472465306|location=Milton Park, Abingdon, Oxon|chapter=Chapter 3|date=August 2015|oclc=965828210}}</ref>
== Ọdịdị ala ==
Ógbè ahụ dị n'ebe ugwu nke njikọ nke Osimiri [[Niger]] na [[Oshimiri Orimiri|Osimiri]] Benue. Steeti Niger dị n'ebe ọdịda anyanwụ na n'ebe ugwu, [[Ȯra Kaduna|Kaduna]] dị n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ, [[Ȯra Nasarawa|Nasarawa]] dị n'ọwụwa anyanwụ na ndịda, [[Ȯra Kogi|Kogi]] dị n'etiti ndịda ọdịda anyanwụ Naịjiria.
Federal Capital Territory nwere ala ihe dịka 7,315 km2, ọ dịkwa n'ime mpaghara savannah nwere ọnọdụ ihu igwe dị mma.
=== Akụ eke dị na FCT ===
Akụ ndị a hụrụ na FCT gụnyere marble, tin, ụrọ, mica, na tantalite.<ref>{{Cite web|title=FCT State|url=https://rmrdc.gov.ng/rwloc/FCT.aspx|work=rmrdc.gov.ng|publisher=Raw Materials Research and Development Council|accessdate=20 May 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180522041318/https://rmrdc.gov.ng/rwloc/FCT.aspx|archivedate=22 May 2018}}</ref>
=== Anụ Ọhịa ===
Ugwu nke FCT na-enye ọtụtụ ndị bushbuck ụlo, ọhịa Black duiker, ọhịa pig, chimpanzee na red-flanked duiker.
N'ohia FCT a na-ahụkwa [[Ágụ|agụ owuru]], atụ, antelope roan, Western hartebeest, enyí, warthog, duiker na-acha ntụ ntụ, nkịta ihu enwe, enwe patas na enwe na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ.<ref>{{Cite web|title=Federal Capital Territory Administration - Facts|url=http://fct.gov.ng:80/fcta/index.php?option=com_content&task=view&id=45&Itemid=87|publisher=Federal Capital Territory Administration|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081223105105/http://fct.gov.ng/fcta/index.php?option=com_content&task=view&id=45&Itemid=87|archivedate=23 December 2008|accessdate=24 July 2018}}</ref>
== Nkewa ==
Ógbè ahụ nwere mpaghara gọọmentị ime obodo isii ugbu a, ha bụ:<ref name="DPN-Jan13">{{Cite news|author=Odunsi|first=Wale|title=Gwagwalada re-run poll: APC beats APGA, PDP in narrow victory|url=http://dailypost.ng/2018/01/13/gwagwalada-re-run-poll-apc-beats-apga-pdp-narrow-victory/|work=Daily Post Nigeria|date=13 January 2018}}</ref>
* [[Abaji]]
* [[Abuja]]
* [[Bwari]]
* [[Gwagwalada]]
* [[Kuje]]
* [[Kwali]]
== Asụsụ ==
Asụsụ nke Federal Capital Territory nke LGA depụtara bụ:<ref name="e22">{{Cite news|url=https://www.ethnologue.com/country/NG|title=Nigeria|work=Ethnologue|accessdate=2020-01-10}}</ref>
{| class="wikitable"
!LGA
!Asụsụ
|-
|Abaji
|Dibo; Gupa-Abawa, Ebira, Ganagana
|-
|Abuja
|Gade; Gbagyi, Nupe, Hausa
|-
|Bwari
|Gwandara; Ashe; Gbagyi
|-
|Gwagwalada
|Gbari, Egibra, Hausa
|-
|Kuje
|Gade; Gbagyi
|-
|Kwali
|Gwandara; Gbagyi; Ebira, Kami, Ganagana, Nupe, Hausa
|}
Asụsụ Hausa bụ ihe a na-asụ n'ọtụtụ ebe na Federal Capital Territory.<ref name="e22" />
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara kansụl ahụ na ntuli aka mpaghara nke Federal Capital Territory nke a mere n'afọ 2022.<ref>{{Cite web|date=2021-03-31|title=FCT Area Councils election to hold February 2022 - INEC|url=https://von.gov.ng/amp/2021/03/31/fct-area-councils-election-to-hold-february-2022-inec/|accessdate=2022-03-29|work=Voice of Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Edensibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ora no na ime Naigeria]]
8baptbakyj3ouobp42tjr2z5mwrboxq
Surulere
0
17656
86429
82074
2022-08-04T07:56:47Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Surulere locator map.png|thumb|Surulere]]
Surulere bụ ebe obibi na azụmahịa ndi Gọọmentị Obodo nke dị na mpaghara Lagos na [[Lagos]] Steeti, Naijiria, nke nwere mpaghara 23 km2 (8.9 ). Na ọnụ ọgụgụ ikpeazụ n'afọ 2006, e nwere ndị bi na 503,975, na ọnụ ọgụgụ mmadụ 21,864 kwa square kilomita. Obodo gọọmentị dị n'ókè Yaba, [[Mushin, Lagos|Mushin]] na Ebute-Metta.<ref name=":0">{{Cite book|title=Our town series|author=Lagos State (Nigeria)|date=1992|publisher=The Dept.|location=Lagos|language=en|oclc=37372024}}</ref>
N'oge mmepe obodo nke Lagos, obodo ahụ gbasara n'ebe ọdịda anyanwụ nke ọdọ mmiri ya, nke gụnyere Surulere nke oge a.<ref name="Lagos State Information">{{Cite web|url=http://www.nigerianstat.gov.ng/information/details/Lagos|title=Lagos State Information|publisher=National Bureau of Statistics|accessdate=25 October 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151109140122/http://nigerianstat.gov.ng/information/details/Lagos|archivedate=9 November 2015}}</ref> Ezinaụlọ si n'ógbè dị iche iche nke mba ahụ ebiela na Surulere n'akụkọ ihe mere eme. Na mgbakwunye na ndị bi na Lagos, n'ime narị afọ nke iri na itoolu, ndị Brazil na ndị Cuba dị iche iche nwere onwe ha, ndị a na-akpọ '''Aguda''' ma ọ bụ <nowiki><i id="mwHw">Saros</i></nowiki>, biri na Surulere. Ndị Naijiria si n'ógbè ugwu na mbụ kwụsịrị na Idi-Araba, ebe ọtụtụ ndị si n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nọ n'ọ́ dị iche iche mana ọ bụ n'óù Obele, Ikate, na Aguda. Ndị bi na Lagos Island bụ ndị zụrụ ma ọ bụ gbazite ala n'aka gọọmentị na Aworis biri na New Lagos. N'ụzọ dị iche, ndị ọzọ biri na mpaghara Itire, Lawanson, Ojuelegba, Animashaun, na Shitta.<ref name=":0">{{Cite book|title=Our town series|author=Lagos State (Nigeria)|date=1992|publisher=The Dept.|location=Lagos|language=en|oclc=37372024}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLagos_State_(Nigeria)Ministry_of_InformationPublic_Information_DepartmentLagos_State_(Nigeria)1992">Lagos State (Nigeria); Ministry of Information, Culture, Youth & Sports; Public Information Department; Lagos State (Nigeria); Ministry of Information and Culture; Public Information Department (1992). </cite></ref> Mpaghara New Lagos, nke a makwaara dị ka Surulere Re-Housing Estate, so n'ime ọrụ ụlọ ọha na eze mbụ na Naịjirịa. Itire, otu n'ime ebe obibi dị na Surulere nwere ikike ọdịnala a ma ama na Onitire nke Itire.<ref name=":0" />
Festac '77, nke a makwaara dị ka Ememme Black na Afrikan nke Abụọ nke nka na ọdịbendị bụ emume omenala nke emere na Surulere Lagos, Nigeria, site na 15 Jenụwarị 1977 ruo 12 Febụwarị 1977.<ref name="post">{{Cite news|author=Jonathan|first=Randall|title=FESTAC: Upbeat Finale|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1977/02/14/festac-upbeat-finale/e97a144d-bd6a-4e03-ba18-e0be4217d057/|accessdate=22 August 2015|work=Washington Post|date=14 February 1977}}</ref> Ọ bụ ebe obibi nke Lagos National Stadium (nke nwere ike 60,000) nke e wuru na 1972 maka egwuregwu All-Africa. A hapụrụ ámá egwuregwu ahụ ka ọ na-emebiwanye kemgbe afọ 2002.<ref>{{Cite news|title=The abandoned National Stadium in Lagos (Editorial)|url=http://odili.net/news/source/2006/nov/9/24.html|work=The Guardian (Lagos)|publisher=Guardian Newspapers Limited, via nigeriaworld.com|date=2006-11-09|accessdate=2008-02-13}}</ref>
Otú ọ dị, na nkwadebe maka 2009 Under 17 FIFA World Cup, e meziwanyere ihe owuwu ahụ, ihe omume ahụ malitekwara n'ụzọ gara nke ọma n'ọnwa Ọktoba afọ 2009.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/200910080583.html|title=U-17 - Surulere Gets Ready|author=Solomon Nwoke|date=8 October 2009|publisher=Vanguard|accessdate=2009-10-23}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/africa/8322853.stm|title=Nigeria ready for U17 World Cup|author=Oluwashina Okeleji|publisher=BBC News|date=23 October 2009|accessdate=2009-10-23}}</ref>
Surulere nwekwara ụlọ Teslim Balogun Stadium, a multi-service Stadium na-ejikarị eme egwuregwu bọọlụ nwere ihe karịrị iri abụọ na anọ oche ikike.
Okporo ámá azụmahịa dị na Surulere bụ Western Avenue, Adeniran Ogunsanya, Adelabu, Ogunalana drive na Aguda, ahịa dị iche iche na-emeghe na-agbasa n'ógbè dị iche iche. Ụlọ ọrụ mmepụta ihe dị na Iponri, Coker na Iganmu.<ref name=":0">{{Cite book|title=Our town series|author=Lagos State (Nigeria)|date=1992|publisher=The Dept.|location=Lagos|language=en|oclc=37372024}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLagos_State_(Nigeria)Ministry_of_InformationPublic_Information_DepartmentLagos_State_(Nigeria)1992">Lagos State (Nigeria); Ministry of Information, Culture, Youth & Sports; Public Information Department; Lagos State (Nigeria); Ministry of Information and Culture; Public Information Department (1992). </cite></ref> Otu n'ime ebe kachasị ewu ewu na Surulere bụ Ojuelegba . A maara ya maka ebe jupụtara na mmadụ ma were ya dị ka otu n'ime ebe ndị mmadụ na-arụsi ọrụ ike na Lagos.Ọ bụ otu n'ime isi ụgbọ njem nke Lagos, na-ejikọ obodo ahụ na Lagos Island na Victoria Island. Ọ bụkwa ebe, onye egwu Naijiria a ma ama, [[Wizkid]] bụrụ abụ banyere ya n'otu n'ime egwu ya a ma ama "Ojuelegba".<ref>{{Cite web|url=https://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/music/213400-mama-2016-wizkid-wins-best-male-act.html|title=MAMA 2016: Wizkid wins Best Male Act - Premium Times Nigeria|date=22 October 2016}}</ref>
Ụlọ mmepụta nkiri malitere na Surulere n'oge ngwụcha afọ 1980 ruo n'ime afọ 1990. Ọ bụ ebe obibi nke magazin Newbreed na President kwa ọnwa, nke Chief Chris Okolie guzobere, ruo mgbe mbipụta kwụsịrị na mbido afọ 1990. The Most Beautiful Girl in Nigeria '''MBGN''' beauty pageant and competition weere ọnọdụ na National Arts Theatre na 1988. N'afọ 2018, akara egwuregwu mba ụwa Nike Inc jikọrọ aka na [[Wizkid]] iji wepụta uwe egwuregwu dị mkpirikpi, na-eweta aha ọjọọ na ọnụnọ ọdịbendị nke Surulere na obodo Lagos n'ụwa niile.<ref>{{Cite news|title=Nike and Wizkid Celebrate Surulere, Lagos, Nigeria|url=https://news.nike.com/news/wizkid-starboy-nike-soccer-jersey|accessdate=7 September 2018|publisher=Nike News}}</ref><ref>{{Cite news|title=Pictures: Wizkid Collaborates With Nike For Starboy Jersey|url=https://guardian.ng/life/pictures-wizkid-collaborates-with-nike-for-starboy-jersey/|accessdate=7 September 2018|publisher=[[The Guardian (Nigeria)|The Guardian Nigeria]]|date=27 August 2018}}</ref>
Vidio Beyoncé "Key to the Kingdom" site na ''Black'' is King gosipụtara Surulere National Arts Theater n'ụzọ pụtara ìhè na foto mmeghe ya.
* Eric Olawolu Moore,† onye so n'ezinụlọ eze ''Egba''.<ref>{{Cite web|title=Historical Facts About Lagos State: Victoria Island Was Named After Queen Victoria By The British Govt|url=https://naijagists.com/historical-facts-about-lagos-state-victoria-island-was-named-after-queen-victoria-by-the-british-govt-eric-teniola/|work=naijagists.com|accessdate=26 April 2020}}</ref>
* [[Wizkid]], onye na-edekọ egwu a ma ama n'ụwa niile.
* Waidi Akanni, onye bụbu onye na-agba bọọlụ mba na onye isi.
* [[Babatunde Fashola]], onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye bụbu gọvanọ nke Lagos State.
* Teslim Fatusi, onye bọọlụ mba ụwa.
* [[Ade Olufeko]], onye na-enweta ihe nrite na teknụzụ na onye ọchụnta ego.
* [[Desmond Elliot]], onye na-eme ihe nkiri na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
* Sam Phil-Ebosie,† Naịjirịa bụ onye na-anya ụgbọelu na-eto eto.<ref>{{Cite news|author=Ezeamalu|first=Ben|title=Sam Phil-Ebosie, not Favour Odozor, is Nigeria's youngest commercial flying pilot|url=https://www.premiumtimesng.com/news/131883-sam-phil-ebosie-not-favour-odozor-is-nigerias-youngest-commercial-flying-pilot.html|accessdate=26 April 2020|publisher=premiumtimesng.com|date=29 April 2013}}</ref>
* [[Ramsey Nouah]], onye na-eme ihe nkiri a ma ama n'ụwa niile.
* Bankulli, Onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu.
* Folashade Sherifat Jaji, onye na-emepụta kemịkal na onye ọrụ gọọmentị.
* Tade Ogidan, onye nduzi ihe nkiri na telivishọn.
* [[Damilola Adegbite]], onye na-eme ihe nkiri na onye na-ahụ maka telivishọn.
* Aliko Dangote, onye Naijiria nwere ọtụtụ ijeri.<ref>{{Cite web|title=ALIKO DANGOTE Reveals His Other Sides •What He Told CNN About His Life|url=https://happenings.com.ng/aliko-dangote-reveals-sides-%E2%80%A2what-told-cnn-life/|work=happenings.com.ng|publisher=Happenings NG|accessdate=16 March 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180317102343/https://happenings.com.ng/aliko-dangote-reveals-sides-%E2%80%A2what-told-cnn-life/|archivedate=17 March 2018}}</ref>
* [[Linda Ejiofor]], onye na-eme ihe nkiri telivishọn [[Tinsel (TV series)|Tinsel]].
* Rilwan Akiolu, Oba ọdịnala nke Lagos.
* [[Bose Kaffo]], onye na-eme egwuregwu tennis table.
* Femi Gbajabiamila, onye ọka iwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
* S.B. Bakare †, Stevedore Onye Ọchụnta ego
* [[Bukky Ajayi]] †, Onye na-eme ihe nkiri.
* Ikenna Azuike, onye ọka iwu na ''onye'' mgbasa ozi nke Naijiria.
* [[Simi (singer)|Simi]], onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu.
* [[Samuel Okwaraji]] †, Onye na-agba bọọlụ (Ọ nwụrụ n'oge 1990 World- Cup qualifier)
* Lanre Tejuosho, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.
* Hakeem Olajuwon, onye na-agba bọọlụ bọọlụ lara ezumike nká, onye mmeri NBA 2×.
* Pepenazi, onye Naijiria na-edekọ egwu
* OJB Jezreel †, onye na-agụ egwu na onye na-ede egwu na Naijiria na onye na'ịmepụta ihe ndekọ.
* [[Nneka Isaac Moses]], Naijiria na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta ejiji.
* Tayo Aderinokun †, onye isi ụlọ akụ.
* Henry Dele Alake, onye nta akụkọ Naijiria, onye na-eme ngagharị iwe na onye na-ahụ maka teknụzụ.
* [[Ken Nwadiogbu]], onye na-ese ihe.
* [[Seyi Sodimu]], Onye na-agụ egwú na-ede egwú.
* Victor Olaiya, onye na-afụ opi na onye na-eti egwu.
* Adewale Maja-Pearce, onye edemede
* A. Igoni Barrett, onye edemede<ref>"Local author publishes new book". </ref>
* [[Gbemi Olateru Olagbegi]], Onye mgbasa ozi, On-Air Personality
* [[Mojisolaoluwa Alli Macaulay]], onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
13uokwhtfq98b1f05egixkb2ltygyn1
Ikorodu
0
17675
86431
82194
2022-08-04T08:02:38Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox settlement|name=Ikorodu|official_name=Ikorodu Local Government Area|other_name=|native_name=|nickname=|settlement_type=Municipality|motto=|image_skyline=The_Heart_of_Ikorodu_City.jpg|imagesize=|image_caption=Downtown Ikorodu|image_flag=|flag_size=|image_seal=|seal_size=|image_map=Mapa de Ikorodu (Área de Gobierno Local) , Estado de Lagos.PNG|mapsize=|map_caption=Ikorodu Shown within the [[Lagos State|State of Lagos]]|pushpin_map=Nigeria|pushpin_label_position=|pushpin_mapsize=|pushpin_map_caption=|subdivision_type=Country|subdivision_name={{flag|Nigeria}}|subdivision_type1=[[States of Nigeria|State]]|subdivision_name1=[[Lagos State]]|subdivision_type2=[[Local Government Areas of Nigeria|LGA(s)]]|subdivision_name2=Ikorodu|subdivision_type3=|subdivision_name3=|government_footnotes=|government_type=|leader_title=LGA Chairman|leader_name=Wasiu Adeshina|established_title=|established_date=|area_magnitude=|unit_pref=metric|area_footnotes=|area_total_km2=|area_land_km2=345|population_as_of=2006|population_footnotes=|population_note=|population_total=536,619|population_density_km2=|timezone=[[West Africa Time|WAT]]|utc_offset=+1|timezone_DST=|utc_offset_DST=|coordinates={{coord|6|36|N|3|30|E|region:NG|display=inline}}|elevation_footnotes=|elevation_m=|elevation_ft=|postal_code_type=|postal_code=|area_code=|blank_name=|blank_info=|website=|footnotes=}}
'''Ikorodu''' bụ nnukwu obodo dị na [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]], Naịjirịa .<ref name="nigeriacongress">{{Cite web|title=NigeriaCongress.org|url=http://www.nigeriacongress.org/FGN/administrative/lgadetails.asp?lg=Ikorodu|accessdate=2007-04-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040109172351/http://www.nigeriacongress.org/fgn/administrative/lgadetails.asp?lg=Ikorodu|archivedate=2004-01-09}}</ref> Ọ dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Lagos City, n'akụkụ Lagos Lagoon ma soro Ogun State nwee ókèala. Na ngụkọta ọnụ ọgụgụ nke afọ 2006, ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya bụ narị ise na iri atọ na ise na narị isii na iri na itoolu.<ref name="world gazetteer">{{Cite web|url=http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=347814351|title=The World Gazetteer|accessdate=2007-04-05|archiveurl=https://archive.today/20130211005531/http://www.world-gazetteer.com/wg.php?men=gpro&des=gamelan&geo=347814351|archivedate=2013-02-11}}</ref> Ọ bụ gọọmentị ime obodo kachasị ukwuu na Lagos Steeti. Ndị bi na Ikorodu si Sagamu na steeti Ogun kwapụ. [citation needed]
[[Usòrò:The Heart of Ikorodu City.jpg|thumb|Ikorodu]]
== Ọdịdị ala na akụ na ụba ==
Ikorodu dị ihe dị ka kilomita iri atọ na asaa n'ebe ugwu Lagos, Lagos Lagoon dị n'ebe ndịda, Ogun State dị n'akụkụ ugwu, Agbowa-Ikosi, obodo dị na Epe Division nke Lagos State dị n"ebe ọwụwa anyanwụ. Obodo a etoola nke ukwuu n'ime afọ iri anọ g
gara aga ma kewaa ya na iri na isii ma ọ bụ iri na asaa "Ituns" ma ọ bụ obere mpaghara. Ndị isi ụlọ ọrụ dị n'obodo ahụ bụ azụmaahịa, ọrụ ugbo na imepụta ihe. A na-asụ asụsụ Ijebu n'ọtụtụ ebe na ikorodu.
