Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.39.0-wmf.23
first-letter
Midia
Ihü kárírí
Okwu
Ọbanife
Okwu ọbanife
Wikipedia
Okwu Wikipedia
Usòrò
Okwu usòrò
MidiaWiki
Okwu MidiaWiki
Àtụ
Okwu àtụ
Nkwadọ
Okwu nkwadọ
Òtù
Okwu òtù
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Ndi ocha
0
2519
86553
83505
2022-08-04T19:32:27Z
122.19.203.75
wikitext
text/x-wiki
86554
86553
2022-08-04T19:32:48Z
Praxidicae
6922
Reverted edits by [[Special:Contributions/122.19.203.75|122.19.203.75]] ([[User talk:122.19.203.75|talk]]) to last revision by [[User:Minorax|Minorax]]
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:WM2006 0060.jpg|thumb|200px|right|[[Jimbo Wales]], onye bidoro [[Wikipedia]].]]
[[Usòrò:Ewan McGregor Cannes 2012.jpg|thumb|200px|right|[[Ewan McGregor]], onye [[omee]] [[Scotland]].]]
Nde bu '''ndi ocha''' bu ndi mmadu, nke ana hu na obodo ukwu bu [[Europe]] ma ebe ozo na nnukwu, nwere ahu di cha ocha.
==Lee nke ozo==
* [[Ndi oji]]
{{ÉdéNtạ}}
crwuban4cm2fzwjgqqgiie7hksm3p8y
Bola Tinubu
0
2613
86552
85576
2022-08-04T18:20:26Z
Research Panda
13871
Fixed the age to reflect the accurate one
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Asiwaju Bola Ahmed Tinubu (5980497975).jpg|thumb|Bola Tinubu]]
'''Asiwaju Bọla Ahmed Tinubu''' (amuru 29 Maachị 1935) bula onye governor [[Lagos State]] na [[Naigeria]], 29 Mee 1999 ru 29 Mee 2007. Obu onye ndi [[Action Congress]] (AC), bu otu ndi bidoro ''political party'' ahu. Na June 8, 2022, Tinubu meriri onye isi ala nke otu pati All Progressive Congress nyere 1271, iji merie osote onye isi ala Yemi Osinbajo na Rotimi Amaechi onye nwetara 235 na 316 n'otu n'otu.[https://www.lemonde.fr/afrique/article/2022/06/08/presidentielle-au-nigeria-l-ex-gouverneur-de-lagos-bola-tinubu-remporte-la-primaire-du-parti-au-pouvoir_6129404_3212.html]
==Lee nke ozo==
* [[Lagos State]]
* [[List of Nigerian state governors|Nde ''governor'' states no na Naigeria]]
{{DEFAULTSORT:Tinubu, Bola}}
[[Òtù:Governor of a Nigerian State]]
gob6x7jidjn4sy4y0os93sf0riwgnuu
Osisi
0
3712
86522
84426
2022-08-04T15:36:06Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
'''Osisi''' (''Plantae'')
== Album ==
<center><gallery widths="180px" heights="120px" perrow="3">
File:Borassus flabellifer.jpg|[[Borassus flabellifer]]
File:Chestnut in Guntur.jpg|The fruits of Palmyra Palm tree, [[Borassus flabellifer]] (locally called Thaati Munjelu) sold in a market at Guntur, India.
File:Turmericroot.jpg|Turmeric rhizome
File:Starr 050407-6233 Ipomoea batatas.jpg|Sweet potato, ''Ipomoea batatas'', Maui Nui Botanical Garden
File:Pandan wangi.JPG|''Pandanus amaryllifolius''
File:California Papaya ID.jpg|California Papaya
File:Papaya sunset.jpg|''Carica papaya'', cultivar 'Sunset'
File:Prepared lemon grass.JPG|''Cymbopogon citratus'', lemon grass, oil grass
File:Bangkuang 070612-056 stgd.jpg|''Pachyrhizus erosus'' bulb-root. Situgede, Bogor, West Java, Indonesia.
File:KIKU brak-ontree.JPG|Fuji (apple)
File:SauropusAndrogynus.jpg|Sprouting shoots of ''Sauropus androgynus''
File:Ilaneer.jpg|''Cocos nucifera''
[[Usòrò:Thanh Long ở Ninh Thuận.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[...]
</gallery></center>
{{ÉdéNtạ}}
[[Òtù:Osisi|!]]
r55x2nmcu0pprie2mpdzgkkg5m6h7oj
Victor AD
0
10238
86517
71957
2022-08-04T15:07:46Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Victor AD.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox musical artist <!-- See Wikipedia:WikiProject Musicians -->|name=Victor AD|background=solo_singer|image=|image_size=|caption=|birth_name=Victor Adere|alias=Red Eye, Old Warri|birth_date={{birth date and age|df=y|1993|08|02}}|birth_place=Kirikiri, [[Lagos State]], Nigeria|origin=[[Ughelli]], [[Delta State]]|genre=[[Afrobeats]]|occupation=Singer|years_active=2017 –present|label=SJW Entertainment|associated_acts=[[Burna Boy]], [[Davido]], [[Patoranking]], [[Erigga]]}}
Victor AD
Aha Victor Adere
Amaara ya dịka Red Eye, Old Warri
Amụrụ 2 Ọgụstụ 1993 (afọ 27)
Kirikiri, Lagos Steeti, Naịjirịa
Ebe osi Ughelli, Delta Steeti
Nkenụụdị Afurobiiti
Aka ọrụ Otii egwu
Afọ ọ nọ ọrụ 2017 –ugbua
Lebeelụ SJW Entertainment
Ndị egwu Burna Boy, Davido, Patoranking, Erigga
'''Victor Adere''' (amụrụ ya na '''abali abuo nke ọnwa asatọ''' 1993), onye amara aha ya dịka '''Victor AD''', bu onye Naịjirịa na-eti egwu na edekwa egwu. <ref>{{Cite web|url=https://www.legit.ng/1208393-how-i-felt-i-heard-song-encourages-rituals-fraud-victor-ad.html|title=How I felt when I heard my song encourages rituals and fraud – Victor AD|publisher=Legit Nigeria|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/my-music-not-the-cause-of-robbers-attack-victor-ad/|title=My music not the cause of robbers’ attack –Victor AD|publisher=Punch Nigeria|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>
== Akụkụ ndụ ==
A mụrụ Victor Eugenie Adere na Kirikiri, Apapa, [[Ȯra Lagos|Lagos Steeti]], ebe ya na ezinụlọ ya toro. Ọ bụ nwa mbụ n’ime ụmụ anọ. Ọ gara ụlọ akwụkwọ "Heritage International Sukulu" na Legọọsụ na Ekpan Sekọndịrị Sukulu na Warri .
Victor malitere ọrụ egwu ya na mbido 2014. Ya na ndị rụpụta egwu dịka Kulboybeat, Kizzybeatz, ID Clef, Mr Nolimitz arụkọla ọrụ. Victor AD wepụtara egwu mbu ya bu "Jowo"; egwu a ghọrọ egwu isiokwu nke Redio Continental. <ref>{{Cite web|url=http://www.naijapals.com/music/Jowo_Victor_A_D_prod_bycoolboybeatz_-41953|title=Jowo – Victor.A.D|publisher=Naijapals|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>
Na 2017, Victor AD wepụtara otu egwu"No Idea". <ref>{{Cite web|url=http://tooxclusive.com/music/victor-ad-no-idea/|title=Victor AD – No Idea|publisher=TooXclusive|author=Tomiwa|date=20 November 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>Vidiyo egwú ahụ, nke ndị "Cinema House Images" mere ma duzie na njedebe nke 2018, ndị ụlọ ọrụ TV na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2018/11/video-victor-ad-no-idea/|title=Victor AD – No Idea Video|publisher=360nonbs|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref> kwadoro ya.
Na 17 Juunu 2018, Victor AD wepụtara egwu a" Wetin We Gain ", <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/victor-ads-wetin-we-gain-is-the-theme-song-for-the-average-nigerian-youth/vzbrg2l|title=Victor AD's 'Wetin We Gain' is the theme song for the average Nigerian youth|publisher=Pulse Nigeria|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref> nke ụlọ ọrụ njikwa Longitude Promotions chọpụtara na 2018. <ref>{{Cite web|url=https://empirenaija.com/who-is-victor-ad-biography-history-songs/|title=Who is Victor Ad? (Biography, Net Worth, Songs)|author=Mvphenryeto|date=1 February 2019|accessdate=3 February 2019}}</ref> Vidio egwu a "Wetin We Gain" enwetawo ihe karịrị nde iteghete na YouTube. <ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/watch-victor-ads-emotional-performance-day-2-felabration-2018/|title=Watch Victor AD's Emotional Performance at Day 2 Of Felabration 2018|publisher=The Net Nigeria|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>
== Onyinye na nhọpụta ==
* Soundcity MVP Awards Festival: Listener's Choice nominee, 2018
* SSMA: Best Pop Single and Best New Act, 2018<ref>{{Cite web|url=http://thenet.ng/erigga-johnny-drille-victor-ad-nominated-10th-annual-south-south-music-awards-see-nominees-list/|title=Erigga, Johnny Drille, Victor AD Nominated For 10th Annual South-South Music Awards See Nominees List|publisher=TheNet|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>
* WEA: Street Song of the Year and Next Rated Artiste, 2018
* City People Magazine Award: Promising Act of the Year, 2018; Pop Artiste of the Year, 2019<ref>{{Cite web|url=https://uncova.com/victor-ad-wins-city-peoples-most-promising-act-of-the-year-award|title=Victor Ad Wins City People's 'Most Promising Act of the Year' Award|publisher=Uncova|date=13 August 2018|accessdate=11 January 2019}}</ref>
* Ghana Meets Naija: Recognition Award, 2018
* Ghana 3Music Awards: Best African Act, 2019
* The Headies: Best Pop Single and Song of the Year nominations for "Wetin We Gain", 2019; Next Rated nominee, 2019<ref>{{Cite web|url=http://theheadies.com/nominees-list/|title=Burna Boy, Starboy, Fireboy DML, Victor AD, Teni and Joeboy Nominated For BEST POP SINGLE category of the 13th Headies Awards|publisher=The Headies|accessdate=21 October 2019}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Egwu ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+List of songs, with selected details
! scope="col" style="width:18em;" |Aha
! scope="col" style="width:20em;" |Nkọwa
|-
!
''Wetin We Gain''
|
* pụtara: 17 Juunu 2018
* Lebeelụ: ETINS Records
* Format: CD, Digital download
|-
!
''No Idea''
|
* pụtara: 2017
* Lebeelụ: ETINS Records
* Format: CD, Digital download
|-
!
''Tire You''
|
* pụtara: 26 Januwarị 2019
* Lebeelụ: SJW Entertainment
* Format: CD, Digital download
|-
!
''Emoji''
|
* Pụtara: 15 Mee 2019
* Lebeelụl: SJW Entertainment
* Format: CD, Digital download
|-
!
''RED EYE (THE EP)''
|
* pụtara: 02 Ọgụstụ 2019
* Lebeelụ: SJW Entertainment
* Format: CD, Digital download
|-
!
''Too Much Money''
|
* Pụtara: 16 Ọktoba 2019
* Lebeelụ: SJW Entertainment
* Format: CD, Digital download
|}
== Nsidee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
czcth3g9ntr74hyr78d2nvm01is2qx3
Mahadum Nke Maiduguri
0
10542
86683
69096
2022-08-05T11:40:45Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:UniMaid Garden.jpg|thumb|UniMaid Garden]]
'''Mahadum Maiduguri''' (UNIMAID) bu ụlọ akwụkwọ gọọmenti etiti di elu nke di na [[Maiduguri]], isi obodo [[Ȯra Borno|Borno State]] a mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ [[Naijiria]] . Ọ bụ gọọmentị etiti nke Naijiria guzobere mahadum ahụ na-afọ 1975, na ebumnuche nke ịbụ otu n'ime ndị isi ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ dị elu na mba Naijiria. <ref>{{Cite web|title=UNIMAID {{!}} About Unimaid|url=http://www.unimaid.edu.ng/about.html|work=www.unimaid.edu.ng|accessdate=2020-05-09}}</ref> Ọ na-edebanye aha ụmụ akwụkwọ puku iri abụọ na ise na mmemme ya dị iche iche, nke gụnyere kọleji nke ọgwụ na ikike nke ọrụ ugbo, nka, eze, agụmakwụkwọ, injinia, iwu, sayensị njikwa, ahịa ọgwụ, [[Amamihe|sayensị]], sayensị mmekọrịta mmadụ na sayensị anụmanụ . Site na agbamume nke gọọmentị etiti, mahadum a na-adịbeghị anya na-amụba na mgbalị nyocha ya, ọkachasị na ngalaba ọrụ ugbo na mkpebi esemokwu, yana ịgbasa ozi ụlọ ọrụ mahadum. Ngụkọta ego bụ ₦ Otu Ijeri, Nde Itoolu na puku nari abụọ, narị isii na puku iri isii, narị isii na iri abụọ na-atọ na iri na otu Naira. Mahadum bụ nnukwu ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ ka elu na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ nke mba ahụ.. <ref>{{Cite web|url=https://qz.com/africa/857443/nigerias-maiduguri-university-managed-to-repel-boko-haram-at-its-worst/|title=The university that even Boko Haram couldn’t shut|author=Atabong|first=Amindeh Blaise|date=December 8, 2016|work=Quartz Africa|language=en|accessdate=2019-10-19}}</ref>
== Ngalaba (kọleji) ==
Mahadum Maiduguri nwere ikike iri na abụọ. <ref>{{Cite web|url=https://ngedunews.com/courses-offered-in-unimaid/|title=Courses Offered In UNIMAID [University Of Maiduguri] {{!}} Full List|date=2020-02-10|work=ngedunews.com|language=en-US|accessdate=2020-02-13}}</ref>
{| class="wikitable sortable mw-collapsible"
|+
!Ọrụ ugbo
! Omenala
! Mahadum nke Science Science
|-
|
# Ahịa Ugbo
# Ọrụ Mgbatị Ọrụ Ugbo
# Sayensi anụmanụ
# Mmepụta ihe ọkụkụ
# Nchedo Ubi
# ịkọ azụ
# Oke ohia na Anumanu
# Sayensị Ala
|
# Bekee
# Ezi Arts
# Akụkọ ihe mere eme
# Asụsụ na Asụsụ asụsụ
# Arabic na ọmụmụ Islam
# Ihe nkiri nka
# Nhazi ulo oru
|
# Ọgwụ na ịwa ahụ
# Usoro Ọgwụ Mmadụ
# Mmebe nke ahụ mmadu
# Sayensi Nọọsụ
# Ahụike / Ndozi Ahụike
# Photo ahu mmadu
# Sayensị Laboratory Ahụike
# Ịwa Ahụ, Ntị & Ọkpụkpụ
|-
| '''Mmụta'''
| '''Injinia'''
| '''Iwu'''
|-
|
# Iga n'ihu Mmụta na Mgbatị Ọrụ
# Mmụta
# Ọbá akwụkwọ na Sayensị Ozi
# Ahụike na Mmụta
|
# Injinia oru ugbo na gburugburu ebe obibi
# Injinia kemikal
# Njinia akụrụngwa obodo na mmiri
# Injinia Kọmputa
# Egwuregwu na Eletrọniki
# Sayensị nri na nka n'ụzụ
# Mmụta mekanịkal injinịa
|
# Iwu Onwe
# Iwu Ọha
# Iwu Sharia
|-
| '''Nchịkwa sayensị'''
| '''Ọgwụ'''
| '''Sayensị'''
|-
|
# Akaụntụ
# Azụmaahịa
# Ahịa
# Ahịa
# Nchịkwa Ọha
# Njikwa
|
# Nkà ọgwụ na ọgwụ
# Ọgwụ pharmacognosy
# Kemistry nke Ọgwụ
# Ọgwụ na ọgwụ Microbiology
# Ọgwụ klinik na nchịkwa ogwụ
|
# Bayoloji
# Mmiri nyocha
# Ihe omumu nke gburugburu
# Chemistry
# Mgbakọ na mwepụ na ọnụ ọgụgụ
# Microbiology
# Physics
|-
| '''Ọgwụ sayensị'''
| '''Ọgwụ anụmanụ'''
|
|-
|
# Nkwurịta Okwu Nkume
# Ala
# Sayensị Ọchịchị
# Sociology na Anthropology
|
# Ọgwụ anụmanụ
# Ọrịa anụmanụ
# Ọgwụgwọ ọrịa anụmanụ
# Ahụike anụmanụ, Pharmacology na Biochemistry
# Ahụike Microbiology na Parasitology
# Ahụike Ọha na Ahụike Ọgwụ na Ahụike
# Iwa Ahụ nke anụmanụ na Theriogenelogy
|
|}
== Mgbakwunye ụlọ ọrụ ==
Ndị ụlọ ọrụ ndị mmekọ Mahadum Maiduguri, nke ndị Ọrụ mba Mahadum (NUC) kwadoro bụ ndị a:: <ref name="nuc">{{Cite web|url=http://nuc.edu.ng/approved-affiliations/|title=Approved Affiliations | National Universities Commission|work=nuc.edu.ng|accessdate=November 11, 2018}}</ref>
* Umar Ibn Ibrahim El-Kanemi Kọleji mmụta, Sayensị na Nkà na uzụ, Bama
* Kọleji mmụta, Azare, Bauchi State
* Kọleji mmụta, Gashua, Yobe Steeti
* Kọleji mmụta gọọmentị etiti(Nka na ụzụ), Gombe
* Annahda kọleji nke sayensị na Islam
Ngalaba ọmụmụ diplọma
* Kọleji mmụta gọọmentị etiti, Yola
== Ndị okenye ama ama ==
* Hadiza Sabuwa Balarabe osote gọvanọ nke Kaduna Steeti
* Abubakar Sani Bello Gọvanọ nke [[Ȯra Niger|Niger Steeti]]
* Umar Buba Bindir, [[Naijiria|onye]] injinia oru ugbo nke Naijiria na onye isi oche nke Ọrụ Mba izugbe nke nka na uzu maka nweta na nkwalite (NOTAP)
* Lt-Gen Tukur Yusuf Buratai, Chief of Army Staff, Naijiria
* Sen Lawal Yahaya Gumau, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa
* Prọfesọ Andrew Haruna, onye gụrụ akwụkwọ na Naijiria, na onye isi oche nke Mahadum Gọọmentị etiti Gashua
* [[Okezie Ikpeazu]] Gọvanọ nke Abia Steeti
* Ibrahim Kpotun Idris, onye isi gara aga nke ndị uwe ojii na Naịjirịa
* [[Orji Uzor Kalu]], gọvanọ gara aga na [[Ȯra Abia|Abia Steeti]]
* Mele Kyari, onye isi otu nke Ụlo ọru mmanụ ala nke mba Naijiria
* Sen Ahmad Ibrahim Lawan, onye isi oche ndi isi ala nke [[Naijiria]]
* Sen Bala Mohammed, Gọvanọ nke Bauchi Steeti
* Jude Rabo, osote onye isi nke Mahadum gọọmenti etiti, Wukari
* Aliyu Shugaba Osote kansụl ugbua nke Mahadum Maiduguri
* Danladi Umar, onye ọka iwu Naijiria
* Prọfesọ Babagana Umara Zulum, Onye Ndọrọ Ọchịchị, Gọvanọ nke [[Ȯra Borno|Borno Steeti]]
== Ogụ ndị na-eyi ọha egwu ==
N’isi ụtụtụ n'ụbọchi iri n'isii n'ọnwa Jenụwarị, afọ 2017, e nwere ogbunigwe ogbu onye gbara ya n’ụlọ alakụba na Mahadum. Mgbawa ahụ gburu mmadụ anọ, gụnyere Prọfesọ Aliyu Mani na otu onye n'ime ndị wakporo ya, wee merụọ mmadụ iri na asaa ahụ. <ref name="sfchronicle">{{Cite news|url=http://www.sfchronicle.com/news/education/article/Bomb-blasts-at-Nigeria-s-Maiduguri-University-10859772.php|work=[[San Francisco Chronicle]]|first=Haruna|author=Umar|title=Bombers at Nigeria's Maiduguri University kill professor|date=January 16, 2017|quote=Three suicide bombers, including a child, exploded at dawn Monday at Nigeria's northeastern University of Maiduguri, killing a university professor and another child, witnesses and police said [...] He said 15 wounded people were evacuated to hospitals. The National Emergency Management Agency which carried out the evacuations put the wounded at 17.}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://saharareporters.com/2017/01/16/university-professor-killed-suicide-bombers-university-maiduguri|title=University Professor Killed By Suicide Bombers At The University Of Maiduguri|date=January 16, 2017|publisher=[[Sahara Reporters]]'|quote=Before he was killed today, Professor Mani served the university as the Director of Veterinary Services.}}</ref> <ref name="AJ">{{Cite news|url=http://www.aljazeera.com/news/2017/01/suicide-attack-hits-nigeria-university-maiduguri-170116112753904.html|title=Suicide attack hits Nigeria's University of Maiduguri|date=16 January 2017|work=[[Al Jazeera]]|accessdate=February 21, 2017}}</ref> E bugara ndị merụrụ arụ n’ụlọ ọgwụ dị na Ụlọ ọgwụ mmụta Mahadum Maiduguri. <ref>{{Cite news|work=[[The Japan Times]]|quote=Four persons, including a professor and the second suicide bomber, died, while 15 persons sustained various degrees of injuries and were rushed to UMTH (University of Maiduguri Teaching Hospital).|title=Boko Haram claims suicide bombing that killed three on Nigeria campus|url=http://www.japantimes.co.jp/news/2017/01/17/world/boko-haram-claims-suicide-bombing-killed-three-nigeria-campus/|date=January 17, 2017}}</ref> Onye mwakpo ọzọ, nwata nwanyị gbara afọ iri na abụọ, ka akọwara na ndị uwe ojii gbagburu mgbe ọ bịarutere mahadum, wee gbawaa ihe mgbawa ya oji nke gburu ya. Mbuso agha a bụ ọrụ aka onyeisi ndị Boko Haram bụ Abubakar Shekau . <ref>{{Cite news|url=https://www.yahoo.com/news/least-two-dead-nigeria-suicide-attack-082254958.html|work=[[Yahoo News]]|quote=Islamist group Boko Haram, which has repeatedly used young women and girls as human bombs, claimed responsibility for the attack. "We are the ones that triggered the explosions in the University of Maiduguri," said Boko Haram leader Abubakar Shekau in an audio message. "A woman can fight when the need arises."|title=At least three dead in Nigeria suicide attack|date=January 16, 2017|first=Bukar|author=Hussain}}</ref> Ọnụ ọgụgụ ndị mwakpo ahụ metụtara dịgasị iche n'etiti akụkọ, mana otu n'ime ndị ahụ tụrụ bọmbụ bụ nwa agbọghọ nọ n'afọ iri na ụma.
Ndị ogbunigwe ogbu onwe atọ wakporo Mahadum a na n'ụbọchi iri abụọ na ise n'ọnwa juun na ụbọchị iri na isii n'ọnwa Juun, afọ 2017, gburu otu onye nche. <ref>{{Cite news|url=https://www.voanews.com/a/suicide-bombers-kill-9-in-nigerian-city-of-maiduguri/3916318.html|quote=Borno police said a male suicide bomber killed a security guard after entering the University of Maiduguri, near the city center, on Sunday evening at 10:20 p.m. (2120 GMT) [...] Two female suicide bombers were the only people to die in two blasts at the University of Maiduguri on Monday morning at around 4:20 a.m. (0320 GMT).|publisher=[[Voice of America]]|title=Suicide Bombers Kill 9 in Nigerian City of Maiduguri|author=Reuters|authorlink=Reuters|date=June 27, 2017}}</ref> Mahadum amalitela igwu olulu dị kilomita iri abụọ na asaa gburugburu ya iji gbochie mwakpo ndị Boko Haram <ref name="BBC">{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-40416497|title=Nigerian university builds trench to stop Boko Haram attacks|date=June 27, 2017|work=[[BBC News]]}}</ref>
== Ntụgharị ==
{{reflist}}
== Njikọ dị na mpụga ==
* webụsaitị ụlọ ọru [http://www.unimaid.edu.ng/ nke Mahadum Maiduguri]
[[Òtù:Ȯra Borno]]
[[Òtù:Category:Mmụta na Borno steeti]]
[[Òtù:Category:Ihe akwudoro na Naijiria n'afọ 1975]]
[[Òtù:Category:Mahadum gọọmentị na Borno Steeti]]
[[Òtù:Category:Mahadum Maiduguri]]
[[Òtù:Category:Ụlọ ọrụ mmụta a kwudoro na Maiduguri]]
[[Òtù:Category:Maiduguri]]
0k40e7vavx5ooygji6piy3dnbxe9k1s
Zakeeya Patel
0
11059
86502
76072
2022-08-04T14:57:17Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zakeeya patel 2020 1.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Zakeeya Patel''' (amụrụ 6 Jenụwarị 1988), bụ onye ome ihe nkiri na onye na- eme nkwupụta ihe ngosi nke [[South Africa|South Africa.]] <ref>{{Cite web|date=2020-11-24|title=Zakeeya Patel|url=https://briefly.co.za/41263-zakeeya-patel-age-husband-engagement-ring-wedding-movies-instagram.html|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24|work=briefly}}</ref> A maara ya maka ọrụ ya na usoro ihe nkiri a ma ama bụ ''Isidingo'', ''7de Laan'' na ''High Rollers'' . <ref>{{Cite web|date=2020-11-24|title=SA’s Zakeeya Patel on making it big in Hollywood|url=https://www.thesouthafrican.com/lifestyle/zakeeya-patel-hollywood/|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24|work=The South African}}</ref>
== Mmalite Ndụ ==
A mụrụ Patel na Durban, South Africa. Ọ bụ onye India n'akụkụ nna ya na agba anukpa ahu na akụkụ nne ya. <ref>{{Cite web|url=https://jadetaylorcooke.com/2019/06/17/unfiltered-zakeeya-patel/|title=Unfiltered: Zakeeya Patel|date=17 June 2019|accessdate=18 September 2021}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ nweta nzere BA ya na Ụlọ ihe nkiri na ihe gbasara ihe omume na Mahadum Cape Town .
== Ọrụ ==
Na 2005, ọ rụrụ ọrụ 'Samantha Sharma' na soap opera telivishọn bụ ''Isidingo'' . Ihe ngosi ahụ mechara bụrụ nke a ma ama. Ka ọ dị ugbu a na 2006, ọ ghọrọ onye mmeri nke agba nke isii nke asọmpi South Africa ''Dancing with the Stars'' . Na 2012, ọ pụtara na Ihe nkiri ntochi ''<nowiki/>'Material ma gosipụta agwa dị ka'' 'Aisha Kaif'. <ref name=":0">{{Cite web|date=2020-11-24|title=Zakeeya Patel|url=https://afternoonexpress.co.za/guests/zakeeya-patel/5150|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24|work=Afternoon Express}}</ref> Mgbe ahụ na 2013, ọ pụtara na show ''High Rollers'' . Na 2014, ọ pụtara na ihe omume ogbo ''Emotional Creature'' nke o nwetara ohere nrụkọ ọrụ nke ya na onye ama ama America onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye edemede Eve Ensler. <ref name=":0" />
Na 2018, ọ mere ihe nkiri na The ''Docket'' Na 2019, ọ pụtara na Netflix usoro mbụ bụ ''Shadow'' . N'otu afọ ahụ, ọ rụrụ ọrụ na ihe nkiri mkpali mmụọ Showmax bụ''The Girl from St. Agnes'' . N'ọgwụgwụ 2019, ọ rụrụ ọrụ nkwado na ihe nkiri ''3 Days to Go'' . Na 2020, ọ gosipụtara agwa n'ihe nkiri so n'usoro nke 2012 bụ Material titled as New Material''.'' <ref name="IOL">{{Cite web|date=2020-11-24|title=Local actress Zakeeya Patel sets her sights on Hollywood|url=https://www.iol.co.za/thepost/community-news/local-actress-zakeeya-patel-sets-her-sights-on-hollywood-37020658|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24|work=IOL}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Patel lụrụ onye na-ahụ maka akụ na ụba bụ Rob Price na emume mmekọrịta okpukpe dị iche iche na Nọvemba 2017. <ref name="IOL">{{Cite web|date=2020-11-24|title=Local actress Zakeeya Patel sets her sights on Hollywood|url=https://www.iol.co.za/thepost/community-news/local-actress-zakeeya-patel-sets-her-sights-on-hollywood-37020658|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24|work=IOL}}</ref> Ha kwagara Los Angeles, California n'ọnwa Disemba 2019. <ref>{{Cite web|date=2020-11-24|title=Loving life in LA! Zakeeya Patel chats to us about her life abroad|url=https://www.news24.com/you/celebs/local/loving-life-in-la-zakeeya-patel-chats-to-us-about-her-life-abroad-20201008|archivedate=2020-11-24|accessdate=2020-11-24}}</ref>
== Ndepụta Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
! Ref.
|-
| 2012
|Material
| Aisha Kaif
|
|
|-
| 2013
|Nothing for Mahala
| Nọọsụ Taz
|
|
|-
| 2013
|Previously on Children s Hospital Africa
|
| Nkenke
|
|-
| 2015
|Die Pro
| Jasmine Farat
|
|
|-
| 2015
|The Jakes are Missing
| Nancy
|
|
|-
| 2019
|3 Days to go
| Candice
|
|
|-
| 2020
|New Material
|
|
|
|-
|}
=== Igwe onyonyo ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
! Ref.
|-
| 2013
|The Wild
| Amita Kahn
|
|
|-
| 2013
|High Rollers
| Danni Rangila
|
|
|-
| 2014
| ''7 de Laan''
| Nwanyi Blog Video
|
|
|-
| 2014
|Mzansi Love:Big City Love
| Buhle Patel
|
|
|-
| 2014
| ''Skwizas''
| Lidia
|
|
|-
| 2015–16
| ''Isidingo''
| Samantha Sharma
|
|
|-
| 2017
| ''Thula's Vine''
| Kim K
|
|
|-
| 2018
|The Docket
| Lexie Patel
|
|
|-
| 2019
|The Girl from St Agnes
| Sharon McMahon
|
|
|-
| 2019
|Shadow
| Sarah
|
|
|-
|}
== Nrụtụaka ==
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm4427644}}
* [https://www.topbilling.com/articles/Top-Billing-catches-up-with-Zakeeya-Patel-her-fiancee-Rob-Price.html?articleID=3344 Ịgba ụgwọ kacha elu na-abịakwute Zakeeya Patel onye ọlụlụ Rob Price]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g531c6xpkhhndm43ulg8zu64yczbgud
Nigeria national football team
0
11682
86680
84214
2022-08-05T09:44:14Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Argentina-Nigeria (8).jpg|thumb|Nigeria national football team]]
Otu '''egwuregwu bọọlụ Naịjirịa na-''' anọchite anya [[Naijiria|Naịjirịa]] n'asọmpị [[Footbọl|bọọlụ]] mba ụwa . Ndị Nigeria Football Federation (NFF) na-achị, ha bụ ndị mmeri ugboro atọ n'Africa Cup of Nations, na aha ha kacha ọhụrụ na 2013 . N'April 1994, ndị otu egwuregwu bọọlụ Naịjirịa nwetara ọkwa nke ise n'ọkwa FIFA, ọkwa kachasị elu nke otu egwuregwu bọọlụ Afrịka nwetara. N'ime akụkọ ihe mere eme, ndị otu ahụ tozuru oke isii n'ime iko mba ụwa asaa ikpeazụ FIFA (dị ka nke 2018), na-efu naanị mbipụta 2006 wee rute agba nke 16 ugboro atọ.A putara mbu na mbipụta 1994 . Otu a na-anọchite anya FIFA na Confederation of African Football (CAF).
[[File:Circa_1949_-_Nigerian_-UK_Tourists-_national_team.jpg|áká_èkpè|thumb|200x200px| Ndị otu mba Naịjirịa "UK Tourists" tupu ha aga njem na UK na 1949. A maara ndị otu a n'etiti mba ọdịda anyanwụ Afrịka n'oge ahụ dị ka "Red Devils" n'ihi uwe mwụda ha.]]
[[Usòrò:Black Stars (Ghana national football team) versus Super Eagles (Nigeria national football team).jpg|thumb]]
Mgbe ọ gbasịrị obodo ndị ọzọ na egwuregwu ndị na-akwadoghị kemgbe 1930s, <ref>{{Cite web|url=https://trynaija.com.ng/fabian-duru-nigerias-first-football-captain/|title=FABIAN DURU - Nigeria's First Football Captain|date=24 August 2021|work=TryNaija}}</ref> Nigeria gbara egwuregwu gọọmentị mbụ na Ọktoba 1949, ebe ọ ka bụ obodo Britain . Ndị otu a gbara egwuregwu na-ekpo ọkụ n'England megide otu dị iche iche amateur gụnyere Bromley, Dulwich Hamlet, Bishop Auckland, na South Liverpool . Asọmpi Naijiria na Marine AFC na Rossett Park dọtara ndị nkiri puku isii, bụ ndekọ maka obere ala.
7nnf4177xrksn8s8lboyl052sx3kodc
Yemi Alade
0
11747
86506
80713
2022-08-04T14:57:59Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|URL={{URL|yemialadeofficial.com}}}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Yemi Alade studio portrait.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Yemi Eberechi Alade''' (amuru na 13 Maachị 1989), bu onye Naijiria Afropop onye na agụ egwú,na ede egwú na onye nkwado. O meriri na peak Talent Show nke e mere na afụ 2009 nke m echere ọ biaye aka ná Effyzzie Music Group, and nke o nwere olu na ya bụ egwú "Johnny" na afụ 2014 ke mbe ahụ Yemi enweela aha na muzic industries and amatala ya dịka onye na agụ egwú nke ụkwụ na Afrịka na nke sonyere abọ egwú ya nke o wepụrụ tara nke akpọrọ "Eze ndị Eze nwaanyị" na Mama Afrịka nke nwere nnukwu ọganiihu nke ukwuu na ya bụ abọ egwú, na abọ abụọ ahụ, nke a mere ka ọ malite njegharị mba uwa ya na usoro
egwú
neme kwa ihe oyoyo i na onye na -akwado . <ref name=":3">{{Cite web|title=Nigerian Afropop star Yemi Alade joins UNDP's call for urgent action to protect those hit hardest by COVID-19 surge|url=https://www.undp.org/content/undp/en/home/news-centre/news/2020/Nigerian_Afropop_star_Yemi_Alade_joins_UNDP_call_for_urgent_action_to_protect_those_hit_hardest_by_COVID-19_surge.html|accessdate=2020-09-10|work=UNDP|language=en}}</ref> Ọ meriri ihe ngosi ''Peak Tafụ alent Show'' na 2009 mgbe nke ahụ gasịrị, ọ bị''"''anyere aka na Effyzz''",''e Music Group, wee nwee egwu na otu ya " Johnny " na afụ 2014. <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/08/new-sexy-singers-loose/|title=New, sexy singers on the loose|date=August 2014|publisher=vanguardngr.com|accessdate=7 September 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/yemi-alade-tours-kenya/|title=Yemi Alade tours Kenya|date=11 July 2014|publisher=vanguardngr.com|accessdate=7 September 2014}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://dailyindependentnig.com/2013/12/looks-helped-career-yemi-alade/|title=My looks have helped my career –Yemi Alade|publisher=dailyindependentnig.com|accessdate=7 September 2014}}</ref> Kemgbe ahụ, Yemi aghọọla onye a ma ama na ụlọ ọrụ egwu kwikaya dị ka otu n'ime ndị na-ese ihe na Africa. <ref>{{Cite web|title=Africa's biggest music stars|url=https://www.cnn.com/2019/11/21/africa/gallery/africas-biggest-stars/index.html|accessdate=2021-05-02|work=CNN}}</ref> Ka eweabụ egwú na a ọ egwuụ na ọba ya ''King''
<ref>{{Cite web|date=2021-08-21|title=Yemi Alade on Tour with ‘Queendon Come’|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/08/21/yemi-alade-on-tour-with-queendon-come/|accessdate=2021-09-16|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
Ọ meriri MTV African Music Awards maka nwanyị kacha mma na afụ 2015 na 2016 n'usoro wee bụrụ onye a họpụtara maka the Year na 2015, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị mbụ meriri MAMAs maka nwanyị kacha mma n'usoro ugboro abụọ wee họpụta ya maka Artiste nke Afọ. N'afọ 2015, Alade bụ nwanyị mbụ Afrịka ka ahọpụtara maka MTV Europe Music Awards (EMAs) wee họpụta ya maka onyinye BET maka iwu mba ụwa kacha mma: Africa na 2015 na 2016. A na-etokwa Yemi maka ihe ngosi ogbo okike ya na oke egwu, ejiji na vidiyo egwu, <ref>{{Cite web|date=2019-02-06|title=Best Dressed Female Musicians in Nigeria|url=https://reterdeen.com/best-dressed-female-musicians-in-nigeria/|accessdate=2020-09-11|work=Reterdeen|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-05-18|title=Pulse List: The current top 15 best live performers in Nigerian music|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/here-are-the-current-top-15-nigerian-live-performers-burna-boy-tiwa-savage-simi-mercy/lq5xkny|accessdate=2020-09-11|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-12-20|title=The Best Nigerian Music Videos of 2018|url=https://www.okayafrica.com/nigerian-music-videos-2018-best-watch/|accessdate=2020-09-11|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-07-06|title=The 10 best Nigerian music videos of 2020 so far|url=https://pan-african-music.com/en/10-nigerian-music-videos-2020-so-far/|accessdate=2020-09-11|work=PAM - Pan African Music|language=en-US}}</ref> O meriela The Headies Award for Best Performer ugboro abụọ, 2018 na 2019 . Ewepụtara oghere ahụ na The Headies 2018 na ọ bụ onye nka mbụ meriri udi a. <ref>{{Cite web|author=Togejoy|date=2020-01-19|title=Yemi Alade's Top 15 Outstanding Ankara Designs That are Trending|url=https://www.africanvibes.com/yemi-alades-top-15-outstanding-ankara-designs-that-are-trending/|accessdate=2020-09-10|work=African Vibes Magazine|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2016-06-17|title=4 Things You Can Learn on Branding from Yemi Alade|url=https://sheleadsafrica.org/sla/learn-branding-yemi-alade/|accessdate=2020-09-10|work=She Leads Africa {{!}} #1 destination for young [[Ethnic groups of Africa|African]] ambitious women|language=en-US}}</ref>
Alade na-agụ egwú na Bekee, [[Asụ̀sụ̀ Ìgbò|Igbo]], Pidgin, Yoruba, French, Swahili na Portuguese. <ref>{{Cite web|date=2017-04-16|title=Being Yoruba and Igbo is a plus for me, says Yemi Alade|url=https://punchng.com/being-yoruba-and-igbo-is-a-plus-for-me-says-yemi-alade/|accessdate=2021-10-19|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref> Egwu ya enweela mmetụta n'ọtụtụ mba Afrịka na mba ụwa dịka a na-eto ya ''"Mama Africa"'' maka ọpụrụiche ya n'iji asụsụ na ejiji dị iche iche n'Africa na-egwu egwu na ihe nkiri egwu ya. <ref>{{Cite web|date=2020-02-10|title=Yemi Alade celebrates African heritage in new video 'Shekere'|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/fashion/yemi-alade-is-the-real-mama-africa-as-she-features-angelique-kidjo/vr4kqcd.amp|accessdate=2020-11-12|work=Pulse Nigeria}}</ref> Nna Alade bụ onye uwe ojii, sitere na agbụrụ ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]], ebe nne ya bụ onye [[Ndị Ìgbò|Igbo]] . <ref name=":5">{{Cite news|url=https://www.thefader.com/2016/11/09/yemi-alade-interview-tumbum-mama-africa|title=How Yemi Alade Hustled Her Way To Become The Queen Of Afrobeats|work=The FADER|accessdate=2018-08-30|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Being Yoruba and Igbo is a plus for me, says Yemi Alade|url=https://punchng.com/being-yoruba-and-igbo-is-a-plus-for-me-says-yemi-alade/|accessdate=2020-09-12|work=Punch Newspapers|date=16 April 2017|language=en-US}}</ref>
Na 9 June 2020, akpọrọ Alade dịka otu n'ime ndị na-ese ihe / ndị na-egwu egwu si n'akụkụ ụwa niile iji mee ihe na Global Goal: Otu maka ọdịnihu anyị nke Global Citizen na-akwado bụ iji gosipụta mmetụta enweghị oke nke ọrịa COVID-19 . Ebe kacha dịpụrụ adịpụ na Africa na n'ofe ụwa. <ref>{{Cite web|date=2020-06-23|title=Yemi Alade, Miley Cyrus, Shakira, others set for concert to tackle COVID-19|url=https://www.premiumtimesng.com/news/more-news/399108-yemi-alade-miley-cyrus-shakira-others-set-for-concert-to-tackle-covid-19.html|accessdate=2020-07-06|language=en-GB}}</ref> Na 27 June 2020, Yemi Alade rụrụ na ebumnuche zuru ụwa ọnụ: dịrị n'otu maka ọdịnihu anyị n'akụkụ Miley Cyrus, Shakira, J Balvin, Jennifer Hudson, Coldplay, Usher, [[Justin Bieber]], Quavo, Christine na Queens na Chloe X Halle . <ref name=":4">{{Cite web|title=Watch! Yemi Alade Wows With 'Shekere' Performance at 'Global Goal: Unite for Our Future'|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/yemi-alade-global-goal-unite-for-our-future/|accessdate=2020-07-06|work=Global Citizen|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2020-06-27|title=Yemi Alade Performs 'Shekere' For 'Global Goal'|url=http://www.billboard.com/articles/columns/pop/9410458/yemi-alade-performs-shekere-global-goal-video|accessdate=2020-07-06|work=Billboard}}</ref>
== Mbido ndu ==
A zụlitere Alade n'ụlọ agbụrụ dị iche iche sitere na [[Naijiria|Nigeria]], Nna ya James Alade bụ onye uweojii si [[Ȯra Ondo|Ondo State]], Nigeria ebe nne ya Helen Uzoma bụ onye [[Ȯra Abia|Abia State]], Nigeria. Dịka Yemi si kwuo, Ọ na-esi na agbụrụ [[Ndị Ìgbò|Igbo]] na [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke nne na nna ya. Alade gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Victory Grammar School, Ikeja, na Mahadum Lagos, (ha abụọ na [[Lagos|Lagos, Nigeria]] ) <ref name=":5">{{Cite news|url=https://www.thefader.com/2016/11/09/yemi-alade-interview-tumbum-mama-africa|title=How Yemi Alade Hustled Her Way To Become The Queen Of Afrobeats|work=The FADER|accessdate=2018-08-30|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The Receipts: A Breakdown Of Yemi Alade's Career|url=https://www.essence.com/news/money-career/the-receipts-a-breakdown-of-yemi-alades-career/|accessdate=2020-09-11|work=Essence|language=en-US}}</ref>
[[Usòrò:Yemi_Alade_performing_on_the_maiden_edition_of_Peak_Talent_Show_in_2009.png|alt=|thumb| Yemi Alade na-eme na ihe ngosi ''kacha elu Talent'', 2009]]
N'oge agụmakwụkwọ mahadum Alade so na ihe ngosi nka TV akpọrọ ''Peak Talent Show'' ebe ọ pụtara onye mmeri. Nke ahụ bụ mpụta mbụ Alade na TV na ebe o nwetara ewu ewu. Edebanyere ya na Effyzzie Music Group.
== Ọrụ egwu ==
=== 2014–2016: ''Eze Queens'' na ''Mama Africa'' ===
E wepụtara abụ egwú mbụ nke Alade ''King of Queens'' na 2 Ọktoba 2014. Alade jikọrọ aka na ndị na-emepụta ihe dịka Selebobo, Sizzle Pro, Shady Bizniz, Philkeyz, Young D, GospelOnDeBeatz, DIL, OJB Jezreel, Mr Chidoo, Fliptyce, EL Mcee na Beat Nation. Ndị otu " Johnny ", "Tangerine" na "Kissing" butere album ahụ. Ọ na-egosipụta ọdịdị ndị ọbịa na skits sitere na Bovi, R2Bees, [[Phyno]], [[Chidinma]], DIL, Selebobo na Diamond Platnumz . <ref>{{Cite web|title=YEMI ALADE UNVEIL THE COVER OF HER DEBUT ALBUM "KING OF QUEENS"|url=http://www.tmzafrica.com/yemi-alade-unveil-the-cover-of-her-debut-album-king-of-queens/|publisher=TMZ Africa|accessdate=9 October 2014|date=8 October 2014}}</ref> Alade kwalitere ọba ahụ site na ịgagharị ọtụtụ mba Africa, gụnyere Ghana, Kenya na South Africa. <ref>{{Cite web|author=Anozie|first=Egole|title=Yemi Alade tours Kenya|url=http://www.vanguardngr.com/2014/07/yemi-alade-tours-kenya/|publisher=Vanguard|accessdate=8 October 2014|date=11 July 2014}}</ref> E wepụtara mbipụta deluxe nke ọba ahụ na Nọvemba 2014; o nwere ụdị egwu ndị a na-eme n'asụsụ French na mbụ. E kpughere ihe mkpuchi mkpuchi maka mbipụta deluxe na 21 October 2014. <ref>{{Cite web|author=Ayomide|first=Tayo|title=Singer To Release 'King Of Queens' Deluxe Version|url=http://pulse.ng/music/yemi-alade-singer-to-release-king-of-queens-deluxe-version-id3213295.html|publisher=Pulse|accessdate=3 March 2015|date=21 October 2014}}</ref> Dị ka usoro egwu A Nation of Billions si kwuo, ''Eze Queens'' rere ihe karịrị 100,000. <ref>{{Cite web|author=Akua Ofei|title=HOW YEMI ALADE RUN THE WORLD|url=https://nationofbillions.com/meeting-mama-africa-yemi-alade|publisher=A Nation of Billions|accessdate=23 February 2019|date=10 May 2017}}</ref>
[[Usòrò:Yemi_Alade_Mama_Africa_(album)_listening_party.jpg|thumb| Yemi Alade na Runtown na oriri na-ege ntị Mama Africa (album), London]]
E wepụtara album studio nke abụọ Alade ''Mama Africa'' na 25 Maachị 2016. <ref name="Pulse Nigeria 214">{{Cite web|title=Singer to release 2nd album "Mama Africa", March 2016|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/yemi-alade-singer-to-release-2nd-album-mama-africa-march-2016/y3s34br|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=18 October 2019|date=October 28, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191018232938/https://www.pulse.com.gh/entertainment/music/yemi-alade-singer-to-release-2nd-album-mama-africa-march-2016/y3s34br|archivedate=18 October 2019}}</ref> Alade kwupụtara aha ya bụ ''Mama Africa'' ma kwuo na ọ ga-elekwasị anya na ike na adịghị ike nke nwanyị Africa. <ref name="Pulse Nigeria 214" /> Album ahụ na-ejikọta ihe ndị dị na Afropop, highlife, R&amp;B, [[Coupé Décalé|coupé-décalé]], hip-hop na pop . <ref name="Circulation Magazine">{{Cite web|author=Adaobi Nezianya|title=Mama Africa by Yemi Alade|url=http://www.circulation-mag.com/2016/08/mama-africa-yemi-alade/|accessdate=21 February 2019|publisher=Circulation Magazine|date=6 August 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190222151935/http://www.circulation-mag.com/2016/08/mama-africa-yemi-alade/|archivedate=22 February 2019}}</ref> <ref name="The Fader 142">{{Cite web|author=Alex Macpherson|title=How Yemi Alade Hustled Her Way To Become The Queen Of Afrobeats|url=https://www.thefader.com/2016/11/09/yemi-alade-interview-tumbum-mama-africa|publisher=The Fader|accessdate=18 October 2019|date=November 9, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191018232937/https://www.thefader.com/2016/11/09/yemi-alade-interview-tumbum-mama-africa|archivedate=18 October 2019}}</ref> Alade kwuru na ịdekọ ọba ahụ bụ mgba n'ihi na ọ na-aga mba dị iche iche kwa ụbọchị. <ref name="The Fader 142" /> O kwukwara na ya dekọrọ ọba ahụ ka ọ were "weghara Africa niile n'otu CD". <ref name="The Fader 142" /> Alade gwara ''akwụkwọ akụkọ Fader'' na ya na ndị nka si West Africa, East Africa na South Africa jikọrọ aka. <ref name="The Fader 142" /> She enlisted GospelOnDeBeatz, [[DJ Coublon]], Selebobo, Philkeyz, BeatsByEmzo, [[Masterkraft (producer)|Masterkraft]], Rotimi Keys na Mr. Chidoo iji mepụta album ahụ. <ref name="Life">{{Cite web|author=Sakoh|first=Makale|title=Yemi Alade Releases Her Sophomore Album "Mama Africa"|url=http://life.guardian.ng/2016/03/yemi-alade-releases-her-sophomore-album-mama-africa/|accessdate=12 April 2016|date=25 March 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160507191944/http://life.guardian.ng/2016/03/yemi-alade-releases-her-sophomore-album-mama-africa/|archivedate=7 May 2016}}</ref> ''Mama Africa'' na-egosi ndị ọbịa si [[P-Square]], Sarkodie, Sauti Sol, [[Flavour (musician)|Flavour N'abania]], Rotimi Keys, DJ Arafat na Selebobo . <ref name="Life" /> Emere ya ka ọ dị tupu ịtụ na iTunes otu izu tupu ahapụ ya. <ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=''Mama Africa'' album available for pre-order|url=http://pulse.ng/buzz/yemi-alade-mama-africa-album-available-for-pre-order-id4816300.html|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=12 April 2016|date=12 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160405223847/http://pulse.ng/buzz/yemi-alade-mama-africa-album-available-for-pre-order-id4816300.html|archivedate=5 April 2016}}</ref> Alade kwuputara na ego sitere na ọrịre nke ọba ahụ ga-aga na atụmatụ ebere Feed a Child. <ref name="Life" /> E weputara mbipụta Deluxe nke ọba ahụ na 6 Eprel 2016, ma gosipụta mmekorita ya na ndị egwu South Africa Bucie na AKA . <ref>{{Cite web|author=Solanke|first=Abiola|title=Singer set to release deluxe edition of her "Mama Africa" album|url=http://pulse.ng/buzz/yemi-alade-singer-set-to-release-deluxe-edition-of-her-mama-africa-album-id4879117.html|publisher=Pulse Nigeria|accessdate=12 April 2016|date=4 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160414202013/http://pulse.ng/buzz/yemi-alade-singer-set-to-release-deluxe-edition-of-her-mama-africa-album-id4879117.html|archivedate=14 April 2016}}</ref> ''Mama Afrịka'' gbara akwụkwọ na Germany, Malaysia na France. <ref>{{Cite web|author=Akua Ofei|title=How Yemi Alade Run the World|url=https://nationofbillions.com/meeting-mama-africa-yemi-alade|publisher=A Nation of Billions|accessdate=18 October 2019|date=May 10, 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190505133853/https://nationofbillions.com/meeting-mama-africa-yemi-alade|archivedate=5 May 2019}}</ref>
=== 2017–2019: ''Ime Anwansi ojii, Nwanyị'' ''nke igwe'', ''Egwu Egwu na Nkwado'' ===
E wepụtara album Studio nke atọ nke Alade ''Black Magic'' na 15 Disemba 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-singer-releases-third-album-black-magic/17h6f47|title=Singer releases third album "Black Magic"|date=2017-12-15|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref> Ihe na-esochi ya 2017 EP ''Mama Afrique'', album na-egosi ndị ọbịa si Falz na Olamide . <ref>{{Cite web|url=https://www.okayafrica.com/yemi-alade-just-dropped-a-new-album-black-magic/|title=Yemi Alade's New Album 'Black Magic' Is Here|date=2017-12-15|work=OkayAfrica|language=en|accessdate=2020-03-14}}</ref> ''Emebere Black Magic'' maka ịtụ ụzọ na Nọvemba 2017. <ref name="Native 4">{{Cite web|author=Fisayo Okare|title=Yemi Alade's Upcoming Third Studio Album "Black Magic" is now available for pre-order|url=https://thenativemag.com/music/yemi-alade-keeps-going-mama-africa-third-studio-album-black-magic/|work=Native|accessdate=24 March 2020|date=November 20, 2017}}</ref> Tupu ekpughere aha ọba ahụ, Alade tinyere acronym BM na soshal midia ma chọọ ka ndị Fans ya chepụta ihe ọ pụtara. <ref name="Native 4" /> The album e mepụtara [[DJ Coublon]], Vtek, Sarz, Krizbeatz, Young D, Sess, Fliptyce, IamBeat, Philkeyz, 2Kriss na Echo. <ref>{{Cite web|title=Yemi Alade's Third Studio Album "Black Magic" is available now|url=https://www.bellanaija.com/2017/12/yemi-alade-black-magic-go-down/|work=BellaNaija|date=December 18, 2017}}</ref> Ndị otu ewepụtara na mbụ bụ "Knack Am", "Single & Search" na "Heart Robber" kwadoro ya. Ndekọ a nwetara nlebanya na-adịghị mma site n'aka ndị nkatọ egwu, bụ ndị tụgharịrị egwu ya na agụ abụ Alade. <ref name="360nobs 1">{{Cite web|author=Wilfred Okiche|title=Album Review: Black Magic- Yemi Alade|url=https://www.360nobs.com/2018/06/album-review-black-magic-yemi-alade/|work=360nobs|accessdate=26 March 2020|date=June 25, 2019}}</ref> <ref name="Pulse Nigeria 7">{{Cite web|title=Of all Yemi Alade's three albums, "Black Magic" has the least power|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/album-review-of-all-yemi-alades-three-albums-black-magic-has-the-least-power/nvbrkq3|work=Pulse Nigeria|accessdate=24 March 2020|date=December 15, 2017}}</ref> Tupu nke ahụ, Na 9 May 2017, a mara ọkwa Alade dị ka onye nchịkwa na mbipụta nke abụọ nke Voice Nigeria iji dochie 2baba onye bụbu onye nchịkwa na ihe ngosi ndụ. Ọ kụziri na Voice Nigeria (Oge 2) tinyere ndị ọzọ na-ese ihe na Naijiria dị ka Waje, Timi Dakolo na [[Patoranking]] . <ref name=":1">{{Cite web|date=2017-05-09|title=Yemi Alade replaces 2baba as 'The Voice' coach|url=https://www.vanguardngr.com/2017/05/yemi-alade-replaces-2baba-voice-coach/|accessdate=2020-07-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Na 1 Disemba 2017, Alade gosipụtara na mkpọsa "Mee Ọdịnihu" nke Shell Oil Company na [[Naijiria|Nigeria]] . E gosikwara ya na vidiyo egwu ụlọ ọrụ "On Top of the World" nke gosipụtara Jennifer Hudson, Pixie Lott, Luan Santana na Monali Thakur . <ref>{{Cite web|title=Shell features Yemi Alade, Oscar-winner Jennifer Hudson, others in new music video|url=https://www.shell.com.ng/media/2017-media-releases/shell-features-yemi-alade-oscar-winner-jennifer-hudson-others-in-new-music-video.html|accessdate=2020-07-06|work=www.shell.com.ng|language=en}}</ref>
Na Julaị 2019, Alade ghọrọ nwanyị mbụ na-ese ihe n'Africa ruru otu nde ndị debanyere aha na YouTube. <ref>{{Cite web|title=Yemi Alade Is the First African Female Artist To Get A Million Subscribers On YouTube|url=https://www.okayafrica.com/yemi-alade-youtube-million-subscribers-first-african-female-artist/|publisher=OkayAfrica|accessdate=8 September 2019|date=July 2, 2019}}</ref> Abụ ya "Johnny" na-ejide ndekọ YouTube ugbu a maka vidiyo egwu ụmụ nwanyị Afrịka kacha elele oge niile. <ref>{{Cite web|title=Top 10 Most Viewed African Music Videos on Youtube|date=4 August 2017|url=https://listwand.com/top-10-most-viewed-african-music-videos-on-youtube/|publisher=Listwand|accessdate=December 13, 2019}}</ref> E gosipụtara Alade na "Ekwola m ekworo", egwu sitere na egwu egwu [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] ''The Lion King: The Gift'' . Ọ pụtara na egwu n'akụkụ Mr Eazi na Tekno . Magazin ''Rolling Stone'' kpughere na Alade dekọkwara amaokwu maka ụdị mbụ nke "Ike m" na June. <ref>{{Cite web|author=Elais Leight|title=Inside Beyoncé's Bold Bet to Get Americans to Listen to African Music|url=https://www.rollingstone.com/music/music-features/how-beyonce-made-the-lion-king-the-gift-861019/|publisher=Rolling Stone|accessdate=20 July 2019|date=19 July 2019}}</ref>
[[Usòrò:Yemi_Alade_in_Sydney_2019.jpg|thumb| Yemi Alade na-eme ihe na Sydney n'oge njem nlegharị anya nwanyị nke igwe ya]]
Alade weputara abọ egwú nke anọ ya ''Nwanyị nke Steel'' na 30 Ọgọst 2019. Alade na-akọwa album ahụ dị ka "nri nri na ihe ọṅụṅụ dị iche iche". <ref name="The Star 33" /> Ọ kpọrọ aha abọ egwú ahụ ''Nwanyị nke Steel'' iji gosipụta akwa mkpuchi ya siri ike inye iwu otu nkwanye ugwu dịka ndị ogbo ya nwoke. <ref name="OkayAfrica 22">{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Yemi Alade's Journey to Becoming a 'Woman of Steel'|url=https://www.okayafrica.com/yemi-alade-journey-to-becoming-a-woman-of-steel-interview-new-album-nigerian-music/|work=OkayAfrica|accessdate=19 March 2020|date=August 30, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191203012541/https://www.okayafrica.com/yemi-alade-journey-to-becoming-a-woman-of-steel-interview-new-album-nigerian-music/|archivedate=3 December 2019}}</ref> Ọzọkwa, ọ nwetara aha ahụ mgbe ọ bịara ghọta na ọ bụ dike nke ya. <ref name="Business Daily 1">{{Cite web|title=Yemi Alade Releases New 'Woman of Steel' Album|url=https://www.businessdailyafrica.com/lifestyle/music/Yemi-Alade-releases-new--Woman-of-Steel--album/3815720-5324902-ki5tdv/index.html|work=Business Daily|accessdate=19 March 2020|date=October 25, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191106030909/https://www.businessdailyafrica.com/lifestyle/music/Yemi-Alade-releases-new--Woman-of-Steel--album/3815720-5324902-ki5tdv/index.html|archivedate=6 November 2019}}</ref> N'egwu egwu, ''Nwanyị nke'' igwe bụ ndekọ Afrobeat nke na-agụnye akụkụ nke R&amp;B na elu ndụ . <ref name="Pulse Nigeria 712">{{Cite web|author=Motolani Alake|title=Yemi Alade: 'Woman of Steel' is best album yet [Album Review]|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-woman-of-steel-is-best-album-yet-album-review/me1dc4j|work=Pulse Nigeria|accessdate=19 March 2020|date=September 3, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200319225725/https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-woman-of-steel-is-best-album-yet-album-review/me1dc4j|archivedate=19 March 2020}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Motolani Alake|title=Yemi Alade releases 15-track new album, 'Woman of Steel'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-releases-15-track-new-album-woman-of-steel/9dv496f|work=Pulse Nigeria|accessdate=21 March 2020|date=30 August 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190914064704/https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-releases-15-track-new-album-woman-of-steel/9dv496f|archivedate=14 September 2019}}</ref> Ndekọ a na-enyocha isi isiokwu dịka ịhụnanya, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ịda ogbenye. <ref name="Pulse Nigeria 712" /> Alade nọrọ afọ atọ na-edekọ ọba ahụ wee kwuo na a ga-ewepụta ya na 30 Ọgọst 2019. <ref name="The Star 33">{{Cite web|author=Elizabeth Musyimi|title='Woman of Steel' up for Grammy's — Yemi Alade|url=https://www.the-star.co.ke/sasa/word-is/2019-10-18-woman-of-steel-up-for-grammys--yemi-alade/|work=The Star|accessdate=18 March 2020|date=18 October 2019}}</ref> Ngosipụta nka mkpuchi mkpuchi abọ egwú ahụ Alade yi okpu isi sitere n'ọrụ nka Nefertiti Bust . <ref>{{Cite web|author=Damola Durosomo|title=Watch Yemi Alade's New Music Video for 'Give Dem'|url=https://www.okayafrica.com/yemi-alade-drops-two-new-singles-from-her-forthcoming-album-woman-of-steel-give-dem-music-video/|work=OkayAfrica|accessdate=20 March 2020|date=August 21, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200320180702/https://www.okayafrica.com/yemi-alade-drops-two-new-singles-from-her-forthcoming-album-woman-of-steel-give-dem-music-video/|archivedate=20 March 2020}}</ref> Ndị na-ese ihe na-egosi na ''Nwanyị Steel'' gụnyere Rick Ross, Duncan Mighty, Angélique Kidjo na [[Funke Akindele]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/yemi-alade-to-release-her-album-woman-of-steel-next-week-releases-two-singles/9hgl6l5|title=Yemi Alade to release her album, 'Woman of Steel' next week and releases two singles|date=2019-08-21|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref> N'ajụjụ ọnụ ya na akwụkwọ akụkọ ''The Star'', Alade gbara ụfọdụ n'ime egwu ndị mere ọba ahụ bụ ndị e dekọrọ n'afọ gara aga ebe ndị ọzọ dekọrọ n'August. <ref name="The Star 33" />
Na Septemba 2019, Alade bịanyere aka na nkwekọrịta ikike ọtụtụ afọ na Universal Music Africa (UMA) na UMG France. UMA ga-eje ozi dị ka onye mmekọ ndekọ aha zuru ụwa ọnụ maka Alade ebe UMG France ga-ejekwa ozi dị ka onye mmekọ mbugharị mba ụwa maka mwepụta ya niile n'okpuru akara. <ref>{{Cite web|title=Singer Yemi Alade signs licensing deal with Universal Music Group|url=https://punchng.com/singer-yemi-alade-signs-licensing-deal-with-universal-music-group/|work=The Punch|accessdate=28 March 2020|date=September 10, 2019}}</ref>
N'ime afọ ndị gafeworonụ, Alade nwetara ọtụtụ nkwekọrịta ndị nnọchi anya na mmekọrịta sitere na ụdị dị iche iche ma na mpaghara na mba ụwa. Ụdị dịka Luc Belaire, Glo, Maybelline, Shell na ọtụtụ ndị ọzọ kwadoro ya <ref>{{Cite web|date=2019-03-01|title=Top 7 Glo Ambassadors|url=https://lists.ng/top-7-glo-ambassadors/|accessdate=2020-09-11|work=Lists.ng|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|title=CONGRAT! Yemi Alade Becomes International Brand Ambassador For Luc Belaire Archives|url=https://nigeriannewsdirect.com/tag/congrat-yemi-alade-becomes-international-brand-ambassador-for-luc-belaire/|accessdate=2020-09-11|work=Nigeriannewsdirectcom|language=en-US}}</ref>
=== 2020-dị ugbu a: ''Black bụ Eze'' na ''Empress'' ===
Na 16 Jenụwarị 2020, ekwupụtala Alade onye nnọchi anya akara ọhụrụ maka Hollandia Yoghurt . <ref>{{Cite web|author=Majeed|first=Eyitemi|date=2020-01-16|title=Yemi Alade Becomes Hollandia Yogurt's Brand Ambassador|url=https://www.informationnigeria.com/2020/01/yemi-alade-becomes-hollandia-yogurts-brand-ambassador.html|accessdate=2020-09-11|work=Information Nigeria|language=en-US}}</ref>
Yemi Alade gbara egwu na ihe nkiri [[Beyoncé Knowles|Beyoncé]] 's ''Black Is King'' wee mara ọkwa na ọ ga-egosi ya na ihe nkiri ewepụtara wee malite na Disney+ na 31 Julaị 2020, wee malite ya maka mba Africa na DStv Mnet na 1 Ọgọst 2020. <ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-24|title=Yemi Alade Stars in Beyonce's 'Black is King'|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/07/25/yemi-alade-stars-in-beyonces-black-is-king/|accessdate=2020-07-30|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
Na 25 Ọgọst 2020, a mara ọkwa Alade ka ọ so na ndị nkuzi na-esonye na ''The Voice Nigeria Season 3'' n'akụkụ Waje, Darey na Falz, <ref>{{Cite web|date=2020-08-25|title='The Voice Nigeria' returns with Season 3 bigger, better|url=https://www.vanguardngr.com/2020/08/the-voice-nigeria-returns-with-season-3-bigger-better/|accessdate=2020-08-25|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Alade bụkwa otu n'ime ndị nkuzi na-alọta sitere na ''Voice Nigeria (Oge 2)'' n'akụkụ Waje <ref name=":2">{{Cite web|title=Waje and Yemi Alade Return As Judges For The Third Season Of The Voice Nigeria|url=https://www.okayafrica.com/waje-and-yemi-alade-return-as-judges-for-the-third-season-of-the-voice-nigeria/|accessdate=2020-08-27|work=okayafricasite|date=26 August 2020|language=en}}</ref>
Na 17 Nọvemba 2020, Alade kwupụtara mwepụta nke album studio nke ise ya akpọrọ ''Empress'' . O weputara egwu egwu na nka mkpuchi nke abọ egwú wee kwuputa na a ga-ewepụta ya na 20 Nọvemba 2020. Ndepụta egwu egwu nke ọba ahụ nwere egwu iri na ise ma nwee ihe ngosi ndị ọbịa na mmekorita sitere na onyinye Grammy meriri Estelle, Vegedream, [[Patoranking]], Rudeboy, Mzansi Youth Choir na Dadju . <ref>{{Cite web|date=2020-11-17|title=Yemi Alade's Album "Empress" Features Estelle, Rudeboy And Patoranking|url=https://editor.guardian.ng/life/yemi-alades-album-empress-features-estelle-rudeboy-and-patoranking/|accessdate=2020-11-19|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ debakwara Vtek, Phil Keyz, Egar Boi, Dr. Amir Krizbeatz, IamBeatz, Youp Boelen, Jimmy Huru na Yung Felix dị ka ndị na-emepụta album ahụ. Ndị egwu egwu ọ gụnyekwara aha bụ Fiokee na Max Meurs. Ndekọ a nwetara otuto dị mma ma nwee ndị otu kachasị na ọba egwu Alade niile. <ref>{{Cite web|date=2020-11-17|title=Yemi Alade Shares "Empress" Album Art & Track-list {{!}} Mp3 Download .|url=https://www.jotnaija.com/yemi-alade-album-empress-drops-on-20th/|accessdate=2020-11-19|work=JotNaija|language=en-US}}</ref> Na 13 Ọgọst 2021 Yemi Alade wepụtara EP ''Queendoncom'' nke abụọ ya na otu asaa. Ọ bụ ọba egwu niile ka Alade egosighi ọbịbịa ọbịbịa na ọrụ ahụ. <ref>{{Cite web|date=2021-08-13|title=DOWNLOAD: Yemi Alade drops 'Queendoncom' EP|url=http://lifestyle.thecable.ng/download-yemi-alade-queendoncom-ep/|accessdate=2021-10-19|work=TheCable Lifestyle|language=en-US}}</ref>
== Nkwado ==
Yemi Alade etinyela aka na mmemme nkwado kemgbe ọtụtụ afọ nke ọrụ egwu ya.
N'abalị asaa nke ọnwa Nọvemba afọ 2018, Alade gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya bụ Victory Grammar School, Ikeja bụ nke ọ rụkwara ọrụ ebere. O ji ngwá ọrụ nyere ụmụ akwụkwọ ahụ na-esiri ike ịhụ ụzọ aka iji nyere ha aka ịhụ ụzọ nke ọma. O tinyere aka na nke a site na ntọala ya (Helen na James Pathway Foundation). <ref>{{Cite web|title=Yemi Alade gives back to the Secondary school she attended as a Teenager|url=https://soundcity.tv/news/yemi-alade-gives-back-to-the-secondary-school-she-attended-as-a-teenager/|accessdate=2020-09-10}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2018-11-16|title=Yemi Alade visits alma mater|url=https://thenationonlineng.net/yemi-alade-visits-alma-mater/|accessdate=2020-09-10|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref>
[[Usòrò:Yemi_Alade_performs_at_the_Nairobi_Summit_2019.jpg|thumb| Yemi Alade na-eme na Summit Nairobi na ICPD25, 2019]]
Na 15 Nọvemba 2019, egosipụtara Alade na Summit Nairobi na ICPD25 maka ngagharị ''A Global Call to Action'' maka ụmụaka nwere nkwarụ na Kenya. O mere n'akụkụ Chawki <ref>{{Cite web|author=833606606777558|title=People first: Nairobi Summit ends with clear path forward|url=https://news.nestia.com/detail_share/2730973?media_type=1|accessdate=2020-09-14|work=news.nestia.com}}</ref>
=== 2020: COVID-19 nkwado ===
N'afọ 2020, Alade sonyeere Mmemme Mmepe Mba Ndị Dị n'Otu iji kwuo okwu maka nchekwa na enyemaka ndị ogbenye n'ofe Afrịka ọrịa ọrịa corona na-emetụta. <ref name=":3">{{Cite web|title=Nigerian Afropop star Yemi Alade joins UNDP's call for urgent action to protect those hit hardest by COVID-19 surge|url=https://www.undp.org/content/undp/en/home/news-centre/news/2020/Nigerian_Afropop_star_Yemi_Alade_joins_UNDP_call_for_urgent_action_to_protect_those_hit_hardest_by_COVID-19_surge.html|accessdate=2020-09-10|work=UNDP|language=en}}</ref> E gosikwara ya na mkpọsa Unite for the Future site n'aka Global Citizen <ref name=":4">{{Cite web|title=Watch! Yemi Alade Wows With 'Shekere' Performance at 'Global Goal: Unite for Our Future'|url=https://www.globalcitizen.org/en/content/yemi-alade-global-goal-unite-for-our-future/|accessdate=2020-07-06|work=Global Citizen|language=en}}</ref> Na mmekorita ya na Nelson Mandela Foundation na MTV Base, Alade sonyeere Otu Mgbasa Ozi na ngagharị ''guzo n'otu megide Covid-19'' E gosipụtara ya na egwu mkpọsa "Guzokọ ọnụ. " nke jikọrọ aka na ndị omenkà Africa ndị ọzọ dị ka 2Baba, Ahmed Soultan, Ben Pol, [[Teni (singer)|Teni]], Amanda Black, Stanley Enow, Gigi La Mayne, Prodigio na Betty G <ref>{{Cite web|date=2020-07-16|title=LISTEN: 'Stand Together!' We're raising our voices and fighting COVID-19 as #ONEWorld|url=https://www.one.org/africa/take-action/oneworld/standtogether/|accessdate=2020-09-22|work=ONE|language=en-US}}</ref>
Na 23 Septemba 2020, Onye isi otu Achim Steiner họpụtara Yemi Alade ka ọ bụrụ onye nnọchi anya ọdịmma nke United Nations Development Programme (UNDP) . O kwere UNDP nkwa na ya lekwasịrị anya na ebumnuche mmepe Sustainable ga-abụ na ahaghị nhata, inye ụmụ nwanyị ike na ime ka mmata maka mmetụta mgbanwe ihu igwe zuru ụwa ọnụ. <ref>{{Cite web|title=Yemi Alade|url=https://www.undp.org/content/undp/en/home/goodwill-ambassadors/Yemi_Alade.html|accessdate=2020-09-23|work=UNDP|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Afro-pop star Yemi Alade to promote women's empowerment and a green COVID-19 recovery as new Goodwill Ambassador for UNDP|url=https://www.undp.org/content/undp/en/home/news-centre/news/2020/Yemi_Alade_new_Goodwill_Ambassador_for_UNDP.html|accessdate=2020-09-23|work=UNDP|language=en}}</ref> Na 30 Ọktoba 2020, Alade mere egwu egwu ya "Ezigbo ịhụnanya" na "Africa" na TED mebere Countdown zuru ụwa ọnụ. Ngụkọta a bụ ebumnuche TED iji mee ka azịza dị ngwa maka nsogbu ihu igwe gburugburu ụwa. Tupu arụmọrụ ya, Alade kwuru maka ịbụ akụkụ nke obodo na-ama ibe ha aka ịchọta ụzọ isi belata ikuku carbon zuru ụwa ọnụ. <ref>{{Cite web|author=BellaNaija.com|date=2020-10-30|title=Yemi Alade’s Performance at TED’s Virtual Countdown Global Launch is a Must Watch|url=https://www.bellanaija.com/2020/10/yemialade-teds-global-launch/|accessdate=2021-10-28|work=BellaNaija|language=en-US}}</ref>
Kemgbe nhọpụta Alade dị ka onye nnọchi anya mmemme mmepe nke United Nations, ọmụrụ nwa ya maka ebumnuche mmepe Sustainable abawanyela ka ọ na-etinye aka na mmemme na mmemme ga-enyere aka mee mgbanwe na gburugburu ebe ka mma na ime ihe ike dabere na nwoke .
[[Usòrò:Yemi_Alade_with_the_Duke_and_Duchess_of_Cambridge.jpg|thumb| Yemi Alade na Prince William, Duke na Duchess nke Cambridge]]
Na 17 Ọktoba 2021, Alade rụrụ na emume Earthshot Prize nke mere na Alexandra Obí, London na òkù nke ezinụlọ eze ( Duke na Duchess nke Cambridge ). Ndị Royal Foundation na-akwado mmemme a ma bu n'obi kesaa ihe nrite na ihe nrite nye mmadụ ise kwa afọ bụ ndị na-enyere gburugburu ebe obibi aka nke ukwuu. Alade rụrụ n'akụkụ Ed Sheeran, Shawn Mendez, Egwuregwu oyi na KSI . <ref>{{Cite web|date=2021-10-18|title=Yemi Alade performs for Royal family at Earthshot Prize|url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/yemi-alade-performs-for-royal-family-at-earthshot-prize/|accessdate=2021-10-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Dị ka Alade si kwuo, ezinụlọ eze n'onwe ha ahọrọla egwu ya "Rain" ka a mee na mmemme ahụ. <ref>{{Cite web|date=2021-10-18|title=Prince William reveals Earthshot Prize winners in global bid to tackle climate crisis|url=https://www.theguardian.com/uk-news/2021/oct/18/prince-william-reveals-earthshot-prize-winners-in-global-bid-to-tackle-climate-crisis|accessdate=2021-10-19|work=the Guardian|language=en}}</ref>
== Njegharị ==
Yemi Alade agaala njegharị mba uwa ise, na-eso ọba studio ya:
[[Usòrò:Yemi_Alade_performing_for_50,000_fans_in_Benjamin_Mkapa_National_Stadium,_Dar-es-Salaam,_Tanzania.png|thumb| Yemi Alade na-eme ndị fan 50,000 na Dar-es-Salaam, [[Tanzania]]]]
* Eze ndị eze nwaanyị njem
* Njem Mama Afrịka <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2017/04/yemi-alade-kicks-off-her-mama-africa-world-tour-in-paris-selling-out-the-le-trianon-see-photos/|title=Yemi Alade Kicks Off her Mama Africa World Tour in Paris selling out the Le Trianon {{!}} See Photos|author=BellaNaija.com|date=2017-04-08|work=BellaNaija|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.france24.com/en/20170405-eye-africa-yemi-alade-mama-africa-anc-close-ranks-behind-zuma-gambia-legislative-election|title=Eye on Africa - Nigerian afropop star Yemi Alade in Paris on 'Mama Africa' World Tour|date=2017-04-06|work=France 24|language=en|accessdate=2020-02-18}}</ref>
*
* Njem Ime Anwansi <ref>{{Cite web|url=https://tooxclusive.com/video-yemi-alade-black-magic-world-tour-diary-episode-1/|title=[Video] Yemi Alade - Black Magic World Tour Diary (Episode 1) « tooXclusive|date=2018-07-26|work=tooXclusive|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref>
* Nwanyị na-eme njem nchara nchara <ref>{{Cite web|url=https://www.today.ng/multimedia/photo/yemi-alade-kicks-wos-tour-ethiopia-pictures-video-260304|title=Yemi Alade kicks off "WOS" World Tour in Ethiopia — in pictures & video|author=TODAY|date=2019-10-29|work=TODAY|language=en-US|accessdate=2020-02-18}}</ref>
* Njem Empress <ref>{{Cite web|date=2021-10-09|title=How Yemi Alade shutdown 9.30 nightclub in US|url=https://www.vanguardngr.com/2021/10/how-yemi-alade-shutdown-9-30-nightclub-in-us/|accessdate=2021-10-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Ihe ngosi ==
=== Abọ egwú ===
* '''''Eze ndị eze nwaanyị'' (2015)'''
* '''''Mama Africa (Akwụkwọ akụkọ nke nwanyị Africa)'' (2016)'''
* '''''Anwansi ojii'' (2017)'''
* '''''Nwanyị Steel'' (2019)'''
* '''''Empress'' (2020)'''
=== Ejije gbatịrị agbatị ===
* '''''Mama Afrique''''' '''(2017)'''
* '''''Queendoncom (2021)'''''
== Ihe nkiri ==
=== Ihe nkiri ===
{| class="wikitable"
!Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Onye nduzi
! Ref
|-
| 2019
| Ụlọ (Ihe nkiri ahụ)
| Nneka
| [[Clarence Peters]]
| <ref>{{Cite web|date=2019-09-10|title=Watch Yemi Alade's New Short Film for Her Latest Single 'Home'|url=https://www.okayafrica.com/yemi-alade-short-film-music-video-new-single-home-clarance-peters/|accessdate=2020-07-30|work=OkayAfrica|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=2019-09-10|title=Finally! Yemi Alade Premieres Her Short Film, "Home"|url=https://www.eelive.ng/finally-yemi-alade-premieres-her-short-film-home/|accessdate=2020-07-30|work=eelive|language=en-US}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2020
| Oji bu Eze
| Yemi Alade
| [[Beyoncé Knowles|Beyonce]]
| <ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-24|title=Yemi Alade Stars in Beyonce's 'Black is King'|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2020/07/25/yemi-alade-stars-in-beyonces-black-is-king/|accessdate=2020-07-30|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
|-
| [[Omo Ghetto: The Saga]]
| Mogambo
| [[Funke Akindele|Funke Akindele-Bello]]
| <ref>{{Cite web|date=2020-09-07|title=Yemi Alade to make Movie debut in Funke Akindele's "Omo Ghetto: The Saga" « tooXclusive|url=https://tooxclusive.com/yemi-alade-to-make-movie-debut-in-funke-akindeles-omo-ghetto-the-saga/|accessdate=2021-02-19|work=tooXclusive|language=en-US}}</ref>
|}
=== Igwe onyonyo ===
{| class="wikitable"
|+
! Afọ
! Aha
! Ọrụ
! Ihe ndetu
! Ref
|-
| 2017
| rowspan="2" | Voice Nigeria
| rowspan="2" | Onye nkuzi
| Dochiri 2baba onye nchịkwa site na oge 1
| <ref name=":1">{{Cite web|date=2017-05-09|title=Yemi Alade replaces 2baba as 'The Voice' coach|url=https://www.vanguardngr.com/2017/05/yemi-alade-replaces-2baba-voice-coach/|accessdate=2020-07-06|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
|-
| 2020
| Ọlaghachiri dị ka onye nchịkwa maka oge 3
| <ref name=":2">{{Cite web|title=Waje and Yemi Alade Return As Judges For The Third Season Of The Voice Nigeria|url=https://www.okayafrica.com/waje-and-yemi-alade-return-as-judges-for-the-third-season-of-the-voice-nigeria/|accessdate=2020-08-27|work=okayafricasite|date=26 August 2020|language=en}}</ref>
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== AFRIMA Awards (All Africa Music Awards) ===
=== AFRIMMA mmeri (onyinye akwụkwọ akụkọ Muzik nke Africa) ===
=== MTV African Music Awards ===
=== Soundcity MVP ihe nrite ===
=== Ihe nrite egwu kwụụrụ onwe ya ===
=== Ihe nrite BET ===
=== Niajiria Entertainment ihe nrite ===
=== City People Entertainment Awards ===
=== MOBO ihe nrite ===
=== Ihe nrite YEM ===
=== WatsUp TV Africa Music Video Awards ===
=== Ndị isi ===
=== NET Sọpụrụ ===
=== Hụkwa ===
* Ndepụta ndị egwu Naịjirịa
== Ndemsibia ==
{{Yemi Alade}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
jctr5uuc79pci93lo3fe37059qcieyc
Uchenna Iroegbu
0
11914
86519
73274
2022-08-04T15:07:58Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:UC Iroegbu.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Uchenna "UC" Iroegbu''' (amuru 20 Ọgọst 1996) bu onye ama ama maka College Park Skyhawks nke NBA G League . Ọ gbara bọọlụ nkata kọleji maka Stony Brook . Na-eguzo na 183 cm (6 ft 0 na), ọ bụ onye nche ma gbakwara otu egwuregwu boolu nkata nke Naijiria . <ref>{{Cite web|title=U.C. Iroegbu|url=https://basketball.realgm.com/player/UC-Iroegbu/Summary/108051|accessdate=16 March 2020|work=basketball.realgm.com}}</ref>
== Ndụ mmalite na ọrụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ==
A mụrụ Iroegbu na Sacramento, California . Ọ gbara egwuregwu oge anọ niile na Capital Christian High School. N'ime afọ agadi ya, ọ nwetara isi 15, enyemaka 4 na izu ohi 2 n'otu egwuregwu, na-akpọ aha ya na ndị otu mpaghara niile na ndị otu egwuregwu ka ndị otu ya gụchara nke atọ na steeti [[California]] na ndekọ 28–4 na CIF Sac. - Joaquin Nkeji nke V asọmpi. <ref>{{Cite web|date=2020-02-29|title=Uchenna Iroegbu joins Rivers Hoopers ahead of Basketball Africa League|url=https://rivershoopers.com/2020/02/29/uchenna-iroegbu-joins-rivers-hoopers-ahead-of-basketball-africa-league/|accessdate=2021-11-09|work=Rivers Hoopers|language=en-US}}</ref> <ref name=":0">{{Cite web|title=CSI's Iroegbu Signs with Stony Brook {{!}} Southern Idaho High School Sports {{!}} magicvalley.com|url=https://magicvalley.com/sports/high-school/csis-iroegbu-signs-with-stony-brook/article_e2079d62-151a-583e-9fb5-e6cad50d29c6.amp.html|accessdate=2021-11-09|work=magicvalley.com}}</ref>
== Ọrụ kọleji ==
Iroegbu gbara egwuregwu afọ abụọ mbụ ya na kọleji nke Southern Idaho na ọkwa obere kọleji. O nwetara isi 4.1 n'otu egwuregwu dị ka onye ọhụrụ mana ọ na-enwekwu oge egwu dị ka sophomore, ebe ọ na-enweta isi 6.6 kwa egwuregwu. <ref name=":0">{{Cite web|title=CSI's Iroegbu Signs with Stony Brook {{!}} Southern Idaho High School Sports {{!}} magicvalley.com|url=https://magicvalley.com/sports/high-school/csis-iroegbu-signs-with-stony-brook/article_e2079d62-151a-583e-9fb5-e6cad50d29c6.amp.html|accessdate=2021-11-09|work=magicvalley.com}}</ref>
Ọ gafere na Stony Brook tupu oge 2016 – 17, isonye na otu Seawolves nwere ndekọ 26 – 7 afọ tupu eme asọmpi NCAA mbụ ha. <ref name=":0">{{Cite web|title=CSI's Iroegbu Signs with Stony Brook {{!}} Southern Idaho High School Sports {{!}} magicvalley.com|url=https://magicvalley.com/sports/high-school/csis-iroegbu-signs-with-stony-brook/article_e2079d62-151a-583e-9fb5-e6cad50d29c6.amp.html|accessdate=2021-11-09|work=magicvalley.com}}</ref> Ọ malitere 10 n'ime egwuregwu 32 n'oge obere ya wee nweta isi 5.1. Iroegbu nwetara akara iri na asatọ megide Ball State dị ka onye isi, ọrụ ọhụrụ dị elu. <ref>{{Cite web|title=Iroegbu, Saintel tally career highs at Ball State|url=https://stonybrookathletics.com/news/2017/11/17/mens-basketball-iroegbu-saintel-tally-career-highs-at-ball-state.aspx|accessdate=2021-11-09|work=Stony Brook University Athletics|language=en}}</ref> Na Jenụwarị 3, 2018, ọ kụrụ ngwụcha atọ iji nye Stony Brook mmeri 71 – 70 meriri Maine mgbe ndị Seawolves chụpụrụ isi isi iri abụọ. <ref>{{Cite web|title=Iroegbu hits winner as Stony Brook scraps past Maine 71-70|url=https://www.usatoday.com/story/sports/ncaab/2018/01/04/iroegbu-hits-winner-as-stony-brook-scraps-past-maine-71-70/109144312/|accessdate=2021-11-09|work=USA TODAY|language=en-US}}</ref> Iroegbu dekọtara egwuregwu ọhụrụ dị elu 20 megide UMBC na Febuwari 21, 2018. <ref>{{Cite web|title=Iroegbu scores 20, Stony Brook upends UMBC 64-57|url=https://www.usatoday.com/story/sports/ncaab/2018/02/21/iroegbu-scores-20-stony-brook-upends-umbc-64-57/110695732/|accessdate=2021-11-09|work=USA TODAY|language=en-US}}</ref> Ọ gụchara oge agadi ya na-enweta isi 8.1 kwa egwuregwu mgbe ọ na-amalite 13 nke egwuregwu 32. <ref>{{Cite web|title=UC Iroegbu - Men's Basketball|url=https://stonybrookathletics.com/sports/mens-basketball/roster/uc-iroegbu/4960|accessdate=2021-11-09|work=Stony Brook University Athletics|language=en}}</ref>
== Ọrụ ọkachamara ==
N'ịgbaso nnwale obodo, Iroegbu malitere ọrụ ya na ndị Stockton Kings na NBA G League . <ref>{{Cite web|url=https://portjefferson.greaterlongisland.com/2018/10/25/stony-brooks-uchenna-iroegbu-makes-kings-g-league-team/|title=Stony Brook's Uchenna Iroegbu makes Kings' G League team|date=25 October 2018|accessdate=18 March 2020}}</ref> Na 9 Jenụarị 2019, Iroegbu bịanyere aka na CP La Roda na Spanish LEB Plata iji dochie Jabs Newby . <ref>{{Cite web|url=https://www.latribunadealbacete.es/noticia/ZA2E4E83F-BB23-948A-BD0F4C51DBB78DA8/el-jfg-la-roda-incorpora-a-un-base-estadounidense|title=El JFG La Roda incorpora a un base estadounidense|date=8 January 2019|work=La Tribuna de Albacete|accessdate=16 March 2020}}</ref> Na 1 Maachị 2020, Iroegbu bịanyere aka na Rivers Hoopers na Naijiria maka oge 2020 BAL . <ref>{{Cite web|url=http://balafricareport.com/2020/03/01/uchenna-iroegbu-joins-rivers-hoopers-for-bal/|title=Uchenna Iroegbu joins Rivers Hoopers for BAL|date=1 March 2020|accessdate=16 March 2020}}</ref> Agbanyeghị, akagbuola oge ahụ n'ihi ọrịa COVID-19 na Iroegbu esonyeghị otu ahụ.
Iroegbu binyere aka na College Park Skyhawks nke NBA G League tupu oge 2021–22.
== Ndụ onwe onye ==
Ụmụnne Iroegbu abụọ bụ Chuks na Ikenna gbakwara bọọlụ basketball nke Division I. Chuks Iroegbu gbara Northern Illinois egwu na Ike Iroegbu bụ onye nche mmalite maka steeti Washington .
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
rse5dg4eyynmy23olikopi6fc34qhph
Uchenna Kanu
0
11915
86520
73275
2022-08-04T15:08:42Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:IK Uppsala - Linköpings FC - 2020-09-27 Uchenna Grace Kanu 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Uchenna Grace Kanu''' (amuru 20 June 1997) bu onye okachamara [[Footbọl|n'egwuregwu bọọlụ]] Naijiria nke na-egwu egwu n'ihu maka ọgbakọ La Liga Mexico MX Femenil Tigres UANL na otu egwuregwu mba ụmụ nwanyị Nigeria .
== Ọrụ mba ụwa ==
Kanu nọchitere Niaijiria na 2014 FIFA U-17 Women's World Cup na 2014 FIFA U-20 iko mba ụwa. O mere mpụta izizi ya na Eprel 8 2019 na mmeri 1–2 enyi na Canada.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
crjpgkg8bkdzc77a5cy1djlc4a90aq4
Akpororo
0
11960
86670
73337
2022-08-05T07:59:37Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Nigerian Role Model Awards 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Bowoto J''' <ref>{{Cite web|url=http://encomium.ng/i-am-waiting-for-a-woman-who-will-pay-my-groom-price-akpororo/|title=‘I am waiting for a woman who will pay my groom price’ – Akpororo|work=Ecomium Magazine|author=Ayodele|first=Temitope|date=26 March 2015|accessdate=28 June 2016}}</ref>
== Ndụ mmalite na ọrụ ==
Akpororo bu onye ilaje, [[Ȯra Ondo|Ondo State]], [[Naijiria|Nigeria]] mana amuru ya ma zulite ya na Warri, obodo di na [[Ȯra Delta|Delta State]], Nigeria ebe o guru akwukwo. <ref name="weekender">{{Cite news|url=http://nationalweekender.net/i-test-my-jokes-in-clubs-akpororo/|title=I Test My Jokes in Clubs – Akpororo|work=National Weekender|author=Ayodele|first=Ogunojemite|date=9 May 2014|accessdate=28 June 2016}}</ref> Ọrụ ya malitere dị ka onye egwu ozi ọma mpaghara ruo na 2008 mgbe ọ banyere National Comedy Challenge nke Opa Williams wee gaa n'ihu merie mpaghara Calabar nke asọmpi ahụ. <ref>{{Cite news|url=http://dailypost.ng/2015/11/04/i-cried-when-they-paid-me-money-that-changed-my-life-akpororo/|title=I cried when they paid me money that changed my life – Akpororo|work=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post News]]|author=Ameh Comrade Godwin|date=4 November 2015|accessdate=28 June 2016}}</ref>
N'afọ 2009, Akpororo kwagara [[Lagos]] wee zọọ asọmpi ugboro abụọ na ''AY's Open Mic Challenge'', na-abịa nke abụọ na mbọ mbụ ya wee merie asọmpi ahụ na mbọ ya nke abụọ. Ọ gbagoro were bụrụ onye na-ewu ewu na 2013 na-eso arụmọrụ ya na ihe nkiri [[Basketmouth]] 's Laff and Jam wee gaa n'ihu na-eme n'ọtụtụ ihe nkiri ọchị gụnyere "AY Live". Ọ dị afọ 5 ft, 7 sentimita. <ref>{{Cite web|url=http://www.tori.ng/news/4103/hunger-pushed-me-to-start-comedy-akpororo.html|title=Hunger Pushed Me To Start Comedy - Akpororo|publisher=Tori News|author=Daniel|date=11 July 2015|accessdate=28 June 2016}}</ref> Na 12 August 2014, o mere ihe ngosi ihe nkiri mbụ ya bụ "Akpororo vs Akpororo" na Shell Hall, MUSON Center . Ihe omume nwa agbọghọ ahụ hụrụ ọbịbịa nke mmemme egwu ama ama na ndị ọchị ọchị. <ref>{{Cite news|url=http://dailymail.com.ng/popular-comedian-bowoto-jephta-aka-akpororo-brings-akpororo-vs-akpororo-to-lagos/|title=Popular comedian, Bowoto Jephta, AKA Akpororo: Brings Akpororo Vs Akpororo’ To Lagos|work=Daily Mail (Nigeria)|author=Sean|date=12 August 2014|accessdate=28 June 2016}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qhxndpb76ctqy3lq6tqn53rllebijel
Nigerian National Museum
0
13325
86679
84771
2022-08-05T09:36:58Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Nigerian_National_Museums,_Ibadan.jpg|thumb|Nigerian National Museums, Ibadan]]
Ihe ngosi nka nke Naijiria nke a kpọrọ Nigerian National Museum n'asụsụ bekee bụ ihe ngosi nka nke mba [[Naijiria|Naịjirịa]], nke dị na steeti [[Lagos]]. Ihe ngosi nka a nwere nchịkọta ama ama nke nka Naịjirịa, gụnyere ihe oyiyi na ihe osise na ihe ngosi ihe mgbe ochie na agbụrụ.<ref>[http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Nigeria-LIBRARIES-AND-MUSEUMS.html Nations Encyclopedia]</ref> Ihe ama ama bụ isi mmadụ terracotta nke a maara dị ka Jemaa Head (ihe dị ka afọ 900 ruo afọ 200 BC), akụkụ nke omenala Nok. A na-akpọ ibe ahụ aha Jema'a, obodo nta ebe ekpughere ya.<ref>{{Cite web|author=Atwood|first=Roger|title=The Nok of Nigeria|url=http://archive.archaeology.org/1107/features/nok_nigeria_africa_terracotta.html|work=Archaeology|publisher=Archaeological Institute of America|accessdate=29 February 2016}}</ref> Ọ dị na Onikan, Lagos Island. Ọ bụ National Commission for Museums and Monuments na-elekọta ihe ngosi nka ahụ.<ref>{{Cite web|date=2018-02-21|title=National Museum and challenges to boosting tourism|url=https://tribuneonlineng.com/national-museum-challenges-boosting-tourism/|accessdate=2021-10-14|work=Nigerian Tribune Online|language=en}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Garden in front of museum (6349971557).jpg|thumb|Ubi n'ihu ihe ngosi nka]]
N'ọnwa Julaị afọ 1948, e nyefere eserese mbụ nke ụlọ ihe ngosi nka ahụ na ogbako gbasara iwu ụlọ ihe ngosi nka na Naịjirịa.<ref>{{Cite book|author=Silverman|first=Raymond|url=https://books.google.com/books?id=BrY0EAAAQBAJ&dq=lagos+national+museum&pg=PA196|title=National Museums in Africa: Identity, History and Politics|date=2021-08-30|publisher=Routledge|isbn=978-1-000-42864-3|language=en}}</ref> Ọ bụ Kenneth Murray, onye ọkà mmụta ihe ochie nke Bekee tọrọ ntọala ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ n'afọ 1957.<ref>{{Cite news|title=History on display at the National Museum|author=Adio|first=Segun|date=12 February 2011|work=National Mirror}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.chiuni.ac.uk/ottergallery/BenEnwonwu.cfm|title=Featured Artist: Benedict (Ben) Chukwukadibia Enwonwu|author=Robson|first=Emily|date=April 2010|publisher=University of Chichester|accessdate=30 May 2011}}</ref> Ebumnuche nke iwu ụlọ ngosi ihe mgbe ochie a bụ ichekwa ihe ndị mere eme dị iche iche nke Naịjirịa.<ref>{{Cite book|author=Brusius|first=Mirjam|url=https://books.google.com/books?id=Y4U0DwAAQBAJ&dq=Lagos+National+Museum&pg=PT135|title=Museum Storage and Meaning: Tales from the Crypt|date=2017-09-07|publisher=Routledge|isbn=978-1-351-65942-0|language=en}}</ref> Kenneth Murray chịkọtara ọtụtụ ihe mkpuchi ọdịnala site na [[Ȯra Cross River|Cross River]] State, e gosipụtara ihe mkpuchi ndị a na ihe ngosi nka.<ref>{{Cite journal|author=Nicklin|first=Keith|date=1974|title=Nigerian Skin-Covered Masks|url=https://www.jstor.org/stable/3334855|journal=African Arts|volume=7|issue=3|pages=8–92|doi=10.2307/3334855|issn=0001-9933}}</ref> N'ime afọ iri mbụ e mepere ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ, British Museum nyere Nigerian National Museum mpempe ngosi abụọ a kpọrọ Plaque na Artifact n'asụsụ bekee, na ihe ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|date=2021-06-09|title=The Metropolitan Museum of Art and the Nigerian National Commission for Museums and Monuments Announce the Return of Three Works of Art to the Nigerian National Collections|url=https://www.metmuseum.org/press/news/2021/met-and-ncmm-announcement|accessdate=2021-08-31|work=Metropolitan Museum of Art}}</ref><ref>{{Cite web|author=Stoilas|first=Helen|date=2021-06-10|title=The Met will return three African art objects to Nigeria|url=https://www.cnn.com/style/article/met-museum-returns-benin-bronzes-nigeria/index.html|accessdate=2021-08-31|work=CNN|language=en}}</ref> N'afọ 2018, agbakwunyere njem nlegharị anya nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ site na iji nsụgharị Google Street View tinyere ebe ndị njem nleta ndị ọzọ na Nigeria.<ref>{{Cite web|author=Chiazor|first=Juliet|date=2018-07-26|title=Google for Nigeria: Making the internet more useful for more people|url=https://blog.google/around-the-globe/google-africa/google-nigeria-making-internet-more-useful-more-people/|accessdate=2021-08-30|work=Google|language=en-us}}</ref>
== Nchịkọta ==
Ihe ngosi nka ahụ nwere nchịkọta ihe ndị sitere na ọdịbendị dị iche iche nke agbụrụ dị iche nke Naịjirịa, nke e mere atụmatụ na ihe ruru ọnụ ọgụgụ 47,000 nke ihe dị iche iche dị ka osisi, ọdụ́, ígwè na terracotta, n'etiti ihe ndị ahụ gụnyere ihe mkpuchi, ákwà, ịgba, égbè dane na ihe oyiyi osisi.<ref name=":2">{{Cite web|author=Ojoye|first=Taiwo|date=2019-05-28|title=How 47,000 artefacts are wasting away in ageing national museum|url=https://punchng.com/how-47000-artefacts-are-wasting-away-in-ageing-national-museum/|accessdate=2021-08-30|work=Punch Newspapers}}</ref><ref>{{Cite web|author=Abiodun|first=Michael|date=2016|title=Cultural Heritage Preservation Through the Preventive Conservation Methods in the National Museum in Lagos|url=https://static1.squarespace.com/static/5bd0e66f8d97400eb0099556/t/5c26dab0aa4a995f0897e8bd/1546050227077/Oyinloye2.pdf|accessdate=2021-08-29}}</ref> N'ime ihe ndị ahụ, na ngalaba Yoruba, ihe ngosi nka gụnyere [[Egungun|uwe]] Egungun na ite ụrọ.<ref>{{Cite web|title=National Museum {{!}} Lagos, Nigeria Attractions|url=https://www.lonelyplanet.com/nigeria/lagos/attractions/national-museum/a/poi-sig/421439/355540|accessdate=2021-08-29|work=Lonely Planet|language=en}}</ref> Ihe ngosi nka a nwere nchịkọta ihe oyiyi sitere na oge dị iche iche nke akụkọ ihe mere eme nke Naịjirịa.<ref>{{Cite book|author=Wiseman|first=Blaine|url=https://books.google.com/books?id=CLS2DwAAQBAJ&dq=%22Lagos+national+museum%22&pg=PA12|title=Nigeria|date=2015-08-01|publisher=Weigl Publishers|isbn=978-1-4896-3061-2|language=en}}</ref> Ihe ngosi nka ahụ nwekwara ngwá egwu ọdịnala dịka sansas, fiddles na ọjà.<ref name=":1">{{Cite book|author=Museum (Lagos)|first=Nigeria National|url=https://books.google.com/books?id=RmC0zQEACAAJ&q=Nigerian|title=Guide to the Nigerian Museum, Lagos|date=1960|language=en}}</ref> Ihe ngosi nka ahụ nwere efere ịgba afa na ihe oyiyi ndị nna ochie e ji osisi mee, na ngalaba a bụ ọnụ ọgụgụ Mumuye nke obodo dị na [[Ȯra Adamawa|Adamawa Steeti]] na-eji, ọnụ ọgụgụ osisi [[Ikenga|Ikengas]] nke bụ akụkụ nke ọdịbendị Igbo, na mgbakwunye, ihe ngosi ihe mgbe ochie ahụ nwekwara nchịkọta ihe mkpuchi gụnyere ihe mkpuchi Ekpo sitere na [[Calabar]] na ihe mkpuchi osisi G.<ref>{{Cite web|date=2016|title=Nigerian wooden sculptures and their preservation in the National Museum Lagos, Nigeria|url=http://www.anistor.gr/english/enback/2016_1e_Anistoriton.pdf|accessdate=2021-10-13|work=Anistoriton Journal}}</ref> Ihe ngosi nka a nwere ọla na ọrụ aka, yana nchịkọta ákwà gụnyere ákwà Akwete na ákwà ndị ọzọ sitere na mpaghara Okene, Bida na Western States nke Nigeria.<ref>{{Cite book|author=Okereke|first=Dominic|url=https://books.google.com/books?id=kFmU3i6d6PsC&dq=lagos+national+museum&pg=PA494|title=Africa's Quiet Revolution Observed from Nigeria|date=2012|publisher=Paragon Publishing|isbn=978-1-908341-87-7|language=en}}</ref>
Ihe ngosi nka ahụ nwere ọrụ nka nke ndị na-ese ihe na Naijiria dịka Nike Davies-Okundaye, Abiodun Olaku, Djakow Kassi, Bruce Onobrakpeya, Bolaji Ogunwo, Yusuf Durodola, Nosa Iyobhabha, Duke Asidere, [[Ben Enwonwu]], Nathaniel Hodonu, Northcote W. Thomas, Kelani Abass na Elizabeth Ekpetorson.<ref>{{Cite web|author=Omokhapue|first=Paulina|date=2020-09-20|title=SNA Lagos holds October rain exhibition|url=https://guardian.ng/art/sna-lagos-holds-october-rain-exhibition/|accessdate=2021-09-01|work=The Guardian Nigeria News}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=National Museum of Lagos: 8 Must-See Masterpieces|url=https://artsandculture.google.com/story/national-museum-of-lagos-8-must-see-masterpieces/twJCsAXXcJSwJA|accessdate=2021-08-29|work=Google Arts & Culture|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-28|title=In Dialogue with History: A Review of an Exhibition by Kelani Abass & Northcote W. Thomas {{!}} By Roli O'tsemaye|url=https://thesoleadventurer.com/in-dialogue-with-history-a-review-of-an-exhibition-by-kelani-abass-northcote-w-thomas-by-roli-otsemaye/|accessdate=2021-08-31|work=The Sole Adventurer|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-06-13|title=Ekpetorson's Different Shades Of Being opens in Lagos|url=https://guardian.ng/art/ekpetorsons-different-shades-of-being-opens-in-lagos/|accessdate=2021-08-30|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> N'afọ 2012, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ gosipụtara ihe ngosi nke onye na-ese ihe [[Ndidi Dike]].<ref>{{Cite web|date=2012-03-21|title=National Museum, Lagos at Onikan presents Unknown Pleasures & Competing Tendencies by Ndidi Dike|url=https://www.art-agenda.com/announcements/187500/national-museum-lagos-at-onikan-presents-unknown-pleasures-amp-competing-tendencies-by-ndidi-dike|accessdate=2021-10-13|work=Art Agenda|language=en}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2019, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ haziri ihe ngosi nke onye Germany-Nigerian na-ese ihe bụ Ngozi Schommers.<ref>{{Cite web|date=2019-10-09|title=Ngozi Schommers' 'the way we mask' at the National Museum in Lagos|url=https://thesoleadventurer.com/ngozi-schommers-the-way-we-mask-at-the-national-museum-in-lagos/|accessdate=2021-10-13|work=The Sole Adventurer|language=en-GB}}</ref> Ihe ngosi nka ahụ nwere okpueze oge ochie, Royal regalias, ihe ndị dị n'Alaeze Benin, ihe ọdịbendị nke ndị Ibibio, ihe ndị [[Igbo-Ukwu]] ọla nchara, nkume monoliths nke omenala Oron<ref>{{Cite web|author=Oladumiye|first=Bankole|date=January 2013|title=Nigerian Museum and Art Preservation|url=https://www.researchgate.net/publication/307756620|accessdate=2021-08-30|work=ResearchGate|language=en}}</ref> na terracottas nke omenala Nok.<ref>{{Cite web|author=Onyeakagbu|first=Adaobi|date=2021-07-01|title=A brief walk into the Nigerian National Museum|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/a-brief-walk-into-the-nigerian-national-museum/6sghl2z|accessdate=2021-08-30|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref> Ihe ngosi nka ahụ nwekwara foto nke ndị isi ala dị iche iche nke steeti Naịjirịa.<ref>{{Cite web|author=|date=2019-04-02|title=Everything You need to know about National Museum Onikan, Lagos|url=https://www.travelwaka.com/everything-you-need-to-know-about-the-national-museum-onikan-lagos/|accessdate=2021-08-30|work=TravelWaka|language=en-GB}}</ref> Na ngalaba ákwà, enwere nchịkọta ákwà batik.<ref>{{Cite web|title=National Museum Lagos Lagos State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Lagos/National-Museum-Lagos.html|accessdate=2021-08-30|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref> Ụlọ ihe ngosi nka ahụ nwekwara ihe oyiyi Ere, foto ndị dị na ọchịchị Naịjirịa na ihe ngosi ndị metụtara omenala If, obodo Yoruba oge ochie.<ref name=":2">{{Cite web|author=Ojoye|first=Taiwo|date=2019-05-28|title=How 47,000 artefacts are wasting away in ageing national museum|url=https://punchng.com/how-47000-artefacts-are-wasting-away-in-ageing-national-museum/|accessdate=2021-08-30|work=Punch Newspapers}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-10-28|title=In Dialogue with History: A Review of an Exhibition by Kelani Abass & Northcote W. Thomas {{!}} By Roli O'tsemaye|url=https://thesoleadventurer.com/in-dialogue-with-history-a-review-of-an-exhibition-by-kelani-abass-northcote-w-thomas-by-roli-otsemaye/|accessdate=2021-08-31|work=The Sole Adventurer|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|author=Museum (Lagos)|first=Nigeria National|url=https://books.google.com/books?id=RmC0zQEACAAJ&q=Nigerian|title=Guide to the Nigerian Museum, Lagos|date=1960|language=en}}</ref>
Ihe ngosi nka ahụ nwere ihe ọkpụkpụ dị iche iche n'etiti ha bụ ihe ọkpụkpụ ili nke ndị Dakakari bi na [[Ȯra Sokoto|Sokoto Steeti]], a na-eji nzube nke ihe ọkpụkpụ ndị a eme ihe n'ili iji cheta ọnwụ nke onye dị mkpa dịka onye agha, onye ndu ọha ma ọ bụ onye isi. Ihe ngosi nka ahụ nwekwara ihe ọkpụkpụ nke nwanyị Sukur na ejiji ọdịnala si [[Ȯra Adamawa|Adamawa Steeti]]. N'ọnụ ụzọ ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ahụ, ya na ihe ọkpụkpụ nke chi a na-akpọ [[Chukwu]], nke ime mmụọ ndị [[Ndị Ìgbò|Igbo]]. Ụlọ ihe ngosi nka ahụ nwekwara ihe ọkpụkpụ nkume nke ndị Ekoi.<ref name=":0">{{Cite web|title=National Museum of Lagos: 8 Must-See Masterpieces|url=https://artsandculture.google.com/story/national-museum-of-lagos-8-must-see-masterpieces/twJCsAXXcJSwJA|accessdate=2021-08-29|work=Google Arts & Culture|language=en}}</ref> Ihe ngosi nka ahụ nwekwara ihe ọkpụkpụ nke anụmanụ ndị a na-eji eme ihe n'ọdịbendị dị iche iche nke agbụrụ Naịjirịa.<ref>{{Cite book|author=Silverman|first=Raymond|url=https://books.google.com/books?id=BrY0EAAAQBAJ&dq=Lagos+National+Museum&pg=PA193|title=National Museums in Africa: Identity, History and Politics|date=2021-08-31|publisher=Routledge|isbn=978-1-000-42864-3|language=en}}</ref>
== Ebe Ndosa Ihe Nkiri Anya (Gallery) ==
<gallery widths="190" heights="130" mode="packed">
Usòrò:Benin Ivory sculpture of Queen housed in Lagos' museum (130088329).jpg|Ihe mkpuchi [[Kingdom of Benin|Benin]]; ivory
Usòrò:9th century bronze ceremonial pot, Igbo-Ukwu, Nigeria.JPG|[[Archaeology of Igbo-Ukwu|ite emume ọla nchara]]; narị afọ nke itoolu; site na [[Igbo-Ukwu]]
Usòrò:Bronze ceremonial vessel in form of a snail shell, 9th century, Igbo-Ukwu, Nigeria.JPG|Arịa emume ọla nchara n'ụdị okpokoro okpokoro; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Bronze ornamental staff head, 9th century, Igbo-Ukwu.JPG|Isi ndị ọrụ ịchọ mma ọla nchara; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Bronze pot, 9th century, Igbo-Ukwu, Nigeria.jpg|ite ọla nchara; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Bronze pot, Igbo-Ukwu, 9th century.JPG|ite ọla nchara; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Cresentric bowl, bronze, 9th century, Igbo-Ukwu, Nigeria.JPG|Cresentric bowl; bronze; 9th century; from Igbo-Ukwu
Usòrò:Intricate ornamental staff head, 9th century, bronze, Igbo-Ukwu.JPG|Isi ndị ọrụ ịchọ mma ọla nchara; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Intricate bronze ceremonial pot, 9th century, Igbo-Ukwu, Nigeria.jpg|ite emume ọla nchara dị mgbagwoju anya; narị afọ nke itoolu; site na Igbo-Ukwu
Usòrò:Mohammedcar.jpg|ụgbọala e gburu [[Murtala Mohammed]]
</gallery>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
Media related to Nigerian National Museum at Wikimedia Commons{{Museums in Nigeria}}
3k8pvqqsvsfla2526zpfnd11tlnesel
Yemi Adenuga
0
13536
86505
77125
2022-08-04T14:57:40Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Yemi Adenuga.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox officeholder|name=Oluwayemi Adenuga|birth_place=[[Nigeria]]|spouse=Deji Adenuga|education=[[Liverpool John Moores University]], [[University College Dublin]]}}
Oluwayemi "Yemi" Adenuga (née Solaru) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria-Irish. Na Mee 2019, ọ ghọrọ onye nnọchi anya nwanyị ojii mbụ a họpụtara na Ireland mgbe a họpụtara ya na Kansụl Meath County, ma bụrụkwa onye na-akwado mgbochi ịkpa ókè agbụrụ na mpaghara na mba. Ọ hibekwara mmemme nkuzi dị iche iche maka ụmụ nwanyị na ndị ntorobịa, kpalitere na ihe nkiri telivishọn Gogglebox Ireland, wee rụọ ọrụ dị ka onye mgbasa ozi redio na telivishọn.
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Adenuga na Naịjirịa, ma zụlite ya n'otu obodo dị na mpụga [[Lagos]].<ref name="Coyne 2020">{{Cite news|author=Coyne|first=Ellen|title='I won't put up with any bullsh*t from a man telling me I'm a token seat'|url=https://www.independent.ie/weekend-magazine/i-wont-put-up-with-any-bullsht-from-a-man-telling-me-im-a-token-seat-39479778.html|accessdate=16 June 2021|work=[[Irish Independent]]|date=August 29, 2020}}</ref><ref name="ML 2021">{{Cite news|title=The BIG Interview; Yemi Adenuga; Ireland's racist problem begins at home|url=https://meathlive.net/2021/02/15/the-big-interview-yemi-adenuga-irelands-racist-problem-begins-at-home/|accessdate=16 June 2021|work=Meath Live|date=February 15, 2021}}</ref> Ọ bụ nwa nke iri na isii n'ime ụmụ iri abụọ na asaa nke nna nwere nwunye asaa.<ref name="Coyne 2020" /> N'afọ 2020, Adenuga gwara ''Irish Independent'', "Etolitere m n'ọnọdụ ebe, dị ka nwa agbọghọ, e nyeghị m ohere. "<ref name="Coyne 2020" />
Adenuga gụsịrị diplọma na Business Studies na 2008, Bachelors of Business Studies na 2010, na asambodo gụsịrị akwụkwọ na 2016 na University College Dublin.<ref>{{Cite web|title=Class Acts 2020 Alumni Achievements|url=https://alumni.ucd.ie/magazine/class-acts/2020/|work=UCD Connections Alumni Magazine|publisher=[[University College Dublin]]|accessdate=16 June 2021}}</ref> Ọ gụsịrị MBA ya na Mahadum Liverpool John Moores .<ref>{{Cite web|title=Cllr Yemi Adenuga|url=https://www.finegael.ie/our-people/councillors/meath/navan/yemi-adenuga/|work=Fine Gael|accessdate=16 June 2021}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iv4hnnrxdbgoypo4wql7m9xgoj0c5op
Rosebell Kagumire
0
13592
86671
77184
2022-08-05T08:00:26Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Rosebell Kagumire.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Rosebell Kagumire gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwanyị Bwerayangi maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gụrụ Mass Communication na Mahadum Makerere wee gụchaa na 2005. O nwetara asambodo na Global Leadership and Public Policy for 21st Century na Harvard Kennedy School na asambodo na Nonviolent Conflict na Fletcher School of Law and Diplomacy, Tufts University. Rosebell jigidere Masters na Media, Peace and Conflict ọmụmụ sitere na Mahadum Udo nke United Nations nyere ikike na Costa Rica.<ref>{{Cite web|title=Rosebell Kagumire · Contributor profile · Global Voices|url=https://globalvoices.org/author/rosebell-kagumire/|accessdate=2022-03-27|work=Global Voices|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Rosebell Kagumire|url=https://www.weforum.org/people/rosebell-kagumire/|accessdate=2022-03-27|work=World Economic Forum|language=en}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1u7var8qqzg4r6g3k5n6jz9pjpkfrut
Diébédo Francis Kéré
0
13980
86524
77672
2022-08-04T15:38:26Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Francis Kere, 2019.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
Usoro ntọala dị mfe, nke dịgasị iche na àgwà na ọrụ dabere na ngwá ọrụ ha nwere, mejupụtara obodo ahụ dum. E were ndị obodo n'ọrụ iji wuo modulu ndị ahụ, a na-ejikwa ihe ndị dị n'ógbè ahụ dị ka ụrọ, laterite, brik simenti, osisi chịngọm na nsụgharị loam rụọ ụlọ. Maka ime ka ihe ndị dị ike dị ka osisi, ogidi, mgbaaka mgbaaka na ntọala, a na-eji konkiri. N'ihi nnukwu mgbidi na nnukwu elu nke elu ụlọ, enwere ike ịkwụsị ikuku n'ọtụtụ ụlọ. E chepụtara ụlọ ihe nkiri ahụ dị ka ebe nzute na mgbanwe maka ndị nwere ọdịbendị na ezinụlọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://aspekte.zdf.de/ZDFde/inhalt/12/0,1872,8015052,00.html|title=Von Afrika lernen, was wir nicht mehr können|publisher=ZDF Aspekte|date=22 January 2010}}</ref>
==== Mmepe ọdụ ụgbọ mmiri Zhoushan, China ====
Agwaetiti Zhoushan dị na China bụ ebe a na-anwale ọrụ mmegharị obodo, nke onye na-atụpụta ụkpụrụ ụlọ bụ Wang Shu duziri. Zhoushan bụ isi obodo China nke ịkụ azụ, ebe ọ dị n'ọnụ ụzọ delta nke Yang Tsé, ma nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ dị ihe dị ka otu nde mmadụ. Ebumnuche nke ọrụ a, nke malitere n'afọ 2009, bụ iji gbanwee mpaghara ọdụ ụgbọ mmiri ụlọ ọrụ, Putuo, ka ọ bụrụ mpaghara njem nleta na omenala. E mere ụlọ ahụ iji nọgide na-enwe mkparịta ụka n'etiti oge a na akụkọ ihe mere eme na ihe nketa nke mpaghara ahụ. N'ịbụ nke dị n'àgwàetiti dị ihe dị ka mita saịtị narị atọ na ala, ala a họọrọ nwere ọtụtụ ụlọ, ọdụ ụgbọ mmiri na ụlọ nkwakọba ihe, nke e wuru n'ime ọtụtụ iri afọ.
Kéré mere ebe ngosi nka, ebe mgbasa ozi, ụlọ ọrụ ndị na-ese ihe na "ubi okike ọdịbendị" maka mpaghara ahụ. Emere atụmatụ ahụ gburugburu ikpo okwu nke na-agafe saịtị ahụ ruo n'ugwu ahụ, nke dị n'akụkụ saịtị ahụ n'ebe ọdịda anyanwụ. Nke a ga-arụ ọrụ dị ka ohere mgbanwe n'etiti gburugburu ebe obibi mmadụ mere nke mpaghara mepere emepe na gburugburu ebe obibi karịrị ma gabakwuo.
A na-enweta ọkwa kachasị mma nke nkwuwa okwu site na ihe iko dị n'ala ruo n'elu ụlọ. Ìhè anyanwụ na-abanye n'ime ụlọ ma enwere echiche na-akparaghị ókè na saịtị ahụ dum. A na-ahụ ihu ndịda na ọwụwa anyanwụ karịsịa n'oge ọkọchị. Ogwe osisi Bamboo na-arụ ọrụ dị ka onyinyo mpụga nke ọdịdị ha na-adịghị mma. Ogwe osisi na-agbanwe na ihe iko, ya mere a na-egbo mkpa maka nkọwapụta okwu na nchedo anyanwụ.
==== Ụlọ ọgwụ, Léoss ====
N'afọ 2012, Nhazi Kéré malitere ọrụ ọhụrụ iji wuo ụlọ ọgwụ na Léo. Léo bụ obodo dị na mpaghara Sicily na Burkina Faso nke dị nso n'ókè ya na Ghana, gburugburu kilomita otu narị na iri ịse n'ebe ndịda nke isi obodo, Ouagadougou . Ndị bi na Léo dị puku iri ise, mana ụlọ ọgwụ ahụ ga-ejekwa obodo ndị dị n'ime ime obodo ndị gbara ya gburugburu ozi. Ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị ọrụ na enweghị obere ụlọ ọgwụ mpaghara pụtara na ụlọ ọgwụ mpaghara ahụ na-agbasakarị ma na-agbasi mbọ ike ijere obodo dum ozi. Ọrụ ebere “Operieren na Afrika’ kpebiri ịkpata ego iji wuo ụlọ ọgwụ na Léo maka obere ọrụ dị mfe. Ha ga-enye ndị dọkịta na ndị nọọsụ a zụrụ azụ agụmakwụkwọ iji rụọ ọrụ ụlọ ọgwụ ahụ, nke ga-enwe njikọ rụọ mba Germany.
Dị ka ọrụ ahụ nwere oke ego,Nhazi Kéré jiri modulu ndị e mere atụmatụ dị ka ntọala maka ọrụ ahụ. Dị ka ọ dị n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Gando, e ji ala wuo mgbidi ahụ na elu ụlọ site na tin. A na-ahazi modulu ndị ahụ ka elu ụlọ ha wee gafee, iji nyekwuo ndò. N'oge ikpeazụ nke atụmatụ ahụ, ohere dị n'etiti modulu aghọwo ohere ime ụlọ. “Corridor” nke ohere dị n’etiti ahịrị nke modulu bụ oghere sara mbara, nke mepere emepe, nke nwere oche maka ndị mmadụ iji zuru ike na osisi maka ndò.
==== International Red Cross na Red Crescent Museum, Geneva ====
Kéré bụ otu n'ime ndị omenkà atọ ahọpụtara iji mepụta ebe ngosi na-adịgide adịgide na International Red Cross na Red Crescent Museum, nke mepere n'afọ 2012 na Geneva, Switzerland. Onye ọ bụla na-ewu ụlọ na-arụ ọrụ n'otu isiokwu; Gringo Cardia (site na Brazil) lekwasịrị anya na "ịgbachitere ùgwù mmadụ", Shigeru Ban (site na Japan) lekwasịrị anya na "ịjụ ọnwụ" na Kéré họọrọ isiokwu "ịrụgharị njikọ ezinụlọ".
Kéré nyere aka n'ọnụ ụzọ mbata gbara ọchịchịrị, nke mgbidi hemp concrete gbara gburugburu, nke na-agba onye ọbịa ume ịtụle mmetụta egwu na nke ọdachi ezinụlọ n'oge esemokwu. N'etiti akụkụ a nke ihe ngosi ahụ bụ ụlọ elu, nke e jikwa konkiri hemp mee, nke bụ ihe owuwu na-ezo aka na ụlọ ọdịnala maka ezinụlọ nuklia. Ọ na-eme ka ìhè dị ntakịrị ma nwee ala ígwè Corten nke nwere ọdịdị nchara. Ebe a bụ ihe ncheta maka ọdachi dịka ogbugbu Srebrenica . E wuru "Osisi nke Ozi", nke nwere alaka ígwè, iji bụrụ ihe ncheta nke ọdịiche dị n'etiti okike udo na agha. Njikọ dị n'etiti okike na ezinụlọ bụ obere isiokwu dị mkpa na akụkụ Kéré nke ihe ngosi ahụ. “Ụlọ Ndịàmà” bụ ihe dị iche na ụlọ elu ahụ ebe a na-elekwasị anya n’ihe doro anya na olileanya kama ọchịchịrị na obi nkoropụ. Oghere a na-ekwusi ike na ọrụ dị mkpa akaebe anya na-arụ n'ọrụ enyemaka mmadụ.
== Ọrụ ndị ọzọ ==
[[Usòrò:Serpentine_Pavilion_2017_IV_(35868889662).jpg|thumb|Serpentine Gallery Pavilion (2017) na London, United Kingdom]]
Kéré enwetala ma nye atụmatụ echiche maka ọrụ na mba niile n'ụwa. E gosipụtara echiche ya na German Architecture Museum na Frankfurt na Expo 2008. Na Yemen, o mere ihe atụ ụlọ akwụkwọ iji kwekọọ na mpaghara ihu igwe dị iche iche nke mba ahụ. Kéré mepere ụlọ akwụkwọ na obodo maka mba Pouni dị na Burkina Faso.
Site na Ọktọba 2010 ruo Jenụwarị 2011 gosipụtara ihe nlereanya na foto nke ọrụ Kéré na ihe ngosi akpọrọ 'Small Scale, Big Change: Architecture Ọhụrụ nke mmekorita ọha na Museum of Modern Art na New York City. Na June 2010, Kéré sonyere na International Congress of Architecture and Society na Pamplona, nke isiokwu ya bụ 'Architecture: more for less'.
N'afọ 2014 Kéré sonyere na ihe ngosi Sensing Spaces na Royal Academy of Arts. N'afọ 2016, e tinyere ọrụ ya na Alejandro Aravena's Venice Architecture Biennial, nke hiwere isi na usoro iwu ụlọ dị ala, ihe ọdịnala, na ihe ọmụma obodo.<ref>{{Cite web|author=Anagnost|first=Adrian|date=January 25, 2017|title=Craft and Conquest: The 15th Venice Architecture Biennale|url=https://nonsite.org/craft-and-conquest|work=nonsite.org}}</ref> Site na Nọvemba 2016 ruo Machị 2017 Kéré gosipụtara ihe ngosi mbụ ya "Francis Kéré. Radically Simple" na Munich na Architekturmuseum der TU Munich.<ref>{{Cite web|url=http://www.architekturmuseum.de/ausstellungen/vorschau/2015/kere/#|title=Archived copy|accessdate=17 July 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160807213827/http://www.architekturmuseum.de/ausstellungen/vorschau/2015/kere/#|archivedate=7 August 2016}}</ref> N'afọ 2017, Serpentine Galleries nyere Kéré ọrụ imepụta Serpentine Pavilion na London.
Kéré mere Sarbalé ke, ntinye dị egwu nke nwere ụlọ elu iri na abụọ, maka mmemme nka nke afọ 2019 Coachella Valley Music and Arts Festival.<ref>{{Cite web|author=Stevens|first=Philip|date=15 April 2019|title=Francis Kéré's coachella installation comprises 12 colorful towers|url=https://www.designboom.com/architecture/francis-kere-coachella-festival-sarbale-ke-pavilion-04-15-2019/|work=Designboom}}</ref>
== Ihe nrite ya ==
* Aga Khan Award for Architecture (2004)<ref>{{Cite web|title=Primary School {{!}} Aga Khan Development Network|url=https://www.akdn.org/architecture/project/primary-school|accessdate=31 December 2020|work=www.akdn.org}}</ref><ref>{{Cite web|author=Entertainment|first=The only biannual Magazine for Architectural|title=INTERVIEW: Francis Kéré on Building in Europe and In Africa and His Ethic Of Simplicity|url=https://pinupmagazine.org/articles/interview-2020-architect-francis-kere|accessdate=31 December 2020|work=pinupmagazine.org|language=en}}</ref>
* Global Award for Sustainable Architecture (2009)<ref>{{Cite web|url=http://www.global-award.org/images/monographs/2009/Diebedo_Francis_Kere/content.htm|title=Global Award for Sustainable Architecture: Diébédo Francis Kéré|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101031001701/http://www.global-award.org/images/monographs/2009/Diebedo_Francis_Kere/content.htm|archivedate=31 October 2010}}</ref><ref>{{Cite web|title=Global Award for Sustainable Architecture|url=http://www.citedelarchitecture.fr/en/article/global-award-sustainable-architecture|accessdate=3 June 2020|work=Cité de l'architecture & du patrimoine|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Kéré Architecture|url=http://kere-architecture.com/|accessdate=3 June 2020|work=kere-architecture.com|language=en}}</ref>
* BSI Swiss architectural Award (2010)<ref>{{Cite web|url=http://www.bsi-swissarchitecturalaward.ch/en/Editions/Seconda-edizione-2010.htmll|title=bsi-swissarchitecturalaward.ch|work=www.bsi-swissarchitecturalaward.ch}}</ref>
* Ihe nrite Marcus maka ụlọ (2011)<ref>{{Cite web|url=http://www4.uwm.edu/sarup/news/marcusprizewinner.cfm|title=Marcus Prize 2011 Recipient}}</ref>
* Holcim Awards Gold 2011 Africa Middle East<ref>{{Cite web|url=http://www.holcimfoundation.org/Awards/A11RegionalHolcimAwards2011/A11AMEOverview/A11AMgoBF/tabid/1316/Default.aspx|title=Holcim Awards for Sustainable Construction|accessdate=30 October 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120906163155/http://www.holcimfoundation.org/Awards/A11RegionalHolcimAwards2011/A11AMEOverview/A11AMgoBF/tabid/1316/Default.aspx#|archivedate=6 September 2012}}</ref>
* Global Holcim Awards 2012 Gold<ref name="auto">{{Cite web|title=Global Holcim Awards 2012 Gold|url=http://www.holcimfoundation.org/T1499/Awards_Gold_-_Burkina_Faso.htm}}</ref>
* Schelling Architecture Award (2014)<ref>{{Cite web|url=http://archiv.schelling-architekturpreis.org/index.php?s=en&c=03-awardees|title=Schelling Architecture Award winners|date=2014|work=schelling-architekturpreis.org|accessdate=22 January 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170202013628/http://archiv.schelling-architekturpreis.org/index.php?s=en&c=03-awardees|archivedate=2 February 2017}}</ref>
* Kenneth Hudson Award for European Museum of the Year (2015)<ref>{{Cite web|title=The Best in Heritage|url=https://presentations.thebestinheritage.com/2016/RedCrossAndRedCrescentMuseum|accessdate=31 December 2020|work=presentations.thebestinheritage.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Francis Kéré will be in conversation with Mohsen Mostafavi about his Serpentine architecture|url=https://worldarchitecture.org/architecture-news/cvehf/francis_k_r_will_be_in_conversation_with_mohsen_mostafavi_about_his_serpentine_architecture.html|accessdate=31 December 2020|work=World Architecture Community|language=en}}</ref>
* American Academy of Arts & Letters Arnold W. Brunner Memorial Prize (2017)<ref>{{Cite web|title=Francis Kéré Among Arts and Letters Recipients -|url=https://www.world-architects.com/en/architecture-news/headlines/francis-kere-among-arts-and-letters-recipients|accessdate=31 December 2020|work=World-Architects|language=en}}</ref>
* Prince Claus Laureate Award (2017)<ref>{{Cite web|title=Report from the 2017 Prince Claus Awards Committee|url=https://princeclausfund.org/storage/documents/Report-from-the-2017-Prince-Claus-Awards-Committee_EN.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190504003052/https://princeclausfund.org/storage/documents/Report-from-the-2017-Prince-Claus-Awards-Committee_EN.pdf|archivedate=4 May 2019|accessdate=30 December 2020|work=Prince Claus Fund for Culture and Development}}</ref><ref>{{Cite web|date=25 November 2020|title=Diébédo Francis Kéré {{!}} LafargeHolcim Foundation for Sustainable Construction|url=http://www.holcimfoundation.org/Experts/diebedo-francis-kere|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150318063628/http://www.holcimfoundation.org/Experts/diebedo-francis-kere|archivedate=18 March 2015|accessdate=31 December 2020|work=LafargeHolcim Foundation}}</ref>
* Thomas Jefferson Medal na Architecture (2021)<ref>{{Cite web|url=http://www.arch.virginia.edu/news/francis-kere-2021-thomas-jefferson-foundation-medalist-in-architecture|title=Francis Kéré 2021 Thomas Jefferson Foundation Medalist in Architecture|work=University of Virginia School of Architecture}}</ref>
* Pritzker Architecture Prize (2022)<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2022/03/15/1085457169/pritzker-architecture-prize-2022-diebedo-francis-kere|title=For the first time in its history, architecture's top award goes to a Black architect|work=NPR.org}}</ref>
== Hụkwa ihe Ọzọ ==
* Laurie Baker
* Ihe owuwu maka ụmụ mmadụ
* Anna Heringer
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ci55cj2r6v6s6ke0jzjjmueuwtko9gn
Chris Okagbue
0
14048
86662
77743
2022-08-05T07:46:32Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Chris Okagbue cropped.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Chris Okagbue''' (a mụrụ ya '''Okechukwu Christopher Ofala Okechukwu Okagbue''', 23 June 1987) bụ onye nlereanya Naijiria, onye na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri na telivishọn. Ọ bụ onye mmeri nke ''Gulder Ultimate Search'' season 8 reality show. Ọ bụ onye agbụrụ Igbo ma bụrụ nwa onye bụbu Obi nke Onitsha.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm5454621/bio/|title=Okagbue Chris|publisher=|work=IMDb}}<br /><br />- {{Cite web|url=http://thenet.ng/christopher-okagbue-wins-gulder-ultimate-search-season-8/|title=Christopher Okagbue Wins Gulder Ultimate Search Season 8!|date=13 December 2011|work=Nigerian Entertainment Today}}</ref>
== Ndabere na agụmakwụkwọ ==
Okagbue si Onitsha na [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra steeti]]. Ọ bụ ejima. A mụrụ ya n'ime ezinụlọ eze nke onye bụbu Obi nke Onitsha, H.R.H. Obi Ofala Okechukwu Okagbue na Ogechukwu Clara Okagbue, n'ụbọchị 23 Juun 1987. Nne na nna ya nwere ụmụ isii, ya bụ nwanne ya nwanyị nke okenye Sandra Okagbue bụ onye bụbu onye nlereanya na eze nwanyị mara mma, ejima ya nwoke Christian, na ụmụnne nwanyị atọ tọrọ ya, Jane, Christabel na Bella.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/i-got-into-acting-by-accident-chris-okagbue/|title=I got into acting by accident – Chris Okagbue|work=Punch Newspapers|date=22 December 2018}}</ref> O nwere nzere na sociology na Mahadum nke Lagos .<ref>{{Cite web|url=https://ibakatv.com/chris-okagbue/|title=Chris Okagbue|publisher=Ibaka TV}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ mbụ ya n'ime azụmahịa ngosi bụ dị ka ihe nlereanya n'afọ 2004, mgbe ọ pụtara na mgbasa ozi maka ụdị dị ka Cadbury Plc, MTN, Nigerian Breweries, Coca-Cola na Airtel mgbe ọ dị afọ iri na asaa. Ọ banyere n'ime ihe nkiri n'afọ 2007 mgbe e nyere ya akụkụ mgbe o sonyere ndị enyi ya gaa nyocha ma kpebie ịnwale ya. Mgbe ahụ, ọ pụtara dị ka Preye Pepple na usoro TV The Station . Achor Yusuf duziri usoro a nke nyekwara ya ọrụ nke abụọ ya dị ka ''Lucky Edeghor'' na usoro TV ''The Maze'' . Okagbue wepụtara ezumike site na ime ihe nkiri ruo oge ụfọdụ ruo mgbe ọ chọtara ọrụ ọ masịrị ya, na-egosi TV. O nwere obere oge na Koga Studios ma n'oge ahụ ekpuchiela ndụ red carpet nke ihe omume ndị a ma ama dị ka mmalite nke abọm mbụ nke [[Wizkid]], ''Superstar'', Yemi Sax's Sax Appeal concert na DJ Jimmy Jatt's ''Jimmy's Jumpoff'' concert. Ọ laghachiri ime ihe nkiri n'oge na-adịghị anya dị ka Victor na usoro TV Secrets and Scandals . Oge ezumike ya bịara mgbe e nyere ya ọrụ nke Emil Haruna na usoro M-NET TV ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'' .<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/before-stardom-with-chris-okagbue/|title=Before Stardom With… Chris Okagbue|date=20 September 2019}}</ref>
Ọ pụtara nke mbụ ya na ihe nkiri sinima na obere ọrụ na ihe nkiri A Wish, sochiri ihe nkiri Playing Safe, nke Elvis Chuks duziri.
Ọrụ ya kasịnụ bụ dị ka onye ndu na ihe nkiri a ma ama [onye?] ''Lotanna'' . Ọ rụrụ ọrụ Lotanna na ihe nkiri ahụ nke gosipụtara onye Ghana na-eme ihe nkiri Ama K. Abebrese, [[Jide Kosoko]], [[Bimbo Manuel]], Victor Olaotan na [[Liz Benson]] .<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2017/04/movie-review-hits-misses-toka-mcbarors-lotanna/|title=Movie Review, Hits and Misses of Toka Mcbaror's Lotanna|work=Vanguard|author=Isaballa Akinseye|date=23 April 2017|accessdate=5 April 2020}}</ref> O mere ihe nkiri izizi ya n'egwuregwu na-atọ ọchị akpọrọ Election Fever nke gosipụtara gọọmentị Naịjirịa na usoro ntuli aka ya. Bolanle Austen-Peters duziri egwuregwu a ma The Ford Foundation, British Council na Lagos Theatre Festival kwadoro ya.
Okagbue esorola [[Joke Silva]], [[Fella Makafui]], [[Tonto Dikeh|Tonto Dike]], [[Ini Edo]], Ama K. Abebrese, [[Jide Kosoko]], [[Martha Ankomah]], [[Bimbo Manuel]], [[Ngozi Ezeonu]], Victor Olaotan na [[Liz Benson]] n'etiti ndị ọzọ, ma soro ndị nduzi dịka Obi Emelonye, Elvis Chuks, Toka Mcbaror, Victor Sanchez Aghahowa, Achor Yusuf, James Omokwe na Moses Inwang rụọ ọrụ nke ọma.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/pulseng-and-irokotv-presents-watch-playing-safe-starring-tonto-dikeh-ini-edo-and/6xzd19w/|title=Watch 'Playing Safe' Starring Tonto Dikeh, Ini Edo & Martha Ankomah Free On IrokoTV|date=9 December 2013}}</ref>
N'afọ 2012, Orange Drugs Limited mere Okagbue onye nnọchi anya maka Passion Energy Drink. Ọ pụtara na TV na mbipụta mgbasa ozi maka akara ahụ. N'afọ 2018, a mara ọkwa Okagbue dị ka onye nnọchi anya mmemme site na Nollywood Travel Film Festival maka mbipụta 2018 nke mmemme ahụ<ref>{{Cite web|url=https://cineria.ng/celebrity/okagbue-chris/|title=Okagbue Chris Actor}}<br /><br />- {{Cite web|url=https://www.legit.ng/1114916-sandra-okagbue-biography.html|title=Sandra Okagbue biography|date=24 July 2017}}</ref>
== Gulder Ultimate Search 8 onye mmeri ==
Okagbue meriri oge 8 nke ihe ngosi ''Gulder Ultimate Search'' n'afọ 2011. Emere ihe ngosi a na Kukuruku Hills na Egbetua quarters, Akoko-Edo nke [[Ȯra Edo|Edo Steeti]] ma kpọọ ya "The Contest of Champions". Ọrụ ahụ bụ ịchọta okpu agha nke abụọ furu efu nke General Maximilian N'ime ndị asọmpi iri atọ mbụ, a họpụtara ndị mmeri iri ka ha pụta na ihe ngosi ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2011/12/how-christopher-okagbue-emerged-winner-of-gulder-ultimate-search-8/|title=How Christopher Okagbue emerged winner of Gulder Ultimate Search 8|work=Vanguard|date=15 December 2011}}</ref> Okagbue pụtara dị ka onye mmeri. Ihe nrite ya dị ka onye mmeri gụnyere ego nde naira Naịjirịa asaa, SUV na ego uwe bụ Narị Puku ise (₦500,000) maka otu afọ.<ref>{{Cite web|url=https://dailypost.ng/2011/12/12/christopher-okagbue-wins-gulder-ultimate-search-8/|title=CHRISTOPHER OKAGBUE WINS GULDER ULTIMATE SEARCH 8|work=Daily Post|date=12 December 2011}}</ref>
N'ihi ịbụ onye a họpụtara otu n'ime ndị mmeri atọ gara aga nke ihe ngosi ahụ, ọ laghachiri na ''Gulder Ultimate Search'' oge 9 nke akpọrọ "Gatekeepers' Fortune" ebe e nyere ya ọrụ pụrụ iche nke Gatekeeper.
== Ndụ onwe ==
Okagbue nwere ịhụnanya na-enweghị atụ maka obodo Paris na ndị French n'ozuzu ha. Ọ kọwara n'ajụjụ ọnụ ya na akwụkwọ akụkọ ''[[The Punch]]'' banyere ahụmịhe ya n'oge ezumike ezinụlọ na France na ọ kwenyere na a na-akpọ Paris "Obodo nke Ịhụnanya" n'ihi na ndị France bụ ndị enyi na ịhụnanya.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/french-are-romantic-chris-okagbue/|title=French are romantic – Chris Okagbue|work=Punch|author=Bukola Bakare|date=20 August 2017|accessdate=5 April 2020}}</ref> Ọ lụbeghị nwanyị ugbu a.
== Ihe nkiri ==
=== FIlm ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Onye isi
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2012
|''Ọchịchọ''
| rowspan="2" |Elvis Chuks
|Bob
|
|-
|2013
|''Na-egwu egwu nchebe''
|Henry
|
|-
| rowspan="2" |2014
|''Nkwekọrịta ahụ''
|Solomon Macauley
|Victor
|
|-
|''Superstar Me''
|Sampson 'Osmosis' Afolabi-Johnson
|Ben
|
|-
| rowspan="4" |2015
|''Mmetụta Ngwakọta''
|Seun 'Sheffy' Shonoiki
|Chuks
|
|-
|''27''
|Tope Alake
|Agu
|
|-
|''Fastlane''
|Abiodun Williams
|Akin Joe
|
|-
|''Ụbọchị iri anọ''
|Phil Efe Bernard
|Efe
|
|-
| rowspan="5" |2016
|''#TDMP: The Dance Movie Project''
|Idahosa Osagie
|Eddy/Shakespeare
|
|-
|''Obi ndị a kpọchiri akpọchi''
|Nwaogburu Nelson Jombo
|Benson
|
|-
|''Eziokwu zoro ezo''
|Nwaogburu Nelson Jombo
|Benjamin
|
|-
|''Enweghị agba''
|Sobe Charles Umeh
|Ralph Okai
|
|-
|''Lotanna''
|Toka Mcbaror
|Lotanna
|Onye Mmepụta: Chris Okagbue
|-
| rowspan="4" |2017
|''Osimiri Kada''
|Toka Mcbaror
|Jerome
|
|-
|''N'uche''
|James Abinibi
|Egwu
|<ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/james-abinibi-unveils-mentally-sunday/|title=James Abinibi Unveils Mentally Sunday|work=Nigerian Tribune|author=Newton-Ray Ukwuoma|date=23 September 2017|accessdate=5 April 2020}}</ref>
|-
|''Ihe kpatara ọ bụ gị''
|Alaundra Ada Dikesee
|Leo
|
|-
|''Mummy Dearest 2: Agbamakwụkwọ''
|Willis Ikedum
|Dị ka onwe ya
|Ngosipụta ndị ọbịa
|-
| rowspan="5" |2018
|''Diana''
|Okey Zubelu Okoh
|Izu
|
|-
|''Ọchịchịrị Shades''
|Iyua Alaha
|Andrew
|
|-
|''Zoe''
|Forin-Clay Ejeh
|Papa Zoe
|
|-
|''Onye na-asa ákwà''
|Charles Uwagbai
|Duke
|
|-
|''Mmiri riri''
|Florence Nkeng
|Jeffrey
|
|-
| rowspan="6" |2019
|''Agbanwe''
|Toka Mcbaror
|Richard
|
|-
|''Ịhụnanya na Ọchịchọ''
|Henry Okoro
|Chris
|
|-
|''Ndị Moles''
|Uche Chukwu
|Gerald
|
|-
|''Rickety''
|Oluchi Nsofor
|Femi
|
|-
|''[[The Bling Lagosians|Ndị Bling Lagosians]]''
|Bolanle Austen-Peters
|Onye Igbo Investor
|
|-
|''N'ihi oge ochie''
|Moses Inwang
|Andrew
|
|-
|2021
|<nowiki><i id="mwASM">Ụbọchị Ịdị ọcha</i></nowiki>
|Seyi Babatope
|
|
|-
|}
=== Television ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nkiri
!Onye isi
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|2007
|''Ụlọ ọrụ ahụ''
| rowspan="2" |Achor Yusuf
|Preye Pepple
|
|-
|2008
|''The Maze''
|Lucky Edeghor
|
|-
|2011
|''Gulder Ultimate Search'' reality TV show, oge 8
|
|Dị ka onwe ya / onye mmeri nke oge 8
|
|-
| rowspan="2" |2012
|''Nzuzo na Mkparị''
|Elvis Chucks
|Victor
|
|-
|''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
|Victor Sanchez Aghahowa
|Emil Haruna
|Usoro TV ka na-agba ọsọ
|-
|2013
|''AY's Crib''
|
|Dị ka onwe ya
|Ngosipụta ndị ọbịa
|-
|2015
|''The Calabash''
|Obi Emelonye
|Kelvin Peters
|
|-
| rowspan="2" |2016
|''Kala & Jamal''
|John Njamah
|Jamal
|
|-
|''The Condo''
|Yemi Morafa
|Brian
|
|-
|2017
|''Hush''
|Tope Oshin
|Oz
|
|-
|2018
|''Ajoche''
|James Omokwe
|Ekere
|
|-
|2019
|''Isi oche azụ''
|Victor Sanchez Aghahowa
|Tosan
|
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
Ihe nrite ya na ndepụta nhọpụta ya maka ịme ngosi na ejiji gụnyere:
* The 9ja Top Models Awards 2008
* Nigerian Models Achievers Awards: Model Of The Year 2009
* Peak Awards Model Of The Year 2010
* Peak Awards Model Of The Year 2012
* Nigerian Models Achievers Awards: Fast-Rising Model Actor 2014
* Lagos Fashion Awards 2015: Nghọta pụrụ iche maka onye kachasị mma na TV nke afọ
* Nigerian Icon Fashion Awards: Personality Fashion Icon Of The Year 2015
* Green October Event Awards: Most Fashionable Male Celebrity 2017
=== Dị ka onye na-eme ihe nkiri ===
* Links Achievers Awards: Onye na-eme ihe nkiri na-arị elu ngwa ngwa 2015
* Golden Movie Awards: Golden Actor (Drama) 2017 - nominated
* City People Movie Awards: Most Promising Actor of the Year (English) 2017 - nominated
* Nigeria Achievers Awards: Next Rated Actor Of The Year 2017 - nominated
* Zulu African Film Academy Awards: Best Newcomer maka ihe nkiri ''Lotanna'' 2018
=== Ndị ọzọ ===
* MoreKlue All Youth Awards Africa For Style: Influencer Of The Year 2018
* African Entertainment Legend Awards: Onyinye nkwanye ugwu pụrụ iche maka ihe ịga nke ọma na ntụrụndụ
* Nigerian Designers Awards: Social Media Brand Influencer 2018
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ccvht3mjm06wyrw9a1ziia95ghvr8i5
Wale (rapper)
0
14136
86512
77834
2022-08-04T15:07:11Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Walle Georgetown (cropped).JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Olubowale Victor Akintimehin''' (a mụrụ na Septemba 21, 1984), nke a maara nke ọma site na aha ya bụ Wale (/ˈwɔːleɪ/ WAH-lay), bụ onye na-akụ egwu na Naijiria na Amerịka. Ọ ghọrọ onye a ma ama na 2006, mgbe egwu ya "Dig Dug (Shake It)" ghọrọ ihe a ma ama n'obodo ya. Wale ghọrọ onye ama ama na mpaghara ma gaa n'ihu na-edekọ egwu maka ndị na-ege ntị na mpaghara. Wale zutere onye na-emepụta DJ nke Bekee bụ Mark Ronson n'afọ 2006 wee sonye na labelụ ya, Allido Records n'afọ 2007. Mgbe ọ bịanyere aka na akara ahụ, Wale wepụtara ọtụtụ mixtapes ma pụta na mgbasa ozi mba gụnyere MTV na magazin dị iche iche nke Black American. E gosipụtara egwu a na-akpọ "Ridin' in That Black Joint" na egwuregwu vidio amaara nke ''Saints Row 2'' na 2008.
N'afọ 2008, agha atọ mere ka Wale bịanye aka na Interscope Records maka $ 1.3 nde, a tọhapụrụ abọm mbụ ya bụ Attention Deficit n'afọ 2009 na egwu "Chillin" (nke gosipụtara [[Lady Gaga]]), "Pretty Girls" (nke gosipụtara Gucci Mane), na "World Tour" (nke gosipụtara [[Jazmine Sullivan]]). Abọm ahụ, Na-agbanyegị na ezie na ọ dị n'okpuru ụgbọ mmiri, nwetara nnabata dị mma site n'aka ndị nkatọ. Ná mmalite afọ 2011, Wale bịanyere aka na Florida rapper Rick Ross 'Maybach Music Group, ebe ndị otu labelụ ahụ wepụtara album nchịkọta, Self Made Vol. 1 na Mee 23, 2011. E wepụtara abọm studio ya nke abụọ, Ambition na Nọvemba 1, 2011, na nyocha dị iche iche. E wepụtara abọm studio ya nke atọ, The Gifted, na June 25 2013, na nyocha dị mma; ọ malitere otu na <nowiki><i id="mwJw">Billboard</i></nowiki> 200. E wepụtara ''abọm'' ''Billboard'' nke abụọ ya bụ The Album About Nothing na Machị 31, 2015.
N'afọ 2018, Wale wepụtara EPs atọ akpọrọ It's Complicated, Self-Promotion na Free Lunch .<ref>{{Cite web|url=https://www.vibe.com/2018/09/folarin-season-are-we-entering-a-wale-renaissance|title=Folarin Season: Are We Entering A Wale Renaissance?|date=2018-09-17|work=Vibe|accessdate=2019-01-14}}</ref> N'afọ 2019, Wale wepụtara abọm studio nke isii ya bụ ''Wow'' .''.. Nke ahụ bụ Crazy'', ya na egwu "On Chill" (nke gosipụtara Jeremih) wepụtara na Julaị 12, 2019. E nwetara nyocha dị mma ma nke egwu ahụ ma nọrọ izu iri abụọ na atọ na ''Billboard'' Hot 100, na-eru na nọmba iri abụọ na abụọ. N'afọ 2021, Wale sochiri mixtape Folarin ya nke afọ 2012 na abọm studio nke asaa ya bụ ''Folarin'' II .<ref name="Complex2">{{Cite web|url=https://www.complex.com/music/wale-folarin-ii-album-stream|title=Stream Wale's New Album 'Folarin II' f/ J. Cole, Rick Ross, Jamie Foxx, and More.|first=Jordan|author=Rose|work=Complex|date=October 22, 2021|accessdate=November 8, 2021}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== 1984–2007: Mmalite ndụ na mmalite ọrụ ===
A mụrụ Olubowale Victor Akintimehin na Septemba 21, 1984, na Northwest, Washington, D.C. Nne na nna ya sitere n'agbụrụ [[Ndi Yoruba|Yoruba]] nke ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria, ha abụọ si [[Austria]] bịa United States na 1979.<ref name="Great Rap Hope" /> Ezinụlọ Wale bu ụzọ biri na Northwest, Washington, DC, wee kwaga Montgomery County, Maryland, mgbe Wale dị afọ iri. N'afọ 2002, ọ gụsịrị akwụkwọ na Quince Orchard High School na Gaithersburg, wee kwaga Largo<ref name="DMV">{{Cite news|url=http://www.gazette.net/stories/08122009/entenew131835_32521.shtml|title=The DMV (District of Columbia, Maryland, Virginia) finds its voice|author=Everett|first=John Burgess|date=August 12, 2009|work=The Gazette}}</ref> na Prince George's County. Wale gara Mahadum Robert Morris na Mahadum Virginia State na agụmakwụkwọ bọọlụ, wee bufee ya na Mahadum Bowie State. Otú ọ dị, ọ kwụsịrị n'ihi ihe gbasara agụmakwụkwọ.<ref name="allmusic">{{Cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=p1014023/biography|pure_url=yes}}|title=Wale > Biography|author=Cordor|first=Cyril|work=allmusic|accessdate=November 26, 2009}}</ref><ref name="Great Rap Hope">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/10/19/AR2007101900655_pf.html|title=The Great Rap Hope|author=Wiltz|first=Teresa|date=October 21, 2007|work=The Washington Post|accessdate=November 25, 2009}}</ref> Ịhụnanya Wale nwere maka egwuregwu bọọlụ na ndị otu a maara dị ka Washington Redskins emeela ka asịrị dị ogologo na Wale nwere egbugbu nke njedebe siri ike Chris Cooley.<ref name="Washington Redskins Interview">He was affiliated with the Richmond's local group Pearl University, who consisted of him Sidwonder and AK.{{Cite web|author=Terl|first=Matt|url=http://blog.redskins.com/2009/12/02/fast-facts-about-hip-hop-star-wale-and-the-redskins/|title=Fast Facts About Hip=Hop Star Wale and the Redskins|date=December 2, 2009|work=The Official Washington Redskins Blog|accessdate=December 23, 2009}}</ref> Ọ bụkwa nwa nwanne nna onye na-eme ihe nkiri Gbenga Akinnagbe, onye a maara nke ọma maka igwu egwu Chris Partlow na HBO's ''The Wire'' . Egwu mbụ Wale dekọrọ, nke a na-akpọ "Rhyme of the Century", ghọrọ abụ mbụ ya a na-akpọ na redio obodo. N'afọ 2006, e gosipụtara ya na kọlụm "Unsigned Hype" nke ''magazin'' The Source, ma mesịa bịanye aka na akara obodo, Studio 43. Egwu a, nke a na-akpọ "Dig Dug (Shake It)" ghọrọ ihe a ma ama na obodo Washington, DC, Maryland na Virginia, ma bụrụ ụtụ nye Ronald "Dig Dug" Dixon, onye bụ onye na-egwu egwu maka go-go band Northeast Groovers .<ref name="allmusic" /> Abụ ya a ghọrọ abụ kachasị achọ site n'aka onye na-ese ihe n'obodo na akụkọ redio Washington DC na Wale bụ onye mbụ na-ese ihe n'obodo ahụ iji nweta ụfọdụ BDS spins kemgbe DJ Kool na mmalite afọ 1990. E tinyere egwu a na mixtape mbụ nke Wale, Paint a Picture .
N'ọnwa Julaị afọ 2006, Wale chọtara onye nnọchi anya na Daniel Weisman, onye bụbu DJ klọb na onye nkwado nke na-enweghị ahụmịhe na njikwa.<ref name="hitquarters. com">{{Cite web|url=http://www.hitquarters.com/index.php3?page=intrview/opar/intrview_DWeisman1.html|title=Interview With Daniel Weisman (part 1)|publisher=[[HitQuarters]]|date=November 21, 2011|accessdate=November 25, 2011}}</ref> Otu enyi ya na Washington, D.C. gwara Weisman banyere onye na-eti egwu ahụ ma soro ya jikọọ site na Myspace.<ref name="hitquarters. com" /> N'ọnwa Septemba afọ 2006, mgbe ọ hapụsịrị egwu ọzọ na-emetụta go-go, nke a na-akpọ "Breakdown" (nke sitere na Huck-A-Bucks "Sexy Girl") ka a kpọtụrụ aha na ''The Washington Post'', Wale wepụtara egwu mbụ ya na-abụghị go-go-go, nke a na-akpọ "Uptown Roamers".<ref>{{Cite news|author=Hahn|first=Fritz|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/08/30/AR2006083002583.html#Friday|title=Nightlife Agenda|work=The Washington Post|date=August 31, 2006|accessdate=December 19, 2009}}</ref> Na Septemba 14, 2006, "Uptown Roamers" malitere na XM Radio Channel 66, ebe a na-akpọ ya ugboro abụọ n'otu ụbọchị. Ma "Breakdown" na "Uptown Roamers" nọ na mixtape nke abụọ nke Wale, Hate Is the New Love . E gosipụtara egwu ahụ, "Breakdown" na ihe ngosi Madden NFL 2009.
Wale nwetara ihe nrite maka "DC Metro Breakthrough Artist of the Year" na WKYS's Go-Go Awards na Nọvemba 2006.<ref name="Go-Go Shines">{{Cite news|author=Smith-Barrow|first=Delece|url=https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2006/11/29/AR2006112900993.html|title=Go-Go Shines for a Night as District Luminaries Honor Its Stars|work=The Washington Post|date=November 30, 2006|accessdate=December 19, 2009}}</ref> N'abalị iri na ise n'ọnwa Disemba, onye nchịkọta akụkọ magazin Fader bụ Nick "Catchdubs" Barat gara Wale maka ajụjụ ọnụ na foto, nke pụtara na mbipụta March 2007 nke ''The Fader'' .<ref>{{Cite news|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_6718/is_2007_March/ai_n28424667/|title=New slang: raised on Reaganomics, go-go, and the neverending pursuit of freshness, Wale and Tabi Bonney rap for the capitol|date=March 2007|work=The Fader|accessdate=December 19, 2009}}</ref> Onye njikwa Weisman gwara HitQuarters na atụmatụ Fader, nyere egwu / ọdịbendị / ejiji nke magazin ahụ, tọrọ ntọala dị mkpa maka Wale iji tinye onwe ya dịka "onye dị mma, onye maara ihe, onye na-abịa hip-abịa n'ihu na hip-hop nke nwere ike ịbụ Drake n'ezie".<ref name="hitquarters. com" />
== Ụdị egwu ==
N'ajụjụ ọnụ ya na ''Flavorwire'', Wale kwuru na ọ na-etinye ihe ndị dị na go-go na egwu ya.<ref name="flavorwire">{{Cite web|url=http://flavorwire.com/8938/exclusive-wale-on-the-virtues-of-dc-and-tv|title=Exclusive: Wale on the Real DC, TVOTR, and Balancing Content and Flow|author=Dvorkin|first=Eli|date=January 26, 2009|work=Flavorwire|accessdate=December 23, 2009}}</ref> Cyril Cordor nke AllMusic kọwara go-go dịka "ihe na-adịghị mma, nke na-akpali akpali nke disco" nke sitere na mpaghara Washington, DC. Egwu mbụ nke Wale bụ ndị a na-egwuri egwu na mpaghara obodo ya gosipụtara ihe ndekọ go-go nke afọ 1990.<ref name="allmusic">{{Cite web|url={{AllMusic|class=artist|id=p1014023/biography|pure_url=yes}}|title=Wale > Biography|author=Cordor|first=Cyril|work=allmusic|accessdate=November 26, 2009}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCordor">Cordor, Cyril. </cite></ref> N'ịtụle Attention Deficit, David Jeffries nke allmusic kwuru na Wale nwere "post-Kanye, post-Lil Wayne, alternative-meets-hardcore style" ma kwuo na otu egwu Wale bụ "Chillin", nke gosipụtara Lady Gaga, "na-emepụta ihe na-ejupụta n'ala ozugbo site na ihe ngosi sitere na egwu 1969 'Na Na Hey Hey Kiss Him Goodbye'.<ref name="Attention Deficit review">{{Cite web|url={{AllMusic|class=album|id=r1663759/review|pure_url=yes}}|title=Attention Deficit: Review|date=November 10, 2009|work=allmusic|accessdate=December 23, 2009}}</ref>
== Ndụ onwe ==
Onye ọ na-anụ ọkụ n'obi na-agba mgba, Wale ekwuola ọtụtụ mgba na abụ ya.<ref>{{Cite web|author=Rathod|first=Nikita|title=25 Professional Wrestling References in Hip Hop|url=https://www.hotnewhiphop.com/25-professional-wrestling-references-in-hip-hop-news.9958.html|publisher=HotNewHipHop|accessdate=27 August 2018}}</ref> Wale na-akwado WaleMania kwa afọ n'oge ngwụsị izu WrestleMania. Ọ pụtakwara ọtụtụ ugboro na telivishọn WWE, ebe ọ kwadoro agha rap n'etiti The New Day na The Usos na 4 July nke <nowiki><i id="mwAio">Smackdown Live</i></nowiki> na 2017, ọ bụkwa onye na-akọwa ndị ọbịa n'oge Noam Dar na TJP na <nowiki><i id="mwAi4">205 Live</i></nowiki> na 2018.<ref>{{Cite web|author=Pappolla|first=Ryan|title=The New Day def. The Usos in the Rap Battle, hosted by Wale|url=https://www.wwe.com/shows/smackdown/2017-07-04/article/rap-battle-hosted-by-wale|publisher=[[WWE|WWE.com]]|accessdate=27 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Noam Dar def. TJP|url=https://www.wwe.com/shows/wwe-205-live/2018-08-21/article/noam-dar-def-tjp|publisher=[[WWE|WWE.com]]|accessdate=27 August 2018}}</ref> Na Ọktọba 2, 2019, Wale duuru ndị bụbu ndị mmeri NXT Tag Team The Street Profits gaa mgbaaka maka aha ha megide ndị mmeri Bobby Fish na Kyle O'Reilly. Na WrestleMania 37, Wale duuru onye bụbu Intercontinental Champion Big E gaa mgbaaka megide onye mmeri Apollo Crews. Wale na-arụkwa egwu ọhụrụ nke Big E dị ka onye asọmpi otu.<ref>{{Cite web|title=Big E Brings Back Chalk Gimmick, Big E And Wale On His New Theme, Pat Patterson Honored On SmackDown|url=https://www.wrestlinginc.com/news/2020/12/big-e-brings-back-chalk-gimmick-677655/|publisher=Wrestling Inc.|accessdate=8 January 2021}}</ref>
== Discography ==
* ''Enweghị nlebara anya'' (2009)
* Ambition (2011)
* The Gifted (2013)
* The Album About Nothing (2015)
* Shine (2017)
* ''Wow... Nke ahụ bụ Crazy'' (2019)
* ''Folarin'' II (2021)
== Ọrụ ndị ọzọ ==
Wale jikọtara ya na onye na-ere ahịa Philadelphia Ruvilla, na ASICS maka ngwaahịa a na-akpọ "Bottle Rocket" Asics Gel Lyte III na 2015.<ref name="Wale Collaboration">{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/wale-previews-his-next-villa-x-asics-sneaker-collab-news.21871.html?|title=Wale collaborates Asiscs|author=Rooney|first=Kyle|date=May 26, 2016|work=Hotnewhiphop|accessdate=May 26, 2016}}</ref> N'afọ 2016, ya na ASICS jikọrọ aka ọzọ na ngwaahịa nke gosipụtara ọla edo na oji na-acha anụnụ anụnụ.<ref name="Wale Collaboration" />
=== Ngosipụta telivishọn ===
Wale gosipụtara Chango na oge 3 nke American Gods .<ref>{{Cite web|url=https://www.looper.com/323792/why-chango-from-american-gods-season-3-looks-so-familiar/|title=Why Chango From American Gods Season 3 Looks So Familiar|work=Looper.com|author=Abbey White|date=2021-01-31|accessdate=2021-02-01}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
=== African Muzik Magazine Awards ===
=== BET Hip Hop Awards ===
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f78tvp1sd2c68fwvzfoi6wb49uuhu9r
Jay Electronica
0
14152
86556
77850
2022-08-04T22:01:52Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jay Electronica (41260369624).jpg|thumb|Jay Electronica (41260369624)]]
Elpadaro F. Electronica Allah (amụrụ '''Timothy Elpadaro Thedford'''; ụbọchị iri na itoolu n'ọnwa Septemba, n'afọ 1976), nke a maara dịka '''Jay Electronica''' (nke a na-akpọ '''J A Y E L E C T R O N I C A'''), bụ onye America na-eti egwu na onye na-emepụta ihe ndekọ.<ref>{{Cite web|url=https://listen.tidal.com/album/134189334/credits|title=Credits / A Written Testimony / J A Y E L E C T R O N I C A|publisher=[[Tidal (service)|Tidal]]|accessdate=May 6, 2020}}</ref> O bu ụzọ nweta nlebara anya na 2007, mgbe ewepụtara mixtape mbụ ya, Act I: Eternal Sunshine (The Pledge). Ihe ịga nke ọma nke mixtape a kpọtụrụ aha na otu egwu "Exhibit C" mechara mee ka onye egwu America ibe ya bụ Jay-Z bịanye aka na Electronica na akara ndekọ ya, Roc Nation na 2010. E wepụtara abọm studio mbụ ya, A Written Testimony na 2020 ma soro Act II: The Patents of Nobility (The Turn) mgbe ọtụtụ afọ nke ịkọ nkọ na igbu oge gasịrị.