Obodo ukwu ndị dị nso gụnyere Imota, Isiu, Liadi, Egbin, Ijede, I Pop na Bayeku, ha niile mejupụtara mpaghara mmepe nke ha na ndị ọchịchị ọdịnala ha (Obas). Mpaghara ndị a jikọtara ọnụ mejupụtara Ikorodu Division.
Ngalaba Ikorodu nwere nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ mmezi. Obodo Ikorodu n'onwe ya bụ ebe alaka nke ọtụtụ ụlọ akụ Naijiria guzosiri ike.
Ikorodu bụ mpaghara na-eto ngwa ngwa nke obodo Lagos, n'ihi akụkụ nke mmụba nke ndị mmadụ si n'obodo na obodo ndị gbara Ikorodu gburugburu na-adọrọ mmasị site na nso obodo ahụ na Lagos.
N'afọ 2003, e kewara Ikorodu LGAs dị ugbu a maka ebumnuche nchịkwa n'ime Mpaghara Mmepe Obodo. Ndị a na-achịkwa ọchịchị dị ala ugbu a bụ nọmba 6: Imota, Iyat/Bayeku, Ijede, Ikorodu North, Ikorondu West, Ikorodo.<ref>{{Cite web|url=http://www.lagosstate.gov.ng/pagemenus.php?p=60&k=32|title=Archived copy|accessdate=2017-10-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150122070737/http://www.lagosstate.gov.ng/pagemenus.php?p=60&k=32|archivedate=2015-01-22}}</ref>
== Ọnọdụ akụ na ụba ==
=== Ebe a na-egwupụta osikapa na Imota ===
[[Usòrò:Imota-rice-mill.jpg|thumb|275x275px|Ebe a na-egwupụta osikapa na Imota]]
Ihe igwe osikapa Imota bụ osisi ọrụ ugbo. E wuru ya na 2021 ma ga-amalite mmepụta zuru oke na nkeji iri na ise nke abụọ nke 2022.<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Imota rice mill to start production 2022 - Sanwo-Olu|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/500267-imota-rice-mill-to-start-production-2022-sanwo-olu.html|accessdate=2022-01-16|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|author=Online|first=Lagos Post|date=2022-01-02|title=2022 Will Be A Season Of Consolidation, Sanwo-Olu Assures Lagosians {{!}} Lagos Post Online|url=https://www.lagospostng.com/2022-will-be-a-season-of-consolidation-sanwo-olu-assures-lagosians/|accessdate=2022-01-16|language=en-US}}</ref>
==== Ikike ====
Ụlọ ọrụ osikapa ahụ nwere ikike imepụta akpa nde 2.8 nke akpa [[Oskàpà|osikapa]] 50kg kwa afọ, ka ọ na-emepụta ọrụ otu puku na narị ise na ọrụ narị puku abụọ na iri ise na anọ na-apụtaghị ìhè. Mgbe emechara ya, n'ikwekọ na atụmatụ akụrụngwa arụnyere nke ụlọ ọrụ ahụ, ikike mmepụta nke ụlọ ọrụ osikapa na Imota ga-etinye ya n'etiti ndị kasị ukwuu n'ụwa, na ndị kasị ukwuu na mpaghara Sahara Africa.<ref>{{Cite web|date=2020-12-29|title=Lagos multi-billion naira 32MT per hour rice mill to be completed by Q1 2021 - Nairametrics|url=https://nairametrics.com/2020/12/29/lagos-multi-billion-naira-32mt-per-hour-rice-mill-to-be-completed-by-q3-2020/|accessdate=2022-01-16|language=en-US}}</ref>
==== Mmetụta akụ na ụba ====
Dị ka gọvanọ Lagos Steeti Sanwo-Olu si kwuo, mmepụta zuru oke nke ụlọ ọrụ ahụ ga-ebelata ọnụahịa osikapa na nrụgide ịzụta ngwaahịa ahụ.<ref>{{Cite web|date=2021-12-10|title=Imota rice mill to start production 2022 - Sanwo-Olu|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/500267-imota-rice-mill-to-start-production-2022-sanwo-olu.html|accessdate=2022-01-16|language=en-GB}}</ref> N'oge a (na mbido 2022) Naịjirịa ''na-emepụta'' osikapa, ma na-ebubata osikapa a na-akpọ hulled / polished na ọnụahịa dị elu.<ref>{{Cite journal|author=Ajala|first=A. S.|date=2015-10-26|title=Analysis of Challenges Facing Rice Processing in Nigeria|url=https://www.hindawi.com/journals/jfp/2015/893673/|journal=Journal of Food Processing|language=en|volume=2015|pages=e893673|doi=10.1155/2015/893673|issn=2356-7384}}</ref> N'ihi ya, nhazi nri osikapa nke mba ahụ na mba nke ya kwesịrị imeziwanye nguzozi azụmahịa Naịjirịa.
==== Usoro teknụzụ ====
N'ime ihe igwe osikapa, ọkachasị ọka a na-agbanye mkpụrụ, ọka bali, oats, millet na [[Oskàpà|osikapa]] na-agbakọta, ya bụ, a na-ewepụ mkpo ndị na-ejikọta ya na ọka ma ghara ịda n'oge a na-egwe ọka (dehusking). Akpụkpọ ahụ bụ ihe na-adịghị agbari agbari maka ahụ mmadụ ma ga-emetụta uto na mmetụta ịta. Ọzọkwa, n'ime ihe igwe osikapa, a na-ejikarị mkpụrụ ọka a na-akpọ hulled (oat flakes), bepụ (groats) ma ọ bụ nụchaa ([[Oskàpà|osikapa]], ọka bali a na-atụgharị). Nzọụkwụ nhazi ndị ọzọ nwere ike ịdị ka ndị dị na igwe ọka.
==== Gburugburu ya ====
Gọọmentị Steeti na-emepe ogige mmepụta ihe dị n'akụkụ ihe igwe ihe ahụ. Gọvanọ Sanwo-Olu kwuru na ogige ntụrụndụ ahụ ga-enwe ihe ntụrụndaka nke ga-eme ka azụmaahịa na-aga nke ọma ma na-ewetara ndị nwe azụmaahịa ego.
== Okpukpe ==
Ndị bi na Ikorodu gụnyere ndị na-agbaso ọtụtụ okpukpe, gụnyere [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]], Islam, na ofufe ọdịnala.
== Agụmakwụkwọ ==
N'ime Ikorodu ka ukwuu, e nwere ụlọ akwụkwọ praịmarị ọha na eze 69 na ụlọ akwụkwọ sekọndrị iri na abuo. E nwekwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ ndị nọọsụ, ụlọ akwụkwọ praịmarị na nke sekọndrị, na ụlọ akwụkwọ abụọ dị elu.
Ụlọ akwụkwọ ndị a gụnyere:
* Top-ville kọleji, Isawo, Ikorodu.
* Zumuratul islamiyyah senior grammar school
== Ọ́bá Akwụkwọ Ikorodu ==
E nwere ọtụtụ ọbá akwụkwọ ọha na eze nke ụmụ akwụkwọ, ndị nkuzi, ndị nchọpụta na onye ọ bụla nwere mmasị ịgụ akwụkwọ akụkọ ma ọ bụ ihe ọ bụla ha họọrọ.
* Ọbá akwụkwọ ụlọ nzukọ Ikorodu nke dị na T.O.S Benson Rd.
* Ọ́bá akwụkwọ Laspotech.
== Ebe ndị njem nleta ==
* Cradoo Lake Waterfront, Ipakodo na Ibeshe.
* Egbin Thermal Station, Egbin, nnukwu ụlọ ọrụ ọkụ eletrik n'Africa [ebe obibi Lagos Independent Power Project].
* Ijede Warm Springs
* Ikorodu Lighter Port Terminal, lpakodo
* Iledi Oshugbo Abalaiye Ikorodu: ụzọ dị nsọ maka ntinye nke ndi Igwe Ikorodu
* Lagos State Polytechnic, Odogunyan, Ikorodu
* Obí eze nke Ayangburen nke Ikorodu.
* Voice of Nigeria [VON] Ụlọ Ọrụ Mgbasa Ozi, Ikorodu<ref>{{Cite web|title=About Lagos|url=https://lagosstate.gov.ng/about-lagos/|accessdate=2021-06-16|work=Lagos State Government|language=en-US}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
alrpf6e3n0lwm2hdtg23ixmraz4010f
Palmer Hayden
0
17779
86435
82425
2022-08-04T08:12:11Z
Ogalihillary
13485
Added
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:PalmerHayden.jpg|thumb|Palmer Hayden]]
Palmer C. Hayden (Jenụwarị 15, 1890 na Febụwarị 18, 1973) bụ onye America na-ese ihe nke gosipụtara ndụ [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị Africa America]], ọdịdị ala, ọdịdị mmịrị, na mmetụta ndị Africa. Ọ na-ese ihe, na-ese ma mmanụ ma na mmiri, ọ bụkwa onye na-ese egwu nkè ógè ya.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Palmer C Hayden, nke aha ya bụ Peyton Cole Hedgeman, na Jenụwarị 15, 1890 na Widewater, Virginia.<ref>[http://www.aaa.si.edu/collections/palmer-c-hayden-papers-5588/more "Palmer C. Hayden papers, 1920-1970"], Archives of American Art, Smithsonian.</ref> Ọ bụ nwanne ya nwoke nkè okenye mèrè ka Hayden mara nka, onye malitere ise ihe mgbè ọ dị obere. N'agbanyeghị mmasị mbụ ya na nka, Hayden nwere ọchịchọ ịghọ onye na-akpọ violin. N'ụzọ dị mwute, ọtụtụ ihe mgbochi gbochiri nke a, gụnyere ọdịdị ya na nsogbu ego n'ezinụlọ ya. N'agbanyeghị nnukwu ihe ịga nke ọma ya dị ka onye na-ese ihe, Hayden ga-emecha kwaa ụta màkà mkpebi ya ịhapụ nrọ mbụ ya. Nkụda mmụọ dị ilu nọgidere n'uche Hayden dị ka egosiri na ụfọdụ ọrụ ya. Midnight at the Crossroads bụ ihe osise nke na-egosi mkpebi a manyere ya ime. Ọ bụ ezie na nkwonkwo ụkwụ ya na ihu ya na-egosi mmasị ya n'ụzọ ónyé na-agụ egwú, ọ na-ahọrọ ụzọ nke ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Palmer Hayden (1890- 1973) – The Arts In New York City|url=https://eportfolios.macaulay.cuny.edu/nycarts2017/2017/11/06/palmer-hayden-1890-1973/|accessdate=2020-11-23|language=en-US}}</ref> Akụkụ a na-egosi ihe esemokwu Hayden pụtara.
== Mmalite nka na njem Paris ==
Hayden gbasoro ọrụ nka site n'ịmụ ihe osise icheku ọkụ na Mahadum Columbia ka ọ na-arụ ọrụ abalị na post ọfịs. Mgbè Hayden kpebiri na ọrụ post ọfịs ya were oge ya, ọ kwụsịrị ma malite ọrụ nhicha n'ụlọ dị iche iche dị na New York City. Na mberede, ónyé mbụ ọ rụrụ ọrụ bụ Victor Perard, ónyé na-ese ihe na ónyé nkụzi nka na Cooper Union, nke a na-akpọbu Cooper Institute. E goro Hayden ka ọ sachaa ụlọ ọrụ Perard ma gbaa ya ume ka ọ gaa n'ihu na-emepe nka ya.
== Nlaghachi, nkọwa agbụrụ na ejiji ==
Mgbè afọ ise gachara mba ọzọ, jiri ego ọ gbazitere n'aka American Aid Society nke Paris, otu na-enweghị uru iji kwado ndị America nọ na mba ọzọ, Hayden kpebiri ịlaghachi na United States na August 11, 1932. Ọ nọgidere na New York City, ebe o biri tupu ọ gaa mba ọzọ, mgbè ọ lọtara, ọ ghọrọ onye na-ese ihe na-ahụ màkà ọrụ na-aga n'ihu na ụgwọ ọnwa dị egwu nke ihe dị ka $ 30 kwa izu.
== The aged Hayden ==
Afọ iri mgbè nleta mbụ ya na 1926, Hayden laghachiri Paris n'oge na-adịghị anya; obere ihe ka a maara banyere nleta a. Ọ laghachiri na New York n'ime otu afọ ma mgbè ọ dị afọ 50, ọ lụrụ Miriam Huffman. O kpebiri na 1944 ịmalite ọrụ ọhụrụ, nke dugara na mgbalị afọ atọ nke rụzuru ọrụ ya kachasị mma: Usoro John Henry .<ref>{{Cite web|title=Palmer Hayden, Harlem Renaissance Artist and Beyond|url=http://www.aaregistry.org/historic_events/view/palmer-hayden-harlem-renaissance-artist-and-beyond|work=African American Registry: A Non-Profit Organization}}</ref> Echiche a gbanyere mkpọrọgwụ n'akụkọ ifo nna ya gwara ya mgbè ọ bụ nwata wee gaa nyocha maka ikike nke akụkọ ọdịnala ahụ, na-enweta mkpali iji sonye na nka ya. Nkọwa ọ bụla ọzọ maka ihe mere Hayden ji nwee mmetụta siri ike banyere John Henry na usoro ahụ n'ozuzu ya edoghị anya na akọwaghị ya, mana o yikarịrị ka ọ na-ejikọta ya na mmekọrịta mpako ya na ndị Afrịka America.
N'oge ọ kara nká, Hayden nọgidere na-arụsi ọrụ ike na nka ya, a na-ahọrọ ya mgbe niile maka onyinye ndị a ma ama ma na-eme njem n'etiti Paris na United States iji mee ka mmụọ ya dịkwuo mma.<ref>{{Cite book|author=Porter|first=James Amos|title=Modern Negro Art|date=1943|publisher=Dryden Press|location=New York|isbn=978-0882581637|url=https://archive.org/details/modernnegroart0000port}}</ref> Ịkpa ókè agbụrụ nọgidere bụrụ isiokwu dị mkpa na ndụ ya na nka ya, na-eduga ya ikwu okwu n'ihu ọha megide iwu agbụrụ na-egbochi ndị Africa America na ndị Hispanic. A hụrụ ihe atụ nke a na 1966, mgbe Hayden degaara William Booth, Onye isi oche nke City Commission on Human Rights, banyere nkwado maka ọnụ ọgụgụ hà nhata nke ndị Africa America, Latinos, na ndị ọcha nọ na bọọdụ iji gbochie mmeso ọjọọ nke ajọ mbunobi na ike kpatara.
Hayden nwụrụ na Febụwarị 18, 1973, obéré oge ka ọ natara onyinye iji gosipụta ndị agha Negro n'etiti agha ụwa.
== Ọrụ ==
* The Janitor Who Paints, nke mbụ, mmanụ n'elu ákwà, 1937
* The Janitor Who Paints, dezigharịrị, mmanụ na ákwà, Smithsonian, ca. 1937
* [https://eportfolios.macaulay.cuny.edu/sakrani20/files/2016/11/still-life-hayden.jpg Fetiche na] Flowers, mmanụ n'elu ákwà, 1926
* Nous quatre a Paris, watercolor, 1930
* N'etiti oge okpomọkụ na Harlem, mmanụ n'elu ákwà, 1936
== Ihe edeturu ==
{{Reflist|30em}}
== Edensibia ==
* Hanks, Eric. "[http://www.mhanksgallery.com/hayart.html Njem Site] na Crossroads: Palmer Haydenás Right Turn". 2002. International Review of African American Art, Mpịakọta 16, Nọmba 1, peeji nke 30[[42.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Palmer Hayden, Harlem Renaissance Artist and Beyond". The African American Registry.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Drop Me Off na Harlem, na-enyocha ebe ndị a na-agafe. Ụlọ ọrụ John F. Kennedy maka nka.
* "Palmer Hayden". The Harlem Renaissance. 10/12/06.
* The Harlem Renaissance, 2002. Palmer Hayden Ụlọ ọrụ mgbasa ozi agụmakwụkwọ.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Encyclopedia nke Harlem Renaissance''. Mpịakọta 1. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
* Sakrani, Rehmat. "[https://eportfolios.macaulay.cuny.edu/sakrani20/palmer-hayden-painter/ Palmer Hayden], Painter City, A. (onye nwụrụ.Ọ dị iche iche
== Njikọ mpụga ==
* Works by or about Palmer Hayden at Internet Archive
* [http://www.aaa.si.edu/collectionsonline/haydpalm/ Palmer C. Hayden akwụkwọ n'ịntanetị na Smithsonian Archives of American Art]
iyx4cfwf642r5nepori8b5k8smdxpgp
Tameka Norris
0
17814
86344
82470
2022-08-03T13:02:26Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Norris@work.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tameka Norris''', nke a makwaara dị ka. T.J. Dedeaux-Norris na '''Meka Jean'''<ref>{{Cite web|url=https://freshartinternational.com/2015/03/19/fresh-talk-tameka-norris/|title=Tameka Norris on Meka Jean: How She Got Good|date=2015-03-19|work=Fresh Art International|language=en-US|accessdate=2019-03-23}}</ref> bụ ónyé America na-ese ihe na onye na-eme ihe nkiri. Norris na-eji ihe osise, ihe ọkpụkpụ, na nka arụmọrụ iji mepụta ọrụ gbasara njirimara agbụrụ na ọhụụ na enweghị ike ịhụ ihe ojii n'otu ógè site na omenala ọdịbendị na ọha mmadụ nke oge a.<ref>{{Cite web|url=https://grantwood.uiowa.edu/fellows/tj-dedeaux-norris|title=T.J. Dedeaux-Norris {{!}} Grant Wood Colony|work=grantwood.uiowa.edu|accessdate=2019-03-23}}</ref> Ọrụ ya na-akatọ ọnụnọ nke ahụ ojii na akụkọ ihe mere eme nke eserese na nka márá mma.<ref>{{Cite web|url=http://radicalpresenceny.org/?page_id=358|title=Tameka Norris {{!}} Radical Presence NY|language=en-US|accessdate=2019-03-23}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Norris gụrụ akwụkwọ na Santa Monica College na Santa Monica, California, wee kwaga UCLA School of the Arts and Architecture na 2007.<ref name="db">{{Cite web|author=Guigayoma|first=John|title=A fresh and candid voice|url=http://www.dailybruin.com/index.php/article/2008/02/fresh-and-candid-voice|publisher=UCLA The Daily Bruin|accessdate=February 24, 2008}}</ref> Norris gàrà n'ihu nweta nzèrè Master of Fine Arts na Yale School of Art na 2012. [1]
== Ọrụ na ọrụ ==
Norris bụ ónyé enyemaka prọfesọ na Mahadum Iowa . Ọ gụrụ akwụkwọ na Skowhegan School of Painting and Sculpture (2009) ma sonye n'ọtụtụ ébé óbíbí ndị na-ese ihe gụnyere MacDowell Colony (2016) na The Fountainhead Residency .<ref>{{Cite web|url=https://www.skowheganart.org/alumni-search|title=Alumni & Faculty Database|work=Skowhegan School of Painting & Sculpture|language=en-US|accessdate=2019-03-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://issuu.com/themacdowellcolony/docs/macdowell_winter2016_final|title=MacDowell, winter 2016|work=Issuu|language=en|accessdate=2019-03-23}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.fountainheadresidency.com/tameka-norris|title=Tameka Norris|work=The Fountainhead|language=en-US|accessdate=2019-03-23}}</ref> Ọ bụ Fellow na Grant Wood Art Colony site na 2016 Ō 2017.<ref>{{Cite web|url=https://grantwood.uiowa.edu/fellows/tj-dedeaux-norris|title=T.J. Dedeaux-Norris {{!}} Grant Wood Colony|work=grantwood.uiowa.edu|accessdate=2019-03-23}}</ref>
E depụtara Norris dị ka otu n'ime "24 Artists to Watch na 2013" site na magazin Modern Painters<ref name="mp">[s.n.] (December 28, 2012). [https://web.archive.org/web/20130102160109/http://www.artinfo.com/news/story/849723/24-artists-to-watch-in-2013-part-2-of-2/page/0/1 24 Artists to Watch in 2013: Part 2 of 2]. ''Modern Painters''. Archived January 2, 2013.</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oi7m0nkmjado6ybi9w9heceiv58mqqe
Snipe Young
0
17897
86350
82618
2022-08-03T13:09:16Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Snipe Young on stage.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Snipe Young</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Young in Birmingham, AL in 2016</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Lawrence Gary Young Jr.