== Mmalite ndụ ==
N'ike mmụọ nsọ LL Cool J, Jay Electronica malitere ịkụ egwu ógè ọ dị afọ iri. O tolitere na Magnolia Projects na New Orleans, Louisiana's 3rd Ward ma gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị Katọlik nke ụmụ nwoke niile St. Augustine High School.
Electronica hapụrụ New Orleans dị ka onye na-eto eto na ngwụsị afọ 1990 na ebumnuche ịkwaga [[New York City]] mana ọ kwụsịrị na Atlanta. Electronica nwere "ihe ịrịba ama gburugburu na-akwụ ụgwọ ugbu a màkà Olimpik." Na Atlanta, ọ nabatara ozizi Elijah Muhammad site na Five-Percent Nation tupu ọ gaa n'ihu ịghọ onye debanyere aha na Nation of Islam n'isi ụlọ ọrụ ya na [[Chicago]].
== Ọrụ egwu ==
N'afọ 2007, Jay Electronica wepụtara mixtape izizi ya, Act I: Eternal Sunshine (The Pledge), site na MySpace. Ebudatara ya ihe karịrị ugboro puku iri ise.<ref name="Boombox">{{Cite web|url=https://theboombox.com/revisiting-jay-electronica-act-one-the-pledge/|title=REVISITING… JAY ELECTRONICA'S 'ACT I: THE PLEDGE'|author=Sweeney Kovar|date=October 10, 2013|accessdate=March 22, 2020|work=The Boombox}}</ref> Ihe ịga nke ọma ahụ na katalọgụ ya mere ka Electronica sonye na Rock the Bells Tour n'afọ 2008.<ref>{{Cite web|title=A Tribe Called Quest, Nas, Pharcyde Lead Rock the Bells 2008|date=April 22, 2008|url=https://www.rollingstone.com/music/music-news/a-tribe-called-quest-nas-pharcyde-lead-rock-the-bells-2008-89516/|publisher=Rolling Stone|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Ka e mesịrị n'afọ ahụ, onye na-emepụta Just Blaze na Jay Electronica họọrọ egwu n'ihe banyere ọrụ GAIN nke Guitar Center, Fresh Cuts Vol. 3 ma tinye egwu (nke a na-akpọghị aha ya na mbụ) nke Just Blaze kpọrọ "Exhibit A (Transformations)."<ref>{{Cite web|title=Guitar Center Helps Employees Release Their Music with Fresh Cuts Vol. 3 Compilation CD|url=https://www.guitarplayer.com/.amp/miscellaneous/guitar-center-helps-employees-release-their-music-with-fresh-cuts-vol-3-compilation-cd|work=Guitar Player|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Just Blaze ga-emesị (ọnwa Ọctoba ụbọchị iri abụọ na asaa, n'afọ 2009) malite "Exhibit C" na Tony Touch's Sirius Radio program, ebe ọ jidere ngwa ngwa, na-aga n'ụlọ ọrụ redio dị n'elu ala dị ka New York's Hot 97 na-emepụta remixes site na MCs AZ, N.O.R.E, Saigon, Joell Ortiz na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Just Blaze debuts Jay Electronica's "Exhibit C" and more on Toca Tuesday (Updated w/ lyrics)|url=http://www.missinfo.tv/index.php/just-blaze-debuts-jay-electronicas-exhibit-c-and-more-on-toca-tuesday/|publisher=Miss Info|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Agha ịgba akwụkwọ sochiri Jay mechara bịanye aka (ọnwa Nọvemba n'ubochí irí na abụọ, n'afọ 2010) na Roc Nation. Ọ bụ ezie na ndị na-akwado ya na ndị nkatọ na-atụ anya mmalite zuru oke, mmepụta nke Electronica n'ime afọ iri sochirinụ nwere ụfọdụ mmekorita na abụ ndị na-abụghị album.<ref>{{Cite web|url=https://www.vulture.com/2020/03/your-guide-to-the-mythology-of-jay-electronica.html|title=Your Guide to the Extended Mythology of Jay Electronica, Rap's Great Mystery|author=Thompson|first=Paul|date=March 13, 2020|work=Vulture|language=en-us|accessdate=March 27, 2020}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị úbọchị asaá, n'afọ 2020, Jay Electronica kwupụtara site na Twitter<ref>{{Cite web|title=Album Done .|url=https://twitter.com/jayelectronica/status/1225645387681107968?s=21|work=Twitter|publisher=J A Y E L E C T R O N I C A @JayElectronica|accessdate=March 12, 2020}}</ref> mmecha nke abọm ya, A Written Testimony, nke e dekọrọ n'ime ụbọchị iri anọ. E wepụtara ya na March 13, 2020.
N'ọnwa Ọktọba ụbọchị ịse, n'afọ 2020, Jay Electronica kwupụtara site na Twitter na abọm ya a na-ebutebeghị, Act II: The Patents of Nobility (The Turn), dị maka mgbasa ozi na Tidal mgbe abọm ahụ pụtara n'ịntanetị ụbọchị abụọ tupu.
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, e gosipụtara Jay Electronica na egwu "Jesus Lord" nke ewepụtara na abọm Kanye West bụ Donda<ref>{{Cite web|url=https://hypebeast.com/2021/8/kanye-west-donda-album-producers-guest-artists-features-full-list|title=Full List of Producers and Guest Artists on Kanye West's 'DONDA'|author=Caraan|first=Sophie|date=August 29, 2021|work=HypeBeast|language=en-us|accessdate=August 30, 2021}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Jay_Electronica_(41260364194).jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Jay Electronica na-eme ihe nkiri na 2018]]
Jay Electronica na [[Erykah Badu]] nwere mmekọrịta ruo afọ ise ma nwee nwa nwanyị, a mụrụ n'afọ 2009.<ref>{{Cite web|title=Meet Mars Merkaba, Erykah Badu's Younger Daughter Who Just Turned 11 in Beautiful Pics|url=https://news.amomama.com/193384-meet-erykah-badus-younger-daughter-mars.html|author=Fiyin|first=Olowokandi|date=February 10, 2020|work=news.amomama.com|accessdate=May 20, 2020}}</ref>
Jay Electronica na Kate Emma Rothschild, nwunye Benjamin Goldsmith, nwere mmekọ nwoke na nwanyị, nke butere ka alụmdi na nwunye Goldsmith daa.<ref>{{Cite web|author=Beckford|first=Martin|title=Jay Electronica: I'll 'come see' you, threatens Ben Goldsmith's rap star love rival|url=https://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/9350262/Jay-Electronica-Ill-come-see-you-threatens-Ben-Goldsmiths-rap-star-love-rival.html|work=Daily Telegraph|publisher=Daily Telegraph|accessdate=March 25, 2020|date=June 22, 2012}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="width: 85%;"
! scope="col" |Nhazi
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Category
! scope="col" |Ọrụ a họpụtara
! scope="col" |Nsonaazụ
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! rowspan="2" scope="row" |Grammy Awards
| rowspan="2" |2021
|Abọm Rap kacha mma
|''Ihe akaebe e dere ede''
|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref name="Grammys">{{Cite web|date=November 24, 2020|title=2021 GRAMMYs: Complete Nominees List|url=https://www.grammy.com/grammys/news/2021-grammys-complete-nominees-list|accessdate=November 24, 2020|work=[[Grammy.com]]}}</ref>
|-
|}
== Ndetu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* :::::::Magnetik7::::::: (come on in, the water's fine.) at the Wayback Machine (archived February 4, 2005) - Old official web site (2004–2005)
* [http://www.redbullmusicacademy.com/video-archive/lectures/jay_electronica_exhibit_ldn Ajụjụ ọnụ vidiyo nke Jay Electronica na redbullmusicacademy.com]
* Just Blaze, Jay Electronica, & Mike "Chav" Chavarria - Ajụjụ ọnụ nke Jay, Chav, & Just Blaze
* Exclaim! ajụjụ ọnụ magazin na Jay Electronica-Exclaim!
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
je710rk8qa1zdbh6vkh6ov49pq1kiga
86677
86556
2022-08-05T08:33:30Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jay Electronica (41260369624).jpg|thumb|Jay Electronica (41260369624)]]
Elpadaro F. Electronica Allah (amụrụ '''Timothy Elpadaro Thedford'''; ụbọchị iri na itoolu n'ọnwa Septemba, n'afọ 1976), nke a maara dịka '''Jay Electronica''' (nke a na-akpọ '''J A Y E L E C T R O N I C A'''), bụ onye America na-eti egwu na onye na-emepụta ihe ndekọ.<ref>{{Cite web|url=https://listen.tidal.com/album/134189334/credits|title=Credits / A Written Testimony / J A Y E L E C T R O N I C A|publisher=[[Tidal (service)|Tidal]]|accessdate=May 6, 2020}}</ref> O bu ụzọ nweta nlebara anya na 2007, mgbe ewepụtara mixtape mbụ ya, Act I: Eternal Sunshine (The Pledge). Ihe ịga nke ọma nke mixtape a kpọtụrụ aha na otu egwu "Exhibit C" mechara mee ka onye egwu America ibe ya bụ Jay-Z bịanye aka na Electronica na akara ndekọ ya, Roc Nation na 2010. E wepụtara abọm studio mbụ ya, A Written Testimony na 2020 ma soro Act II: The Patents of Nobility (The Turn) mgbe ọtụtụ afọ nke ịkọ nkọ na igbu oge gasịrị.
== Mmalite ndụ ==
[[Usòrò:Jay Electronica.jpg|thumb]]
N'ike mmụọ nsọ LL Cool J, Jay Electronica malitere ịkụ egwu ógè ọ dị afọ iri. O tolitere na Magnolia Projects na New Orleans, Louisiana's 3rd Ward ma gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị Katọlik nke ụmụ nwoke niile St. Augustine High School.
Electronica hapụrụ New Orleans dị ka onye na-eto eto na ngwụsị afọ 1990 na ebumnuche ịkwaga [[New York City]] mana ọ kwụsịrị na Atlanta. Electronica nwere "ihe ịrịba ama gburugburu na-akwụ ụgwọ ugbu a màkà Olimpik." Na Atlanta, ọ nabatara ozizi Elijah Muhammad site na Five-Percent Nation tupu ọ gaa n'ihu ịghọ onye debanyere aha na Nation of Islam n'isi ụlọ ọrụ ya na [[Chicago]].
== Ọrụ egwu ==
N'afọ 2007, Jay Electronica wepụtara mixtape izizi ya, Act I: Eternal Sunshine (The Pledge), site na MySpace. Ebudatara ya ihe karịrị ugboro puku iri ise.<ref name="Boombox">{{Cite web|url=https://theboombox.com/revisiting-jay-electronica-act-one-the-pledge/|title=REVISITING… JAY ELECTRONICA'S 'ACT I: THE PLEDGE'|author=Sweeney Kovar|date=October 10, 2013|accessdate=March 22, 2020|work=The Boombox}}</ref> Ihe ịga nke ọma ahụ na katalọgụ ya mere ka Electronica sonye na Rock the Bells Tour n'afọ 2008.<ref>{{Cite web|title=A Tribe Called Quest, Nas, Pharcyde Lead Rock the Bells 2008|date=April 22, 2008|url=https://www.rollingstone.com/music/music-news/a-tribe-called-quest-nas-pharcyde-lead-rock-the-bells-2008-89516/|publisher=Rolling Stone|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Ka e mesịrị n'afọ ahụ, onye na-emepụta Just Blaze na Jay Electronica họọrọ egwu n'ihe banyere ọrụ GAIN nke Guitar Center, Fresh Cuts Vol. 3 ma tinye egwu (nke a na-akpọghị aha ya na mbụ) nke Just Blaze kpọrọ "Exhibit A (Transformations)."<ref>{{Cite web|title=Guitar Center Helps Employees Release Their Music with Fresh Cuts Vol. 3 Compilation CD|url=https://www.guitarplayer.com/.amp/miscellaneous/guitar-center-helps-employees-release-their-music-with-fresh-cuts-vol-3-compilation-cd|work=Guitar Player|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Just Blaze ga-emesị (ọnwa Ọctoba ụbọchị iri abụọ na asaa, n'afọ 2009) malite "Exhibit C" na Tony Touch's Sirius Radio program, ebe ọ jidere ngwa ngwa, na-aga n'ụlọ ọrụ redio dị n'elu ala dị ka New York's Hot 97 na-emepụta remixes site na MCs AZ, N.O.R.E, Saigon, Joell Ortiz na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=Just Blaze debuts Jay Electronica's "Exhibit C" and more on Toca Tuesday (Updated w/ lyrics)|url=http://www.missinfo.tv/index.php/just-blaze-debuts-jay-electronicas-exhibit-c-and-more-on-toca-tuesday/|publisher=Miss Info|accessdate=March 12, 2020}}</ref>
Agha ịgba akwụkwọ sochiri Jay mechara bịanye aka (ọnwa Nọvemba n'ubochí irí na abụọ, n'afọ 2010) na Roc Nation. Ọ bụ ezie na ndị na-akwado ya na ndị nkatọ na-atụ anya mmalite zuru oke, mmepụta nke Electronica n'ime afọ iri sochirinụ nwere ụfọdụ mmekorita na abụ ndị na-abụghị album.<ref>{{Cite web|url=https://www.vulture.com/2020/03/your-guide-to-the-mythology-of-jay-electronica.html|title=Your Guide to the Extended Mythology of Jay Electronica, Rap's Great Mystery|author=Thompson|first=Paul|date=March 13, 2020|work=Vulture|language=en-us|accessdate=March 27, 2020}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị úbọchị asaá, n'afọ 2020, Jay Electronica kwupụtara site na Twitter<ref>{{Cite web|title=Album Done .|url=https://twitter.com/jayelectronica/status/1225645387681107968?s=21|work=Twitter|publisher=J A Y E L E C T R O N I C A @JayElectronica|accessdate=March 12, 2020}}</ref> mmecha nke abọm ya, A Written Testimony, nke e dekọrọ n'ime ụbọchị iri anọ. E wepụtara ya na March 13, 2020.
N'ọnwa Ọktọba ụbọchị ịse, n'afọ 2020, Jay Electronica kwupụtara site na Twitter na abọm ya a na-ebutebeghị, Act II: The Patents of Nobility (The Turn), dị maka mgbasa ozi na Tidal mgbe abọm ahụ pụtara n'ịntanetị ụbọchị abụọ tupu.
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2021, e gosipụtara Jay Electronica na egwu "Jesus Lord" nke ewepụtara na abọm Kanye West bụ Donda<ref>{{Cite web|url=https://hypebeast.com/2021/8/kanye-west-donda-album-producers-guest-artists-features-full-list|title=Full List of Producers and Guest Artists on Kanye West's 'DONDA'|author=Caraan|first=Sophie|date=August 29, 2021|work=HypeBeast|language=en-us|accessdate=August 30, 2021}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
[[Usòrò:Jay_Electronica_(41260364194).jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Jay Electronica na-eme ihe nkiri na 2018]]
Jay Electronica na [[Erykah Badu]] nwere mmekọrịta ruo afọ ise ma nwee nwa nwanyị, a mụrụ n'afọ 2009.<ref>{{Cite web|title=Meet Mars Merkaba, Erykah Badu's Younger Daughter Who Just Turned 11 in Beautiful Pics|url=https://news.amomama.com/193384-meet-erykah-badus-younger-daughter-mars.html|author=Fiyin|first=Olowokandi|date=February 10, 2020|work=news.amomama.com|accessdate=May 20, 2020}}</ref>
Jay Electronica na Kate Emma Rothschild, nwunye Benjamin Goldsmith, nwere mmekọ nwoke na nwanyị, nke butere ka alụmdi na nwunye Goldsmith daa.<ref>{{Cite web|author=Beckford|first=Martin|title=Jay Electronica: I'll 'come see' you, threatens Ben Goldsmith's rap star love rival|url=https://www.telegraph.co.uk/news/celebritynews/9350262/Jay-Electronica-Ill-come-see-you-threatens-Ben-Goldsmiths-rap-star-love-rival.html|work=Daily Telegraph|publisher=Daily Telegraph|accessdate=March 25, 2020|date=June 22, 2012}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders" style="width: 85%;"
! scope="col" |Nhazi
! scope="col" |Afọ
! scope="col" |Category
! scope="col" |Ọrụ a họpụtara
! scope="col" |Nsonaazụ
! class="unsortable" scope="col" |Ref.
|-
! rowspan="2" scope="row" |Grammy Awards
| rowspan="2" |2021
|Abọm Rap kacha mma
|''Ihe akaebe e dere ede''
|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref name="Grammys">{{Cite web|date=November 24, 2020|title=2021 GRAMMYs: Complete Nominees List|url=https://www.grammy.com/grammys/news/2021-grammys-complete-nominees-list|accessdate=November 24, 2020|work=[[Grammy.com]]}}</ref>
|-
|}
== Ndetu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* :::::::Magnetik7::::::: (come on in, the water's fine.) at the Wayback Machine (archived February 4, 2005) - Old official web site (2004–2005)
* [http://www.redbullmusicacademy.com/video-archive/lectures/jay_electronica_exhibit_ldn Ajụjụ ọnụ vidiyo nke Jay Electronica na redbullmusicacademy.com]
* Just Blaze, Jay Electronica, & Mike "Chav" Chavarria - Ajụjụ ọnụ nke Jay, Chav, & Just Blaze
* Exclaim! ajụjụ ọnụ magazin na Jay Electronica-Exclaim!
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
m2f6wyytoe7h3k7zif8ci4pmpip53lz
Camidoh
0
14199
86521
77919
2022-08-04T15:34:30Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Camidoh at 3 Music Awards 22 44.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Raphael Camidoh Kofi Attachie''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 21 n'ọnwa Jenụwarị n'afọ 1994) nke aha ya bụ '''Camidoh''' bụ onye Ghana Afropop, R&B na Afrobeats songwriter na onye egwu.<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-23|title=My name means blessings - Camidoh|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/My-name-means-blessings-Camidoh-1014652|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/My-name-means-blessings-Camidoh-1014652 "My name means blessings - Camidoh"]. ''GhanaWeb''. 2020-07-23<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-05-07</span></span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|date=2021-12-28|title=People don't stream my songs because they claim I sound Nigerian - Camidoh|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/People-don-t-stream-my-songs-because-they-claim-I-sound-Nigerian-Camidoh-1433077|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/People-don-t-stream-my-songs-because-they-claim-I-sound-Nigerian-Camidoh-1433077 "People don't stream my songs because they claim I sound Nigerian - Camidoh"]. ''GhanaWeb''. 2021-12-28<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-05-07</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=GNA|title=Afrobeats Artiste Camidoh Wants To Maintain Consistency In The Industry|url=https://newsghana.com.gh/afrobeats-artiste-camidoh-wants-to-maintain-consistency-in-the-industry/|accessdate=2022-05-07|work=News Ghana|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ ya na agụmakwụkwọ ya ==
A mụrụ Camidoh na Aflao na mpaghara Volta nke Ghana ma otu nne zụlitere ya na Ho, isi obodo Volta Region, Ghana.<ref>{{Cite web|date=2022-04-23|title=Camidoh shares his experience of being raised by a single mother|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Camidoh-shares-his-experience-of-being-raised-by-a-single-mother-1522064|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}</ref> Site n'afọ 2008 ruo afọ 2012, Camidoh nwetara agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Bishop Herman College, ebe ọ gụrụ na nka izugbe. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum nke Professional Studies na Accra, Ghana, na-agụsị akwụkwọ na Bachelor of Science degree na Marketing.
== Ọrụ ya ==
N'afọ 2018, Grind Don't Stop Records bịanyere aka na Camidoh. N'otu afọ ahụ, Camidoh wepụtara egwu mbụ ya akpọrọ For My Lover nke gosipụtara ''Darkovibes'' .<ref name=":1">{{Cite web|date=2021-12-28|title=People don't stream my songs because they claim I sound Nigerian - Camidoh|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/People-don-t-stream-my-songs-because-they-claim-I-sound-Nigerian-Camidoh-1433077|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|title='Sugarcane' is harvest of consistency—Camidoh|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/sugarcane-is-harvest-of-consistency-camidoh.html|accessdate=2022-05-07|work=Graphic Online|language=en-gb}}</ref> O mechara wepụta The Best nke gosipụtara Kelvyn Boy na Available nke gosipụtara Eugy. N'afọ 2021, o wepụtara otu egwu nke gosipụtara onye nhoputa ihe nrite nke BET Kwesi Arthur nke akpọrọ Dance With You . N'afọ 2020, o wepụtara egwu isii nke akpọrọ Contingency Plan (C.P.).<ref>{{Cite web|date=2020-07-06|title=Contingency Plan: Ghana's Camidoh finds new Afropop route|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/contingency-plan-ghanas-camidoh-finds-new-afropop-route|accessdate=2022-05-07|work=Music In Africa|language=en}}</ref>
Na Machị 2021, Camidoh rụrụ na Ihe nrite Mmeri Ntụrụndụ nke Citi TV haziri.<ref>{{Cite web|date=2021-03-28|title=Camidoh, Abiana, Yung Pabi, others stun at Entertainment Achievement Awards|url=https://citinewsroom.com/2021/03/camidoh-abiana-yung-pabi-others-stun-at-entertainment-achievement-awards/|accessdate=2022-05-07|work=Citinewsroom|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-03-30|title=Camidoh’s performance at #EAAwards earns him gig in London – Manager|url=https://citinewsroom.com/2021/03/camidohs-performance-at-eaawards-earns-him-gig-in-london-manager/|accessdate=2022-05-07|work=Citinewsroom|language=en-US}}</ref> A họpụtara egwu ya, Contingency Plan (C.P.) maka Album nke Afọ.<ref name=":4">{{Cite web|title=Entertainment Achievement Awards: Full list of nominees – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/entertainment-achievement-awards-full-list-of-nominees/|accessdate=2022-05-07|language=en-US}}</ref> Mgbe ọ rụchara ọrụ ya, ọ nwetara nkwanye ùgwù site n'aka onye isi ọrụ IMANI, Franklin Cudjoe bụ onye meriri ya $ 500.<ref>{{Cite web|date=2021-03-29|title=Franklin Cudjoe explains why he gave Camidoh $500 after performance at #EAAwards|url=https://citinewsroom.com/2021/03/franklin-cudjoe-explains-why-he-gave-camidoh-500-after-performance-at-eaawards/|accessdate=2022-05-07|work=Citinewsroom|language=en-US}}</ref>
Ọ ghọrọ onye a ma ama n'etiti 2021 na 2022, mgbe ọ wepụtara egwu ya Sugarcane na Disemba 2021. Egwu a malitere ịkawanye mgbe ndị Ghana na-emepụta vidiyo TikTok jiri egwu ahụ mee ihe na vidiyo ha, na-eje ozi dị ka ụzọ isi kwalite egwu ahụ n'ịntanetị.<ref>{{Cite web|date=2022-02-21|title=Camidoh thanks Ghanaian TikTokers for making ‘Sugarcane’ go viral|url=https://citinewsroom.com/2022/02/camidoh-thanks-ghanaian-tiktokers-for-making-sugarcane-go-viral/|accessdate=2022-05-08|work=Citinewsroom|language=}}</ref> Abụ ahụ bụ nke ise na Shazam's top 200 most searched Afropop songs. Na 8 Eprel 2022, o wepụtara remix nke egwu ahụ nke gosipụtara King Promise, onye egwu Naịjirịa bụ [[Mayorkun]] na onye egwu Britain bụ Darkoo. N'izu mbụ nke ọnwa Mee, ọ fọrọ obere ka ọ bụrụ otu ọnwa ka a tọhapụrụ ya, mmekorita ahụ ruru ọnụ ọgụgụ otu na eserese egwu kacha elu nke otu narị nke Naịjịrịa na egwu Apple.<ref>{{Cite web|date=2022-05-05|title=Camidoh tops Nigeria’s Apple Music chart with ‘Sugarcane’ remix|url=https://citinewsroom.com/2022/05/camidoh-tops-nigerias-apple-music-chart-with-sugarcane-remix/|accessdate=2022-05-07|work=Citinewsroom - Comprehensive News in Ghana|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=Somuah-Annan|first=Grace|date=2022-05-06|title=Camidoh breaks records with ‘Sugarcane’ remix ft King Promise, Mayorkun, Darkoo|url=https://3news.com/camidoh-breaks-records-with-sugarcane-remix-ft-king-promise-mayorkun-darkoo/|accessdate=2022-05-07|work=3NEWS|language=en-US}}</ref>
== Artistry na mmetụta egwu ==
Tupu ọ malite ọrụ egwu ya, Camidoh hụrụ egwu site n'aka onye Senegalese-American artist Akon na ebe nrụọrụ weebụ egwu YouTube mgbe ya na nwa nwanne nna ya nọ na ụlọ ịntanetị. A kpaliri ya ịbanye n'ime egwu ma n'ihi nke ahụ, ọ na-ezo aka na Akon dị ka onye kwalitere egwu ya ma mmetụta ya.<ref name=":5">{{Cite web|date=2021-07-29|title=Premiere: Camidoh and Kwesi Arthur - "Dance With You”|url=https://www.wonderlandmagazine.com/2021/07/29/premiere-camidoh-and-kwesi-arthur-dance-with-you/|accessdate=2022-05-07|work=Wonderland|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2022-03-10|title=I drew inspiration from Akon - Camidoh asserts|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/I-drew-inspiration-from-Akon-Camidoh-asserts-1487825|accessdate=2022-05-10|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
N'ọnwa Febụwarị afọ 2022, n'ajụjụ ọnụ Twitter Space na onye mgbasa ozi mgbasa ozi ọha na eze nke Ghana bụ KalyJay, Akon kwuru na ''“Anụla m abụ ahụ [Sugarcane]''. ''Ihe ndekọ ahụ buru ibu, "..“Enwere m ndekọ ahụ. Ọ bụ otu n'ime ihe ndekọ iri kachasị elu m na-egwu kwa ụbọchị.''<ref>{{Cite web|author=Arthur|first=Erica Nana|date=2022-02-25|title=Camidoh's 'Sugarcane' part of my top 10 playlist - Akon reveals — Starr Fm|url=https://starrfm.com.gh/2022/02/camidohs-sugarcane-part-of-my-top-10-playlist-akon-reveals/|accessdate=2022-05-10|language=en-US}}</ref>
== Ọmụme Ihe Ngosi ==
=== Ndị otu a họọrọ ===
* ''For My Lover ft. Darkovibes (2018)<ref name=":2">{{Cite web|title='Sugarcane' is harvest of consistency—Camidoh|url=https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/sugarcane-is-harvest-of-consistency-camidoh.html|accessdate=2022-05-07|work=Graphic Online|language=en-gb}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.graphic.com.gh/entertainment/showbiz-news/sugarcane-is-harvest-of-consistency-camidoh.html "'Sugarcane' is harvest of consistency—Camidoh"]. ''Graphic Online''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-05-07</span></span>.</cite></ref>''
* The Best ft. Kelvyn Boy (2019)<ref name=":3">{{Cite web|date=2022-03-02|title=Camidoh opens up on how he entered into the limelight|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Camidoh-opens-up-on-how-he-entered-into-the-limelight-1481018|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
* TikTok (Available) ft. Eugy (2020)<ref>{{Cite web|date=2021-04-10|title=Camidoh enlists Eugy Official for 'Available' remix|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/Camidoh-enlists-Eugy-Official-for-Available-remix-1228750|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
* Maria (2020)<ref name=":3" />
* Dance With You ft. Kwesi Arthur (2021)<ref name=":5">{{Cite web|date=2021-07-29|title=Premiere: Camidoh and Kwesi Arthur - "Dance With You”|url=https://www.wonderlandmagazine.com/2021/07/29/premiere-camidoh-and-kwesi-arthur-dance-with-you/|accessdate=2022-05-07|work=Wonderland|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.wonderlandmagazine.com/2021/07/29/premiere-camidoh-and-kwesi-arthur-dance-with-you/ "Premiere: Camidoh and Kwesi Arthur - "Dance With You""]. ''Wonderland''. 2021-07-29<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-05-07</span></span>.</cite></ref>
* Sugarcane ft. Phantom (2021)<ref name=":2" />
* okpete (Remix) (ft. King Promise, [[Mayorkun]] & Darkoo) (2022)<ref name=":2" />
=== Abọm & EP ===
* Atụmatụ mberede (C.P.) ''2020''<ref name=":0">{{Cite web|date=2020-07-23|title=My name means blessings - Camidoh|url=https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/My-name-means-blessings-Camidoh-1014652|accessdate=2022-05-07|work=GhanaWeb|language=en}}</ref>
== Ihe nrite na nhọpụta ya ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Emume
!Ihe nrite
!Ọrụ a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ref
|-
| rowspan="7" |2022
| rowspan="2" |Vodafone Ghana Music Awards
|Afrobeats/Afropop Artiste of the Year
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|date=2022-03-21|title=Vodafone Ghana Music Awards 2022: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/vodafone-ghana-music-awards-2022-all-nominees|accessdate=2022-05-08|work=Music In Africa|language=en}}</ref>
|-
|Best Afrobeats Song
|Sugar Cane ft. Phantom
|{{Nom}}
|-
| rowspan="3" |3Music Awards
|Afrobeats/Afropop Song of the Year
|Dị ft. Eugy
|{{Nom}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web|author=Kotey|first=Nii|date=27 March 2022|title=3Music News: 3Music Awards '22: Here are all the winners|url=https://3music.tv/section/news/article?nid=nwi7nMUc8EfDQv03wzwIVX6zdP2|accessdate=27 March 2022|work=3Music TV|language=}}</ref><ref name=":02">{{Cite web|author=Hansen|first=Gabriel Myers|date=14 February 2022|title=3Music Awards 2022: All the nominees|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/3music-awards-2022-all-nominees|accessdate=26 March 2022|work=Music In Africa|language=}}</ref>
|-
|Digital Act of the Year
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|-
|Onye na-eti egwu nwoke nke afọ
|Dị (remix) Onwe ya
|{{Nom}}
|-
| rowspan="2" |Ghana Nigeria Music Awards Festival USA
|Afrobeats Song of the Year
| rowspan="2" |"Sugarcane" ft. Phantom
|{{pending}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|author=Online|first=Peace FM|title=Ghana Nigeria Music Awards Festival - USA Unveils 2022 Nominees|url=https://www.peacefmonline.com/pages/showbiz/news/202205/467660.php|work=Peacefmonline.com - Ghana news|accessdate=31 May 2022}}</ref><ref>{{Cite web|title=Check Out The Full List Of Nominees For The 2022 Ghana-Nigeria Music Awards Festival USA|url=https://www.ghgossip.com/check-out-the-full-list-of-nominees-for-the-2022-ghana-nigeria-music-awards-festival-usa/|work=GH Gossip|accessdate=31 May 2022|language=en-AU|date=27 May 2022}}</ref>
|-
|Ghana Nigeria Mmekọrịta nke Afọ
|{{pending}}
|-
|2021
|Ihe nrite ntụrụndụ
|Abọm nke Afọ
|''Atụmatụ mberede (C.P.)''
|{{Nom}}
|<ref name=":4">{{Cite web|title=Entertainment Achievement Awards: Full list of nominees – Glitz Africa Magazine|url=https://www.glitzafrica.com/entertainment-achievement-awards-full-list-of-nominees/|accessdate=2022-05-07|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.glitzafrica.com/entertainment-achievement-awards-full-list-of-nominees/ "Entertainment Achievement Awards: Full list of nominees – Glitz Africa Magazine"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2022-05-07</span></span>.</cite></ref>
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7skbmpl7z1ec126pqi0u8gljqvqpust
Zaki Ibrahim
0
14234
86503
77958
2022-08-04T14:57:25Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zaki Ibrahim 2016 (cropped).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Zaki Ibrahim''' bụ onye [[South Africa|South]] Africa na Canada na-agụ egwu. Egwú ya jikọtara , R$B,soul na jazz.<ref name="cbcmusic">[http://music.cbc.ca/#/blogs/2012/3/Zaki-Ibrahim-No-borders Zaki Ibrahim: No borders]. [[CBC Music]], March 12, 2012.</ref>
== Ọrụ ==
A mụrụ ya na British Columbia site nna si South Africa na nne si United Kingdom, Ibrahim nọrọ na nwata ya dị ka ihe ọ kọwara dị ka "nwa amaala nke ụwa",ma bie n'oge dị iche iche na Canada, South Africa, [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]] na [[France]] .<ref name="grid">[http://www.thegridto.com/culture/music/one-to-watch-zaki-ibrahim/ "One to Watch: Zaki Ibrahim"]. ''[[The Grid (newspaper)|The Grid]]'', June 28, 2012.</ref><ref name="cbcmusic">[http://music.cbc.ca/#/blogs/2012/3/Zaki-Ibrahim-No-borders Zaki Ibrahim: No borders]. [[CBC Music]], March 12, 2012.</ref> Nna ya, Zane Ibrahim, bụ onye mgbasa ozi redio na South Africa, onye bụ otu n'ime ndị guzobere ụlọ ọrụ redio obodo bu Bush Radio.<ref>[http://www.torontostandard.com/culture/zaki-ibrahim "In Due Time"]. ''The Toronto Standard'', June 29, 2012.</ref>
Ọ kwagara Toronto, Ontario n'etiti afọ 2000, ma n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ onye ama ama n'ogbọ egwu obodo ahụ.<ref name="cbcmusic">[http://music.cbc.ca/#/blogs/2012/3/Zaki-Ibrahim-No-borders Zaki Ibrahim: No borders]. [[CBC Music]], March 12, 2012.</ref> O wepụtara EP mbụ ya, Shö (Iqra in Orange), n'afọ 2006.<ref name="grid">[http://www.thegridto.com/culture/music/one-to-watch-zaki-ibrahim/ "One to Watch: Zaki Ibrahim"]. ''[[The Grid (newspaper)|The Grid]]'', June 28, 2012.</ref> N'ịgbaso otu ihe ngosi na El Mocambo n'afọ 2007, ndị otu mmepụta ya na ndị na-akwado ndị egwu guzobere usoro mgbakọ ozugbo iji mepụta ma tinye ihe ndekọ diski nke ihe ngosi ahụ ka emechara maka ire ere ozugbo; usoro ịzụta mbipụta gbatịkwuru nke ọma n'èzí ọnụ ụzọ klọb ahụ.<ref name="cbcmusic" />
O wepụtara EP nke abụọ, Eclectica (Episodes in Purple), n'afọ 2008. Ihe ngosi ndụ ya iji kwado EP gụnyere mpụta ya na Bedouin Soundclash na 2008 MuchMusic Video Awards, na mmeghe ngosi maka [[Erykah Badu]] na Massey Hall.<ref name="cbcmusic">[http://music.cbc.ca/#/blogs/2012/3/Zaki-Ibrahim-No-borders Zaki Ibrahim: No borders]. [[CBC Music]], March 12, 2012.</ref> O nwetara nhọpụta Juno Award maka R&B / Soul Recording of the Year na Juno Awards nke afọ 2009 maka egwu ya "Money".<ref name="cbcmusic" /> E tinyere egwu ya "Ansomnia" na ụda ihe nkiri afọ 2010 bụ For Colored Girls: Music From and Inspired by the Original Motion Picture Soundtrack .<ref name="cbcmusic" />
E wepụtara abọm mbụ ya, Every Opposite, n'afọ 2012.<ref name="grid">[http://www.thegridto.com/culture/music/one-to-watch-zaki-ibrahim/ "One to Watch: Zaki Ibrahim"]. ''[[The Grid (newspaper)|The Grid]]'', June 28, 2012.</ref> A họpụtara Albọm a maka 2013 Polaris Music Prize n'abali iri na atọ nke ọnwa June afọ 2013, ma mesịa kpọọ aha ya na ndepụta dị mkpirikpi N'abalị iri na isii n'ọnwa July afọ 2013.<ref name="longlist">[http://exclaim.ca/News/polaris_music_prize_unveils_2013_long_list "Polaris Music Prize Unveils 2013 Long List"]. ''[[Exclaim!]]'', June 13, 2013.</ref><ref name="shortlist">[http://exclaim.ca/News/polaris_music_prize_announces_2013_short_list "Polaris Music Prize Announces 2013 Short List"]. ''[[Exclaim!]]'', July 16, 2013.</ref>
Ọ bi ugbu a na Toronto Ontario.<ref name="grid">[http://www.thegridto.com/culture/music/one-to-watch-zaki-ibrahim/ "One to Watch: Zaki Ibrahim"]. ''[[The Grid (newspaper)|The Grid]]'', June 28, 2012.</ref>
== Albọm ==
* Shö (Iqra na Orange) - 2006
* Eclectica (Episodes in Purple) - 2008
* ''Onye ọ bụla megidere'' - 2012
* ''Ndụ Nzuzo nke'' Planets - 2018
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Zaki Ibrahim on Facebook
* Zaki Ibrahim's channel on YouTube
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gt0s5xy1n6tkyfnvt99k3btno4td2mp
Georges Cuvier
0
14244
86675
77970
2022-08-05T08:03:49Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Georges Cuvier 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Jean Léopold Nicolas Frédéric, Baron Cuvier (French: [kyvje]; 23 Ọgọst 1769 – 13 Mee 1832), nke a maara dị ka Georges Cuvier, bụ onye France na-ahụ maka okike na ọkà mmụta anụmanụ, mgbe ụfọdụ a na-akpọ ya "nna ntọala nke paleontology". Cuvier bụ onye isi na nyocha sayensị sitere n'okike na mmalite narị afọ nke 19 ma bụrụkwa onye nyere aka n'ịkwalite ngalaba nke anatomy comparative na paleontology site n'ọrụ ya n'ịtụle anụmanụ dị ndụ na ihe fossils.
A na-ele ọrụ Cuvier anya dị ka ntọala nke paleontology vertebrate, ma gbasaa taxonomy Linnaean site n'ịchịkọta klaasị n'ime phyla na itinye ma fossils na ụdị ndụ na nhazi ọkwa. A makwaara Cuvier maka iguzobe mkpochapụ dị ka eziokwu-n'oge ahụ, ọtụtụ ndị Cuvier dịkọrọ ndụ na-ewere mbibi dị ka naanị ịkọ nkọ na-arụ ụka. N'ime Essay on the Theory of the Earth (1813) Cuvier tụrụ aro na e kpochapụrụ ụdị anụmanụ ndị na-ekpochapụ ugbu a site na ihe omume idei mmiri na-eme n'oge. N'ụzọ dị otu a, Cuvier ghọrọ onye kacha akwado oke mbibi na geology na mmalite narị afọ nke 19. Ọmụmụ ihe banyere strata nke basin Paris na Alexandre Brongniart guzobere ụkpụrụ ndị bụ isi nke biostratigraphy.
N'ime ihe ndị ọzọ ọ rụzuru, Cuvier mere ka o doo anya na ọkpụkpụ dị ka elephant a chọtara na North America bụ nke anụ ọhịa na-ekpochapụ nke ọ ga-akpọ aha mastodon, nakwa na nnukwu ọkpụkpụ e gwupụtara na Argentina nke oge a bụ nke Megatherium, nnukwu ala nke oge ochie. sloth. Ọ kpọrọ pterosaur Pterodactylus, nke a kọwara (ma ọ chọpụtaghị ma ọ bụ aha) anụ mmiri mmiri Mosasaurus, ma bụrụ otu n'ime ndị mbụ na-atụ aro na anụ ufe na-achị ụwa, kama anụ mammals, n'oge oge ochie.
A na-echetakwa Cuvier maka echiche evolushọn na-emegidesi ike, bụ nke Jean-Baptiste de Lamarck na Geoffroy Saint-Hilaire tụpụtara n'oge ahụ (tupu echiche Darwin). Cuvier kwenyere na ọ nweghị ihe akaebe maka evolushọn, kama ọ bụ ihe akaebe maka okike cyclical na mbibi nke ụdị ndụ site na ihe omume mkpochapụ zuru ụwa ọnụ dị ka iju mmiri. N'afọ 1830, Cuvier na Geoffroy tinyere aka na arụmụka a ma ama, nke ekwuru na ọ bụ ihe atụ ngbanwe abụọ dị mkpa na echiche ndu n'oge ahụ - ma usoro anụmanụ ọ bụ n'ihi ọrụ ma ọ bụ (evolushọn) morphology. Cuvier kwadoro ọrụ ma jụ echiche Lamarck.
Cuvier mekwara ọmụmụ ihe gbasara agbụrụ nke nyere akụkụ nke ntọala maka ịkpa ókè agbụrụ sayensị, wee bipụta ọrụ na-eche na ọdịiche dị n'etiti ụdị anụ ahụ dị iche iche na ikike iche echiche.[6] Cuvier tinyere Sarah Baartman n'ime ule ya na ndị France ndị ọzọ na-ahụ maka ọdịdị ala n'ime oge a tụrụ ya n'agha n'ọnọdụ nleghara anya. Cuvier lere Baartman obere oge tupu ọnwụ ya, wee mee nyocha onwu mgbe ọ nwụsịrị nke ji nlelị tụnyere ọdịdị anụ ahụ ya na nke enwe.
Ọ bụ onye malitere echiche na mbara ala bụ eluigwe na ala dinosaur ([https://www.dinosaur-universe.com/ dinosaur universe]).
Ọrụ Cuvier kacha mara amara bụ Le Règne Animal (1817; Bekee: The Animal Kingdom). Na 1819, e kere ya onye ọgbọ maka ndụ iji sọpụrụ onyinye sayensị ya. Mgbe nke ahụ gasịrị, a maara ya dị ka Baron Cuvier. Ọ nwụrụ na Paris n'oge ọrịa ọgbụgbọ ọgbụgbọ. Ụfọdụ ndị na-eso Cuvier kacha nwee mmetụta bụ Louis Agassiz na kọntinent ahụ na na United States, na Richard Owen na Britain. Aha ya bụ otu n'ime aha iri asaa na abụọ e dere na Ụlọ Elu Eiffel.
== Biography ==
A mụrụ Jean Léopold Nicolas Frédéric Cuvier na Montbéliard, bụ́ ebe ndị nna nna ya bụ́ ndị Protestant biri kemgbe oge mgbanwe mgbanwe ahụ. Nne ya bụ Anne Clémence Chatel; nna ya, Jean George Cuvier, bụ onye isi na ndị nche Switzerland na bourgeois nke obodo Montbéliard. N'oge ahụ, obodo ahụ, nke e jikọtara na France na 10 October 1793, bụ nke Duchy nke Württemberg. Nne ya, bụ́ onye dị nnọọ obere karịa nna ya, kụziiri ya nke ọma n'oge ọ bụ nwata, n'ihi ya, ọ na-adị mfe karịa ụmụaka ndị ọzọ n'ụlọ akwụkwọ. N'ime afọ mgbatị ahụ ya, ọ nwere obere nsogbu inweta Latin na Greek, ọ na-abụkarịkwa onyeisi klas ya na mgbakọ na mwepụ, akụkọ ihe mere eme, na ọdịdị ala. Dị ka Lee si kwuo, "akụkọ ihe mere eme nke ihe a kpọrọ mmadụ bụ, site n'oge mbụ nke ndụ ya, isiokwu nke ngwa na-adịghị agwụ agwụ; na ogologo ndepụta nke ndị ọchịchị, ndị isi, na akụkọ ihe mere eme oge ochie, otu oge haziri na ncheta ya. ọ dịghị mgbe echefuru."
Mgbe ọ dị afọ 10, n'oge na-adịghị anya mgbe ọ banyere ụlọ mgbatị ahụ, ọ zutere otu akwụkwọ Conrad Gessner's Historiae Animalium, ọrụ nke mbụ kpalitere mmasị ya na akụkọ ihe mere eme nke okike. Ọ malitere nleta ugboro ugboro n'ụlọ onye ikwu, ebe ọ nwere ike gbaziri mpịakọta nke nnukwu Histoire Naturelle nke Comte de Buffon. Ihe ndị a niile ọ gụrụ ma gụgharịa, na-ejigide ọtụtụ ozi, na mgbe ọ dị afọ 12, "ọ maara nke ọma na quadrupeds na nnụnụ dị ka onye na-ahụ maka ọdịdị mbụ." Ọ nọgidere na mgbatị ahụ ruo afọ anọ. .
Cuvier nọrọ afọ anọ ọzọ na Caroline Academy na Stuttgart, ebe ọ nwere oke n'ọrụ nkuzi ya niile. Ọ bụ ezie na ọ maghị onye German mgbe ọ bịarutere, ka ọ mụchara naanị ọnwa itoolu, o jisiri ike nweta ihe nrite n’ụlọ akwụkwọ maka asụsụ ahụ. Agụmakwụkwọ German nke Cuvier kpughere ya n'ọrụ onye ọkà mmụta mbara igwe bụ Abraham Gottlob Werner (1750 - 1817), onye Neptunism na mesiri ike na mkpa nke siri ike, nleba anya kpọmkwem nke akụkụ atọ, mmekọrịta nhazi nke usoro nkume na nghọta geological nyere ihe atụ maka sayensị sayensị Cuvier. echiche na ụzọ.
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, o nweghị ego ọ ga-ebi ka ọ na-eche oge a ga-ahọpụta n'ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ. Ya mere na July 1788, ọ gara ọrụ na Fiquainville chateau na Normandy dị ka onye nkuzi nye nanị otu nwa nwoke nke Comte d'Héricy, onye Protestant amara. N'ebe ahụ, na mmalite 1790s, ọ malitere ntụnyere fossils na ụdị dị adị. Cuvier na-agachi nzukọ ndị a na-enwe n'obodo Valmont dị nso maka mkparịta ụka gbasara isiokwu ọrụ ugbo. N'ebe ahụ, ọ matara Henri Alexandre Tessier (1741-1837), onye cheburu na ọ bụ ụgha. Na mbụ, ọ bụ dọkịta na onye ọkachamara agronomist a ma ama, bụ onye gbapụrụ na Ụjọ na Paris. Mgbe ọ nụsịrị na Tessier na-ekwu okwu banyere ihe ndị metụtara ọrụ ugbo, Cuvier ghọtara na ya bụ onye dere ụfọdụ akụkọ banyere ọrụ ugbo na Encyclopédie Méthodique ma kpọọ ya M. Tessier.
Tessier zara n'oké ụjọ, "Amaara m, yabụ na m furu efu." -" Echefuola!" M. Cuvier zara ya, sị, "Ee e; site ugbu a gaa n'ihu, ị bụ ihe na-echegbu anyị na-echegbu onwe anyị." , o dere enyi ya Antoine-Augustin Parmentier. N'ihi ya, Cuvier banyere n'akwụkwọ ozi na ọtụtụ ndị na-eduga naturalists nke ụbọchị, na a kpọrọ ya na Paris. Mgbe ọ bịarutere n'oge opupu ihe ubi nke 1795, mgbe ọ dị afọ 26, n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ onye inyeaka nke Jean-Claude Mertrud (1728–1802), onye a họpụtara n'oche nke Animal Anatomy na Jardin des Plantes. Mgbe Mertrud nwụrụ na 1802, Cuvier nọchiri ya n'ọkwa ọrụ ma Onye isi oche gbanwere aha ya ka ọ bụrụ oche nke Comparative Anatomy.
E hiwere Institut de France n'otu afọ ahụ, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Academy of Sciences. Na 4 Eprel 1796 ọ malitere nkuzi na École Centrale du Pantheon na, na mmeghe nke National Institute n'April, ọ gụrụ akwụkwọ akụkọ ihe omimi mbụ ya, nke e mechara bipụta na 1800 n'okpuru aha Mémoires sur les espèces d'éléphants vivants. et fosiles. N'ime akwụkwọ a, ọ tụlere ihe fọdụrụ n'ọkpụkpụ enyí ndị India na ndị Afrịka, tinyere anụ ahụ mammoth, na ọkpụkpụ fossil nke a maara n'oge ahụ dị ka 'Anụ ọhịa Ohio'.
Nyocha Cuvier kwadoro, na nke mbụ, eziokwu ahụ bụ na enyí ndị Africa na ndị India bụ ụdị dị iche iche na mammoths abụghị otu ụdị dị ka enyí Africa ma ọ bụ India, ya mere a ghaghị ịla n'iyi. Ọ gara n'ihu kwuo na 'Anụmanụ Ohio' nọchiri anya ụdị dị iche iche na nke kpochapuru nke dị iche na enyí dị ndụ karịa anụ ọhịa. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị, na 1806, ọ ga-alaghachi na 'Ohio Animal' na akwụkwọ ọzọ ma nye ya aha, "mastodon".
N'akwụkwọ nke abụọ ya na 1796, ọ kọwara na nyochaa nnukwu ọkpụkpụ dị na Paraguay, nke ọ ga-akpọ Megatherium. O kwubiri na ọkpụkpụ a na-anọchi anya anụmanụ ọzọ kpochapụrụ, na, site n'iji okpokoro isi ya tụnyere ụdị ndụ dị ndụ nke osisi na-ebi, na ọ bụ ụdị nnukwu sloth na-ebi n'ala.
Ọnụ, akwụkwọ 1796 abụọ a bụ ihe omume seminal ma ọ bụ akara ngosi, na-aghọ oge mgbanwe na akụkọ ihe mere eme nke paleontology, yana na mmepe nke mmepụta ihe atụ, yana. Ha kwalitekwara aha onwe onye Cuvier nke ukwuu na ha kwụsịrị n'ezie ihe bụworo arụmụka ogologo oge gbasara eziokwu nke mkpochapụ.
48obnfvj106s5hxx9qy9vd5k83h9lx9
Fowokan
0
14248
86563
77974
2022-08-05T04:52:39Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:George Fowokan Kelly, 2000.jpg|thumb|George Fowokan Kelly, 2000]]
George "Fowokan" Kelly (a mụrụ n'ụbọchị nke 1 n'ọnwa Eprel n'afọ 1943) bụ onye [[Jamaikạ|Jamaica]] amụrụ na-ese ihe nke bi na [[Obodoézè Nà Ofú|Britain]] ma na-egosipụta site na iji aha "Fowokan" (okwu Yoruba pụtara: "onye ji aka eke").<ref>[http://www.sam-kelly.co.uk/george-fowokan-kelly/ "George ‘Fowokan’ Kelly, Icon of the Black British arts movement"], Sam Kelly website. February 1998</ref> Ọ bụ onye na-ese ihe n'onwe ya, onye na-eme ihe ọkpụkpụ kemgbe afọ 1980. Ọrụ ya jupụtara na mgbagwoju anya ọ na-ahụ na esemokwu ime mmụọ na nke uche dị omimi n'etiti ndị Afrịka na ndị Yuropu. Ọrụ Fowokan gbanyere mkpọrọgwụ na ọdịnala nke Afrịka tupu ọchịchị na [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]] kama nka Gris na Rom nke ọdịda anyanwụ. Ọ bụkwa onye na-ere ọla, onye edemede, onye na-ede uri na onye na-eti egwu (onye bụbu onye otu funk Cymande na mmalite afọ 1970).<ref name="Andrews">Margaret T. Andrews, [https://books.google.com/books?id=VfdpdZ9DwH0C&pg=PA117&lpg=PA117&dq=fowokan+george+kelly&source=bl&ots=n9CSp8mM0P&sig=cs23-G_zCTxTcYVjW3nnlTwRRAE&hl=en&sa=X&ei=Ssq1VP22G4H_Uv_Dg4gP&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=fowokan%20george%20kelly&f=false "Fowokan"], in Alison Donnell (ed.), ''Companion to Contemporary Black British Culture'', Routledge, 2001, p. 117.</ref>
== Ndabere na ọrụ ==
A mụrụ ya dị ka '''Kenness George Kelly''' na [[Kingston]], [[Jamaikạ|Jamaica]], ọ kwagara Britain na afo 1957 wee biri na Brixton, South London.<ref name="Andrews">Margaret T. Andrews, [https://books.google.com/books?id=VfdpdZ9DwH0C&pg=PA117&lpg=PA117&dq=fowokan+george+kelly&source=bl&ots=n9CSp8mM0P&sig=cs23-G_zCTxTcYVjW3nnlTwRRAE&hl=en&sa=X&ei=Ssq1VP22G4H_Uv_Dg4gP&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=fowokan%20george%20kelly&f=false "Fowokan"], in Alison Donnell (ed.), ''Companion to Contemporary Black British Culture'', Routledge, 2001, p. 117.</ref>
O kpebiri ịghọ onye na-ese ihe mgbe ọ gara nleta Benin, Naijiria, n'etiti afọ 1970. Ọ gara dị ka onye egwu na [[Naijiria|Naịjirịa]], ebe ọ nwetara ụdị mgbanwe ime mmụọ ma ọ bụ nghọta. Ọ laghachiri [[London]] kpebisiri ike inweta ihe ọmụma banyere usoro ihe ọkpụkpụ, nke o nwere ike ịchọta n'akwụkwọ na site na nnwale na njehie. Mgbe ọ na-abịa na nka ọhụụ n'oge ndụ ya, ọ kpachaara anya họrọ ka a ghara ịzụ ya na ụlọ ọrụ ọdịda anyanwụ, nke o chere na ọ pụghị ịkụziri ya ihe ọ chọrọ ịma, ha gbanyesiri mkpọrọgwụ ike na ọdịnala nke ha na obere nghọta ma ọ bụ enweghị mmasị na ihe ndị masịrị ya - ọtụtụ echiche dị n'azụ nka na ọdịbendị nke [[Eluàlà|Afrịka]].
Akụkụ nkà ihe ọmụma nke ọrụ ya bịara na njem ya n'akụkụ dị iche iche nke Afrịka, na-enyocha akụkụ ime mmụọ nke ụlọ nna nna ya. O kwenyere na akụkụ ọgụgụ isi / nke mmụọ nke eziokwu nke ka jupụtara na Afrịka bụ ụlọ akwụkwọ nka ya na mahadum ya. O dekwara edemede ndị e bipụtara n'akwụkwọ na magazin.<ref name="Andrews">Margaret T. Andrews, [https://books.google.com/books?id=VfdpdZ9DwH0C&pg=PA117&lpg=PA117&dq=fowokan+george+kelly&source=bl&ots=n9CSp8mM0P&sig=cs23-G_zCTxTcYVjW3nnlTwRRAE&hl=en&sa=X&ei=Ssq1VP22G4H_Uv_Dg4gP&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=fowokan%20george%20kelly&f=false "Fowokan"], in Alison Donnell (ed.), ''Companion to Contemporary Black British Culture'', Routledge, 2001, p. 117.</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9s84yirpecnc9f8g1ohvq9ur1ln4gy1
Obafemi Awolowo
0
14249
86555
77975
2022-08-04T21:59:40Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Obafemi Awolowo (portrait).jpg|thumb|Obafemi Awolowo (portrait)]]
Chief '''Obafemi Jeremiah Oyeniyi Awolowo''' GCFR (Yoruba: ; 6 Machị 1909 - 9 Mee 1987) bụ onye Naijiria na-ahụ maka mba na onye ọchịchị nke rụrụ ọrụ dị mkpa gbasara nnwere [[Tribal chief|onwe]] nke Naịjirịa, Republics nke mbụ na nke abụọ na [[Nigerian Civil War|Agha Obodo]].<ref name="britannica.com">{{Cite web|title=Obafemi Awolowo {{!}} Nigerian statesman {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo|accessdate=2022-03-24|work=www.britannica.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-13|title=NATIONAL HERO: Chief Obafemi Awolowo Full Biography,Life And Heroic Works+Quotes|url=https://www.takemetonaija.com/2015/10/national-hero-chief-obafemi-awolowo.html|accessdate=2021-04-07|work=TIN Magazine|language=en-GB}}</ref> Nwa onye ọrụ ugbo Yoruba, ọ bụ otu n'ime ndị mere onwe ha n'ezie n'etiti ndị ya na ha dịkọrọ ndụ na Naịjirịa.<ref>{{Cite book|title=The Spirituality of the Igbo People of Nigeria as an Example of Religious Modernization in a Global World|url=https://books.google.com/books?id=hdqrDwAAQBAJ&dq=The+son+of+a+Yoruba+farmer,+he+was+one+of+the+truly+self-made+men+among+his+contemporaries+in+Nigeria&pg=PA179|accessdate=2022-05-15|date=18 February 2020|isbn=9783643911094|language=}}</ref>
Mgbe ọ bụ nwa okorobịa, ọ bụ onye nta akụkọ na-arụsi ọrụ ike, na-edezi akwụkwọ dịka onye ọrụ Naịjirịa, n'elu ndị ọzọ.<ref name="Admin">{{Cite web|title=AWOLOWO, Chief Obafemi Jeremiah Oyeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/awolowo-chief-obafemi/|author=Admin|date=2016-11-16|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Mgbe ọ natara nzere bachelors maka azụmahịa na Naịjirịa, ọ gara London iji nweta nzere ya na iwu.<ref>{{Cite web|author=Olalekan|first=falaye|date=2020-05-18|title=See The PAPA AWOLOWO'S CAR That Toured The Whole 19 States During The 1979 And 1983 Presidential Campaign. {{!}}Nig24news.|url=https://www.nig24news.com/see-the-papa-awolowos-car-that-toured-the-whole-19-states-during-the-1979-and-1983-presidential-campaign-nig24news/|accessdate=2021-06-02|work=Nig24News|language=en-US}}</ref> Obafemi Awolowo bụ onye isi oche mbụ nke mpaghara ọdịda anyanwụ ma mesịa bụrụ kọmishọna gọọmentị etiti maka ego, na osote onye isi oche nke Federal Executive Council<ref>{{Cite web|title=Federal Executive Council - Nigeria Embassy Turkey|url=https://embassynigeriaturkey.com/federal-executive-council|accessdate=2022-04-04|work=embassynigeriaturkey.com|language=en}}</ref> n'oge agha obodo Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=Obafemi Awolowo: Awo of The West|url=https://guardian.ng/life/obafemi-awolowo-awo-of-the-west/|date=2019-03-06|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ọ bụ onye isi na-azọ ọkwa kachasị elu nke mba ya ugboro atọ.<ref name="James Booth 1981. Pp. 52">James Booth. ''Writers and politics in Nigeria''. Africana Pub. Co., 1981, p. 52.</ref>
Ọ bụ nwa afọ Ikenne na [[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]] nke ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa, ọ malitere ọrụ ya, dịka ụfọdụ n'ime ndị ama ama n'oge ya, dịka onye na-ahụ maka mba na Nigerian Youth Movement nke o biliri wee bụrụ odeakwụkwọ mpaghara ọdịda anyanwụ.<ref>{{Cite web|date=2021-02-14|title=Awolowo: the Lost President and a Nation In Grief, By Toyin Falola|url=https://www.premiumtimesng.com/opinion/442742-awolowo-the-lost-president-and-a-nation-in-grief-by-toyin-falola.html|accessdate=2022-03-10|language=en-GB}}</ref><ref name="Admin">{{Cite web|title=AWOLOWO, Chief Obafemi Jeremiah Oyeniyi|url=https://blerf.org/index.php/biography/awolowo-chief-obafemi/|author=Admin|date=2016-11-16|work=Biographical Legacy and Research Foundation|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAdmin2016">Admin (16 November 2016). [https://blerf.org/index.php/biography/awolowo-chief-obafemi/ "AWOLOWO, Chief Obafemi Jeremiah Oyeniyi"]. ''Biographical Legacy and Research Foundation''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">29 May</span> 2020</span>.</cite></ref> Awolowo bụ onye na-ahụ maka ọtụtụ iwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke mere ka Naịjirịa bụrụ mba ọgbara ọhụrụ.<ref>[https://books.google.com/books?id=L-X-XYB_ZkIC&pg=PA89&dq=awolowo+1954&hl=en&ei=0JwYTfn9Do_o4gaip8iGAg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CDgQ6AEwBA#v=onepage&q=awolowo%201954&f=false Historical dictionary of the British empire, Volume 1]</ref> Awolowo guzobekwara otu ndi Yoruba bụ Egbe Omo Oduduwa .<ref name="Chief Obafemi Awolowo">{{Cite web|title=Chief Obafemi Awolowo|url=https://biography.yourdictionary.com/chief-obafemi-awolowo|accessdate=2022-03-24|work=biography.yourdictionary.com|language=en}}</ref> Awolowo bụ onye ndu mbụ nke azụmahịa gọọmentị na Mịnịsta nke ọchịchị ime obodo na ego, na onye isi ala mbụ nke mpaghara ọdịda anyanwụ n'okpuru usoro ndị omeiwu Naịjirịa, site n'afọ1952 ruo afọ 1959.<ref>{{Cite web|date=2019-03-06|title=Obafemi Awolowo: Awo of The West|url=https://guardian.ng/life/obafemi-awolowo-awo-of-the-west/|accessdate=2021-06-02|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ọ bụ onye isi ndị mmegide na ndị omeiwu etiti na gọọmentị [[Abubakar Tafawa Balewa|Balewa]] site n'afọ 1959 ruo afọ 1963.<ref>{{Cite web|title=Obafemi Awolowo: Endowed with robust planning capacity, notable integrity, ardent nationalism …|url=https://businessday.ng/news-features/article/obafemi-awolowo-endowed-robust-planning-capacity-notable-integrity-ardent-nationalism/|date=2018-01-14|work=Businessday NG|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref name="Chief Obafemi Awolowo" /> N'afọ 1963, a tụrụ ya mkpọrọ n'okpuru ebubo ịgba ọchịchị mgba okpuru ma gọọmentị agbagharaghị ya ruo n'afọ 1966, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ego.<ref>{{Cite web|date=2020-03-08|title=The Generalissimo of western region's politics|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/chief-samuel-ladoke-akintola-the-generalissimo-of-western-regions-politics/|accessdate=2022-02-27|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> N'ịghọta ihe a niile, Awolowo bụ onye mbụ n'oge a nke a kpọrọ aha ya dịka onye ndú nke ndị Yoruba (Yoruba: Asiwaju Awon Yoruba ma ọ bụ ''Asiwaju Omo Oodua'').<ref>{{Cite web|title=Obafemi Awolowo {{!}} Nigerian statesman {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo|accessdate=2022-02-24|work=www.britannica.com|language=en}}</ref>
== Mmalite ndụ ==
A mụrụ Obafemi Awolowo Jeremiah Obafemi Oyeniyi Awolowo na 6 Machị 1909 n'ime obodo Remo nke Ikenne, dị na[[Ȯra Ogun|Ogun Steeti]] nke Naịjirịa ugbu a. dịka naanị nwa nwoke nke David Shopolu Awolowo, onye ọrụ ugbo na onye ọrụ osisi, na Mary Efunyela Awolowo.<ref name="britannica.com">{{Cite web|title=Obafemi Awolowo {{!}} Nigerian statesman {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo|accessdate=2022-03-24|work=www.britannica.com|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo "Obafemi Awolowo | Nigerian statesman | Britannica"]. ''www.britannica.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 March</span> 2022</span>.</cite></ref> O nwere ụmụnne nwanyị abụọ na otu nwanne nne. A mụrụ nna Awolowo n'aka onye isi dị elu na onye otu Iwarefa, ndị isi nke otu ọdịnala Osugbo nke chịrị Ikenne. N'afọ 1896, nna Awolowo ghọrọ otu n'ime ndị obodo Ikenne mbụ ghọrọ Ndị Kraịst. Nne nne nna Awolowo, Adefule Awolowo, onye Awolowo hụrụ n'anya, bụ onye na-efe Ifá ofufe. Adefule, nne nne Awolowo, kwenyere na Obafemi bụ nlọ ụwa nke nna ya (nne nna ya). Ntughari nna Awolowo na Iso Ụzọ Kraịst na-emegidekarị nkwenkwe ezinụlọ ya. Ọ na-agbakarị ndị na-efe chi kịtịkpa, Obaluaye aka.<ref>{{Cite web|url=https://www.latestnigeriannews.com/news/226709/awos-religious-influences.html|title=Awo's religious influences}}</ref> Nna ya mechara nwụọ na Eprel 8, afọ 1920, site na kịtịkpa mgbe Obafemi dị ihe dị ka afọ iri na otu.<ref name="political">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=ijfJhANmGG8C&q=Obafemi+Awolowo+Inner+temple|title=Political Leaders of Contemporary Africa South of the Sahara: A Biographical Dictionary|first=Harvey|author=Glickman|publisher=Greenwood Press|year=1992|isbn=9780313267819}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ dị iche iche, gụnyere Baptist Boys 'High School (BBHS), Abeokuta; wee bụrụ onye nkuzi na [[Abeokuta]], mgbe nke ahụ gasịrị, o ruru eru dịka onye na-ede akwụkwọ mkpụmkpụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dịka onye odeakwụkwọ na Wesley College Ibadan, yana onye na-ede akwụkwọ maka ''[[Daily Times (Nigeria)|Nigerian Times]]'' .<ref>"then British owned"</ref> Ọ bụ mgbe nke a gasịrị ka ọ malitere azụmahịa dị iche iche iji nyere aka nweta ego iji gaa UK maka ọmụmụ ihe ọzọ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Wesley College, Ibadan, n'afọ 1927, ọ debara aha na Mahadum nke London dịka nwa akwụkwọ mpụga ma gụsịa akwụkwọ na nzere nke Bachelor of Commerce (Hons.).<ref>{{Cite web|title=LIFES AND TIMES OF CHIEF OBAFEMI AWOLOWO|url=http://thearenaweekly.myschoolarena.com/2018/01/31/lifes-and-times-of-chief-obafemi-awolowo/|author=Akosa|first=Amala|date=2018-01-31|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Ọ gara UK n'afọ1944 iji mụọ iwu na Mahadum nke London ma bụrụ onye a kpọrọ na Bar site na Honorable Society of the Inner Temple na 19 Nọvemba 1946.<ref name="political" /><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=WixiTjxYdkYC&q=Obafemi+Awolowo+Inner+temple&pg=PA198|title=Encyclopedia of African History 3-Volume Set|first=Kevin|author=Shillington|publisher=Routledge|year=2013|isbn=9781135456696}}</ref> N'afọ 1949, Awolowo hiwere ''[[Nigerian Tribune]]'', akwụkwọ akụkọ Naijiria nke onwe ya, nke o ji gbasaa nghọta mba n'etiti ndị Naijiria.<ref>{{Cite web|url=http://tribune.com.ng/index.php/about-us|title=About Us|publisher=Nigerian Tribune|accessdate=11 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110520045355/http://tribune.com.ng/index.php/about-us|archivedate=20 May 2011}}</ref>
== Ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Awolowo bụ onye isi gọọmentị etiti Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=Five Independence Day Heroes|url=https://guardian.ng/life/life-features/five-independence-day-heroes/|date=2017-10-01|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref><ref>the world</ref> N'ime ''ụzọ'' ya maka nnwere onwe Naịjirịa (1947) - usoro izizi nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naịjirịa gosipụtara - ọ kwadoro gọọmentị etiti dịka naanị ntọala maka njikọta mba n'ụzọ ziri ezi ma, dịka onye isi nke Action Group, o duziri ihe achọrọ maka iwu gọọmentị etiti, nke e webatara n'afọ 1954 Lyttleton Constitution, na-agbaso ihe nlereanya nke ndị nnọchi anya mpaghara ọdịda anyanwụ nke ya duziri.<ref>{{Cite web|title=IN MEMORIAM: Awo, the sage who named the naira, drew his last breath 30 years ago|url=https://www.thecable.ng/flashback-exactly-30-years-ago-awolowo-hero-named-naira-took-last-breath|date=2017-05-09|work=TheCable|language=en-US|accessdate=2020-05-29}}</ref> Dịka onye prịm Minista ọ gosipụtara na ọ bụ ma ahụtakwa ya dịka onye ọhụụ na onye nchịkwa dị ike. Awolowo bụkwa onye isi ndọrọ ndọrọ ọchịchị onye kwuo uche ya na mba ahụ.<ref name="James Booth 1981. Pp. 52">James Booth. ''Writers and politics in Nigeria''. Africana Pub. Co., 1981, p. 52.</ref> Ọ kwadoro oke nwe ọha na eze na obere atụmatụ etiti na gọọmentị.<ref name="James Booth 1981. Pp. 52" /> O kwenyere na steeti kwesịrị itinye akụ na ụba Naịjirịa n'ime agụmakwụkwọ na mmepe akụrụngwa nke steeti.<ref>Case For Ideological Orientation, O. Awolowo.</ref> N'ụzọ na-arụrịta ụka, na nnukwu ego, ọ webatara agụmakwụkwọ praịmarị n'efu maka mmadụ niile na nlekọta ahụike n'efu maka ụmụaka na mpaghara ọdịda anyanwụ, guzobere ọrụ telivishọn mbụ na Africa na 1959, na Oduduwa Group, ndị niile sitere na ụlọ ọrụ koko na-enye nnukwu ego nke bụ isi ihe na ụba mpaghara.
== Ntọala ọ tọrọ ==
N'afọ 1992, e hiwere Obafemi Awolowo Foundation dịka otu nọọrọ onwe ya, nke na-achọghị uru, nke na-abụghị nke otu na-agba mbọ ịkwalite mmekọrịta nke iwu ọha na eze na agụmakwụkwọ dị mkpa iji kwalite mmepe zuru oke nke mba Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=About OAF|url=https://www.obafemiawolowofoundation.org/aboutUs_historical_sketch.php|accessdate=2021-06-02|work=www.obafemiawolowofoundation.org}}</ref> Onye isi ala Naịjirịa n'oge ahụ, General Ibrahim Babangida, malitere ntọala ahụ na Liberty Stadium, Ibadan.<ref>{{Cite web|url=http://www.obafemiawolowofoundation.org/aboutUs_historical_sketch.php|title=The Obafemi Awolowo Foundation}}</ref>
Otú ọ dị, ihe nketa ya kachasị mkpa (nke a na-akpọ Awoism) bụ iguzosi ike n'ezi ihe nlereanya ya, welfarism ya, onyinye ya iji mee ngwa ngwa usoro decolonisation na nkwado ya na-agbanwe agbanwe na nke ezi uche dị na ya nke gọọmentị etiti-dabere na mkpebi onwe onye nke agbụrụ-asụsụ na ijikọta steeti ndị siri ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị-dị ka ntọala kachasị mma maka ịdị n'otu Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=Obafemi Awolowo {{!}} Nigerian statesman|url=https://www.britannica.com/biography/Obafemi-Awolowo|accessdate=2021-06-02|work=Encyclopedia Britannica|language=en}}</ref> Awolowo nwụrụ n'udo n'ụlọ Ikenne ya, Ụlọ Nzukọ Efunyela (nke a na-akpọ aha nne ya), na 9 Mee 1987, mgbe ọ dị afọ iri asaa na asatọ ma lie ya na Ikenne, n'etiti nkwanye ugwu n'ofe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na agbụrụ-okpukpe.
== Nsọpụrụ ==
E gosipụtara ya na 100 Naira banknote kemgbe 1999.<ref>[http://www.banknote.ws/COLLECTION/countries/AFR/NIA/NIA0028.htm Nigeria 100 Naira 1999-2014] Bank note museum</ref><ref>[http://www.banknote.ws/COLLECTION/countries/AFR/NIA/NIA0041.htm Nigeria 100 Naira 2014 & 2019] Bank note museum</ref>
Na mgbakwunye na ọtụtụ aha ndị isi ndị ọzọ, Chief Awolowo nwere aha ''Odole Oodua'' nke Ile-Ife.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/chieftaincy-title-buhari-congratulates-adebutu/|title=Chieftaincy Title: Buhari Congratulates Adebutu|date=19 October 2019|accessdate=3 February 2020}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* ''Ụzọ nnwere onwe Naịjirịa ''
* ''Awo - Autobiography nke Chief Obafemi Awolowo''
* ''Mmalite Ndụ M''
* ''Echiche banyere Iwu Naijiria''
* ''The People's Republic''
* ''The Strategy & Tactics of the People's Republic of Nigeria''
* ''Nsogbu nke Afrịka - Mkpa maka Ntụle Echiche''
* ''Awo na agha obodo Naịjirịa''
* ''Ụzọ nke ịdị ukwuu nke Naijiria''
* ''Voice of Reason''
* ''Olu Obi Ike''
* ''Olu nke Amamihe''
* ''Adventures in Power - Book 1 - My March Through Prison''
* ''Adventures in Power - Book 2 - Travails of Democracy''
* Njem m n'ụlọ mkpọrọ
* Socialism na-eje ozi nke New Nigeria
* Okwu ndị a họọrọ nke Chief Obafemi Awolowo
* Nkà ihe ọmụma nke Independent Nigeria
* Ihe ncheta sitere na Awo
* Ụzọ nnwere onwe akụ na ụba na mba na-emepe emepe
* Blueprint for Post-War Reconstruction
* Nkwekọrịta nkwekọrịta ndị agha Anglo-Nigerian
== Leekwa ==
Ebe obibi Ikenne nke Chief Obafemi Awolowo
== Edemsibịa ==
<references />
ltvvte242y1xij7iglm0szme14l7qdd
Ferré Gola
0
14262
86557
77988
2022-08-04T22:03:38Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Ferre Gola sur scène.jpg|thumb|Ferre Gola sur scène]]
{{Infobox person|title=Solo recording artist}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:No local image but image on Wikidata]]
Ferré Gola, bụkwa '''Ferre Gola''', onye aha ya zuru ezu bụ '''Hervé Gola Bataringe''', bụ onye [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] na-edekọ egwu. N'otu oge, ọ bụ onye otu egwu ndị Congo, Wenge Musica Maison Mère na Quartier Latin International .<ref name="Bio">{{Cite web|accessdate=19 April 2016|publisher=Last.fm (LFM)|author=LFM|url=http://www.last.fm/music/Ferre+Gola/+wiki|date=19 April 2016|title=Ferre Gola: Biography}}</ref><ref>{{Cite web|title=Koffi Olomide's downward spiral|url=http://www.africareview.com/Special-Reports/The-bad-boy-of-DRC/-/979182/1486362/-/eq645oz/-/index.html|accessdate=19 April 2016|date=24 August 2012|author=Amos Ngaira}}</ref>
== Ndabere ==
A mụrụ ya n'ụbọchị 3 Machị n'afọ 1976, na [[Kinshasa]], obodo kachasị ukwuu na isi obodo nke [[Democratic Republic of the Congo]] . Site na nwata, ọ nwere mmasị ịghọ onye egwu ọkachamara.<ref name="Bio">{{Cite web|accessdate=19 April 2016|publisher=Last.fm (LFM)|author=LFM|url=http://www.last.fm/music/Ferre+Gola/+wiki|date=19 April 2016|title=Ferre Gola: Biography}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLFM2016">LFM (19 April 2016). [http://www.last.fm/music/Ferre+Gola/+wiki "Ferre Gola: Biography"]. London: Last.fm (LFM)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">19 April</span> 2016</span>.</cite></ref> Ferré Gola malitere ọrụ ya na otu egwu na obodo Bandalungwa nke a na-akpọ "Rumba des Jeunes" tupu ọ banye na "Wenge Musica" n'afọ 1995.
Na nkewa nke otu a, Ferré Gola sonyeere Werrason na Wenge Musica Maison Mère ruo afọ 7, tupu ya na Bill Clinton Kalonji na JDT Mulopwe mepụta "Les Marquis de Maison mère". Ma, "Les Marquis" pụtara ọnwa ole na ole ka e mesịrị mgbe ntọhapụ mmeri nke opus "Miracles", abọm kachasị mma na onyinye KORA 2005 na South Africa.
== Ọrụ ==
N'afọ 1995 n'oge ngosi nka na Bandalungwa, otu obodo nke obodo Kinshasa, Werrason hụrụ ya ma kpọbata ya n'ime otu Wenge Musica 4*4. Mgbe ndị otu ahụ kwụsịrị, Gola, Werrason, Didier Masela, na Adolphe mepụtara otu ''Wenge Musica Maison Mère'' ebe ọ nọrọ afọ asaa site n'afọ 1997 ruo afọ 2004. Ọ hapụrụ otu Werrason na 2004 iji chọta The ''Marquis de Maison Mère'' na JDT Mulopwe na Bill Clinton Kalonji bụ ndị hapụkwara Werrason. N'afọ 2005, Gola sonyeere otu Quartier Latin International, nke Koffi Olomide, na-ahapụ maka ọrụ naanị ya na 2006, n'otu afọ ahụ Fally Ipupa hapụrụ. Mgbe ọ nọ na Quartier Latin, otu n'ime egwu ndị a na-agaghị echefu echefu ọ mepụtara bụ egwu [https://www.youtube.com/watch?v=dI18m1k9968 Sisi Silvie Remix] ebe ya na Olomide rụkọrọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=dI18m1k9968|title=Sisi Silvie Remix: Koffi Olomide And Ferre Gola|accessdate=19 April 2016|date=2 December 2010|author=InfernoGroupe|publisher=Youtube.com}}</ref>
== Egwú ya ==
Site na ezigbo aha ya bụ Hervé Gola Bateringe, Ferré emeela njem nka pụrụ iche nke mere ka ọ nwee ihe ịga nke ọma ugbu a. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya, otu ụmụagbọghọ na ụmụnwoke gbara ya gburugburu bụ ndị guzosiri ike ma na nchịkwa ya ma na ndị otu egwu ya, tinyere ndị ọzọ: Chikito, Kunzardo, Charly Solo, Mark House, Guy Digital, De Gaulle na ndị ọzọ. Tupu ọ nabata ọrụ naanị ya, Ferré Gola mepụtara egwu ise gụnyere Vita Imana, Victime d'amour , [https://www.youtube.com/watch?v=tBqBwFBgm9w 100 Kilos], Amour Intèret, Insecticide na ndị ọzọ.<ref name="BiogR">{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/artist/ferre-gola-mn0002554960/biography|title=Biography & History of Ferré Gola|work=Allmusic.com|date=July 2021|author=Timothy Monger|accessdate=20 July 2021}}</ref>
== Discography ==
Kemgbe mmalite nke ọrụ naanị ya, Gola wepụtara abọm atọ zuru oke:
* Sens Interdit (2007)
* Lubukulukumu - Maxi (2008)
* Qui Est Derrière Toi ? (2009)
* Avant Goût - EP (2012)
* Boîte Noire (2013)
* Dérangement - EP (2014)
* QQJD (2017)
=== With WMMM ===
* Force D'Intervention Rapide (1998)
* Solola Bien (1999)
* Terrain Eza Miné (2000)
* Kibuisa Mpimpa (2001)
* À La Queue Leu-Leu (2002)
* Tindika Lokito (2003)
=== Mụ na Les Marquis ===
* Ọrụ Ebube (2004)
=== With Quartier Latin ===
* Boma Nga N’Elengi (2005)
* Danger de Mort (2006)
== Ihe nrite ==
=== WatsUp TV Africa Music Video Awards ===
=== Canal Dór Awards ===
== Leekwa ==
* Koffi Olomide
* Fally Ipupa
* Cindy Le Coeur
* Bouro Mpela
* Gibson Butukondolo
* Kasaloo Kyanga
* Quartier Latin International
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.discogs.com/artist/3569322-F%C3%A9rr%C3%A9-Gola Ferre Gola Discography]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
g3ch97sjykvrq3293nsbh9qwii4ufbn
Omondi Abudho
0
14331
86560
78058
2022-08-04T22:15:47Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
File:Omondi Abudho.jpg|thumb|Omondi Abudho]]
'''Omondi Abudho''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Mee n'afọ 1982) bụ onye Kenya na-ese foto / onye nduzi mgbasa ozi. Ọ na-ese Afrịka na ndị ya foto.<ref>http://www.pixcaliba.com</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.behance.net/pixcaliba|title=Pixcaliba Photography on Behance|work=Behance}}</ref>
'''Omondi Abudho''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Mee n'afọ 1982) bụ onye Kenya na-ese foto / onye nduzi mgbasa ozi. Ọ na-ese Afrịka na ndị ya foto.<ref>http://www.pixcaliba.com</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.behance.net/pixcaliba|title=Pixcaliba Photography on Behance|work=Behance}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Kibuye na Kisumu City, Sekondiri Skool na Kisumu Boys High School, Tertiary Training na Buruburu Institute of Fine Arts na Higher learning na Daystar University.
== CV ==
A kpọrọ CV nhazi igbe ya otu n'ime mmegharị okike kachasị mma nke afọ 2009 ma họrọ otu n'ime CV kachasị okike n'oge niile.<ref>{{Cite web|url=http://www.africandigitalart.com/2010/04/africas-creative-resume/|title=Archived copy|work=www.africandigitalart.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100501025405/http://www.africandigitalart.com/2010/04/africas-creative-resume|archivedate=2010-05-01}}</ref><ref name="huffingtonpost.com">{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/creative-resumes-ideas-fo_n_530920|title=Creative Resumes: Ideas For Gorgeous, Tech-Savvy CVs (PHOTOS)|first=Catharine|author=Smith|date=June 9, 2010|work=HuffPost}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://resources.savedelete.com/70-most-artistic-and-creative-resumes-of-all-time.html|title=70+ Most Artistic and Creative Resumes Of All Time|work=resources.savedelete.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100401053952/http://resources.savedelete.com/70-most-artistic-and-creative-resumes-of-all-time.html|archivedate=2010-04-01}} </ref><ref>{{Cite web|url=https://www.oddee.com/item_96996.aspx|title=10 Most Creative Resumes - best resumes, cool resumes}}</ref> O kwuru na o chere echiche ahụ mgbe ọ na-azụ kọfị.<ref>{{Cite news|url=http://www.businessinsider.com/18-of-the-most-creative-resumes-weve-ever-seen-2015-7|title=18 of the most creative résumés we've ever seen|date=July 31, 2015|publisher=businessinsider|accessdate=August 7, 2015}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lyuof6wdpwx2t9z6ok51nkbx3ocpq6r
86561
86560
2022-08-04T22:17:13Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Omondi Abudho.jpg|thumb|Omondi Abudho]]
'''Omondi Abudho''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Mee n'afọ 1982) bụ onye Kenya na-ese foto / onye nduzi mgbasa ozi. Ọ na-ese Afrịka na ndị ya foto.<ref>http://www.pixcaliba.com</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.behance.net/pixcaliba|title=Pixcaliba Photography on Behance|work=Behance}}</ref>
'''Omondi Abudho''' (a mụrụ n'ụbọchị nke 15 n'ọnwa Mee n'afọ 1982) bụ onye Kenya na-ese foto / onye nduzi mgbasa ozi. Ọ na-ese Afrịka na ndị ya foto.<ref>http://www.pixcaliba.com</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.behance.net/pixcaliba|title=Pixcaliba Photography on Behance|work=Behance}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Kibuye na Kisumu City, Sekondiri Skool na Kisumu Boys High School, Tertiary Training na Buruburu Institute of Fine Arts na Higher learning na Daystar University.
== CV ==
A kpọrọ CV nhazi igbe ya otu n'ime mmegharị okike kachasị mma nke afọ 2009 ma họrọ otu n'ime CV kachasị okike n'oge niile.<ref>{{Cite web|url=http://www.africandigitalart.com/2010/04/africas-creative-resume/|title=Archived copy|work=www.africandigitalart.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100501025405/http://www.africandigitalart.com/2010/04/africas-creative-resume|archivedate=2010-05-01}}</ref><ref name="huffingtonpost.com">{{Cite web|url=https://www.huffpost.com/entry/creative-resumes-ideas-fo_n_530920|title=Creative Resumes: Ideas For Gorgeous, Tech-Savvy CVs (PHOTOS)|first=Catharine|author=Smith|date=June 9, 2010|work=HuffPost}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://resources.savedelete.com/70-most-artistic-and-creative-resumes-of-all-time.html|title=70+ Most Artistic and Creative Resumes Of All Time|work=resources.savedelete.com|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100401053952/http://resources.savedelete.com/70-most-artistic-and-creative-resumes-of-all-time.html|archivedate=2010-04-01}} </ref><ref>{{Cite web|url=https://www.oddee.com/item_96996.aspx|title=10 Most Creative Resumes - best resumes, cool resumes}}</ref> O kwuru na o chere echiche ahụ mgbe ọ na-azụ kọfị.<ref>{{Cite news|url=http://www.businessinsider.com/18-of-the-most-creative-resumes-weve-ever-seen-2015-7|title=18 of the most creative résumés we've ever seen|date=July 31, 2015|publisher=businessinsider|accessdate=August 7, 2015}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dm6dchn50a9wthz8w2yrlbvasi3yz2n
Marvin Gaye
0
14334
86525
78061
2022-08-04T15:39:16Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Marvin Gaye (1973).png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Marvin Pentz Gay Jr'''., onye dekwara aha nna ya dị ka '''Gaye''' (amuru n'ọnwa Eprel 2, n'afọ 1939 - Eprel 1, 1984)[2] bụ onye Amerịka na-agụ egwu na onye na-ede egwu. O nyere aka mepụta ụda Motown na 1960s, nke mbụ dị ka onye na-egwu egwu n'ime ụlọ ma mesịa dị ka onye na-ese egwu naanị ya na ọtụtụ ihe ịga nke ọma, na-enweta ya aha njirimara "Diọkpara nke Motown" na "Diọkpara nke obi".
Egwu Motown nke Gaye gụnyere "Ain't That Peculiar", "How Sweet It Is (To Be Loved By You)," na "I Heard It Through the Grapevine". Gaye dekwara egwu abụọ ya na Mary Wells, Kim Weston, Tammi Terrell, na Diana Ross. N'ime afọ ndị 1970, Gaye dekọrọ abọm What's Going On na Let's Get It On wee bụrụ otu n'ime ndị mbụ na-ese ihe na Motown ịhapụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe.
Ihe ndekọ ya mechara metụta ọtụtụ ụdị R&B nke oge a, dị ka oké ifufe dị jụụ na mkpụrụ obi ọhụrụ.<ref name="spin">{{Cite book|author=Weisbard|first=Eric|title=Spin Alternative Record Guide (Ratings 1–10)|edition=1st edi.|url=https://books.google.com/books?id=50cEAAAACAAJ&q=spin%27s+alternative+record|publisher=Vintage Books|location=New York|date=October 10, 1995|isbn=0-679-75574-8|oclc=32508105|pages=202–205}}</ref> Ọ bụ onye a chụpụrụ ụtụ isi na Europe na mmalite afọ 1980; ọ wepụtara "Sexual Healing" na afọ 1982, nke meriri ya Grammy Awards abụọ mbụ ya na abọm Midnight Love .<ref>{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/marvin-gaye|title=Marvin Gaye|date=June 4, 2019|work=GRAMMY.com|language=en|accessdate=June 9, 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171117101544/https://www.grammy.com/grammys/artists/marvin-gaye|archivedate=November 17, 2017}}</ref> Ngosipụta ikpeazụ Gaye na ihe ọyoyo bụ na 1983 NBA All-Star Game, ebe ọ bụrụ abụ "The Star-Spangled Banner"; Motown 25: Ụnyaahụ, Taa, Ruo Mgbe Ebighị Ebi; na Soul Train.[5]
sm10u3oig6dfg0i5ymkyq20qunudmno
Tomiko Miyao
0
14355
86527
78088
2022-08-04T15:40:56Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:宮尾登美子.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tomiko Miyao''' (宮尾 登美子) (April 13, 1926 – December 30, 2014) bụ onye Japan na-ede akwụkwọ. A maara ya nke ọma maka ide akụkọ ifo. A gbanwere ọtụtụ n'ime ọrụ ya n'ime ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri, ọkachasị Onimasa, Atsuhime, na Yoshitsune .
== Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Miyao na Kochi, Japan na Eprel 13, 1926. Nna ya bụ onye na-agba chaa chaa nke na-arụ ọrụ dịka onye nnọchi anya ndị akwụna.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ etiti na 1943, wee hapụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị iji pụọ n'ebe nna ya nọ. Ọ kwagara n'obodo ọhụrụ wee bụrụ onye nnọchi anya onye nkuzi. Ọ lụrụ onye ọrụ ibe ya, onye nkuzi aha ya bụ Kaoru Maeda, n'afọ 1944. Ha nwere nwa nwanyị ma kwaga Manchuria obere oge.<ref>{{Cite web|author=NHK|title=宮尾登美子|NHK人物録|url=https://www2.nhk.or.jp/archives/jinbutsu/detail.cgi?das_id=D0009250418_00000&og=|accessdate=2021-11-03|work=NHK人物録 {{!}} NHKアーカイブス|language=ja}}</ref> Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ biri n'afọ 1945, e jidere ezinụlọ ahụ n'ogige mkpọrọ ruo n'afọ 1946, mgbe ha laghachiri Japan ma soro ezinụlọ di ya biri na mpaghara Kochi.<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref>
== Ọrụ ==
Ọrụ edemede Miyao bu ụzọ nweta nlebara anya mgbe obere akụkọ ya "Ren" nwetara ihe nrite ''Fujin Kōron'' maka ụmụ nwanyị ọhụrụ na-ede akwụkwọ n'afọ 1962. Ọ kwagara Tokyo n'afọ 1966 wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ magazin.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref> Ọ gara n'ihu na-ede akwụkwọ nke magazin ụmụ nwanyị ma nweta mmeri ihe nrite Osamu Dazai n'afọ 1974.<ref>{{Cite book|author=Copeland|first=Rebecca L.|url=https://books.google.com/books?id=QnPrtRKmXrkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA243|title=Woman Critiqued: Translated Essays on Japanese Women's Writing|date=2006-05-31|publisher=University of Hawaii Press|isbn=978-0-8248-3038-0|language=en}}</ref> Ọ bụ ezie na ọ kpọrọ ọrụ nna ya asị, o dere akụkọ banyere ọrụ ya, "Kantsubaki". Ọ gara n'ihu merie Women's Literature Prize [ja] n'afọ 1977. N'afọ 1978, o ritere ihe nrite Naoki maka akwụkwọ akụkọ ya "Ichigen no koto". Ọ gara n'ihu na-ede ọtụtụ ihe n'oge ọrụ ya niile, na-emeri ọtụtụ ihe nrite ndị ọzọ dịka ihe nrite Kikuchi Kan na Elan d'or .<ref name=":1">{{Cite web|title=宮尾登美子について|url=https://www.kochi-bungaku.com/miyaotomiko/|accessdate=2021-11-03|work=高知県立文学館|language=ja}}</ref> A kpọrọ ya onye na-ahụ maka ọdịbendị n'afọ 2008.<ref name=":2" />
Miyao nwụrụ na Disemba 30, afọ 2014.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-01-07|title=作家の宮尾登美子さん死去 「序の舞」「藏」:朝日新聞デジタル|url=http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|accessdate=2021-11-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150107064025/http://www.asahi.com/articles/ASH174R2LH17UCLV00G.html|archivedate=2015-01-07}}</ref>
== Ụdị ==
Akwụkwọ akụkọ Miyao na-agbakarị gburugburu ụmụ nwanyị na-agabiga ihe isi ike. Ọ na-edekarị banyere ha n'ụzọ ọmịiko na mmetụta uche.<ref name=":0">{{Cite book|author=Schierbeck|first=Sachiko Shibata|url=https://books.google.com/books?id=R01ofNI4AWkC&dq=tomiko+miyao&pg=PA275|title=Japanese Women Novelists in the 20th Century: 104 Biographies, 1900-1993|date=1994|publisher=Museum Tusculanum Press|isbn=978-87-7289-268-9|language=en}}</ref>
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* {{Cite book|title=Ren|year=1972}}
* {{Cite book|title=Kantsubaki|publisher=|year=1977}}
* {{Cite book|title=Ichigen no koto|year=1978}}
* {{Cite book|title=Kiryuin Hanako no Shogai|year=1980}}
* {{Cite book|title=Tenshoin Atsuhime|year=1984}}
* {{Cite book|title=Kikutei Yaozen no Hitobito|year=1991}}
* {{Cite book|title=Kura|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tofukumonin Masako no namida|year=1993}}
* {{Cite book|title=Tengai no Hana|year=1998}}
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
alz73dpar59xzniemkyfd2jpdu3g842
Herzekiah Andrew Shanu
0
14367
86678
78101
2022-08-05T08:37:21Z
Lebron jay
12508
+image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Hezekiah Andrew Shanu-Anciens rois de Boma.jpg|thumb]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Herzekiah Andrew Shanu''' (1858 - Julaị 1905) bụ onye na-ese foto n'Afrịka nke a ma ama maka itinye aka na mkpọsa megide mmegbu obi ọjọọ na Congo Free State.
== Afọ mbụ ==
Ọ bụ nwoke [[Ndi Yoruba|Yoruba]], onye si na [[Lagos]] nke dị na [[Naijiria|Naịjirịa]] ugbu a. Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ dịka onye nkụzi ụlọ akwụkwọ. Ọ gụrụ akwụkwọ na Church Missionary Society Grammar School, ma emesịa ọ gụọ na Training Institute for Teachers, na njedebe nke ọ gụsịrị akwụkwọ dị ka onye nkụzi. Ruo afọ ole na ole, ọ kụziri na Lagos Primary School.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=3Q1kDgAAQBAJ&pg=PT36|title=The Congo from Leopold to Kabila: A People's History|author=Georges Nzongola-Ntalaja|publisher=Zed Books Ltd.|year=2013|isbn=978-1-780-3294-06}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=HaoMAQAAMAAJ&q=herzekiah+andrew+shanu|title=Kinshasa photographies|author=N'Goné Fall|work=Revue Noire|publisher=University of Michigan|year=2001|language=French}}</ref> Otú ọ dị, na 1884, ọ banyere ọrụ ọchịchị nke Congo Free State dị ka onye odeakwụkwọ, na-arịgo n'ọkwa nke onye isi mpaghara na onye nsụgharị French-English n'ọfịs gọvanọ ukwu na Boma.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=7BgxAQAAIAAJ&q=herzekiah+andrew+shanu|title=Africa and the continuing challenge of the Congo|author=Georges Nzongola-Ntalaja|publisher=Centre for Advanced Social Science (CASS)|year=2001|isbn=978-9-783-4797-60}}</ref> N'ịbụ onye guzobere onwe ya na Boma, mgbe ahụ bụ isi obodo, o mepere ụlọ ahịa na ụlọ ọrụ foto. Na 1894, ọ gara Antwerp ịga Exposition Internationale d'Anvers . E bipụtara ụfọdụ foto ya na ''Le Congo illustré'' . N'afọ 1900, o gosipụtara iguzosi ike n'ihe ya nye Congo Free State site n'ịkwado ndị ọchịchị n'oge nnupụisi nke Force Publique.
== Agụmakwụkwọ ==
Herzekiah Andrew Shanu gụrụ akwụkwọ na Church Missionary Society Grammar School, ma mesịa na Training Institute for Teachers, na njedebe nke ọ gụsịrị akwụkwọ dị ka onye nkụzi. Ruo afọ ole na ole, ọ kụziri na Lagos Primary School. Otú ọ dị, na 1884, ọ banyere ọrụ ọchịchị nke Congo Free State dị ka onye odeakwụkwọ.
== Ime ihe ==
N'afọ 1903, Shanu nyere Roger Casement ozi gbasara mmetọ nke ndị ọrụ West Africa na Congo, onye nke ya kpọgara ya E. D. Morel. Morel na Shanu zikọritara ozi ruo ọtụtụ afọ; Shanu na-ebufe, tinyere ihe ndị ọzọ, ederede ikpe nke ikpe megide ndị ọrụ Congo Free State dị ala nke gosipụtara na ọ na-ekpughe ihe. Ka ọ na-agbalị inweta ozi site n'aka onye isi ndị uwe ojii nke Boma, a chọpụtara Shanu ma n'ihi ya, ndị ọrụ steeti gbara ya nsogbu. Mgbe achọpụtara na Shanu nyere Congo Reform Association ihe akaebe nke arụrụala na Congo, e nyere ndị ọrụ gọọmentị iwu ka ha kwụsị ahịa ya. Ọ dara ogbenye ma gbuo onwe ya na July 1905.
== Ebensidee ==
* Christraud M. Geary, In and Out of Focus: Images from Central Africa, 1885–1960. London: Philip Wilson maka Palgrave Macmillan, 2002, pp. 104–106.
* "Kinshasa Photographers, 1870 to 2000", ''Revue Noire'', 2001. .
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.nmafa.si.edu/exhibits/focus/photographers.html Ozi] banyere Shanu site na National Museum of African Art.
r3lie2dolon17nclfjueh3z0b63s703
Harry Bolus
0
14373
86558
78108
2022-08-04T22:05:58Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harry bolus.jpg|thumb|Harry bolus]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Harry Bolus''' (28 Eprel 1834 - 25 Mee 1911) bụ onye South Afrịka botanist, onye Omenkà ihe ọkụkụ, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere. Ọ gara n'ihu na botany na South Africa site na ịmepụta bursaries, guzobe Bolus Herbarium ma nyefee ọbá akwụkwọ ya na akụkụ buru ibu nke akụ na ụba ya na South African College (nke bụzi Mahadum nke Cape Town). Ọ na-arụsi ọrụ ike na gburugburu sayensị, ọ bụ onye otu Linnean Society, onye otu na onye isi oche nke South African Philosophical Society (nke mechara bụrụ Royal Society of South Africa), SA Medal na Grant site na SA Association for the Advancement of Science na D.Sc. nsọpụrụ site na Mahadum nke Cape of Good Hope .
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Bolus na Nottingham, England. Ọ gụrụ akwụkwọ na Castle Gate School, Nottingham . Onye isi ụlọ akwụkwọ George Herbert na-edegara akwụkwọ ozi mgbe niile ma nata ihe ọkụkụ sitere n'aka William Kensit nke Grahamstown, South Afrịka. Kensit rịọrọ ka onye isi ụlọ akwụkwọ ziga ya otu n'ime ụmụ akwụkwọ ya dị ka onye enyemaka; Harry Bolus rutere na Port Elizabeth site na ụgbọ mmiri ''Jane'' na Maachị 1850. Ya na Kensit nọrọ afọ abụọ wee kwaga Port Elizabeth. Mgbe ọ gara England obere oge, ọ biri na Graaff-Reinet, ebe ọ ga-ebi afọ iri na itoolu sochirinụ. N'afọ 1857, ọ lụrụ Sophia Kensit, nwanne William Kensit. N'agbata 1858 na 1870 ha nwere ụmụ nwoke atọ na nwa nwanyị. N'afọ 1864, ọkpara ya nke afọ isii nwụnahụrụ ya, Francis Guthrie onye ghọrọ ezigbo enyi ya, tụrụ aro ka ọ malite ịkụ osisi iji meziwanye ọnwụ ya. Ọ malitere nchịkọta botanical ya na 1865 ma n'oge na-adịghị anya, ya na Joseph Hooker na Kew, William Henry Harvey na Dublin na Peter MacOwan na Grahamstown. Otu n'ime onyinye ya kachasị dị oké ọnụ ahịa bụ akwụkwọ De Candolle's ''Prodromus'' natara n'aka Guthrie na 1869. N'afọ 1875, ọ sonyeere nwanne ya nwoke Walter na Cape Town, biri na mpaghara Kenilworth, ebe ha hiwere ụlọ ọrụ na-ere ahịa nke a na-akpọ ''Bolus Bros''. N'afọ sochirinụ, ya na Guthrie mere nleta mbụ ha na Kew, na-eburu ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ihe ọkụkụ maka ịkpọ aha. Bolus kọwara oge ahụ dị ka 'ụbọchị obi ụtọ iri anọ'. N'ịlaghachi na ''Windsor Castle'' n'ọnwa Ọktọba afọ 1876, ụgbọ mmiri ahụ kụrụ nkume dị na Dassen Island na ọnwụ nke ihe atụ ya na ihe odide ya. Agbanyeghị, ọ malitere nchịkọta ihe atụ ọhụrụ ma hazie njem gaa n'akụkụ dị iche iche nke South Afrịka. Ọ bụ ezigbo onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ ma bipụta ọtụtụ akwụkwọ banyere ihe ndị ọ chọpụtara. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye na-eme njem, ọ dịkwa jụụ ma ghara ịdị mpako.
Harry Bolus hụrụ ileta England n'anya ma mee njem iri abụọ na asatọ (14 n'ụzọ ọ bụla) na South Afrịka
.
[[Usòrò:Eulophia_krebsii_-_Icones_Orchidearum_Austro-Africanarum_-_vol._3_plate_9-10_(1913).jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|''Eulophia streptopetala'' Lindl., 1901 eserese nke Harry Bolus]]
== Akwụkwọ ozi ==
Harry Bolus na ndị ya na ha dịkọrọ ndụ na-edekọ akwụkwọ ozi n'ọtụtụ ebe, gụnyere ọtụtụ ndị a ma ama dịka Victorian naturalist Alfred Russel Wallace, onye Bekee na-ahụ maka ihe ọkụkụ na onye nyocha Sir Joseph Dalton Hooker na onye odee South Afrịka na onye na-ede uri C. Louis Leipoldt .[7]
== Nchịkọta njem ==
* Namaqualand 1883
* Eastern Cape na Henry George Flanagan, Florence Sarah Flanagan (née Reynolds) na EE Galpin
* Lourenço Marques to Barberton to Pretoria to Cape Town 1886
* Orange Free State (Bester's Vlei, Witzieshoek, Mont-aux-Sources) ya na Henry George Flanagan na Florence Sarah Flanagan (née Reynolds) 1893–94
* Transvaal na [[Eswatini|Swaziland]] 1904–06
== Nsọpụrụ ==
A na-echeta ya n'ụdị ise: ''Bolusia'' Benth., ''Bolusafra'' Kuntze, ''Neobolusia'' Schltr., ''Bolusanthus'' Harms (na 1906, ) na ''Bolusiella'' Schltr., yana ọtụtụ aha ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=''Bolusanthus speciosus'' (Bolus) Harms {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|url=http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:481946-1|work=Plants of the World Online|accessdate=18 August 2021|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Burkhardt|first=Lotte|title=Verzeichnis eponymischer Pflanzennamen – Erweiterte Edition|publisher=Botanic Garden and Botanical Museum, Freie Universität Berlin|year=2018|isbn=978-3-946292-26-5|url=https://doi.org/10.3372/epolist2018|format=pdf|language=German|location=Berlin|doi=10.3372/epolist2018|accessdate=1 January 2021}}</ref>
== Mbipụta ==
* ''A Preliminary List of the Cape Orchids'' 1881
* {{cite book|last=Bolus|first=Harry|title=The Orchids of the Cape Peninsula|url=https://books.google.com/books?id=T0oaAAAAYAAJ&pg=PA1|year=1888|publisher=South African Philosophical Society|display-authors=0}}
* ''Descriptions of the 117 Cape Peninsula Orchids'' illustrated by 36 plates drawn and coloured by himself.
* ''A Sketch of the Flora of South Africa'' 1886
* {{cite book|last=Bolus|first=Harry|title=Icones Orchidearum Austro-africanarum Extra-tropicarum: Or Figures, with Descriptions, of Extra-tropical South African Orchids|url=https://books.google.com/books?id=iQhJAQAAMAAJ|year=1896|publisher=William Wesley and Son|display-authors=0}}
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 1 Part 1 comprising 50 plates 1893.
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Part 2 1896.
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 2 comprising 100 plates 1911 (shortly after his death).
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 3 edited by his grand-niece Miss H. M. L. Kensit, and containing 9 plates painted by his son Frank 1913.
* ''A List of Flowering Plants and Ferns of the Cape Peninsula'' with Wolley-Dod
* "Ericaceae" for ''Flora Capensis'' with Francis Guthrie and N. E. Brown
*
*
== Edensibia ==
ld57awvxsgeaizqi4865jkr7cnhk0xu
86559
86558
2022-08-04T22:06:37Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Harry bolus.jpg|thumb|Harry bolus]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Harry Bolus''' (28 Eprel 1834 - 25 Mee 1911) bụ onye South Afrịka botanist, onye Omenkà ihe ọkụkụ, onye ọchụnta ego na onye ọrụ ebere. Ọ gara n'ihu na botany na South Africa site na ịmepụta bursaries, guzobe Bolus Herbarium ma nyefee ọbá akwụkwọ ya na akụkụ buru ibu nke akụ na ụba ya na South African College (nke bụzi Mahadum nke Cape Town). Ọ na-arụsi ọrụ ike na gburugburu sayensị, ọ bụ onye otu Linnean Society, onye otu na onye isi oche nke South African Philosophical Society (nke mechara bụrụ Royal Society of South Africa), SA Medal na Grant site na SA Association for the Advancement of Science na D.Sc. nsọpụrụ site na Mahadum nke Cape of Good Hope .
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Bolus na Nottingham, England. Ọ gụrụ akwụkwọ na Castle Gate School, Nottingham . Onye isi ụlọ akwụkwọ George Herbert na-edegara akwụkwọ ozi mgbe niile ma nata ihe ọkụkụ sitere n'aka William Kensit nke Grahamstown, South Afrịka. Kensit rịọrọ ka onye isi ụlọ akwụkwọ ziga ya otu n'ime ụmụ akwụkwọ ya dị ka onye enyemaka; Harry Bolus rutere na Port Elizabeth site na ụgbọ mmiri ''Jane'' na Maachị 1850. Ya na Kensit nọrọ afọ abụọ wee kwaga Port Elizabeth. Mgbe ọ gara England obere oge, ọ biri na Graaff-Reinet, ebe ọ ga-ebi afọ iri na itoolu sochirinụ. N'afọ 1857, ọ lụrụ Sophia Kensit, nwanne William Kensit. N'agbata 1858 na 1870 ha nwere ụmụ nwoke atọ na nwa nwanyị. N'afọ 1864, ọkpara ya nke afọ isii nwụnahụrụ ya, Francis Guthrie onye ghọrọ ezigbo enyi ya, tụrụ aro ka ọ malite ịkụ osisi iji meziwanye ọnwụ ya. Ọ malitere nchịkọta botanical ya na 1865 ma n'oge na-adịghị anya, ya na Joseph Hooker na Kew, William Henry Harvey na Dublin na Peter MacOwan na Grahamstown. Otu n'ime onyinye ya kachasị dị oké ọnụ ahịa bụ akwụkwọ De Candolle's ''Prodromus'' natara n'aka Guthrie na 1869. N'afọ 1875, ọ sonyeere nwanne ya nwoke Walter na Cape Town, biri na mpaghara Kenilworth, ebe ha hiwere ụlọ ọrụ na-ere ahịa nke a na-akpọ ''Bolus Bros''. N'afọ sochirinụ, ya na Guthrie mere nleta mbụ ha na Kew, na-eburu ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ihe ọkụkụ maka ịkpọ aha. Bolus kọwara oge ahụ dị ka 'ụbọchị obi ụtọ iri anọ'. N'ịlaghachi na ''Windsor Castle'' n'ọnwa Ọktọba afọ 1876, ụgbọ mmiri ahụ kụrụ nkume dị na Dassen Island na ọnwụ nke ihe atụ ya na ihe odide ya. Agbanyeghị, ọ malitere nchịkọta ihe atụ ọhụrụ ma hazie njem gaa n'akụkụ dị iche iche nke South Afrịka. Ọ bụ ezigbo onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ ma bipụta ọtụtụ akwụkwọ banyere ihe ndị ọ chọpụtara. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye na-eme njem, ọ dịkwa jụụ ma ghara ịdị mpako.
Harry Bolus hụrụ ileta England n'anya ma mee njem iri abụọ na asatọ (14 n'ụzọ ọ bụla) na South Afrịka
.
[[Usòrò:Eulophia_krebsii_-_Icones_Orchidearum_Austro-Africanarum_-_vol._3_plate_9-10_(1913).jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|''Eulophia streptopetala'' Lindl., 1901 eserese nke Harry Bolus]]
== Akwụkwọ ozi ==
Harry Bolus na ndị ya na ha dịkọrọ ndụ na-edekọ akwụkwọ ozi n'ọtụtụ ebe, gụnyere ọtụtụ ndị a ma ama dịka Victorian naturalist Alfred Russel Wallace, onye Bekee na-ahụ maka ihe ọkụkụ na onye nyocha Sir Joseph Dalton Hooker na onye odee South Afrịka na onye na-ede uri C. Louis Leipoldt .[7]
== Nchịkọta njem ==
* Namaqualand 1883
* Eastern Cape na Henry George Flanagan, Florence Sarah Flanagan (née Reynolds) na EE Galpin
* Lourenço Marques to Barberton to Pretoria to Cape Town 1886
* Orange Free State (Bester's Vlei, Witzieshoek, Mont-aux-Sources) ya na Henry George Flanagan na Florence Sarah Flanagan (née Reynolds) 1893–94
* Transvaal na [[Eswatini|Swaziland]] 1904–06
== Nsọpụrụ ==
A na-echeta ya n'ụdị ise: ''Bolusia'' Benth., ''Bolusafra'' Kuntze, ''Neobolusia'' Schltr., ''Bolusanthus'' Harms (na 1906, ) na ''Bolusiella'' Schltr., yana ọtụtụ aha ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|title=''Bolusanthus speciosus'' (Bolus) Harms {{!}} Plants of the World Online {{!}} Kew Science|url=http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:481946-1|work=Plants of the World Online|accessdate=18 August 2021|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|author=Burkhardt|first=Lotte|title=Verzeichnis eponymischer Pflanzennamen – Erweiterte Edition|publisher=Botanic Garden and Botanical Museum, Freie Universität Berlin|year=2018|isbn=978-3-946292-26-5|url=https://doi.org/10.3372/epolist2018|format=pdf|language=German|location=Berlin|doi=10.3372/epolist2018|accessdate=1 January 2021}}</ref>
== Mbipụta ==
* ''A Preliminary List of the Cape Orchids'' 1881
* {{cite book|last=Bolus|first=Harry|title=The Orchids of the Cape Peninsula|url=https://books.google.com/books?id=T0oaAAAAYAAJ&pg=PA1|year=1888|publisher=South African Philosophical Society|display-authors=0}}
* ''Descriptions of the 117 Cape Peninsula Orchids'' illustrated by 36 plates drawn and coloured by himself.
* ''A Sketch of the Flora of South Africa'' 1886
* {{cite book|last=Bolus|first=Harry|title=Icones Orchidearum Austro-africanarum Extra-tropicarum: Or Figures, with Descriptions, of Extra-tropical South African Orchids|url=https://books.google.com/books?id=iQhJAQAAMAAJ|year=1896|publisher=William Wesley and Son|display-authors=0}}
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 1 Part 1 comprising 50 plates 1893.
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Part 2 1896.
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 2 comprising 100 plates 1911 (shortly after his death).
* ''Icones Orchidearum Austro-Africanum Extra-tropicarum'' Volume 3 edited by his grand-niece Miss H. M. L. Kensit, and containing 9 plates painted by his son Frank 1913.
* ''A List of Flowering Plants and Ferns of the Cape Peninsula'' with Wolley-Dod
* "Ericaceae" for ''Flora Capensis'' with Francis Guthrie and N. E. Brown
*
*
== Edensibia ==
4uthcw4ujqrsrt2i2ng8vhpc7gubiu3
Winifred Brunton
0
14379
86562
78114
2022-08-05T04:50:08Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:House Brunton JHF 003.jpg|thumb|House Brunton JHF 003]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Winifred Mabel Brunton''' ''née Newberry'' (6 Mee 1880 - 29 Jenụwarị 1959) bụ onye South Afrịka na-ese ihe, onye ihe atụ na onye Egyptologist.<ref>[http://www.1820settlers.com/modules.php?op=modload&name=Genealogy&file=getperson&personID=I56845&tree=1 "Winifred Mabel Newberry" ''British 1820 Settlers to South Africa''] 22 September 2010</ref>
== Afọ mbụ ==
A mụrụ Brunton na 1880 na Orange Free State South Afrịka . Nna ya, Charles Newberry, onye nde mmadụ nke nwetara ego ya na Kimberly, bụ onye wuru Prynnsberg Estate. Nne ya Elizabeth bụ nwa nwanyị nke onye ozi ala ọzọ na Moshoeshoe I ma n'onwe ya bụ onye na-ese ihe nke ukwuu. E gosipụtara Winifred n'ụlọ ikpe na 1898 na London mgbe ọ ga-abụ na ọ zutere Guy Brunton, onye Egyptologist nke mechara bụrụ di ya.
== Afọ ndị ọzọ ==
Ha wuru ụlọ ahụ na Berea, na Johannesburg, na 1906, n'otu afọ ahụ ha lụrụ. A maara ya nke ọma maka ihe osise ya nke ndị Fero Ijipt, nke e bipụtara dị ka ''Ndị Eze na Ndị Eze nke Ijipt oge ochie'' (1926) na [[Ijipùtù Ọkpụ|Ndị]] Ukwuu nke Ijipt oge ochie (1929).<ref name="saturdayreview">{{Cite news|author=Sanborn|first=Ashton|title=Kings and Queens of Ancient Egypt, by Winifred Brunton|work=The Saturday Review|date=4 December 1926|page=368}}</ref> Ọ lụrụ onye Egyptologist Guy Brunton na 28 Eprel 1906 ma ha gụrụ akwụkwọ na University College London, n'oge ahụ o sere ihe osise nke Flinders Petrie na 1912, nke dị ugbu a na nchịkọta [http://www.ucl.ac.uk/museums/uclart UCL Art Collection]. Na UCL, ha na Margaret Murray zụrụ azụ, tupu ha agaa Lahun n'Ijipt isonyere Flinders Petrie maka ọrụ ubi na 1912–14.<ref>Sheppard, K.L. 2013. The Life of Margaret Alice Murray. A Woman's Work in Archaeology. New York: Lexington Books, pp. 91–94.</ref><ref>Petrie, H. 1914. The British School of Archaeology in Egypt. Journal of Egyptian Archaeology 1(3): 185-86.</ref> Ya na di ya na-arụ ọrụ na igwu ihe mgbe ochie, ọ mụrụ ihe akaebe nke eserese dị iche iche, ihe ọkpụkpụ na ọbụna ozu ozu iji mepụta ihe osise ikpeazụ ya. Guy na Winifred gara n'ihu na-enye aka n'egwupụta ihe ndị Flinders Petrie's British School of Archaeology haziri na Egypt na 1920s na saịtị dị ka Badari, Winifred na-ese ọtụtụ n'ime ihe ndị a chọpụtara.<ref>Brunton, G. and Caton-Thompson, G. 1928. The Badarian Civilisation. London: British School of Archaeology in Egypt.</ref> Brunton nwụrụ, mgbe ọ dị afọ iri asaa na asatọ, na Clocolan, Free State, South Afrịka.
== Omenala a ma ama ==
Ihe osise ya enweela mmetụta dị ukwuu ma kọwaa ihu ndị Fero na ndị Queens na ọdịbendị a ma ama ma nakweere ya n'ọtụtụ ihe nkiri na ihe nkiri.
== Mbipụta ==
1926. ''Kings and Queens of Ancient Egypt. Portraits by Winifred Brunton. History by Eminent Egyptologists''. London.
1929. ''Great Ones of Ancient Egypt. Portraits by Winifred Brunton. Historical Studies by various Egyptologists''
== Edensibia ==
{{Reflist}}
6aa3960tthq15joj158a7ryt3wh9f2d
Mézíkọ city
0
14788
86672
78588
2022-08-05T08:01:09Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Montaje de CDMX.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Mézíkọ city''' (''CDMX''), nke a na-akpọbu ''Distrito Federal '''('''''<nowiki/>'''D. F.'''),{{#tag:ref|N'eze, aha ya. gbanwere na January 30, 2016, na ntinye iwu nke na-ekwupụta na emezigharịrị ma kagbuo usoro dị iche iche nke [[Political Constitution of the United Mexican States]], gbasara mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Mexico City , nke a kpọsara na bipụtara otu ụbọchị tupu mgbe ahụ. na ''[[Official Gazette of the Federation]]''.<ref>{{cita web|url=http://www.dof.gob.mx/avisos/2480/SG_290116_vesp /SG_290116_vesp.html|título= Iwu Ministri nke ime ime obodo nke Mexico bipụtara na-ekwupụta na emezigharịrị ma kagbuo usoro dị iche iche nke '' Iwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke United States Mexico '', gbasara mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Mexico City | ụbọchị = January 20, 2016| nweta = February 16, 2019} }</ref>|group="nota"}} bụ [[Isi obodo (ndọrọ ọchịchị)|isi obodo]] nke [[Mexico]].< ref>{{Web citation|url=https://www.elfinanciero. com.mx/nacional/df-no-es-el-estado-32-aclaran-legisladores|título=DF abụghị steeti 32, ndị omebe iwu dokwuo anya|ụbọchị=Jenụwarị 22, 2016|nweta=Mee 8, 2020|autor=Víctor Chávez|editorial=El Financiero}}<nowiki></ref></nowiki> Ọ bụ otu n'ime ụlọ ọrụ gọọmenti etiti, yana steeti iri atọ na otu, mejupụtara obodo kwuru.<ref>{{Cita web|url=http://www. lanacion .com.ar/1867015-mexico-df-ciudad-enrique-pena-nieto-estado|título=Ọ dịghịkwa D.F.: isi obodo Mexico gbanwere aha ya|accessdate=August 20, 2016}}</ref>< ref> {{Cita web|url=http://www.eltiempo.com/mundo/latinoamerica/la-capital-mexicana-ahora-se-llamara-ciudad-de-mexico/16495503|título=Mexico kwuru nke ọma na Mexico City na A mụrụ Mexico City - Latin America - El Tiempo|dateaccess=August 20, 2016|author=GDA / El Universal|language=es-CO|editorial=El Tiempo}}<nowiki></ref></nowiki><ref>{{Cita web|url=http://internacional.elpais.com/internacional/2016/01/29/mexico/1454046375_598768.html|título=Mexico City mụrụ na mpaghara Fed na-apụ n'anya eral|accessdate=August 20, 2016|aha nna=Martínez Ahrens|aha=Juan|date=January 30, 2016|editorial=El País}}</ref> Ọ bụkwa oche nke [[Ike nke Njikọ]] .<ref>{{Web citation|url=https://www.scjn.gob.mx/sites/default/files/cpeum/documento/2017-03/CPEUM-044.pdf|título=Akụkụ 44 nke Iwu Iwu Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke United States Mexico|ụbọchị=Jenụwarị 29, 2016|nweta=Mee 8, 2020|webụsaịtị=Ụlọikpe Kasị Elu nke Ikpe Ziri Ezi nke Mba|cita=Ederede na-arụ ọrụ na mgbanwe ikpeazụ e bipụtara na Official Gazette of the Federation na January 29, 2016. Ndozigharị nke isiokwu a, yana 43 na 122 nke otu iwu ahụ, na ederede ugbu a nke Art 1 nke iwu obodo, kwadoro àgwà ya dị ka ụlọ ọrụ gọọmenti etiti, ma ọ bụghị dị ka ụlọ ọrụ obodo, na site n'okwa ya dị ka isi obodo mba ahụ.}}</ref> E kewara ya ụzọ iri na isii [[[Territorial demarcations of Mexico City|territorial demarcations]].
6lyrr0nlbsmao0zeu88rhqc1q6qks6d
Ịlọ ụwa
0
14850
86673
78651
2022-08-05T08:01:47Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Reincarnation AS.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Ịlọ ụwa'''
Ndị Igbo kwenyesiri ike n'ịlọ ụwa bụ mmadụ ịlọghachi ụwa ọzọ mgbe ọ nwụchara anwụ. ọ bụ onye mmadụ hụrụ n'anya ka ọ na-alọrọ ụwa. ndị Igbo kwenyere na ọ bụ onye a kwara nke ọma na kwa onye biri ndụ nke ọma na-alọ ụwa. Mmadụ ọjọọ anaghị alọ ụwa.
'''Etu esi amata onye lọrọ ụwa'''
Ọ bụ dibịa afa na-agba afa nwata a mụrụ ọhụrụ iji mata onye ọ lọrọ ụwa ya. Ọzọkwa, ndị nne na nna tinyere agbataobi na-esite n'akparaagwa nwata mata onye ọ lọrọ ụwa ya. Mgbe ụfọdụ, okenye na-ekwu onye ọ ga-alọrọ ụwa mgbe ọ ka dị ndụ.
'''Uru Ịlọ Ụwa bara'''
Ọ na-eme ka mmadụ na-echeta onye nke ya nwụrụ anwụ.
Ọ na-emekwa ka nweta ihe ọma dị iche iche n'ihi na ọ lọrọ ụwa mmadụ.
Ọ na-emekwa ka mmadụ bie ndụ dị mma n'ihi na onye agwa ọjọọ anaghị alọ ụwa.
'''Edemsibịa'''
Chinwe, U. O na Udoka, E. (2011), Nhazi Asụsụ Igbo. A.C. Global Publishing Co. Onitsha
85v5ji7khyu6bbo23kfq09b3y54l1m4
Yamilé Aldama
0
16348
86507
80253
2022-08-04T14:58:14Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Yamilé Aldama Istanbul 2012.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Yamilé Aldama</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Aldama at the 2012 World Indoor Championships in Istanbul.</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1972-08-14</span>) </span>14 August 1972<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 49)</span><br /><br /><br /><br /><span class="birthplace">[[Havana]], Cuba</span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Height
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Fraction/styles.css"></templatestyles><span class="frac" role="math"><span class="num">1</span></span>.72 m (5 ft 7+1⁄2 in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ibu
| class="infobox-data" |62 kilogram (137 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Egwuregwu
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data" | [[Obodoézè Nà Ofú|Great Britain]]<span class="flagicon">[[File:Flag_of_the_United_Kingdom.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Egwuregwu
| class="infobox-data" |Egwuregwu
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Ihe omume(s)</span>
| class="infobox-data" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Ihe ndị ọ rụzuru na utu aha
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ndị kacha mma n'onwe ha
| class="infobox-data" |15.29 (Rome 2003)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |<div class="mw-collapsible" style="text-align:center; font-size:95%">
<div style="line-height:1.6em; font-weight:bold; background-color:#ccf; font-size:105%; background-color:transparent;"><div style="margin:0 4em;">Ihe nrite</div></div>
<div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%;">
{| style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal;"
|
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;" |Na-anọchite anya <span class="country-name">Cuba<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Cuba.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span></span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri Ụwa</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">1999 Seville</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Egwuregwu Pan-American</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">1999 Winnipeg</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri CAC</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">1997 San Juan</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Egwuregwu CAC</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">1998 Maracaibo</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri Ibero-American</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">1998 Lisbon</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;" |Na-anọchite anya <span class="country-name">[[Sudan]]<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Sudan.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span></span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri Ụwa n'ime Ụlọ</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap"> 2004 Budapest </span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap"> 2006 Moscow </span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri Afrịka</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2004 Brazzaville</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2006 Bambous</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Addis Ababa</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Egwuregwu Afrịka niile</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2007 Algiers</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Egwuregwu Pan-Arab</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2007 Cairo</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ịwụli elu
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2007 Cairo</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;" |Na-anọchite anya <span class="country-name">[[Obodoézè Nà Ofú|Great Britain]]<span class="flagicon">[[File:Flag_of_the_United_Kingdom.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span></span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;" |<span class="nowrap">Mmeri Ụwa n'ime Ụlọ</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap"> 2012 Istanbul </span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Ugboro atọ na-awụli elu
|}
</div></div>
|-
| colspan="2" class="infobox-below" style="color:darkslategray;" |Emelite na 15 August 2012.
|}
'''Yamilé Aldama''' Pozo (Arabic; amụrụ n'abalị iri na anọ n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1972) bụ onye Cuban a mụrụ na Cuban. Ọ nọchitere anya Cuba ruo 2003, [[Sudan]] site na 2004 ruo 2010, mgbe ahụ Great Britain site na 2011 gaa n'ihu. Onye egwuregwu Olimpik ugboro anọ (200012), o ritere ihe nrite ọlaọcha na 1999 World Championships na ihe nrite ego na 2012 World Indoor Championships.
== Ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Aldama na Havana, Cuba, ma na mbụ na-anọchite anya mba a mụrụ ya. Na mbụ, ọ na-asọ mpi na ihe omume heptathlon, mana n'afọ 1994 ọ nwara ịwụli elu okpukpu atọ ma afọ abụọ ka e mesịrị ruo eru maka ndị otu Olympic maka 1996 Summer Olympics.<ref name="IAAF">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=26945.html|title=Focus on Athletes – Yamilé Aldama|date=28 February 2008|publisher=[[IAAF]]|accessdate=4 September 2011}}</ref> Enweghị ike ịsọ mpi n'ebe ahụ n'ihi mmerụ ahụ n'afọ na-esote, ọ ruru na ngwụcha na 1997 IAAF World Indoor Championships na-agwụcha n'ọnọdụ nke isii. Afọ abụọ ka e mesịrị, ọ meriri naanị ihe nrite ya ruo ugbu a na nnukwu asọmpi mba ụwa na-enweta ihe nrite ọlaọcha na 1999 World Championships in Athletics na Seville, Spain. N'afọ sochirinụ na 2000 Summer Olympics ọ gwụchara n'ọnọdụ nke anọ si otú a mee ka ọnọdụ ya dị ka onye na-agba ọsọ atọ.
N'afọ 2001, ọ lụrụ Andrew Dodds, onye na-emepụta telivishọn na Scotland, ma mesịa kwaga United Kingdom. Mgbe ọ lụsịrị di, o tinyere akwụkwọ maka ịbụ nwa amaala Britain. Otú ọ dị, n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, a mara di ya ikpe afọ iri na ise maka òkè ya na ịzụ ahịa heroin nke ruru £ 40million.<ref name="Telegraph2">{{Cite web|first=Tom|author=Knight|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/athletics/2371972/Athletics-Aldama-picks-Sudan-after-passport-row.html|title=Aldama picks Sudan after passport row|date=27 January 2004|publisher=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=4 September 2011}}</ref> N'enweghị njikọ na mmejọ ahụ n'onwe ya, o kpebiri ịnọgide na United Kingdom na di ya.<ref>[https://www.telegraph.co.uk/sport/olympics/athletics/9450493/London-2012-Olympics-Team-GB-triple-jumper-Yamile-Aldama-overcame-adversity-to-show-spirit-of-true-champion.html London 2012 Olympics: Team GB triple jumper Yamile Aldama overcame adversity to show spirit of true champion – Telegraph]</ref> Ebe ọ bụ na ọ bibeghị na Britain, ọ ga-echere afọ atọ iwu iji nweta paspọtụ. O kwupụtara mkpebi ya ịnọchite anya Great Britain na 2004 Summer Olympics, David Moorcroft kwadoro ya.<ref name="Telegraph1">{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/athletics/3031020/Athletics-Cuban-champion-wants-to-compete-for-Britain.html?ito=feeds-newsxml|title=Athletics: Cuban champion wants to compete for Britain|date=12 July 2002|publisher=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=4 September 2011}}</ref> N'ihi nke a, o sonyeghị na 2003 World Championships n'ihi na nke a gaara egbochi ohere ya ịgbanwe nkwado ya na Great Britain.
[[Usòrò:Yamile_Aldama_-_2012_Parade.jpg|thumb|Aldama - 2012 Parade]]
Otú ọ dị, n'afọ 2004, ụlọ ọrụ na-ahụ maka paspọtụ na Britain jụrụ ịkwalite arịrịọ ya maka paspọpọtụ. Ka ọ kwagara Great Britain na Nọvemba 2001, ọ gaghị eru maka paspọtụ ruo na Nọbemba 2004, ọnwa atọ mgbe egwuregwu Olimpik gasịrị. Aldama kama ịchọ mba ọhụrụ ọ ga-anọchite anya ya, mgbe onyinye sitere na Spain, Ịtali, na Czech Republic, ọ gbanwere [[Sudan]].<ref name="Telegraph2">{{Cite web|first=Tom|author=Knight|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/athletics/2371972/Athletics-Aldama-picks-Sudan-after-passport-row.html|title=Aldama picks Sudan after passport row|date=27 January 2004|publisher=[[The Daily Telegraph]]|accessdate=4 September 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKnight2004">Knight, Tom (27 January 2004). [https://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/athletics/2371972/Athletics-Aldama-picks-Sudan-after-passport-row.html "Aldama picks Sudan after passport row"]. [[Akwụkwọ akụkọ Daily Telegraph|The Daily Telegraph]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 September</span> 2011</span>.</cite></ref>
Mgbe ọ nwetasịrị nwa amaala Sudan na 23 Jenụwarị 2004, ọ gara nọchite anya Sudan na 2004 Summer Olympics ebe ọ mechara n'ọnọdụ nke ise. N'afọ 2004, ọ gbakwara ihe ndekọ atọ nke Sudan na-awụli elu ruo mita 15.28.<ref name="IAAF">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=26945.html|title=Focus on Athletes – Yamilé Aldama|date=28 February 2008|publisher=[[IAAF]]|accessdate=4 September 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=26945.html "Focus on Athletes – Yamilé Aldama"]. [[World Athletics|IAAF]]. 28 February 2008<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 September</span> 2011</span>.</cite></ref> Mgbe ọ nwetaghachiri ọnọdụ nke anọ na 2005 World Championships in Athletics ọ hapụrụ asọmpi ikpeazụ na 2007 na 2009 World Championships yana asọmpi ikpeazụ nke 2008 Summer Olympics.
Na 5 Febụwarị 2010, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri mgbe ọ rịọchara akwụkwọ mbụ ya, o mechara nweta nwa amaala Britain ma otu afọ mgbe nke ahụ gasịrị, na-asọmpi ugbu a dị ka onye nnọchi anya Great Britain, were ọnọdụ nke ise na 2011 World Championships in Athletics.<ref name="Independent">{{Cite web|first=Simon|author=Turnbull|url=https://www.independent.co.uk/sport/general/athletics/aldamas-triple-jump-from-cuba-to-gb-may-fall-short-of-daegu-2333524.html|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220507/https://www.independent.co.uk/sport/general/athletics/aldamas-triple-jump-from-cuba-to-gb-may-fall-short-of-daegu-2333524.html|archivedate=7 May 2022|title=Aldama's triple jump from Cuba to GB may fall short of Daegu|date=8 August 2011|work=[[The Independent]]|accessdate=4 September 2011}}</ref>
Na 9 Machị 2012, mgbe ọ dị afọ 39, Aldama ghọrọ onye mmeri IAAF World Indoor Champion na Triple Jump, na Istanbul, Turkey, onye egwuregwu nke abụọ kacha okenye iji nweta ihe omume ahụ. N'ime usoro ahụ, ihe karịrị ọnwa ise tupu afọ 40 ya, ọ meziwanyere ihe ndekọ Masters W35 ugboro abụọ. A kwadoghị nsonaazụ ime ụlọ dị ka ihe ndekọ ụwa, mana ka e mesịrị na Mee ọ wụliri 14.65 na Rome Diamond League iji setịpụ ihe bụ ihe ndekọ ugbu a. N'ịgba ọsọ ahụ, ọ dara n'ụzọ na-adịghị mma ma merụọ ya ahụ n'ubu.<ref>[https://www.theguardian.com/sport/2012/may/31/hannah-england-charles-van-commenee-rome Hannah England's injury tops Charles van Commenee's concerns in Rome | Sport | The Guardian]</ref> Ọ ga-asọ mpi na 2012 Olympics, ihe na-erughị otu ọnwa na-erubeghị afọ 40, na mmerụ ahụ ka na-emecha nke ise.<ref>[https://www.theguardian.com/sport/2012/aug/05/yamile-aldama-triple-jump-olympic-games London 2012: Yamilé Aldama fifth in triple jump final at Olympic Games | Sport | The Guardian]</ref>
Na British Athletics Writers' Association awards na Ọktoba 2012, Aldama chịkọtara ''BAWA's'' 2012 Inspiration award. O mechakwara nke atọ n'azụ onye mmeri Jessica Ennis na [[Christine Ohuruogu]] na ntinye maka "British Athlete of the Year".<ref>{{Cite news|title=Farah and Ennis voted British Athletes of the Year|url=http://uka.org.uk/media/news/october-2012/26-10-12-farah-ennis/|publisher=uka.org.uk|date=26 October 2012|accessdate=28 October 2012}}</ref>
Na Jenụwarị 2013, Aldama mere mkpebi ịnọchite anya Scotland na 2014 Commonwealth Games, na-eme ka ọ bụrụ onye egwuregwu mbụ na-asọmpi maka mba anọ dị iche iche.<ref>{{Cite news|title=Aldama leaps into the record books – but not for winning|url=https://www.independent.co.uk/sport/general/others/inside-lines-aldama-leaps-into-the-record-books--but-not-for-winning-8439793.html|publisher=independent.co.uk|date=6 January 2013|accessdate=9 January 2013}}</ref> O nwetara ihe omume ahụ site na isonye na asọmpi a, ọ bụ ezie na ọ bụ maka England kama.
== Ihe ndị ọ rụzuru ==
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Yamilé Aldama at World Athletics
* Sports-Reference.com profaịlụ maka [https://web.archive.org/web/20200417175331/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/al/yamile-aldama-1.html Yamilé Aldama]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ey505quevtga3ftybphapastkdjshm7
Hilda Kibet
0
16480
86564
80387
2022-08-05T04:56:49Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hilde Kibet Frankfurt Marathon 2013.JPG|thumb|Hilde Kibet Frankfurt Marathon 2013]]
[[Category:Pages using Infobox sportsperson with unknown parameters|personalbestHilda Kibet]]
[[Category:Pages using Infobox sportsperson with unknown parameters|careerHilda Kibet]]
'''Hilda Kibet''' (amụrụ na 27 na ọnwa Machị na afọ 1981 na Keiyo District) bụ onye Dutch na-agba ọsọ nke a mụrụ na Kenya. Ọ bụ nwanne Sylvia Kibet na nwa nwanne [[Lornah Kiplagat]]. O nwetara nwa amaala Dutch n'ọnwa Ọktoba afọ 2007.
Onye mmekọ Kibet ogologo oge bụ onye na-agba ọsọ marathon Dutch Hugo van den Broek. Ha kewara oge ha n'etiti Iten, [[Kenya]] na Castricum, na [[Netherlands]].<ref name="nyt">{{Cite news|title=Hilda Kibet, Kenyan by Birth, Is Dutch Cross-Country Hope|first=Christopher|author=Clarey|url=https://www.nytimes.com/2009/03/28/sports/othersports/28run.html?8dpc|accessdate=28 March 2009|work=The New York Times|date=28 March 2009}}</ref> Nwanne nne ya, onye ji naanị afọ isii karịa ya, bụ onye na-agba ọsọ [[Lornah Kiplagat]].<ref name="nyt" />
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Hilda_Kibet_Göteborgsvarvet_2012.JPG|áká_èkpè|thumb| Hilda Kibet meriri na 2012 Göteborgsvarvet na 1:09:27.]]
O meriri ọtụtụ asọmpi ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na 2007, gụnyere: Egmond Half Marathon, New York City Half Marathon. N'afọ sochirinụ, ọ meriri New York Mini 10K, na-anọchi nwanne nne ya Lornah Kiplagat, wee mee egwuregwu Olympic mbụ ya na 2008 Beijing Olympics, ebe ọ bụ nke iri na ise na mita 10,000. O meriri n'asọmpi ụmụ nwanyị na 2008 European Cross Country Championships na ngwụcha afọ ahụ.
Ọ gbara ọsọ na World 10K Bangalore na onwa Mee na afọ 2009 ma ọ bụ ezie na ọ bụ otu n'ime ndị ọkacha mmasị tupu agbụrụ, ọ mechara nke anọ n'ozuzu.<ref>{{Cite news|author=Krishnan|first=Ram. Murali|date=31 May 2009|accessdate=9 June 2010|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=50813.html|title=Merga and Mergia take thrilling 10km victories in Bangalore|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]}}</ref> Ọ laghachiri n'afọ sochirinụ, mana ọ bụ naanị nke isii.<ref>{{Cite news|author=Krishnan|first=Ram. Murali|date=23 May 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/mbishei-yimer-the-surprise-winners-in-sunfeas|title=Mbishei, Yimer the surprise winners in Sunfeast World 10K|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọ meghere na afọ 2010 site na ọsọ kachasị mma nke 1:08:39 na RAK Half Marathon. Kibet bụ naanị onye na-agba ọsọ ahọpụtara ịnọchite anya Netherlands na afo 2010 IAAF World Cross Country Championships ma ọ gwụchara n'ọnọdụ nke iri na asọmpi ndị okenye.<ref name="AW">{{Cite news|author=Henderson|first=Jason|date=27 March 2010|url=http://www.athletics-weekly.com/article.php?id=1280|title=IAAF hits back at World Cross criticism|work=[[Athletics Weekly]]|accessdate=30 March 2010}}</ref> Ka oge na-aga, ọ gbara ọsọ na 10,000m na afọ 2010 European Athletics Championships, mana ọ tụfuru ihe nrite site na ịmecha nke anọ n'azụ Jéssica Augusto. Ọ meriri Dam tot Damloop na onwa Septemba na afọ 2010, na-agba ọsọ ọsọ 10 kilomita nke oge ahụ (51:30), ma na-eti nwanne nne ya Lornah Kiplagat.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=20 September 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/fast-ten-mile-runs-for-kibet-and-mwangangi-in|title=Fast ten mile runs for Kibet and Mwangangi in Zaandam|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref> Na Frankfurt Marathon n'ọnwa Ọktoba, ọ gbara oge kachasị mma nke 2:26:23, nke zuru ezu maka nke isii na ọsọ ọsọ.<ref>{{Cite news|author=Edwards|first=Andy|date=31 October 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/fast-kenyan-double-in-frankfurt-20457-and-223|title=Fast Kenyan double in Frankfurt; 2:04:57 and 2:23:25|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọsọ mbụ ya nke afọ 2011 bụ RAK Half Marathon ọzọ, mana ọ dị nkeji nwayọ karịa afọ gara aga wee bịa nke isii.<ref>{{Cite news|author=Hutchings|first=Tim|date=18 February 2011|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|url=http://www.iaaf.org/news/news/keitany-smashes-half-marathon-world-record-in|title=Keitany smashes Half Marathon World record in Ras Al Khaimah - UPDATED|accessdate=27 April 2011}}</ref> O nwere arụmọrụ ka mma na Rotterdam Marathon n'ọnwa Eprel, ebe ọ bịara nke abụọ na ọsọ kachasị mma nke 2:24:27 awa n'azụ Philes Ongori.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=10 April 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/chebet-impresses-with-20527-victory-in-rotter|title=Chebet impresses with 2:05:27 victory in Rotterdam|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref> Ọ bụ onye Dutch mbụ na-agba ọsọ na Montferland Run na Disemba, na-etinye nke atọ n'ozuzu.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=4 December 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/langat-and-afework-the-big-winners-in-s-heere|title=Langat and Afework the big winners in 's Heerenberg|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Kibet nwara mmeri nke atọ na Egmond Half Marathon, mana ọ gwụchara n'ọnọdụ nke atọ.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=9 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/in-debut-wolde-sets-course-record-at-egmond-h-1|title=In debut, Wolde sets course record at Egmond Half Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 April 2016}}</ref> O kwuru na o meriri na Göteborgsvarvet na Mee site na 1:09:27 awa, wee bịa nke atọ na New York Mini 10K otu ọnwa ka e mesịrị.<ref>{{Cite news|author=Elmrin|first=Nicklas|url=http://www.gp.se/sport/1.941721-isabellah-en-nojd-femma|title=Isabellah en nöjd femma|work=[[Göteborgs-Posten]]|date=13 May 2012|accessdate=14 May 2012}}</ref><ref>{{Cite news|title=Kiplagat Owns Central Park at 40th Anniversary women's 10K|url=http://www.iaaf.org/news/news/kiplagat-owns-central-park-at-40th-anniversar|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016|date=6 June 2012}}</ref> A họpụtara ya ka ọ gbaa ọsọ marathon na 2012 London Olympics ma o jisiri ọnọdụ nke 24 na oge ya nke 2:28:52 awa. Oge kachasị mma ya bịara na Turin Marathon, ebe ọ gbara ọsọ 2:25:46 dị ka onye nke abụọ n'azụ Sharon Cherop, onye mebiri ihe ndekọ ahụ.<ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=18 November 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/cherop-and-terer-dominate-in-turin|title=Cherop and Terer dominate in Turin|publisher=IAAF|accessdate=14 February 2013}}</ref>
O setịpụrụ ihe kachasị mma maka ọkara marathon na ọsọ nke 67:59 nkeji maka nke anọ na Roma-Ostia Half Marathon na Febụwarị 2013.<ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=3 March 2013|accessdate=4 March 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/kiprop-and-cheyech-triumph-in-roma-ostia-half|title=Kiprop and Cheyech triumph in Roma-Ostia Half]|publisher=IAAF}}</ref> Ọ bụ onye na-eme egwuregwu kachasị ọsọ na Rotterdam Marathon na njedebe nke atọ ya na 2:26:42 awa.<ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=14 April 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/regassa-and-jelagat-triumph-in-rotterdam|title=Regassa and Jelagat triumph in Rotterdam|publisher=IAAF|accessdate=18 April 2013}}</ref>
== Ihe ndị dị mkpa n'ọrụ ya ==
== Ihe kacha mma n'onwe ya ==
[[Usòrò:20091018_Hilda_Kibet_Amsterdam_Marathon.jpg|thumb|Kibet na-ewere nke atọ na 2009 Amsterdam Marathon.]]
{| class="wikitable"
!Ogologo oge
!Mak
!Ụbọchị
!Ebe
|-
|10 kilomita
| align="right" |31:01
| align="right" |Febụwarị 10, 2008
|Schoorl, Netherlands
|-
|15 kilomita
| align="right" |48:03
| align="right" |Septemba 19, 2010
|Zaandam, Netherlands
|-
|10 kilomita
| align="right" |51:21
| align="right" |Septemba 20, 2009
|Zaandam, Netherlands
|-
|20 kilomita
| align="right" |1:05:12
| align="right" |Febụwarị 19, 2010
|Ras Al Khaimah, UAE
|-
|Ọkara marathon
| align="right" |1:07:59
| align="right" |March 3, 2013
|Roma-Ostia, Ịtali
|-
|Marathon
| align="right" |2:24:27
| align="right" |Eprel 10, 2011
|Rotterdam, Netherlands
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.hildakibet.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* Hilda Kibet at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s4v2jal13p3kxcdjrhge0cnpcrgeu71
Muharram Fouad
0
16527
86565
80935
2022-08-05T05:06:00Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Moharam Fouad</div><div class="nickname" lang="ar">محرم فؤاد</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">from film "Hassan and Naeima," a legendary Egyptian love story with [[Souad Hosni]]</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Moharam Hussain Ahmed Ali
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1934-06-24</span>)</span>24 June 1934<br /><br /><br /><br />[[Cairo, Egypt]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |27 June 2002<span style="display:none">(2002-06-27)</span> (aged 68)<br /><br /><br /><br />[[Cairo, Egypt]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |[[Arabic music]], [[Egyptian music]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |Actor & singer
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
Moharam Fouad nke a makwaara dịka '''Muharram Fouad''' (24 June 1934 - 27 June 2002) bụ onye na-agụ egwú na onye na-eme ihe nkiri na Egypt.
A mụrụ Moharam Fouad na 24th nke June afọ 1934 na Cairo, Egypt.
Mmalite Moharam na ihuenyo bịara n'afọ 1959 na ihe nkiri Hassan na Nayima, akụkọ ịhụnanya ndị Ijipt na Soad Hosny.<ref name="AP">{{Cite news|url=https://www.apnews.com/92b23445541ed2c674ddd5862c4e16cb|author=Youssef|first=Maamoun|title=Egyptian Star Muharram Fouad Dies|work=[[AP News]]|date=2002-06-27|accessdate=2019-04-18}}</ref>
"Moharam nwere àgwà pụrụ iche, ụtọ pụrụ iche ma lụọ ọgụ n'ọrụ ịbụ abụ n'enweghị iṅomi ndị ọzọ na-agụ egwú nke oge ya, "ka Tarek Shinawy, onye nkatọ ihe nkiri a ma ama kwuru.
N'oge ndụ ya niile, ọ bụrụ abụ karịrị 900, 20 n'ime ha na-eto Palestine. Otu n'ime abụ ya - nke a na-akpọ Rimsh Enoh (His Eye Lashes) - nwetara ndị na-akwado ya site na gburugburu ụwa.
O nwere nsogbu ụfọdụ n'obi ma ọ ghaghị ịga Europe ka a gwọọ ya, agbanyeghị nsogbu ndị nwere akụrụ ya kpatara nsogbu na-aga n'ihu. Ọ nwụrụ n'abalị 27 ọnwa June áfọ 2002 na-ahapụ ebe ahụ n'efu maka ndị hụrụ ya n'anya.
== Ndụ onwe ==
Moharam nwere ụmụnne nwoke anọ na ụmụnne nwanyị anọ. Ọ malitere ịbụ abụ site na afọ 4 mgbe a họpụtara ya n'ụlọ akwụkwọ ya ka ọ bụrụ abụ n'onwe ya n'ihu Eze Farouk.
Moharam lụrụ ọtụtụ di ma nwee naanị otu nwa nwoke, Tarek. Nwa nwa ya bụ onye na-agụ egwu Belgium bụ Tamino.
== Ihe nkiri ==
* Hassan wa Na"ima - Hassan na Naeima
* Min Gheer Meaad - Enweghị ndokwa
* Hekayet Gharam - Akụkọ Ịhụnanya
* Shabab Tayesh - Nwa Ntorobịa Na-enweghị Nlezianya
* Ushaq al-Haya - Ndị hụrụ Ndụ n'anya
* Salasel Min Harir - Akara Silk
* Wolidtou Min Gadid - A mụrụ ya Anew
* Lahn al-Sada - Tune nke Obi Ụtọ
* Al Siba wal Jamal bụ ntorobịa na ịma mma
* Nisf Azraa - Ọkara Nwa Agbọghọ Na-amaghị Nwoke
* Ettab - Ịdọ Aka ná ntị
* Wadaan Ya Hob - Farewell to Love
* El Malika wa Ana - Eze Nwanyị na m
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm1202669}}
* [http://www.elcinema.com/en/person/1030219/ Muharram Fouad], www.elcinima.com
r2767lq9lad04gopvma445ucmvnau88
Soheir Ramzi
0
16642
86667
80552
2022-08-05T07:57:20Z
Love4sure
13067
#WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:SalahZulfikar&SohairRamzy.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{Infobox person|name=Soheir Ramzi|image=|birth_date={{Birth date and age|1950|03|03}}|birth_place=[[Port Said]], [[Egypt]]|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|occupation=Actress, Model, Air hostess|years_active=1956-present}}
[[Category:Articles with hCards]]
Soheir Ramzi (amụrụ na 3 Maachị 1950) bụ onye Egypt na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|date=2013-10-17|title=جريدة الراي - فوانيس رمضان - سهير رمزي قليل من الحب كثير من|url=http://www.alraimedia.com/AlRai/Article.aspx?id=220793&date=22082009|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131017223953/http://www.alraimedia.com/AlRai/Article.aspx?id=220793&date=22082009|archivedate=2013-10-17|accessdate=2020-07-09}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
Nne ya bụ Dorreya Ahmed bụkwa onye na-eme ihe nkiri. Oge mbụ Ramzi pụtara na sinima bu mgbe ọ dị ihe dị ka afọ isii, site na mpụta ha na ihe nkiri "Sahefet Sawaba" na 1956, mana o kpebiri ịkwụsị.
Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eje ozi na ụgbọelu ma mesịa bụrụ onye nlereanya. Ọ laghachiri na ihe nkiri na 1969. Ramzi rụrụ ọrụ na Elnas elly Gwa, Pleasure and Suffering, The Guilty, A Girl Named Mahmoud, Chitchat on the Nile. Ọrụ ikpeazụ ọ rụrụ bụ na usoro ''Habeeb El Roh'' na 2006, ọ na-eyi hijab ma laa ezumike nká mgbe nke ahụ gasịrị.<ref>[https://www.albawaba.com/entertainment/suhair-ramzi-558560 Shocking revelation: Is Suhair Ramzi really taking off her headscarf for good?]</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ramzi lụrụ di ọtụtụ ugboro. Di mbụ ya bụ onye na-ese ihe bụ Ibrahim Khan, onye ya na ya biri otu afọ. Ọ lụkwara Prince Saudi Khalid bin Saud bin Abdulaziz Al Saud, onye a ma ama maka ọtụtụ alụmdi na nwunye ya na ndị na-eme ihe nkiri ma soro ya nọrọ otu afọ, mgbe ahụ ha kewara. Ọ lụrụ onye ọchụnta ego Ijipt, onye nwe Al-Masry SC, Sayed Motwali, onye ọchụnta ego Kuwait Mohamad Al Mula onye ya na ya biri ọnwa ise. Ọ lụkwara onye na-ede egwu Hilmi Bakr, onye e nyere ihe ùgwù iji kwado ikike ya, mana ọ dịrịghị ogologo oge n'ebe ọ bụ na ihe kpatara ịgba alụkwaghịm ha nọ na ọrụ nke nnọchiteanya mgbe alụmdi na nwunye nke were afọ anọ gasịrị.<ref>[http://www.alquds.co.uk/?p=66617 الموسيقار حلمي بكر: لهذا السبب طلقت سهير رمزي وعليا التونسية مجنونة]</ref> Ọ lụkwara [[Farouk al-Fishawy|Farouk Al-Fishawy]]. Ugbu a ọ lụrụ onye ọchụnta ego Ijipt Alaa Sharbini.<ref>[https://www.layalina.com/%D9%81%D9%8A%D8%AF%D9%8A%D9%88-%D8%B2%D9%88%D8%AC-%D8%B3%D9%87%D9%8A%D8%B1-%D8%B1%D9%85%D8%B2%D9%8A-%D9%8A%D8%AA%D8%AD%D8%AF%D8%AB-%D8%B9%D9%86-%D8%B7%D9%84%D8%A7%D9%82%D9%87%D9%85%D8%A7-%D9%88%D8%B1%D8%A3%D9%8A%D9%87-%D9%81%D9%8A-%D8%AE%D9%84%D8%B9%D9%87%D8%A7-%D9%84%D9%84%D8%AD%D8%AC%D8%A7%D8%A8-261439.html زوج سهير رمزي يتحدث عن طلاقهما ورأيه في خلعها للحجاب]</ref>
== Ihe nkiri ==
* 2006 Habeeb El Roh
* 1993 Nwa amaala nọ n'okpuru nyocha
* 1993 Aqwa Al Rejal (dị ka Aliyah)
* 1991 Nwunye a machibidoro iwu (dị ka Suham)
* 1990 The Servant (dị ka Soheir Ramzy)
* 1988 Akara Ekwensu (dị ka Najwa)
* 1987 El Badron (dị ka Roqaya)
* 1987 El Kharteet (dị ka Warda)
* 1986 Oge Ịhụnanya (dị ka Badreya)
* 1984 Ụgbọelu furu efu (dị ka Soheir Ramzy)
* 1984 Nkịta ndị nche
* 1984 Dị ka Ịghara Ifufe anwụrụ ọkụ (dị ka Saneya)
* 1982 The Trail (dị ka Salwa)
* 1980 Ụmụ agbọghọ ihe chọrọ (dị ka Layla)
* 1980 Ọ bụghị ndị mmụọ ọjọọ ọ bụghị ndị mmụọ ozi (dị ka Kawthar)
* 1980 Nwoke tụfuru uche ya (dị ka Suzy)
* 1978 Nwaanyị bụ Nwaanyị
* 1977 Ebee ka ị ga-agba ọsọ? (dị ka Sohier Ramzy)
* 1977 Na ịhụnanya m na ihe m na-achọ (dị ka Nadiah)
* 1976 Rehlat Al-Ayyam (dị ka Yasmeen)
* 1976 Al karawan nwere egbugbere ọnụ (dị ka Soheir Ramzy)
* 1976 A World of Chirldren (dị ka Nadia)
* 1976 Wa Belwaleden Ehsana (dị ka Lola)
* 1975 Nwa agbọghọ aha ya bụ Mahmoud (dị ka Hamida/Mahmoud)
* 1975 Mamnou Fi Laylat El-Dokhla (dị ka Mona)
* 1975 Al Mothneboon (dị ka Sanaa Kamel)
* 1974 24 Saa'a Hob (dị ka Mona)
* 1973 Al-mokhadeun (dị ka Soheir Ramzy)
* 1972 The World in the Year 2000 (dị ka Sohier Ramzy)
* 1971 Ndụ dị ize ndụ (dị ka Soheir Ramzy)
* 1971 Obi ụtọ na nhụjuanya (dị ka Ilham)
* 1971 Chitchat na Naịl (dị ka Layla)
* 1956 Sahefet Sawabeq
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Soheir Ramzi na [[IMDb]]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a1odwzg0qw12vxavojac7y3ubhwwdmk
Ismail Yassine
0
16871
86480
80798
2022-08-04T12:36:04Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ismail Yassin.jpg|thumb|Ismail. #wpwp]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ismail Yassine''' (nke a makwaara dịka ''Ismail Yasseen''; Arabic: ي knowing IPA: [esmæˈiaoːl jæˈsiːn]; September 15, 1912 - May 24, 1972) bụ onye Egypt na-eme ihe ọchị, a na-ewerekwa ya dịka otu n'ime [[Egypt|ndị]] kasị ukwuu na-eme egwuregwu na Egypt.
== Ndụ onwe ==
Ismail Yassine nwere oge nwata siri ike na Suez ebe a mụrụ ya. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị obere ma tụọ nna ya mkpọrọ wee manye ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ tupu ọ gụchaa akwụkwọ praịmarị ya. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-arụ ọrụ n'ebe a na-adọba ụgbọala iji kwado onwe ya.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-agụ egwú ma gaa Cairo mgbe [[Abo El Seoud El Ebiary]], onye na-ede ihe nkiri na-atọ ọchị na ezigbo enyi ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ na-achọpụta ya ma nyere ya aka isonyere ndị otu Badi'a Masabny. Ọ banyere n'ụlọ ọrụ ihe nkiri mgbe Fouad El-Gazaery nyere ya ọrụ mbụ ya na ihe nkiri "Khalf El-Habayeb" n'afọ 1939. O mechara sonye n'òtù Ali El-Kassar wee malite inweta nkwanye ùgwù zuru oke n'ikpeazụ ghọọ otu n'ime kpakpando kachasị ewu ewu n'ụwa Arab. Ihe nkiri iri na ise jiri aha ya mee ihe n'aha ha iji mee ka aha ya bụrụ ihe a ma ama, ọtụtụ n'ime ha bụ [[Abo El Seoud El Ebiary]] dere.
A maara ya nke ọma maka ịchịkwa ihu ya ma na-achịkarị 'ọnụ buru ibu' ya ọchị na fim ya. Ihe ngosi ya bụ ime ihe na-atụ egwu na-ejikọta ikpere ya na-ama jijiji ọnụ, na-agbatị aka ya na-eme ka ọ na-ama n'ihu ya, na-asụ ude n'enweghị ihe ọ bụla, na mberede na-esi n'ụjọ ya na-eku ume. N'afọ ndị 1960 ahụike ya malitere ịka njọ. Ọ kwagara Lebanọn ebe o sonyere n'ọtụtụ ihe nkiri, ma mesịa mgbe ọ laghachiri Ijipt, o ji nnukwu ụgwọ. Ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi n'afọ 1972. Nwa ya nwoke, Yassine Ismail Yassine, bụkwa onye nduzi ihe nkiri Egypt a ma ama.
Mgbe ọchịchị ndị agha weghaara na mgbanwe nke afọ 1952, e guzobere akụkọ ọzọ gbasara ịdebanye aha ngwa ngwa. Site n'afọ 1955 ruo 1959, Ismail Yassin, onye mere ọtụtụ ihe nkiri na aha ya, wepụtara ihe nkiri ise dịka mgbasa ozi dị mfe maka ndị agha, dịka, Ismail Yassine fil-Geish (Ismail Yassine In the Army) n'afọ 1955.
== Ezi Ihe ọ hapụrụ ==
A Google Doodle na 15 Septemba 2011 mere ncheta ọmụmụ nke 96 nke Yasin.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/ismail-yasins-99th-birthday|title=Ismail Yasin's 96th Birthday|work=Google|date=15 September 2011}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 1973 Nissae nwalere
* 1969 Easabat Al'nisa
* 1963 Majinin fi naim
* 1962 Malek mmanụ
* 1961 Ismail Yassine eriri sijn
* 1960 Hamati malak
* 1960 Shar assal basal
* 1960 Fanous el Sehry
* 1959 Ọ na-ejide khadra
* 1959 Ismail Yassine bolis harbi
* 1959 Ismail Yassine eriri Tajikanian
* 1959 Ismail Yassine lal Bay
* 1959 Lokandet onye mofagaat
* 1959 Rehla ilal dị ka
* 1959 Hassan wa Marika
* 1958 Bahbah effendi
* 1958 Ismail Yasseen fi mostashfet al-maganin
* 1958 Ismail Yassine fil Dimashq
* 1958 Ismail Yassine eriri ustul
* 1958 Ismail Yassine Tarazane
* 1957 Kommissariate el fatenate
* 1957 Ibn Hamidu
* 1957 Ismail Yassine fi El Ostool
* 1957 Ismail Yassine fi janainit na-agba ọsọ
* 1957 Ismail Yassine fil madhaf el shami
* 1956 Ismail Yassine eriri bolis
* 1956 Sahibat el azama
* 1956 Al-mufattish al-aam
* 1955 Ismail Yassine eriri geish
* 1955 Ismail Yassine yukabel Raya wa Sekina
* 1954 Beyt al Taa
* 1954 Anessa Hanafi
* 1954 Dunya lamma tidhak
* 1954 El hamawat el fatenat
* 1954 Liss el Sharif
* 1954 Zulum haram
* 1954 Enweghị ike ịgba ọsọ
* 1954 Ismail Yassin zutere Frankenstein
* 1954 Kidbet Eprel
* 1954 Lahn hubi
* 1954 Mughammarat Ismail Yassine
* 1954 Nachala Neem
* 1954 Sittat maarfoush yiktibu
* 1954 Akụkọ Ismail Yassine
* 1953 Bayn kalbain
* 1953 Bint onye akaber
* 1953 Dahab
* 1953 Halal alayk
* 1953 Kalimat el hak
* 1952 Al-hawa maluush dawa
* 1952 Beit el nattash
* 1952 Hamati kombola zorria
* 1952 Katr na-enweghị ihe ọ bụla
* 1952 Min aina laka haza?
* 1952 Mismar Goha
* 1952 Soultanate al-sahra
* 1952 Ọ bụ m ka m na-ama ihe
* 1952 Muntasir
* 1951 Ụgbọ mmiri Bulbul
* 1951 Akpụkpọ anụ hawa sawa
* 1951 Habibi katir
* 1951 Taa ọ na-apụ
* 1950 Akbal onye bakari
* 1950 Felfel
* 1950 Habibti Susu
* 1950 Sibuni aghani
* 1950 Sitt al hosn
* 1950 Akher kedba
* 1950 Onye Ọgaranya
* 1949 Agaza fel gahannam
* 1949 Ahebbak inta
* 1949 Nasseh
* 1949 Gawaher
* 1949 Sahibat onye Mali
* 1949 Shari al-bahlawan
* 1949 Little Miss Devil
* 1949 Kalam na-agba ọsọ
* 1948 Khulud
* 1948 Ibn onye fellah
* 1947 Al-sittat afarit
* 1947 Habib al omr
* 1946 Bolbol effendi
* 1945 Al-bani adam
* 1944 Naduga
* 1944 Tahia el Sitat
* 1943 Hob min Al-samaaʹ
* 1942 Ali Baba wa al arbain harame
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0946621}}
* [http://www.elcinema.com/person/pr1073202 Ismail Yasin] na ElCinema.com (Arabic)
dnvrd9x1bjfk0gevb5xcw8ykvzdffh0
86481
86480
2022-08-04T12:37:56Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ismail Yassin.jpg|thumb|Ismail. #wpwp]]
[[Usòrò:Abo El Seoud El Ebiary and Ismail Yassin.jpg|thumb|yassine #wpwp]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ismail Yassine''' (nke a makwaara dịka ''Ismail Yasseen''; Arabic: ي knowing IPA: [esmæˈiaoːl jæˈsiːn]; September 15, 1912 - May 24, 1972) bụ onye Egypt na-eme ihe ọchị, a na-ewerekwa ya dịka otu n'ime [[Egypt|ndị]] kasị ukwuu na-eme egwuregwu na Egypt.
== Ndụ onwe ==
Ismail Yassine nwere oge nwata siri ike na Suez ebe a mụrụ ya. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị obere ma tụọ nna ya mkpọrọ wee manye ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ tupu ọ gụchaa akwụkwọ praịmarị ya. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-arụ ọrụ n'ebe a na-adọba ụgbọala iji kwado onwe ya.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-agụ egwú ma gaa Cairo mgbe [[Abo El Seoud El Ebiary]], onye na-ede ihe nkiri na-atọ ọchị na ezigbo enyi ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ na-achọpụta ya ma nyere ya aka isonyere ndị otu Badi'a Masabny. Ọ banyere n'ụlọ ọrụ ihe nkiri mgbe Fouad El-Gazaery nyere ya ọrụ mbụ ya na ihe nkiri "Khalf El-Habayeb" n'afọ 1939. O mechara sonye n'òtù Ali El-Kassar wee malite inweta nkwanye ùgwù zuru oke n'ikpeazụ ghọọ otu n'ime kpakpando kachasị ewu ewu n'ụwa Arab. Ihe nkiri iri na ise jiri aha ya mee ihe n'aha ha iji mee ka aha ya bụrụ ihe a ma ama, ọtụtụ n'ime ha bụ [[Abo El Seoud El Ebiary]] dere.
A maara ya nke ọma maka ịchịkwa ihu ya ma na-achịkarị 'ọnụ buru ibu' ya ọchị na fim ya. Ihe ngosi ya bụ ime ihe na-atụ egwu na-ejikọta ikpere ya na-ama jijiji ọnụ, na-agbatị aka ya na-eme ka ọ na-ama n'ihu ya, na-asụ ude n'enweghị ihe ọ bụla, na mberede na-esi n'ụjọ ya na-eku ume. N'afọ ndị 1960 ahụike ya malitere ịka njọ. Ọ kwagara Lebanọn ebe o sonyere n'ọtụtụ ihe nkiri, ma mesịa mgbe ọ laghachiri Ijipt, o ji nnukwu ụgwọ. Ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi n'afọ 1972. Nwa ya nwoke, Yassine Ismail Yassine, bụkwa onye nduzi ihe nkiri Egypt a ma ama.
Mgbe ọchịchị ndị agha weghaara na mgbanwe nke afọ 1952, e guzobere akụkọ ọzọ gbasara ịdebanye aha ngwa ngwa. Site n'afọ 1955 ruo 1959, Ismail Yassin, onye mere ọtụtụ ihe nkiri na aha ya, wepụtara ihe nkiri ise dịka mgbasa ozi dị mfe maka ndị agha, dịka, Ismail Yassine fil-Geish (Ismail Yassine In the Army) n'afọ 1955.
== Ezi Ihe ọ hapụrụ ==
A Google Doodle na 15 Septemba 2011 mere ncheta ọmụmụ nke 96 nke Yasin.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/ismail-yasins-99th-birthday|title=Ismail Yasin's 96th Birthday|work=Google|date=15 September 2011}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 1973 Nissae nwalere
* 1969 Easabat Al'nisa
* 1963 Majinin fi naim
* 1962 Malek mmanụ
* 1961 Ismail Yassine eriri sijn
* 1960 Hamati malak
* 1960 Shar assal basal
* 1960 Fanous el Sehry
* 1959 Ọ na-ejide khadra
* 1959 Ismail Yassine bolis harbi
* 1959 Ismail Yassine eriri Tajikanian
* 1959 Ismail Yassine lal Bay
* 1959 Lokandet onye mofagaat
* 1959 Rehla ilal dị ka
* 1959 Hassan wa Marika
* 1958 Bahbah effendi
* 1958 Ismail Yasseen fi mostashfet al-maganin
* 1958 Ismail Yassine fil Dimashq
* 1958 Ismail Yassine eriri ustul
* 1958 Ismail Yassine Tarazane
* 1957 Kommissariate el fatenate
* 1957 Ibn Hamidu
* 1957 Ismail Yassine fi El Ostool
* 1957 Ismail Yassine fi janainit na-agba ọsọ
* 1957 Ismail Yassine fil madhaf el shami
* 1956 Ismail Yassine eriri bolis
* 1956 Sahibat el azama
* 1956 Al-mufattish al-aam
* 1955 Ismail Yassine eriri geish
* 1955 Ismail Yassine yukabel Raya wa Sekina
* 1954 Beyt al Taa
* 1954 Anessa Hanafi
* 1954 Dunya lamma tidhak
* 1954 El hamawat el fatenat
* 1954 Liss el Sharif
* 1954 Zulum haram
* 1954 Enweghị ike ịgba ọsọ
* 1954 Ismail Yassin zutere Frankenstein
* 1954 Kidbet Eprel
* 1954 Lahn hubi
* 1954 Mughammarat Ismail Yassine
* 1954 Nachala Neem
* 1954 Sittat maarfoush yiktibu
* 1954 Akụkọ Ismail Yassine
* 1953 Bayn kalbain
* 1953 Bint onye akaber
* 1953 Dahab
* 1953 Halal alayk
* 1953 Kalimat el hak
* 1952 Al-hawa maluush dawa
* 1952 Beit el nattash
* 1952 Hamati kombola zorria
* 1952 Katr na-enweghị ihe ọ bụla
* 1952 Min aina laka haza?
* 1952 Mismar Goha
* 1952 Soultanate al-sahra
* 1952 Ọ bụ m ka m na-ama ihe
* 1952 Muntasir
* 1951 Ụgbọ mmiri Bulbul
* 1951 Akpụkpọ anụ hawa sawa
* 1951 Habibi katir
* 1951 Taa ọ na-apụ
* 1950 Akbal onye bakari
* 1950 Felfel
* 1950 Habibti Susu
* 1950 Sibuni aghani
* 1950 Sitt al hosn
* 1950 Akher kedba
* 1950 Onye Ọgaranya
* 1949 Agaza fel gahannam
* 1949 Ahebbak inta
* 1949 Nasseh
* 1949 Gawaher
* 1949 Sahibat onye Mali
* 1949 Shari al-bahlawan
* 1949 Little Miss Devil
* 1949 Kalam na-agba ọsọ
* 1948 Khulud
* 1948 Ibn onye fellah
* 1947 Al-sittat afarit
* 1947 Habib al omr
* 1946 Bolbol effendi
* 1945 Al-bani adam
* 1944 Naduga
* 1944 Tahia el Sitat
* 1943 Hob min Al-samaaʹ
* 1942 Ali Baba wa al arbain harame
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0946621}}
* [http://www.elcinema.com/person/pr1073202 Ismail Yasin] na ElCinema.com (Arabic)
s2khpgg05k9camhn99v7esu01oz0v9o
86482
86481
2022-08-04T12:39:39Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ismail Yassin.jpg|thumb|Ismail. #wpwp]]
[[Usòrò:Abo El Seoud El Ebiary and Ismail Yassin.jpg|thumb|yassine #wpwp]]
[[Usòrò:Ismail Yasin1.jpg|thumb|Yasine #wpwp]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ismail Yassine''' (nke a makwaara dịka ''Ismail Yasseen''; Arabic: ي knowing IPA: [esmæˈiaoːl jæˈsiːn]; September 15, 1912 - May 24, 1972) bụ onye Egypt na-eme ihe ọchị, a na-ewerekwa ya dịka otu n'ime [[Egypt|ndị]] kasị ukwuu na-eme egwuregwu na Egypt.
== Ndụ onwe ==
Ismail Yassine nwere oge nwata siri ike na Suez ebe a mụrụ ya. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị obere ma tụọ nna ya mkpọrọ wee manye ya ịhapụ ụlọ akwụkwọ tupu ọ gụchaa akwụkwọ praịmarị ya. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-arụ ọrụ n'ebe a na-adọba ụgbọala iji kwado onwe ya.
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ ya dịka onye na-agụ egwú ma gaa Cairo mgbe [[Abo El Seoud El Ebiary]], onye na-ede ihe nkiri na-atọ ọchị na ezigbo enyi ya na onye ya na ya na-arụkọ ọrụ na-achọpụta ya ma nyere ya aka isonyere ndị otu Badi'a Masabny. Ọ banyere n'ụlọ ọrụ ihe nkiri mgbe Fouad El-Gazaery nyere ya ọrụ mbụ ya na ihe nkiri "Khalf El-Habayeb" n'afọ 1939. O mechara sonye n'òtù Ali El-Kassar wee malite inweta nkwanye ùgwù zuru oke n'ikpeazụ ghọọ otu n'ime kpakpando kachasị ewu ewu n'ụwa Arab. Ihe nkiri iri na ise jiri aha ya mee ihe n'aha ha iji mee ka aha ya bụrụ ihe a ma ama, ọtụtụ n'ime ha bụ [[Abo El Seoud El Ebiary]] dere.
A maara ya nke ọma maka ịchịkwa ihu ya ma na-achịkarị 'ọnụ buru ibu' ya ọchị na fim ya. Ihe ngosi ya bụ ime ihe na-atụ egwu na-ejikọta ikpere ya na-ama jijiji ọnụ, na-agbatị aka ya na-eme ka ọ na-ama n'ihu ya, na-asụ ude n'enweghị ihe ọ bụla, na mberede na-esi n'ụjọ ya na-eku ume. N'afọ ndị 1960 ahụike ya malitere ịka njọ. Ọ kwagara Lebanọn ebe o sonyere n'ọtụtụ ihe nkiri, ma mesịa mgbe ọ laghachiri Ijipt, o ji nnukwu ụgwọ. Ọ nwụrụ n'ihi nkụchi obi n'afọ 1972. Nwa ya nwoke, Yassine Ismail Yassine, bụkwa onye nduzi ihe nkiri Egypt a ma ama.
Mgbe ọchịchị ndị agha weghaara na mgbanwe nke afọ 1952, e guzobere akụkọ ọzọ gbasara ịdebanye aha ngwa ngwa. Site n'afọ 1955 ruo 1959, Ismail Yassin, onye mere ọtụtụ ihe nkiri na aha ya, wepụtara ihe nkiri ise dịka mgbasa ozi dị mfe maka ndị agha, dịka, Ismail Yassine fil-Geish (Ismail Yassine In the Army) n'afọ 1955.
== Ezi Ihe ọ hapụrụ ==
A Google Doodle na 15 Septemba 2011 mere ncheta ọmụmụ nke 96 nke Yasin.<ref>{{Cite web|url=https://www.google.com/doodles/ismail-yasins-99th-birthday|title=Ismail Yasin's 96th Birthday|work=Google|date=15 September 2011}}</ref>
== Ihe nkiri ==
* 1973 Nissae nwalere
* 1969 Easabat Al'nisa
* 1963 Majinin fi naim
* 1962 Malek mmanụ
* 1961 Ismail Yassine eriri sijn
* 1960 Hamati malak
* 1960 Shar assal basal
* 1960 Fanous el Sehry
* 1959 Ọ na-ejide khadra
* 1959 Ismail Yassine bolis harbi
* 1959 Ismail Yassine eriri Tajikanian
* 1959 Ismail Yassine lal Bay
* 1959 Lokandet onye mofagaat
* 1959 Rehla ilal dị ka
* 1959 Hassan wa Marika
* 1958 Bahbah effendi
* 1958 Ismail Yasseen fi mostashfet al-maganin
* 1958 Ismail Yassine fil Dimashq
* 1958 Ismail Yassine eriri ustul
* 1958 Ismail Yassine Tarazane
* 1957 Kommissariate el fatenate
* 1957 Ibn Hamidu
* 1957 Ismail Yassine fi El Ostool
* 1957 Ismail Yassine fi janainit na-agba ọsọ
* 1957 Ismail Yassine fil madhaf el shami
* 1956 Ismail Yassine eriri bolis
* 1956 Sahibat el azama
* 1956 Al-mufattish al-aam
* 1955 Ismail Yassine eriri geish
* 1955 Ismail Yassine yukabel Raya wa Sekina
* 1954 Beyt al Taa
* 1954 Anessa Hanafi
* 1954 Dunya lamma tidhak
* 1954 El hamawat el fatenat
* 1954 Liss el Sharif
* 1954 Zulum haram
* 1954 Enweghị ike ịgba ọsọ
* 1954 Ismail Yassin zutere Frankenstein
* 1954 Kidbet Eprel
* 1954 Lahn hubi
* 1954 Mughammarat Ismail Yassine
* 1954 Nachala Neem
* 1954 Sittat maarfoush yiktibu
* 1954 Akụkọ Ismail Yassine
* 1953 Bayn kalbain
* 1953 Bint onye akaber
* 1953 Dahab
* 1953 Halal alayk
* 1953 Kalimat el hak
* 1952 Al-hawa maluush dawa
* 1952 Beit el nattash
* 1952 Hamati kombola zorria
* 1952 Katr na-enweghị ihe ọ bụla
* 1952 Min aina laka haza?
* 1952 Mismar Goha
* 1952 Soultanate al-sahra
* 1952 Ọ bụ m ka m na-ama ihe
* 1952 Muntasir
* 1951 Ụgbọ mmiri Bulbul
* 1951 Akpụkpọ anụ hawa sawa
* 1951 Habibi katir
* 1951 Taa ọ na-apụ
* 1950 Akbal onye bakari
* 1950 Felfel
* 1950 Habibti Susu
* 1950 Sibuni aghani
* 1950 Sitt al hosn
* 1950 Akher kedba
* 1950 Onye Ọgaranya
* 1949 Agaza fel gahannam
* 1949 Ahebbak inta
* 1949 Nasseh
* 1949 Gawaher
* 1949 Sahibat onye Mali
* 1949 Shari al-bahlawan
* 1949 Little Miss Devil
* 1949 Kalam na-agba ọsọ
* 1948 Khulud
* 1948 Ibn onye fellah
* 1947 Al-sittat afarit
* 1947 Habib al omr
* 1946 Bolbol effendi
* 1945 Al-bani adam
* 1944 Naduga
* 1944 Tahia el Sitat
* 1943 Hob min Al-samaaʹ
* 1942 Ali Baba wa al arbain harame
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|nm0946621}}
* [http://www.elcinema.com/person/pr1073202 Ismail Yasin] na ElCinema.com (Arabic)
2nhb3xfs83khfow0b9uy7mb02n4yegd
Ayten Amer
0
16882
86483
80816
2022-08-04T12:42:51Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ayten demir aydöre.jpg|thumb|Ayten #wpwp]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ayten Amer''' (amụrụ '''Samar Ahmed Abd El Ghaffar Amer''', 22 Nọvemba 1981, Alexandria, Egypt) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri.
== Ọrụ ==
Amer kwagara Cairo mgbe ọ dị afọ anọ. O mechara mụọ ime ihe nkiri na iduzi ma rụọ ọrụ dị ka onye nlereanya, nke nyeere ya aka imeri egwu ya maka igwefoto. Ọrụ mbụ ya bụ na ''Hadret El Motaham Aby'' (Mr. Guilty is My Father), ya na [[Nour El-Sherif|Nour El Sherif]].
== Ndụ onwe ya ==
Amer bụ nwanne nwanyị onye na-eme ihe nkiri bụ Wafaa Amer, ma nwee otu nwa nwanyị, Ayten Ezzelarab.
[[Usòrò:Ayten_Amer.png|áká_ịkẹngạ|thumb|'''Ayten Amer''' (2020)]]
== Ihe nkiri ==
* Sukkar Mor
* Elleila Elkebira
* Zana'et Settat
* Salem Abu Okhto
* Betawqit Elqahera
* Ihe Ncheta nke Ụgbọala
* Ala Gothety
* Harag anyị Marag<ref>[http://www.hollywoodreporter.com/review/dubai-review-chaos-disorder-harag-404130 Dubai Review: Chaos, Disorder (Harag W' Marag)]</ref>
* Hasal Kh'eer
* Sa3a anyị
* Banat ElA'm
* Ya t'addi, Ya T-haddi<ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-needs-your-help-title-her-new-movie-860928 Ayten Amer needs YOUR help with a title for her new movie!]</ref><ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-picks-title-upcoming-movie-after-enlisting-help-fans-862192 Ayten Amer picks title for upcoming movie after enlisting help from fans]</ref><ref>[http://www.youm7.com/story/2016/7/23/%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D9%88%D8%B1-%D8%B9%D8%A7%D9%85-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%B2%D9%88%D8%A7%D8%AC%D9%87%D9%85%D8%A7-%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%88%D8%B2%D9%88%D8%AC%D9%87%D8%A7-%D9%8A%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83%D8%A7%D9%86-%D9%81%D9%89/2812555 Ya t'addi ,Ya T-haddi - Youm7]</ref>
=== Usoro ===
* Shaqet Faisal
* Bein AL Sarayat
* Al Ahd (El Kalam El Mobah)
* Ụgbọ mmiri Asrar
* Kika Alal Ali
* Elsabaa Wasaya
* Al Walida Basha
* El Zowga El Tanya
* Al Zoga Al Raba'a
* Keed El-Nesa
* Afra
* Ayoub Ramadan 2018
* 3anbar 6
* 7adret motaham 2aby<ref>[http://www.elfann.com/news/show/1106486/%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%86%D9%88%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%B5%D8%A7%D8%AD%D8%A8-%D9%81%D8%B6%D9%84-%D8%B9%D9%84%D9%8A Nour El-Sherif & Ayten ]</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4856970}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
62shgm7iesgo4p43l5e06sd1spm7rek
86484
86483
2022-08-04T12:44:53Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ayten demir aydöre.jpg|thumb|Ayten #wpwp]]
[[Usòrò:Ayten Amer 2.png|thumb|ayten #wpwp]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Ayten Amer''' (amụrụ '''Samar Ahmed Abd El Ghaffar Amer''', 22 Nọvemba 1981, Alexandria, Egypt) bụ [[Actor|onye]] Egypt na-eme ihe nkiri.
== Ọrụ ==
Amer kwagara Cairo mgbe ọ dị afọ anọ. O mechara mụọ ime ihe nkiri na iduzi ma rụọ ọrụ dị ka onye nlereanya, nke nyeere ya aka imeri egwu ya maka igwefoto. Ọrụ mbụ ya bụ na ''Hadret El Motaham Aby'' (Mr. Guilty is My Father), ya na [[Nour El-Sherif|Nour El Sherif]].
== Ndụ onwe ya ==
Amer bụ nwanne nwanyị onye na-eme ihe nkiri bụ Wafaa Amer, ma nwee otu nwa nwanyị, Ayten Ezzelarab.
[[Usòrò:Ayten_Amer.png|áká_ịkẹngạ|thumb|'''Ayten Amer''' (2020)]]
== Ihe nkiri ==
* Sukkar Mor
* Elleila Elkebira
* Zana'et Settat
* Salem Abu Okhto
* Betawqit Elqahera
* Ihe Ncheta nke Ụgbọala
* Ala Gothety
* Harag anyị Marag<ref>[http://www.hollywoodreporter.com/review/dubai-review-chaos-disorder-harag-404130 Dubai Review: Chaos, Disorder (Harag W' Marag)]</ref>
* Hasal Kh'eer
* Sa3a anyị
* Banat ElA'm
* Ya t'addi, Ya T-haddi<ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-needs-your-help-title-her-new-movie-860928 Ayten Amer needs YOUR help with a title for her new movie!]</ref><ref>[http://www.albawaba.com/entertainment/ayten-amer-picks-title-upcoming-movie-after-enlisting-help-fans-862192 Ayten Amer picks title for upcoming movie after enlisting help from fans]</ref><ref>[http://www.youm7.com/story/2016/7/23/%D8%A8%D8%B9%D8%AF-%D9%85%D8%B1%D9%88%D8%B1-%D8%B9%D8%A7%D9%85-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%B2%D9%88%D8%A7%D8%AC%D9%87%D9%85%D8%A7-%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%88%D8%B2%D9%88%D8%AC%D9%87%D8%A7-%D9%8A%D8%B4%D8%A7%D8%B1%D9%83%D8%A7%D9%86-%D9%81%D9%89/2812555 Ya t'addi ,Ya T-haddi - Youm7]</ref>
=== Usoro ===
* Shaqet Faisal
* Bein AL Sarayat
* Al Ahd (El Kalam El Mobah)
* Ụgbọ mmiri Asrar
* Kika Alal Ali
* Elsabaa Wasaya
* Al Walida Basha
* El Zowga El Tanya
* Al Zoga Al Raba'a
* Keed El-Nesa
* Afra
* Ayoub Ramadan 2018
* 3anbar 6
* 7adret motaham 2aby<ref>[http://www.elfann.com/news/show/1106486/%D8%A2%D9%8A%D8%AA%D9%86-%D8%B9%D8%A7%D9%85%D8%B1-%D9%86%D9%88%D8%B1-%D8%A7%D9%84%D8%B4%D8%B1%D9%8A%D9%81-%D8%B5%D8%A7%D8%AD%D8%A8-%D9%81%D8%B6%D9%84-%D8%B9%D9%84%D9%8A Nour El-Sherif & Ayten ]</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{IMDb name|4856970}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6q0scr2ynu817e8qxqfphr4dhfzyefe
Rahel Tewelde
0
17029
86485
81037
2022-08-04T12:47:19Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Rahel Tewelde.jpg|thumb|#wpwp]]
'''Rahel Tewelde''' (amụrụ n'afọ 1974) bụ onye na-eme ihe nkiri na Eritrea.<ref name="Barlet">[[Olivier Barlet]], [http://africultures.com/personnes/?no=15625 Rahel Tewelde], africultures.com.</ref>
Rahel Tewelde gụrụ akwụkwọ na Asmara. E gosipụtara ''ihe'' nkiri mbụ ya bụ Hid'get na telivishọn Eritrea. Tewelde sụgharịrị ihe nkiri ''Casablanca'' n'asụsụ Tigrinya.<ref name="Barlet">[[Olivier Barlet]], [http://africultures.com/personnes/?no=15625 Rahel Tewelde], africultures.com.</ref>
== Ihe nkiri ==
* Hid'get [Mgbaghara], 2003
* ''Shikorinatat'' [The Beautiful Ones], 2006.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1amhofhn1m8l1f1tp9i63grkvh99h5u
Farzam Tavassoli
0
17049
86566
81060
2022-08-05T05:24:44Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Farzame tavassoli.jpg|thumb|Farzame tavassoli]]
'''''Farzam Tavassoli''''' mụrụ na March 10, 1991 na Tehran na Iran . Ọ bụ onye Iran na-agụ abụ na onye na -ede abụ . <ref>[https://iranmojavez.com/about-us/ Biyografiya tevahî ya malpera pargîdaniyê] iran mojanez. Di 1ê Sibata 2022an de hatiye wergirtin </ref> <ref>[https://list.ecomotive.ir/company/%D8%A7%DB%8C%D8%B1%D8%A7%D9%86_%D9%85%D8%AC%D9%88%D8%B2#overview Temamê jînenîgariya malpera Şirketa Kovara Îranê]ecomotive. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Ọmụmụ MBA na Art Marketing na akwụkwọ akụkọ mbụ n'ọhịa nke njikwa egwu Iranian nke isiokwu ya bụ: Nyocha nke Brand iguzosi ike n'ihe na ndị na-abụ abụ na ụlọ ọrụ egwu Iranian site na netwọkụ mmekọrịta. <ref>[https://www.borna.news/بخش-موسیقی-64/1233532-گفت-گو-با-ناشر-پرکار-موسیقی-فرزام-توسلی-در-مورد-این-روز-های-کرونایی-صنعت-موسیقی-طرح-صیانت-از-فضای-مجازی Hevpeyvînek bi weşanxaneya muzîkê ya berhemdar "Ferzam Tavassoli" re li ser van rojên koronar ên pîşesaziya muzîkê û plana parastina cîhê sîber]borna news. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
== Ọnọdụ ==
* Onye guzobere na onye nyere ikike nke Iran
* Onye isi ụlọ ọrụ Viva Ava Institute of Culture and Arts <ref>[https://www.borna.news/بخش-موسیقی-64/1233532-گفت-گو-با-ناشر-پرکار-موسیقی-فرزام-توسلی-در-مورد-این-روز-های-کرونایی-صنعت-موسیقی-طرح-صیانت-از-فضای-مجازی Hevpeyvînek bi weşanxaneya muzîkê ya berhemdar "Ferzam Tavassoli" re li ser van rojên koronar ên pîşesaziya muzîkê û plana parastina cîhê sîber]borna news. Cîhanê Di 1ê Sibata 2022-an de hat wergirtin</ref>
* Onye isi ala Limak Records [[Italy]]
* Onye isi oche nke Board na osote onye isi nke Art Institute "Avaye Vira" na Director Zehra Qasimi.
* Onye isi oche nke Board na osote onye isi ụlọ ọrụ Roman Institute of Culture and Arts Rivaava Fariba Qasimi.
== Ajụjụ metụtara ya ==
* [[Îran Mojavez|Iran Mojavez]]
== Isi mmalite ==
{{Reflist|2}}
plwikp2p6cb0rznh8jtm9gwtycxqcql
Norman Parish
0
17212
86479
81234
2022-08-04T12:20:45Z
Hesyomi
13284
Added photo
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Frank Leslie's Illustrated Newspaper Vol. 15.pdf|thumb|#WPWPNG]]
Norman '''Parish''' (amụrụ na New Orleans, zụlitere na Chicago n'ubochí irí abụọ na isii n'ọnwa Ọgọst, 1937 rụo ụbọchị asatọ n'ọnwa Julaị, 2013) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-ere ihe osise.<ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Ọ bụ ónyé guzobere na ónyé nduzi nke Parish Gallery (nke e guzobere na 1991) na mpaghara Georgetown nke Washington, DC.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://patch.com/maryland/germantown/obituary-norman-parish-gallery-owner-and-artist|title=Obituary: Norman Parish, Gallery Owner and Artist|date=2013-07-15|work=Germantown, MD Patch|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bostonglobe.com/metro/obituaries/2013/07/12/norman-parish-painter-whose-gallery-highlighted-black-artists-dies/8V5tHVMYlqFOzYH7FhRnqL/story.html|title=Norman Parish, painter whose gallery highlighted black artists, dies at 75 - The Boston Globe|work=BostonGlobe.com|accessdate=2019-02-18}}</ref> The Washington Post kọwara gallery ahụ dị ka gallery nka "nke gosipụtara ndị na-ese ihe n'Afrịka n'oge mgbè gallery ole na ole ndị ọzọ lekwasịrị anya n'igosi ọrụ ha".<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/norman-parish-1937-2013-41825|title=Norman Parish (1937–2013)|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Parish gụrụ akwụkwọ na Art Institute of Chicago na Mahadum Chicago .<ref>{{Cite web|url=https://www.artic.edu/artworks/242485/black-pride-whitewashed|title=Black Pride Whitewashed|work=The Art Institute of Chicago|year=1971|language=en|accessdate=2019-02-20}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Neal_Parker2013">O'Neal Parker, Lonnae (2013-06-20). [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html "Parish Gallery pays tribute to its namesake"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-19</span></span>.</cite></ref>
== Mbido ndụ na ihe osise ==
Na mbido ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na Chicago, Parish so n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị na-ese egwu Africa America na [[Chicago]], ụfọdụ n'ime ha mechara bụrụ akụkụ nkè otu AfriCOBRA (African Commune of Bad Relevant Artists) nke ndị na'ese ihe Wadsworth Jarrell na Jeff Donaldson guzobere na 1968, ha abụọ kụziri na Mahadum Howard.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/tribute-to-a-long-gone-mural-and-a-father-who-helped-create-it/2015/04/17/41bfe92a-e2b8-11e4-b510-962fcfabc310_story.html?noredirect=on|title=Tribute to a long-gone mural and a father who helped create it|author=Norman|first=Parish III|date=2015-04-17|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Na ngwụcha afọ 1960, Parish na ihe karịrị ndị na-ese ihe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iri na abụọ nke ndị Africa America na-arụsi ọrụ ike na Chicago mepụtara ihe osise na-ese okwu n'oge ahụ, nke a maara dị ka The Wall of Respect, na Chicago South Side nke afọ iri anọ ka e mesịrị "kwuru ugbu a na-akpali okike nke ihe osise agbụrụ ndị ọzọ gburugburu ụwa".<ref>{{Cite web|url=http://www.saic.edu/news/saic-hosts-event-launch-conversation-leading-50th-anniversary-chicago%E2%80%99s-wall-respect|title=SAIC Hosts Event to Launch Conversation Leading up to 50th Anniversary of Chicago's Wall of Respect|work=School of the Art Institute of Chicago|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1996-02-02-9602020311-story.html|title=DEEP ROOTS|author=Preston|first=Rohan B.|date=1997-08-27|work=Chicago Tribune|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":1" /> Ónyé na-ede uri nke nwetara ihe nrite Pulitzer bụ Gwendolyn Brooks mekwara emume mgbidi ahụ n'otu n'ime uri ya:<ref name=":2" />
Parish kwagara Washington, DC na 1988 wee mepee Parish Gallery na 1991. N'ihi na achọpụtala m ọtụtụ ndị na-ese ihe dị mkpa, Norman na-ekwu. Ha dị mma, dị mma n'ezie. Mànà ha chọrọ ónyé ga-enyere aka ime ka ọrụ ha banye n'ụwa, ọ chetara n'ajụjụ ọnụ n'afọ 2013.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
Na mbụ, ọtụtụ n'ime ndị na-ese ihe anyị gosipụtara amaara m site na ụlọ akwụkwọ nka, ọ gbakwunyere n'otu ajụjụ ọnụ ahụ. Ma n'ihe dị ka irí itoolu na atọ na irí itoolu na anọ, ndị na-ese ihe ndị ọzọ malitere ịbịakwute m. Ndị a bụ ndị na-ese ihe na-enweghị ohere n'ihi na ọ dịghị onye na-achọ ha, ọ dịghị ónyé nọ n'ebe ahụ na-akwalite ọrụ ha.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
== Ụlọ ngosi Parish ==
Ụlọ ngosi ihe nkiri Georgetown nke Norman Parish "ghọrọ otu n'ime ụlọ ngosi ihe osise ndị isi ojii a ma ama, na-elekwasị ányá na ọrụ ndị Africa America na ndị ọzọ na-ese ihe nke ihe a maara dị ka ndị Africa diaspora. "<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
N'ime afọ ndị e meghere gallery ahụ, ọ gosipụtara ọrụ nke ihe karịrị ndị omenkà otu narị na iri asaa sitere na United States, Nigeria, [[Ethiopia]], [[Ghana]], South Africa na [[Morocco]], tinyere ndị si [[Greece|Gris]], [[Turkéy|Turkey]], [[Brazil]], [[Spain]], na [[France]], gụnyere ndị omenkọ a ma ama dị ka Sam Gilliam, Richard Mayhew, Lou Stovall, Percy Martin, Evangeline Montgomery, [[Victor Ekpuk]], Lois Mailou Jones, na Wadsworth Jarrell.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1996/06/29/a-place-to-hang-his-art/cd1ade72-b60b-4b07-a951-fc0055e0300c/|title=A PLACE TO HANG HIS ART|author=Protzman|first=Ferdinand|date=1996-06-29|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
7c918kqgder9m4m0258u1bq6a7ufehx
86486
86479
2022-08-04T12:49:55Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Frank Leslie's Illustrated Newspaper Vol. 15.pdf|thumb|#WPWPNG]]
[[Usòrò:Normanparish.png|thumb|norman #wpwp]]
Norman '''Parish''' (amụrụ na New Orleans, zụlitere na Chicago n'ubochí irí abụọ na isii n'ọnwa Ọgọst, 1937 rụo ụbọchị asatọ n'ọnwa Julaị, 2013) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-ere ihe osise.<ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Ọ bụ ónyé guzobere na ónyé nduzi nke Parish Gallery (nke e guzobere na 1991) na mpaghara Georgetown nke Washington, DC.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://patch.com/maryland/germantown/obituary-norman-parish-gallery-owner-and-artist|title=Obituary: Norman Parish, Gallery Owner and Artist|date=2013-07-15|work=Germantown, MD Patch|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bostonglobe.com/metro/obituaries/2013/07/12/norman-parish-painter-whose-gallery-highlighted-black-artists-dies/8V5tHVMYlqFOzYH7FhRnqL/story.html|title=Norman Parish, painter whose gallery highlighted black artists, dies at 75 - The Boston Globe|work=BostonGlobe.com|accessdate=2019-02-18}}</ref> The Washington Post kọwara gallery ahụ dị ka gallery nka "nke gosipụtara ndị na-ese ihe n'Afrịka n'oge mgbè gallery ole na ole ndị ọzọ lekwasịrị anya n'igosi ọrụ ha".<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/norman-parish-1937-2013-41825|title=Norman Parish (1937–2013)|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Parish gụrụ akwụkwọ na Art Institute of Chicago na Mahadum Chicago .<ref>{{Cite web|url=https://www.artic.edu/artworks/242485/black-pride-whitewashed|title=Black Pride Whitewashed|work=The Art Institute of Chicago|year=1971|language=en|accessdate=2019-02-20}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Neal_Parker2013">O'Neal Parker, Lonnae (2013-06-20). [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html "Parish Gallery pays tribute to its namesake"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-19</span></span>.</cite></ref>
== Mbido ndụ na ihe osise ==
Na mbido ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na Chicago, Parish so n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị na-ese egwu Africa America na [[Chicago]], ụfọdụ n'ime ha mechara bụrụ akụkụ nkè otu AfriCOBRA (African Commune of Bad Relevant Artists) nke ndị na'ese ihe Wadsworth Jarrell na Jeff Donaldson guzobere na 1968, ha abụọ kụziri na Mahadum Howard.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/tribute-to-a-long-gone-mural-and-a-father-who-helped-create-it/2015/04/17/41bfe92a-e2b8-11e4-b510-962fcfabc310_story.html?noredirect=on|title=Tribute to a long-gone mural and a father who helped create it|author=Norman|first=Parish III|date=2015-04-17|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Na ngwụcha afọ 1960, Parish na ihe karịrị ndị na-ese ihe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iri na abụọ nke ndị Africa America na-arụsi ọrụ ike na Chicago mepụtara ihe osise na-ese okwu n'oge ahụ, nke a maara dị ka The Wall of Respect, na Chicago South Side nke afọ iri anọ ka e mesịrị "kwuru ugbu a na-akpali okike nke ihe osise agbụrụ ndị ọzọ gburugburu ụwa".<ref>{{Cite web|url=http://www.saic.edu/news/saic-hosts-event-launch-conversation-leading-50th-anniversary-chicago%E2%80%99s-wall-respect|title=SAIC Hosts Event to Launch Conversation Leading up to 50th Anniversary of Chicago's Wall of Respect|work=School of the Art Institute of Chicago|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1996-02-02-9602020311-story.html|title=DEEP ROOTS|author=Preston|first=Rohan B.|date=1997-08-27|work=Chicago Tribune|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":1" /> Ónyé na-ede uri nke nwetara ihe nrite Pulitzer bụ Gwendolyn Brooks mekwara emume mgbidi ahụ n'otu n'ime uri ya:<ref name=":2" />
Parish kwagara Washington, DC na 1988 wee mepee Parish Gallery na 1991. N'ihi na achọpụtala m ọtụtụ ndị na-ese ihe dị mkpa, Norman na-ekwu. Ha dị mma, dị mma n'ezie. Mànà ha chọrọ ónyé ga-enyere aka ime ka ọrụ ha banye n'ụwa, ọ chetara n'ajụjụ ọnụ n'afọ 2013.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
Na mbụ, ọtụtụ n'ime ndị na-ese ihe anyị gosipụtara amaara m site na ụlọ akwụkwọ nka, ọ gbakwunyere n'otu ajụjụ ọnụ ahụ. Ma n'ihe dị ka irí itoolu na atọ na irí itoolu na anọ, ndị na-ese ihe ndị ọzọ malitere ịbịakwute m. Ndị a bụ ndị na-ese ihe na-enweghị ohere n'ihi na ọ dịghị onye na-achọ ha, ọ dịghị ónyé nọ n'ebe ahụ na-akwalite ọrụ ha.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
== Ụlọ ngosi Parish ==
Ụlọ ngosi ihe nkiri Georgetown nke Norman Parish "ghọrọ otu n'ime ụlọ ngosi ihe osise ndị isi ojii a ma ama, na-elekwasị ányá na ọrụ ndị Africa America na ndị ọzọ na-ese ihe nke ihe a maara dị ka ndị Africa diaspora. "<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
N'ime afọ ndị e meghere gallery ahụ, ọ gosipụtara ọrụ nke ihe karịrị ndị omenkà otu narị na iri asaa sitere na United States, Nigeria, [[Ethiopia]], [[Ghana]], South Africa na [[Morocco]], tinyere ndị si [[Greece|Gris]], [[Turkéy|Turkey]], [[Brazil]], [[Spain]], na [[France]], gụnyere ndị omenkọ a ma ama dị ka Sam Gilliam, Richard Mayhew, Lou Stovall, Percy Martin, Evangeline Montgomery, [[Victor Ekpuk]], Lois Mailou Jones, na Wadsworth Jarrell.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1996/06/29/a-place-to-hang-his-art/cd1ade72-b60b-4b07-a951-fc0055e0300c/|title=A PLACE TO HANG HIS ART|author=Protzman|first=Ferdinand|date=1996-06-29|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
ncz70duuwoefw9gxjtg0o2csuavklan
86487
86486
2022-08-04T12:51:53Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Frank Leslie's Illustrated Newspaper Vol. 15.pdf|thumb|#WPWPNG]]
[[Usòrò:Normanparish.png|thumb|norman #wpwp]]
[[Usòrò:Norman Parish.jpg|thumb|norman #wpwp]]
Norman '''Parish''' (amụrụ na New Orleans, zụlitere na Chicago n'ubochí irí abụọ na isii n'ọnwa Ọgọst, 1937 rụo ụbọchị asatọ n'ọnwa Julaị, 2013) bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-ere ihe osise.<ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Ọ bụ ónyé guzobere na ónyé nduzi nke Parish Gallery (nke e guzobere na 1991) na mpaghara Georgetown nke Washington, DC.<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://patch.com/maryland/germantown/obituary-norman-parish-gallery-owner-and-artist|title=Obituary: Norman Parish, Gallery Owner and Artist|date=2013-07-15|work=Germantown, MD Patch|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bostonglobe.com/metro/obituaries/2013/07/12/norman-parish-painter-whose-gallery-highlighted-black-artists-dies/8V5tHVMYlqFOzYH7FhRnqL/story.html|title=Norman Parish, painter whose gallery highlighted black artists, dies at 75 - The Boston Globe|work=BostonGlobe.com|accessdate=2019-02-18}}</ref> The Washington Post kọwara gallery ahụ dị ka gallery nka "nke gosipụtara ndị na-ese ihe n'Afrịka n'oge mgbè gallery ole na ole ndị ọzọ lekwasịrị anya n'igosi ọrụ ha".<ref name=":0" /><ref>{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/norman-parish-1937-2013-41825|title=Norman Parish (1937–2013)|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Parish gụrụ akwụkwọ na Art Institute of Chicago na Mahadum Chicago .<ref>{{Cite web|url=https://www.artic.edu/artworks/242485/black-pride-whitewashed|title=Black Pride Whitewashed|work=The Art Institute of Chicago|year=1971|language=en|accessdate=2019-02-20}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html|title=Parish Gallery pays tribute to its namesake|author=O'Neal Parker|first=Lonnae|date=2013-06-20|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-19}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFO'Neal_Parker2013">O'Neal Parker, Lonnae (2013-06-20). [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/parish-gallery-pays-tribute-to-its-namesake/2013/06/20/800b8f6e-d9ea-11e2-a016-92547bf094cc_story.html "Parish Gallery pays tribute to its namesake"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-19</span></span>.</cite></ref>
== Mbido ndụ na ihe osise ==
Na mbido ọrụ ya dị ka ónyé na-ese ihe na Chicago, Parish so n'òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị na-ese egwu Africa America na [[Chicago]], ụfọdụ n'ime ha mechara bụrụ akụkụ nkè otu AfriCOBRA (African Commune of Bad Relevant Artists) nke ndị na'ese ihe Wadsworth Jarrell na Jeff Donaldson guzobere na 1968, ha abụọ kụziri na Mahadum Howard.<ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/entertainment/museums/tribute-to-a-long-gone-mural-and-a-father-who-helped-create-it/2015/04/17/41bfe92a-e2b8-11e4-b510-962fcfabc310_story.html?noredirect=on|title=Tribute to a long-gone mural and a father who helped create it|author=Norman|first=Parish III|date=2015-04-17|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref> Na ngwụcha afọ 1960, Parish na ihe karịrị ndị na-ese ihe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iri na abụọ nke ndị Africa America na-arụsi ọrụ ike na Chicago mepụtara ihe osise na-ese okwu n'oge ahụ, nke a maara dị ka The Wall of Respect, na Chicago South Side nke afọ iri anọ ka e mesịrị "kwuru ugbu a na-akpali okike nke ihe osise agbụrụ ndị ọzọ gburugburu ụwa".<ref>{{Cite web|url=http://www.saic.edu/news/saic-hosts-event-launch-conversation-leading-50th-anniversary-chicago%E2%80%99s-wall-respect|title=SAIC Hosts Event to Launch Conversation Leading up to 50th Anniversary of Chicago's Wall of Respect|work=School of the Art Institute of Chicago|language=en|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chicagotribune.com/news/ct-xpm-1996-02-02-9602020311-story.html|title=DEEP ROOTS|author=Preston|first=Rohan B.|date=1997-08-27|work=Chicago Tribune|language=en-US|archiveurl=|archivedate=|accessdate=2019-02-18}}</ref><ref name=":1" /> Ónyé na-ede uri nke nwetara ihe nrite Pulitzer bụ Gwendolyn Brooks mekwara emume mgbidi ahụ n'otu n'ime uri ya:<ref name=":2" />
Parish kwagara Washington, DC na 1988 wee mepee Parish Gallery na 1991. N'ihi na achọpụtala m ọtụtụ ndị na-ese ihe dị mkpa, Norman na-ekwu. Ha dị mma, dị mma n'ezie. Mànà ha chọrọ ónyé ga-enyere aka ime ka ọrụ ha banye n'ụwa, ọ chetara n'ajụjụ ọnụ n'afọ 2013.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
Na mbụ, ọtụtụ n'ime ndị na-ese ihe anyị gosipụtara amaara m site na ụlọ akwụkwọ nka, ọ gbakwunyere n'otu ajụjụ ọnụ ahụ. Ma n'ihe dị ka irí itoolu na atọ na irí itoolu na anọ, ndị na-ese ihe ndị ọzọ malitere ịbịakwute m. Ndị a bụ ndị na-ese ihe na-enweghị ohere n'ihi na ọ dịghị onye na-achọ ha, ọ dịghị ónyé nọ n'ebe ahụ na-akwalite ọrụ ha.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref>
== Ụlọ ngosi Parish ==
Ụlọ ngosi ihe nkiri Georgetown nke Norman Parish "ghọrọ otu n'ime ụlọ ngosi ihe osise ndị isi ojii a ma ama, na-elekwasị ányá na ọrụ ndị Africa America na ndị ọzọ na-ese ihe nke ihe a maara dị ka ndị Africa diaspora. "<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
N'ime afọ ndị e meghere gallery ahụ, ọ gosipụtara ọrụ nke ihe karịrị ndị omenkà otu narị na iri asaa sitere na United States, Nigeria, [[Ethiopia]], [[Ghana]], South Africa na [[Morocco]], tinyere ndị si [[Greece|Gris]], [[Turkéy|Turkey]], [[Brazil]], [[Spain]], na [[France]], gụnyere ndị omenkọ a ma ama dị ka Sam Gilliam, Richard Mayhew, Lou Stovall, Percy Martin, Evangeline Montgomery, [[Victor Ekpuk]], Lois Mailou Jones, na Wadsworth Jarrell.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/|title=The Parish Gallery, 22 Years Strong|author=Tischler|first=Gary|date=2013-06-20|work=The Georgetowner|language=en-US|accessdate=2019-02-18}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTischler2013">Tischler, Gary (2013-06-20). [https://georgetowner.com/articles/2013/06/20/parish-gallery-22-years-strong/ "The Parish Gallery, 22 Years Strong"]. ''The Georgetowner''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-18</span></span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/archive/lifestyle/1996/06/29/a-place-to-hang-his-art/cd1ade72-b60b-4b07-a951-fc0055e0300c/|title=A PLACE TO HANG HIS ART|author=Protzman|first=Ferdinand|date=1996-06-29|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}</ref><ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html|title=Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75|author=Schudel|first=Matt|date=2013-07-09|work=The Washington Post|accessdate=2019-02-17}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSchudel2013">Schudel, Matt (2013-07-09). [https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/norman-parish-artist-and-gallery-owner-dies-at-75/2013/07/09/8ce892fa-e8c1-11e2-8f22-de4bd2a2bd39_story.html "Norman Parish, artist and gallery owner, dies at 75"]. ''The Washington Post''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-02-17</span></span>.</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
c09jmglqlxux63hpaom2wb120gkydi4
William Pope.L
0
17218
86511
81240
2022-08-04T15:07:03Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:2013 Pope.L Duritskaya 01.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''PopuL''' (nke a makwaara dị ka William Pope.L, amụrụ n'afọ 1955 na Newark, New Jersey) bụ onye America na-ese ihe nkiri nke a maara nke ọma màkà ọrụ ya na nka arụmọrụ, na nka ọha na eze. Otú ọ dị, o mepụtara nka na eserese, foto na ihe nkírí. A gụnyere ya na 2002 Whitney Biennial ma bụrụ Guggenheim Fellow na onye natara Creative Capital Visual Arts Award.<ref>[http://creative-capital.org/projects/view/180 "The Black Factory"], Creative Capital.</ref> PopuA gụnyekwara L na 2017 Whitney Biennial .<ref>{{Cite web|url=http://whitney.org/Exhibitions/2017Biennial|title=Whitney Biennial 2017 {{!}} Whitney Museum of American Art|work=whitney.org|accessdate=2017-02-05}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
PopuL gara Pratt Institute site na 1973 ruo 1975 wee sonye na Whitney Museum of American Art Independent Study Program site na 1977 rụo 1978.<ref name="bio_1">{{Cite web|url=https://www.foundationforcontemporaryarts.org/recipients/popel|title=Pope.L :: Foundation for Contemporary Arts|work=www.foundationforcontemporaryarts.org}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://archive.org/details/independentstudy80whit|title=Independent Study Program : fifteenth anniversary / Whitney Museum of American Art.|author=Whitney Museum of American Art|date=29 June 1983|publisher=Whitney Museum of American Art}}</ref> O nwetara nzèrè Bachelor of Arts na Mahadum Montclair State, Montclair, New Jersey, n'afọ 1978.<ref name="bio_1" /> O nwetara nzere Master of Fine Arts na visual arts site na Mason Gross School of the Arts na Rutgers University, New Brunswick, New Jersey na 1981.<ref>{{Cite web|url=https://newfaculty.uchicago.edu/page/william-popel|title=William Pope.L - New Members of the University Faculty - The University of Chicago|work=newfaculty.uchicago.edu}}</ref>
== Ọrụ mbụ ==
Site na 1990 ruo 2010, Pope.L bụ ónyé nkụzi nke Theater na Rhetoric na Bates College na Lewiston, Maine. Dị ka onye otu ngalaba, ọ duziri mmepụta nke Lorraine Hansberry's A Raisin In the Sun, nke o ji ndị na-eme ihe nkírí African-American na Caucasian mee ihe dị ka [[Ndị Afụrịka ǹkè Amerịka|ndị]] otu ezinụlọ.
Maka ATM Piece, nke emere na 1997, o tinyere onwé ya na ogologo asatọ nke Italian sausage n'ọnụ ụzọ nke Chase Bank na etiti Manhattan na-eyi ihe ọ bụla ma ọ bụghị akpụkpọ ụkwụ osisi na uwe elu e ji ego dollar mee.<ref>{{Cite web|url=https://www.moma.org/magazine/articles/611|title=Pope.L’s ATM Piece|author=<!--Not stated-->|date=August 11, 2021|work=MoMA|publisher=[[Museum of Modern Art]]|accessdate=August 12, 2021}}</ref>
eRacism, ọrụ nke Pope.L malitere na ngwụcha afọ 1970, gụnyere ihe karịrị 40 na-adabere na ntachi obi nke nwere nke a na-akpọ Ōcrawls, dịgasị iche na ogologo na ogologo oge. N'otu ihe atụ akpọrọ ''Tompkins Square Crawl'' (1991) Pope.L yi uwe azụmahịa ma na-agafe n'ọwara mmiri dị na Tompkins Square Park, New York, na-eji otu aka na-akwagharị okooko osisi. Ihe atụ ọzọ akpọrọ The Great White Way gụnyere ịnyagharị nke gbatịrị ihe karịrị kilomita 22 ma were afọ ise iji mezue. Maka arụmọrụ a, o yi uwe Superman ma kee skateboard n'azụ ya. Ụgbọ ahụ gbatịrị kilomita 22 niile nke Broadway, na New York City.<ref>{{Cite web|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_m1248/is_5_91/ai_101010684/pg_2|title=Archived copy|accessdate=2008-12-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050221112745/http://www.findarticles.com/p/articles/mi_m1248/is_5_91/ai_101010684/pg_2|archivedate=2005-02-21}}</ref> E tinyere akwụkwọ nke arụmọrụ a na 2002 Whitney Biennial .
== Ọrụ ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya ==
In 2015 MOCA, Los Angeles presented ''Trinket'',<ref>{{Cite web|url=http://www.moca.org/exhibition/william-popel-trinket|title=William Pope.L: Trinket|work=The Museum of Contemporary Art, Los Angeles}}</ref> the largest solo museum presentation of Pope.L's work to date. The centerpiece of the show is ''Trinket'', a monumental, custom-made American flag (approximately 54 x 16 feet) hanging on a pole in the middle of the Geffen. During the museum's public hours the flag will be continuously blown by four large-scale industrial fans — the type used on Hollywood film sets to create wind or rain effects — and will be illuminated from below by a bank of custom theatrical lights. Over time the flag will appear to fray at its ends due to the constant whipping of the forced air, a potent metaphor for the rigors and complexities of democratic engagement and participation.<ref>{{Cite web|url=https://www.latimes.com/entertainment/arts/la-et-cm-pope-l-moca-review-20150324-column.html|title=William Pope.L sets the U.S. flag waving at the MOCA/Geffen|first=Christopher|author=Knight|work=latimes.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://artforum.com/words/id=50371|title=William Pope.L|work=artforum.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://old.theartnewspaper.com/articles/William-PopeL-wants-to-bring-down-the-house/37266|title=Archived copy|accessdate=2016-01-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906003611/http://old.theartnewspaper.com/articles/William-PopeL-wants-to-bring-down-the-house/37266|archivedate=2015-09-06}}</ref> ''Trinket'' was originally produced in 2008 at Grand Arts, in Kansas City, Mo., as the centerpiece of Pope.L's exhibition Animal Nationalism.<ref>{{Cite web|url=http://grandarts.com/past_projects/2008/2008_09.html|title=Grand Arts|work=grandarts.com}}</ref>
PopuIhe osise L na-elekwasị anya n'ihe gbasara oriri, ọkwá mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na nwoke ka ha na-emetụta agbụrụ. A na-ehota ya ka ọ na-ekwu maka ọrụ nke ya: Abụ m onye na-egbu azụ nke enweghị isi, ma ọ bụrụ na ị ga-achọ... Ihe m na-elekwasị anya bụ ime ka enweghị ikike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ime ka ọ ghara ịdị, imezigharị ihe dị n'okpuru anyị, iji cheta anyị ebe anyị niile si.<ref>Bessire, Mark H.C., William Pope.L: The Friendliest Black Artist in America, [[MIT Press]], Cambridge Massachusetts – London, England, 2002.pg.23</ref>
== Akwụkwọ ndị a họọrọ ==
* ''PopuL: Alaeze m maka aha'' Los Angeles: New Documents. 2021.
* ''onye otu: Popu.[Ihe e dere n'ala ala peeji]'' New York: The Museum of Modern Art. 2019. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9781633450868|9781633450868]]
* ''William PopeL: Onye Black Artist Kasị Enyi na America'' Cambridge, MA: The MIT Press. 2002. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/9780262025331|9780262025331]]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* ''The Whole Entire World: Ajụjụ ọnụ na William Pope.L nke Amy Horschak'' na ''Dak'Art 2006'', La Biennale de Dakar: Dakar, 2006, peeji nke 382-383.
* ''PopuL: Ịkwado Iji Jidebe'', The Renaissance Society na Mahadum Chicago, The University of Chicago Press: Chicago, IL, 2014 ( ).
* {{Cite journal|author=Simonini, Ross|date=Dec 2017 – Jan 2018|title=An interview with Pope L.|journal=The Believer|volume=14|issue=3|pages=87–92|url=https://believermag.com/an-interview-with-pope-l/ <!--access-date=2019-08-16-->}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.theblackfactory.com Ebe nrụọrụ weebụ Black Factory]
* [https://web.archive.org/web/20070522014253/http://www.roundpointmovies.org/roundpointmovies/getoffthetruck.html Ihe nkiri nke Black Factory Rehearsal 2005]
* [https://web.archive.org/web/20070927211129/http://lastvisibledog.org/blog/2004/03/24/william-popel/ Isiokwu Artful Mind sitere na 2004]
* The Void Show Exhibition Review bipụtara na ''X-TRA Contemporary Art Quarterly''
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cwgs74jh9a0v35y2j11093royviwc53
Wude Ayalew
0
17298
86496
81322
2022-08-04T13:26:58Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:YimerWudeAyalew (cropped).jpg|thumb|Wude Ayalew #wpwpng]]
'''Wude Ayalew Yimer''' (Amharic; amụrụ na 4 Julaị, na afọ 1987) bụ onye Etiopia ọkachamara na-agba ọsọ ogologo oge. Ọ bụ onye nwetara ọla nchara karịa mita 10,000 na 2009 World Championships in Athletics ma were ọlaọcha na ihe omume ahụ na afọ 2011 All-Africa Games. Nwanne ya nwanyị Hiwot Ayalew bụkwa onye na-agba ọsọ n'ọkwa kachasị elu.
Na afọ 2006 World Cross Country Championships ọ mechara nke ise na ogologo ọsọ, ebe ndị otu Etiopia, nke Yimer so na ya, meriri asọmpi otu. Ọ bụ onye nke ise na mita 5000 na afọ 2006 World Junior Championships. Ọ mechiri oge ahụ site na mmeri Cross Internacional de Venta de Baños site na ihe karịrị 25 sekọnd.<ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=17 December 2006|url=http://www.iaaf.org/news/Kind=2/newsId=37097.html|title=Dinkesa shines in Venta de Baños|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 December 2009}}</ref>
Na afo 2009 World Championships in Athletics na Berlin, ọ meriri ọla nchara na 10,000 mita ọsọ. Na afọ 2010 World 10K Bangalore na Mee, o setịpụrụ ndekọ ọhụrụ nke 31:58 mgbe ọ kụrụ onye mmeri na-agbachitere Aselefech Mergia na njedebe ikpeazụ.<ref>{{Cite news|author=Krishnan|first=Ram. Murali|date=23 May 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/mbishei-yimer-the-surprise-winners-in-sunfeas|title=Mbishei, Yimer the surprise winners in Sunfeast World 10K|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
O sonyere na asọmpi Beach to Beacon na Cape Elizabeth, Maine n'ọnwa Ọgọstụ ma bụrụ onye nke abụọ n'azụ Lineth Chepkurui.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/course-record-for-chepkurui-in-cape-elizabeth|title=Course record for Chepkurui in Cape Elizabeth 10K|publisher=IAAF|date=8 August 2010|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ya na onye Kenya ahụ gbanwere ọnọdụ na Falmouth Road Race ụbọchị asatọ ka e mesịrị, na-emeri mmeri n'elu kilomita asaa na oge nke 35:46.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/WHM10/news/kind=100/newsid=57997.html|title=Gebremariam and Yimer the winners in Falmouth|publisher=IAAF|date=16 August 2010|accessdate=16 August 2010}}</ref> Na Delhi Half Marathon, ọ gwụchara n'ọnọdụ nke atọ maka nke abụọ n'usoro n'ime afọ abụọ na ihe omume ahụ.<ref>{{Cite news|date=21 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/mergia-recaptures-womens-crown-mutai-foils-et|title=Mergia recaptures women's crown, Mutai foils Ethiopian sweep at Delhi Half Marathon|author=Murali|first=Ram. Krishnan|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
Na 2011 IAAF World Cross Country Championships, ọ nọ n'ọnọdụ nke isii ma nyere ụmụ nwanyị Etiopia aka inweta ihe nrite ọlaọcha n'akụkụ Meselech Melkamu.<ref>[http://www.iaaf.org/wxc11/results/eventCode=4527/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/team.html#det Official Team Results Senior Race - W]. [[International Association of Athletics Federations|IAAF]] (20 March 2011). Retrieved on 2 January 2012.</ref> O sonyeghị na ndị otu World Championships, mana a họpụtara ya maka afọ 2011 All-Africa Games, ebe ọ bụ onye nke abụọ na Sule Utura site na nkeji nke abụọ.<ref>{{Cite news|author=Makori|first=Elias|date=15 September 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/from-daegu-to-maputo-jeylan-and-montsho-rule|title=From Daegu to Maputo, Jeylan and Montsho rule! - All Africa Games|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ mechiri afọ ahụ site na onye nke abụọ n'azụ [[Priscah Jeptoo]] na Saint Silvester Road Race.<ref>{{Cite news|author=Biscayart|first=Eduardo|date=1 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/t-bekele-and-jeptoo-beat-the-sao-paulo-new-ye|title=T. Bekele and Jeptoo beat the Sao Paulo New Year's Eve rain|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> O ruru n'elu ikpo okwu na Cross de Itálica na Jenụwarị 2012, na-ewere ọnọdụ nke atọ n'azụ [[Linet Masai]] na [[Vivian Cheruiyot]], wee merie Elgoibar Cross Country otu izu ka e mesịrị.<ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=15 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipsang-and-masai-reign-in-rainy-seville|title=Kipsang and Masai reign in rainy Seville|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref><ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=22 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/tanui-and-wude-yimer-take-the-spoils-at-elgoi|title=Tanui and Wude Yimer take the spoils at Elgoibar Cross Country|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> O meriri Saint Silvester Road Race na afọ 2014, na-emechi afọ ise ụmụ nwanyị Kenya.<ref>{{Cite news|title=Etiope vence e acaba com hegemonia do Quenia|url=http://espn.uol.com.br/noticia/471576_etiope-vence-a-sao-silvestre-feminina-e-acaba-com-hegemonia-do-quenia|accessdate=24 April 2015|publisher=ESPN Brasil|language=Portuguese}}</ref><ref>{{Cite news|author=Mamo Gebrehiwot|title=Ethiopians dominate Brazil Road Race|url=http://www.ethiosports.com/2014/12/31/ethiopians-dominate-brazil-road-race/|accessdate=24 April 2015|publisher=Ethiosport}}</ref>
== Ihe kacha mma n'onwe ya ==
* 3000 mita - 8:30.93 nkeji (2009)
* 5000 mita - 14:38.44 nkeji (2009)
* 10,000 mita - 30:11.87 nkeji (2009)
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Wude Ayalew at World Athletics
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
khz3bsv6hpn4wng2vg9sf5qppd32qo6
Werknesh Kidane
0
17305
86509
81331
2022-08-04T15:06:43Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Werknesh Kidane.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{{MedalTableTop|image=Werknesh Kidane.jpg|imagesize=180px|caption=Werknesh Kidane at the 2012 Summer Olympics|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=ETH|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2003 World Championships in Athletics|2003 Paris]]|10,000 m}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]}}
{{Medal|Gold|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Long race}}
{{Medal|Silver|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|2002 Dublin]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Short race}}
{{Medal|Bronze|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|2004 Brussels]]|Long race}}
{{Medal|Bronze|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Long race}}}}
Werknesh Kidane (Amharic: ወርቅነሽ ኪዳነ; amụrụ na Nọvemba 21, na afọ 1981), bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge si Tigray onye na-asọmpi na mita 5000 na 10,000. O ritere ọtụtụ ihe nrite na IAAF World Cross Country Championships ma nọchite anya Ethiopia na Summer Olympics na afọ 2000, 2004 na afọ 2012. Ọ bụ onye nwetara ọlaọcha na afọ2005 World Championships in Athletics na onye nwetara ọla edo na afọ 2003 IAAF World Cross Country Championships.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya n'obodo akụkọ ihe mere eme nke Maychew, Tigray, na aha mba mbụ ya bịara na afọ 1999 IAAF World Cross Country Championships ebe ọ nọ n'elu ikpo okwu na asọmpi ndị na-eto eto. O mere egwuregwu Olympic mbụ ya dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma wee bụrụ onye nke asaa na 5000m ikpeazụ na 2000 Sydney Olympics. O meriri na afọ 2002 Great Ethiopian Run wee bụrụ onye nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na afọ 2002 IAAF World Cross Country Championships.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}</ref>
Werknesh malitere afọ 2003 ya site na mmeri na Antrim International Cross Country wee gaa n'ihu na-ewere aha ụmụ nwanyị ogologo oge na 2003 IAAF World Cross Country Championships. O meriri nrite ọlaọcha na 10,000m na afọ 2003 All-Africa Games, na-agwụcha n'azụ onye Etiopia ibe ya Ejegayehu Dibaba. Oge ya ruru n'ókè na 2003 World Championships in Athletics ebe o setịpụrụ 10,000 m kacha mma nke 30:07.15 nkeji iji nweta ọnọdụ nke abụọ n'azụ onye Etiopia Berhane Adere onye mebiri ihe ndekọ Afrịka maka ihe omume ahụ. N'afọ sochirinụ, ọ bịara nke anọ na ihe omume na afọ 2004 Athens Olympics. O nwetakwara ihe nrite ọla nchara ogologo oge na afọ 2004 IAAF World Cross Country Championships, yana iwere nke anọ na ọsọ dị mkpirikpi.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJohn_MannersElshadai_NegashSabrina_Yohannes2004">John Manners; Elshadai Negash; Sabrina Yohannes (24 September 2004). [https://web.archive.org/web/20110916042928/http://iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html "Focus on Athletes - Werknesh Kidane"]. [[World Athletics|IAAF]]. Archived from [http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html the original] on 16 September 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 January</span> 2011</span>.</cite></ref>
O nwere ihe ịga nke ọma na afọ 2004/05 cross country circuit na Spain, merie na Soria, Valle de Llodio na Seville. Na 2005 IAAF World Cross Country Championships ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na nke atọ na ọsọ dị ogologo, na-ewere utu aha otu na Tirunesh Dibaba na agbụrụ abụọ ahụ. O sonyere na afo 2005 World Championships in Athletics mana ọ pụghị imeghachi ihe omume ya n'afọ abụọ gara aga, na-emecha nke isii na 10,000 m.
Werknesh laghachiri na asọmpi mba ụwa mgbe ogologo ezumike gasịrị na 2010 IAAF World Cross Country Championships wee bịa n'ọnọdụ nke itoolu na asọmpi ndị okenye. O mere mgbalị mbụ ya n'ọsọ ọsọ n'okporo ụzọ na 2010 Great Manchester Run wee merie na oge kachasị mma nke 32:31 nkeji.<ref>{{Cite news|author=Martin|first=David|date=16 May 2010|title=Gebrselassie and Kidane score Ethiopian sweep in Manchester 10Km|url=http://www.iaaf.org/news/news/gebrselassie-and-kidane-score-ethiopian-sweep|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gbara ọsọ na NYRR New York Mini 10K na onwa isii, na afọ 2010, wee mechie n'ọnọdụ nke atọ n'azụ ndị Kenya [[Linet Masai]] na Emily Chebet.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/masai-dominates-central-park-10k|title=Masai dominates Central Park 10K|publisher=IAAF/[[New York Road Runners]]|date=13 June 2010|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gara n'ihu n'okporo ụzọ US site na arụmọrụ na Philadelphia Half Marathon, ebe ọ bụ onye nke atọ n'ime oge 1:08:30.<ref>{{Cite news|author=Larkin|first=Duncan|date=20 September 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/defar-clocks-10744-in-half-marathon-debut-in|title=Defar clocks 1:07:44 in Half Marathon debut in Philadelphia|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
O mere marathon mbụ ya na 2011 Boston Marathon, ebe ọ nọ n'ọnọdụ nke asaa na oge nke 2:26:15. N'afọ sochirinụ, ọ gbara ọsọ na Carlsbad 5000 ma bụrụ onye nke abụọ n'azụ Tirunesh Dibaba.<ref>{{Cite news|author=Rosenthal|first=Bert|date=2 April 2012|url=http://www.iaaf.org/news/newsid=64504.html|title=Gebremeskel, Dibaba Win Carlsbad 5000|publisher=IAAF|accessdate=3 April 2012}}</ref> Na afọ 2012 Summer Olympics, ọ mechara nke anọ na 10,000m ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/athletics/10000m-w|title=London 2012 - Women's 10,000 m|accessdate=14 January 2015|work=www.olympic.org|publisher=IOC}}</ref> Ọ bụ onye na-abanye n'azụ oge na Carlsbad 5000 na 2015 (na-eyi aha "Werky" na bib ya), na-anọchite anya Adidas, ma tinye ya na nke iri na otu na oge nke 16:00 flat.<ref>{{Cite web|url=http://running.competitor.com/cgiresults?eId=36&eiId=234&seId=821&pId=65459|title=2015 Carlsbad 5000 - 5K (Elite Women)|accessdate=12 July 2015}}</ref>
Ọ bi na USA kemgbe ọ ghọrọ onye bi na US. Nne na nna ya bi na Axum, Tigray. Ọ na-eguzo 1.58 m / 5'2" ogologo ma bụrụ onye Kassu Alemayehu na Dr Woldemeskel Kostre na-azụ mgbe ọ na-agba ọsọ maka ndị otu mba Etiopia. Onye njikwa ya bụ Mark Wetmore nke Global Athletics & Marketing. Werknesh lụrụ Gebregziabher Gebremariam.
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Werknesh Kidane at World Athletics
* [http://www.athens2004.com/en/ParticipantBiography?pid=353167&rsc=ATW100101 Profaịlụ na Athens 2004 egwuregwu]
* [https://web.archive.org/web/20050908114203/http://www.ethiopiarun.org/athlete%20factfiles/Werkinesh%20Kidane.htm Profaịlụ nke Werknesh Kidane]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j7u3f29eqkjb3nu5ckxsm6p48i32clu
86529
86509
2022-08-04T15:44:05Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Werknesh Kidane.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Usòrò:Lead women Bedford Lafayette Avs 2011.jpg|thumb|added photo]]
{{MedalTableTop|image=Werknesh Kidane.jpg|imagesize=180px|caption=Werknesh Kidane at the 2012 Summer Olympics|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=ETH|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2003 World Championships in Athletics|2003 Paris]]|10,000 m}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]}}
{{Medal|Gold|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Long race}}
{{Medal|Silver|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|2002 Dublin]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|2003 Lausanne]]|Short race}}
{{Medal|Silver|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Short race}}
{{Medal|Bronze|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|2004 Brussels]]|Long race}}
{{Medal|Bronze|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|2005 St Etienne]]|Long race}}}}
Werknesh Kidane (Amharic: ወርቅነሽ ኪዳነ; amụrụ na Nọvemba 21, na afọ 1981), bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge si Tigray onye na-asọmpi na mita 5000 na 10,000. O ritere ọtụtụ ihe nrite na IAAF World Cross Country Championships ma nọchite anya Ethiopia na Summer Olympics na afọ 2000, 2004 na afọ 2012. Ọ bụ onye nwetara ọlaọcha na afọ2005 World Championships in Athletics na onye nwetara ọla edo na afọ 2003 IAAF World Cross Country Championships.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ ya n'obodo akụkọ ihe mere eme nke Maychew, Tigray, na aha mba mbụ ya bịara na afọ 1999 IAAF World Cross Country Championships ebe ọ nọ n'elu ikpo okwu na asọmpi ndị na-eto eto. O mere egwuregwu Olympic mbụ ya dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma wee bụrụ onye nke asaa na 5000m ikpeazụ na 2000 Sydney Olympics. O meriri na afọ 2002 Great Ethiopian Run wee bụrụ onye nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na afọ 2002 IAAF World Cross Country Championships.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}</ref>
Werknesh malitere afọ 2003 ya site na mmeri na Antrim International Cross Country wee gaa n'ihu na-ewere aha ụmụ nwanyị ogologo oge na 2003 IAAF World Cross Country Championships. O meriri nrite ọlaọcha na 10,000m na afọ 2003 All-Africa Games, na-agwụcha n'azụ onye Etiopia ibe ya Ejegayehu Dibaba. Oge ya ruru n'ókè na 2003 World Championships in Athletics ebe o setịpụrụ 10,000 m kacha mma nke 30:07.15 nkeji iji nweta ọnọdụ nke abụọ n'azụ onye Etiopia Berhane Adere onye mebiri ihe ndekọ Afrịka maka ihe omume ahụ. N'afọ sochirinụ, ọ bịara nke anọ na ihe omume na afọ 2004 Athens Olympics. O nwetakwara ihe nrite ọla nchara ogologo oge na afọ 2004 IAAF World Cross Country Championships, yana iwere nke anọ na ọsọ dị mkpirikpi.<ref name="Focus">{{Cite news|author=John Manners|date=24 September 2004|url=http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html|title=Focus on Athletes - Werknesh Kidane|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 January 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJohn_MannersElshadai_NegashSabrina_Yohannes2004">John Manners; Elshadai Negash; Sabrina Yohannes (24 September 2004). [https://web.archive.org/web/20110916042928/http://iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html "Focus on Athletes - Werknesh Kidane"]. [[World Athletics|IAAF]]. Archived from [http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=27384.html the original] on 16 September 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 January</span> 2011</span>.</cite></ref>
O nwere ihe ịga nke ọma na afọ 2004/05 cross country circuit na Spain, merie na Soria, Valle de Llodio na Seville. Na 2005 IAAF World Cross Country Championships ọ nọ n'ọnọdụ nke abụọ na ọsọ dị mkpirikpi na nke atọ na ọsọ dị ogologo, na-ewere utu aha otu na Tirunesh Dibaba na agbụrụ abụọ ahụ. O sonyere na afo 2005 World Championships in Athletics mana ọ pụghị imeghachi ihe omume ya n'afọ abụọ gara aga, na-emecha nke isii na 10,000 m.
Werknesh laghachiri na asọmpi mba ụwa mgbe ogologo ezumike gasịrị na 2010 IAAF World Cross Country Championships wee bịa n'ọnọdụ nke itoolu na asọmpi ndị okenye. O mere mgbalị mbụ ya n'ọsọ ọsọ n'okporo ụzọ na 2010 Great Manchester Run wee merie na oge kachasị mma nke 32:31 nkeji.<ref>{{Cite news|author=Martin|first=David|date=16 May 2010|title=Gebrselassie and Kidane score Ethiopian sweep in Manchester 10Km|url=http://www.iaaf.org/news/news/gebrselassie-and-kidane-score-ethiopian-sweep|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gbara ọsọ na NYRR New York Mini 10K na onwa isii, na afọ 2010, wee mechie n'ọnọdụ nke atọ n'azụ ndị Kenya [[Linet Masai]] na Emily Chebet.<ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/masai-dominates-central-park-10k|title=Masai dominates Central Park 10K|publisher=IAAF/[[New York Road Runners]]|date=13 June 2010|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ gara n'ihu n'okporo ụzọ US site na arụmọrụ na Philadelphia Half Marathon, ebe ọ bụ onye nke atọ n'ime oge 1:08:30.<ref>{{Cite news|author=Larkin|first=Duncan|date=20 September 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/defar-clocks-10744-in-half-marathon-debut-in|title=Defar clocks 1:07:44 in Half Marathon debut in Philadelphia|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
O mere marathon mbụ ya na 2011 Boston Marathon, ebe ọ nọ n'ọnọdụ nke asaa na oge nke 2:26:15. N'afọ sochirinụ, ọ gbara ọsọ na Carlsbad 5000 ma bụrụ onye nke abụọ n'azụ Tirunesh Dibaba.<ref>{{Cite news|author=Rosenthal|first=Bert|date=2 April 2012|url=http://www.iaaf.org/news/newsid=64504.html|title=Gebremeskel, Dibaba Win Carlsbad 5000|publisher=IAAF|accessdate=3 April 2012}}</ref> Na afọ 2012 Summer Olympics, ọ mechara nke anọ na 10,000m ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/athletics/10000m-w|title=London 2012 - Women's 10,000 m|accessdate=14 January 2015|work=www.olympic.org|publisher=IOC}}</ref> Ọ bụ onye na-abanye n'azụ oge na Carlsbad 5000 na 2015 (na-eyi aha "Werky" na bib ya), na-anọchite anya Adidas, ma tinye ya na nke iri na otu na oge nke 16:00 flat.<ref>{{Cite web|url=http://running.competitor.com/cgiresults?eId=36&eiId=234&seId=821&pId=65459|title=2015 Carlsbad 5000 - 5K (Elite Women)|accessdate=12 July 2015}}</ref>
Ọ bi na USA kemgbe ọ ghọrọ onye bi na US. Nne na nna ya bi na Axum, Tigray. Ọ na-eguzo 1.58 m / 5'2" ogologo ma bụrụ onye Kassu Alemayehu na Dr Woldemeskel Kostre na-azụ mgbe ọ na-agba ọsọ maka ndị otu mba Etiopia. Onye njikwa ya bụ Mark Wetmore nke Global Athletics & Marketing. Werknesh lụrụ Gebregziabher Gebremariam.
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Werknesh Kidane at World Athletics
* [http://www.athens2004.com/en/ParticipantBiography?pid=353167&rsc=ATW100101 Profaịlụ na Athens 2004 egwuregwu]
* [https://web.archive.org/web/20050908114203/http://www.ethiopiarun.org/athlete%20factfiles/Werkinesh%20Kidane.htm Profaịlụ nke Werknesh Kidane]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qnn27z52oik91haanzwo3f3v0qlx0r4
Ejegayehu Dibaba
0
17308
86495
81334
2022-08-04T13:24:15Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ejigu, Dibaba Birmingham meeting 2010.jpg|thumb|ejigu #wpwp]]
'''Ejegayehu Dibaba Keneni''' (Oromo: ; Amharic; amụrụ na 21 Machị, na afọ 1982, na Bekoji) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge.
Ọ bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge site na mpaghara Arsi dị elu nke mpaghara Oromia. Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ isii, ụmụnne ya nwanyị ndị obere Tirunesh na Genzebe bụkwa ndị na-eme egwuregwu dị anya na mba ụwa, nwanne ya nwoke Dejene ka a na-egosi dị ka kpakpando n'ọdịnihu. Dị ka nwanne ya nwanyị Tirunesh, nwa nwanne ya nwanyị [[Derartu Tulu]] bụ onye nwetara ọla edo Olympic ugboro abụọ (1992 na 2000).
== Ọrụ ==
Ejegayehu meriri nwa nwanne ya nwanyị iji nweta ọlaọcha na mita 10,000 na afọ 2004 Summer Olympics, ọla nchara abụọ ya na IAAF World Championships in Athletics nọ n'azụ nwanne ya nwanyị na-emeri ọla edo na sprint ikpeazụ.
O sonyere na ọsọ ọsọ kilomita 7 na Memorial Peppe Greco na Septemba, na afọ 2010 wee bụrụ onye nke abụọ n'azụ [[Sylvia Jebiwott Kibet|Sylvia Kibet]].<ref>{{Cite news|author=Zorzi|first=Alberto|date=27 September 2010|title=Soi and Kibet take victories in Scili|url=http://www.iaaf.org/news/news/soi-and-kibet-take-victories-in-scili|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=7 May 2016}}</ref>
Ejegayehu mere nke mbụ ya n'elu marathon na 2011 Chicago Marathon ma merie Kayoko Fukushi site na nkeji abụọ, sekọnd iri abụọ na itoolu n'ime oge mbụ ya na 2:22:09, oge nke atọ kachasị ọsọ na mmeri mbụ ya na marathon.
Ejegayehu Dibaba dị 1.60 m n'ogologo ma dị kilogram 46 n'arọ.
== Egwuregwu mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|NotesOff=yes}}
|-
|2002
|[[2002 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Radès]], Tunisia
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|-
|rowspan=5|2003
|rowspan=2|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Lausanne]], Switzerland
| 9th
|Short race
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Team competition
|-
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Paris]], France
| 9th
|10,000 m
|-
|[[Athletics at the 2003 Afro-Asian Games|Afro-Asian Games]]
|[[Hyderabad, India]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|-
|[[Athletics at the 2003 All-Africa Games]]
|[[Abuja|Abuja,Nigeria]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|-
|rowspan=6|2004
|rowspan=4|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=4|[[Lausanne]], Switzerland
| 10th
|Short race
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team competition
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Long race
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team competition
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|-
|[[2004 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Monte Carlo]], Monaco
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[St Etienne]], France
|14th
|Short race
|-
|rowspan=2|[[2005 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Helsinki]], Finland
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2005 World Championships in Athletics - Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2005 World Championships in Athletics - Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Fukuoka, Fukuoka|Fukuoka]], Japan
|14th
|Long race
|-
|[[2006 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|4th
|5000 m
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|6th
|[[2007 World Championships in Athletics - Women's 10000 metres|10,000 m]]
|-
|rowspan=2|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|14th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|-
|[[2008 African Championships in Athletics]]
|[[Addis Ababa|Addis Ababa,Ethiopia]]
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|}
== Ihe kacha mma n'onwe ya ==
* 3000 mita - 8:35.94 nkeji (2006)
* 5000 mita - 14:32.74 nkeji (2004)
* 10,000 mita - 30:18.39 nkeji (2005)
* Ọkara marathon - 1:16:40 awa (2001)
* Marathon - 2:22:09 awa (2011)
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
<references />
== Njikọ mpụga ==
* Ejegayehu Dibaba at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tutjr08plu568n91poz4mpp00iyz9sj
Candida Alvarez
0
17338
86534
81364
2022-08-04T15:57:25Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Candida Alvarez.png|thumb]]
A mụrụ '''Candida Alvarez''' na Brooklyn, New York, n'afọ 1955. Ọ bụ onye America na-ese ihe na prọfesọ na-arụ ọrụ na Painting na Drawing na School of the Art Institute of Chicago ebe ọ na-akụzi kemgbe afọ 1998.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Candida Alvarez na Brooklyn na nné na nnà ndị si Puerto Rico bịa afọ abụọ tupu mgbè ahụ, ma too na Farragut Houses.<ref>{{Cite web|url=http://www.chicagoarts-lifestyle.com/interview-with-candida-alvarez-mapping-interventions/|title=ArtStyle » Interview with Candida Alvarez: Mapping Interventions|work=www.chicagoarts-lifestyle.com|accessdate=2018-10-29}}</ref> Alvarez nwetara BFA na Mahadum Fordham na 1977 wee gụọ akwụkwọ na Skowhegan School of Painting and Sculpture na 1981. Ọ nwetara MFA ya na Yale School of Art na 1997, ma gụọ akwụkwọ na European Graduate School na Saas-Fee, Switzerland site na 2010-2012.<ref>{{Cite web|url=https://www.candidaalvarez.com/about/|title=CV|work=Candida Alvarez|language=en-US|accessdate=2017-03-17}}</ref>
[[Usòrò:Bronx_Park_East_art_vc.jpg|alt=Glass panels featuring white birds and a background in shades of green and blue by Candida Alvarez at the Bronx Park East station in New York City. At the top of the of the panel, a sign reads in large white print, Bronx Park East.|thumb|Candida Alvarez, B bụ maka Nnụnụ na Bronx, 2006. Ọ bụ Metropolitan Transportation Authority na Percent for Art nyere ya iwu.]]
Alvarez bụ ónyé na-ese ihe nke a maara màkà ngwakọta ya dị mgbagwoju anya nke ụdị abstract na figurative bara ọgaranya na pop, akụkọ ihe mere eme na nka nke ógè a, na-etinye akụkọ ụwa na ncheta onwe ónyé.<ref>{{Cite web|url=http://www.culturalreproducers.org/2014/08/interview-candida-alvarez.html|title=Interview: Candida Alvarez|author=reproducers|first=cultural|work=www.culturalreproducers.org|accessdate=2018-07-14}}</ref> Ọtụtụ n'ime ihe osise ya na-eji silhouettes na agba siri ike, ma gosipụta mmasị na [[Aesthetics|ịma mma]] nke ihe osise, kitsch, na ihe eji aka rụọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.hydeparkart.org/exhibition-archive/candida-alvarez-mambomountain/|title=Cándida Alvarez: Mambomountain – Hyde Park Art Center|work=www.hydeparkart.org|language=en-US|accessdate=2018-07-14}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://insidewithin.com/candida-alvarez/|title=Interview: Candida Alvarez|accessdate=August 2, 2014}}</ref>
Ọrụ Alvarez gụnyere ihe ọkpụkpụ, collages, abstraction, na figuration, na ihe dịgasị iche iche dị ka ákwà, ágbá acrylic, enamel, [https://www.dickblick.com/products/gamblin-galkyd-mediums/ galkyd], na nkwado dị ichè ichè site na ákwà ruo n'akpa ákwà na vellum.<ref>{{Cite web|title=Candida Alvarez|url=http://www.artspace.com/candidaalvarez|accessdate=February 7, 2015}}</ref>
Na Mambomountain, nke e gosipụtara site na Disemba 2, 2012 ruo Machị 24, 2013 na Hyde Park Art Center na [[Chicago]], ihe osise Alvarez na-acha anụnụ anụnụ na-enye mgbagwoju anya nke ihe a maara.<ref>{{Cite web|url=http://www.hydeparkart.org/exhibition-archive/candida-alvarez-mambomountain/|title=Cándida Alvarez: Mambomountain – Hyde Park Art Center|work=www.hydeparkart.org|language=en-US|accessdate=2018-07-14}}</ref> Na Drawinggreen, nke e gosipụtara site na Septemba 14, 2012 ruo Ọktoba 13, 2012 na Riverside Arts Center na [[Chicago]], atụmatụ Alvarez na ihe ''osise'' a bụ ịgbanwe Freeark Gallery ka ọ bụrụ 'ihe ngosi na-atụgharị uche na akwụkwọ ncheta njem'.<ref>{{Cite web|url=http://www.riversideartscenter.com/drawinggreen-by-candida-alvarez/|title=drawinggreen by Candida Alvarez {{!}} Riverside Arts Center|language=en-US|accessdate=2019-03-14}}</ref> Dị ka Hyde Park Art Center si kwuo, n'ime ọrụ ndị a, "oge na akụkọ ihe méré eme na njirimara na-agwakọta ọnụ n'elu ákwà, na-emepụta ọnọdụ ngwakọta nke ala a na-amaghị ama. " E tinyewo ihe osise ya na Kemper Museum of Contemporary Art na Kansas City.<ref>{{Cite web|url=https://www.kemperart.org/exhibitions/magnetic-fields-expanding-american-abstraction-1960s-today|title=Magnetic Fields: Expanding American Abstraction, 1960s to Today {{!}} Kemper Museum of Contemporary Art|work=www.kemperart.org|language=en|accessdate=2018-07-14}}</ref> Ọ bụ onye na-emepụta ejiji na Japan bụ Rei Kawakubo nabatara ya.<ref>{{Cite news|url=https://www.chicagoreader.com/Bleader/archives/2017/04/28/works-by-artist-candida-alvarez-make-an-appearance-at-comme-des-garcons-and-at-the-cultural-center-beginning-saturday|title=Works by artist Candida Alvarez make an appearance at Comme des Garçons—and at the Cultural Center|author=Giallorenzo|first=Isa|work=Chicago Reader|accessdate=2018-07-14|language=en}}</ref> N'ime afọ iri abụọ gárá aga, ọ kụziri na School of the Art Institute of Chicago.<ref>{{Cite web|url=http://my.chicagotribune.com/#section/-1/article/p2p-94240589/|title=Chicago Tribune|work=my.chicagotribune.com|language=en|accessdate=2018-05-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190527232319/http://my.chicagotribune.com/#section/-1/article/p2p-94240589/|archivedate=2019-05-27}}</ref>
N'ajụjụ ọnụ nke Hyde Park Art Center bipụtara, Alvarez kwuru, ébé ọ bụ na ọ gbapụrụ na nkọwa ndị yiri ka ha ezughi oke màkà ihe osise na-enweghị atụ, achọpụtara m ka m mikpuru onwé m na mmekọrịta nke na-agbaso, na-agbanwere, ma na-emebi ụwa nke akụkọ, foto ihu, imewe, na ihe ncheta ihe osise n'ime ihe osise-enweghị isiokwu. N'ikwu ya n'ụzọ dị nkenke, ọ dịghị ihe osise ọzọ; ọ bụ naanị ihe osise ka e nwere.<ref>{{Cite web|url=http://www.hydeparkart.org/exhibition-archive/candida-alvarez-mambomountain/|title=Cándida Alvarez: Mambomountain – Hyde Park Art Center|work=www.hydeparkart.org|language=en-US|accessdate=2018-07-14}}</ref>
== Nchịkọta ==
* Addison Gallery of American Art, Andover, MA
* Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Del Barrio, New York, NY
* Ebe ngosi nka na Harlem, New York, NY
* Whitney Museum of American Art, New York, NY
*
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nldj0ngaagkwedj2pzibu5one1npdfy
Édika
0
17426
86497
81467
2022-08-04T13:31:41Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Paris - Salon du livre 2012 - Edika - 001.jpg|thumb|photo]]
[[Category:Redundant infobox title param|Édika]]
[[Category:Comics infobox image less caption|Édika]]
[[Category:Comics infobox image less alt text|Édika]]
[[Category:Comics creator pop|Édika]]
[[Category:Comics creator BLP pop|Édika]]
[[Category:Track variant DoB|Édika]]
Édika bụ aha nke Édouard Karali (amụrụ na 17 Disemba 1940 na Heliopolis, Egypt), onye na-ese ihe na-atọ ọchị na [[France]], onye a ma ama maka ụdị ya na-enweghị isi. A sụgharịrị ọtụtụ n'ime ''ihe'' ọchị ya n'ọtụtụ asụsụ Europe dịka; [[Asụsụ Bekee|Bekee]] (nke Knockabout Comics bipụtara), asụsụ Spanish, Italian (na magazin Totem comic), German (nke ''Alpha Comics'' bipụta), Swedish (nke ''Epix'' bipụtara), asụsụ Danish (nke ''Runepress'' bipụtara) nakwa asụsụ Greek (na magazin ''Babel'' na Para Pente).
== Akụkọ ndụ ==
Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Egypt, ọ kwagara France ebe e bipụtara ọrụ ya na magazin ndị na-atọ ọchị Franco-Belgian Pilote, ''Charlie'' Mensuel, na ''Psikopat'', magazin nke nwanne ya nwoke Paul Carali.<ref name="lambiek-edika">{{Cite web|author=Lambiek Comiclopedia|title=Édika|url=http://www.lambiek.net/artists/e/edika.htm}}</ref> Otu ihe dị mkpa n'ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe na-atọ ọchị bụ imekọ ihe ọnụ ya na Gotlib, na-aghọ onye isi na-enye aka na magazin na-atọ ọchị Fluide Glacial.
== Ụdị ==
Ihe omume na-atọ ọchị nke Édika na-agụnye atụmatụ a haziri n'ụzọ dị mgbagwoju anya na nke na-adịghị mma, jupụtara na mkparịta ụka na ọtụtụ meta-references. Ọtụtụ n'ime ihe omume ndị ahụ enweghị njedebe.
Ndị na-apụta ugboro ugboro bụ Bronski Proko na ezinụlọ ya: nwunye Olga, ụmụ Paganini (ma ọ bụ naanị Nini) na Georges, na nwamba na-adịghị ekwu okwu nke nwere omume mmadụ, aha ya bụ Clarke Gaybeul (nke a kpachaara anya homophone na Clark Gable).
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.lambiek.net/artists/e/edika.htm Akụkọ ndụ Edika] na Lambiek Comiclopedia
* [http://www.blougou.com/edika/ Edika] : mmiri kpụkọrọ akpụkọ na BD (n'asụsụ French)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7plkxe3z765yzb5t9oicorqhxzvtdao
86498
86497
2022-08-04T13:33:28Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Paris - Salon du livre 2012 - Edika - 001.jpg|thumb|photo]]
[[Usòrò:Roquebrune sur Argens - Edika - P1200783.jpg|thumb|Edika]]
[[Category:Redundant infobox title param|Édika]]
[[Category:Comics infobox image less caption|Édika]]
[[Category:Comics infobox image less alt text|Édika]]
[[Category:Comics creator pop|Édika]]
[[Category:Comics creator BLP pop|Édika]]
[[Category:Track variant DoB|Édika]]
Édika bụ aha nke Édouard Karali (amụrụ na 17 Disemba 1940 na Heliopolis, Egypt), onye na-ese ihe na-atọ ọchị na [[France]], onye a ma ama maka ụdị ya na-enweghị isi. A sụgharịrị ọtụtụ n'ime ''ihe'' ọchị ya n'ọtụtụ asụsụ Europe dịka; [[Asụsụ Bekee|Bekee]] (nke Knockabout Comics bipụtara), asụsụ Spanish, Italian (na magazin Totem comic), German (nke ''Alpha Comics'' bipụta), Swedish (nke ''Epix'' bipụtara), asụsụ Danish (nke ''Runepress'' bipụtara) nakwa asụsụ Greek (na magazin ''Babel'' na Para Pente).
== Akụkọ ndụ ==
Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi na Egypt, ọ kwagara France ebe e bipụtara ọrụ ya na magazin ndị na-atọ ọchị Franco-Belgian Pilote, ''Charlie'' Mensuel, na ''Psikopat'', magazin nke nwanne ya nwoke Paul Carali.<ref name="lambiek-edika">{{Cite web|author=Lambiek Comiclopedia|title=Édika|url=http://www.lambiek.net/artists/e/edika.htm}}</ref> Otu ihe dị mkpa n'ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe na-atọ ọchị bụ imekọ ihe ọnụ ya na Gotlib, na-aghọ onye isi na-enye aka na magazin na-atọ ọchị Fluide Glacial.
== Ụdị ==
Ihe omume na-atọ ọchị nke Édika na-agụnye atụmatụ a haziri n'ụzọ dị mgbagwoju anya na nke na-adịghị mma, jupụtara na mkparịta ụka na ọtụtụ meta-references. Ọtụtụ n'ime ihe omume ndị ahụ enweghị njedebe.
Ndị na-apụta ugboro ugboro bụ Bronski Proko na ezinụlọ ya: nwunye Olga, ụmụ Paganini (ma ọ bụ naanị Nini) na Georges, na nwamba na-adịghị ekwu okwu nke nwere omume mmadụ, aha ya bụ Clarke Gaybeul (nke a kpachaara anya homophone na Clark Gable).
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.lambiek.net/artists/e/edika.htm Akụkọ ndụ Edika] na Lambiek Comiclopedia
* [http://www.blougou.com/edika/ Edika] : mmiri kpụkọrọ akpụkọ na BD (n'asụsụ French)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
agyegnh6voeqkvquhomv5kr3ywvnryz
Zahara (South African musician)
0
17430
86494
81471
2022-08-04T13:21:48Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zahara (South African musician).jpg|thumb|Zahara #wpwp]]
[[Usòrò:Zahara Nairobi.JPG|thumb|added photo]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Bulelwa Mkutukana''', nke a maara nke ọma site na aha ya bụ '''Zahara''', bụ onye South Africa na-agụ egwu na onye na-ede egwu a mụrụ n'abalị itoolu nke ọnwa Nọvemba afọ 1987.
Mgbe ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ nke TS Records, abọm nke Mkutukana, ''Loliwe'' (2011), gara platinum okpukpu abụọ. Abọm nke abụọ ya, Phendula (2013), mepụtara egwu atọ "''Phendula''", "Impilo", na "Stay".
Abọm nke atọ nke Zahara, Country Girl (2015), nwetara platinum atọ ugboro atọ. Mgbe ọ hapụrụ TS Records, ọ bịanyere aka na nkwekọrịta ndekọ nke Warner Music.<ref>{{Cite web|title=Another One! Zahara Has Left TS Records - OkMzansi|url=https://okmzansi.co.za/another-one-zahara-left-ts-records/amp/|work=OkMzansi}}</ref> Abọm ya nke anọ, ''Mgodi'' (2017), bụ abọm ya kacha aga ahịa ma nweta platinum.
Abọm ya nke ise, Nqaba Yam (2021), rutere n'ọkwa mbụ na iTunes.<ref>{{Cite web|title=Zahara's new feel-good album 'Nqaba Yam' already a hit with Mzansi|url=https://www.iol.co.za/amp/entertainment/music/local/zaharas-new-feel-good-album-nqaba-yam-already-a-hit-with-mzansi-6024c42d-4e61-4cc0-8d24-72100cbe3af5|date=13 August 2021|work=Independent Online}}</ref>
Ihe nrite ya gụnyere ihe nrite South African Music , ihe nrite Metro FM atọ, na otu ihe nrite nke Nigeria Entertainment Awards.<ref>{{Cite web|title=Zahara {{!}} Warner Music South Africa|url=https://www.warnermusic.co.za/artist/zahara/|work=Warner Music South Africa}}</ref> N'afọ 2020, Zahara nọ na ndepụta nke Ụmụ nwanyị <nowiki><i id="mwLQ">Otu nari</i></nowiki> nke BBC.<ref>{{Cite web|title=ZAHARA MAKES BBC 100 LIST {{!}} Warner Music South Africa|url=https://www.warnermusic.co.za/zahara-makes-bbc-100-list/|work=Warner Music South Africa|date=27 November 2020}}</ref> Ọ gara n'ihu pụta dị ka onye ọka ikpe ọbịa na oge nke iri na asaa nke Idols South Africa n'afọ 2021.<ref name="idols">{{Cite web|title=Zahara promises to do better as Idols SA guest judge {{!}} JustNje|url=https://justnje.com/zahara-promises-to-do-better-as-idols-sa-guest-judge/|publisher=JustNje|accessdate=4 October 2021}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Zahara dị ka 'Bulelwa Mkutukana' na Phumlani Informal Settlement na mpụga East London na Eastern Cape, South Africa, ebe ya na nne na nna ya Nokhaya na Mlamli Mkutukana biri. Ọ bụ nwa nke isii n'ime ụmụ asaa. Zahara malitere ịbụ abụ n'òtù ukwe ụlọ akwụkwọ ya mgbe ọ dị afọ isii, mgbe ọ dị obere, a gwara ya ka ọ sonye n' otu ukwe ndị okenye n'ihi olu ya siri ike. Aha ya pụtara "ihe ọkụkụ na-achawanye"; na mgbe ọ bụ nwatakịrị, a maara ya dịka "Spinach".
== Ọrụ ==
A na-akọwapụta egwu ya dị ka "Afrosoul" ma ọ na-abụ abụ n'asụsụ ala ya, Xhosa, yana n'asụsụ Bekee.<ref name="mio">{{Cite web|url=http://www.mio.co.za/article/zahara-sells-out-in-72-hours-2011-09-07|title=Zahara Sells Out In 72 Hours|work=MIO|accessdate=18 October 2011}}</ref> A kọwawo egwu ya dị ka ngwakọta nke ụdị nke Tracy Chapman na India Arie mere ka ọ bụrụ ihe a ma ama.<ref name="sowetan2">{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2011/08/30/zahara-is-going-places-real-fast|title=Zahara is going places real fast|work=Sowetan|accessdate=18 October 2011}}</ref>
Zahara malitere ọrụ ya na-agba egwu n'okporo ámá nke East London. TK Nciza nke TS Records hụrụ ya, onye nabatara ya na akara ya.<ref>{{Cite news|author=Mayne|first=Jane|title=Zahara Mgodi interview: Fun things about Zahara|url=https://weekendspecial.co.za/zahara-mgodi-interview/|publisher=Weekend Special|date=7 December 2017}}</ref>
E wepụtara abọm mbụ nke Zahara bụ ''Loliwe'' n'afọ 2011. Erere Mbipụta mbụ n'ime awa iri asaa na abụọ, ma ụbọchị iri na itoolu ka e mesịrị, abọm ahụ ruru ọkwa platinum okpukpu abụọ na South Africa site n'ịgafe akara ahịa narị otu puku .<ref name="mio">{{Cite web|url=http://www.mio.co.za/article/zahara-sells-out-in-72-hours-2011-09-07|title=Zahara Sells Out In 72 Hours|work=MIO|accessdate=18 October 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.mio.co.za/article/zahara-sells-out-in-72-hours-2011-09-07 "Zahara Sells Out In 72 Hours"]. </cite></ref><ref name="sowetan1">{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2011/09/21/zahara-s-cd-flies-off-shelves|title=Zahara's CD flies off shelves|work=Sowetan|accessdate=18 October 2011|archivedate=15 March 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190315224004/http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2011/09/21/zahara-s-cd-flies-off-shelves}}</ref> Nke a mere ka ọ bụrụ onye egwu nke abụọ na-esote Brenda Fassie, onye bụkwa nwa amaala Xhosa, iji ruo ọnụ ọgụgụ a n'oge ndekọ dị otú ahụ. Zahara wepụtara DVD mbụ ya nke gosipụtara onye asọmpi ''X-Factor'' USA LeRoy Bell. DVD ahụ ruru platinum (dị ka ụkpụrụ ụlọ ọrụ ndekọ nke South Africa setịpụrụ) n'otu ụbọchị.
N'abalị̀ mbụ nke onwa Mee afọ 2012, na South African Music Awards kwa afọ, Zahara ritere ihe nrite asatọ, gụnyere "Best Female Artist" na "Album of the Year".<ref name="Times Live">{{Cite web|title=Greatest hits! Zahara scoops 40th award|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2018-10-21-greatest-hits-zahara-scoops-40th-award/|first=Kyle|author=Zeeman|date=21 October 2018|work=Times LIVE}}</ref>
N'afọ 2013, Zahara wepụtara abọm studio nke abụọ ya, ''Phendula'' . ''Phendula'' meriri ụzọ ihe nrite atọ nke egwu South Africa dị ka albọm kachasị repụ erepụ , Best R&B, Soul and Reggae Album na Nwanyị nwere nka egwu kachasị mma nke afọ. N'otu afọ ahụ, [[Nelson Mandela]] kpọrọ ya ka ọ bịa n'ụlọ ya ka ọ rụọ ọrụ Egwu ụlọ. O wee cheoụta"Nelson Mandela" iji sọpụrụ ya wee wepụta ya dị ka EP.<ref>{{Cite news|title=Zahara releases touching tribute to Mandela|url=https://www.news24.com/Archives/City-Press/Zahara-releases-touching-tribute-to-Mandela-20150430|work=News24|date=7 April 2013}}</ref>
=== 2014-2018: ''Country Girl'', ''Mgodi'' ===
N'ọnwa Julaị afọ 2014, e gburu nwanne Zahara nke obere na East London. Dị ka Zahara si kwuo, ọ dabara n'ogo ịda mbà n'obi mgbe ọ nwụsịrị, mana ọ gbakere nke ọma maka ntọhapụ 2015 nke Country Girl.<ref>{{Cite news|author=Thakurdin|first=Karishma|title=Zahara again denies 'alcoholism' and 'broke' reports|url=https://www.channel24.co.za/The-Juice/Zahara-denies-alcoholism-and-broke-reports-Again-20150525|work=News24|date=25 May 2015}}</ref> N'afọ 2015 na Eastern Cape Music Awards, ọ meriri ihe nrite abụọ gụnyere; nwanyị kachasị mma, onye nwere nka nke ato.<ref>{{Cite web|title=Eastern Cape Music Awards Winners - OkMzansi|url=https://okmzansi.co.za/eastern-cape-music-awards-winners/|work=OkMzansi}}</ref>
Na mbido afọ 2017, Zahara bịanyere aka na Warner Music South Africa.<ref>{{Cite web|title=Zahara lands new Warner Music deal - The Citizen|url=https://amp.citizen.co.za/entertainment/1561501/zahara-lands-new-warner-music-deal-2/|first=Kgosi|author=Modisane|date=5 July 2017|work=The Citizen}}</ref>
N'abalị iri na atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2017, e wepụtara abọm studio ya nke anọ bụ ''Mgodi''.<ref>{{Cite news|title=Zahara gets ready to release her 4th album {{!}} Channel|url=https://www.news24.com/channel/the-juice/news/zahara-gets-ready-to-release-her-4th-album-20170706|work=News24|date=6 July 2017}}</ref><ref>{{Cite news|title=Zahara on releasing new album: My plan is to bring hope to every girl {{!}} Channel|url=https://www.news24.com/amp/channel/the-juice/news/zahara-on-releasing-new-album-my-plan-is-to-bring-hope-to-every-girl-20170828|work=Channel|date=29 August 2017}}</ref> Abọm ahụ ruru ọkwa ọla edo mgbe naanị awa isii gasịrị.<ref>{{Cite news|author=Herimbi|first=Helen|title=Zahara – 'Mgodi' is all about my journey|url=https://www.iol.co.za/entertainment/music/local/zahara-mgodi-is-all-about-my-journey-11807411|work=Independent Online|date=1 November 2017}}</ref><ref>{{Cite web|title=South African Singer Zahara's Fourth Album Goes Gold within Hours of Release - OkayAfrica|url=https://www.okayafrica.com/amp/zahara-mgodi-album-gold-2497516088|date=17 October 2017|work=OkayAfrica}}</ref> Iji kwado album ''Mgodi'', Zahara malitere Africa All Star Music Festival, na-nleta ebe atọ na United States.<ref>{{Cite web|title=ZAHARA'S READY FOR HER AMERICAN TOUR!|url=https://www.dailysun.co.za/Celebs/zaharas-ready-for-her-american-tour-20191213|first=Lineo|author=Lesemane|accessdate=13 December 2019|work=Daily SUN}}</ref> Njem ahụ malitere na Toronto, [[Kánada|Canada]], n'abalị iri na asaa nke onwa ọgọstụ afọ 2019, wee mechie n'abalị iri abụọ na anọ nke ọnwa ọgọstụ afọ 2019, na [[Washington, D.C.|Washington DC]].<ref>{{Cite web|title=Zahara To Go On North American Tour All Throughout August|url=https://www.zkhiphani.co.za/zahara-to-go-on-north-american-tour-all-throughout-august/|publisher=Zkhiphani}}</ref>
N'afọ 2018 Next Generation Entertainment Award, abọm ya ''Mgodi'' meriri ihe nrite nwanyị kachasị mma.<ref>{{Cite news|url=https://www.news24.com/amp/drum/celebs/zahara-bags-40th-music-award-20181016|title=Zahara bags 40th music award {{!}} Drum|date=16 October 2018|first=Nkosazana|author=Ngwadla|work=News24}}</ref><ref name="Times Live">{{Cite web|title=Greatest hits! Zahara scoops 40th award|url=https://www.timeslive.co.za/amp/tshisa-live/tshisa-live/2018-10-21-greatest-hits-zahara-scoops-40th-award/|first=Kyle|author=Zeeman|date=21 October 2018|work=Times LIVE}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFZeeman2018">Zeeman, Kyle (21 October 2018). </cite></ref>
=== 20212023: ''Nqaba Yam'' ===
Mgbe afọ anọ gachara, Zahara kwupụtara abọm studio nke ise ya na saịtị CapeTalk, ma mesịa wepụta otu egwu nke abọm ahụ bụ "Nyamezela"n'abalị̀ asaa nke ọnwa Mee afọ 2021.<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/sa-zahara-releases-nyamezela-single-ahead-fifth-album|title=SA: Zahara releases Nyamezela single ahead of fifth album {{!}} Music In Africa|first=Ano|author=Shumba|date=7 May 2021|work=Music In Africa}}</ref>
A ga-ewepụta abọm ahụ n'abalị itoolu nke onwa Julaị afọ 2021.<ref>{{Cite web|title=Zahara puts troll in its place after questioning her popularity|url=https://www.iol.co.za/entertainment/music/local/zahara-puts-troll-in-its-place-after-questioning-her-popularity-b9848219-d892-4699-b8c5-b1bd5b9b786f|accessdate=19 June 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=South African musician Zahara set to release her fifth studio album|url=https://www.capetalk.co.za/articles/420268/south-african-musician-zahara-set-to-release-her-fifth-studio-album|date=26 June 2021|first=Rafiq|author=Wagiet|work=Cape Talk}}</ref> N'abalị irí atọ nke ọnwa Julaị afọ 2021, ọ wepụtara egwu nke abụọ "Nqaba Yam".<ref>{{Cite web|title=SA: Listen to Zahara's new single Nqaba Yam {{!}} Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/sa-listen-zaharas-new-single-nqaba-yam|work=Music In Africa|first=Ano|author=Shumba|date=30 July 2021}}</ref>
Ka enwechara ọtụtụ igbu oge n'ihi mkpọchi COVID-19, ewepụtara abọm ya na South Africa n'abalị iri na atọ nke ọnwa ọgọstụ afọ 2021.<ref>{{Cite web|first=Steven|author=Mike|date=13 August 2021|title=Zahara Nqaba Yam Album|work=iminathi|url=https://iminathi.net/zahara-nqaba-yam-album/}}</ref><ref>{{Cite web|title=Zahara releases new album, Nqaba Yam {{!}} JustNje|url=https://justnje.com/zahara-releases-new-album-nqaba-yam/|work=JustNje|date=13 August 2021}}</ref> N'ọnwa Disemba afọ 2021, ọ gụpụtara egwu Amapiano mbụ ya nke e kesara na intanetị micro-blogging, Twitter.<ref>{{Cite web|date=2021-12-08|title=Zahara Teases Her First Amapiano Single, Fans React|url=https://zatunes.co.za/2021/zahara-teases-her-first-amapiano-single-fans-react|accessdate=2021-12-08|work=ZAtunes|language=en-US}}</ref>
=== Telivishọn ===
N'afọ 2021, o mere ''ihe'' nkiri mbụ ya na telivishọn dị ka onye ọka ikpe ọbịa maka Idols South Africa oge nke iri na asaa n'akụkụ [[Dineo Ranaka]].<ref name="idols">{{Cite web|title=Zahara promises to do better as Idols SA guest judge {{!}} JustNje|url=https://justnje.com/zahara-promises-to-do-better-as-idols-sa-guest-judge/|publisher=JustNje|accessdate=4 October 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://justnje.com/zahara-promises-to-do-better-as-idols-sa-guest-judge/ "Zahara promises to do better as Idols SA guest judge | JustNje"]. </cite></ref>
== Ndepụta egwu ==
* ''Loliwe'' (2011)
* ''The Beginning Live'' (2012)
* ''Phendula'' (2013)
* ''Country Girl (2015)''
* ''Mgodi'' (2017)
* ''Nqaba Yam'' (2021)
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable sortable"
|+Ndepụta nke onyinye na nhọpụta ndị Zahara nwetara
!Áfò
!Ihe omume
!Ihe nrite
!Ọrụ a họpụtara
!Nsonaazụ
!Ref.
|-
| rowspan="7" |2014
|Ihe nrite African Muzik Magazine
|Nwanyị Kasị Mma nke Ndịda Afrịka
|
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Sarkodie, Fuse ODG, DJ Black, others win at AFRIMMA Awards|url=http://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/entertainment/artikel.php?ID=318709|publisher=Ghana Web|accessdate=28 July 2014|date=27 July 2014}}</ref>
|-
| rowspan="3" |20th Annual South African Music Awards
|Album kacha ere ere
| rowspan="4" |''Phendula''
|{{Won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|url=http://www.rollingstone.co.za/musicrev/item/3256-mafikizolo-dominates-sama-20-with-eight-awards|title=Mafikizolo Dominates SAMA 20 With Eight Awards|date=29 April 2014|publisher=Rolling Stone, South Africa|accessdate=30 April 2014}}</ref>
|-
|Nwanyị Na-ese Ihe nke Afọ
|{{Won}}
|-
|RnB, Soul na Reggae kacha mma
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=http://www.channel24.co.za/Music/News/A-full-list-of-all-the-2014-SAMA-nominees-20140313|title=A full list of all the 2014 SAMA nominees|publisher=Channel24|accessdate=19 April 2014}}</ref>
|-
| rowspan="3" |Metro FM Music Awards
|Album Pop kacha mma n'Africa
|{{Nom}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2014/01/17/13th-metro-fm-music-awards-nominees-announced|title=13th Metro FM Music Awards nominees announced|publisher=Sowetan Live|date=17 January 2014|accessdate=27 January 2014|author=Boshomane, Lebogang}}</ref>
|-
|Nwanyị Na-eme Ihe nkiri Kasị Mma
|
|{{Nom}}
|-
|Abụ nke Afọ
|"Kpọrọ"
|{{Nom}}
|-
|2013
|
|
||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Olamide emerges biggest winner at NEA 2013 [Full Winners List]|url=http://thenet.ng/2013/09/olamide-emerges-biggest-winner-at-nea-2013-full-winners-list/|publisher=The Net Nigeria|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Won}}
|<ref name="SAMA2">{{Cite web|title=WINNERS|url=http://samusicawards.co.za/page/winners-1|publisher=SAMA|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Nom}}
| rowspan="3" |<ref>{{Cite web|title=THE 19TH ANNUAL MTN SOUTH AFRICAN MUSIC AWARDS NOMINEES|url=http://samusicawards.co.za/page/the-19th-annual-mtn-south-african-music-awards-nominees|publisher=SAMA|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Nom}}
|-
|
|
|
||{{Nom}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
|<ref name="SAMA2" />
|-
|
|
|
||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Full List: All The Winners From the KORA Awards|url=http://www.ghafla.co.ke/news/music/item/6410-full-list-all-the-winners-from-the-kora-awards|publisher=Ghafla|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Full list of winners at the 2012 Channel O Music Video Awards|url=http://www.modernghana.com/movie/21062/3/full-list-of-winners-at-the-2012-channel-o-music-v.html|publisher=ModernGhana|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Won}}
| rowspan="6" |<ref>{{Cite web|title=THE 18TH ANNUAL MTN SOUTH AFRICAN MUSIC AWARDS AND THE WINNERS ARE...|url=http://samusicawards.co.za/profiles/blogs/the-18th-annual-mtn-south-african-music-awards-and-the-winners-ar|publisher=SAMA|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=Full List Of Winners: 2012 MTN SA Music Awards|url=http://www.justcurious.co.za/2012/04/full-list-of-winners-2012-mtn-sa-music-awards/|publisher=justcurious|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
|
|
|
||{{Won}}
|-
|
|
|
||{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|title=THE HEADIES (HIP HOP WORLD AWARDS 2012) WINNERS LIST|url=http://hiphopworldmagazine.com/2012/12/31/the-headies-hip-hop-world-awards-2012-winners-list/|publisher=Hip Hop World Magazine|accessdate=5 October 2013}}</ref>
|-
| rowspan="6" |2011
| rowspan="5" |Metro FM Music Awards[A]
|Album kacha mma e mepụtara
| rowspan="2" |''Loliwe''
|{{Nom}}
| rowspan="5" |<ref>{{Cite web|title=2011 Metro FM Music Awards – all the winners|url=http://www.tvsa.co.za/default.asp?blogname=news&ArticleID=18338|publisher=TVSA|accessdate=29 September 2013}}</ref><ref>{{Cite web|title=AKA Dominates Metro FM Awards|url=http://www.mio.co.za/article/aka-dominates-metro-fm-awards-2011-11-28|publisher=MIO|accessdate=29 September 2013}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.iol.co.za/capetimes|title=Newcomer Zahara blows away opposition at SAMA awards|author=Koyana|first=Xolani|date=1 May 2012|work=Cape Times|accessdate=28 May 2019}}</ref>
|-
|Album Nwanyị Kasị Mma
|{{Won}}
|-
|Onye Ọhụrụ Kasị Mma
|
|{{Nom}}
|-
|Abụ nke Afọ
|"Loliwe"
|{{Won}}
|-
|Otu egwu nke Afọ
|"Lengoma" (<span style="font-size:85%;">DJ Sbu na-egosi Zahara</span><br /><br /><br /><br />)
|{{Won}}
|-
|Ihe nrite ábụ́bà
|Onye na-eti egwu (<span style="font-size:85%;">Zakes Bantwini na Zahara</span><br /><br /><br /><br />)
|
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|title=Feather Awards 2011|url=http://www.yworld.co.za/social/entertainment/feather-awards-2011/|publisher=YWorld|accessdate=29 September 2013}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2017
| rowspan="2" |Ihe nrite egwu Afro nke South Africa
|Ya onwe ya
|Onye Afro Female Artist Kasị Mma
|{{Nom}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|title=SA: Vusi Nova wins two SAAFMAs {{!}} Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/sa-vusi-nova-wins-two-saafmas|work=Music In Africa|first=Ano|author=Shumba|date=November 24, 2020}}</ref>
|-
|''Nwa agbọghọ obodo''
|Album Afro kacha mma
|{{Nom}}
|-
|2019
|Ihe nrite Egwú nke Ọwụwa Anyanwụ Cape
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma nke mba EC
|Ya onwe ya
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/sa-eastern-cape-music-awards-all-nominees|work=Music In Africa|title=SA Eastern Cape Music Awards: All the nominees|first=Butchie|author=Seroto|date=20 September 2019}}</ref>
|-
| rowspan="2" |2020
| rowspan="2" |Africa Entertainment Awards USA 2020
|Nwanyị Na-eme Ihe nkiri Kasị Mma
| rowspan="2" |Ya onwe ya
|{{Won}}
| rowspan="2" |<ref>{{Cite web|work=Music In Africa|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/africa-entertainment-awards-usa-2020-all-winners=|title=Africa Entertainment Awards USA 2020: All the winners|first=Lucy|author=Ilado|date=22 December 2020}}</ref>
|-
|Nwanyị Na-eme Ihe nkiri Kasị Mma
|{{Nom}}
|}
; Ihe edeturu
* '''A''' ^ The Metro FM Music Awards emeghị na 2012 n'ihi re-positioning. E mere emume mmeri ahụ na 2013.<ref>{{Cite web|title=SABC Announces Plans For 12th MMA|url=http://www.metrofm.co.za/content/news/sabc-announces-plans-for-12th-mma/|publisher=Metrofm|accessdate=29 September 2013}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mczch6uyj54b4qpnar6j3w8hoi413va
Mel Streeter
0
17502
86535
81570
2022-08-04T15:59:35Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mel Streeter.jpg|thumb]]
'''Mel Streeter''' (1931 Jụn 12, 2006) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ na onye na-egwu basketball na kọleji. A mụrụ ya na Riverside, California, ọ bụ onye egwuregwu bọọlụ bọọlụ nke abụọ nke Afrịka-Amerịka na Mahadum Oregon maka Ducks na mbido afọ 1950. Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka onye ọrụ na ndị agha US, ọ kwagara [[Seattle]] wee guzobe ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe owuwu.
== Ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ Streeter na 1931 ma too na Riverside, California, nwa nke onye na-ebubata ihe na onye na-esi nri.<ref name="ST obit">{{Cite news|author=Large|first=Jerry|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius"|url=http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html|accessdate=1 April 2017|work=The Seattle Times|date=June 15, 2006}}</ref><ref name="blackpast">{{Cite web|title=Streeter, Mel (1931–2006) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006|work=www.blackpast.org|accessdate=1 April 2017|language=en}}</ref>
=== Agụmakwụkwọ ===
Streeter gara Riverside Polytechnic High School na California ebe ọ na-egwu basketball. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, e nyere ya ohere na otu basketball na UCLA, mana ọ jụrụ n'ihi na ọ chọrọ ịmụ ihe owuwu.<ref name="ST obit">{{Cite news|author=Large|first=Jerry|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius"|url=http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html|accessdate=1 April 2017|work=The Seattle Times|date=June 15, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLarge2006">Large, Jerry (June 15, 2006). [http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html "Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius""]. ''The Seattle Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name="tennis">{{Cite news|author=Streeter|first=Kurt|title=For him, French Open final is a family matter|url=http://articles.latimes.com/2009/jun/07/sports/sp-streeter7|accessdate=1 April 2017|work=Los Angeles Times|date=7 June 2009}}</ref> Ọ gara Mahadum Oregon na agụmakwụkwọ ndị agha ma bụrụ onye Afrịka Amerịka nke abụọ na otu egwuregwu basketball Ducks na naanị onye Afrịka Amerịka n'oge ahụ.<ref name="blackpast">{{Cite web|title=Streeter, Mel (1931–2006) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006|work=www.blackpast.org|accessdate=1 April 2017|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006 "Streeter, Mel (1931–2006) | The Black Past: Remembered and Reclaimed"]. ''www.blackpast.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1955 na nzere architecture.<ref name="pi obit">{{Cite news|author=Chansanchai|first=Athima|title=Streeter, pioneering architect, dead at 75|url=http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php|accessdate=1 April 2017|work=Seattle Post-Intelligencer|date=June 12, 2006}}</ref><ref>{{Cite web|title=Mel Streeter|url=https://aaa.uoregon.edu/100stories/alumni/mel-streeter|accessdate=1 April 2017|work=School of Architecture and Allied Arts|publisher=University of Oregon}}</ref>
=== Ndụ o mesịrị ===
N'afọ 1954, ọ lụrụ Kathleen Burgess, n'otu n'ime alụmdi na nwunye agbụrụ mbụ iwu kwadoro na Oregon.<ref name="pi obit">{{Cite news|author=Chansanchai|first=Athima|title=Streeter, pioneering architect, dead at 75|url=http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php|accessdate=1 April 2017|work=Seattle Post-Intelligencer|date=June 12, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChansanchai2006">Chansanchai, Athima (June 12, 2006). [http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php "Streeter, pioneering architect, dead at 75"]. ''Seattle Post-Intelligencer''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref> Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwoke anọ: Doug, Kurt, Jon, na Ken.<ref name="pi obit" /> Streeter nwere ọrịa amyloidoisis n'ime afọ ise ikpeazụ nke ndụ ya.<ref name=":0">{{Cite web|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius" {{!}} The Seattle Times|url=https://archive.seattletimes.com/archive/?date=20060615&slug=streeterobit15m|accessdate=2020-08-19|work=archive.seattletimes.com}}</ref>
=== Ọrụ ===
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Steeter rụrụ ọrụ na ndị agha na Fort Lawton ma biri na mpaghara Magnolia nke Seattle site na 1955 ruo 1957.<ref name="blackpast">{{Cite web|title=Streeter, Mel (1931–2006) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006|work=www.blackpast.org|accessdate=1 April 2017|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006 "Streeter, Mel (1931–2006) | The Black Past: Remembered and Reclaimed"]. ''www.blackpast.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name="pi obit">{{Cite news|author=Chansanchai|first=Athima|title=Streeter, pioneering architect, dead at 75|url=http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php|accessdate=1 April 2017|work=Seattle Post-Intelligencer|date=June 12, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChansanchai2006">Chansanchai, Athima (June 12, 2006). [http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php "Streeter, pioneering architect, dead at 75"]. ''Seattle Post-Intelligencer''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref> Mgbe ọ hapụsịrị ndị agha na 1957, ọ nọrọ na Seattle wee malite ịrụ ọrụ dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ.<ref name="ST obit">{{Cite news|author=Large|first=Jerry|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius"|url=http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html|accessdate=1 April 2017|work=The Seattle Times|date=June 15, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLarge2006">Large, Jerry (June 15, 2006). [http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html "Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius""]. ''The Seattle Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name="pi obit" /> O tinyere akwụkwọ na ụlọ ọrụ iri abụọ na abụọ tupu ọ chọta otu nke ga-ewe onye Afrịka Amerịka n'ọrụ.<ref name=":0">{{Cite web|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius" {{!}} The Seattle Times|url=https://archive.seattletimes.com/archive/?date=20060615&slug=streeterobit15m|accessdate=2020-08-19|work=archive.seattletimes.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://archive.seattletimes.com/archive/?date=20060615&slug=streeterobit15m "Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius" | The Seattle Times"]. ''archive.seattletimes.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-08-19</span></span>.</cite></ref> O mechara mepee ụlọ ọrụ nke ya na 1967, nke mesịrị too ruo ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ iri atọ tupu ndị mmekọ ahụ kewaa.<ref name="ST obit" /><ref name="blackpast" /> Streeter jere ozi na kọmitii atụmatụ Seattle n'etiti afọ 1989 na 2000.<ref name="ST obit" />
=== Ihe Nketa ===
N'abalị atọ n'ọnwa Ọgọọst n'afọ 2006, onye omeiwu Washington bụ Maria Cantwell gwara onye isi ala na ndị omeiwu okwu n'ịsọpụrụ Mel Streeter. O kwuru, sị, "Maazị Onye isi ala, na mbido oge okpomọkụ a, Seattle tụfuru otu n'ime ndị isi ya kachasị mma na ndị na-akpali akpali. Dị ka onye na-ese ụkpụrụ ụlọ pụrụ iche na nwoke pụrụ iche, Mel Streeter hapụrụ akara ya na obodo anyị ma gbanwee ndụ ọtụtụ mmadụ.... Dị ka otu n'ime ndị Afrịka-Amerịka mbụ na-ewu ụlọ na-eduzi ụlọ ọrụ Seattle, Mel mebiri ihe mgbochi ma mepụta ohere ọhụrụ maka ndị ọzọ sochiri.<ref>{{Cite news|author=Maria|first=Cantwell|date=August 3, 2006|title=Tribute to Mel Streeter|work=Congressional Record Daily Edition}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ọrụ ===
* African American Academy, Seattle<ref name="ST obit">{{Cite news|author=Large|first=Jerry|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius"|url=http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html|accessdate=1 April 2017|work=The Seattle Times|date=June 15, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLarge2006">Large, Jerry (June 15, 2006). [http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html "Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius""]. ''The Seattle Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref>
* Auburn City Hall, Auburn, Washington<ref name="ST obit2">{{cite news|last1=Large|first1=Jerry|title=Architect Mel Streeter "left a legacy of his creative genius"|url=http://old.seattletimes.com/html/obituaries/2003062398_streeterobit15m.html|access-date=1 April 2017|work=The Seattle Times|date=June 15, 2006}}</ref>
*
* Auburn, Auburn<ref name="ST obit" />
* Federal Aviation Administration Regional Headquarters at Boeing Field, Seattle<ref name="pi obit">{{Cite news|author=Chansanchai|first=Athima|title=Streeter, pioneering architect, dead at 75|url=http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php|accessdate=1 April 2017|work=Seattle Post-Intelligencer|date=June 12, 2006}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChansanchai2006">Chansanchai, Athima (June 12, 2006). [http://www.seattlepi.com/local/article/Streeter-pioneering-architect-dead-at-75-1206072.php "Streeter, pioneering architect, dead at 75"]. ''Seattle Post-Intelligencer''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref>
* Naval Station Everett, Everett, Washington<ref name="blackpast">{{Cite web|title=Streeter, Mel (1931–2006) {{!}} The Black Past: Remembered and Reclaimed|url=http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006|work=www.blackpast.org|accessdate=1 April 2017|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.blackpast.org/aaw/streeter-mel-1931-2006 "Streeter, Mel (1931–2006) | The Black Past: Remembered and Reclaimed"]. ''www.blackpast.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 April</span> 2017</span>.</cite></ref>
* John Muir Elementary School, Seattle<ref name="blackpast" />
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
fnyv19kv3cmzibylp9n3k8r3czep47p
Edwidge Danticat
0
17552
86530
81631
2022-08-04T15:48:19Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Edwidge Danticat by David Shankbone.jpg|thumb|#wpwpng]]
'''Edwidge Danticat''' (Haitian Creole pronunciation: ; amụrụ na Jenụwarị 19, na afọ 1969) bụ onye Haiti-America na-ede akwụkwọ akụkọ na onye na-ede akụkọ mkpirikpi.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Breath, Eyes, Memory, na afọ 1994 wee gaa n'ihu bụrụ nhọrọ Oprah's Book Club. Danticat edeela ma ọ bụ dezie ọtụtụ akwụkwọ ma bụrụ onye natara ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Danticat na Port-au-Prince, Haiti. Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, nna ya André kwagara [[New York City|New York]], nne ya Rose sochiri ya afọ abụọ ka e mesịrị.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> Nke a hapụrụ Danticat na nwanne ya nwoke nke obere, nke a na-akpọkwa André, ka nwanne nne ya na nwanne nna ya zụlite. Mgbe a jụrụ ya n'ajụjụ ọnụ banyere ọdịnala ya dị ka nwatakịrị, ọ gụnyere ịkọ akụkọ, ụka, na ịmụ ihe ụlọ akwụkwọ mgbe niile dị ka akụkụ niile nke itolite.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 346|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref> Ọ bụ ezie na agụmakwụkwọ ya na Haiti bụ na French, ọ na-asụ asụsụ Haitian Creole n'ụlọ.<ref name="behindbooks">{{Cite web|url=http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081104091003/http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archivedate=November 4, 2008|title=Behind the Books: A Conversation with Edwidge Danticat|year=1998|publisher=Random House|accessdate=May 13, 2013}}</ref>
Mgbe ọ ka nọ na Haiti, Danticat malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ itoolu.<ref><nowiki>{{cite book |title=Edwidge Danticat: A Reader's Guide |first=Martin |last=Munro |chapter=Inside Out: A Brief Biography of Edwidge Danticat |editor=Munro |page=16 |publisher=Universitylished by </nowiki>[[Youth Communication]]</ref> O mechara dee akụkọ ọzọ banyere ahụmịhe mbata ya maka New Youth Connections, "A New World Full of Strangers". N'okwu mmeghe nke Starting With I, akụkọ sitere na magazin ahụ, Danticat dere, sị: "Mgbe m mechara ihe [migration], echere m na akụkọ m agwụbeghị, yabụ edere m akụkọ dị mkpirikpi, nke mechara bụrụ akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ mbụ m: Breath, Eyes, Memory...Ide maka New Youth Connections nyere m olu. E bibiri mkpọchi m kpamkpam, ruo mgbe ebighi ebi. "<ref>{{Cite book|editor=Estepa|title=Starting with I: Personal Essays by Teenagers|publisher=Persea Books|date=1997}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Clara Barton High School na Brooklyn, New York, Danticat banyere Barnard College na New York City ebe ọ gụsịrị Phi Beta Kappa na afọ 1990.<ref>{{Cite web|url=https://www.pbk.org/Files/Visiting-Scholar/KC-Danticat-Transcript.pdf|title=Celebrated Author Edwidge Danticat Retraces the Arc of Her Literary Genius {{!}} Transcript|work=Key Conversations with Phi Beta Kappa|author=Lawrence|first=Fred|publisher=The Phi Beta Kappa Society|date=4 October 2019}}</ref> Na mbido, o bu n'obi ịmụ ihe iji bụrụ onye nọọsụ, mana ịhụnanya ya maka ide ihe meriri ma nweta BA na akwụkwọ French.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref> O nwetara Master of Fine Arts na Creative Writing na Mahadum Brown n'afọ 1993.<ref name="storyteller" />
Danticat bụ onye nkwado siri ike maka nsogbu na-emetụta ndị Haiti na mba ofesi na n'ụlọ. N'afọ 2009, o nyere ''Poto Mitan'': Haitian Women Pillars of the Global Economy olu na okwu ya, ihe ngosi banyere mmetụta nke ijikọ ụwa ọnụ na ụmụ nwanyị ise sitere n'ọgbọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://www.potomitan.net/|title=Haitian women pillars of the global economy|publisher=Poto Mitan|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Danticat lụrụ Fedo Boyer n'afọ 2002. O nwere ụmụ nwanyị abụọ, Mira na Leila.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
Ọ bụ ezie na Danticat bi na United States, ọ ka na-ewere Haiti dị ka ebe obibi. Ruo ugbu a, ọ ka na-eleta Haiti site n'oge ruo n'oge ma na-eche mgbe niile dị ka ọ hapụghị ya.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 345|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref>
== Isiokwu ==
[[Usòrò:Edwidge_Danticat_(48794720061)_(cropped).jpg|thumb|Danticat na-ekwu okwu na 2019]]
Isiokwu atọ pụtara ìhè na nyocha dị iche iche nke ọrụ Edwidge Danticat: njirimara mba, mmekọrịta nne na nwa nwanyị, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic.
=== Ihe omuma mba ===
Ndị ọkà mmụta nke ọrụ Danticat na-enyocha isiokwu nke njirimara mba ugboro ugboro. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti ụmụ nwanyị na atụmatụ mba nke steeti [i] n'oge ọchịchị Duvalier. N'ime akwụkwọ akụkọ ahụ, ka ọgbọ nke ụmụ nwanyị "na-anwale" ụmụ ha nwanyị, site na iji mkpịsị aka banye n'ahụ ha iji kwado ịbụ ndị na-amaghị nwoke, ha "na-aghọ ndị na-ahụ maka ime ihe ike," ma ọ bụ ndị nnọchi anya, nke "ime ihe ike na mmegbu" nke ahụ ụmụ nwanyị ojii (376化377) [i], yiri ndị agha Tonton Macoutes. Otú ọ dị, ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị nke Breath, Eyes, Memory na-emegharị "nchịkwa kwadoro" na imebi ahụ ụmụ nwanyị site na omume ime ihe ike (375), ha na-emebikwa ma na-ama okwu nwoke, nke mba" nke steeti ahụ site na iji ahụ ha "dị ka ngwá agha na-egbu egbu" (387) [i]. Enwere ike inweta ihe akaebe maka nkwupụta a site na igbu onwe Martine, nke a na-ahụ dị ka ngosipụta dị egwu nke nnwere onwe, na-ahapụ ahụ ya, na uche ya, site na mmerụ ahụ ya gara aga [i]. Tụkwasị na nke a, akwụkwọ akụkọ ahụ na-egosi ụfọdụ ihe isi ike nke ịmepụta njirimara diasporic, dịka egosiri site na ọgụ Sophie na-alụ n'etiti ijikọ onwe ya na ihe nketa ya na ịhapụ ihe ọ na-eche na ọ bụ omenala na-emebi ihe nke 'nnwale,' na-atụ aro na ọ gaghị ekwe omume ịmepụta onye siri ike [ii]. N'ikpeazụ, ọrụ Danticat, The Farming of Bones, na-ekwu maka akụkọ nke ndị lanarịrị ogbugbu nke afọ 1937, na mmetụta nke mkpasasị ahụ na njirimara Haiti [iv]. N'ozuzu, Danticat na-eme ka a mara akụkọ ihe mere eme nke mba ya ma na-agbakwa echiche dị iche iche nke mba ahụ karịa nke mmegbu [iii].
=== Mmekọrịta nne na nwa nwanyị ===
Danticat's Breath, Eyes, Memory na-enyocha etiti mmekọrịta nne na nwa nwanyị na njirimara onwe onye na ngosipụta onwe onye [v]. Ahụmahụ Sophie na-egosipụta nke nne ya Martine. Dị nnọọ ka a manyere Martine ido onwe ya n'okpuru ule nke ịbụ nwa agbọghọ na-amaghị nwoke n'aka nne ya, ọ manyere Sophie otu ihe ahụ mgbe ọ chọpụtara mmekọrịta ya na Joseph. N'ihi ya, Sophie na-agafe oge ịkpọasị onwe ya, ihere igosi onye ọ bụla ahụ ya, gụnyere di ya (80) [viii]. Mgbalị Sophie na-agba iji merie oyi n'ihe gbasara mmekọrịta chiri anya ya na di ya Joseph, yana bulimia ya yiri mbọ Martine na-agba ịmụ nwa na Marc ruo oge, yana ehighị ụra nke ọma, na omume iri nri na-adịghị mma (61ː62) [v]. N'ihi ndina n'ike nke Martine site n'aka Tonton Macoute na mmetọ Sophie site n'enyemaka nne ya, "nwanyi ọ bụla ga-eme ka ya na nwoke nwee mmekọrịta dị mma tupu ya enwee ike ịbanye na mmekọrịta dị mma, ndị ikom a na-anwa izute ụmụ nwanyị ndị a na usoro nke nke ikpeazụ" (68) [vi].
Ihe kachasị elu nke ihe ngosi a na-abịa mgbe Sophie họọrọ ịbụ Marassa nke nne ya, onye abụọ nke onwe ya maka nne ya, iji kerịta ihe mgbu, ule na mkpagbu, njikọ kachasị: ịghọ otu na nne ya. Marassas na-anọchite anya "ịdị nro na ịhụnanya" dị ka otu, ha bụ "ndị a na-apụghị ikewapụ iche na otu. Ha hụrụ ibe ha n'anya n'ihi na ha yiri ibe ha ma na-anọkọ ọnụ mgbe niile" [vii]. Njikọ a dị n'etiti Sophie na nne ya Martine agbaghawo site na njikọ Sophie na nwa ya nwanyị Brigitte: "Nchekwa na-enweghị isi nke Martine ịmalite ọzọ na ibu ọrụ na-agwụ ike nke nne na-ekwu ma na-adị nnọọ iche na ọchịchọ ịhụnanya Sophie iji kpọbata nwa ya nwanyị brigitte na nnabata" (79) [viii].
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic ===
Ndị ọkà mmụta kwenyere na Danticat na-elekọta mmekọrịta ya na akụkọ ihe mere eme ya na Haiti na njirimara ọdịbendị abụọ ya site na ọrụ ya site na ịmepụta oghere ọhụrụ n'ime ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-eji "echiche nke ọdịnala mkpanaka" dị ka ụzọ isi mepụta ohere ọhụrụ maka njirimara Haiti na America, nke na-abụghị "mgbasa obi ụtọ" ma ọ bụ "nchọpụta na-enweghị nsogbu" nke Flatbush Brooklyn (28) [ix]. Nkwupụta doro anya nke Danticat na ịnabata ndị bu ya ụzọ na Caribbean, ọkachasị site na "akụkọ ukwu nke ndị nna nwụrụ anwụ nke akwụkwọ edemede Haiti," na-emepụta "obodo ọhụrụ [...] na oghere ndị ọzọ na-enwu gbaa" nke "na-etinye akụkọ ya" n'ebe na-abụghị "nke zuru oke" ma ọ bụ "enweghị ebe" (34) [ix]. Nkwupụta nke usoro edemede Haiti Indigenism, nke ọrụ ya chọrọ ijikọ ya na ala Haiti na "nsogbu nke ndị ọrụ ugbo" (55) [x], eziokwu dị mgbagwoju anya nke Sophie na Breath, Eyes, Memory na-etinye ahụmịhe mba (61) [x]. Nsụgharị nke Breath, Eyes, Memory, karịsịa ndị dị na France, nwere obere mgbanwe na "ihe na-adịghị mma" dochie anya okwu creol / Caribbean nke na-agbanwe ọnọdụ dị ike nke ọrụ Danticat gaa n'otu nke mmegbu, na-egosipụta ndị na-ede akwụkwọ ọgụ na-eche ihu maka oghere ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ nke a nabatara njirimara Caribbean abụọ (68) [x]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na ''Krik?'' ''Krak''! na-egosipụta "ihe nnọchianya na-akpa ọnụ" nke ọrụ ya na obodo ndị mba ọzọ, gụnyere "Ndị Haiti, ndị mbịarambịa, ụmụ nwanyị, [na] nne na ụmụ nwanyị," nke ọ na-anwa ijikọ (75) [xi]. Site na "ịkwupụta ahụmịhe intersubjective nke obodo," Danticat na-eme ka onwe ya dị iche na ndị edemede ndị ọzọ nke Haiti (73, 76) [xi]. Ọ na-emepụta ohere maka "enweghị olu" nke ndị na-enweghị ike "ikwu ahụmahụ ha n'otu n'otu" (76) [xi]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na-akwado ahụmịhe a na-ekewaghị ekewa, nke na-ejikọta onwe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na "ọchịchị ikike na ọchịchị iwu" (81) [xi]. Ebe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke otu ahụmịhe dị otú ahụ nwere ike ịdị bụ ụzọ njirimara mba Danticat na ihe odide ya nwere ike ịdị ndụ.
Ọrụ ọzọ nke Danticat bụ akụkọ njem ya After the Dance: A Walk through Carnival in Jacmel, Haiti (2002). O kwenyere na ọ na-enye ndị na-agụ ya anya na mmetụta nke ihe nketa ọdịbendị Haiti, omume ndị metụtara Lent, Carnival ya, na mgbanwe Haiti. Ọ malitere njem site n'ọrụ ya iji weghachite akara ọdịbendị furu efu nke Haiti mgbe ọ na-enwekwa ihe ùgwù nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Haiti na ihe ùgwù nke ịgagharị agagharị.<ref>Chancy, M. J. A (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''[[Small Axe: A Caribbean Journal of Criticism]]''. 15: 24, 25. doi:10.1215/07990537-1443268.</ref> N'ihi ihe ùgwù njem ya, ọ weere onwe ya dị ka "onye si n'èzí" nke Jacmel n'agbanyeghị na o sitere na Haiti. Ọ na-akọwa, sị: "Nke a bụ oge mbụ m ga-abụ onye na-eme oriri na nkwari na carnival na Haiti. Enwere m nchegbu na nkwenye dị otú ahụ ga-eyi ihe ijuanya nye onye carnival bụ otu n'ime ihe na-atọ ụtọ na ndụ...Dị ka nwatakịrị bi na Haiti...A naghị ekwe ka m 'sonye na carnival' ... a na-ewere ya dị ka ihe na-adịghị mma maka m...Ebe ọ bụ na enwere m nnukwu ọchịchọ isonye na carnival dịka ụfọdụ ụmụaka America pụrụ iche nwere isonye na circus, nwanne nna m ruo ọtụtụ afọ na-agbanye akụkọ na-eyi egwu gburugburu ya iji mee ka m ghara. " O kwuru n'akụkọ ya banyere ịlaghachi na Jacmel, "M ka na-eyi ihe nkpuchi nke m nke onye na-ekiri ihe dị anya". N'ihi nke a, ọ na-adụ onye na-agụ ya ọdụ ka ọ lelee ọrụ ya anya site n'echiche nke onye na-alaghachi na diasporic kama nke onye nọ n'ime.<ref>Chancy (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''Small Axe''. 15: 32, 33.</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Danticat enwetala ihe nrite akụkọ ifo site na magazin Essence na Seventeen, a kpọrọ ya "1 nke mmadụ 20 nọ n'afọ ''iri'' abụọ na abụọ ga-eme mgbanwe" na Harper's Bazaar, gosipụtara ya na The New York Times ''Magazine'' dị ka otu n'ime "30 n'okpuru 30" mmadụ iji kirie, ma kpọọ ya otu n'etiti "15 Gutsiest Women of the Year" site na magazin ''Jane''.<ref name="herald">{{Cite web|url=http://www.browndailyherald.com/2007/09/21/author-danticat-mfa93-returns-to-campus-for-reading/|title=Author Danticat MFA'93 returns to campus for reading|author=Postigo|first=Daniela|work=Brown Daily Herald|date=September 21, 2007|accessdate=October 4, 2013}}</ref><ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref><ref name="herald" /><ref name="herald" />
* 1994: Onyinye akụkọ ifo The Caribbean Writer
* 1995: Onyinye Nwaanyị nke Achievement, Barnard College
* Pushcart Short Story Prize maka "Between the Pool and the Gardenias"
* Ntinye aha National Book Award maka ''Krik?'' ''Krak!''
* 1996: Magazin ''Granta'' Best Young American Novelists<ref>[https://granta.com/issues/granta-54-best-of-young-american-novelists/ "Best of Young American Novelists"] ''Granta'' 54, Summer 1996.</ref>
* Onyinye Digest nke Lila-Wallace-Reader
* 1999: American Book Award maka The Farming of Bones
* Ihe nrite Flaiano nke mba ụwa maka akwụkwọ
* Ihe nrite Super Flaiano maka Ọrụ Ugbo Ọkpụkpụ
* 2005: Ihe nrite akụkọ maka The Dew Breaker
* 2005: Anisfield-Wolf Book Award maka "The Dew Breaker"<ref>{{Cite web|url=http://www.anisfield-wolf.org|title=Anisfield-Wolf Book Awards – The 80th Annual}}</ref>
* 2007: Ntinye aha National Book Award maka Brother, I'm Dying
* 2007: The National Book Critics Circle Award maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Dayton Literary Peace Prize maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Hurston/Wright Foundation Legacy Award maka Nwanne m, Ana m na-anwụ
* 2009: MacArthur Fellows Program Onyinye Genius
* 2009: Ihe nrite Nicolas Guillen Philosophical Literature, Caribbean Philosophilic Association
* 2011: Ihe nrite Langston Hughes, City College of New York
* 2011: Ihe nrite OCM Bocas maka akwụkwọ edemede Caribbean maka ịmepụta ihe ize ndụ
* 2012: Smith College Honorary Degree
* 2013: Mahadum Yale Honorary Degree<ref>{{Cite news|author=Hua|first=Cynthia|title=University Confers 3,084 Degrees at 312th Commencement|url=http://yaledailynews.com/blog/2013/05/20/university-confers-3084-degrees-at-312th-commencement/|work=Yale Daily News|date=May 20, 2013|accessdate=May 21, 2013}}</ref>
* 2014: Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction, ndepụta maka ''Claire''<ref name="italie">{{Cite web|url=http://seattletimes.com/html/books/2023957398_apxbookscarnegiemedals.html|title=Tartt, Goodwin awarded Carnegie medals|work=Seattle Times|author=Hillel Italie|date=June 30, 2014|accessdate=July 1, 2014}}</ref> of the Sea Light
* 2014: PEN Oakland Ihe nrite Josephine Miles Literary Award
* 2017: Honorary Doctor of Letters (DLitt) degree site na Mahadum nke West Indies Open Campus<ref>[http://www.open.uwi.edu/uwi-confer-12-honorary-degrees-2017-graduation-ceremonies "The UWI to confer 12 honorary degrees at 2017 graduation ceremonies"], The University of the West Indies Open Campus.</ref><ref>[http://www.open.uwi.edu/graduation/uwi-2017-honorary-graduands "The UWI 2017 Honorary Graduands"], The University of the West Indies Open Campus.</ref>
* 2017: Neustadt International Prize for Literature<ref>{{Cite web|url=https://www.neustadtprize.org/edwidge-danticat-2018-winner-prestigious-neustadt-international-prize-literature/|title=Edwidge Danticat is 2018 Winner of Prestigious Neustadt International Prize for Literature|publisher=The Neustadt Prize|date=November 9, 2017|accessdate=November 10, 2017}}</ref>
* 2018: Onyinye ndị isi, St. Martin Book Fair.<ref>[http://houseofnehesipublish.com/sxm/2018/06/12/earl-lovelace-edwidge-danticat-receive-the-presidents-award-from-st-martin-book-fair-2018/ ''Earl Lovelace, Edwidge Danticat receive the Presidents Award from St. Martin Book Fair 2018''], House of Nehesi Publishers, 12 June 2018.</ref>
* 2019: Onye mmeri nke National Book Critics Circle Award (Fiction) maka Everything Inside<ref>{{Cite web|title=Announcing the 2019 Award Winners|url=https://www.bookcritics.org/2020/03/12/2020-awards/|work=bookcritics.org|author=Beth Parker|date=March 12, 2020|accessdate=March 13, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite akụkọ maka ''ihe niile dị n'ime''<ref>{{Cite web|url=https://apnews.com/bafde969e7b8041d5eb0630fe739a97f//|title=Author Edwidge Danticat wins $20,000 Story Prize|publisher=Associated Press|date=February 26, 2020|accessdate=February 26, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite Vilcek Foundation na edemede<ref>{{Cite web|url=https://vilcek.org/prizes/prize-recipients/edwidge-danticat/|title=Edwidge Danticat|work=Vilcek Foundation|language=en-US|accessdate=February 3, 2020}}</ref>
=== Mmeghachi omume nkatọ ===
Edwidge Danticat bụ onye edemede, onye okike na onye na-ekere òkè n'ọtụtụ ụdị akụkọ. ''The New York Times'' kwuru na Danticat nwere ike ịmepụta "ihe osise na-akpali akpali na [https://www.nytimes.com/2017/08/11/books/review/edwidge-danticat-the-art-of-death.html ihe osise] doro anya" dị ka "onye edemede na onye na-ede akụkọ". The New Yorker gosipụtara akụkọ na edemede dị mkpirikpi nke Danticat n'ọtụtụ oge, ma na-enyocha ma na-akatọ ọrụ ya mgbe niile. Ihe odide ya bụ nke a na-akọwapụta nke ọma, gụnyere na 2019's New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị).<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2019/mar/09/from-ayobami-adebayo-to-zadie-smith-meet-the-new-daughters-of-africa|title=From Ayòbámi Adébáyò to Zadie Smith: meet the New Daughters of Africa|first=Margaret|author=Busby|date=March 9, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nyjournalofbooks.com/book-review/new-daughters-africa|title=New Daughters of Africa: An International Anthology of Writing by Women of African Descent|work=New York Journal of Books|first=Anjanette|author=Delgado|date=2019}}</ref>
Ihe omuma nke Danticat gụnyere ime ihe nkiri, akụkọ mkpirikpi, na akwụkwọ ụmụaka n'oge na-adịbeghị anya. E dere Mama's ''Nightingale'' iji kesaa akụkọ banyere ndị Haiti kwagara mba ọzọ na nkewa ezinụlọ. Akwụkwọ ahụ jikọtara ikike ịkọ akụkọ Danticat na ọrụ nke onye na-ese ihe Leslie Staub. N'ịbụ nke Penguin Random House bipụtara na afọ 2015, akwụkwọ ụmụaka ahụ na-akọ "akụkọ na-emetụ n'ahụ nke nkewa nne na nna na nwa na ịkwaga... na ihe osise na-akpali akpali... ma gosipụta otu nwatakịrị ọ bụla nwere ike isi mee mgbanwe. "<ref>{{Cite web|url=http://www.penguinrandomhouse.com/books/317418/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-illustrated-by-leslie-staub/9780525428091/|title=Mama's Nightingale|publisher=Penguin Random House}}</ref> Nnyocha dị na ''The New York Times'' kwuru na Mama's ''Nightingale'' "ga-akpali ọ bụghị naanị ọmịiko maka ọgụ nke mbata ụmụaka, kamakwa mmasị" nke Danticat na Staub, kwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2015/08/23/books/review/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-and-more.html|title='Mama's Nightingale,' by Edwidge Danticat, and More|first=Eugene|author=Yelchin|date=August 21, 2015}}</ref>
N'ọrụ ndị ọzọ, Danticat arụwo ọrụ na ihe nkiri abụọ, ''Poto Mitan'' na Girl Rising. Nke ikpeazụ nwetara nnukwu mgbasa ozi, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ike kpakpando metụtara ihe nkiri ahụ (gụnyere Anne Hathaway, Chloë Grace Moretz, Liam Neeson, Meryl Streep, Alicia Keys na Kerry Washington). N'ime ihe nkiri ahụ, e nyere Danticat ọrụ ịkọ akụkọ Wadley si Haiti. The Washington Post kọwara Girl Rising dị ka "PSA dị ogologo, nke dị irè nke ukwuu iji malite mkpebi inweta agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị maka ụmụ agbọghọ niile, n'ụwa niile".<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/girl-rising-movie-review/2013/04/19/b5585f76-a92f-11e2-8302-3c7e0ea97057_story.html|work=The Washington Post|title='Girl Rising' movie review|first=Jen|author=Chaney|date=April 19, 2013}}</ref>
Na Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work, Danticat na-akọ akụkọ nke ya dị ka akụkụ nke ndị Haiti bi na mba ọzọ. Create Dangerously sitere n'ike mmụọ nsọ nke onye edemede Albert Camus "Create Dangerously" na ahụmịhe ya dị ka onye edemede na onye okike nke kọwara nka ya dị ka "nnupụisi megide ihe niile na-agafe agafe na nke a na-akparaghị ókè n'ụwa".<ref>{{Cite web|url=https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691140186/create-dangerously|title=Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work|publisher=[[Princeton University Press]]|date=2010}}</ref> Na Create Dangerously, a na-enwe mmasị na Danticat maka "ide banyere ọdachi na ọdịbendị na-apụ n'anya" na otu "ọ na-anabata na site na mberede ọ dị ma nwee ike ịmepụta, ya mere o mere". NPR nyochara nke ọma Create Dangerously na njem site na "mfu na-ele anya [nke] na-eme ka nkọwa ọ bụla na onye a na-ewebata anyị dịkwuo mma ma dị oké ọnụ ahịa".<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2010/12/28/129880022/-create-dangerously-the-heart-and-healing-of-haiti|title='Create Dangerously': The Heart And Healing Of Haiti|publisher=NPR|first=Julia|author=Alvarez|date=December 28, 2010}}</ref> Mahadum nke Kansas họọrọ ya dị ka 2018X19 Common Book, nke a na-ekesa ụmụ akwụkwọ niile nọ n'afọ mbụ na Mahadum ahụ.
Danticat bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise na afọ 1994, ebe ọ bụ na ndị nkatọ na ndị na-ege ntị na-eto ya. Otu n'ime akwụkwọ ya a ma ama bụ Breath, Eyes, Memory 1994), ''Krik?'' ''Krak''! (1996), The Dew Breaker (2004), Brother, I'm Dying (2007) na (1994). Nke ọ bụla n'ime ọrụ ndị a enwetala onyinye, gụnyere National Book Award, The Story Prize, na National Books Critic Circle Award. Danticat na-edekarị banyere ndụ dị iche iche nke ndị bi na Haiti na United States, na-eji ndụ nke ya dị ka ihe mkpali maka akwụkwọ akụkọ ya, na-emekarị ka isiokwu nke ime ihe ike, ọkwa, nsogbu akụ na ụba, ọdịiche nwoke na nwanyị, na ezinụlọ pụta ìhè.
The Dew Breaker bụ nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi nke enwere ike ịgụ ọnụ ma ọ bụ iche iche, ma kọwaa ndụ ndị mmadụ dị iche iche na Haiti na New York. N'ide akwụkwọ na ''The New York Times'', Michiko Kakutani kwuru, sị: "Akụkọ ọ bụla dị na 'Dew Breaker' nwere ike iguzo n'akụkọ ya mara mma, mana ha na-agbakọta ọnụ dị ka iberibe jigsaw-puzzle iji mepụta foto nke akụkọ ọjọọ nke nwoke a na ndụ ya na ndị ọ na-egbu. "<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2004/03/10/books/books-of-the-times-hiding-from-a-brutal-past-spent-shattering-lives-in-haiti.html|title=BOOKS OF THE TIMES; Hiding From a Brutal Past Spent Shattering Lives in Haiti|first=Michiko|author=Kakutani|date=March 10, 2004}}</ref> Goodreads nyere ya kpakpando anọ n'ime ise. Brother, I'm Dying bụ akwụkwọ akụkọ ndụ onwe onye nke na-akọ akụkọ ya banyere ịnọ na Haiti na ịkwaga na United States, ịhụ n'anya, na inwe nwa. Nke a bụ otu n'ime akwụkwọ Danticat kacha mma ma kpọọ ya Top-10 African American Non-fiction Books site na Booklist na 2008. Maka Jess Row nke ''The New York Times'', ọ "na-enye anyị akwụkwọ ncheta nke ederede doro anya na nkwenye na-adịghị agwụ agwụ na eziokwu na-ezochi ihe na-akpali akpali nke mwute, ngwakọta nke agụụ ụlọ na enweghị ebe obibi".<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/09/09/books/review/Row-t.html|title=Haitian Fathers|first=Jess|author=Row|date=September 9, 2007}}</ref> ''Krik? Krak!'' bụ nchịkọta ''akụkọ'' dị mkpirikpi nke ụmụ nwanyị na Haiti, ule na mkpagbu ha, nke The Washington Post Book World kpọrọ: "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-enweghị ntụpọ. Ọ bụrụ na akụkọ si Haiti na-egbu mgbu ịgụ, gụọ akwụkwọ a kama ma ghọta ebe ahụ n'ụzọ miri emi karịa ka ị chere na ọ ga-ekwe omume. "<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/1995/05/14/fiction/a38537f9-cdfd-4c77-ae08-e22677b8560a/?noredirect=on|title=Fiction|first=Joanne|author=Omang|date=May 14, 1995}}</ref> N'ikpeazụ, Breath, Eyes, Memory bụ akwụkwọ akụkọ mbụ Danticat. Ọ na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ, nwa e dinara n'ike, ka ọ na-esi na Haiti kwaga New York City ma na-achọpụta ahụmahụ dị egwu nne ya tachiri obi, ọtụtụ ụmụ nwanyị ndị ọzọ mekwara. A họọrọ akwụkwọ a maka Oprah's Book Club na 1998 ma nata kpakpando anọ n'ime ise na Goodreads. Oprah kwuru na o nwere "ihe oyiyi na akụkọ mara mma nke na-agba akaebe maka nhụjuanya na obi ike nke ndị ya".<ref name="Oprah">{{Cite web|date=May 22, 1998|title=Breath, Eyes, Memory|url=https://www.oprah.com/oprahsbookclub/about-breath-eyes-memory-by-edwidge-danticat/all|work=Oprah.com}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Breath, Eyes, Memory (akwụkwọ akụkọ, 1994)
* ''Krik? Krak!'' (akụkọ, 1996)
* The Farming of Bones (akwụkwọ akụkọ, 1998)
* Behind the Mountains (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, 2002, akụkụ nke usoro ''akụkọ ifo nke onye mbụ'')
* ''Mgbe Egwú gasịrị'': A Walk Through Carnival na Jacmel, Haiti (akwụkwọ njem, 2002)
* The Dew Breaker (akwụkwọ akụkọ, 2004)
* Anacaona: Golden Flower, Haiti, 1490 (akwụkwọ ''akụkọ ndị'' ntorobịa, 2005, akụkụ nke usoro Royal Diaries)
* ''Nwanne m nwoke'', m na-anwụ anwụ (memoir/social criticism, 2007)
* The Butterfly's Way (onye nchịkọta akụkọ)
* ''Mepụta'' ihe dị ize ndụ: Onye na-ese ihe na-eme n'ebe ahụ (nchịkọta edemede, 2010)
* Eight Days: A Story of Haiti (akwụkwọ foto, 2010)
* Tent Life: Haiti (onye nyere aka na edemede, 2011)
* ''Haiti'' Noir (onye nchịkọta akụkọ, 2011)
* Best American Essays, 2011 (onye nchịkọta akụkọ, Ọktoba 2011)
* The Last ''Mapou'' (akwụkwọ ụmụaka, Jenụwarị 2013)
* ''Claire'' of the Sea Light (akwụkwọ akụkọ, August 2013)
* ''Haiti Noir 2'': The Classics (onye nchịkọta akụkọ, Jenụwarị 2014)
* Mama's ''Nightingale'' (akwụkwọ foto, Septemba, 2015)
* ''Untwine'' (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, Ọktoba 2015)
* The Art of Death (akụkọ ndụ, July 2017)
* My Mommy Medicine (akwụkwọ foto, February 2019)
* ''Ihe niile dị n'ime'' (akụkọ August 2019)
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
*
*
* {{Cite news|date=November 14, 2014|title=Quality Control|work=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/magazine/quality-control-a-short-story-by-edwidge-danticat/2014/11/13/6fcf89c0-4f05-11e4-aa5e-7153e466a02d_story.html|accessdate=January 31, 2015}}
* Krabs, Onye New Yorker
=== Ihe nkiri ===
* ''Poto Mitan'' Onye edemede/Onye Akụkọ, 2009
* Girl Rising (Haiti) Onye edemede, 2013<ref>[https://www.girlrising.com/wadley-info/?rq=Edwidge%20Danticat ''Girl Rising''.]</ref>
=== Nsụgharị gaa n'asụsụ Bekee ===
* Jacques Stephen Alexis - ''Ebe a'' na-akpọ cillement (1959). Na Flicker nke Eyelid, trans. Carrol F. Coates na Edwidge Danticat (2002).
== Hụkwa ==
* Akwụkwọ Caribbean
* Akwụkwọ ndị e dere mgbe ndị ọchịchị na-achị ala ọzọ
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Appearances on C-SPAN
* Edwidge Danticat [https://web.archive.org/web/20071006083711/http://www.democracynow.org/article.pl?sid=07%2F10%2F05%2F1419252 ajụjụ ọnụ] na Democracy Now!, vidiyo, ọdịyo, na mbipụta ederede, Ọktoba 5, 2007.
* "Haitian American Novelist on 'The Immigrant Artist at Work'" Ajụjụ ọnụ vidiyo site na Democracy Now!, November 11, 2010.
* Juan González & Amy Goodman, "[http://www.truth-out.org/news/item/37917-edwidge-danticat-predicts-ongoing-disaster-in-impoverished-haiti-after-hurricane-matthew Onye edemede Haiti-America na-ebu amụma 'Ọdachi na-aga n'ihu' na Haịti dara ogbenye mgbe ajọ ifufe Matthew gasịrị]", Truthout, Ọktoba 7, 2016.
* "Edwidge Danticat" nke Garnette Cadogan maka BOMB ''Magazine'', Jenụwarị 1, 2014.