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Also known as</span>
| class="infobox-data nickname" |Snipe Young
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1990-08-20</span>) </span>August 20, 1990<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 31)</span><br /><br /><br /><br />[[Birmingham, Alabama]], United States
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |[[Hip hop music|Hip hop]], [[R&B]], pop, [[Soul music|soul]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |Record producer, songwriter
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Instruments
| class="infobox-data note" |keyboard, piano, guitar, bass, drums, percussion
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Labels
| class="infobox-data" |Ahh Haa/[[Universal Music Group]]
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Lawrence Gary Young Jr'''. (amụrụ n'August 20, 1990), nkè a maara dịka Snipe Young, bụ onye America na-emepụta ihe ndekọ si Birmingham, Alabama. Ọ bi ugbu a na Los Angeles, California ma bịanye aka na Ahh Haa / Universal Music Group. Snipe Young emeela, dee, mepụta, ma mepụta ọdịdị ụda màkà ndị na-ese ihe gụnyere [[Nicki Minaj]], Flo Rida, Chris Brown, [[Justin Bieber]], Vinnie Paz, Eamon, [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], netwọk telivishọn Nickelodeon, na ABC sitcom Black-ish.<ref name="Sounds">{{Cite news|url=https://sounds.com/creator/64|title=Producer Snipe Young|date=July 18, 2019|accessdate=July 22, 2019}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Young ma zụlite ya na Birmingham, Alabama. Ọ na-akpọ égwu kemgbe ọ dị afọ anọ ma too na ụka na-akpọ ụbọ. Snipe gụrụ teknụzụ egwu na Mahadum Alabama na Birmingham.
Young esorowo ndị na-ese ihe gụnyere [[Nicki Minaj]], Flo Rida, Chris Brown, [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], The Game, [[Justin Bieber]], Vinnie Paz, Dr. Dre, Eamon, na ọtụtụ ndị ọzọ rụọ ọrụ.<ref name="TheNine22">{{Cite news|url=https://www.thenine22.com/credits|title=Producer Snipe Young Credits|date=July 18, 2019|accessdate=July 22, 2019}}</ref>
Snipe Young ritere ihe nrite Grammy maka injinia imepụta ụda yá nà album [[Beyoncé Knowles|Beyonce]] nke 2017 Lemonade .<ref name="Akai Interview">{{Cite news|url=https://www.thenine22.com/snipeyoung|title=Interview with Snipe Young|date=July 18, 2019|accessdate=July 22, 2019}}</ref>
N'èzí ọrụ mmepụta ya, Snipe Young edepụtala ngwugwu mgbasawanye mmepụta dịka: Native Instruments' Maschine Golden Kingdom, Lilac Glare, Street Swarm, Infamous Flow, Pure Drip, Akai Mpc's Dark Parallax 1, Dark Parallaz 2, na Air Technology's Hybrid Dark Parallaw na Urban Voyage.<ref name="Interview with Snipe Young">{{Cite news|url=https://mpcsoftware.akaipro.com/assets/docs/Akai-interview-Snipe-Young.pdf|title=Akai Interview with Snipe Young|date=July 18, 2019|accessdate=July 22, 2019}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j81ybowi2dv76uvpz5p0pajshmfk5rg
The Twilite Tone
0
17923
86339
82650
2022-08-03T13:01:38Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Twilite tone conservatory anbsphoto.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Anthony Christopher Khan''' (ónyé a mụrụ '''Craig'''; amụrụ na Julaị 13, 1971), nke a maara site na aha egwu ya The Twilite Tone, bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ, ónyé na-edekọ egwu, onye na'ede egwu, DJ, na onye na-elekọta redio.<ref>{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/anthony-khan|title=Anthony Khan – Artist – The Grammys|date=November 23, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/artist/the-twilite-tone-mn0001810896/credits|title=The Twilite Tone – Credits – AllMusic|work=[[AllMusic]]}}</ref><ref name="riaa.com">{{Cite web|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=KANYE%20WEST&ti=MERCY|title=Gold & Platinum – RIAA|work=[[Recording Industry Association of America]]}}</ref> N'etiti ndị ọzọ, ya na Gorillaz, [[Kanyé West|Kanye West]], Common, Big Sean, John Legend, My Brightest Diamond na U-God rụkọrọ ọrụ n'etiti ndị mosusu.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Tone na [[Chicago]], [[Ilinoi|Illinois]], United States, nné na nnà Indria Khan na Anthony Christopher Craig. A mụrụ Tone na aha nna Craig (aha nna ya), nke e mesịrị gbanwee ka ọ bụrụ Khan, aha nna ezinụlọ ya. Ọ bụ nwanne nna ya, Hassan Khan, ónyé lụrụ Chaka Khan na 1970, nwere mmetụta n'ahụ ya.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm0451193/bio|title=Chaka Khan|work=IMDb.com|accessdate=28 April 2017}}</ref> Tone bụ nwa nwanne nne nke ónyé na-akụ egwu jazz bụ Richard Davis. Ọ mụtara ịkpọ opi na klas nke atọ, n'oge na-adịghịkwa anya mgbè nke ahụ gasịrị ọ mụtara ịkpọ ụbọ akwara. Ọ bụ ónyé ndú ngalaba drum n'òtù ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, na DJ'd maka oge mbụ dị ka ónyé nọ n'afọ nke abụọ na ihe omume Kenwood Academy.<ref name="auto" /><ref>{{Cite web|url=http://www.cps.edu/Schools/Pages/school.aspx?id=609746|title=CPS|work=Cps.edu|accessdate=28 April 2017}}</ref>
== Ọrụ ==
A na-ebu ụzọ kọwaara NO I.D. na ónyé na-eti egwu Chicago bụ Common na 1987, n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ DJ màkà ha abụọ n'òtù ha "CDR".<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/news/2012/01/no-i-d-rise-and-shine/|title=No I.D.: Rise and Shine – XXL}}</ref> Ndị otu ahụ dekọrọ otu LP ọnụ ma wepụta ya na 1989, n'okpuru aha 1015 ma ọ bụ 326 mgbè e mesịrị kpọọ Dion & Tony.
N'afọ 1989, Tone zutere ndị na-agba egwú abụọ, Reggie na Clay, ha wee mepụta Dem Dare, aka Darians, iji kwalite ihe omume ụlọ na hip-hop.<ref name="fakeshoredrive.com">{{Cite web|url=http://www.fakeshoredrive.com/2013/10/fsd-feature-catching-twilite-tone.html/|title=FSD Feature: Catching Up With The Twilite Tone – Fake Shore Drive®}}</ref> Tone DJ'd na ihe ngosi mbụ Dem Dare kwalitere, nke méré na Club Alcatraz na Chicago. N'oge a, Tone mepụtara okwu Go-ill na Chic-Chic, dị ka ihe atụ màkà Chicago. N'afọ 1990, Tone malitere ịrụ ọrụ na Common demos.<ref>{{Cite web|url=http://www.askmen.com/men/entertainment_200/219c_common.html|title=AskMen.com – Common|date=October 1, 2007|accessdate=28 April 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071001002614/http://www.askmen.com/men/entertainment_200/219c_common.html|archivedate=October 1, 2007}}</ref>
N'afọ 2020, The Twilite Tone wepụtara abọm mbụ ya The Clearing on Stones Throw . The Clearing na-egosi ụda nke The Twilite Tone kọwara dị ka "trans-genre" nke bụ ngwakọta nke ụlọ, electronic funk, na ngwá ọrụ hip-hop nke na-aga n'ihu na ihe nketa nke Stones Throw nke akụkọ egwu na mmụọ nke obodo ya.<ref name="[[Bandcamp]]">{{Cite web|url=https://daily.bandcamp.com/features/the-twilite-tone-the-clearing-interview|title=With The Twilite Tone, Anthony Khan's 30-Year Career {{sic|Rec|ieves|nolink=y}} A Thrilling Reset|work=[[Bandcamp]]|first=Blake|author=Gillespie|date=October 21, 2020|accessdate=August 13, 2021}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
omxft8o4kf6gsk4ly5mnne7a4hvvpbl
Steve Stoute
0
17940
86348
82669
2022-08-03T13:08:50Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Steve Stoute 13636-0306.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Steve Stoute''' (amụrụ na June 26, 1970) bụ ónyé ọchụnta ego America na ónyé isi ndekọ. Stoute bụ ónyé guzobere na onye isi oche nke Translation, ụlọ ọrụ ahịa, na onye dere ''The Tanning of America'': How Hip-Hop Created a Culture That Rewrote the Rules of the New Economy. N'oge gara aga, ọ rụrụ ọrụ na ụlọ ọrụ egwu dị ka ónyé isi ndekọ America na onye njikwa ihe nkiri.
N'afọ 2017, Stoute natara $ 70 nde site n'aka ndị na-etinye égo dịka Alphabet Inc. na Andreessen Horowitz iji malite UnitedMasters, ọrụ egwu.
== Onye isi ndekọ ==
Site na 1990 ruo 1999, Stoute bụ ónyé isi na ọtụtụ akara na ụlọ ọrụ egwu. Na Interscope Geffen A&M Records, Stoute jere ozi dị ka ónyé isi oche nke ngalaba Urban Music na osote ónyé isi oche. Tupu ọ banye Interscope, Stoute bụ ónyé isi oche nke Urban Music maka Sony Music Entertainment, ébé ọ rụrụ ọrụ na ịmalite ọrụ egwu nke Will Smith.<ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2004/09/22/business/media/bridging-hiphop-consumers-and-suits.html|title=Bridging Hip-Hop Consumers and Suits|author=Leeds|first=Jeff|accessdate=November 8, 2018|language=en}}</ref> Stoute bụ ónyé njikwa mbụ nke Nas, Trackmasters na Mary J. Blige.<ref>{{Cite news|url=https://www.businessinsider.com/how-steve-stoute-stole-the-bud-light-account-and-became-the-most-dangerous-man-on-madison-avenue-2013-1|title=Meet Steve Stoute, The Go-To Adman For Lady Gaga And Jay-Z|work=Business Insider|accessdate=November 8, 2018}}</ref>
== Onye dere ya ==
Stoute wepụtara akwụkwọ mbụ ya ''The Tanning of America'': How Hip-Hop Created a Culture That Rewrote the Rules of the New Economy na 2011 site na Gotham Books.<ref>{{Cite web|title=About the Book|url=http://tanningofamerica.com/about-the-book|publisher=Tanning of America website|accessdate=August 22, 2011}}</ref> N'ime akwụkwọ ahụ, Stoute sitere na nzụlite ya dịgasị iche iche na ụlọ ọrụ egwu na ahịa ákàrà iji kọwaa otu ụdị nka na-amalite n'okporo ámá nke a na-ede iji kọwaa ọdịbendị ọbọdọ dị ka ngosipụta ọhụrụ nke ịdị mma.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanityfair.com/news/2011/09/q-a--steve-stoute-on-kanye-west--justin-bieber--and-music-as-cul|title=Q&A: Steve Stoute on Kanye West, Justin Bieber, and Music as "Culture's Trojan Horse"|first=Marc|author=Spitz|work=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|date=September 13, 2011|publisher=|accessdate=March 30, 2017}}</ref>
== Ọrụ ebere ==
N'afọ 2008, Stoute na Mary J. Blige rụkọtara ọrụ iji guzobe Foundation for the Advancement of Women Now (FFAWN).<ref>{{Cite web|author=Wolfe|first=Roman|title=Mary J. Blige's Center for Women Opens in Yonkers|url=http://allhiphop.com/stories/news/archive/2009/10/29/22003411.aspx|publisher=All Hip Hop|accessdate=August 22, 2011|date=October 2009}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rabl6mhkbt373rlivuh6ouzezk83bcn
Spliff Star
0
17945
86346
82674
2022-08-03T13:02:37Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Spliff Star.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
William A. Lewis (amụrụ n'April 18, 1971), nke a maara dị ka '''Spliff Star''', bụ ónyé America na-eti egwu na ónyé na-emepụta ihe na Flatbush, Brooklyn, New York.<ref name="PP" /> A maara ya nke ọma màkà ọrụ ya na Busta Rhymes.<ref name="PP">{{Cite web|url=http://pigeonsandplanes.com/in-depth/2016/09/hype-man-history|title=Almost Famous: Why The Hype Man Matters to Hip-Hop|author=Cirisano|first=Tatiana|work=Pigeons and Planes|date=13 September 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/artists/flipmode-squad/|title=Flipmode Squad biography|work=MTV}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/news/1122778/spliff-star-takes-center-stage-on-flipmode-squad-album/|title=Spliff Star Takes Center Stage on Flipmode Album|date=3 August 2000|publisher=MTV|accessdate=21 November 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.ballerstatus.com/2007/11/26/spliff-star-not-leaving-flipmode-pledges-allegiance-to-busta-rhymes/|title=Spliff Star Not Leaving Flipmode, Pledges Allegiance To Busta Rhymes|author=Starbury|first=Allen|date=26 November 2007|publisher=BallerStatus|accessdate=21 November 2016}}</ref> Ma Vibe na Complex depụtara Spliff Star dị ka otu n'ime ndị ikom kachasị mma na hip hop.<ref>{{Cite web|url=http://www.vibe.com/2012/02/5-hype-men-who-deserve-more-credit-hip-hop/hype1/|title=5 Hype Men Who Deserve More Credit in Hip-Hop|work=[[Vibe (magazine)|Vibe]]|date=29 March 2012}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ca.complex.com/music/2014/08/greatest-rap-sidekicks/spliff-star|title=The 10 Greatest Sidekicks in Rap History|work=Complex Magazine|date=5 August 2014}}</ref>
Ọ bụbu ónyé otu Flipmode Squad. O guzobere akara nke ya, PaperRock Records na 2007, wee wepụta mgbalị mbụ ya n'onwe ya na 2008. O nwèrè ụmụ atọ. Elijah, Leilani, na Brooklyn.
== Nkọwapụta ==
=== Abọm studio ===
* 1998 - The Imperial (ya <small>na</small> <small>Flipmode Squad</small>) (Flipmode Records/Elektra Records)
* 2008 - Contraband (PaperRock Records/Conglomerate Records)
=== Mpụta ndị ọbịa ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha abụ
!Onye na-ese ihe
!Album
|-
|1996
|"Ọgwụgwụ nke Ụwa (Outro) "
|Busta Rhymes
|''Ọbịbịa''
|-
| rowspan="2" |1997
|"Flipmode Iz Da Squad"
|Rampage, Onyenwe anyị nwere ebere, dị oké njọ
|''Nsọpụrụ nke Scout... site n'ụzọ ọbara''
|-
|"Anyị nwere ike iwere ya n'èzí"
|Busta Rhymes, Rampage, Lord Have Mercy, Rah Digga, Baby Sham
|''Mgbe Ọdachi Na-eme...''
|-
| rowspan="3" |1998
|"Ihe a na-eme n'ụzọ a na-akpọ Hit-Off"
|Kid Capri, Busta Rhymes
|''Soundtrack na-aga n'okporo ámá''
|-
|"Nke A Na-enye Ọrụ"
|Noreaga, Busta Rhymes
|<nowiki><i id="mwWQ">N.O.R.E.</i></nowiki>
|-
|"Na-agagharị na akpụkpọ ụkwụ m"
|Flipmode Squad
|''Slam (ụda)''
|-
| rowspan="3" |2000
|"Onye ọzọ"
|Busta Rhymes, Baby Sham
|<nowiki><i id="mwZw">Ọchịchị Ọchịchị</i></nowiki>
|-
|"Intro"
|Rah Digga, Rampage
| rowspan="2" |''Dirty Harriet''
|-
|"Nanị Maka Gị"
|Rah Digga, Rampage, Roc Marciano, Busta Rhymes, Baby Sham, Lord Have Mercy
|-
| rowspan="2" |2001
|"Ihe Ọ bụ (Nkebi nke Abụọ) "
|Busta Rhymes, [[Kelis]], Flipmode Squad
|''Dr. Dolittle 2 Soundtrack''
|-
|"Enweghị ike iru ezu"
|Rah Digga, Meka
|''Onye na-emebi iwu: The Album, V2.0''
|-
| rowspan="4" |2002
|"Amaara m ihe ị chọrọ"
|Busta Rhymes, Baby Sham, Rampage, Rah Digga, Mariah Carey
| rowspan="2" |''Ọ dịghịzi mma...''