{{American Book Awards}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
kqd2g8f7c4y8rfrngdjiviy2v9w8h82
86531
86530
2022-08-04T15:50:26Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Edwidge Danticat by David Shankbone.jpg|thumb|#wpwpng]]
[[Usòrò:20190924SM179 (48794858627).jpg|thumb]]
'''Edwidge Danticat''' (Haitian Creole pronunciation: ; amụrụ na Jenụwarị 19, na afọ 1969) bụ onye Haiti-America na-ede akwụkwọ akụkọ na onye na-ede akụkọ mkpirikpi.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Breath, Eyes, Memory, na afọ 1994 wee gaa n'ihu bụrụ nhọrọ Oprah's Book Club. Danticat edeela ma ọ bụ dezie ọtụtụ akwụkwọ ma bụrụ onye natara ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Danticat na Port-au-Prince, Haiti. Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, nna ya André kwagara [[New York City|New York]], nne ya Rose sochiri ya afọ abụọ ka e mesịrị.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> Nke a hapụrụ Danticat na nwanne ya nwoke nke obere, nke a na-akpọkwa André, ka nwanne nne ya na nwanne nna ya zụlite. Mgbe a jụrụ ya n'ajụjụ ọnụ banyere ọdịnala ya dị ka nwatakịrị, ọ gụnyere ịkọ akụkọ, ụka, na ịmụ ihe ụlọ akwụkwọ mgbe niile dị ka akụkụ niile nke itolite.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 346|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref> Ọ bụ ezie na agụmakwụkwọ ya na Haiti bụ na French, ọ na-asụ asụsụ Haitian Creole n'ụlọ.<ref name="behindbooks">{{Cite web|url=http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081104091003/http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archivedate=November 4, 2008|title=Behind the Books: A Conversation with Edwidge Danticat|year=1998|publisher=Random House|accessdate=May 13, 2013}}</ref>
Mgbe ọ ka nọ na Haiti, Danticat malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ itoolu.<ref><nowiki>{{cite book |title=Edwidge Danticat: A Reader's Guide |first=Martin |last=Munro |chapter=Inside Out: A Brief Biography of Edwidge Danticat |editor=Munro |page=16 |publisher=Universitylished by </nowiki>[[Youth Communication]]</ref> O mechara dee akụkọ ọzọ banyere ahụmịhe mbata ya maka New Youth Connections, "A New World Full of Strangers". N'okwu mmeghe nke Starting With I, akụkọ sitere na magazin ahụ, Danticat dere, sị: "Mgbe m mechara ihe [migration], echere m na akụkọ m agwụbeghị, yabụ edere m akụkọ dị mkpirikpi, nke mechara bụrụ akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ mbụ m: Breath, Eyes, Memory...Ide maka New Youth Connections nyere m olu. E bibiri mkpọchi m kpamkpam, ruo mgbe ebighi ebi. "<ref>{{Cite book|editor=Estepa|title=Starting with I: Personal Essays by Teenagers|publisher=Persea Books|date=1997}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Clara Barton High School na Brooklyn, New York, Danticat banyere Barnard College na New York City ebe ọ gụsịrị Phi Beta Kappa na afọ 1990.<ref>{{Cite web|url=https://www.pbk.org/Files/Visiting-Scholar/KC-Danticat-Transcript.pdf|title=Celebrated Author Edwidge Danticat Retraces the Arc of Her Literary Genius {{!}} Transcript|work=Key Conversations with Phi Beta Kappa|author=Lawrence|first=Fred|publisher=The Phi Beta Kappa Society|date=4 October 2019}}</ref> Na mbido, o bu n'obi ịmụ ihe iji bụrụ onye nọọsụ, mana ịhụnanya ya maka ide ihe meriri ma nweta BA na akwụkwọ French.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref> O nwetara Master of Fine Arts na Creative Writing na Mahadum Brown n'afọ 1993.<ref name="storyteller" />
Danticat bụ onye nkwado siri ike maka nsogbu na-emetụta ndị Haiti na mba ofesi na n'ụlọ. N'afọ 2009, o nyere ''Poto Mitan'': Haitian Women Pillars of the Global Economy olu na okwu ya, ihe ngosi banyere mmetụta nke ijikọ ụwa ọnụ na ụmụ nwanyị ise sitere n'ọgbọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://www.potomitan.net/|title=Haitian women pillars of the global economy|publisher=Poto Mitan|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Danticat lụrụ Fedo Boyer n'afọ 2002. O nwere ụmụ nwanyị abụọ, Mira na Leila.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
Ọ bụ ezie na Danticat bi na United States, ọ ka na-ewere Haiti dị ka ebe obibi. Ruo ugbu a, ọ ka na-eleta Haiti site n'oge ruo n'oge ma na-eche mgbe niile dị ka ọ hapụghị ya.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 345|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref>
== Isiokwu ==
[[Usòrò:Edwidge_Danticat_(48794720061)_(cropped).jpg|thumb|Danticat na-ekwu okwu na 2019]]
Isiokwu atọ pụtara ìhè na nyocha dị iche iche nke ọrụ Edwidge Danticat: njirimara mba, mmekọrịta nne na nwa nwanyị, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic.
=== Ihe omuma mba ===
Ndị ọkà mmụta nke ọrụ Danticat na-enyocha isiokwu nke njirimara mba ugboro ugboro. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti ụmụ nwanyị na atụmatụ mba nke steeti [i] n'oge ọchịchị Duvalier. N'ime akwụkwọ akụkọ ahụ, ka ọgbọ nke ụmụ nwanyị "na-anwale" ụmụ ha nwanyị, site na iji mkpịsị aka banye n'ahụ ha iji kwado ịbụ ndị na-amaghị nwoke, ha "na-aghọ ndị na-ahụ maka ime ihe ike," ma ọ bụ ndị nnọchi anya, nke "ime ihe ike na mmegbu" nke ahụ ụmụ nwanyị ojii (376化377) [i], yiri ndị agha Tonton Macoutes. Otú ọ dị, ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị nke Breath, Eyes, Memory na-emegharị "nchịkwa kwadoro" na imebi ahụ ụmụ nwanyị site na omume ime ihe ike (375), ha na-emebikwa ma na-ama okwu nwoke, nke mba" nke steeti ahụ site na iji ahụ ha "dị ka ngwá agha na-egbu egbu" (387) [i]. Enwere ike inweta ihe akaebe maka nkwupụta a site na igbu onwe Martine, nke a na-ahụ dị ka ngosipụta dị egwu nke nnwere onwe, na-ahapụ ahụ ya, na uche ya, site na mmerụ ahụ ya gara aga [i]. Tụkwasị na nke a, akwụkwọ akụkọ ahụ na-egosi ụfọdụ ihe isi ike nke ịmepụta njirimara diasporic, dịka egosiri site na ọgụ Sophie na-alụ n'etiti ijikọ onwe ya na ihe nketa ya na ịhapụ ihe ọ na-eche na ọ bụ omenala na-emebi ihe nke 'nnwale,' na-atụ aro na ọ gaghị ekwe omume ịmepụta onye siri ike [ii]. N'ikpeazụ, ọrụ Danticat, The Farming of Bones, na-ekwu maka akụkọ nke ndị lanarịrị ogbugbu nke afọ 1937, na mmetụta nke mkpasasị ahụ na njirimara Haiti [iv]. N'ozuzu, Danticat na-eme ka a mara akụkọ ihe mere eme nke mba ya ma na-agbakwa echiche dị iche iche nke mba ahụ karịa nke mmegbu [iii].
=== Mmekọrịta nne na nwa nwanyị ===
Danticat's Breath, Eyes, Memory na-enyocha etiti mmekọrịta nne na nwa nwanyị na njirimara onwe onye na ngosipụta onwe onye [v]. Ahụmahụ Sophie na-egosipụta nke nne ya Martine. Dị nnọọ ka a manyere Martine ido onwe ya n'okpuru ule nke ịbụ nwa agbọghọ na-amaghị nwoke n'aka nne ya, ọ manyere Sophie otu ihe ahụ mgbe ọ chọpụtara mmekọrịta ya na Joseph. N'ihi ya, Sophie na-agafe oge ịkpọasị onwe ya, ihere igosi onye ọ bụla ahụ ya, gụnyere di ya (80) [viii]. Mgbalị Sophie na-agba iji merie oyi n'ihe gbasara mmekọrịta chiri anya ya na di ya Joseph, yana bulimia ya yiri mbọ Martine na-agba ịmụ nwa na Marc ruo oge, yana ehighị ụra nke ọma, na omume iri nri na-adịghị mma (61ː62) [v]. N'ihi ndina n'ike nke Martine site n'aka Tonton Macoute na mmetọ Sophie site n'enyemaka nne ya, "nwanyi ọ bụla ga-eme ka ya na nwoke nwee mmekọrịta dị mma tupu ya enwee ike ịbanye na mmekọrịta dị mma, ndị ikom a na-anwa izute ụmụ nwanyị ndị a na usoro nke nke ikpeazụ" (68) [vi].
Ihe kachasị elu nke ihe ngosi a na-abịa mgbe Sophie họọrọ ịbụ Marassa nke nne ya, onye abụọ nke onwe ya maka nne ya, iji kerịta ihe mgbu, ule na mkpagbu, njikọ kachasị: ịghọ otu na nne ya. Marassas na-anọchite anya "ịdị nro na ịhụnanya" dị ka otu, ha bụ "ndị a na-apụghị ikewapụ iche na otu. Ha hụrụ ibe ha n'anya n'ihi na ha yiri ibe ha ma na-anọkọ ọnụ mgbe niile" [vii]. Njikọ a dị n'etiti Sophie na nne ya Martine agbaghawo site na njikọ Sophie na nwa ya nwanyị Brigitte: "Nchekwa na-enweghị isi nke Martine ịmalite ọzọ na ibu ọrụ na-agwụ ike nke nne na-ekwu ma na-adị nnọọ iche na ọchịchọ ịhụnanya Sophie iji kpọbata nwa ya nwanyị brigitte na nnabata" (79) [viii].
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic ===
Ndị ọkà mmụta kwenyere na Danticat na-elekọta mmekọrịta ya na akụkọ ihe mere eme ya na Haiti na njirimara ọdịbendị abụọ ya site na ọrụ ya site na ịmepụta oghere ọhụrụ n'ime ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-eji "echiche nke ọdịnala mkpanaka" dị ka ụzọ isi mepụta ohere ọhụrụ maka njirimara Haiti na America, nke na-abụghị "mgbasa obi ụtọ" ma ọ bụ "nchọpụta na-enweghị nsogbu" nke Flatbush Brooklyn (28) [ix]. Nkwupụta doro anya nke Danticat na ịnabata ndị bu ya ụzọ na Caribbean, ọkachasị site na "akụkọ ukwu nke ndị nna nwụrụ anwụ nke akwụkwọ edemede Haiti," na-emepụta "obodo ọhụrụ [...] na oghere ndị ọzọ na-enwu gbaa" nke "na-etinye akụkọ ya" n'ebe na-abụghị "nke zuru oke" ma ọ bụ "enweghị ebe" (34) [ix]. Nkwupụta nke usoro edemede Haiti Indigenism, nke ọrụ ya chọrọ ijikọ ya na ala Haiti na "nsogbu nke ndị ọrụ ugbo" (55) [x], eziokwu dị mgbagwoju anya nke Sophie na Breath, Eyes, Memory na-etinye ahụmịhe mba (61) [x]. Nsụgharị nke Breath, Eyes, Memory, karịsịa ndị dị na France, nwere obere mgbanwe na "ihe na-adịghị mma" dochie anya okwu creol / Caribbean nke na-agbanwe ọnọdụ dị ike nke ọrụ Danticat gaa n'otu nke mmegbu, na-egosipụta ndị na-ede akwụkwọ ọgụ na-eche ihu maka oghere ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ nke a nabatara njirimara Caribbean abụọ (68) [x]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na ''Krik?'' ''Krak''! na-egosipụta "ihe nnọchianya na-akpa ọnụ" nke ọrụ ya na obodo ndị mba ọzọ, gụnyere "Ndị Haiti, ndị mbịarambịa, ụmụ nwanyị, [na] nne na ụmụ nwanyị," nke ọ na-anwa ijikọ (75) [xi]. Site na "ịkwupụta ahụmịhe intersubjective nke obodo," Danticat na-eme ka onwe ya dị iche na ndị edemede ndị ọzọ nke Haiti (73, 76) [xi]. Ọ na-emepụta ohere maka "enweghị olu" nke ndị na-enweghị ike "ikwu ahụmahụ ha n'otu n'otu" (76) [xi]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na-akwado ahụmịhe a na-ekewaghị ekewa, nke na-ejikọta onwe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na "ọchịchị ikike na ọchịchị iwu" (81) [xi]. Ebe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke otu ahụmịhe dị otú ahụ nwere ike ịdị bụ ụzọ njirimara mba Danticat na ihe odide ya nwere ike ịdị ndụ.
Ọrụ ọzọ nke Danticat bụ akụkọ njem ya After the Dance: A Walk through Carnival in Jacmel, Haiti (2002). O kwenyere na ọ na-enye ndị na-agụ ya anya na mmetụta nke ihe nketa ọdịbendị Haiti, omume ndị metụtara Lent, Carnival ya, na mgbanwe Haiti. Ọ malitere njem site n'ọrụ ya iji weghachite akara ọdịbendị furu efu nke Haiti mgbe ọ na-enwekwa ihe ùgwù nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Haiti na ihe ùgwù nke ịgagharị agagharị.<ref>Chancy, M. J. A (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''[[Small Axe: A Caribbean Journal of Criticism]]''. 15: 24, 25. doi:10.1215/07990537-1443268.</ref> N'ihi ihe ùgwù njem ya, ọ weere onwe ya dị ka "onye si n'èzí" nke Jacmel n'agbanyeghị na o sitere na Haiti. Ọ na-akọwa, sị: "Nke a bụ oge mbụ m ga-abụ onye na-eme oriri na nkwari na carnival na Haiti. Enwere m nchegbu na nkwenye dị otú ahụ ga-eyi ihe ijuanya nye onye carnival bụ otu n'ime ihe na-atọ ụtọ na ndụ...Dị ka nwatakịrị bi na Haiti...A naghị ekwe ka m 'sonye na carnival' ... a na-ewere ya dị ka ihe na-adịghị mma maka m...Ebe ọ bụ na enwere m nnukwu ọchịchọ isonye na carnival dịka ụfọdụ ụmụaka America pụrụ iche nwere isonye na circus, nwanne nna m ruo ọtụtụ afọ na-agbanye akụkọ na-eyi egwu gburugburu ya iji mee ka m ghara. " O kwuru n'akụkọ ya banyere ịlaghachi na Jacmel, "M ka na-eyi ihe nkpuchi nke m nke onye na-ekiri ihe dị anya". N'ihi nke a, ọ na-adụ onye na-agụ ya ọdụ ka ọ lelee ọrụ ya anya site n'echiche nke onye na-alaghachi na diasporic kama nke onye nọ n'ime.<ref>Chancy (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''Small Axe''. 15: 32, 33.</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Danticat enwetala ihe nrite akụkọ ifo site na magazin Essence na Seventeen, a kpọrọ ya "1 nke mmadụ 20 nọ n'afọ ''iri'' abụọ na abụọ ga-eme mgbanwe" na Harper's Bazaar, gosipụtara ya na The New York Times ''Magazine'' dị ka otu n'ime "30 n'okpuru 30" mmadụ iji kirie, ma kpọọ ya otu n'etiti "15 Gutsiest Women of the Year" site na magazin ''Jane''.<ref name="herald">{{Cite web|url=http://www.browndailyherald.com/2007/09/21/author-danticat-mfa93-returns-to-campus-for-reading/|title=Author Danticat MFA'93 returns to campus for reading|author=Postigo|first=Daniela|work=Brown Daily Herald|date=September 21, 2007|accessdate=October 4, 2013}}</ref><ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref><ref name="herald" /><ref name="herald" />
* 1994: Onyinye akụkọ ifo The Caribbean Writer
* 1995: Onyinye Nwaanyị nke Achievement, Barnard College
* Pushcart Short Story Prize maka "Between the Pool and the Gardenias"
* Ntinye aha National Book Award maka ''Krik?'' ''Krak!''
* 1996: Magazin ''Granta'' Best Young American Novelists<ref>[https://granta.com/issues/granta-54-best-of-young-american-novelists/ "Best of Young American Novelists"] ''Granta'' 54, Summer 1996.</ref>
* Onyinye Digest nke Lila-Wallace-Reader
* 1999: American Book Award maka The Farming of Bones
* Ihe nrite Flaiano nke mba ụwa maka akwụkwọ
* Ihe nrite Super Flaiano maka Ọrụ Ugbo Ọkpụkpụ
* 2005: Ihe nrite akụkọ maka The Dew Breaker
* 2005: Anisfield-Wolf Book Award maka "The Dew Breaker"<ref>{{Cite web|url=http://www.anisfield-wolf.org|title=Anisfield-Wolf Book Awards – The 80th Annual}}</ref>
* 2007: Ntinye aha National Book Award maka Brother, I'm Dying
* 2007: The National Book Critics Circle Award maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Dayton Literary Peace Prize maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Hurston/Wright Foundation Legacy Award maka Nwanne m, Ana m na-anwụ
* 2009: MacArthur Fellows Program Onyinye Genius
* 2009: Ihe nrite Nicolas Guillen Philosophical Literature, Caribbean Philosophilic Association
* 2011: Ihe nrite Langston Hughes, City College of New York
* 2011: Ihe nrite OCM Bocas maka akwụkwọ edemede Caribbean maka ịmepụta ihe ize ndụ
* 2012: Smith College Honorary Degree
* 2013: Mahadum Yale Honorary Degree<ref>{{Cite news|author=Hua|first=Cynthia|title=University Confers 3,084 Degrees at 312th Commencement|url=http://yaledailynews.com/blog/2013/05/20/university-confers-3084-degrees-at-312th-commencement/|work=Yale Daily News|date=May 20, 2013|accessdate=May 21, 2013}}</ref>
* 2014: Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction, ndepụta maka ''Claire''<ref name="italie">{{Cite web|url=http://seattletimes.com/html/books/2023957398_apxbookscarnegiemedals.html|title=Tartt, Goodwin awarded Carnegie medals|work=Seattle Times|author=Hillel Italie|date=June 30, 2014|accessdate=July 1, 2014}}</ref> of the Sea Light
* 2014: PEN Oakland Ihe nrite Josephine Miles Literary Award
* 2017: Honorary Doctor of Letters (DLitt) degree site na Mahadum nke West Indies Open Campus<ref>[http://www.open.uwi.edu/uwi-confer-12-honorary-degrees-2017-graduation-ceremonies "The UWI to confer 12 honorary degrees at 2017 graduation ceremonies"], The University of the West Indies Open Campus.</ref><ref>[http://www.open.uwi.edu/graduation/uwi-2017-honorary-graduands "The UWI 2017 Honorary Graduands"], The University of the West Indies Open Campus.</ref>
* 2017: Neustadt International Prize for Literature<ref>{{Cite web|url=https://www.neustadtprize.org/edwidge-danticat-2018-winner-prestigious-neustadt-international-prize-literature/|title=Edwidge Danticat is 2018 Winner of Prestigious Neustadt International Prize for Literature|publisher=The Neustadt Prize|date=November 9, 2017|accessdate=November 10, 2017}}</ref>
* 2018: Onyinye ndị isi, St. Martin Book Fair.<ref>[http://houseofnehesipublish.com/sxm/2018/06/12/earl-lovelace-edwidge-danticat-receive-the-presidents-award-from-st-martin-book-fair-2018/ ''Earl Lovelace, Edwidge Danticat receive the Presidents Award from St. Martin Book Fair 2018''], House of Nehesi Publishers, 12 June 2018.</ref>
* 2019: Onye mmeri nke National Book Critics Circle Award (Fiction) maka Everything Inside<ref>{{Cite web|title=Announcing the 2019 Award Winners|url=https://www.bookcritics.org/2020/03/12/2020-awards/|work=bookcritics.org|author=Beth Parker|date=March 12, 2020|accessdate=March 13, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite akụkọ maka ''ihe niile dị n'ime''<ref>{{Cite web|url=https://apnews.com/bafde969e7b8041d5eb0630fe739a97f//|title=Author Edwidge Danticat wins $20,000 Story Prize|publisher=Associated Press|date=February 26, 2020|accessdate=February 26, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite Vilcek Foundation na edemede<ref>{{Cite web|url=https://vilcek.org/prizes/prize-recipients/edwidge-danticat/|title=Edwidge Danticat|work=Vilcek Foundation|language=en-US|accessdate=February 3, 2020}}</ref>
=== Mmeghachi omume nkatọ ===
Edwidge Danticat bụ onye edemede, onye okike na onye na-ekere òkè n'ọtụtụ ụdị akụkọ. ''The New York Times'' kwuru na Danticat nwere ike ịmepụta "ihe osise na-akpali akpali na [https://www.nytimes.com/2017/08/11/books/review/edwidge-danticat-the-art-of-death.html ihe osise] doro anya" dị ka "onye edemede na onye na-ede akụkọ". The New Yorker gosipụtara akụkọ na edemede dị mkpirikpi nke Danticat n'ọtụtụ oge, ma na-enyocha ma na-akatọ ọrụ ya mgbe niile. Ihe odide ya bụ nke a na-akọwapụta nke ọma, gụnyere na 2019's New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị).<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2019/mar/09/from-ayobami-adebayo-to-zadie-smith-meet-the-new-daughters-of-africa|title=From Ayòbámi Adébáyò to Zadie Smith: meet the New Daughters of Africa|first=Margaret|author=Busby|date=March 9, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nyjournalofbooks.com/book-review/new-daughters-africa|title=New Daughters of Africa: An International Anthology of Writing by Women of African Descent|work=New York Journal of Books|first=Anjanette|author=Delgado|date=2019}}</ref>
Ihe omuma nke Danticat gụnyere ime ihe nkiri, akụkọ mkpirikpi, na akwụkwọ ụmụaka n'oge na-adịbeghị anya. E dere Mama's ''Nightingale'' iji kesaa akụkọ banyere ndị Haiti kwagara mba ọzọ na nkewa ezinụlọ. Akwụkwọ ahụ jikọtara ikike ịkọ akụkọ Danticat na ọrụ nke onye na-ese ihe Leslie Staub. N'ịbụ nke Penguin Random House bipụtara na afọ 2015, akwụkwọ ụmụaka ahụ na-akọ "akụkọ na-emetụ n'ahụ nke nkewa nne na nna na nwa na ịkwaga... na ihe osise na-akpali akpali... ma gosipụta otu nwatakịrị ọ bụla nwere ike isi mee mgbanwe. "<ref>{{Cite web|url=http://www.penguinrandomhouse.com/books/317418/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-illustrated-by-leslie-staub/9780525428091/|title=Mama's Nightingale|publisher=Penguin Random House}}</ref> Nnyocha dị na ''The New York Times'' kwuru na Mama's ''Nightingale'' "ga-akpali ọ bụghị naanị ọmịiko maka ọgụ nke mbata ụmụaka, kamakwa mmasị" nke Danticat na Staub, kwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2015/08/23/books/review/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-and-more.html|title='Mama's Nightingale,' by Edwidge Danticat, and More|first=Eugene|author=Yelchin|date=August 21, 2015}}</ref>
N'ọrụ ndị ọzọ, Danticat arụwo ọrụ na ihe nkiri abụọ, ''Poto Mitan'' na Girl Rising. Nke ikpeazụ nwetara nnukwu mgbasa ozi, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ike kpakpando metụtara ihe nkiri ahụ (gụnyere Anne Hathaway, Chloë Grace Moretz, Liam Neeson, Meryl Streep, Alicia Keys na Kerry Washington). N'ime ihe nkiri ahụ, e nyere Danticat ọrụ ịkọ akụkọ Wadley si Haiti. The Washington Post kọwara Girl Rising dị ka "PSA dị ogologo, nke dị irè nke ukwuu iji malite mkpebi inweta agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị maka ụmụ agbọghọ niile, n'ụwa niile".<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/girl-rising-movie-review/2013/04/19/b5585f76-a92f-11e2-8302-3c7e0ea97057_story.html|work=The Washington Post|title='Girl Rising' movie review|first=Jen|author=Chaney|date=April 19, 2013}}</ref>
Na Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work, Danticat na-akọ akụkọ nke ya dị ka akụkụ nke ndị Haiti bi na mba ọzọ. Create Dangerously sitere n'ike mmụọ nsọ nke onye edemede Albert Camus "Create Dangerously" na ahụmịhe ya dị ka onye edemede na onye okike nke kọwara nka ya dị ka "nnupụisi megide ihe niile na-agafe agafe na nke a na-akparaghị ókè n'ụwa".<ref>{{Cite web|url=https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691140186/create-dangerously|title=Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work|publisher=[[Princeton University Press]]|date=2010}}</ref> Na Create Dangerously, a na-enwe mmasị na Danticat maka "ide banyere ọdachi na ọdịbendị na-apụ n'anya" na otu "ọ na-anabata na site na mberede ọ dị ma nwee ike ịmepụta, ya mere o mere". NPR nyochara nke ọma Create Dangerously na njem site na "mfu na-ele anya [nke] na-eme ka nkọwa ọ bụla na onye a na-ewebata anyị dịkwuo mma ma dị oké ọnụ ahịa".<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2010/12/28/129880022/-create-dangerously-the-heart-and-healing-of-haiti|title='Create Dangerously': The Heart And Healing Of Haiti|publisher=NPR|first=Julia|author=Alvarez|date=December 28, 2010}}</ref> Mahadum nke Kansas họọrọ ya dị ka 2018X19 Common Book, nke a na-ekesa ụmụ akwụkwọ niile nọ n'afọ mbụ na Mahadum ahụ.
Danticat bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise na afọ 1994, ebe ọ bụ na ndị nkatọ na ndị na-ege ntị na-eto ya. Otu n'ime akwụkwọ ya a ma ama bụ Breath, Eyes, Memory 1994), ''Krik?'' ''Krak''! (1996), The Dew Breaker (2004), Brother, I'm Dying (2007) na (1994). Nke ọ bụla n'ime ọrụ ndị a enwetala onyinye, gụnyere National Book Award, The Story Prize, na National Books Critic Circle Award. Danticat na-edekarị banyere ndụ dị iche iche nke ndị bi na Haiti na United States, na-eji ndụ nke ya dị ka ihe mkpali maka akwụkwọ akụkọ ya, na-emekarị ka isiokwu nke ime ihe ike, ọkwa, nsogbu akụ na ụba, ọdịiche nwoke na nwanyị, na ezinụlọ pụta ìhè.
The Dew Breaker bụ nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi nke enwere ike ịgụ ọnụ ma ọ bụ iche iche, ma kọwaa ndụ ndị mmadụ dị iche iche na Haiti na New York. N'ide akwụkwọ na ''The New York Times'', Michiko Kakutani kwuru, sị: "Akụkọ ọ bụla dị na 'Dew Breaker' nwere ike iguzo n'akụkọ ya mara mma, mana ha na-agbakọta ọnụ dị ka iberibe jigsaw-puzzle iji mepụta foto nke akụkọ ọjọọ nke nwoke a na ndụ ya na ndị ọ na-egbu. "<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2004/03/10/books/books-of-the-times-hiding-from-a-brutal-past-spent-shattering-lives-in-haiti.html|title=BOOKS OF THE TIMES; Hiding From a Brutal Past Spent Shattering Lives in Haiti|first=Michiko|author=Kakutani|date=March 10, 2004}}</ref> Goodreads nyere ya kpakpando anọ n'ime ise. Brother, I'm Dying bụ akwụkwọ akụkọ ndụ onwe onye nke na-akọ akụkọ ya banyere ịnọ na Haiti na ịkwaga na United States, ịhụ n'anya, na inwe nwa. Nke a bụ otu n'ime akwụkwọ Danticat kacha mma ma kpọọ ya Top-10 African American Non-fiction Books site na Booklist na 2008. Maka Jess Row nke ''The New York Times'', ọ "na-enye anyị akwụkwọ ncheta nke ederede doro anya na nkwenye na-adịghị agwụ agwụ na eziokwu na-ezochi ihe na-akpali akpali nke mwute, ngwakọta nke agụụ ụlọ na enweghị ebe obibi".<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/09/09/books/review/Row-t.html|title=Haitian Fathers|first=Jess|author=Row|date=September 9, 2007}}</ref> ''Krik? Krak!'' bụ nchịkọta ''akụkọ'' dị mkpirikpi nke ụmụ nwanyị na Haiti, ule na mkpagbu ha, nke The Washington Post Book World kpọrọ: "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-enweghị ntụpọ. Ọ bụrụ na akụkọ si Haiti na-egbu mgbu ịgụ, gụọ akwụkwọ a kama ma ghọta ebe ahụ n'ụzọ miri emi karịa ka ị chere na ọ ga-ekwe omume. "<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/1995/05/14/fiction/a38537f9-cdfd-4c77-ae08-e22677b8560a/?noredirect=on|title=Fiction|first=Joanne|author=Omang|date=May 14, 1995}}</ref> N'ikpeazụ, Breath, Eyes, Memory bụ akwụkwọ akụkọ mbụ Danticat. Ọ na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ, nwa e dinara n'ike, ka ọ na-esi na Haiti kwaga New York City ma na-achọpụta ahụmahụ dị egwu nne ya tachiri obi, ọtụtụ ụmụ nwanyị ndị ọzọ mekwara. A họọrọ akwụkwọ a maka Oprah's Book Club na 1998 ma nata kpakpando anọ n'ime ise na Goodreads. Oprah kwuru na o nwere "ihe oyiyi na akụkọ mara mma nke na-agba akaebe maka nhụjuanya na obi ike nke ndị ya".<ref name="Oprah">{{Cite web|date=May 22, 1998|title=Breath, Eyes, Memory|url=https://www.oprah.com/oprahsbookclub/about-breath-eyes-memory-by-edwidge-danticat/all|work=Oprah.com}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Breath, Eyes, Memory (akwụkwọ akụkọ, 1994)
* ''Krik? Krak!'' (akụkọ, 1996)
* The Farming of Bones (akwụkwọ akụkọ, 1998)
* Behind the Mountains (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, 2002, akụkụ nke usoro ''akụkọ ifo nke onye mbụ'')
* ''Mgbe Egwú gasịrị'': A Walk Through Carnival na Jacmel, Haiti (akwụkwọ njem, 2002)
* The Dew Breaker (akwụkwọ akụkọ, 2004)
* Anacaona: Golden Flower, Haiti, 1490 (akwụkwọ ''akụkọ ndị'' ntorobịa, 2005, akụkụ nke usoro Royal Diaries)
* ''Nwanne m nwoke'', m na-anwụ anwụ (memoir/social criticism, 2007)
* The Butterfly's Way (onye nchịkọta akụkọ)
* ''Mepụta'' ihe dị ize ndụ: Onye na-ese ihe na-eme n'ebe ahụ (nchịkọta edemede, 2010)
* Eight Days: A Story of Haiti (akwụkwọ foto, 2010)
* Tent Life: Haiti (onye nyere aka na edemede, 2011)
* ''Haiti'' Noir (onye nchịkọta akụkọ, 2011)
* Best American Essays, 2011 (onye nchịkọta akụkọ, Ọktoba 2011)
* The Last ''Mapou'' (akwụkwọ ụmụaka, Jenụwarị 2013)
* ''Claire'' of the Sea Light (akwụkwọ akụkọ, August 2013)
* ''Haiti Noir 2'': The Classics (onye nchịkọta akụkọ, Jenụwarị 2014)
* Mama's ''Nightingale'' (akwụkwọ foto, Septemba, 2015)
* ''Untwine'' (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, Ọktoba 2015)
* The Art of Death (akụkọ ndụ, July 2017)
* My Mommy Medicine (akwụkwọ foto, February 2019)
* ''Ihe niile dị n'ime'' (akụkọ August 2019)
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
*
*
* {{Cite news|date=November 14, 2014|title=Quality Control|work=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/magazine/quality-control-a-short-story-by-edwidge-danticat/2014/11/13/6fcf89c0-4f05-11e4-aa5e-7153e466a02d_story.html|accessdate=January 31, 2015}}
* Krabs, Onye New Yorker
=== Ihe nkiri ===
* ''Poto Mitan'' Onye edemede/Onye Akụkọ, 2009
* Girl Rising (Haiti) Onye edemede, 2013<ref>[https://www.girlrising.com/wadley-info/?rq=Edwidge%20Danticat ''Girl Rising''.]</ref>
=== Nsụgharị gaa n'asụsụ Bekee ===
* Jacques Stephen Alexis - ''Ebe a'' na-akpọ cillement (1959). Na Flicker nke Eyelid, trans. Carrol F. Coates na Edwidge Danticat (2002).
== Hụkwa ==
* Akwụkwọ Caribbean
* Akwụkwọ ndị e dere mgbe ndị ọchịchị na-achị ala ọzọ
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Appearances on C-SPAN
* Edwidge Danticat [https://web.archive.org/web/20071006083711/http://www.democracynow.org/article.pl?sid=07%2F10%2F05%2F1419252 ajụjụ ọnụ] na Democracy Now!, vidiyo, ọdịyo, na mbipụta ederede, Ọktoba 5, 2007.
* "Haitian American Novelist on 'The Immigrant Artist at Work'" Ajụjụ ọnụ vidiyo site na Democracy Now!, November 11, 2010.
* Juan González & Amy Goodman, "[http://www.truth-out.org/news/item/37917-edwidge-danticat-predicts-ongoing-disaster-in-impoverished-haiti-after-hurricane-matthew Onye edemede Haiti-America na-ebu amụma 'Ọdachi na-aga n'ihu' na Haịti dara ogbenye mgbe ajọ ifufe Matthew gasịrị]", Truthout, Ọktoba 7, 2016.
* "Edwidge Danticat" nke Garnette Cadogan maka BOMB ''Magazine'', Jenụwarị 1, 2014.
{{American Book Awards}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
oo5vco0v776wxheo3f6tw6njodtckxt
86532
86531
2022-08-04T15:53:03Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Edwidge Danticat by David Shankbone.jpg|thumb|#wpwpng]]
[[Usòrò:20190924SM179 (48794858627).jpg|thumb]]
[[Usòrò:20190924SM306 (48794723056).jpg|thumb]]
'''Edwidge Danticat''' (Haitian Creole pronunciation: ; amụrụ na Jenụwarị 19, na afọ 1969) bụ onye Haiti-America na-ede akwụkwọ akụkọ na onye na-ede akụkọ mkpirikpi.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya, Breath, Eyes, Memory, na afọ 1994 wee gaa n'ihu bụrụ nhọrọ Oprah's Book Club. Danticat edeela ma ọ bụ dezie ọtụtụ akwụkwọ ma bụrụ onye natara ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Danticat na Port-au-Prince, Haiti. Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, nna ya André kwagara [[New York City|New York]], nne ya Rose sochiri ya afọ abụọ ka e mesịrị.<ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref> Nke a hapụrụ Danticat na nwanne ya nwoke nke obere, nke a na-akpọkwa André, ka nwanne nne ya na nwanne nna ya zụlite. Mgbe a jụrụ ya n'ajụjụ ọnụ banyere ọdịnala ya dị ka nwatakịrị, ọ gụnyere ịkọ akụkọ, ụka, na ịmụ ihe ụlọ akwụkwọ mgbe niile dị ka akụkụ niile nke itolite.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 346|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref> Ọ bụ ezie na agụmakwụkwọ ya na Haiti bụ na French, ọ na-asụ asụsụ Haitian Creole n'ụlọ.<ref name="behindbooks">{{Cite web|url=http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081104091003/http://www.randomhouse.com/vintage/danticat.html|archivedate=November 4, 2008|title=Behind the Books: A Conversation with Edwidge Danticat|year=1998|publisher=Random House|accessdate=May 13, 2013}}</ref>
Mgbe ọ ka nọ na Haiti, Danticat malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ itoolu.<ref><nowiki>{{cite book |title=Edwidge Danticat: A Reader's Guide |first=Martin |last=Munro |chapter=Inside Out: A Brief Biography of Edwidge Danticat |editor=Munro |page=16 |publisher=Universitylished by </nowiki>[[Youth Communication]]</ref> O mechara dee akụkọ ọzọ banyere ahụmịhe mbata ya maka New Youth Connections, "A New World Full of Strangers". N'okwu mmeghe nke Starting With I, akụkọ sitere na magazin ahụ, Danticat dere, sị: "Mgbe m mechara ihe [migration], echere m na akụkọ m agwụbeghị, yabụ edere m akụkọ dị mkpirikpi, nke mechara bụrụ akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ mbụ m: Breath, Eyes, Memory...Ide maka New Youth Connections nyere m olu. E bibiri mkpọchi m kpamkpam, ruo mgbe ebighi ebi. "<ref>{{Cite book|editor=Estepa|title=Starting with I: Personal Essays by Teenagers|publisher=Persea Books|date=1997}}</ref>
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Clara Barton High School na Brooklyn, New York, Danticat banyere Barnard College na New York City ebe ọ gụsịrị Phi Beta Kappa na afọ 1990.<ref>{{Cite web|url=https://www.pbk.org/Files/Visiting-Scholar/KC-Danticat-Transcript.pdf|title=Celebrated Author Edwidge Danticat Retraces the Arc of Her Literary Genius {{!}} Transcript|work=Key Conversations with Phi Beta Kappa|author=Lawrence|first=Fred|publisher=The Phi Beta Kappa Society|date=4 October 2019}}</ref> Na mbido, o bu n'obi ịmụ ihe iji bụrụ onye nọọsụ, mana ịhụnanya ya maka ide ihe meriri ma nweta BA na akwụkwọ French.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref> O nwetara Master of Fine Arts na Creative Writing na Mahadum Brown n'afọ 1993.<ref name="storyteller" />
Danticat bụ onye nkwado siri ike maka nsogbu na-emetụta ndị Haiti na mba ofesi na n'ụlọ. N'afọ 2009, o nyere ''Poto Mitan'': Haitian Women Pillars of the Global Economy olu na okwu ya, ihe ngosi banyere mmetụta nke ijikọ ụwa ọnụ na ụmụ nwanyị ise sitere n'ọgbọ dị iche iche.<ref>{{Cite web|url=http://www.potomitan.net/|title=Haitian women pillars of the global economy|publisher=Poto Mitan|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Danticat lụrụ Fedo Boyer n'afọ 2002. O nwere ụmụ nwanyị abụọ, Mira na Leila.<ref name="storyteller">{{Cite web|url=http://www.brownalumnimagazine.com/content/view/2760/32/|title=Haiti's Storyteller|work=Brown Alumni Magazine|first=Charlotte Bruce|author=Harvey|date=January 2011|accessdate=May 10, 2013}}</ref>
Ọ bụ ezie na Danticat bi na United States, ọ ka na-ewere Haiti dị ka ebe obibi. Ruo ugbu a, ọ ka na-eleta Haiti site n'oge ruo n'oge ma na-eche mgbe niile dị ka ọ hapụghị ya.<ref>{{Cite journal|author=Adisa|first=Opal Palmer|title=Up Close and Personal: Edwidge Danticat on Haitian Identity and the Writer's Life|url=https://muse.jhu.edu/article/450908/summary|journal=African American Review|year=2009|volume=43|issue=2/3|pages=345–355; here: 345|doi=10.1353/afa.2009.0004}}</ref>
== Isiokwu ==
[[Usòrò:Edwidge_Danticat_(48794720061)_(cropped).jpg|thumb|Danticat na-ekwu okwu na 2019]]
Isiokwu atọ pụtara ìhè na nyocha dị iche iche nke ọrụ Edwidge Danticat: njirimara mba, mmekọrịta nne na nwa nwanyị, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic.
=== Ihe omuma mba ===
Ndị ọkà mmụta nke ọrụ Danticat na-enyocha isiokwu nke njirimara mba ugboro ugboro. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-enyocha mmekọrịta dị n'etiti ụmụ nwanyị na atụmatụ mba nke steeti [i] n'oge ọchịchị Duvalier. N'ime akwụkwọ akụkọ ahụ, ka ọgbọ nke ụmụ nwanyị "na-anwale" ụmụ ha nwanyị, site na iji mkpịsị aka banye n'ahụ ha iji kwado ịbụ ndị na-amaghị nwoke, ha "na-aghọ ndị na-ahụ maka ime ihe ike," ma ọ bụ ndị nnọchi anya, nke "ime ihe ike na mmegbu" nke ahụ ụmụ nwanyị ojii (376化377) [i], yiri ndị agha Tonton Macoutes. Otú ọ dị, ọ bụ ezie na ụmụ nwanyị nke Breath, Eyes, Memory na-emegharị "nchịkwa kwadoro" na imebi ahụ ụmụ nwanyị site na omume ime ihe ike (375), ha na-emebikwa ma na-ama okwu nwoke, nke mba" nke steeti ahụ site na iji ahụ ha "dị ka ngwá agha na-egbu egbu" (387) [i]. Enwere ike inweta ihe akaebe maka nkwupụta a site na igbu onwe Martine, nke a na-ahụ dị ka ngosipụta dị egwu nke nnwere onwe, na-ahapụ ahụ ya, na uche ya, site na mmerụ ahụ ya gara aga [i]. Tụkwasị na nke a, akwụkwọ akụkọ ahụ na-egosi ụfọdụ ihe isi ike nke ịmepụta njirimara diasporic, dịka egosiri site na ọgụ Sophie na-alụ n'etiti ijikọ onwe ya na ihe nketa ya na ịhapụ ihe ọ na-eche na ọ bụ omenala na-emebi ihe nke 'nnwale,' na-atụ aro na ọ gaghị ekwe omume ịmepụta onye siri ike [ii]. N'ikpeazụ, ọrụ Danticat, The Farming of Bones, na-ekwu maka akụkọ nke ndị lanarịrị ogbugbu nke afọ 1937, na mmetụta nke mkpasasị ahụ na njirimara Haiti [iv]. N'ozuzu, Danticat na-eme ka a mara akụkọ ihe mere eme nke mba ya ma na-agbakwa echiche dị iche iche nke mba ahụ karịa nke mmegbu [iii].
=== Mmekọrịta nne na nwa nwanyị ===
Danticat's Breath, Eyes, Memory na-enyocha etiti mmekọrịta nne na nwa nwanyị na njirimara onwe onye na ngosipụta onwe onye [v]. Ahụmahụ Sophie na-egosipụta nke nne ya Martine. Dị nnọọ ka a manyere Martine ido onwe ya n'okpuru ule nke ịbụ nwa agbọghọ na-amaghị nwoke n'aka nne ya, ọ manyere Sophie otu ihe ahụ mgbe ọ chọpụtara mmekọrịta ya na Joseph. N'ihi ya, Sophie na-agafe oge ịkpọasị onwe ya, ihere igosi onye ọ bụla ahụ ya, gụnyere di ya (80) [viii]. Mgbalị Sophie na-agba iji merie oyi n'ihe gbasara mmekọrịta chiri anya ya na di ya Joseph, yana bulimia ya yiri mbọ Martine na-agba ịmụ nwa na Marc ruo oge, yana ehighị ụra nke ọma, na omume iri nri na-adịghị mma (61ː62) [v]. N'ihi ndina n'ike nke Martine site n'aka Tonton Macoute na mmetọ Sophie site n'enyemaka nne ya, "nwanyi ọ bụla ga-eme ka ya na nwoke nwee mmekọrịta dị mma tupu ya enwee ike ịbanye na mmekọrịta dị mma, ndị ikom a na-anwa izute ụmụ nwanyị ndị a na usoro nke nke ikpeazụ" (68) [vi].
Ihe kachasị elu nke ihe ngosi a na-abịa mgbe Sophie họọrọ ịbụ Marassa nke nne ya, onye abụọ nke onwe ya maka nne ya, iji kerịta ihe mgbu, ule na mkpagbu, njikọ kachasị: ịghọ otu na nne ya. Marassas na-anọchite anya "ịdị nro na ịhụnanya" dị ka otu, ha bụ "ndị a na-apụghị ikewapụ iche na otu. Ha hụrụ ibe ha n'anya n'ihi na ha yiri ibe ha ma na-anọkọ ọnụ mgbe niile" [vii]. Njikọ a dị n'etiti Sophie na nne ya Martine agbaghawo site na njikọ Sophie na nwa ya nwanyị Brigitte: "Nchekwa na-enweghị isi nke Martine ịmalite ọzọ na ibu ọrụ na-agwụ ike nke nne na-ekwu ma na-adị nnọọ iche na ọchịchọ ịhụnanya Sophie iji kpọbata nwa ya nwanyị brigitte na nnabata" (79) [viii].
=== ndọrọ ndọrọ ọchịchị diasporic ===
Ndị ọkà mmụta kwenyere na Danticat na-elekọta mmekọrịta ya na akụkọ ihe mere eme ya na Haiti na njirimara ọdịbendị abụọ ya site na ọrụ ya site na ịmepụta oghere ọhụrụ n'ime ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Na Breath, Eyes, Memory, Danticat na-eji "echiche nke ọdịnala mkpanaka" dị ka ụzọ isi mepụta ohere ọhụrụ maka njirimara Haiti na America, nke na-abụghị "mgbasa obi ụtọ" ma ọ bụ "nchọpụta na-enweghị nsogbu" nke Flatbush Brooklyn (28) [ix]. Nkwupụta doro anya nke Danticat na ịnabata ndị bu ya ụzọ na Caribbean, ọkachasị site na "akụkọ ukwu nke ndị nna nwụrụ anwụ nke akwụkwọ edemede Haiti," na-emepụta "obodo ọhụrụ [...] na oghere ndị ọzọ na-enwu gbaa" nke "na-etinye akụkọ ya" n'ebe na-abụghị "nke zuru oke" ma ọ bụ "enweghị ebe" (34) [ix]. Nkwupụta nke usoro edemede Haiti Indigenism, nke ọrụ ya chọrọ ijikọ ya na ala Haiti na "nsogbu nke ndị ọrụ ugbo" (55) [x], eziokwu dị mgbagwoju anya nke Sophie na Breath, Eyes, Memory na-etinye ahụmịhe mba (61) [x]. Nsụgharị nke Breath, Eyes, Memory, karịsịa ndị dị na France, nwere obere mgbanwe na "ihe na-adịghị mma" dochie anya okwu creol / Caribbean nke na-agbanwe ọnọdụ dị ike nke ọrụ Danticat gaa n'otu nke mmegbu, na-egosipụta ndị na-ede akwụkwọ ọgụ na-eche ihu maka oghere ndọrọ ndọrọ ọchịchị ọhụrụ nke a nabatara njirimara Caribbean abụọ (68) [x]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na ''Krik?'' ''Krak''! na-egosipụta "ihe nnọchianya na-akpa ọnụ" nke ọrụ ya na obodo ndị mba ọzọ, gụnyere "Ndị Haiti, ndị mbịarambịa, ụmụ nwanyị, [na] nne na ụmụ nwanyị," nke ọ na-anwa ijikọ (75) [xi]. Site na "ịkwupụta ahụmịhe intersubjective nke obodo," Danticat na-eme ka onwe ya dị iche na ndị edemede ndị ọzọ nke Haiti (73, 76) [xi]. Ọ na-emepụta ohere maka "enweghị olu" nke ndị na-enweghị ike "ikwu ahụmahụ ha n'otu n'otu" (76) [xi]. Akụkọ dị mkpirikpi nke Danticat na-akwado ahụmịhe a na-ekewaghị ekewa, nke na-ejikọta onwe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na "ọchịchị ikike na ọchịchị iwu" (81) [xi]. Ebe ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke otu ahụmịhe dị otú ahụ nwere ike ịdị bụ ụzọ njirimara mba Danticat na ihe odide ya nwere ike ịdị ndụ.
Ọrụ ọzọ nke Danticat bụ akụkọ njem ya After the Dance: A Walk through Carnival in Jacmel, Haiti (2002). O kwenyere na ọ na-enye ndị na-agụ ya anya na mmetụta nke ihe nketa ọdịbendị Haiti, omume ndị metụtara Lent, Carnival ya, na mgbanwe Haiti. Ọ malitere njem site n'ọrụ ya iji weghachite akara ọdịbendị furu efu nke Haiti mgbe ọ na-enwekwa ihe ùgwù nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Haiti na ihe ùgwù nke ịgagharị agagharị.<ref>Chancy, M. J. A (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''[[Small Axe: A Caribbean Journal of Criticism]]''. 15: 24, 25. doi:10.1215/07990537-1443268.</ref> N'ihi ihe ùgwù njem ya, ọ weere onwe ya dị ka "onye si n'èzí" nke Jacmel n'agbanyeghị na o sitere na Haiti. Ọ na-akọwa, sị: "Nke a bụ oge mbụ m ga-abụ onye na-eme oriri na nkwari na carnival na Haiti. Enwere m nchegbu na nkwenye dị otú ahụ ga-eyi ihe ijuanya nye onye carnival bụ otu n'ime ihe na-atọ ụtọ na ndụ...Dị ka nwatakịrị bi na Haiti...A naghị ekwe ka m 'sonye na carnival' ... a na-ewere ya dị ka ihe na-adịghị mma maka m...Ebe ọ bụ na enwere m nnukwu ọchịchọ isonye na carnival dịka ụfọdụ ụmụaka America pụrụ iche nwere isonye na circus, nwanne nna m ruo ọtụtụ afọ na-agbanye akụkọ na-eyi egwu gburugburu ya iji mee ka m ghara. " O kwuru n'akụkọ ya banyere ịlaghachi na Jacmel, "M ka na-eyi ihe nkpuchi nke m nke onye na-ekiri ihe dị anya". N'ihi nke a, ọ na-adụ onye na-agụ ya ọdụ ka ọ lelee ọrụ ya anya site n'echiche nke onye na-alaghachi na diasporic kama nke onye nọ n'ime.<ref>Chancy (2011). "Floating Islands: Spectatorship and the Body Politic in the Traveling Subjectivities of John Edgar Wideman and Edwidge Danticat". ''Small Axe''. 15: 32, 33.</ref>
== Onyinye na nsọpụrụ ==
Danticat enwetala ihe nrite akụkọ ifo site na magazin Essence na Seventeen, a kpọrọ ya "1 nke mmadụ 20 nọ n'afọ ''iri'' abụọ na abụọ ga-eme mgbanwe" na Harper's Bazaar, gosipụtara ya na The New York Times ''Magazine'' dị ka otu n'ime "30 n'okpuru 30" mmadụ iji kirie, ma kpọọ ya otu n'etiti "15 Gutsiest Women of the Year" site na magazin ''Jane''.<ref name="herald">{{Cite web|url=http://www.browndailyherald.com/2007/09/21/author-danticat-mfa93-returns-to-campus-for-reading/|title=Author Danticat MFA'93 returns to campus for reading|author=Postigo|first=Daniela|work=Brown Daily Herald|date=September 21, 2007|accessdate=October 4, 2013}}</ref><ref name="guardian">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2004/nov/20/featuresreviews.guardianreview9|title=Island Memories (Profile: Edwidge Danticat)|first=Maya|author=Jaggi|authorlink=Maya Jaggi|work=The Guardian|date=November 20, 2004|accessdate=August 13, 2018}}</ref><ref name="herald" /><ref name="herald" />
* 1994: Onyinye akụkọ ifo The Caribbean Writer
* 1995: Onyinye Nwaanyị nke Achievement, Barnard College
* Pushcart Short Story Prize maka "Between the Pool and the Gardenias"
* Ntinye aha National Book Award maka ''Krik?'' ''Krak!''
* 1996: Magazin ''Granta'' Best Young American Novelists<ref>[https://granta.com/issues/granta-54-best-of-young-american-novelists/ "Best of Young American Novelists"] ''Granta'' 54, Summer 1996.</ref>
* Onyinye Digest nke Lila-Wallace-Reader
* 1999: American Book Award maka The Farming of Bones
* Ihe nrite Flaiano nke mba ụwa maka akwụkwọ
* Ihe nrite Super Flaiano maka Ọrụ Ugbo Ọkpụkpụ
* 2005: Ihe nrite akụkọ maka The Dew Breaker
* 2005: Anisfield-Wolf Book Award maka "The Dew Breaker"<ref>{{Cite web|url=http://www.anisfield-wolf.org|title=Anisfield-Wolf Book Awards – The 80th Annual}}</ref>
* 2007: Ntinye aha National Book Award maka Brother, I'm Dying
* 2007: The National Book Critics Circle Award maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Dayton Literary Peace Prize maka Nwanne, m na-anwụ anwụ
* 2008: Hurston/Wright Foundation Legacy Award maka Nwanne m, Ana m na-anwụ
* 2009: MacArthur Fellows Program Onyinye Genius
* 2009: Ihe nrite Nicolas Guillen Philosophical Literature, Caribbean Philosophilic Association
* 2011: Ihe nrite Langston Hughes, City College of New York
* 2011: Ihe nrite OCM Bocas maka akwụkwọ edemede Caribbean maka ịmepụta ihe ize ndụ
* 2012: Smith College Honorary Degree
* 2013: Mahadum Yale Honorary Degree<ref>{{Cite news|author=Hua|first=Cynthia|title=University Confers 3,084 Degrees at 312th Commencement|url=http://yaledailynews.com/blog/2013/05/20/university-confers-3084-degrees-at-312th-commencement/|work=Yale Daily News|date=May 20, 2013|accessdate=May 21, 2013}}</ref>
* 2014: Andrew Carnegie Medal for Excellence in Fiction, ndepụta maka ''Claire''<ref name="italie">{{Cite web|url=http://seattletimes.com/html/books/2023957398_apxbookscarnegiemedals.html|title=Tartt, Goodwin awarded Carnegie medals|work=Seattle Times|author=Hillel Italie|date=June 30, 2014|accessdate=July 1, 2014}}</ref> of the Sea Light
* 2014: PEN Oakland Ihe nrite Josephine Miles Literary Award
* 2017: Honorary Doctor of Letters (DLitt) degree site na Mahadum nke West Indies Open Campus<ref>[http://www.open.uwi.edu/uwi-confer-12-honorary-degrees-2017-graduation-ceremonies "The UWI to confer 12 honorary degrees at 2017 graduation ceremonies"], The University of the West Indies Open Campus.</ref><ref>[http://www.open.uwi.edu/graduation/uwi-2017-honorary-graduands "The UWI 2017 Honorary Graduands"], The University of the West Indies Open Campus.</ref>
* 2017: Neustadt International Prize for Literature<ref>{{Cite web|url=https://www.neustadtprize.org/edwidge-danticat-2018-winner-prestigious-neustadt-international-prize-literature/|title=Edwidge Danticat is 2018 Winner of Prestigious Neustadt International Prize for Literature|publisher=The Neustadt Prize|date=November 9, 2017|accessdate=November 10, 2017}}</ref>
* 2018: Onyinye ndị isi, St. Martin Book Fair.<ref>[http://houseofnehesipublish.com/sxm/2018/06/12/earl-lovelace-edwidge-danticat-receive-the-presidents-award-from-st-martin-book-fair-2018/ ''Earl Lovelace, Edwidge Danticat receive the Presidents Award from St. Martin Book Fair 2018''], House of Nehesi Publishers, 12 June 2018.</ref>
* 2019: Onye mmeri nke National Book Critics Circle Award (Fiction) maka Everything Inside<ref>{{Cite web|title=Announcing the 2019 Award Winners|url=https://www.bookcritics.org/2020/03/12/2020-awards/|work=bookcritics.org|author=Beth Parker|date=March 12, 2020|accessdate=March 13, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite akụkọ maka ''ihe niile dị n'ime''<ref>{{Cite web|url=https://apnews.com/bafde969e7b8041d5eb0630fe739a97f//|title=Author Edwidge Danticat wins $20,000 Story Prize|publisher=Associated Press|date=February 26, 2020|accessdate=February 26, 2020}}</ref>
* 2020: Ihe nrite Vilcek Foundation na edemede<ref>{{Cite web|url=https://vilcek.org/prizes/prize-recipients/edwidge-danticat/|title=Edwidge Danticat|work=Vilcek Foundation|language=en-US|accessdate=February 3, 2020}}</ref>
=== Mmeghachi omume nkatọ ===
Edwidge Danticat bụ onye edemede, onye okike na onye na-ekere òkè n'ọtụtụ ụdị akụkọ. ''The New York Times'' kwuru na Danticat nwere ike ịmepụta "ihe osise na-akpali akpali na [https://www.nytimes.com/2017/08/11/books/review/edwidge-danticat-the-art-of-death.html ihe osise] doro anya" dị ka "onye edemede na onye na-ede akụkọ". The New Yorker gosipụtara akụkọ na edemede dị mkpirikpi nke Danticat n'ọtụtụ oge, ma na-enyocha ma na-akatọ ọrụ ya mgbe niile. Ihe odide ya bụ nke a na-akọwapụta nke ọma, gụnyere na 2019's New Daughters of Africa (nke Margaret Busby dezigharịrị).<ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/books/2019/mar/09/from-ayobami-adebayo-to-zadie-smith-meet-the-new-daughters-of-africa|title=From Ayòbámi Adébáyò to Zadie Smith: meet the New Daughters of Africa|first=Margaret|author=Busby|date=March 9, 2019}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.nyjournalofbooks.com/book-review/new-daughters-africa|title=New Daughters of Africa: An International Anthology of Writing by Women of African Descent|work=New York Journal of Books|first=Anjanette|author=Delgado|date=2019}}</ref>
Ihe omuma nke Danticat gụnyere ime ihe nkiri, akụkọ mkpirikpi, na akwụkwọ ụmụaka n'oge na-adịbeghị anya. E dere Mama's ''Nightingale'' iji kesaa akụkọ banyere ndị Haiti kwagara mba ọzọ na nkewa ezinụlọ. Akwụkwọ ahụ jikọtara ikike ịkọ akụkọ Danticat na ọrụ nke onye na-ese ihe Leslie Staub. N'ịbụ nke Penguin Random House bipụtara na afọ 2015, akwụkwọ ụmụaka ahụ na-akọ "akụkọ na-emetụ n'ahụ nke nkewa nne na nna na nwa na ịkwaga... na ihe osise na-akpali akpali... ma gosipụta otu nwatakịrị ọ bụla nwere ike isi mee mgbanwe. "<ref>{{Cite web|url=http://www.penguinrandomhouse.com/books/317418/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-illustrated-by-leslie-staub/9780525428091/|title=Mama's Nightingale|publisher=Penguin Random House}}</ref> Nnyocha dị na ''The New York Times'' kwuru na Mama's ''Nightingale'' "ga-akpali ọ bụghị naanị ọmịiko maka ọgụ nke mbata ụmụaka, kamakwa mmasị" nke Danticat na Staub, kwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2015/08/23/books/review/mamas-nightingale-by-edwidge-danticat-and-more.html|title='Mama's Nightingale,' by Edwidge Danticat, and More|first=Eugene|author=Yelchin|date=August 21, 2015}}</ref>
N'ọrụ ndị ọzọ, Danticat arụwo ọrụ na ihe nkiri abụọ, ''Poto Mitan'' na Girl Rising. Nke ikpeazụ nwetara nnukwu mgbasa ozi, n'ụzọ dị ukwuu n'ihi ike kpakpando metụtara ihe nkiri ahụ (gụnyere Anne Hathaway, Chloë Grace Moretz, Liam Neeson, Meryl Streep, Alicia Keys na Kerry Washington). N'ime ihe nkiri ahụ, e nyere Danticat ọrụ ịkọ akụkọ Wadley si Haiti. The Washington Post kọwara Girl Rising dị ka "PSA dị ogologo, nke dị irè nke ukwuu iji malite mkpebi inweta agụmakwụkwọ kwesịrị ekwesị maka ụmụ agbọghọ niile, n'ụwa niile".<ref>{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/goingoutguide/girl-rising-movie-review/2013/04/19/b5585f76-a92f-11e2-8302-3c7e0ea97057_story.html|work=The Washington Post|title='Girl Rising' movie review|first=Jen|author=Chaney|date=April 19, 2013}}</ref>
Na Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work, Danticat na-akọ akụkọ nke ya dị ka akụkụ nke ndị Haiti bi na mba ọzọ. Create Dangerously sitere n'ike mmụọ nsọ nke onye edemede Albert Camus "Create Dangerously" na ahụmịhe ya dị ka onye edemede na onye okike nke kọwara nka ya dị ka "nnupụisi megide ihe niile na-agafe agafe na nke a na-akparaghị ókè n'ụwa".<ref>{{Cite web|url=https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691140186/create-dangerously|title=Create Dangerously: The Immigrant Artist at Work|publisher=[[Princeton University Press]]|date=2010}}</ref> Na Create Dangerously, a na-enwe mmasị na Danticat maka "ide banyere ọdachi na ọdịbendị na-apụ n'anya" na otu "ọ na-anabata na site na mberede ọ dị ma nwee ike ịmepụta, ya mere o mere". NPR nyochara nke ọma Create Dangerously na njem site na "mfu na-ele anya [nke] na-eme ka nkọwa ọ bụla na onye a na-ewebata anyị dịkwuo mma ma dị oké ọnụ ahịa".<ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2010/12/28/129880022/-create-dangerously-the-heart-and-healing-of-haiti|title='Create Dangerously': The Heart And Healing Of Haiti|publisher=NPR|first=Julia|author=Alvarez|date=December 28, 2010}}</ref> Mahadum nke Kansas họọrọ ya dị ka 2018X19 Common Book, nke a na-ekesa ụmụ akwụkwọ niile nọ n'afọ mbụ na Mahadum ahụ.
Danticat bipụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya mgbe ọ dị afọ iri abụọ na ise na afọ 1994, ebe ọ bụ na ndị nkatọ na ndị na-ege ntị na-eto ya. Otu n'ime akwụkwọ ya a ma ama bụ Breath, Eyes, Memory 1994), ''Krik?'' ''Krak''! (1996), The Dew Breaker (2004), Brother, I'm Dying (2007) na (1994). Nke ọ bụla n'ime ọrụ ndị a enwetala onyinye, gụnyere National Book Award, The Story Prize, na National Books Critic Circle Award. Danticat na-edekarị banyere ndụ dị iche iche nke ndị bi na Haiti na United States, na-eji ndụ nke ya dị ka ihe mkpali maka akwụkwọ akụkọ ya, na-emekarị ka isiokwu nke ime ihe ike, ọkwa, nsogbu akụ na ụba, ọdịiche nwoke na nwanyị, na ezinụlọ pụta ìhè.
The Dew Breaker bụ nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi nke enwere ike ịgụ ọnụ ma ọ bụ iche iche, ma kọwaa ndụ ndị mmadụ dị iche iche na Haiti na New York. N'ide akwụkwọ na ''The New York Times'', Michiko Kakutani kwuru, sị: "Akụkọ ọ bụla dị na 'Dew Breaker' nwere ike iguzo n'akụkọ ya mara mma, mana ha na-agbakọta ọnụ dị ka iberibe jigsaw-puzzle iji mepụta foto nke akụkọ ọjọọ nke nwoke a na ndụ ya na ndị ọ na-egbu. "<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2004/03/10/books/books-of-the-times-hiding-from-a-brutal-past-spent-shattering-lives-in-haiti.html|title=BOOKS OF THE TIMES; Hiding From a Brutal Past Spent Shattering Lives in Haiti|first=Michiko|author=Kakutani|date=March 10, 2004}}</ref> Goodreads nyere ya kpakpando anọ n'ime ise. Brother, I'm Dying bụ akwụkwọ akụkọ ndụ onwe onye nke na-akọ akụkọ ya banyere ịnọ na Haiti na ịkwaga na United States, ịhụ n'anya, na inwe nwa. Nke a bụ otu n'ime akwụkwọ Danticat kacha mma ma kpọọ ya Top-10 African American Non-fiction Books site na Booklist na 2008. Maka Jess Row nke ''The New York Times'', ọ "na-enye anyị akwụkwọ ncheta nke ederede doro anya na nkwenye na-adịghị agwụ agwụ na eziokwu na-ezochi ihe na-akpali akpali nke mwute, ngwakọta nke agụụ ụlọ na enweghị ebe obibi".<ref>{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/09/09/books/review/Row-t.html|title=Haitian Fathers|first=Jess|author=Row|date=September 9, 2007}}</ref> ''Krik? Krak!'' bụ nchịkọta ''akụkọ'' dị mkpirikpi nke ụmụ nwanyị na Haiti, ule na mkpagbu ha, nke The Washington Post Book World kpọrọ: "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-enweghị ntụpọ. Ọ bụrụ na akụkọ si Haiti na-egbu mgbu ịgụ, gụọ akwụkwọ a kama ma ghọta ebe ahụ n'ụzọ miri emi karịa ka ị chere na ọ ga-ekwe omume. "<ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/1995/05/14/fiction/a38537f9-cdfd-4c77-ae08-e22677b8560a/?noredirect=on|title=Fiction|first=Joanne|author=Omang|date=May 14, 1995}}</ref> N'ikpeazụ, Breath, Eyes, Memory bụ akwụkwọ akụkọ mbụ Danticat. Ọ na-akọ akụkọ banyere nwa agbọghọ, nwa e dinara n'ike, ka ọ na-esi na Haiti kwaga New York City ma na-achọpụta ahụmahụ dị egwu nne ya tachiri obi, ọtụtụ ụmụ nwanyị ndị ọzọ mekwara. A họọrọ akwụkwọ a maka Oprah's Book Club na 1998 ma nata kpakpando anọ n'ime ise na Goodreads. Oprah kwuru na o nwere "ihe oyiyi na akụkọ mara mma nke na-agba akaebe maka nhụjuanya na obi ike nke ndị ya".<ref name="Oprah">{{Cite web|date=May 22, 1998|title=Breath, Eyes, Memory|url=https://www.oprah.com/oprahsbookclub/about-breath-eyes-memory-by-edwidge-danticat/all|work=Oprah.com}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* Breath, Eyes, Memory (akwụkwọ akụkọ, 1994)
* ''Krik? Krak!'' (akụkọ, 1996)
* The Farming of Bones (akwụkwọ akụkọ, 1998)
* Behind the Mountains (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, 2002, akụkụ nke usoro ''akụkọ ifo nke onye mbụ'')
* ''Mgbe Egwú gasịrị'': A Walk Through Carnival na Jacmel, Haiti (akwụkwọ njem, 2002)
* The Dew Breaker (akwụkwọ akụkọ, 2004)
* Anacaona: Golden Flower, Haiti, 1490 (akwụkwọ ''akụkọ ndị'' ntorobịa, 2005, akụkụ nke usoro Royal Diaries)
* ''Nwanne m nwoke'', m na-anwụ anwụ (memoir/social criticism, 2007)
* The Butterfly's Way (onye nchịkọta akụkọ)
* ''Mepụta'' ihe dị ize ndụ: Onye na-ese ihe na-eme n'ebe ahụ (nchịkọta edemede, 2010)
* Eight Days: A Story of Haiti (akwụkwọ foto, 2010)
* Tent Life: Haiti (onye nyere aka na edemede, 2011)
* ''Haiti'' Noir (onye nchịkọta akụkọ, 2011)
* Best American Essays, 2011 (onye nchịkọta akụkọ, Ọktoba 2011)
* The Last ''Mapou'' (akwụkwọ ụmụaka, Jenụwarị 2013)
* ''Claire'' of the Sea Light (akwụkwọ akụkọ, August 2013)
* ''Haiti Noir 2'': The Classics (onye nchịkọta akụkọ, Jenụwarị 2014)
* Mama's ''Nightingale'' (akwụkwọ foto, Septemba, 2015)
* ''Untwine'' (akwụkwọ akụkọ ndị ntorobịa, Ọktoba 2015)
* The Art of Death (akụkọ ndụ, July 2017)
* My Mommy Medicine (akwụkwọ foto, February 2019)
* ''Ihe niile dị n'ime'' (akụkọ August 2019)
=== Akụkọ dị mkpirikpi ===
*
*
* {{Cite news|date=November 14, 2014|title=Quality Control|work=[[The Washington Post]]|url=https://www.washingtonpost.com/lifestyle/magazine/quality-control-a-short-story-by-edwidge-danticat/2014/11/13/6fcf89c0-4f05-11e4-aa5e-7153e466a02d_story.html|accessdate=January 31, 2015}}
* Krabs, Onye New Yorker
=== Ihe nkiri ===
* ''Poto Mitan'' Onye edemede/Onye Akụkọ, 2009
* Girl Rising (Haiti) Onye edemede, 2013<ref>[https://www.girlrising.com/wadley-info/?rq=Edwidge%20Danticat ''Girl Rising''.]</ref>
=== Nsụgharị gaa n'asụsụ Bekee ===
* Jacques Stephen Alexis - ''Ebe a'' na-akpọ cillement (1959). Na Flicker nke Eyelid, trans. Carrol F. Coates na Edwidge Danticat (2002).
== Hụkwa ==
* Akwụkwọ Caribbean
* Akwụkwọ ndị e dere mgbe ndị ọchịchị na-achị ala ọzọ
== Ihe odide ==
<references />
{{Reflist|30em}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Appearances on C-SPAN
* Edwidge Danticat [https://web.archive.org/web/20071006083711/http://www.democracynow.org/article.pl?sid=07%2F10%2F05%2F1419252 ajụjụ ọnụ] na Democracy Now!, vidiyo, ọdịyo, na mbipụta ederede, Ọktoba 5, 2007.
* "Haitian American Novelist on 'The Immigrant Artist at Work'" Ajụjụ ọnụ vidiyo site na Democracy Now!, November 11, 2010.
* Juan González & Amy Goodman, "[http://www.truth-out.org/news/item/37917-edwidge-danticat-predicts-ongoing-disaster-in-impoverished-haiti-after-hurricane-matthew Onye edemede Haiti-America na-ebu amụma 'Ọdachi na-aga n'ihu' na Haịti dara ogbenye mgbe ajọ ifufe Matthew gasịrị]", Truthout, Ọktoba 7, 2016.
* "Edwidge Danticat" nke Garnette Cadogan maka BOMB ''Magazine'', Jenụwarị 1, 2014.
{{American Book Awards}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6kn1swoe096y1xngyb5p7gul2zxj5qp
Wally Badarou
0
17586
86513
81684
2022-08-04T15:07:20Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Wally Badarou Pop Montreal 2016.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Waliou Jacques Daniel Isheola''' "'''Wally'''" '''Badarou''' (a mụrụ ya n'ụbọchị 22 Machị 1955) bụ onye egwu French. A mụrụ ya na mba France nye nna nna ya si [[Benin]], West Africa, a maara Badarou maka mmekọrịta chiri anya ya na ndị otu Bekee Level 42, nakwa maka ọrụ ya dị ukwuu dị ka onye na-eti egwu na ọtụtụ ndị na-eme ihe nkiri si gburugburu ụwa.
== Akụkọ ndụ ==
Badarou bụ onye na-akpakọrịta ogologo oge nke ndị otu British Level 42, na-enye aka na keyboard, synthesizers na mmemme. O dekọtara ma rụọ ọrụ na ọtụtụ egwu ndị otu ahụ kemgbe ha malitere ndekọ n'afọ 1980, mgbe e mesịrị na-emepụta ha.
Ọ bụ ezie na ọ dịghị mgbe ọ bụ onye otu gọọmentị nke Ọkwa 42, enwere ike iwere ya dị ka "onye otu nke ise" nke usoro egwu ahụ site n'afọ 1980 ruo n'afọ 1994, ebe ọ na-akpọ keyboard na synths na abọm studio ha niile, ma dekọọ na / ma ọ bụ mepụta ọtụtụ ihe ha. Otú ọ dị, Badarou esoghị Ọkwa 42 na-egwu egwu na ụbọchị egwu, ọ naghị etinyeghịkwa aka na nsụgharị nke otu ahụ, nke gbakọtara na mmalite afọ 2000.
Badarou dị nso na onye guzobere Island Records bụ Chris Blackwell, ọ bụkwa otu n'ime Compass Point All Stars (ya na Sly na Robbie, Barry Reynolds, Mikey Chung na Uziah "Sticky" Thompson), ndị otu na-edekọ ihe n'ime ụlọ nke Compass Point Studios na-ahụ maka ogologo usoro abọm nke afọ 1980 nke Grace Jones, Tom Tom Club, Joe Cocker, Mick Jagger, Black Uhuru, Gwen Guthrie, Jimmy Cliff na Gregory Isaacs dekọrọ.<ref>Chris Salewicz's "Keep on running: The story of Island Records", Universe, p. 120 & 135.</ref>
A pụkwara ịnụ egwu keyboard Badarou na abọm nke Robert Palmer, Marianne Faithfull, Herbie Hancock, M (Pop Muzik), Talking Heads, Foreigner, Power Station, Melissa Etheridge, Manu Dibango na Miriam Makeba.<ref>David Dalton's "Faithfull: An Autobiography", Little Brown & Co, p. 242 & 245.</ref>
Ọ mepụtara abọm site na [[Fela Kuti]], Salif Keita, Wasis Diop, Trilok Gurtu, Carlinhos Brown; dere maka [[Film|ihe nkiri]] Countryman, na ''Kiss of the Spider Woman''; gbakwunyere iduzi ma dee maka Jean-Paul Goude's French Bicentennial parade, Bastille Day 1989.<ref>Alain Gardinier "365 jours de l'histoire du rock" Ed. de la Martinière, p.154.</ref>
Ọrụ egwu ya gụnyere abọm abụọ: ''Echoes'' (1984) na Words Of A Mountain (1989). Ndị mbụ gụnyere "Chief Inspector", "Mambo" (nke e sere maka Massive Attack's "Daydreaming" (''Blue Lines'' album)), na "Hi-Life". "Chief Inspector" ruru na #46 na UK Singles Chart n'ọnwa Ọktoba afọ 1985.<ref name="British Hit Singles & Albums">{{Cite book|first=David|author=Roberts|year=2006|title=British Hit Singles & Albums|edition=19th|publisher=Guinness World Records Limited|location=London|isbn=1-904994-10-5}}</ref>
A kwenyere na abọm Words Of A Mountain bụ otu n'ime ihe ndekọ mbụ na-enweghị tapeless n'akụkọ ihe mere eme nke oge a / nke oge ọhụrụ: ya na ndị ọzọ na-eti egwu eletrik nke ọgbọ ya, Badarou guzobere aha ọma n'ọhịa site n'iji Sequential Circuits Prophet 5, New England Digital Synclavier, na omenala olu na-achịkwa Yamaha digital mixers.<ref>Keyboard Magazine, May 1986, p. 69.</ref>
Badarou nyekwara aka hazie Kora All Africa Music Awards n'afọ 1997, mgbe ọ na-edekọ ma na-emepụta So Why, abọm ọrụ ebere maka ICRC, nke e chepụtara dị ka oku megide mkpocha agbụrụ na Africa, nke gosipụtara Youssou N'Dour na Papa Wemba.
Ọ nabatara ime ihe nkiri kemgbe mmalite afọ 2000, na-egosi mmasị na ụgbọelu, ihe nkiri, akụkọ sayensị na nkà ihe ọmụma.
Ka ọ na-erule ngwụsị nke afọ 2009, malite na Fisherman, a 15 mn ogologo "''marathon'' na afro-beat territory", Badarou wepụtara abọm ya kachasị ọhụrụ (''The Unnamed Trilogy''): n'ịntanetị naanị, otu egwu n'otu oge, site na JukeSticker, ngwá ọrụ azụmahịa kpọmkwem ma na-ekere òkè: "N'ikpeazụ, ndị na-akwado m ga-enweta egwu nke na-akwụsịghị na-enye m nsogbu afọ ndị a niile.<ref name="wallybadarou1">Official Wally Badarou web site http://www.wallybadarou.com .</ref> A ga-enweta ya niile dị ka onye nchịkọta anụ ahụ, ozugbo e kpughere album atọ ahụ n'ụzọ zuru ezu.<ref name="wallybadarou1" />
== Nkọwapụta ==
=== Naanị ya ===
* 1979: Ịlaghachi na Scales Tonight
* 1984: Echoes
* 1985: Chief Inspector (EP)
* 1989: ''Okwu nke Ugwu''
* 1997: ''Ya mere Ihe Mere'' Mere
* 2001: Colors of Silence : Abụ maka Yoga
* 2009: The Unnamed Trilogy
=== Ihe nkiri ===
* 1981: Dickie Jobson: ''Onye obodo''
* 1982: Nathalie Delon & Yves Deschamps: ''Ha Na-akpọ Ya Ihe Ọghọm''
* 1985: Hector Babenco: Kiss Of The SpiderWoman (egwú ọzọ)
* 1991: Lol Creme: The Lunatic
* 1997: [[Idrissa Ouédraogo|Idrissa Ouedraogo]]: Kini & Adams
* 1997: Don Letts & Rick Elgood: DanceHall Queen
* 1999: Chris Browne: Onye uwe ojii ụwa nke atọ
* 2000: John Berry: Boesman & Lena
=== Onye na-emepụta (na onye na-emepụta ya) ===
* 1979: Janic Prévost - ''Achọrọ m ịdị nro''
* 1981: Alain Chamfort - ''Ịhụnanya Afọ Zero''
* 1983: Marianne Faithfull - A Child's Adventure (& onye edemede)
* 1985: Level 42 - World Machine (& onye edemede)
* 1986: Alain Chamfort - Tendres Fièvres (& onye edemede)
* 1986: [[Fela Kuti|Fela Anikulapo Kuti]] - ''Onye nkuzi Amụla M nzuzu''
* 1987: Ọkwa 42 - ''Ịgba ọsọ n'ezinụlọ'' (& onye edemede)
* 1988: Ọkwa 42 - Staring at the Sun (& onye edemede)
* 1990: Ọkwa 42 - Nkwado (& onye edemede)
* 1993: Ọkwa 42 - Forever Now (& onye edemede)
* 1995: Salif Keita - ''Folon''
* 1996: Carlinhos Brown - ''AlfaGamaBetizado''
* 1998: Yannick Noah & ''Zam Zam'' - Zam
* 1998: Wasis Diop - Toxu
* 2000: Trilok Gurtu -The Beat Of Love (& onye edemede)
* 2001: Muvrini - ''Umani''
=== Onye na-egwu egwuregwu ===
* 1979: M - New-York, London, Paris, Munich ("Pop Muzik")
* 1979: Miriam Makeba - ''Dị ka'' symphony nke ịhụnanya
* 1980: Bernie Lyon - ''Bernie Lyon''
* 1980: Grace Jones - Nkume ''akpụkpọ anụ'' dị ọkụ
* 1980: M - ''Iwu Nzuzo Ndị Omeiwu''
* 1980: Lizzy Mercier Descloux - ''Mambo Nassau''
* 1980: Ọkwa 42 - The Early Tapes (& onye edemede)
* 1981: Grace Jones - Nightclubbing
* 1981: Ọkwa 42 - Ọkwa 42 (& onye edemede)
* 1981: Bernie Lyon - ''Anọ m'' bi na Sunshine
* 1981: Gibson Brothers - Quartier Latin
* 1981: Barry Reynolds - ''Egwu M Na-atụ Egwu'' Onwe m
* 1981: Jimmy Cliff - ''Nye Ndị Mmadụ Ihe Ha Chọrọ''
* 1982: Charlélie Couture - ''Akpa Na-eju anya''
* 1982: Joe Cocker - ''Sheffield Steel''
* 1982: Black Uhuru - Chill Out
* 1982: Gregory Isaacs - ''Nọọsụ Nọọsụ'' abalị
* 1982: Grace Jones - ''Ibi ndụ m''
* 1982: Gwen Guthrie - Gwen Guthria
* 1982: Robin Scott & Shikisha - ''Jive Shikisha'' !
* 1982: Ọkwa 42 - The Pursuit Of Accidents (& onye edemede)
* 1983: Ọkwa 42 - Standing In The Light (& onye edemede)
* 1983: Isi na-ekwu okwu - Na-ekwu okwu n'asụsụ
* 1983: Tom-Tom Club - N'akụkụ Ọkpụkpụ
* 1984: Ọkwa 42 - True Colours (& onye edemede)
* 1984: Onye Mba Ọzọ - ''Onye Na-akpasu'' iwe
* 1985: Mick Jagger - ''Ọ bụ Onye isi''
* 1985: Ụlọ Ọrụ Ike - ''Ụfọdụ'' Dị Ka Ọ Na-ekpo ọkụ
* 1985: Ọkwa 42 - World Machine
* 1985: Gwen Guthrie - ''Naanị Maka Gị''
* 1985: Sly & Robbie - ''Ihe mgbochi Asụsụ''
* 1985: Robert Palmer - Riptide
* 1988: Manu Dibango - Electric Africa
* 1988: Melissa Etheridge - Melissa Etherridge
* 1988: Isi na-ekwu okwu - Naked
* 1988: Julio Iglesias - Libra
* 1994: Ụlọ Ọrụ Ike - ''Ibi n'Atụ'' Egwu
* 2008: Grace Jones - ''Oké Ifufe''
* 2009: Phil Gould - Watertight
== Akwụkwọ ọgụgụ ==
* Melissa Chemam, "Massive Attack: Out of the Comfort Zone", Tangent Books, ISBN , (2019).
== Leekwa ==
* Ndepụta nke ndị na-ese egwu
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.wallybadarou.com Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [http://www.ultimatelevel42.com/media/groups_list.php?a=search&value=1&SearchFor=16&SearchOption=Equals&SearchField=group_band Nkọwapụta nke Wally Badarou]
* [http://www.cosmicdisco.co.uk/2008/01/30/wally-badarou-the-prophet-speaks www.cosmicdisco.co.uk 'Onye Amụma Na-ekwu' Exclusive Wally Badarou Interview]
* [http://www.redbullmusicacademy.com/lectures/wally-badarou--wally-street-journals Oge nkuzi vidio nke Wally Badarou RBMA]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
peur8b233qhhzv784tlm18ssamjragg
Somolu
0
17660
86523
82105
2022-08-04T15:37:18Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Alade Market, somolu, Lagos.jpg|thumb|somolu #wpwp]]
Somolu (ma ọ bụ '''Shomolu''') bụ mpaghara gọọmentị ime obodo (LGA) na [[Lagos]] . Ọ dị na Southwest Naijiria, North of Lagos city na isi ụlọ ọrụ nchịkwa ya dị na Durosimi Streeti. Gọọmentị Obodo Somolu bụ akụkụ nke Lagos East Senatorial Zone na onye omeiwu na-anọchite anya distrikti na Federal House of Representatives.<ref>{{Cite web|title=Somolu Local Government|url=http://www.somolulg.com|accessdate=2007-06-02|archivedate=2007-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930175417/http://www.somolulg.com/}}</ref> Somolu nwere nsogbu nke enweghị ahụike, ụgwọ dị elu, ịda ogbenye n'ozuzu ya na omenala ndị omempụ na-eto eto.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> A makwaara ya maka ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ ya, nke bụ nke kachasị na Lagos na otu n'ime ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Karịsịa, enwere ike ịchọta ụlọ ahịa mbipụta na nke dijitalụ na uzo Bajulaiye
O nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 403,569 na 2006, dị ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti Naịjirịa si kwuo.<ref name=":3">{{Cite web|title=State Population, 2006 - Nigeria Data Portal|url=https://nigeria.opendataforafrica.org/ifpbxbd/state-population-2006|accessdate=2020-10-29|work=nigeria.opendataforafrica.org}}</ref> Ọ bụ ezie na, ọnụọgụ a nwere ike ọ gaghị abụ nke ziri ezi ebe ọ bụ na a gbakọrọ ya site n'ịchọta ọnụ ọgụgụ ndị bi na Lagos n'ụzọ kwesịrị ekwesị mgbe ahụ site na iji data geospatial iji mata ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na mpaghara gọọmentị mpaghara ọ bụla, enwere esemokwu banyere ọnụ ọgụgụ maka Lagos n'ozuzu ya.<ref>{{Cite web|title=Shomolu (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|url=https://citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm2id=NGA025019|accessdate=2020-11-04|work=citypopulation.de}}</ref> Gọvanọ nke Lagos Steeti, [[Bola Tinubu]], kwuru na ọnụ ọgụgụ nke National Population Commission na Lagos mere n'otu oge ahụ mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti ahụ karịa nde 17.5.<ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref> Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2006 chọpụtara na ọnụ ọgụgụ ndị Lagos dị ihe dịka nde 9.<ref name=":3" /> Agbụrụ a ma ama bụ [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], nke ọtụtụ n'ime ha bụ Egbas, Aworis, Ijebus na ndi Ilajes.
A na-ahazi Somolu dị ka ọkwa nke atọ nke gọọmentị na asụsụ kachasị ewu ewu nke ndi Yoruba, ọ bụ ezie na Bekee na Naijiria aghọwo ihe a na-ahụkarị maka nkwurịta okwu n'etiti ndị Yoruba na agbụrụ ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Ọ bụ ihe dị ka 14.6 km2 n'ozuzu ya. Ọ bụ otu n'ime mpaghara gọọmentị ime obodo nari asaa na iri asaa na ano na Naịjirịa, na iri abuo na Lagos.<ref name=":0" /> O nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị bi na ya ma a raara ala ya nye ụlọ obibi na obere ihe a raara nye ụlọ ọrụ ndị ọzọ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu LGA kewara n'ime obodo asatọ, nke dị n'okpuru ngalaba nchịkwa asatọ; obodo ndị ahụ bụ Onipanu, Okesuna / Alase, Igbari, Fadeyi / Igbobi, Bashua, Orile / Alade, Bajulaiye na Ijebu-Tedo.<ref>Central Office of Statistics (2006), Lagos Household Survey 2006, Ministry of Economic Planning and Budget, Lagos State.</ref> Ngalaba nchịkwa 8 na-arụ ọrụ n'elu obodo ndị a ma na-akpọ ngalaba A, B, C, D, E, F, G na H.<ref name=":5" />
E guzobere gọọmentị ime obodo Somolu na Mee 27, 1976 site na ndị bụbu Kansụl Mpaghara [[Mushin, Lagos|Mushin]] dị ka nsonaazụ kpọmkwem nke ndị ọchịchị ọdịnala na ndị nọ n'ọkwá dị elu nke mpaghara Somolu na-agba mbọ maka nwere onwe.<ref>{{Cite book|title=Shomolu Local Government, Lagos State: Handing Over Notes, 1999-2015|publisher=Somolu LGA Information Office|year=2015}}</ref> A na-akpọ ya Mushin East Local Goomenti Area na mbụ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu etoola nke ukwuu n'afọ ndị na-adịbeghị anya, n'ihi n'ụzọ dị ukwuu azụmahịa obibi akwụkwọ ya nke na-aga n'ihu na-adọta ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị bi na ndị ọchụnta ego nke n'aka nke ya dugara na mmụba dị ịrịba ama na ọnụahịa ịgbazite.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ugbu a, Somolu bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ obodo obibi akwụkwọ, ọ na-ejupụta mgbe niile na mkpọtụ sitere na igwe dị iche iche, dị ka ndị na-emepụta ike eji eme ihe na-ebi akwụkwọ.<ref name=":1" /> Dị ka ọ dị na Lagos ka ukwuu, Somolu ataala ahụhụ ma rite uru site na mmepe ngwa ngwa na ime obodo; uru ya gụnyere mmụba nke isi obodo na ụlọ ọrụ na mpaghara ahụ, ahụhụ gụnyere ọnụ ọgụgụ mmadụ buru ibu, akụrụngwa dara ogbenye, ọrụ na enweghị ọrụ, ịda ogbenye na ahụike na-adịghị mma.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref>
Omenala ndị òtù ọjọọ bụ ihe a ma ama na Somolu, ọkachasị ndị òtù ọjọọ dịka <nowiki><i id="mwPQ">Agberos</i></nowiki> (Ndi ogbe), ndị na-anakọta ụtụ isi ugboro ugboro n'ebe ọha na eze, ọkachasị ahịa na ọdụ bọs, site n'aka ụmụ amaala nọ n'okpuru nrụgide, n'ụzọ dị ukwuu site na egwu ime ihe ike ma ọ bụrụ na akwụghị ego ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> N'ihi nke a, nkwanye ugwu, ime ihe ike na ịpụnara mmadụ ihe aghọwo ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị ntorobịa ka ukwuu nke Somolu. A na-akpọ ndị ntorobịa na-eme ihe omume ndị a "Touts", ma na-etinye aka n'ihe omume ndị dị ka ịlụ ọgụ n'okporo ámá, izu ohi, ndina n'ike na igbu ọchụ, n'etiti ndị ọzọ.<ref name=":0" /> Touts na-ekwu na ha bụ ndị nwe ala ha na-achịkwa n'ihi ihe nketa ha, na-ekewapụ ha na ndị òtù ọdịda anyanwụ site na njikọ a guzobere na ala ha nke ha kwenyere na ọ na-enye ha ikike siri ike na ya. [citation needed] ọchịchọ ha maka ime ihe ike emeela ka ha nwee nghọta nke ndị na-anọghị na Tout subculture, nke na-eme ka omume ha nke ime ike, ha nwekwara usoro dị elu nke ndị isi agha. A na-achọ ka ndị na-eto eto na / ma ọ bụ ndị ọhụrụ gee ntị ma soro iwu nke ndị okenye ha ruo mgbe ha toro ma ọ bụ gosipụta nkà ma ọ bụ ike pụrụ iche iji mee ka ha dị iche na ndị otu na-enweghị ahụmahụ. Ógbè dị iche iche dị n'ime Somolu kewara ma bụrụ nke ''Oga Agberos'' (Area Boys Kingpins) na-achịkwa.<ref name=":0" />
Touts na-amata ibe ha site na iji aha njirimara ụfọdụ ma na-ekwurịta okwu n'etiti onwe ha site na okwu a n’ekwu e wuru ewu nke na-egosipụtakarị onwe ya dị ka ngwakọta nke Yoruba na Naijiria ma ọ bụ ụda Yoruba. N'agbanyeghị ọdịdị ọgụ ha, ha na-arụkọ ọrụ ọnụ na netwọk jikọtara ọnụ nke na-enyere ha aka ịnọgide na-enwe mmekọrịta na kọntaktị yana ijide ndị ''Agberos'' n'otu n'otu ka ha kọọrọ ha n'ọnọdụ ebe enwere mkpesa ma ọ bụ ebe ekwere na mmadụ rụrụ ọrụ megide otu ahụ.
Enwere ike ịkewapụta Touts n'ìgwè abụọ, nke ọnọdụ ndụ ha kewara. Ụfọdụ enweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá n'obere ìgwè nke Touts. Ha nwere ike, mgbe ụfọdụ, nwee ike ịzụta ụlọ ị ga-akwụ ụgwọ, mana ha na-ehi ụra n'okporo ámá. Ndị ọzọ na ndị mụrụ ha bi ma na-etinye aka na omenala Tout site na nke a. Ọtụtụ oge ha ga-aga megide ọchịchọ ndị mụrụ ha n'ime nke a. Mgbe ụfọdụ, ha nwere ike ịhapụ ụlọ ha iji chụsoo ụdị ndụ nke otu mbụ ahụ, mana ha na ndị mụrụ ha na-anọgide na-ebi n'ụlọ. Ha na-ebi ndụ ehihie yiri nke ndị na-enweghị ebe obibi, agbanyeghị na nchekwa ọzọ nke ụlọ dị nchebe na ikike ịdabere na ego. [citation needed]
Naịjirịa nwere obi abụọ okpukpe zuru oke maka ọgwụ orthodox, nke na-eduga na ịdabere n'ekpere na ndụmọdụ nke ndị ụkọchukwu ha mgbe ha na-eche nsogbu ahụike ihu. Somolu nwere naanị ngalaba ịmụ nwa asatọ, nke a, tinyere ụlọ ọrụ ọha na eze ya, emeela ka nsogbu dị ịrịba ama na nke na-aga n'ihu na ọmụmụ nwụrụ anwụ n'ógbè ahụ.<ref>Eborka, Kennedy and Temiolala, Olusegun. “''Correlates of Antenatal Care Services Attendance and Experiences of Negative Pregnancy Outcomes among Shomolu Residents in Lagos, Nigeria: Looking Beyond Maternal Medical Factors''.” Lagos State University, 2020.</ref>
N'ógbè Lagos ka ukwuu, ebe obibi maka ndị ogbenye mejupụtara ihe dịka 70% nke ọnụ ọgụgụ ụlọ niile.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a bụ ihe dịka nde mmadụ iri na ise, nke pụtara na enwere ike inwe ihe ruru nde ụlọ abụọ ma ọ bụ atọ na-adịghị mma gafee obodo ukwu Lagos. Somolu, na mpaghara ndị okenye nke Mushin, a na-ewere dị ka akụkụ nke nnukwu obodo Lagos ma na-ata ahụhụ site na nke a n'ụdị oke mmadụ na nhazi ụlọ ezumike na-abụghị nke iwu kwadoro.<ref name=":5" /> E guzobere Lagos Steeti Urban Renewal Board na 1991 iji lụso nsogbu a ọgụ. A gbanwere ya ma nye ya aha ọzọ ka ọ bụrụ Lagos State Urban Renewal Authority (LASURA) n'afọ 2005.<ref>Lagos State Government, Ministry of Economic Planning and Budget. (2013) Lagos State Development Plan 2012-2025.</ref> Onipanu, Pedro, Akoka na mpaghara ndị dị otú ahụ na-agbaso ụkpụrụ nke atụmatụ nke na-eme ka ọnọdụ ndụ zuru oke na atụmatụ mpaghara dị irè, mana mpaghara ndị dị ka Ilaje na Bariga na-eme atụmatụ nke ọma ma hụ na ọnọdụ obibi dị ala.<ref name=":5" /> Somolu LGA nwere ọtụtụ ụlọ dị elu, nke na-etolite iji gbalịa igbo mkpa ụlọ. A na-azụta ụlọ, nke bara ụba, ma na-ebibi ya iji wuo ụlọ ndị ọzọ.<ref name=":5" />
Obodo ukwu Lagos dị n'ụsọ oké osimiri dị warara n'akụkụ [[Òrìmìlì Atlantic|Oké Osimiri Atlantic]]. N'ihi nke a, n'afọ ndị na-adịbeghị anya, usoro dị ukwuu nke mgbanwe ala iji nweta ala maka mmepe obodo; a na-eme nke a site na ijupụta ala mmiri na ala mmiri. N'ime Lagos LGAs niile nwere ụsọ oké osimiri, Somolu nwere 90% nke mpaghara ya niile e wuru, nke kachasị ukwuu, ma e jiri ya tụnyere nkezi nke karịrị 50%.<ref>{{Cite journal|author=Adelekan|first=Ibidun O|date=October 2010|title=Vulnerability of poor urban coastal communities to flooding in Lagos, Nigeria|journal=Environment and Urbanization|language=en|volume=22|issue=2|pages=433–450|doi=10.1177/0956247810380141|issn=0956-2478}}</ref> Tụkwasị na nke a, 100% nke ala mmiri dị na mpaghara Somolu efunahụla iwu site na 1986-2006.<ref>Taiwo, O J (2009), “Socioeconomic correlates of the spatio-temporal variations in wetland loss in Lagos state, Nigeria”, PhD thesis, University of Ibadan, Nigeria.</ref> Nke a bụ n'ụzọ dị ukwuu maka mmepụta nke ebe obibi, nke a na-akwụ ụgwọ, mana na mgbakwunye na iwu okporo ụzọ na ụzọ ndị ọzọ iji gbasaa netwọk Somolu.<ref>{{Cite web|author=InsideMainland|date=2020-03-26|title=Somolu LG commence construction of new roads|url=https://insidemainland.com/2020/03/26/somolu-lg-commence-construction-of-new-roads/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref>
N'ihi na a manyere ndị bi na Somolu ka ha banye n'ụlọ ndị ogbenye na ebe obibi ndị na-enweghị ọrụ, yana nnukwu ọrụ na enweghị ọrụ na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ, ọnụ ọgụgụ mpụ ndị bi n'ógbè ahụ emeela amụba. Na akụkọ mpụ ndị uwe ojii Naịjirịa nke afọ 2005, a chọpụtara na Somolu bụ nke abụọ n'ihe gbasara mpụ ndị e mere n'ime mpụ niile a kọrọ na mpaghara gọọmentị mpaghara Lagos.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a na-ejikọta ya na omenala na-agbasawanye nke mpụ ndị ntorobịa na-eme n'ógbè ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Somolu nwekwara ihe owuwu na usoro mmepe nke na-eme ka ọrụ mpụ, yana ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ọnụnọ dị ukwuu nke mpụ.<ref name=":5" /> Abdul Hamed Salawu, onye isi oche nke Gọọmentị Obodo Somolu, ejirila usoro " siri ike na mpụ" mee ihe maka ndị uwe ojii kemgbe ọ banyere n'ọkwa, na-akatọ ọtụtụ ugboro ime ihe ike nke ndị òtù na òtù "ndị òtù", ebe ọ na-ekwe nkwa ịhụ na Somolu enweghị mpụ n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|author=Aina|first=Idris|date=2018-11-07|title=IN SOMOLU: Council boss goes tough on criminals, violence|url=https://insidemainland.com/2018/11/07/in-somolu-council-boss-goes-tough-on-criminals-violence/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref> [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naịjirịa]], gụnyere ndị uwe ojii Lagos Steeti, enweela ọtụtụ mkpesa na ngagharị iwe n'afọ ndị na-adịbeghị anya n'ihi ime ihe ike na mwakpo mmekọahụ megide ụmụ amaala na ndị e jidere.<ref>Aborisade, R., & Oni, S. F. (2020). “Crimes of the Crime Fighters”: Nigerian Police Officers’ Sexual and Physical Abuses Against Female Arrestees. ''Women & Criminal Justice'', ''30''(4), 243-263.</ref><ref>Alemika, E. E. (1988). Policing and perceptions of police in Nigeria. ''Police Stud.: Int'l Rev. Police Dev.'', ''11'', 161.</ref>
Ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ Somolu es bụ nke kachasị ukwuu na Naịjirịa, yana n'etiti ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Mgbasawanye nke ígwè obibi akwụkwọ gafee mpaghara ahụ emeela ka ọtụtụ ụlọ na-arụ ọrụ dị ka ụlọ ahịa na ụlọ obibi. [citation needed] Nke a emeela ka ọnụ ahịa ịgbazite dị ịrịba ama na mpaghara ahụ, na-eme ka ọ dịpụrụ adịpụ, ọ bụ ezie na ọ dị oke, n'agbanyeghị ahịa obibi akwụkwọ a siri ike.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2010, ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ were ihe karịrị mmadụ 15,000 n'ọrụ dị iche iche. Oodua Trust ekwuola na a ka na-amata ya dị ka onye na-ewe ndị ọrụ n'ọrụ kachasị ukwuu na Lagos n'èzí gọọmentị steeti, nke Somolu kwadoro na-enwe otu n'ime ndị kasị ukwuu, ndị mmadụ kacha biri na mpaghara gọọmentị Lagos niile, ọ bụ ezie na enwere ike ikpebi ọnụ ọgụgụ na ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ụzọ na-ezighị ezi n'ihi usoro ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ gọọmentị.<ref name=":1" /><ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref>
N'ihi aha ya dị ka mpaghara obibi akwụkwọ, a maara ndị mmanye iwu ka ha na-awakpo ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ dị iche iche na mpaghara ahụ mgbe niile, nke nwere ike imenye ndị ahịa egwu, na-emenye ha egwu nke na-emebi azụmahịa.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> A na-ekwere na Somolu ka bụ ebe ikpeazụ nke ndị na-emepụta ihe site na Oluwole Market, nke a ma ama maka ịbụ isi ebe a na-emepụta na Lagos, nke mere ka ọrụ dị ukwuu na nke dịgasị iche iche na ịghọ aghụghọ.<ref>{{Cite web|date=2020-05-16|title=The Oluwole Epidemic: Fake documents, Counterfeits, Everywhere!|url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/the-oluwole-epidemic-fake-documents-counterfeits-everywhere/|accessdate=2020-10-31|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ụfọdụ ndị a na-amaghị aha ha agba akaebe na nke a, na-azọrọ na ndị na-eduhie eduhie na-abata n'isi ụtụtụ, na-abụkarị n'ihe dị ka elekere 1-3 nke ụtụtụ, iji bipụta asambodo ọmụmụ, paspọtụ, ego mba ọzọ na akwụkwọ ndị ọzọ dị iche iche. Tụkwasị na nke a, a na-azọrọ na ha na-ebipụta ọtụtụ ọrụ iwu iji kpuchie ọrụ ha ma ọ bụrụ na a wakporo ya.<ref name=":1" />
N'agbanyeghị na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ na-achịkwa ndị ọrụ Somolu ma na-amanye ụlọ obibi iji kwado ọdịmma azụmahịa, ụlọ ọrụ ahụ ka na-arụ ọrụ na obere. Ọ bụghị ọnụ ala ibipụta n'ime Somolu karịa ka ọ dị na mba ndị ọzọ ma ọ bụ mpaghara Naịjirịa, ọ bụghịkwa ọnụ ala maka ndị ahịa ịzụta mbipụta karịa site na ahịa ndị ọzọ a. Nke a bụ n'ihi enweghị mmasị na enyemaka gọọmentị steeti maka ụlọ ọrụ ahụ. Ọ natara obere ego gọọmentị kemgbe ọ pụtara dị ka ahịa dị mkpa, na-arụ ọrụ n'ụzọ dị ukwu n' ime onwe ya.<ref>{{Cite web|author=Leye|first=Tunde|date=2017-04-23|title=Shomolu as a metaphor for Nigeria|url=https://medium.com/@ajileyeb/shomolu-as-a-metaphor-for-nigeria-dcf3c26c6667|accessdate=2020-11-04|work=Medium|language=en}}</ref>
A pụkwara ịchọta obere obodo nke ndị na-ere ọkụkọ n'ebe ugwu Somolu, nke dị na Junction Onipanu.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
np8807d5xsz85kwbocmc0zepq53ll0g
86526
86523
2022-08-04T15:39:19Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Alade Market, somolu, Lagos.jpg|thumb|somolu #wpwp]]
[[Usòrò:Anuoluwapo street, Somolu Lagos.jpg|thumb|Somolu #WPWP]]
Somolu (ma ọ bụ '''Shomolu''') bụ mpaghara gọọmentị ime obodo (LGA) na [[Lagos]] . Ọ dị na Southwest Naijiria, North of Lagos city na isi ụlọ ọrụ nchịkwa ya dị na Durosimi Streeti. Gọọmentị Obodo Somolu bụ akụkụ nke Lagos East Senatorial Zone na onye omeiwu na-anọchite anya distrikti na Federal House of Representatives.<ref>{{Cite web|title=Somolu Local Government|url=http://www.somolulg.com|accessdate=2007-06-02|archivedate=2007-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930175417/http://www.somolulg.com/}}</ref> Somolu nwere nsogbu nke enweghị ahụike, ụgwọ dị elu, ịda ogbenye n'ozuzu ya na omenala ndị omempụ na-eto eto.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> A makwaara ya maka ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ ya, nke bụ nke kachasị na Lagos na otu n'ime ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Karịsịa, enwere ike ịchọta ụlọ ahịa mbipụta na nke dijitalụ na uzo Bajulaiye
O nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 403,569 na 2006, dị ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti Naịjirịa si kwuo.<ref name=":3">{{Cite web|title=State Population, 2006 - Nigeria Data Portal|url=https://nigeria.opendataforafrica.org/ifpbxbd/state-population-2006|accessdate=2020-10-29|work=nigeria.opendataforafrica.org}}</ref> Ọ bụ ezie na, ọnụọgụ a nwere ike ọ gaghị abụ nke ziri ezi ebe ọ bụ na a gbakọrọ ya site n'ịchọta ọnụ ọgụgụ ndị bi na Lagos n'ụzọ kwesịrị ekwesị mgbe ahụ site na iji data geospatial iji mata ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na mpaghara gọọmentị mpaghara ọ bụla, enwere esemokwu banyere ọnụ ọgụgụ maka Lagos n'ozuzu ya.<ref>{{Cite web|title=Shomolu (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|url=https://citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm2id=NGA025019|accessdate=2020-11-04|work=citypopulation.de}}</ref> Gọvanọ nke Lagos Steeti, [[Bola Tinubu]], kwuru na ọnụ ọgụgụ nke National Population Commission na Lagos mere n'otu oge ahụ mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti ahụ karịa nde 17.5.<ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref> Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2006 chọpụtara na ọnụ ọgụgụ ndị Lagos dị ihe dịka nde 9.<ref name=":3" /> Agbụrụ a ma ama bụ [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], nke ọtụtụ n'ime ha bụ Egbas, Aworis, Ijebus na ndi Ilajes.
A na-ahazi Somolu dị ka ọkwa nke atọ nke gọọmentị na asụsụ kachasị ewu ewu nke ndi Yoruba, ọ bụ ezie na Bekee na Naijiria aghọwo ihe a na-ahụkarị maka nkwurịta okwu n'etiti ndị Yoruba na agbụrụ ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Ọ bụ ihe dị ka 14.6 km2 n'ozuzu ya. Ọ bụ otu n'ime mpaghara gọọmentị ime obodo nari asaa na iri asaa na ano na Naịjirịa, na iri abuo na Lagos.<ref name=":0" /> O nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị bi na ya ma a raara ala ya nye ụlọ obibi na obere ihe a raara nye ụlọ ọrụ ndị ọzọ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu LGA kewara n'ime obodo asatọ, nke dị n'okpuru ngalaba nchịkwa asatọ; obodo ndị ahụ bụ Onipanu, Okesuna / Alase, Igbari, Fadeyi / Igbobi, Bashua, Orile / Alade, Bajulaiye na Ijebu-Tedo.<ref>Central Office of Statistics (2006), Lagos Household Survey 2006, Ministry of Economic Planning and Budget, Lagos State.</ref> Ngalaba nchịkwa 8 na-arụ ọrụ n'elu obodo ndị a ma na-akpọ ngalaba A, B, C, D, E, F, G na H.<ref name=":5" />
E guzobere gọọmentị ime obodo Somolu na Mee 27, 1976 site na ndị bụbu Kansụl Mpaghara [[Mushin, Lagos|Mushin]] dị ka nsonaazụ kpọmkwem nke ndị ọchịchị ọdịnala na ndị nọ n'ọkwá dị elu nke mpaghara Somolu na-agba mbọ maka nwere onwe.<ref>{{Cite book|title=Shomolu Local Government, Lagos State: Handing Over Notes, 1999-2015|publisher=Somolu LGA Information Office|year=2015}}</ref> A na-akpọ ya Mushin East Local Goomenti Area na mbụ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu etoola nke ukwuu n'afọ ndị na-adịbeghị anya, n'ihi n'ụzọ dị ukwuu azụmahịa obibi akwụkwọ ya nke na-aga n'ihu na-adọta ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị bi na ndị ọchụnta ego nke n'aka nke ya dugara na mmụba dị ịrịba ama na ọnụahịa ịgbazite.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ugbu a, Somolu bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ obodo obibi akwụkwọ, ọ na-ejupụta mgbe niile na mkpọtụ sitere na igwe dị iche iche, dị ka ndị na-emepụta ike eji eme ihe na-ebi akwụkwọ.<ref name=":1" /> Dị ka ọ dị na Lagos ka ukwuu, Somolu ataala ahụhụ ma rite uru site na mmepe ngwa ngwa na ime obodo; uru ya gụnyere mmụba nke isi obodo na ụlọ ọrụ na mpaghara ahụ, ahụhụ gụnyere ọnụ ọgụgụ mmadụ buru ibu, akụrụngwa dara ogbenye, ọrụ na enweghị ọrụ, ịda ogbenye na ahụike na-adịghị mma.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref>
Omenala ndị òtù ọjọọ bụ ihe a ma ama na Somolu, ọkachasị ndị òtù ọjọọ dịka <nowiki><i id="mwPQ">Agberos</i></nowiki> (Ndi ogbe), ndị na-anakọta ụtụ isi ugboro ugboro n'ebe ọha na eze, ọkachasị ahịa na ọdụ bọs, site n'aka ụmụ amaala nọ n'okpuru nrụgide, n'ụzọ dị ukwuu site na egwu ime ihe ike ma ọ bụrụ na akwụghị ego ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> N'ihi nke a, nkwanye ugwu, ime ihe ike na ịpụnara mmadụ ihe aghọwo ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị ntorobịa ka ukwuu nke Somolu. A na-akpọ ndị ntorobịa na-eme ihe omume ndị a "Touts", ma na-etinye aka n'ihe omume ndị dị ka ịlụ ọgụ n'okporo ámá, izu ohi, ndina n'ike na igbu ọchụ, n'etiti ndị ọzọ.<ref name=":0" /> Touts na-ekwu na ha bụ ndị nwe ala ha na-achịkwa n'ihi ihe nketa ha, na-ekewapụ ha na ndị òtù ọdịda anyanwụ site na njikọ a guzobere na ala ha nke ha kwenyere na ọ na-enye ha ikike siri ike na ya. [citation needed] ọchịchọ ha maka ime ihe ike emeela ka ha nwee nghọta nke ndị na-anọghị na Tout subculture, nke na-eme ka omume ha nke ime ike, ha nwekwara usoro dị elu nke ndị isi agha. A na-achọ ka ndị na-eto eto na / ma ọ bụ ndị ọhụrụ gee ntị ma soro iwu nke ndị okenye ha ruo mgbe ha toro ma ọ bụ gosipụta nkà ma ọ bụ ike pụrụ iche iji mee ka ha dị iche na ndị otu na-enweghị ahụmahụ. Ógbè dị iche iche dị n'ime Somolu kewara ma bụrụ nke ''Oga Agberos'' (Area Boys Kingpins) na-achịkwa.<ref name=":0" />
Touts na-amata ibe ha site na iji aha njirimara ụfọdụ ma na-ekwurịta okwu n'etiti onwe ha site na okwu a n’ekwu e wuru ewu nke na-egosipụtakarị onwe ya dị ka ngwakọta nke Yoruba na Naijiria ma ọ bụ ụda Yoruba. N'agbanyeghị ọdịdị ọgụ ha, ha na-arụkọ ọrụ ọnụ na netwọk jikọtara ọnụ nke na-enyere ha aka ịnọgide na-enwe mmekọrịta na kọntaktị yana ijide ndị ''Agberos'' n'otu n'otu ka ha kọọrọ ha n'ọnọdụ ebe enwere mkpesa ma ọ bụ ebe ekwere na mmadụ rụrụ ọrụ megide otu ahụ.
Enwere ike ịkewapụta Touts n'ìgwè abụọ, nke ọnọdụ ndụ ha kewara. Ụfọdụ enweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá n'obere ìgwè nke Touts. Ha nwere ike, mgbe ụfọdụ, nwee ike ịzụta ụlọ ị ga-akwụ ụgwọ, mana ha na-ehi ụra n'okporo ámá. Ndị ọzọ na ndị mụrụ ha bi ma na-etinye aka na omenala Tout site na nke a. Ọtụtụ oge ha ga-aga megide ọchịchọ ndị mụrụ ha n'ime nke a. Mgbe ụfọdụ, ha nwere ike ịhapụ ụlọ ha iji chụsoo ụdị ndụ nke otu mbụ ahụ, mana ha na ndị mụrụ ha na-anọgide na-ebi n'ụlọ. Ha na-ebi ndụ ehihie yiri nke ndị na-enweghị ebe obibi, agbanyeghị na nchekwa ọzọ nke ụlọ dị nchebe na ikike ịdabere na ego. [citation needed]
Naịjirịa nwere obi abụọ okpukpe zuru oke maka ọgwụ orthodox, nke na-eduga na ịdabere n'ekpere na ndụmọdụ nke ndị ụkọchukwu ha mgbe ha na-eche nsogbu ahụike ihu. Somolu nwere naanị ngalaba ịmụ nwa asatọ, nke a, tinyere ụlọ ọrụ ọha na eze ya, emeela ka nsogbu dị ịrịba ama na nke na-aga n'ihu na ọmụmụ nwụrụ anwụ n'ógbè ahụ.<ref>Eborka, Kennedy and Temiolala, Olusegun. “''Correlates of Antenatal Care Services Attendance and Experiences of Negative Pregnancy Outcomes among Shomolu Residents in Lagos, Nigeria: Looking Beyond Maternal Medical Factors''.” Lagos State University, 2020.</ref>
N'ógbè Lagos ka ukwuu, ebe obibi maka ndị ogbenye mejupụtara ihe dịka 70% nke ọnụ ọgụgụ ụlọ niile.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a bụ ihe dịka nde mmadụ iri na ise, nke pụtara na enwere ike inwe ihe ruru nde ụlọ abụọ ma ọ bụ atọ na-adịghị mma gafee obodo ukwu Lagos. Somolu, na mpaghara ndị okenye nke Mushin, a na-ewere dị ka akụkụ nke nnukwu obodo Lagos ma na-ata ahụhụ site na nke a n'ụdị oke mmadụ na nhazi ụlọ ezumike na-abụghị nke iwu kwadoro.<ref name=":5" /> E guzobere Lagos Steeti Urban Renewal Board na 1991 iji lụso nsogbu a ọgụ. A gbanwere ya ma nye ya aha ọzọ ka ọ bụrụ Lagos State Urban Renewal Authority (LASURA) n'afọ 2005.<ref>Lagos State Government, Ministry of Economic Planning and Budget. (2013) Lagos State Development Plan 2012-2025.</ref> Onipanu, Pedro, Akoka na mpaghara ndị dị otú ahụ na-agbaso ụkpụrụ nke atụmatụ nke na-eme ka ọnọdụ ndụ zuru oke na atụmatụ mpaghara dị irè, mana mpaghara ndị dị ka Ilaje na Bariga na-eme atụmatụ nke ọma ma hụ na ọnọdụ obibi dị ala.<ref name=":5" /> Somolu LGA nwere ọtụtụ ụlọ dị elu, nke na-etolite iji gbalịa igbo mkpa ụlọ. A na-azụta ụlọ, nke bara ụba, ma na-ebibi ya iji wuo ụlọ ndị ọzọ.<ref name=":5" />
Obodo ukwu Lagos dị n'ụsọ oké osimiri dị warara n'akụkụ [[Òrìmìlì Atlantic|Oké Osimiri Atlantic]]. N'ihi nke a, n'afọ ndị na-adịbeghị anya, usoro dị ukwuu nke mgbanwe ala iji nweta ala maka mmepe obodo; a na-eme nke a site na ijupụta ala mmiri na ala mmiri. N'ime Lagos LGAs niile nwere ụsọ oké osimiri, Somolu nwere 90% nke mpaghara ya niile e wuru, nke kachasị ukwuu, ma e jiri ya tụnyere nkezi nke karịrị 50%.<ref>{{Cite journal|author=Adelekan|first=Ibidun O|date=October 2010|title=Vulnerability of poor urban coastal communities to flooding in Lagos, Nigeria|journal=Environment and Urbanization|language=en|volume=22|issue=2|pages=433–450|doi=10.1177/0956247810380141|issn=0956-2478}}</ref> Tụkwasị na nke a, 100% nke ala mmiri dị na mpaghara Somolu efunahụla iwu site na 1986-2006.<ref>Taiwo, O J (2009), “Socioeconomic correlates of the spatio-temporal variations in wetland loss in Lagos state, Nigeria”, PhD thesis, University of Ibadan, Nigeria.</ref> Nke a bụ n'ụzọ dị ukwuu maka mmepụta nke ebe obibi, nke a na-akwụ ụgwọ, mana na mgbakwunye na iwu okporo ụzọ na ụzọ ndị ọzọ iji gbasaa netwọk Somolu.<ref>{{Cite web|author=InsideMainland|date=2020-03-26|title=Somolu LG commence construction of new roads|url=https://insidemainland.com/2020/03/26/somolu-lg-commence-construction-of-new-roads/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref>
N'ihi na a manyere ndị bi na Somolu ka ha banye n'ụlọ ndị ogbenye na ebe obibi ndị na-enweghị ọrụ, yana nnukwu ọrụ na enweghị ọrụ na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ, ọnụ ọgụgụ mpụ ndị bi n'ógbè ahụ emeela amụba. Na akụkọ mpụ ndị uwe ojii Naịjirịa nke afọ 2005, a chọpụtara na Somolu bụ nke abụọ n'ihe gbasara mpụ ndị e mere n'ime mpụ niile a kọrọ na mpaghara gọọmentị mpaghara Lagos.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a na-ejikọta ya na omenala na-agbasawanye nke mpụ ndị ntorobịa na-eme n'ógbè ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Somolu nwekwara ihe owuwu na usoro mmepe nke na-eme ka ọrụ mpụ, yana ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ọnụnọ dị ukwuu nke mpụ.<ref name=":5" /> Abdul Hamed Salawu, onye isi oche nke Gọọmentị Obodo Somolu, ejirila usoro " siri ike na mpụ" mee ihe maka ndị uwe ojii kemgbe ọ banyere n'ọkwa, na-akatọ ọtụtụ ugboro ime ihe ike nke ndị òtù na òtù "ndị òtù", ebe ọ na-ekwe nkwa ịhụ na Somolu enweghị mpụ n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|author=Aina|first=Idris|date=2018-11-07|title=IN SOMOLU: Council boss goes tough on criminals, violence|url=https://insidemainland.com/2018/11/07/in-somolu-council-boss-goes-tough-on-criminals-violence/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref> [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naịjirịa]], gụnyere ndị uwe ojii Lagos Steeti, enweela ọtụtụ mkpesa na ngagharị iwe n'afọ ndị na-adịbeghị anya n'ihi ime ihe ike na mwakpo mmekọahụ megide ụmụ amaala na ndị e jidere.<ref>Aborisade, R., & Oni, S. F. (2020). “Crimes of the Crime Fighters”: Nigerian Police Officers’ Sexual and Physical Abuses Against Female Arrestees. ''Women & Criminal Justice'', ''30''(4), 243-263.</ref><ref>Alemika, E. E. (1988). Policing and perceptions of police in Nigeria. ''Police Stud.: Int'l Rev. Police Dev.'', ''11'', 161.</ref>
Ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ Somolu es bụ nke kachasị ukwuu na Naịjirịa, yana n'etiti ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Mgbasawanye nke ígwè obibi akwụkwọ gafee mpaghara ahụ emeela ka ọtụtụ ụlọ na-arụ ọrụ dị ka ụlọ ahịa na ụlọ obibi. [citation needed] Nke a emeela ka ọnụ ahịa ịgbazite dị ịrịba ama na mpaghara ahụ, na-eme ka ọ dịpụrụ adịpụ, ọ bụ ezie na ọ dị oke, n'agbanyeghị ahịa obibi akwụkwọ a siri ike.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2010, ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ were ihe karịrị mmadụ 15,000 n'ọrụ dị iche iche. Oodua Trust ekwuola na a ka na-amata ya dị ka onye na-ewe ndị ọrụ n'ọrụ kachasị ukwuu na Lagos n'èzí gọọmentị steeti, nke Somolu kwadoro na-enwe otu n'ime ndị kasị ukwuu, ndị mmadụ kacha biri na mpaghara gọọmentị Lagos niile, ọ bụ ezie na enwere ike ikpebi ọnụ ọgụgụ na ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ụzọ na-ezighị ezi n'ihi usoro ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ gọọmentị.<ref name=":1" /><ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref>
N'ihi aha ya dị ka mpaghara obibi akwụkwọ, a maara ndị mmanye iwu ka ha na-awakpo ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ dị iche iche na mpaghara ahụ mgbe niile, nke nwere ike imenye ndị ahịa egwu, na-emenye ha egwu nke na-emebi azụmahịa.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> A na-ekwere na Somolu ka bụ ebe ikpeazụ nke ndị na-emepụta ihe site na Oluwole Market, nke a ma ama maka ịbụ isi ebe a na-emepụta na Lagos, nke mere ka ọrụ dị ukwuu na nke dịgasị iche iche na ịghọ aghụghọ.<ref>{{Cite web|date=2020-05-16|title=The Oluwole Epidemic: Fake documents, Counterfeits, Everywhere!|url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/the-oluwole-epidemic-fake-documents-counterfeits-everywhere/|accessdate=2020-10-31|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ụfọdụ ndị a na-amaghị aha ha agba akaebe na nke a, na-azọrọ na ndị na-eduhie eduhie na-abata n'isi ụtụtụ, na-abụkarị n'ihe dị ka elekere 1-3 nke ụtụtụ, iji bipụta asambodo ọmụmụ, paspọtụ, ego mba ọzọ na akwụkwọ ndị ọzọ dị iche iche. Tụkwasị na nke a, a na-azọrọ na ha na-ebipụta ọtụtụ ọrụ iwu iji kpuchie ọrụ ha ma ọ bụrụ na a wakporo ya.<ref name=":1" />
N'agbanyeghị na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ na-achịkwa ndị ọrụ Somolu ma na-amanye ụlọ obibi iji kwado ọdịmma azụmahịa, ụlọ ọrụ ahụ ka na-arụ ọrụ na obere. Ọ bụghị ọnụ ala ibipụta n'ime Somolu karịa ka ọ dị na mba ndị ọzọ ma ọ bụ mpaghara Naịjirịa, ọ bụghịkwa ọnụ ala maka ndị ahịa ịzụta mbipụta karịa site na ahịa ndị ọzọ a. Nke a bụ n'ihi enweghị mmasị na enyemaka gọọmentị steeti maka ụlọ ọrụ ahụ. Ọ natara obere ego gọọmentị kemgbe ọ pụtara dị ka ahịa dị mkpa, na-arụ ọrụ n'ụzọ dị ukwu n' ime onwe ya.<ref>{{Cite web|author=Leye|first=Tunde|date=2017-04-23|title=Shomolu as a metaphor for Nigeria|url=https://medium.com/@ajileyeb/shomolu-as-a-metaphor-for-nigeria-dcf3c26c6667|accessdate=2020-11-04|work=Medium|language=en}}</ref>
A pụkwara ịchọta obere obodo nke ndị na-ere ọkụkọ n'ebe ugwu Somolu, nke dị na Junction Onipanu.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
5wvp4fb4xa209fcswzucomqc1icwfbh
86528
86526
2022-08-04T15:41:31Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Alade Market, somolu, Lagos.jpg|thumb|somolu #wpwp]]
[[Usòrò:Anuoluwapo street, Somolu Lagos.jpg|thumb|Somolu #WPWP]]
[[Usòrò:Lagos Map.PNG|thumb|Somolu in Lagos city map #wpwp]]
Somolu (ma ọ bụ '''Shomolu''') bụ mpaghara gọọmentị ime obodo (LGA) na [[Lagos]] . Ọ dị na Southwest Naijiria, North of Lagos city na isi ụlọ ọrụ nchịkwa ya dị na Durosimi Streeti. Gọọmentị Obodo Somolu bụ akụkụ nke Lagos East Senatorial Zone na onye omeiwu na-anọchite anya distrikti na Federal House of Representatives.<ref>{{Cite web|title=Somolu Local Government|url=http://www.somolulg.com|accessdate=2007-06-02|archivedate=2007-09-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070930175417/http://www.somolulg.com/}}</ref> Somolu nwere nsogbu nke enweghị ahụike, ụgwọ dị elu, ịda ogbenye n'ozuzu ya na omenala ndị omempụ na-eto eto.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> A makwaara ya maka ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ ya, nke bụ nke kachasị na Lagos na otu n'ime ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Karịsịa, enwere ike ịchọta ụlọ ahịa mbipụta na nke dijitalụ na uzo Bajulaiye
O nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 403,569 na 2006, dị ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti Naịjirịa si kwuo.<ref name=":3">{{Cite web|title=State Population, 2006 - Nigeria Data Portal|url=https://nigeria.opendataforafrica.org/ifpbxbd/state-population-2006|accessdate=2020-10-29|work=nigeria.opendataforafrica.org}}</ref> Ọ bụ ezie na, ọnụọgụ a nwere ike ọ gaghị abụ nke ziri ezi ebe ọ bụ na a gbakọrọ ya site n'ịchọta ọnụ ọgụgụ ndị bi na Lagos n'ụzọ kwesịrị ekwesị mgbe ahụ site na iji data geospatial iji mata ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na mpaghara gọọmentị mpaghara ọ bụla, enwere esemokwu banyere ọnụ ọgụgụ maka Lagos n'ozuzu ya.<ref>{{Cite web|title=Shomolu (Local Government Area, Nigeria) - Population Statistics, Charts, Map and Location|url=https://citypopulation.de/php/nigeria-admin.php?adm2id=NGA025019|accessdate=2020-11-04|work=citypopulation.de}}</ref> Gọvanọ nke Lagos Steeti, [[Bola Tinubu]], kwuru na ọnụ ọgụgụ nke National Population Commission na Lagos mere n'otu oge ahụ mere ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na steeti ahụ karịa nde 17.5.<ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref> Ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2006 chọpụtara na ọnụ ọgụgụ ndị Lagos dị ihe dịka nde 9.<ref name=":3" /> Agbụrụ a ma ama bụ [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], nke ọtụtụ n'ime ha bụ Egbas, Aworis, Ijebus na ndi Ilajes.
A na-ahazi Somolu dị ka ọkwa nke atọ nke gọọmentị na asụsụ kachasị ewu ewu nke ndi Yoruba, ọ bụ ezie na Bekee na Naijiria aghọwo ihe a na-ahụkarị maka nkwurịta okwu n'etiti ndị Yoruba na agbụrụ ndị ọzọ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Ọ bụ ihe dị ka 14.6 km2 n'ozuzu ya. Ọ bụ otu n'ime mpaghara gọọmentị ime obodo nari asaa na iri asaa na ano na Naịjirịa, na iri abuo na Lagos.<ref name=":0" /> O nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ndị bi na ya ma a raara ala ya nye ụlọ obibi na obere ihe a raara nye ụlọ ọrụ ndị ọzọ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu LGA kewara n'ime obodo asatọ, nke dị n'okpuru ngalaba nchịkwa asatọ; obodo ndị ahụ bụ Onipanu, Okesuna / Alase, Igbari, Fadeyi / Igbobi, Bashua, Orile / Alade, Bajulaiye na Ijebu-Tedo.<ref>Central Office of Statistics (2006), Lagos Household Survey 2006, Ministry of Economic Planning and Budget, Lagos State.</ref> Ngalaba nchịkwa 8 na-arụ ọrụ n'elu obodo ndị a ma na-akpọ ngalaba A, B, C, D, E, F, G na H.<ref name=":5" />
E guzobere gọọmentị ime obodo Somolu na Mee 27, 1976 site na ndị bụbu Kansụl Mpaghara [[Mushin, Lagos|Mushin]] dị ka nsonaazụ kpọmkwem nke ndị ọchịchị ọdịnala na ndị nọ n'ọkwá dị elu nke mpaghara Somolu na-agba mbọ maka nwere onwe.<ref>{{Cite book|title=Shomolu Local Government, Lagos State: Handing Over Notes, 1999-2015|publisher=Somolu LGA Information Office|year=2015}}</ref> A na-akpọ ya Mushin East Local Goomenti Area na mbụ.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Somolu etoola nke ukwuu n'afọ ndị na-adịbeghị anya, n'ihi n'ụzọ dị ukwuu azụmahịa obibi akwụkwọ ya nke na-aga n'ihu na-adọta ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị bi na ndị ọchụnta ego nke n'aka nke ya dugara na mmụba dị ịrịba ama na ọnụahịa ịgbazite.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ugbu a, Somolu bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ obodo obibi akwụkwọ, ọ na-ejupụta mgbe niile na mkpọtụ sitere na igwe dị iche iche, dị ka ndị na-emepụta ike eji eme ihe na-ebi akwụkwọ.<ref name=":1" /> Dị ka ọ dị na Lagos ka ukwuu, Somolu ataala ahụhụ ma rite uru site na mmepe ngwa ngwa na ime obodo; uru ya gụnyere mmụba nke isi obodo na ụlọ ọrụ na mpaghara ahụ, ahụhụ gụnyere ọnụ ọgụgụ mmadụ buru ibu, akụrụngwa dara ogbenye, ọrụ na enweghị ọrụ, ịda ogbenye na ahụike na-adịghị mma.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref>
Omenala ndị òtù ọjọọ bụ ihe a ma ama na Somolu, ọkachasị ndị òtù ọjọọ dịka <nowiki><i id="mwPQ">Agberos</i></nowiki> (Ndi ogbe), ndị na-anakọta ụtụ isi ugboro ugboro n'ebe ọha na eze, ọkachasị ahịa na ọdụ bọs, site n'aka ụmụ amaala nọ n'okpuru nrụgide, n'ụzọ dị ukwuu site na egwu ime ihe ike ma ọ bụrụ na akwụghị ego ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> N'ihi nke a, nkwanye ugwu, ime ihe ike na ịpụnara mmadụ ihe aghọwo ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị ntorobịa ka ukwuu nke Somolu. A na-akpọ ndị ntorobịa na-eme ihe omume ndị a "Touts", ma na-etinye aka n'ihe omume ndị dị ka ịlụ ọgụ n'okporo ámá, izu ohi, ndina n'ike na igbu ọchụ, n'etiti ndị ọzọ.<ref name=":0" /> Touts na-ekwu na ha bụ ndị nwe ala ha na-achịkwa n'ihi ihe nketa ha, na-ekewapụ ha na ndị òtù ọdịda anyanwụ site na njikọ a guzobere na ala ha nke ha kwenyere na ọ na-enye ha ikike siri ike na ya. [citation needed] ọchịchọ ha maka ime ihe ike emeela ka ha nwee nghọta nke ndị na-anọghị na Tout subculture, nke na-eme ka omume ha nke ime ike, ha nwekwara usoro dị elu nke ndị isi agha. A na-achọ ka ndị na-eto eto na / ma ọ bụ ndị ọhụrụ gee ntị ma soro iwu nke ndị okenye ha ruo mgbe ha toro ma ọ bụ gosipụta nkà ma ọ bụ ike pụrụ iche iji mee ka ha dị iche na ndị otu na-enweghị ahụmahụ. Ógbè dị iche iche dị n'ime Somolu kewara ma bụrụ nke ''Oga Agberos'' (Area Boys Kingpins) na-achịkwa.<ref name=":0" />
Touts na-amata ibe ha site na iji aha njirimara ụfọdụ ma na-ekwurịta okwu n'etiti onwe ha site na okwu a n’ekwu e wuru ewu nke na-egosipụtakarị onwe ya dị ka ngwakọta nke Yoruba na Naijiria ma ọ bụ ụda Yoruba. N'agbanyeghị ọdịdị ọgụ ha, ha na-arụkọ ọrụ ọnụ na netwọk jikọtara ọnụ nke na-enyere ha aka ịnọgide na-enwe mmekọrịta na kọntaktị yana ijide ndị ''Agberos'' n'otu n'otu ka ha kọọrọ ha n'ọnọdụ ebe enwere mkpesa ma ọ bụ ebe ekwere na mmadụ rụrụ ọrụ megide otu ahụ.
Enwere ike ịkewapụta Touts n'ìgwè abụọ, nke ọnọdụ ndụ ha kewara. Ụfọdụ enweghị ebe obibi ma biri n'okporo ámá n'obere ìgwè nke Touts. Ha nwere ike, mgbe ụfọdụ, nwee ike ịzụta ụlọ ị ga-akwụ ụgwọ, mana ha na-ehi ụra n'okporo ámá. Ndị ọzọ na ndị mụrụ ha bi ma na-etinye aka na omenala Tout site na nke a. Ọtụtụ oge ha ga-aga megide ọchịchọ ndị mụrụ ha n'ime nke a. Mgbe ụfọdụ, ha nwere ike ịhapụ ụlọ ha iji chụsoo ụdị ndụ nke otu mbụ ahụ, mana ha na ndị mụrụ ha na-anọgide na-ebi n'ụlọ. Ha na-ebi ndụ ehihie yiri nke ndị na-enweghị ebe obibi, agbanyeghị na nchekwa ọzọ nke ụlọ dị nchebe na ikike ịdabere na ego. [citation needed]
Naịjirịa nwere obi abụọ okpukpe zuru oke maka ọgwụ orthodox, nke na-eduga na ịdabere n'ekpere na ndụmọdụ nke ndị ụkọchukwu ha mgbe ha na-eche nsogbu ahụike ihu. Somolu nwere naanị ngalaba ịmụ nwa asatọ, nke a, tinyere ụlọ ọrụ ọha na eze ya, emeela ka nsogbu dị ịrịba ama na nke na-aga n'ihu na ọmụmụ nwụrụ anwụ n'ógbè ahụ.<ref>Eborka, Kennedy and Temiolala, Olusegun. “''Correlates of Antenatal Care Services Attendance and Experiences of Negative Pregnancy Outcomes among Shomolu Residents in Lagos, Nigeria: Looking Beyond Maternal Medical Factors''.” Lagos State University, 2020.</ref>
N'ógbè Lagos ka ukwuu, ebe obibi maka ndị ogbenye mejupụtara ihe dịka 70% nke ọnụ ọgụgụ ụlọ niile.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a bụ ihe dịka nde mmadụ iri na ise, nke pụtara na enwere ike inwe ihe ruru nde ụlọ abụọ ma ọ bụ atọ na-adịghị mma gafee obodo ukwu Lagos. Somolu, na mpaghara ndị okenye nke Mushin, a na-ewere dị ka akụkụ nke nnukwu obodo Lagos ma na-ata ahụhụ site na nke a n'ụdị oke mmadụ na nhazi ụlọ ezumike na-abụghị nke iwu kwadoro.<ref name=":5" /> E guzobere Lagos Steeti Urban Renewal Board na 1991 iji lụso nsogbu a ọgụ. A gbanwere ya ma nye ya aha ọzọ ka ọ bụrụ Lagos State Urban Renewal Authority (LASURA) n'afọ 2005.<ref>Lagos State Government, Ministry of Economic Planning and Budget. (2013) Lagos State Development Plan 2012-2025.</ref> Onipanu, Pedro, Akoka na mpaghara ndị dị otú ahụ na-agbaso ụkpụrụ nke atụmatụ nke na-eme ka ọnọdụ ndụ zuru oke na atụmatụ mpaghara dị irè, mana mpaghara ndị dị ka Ilaje na Bariga na-eme atụmatụ nke ọma ma hụ na ọnọdụ obibi dị ala.<ref name=":5" /> Somolu LGA nwere ọtụtụ ụlọ dị elu, nke na-etolite iji gbalịa igbo mkpa ụlọ. A na-azụta ụlọ, nke bara ụba, ma na-ebibi ya iji wuo ụlọ ndị ọzọ.<ref name=":5" />
Obodo ukwu Lagos dị n'ụsọ oké osimiri dị warara n'akụkụ [[Òrìmìlì Atlantic|Oké Osimiri Atlantic]]. N'ihi nke a, n'afọ ndị na-adịbeghị anya, usoro dị ukwuu nke mgbanwe ala iji nweta ala maka mmepe obodo; a na-eme nke a site na ijupụta ala mmiri na ala mmiri. N'ime Lagos LGAs niile nwere ụsọ oké osimiri, Somolu nwere 90% nke mpaghara ya niile e wuru, nke kachasị ukwuu, ma e jiri ya tụnyere nkezi nke karịrị 50%.<ref>{{Cite journal|author=Adelekan|first=Ibidun O|date=October 2010|title=Vulnerability of poor urban coastal communities to flooding in Lagos, Nigeria|journal=Environment and Urbanization|language=en|volume=22|issue=2|pages=433–450|doi=10.1177/0956247810380141|issn=0956-2478}}</ref> Tụkwasị na nke a, 100% nke ala mmiri dị na mpaghara Somolu efunahụla iwu site na 1986-2006.<ref>Taiwo, O J (2009), “Socioeconomic correlates of the spatio-temporal variations in wetland loss in Lagos state, Nigeria”, PhD thesis, University of Ibadan, Nigeria.</ref> Nke a bụ n'ụzọ dị ukwuu maka mmepụta nke ebe obibi, nke a na-akwụ ụgwọ, mana na mgbakwunye na iwu okporo ụzọ na ụzọ ndị ọzọ iji gbasaa netwọk Somolu.<ref>{{Cite web|author=InsideMainland|date=2020-03-26|title=Somolu LG commence construction of new roads|url=https://insidemainland.com/2020/03/26/somolu-lg-commence-construction-of-new-roads/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref>
N'ihi na a manyere ndị bi na Somolu ka ha banye n'ụlọ ndị ogbenye na ebe obibi ndị na-enweghị ọrụ, yana nnukwu ọrụ na enweghị ọrụ na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ, ọnụ ọgụgụ mpụ ndị bi n'ógbè ahụ emeela amụba. Na akụkọ mpụ ndị uwe ojii Naịjirịa nke afọ 2005, a chọpụtara na Somolu bụ nke abụọ n'ihe gbasara mpụ ndị e mere n'ime mpụ niile a kọrọ na mpaghara gọọmentị mpaghara Lagos.<ref name=":5">Onifade, Victor & Soyinka, Oluwole. (2015). Urban Morphology and Policing in Somolu Local Government Area of Lagos State.</ref> Nke a na-ejikọta ya na omenala na-agbasawanye nke mpụ ndị ntorobịa na-eme n'ógbè ahụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Uyieh|first=Jonah|date=2018-09-02|title=' Eko Gb'ole o Gbole ': a historical study of youth and tout culture in Shomolu local government area, Lagos, 1976–2015|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13696815.2018.1463844|journal=Journal of African Cultural Studies|language=en|volume=30|issue=3|pages=323–338|doi=10.1080/13696815.2018.1463844|issn=1369-6815}}</ref> Somolu nwekwara ihe owuwu na usoro mmepe nke na-eme ka ọrụ mpụ, yana ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ọnụnọ dị ukwuu nke mpụ.<ref name=":5" /> Abdul Hamed Salawu, onye isi oche nke Gọọmentị Obodo Somolu, ejirila usoro " siri ike na mpụ" mee ihe maka ndị uwe ojii kemgbe ọ banyere n'ọkwa, na-akatọ ọtụtụ ugboro ime ihe ike nke ndị òtù na òtù "ndị òtù", ebe ọ na-ekwe nkwa ịhụ na Somolu enweghị mpụ n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|author=Aina|first=Idris|date=2018-11-07|title=IN SOMOLU: Council boss goes tough on criminals, violence|url=https://insidemainland.com/2018/11/07/in-somolu-council-boss-goes-tough-on-criminals-violence/|accessdate=2020-11-04|work=InsideMainland|language=en-US}}</ref> [[Nigeria Police Force|Ndị uwe ojii Naịjirịa]], gụnyere ndị uwe ojii Lagos Steeti, enweela ọtụtụ mkpesa na ngagharị iwe n'afọ ndị na-adịbeghị anya n'ihi ime ihe ike na mwakpo mmekọahụ megide ụmụ amaala na ndị e jidere.<ref>Aborisade, R., & Oni, S. F. (2020). “Crimes of the Crime Fighters”: Nigerian Police Officers’ Sexual and Physical Abuses Against Female Arrestees. ''Women & Criminal Justice'', ''30''(4), 243-263.</ref><ref>Alemika, E. E. (1988). Policing and perceptions of police in Nigeria. ''Police Stud.: Int'l Rev. Police Dev.'', ''11'', 161.</ref>
Ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ Somolu es bụ nke kachasị ukwuu na Naịjirịa, yana n'etiti ndị kachasị dị iche iche n'ụwa. Mgbasawanye nke ígwè obibi akwụkwọ gafee mpaghara ahụ emeela ka ọtụtụ ụlọ na-arụ ọrụ dị ka ụlọ ahịa na ụlọ obibi. [citation needed] Nke a emeela ka ọnụ ahịa ịgbazite dị ịrịba ama na mpaghara ahụ, na-eme ka ọ dịpụrụ adịpụ, ọ bụ ezie na ọ dị oke, n'agbanyeghị ahịa obibi akwụkwọ a siri ike.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2010, ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ were ihe karịrị mmadụ 15,000 n'ọrụ dị iche iche. Oodua Trust ekwuola na a ka na-amata ya dị ka onye na-ewe ndị ọrụ n'ọrụ kachasị ukwuu na Lagos n'èzí gọọmentị steeti, nke Somolu kwadoro na-enwe otu n'ime ndị kasị ukwuu, ndị mmadụ kacha biri na mpaghara gọọmentị Lagos niile, ọ bụ ezie na enwere ike ikpebi ọnụ ọgụgụ na ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ụzọ na-ezighị ezi n'ihi usoro ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ gọọmentị.<ref name=":1" /><ref name=":4">{{Cite web|title=Objections Surface Over Nigerian Census Results – Population Reference Bureau|url=https://www.prb.org/objectionsovernigeriancensus/|accessdate=2020-10-29|language=en-US}}</ref>
N'ihi aha ya dị ka mpaghara obibi akwụkwọ, a maara ndị mmanye iwu ka ha na-awakpo ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ dị iche iche na mpaghara ahụ mgbe niile, nke nwere ike imenye ndị ahịa egwu, na-emenye ha egwu nke na-emebi azụmahịa.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref> A na-ekwere na Somolu ka bụ ebe ikpeazụ nke ndị na-emepụta ihe site na Oluwole Market, nke a ma ama maka ịbụ isi ebe a na-emepụta na Lagos, nke mere ka ọrụ dị ukwuu na nke dịgasị iche iche na ịghọ aghụghọ.<ref>{{Cite web|date=2020-05-16|title=The Oluwole Epidemic: Fake documents, Counterfeits, Everywhere!|url=https://www.vanguardngr.com/2020/05/the-oluwole-epidemic-fake-documents-counterfeits-everywhere/|accessdate=2020-10-31|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> Ụfọdụ ndị a na-amaghị aha ha agba akaebe na nke a, na-azọrọ na ndị na-eduhie eduhie na-abata n'isi ụtụtụ, na-abụkarị n'ihe dị ka elekere 1-3 nke ụtụtụ, iji bipụta asambodo ọmụmụ, paspọtụ, ego mba ọzọ na akwụkwọ ndị ọzọ dị iche iche. Tụkwasị na nke a, a na-azọrọ na ha na-ebipụta ọtụtụ ọrụ iwu iji kpuchie ọrụ ha ma ọ bụrụ na a wakporo ya.<ref name=":1" />
N'agbanyeghị na ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ na-achịkwa ndị ọrụ Somolu ma na-amanye ụlọ obibi iji kwado ọdịmma azụmahịa, ụlọ ọrụ ahụ ka na-arụ ọrụ na obere. Ọ bụghị ọnụ ala ibipụta n'ime Somolu karịa ka ọ dị na mba ndị ọzọ ma ọ bụ mpaghara Naịjirịa, ọ bụghịkwa ọnụ ala maka ndị ahịa ịzụta mbipụta karịa site na ahịa ndị ọzọ a. Nke a bụ n'ihi enweghị mmasị na enyemaka gọọmentị steeti maka ụlọ ọrụ ahụ. Ọ natara obere ego gọọmentị kemgbe ọ pụtara dị ka ahịa dị mkpa, na-arụ ọrụ n'ụzọ dị ukwu n' ime onwe ya.<ref>{{Cite web|author=Leye|first=Tunde|date=2017-04-23|title=Shomolu as a metaphor for Nigeria|url=https://medium.com/@ajileyeb/shomolu-as-a-metaphor-for-nigeria-dcf3c26c6667|accessdate=2020-11-04|work=Medium|language=en}}</ref>
A pụkwara ịchọta obere obodo nke ndị na-ere ọkụkọ n'ebe ugwu Somolu, nke dị na Junction Onipanu.<ref name=":1">{{Cite web|author=Akinola|first=Femi|date=June 20, 2010|title=Shomolu: The Lagos Colony of Printing and Forgery|url=https://dailytrust.com/shomolu-the-lagos-colony-of-printing-and-forgery}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1m6kugv0chuq44ujbhkox2edcpdc5n1
Aria Sa'id
0
17715
86488
82339
2022-08-04T12:58:51Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|URL={{URL|ariasaid.com}}<!-- {{URL|example.com}} -->}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20180321-1061.jpg|thumb|Aria sA'id #wpwp]]
'''Aria Sa'id''' (amụrụ na 1989/1990) bụ onye African-American na-ekwuchitere ndị na-agbanwe ịbụ nwoke ma ọ bụ nwanyị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme atụmatụ na San Francisco.<ref name="dailybeast-18dec2018">{{Cite news|author=Wilson|first=Emily|title=San Francisco Creates World's First Ever Transgender Cultural District|url=https://www.thedailybeast.com/san-francisco-creates-worlds-first-ever-transgender-cultural-district|work=[[The Daily Beast]]|accessdate=June 21, 2019|date=December 18, 2018}}</ref><ref name="sfweek-21jun2017">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Green-Light District|url=http://www.sfweekly.com/news/feature/green-light-district/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 21, 2017}}</ref> Ọ bụ onye guzobere (ya na Janetta Johnson na Honey Mahogany) na onye isi nchịkwa nke The Transgender District, na onye guzobere na onye nduzi nke Kween Culture Initiative.<ref name="dailybeast-18dec2018" /><ref name="sfexam-5feb2019">{{Cite news|author=Tence|first=Victor|title=New cultural district director hopes to create employment opportunities for transgender residents|url=https://www.sfexaminer.com/news/new-cultural-district-director-hopes-to-create-employment-opportunities-for-transgender-residents/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=February 5, 2019}}</ref><ref name="sfweek-6feb2019">{{Cite news|author=Sawyer|first=Nuala|title=The First Transgender District in the Nation Gets a New Director|url=http://www.sfweekly.com/news/the-first-transgender-district-in-the-nation-gets-a-new-director/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=February 6, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019">{{Cite news|author=Tovar|first=Virgie|title=First Ever Transgender Cultural District Co-Founded By #XLBossLady Aria Sa'id|url=https://www.forbes.com/sites/virgietovar/2019/02/26/first-ever-transgender-cultural-district-co-founded-by-xlbosslady-aria-said/|accessdate=June 21, 2019|work=[[Forbes]]|date=February 26, 2019}}</ref><ref name="out-18feb2019">{{Cite news|author=Raquel Willis|title=Black Trans Women Created the World's First Trans Cultural District|url=https://www.out.com/out-exclusives/2019/2/18/black-trans-women-created-worlds-first-trans-cultural-district|accessdate=June 21, 2019|work=[[Out (magazine)|Out]]|date=February 18, 2019}}</ref><ref name="sfexam-26jun2019">{{Cite news|author=Rodriguez|first=Joe Fitzgerald|title=SF posts new street signs and trans Pride flags across Compton's Transgender Cultural District|url=https://www.sfexaminer.com/the-city/sf-posts-new-street-signs-and-trans-pride-flags-across-comptons-transgender-cultural-district/|accessdate=June 26, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 26, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019" /><ref name="out-18feb2019" /><ref name="kween-web">{{Cite web|title=Kween Culture Initiative|url=https://kweenculture.com/|work=Kween Culture Initiative|accessdate=June 21, 2019}}</ref><ref name="sfexam-20jun2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Aria Sa'id a force for change among trans women of color|url=https://www.sfexaminer.com/news/aria-said-a-force-for-change-among-trans-women-of-color/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 20, 2018}}</ref><ref name="sfweek-20june2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=SF Pride 2018: Aria Sa'id, Winner of the '10 Years of Service' Award|url=http://www.sfweekly.com/culture/sf-pride-2018-aria-said-winner-of-the-10-years-of-service-award/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 20, 2018}}</ref> Sa'id arụwokwa ọrụ na Trans:Thrive resource center, dị ka onye njikwa mmemme maka St. James Infirmary, na dị ka onye ndụmọdụ iwu maka San Francisco Human Rights Commission.<ref name="out-18feb2019" /><ref name="lgbtqnation-7oct2018">{{Cite web|author=Madison|first=Alex|title=The nation's first trans cultural district is starting to turn ideas into reality|url=https://www.lgbtqnation.com/2018/10/nations-first-trans-cultural-district-starting-turn-ideas-reality/|work=LGBTQ Nation|date=October 7, 2018|accessdate=June 22, 2019}}</ref> N'afọ 2018, San Francisco Pride nyere ya onyinye 10 Years of Service Award.<ref name="sfweek-20june2018" />
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị LGBT si Portland, Oregon
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://kweenculture.com/ Ihe Omenala Kween]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
h6lun4olmt2bd69ojnjyqpqpuub8ooq
86489
86488
2022-08-04T13:01:52Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|URL={{URL|ariasaid.com}}<!-- {{URL|example.com}} -->}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20180321-1061.jpg|thumb|Aria sA'id #wpwp]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20170629-6910 (cropped).jpg|thumb|added photo #wpwp]]
'''Aria Sa'id''' (amụrụ na 1989/1990) bụ onye African-American na-ekwuchitere ndị na-agbanwe ịbụ nwoke ma ọ bụ nwanyị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme atụmatụ na San Francisco.<ref name="dailybeast-18dec2018">{{Cite news|author=Wilson|first=Emily|title=San Francisco Creates World's First Ever Transgender Cultural District|url=https://www.thedailybeast.com/san-francisco-creates-worlds-first-ever-transgender-cultural-district|work=[[The Daily Beast]]|accessdate=June 21, 2019|date=December 18, 2018}}</ref><ref name="sfweek-21jun2017">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Green-Light District|url=http://www.sfweekly.com/news/feature/green-light-district/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 21, 2017}}</ref> Ọ bụ onye guzobere (ya na Janetta Johnson na Honey Mahogany) na onye isi nchịkwa nke The Transgender District, na onye guzobere na onye nduzi nke Kween Culture Initiative.<ref name="dailybeast-18dec2018" /><ref name="sfexam-5feb2019">{{Cite news|author=Tence|first=Victor|title=New cultural district director hopes to create employment opportunities for transgender residents|url=https://www.sfexaminer.com/news/new-cultural-district-director-hopes-to-create-employment-opportunities-for-transgender-residents/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=February 5, 2019}}</ref><ref name="sfweek-6feb2019">{{Cite news|author=Sawyer|first=Nuala|title=The First Transgender District in the Nation Gets a New Director|url=http://www.sfweekly.com/news/the-first-transgender-district-in-the-nation-gets-a-new-director/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=February 6, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019">{{Cite news|author=Tovar|first=Virgie|title=First Ever Transgender Cultural District Co-Founded By #XLBossLady Aria Sa'id|url=https://www.forbes.com/sites/virgietovar/2019/02/26/first-ever-transgender-cultural-district-co-founded-by-xlbosslady-aria-said/|accessdate=June 21, 2019|work=[[Forbes]]|date=February 26, 2019}}</ref><ref name="out-18feb2019">{{Cite news|author=Raquel Willis|title=Black Trans Women Created the World's First Trans Cultural District|url=https://www.out.com/out-exclusives/2019/2/18/black-trans-women-created-worlds-first-trans-cultural-district|accessdate=June 21, 2019|work=[[Out (magazine)|Out]]|date=February 18, 2019}}</ref><ref name="sfexam-26jun2019">{{Cite news|author=Rodriguez|first=Joe Fitzgerald|title=SF posts new street signs and trans Pride flags across Compton's Transgender Cultural District|url=https://www.sfexaminer.com/the-city/sf-posts-new-street-signs-and-trans-pride-flags-across-comptons-transgender-cultural-district/|accessdate=June 26, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 26, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019" /><ref name="out-18feb2019" /><ref name="kween-web">{{Cite web|title=Kween Culture Initiative|url=https://kweenculture.com/|work=Kween Culture Initiative|accessdate=June 21, 2019}}</ref><ref name="sfexam-20jun2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Aria Sa'id a force for change among trans women of color|url=https://www.sfexaminer.com/news/aria-said-a-force-for-change-among-trans-women-of-color/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 20, 2018}}</ref><ref name="sfweek-20june2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=SF Pride 2018: Aria Sa'id, Winner of the '10 Years of Service' Award|url=http://www.sfweekly.com/culture/sf-pride-2018-aria-said-winner-of-the-10-years-of-service-award/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 20, 2018}}</ref> Sa'id arụwokwa ọrụ na Trans:Thrive resource center, dị ka onye njikwa mmemme maka St. James Infirmary, na dị ka onye ndụmọdụ iwu maka San Francisco Human Rights Commission.<ref name="out-18feb2019" /><ref name="lgbtqnation-7oct2018">{{Cite web|author=Madison|first=Alex|title=The nation's first trans cultural district is starting to turn ideas into reality|url=https://www.lgbtqnation.com/2018/10/nations-first-trans-cultural-district-starting-turn-ideas-reality/|work=LGBTQ Nation|date=October 7, 2018|accessdate=June 22, 2019}}</ref> N'afọ 2018, San Francisco Pride nyere ya onyinye 10 Years of Service Award.<ref name="sfweek-20june2018" />
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị LGBT si Portland, Oregon
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://kweenculture.com/ Ihe Omenala Kween]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
86iq7gosdimvldylfox1yyz9z76e4w3
86490
86489
2022-08-04T13:04:30Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|URL={{URL|ariasaid.com}}<!-- {{URL|example.com}} -->}}
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20180321-1061.jpg|thumb|Aria sA'id #wpwp]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20170629-6910 (cropped).jpg|thumb|added photo #wpwp]]
[[Usòrò:Aria Sa'id 20170331-3468.jpg|thumb|Added image #wpwp]]
'''Aria Sa'id''' (amụrụ na 1989/1990) bụ onye African-American na-ekwuchitere ndị na-agbanwe ịbụ nwoke ma ọ bụ nwanyị na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-eme atụmatụ na San Francisco.<ref name="dailybeast-18dec2018">{{Cite news|author=Wilson|first=Emily|title=San Francisco Creates World's First Ever Transgender Cultural District|url=https://www.thedailybeast.com/san-francisco-creates-worlds-first-ever-transgender-cultural-district|work=[[The Daily Beast]]|accessdate=June 21, 2019|date=December 18, 2018}}</ref><ref name="sfweek-21jun2017">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Green-Light District|url=http://www.sfweekly.com/news/feature/green-light-district/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 21, 2017}}</ref> Ọ bụ onye guzobere (ya na Janetta Johnson na Honey Mahogany) na onye isi nchịkwa nke The Transgender District, na onye guzobere na onye nduzi nke Kween Culture Initiative.<ref name="dailybeast-18dec2018" /><ref name="sfexam-5feb2019">{{Cite news|author=Tence|first=Victor|title=New cultural district director hopes to create employment opportunities for transgender residents|url=https://www.sfexaminer.com/news/new-cultural-district-director-hopes-to-create-employment-opportunities-for-transgender-residents/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=February 5, 2019}}</ref><ref name="sfweek-6feb2019">{{Cite news|author=Sawyer|first=Nuala|title=The First Transgender District in the Nation Gets a New Director|url=http://www.sfweekly.com/news/the-first-transgender-district-in-the-nation-gets-a-new-director/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=February 6, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019">{{Cite news|author=Tovar|first=Virgie|title=First Ever Transgender Cultural District Co-Founded By #XLBossLady Aria Sa'id|url=https://www.forbes.com/sites/virgietovar/2019/02/26/first-ever-transgender-cultural-district-co-founded-by-xlbosslady-aria-said/|accessdate=June 21, 2019|work=[[Forbes]]|date=February 26, 2019}}</ref><ref name="out-18feb2019">{{Cite news|author=Raquel Willis|title=Black Trans Women Created the World's First Trans Cultural District|url=https://www.out.com/out-exclusives/2019/2/18/black-trans-women-created-worlds-first-trans-cultural-district|accessdate=June 21, 2019|work=[[Out (magazine)|Out]]|date=February 18, 2019}}</ref><ref name="sfexam-26jun2019">{{Cite news|author=Rodriguez|first=Joe Fitzgerald|title=SF posts new street signs and trans Pride flags across Compton's Transgender Cultural District|url=https://www.sfexaminer.com/the-city/sf-posts-new-street-signs-and-trans-pride-flags-across-comptons-transgender-cultural-district/|accessdate=June 26, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 26, 2019}}</ref><ref name="forbes-26feb2019" /><ref name="out-18feb2019" /><ref name="kween-web">{{Cite web|title=Kween Culture Initiative|url=https://kweenculture.com/|work=Kween Culture Initiative|accessdate=June 21, 2019}}</ref><ref name="sfexam-20jun2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=Aria Sa'id a force for change among trans women of color|url=https://www.sfexaminer.com/news/aria-said-a-force-for-change-among-trans-women-of-color/|accessdate=June 21, 2019|work=[[San Francisco Examiner]]|date=June 20, 2018}}</ref><ref name="sfweek-20june2018">{{Cite news|author=Kane|first=Peter Lawrence|title=SF Pride 2018: Aria Sa'id, Winner of the '10 Years of Service' Award|url=http://www.sfweekly.com/culture/sf-pride-2018-aria-said-winner-of-the-10-years-of-service-award/|accessdate=June 21, 2019|work=[[SF Weekly]]|date=June 20, 2018}}</ref> Sa'id arụwokwa ọrụ na Trans:Thrive resource center, dị ka onye njikwa mmemme maka St. James Infirmary, na dị ka onye ndụmọdụ iwu maka San Francisco Human Rights Commission.<ref name="out-18feb2019" /><ref name="lgbtqnation-7oct2018">{{Cite web|author=Madison|first=Alex|title=The nation's first trans cultural district is starting to turn ideas into reality|url=https://www.lgbtqnation.com/2018/10/nations-first-trans-cultural-district-starting-turn-ideas-reality/|work=LGBTQ Nation|date=October 7, 2018|accessdate=June 22, 2019}}</ref> N'afọ 2018, San Francisco Pride nyere ya onyinye 10 Years of Service Award.<ref name="sfweek-20june2018" />
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị LGBT si Portland, Oregon
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://kweenculture.com/ Ihe Omenala Kween]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
b09ptfd21nowxyybocho20vgwnnwwog
Daniel Webster Davis
0
17740
86492
82372
2022-08-04T13:10:39Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:D(aniel) Webster Davis - Twentieth Century Negro Literature - 1902 (cropped).jpg|thumb|Daniel webster #wpwp]]
<span></span>
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Articles with infoboxes completely from Wikidata]]
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
'''Daniel Webster Davis''' (Ọnwa Maachị 25, afọ 1862 - rụọ ọnwa Ọctoba 25, afọ 1913) bụ onye nkuzi Amerịka, onye ozi, na onye na-ede uri. Ọ kụziri ma na-eje ozi na Richmond, Virginia, wee ghọọ onye edemede na ọkà okwu a ma ama, na-aga ọtụtụ njem ikwu okwu gburugburu United States na Canada. O bipụtakwara mpịakọta abụọ nke uri nke natara nyocha dị iche iche; ụfọdụ ndị ọkà mmụta akatọwo ya maka ime ihe ndị Afrịka Amerịka na-eme ebe ndị ọzọ kwuru na ọ dị oke egwu dịka ọ gaara adị n'oge ya.
p4t1vpt771xvai9113t9zxpwo85j2jc
86493
86492
2022-08-04T13:13:05Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:D(aniel) Webster Davis - Twentieth Century Negro Literature - 1902 (cropped).jpg|thumb|Daniel webster #wpwp]]
[[Usòrò:D. Webster Davis (Idle Moments).png|thumb|added photo]]
<span></span>
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Articles with infoboxes completely from Wikidata]]
[[Category:Articles using Template Infobox person Wikidata]]
'''Daniel Webster Davis''' (Ọnwa Maachị 25, afọ 1862 - rụọ ọnwa Ọctoba 25, afọ 1913) bụ onye nkuzi Amerịka, onye ozi, na onye na-ede uri. Ọ kụziri ma na-eje ozi na Richmond, Virginia, wee ghọọ onye edemede na ọkà okwu a ma ama, na-aga ọtụtụ njem ikwu okwu gburugburu United States na Canada. O bipụtakwara mpịakọta abụọ nke uri nke natara nyocha dị iche iche; ụfọdụ ndị ọkà mmụta akatọwo ya maka ime ihe ndị Afrịka Amerịka na-eme ebe ndị ọzọ kwuru na ọ dị oke egwu dịka ọ gaara adị n'oge ya.
7u79hhr9tysj1oj5lpi659vdwx24qey
Elba Lightfoot
0
17757
86533
82401
2022-08-04T15:55:22Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Archives of American Art - Elba Lightfoot - 2232.jpg|thumb]]
'''''Elba Lightfoot''''' (amụrụ n'afọ 1910) bụ ónyé Africa-America na-ese ihe nkè a maara màkà ọrụ ya na mgbidi Works Progress Administration (WPA) na Harlem Hospital.<ref>{{Cite web|title=Elba Lightfoot|publisher=askART|accessdate=2012-02-02|url=http://www.askart.com/artist_keywords/Elba_Lightfoot/10032704/Elba_Lightfoot.aspx}}</ref><ref>{{Cite web|title=Harlem Hospital WPA Murals - The Artists: Introduction|accessdate=2012-02-02|url=http://iraas.columbia.edu/wpa/introartists.html}}</ref>
A mụrụ ya na Evanston, Illinois. N'afọ 1935, ya na Charles Alston, [[Augusta Savage]] (ónyé nwéré ịkpa ókè n'ọrụ nka ya), ndị ọzọ na-ese ihe na bibliophile Arthur Schomburg, Lightfoot guzobere Harlem Artists Guild iji rụọ ọrụ maka ịha nhata na mmemme nka WPA na New York.<ref>Sharon F. Patton, [https://books.google.co.uk/books?id=2598QQgoRP8C&pg=PA147&lpg=PA147 "Negro art organizations"], ''African-American Art'', Oxford University Press, 1998, p. 147.</ref><ref name="Pierce">{{Cite journal|author=[[Lemoine Deleaver Pierce]]|year=2004|title=Charles Alston – An Appreciation|journal=The International Review of African American Art|issue=4|pages=33–38}}</ref> N'afọ 1936, otu ndị na-ese ihe n'Afrịka America, gụnyere Charles Alston, Georgette Seabrook, Vertis Hayes, Sara Murrell, Selma Day, na Lightfoot nyere ihe osise mural màkà Ụlọ Ọgwụ Harlem na New York City. WPA's Federal Art Project (FPA) kwadoro ihe osise ahụ, mana onye nlekọta ụlọ ọgwụ, L.T. Dermody, jụrụ anọ n'ime atụmatụ ahụ na mbụ.<ref>{{Cite web|title=African American art|url=https://www.oxfordartonline.com/groveart/view/10.1093/gao/9781884446054.001.0001/oao-9781884446054-e-7000001094|accessdate=2021-04-10|work=Grove Art Online|year=2003|language=en|doi=10.1093/gao/9781884446054.article.T001094|author=Perry|first=Regenia}}</ref><ref>{{Cite web|title=RACE BIAS CHARGED BY NEGRO ARTISTS; L.T. Dermody, Harlem Hospital Head, Accused of Rejecting 4 of 6 Murals.|url=http://timesmachine.nytimes.com/timesmachine/1936/02/22/88636072.html?pageNumber=13|accessdate=2021-04-10|work=timesmachine.nytimes.com|language=en}}</ref> Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ''ihe'' na-ekere òkè na ngosi nke nka nke American Negro (1851-1940) (July 4 XingSeptember 2, 1940), jikọtara ya na ngosi American Negro, na Tanner Art Galleries na [[Chicago]].<ref>[http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=1645 "DeReyes, Elba Lightfoot. (Evanston, IL, 1910-New York, NY, 1989)"], ''Exhibition of the Art of the American Negro (1851-1940)''. AAVAD.com.</ref> O gosipụtakwara na ''American Negro Art'', 19th na 20th Centuries (December 9, 1941 na Jenụwarị 3, 1942) na New York's Downtown Gallery, ihe ngosi mbụ nke nka ndị Africa na America nke emere na ụlọ ahịa azụmahịa; nke Edith Halpert, ónyé nwé ụlọ ngosi ahụ, haziri, ihe ngosi ahụ gụrụ n'etiti ndị isi ọcha ya dịka Mayor Fiorello La Guardia, Archibald MacLeish, A. Philip Randolph, na Eleanor Roosevelt.<ref>[http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=4079 "Lightfoot, Elba (De Reyes)"], ''American Negro Art, 19th and 20th Centuries''. AAVAD.com.</ref>
Elba Lightfoot pụtara na foto otu nkè ndị na-ese ihe nké WPA Art Center na 306 W. 141st St., [[New York City|New York]].<ref>[http://www.columbia.edu/cu/iraas/wpa/photos/groupartists-large.html "The artists of the 306 W. 141st Street WPA Art Center"]. Institute for Research in African-American Studies, Columbia University.</ref>
Ajụjụ ọnụ akụkọ ihe méré eme nke Elba Lightfoot na 1988 dị na Camille Billops na James V. Hatch Archives na Mahadum Emory.<ref>{{Cite web|title=Elba Lightfoot interview, 1988, in Emory FindingAids : Camille Billops and James V. Hatch Archives at Emory University : Series 3: Artist and Influence oral history interviews|accessdate=2012-02-02|url=http://findingaids.library.emory.edu/documents/billopshatch927/series3/}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.negroartist.com/negro%20artist/ELBA%20LIGHTFOOT/pages/TOY%20PARADE_gif.htm ''Egwuregwu Egwuregwu'' nke Elba Lightfoot]
* {{Cite web|title=Hatch, James V. and Leo Hamalian, eds. Artist and Influence Vol. 8: The Cornucopia (1989). New York: Hatch-Billops Collection, Inc., 1989. Elba Lightfoot interview|accessdate=2012-02-02|url=http://aavad.com/artistbibliog.cfm?id=1206}}
This article incorporates public domain material from websites or documents of the Works Progress Administration.
369pxijcwoq9rhswssifj9bluzrwdjj
Lottie Wilson Jackson
0
17770
86491
82414
2022-08-04T13:07:42Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Photo of Lottie Wilson Jackson.jpg|thumb|Lottie wilson #wpwp]]
Charlotte "Lottie" Wilson Jackson (1854 na Jenụwarị 16, 1914), nke a makwaara dị ka "Lotgie Wilson," bụ ónyé America na-ese ihe na ónyé na-eme ihe ike si Michigan. Ọ bụ ónyé Africa America mbụ gara ụlọ akwụkwọ nke Art Institute nke Chicago.<ref name="Alexander Street">{{Cite web|author=Sibilla|first=Michelle|title=Biographical Sketch of Charlotte 'Lottie' Wilson Jackson|url=https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3292112/biographical-sketch-charlotte-lottie-wilson-jackson#page/1/mode/1/chapter/bibliographic_entity|work=Biographical Database of Black Woman Suffragists|publisher=Alexander Street|accessdate=2019-10-26}}</ref> N'afọ 1901, Wilson lekọtara ihe ngosi nke ndị na-ese ihe Africa na America na Pan-American Exposition.<ref name="MIGenWeb">{{Cite web|title=Lottie Wilson|url=http://berrien.migenweb.org/History_files/LottieWilson.htm|work=Berrien County, MIGenWeb|accessdate=2019-10-26}}</ref>
Ọ bịanyere aka na áhà ya dị ka "Lottie Wilson" na ihe osise ya na ihe ọkpụkpụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://bay-journal.com/bay/1he/writings/wilson-charlotte.html|title=Heritage: Charlotte Wilson, of Niles, Berrien Co., MI / Bay-Journal|work=bay-journal.com|accessdate=2019-10-22}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Lottie Wilson na 1854 na Niles, [[Michigan]]. Dị ka okenye, ọ bụ ónyé bi na Bay City, Michigan, ma nwee ụlọ ọrụ nka n'ebe ahụ nke meghere maka ọha na eze. N'afọ 1901, Wilson kwagara Washington, D.C. iji mepee ụlọ ọrụ nka ebe o mèrè ihe ngosi nka ma kụzie klas ruo n'afọ 1905. Ọ lụrụ di ugboro atọ; nke mbụ mgbe ọ dị afọ 18 na James Huggart, mgbè ahụ na John Jackson, mgbe ahụ n'afọ 1906 na Daniel Moss. Ya na di mbụ ya mụrụ ụmụ atọ, ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ha dị ndụ n'oge ọ bụ nwata.<ref name="Alexander Street">{{Cite web|author=Sibilla|first=Michelle|title=Biographical Sketch of Charlotte 'Lottie' Wilson Jackson|url=https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3292112/biographical-sketch-charlotte-lottie-wilson-jackson#page/1/mode/1/chapter/bibliographic_entity|work=Biographical Database of Black Woman Suffragists|publisher=Alexander Street|accessdate=2019-10-26}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSibillaArbabHumayunShammami">Sibilla, Michelle; Arbab, Fiana; Humayun, Afaf; Shammami, Narmeen; Kaniaris, Alex. [https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3292112/biographical-sketch-charlotte-lottie-wilson-jackson#page/1/mode/1/chapter/bibliographic_entity "Biographical Sketch of Charlotte 'Lottie' Wilson Jackson"]. ''Biographical Database of Black Woman Suffragists''. Alexander Street<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-26</span></span>.</cite></ref>
== Nkà na ime ihe ike ==
Wilson bụ ónyé na-ese mmanụ, onye na-akpụ ihe, na ónyé na-enye ohere gallery. Nnukwu ihe osise mmanụ ya "President Lincoln with a Former Slave", 1902, gosipụtara Abraham Lincoln na onye na-ahụ màkà ikike ụmụ nwanyị, Sojourner Truth. Onye isi ala Theodore Roosevelt nabatara ihe osise ahụ n'ime nchịkọta nka na-adịgide adịgide nke White House. Wilson bụ onye na-ese ihe Africa-America nke mbụ ọrụ ya ghọrọ akụkụ nke nchịkọta White House.<ref>{{Cite web|url=http://www.saic.edu/150/saic%E2%80%99s-first-african-american-student|title=SAIC's First African American Student {{!}} 150 Years of SAIC|work=www.saic.edu|accessdate=2019-10-22}}</ref> O sere onyinyo Booker T. Washington maka Tuskegee Institute na onyinyo Charles Sumner màkà Provident Hospital na Chicago na 1892.<ref name="MIGenWeb">{{Cite web|title=Lottie Wilson|url=http://berrien.migenweb.org/History_files/LottieWilson.htm|work=Berrien County, MIGenWeb|accessdate=2019-10-26}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://berrien.migenweb.org/History_files/LottieWilson.htm "Lottie Wilson"]. ''Berrien County, MIGenWeb''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-26</span></span>.</cite></ref>
Wilson nwụrụ na Jenụwarị 16, 1914, na Niles.<ref name="Alexander Street">{{Cite web|author=Sibilla|first=Michelle|title=Biographical Sketch of Charlotte 'Lottie' Wilson Jackson|url=https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3292112/biographical-sketch-charlotte-lottie-wilson-jackson#page/1/mode/1/chapter/bibliographic_entity|work=Biographical Database of Black Woman Suffragists|publisher=Alexander Street|accessdate=2019-10-26}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSibillaArbabHumayunShammami">Sibilla, Michelle; Arbab, Fiana; Humayun, Afaf; Shammami, Narmeen; Kaniaris, Alex. [https://search.alexanderstreet.com/view/work/bibliographic_entity%7Cbibliographic_details%7C3292112/biographical-sketch-charlotte-lottie-wilson-jackson#page/1/mode/1/chapter/bibliographic_entity "Biographical Sketch of Charlotte 'Lottie' Wilson Jackson"]. ''Biographical Database of Black Woman Suffragists''. Alexander Street<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-10-26</span></span>.</cite></ref>
A nabatara Wilson n'ime Ụlọ Nzukọ Ndị Inyom nke Michigan n'afọ 2016.<ref>{{Cite web|url=https://miwf.org/timeline/charlotte-lottie-wilson/|title=Charlotte "Lottie" Wilson|work=Michigan Women Forward|language=en-US|accessdate=2019-10-22}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
i2rb3lou119crfl86ka0ifmbzmr7scn
Tiona Nekkia McClodden
0
17839
86567
82495
2022-08-05T05:31:18Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Tiona Nekkia McClodden.jpg|thumb|Tiona Nekkia McClodden]]
'''Tiona Nekkia McClodden''' (July 2, 1981, Blytheville, Arkansas) bụ ónyé na-ese ihe na-eme nchọpụta, ónyé na-eme ihe nkiri na ónyé nlekọta na Philadelphia, PA.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161|title=Tiona Nekkia McClodden|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=http://www.curvemag.com/Events/Performance-Space-New-York-Present-Tiona-Nekkia-McCloddens-Club-2290/|title=Performance Space New York Present Tiona Nekkia McClodden's Club|author=Staff|first=Curve|accessdate=2018-07-30|language=en}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ McClodden na Blytheville, Arkansas, na 1981. Ọ gàrà Mahadum Clark Atlanta, na-amụ ihe nkiri na nkà mmụta akparamàgwà mmadụ wee gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na ihe nkírí na Spelman College.<ref name=":5">{{Cite news|url=http://afropunk.com/2014/05/interview-queer-multimedia-artist-tiona-mcclodden/|title=INTERVIEW: Queer multimedia artist Tiona McClodden {{!}} AFROPUNK|date=2014-05-20|work=AFROPUNK|accessdate=2018-07-30|language=en-US}}</ref><ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.sommerakademie.zpk.org/en/former-academies/2016/fellows/tiona-mcclodden.html|title=Tiona McClodden - Sommerakademie at Zentrum Paul Klee|author=Bern|first=Sommerakademie im Zentrum Paul Klee|work=www.sommerakademie.zpk.org|language=en|accessdate=2018-07-30}}</ref>
== Ọrụ na ọrụ ==
Ọrụ McClodden na-enyocha echiche nke okike, mmekọahụ na agbụrụ, na-elekwasị anya na ndị isi ojii, ndị na-eme ihe ike.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}</ref><ref name=":3">{{Cite news|url=http://www.curvemag.com/Events/Performance-Space-New-York-Present-Tiona-Nekkia-McCloddens-Club-2290/|title=Performance Space New York Present Tiona Nekkia McClodden's Club|author=Staff|first=Curve|accessdate=2018-07-30|language=en}}</ref> Ọ na-emepụta ọrụ ya site na ụlọ ọrụ ihe nkírí na mgbasa ozi ya bụ Harriet's Gun, nke o kwùrù na ọ na-ezo aka na [[Harriet Tubman]].<ref name=":4">{{Cite web|url=http://www.sommerakademie.zpk.org/en/former-academies/2016/fellows/tiona-mcclodden.html|title=Tiona McClodden - Sommerakademie at Zentrum Paul Klee|author=Bern|first=Sommerakademie im Zentrum Paul Klee|work=www.sommerakademie.zpk.org|language=en|accessdate=2018-07-30}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://afropunk.com/2014/05/interview-queer-multimedia-artist-tiona-mcclodden/|title=INTERVIEW: Queer multimedia artist Tiona McClodden {{!}} AFROPUNK|date=2014-05-20|work=AFROPUNK|accessdate=2018-07-30|language=en-US}}</ref>
O mepụtara ọtụtụ ọrụ na nraranye nye ndị édémédé na ndị egwu Africa America dị ka Langston Hughes na Florence B. Price ma ọ bụ [[Essex Hemphill]], Brad Johnson na Julius Eastman, bụ ndị rụrụ ọrụ na 1980s n'oge nsogbụ ọrịa AIDS na US.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543|title=Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/news/bard-names-tiona-nekkia-mcclodden-the-keith-haring-fellow-in-art-and-activism-75543 "Bard Names Tiona Nekkia McClodden the Keith Haring Fellow in Art and Activism"]. ''www.artforum.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-01</span></span>.</cite></ref><ref name=":2">{{Cite news|url=https://generocity.org/philly/2018/06/21/pew-center-arts-culture-2018-grantees-fellows-projects-social-impact-slant/|title=Meet Pew's 2018 arts and culture grantees with a social impact slant - Generocity Philly|date=2018-06-21|work=Generocity Philly|accessdate=2018-07-01|language=en-US}}</ref>
E gosipụtara ọrụ ya na Institute of Contemporary Art na Philadelphia dị ka akụkụ nkè ngosi ''Okwu'' / Ihe omume na 2017.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161|title=Tiona Nekkia McClodden|work=www.artforum.com|language=en-US|accessdate=2018-07-01}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/interviews/tiona-nekkia-mcclodden-on-her-work-in-speech-acts-71161 "Tiona Nekkia McClodden"]. ''www.artforum.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-07-01</span></span>.</cite></ref>
== Ide ihe ==
* "[https://www.artforum.com/print/201806/tiona-nekkia-mcclodden-on-texas-isaiah-75535 Texas Isaiah]" Artforum, Summer 2018.
* "Ọdịdị m na-egbochi idozi ihe ọjọọ ndị mere n'oge gara aga, ma ọ bụ, yabụ na ọ bụrụ na ị hụ m ka m na-ebe ákwá, ọ bụ naanị ihe ịrịba ama nke ka dị ndụ", Triple Canopy, Eprel 25, 2019
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0mnqr6nw8vt4fe26gk900xnwj5yeqv2
Velous
0
17904
86516
86266
2022-08-04T15:07:40Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:5.27.17 EXT Chinatown - JC 2-2.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Tyler Bryant''', nke a maara nkè ọma dị ka aha egwu ya bụ Velous, bụ onye America na-eti egwu, ónyé '''na-agụ''' egwu, ónyé édémédé egwu, na onye na-emepụta ihe ndekọ si Kingston, New York. A maara ya nke ọma màkà ide Chris Brown na Drake's "No Guidance" na imepụta egwu egwu [[Kanyé West|Kanye West]] "All Day", nke e nyèrè Gold-certified na US ma mesịa nweta nhọpụta Grammy màkà Best Rap Song.<ref>{{Cite news|title=Musician's Corner: Velous Joins French Montana's Coke Boys|url=http://www.thevocalvixen.com/2014/07/01/musicians-corner-velous-joins-french-montanas-coke-boys%E2%80%8F/|accessdate=March 20, 2015|work=The Vocal Vixen|date=July 1, 2014}}</ref><ref name="RIAA">{{Cite web|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=Kanye+West&ti=All+Day#search_section|title=Gold & Platinum - RIAA|work=[[Recording Industry Association of America]]|accessdate=February 10, 2017}}</ref><ref name="Grammy.com">{{Cite web|url=https://www.grammy.com/files/58th-final-58thpresslist12042015.pdf|title=Final Grammy nomination list|work=Grammy.com|accessdate=April 24, 2017}}</ref> N'afọ 2016, Velous dere ma mepụta "Flipmode". N'afọ 2017, "Flipmode" ghọrọ otu egwu na Fabolous 'Summertime Shootout 3 ma rụọ ọrụ dị ka ihe ngosi izizi nke Velous.<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/news/2017/08/fabolous-summertime-shootout-3-mixtape-on-the-way/|title=Fabolous' 'Summertime Shootout 3' Mixtape Is on the Way - XXL|work=XXL Mag|accessdate=2017-11-13}}</ref> Mgbe m nụrụ egwu ahụ, ọ bụ ihe na-eme n'ụzọ ọgwụ ọjọọ, yabụ amaara m na m chọrọ ịghọ akụkụ nke abụ ahụ. Chris gbakwunyere aka ya mgbè anyị nọ na njem ọnụ na ndị ọzọ bụ akụkọ ihe mere eme, ka Fabolous kwuru.<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/rap-music/new-music/2017/08/fabolous-chris-brown-velous-flipmode-remix/|title=Fabolous and Chris Brown Hop on Velous' 'Flipmode' for the Remix - XXL|work=XXL Mag|accessdate=2017-11-13}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Tyler Bryant na Kingston, New York. Nna ya, ónyé nwụrụ anwụ, bụ onye egwu. Nne ya bụ onye na-agụ egwu. Mgbè ọ dị afọ iri na otu, ọ malitere ịpị rap mgbè ọ nụsịrị egwu [[Kanyé West|Kanye West]] "Through the Wire". Ọ mụtara otú e si akpọ ụbọ, mgbe ahụ piano, wee malite ịkpọ ụbọ akwara mgbè ọ dị afọ iri na abụọ. Ọ malitere ịbanye na mmepụta mgbè ọ dị afọ iri na atọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/rap-music/the-break/2013/03/the-break-presents-velous/|work=[[XXL (magazine)|XXL]]|title=The Break Presents: Velous|date=March 22, 2013|accessdate=March 19, 2015|author=NMB}}</ref> Ọ nọkwa n'òtù jazz na ụlọ akwụkwọ sekọndrị.<ref>{{Cite web|url=http://allhiphop.com/2015/03/04/velous-producer-all-day-kanye-west/|title=Get To Know Velous, The Producer Behind Kanye West's 'All Day'|author=Hudson, Tanay|date=March 4, 2015|work=[[AllHipHop]]|accessdate=March 17, 2015}}</ref>
== Ọrụ ==
Velous chepụtara aha ya mgbe mmadụ gwara ya etu nkà mmepụta ya si dị ebube; áhà ahụ bụ "maravelous" na-ewepu "mar". N'afọ 2011, o wepụtara mixtape mbụ ya, Velocity The Mixtape .<ref>{{Cite web|url=http://www.last.fm/music/Velous/Velocity+The+Mixtape|title=Velocity The Mixtape - Velous - Listen and discover music at Last.fm|accessdate=March 16, 2015}}</ref> Ntọhapụ ahụ nyeere Velous aka inweta nlebara ányà site n'aka Cus Maven, ónyé bịanyere aka na Swanky Music Group. Velous zutere Fabolous site n'aka ónyé na-emepụta Vinylz, ónyé Velous na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro n'afọ gárá aga. Vinylz na Velous gara na ụlọ ọrụ Fabolous iji chọpụta ihe ọ na-eme. Velous mechara kpọọ ụfọdụ egwu ya, nke Fabolous nwèrè mmasị na ya. Ha abụọ mechara dekọọ egwu "Gone For The Winter" maka abọm Fab The Young OG Project na 2014.<ref>{{Cite web|url=http://hiphop-n-more.com/2014/12/exclusive-velous-talks-producing-kanyes-all-day-working-with-fabolous-upcoming-solo-project/|title=Exclusive: Velous Talks Producing Kanye's 'All Day', Working With Fabolous & Upcoming Solo Project|author=Navjosh|date=December 29, 2014|work=HipHop-N-More|accessdate=March 23, 2015}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Ndị na-alụbeghị di ===
{| class="wikitable"
|+
!Aha ya
!Afọ
!Album
|-
|Flipmode ft. Ọdịdị dị egwu, Chris Brown
|2017
|Otu egwu na-abụghị abọm
|-
|Ịgbagharị
|2017
|Otu egwu na-abụghị abọm
|-
|Ịda n'ala
|2018
|Otu egwu na-abụghị abọm
|-
|A na-ekpe ikpe elu ft. Ụgbọ Mmiri
|2018
|Otu egwu na-abụghị abọm
|}
=== Ihe ndị e ji mara ya ===
{| class="wikitable"
|+
!Aha ya
!Afọ
!Onye na-ese ihe
!Album
|-
|Igwu Mmiri Ndị Mtorobịa
|2014
|DJ Spinking ft Tyga, Jeremih, Velous
|{{N/A|Non-album single}}
|-
|Ha gara n'oge oyi<ref name=":1">{{Cite web|url=http://www.whosampled.com/sample/322542/Fabolous-Velous-Gone-for-the-Winter-Nas-Represent/|title=Fabolous feat. Velous's 'Gone for the Winter' - Discover the Sample Source|work=WhoSampled|accessdate=2017-07-26}}</ref>
|2014
|Nnukwu ft Nnukwu Nnukwu Nnụnụ
|Ọrụ Young OG
|-
|Akụkụ dị mpako Nigga
|2015
|DJ Spinking ft Ty Dolla $ign, Velous
|
|}
[[Usòrò:5.27.17 EXT Chinatown - JC 2-2.jpg|thumb]]
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Ọrụ A họpụtara
!Nsonaazụ
|-
|2015
|Ihe nrite Grammy
|Abụ Rap Kasị Mma
|Ụbọchị niile (Kanye West)<ref name="Tyler Bryant">{{Cite web|date=2020-12-15|title=Tyler Bryant|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/tyler-bryant/18926|accessdate=2022-01-14|work=GRAMMY.com|language=en}}</ref>
|{{Nom}}
|-
|2019
|Ihe nrite Grammy
|Abụ R&B Kasị Mma
|Enweghị nduzi (Chris Brown ft. Drake)<ref name="Tyler Bryant" />
|{{Nom}}
|}
== Nkọwapụta Nkọwa ==
Ndepụta egwu dị ka onye na-emepụta ma ọ bụ onye na-arụkọ ọrụ, ya na ndị na-eme ihe nkiri na ndị na na-emepụta ihe ndị ọzọ, na-egosi afọ a tọhapụrụ na aha abọm.
{| class="wikitable sortable"
|+
!Aha ya
!Afọ
!Ndị na-eme ihe nkiri
!Album
!Ndị ọzọ na-emepụta ihe)
|-
|Ụlọ ọgwụ ọjọọ
|2014
|Chinx, Jadakiss
|CR5
|
|-
|Aka nri<ref name="thefader.com">{{Cite web|url=http://www.thefader.com/2016/02/22/velous-kanye-west-french-montana-interview|title=Meet Velous, The Young Producer Who Has Caught The Ear Of Drake, Kanye, And French Montana|work=The FADER|accessdate=2017-07-26}}</ref>
| rowspan="2" |2015
|Drake
|{{N/A|Non-album single}}
|Vinylz
|-
|Ụbọchị niile<ref>{{Cite news|url=http://www.mtv.com/news/2092290/velous-kanye-west-french-montana-all-day/|title=Meet Velous, He Made The Original Beat That Eventually Became Kanye West's 'All Day'|work=MTV News|accessdate=2017-07-26|language=en}}</ref>
|Kanye West, Allan Kingdom, Theophilus London, Paul McCartney
|{{N/A|Non-album single}}
|
|-
|N'abalị Kasị jụụ n'Eluigwe<ref>{{Cite web|url=http://www.thefader.com/2016/10/18/aston-matthews-coldest-night-in-hell|title=L.A. Is Dark And Hell Is Cold On New A$ton Matthews Track|work=The FADER|accessdate=2017-07-26}}</ref>
| rowspan="7" |2016
|Aston Matthews
|{{N/A|Non-album single}}
|
|-
|Hapụ Vu<ref>{{Cite web|url=http://2dopeboyz.com/2016/12/09/vinylz-j-cole-deja-vu-bryson-tiller-exchange/|title=So, What's Up With J. Cole's "Deja Vu" & Bryson Tiller's "Exchange" Sounding Alike?|author=Meka|work=2DOPEBOYZ|accessdate=2017-07-26}}</ref>
|J Cole
|4 Naanị Anya Gị
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ onye dị ọcha
|Afọ, Lil Wayne
| rowspan="2" |Ụbọchị Ọzọ Na Paradaịs
|Ben Bilions
|-
|Ego Na-aga<ref>{{Cite news|url=http://onsmash.com/music/belly-money-go-feat-travis-scott-music-video/|title=Belly and Travi$ Scott Have a Gun Battle In "Money Go" Music Video|work=OnSMASH|accessdate=2017-07-26|language=en-US}}</ref>
|Afọ, Travis Scott
|Ụdị Dannyboy
|-
|Ụbọchị M zutere Gị<ref>{{Cite web|url=http://www.rap-up.com/2016/11/09/new-music-belly-young-thug-zack-consuela/|title=New Music: Belly feat. Young Thug & Zack – 'Consuela'|work=Rap-Up|accessdate=2017-07-26}}</ref>
|Afọ
|Inzombia
|Ụdị Dannyboy
|-
|Actin dị iche<ref>{{Cite web|url=http://www.songlyrics.com/belly/actin-different-lyrics/|title=Actin Different - Belly|work=SongLyrics.com|language=en-US|accessdate=2017-07-26}}</ref>
|Afọ
|Inzombia
|Cubeatz, DannyboyStyles
|-
|Ihe Ndị Dị Mkpa<ref name="thefader.com" />
|Kanye West, Young Thug, The-Dream
|Ndụ Pablo
|Kanye West, Mike Dean, Southside, Plain Pat
|}
== Nkọwapụta nke Abụ ==
{| class="wikitable sortable"
|+
!Aha ya
!Afọ
!Ndị na-eme ihe nkiri
!Album
|-
|Dị nnọọ ka m bụ
|2017
|SpiffTv, Prince Royce, Chris Brown
|Ise
|-
|Enweghị Nduzi
|2019
|Chris Brown, Drake
|Indigo
|-
|Onye Muse
| rowspan="3" |2020
|Dvsn
| rowspan="3" |A Muse n'Obi Ya
|-
|Ihe a na-amaghị ama
|Dvsn
|-
|Enweghị ntụpọ (Mee ya nke ọma Pt. 3)
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|-
|Oge Outta
|2020
|[Ihe e dere n'ala ala peeji]
|Afọ ncheta
|-
|Ndị na-achọ naanị ọdịmma onwe ha
| rowspan="3" |2021
|Ryan Trey
| rowspan="3" |Onye Ọwụwa Anyanwụ Ụwa nke 64
|-
|Ọ bụ Banyere Nwa agbọghọ
|Ryan Trey
|-
|Mgbanwe nke Atụmatụ
|Ryan Trey
|-
|Alụmdi na Nwunye Na-adịghị Mma
|2022
|Onyinye
|Nye ma ọ bụ were
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
07txyx8yndfq48id12v5t1f55s5fbp0
Viper (rapper)
0
17907
86518
82631
2022-08-04T15:07:52Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Viper the Rapper's face.jpeg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Lee Arthur Carter''' (amụrụ n'October 7, 1971), nke a maara site na aha egwu ya bụ Viper, bụ ónyé America na-eti egwu na onye na-emepụta ihe. Viper anọwo na-emepụta egwu kemgbe ọ bụ nwata, mana ọ nwetara nlebara anya zuru oke n'ịntanetị maka abọm ya nkè afọ 2008, You'll Cowards Don't Even Smoke Crack . Ọdịdị na-arụpụta ihe nkè ọrụ ya, tinyere mkpebi ya màkà mmepụta onwé ya, emeela ka ọ bụrụ ónyé ofufe na-eso ya dị ka onye na-ese ihe n'èzí, na ntụnyere nke ónyé na-eti egwu Lil B na onye na-agụ egwu Wesley Willis, a na-ewerekwa ya dị ka otu n'ime ndị malitere rap igwe ojii.<ref name="chicagoreader">{{Cite web|url=http://www.chicagoreader.com/Bleader/archives/2013/07/05/12-oclock-track-youll-cowards-dont-even-smoke-crack-is-outsider-hip-hop-brilliance|title=12 O'Clock Track: "You'll Cowards Don't Even Smoke Crack" is outsider-hip-hop brilliance|author=Cimarusti|first=Luca|date=July 5, 2013|work=[[Chicago Reader]]|accessdate=January 11, 2015}}</ref><ref name="noisey">{{Cite web|url=http://noisey.vice.com/blog/meet-viper-the-genius-rapper-behind-youll-cowards-dont-even-smoke-crack|title=Meet Viper, The Genius Rapper Behind "You'll Cowards Don't Even Smoke Crack"|author=Gordon|first=Jeremy|date=July 15, 2013|work=[[Vice (magazine)|Noisey]]|accessdate=January 11, 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGordon2013">Gordon, Jeremy (July 15, 2013). </cite></ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Oge ọ malitere ===
A mụrụ Viper na El Dorado, Arkansas. Ọ malitere ịkpọ piano mgbè ọ dị afọ ise. Mgbè ọ dị afọ isii, ọ kwagara n'ógbè Hiram Clarke nke Houston, [[Texas]] wee malite ịgba egwu rap mgbè ọ dị afọ itoolu. N'afọ 1997, ọ bụ ónyé na-eme ihe nkírí na ihe nkírí Fifth Ward, nke nwanne ya nwoke, Greg Carter duziri.<ref name="noisey">{{Cite web|url=http://noisey.vice.com/blog/meet-viper-the-genius-rapper-behind-youll-cowards-dont-even-smoke-crack|title=Meet Viper, The Genius Rapper Behind "You'll Cowards Don't Even Smoke Crack"|author=Gordon|first=Jeremy|date=July 15, 2013|work=[[Vice (magazine)|Noisey]]|accessdate=January 11, 2015}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0150545/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm|title=Fifth Ward (1997) – Full Cast & Crew – IMDb|publisher=[[Internet Movie Database]]|accessdate=March 13, 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.imdb.com/title/tt0150545/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm "Fifth Ward (1997) – Full Cast & Crew – IMDb"]. </cite></ref>
=== Ọrụ egwu ===
Ọ bụ ezie na a kọrọ na Viper malitere ịgba egwu mgbe ọ bụ nwatakịrị, egwu mbụ ya pụtara bụ na soundtrack màkà Fifth Ward, n'okpuru aha "J-Ride".<ref name="jride">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=7J6icndqSB8|title=J-Ride (Viper the Rapper) - Choppers|publisher=[[YouTube]]|accessdate=August 20, 2019}}</ref>
Na mbụ n'okpuru aha ónyé na-ese ihe Lee Dogg, Viper wepụtara abọm mbụ ya, ''Lee Dogg،'' na Ọktoba 7, 2003, nke a ga-emesị kpọgharịa ''Hustlin'' ' Thick.<ref name="leedogg">{{Cite web|url=http://www.rhymetymerecords.com/artist-leedogg2.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20040715083241/http://www.rhymetymerecords.com/artist-leedogg2.html|archivedate=2004-07-15|language=en|title=Rhyme Time Records Lee Dogg|accessdate=2020-01-01}}</ref> E kere abọm ahụ karịsịa na mmekorita ya na ndị omenkà dị iche iche bịanyere aka na akara egwu mpaghara Dope House Records n'oge ahụ, ónyé Viper kelere ọtụtụ ugboro na ederede ederede. Viper mere atụmatụ ịga n'ihu na-ewepụta abọm n'okpuru aha Lee Dogg ma nwee ọtụtụ atụmatụ màkà mmekorita, mana n'ihi ihe ndị a na-amaghị ama nke a emeghị, ọ gbanwere aha abọm ya ka ọ bụrụ ''Hustlin'' 'Thick na aha ónyé na-ese ihe ya ka ọ bụ Viper.
== Ndụ onwe onye ==
Carter nwèrè ụmụ anọ; a mụrụ otu n'afọ 2002, abụọ ya na nwunye mbụ ya, a mụrụ nke ikpeazụ n'ọnwa Ọktoba 2020. Ọ na-ekwu na ya kwenyere na ọ bụ Kraịst nke abụọ, ma na-ezo aka n'onwe ya dị ka "Black Jesus" ma bụrụ Ónyé Kraịst na-anụ ọkụ n'obi.<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/RapperViper/status/1145065470292348939|title=307-T3 I'm blessed that I've found my calling,to teach men to live a #FLAWLESSLIFE by leaving a #FLAWLESSLEGACY,then in heaven the only men they will be have to see is my father JESUS & his Father GOD & no other men + all other women of this life & more women,as I'm in LT3 as...pic.twitter.com/mtrLL8WDhL|author=Viper|date=2019-06-29|work=@RapperViper|language=en|accessdate=2019-08-19}}</ref> Na June 2016, Carter nwèrè oyi bárá ya n'ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://twitter.com/RapperViper/status/743198827029499904|title=D2 J2 Ihave a badcase of pneumonia I feel like darthvador when hislimbs were disembowel.Myresolve has never been greater. Longlive thesith.|author=Viper|date=2016-06-15|work=@RapperViper|language=en|accessdate=2019-08-19}}</ref> N'afọ 2021, Betty Carter, nne Lee Carter, nwụrụ mgbè ọ dị afọ 79.<ref>Archived at [https://ghostarchive.org/varchive/youtube/20211205/7vFWaxUzgJg Ghostarchive] and the [https://web.archive.org/web/20210903032025/https://www.youtube.com/watch?v=7vFWaxUzgJg Wayback Machine]: {{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=7vFWaxUzgJg|title=R.I.P Betty Carter 1941-2021|work=[[YouTube]]}}</ref>
== Ihe nkiri ==
{| class="wikitable"
|+
!Aha ya
!Afọ
!Ọrụ
!Ihe edeturu
|-
|''Ngalaba nke Ise''
|1997
|Ịgbapụ<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt0150545/fullcredits?ref_=tt_ov_st_sm|title=Fifth Ward (1997) – Full Cast & Crew – IMDb|publisher=[[Internet Movie Database]]|accessdate=March 13, 2016}}</ref>
|
|-
|''Hustletown Mobbin''
|2003
|Onye na-ere ngwá agha
|Ọrụ a na-akwadoghị
|}
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t166ehs2haqyeah1cdcmkwyj87keug8
Valerie Turner
0
17926
86514
82655
2022-08-04T15:07:27Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:ValerieTurner.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Valerie Turner bụ onye America blues guitarist, onye na-agụ ụda, onye nkuzi na onye edemede. Ọ na-egwuri egwu na Piedmont style nke fingerpicking guitar, na-aga n'ihu na omenala nke Mississippi John Hurt, Elizabeth Cotten, Memphis Minnie, and Etta Baker. Ọ na-eme blues, ballads, obodo, egwu ndị a ma ama, ragtime, nà gospels. Ọ bụ nwa afọ New Yorker nwere mgbọrọgwụ ndịda [[Végíníyà|Virginia]] nà [[Jorjiạ (state)|Georgia]]. Ọ malitere ịmụ na ịmụ omenala country blues guitar na 1978. Valerie na nwunye ya, Benedict Turner, bụ ụda blues duo a na-akpọ Piedmont Blūz. Ha ọkachamara na Piedmont blues egwu, ma meekwa egwu sitere na Delta blues omenala. Benedict na Valerie bụ ndị nnọchianya nke egwu blues akụkọ ihe mere eme, ma kuziere ndị na-ege ha ntị gbasara ọdịnala mbụ a na ndị na-ese ya..<ref>{{Cite web|url=https://erinharpe.com/news/blog/augusta-blues-swing-week-wrap-up|title=Augusta Blues & Swing Week Wrap Up|work=Erinharpe.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.acousticguitarforum.com/forums/showthread.php?t=491255|title=Valerie Turner's lesson book - The Acoustic Guitar Forum|work=Acousticguitarforum.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://metalgitar.com/players|title=Players|first=R.E. Phillips Metal|author=Guitars|work=Metalgitar.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://artswestchester.org/events/women-of-the-piedmont-blues/|title=2015 Jazz Fest-Women of the Piedmont Blues|work=Artswestchester.org|date=9 June 2015|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.loc.gov/notated-music/?fa=location:united+states&all=true&sb=date_desc|title=Search results from Notated Music, United States|work=Loc.gov|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref name="auto">{{Cite web|url=https://augustaheritagecenter.org/blues-swing/|title=Blues & Swing WeekAugusta Heritage Center of Davis & Elkins College|author=Parallelus|work=Augustaheritagecenter.org|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.chicagobluesprogram.com/piedmont-bluz|title=Chicagobluesprogram - Piedmont Bluz|work=Chicago Blues Program - Complete Guide to the Chicago Blues Festival|accessdate=28 September 2018}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
Valerie Turner malitere ịkpọ ukulele mgbè ọ dị afọ anọ ma mara ya na guitar mgbè ọ dị ihe dị ka itoolu. Ọ tolitere na-ege egwu oge ochie na jazz na nna ya ntị. Nne ya gere egwu Africa na Calypso. Ihe mmụta egwu mbụ ya bụ na guitar Spanish classical na, tupu Turner aghọọ onye na-ese egwu, ọ nwetara ákàrá ugo mmụta na Queens College na Elementary Education na Foreign Language, tupu ọ gaa na Mahadum New York, ebe ọ gụrụ sayensị kọmputa. O wuru ọrụ na teknụzụ ozi ma rụọ ọrụ dị ka onye nyocha usoro na onye injinia ngwanrọ. Ọ zutere onye ga-abụ di ya, Benedict Turner, n'afọ 1985.<ref name="piedmontbluz.com">{{Cite web|url=http://www.piedmontbluz.com/downloads/press/20151118_JerusalemPost.pdf|title=Jazz: Country blues take me home|work=Piedmontbluz.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref name="thecountryblues.com">{{Cite web|url=http://www.thecountryblues.com/artist-reviews/valerie-ben-turner-piedmont-bluz/|title=Valerie & Ben Turner (Piedmont Bluz)|work=thecountryblues.com|date=6 January 2013|accessdate=30 June 2019}}</ref>
== Ọrụ ==
Ụzọ egwu Turner na-aga na blues malitere site na akwụkwọ egwu ọ zụrụ nke gụnyere foto nke ebe ndịda America. Ihe osise dị n'akwụkwọ ahụ jikọtara ya na ezinụlọ ya dị n'ebe ndịda n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Piedmont. Ọ na-ekwu, "Ka m na-agụ, ana m amụta banyéré egwu [blues] a na-adọrọ mmasị. Ozugbo m nụrụ ya, enwere m mmasị n'ebe ọ nọ, amaara m na achọrọ m ịkpọ ya. " Ọ kụziiri onwe ya ọtụtụ afọ site n'ige ntị na ndekọ vinyl ochie mana, ka mmasị ya na egwu egwu ọbọdọ na-eto, ọ chọtara ma chọta ndị nkuzi dịka Jack Baker na John Cephas. na Woody Mann.<ref name="tapatalk.com">{{Cite web|url=https://www.tapatalk.com/groups/stefangrossmansguitarworkshop/valerie-turner-s-piedmont-blues-instruction-book-t4845.html|title=Valerie Turner's Piedmont Blues Instruction Book|work=Stefan Grossman's Guitar Workshop|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.harvestblues.ie/category/2016-monaghan-harvest-blues/2016-harvest-blues-acoustic-room/|title=2016 Harvest Blues Acoustic Room Archives - Harvest Time Blues|work=Harvest Time Blues|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://bigeyedblues.org/valerie-turner|title=Valerie Turner - Big Eyed Blues|work=Bigeyedblues.org|accessdate=28 September 2018}}</ref> Ndị nkuzi a nyeere Turner aka n'ịzụlite ụdị mkpịsị aka Piedmont. Ka mmasị ya na blues na-eto, otú ahụ ka ọchịchọ ịmata ihe nke di ya na-eto. A na-ekwu na Benedict na-ekwu, "Abụ m onye na-ese ihe, ọ dịtụbeghịkwa mgbe m kụrụ ngwá egwú tupu m ezute Valerie. Otu ụbọchị, m buuru bọọdụ ịsa ahụ n'otu ụlọ ahịa ochie wee weta ya n'ụlọ dị ka ihe ọchị. " Benedict, onye si Trinidad na Tobago, na-akpọ ọkpụkpụ, bọọdụ ịsa ahụ, na harmonica ugbu a. Ónyé isi nduzi nka / onye na-ese ihe osise site na azụmahịa, ọ na-emepụta ihe nke ya, ihe eji akwa egwu dị iche iche, ọbụnakwa nwere akara nke ya nke ngwá egwu ndị a pụrụ iche nke ọ na-akpọ "Darlington Washboards". Benedict kụziiri onwe ya igwu ọkpụkpụ ma mụọ washboard na Washboard Chaz si Louisiana, na Newman Taylor Baker onye na-egwuri egwu na Ebony Hillbillies nke dị na New York City. A na-ekwu na Benedict na-ekwu, "Ndị Africa America anaghị enwe ego mgbe niile maka ngwá egwu dị oke ọnụ na ụlọ ahịa ma, n'ịbụ onye nwere ọgụgụ isi, chọtara ụzọ isi mee egwu site na iji ihe ndị a na-ahụkarị n'ụlọ dị ka spoons, washtubs, ọkpụkpụ, ite, na bọọdụ ịsa ahụ. Ana m eme naanị òkè m iji gaa n'ihu omenala a. Dị ka duo 'Piedmont Blūz'; a gosipụtara duo ahụ n'ọtụtụ ememme gụnyere Chicago Blues Festival. Na mba ụwa, ha emeela na Ireland, Germany, Spain, na Israel.<ref name="tapatalk.com" /><ref>{{Cite web|url=http://www.harvestblues.ie/category/2016-monaghan-harvest-blues/2016-harvest-blues-acoustic-room/|title=2016 Harvest Blues Acoustic Room Archives - Harvest Time Blues|work=Harvest Time Blues|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref name="choosechicago.com">{{Cite web|url=https://www.choosechicago.com/events-and-shows/concerts-and-music/chicago-blues-festival/|title=Chicago Blues Festival - Choose Chicago|work=Choosechicago.com|accessdate=28 September 2018}}</ref> Ihe ngosi ndị ọzọ gụnyere Blues in the Gorge na Corbett, Oregon, Harvest Time Blues Festival na Monaghan, Ireland, Jacobs Ladder Festival na Oké Osimiri Galili, Israel, Tel Aviv Blues Festival na Tel Aviv na Jerusalem, Israel, tinyere Brooklyn Folk Festival na Brooklyn, New York.<ref>{{Cite web|url=http://cascadebluesassociation.org/blues-in-the-gorge/|title=2017 Blues in the Gorge - Cascade Blues Association|date=7 March 2017|work=Cascadebluesassociation.org|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.gettyimages.com/detail/news-photo/valerie-turner-performs-on-stage-at-the-harvest-time-blues-news-photo/636366308#/valerie-turner-performs-on-stage-at-the-harvest-time-blues-festival-picture-id636366308|title=Valerie Turner performs on stage at The Harvest Time Blues Festival...|work=Gettyimages.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.jpost.com/Israel-News/Culture/Winter-weekend-fun-at-Jacobs-Ladder-Festival-435988|title=Winter weekend fun at Jacob's Ladder Festival|work=Jpost.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref name="jpost.com">{{Cite web|url=https://www.jpost.com//Israel-News/Culture/Jazz-Country-blues-take-me-home-434546|title=Jazz: Country blues, take me home|work=Jpost.com|accessdate=28 September 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.brooklynvegan.com/brooklyn-folk-fest-2018-lineup/|title=Brooklyn Folk Fest 2018 lineup & tickets|work=Brooklynvegan.com|accessdate=28 September 2018}}</ref>
== Nsọpụrụ na onyinye ==
* 2018 New York Blues Hall of Fame (Valerie Turner - Great Blues Artist)
* 2018 New York Blues Hall of Fame (Benedict Turner - Great Blues Artist)
* 2018 New York Blues Hall of Fame (Piedmont Blūz - Great Blues Duo)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
86oopyhi9ddamwib6hpao5v7oqnc3ni
Vanessa German
0
17987
86515
82717
2022-08-04T15:07:33Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_èkpè]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/news/id=60467 "Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees"]. ''Artforum''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRao2014">Rao, Mallika (6 October 2014). [http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html "This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 March</span> 2017</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLidji2016">Lidji, Eric (18 May 2016). [http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/ "Citizen Artist: Vanessa German"]. ''Pittsburgh Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLidji2016">Lidji, Eric (18 May 2016). [http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/ "Citizen Artist: Vanessa German"]. ''Pittsburgh Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRao2014">Rao, Mallika (6 October 2014). [http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html "This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jbdi9gd2ra8jiibmiiv7qxpwfbd5nh9
86568
86515
2022-08-05T05:35:07Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.artforum.com/news/id=60467 "Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees"]. ''Artforum''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRao2014">Rao, Mallika (6 October 2014). [http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html "This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 March</span> 2017</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLidji2016">Lidji, Eric (18 May 2016). [http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/ "Citizen Artist: Vanessa German"]. ''Pittsburgh Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLidji2016">Lidji, Eric (18 May 2016). [http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/ "Citizen Artist: Vanessa German"]. ''Pittsburgh Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRao2014">Rao, Mallika (6 October 2014). [http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html "This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
eyj9m93sd8wzqbg1bqjvbzipmzqp888
86569
86568
2022-08-05T05:37:00Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10" /><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLidji2016">Lidji, Eric (18 May 2016). [http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/ "Citizen Artist: Vanessa German"]. ''Pittsburgh Magazine''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRao2014">Rao, Mallika (6 October 2014). [http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html "This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art"]. ''HuffPost''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 March</span> 2017</span>.</cite></ref> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6wf4fp5pkpj3e47byys1cf7eodqnbfs
86570
86569
2022-08-05T05:38:03Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10" /><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4" /> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10" /> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
oi5nirfjq0rx6uv5pdetlbucsnigotl
86571
86570
2022-08-05T05:38:56Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10" /><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4" /> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10" /> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4" />
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ep5hk4d2idhu7hzhetmps4295jjmabj
86572
86571
2022-08-05T05:39:46Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAmy2012">Amy, Michael (July–August 2012). [http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml "New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery"]. ''Sculpture'': 75.</cite></ref><ref name=":10" /><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4" /> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10" /> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4" />
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6" />
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4" />
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
99z936zqwmjszguzj34zeotaj4wujp7
86573
86572
2022-08-05T05:41:41Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Vanessa German (crop).jpg|thumb|áká_nri]]
'''Vanessa German''' (amụrụ n'afọ 1976) bụ ónyé America na-ese ihe, ónyé na-ese onyinyo, ónyé édémédé, onye na'eme ihe, onye mmepụta, na onye na-ede uri nke bi na Pittsburgh, Pennsylvania.<ref name=":10">{{Cite web|url=http://www.huffingtonpost.com/2014/10/06/crystal-bridges-vanessa-german_n_5936778.html|title=This Sculptor Is Using Trash To Inspire One Of Pittsburgh's Toughest Neighborhoods To Make Art|author=Rao|first=Mallika|date=6 October 2014|work=HuffPost|accessdate=5 March 2017}}</ref>
Ihe ọkpụkpụ ya na-agụnyekarị ihe oyiyi nke ụmụ nwanyị na ihu ha ma ọ bụ isi ha na-acha oji, yana ihe dịgasị iche iche agbakwunyere, gụnyere ákwà, mkpịsị ugodi, ihe ndị a chọtara, na ngwá agha egwuregwu.<ref name=":2">{{Cite news|url=http://www.post-gazette.com/news/portfolio/2013/11/05/Artist-displays-her-love-for-Homewood-in-New-York-City/stories/201311050084|title=Artist Vanessa German displays her love for Homewood in NYC|work=Pittsburgh Post-Gazette|accessdate=4 March 2017}}</ref> German bụ ónyé na-eme ngagharị iwe, na-ekwu màkà nsogbụ dịka ime ihe ike na ịgba akwụna.<ref>{{Cite web|url=http://www.msubillings.edu/gallery/exhibit-01-14-15/index.htm|title=Exhibition: Vanessa German Bitter Root – MSU Billings {{!}} MSU Billings|work=www.msubillings.edu|accessdate=23 April 2019}}</ref>
A na-enwe ọrụ ya n'ọtụtụ nchịkọta na-adịgide adịgide, gụnyere Frederick R. Weisman Art Foundation, Nelson-Atkins Museum of Art, na Crystal Bridges Museum of American Art; Sculpture nyochaghachikwara ya ma kwurịta ya na The New York Times, O, The Oprah Magazine, na NPR's All Things Considered.<ref name=":9" /><ref name=":9">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2014/03/07/arts/design/booths-devoted-to-women-multiply-at-the-art-show.html|title=Booths Devoted to Women Multiply at the Art Show|author=Rosenberg|first=Karen|date=6 March 2014|work=The New York Times|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref name=":5">{{Cite news|url=http://www.oprah.com/inspiration/Vanessa-German-ARThouse|title=A Sculptor Creates a Bright Spot in a Struggling Community|work=Oprah.com|accessdate=4 March 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.npr.org/2016/01/24/463859455/young-artists-find-home-and-healing-at-a-pittsburgh-art-house|title=Young Artists Find Home And Healing at Pittsburgh Art House|publisher=NPR|accessdate=5 March 2017}}</ref> E gosipụtara nka ya n'ọtụtụ gallery, ebe ngosi ihe mgbè ochie na ihe ngosi njem, gụnyere 2012 "African American Art 1950 China" ihe ngosi njem site na Smithsonian Institution.<ref name=":3">{{Cite web|url=http://artdaily.com/index.asp?int_sec=11&int_new=61501&int_modo=1|title=African American art since 1950 from The David C. Driskell Center on view at the Taft Museum|author=Villarreal|first=Ignacio|work=artdaily.com|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé natara Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant na 2015.<ref name=":6">{{Cite news|url=https://www.artforum.com/news/id=60467|title=Louis Comfort Tiffany Foundation Unveils 2015 Biennial Grant Awardees|work=Artforum|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ ónyé mmeri nke 2018 Don Tyson Prize, onyinye $ 200,000 kwa afọ site na Crystal Bridges Museum of American Art.<ref>{{Cite web|url=https://news.artnet.com/art-world/vanessa-german-crystal-bridges-prize-1423390|title=Artist Vanessa German Needed Money to Repair Her Steps in Pittsburgh. Then She Won $200,000 From the Crystal Bridges Museum|date=18 December 2018|work=Artnet News}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Vanessa German na Milwaukee, Wisconsin ma zụlite ya na mpaghara Mid-City nke Los Angeles na Loveland, Ohio site n'aka nne ya, Sandra Keat German (1949-2014), ónyé na-ese ihe, ónyé na-emepụta akwa na onye na-eme ejiji.<ref>{{Cite book|title=Great Women artists|year=2019|publisher=Phaidon Press|isbn=978-0714878775}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://blog.cmoa.org/2016/03/vanessa-german-helping-to-heal-traumatized-youth-through-art/|title=Vanessa German: Helping to Heal Traumatized Youth Through Art|work=Carnegie Museum of Art: Storyboard|accessdate=5 March 2017}}</ref><ref name=":0">{{Cite journal|author=Amy|first=Michael|date=July–August 2012|title=New York: Vanessa German, Pavel Zoubok Gallery|url=http://sculpture.org/documents/scmag12/julaug_12/julaug12_reviews.shtml|journal=Sculpture|pages=75}}</ref><ref name=":10" /><ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ bụ nwa nke atọ n'ime ụmụ ise.<ref name=":7">{{Cite web|url=http://www.avam.org/our-visionaries/vanessa-german.shtml|title=American Visionary Art Museum – Our Visionaries: Vanessa German|work=avam.org|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kwagara Pittsburgh, Pennsylvania na 2000 wee malite ime ma gosipụta ọrụ ya n'ógbè ahụ.<ref name=":4">{{Cite news|url=http://www.pittsburghmagazine.com/Pittsburgh-Magazine/June-2016/Citizen-Artist-Vanessa-German/|title=Citizen Artist: Vanessa German|author=Lidji|first=Eric|date=18 May 2016|work=Pittsburgh Magazine|accessdate=4 March 2017}}</ref> Ọ kọwara ọrụ ya dị ka nke mmetụta siri ike site na nwata ya na Los Angeles, ébé nne ya gbara ụmụaka ume ime uwe nke ha, ọrịa AIDS na ịgba égbè na-emetụtakwa ya.<ref>{{Cite web|url=http://missoulanews.bigskypress.com/missoula/roots-and-juju/Content?oid=2099478|title=Roots and juju|author=Fredrickson|first=Erika|work=Missoula News|accessdate=5 March 2017}}</ref>
== Ọrụ nka ==
Ónyé na-ese ihe n'onwe ya, ọtụtụ n'ime ihe osise German bụ collage na ihe a tụrụ atụ.<ref name=":4" /> Ọrụ ihe ọkpụkpụ nke German na-agụnyekarị ihe oyiyi ụmụ nwanyị ọ na-akpọ "ihe oyiyi ike" na "ụmụaka".<ref name=":1">{{Cite journal|author=Albritton|first=Ann|date=November 2015|title=Sarasota, Florida: "Re-Purposed", The Ringling Museum|journal=Sculpture|pages=72}}</ref> Ọ na-emepụta ha site na ịchọ mma na ise nnukwu ụmụ bebi na ihe oyiyi, wee kpụọ n'èzí site na ịgbakwunye ihe dịgasị iche iche gụnyere ihe dị ka shells cowrie, égbè plastik, ábụ́bà, okpu karama, shells, ihe egwuregwu, na ngwaahịa ochie.<ref name=":4" /> Ọ na-ejikarị ihe ndị a chọtara ma nye ònyìnyé site na agbata obi ya Homewood.<ref name=":10" /> Ọ chọpụtara na ọrụ ya gụnyere ihe ndị yiri ọdịnala etiti Afrịka nke Nkisi nkondi, ihe oyiyi ndị nche e ji mbọ na ihe ndị ọzọ.<ref name=":8">{{Cite news|url=https://thegeorgiareview.com/summer-2016/i-take-my-soul-with-me-everywhere-i-go/|title=i take my soul with me everywhere i go|work=The Georgia Review|accessdate=4 March 2017}}</ref>
== Ọdịdị a ma ama ==
* "Ọbọdọ bụ nke anyị taa" (abụ uri). Mmeghe nke onye isi obodo Pittsburgh, Bill Peduto. Jenụwarị 2014.<ref name=":4" />
* "Root" (nke a na-eme ma na-ede okwu okwu) Martha's Vineyard Playhouse, 2011.<ref>{{Cite web|url=http://mvplayhouse.org/theater/2011season/african-american-festival/root/|title=Root : Martha's Vineyard Playhouse|work=mvplayhouse.org|accessdate=4 March 2017}}</ref>
* Abụ egwu. Fashion Africana (2004), Carnegie Museum of Pittsburgh Music Hall.<ref>{{Cite news|title=Fashion Africana!|author=Norrell|first=Debbie|date=21 November 2004|work=New Pittsburgh Courier|page=B1}}</ref>
== Onyinye ==
* Jacob Lawrence Award, The American Academy of Arts and Letters, 2017.<ref>{{Cite web|url=http://artsandletters.org/pressrelease/2017-art-award-winners/|title=2017 Art Award Winners – American Academy of Arts and Letters|work=artsandletters.org|accessdate=23 March 2017}}</ref>
* Louis Comfort Tiffany Foundation Biennial Grant, 2015.<ref name=":6" />
* Ronald H. Brown Community Leadership award, Urban League of Greater Pittsburgh, 2014.<ref>{{Cite news|title=Four recognized at Urban League's Ron Brown Gala|date=17–23 December 2014|work=New Pittsburgh Courier|page=B8}}</ref>
* Onye na-ese ihe nke Afọ, Pittsburgh Center for the Arts, 2012.<ref name=":4" />
* Duquesne Light Leadership Award: Arts, Culture, Recreation, 2007. (na-asọpụrụ uri okwu German).<ref>{{Cite news|title=Community supporters feted at leadership reception|date=7–13 March 2007|work=New Pittsburgh Courier|page=C3}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2s7jxgh98vc5c6lp3yyd7nv6fpxm1eu
Montell Jordan
0
18029
86544
82774
2022-08-04T17:39:32Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MontellJordan001.jpg|thumb]]
'''Montell Du'Sean Barnett Jordan''' (amụrụ, na Disemba 3, 1968) bụ ónyé ụkọchukwu America, ónyé na-agụ egwu, ónyé na'ede egwu, na ónyé na-emepụta ihe ndekọ. A maara nke ọma màkà egwu ya nke 1995 "This Is How We Do It", Jordan bụ onye isi nwoke na-eme ihe nkírí na Def Jam's Def Soul ruo mgbe ọ hapụrụ akara ahụ na 2003.
N'afọ 2010, Jordan hapụrụ azụmahịa egwu iji bụrụ onye ndụ ofufe na Victory World Church na Norcross, Georgia.<ref>{{Cite web|url=http://www.urblife.com/the-edge/montell-jordan-leaving-entertainment|title=Montell Jordan Leaving Entertainment Behind For Good?! Taking on the Ministry!|work=UrbLife.com|date=December 1, 2010}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Montell Jordan na South Central Los Angeles na Elijah na Deloris Jordan. A mụrụ ya n'ezinụlọ Baptist, Jordan gara ụka ya ugboro ugboro mgbè ọ bụ nwatakịrị, ebe nne ya na nnà ya rụrụ ọrụ dị ka dikọn. Ka ọ na-etolite, Jordan na-akpọ piano màkà ụka ya dị ka onye na-eti egwu. N'etiti afọ 1980, Montell gara Junipero Serra High School na Gardena California, yana Mahadum Pepperdine na Malibu, California, ebe ọ nwetara nzèrè bachelọ na nkwukọrịta.<ref name="Larkin90">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Nineties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2000|edition=First|isbn=0-7535-0427-8}}</ref> Ọ ghọrọ onye otu Kappa Alpha Psi fraternity n'oge opupu ihe ubi nke afọ 1989. Jordan gụsịrị akwụkwọ na 1991.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jmamzspu8bp7ydgdmqto9eub27xsnxk
86545
86544
2022-08-04T17:41:08Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MontellJordan001.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Montell Jordan 1995.jpg|thumb]]
'''Montell Du'Sean Barnett Jordan''' (amụrụ, na Disemba 3, 1968) bụ ónyé ụkọchukwu America, ónyé na-agụ egwu, ónyé na'ede egwu, na ónyé na-emepụta ihe ndekọ. A maara nke ọma màkà egwu ya nke 1995 "This Is How We Do It", Jordan bụ onye isi nwoke na-eme ihe nkírí na Def Jam's Def Soul ruo mgbe ọ hapụrụ akara ahụ na 2003.
N'afọ 2010, Jordan hapụrụ azụmahịa egwu iji bụrụ onye ndụ ofufe na Victory World Church na Norcross, Georgia.<ref>{{Cite web|url=http://www.urblife.com/the-edge/montell-jordan-leaving-entertainment|title=Montell Jordan Leaving Entertainment Behind For Good?! Taking on the Ministry!|work=UrbLife.com|date=December 1, 2010}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Montell Jordan na South Central Los Angeles na Elijah na Deloris Jordan. A mụrụ ya n'ezinụlọ Baptist, Jordan gara ụka ya ugboro ugboro mgbè ọ bụ nwatakịrị, ebe nne ya na nnà ya rụrụ ọrụ dị ka dikọn. Ka ọ na-etolite, Jordan na-akpọ piano màkà ụka ya dị ka onye na-eti egwu. N'etiti afọ 1980, Montell gara Junipero Serra High School na Gardena California, yana Mahadum Pepperdine na Malibu, California, ebe ọ nwetara nzèrè bachelọ na nkwukọrịta.<ref name="Larkin90">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Nineties Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=2000|edition=First|isbn=0-7535-0427-8}}</ref> Ọ ghọrọ onye otu Kappa Alpha Psi fraternity n'oge opupu ihe ubi nke afọ 1989. Jordan gụsịrị akwụkwọ na 1991.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3e5hyk64zkeppqneigf0voylhznuebf
Countee Cullen
0
18039
86543
82787
2022-08-04T17:36:05Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Counteecullen.jpg|thumb]]
Countee Cullen (onye amụrụ Countee LeRoy Porter; n'ọnwa Mee 30, afọ 1903 - rụo ọnwa Janụwarị 9, afọ 1946) bụ onye Amerịka na-ede uri, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, '''onye na'ede akwụkwọ''' ụmụaka, na '''onye''' na-eme egwuregwu, nke a maara nke ọma n'oge Harlem Renaissance.<ref>{{Cite web|url=http://www.english.illinois.edu/maps/poets/a_f/cullen/life.htm|title=About Countee Cullen's Life and Career|author=Early|first=Gerald|work=Modern American Poetry|accessdate=May 12, 2017}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
=== Mgbe ọ bụ nwata ===
A mụrụ Countee LeRoy Porter n'ọnwa Mee 30, afọ 1903, n'aka Elizabeth Thomas Lucas.<ref name=":02" /><ref name=":22">{{Cite web|url=https://www.poets.org/poetsorg/poet/countee-cullen|title=Countee Cullen|date=2014-02-04|work=poets.org|accessdate=May 16, 2017}}</ref> N'ihi enweghị ihe ndekọ banyere nwata ya, ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme enweela nsogbu ịchọpụta ebe a mụrụ ya. Baltimore, Maryland, New York City, na Louisville, Kentucky ka edepụtara dị ka ihe nwere ike ime.<ref name=":02">{{Cite web|url=http://www.english.illinois.edu/maps/poets/a_f/cullen/life.htm|title=About Countee Cullen's Life and Career|author=Early|first=Gerald|work=Modern American Poet|accessdate=May 16, 2017}}</ref> Ọ bụ ezie na Cullen kwuru na a mụrụ ya na New York City, ọ na-ekwukwa Louisville, Kentucky ugboro ugboro dị ka ebe a mụrụ ya n'akwụkwọ iwu.<ref name=":02" /> Amanda Porter kpọtara Cullen na Harlem mgbe ọ dị afọ itoolu, onye kwenyere na ọ bụ nne nne ya, onye lekọtara ya ruo mgbe ọ nwụrụ n'afọ 1917.<ref name=":02" /><ref name=":42">{{Cite news|title=Countee Cullen: A renaissance poet|author=Williams|first=Jasmin K|date=April 11, 2012|work=The New York Amsterdam News}}</ref>
Reverend Frederick A. Cullen, pastọ nke Salem Methodist Episcopal Church, ọgbakọ kachasị ukwuu na Harlem, na nwunye ya, onye bụbu Carolyn Belle Mitchell, kuchiri Countee Porter dị afọ 15, ọ bụ ezie na nkuchi ahụ nwere ike ọ bụghị nke gọọmentị.<ref name=":02">{{Cite web|url=http://www.english.illinois.edu/maps/poets/a_f/cullen/life.htm|title=About Countee Cullen's Life and Career|author=Early|first=Gerald|work=Modern American Poet|accessdate=May 16, 2017}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">Early, Gerald. [http://www.english.illinois.edu/maps/poets/a_f/cullen/life.htm "About Countee Cullen's Life and Career"]. ''Modern American Poet''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 16,</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name=":12">{{Cite web|url=https://www.poetryfoundation.org/poems-and-poets/poets/detail/countee-cullen#poet|title=Countee Cullen|work=Poetry Foundation|accessdate=May 16, 2017}}</ref> Frederick Cullen bụ onye dị mkpa na ndụ Countee, ma rụọ ọrụ dị ka nna ya. Minista ahụ nwere mmetụta ga-emesị bụrụ onye isi oche nke ngalaba Harlem nke National Association for the Advancement of Colored People (NAACP).<ref name=":12" />
=== Ụlọ Akwụkwọ Sekọndrị DeWitt Clinton ===
Cullen banyere DeWitt Clinton High School, nke dị na Hell's Kitchen.<ref name="Perry: 4; cf. Shucard: 10">Perry: 4; cf. Shucard: 10.</ref> Ọ gara nke ọma n'agụmakwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ wee malite ide uri. O meriri asọmpi uri obodo niile.<ref>Shucard: 10; cf. Perry: 4.</ref> Na DeWitt, a họpụtara ya n'ime òtù nsọpụrụ, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ kwa izu, a họpụtakwara ya dịka osote onye isi oche nke klas ya na-agụsị akwụkwọ.<ref name="Perry: 4; cf. Shucard: 10" /> N'ọnwa Jenụwarị nke afọ 1922, ọ gụsịrị akwụkwọ na Latin, Greek, Mathematics, na French.<ref>Perry: 5.</ref>
=== Mahadum New York, Mahadum Harvard na akwụkwọ ndị mbụ ===
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ọ gara Mahadum New York (NYU).<ref>Perry: 5 cf. Shucard: 7.</ref> N'afọ 1923, Cullen nwetara ihe nrite nke abụọ na asọmpi Witter Bynner National Competitions for Undergraduate Poetry, nke Poetry Society of America kwadoro, maka uri ya akpọrọ, "The Ballad of the Brown Girl".<ref>Perry: 6.</ref> N'oge na-adịghị anya, ọ na-ebipụta uri na akwụkwọ akụkọ mba dị ka <nowiki><i id="mwVQ">Harper's</i></nowiki>, Crisis, Opportunity, The Bookman, na Poetry, na-eme ka ọ bụrụ <nowiki><i id="mwWw">onye</i></nowiki> a ma ama na mba. N'afọ sochirinụ, ọ nọkwa nke abụọ na asọmpi ahụ, n'ikpeazụ merie ihe nrite mbụ n'afọ 1925. O meriri na asọmpi uri nke Opportunity kwadoro wee bịa na nke abụọ na "To One Who Say Me Nay", na-emeri Langston Hughes's "The Weary Blues". Cullen gụsịrị akwụkwọ na NYU n'afọ 1925 ma bụrụ otu n'ime ụmụ akwụkwọ iri na otu ahọpụtara na Phi Beta Kappa .
5zbsez1uwxnaibpf3csohqyf13vkhmo
Lil Scrappy
0
18057
86541
82813
2022-08-04T17:30:08Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lil Scrappy and Xbox 360 Special Edition Halo 3 Console 2007-09-15 photo by Konsole Kingz.jpg|thumb]]
'''Darryl Raynard Richardson'''<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> III (amụrụ na Jenụwarị 19, 1984), nkè á maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Lil Scrappy''', bụ ónyé America na-eti egwu.
Ónyé na-emepụta ihe na onye na-eme ihe nkiri bụ Lil Jon chọpụtara Richardson mgbè ọ na-eme n'ụlọ mmanya dị n'ọbọdọ ya bụ Atlanta.<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> Ya na ndị otu Trillville, Lil Scrappy bụ otu n'ime ndị mbụ bịanyere aka na Lil Jon's BME Recordings. Richardson ewulitela aha siri ike ma na-agbaso ya n'ebe niile nke Atlanta hip hop na n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ United States site na mbipụta mixtape dị iche iche.
== Ọrụ ==
=== 2004 na 2008: ''Bred 2 nwụrụ 2 Live'' ===
Abọm mbụ Lil Scrappy, The King of Crunk & BME Recordings Present: Trillville & Lil Scrappay (2004), bụ nkewa, na egwu Trillville na-anọchite anya otu "akụkụ" nke diski na egwu Lil Scrapping na-anọchi ányà nké ọzọ. Abọm ahụ ruru # 12 na Billboard 200.<ref>{{Cite web|title=Chart History: Lil Scrappy|url=https://www.billboard.com/artist/lil-scrappy/chart-history/tlp/|work=[[Billboard.com]]}}</ref>
E wepụtara abọm izizi Lil Scrappy bụ ''Bred 2'' Die Born 2 Live na Disemba 5, 2006 na Reprise Records. Ọ bụ Lil Jon mepụtara abọm ahụ ma gosipụta ngosipụta nke 50 Cent, Bohagon, Lil Jon, Olivia, Three 6 Mafia, Young Buck, Young Dro, na Yung Joc.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/album/bred-2-die-born-2-live-mw0000569432|title=Bred 2 Die Born 2 Live – Lil Scrappy {{!}} Songs, Reviews, Credits {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=August 14, 2017}}</ref> Otu egwu mbụ "Money in the Bank" gosipụtara Young Buck wee bụrụ nke abụọ Lil Scrappy's Top 30 single. <nowiki><i id="mwMw">Ego</i></nowiki> na Bank ruru n'ọkwa nké 28 na chaatị <nowiki><i id="mwNQ">Billboard</i></nowiki> Hot 100, na-aghọ nnukwu egwu egwu ya na nké kachasị nwee ọganihu na US ka ọ gafere ọnọdụ kachasị elu nke "Enweghị Nsogbu" site n'otu ọnọdụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=LIL'+SCRAPPY&ti=MONEY+IN+THE+BANK|title=Gold & Platinum – RIAA|work=RIAA|accessdate=August 14, 2017|language=en-US}}</ref> A na-akpọ egwu nke abụọ site na abọm ahụ "Gangsta Gangsta" ma gosipụta Lil Jon. "Oh Yeah (Work)" bụ egwu nke atọ sitere na ''Bred 2'' Die Born 2 Live ma gosipụta E-40 na Sean P (nke bụbu Sean Paul) nke YoungbloodZ.
Lil Scrappy sonyeere akara Disturbing tha Peace n'ọnwa Eprel afọ 2009. ''Ọ bụ'' ezie na ọ ka na-ese ihe nkiri Just Another Day, a na-atụ anya na ọ ga-agagharị n'oge ọkọchị ahụ iji kwalite abọm studio ya nke anọ, Tha Grustle, mgbe ihe nkiri ahụ gwụchara.<ref>{{Cite web|author=Tai Saint Louis and scrappy|url=http://allhiphop.com/2009/04/06/lil-scrappy-joins-ludas-disturbing-tha-peace/|title=Lil Scrappy Join's Luda's Disturbing Tha Peace|publisher=AllHipHop.com|date=April 6, 2009|accessdate=March 30, 2012}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2011, ebe a ka na-ebipụta abọm ahụ, ọ kwupụtara na ọ hapụrụ Disturbing the Peace nakwa na Bonzi Records ga-ewepụta abọmpi ahụ na 2012.<ref>{{Cite web|author=Langhorne|first=Cyrus|url=http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|title=Lil Scrappy Won't Disturb Tha Peace Anymore, Parts Ways W/ Ludacris|publisher=Sohh.Com|date=November 2, 2011|accessdate=March 30, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131202230845/http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|archivedate=December 2, 2013}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
|- style="text-align:center;"
|2012 ugbu a
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Atlanta''
|Onwe ya
|-
|2016 2018
|''Hapụ ya Stevie''
|Onwe ya
|-
|2018
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Miami''
|Onwe ya
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hn0b8gdvcvjp9xxe6qy7atv9exbaxmh
86542
86541
2022-08-04T17:31:55Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lil Scrappy and Xbox 360 Special Edition Halo 3 Console 2007-09-15 photo by Konsole Kingz.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Lil Jon and Lil Scrappy.jpg|thumb]]
'''Darryl Raynard Richardson'''<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> III (amụrụ na Jenụwarị 19, 1984), nkè á maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Lil Scrappy''', bụ ónyé America na-eti egwu.
Ónyé na-emepụta ihe na onye na-eme ihe nkiri bụ Lil Jon chọpụtara Richardson mgbè ọ na-eme n'ụlọ mmanya dị n'ọbọdọ ya bụ Atlanta.<ref name=":0">{{Cite web|author=Loftus|first=Johnny|title=Lil Scrappy – Biography|work=[[AllMusic]]|publisher=[[Miller Freeman, Inc.]]|url={{AllMusic |class=artist |id=p577711 |pure_url=yes}}|accessdate=December 5, 2008}}</ref> Ya na ndị otu Trillville, Lil Scrappy bụ otu n'ime ndị mbụ bịanyere aka na Lil Jon's BME Recordings. Richardson ewulitela aha siri ike ma na-agbaso ya n'ebe niile nke Atlanta hip hop na n'ebe ndịda ọwụwa anyanwụ United States site na mbipụta mixtape dị iche iche.
== Ọrụ ==
=== 2004 na 2008: ''Bred 2 nwụrụ 2 Live'' ===
Abọm mbụ Lil Scrappy, The King of Crunk & BME Recordings Present: Trillville & Lil Scrappay (2004), bụ nkewa, na egwu Trillville na-anọchite anya otu "akụkụ" nke diski na egwu Lil Scrapping na-anọchi ányà nké ọzọ. Abọm ahụ ruru # 12 na Billboard 200.<ref>{{Cite web|title=Chart History: Lil Scrappy|url=https://www.billboard.com/artist/lil-scrappy/chart-history/tlp/|work=[[Billboard.com]]}}</ref>
E wepụtara abọm izizi Lil Scrappy bụ ''Bred 2'' Die Born 2 Live na Disemba 5, 2006 na Reprise Records. Ọ bụ Lil Jon mepụtara abọm ahụ ma gosipụta ngosipụta nke 50 Cent, Bohagon, Lil Jon, Olivia, Three 6 Mafia, Young Buck, Young Dro, na Yung Joc.<ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/album/bred-2-die-born-2-live-mw0000569432|title=Bred 2 Die Born 2 Live – Lil Scrappy {{!}} Songs, Reviews, Credits {{!}} AllMusic|work=AllMusic|accessdate=August 14, 2017}}</ref> Otu egwu mbụ "Money in the Bank" gosipụtara Young Buck wee bụrụ nke abụọ Lil Scrappy's Top 30 single. <nowiki><i id="mwMw">Ego</i></nowiki> na Bank ruru n'ọkwa nké 28 na chaatị <nowiki><i id="mwNQ">Billboard</i></nowiki> Hot 100, na-aghọ nnukwu egwu egwu ya na nké kachasị nwee ọganihu na US ka ọ gafere ọnọdụ kachasị elu nke "Enweghị Nsogbu" site n'otu ọnọdụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=LIL'+SCRAPPY&ti=MONEY+IN+THE+BANK|title=Gold & Platinum – RIAA|work=RIAA|accessdate=August 14, 2017|language=en-US}}</ref> A na-akpọ egwu nke abụọ site na abọm ahụ "Gangsta Gangsta" ma gosipụta Lil Jon. "Oh Yeah (Work)" bụ egwu nke atọ sitere na ''Bred 2'' Die Born 2 Live ma gosipụta E-40 na Sean P (nke bụbu Sean Paul) nke YoungbloodZ.
Lil Scrappy sonyeere akara Disturbing tha Peace n'ọnwa Eprel afọ 2009. ''Ọ bụ'' ezie na ọ ka na-ese ihe nkiri Just Another Day, a na-atụ anya na ọ ga-agagharị n'oge ọkọchị ahụ iji kwalite abọm studio ya nke anọ, Tha Grustle, mgbe ihe nkiri ahụ gwụchara.<ref>{{Cite web|author=Tai Saint Louis and scrappy|url=http://allhiphop.com/2009/04/06/lil-scrappy-joins-ludas-disturbing-tha-peace/|title=Lil Scrappy Join's Luda's Disturbing Tha Peace|publisher=AllHipHop.com|date=April 6, 2009|accessdate=March 30, 2012}}</ref> N'ọnwa Nọvemba afọ 2011, ebe a ka na-ebipụta abọm ahụ, ọ kwupụtara na ọ hapụrụ Disturbing the Peace nakwa na Bonzi Records ga-ewepụta abọmpi ahụ na 2012.<ref>{{Cite web|author=Langhorne|first=Cyrus|url=http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|title=Lil Scrappy Won't Disturb Tha Peace Anymore, Parts Ways W/ Ludacris|publisher=Sohh.Com|date=November 2, 2011|accessdate=March 30, 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131202230845/http://www.sohh.com/2011/11/lil_scrappy_cant_disturb_tha_peace_parts.html|archivedate=December 2, 2013}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
|- style="text-align:center;"
|2012 ugbu a
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Atlanta''
|Onwe ya
|-
|2016 2018
|''Hapụ ya Stevie''
|Onwe ya
|-
|2018
|''Ịhụnanya &amp; Hip Hop: Miami''
|Onwe ya
|}
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ola8lwi7jhg7tb8xlph8ol9kde7tyyj
Mr. Lif
0
18060
86540
82816
2022-08-04T17:24:56Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mrliflive.jpg|thumb|added photo]]
'''Jeffrey Haynes''' (amụrụ na Disemba 28, 1977), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ '''Maazị Lif''', bụ ónyé America na-eti egwu si Boston, Massachusetts. Mgbe a na-eto ya n'ihi okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, ọ wepụtara abọm studio abụọ na Definitive Jux na otu na Bloodbot Tactical Enterprises. Maazị Lif bụkwa ónyé otu hip hop The Perceptionists na ndị enyi na ndị na-arụkọ ọrụ ogologo ógè Akrobatik na DJ Fakts One.
== Oge ọ malitere ==
Haynes tolitere na mpaghara Brighton, Boston, [[Másáchusẹts|Massachusetts]].<ref name="TC">{{Cite news|title=A Phish tale the source of Boston rapper's stage name|work=[[Times Colonist]]}}</ref> Mgbè ọ gachara ụlọ akwụkwọ onwe onye Dedham Noble and Greenough School, ọ gàrà Mahadum Colgate ruo afọ abụọ, o mechara hapụ ya. Ọ ghọrọ Onye na-eme ihe nkírí na 1994. Ezinụlọ nna Maazị Lif bụ Bajan.
Haynes nakweere aha egwu "Mr. Lif" mgbè ọ ṅụsịrị mushrooms psilocybin n'èzí Phish concert n'oge afọ mbụ ya na Mahadum Colgate na 1994. O chepụtara ónyé akụkọ ifo a na-akpọ The Liftedly Man mgbè ọ nọ n'okpuru mmetụta, nke méré ka "Mr. Lif" pụta.<ref name="TC" /> O mechara kwuo n'ajụjụ ọnụ maka Times Colonist: "Amaghị m egwu Phish ọ bụla. Agara m na ihe ngosi ahụ, amabeghịkwa ihe ọ bụla gbasara ha ugbu a.<ref name="TC">{{Cite news|title=A Phish tale the source of Boston rapper's stage name|work=[[Times Colonist]]}}</ref>
== Ọrụ ==
N'ịbụ ndị MC ndị a ma ama dị ka Chuck D, KRS-One, na Rakim metụtara, Maazị Lif malitere ịtọhapụ egwu egwu na ngwụcha '90s, mgbè egwu rap na gangsta rap bụ ụdị kachasị màkà egwu hip hop, mana atụmatụ okwu nke Maazị lif bụ nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nke mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Maazị Lif wepụtara egwu mbụ ya, ''Elektro'', na 1998, na-adọta uche nke akara Grand Royal na Definitive Jux. Na-arụkọ ọrụ ọnụ na ónyé na-emepụta ihe na onye isi akara Definitive Jux bụ El-P, Lif wepụtara usoro egwu na EP ndị a ma ama, malite na Enters the Colossus na 2000. N'afọ 2000 na 2001, ọ meriri Boston Music Award màkà Outstanding Rap/Hip Hop Act.<ref>{{Cite news|url=https://www.hiphop-elements.com/article/read/4/5310/1/|title=Mr. Lif Wins Big at the 2001 Boston Music Awards|date=April 24, 2001|publisher=Hip-Hop Elements}}</ref> Njem mere ka ọ na-arụsi ọrụ ike maka afọ na-esote, mana ọ ka chọtara oge iji wepụta egwu ''Cro-Magnon'' na CD dị ndụ. Egwú ya "Pull Out Your Cut" gosipụtara na soundtrack nke ESPN Video Game ESPN NFL 2K5.
=== EPs ===
* ''Ọ Na-abanye na Colossus'' (Definitive Jux, 2000)
* ''Nri Mberede'' (Definitive Jux, 2002)
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
22n8v0kywsfpvxq1e0emeixzew3jhqy
Millennium Tower (Abuja)
0
18061
86548
82817
2022-08-04T17:49:15Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MilleniumTower.jpg|thumb]]
Ọrụ Millennium Tower na Cultural Centre bụ otu n'ime ọtụtụ ọrụ na Central District nke isi obodo Nigeria bụ [[Abuja]]. Na mita 170 (560 ), ọ bụ ihe owuwu aka kachasị elu na [[Abuja]]. Ọ bụ Manfredi Nicoletti chepụtara ụlọ elu ahụ ma bụrụ akụkụ nke Nigeria National Complex nke gụnyekwara Nigerian Cultural Centre, ụlọ elu asatọ, ala, pyramid-shaped Cultural Centre. Ihe owuwu maka ụlọ elu ahụ malitere na afọ 2006 ma rụchaa ya na afọ 2014 mgbe a ka na-ewu ụlọ ọrụ ọdịnala ahụ.<ref>{{Cite news|author=Editor, Sun Publishing|title=Abuja’s grandiose Tower|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/opinion/editorial/2006/aug/20/editorial-20-08-2006-001.htm|work=Daily SunSun Publishing|date=August 20, 2006|accessdate=2009-09-05}}</ref><ref>{{Cite news|title=Construction starts on Nigerian art and nature complex|url=http://www.worldarchitecturenews.com/index.php?fuseaction=wanappln.projectview&upload_id=2050|work=World Architecture News|date=14 March 2008|accessdate=2009-09-05}}</ref>
A na-ekewa saịtị ahụ site na étiti okporo ụzọ bụ isi ka e wee jikọta ihe owuwu abụọ ahụ site na arcade dị n'okpuru ala. Ụlọ elu ahụ nwere ihe owuwu cylindrical atọ yiri ogidi na-adịgasị iche iche n'ịdị elu ma jikọta ọnụ n'akụkụ ụlọ elu mbụ site na iji akụkụ dị ka diski nke e bu n'obi ka ọ nọrọ na okpukpu abụọ ya, ebe a na-ekiri ihe na ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-ekiri. Gburugburu ogidi nke ụlọ elu ahụ, nku atọ na-egbuke egbuke na-eguzogide ala ụlọ elu ahụ ma jiri nwayọọ nwayọọ na-emeghe n'èzí n'ụdị fan ka ha na-agbatị elu nke ụlọ elu.<ref>{{Cite news|author=Editor, Skyscrapernews|title=Nigerias Millennium Tower Set For 2011 Finish|url=http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=2203|work=skyscrapernews|date=July 15, 2009|accessdate=2009-10-25}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
eu300m4bhxr79qm9unjcdrgox30huji
86549
86548
2022-08-04T17:50:43Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MilleniumTower.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Newlea.jpg|thumb]]
Ọrụ Millennium Tower na Cultural Centre bụ otu n'ime ọtụtụ ọrụ na Central District nke isi obodo Nigeria bụ [[Abuja]]. Na mita 170 (560 ), ọ bụ ihe owuwu aka kachasị elu na [[Abuja]]. Ọ bụ Manfredi Nicoletti chepụtara ụlọ elu ahụ ma bụrụ akụkụ nke Nigeria National Complex nke gụnyekwara Nigerian Cultural Centre, ụlọ elu asatọ, ala, pyramid-shaped Cultural Centre. Ihe owuwu maka ụlọ elu ahụ malitere na afọ 2006 ma rụchaa ya na afọ 2014 mgbe a ka na-ewu ụlọ ọrụ ọdịnala ahụ.<ref>{{Cite news|author=Editor, Sun Publishing|title=Abuja’s grandiose Tower|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/opinion/editorial/2006/aug/20/editorial-20-08-2006-001.htm|work=Daily SunSun Publishing|date=August 20, 2006|accessdate=2009-09-05}}</ref><ref>{{Cite news|title=Construction starts on Nigerian art and nature complex|url=http://www.worldarchitecturenews.com/index.php?fuseaction=wanappln.projectview&upload_id=2050|work=World Architecture News|date=14 March 2008|accessdate=2009-09-05}}</ref>
A na-ekewa saịtị ahụ site na étiti okporo ụzọ bụ isi ka e wee jikọta ihe owuwu abụọ ahụ site na arcade dị n'okpuru ala. Ụlọ elu ahụ nwere ihe owuwu cylindrical atọ yiri ogidi na-adịgasị iche iche n'ịdị elu ma jikọta ọnụ n'akụkụ ụlọ elu mbụ site na iji akụkụ dị ka diski nke e bu n'obi ka ọ nọrọ na okpukpu abụọ ya, ebe a na-ekiri ihe na ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-ekiri. Gburugburu ogidi nke ụlọ elu ahụ, nku atọ na-egbuke egbuke na-eguzogide ala ụlọ elu ahụ ma jiri nwayọọ nwayọọ na-emeghe n'èzí n'ụdị fan ka ha na-agbatị elu nke ụlọ elu.<ref>{{Cite news|author=Editor, Skyscrapernews|title=Nigerias Millennium Tower Set For 2011 Finish|url=http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=2203|work=skyscrapernews|date=July 15, 2009|accessdate=2009-10-25}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1fclr1tq06vhd9ikgit6h2df38pxq8s
86550
86549
2022-08-04T17:52:15Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:MilleniumTower.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Newlea.jpg|thumb]]
[[Usòrò:Abuja Millennium Tower 2017.jpg|thumb]]
Ọrụ Millennium Tower na Cultural Centre bụ otu n'ime ọtụtụ ọrụ na Central District nke isi obodo Nigeria bụ [[Abuja]]. Na mita 170 (560 ), ọ bụ ihe owuwu aka kachasị elu na [[Abuja]]. Ọ bụ Manfredi Nicoletti chepụtara ụlọ elu ahụ ma bụrụ akụkụ nke Nigeria National Complex nke gụnyekwara Nigerian Cultural Centre, ụlọ elu asatọ, ala, pyramid-shaped Cultural Centre. Ihe owuwu maka ụlọ elu ahụ malitere na afọ 2006 ma rụchaa ya na afọ 2014 mgbe a ka na-ewu ụlọ ọrụ ọdịnala ahụ.<ref>{{Cite news|author=Editor, Sun Publishing|title=Abuja’s grandiose Tower|url=http://www.sunnewsonline.com/webpages/opinion/editorial/2006/aug/20/editorial-20-08-2006-001.htm|work=Daily SunSun Publishing|date=August 20, 2006|accessdate=2009-09-05}}</ref><ref>{{Cite news|title=Construction starts on Nigerian art and nature complex|url=http://www.worldarchitecturenews.com/index.php?fuseaction=wanappln.projectview&upload_id=2050|work=World Architecture News|date=14 March 2008|accessdate=2009-09-05}}</ref>
A na-ekewa saịtị ahụ site na étiti okporo ụzọ bụ isi ka e wee jikọta ihe owuwu abụọ ahụ site na arcade dị n'okpuru ala. Ụlọ elu ahụ nwere ihe owuwu cylindrical atọ yiri ogidi na-adịgasị iche iche n'ịdị elu ma jikọta ọnụ n'akụkụ ụlọ elu mbụ site na iji akụkụ dị ka diski nke e bu n'obi ka ọ nọrọ na okpukpu abụọ ya, ebe a na-ekiri ihe na ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-ekiri. Gburugburu ogidi nke ụlọ elu ahụ, nku atọ na-egbuke egbuke na-eguzogide ala ụlọ elu ahụ ma jiri nwayọọ nwayọọ na-emeghe n'èzí n'ụdị fan ka ha na-agbatị elu nke ụlọ elu.<ref>{{Cite news|author=Editor, Skyscrapernews|title=Nigerias Millennium Tower Set For 2011 Finish|url=http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=2203|work=skyscrapernews|date=July 15, 2009|accessdate=2009-10-25}}</ref>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
pkvq9ei36augzqssp6wodjyf4lj6l29
Mustard (record producer)
0
18097
86551
82869
2022-08-04T17:57:59Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:DJ Mustard 2019 by Glenn Francis.jpg|thumb]]
'''Dijon Isaiah McFarlane''' (amụrụ na June 5, 1990), nke a maara dịka Mustard (nke a makwaara dị ka '''DJ Mustard'''), bụ ónyé America na-emepụta ihe ndekọ na onye na-eme ihe nkiri. Ọ bụ ónyé na-arụkọ ọrụ ugboro ugboro na ndị na-ese ihe na [[California]] YG na Ty Dolla Sign; n'etiti ihe ndekọ ndị ọzọ dị iche iche màkà ụdị hip hop na R&B kemgbe ọ banyéré n'egwú ndị a ma ama na egwu Tyga nke afọ 2011, "Rack City".
A kọwaala ụdị mmepụta Mustard dị ka ụdị up-tempo, klọb-oriented, na-adọrọ mmasị ma ọ bụ ụdị hip hop. Ụdị a emeela ka ọ bụrụ ụdị mmepụta nke oge a nke West Coast hip hop n'oge mmalite afọ 2010, nke ọ na-akpọ "egwú ratchet".<ref name="swaysuniverse1">{{Cite web|title=DJ Mustard talks Ratchet Movement|url=http://www.swaysuniverse.com/music-news-2/dj-mustard-talks-ratchet-movement|publisher=Sway's Universe|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131001104426/http://www.swaysuniverse.com/music-news-2/dj-mustard-talks-ratchet-movement|archivedate=2013-10-01}}</ref><ref name="DJ Mustard">{{Cite web|url=http://www.complexmag.ca/music/2012/10/25-new-producers-to-watch-out-for/dj-mustard|title=DJ Mustard|publisher=Complex|date=Nov 5, 2012|accessdate=28 August 2013}}</ref><ref name="Andrew Noz">{{Cite web|url=http://www.thefader.com/2012/08/20/beat-construction-dj-mustard/|title=Beat Construction: DJ Mustard|publisher=Fader|accessdate=28 August 2013|author=Andrew Noz}}</ref><ref name="William E. Ketchum III">{{Cite web|url=http://www.hiphopdx.com/index/interviews/id.1931/title.producers-corner-dj-mustard-explains-the-ratchet-movement-the-weirdest-place-hes-heard-rack-city|title=Producer's Corner: DJ Mustard Explains The Ratchet Movement, The Weirdest Place He's Heard "Rack City"|publisher=HiphopDX|date=July 19, 2012|accessdate=28 August 2013|author=William E. Ketchum III|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150321220430/http://www.hiphopdx.com/index/interviews/id.1931/title.producers-corner-dj-mustard-explains-the-ratchet-movement-the-weirdest-place-hes-heard-rack-city|archivedate=21 March 2015}}</ref> Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmepụta ya niile na-amalite ma ọ bụ na-ejedebe na mkpado "Mustard on the beat, ho!", ihe atụ olu nke YG, ónyé na-ekwu ya na njedebe nke "M dị mma", otu n'ime mmekorita mbụ ha, yana áká na ikwughachi ókwú "hey".<ref>{{Cite web|url=http://www.mtv.com/news/2019722/dj-mustard-best-beats-2014/|title=We Ranked All 63 DJ Mustard Beats From 2014|work=[[MTV]]|accessdate=1 July 2016}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.complex.com/music/2014/02/the-20-best-dj-mustard-tracks/yg-im-good|title=YG "I'm Good" - The 20 Best DJ Mustard Tracks - Complex|author=David Drake|work=Complex|accessdate=9 March 2015}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ McFarlane na Los Angeles, [[California]] na nné na nnà Jamaican. N'ajụjụ ọnụ 2013 ya na magazin The Fader, o kwùrù na a chụgara nna ya na Jamaica mgbe ọ dị obere, mana na ha ka na-akpọtụrụ.<ref>{{Cite web|url=https://www.thefader.com/2013/11/20/interview-dj-mustard|title=Interview: DJ Mustard LA's club king makes friends in New York.|author=Turner|first=Nathaneal|date=20 November 2013|publisher=The Fader magazine|accessdate=20 May 2019|quote=He was like my father figure, because my dad got deported when I was young. My dad lives in Jamaica now. I talk to him sometimes.}}</ref> Mgbè McFarlane dị afọ iri na otu, nwanne nna ya, onye bụ nne na nna na onye DJ, hapụrụ ya DJ na oriri ezinụlọ. Ọ nwetara aha DJ ya site na condiment dijon mustard n'ihi na aha mbụ ya bụkwa Dijon. Ọ malitere DJing karịa ka ọ na-etolite, ma bụrụ onye maara nke ọma na ọrụ ahụ nke dugara ya na DJing na klọb ndị dị n'ógbè ahụ.
== Ọrụ ==
[[Usòrò:DJ_Mustard_Concert_With_Lasers.jpeg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|Egwuregwu DJ Mustard]]
N'ajụjụ ọnụ ya na Sway's Universe, DJ Mustard kọwara mmekọrịta azụmahịa ya na onye na-eti egwu West coast YG. Kemgbe mixtape nke abụọ nke YG The Real 4Fingaz, ọ mepụtara na mixtapes ya niile.<ref>{{Cite web|title=YG - The Real 4Fingaz|url=http://www.datpiff.com/YG-The-Real-4Fingaz-mixtape.118174.html|publisher=datpiff}}</ref> "Amalitere m na-akụ màkà YG; ọ bụ otu n'ime ndị mbụ mere ịkụ m. Amalitere m na ya, yabụ na anyị ime mixtape dị mfe. Anyị mepụtara ụda ịgba egwú a. Ọ na-adị m ka anyị ji ya ụgwọ n'okporo ámá ma anyị anaghị akwụsị. "<ref name="swaysuniverse1">{{Cite web|title=DJ Mustard talks Ratchet Movement|url=http://www.swaysuniverse.com/music-news-2/dj-mustard-talks-ratchet-movement|publisher=Sway's Universe|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131001104426/http://www.swaysuniverse.com/music-news-2/dj-mustard-talks-ratchet-movement|archivedate=2013-10-01}}</ref> DJ Mustard emepụtala égwu YG dịka "Bitches Ain't Shit" nke gosipụtara ndị rapper Tyga na Nipsey Hussle, na "You Broke" nke gosipụtakwara Nipsey Hassle. N'afọ 2010, DJ Mustard wepụtara abọm nchịkọta na-abụghị nke gọọmentị na ndị omenkà dị iche iche site na akara Thump Records nke a kpọrọ Let's Jerk aha ya bụ aha égwu okporo ámá a na-akpọ jerking na Los Angeles.<ref>{{Cite web|title=Lets Jerk album|url=https://www.amazon.com/DJ-Mustard-Presents-Lets-Jerk/dp/B003SS5M86|publisher=Amazon}}</ref>
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+Ndepụta nke abọm, na ọkwa chaatị ahọpụtara
! rowspan="2" scope="col" style="width:12em;" |Aha ya
! rowspan="2" scope="col" style="width:20em;" |Nkọwa nke abọm
! colspan="7" scope="col" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" scope="col" |asambodo
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |US<br /><br /><br /><br />
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |USR&B/HH<nowiki><br id="mwAQ8"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br />
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |USRap<nowiki><br id="mwARU"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br />
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |AUS<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.auspop.com.au/2019/07/aria-chart-watch-532/|title=ARIA Chart Watch #532|publisher=auspOp|date=July 6, 2019|accessdate=July 6, 2019}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |CAN<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://www.fyimusicnews.ca/fyi-charts/billboard-canadian-albums|title=Billbord Canadian Albums|work=FYIMusicNews|date=13 March 2017|accessdate=July 9, 2019}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NOR<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.vglista.no/topplister/topp-40-album-2020-02/|title=VG-lista – Topp 40 Album uke 2, 2020|publisher=[[VG-lista]]|accessdate=January 11, 2020}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |NZ<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=https://nztop40.co.nz/chart/albums?chart=4668|title=NZ Top 40 Albums Chart|publisher=[[Recorded Music NZ]]|date=July 8, 2019|accessdate=July 5, 2019}}</ref>
|-
! scope="row" |''10 Oge okpomọkụ''<ref>{{Cite news|url=http://www.complex.com/music/2014/04/dj-mustard-announces-title-of-new-album|work=Complex Music|title=DJ Mustard Announces the Title of His New Album|date=April 28, 2014|first=Justin|author=Davis}}</ref>
|
* E wepụtara ya: August 11, 2014<ref>{{Cite web|url=http://www.xxlmag.com/news/2014/07/dj-mustards-new-album-10-summers-will-feature-lil-wayne-big-sean-jeezy/|title=DJ Mustard's New Album '10 Summers' Will Be Available For Free On August 12 - XXL|accessdate=1 July 2016}}</ref>
* {{Érèkọbalà|Label: Pu$haz Ink, [[Roc Nation]], [[Republic Records|Republic]]}}
* Ụdị: CD, nbudata dijitalụ
|143
|20
|14
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
! scope="row" |''Oge Okpomọkụ''<ref>{{Cite web|url=http://www.hotnewhiphop.com/dj-mustard-shares-cold-summer-tracklist-with-yg-young-thug-meek-mill-and-more-news.24007.html?|title=Cold Summer by DJ Mustard|author=Walker|first=Angus|date=September 9, 2016|work=Encyclopedia of Things|accessdate=September 10, 2016}}</ref>
|
* A tọhapụrụ ya: Septemba 16, 2016
* {{Érèkọbalà|Label: Pu$haz Ink, Roc Nation, Republic}}
* Ụdị: CD, nbudata dijitalụ
|Ọdịdị
|24
|14
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
! scope="row" |''Ghetto'' (ya <span style="font-size:85%;">na</span> <span style="font-size:85%;">RJMrLA</span>)
|
* A tọhapụrụ ya: Disemba 15, 2017
* Akara: 10 Oge okpomọkụ, Interscope
* Ụdị: Nbudata dijitalụ
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|-
! scope="row" |''Iri Zuru Okpu''
|
* A tọhapụrụ ya: June 28, 2019
* Akara: 10 Oge okpomọkụ, Interscope
* Ụdị: Ịgba egwu, nbudata dijitalụ
|8
|5
|3
|62
|8
|25
|39
|
* RIAA: Platinum
|-
| colspan="10" style="font-size:90%" |"X" na-egosi ihe ndekọ nke na-enweghị chaatị ma ọ bụ nke a na-ewepụtaghị na mpaghara ahụ.
|}
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fsqxzb63wsliw2kexkxc5jd12fega9c
Melvin Gibbs
0
18115
86546
82891
2022-08-04T17:44:01Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Melvin Gibbs TFF 2014 (cropped).JPG|thumb]]
'''Melvin Gibbs''' bụ onye America na-akpọ ụbọ akwara nke pụtara na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ abọm 200 n'ụdị egwu dị íchè iche. N'etiti ndị ọzọ, a maara Gibbs màkà ịrụ ọrụ na jazz na ónyé na-akụ egwu Ronald Shannon Jackson na onye na na-akụ ọkpọ Sonny Sharrock, na egwu rock na Rollins Band na Arto Lindsay.
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Melvin_Gibbs.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Gibbs na July 1980 performance na Paris, France]]
A mụrụ ya na Brooklyn, New York, Gibbs gara Medgar Evers College na Brooklyn Conservatory of Music. Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na Berklee College of Music, Gibbs bu ụzọ márá ọha na eze dị ka onye otu Defunkt, nke bụ isi ihe na mmalite afọ 1980 na New York.<ref name="AllMusic Bio1">{{Cite web|author=Layne|first=Joslyn|year=2012|title=Melvin Gibbs|url=http://www.allmusic.com/artist/p79805|work=Allmusic|accessdate=January 6, 2012}}</ref> N'ime ihe ka ukwuu n'afọ ndị 1980, ọ na-akpọ egwu na Ronald Shannon Jackson's Decoding Society na ónyé na-akụ ọkpọ Vernon Reid na ónyé na'akụ ọkpọ Sonny Sharrock na ónyé na na-akụ saxophon John Zorn. Ya na Jackson na onye na-akpọ ụbọ Bill Frisell bụ onye otu Power Tools. Gibbs duziri otu egwu Eye and I na D.K. Dyson onye guzobekwara Black Rock Coalition nke ọ bụ onye otu mbụ.
Gibbs weere ọrụ nke ónyé na-emepụta ihe ndekọ mgbe ọ nọ na Rollins Band na 1990s. Ọ rụrụ ọrụ na ikike ahụ, na-emepụta ndekọ màkà ndị omenkà ndị ọzọ na Rage Records.<ref name="AllMusic Bio1">{{Cite web|author=Layne|first=Joslyn|year=2012|title=Melvin Gibbs|url=http://www.allmusic.com/artist/p79805|work=Allmusic|accessdate=January 6, 2012}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
opj20cnw4ig6igs9qzzrospfr1k5z3f
86547
86546
2022-08-04T17:45:40Z
Hesyomi
13284
#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Melvin Gibbs TFF 2014 (cropped).JPG|thumb]]
[[Usòrò:Melvin Gibbs 05N3594.jpg|thumb]]
'''Melvin Gibbs''' bụ onye America na-akpọ ụbọ akwara nke pụtara na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ abọm 200 n'ụdị egwu dị íchè iche. N'etiti ndị ọzọ, a maara Gibbs màkà ịrụ ọrụ na jazz na ónyé na-akụ egwu Ronald Shannon Jackson na onye na na-akụ ọkpọ Sonny Sharrock, na egwu rock na Rollins Band na Arto Lindsay.
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Melvin_Gibbs.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Gibbs na July 1980 performance na Paris, France]]
A mụrụ ya na Brooklyn, New York, Gibbs gara Medgar Evers College na Brooklyn Conservatory of Music. Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ na Berklee College of Music, Gibbs bu ụzọ márá ọha na eze dị ka onye otu Defunkt, nke bụ isi ihe na mmalite afọ 1980 na New York.<ref name="AllMusic Bio1">{{Cite web|author=Layne|first=Joslyn|year=2012|title=Melvin Gibbs|url=http://www.allmusic.com/artist/p79805|work=Allmusic|accessdate=January 6, 2012}}</ref> N'ime ihe ka ukwuu n'afọ ndị 1980, ọ na-akpọ egwu na Ronald Shannon Jackson's Decoding Society na ónyé na-akụ ọkpọ Vernon Reid na ónyé na'akụ ọkpọ Sonny Sharrock na ónyé na na-akụ saxophon John Zorn. Ya na Jackson na onye na-akpọ ụbọ Bill Frisell bụ onye otu Power Tools. Gibbs duziri otu egwu Eye and I na D.K. Dyson onye guzobekwara Black Rock Coalition nke ọ bụ onye otu mbụ.
Gibbs weere ọrụ nke ónyé na-emepụta ihe ndekọ mgbe ọ nọ na Rollins Band na 1990s. Ọ rụrụ ọrụ na ikike ahụ, na-emepụta ndekọ màkà ndị omenkà ndị ọzọ na Rage Records.<ref name="AllMusic Bio1">{{Cite web|author=Layne|first=Joslyn|year=2012|title=Melvin Gibbs|url=http://www.allmusic.com/artist/p79805|work=Allmusic|accessdate=January 6, 2012}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1pbf1atelzfxgtmyallk08zecvo5qhc
Ben Harper
0
18153
86674
82932
2022-08-05T08:03:00Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ben Harper 003.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Benjamin Charles Harper'''<ref>{{Cite web|title=Ben Harper|url=https://www.anti.com/artists/ben-harper/|work=ANTI- Records|accessdate=2021-10-01}}</ref> (amụrụ n'October 28, 1969) bụ ónyé America na-agụ egwu na ónyé na-ede egwu na onye nwèrè ọtụtụ ngwá egwu. Harper na-akpọ ngwakọta nke blues, folk, mkpụrụ obi, reggae, na egwu rock<ref>{{Cite news|author=Dye|first=David|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=103935651|title=Ben Harper Explores Rock With Relentless7 : World Cafe|publisher=World Cafe (WXPN)|date=May 8, 2009|accessdate=2015-09-07|work=npr.org}}</ref> ma mara ya maka nkà egwu egwu ya, olu, arụmọrụ dị ndụ, na ime ihe.<ref>{{Cite web|title=Ben Harper interview|url=http://music.ninemsn.com.au/article.aspx?id=90631|date=2007-08-19|accessdate=2015-11-06|work=Nine MSN (music)|first=Angela|author=Pulvirenti|publisher=ninemsn Pty Ltd.|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070819041638/http://music.ninemsn.com.au/article.aspx?id=90631|archivedate=August 19, 2007}}</ref> O weputara abọm iri na abụọ, nke ka ukwuu site na Virgin Records, ma gaa mba ụwa.<ref>{{Cite web|title=Ben Harper|url=http://www.discogs.com/artist/42599-Ben-Harper|work=Discogs|accessdate=2015-11-06}}</ref>
Harper bụ ónyé mmeri Grammy Award ugboro atọ na onye a họpụtara ugboro asaa, yana onyinye màkà Best Pop Instrumental Performance na Best Traditional Soul Gospel Album na 2004 na Best Blues Album na 2013.<ref>{{Cite web|url=https://www.grammy.com/grammys/artists/ben-harper|publisher=Grammy|title=Grammy nominations and wins - Ben Harper|accessdate=29 January 2019}}</ref>
Na mmemme nké iri anọ nke Blues Music Awards, a kpọrọ egwu Harper na Charlie Musselwhite, "No Mercy in This Land", bụ Song of the Year.<ref name="auto">{{Cite web|url=https://www.antimusic.com/news/19/May/102019_Blues_Music_Awards_Winners_Announced.shtml|title=2019 Blues Music Awards Winners Announced|work=Antimusic.com|accessdate=11 May 2019}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Harper na Pomona, California. Nna ya nwụrụ anwụ, Leonard Harper, bụ ónyé Africa-America na Cherokee, nne ya, Ellen Harper Verdries (née Chase), bụ onye Juu.<ref>{{Cite news|title=Ben Harper And Mom Ellen Reflect On A Lifetime Immersed In A Folk Music 'Wonderland'|url=https://www.npr.org/2021/02/01/962774149/ben-harper-and-mom-ellen-reflect-on-a-lifetime-immersed-in-a-folk-music-wonderla|accessdate=2021-02-02|work=NPR.org|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-07-31|title=Folk matriarch Ellen Harper now striking a chord with her music|url=https://www.dailybulletin.com/folk-matriarch-ellen-harper-now-striking-a-chord-with-her-music|accessdate=2021-02-02|work=Daily Bulletin|language=en-US}}</ref> Nne nne ya bụ onye Juu Russia-Lithuania.<ref>{{Cite web|title=Ben Harper {{!}} Roots {{!}} Part one|url=http://www.swer.net/english.roots1.html|date=February 3, 2008|author=Plunier|first=JP|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080203090640/http://www.swer.net/english.roots1.html|archivedate=February 3, 2008|publisher=Les Inrockuptibles (no. 58)|quote=English translation from an article originally in French.}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.onewaymagazine.com/coverstory_2-897.html|title=Ben Harper - Every Facet Of The Diamond|publisher=Onewaymagazine.com|accessdate=2015-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080517124614/http://www.onewaymagazine.com/coverstory_2-897.html|archivedate=May 17, 2008}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://arts.guardian.co.uk/fridayreview/story/0,,895525,00.html|work=The Guardian|title=Blood in the tracks|first=Will|author=Hodgkinson|date=February 14, 2003|accessdate=April 26, 2010}}</ref> Nne na nna ya gbara alụkwaghịm mgbè ọ dị afọ ise, ya na ezinụlọ nne ya tolitere. Harper nwere ụmụnne abụọ, Joel na Peter Harper.
Harper malitere ịkpọ ụbọ akwara mgbe ọ bụ nwatakịrị.<ref>{{Cite web|url=http://www.jewishsf.com/content/2-0-/module/displaystory/story_id/24975/edition_id/488/format/html/displaystory.html|title=Celebrity Jews | j. the Jewish news weekly of Northern California|publisher=Jewishsf.com|date=February 11, 2005|accessdate=December 31, 2011}}</ref> Ụlọ ahịa egwu nne ya, Folk Music Center and Museum, tọrọ ntọala nke ọdịnala na blues màkà ónyé na-ese ihe, nke ndị na-akwado ya Leonard Cohen, Taj Mahal, John Darnielle, na David Lindley na ihe [[William Shakespeare]] na Robert Frost kwuru mgbe mgbe site n'aka nna nna ya: 5<ref name="Appleford">Appleford, Steve. "I'll Rise: The Music and Message of Ben Harper" Page 5. Essay published in the [https://www.amazon.com/dp/B000030020 Ben Harper CD Box Collection]. Released April 6
, 2000.</ref>
== Ọrụ ==
Mgbè ọ dị afọ iri na abụọ, Harper gbara egwu mbụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.askmen.com/celebs/men/entertainment_100/135_ben_harper.html|title=Ben Harper Celebrity Profile, News, Gossip & Photos|publisher=AskMen|accessdate=2015-09-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100124215144/http://www.askmen.com/celebs/men/entertainment_100/135_ben_harper.html|archivedate=January 24, 2010}}</ref> N'ime afọ 1980, n'oge ọ nọ n'afọ iri na ụma, Harper malitere ịkpọ slide guitar, na-eṅomi ụdị Robert Johnson. Harper nụchara ụdị ya, na-ewere Weissenborn slide guitar.: 11 Harper gbapụrụ n'Alaeze Ukwu Inland mgbè Taj Mahal kpọrọ ya ka ya na onye na-ese ihe na-eme njem.<ref name="Appleford">Appleford, Steve. "I'll Rise: The Music and Message of Ben Harper" Page 5. Essay published in the [https://www.amazon.com/dp/B000030020 Ben Harper CD Box Collection]. Released April 6
, 2000.</ref> Ha dekọrọ abọm Taj Mahal bụ Follow the Drinking Gourd, nke e wepụtara na Nọvemba 1990, wee gaa Hawaii.<ref name="Appleford" />
[[Usòrò:Ben_Harper_FIJM_2003.jpg|áká_èkpè|thumb|242x242px|Harper n'elu ikpo okwu na 2003]]
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pr0ji15uzk7ern8baxurlxp723s9n83
Josie Briggs Hall
0
18177
86610
82959
2022-08-05T06:42:29Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Josie Briggs Hall.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
Josie Briggs Hall (September 17, 1869 October 25, 1935) bụ onye edemede na onye nkuzi Amerika. O dere akwụkwọ mbụ nke nwanyị ojii Texan bipụtara.
== Ndụ ya ==
A mụrụ Josie Briggs na Waxahachie, Texas na Septemba 17, 1869. Nne na nna ya, Henry na Tennie Briggs, nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri na otu. Briggs na nwanne ya nwanyị biri wee gaa Bishop College na Marshall, Texas n'ihe dị ka nke afọ 1886 mana ọ gụsịrị akwụkwọ.<ref name=":0">{{Cite book|title=Who's who among the colored Baptists of the United States: volume I|author=Bacote|first=Samuel William|publisher=Franklin Hudson Publishing Co.|year=1913|location=Kansas City, MO|pages=258–259}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw|title=HALL, JOSIE BRIGGS|author=LUCKO|first=PAUL M.|date=2010-06-15|work=tshaonline.org|language=en|accessdate=2019-04-14}}</ref>
Mgbe ọ dị afọ iri na isii, Briggs nwetara ọrụ nkuzi mbụ ya na Kenan, Texas. N'afọ 1888, ọ lụrụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ J. P. Hall. Di na nwunye ahụ mụrụ ụmụ ise.<ref name=":0">{{Cite book|title=Who's who among the colored Baptists of the United States: volume I|author=Bacote|first=Samuel William|publisher=Franklin Hudson Publishing Co.|year=1913|location=Kansas City, MO|pages=258–259}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBacote1913">Bacote, Samuel William (1913). ''Who's who among the colored Baptists of the United States: volume I''. Kansas City, MO: Franklin Hudson Publishing Co. pp. 258–259. [[Hdl (ihe njirimara)|hdl]]:[//hdl.handle.net/2027%2Femu.010000427443 2027/emu.010000427443].</cite></ref> Ọ kụzikwaara na obodo Texas Ray na Mexia, na obodo Mississippi Peyton na Tunica.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw|title=HALL, JOSIE BRIGGS|author=LUCKO|first=PAUL M.|date=2010-06-15|work=tshaonline.org|language=en|accessdate=2019-04-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLUCKO2010">LUCKO, PAUL M. (2010-06-15). [https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw "HALL, JOSIE BRIGGS"]. ''tshaonline.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-14</span></span>.</cite></ref>
Josie Briggs Hall fọrọ nke nta ka ọ gụchaa akwụkwọ mbụ ya mgbe ọkụ gbara akwụkwọ ahụ n'afọ 1898. Akwụkwọ ya ọzọ, A Scroll of Facts and Advice (Houxīs Printery, 1905), bụ ''akwụkwọ'' mbụ nke nwanyị ojii Texan bipụtara.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=OHlpfowPLvYC|title=Black Women in Texas History|author=Glasrud|first=Bruce A.|date=2008-03-03|publisher=Texas A&M University Press|isbn=9781603440318|pages=117|language=en}}</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=wZahAwAAQBAJ|title=Black Texas Women: 150 Years of Trial and Triumph|author=Winegarten|first=Ruthe|date=2010-07-22|publisher=University of Texas Press|isbn=9780292786653|language=en}}</ref> Ọ sochiri ya na ''Akụkọ Omume na'' Mental maka Ndụ Azụmaahịa na Ezinụlọ nke Negro, Dị ka Ngwọta maka Nsogbu Agbụrụ (R.S. Jenkins, 1905), nchịkọta nke abụ na edemede mbụ, ihe e bipụtara ọzọ, na ihe osise na foto nke ndị isi ojii na Texas na United States.<ref>{{Cite book|url=http://archive.org/details/hallsmoralmental01hall|title=Hall's moral and mental capsule for the economic and domestic life of the negro, as a solution of the race problem|author=Hall|first=Josie Briggs|date=1905|publisher=Dallas, Tex., Rev. R. S. Jenkins|others=The Library of Congress}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|url=https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw|title=HALL, JOSIE BRIGGS|author=LUCKO|first=PAUL M.|date=2010-06-15|work=tshaonline.org|language=en|accessdate=2019-04-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLUCKO2010">LUCKO, PAUL M. (2010-06-15). [https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw "HALL, JOSIE BRIGGS"]. ''tshaonline.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-14</span></span>.</cite></ref> Akwụkwọ ahụ bụ otu n'ime ọtụtụ akwụkwọ ntuziaka onwe onye yiri akwụkwọ ọgụgụ... nke a na-ere na ndị Afrika Amerika na-achọ agụmakwụkwọ n'èzí klas ọdịnala.<ref>Athon, Amanda (2015). “Assimilative Rhetorics in 19th Century African American Literacy Mauals.” ''Reflections'' 15.1 : 42.</ref> A kpaliri Hall ide ya n'akụkụ ụfọdụ iji dọọ ndị nne na nna nke ụmụaka dịka ndị ọ kụziri.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books/about/The_Southern_Middle_Class_in_the_Long_Ni.html?id=oB5fDwAAQBAJ|title=The Southern Middle Class in the Long Nineteenth Century|author=Ramsey|first=Sonya|date=2011-12-12|publisher=LSU Press|isbn=9780807138533|editor=Wells|pages=268|language=en|chapter=Of Culture and Connectivity: African American Women Nonfiction Writers and the Gendered Definitions of Class}}</ref>
Hall mechara kwaga Dallas wee guzobe ụlọ akwụkwọ Ụlọ ọrụ mmepụta ihe na azụmahịa nke Homemakersń, nke ọ na-elekọta site n'afọ 1916 ruo 1928.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw|title=HALL, JOSIE BRIGGS|author=LUCKO|first=PAUL M.|date=2010-06-15|work=tshaonline.org|language=en|accessdate=2019-04-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLUCKO2010">LUCKO, PAUL M. (2010-06-15). [https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw "HALL, JOSIE BRIGGS"]. ''tshaonline.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-14</span></span>.</cite></ref>
Hall nwụrụ na October 25, 1935, na Dallas.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw|title=HALL, JOSIE BRIGGS|author=LUCKO|first=PAUL M.|date=2010-06-15|work=tshaonline.org|language=en|accessdate=2019-04-14}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLUCKO2010">LUCKO, PAUL M. (2010-06-15). [https://tshaonline.org/handbook/online/articles/fhafw "HALL, JOSIE BRIGGS"]. ''tshaonline.org''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2019-04-14</span></span>.</cite></ref>
N'afọ 1936, e tinyere abụ Hall n'akwụkwọ akụkọ nke ndị na-ede abụ ojii nke Texas, ''Heralding Down'': An Anthology of Verse, nke J. Mason Brewer dezigharịrị.<ref name=":2">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=OHlpfowPLvYC|title=Black Women in Texas History|author=Glasrud|first=Bruce A.|date=2008-03-03|publisher=Texas A&M University Press|isbn=9781603440318|pages=117|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGlasrudPitre2008">Glasrud, Bruce A.; Pitre, Merline (2008-03-03). [https://books.google.com/books?id=OHlpfowPLvYC ''Black Women in Texas History'']. Texas A&M University Press. p. 117. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/9781603440318|<bdi>9781603440318</bdi>]].</cite></ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
hwa5sblatmnmhulz7sndxp33uz2kpa4
Yakubu Muhammed
0
18187
86617
82969
2022-08-05T06:49:29Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Yakubu-Mohammed.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Yakubu Mohammed''' (amụrụ na 25 Machị 1973) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye na-emepụta ihe, onye nduzi, onye na-agụ egwu na odee. Ọ bụ onye nnọchi anya Globacom, onye nnọchianya SDGs na n'otu oge, onye nnọchiteanya maka Nescafe Beverage.<ref>{{Cite web|url=https://www.gistmania.com/talk/topic,75946.0.html|title=The list of Glo ambassadors according to globacom website|date=16 August 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://opera.news/ng/en/entertainment/a11c810588ee286dc585338d5111d8bb|title=One of the Leading Characters in the Kannywood's Movie Industry: Yakubu Muhammad - Opera News}}</ref> Yakubu Mohammed bụ onye na-eme ihe nkiri nke a ma ama na aha ezinụlọ na Kannywood na [[Nollywood]]. Ọ bụrụla ihe karịrị otu puku egwu, gosipụtakwa na ihe karịrị otu narị ihe nkiri Hausa na ihe karịrị irí anọ ihe nkiri Bekee nke ụfọdụ n'ime ha gụnyere; Lionheart, 4th Republic, Sons of the Caliphate na ''[[Shuga (Usoro TV)|MTV Shuga]]'' nke mere ka ọ nweta ọtụtụ nhọpụta na onyinye dịka City People Entertainment Awards<ref>{{Cite web|title=Kannywood: Yakubu Mohammed, Hannatu Bashar, five others bag awards in Lagos|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/kannywood/207494-kannywood-yakubu-mohammed-hannatu-bashar-five-others-bag-awards-lagos.html|work=Premium Times Nigeria|accessdate=24 May 2019|date=25 July 2016}}</ref> na Nigeria Entertainment Awards.
== Ọrụ ==
Yakubu Mohammed malitere na Kannywood dị ka ọ dị na 1998 na-ede edemede ma na-arụ ọrụ n'azụ ebe ahụ. N'okporo ụzọ, a zụrụ ya n'ọrụ ahụ ka ọ na-arịgo n'ọkwa na faịlụ ma n'oge na-adịghị anya ọ hụrụ onwe ya na-akpọ ndị na-agba égbè. Yakubu dị ka onye na-agụ egwu edekọla ihe karịrị otu puku egwu maka ihe nkiri egwu na abọm na Hausa na Bekee.
Mgbe ọ rụchara ọrụ site na ndabere ruo ogologo oge, ọ nwetara ihe nkiri mbụ ya na Gabar Cikin Gida na 2013 ebe ya na enyi ya na onye mmekọ ya Sani Musa Danja gosipụtara.<ref>{{Cite web|title=Dandalin Fasahar Fina-finai – Salon Rubuta Labari a Fim|url=http://ha.rfi.fr/afrika/20160430-salon-rubuta-labari-fim|publisher=Radio France Internationale|accessdate=24 May 2019|language=ha|date=30 April 2016}}</ref><ref>{{Cite web|author=Lere|first=Mohammad|title=Kannywood's Yakubu Mohammed stars in 20 movies in two months|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/138356-kannywoods-yakubu-mohammed-stars-in-20-movies-in-two-months.html|work=Premium Times Nigeria|accessdate=24 May 2019|date=10 June 2013}}</ref> O mere njem gaa [[Nollywood]] na 2016 site na nke mbụ na Sons of the Caliphate ya na onye ọrụ ibe ya [[Rahama Sadau]]<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/from-kannywood-rahama-sadau-goes-to-mtv-shuga/|work=guardian.ng|publisher=The Guadian|title=sadau goes to mtv shuga|date=23 September 2017|accessdate=24 May 2019}}</ref> ma gosikwa na ''[[Shuga (Usoro TV)|MTV Shuga]]'' na Lionheart .<ref>{{Cite web|author=Nwabuikwu|first=Onoshe|title=Nollywood Meets Kannywood in Lionheart|url=https://punchng.com/nollywood-meets-kannywood-in-lionheart/|work=Punch Newspapers|date=13 January 2019|accessdate=24 May 2019}}</ref>
=== Ihe nkiri Nollywood ===
{| class="wikitable sortable"
!Afọ
!Aha ya
|-
|2016
|''Ụmụ nke Caliphate<ref>{{Cite web|url=http://ebonylifetv.com/programming/ebonylife-homegrown/drama/sons-of-caliphate/|title=Sons of the Caliphate|work=Ebony life tv|date=9 September 2016}}</ref>''
|-
|2017
|''MTV Shuga Naija<ref>{{Cite web|url=https://thenationonlineng.net/kannywood-stars-rahamu-sadau-yakubu-mohammed-among-cast-mtv-shuga/|title=Kannywood stars Rahamu Sadau, Yakubu Mohammed among cast of MTV Shuga|date=21 September 2017}}</ref>''
|-
|
|''Eze Nwanyị Amina<ref>{{Cite web|url=https://lifestyle.thecable.ng/izu-ojukwu-queen-amina-movie/#.XOhNvwEFu90.whatsapp|title=TRAILER: Izu Ojukwu's period movie on the legend of Queen Amina|date=7 September 2017|work=Queen Amina Movie}}</ref>''
|-
|2018
|''Mepụta Ụlọ<ref>{{Cite web|url=https://mingooland.com/2018/11/robert-peters-new-movie-makeroom-is-about-boko-haram-with-all-the-violence-heres-the-trailer/|title=Makeroom|date=8 November 2018|work=Mingoroom}}</ref>''
|-
|
|''[[Lionheart (2018 film)|Obi Ọdụm]]<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/nollywood-meets-kannywood-in-lionheart/|title=The Lion Heart|date=13 January 2019}}</ref>''
|-
|
|''Asawana''
|-
|
|''Republic nke anọ<ref>{{Cite web|url=https://www.sunnewsonline.com/4th-republic-premier-stuns-lagos-film-denizens/|title=4th Republic premier stuns Lagos film denizens|date=12 April 2019|work=4th Republic}}</ref>''
|-
|
|''Onye bi n'Ụlọ ahụ<ref>{{Cite web|url=https://nlist.ng/title/tenants-of-the-house-1270/|title=Tenants of the house}}</ref>''
|-
|
|''Akpa Akpụkpọ Akpụkpọ Ọchịchịrị<ref>{{Cite web|url=https://naijagists.com/dark-closet-nollywood-movie-trailer-jibola-dabo-eucharia-anunobo-star-in-new-flick/|title=Dark Closet Nollywood Movie|date=23 February 2015}}</ref>''
|-
|
|''Ọnụ ọgụgụ Dị Iche Iche<ref>{{Cite web|url=https://nlist.ng/title/fantastic-numbers-1414/|title=Fantastic Numbers Nollywood Movie}}</ref>''
|-
|
|''Ịga N'ihu<ref>{{Cite web|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2016/11/walking-away.html|title=Walking Away Nollywood REinvented|date=10 November 2016}}</ref>''
|-
|
|''Nwunye Obodo M<ref>{{Cite web|url=https://nollywoodmoviereview.com/movie/my-village-bride-liz-benson-patience-ozokworvitalis-ndubuisi-bobby-obodocalista-okoronkwo-mohammed-yakubu/|title=My Village Bride – Liz Benson, Patience Ozokwor,Vitalis Ndubuisi, Bobby Obodo,Calista Okoronkwo, Mohammed Yakubu.}}</ref>''
|-
|
|''Onye ọkwọ ụgbọala<ref>{{Cite web|url=https://nollywoodcommunity.com/bobby-obodo-loss-right-eye-movie-set-rita-dominic/|title=Bobby Obodo loss his right eye while on movie set with Rita Dominic|date=14 January 2017}}</ref>''
|-
|
|''Osisi ndị mebiri emebi<ref>{{Cite web|url=https://3marilynthemedia.cf/db/watching-full-movies-damaged-petal-nigeria-hdrip-mkv-4k.html|title=damaged-petal-nigeria|year=2015}}</ref>''
|-
|
|''Bunmi's Diary [ihe odide dị mkpa]''
|-
|
|''Ike nke echi<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/power-of-tomorrow-oge-okoye-ik-ogbonna-star-in-new-movie/9p9ft3r|title=power-of-tomorrow-|date=25 April 2015}}</ref>''
|-
|
|''Nwunye Onye Agbata Obi m<ref>{{Cite web|url=https://nlist.ng/title/my-neighbours-wives-1161/|title=my-neighbours-wives|date=16 September 2017}}</ref>''
|-
|
|''Onye Nwunye M hụrụ n'anya<ref>{{Cite web|url=https://www.thenetnaija.com/videos/nollywood/4445-my-wifes-lover-nonso-diobi-munachi-abii|title=My wifes-lover-nonso-diobi-munachi-abii- yakubu|date=28 February 2017}}</ref>''
|-
|
|''Ọkụ na-acha anụnụ anụnụ<ref>{{Cite web|url=http://www.nigstars.com/abuja-premiere-of-blue-flames/|title=premiere-of-blue-flames/|date=25 April 2013}}</ref>''
|-
|
|''Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Eprel<ref>{{Cite web|url=https://www.lindaikejisblog.com/2016/08/yakubu-mohammed-wins-city-peoples-best.html|title=yakubu-mohammed-wins-city-peoples-best.html/April hotel|date=7 August 2016}}</ref>''
|-
|
|''Ụmụ nwanyị''
|-
|
|''nku nke nduru<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2018/09/must-watch-trailer-zack-orji-sani-danja-yakubu-mohammed-star-omoni-obolis-wings-dove/|title=zack-orji-sani-danja-yakubu-mohammed-star-omoni-obolis-wings-dove|date=10 September 2018}}</ref>''
|-
|2020
|''Badamasi''
|-
|}
=== Ihe nkiri Kannywood ===
{| class="wikitable"
|ND
|''Ọ na-aga n'ihu''
|-
| rowspan="7" |2013
|''Gabar Cikin Gida''
|-
|''Da Kai Zan Gana''
|-
|''Mai Farin Jini''
|-
|''Nas''
|-
|''Romeo Da Jamila''
|-
|''Sani Nake So''
|-
|''Shu'uma (Nwanyị Ọjọọ)''
|-
| rowspan="7" |2014
|''Soyayya Da Shakuwa''
|-
|''Ya mere Aljannar Ụwa''
|-
|''Sai A Lahira''
|-
|''Munubiya''
|-
|''Hakkin Miji''
|-
|''Duniyar Nan''
|-
|''Ememe Yar Gata''
|-
|2015
|''Kayar Ruwa''
|-
| rowspan="3" |2016
|''Nwa Caliphate''
|-
|''Hawaye Na''
|-
|''Yar Mulki''
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4tbuup9vmchz5uapwvmvd4vsiygww5m
Kunle Remi
0
18220
86574
83003
2022-08-05T05:56:55Z
Akwugo
11031
Add
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kunle Remi.png|thumb|Kunle Remi]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceKunle Remi]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Oyekunle Opeyemi Oluwaremi''' (amụrụ na 18 Ọktoba 1988) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye a maara nke ọma maka ọrụ ya n'ihe ngosi ndị gụnyere, Falling, Family Forever na ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/09/falling-uduak-oguamanam/|title="Falling" to Premiere Tomorrow with Adesua Etomi, Blossom Chukwujekwu & Kunle Remi|date=17 September 2015|publisher=BellaNaija}}</ref> Ọ bịara bụrụ onye a ma ama mgbe ọ meriri mbipụta nke asaa nke Gulder Ultimate Search na 2010.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2010/10/kunle-is-ultimate-man/|title=Kunle is the Ultimate Man|date=22 October 2010|publisher=Vanguard Newspaper}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na New York Film Academy .<ref>{{Cite web|url=https://goldmyne.tv/entertainment/nigerian-entertainers-that-graduated-from-new-york-film-academy/|title=8 Nigerian entertainers who went to New York Film Academy|publisher=Goldmyne TV}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Kunle Remi gụrụ gbasara ihe nkiri na New York Film Academy, Los Angeles, ma gụsịrị akwụkwọ na 2014. Nke a sochiri ihe nkiri na-amụta ihe nkiri na ntụziaka site n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ, ma gụsịrị akwụkwọ na 2015.<ref>{{Cite web|url=https://flixanda.com/cast_crew/434/kunle-remi/|title=Kunle Remi Bio|publisher=Fixanda}}</ref> Remi bụ onye na-eso ụzọ nke Kraịst.<ref>{{Cite web|url=https://nollywoodaccessmagazine.com/2018/10/17/one-on-one-with-kunle-remi/|title=ONE ON ONE WITH NOLLYWOOD ACTOR KUNLE REMI!|publisher=Nollywood Access Magazine}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ime ihe nkiri ===
Remi malitere ime ihe nkiri n'afọ 2011, mgbe ọ meriri Gulder Ultimate Search n'afọ 2010. Ọrụ mbụ ya bụ na Heavy Beauty, nke Grace Edwin Okon mepụtara ma bụrụ nke Stanlee Ohikhuare duziri.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt3699468/?ref_=nm_flmg_cin_1/|title=Heavy Beauty IMDB|publisher=IMDB}}</ref> Mgbe e mesịrị, o mere ọtụtụ ihe nkiri, usoro TV, na ihe nkiri, gụnyere Family Forever, ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'', ''Lagos Cougars'' Reloaded, The ''Getaway'', Falling, na [[Africa Magic|Africa]] Magic's Forbidden.<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2015/11/family-forever-location-pictures/|title=Family Forever: Location Pictures|publisher=360Nobs}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/tinsel-still-going-strong/|title=Tinsel still going strong?|date=8 April 2017|publisher=Punch Newspapers}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/lagos-cougars-rita-dominic-joselyn-dumas-memry-savanhu-star-in-new-series/kw16zhb/|title=Rita Dominic, Joselyn Dumas, Memry Savanhu star in new series|date=22 January 2015|publisher=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nollywoodaccessmagazine.com/2018/10/17/one-on-one-with-kunle-remi/|title=ONE ON ONE WITH NOLLYWOOD ACTOR KUNLE REMI!|publisher=Nollywood Access Magazine}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/09/falling-uduak-oguamanam/|title="Falling" to Premiere Tomorrow with Adesua Etomi, Blossom Chukwujekwu & Kunle Remi|date=17 September 2015|publisher=BellaNaija}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://africamagic.dstv.com/show/forbidden/|title=Forbidden|publisher=Africa Magic}}</ref> E gosipụtara ya n'ọtụtụ ihe nkiri Africa Magic Original Films.
=== Nlekọta TV ===
Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na New York Film Academy, Remi rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta TV maka ụlọ ọrụ TV Ịntanetị, Celebville 360.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/channel/UCAVfj_hBp_9fNlncBHw_Dkg/|title=Celebville 360|publisher=Celebville360}}</ref> Mpụta mbụ ya bụ ịkọ akụkọ ndụ na mmemme nhọpụta Academy Awards na Beverly Hills, [[California]].<ref>.{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LY9ZKX7eiLc/|title=Oscar Nomination Announcements|publisher=Celebville360}}</ref> N'afọ 2021, ọ ghọrọ onye na-akwado (taskmaster) nke Gulder Ultimate Search.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/gus-actor-kunle-remi-unveiled-as-taskmaster/|title=GUS: Actor Kunle Remi unveiled as taskmaster|date=10 September 2021|publisher=punchng.com}}</ref>
=== Ịmepụta Ihe Nlereanya ===
Remi malitere ọrụ ime ihe ngosi ya na ụdị ISIS. Kemgbe ahụ, ọ gosipụtara na mkpọsa mgbasa ozi maka ụdị dị ka Airtel, MTN Nigeria, DStv, na Diamond Bank.<ref>{{Cite web|url=http://www.ebalsblog.com/2017/09/what-you-never-knew-about-actormodel.html/|title=What you Never Knew about Actor/Model Kunle Remi|publisher=Ebals Blog}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Fim ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
!Ref
|-
|2019
|''Ihe oyiyi ọlaedo''
|Chuks
|Ihe nkiri.
|<ref>{{Cite web|title=RMD, Sola Sobowale, Alibaba, Kunle Remi star in Tade Ogidan's "Gold Statue"|date=28 July 2017|url=https://www.bellanaija.com/2017/07/rmd-sola-sobowale-alibaba-kunle-remi-star-tade-ogidans-gold-statue-see-b-t-s-photos/|publisher=BellaNaija}}</ref>
|-
|2018
|''Iv''
|Audu
|Ihe nkiri nke Cut24 mepụtara ma Tosin Igho duziri. E wepụtara ya na 2018.
|<ref>{{Cite web|title=Beverly Naya, Meg Otanwa, Shaffy Bello, Kunle Remi attend premiere|date=25 March 2018|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/the-eve-beverly-naya-meg-otanwa-shaffy-bello-kunle-remi-attend-premiere/mbrswd9/|publisher=Puls Nigeria}}</ref>
|-
|2017
|''Ihe Omimi nke Sobi''
|Sobi
|Ihe nkiri. Ọ bụ Biodun Stephen dere ma duzie ya. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=Movie Review: Sobi's Mystic Shows Nollywood Still Has Great Storytellers|url=https://www.thatnollywoodblog.com/sobis-mystic-shows-nollywood-still-great-story-tellers/|publisher=That Nollywoood Blog}}</ref>
|-
|2017
|''Igbe Tiwa''
|Lolu
|Ihe nkiri. Ọ bụ Biodun Stephen dere ma duzie ya. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=Tiwa's Baggage|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2017/05/tiwas-baggage.html/|publisher=Nollywood Reinvented}}</ref>
|-
|2017
|''Obi Purple''
|Ademola
|Ihe nkiri nke Andy Amenechi duziri. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=AWARD WINNING DIRECTOR, ANDY AMENECHI RETURNS TO NOLLYWOOD WITH 'PURPLE HEARTS'|date=16 September 2016|url=http://www.informationng.com/2016/09/award-winning-director-andy-amenechi-returns-to-nollywood-with-purple-hearts.html/|publisher=Information Nigeria}}</ref>
|-
|2015
|''Mọnde Ọ bụla Ọzọ''
|Greg
|Ihe nkiri nke Kafui Danko mepụtara ma Pascal Amanfo duziri. E wepụtara ya na 2016.
|<ref>{{Cite web|title=Any Other Monday|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2016/02/coming-soon-any-other-monday.html/|publisher=Nollywood Reinvented}}</ref>
|-
|2015
|''Ịda''
|Imoh
|Ihe nkiri Uduak Isong Oguamanam mepụtara ma bụrụ nke Niyi Akinmolayan duziri. E wepụtara ya na 2015.
|
|-
|2020
|<nowiki><i id="mwpw">Ihe nkiri Mama</i></nowiki>
|Gboyega
|Nke Seyi Babatope duziri ma Joy Grant-Ekong mepụtara
|
|-
|2021
|''Oge Krismas Naija''
|Ugo
|Ọ bụ Kunle Afolayan duziri ya. E kesara ya na Netflix
|<ref>{{Cite news|title='A Naija Christmas' Review: Honoring a Mother's Wish – The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/12/16/movies/a-naija-christmas-review.html|work=The New York Times|date=16 December 2021|accessdate=16 December 2021|author=Kennedy|first=Lisa}}</ref>
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
!Ref
|-
|2018
|''A machibidoro ya iwu''
|Demilade Doregos
|Usoro TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|<ref>{{Cite web|title=Get the Scoop on New Series 'Forbidden' starring Theresa Edem-Isemin, Kunle Remi, Toni Tones, Tina Mba & Nobert Young|date=27 June 2018|url=https://www.bellanaija.com/2018/06/get-scoop-new-series-forbidden-starring-thelma-edem-isemin-kunle-remi-toni-tones-tina-mba-nobert-young/|publisher=BellaNaija}}</ref>
|-
|20162017
|''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
|Zane
|Usoro TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|
|-
|20162017
|''Ezinụlọ Lincoln''
|Eric
|Ihe nkiri TV.
|<ref>{{Cite web|title=Lincoln's Clan Evolution|url=https://www.imdb.com/list/ls021201875/|publisher=IMDB}}</ref>
|-
|2015 2016
|''Lagos Cougars A Na-ebugharị''
|
|Ihe nkiri TV.
|<ref>{{Cite web|title=ON set of Lagos Cougars Reloaded|url=https://naijagists.com/photos-ini-edo-rita-dominic-joselyn-dumas-on-emem-isongs-cougars-reloaded-movie-set/|publisher=NaijaGists}}</ref>
|-
|2014
|''Getaway''
|Oliseh
|Ihe nkiri TV.
|
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Nsonaazụ
!Ref
|-
|2019
| rowspan="2" |[[Best of Nollywood Awards|Ihe nrite kacha mma nke Nollywood]]
|Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2019-12-15|title=BON Awards 2019: 'Gold Statue', Gabriel Afolayan win big at 11th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2019-gold-statue-gabriel-afolayan-win-big-at-11th-edition/4d0w2n4|accessdate=2021-10-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|-
|2020
|Kiss Kasị Mma na ihe nkiri
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-06-13|language=en-GB}}</ref>
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7fsfrq4kjglqfecga885brmatwbkd1w
86575
86574
2022-08-05T05:57:31Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kunle Remi.png|thumb|Kunle Remi]]
[[Category:Pages using infobox person with unknown empty parameters|residenceKunle Remi]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Oyekunle Opeyemi Oluwaremi''' (amụrụ na 18 Ọktoba 1988) bụ onye Naijiria na-eme ihe nkiri, onye a maara nke ọma maka ọrụ ya n'ihe ngosi ndị gụnyere, Falling, Family Forever na ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'' .<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/09/falling-uduak-oguamanam/|title="Falling" to Premiere Tomorrow with Adesua Etomi, Blossom Chukwujekwu & Kunle Remi|date=17 September 2015|publisher=BellaNaija}}</ref> Ọ bịara bụrụ onye a ma ama mgbe ọ meriri mbipụta nke asaa nke Gulder Ultimate Search na 2010.<ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2010/10/kunle-is-ultimate-man/|title=Kunle is the Ultimate Man|date=22 October 2010|publisher=Vanguard Newspaper}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na New York Film Academy .<ref>{{Cite web|url=https://goldmyne.tv/entertainment/nigerian-entertainers-that-graduated-from-new-york-film-academy/|title=8 Nigerian entertainers who went to New York Film Academy|publisher=Goldmyne TV}}</ref>
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
Kunle Remi gụrụ gbasara ihe nkiri na New York Film Academy, Los Angeles, ma gụsịrị akwụkwọ na 2014. Nke a sochiri ihe nkiri na-amụta ihe nkiri na ntụziaka site n'otu ụlọ akwụkwọ ahụ, ma gụsịrị akwụkwọ na 2015.<ref>{{Cite web|url=https://flixanda.com/cast_crew/434/kunle-remi/|title=Kunle Remi Bio|publisher=Fixanda}}</ref> Remi bụ onye na-eso ụzọ nke Kraịst.<ref>{{Cite web|url=https://nollywoodaccessmagazine.com/2018/10/17/one-on-one-with-kunle-remi/|title=ONE ON ONE WITH NOLLYWOOD ACTOR KUNLE REMI!|publisher=Nollywood Access Magazine}}</ref>
== Ọrụ ==
=== Ime ihe nkiri ===
Remi malitere ime ihe nkiri n'afọ 2011, mgbe ọ meriri Gulder Ultimate Search n'afọ 2010. Ọrụ mbụ ya bụ na Heavy Beauty, nke Grace Edwin Okon mepụtara ma bụrụ nke Stanlee Ohikhuare duziri.<ref>{{Cite web|url=https://www.imdb.com/title/tt3699468/?ref_=nm_flmg_cin_1/|title=Heavy Beauty IMDB|publisher=IMDB}}</ref> Mgbe e mesịrị, o mere ọtụtụ ihe nkiri, usoro TV, na ihe nkiri, gụnyere Family Forever, ''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]'', ''Lagos Cougars'' Reloaded, The ''Getaway'', Falling, na [[Africa Magic|Africa]] Magic's Forbidden.<ref>{{Cite web|url=https://www.360nobs.com/2015/11/family-forever-location-pictures/|title=Family Forever: Location Pictures|publisher=360Nobs}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/tinsel-still-going-strong/|title=Tinsel still going strong?|date=8 April 2017|publisher=Punch Newspapers}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.com.gh/entertainment/movies/lagos-cougars-rita-dominic-joselyn-dumas-memry-savanhu-star-in-new-series/kw16zhb/|title=Rita Dominic, Joselyn Dumas, Memry Savanhu star in new series|date=22 January 2015|publisher=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://nollywoodaccessmagazine.com/2018/10/17/one-on-one-with-kunle-remi/|title=ONE ON ONE WITH NOLLYWOOD ACTOR KUNLE REMI!|publisher=Nollywood Access Magazine}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/09/falling-uduak-oguamanam/|title="Falling" to Premiere Tomorrow with Adesua Etomi, Blossom Chukwujekwu & Kunle Remi|date=17 September 2015|publisher=BellaNaija}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://africamagic.dstv.com/show/forbidden/|title=Forbidden|publisher=Africa Magic}}</ref> E gosipụtara ya n'ọtụtụ ihe nkiri Africa Magic Original Films.
=== Nlekọta TV ===
Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ na New York Film Academy, Remi rụrụ ọrụ dị ka onye na-elekọta TV maka ụlọ ọrụ TV Ịntanetị, Celebville 360.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/channel/UCAVfj_hBp_9fNlncBHw_Dkg/|title=Celebville 360|publisher=Celebville360}}</ref> Mpụta mbụ ya bụ ịkọ akụkọ ndụ na mmemme nhọpụta Academy Awards na Beverly Hills, [[California]].<ref>.{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=LY9ZKX7eiLc/|title=Oscar Nomination Announcements|publisher=Celebville360}}</ref> N'afọ 2021, ọ ghọrọ onye na-akwado (taskmaster) nke Gulder Ultimate Search.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/gus-actor-kunle-remi-unveiled-as-taskmaster/|title=GUS: Actor Kunle Remi unveiled as taskmaster|date=10 September 2021|publisher=punchng.com}}</ref>
=== Ịmepụta Ihe Nlereanya ===
Remi malitere ọrụ ime ihe ngosi ya na ụdị ISIS. Kemgbe ahụ, ọ gosipụtara na mkpọsa mgbasa ozi maka ụdị dị ka Airtel, MTN Nigeria, DStv, na Diamond Bank.<ref>{{Cite web|url=http://www.ebalsblog.com/2017/09/what-you-never-knew-about-actormodel.html/|title=What you Never Knew about Actor/Model Kunle Remi|publisher=Ebals Blog}}</ref>
== Ihe nkiri ==
=== Fim ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
!Ref
|-
|2019
|''Ihe oyiyi ọlaedo''
|Chuks
|Ihe nkiri.
|<ref>{{Cite web|title=RMD, Sola Sobowale, Alibaba, Kunle Remi star in Tade Ogidan's "Gold Statue"|date=28 July 2017|url=https://www.bellanaija.com/2017/07/rmd-sola-sobowale-alibaba-kunle-remi-star-tade-ogidans-gold-statue-see-b-t-s-photos/|publisher=BellaNaija}}</ref>
|-
|2018
|''Iv''
|Audu
|Ihe nkiri nke Cut24 mepụtara ma Tosin Igho duziri. E wepụtara ya na 2018.
|<ref>{{Cite web|title=Beverly Naya, Meg Otanwa, Shaffy Bello, Kunle Remi attend premiere|date=25 March 2018|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/the-eve-beverly-naya-meg-otanwa-shaffy-bello-kunle-remi-attend-premiere/mbrswd9/|publisher=Puls Nigeria}}</ref>
|-
|2017
|''Ihe Omimi nke Sobi''
|Sobi
|Ihe nkiri. Ọ bụ Biodun Stephen dere ma duzie ya. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=Movie Review: Sobi's Mystic Shows Nollywood Still Has Great Storytellers|url=https://www.thatnollywoodblog.com/sobis-mystic-shows-nollywood-still-great-story-tellers/|publisher=That Nollywoood Blog}}</ref>
|-
|2017
|''Igbe Tiwa''
|Lolu
|Ihe nkiri. Ọ bụ Biodun Stephen dere ma duzie ya. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=Tiwa's Baggage|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2017/05/tiwas-baggage.html/|publisher=Nollywood Reinvented}}</ref>
|-
|2017
|''Obi Purple''
|Ademola
|Ihe nkiri nke Andy Amenechi duziri. E wepụtara ya na 2017.
|<ref>{{Cite web|title=AWARD WINNING DIRECTOR, ANDY AMENECHI RETURNS TO NOLLYWOOD WITH 'PURPLE HEARTS'|date=16 September 2016|url=http://www.informationng.com/2016/09/award-winning-director-andy-amenechi-returns-to-nollywood-with-purple-hearts.html/|publisher=Information Nigeria}}</ref>
|-
|2015
|''Mọnde Ọ bụla Ọzọ''
|Greg
|Ihe nkiri nke Kafui Danko mepụtara ma Pascal Amanfo duziri. E wepụtara ya na 2016.
|<ref>{{Cite web|title=Any Other Monday|url=https://www.nollywoodreinvented.com/2016/02/coming-soon-any-other-monday.html/|publisher=Nollywood Reinvented}}</ref>
|-
|2015
|''Ịda''
|Imoh
|Ihe nkiri Uduak Isong Oguamanam mepụtara ma bụrụ nke Niyi Akinmolayan duziri. E wepụtara ya na 2015.
|
|-
|2020
|<nowiki><i id="mwpw">Ihe nkiri Mama</i></nowiki>
|Gboyega
|Nke Seyi Babatope duziri ma Joy Grant-Ekong mepụtara
|
|-
|2021
|''Oge Krismas Naija''
|Ugo
|Ọ bụ Kunle Afolayan duziri ya. E kesara ya na Netflix
|<ref>{{Cite news|title='A Naija Christmas' Review: Honoring a Mother's Wish – The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2021/12/16/movies/a-naija-christmas-review.html|work=The New York Times|date=16 December 2021|accessdate=16 December 2021|author=Kennedy|first=Lisa}}</ref>
|}
=== Telivishọn ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Aha ya
!Ọrụ
!Ihe edeturu
!Ref
|-
|2018
|''A machibidoro ya iwu''
|Demilade Doregos
|Usoro TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|<ref>{{Cite web|title=Get the Scoop on New Series 'Forbidden' starring Theresa Edem-Isemin, Kunle Remi, Toni Tones, Tina Mba & Nobert Young|date=27 June 2018|url=https://www.bellanaija.com/2018/06/get-scoop-new-series-forbidden-starring-thelma-edem-isemin-kunle-remi-toni-tones-tina-mba-nobert-young/|publisher=BellaNaija}}</ref>
|-
|20162017
|''[[Tinsel (TV series)|Tinsel]]''
|Zane
|Usoro TV, nke a na-egosi na Africa Magic.
|
|-
|20162017
|''Ezinụlọ Lincoln''
|Eric
|Ihe nkiri TV.
|<ref>{{Cite web|title=Lincoln's Clan Evolution|url=https://www.imdb.com/list/ls021201875/|publisher=IMDB}}</ref>
|-
|2015 2016
|''Lagos Cougars A Na-ebugharị''
|
|Ihe nkiri TV.
|<ref>{{Cite web|title=ON set of Lagos Cougars Reloaded|url=https://naijagists.com/photos-ini-edo-rita-dominic-joselyn-dumas-on-emem-isongs-cougars-reloaded-movie-set/|publisher=NaijaGists}}</ref>
|-
|2014
|''Getaway''
|Oliseh
|Ihe nkiri TV.
|
|}
== Ihe nrite na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ụdị
!Nsonaazụ
!Ref
|-
|2019
| rowspan="2" |[[Best of Nollywood Awards|Ihe nrite kacha mma nke Nollywood]]
|Onye na-akwado ihe nkiri kacha mma
|{{Nom}}
|<ref>{{Cite web|author=Bada|first=Gbenga|date=2019-12-15|title=BON Awards 2019: 'Gold Statue', Gabriel Afolayan win big at 11th edition|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/bon-awards-2019-gold-statue-gabriel-afolayan-win-big-at-11th-edition/4d0w2n4|accessdate=2021-10-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|-
|2020
|Kiss Kasị Mma na ihe nkiri
|{{Won}}
|<ref>{{Cite web|author=Augoye|first=Jayne|date=2020-12-07|title=BON Awards: Laura Fidel, Kunle Remi win Best Kiss (Full List of Winners)|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/nollywood/429916-bon-awards-laura-fidel-kunle-remi-win-best-kiss-full-list-of-winners.html|accessdate=2021-06-13|language=en-GB}}</ref>
|}
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
myruok5fg6pll14gc7la3q3loqs3fe3
Okwu Wikipedia:Édémédé na foto egosipụtara
5
18313
86539
85363
2022-08-04T16:31:18Z
Olugold
12202
/* Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022 */
wikitext
text/x-wiki
== Aro ihu mbụ ==
Peeji ákíkó ka anyị ga eji na-anakọ atụmaatụ ma ọ bụ aro édémédé na foto à gà na-egosipụta mgbe niile.
Ị nwee édémédé/foto ị bu n'obi, biko bídó isiokwu ọzọ n'okpuru nke à. Tinyé kwa njikọ édémédé ma ọ bụ foto ahụ, tinyé kwá nkọwa foto ma ọ bụ édémédé ị hopụtara. Daalụ nụ! [[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 13:11, 8 Ọnwa asaa 2022 (UTC)
==Édémédé á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
|+ Édémédéndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà
!Ízù
!Áhà
!Ńkọ́wá
!Ónyé tụ́rụ́ árò
|-
|June-Julai 19
|[[Chinua Achebe]]
|
|[[User:Olugold|Olugold]]
|-
|Julai 19-26
|[[Ngozi Okonjo Iweala|Ngọzị Okonjọ-Iweala]]
|Ngọzị Okonjọ-Iweala rụrụ ọrụ dịka Mịnịsta na-ahụ maka ihe niile gbasara ego (Minister of Finance) na [[Naijiria|Naịjiria]]. Ọ rụrụ ọrụ mịnịsta ugboro abụọ: sitē n’afọ 2003 rue afọ 2006; sitekwa n’afọ 2011 rue 2015. Tutu ọ rigoo n’ọkwa mịnịsta, ọ rụrụ ọrụ iri afọ abuo na ise n’ọba ego nke mba ụwa rue n'ọkwa "Managing Director" n’ahụ maka otu ọrụ niile si-aga na ya bụ oba ego. Ọ nọrọ n'ọkwa a afọ anọ (site n’afọ 2007 rue 2011)
|[[User:Kingsley Nkem|Kingsley nkem]]
|-
|Julai 27-Ọgost 2
|[[Chimamanda Ngozi Adichie]]
|A mụrụ Adichie n'afọ nke 1977 n Enugu, Ȯra Enugu nke dị n'ala Naijiria. Ọ bụ onye Igbo.
Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Nsukka, gakwaa mahadum na Nsukka (Ȯra Enugu), n'ikeazu n'ime Njikota Obodo Amerika na Philadelphia (Pensílvéníyạ), Kónétíkùt, Baltimore (Maryland) na mahadum Yale, New Haven (Connecticut). Adichie bi na Njikota Obodo Amerika na Naigeria.
|[[User:Kingsley Nkem|Kingsley Nkem]]
|-
|
|
|
|
|-
|}
== Fòtó á tụrụ Árò ígōsị̀pụ̀tà n'Áfò 2022==
{| class="wikitable plainrowheaders sortable"
|+ Fòtó ndị á tụ́rụ́ árò ígōsị̀pụ̀tà
!Ízù
!Áhà
!URL fòtó
!Íkíké
!Ńkọ́wá
!URL édémédé Ìgbò
!Ńdétù
!Ónyé tụ́rụ́ árò
|-
|Julai 19 - 26
|Iwa ji ọhụrụ n'ala Igbo
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NewYam-IgboFestival-Dublin.jpg Fòtó Iwa ji ọhụrụ]
|(CC BY-SA 2.0)
|Iwa Ji ọhụrụ ndi Igbo(Orureshi na idoma, Iwa ji, Iri ji or Ike ji, n'ọlumba di iche iche) bụ emume ndi Igbo na-eme kwa afọ na ngwụcha udu mmiri 'rainy season' na mmalite ọnwa Asatọ.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Iri_Ji_%E1%BB%8Dh%E1%BB%A5r%E1%BB%A5_ndi_Igbo Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Julai 27 - Ọgọst 2
|Ndi Igbo
|[https://en.wikipedia.org/wiki/File:9th_century_bronze_ceremonial_pot,_Igbo-Ukwu,_Nigeria.JPG Fòtó Nka Igbo-Ukwu]
|(CC BY-SA 3.0)
|Foto a n'egosi nka ndi Igbo nke
egwupụtara na Igbo-Ukwu nọ na Anambra Steti. Ndi ọkachamara n'ekwu na emepụtara nka igwe a n'afọ 800 AD. Ụgbua, ite igwe a nọ n'ebe ngosi nka nke a n'akpọ National Museum, Onikan, Lagos, Nigeria.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nd%E1%BB%8B_%C3%8Cgb%C3%B2 Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọgọst 3 - 9
|Nsibidi: Akara edemede ndi Igbo na gbo
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nsibidi.gif Fòtó Nsibidi]
|(CC0)
|Nsibidi (amakwaara dịka nsibiri, nchibiddi maọbụ nchibiddy) bụ usoro ihe nnọchianya ejiri mara ndi ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria na ndị o doro anya na pictograms, ọ bụ ezie na e nwere aro si n'ụfọdụ bụ logograms maọbụ syllabograms.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nsibidi Édémédé]
|Ehichapụrụ ya na Commons
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọgọst 10 - 16
|Ikenga
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ikenga_Igbo_god.JPG Fòtó Ikenga]
|(CC BY-SA 3.0)
|Ikenga, bu arusi ndi mba Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Foto a na egosi Ikenga arusị apiri-api ndi Igbo nke nọ n'ebe ngosi nka na obodo ofesi nke London, England.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikenga Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọgọst 17-23
|Ejiji omenala ndi Igbo
|[https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/76/Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg/187px-Little_world%2C_Aichi_prefecture_-_African_plaza_-_Hat_of_a_vassal_-_%C3%8Cgbo_people_in_Nigeria_-_Collected_in_2006.jpg Fòtó Okpu omenala ]
|(CC BY-SA 3.0)
|Okpu omenala ndi Igbo eji ajị atụrụ (wool) mee.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ejiji_omenala_Igbo Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọgọst 24-30
|Ijele
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ijele_masquerade.jpg Fòtó Mmanwụ Ijele]
|(CC BY-SA 4.0)
|Mmanwụ Ìjelè ǹkè ama dika nnukwu Mmọnwụ kachasi na mba Afrika bụ otu n'ime Ọdinala maọbụ Omenala nke ndi Igbo.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanw%E1%BB%A5_%C3%8Cjel%C3%A8?wprov=srpw1_0 Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọgọst 31 - Sept 6
|Ekwe: Ngwa egwu ndi Igbo
|[https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=84860173 Fòtó ekwu akpụrụ-akpụ]
|(CC BY-SA 4.0)
|Ekwe bụ ngwa eji akụ egwu ọdịnala Igbo. Foto a n'egosi ekwu akpụrụ-akpụ n'ime obi Eze Chime na Onitsha.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ekwe Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Sept 7 - 13
|Ogene
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ogene_ndi_Igbo.jpg Fòtó Ogene]
|(CC BY-SA 4.0)
|Ogene bụ ngwa egwu ndi Igbo. Ọ bukwa aha egwu. Ihe eji eme ogene bu igwe. Ọbu ndi Igbo bi na Naijeria n' eme mana agbakwa egwu ogene.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ogene Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Sept 14 - 20
|Ákì: mkpụrụ na enye ndi Igbo ego na mbu
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Palm_nuts_put_out_to_dry.jpg Fòtó Ákì]
|(CC BY-SA 4.0)
|Ákì bụ mkpụrụ a na eji eme ihe di iche-iche nọ n'ime mkpụrụ nkwụ
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/%C3%81k%C3%AC Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Sept 21 - 27
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Sept 28 - OỌKt 4
|Agbogho Mmuo
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Brooklyn_Museum_87.215_Maiden_Spirit_Helmet_Mask_Agbogho_Mmwo_(2).jpg Fòtó Agbogho Mmuo]
|(CC BY 3.0)
|Agbogho Mmuo bu Mmuo a na-eti n'afọ obula na mpa ghara Nri - Awka di n' ala ndị Igbo na Nigeria.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Agbogho_Mmuo Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọkt 5 - 11
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Ọkt 12 - 18
|Ikpirikpi Ọgụ
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Images_from_wiki_Loves_Africa_2017.jpg Fòtó ikpirikpi ọgụ]
|(CC BY-SA 4.0)
|Ikpirikpi ọgụ bụ egwu na-ewu ewu ntọala ya si na obodo Ọhafia a na agba n'ọtụtụ ebe na Ọwụwa Anyanwụ Nigeria .
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ikpirikpi_%E1%BB%8Cg%E1%BB%A5 Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Ọkt 19 - 25
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Ọkt 26 - Nọv 1
|Mmanya nkwụ
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gourd_for_palm_wine.jpg Fòtó mmanya nkwụ]
|(CC BY-SA 4.0)
|Mmanya nkwụ bu mmanya bara oke ụrụ eji eme omenala n'ala Igbo
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Mmanya_nkw%E1%BB%A5 Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Nọv 2 - 8
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Nọv 9 - 15
|Nze na Ọzọ
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nze_and_Ozo_ndi_Nimo_cultural_attire.jpg Fòtó Nze na Ọzọ]
|(CC BY-SA 4.0)
|Nze na Ọzọ bụ otu kachasi otu ndi ọzọ, ma dirikwa oke mkpa na omenala ndi Igbo
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Nze_na_Ozo Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Nọv 16 - 22
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Nọv 23 - 29
|Ndi Arọ
|[https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Aro_Confederacy.svg Fòtó ndi Arọ]
|(CC BY-SA 3.0)
|Ndi Arọ bụ mpaghara ndi Igbo ama-ama, otu njirimara ha na gboo bụ igba ahia ohu.
|[https://ig.wikipedia.org/wiki/Ndi_Ar%E1%BB%8D Édémédé]
|À hàzié la ya
|[[User:Uzoma Ozurumba|Uzoma Ozurumba]]
|-
|Nọv 30 - Des 6
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Des 7 - 13
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Des 14 - 20
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Des 21 -27
|
|
|
|
|
|
|
|-
|Des 28 - 3 Jan 2023
|
|
|
|
|
|
|
|-
|}
[[Ọbanife:Olugold|Olugold]] ([[Okwu ọbanife:Olugold|kwuo]]) 12:49, 18 Ọnwa asaa 2022 (UTC)
[[Òtù:Ihu mbụ]]
2n1o6i2mlckpxxrr8uyqd6q9szbd3s3
Abaji
0
18356
86601
83466
2022-08-05T06:37:00Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Nestle plant abaji abuja.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Abaji''' bụ ọchịchị ime obodo dị
<nowiki>*</nowiki>na [[Federal Capital Territory (Nigeria)|Federal Capital Territory]] na [[Naijiria]] . Obodo a bụ ala ndị Egbira, Ganagana, na ndị Hausa, ọtụtụ n'ime ha bụ Egbira na Ganagana, ebe obibi mbụ n'Abuja bụ ndị Egbira na ndị Tiv tupu agha okpukpe Usman Danfodio abịa na No rthcentral Abuja South, mgbe ndị ikwu na ibe ya gachara. ocheeze ndị Egbira meriri n'agha dị n'etiti ha na ndị Tiv, ha ghọrọ ndị ikwu na-achị ma kwe ka ndị Hausa dị ka Imam nke obodo aha a na-ejibu Igabazi (nke pụtara: Ala nke Abazhi pịrị), ma bụrụ otu n'ime ebe ahụ. Council na Abuja. Alaeze Abaji nke Ona nke Abaji (Chairman FCT Council of Chiefs) na-achị bụ ụlọ ọrụ ọdịnala kacha ochie na Federal Capital Territory[[Naijiria|aijiria]]<nowiki/>ria. Ala ahụ dị n'okpuru ala eze Koton Karfe ochiea[[Naijiria|kwetakwa]]<nowiki/>n[[Naijiria|ịbanye]] ye na mpaghara isi obodo etiti maka ebumnuche mmepe.