|-
|"Make It Clap (Remix)"
|Busta Rhymes, Sean Paul
|-
|"Just Chill"
|Busta Rhymes, Rah Digga
|''Friday After Next (ụda)''
|-
|"N'abalị taa m ga-ahapụ (Remix) "
|Syleena Johnson, Busta Rhymes, Rampage, Baby Sham
|''Isi nke 2: Olu''
|-
|2003
|"Anyị Enweela Ya"
|PBT
|''Pimpin' Akwụkwọ M''
|-
|2006
|"Tụrụ ya aka (Remix)"
|Busta Rhymes, Missy Elliott
|''Nnukwu Mgbawa''
|-
|2009
|"Anyị chọrọ ịbanye"
|Busta Rhymes, Show Money, Ron Browz
|''Laghachi na B.S. m''
|-
|2014
|"Nwee aka na Brovas"
|Cappadonna, Amar Divine
|''Ntinye aka''
|-
|2015
|"Anyị ga-adịgide adịgide"
|Cappadonna, ebe a na-agba ọsọ
|''Mgbukpọ 2''
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pnue2tsmuxiqzvpjrb2yhan1cpw1ech
Mary Jackson (artist)
0
17949
86447
82678
2022-08-04T10:31:17Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:JacksonM ACC CoF2018.jpg|thumb]]
'''Mary Jackson''' (amụrụ n'afọ 1945) bụ onye Africa America na-ese eriri. A maara ya nke ọma màkà ịkpa nkata ahịhịa na-atọ ụtọ site na iji usoro ọdịnala jikọtara ya na atụmatụ nke ógè a. A mụrụ ya n'ụsọ oké osimiri [[Nleda anyanwu Kàròlina|South Carolina]] na nwa nke ọgbọ nke ndị na-akpa nkata Gullah, e nyèrè Jackson MacArthur Foundation fellowship na 2008 maka "ịkwalite ọdịnala na ntụziaka ọhụrụ dị egwu".<ref name="MacArthur Foundation">{{Cite web|title=Mary Jackson Fiber Artist|url=https://www.macfound.org/fellows/800/|work=MacArthur Foundation|accessdate=14 March 2018}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Jackson na Febụwarị 15, 1945.<ref name="Master of Traditional Arts">{{Cite web|title=Mary Jackson|url=http://www.mastersoftraditionalarts.org/artists/151|work=Master of Traditional Arts|accessdate=14 March 2018}}</ref> Ọ tolitere na ọbọdọ Gullah nke Mount Pleasant, na mpụga Charleston, South Carolina. Nné ya na nné nne ya kụziiri ya, Jackson malitere ime nkata ahịhịa na-atọ ụtọ mgbè ọ dị afọ anọ. Omenala na usoro nke ịkpa nkata na-atọ ụtọ agafeela site n'otu ọgbọ gaa na nke ọzọ, sitere na ndị ohu West Africa a kpọtara na South Carolina n'ụsọ oké osimiri na mmalite afọ 1700.<ref name="Master of Traditional Arts" />
N'oge ọ bụ nwata, Jackson, ya na ụmụnne ya na ụmụ nwanne nne ya ga-ezukọta n'ogige nne nne ya iji nyéré aka ịkpa nkata.<ref>{{Cite web|author=Hunt|first=Stephanie|date=May 2019|title=Sweetgrass Basket Artist Mary Jackson|url=https://charlestonmag.com/features/sweetgrass_basket_artist_mary_jackson|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210115021131/https://charlestonmag.com/features/sweetgrass_basket_artist_mary_jackson|archivedate=2021-01-14|accessdate=2021-01-15|work=Charleston Magazine}}</ref> Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Jackson kwagara New York City, ébé ọ gàrà ụlọ akwụkwọ odeakwụkwọ wee gaa n'ihu na-arụ ọrụ màkà Metropolitan Insurance Company. Jackson bìrì na New York ruo afọ iri. Mgbe ọ nọ n'ọbọdọ New York, ọ ga-eleta ebe ngosi ihe mgbè ochie na ébé ngosi nka wee malite ịnakọta ihe osise na ihe ọkpụkpụ nke ógè a.<ref name="Craft Council">{{Cite web|title=Root and Branch|url=https://craftcouncil.org/magazine/article/root-and-branch|work=American Craft Council|accessdate=14 March 2018}}</ref><ref name="Craft in America">{{Cite web|title=Mary Jackson|url=http://www.craftinamerica.org/artists/mary-jackson/|work=Craft in America|accessdate=14 March 2018}}</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
* 1993 Lifetime Achievement Award site na National Museum for Women in the Arts<ref name="National Endowment Arts" />
* 2008 MacArthur Genius Grant<ref name="MacArthur Foundation">{{Cite web|title=Mary Jackson Fiber Artist|url=https://www.macfound.org/fellows/800/|work=MacArthur Foundation|accessdate=14 March 2018}}</ref>
* 2008 United States Artists Donnelley Fellowship<ref name="National Endowment Arts">{{Cite web|title=Mary Jackson: Sweetgrass basketweaver|url=https://www.arts.gov/honors/heritage/mary-jackson|author=<!--Not stated-->|date=n.d.|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 17, 2021}}</ref>
* 2008 Environmental Stewardship Award of Achievement site na South Carolina Aquarium<ref name="Master of Traditional Arts">{{Cite web|title=Mary Jackson|url=http://www.mastersoftraditionalarts.org/artists/151|work=Master of Traditional Arts|accessdate=14 March 2018}}</ref>
* 2009 Honorary Doctorate of Humane Letters, College of Charleston<ref name="National Endowment Arts" />
* 2010 National Heritage Fellowship site na National Endowment for the Arts<ref>{{Cite web|url=https://www.arts.gov/honors/heritage/year/2010|title=NEA National Heritage Fellowships 2010|author=<!--Not stated-->|work=www.arts.gov|publisher=National Endowment for the Arts|accessdate=January 17, 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200519210507/https://www.arts.gov/honors/heritage/year/2010|archivedate=May 19, 2020}}</ref>
* 2018 College of Fellows, American Craft Council<ref>{{Cite web|url=https://craftcouncil.org/recognition/mary-jackson|title=Mary Jackson|work=American Craft Council|language=en|accessdate=2020-03-27}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g56vt8z3s8z2n5zripz7jjuet4pmcx7
Terrace Martin
0
18079
86341
82845
2022-08-03T13:01:56Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Herbie Hancock (ZMF 2017) IMGP9644.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Terrace Jamahl Martin (amụrụ na Disemba 28, 1978) bụ ónyé America na-eti egwu, ónyé na-eti rap, ónyé na na-agụ egwu, na ónyé na-emepụta ihe ndekọ. A maara ya nke ọma màkà ịmepụta ndekọ màkà ọtụtụ ndị omenkà ama na ụlọ ọrụ egwu, gụnyere Kendrick Lamar, Snoop Dogg, Game, Busta Rhymes, Stevie Wonder, Charlie Wilson, Raphael Saadiq na YG, n'etiti ndị ọzọ. Martin bụ onye na-egwu ọtụtụ ngwá egwu nke mmepụta egwu ya gosipụtara funk, jazz, classic na mkpụrụ obi. Martin wepụtara abọm studio nke isii ya, Velvet Portraits, na akara ya, Sounds of Crenshaw Records, site na Ropeadope Records.<ref>{{Cite web|url=http://www.ebony.com/entertainment-culture/terrace-martin-influencers#axzz450iZIILX|title=[INFLUENCERS] Why Everyone Wants to Work with Terrace Martin|work=EBONY|accessdate=April 6, 2016}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Nna Martin, Ernest "Curly" Martin, bụ onye na-akụ egwu jazz na ónyé otu Omaha Black Music Hall of Fame, nné ya bụkwa ónyé na-agụ egwu.<ref>{{Cite web|author=Turner|first=David|title=Terrace Martin's Jazz Family|url=http://www.mtv.com/news/2873240/terrace-martin-velvet-portraits-interview/|work=MTV News|publisher=MTV|date=April 26, 2016|accessdate=October 29, 2020}}</ref> Ọ tolitere na-ege egwu dịgasị iche iche, gụnyere John Coltrane na Parliament ma malite ịkpọ piano Mgbè ọ dị afọ isii. Mgbè ọ dị afọ iri na atọ, na-emepụta egwu mbụ ya na Casio CZ-101 Keyboard ya na E-mu SP-1200, a gbara Martin ume ka ọ were saxophone ma mụta ịkpọ ya n'onwe ya tupu ọ banye na Santa Monica High School, iji mee ka nkà egwu ya dị nkọ. Ọ gara Locke High School, iji mụọ n'okpuru Reggie Andrews, ébé ọ ghọrọ onye isi oche mbụ nke All-State Jazz Band. Dị ka nwatakịrị mara mma, Martin nwetara mmasị nke onye na-eme ihe ngosi okwu Jay Leno, onye nyere ya agụmakwụkwọ ma mesịa zụta mpi ọkachamara mbụ ya.<ref>[http://www.thisis50.com/profiles/blogs/terrace-martin-on-doing-hip-hop-snoop-dogg-jay-leno-tde-not Terrace Martin on Doing Hip-Hop; Snoop Dogg; Jay Leno; TDE; Not Receiving Credit For Some Producing – TI50]. ThisIs50.com (October 6, 2013). Retrieved on November 17, 2015.</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, Martin gara CalArts mana o kpebiri na ụlọ akwụkwọ ahụ abụghị màkà ya, wee malite ịgagharị na Puff Daddy na ndị ukwe ozioma God's Property.
== Ọrụ egwu ==
Ndị isi Hollywood na ụlọ ọrụ egwu matara Martin ma nweta ihu ọma n'ụwa jazz, ébé ọ na-egwuri egwu dị ka onye otu Billy Higgins' World Stage All-Stars. Nnukwu ohere Martin bịara mgbè ya na Snoop Dogg mepụtara redio Power 106. O nwetara obéré ihe na 213's "Joystick" wee gaa n'ihu bụrụ otu n'ime ndị Snoop Dogg na-achọ ndị na-emepụta, na-etinye ego na R&G (Rhythm & Gangsta): The Masterpiece na ''Ego Trippin'' albums. N'afọ 2007, ọ bịanyere ákà na nkwekọrịta ndekọ na Warner Bros. Ihe ndekọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/online/?p=8707|title=Snoop Dogg's producer, Terrace Martin, signs with Warner Bros. Records|publisher=Xxlmag.Com|accessdate=August 7, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090403172416/http://www.xxlmag.com/online/?p=8707|archivedate=April 3, 2009}}</ref>
The Demo, abọm izizi nké Martin na 2010, gosipụtara ya dị ka onye na-eti egwu na ónyé na-emepụta ihe. Abọm ahụ gụnyere ịkụ na amaokwu ndị ọbịa sitere n'aka ndị na-ese ihe gụnyere Snoop Dogg, Wiz Khalifa, Pete Rock, DJ Quik na Kurupt.<ref>{{Cite web|author=Abstract by Andrew Martin|url=http://www.prefixmag.com/reviews/terrace-martin/the-demo/36726/|title=Terrace Martin: The Demo|publisher=Prefixmag.com|date=January 24, 2010|accessdate=August 7, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110613204555/http://www.prefixmag.com/reviews/terrace-martin/the-demo/36726/|archivedate=June 13, 2011}}</ref> Na Septemba 28, 2010, Terrace Martin na ónyé ọrụ redio Devi Dev wepụtara egwuregwu gbasaa (EP) Here, My Dear . Otu mbụ sitere na EP bụ "Roll Up Another One", nke Wiz Khalifa na Overdoz gosipụtara. EP gosipụtara ndị ọbịa si Snoop Dogg, Charlie Wilson, Kurupt, Kendrick Lamar, U-n-i, James Fauntleroy II na onye pianist Kenneth Croutch.<ref>{{Cite web|url=http://nahright.com/news/2010/09/08/terrace-martin-feat-wiz-khalifa-roll-up/|title=Terrace Martin feat. Wiz Khalifa – Roll Up!|publisher=Nah Right|date=September 8, 2010|accessdate=August 7, 2011}}</ref> EP sitere n'ike mmụọ nsọ nke [[Marvin Gaye|Marvin]] Gaye's 1978 album nkè otu aha ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://whatsinmyheadphones.com/2010/09/08/terrace-martin-feat-wiz-khalifa-overdoz-%E2%80%93-roll-up-music/|title=Terrace Martin Feat. Wiz Khalifa & Overdoz – Roll Up [Music] | What's In My Headphones|publisher=Whatsinmyheadphones.com|date=September 8, 2010|accessdate=August 7, 2011}}</ref> Na Disemba 21, 2010, Terrace Martin na Devi Dev malitere usoro egwu ha n'ịntanetị #DeviTerraceTuesday. Na Febụwarị 22, 2011, ha wepụtara ọrụ nke abụọ ha, The ''SEX EP''.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f43m4n67hcqkjc382i0kd4sxibti4re
The-Dream
0
18106
86340
82882
2022-08-03T13:01:46Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:The-Dream performing.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Terius Youngdell Nash''' (amụrụ na Septemba 20, 1977), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''The-Dream''', bụ ónyé America na-agụ egwu, onye na-ede egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ.<ref>{{Cite news|author=Cummings|first=Ray|date=September 7, 2011|url=http://blogs.citypages.com/gimmenoise/2011/09/new_terius_nash_the_dream.php|title=The-Dream drops free album under Terius Nash moniker|work=[[City Pages]]|accessdate=May 31, 2013}}</ref> Ihe odide ya gụnyere egwu ya na "Me Against the Music" (2003) màkà Britney Spears, "Ride" (2010) màkà Ciara, "Umbrella" (2007) màkà [[Rihanna]], "Single Ladies (Put a Ring on It) (2008) na "Partition" (2013) màkà [[Beyoncé Knowles|Beyonce]], "Touch My Body" (2008) màkà Mariah Carey, "16 @ War" maka Karina Pasian (2008), "Baby" (2010) maka [[Justin Bieber]], "All of the Lights"(2010) maka Kanye West, na "No Church in the Wild" (2013) maka Jay-Z na [[Kanyé West|Kanye West]]. Dị ka onye na-edekọ egwu, ọ wepụtara abọm studio ise n'etiti 2007 na 2013: Love / Hate (2007), Love vs. ''Ego'' (2009), Love King (2010), ''1977'' (2011) na ''IV Play'' (2013). Ntọhapụ abọm ya kachasị ọhụrụ bụ abọm atọ nke 2018 Ménage à Trois: Sextape Vol. 1, 2, 3 na abọm 2020 ''Sextape 4''.
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Terius Nash na Rockingham, North Carolina . Ya na nne ya kwagara Atlanta, Georgia mgbè ọ dị afọ abụọ. Mgbè mbụ ọ mụtara ịkpọ opi n'ụlọ akwụkwọ elementrị, Nash mụtara otú e si akpọ ụbọ na ụbọ.<ref name="allmusic">{{Cite web|author=Cordor|first=Cyril|url=https://www.allmusic.com/artist/the-dream-mn0001028077/biography|title=The-Dream : Biography|publisher=[[AllMusic]]|accessdate=August 11, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150104231635/http://www.allmusic.com/artist/the-dream-mn0001028077/biography|archivedate=January 4, 2015}}</ref> Nne ya nwụrụ n'afọ 1992 mgbe Nash dị afọ iri na ise, ihe omume nke ga-akpali ya ide egwu.<ref name="NY Mag">{{Cite web|url=https://nymag.com/arts/popmusic/features/66998/|title=Rhythm and Blues|author=Raftery|first=Brian|work=NY Mag|date=July 4, 2010|accessdate=January 14, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100907010306/http://nymag.com/arts/popmusic/features/66998/|archivedate=September 7, 2010}}</ref> Ọ na-ekwu na ọnwụ nne ya nyèrè ya "ebe dị nro" maka ụmụ nwanyị, nke ọ na-ekwu na ọ chọrọ ide egwu banyéré ike ụmụ nwanyị dịka "Umbrella" nke Rihanna.<ref name="NY Mag" /> Ọ kwagara na nna nna ya, onye na-arụ ọrụ na-arụ ọrụ nke na-etinye ụkpụrụ ọrụ siri ike na Nash na-eto eto. N'ihe banyéré nna nna ya, Nash na-echeta "Ọ si n'oge ọjọọ maka ndị isi ojii na ndịda, mana ọ bụ ezie na anyị bi na hood, anyị nwere ụgbọ mmiri, ụfọdụ ụgbọala na ụlọ a kwụrụ ụgwọ. Ya mere enwere m echiche dị iche na ndụ. Ọ dịghị ihe m na-enweghị ike ime. '<ref name="Taipei Times">{{Cite web|url=http://www.taipeitimes.com/News/feat/archives/2009/03/09/2003437949/3|title=Terius Nash's high art is ghetto-friendly (Pg. 3)|author=Maerz|first=Melissa|work=Taipei Times|publisher=New York Times News Service|date=March 9, 2009|accessdate=January 14, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180511131506/http://www.taipeitimes.com/News/feat/archives/2009/03/09/2003437949/3|archivedate=May 11, 2018}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
=== 2001–2007: Mmalite ===
Nash zutere ónyé na-emepụta R&B Laney Stewart na 2001 na Stewart nyeere ya aka inweta nkwekọrịta mbipụta mgbè Nash dere "Ihe niile" maka abọm B2K ''Pandemonium''!.<ref name="allmusic">{{Cite web|author=Cordor|first=Cyril|url=https://www.allmusic.com/artist/the-dream-mn0001028077/biography|title=The-Dream : Biography|publisher=[[AllMusic]]|accessdate=August 11, 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150104231635/http://www.allmusic.com/artist/the-dream-mn0001028077/biography|archivedate=January 4, 2015}}</ref> N'okpuru aha edemede "The-Dream", Nash malitere ide egwu màkà ndị na-ese ihe na-ewu ewu. O so dee egwu Britney Spears "Me Against the Music" site na abọm ya In the Zone . Ọ nọrọ afọ abụọ na-arụ ọrụ na abọm nke abụọ nke Nivea bụ Complicated, nke ónyé isi ya mepụtara, ma gaa n'ihu na-ede ma na-emepụta ya na Christopher "Tricky" Stewart, nwanne Laney, nke dugara [[Rihanna]] na 2007 kụrụ "Umbrella". A họpụtara "Umbrella" maka Abụ nke Afọ na 2008 Grammy Awards.<ref name="Def Jam.com">{{Cite web|url=http://www.defjam.com/site/artist_bio.php?artist_id=652|title=The-Dream Biography|publisher=Def Jam.com|accessdate=September 18, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080918003642/http://www.defjam.com/site/artist_bio.php?artist_id=652|archivedate=September 18, 2008}}</ref>
=== 2008–2010: The Love trilogy ===
N'afọ 2007, Nash bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ na Def Jam Recordings wee malite ịrụ ọrụ na abọm studio mbụ ya Love / Hate .<ref name="Def Jam.com">{{Cite web|url=http://www.defjam.com/site/artist_bio.php?artist_id=652|title=The-Dream Biography|publisher=Def Jam.com|accessdate=September 18, 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080918003642/http://www.defjam.com/site/artist_bio.php?artist_id=652|archivedate=September 18, 2008}}</ref> Ọ bụ The-Dream, onye ọrụ ibe ya Tricky Stewart, na Los Da Mystro mepụtara abọm ahụ, ma gosipụta Fabolous na [[Rihanna]].<ref name="thepopculturejunkie.com">{{Cite web|url=http://thepopculturejunkie.blogspot.com/2007/09/what-dreams-are-made-of.html|title=What Dreams are Made of|publisher=The Pop Culture Junkie|date=September 3, 2007|accessdate=September 18, 2008|archiveurl=https://www.webcitation.org/67HIyGzCB?url=http://thepopculturejunkie.blogspot.com/2007/09/what-dreams-are-made-of.html|archivedate=April 29, 2012}}</ref> Edere ma dekọọ abọm ahụ n'ime ụbọchị asatọ na egwu iri na abụọ na-eme nke ikpeazụ. N'ịbụ onye a tọhapụrụ na Disemba 11, 2007, na The-Dream's Def Jam imprint Radio Killa Records, abọm ahụ gosipụtara egwu "Shawty Is a 10", "Falsetto" na "I Luv Your Girl" ma nata nyocha dị mmá site n'aka ndị nkatọ, dị ka Rolling Stone kpọrọ ya "otu ''n'ime'' ihe ndekọ R&B kachasị mmá n'afọ" na UrbanMusicReviews.com kwùrù na ónyé na-agụ egwú ahụ "hit a home run".<ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/news/1048832/umbrella-writer-the-dream-preps-solo-debut|title=Umbrella' Writer The-Dream Preps Solo Debut|publisher=Billboard|date=August 7, 2007|accessdate=September 28, 2007|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140618114915/http://www.billboard.com/articles/news/1048832/umbrella-writer-the-dream-preps-solo-debut|archivedate=June 18, 2014}}</ref><ref name="UrbanMusicReviews.com">{{Cite web|url=http://urbanmusicreviews.com/reviews/the-dream-lovehate/|title=The-Dream – LoveHate|publisher=UrbanMusicReviews.com|date=December 11, 2007|accessdate=December 19, 2007|archiveurl=https://www.webcitation.org/67HJ35PTK?url=http://urbanmusicreviews.com/reviews/the-dream-lovehate/|archivedate=April 29, 2012}}</ref> Na June 2008, a kpọrọ The-Dream Best New Artist na BET Awards.
=== 2011–2014: ''1977'' na ''IV Play'' ===
Na egwu Love King "Sex Intelligent (Remix)," The-Dream bụrụ abụ na ọ ga-ewepụta abọm na-esote nke akpọrọ Love Affair na June 7, 2011.<ref name="rap-up.com">{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2011/02/15/the-dream-calls-on-famous-friends-for-the-love-iv-album/|title=The-Dream Calls On Famous Friends for 'The Love, IV' Album - Rap-Up - Rap-Up|work=www.rap-up.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121114035233/http://www.rap-up.com/2011/02/15/the-dream-calls-on-famous-friends-for-the-love-iv-album/|archivedate=November 14, 2012}}</ref> Na ụbọchị ntọhapụ ahụ, The-Dream wepụtara egwu ọhụrụ abụọ akpọrọ "Body Work / Fuck My Brains Out" dị ka nbudata n'efu sochiri abọm akpọrọ ''1977'' na August 31, 2011, dịkwa ka nbudata n'efu.<ref>{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2011/06/07/new-music-the-dream-body-work-fuck-my-brains-out/|title=New Music: The-Dream - 'Body Work'/'F**k My Brains Out!' - Rap-Up - Rap-Up|work=www.rap-up.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121114034958/http://www.rap-up.com/2011/06/07/new-music-the-dream-body-work-fuck-my-brains-out/|archivedate=November 14, 2012}}</ref> Def Jam Recordings wepụtara ''1977'' n'ahịa na Disemba 18, 2012, na ndepụta egwu gbanwere.<ref>{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2011/08/02/the-dream-to-release-free-album-this-month/|title=The-Dream to Release Free Album This Month - Rap-Up - Rap-Up|work=www.rap-up.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120130025506/http://www.rap-up.com/2011/08/02/the-dream-to-release-free-album-this-month/|archivedate=January 30, 2012}}</ref> Love Affair na-egbu ógè ugboro ugboro ma gbanwee aha ahụ na The Love, IV, ''Love IV'': Diary of a Madman, ''Love IV'' MMXII, na n'ikpeazụ ''IV Play''.<ref name="rap-up.com" /><ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/470811/the-dream-announces-the-love-iv-release-date-and-plans-to-publish|title=The-Dream Announces 'The Love IV' Release Date and Plans to Publish Book|work=billboard.com|date=June 7, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130329104807/http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/470811/the-dream-announces-the-love-iv-release-date-and-plans-to-publish|archivedate=March 29, 2013}}</ref> N'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ n'etiti Love King na IV Play, The-Dream wepụtara egwu "Roc" na "Dope Bitch", nkè etinyeghị na ndepụta egwu ikpeazụ màkà ''IV Play''.
=== 2018–ugbua: ''Sextape'' series ===
The-Dream wepụtara abọm akpọrọ Ménage à Trois: Sextape Vol. 1, 2, 3 na Disemba 2018, na abọm ọzọ akpọrọ ''Sextape 4'' na Eprel 2020.
== Mmepụta na ide egwu ==
Na mgbakwunye na ọrụ ya na Nivea na Rihanna, Nash edeela ma mepụta egwu màkà ọtụtụ ndị ọzọ ama ama R&B, hip hop, na ndị egwu pop, gụnyere J. Holiday, Usher, Yung Joc, Jesse McCartney, Mariah Carey, Karina Pasian, Ciara, [[Brandy]], Diddy, Mary J. Blige, B2K, [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] na Tulisa Contostavlos. N'afọ 2009, The-Dream na Tricky Stewart dere ma mepụta abọm How to Be a Lady: Volume 1 nkè otu ụmụ agbọghọ R&B Electrik Red.
The-Dream abụrụla ónyé na-ese ihe na egwú ndị na-ese ihe dịka Plies, LL Cool J, Dear Jayne, Gym Class Heroes, Sterling Simms, Rick Ross, Fabolous, Jamie Foxx, na Snoop Dogg.
== Mmetụta ==
John Calvert nke The Quietus na-ede na "stadium-R&B" nke The-Dream gbanwere ụdị ahụ dị ka akụkọ ifo," na-ezo aka na ya dị ka mmetụta na egwu Frank Ocean nke afọ 2012 "Pyramids".<ref name="Calvert">{{Cite web|author=Calvert|first=John|date=July 3, 2012|url=http://thequietus.com/articles/09241-frank-ocean-channel-orange-review|title=The Future's Bright: Frank Ocean's Channel Orange Track-by-Track|publisher=[[The Quietus]]|accessdate=July 11, 2012|archiveurl=https://www.webcitation.org/6AeohiA0C?url=http://thequietus.com/articles/09241-frank-ocean-channel-orange-review|archivedate=September 13, 2012}}</ref> Ónyé nchịkọta akụkọ Allmusic Andy Kellman na-ede na, ya na Carlos McKinney na Tricky Stewart, The-Dream "jidere belt màkà ngalaba electronic pop-R&B, nke ndị na-emepụta ihe ọhụrụ Leon Sylvers III, Kashif na Morrie Brown, Prince, Jam & Lewis, Teddy Riley, Timbaland na Missy Elliott, na Neptunes nwere. "<ref>{{Cite web|author=Kellman|first=Andy|url=https://www.allmusic.com/album/love-king-mw0002000836|title=Love King – The-Dream|publisher=[[Allmusic]]. [[Rovi Corporation]]|accessdate=July 14, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120618062653/http://www.allmusic.com/album/love-king-mw0002000836|archivedate=June 18, 2012}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
The-Dream nwere ụmụ itoolu. Mgbe ha na-akpa ọnwa isii, Nash lụrụ enyi ya nwanyị, Nivea n'afọ 2004. Ha nwèrè ụmụ atọ. Nivea gbàrà akwụkwọ maka nkewa iwu na Disemba 10, 2007. Nash kwuru na ọ bụ ezie na ya na Nivea hụrụ n'anya, enweghị ahụmịhe ya n'ezinụlọ na-etolite pụtara na "a naghị akụziri ya ihe karịrị ịhụnanya [ọ na-ewe] iji nwee mmekọrịta. Dị ka, 'n'ihi na ịhụnanya abụghị naanị ebe ọ ga-agwụ. Ọ pụghị ịmalite ma kwụsị na ịhụnanya. A ghaghị inwe ụfọdụ ihe ọmụma na ndidi nke a na-enweta iji mee ka ọ na-aga n'ihu ma mee ka ọ kwụ ọtọ, achọpụtara m ụzọ siri ike. "<ref>{{Cite web|url=http://www.bet.com/Music/News/thedreamtalksabouthisrelationship_MUSICNEWS_4.3.htm|title=The Dream Talks About His Relationship|accessdate=July 9, 2009|author=Osorio|first=Kim|date=April 3, 2009|work=BET.com music|publisher=Black Entertainment Television|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090515210033/http://www.bet.com/Music/News/thedreamtalksabouthisrelationship_MUSICNEWS_4.3.htm|archivedate=May 15, 2009}}</ref> E mechiri ịgba alụkwaghịm ha na June 15, 2008.
== Ihe gbasara iwu ==
E jidere Nash na June 2013 na Newport Beach, California màkà ebubo ime ihe ike n'ụlọ, mana enyi ya nwanyị Lydia Nam jụrụ ebubo.<ref name="tmz.com">{{Cite web|url=https://www.tmz.com/2014/04/30/the-dream-wanted-nypd-after-baby-mama-attack-lydia-nam/|title=The-Dream -- Wanted by NYPD After Allegedly Attacking Pregnant Baby Mama|work=tmz.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140912123249/http://www.tmz.com/2014/04/30/the-dream-wanted-nypd-after-baby-mama-attack-lydia-nam/|archivedate=September 12, 2014}}</ref>
E jidere Nash na Mee 7, 2014, na ebubo nke mwakpo na ịnyagbu, itinye ụmụaka n'ihe ize ndụ n'ihe ize ndụ megide enyi ya nwanyị dị ime Lydia Nam maka omume ya na Eprel 4, 2013, mgbè ha nọ na Plaza Hotel na New York.<ref name="tmz.com">{{Cite web|url=https://www.tmz.com/2014/04/30/the-dream-wanted-nypd-after-baby-mama-attack-lydia-nam/|title=The-Dream -- Wanted by NYPD After Allegedly Attacking Pregnant Baby Mama|work=tmz.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140912123249/http://www.tmz.com/2014/04/30/the-dream-wanted-nypd-after-baby-mama-attack-lydia-nam/|archivedate=September 12, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment/music/posts/la-et-ms-the-dream-arrested-allegedly-assaulted-pregnant-exgirlfriend-20140507-story.html|title=The-Dream arrested; allegedly assaulted pregnant ex-girlfriend|first=August|author=Brown|work=[[Los Angeles Times]]|date=May 7, 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140818183243/http://www.latimes.com/entertainment/music/posts/la-et-ms-the-dream-arrested-allegedly-assaulted-pregnant-exgirlfriend-20140507-story.html|archivedate=August 18, 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.people.com/article/the-dream-arrested-assault-ex-girlfriend-lydia-nam|title=The-Dream Arrested on Assault Charges|work=people.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140829165934/http://www.people.com/article/the-dream-arrested-assault-ex-girlfriend-lydia-nam|archivedate=August 29, 2014}}</ref> A kpochapụrụ Nash ebubo, gụnyere mwakpo mpụ na ịnyagbu, na mpụta dị mkpirikpi na Manhattan Criminal Court.<ref>{{Cite news|url=http://www.nydailynews.com/new-york/nyc-crime/officials-dismiss-charges-songwriter-single-ladies-article-1.2146833|title=Officials dismiss charges for songwriter of 'Single Ladies'|work=NY Daily News|accessdate=January 16, 2017}}</ref>
== Discography ==
; Albọm Studio
* Ịhụnanya / ịkpọasị (2007)
* ''Ịhụnanya vs. Ego'' (2009)
* Love King (2010)
* ''1977'' (2011)
* ''IV Play'' (2013)
* Ménage à Trois: Sextape Vol. 1, 2, 3 (2018)
* ''Sextape 4'' (2020)
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha
!Ụdị
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2017
|''A bịanyere aka na ya''
|Television
|Ya onwe ya
|Oge 1
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Category
!Ọrụ A Họpụtara
!Nsonaazụ
|-
|2007
|Ihe nrite Mobo
|Onye edemede egwu kacha mma
|"Bed" (onye na-ede egwu)
| {{Nom}}
|-
| rowspan="3" |2008
|American Music Awards
|T-Mobile Breakthrough Artist
| rowspan="2" |The-Dream
| {{Nom}}
|-
|BET Awards
|Onye egwu ọhụrụ kachasị mma
| {{Won}}
|-
|Ozone Awards
|Onye egwu R&B kacha mma
| rowspan="2" |The-Dream
| {{Nom}}
|-
| rowspan="2" |2009
|BET Awards
|Onye egwu R&B kacha mma
| {{Nom}}
|-
|BET Hip-Hop Awards
|Nhọrọ nke Onye Na-ekiri
|"Tụfuo ya n'ime akpa" na Fabolous
| {{Won}}
|-
|}
=== Grammy Awards ===
A họpụtara The-Dream ugboro iri na ise maka Grammy Awards, na-emeri ise n'ime nhọpụta ndị a.<ref name="TheGrammys.com">{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/terius-dream-nash/5219|title=TERIUS "THE DREAM" NASH|work=GRAMMY.com|date=April 22, 2021}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
rri9nasl0ryqyhus9qa1eb449t34pkq
Willie Hall (drummer)
0
18143
86442
82922
2022-08-04T10:24:21Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Willie Hall (drummer).jpg|thumb]]
'''Willie Clarence Hall''' (amụrụ n'August 8, 1950) bụ ónyé America na-akụ ọkpọ nke a maara nke ọma màkà ọrụ ya na Isaac Hayes na dịka ónyé otu Blues Brothers.
== Akụkọ ndụ ==
Hall malitere ọrụ ya dị ka ónyé na-akụ ọkpọ na 1965, mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ọ na-egwuri egwu na Bar-Kays na Isaac Hayes 'The Movement.<ref>{{Cite book|url={{Google books|m25Hu_zQkiAC|page=252|plainurl=yes}}|title=The Unknown Musician|first=Donald|author=Walker|publisher=[[AuthorHouse]]|year=2006|isbn=978-1425946890}}</ref> N'afọ iri asaá, dị ka akụkụ nke Stax-Volt Recording Section Team site na 1968 ruo 1977, Hall kwadoro ọtụtụ ndị ísí Stax na ndekọ, gụnyere The Emotions, Little Milton, Carla na Rufus Thomas, Johnnie Taylor, The Staple Singers, Albert King na Isaac Hayes. Hall mepụtara abọm Stax ikpeazụ nke Hayes, ma mee ụda na abọm Hayes Hot Buttered Soul na The Isaac Hayes Movement, yana ''isiokwu'' ya site na Shaft.
N'afọ 1977, a kpọrọ Hall ka ọ nọchie onye na-akụ ọkpọ Al Jackson, Jr. nke Booker T. & the MGs mgbe Jackson nwụrụ na 1975. Hall dekọrọ abọm Universal Language na otu ahụ tupu ya agbasa. Afọ abụọ ka e mesịrị, Hall, ya na ónyé na-akpọ ụbọ Steve "The Colonel" Cropper na ónyé na na-akpọ bass Donald "Duck" Dunn ghọrọ ónyé otu The Blues Brothers, nke dugara n'ịpụta ya na ihe nkírí ''The Blues Brothers'' na ihe nkiri ya ''Blues Brothers 2000''. Ọ pụtakwara dị ka onwe ya na ihe nkírí 2008 Soul Men .
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8omb7k5lmk9mrwx5hfoll4w9eu7btyr
Singuila
0
18386
86349
83592
2022-08-03T13:09:10Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Singuila et Dave Siluvangi sur scène.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="fn">Singuila</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Bedaya Singuila N'Garo
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Origin
| class="infobox-data" |[[Suresnes]], [[Île-de-France (region)|Île-de-France]], France
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |[[R'n'b|R'n'B]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span>
| class="infobox-data" |1998–present
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Labels
| class="infobox-data" |[[Secteur Ä]] <small>(1998–present)</small>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Website
| class="infobox-data" |[http://singuila.artistes.universalmusic.fr/ Official website]
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Bedaya Singuila N'Garo''' (amụrụ na 19 na ọnwa Septemba 1977 na Suresnes), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Singuila''' (Nkọwa okwu French: ), bụ onye na-agụ egwu French nke sitere na Congolese na Central Africa. Singuila pụtara "ekele" na Sango, asụsụ a na-asụ na Central African Republic.
O weputara abọm izizi ya na ngwụcha afọ 2004 nke akpọrọ On ne vit qu'une fois (nke pụtara "''Anyị'' na-adị ndụ naanị otu ugboro") nke Secteur Ä, ụlọ ọrụ rap French a ma ama mepụtara. Singles sitere na abọm ahụ gụnyere "Aïcha" na "C'est Trop".
Mgbe ọ malitere nke ọma, ọ nwetara ewu ewu na mba ndị na-asụ French na Europe dum.
Ya na onye na-agụ egwu R'n'B nke Britain bụ Jamelia jikọrọ aka na 2004, maka nsụgharị French nke egwu egwu ya bụ Thank You, nke nwere ihe ịga nke ọma n'ọtụtụ mba Europe, gụnyere United Kingdom na Netherlands. Ụdị ọhụrụ ahụ bụ asụsụ abụọ na Jamelia na-abụ abụ na Bekee, na Singuila na French. Vidio ahụ gosipụtara vidiyo nke vidiyo Bekee mbụ na vidiyo ọhụrụ nke Singuila.
Na afọ 2006, Singuila laghachiri na abọm ọhụrụ a na-akpọ Ghetto Compositeur . Singles sitere na abọm ahụ gụnyere "Le temps passe trop vite" (nke pụtara n'ụzọ nkịtị "Oge na-agafe ngwa ngwa") na "Ma Nature", mee ka ọnọdụ ya sie ike na French R'n'B circles.
== Akụkọ ndụ ==
Na afọ 2003, o wepụtara abọm izizi ya "On ne vit qu'une fois". Site na abọm mbụ a, egwu; "Aisha" na "C'est trop" ga-abụ egwu.
Na afọ 2006, ọ laghachiri na abọm ọhụrụ a na-akpọ "Ghetto Composer" na Lino. Ndị otu sitere na abọm ahụ bụ "Le temps passe trop vite" na "Ma nature".
Na afọ 2007, o sonyere na nchịkọta Trimmed Offset Mania: "Ca n'ment" ya na Kamnouze na Petit Denis. Ọ na-esokwa na okike nke album Sheryfa Luna nke gụnyere aha "Il avait les mots" nke ga-aghọ tube ngwa ngwa.
Na afọ 2008, ọ na-ewere egwu nke "Il avait les mots" Sheryfa Luna (nke ọ bụ onye dere ya) iji mepụta "Je cherchais les mots - La reponse". Abụ a dị ka aha a tụrụ aro ya, azịza nye "Il avait les mots".
Na afọ 2009, o wepụtara abọm ọhụrụ, "Ca fait mal", dịka egwu 3 nke otu abọm ahụ, na ọ bụ ụtụ nye nna ya nwụrụ anwụ. "Viens, je t'en prie" na "Je suis KO" duet na Marc Anthony, bụ egwu sitere na abọm ahụ.
Ka ọ dị ugbu a, ọ na-akwadebe abọm ọhụrụ nwere aha, nke akpọrọ "Sang chaud", ka ewepụtara ma gbasaa ya na Ịntanetị malite na Mee 2011.<ref>{{Cite web|author=LBB|first=DM|title=Musical biography|url=http://www.musicme.com/Singuila/biographie/}}</ref> Singuila esorowo onye Naijiria na-ese ihe DonTom rụkọọ ọrụ n'abụ enyi nwanyị akpọrọ "I Love You", nke e wepụtara na ọnwa Febụwarị 2014.<ref>{{Cite web|url=http://hiphopsouth.wordpress.com/2014/02/15/dontom-i-love-you-f-singuila-prod-regiz|title=DonTom – I Love You f. Singuila (Prod. Regiz)|publisher=HiphopSouth|date=2014-02-15|accessdate=2014-02-15}}</ref>
Singuila bụ onye nkuzi na "The voice Afrique francophone" 2016 2017
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* 2003:"Anyị na-ebi naanị otu ugboro"
* 2006:"Ghetto Composer"
* 2009:"Ọ na-egbu mgbu"
* 2017:"N'etiti abụọ"
* 2020:"N'ime Cage Du Rossignol"
* 2021:"Dọkịta Ịhụnanya"
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* 2003: "Aisha"
* 2003: "Ọ karịrị akarị"
* 2003: "Akọ na uche m"
* 2004: "M na-aga n'ihu na-abụ abụ"
* 2006: "Oge na-agafe ngwa ngwa".