Ọ nwere mpaghara 992 km 2 na onu ọgụgụ nke dị Puku narị iteghete na asatọ n' ọnụ ọgụgụ nke afọ 2016. O nwere Mahadum Nkà na Ụzụ nke Abuja (AUTA) nke a ga-enye ọrụ n'oge adịghị anya. Ụlọ ọrụ mmeputa karama Nestle dịkwa na kansụl mpaghara ahụ, enwere ọkụ eletrik zuru okè na obodo ahụ gbara ya gburugburu na osimiri oge niile (Azako, Ashara, na Ukyo). Ndị mmadụ bụ ndị mepere emepe ma a bịa n’agụmakwụkwọ anaghị ahapụ ha. Kansụl mpaghara ahụ nwere ngalaba iri nke bụ:
Nuku/Sabon Gari/Manderegi Abaji Central Abaji North East Abaji South East Gurdi Rimba/Ebagi Agyana/Pandagi Gawu Yaba Alu/Mamagi
Abaji nwere oke na steeti atọ dị na Naịjirịa ha bụ steeti: Nassarawa, Niger na Kogi steeti.
Koodu nzipu ozi nke mpaghara ahụ bụ Puku narị iteghete na ise, otu narị na otu. <ref>{{Cite web|title=Post Offices- with map of LGA|publisher=NIPOST|url=http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|accessdate=2009-10-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091007011423/http://www.nipost.gov.ng/PostCode.aspx|archivedate=2009-10-07}}</ref>
== Edensibia ==
r3itmau4q4c4s9mu48e9ijpb3hsig07
Kanda Bongo Man
0
18377
86592
83514
2022-08-05T06:28:41Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Malanga and Kanda Bongo Man.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
Kanda Bongo Man (onye amụrụ '''Bongo Kanda'''; 1955) bụ onye egwu soukous nke Congo.<ref>{{Cite web|url=http://africa-news.eu/entertainment/entertainment/entertainment/kanda-bongo-man-african-music-as-precious-as-diamond.html|title=Kanda interview with The AfroNew|archiveurl=https://archive.today/20160203113037/http://africa-news.eu/entertainment/entertainment/entertainment/kanda-bongo-man-african-music-as-precious-as-diamond.html|archivedate=2016-02-03}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://africanmusic.org/artists/kanda.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080531053020/http://africanmusic.org/artists/kanda.html|title=African Music Encyclopedia: Kanda Bongo Man|archivedate=May 31, 2008|work=Africanmusic.org|accessdate=17 October 2019}}</ref>
A mụrụ Kanda Bongo Man na Inongo, [[Democratic Republic of the Congo]].<ref name="Larkin">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Virgin Encyclopedia of Popular Music]]|editor=Colin Larkin|publisher=[[Virgin Books]]|date=1997|edition=Concise|isbn=1-85227-745-9}}</ref> Ọ ghọrọ onye na-agụ egwu maka Orchestra Belle Mambo na afọ 1973, na-emepụta ụda nke Tabu Ley metụtara.<ref name="Larkin" /><ref>Chris Stapleton's sleevenotes to ''Heartbeat Soukous''</ref> Ọrụ ya n'onwe ya malitere ịmalite mgbe ọ kwagara Paris na afọ 1979, ebe egwu ya malitere itinye ihe ndị dị na egwu zouk nke Kassav (nke malitere na French West Indies) mere ka ọ bụrụ ihe a ma ama.<ref name="Larkin" /> Abọm mbụ ya, Iyole na 1981 na ''Djessy'' na afọ 1982, bụ ndị a ma ama.<ref name="Larkin" />
A maara ya maka mgbanwe nhazi ọ mere na egwu soukous. Ụzọ gara aga bụ ịbụ ọtụtụ amaokwu ma nwee otu guitar solo na njedebe nke abụ ahụ. Kanda Bongo Man gbanwere soukous site n'ịgba ume ka ndị na-agba egwu egwu mgbe amaokwu ọ bụla gasịrị na ọbụna mgbe ụfọdụ na mmalite nke abụ ahụ. Ụdị soukous ya mụrụ egwu kwassa kwassa ebe úkwù na-aga azụ na azụ ka aka na-agagharị iji soro úkwù.
Dị ka ọtụtụ ndị egwu rumba na ndị soukous nke Afrịka tupu ya, Kanda Bongo Man nwekwara ndị na-agụ egwú. Ọtụtụ n'ime ndị na-agụ egwú Kanda mechara gaa n'ihu ịmalite ọrụ nke ha. Onye a ma ama n'ime ndị a bụ Diblo Dibala. A maara dị ka "Machine Gun", Diblo Dibala bụ akụkụ dị mkpa nke Kanda Bongo Man na ọtụtụ albums, na-akpọ guitar na ''Kwasa Kwasa''<ref>{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/album/kwassa-kwassa-mw0000201608/credits|title=Kwassa Kwassa - Kanda Bongo Man | Credits|work=[[AllMusic]]|accessdate=17 October 2019}}</ref> na Amour Fou.<ref>{{Cite web|url=https://www.allmusic.com/album/amour-fou-mw0000201435/credits|title=Amour Fou - Kanda Bongo Man | Credits|work=[[AllMusic]]|accessdate=17 October 2019}}</ref>
Kanda Bongo Man ka na-eme njem na Europe na [[Njikọ̀taọ̀hà|United States]]. N'ọnwa Julaị afọ 2005, ọ rụrụ ọrụ na LIVE 8: Africa Calling concert na Cornwall. Ọ rụrụ ọtụtụ ugboro na Africa Oyé Festival na Liverpool, na nso nso a na onwa nke isii, na afọ 2022.<ref>{{Cite web|url=https://africaoye.com/artists/|title=Lineup Africa Oyé 2022|accessdate=21 June 2022}}</ref>
== Nkọwapụta ==
* Iyole (1981)
* ''Djessy'' (1982)
* ''Ịhụnanya Nzuzu'' (1984)
* ''Malinga'' (1986)
* ''Lela Lela'' (1987)
* ''Sai Liza'' (1988)
* ''Kwassa Kwassa'' (1989)
* ''Isambe Monie'' (1990)
* ''Zing Zong'' (1991)
* ''Sango'' (1992)
* Rendez-vous des Stades (1993)
* ''Soukous na Central Park'' (1993)
* Welcome to South Africa (1995)
* ''Francophonix'' (1999)
* ''Balobi'' (2002)
* ''Swalati'' (2003)
* Mmetụta Na-akwụsịghị (2010)
* ''Ọ na-atọ ụtọ'' (2010)
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Ihe odide ==
* ''The African Music Encyclopedia: Egwú sitere n'Afrịka na ndị Afrịka bi n'ebe ndị ọzọ''
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [http://soukous.com/Kanda_Bongo_Man/ Soukous.com Kanda Biography]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
dz9mmr9kfb5l2w9xlzktvkgejg2h26a
Fally Ipupa
0
18381
86612
83519
2022-08-05T06:45:12Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Fally Ipupa en 2014.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Fally Ipupa</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Fally Ipupa (2014)</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Fally Ipupa
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Also known as</span>
| class="infobox-data nickname" |Dicap La Merveille, El Marabiocho, El Pibe de Oro, El Mara, 3x Hustler, El Rey Mago, The King, Aigle
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1977-12-14</span>) </span>December 14, 1977<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 44)</span><br /><br /><br /><br />[[Kinshasa]], [[Zaire]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |<div class="hlist hlist-separated">
* [[Ndombolo]]
* [[soukous]]
* [[Congolese rumba|rumba]]
* [[Contemporary R&B|R&B]]
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |<div class="hlist hlist-separated">
* singer
* dancer
* songwriter
* record producer
* record executive
* philanthropist
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Instruments
| class="infobox-data note" |Guitar, vocal
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span>
| class="infobox-data" |1999–present
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Labels
| class="infobox-data" |<div class="hlist hlist-separated">
* [[Obouo Productions|Obouo Music]]
* [[Elektra Records|Elektra France]]
* [[Capitol Records|Capitol France]]
</div>
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
Fally '''Ipupa N'simba''' (amụrụ na Disemba 14, 1977), nke a maara site na aha egwu ya bụ Fally '''Ibupa''', bụ onye na-agụ egwú na-ede egwu, onye na-agba egwu, onye ọrụ ebere, onye na'egwú na onye na-emepụta ihe. Site na 1999 ruo 2006, ọ bụ onye otu Quartier Latin International, otu egwu nke Koffi Olomidé guzobere na 1986.<ref>{{Cite web|url=http://congovibes.com/congolese-music/fally-ipupa-dicap-biography-coming-soon/15/|title=Fally Ipupa Decap: Biography Coming Soon|accessdate=April 18, 2016|date=August 28, 2014|author=Archos|publisher=Congovibes.com}}</ref>
Abọm mbụ ya bụ Droit Chemin wepụtara na afọ 2006, nke gara n'ihu na-ere karịrị 100,000 nkeji, [citation needed] na abọm nke abụọ ya Arsenal de Belles Melodies wepụtara na afọ 2009.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=a9IzD2LRO8U Droit Chemin]</ref><ref>[https://www.youtube.com/watch?v=6DfsQ7zbqxg&list=PLlVw0ySvTfsUEiwOrGFidCaJBXBymoXPA Arsenal de Belles Melodies]</ref> N'afọ 2007, Fally Ipupa meriri Kora Awards maka Best Artist ma ọ bụ Group si Central Africa.<ref name="About">{{Cite web|publisher=MTV Networks Europe 2011|author=MTV|url=http://me.mtvema.com:80/artists/fally-ipupa|title=MTV EMA 2011: 6 November 2011: Belfast: Fally Ipupa|accessdate=April 18, 2016|date=June 11, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111224053624/http://me.mtvema.com/artists/fally-ipupa|archivedate=December 24, 2011}}</ref>
N'afọ 2010, Fally Ipupa meriri MTV Africa Music Awards afọ 2010 maka Best Video maka "Sexy Dance" na Best Francophone Artist. O meriri ihe nrite obodo maka onye na-ese ihe kacha mma n'Africa.<ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|url=http://www.ladybrillemag.com/2010/12/2010-mtv-africa-music-awards-fally-ipupa-2face-big-winners-at-lagos-ceremony.html|title=2010 MTV Africa Music Awards: Fally Ipupa & 2Face Big Winners at Lagos|date=December 12, 2010|author=MTVAMA|publisher=MTV Africa Music Awards (MTVAMA)|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111123104706/http://www.ladybrillemag.com/2010/12/2010-mtv-africa-music-awards-fally-ipupa-2face-big-winners-at-lagos-ceremony.html|archivedate=November 23, 2011}}</ref><ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|url=https://www.bellanaija.com/2010/12/2face-p-square-mocheddah-sasha-liquideep-fally-ipupa-eminem-win-big-at-the-2010-mtv-africa-music-awards/|date=December 11, 2010|publisher=BellaNaija.com|first=Bella|author=Naija|title=2Face, P-Square, Mo’Cheddah, Sasha, Liquideep, Fally Ipupa & Eminem win big at the 2010 MTV Africa Music Awards}}</ref>
A họpụtara Fally Ipupa na Best Live Act category na MTV Africa Music Awards afọ 2014.<ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|date=April 17, 2014|url=http://www.sowetanlive.co.za/entertainment/2014/04/17/mafikizolo-uhuru-davido-lead-nominations-for-mtv-africa-music-awards|title=Mafikizolo, Uhuru, Davido lead nominations for MTV Africa Music Awards|author=Sowetanlive}}</ref> O weputara abọm akpọrọ Power "Kosa Leka" n'afọ 2013. Ipupa, onye bụkwa onye a ma ama na-akpọ ụbọ akwara, jikọtara ya na ndị na-ege ntị na steeti na "Chaise Electrique", abụ ịhụnanya asụsụ abụọ nke gosipụtara onye na-agụ egwu G-Unit bụ Olivia.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Fally Ipupa Nsimba na Disemba 14, 1977 na [[Kinshasa]], [[Democratic Republic of the Congo|Democratic Republic of Congo]] n'ime nnukwu ezinụlọ. Ebe a zụlitere ya n'ezinụlọ ndị Katọlik, ọ malitere ịbụ abụ na ukwe chọọchị. Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, ọ malitere ọrụ egwu ya na obere ìgwè dị iche iche na Kinshasa, na n'etiti afọ ndị afọ 1990 olu ya dọtara uche ma mesịa sonye n'òtù ndị dị n'ógbè ahụ, gụnyere "New City" ma ọ bụ "New Covenant". Na ngwụcha afọ 1990, ọ sonyeere "Latent Talent" a ma ama na mba ahụ, onye ya na ya dekọrọ abọm mbụ ya.<ref name="About">{{Cite web|publisher=MTV Networks Europe 2011|author=MTV|url=http://me.mtvema.com:80/artists/fally-ipupa|title=MTV EMA 2011: 6 November 2011: Belfast: Fally Ipupa|accessdate=April 18, 2016|date=June 11, 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111224053624/http://me.mtvema.com/artists/fally-ipupa|archivedate=December 24, 2011}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMTV2011">MTV (June 11, 2011). [https://web.archive.org/web/20111224053624/http://me.mtvema.com/artists/fally-ipupa "MTV EMA 2011: 6 November 2011: Belfast: Fally Ipupa"]. Belfast: MTV Networks Europe 2011. Archived from the original on December 24, 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 18,</span> 2016</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: unfit URL ([[Ụdị: CS1 maint: URL na-ekwesịghị ekwesị|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: unfit URL]]</ref>
== Quartier Latin International ==
Na ngwụcha afọ 1990, otu nzukọ dị mkpa mere ka ọ bụrụ mmalite nke ịrị elu egwu, mgbe ọ sonyeere Quartier Latin International nke Koffi Olomide guzobere. Ipupa ghọrọ "onye nduzi nke ndị egwú". Ipupa gụnyere ihe o dere "Eternelement" na album Force de frappe. A makwaara ya maka duets ya na Koffi Olomide na ''Effrakata'' karịsịa egwu "Effervescent" na afọ 2001. Dị ka ọtụtụ ndị ọzọ Congo kpakpando, ọha na eze nwere mmasị inwe aha njirimara maka ndị na-ese ihe ma n'oge na-adịghị anya a kpọrọ ya "Di Caprio", "Anelka" na "The Great One". Site na ihe ịga nke ọma n'òtù ndị egwú, ọ kwalite ọrụ nke ya gụnyere abọm nke ya Droit Chemin, ''Arsenal'' des Belles mélodies , Power, Tokos and Control. Ọ na-etinye aka nke ukwuu na atụmatụ nke ncheta ncheta nke afọ iri atọ nke otu ahụ, n'agbanyeghị na ọ hapụrụ otu ahụ na afọ 2006.<ref>{{Cite web|url=https://translate.google.com/translate?hl=en&sl=fr&u=http://fr.africatime.com/republique_democratique_du_congo/articles/pour-les-30-annees-du-quartier-latin-international-fally-ipupa-simplique-dans-lorganisation&prev=search|title=For the 30 years of the Quartier Latin International: Fally Ipupa is involved in the organization of the event|language=fr|accessdate=April 18, 2016|date=March 3, 2016|publisher=The Future Daily|first=Kikim|author=Kingunza}}</ref>
== Ọrụ onwe onye ==
N'afọ 2006, o wepụtara abọm mbụ ya Droit Chemin nke David Monsoh Obouo nke Music (nke a maara maka ọrụ ya na aha ndị ọzọ nke egwu Africa dịka Koffi Olomide, [[Papa Wemba]], DJ Arafat). Ya na Maddy Munan, Krys, Mokobé nke 113 na Ben J nke Neg 'Marrons rụkọtara ọrụ, gụnyere egwu dị ka Liputa, Orgasy na Sopeka na-apụta na [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]] na akụkụ ndị ọzọ nke Africa. Ihe ịga nke ọma ya pụtara ìhè mgbe ọ nwetara ndekọ ọla edo maka ire ihe karịrị 100,000.
Fally enwetala ọtụtụ onyinye na nhọpụta: ọ meriri Césaire music Male Artist of the Year, na Paris, abụọ Black Music Awards maka Male Artist of of the Year، Best clip na [[Benin]], na Male Artist of l'année na [[Côte d'Ivoire|Ivory Coast]]. A họpụtara ya na ngalaba "Best Soukous Entertainer" na onyinye IRAMWA na United States na onye omenkà kachasị mma na Central Africa na Kora Awards. A malitere ọrụ ya na-aga nke ọma n'ebe ahụ, ma tinye egwu, njem na nkuzi. N'April 7, na afọ 2007 onye omenkà ahụ rụrụ ọrụ na Olympia na Paris.
Site na ihe ịga nke ọma ya, Ipupa enweghị atụmatụ ịlaghachi na Quartier Latin International. Otú ọ dị, n'ọtụtụ ajụjụ ọnụ, ọ kwetara na ọ ga-abụ akụkụ nke òtù ahụ mgbe niile.
=== Arsenal de Belles Melodies "A2BM" na ike "Kosa Leka" ===
Afọ atọ mgbe a tọhapụrụ Droit Chemin (Straight Path), Ipupa wepụtara abọm nke abụọ nke egwu iri na isii a na-akpọ Arsenal De Belles Melodies (French maka "arsenal of beautiful melodies") nke a na-eme ka ọ bụrụ "A2BM".<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=6DfsQ7zbqxg&list=PLlVw0ySvTfsUEiwOrGFidCaJBXBymoXPA|title=Arsenal de Belles Melodies|accessdate=April 18, 2016|date=August 30, 2013|publisher=YouTube.com|author=Fally Ipupa}}</ref> Ọ bụ abọm nke abụọ nke Ipupa nke David Monsoh mepụtara. N'ime abọm a, Olivia Longott, onye America na-agụ egwu (onye bụbu onye otu G-Unit site na 50 Cent ) gosipụtara na Chaise Électrique na onye na-eme ihe nkiri dancehall Krys gosipụtara na " Sexy Dance " maka oge nke abụọ n'usoro mgbe ihe ịga nke ọma nke "Droit Chemin Remix".<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=c8ktRjZhAgc|title=Fally Ipupa ft Olivia Chaise Eléctrique|publisher=YouTube|date=March 15, 2012|accessdate=April 18, 2016|author=Flex Stone Mustafa}}</ref> Mgbe ya na onye na-agụ egwu Olivia rụkọchara ọrụ, onye nwere nnukwu ndị na-akwado ya n'Africa, Ipupa nwetara nkwado ka ukwuu na kọntinent ahụ wee ghọọ otu n'ime ndị egwu kachasị achọ n'Africa.
O meriri ọla edo nke abụọ ya site na abọm a na ihe karịrị 100,000 e rere, gụnyere 40,000 n'otu izu, ndekọ maka onye na-ese ihe na Congo. Na Mee 16, na afọ 2009, n'oge "Creole Night", ihe omume nke otu Kassav haziri, Fally na-enye arụmọrụ na-akpali akpali ma na-agba ọkụ Stade de France jupụtara na mmadụ 90,000. Ihe omume ahụ kwadokwara otu "LamusiK". Fally na "LamusiK" rụrụ ọrụ na ọrụ; "Young Star". Fally debere ihe ngosi na Zénith Paris na Jenụwarị 2, na afọ 2010, na-eme ka ihe karịrị mmadụ 6,000 gbakọta.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=UDhJ7POvZh4|title=Fally Ipupa Live Concert At the Zenith In Paris 12 March 2011|publisher=YouTube|date=March 12, 2011|accessdate=April 18, 2016|first=Drigo|author=Mbaki}}</ref>
O nwetala ọtụtụ ihe nrite, dị ka: 3 Ndule awards 2010 ("Best Album", "Best Video" na "Best Song"), "Micro Gold", "Best Artist Central Africa" na Soundcity Music Video Awards (SMVA 2010), Double Mama na MTV Africa Music Awards nke afo 2010, Best Francophone Artist, Best Music Video: "Sexy Dance", ihe nrite anọ na Moamas Awards, abụọ Okapi Awards nke afọ 2011, họpụtara Nostalgies Music na ihe nrite nke afo 2012. A họpụtakwala ya maka ọtụtụ onyinye: MTV maka ihe nrite na mba Europe na afọ 2011, ihe nrite BET afọ 2011.
Na Satọdee June 11, na afọ 2011, ya na ndị ọzọ na-eme ihe nkiri n'Afrịka sonyere na African Night na Stade de France. O sonyere na ịdị n'otu na Haiti na ịgbasa Okwu.
N'April 4, na afọ 2013, ọ malitere n'ahịa abọm nke atọ ya Power "Kosa Leka" nke nwere egwu 22. Ọ bụ abọm ikpeazụ nke Ipupa nke onye na-emepụta ihe na onye nkuzi ya ugbu a bụ David Monsoh mepụtara. Abọm a nwere egwu ndị a ma ama dịka "Bruce", "Service", "Terminator", "1000% Mawa", "Anissa", "Skype", "Love Assassin", "Sony", "Double Clic" "Kosa Leka" "Hustler is Back", R&B na hip hop song Sweet Life (La vie est belle), Ndoki, Oxygene, n'etiti ndị ọzọ. Sweet Life (La vie est belle), bụ egwu R&B / hip hop, nke edere n'ụzọ dị mma. Ọ na-ebu ụda na-asụ asụ nke na-esonyere nwayọ na-agbagharị na nnukwu bass-pumping groove na guitar. Abụ ahụ na-egosi ntụziaka egwu nke Ipupa n'ọdịnihu.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=zmyGF8YnICU|title=Fally Ipupa – Sweet Life "La Vie est Belle" (Official Clip)|publisher=YouTube|date=January 3, 2013|accessdate=April 18, 2016|first=Fally|author=Ipupa}}</ref> Ngwakọta nke rumba na hip hop nke Congo, ọ na-egosi Ipupa dị ka onye na-arụsi ọrụ ike na onye na-eme ihe ike na-ekwu maka ibi ndụ dị ụtọ. Sweet Life (La vie est belle)" Remix gosipụtara onye na-eti egwu Congolese Bigg masta G (Muana Mboka). Ipupa biputere remix ahụ, na akaụntụ Facebook ya.<ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|url=https://www.facebook.com/FallyIpupaOfficial/posts/10200535099218230|title=Big up to this man and thx for Sweet... – Fally Ipupa Official|publisher=Facebook|first=Fally|author=Ipupa|date=February 23, 2014}}</ref>
Ipupa sokwa Bigg masta G (Muana Mboka) rụkọọ ọrụ na remix "Ndoki". A gbanwere ngwá ọrụ maka remix ahụ ma wepụ akụkụ nke olu Ipupa n'abụ ahụ ma jiri akụkụ rap nke Bigg masta G dochie ya. Ihe mkpuchi nke remix ahụ na-egosi ihe oyiyi na-akpali akpali nke nwere okwu "Ndoki" n'etiti Ipupa na Bigg masta G. Onye na-agụ egwu rumba nke Congo MJ30, Poison Mobutu & Mami Wata mekwara remix nke abụ ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://soundcloud.com/biggmastag/fally-ipupa-feat-bigg-masta-g-ndoki|title=Fally Ipupa feat. Bigg masta G – Ndoki Remix|publisher=Soundcloud.com|date=April 2015|author=Muana Mboka}}</ref> Na remix nke MJ30, a na-ewepu olu Fally Ipupa kpamkpam; kama nke ahụ, MJ30 n'onwe ya na-abụ abụ.
Vidio gọọmentị maka egwu "Ndoki" nwetara ihe karịrị 150,000 nlele na YouTube n'ihe na-erughị otu izu (ihe ndekọ maka onye na-ese ihe Congo).<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=DZZzLsstVYQ|title=Fally Ipupa – Ndoki (Official Clipl)|publisher=YouTube|date=April 4, 2013|accessdate=April 8, 2016|first=Fally|author=Ipupa}}</ref> A na-ewere abọm nke atọ ya dị ka ihe ịga nke ọma, na-ahụ na ọ rere ihe karịrị 30,000 n'ime otu ọnwa. Mee 14, na afọ 2013, Fally meriri ihe nrite maka "Best African Artist" na mbipụta mbụ nke Trace Urban Music Awards.
Ipupa bịanyere aka na nkwekọrịta maka abọm atọ (World Version) na Eprel, na afọ 2013 na Universal (Label AZ), ụlọ ọrụ ndekọ kachasị n'ụwa. Nke a gosipụtara ịrị elu na-aga n'ihu na mkpuchi nke egwu Afrịka site na akara ahụ. Ihe dị ịrịba ama bụ ngosipụta nke onye America rapper, Eve, na egwu "Sex'plosif", n'oge ihe ngosi Guest Star Trace TV na Febụwarị 2013.<ref>{{Cite web|url=https://translate.google.com/translate?hl=en&sl=fr&u=http://www.jewanda-magazine.com/2013/04/musique-fally-ipupa-signe-chez-universal/&prev=search|title=Music: Fally Ipupa Sign at Universal!|accessdate=April 18, 2016|date=April 15, 2013|author=N.Y.Z|publisher=Je Wanda Magazine}}</ref><ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|language=fr|url=https://translate.google.com/translate?hl=en&sl=fr&u=https://lakoffiphile.wordpress.com/2013/04/11/fally-ipupa-chez-az-filiale-duniversal-music/&prev=search|title=Fally Ipupa Signs with AZ, a subsidiary of Universal Music|date=April 11, 2013|author=Lakoffiphile}}</ref>
Ipupa sonyere na MTV Africa All Stars na ndị omenkà a ma ama na mba ụwa dịka Snoop Lion (nke a maara dị ka Snoop Dogg), 2Face Idibia, Flavour, n'etiti ndị ọzọ n'ihu ihe karịrị ndị nkiri 15,000 na Mee 18, na afọ 2013 na Moses Mabhida stadium na Durban. O sonyekwara na ọrụ "Doc Agric", maka mmepe nke ezigbo ọrụ ugbo n'Africa na nyocha nke ọtụtụ ndị na-ese ihe n'Africa [[D'banj]] na Tiken Jah Fakoly.<ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|date=May 12, 2013|url=http://www.vanguardngr.com/2013/05/mtv-africa-all-stars-concert-countdown-begins-snoop-lion-dbanj-fally-ipupa-others-to-perform/|author=VN|title=MTV All Stars Concert: Snoop Lion, Dbanj, Fally Ipupa, others headlines event|publisher=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard Nigeria]] (VN)}}</ref>
Na Mee 5, na afọ 2014, Ipupa biputere egwu ọhụrụ ya "Original" na ibe Facebook ya na ọwa YouTube. Na vidiyo ahụ, ndị na-agụ egwu Zouk Lynnsha na Fanny J gosipụtara na-agba egwu na abụ ahụ, yana onye na-egwu basketball "OKC Thunder" Serge Ibaka. Egwú a gụnyere ihe nkiri sitere na ihe ngosi Ipupa gara aga na obodo ndị Afrịka: Kinshasa, Brazzaville, Dakar, Douala, Abidjan, Luanda na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=HqtC3hxVLMo|title=Fally Ipupa – Original (Official Video)|author=F'Victeam|date=May 5, 2014|accessdate=April 18, 2016}}</ref> Ụda abụ ahụ na-egosipụta ụdị egwu ọdịnala nke egwu Afrịka, ọkachasị ụdị egwu Ecuador DRC. Egwú ahụ ruru ihe dị ịrịba ama nke 1 nde nlele n'ime ọnwa atọ na YouTube.A maara abụ ahụ maka mgbanwe nke ụdị egwu ndombolo, nke na-enwe ọganihu na-agbadata nwayọ n'ihi ọpụpụ nke ndị na-ese egwu Congo na Europe.
Fally Ipupa meriri na Best Artist categori maka Central Afirika na ihe nrite ''Afrimma'' nke emere na Dallas na onwa Julai, na afọ 2014. Mgbe ahụ, ọ gara Washington, D.C. dị ka akụkụ nke nzukọ US-Africa Summit, nke [[Barack Obama|Onye isi ala Obama]] kpọrọ ndị isi Afrịka 47 maka oge August 4 ruo 6, na afọ 2014. Dị ka White House si kwuo, a kpọrọ nzukọ a iji mee ka mmekọrịta dị n'etiti Africa na United States sikwuo ike. A họpụtara ndị omenkà Afrịka iri na abụọ ka ha gaa, gụnyere Fally Ipupa, naanị onye omenkà a kpọrọ site na Central Africa.<ref>{{Cite web|accessdate=April 18, 2016|date=July 31, 2014|url=https://translate.google.com/translate?hl=en&sl=fr&u=http://fr.trace.tv/people/fally-ipupa-il-va-rencontrer-barack-obama-a-la-maison-blanche/&prev=search|title=Fally Ipupa: He will meet Barack Obama at the White House|publisher=Trace Television France (TTVF)|language=fr|author=TTVF}}</ref>
=== ''Tokooos'', Control na ''Tokooos'' II ===
N'ọnwa Julaị, na afọ 2017, Ipupa wepụtara abọm nke anọ ya bụ ''Tokooos'' nke bụ abọm mbụ ya n'obodo ukwu. Otu afọ mgbe abọm mbụ ya n'obodo mepere emepe gasịrị, ọ laghachiri na rumba na Ndombolo omenala Congolese na abọm nke ise ya Control wepụtara na Nọvemba 2018.
Na Disemba, na afọ 2020, Ipupa wepụtara abọm nke isii ya ''Tokooos'' II nke bụ abọm obodo nke abụọ ya nke nwere egwu 16 na mbipụta dijitalụ na egwu 22 na mbipụta anụ ahụ, gụnyere ihe anọ na Dadju, Naza (rapper), Ninho na M. Pokora.<ref>{{Cite web|author=Rédaction|first=La|date=2020-11-24|title=Dans Tokooos 2, Fally Ipupa fait appel à Matt Pokora, Dadju, Naza et bien d’autres artistes !|url=https://www.strong2kinmoov.com/2020/11/dans-tokooos-2-fally-ipupa-fait-appel-a-matt-pokora-dadju-naza-et-bien-dautres-artistes/|accessdate=2022-02-27|work=Strong2kin Moov|language=fr-FR}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
{| class="wikitable"
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! rowspan="2" |Aha abọm na nkọwa ya
! colspan="3" |Ugwu kachasị elu
! rowspan="2" |asambodo<br /><br /><br /><br /> - <small>ọnụ ọgụgụ</small> nke ụlọ ahịa)
|- style="font-size:smaller;"
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="fra">{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=lescharts.com|accessdate=May 23, 2019}}</ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |BEL<nowiki><br id="mwtA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> (Fl<br /><br /><br /><br /><ref name="bel-fl">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/nl/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=ultratop.be|accessdate=May 23, 2019}}</ref>)
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |BEL<nowiki><br id="mwug"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> (Wa<br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=ultratop.be|accessdate=May 23, 2019}}</ref>)
|-
|2006
|'''''Ụzọ ziri ezi'''''{{smalldiv|* Released: 2006
* Label: [[Obouo Productions|Obouo Music]]}}
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|
|-
|2009
|'''''Egwú ndị mara mma nke Arsenal'''''{{smalldiv|* Released: 2009
* Label: [[Obouo Productions|Obouo Music]]}}
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|
|-
|2013
|'''''Ike "Kosa Leka"'''''{{smalldiv|* Released: September 11, 2013
* Label: [[Obouo Productions|Obouo Music]]}}
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
|
|-
|2017
|'''''Tokooos'''''{{smalldiv|* Released: July 7, 2017
* Label: [[Elektra France]] / [[Warner Music France]]}}
| align="center" |28
| align="center" |110
| align="center" |21
|
|-
|2018
|'''''Nchịkwa'''''{{smalldiv|* Released: November 2, 2018
* Label: [[Elektra France]] / [[Warner Music France]]}}
| align="center" |74
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |58
|
|-
|2020
|'''''Tokooos nke Abụọ'''''{{smalldiv|* Released: December 18, 2020
* Label: [[Elektra France]] / [[Warner Music France]]}}
| align="center" |80
| align="center" |100
| align="center" |58
|
|}
=== Ndị na-alụbeghị di ===
==== Dị ka onye na-ese ihe ====
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! colspan="2" scope="col" |Ọnọdụ kachasị elu
! rowspan="2" |asambodo
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="fra">{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=lescharts.com|accessdate=May 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa "Fally Ipupa discography"]. ''lescharts.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 23,</span> 2019</span>.</cite></ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |BEL<nowiki><br id="mwARA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> (Wa<br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=ultratop.be|accessdate=May 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa "Fally Ipupa discography"]. ''ultratop.be''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 23,</span> 2019</span>.</cite></ref>)
|-
|2016
! scope="row" |"Kiname" <small>nke</small><br /><br /><br /><br /> gosipụtara <small>[[Booba]]</small>)
|10
|38
|
* FRA: Gold
| rowspan="3" |''Tokooos''
|-
| rowspan="2" |2017
! scope="row" |"Bad Boy" <small>nke</small><br /><br /><br /><br /> <small>[[Aya Nakamura]]</small> gosipụtara)
|69
|Ihe ngosi
|
* FRA: Gold
|-
! scope="row" |"Nidja( <small>nke</small><br /><br /><br /><br /> R. Kelly gosipụtara)
|Ọdịdị
|Ihe ngosi
|
|-
|2020
! scope="row" |"Likolo(" <small>nke</small><br /><br /><br /><br /> gosipụtara <small>Ninho</small>)
|162
|Ihe ngosi
|
| rowspan="2" |''Tokooos nke Abụọ''
|}
==== Dị ka onye na-ese ihe ====
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center"
! rowspan="2" scope="col" |Afọ
! rowspan="2" scope="col" |Aha ya
! colspan="2" scope="col" |Ọnọdụ kachasị elu
! rowspan="2" |asambodo
! rowspan="2" scope="col" |Album
|-
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="fra">{{Cite web|url=https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=lescharts.com|accessdate=May 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa "Fally Ipupa discography"]. ''lescharts.com''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 23,</span> 2019</span>.</cite></ref>
! scope="col" style="width:3em;font-size:90%;" |BEL<nowiki><br id="mwAVA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki> (Wa<br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa|title=Fally Ipupa discography|work=ultratop.be|accessdate=May 23, 2019}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Fally+Ipupa "Fally Ipupa discography"]. ''ultratop.be''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">May 23,</span> 2019</span>.</cite></ref>)
|-
|2016
! scope="row" |"Ma vie"(MHD <small>na-egosi Fally Ipupa</small>)<br /><br /><br /><br />
|145
|Ọdịdị
|
|''MHD''
|-
|2017
! scope="row" |"Tụlee m"(Dadju na-egosi <small>KeBlack</small> & Fally Ipupa)<br /><br /><br /><br />
|38
|Ọdịdị
|
* FRA: Gold
|''Nwoke 2.0''
|-
|2019
! scope="row" |"Na Kinshasa"Ninho <small>na-egosi Fally Ipupa</small>)<br /><br /><br /><br />
|11
|Ọdịdị
|
* FRA: Platinum
|''Ihe E Kwadoro E Mere''
|-
|2020
! scope="row" |"<small>Damso</small> featuring Fally Ipupa")<br /><br /><br /><br />
|17
|Ọdịdị
|
|''QALF''
|}
== Onyinye na nhọpụta ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe omume
!Ihe nrite
!Onye Nwetara ya
!Nsonaazụ
|-
|2009
|Ihe nrite GRAMMY
|Ihe Omume Mba Nile Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
| rowspan="4" |2010
| rowspan="4" |MTV Africa Music Awards
|Onye Na-ese Ihe nke Afọ
|Onwe ya
|{{Won}}
|-
|Nwoke Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|Vidio Kasị Mma
|Egwú Mmekọahụ
|{{Won}}
|-
|Asụsụ French Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Won}}
|-
| rowspan="2" |2011
|Onyinye BET
|Best International Act: Africa
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|MTV Europe Music Awards
|Ihe Omume Africa Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|2014
|MTV Africa Music Awards
|Ihe nkiri kacha mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|2015
|Onyinye BET
|Best International Act : Africa
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
| rowspan="2" |2018
|Onyinye BET
|Ihe Omume Mba Nile Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Nom}}
|-
|MTV Europe Music Awards
|Ihe Omume Africa Kasị Mma
|Onwe ya
|{{Won}}
|}
== Hụkwa ==
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
4x8wsbt7clf8pgkiduv913cwou60gee
Werrason
0
18385
86510
83589
2022-08-04T15:06:52Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Werrason.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Noël Ngiama Makanda''' nke a maara dịka '''Werra Son''', bụ onye egwu Congo nke amụrụ na ọnwa Disemba 25, 1965 na Moliambo, obere obodo dị na ọdịda anyanwụ DRC, na mpaghara Kikwit, Kwilu District. Werrason bụ otu n'ime ndị guzobere otu egwu Wenge Musica nke e guzobere na afọ 1981 mgbe ọ ka na-amụ maka nzere na Accountancy. Werrason, na ndị enyi kọleji ya Didier Masela, Aimé Buanga, Machiro Kifaya na ndị ọzọ guzobere òtù ahụ ma mesịa sonye na J.B Mpiana. Mgbe nkewa nke Wenge Musica mbụ gasịrị, o guzobere Wenge Musique Maison Mère (WMMM) otu egwu ọ mepụtara n'akụkụ Didier Masela na Adolphe Dominguez.
== Ọrụ ==
=== Afọ ndị mbụ na mmalite nke Wenge Musica Maison Mère (WMMM) ===
Mgbe òtù kọleji Werrason bụ Wenge Musica kewara na ọnwa Disemba 1997, Werrason, Masela, na Dominguez mepụtara Wenge Musique Maison Mère, otu òtù dị na Zamba Playa na Kinshasa. Site n'enyemaka nke Sankara de Kunta na Zacharie Babaswe, Werrason gara mba ahụ iji nweta ndị na-eto eto na-agụ egwú; ndị otu egwu ya bụ Masela, Dominguez, Ferre Gola, Baby Ndombe, Adjani Sesele, JDT Mulopwe, Celeo Scram, Bill Clinton Kalonji, Serge Mabiala, Didier Lacoste, Chou Lay, Michael Tee, ndị na-akpọ ụbọ Flamme Kapaya, Japonais Maladi, Christian Mwepu, na ndị na-akụ egwú Papy Kakol na Ali Mbonda. E wepụtara abọm mbụ nke otu ahụ, Force d'Intervention Rapide na ọnwa Nọvemba 28, 1998.<ref name="Digitalcongo.net">{{Cite web|url=http://digitalcongo.net/article/7727|title=3.0|publisher=Digitalcongo.net|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Egwú ya "Chantal Switzerland" ghọrọ abụ a ma ama n'afọ, ebe a họpụtara onye na-eme ihe nkiri ya bụ Bill Clinton Kalonji dị ka onye na-emepụta ihe nkiri kachasị mma. [nkọwa dị mkpa] Abọm nke abụọ ha, Solola Bien (1999) nwere ihe ịga nke ọma na egwu egwu Afrịka, wee nweta Gold Record na France.<ref>{{Cite web|url=http://www.rfimusique.com/musiquefr/articles/060/article_13307.asp|title=La rumba congolaise|publisher=RFI Musique|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Na ọnwa June 2001, Werrason wepụtara abọm mbụ ya ''Kibuisa Mpimpa'', CD abụọ nwere egwu 17. Ihe ndekọ a bụ nsonaazụ nke afọ ise nke nkwadebe, [citation needed] ọnwa anọ nke ọrụ studio, na karịrị awa 2,000 nke ederede. Abọm a meriri ya ihe nrite Kora abụọ na South Africa, gụnyere "Best Artist" na Africa na "Best Album" na Central Africa.<ref>{{Cite web|url=http://www.koraawards.com/Winners.html|title=Winners|publisher=Koraawards.com|accessdate=October 19, 2011}}</ref>
Ka e mesịrị n'afọ ahụ, Werrason mere kọntaktị azụ azụ na Zénith Paris, otu n'ime nnukwu ụlọ kọntụ na France. Ọ gara Europe gụnyere London, Amsterdam, Brussels, Dublin, Rome, na Stockholm. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu enyewo ya utu aha nke Universal Ambassador of Peace. Na afọ 2001, Popu John Paul nke Abụọ nabatara Werrason. Kemgbe ahụ, ọ na-ekwu maka mkpọsa UNESCO megide ọrịa AIDS na ịkpa ókè, yana mkpọsa megide alụmdi na nwunye n'oge na ịkwalite agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ. N'oge njem ụwa ya, ya na ndị omenkà Afrịka ndị ọzọ gụnyere Manu Dibango na Paris Olympia, Passi, Doc Gynéco, na Benji na Akil.<ref>{{Cite web|url=http://www.thehagueafricanfestival.com/artiesten-2011/werrason|title=Werrason – Artiesten 2011|publisher=The Hague African Festival|accessdate=October 19, 2011}}</ref> Werrason sokwa Shaggy rụkọọ ọrụ.<ref>{{Cite web|url=http://echodynamic.oldiblog.com/?page=lastarticle&id=638224|title=Shaggy A Kinshasa !|publisher=Echodynamic.oldiblog.com|accessdate=October 19, 2011}}</ref> N'otu afọ ahụ, Werrason kụrụ egwu na Stade des Martyrs, nke karịrị 100,000 mmadụ bịara. [citation needed] Ọ kụrụkwa maka 17,000 na Bercy na 2000.
== Arụmụka ==
[[Usòrò:Venant_Mambumina_Imhotep_with_JB_Mpiana.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|JB Mpiana (n'etiti, na-acha ọbara ọbara na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ) na 2007]]
Na ọnwa Septemba 2021, ndị isi obodo Paris kwupụtara ịkagbu nnukwu egwu Werrason nke a ga-eme na Zénith nke Paris, na-ekwu maka "ihe ize ndụ nke nnukwu nsogbu na usoro ọha na eze na nke ịwakpo nchekwa nke ndị na-ekiri", ọkachasị egwu nke ngosipụta nke ndị na'ọchịchị dị n'ebe ahụ. Werrason ekwupụtala iwe ya na France.<ref>{{Cite web|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20210926-rdc-le-chanteur-werrason-en-col%C3%A8re-apr%C3%A8s-l-annulation-d-un-concert-en-france|title=RDC: le chanteur Werrason en colère après l'annulation d'un concert en France|publisher=www.jeuneafrique.com|accessdate=September 26, 2021}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* 2001: ''Kibuisa Mpimpa''
* 2005: Egwu egwu
* 2014: Akpụkpọ Akpụkpọ
* 2015: ''Enweghị Ogwe osisi''
* 2017: ''Ụbọchị 7'' nke Izu
* 2019: Ihe ịtụnanya
=== Ndị na-alụbeghị di ===
* 2013: "Achọpụtara m Ụzọ" (feat. <small>[Ihe e dere n'ala ala peeji]</small>
* 2014: "Block Cadenas"
* 2017: "Diemba (Balançoire Générique)"
* 2017: "Conscience Bela"
* 2019: "Ọ dị egwu"
* 2020: "Yeke Yeke" (feat. <small>Bikorine & But Na Filet)</small>
; E gosipụtara ya na
* 2021: "RDV" (<small>Picolcrist bil feat</small>. <small>Werrason)</small>
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.werrason.eu Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gbb9plaps6lc136ygjasy9fu3tomsz9
Tabu Ley Rochereau
0
18390
86576
83543
2022-08-05T06:03:22Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Tabu Ley Rochereau.jpg|thumb|Tabu Ley Rochereau]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Pascal-Emmanuel Sinamoyi Tabu''' (13 Nọvemba 1940), nke a maara nke ọma dị ka '''Tabu Ley Rochereau''', bụ onye isi na-agụ egwú rumba na onye na-ede egwú si [[Democratic Republic of the Congo]].<ref name="RontheR1">{{Cite web|title=Tabu Ley "Rochereau"|url=http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html|work=Rumba on the River|publisher=Cold Run Books|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120706161307/http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html|archivedate=2012-07-06}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20120706161307/http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html "Tabu Ley "Rochereau""]. ''Rumba on the River''. Cold Run Books. Archived from [http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html the original] on 2012-07-06.</cite></ref><ref name="Lalibre1">{{Cite news|title=Décès du roi de la rumba congolaise Tabu Ley Rochereau|url=http://www.lalibre.be/culture/musique/deces-du-roi-de-la-rumba-congolaise-tabu-ley-rochereau-529a004d3570b69ffde506aa|work=[[La Libre Belgique]]|date=30 November 2013|accessdate=2013-11-30}}</ref> Ọ bụ onye ndú nke Orchestre Afrisa International, ya n' otu n'ime ndị na-agụ egwú na ndị na-ede egwu kachasị n' Afrịka. Ya na onye na-akpọ ụbọ Dr Nico Kasanda, Tabu Ley bụ ndị ọsụ ụzọ soukous (African rumba) ma mee ka egwu ya bụrụ nke mba ụwa site na ijikọta ihe ndị dị na egwu egwu Congolese na Cuban, Caribbean na Latin American rumba. A kọwara ya dị ka "onye Congo nke, ya na Mobutu, gosipụtara akụkọ ihe mere eme nke narị afọ nke 20 nke Africa".<ref name="AFP1">{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies|author=Bangre|first=Habibou|work=[[Agence France-Presse|AFP]]}}</ref> Akwụkwọ akụkọ ''Los Angeles Times'' kpọrọ ya "[[Elvis Presley|Elvis]] nke Afrịka".<ref>{{Cite news|author=Vanderknyff|first=Rick|title=Tabu Ley Rochereau: Stranger Adrift in a Strange Land : Pop music: The 'African Elvis' left Zaire in 1988 for political reasons. Now, as his U.S. market grows, the singer finds that here-Anaheim-is where he must stay.|url=http://articles.latimes.com/1995-08-21/entertainment/ca-37352_1_tabu-ley-rochereau|work=[[Los Angeles Times]]|date=21 August 1995}}</ref> Mgbe ọdịda nke ọchịchị Mobutu gasịrị, Tabu Ley gbakwara mbọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọrụ egwu ya na onye ọzọ na-eduzi ndị otu r
umba nke Congo na onye na-asọmpi [[Franco Luambo|Franco Luambo Makiadi]] bụ onye na-agba ọsọ otu TPOK Jazz n'ime afọ 1960, 1970 na '80s.
N'oge ọrụ ya, Tabu Ley dere ihe ruru egwu 3,000 ma mepụta abọm 250.<ref name="obit">{{Cite web|author=Kimani|first=Sheila|url=http://www.standardmedia.co.ke/entertainment/article/3156/legendary-congolese-musician-tabu-ley-rochereau-passes-on|title=Legendary Congolese Musician Tabu Ley Rochereau passes on|publisher=Standardmedia.co.ke|accessdate=2013-11-30}}</ref><ref name="RFI1">{{Cite news|title=RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort|url=http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces|publisher=[[Radio France International]] (RFI)|date=30 November 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces "RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort"]. [[Redio France International|Radio France International]] (RFI). 30 November 2013.</cite></ref>
== Akụkọ ndụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
A mụrụ Pascal-Emmanuel Sinamoyi Tabu na Bagata, na Belgian Congo n'oge ahụ.<ref name="RFI1">{{Cite news|title=RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort|url=http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces|publisher=[[Radio France International]] (RFI)|date=30 November 2013}}</ref><ref name="GlobanPost1">{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies|url=http://www.globalpost.com/dispatch/news/afp/131130/tabu-ley-rochereau-king-congolese-rumba-dies|work=[[Global Post]]|date=30 November 2013}}</ref> Ọrụ egwu ya malitere na 1956 mgbe ya na [[Le Grand Kallé|Joseph]] "Le Grand Kallé" Kabasele, na otu egwu ya L'African Jazz bụrụ abụ.<ref name="BBC">{{Cite web|title=Le chanteur Tabu Ley est mort|url=https://www.bbc.co.uk/afrique/region/2013/11/131130_tabu_ley_rochereau.shtml|date=30 November 2013}}</ref> Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, ọ sonyeere òtù ahụ dị ka onye na-agụ egwú oge niile. Tabu Ley bụrụ abụ na pan-African hit Indépendance Cha Cha nke Grand Kallé dere maka ''nnwere onwe'' Congolese site na Belgium na 1960, na-akpali Tabu Ley ka ọ bụrụ onye a ma ama ozugbo. Ọ nọgidere na African Jazz ruo 1963 mgbe ya na Dr Nico Kasanda guzobere otu nke ha, African Fiesta .<ref name="RFI1" /> Afọ abụọ ka e mesịrị, Tabu Ley na Dr. Nico kewara ma Tabu Ley guzobere African Fiesta National, nke a makwaara dị ka African Fiesta Flash. Ìgwè ahụ ghọrọ otu n'ime ndị kasị nwee ihe ịga nke ọma n'akụkọ ihe mere eme nke Afrịka, na-edekọ ndị Africa oge ochie dị ka ''Afrika Mokili Mobimba'', ma na-agafe ahịa ndekọ nke otu nde site na 1970. [[Papa Wemba]] na Sam Mangwana so n'ọtụtụ ndị egwu nwere mmetụta bụ akụkụ nke otu ahụ. Ọ nakwuru aha egwu "Rochereau" site na General French Pierre Denfert-Rochereaux, onye aha ya masịrị ya na onye ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ.<ref name="RontheR1">{{Cite web|title=Tabu Ley "Rochereau"|url=http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html|work=Rumba on the River|publisher=Cold Run Books|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120706161307/http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html|archivedate=2012-07-06}}</ref>
[[Usòrò:Rochereau_performing_at_Paris_Olympia.jpg|thumb|Rochereau na-eme ihe nkiri na Paris Olympia na 1970]]
N'afọ 1970, Tabu Ley guzobere Orchestre Afrika
a International, Afrika bụ ngwakọta nke Afrika na Éditions Isa, akara ndekọ ya.<ref>Stewart, p. 172</ref> Tinyere [[Franco Luambo|Franco Luambo's]] TPOK Jazz, Afkisa bụzi otu n'ime ndị egwu kachasị ukuu n'Africa. Haa dekọrọ egwu dịka "Sorozo", "Kaful Mayay", "Aon Aon", na "Mose Konzo". Ha mekwara na Zaire 74 ya mere ha nọ na ihe nkiri Soul Power .
N'etiti afọ 1980 Tabu Ley chọpụtara onye na-eto eto nwere nkà na-agụ egwú na onye na-agba egwú, M'bilia Bel, onye nyere aka mee ka òtù ya bụrụ ihe a ma ama. M'bilia Bel ghọrọ nwanyị mbụ na-agụ egwú soukous iji nweta otuto n'Africa niile. Tabu Ley na M'bilia Bel mechara lụọ ma nwee nwa nwanyị aha ya bụ Melody Tabu. N'afọ 1988, Tabu Ley wepụtara nwanyị ọzọ na-agụ egwú nke a maara dị ka Faya Tess, M'bilia Bel hapụrụ ma gaa n'ihu na-enwe ihe ịga nke ọma n'onwe ya. Mgbe M'bilia Bel hapụrụ, mmetụta Afrisa na nke ndị na-asọmpi ha TPOK Jazz nọgidere na-ebelata ka ndị na-akwado ya na-adọrọ mmasị na ụdị ngwa ngwa nke soukous.
Mgbe e guzobesịrị ọchịchị Mobutu Sese Seko na Congo, ọ nabatara aha "Tabu Ley" dị ka akụkụ nke "Zairization" nke Mobutu nke mba ahụ, mana o mechara gaa mba ọzọ na [[France]] na 1988.<ref name="RFI1">{{Cite news|title=RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort|url=http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces|publisher=[[Radio France International]] (RFI)|date=30 November 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces "RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort"]. [[Redio France International|Radio France International]] (RFI). 30 November 2013.</cite></ref> N'afọ 1985, Gọọmentị nke [[Democratic Republic of the Congo|DRC]] machibidoro egwu mba ọzọ niile site na ọrụ Redio Mba. Mgbe Tabu Ley dere abụ "Twende Nairobi" ("Ka anyị gaa Nairobi"), nke M'bilia Bel bụrụ, iji too onye isi ala Kenya Daniel arap Moi, e wepụrụ mmachibido iwu ahụ ozugbo. Na mbido afọ 1990 ọ biri obere oge na Southern California. Ọ malitere ịhazi egwu ya maka ndị na-ege ntị mba ụwa site na itinye ọtụtụ okwu Bekee na site n'ịbawanye ụdị ịgba egwu mba ụwa dịka Samba. Ọ chọtara ihe ịga nke ọma site na ntọhapụ nke abọm dịka ''Muzina'', Exil Ley, ''Africa n'ụwa niile'' na ''Babeti soukous''. Ọchịchị Mobutu machibidoro abọm ya nke 1990 "Trop, C'est Trop" dị ka onye na-emebi iwu.<ref name="AFP1">{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies|author=Bangre|first=Habibou|work=[[Agence France-Presse|AFP]]}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBangre">Bangre, Habibou. "Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies". ''[[Agence France-Presse|AFP]]''.</cite></ref> N'afọ 1996, Tabu Ley sonyere na abọm ''Gombo Salsa'' site na ọrụ egwu salsa Africando. Egwú "Paquita" sitere na abọm ahụ bụ ihe ngosi nke egwu o dekọrọ na ngwụocha afọ 1960 na African Fiesta.
Mgbe a chụpụrụ Mobutu n'ọchịchị n'afọ 1997, Tabu Ley laghachiri [[Kinshasa]] wee were ọnọdụ dị ka minista na gọọmentị nke onye isi ala ọhụrụ Laurent Kabila. Mgbe ọnwụ Kabila gasịrị, Tabu Ley sonyeere ndị omeiwu a họpụtara site na Joseph Kabila, ruo mgbe a gbasara ya mgbe e guzobere ụlọ ọrụ mgbanwe. N'ọnwa Nọvemba afọ 2005, a họpụtara Tabu Ley ka ọ bụrụ osote Gọvanọ nke Kinshasa, ọkwá e nyere pati ya, Congolese Rally for Democracy (RCD) site na nkwekọrịta udo nke afọ 2002.<ref name="GlobanPost1">{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies|url=http://www.globalpost.com/dispatch/news/afp/131130/tabu-ley-rochereau-king-congolese-rumba-dies|work=[[Global Post]]|date=30 November 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.globalpost.com/dispatch/news/afp/131130/tabu-ley-rochereau-king-congolese-rumba-dies "Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies"]. ''[[Global Post]]''. 30 November 2013.</cite></ref> Ọ rụkwara ọrụ dị ka minista ọdịbendị nke mpaghara.<ref name="RFI1">{{Cite news|title=RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort|url=http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces|publisher=[[Radio France International]] (RFI)|date=30 November 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.rfi.fr/afrique/20131130-rdc-congo-tabu-ley-rochereau-monstre-sacre-rumba-deces "RDC: Tabu Ley Rochereau, monstre sacré de la rumba, est mort"]. [[Redio France International|Radio France International]] (RFI). 30 November 2013.</cite></ref> N'afọ 2008, a sịrị na ọ mụrụ ụmụ 102, gụnyere onye [[France]] na-eti egwu Youssoupha na onye na-agụ egwu, onye na-ede egwu [[:fr:Pegguy_Tabu|Pegguy Tabu]]<ref>{{Cite web|title=Personnes {{!}} Africultures : Tabu Peggy|url=http://africultures.com/personnes/?no=43036|accessdate=2022-02-01|work=Africultures|language=fr-FR}}</ref> na ụmụ nwanyị dị iche iche.<ref name="BBC">{{Cite web|title=Le chanteur Tabu Ley est mort|url=https://www.bbc.co.uk/afrique/region/2013/11/131130_tabu_ley_rochereau.shtml|date=30 November 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.bbc.co.uk/afrique/region/2013/11/131130_tabu_ley_rochereau.shtml "Le chanteur Tabu Ley est mort"]. ''[[BBC]]''. 30 November 2013.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau est mort à 73 ans à Bruxelles|url=http://www.gabonews.ga/actualites-reader/items/tabu-ley-rochereau-est-mort-a-73-ans-a-bruxelles.html|work=GaboNews|date=30 November 2013}}</ref>
Tabu Ley Rochereau nwụrụ na 30 Nọvemba 2013, mgbe ọ dị afọ 73, n'ụlọ ọgwụ Saint-Luc dị na Brussels, [[Belgium]] ebe ọ nọ na-agwọ ọrịa strok ọ nwuru na 2008.<ref name="Lalibre1">{{Cite news|title=Décès du roi de la rumba congolaise Tabu Ley Rochereau|url=http://www.lalibre.be/culture/musique/deces-du-roi-de-la-rumba-congolaise-tabu-ley-rochereau-529a004d3570b69ffde506aa|work=[[La Libre Belgique]]|date=30 November 2013|accessdate=2013-11-30}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.lalibre.be/culture/musique/deces-du-roi-de-la-rumba-congolaise-tabu-ley-rochereau-529a004d3570b69ffde506aa "Décès du roi de la rumba congolaise Tabu Ley Rochereau"]. ''[[Nnwere Onwe Belgium|La Libre Belgique]]''. 30 November 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2013-11-30</span></span>.</cite></ref><ref name="obit">{{Cite web|author=Kimani|first=Sheila|url=http://www.standardmedia.co.ke/entertainment/article/3156/legendary-congolese-musician-tabu-ley-rochereau-passes-on|title=Legendary Congolese Musician Tabu Ley Rochereau passes on|publisher=Standardmedia.co.ke|accessdate=2013-11-30}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKimani">Kimani, Sheila. [http://www.standardmedia.co.ke/entertainment/article/3156/legendary-congolese-musician-tabu-ley-rochereau-passes-on "Legendary Congolese Musician Tabu Ley Rochereau passes on"]. Standardmedia.co.ke<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2013-11-30</span></span>.</cite></ref><ref name="GlobanPost1">{{Cite news|title=Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies|url=http://www.globalpost.com/dispatch/news/afp/131130/tabu-ley-rochereau-king-congolese-rumba-dies|work=[[Global Post]]|date=30 November 2013}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.globalpost.com/dispatch/news/afp/131130/tabu-ley-rochereau-king-congolese-rumba-dies "Tabu Ley Rochereau, king of Congolese rumba dies"]. ''[[Global Post]]''. 30 November 2013.</cite></ref> E liri ya na 9 Disemba 2013 na Cimetiri Acropolic de la N'sele na Kinshasa, mgbe ọ natasịrị emume iru uju na Palais du Peuple.
== Nkọwapụta ==
; Onye na-ese ihe
* The Rough Guide to Congo Gold (2008, World Music Network)
== Onyinye ==
* Onye Na-asọpụrụ nke [[Senegal]]
* Onye isi nke National Order, Republic of [[Chad]]
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
* {{Cite book|title=Rumba on the River: A History of the Popular Music of the Two Congos|year=2000|publisher=Verso|isbn=978-1859843680|author=Gary Stewart}}
* [http://kenyapage.net/franco/tabu.html Tabu Ley na kenyapage.net]
* [https://web.archive.org/web/20120408100950/http://www.coldrunbooks.com/tabuley.html Rumba n'Osimiri]
* [http://www.musicweb-international.com/encyclopaedia/t/T2.HTM MusicWeb Encyclopaedia nke Egwú A Ma Ama]
* [https://web.archive.org/web/20050106161209/http://www.mp3.com/tabu-ley-rochereau/artists/2853/discography.html Nkọwa na mp3.com]
* [http://worldmusiccentral.org/artists/artist_page.php?id=4406 Akụkọ ndụ Tabu Ley na diski] na World Music Central
* Tabu Ley Rochereau discography at Discogs
* {{IMDb name|11046316}}
04mrekcuzu64404gnu65gc3v0mbecml
Dadju
0
18402
86615
83552
2022-08-05T06:47:45Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tjiki sidibe et dadju.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Dadju Djuna Nsungula''' (French pronunciation: ; A mụrụ na 2 Mee 1991), nke a maara nke ọma site na aha '''Dadju''' ma ọ bụ mgbe ụfọdụ '''Prince Dadj''', bụ onye na-agụ egwu French. Ọ bịanyere aka na akara Wati B ma n`afọ 2017 bịanye aka na Polydor Records nke Universal Music Group. Ọ bụ onye otu egwu Shin Sekaï n'akụkụ onye na-eti egwu Abou Tall site n`afọ 2012 ruo n`afọ 2016. Duo ahụ bụ akụkụ nke akara Wati B ma wepụta abọm Indéfini . Duo ahụ kwupụtara na ha na-ekewa ka onye ọ bụla n'ime ha wee nwee ike ịgbaso ọrụ onwe ya. Dadju wepụtara abọm ya Gentleman 2.0 n'afọ 2017.
== Ndụ onwe onye ==
Dadju si n'ezinụlọ na-agụ egwú. Nna ya bụ Djanana Djuna, onye na-agụ egwú Congolese nke otu [[Papa Wemba]]. Nwanne ya nwoke bụ Gims, onye a ma ama na-eti egwu na onye bụbu onye otu egwu rap nke France Sexion d'Assaut, nnukwu ọrụ n'okpuru akara egwu Wati B. Ụmụnne ya ndị ọzọ Bedjik na Xgangs bụkwa ndị na-eti rap n'onwe ha.
N'afọ 2016, ọ lụrụ di ma mụọ nwa nwanyị ọnwa ole na ole ka e mesịrị. Ọ nabatara nwa nwoke n'afọ 2020.
== Nkọwapụta ==
* 2013: ''The Shin Sekaï Vol''. I (<small>mixtape</small>)
* 2014: ''Mpịakọta nke Abụọ'' (<small>mixtape</small>)
* 2016: ''A maghị ya''
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" width="10" |Afọ
! rowspan="2" align="center" width="150" |Album
! colspan="4" align="center" width="20" |Ọnọdụ kachasị elu
! rowspan="2" |Ndị otu
! rowspan="2" |asambodo
|-
!E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="fr">{{Cite web|url=http://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=Discographie Dadju|work=lescharts.com|accessdate=2013-02-10}}</ref>
!BEL(Fl)<nowiki><br id="mwOQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-fl">{{Cite web|url=http://ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=Discografie Dadju|work=ultratop.be/nl|accessdate=2019-11-23}}</ref>
!BEL(Wa)<nowiki><br id="mwQA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=Discographie Dadju|work=ultratop.be/fr|accessdate=2019-11-23}}</ref>
!SWI<br /><br /><br /><br /><ref name="swi">{{Cite web|url=http://hitparade.ch/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=Discographie Dadju|work=hitparade.ch|accessdate=2018-01-25}}</ref>
|-
|2017
|''Nwoke 2.10''
| style="text-align:center;" |1
| style="text-align:center;" |74
| style="text-align:center;" |7
| style="text-align:center;" |35
|
* FRA: 500,000<ref>{{Cite web|url=https://www.mouv.fr/rap-fr/dadju-couronne-disque-de-diamant-avec-gentleman-2-0-346114|title=Dadju couronné disque de diamant avec "Gentleman 2.0" !}}</ref>
|
* SNEP: Diamond
|-
| rowspan="2" |2019
|''Nsí''<ref>{{Cite web|url=https://music.apple.com/fr/album/poison/1482647204|title=Poison par Dadju|work=[[Apple Music]]|accessdate=22 October 2019}}</ref>
| rowspan="2" style="text-align:center;" |1
| style="text-align:center;" |47
| style="text-align:center;" |6
| style="text-align:center;" |6
| rowspan="2" |
* FRA: 128,120<ref>{{Cite web|url=https://www.aficia.info/charts/top-albums-21/185610|title=Top Albums : Maes entre directement N°1 avec 'Les derniers salopards'|author=Min|first=27 Janvier 2020 {{!}} 10 H. 34|date=2020-01-27|work=aficia|language=fr-FR|accessdate=2020-01-27}}</ref>
|
* SNEP: 3× Platinum<ref name="SNEPAlbums" />
|-
|''Ọgwụ Ọgwụ''
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
| style="text-align:center;" |74
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
|-
|2022
|''Cullinan''
| style="text-align:center;" |1
| style="text-align:center;" |65
| style="text-align:center;" |7
| style="text-align:center;" |23
|
|}
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" width="10" |Afọ
! rowspan="2" align="center" width="220" |Single
! colspan="3" align="center" width="10" |Ebe ndị kasị elu<br /><br /><br /><br />
! rowspan="2" |asambodo
! rowspan="2" align="center" width="150" |Album
|-
!E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="fr1">{{Cite web|url=http://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=LesCharts.com Dadju discography page|publisher=LesCharts.com|accessdate=2017-09-05}}</ref>
!BEL(Wa)<nowiki><br id="mwlA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa-1">{{Cite web|url=http://ultratop.be/fr/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=LesCharts.com Dadju discography page|work=ultratop.be/fr|accessdate=2014-02-09}}</ref>
!SWI<br /><br /><br /><br /><ref name="swi">{{Cite web|url=http://hitparade.ch/showinterpret.asp?interpret=Dadju|title=Discographie Dadju|work=hitparade.ch|accessdate=2018-01-25}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://hitparade.ch/showinterpret.asp?interpret=Dadju "Discographie Dadju"]. ''hitparade.ch''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-25</span></span>.</cite></ref>
|-
| rowspan="4" |2017
|"Nwanyị Eze Nwanyị"
| style="text-align:center;" |2
| style="text-align:center;" |36
| style="text-align:center;" |84
|
* SNEP: Diamond
| rowspan="3" style="text-align:center;" |''Nwoke 2.0''
|-
|"A chọtarala ya"
| style="text-align:center;" |42
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Gold<ref name="SNEPSingles" />
|-
|"Ekwuru m ee e"
| style="text-align:center;" |54
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Gold<ref name="SNEPSingles" />
|-
|"Bob Marley"
| style="text-align:center;" |3
| style="text-align:center;" |6
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Diamond<ref name="SNEPSingles" />
* BEA: Gold
| {{n/a|Non-album single}}
|-
| rowspan="4" |2018
|"(Django" nke gosipụtara Franglish)<br /><br /><br /><br />
| style="text-align:center;" |16
| style="text-align:center;" |35
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Platinum<ref name="SNEPSingles" />
| rowspan="2" style="text-align:center;" |''Nwoke 2.0''
|-
|"Christina"
| style="text-align:center;" |31
| style="text-align:center;" |37*(Ultratip)<br /><br /><br /><br />
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Gold<ref name="SNEPSingles" />
|-
|"Ịkworo ekworo"
| style="text-align:center;" |1
| style="text-align:center;" |17
| style="text-align:center;" |37
|
* SNEP: Diamond<ref name="SNEPSingles" />
| rowspan="2" {{n/a|Non-album singles}}
|-
|"Ụdị Mafuzzy"
| style="text-align:center;" |80
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
|-
| rowspan="2" |2019
|"Ọ dị mgbagwoju anya"
| style="text-align:center;" |6
| style="text-align:center;" |41
| style="text-align:center;" |86
|
* SNEP: Diamond<ref name="SNEPSingles" />
| rowspan="2" style="text-align:center;" |''Nsí''
|-
|"Ndụ m"
| style="text-align:center;" |3
| style="text-align:center;" |33
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Platinum<ref name="SNEPSingles" />
|-
| rowspan="2" |2020
|"Great Bath" <small>na</small><br /><br /><br /><br /> <small>Ninho</small>)
| style="text-align:center;" |1
| style="text-align:center;" |14
| style="text-align:center;" |53
|
* SNEP: Diamond<ref name="SNEPSingles" />
* BEA: Gold
| {{n/a|Non-album single}}
|-
|"Ekele dịrị Chineke"
| style="text-align:center;" |8
| style="text-align:center;" |1*(Ultratip)<br /><br /><br /><br />
| style="text-align:center;" |94
|
* SNEP: Gold<ref name="SNEPSingles" />
| {{n/a|Non-album single}}
|-
| rowspan="3" |2021
|"Belle( na <small>Gims</small> <small>na</small><br /><br /><br /><br /> <small>Slimane</small>)
| style="text-align:center;" |45
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
| style="text-align:center;" |''Ihe ndị fọdụrụnụ n'ihe otiti'' (<small>Gims album</small>)
|-
|"Anyanwụ m"na <small>Anitta</small>)<br /><br /><br /><br />
| style="text-align:center;" |8
| style="text-align:center;" |22
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
* SNEP: Diamond<ref name="SNEPSingles" />
| style="text-align:center;" |''Nsí Ka Ọgwụ''
|-
|"N'aka m" <small>na</small><br /><br /><br /><br /> <small>Kendji Girac</small>)
| style="text-align:center;" |50<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://snepmusique.com/les-tops/le-top-de-la-semaine/top-albums/?semaine=43?&annee=2021&categorie=Top%20Singles|title=Top Singles (Week 43, 2021)|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|language=French|accessdate=7 November 2021}}</ref>
| style="text-align:center;" |12
| style="text-align:center;" |Ọdịdị
|
| style="text-align:center;" |''Ndụ M''
|}
== Ebenside ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a0muatffzsilncj6zewel0zpn2w6lue
Zaho
0
18403
86501
83566
2022-08-04T14:57:07Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zaho-concert.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
A mụrụ Zahera Darabid n`ọnwa Mee 10, 1980, na Bab Ezzouar, mpaghara dịpụrụ adịpụ nke isi obodo Algeria Algiers. Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, ya na ezinụlọ ya kwagara Montreal, Canada. Nna ya bụ onye isi na nne ya bụ prọfesọ mgbakọ na mwepụ na Institut national d'informatique nke France. O nwere nwanne nwoke na nwanne nwanyị.
Zaho mụtara ịgba ụbọ akwara mgbe ọ dị afọ asaa, ọ mụtakwara ngwa ngwa nke Francis Cabrel n'ime afọ iri. N'afọ 1999, mgbe ọ kwagara Montreal, ọ chọpụtara ụwa nke egwu ọkachamara na ndị na-emepụta ya na ụlọ ọrụ ya. A hụrụ ya na aha ama ama na ụlọ ọrụ French dị ka [[Idir (singer)|Idir]], Tunisiano na Soprano.
Zaho nwekwara ihe odide siri ike, na-ede egwu "Tout ce temps" maka Idir. Mgbe ọ nụrụ abụ ahụ, Idir siri ọnwụ na ya na ya bụrụ abụ ahụ.
N'afọ 2008, Zaho nọchitere anya France na 2008 MTV EMA's wee merie ihe nrite Best European Artist. A maara ya nke ọma na France, French Canada, na ọtụtụ ebe ndị ọzọ.
== Nkọwapụta ==
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" width="10" |Afọ
! rowspan="2" align="center" width="120" |Album
! colspan="3" align="center" width="30" |Ọnọdụ kachasị elu
! rowspan="2" align="center" width="120" |asambodo
|-
! width="20" |<small>BEL<nowiki><br id="mwOA"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki></small> (<small>Wa</small><br /><br /><br /><br />)
! width="20" |<small>E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="lescharts">[http://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Zaho LesCharts.com: Zaho discography]</ref></small>
! width="20" |<small>SWI</small><br /><br /><br /><br />
|-
| align="center" |2008
|''Dima''
| align="center" |36
| align="center" |11
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |
|-
| align="center" |2012
|''Ọ na-efe efe''
| align="center" |65
| align="center" |47
| align="center" |92
| align="center" |FR: Gold
|-
| align="center" |2017
|''Ụwa tụgharịrị''
| align="center" |24
| align="center" |27<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/tops-semaine/top-album-megafusion/?ye=2017&we=8|title=Le Top de la semaine : Top Albums – SNEP (Week 8, 2017)|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|language=fr|accessdate=February 28, 2017}}</ref>
| align="center" |67
| align="center" |
|-
|}
{| class="wikitable"
! rowspan="2" align="center" width="10" |Afọ
! rowspan="2" align="center" width="190" |Single
! colspan="4" align="center" width="30" |Ọnọdụ kachasị elu
! rowspan="2" align="center" width="120" |Album
|-
! width="40" |<small>BEL<nowiki><br id="mwcg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki></small> (<small>Wa<br /><br /><br /><br /></small>) <small>Ultratop</small><br /><br /><br /><br /><ref name="bel">[https://www.ultratop.be/fr/album/2dbd0/Zaho-Contagieuse Ultratop.be/fr/ Zaho discography]</ref>
! width="40" |<small>BEL<nowiki><br id="mweg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki></small> (<small>Wa<br /><br /><br /><br /></small>) <small>Ultratip</small><br /><br /><br /><br /><ref name="bel" />*
! width="40" |<small>E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="lescharts">[http://lescharts.com/showinterpret.asp?interpret=Zaho LesCharts.com: Zaho discography]</ref></small>
! width="40" |<small>SWI<br /><br /><br /><br /></small>
|-
| align="center" |2006
|"Hey( Papi" <small>nke</small><br /><br /><br /><br /> <small>Soprano</small> gosipụtara)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| rowspan="5" align="center" |''Dima''
|-
| rowspan="4" align="center" |2008
|"Ọ bụ chelou"
| align="center" |14
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |2
| align="center" |Ọdịdị
|-
|"La roue tourne" (<small>nke</small><br /><br /><br /><br /> nwere <small>onye Tunisian</small>)
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |4
| align="center" |15
| align="center" |Ọdịdị
|-
|"Kif'n ́Dir"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |33
| align="center" |Ọdịdị
|-
|"Ana m ekwe gị nkwa"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |18
| align="center" |74
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2012
|"Onye Ọgaranya"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |5
| align="center" |63
| align="center" |Ọdịdị
| rowspan="2" align="center" |''Ọ na-efe efe''
|-
| align="center" |2013
|"Gbanwee peeji"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |9
| align="center" |19
| align="center" |62
|-
| rowspan="2" align="center" |2016
|"Ka ha nwee kouma"(nke gosipụtara MHD)<br /><br /><br /><br />
| align="center" |36
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |33
| align="center" |Ọdịdị
| rowspan="3" align="center" |''Ụwa tụgharịrị''
|-
|"Ọtụtụ ihe"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |109<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/tops-semaine/top-singles-telecharges/?ye=2017&we=4|title=Le Top de la semaine : Top Singles Téléchargés – SNEP (Week 4, 2017)|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|language=fr|accessdate=January 28, 2017}}</ref>
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2017
|"Dị ka ọ dị n'abalị ọ bụla"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |122<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/tops-semaine/top-singles-telecharges/?ye=2017&we=22|title=Le Top de la semaine : Top Singles Téléchargés – SNEP (Week 22, 2017)|publisher=Syndicat National de l'Édition Phonographique|language=fr|accessdate=June 3, 2017}}</ref>
| align="center" |Ọdịdị
|-
| align="center" |2021
|"Ọnwa m"
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |103
| align="center" |Ọdịdị
| align="center" |Ntinye ndị na-abụghị abọm
|-
|}
* MTV Europe Music Awards 2008 : Onye na-eme ihe nkiri kacha mma na France
* NRJ Music Awards 2009 : Mkpughe nke Afọ na-asụ French
* NRJ Music Awards 2011 : Ìgwè/Duo/ Ìgwè ndị na-asụ French nke afọ Justin Nozuka
* Ihe nrite nke La Création 2011: Abụ mba ụwa 2011 Sean Paul
* Trace Urban Music Award 2013 : Onye na-eme ihe nkiri kachasị mma
* Trace Urban Music Awards 2013 : Njikọ kachasị mma La Fouine
== Ebenside ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ic744xh9iwateeklga89uojl691ser6
Konono Nº1
0
18408
86604
83562
2022-08-05T06:39:18Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:KononoN°1.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Konono No1''' bụ otu egwu si [[Kinshasa]], [[Democratic Republic of the Congo]] . Ha jikọtara atọ electric likembé (ihe eji eme ihe ọdịnala yiri mbira) na olu, ndị na-agba egwú, na ngwá egwú a na-akụ akụ nke e ji ihe ndị e nwetara n'ebe a na-ekpofu ahịhịa mee. Ngwá ọrụ amplification nke otu ahụ bụ otu ihe ahụ, gụnyere igwe okwu a tụrụ site na osisi nke nwere magnet sitere na alternator ụgbọ ala na nnukwu amplifier dị ka mpi. Ndị otu ahụ nwetara aha ọma n'ụwa niile malite na afọ 2005, na ọmarịcha DIY ya na-adọrọ mmasị ọtụtụ ndị na-akwado egwu rock na egwu elektrọnik. Ha gbara egwu n'otu afọ ahụ na mmemme Eurockéennes na France.
== Okwu mmalite ==
Aha zuru ezu nke otu ahụ, dị ka a hụrụ na ọkọlọtọ na vidiyo egwu ya, bụ L'orchestre folklorique T.P. Konono No1 de Mingiedi; "T.P." (nke dị mkpirikpi maka tout puissant, ma ọ bụ " niile dị ''ike''") bụ nsọpụrụ nye '''òtù''' nke onye egwu Congo [[Franco Luambo|Franco]], nke a kpọrọ TP OK Jazz.
== Akụkọ ihe mere eme ==
=== Mmalite ya ===
Konono No1 sitere na mpaghara Kongo ma ọ bụ Bacongo nke gafere akụkụ nke [[Democratic Republic of the Congo]] na [[Angola]]. Otu ahụ mechara nwee isi ụlọ ọrụ ha n'obodo [[Kinshasa]] na DRC.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://konono1.bandcamp.com/album/konono-n-1-meets-batida|title=Konono N°1 meets Batida, by Konono N°1|work=Konono N°1|accessdate=2020-03-21}}</ref>
Ọ bụ Mingiedi Mawangu, onye na-egwu egwuregwu na onye ọkwọ ụgbọala, guzobere otu ahụ na afọ 1966. Mawangu bụ onye otu agbụrụ Zombo (ma ọ bụ Bazombo), nke ala nna ya dị na Maquela do Zombo, nke dị na Uíge Province nke Angola, nso ókèala ya na [[Democratic Republic of the Congo|DR Congo]]. Maka ndị otu ya, ọ gbanwere egwu Zombo nke a na-akpọ na mbụ site na ìgwè mpi e ji ezé enyí mee. [citation needed]
N'ọnwa Nọvemba n'afọ 1978, ndị otu a na-akpọ Orchestre Tout Puissant Likembe Konono No1 (OR All-Powerful Likembe Orchestra Konono No1" dekọrọ otu egwu, "Mungua-Muanga," maka album nchịkọta ''Zaire'': Musiques Urbaines a Kinshasa. Kemgbe a tọhapụrụ ndekọ mbụ a, Konono No1 emetụtala ọtụtụ ndị egwu na ndị otu Congo ndị ọzọ a ma ama.
=== Afọ 2000 ===
Konono No1 malitere igwu egwu na mpụga Afrịka n'afọ 2003 mgbe ha na ndị otu Dutch The Ex gara Netherlands. Kemgbe njem nke a, The Ex na-eme otu n'ime egwu Kononońs na ndụ mgbe niile, ọ na-apụta The Ex albums Turn (2004) na Enormous Door (2013) dị ka si na Konono. N'afọ 2004 onye na-akpọ guitar Terrie Hessels wepụtara CD Konono No1. E dekọrọ abọm ahụ, nke akpọrọ ''Lubuaku'', na ndekọ Live na Vera, Groningen n'oge njem na The Ex.
N'afọ 2004, Konono No1 malitere ịtọpụta abọm site na akara Belgian Crammed Discs. Nke mbụ n'ime ndị a, nke akpọrọ Congotronics, bụ nke Crammed Discs 'Vincent Kenis mepụtara na Kinshasa ma wepụta ya na nnukwu ịnụ ọkụ n'obi site na ndị nta akụkọ mba ụwa.<ref>{{Cite web|url=http://www.crammed.be/index.php?id=45&art_id=77|title=Sounds & Visuals etc.: CRAMMED DISCS}}</ref>
Kemgbe ahụ, otu ahụ enwetawo aha ọma na North America, Europe, na Japan, nke njem njem dị ukwuu kwadoro.
N'afọ 2006, ndị otu ahụ meriri Newcomer Award site na BBC Radio 3 Awards for World Music. A họpụtara album Konono No1 Live At Couleur Café maka Grammy Award na afọ 2008.
Konono No1 sooro [[Björk]] rụkọọ ọrụ na egwu "Earth Intruders" site na album studio ya, ''Volta'' . Ha sokwa ya na njem nkwalite ya maka abọm ahụ na afọ 2007. Ha jikọtara aka na "Imagine" maka afọ 2010 Herbie Hancock album, The Imagine Project tinyere Seal, P!nk, India.Arie, Jeff Beck, Oumou Sangare na ndị ọzọ. Abụ ahụ nwetara Grammy Award maka "Best Pop Collaboration".
=== 2010 ugbu a ===
Konono No1 so n'ime ndị na-ese egwu nke Matt Groening họọrọ ịrụ na mbipụta nke emume All Tomorrow's Parties nke ọ haziri na Mee, na afọ 2010 na Minehead, England.<ref>Gehr, Richard, [https://www.spin.com/2010/05/9-best-moments-all-tomorrows-parties/ "The 9 Best Moments of All Tomorrow's Parties"], ''[[Spin (magazine)|Spin]]'', May 10, 2010.</ref> N'otu ọnwa ahụ, Crammed Discs wepụtara mpịakọta nke anọ na usoro Congotronics ya, Assume Crash Position, nke Vincent Kenis mepụtara.<ref>{{Cite web|url=http://www.crammed.be/index.php?id=37&rel_id=349|title=CRAMMED DISCS: Konono No.1 - Assume Crash Position}}</ref> Mgbe ọnwa isii gachara, akara ahụ wepụtara Tradi-Mods Vs. Rockers: Alternative Takes on Congotronics, abọm ọtụtụ ndị na-ese ihe nwere nkọwa, mkpuchi na otuto maka egwu nke Kasai Allstars, Konono No1 na ndị ọzọ Congotronic bands, nke ndị indie rock na ndị egwu elektrọnik 26 dere, gụnyere a.o. Deerhoof, Animal Collective, Andrew Bird, Juana Molina, Shackleton, Megafaun, Aksak Maboul, Mark Ernestus na ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.crammed.be/index.php?id=37&rel_id=365|title=CRAMMED DISCS: Tradi-Mods vs Rockers - Alternative Takes on Congotronics}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/album/tradi-mods-vs-rockers-alternative-takes-on-congotronics-mw0002064504/releases|title=Album Search for "tradi mods vs rockers alternative takes on congotronics"}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bahn|first=Christopher|url=http://www.avclub.com/review/various-artists-itradi-mods-vs-rockersi-48371|title=Various Artists: Tradi-Mods Vs. Rockers|work=A.V. Club|date=2008-11-30|accessdate=2014-08-30}}</ref>
N'afọ 2011, Konono N°1 sonyere na ọrụ Congotronics vs Rockers, "superband" gụnyere ndị Congolese iri na ndị egwu indie rock iri gụnyere ndị otu Deerhoof, Wildbirds & Peacedrums, Kasai Allstars, Skeletons, tinyere Juana Molina. Nnukwu ìgwè a jikọtara aka mepụta ihe ngosi zuru oke ma rụọ ọrụ na mmemme na ebe iri na ise na mba iri.
N'ọnwa Julaị, na afọ 2016, otu ahụ nọ na [[Romania]], ee pụta na mmemme Outernational Days na Bucharest nke ''magazin Attic'' na Control Club haziri.<ref>''Best Music'', 08 Iulie 2016 - 3000 de participanti au fost la festivalul Outernational Days</ref><ref>Anyplace.ro, 8 iulie 2016 - [http://www.anyplace.ro/news_details/bucuresti/1/4387/3000-de-participani-la-prima-ediie-outernational-days 3000 de participanți la prima ediție Outernational Days]</ref>
=== Ezinụlọ ===
Onye guzobere Konono No1 bụ Mingiedi Mawangu kwụsịrị iso ndị otu ahụ na-eme njem n'ihe dị ka afọ 2009, ma nyefee ọrụ ya dị ka onye ndu egwu na onye na-eduzi onye ọkpụkpọ likembe n'aka nwa ya nwoke Augustin Mawangu Mingiedi, onye gara n'ihu mepụta ụda nke piano mkpịsị aka eletrik nke Konono site na iji pedal dị iche iche. Mingiedi Mawangu nwụrụ n'ụbọchị iri na ise nke ọnwa Eprel n'afọ 2015, mgbe ọ gbara afọ iri asatọ na ise. Nwa ya nwoke na onye nọchiri ya, Augustin, nwụrụ n'ụbọchị iri na isii nke ọnwa Ọktoba n'afọ 2017, mgbe ọ gbara afọ iri ise na isii. Nwa ya nwoke, Makonda, ketara likembe na idu ndú.<ref>[https://pitchfork.com/news/konono-n1s-augustin-mawangu-mingiedi-dead-at-56/ "Konono N°1’s Augustin Mawangu Mingiedi Dead at 56", by Matthew Strauss, Pitchfork.com]</ref>
== Onyinye ==
* BBC Radio 3 Awards maka World Music Newcomer award (2006)
* Grammy Award nomination album Live At Couleur Café (2008) [citation needed]
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* ''Lubuaku'' (Terp, 2004)
* Congotronics (Crammed Discs, 2005)
* Live At Couleur Café, (Crammed Discs, 2007)
* ''Were'' ọnọdụ mberede, (Crammed Discs, 2010)
* ''Konono No1'' Meets Batida, (Crammed Discs, 2016)<ref name=":0">{{Cite web|url=https://konono1.bandcamp.com/album/konono-n-1-meets-batida|title=Konono N°1 meets Batida, by Konono N°1|work=Konono N°1|accessdate=2020-03-21}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://konono1.bandcamp.com/album/konono-n-1-meets-batida "Konono N°1 meets Batida, by Konono N°1"]. ''Konono N°1''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-03-21</span></span>.</cite></ref>
=== Nchịkọta ===
* ''Zaire'': Musiques Urbaines a Kinshasa (Ocora 559007, edere 1978, wepụtara 1987)
* Congotronics 2 (Crammed Discs, nwere otu egwu site na Konono No1)
* The Congotronics Vinyl Box Set (Crammed Discs, 2010; obere mbipụta ''igbe'' nwere Konono No1's Congotrontics na Assume Crash Position, nakwa Congotronicos 2, albums site na Kasai Allstars na Staff Benda Bilili na mmekorita n'etiti Kasai Allstrars na Akron / Family)
* ''Kinshasa 1978'', (Crammed Discs, 2019); Gụnyere egwu mbụ edere na 1978, na remix nke Martin Meissonnier mere na 2019, n'akụkụ egwu nke ndị ọzọ atọ Kinshasa)
=== Ụtụ Isi ===
* Tradi-Mods vs Rockers: Alternative Takes on Congotronics (Crammed Discs, 2010; CD abụọ nwere nsụgharị mkpuchi, reworks na otuto nye egwu nke Konono N°1 na Kasai Allstars site na 26 alternative rock na electronic artists)
== Hụkwa ==
* Egwú nke Democratic Republic of the Congo
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em|refs=<ref name=afropop>{{cite web|title=The Congotronics Story |url=http://www.afropop.org/multi/feature/ID/596/The+Congotronics+Story |publisher=Afropop |access-date=18 April 2015 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20110926232423/http://www.afropop.org/multi/feature/ID/596/The%2BCongotronics%2BStory |archive-date=26 September 2011 }}</ref>
<ref name=allaboutjazz>{{cite web|url=http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=36827 |author=John Kelman|title=The Imagine Project |publisher=All About Jazz |date= June 21, 2010 |access-date=November 29, 2010}}</ref>
<ref name=bbc>[http://www.bbc.co.uk/radio3/worldmusic/a4wm2006/a4wm_konono.shtml BBC Radio 3 Awards for World Music, Newcomer, 2006].</ref>
<ref name=cvs>Caspar Llewellyn Smith, [https://www.theguardian.com/music/2011/jul/13/congotronics-v-rockers-barbican-review "Congotronics vs Rockers – review"], ''The Guardian'', July 13, 2011.</ref><ref name=cvs2>Kevin E. G. Perry, [http://thequietus.com/articles/06563-congotronics-vs-rockers-interview "A New Language In Music: Congotronics vs Rockers Interviewed"], The Quietus, July 11, 2011.</ref>
<!--
<ref name=cvs4>Howard Male, [http://www.theartsdesk.com/new-music/congotronics-vs-rockers-barbican "Congotronics vs Rockers, Barbican - A 19-piece multicultural band inject new life into the Congotronics brand"], The Arts Desk, July 12, 2011.</ref>
-->
<ref name=cvs3>Tom Breihan, [http://pitchfork.com/news/42019-deerhoof-juana-molina-wildbirds-peacedrums-more-team-with-congotronics-for-tour-album/ "Deerhoof, Juana Molina, Wildbirds & Peacedrums, More Team With Congotronics for Tour, Album. Congotronics Vs. Rockers unites Congolese musicians with indie artists"], Pitchfork, March 28, 2011.</ref>
<ref name=mawangu>{{cite web|title=Konono No 1 founder Mingiedi Mawangu dies aged 85|url=https://www.theguardian.com/music/2015/apr/17/konono-no-1-founder-mingiedi-mawangu-dies-aged-85|work=The Guardian|date=17 April 2015|access-date=18 April 2015}}</ref>
<ref name=zaire>{{cite web|title=Various – Zaïre: Musiques Urbaines À Kinshasa|url=http://www.discogs.com/Various-Za%C3%AFre-Musiques-Urbaines-Kinshasa/release/2428543|publisher=Discogs|access-date=19 April 2015}}</ref>}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20120301141644/http://crammed.be.dd5126.kasserver.com/index.php?id=34&art_id=77 Konono No1] peeji na Crammed Discs
* Nnyocha nke November 17, 2005 na-egosi na SOB, New York site na Andrew Phillips, PopMatters.com, December 9, 2005
* Alexis Petridis, "[http://arts.guardian.co.uk/features/story/0,,1746359,00.html 'Buru ọnọdụ mberede' Nke ahụ bụ otu ndị otu egwu Congo] na-ezute-techno Konono No 1 si sụgharịa aha ha. [http://arts.guardian.co.uk/features/story/0,,1746359,00.html Ọ pụghị ịbụ ihe kwesịrị ekwesị]", ''The Guardian'', Eprel 4, 2006.
* Ntụle: Konono No. 1, Congotronics, BBC World site. E nwetara ya n'April 4, 2005.
* N'ụzọ na-akpaghị aka na nke a na-eme ka ọ dị mma: Konono No. 1. World Cafe sitere na WXPN. National Public Radio.
* Honolulu Advertiser, November 2005 Review.
=== Ịge ntị ===
* [https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=5488675 Akụkọ sitere na] mmemme redio NPR Weekend Edition, June 18, 2006
=== Vidio ===
* [https://web.archive.org/web/20060117190314/http://www.crammed.be/craworld/movies/konono_promo.htm Vidio] nkwalite Konono, ebe nrụọrụ weebụ Crammed Discs.
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
8a5g8diin783d1jjic5q964ft6zndo9
Gaz Mawete
0
18415
86588
83571
2022-08-05T06:23:24Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gaz Mawete.jpg|thumb|Gaz Mawete]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Gael Kapia Mawete''' (amụrụ na Septemba 30, na afọ 1991), nke a maara dịka Gaz Mawete bụ onye na-agụ egwú na onye na-ede egwu na onye na'agba egwú nke si na [[Democratic Republic of the Congo]]. A makwaara ya maka egwu ya "<nowiki><i id="mwDw">Olingi Nini</i></nowiki>" nke gbasara na YouTube na ihe karịrị nde mmadụ ise.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Gas Mawete n'ezinụlọ mmadụ asaa nwere ụmụ nwanyị abụọ na ụmụ nwoke ise. Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ezinụlọ ahụ.
== Ọrụ ==
Gaz Mawete bụ onye na-achọ maka Vodacom Congo super-hook-up TV oge nke abụọ na afọ 2011.<ref>{{Cite web|url=https://www.eventsrdc.com/bob-all-star-2017-gaz-mawete-l-emporte-devant_lionel-ekongo/|title=BOB All Star 2017: Gaz Mawete l’emporte devant Lionel Ekongo|author=Eventsrdc.com|first=|date=November 11, 2017|work=Eventsrdc.com|language=fr-FR|archiveurl=|archivedate=27 October 2019|accessdate=26 July 2019}}</ref> Ọ bụ na nke mbụ a chọpụtara ya maka obi ike, nkà na olu ya. N'af''ọ'' 2013, o wepụtara egwu mbụ ya "''Tupendana''" nke "Chérie à dit" & "Lisolo" sochiri nke na-enweghị nnukwu ihe ịga nke ọma, ọ bụ n'afọ 2014 ka o wepụtara aha "etali nga te" & "''mukolo Ya Zoba''" nke nyere ya ohere inweta obi ike ma malite ọrụ n'onwe ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/fr/directory/gaz-mawete|title=Musician africa Gaz Mawete|author=Jean de Dieu|first=BOUKANGA|date=March 6, 2019|work=Music in Africa|language=fr-FR|accessdate=26 July 2019}}</ref> O sonyekwara na nyocha mbụ nke The Voice Afrique Francophone na 2016.<ref>{{Cite web|url=https://themuusique.com/2016/10/the-voice-afrique-1-audition-1-debrief/|title=The Voice Afrique : Le debrief des premières auditions|author=Ester Emmanuel|first=KANGO|date=October 18, 2016|work=The Muusique|language=fr-FR|accessdate=26 July 2019}}</ref> Mana ọ rụghị ọrụ maka Gaz n'ihi na a na-ewepụ ya mgbe niile na ndị na-ege ntị. Mgbe ọdịda nke olu ahụ gasịrị, onye na-ese ihe nwere otu tube a na-akpọ "''Pika''" nke nwere nnukwu ihe ịga nke ọma na nke nyere onye na-eme ihe nkiri ohere imeri asọmpi ahụ.
Na Septemba, na afọ 2017 Vodacom na Pygma nwere echiche ka ha yie ndị na-achọ ịbata ole na ole gafere na mbipụta ọhụrụ a na-akpọ Vodacom Best of the Best All Star site na ebe onye mmeri ga-etinye aka na aha a ma ama Bomaye Musik mana ọ dịghị mfe maka Gaz na njedebe nke asọmpi ahụ.<ref>{{Cite web|url=https://mbote.cd/gaz-mawete-a-signe-label-bomaye-music/|title=Gaz Mawete a signé avec le label BOMAYE Music.|author=Mbote|first=Redaction|date=November 13, 2017|work=MBOTE|language=fr-FR|accessdate=26 July 2019}}</ref>
N'ọnwa Nọvemba, na afọ 2017, Gaz mawete meriri ma bụrụ onye Vodacom kacha mma nke Best of the Best All Star n'ihu Yousoupha, na ndị ọzọ superstars.<ref>{{Cite web|url=https://mbote.cd/gaz-mawete-gagnant-de-vodacom-best-of-the-best-allstars/|title=Gaz Mawete, gagnant de Vodacom Best of the Best Allstars.|author=Mbote|first=Redaction|date=November 11, 2017|work=MBOTE|language=fr-FR|accessdate=26 July 2019}}</ref> Mgbe njem gara nke ọma gasịrị, Gaz mawete bịanyere aka na nkwekọrịta ya na akara Bomaye Musik. ma bipụta egwu mbụ ya na ihe nkiri "''Paulina''" mgbe mmeri ya na asọmpi na Vodacom Best of the Best All star n'okpuru akara BomayeMus. mgbe ahụ Gaz Mawete gara n'ihu na-eto ma mechaa bipụta egwu nke abụọ ya "''Olingi Nini''" na Ọgọstụ 10, na afọ 2018 nke bụ nnukwu ihe ịga nke ọma maka ọrụ ya, ya, ya nwere ihe karịrị 10,000 YouTube hits n'ime ụbọchị 3 nke na-enweta ihe karịrị nde mmadụ 5 na YouTube maka ugbu a, na Maachị 8, na afọ 2019 Malite Malite ma bipụtara egwu ọhụrụ ya nke aha ya "La loi dudote nwere ihe karịrị" nke ọnwa Julai 30 "Million" nke ọ ga-ebipụta ihe karịrị 1,000.<ref>{{Cite web|url=https://www.teamworkcd.com/en/2018/02/06/clip-gaz-mawete-paulina-2/|title=Clip Gaz Mawete "Paulina" – TeamWork Congo|author=Team|first=Work|work=Team work Congo|accessdate=26 July 2019}}</ref>
Gaz sonyere na abọm nke onye France na-ese ihe Dadju nke a tọhapụrụ na Nọvemba, na afọ 2019 na abụ aha ya bụ "''Mwasi Ya Congo''" Gaz sokwa na reissue nke onye Cameroon na-ese egwu Locko. Gaz ọ mekwara egwu na zenith nke Paris na Oktoba 30 na onye na-ese ihe Naza.
== Onyinye na nhọpụta ==
=== Afrima Awards 2018 ===
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
* 2017: Bombanda
* 2019: Tsunga tupu abọm - EP<ref>{{Cite web|url=http://www.eventsrdc.com/gaz-mawete-balise-le-chemin-de-son-album-avec-un-ep/|title=Gaz Mawete balise le chemin de son album avec un EP|author=Eventsrdc|first=Redaction|date=2019-12-02|work=Eventsrdc.com|language=fr-FR|accessdate=2019-12-09}}</ref>
=== Ndị na-alụbeghị di ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Abụ
|-
|-
|2013
|''Tupendana''
|-
|2014
|''Cheri kwuru''
|-
| rowspan="3" |2017
|''Paulina''
|-
|''Obere ụgha''
|-
|''Ngebe''
|-
| rowspan="2" |2018
|''Olingi nke Mba''
|-
|''Ọgwụ Ọgwụ''
|-
| rowspan="2" |2015
|''Ọ na-emetụta gị''
|-
|''mukolo Ya Zoba''
|-
|2019
|''Iwu nke ịkwụ ụgwọ''
|-
|2020
|''Ọ bụ Raté feat'' Fally Ipupa
|}
== Hụkwa ==
* Youssoupha
* [[KeBlack]]
* [[Innoss'B]]
* Naza
* [[Fally Ipupa|Ipupa na-ezighị ezi]]
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/channel/UCuAUM6Pa3U4qu9cuWWNgR0Q Gaz Mawete na YouTube]
* [https://www.instagram.com/gazmawete/?hl=fr Gaz Mawete na Instagram]
== Ihe odide ==
<references />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ql2kghyqra8mlkfwmxrcmt54ldmdug2
Le Grand Kallé et l'African Jazz
0
18416
86608
83572
2022-08-05T06:41:29Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:African Jazz 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
Le '''''Grand Kallé''''' et l'African Jazz, nke a na-akpọkarị African Jazz, bụ òtù rumba (soukous) Congolese a ma ama ma nwee mmetụta dị ukwuu site na [[Democratic Republic of the Congo]] nke oge a. E hiwere ya na afọ 1953 na [[Kinshasa|Léopoldville]] (Kinshasa nke oge a) n'okpuru ọchịchị ndị Belgium, Joseph Kabasele Tshamala, onye a maara nke ọma site na aha egwu ya bụ Le Grand Kallé, duziri otu ahụ. Ìgwè ahụ hụrụ ọganihu ya n'etiti afọ 1958 ya na afọ 1962, mgbe nke ahụ gasịrị, ndị otu ya gbara ọsọ ndụ na afọ 1963. A maliteghachiri ya n'oge na-adịghị anya na afọ 1966.
== Akụkọ ihe mere eme ==
African Jazz sitere na ọdịbendị obodo Léopoldville n'ime afọ iri gara aga nke ọchịchị Belgium na Congo. [1] Egwú ya, nke ndị otu ndị nọ n'ọkwá dị n'etiti n'Afrịka na-eto eto na-akpali, ghọrọ ihe a ma ama n'oge ọ na-aga n'ihu na nnwere onwe dị ka ngosipụta nke obi ike na-arịwanye elu nke mba ahụ. [2] Ụdị egwu ọhụrụ ahụ, nke otu ahụ malitere, jikọtara mmetụta egwu mba ọzọ na ngwá egwu ọdịda anyanwụ na ụda egwu ụmụ amaala. [3] E kere òtù ahụ n'onwe ya na Joseph Kabas Tshele, nke a, nke a maara dị ka Le Grand Kallé, na afọ 1953.
Ìgwè ahụ ruru n'ókè nke ihe ịga nke ọma ya n'etiti afọ 1958 na afọ 1962. [1] Na-aga [[Belgium]] na afọ 1960 n'oge mkparịta ụka banyere nnwere onwe Congo, African Jazz bụ otu n'ime ndị otu mbụ iwebata egwu ndị Africa na-ewu ewu n'ahịa Europe. [2] Ìgwè ahụ mepụtara egwu "Indépendance Cha Cha" n'oge na-adịghị anya.
N'oge mmalite ya, African Jazz nọgidere na-enwe asọmpi siri ike na ndị ọzọ isi "rumba orchestra" nke Leopoldville, OK Jazz, nke [[Franco Luambo|Franco Luambo Makiadi]] duziri. [1] Asọmpi ahụ gosipụtara na ịkwaga n'ụdị egwu dị iche iche site n'ìgwè abụọ ahụ nke ga-akọwa ụlọ akwụkwọ abụọ nke rumba Congolese nke pụtara n'oge ahụ. [2] African Jazz rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịkpọ bata ndị egwu ọhụrụ na ọha na eze Congo. Ndị a gụnyere Nico Kasanda (nke a maara dị ka Docteur Nico) na Tabu Ley Rochereau, ha abụọ ga-aghọ ndị egwu rumba dị mkpa n'onwe ha mgbe etiti afọ 1960 gasịrị. [1] Onye na-ahụ maka ụmụ mmadụ bụ Bob W. White jiri "ụda dị ọcha, nke cosmopolitan, nke oge a" nke African Jazz site n'etiti afọ 1960 tụnyere "ụda ọdịnala" nke OK Jazz iji gosipụta arụmaka ahụ. [2]
N'ọnwa Julaị, n'afọ 1963, African Jazz kewara na ndị egwu ya niile hapụrụ iji guzobe otu ọhụrụ, African Fiesta, na-ahapụ Kallé dị ka naanị onye otu African Jazz. [1] N'afọ 1966, Kallé ji otu ndị egwu ọhụrụ wughachi òtù ahụ wee malite njem mba ofesi, mana otu ọhụrụ ahụ kewara na afọ 1967 na ndị egwu hapụrụ iji mepụta otu ọhụrụ. [2]
[[Usòrò:African_Jazz_in_1961_(2).jpg|thumb|Edouard Lutula na Kalé-Roger na-edekọ maka òtù ahụ]]
* "Le Grand Kallé" (Joseph Kabasele) - olu, onye ndú
* Dr Nico Kasanda - onye na-eduzi ụbọ
* Manu Dibango - saxophone
* Déchaud Mongala (Charles Mwamba) - ụbọ
* Sam Mangwana - olu
* Tabu Ley Rochereau - olu
* Youlou Mabiala - olu
* [[Josky Kiambukuta]] - olu
* Pierre Yantunla - ịgbà
* Edouard Lutula - clarinet
* Kalé-Roger - ụda
* Pépé Kallé - olu
* Suzy Kaseya - onye na-eduzi ụbọ
== Nkọwapụta ==
; Ndị na-alụbeghị di
* Nnwere Onwe Cha Cha
* Tebụl Mgbidi
* Jazz Africa Mokili Mobimba
Na ọtụtụ ndị ọzọ.<ref name="Discogs">{{Cite web|title=Grand Kalle And African Jazz|url=https://www.discogs.com/artist/1094585-Grand-Kalle-And-African-Jazz|work=Discogs|accessdate=29 August 2019|language=en}}</ref>
; Onye na-ese ihe
* The Rough Guide to Congo Gold (2008, World Music Network)
== Hụkwa ==
* Ọ dị mma Jazz
* Ememe Afrịka
* Rock'a Mambo
* Alaeze Ukwu Bakuba
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
=== Akwụkwọ ===
* {{Cite journal|author=Onyumbe|first=Tshonga|title=KALLE Jeef Ou Joseph Kabasele Tshamala. Biographie et œuvre d'un chanteur congolais|journal=Annales Aequatoria|volume=20|year=1999|pages=323–53}}
* {{Cite journal|author=Wa Mukuna|first=Kazadi|title=The Genesis of Urban Music in Zaïre|journal=African Music|volume=7|year=1992|pages=72–84|doi=10.21504/amj.v7i2.1945}}
* {{Cite book|author=White|first=Bob W.|authorlink=Bob W. White|title=Rumba Rules: The Politics of Dance Music in Mobutu's Zaire|publisher=Duke University Press|location=Durham|year=2008|isbn=9780822341123|url=https://archive.org/details/rumbarulespoliti00whit}}
as913kglrk0n511nw9zgybjbshdo0wq
Souad Massi
0
18431
86595
83595
2022-08-05T06:32:28Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="fn">Souad Massi</div>
|-
[[Usòrò:Souad-Massi.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Souad Massi at TFF Rudolstadt 2013.</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1972-08-23</span>) </span>August 23, 1972<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 49)</span><br /><br /><br /><br />[[Algiers]], [[Algeria]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |Rock, [[Country music|Country]], [[Fado]], [[Folk music|Algerian folk music]], [[World music]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |Musician, songwriter
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Instruments
| class="infobox-data note" |Vocals, Guitar
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span>
| class="infobox-data" |1989–present
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Labels
| class="infobox-data" |[[Island Records|Island]], Naïve Records,
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Website
| class="infobox-data" |[https://www.facebook.com/Souad.Massi]
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Souad Massi''' (سعاد ماسي), (amụrụ Ougustu 23, na afọ 1972), bụ onye Algeria Berber na-agụ egwu, onye na-ede egwu na onye na-akpọ ụbọ. Ọ malitere ọrụ ya na-eme ihe na otu egwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kabyle bụ Atakor, tupu ọ hapụ mba ahụ mgbe usoro egwu ọnwụ gasịrị. N'afọ 1999, Massi rụrụ ọrụ na egwu egwu Femmes d'Algérie na Paris, nke dugara na nkwekọrịta ndekọ na Island Records.
Egwú Massi, nke na-egosipụta guitar acoustic, na-egosipụtakarị mmetụta egwu ọdịda anyanwụ dị ka rock, mba ma ọ bụ fado Portuguese mana mgbe ụfọdụ na-etinye mmetụta egwu ọwụwa anyanwụ na ngwá egwu ọwụwarị dị ka oud yana ụdị egwu Afrịka. Massi na-abụ abụ na asụsụ Classical Arabic, Algerian Arabic, French, mgbe ụfọdụ na Bekee, na n'asụsụ Kabyle Berber, na-ejikarị ihe karịrị otu asụsụ n'otu abụ ahụ.
== Nwatakịrị na ndị otu egwu ==
A mụrụ Massi na Algiers, [[Algeria]] n'ezinụlọ dara ogbenye nke ụmụ isii. Ọ tolitere n'ógbè ndị na-arụ ọrụ Bab El Oued nke Algiers ma malite ịbụ abụ na ịkpọ ụbọ akwara mgbe ọ dị obere.<ref name="uk.reuters.com">{{Cite web|url=http://uk.reuters.com/article/us-music-massi-idUKL256078220080226|title=Just A Minute with Algerian singer Souad Massi|first=Raissa|author=Kasolowsky|accessdate=March 14, 2018}}</ref>
N'ịbụ onye nwanne ya nwoke nke okenye gbara ume, ọ malitere ịmụ egwu mgbe ọ dị obere, na-abụ abụ ma na-akpọ ụbọ.<ref name="AllMusic">[{{Allmusic|class=artist|id=p482596|pure_url=yes}} "Biography"]. ''[[Allmusic]]''. Retrieved January 1, 2007.</ref><ref name="AllMusic" /> Ka ọ na-etolite, ọ mikpuru onwe ya n'ime mba Amerika na ụdị egwu nke ga-emesị nwee mmetụta siri ike n'ide egwu ya.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars"]. ''[[BBC News]]''. Retrieved January 1, 2007.</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, ọ sonyeere otu egwu flamenco, mana ọ gwụrụ ya ngwa ngwa wee pụọ.
[[Usòrò:Souad_Massi.jpg|thumb|Massi na-eme na 2005]]
Na mbido afọ 1990, Massi sonyere otu egwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba Algeria bụ Atakor, bụ ndị egwu ọdịda anyanwụ dị ka Led Zeppelin na U2 nwere mmetụta. O dekọrọ ma soro ndị otu ahụ rụọ ọrụ ruo afọ asaa, na-ewepụta abọm na-aga nke ọma na vidiyo egwu abụọ a ma ama.<ref name="Profile">[http://www.africanmusiciansprofiles.com/souadm.htm "Souad Massi"]. ''African Musician Profiles''. Retrieved January 1, 2007.</ref> Otú ọ dị, òtù ahụ, site na okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na ewu ewu na-arịwanye elu, ghọrọ ihe a na-elekwasị anya. Massi kpuchiri onwe ya site n'ịkpụ ntutu isi ya ma na-eyi uwe ụmụ nwoke, mana ọ ka bụ onye a na-achọ n'usoro egwu ọnwụ a na-amaghị aha ya.<ref name="AllMusic">[{{Allmusic|class=artist|id=p482596|pure_url=yes}} "Biography"]. ''[[Allmusic]]''. Retrieved January 1, 2007.</ref> N'afọ 1999, ọ hapụrụ òtù ahụ wee kwaga Paris, France.
== Ndụ onwe onye ==
Souad Massi bi na Paris, France ugbu a na di ya French-Moroccan Mohammed na ụmụ ha nwanyị abụọ Inji na Amira. Ọ bụ onye na-akwado Leonard Cohen ma depụta egwu sitere na AC / DC na INXS dị ka otu n'ime mmetụta ya.<ref>{{Cite web|url=https://www.ft.com/content/1e8290fc-0d51-11e0-82ff-00144feabdc0?mhq5j=e1|title=Subscribe to read|work=Financial Times|accessdate=March 14, 2018}}</ref><ref name="adelaidenow.com.au">{{Cite web|url=https://www.adelaidenow.com.au/ipad/festival-preview/news-story/dc919059f28b5de1c87fe72fba1867af|title=Womadelaide is back with new soul|date=March 1, 2013|work=www.adelaidenow.com.au}}</ref>
== Ọrụ onwe onye ==
N'afọ 1999, a kpọrọ Massi ka ọ rụọ ọrụ na mmemme Femmes d'Algérie ("Women of Algeria") na Paris, nke dugara na nkwekọrịta ndekọ na Island Records.<ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/souad-massi-outcast-in-her-native-land-510802.html|archiveurl=https://archive.today/20070629055833/http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/souad-massi-outcast-in-her-native-land-510802.html|archivedate=June 29, 2007|title=Souad Massi: Outcast in her native land|date=October 14, 2005|author=Martin Longley|work=The Independent|accessdate=April 27, 2009}}</ref> N'ọnwa Juun afọ 2001, ọ wepụtara abọm izizi ya, ''Raoui'' ("Storyteller"), nke ''Allmusic'' jiri tụnyere egwu ọdịnala America nke afọ 1960.<ref>Chris Nickson. [{{Allmusic|class=album|id=r537805|pure_url=yes}} "Review of Raoui"], ''[[Allmusic]]''. Retrieved January 1, 2007.</ref> A na-abụkarị ya na French na Arabic, abọm ahụ ghọrọ ihe ịga nke ọma na azụmahịa na France.<ref name="Profile">[http://www.africanmusiciansprofiles.com/souadm.htm "Souad Massi"]. ''African Musician Profiles''. Retrieved January 1, 2007.</ref> N'afọ sochiri ya, a họpụtara ya maka ọkwa ana akpo "Best Newcomer" na Radio 3 World Music Awards.<ref>{{Cite web|url=http://www.standard.co.uk/arts/music/belly-dancing-in-the-aisles-7429878.html|archiveurl=https://archive.today/20120918082014/http://www.standard.co.uk/arts/music/belly-dancing-in-the-aisles-7429878.html|title=Belly dancing in the aisles - Music - Arts - Evening Standard|archivedate=September 18, 2012}}</ref>
N'afọ 2003, o wepụtara abọm nke abụọ ya, ''Deb'' ("Heartbroken"). Okwu nke abọm ahụ bụ nke onwe, karịa nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ ghọrọ otu n'ime abọm ndị ndida Afrika kachasị nwee ọganihu n'ụwa niile.<ref>[http://www.bbc.co.uk/radio3/womad2004/souad_massi.shtml "Souad Massi (Algeria)"]. ''[[BBC Radio 3]]''. Retrieved January 1, 2007.</ref> Afọ atọ ka e mesịrị, Massi wepụtara abọm nke atọ ya, ''Mesk Elil'' ("Honeysuckle"). Abọm ahụ gbasaa na isiokwu nke ịhụnanya na mfu nke a nyochara na ''Deb'', ma gosipụta duets na Daby Toure na Rabah Khalfa. Ọ bụ onye ọbịa na-eme ihe ngosi dị iche iche nke Ịtali "Non middelci tomar dal panico" na afọ 2006 site n'aka onye na-agụ egwu na onye na-eme emume Gianni Morandi.
N'afọ 2010, o wepụtara abọm studio nke anọ ya bụ Ô Houria . Ọ bụ Francis Cabrel na Francoise Michel mepụtara abọm a. Ọ na-egosi Paul Weller na piano na olu na abụ mmechi ya.
== Nkọwapụta ==
* 2001: ''Raoui''
* 2003: ''Deb''<ref>[[Wrasse Records]] 096, booklet contains English translations of sung texts only</ref>
* 2005: ''Mesk Elil''
* 2007: ''Akụrụngwa dị ndụ''
* 2010: Ô Houria
* 2015: ''El Mutakallimun''
* 2019: ''Umniya''
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/channel/UCloCdYQWPb4hPA1RP3Dxucw/ Ebe nrụọrụ weebụ YouTube nke Souad Massi]
* [http://www.myspace.com/massisouad www.myspace.com/massisouad]
* Media related to Souad Massi at Wikimedia Commons
* Souad Massi discography at Discogs
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nk5ns1vl3sl6v5aeu3i77f2o6s42uee
Magic System
0
18432
86607
83596
2022-08-05T06:40:40Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Affiche du Concert de Magic System du 13 septembre 2014 à l'Olympia rue Keller à Paris.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Magic System bụ otú egwu coupé-décalé nke Ivorian sitere na Abidjan . E hiwere ya na 1996 ma nwee Asalfo, Goude, Tino, na Manadja.
ndekọ nke Magic System na ụdị ịgba egwu Zouglou egosila na chaatị n'Africa dum, na [[France]], ebe otu ahụ ghọrọ ndị na-ese egwu Africa nke oge a. [citation needed]
== Nkọwapụta ==
=== Abọm studio ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
! rowspan="2" |Year
! rowspan="2" |Single
! colspan="3" |Peak chart positions
! rowspan="2" |Certifications<br /><br /><small>(sales thresholds)</small>
|- style="font-size:smaller;"
! width="35" |BEL<nowiki><br id="mwJA"></nowiki><nowiki><br></nowiki>(Fl)<br /><br /><ref name="bel-vl">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/nl/artist/Magic_System|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150110130902/http://www.ultratop.be/nl/artist/Magic_System|archivedate=2015-01-10|title=ultratop.be - Magic System|work=[[Ultratop]]}}</ref>
! width="35" |BEL<nowiki><br id="mwKg"></nowiki><nowiki><br></nowiki>(Wa)<br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System|title=Archived copy|work=[[Ultratop]]|accessdate=2014-04-07|archivedate=2015-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906181556/http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20150906181556/http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System "Archived copy"]. ''[[Ultratop]]''. Archived from [http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System the original] on 2015-09-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2014-04-07</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: archived copy as title ([[:Category:CS1 maint: archived copy as title|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: archived copy as title]]</ref>
! width="35" |FRA<br /><br />
|-
|1996
| align="left" |''Papitou''
|—
|—
|—
|
|-
|1999
| align="left" |''Premier Gaou''
|—
|—
|19
|
|-
|2001
| align="left" |''Poisson d'Avril''
|—
|—
|—
|
|-
|2003
| align="left" |''Un gaou à Paris''
|—
|—
|73
|
|-
|2005
| align="left" |''Cessa kiè la vérité''
|—
|55
|13
|
|-
|2007
| align="left" |''Ki Dit Mié''
|—
|—
|25
|SNEP: Gold<ref name="SNEP">{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/les-disques-dor/?awards_cat=0&=0awards_awd&awards_year=0&awards_artist=magic+system&awards_title=&awards_edit_distrib=&awards_sort=date_certif-desc&awards_nb=30&submitAdvanced=Rechercher|title=Syndicat National de l'Édition Phonographique|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|accessdate=8 November 2016|format=Les certifications}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.snepmusique.com/les-disques-dor/?awards_cat=0&=0awards_awd&awards_year=0&awards_artist=magic+system&awards_title=&awards_edit_distrib=&awards_sort=date_certif-desc&awards_nb=30&submitAdvanced=Rechercher "Syndicat National de l'Édition Phonographique"] <span class="cs1-format">(Les certifications)</span>. [[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">8 November</span> 2016</span>.</cite></ref>
|-
|2011
| align="left" |''Toutè Kalé''
|—
|35
|7
|SNEP: Platinum<ref name="SNEP" />
|-
|2012
| align="left" |''D'Abidjan à Paris''
|—
|29
|16
|SNEP: Gold<ref name="SNEP" />
|-
|2014
| align="left" |''Africainement vôtre''
|185
|21
|11
|SNEP: Gold<ref name="SNEP" />
|-
|2015
| align="left" |''Radio Afrika''
|—
|74
|25
|
|-
|2017
| align="left" |''Ya foye''
|—
|113
|122<br /><br />
|
|-
|}
=== Ndị na-alụbeghị di ===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
! rowspan="2" |Afọ
! rowspan="2" |Single
! colspan="8" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" |asambodo<br /><br /><br /><br /> - <small>ọnụ ọgụgụ ahịa</small>)
! rowspan="2" |Album
|- style="font-size:smaller;"
! width="35" |BEL(Fl)<nowiki><br id="mwqQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />
! width="35" |BEL(Wa) Ultratop<nowiki><br id="mwrw"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System|title=Archived copy|work=[[Ultratop]]|accessdate=2014-04-07|archivedate=2015-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906181556/http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System}}</ref><nowiki><br id="mwrg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
! width="35" |BEL(Wa) Ultratip<nowiki><br id="mwtg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa" /><nowiki><br id="mwtQ"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
! width="35" |E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="French peaks">[http://lescharts.com/search.asp?search=magic+system&cat=s French peaks]</ref>
! width="35" |GER<br /><br /><br /><br />
! width="35" |NED
! width="35" |POL<br /><br /><br /><br />
! width="35" |SWI
|-
|1997
| align="left" |"Momo"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
| align="left" |''Papitou''
|-
|2001
| align="left" |"Gaou nke Mbụ"
|Ọdịdị
|10
|Ọdịdị
|4
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|30
|SNEP: Gold<ref name="SNEP">{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/les-disques-dor/?awards_cat=0&=0awards_awd&awards_year=0&awards_artist=magic+system&awards_title=&awards_edit_distrib=&awards_sort=date_certif-desc&awards_nb=30&submitAdvanced=Rechercher|title=Syndicat National de l'Édition Phonographique|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|accessdate=8 November 2016|format=Les certifications}}</ref>
| rowspan="2" align="left" |''Gaou nke Mbụ''
|-
| rowspan="2" |2003
| align="left" |"Amoulanga"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|94
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
| align="left" |"Onye na-eme ihe ike na Paris"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|58
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
| align="left" |''Otu onye na-eme ihe ike na Paris''
|-
|2004
| align="left" |"Un gaou à Oran" (ya <small>na</small><br /><br /><br /><br /> <small>113</small> & Mohamed Lamine)
|Ọdịdị
|3
|Ọdịdị
|9
|Ọdịdị
|65
|Ọdịdị
|29
|
| rowspan="2" align="left" |''Cessa na-akpata eziokwu''
|-
|2005
| align="left" |"Bouger Bouger" (<small>nke Mokobé gosipụtara</small><br /><br /><br /><br />)
|Ọdịdị
|9
|Ọdịdị
|7
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|38
|SNEP: Gold<ref name="SNEP" />
|-
|2006
| align="left" |"C'chô, ọ na-ere ọkụ" (ya na Akil, Cheb Bilal & Big Ali)<br /><br /><br /><br />
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|2*
|4
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|SNEP: Gold<ref name="SNEP" />
| align="left" |Naanị otu
|-
| rowspan="2" |2007
| align="left" |"Ki kwuru na ọ dara mbà"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|2*
|8
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|96
|
| rowspan="3" align="left" |''Ki kwuru na ọ dara mbà''
|-
| align="left" |"Anyị na-eme samizé" (<small>nke gosipụtara Amine</small><br /><br /><br /><br />)
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|26
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
|2008
| align="left" |"Zouglou Dance - Obi ụtọ nke ibi ndụ"
|Ọdịdị
|18
|Ọdịdị
|2
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|66
|
|-
|2009
| align="left" |"M Even not fatigué!!!" (ya <small>na</small><br /><br /><br /><br /> <small>Khaled</small>)
|Ọdịdị
|10
|Ọdịdị
|1
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|49
|
| align="left" |Liberté (Khaled album)
|-
|2010
| align="left" |"Ihe ntụrụndụ maka onye Africa"
|Ọdịdị
|28
|Ọdịdị
|11
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
| rowspan="4" align="left" |''Toutè Kalé''
|-
| rowspan="2" |2011
| align="left" |"Chérie Coco" (<small>nke</small><br /><br /><br /><br /> <small>Soprano</small> gosipụtara)
|Ọdịdị
|11
|Ọdịdị
|2
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|69
|
|-
| align="left" |"Agba nke ndị majik"
|Ọdịdị
|27
|Ọdịdị
|36
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
|2012
| align="left" |"Tango Tango"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|12*
|99
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
|2013
| align="left" |"Mamadou"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|17*
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|
|-
| rowspan="2" |2014
| align="left" |"Magic in the Air" (<small>nke</small><br /><br /><br /><br /> gosipụtara <small>Chawki</small>)
|10
|1
|Ọdịdị
|3
|64
|Ọdịdị
|20
|23
|
| rowspan="2" |''Ịga Africa gị''
|-
| align="left" |"Ị bụ onye ara"
|Ọdịdị
|46
|Ọdịdị
|30
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|-
|2015
| align="left" |"Sweet Fanta Diallo (Adieu soleil)"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|35
|84
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|
|-
| rowspan="2" |2017
| align="left" |"Ya foye"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|122<br /><br /><br /><br /><ref>{{Cite web|url=http://www.snepmusique.com/tops-semaine/top-singles-telecharges/?ye=2017&we=12|title=Le Top de la semaine : Top Singles Téléchargés - SNEP (Week 12, 2017)|publisher=[[Syndicat National de l'Édition Phonographique]]|language=French|accessdate=25 March 2017|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170401162838/http://www.snepmusique.com/tops-semaine/top-singles-telecharges/?ye=2017&we=12|archivedate=1 April 2017}}</ref>
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|
|-
| align="left" |"Gburugburu Ụwa"
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|178<br /><br /><br /><br />
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
|
|-
| colspan="16" style="font-size:8pt" |"X" na-egosi mbipụta ndị na-edeghị na chaatị
|-
|}
<small>*Ọ pụtaghị na chaatị Ultratop 50 nke Belgium, kama ọ pụtara na chaatụ Ultratip.</small>
'''E gosipụtara ya na'''
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
! rowspan="2" |Afọ
! rowspan="2" |Single
! colspan="4" |Ọnọdụ chaatị kachasị elu
! rowspan="2" |asambodo<br /><br /><br /><br /> - <small>ọnụ ọgụgụ ahịa</small>)
! rowspan="2" |Album
|- style="font-size:smaller;"
! width="35" |BEL(Wa) Ultratop<nowiki><br id="mwAhI"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa">{{Cite web|url=http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System|title=Archived copy|work=[[Ultratop]]|accessdate=2014-04-07|archivedate=2015-09-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150906181556/http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20150906181556/http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System "Archived copy"]. ''[[Ultratop]]''. Archived from [http://www.ultratop.be/fr/artist/Magic_System the original] on 2015-09-06<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2014-04-07</span></span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: archived copy as title ([[:Category: CS1 maint: echekwara dị ka aha|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: archived copy as title]]</ref><nowiki><br id="mwAhE"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
! width="35" |BEL(Wa) Ultratip<nowiki><br id="mwAhk"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><br /><br /><br /><br /><ref name="bel-wa" /><nowiki><br id="mwAhg"></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki><nowiki><br></nowiki>
! width="35" |E wezụga nke ahụ<br /><br /><br /><br /><ref name="French peaks">[http://lescharts.com/search.asp?search=magic+system&cat=s French peaks]</ref>
! width="35" |SWI
|-
|2003
| align="left" |"A maghị ndị na-eme ihe ike". - <small>Leslie feat</small><br /><br /><br /><br />. <small>Usoro Ime Anwansi & Ịdị Mma)</small>
|Ọdịdị
|3*
|8
|22
|
| align="left" |Abụ m ma ga-anọgide (Leslie album)<br /><br /><br /><br />
|-
|-
|2020
| align="left" |"<small>Ihe</small> ọ bụla mere" (<small>Keen'V</small> feat.<br /><br /><br /><br /> <small>Usoro Ime Anwansi)</small>
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|Ọdịdị
|
| align="left" |
|}
<small>*Ọ pụtaghị na chaatị Ultratop 50 nke Belgium, kama ọ pụtara na chaatụ Ultratip.</small>
== Hụkwa ==
* Egwú ụwa
== Ebesidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20081225193252/http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=217551724 Magic System Official Myspace Website]
* [http://www.magic-system.fr/ Ebe nrụọrụ weebụ Magic System]
* [https://web.archive.org/web/20050209001444/http://www.rfimusique.com/sitefr/biographie/biographie_9071.asp RFI Music.com (French, na ihe nlele ọdịyo)]
* [https://web.archive.org/web/20050210141935/http://www.abidjan.net/actualites/article/imprimer.asp?n=117653 Ajụjụ ọnụ Feb 2005 (n'asụsụ French)]
* [https://web.archive.org/web/20080107162642/http://www.paroleslyrics.net/Category:Magic_System Abụ site na Magic System sụgharịrị n'asụsụ Bekee]
{{Authority control}}
livsak9yys5oekz5z0rcvjluo0hnmdc
M'bilia Bel
0
18439
86594
83604
2022-08-05T06:30:13Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:M'bilia Bel.jpg|thumb|M'bilia Bel]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''M'bilia Bel''' (amụrụ na Jenụwarị 10, 1956) bụ onye na-agụ egwu rumba na egwu ụwa si [[Democratic Republic of the Congo]] .<ref>{{Cite web|url=https://nypost.com/2017/01/07/the-best-international-music-youve-never-heard-of/|title=The best international music you’ve never heard of|author=Phull|first=Hardeep|date=2017-01-07|work=New York Post|accessdate=2017-03-06}}</ref> A maara ya dị ka "Queen of Congolese and African Rumba".<ref>{{Cite web|url=http://www.times.co.zm/?p=86269|title=Times of Zambia {{!}} Mbilia Bel coming|work=Times.co.zm|language=en-US|accessdate=2017-03-06}}</ref> Ọ ghọrọ onye a ma ama mgbe [[Sam Mangwana|Sam Manguana]] chọpụtara ya na [[Tabu Ley Rochereau]] mechara nyere ya aka inweta obi ike, mụta olu soprano ya dị ike, ma nweta otuto dị ka otu n'ime ndị inyom Congo kacha mma na-agụ egwú.
== Akụkọ ndụ ==
M'bilia Bel nwere ihe ịga nke ọma na mbido afọ 1980 mgbe ọ sonyeere òtù [[Tabu Ley Rochereau]] ([[Tabu Ley Rochereau|Afrisa International]]).<ref name="LarkinGE">{{Cite book|title=[[Encyclopedia of Popular Music|The Guinness Encyclopedia of Popular Music]]|editor=[[Colin Larkin (writer)|Colin Larkin]]|publisher=[[Guinness Publishing]]|date=1992|edition=First|isbn=0-85112-939-0}}</ref> Ha mere ọtụtụ abọm ọnụ. N'etiti afọ 1980, ọmụmụ nwa mbụ ha mere ka ọ kwụsị ọrụ otu afọ; Otú ọ dị, mgbe album ikpeazụ ya na Tabu Ley na 1988, ọ kwagara Paris. N'ebe ahụ, ọ malitere iso onye na-akpọ ụbọ akwara Rigo Star Bamundele rụọ ọrụ ma, n'etiti afọ 1989 na AFỌ 1990, gaa United States, Europe, na West Africa.
== Ọrụ egwu ==
Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Mbilia Bel malitere ọrụ ya, na-abụ abụ dị ka onye na-agụ egwu maka Abeti Masikini, "Queen of Perfumed Soukous," ma mesịa soro [[Sam Mangwana]]. Dị ka onye Tabu Ley na-echebe, o jiri ọgụgụ isi ya na olu nke ya mepụta ọtụtụ egwu maka l'Orchestre Afrisa International. Abụ mbụ Mbilia Bel na Afrisa, nke e wepụtara na 1981, bụ "Mpeve Ya Longo" ("Mụọ Nsọ" na Kikongo), abụ na-akpali akpali banyere mmetọ di. N'abụ ahụ, ọ na-akọ akụkọ banyere nwanyị di ya gbahapụrụ ma zụlite ụmụ ya n'onwe ya. Abụ ahụ na-ewu ewu, ọkachasị n'etiti ụmụ nwanyị na Zaire.
== Egwú ya ==
Abọm mbụ Mbilia Bel, nke e wepụtara na AFỌ 1982, bụ ''Eswi yo wapi'' . Abụ aha, nke na-asụgharị "Ebee ka ọ merụrụ gị ahụ?", bụ Tabu Ley na M'bilia Bel dere ya. Abụ ahụ meriri ihe nrite maka abụ kachasị mma nke 1982 na Zaire, M'bilia Bel merikwara ihe nrite nke onye ọhụrụ kachasị mma. Egwú ndị ọzọ dị na abọm ahụ dị ka Tabu Ley's "Lisanga ya Bambanda", "Kelhia", na Dino Vangu's "Quelle Mechancete" bụ nnukwu egwu maka Afrisa International. Ịbụ onye a ma ama Afrisa malitere ịsọ mpi na nke otu egwu Franco bụ TP.OK Jazz, ekele maka ọbịbịa nke nwanyị a na-akpọ "The Cleopatra of Congolese music". M'bilia Bel ghọrọ ngwa ngwa isi ihe na-adọrọ mmasị na kọntaktị Afrisa na Congo na ebe ọ bụla ha gara, na-emekarị ka nnukwu ìgwè mmadụ na-eme mgbe ọ sonyeere Rocherettes (ndị na-agba egwú) na usoro ha. [citation] Ka ọ na-erule na afọ 1980, Mbilia lụrụ Tabu Ley ma mụọ nwa nwanyị aha ya bụ Melody Tabu.
Egwú Mbilia Bel nọgidere na-achịkwa egwu egwu Congolese, n'etiti ha "Mobali na ngai wana" ("Nwoke nke m"), nke Tabu Ley na Roger Izeidi dere, nke a kwadoro n'abụ ọdịnala na Kikongo. N'abụ ahụ, M'bilia Bel na-eto di ya dị ka onye mara mma ma nwee ihe ịga nke ọma ma na-ekwusi ike na ọ bụ ezie na o nwere ohere ịhọrọ n'etiti nwanyị mara mma nke [[Kinshasa]], ọ họọrọ ya. Egwú ndị ọzọ na-achịkwa chaatị n'oge ọchịchị ya na Afrisa gụnyere "Balle a terre", "Bameli soy", "Ba gerants ya Mabala", "Keyna", "Cadence Mudanda", "Bafosami", "Nakei Nairobi", "Ba jeux de Coin", "Paka Wewe", "Boya Ye", "Yamba Ngai", "ShaWuri Yako" "Beyanga", na "La Beaute D'une Femme".
N'afọ 1987, Tabu Ley kpọtara nwanyị ọzọ na-ese ihe ka ọ soro M'bilia Bel. A maara Kishila Ngoyi dị ka "Faya Tess". Ọ bụ na usoro ọhụrụ a ka Afrisa malitere njem nleta nke East Africa nke gara Kenya, Tanzania na Rwanda, na-agwụcha na album ''Nadina'', nke nwere nsụgharị Lingala na Swahili nke abụ aha. A nabatara njem ahụ nke ọma. M'bilia Bel nọ n'etiti etiti, na-ekpuchi ndị ọzọ na-ese Afrisa gụnyere [[Ndombe Opetum]], onye si T.P OK Jazz lọta. Mgbe ha laghachiri [[Kinshasa]], asịrị malitere ịpụta banyere esemokwu dị n'etiti Tabu ley na M'bilia Bel. Ha abụọ gọnahụrụ n'ihu ọha na ha nwere nsogbu ọ bụla mgbe ndị nta akụkọ gbara ha ajụjụ ọnụ.
== Ọrụ onwe onye ==
M'bilia Bel hapụrụ òtù ahụ na ngwụcha na afọ 1988 iji malite ọrụ n'onwe ya. O jiri onye na-emepụta ihe na Gabon na Libreville mee ihe n'oge na-adịghị anya tupu ọ gawa Paris, ebe ọ sonyeere onye na-akpọ ụbọ akwara Rigo Star Bamundele. Abọm mbụ ya na Rigo Star, nke akpọrọ Phénomène, bụ nnukwu ''ihe'' ịga nke ọma na [[Kinshasa]] nakwa na mba ofesi. Mbipụta ndị sochirinụ dị ka Desolé, 8/10 Benedicta, ''Yalowa'', na Exploration nwere obere ihe ịga nke ọma.
Mgbe ọpụpụ nke M'bilia Bel gasịrị, ewu ewu nke Afrisa International dị ka otu egwu belatara nke ukwuu. Tabu Ley n'onwe ya yiri ka ọ na-enweghị mkpali maka ide egwu dịka akaebe site na mbelata dị ukwuu n'ọnụ ọgụgụ albums wepụtara. [citation needed] Ewezuga album mbụ ya, Phénomène, ọrụ Mbilia Bel tụfuru ume mgbe ọ hapụrụ Afrisa. Ọ biri na Paris ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ isii iji gbasaa ọhụụ ya na Europe, mana na AFỌ 1996, M'bilia Bel kpebiri ịlaghachi n'ụlọ iji gbalịa iweghachite ọnọdụ ya na egwu egwu Congolese. N'oge a, ọ gakwuuru Maestro Suzy Kaseya, onye a maara nke ọma maka ọrụ ya na onye ọzọ na-agụ egwu Congo, Tshala Muana. N'afọ 2001, M'bilia Bel na Suzy wepụtara CD nke egwu iri akpọrọ Welcome, nnukwu ihe ịga nke ọma nke meriri ya "Kora Award" maka Best Female Vocalist of Central Africa. Tshala Muana nwetara otu onyinye ahụ n'otu afọ ahụ kwa.
N'afọ 2004, M'bilia Bel na Suzy Kaseya wepụtara mmekọrịta nke abụọ ha ''Belissimo'', mana abọm ahụ enweghị ihe ịga nke ọma. Ndị nta akụkọ Congo na-ebo onye na-agụ egwú ebubo na ọ leghaara ịkwalite abọm ahụ anya site n'ịjụ izute ha n'afọ ahụ. Aha M'bilia Bel dị ka Queen of Congolese rumba na-eyi egwu site na ịrị elu nke ndị na-eto eto na-agụ egwú dịka Mj 30 na Cindy Le Coeur. Otú ọ dị, ka ọ na-erule afọ 2009, ya na Lutumaba Simaro, otu n'ime ndị isi guitar nke Congolese rumba, na-arụkọ ọrụ, iji kọwaa egwu ya "Mobali Ya Bato", nke dị ngwa ngwa n'elu chaatị. N'afọ 2010, M'bilia Bel gara Canada na Colombia maka egwu egwu. Mgbe ọ rụrụ ọrụ na Festival Of Baranquina na Cartagena na onye na-akpọ ụbọ Lokassa Ya Mbongo, onye isi obodo nyere ya mkpịsị ugodi nke obodo.
Mgbe njem a gasịrị, M'bilia Bel wepụtara CD nke afọ 2011 nke akpọrọ The Queen nke nwere egwu iri na atọ, gụnyere egwu pụrụ iche "Immigration Fatale", abụ nke onye na-agụ egwu Nyboma banyere ọnwụ ụmụaka Afrịka na-agafe Oké Osimiri Mediterenian na-achọ ndụ ka mma na Europe.
N'afọ 2020, ọ pụtara dị ka otu n'ime ndị isi na-eme ihe na Festival Amani ebe ndị bịara 36,000 nwere ekele maka ya. Ihe ndị o mere gụnyere Mpeve ya Longo na Yamba Nga site na 1980s.<ref name="bbc60s">{{Cite news|date=2020-02-23|title=Amani Festival: The DR Congo music festival celebrating life|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-51543822|accessdate=2022-02-05}}</ref>
== Nkọwapụta ==
=== Abọm ===
{| class="wikitable"
|+
!Afọ
!
Aha ya
!asambodo
|-
|1982
|''Eswi Yo Wapi''
|
|-
|1983
|''Ihe Ndị Na-ezighị Ezi''
|
|-
|1984
|''Loyenghe''
|
|-
|1984
|''Ba Ndị isi Ya Mabal''
|
|-
|1985
|Keyna/Cadence Mudanda
|
|-
|1986
|''Boya Ye''
|
|-
|1987
|''Beyanga''
|
|-
|1987
|''N'Ime Ihe M Na-achọ''
|
|-
|1988
|''Ihe omume''
|
|-
|1991
|''Bameli Abụ m''
|
|-
|1991
|''Enweghị Mwute''
|
|-
|1993
|Ironie (ya na Rigo Star)
|
|-
|1997
|''8/10/Benedicta/8/10''
|
|-
|1997
|''Yalowa''
|
|-
|2001
|''Nabata''
|
|-
|2004
|''Belissimo''
|
|-
|2011
|''Eze Nwanyị''
|
|-
|2014
|''Pantheon''
|
|}
; Onye na-ese ihe
* 2008: The Rough Guide to Congo Gold (World Music Network)
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{Authority control}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
tt790skwd2olk185ifumvvh0grjtsgq
Nico Kasanda
0
18440
86584
83605
2022-08-05T06:19:17Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Docteur Nico.jpg|thumb|Docteur Nico]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="fn">Nico Kasanda</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Kasanda in the 1960s</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Nicolas Kasanda wa Mikalay
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Also known as</span>
| class="infobox-data nickname" |Docteur Nico
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none">(<span class="bday">1939-07-07</span>)</span>7 July 1939<br /><br /><br /><br />[[Kasaï-Central|Mikalayi]], [[Belgian Congo]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |22 September 1985<span style="display:none">(1985-09-22)</span> (aged 46)<br /><br /><br /><br />[[Brussels]], [[Belgium]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |[[Soukous]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Instruments
| class="infobox-data note" |Guitar
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Years active</span>
| class="infobox-data" |1957 – c. 1975
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Nicolas Kasanda wa Mikalay''' (7 Julaị 1939 na 22 ọnwa Septemba nke afọ 1985), nke a maara nke ọma dị ka Docteur Nico, bụ onye na-akpọ ụbọ akwara, onye na-ede egwu na otu n'ime ndị ọsụ ụzọ nke egwu Congolese. A mụrụ ya na Mikalayi na Belgian Congo. Ọ gụsịrị akwụkwọ na afọ 1957 dị ka onye nkuzi teknụzụ, mana ezinụlọ egwu ya kpaliri ya, ọ malitere ịgba ụbọ akwara ma mechaa bụrụ onye na-eme ihe nkiri.<ref name="Profile">{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/artist/dr-nico-mn0000954985|date=27 July 2017|accessdate=27 July 2017|title=Biography and History of Dr. Nico Kasanda|publisher=Allmusic.com (AMC)|author=AMC}}</ref><ref name="Bio">{{Cite web|url=http://kenyapage.net/commentary/musica/docteur-nico-kasanda/|author=Musica|title=Docteur Nico Kasanda|date=9 April 2012|accessdate=27 July 2017|publisher=Kenyapage.net}}</ref>
== Ọrụ egwu ==
Mgbe ọ dị afọ 14 Kasanda malitere iso otu Grand Kalle et l'African Jazz, nke Joseph "[[Le Grand Kallé et l'African Jazz|Grand Kalle]]" Kabaselle duziri, na-egwuri egwu. Ọ ghọrọ onye na-akpọ ụbọ akwara (Jimi Hendrix letara ya mgbe ọ na-eme njem na Paris), na onye malitere ụdị ụbọ akhara Congolese, na-enweta aha njirimara "Dr. Nico". African Jazz kewara na afọ 1963 mgbe ya na onye na-agụ egwu [[Tabu Ley Rochereau]] hapụrụ iji guzobe L'Orchestra African Fiesta, nke ghọrọ otu n'ime ndị egwu kachasị ewu ewu n'Africa.<ref name="Profile">{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/artist/dr-nico-mn0000954985|date=27 July 2017|accessdate=27 July 2017|title=Biography and History of Dr. Nico Kasanda|publisher=Allmusic.com (AMC)|author=AMC}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAMC2017">AMC (27 July 2017). [http://www.allmusic.com/artist/dr-nico-mn0000954985 "Biography and History of Dr. Nico Kasanda"]. Allmusic.com (AMC)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 July</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name="Bio">{{Cite web|url=http://kenyapage.net/commentary/musica/docteur-nico-kasanda/|author=Musica|title=Docteur Nico Kasanda|date=9 April 2012|accessdate=27 July 2017|publisher=Kenyapage.net}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMusica2012">Musica (9 April 2012). [http://kenyapage.net/commentary/musica/docteur-nico-kasanda/ "Docteur Nico Kasanda"]. Nairobi: Kenyapage.net<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 July</span> 2017</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|date=14 April 2016|accessdate=27 July 2017|url=https://www.pambazuka.org/arts/congolese-rumba-legend-%E2%80%9Cdr-nico%E2%80%9D-supported-lumumba|title=Congolese rumba legend "Dr. Nico" supported Lumumba|author=Norman Otis Richmond|publisher=[[Pambazuka News]]}}</ref>
Na afọ 1970, Kasanda dere usoro nke egwu egwu Luba bụ ''Kamulangu'', [1] ya na ndị otu ya, Orchestre African Fiesta Sukisa, dekọrọ ya ma wepụta ya na nnukwu ihe ịga nke ọma na [[Kinshasa]]. [2]
Ọ hapụrụ egwu na etiti afọ 1970 mgbe ọdịda nke akara ndekọ Belgian ya, wee mee ndekọ ikpeazụ ole na ole na [[Togo]], obere oge tupu ọ nwụọ na ụlọ ọgwụ dị na Brussels, [[Belgium]] na 1985.<ref name="Profile">{{Cite web|url=http://www.allmusic.com/artist/dr-nico-mn0000954985|date=27 July 2017|accessdate=27 July 2017|title=Biography and History of Dr. Nico Kasanda|publisher=Allmusic.com (AMC)|author=AMC}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAMC2017">AMC (27 July 2017). [http://www.allmusic.com/artist/dr-nico-mn0000954985 "Biography and History of Dr. Nico Kasanda"]. Allmusic.com (AMC)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 July</span> 2017</span>.</cite></ref><ref name="Bio">{{Cite web|url=http://kenyapage.net/commentary/musica/docteur-nico-kasanda/|author=Musica|title=Docteur Nico Kasanda|date=9 April 2012|accessdate=27 July 2017|publisher=Kenyapage.net}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMusica2012">Musica (9 April 2012). [http://kenyapage.net/commentary/musica/docteur-nico-kasanda/ "Docteur Nico Kasanda"]. Nairobi: Kenyapage.net<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">27 July</span> 2017</span>.</cite></ref>
== Nkọwapụta ==
; Onye na-ese ihe
* The Rough Guide to Congo Gold (2008, World Music Network)
== Edensịbịa ==
{{Reflist}}
== Ọrụ ndị e depụtara ==
* {{Cite book|author=Mpisi|first=Jean|title=Tabu Ley "Rochereau": innovateur de la musique africaine|publisher=L'Harmattan|date=2003|language=French|url=https://books.google.com/books?id=pdoTAQAAIAAJ|isbn=9782747557351}}
* {{Cite book|author=Mukala|first=Kadima Nzuji|title=Itinéraires et convergences des musiques traditionnelles et modernes d'Afrique|publisher=Festival Panafricain de Musique|date=2004|location=|language=French|url=https://books.google.com/books?id=m52fAAAAMAAJ|isbn=9782747575843}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* ''Rumba on the River'': A History of the Popular Music of the Two Congos (1999). Gary Stewart Shia
== Njikọ mpụga ==
* 25 Afọ Kemgbe Ọ lara n'iyi (Ọ nwụrụ) E bipụtara ya na 21 Septemba 2010 (A sụgharịrị ya site n'asụsụ French mbụ)
* [http://www.muzikifan.com/nico.html Nkọwa nke Dr. Nico]
* [https://www.myspace.com/drnicotribute Nkọwa na nkọwa akụkọ ndụ na French na Bekee]
n0dkuylc95vqk6i122a27ei7ag1ab0u
Abeti Masikini
0
18447
86579
83615
2022-08-05T06:10:09Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Abéti Masikini 1989 (cropped).jpg|thumb|Abéti Masikini 1989 (cropped)]]
{| class="infobox vcard plainlist"
! colspan="2" class="infobox-above" style="background-color: #b0c4de; font-size: 125%;" |<div class="">Abeti Masikini</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |<div class="infobox-caption">Abeti Masikini in 1989</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background-color: #b0c4de" |Background information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Birth name</span>
| class="infobox-data nickname" |Elisabeth Finant
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |9 November 1954<br /><br /><br /><br />[[Kisangani|Stanleyville]], [[Belgian Congo]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Origin
| class="infobox-data" |[[Belgian Congo]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Died
| class="infobox-data" |September 28, 1994<span style="display:none">(1994-09-28)</span> (aged 39)<br /><br /><br /><br />[[Villejuif]], [[France]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Genres
| class="infobox-data" |[[Soukous]]<br /><br /><br /><br />[[Congolese rumba]]<br /><br /><br /><br />[[Folk music]]<br /><br /><br /><br />[[Blues music|Blues]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Occupation(s)</span>
| class="infobox-data role" |Singer
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Labels
| class="infobox-data" |[[RCA Records]]<br /><br /><br /><br />[[Polygram Records]]
|}
<div class="shortdescription nomobile noexcerpt noprint searchaux" style="display:none">Musical artist</div>
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Elisabeth Finant''' (9 Nọvemba na AFỌ 1954), nke a maara dị ka '''Abeti Masikini''', bụ onye na-agụ egwu si Belgian Congo onye na-arụsi ọrụ ike na France site na afọ1971 ruo mgbe ọ nwụrụ na afọ 1994 mgbe ọ dị afọ 39. Egwú ya sitere n'ụdị dịgasị iche iche, gụnyere soukous, Congolese rumba, egwu ọdịnala, na blues. O dekọrọ abọm iri abụọ na otu n'oge ọrụ ya maka ọtụtụ akara ndekọ gụnyere RCA Records na Polygram Records na ndị ọzọ.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Masikini na 9 Nọvemba na 1954 na Stanleyville, Belgian Congo dị ka nwa nwanyị nke onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Jean-Pierre Finant. Ọ nwụrụ na 28 Septemba na 1994 na Villejuif, France, site na ọrịa kansa.<ref>{{Cite web|url=https://www.digitalcongo.net/article/5baf9ff22a403d00044cd8ab/|title=Abeti Masikini, vingt-quatre ans déjà après une carrière fulgurante : la première femme congolaise à s’imposer professionnellement dans le monde musical|date=29 September 2018|work=Digital Congo|accessdate=6 November 2018|language=French}}</ref>
== Akwụkwọ ==
* {{Cite book|title=Abeti Masikini la voix d'or du Zaïre|author=Berthrand Nguyen Matoko|publisher=L'Harmattan|year=1999|isbn=2-738-47823-9}}
== Ebensidee ==
{{authority control}}
6w2n0r6du2ddv2iqgaj6ka7pd56qhwe
Luka Lazarević
0
18448
86577
83616
2022-08-05T06:05:41Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pop Luka Lazarević.jpg|thumb|Pop Luka Lazarević]]
'''Luka Lazarević''' (Serbian Cyrillic: Лука Лазаревић; 1774<nowiki>[[1852]]</nowiki>), nke a maara dị ka '''Pop-Luka''' (Поп-Лука), bụ onye ụkọchukwu Ọtọdọks nke Serbia na ''vojvoda'' (ọchịagha) nke sonyere na Nnupụisi Serbia Mbụ (1804[[13) nke Mgbanwe Serbia megide Alaeze Ukwu Ottoman . N'ịbụ onye a họpụtara dị ka onye ụkọchukwu mgbe ọ dị obere, a kọwara Lazarević dị ka onye na-agba ịnyịnya na-agba ọsọ, nke na-eyi égbè nke sonyeere ndị nnupụisi Serbia n'ọgụ ha megide ndị Janissaries (Dahije) na-enupụ isi iji bọọ nwa nwanne ya ọbọ. O gosipụtara ike ngwa ngwa na n'oge nnupụisi megide ndị Ottoman malitere, a họpụtara ya dị ka onye isi nke otu na ọdịda anyanwụ Serbia. N'ị sonye n'agha niile a ma ama na mpaghara ahụ, mmegide Ottoman manyere ya na ndị isi ndị ọzọ ịgbapụ na mba ahụ. Ọ laghachiri Serbia na 1832 mgbe ọtụtụ afọ gachara na Russia, ma rụọ ọrụ maka gọọmentị Serbia (nke na-achị onwe ya ugbu a) n'afọ ndị ikpeazụ ya.
A mụrụ Lazarević na Svileuva, na Šabac ''nahiya'' nke Sanjak nke Smederevo (nke bụ [[Serbia]] ugbu a). Aha nna ya bụ Todor, aha nne ya bụ Jevrosima. A nabatara aha nna ya site n'aka nwanne nna ya Lazar. [1] Dị ka nwatakịrị, e zigara ya Syrmia, n'oge ahụ akụkụ nke ndị eze Habsburg, ebe ọ gụrụ akwụkwọ afọ atọ na ọkara. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ ma lụọ di, bishọp Danilo nke Valjevo họpụtara ya ka ọ bụrụ ụkọchukwu na 1796 [1] ma nye ya nlekọta nke obodo Ljutice na Koceljeva. Nwunye ya nwụrụ mgbe afọ asaa nke alụmdi na nwunye gasịrị, a hapụrụ ya ka ọ na-elekọta ụmụ ha nwoke abụọ, Mihailo na Kuzman.
N'ịbụ onye a kọwara dị ka onye na-eme ihe nkiri, Lazarević na-eyi égbè ma bụrụ nnukwu onye na-agba ịnyịnya. Nwa nwanne nna Lazarević bụ Ranko, nwa Lazar, [1] bụ knez (onye isi obodo Ndị Kraịst) na mpaghara Tamnava. [2] Mgbe ndị Janissary nọ na sanjak na ndị Turks nọ n'ógbè ahụ na-eguzosi ike n'ihe nye Sultan, Ranko kwadoro nke ikpeazụ. Ndị Serbia kwadoro Alaeze Ukwu ahụ bụ ndị Janissaries wakporo; Bego Novljanin onye nọ na Šabac gburu Ranko na mbido 1800. Luka Lazarević na-echere oge maka ịbọ ọbọ. [1] A sịrị na Lazarevick bụ onye agha karịa onye ụkọchukwu. [1]
== Mgbanwe Ọchịchị Serbia ==
Mgbe nnupụisi megide Dahije na Šumadija malitere na mbido 1804, Lazarević sonyeere ndị nnupụise. Nnupụisi ahụ gbasara na Kolubara, na Jakov Nenadović si Valjevo ruo Šabac. N'oge dị mkpirikpi, Lazarević ghọrọ otu n'ime ndị isi agha n'òtù ahụ, ma mesịa bụrụ onye ndú nke ''Tamnavci'' na ''Posavci'' nke Šabac (ndị nnupụisi si n'ógbè Tamnava na Posavina na Šabac ''nahiya''). Mgbe a ga-ahọpụta onye ndú nkịtị nke ndị nnupụisi Šabac, n'oge Mateja Nenadović chụpụrụ ọkwa ahụ (nwanne nna ya Jakov nyere iwu n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Valjevo ''nahiya''), onye ndú nnupụnụ kachasị elu Karađorđe jụrụ ''Tamnavci'' na ''Posavci'' onye ọ ga-ahọrọ. N'otu, ha họọrọ Lazarević. Petar Moler gburu afụ ọnụ ya, ya na Jakov na ndị ọzọ gara Užice. Mgbe ahụ ọ lụrụ Danojla si Jadar, na bishọp Antim nke Valjevo lụrụ ha dị ka ''kum'' ya.
Site na 1805, mgbe ndị nnu pụ isi lụrụ ọgụ maka nnwere onwe, megide Alaeze Ukwu Ottoman, Lazarević nwere ọtụtụ mmeri dị mkpa nke o ji obi ike lụọ ọgụ na ''vojvoda'' akọ na ikike. [1] Na 18 Jenụwarị [O.S. 6 Jenụwar' Jakov Nenadović na Luka Lazarevick malitere nnọ chibido nke Šabac, ebe Karađorđe hapụrụ Belgrade iji sonyere ha; n'ụzọ Karađordje mụtara na ndị agha Ottoman Bosnian na-agafe Drina ma si otú ahụ na-alụ ọgụ ozugbo na Jenụwar: Lazarevics na Jenụl 29 .
Ọ fọrọ nke nta ka e gbuo ya n'Agha nke Mišar (Ọgọst 1806), mana o nyere aka na mmeri ahụ; Karađorđe nyere Lazarević iwu ka o zoo n'ime ọhịa na ndị agha ịnyịnya, na ụda nke egbe ya, banye n'azụ ndị agha Ottoman. N'etiti agha ahụ, Lazarević mara ọchịagha Ottoman Bosnian Mehmed-beg Kulenović aka ka ọ lụọ ọgụ nke pụtara dị ka onye mmeri, Mehmed- Beg Kulenovick ka ndị nnu pụ ịsị Serbia gburu site na ndị na-agba ọsọ na-eso Lazarevick bụ ndị jisiri ike gbalaga n'ime ọhịa. Ndị agha Ottoman e bibiri lara n'iyi laghachiri na Šabac, ebe e zigara Lazarević na Provačka Ada maka ọgwụgwọ.
Mgbe ndị Ottoman nyefere Šabac n'aka ndị nnupụisi Serbia na 2 February [O.S. January] , Karađorđe hapụrụ Lazarević dị ka ọchịagha na 1,000 ndị agha. Dị ka onye nlekọta nke Šabac, ọ rụrụ ọrụ n'imezu iwu n'obodo na distrikti, mgbe ụfọdụ ọ na-ekpe ikpe na onye majie ma tinye ikpe n'ime usoro ahụ. [1]
Lazarević duziri agha n'etiti Šabac na Loznica, na Užice ọ bọrọ ọbọ maka nwa nwanne ya nwoke Ranko. Ọ lụkwara ọgụ n'akụkụ nke ọzọ nke Drina, na Glavice n'elu Bijeljina (ebe Meho Orugdžić dara), n'etiti Zvornik na Srebrenica, ma bibie ndị agha Ottoman na-agafe Sarajevo. Mmeri e meriri na Čegar (May 1809) kwụsịrị mmeri ahụ. [1]
Onye na-ede uri na onye guslar Filip Višnjić (1767ń1834) de pụtara agha Lazarević kachasị ama dị ka Loznica (Ọktoba 1810), ebe ọ we ghaara ikike nke obodo ahụ n'aka ndị Ottoman, na Novo Selo na ''Krstovdan'', ebe ọ gburu Pejzo Mehmed-Aga. Abụ uri nke onye nke ikpeazụ ahụ na-eto obi ike ya, ma kọwaa ya dị ka ezigbo onye na-eme atụmatụ. [1]
== Ịga mba ọzọ na nloghachi ==
Mgbe e meriri ya na Ravnje (August 1813) na mgbochi nke nnu pụ isi ahụ, Lazarević, dị ka ọtụtụ ndị isi ndị ọzọ, hapụrụ Serbia. Ndị Austria duuru ya gaa Judenburg na Styria, ebe o si gaa Alaeze Ukwu Russia, ebe ọ nọrọ ruo 1832 mgbe ọ lagha chiri n'ihe ghọrọ Principality of Serbia mgbe Uprising nke Abụọ nke Serbia (1815), nke Miloš Obrenović (onye ọchịagha mgbanwe ibe ya, onye nyere iwu ka e gbuo Karađorđe) chịrị. Prince Miloš kwadoro ezumike nká nke 250 thalers na 6 Machị [O.S. , ma were ya n'ọrụ dị ka onye otu onye majie Šabac. N'afọ 1842 ọ ghọrọ onye otu Council nke steeti. N'ihi ịka nká na adịghị ike site na ọnyá iri na anọ ya, ọ lara ezumike nká ma biri n'ụlọ ya na Šabac. [1]
Lazarević nwụrụ na 5 Mee [O.S. , e lie ya na nsọpụrụ kachasị elu n'echi ya n'akụkụ Chọọchị Šabac [sr]. Nkume ili ya gụnyere amaokwu nke onye na-ede uri Jovan Ilić (1824 Tian1901). [1]
== Omume ==
Lazarević nwere ntutu isi ojii, [[wiktionary:rawboned|ọkpụkpụ na-enweghị isi]], ọ dị ngwa, okwu ole na ole; ọ dị ndụ, dị ike, dị n'usoro, dị nkọ; naanị n'ebe ndị na-eto eto nọ ma na-ege ndị agadi ntị. N'ime ndị ọchịagha niile, ọ kacha kwanyere Petar Dobrnjac na Milenko Stojković ùgwù. Ọ kpọrọ "Turks" (Ndị Alakụba) nke Bosnia asị, mana ọ kpọrọ ha ndị dike ka ukwuu karịa ezigbo ndị Turkey. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye a ma ama na onye a na-asọpụrụ, ọ dịghị mgbe ọ na-eme ụdị ọchịchị aka ike ọ bụla, ọ chọghịkwa akụ na ụba. Ọbụna n'oge agadi, o bu égbè, mma agha, na égbè abụọ.
== Ihe Nketa ==
E nwere uri epic nke gụnyere Luka Lazarević dị ka isi na akụkọ ahụ (dị ka ''Luka Lazarewić'' i Pejzo nke Višnjić). E nwere okporo ámá ndị a gụrụ aha ya na Belgrade, Novi Sad, Niš, Knjaževac, Koceljeva, Vladimirci, na ndị ọzọ. Okporo ámá dị na Belgrade nwere ihe ncheta ncheta. A gụnyere àgwà ya na ihe nkiri TV nke akụkọ ihe mere eme ''Vuk Karadžić'' (1987).
== Ihe Nkọwa ==
{{Cnote2 Begin|liststyle=upper-alpha}}
{{Cnote2|a|He commanded troops of the Šabačka Posavina and Šabačka Tamnava, that is, the rebels from the [[Posavina]] and [[Tamnava]] areas in the Šabac ''nahiya'', which later became the Posavotamnavski ''srez'' (district). {{harvnb|Nenadović|1903}} titles him ''Vojvoda Posavine i Tamnave Šabačke''.}}
{{Cnote2 End}}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-eme mgbanwe na Serbia
== Ebesidee ==
{{Reflist|3}}
== Ebe e si nweta ya ==
* {{Cite book|first=Béla K.|author=Király|title=War and Society in East Central Europe: The first Serbian uprising 1804-1813|url=https://books.google.com/books?id=KV_fAAAAMAAJ|year=1982|publisher=Brooklyn College Press|isbn=978-0-930888-15-2}}
* {{Cite book|author=Milićević|first=Milan|authorlink=Milan Milićević|year=1888|title=Поменик знаменитих људи у српскога народа новијега доба|publisher=Srpska kraljevska štamparija|url=https://archive.org/stream/pomenikznameniti00miliuoft|pages=287–292|language=Serbian}}
* {{Cite book|author=Nenadović|first=Konstantin N.|year=1903|title=Život i dela velikog Đorđa Petrovića Kara-Đorđa Vrhovnog Vožda, oslobodioca i Vladara Srbije i život njegovi Vojvoda i junaka: Kao gradivo za Srbsku Istoriju od godine 1804 do 1813 i na dalje|url=https://archive.org/stream/ivotidelavelikog01nena|publisher=Sloboda|pages=645–652|language=Serbian}}
* {{Cite web|author=Gavrilović|first=Andra|title=Crte iz istorije oslobođenja Srbije|year=1904|url=https://archive.org/stream/crteizistrorije00gavrgoog|pages=|language=Serbian}}
{{Serbian revolutionaries}}{{Education Ministers of Serbia}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
flt0hihnfe8xkjtzjh56xr6va37byy7
86578
86577
2022-08-05T06:06:56Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pop Luka Lazarević.jpg|thumb|Pop Luka Lazarević]]
[[File:BMM-LukaLazarevićPetarDobrnjac1.JPG|thumb|BMM-LukaLazarevićPetarDobrnjac1]]
'''Luka Lazarević''' (Serbian Cyrillic: Лука Лазаревић; 1774<nowiki>[[1852]]</nowiki>), nke a maara dị ka '''Pop-Luka''' (Поп-Лука), bụ onye ụkọchukwu Ọtọdọks nke Serbia na ''vojvoda'' (ọchịagha) nke sonyere na Nnupụisi Serbia Mbụ (1804[[13) nke Mgbanwe Serbia megide Alaeze Ukwu Ottoman . N'ịbụ onye a họpụtara dị ka onye ụkọchukwu mgbe ọ dị obere, a kọwara Lazarević dị ka onye na-agba ịnyịnya na-agba ọsọ, nke na-eyi égbè nke sonyeere ndị nnupụisi Serbia n'ọgụ ha megide ndị Janissaries (Dahije) na-enupụ isi iji bọọ nwa nwanne ya ọbọ. O gosipụtara ike ngwa ngwa na n'oge nnupụisi megide ndị Ottoman malitere, a họpụtara ya dị ka onye isi nke otu na ọdịda anyanwụ Serbia. N'ị sonye n'agha niile a ma ama na mpaghara ahụ, mmegide Ottoman manyere ya na ndị isi ndị ọzọ ịgbapụ na mba ahụ. Ọ laghachiri Serbia na 1832 mgbe ọtụtụ afọ gachara na Russia, ma rụọ ọrụ maka gọọmentị Serbia (nke na-achị onwe ya ugbu a) n'afọ ndị ikpeazụ ya.
A mụrụ Lazarević na Svileuva, na Šabac ''nahiya'' nke Sanjak nke Smederevo (nke bụ [[Serbia]] ugbu a). Aha nna ya bụ Todor, aha nne ya bụ Jevrosima. A nabatara aha nna ya site n'aka nwanne nna ya Lazar. [1] Dị ka nwatakịrị, e zigara ya Syrmia, n'oge ahụ akụkụ nke ndị eze Habsburg, ebe ọ gụrụ akwụkwọ afọ atọ na ọkara. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ ma lụọ di, bishọp Danilo nke Valjevo họpụtara ya ka ọ bụrụ ụkọchukwu na 1796 [1] ma nye ya nlekọta nke obodo Ljutice na Koceljeva. Nwunye ya nwụrụ mgbe afọ asaa nke alụmdi na nwunye gasịrị, a hapụrụ ya ka ọ na-elekọta ụmụ ha nwoke abụọ, Mihailo na Kuzman.
N'ịbụ onye a kọwara dị ka onye na-eme ihe nkiri, Lazarević na-eyi égbè ma bụrụ nnukwu onye na-agba ịnyịnya. Nwa nwanne nna Lazarević bụ Ranko, nwa Lazar, [1] bụ knez (onye isi obodo Ndị Kraịst) na mpaghara Tamnava. [2] Mgbe ndị Janissary nọ na sanjak na ndị Turks nọ n'ógbè ahụ na-eguzosi ike n'ihe nye Sultan, Ranko kwadoro nke ikpeazụ. Ndị Serbia kwadoro Alaeze Ukwu ahụ bụ ndị Janissaries wakporo; Bego Novljanin onye nọ na Šabac gburu Ranko na mbido 1800. Luka Lazarević na-echere oge maka ịbọ ọbọ. [1] A sịrị na Lazarevick bụ onye agha karịa onye ụkọchukwu. [1]
== Mgbanwe Ọchịchị Serbia ==
Mgbe nnupụisi megide Dahije na Šumadija malitere na mbido 1804, Lazarević sonyeere ndị nnupụise. Nnupụisi ahụ gbasara na Kolubara, na Jakov Nenadović si Valjevo ruo Šabac. N'oge dị mkpirikpi, Lazarević ghọrọ otu n'ime ndị isi agha n'òtù ahụ, ma mesịa bụrụ onye ndú nke ''Tamnavci'' na ''Posavci'' nke Šabac (ndị nnupụisi si n'ógbè Tamnava na Posavina na Šabac ''nahiya''). Mgbe a ga-ahọpụta onye ndú nkịtị nke ndị nnupụisi Šabac, n'oge Mateja Nenadović chụpụrụ ọkwa ahụ (nwanne nna ya Jakov nyere iwu n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Valjevo ''nahiya''), onye ndú nnupụnụ kachasị elu Karađorđe jụrụ ''Tamnavci'' na ''Posavci'' onye ọ ga-ahọrọ. N'otu, ha họọrọ Lazarević. Petar Moler gburu afụ ọnụ ya, ya na Jakov na ndị ọzọ gara Užice. Mgbe ahụ ọ lụrụ Danojla si Jadar, na bishọp Antim nke Valjevo lụrụ ha dị ka ''kum'' ya.
Site na 1805, mgbe ndị nnu pụ isi lụrụ ọgụ maka nnwere onwe, megide Alaeze Ukwu Ottoman, Lazarević nwere ọtụtụ mmeri dị mkpa nke o ji obi ike lụọ ọgụ na ''vojvoda'' akọ na ikike. [1] Na 18 Jenụwarị [O.S. 6 Jenụwar' Jakov Nenadović na Luka Lazarevick malitere nnọ chibido nke Šabac, ebe Karađorđe hapụrụ Belgrade iji sonyere ha; n'ụzọ Karađordje mụtara na ndị agha Ottoman Bosnian na-agafe Drina ma si otú ahụ na-alụ ọgụ ozugbo na Jenụwar: Lazarevics na Jenụl 29 .
Ọ fọrọ nke nta ka e gbuo ya n'Agha nke Mišar (Ọgọst 1806), mana o nyere aka na mmeri ahụ; Karađorđe nyere Lazarević iwu ka o zoo n'ime ọhịa na ndị agha ịnyịnya, na ụda nke egbe ya, banye n'azụ ndị agha Ottoman. N'etiti agha ahụ, Lazarević mara ọchịagha Ottoman Bosnian Mehmed-beg Kulenović aka ka ọ lụọ ọgụ nke pụtara dị ka onye mmeri, Mehmed- Beg Kulenovick ka ndị nnu pụ ịsị Serbia gburu site na ndị na-agba ọsọ na-eso Lazarevick bụ ndị jisiri ike gbalaga n'ime ọhịa. Ndị agha Ottoman e bibiri lara n'iyi laghachiri na Šabac, ebe e zigara Lazarević na Provačka Ada maka ọgwụgwọ.
Mgbe ndị Ottoman nyefere Šabac n'aka ndị nnupụisi Serbia na 2 February [O.S. January] , Karađorđe hapụrụ Lazarević dị ka ọchịagha na 1,000 ndị agha. Dị ka onye nlekọta nke Šabac, ọ rụrụ ọrụ n'imezu iwu n'obodo na distrikti, mgbe ụfọdụ ọ na-ekpe ikpe na onye majie ma tinye ikpe n'ime usoro ahụ. [1]
Lazarević duziri agha n'etiti Šabac na Loznica, na Užice ọ bọrọ ọbọ maka nwa nwanne ya nwoke Ranko. Ọ lụkwara ọgụ n'akụkụ nke ọzọ nke Drina, na Glavice n'elu Bijeljina (ebe Meho Orugdžić dara), n'etiti Zvornik na Srebrenica, ma bibie ndị agha Ottoman na-agafe Sarajevo. Mmeri e meriri na Čegar (May 1809) kwụsịrị mmeri ahụ. [1]
Onye na-ede uri na onye guslar Filip Višnjić (1767ń1834) de pụtara agha Lazarević kachasị ama dị ka Loznica (Ọktoba 1810), ebe ọ we ghaara ikike nke obodo ahụ n'aka ndị Ottoman, na Novo Selo na ''Krstovdan'', ebe ọ gburu Pejzo Mehmed-Aga. Abụ uri nke onye nke ikpeazụ ahụ na-eto obi ike ya, ma kọwaa ya dị ka ezigbo onye na-eme atụmatụ. [1]
== Ịga mba ọzọ na nloghachi ==
Mgbe e meriri ya na Ravnje (August 1813) na mgbochi nke nnu pụ isi ahụ, Lazarević, dị ka ọtụtụ ndị isi ndị ọzọ, hapụrụ Serbia. Ndị Austria duuru ya gaa Judenburg na Styria, ebe o si gaa Alaeze Ukwu Russia, ebe ọ nọrọ ruo 1832 mgbe ọ lagha chiri n'ihe ghọrọ Principality of Serbia mgbe Uprising nke Abụọ nke Serbia (1815), nke Miloš Obrenović (onye ọchịagha mgbanwe ibe ya, onye nyere iwu ka e gbuo Karađorđe) chịrị. Prince Miloš kwadoro ezumike nká nke 250 thalers na 6 Machị [O.S. , ma were ya n'ọrụ dị ka onye otu onye majie Šabac. N'afọ 1842 ọ ghọrọ onye otu Council nke steeti. N'ihi ịka nká na adịghị ike site na ọnyá iri na anọ ya, ọ lara ezumike nká ma biri n'ụlọ ya na Šabac. [1]
Lazarević nwụrụ na 5 Mee [O.S. , e lie ya na nsọpụrụ kachasị elu n'echi ya n'akụkụ Chọọchị Šabac [sr]. Nkume ili ya gụnyere amaokwu nke onye na-ede uri Jovan Ilić (1824 Tian1901). [1]
== Omume ==
Lazarević nwere ntutu isi ojii, [[wiktionary:rawboned|ọkpụkpụ na-enweghị isi]], ọ dị ngwa, okwu ole na ole; ọ dị ndụ, dị ike, dị n'usoro, dị nkọ; naanị n'ebe ndị na-eto eto nọ ma na-ege ndị agadi ntị. N'ime ndị ọchịagha niile, ọ kacha kwanyere Petar Dobrnjac na Milenko Stojković ùgwù. Ọ kpọrọ "Turks" (Ndị Alakụba) nke Bosnia asị, mana ọ kpọrọ ha ndị dike ka ukwuu karịa ezigbo ndị Turkey. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye a ma ama na onye a na-asọpụrụ, ọ dịghị mgbe ọ na-eme ụdị ọchịchị aka ike ọ bụla, ọ chọghịkwa akụ na ụba. Ọbụna n'oge agadi, o bu égbè, mma agha, na égbè abụọ.
== Ihe Nketa ==
E nwere uri epic nke gụnyere Luka Lazarević dị ka isi na akụkọ ahụ (dị ka ''Luka Lazarewić'' i Pejzo nke Višnjić). E nwere okporo ámá ndị a gụrụ aha ya na Belgrade, Novi Sad, Niš, Knjaževac, Koceljeva, Vladimirci, na ndị ọzọ. Okporo ámá dị na Belgrade nwere ihe ncheta ncheta. A gụnyere àgwà ya na ihe nkiri TV nke akụkọ ihe mere eme ''Vuk Karadžić'' (1987).
== Ihe Nkọwa ==
{{Cnote2 Begin|liststyle=upper-alpha}}
{{Cnote2|a|He commanded troops of the Šabačka Posavina and Šabačka Tamnava, that is, the rebels from the [[Posavina]] and [[Tamnava]] areas in the Šabac ''nahiya'', which later became the Posavotamnavski ''srez'' (district). {{harvnb|Nenadović|1903}} titles him ''Vojvoda Posavine i Tamnave Šabačke''.}}
{{Cnote2 End}}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị na-eme mgbanwe na Serbia
== Ebesidee ==
{{Reflist|3}}
== Ebe e si nweta ya ==
* {{Cite book|first=Béla K.|author=Király|title=War and Society in East Central Europe: The first Serbian uprising 1804-1813|url=https://books.google.com/books?id=KV_fAAAAMAAJ|year=1982|publisher=Brooklyn College Press|isbn=978-0-930888-15-2}}
* {{Cite book|author=Milićević|first=Milan|authorlink=Milan Milićević|year=1888|title=Поменик знаменитих људи у српскога народа новијега доба|publisher=Srpska kraljevska štamparija|url=https://archive.org/stream/pomenikznameniti00miliuoft|pages=287–292|language=Serbian}}
* {{Cite book|author=Nenadović|first=Konstantin N.|year=1903|title=Život i dela velikog Đorđa Petrovića Kara-Đorđa Vrhovnog Vožda, oslobodioca i Vladara Srbije i život njegovi Vojvoda i junaka: Kao gradivo za Srbsku Istoriju od godine 1804 do 1813 i na dalje|url=https://archive.org/stream/ivotidelavelikog01nena|publisher=Sloboda|pages=645–652|language=Serbian}}
* {{Cite web|author=Gavrilović|first=Andra|title=Crte iz istorije oslobođenja Srbije|year=1904|url=https://archive.org/stream/crteizistrorije00gavrgoog|pages=|language=Serbian}}
{{Serbian revolutionaries}}{{Education Ministers of Serbia}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
piel4xpqqpk2pynx212sddgdavyu80b
Fadhéla Dziria
0
18450
86590
83644
2022-08-05T06:24:10Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Fadela dziria couleur.jpg|thumb|Fadela dziria couleur]]
'''Fadhéla Dziria''', nke a na-akpọ '''Fadhéla Madani Bent el-Mahdi''' (25 Jun 1917 意 6 Ọktoba 1970) bụ onye na-agụ egwu Algeria n'ụdị Hawzi nke egwu oge ochie Andalusian. A na-ahụkwa aha mbụ ya dị ka Fadila, ''Fadhila'', ma ọ bụ Fadela, na aha nna ọ họọrọ dị ka ''Dziriya''. ''Dziria'' pụtara Algeria ọ bụ, n'ọrụ, "Fadhéla ''onye Algeria''".
== Ọrụ ==
A mụrụ Fadhéla Dziria na Algiers, nwa nwanyị nke Mehdi Ben Abderrahmane na Fettouma Khelfaoui.<ref>[http://www.medmem.eu/en/notice/EPT00186 "The Diva of Algiers Song, Fadhela Dziria"] ''Mediterranean Memory'' (1991).</ref> A nụrụ ya na mbụ na redio na Algeria. N'afọ 1930, ọ bụ onye na-agụ egwú cabaret na Paris. Ọ laghachiri Algeria, wee bụrụ abụ na Cafe des Sports. Ọ malitere ime ihe ndekọ n`afọ 1940s, ọtụtụ n'ime ha bụ abụ ọdịnala. Ọ gara njem ịbụ abụ n'obodo ndị ọzọ, ma pụta na ihe nkiri. Ka oge na-aga n'ọrụ ya, a hụkwara ya na telivishọn.<ref name="Chouf">"Meriem Fekkai et Fadila Dziria" ''Chouf-Chouf'' (4 September 2014).</ref>
Ya na nwanne ya nwanyị na-alụ ọgụ, Goucem Madani (n`afọ 1918 ruo n`afọ 1983), nwetara ego maka ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ma nọrọ oge n'ụlọ mkpọrọ maka ọrụ ya. Ụmụnne nwanyị ahụ na Sultana Daoud nwere otu egwu.<ref>S. L. [http://www.djazairess.com/fr/infosoir/159746 "Bientôt un feuilleton sur la vie de Fadila Dziria"] ''InfoSoir'' (6 November 2013).</ref>
A na-ekwu na Fadhéla Dziria nwere mmetụta dị mkpa na Saloua, onye ọzọ na-agụ egwú ọdịnala Algeria. O nyekwara ohere mbụ maka onye na-agụ egwú na onye na-ede egwú [[Biyouna]], onye na-akpọ ụbọ akwara na ndị inyom niile nke Dziria dị ka nwa agbọghọ.
== Ndụ onwe onye ==
Fadhéla Madani lụrụ di na nwunye nwa oge mgbe ọ dị afọ 13. Ọ nwụrụ n`afọ 1970, mgbe ọ dị afọ 53. Ebe olili ozu ya dị na El Kettar Cemetery.<ref name="Chouf">"Meriem Fekkai et Fadila Dziria" ''Chouf-Chouf'' (4 September 2014).</ref>
== Ihe Nketa ==
N'afọ 2009, a kpọrọ ụlọ egwuregwu na National Institute of Music na Algiers aha Dziria. A na-eme emume egwu mba kwa afọ n'ebe ahụ.<ref>[https://web.archive.org/web/20161105223734/http://news.xinhuanet.com/english/world/2012-08/12/c_131778590.htm "Algeria's Chaabi Music Festival Wraps Up"] ''Xinhua Net'' (12 August 2012).</ref> N'afọ 2010, e nwere nnọkọ nke ndị egwu na Algiers iji mee emume ncheta afọ iri anọ nke ọnwụ ya, na imeghe ihe ngosi foto dabere na egwu ya.<ref>[http://www.elmoudjahid.com/en/mobile/detail-article/id/517 "Music: Fadhila Dziria, The Everlasting Nightingale"] ''El Moudjahid'' (28 November 2010).</ref>
N'afọ 1999, abụ "Dziria" nke otu hip-hop Algeria bụ MBS gosipụtara ihe ndekọ Fadila Dziria n`afọ 1951 nke "Ana Touiri".<ref>MBS, [http://www.whosampled.com/MBS/ ''WhoSampled: Exploring the DNA of Music''].</ref>
== Ebenside ==
3oyhcc7ea1me1v9gokvhncfpd0h34jr
Lounès Matoub
0
18457
86600
83626
2022-08-05T06:35:31Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lounès Matoub aya.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''ỌLounès Matoub''' (Kabyle: ; Arabic: ) (January 24, 1956 意 June 25, 1998) bụ onye Algeria Kabylian na-agụ egwú, na-ede uri, onye na-eche echiche nke kpaliri mgbanwe ọgụgụ isi, na onye na-egwu mandole bụ onye na-akwado ihe Berber, ikike mmadụ, na secularism na Algeria n'oge ndụ ya niile.
Ọtụtụ n'ime ndị Alakụba bi na Algeria kparịrị Matoub maka ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na-ekweghị na Chineke ya na nkwado agha ya maka ikike ndị Berber, n'ihi ya, ọ bụghị onye a ma ama n'etiti ndị agha abụọ ahụ na-alụ ọgụ n'oge Agha Obodo Algeria.<ref>{{Cite book|author=Bullivant|first=Stephen|date=2013|title=The Oxford Handbook of Atheism|url=https://books.google.com/books?id=93VoAgAAQBAJ&pg=PA722|location=Oxford|publisher=Oxford University Press|isbn=9780191667398|accessdate=11 December 2017}}</ref> Ogbugbu ya, nke Armed Islamic Group (GIA) kwuru, n'ọnọdụ ndị a na-amaghị ama, kpatara ọgba aghara na Kabylia.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Lounes Matoub na 24 Jenụwarị 1956 n'obodo Taourirt Moussa na Kabylia Algeria. Mgbe ọ gbara afọ 9, o ji mmanụ ụgbọ ala efu wuo ụbọ akwara mbụ ya ma dee egwụ mbụ ya dị ka onye nọ n'afọ iri na ụma. Ọdịdị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị ya sitere na esemokwu agha n'etiti ndị Kabylians na ndị agha gọọmentị na 1963-1964. N'afọ 1968, gọọmentị Algeria webatara ịwụ nke Arabization na ụsoro agụmakwụkwọ. Matoub meghachiri site n'ịhapụ ụlọ akwụkwọ; ihe ncheta ya na-echeta: "Anyị ga-ahapụ Berber ma jụ French. Anọ m ee e! Emere m hooky na klas Arabic m niile. Klas ọ bụla m hapụrụ bụ omume nke nguzogide, obere nnwere onwe meriri. Ọjụjụ m jụrụ bụ nke aka ya na nke ebumnụche. "<ref>{{Cite web|url=http://amazighworld.net/history/lounesmatoub/matoub_memoirs.php/|title=Memoirs of Lounes Matoub|publisher=AmazighWorld.org|accessdate=22 May 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080906195550/http://www.amazighworld.net/history/lounesmatoub/matoub_memoirs.php|archivedate=6 September 2008}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 1975, ọ hapụrụ agụmakwụkwọ. Ọ gara France ịchọ ọrụ.
== Ọrụ egwụ ==
[[Usòrò:Lounès_Matoub_1975.JPG|thumb|Matoub na Algeria mandole ya na 1975. Ọ bụ onye Algeria na-agụ egwu Kabyle.]]
Matoub malitere ọrụ ịbụ abụ ya n'okpuru nkwado nke onye na-agụ egwu a ma ama bụ [[Idir (singer)|Idir]]. O dekọrọ abọm mbụ ya ''Ay Izem'' (The Lion) na 1978; ọ bụ ihe ịga nke ọma dị egwu. Ọ gara n'ihu na-edekọ abọm iri atọ na isii, yana ide egwu maka ndị omenkà ndị ọzọ. O nyere nnukwu egwu egwu mbụ ya n'ọnwa Eprel afọ 1980, n'oge ngagharị iwe "Berber Spring" na Kabylia.
Egwú ya na-agwakọta Algeria Andalucian Chaabi orchestration na okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kabyle (Berber), ma na-ekpụchi isiokwu dịgasị iche iche gụnyere ihe kpatara Berber, ọchịchị onye kwuo uche ya, nnwere onwe, okpukpe, Islamism, ịhụnanya, ịgba ọsọ ndụ, ncheta, akụkọ ihe mere eme, udo na ikike mmadụ. N'adịghị ka ndị Berber na-ede uri / ndị na-agụ egwú bu ya ụzọ, ụdị Matoub bụ nke ihu na ihu na esemokwu. Onye egwu ibe ya bụ Mohamed Alileche na-echeta:
N'agbanyeghị na a machibidoro ya na redio na telivishọn Algeria n'oge ndụ ya, Matoub ghọrọ, ma nọgide na-abụ, onye na-agụ egwu Kabylian a ma ama.
== Ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
N'oge ọgba aghara n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1988, onye ụwe ojii gbara Matoub égbè ugboro ise ma hapụ ya ka ọ nwụọ.<ref>{{Cite web|date=2019-06-25|title=Remembering Lounes Matoub on the 21st Anniversary of his Assassination|url=https://insidearabia.com/remembering-lounes-matoub-on-the-21st-anniversary-of-his-assassination/|accessdate=2022-05-26|work=Inside Arabia|language=en-US}}</ref> A kpọgara ya n'ụlọ ọgwụ afọ abụọ, na-achọ ịwa ahụ iri na asaa, gụnyere itinye scrotum aka mkpụmkpụ ụkwụ ya site na cm ise (2.0 in). Abọm ya nke afọ 1989 L'Ironie du sort na-akọwa ogologo oge ọ gbakere.
N'oge agha obodo, nke malitere na 1992, Islamist Armed Islamic Group gbakwunyere aha ya na ndepụta nke ndị na-ese ihe na ndị nwere ọgụgụ isi. Matoub nọgidere na [[Algeria]]. Na 25 Septemba 1994, a tọọrọ ya. E jidere ya izu abụọ n'ugwu GIA ma maa ya ikpe ọnwụ. A tọhapụrụ ya mgbe nnukwu ngagharị iwe ọha na eze gasịrị ebe ndị na-akwado ya yiri egwu "agha zuru oke" megide ndị Alakụba.
[[Usòrò:Matoub_Lounès_(in_the_middle_)_with_his_friends.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|270x270px|Lounès (n'etiti na uwe ọcha) na ndị enyi ya, ọkachasị Mourad Nechab, nke a maara dị ka onye ọkacha mmasị ya, na ezinụlọ na Kabylia.]]
* Na Disemba 6, 1994, Matoub natara Le Prix de la Mémoire ("The Memorial Prize") site n'aka Mrs. Danielle Mitterrand, Onye isi oche nke La ''Fondation France Libertés'' ("The French Liberties Foundation") na Paris; ihe nrite ahụ na-amata ndị na-etinye onwe ha na ndekọ na ichekwa mmetụta nke ihe omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndụ nkịtị.
* Na Machị 22, 1995, otu ndị nta akụkọ Canada SCIJ nyere ya Le Prix de la Liberté d'Expression ("The Prize for Freedom of Expression").
* Na Disemba 19, 1995, ọ natara Le Prix Tahar Djaout ("The Tahar Dhaout Prize") site na La Fondation Nourredine Abba ("The Nourredin Abba Foundation") na isi ụlọ ọrụ UNESCO na Paris; a na-akpọ aha onye edemede Algeria nke ndị Alakụba gburu na 1993.
== Ogbugbu na ihe si na ya pụta ==
[[Usòrò:Voiture_de_Lounès_Matoub.jpg|thumb|Ụgbọala Matoub jupụtara na mgbọ n'oge ogbugbu ya na June 25, 1998]]
Na ọwa jun 1998, n'ihe dị ka elekere 12:30 nke ehihie n'oge mpaghara, a kwụsịrị ụgbọala Matoub n'okporo ụzọ mgbe ọ na-akwọ ụgbọala n'okpọ ụzọ ugwu n'ebe ọwụwa anyanwụ Algeria (Kabylia). Ndị na-agba égbè kpuchiri ihu gbagburu ụgbọala ahụ, gbuo Matoub ma merụọ nwunye ya, Nadia Matoub, na ụmụnne nwanyị abụọ ahụ. N'ime awa ole na ole, akụkọ banyere ogbugbu Matoub agbasaala na Kabylia niile na ọtụtụ puku ndị na-eru uju na-ewe iwe gbakọtara gburugburu ụlọ ọgwụ ebe e weere ozu ya. Ìgwè mmadụ ahụ tiri mkpu "Pouvoir, Assassin" ("Government, Assasins"). Otu izu nke ọgba aghara sochiri ọnwụ ya. Ndị na-eto eto na-eme ngagharị iwe na ndị uwe ojii na-eme ọgba aghara lụrụ ọgụ ma wakpo ihe onwunwe gọọmentị. N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Juun afọ 1998, ọtụtụ iri puku mmadụ gara olili ozu ya n'ihu ụlọ ya n'obodo ya. E liri ya n'etiti osisi fig na osisi cherry, n'ihu ụlọ a mụrụ ya. Ezinụlọ Matoub kụrụ egwu na-awụ akpata oyi n'ahụ nke ukwe mba Algeria, nke sitere na abọm ikpeazụ Matoub bụ Lettre ouverte aux .''.. '' ("Meghe akwụkwọ ozi na..."), wepụtara mgbe ọ nwụsịrị (Gold-Disc). Ogbugbu Matoub mere otu izu tupu iwu na-ewepu asụsụ ndị ọzọ na-abụghị Arabic na ndụ ọha na eze amalite. Matoub bụ onye na-akatọ iwu a n'ezoghị ọnụ.
N'abalị iri atọ n'ọnwa Juun afọ 1998, GIA kwuru na ọ bụ ya kpatara ogbugbu Matoub.
N'ụbọchị ncheta mbụ nke ọnwụ ya, e mere ngagharị iwe n'obodo Kabylian nke Tizi-Ouzou na ọtụtụ puku mmadụ mere ngagharịiwe n'okporo ámá. Ndị na-eme ngagharị iwe banyere n'ụlọ ikpe obodo ahụ ma kwatuo ihe ikpe ziri ezi ya. BBC kọrọ na ọtụtụ ndị Berber na-eme ihe ike boro gọọmentị ụta maka ọnwụ Matoub ma jụ nkwupụta ya na ndị Alakụba bụ ndị kpatara ya.
Ihe dị ka mmadụ 20,000 mere ngagharị na Tizi-Ouzou iji mee emume ncheta nke atọ nke ogbugbu Matoub.
Ezinụlọ ya emeela ntọala n'aha ya iji kwalite ncheta ya, mee ka ọnọdụ nke ogbugbu ya doo anya ma kwalite ụkpụrụ ọ gbachitere. A gụrụ okporo ámá abụọ na France aha Matoub, otu na Grenoble na otu na Lyon.
N'abalị iri na asatọ n'ọnwa Julaị n'afọ 2011, a mara ndị ikom abụọ, Malik Madjnoun na Abdelhakim Chenoui, ikpe maka igbu Matoub, ma maa ha ikpe ịga mkpọrọ afọ iri na abụọ. A kwụsịtụrụ ikpe otu ụbọchị ugboro abụọ mgbe ezinụlọ Matoub kwụsịrị iji kwado na ndị a na-enyo enyo enweghị ihe ha mere.<ref>{{Cite web|url=http://www.lefigaro.fr/international/2011/07/18/01003-20110718ARTFIG00509-algerie-le-proces-tronque-des-assassins-de-matoub-lounes.php|title=Algérie - le procès tronqué des assassins de Matoub Lounès|work=Le Figaro|language=French|date=July 19, 2011}}</ref> Dị ka Madjnoun na Chenoui nọ n'ụlọ mkpọrọ na-echere ikpe kemgbe 1999, a tọhapụrụ ha na 2012, ebe ha nọrọ n'oge ha.<ref>{{Cite news|url=http://noticias.terra.com/internacional/argelia-restringe-las-libertades-basicas-de-expresion-reunion-y-asociacion,6108221da0dce310VgnCLD2000000ec6eb0aRCRD.html|title=Argelia restringe las libertades básicas de expresión, reunión y asociación|publisher=Terra|date=22 May 2013|language=French}}</ref>
== Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị banyere Matoub ==
Matoub kwuru okwu na-akwado gọọmentị etiti, nke ụwa, ọchịchị onye kwuo uche ya, nnwere onwe ikwu okwu, nkwenye nke Berber dị ka asụsụ mba na nke gọọmentị, na ikerịta ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Algeria.
Ruo oge ụfọdụ, ọ bụ onye otu Rally for Culture and Democracy, otu ndị mmegide na Algeria, ọ bụ ezie na ọ hapụrụ òtù ahụ n'oge ọnwụ ya.
== Ebenside ==
{{Reflist}}
* La [http://matoub.kabylie.free.fr/ Kabylie] de Matoub Lounes, ebe nrụọrụ weebụ ọdịbendị Kabyle raara nye ncheta Matoub.
* [http://matoub.rebelle.free.fr/ Matoub Lounes], ebe nrụọrụ weebụ a raara nye ncheta Matoub; gụnyere foto na abụ. E dere ya na French na ụfọdụ Kabyle.
* [http://www.echo.ucla.edu/Volume5-issue1/al_taee/al_taee2.html Peeji nwere ezigbo paragraf na-ekwu maka ojiji Matoub ji egwu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
eqrhvb2gejsty6jbw2e8jvz3l9ilqdj
Warda Al-Jazairia
0
18458
86596
83627
2022-08-05T06:33:33Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Warda Al Jazairia.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Warda Al-Jazairia''' (Arabic; a mụrụ '''Warda Mohammed Ftouki''' ( محمد فتوكي); 22 Julaị 1939 17 Mee 2012) bụ onye na-agụ egwu Algeria. A maara ya nke ọma maka abụ na egwu Arabic nke Ijipt. A na-eme ka aha ya dị mkpụmkpụ mgbe ụfọdụ ka ọ bụrụ naanị '''Warda''' (Egyptian Arabic: nke pụtara "flowers") ma ọ bụ dị ka "Flowers Algeria" n'ụwa ndị Arab.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Warda Ftouki na Paris na ọnwa July abalị iri abụọ na abụọ, 1939. Nna ya, Mohammed Ftouki, bụ onye Algeria si Souk Ahras, nne ya bụ onye Lebanọn.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref> Ọ bụ nwa ikpeazụ n'ime ụmụ ise.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}</ref><ref name="Le Monde Mortaigne">{{Cite news|author=Mortaigne|first=Véronique|date=19 May 2012|title=Warda Al-Jazaïria|url=https://www.lemonde.fr/a-la-une/article/2012/05/19/warda-al-jazairia_1704198_3208.html|work=[[Le Monde]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Warda malitere ịbụ abụ n'afọ ndị 1950. O mere nke mbụ ya na Tam-Tam, ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke nna ya nwere nke dị na rue Saint-Séverin, na Latin Quarter, ọ bụ ebe ọtụtụ ndị ama ama na-agụ egwú Arabic, dị ka [[Safia Chamia]] na [[Farid al-Atrash|Farid El Atrache]].<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}</ref>
=== TAM-TAM: Nzọụkwụ mbụ nke Warda ===
Mohammed Ftouki meghere Tam-Tam na 1951 anagram nke "Tunisia - Algeria - Morocco", n'oge ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ dị ka El Djazaïr, El Koutoubia, Baghdad...
Ụlọ ọrụ nke ghọrọ ihe ịga nke ọma ngwa ngwa. [[Farid al-Atrash]] bụrụ abụ n'ebe ahụ. Salim Al Hillali, onye ọzọ souk-ahrassien, abụwo ebe ahụ kwa abalị ruo ọtụtụ afọ.
Ebe a na-anabata ihe na ụlọ nyocha nke abụ ndị Arab nke oge a, ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị a na-ezukọkwa ebe ndị diasporas ebe echiche na-agagharị, ezigbo ebe ngosi echiche. Ya mere, n'oge Agha nke Nnwere Onwe, Tam-Tam ghọrọ adreesị nzuzo nke French Federation nke FLN, dị ka ebe nchekwa nke ngwá agha.<ref name="France Culture Warda">{{Cite web|url=https://www.franceculture.fr/emissions/les-nuits-de-france-culture/warda-la-rose-algerienne-cest-a-paris-que-jai-appris-a-aimer-mon-pays-qui-est-lalgerie-et-legypte-et|title=Warda, "la rose algérienne" : "C'est à Paris que j'ai appris à aimer mon pays, qui est l'Algérie, et l'Egypte et la musique"|work=[[France Culture]]|language=fr}}</ref> N'ezie, "Le Tam-Tam" jikọtara ya na isi ụlọ ọrụ MTLD, Movement for the Triumph of Democratic Freedoms, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka nnwere onwe Algeria. Cabaret ahụ dị n'akụkụ isi ụlọ ọrụ MTLD ma nọrọ n'okpuru nlekọta ndị uwe ojii.<ref name="France Culture Warda" /> N'ịbụ onye a katọrọ, a tụrụ Mohammed Ftouki mkpọrọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.centrecharliechaplin.com/saison-2015-2016/cabaret-tam-tam/un-peu-d-histoire|title=un peu d'histoire (Cabaret Tam Tam)}}</ref>
Mgbe nke a gasịrị, ya na ezinụlọ ya gara biri na Beirut iji tinye onwe ya n'ọzụzụ nka nke ụmụ ya, ọkachasị Warda na Messaoud, nnukwu onye na-akụ ọkpọ na onye na-ede egwu. Ụmụ Ftouki na-achịkwa, na-azụlite site na mba na nka nke nna ya, nke a maara nke ọma ruo taa maka omume ya karịa ndụ ya.
Mohammed Ftouki nwụrụ na Cairo na 1961 ebe e liri ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na otu, Warda bụrụ abụ na ihe ngosi nke Ahmed Hachlaf kwadoro, nke a na-agbasa na Paris Inter.<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1950, o dekọrọ ndekọ mbụ ya maka Pathé-Marconi.
N'afọ 1956, mgbe agha Algeria tiwapụrụ, ndị uwe ojii chọpụtara ngwá agha maka FLN (Algerian National Liberation Front) na cabaret nna ya. E mechiri ụlọ ọrụ ahụ, a chụpụkwara ezinụlọ ha. Ha mere atụmatụ ịkwaga Hamra, mpaghara Beirut nke a maara maka ndụ abalị ya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Otú ọ dị, nne ya nwụrụ tupu ha abịarute.
Warda bụrụ abụ na cabarets nke Beirut.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'afọ 1959, n'ụlọ ịgba chaa chaa dị na Aley, ọ zutere onye na-ede egwu [[Mohammed Abdel Wahab]], onye kụziiri ya nka nke ịbụ abụ oge ochie ma gbanwee qasida nke onye na-agụ uri Ahmed Shawqi "Bi-Omri Kullo Habbitak" maka ya.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" /> Nke a dugara n'ịkpọbata ya na onye isi ala Ijipt, Gamal Abdel Nasser, onye tụrụ aro ka a tinye ya na egwu egwu pan-Arab ma mee egwu "Al Watan Al Akbar" nke [[Mohammed Abdel Wahab]]. [citation needed] Warda dekọrọ ya, dị ka ndị ọzọ na-agụ egwu dịka [[Abdel Halim Hafez]] na [[Fayza Ahmed]].<ref name="Guardian Mostyn">{{Cite news|author=Mostyn|first=Trevor|date=29 May 2012|title=Warda al-Jazairia obituary|url=https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia|work=[[The Guardian]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMostyn2012">Mostyn, Trevor (29 May 2012). [https://www.theguardian.com/music/2012/may/29/warda-al-jazairia "Warda al-Jazairia obituary"]. ''[[The Guardian]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|author=Siraj|first=Mounir|date=July 22, 2008|title=Warda Al–Jazairia, la reine de la musique arabe|url=https://aujourdhui.ma/archives/warda-al-jazairia-la-reine-de-la-musique-arabe-89292|work=[[Aujourd'hui Le Maroc]]|language=French|accessdate=December 14, 2021}}</ref> Onye nduzi egwu nke Ijipt, [[Helmy Rafla]], bịanyere ya aka na nkwekọrịta, na-enyere ya aka ịchụso ọrụ egwu na ihe nkiri na Ijipt.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}</ref> Ọ pụtara na ihe nkiri abụọ nke Rafla, "Almaz We Abdo El-Hamouly" na "Amirat al-Arab.<ref name="Libération Ayad" /><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
=== Nkwụsị ọrụ ===
Nna Warda nwụrụ n'afọ 1961.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Mgbe nnwere onwe gasịrị, ọ gara Algeria na nke mbụ ya wee lụọ onye ọrụ nke machibidoro ya ịbụ abụ. Ọ hapụrụ egwu afọ iri, kama ịhọrọ ịzụlite ụmụ ya. O nwere nwa nwanyị aha ya bụ Widad na nwa nwoke aha ya bụ Riad, onye aha ya bụ onye na-ede egwụ Riad Al Sunbati.<ref name="Ahram Metwaly">{{Cite news|author=Metwaly|first=Ati|date=19 May 2012|title=Warda: The Algerian Rose's legacy will live on|url=https://english.ahram.org.eg/NewsContent/5/33/42011/Arts--Culture/Music/Warda-The-Algerian-Roses-legacy-will-live-on.aspx|work=[[Al-Ahram]]|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}</ref>
=== Ịlaghachi n'ịbụ abụ ===
N'afọ 1972, na arịrịọ nke onye isi ala Algeria bụ Houari Boumédiène, Warda sonyere na ncheta ncheta nke afọ iri nke nnwere onwe Algeria site n'ịrụ ọrụ na Algiers na ndị egwú Ijipt.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}</ref>
Mgbe arụmọrụ ahụ gasịrị, Warda na di ya gbara alụkwaghịm site na nkwekọrịta ha abụọ, o kpebikwara ịmaliteghachi ọrụ ya.<ref name="Akhbar Hayek">{{Cite news|author=رنا حايك|date=30 August 2011|title=وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة|url=https://al-akhbar.com/Last_Page/93845|work=[[Al Akhbar (Lebanon)]]|language=Arabic|accessdate=15 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFرنا_حايك2011">رنا حايك (30 August 2011). [https://al-akhbar.com/Last_Page/93845 "وردة الجزائرية: مطربة "العمر الضائع" عاشت أكثر من حياة"]. ''[[Al Akhbar (Lebanọn)|Al Akhbar (Lebanon)]]'' (in Arabic)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 Arabic-language sources (ar)]]</ref> Ọ laghachiri Ijipt kpamkpam, ebe ọ lụrụ onye na-ede egwu Baligh Hamdi. Ọ nwere nnukwu ewu ewu ma nwee ohere iso ndị Arab na-ede egwu, dị ka Helmi Bakr, Riad Al Sunbati, Sadok Thraya, [[Mohammed Abdel Wahab]], Mohammed Al-Mougi, na Sayed Mekawy rụọ ọrụ.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Libération Chahine">{{Cite news|author=Chahine|first=Marwan|date=18 May 2012|title=Warda, diva hors chant|url=https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChahine2012">Chahine, Marwan (18 May 2012). [https://www.liberation.fr/culture/2012/05/18/warda-diva-hors-chant_819782/ "Warda, diva hors chant"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Andrew Hammond, p. 170-171</ref> Onye isi ala Ijipt Anwar Sadat machibidoro ya ịrụ ọrụ na Ijipt n'ihi na abụ sitere na egwu ya, "Inkan el-Ghala Yenzad", toro onye ndu Libya Muammar Gaddafi. E wepụrụ mmachibido iwu ahụ n'ihi ntinye aka nke nwunye ya Jehan.<ref name="Libération Chahine" />
N'afọ 1990, Warda gbara di ya nke abụọ alụkwaghịm, onye nwụrụ na Paris afọ atọ ka e mesịrị.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> Ọrụ ya banyere n'ọchịchịrị ka ụdị egwu ọhụrụ pụtara. Otú ọ dị, o nwere ike ịlaghachi n'ihu n'ihi egwu egwu ya na-ewu ewu site n'aka onye na-ede egwu Salah El-Sharnoubi, dị ka "Harramt Ahebak", "Batwanes Beek", na "Ya Khsara".<ref name="Libération Ayad" />
Ọ malitere inwe nsogbu ahụike, nke mere ka ọ ghara ịga n'ihu. N'afọ 1996, a wara ya ahụ n'obi, nke a gbatịrị imeju na mbido afọ pụkụ abụọ .<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Daïkha Dridi, « Les sept vies de Warda l'Algérienne » [archive]
, El Watan, 11 octobre 2006</ref>
N'afọ 1999, a tọhapụrụ nchịkọta "nke kachasị mma" a na-akpọ "Nagham El-Hawa", nke gosipụtara egwu ya kachasị ewu ewu.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> E dekọrọ abọm studio ikpeazụ ya n'afọ 2001.<ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref>
Warda gara Lebanọn n'afọ 2000 iji rụọ ọrụ na Baalbeck International Festival. Ọ bụrụ abụ n'ebe ahụ na 2005 na ọzọ na 2008, na-adọta ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị nkiri 3,000.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert">{{Cite news|author=Ghandour Hert|first=Maya|date=19 May 2012|title=Les anges ont cueilli Warda|url=https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html|language=French|work=[[L'Orient-Le Jour]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGhandour_Hert2012">Ghandour Hert, Maya (19 May 2012). [https://www.lorientlejour.com/article/759647/Les_anges_ont_cueilli_Warda.html "Les anges ont cueilli Warda"]. ''[[Ụbọchị Ọwụwa Anyanwụ|L'Orient-Le Jour]]'' (in French)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Independent Sweeney">{{Cite news|author=Sweeney|first=Philip|date=25 May 2012|title=Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'|url=https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html|work=[[The Independent]]|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSweeney2012">Sweeney, Philip (25 May 2012). [https://www.independent.co.uk/news/obituaries/warda-al-djazairia-singer-known-as-the-rose-of-algeria-7789150.html "Warda al Djazairia: Singer known as 'The Rose of Algeria'"]. ''[[Onye nweere onwe ya|The Independent]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref> N'otu afọ ahụ, ọ gara Algeria ma nye egwu dị iche iche na Djemila, na Casif Theatre na Sidi Fredj, na 4th International Festival.<ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref>Tassadit Lazili, « Warda illumine le Casif de ses vocalises » [archive]
, La Tribune, 4 août 2008</ref> N'afọ 2009, Warda sonyere n'abalị mmeghe nke 2nd Pan-African Festival na Algiers.<ref>Cherif Ouazani, « Alger à l'heure africaine » [archive]
, Jeune Afrique, 30 juin 2009</ref> Ọ rụkwara ọrụ na Morocco n'oge mbipụta nke asatọ nke Mawazine, ebe ọ bụrụ abụ n'ihu mmadụ 30,000. Otu n'ime kọntaktị ikpeazụ ya mere na Lebanọn na Septemba 2011.<ref name="L'Orient-Le Jour Ghandour Hert" />
== Mmekọrịta ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
Abụ mbụ Warda dekọrọ na 1950s bụ abụ Algeria na-ahụ mba n'anya.<ref name="Libération Ayad">{{Cite news|author=Ayad|first=Christophe|date=27 March 1999|title=Les mille et une voies de Warda.|url=https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/|work=[[Libération]]|language=French|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAyad1999">Ayad, Christophe (27 March 1999). [https://www.liberation.fr/culture/1999/03/27/les-mille-et-une-voies-de-warda_268628/ "Les mille et une voies de Warda"]. ''[[Nnwere Onwe|Libération]]'' (in French). Cairo<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref> O mechara bụrụ abụ na-eme emume maka ọgụ na nnwere onwe nke Algeria, dị ka Saïdouna Ila El Djibal, Min baide (From Far), Aid El Karama (The Festival of Dignity), Soummam na Biladi Ouhibouki. Tupu ọnwụ ya, onye na-agụ egwu ahụ mere vidio akpọrọ Mazal wakfin (Anyị ka guzo), na-eme emume ncheta afọ iri ise nke nnwere onwe.<ref name="Alger Chaine 3">« La diva de la chanson arabe, Warda El Djazaïria, n'est plus… » [archive]
, Alger Chaine 3, 18 mai 2012</ref><ref name="Le Temps d'Algérie B R">{{Cite news|author=B. R.|date=18 May 2012|title=La voix d'or du monde arabe|url=https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766|work=Le Temps d'Algérie|language=French}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFB._R.2012">B. R. (18 May 2012). [https://www.djazairess.com/fr/letemps/74766 "La voix d'or du monde arabe"]. ''Le Temps d'Algérie'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref><ref name="Point Warda">{{Cite news|title=Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe|url=https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php|work=[[Le Point]]|language=French|date=18 May 2012|accessdate=14 December 2021}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.lepoint.fr/culture/egypte-deces-de-l-algerienne-warda-une-des-grandes-cantatrices-de-la-chanson-arabe-18-05-2012-1462830_3.php "Egypte: dècès de l'Algérienne Warda, une des grandes cantatrices de la chanson arabe"]. ''[[Ihe E Mere Ya|Le Point]]'' (in French). 18 May 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">14 December</span> 2021</span>.</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
== Ọnwụ na ihe si na ya pụta ==
Warda nwụrụ na 17 Mee 2012 n'ụlọ ya na Cairo mgbe nkwụsị obi nke mere n'oge ọ na-ehi ụra. Ọ dị afọ iri asaa na abụọ.<ref>{{Cite news|date=18 May 2012|title=Algerian singer Warda dies in Cairo at 72|url=https://www.aljazeera.com/features/2012/5/18/algerian-singer-warda-dies-in-cairo-at-72|accessdate=17 December 2020|work=[[Aljazeera.com]]}}</ref> E bughachiri ozu ya n'ala nna ya, Algeria, e nyekwara ya olili ozu steeti. E liri ya na 19 Mee na "Martyrs' Square" nke El Alia Cemetery na Algiers, nke echekwara maka ndị dike mba.<ref>{{Cite web|date=2012-05-19|title=L'Algérie dit adieu à Warda sa diva enterrée comme une figure de l'Etat|url=https://www.rfi.fr/fr/afrique/20120520-algerie-dit-adieu-warda-diva-enterree-comme-une-figure-etat|accessdate=2020-12-17|work=RFI|language=fr}}</ref><ref>{{Cite web|title=Algeria tribute to Arab singing legend Warda|url=https://www.modernghana.com/news/396554/algeria-tribute-to-arab-singing-legend-warda.html|accessdate=2020-12-17|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
N'afọ 2021, a gụnyere onye na-agụ egwu ahụ na ndepụta nke 318 Heroes of Diversity nke gọọmentị Onye isi ala Emmanuel Macron họpụtara.<ref name="ReferenceB">« Diversité culturelle dans les établissements », L'enseignement à la loupe, 3 octobre 2019 (ISSN 2409-4242
, DOI 10.1787/623dcbb7-fr
, lire en ligne [archive]
, consulté le 25 mars 2021)</ref> Onye na-agụ egwu ahụ bụ otu n'ime ụmụ nwoke narị abụọ, iri ise na otu na ụmụ nwanyị iri isii na asaa. onye nnọchiteanya nke 'ọdịiche dị iche iche nke ókèala', ndị nwere ike ịkpali aha okporo ámá ma ọ bụ ụlọ ọha na eze n'ọdịnihu na France.<ref name="ReferenceB" /> N'etiti ndị a họpụtara bụ nnukwu aha sitere na akwụkwọ, nka, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na sayensị, gụnyere Emile Zola, Guillaume Apollinaire, Dalida, Serge Gainsbourg, Léopold Sédar Senghor, Salvador Dalí, Pablo Picasso na Emir Abdel Kader.<ref>« Senghor, Zola, Piaf... Qui sont les 318 "héros de la diversité" que Macron veut honorer ? » [archive]
, sur LExpress.fr, 11 mars 2021 (consulté le 25 mars 2021)</ref><ref>Connexion France, « Macron lists ‘diverse heroes’ for use in new street names » [archive]
, sur www.connexionfrance.com (consulté le 25 mars 2021)</ref>
* 1962: Almaz wa Abdou Alhamoli (ألمظ وعبده الحامولي) na Adel Mamoun
* 1963: Amirat Al Arab (أميرة العرب)
* 1973: Sout Al Hob (Olu nke Ịhụnanya) na Hassan Yousef
* 1974 : Hekayti maa al-Zaman na Rushdie Abaza
* 1977 : Ah ya leil ya zaman
* 1993: Lih Ya Donia
== Ebenside ==
{{Reflist}}
* WardaOnline.com, ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị
* [http://www.maqam.com/warda.html Warda discography na egwu]
* [http://musicmoz.org/Bands_and_Artists/A/Al-Jazairia,_Warda/ musicmoz.org peeji]
* {{IMDb name}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3frqpo5wbnu9jl014vv4u0mj496ixoc
Mamady Keïta
0
18461
86603
83630
2022-08-05T06:38:24Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mamady Keita.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Mamady''' Keïta[lower-alpha 1] (iri abụọ na na otu na ọnwa Jun 1950 ̊ 2021) bụ onye na-akụ ọkpọ si mba [[Guinea]] nke West Africa.<ref>{{Cite web|title=Childhood|url=https://www.ttmda.com/mamady-keita/childhood|author=TTMDA|work=TTM Djembe Academy|language=en|accessdate=24 May 2020}}</ref><ref name="GuinéenewsObit20210621">{{Cite web|url=https://guineenews.org/bruxelles-mamady-djembe-un-monument-de-la-percussion-mondiale-sest-eteint/|title=Bruxelles: Mamady Djembé, un monument de la percussion mondiale s'est éteint|date=21 June 2021|author=Doré|first=Tokpanon|work=[[Guinéenews]]|accessdate=21 June 2021|language=fr}}</ref> Ọ bụ ọkachamara na ''djembe''. Ọ bụkwa onye guzobere ụlọ akwụkwọ Tam ''Tam Mandingue'' nke ịgbà. Ọ bụ onye otu agbụrụ Manding.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Keïta na obere obodo Balandougou, [[Guinea]], na mpaghara ugwu ọwụwa anyanwụ nke Siguiri, nso ókè [[Mali]]. Keïta bụ nwa eze Sundiata Keita.<ref>{{Cite web|title=The Madness of the Elephant|url=https://www.sfcv.org/article/the-madness-of-the-elephant|work=San Francisco Classical Voice|language=en|accessdate=24 May 2020}}</ref> Ka ọ na-erule afọ ise, ọ mepụtara usoro nke ya nke ụda, ịkụ aka, bass ma mụta ụda nke obodo ya ma na-akpọ Djembe na ememe niile, ememe na ememme. N'ụzọ nkà na ụzụ, mmalite ya na djembe malitere mgbe ọ dị afọ asaa, n'okpuru Karinkadjan Kondé, onye isi djembefola nke Balandugu, onye malitere ya na ihe nzuzo nke djembe. Keïta gụrụ akwụkwọ na omenala obodo ya, na-amụta akụkọ ihe mere eme na egwu nke ndị Malinke. Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, ọ ghọrọ onye otu mbụ nke mpaghara ballet nke Siguiri mgbe Balanka Sidiki, onye na-anakọta ndị otu ahụ, bịara Balandugu na-achọ ndị na-eme ihe nkiri.<ref name="Billmeier">{{Cite book|author=Billmeier|first=Uschi|title=A Life for the Djembé—Traditional Rhythms of the Malinké|publisher=Arun-Verlag|year=2004|edition=5th|isbn=978-3-935581-52-3|location=Kirchhasel-Uhlstädt|origyear=1999}}</ref>
* 1998: ''[https://archive.today/20130416022026/http://www.ttmmarket.org/ProductDetails.asp?ProductCode=DFP+0040 Egwú ọdịnala nke Mandengụ]''
* 1998: ''[https://archive.today/20130416012820/http://www.ttmmarket.org/ProductDetails.asp?ProductCode=DFP+0050 Egwú ọdịnala nke Mandeng oMoyens]''
* 1998: Rythmes Traditionnels du MandengńAvancesDjembe and dunun instructional VHS tapes, re-released on DVD in 2011.<br /><br /><br /><br /> Onye na-ebipụta: Djembefola Productions.
* 2004: ''[https://archive.today/20130416033158/http://www.ttmmarket.org/ProductDetails.asp?ProductCode=FMU-0310 Guinea]'': Les Rythmes du Mandeng, Mpịakọta 1. Onye bipụtara: Fonti Musicali.
* 2004: ''[https://archive.today/20130416020025/http://www.ttmmarket.org/ProductDetails.asp?ProductCode=FMU-0320 Guinea]'': Les Rythmes du Mandeng, Mpịakọta 2. Onye bipụtara: Fonti Musicali.
* 2004: ''[https://archive.today/20130416010308/http://www.ttmmarket.org/ProductDetails.asp?ProductCode=FMU-0330 Guinea]'': Les Rythmes du Mandeng, Mpịakọta nke 3. Onye bipụtara: Fonti Musicali.<br /><br /><br /><br />Djembe na dunun nkuzi DVD maka onye mbido, nke etiti, na nke dị elu.
* 2009: Guinea: Les Rythmes du Mandeng, Mpịakọta nke 4 Solos, breaks, usoro No. 1. Onye bipụtara: Fonti Musicali.<br /><br /><br /><br />Djembe na dunun nkuzi DVD, lekwasịrị anya na usoro soloing.
* 2004: Djembe Rhythms No. 1: Diansa
* 2004: Djembe Rhythms No. 2: Djabara
* 2004: Djembe Rhythms No. 3: Garangedon
* 2004: Djembe Rhythms No. 4: Kotedjuga
* 2004: Djembe Rhythms No. 5: Soli Rapide
* 2004: Djembe Rhythms No. 6: Soko
* 2004: Djembe Rhythms No. 7: Kuku
* 2004: Djembe Rhythms No. 8: Mendiani
* 2004: Djembe Rhythms No. 9: Soli des Manian
* 2004: Djembe Rhythms No. 10: Yankadi
* 2004: Djembe Rhythms No. 11: Soboninkun
* 2004: Djembe Rhythms No. 12: CD nkuzi WassolonkaDjembe na dunun.<br /><br /><br /><br /> Onye ọ bụla na-eweta Solo Original nke na-egosi ahịrịokwu solo na ụdị maka rhythm.
* 2016 Anta! Enwere ya na Club TTM (TTMDA.com/clubttm)
* Billmeier, Uschi; Keïta, Mamady (2004) [E bipụtara ya na 1999 dị ka mbipụta asụsụ atọ (Bekee, German, na French), . A Life for the DjembéTraditional Rhythms of the Malinké (5th ed.Ọ dị iche iche Kirchhasel-Uhlstädt: Arun-Verlag. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-3-935581-52-3|978-3-935581-52-3]].<br /><br /><br /><br /> Nkọwa maka ihe karịrị iri isii omenala rhythms. Gụnyere ozi akụkọ ihe mere eme banyere djembe, ihe ndekọ akụkọ ndụ, na CD nwere ngosipụta nke 21 rhythms.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''[https://geo.itunes.apple.com/us/book/nankama/id875993347?mt=11 Nankama]'' (ebook) BookBaby.<br /><br /><br /><br /> Nkọwa maka 25 omenala rhythms na 47 rhythms nke Keita dere.
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-9-810912-27-7|978-9-810912-27-7]] Curriculum for traditional djembe & dunun (1st ed.) Tam Tam Mandingue Djembe Academy.
== Ihe edeturu ==
{{notelist}}
== Ebenside ==
{{Reflist}}
kc4ocmy2co8uznhq1s5bdw23of8zffu
Rachid Taha
0
18468
86598
83637
2022-08-05T06:34:29Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Rachid Taha.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Rachid Taha''' (Arabic; iri na asatọ nọwa Septemba 1958- iri na abụọ nọwa Septemba 2018) bụ onye Algeria na-agụ egwu na onye na-eme ihe ike nke bi na France nke a kọwara dị ka "onye na-eme njem".<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref><ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD21" /> Egwú ya nwere mmetụta dị iche iche gụnyere rock, electronic, punk na raï.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Taha na 1958 na Sig, Mascara Province, Algeria, ọ bụ ezie na isi mmalite nke abụọ na-atụ aro na a mụrụ ya n'obodo Oran dị n'ụsọ oké osimiri [[Algeria]].<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD12" /><ref name="twsD18" /><ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}</ref> Obodo a bụ "ebe a mụrụ egwu raï", na 1958 bụ afọ dị mkpa na ọgụ Algeria maka nnwere onwe megide ikike France.<ref name="twsD12" /> Ọ malitere ige egwu Algeria n'afọ ndị 1960, gụnyere egwu egwu a na-akpọ chaabi.<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}</ref><ref name="twsD13" /> Tụkwasị na nke a, egwu sitere na mpaghara Maghreb bụ akụkụ nke ịzụlite ya.
UYa na ndị mụrụ ya kwagara France mgbe ọ dị afọ iri, biri n'obodo ndị mbịarambịa gburugburu obodo France nke Lyon<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref> na 1968.<ref>Plastino, pp. 111.</ref> Nna ya bụ onye na-arụ ọrụ n'ụlọ ọrụ akwa, na-arụ ogologo oge na ụgwọ dị ala, nke mere na e jiri ndụ ya tụnyere nke "ohu nke oge a", dị ka otu akụkọ si kwuo.<ref name="SFC">Curiel, Jonathan. [http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/c/a/2005/06/27/DDG7TDE9EU1.DTL "Arab rocker Rachid Taha's music fueled by politics, punk attitude and – what else? – romance"]. ''[[San Francisco Chronicle]]''. 27 June 2005. Retrieved 14 March 2013.</ref><ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Mgbe ọ dị afọ iri na asaa, Taha na-arụ ọrụ n'ehihie na ụlọ ọrụ na-ekpo ọkụ, nke a kọwara dị ka "ọrụ dị ala", ma kpọọ ọrụ a asị, mana n'abalị ọ rụrụ ọrụ dị ka onye DJ na klọb na-akpọ egwu Arabic, rap, salsa, funk na "ihe ọ bụla ọzọ na-amasị ya".<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref><ref name="twsD13" />
Na ngwụcha afọ 1970, Taha guzobere ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị a na-akpọ The Rejects ma ọ bụ, na French, Les Refoulés, ebe ọ ga-agbanye mashups nke ''ndị'' Arab pop classics na Led Zeppelin, Bo Diddley na Kraftwerk backbeats.<ref name="casbah">Morgan, Andy. [https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/features/can-rachid-taha-rock-the-casbah-1815510.html "Can Rachid Taha rock the Casbah?"]. ''[[The Independent]]''. 6 November 2009. Retrieved 8 November 2009.</ref>
=== Mgbọrọgwụ Raï ===
N'afọ ndị 1980, egwu pop nke Algeria nke a maara dị ka ''raï'' malitere inweta nlebara anya mba ụwa.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Na mbụ, egwu raï dabeere na "ndị na-eme ihe nkiri n'obodo na-eme ka egwu si n'osisi" ma kọwaa ya dị ka ribald, mana ọ ghọrọ ihe na-eme ngagharị iwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ndị na-eto eto na 1960s na 1970s jiri ya "gosipụta iwe na ọchịchọ ha".<ref name="twsD12" /> Taha tụrụ aro na ụdị egwu Algeria na egwu rock "dị na njikọ chiri anya".<ref name="twsD23">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Rachid Taha: Tékitoi (2004)|work=The Guardian|date=22 November 2007|url=https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1|accessdate=4 June 2011}}</ref> Taha nwere mmetụta nke otu egwu chaâbi nke Morocco bụ Nass El Ghiwane nke a kọwara dị ka "azịza [[Morocco]] nye Beatles ma ọ bụ Stones".<ref name="twsD44">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Streetmusic Arabe|work=The Guardian|quote=Nass El Ghiwane, one of the most important bands in the history of north-African music, ... back in the late 1960s, and a major influence on the Rai movement that shook up the music scene over the border in Algeria, they've been described as Morocco's answer to the Beatles or the Stones. ... Ideally, they should have shared the bill with some of the great musicians they have influenced – Rachid Taha...|date=29 October 2004|url=https://www.theguardian.com/music/2004/oct/29/worldmusic|accessdate=4 June 2011}}</ref>
=== Map nke Ebe Obibi ===
N'afọ 1981, mgbe ọ bi na Lyon, Taha zutere Mohammed na Mokhtar Amini na ha atọ, tinyere Djamel Dif na Eric Vaquer ga-eme otu egwu n'oge na-adịghị anya. N'afọ 1982, Taha bụ onye isi na-agụ egwú maka otu egwu egwu Arabic nke ha kpọrọ Carte de Sejour, nke pụtara ''Green Card'' ma ọ bụ Residence Permit dabere na nsụgharị.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Ọ bụrụ abụ na French na Arabic, mana ọ na-abụkarị Arabic. Taha sitere n'ike mmụọ nsọ nke otu The Clash:
Taha kwenyere na ndekọ mbụ ya nyere aka kpalie The Clash ịmepụta egwu "Rock the Casbah".<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Otu onye na-akọ akụkọ egwu na ''New York Times'' dere banyere mbipụta Taha nke abụ Clash nwere ike ịbụ na ọrụ mbụ ya metụtara ya:
Afọ ndị a bụ afọ siri ike ebe ọ bụ na ụlọ ahịa ndekọ na-ajụkarị itinye ndekọ ha "n'ihi na ha achọghị ka ndị Arab bata n'ụlọ ahịa ha".<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> E nwere obere ego; òtù ahụ rụrụ ọrụ na mpụga Lyon.<ref name="twsD13" /> Taha weere abụ ndị France na-ahụ mba n'anya nke akpọrọ "Sweet France" (na French: Douce France) nke Charles Trenet dekọrọ na mbụ n'afọ 1940, debere okwu ya, mana jiri "na-ewe iwe" bụrụ ya nke kpasuru ọtụtụ ndị na-ege ntị ''French'' iwe, ọkachasị site na "onye na-agụ egwu Arabic na-adịghị mma, nke yiri bohemian", ruo n'ókè ebe a machibidoro nsụgharị Taha na redio French.<ref name="twsD13" /> Abụ "acerbic" mepụtara "splash", n'agbanyeghị nke ahụ, ma mee ka Taha bụrụ onye a ma ama dị ka onye na-ese ihe.<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref> Ìgwè ahụ enwetụbeghị ihe ịga nke ọma n'ahịa ma, n'ihi ya, Taha rụrụ ọrụ ọtụtụ ụbọchị n'ụlọ mmepụta ihe, mgbe ahụ dị ka onye na-ese ihe n'ụlọ, onye na-asa efere, ma mesịa dị ka onye ahịa encyclopedia.<ref name="twsD13" /> Ha dekọrọ abọm maxi mbụ ha Carte De Séjour na 1983. N'afọ 1984, site n'enyemaka nke onye na-agba ụbọ akwara na Britain bụ Steve Hillage, otu ahụ nwetara "ụda dị nkọ, nke na-akwọ ụgbọala" nke na-egwuri egwu nke ọma na redio, aha LP bụ ''Rhoromanie''.<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'ide egwu ya, Taha dere banyere ibi na mba ọzọ na esemokwu ọdịbendị metụtara ịbụ onye Algeria kwagara na France. N'afọ 1986, a na-ahụ "ihe mkpuchi punk-rock nke 'Douce France'" ya dị ka "nnukwu mkpesa megide mmeso mba ahụ na-emeso ndị mbịarambịa ya", ma kpatara nkụda mmụọ na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị French.<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Abụ ya "Voilà, Voilà" mere mkpesa megide ịkpa ókè agbụrụ.<ref name="twsD21" /> Taha aghaghị ịnagide mmetụta na mgbagwoju anya na-emegide ndị Arab; dịka ọmụmaatụ, ''The New York Times'' kwuru na akụkọ ihu na Taha bụ onye Ijipt kama ịbụ onye Algeria, mana o mechara dezie ya.<ref name="twsD35">{{Cite news|title=Corrections|work=The New York Times|quote=A front-page index entry last Sunday for an article about the singer Rachid Taha misstated his nationality. He is Algerian, as the article said, not Egyptian.|date=20 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9F06E2DA133CF933A15750C0A9639C8B63|accessdate=4 June 2011}}</ref> Ka e mesịrị, n' afo pụkụ abụọ na asaa, a kpọtụrụ Taha-dị ka onye mbịarambịa aha na France's National Center of the History of Immigration .<ref name="twsD43">{{Cite news|author=Michael kimmelman|title=Ready or Not, France Opens Museum on Immigration|work=The New York Times|quote=National Center of the History of Immigration ... Otherwise, the museum makes do with ... Rachid Taha, the singer of dual French and Algerian citizenship ...|date=17 October 2007|url=https://www.nytimes.com/2007/10/17/arts/design/17abroad.html|accessdate=4 June 2011}}</ref>
Mgbe ọ na-eme ihe nkiri, Taha na-eyi uwe dị iche iche, gụnyere n'otu oge okpu fedora akpụkpọ anụ, mgbe e mesịrị okpu cowboy na-acha ọbara ọbara.<ref name="twsD24">{{Cite news|title=A guide to surviving the Fest|work=The Ottawa Citizen|quote=... Rachid Taha, the cowboy-hatted Algerian-French rocker whose recorded oeuvre includes a version of the Clash's Rock the Casbah ...|date=3 July 2008|url=http://www.canada.com/cityguides/ottawa/story.html?id=a530785c-d88f-447c-8192-6ea3daa5c037|accessdate=4 June 2011}}</ref> E wepụtara LP nke abụọ na nke ikpeazụ nke akpọrọ ''Ramsa'' (Five) n'afọ 1986. Ìgwè ahụ gbasara n'afọ 1989.
N'afọ 1989, Taha kwagara Paris iji malite ọrụ ya n'onwe ya.<ref name="twsD18">{{Cite news|title=Africa's shining music stars: Rashed TAHA|work=BBC|quote=Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...|date=4 June 2011|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4628089.stm "Africa's shining music stars: Rashed TAHA"]. ''BBC''. 4 June 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>. <q>Born in 1958 in Algeria, Rashed Taha, grew up in France in the poverty-stricken, working-class immigrant community around Lyon...</q></cite></ref><ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'otu oge a kpọrọ ya ka ọ gaa Los Angeles ka ya na onye egwu Don Was, onye bụbu onye na-emepụta ihe na Rolling Stones.<ref name="twsD13" /> Taha gwakọtara ọtụtụ ngwá egwu na ụdị maka ụda ya. Site na ngwá egwu a na-akpọ doumbek ma ọ bụ darbuka, otu ọhụrụ ya na-akpọ egwu Arabic. O yiri n'otu oge na Taha nwere ike ịghọ "ihe ịga nke ọma n'abalị", mana mgbe a tọhapụrụ abọm ''Barbès'', ahịa na-akụda mmụọ na United States, ikekwe n'ihi na ndị America enweghị mmasị na egwu Arabic n'oge Agha Gulf mbụ.<ref name="twsD13" />
N'afọ 1993, Taha na Hillage rụkọtara ọrụ ọzọ bụ onye nyere aka mepụta abọm nke abụọ ya, nke akpọrọ ''Rachid Taha'' ma nyere ya aka inweta "ụdị njikọ clubland-raï".<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Hillage rụrụ ọrụ na abọm Taha itoolu site na 1993 ruo 2006, na-enyere Taha aka ịlaghachi na "mgbọrọgwụ ugwu Afrịka".<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> N'afọ 1995, o wepụtara abọm akpọrọ ''Olé Olé'' na Taha na-ele anya dị ka "Aryan androgyne" nwere ntutu na-acha anụnụ anụnụ na oghere anya na-acha odo odo, iji mee ka ihe banyere nkwenye ndị Arab na "homophobia nke ọdịbendị North Africa".<ref name="twsD21">{{Cite news|author=Jody rosen|title=MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)|work=The New York Times|date=13 March 2005|url=https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJody_rosen2005">Jody rosen (13 March 2005). [https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9B02E6D81F3DF930A25750C0A9639C8B63&pagewanted=all "MUSIC; Shock the Casbah, Rock the French (And Vice Versa)"]. ''The New York Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> ''Valencia'' gosipụtara abụ nke Kirsty Hawkshaw. N'afọ 1997, abụ ya "Ya Rayah" ghọrọ ihe a ma ama.<ref name="twsD23">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Rachid Taha: Tékitoi (2004)|work=The Guardian|date=22 November 2007|url=https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2007">Robin Denselow (22 November 2007). [https://www.theguardian.com/music/2007/nov/22/1000tohearbeforeyoudie1 "Rachid Taha: Tékitoi (2004)"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Ọ rụrụ ọrụ na Canary Islands.<ref name="twsD28">{{Cite news|author=Martin Vennard|title=Womad wows Gran Canaria|work=BBC News|quote=Rachid Taha ... There can't have been a pair of feet at the Womad Canarias festival that weren't at least tapping to his seductive mixture of traditional North African, rock, techno and dance music. ...|date=11 November 2001|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/1650436.stm|accessdate=4 June 2011}}</ref>
N'afọ pụkụ abụọ na otu, Taha wepụtara Made in Medina, onye na-enyocha egwu kwuru na o jiri "ihe eji ''eme'' ihe zuru oke na nke dịgasị iche iche" yana "ihe owuwu olu na-agbagwoju anya nke karịrị ụdị ọ bụla ọ na-etinye. "<ref name="twsD12">{{Cite news|author=Philip brasor|title=HIGH NOTES: Rashed Taha|work=Japan Times|date=12 September 2001|url=http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPhilip_brasor2001">Philip brasor (12 September 2001). [http://search.japantimes.co.jp/cgi-bin/fm20010912a2.html "HIGH NOTES: Rashed Taha"]. ''Japan Times''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> Edere abọm ahụ na Paris, New Orleans, na London site na ntinye sitere na American jam band Galactic.<ref name="twsD12" /> Taha hụrụ ihe yiri n'etiti egwu Africa na America wee sị " Orleans ọhụrụ dị ka Algiers ... Ha abụọ bụ ndị France na-achị n'otu oge, ọbụnakwa enwere mpaghara a na-akpọ Algiers, "ma o kwuru na usoro drum nke Louisiana Zydeco yiri egwu raï.<ref name="twsD13">{{Cite news|author=Robin Denselow|title=Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio|work=The Guardian|date=28 May 2001|url=https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1|accessdate=4 June 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRobin_Denselow2001">Robin Denselow (28 May 2001). [https://www.theguardian.com/culture/2001/may/28/artsfeatures1 "Nuclear fusion: Rashed Taha mixes rock and techno with Algerian street music – and the results are so good, he's already been banned from French radio"]. ''The Guardian''. London<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">4 June</span> 2011</span>.</cite></ref> ''Emere'' na Medina jikọtara mgbọrọgwụ Algeria, techno, egwu pop, na mmetụta rock na punk mbụ na "nkwekọ dị ịrịba ama" na ọrụ ndị gara aga, dị ka Hillage si kwuo.<ref name="twsD13" /> E nwere ihe ndị na-eme ngagharị iwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'egwú ya nke mere ka onye nkatọ BBC kọwaa ya dị ka "onye na-ese ihe na-enye nsogbu nke nwere ike ịma omenala nke ya aka dị ka onye na-enweghị ọchịchị onye kwuo uche ya". Akụkọ dị na ''The Guardian'' tụrụ aro na Taha enwetala ọnọdụ ofufe na egwu pop.<ref name="twsD13" />
== Ebenside ==
{{Reflist|30em}}
* Plastino, Goffredo (2003). Mediterranean Mosaic: Egwú a ma ama na ụda ụwa. Routledge. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/0-415-93656-X|0-415-93656-X]].
* [https://web.archive.org/web/20141221131223/http://www.rachidtahaofficial.com/ Ebe nrụọrụ weebụ Rachid Taha]
* [https://web.archive.org/web/20070927184507/http://www.3arabiaphoto.com/singers/rachid_taha.html Rachid Taha Bio, Foto na Foto]
* [http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=24599 Gụọ nyocha album nke Diwân 2 na Allaboutjazz.com]
* [https://web.archive.org/web/20161006150425/https://www.youtube.com/watch?v=7DbFYsi9iSg Rachid Taha "Rock El Casbah" na Youtube]
* [https://arabmp3.site/mp3/1213700/rachid-taha.html Abụ Rachid Taha pụtara na Saturday Night Live, ArabMp3.Ebe nrụọrụ weebụ]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0hyqsikc59yksn7mmmsithx5o8fntqy
Sat-B
0
18488
86580
83667
2022-08-05T06:12:20Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Sat-B.jpg|thumb|Sat-B]]
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Bizimana Aboubakar Karume''' (amụrụ na 7 Disemba, na afo 1989), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya '''SAT-B''', bụ onye Burundian na-edekọ egwu, onye na-agụ egwu, onye edemede egwu, onye egwu, na onye na-eme ihe nkiri.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-06-25|title=Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse|url=https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/|accessdate=2021-10-22|work=Batman Is Back|language=en-US}}</ref> Sat-B bụ onye isi oche nke Empire Avenue, akara njikwa egwu.<ref name=":0" />
== Akụkọ ihe mere eme ==
A mụrụ Sat-B ma zụlite ya na Bujumbura, [[Burundi]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-06-25|title=Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse|url=https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/|accessdate=2021-10-22|work=Batman Is Back|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/ "Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse"]. ''Batman Is Back''. 25 June 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 October</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Nkọwapụta ==
=== EP ===
* ''Ụda Ndị Na-ahụ N'anya''
=== Abọm ===
* ''Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge'' a ka a ga-asị na ọ bụ 'Ukuri' (2010)
* ''IWACU'' (2016)
=== Ndị na-alụbeghị di ===
=== Vidio egwu ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+ List of music videos with directors, showing year released
! scope="col" style="width:21em;" | Title
! scope="col" | Year
! scope="col" | Director(s)
|-
! scope="row"| "Ikinyamugigima"<ref>{{cite news|title=Ikinyamugigima|url=http://afrifame.bi/videos/show/9700/Ikinyamugigima|publisher=Afrifame}}</ref>
| rowspan="1"| 2012
| Hugues Bana<ref>{{cite news|title=SAT B sur le tournage de la vidéo de sa chanson IKINYAMUGIGIMA|url=http://akeza.net/?p=5232|accessdate=15 November 2012|publisher=Akeza}}</ref> & Kent-P<ref>{{cite news|title=Kent-P ageze muri African Sound mu nyuma yokuva mu Rwanda|url=http://greatlakesmix.com/news/2014/04/29/kent-p-ageze-muri-african-sound-mu-nyuma-yokuva-mu-rwanda/|accessdate=29 April 2014|publisher=GLM Mix|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006074215/http://greatlakesmix.com/news/2014/04/29/kent-p-ageze-muri-african-sound-mu-nyuma-yokuva-mu-rwanda/|archivedate=6 October 2014}}</ref>
|-
! scope="row"| "FreeStyle"<ref>{{cite news|title=Burundi : Le clip "FreeStyle" de Sat-B classé meilleur vidéoclip 2013|url=http://www.africultures.com/php/index.php?nav=murmure&no=14197|accessdate=1 January 2014|publisher=Africultures}}</ref>
| rowspan="1"| 2013
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Nyandika"<ref>{{cite news|title=Clip video ‘Nyandika’ ya Sat B yakoreye mu Rwanda yagiye hanze.|url=http://afrifame.bi/articles/show/BreakNews/56692/Clip+video+Nyandika+ya+Sat+B+yakoreye+mu+Rwanda+yagiye+hanze|accessdate=23 July 2014|publisher=Afrifame}}</ref><ref>{{cite news|title=Abakobwa bo mu Rwanda Sat b yashize mw’isanamu ya "Nyandika" baramuzimvye|url=http://www.igihe.bi/abakobwa-bo-mu-rwanda-sat-b.html|accessdate=22 July 2014|publisher=Igihe}}</ref>
| rowspan="2"| 2014
| Camino Rwanda
|-
! scope="row"| "Satura Amabafle"<ref>{{cite news|title=Raba ukuntu SAT – B ategura Video nshasha yitwa SATURA AMABAFLE irimwo abantu barenga 5000|url=http://www.ikirere.com/?p=1855|accessdate=29 September 2014|publisher=Ikirere}}</ref><ref>{{cite news|title=Amasanamu y’indirimbo Satura amabafle ya Sat-b yarafashwe|url=http://www.kumwanya.com/entertainment/amasanamu-yindirimbo-satura-amabafle-ya-sat-b-yarafashwe/#sthash.4fculneF.dpbs|accessdate=16 September 2014|publisher=Kumwanya}}</ref><ref>{{cite news|title=Kanyosha:Isanamu Satura ama bafle ya Sat-B yafashwe |url=http://greatlakesmix.com/news/2014/09/15/kanyoshaisanamu-satura-ama-bafle-ya-sat-b-yafashwe/|accessdate=15 September 2014|publisher=GLM Mix}}</ref>
| Kent-P<ref>{{cite news|title=SATURA AMABAFLE yaraye ifashwe amasanamu.|url=http://umuravyo.com/?p=1182|accessdate=17 September 2014|publisher=Umuravyo}}</ref>
|-
! scope="row"| "Impemburo"
| rowspan="1"| 2015
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Generation Moto Moto ft Nizzo Kaboss"
| rowspan="1"| 2015
| Gilbert Benjamins & Kent-P
|-
! scope="row"| "Nyampinga"
| rowspan="1"| 2016
| Gilbert Benjamins & Kent-P
|-
! scope="row"| "African Girl"
| rowspan="1"| 2016
| Meddy Menz & Kent-P
|-
! scope="row"| "I Love You ft [[Urban Boyz]]"
| rowspan="1"| 2016
| Grate Pest
|-
! scope="row"| "Too Much"
| rowspan="1"| 2017
| Kent-P
|-
! Scope="row"| "Ivyo Bintu Ft [[Producer Washington|Magic Washington]]"
| rowspan="1"| 2017
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Feel Love"
| rowspan="1"| 2017
| Sasha Vybz
|-
! scope="row"| "No Love"
| rowspan="1"| 2018
| Joowzey
|-
! scope="row"| "Karabarya"
| rowspan="1"| 2018
| Sasha Vybz
|-
! scope="row"| "50–100 (Amabuno) ft Best Life Music, Belle 9ice, [[Clementine Kavy]] and Bain Turo"
| rowspan="1"| 2019
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Love Controller"
| rowspan="1"| 2019
| Taty Lameck
{{end}}{{Clear}}
==== Ihe ngosi vidio ====
* Katoto Rmx nke Dj Pro ft Mkombozi<ref name="Katoto Rmx by Dj Pro ft Sat B & Mkombozi Official Video Music">{{Cite web|title=Katoto Rmx by Dj Pro ft Sat B & Mkombozi Official Video Music|url=http://isaacproduction.com/katoto-rmx-by-dj-pro-ft-sat-b-mkombozi-official-video-music/|work=isaacproduction.com|publisher=Isaac|accessdate=11 June 2014}}</ref>
* Nọgide na M site na Alida B<ref>{{Cite web|title=Stay With me – SAT B ft ALIDA (Official Video)|url=http://www.eastafricanhit.com/stay-sat-b-ft-alida-official-video/|work=www.eastafricanhit.com|publisher=East African Hit|accessdate=6 January 2014}}</ref>
* Mụ na Gị nke Esther Nish dere
* Naanị Otu site na Mt Number One ft Sat-B
== Onyinye ==
=== Ihe nrite HAPA ===
=== HI Ihe nrite SKOOL ===
=== Ihe nrite egwu Buja ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ọrụ / Ihe Nri
!Nsonaazụ
|-
|2019
|''Onye na-ese ihe nke Afọ''
|
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Abụ nke Afọ''
|Enweghị Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Egwuregwu Kasị Mma''
|
|{{Nom}}
|-
|-
|2019
|''Nwoke Kasị Mma na-eme Ihe nkiri''
|
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Vidio nke Afọ''
|Karabarya nke Sasha Vybz duziri
|{{Nom}}
|-
|}
=== Afrima ===
=== Ikoh Multiservice ===
=== Ihe nrite egwu iri kachasị elu ===
=== Ihe Redio Achievement ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ememe Nrite
!Ihe nrite
!Ọrụ / Ihe Nri
!Nsonaazụ
|-
|2017
|Buja Fm Hits Njikọ
|''Abụ nke ọnwa Jenụwarị''
|Ọtụtụ Ihe
|{{Won}}
|-
|-
|2017
|RFM
|''Onye na-ese ihe nke Afọ''
|Mmetụta Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|-
|2018
|Buja Fm
|''Abụ nke Afọ''
|Enweghị Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|}
{{Clear}}
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.facebook.com/pages/Sat-b-satlight/325080860937529?ref=hl Sat-B na Facebook]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l742h2mtrq0lq3zztv6y9vapgbo9hva
86581
86580
2022-08-05T06:14:35Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Articles with short description]]
[[Category:Short description is different from Wikidata]]
[[Category:Articles with hCards]]
[[Category:Pages using infobox musical artist with associated acts]]
'''Bizimana Aboubakar Karume''' (amụrụ na 7 Disemba, na afo 1989), nke a maara nke ọma site na aha egwu ya '''SAT-B''', bụ onye Burundian na-edekọ egwu, onye na-agụ egwu, onye edemede egwu, onye egwu, na onye na-eme ihe nkiri.<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-06-25|title=Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse|url=https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/|accessdate=2021-10-22|work=Batman Is Back|language=en-US}}</ref> Sat-B bụ onye isi oche nke Empire Avenue, akara njikwa egwu.<ref name=":0" />
[[File:Sat-B.jpg|thumb|Sat-B]]
== Akụkọ ihe mere eme ==
A mụrụ Sat-B ma zụlite ya na Bujumbura, [[Burundi]].<ref name=":0">{{Cite web|date=2021-06-25|title=Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse|url=https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/|accessdate=2021-10-22|work=Batman Is Back|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.batmanisback.com/2021/06/25/sat-b-net-worth/ "Sat-B Net Worth Net Worth 2021, Age, Wiki, Biography, Family, & Spouse"]. ''Batman Is Back''. 25 June 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 October</span> 2021</span>.</cite></ref>
== Nkọwapụta ==
=== EP ===
* ''Ụda Ndị Na-ahụ N'anya''
=== Abọm ===
* ''Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge'' a ka a ga-asị na ọ bụ 'Ukuri' (2010)
* ''IWACU'' (2016)
=== Ndị na-alụbeghị di ===
=== Vidio egwu ===
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;"
|+ List of music videos with directors, showing year released
! scope="col" style="width:21em;" | Title
! scope="col" | Year
! scope="col" | Director(s)
|-
! scope="row"| "Ikinyamugigima"<ref>{{cite news|title=Ikinyamugigima|url=http://afrifame.bi/videos/show/9700/Ikinyamugigima|publisher=Afrifame}}</ref>
| rowspan="1"| 2012
| Hugues Bana<ref>{{cite news|title=SAT B sur le tournage de la vidéo de sa chanson IKINYAMUGIGIMA|url=http://akeza.net/?p=5232|accessdate=15 November 2012|publisher=Akeza}}</ref> & Kent-P<ref>{{cite news|title=Kent-P ageze muri African Sound mu nyuma yokuva mu Rwanda|url=http://greatlakesmix.com/news/2014/04/29/kent-p-ageze-muri-african-sound-mu-nyuma-yokuva-mu-rwanda/|accessdate=29 April 2014|publisher=GLM Mix|url-status=dead|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141006074215/http://greatlakesmix.com/news/2014/04/29/kent-p-ageze-muri-african-sound-mu-nyuma-yokuva-mu-rwanda/|archivedate=6 October 2014}}</ref>
|-
! scope="row"| "FreeStyle"<ref>{{cite news|title=Burundi : Le clip "FreeStyle" de Sat-B classé meilleur vidéoclip 2013|url=http://www.africultures.com/php/index.php?nav=murmure&no=14197|accessdate=1 January 2014|publisher=Africultures}}</ref>
| rowspan="1"| 2013
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Nyandika"<ref>{{cite news|title=Clip video ‘Nyandika’ ya Sat B yakoreye mu Rwanda yagiye hanze.|url=http://afrifame.bi/articles/show/BreakNews/56692/Clip+video+Nyandika+ya+Sat+B+yakoreye+mu+Rwanda+yagiye+hanze|accessdate=23 July 2014|publisher=Afrifame}}</ref><ref>{{cite news|title=Abakobwa bo mu Rwanda Sat b yashize mw’isanamu ya "Nyandika" baramuzimvye|url=http://www.igihe.bi/abakobwa-bo-mu-rwanda-sat-b.html|accessdate=22 July 2014|publisher=Igihe}}</ref>
| rowspan="2"| 2014
| Camino Rwanda
|-
! scope="row"| "Satura Amabafle"<ref>{{cite news|title=Raba ukuntu SAT – B ategura Video nshasha yitwa SATURA AMABAFLE irimwo abantu barenga 5000|url=http://www.ikirere.com/?p=1855|accessdate=29 September 2014|publisher=Ikirere}}</ref><ref>{{cite news|title=Amasanamu y’indirimbo Satura amabafle ya Sat-b yarafashwe|url=http://www.kumwanya.com/entertainment/amasanamu-yindirimbo-satura-amabafle-ya-sat-b-yarafashwe/#sthash.4fculneF.dpbs|accessdate=16 September 2014|publisher=Kumwanya}}</ref><ref>{{cite news|title=Kanyosha:Isanamu Satura ama bafle ya Sat-B yafashwe |url=http://greatlakesmix.com/news/2014/09/15/kanyoshaisanamu-satura-ama-bafle-ya-sat-b-yafashwe/|accessdate=15 September 2014|publisher=GLM Mix}}</ref>
| Kent-P<ref>{{cite news|title=SATURA AMABAFLE yaraye ifashwe amasanamu.|url=http://umuravyo.com/?p=1182|accessdate=17 September 2014|publisher=Umuravyo}}</ref>
|-
! scope="row"| "Impemburo"
| rowspan="1"| 2015
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Generation Moto Moto ft Nizzo Kaboss"
| rowspan="1"| 2015
| Gilbert Benjamins & Kent-P
|-
! scope="row"| "Nyampinga"
| rowspan="1"| 2016
| Gilbert Benjamins & Kent-P
|-
! scope="row"| "African Girl"
| rowspan="1"| 2016
| Meddy Menz & Kent-P
|-
! scope="row"| "I Love You ft [[Urban Boyz]]"
| rowspan="1"| 2016
| Grate Pest
|-
! scope="row"| "Too Much"
| rowspan="1"| 2017
| Kent-P
|-
! Scope="row"| "Ivyo Bintu Ft [[Producer Washington|Magic Washington]]"
| rowspan="1"| 2017
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Feel Love"
| rowspan="1"| 2017
| Sasha Vybz
|-
! scope="row"| "No Love"
| rowspan="1"| 2018
| Joowzey
|-
! scope="row"| "Karabarya"
| rowspan="1"| 2018
| Sasha Vybz
|-
! scope="row"| "50–100 (Amabuno) ft Best Life Music, Belle 9ice, [[Clementine Kavy]] and Bain Turo"
| rowspan="1"| 2019
| Kent-P
|-
! scope="row"| "Love Controller"
| rowspan="1"| 2019
| Taty Lameck
{{end}}{{Clear}}
==== Ihe ngosi vidio ====
* Katoto Rmx nke Dj Pro ft Mkombozi<ref name="Katoto Rmx by Dj Pro ft Sat B & Mkombozi Official Video Music">{{Cite web|title=Katoto Rmx by Dj Pro ft Sat B & Mkombozi Official Video Music|url=http://isaacproduction.com/katoto-rmx-by-dj-pro-ft-sat-b-mkombozi-official-video-music/|work=isaacproduction.com|publisher=Isaac|accessdate=11 June 2014}}</ref>
* Nọgide na M site na Alida B<ref>{{Cite web|title=Stay With me – SAT B ft ALIDA (Official Video)|url=http://www.eastafricanhit.com/stay-sat-b-ft-alida-official-video/|work=www.eastafricanhit.com|publisher=East African Hit|accessdate=6 January 2014}}</ref>
* Mụ na Gị nke Esther Nish dere
* Naanị Otu site na Mt Number One ft Sat-B
== Onyinye ==
=== Ihe nrite HAPA ===
=== HI Ihe nrite SKOOL ===
=== Ihe nrite egwu Buja ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ihe nrite
!Ọrụ / Ihe Nri
!Nsonaazụ
|-
|2019
|''Onye na-ese ihe nke Afọ''
|
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Abụ nke Afọ''
|Enweghị Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Egwuregwu Kasị Mma''
|
|{{Nom}}
|-
|-
|2019
|''Nwoke Kasị Mma na-eme Ihe nkiri''
|
|{{Won}}
|-
|-
|2019
|''Vidio nke Afọ''
|Karabarya nke Sasha Vybz duziri
|{{Nom}}
|-
|}
=== Afrima ===
=== Ikoh Multiservice ===
=== Ihe nrite egwu iri kachasị elu ===
=== Ihe Redio Achievement ===
{| class="wikitable"
!Afọ
!Ememe Nrite
!Ihe nrite
!Ọrụ / Ihe Nri
!Nsonaazụ
|-
|2017
|Buja Fm Hits Njikọ
|''Abụ nke ọnwa Jenụwarị''
|Ọtụtụ Ihe
|{{Won}}
|-
|-
|2017
|RFM
|''Onye na-ese ihe nke Afọ''
|Mmetụta Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|-
|2018
|Buja Fm
|''Abụ nke Afọ''
|Enweghị Ịhụnanya
|{{Won}}
|-
|}
{{Clear}}
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.facebook.com/pages/Sat-b-satlight/325080860937529?ref=hl Sat-B na Facebook]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
5lp2hco89444dwej2rikc0v4vmuq47i
Raj Narain
0
18499
86599
83679
2022-08-05T06:35:08Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Raj Narain 2007 stamp of India.jpg|thumb|Raj Narain 2007 stamp of India]]
'''Raj Narain''' (23 Nọvemba 1917 31 Disemba 1986) bụ onye India na-alụ ọgụ maka nnwere onwe na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị. O meriri n'okwu ikpe a ma ama megide Praịm Minista Indira Gandhi n'oge ahụ, nke dugara n'iwepụ ya na itinye ya n'ọnọdụ mberede na India na 1975.<ref>[http://indiatoday.intoday.in/story/1975-indira-gandhi-found-guilty/1/155592.html 1975: Region Of Terror – Cover Story News]. Indiatoday.intoday.in (2 July 2007). Retrieved on 2018-11-13.</ref> O meriri Indira Gandhi n'oge ntuli aka Lok Sabha nke afọ 1977.
== Oge ọ malitere ==
Raj Narain bụ nwa Anant Prasad Singh ma amụrụ na 23 Nọvemba 1917 na Bhumihar Brahmin bara ọgaranya nke a makwaara dị ka ezinụlọ Babhan n'obodo nta Motikoat na Varanasi. Ọ bụ onye ikwu nke usoro ndị eze Narayan, ndị bụ ezinụlọ eze nke Benares State, ọ na-ejikọkwa ya na ezinụlọ Maharaja Chet Singh na Maharaja Balwant Singh, ndị bụ Maharajas nke Benares Steeti, ihe karịrị otu narị afọ gara aga. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Hindu nke Banaras, ma mee MA na LL.B.
== Ihe omume n'oge India's Freedom Movement ==
Onye ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọ haziri ụlọ akwụkwọ maka ndị okenye, ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị, ebe ọmụmụ ihe na nzukọ ọrụ wee bụrụ onye otu Congress Socialist Party, na 1934, na National Committee of Students Federation, 1939[[44. Ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii Mandal Congress nke Mahadum Banaras na onye otu Kọmitii District Congress (D.C.C.Ọ dị iche iche
Ọ bụ onye isi oche nke Student Congress n'oge 1942 Quit India movement, ma duzie ngagharị iwe na gburugburu Varanasi district na UP. Na mbido, ọ nọ "n'okpuru" ruo ọnwa atọ ma mesịa jide ya na 28 Septemba 1942, n'oge Quit India Movement ma tụọ ya mkpọrọ ruo 1945.
== Ọrụ mgbe nnwere onwe gasịrị ==
A tụrụ ya mkpọrọ ugboro iri ise na asatọ maka oge ruru dị ka afọ iri na ise n'ihe gbasara ụmụ akwụkwọ na òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị. [citation needed]
Mgbe India nwetara onwe ya, Raj Narain sonyeere ndị Socialist Party nke Acharya Narendra Deva, Jayprakash Narayan na Dr Rammanohar Lohia duziri ma nwee ọtụtụ ọkwa pati gụnyere odeakwụkwọ nke UP Socialist Party, 1948 Xi51. Ọ dị nso na Guru ya Acharya Narendra Deva na Dr.Rammanohar Lohia. Dr. Lohia kọwara ya dị ka "onye nwere obi ọdụm na omume Gandhi". Dr. Lohia nwere mmasị n'ebe ọ nọ nke ukwuu ma kwuo na "ọ bụrụ na n'India enwere ike inwe naanị mmadụ atọ ma ọ bụ anọ dị ka ya, ọchịchị aka ike enweghị ike imegide ọchịchị onye kwuo uche ya".
A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu Uttar Pradesh n'afọ 1952 ma bụrụ onye ndú nke ndị mmegide na Nzukọ ahụ ruo n'afọ 1962. Òtù ndị ọ sonyeere gụnyere CSP (1934), Socialist Party (1948), Praja Socialist Party (1952)), Socialist party (na Afọ 1956), Samyukta Socialist Party (1964)), Socialistist Party (1971), Socialist Parti (Lohia) (1972), Bhartiya Lok Dal, (1974), Janata Party (1977), Janata party (Secular) (1979), Janata Parti (Secular), Democratic Socialist Party (19881), Janata, na Socialist Party, site na ọnwụ ya na 1984 Ruo na afọ 1986. Ọnọdụ pati ọ nwere gụnyere, Member National Executive, PSP, 195455, Chairman, Socialist Party, 196164. Ọ bụkwa onye otu Rajya Sabha site na 1966 na 1974 na 1977.
Raj Narain megidere ụkpụrụ na omume nke Praịm Minista Indira Gandhi ma guzo (megide ya) na ntuli aka Lok Sabha nke 1971 site na Rai Bareli dị ka onye afọ ndọrọndọrọ ọchịchị Samyukta Socialist Party. Ọ bụ ezie na e meriri ya na ntuli aka nke afọ 1971, ọ boro Indira Gandhi ebubo nrụrụ aka na ntuliaka ma tinye akwụkwọ mkpesa megide ya.
[[Usòrò:Radj_Narain,_Bestanddeelnr_929-0812_(cropped).jpg|áká_èkpè|thumb|Raj Narain (1977)]]
Ụlọikpe Kasị Elu nke Allahabad na 12 June 1975 kwadoro ebubo ahụ[Note 1] ma wepụ nhọpụta Indira Gandhi ma wepụ ya ka ọ ghara ịzọ ọkwa na ntuli aka Lok Sabha maka afọ 6 sochirinụ, nke dugara n'ịtinye ọnọdụ mberede na India.<ref>{{Cite book|author=Chandra|first=Bipan|title=In the name of democracy : JP movement and the emergency, Chapter 4, Emergency imposed|date=2003|publisher=Penguin Books|location=New Delhi|isbn=978-0143029670|url=https://books.google.com/books?id=3K7dCQAAQBAJ&q=yashpal&pg=PT4}}</ref> Ngagharị iwe mba niile malitere ma ndị mmadụ jupụtara n'okporo ámá n'okpuru nduzi nke Loknayak Jai Prakash Narayan na Raj Narain. Nke a bụ nnukwu ihe nkiri nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị India mgbe nnwere onwe gasịrị, na Raj Narain dị ka otu n'ime ndị isi.
A maara ya dị ka onye nkatọ kachasị ukwuu na onye iro Indira Gandhi, mgbe a manyere ọnọdụ mberede, e jidere Raj Narain ozugbo ma tụọ ya mkpọrọ n'otu ụbọchị ahụ, ya na ọtụtụ ndị isi mmegide gụnyere Jai Prakash Narayan, Morarji Desai, Satyendra Narayan Sinha, Charan Singh, L. K. Advani na Atal Bihari Vajpayee na-enweghị ọkwa ọ bụla ma kpọchie ya n'ebe ndị a na-amaghị.
Oriakụ Gandhi wepụrụ ọnọdụ mberede na Jenụwarị na afọ 1977, gbasaa Lok Sabha ma hazie ntuli aka ọhụrụ maka ahụ. Narain sonyeere ndị ọzọ na-emegide ya iji guzobe njikọ Janata iji chee Mrs. Òtù Congress nke Gandhi. Narain guzogidere ya ọzọ site na mpaghara Rae Bareli. O meriri ya na ihe karịrị puku vootu iri ise. Njikọ Janata mekwara ntuli aka ahụ n'ebe ugwu India niile iji mepụta ihe ka ọtụtụ na ndị omeiwu (Lok Sabha).
Narain sonyeere gọọmentị Morarji Desai ma ghọọ Minista nke Ahụike na Ahụike Ezinụlọ. Oge Narain dị ka onye minista were ihe karịrị otu afọ mgbe a gwara ya na Charan Singh ka ha gbaa arụkwaghịm maka ịkatọ gọọmentị Janata.
Ka oge na-aga, ọ chọrọ ka ndị otu Janata Party nwere njikọ na Hindu Nationalist, RSS hapụ njikọ ndị ahụ iji zere iguzosi ike n'ihe nkewa. Mgbe a leghaara nke a anya, ọ gbara arụkwaghịm n'òtù ahụ iji wepụta uwe ọhụrụ a na-akpọ Janata Party (Secular). O nwere ike ịdọta ndị na-agba ọsọ zuru ezu site na ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị BLD iji mee ka gọọmentị Morarji Desai ghara inwe ntụkwasị obi na ndị omeiwu ma ghara inwe ike.<ref>{{Cite book|author=Rudolph|first=Lloyd I.|title=In pursuit of Lakshmi. The political economy of the Indian state|date=1989|publisher=Univ. of Chicago Pr.|location=Chicago|isbn=978-0226731391|edition=[Nachdr.]|url=https://books.google.com/books?id=amtV90ig9-8C&pg=458}}</ref> A kọwaala arụmọrụ Raj Narain n'oge Janata nke 1977-1979 dị ka nke buffoon, onye na-eme ihe nkiri Guerilla, na dị ka ịnyịnya na-eso Charan Singh.<ref>{{Cite book|author=Rudolph|first=Lloyd I.|title=In pursuit of Lakshmi. The political economy of the Indian state|date=1989|publisher=Univ. of Chicago Pr.|location=Chicago|isbn=978-0226731391|edition=[Nachdr.]|url=https://books.google.com/books?id=amtV90ig9-8C&pg=173}}</ref>
Raj Narain kpọrọ onwe ya Hanuman na Ram nke Charan Singh. Kamlapati Tripathi meriri ya na ntuli aka Lok Sabha nke 1980 na Varanasi. Mgbe e mesịrị, ya na onye nkuzi ya bụ Charan Singh sere okwu, Raj Narain guzogidere Singh na mpaghara Baghpat na afọ 1984. N'oge a, n'echiche ya, Ram ya tụgharịrị na Ravan ma bibie ya.<ref>{{Cite book|editor=Syed|author=Syed|first=Ayub|title=Twenty tumultuous years : insights into Indian polity (1973–1994)|date=2003|publisher=Gyan|location=New Delhi|isbn=9788121208048|pages=310–311|url=https://books.google.com/books?id=MWVPURa2hE4C&pg=310}}</ref>
== Akụkọ banyere ntuli aka ya ==
* 1971 : E meriri ntuli aka Lok Sabha nke 1971 Indira Gandhi site na Rae Bareli
* 1977 : E meriri Indira Gandhi na Rae Bareli
* 1980 : Kamlapati Tripathi si n'oche Varanasi furu efu
* 1984 : Charan Singh si n'oche Baghpat tụfuo ya. Nzukọ omeiwu bụ nke abụọ n'oche a.
== Njikọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya ==
* Congress Socialist Party (CSP), na afọ 1934[[48.
Onye nyocha nke Congress Socialist Party, 1946.
Odeakwụkwọ distrikti, Congress Socialist Party (SP), 1946.
* Onye otu Socialist Party (SP), na afọ 1948 Ruo na afọ 1952.
Odeakwụkwọ, Uttar Pradesh Socialist Party (SP), 1948[[51.
Onye nnọkọ nke Socialist Party na Delhi, na 9 June na afọ 1951.
* Onye otu Praja Socialist Party (PSP), na afọ 1952 Ruo na afọ 1955.
Onye isi oche nke mba, PSP, 1954-1955.
* Onye otu, Uttar Pradesh Legislative Assembly na Onye isi nke ndị mmegide, 1952-1962.
* Onye otu Socialist Party, 1956-1964. (Site na 1 Jenụwarị 1956 ruo 9 June 1964) Onye isi oche, Socialist Party, 1961-1964.
Ọ sonyeere Samyukta Socialist Party (SSP) mgbe PSP na SP jikọtara.
* Onye otu Samyukta Socialist Party (SSP), 1964ī72. (9 June 1964 to 12, April na afọ 1972)
Odeakwụkwọ ukwu Samyukta Socialist Party (SSP), 1964-1966.
* Onye otu Rajya Sabha, 1966 na 72 (N'ihi na SSP)
* Onye otu Socialist Party, 1971 na 72 (Mgbe PSP na SSP jikọtara)
Revived Socialist Party (Lohia), na 1972 ma bụrụ onye otu ya, 1972ī74.
Ha jikọtara SSP (Lohia) n'ime BKD na 1974 wee guzobe Bhartiya Lok Dal
* Na afọ Onye otu Bhartiya Lok Dal (BLD), 1974
* Onye otu Rajya Sabha, 1974 na-aga n'ihu na-aga (As BLD Candidate)
E guzobere Janata Party na 1977 mgbe njikọta nke BLD, Bhartiya Jana sangh, Congress (O), Socialist Party na Congress for Democracy (CFD)
* Onye otu Janata Party, 1977-79,
* Onye otu Lok Sabha nke isii, 1977 na 79. (E meriri Indira Gandhi na 1977)
* Onye otu Union Cabinet dị ka Minista Ahụike na Ahụike Ezinụlọ. (1977), wepụrụ ya na Union Cabinet na Jenụwarị 1979 ma mesịa gbaa arụkwaghịm na Janata Party na 1979. *O guzobere Janata Party (S) dị ka onye isi oche ya ma mesịa bụrụ onye isi oche
* sonyeere Democratic Socialist Party, 1981 na 1983 (Na H. N. Bahuguna).
* O sonyeere Janata Party, 1983 na 84. Mụ na Chandra Shekhar.
O meriri onye bụbu praịm minista Charan Singh, na ntuli aka Lok Sabha nke 1984 site na Baghpat (U.P.) guzobere Socialist Party na 1985, ma soro ya na pati a ruo mgbe ọ nwụrụ na 1986.
== Ndụ onwe onye ya ==
Raj Narain lụrụ di ma nwee ụmụ nwoke atọ na otu nwa nwanyị.
Raj Narain na-ebipụta kwa izu site na Varanasi ma nọrọ na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke Dọkịta Rammanohar Lohia guzobere kwa ọnwa.
== Ihe Nketa ya ==
* Onye bụbu osote onye isi ala India, Bhairon Singh Shekhawat wepụtara stampụ ncheta ya na 23 Machị 2007.
* N'afọ 2012, onye isi minista nke Uttar Pradesh n'oge ahụ, Akhilesh Yadav kpughere ihe oyiyi na ncheta ya na Chandrabhanu Gupta Agriculture college nke dị nso na isi obodo Lucknow.<ref>{{Cite web|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-08-05/india/33048615_1_minister-akhilesh-yadav-samajwadi-party-uttar-pradesh-chief-minister|archiveurl=https://archive.today/20130126094253/http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-08-05/india/33048615_1_minister-akhilesh-yadav-samajwadi-party-uttar-pradesh-chief-minister|archivedate=26 January 2013|title=Akhilesh scales rooftop to address masses; proves he is not called young and dynamic without reason|author=Swati Mathur|date=5 August 2012|accessdate=22 August 2012|work=[[The Times of India]]}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-08-06/lucknow/33064463_1_akhilesh-yadav-chief-minister-sp-government|archiveurl=https://archive.today/20130128013904/http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2012-08-06/lucknow/33064463_1_akhilesh-yadav-chief-minister-sp-government|archivedate=28 January 2013|title=Akhilesh Yadav promises development for Bakshi ka Talaab, announces bonanza|author=TNN|date=6 August 2012|accessdate=22 August 2012|work=[[The Times of India]]}}</ref>
== Akwụkwọ ya ==
* Na iwu ahụike ọhụrụ, nke Raj Narain dere. 1977-8 peeji. Nọmba akwụkwọ POPLINE: 783545. Onye edemede: NARAIN R. Ebe e si nweta ya: New Delhi, India, Department of Family Welfare, www.popline.org/ docs/ 0299/ 783545.html.
* Iwu Heath nke Raj Narain kwuru na Practicing health for all, nke David Morley, Jon E. Rohde, Glen Williams. Oxford University Press, 1983 Medical ➜ 333 peeji.
* Iwu Heath nke Raj Narain kwuru na India: usoro nlekọta ahụike na atụmatụ, site na Rais Akhtar. 2004-343 peeji. Na peeji nke 45 Raj Narain, ha nwere echiche na-achọkarị de-professionalization, decentralization, na usoro ọgwụ nke ụmụ amaala. Nkwupụta nke Janata kwuru maka ndị ọrụ ahụike obodo, Raj Narain nabatara ya dị ka nkwa onwe onye (Leslie, 1985).
== Hụkwa nka ==
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Apaat Kaal Ka Dhoomketu: Raj Narain. Onye dere ya: Dr.Yugeshwar.
* The New Yorker: Mpịakọta 56, Mbipụta 1 Xi, 1980. Ọ bụ ezie na Raj Narain lụrụ di ma nwee ụmụ anọ, ọ gbahapụrụ ezinụlọ ya ogologo oge gara aga maka ịlụ di ma ọ bụ nwunye... Ọ dịghị onye maara ma Raj Narain na-ekwupụta ezi nkwenye ma ọ bụ na-ekwu ihe naanị iji dọta uche.
* Ihe gbasara ezinụlọ: India n'okpuru praịm minista atọ.Ved Mehta n'afọ 1982 peeji nke 166. Ọrụ bụ isi nke Raj Narain wepụtara dị ka Minista Ahụike Janata bụ atụmatụ ka obodo ọ bụla họrọ otu... Ndị na-akatọ Raj Narain kwuru na atụmatụ ya agaghị emebi naanị obere ihe onwunwe kamakwa ọ ga-emebi ihe.
* N'asụsụ Hindi, n'asụsụ Hindi.
* N'asụsụ Hindi
* N'asụsụ Hindi, ndị mmadụ na-ekwu maka ya
== Ihe edeturu n'okpuru ala ==
{{Reflist}}
== Ebensidee ==
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
c5tjmxbnphq6pogynjiphi7tjp4992z
Christi Warner
0
18510
86602
83699
2022-08-05T06:37:55Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Christi Garden Adventures.jpg|thumb|Christi Garden Adventures]]
'''Christi Warner''' bụ onye na-agụ egwu R&B nke a mụrụ na Namibia na Britain, onye na-ede egwu, onye na'ede uri, onye na na-eme ihe nkiri maka onye na-eme mmepe na onye nta akụkọ na-arụ ọrụ n'onwe ya maka New Era ArtLife.<ref>{{Cite web|url=http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|title=Archived copy|accessdate=24 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110904131258/http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|archivedate=4 September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.newera.com.na/article.php?articleid%3D9547|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716055414/http://www.newera.com.na/article.php?articleid=9547|archivedate=16 July 2011}}</ref>
'''Christi Warner''' bụ onye na-agụ egwu R&B nke a mụrụ na Namibia na Britain, onye na-ede egwu, onye na'ede uri, onye na na-eme ihe nkiri maka onye na-eme mmepe na onye nta akụkọ na-arụ ọrụ n'onwe ya maka New Era ArtLife.<ref>{{Cite web|url=http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|title=Archived copy|accessdate=24 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110904131258/http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|archivedate=4 September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.newera.com.na/article.php?articleid%3D9547|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716055414/http://www.newera.com.na/article.php?articleid=9547|archivedate=16 July 2011}}</ref>
== Ọrụ ==
O yikarịrị ka a maara Warner nke ọma maka ọrụ ya dị ka onye na-eme ihe nkiri telivishọn "Lady Makhosa" na Soul Makhosa, ihe ngosi vidio egwu nke Namibia nke a na-agbasa na telivisheneng NBC na afọ 2003.<ref name="lady1">{{Cite web|url=http://www.museke.com/en/ChristiWarner|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131004230747/http://www.museke.com/en/ChristiWarner|archivedate=4 October 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nbc.com.na/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100315082134/http://www.nbc.com.na/|archivedate=15 March 2010|title=Namibian Broadcasting Corporation|date=15 March 2010}}</ref>
Na mbido ọrụ egwu ya, ya na Bolie Mootseng, T.C. (onye otu Kalaharians) na Stoopie jikọrọ aka na egwu "n'ehihie Sọnde". Ọ bụ ezie na a na-anụ olu ya n'abụ ahụ dum, a naghị agụ ya na ndị ọzọ na-arụkọ ọrụ. Nanị onye na-ese ihe a ma ama maka abụ ahụ bụ Boli Mootseng. Ọ bụ naanị n'afọ 2001, mgbe ọ ghọrọ onye otu na onye na-emepụta otu R&B X-Plode nke gosipụtara ndị otu Jaicee James na Lizell Swartz, ka a maara ya na ụlọ ọrụ egwu Namibia.
Taa, Warner "akpụla niche dị ka onye na-ede uri nke Namibia, nke nwere ike iguzo n'ubu n'ubu ya na ndị nwoke ibe ya".<ref name="thefreelibrary.com">{{Cite web|url=http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293|title=Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library|work=thefreelibrary.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293 "Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library"]. ''thefreelibrary.com''.</cite></ref>
Na Mee afọ 2008, Warner wepụtara abọm izizi ya, I Found My Rhythm .
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Warner na Windhoek, [[Namibia]], n'aka nne naanị ya nke nwere ndị nna nna Liberia.<ref name="thefreelibrary.com">{{Cite web|url=http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293|title=Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library|work=thefreelibrary.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293 "Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library"]. ''thefreelibrary.com''.</cite></ref> Nne ya, Margareth Warner, bụ onye na-ese ejiji n'oge ọ bụ nwata, ọ rụkwara ọrụ na Air Namibia tupu ọ laa ezumike nká.
Warner malitere ide uri mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ praịmarị. Naanị mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, o jisiri ike soro ndị na-abụghị ezinụlọ ya kerịta okwu ya. Ọ na-eto onye nkuzi French ya na Franco-Namibian Cultural Centre maka inyere ya aka ịchọta ụzọ ịbanye n'ụwa nke uri.<ref>{{Cite web|url=https://www.fncc.org.na/|title=Franco Namibian Cultural Centre|first=Franco Namibian Cultural|author=Centre|work=Franco Namibian Cultural Centre}}</ref> "Onye nkuzi ya hụrụ akwụkwọ ndekọ ya jupụtara na uri, wee duzie ya na Bricks Community Project".<ref name="thefreelibrary.com">{{Cite web|url=http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293|title=Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library|work=thefreelibrary.com}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Warner lụrụ di ma biri na Oxford, UK.<ref>{{Cite web|url=https://sites.google.com/site/warnerchristi/media|title=Media Attention - Warner Christi|work=sites.google.com}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://sites.google.com/site/warnerchristi/ Homepage nke Christi Warner]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tlzon1mjz98ibk8s6k5ys79qs279jjx
86605
86602
2022-08-05T06:39:25Z
Akwugo
11031
Fixed reference error
wikitext
text/x-wiki
[[File:Christi Garden Adventures.jpg|thumb|Christi Garden Adventures]]
'''Christi Warner''' bụ onye na-agụ egwu R&B nke a mụrụ na Namibia na Britain, onye na-ede egwu, onye na'ede uri, onye na na-eme ihe nkiri maka onye na-eme mmepe na onye nta akụkọ na-arụ ọrụ n'onwe ya maka New Era ArtLife.<ref>{{Cite web|url=http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|title=Archived copy|accessdate=24 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110904131258/http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|archivedate=4 September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.newera.com.na/article.php?articleid%3D9547|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716055414/http://www.newera.com.na/article.php?articleid=9547|archivedate=16 July 2011}}</ref>
'''Christi Warner''' bụ onye na-agụ egwu R&B nke a mụrụ na Namibia na Britain, onye na-ede egwu, onye na'ede uri, onye na na-eme ihe nkiri maka onye na-eme mmepe na onye nta akụkọ na-arụ ọrụ n'onwe ya maka New Era ArtLife.<ref>{{Cite web|url=http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|title=Archived copy|accessdate=24 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110904131258/http://www.artsinitiates.co.zw/index.php/literature/41-literature/570-artsinitiates-interview-if-i-was-president-love-would-have-its-ministry|archivedate=4 September 2011}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.newera.com.na/article.php?articleid%3D9547|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110716055414/http://www.newera.com.na/article.php?articleid=9547|archivedate=16 July 2011}}</ref>
== Ọrụ ==
O yikarịrị ka a maara Warner nke ọma maka ọrụ ya dị ka onye na-eme ihe nkiri telivishọn "Lady Makhosa" na Soul Makhosa, ihe ngosi vidio egwu nke Namibia nke a na-agbasa na telivisheneng NBC na afọ 2003.<ref name="lady1">{{Cite web|url=http://www.museke.com/en/ChristiWarner|title=Archived copy|accessdate=22 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131004230747/http://www.museke.com/en/ChristiWarner|archivedate=4 October 2013}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.nbc.com.na/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100315082134/http://www.nbc.com.na/|archivedate=15 March 2010|title=Namibian Broadcasting Corporation|date=15 March 2010}}</ref>
Na mbido ọrụ egwu ya, ya na Bolie Mootseng, T.C. (onye otu Kalaharians) na Stoopie jikọrọ aka na egwu "n'ehihie Sọnde". Ọ bụ ezie na a na-anụ olu ya n'abụ ahụ dum, a naghị agụ ya na ndị ọzọ na-arụkọ ọrụ. Nanị onye na-ese ihe a ma ama maka abụ ahụ bụ Boli Mootseng. Ọ bụ naanị n'afọ 2001, mgbe ọ ghọrọ onye otu na onye na-emepụta otu R&B X-Plode nke gosipụtara ndị otu Jaicee James na Lizell Swartz, ka a maara ya na ụlọ ọrụ egwu Namibia.
Taa, Warner "akpụla niche dị ka onye na-ede uri nke Namibia, nke nwere ike iguzo n'ubu n'ubu ya na ndị nwoke ibe ya".<ref name="thefreelibrary.com">{{Cite web|url=http://www.thefreelibrary.com/Christi+Warner:+a+life+committed+to+the+arts-a0137864293|title=Christi Warner: a life committed to the arts. – Free Online Library|work=thefreelibrary.com}}</ref>
Na Mee afọ 2008, Warner wepụtara abọm izizi ya, I Found My Rhythm .
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Warner na Windhoek, [[Namibia]], n'aka nne naanị ya nke nwere ndị nna nna Liberia.<ref name="thefreelibrary.com" /> Nne ya, Margareth Warner, bụ onye na-ese ejiji n'oge ọ bụ nwata, ọ rụkwara ọrụ na Air Namibia tupu ọ laa ezumike nká.
Warner malitere ide uri mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ praịmarị. Naanị mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị, o jisiri ike soro ndị na-abụghị ezinụlọ ya kerịta okwu ya. Ọ na-eto onye nkuzi French ya na Franco-Namibian Cultural Centre maka inyere ya aka ịchọta ụzọ ịbanye n'ụwa nke uri.<ref>{{Cite web|url=https://www.fncc.org.na/|title=Franco Namibian Cultural Centre|first=Franco Namibian Cultural|author=Centre|work=Franco Namibian Cultural Centre}}</ref> "Onye nkuzi ya hụrụ akwụkwọ ndekọ ya jupụtara na uri, wee duzie ya na Bricks Community Project".<ref name="thefreelibrary.com" />
== Ndụ onwe onye ==
Warner lụrụ di ma biri na Oxford, UK.<ref>{{Cite web|url=https://sites.google.com/site/warnerchristi/media|title=Media Attention - Warner Christi|work=sites.google.com}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://sites.google.com/site/warnerchristi/ Homepage nke Christi Warner]
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
o1w2rwgoksprc4nfk3lf7rk6yoh35oh
Isabel Jeans
0
18559
86593
83754
2022-08-05T06:29:26Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Isabel Jeans in Tovarich trailer.jpg|thumb|Isabel Jeans in Tovarich trailer]]
[[Category:Articles with hCards]]
'''Isabel Jeans''' (16 Septemba 1891 -4 Septemba 1985) bụ onye England na-eme ihe nkiri a maara maka ọrụ ya n'ọtụtụ ihe nkiri Alfred Hitchcock na ngosipụta ya nke Aunt Alicia na ihe nkiri egwu nke 1958 ''Gigi'' .<ref name="bfi">{{Cite web|url=http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b9f3ddc5a|title=Isabel Jeans}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b9f3ddc5a "Isabel Jeans"].</cite></ref><ref>{{Cite web|url=https://www.allmovie.com/artist/isabel-jeans-p35362|title=Isabel Jeans - Biography, Movie Highlights and Photos - AllMovie|work=AllMovie}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ na London, Jeans bụ nwa nwaanyị nke onye na-enyocha nka.<ref name="Harrison">Harrison, Paul. [https://news.google.com/newspapers?nid=1876&dat=19370829&id=OUosAAAAIBAJ&sjid=yMoEAAAAIBAJ&pg=5818,5115916 "Charming British Girl Arrives in Hollywood"], ''The Sunday Spartanburg Herald-Journal'' (South Carolina), 29 August 1937, front page of Sec. 2</ref>
O mere atụmatụ ịghọ onye na-agụ egwu mana ọ malitere ọrụ ya na London na 1908 mgbe ọ dị afọ iri na ise, na oku nke Herbert Beerbohm Tree.<ref name="Harrison">Harrison, Paul. [https://news.google.com/newspapers?nid=1876&dat=19370829&id=OUosAAAAIBAJ&sjid=yMoEAAAAIBAJ&pg=5818,5115916 "Charming British Girl Arrives in Hollywood"], ''The Sunday Spartanburg Herald-Journal'' (South Carolina), 29 August 1937, front page of Sec. 2</ref> Ọ pụtara na mbụ na Broadway na The Man Who Married a Dumb Wife na Jenụwarị 1915 na dị ka Titania na A Midsummer Night's Dream na Febụwarị 1915.<ref name="IBDB">[http://www.ibdb.com/person.php?id=46892 Isabel Jeans] at the IBDB database</ref> O mere Lady Mercia Merivale na egwu nke London Kissing Time (1919).<ref>Findon, B.H., "Kissing Time", ''[[The Play Pictorial]]'', May 1919, p. 82.</ref> Ọ pụtara na mmepụta nke James Elroy Flecker's ''Hassan'' na His Majesty's Theatre na London na 1923. Egwú mberede maka egwuregwu ahụ bụ nke Frederick Delius, Fokine mepụtara ballet na House-of-the-Moving Walls. N'afọ 1924, ọ pụtara na ihe egwuregwu Ivor Novello The Rat na Prince of Wales's Theatre na London. N'afọ sochirinụ, ọ nọ na egwuregwu Richard Brinsley Sheridan The Rivals na Lyric Theatre, Hammersmith, ya na di mbụ ya Claude Rains, nwunye mbụ ya Marie Hemingway, na nwunye ya ugbu a Beatrix Thomson.
Ọ pụtara na nnukwu ọrụ na ihe nkiri abụọ Alfred Hitchcock, Downhill (1927) na Easy Virtue (1928) na ihe nkiri ndị ọzọ nke ndi Britain, wee mee ọtụtụ nnukwu nwanyị na ihe nkiri Hollywood, dị ka Suspicion (1941), ''Banana Ridge'' (1942), <nowiki><i id="mwRg">Gigi</i></nowiki> (1958) na A Breath of Scandal (1960).<ref name="bfi">{{Cite web|url=http://www.bfi.org.uk/films-tv-people/4ce2b9f3ddc5a|title=Isabel Jeans}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.allmovie.com/artist/isabel-jeans-p35362/filmography|title=Isabel Jeans – Movies and Filmography - AllMovie|work=AllMovie}}</ref>
Ọrụ ndị ọzọ e mere n'elu ihe nkiri gụnyere The Beggar's Opera na Comedy Theatre, London na 1935, mweghachi nke The Happy Hypocrite na 1936.<ref>[http://www.officiallondontheatre.co.uk/stats-and-facts/london-theatre/view/item98441/08-April-1936:-Novello-is-The-Happy-Hypocrite/ ''The Happy Hypocrite''] on Official London Theatre Guide, accessed 19 September 2011</ref> Ọrụ Broadway mechara bụrụ Crystal Wetherby na The Man in Possession na 1930 na Mrs. Emmeline Lucas na Make Way for Lucia na 1948.<ref name="IBDB">[http://www.ibdb.com/person.php?id=46892 Isabel Jeans] at the IBDB database</ref> Ihe nkiri Bekee gụnyere ihe nkiri Anton Chekhov bụ The Seagull (1949 na Lyric Theatre, London na St. James's Theatre), ihe nkiri Jean Anouilh, "Ardele" (1951 na Vaudeville Theatre), ihe egwuregwu Noël Coward, The ''Vortex'' (1952 na Lyric Theater na Hammersmith), ihe nkiri T. S. Eliot bụ The Confidential Clerk (1953 na Lyric Drama), ihe nkiri William Congreve bụ The Double Dealer (1959 na Old Vic Theatre, ma na-eme n'ebe ahụ n'oge ahụ.
Ọ rụkwara ọrụ na West End nke Oscar Wilde, gụnyere Lady Windermere's Fan (1945 na Haymarket Theatre, nke John Gielgud duziri na 1966 na Phoenix Theatre (London)), A Woman of No Importance (1953 na Savoy Theatre) na dị ka Lady Bracknell na The Importance of Being Earnest (1968 na Haymarket Theater).<ref>[http://www.phyllis.demon.co.uk/theatricalia/07class/class5059.htm Classic Plays – 1950s], Rob Wilton Theatricalia, accessed 19 September 2011</ref><ref>[http://www.phyllis.demon.co.uk/theatricalia/07class/class6069.htm Classic Plays – 1960s], Rob Wilton Theatricalia, accessed 19 September 2011</ref>
Nwanne nwoke Jeans bụ Desmond bụ onye na-eme ihe nkiri na onye na-akụ ọkpọ, nwanne ya nwaanyị bụ Ursula bikes Onye na- eme ihe onyonyo a na - akwanyere ugwu.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=FOHgDAAAQBAJ&dq=ursula+jeans+roger+livesey+memorial+plaque&pg=PA375|title=Resting Places: The Burial Sites of More Than 14,000 Famous Persons, 3d ed.|first=Scott|author=Wilson|date=16 September 2016|publisher=McFarland|isbn=9781476625997}}</ref>
Ọ lụrụ di ugboro abụọ: nke mbụ ya na onye na-eme ihe nkiri bụ Claude Rains, site na 1913 ruo 1915, emechaa o luo onye ọka iwu na odee bu Gilbert Edward "Gilley" Wakefield site na 1920 ruo mgbe ọ nwụrụ na 1963.<ref name="Harrison">Harrison, Paul. [https://news.google.com/newspapers?nid=1876&dat=19370829&id=OUosAAAAIBAJ&sjid=yMoEAAAAIBAJ&pg=5818,5115916 "Charming British Girl Arrives in Hollywood"], ''The Sunday Spartanburg Herald-Journal'' (South Carolina), 29 August 1937, front page of Sec. 2</ref>
== Selected stage credits ==
== Edensibia ==
{{Reflist}}
ovec3bhurb5xmelac5yar2mc1vnrxma
Yeshi Esayias
0
18581
86597
83808
2022-08-05T06:34:17Z
Akwugo
11031
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Yeshi Esayias 2014 Boston Marathon (13958381985) (1).jpg|thumb|Yeshi Esayias ọsọ ogologo oge nke afọ 2014 na Boston (13958381985) (1)]]
'''Yeshi Esayias Tessema''' (amụrụ na 28 Disemba 1985) bụ onye Etiopia na-agba ọsọ ogologo oge nke so na asọmpi na marathon. Oge kacha mma ya maka ebe ahụ bụ awa 2:24:06. O meriri ịgba ọsọ na Ottawa na Montreal ma bụrụ onye mmeri ugboro abụọ nke Taipei International Marathon na Daegu Marathon. Ọ bụkwa onye nke abụọ nke ọsọ nke Tokyo Marathon (ugboro abụọ) na Beijing Marathon.
Yeshi mere mpụtara nke mbụ ya nke kilomita 42.195 n'afo 2007 Marrakech Marathon, ebe ọsọ ya nke awa 2:40:10 wetara ya ọnọdụ nke abụọ. Ọ gbara ọsọ marathon abụọ ọzọ n'afọ ahụ, na-emeziwanye na 2:36:58 maka nke atọ na Ottawa Marathon, mgbe ahụ emeghi nke ọma na Istanbul Marathon (16th na 2:44:14).<ref name="MI">[http://marathoninfo.free.fr/athletes/ethiopie/essayias_yeshi.htm Yeshi Esayias]. Marathon Info. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Mgbe ọlaghachiri n'ebe mbụ ya, ọ meriri asọmpi Marrakech nke afọ 2008 na oge kachasị mma nke 2:35:40.<ref>Benchrif, Mohammed (2008-01-27). [http://www.iaaf.org/news/news/ethiopian-double-at-the-marrakech-marathon-1 Ethiopian double at the Marrakech marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Ọ gara ngwa ngwa ọzọ na Ottawa, oge 2:35:28, mana nke a zuru ezu maka nke ise n'oge ahụ. Ọ gwụchara na mmeri na Marathon Oasis de Montreal na nke atọ na Casablanca Marathon.<ref name="MI" />
Oge nke afọ 2009 hụrụ Yeshi na-ada n'okpuru awa abụọ na ọkara ka ọ na-agbachitere aha Marrakech ya na nkéji 2:29:52 awa. O weputara akara yiri nke a iji merie Daegu Marathon na Taipei Marathon nke afọ ahụ, yana ịgba onye nke abụọ na Casablanca.<ref name="WMM">[http://www.worldmarathonmajors.com/UK/series/athlete/309/ Yeshi Esayias]. [[World Marathon Majors]]. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Mgbe ọlaghachiri n'ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia n'afọ 2010, ọ nwetaghachiri mmeri ya na Daegu na Taipei. Mmeri Daegu ya bụ ihe ndekọ na oge kachasị mma nkeji 2:29:17 awa.<ref>Ramsak, Bob (2010-04-12). [http://www.iaaf.org/news/news/ethiopian-sweep-at-daegu-marathon Ethiopian sweep at Daegu Marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Ọ bụkwa onye nke anọ na Taiyuan International Marathon .<ref name="WMM" /> Yeshi meziwanyere oge ya ọzọ na 2011: ọ dị ngwa karịa ihe ndekọ ya na Daegu, na-agba ọsọ nkèji 2:26:04, mana ọ mechara bụrụ onye nke abụọ n'azụ Atsede Habtamu.<ref>Jalava, Mirko (2011-04-11). [http://www.iaaf.org/news/news/course-records-fall-at-daegu-marathon Course records fall at Daegu Marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Ọ bụrụ onye ọzọ n'ikpeazụ n'afọ ahụ, na-agwụ n'azụ Wei Xiaojie na Beijing Marathon, ọ bụ ezie na ọ mechara n'ihu Catherine Ndereba.<ref>Jalava, Mirko (2011-10-16). [http://www.iaaf.org/news/news/kiprop-and-wei-xiaojie-triumph-in-beijing Kiprop and Wei Xiaojie triumph in Beijing]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref>
Yeshi nwere ihe kachasị mma maka afọ nke isii n'usoro na 2012, ebe ọ kacha mma nkeji 2:26:00 maka nke abụọ na Tokyo Marathon.<ref>Nakamura, Ken (2012-02-26). [http://www.iaaf.org/news/news/kipyego-wins-tokyo-marathon-gebrselassie-fade Kipyego wins Tokyo Marathon, Gebrselassie fades to a disappointing fourth ]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> Mgbe afọ atọ gachara, ọ gbara ọsọ na Ottawa Marathon ma n'oge a ọ meriri n'ọsọ ahụ.<ref>Gains, Paul (2012-05-27). [http://www.iaaf.org/news/news/moiben-defends-ottawa-title Moiben defends Ottawa Title]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> oso-na otu onye nke ndị Etiopia na-eme ihe nkiri na Guangzhou Marathon na Nọvemba, na-abịa nke abụọ na Mulu Seboka.<ref>[http://www.chinadaily.com.cn/xinhua/2012-11-18/content_7534460.html Results of 2012 Guangzhou Marathon]. ''[[China Daily]]'' (2012-11-18). Retrieved on 2013-03-09.</ref> Yeshi nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ arụmọrụ ziri ezi na 2013 Tokyo Marathon, na-agwụ otu sekọnd nwayọ karịa na 2012, mana ọ ka nọ n'ọnọdụ nke abụọ.<ref>Nakamura, Ken (2013-02-24). [http://www.iaaf.org/news/report/kimetto-clocks-course-record-20650-at-tokyo-m Kimetto clocks course record 2:06:50 at Tokyo Marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-03-09.</ref> O setịpụrụ ihe kachasị mma iji merie na Ottawa Marathon na Mee, na-agwụcha n'oge ndekọ nke 2:25:31 awa.<ref>Gains, Paul (2013-05-26). [http://www.iaaf.org/news/report/jufur-and-esayias-make-ethiopias-day-at-the-o Jufar and Esayias make Ethiopia's day at the Ottawa Marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-06-01.</ref> Ọ gara n'ihu ruo awa 2:24:06 na Frankfurt Marathon, na-ewere ọnọdụ nke isii.<ref>Wenig, Jörg (2013-10-27). [http://www.iaaf.org/news/report/kipruto-and-kilel-make-it-a-kenyan-double-at Kipruto and Kilel make it a Kenyan double at Frankfurt Marathon]. IAAF. Retrieved on 2013-11-02.</ref>
== Edensibia ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* Yeshi Esayias at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pj6rulflyjy8co881hyn2u7myc3a63o
Zemzem Ahmed
0
18606
86504
83842
2022-08-04T14:57:32Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zemzem Ahmed 2014 Paris Marathon t111531.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Zemzem Ahmed Deko''' (amụrụ na ọnwa Disemba 27, na afọ 1984, na Asella) bụ onye Ethiopia na-agba ọsọ steeplechase na onye na-agba ịnyịnya n'okporo ụzọ. Ọ pụtara dị ka otu n'ime ndị isi steeplechasers nke Ethiopia, ma mebie ihe ndekọ nke onwe ya ugboro atọ na 2007.
Zemzem nọchitere anya [[Ethiopia]] na na afọ 2008 Summer Olympics na Beijing, ma soro sọọ mpi na 3000m steeplechase ụmụ nwanyị, ya na ndị otu ya Sofia Assefa na Mekdes Bekele. Ọ gbara ọsọ na nke atọ nke asọmupi ahụ, ebe ọ gwụchara n'ọnọdụ nke anọ wee gaa n'ihu na nke ikpeazụ, na oge kachasị mma nke 9:25.63.<ref>{{Cite web|title=Women's 3000m Steeplechase – Round 1 Heat 3|url=http://www.2008.nbcolympics.com/trackandfield/resultsandschedules/rsc=ATW033900/index.html|publisher=[[NBC Olympics]]|accessdate=26 November 2012|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120821020758/http://www.2008.nbcolympics.com/trackandfield/resultsandschedules/rsc%3DATW033900/index.html|archivedate=21 August 2012}}</ref> Ọ meziwanyere arụmọrụ ya na agba ikpeazụ, wee setịpụ ndekọ mba, na oge nke 9:17.85, naanị sekọnd asatọ karịa nke onwe ya kachasị mma, na-agwụ naanị n'ọnọdụ nke asaa.<ref>{{Cite web|title=Women's 3000m Steeplechase – Final|url=http://www.2008.nbcolympics.com/trackandfield/resultsandschedules/rsc=ATW033100/index.html|publisher=[[NBC Olympics]]|accessdate=26 November 2012}}</ref>
Ọ laghachiri n'ọkwa ụwa na 2009 World Championships in Athletics ma mecha buru onye nke iri na steeplechase na ọsọ nke 9:22.64 nkeji. O sonyeghị n'asọmupi n'afọ 2010 na 2011 wee pụta ọzọ n'afọ 2012 na-elekwasị anya dị ka onye na-agba ọsọ n'okporo ụzọ dị anya. Ọ gbara ọsọ kachasị mma nke 2:27:12 awa maka marathon n'ọnwa Ọktoba, bụrụ onye nke isii na Frankfurt Marathon.<ref>Butcher, Pat (2012-10-28). [http://www.iaaf.org/news/report/patience-pays-for-makau-in-frankfurt-debut-wi Patience pays for Makau in Frankfurt, debut win for Melkamu]. IAAF. Retrieved on 2013-02-11.</ref> Ọkara marathon kacha mma nke 73:31 nkeji sochiri na Zhuhai Half Marathon, ebe ọ bụ nke atọ. Ọ meziwanyere nke a ruo nkeji 73:25 na 2013 Houston Half Marathon .
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qfg90zz6klkgqevuvxr7ntmjzj97xom
Egba people
0
18743
86613
85294
2022-08-05T06:45:43Z
Ennydavids
13406
Added photo #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Abule egba (Lagos, Nigeria).jpg|thumb|Abule egba (Lagos, Nigeria)]]
{| class="sidebar sidebar-collapse nomobile"
| class="sidebar-pretitle" style="padding-top:0.4em;" |Part of a series on
|-
! class="sidebar-title-with-pretitle" style="font-size:175%; line-height:1.0em; padding-bottom:0.4em;" |[[Yoruba people]]
|-
| class="sidebar-image" style="border:none; padding:0.6em 0.4em;" |
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
* [[Yoruba culture|Culture]]
* [[Yoruba music|Music]]
* [[Yoruba traditional art|Art]]
* [[Yoruba language|Language]]
* [[Yoruba mythology|Mythology]]<br /><br /><br /><br />
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Subgroups
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
* [[Ana people|Ana (Ife)]]
* [[Ketu (Benin)|Ketu]]
* [[Patargo|Anago-Kura]]
* [[Savè|Shabe]]
* [[Akoko]]
* [[Awori tribe|Awori]]
* [[Egba people|Egba]]
* [[Ogu people|Egun]]
* [[Ekiti people|Ekiti]]
* [[Ibarapa people|Ibarapa]]
* [[Offa, Kwara|Iboolo]]
* [[Idaasha people|Idaasha]]
* [[Igbomina]]
* [[Ife]]
* [[Ijebu Kingdom|Ijebu]]
* [[Ijesha]]
* [[Okitipupa|Ikale]]
* [[Ilaje]]
* [[Isha people|Isha]]
* [[Itsekiri people|Itsekiri (Iwere)]]
* [[Mokole language (Benin)|Mokole]]
* [[Ohori people|Ohori (Ije)]]
* [[Okun people|Okun]]
* [[Olukumi people|Olukumi]]
* [[Onko|Onko (Oke-ogun)]]
* [[Owo|Ogho]]
* [[Oworo people|Oworo]]
* [[Owu people|Owu]]
* [[Oyo Empire|Oyo]]
* [[Sagamu|Remo]]
* [[Ondo Kingdom|Udoko (Ondo)]]
* [[Yewa clan|Yewa (Egbado)]]
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Religion
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
; God
: [[Olorun]]
: [[Olodumare]]
: [[Olofi|Olofin]]
; Divination
: [[Ifá]]
: [[Opon Ifá]]
: [[Opele]]
: [[Ifá#Odù Ifá|Odù Ifá]]
: [[Ajere Ifa|Agere Ifa]]
: Awo & Ogberi
; Orishas
: [[Obatala|Ọbatala]]
: [[Osanyin staff|Osanyin]]
: [[Eshu|Elegba]]
: [[Yemoja]]
: [[Olokun]]
: [[Shango]]
: [[Oya|Oya/Yansa]]
: [[Ogun]]
: [[Babalú-Ayé|Obaluwaye]]
: [[Oshun]]
: [[Oshosi|Oshoosi]]
: [[Orunmila]]
: [[Aganju]]
: [[Oshumare]]
: [[Orisha|More....]]
; Legendary creatures
: Ebora & Imale
: [[Egbere]]
: Iwin
: Akudaaya
: [[Abiku]] & [[Emere]]
: Oro
: ...
; '''Religious concepts:'''
: [[Ase (Yoruba)|Àshẹ]]
: Iwa
: [[Ori (Yoruba)|Ori]]
: Ìmùlẹ̀
: Àkámarà
: [[Yoruba mythology|Ìtàn]]
: Ẹbọ & Ètùtù
<small>'''Social / Communal concepts:'''</small>
: [[Omoluabi|Omọlúàbí]]
: [[Aso ebi|Aṣọẹbí]]
: Esusu
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Politics/History
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
'''Timeline :''' [[History of the Yoruba people]]
'''Rulers (Oba):''' [[List of rulers of the Yoruba state of Dassa|Ọma-Jagun]] '''·''' [[Oba of Lagos#List of Obas of Lagos|Eléko]] '''·''' [[List of rulers of the Yoruba state of Icha|Ìchà]] '''·''' [[List of rulers of Ife|Ọọ̀ni]] '''·''' [[Alara of Ilara-Mokin|Alárá]] '''·''' [[List of rulers of the Yoruba state of Ketu|Alákétu]] '''·''' [[Osemawe of Ondo Kingdom|Òṣemàwé]] '''·''' [[List of rulers of the Yoruba state of Oyo|Aláàfin]] '''·''' [[List of rulers of Remo|Àkárìgbò]] '''·''' [[List of rulers of the Yoruba state of Sabe|Oníṣabẹ]] '''·''' [[Olowo of Owo|Ọlọ́ghọ̀]] '''·''' [[Awujale|Awùjalẹ̀]] '''·''' [[Egba Ake|Aláké]] '''·''' [[Orangun|Òràngún]] '''·''' [[Akure Kingdom#List of Dejis and Adeles of Akure|Dééjì]] '''·''' [[Ilesa#The Ijesa Monarchs|Ọwá]] '''·''' [[Offa, Kwara#List of Olofas in Order of Succession|Ọlọ́fà]]
'''[[Royal titles of Yoruba monarchs|Titles]] (Oyè):''' [[Olori (title)|Olorì]] '''·''' [[Oloye|Òjoyè]] '''·''' [[Baale (title)|Baálẹ̀]] '''·''' [[Omoba|Ọmọba]] '''·''' Ọlọ́jà '''·''' [[Iyalode (title)|Ìyálóde]] '''·''' [[Babalawo#Functions in society|Olú-awo]] '''·''' Olótu '''·''' [[Oyo Empire#Oyo Mesi|Baṣọ̀run]]
Region state: [[Yoruba country]]
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
[[Yoruba diaspora|Diaspora]]
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
* [[Oku people (Sierra Leone)|Okus]]
* [[Bahia|Bahians]]
* [[Saro (Nigeria)|Saros]]
* [[Tabom people|Taboms]], [[Saros (Nigeria)|Agudas]] & [[Saros (Nigeria)#Amaros in Lagos|Amaros]]
* [[Afro-Cuban|Afro-Cubans / Lucumis]]
* [[Yoruba Americans|United States]]
* [[Afro-Dominicans (Dominican Republic)|Afro-Dominicans]]
* [[Afro-Haitians]]
* [[Yoruba Canadians|Canada]]
* [[Yoruba People#West Africa (Other)|Ivory Coast]]
* [[British Nigerian|Britain]]
* [[Nigerians in Ireland#Language|Ireland]]
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Festivals and events
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
<small>'''West Africa:'''</small>
* [[Osun-Osogbo]]
* [[Olojo festival|Olojo]]
* [[Igogo festival|Igogo]]
* [[Eyo festival|Eyo Festival]]
* [[Badagry Festival]]
* Orosun
* [[Ogun|Odun Ogun]]
* [[Ojude Oba festival|Ojude Oba]]
* [[Oro Festival|Oro]]
* [[Aké Arts and Book Festival|Aké Arts & Book Festival]]
* [[Sango Festival|World Sango Festival]]
* [[Egungun|Odun Egungun]]
* Liṣabi
* [[Olokun Festival|Odun Olokun]]
* Yoruba Drum Festival
<small>'''Diaspora:'''</small>
* [[Odunde Festival]]
* [[Yoruba Arts Festival]]
* [[Yemoja]] Festival (Brazil, Cuba, Trinidad, USA, Venezuela, Argentina)
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Geography
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
[[Yorubaland]]
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Notable personalities
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
[[List of Yoruba people]]
|-
! class="sidebar-heading" style="padding:0.2em 0.4em 0; border-top:1px solid #aaa;" |
Performing Arts
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
<small>'''Contemporary:'''</small>
* [[Apala]]
* [[Fuji music|Fuji]]
* [[Were music|Were]]
* [[Highlife|Yoruba Highlife]]
* [[Waka music|Waka]]
* [[Jùjú music|Jùjú]]
* [[Afrobeat]]
* [[Afrobeats]]
* [[Sakara music|Sakara]]
<small>'''Folk/Traditional:'''</small>
* [[Bolojo]]
* Obitun
* Bírípo
* [[Batá drum|Bata]]
* Olele
* Ijala
* [[Gelede]]
* Ekun Iyawo/Rara
* [[Dadakuada]]
* [[Oriki]]
* Esa
* Alamo
* Ogede
* [[Gbedu]]
* Iremoje
* Ewi
|-
| class="sidebar-content hlist" style="padding:0 0.4em 0.6em; border-bottom:1px solid #aaa;" |
* '''[[Yoruba architecture|Architecture]]'''
|-
| class="sidebar-navbar" style="padding-top:0;" |<templatestyles src="Module:Navbar/styles.css"></templatestyles>
|}
'''Ndị Egba''' bụ obere ìgwè nke [[Ndi Yoruba|ndị Yoruba]], otu agbụrụ nke ọdịda anyanwụ [[Naijiria]], ọtụtụ n'ime ha sitere n'akụkụ etiti nke steeti Ogun nke bụ Ogun Central Senatorial District.
Ogun Central Senatorial District nwere mpaghara gọọmentị ime obodo isii na Ogun State: [[Abeokuta North]], [[Abeokuta South]], [[Ewekoro]], [[Ifo]], Obafemi Owode na Odeda.
== Mbido ==
A na-arụ ụka banyere mmalite nke okwu Egba. Nkọwa mbu nwere ike isite n'okwu Ẹ̀gbálugbó, nke pụtara ndị na-agagharị n'oké ọhịa, nke a sitere n'eziokwu ahụ bụ na ndị nna nna nke ndị Egba si n'ógbè Alaeze Ukwu Oyo bịa na "Egba Forest" wee guzobe anyị maara ugbu a dị ka obodo Abeokuta. "Egbalugbo" jikọtara ya na Ẹ̀gbálu ma ọ bụ Ẹ̀gbodó, ndị na-awagharị n'akụkụ osimiri ahụ, bụ ndị mechara belata aha ha ka "Egbado" nke agbụrụ yorba ọzọ. Ihe ọzọ nwere ike ịpụta nwere ike isite n'okwu Ẹ̀̀̀gbá, utu aha nke onye isi nke duuru ọtụtụ ìgwè Egba gaa ebe ha dị ugbu a.<ref>{{Cite web|url=https://lucentwrites.wordpress.com/2017/02/16/egbaa-history-of/|title=Egba:A History|date=16 February 2017}}</ref><ref>{{Cite journal|url=https://www.jstor.org/stable/pdf/1157085.pdf|author=Biobaku|first=S. O.|title=An Historical Sketch of Egba Traditional Authorities|journal=Africa: Journal of the International African Institute|year=1952|volume=22|issue=1|pages=35–49|doi=10.2307/1157085}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ìgwè Egba, nke mbụ n'okpuru Alaeze Ukwu Oyo, ghọrọ ndị nweere onwe ha mgbe ọdịda dị egwu nke Oyo na ọkara mbụ nke narị afọ nke irinaitolu.<ref>{{Cite web|url=https://litcaf.com/egba-people/|title=Egba People|work=LitCaf Encyclopedia}}</ref> Agha na Dahomey, nke Egba nwere ihe ịga nke ọma n'akụkụ ụfọdụ n'ihi nchebe nke Olumo Rock nyere, dugara na ntọala obodo Abeokuta, nke pụtara n'ụzọ nkịtị "n'okpuru nkume".
Mba Egba nwere mpaghara ndị a: Ake, Owu, Oke ona na Gbagura, nke ọ bụla nwere eze nke ya. (N'akụkọ ihe mere eme, mba Egba nwere nkewa anọ a; Ibara, ọ bụ ezie na ọ dị na Abeokuta, bụ akụkụ nke Yewaland.) N'oge ọchịchị ndị Britain na-achị ala ahụ, ndị Alake (ma ọ bụ Eze Ake) ghọtara dị ka onye na-achị agbụrụ ahụ dum na ókèala ha, ya mere, a na-akpọ onye nọchiri ya ugbu a Alake nke Egbaland. Utu aha nke ndị eze nke mpaghara ndị a kpọtụrụ aha n'elu bụ ''Alake nke Egbaland'', ''Oshile nke Oke Ona'', ''Agura nke Gbagura'', na ''Olowu nke Owu'', n'usoro nke obibi na ogo na mba Egba.
O kwesịrị iburu n'uche na obodo mbụ na ebe obibi nke mba Egba na Egbaland dị n'okpuru na gburugburu Olumo Rock, nke dị na Ikija / Ikereku nke Egba Oke Ona, Jagunna nke Itoko, onye isi Oke Ona, bụ nnukwu onye nchụàjà nke Olumo. Olumo Rock dị n'ókèala nke na n'okpuru nchịkwa nke Itokos.
Aha ọzọ maka Abeokuta site n'aka ndị nna guzobere ya bụ ''Oko Adagba'' (Adagba's Farm) na-ezo aka na onye na-achụ nta nke chọpụtara Olumo Rock. Adagba gara ịchụ nta na-achọ anụ ọhịa site n'obodo Obantoko ebe ụmụ amaala Itoko ibe ya nọ mgbe ha na-agagharị maka ebe obibi. Mgbe ahụ, ọ gafere ugwu ahụ.
Egbaland bụ ebe Henry Townsend biri, ọ bụkwa ebe obibi nke akwụkwọ akụkọ mbụ na Naịjirịa (''Iwe Iroyin''). Ndị ya gara n'ihu na-eje ozi dị ka ndị mbụ n'ime ọtụtụ mba Naijiria (ruo n'oge na-adịbeghị anya, naanị otu n'ime ha) nwere ukwe.
== Abụ Egba ==
: Lori oke o'un petele
: Ibe l'agbe bi mi o
: Ibe l'agbe ruo n'oge ọ bụla
: Àgwàetiti Ominer
: Chorus: Maa yo, maa yo, maa Yo o; Ori Olumo; Maa yo, ma yo, maa O; Ori Oluto
: Abeokuta ilu Egba
: N ko ma ọ bụ na re
: N o gbe ma ọ bụ l'eke okan mi
: Ọ na-aṅụ mmanya
: Emi o f'Abeokuta sogo
: N o duro l'ori Olumo
: Maayo l'oruko Egba ooo
: Emi omoo Lisabi
: E na
: Chorus: Maa yo, maa yo, maa Yo o; Ori Olumo; Maa yo, ma yo, maa O; Ori Oluto
: Emi o maayo l'ori Olumo
: Emi o s'ogoo yi l'okan mi
: Wipe ilu lokiki ma ọ bụ
: Awa Egba n gbe
: Chorus: Maa yo, maa yo, maa Yo o; Ori Olumo; Maa yo, ma yo, maa O; Ori Oluto
== Uwe ọdịnala ==
* Ụmụ nwoke:
** Brọsh, kembe/sokoto
** Top, Buba na Agbada
** Cap, Fila (abeti aja)
* Ụmụ nwanyị:
** Onye na-ekpuchi ihe (''Iro'')
** Blouse(Buba)
** Uwe isi / Headtie (<nowiki><i id="mwew">Gele</i></nowiki>)
** Ndị ọzọ: Ipele - Akpụkpọ ákwà a na-etinye n'ubu ma ọ bụ na-ekpuchi n'úkwù
== Nri ==
== Ndị ama ama ==
* Adegboyega Edun, onye ụkọchukwu, onye nkuzi, onye isi na onye nchịkwa gọọmentị; odeakwụkwọ nke Egba United Government
* Chief Isaac Olufusibi Coker, nke a makwaara dị ka ''Aderupoko'', onye ahịa na Oluwo mbụ nke Abeokuta
* Chief Moshood Kashimawo Olawale Abiola, onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
* Chief Fatai Ajani Areago, onye mmepụta ihe, onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị
* Akin Fayomi, onye nnọchi anya Naijiria, onye nnọchiteanya na France, Monaco, Liberia
* Chief Akintoye Coker S.A.N., onye nnọchi anya Naijiria, onye nnọchianya, mpaghara ọdịda anyanwụ na United Kingdom
* F.A.S. Ogunmuyiwa, onye ọrụ ikpe nke Colonial / First Republic na onye nchịkwa egwuregwu
* Chief [[Olusegun Obasanjo]], [[Ishi ochíchì Naigeria|Onye isi ala Naịjirịa]] site na 1999 ruo 2007
* Chief Ebenezer Olasupo Obey-Fabiyi, onye na-eti egwu na onye na-ezisa ozi ọma
* [[Fela Kuti|Olufela Olusegun Oludotun Ransome-Kuti]], onye na-eti egwu na onye na-eme ngagharị iwe
* Chief [[Funmilayo Ransome-Kuti|Olufunmilayo Ransome-Kuti]], onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na "Nne nke Mba"
* Reverend Oludotun Israel Ransome-Kuti, ụkọchukwu, onye nkuzi na onye isi (April iriato 1891 April 6, 1955)
* Prọfesọ Olikoye Ransome-Kuti, dọkịta na-ahụ maka ụmụaka, onye na-eme ngagharị iwe, na minista ahụike (iriato Disemba 1927 1 June 2003)
* Chief [[Ernest Shonekan]], Onye isi ala Niajirịa, iriabuonaise Ọgọst 1993 17Nọvemba 1993
* Prọfesọ Wole Soyinka, onye edemede, onye na-eme ngagharị iwe na onye nwetara ihe nrite Nobel
* Alhaji Abdulateef Adegbite, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke Kansụl Kasị Elu maka Ihe Ndị Alakụba
* Kolawole Banmeke, Onye isi ọrụ na onye odeakwụkwọ nke gọọmentị na steeti Lagos (1985-1988)
* Chief F. R. A. Williams S.A.N., onye ọka iwu.
* [[Adewale Oke Adekola]], injinia obodo, agụmakwụkwọ, onye edemede, na onye nchịkwa
* Pastor Tunde Bakare, onye ọka iwu na onye ụkọchukwu a ma ama
* [[Tunde Kelani]], onye na-ese ihe nkiri
* Segun Odegbami, onye bọọlụ lara ezumike nká
* Dimeji Bankole, onye bụbu ọkà okwu nke ụlọ ndị nnọchi anya Naịjirịa
* Bukola Elemide, onye a na-akpọ ''Asa'', onye na-agụ egwu
* [[Olu Jacobs]], onye na-eme ihe nkiri
* Sir Shina Peters, onye egwu
* Alhaji Waheed Ayinla Yusuf (Omowura), onye egwu
* Prince Bola Ajibola, onye ọka ikpe ụlọ ikpe ụwa lara ezumike nká
* Chief Simeon Adebo, onye ọka iwu na onye nnọchi anya mba ọzọ
* Chief J.F. Odunjo, Yoruba literary icon, onye edemede nke usoro ''Alawiye'' a ma ama
* Chief Bolu Akin-Olugbade, onye ọchụnta ego
* Tunde Lemo, osote gọvanọ CBN
* John Fashanu, onye bọọlụ lara ezumike nká
* Dipo Shodipo, otu nwoke mbụ na Naịjirịa
* Femi Kuti, onye na-eti egwu
* Seun Kuti, onye na-eti egwu
* Made Kuti, onye na-eti egwu
* [[Clarence Peters]], onye nduzi vidio egwu
* Abioye-Sanusi Shinaayomi, onye na-eme ihe nkiri na onye na-emepụta vidio egwu
* Senator Ibikunle Amosun, gọvanọ nke Ogun steeti site na 2011 ruo 2019
* Chief Olusegun Osoba, onye nta akụkọ na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, gọvanọ nke Ogun steeti site na 1999 ruo 2003
* [[Zainab Balogun]], onye na-eme ihe nkiri na ihe nlereanya
* Ayomikun Williams, onye na-emepụta ihe
* Prọfesọ Adeoye Lambo, prọfesọ ahụike, onye bụbu osote onyeisi oche nke World Health Organization (WHO)
* Prọfesọ Saburi Biobaku, onye bụbu osote onye isi nke Mahadum Lagos.
* Chief David Adekunle Majekodunmi, onye ọchụnta ego
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* S. O. Biobaku: Egba na ndị agbata obi ha; 1842 - 1914. Oxford 1957.
== Ebensidee ==
<references />
{{Yoruba topics}}{{authority control}}
s99i04llx6f4jdiksr7iokh15lxgixe
Kube Cake
0
18904
86642
85692
2022-08-05T07:13:19Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Kube Cake 01.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Kube Cake''', nke ndi mmadu makwaara dị ka '''Kube Toffee''', bụ ihe na-atọ ụtọ nke Ghana.<ref>{{Cite web|date=2017-04-03|title=Chewy coconut candy AKA kube cake|url=https://biscuitsandladles.com/chewy-coconut-candy-aka-kube-cake/|accessdate=2020-06-14|work=biscuits and ladles|language=en-GB}}</ref>
== Ihe E ji eme ya ==
Ihe eji eme ihe na nkwadebe gụnyere Akị bekee, [[Ńnú odẹne|shuga]], mmiri na [[mmiri]] lemon.<ref>{{Cite web|title=Candied Coconut Balls from Ghana|url=https://www.thespruceeats.com/caramel-coconut-balls-39543|accessdate=2020-06-14|work=The Spruce Eats|language=en}}</ref>
== Nkwadebe ==
Mgbe a na-akwadebe ihe nracha ahụ, a na-ebu ụzọ mee ka shuga dị ọkụ ruo mgbe ọ na-acha nchara nchara mgbe ahụ akị bekee a gwakọtara agwakọta, mgbe ahụ, a gbakwunyere lemon iji mee ka ọ dị ụtọ.<ref>{{Cite web|author=|first=|date=|title=Aftrad Village Kitchen|url=https://aftradvillagekitchen.com/recipe-items/kube-cake/|archiveurl=|archivedate=|accessdate=|work=}}</ref> Wụsa ya n'elu ala dị larịị ma malite ịkpụzi ya ka ọ bụrụ obere ihe na-atọ ụtọ.
== Ebensidee ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://recipes.ghanaculturepolitics.com/2012/11/17/how-to-make-kube-cake-coconut-snack-ball/ Otu esi eme Kube Cake].
kin3tqcnfuu3sfyc091jybayl8xbe4x
Light Soup
0
18905
86643
85693
2022-08-05T07:15:03Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Light soup with fufu.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Light '''Soup''' bụ ofe obodo nke ndị na GaDangme(or Ga) nke Greater Accra Region nke [[Ghana]]. E mepụtara ya na mbụ dị ka 'Tomatoes-Base azụ mmiri ukwu ofe mmiri ' a na-akpọ 'Aklo(or Aklor)' maka ndị ọkụ azụ n'ụsọ oké osimiri nke Accra, mana ka oge na-aga ọ gbanwere ghọọ ofe a kwadebere na 'azụ̀ na anụ ewu', ma ọ bụ 'azùb na anụ ehi', ma ọ bụkwa 'naanị anụ anụ ụlọ nke GaDangmes(or Gas) na-akpọ' 'Toolo Wonu', mana ndị agbata obi ha 'Akrkans' . 'Light Soup' nke GaDangme((or Ga) ndị obodo ahụ kwadebere ụzọ maka nhazi nke GaDagme(or Ga] MEALS dị ka: (1) 'Komi Ke Aklo(or Aklor), Garnished With Cooked Blended Okro', (2) 'Banku Ke Akloor Aklor', Garnished with Cooked Okro, (3) 'YeleChops of Boiled-Yam Akloor, Keonu) To To To To-Molo' To To Toamolo 'Boiled', Kealo' wdg, To To To' To To'<ref>(1) Online Reference, By J DZ eagu-kudjodji and others</ref><ref>(1) Online Reference, By J DZ eagu-kudjodji and others, (2) A grammatical sketch of the Akra or Ga-Language - By Johannes Zimmermann.</ref>
== Ụzọ e si eje ozi ==
Enwere ike inye ya na [[Ụtara|Fufu]], Banku, [[kokonte]], osikapa esi ma ọ bụ [[Jí|ji]] . Enwere ike itinye okro e siri esi na ya.<ref>{{Cite web|author=Contributor|first=Catherine Forson Agbo|title=Appreciating Fufu and Light Soup, One Of Ghana's Dish|url=https://www.modernghana.com/lifestyle/13542/appreciating-fufu-and-light-soup-one-of-ghanas.html|accessdate=2020-06-25|work=Modern Ghana|language=en}}</ref>
== Ihe ndị e ji mee ya ==
Ihe ndị a na-etinye na ya gụnyere tomato, tomato paste, ose nkiri , yabasị, nnu, ginger, àkwá ubi, na azụ kpọrọ nkụ ma ọ bụ nnu na / ma ọ bụ anụ.