* 2006: "Ọdịdị m"
* 2008: "M na-achọ okwu"
* 2009: "Aghachitere m arịrịọ gị"
* 2009: "M bụ KO" (feat. Marc Antoine)
* 2010: "Ọ na-egbu mgbu"
* 2011: "M chọrọ ya" (Hold U nke Gyptian's Remix)
* 2011: "Ọbara Ọkụ"
* 2012: "Ọ dị nnọọ anya n'ebe m nọ"
* 2014: "Nnwere Onwe m"
* 2014: "Rossignol"
* 2016: "Ọkụ na-alaghachi"
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20061128090715/http://singuila.artistes.universalmusic.fr/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [http://www.hostile.fm/singuila/ Ebe nrụọrụ weebụ Label]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
jszuc5jibqadf5v03rmqk02hf1wetxx
Sonna Seck
0
18404
86354
83555
2022-08-03T13:09:40Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sonna Seck.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Sonna Seck''' (amụrụ Maimouna Seck na 1985) bụ ọnye Guinea na-eme ihe nkiri, onye na-agụ egwu, na onye na-eme ọchị.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Seck n'obodo Mamou n'afọ 1985, n'ime ezinụlọ griots. Mgbe ọ dị obere, ọ malitere ịbụ abụ ọdịnala na baptizim na emume agbamakwụkwọ. Seck gara Lycee Yimbaya wee nweta nzere bachelọ ya. N'afọ 2007, ọnyere aka guzobe ndị na-eme ihe nkiri Djouri Djaama ma mee ihe nkiri mbụ ya, ''Yo-Allah Feounou'' , nke gara nke ọma. Seck pụtara n'usoro ihe nkiri sitere na ndị otu Djouri Djaama, ndị kachasị ewu ewu bụ ''Guigol Naferai Djoki'', ''Mouyide Allah'', na Ahh . Ihe ịga nke ọma nke ihe nkiri ndị a nyere ohere ka otu ahụ mee ọtụtụ njem mba.<ref name="zoom">{{Cite web|title=Zoom sur l’artiste Sonna Seck – Africa224 – Ne vous trompez pas de site|url=http://africa224.com/?p=4748|work=Africa224|accessdate=27 October 2020|language=French|date=8 July 2020}}</ref>
Na ihe nkiri ya, Gourdan-Païkoun, ọ na-eme onye na-eti egwu ma na-abụ abụ a na-akpọ ''Saya'' (La mort). O gosipụtara ezigbo olu ya na mgbakwunye na nkà ime ihe nkiri ya.<ref name="zoom">{{Cite web|title=Zoom sur l’artiste Sonna Seck – Africa224 – Ne vous trompez pas de site|url=http://africa224.com/?p=4748|work=Africa224|accessdate=27 October 2020|language=French|date=8 July 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://africa224.com/?p=4748 "Zoom sur l'artiste Sonna Seck – Africa224 – Ne vous trompez pas de site"]. ''Africa224'' (in French). 8 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 October</span> 2020</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
Seck malitekwara ọrụ ịbụ abụ ya na ndị otu ahụ, na-abụ abụ dịka ''Bounguai'', Sodanelan, na ''Inmefidjin'', mgbe mgbe n'ụdị ọzụzụ atụrụ.<ref name="zoom">{{Cite web|title=Zoom sur l’artiste Sonna Seck – Africa224 – Ne vous trompez pas de site|url=http://africa224.com/?p=4748|work=Africa224|accessdate=27 October 2020|language=French|date=8 July 2020}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://africa224.com/?p=4748 "Zoom sur l'artiste Sonna Seck – Africa224 – Ne vous trompez pas de site"]. ''Africa224'' (in French). 8 July 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 October</span> 2020</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> A tọhapụrụ egwu ya kachasị ewu ewu, ''Tourou Tourou'', na 2015 wee bụrụ ihe a ma ama na Guinea na mba ndị gbara ya gburugburu. Isiokwu abụ ahụ bụ nwoke kewara n'etiti nwunye ya n'ezie na "nwunye ibe ya", na ụda nke na-agba ume ịgba egwú.<ref>{{Cite news|title=En Guinée, la chanson "Tour tour" fait danser tout le monde mais tiquer les femmes|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20170813-guinee-chanson-tour-tour-danser-tiquer-femmes|accessdate=27 October 2020|work=[[Radio France Internationale]]|date=13 August 2017|language=French}}</ref> A kpọtụrụ ya aha n'okwu onye isi ala Alpha Condé kwuru na Machị 2018 n'oge Ụbọchị Ụmụ nwanyị, otu ahụ wee nwee ike izute onye isi ala. N'akụkụ onye otu ya Mama Ambiance, Seck jiri ohere ahụ kwado maka ndị otu onye nkuzi ma kwe ka ụmụaka laghachi n'ụlọ akwụkwọ N'afọ 2020, Seck malitere ọrụ ya n'onwe ya na akara Soudou Daardja Prod.<ref>{{Cite news|title=Le duo Tourou-tourou approché par le couple présidentiel|url=https://www.gnakrylive.com/guinee/societe/876-le-duo-tourou-tourou-approche-par-le-couple-presidentiel|accessdate=27 October 2020|work=Gnakrylive|date=9 March 2018|language=French}}</ref> Otu egwu mbụ ya, ''Midho Yidhouma'', bụ abụ ịhụnanya nke na-asọpụrụ di ya bi na United States. Ọ natara ihe karịrị 1 nde mmadụ na YouTube.<ref>{{Cite web|title=Sonna Seck : sa chanson "Midho Yidhouma" franchie la barre des 1 million des vues (video)|url=https://afriqueshowbiz.com/sonna-seck-sa-chanson-midho-yidhouma-franchie-la-barre-des-1-million-de-vues-video/|work=Afrique Showbiz|accessdate=27 October 2020|language=French|date=24 September 2020}}</ref>
== Ebenside ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g4xb0shyri1nvnsdq0pclcqa9xyfyd3
Shitaye Eshete
0
18580
86357
83807
2022-08-03T13:09:56Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Shitaye Eshete Rio 2016.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox sportsperson|image=Shitaye Eshete Rio 2016.jpg|image_size=|caption=Eshete at the 2016 Olympics|birth_date={{birth-date and age|21 May 1990}}|birth_place=|height=150 cm<ref>[https://www.rio2016.com/en/athlete/shitaye-eshete Shitaye Eshete] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160806072137/https://www.rio2016.com/en/athlete/shitaye-eshete |date=2016-08-06 }}. rio2016.com</ref>|weight=38 kg|sport=[[Athletics (sport)|Athletics]]|country={{BHR}}|event=5000 m – [[marathon]]|pb=5000 m – 15:03.13 (2013)<br />10,000 m – 30:47.25 (2012)<br />marathon – 2:21:33 (2019)<ref>[https://www.iaaf.org/athletes/bahrain/shitaye-eshete-246399 Shitaye Eshete]. IAAF</ref>|show-medals=yes|medaltemplates={{Medal|Competition | [[Asian Games]] }}
{{Medal|Bronze | [[2010 Asian Games|2010 Guangzhou]] | [[Athletics at the 2010 Asian Games|10,000 m]] }}
{{Medal|Competition | [[Asian Athletics Championships]] }}
{{Medal|Gold | [[2011 Asian Athletics Championships|2011 Kobe]] | [[2011_Asian_Athletics_Championships|10,000 m]] }}
{{Medal|Gold | [[2013 Asian Athletics Championships|2013 Pune]] | [[2013 Asian Athletics Championship|10,000 m]] }}
{{Medal|Gold | [[2019 Asian Athletics Championships|2019 Doha]] | [[2019 Asian Athletics Championship|10,000 m]] }}
{{Medal|Silver | [[2013 Asian Athletics Championships|2013 Pune]] | [[2013 Asian Athletics Championship|5,000 m]] }}
{{Medal|Competition | [[Pan Arab Games]] }}
{{Medal|Silver | [[2011 Pan Arab Games|2011 Doha]] | [[Athletics at the 2011 Pan Arab Games|10,000 m]] }}
{{Medal|Bronze | [[2011 Pan Arab Games|2011 Doha]] | [[Athletics at the 2011 Pan Arab Games|5000 m]] }}}}
'''Shitaye Eshete Habtegebrel''' (amụrụ n'abali iri na otu nke ọnwa Mee afo 1990) bụ [[Ethiopia|onye Etiopia]] a mụrụ na-agba ọsọ ogologo oge nke na-asọro ndị mba Bahrain asọmpi mba ụwa
== Mbido Mbụ ==
Ọ malitere ịsọ mpi nke steeti Gulf ala jupụtara na mmanụ na afọ 2009, na-eme mpụtara nke mbụ ya na Asian Cross Country Championships na Manama. O meriri n'asọmpi ụmụ nwanyị ndi junịọ mgbe onye otu ya bụ Tejitu Daba, onye ọzọ bụbu onye Etiopia, mechara Bahraini 1 Xia2.<ref>Negash, Elshadai (2009-03-02). [http://www.iaaf.org/WXC09/news/newsid=49545.html Jamal and Abdullah cruise to title defence – Asian Cross Country Championships]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-03-24.</ref> Mbido mbụ ya na ọkwa ụwa bịara n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị na 2009 IAAF World Cross Country Championships ma ọ gbara onye nke iri abụọ na anọ na asọmpi ndị junịọ, otu ebe n'azụ Daba.<ref>[http://www.iaaf.org/wxc09/results/eventCode=4140/sex=W/discCode=XJ/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det 2009 World XC Championships – Women's Junior Race]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-03-24.</ref> A banyere ya n'ọsọ mita 5000 na 2009 Asian Athletics Championships na Nọvemba wee bịa nke isii.<ref>[http://www.tilastopaja.org/staticresults/12790403.htm 2009 Asian Championships]. Tilastopaja (2009-11-14). Retrieved on 2011-03-24.</ref>
== 2010 ruo 2012 ==
Shitaye mere mpụtara mbụ ya n'afọ sochirinụ, na-agba ọsọ na 2010 IAAF World Cross Country Championships ma ọ bụ onye nke iri na otu n'ozuzu na ọkwa, na-edu ụmụ nwanyị Bahrain tinyere Mimi Belete na nke itoolu na asọmpi otu.<ref>[http://www.iaaf.org/wxc10/results/eventCode=4393/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det Senior Race – W Final]. [[IAAF]] (2010-03-28). Retrieved on 2011-03-24.</ref>
N'ọnwa Ọgọstụ, ọ mere mpụtara mbụ ya na IAAF Diamond League, setịpụ 5000 m kacha mma nke 15:25.67 nkeji na DN Galan.<ref>[http://www.iaaf.org/History/DLM/season=2010/Results/eventCode=4453/sex=W/discCode=5000/result.html#W5000 2010 DN Galan – Women's 5000 m]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-03-24.</ref> Ọ bụ naanị onye nnọchi anya Asia-Pacific na ihe omume ahụ na 2010 IAAF Continental Cup, ebe ọ bụ nke isii.<ref>[http://www.tilastopaja.org/staticresults/12801161.htm 2010 Continental Cup]. Tilastopaja. Retrieved on 2011-03-24.</ref> Egwuregwu Eshia nke afọ 2010 nyere ya ohere nrite mba ụwa mbụ ya, dị ka ọ gbara onye nke atọ maka ọla nchara karịa mita puku iri n'azụ ndị India abụọ Preeja Sreedharan na Kavita Raut.<ref>[http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=58777.html Strong night for India as Asian Games kick off before a crowd of 75,000 in Guangzhou – Asian Games, Day 1]. [[IAAF]] (2010-11-22). Retrieved on 2011-03-24.</ref>
Ọ nwere obere nlahachi azụ karịa ọnọdụ mbụ ya na 2011 IAAF World Cross Country Championships, naanị na-abanye n'ogo iri na abụọ nke asọmpi ụmụ nwanyị.<ref>Johnson, Len (2011-03-20). [http://www.iaaf.org/WXC11/news/kind=100/newsid=59568.html Cheruiyot wins race of champions – Women's Senior Race Report – Punta Umbria 2011]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-03-24.</ref> Otú ọ dị, ọ duuru ndị otu mba gaa n'ọkwa nke anọ na ogo, site n'enyemaka nke ọnụnọ nke Maryam Yusuf Jamal. Ọ rụrụ ọrụ nke ọma n'egwuregwu n'afọ ahụ, na Nweta otutu aha nke Puku Mita iri n'asọmpi 2011 Asian Athletics Championships, ma Mita puku ise n'egwuregwu 2011 Military World Games, wee nweta akụkọ ihe ndekọ na Bahraini site na ịgba ọsọ nke nkeji 31:21.57 ma gbaa onye nke isii na Puku Mita iri n'egwuregwu ikpeazụ na 2011 World Championships in Athletics.<ref>[http://www.tilastopaja.org/staticresults/201112812847.htm AsC Kobe JPN 7 – 10 July 19th Asian Championships]. Tilastopaja. Retrieved on 2011-08-13.</ref> O ji ọla nchara 5000m na ọlaọcha 10,000m mechie afọ ahụ na 2011 Pan Arab Games.
Shitaye malitere oge ọzọ n'ime ụlọ, na-etinye ihe ndekọ mba maka mita 3000 iji nweta aha na 2012 Asian Indoor Athletics Championships. O mechara bụrụ onye nke ise na ngwụcha nke ihe omume ahụ na 2012 IAAF World Indoor Championships.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/letter=0/athcode=246399/index.html Eshete Shitaye]. IAAF. Retrieved on 19/11/2019</ref> Ka ọ na-aga n'èzí, ọ meriri n'asọmpi ụmụ nwanyị na Asian Cross Country Championships, na-eduga ụmụ nwanyị n'ime atọ kachasị elu.<ref>Krishnan, Ram. Murali (2012-03-25). [http://www.iaaf.org/news/newsid=64449.html Bahrain dominates at Asian XC champs]. IAAF. Retrieved on 2012-03-26.</ref> Na 2012 Summer Olympics, ọ gbara ọsọ na 5000 m na 10000 m, ma gbaa nke iri na nke isii n'otu n'otu, ma na-etinye ihe ndekọ mba ọhụrụ na mita puku iri m.<ref name="IAAFBio" /><ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418094546/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html|archivedate=2020-04-18|title=Shitaye Eshete Bio, Stats, and Results|work=Olympics at Sports-Reference.com|language=en|accessdate=2019-11-19}}</ref>
N'afọ sochirinụ, 2013, ọ gbakara onye nke isii na 10000 m na World Championship mgbe ọ meriri Asian Championship.<ref>{{Cite web|url=https://www.worldathletics.org/athletes/bahrain/shitaye-eshete-246399|title=Shitaye ESHETE {{!}} Profile|work=www.worldathletics.org|accessdate=2019-11-19}}</ref>
== 2014 2015 ==
Ọ kwụsịrị ọrụ n'afo 2014 n'ihi ọmụmụ nwa wee laghachi na asọmpi na ngwụcha afọ 2015.<ref>[http://www.iaaf.org/news/preview/prague-grand-prix-10km-ronoh-kilel Event record-holder Ronoh returns to Prague]. IAAF (2015-09-03). Retrieved on 2015-09-05.</ref>
== 2016 na gaa n'ihu ==
O sonyere na 10000 m na 2016 Summer Olympics mana o nweghị ike ịgbacha ọsọ ahụ.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418094546/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html|archivedate=2020-04-18|title=Shitaye Eshete Bio, Stats, and Results|work=Olympics at Sports-Reference.com|language=en|accessdate=2019-11-19}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20200418094546/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html "Shitaye Eshete Bio, Stats, and Results"]. ''Olympics at Sports-Reference.com''. Archived from [http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/es/shitaye-eshete-1.html the original] on 2020-04-18<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-11-19</span></span>.</cite></ref> Ọ laghachiri iji merie asọmpi 10000m na asọmpi Asia na 2019.<ref>{{Cite web|url=https://www.worldathletics.org/news/report/bahrain-china-dominate-asian-championships-da|title=Bahrain and China continue their dominance at Asian Championships in Doha{{!}} News|work=www.worldathletics.org|language=en|accessdate=2019-11-19}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị nwetara ihe nrite n'egwuregwu Eshia na egwuregwu
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Shitaye Eshete at World Athletics
* Shitaye Eshete at Olympics at Sports-Reference.com (archived)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qe6i99gu4khs6gwzajf9lglzx12hzoy
Okra soup
0
18837
86451
85715
2022-08-04T11:10:09Z
Andre Engels
66
Redirected page to [[Ofe Okra]]
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Ofe Okra]]
c7sprksrbvmu6n5mti8go9z412xyfs5
Ihu mbụ́
0
18997
86419
85959
2022-08-03T21:03:01Z
Celetex
13524
Removed redirect to [[Ihu mbụ]]
wikitext
text/x-wiki
[[File:Green Space in Surulere 02.jpg|thumb|Green Space in Surulere 02]]
#KÚFÙ [[Ihu mbụ]]
ebv1z0wc2prpworoxuzm7kr7lxht2k5
86461
86419
2022-08-04T11:22:51Z
Olugold
12202
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
jwrxj8zxn2c28qycnv7xurw75pphdx1
86471
86461
2022-08-04T11:44:17Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Ihu m̀bụ]] to [[Íhú m̀bụ́]]: Meziri aha
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
jwrxj8zxn2c28qycnv7xurw75pphdx1
86475
86471
2022-08-04T11:53:31Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Íhú m̀bụ́]] to [[Ihu mbụ́]]
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
jwrxj8zxn2c28qycnv7xurw75pphdx1
Okwu:Ihu mbụ́
1
18998
86473
85961
2022-08-04T11:44:18Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Okwu:Ihu m̀bụ]] to [[Okwu:Íhú m̀bụ́]]: Meziri aha
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Okwu:Ihu mbụ]]
ngzhywu1lrxcbvbxgio891dh8fjoi6o
86477
86473
2022-08-04T11:53:31Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Okwu:Íhú m̀bụ́]] to [[Okwu:Ihu mbụ́]]
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Okwu:Ihu mbụ]]
ngzhywu1lrxcbvbxgio891dh8fjoi6o
Lahoh
0
19070
86450
86195
2022-08-04T10:39:15Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lahooh.jpg|thumb]]
'''Lahoh''' (Arabic, : , Somali: ma ọ bụ canjeero, Hibru: ), nke pụtara "dị larịị" n'asụsụ Arabic site na okwu Arabic "lawḥ" (""), bụ spongy, pancake-like achịcha nke sitere na injera nke ndị Etiopia. A na-eji ntụ ọka teff eme ya.
Ụdị Yemenite bụ ụdị achịcha dị larịị nke a na-ejikarị ntụ ọka sorghum, ọka ọka / ọka na-acha ọcha, mmiri na-ekpo ọkụ, yist, na obere nnu. A na-eri ya maka nri ụtụtụ na [[Somalia]], [[Djibouti]] na Yemen. Ndị Juu si Yemen kwabata mere ka nri ahụ bụrụ ihe a ma ama n'Izrel.<ref name="deliciousisrael">[https://www.deliciousisrael.com/blog/lahoh "Yemenite lahoh" in www.deliciousisrael.com]</ref>
A na-akpọ ya ''laxoox'' /lahoh ma ọ bụ canjeero /canjeelo na [[Somaliland]], [[Somalia]] na [[Djibouti]], ma na-akpọkwa ''lahoh'' / ''lahuh'' na Yemen. Na mba Etiopia na Eritrea, ebe ọ malitere, a na-akpọ ya injera.
== Nkwadebe ==
A na-ejikarị ntụ ọka sorghum (ọka ọkacha mma maka ime Laxoox), White cornmeal / cornflour, mmiri na-ekpo ọkụ, yist, na obere [[Ńnú|nnu]]. A na-eji aka na-akụ ngwakọta ahụ ruo mgbe ọ dị nro ma na-atọ ụtọ.<ref>[http://food.lizsteinberg.com/2009/01/05/saturday-brunch-lahoh-purple-salad-with-ginger-dill-dressing-and-more/ Preparing Lahoh]</ref> A na-ahapụ ntụ ọka ahụ ka ọ gbaa ụka n'abalị ka ọ sie nri ma rie nri ụtụtụ. E nwere ụdị nri dị iche iche na-atọ ụtọ, otu e ji àkwá mee, yana ụdị ọzọ a na-esi ísì ụtọ ma na-eri ya n'ụlọ ndị Somalia na nri ụtụtụ n'oge Eid a na-akpọ Cambaabuur (Ambaabuur).<ref name="Abdullahi">Mohamed Diriye Abdullahi, ''Culture and Customs of Somalis'', (Greenwood Press: 2001), p. 113.</ref><ref>http://xawaash.com/?p=4435#sthash.zygwh2Ob.dpbs</ref>
A na-eme ya n'ụzọ ọdịnala n'elu ite ọkụ a na-akpọ ''taawa''. Enweghị nke ahụ, a pụru isi ya n'ime efere nkịtị.
== Ojiji mpaghara ==
Na Somalia, [[Djibouti]], na n'akụkụ ụfọdụ nke [[Kenya]], maka nri ụtụtụ (nke bụ ebe a na-eri Lahoh na canjaro), a na-eji subag (mmanụ [[Somalia]] / ghee), mmanụ oliv, mmanụ sesame, na [[Ńnú odẹne|shuga]] ma ọ bụ mmanụ aṅụ ma ọ bụ 化beer (ọgbụ na yabasị), ma ọ bụ na 化suqaar 化 (anụ a na-akpọ), ma ọ bụghị na 化odkac / muqmad. Mgbe ụfọdụ, a na-eri ya maka nri ehihie, nke bụ mgbe a na-er ya na ofe Somali, ofe, ma ọ bụ curry. Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile ka a na-aṅụ ya na tii Somalia.<ref name="Abdullahi">Mohamed Diriye Abdullahi, ''Culture and Customs of Somalis'', (Greenwood Press: 2001), p. 113.</ref>
Na mba Ethiopia, Eritrea, na akụkụ ụfọdụ nke Sudan, [1] [2] injera bụ isi ihe. Injera bụ isi na usoro iri nri, dị ka achịcha ma ọ bụ osikapa n'ebe ọzọ ma na-eri nri ụtụtụ, nri ehihie na nri abalị. [1] [2]
Na Yemen, ndị na-ere ahịa na-erekarị ya n'okporo ámá. A pụrụ ịchọta ya na [[Israel]], ebe ndị Juu Yemenite kwagara ebe ahụ webatara ya.
== Hụkwa ==
* Dosa
* Appam
* [[Baghrir]]
* Injera
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
{{Flatbreads}}
mf1frhxrzchkyu2dgbmswtnte7tqtaf
Ful medames
0
19086
86449
86244
2022-08-04T10:36:43Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ful medames (arabic meal).jpg|thumb]]
Ful medames (Arabic: فول مدمس, ''fūl mudammas'' IPA: ; okwu ndị ọzọ gụnyere ''ful mudammas'' na foule mudammes), ma ọ bụ naanị '''fūl''', bụ stew nke fava e siri esi nke e ji mmanụ oliv, cumin, na nhọrọ na parsley a pịrị apị, galik, yabasị, mmiri lemon, ose, na akwụkwọ nri ndị ọzọ, ahịhịa, na '''ihe''' ndị na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite news|title=Cook this: Ful medames from Falastin|url=https://nationalpost.com/life/food/cook-this-ful-medames-from-falastin|accessdate=2020-10-05|work=National Post|date=10 July 2020|language=en-CA|author=Brehaut|first=Laura}}</ref> A na-eme medames zuru ezu n'ụzọ ọdịnala ma na-enye ya site na nnukwu ite ígwè.<ref name="EGYfavabeans">{{Cite web|date=2011-09-30|title=Ful Medames - Egyptian Staple Beans of Delight|url=https://migrationology.com/ful-medames-egypts-life-line-saving-beans-of-delight/|accessdate=2021-02-22|work=Migrationology - Food Travel Blog|language=en}}</ref> Ọ bụ nri a ma ama n'Ijipt ma a na-ewere ya dị ka nri mba, ọkachasị n'obodo ndị dị n'ebe ugwu nke Cairo na Gizah. [citation needed] Ful medames bụkwa akụkụ a na-ahụkarị na nri nke ọtụtụ nri Arab, Middle East, na North Africa.<ref name="EGYfavabeans" />
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụfọdụ ndị edemede atụwo aro na medames zuru ezu malitere laa azụ na [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]].<ref name="Albala">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=hTBv607RId8C&q=ful+medames+staple+food+cairo&pg=PT30|title=Beans: A History|isbn=9780857850782|author=Albala|first=Ken|date=September 2007}}</ref>
Ihe akaebe ụfọdụ nke ojiji nke ful bụ ihe zoro ezo nke 2,600 fava kpọrọ nkụ e gwupụtara na ebe Neolithic na mpụga Nazaret.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&pg=PA191|title=Encyclopedia of Jewish Food|first=Gil|author=Marks|date=November 17, 2010|publisher=Wiley}}</ref>
A kpọtụrụ usoro isi nri a aha na Jerusalem Talmud, na-egosi na a na-eji usoro ahụ eme ihe na Horn of African na Middle East mba ndị dị na narị afọ nke anọ. Ọ bụ ezie na e nwere ọtụtụ ụzọ isi chọọ ''fūl'' mma, usoro nri bụ isi ka bụ otu. Ozugbo esichara ''fūl'', a na-etinye ya nnu ma rie ya n'ụzọ dị mfe ma ọ bụ na-esonyere mmanụ akwụkwọ nri, mmanụ ọka, bọta, mmiri ara ehi, bechamel sauce, anụ ehi a gwọrọ agwọ (basturma), àkwá e siri esi ma ọ bụ esi esi, tomato sauce, galik sauce, tahini, mmiri lemon ọhụrụ, ose, ma ọ bụ ihe ndị ọzọ.<ref name="Albala">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=hTBv607RId8C&q=ful+medames+staple+food+cairo&pg=PT30|title=Beans: A History|isbn=9780857850782|author=Albala|first=Ken|date=September 2007}}</ref>
N'oge ụwa na-emepechabeghị anya, ndị bi gburugburu Princess Baths, ebe ịsa ahụ ọha na eze n'ime obere ogige dị nso na isi iyi ọha na eze nke Muhammad São Ali Pasha, otu ogige dị n'ebe ugwu nke minaret abụọ mara mma nke ụlọ alakụba Sultan al-Muyaday n'elu ọnụ ụzọ Bab Zuweila nke narị afọ nke 11. N'ehihie, ndị na-arụ ọrụ n'ebe ịsa ahụ na-eme ka ọkụ na-ekpo ọkụ na ''qidras'', nke bụ nnukwu ite mmiri ịsa ahụ. Osisi dị ụkọ, n'ihi ya, a na-eji ihe mkpofu eme ihe dị ka mmanụ ma mesịa, a na'ebe a na-ekpofu ahịhịa gburugburu ebe ịsa ahụ. Mgbe ebe ịsa ahụ mechiri, ọkụ ọkụ ahụ na-acha ọbara ọbara nọgidere na-ere ọkụ. Iji nweta uru nke ọkụ ndị a dị oké ọnụ ahịa, a na-ejupụta nnukwu ''qidras'' na fava beans, a na'echekwa cauldrons ndị a na-esi nri abalị niile, na n'ikpeazụ kwa ụbọchị niile, iji nye ndị bi na Cairo nri ụtụtụ. Ụlọ ọrụ na-esi nri na Cairo ga-eziga ndị na-ejere ha ozi na Princess Baths iji zụta ''fūl'' ha buru ibu.<ref>{{Cite web|url=http://www.cliffordawright.com/caw/food/entries/display.php/id/60/|title=Professor Janet Abu-Lughod - Princeton University Press|accessdate=2010-09-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140429201143/http://www.cliffordawright.com/caw/food/entries/display.php/id/60/|archivedate=2014-04-29}}</ref>
A na-akwadebe Fūl site na obere, ahịhịa dị gburugburu nke a maara n'Ijipt dị ka ''fūl ḥammām'' ("ahịhịa ịsa"). A na-esi ọka ahụ ruo mgbe ọ dị nro. Ụdị agwa ndị ọzọ ndị na-esi nri Ijipt na-eji bụ ''fūl rūmī'' ("Roman", ya bụ. "European broad beans"), nnukwu beans fava yiri akụrụ, na ''fūl baladī'' ("beans mba", nke dị n'etiti). ''Fūl nābit'' (ma ọ bụ ''nābid'') bụ mkpụrụ ọka fava, ''fūl akhḍar'' ("fūl na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ") bụ ọka fava ọhụrụ, na ''fūl madshūsh'' ("fūle a kụrisịrị akụrisị") bụ ọka Fava a kụziri akụrisị.
== Mba ndị ọzọ ==
[[Usòrò:Ful_medames.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Ful_medames.jpg/250px-Ful_medames.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Ụdị nri ụtụtụ fūl medames dị ka onye na-ere ahịa n'okporo ámá Ijipt na-enye achịcha na akwụkwọ nri, yana akwụkwọ rọket ọhụrụ (arugula) n'akụkụ.]]
[[Usòrò:فول_حلبى_مقطوع.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/%D9%81%D9%88%D9%84_%D8%AD%D9%84%D8%A8%D9%89_%D9%85%D9%82%D8%B7%D9%88%D8%B9.jpg/250px-%D9%81%D9%88%D9%84_%D8%AD%D9%84%D8%A8%D9%89_%D9%85%D9%82%D8%B7%D9%88%D8%B9.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Ụdị Aleppo jupụtara na tahini na mmanụ oliv, nke e ji ofe ose Aleppo kpuchie]]
A na-ebute he nrite zuru ezu site na [[Egypt|Ijipt]] gaa n'akụkụ ndị ọzọ nke ụwa ndị Arab, yana akụkụ ndị ọzọ nke Africa na Eshia, mana ọkachasị na Iraq, [[Lebanon]], [[Israel]], Syria, Jordan, Palestine, Saudi Arabia, Yemen, [[Somalia]], [[Ethiopia]], [[Eritrea]], [[Sudan]], [[Morocco]] na [[Libya]].<ref>James C. McCann, ''Stirring the Pot: A History of African Cuisine'', (Ohio University Press: 2009), p.99.</ref>
=== Middle East ===
Ful bụ nri ụtụtụ a ma ama na Siria, kachasị na Aleppo. A na-ahapụ ọka fava na-esi n'ime nnukwu ite ọla kọpa n'abalị niile, ka a na-enye ya site n'ụtụtụ echi ya gaa n'ihu; ọka na-egwu mmiri na tahini na mmanụ oliv, nke ejiri ihe na-egosi ose na-acha ọbara ọbara (nke e ji ose Aleppo mee) mee n'elu.
Na Jọdan, a na-eme ful dịka hummus n'ụdị dip, nke a na-ejikarị tahini, galik, tomato, mmiri lemon, cumin, mmanụ oliv, ose na nnu eme.
A na-eri medames zuru ezu dị ka akụkụ nke nri Lent site n'aka ndị Kraịst nọ na mba Arab.<ref>{{Cite book|title=The Oxford Companion to Food|first=Alan|author=Davidson|year=2014|isbn=9780191040726|publisher=Oxford University Press|quote=}}</ref>
=== Afrịka ===
Na mbà [[Somalia]], fuul bụ ihe dị mkpa na nri ụtụtụ. A na-ejikarị àkwá, achịcha khubz / ceesh ma ọ bụ achịcha ọdịnala Somalia a na-akpọ laxoox /canjeero. Ọ dị nnọọ ka ụdị nri [[Egypt|ndị Ijipt]], Sudanese, na Saudi, mana ọ na-adịkarị ụtọ n'ihi na [[Sudan|ndị]] Somalia na-eji ngwakọta nke xawaash (cumin, coriander, sage, peppercorn, fenugreek, turmeric, ginger, cardamom, cloves, nutmeg, na saffron).
Na mba [[Morocco]], a maara ful dị ka ''bissara'' ma nwee fava beans na ogwe ahịhịa ahịhịhịa (nke a maara n'ógbè ahụ dị ka ''jabbana'') a na-esi ya na galik ma na-enye ya cumin na ihe na-atọ ụtọ. Ọ na-ewu ewu karịsịa n'ebe ugwu nke mba ahụ ma na-eri ya n'oge ọnwa oyi oyi.
Na mba [[Ethiopia|Etiopia]] (na [[Eritrea]]), ful bụ otu n'ime nri ole na ole a na-adịghị eri ya na achịcha dị ka pancake a na-akpọ ''injera'' mana a na-eri ya na achịchi ọka wit. Ebe ndị a na-enye nri zuru ezu na achịcha ntụ ọka na-eso ya na-enyekarị kichin ọha maka ndị ahịa na-achọ ime ụdị achịcha dị otú ahụ ebe ọ bụ na achịcha adịghị na nri ndị Etiopia ma ọ bụ Eritrea. A na-etinye ya n'elu, ma ọ bụ gwakọta ya na, ngwakọta mmanụ na ''berbere''.
=== Mpaghara ndị ọzọ ===
Na obodo [[Malta]], a na-ejikọkarị ''ful bit-tewm'' (beans na galik) na ibu ọnụ n'oge Lent na Good Friday. A na-etinye ya na mmiri n'otu abalị, sie ya na mmanụ na galik na mint ọhụrụ ma ọ bụ nke a mịrị amị, wee jiri mmanụ oliv ma ọ bụ vinegar tee ya tupu a na-enye ya.
Nri ahụ agafeela [[Malaysia]], ọkachasị steeti Johore, na Singapore ebe a na-etinye ya n'ime ''ọdọ mmiri'' nri dị n'ógbè ahụ, nke na-etinye ghee n'ọnọdụ mmanụ na anụ a pịrị apị. A na etinye ọka akụrụ na ọka e siri esi iji mee ka nri ahụ nwetu ahụ.
== Salad ==
[[Usòrò:Ful_medames_salad.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/49/Ful_medames_salad.jpg/220px-Ful_medames_salad.jpg|thumb|Salad nke Ful medames]]
Ful medames salad (Arabic: ) bụ nri ụtụtụ ndị Arab kacha amasị ya, mana a na-eri ya dị ka salad dị nro. Ọ na-agụnyekarị fava beans, tomato apịrị apị, alibasa, parsley, mmiri lemon, mmanụ oliv, ose na [[Ńnú|nnu]].<ref>{{Cite news|url=http://www.zenanzaatar.com/ful-medames-syrian-style-arabic-bean-salad-vegan-gf/|title=Ful Medames, Syrian Style (Arabic Bean Salad) [Vegan, GF] - Zena 'n Zaatar|author=Zena|date=2017-01-26|work=Zena 'n Zaatar|accessdate=2017-04-18|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mylebanesemarket.com/fava-bean-salad-foul-medames/|title=Fava Bean Salad – Foul Medames|work=My Lebanese Market|language=en-US|accessdate=2017-04-18|archivedate=2017-04-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170419002937/http://www.mylebanesemarket.com/fava-bean-salad-foul-medames/}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.foodservicedirector.com/menu-development/recipedia/articles/ful-medames-salad|title=Ful Medames Salad|work=FoodService Director|accessdate=2017-04-18|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.eastmedfood.com/beautiful-beans-from-east-med-simple-midweek-dinner-ful-medames/|title=Recipe Beautiful fava beans from East Med (Ful Medames / foul) – East Med Food|work=www.eastmedfood.com|language=en-US|accessdate=2017-04-18}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Ijipt
* List of African dishes
* List of Ethiopian dishes and foods
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
<div class="refbegin" style="">
* Ottolenghi, Yotam. [https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2010/jun/29/perfect-hummus-debate "The perfect hummus debate"], ''The Guardian'', June 29, 2010.
* [https://books.google.com/books?id=JCmLY7aAqWgC&pg=PA14&dq=Ful+medames+Egypt&hl=en&ei=BOQ1TOH9LI-gnwf339jUAw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC4Q6AEwAA#v=onepage&q=Ful%20medames%20Egypt&f=false Cuisine and Culture: A History of Food and People by Linda Civitello]
</div>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ejubcjke4riii3sew8nj2sfwqsv2e4r
Chinwe Aunnobi
0
19092
86330
2022-08-03T12:22:12Z
Andre Engels
66
Andre Engels moved page [[Chinwe Aunnobi]] to [[Chinwe Anunobi]]
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Chinwe Anunobi]]
9qvovu0wzyz97mn4kffhmmepwa69x0j
Tahini
0
19093
86420
2022-08-03T23:32:42Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1100962373|Tahini]]"
wikitext
text/x-wiki
A na-eji Tahini eme ihe na nri nke Levant na ọwụwa anyanwụ Mediterranean, Ndịda Caucasus, yana akụkụ nke mpaghara Ùgwù Afrika. A na-ejikwa ihe a na-etinye n'ime sesame (ọ bụ ezie na a naghị akpọ ya tahini) mee ihe na nri ụfọdụ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia.
== Okwu mmalite ==
Tahini sitere na Arabic ma si na Levantine Arabic pronunciation nke ṭaḥīna (طحينة), ma ọ bụ karịa kpọmkwem ṭaḥīniyya (طحينية), ebe Bekee ''tahina'' na Hibru ''t'china'' טחינה.<ref>{{Cite web|title=Tahini definition and meaning {{!}} Collins English Dictionary|url=https://www.collinsdictionary.com/us/dictionary/english/tahini|accessdate=2021-01-11|work=www.collinsdictionary.com|language=en-US}}</ref> O sitere na mgbọrọgwụ ط ح ن Ṭ-Ḥ-N, nke dị ka ngwaa طحن ṭaḥana pụtara "ịkụ", ma na-emepụta okwu طحين ṭaḥīn, "mjupụta" n'asụsụ ụfọdụ.<ref>{{Cite web|title=Definition of TAHINI|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/tahini|accessdate=2021-01-11|work=www.merriam-webster.com|language=en}}</ref> Okwu ''tahini'' pụtara na Bekee site na ngwụcha afọ 1930.<ref name="mariposa">Mariposa, ''Hollywood Glamour Cook Book'', 1940, p. 101.</ref><ref>''Treasury decisions under customs and other laws'', 1938, p. 1080 [https://books.google.com/books?id=SOwWAQAAIAAJ&q=tahini&dq=tahini snippet]</ref> ''Tahini'' bụ okwu mgbazinye site na ''tachíni'' nke oge a (ταχίνι) nke e si na "tahin" nke Ottoman Turkish nweta. Na Turkish nakwa na Italian, a ka na-eji mgbọrọgwụ mbụ ''tahin'' mee ihe kama mgbanwe Grik a nabatara n'ụwa niile na okwu ahụ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ihe kacha ochie a kpọtụrụ aha sesame bụ n'akwụkwọ cuneiform e dere afọ 4000 gara aga nke na-akọwa omenala nke inye chi mmanya sesame. Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme Herodotus dere banyere ịkọ ugbo sesame 3500 afọ gara aga na mpaghara Tigris na Yufretis na Mesopotemia. A na-ejikarị ya eme ihe dị ka isi iyi mmanụ.<ref>{{Cite web|author=Laniado|first=Limor|url=http://www.haaretz.com/culture/food-wine/be-merry-the-glory-of-tahini-1.361176|title=The glory of tahini|publisher=Haaretz.com|date=12 May 2011|accessdate=18 January 2013}}</ref>
A kpọtụrụ Tahini aha dị ka ihe mejupụtara ''hummus kasa'', usoro nri e depụtara n'akwụkwọ nri Arabic na-amaghị aha na narị afọ nke iri na atọ, ''Kitab Wasf al-Atima al-Mutada''.<ref name="Fordham">{{Cite web|title=Middle Eats: What are Lebanon's chances of legally laying claim to hummus?|author=Alice Fordham|publisher=NOW Lebanon|date=10 October 2008|url=http://www.nowlebanon.com/NewsArticleDetails.aspx?ID=62188|accessdate=25 November 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081212214428/http://nowlebanon.com/NewsArticleDetails.aspx?ID=62188|archivedate=12 December 2008}}</ref>
Sesame paste bụ ihe a na-etinye na nri ụfọdụ nke ndị China na ndị Japan; nri Sichuan na-eji ya na ntụziaka ụfọdụ maka dandan noodles. A na-ejikwa ihe a na-etinye n'ime nri ndị India.<ref>Sanjeev Kapoor, ''Khazana of Indian Vegetarian Recipes'', p. 94</ref>
Na North America, sesame tahini, tinyere ihe ndị ọzọ na-enweghị isi, dị na 1940 na ụlọ ahịa nri ahụike.<ref name="mariposa">Mariposa, ''Hollywood Glamour Cook Book'', 1940, p. 101.</ref>
== Nkwadebe na nchekwa ==
A na-eme Tahini site na mkpụrụ sesame nke a na-etinye na mmiri wee kụrisịa ya iji kewa bran na kernels. A na-etinye mkpụrụ ndị a kụrisịrị akụrisị na mmiri nnu, na-eme ka bran ahụ mikpuo. A na-ewepụ mkpụrụ osisi ndị na-ese n'elu mmiri, sie ha, ma gwọọ ha iji mepụta mmanụ.<ref name="Davidson 2014">{{Cite book|first=Anissa|author=Helou|editor=Davidson|title=The Oxford Companion to Food|url=https://books.google.com/books?id=bIIeBQAAQBAJ&pg=PA802|publisher=[[Oxford University Press]]|pages=802–803|date=2014|isbn=9780191040726}}</ref> A pụkwara iji mkpụrụ a na-etinyeghị n'ọkụ kwadebe ya ma kpọọ ya "raw tahini", nke a na-ere mgbe ụfọdụ dị ka ihe oriri sitere n'okike.<ref name="Ochef">{{Cite web|url=http://www.ochef.com/1285.htm|title=Refrigerated or Not, How Long Does Tahini Last?|publisher=Ochef|accessdate=18 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130120025426/http://www.ochef.com:80/1285.htm|archivedate=20 January 2013}}</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
N'ihi nnukwu mmanụ dị na tahini, ụfọdụ ndị na-emepụta ihe na-atụ aro friji iji gbochie mmebi. Ndị ọzọ anaghị atụ aro friji, n'ihi na ọ na-eme ka ngwaahịa ahụ dịkwuo ike ma sie ike ije ozi.<ref name="Ochef">{{Cite web|url=http://www.ochef.com/1285.htm|title=Refrigerated or Not, How Long Does Tahini Last?|publisher=Ochef|accessdate=18 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130120025426/http://www.ochef.com:80/1285.htm|archivedate=20 January 2013}}</ref>
== Ojiji e ji esi nri ==
[[Usòrò:Hummus&ful.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Hummus%26ful.jpg/220px-Hummus%26ful.jpg|thumb|Hummus na ful jupụtara na tahini]]
A na-ahụkarị ofe ndị dabere na Tahini na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa dị ka nri dị n'akụkụ ma ọ bụ dị ka ihe ịchọ mma, na-agụnyekarị mmiri lemon, nnu, na galik, ma jiri mmiri mee ka ọ dị nro. A na-eme Hummus site na chickpeas siri esi, nke a na-agwakọta ya na tahini, mmiri lemon na nnu. Tahini sauce bụkwa ihe a ma ama maka anụ na akwụkwọ nri na nri Middle East. A sweet spread, ''halawa taḥīniyya'' (حلاوة طحينية "sweet tahini"), bụ ụdị halva sweet. Mgbe ụfọdụ, ọ na-enwe ma ọ bụ bepụ iberibe pistachio a na-awụsa n'ime ma ọ bụ n'elu. A na-agbasokarị ya na achịcha ma rie ya dị ka nri dị mfe.
Na Armenia, enwere ike iji tahini mee ihe dị ka ofe iji tinye ''lahmajoun''.
Na Gris, a na-eji tahini ([[Greece|Grik]]: ταχίνι) eme ihe dị ka ihe a na-agbasa n'elu achịcha ma ọ bụ naanị ya ma jiri mmanụ aṅụ ma ọ bụ jam kpuchie ya. A na-enweta ite tahini a gwakọtara ya na mmanụ aṅụ ma ọ bụ koko n'ụlọ nri ụtụtụ nke nnukwu ụlọ ahịa ndị Gris.
Na Saịprọs, a na-eji tahini, nke a na-akpọ tashi, eme ihe dị ka mmiri maka achịcha na mgbe ụfọdụ na ''pitta'' ''souvlaki'' karịa ''tzatziki'', nke bụ omenala na Gris; a na-ejikwa ya eme "tahinopitta" (tahini pie).
A na-akpọ Tahini ''ardeh'' (ارده) na Persian. Na Iran, a na-eji ya eme ''halvardeh'' (حلواارده), ụdị halva nke e ji tahini, shuga, ọcha àkwá, na ihe ndị ọzọ mee. A na-eri ya n'oge nri ụtụtụ, na-ejikarị ihe na-atọ ụtọ, dị ka syrup mkpụrụ vaịn, syrup date, mmanụ aṅụ, ma ọ bụ jam. Ardeh na halvardeh so n'ihe ncheta nke obodo Iran nke Yazd na Ardakan.
Na [[Turkéy|Turkey]], a na-agwakọta (Turkish: tahin) na pekmez iji mee ''tahin-pekmez'', nke a na-ejikarị eme ihe dị ka ihe nri ụtụtụ ma ọ bụ mgbe nri gasịrị dị ka ihe na-atọ ụtọ maka achịcha.
Iraq, a maara tahini dị ka ''rashi'', a na-agwakọta ya na ọgwụ (rub) iji mee nri na-atọ ụtọ nke a na-ejikarị achịcha eri.
Na [[Israel]], tahini (Hibru: טחינה ''t'hina'') bụ nri a na-eri eri. A na-enye ya dị ka mmiri na achịcha dị larịị ma ọ bụ pita, ihe na-eme ka ọtụtụ nri dị ka falafel, sabich, Jerusalem mixed grill na shawarma, yana dị ka ihe na-agwakọta na mgbasa dị iche iche. A na-eji ya dị ka ofe maka anụ na azụ, yana nri na-atọ ụtọ dị ka halva, halva ice cream na kuki tahini.<ref>Rogov, Daniel, [https://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/Food/Halvahparfait.html Halvah Parfait]</ref> A na-eji ''kufta'' e ji nwa atụrụ ma ọ bụ anụ ehi mee na ihe na-esi ísì ụtọ na ahịhịa, ma ọ bụ na azụ dum n'akụkụ osimiri na Oké Osimiri Galili.
Na Levant, tahini (Levantine Arabic: ''t'hine'') bụ ihe oriri a na-eri na nnu, mmiri lemon, na galik a na-agbakọta. A na-enye ya dị ka dip na pita, ma ọ bụ ihe dị n'elu maka falafel na shawarma, yana dị ka ihe na-agwakọta ya na mgbasa dị iche iche. A na ahụ ya dị ka ofe maka anụ na azụ. Ọ bụ isi ihe na-eme na nri mmiri a na-akpọ ''siyadiyeh''. A na-eji Tahini eme na nri na-atọ ụtọ dị ka halva na halva na pistachios.
Na Gaza Strip, a na-enye ụdị nchara na-acha nchara nchara a maara dị ka "red tahina" na mgbakwunye na tahina nkịtị. A na-enweta ya site na usoro dị iche ma dị ogologo nke isi mkpụrụ sesame, ma nwee ụtọ siri ike. A na-eji tahina uhie eme ihe na ''sumagiyya'' (lamb na chard na sumac) na salad ndị falaheen si n'obodo ndị gbara ya gburugburu, yana ndịda Gaza. N'obodo Nablus nke West Bank, a na-agwakọ tahina na ''qizha'' paste iji mee " tahina ojii", nke a na-eji eme achịcha.<ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/travel/story/20190327-is-the-world-ready-for-this-palestinian-dish|title=Is the world ready for this Palestinian dish?|author=Berger|first=Miriam|work=www.bbc.com|language=en|accessdate=2019-03-28}}</ref>
N'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia, sesame paste (Chinese) bụ isi ihe na-esi ísì ụtọ nke a na-eji eme ihe na noodles kpọrọ nkụ (ọkụ ma ọ bụ oyi). A pụkwara iri nri sesame paste dị ka ihe oriri, nke a maara dị ka ofe sesame ojii.
== Nri ==
Na 100-gram reference amount, tahini na-enye 592 calories site na ihe mejupụtara ya dị ka 53% abụba, 22% carbohydrates, 17% protein, na 3% mmiri (tebụl). Ọ bụ isi iyi bara ọgaranya nke thiamine (138% nke uru kwa ụbọchị, DV), phosphorus (113% DV), zinc (49% DV), niacin (38% DV), iron (34% DV), magnesium (27% DV), na folate (25% DV) (tebụl). Tahini bụ isi iyi nke calcium, vitamin B ndị ọzọ, na potassium (tebụl).
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
: Food portal
* Ndepụta nke dips
* Ndepụta nke efere mkpụrụ sesame
* Ndepụta nke mgbasa
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
g6sfhhd6inb449gktm4qet3ut493t0p
Koshary
0
19094
86421
2022-08-03T23:36:02Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1099996310|Koshary]]"
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox hrecipe adr"
|+ class="infobox-title fn" id="4" |<span lang="كشري">Koshary</span>
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Egyptian_food_Koshary.jpg|250x250px]]<div class="infobox-caption" style="padding-bottom:0.25em;border-bottom:1px solid #aaa;">Koshary</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Type
| class="infobox-data" |mixed-macaroni dish
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Course
| class="infobox-data" |Main course
|- class="note"
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Place of origin
| class="infobox-data country-name" |[[Egypt]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Serving temperature
| class="infobox-data" |warm or hot
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Main ingredients
| class="infobox-data ingredient" |rice, lentils, macaroni, tomato sauce, vegetable oil, onions, cumin, coriander
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="line-height:1.15em;
padding-right:0.65em;" |Variations
| class="infobox-data" |chickpeas, hot sauce, garlic juice, vinegar, short spaghetti
|-
| colspan="2" class="infobox-below" style="border-top:1px solid #aaa;padding-top:0.25em;" |<div class="plainlist">
* [[File:Commons-logo.svg|alt=|class=noviewer|16x16px]] [[c:Category:Kushari|Media: Koshary]]
</div>
|}
Koshary, kushari ma ọ bụ '''koshari''' (Egyptian Arabic: ) bụ nri mba Ijipt na nri okporo ámá a ma ama.<ref>{{Cite web|work=[[BBC]] Travel|first=Lindsey|author=Galloway|date=13 January 2020|title=Why 2020 is the year to visit Cairo|url=//www.bbc.com/travel/story/20200112-why-2020-is-the-year-to-visit-cairo|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200212113042/http://www.bbc.com/travel/story/20200112-why-2020-is-the-year-to-visit-cairo|archivedate=2020-02-12}}</ref> Ihe oriri ọdịnala ndị Ijipt, na-agwakọta pasta, [[Oskàpà|osikapa]] na lentils na-acha nchara nchara, ma jiri tomato sauce, galik vinegar na-acha anụnụ anụnụ chọọ ya mma ma jiri chickpeas na yabasị e siri esi.<ref>{{Cite web|first=Joe|author=Yogerst|date=2020-01-15|title=Food in Egypt: 13 delicious dishes and drinks you shouldn't miss|url=https://www.cnn.com/travel/article/egypt-food-and-drink/index.html|accessdate=2020-09-14|work=[[CNN]]|language=en|quote=Koshary: One of Egypt's most popular dishes is a carb-packed combination of macaroni, rice and beans flavored with tomatoes, onions, garlic and whatever else the chef feels like tossing in.}}</ref> A na-ejikarị mmiri galik eme ya; vinegar galik na ofe ọkụ bụ nhọrọ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Koshary malitere n'Ijipt oge ochie ana kpọọ ya "Kosheir" nke pụtara "Nri nke Chi". [ihe odide dị mkpa] Okwu ahụ enweghị njikọ na iwu nri ndị Juu a maara dị ka Kosher. Otu onye ụkọ Chukwu si Heliopolis kọwaa ya dị ka nri a ga-eri mgbe a buru ọnụ n'ụbọchị nke iri na otu nke Pachons, otu ọnwa na kalenda ndị Ijipt oge ochie. A maara Koshary dị ka "''Nri nke ndị ogbenye''", ọ na-agụnye yabasị, lentils, osikapa, macaroni na sauce lemon. Ọ nwere ihe jikọrọ ya na nri Mediterenian, mana nri ndị Ijipt nwere ihe dị iche iche na ụtọ dị iche iche, ọkachasị na ofe lemon nke Ijipt, nke na-enye ya ụtọ pụrụ iche nke nri ahụ na-ewu ewu.<ref name="Parvi">{{Cite news|author=Parvi|first=Shahrokh|title=Cheap, healthy and oh so tasty: the best kushari in Cairo|url=https://www.theguardian.com/travel/2016/mar/06/kushari-cairo-rice-lentils-pasta-spicy-cheap|work=[[The Guardian]]|date=6 March 2016|accessdate=8 October 2017}}</ref>
A na-ere Koshary na ụgbọ nri n'afọ ndị mbụ ya, a kpọgakwara ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ mgbe e mesịrị.<ref name="Parvi">{{Cite news|author=Parvi|first=Shahrokh|title=Cheap, healthy and oh so tasty: the best kushari in Cairo|url=https://www.theguardian.com/travel/2016/mar/06/kushari-cairo-rice-lentils-pasta-spicy-cheap|work=[[The Guardian]]|date=6 March 2016|accessdate=8 October 2017}}</ref>
Nri a na-ewu ewu n'etiti ndị ọrụ na ndị ọrụ na nri ahụ dabara adaba maka ihe omume nri dị ka nzukọ. Enwere ike ịkwadebe ya n'ụlọ, a na-enyekwa ya n'ebe ndị dị n'akụkụ ụzọ na ụlọ oriri na ọṅụṅụ n'Ijipt niile; ụfọdụ ụlọ oriri na ọ na-ahụ maka koshary ma ewepụghị nri ndị ọzọ, ebe ndị ọzọ na-egosipụta ya dị ka otu ihe n'etiti ọtụtụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.whats4eats.com/pastas/kushari-recipe|title=Kushari recipe|publisher=Whats4eats.com|accessdate=2013-02-17|archivedate=2013-01-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130128204004/http://www.whats4eats.com/pastas/kushari-recipe}}</ref> Dị ka koshary a kwadobere n'ụzọ ọdịnala enweghị ngwaahịa anụmanụ ọ bụla, enwere ike iwere ya dị ka vegan, ọ bụrụhaala na ọ bụla na-esi nri na-eji mmanụ akwụkwọ nri.
== Ụdị dị iche iche ==
Koshary nke Alexandria dị nnọọ iche na usoro nri koshary ndị ọzọ, nke nwere ọdịiche dị ukwuu na ụtọ na ọdịdị. Usoro isi nri gụnyere lentils na osikapa na-acha odo odo, ọ na-ejikwa curry na cumin na osikà, nke na-enye koshary otu agba. A gụnyekwara àkwá ndị Ijipt, nke a na-esi esi ma sie ya na ghee ma ọ bụ bọta, yana tomato ndị a na-etinye obere pickled kama tomato sauce na French fries n'akụkụ.<ref>{{Cite web|title=كشري اسكندراني بالصور من Alaa Abbas|url=https://cookpad.com/om/%D9%88%D8%B5%D9%81%D8%A7%D8%AA/9553403-%D9%83%D8%B4%D8%B1%D9%8A-%D8%A7%D8%B3%D9%83%D9%86%D8%AF%D8%B1%D8%A7%D9%86%D9%8A|accessdate=2020-07-26|work=كوكباد|language=ar|archivedate=2020-07-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200726140555/https://cookpad.com/om/%D9%88%D8%B5%D9%81%D8%A7%D8%AA/9553403-%D9%83%D8%B4%D8%B1%D9%8A-%D8%A7%D8%B3%D9%83%D9%86%D8%AF%D8%B1%D8%A7%D9%86%D9%8A}}</ref>
Koshary enwetala ewu ewu na mpụga Ijipt n'afọ ndị na-adịbeghị anya, ọkachasị n'Ebe Ọwụwa Arebia na Yemen. E nwere ọdịiche na mba ma ọ bụ mpaghara ọ bụla, dị ka ịgbakwunye akwụkwọ nri e siri esi na iji osikapa basmati siri esi ma ọ bụ ọcha ma ọ bụ odo. Nchịkọta ndị ọzọ nke mpaghara ndị a gụnyere iji ụdị macaroni ndị ọzọ. Nchịkọta ahụ nwere ike ịgụnye ọkụkọ, na-eme ka ha dịkwuo nso na kabsa n'ọnọdụ ụfọdụ.<ref>{{Cite web|title=كشري خليجي بالخضار والدجاج بالصور|url=https://forums.graaam.com/470388.html|accessdate=2020-07-26|work=forums.graaam.com|archivedate=2020-07-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200726140811/https://forums.graaam.com/470388.html}}</ref>
A na-enye nri ahụ n'ụgbọ ala ndị Japan ma nwee mgbakwunye ụfọdụ tinyere n'elu usoro nri mbụ. Ihe ndị ọzọ, nke a na-adịghị ahụkarị na ntụziaka ndị Ijipt, bụ anụ ọkụkọ basil, tomato a na-esighị esi, mmiri ara ehi, àkwá e siri esi, Cheddar sauce, avocado slices, na ntụ ntụ na jalapeño.<ref>{{Cite web|title=エジプトめしコシャリ屋さん|url=http://koshary-yasan.hungry.jp/|accessdate=2020-07-26|work=koshary-yasan.hungry.jp|archivedate=2020-07-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200726143250/http://koshary-yasan.hungry.jp/}}</ref>
Instant koshary yiri instant noodles na nkwadebe.<ref>{{Cite web|title=الكشري أصبح مجفف في عبوة سريعة التحضير: "أخيرا هناكله المصيف"|url=https://alwan.elwatannews.com/news/details/4830932/%D8%A7%D9%84%D9%83%D8%B4%D8%B1%D9%8A-%D8%A3%D8%B5%D8%A8%D8%AD-%D9%85%D8%AC%D9%81%D9%81-%D9%81%D9%8A-%D8%B9%D8%A8%D9%88%D8%A9-%D8%B3%D8%B1%D9%8A%D8%B9%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AA%D8%AD%D8%B6%D9%8A%D8%B1-%D8%A3%D8%AE%D9%8A%D8%B1%D8%A7-%D9%87%D9%86%D8%A7%D9%83%D9%84%D9%87-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D9%8A%D9%81|accessdate=2021-02-11|work=alwan.elwatannews.com}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ihe nrite zuru ezu
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* Media related to Kushari at Wikimedia Commons
nlumdv6v7s9yxvgag89u73u7sdpnqyr
Paw Paw
0
19095
86422
2022-08-04T06:22:03Z
Kulestjr
13017
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1065036336|Paw Paw]]"
wikitext
text/x-wiki
Paw Paw, '''Paw paw''', ma ọ bụ pawpaw nwere ike ịpụta:
{{TOCright}}
== Osisi na mkpụrụ osisi ==
* ''Asimina'', ụdị osisi na obere osisi dị n'ebe ọwụwa anyanwụ North America, nke a maara dị ka pawpaws
** Common pawpaw (''Asimina triloba''), osisi mkpụrụ osisi, nke a mụrụ n'ebe ọwụwa anyanwụ North America
* Papaya (Carica papaya), osisi mkpụrụ osisi a na-akụkarị n'ebe okpomọkụ
* Ugwu ụkwụ (''Vasconcellea pubescens''), osisi mkpụrụ osisi a mụrụ na South America
== Ebe ndị a na-anọ kwa ==
; Na United States
* Paw Paw, Illinois
* Paw Paw Township, DeKalb County, Illinois
* Paw Paw Township, Wabash County, Indiana
* Paw Paw, Indiana (Miami County)
* Paw Paw Township, Elk County, Kansas
* Paw Paw, Kentucky
* Paw Paw, Michigan
* Obodo Paw Paw, Michigan
* Osimiri Paw Paw, na Michigan
* Paw Paw, Missouri
* Paw Paw, Marion County, West Virginia
* Paw Paw, West Virginia, na Morgan County
* Paw Paw Creek, na Marion County na Monongalia County, nke West Virginia
* Ndepụta ọdọ mmiri ndị a na-akpọ Paw Paw Lake
== Ojiji ndị ọzọ ==
* Paw Paw High School (disambiguation)
* Ụgbọ okporo ígwè Paw Paw (Michigan), ụzọ ụgbọ okporo ígwè na-arụ ọrụ na Van Buren County, Michigan, n'etiti 1857 na 1887
* Okporo ụzọ Paw Paw, na Maryland
* "French ụkwụ na ụkwụ", aha njirimara nke Missouri French
== Hụkwa nka ==
* ''Pawpawsaurus'', ma ọ bụ pawpaw ngwere, dinosaur
* Paw Paws, usoro ihe nkiri telivishọn
* "pawpaw" nwere ike ịbụ okwu ịhụnanya maka nna nna
{{disambiguation|geo|plant}}
sbs6r2lu7lklz88jgvqm8701m4l4bra
Akan
0
19096
86423
2022-08-04T06:29:34Z
Kulestjr
13017
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1072201714|Akan]]"
wikitext
text/x-wiki
Akan nwere ike izo aka na:
{{TOCright}}
== Ndị mmadụ na asụsụ ==
* Ndị Akan, otu agbụrụ dị n, Ghana ma kwa na Côte d'Ivoire
* Asụsụ Akan, asụsụ ndị Akan na-asụ
* Asụsụ Kwa, otu asụsụ nke gụnyere Akan
* Asụsụ Central Tano, otu asụsụ nke gụnyere Akan
== Ebe ndị a na-anọ ==
* Akan (mpaghara ndị omeiwu Ghana)
* Ógbè Akan, Hokkaido, Japan
** Akan, Hokkaido, obodo dị na Akan District, Hokkaidos
** Ogige Ntụrụndụ Akan
*** Akan Volcanic Complex, ugwu na-agbọpụta ọkụ na Hokkaidō, Japan
*** Ọdọ Mmiri Akan, ọdọ mmiri dị na Hokkaidō, na obodo Japan
*** Osimiri Akan, osimiri dị na Hokkaidō, Japan
* Akan, Wisconsin, bu obodo dị na United States
== Ojiji ndị ọzọ ==
* Akan (aha nna), aha nna
* Akan (onye a kpọtụrụ aha na Akwụkwọ Jenesis), onye a kpọturu aha
* Akan (Chi Maya), chi n'okpukpe Maya (nke a na-akpọ chi A')
* Akan, ahịrịokwu asụsụ Japanese Kansai nke pụtara "Enweghị ụzọ"
== Hụkwa nka ==
* Acan (disambiguation)
* Akkan
{{disambig|geo}}
7ppgwtqucxl23coo3lpso6xhferbmsu
Chewa
0
19097
86424
2022-08-04T06:31:30Z
Kulestjr
13017
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/932760376|Chewa]]"
wikitext
text/x-wiki
'''Chewa''' nwere ike izo aka na:
* ndị Chewa
* asụsụ ndi Chewa
{{disambig}}
d0kpko73mxdxzq7uhvir4dzjnv6tpgk
Amhara
0
19098
86425
2022-08-04T06:35:43Z
Kulestjr
13017
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1096100144|Amhara]]"
wikitext
text/x-wiki
'''Amhara''' nwere ike izo aka na:
* Ndị Amụrụ, otu agbụrụ nke Etiopia
* Amharic, asụsụ ndị Amụrụ na-asụ
* Bete Amhara, onye nwe ọchịchị na mpaghara Etiopia mgbe ochie
* Mpaghara Amhara, mpaghara akụkọ ihe mere eme nke Etiopia
* Mpaghara Amhara, mpaghara nchịkwa nke Etiopia ọgbara ọhụrụ
* Amhara, Bihar, obodo India
* Amhara, nke dị na mpaghara ọwụwa anyanwụ Italy nke mbụ
== Hụkwa nka ==
* Amara (disambiguation)
* Amroha, Uttar Pradesh, obodo India
{{disambiguation|geo}}
m2oaxfleq7tk77sumsaip6gc6ciz036
Ihu m̀bụ
0
19100
86472
2022-08-04T11:44:17Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Ihu m̀bụ]] to [[Íhú m̀bụ́]]: Meziri aha
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Íhú m̀bụ́]]
q01qu3np3n0zdqudr464jefjhvykine
Okwu:Ihu m̀bụ
1
19101
86474
2022-08-04T11:44:18Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Okwu:Ihu m̀bụ]] to [[Okwu:Íhú m̀bụ́]]: Meziri aha
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Okwu:Íhú m̀bụ́]]
lnnc3is1fhy7fdqizvfk6f12iy68p7h
Íhú m̀bụ́
0
19102
86476
2022-08-04T11:53:31Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Íhú m̀bụ́]] to [[Ihu mbụ́]]
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Ihu mbụ́]]
ilcrel0pu13usm3d8880depeffd386a
Okwu:Íhú m̀bụ́
1
19103
86478
2022-08-04T11:53:31Z
Olugold
12202
Olugold moved page [[Okwu:Íhú m̀bụ́]] to [[Okwu:Ihu mbụ́]]
wikitext
text/x-wiki
#KÚFÙ [[Okwu:Ihu mbụ́]]
6nh2q7m1fq90eret93o422k972tj19b