== Ụzọ e si akwadebe ya ==
A na-akwadebe ofe nkịtị site na iji mmiri ara ehi ma ọ bụ anụ mee ka ọ dị ụtọ, yabasị, galik na ginger n'ime saucepan. A na-agbakwunyezi tomato paste. A na-esi ose Chili, àkwá ubi na tomato, gwakọta ma tinye ya na saucepan. A na-agbakwunye mmiri iji mee ka ofe ahụ dị arọ. A na-agbakwunye yabasị na tomato ndị ọzọ, mgbe ahụ gwakọta ya, a na-ahapụkwa ofe ahụ ka ọ sie. A na-ejikwa nri dịka [[Ụtara|fufu]], banku, ma ọ bụ [[Kokonte|konkonte]].<ref>{{Cite web|author=Sasa|first=Tuandike|date=2018-04-18|title=How to prepare light soup with dry fish|url=https://yen.com.gh/107795-how-prepare-light-soup-fish.html|accessdate=2020-06-25|work=Yen.com.gh - Ghana news.|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Nri ndị Ghana
* Ndepụta ofe
== Ebenside ==
<references />
== Njikọ mpụga ==
* [https://www.youtube.com/watch?v=ENbprFPkD7s Vidio: Otu esi akwadebe ọkụ ọkụ]
9jgo9bmiqgyv4bf19gmff5i6u2xe4u9
Baggara Arabs
0
18909
86625
85698
2022-08-05T06:57:33Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Baggara in kordofan.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Ndị '''Baggāra''' (Arabic) ma ọ bụ ndị Arab Chadian bụ otu agbụrụ '''ndị Obodo Arab''' Arab na-ebi n'akụkụ Sahel nke Africa karịsịa n'etiti Ọdọ Mmiri Chad na ndịda Kordofan, nke karịrị nde isii.<ref>{{Cite journal|url=https://www.jstor.org/stable/159386|title=Arabism, Africanism, and Self-Identification in the Sudan|author=Al-Rahim|first=Muddathir 'Abd|journal=The Journal of Modern African Studies|year=1970|volume=8|issue=2|pages=233–249|doi=10.1017/S0022278X00019649}}</ref><ref>[https://www.createspace.com/3937136 ''Baggara of Sudan: Culture and Environment - Culture, Traditions and Livelihood''] by Biraima M Adam</ref> A maara ha dị ka Baggara na [[Sudan]], Abbala, na Baggage. A makwara ya n'ebe ọwụwa anyanwụ Chad dị ka iyal DJINED [1] na dị ka Shuwa Arabs na obodo [[Kameroon|Cameroon]], Nigeria na Western [[Chad]]. A na-ekwu na okwu Shuwa sitere na Kanuri.
Ndị Baggāra na-asụkarị asụsụ ha dị iche, nke a maara dị ka Chadian Arabic. Otú ọ dị, Baggāra nke Southern Kordofan, n'ihi mmekọrịta ya na ndị bi na ndị Sudanese Arab onye na azụ inyinya nke Kordofan. [1] Ha nwekwara otu ọdịnala ọdịnala nke ndụ, ọ bụ ezie na n'oge a, ọtụtụ na-ebi ndụ. Ka o sina dị, n'ozuzu ha, ọ bụghị ha niile na-ewere onwe ha dị ka otu mmadụ, ya bụ, otu agbụrụ. Okwu ahụ bụ "omenala baggara" bụ nke Braukämper webatara na afọ 1994. [1]
Ojiji ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke okwu ''baggāra'' na Sudan bụ iji gosipụta nnukwu ìgwè nke agbụrụ ndị nwere ehi na-asụ Arabic na-asụrụ asụsụ Arabic nke na-ebi n'akụkụ ndịda nke Darfur na Kordofan bụ ndị na-agwakọta nke ukwuu na ndị obodo ha bi na mpaghara ahụ, ọkachasị ndị Fur, ndị Nuba na ndị Fula. Ọtụtụ n'ime ha bụ naanị ụmụ agbụrụ ndị dịbu adị bụ ndị a na-eme ka ha bụrụ ndị Arab. [1] Ọtụtụ n'ọnụ ọgụgụ nke "Baggara Arab" bi na [[Chad]] na Sudan, na obere ndị na-erughị eru na [[Niger|Nigeria]], [[Kameroon|Cameroon]], Niger, [[Central African Republic]] na [[South Sudan]]. Ndị ka bụ ndị na-akwagharị akwagharị na-akwaga n'oge n'etiti ala ịta nri n'oge mmiri na mpaghara osimiri n'oge ọkọchị.
A maara asụsụ ha na-asụkarị n'etiti ndị ọkà mmụta site na aha dị iche iche, dị ka Chadian Arabic, nke sitere na mpaghara ebe a na-asụrụ asụsụ ahụ. N'ihe ka ukwuu na narị afọ nke 20, ndị ọkà mmụta maara asụsụ a dị ka "Shuwa Arabic", mana "Shuwa" bụ okwu mpaghara na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke dara n'etiti ndị ọkà mmụta asụsụ na-ahụ maka asụsụ ahụ, ndị na-ezo aka na ya dị ka "Chadian Arabic" dabere na mmalite nke ndị na-asụ asụsụ ala a na-ajụ maka ọrụ agụmakwụkwọ.
== Mmalite na nkewa ==
Dị ka agbụrụ ndị ọzọ na-asụ Arabic na [[Sudan]] na Sahel, agbụrụ Baggara na-azọrọ na ha sitere na agbụrụ Juhaynah Arab. Otú ọ dị, ihe akaebe mbụ e dere ede nke ebe obibi ndị Arab na mpaghara a bụ na 1391 mgbe Mai, aha Kanuri maka Eze, nke Bornu, Abu 'Amr Uthman b. Idris zigara Sultan Mamluk, Barquq, akwụkwọ ozi, na-eme mkpesa banyere Judham na ndị Arab ndị ọzọ na-awakpo ókèala ya ma na-eme ka ndị ọ na-achị bụrụ ohu [1] Aha otu n'ime nnukwu agbụrụ Baggara na agbụrụ dị mkpa nke ndị Arab Judham, Beni Halba. [2] Braukamper na-ekwu na e guzobere ọdịbendị Baggara na narị afọ nke iri na asaa na Wadai, n'etiti Bornu na Darfur, ebe ndị Arab, ndị na-azụ kamel, zutere ndị Fula na-azụ ehi Fula na ndị na-ak na-azụlite n'ebe ọwụwa anyanwụ, na-ebugharị n'ebe ndị Bra Braghur (Bordouk ugbu a). Ndị Arab Naịjirịa bụ ndị nnọchiteanya kachasị n'ebe ọdịda anyanwụ. [1]
Agbụrụ Baggara na [[Sudan]] gụnyere: Rizeigat, Taʹisha, Beni Halba, Habbaniya, Salamat, Messiria, Tarjam, na Beni Hussein na Darfur, na Messiria Zurug, Messiria Humr, Hawazma, Habbania na Awlad Himayd na Kordofan, na Beni Selam na White Nile.
Ndị Messiria, otu n'ime agbụrụ kachasị ukwuu na nke kachasị mkpa nke ndị Arab Baggara dị na Chad, Darfur na Kordofan. Ọtụtụ n'ime ndị Messiria bi na Kordofan na Chad na ọnụ ọgụgụ dị nta na Darfur. Na Darfur, a na-ahụkarị ha na Niteiga, mpaghara dị n'ebe ugwu Nyala. E wezụga obodo Messiria na Niteiga, e nwere ọtụtụ obere ìgwè ndị Arab na Darfur na-azọrọ njikọ ya na Messiria, ndị a bụ Ta'alba, Sa'ada, Hotiyya, na Nei'mat. Tinyere obere ìgwè ndị a, a ga-agụnye obodo Jebel "Messiria" na Jebel Mun, na West Darfur, nke na-asụ asụsụ Nilo-Saharan, Mileri, nke metụtara Tama. A naghị ele ndị Mileri nke Jebel Mun anya dị ka ndị Arab mana ndị isi ha anọwo na-ekwusi ike na ha bụ ndị Arab Messiria.
Agbụrụ Baggara nwere ndị ikwu nwere kamel, nke a maara dị ka Abbala. Agbụrụ Abbala na Sudan na-ebikarị na North na West Darfur. Ndị kasị ukwuu na agbụrụ kachasị jikọta okwu Abbala bụ Northern Rizeigat, nke nwere ngalaba ise; Mahamid, Mahariyya, Nuwaiba, Irayqat na Atayfat. [1] Ndị nwere njikọ chiri anya na ha na Darfur bụ agbụrụ Awlad Rashid, ndị na-ebikarị na Chad.
Obere obodo nke "Baggara Arabs", ha bụ n'ezie Abbala, nke bi n'akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke Niger ka a maara dị ka Diffa Arabs maka mpaghara Diffa. Ihe ka ọtụtụ n'ime ha si Chad kwapụ, na mbụ n'ihi ụkọ mmiri ozuzo nke afọ 1974, na ndị ọzọ na-abịa na 1980s n'ihi agha na Chad. Ọtụtụ n'ime ndị Arab Diffa na-azọrọ na ha sitere n'ezinụlọ Mahamid nke Sudan na Chad. [1]
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Cavalier_arabe_du_Dékakiré_sur_un_cheval_caparaçonné.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/43/Cavalier_arabe_du_D%C3%A9kakir%C3%A9_sur_un_cheval_capara%C3%A7onn%C3%A9.jpg/300px-Cavalier_arabe_du_D%C3%A9kakir%C3%A9_sur_un_cheval_capara%C3%A7onn%C3%A9.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|300x300px|Onye Arab na-agba ịnyịnya nke ndị French Colonials sere foto, na Dékakiré, Chad. c.1910s. Site na Equatorial Africa French: mba, ndị bi na ya, ọchịchị, ọchịchị. Préf. nke M. Merlin. (e bipụtara na 1918).]]
Baggara nke Darfur na Kordofan bụ ọkpụkpụ azụ nke nnupụisi Mahdist megide ọchịchị Turko-Egyptian na Sudan na 1880s. Onye nke abụọ na-achị Mahdi, Khalifa Abdallahi ibn Muhammad, bụ Baggara nke agbụrụ Ta'aisha. N'oge Mahdist (1883-1998), ọtụtụ iri puku ndị Baggara kwagara Omdurman na etiti Sudan ebe ha nyere ọtụtụ ndị agha maka ndị agha Mahdist.
Mgbe e merisịrị ha n'Agha nke Karari na afo 1898, ndị fọdụrụ laghachiri n'ụlọ Darfur na Kordofan. N'okpuru usoro ọchịchị Britain nke na-apụtaghị ìhè, onye ọ bụla n'ime nnukwu agbụrụ Bagara bụ ''onye'' isi ya (nazir). Ọtụtụ n'ime ha bụ ndị na-eguzosi ike n'ihe nke Umma Party, nke Sadiq el Mahdi duziri kemgbe afọ 1960.
Ndị isi agbụrụ Baggara nke Darfur nwetara "hawakir" (onyinye ala) site n'aka ndị Fur Sultans na afo 1750 ha. N'ihi ya, agbụrụ Baggara anọ kachasị ukwuu nke Darfuráthe Rizeigat, Habbaniya, Beni Halba na Taïisha na-etinye aka na esemokwu Darfur. Agbanyeghị, ndị Baggara etinyela aka nke ukwuu na esemokwu ndị ọzọ na Sudan na Chad. Malite na 1985, Gọọmentị Sudan kwadoro ọtụtụ n'ime agbụrụ ndị dị n'ógbè ahụ n'etiti ha Rizeigat nke ndịda Darfur na Messiria na Hawazma nke agbata obi Kordofan dị ka ndị agha iji lụso ndị agha nnwere onwe Sudan ọgụ n'ókèala ha. Ha guzobere ndị agha na Murahleen, ndị na-agba ịnyịnya na-awakpo obodo ndịda iji zuo ''ihe'' bara uru na ndị ohu. [1]
Ndị Baggara (na obere ìgwè) bụ ndị gọmentị Sudan ji ngwá agha iji sonye na mgbochi nnupụisi megide ndị agha nnwere onwe nke ndị Sudan. A na-eme mwakpo mbụ ndị Baggara wakporo obodo nta na Ugwu Nuba. Gọmentị Sudan kwalitere mwakpo site n'ikwe ndị Baggara nkwa na ha agaghị etinye aka ka ha wee nwee ike weghara anụmanụ na ala. Ha guzobere ndị bu ụzọ na Janjaweed - onye agha a ma ama.<ref name="crest">Flint, J. and Alex de Waal, 2008 (2nd Edn), Darfur: A new History of a Long War, Zed Books.</ref>
N'oge Agha Obodo Sudan nke Abụọ, a tọọrọ ọtụtụ puku ụmụ nwanyị na ụmụaka Dinka ma mesịa bụrụ ndị ohu nke agbụrụ Missiriya na Rezeigat. A tọọrọ ụmụaka a na-amaghị ọnụ ọgụgụ sitere n'ebo Nuba ma mee ha ohu.<ref>United States Department of State, 2008</ref> Na Darfur, gọọmentị haziri ndị agha Beni Halba iji merie ndị agha SPLA nke Daud Bolad du na 1990 na 1990. Otú ọ dị, ka ọ na-erule n'etiti afọ ndị 1990, ndị otu Baggara dị iche iche na ndị agha SPLA kwurịtara nkwekọrịta nkwekọrịta. Ndị isi agbụrụ Baggara kwuru na ha enweghị mmasị isonye n'ọgụ ahụ.
== Hụkwa ==
* Abbala
* Agbụrụ Messiria
* Agbụrụ Hawazma
* Agbụrụ Rizeigat
* Agbụrụ Taịisha
* Agbụrụ Habbaniya
* Agbụrụ Beni Halba
* Awlad Himayd
* Ndị Arab Diffa
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ihe edeturu ==
* {{Cite book|author=Decalo|first=Samuel|title=Historical dictionary of Niger|date=1979|publisher=Scarecrow Press|location=Metuchen, N.J.|isbn=0810812290}}
* nke Waal, Alex na Julie Flint. 2006. Darfur: Akụkọ dị mkpirikpi nke Agha Ogologo. London: Zed Books. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/1-84277-697-5|1-84277-697-5]].
* {{Cite web|author=International Crisis Group|authorlink=International Crisis Group|date=12 October 2007|title=Sudan: breaking the Abyei deadlock|url=http://www.crisisgroup.org/~/media/Files/africa/horn-of-africa/sudan/B047%20Sudan%20Breaking%20the%20Abyei%20Deadlock.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110904040837/http://www.crisisgroup.org/~/media/Files/africa/horn-of-africa/sudan/B047%20Sudan%20Breaking%20the%20Abyei%20Deadlock.pdf|archivedate=4 September 2011}}
* {{Cite book|author=Owens|first=Jonathan|title=A grammar of Nigerian Arabic|date=1993|publisher=Harrassowitz|location=Wiesbaden|isbn=9783447032964}}
* {{Cite journal|author=Owens|first=Jonathan|title=Arabic Dialect History and Historical Linguistic Mythology|journal=Journal of the American Oriental Society|date=2003|volume=123|issue=4|pages=715–740|doi=10.2307/3589965}}
* Scheinfeldt, Laura B, na ndị ọzọ. 2010. Na-arụ ọrụ maka nchịkọta nke ihe mgbe ochie, asụsụ, na data mkpụrụ ndụ ihe nketa maka ịkọwa akụkọ ihe mere eme nke ndị Afrịka. Na John C. Avise na Francisco J. Ayala, eds., Na ìhè nke evolushọn. Mpịakọta nke anọ: ọnọdụ mmadụ. Washington, D.C.: National Academies Press. Usoro: Arthur M. Sackler Colloquia
* United States Department of State 2008-06-04. [http://www.unhcr.org/refworld/docid/484f9a3ec.html ''Ịzụ ahịa na ndị mmadụ''] Report 2008 na Sudan.
* {{Cite book|author=Adam|first=Biraima M.|title=Baggara of Sudan: Culture and Environment: Culture, Traditions and Livelihood|date=30 October 2012|publisher=Createspace Independent Pub|isbn=978-1-4782-4213-0|url=https://books.google.com/books?id=F_m4NAEACAAJ|language=en}}
*
* {{Cite book|author=Young|first=Helen M.|title=Livelihoods, Power, and Choice: The Vulnerability of the Northern Risaygat, Darfur, Sudan|date=2008|url=https://www.researchgate.net/publication/237202128|publisher=Feinstein International Center}}
* {{Cite book|author=Owens|first=Jonathan|title=Neighborhood and Ancestry: Variation in the Spoken Arabic of Maiduguri, Nigeria|date=1998|publisher=John Benjamins Publishing Company|isbn=978-90-272-1834-6|url=https://books.google.com/books?id=MCpjAAAAMAAJ|language=en}}<nowiki></ref></nowiki>
* {{Cite book|author=Manfredi|first=Stefano|chapter=Dialect mixing and dialect levelling in Kordofanian Baggara Arabic (Western Sudan)|pages=141–162|editor=Alexandrine Barontini|title=Dynamiques langagières en Arabophonies : variations, contacts, migrations et créations artistiques : hommage offert à Dominique Caubet par ses élèves et collègues|date=2012|location=Zaragoza|isbn=9788461614370|edition=Primeraición}}
* {{Cite book|author=Macmichael|first=Harold Alfred|title=A History of the Arabs in the Sudan - Scholar's Choice Edition|date=1922|publisher=Cambridge: University Press}}
* {{Cite book|editor=Oliver|title=The Cambridge history of Africa (1050-1600)|date=2008|publisher=Cambridge University Press|location=Cambridge|isbn=978-0-521-20981-6}}
* {{Cite book|author=Hassan|first=Yusuf Fadl|title=The Arabs and the Sudan: from the seventh to the early sixteenth century|date=1967|publisher=University Press|location=Edinburgh|url=https://books.google.com/books?id=2rFSjgEACAAJ}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe edeturu banyere mmalite nke omenala ndị Arab Baggara na-ezo aka pụrụ iche na Shuwa. Na Jonathan Owens, ed., ''ndị Arab na ndị Arab na mpaghara Lake Chad''. Rüdiger Köppe Usoro SUGIA (Sprache und Geschichte in Afrika); 14.
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
5cvbcdsc8rrf0p0gg9u8m7brzyp8ra6
Morogoro Region
0
18923
86621
85743
2022-08-05T06:54:38Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mt Uluguru and Sisal plantations.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Ógbè Morogoro''' bụ otu n'ime ógbè 31 nke obodo [[Tanzania]]. Isi obodo mpaghara bụ obodo Morogoro. Dị ka ọnụ ọgụgụ mba nke afọ 2012 si kwuo, mpaghara ahụ nwere ọnụ ọgụgụ mmadụ 2,218,492, nke dị elu karịa atụmatụ ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 2,209,072 . .: peeji nke 2 Maka na afọ 2002 , ọnụ ọgụgụ mmụba nke 2.4 pasent nke mmụba kwa afọ nke mpaghara ahụ bụ nke iri na anọ kachasị elu na mba ahụ.: peeji nke 4 Ọ bụkwa mpaghara nke iri abuo na abụọ kacha nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ iri atọ na otu kwa square kilomita.: peeji nke 6.<ref name="2012 Census" /><ref name="2012 Census" />
Ógbè Morogoro nwere ókèala n'ebe ugwu site na Ógbè Tanga, n'ebe ọwụwa anyanwụ site na Ókèala Pwani na Lindi, n'akụkụ ndịda site na Óù Ruvuma na n'ebe ọdịda anyanwụ site na ógbè Iringa na Dodoma.
Kọmishọna mpaghara nke Morogoro mpaghara bụ Kebwe Steven Kebwe.<ref>[https://web.archive.org/web/20130125045210/http://utumishi.go.tz/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=335&Itemid=173 Kitabu cha Mawasiliano Serikalini, Tanzania Government Directory, 2012, page 175]</ref>
== Nkewa ọchịchị ==
=== Mpaghara ===
E kewara mpaghara ahụ na mpaghara asaa:
{| class="wikitable"
! colspan="7" |Mpaghara nke Morogoro Region
|- style="text-align:center;"
!Map
! style="width: 10em" |Mpaghara
! style="width: 6em" |Ndị bi na ya bụ(2012)<br /><br /><br /><br />
|-
| rowspan="9" |[[Usòrò:Tanzania_Morogoro_location_map2.svg|200x200px]]
|Ógbè Gairo
| style="text-align:right;" |193,011
|-
|Obodo Ifakara
| style="text-align:right;" |Ihe Ndị Dị Mkpa
|-
|Ógbè Kilombero
| style="text-align:right;" |407,880
|-
|Ógbè Kilosa
| style="text-align:right;" |438,175
|-
|Malinyi District
| style="text-align:right;" |114,202
|-
|Ógbè Morogoro
| style="text-align:right;" |286,248
|-
|Obodo Morogoro
| style="text-align:right;" |315,866
|-
|Mvomero District
| style="text-align:right;" |312,109
|-
|Ógbè Ulanga
| style="text-align:right;" |151,001
|-
|'''Ngụkọta'''
|
| style="text-align:right;" |'''2,218,492'''
|}
=== Mpaghara ndị omeiwu ===
Maka ntuli aka ndị omeiwu, a na-ekewa Tanzania na mpaghara. Ka ọ na-erule ntuli aka nke afọ 2010 Morogoro Region nwere mpaghara iri:<ref>{{Cite web|title=Organisations located in Morogoro Region - Tanzania|publisher=African Development Information|url=http://www.afdevinfo.com/htmlreports/lor/lor_tz_10.html}}</ref>{{col-begin|width=auto}}
{{col-2}}
* Gairo Constituency
* Kilombero Constituency
* Kilosa Constituency
* Mikumi Constituency
* Morogoro-Kusini-Mashariki Constituency
{{col-2}}
* Morogoro Kusini Constituency
* Morogoro Mjini Constituency
* Mvomero Constituency
* Ulanga Magharibi Constituency
* Ulanga Mashariki Constituency
{{col-end}}
[[Usòrò:Hindrek_Lootus_20200309_135734.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bb/Hindrek_Lootus_20200309_135734.jpg/220px-Hindrek_Lootus_20200309_135734.jpg|alt=|thumb|Ụgbọala n'ime obodo dị nso na Morogoro.]]
== Agụmakwụkwọ ==
Mpaghara Morogoro nwere ọtụtụ mahadum, gụnyere Mahadum Ọrụ Ugbo nke Sokoine, Mahadum Jọdan, Mahadim Morogoro Muslim, na Mahadum Mzumbe. E nwekwara kọleji dịka Morogoro Teachers' College, Dakawa Teachers' University, na Land College.
== Ihe ntụrụndụ ==
Mpaghara Morogoro nwekwara ọtụtụ anụ ọhịa, ụfọdụ n'ime ha dị na The Big Five na Mikumi National Park, Udzungwa Mountains National Park na Selous Game reserve.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
fil28ygpk3hvbimoois7tb8mmmcf82y
Umqombothi
0
18925
86637
85756
2022-08-05T07:08:28Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Umqombothi.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hRecipes]]
[[Category:Articles with hProducts]]
'''Umqombothi''' (Nkọwa okwu Xhosa: [um̩k͡īomboːthi]), bụ biya ọdịnala Xhosa nke e ji ọka (ọka), ọka malt, sorghum malt, yist na mmiri mee. Ọ bara ọgaranya na vitamin B. Biya ahụ nwere obere mmanya na-aba n'anya (na-erughị 3%) ma mara na ọ nwere ísì siri ike ma dị ilu. N'ọdịdị, biya ahụ bụ opaque na ụcha na-acha anụnụ anụnụ. Ọ nwere ọkpụrụkpụ, na-atọ ụtọ na nke siri ike (site na ọka).
Umqombothi dị ọnụ ala karịa biya lager azụmahịa nke e ji ọka bali mee ma jiri okooko osisi hop mee ka ọ dị ụtọ.
== Ụzọ ọdịnala e si akwadebe nria ==
A na-aṅụ Umqombothi na-agbaso omenala ọdịnala ma ndị a dịtụ iche n'etiti mpaghara. A na-enyekarị usoro nri ahụ site n'ọgbọ ruo n'ọzọ. A na-akwadebe biya ahụ n'elu n'ebe a esi ihe n' ụlọ. Mgbe ahụ, ọ na-eme ka ọ jụọ oyi na okpomọkụ gburugburu ebe obibi n'èzí ụlọ.
Ihe eji eme ya bụ: nha nhata nke nri ọka, malt mealie (corn malt) na malt sorghum. Malt nkpuru ọka neme ka biya na-enwu ọkụ ma nwee kwa ezi isi uto. Sorghum malt a eme ka biya gbaa ọchịchịrị.
A na-agwakọta ihe ndị ahụ n'ime ite ígwè, nke a maara dị ka potjie na South Africa. A na-agbakwunye mmiri ọkụ anọ. A na-ahapụ ngwakọta ahụ n'otu ntabi anya. Ngwakọta ahụ na-amalite ịgbaze ma bubbles na-apụta. Aga ịchọpụta ísì na-esi ísì ụtọ.
A na-ewepụ obere akụkụ nke wort ma tinye ya n'otu akụkụ. A na-esi mash fọdụrụnụ ruo mgbe a ga-emepụta ihe mkpofu. A maara ngwaahịa a dị ka isidudu ma enwere ike iri ya dị ka poregi. Mgbe ị na-eme biya, a na-ahapụ isidudu ka ọ jụọ oyi otu ụbọchị.
Mgbe ngwakọta ahụ jụọla oyi, a na-awụnye ya n'ime nnukwu ite plastik. A na-agbakwunye wort e wepụrụ n'akụkụ ite ahụ. A na-agbakwunye ole na ole sorghum malt na ole na ole ọka malt na ite ahụ. A na-eji spoon na-akpahari ya bụ nke
ọdịnala a na-akpọ iphini emekwapụta mmanya ahụ. A na-ekpuchi ite ahụ na mkpuchi na blanket (iji jide okpomọkụ). A na-etinye ite ahụ n'ebe na-ekpo ọkụ n'otu abalị, iji kwalite ịgba ụka.
Ụzọ ọdịnala nke ịnwale iji hụ ma ọ bụrụ na mmanya ahụ dị njikere bụ iji ọkụ dị nso na ite ahụ. Ọ bụrụ na oku ahụ na-agbo ngwa ngwa, mmanya ahụ a dị la nma ọṅụṅụ . Ọ bụrụ na ọkụ ahụ ka na-enwu ọkụ, mmanya ahụ adịbeghị nma ọṅụṅụ . Nke a bụ n'ihi na mash na-agba ụka na-emepụta carbon dioxide buru ibu, nke na-adịghị ekwe ka ọkụ nke egwuregwu ahụ.
Mgbe a na-akwadebe mmanya ahụ, a na-enyocha mash ahụ na-agba ụka site na nnukwu ígwè, iji wepụ ọka ndị a na-emepu. A maara ihe dị n'ala nke ite ahụ dị ka intshela. A na-agbakwunye intshela na biya a na-agbanye agbanye, iji nye ụtọ ọzọ.
A na-agbanye mkpụrụ ndị a na-emepu emepu ma na-etinye ha n'ala maka ọkụkọ. Onye na-aṅụ biya na-ekele ndị nna nna ya mgbe ọ na-atụ ọka.
Ozugbo a gwọrọ biya ahụ, a na-awụnye ya n'ime nnukwu drum a maara dị ka gogogo. Ọ pụrụ ịkekọrịta na ndị enyi na ezinụlọ. Mgbe ndị ọbịa rutere n'ụlọ onye na-aṅụ biya iji detụ biya ahụ ọnu ma sonye na ememe ahụ, ha na-eweta karama brandy, dị ka ihe nnọchianya ekele.
[[Usòrò:Umqombothi_en_ukhamba,_cerveza_tradicional_sudafricana_01.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/92/Umqombothi_en_ukhamba%2C_cerveza_tradicional_sudafricana_01.jpg/220px-Umqombothi_en_ukhamba%2C_cerveza_tradicional_sudafricana_01.jpg|thumb|Umqombothi jere ozi na ukhamba, ụgbọ mmiri biya zulu na Cape Town, South Africa.]]
== Ojiji ọdịnala ==
A na-eji Umqombothi eme emume nlọghachi nke ụmụ okorobịa a maara dị ka ''abakwetha'' na omenala Xhosa, mgbe ulwaluko - mmalite na ibi úgwù nwoke okpukpe.
Biya na-arụ ọrụ dị ezigbo mkpa mgbe mmadụ na-akpọtụrụ ndị nna nna ya ha, ''amadlozi'', ma na-arụkwa ọrụ dị mkpa na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ya mere a na-ejikarị ya eme ihe n'oge agbamakwụkwọ omenala, olili ozu, na imbizos (mgbakọ omenala).<ref>{{Cite web|author=Murray|first=Slater|title=Umqombothi: Africas original beer|url=http://www.beerhouse.co.za/2014/10/30/umqombothi-africas-original-sorghum-beer/|work=Beerhouse|publisher=[[The Beerhouse|Beerhouse]]|accessdate=7 April 2016}}</ref>
== Nchegbu ahụike ==
Nnyocha e mere n'oge na-adịbeghị anya chọpụtara na sorghum na ọka e ji mee ihe na umqombothi na-emetọkarị mycotoxin-emepụta mycotoxine ''Aspergillus'' spp., ''Penicillium'' spp., ''Rhizopus'' spp. na ''Mucor'' spp.<ref>{{Cite journal|author=Odhav|first=B.|doi=10.1080/02652030110053426|title=Mycotoxins in South African traditionally brewed beers|journal=Food Additives and Contaminants|volume=19|issue=1|pages=55–61|year=2002|pmid=11811766}}</ref>
Ọ bụ ezie na a naghị emetọ biya a gwụchara na fungus, 33% nke biya sorghum a na-ere ahịa nwere aflatoxins na 45% nke biya a na-eme n'ụlọ nwere zearalenone ma ọ bụ ochratoxin A (ma ọ bụ ha abụọ) na ngwaahịa ikpeazụ.
== N'omenala ama ama ==
A na-eweli aka na ya n'abụ nke otu onye anakpo Yvonne Chaka Chaka. Okwu abụ ahụ na-akpọ ya " biya anwansi nke Africa". A na-anụ abụ ahụ na mmeghe nke Hotel Rwanda.
== Hụkwa ==
* Burukutu, Chibuku na Munkoyo ma ọ bụ 'Ibwatu' na Zambia.
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
{{South African cuisine}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
4a0maagv4hvpbokjw8hbtw5178ww3b3
Samp
0
18927
86632
85767
2022-08-05T07:05:18Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Samp.jpg|thumb]]
'''Samp''' bụ nri ndị Afrịka nke nwere ọka ọka ọka a mịrị amị nke a kụrụ ma bepụ ya ruo mgbe ọ gbajiri, mana ọ bụghị dị ka nri nri ma ọ bụ osikapa mielie. Ihe mkpuchi ahụ gbara kernel gburugburu na-agbada ma wepụ ya n'oge usoro ịkụ ọkpọ na stamping. A na-eri ya na South Africa na ndị Lozi na Tonga nke [[Zambia]] na shuga na mmiri ara ehi na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite journal|author=Toi|first=Cheryl Sam|date=April 2006|title=The effect of traditional African food mixtures on growth, pH and extracellular polysaccharide production by mutans streptococci in vitro|journal=Anaerobe|volume=12|issue=2|pages=99–105|doi=10.1016/j.anaerobe.2006.01.001|pmid=16701622|issn=1075-9964}}</ref> A pụkwara iji ofe na ihe mgbakwunye dị iche iche mee ya. A na-esi ya na agwa n'ụdị Xhosa nke umngqusho ma na-eri ya mgbe ụfọdụ na chakalaka. A pụkwara iji anụ ehi, nwa atụrụ, ọkụkọ na ihe ndị ọzọ mee ya.
"Samp" sitere na ụmụ amaala America, sitere na okwu Narragansett "nasàump".<ref>{{Cite book|author=Stavely|first=Keith|chapterurl=https://books.google.com/books?id=MVLqCQAAQBAJ&q=nas%C3%A0ump.&pg=PA22|title=America's Founding Food: The Story of New England Cooking|date=2006-03-08|publisher=Univ of North Carolina Press|isbn=978-0-8078-7672-5|pages=22|language=en|chapter=Corn {{!}} ''Samp and Hominy''|quote=[[Roger Williams]] [...] was an open-minded and acute observer of the native way of life, [...] In his account of the Narragansett group with which he was most familiar, written in the 1640s, Williams referred to a corn preparation called “'''Nasàump'''" [...“...] From this the English call their '''samp''', which is the '''Indian corn''', beaten and boiled, and eaten hot or cold with milk or butter, which are mercies beyond the natives’ plain water, and which is a dish exceedingly wholesome for the English bodies.”}}</ref> Ndị New England kemgbe oge mbụ nke ndị ọchịchị na-achị achị na-ezo aka na ọka ma ọ bụ ọka dị ka "samp".
Dị ka hominy, a na-akwadebe samp site na groats (mkpụrụ ọka e wepụrụ) nke ọka, mana usoro dị iche iche na-emepụta ha abụọ.
A pụkwara isi ọka (ọka) a na-agbaji agbaji na nke a na-akwaghị agbaji (ọkụ) ruo mgbe ọ dị nro. A na-akpọ nri a "[[:af:stampmielies|stampmielies]]" na Afrikaans. A na-ejikarị mkpụrụ osisi eme ihe, dịka "samp na mkpụrụ osisi".
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ọka
* Dikgobe
* Food portal
== Ihe odide ==
# Toi, Cheryl Sam; Cleaton-Jones, Peter (April 2006). "The effect of traditional African
#
{{South African cuisine}}{{corn}}
stpmruikzvuzopb0mqlmscyu09tb914
Roast beef
0
18930
86627
85774
2022-08-05T06:59:41Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:NCI Visuals Food Meal Dinner.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Anụ ehi e siri esi''' bụ nri anụ ehi a na-esi esi, nke a na-ejikarị eme ihe dị ka nri isi nke nri. Na Anglosphere, anụ ehi e siri esi bụ otu n'ime anụ ndị a na-enyekarị na nri ehihie ma ọ bụ nri abalị Sunday. Pudi Yorkshire bụ nri dị n'akụkụ. A na-erekwa anụ ehi a kwara n'ọkụ dị ka anụ oyi, ma jiri ya mee ihe dị ka ihe na-eme ka bred. Enwere ike ịkpụcha anụ ehi a esiri esi fọdụrụnụ ma mee ka ọ bụrụ hash.
Anụ ehi e siri esi bụ nri mba England ma nwee ihe ọdịbendị maka ndị Bekee nke malitere na afo otu puku, narị asaa na iri atọ na otu (1731) ballad "The Roast Beef of Old England". Nri a bụ otu ihe na England na usoro isi nri ya site na narị afọ nke iri na asatọ nke na aha French maka ndị Bekee bụ "les Rosbifs".<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/2913151.stm|title=Why do the French call the British 'the roast beefs'?|date=3 April 2003|accessdate=25 November 2014|work=BBC News}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
N'agbanyeghị abụ ahụ, a naghị eri anụ ehi a siri esi n'England oge ochie: "ọ dịghị ememe oge ochie gosipụtara ... anụ ehi a kwụsịrị, ọbụlagodi n'Englandi".
== Nkà nri ==
Anụ ehi na weck sandwich bụ omenala na ọdịda anyanwụ New York nke malitere na mmalite afọ 1800.<ref>{{Cite book|author=Piatti-Farnell|first=Lorna|url=https://books.google.com/books?id=eczuOAyembMC&q=beef+on+weck+sandwich+is+a+tradition+in+western+New+York&pg=PA43|title=Beef: A Global History|date=1 June 2013|publisher=Reaktion Books|isbn=9781780231174|location=|pages=|language=en|authorlink=Lorna Piatti-Farnell}}</ref> A na-enye anụ ehi e siri esi mgbe ụfọdụ na chicken ma ọ bụ chicken sauce. Na Denmark, a na-ejikarị ya eme ihe na sandwiches mepere emepe, nke a na-akpọ ''smørrebrød''.
== Sandwich anụ ehi e siri esi ==
Sandwich anụ ehi a na-akpọ e siri esi na-agụnyekarị achịcha, anụ ehi a siri esi oyi, lettuce, tomato, na mustard, ọ bụ ezie na ịchọta cheese, horseradish, ose chili ọhụrụ / ntụ ntụ, na yabasị red agaghị abụ a na-ahụkarị. Sandwich anụ ehi a siri esi nke ụzọ atọ malitere n'ụsọ oké osimiri nke Massachusetts ma mepụta ya ọzọ [mgbe?] site n'aka ndị Gris. [citation needed]
== Ihe ngosi ==
<gallery>
Usòrò:Sunday roast - roast beef 1.jpg|[[Sunday roast|Nri a na-esi n'ọkụ]] n'ụbọchị Sọnde nke nwere anụ ehi a na-esiri esi, poteto a na-akpọ esi, akwụkwọ nri, na Yorkshire pudding
Usòrò:Roast beef in Tulsa.jpg|Ụfọdụ na-ahọrọ ka a na-enye anụ ehi e siri esi "nke dị n'etiti"
Usòrò:Roast beef, Iran.jpg|Sandwich anụ ehi e siri esi
Usòrò:Roast beef 1.jpg|Anụ ehi e siri esi
</gallery>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cookbook-inline|Roast Beef}}
* {{Commons category-inline}}
{{Beef}}
66k4o0dcf5xvkhpm8xz8be60qfdraew
Mosbolletjies
0
18932
86640
85785
2022-08-05T07:11:04Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mosbolletjies with green fig preserve.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Mosbolletjies''' bụ omenala Afrikana, ma ọ bụ Cape Doch sweet-bun ma ọ bụ achịcha a na-eme n'ebe na-emepụta mmanya nke mpaghara Western Cape nke South Afrịka. <ref name="ejozi">{{Cite web|url=http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html|title=Mosbolletjies in South African Cuisine|author=Baker|first=Donald|work=www.ejozi.co.za|language=en|accessdate=2018-01-20}}</ref><ref name="book">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=RL6LAwAAQBAJ&q=mosbolletjies%2520recipe%2520history&pg=PA759|title=The Oxford Companion to Food|author=Davidson|first=Alan|isbn=978-0199677337|date=2014|publisher=Oxford University Press|language=en|accessdate=2018-01-20}}</ref> Aha ahụ bụ Afrikaans na mmalite ma bụrụ ngwakọta nke mos (Afrikaans maka mkpụrụ mmiri vaịn na-agbari agbari) na ''bolletjies'' (Afrikaans Maka "bọọlụ" ma ọ bụ "buns"). Enwere ike ịcha mkpụrụ osisi Mosbolletjies iji mee rusks. A na-ejikarị tii ma ọ bụ kọfị enye achịcha ahụ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Achịcha sitere n'aka ndị French Huguenot gbara ọsọ ndụ bụ ndị biri n'obodo Franschhoek n' afọ otu puku, narị isi na iri asatọ na asatọ (1688) webatara ubi vaịn na mpaghara ahụ. A na-emekarị Mosbolletjies n'oge mgbe a na-eme mmanya mgbe isi ihe mejupụtara ya dị mfe.<ref name="ejozi">{{Cite web|url=http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html|title=Mosbolletjies in South African Cuisine|author=Baker|first=Donald|work=www.ejozi.co.za|language=en|accessdate=2018-01-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBaker">Baker, Donald. [http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html "Mosbolletjies in South African Cuisine"]. ''www.ejozi.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-20</span></span>.</cite></ref>
== Ihe mejupụta ==
Dị ka omenala si dị, a ga-eji mkpụrụ vaịn fọdụrụ site na mmepụta mmanya mee ihe dị ka ihe na-eko achịcha ma tinye ya na ntụ ọka.<ref name="up">{{Cite web|url=https://repository.up.ac.za/handle/2263/42022|title=Proudly South African cuisine|author=Hennie|first=Fisher|date=2014-09-15|language=en|accessdate=2018-01-20}}</ref> A na-agbakwunye ihe na-esi ísì ụtọ dị ka aniseed ma mee ntụ ọka a gwakọtara agwakọta. N'oge a, a na-ejikarị mmiri vaịn na ihe iko achịcha eme ihe kama iji mkpụrụ vaịn mee ihe.<ref name="ejozi">{{Cite web|url=http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html|title=Mosbolletjies in South African Cuisine|author=Baker|first=Donald|work=www.ejozi.co.za|language=en|accessdate=2018-01-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBaker">Baker, Donald. [http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html "Mosbolletjies in South African Cuisine"]. ''www.ejozi.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-20</span></span>.</cite></ref>
A na-atụgharị ntụ ọka nke achịcha ahụ n'ime bọọlụ ma tinye ya n'ime ite na-eme achịcha na-enye ya usoro mkpọtụ na-agbanwe agbanwe nke a na-eme ka ọ dị mfe ịdọrọ otu ọ bụla. Ọ bụ otu ihe na nri America a na-akpọ Monkey Bread.<ref name="ejozi">{{Cite web|url=http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html|title=Mosbolletjies in South African Cuisine|author=Baker|first=Donald|work=www.ejozi.co.za|language=en|accessdate=2018-01-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBaker">Baker, Donald. [http://www.ejozi.co.za/south-african-cuisine/mosbolletjies.html "Mosbolletjies in South African Cuisine"]. ''www.ejozi.co.za''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-01-20</span></span>.</cite></ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke achịcha na-atọ ụtọ
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{South African cuisine|state=expanded}}
brqip8eitfd0zm1f8eqljejwazmpyb0
Malva pudding
0
18936
86635
85809
2022-08-05T07:06:56Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Malva Pudding.jpg|thumb]]
Malva pudding bụ iwepụta uto na-atọ ụtọ nke sitere na [[South Africa]]. O nwere jam apricot ma nwee spongy caramelised tescho . A na-awụsakarị ofe na-acha nzu nzu n'elu ya mgbe ọ na-ekpo ọkụ, a na-ejikarị ya na cusitard na / ma ọ bụ ice-cream. Ọtụtụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ South Afrika na-enye ya. A na-eche na pudding ahụ bụ nke Dutch mgbe Cape Dutch sitere na Cape.<ref>{{Cite web|title=South African Recipes {{!}} Malva Pudding|url=http://www.capetownmagazine.com/malva-pudding|accessdate=2022-06-04|work=www.capetownmagazine.com|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-09-24|title=#HeritageDay: Where does malva pudding come from?|url=https://www.citizen.co.za/lifestyle/2359814/heritageday-where-does-malva-pudding-come-from/|accessdate=2022-06-04|work=The Citizen|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=What Is Malva Pudding? (with pictures)|url=http://www.delightedcooking.com/what-is-malva-pudding.htm|accessdate=2022-06-04|work=Delighted Cooking|language=en-US}}</ref>
Pudding ahụ bụ nke amara nke Ọma na West Coast nke US mgbe onye isi nri nke [[Oprah Winfrey]], Art Smith, nyere ya maka nri abalị Krismas na afọ puku abụọ na isi (2006) nye ụmụ akwụkwọ nke OprahWinfrey Leadership Academy for Girls na South Africa.<ref>{{Cite web|title=Malva pudding piques US palates' interest|date=23 March 2014|publisher=eNCA|url=http://www.enca.com/life/malva-pudding-piques-us-palates-interest|accessdate=11 August 2014}}</ref>
E nwere echiche dị iche iche banyere mmalite nke aha ahụ.
* Oxford English Dictionary na-ekwu na ọ sitere na Afrikaans ''malva''lekker, nke pụtara "marshmallow" (n'ikpeazụ site na Latin malva, mallow).<ref>{{Cite book|title=The New Shorter Oxford English Dictionary|year=1993|publisher=Clarendon Press}}</ref> Nke a nwere ike ibilite site na ọdịdị dị n'etiti ọdịdị pudding na nke marshmallow ma ọ bụ ihe na-atọ ụtọ Afrikaner yiri ya, malvelekker, nke e ji ihe e wepụtara na marsh mallow mee.<ref name="winemag">{{Cite web|title=Malva pudding|work=Winemag|date=August 10, 2007|url=http://winemag.co.za/malva-pudding/|accessdate=11 August 2014|archiveurl=https://archive.today/20140812034457/http://winemag.co.za/malva-pudding/|archivedate=12 August 2014}}</ref>
* ''Malva'' bụkwa Afrikaans maka geranium (n'echiche sara mbara, gụnyere ''Pelargonium'').<ref>{{Cite web|title=Translation of the word "malva"|work=Afrikaans-English dictionary Afrikaans-Engelse woordeboek|url=http://www.majstro.com/Web/Majstro/bdict.php?gebrTaal=eng&bronTaal=afr&doelTaal=eng&vk=0&teVertalen=malva|accessdate=11 August 2014}}</ref> Echiche botanical ọzọ bụ na a na-eji akwụkwọ lemon- ma ọ bụ rose-scented geranium, ụdị osisi South Africa, mee ka ọ dị ụtọ.<ref name="winemag" />
* Art Smith kwuru na dị ka Colin Cowie, onye nnọchi anya ile ọbịa ya na South Africa si kwuo, a gụrụ pudding ahụ aha nwanyị a na-akpọ Malva.<ref>[http://www.oprah.com/tows/slide/200702/20070219/slide_20070219_350_302.jhtml Oprah and Malva Pudding]</ref>
* Echiche ọzọ bụ na ofe ahụ nwere mmanya Malvasia (malmsey) na mbụ. Ndị na-akwado echiche a gụnyere brandy ma ọ bụ sherry na ofe.<ref name="winemag" />
* Ndị ọzọ na-atụ aro na mmanya Malvasia na-esonyere pudding na mbụ.<ref>{{Cite web|title=Malva Pudding Recipe|date=20 August 2007|work=Food & Family|url=https://frugalflexitarian.com/malva-pudding-a-traditional-south-african-dessert/|accessdate=11 August 2014}}</ref>
Jan Ellis Pudding bụ ụdị dị iche.<ref>{{Cite news|url=https://ddvsg.blogspot.com/2019/12/how-to-cooking-malva-pudding-recipes.html|title=Jan Ellis pudding or Malvapoeding? - Cape Point Press|date=2012-11-30|work=Cape Point Press|accessdate=2018-10-26|language=en-US}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
h3xr3392k7h1qsra8n48vesipy0yll5
Melktert
0
18938
86628
85811
2022-08-05T07:00:51Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Melktert.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Melktert''' (/ˈmɛlktɛrt/, Afrikaans maka '''mmiri ara ehi tart''') bụ nri South Africa nke ndị Dutch bi na "Cape" (South Africa) mepụtara na mbụ nke nwere ihe na-atọ ụtọ nke nwere ihe a na-etinye na mmiri ara ehi, ntụ ọka, [[Ńnú odẹne|shuga]] na àkwá.<ref>[https://www.food24.com/a-short-history-of-milk-tart/ A short history of milk tart]. ''Food24.com''.</ref> Ọnụ ọgụgụ nke mmiri ara ehi na àkwá dị elu karịa na omenala Portuguese custard tart ma ọ bụ Chinese egg tart, na-akpata ọdịdị dị mfe na ụtọ mmiri ara ehi siri ike.<ref>{{Cite web|url=https://www.pressreader.com/south-africa/weekend-argus-saturday-edition/20180224/281870118924700|title=It's the simplicity of taste that makes milk tart great|publisher=Weekend Argus (Saturday Edition)|accessdate=30 September 2019|quote=}}</ref>
Nri nri a malitere n'etiti ndị bi na Dutch Cape Colony na narị afọ nke iri na asaa, a kwenyere na ọ malitere site na Dutch ''mattentaart'', nri nri nri dị ka cheesecake nke gụnyere n'akwụkwọ nri ''Een Notabel Boexcken Van Cokeryen'' (A Notable Book of Cookery) nke Thomas van der Noot bipụtara n'ihe dị ka afọ otu puku, narị ise na iri na anọ (1514) .<ref name="roads and kingdoms">{{Cite web|url=https://roadsandkingdoms.com/travel-guide/johannesburg/johannesburg-in-10-dishes/|title=A HISTORY OF JOHANNESBURG IN 10 DISHES|author=Mungwani|first=Uwive|date=13 September 2018|work=Roads & Kingdoms|publisher=|accessdate=30 September 2019|quote=}}</ref><ref name="sweet and short" /> Nchịkọta ụfọdụ na-achọ ka e sie custard n'ime mkpo, ebe ndị ọzọ na-akpọ ka a kwadebe custard tupu oge eruo, wee tinye ya n'ime akpụkpọ ahụ tupu a na-enye ya.<ref name="sweet and short">{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/lifestyle/food-drink/the-sweet-and-short-history-of-good-ol-milk-tart-19542653|title=The sweet and short history of good ol' milk tart|author=Mosia|first=Lebohang|date=27 February 2019|work=|publisher=IOL News|accessdate=30 September 2019|quote=}}</ref> A na-awụfụkarị cinnamon n'elu ya, a pụkwara itinye mmiri ara ehi e ji mee custard na osisi cinnamon tupu ịkwadebe ya. Ihe a na-ahụkarị n'ememe ụka na ụlọ ọrụ ụlọ, na ihe a na-emekarị na nnukwu ụlọ ahịa South Afrika, enwere ike inye Melktert na oyi ma ọ bụ na okpomọkụ ụlọ, ma ọ bụ obere okpomọkụ.<ref name="sweet and short" /><ref name="sweet and short" />
== Hụkwa ==
* Nri ma Nri Ọ bụ Ezigbo Nri South Africa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* {{Cite web|url=https://www.netwerk24.com/Sarie/Kos/Resepte/die-wen-melktert-hiers-die-resep-20170914|title=Die wen-melktert - hier's die resep!|date=28 May 2009|work=[[Sarie]]}}
{{South African cuisine}}<nowiki>[[Category:Custard dessertsfartfartafafaart ishes]]</nowiki>
hv14xqdrc9mm05dtehds1qgsnqf0fjq
Nri Kichel
0
18940
86638
85814
2022-08-05T07:09:05Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Kichlach edit0760 (4999713307).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Nri kichel''' (Yiddish: קיכל, otutu '''kichlach''' קיכלעך, obere nke קוכ ''kukhn'' "cake") bụ ihe na-atọ ụtọ ma ọ bụ kuki na nri ndị Juu. A na-eji àkwá, ntụ ọka, na shuga eme ya, a na-afụkọta ntụ ọka ahụ ma belata ya n'ụdị ụta.<ref>{{Cite book|author=Nathan|first=Joan|url=https://books.google.com/books?id=38xF7g37ZT0C&dq=kichels+%22joan+nathan%22&pg=PA100|title=Joan Nathan's Jewish Holiday Cookbook|date=2011-01-12|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=978-0-307-77785-0|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=Levi|first=Yona|date=2019-12-15|title=Is Kichel a Cracker or a Cookie?|url=https://www.aish.com/j/fs/Is-Kichel-a-Cracker-or-a-Cookie.html|accessdate=2021-03-01|work=aishcom|language=en}}</ref>
Nri Kichel a kwadebere maka azụmahịa bụ achịcha kpọrọ nkụ, nke yiri ụta na-acha shuga.<ref>[https://www.myjewishlearning.com/the-nosher/kichels-recipe-jewish-bow-tie-cookies/ Kichels Recipe: Jewish Bow Tie Cookies]</ref> A na-ejikarị ha eme ihe na kiddush n'ụlọ nzukọ mgbe ozi Shabbat gasịrị ma bụrụkwa ihe oriri na-ewu ewu na Rosh Hashanah.<ref>[https://100jewishfoods.tabletmag.com/kichel/ Kichel]</ref><ref>{{Cite news|author=Nathan|first=Joan|date=2002-09-04|title=To the New Year, Southern Style|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2002/09/04/dining/to-the-new-year-southern-style.html|accessdate=2022-05-29}}</ref>
Kichlach yiri ka ọ mepụtara na etiti ma ọ bụ n'ebe ọwụwa anyanwụ Europe na obodo ndị Juu Ashkenazi site na narị afọ nke iri na itoolu ma mesịa bụrụ onye a ma ama gburugburu ụwa na diaspora na mbata na narị afọ iri abụọ.<ref>{{Cite web|title=Folksongs. Patch, Patch, Kichelech! sung by Ruth Rubin|url=http://polishjews.yivoarchives.org/archive/?p=collections/controlcard&id=34281|accessdate=2022-05-29|work=YIVO Archives}}</ref><ref>{{Cite web|date=1999|title=Kichlach|url=https://embassies.gov.il/MFA/IsraelExperience/lifestyle/Pages/KICHLACH.aspx|accessdate=2022-05-29|work=Consulate of the General of Israel to the Mid-Atlantic}}</ref> Kiddush na mmalite narị afọ nke iri abụọ nke ụlọ nzukọ Ashkenazi dị gburugburu kichlach, pickled herring, na schnapps.<ref name=":0">{{Cite book|author=Koenig|first=Leah|url=https://www.worldcat.org/oclc/1089264811|title=The 100 most Jewish foods : a highly debatable list|date=2019|publisher=Artisan|others=Alana Newhouse, Stephanie Butnick, Noah Fecks, Joana Avillez, Gabriella Gershenson|isbn=978-1-57965-927-1|location=New York|pages=153|language=en|chapter=Kichlach: History Lesson|oclc=1089264811}}</ref> Ndị Juu nọ na South Africa ka na-enye kichel na herring a pịrị apị, nke bụkwa ihe a na-emekarị n'ụlọ nzukọ ndị America ruo n'afọ 1950.<ref name=":0" /> A na-eri Kichlach mgbe ụfọdụ na ụdị ọzọ na-atọ ụtọ ma ọ bụ na-eri ya.<ref>{{Cite web|author=Riklin|first=Matt|date=21 Jan 2021|title=Go Eat Houston: Kichel, teiglach and marunchinos, oh my!|url=https://jhvonline.com/go-eat-houston-kichel-teiglach-and-marunchinos-oh-my-p28633-148.htm|accessdate=2022-05-29|work=Jewish Herald-Voice}}</ref>
N'ihi ìhè ha, ikuku ha, a na-akpọ kuki "nothings" mgbe ụfọdụ.<ref>[http://www.breadland.org/2012/01/mmm-kichelicious.html Mmm… kichelicious!]</ref> Kichlach nwere aha ọma maka ịbụ kuki kpọrọ nkụ ma na-etinye ya na ihe ọṅụṅụ na-ekpo ọkụ dịka tii.<ref>{{Cite book|author=Hoffmann|first=Wayne|url=https://www.worldcat.org/oclc/1089264811|title=The 100 most Jewish foods : a highly debatable list|date=2019|publisher=Artisan|others=Alana Newhouse, Stephanie Butnick, Noah Fecks, Joana Avillez, Gabriella Gershenson|isbn=978-1-57965-927-1|location=New York|pages=152|language=en|chapter=Kichlach|oclc=1089264811}}</ref> Mgbe a kwadebere ya na nri matzah kama ntụ ọka, a pụrụ iri kichlach n'oge ezumike Ista.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
ki4y07humqc9peeqyblzo2ag602moch
Zalabiyeh
0
18942
86641
85837
2022-08-05T07:11:40Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Pitulici.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Zalabiyeh''' (Arabic) ma ọ bụ '''Pitulici''' bụ fritter ma ọ bụ doughnut a na-ahụ n'ọtụtụ nri na Europe, Middle East na West Asia. A na-eme ụdị igwe njuoyi site na ntụ ọka ọka wit dị nro nke a na-awụnye n'ime mmanụ ọkụ ma sie ya.<ref>{{Cite book|author=Hunwick|first=Heather Delancey|title=Doughnut: A Global History|date=15 September 2015|isbn=9781780235356|url=https://books.google.com/books?id=LTwpCgAAQBAJ&pg=PT14}}</ref> Nchịkọta nri mbụ a maara maka nri ahụ sitere na akwụkwọ nri Arabic nke narị afọ nke iri ma e mere ya na mbụ site na ịwụsa ụyọkọ ahụ n'ime mkpokoro akị bekee. ''Zalabiyeh'' bụkwa okwu asụsụ Arabic nke ndị Juu Mizrahi na-eji eme ihe maka ntụ ọka yeast siri ike, nke a na-ejikarị mmanụ aṅụ ma ọ bụ syrup, nke a makwaara dị ka burmuelos na Ladino.<ref>{{Cite book|title=Savoring Gotham: A Food Lover's Companion to New York City|date=11 November 2015|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-026364-5|url=https://books.google.com/books?id=KBGnCgAAQBAJ&pg=PT227}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Nchịkọta nri mbụ a maara maka ''zalabiya'' sitere na akwụkwọ nri Arabic nke narị afọ nke 10 bụ ''Kitab al-Tabikh'' .<ref name="oxford">{{Cite book|author=Goldstein|first=Darra|title=The Oxford Companion to Sugar and Sweets|publisher=Oxford University Press}}</ref><ref>{{Cite book|author=al-Warraq|first=Ibn Sayyar|title=annals of the caliphs' kitchens|date=Nov 26, 2007|publisher=BRILL|isbn=978-9004158-672|url=https://books.google.com/books?id=dUC-e-l3XM8C&q=chapter+100}}</ref> N'akwụkwọ ochie Al-Baghdadi nke usoro nri nke ndị Arab; a wụsara ntụ ọka ahụ n'ime mkpokoro akị bekee. Ụdị friza a yiri nke Indian jelabi na usoro nri nke narị afọ nke iri na isii sitere na nri ndị Germany maka ''strauben'' nke ejiri funnel mee.<ref>{{Cite book|author=Goldstein|first=Darra|title=The Oxford Companion to Sugar and Sweets|publisher=Oxford University Press|date=2012}}</ref>
Ụzọ dị iche iche emeela n'ịkwadebe nri na-atọ ụtọ. Dị ka Muqadassi (narị afọ nke iri OA) si kwuo, ndị nọ na nnukwu Syria n'oge oyi "[ga-akwadebe] ụdị ''Zalabiya'' na-enweghị ihe ọ bụla. Nke a ga-abụ ''Zalabiya'', onye na-esi achịcha e siri esi. Ụfọdụ na-adị ogologo n'ọdịdị, yiri crullers, ebe ndị pere mpe, mgbe ụfọdụ a na-eme ka ha bụrụ bọọlụ, yiri ọdịdị dumplings. "<ref name="Salloum2013">{{Cite book|author=Salloum|first=Habeeb|title=Sweet Delights from a Thousand and One Nights: The Story of Traditional Arab Sweets|publisher=I.B. Tauris & Co.|location=London|year=2013|language=en|oclc=8902838136|isbn=978-1-78076-464-1}}</ref> Na North Africa, ha ga-enye aha ''Zalabiya'' na ụdị achịcha dị iche, ya bụ ''Mushabbak'', ịbụ achịcha a siri esi nke a na-eme site na ịpị ụfụfụ, ma tinye ya na ''<nowiki/>'asal'' (honey) syrup ma ọ bụ ''qatr''. "<ref name="Salloum2013" />
N'afọ 1280, dọkịta ndị Juu Sicilian bụ Faraj ben Salim sụgharịrị akwụkwọ ọgwụ n'asụsụ Latin, (beke: nah nkewa mba dị iche iche Latin: ''Tacvini Aegritvdinvm'' et Morborum ferme omnium Corporis humani), nke Ibn Jazla onye dibịa Arab dere ma nwee ọtụtụ usoro nri ndị Peshia, gụnyere otu maka "Zelebia".<ref>{{Cite journal|author=Levey|first=Martin|date=1971|title=The Pharmacological Table of ibn Biklārish|url=https://www.jstor.org/stable/24622390|journal=Journal of the History of Medicine and Allied Sciences|volume=26|issue=4|pages=413–421|issn=0022-5045}}</ref>
N'etiti ndị Juu Yemenite, ''zalabiyeh'' bụ nri a na-eri karịsịa n'oge ọnwa oyi. Na Yemen, a na-esi ''zalabiyeh'' n'ime ite ncha nke e ji mmanụ dị ihe dị ka 1 cm. miri emi kpuchie, ebe a na-agwakọta mmanụ na mgbe ụfọdụ mmanụ aṅụ.<ref name="Qafih1982">{{Cite book|author=Qafih|first=Y.|authorlink=Yosef Qafih|title=Halichot Teman (Jewish Life in Sanà)|publisher=[[Ben-Zvi Institute]]|date=1982|location=Jerusalem|language=he|isbn=965-17-0137-4|oclc=863513860}}</ref> N'ebe ahụ, a "mere ''zalabiyeh'' site na achịcha yeast dị nro [na] nke a na-esi n'akụkụ abụọ na mmanụ miri emi. E nwere ndị na-agbakwunye cumin ojii na ntụ ọka maka uto ka mma. A na-eri ha mgbe ha ka na-ekpo ọkụ, ebe ụfọdụ na-eri ya na mmanụ aṅụ ma ọ bụ shuga. ".<ref>{{Cite book|editor=Tobi|title=Yalḳuṭ Teman - Lexicon|publisher=E'eleh betamar|date=2000|location=Tel-Aviv|language=he|oclc=609321911}}</ref>
== Mmalite mbụ a maara ==
Dị ka 2 Samuel 13:810 si kwuo, nwa nwanyị Eze Devid kwadebere fritters (Hibru: ) maka nwanne ya nwoke Amnon.<ref>Cf. [[David Kimhi]], Commentary on 2 Samuel 13:8, who wrote: "...according to our Sages, of blessed memory, she made for him varieties of fried pastry, which is when they fry the dough in a frying pan containing oil." </ref><ref name="Qafih1982">{{Cite book|author=Qafih|first=Y.|authorlink=Yosef Qafih|title=Halichot Teman (Jewish Life in Sanà)|publisher=[[Ben-Zvi Institute]]|date=1982|location=Jerusalem|language=he|isbn=965-17-0137-4|oclc=863513860}}<cite class="citation book cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFQafih1982">[[Josef Qafih|Qafih, Y.]] (1982). </cite></ref> Ka ọ na-erule narị afọ nke abụọ OA, aha onye na-esi nri ewerela aha ''sūfğenīn'' (Hibru: ) na Mishnaic Hibru, okwu sitere na ọdịdị sponge ya nwere oghere alveolar.<ref>Cf. [[Mishnah]] (''Hallah'' [[iarchive:DanbyMishnah/page/n112/mode/1up|1:5]] (p. 83))</ref>
=== Omenala ===
Ndị Alakụba na-eri ''Zalabiyeh'' n'oge ọnwa Ramadan, na n'oge ememe Diwali maka ndị Hindu na ndị Kraịst n'oge Advent na Ista, na ndị Juu Sephardic maka Hanukkah.
''Zalabiyeh'' (ma ọ bụ zelbi) bụ ''sufgan'' ọdịnala ("achịcha spongy") maka ndị Juu Peasia.<ref name="oxford">{{Cite book|author=Goldstein|first=Darra|title=The Oxford Companion to Sugar and Sweets|publisher=Oxford University Press}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGoldstein">Goldstein, Darra. </cite></ref>
== Mgbanwe nke oge a ==
A na-ahụkarị fritter na mpaghara India, na mba ndị dị ka [[Ndia|India]], Pakistan, Sri Lanka, Nepal, Bangladesh, ọ bụ ezie na emere ya n'ụzọ dị iche na nke Middle East na North Africa. N'ọtụtụ mba Middle East na North Africa, dị ka Iran, Iraq, Jordan, Syria, [[Lebanon]], [[Tunisia]], [[Algeria]], [[Ethiopia]], nakwa n'Ijipt, ha yiri spongy-cake e siri na mmanụ.
Na Iran, ebe a maara ya dị ka ''zolbiya'', a na-enye ndị ogbenye ihe na-atọ ụtọ n'oge Ramadan. E nwere ọtụtụ usoro nri nke narị afọ nke iri na atọ nke ihe na-atọ ụtọ, nke a nabatara nke Muhammad bin Hasan al-Baghdadi kwuru n'akwụkwọ nri.<ref name="Alan2014">{{Cite book|author=Alan Davidson|title=The Oxford Companion to Food|url=https://books.google.com/books?id=RL6LAwAAQBAJ&pg=PA424|date=21 August 2014|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-967733-7|pages=424–425}}</ref>
Na Iraq na narị afọ nke 20, starch (Arabic: ) bụ ihe dị mkpa na ''zalabiyeh'' ha, nke e ji shuga kpuchie.<ref>{{Cite book|author=Yosef Hayyim|authorlink=Yosef Hayyim|title=Sefer Ben Ish Ḥai (Halakhot)|publisher=Merkaz ha-sefer|location=Jerusalem|year=1986|language=he|oclc=492903129}}</ref> N'Ebe Ugwu Africa, a na-ejikarị yogọt agbakwunye na ihe ndị kpọrọ nkụ eme ''zalabiyeh''.
A maara ha dị ka zlebia na nri Tunisia, ''jalebie'' na Philippines, ''zülbiya'' na Azerbaijan na jilapi na India.<ref>{{Cite book|author=Jones|first=Paul Anthony|title=The Cabinet of Linguistic Curiosities: A Yearbook of Forgotten Words|date=2019|publisher=University of Chicago Press|url=https://www.google.com/books/edition/The_Cabinet_of_Linguistic_Curiosities/M_uwDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1}}</ref>
== Hụkwa ==
* Jalebi
* Sfenj
* Sufganiyah
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
cspistoamq6hbiwtydhtdwt3sgvplo2
Usban
0
18943
86630
85843
2022-08-05T07:02:57Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:عصبان تونسي 1.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Usban''' (ma ọ bụ '''osban''') (Arabic) bụ ụdị sausage ọdịnala na ụfọdụ mba ndị dị n'Ebe Ugwu Afrịka [[Algeria]], [[Tunisia]] na [[Libya]], nke a na-etinye ngwakọta [[Oskàpà|osikapa]], ahịhịa, nwa atụrụ, imeju na obi.<ref>{{Cite book|title=Encyclopedia of Jewish Food|author=Gil Marks|publisher=John Wiley & Sons|location=Hoboken, New Jersey|url=https://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&q=%22osban+sausage%22&pg=PA1|date=2010|isbn=978-0-470-39130-3|accessdate=9 February 2012}}</ref><ref name="Wright">{{Cite book|title=A Mediterranean Feast|author=Clifford A. Wright|authorlink=Clifford A. Wright|publisher=William Morrow & Co|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/mediterraneanfea00wrig|quote=osban sausage.|date=1999|pages=[https://archive.org/details/mediterraneanfea00wrig/page/72 72]–73|isbn=0-688-15305-4|accessdate=9 February 2012}}</ref> A na-ejikarị nri a na nri osikapa ma ọ bụ couscous, mgbe n'oge pụrụ iche.
E nwere ọtụtụ ụdị usban, ahịhịa na ihe na-esi ísì ụtọ e ji mee ihe nwere ike ịdịgasị iche ma na-agụnye ose cayenne, ose ojịi, turmeric na cinnamon, yana mint a mịrị amị, parsley na dill. A na-agbakwunye nke a na yabasị, tomato, mmanụ akwụkwọ nri na osikapa. A na-etinye ngwakọta ahụ n'ime eriri atụrụ ma ọ bụ ihe mkpuchi sausage azụmahịa wee kee ya na nsọtụ site na iji eriri. Sausage na-esi nri ruo otu awa n'ime ite ma mesịa na-acha nchara nchara n'ime ite ma ọ bụ ite<ref name="Wright">{{Cite book|title=A Mediterranean Feast|author=Clifford A. Wright|authorlink=Clifford A. Wright|publisher=William Morrow & Co|location=New York, New York|url=https://archive.org/details/mediterraneanfea00wrig|quote=osban sausage.|date=1999|pages=[https://archive.org/details/mediterraneanfea00wrig/page/72 72]–73|isbn=0-688-15305-4|accessdate=9 February 2012}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFClifford_A._Wright1999">[[Clifford A. Wright]] (1999). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:mediterraneanfea00wrig|''A Mediterranean Feast'']]</span>. New York, New York: William Morrow & Co. pp. [[iarchive:mediterraneanfea00wrig/page/72|72]]–73. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-688-15305-4|<bdi>0-688-15305-4</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">9 February</span> 2012</span>. <q>osban sausage.</q></cite></ref><ref>{{Cite web|url=http://libyanfood.blogspot.com/2010/08/libyan-sausage-osban.html|title=Libyan Rice Sausage: Osban|date=22 August 2010|accessdate=9 February 2012|publisher=Libyan Food Blog}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke efere ndị e tinyere n'ime
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
Libya anyị Home <nowiki>http://www.libya-watanona.com/food/f31oct2b.htm</nowiki>{{African cuisine}}
bqpwsstnjsxcndjznupcarjyn7aawvz
Ummak huriyya
0
18944
86634
85844
2022-08-05T07:06:06Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:سلاطة أمك حورية.jpg|thumb]]
Salad Ummak huriyya (Arabic: ) bụ salad nke e ji karọt, yabasị, galik, [[Ńnú|nnu]], ihe na-esi ísì ụtọ, harissa, mmanụ oliv, mmiri oroma mee ka e jiri parsley, oliv na àkwá chọọ ya mma.<ref>{{Cite web|url=http://www.shemsfm.net/ar/actualites/%D8%A7%D9%84%D8%A3%D8%AE%D8%A8%D8%A7%D8%B1_la-recette-du-jour/102|title=دبارة اليوم|work=www.shemsfm.net|language=ar|accessdate=2017-04-18}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://coujina-tounsia.com|title=Accueil - Cuisine Tunisienne|work=Cuisine Tunisienne|language=fr-FR|accessdate=2018-01-01}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://memety.tn|title=Memety.TN|work=Memety.tn|language=fr-FR|accessdate=2018-01-01}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta salad Arabic
* Ebe nchọputa nri
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
p8u5wkr3xpcvytm26lx2bfj6bk2yfz3
Hertzoggie
0
18948
86500
85848
2022-08-04T14:16:28Z
Celetex
13524
wikitext
text/x-wiki
[[File:Hertzoggies.jpg|thumb|Hertzoggies]]
'''Hertzoggie''' /hɜːrtsɒxi/, nke a makwaara n'asụsụ Afrikaans dị ka '''Hertzogkoekie''' ma ọ bụ n'asụsụ Bekee dị ka Hertzoo Cookie, bụ achịcha ma ọ bụ kuki jupụtara na jam na akị bekee nke a na-ejikarị eme achịcha.
kuki bụ nri amara nke oma na South Afriika ebe a na-eri ya na iko tii Bekee. N'obodo Cape-Malay, a na-erikarị nri a n'oge Eid.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.augustademist.com/2012/08/hertzoggie/|title=Have another Hertzoggie!|author=Breakfast|first=Swellendam Guesthouse B&B {{!}} Augusta de Mist {{!}} Garden Route Accommodation {{!}} Bed and|date=2012-08-19|accessdate=2016-07-22}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBreakfast2012">Breakfast, Swellendam Guesthouse B&B | Augusta de Mist | Garden Route Accommodation | Bed and (2012-08-19). [http://www.augustademist.com/2012/08/hertzoggie/ "Have another Hertzoggie!"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-07-22</span></span>.</cite></ref> A na-esikarị ya n'ụlọ dị ka akụkụ nke ụlọ ọrụ na-eme nri na mba ahụ ma na-ere ya na nri ndị ọzọ amara nke Ọma na South Afrika dị ka Koeksisters.
== Akụkọ ihe mere eme ==
A na-akpọ tartlet aha onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Afrika nke narị afọ nke iri abụọ (20) , Praịm Minista (1924-1939) na Boer War General J. B. M. Hertzog. A na-eche na Hertzogkoekies bụ ọkacha mmasị ya.<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.augustademist.com/2012/08/hertzoggie/|title=Have another Hertzoggie!|author=Breakfast|first=Swellendam Guesthouse B&B {{!}} Augusta de Mist {{!}} Garden Route Accommodation {{!}} Bed and|date=2012-08-19|accessdate=2016-07-22}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBreakfast2012">Breakfast, Swellendam Guesthouse B&B | Augusta de Mist | Garden Route Accommodation | Bed and (2012-08-19). [http://www.augustademist.com/2012/08/hertzoggie/ "Have another Hertzoggie!"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2016-07-22</span></span>.</cite></ref> A maara ndị na-akwado Hertzog ka ha na-eme achịcha, na-enye ma na-ere ha iji gosipụta nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị ha.<ref>{{Cite news|url=http://www.politicalfoodshow.com/hertzoggies/|title=Hertzoggies – The Political Food Show|work=The Political Food Show|date=2016-02-26|language=en-US|accessdate=2016-07-22}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Regarding Muslims: From Slavery to Post-Apartheid|author=Baderoon|first=Gabeba|authorlink=Gabeba Baderoon|publisher=Wits University Press|year=2014|isbn=9781868147694|location=Johannesburg|pages=93}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBaderoon2014">[[Gabeba Baderoon|Baderoon, Gabeba]] (2014). ''Regarding Muslims: From Slavery to Post-Apartheid''. Johannesburg: Wits University Press. p. 93. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Special:BookSources/9781868147694|<bdi>9781868147694</bdi>]].</cite></ref>
Otu akụkọ banyere mmalite nke nri na-atọ ụtọ na-ekwu na ọ bụ ndị obodo Cape-Malay chepụtara ya iji gosipụta nkwado ha maka Hertzog mgbe o kwere nkwa inye ụmụ nwanyị votu na ikike nhata maka ndị na-acha ọbara ọbara na afọ otu puku, narị itoolu na iri abụọ niile (1920s) . Mgbe ha mezuru nkwa mbụ ha kwere inye ụmụ nwanyị vootu na afọ otu puku, narị itoolu na iri atọ (1930) , mana ọ bụghị nke abụọ, obodo ahụ malitere iji icing na-acha nchara nchara na pink na-akpọ "''twee gevreetjie''" (Afrikaans maka "onye ihu abụọ"), na-egosi enweghị afọ ojuju ha n'ebe ọ nọ.<ref>{{Cite book|author=Baderoon|first=Gabeba|editor=Field|publisher=HSRC Press|title=Imagining the City: Memories and Cultures in Cape Town|year=2007|pages=130|chapter='Catch with the eye': stories of Muslim food in Cape Town|chapterurl=http://www.hsrcpress.ac.za/downloadpdf.php?pdffile=files%2FPDF%2F2193%2F008%20-%2006_Imagining_the_City~216200725253PM.pdf&downloadfilename=Imagining%20the%20City%20-%20Chapter%206%20-%20%91Catch%20with%20the%20eye%92%3A%20stories%20of%20Muslim%20food%20in%20Cape%20Town|isbn=978-0-7969-2179-6}}</ref><ref name=":1">{{Cite book|title=Regarding Muslims: From Slavery to Post-Apartheid|author=Baderoon|first=Gabeba|authorlink=Gabeba Baderoon|publisher=Wits University Press|year=2014|isbn=9781868147694|location=Johannesburg|pages=93}}</ref>
Ihe ọzọ nwere ike isi iyi nke mmalite nri bụ omume Afrikaans na-eso Agha Anglo-Boer nke Abụọ iji kpọọ aha nri n'aha ndị dike mba.
== Ihe ndị e dere n'ime ya ==
A na-akwadebe Hertzogkoekies site na isi achịcha nwere elu mepere emepe nke jupụtara na apricot jam. A na-eji akị bekee meringue a kpọnwụrụ akpọnwụ ma ọ bụ nke a kpọnwa mee n'elu ya ma sie ya.<ref name="Hertzoggies">{{Cite web|url=http://www.food.com/recipe/hertzoggies-cookies-189634|title=Hertzoggies (Cookies!)|date=2006|publisher=Food.com|accessdate=22 July 2016}}</ref><ref name="pinkpolkadotfood">{{Cite web|url=http://www.pinkpolkadotfood.com/old-fashioned-hertzoggies/|title=Old fashioned Hertzoggies|date=20 December 2012|publisher=Pink Polkadot Food|accessdate=22 July 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.pinkpolkadotfood.com/old-fashioned-hertzoggies/ "Old fashioned Hertzoggies"]. Pink Polkadot Food. 20 December 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">22 July</span> 2016</span>.</cite></ref>
== Jan Smuts kuki ==
[[Usòrò:Smuts_Cookies.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/09/Smuts_Cookies.jpg/220px-Smuts_Cookies.jpg|thumb|Cookies abụọ Jan Smuts, otu n'ime ha agbajọrọ abụọ iji gosipụta apricot jam jupụtara.]]
Hertzogkoekie kpaliri ndị na-akwado onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Hertzog na onye ya na ya dị ugbu a bụ Jan Smuts ka ha mee ụdị nke ha a na-akpọ "Jan Smuts cookies". Nri a ghọkwara ihe a ma ama n'afọ otu puku, narị itoolu na iri abụọ (1920) na otu puku, narị itoolu na iri abụọ (1930) .<ref name=":0">{{Cite web|url=http://www.augustademist.com/2012/08/hertzoggie/|title=Have another Hertzoggie!|author=Breakfast|first=Swellendam Guesthouse B&B {{!}} Augusta de Mist {{!}} Garden Route Accommodation {{!}} Bed and|date=2012-08-19|accessdate=2016-07-22}}</ref><ref name="pinkpolkadotfood">{{Cite web|url=http://www.pinkpolkadotfood.com/old-fashioned-hertzoggies/|title=Old fashioned Hertzoggies|date=20 December 2012|publisher=Pink Polkadot Food|accessdate=22 July 2016}}</ref> kuki Jan Smuts nwere bọta na shuga na-ekpe ọkụ kama nke meringue nke Hertzogkoekie.<ref>{{Cite web|url=http://www.timeslive.co.za/lifestyle/travel/2011/08/28/how-the-cookie-crumbles|title=How the cookie crumbles|author=Goldberg|first=Doreen|work=Times LIVE|accessdate=2016-07-22}}</ref>
== Hụkwa ==
• [[Koeksister]]
• [[Ndepụta nri ndị Afrịka|List of African dishes]]
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
olvu8dttu3yixxaqnamv0597vqa4iat
Jesús España
0
18952
86622
85852
2022-08-05T06:55:20Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Jesús España Barcelona 2010.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Jesús España Cobo''' (amụrụ na 21 Ọgọstụ na afọ 1978 na Valdemoro, Obodo nke Madrid) bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge na Spain, onye na-elekwasị anya na mita 3000 na 5000.
España bu ụzọ nọchite anya Spain na asomupi nke afọ 2001 IAAF World Cross Country Championships, ebe ọ bụ onye nke iri na otu na ọsọ dị mkpirikpi. O meriri nrite mbụ ya n'afọ sochirinụ na 2002 European Athletics Indoor Championships, na-ewere ọla nchara karịa 3000 m. N'èzí, ọ bịara nke iri na otu na 5000m na 2002 European Athletics Championships. Ọ bịarutere nso na nrite ọzọ n'ime ụlọ na 2003 IAAF World Indoor Championships, na-emecha akụkụ nke abụọ n'azụ onye nwetara ọla nchara Luke Kipkosgei. N'afọ 2005, o ritere ihe nrite ọla edo nke 3000m na 2005 European Cup wee gaa n'ihu na asọmupi na 2005 World Championships in Athletics, ebe a napụrụ ya ikike na okpomọkụ.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/letter=0/athcode=137894/index.html España Jesús]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-01-01.</ref>
Na 2006 European Championships na Athletics Spain nwetara mmeri dị mkpirikpi na 5000 m, na-agafe Mo Farah naanị mita site na akara. Nke a bụ aha mba ụwa mbụ ya.<ref>Valiente, Emeterio (2006-11-26). [http://www.iaaf.org/news/Kind=2/newsId=36806.html Jesús España overcomes all barriers to fulfil his dream]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-01-01.</ref> O mere egwuregwu Olympic mbụ ya na 2008 Beijing Olympics, ebe o mechara nke iri na anọ na 5000m na ngwụcha. N'afọ 2009, o meriri ọla nchara 3000m na European Indoors, ihe nrite ọla edo n'elu anya na 2009 European Team Championships, wee bụrụ onye nke iri na 5000m ikpeazụ na 2009 World Championships in Athletics.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/letter=0/athcode=137894/index.html España Jesús]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-01-01.</ref>
Jesús España sonyere na 2010 IAAF World Indoor Championships wee bịa nke isii, ma nọgide na-enwe aha ya na 2010 European Team Championships. Ọ nwara ịgbachitere aha 5000m ya na 2010 European Athletics Championships, mana Farah kụrụ ya n'oge a, wee nweta ọlaọcha. Ọ gbara ọsọ na San Silvestre Vallecana na Madrid na New Year's Eve wee bụrụ onye nke atọ na podium n'azụ Zersenay Tadese na onye Spain ibe ya Ayad Lamdassem.<ref>Valiente, Emeterio (2011-01-01). [http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=58995.html Fulfilling favourite roles, Tadese and Augusto prevail in Madrid]. IAAF. Retrieved on 2011-01-01.</ref> Ọ bụ onye nke ise n'elu 3000 m na 2011 European Athletics Indoor Championships na Machị wee merie Great Ireland Run na na ọnwa Eprel.<ref>Martin, Dave (2011-04-10). [http://www.iaaf.org/LRR11/news/newsid=59728.html Teenager Purdue upsets experienced rivals in Dublin 10Km]. [[IAAF]]. Retrieved on 2011-04-11.</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ngpfgldgo4thi17iykjyh51tbe8g7h3
Assefa Mezgebu
0
18953
86624
85853
2022-08-05T06:56:34Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Assefa Mezgebu, Patrick Ivuti, 2000.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Assefa Mezgebu''' (amụrụ na ọnwa June 19, na afọ 1978 na Sidamo) bụ [[Ethiopia|onye Etiopia]] na-agba ọsọ ogologo oge lara ezumike nká, nke a maara nke ọma maka inweta ọla nchara na ihe omume mita 10,000 na 2000 Summer Olympics . Ọ bụkwa onye nke abụọ na 2001 World Championships in Athletics, na-esote ọla nchara na 1999 World Championships na Athletics. O mekwara asọmupi na ịgba ọsọ na-agafe mba wee ruo n'elu ikpo okwu na IAAF World Cross Country Championships na 1998 na 2000.
Assefa Mezgebu bụ nwanne nwoke nke Ayele Mezgebu.
== Egwuregwu mba ụwa ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2dgs0izpsopjueijnyxetm5osl43y3n
Oudnin el kadhi
0
18963
86660
85863
2022-08-05T07:44:23Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Oreilles de juge.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Oudnin''' eladi ma ọ bụ '''wdinet el cadi''' (آذان القاضي "ntị Onyeikpe" na Arabic) bụ ụdị achịcha a na-ahụkarị na [[Tunisia]].<ref name="Khoula">{{Cite web|url=http://www.khaoula.com/oudnineelkadhi.htm|title=Oudnin el kadhi|work=Khaoula.com|language=fr}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.khaoula.com/oudnineelkadhi.htm "Oudnin el kadhi"]. ''Khaoula.com'' (in French).</cite>
[[Category:CS1 French-language sources (fr)]]</ref>
A na-agwakọta ntụ ọka, àkwá, mmanụ, mmiri oroma, [[Ńnú odẹne|shuga]] na nnu, a na-agbakwa ntụ ọka ahụ ma belata ya. A na-etinyezi ihe ndị a na mmanụ ọkụ ma tụgharịa ha gburugburu fork. Mgbe a gwụsịrị ha, a na-ekpuchi ha na mmanụ aṅụ ma ọ bụ sirop ma ọ bụ na-agbanye ha shuga. A na-eji mkpụrụ sesame eme ihe mgbe ụfọdụ dị ka ihe dị n'elu.<ref name="Khoula">{{Cite web|url=http://www.khaoula.com/oudnineelkadhi.htm|title=Oudnin el kadhi|work=Khaoula.com|language=fr}}</ref>
== Ebensidee ==
<references />
a209w1bsb7yyvepf5ise4jefcgvr386
Orgeat syrup
0
18964
86650
85864
2022-08-05T07:34:22Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Orgeat syrup flavored drinks.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hRecipes]]
[[Category:Articles with hProducts]]
'''Orgeat syrup''' bụ sirop na-atọ ụtọ nke e ji almọnd, [[Ńnú odẹne|shuga]], na mmiri rose ma ọ bụ mmiri oroma mee. E ji ngwakọta ọka bali na almond mee ya na mbụ. Ọ nwere ụtọ almond mara mma ma jiri ya mee ka ọtụtụ cocktails dị ụtọ. Orgeat sirop bụ ihe dị mkpa na Mai Tai na ọtụtụ ihe ọṅụṅụ Tiki.<ref>{{Cite web|title=In honor of orgeat|url=https://www.alcoholprofessor.com/blog-posts/blog/2017/10/18/in-honor-of-orgeat|work=alcoholprofessor.com|accessdate=11 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Upgrade your orgeat|url=https://nationalpost.com/life/food/cocktails-upgrade-your-orgeat-and-youll-find-not-all-tiki-drinks-%EF%AC%81t-under-the-same-umbrella|work=nationalpost.com|accessdate=11 March 2019}}</ref><ref>{{Cite web|title=Tiki cocktail history basics|url=https://drinks.seriouseats.com/2014/03/tiki-cocktail-history-basics-of-tiki-drinks-essential-ingredients.html|work=drinks.seriouseats.com|accessdate=11 March 2019}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Enwere ike ịchọta usoro nri mbụ maka orgeat na ndị asụsụ bekee nakwa na ndị akwụkwọ Australian Cookery
Almọnd na-egbu egbu dị ka iwu n'ozuzu nwere cyanide ma nwee ike igbu mmadụ n'ọtụtụ.<ref>{{Cite web|title=What are bitter almonds|url=https://www.thespruceeats.com/what-are-bitter-almonds-1806996|work=thespruceeats.com|accessdate=11 March 2019}}</ref> N'ihi nke a, a na-emepụta syrup nke oge a naanị site na almond na-atọ ụtọ. Ngwaahịa syrup dị otú ahụ enweghị oke ihe mgbakasi nke hydrocyanic , n'ihi ya, a na-ewere ha dị ka ihe dị mma maka oriri mmadụ ọ gwụla ma onye ahụ na-adịghị anabata ya.<ref name="isrn">{{Cite journal|journal=ISRN Toxicol|year=2013|issue=19 September|doi=10.1155/2013/610648|pmid=24171123|title=Potential Toxic Levels of Cyanide in Almonds (Prunus amygdalus), Apricot Kernels (Prunus armeniaca), and Almond Syrup|volume=2013}}</ref>
== Mmalite okwu ==
Okwu ''orgeat'' (/ɔːrˈʒɑː, ˈɔːrdʒiət/) sitere na Latin hordeaceus 'nke e ji ọka bali mee' site na French, ebe a na-akpọ ọka bali. Okwu Catalan orxata, nke sitere na ndi Spanish horchata, nwere otu mmalite, ọ bụ ezie na taa ihe ọṅụṅụ abụọ ahụ nwere obere ihe jikọrọ ha ma ọ dịghị nke ọ bụla n'ime ha na-eji ọka bali.
== Ojiji mpaghara ==
Na [[Tunisia]] no na [[Libya]], a na-akpọ ụdị dị iche iche ''rozata'' ma na-ejikarị ya eme ihe na-ekpo ọkụ na agbamakwụkwọ na oriri na ọṅụṅụ dị ka ihe nnọchianya nke ọṅụ na ịdị ọcha n'ihi ụcha ọcha ya na ụtọ ọhụrụ ya (flowersy). Ọ na-abịa n'ọtụtụ ụtọ dị iche iche, dị ka almond ọdịnala, unere, mango, pistachio, na ndị ọzọ.
Na [[Suriname]], e nwere ihe ọṅụṅụ a na-akpọ orgeade, nke bụ syrup yiri nke e ji [[Ńnú odẹne|shuga]] na almond mee.
A na-eji almond na vanilla eme ruġġata [[Malta|Maltese]] ma nwee ike ịgụnye sinamọn na cloves.<ref>{{Cite web|author=Georgina Lawrence|title=Ruġġata tal-lewż|url=http://www.ilovefood.com.mt/recipes/ruggata-tal-lewz-by-georgina-lawrence|work=ILoveFood.com.mt|accessdate=20 March 2012}}</ref>
Na Saịprọs na n'àgwàetiti ndị Gris nke Chios na Nisyros, a maara syrup yiri ya dị ka soumádha ([[Greece|Grik]]: σου 54). Soumada nwere akụkọ ihe mere eme oge ochie ma ọ dịkarịa ala na Saịprọs, na-agbadata n'oge ndị Rom, Eze Peter nke Mbụ nke Saịpris nyekwara ya dị ka nri dị egwu nye Eze Casimir Onye Ukwu nke Poland na nzukọ nke congeres nke Kraków, nke emere na Poland n'afọ 1364.<ref>Maria Dembinska and William Woys Weaver, ''Food and Drink in Medieval Poland'' (Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 1999) p.41</ref>
== Hụkwa ==
* Horchata, ihe ọṅụṅụ Valencian yiri ya
* Falernum sirop
* Mmiri iyi Fassionola
* Ndị na-agwakọta ihe ọṅụṅụ
* Ndepụta nke syrup
* Ihe ọṅụṅụ Tiki
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Mgbasa ozi nke gbasara sirop nke orgeat Wikimedia nkiti
7xyniprszqw4s94r66josyzybm0d5f7
Msoki
0
18965
86656
85865
2022-08-05T07:41:54Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Msuki.png|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Msoki''' (Hibru: מסוקי) bụ ofe ndị Juu ọdịnala ndị Juu Algeria na Tunisia, a na-erikarị ya n'oge oriri na n'ọtụtụ, ma kachasịa n'oge mmemme Ista.<ref>{{Cite book|author=Newton|first=James|title=Middle East Cuisine|date=2012|publisher=Springwood emedia|isbn=9781476341545|url=https://books.google.com/books?id=9BerTQBxhWAC&q=Msoki&pg=PT79|accessdate=22 June 2015}}</ref><ref>{{Cite book|author=Nathan|first=Joan|title=Quiches, Kugels, and Couscous: My Search for Jewish Cooking in France|date=2 Nov 2010|publisher=Knopf Doubleday Publishing Group|isbn=9780307594501|url=https://books.google.com/books?id=ToPCHg7-YL0C&q=Msoki+Tunisia&pg=PA86|accessdate=22 June 2015}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
mf0qy2mqvyp7tlo355c5lay72wkg3e4
Makroudh
0
18967
86649
85867
2022-08-05T07:33:46Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Makrouds.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Makroudh''' (Arabic: مقروض, maqrūḍ, Maltese: maqrut), nke a na-akpọkwa makrout, bụ kuki sitere na nri Maghreb. Ọ na-ejupụta na mkpụrụ osisi ma ọ bụ mkpụrụ osisi almond, nke nwere ọdịdị dayamondu nke aha ahụ sitere na ọdịdị a.
A na-eji ngwakọta nke semolina na ntụ ọka eme ntụ ọka ahụ, nke na-enye achịcha ahụ ọdịdị na ụtọ pụrụ iche. Enwere ike isi makroudh na mmanụ ma ọ bụ sie ya.<ref>{{Cite web|author=Gaelle & Patrice Le Franc|url=http://www.lacuisinedemacopine.net/makroudh.php|title=Makroudh|publisher=La Cuisinede Ma Copine|accessdate=2014-04-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120708220512/http://www.lacuisinedemacopine.net/makroudh.php|archivedate=2012-07-08}}</ref>
Ọ na-ewu ewu na Maghreb ebe enwere ọtụtụ ụdị Makroudh, ụfọdụ n'ime ha bụ achịcha ndị na-enweghị ihe jikọrọ ya na Makroudh ọdịnala ma e wezụga ọdịdị.<ref>{{Cite news|url=http://www.lesjoyauxdesherazade.com/makrout-el-louz/|title=Makrout el louz - Les Joyaux de Sherazade|date=2015-07-16|work=Les Joyaux de Sherazade|accessdate=2017-06-19|language=fr-FR}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.lesjoyauxdesherazade.com/recette-pour-ramadan-facile-makrout-sale/|title=Recette pour ramadan facile / Makrout salé|date=2014-05-29|work=Les Joyaux de Sherazade|accessdate=2017-06-19|language=fr-FR}}</ref> Na Algeria, enwere ike jupụta ha na almọnd paste.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=gFK_yx7Ps7cC&pg=PT765|title=Encyclopedia of Jewish Food|author=Marks|first=Gil|date=2010-11-17|publisher=Houghton Mifflin Harcourt|isbn=978-0544186316|language=en}}</ref>
Makroudh nwèrè ihe mmicha aka na mmanụ aṅụ na-ewu ewu n'oge Eid al-Fitr.<ref>{{Cite book|author=Jacob|first=Jeanne|title=The World Cookbook: The Greatest Recipes from Around the Globe|date=2014|publisher=ABC-CLIO|url=https://www.google.com/books/edition/The_World_Cookbook_The_Greatest_Recipes/GmqEAwAAQBAJ&pg=PA23}}</ref>
== Nkwadebe ==
A na-akwadebe ''Makroudh'' site na itinye ntụ ọka e ji semolina mee, na-ejikarị ụdị ụbọchị Deglet Nour. A na-atụgharị ntụ ọka ahụ ma bepụ ya ka ọ bụrụ diamond. Mgbe ahụ, a na-esi achịcha ahụ esi ma ọ bụ sie ya n'ọkụ. Nzọụkwụ ikpeazụ na-agụnye itinye makroudh na sirop na-atọ ụtọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.foodingredientsonline.com/doc/north-african-cuisine-0001|title=North African Cuisine|work=www.foodingredientsonline.com|language=en|accessdate=2018-02-05}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Nri ndị Berber
* Imqaret
* Mamoul
* Hamantash
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
jdtdmoqbimsoj342vz20hd87os1n16d
Kamounia
0
18969
86655
85869
2022-08-05T07:40:47Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tunis Glaïa Djerba.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Kamounia (Arabic: ), mgbe ụfọdụ a na-akpoputa ya ka '''Kamouneya''', bụ anụ ehi na imeju a na-esi na cumin. Ọ bụ akụkụ nke nri Sudanese na nri Tunisia. A na-ejikwa nwa atụrụ mee ihe mgbe ụfọdụ dị ka ihe bụ isi, a na-ejikarịkwa ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ eme ihe mgbe ụfọdụ. A na-enye ya mgbe ụfọdụ na ma ọ bụ n'elu osikapa e siri esi. Ihe ndị ọzọ dị mkpa nwere ike ịgụnye broth, galik, mmanụ oliv na parsley.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta stews
* Nri ndị Maghreb
== Ebensidee ==
{{Reflist|refs=<ref name="Weiss Chirichigno 2007 p. 79">{{cite book | last1=Weiss | first1=J. | last2=Chirichigno | first2=P. | title=Egyptian Cooking English Edition | publisher=Bonechi | year=2007 | isbn=978-88-476-0706-4 | url=https://books.google.com/books?id=1hXmCyYmMaoC&pg=PA79 | page=79}}</ref>
<ref name="Salloum 2005 p. 55">{{cite book | last=Salloum | first=H. | title=Arab Cooking on a Saskatchewan Homestead: Recipes and Recollections | publisher=University of Regina Press | series=Trade Books Based in Scholarship (TBS) Series | year=2005 | isbn=978-0-88977-182-6 | url=https://books.google.com/books?id=iqHPLBxNA4kC&pg=PT55 | page=55}}</ref>
<ref name="Publishing 2016 p. 260">{{cite book | title=DK Eyewitness Travel Guide: Tunisia | publisher=DK Publishing | series=EYEWITNESS TRAVEL GUIDES | year=2016 | isbn=978-1-4654-5090-6 | url=https://books.google.com/books?id=2UROCgAAQBAJ&pg=PA260 | accessdate=September 22, 2016 | page=260}}</ref>
<ref name="Tomkinson 1972">{{cite book | last=Tomkinson | first=M. | title=Tunisia; a vacation guide | publisher=Scribner | year=1972 | isbn=978-0-684-12623-4 | url=https://books.google.com/books?id=ORJPQYbryNAC&q=Kamounia | page=30}}</ref>}}
iutgjxh6w6h4ihl3fkvicr09i11sgs8
Harissa
0
18971
86648
85871
2022-08-05T07:33:07Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Harissa in a jar (vertical).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Harissa''' (Arabic: harīsa, site na Maghrebi Arabic) bụ ihe na-ekpo ọkụ na-ekwo ekwo, nke a mụrụ na Maghreb. Ihe ndị bụ isi na-eme ya bụ ose na-acha ọbara ọbara, ose Baklouti, ihe na-esi ísì ụtọ na ahịhịa dị ka galik paste, mkpụrụ caraway, mkpụrụ coriander, cumin na mmanụ oliv iji buru ụdị mmanụ na-agbaze.<ref>{{Cite web|author=@NatGeoUK|date=2019-08-16|title=Breaking bread: coastal cuisine and family feasts in Tunisia|url=https://www.nationalgeographic.co.uk/travel/2019/08/breaking-bread-coastal-cuisine-tunisia|accessdate=2021-01-05|work=National Geographic|language=en-gb}}</ref> A na-emekwa Rose harissa, nke e ji okooko osisi rose mee.<ref>{{Cite web|url=https://www.telegraph.co.uk/food-and-drink/features/six-best-harissa-pastes-tried-tested/|archiveurl=https://ghostarchive.org/archive/20220112/https://www.telegraph.co.uk/food-and-drink/features/six-best-harissa-pastes-tried-tested/|archivedate=2022-01-12|title=Six of the best harissa pastes, tried and tested|date=1 October 2019|author=Pip Sloan}}</ref>
== Okwu mmalite ==
Dị ka a na-emepụta harissa site na ịkụ chilis, okwu ahụ sitere na ngwaa Arabic, 'harasa' (Arabic) nke pụtara 'ịkụ' ma ọ bụ 'ịkpochapụ.'<ref>{{Cite web|author=Jose|date=2016-07-22|title=The Story of Harissa|url=https://www1.belazu.com/story/harissa/|accessdate=2021-02-08|work=Belazu Ingredient Company|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Dị ka ọ dị na nri ndị Europe, a na-ebubata ose chili na nri Maghrebian site na mgbanwe Columbian, ikekwe n'oge ndị Spain bi na [[Tunisia]] n'etiti afọ 1535 na 1574.<ref name="Morse">{{Cite book|author=Morse|first=Kitty|title=Artichoke to Za'atar: Modern Middle Eastern Food|publisher=U of California P|year=1998|url=https://books.google.com/books?id=0j5c0GMrOdcC&pg=PA66|isbn=978-0-8118-1503-1}}</ref><ref name="Marks2008">{{Cite book|author=Gil Marks|authorlink=Gil Marks|title=Olive Trees and Honey: A Treasury of Vegetarian Recipes from Jewish Communities Around the World|url=https://books.google.com/books?id=Lb3MVYVp_9sC&pg=PT797|year=2008|publisher=Wiley|isbn=978-0-544-18750-4|location=Northwest African Chili Paste (Harissa)}}</ref>
=== Algeria ===
Na Algeria, a na-agbakwunye harissa na ofe, stews, na couscous.<ref name="Edelstein2010">{{Cite book|author=Sari Edelstein|url=https://books.google.com/books?id=Tl9Pcq25s8AC&pg=PA345|title=Food, Cuisine, and Cultural Competency for Culinary, Hospitality, and Nutrition Professionals|publisher=Jones & Bartlett Publishers|year=2010|isbn=978-1-4496-5968-4}}</ref> A pụkwara iji Harissa paste mee ihe dị ka ihe na-agbanye anụ ma ọ bụ eggplants.<ref>{{Cite web|author=Fayed|first=Saad|title=Flank Steak with Harissa|url=http://mideastfood.about.com/od/beef/r/harissaflank.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090608075412/http://mideastfood.about.com/od/beef/r/harissaflank.htm|archivedate=2009-06-08|accessdate=2009-08-02|publisher=About.com}}]</ref><ref>{{Cite web|title=Baby Eggplant with Harissa and Mint|url=http://www.aubergines.org/recipes.php?eggplant=2672|accessdate=2009-08-02|publisher=Ashbury's Aubergines}}</ref> Onye ọzọ dị mkpa na-emepụta ihe bụ mpaghara Annaba nke Algeria, nke bụkwa onye na-azụ ahịa dị mkpa.<ref name="Group2008">{{Cite book|author=Oxford Business Group|url=https://books.google.com/books?id=zPz9FHXJVLUC&pg=PA230|title=The Report: Algeria 2008|publisher=Oxford Business Group|year=2008|isbn=978-1-902339-09-2}}</ref><ref name="Albala2011">{{Cite book|author=Ken Albala|url=https://books.google.com/books?id=NTo6c_PJWRgC&pg=PA7|title=Food Cultures of the World Encyclopedia|publisher=ABC-CLIO|year=2011|isbn=978-0-313-37626-9}}</ref> Dị ka onye edemede akwụkwọ nri Martha Rose Shulman si kwuo, harissa e mepụtara n'oge gara aga na-atọ ụtọ dị iche na nke a na-enye na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị Tunisia na ndị mba ọzọ.
=== Mba Tunisia ===
Ntụziaka maka harissa dịgasị iche dabere na ezinụlọ na mpaghara. Mgbanwe nwere ike ịgụnye mgbakwunye nke yabasị na-agba ụka ma ọ bụ mmiri oroma. A na-ere harissa a kwadebere n'ime ite, ite, karama na tubes. A na-akọwa Harissa mgbe ụfọdụ dị ka "ihe na-esi ísì ụtọ nke Tunisia", ọbụnakwa "ihe na'isi ụtọ nke Tunisia ", ma ọ bụ ma ọ dịkarịa ala dị ka "akara nke nri azụ na anụ nke Tunisia".<ref name="Civitello2011">{{Cite book|author=Linda Civitello|title=Cuisine and Culture: A History of Food and People|url=https://books.google.com/books?id=KwtE4v_qS4EC&pg=PT244|year=2011|publisher=John Wiley & Sons|isbn=978-1-118-09875-2}}</ref><ref name="Harris1998">{{Cite book|author=Jessica B. Harris|title=The Africa Cookbook: Tastes of a Continent|url=https://books.google.com/books?id=7rmIDVcoHNoC&pg=PA137|year=1998|publisher=Simon and Schuster|isbn=978-0-684-80275-6}}</ref><ref name="Cavendish2006">{{Cite book|author=Marshall Cavendish|title=World and Its Peoples|url=https://books.google.com/books?id=j894miuOqc4C&pg=PA1282|year=2006|publisher=[[Marshall Cavendish]]|isbn=978-0-7614-7571-2}}</ref> Na Tunisia, a na-eji harissa eme ihe dị ka ihe na anụ (anụ ọkụkọ, anụ ehi, ewu, ma ọ bụ nwa atụrụ) ma ọ bụ nri azụ̀ na akwụkwọ nri, yana dị ka ihe oriri maka couscous. A na-ejikwa ya maka ''[[lablabi]]'', ofe chickpea, na fricasse.
Tunisia bụ nnukwu onye na-ebupụ harissa a kwadebere. N'afọ 2006, mmepụta nke harissa na Tunisia bụ tọn 22,000, na-etinye ihe dị ka tọn 40,000 nke ose.<ref>{{Cite book|author=Oxford Business Group|title=The Report: Tunisia 2008|url=https://books.google.com/books?id=fRa1SlekJHUC&pg=PA195|publisher=Oxford Business Group|isbn=978-1-902339-93-1}}</ref> A na-ejikarị chilis a na-akụ gburugburu Nabeul na Gabès eme harissa nke Tunisia, nke dịtụ nro, na-enweta 4,000 o5,000 na Scoville scale.<ref name="WheelerClammer2010">{{Cite book|author=Donna Wheeler|title=Tunisia|url=https://books.google.com/books?id=7RO1b2LvcisC&pg=PA53|year=2010|publisher=Lonely Planet|isbn=978-1-74179-001-6}}</ref>
=== Morocco ===
Nri Moroccan ejirila harissa, na-eji ya dị ka ihe na-esi ísì ụtọ maka [[Tajine|tagines]], ma ọ bụ mgbe ụfọdụ na-agwakọta ya na efere.
=== Israel ===
N'Izrel, harissa bụ ihe a na-ahụkarị maka ''sabich''<ref name="Hughes2013">{{Cite book|author=Jane Hughes|title=The Adventurous Vegetarian: Around the World in 30 Meals|url=https://books.google.com/books?id=E8r0AgAAQBAJ&pg=PA182|year=2013|publisher=New Internationalist Publications, Limited|isbn=978-1-78026-124-9}}</ref> na ''shawarma''.
== Akụrụngwa ==
Filfel chuma (Hibru), nke a na-akpọkwa '''pilpelshuma''', nke pụtara "pepper garlic", bụ ụdị chili nke nri ndị Juu nke Libya nke yiri harissa. Ọ sitere na nri ndị Libya, [ọnọdụ na achọ] ebe a maara ya dị ka maseer (Arabic: ma ọ bụ مسّير حار mseyer).<ref name="ynet">[http://alwasat.ly/ar/news/kojina/121805/ ''How to make Libyan maseer'']</ref><ref name="alwasat">[http://www.ynet.co.il/articles/0,7340,L-3792276,00.html ''North African hot recipes'']</ref> A makwaara ya site na aha ndị ọzọ dịka filfil mukhalal (فلفل__wol____wol____wol__) na filfil makbos (فلفڵ مكبوس).<ref name="fatakat">[http://fatakat.com/thread/169826 ''How to prepare mseyer in the Libyan cuisine'']</ref> A na-eme ya site na ose na-atọ ụtọ na nke na-ekpo ọkụ na galik a pịrị apị. A na-agbakwunye ihe ndị ọzọ, dị ka mkpụrụ osisi, cumin, mmiri , oroma na nnu mgbe ụfọdụ.<ref name="gur" />
Ọ na-eje ozi dị ka ihe na-esi ísì ụtọ na dị ka ihe dị na nri dịka salad, anụ, azụ, mkpọ ọka, na osikapa, na nri àkwá dịka ''[[shakshouka]]''.
== Hụkwa ==
* Zhug
* Muhammara
* Ajika
* Chermoula
* [[Tabil|Tebụl]]
* Gochujang
* Eros Pista
* Biber salçası
* Ndepụta ofe
* Nchịkọta
== Ebensidee ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ooa1dyiipl4dj1yi5kf8yinpt70lvwt
Rusk
0
18972
86658
85898
2022-08-05T07:42:54Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Zwieback-1.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Rusk''' bụ biskit siri ike, kpọrọ nkụ ma ọ bụ achịcha e siri esi ugboro abụọ.<ref>{{Cite web|author=GAIFYLLIA|first=NANCY|title=How To Make Your Own Rusks|url=https://www.thespruceeats.com/how-to-make-your-own-rusks-1705688|work=The Spruce Eats|accessdate=28 October 2018}}</ref> A na-eji ya eme ihe mgbe ụfọdụ dị ka ihe na-eme ka ụmụ ọhụrụ.<ref>{{Cite web|title=10 FOODS FOR YOUR 1 YEAR OLD CHILD|url=https://www.superbabyonline.com/10-foods-for-your-1-year-old-child/|work=Super Baby|publisher=Bellamy's Organic|accessdate=28 October 2018}}</ref> Na ụfọdụ, a na-eji achicha eme rusk, kama achịcha: a na-akpọ nke a mgbe ụfọdụ dị ka achicha rusk. Na UK, aha ahụ na-ezo aka na ihe mgbakwunye nri sitere na ọka wit.
== Mgbanwe mba ụwa ==
[[Usòrò:Rusk from India.jpg|thumb|Rusk]]
=== Azerbaijan ===
A na-akpọ Rusk sukhary (Azerbaijani: - okwu mgbazinye site na Russian site na Persian) na Azerbaijani. A na-ejikarị achịcha na achịcha eme ya (ma ọ bụghị mgbe niile). Na Baku, ụfọdụ ebe a na-eme achịcha na-eji achịcha na achịcha ha eme rusks. Ọnụahịa rusk na ụlọ achịcha ndị ahụ na-adịkarị ala, ebe ụlọ achịcha na-eme nke a iji zere ịla achịcha na achịcha fọdụrụ.
=== Cuba ===
''Sponge rusk'' yiri biscotti mana a na-eme ya site na achịcha na-acha odo odo a na-akpọ ugboro abụọ. A na-eme achịcha na-acha odo odo n'ime achịcha dị larịị, nke nwere akụkụ anọ. Mgbe emechara ya ma mee ka ọ jụọ oyi, a na-etinye ya n'ime eriri ma sie ya ọzọ ma ọ bụ sie ya ka ọ bụrụ achịcha. A na-eri karị ya na kọfị na mba Cuban (Cuban espresso) ma ọ bụ dị ka ihe na-eso ice cream, custard, ma ọ bụ nri ndị ọzọ.
=== Denmark ===
Tvebak sitere na Dutch ''tweebak'' (nke pụtara n'ụzọ nkịtị "ọkụ abụọ"), otu okwu ochie nke enwere ike okpo ''beschuit''.
=== France ===
B''iscotte'' bụ ụdị rusk na asụsụ French. A na-ere ha n'ime nnukwu ụlọ ahịa.
=== Finland ===
[[Usòrò:Kanelisokerikorppu.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/21/Kanelisokerikorppu.jpg/220px-Kanelisokerikorppu.jpg|thumb|Ịtinye sinamọn na ''korppu'' shuga na kọfị]]
A na-akpọ ụdị rusk nke Finnish ''korppu'', ọ na-abụkarị achịcha a mịrị amị, nke e ji sinamọn na [[Ńnú odẹne|shuga]] mee ka ọ dị ụtọ. ''Korppu'' bụ achịcha kọfị a na-ahụkarị, nke a na-eri mgbe etinye ya na kọfị. Ụdị ilu, nke a na-akpọ ''hapankorppu'', bụ ihe dị larịị nke e ji ntụ ọka rye na nnu mee, e nwèrè ike iri ya dị ka achịcha siri ike.
=== Germany ===
''Zwieback'' (nke pụtara "e mere ugboro abụọ") bụ ụdị rusk na Germany. Dị ka okwu Danish na French, aha ahụ na-ezo aka n'ịkpọ ma ọ bụ sie ya ugboro abụọ.
=== Gris ===
Okwu ''paximadi'' (Grik: παξιμάδι) na-ekpuchi ụdị dị iche iche nke rusk Grik, nke a na-ejikarị ọka bali ma ọ bụ ntụ ọka chickpea eme, ma jiri mmanya, mmiri, ma mmanụ mee ka ọ dị nro tupu iri nri. ''Paximadi'' bụ ntọala nke Cretan snack ''dakos'' (Grik: ).
=== India ===
[[Usòrò:Rusk_from_India.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/84/Rusk_from_India.jpg/220px-Rusk_from_India.jpg|thumb|Rusks si India.]]
Na [[Ndia|India]] rusk (ma ọ bụ biskit a na-akpọ toast) bụ achịcha ma ọ bụ achịcha a mịrị amị. A makwara ya dị ka papay, rattan, ''khasta'' (Hindi), russ ma ọ bụ "cake rusk" na Hindi, Punjabi ma ọ bụ 'porai' n'asụsụ Tamil na Urdu ma ọ bụ ''kathi biskut'' na Bengali. A na-erikarị ya n'oge tii na tii mmiri ara ehi nke na-eme ka rusk dị nro. A na-eji achịcha na-atọ ụtọ "cake rusk" eme ihe nke ihe ndị mejupụtara ya gụnyere ntụ ọka ọka wit, ihe uto, abụba, ihe na-eko achịcha, na, nhọrọ, àkwá.<ref>{{Cite web|author=Freda|first=Dias|title=Indian Cake Rusk (Eggless)|url=https://aromaticessence.co/2018/06/25/cake-rusk-indian-cake-rusk-eggless/|work=Aromatic Essence|accessdate=18 May 2019|date=25 June 2018}}</ref><ref>{{Cite web|author=Sharma|first=Chirali|title=The History Of The Humble Indian Rusk: The Perfect Chai Snack|url=https://edtimes.in/the-history-of-the-humble-indian-rusk-the-perfect-chai-snack/|work=ED Times|accessdate=18 May 2019|date=15 May 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=Cake Rusk|url=https://ikneadtoeat.com/cake-rusk/|work=I Knead to Eat|accessdate=18 May 2019|date=22 November 2018}}</ref>
=== Indonesia ===
A na-akpọ achịcha a na-eme achịcha ugboro abụọ na Indonesia "bagelen", nke a kwenyere na ọ sitere na Bagelen, obodo dị na Central Java. Tupu achịcha nke abụọ, a na-etinye shuga na buttercream na achịcha ahụ. A na-erikarị ya dị ka nri na-atọ ụtọ.
=== Iran ===
Na Iran, a na-akpọ rusk ''nān-e sokhāri'' (Persian: نان سوخاری). A na-eme ya site na ntụ ọka ọka wit, ihe ụtọ, ntụ mmiri ara ehi, mmanụ akwụkwọ nri, gluten, ihe na-ewepụta malt, ntụ ọka soy, nnu, yist, na mmiri. A na-eri ya dị ka biskit na-agba mmiri, ọkachasị na chai (tea) nke ndị Peshia. Ụdị ''naan sukhaari'' a na-ahụkarị bụ Vitana.
=== Ịtali ===
Na Ịtali, a na-akpọ ụdị a fette biscottate. E kwesịghị ịgbagwoju ya anya na ''biscotti'' (mkịkọ ma ọ bụ biskit a na-eme ugboro abụọ).
Ndị Ịtali nwere cantucci, biskit dị ka biskit almọnd a na-eme ugboro abụọ. Ihe ọzọ, ọ bụ ezie na cantucci siri ike ma sie ike dị ka nsụgharị South Africa, ndị Ịtali na-ekwusi ike na a na-etinye ha n'ime mmiri ma ghara itinye ha n'ụba dị ka rusks. Ha na-eme ka ọ dị mma na cappuccino, mmanya na-atọ ụtọ ma ọ bụ grappa.
=== Japan ===
[[Usòrò:クロワッサンラスク.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bf/%E3%82%AF%E3%83%AD%E3%83%AF%E3%83%83%E3%82%B5%E3%83%B3%E3%83%A9%E3%82%B9%E3%82%AF.JPG/220px-%E3%82%AF%E3%83%AD%E3%83%AF%E3%83%83%E3%82%B5%E3%83%B3%E3%83%A9%E3%82%B9%E3%82%AF.JPG|thumb|Croissant rusk e ji chocolate na mkpụrụ osisi kpuchie, Japan]]
Na Japan, rusk na-abụkarị nri dị ụtọ nke e ji baguette, achicha ma ọ bụ croissant mee. Ọ na-atọkarị ụtọ.<ref>{{Cite web|first=Yuri|author=Yuri|title=Introduction of Japanese cooking, culture, and recipes|url=http://www.japanesecookinglovers.com/2606/rusk/|work=JAPANESE COOKING LOVERS|accessdate=28 October 2018}}</ref>
=== Ebe Levant ===
Na Levant a na-akpọ ụdị a ''boksum'' (Arabic: بقصم) na Iraq na Siria ma ọ bụ ''qurshalla'' (Arabic) na Jọdan na mpaghara Palestine. A na-eme ya site na ntụ ọka, àkwá, mmanụ ma ọ bụ bọta, shuga, yist ma ọ bụ ntụ ntụ, na mgbe ụfọdụ obere cardamon. A na-etinye mkpụrụ sesame e siri esi, mkpụrụ caraway ojii, ma ọ bụ anise n'elu ya, ma rie ya dị ka biskit, ọkachasị na tii ahịhịa.<ref>{{Cite web|author=Tirmizi|first=Bisma|title=Food Stories: Cake rusk|url=https://www.dawn.com/news/1184342|work=DAWN|accessdate=28 October 2018}}</ref>
=== Netherlands na Belgium (Flanders) ===
[[Usòrò:Beschuitje.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Beschuitje.jpg/220px-Beschuitje.jpg|thumb|Ụdị ejiji Dutch ''beschuit'']]
A na-eme ''Beschuiten'' site na ibu ụzọ sie achịcha dị larịị (''beschuitbol''), belata ya n'etiti, wee sie ọkara ọ bụla ọzọ, na-emekarị na okpomọkụ dị ala. Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile ka a na-ere ya na mpịakọta; mpịakọ nwere 13 rusks (otu onye na-eme achịcha iri na abụọ). Site na etymologically, ''biscotto'' (narị afọ nke iri na isii nke Italian), biscuit (narị narị afọ nke iri n'afọ nke iri na itoolu, site na narị afọ nke isii nke ''bisket'') na ''beschuit'' sitere na okwu Latin (''panis'') ''bis-coctus'', (achịcha, esi ugboro abụọ).
=== Norway ===
Na Norway, a na-akpọ rusk ''kavring'', ọ dịkwa ka ''skorpor'' nke Sweden. A na-eji kavring a kụrisịrị akụrisị, nke a na-akpọ ''strøkavring'', n'etiti ihe ndị ọzọ, eme ihe maka ime kjøttkaker na n'ihe oriri oriri ọdịnala tilsl adịghị anogide bondepiker. A na-agbukwa Kavring ma nwee ike iji mmiri ara ehi, nke na-esi ísì ụtọ ma ọ bụ nke a kụrụ akụ na ụba.
=== Pakistan ===
Na Pakistan, a na-akpọ Rusk Russ (Urdu: رس). Ọ dị ma ọ bụ dị ka ọdịdị okirikiri nke yiri achịcha ma ọ bụ dịka akụkụ rectangular dị iche iche. Ọ bụ nri ụtụtụ a ma ama ma na-erikarị ya na tii mmiri ara ehi. A na-akpọ ya papay (Shahmukhi) na Punjabi.
=== Philippines ===
A na-akpọ nsụgharị Philippine nke rusk biscocho. ''A na-akpọ achịcha'' achịcha mamon tostado.
=== Portugal ===
A na-akpọ nsụgharị Portuguese nke rusk ''tosta''. "Tosta" bụ achịcha siri ike - ọ nwere ike ịdị ụtọ, mana ọ na-adịkarị ụtọ - ọ nwekwara ike ịnwe ọdịdị na ọkpụrụkpụ dị iche iche. A na-ejikarị ya eme ihe ma jiri ya mee ihe dị ka iberibe achịcha.
=== Rọshịa ===
A na-akpọ nsụgharị Russian ''sukhar''' (Cyrillic: сухарь) site na "dry" - "dry". A na-eme ha nke ugboro abụọ site na achịcha dị ụtọ dị ka challah, nke a na-ebipụ n'ụdị biscotti ma ọ bụ jiri achịcha ochie fọdụrụ mee ya, bepụ ya n'ime obere cubes ma kpọọ ya ma ọ bụ sie ya na okpomọkụ dị ala. Nke mbụ dị ka kuki, nke enwere ike iji mmiri ara ehi, kefir, tii, kọfị ma ọ bụ koko. A na-agbakwunye nke abụọ na ofe, ma ọ bụ n'ụzọ ọzọ, na-eme ka ọ dị nro site na mmiri na-amị ma soro ya kama achịcha. Ọ ghọrọ omenala izere ịla achịcha fọdụrụnụ n'iyi nke bụ ihe a na-ahụkarị na nri ndị Russia. E nwere ọtụtụ akụkọ ọdịnala banyere achịcha n'asụsụ Russian, na-akwanyere nri ọka a ùgwù nke bụ otu n'ime isi nkuku nke ndụ na akụkọ ihe mere eme nke mba Slavic. Rye bread rusks bụ isi ihe na-eme Russian Kvass, ihe ọṅụṅụ ọdịnala a na-agbanye agbanye.
=== Saụt Afrịka ===
==== Nkọwa ====
[[Usòrò:Beskuit.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Beskuit.jpg/220px-Beskuit.jpg|thumb|''Beskuit'' nke South Africa]]
Rusks bụ okwu anglicized maka ''beskuit'' ma bụrụ nri ụtụtụ omenala Afrikaner ma ọ bụ snack. A mịrị ha na South Africa kemgbe ngwụcha afọ 1690 dị ka ụzọ isi chekwaa achịcha, ọkachasị mgbe ị na-aga ogologo oge na-enweghị friji. Ojiji ha gara n'ihu site na Great Trek na Boer Wars ruo n'oge a.<ref>{{Cite web|url=http://www.gutenberg.org/files/16131/16131-h/16131-h.htm|title=Campaign Pictures of the War in South Africa (1899–1900)|author=Hales|first=A. G.|publisher=Project Gutenberg|accessdate=2008-11-09}}</ref> A na-etinye rusks na kọfị ma ọ bụ tii tupu a rie ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.rainbowcooking.co.nz/rusks/what-is-beskuit|title=What is Beskuit (Rusks)?|publisher=Rainbow Cooking|accessdate=2008-11-09}}</ref>
==== Nchịkọta nri ====
Rusks bụ ọka achịcha a na-eme achịcha ugboro abụọ. A na-etinye ntụ ọka gburugburu n'ime pans ma sie ya dị ka achịcha, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-ebibi ma ọ bụ kụwaa ogologo ma jiri nwayọọ nwayọọ sie ya ka ọ bụrụ ihe kpọrọ nkụ. Ọtụtụ nsụgharị nke oge a, nke a na-emepụta n'ìgwè dị, akara a ma ama bụ ''[[Ouma Rusks]]''. Ọtụtụ ụlọ ọrụ na-eme achịcha, delis, na ụlọ ọrụ na'ụlọ na-ere rusks azụmahịa, mgbe ụfọdụ a na-eme ya site na ihe ndị na-abụghị omenala, dị ka ntụ ntụ kama ịbụ sourdough. Na mgbakwunye na ụtọ mmiri ara ehi dị mfe na buttermilk, aniseed, wholewheat, mmiri ara ehi, muesli, na ụdị mkpụrụ osisi lemon poppy dịkwa.
==== Omenala Obodo ====
N'ụlọ ndị ọzọ dị na [[South Africa]], a na-enye ọbụna rusks dị ka nri ndị ọbịa. Mgbe ndị ọbịa gachara, a na-enye ha efere Rusks, ọ bụ ezie na n'ụlọ ụfọdụ karịsịa Ndebele, ha ekwenyeghị n'inye ndị ọbịa ha nri, ha na-enye naanị efere, ma ọ bụrụ na enweghị scones gburugburu. Nke a bụ omenala n'ọtụtụ ụlọ. A na-ejikarị iko tii ma ọ bụ kọfị na-ejikọta rusks. Ndị Afrikaners na-enwekwa nri ụtụtụ, ọtụtụ ndị South Africa na-enwe ha n'ihe dịka oge ọ bụla n'ụbọchị dị ka nri.
A na-enwekwa obi ụtọ na Rusks n'ụzọ dị iche iche. Dịka ọmụmaatụ, n'ihi na ha bụ biskit siri ike, omenala bụ ịtinye rusks na tii / kọfị ha tupu ịta ha, ọ bụ ezie na nke ahụ nwere nsonaazụ ụfọdụ, dị ka iberibe na ala iko ahụ.
Rusks bụ omenala dị n'anya nye ọtụtụ ndị South Africa.
=== Sweden ===
[[Usòrò:Krisprolls_2.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7f/Krisprolls_2.jpg/220px-Krisprolls_2.jpg|thumb|''Skorpa'', onye Swedish rusk.]]
A mara Rusks na Sweden ọ dịkarịa ala kemgbe narị afọ nke iri na isii. Rusks bụ ihe oriri na ndị agha na ụgbọ mmiri. N'oge ahụ, a pụrụ iji hama kụrisịa ha ma tinye ihe ndị ahụ na svagdricka, biya na ofe.<ref>{{Cite web|title=Från skeppsskorpa till biscotti – en torr historia|url=https://hembakningsradet.com/fran-skeppsskorpa-till-biscotti-en-torr-historia/|work=hembakningsradet.com|language=Swedish|accessdate=2021-10-21}}</ref>
=== Turkey ===
N'asụsụ Turkish, a na-akpọ rusk ''peksimet''. "Pek" na-anọchite anya ihe siri ike, siri ike, ma ọ bụ na-adịgide adịgide na Turkish na "simet/simit" bụ okwu Arabic [سميد] nke pụtara achịcha, ma ọ dị ka ntụ ọka. Aha ọzọ bụ ''galeta'', okwu mgbazinye sitere na Catalan.<ref>{{Cite web|title=Bodrum Double Baked Bread|url=https://www.fondazioneslowfood.com/en/ark-of-taste-slow-food/peksimet/|work=Slow Food|publisher=Slow Food Foundation for Biodiversity|accessdate=28 October 2018}}</ref>
=== United Kingdom ===
Nye ndị Britain, butcher rusk bụ biskit kpọrọ nkụ nke e kewara n'ime ụmụ irighiri ihe, nke a na-ahazi site na nha ụmụ irighari ma ree ndị butchers na ndị ọzọ maka iji ya mee ihe dị ka ihe mgbakwunye nri na mmepụta sausage.<ref>{{Cite news|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/2284846.stm|title=What's in the great British banger?|publisher=BBC News|date=27 September 2002|accessdate=2008-02-23}}</ref><ref name="FSA">{{Cite web|url=http://www.food.gov.uk/multimedia/pdfs/meatproductguidancescot.pdf|title=Labelling and Composition of Meat Products|publisher=[[Food Standards Agency]]|date=22 April 2004|accessdate=2008-02-23}}</ref> Ọ bụ ezie na e ji achịcha ochie mee ya, nke a na-akpọ ugbu a "bread-rusk", a na-ejikarị ụdị ihe iko achịcha na-enweghị ihe iko achịchụ a na-eme ya ugbu a.
A na-eji ụdị dị iche iche eme ihe na ụlọ ọrụ nri, ebe ojiji gụnyere:<ref>{{Cite web|url=http://www.rsf.co.uk/p_rusk.html|publisher=Ripon Select Foods Limited|accessdate=2009-05-23|title=Rusk}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.lucas-ingredients.co.uk/cereals.htm|title=Cereal Binders and Stuffings|accessdate=2008-02-24|publisher=Lucas Products|date=4 February 2005}}</ref>
* Onye na-ebu ihe na-atọ ụtọ, ụcha na ihe na-esi ísì ụtọ
* Ihe na-ejikọta na hamburger, sausages, stuffings, pies, na ngwaahịa anụ ndị ọzọ
* Dị ka ihe eji eme ihe maka ngwakọta a mịrị amị
==== Rusks Farley ====
Na mba UK, Farley's Rusks bụ biskit kpọrọ nkụ nke malitere na afọ 1880 ha, mana Heinz mepụtara ya kemgbe afọ 1994. A na-enyekarị ụmụ ọhụrụ ha, ma ọ bụ tinye ha na mmiri ara ehi ma sie ha ma ọ bụ n'ụdị siri ike mbụ ha dị ka ihe enyemaka ezé.
N'afọ 2006, a tụrụ egwu nke na-adịte aka mgbe a chọpụtara na ụfọdụ Farley's Rusks nwere akara nke weedkiller chlorpropham. A chetara ngwaahịa ndị ahụ metụtara ma chọta mmetọ ahụ na ụyọkọ ntụ ọka eji eme ihe n'oge usoro nrụpụta. Ọnọdụ mmetu ahụ erughị oke iji were ya dịka ihe ize ndụ ahụike.<ref>{{Cite web|url=http://www.food.gov.uk/news/newsarchive/2006/feb/farley|title=Farley's rusks withdrawn|date=2 February 2006|publisher=Food Standards Agency|accessdate=2008-11-09}}</ref>
=== United States ===
Na US, ụdị rusk a na-ahụkarị na-agụnye melba toast na croutons, nke a na-ere n'ụlọ ahịa nri, na biscotti, nke a hụrụ na ụlọ ahịa nri na ụlọ ahịa kọfị.
== Hụkwa ==
* Mmiri ara ehi, ụfọdụ ụdị ndị a zụrụ n'ụlọ ahịa nke oge a nke yiri nke ọma rusks nwere obere ihe na-atọ ụtọ na ihe na-eme ka ọ dị ụtọ.
* Ndepụta efere achịcha
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="0"></references>
{{South African cuisine}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
rapl9snglen4bbe52j9agje1a2eqvz6
Amarula
0
18974
86645
85900
2022-08-05T07:30:47Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Glass of Amarula 2.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Category:Articles with hRecipes]]
[[Category:Articles with hProducts]]
'''Amarula''' bụ ihe ọṅụṅụ na-atọ ụtọ sitere na South Africa. A na-eji shuga, mmiri ara ehi na mkpụrụ osisi marula nke [[Eluàlà|Africa]] (''Sclerocarya birrea'') eme ya nke a na-akpọkwa osisi Elephant ma ọ bụ ''osisi'' Alụmdi na Nwunye. Ọ nwere mmanya na-aba n'anya nke 17% site na mpịakọta (30° ihe akaebe). O nweela ihe ịga nke ọma na asọmpi nyocha mmụọ nke mba ụwa, merie ihe nrite ọla edo na 2006 San Francisco World Spirits Competition.<ref>{{Cite web|url=http://www.proof66.com/liqueur/amarula-cream-liqueur.html|title=Amarula Cream Liqueur: Ratings and Review Summary for Amarula|work=Proof66.com}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Amarula bụ nke Southern Liqueur Company nke South Africa (ndị nwe akara ahịa ugbu a na onye enyemaka nke Distell Group Limited) bu ụzọ ree dị ka mmanya na Septemba 1989, ebe a malitere mmụọ Amarula na 1983.<ref name="HinduBusiness">{{Cite news|url=http://www.thehindubusinessline.com/2007/07/08/stories/2007070850261800.htm|title=Capturing the taste of Africa|author=Datta|first=P.T. Jyothi|date=July 7, 2007|work=The Hindu Business Line|publisher=Kasturi & Sons|accessdate=2009-02-09}}</ref> Ọ na-atọ ụtọ nke obere mkpụrụ osisi caramel.
== Nkesa ==
Akara ahụ na-akwado nyocha enyí iji chebe enyị ma chekwaa ndị bi na ya. N'afọ 2002, a malitere "Amarula Elephant Research Program" (AERP) n'okpuru nduzi nke onyeokachamara Rob Slotow si Mahadum KwaZulu-Natal na Durban / South Africa. Nke a na-enyocha ụzọ ndụ, ụdị mmegharị na omume nke pachyderms Africa na ebumnuche nke ichebe ebe obibi nke enyị na ichebe ọdịnihu ha n'ọhịa.<ref>{{Cite web|date=2014-05-04|title=The Amarula Elephant Research Programme|url=https://web.archive.org/web/20140504224555/http://www.ukznfoundation.org/index.php?option=com_content&view=article&id=110&Itemid=70|accessdate=2022-06-27|work=web.archive.org}}</ref>
== Ahịa metụtara enyí ==
Elephants na-enwe mmasị iri mkpụrụ osisi marula. [citation needed] N'ihi njikọ osisi marula na enyí, onye na-emepụta mmiri emeela ka ha bụrụ nnọchianya ya ma na-akwado mbọ nchekwa enyí, na-akwado Amarula Elephant Research Programme na Mahadum Natal, Durban.<ref name="UoN">{{Cite web|url=http://www.und.ac.za/und/lesci/elephant/preliminary_results.htm|title=Preliminary results of the Pilanesberg Elephant Project|work=Elephant Projects|publisher=University of Natal|accessdate=2009-02-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090202121027/http://www.und.ac.za/und/lesci/elephant/preliminary_results.htm|archivedate=2 February 2009}}</ref> Maka mbọ ahịa, ọ na-emepụta ihe nchịkọta nke nwere isiokwu enyị.<ref name="TRetail">{{Cite news|url=http://www.talkingretail.com/products/drinks-news/amarula-launches-on-pack-win-an-elephant-promotion|title=Amarula launches on-pack Win-an-Elephant promotion|date=November 19, 2007|work=TalkingRetail.com|publisher=Metropolis International Group|accessdate=2011-02-23}}</ref>
== Hụkwa ==
* Springbokkie
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website (age-restricted access)
* [http://www.amarula.co/trust Amarula Trust] (afọ a machibidoro ya)
* Gourmet Nyocha nke Amarula Liqueur na [http://midnighttracks.net/comingsoon5 ''West Coast Midnight Run''] [http://midnighttracks.net/comingsoon5 akwụkwọ nka 2013 mbipụta]
dob5zas7eu4qzj0v18c5otx9t3qlx6c
Bunny chow
0
18975
86657
85901
2022-08-05T07:42:27Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Quarter Mutton Bunny Chow.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Bunny chow''', nke a na-akpọkarị '''bunny''', bụ nri nri na-egbu oge nke South Afrika nke nwere oghere oghere nke achịcha ọcha jupụtara na curry.<ref name="fadBunny">{{Cite web|url=http://www.fad.co.za/Resources/bunny.htm|title=More on the Bunny Chow|work=Facts About Durban (South Africa)|author=Jackson, Allan|date=2003|accessdate=22 August 2011}}</ref> Ọ malitere n'etiti ndị India South Africa nke Durban.<ref name="FromCurries">{{Cite book|title=From Curries to Kebabs: Recipes from the Indian Spice Trail|url=https://books.google.com/books?id=yAgfQ6uxhRgC&pg=184|author=Jaffrey, Madhur|date=2003|isbn=9780609607046|accessdate=28 September 2015}}</ref> N'ime obodo dị iche iche nke South Afrika, mmadụ nwere ike ịchọta ụdị dị iche iche na bunny chow, nke na-eji naanị otu ụzọ n'ụzọ anọ nke achịcha ma dabere na akụkụ nke mba ị nọ na ya, a na-akpọ ya ''scambane'', ''kota'' ("akụkụ") ma ọ bụ ''shibobo'' mgbe ụfọdụ; ọ bụ aha ya na sphatlho, nri South Africa nke sitere na bunny Chow.<ref name="KraigPh.D.2013">{{Cite book|author=Kraig, Bruce|title=Street Food Around the World: An Encyclopedia of Food and Culture|url=https://books.google.com/books?id=9XCjAQAAQBAJ&pg=PA306|date=9 September 2013|publisher=ABC-CLIO|isbn=978-1-59884-955-4|pages=306–307}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E mepụtara bunny chow na Durban, South Afrika. Ọ bụ ebe obibi nke nnukwu obodo ndị India. A na-arụ ụka banyere mmalite nke nri ahụ, ọ bụ ezie na e mepụtara ya na afo 1940 ha.<ref>{{Cite web|author=Platt|first=Josephine|title=The Mystery of Durban’s Signature Dish Bunny Chow|url=https://theculturetrip.com/africa/south-africa/articles/a-brief-history-of-the-bunny-chow/|accessdate=2021-06-20|work=Culture Trip}}</ref> A na-erekwa ya na Gwelo, Rhodesia (nke bụ [[Zimbabwe]] ugbu a), n'oge Agha Ụwa nke Abụọ ma ka na-ere ya n'obodo Kadoma dị nso, nke a maara dị ka Gatooma.
Akụkọ banyere mmalite nke bunny chow malitere laa azụ dị ka mbata nke ndị ọrụ India na-akwaga South Africa. Otu akụkọ na-atụ aro na ndị ọrụ India kwuru na ha bịara rụọ ọrụ n'ubi okpete nke KwaZulu-Natal (Port Natal) chọrọ ụzọ ha ga-esi buru nri ehihie ha gaa n'ọhịa; achịcha a gbawara agbawa bụ ụzọ dị mfe iji buru curries akwụkwọ nri ha.<ref name="BBC">{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/food/0/25745902|title=What is bunny chow?|work=BBC Food|date=20 January 2014|author=Warwicker, Michelle|accessdate=28 September 2015|archivedate=19 June 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180619012632/http://www.bbc.co.uk/food/0/25745902}}</ref> Ihe ndị e ji anụ mee bịara mgbe e mesịrị. A pụkwara ịkọwa iji achịcha na-acha ọcha eme ihe n'ihi enweghị achịcha roti ọdịnala yana ọdịdị ya na-adịghị ike; ya mere, achịcha dị ọnụ ala, nke a na-enweta n'ọtụtụ ụlọ ahịa dị n'ógbè ahụ, ga-abụ ihe kachasị mma maka curry.
== Okwu mmalite ==
[[Usòrò:Bunny_Chow_quarter_loaves_for_filling.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Bunny_Chow_quarter_loaves_for_filling.jpg/140px-Bunny_Chow_quarter_loaves_for_filling.jpg|áká_èkpè|thumb|187x187px|Tebụl nke "otu ụzọ n'ụzọ anọ nke achịcha" a ga-ejupụta maka chow bunny.]]
Otu akụkọ na-ekwu na ụlọ oriri na ọṅụṅụ South Afrịka nke Banias (otu ndị India) na-achịkwa bu ụzọ mepụta nri ahụ na ụlọ oriri-n'ụlọ oriri na ọṅụচল, nke a na-akpọ Kapitan's, na nkuku Victoria na Albert Street na Durban.<ref name="Hajratwala2009">{{Cite book|author=Hajratwala, Minal|title=Leaving India|url=https://books.google.com/books?id=CWJBiay5oSQC&pg=PT70|year=2009|publisher=Westland|isbn=978-93-80032-90-0|pages=70–71|accessdate=28 September 2015}}</ref> Akụkọ ọzọ na-ekwu na mmalite nke efere a bụ n'ihi na a naghị ekwe ka ndị na-agba golf n'India buru efere dị nkọ dị ka mma n'ihu ọha n'oge ịkpa ókè agbụrụ.<ref name="KraigPh.D.2013">{{Cite book|author=Kraig, Bruce|title=Street Food Around the World: An Encyclopedia of Food and Culture|url=https://books.google.com/books?id=9XCjAQAAQBAJ&pg=PA306|date=9 September 2013|publisher=ABC-CLIO|isbn=978-1-59884-955-4|pages=306–307}}</ref> "Chow" na bekee ndị mba Ndida Afrika bụ nanị slang maka "nri" yana ngwaa "iri".
Nri ọdịnala ndị India bụ roti na agwa, mana roti na-adaba dị ka ihe a na-ewepụ. Iji dozie nke a, ha [onye?] gwuru akụkụ etiti nke achịcha ọcha ma jupụta ya na curry, wee jiri akụkụ ahụ a tụrụ atụ kpuchie ya.<ref name="QuarterBunny">{{Cite web|url=http://quarterbunny.co.za/index.php/legends/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130113053605/http://quarterbunny.co.za/index.php/legends/|archivedate=13 January 2013|title=Legends|work=Quarterbunny|accessdate=28 September 2015}}</ref> A na-akpọ ụdị nri nri a mgbe ụfọdụ "''beans bunny''".<ref name="Hajratwala2009">{{Cite book|author=Hajratwala, Minal|title=Leaving India|url=https://books.google.com/books?id=CWJBiay5oSQC&pg=PT70|year=2009|publisher=Westland|isbn=978-93-80032-90-0|pages=70–71|accessdate=28 September 2015}}</ref> Ihe ọzọ, ọ bụ ezie na o yighị ka ọ ga-abụ, sitere na mondegreen nke "''bun''" na "''achar''" (Indian pickles), ọ bụ ezie n'oge a anaghị etinye nke ikpeazụ na efere (ma e wezụga dị ka ihe eji eme ihe).<ref name="Hajratwala2009">{{Cite book|author=Hajratwala, Minal|title=Leaving India|url=https://books.google.com/books?id=CWJBiay5oSQC&pg=PT70|year=2009|publisher=Westland|isbn=978-93-80032-90-0|pages=70–71|accessdate=28 September 2015}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHajratwala,_Minal2009">Hajratwala, Minal (2009). [https://books.google.com/books?id=CWJBiay5oSQC&pg=PT70 ''Leaving India'']. Westland. pp. 70–71. [[ISBN (onye njirimara)|ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/978-93-80032-90-0|<bdi>978-93-80032-90-0</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 September</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Nri ==
[[Usòrò:Bunnychow.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Bunnychow.jpg/220px-Bunnychow.jpg|thumb|Quarter mutton bunny chow na Durban, South Africa]]
Bunny chows na-ewu ewu n'etiti ndị India na agbụrụ ndị ọzọ na mpaghara Durban. A na-ejikarị curries eme ihe site na iji usoro nri ọdịnala sitere na Durban: nwa atụrụ ma ọ bụ nwa atụrụ curry, chicken curry, trotters na beans curry, na beanscurry. Ụdị ndị ọzọ a na-ahụ n'ofe mba ahụ na-eji nri ọdịnala Durban-Indian na-agụnye chips na curry sauce, sausage fried, cheese, àkwá na polony. Ihe ndị a niile bụ ihe ndị a ma ama; chow bunny mbụ bụ akwụkwọ nri. A na-ejikarị salad nwere carrot, chilli na salad yabasị na-eri Bunny chows. A maara nke ọma dị ka sambals, nke a gụnyere tomato, yabasị, na chilies na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke a na-enye na vinegar ọcha. Akụkụ ndị ọzọ gụnyere pickles nke India, dị ka mango pickle, lime ma ọ bụ lemon pickle, akwụkwọ nri pickles na ụdị oge ndị ọzọ a na-eme ka ha dị mma. A na-ahụ isi ihe na-adọrọ mmasị nke bunny chow mgbe ofe sitere na curry na-abanye na mgbidi nke achịcha. Ịkekọrịta otu bunny chow abụghị ihe a na-ahụkarị.
Bunny chows na-abịa na nkeji iri na ise, ọkara na achịcha zuru ezu. Mgbe ị na-atụ aro ụgbala na Durban, okwu mkparị dị n'ógbè ahụ na-ekwu na ị ga-arịọ naanị maka "otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ụgbala" (ma ọ bụ ụtọ na ogo nke nhọrọ gị); n'ụzọ mkparịta ụka, ndị mmadụ ga-asị, "M nwere otu ụzọ n'ime ụzọ n'ọnụ ụzọ n'afọ?" A na-ejikarị mkpịsị aka eri Bunny chows; ọ bụ ihe a na-adịghị ahụkebe ịhụ ndị obodo na-eji arịa mgbe ha na-eri nri a.
A na-etinye Bunny chows n'akụkọ ihe mere eme na akwụkwọ akụkọ ụbọchị gara aga. Nke a abụghịzi ihe a na-ahụkarị, a na-erekwa bunnies na "boxes bunny" nke na-ejigide okpomọkụ ma gbochie nsị si na curry.
Bunny chows dị n'ọtụtụ obere takeaways na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị India na Ndịda Afrịka dum. Ọnụahịa ahụ sitere na R (US $ 1.04) maka otu ụzọ n'ụzọ anọ nke bunny ma ọ bụ dhal, ruo R ( $ 3.46) maka otu ụzọ na anọ nke bunton, n'ozuzu, mmadụ nwere ike ịbawanye ọnụahịa nke otu ụzọ n"ụzọ anọ site n'etiti 3 na 4 iji nweta ọnụahịa nke bunny zuru ezu.
Kwa afọ, a na-eme "Bunny Chow Barometer" na Septemba n'akụkụ ndịda nke Osimiri Umgeni, n'elu Blue Lagoon (ebe a ma ama na Sunday picnic maka ndị India Durban), na-adọta ọtụtụ ndị na-abanye site na mpaghara Durban Metro iji sọọ mpi maka aha onye na-eme bunny kacha elu.<ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/thepost/coca-cola-bunny-chow-barometer-competition-14-years-running-16794534|title=Coca Cola Bunny Chow Barometer Competition 14 years running|work=IOL|author=Lutchman, Chanelle|date=29 August 2018|accessdate=1 October 2019}}</ref>
== Hụkwa ==
* Bunny Chow, a comedy film
* Gatsby (sandwich) – South African sandwich – a South African sandwich
* List of African dishes
* South African cuisine – Cuisine of South Africa
* Curry bread – Japanese curry wrapped in dough, coated in bread crumbs, and deep fried, found in Japanese cuisine
* [https://en.wikipedia.org/?title=Braai&redirect=no Braai]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3w5o2sza5701d0n3x74jwz1see67jhx
Weet-Bix
0
18976
86659
85902
2022-08-05T07:43:48Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Weetbix Stevage.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Weet-Bix''' bụ ọka ọka ụtụtụ ọka wit zuru oke nke ụlọ ọrụ Sanitarium Health Food Company mepụtara ma mepụta na [[Ostraliya|Australia]] na New Zealand.
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/34/Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg/220px-Weet-bix-_Early_20th_century_Tin.jpg|áká_èkpè|thumb|Ihe mbụ Weet-Bix tin site na 1930s]]
Ọ bụ Bennison Osborne mepụtara Weet-Bix na Sydney, Australia n'etiti afọ 1920. Osborne malitere imepụta ngwaahịa dị ụtọ karịa Granose, biskit nke ụlọ ọrụ Sanitarium Health Food Company na-ere n'oge ahụ. N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1926, o tinyere akwụkwọ maka ndebanye aha nke akara ahịa Weet-Bix, aha o chepụtara.
Mmepụta malitere na 659 Parramatta Road, Leichhardt, n'okpuru njikwa Osborne na nkwado ego nke Arthur Shannon, onye mepụtara ụlọ ọrụ "Grain Products" iji mepụta ọka.<ref>[http://eud.adventist.org/news/detail/date/2013/05/15/adventist-excellence-the-sanitarium-health-wellbeing-company/ "The Sanitarium Health & Wellbeing Company"], 15 May 2013, eud.adventist.org</ref> Enyi Osborne bụ Malcolm Ian Macfarlane si New Zealand sonyeere ya ka ọ rụọ ọrụ ahịa. Ngwaahịa ahụ gara nke ọma nke na n'ọnwa Ọktoba 1928, Shannon rere ikike dị na ngwaahịa ahụ na Australasian Conference Association Limited (Sanitarium Health Food Company, ụlọ ọrụ enyemaka na ụlọ ọrụ nke Seventh-day Adventist Church na Australia). Macfarlane tụrụ aro ka ha zigara ngwaahịa ahụ na New Zealand, ebe ọ gosipụtara ihe ịga nke ọma nke na o siri ike ịnye ahịa ahụ n'ụzọ zuru ezu site na Australia. Osborne na MacFarlane gara New Zealand ma guzobe ụlọ ọrụ na Auckland na Christchurch. Otú ọ dị, ọzọ, Shannon rere ya na Australasian Conference Association Limited.
Osborne na Macfarlane wee bubata ngwaahịa ahụ na South Africa ma site na nkwado ego Shannon, gaa na mba ahụ ma wuo ụlọ ọrụ na Cape Town, na Osborne na-elekọta ahịa. E mesịkwara ree ụlọ ọrụ a, n'oge a na Bokomo.
[[Usòrò:Look_at_Me,_Mate,_Eating_Weet-Bix.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d4/Look_at_Me%2C_Mate%2C_Eating_Weet-Bix.jpg/220px-Look_at_Me%2C_Mate%2C_Eating_Weet-Bix.jpg|thumb|Plain Weet-Bix n'ime efere]]
Mgbe ha nọ na South Afrika, Osborne na Macfarlane chọrọ inweta nkwado ego zuru oke iji nweta ngwaahịa Osborne. E guzobere otu, Osborne ñụchara ngwaahịa ahụ ma ya na Macfarlane gara England iji guzobe British & African Cereal Company, Ltd., nke ha debanyere aha na London na 1932, dị ka ụlọ ọrụ onwe onye, na onye nwe ya gosipụtara dị ka Weetabix Limited nke Weetabix Mills, Burton Latimer, Kettering.<ref name="Companies' House">[http://www.companieshouse.gov.uk] Company No. 00267687</ref> A kọwapụtara òkè niile dị na ụlọ ọrụ ahụ ka ọ nọrọ n'okpuru nchịkwa nke ndị nduzi, nke mbụ n'ime ha bụ Bennison Osborne, Malcolm Ian Macfarlane, Alfred Richard Upton na Arthur Stanley Scrutton.<ref name="Companies' House" /> Maka ebumnuche nke ịmata ọdịiche dị n'etiti ngwaahịa ahụ na nke a na-ere na Australia, New Zealand na South Africa, a kpọrọ ngwaahịa ahụ "Weetabix".
Osborne na Macfarlane ghọrọ ndị isi nchịkwa na Osborne na-achịkwa mmepụta na Macfarlan na-achịkọta ahịa. A nyochara ebe maka ụlọ ọrụ ahụ, na Burton Latimer na Northamptonshire ka a họọrọ n'ikpeazụ, n'ihi n'otu akụkụ maka onyinye nke ụlọ ọrụ ntụ ọka a na-ejighị eme ihe site n'aka Maazị George, onye rịọrọ òkè na ụlọ ọrụ ahụ ma nye ya oche na bọọdụ ndị nduzi dị ugbu a. N'afọ 1933, Macfarlane hapụrụ ụlọ ọrụ ahụ iji chụọ ọdịmma azụmahịa ndị ọzọ, na-ahapụ Osborne dị ka naanị onye isi nchịkwa. George mechara bụrụ onyeisi oche nke bọọdụ ahụ. Osborne resịrị ndị nduzi òkè ya na July 1936, n'oge ahụ ka a gbanwere aha ụlọ ọrụ ahụ "Weetabix Limited".<ref name="Companies' House">[http://www.companieshouse.gov.uk <nowiki>[1]</nowiki>] Company No. 00267687</ref>
Osborne gara n'ihu n'oge ahụ na United States, na-eguzobe ụlọ ọrụ Weetabix na Clinton, Massachusetts. Otú ọ dị, ọrụ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma. Weetabix mechara banye n'ahịa US site na Canada site na Clinton, Massachusetts, saịtị nke ụlọ ọrụ US mbụ. [citation needed]
== Gluten Free Weet-Bix ==
N'ọnwa Julaị afọ 2014 Sanitarium wepụtara Gluten Free Weet-Bix, nke e ji mkpụrụ sorghum mepụta.<ref name="GlutenFree">[http://www.sanitarium.com.au/about-us/sanitarium-news/2014/gluten-free-week-bix-welcome-back-to-weet-bix ''Introducing Gluten Free Weet-Bix'', www.sanitarium.com.au, July 2014] Retrieved 17 June 2015</ref> Na mbido afọ 2014, ụlọ ọrụ ahụ weghachiri ụlọ ọrụ Weet-Bix nke dị na Perth n'ime ụlọ ọrụ mmepụta gluten na-enweghị ego iji mepụta ngwaahịa ọhụrụ a.<ref name="GlutenFree" />
== Ihe a ma ama ==
[[Usòrò:WeetBix.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e9/WeetBix.jpg/220px-WeetBix.jpg|thumb|Weet-Bix e ji mkpụrụ osisi mee]]
A na-ahụ Weet-Bix na Australia na New Zealand dị ka ihe oriri mba. Nnyocha n'ịntanetị nke mmadụ 16,000 na afo 2006 gosipụtara ya dị ka akara ahịa kachasị amasị Australia.<ref>[http://www.abc.net.au/catapult/news/s1749035.htm "Weet-Bix Top Trademark", ABC News, 26 September 2006.]</ref> A na-ere ngwaahịa ahụ na Australia kemgbe afọ 1985 na catchphrase "Aussie Kids are Weet-Bix kids". Dabere na ịga nke ọma ya na Australia, a nabatara okwu yiri nke ahụ ọnwa isii ka e mesịrị na New Zealand: "Kiwi Kids bụ ụmụaka Weet-Bix". [citation needed]
== Kaadị Weet-Bix ==
Sanitarium malitere ịnye kaadị ndị na-anakọta na afo 1942 dị ka ngwaọrụ ahịa na igbe ha nke Weet-Bix na ụfọdụ n'ime ngwaahịa ọka nri ụtụtụ ha ndị ọzọ gụnyere Granose, Bixies, Cerix na mgbe e mesịrị Puffed Wheat, Puffed Rice, Weeta Puffs, Weeta Flakes na Corn Flakes.<ref>Howieson, Paul & Marsden, Alice. (2013). ''Catalogue and card list of Weet-Bix, 1942–2010'', Elizabeth Park, South Australia</ref><ref>The list of products can be found on the reverse of cards including those in the 1942 ''Advance Australia'' and 1962 ''The Young Motorist's Book of Cars'' series.</ref> Sanitarium enyekwara kadị na ngwaahịa ha na New Zealand, mgbe ụfọdụ yiri usoro Australia ma na-elekwasị anya na mbaNew Zealand dịka kaadị 'Stat Attack' nke All Blacks.<ref>{{Cite web|url=https://weetbix.co.nz/statattack/|title=Stat Attack}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kaadị Weet-Bix Ndepụta nke kaadị nchịkọta Weet-Bx
* Weetabix bụ ụdị UK nke a na-ebupụ ugbu a na mba 80.
* Wheat shedded bụ ọka wit ọzọ.
* Granola
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.weetbix.com.au/ Weet-Bix Australia]
* [http://www.weetbix.co.nz/ Weet-Bix New Zealand]
* [http://www.bokomocereals.co.za/products/cereals/brand/weet-bix/ Weet-Bix South Africa]
l4j48krlrta99wi1gluiowj8437h5bl
Sosatie
0
18977
86654
85903
2022-08-05T07:40:08Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Chicken sosatie.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Sosatie (pl '''sosaties''') bụ nri ọdịnala [[South Africa|South Afrika]] nke anụ (na-abụkarị nwa atụrụ ma ọ bụ atụrụ) nke a na-esi na skewers.<ref>{{Cite book|author=Raichlen|first=S.|title=Planet Barbecue!: 309 Recipes, 60 Countries|publisher=Workman Publishing Company|year=2015|isbn=978-0-7611-6447-0|url=https://books.google.com/books?id=yQEsCwAAQBAJ&pg=PA251|language=de|accessdate=May 26, 2017}}</ref> Okwu a sitere na ''sate'' ("anụ a na-etinye n'ime anụ") na saus (sauce na-esi ísì ụtọ). Ọ sitere na Cape Malay, nke a na-eji na Afrikaans, asụsụ bụ isi nke Cape Malays, okwu ahụ enwetala mgbasa onye ka ukwuu na mba South Afrika. A na-eme anụ a na-eme ka ọ dị nro, anụ a na'ime ya (nke na-abụkarị nwa atụrụ) ma sie ya site na ụdị braaing (barbecued) shish-kebab. Ntụziaka Sosatie dịgasị iche, mana ihe ndị a na-ejikarị eme ya nwere ike ịgụnye cubes nke nwa atụrụ, anụ ehi, ọkụkọ, apricots a mịrị amị, yabasị na-acha ọbara ọbara na ose agwakọta.
== Nkwadebe ==
Iji kwadebe, a na-etinye iberibe atụrụ n'otu abalị n'ime yabasị e siri esi, chillies, galik, akwụkwọ curry na mmiri tamarind, mgbe ahụ a na-agbanye ya na skewers ma ọ bụ pan-esiri ya ma ọ bụ sie ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.southafrica.info/plan_trip/holiday/food_wine/920089.htm|title=Footprints in the Sand|accessdate=2007-01-19|work=SouthAfrica.info|publisher=South African Tourism|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070107144402/http://www.southafrica.info/plan_trip/holiday/food_wine/920089.htm|archivedate=2007-01-07}}</ref> Otú ọ dị, ụzọ kachasị ewu ewu isi sie sosaties bụ n'èzí, na braai (ma ọ bụ barbecue). A na-ejikarị obere yabasị, ose a pịrị apị, apricots a mịrị amị ma ọ bụ prunes na-agwakọta anụ ahụ.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nri nwa atụrụ
=== Nri ndị yiri ya ===
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
gxd4pwcajb8bu87fz6cj9hjigg875us
Christmas pudding
0
18978
86646
85904
2022-08-05T07:31:22Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Christmas pudding.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Christmas pudding bụ pudding mkpụrụ osisi a mịrị amị na-atọ ụtọ nke a na-ejikarị eme ihe dị ka akụkụ nke nri abalị Krismas na mbà Britain na mba ndị ọzọ a na ebupụ omenala ahụ. Ọ malitere na England oge ochie, na ntụziaka mbụ na-eji mkpụrụ osisi kpọrọ nkụ, suet, achịcha, ntụ ọka, àkwá na ihe na-esi ísì ụtọ, yana mmiri dị ka mmiri ara ehi ma ọ bụ mmanya siri ike. Ka oge na-aga, usoro nri ghọrọ ihe dị mgbagwoju anya. N'afọ 1845, onye na-ede akwụkwọ nri Eliza Acton dere usoro nri mbụ maka ihe ọ kpọrọ "Christmas pudding".
A na-akpọ nri ahụ mgbe ụfọdụ dị ka plum pudding (ọ bụ ezie na nke a nwekwara ike izo aka na ụdị '''pudding'''<ref name="plyb">Broomfield, Andrea (2007) [https://books.google.com/books?id=fJ_JDp9OgJEC&pg=PA149 Food and cooking in Victorian England: a history] pp.149-150. Greenwood Publishing Group, 2007</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.stuff.co.nz/life-style/food-wine/recipes/765827|title=Plum duff updated|accessdate=21 December 2010|work=The Southland Times|date=25 May 2009}}</ref> ndị ọzọ e siri esi nke gụnyere mkpụrụ osisi kpọrọ nkụ). A na-eji okwu "plum" eme ihe maka ihe anyị ga-akpọ ugbu a "mkpụrụ vaịn" kemgbe narị afọ nke iri na asatọ, na pudding enweghị n'ezie plums.<ref>The ''Oxford English Dictionary'' cites this use as early as 1653 by [[John Lilburne]] and also, inter alia, in [[Samuel Johnson]]'s ''Dictionary'' of 1755.</ref>
== Ihe Ndị Bụ́ Isi ==
[[Usòrò:Christmas_Pudding.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/66/Christmas_Pudding.JPG/220px-Christmas_Pudding.JPG|thumb|Pudding Christmas e siri n'akpa omenala ka na-egosi "akpụkpọ ahụ".]]
[[Usòrò:Christmas_pudding_from_Bracknell,_Berkshire.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Christmas_pudding_from_Bracknell%2C_Berkshire.jpg/220px-Christmas_pudding_from_Bracknell%2C_Berkshire.jpg|thumb|Pudi Krismas arụpụtara na Bracknell, Berkshire]]
Ọtụtụ ezinụlọ nwere usoro nri nke ha maka pudding Krismas, ụfọdụ na-enye site n'ezinụlọ ruo ọtụtụ ọgbọ. N'ụzọ bụ isi, usoro nri ahụ na-ejikọta ihe ndị dị oké ọnụ ma ọ bụ ihe ndị dị oke ọnụ, ọkacha ihe na-esi ísì ụtọ nke dị oke mkpa n'ịzụlite ísì ya pụrụ iche, ma na-ejikarị suet eme ya. Ọ gbara ọchịchịrị, ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ oji n'ọdịdị n'ihi shuga gbara ọchịchukwu na treacle ojii n'ọtụtụ ntụziaka, na ogologo oge isi nri ya. Enwere ike iji mmiri nke mkpụrụ osisi citrus, brandy na mmanya na-aba n'anya mee ka ngwakọta ahụ dị mmiri (ụfọdụ usoro nri na-akpọ maka biya gbara ọchịchịrị dị ka nke dị nro, nke siri ike ma ọ bụ nke na-ebu ibu).
[[Usòrò:Christmaspuddingonahook.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Christmaspuddingonahook.JPG/220px-Christmaspuddingonahook.JPG|thumb|A na-emekarị ka pudding Krismas kpọọ nkụ maka izu ole na ole tupu a na-enye ya iji mee ka ụtọ ya dịkwuo mma. A na-eji ákwà ọdịnala emepụta pudding a kama iji efere.]]
Tupu narị afọ nke iri na itoolu, a na-esi pudding Krismas nke England n'ime ákwà pudding, a na'egosipụtakarị ya dị ka gburugburu.<ref name="plyb">Broomfield, Andrea (2007) [https://books.google.com/books?id=fJ_JDp9OgJEC&pg=PA149 Food and cooking in Victorian England: a history] pp.149-150. Greenwood Publishing Group, 2007</ref> Ụdị ejiji nke oge Victorian gụnyere itinye bat n'ime efere wee kpoo ya, wee gbasaa pudding, tinye ya na efere, ma jiri ihe na-acha uhie uhie chọọ elu ya mma.<ref name="plyb" />
Isi nri mbụ na-agụnyekarị ịṅụ mmiri ruo ọtụtụ awa. Ọtụtụ ntụziaka tupu narị afọ nke iri abụọ na-eche na a ga-enye pudding ozugbo, mana na ọkara nke abụọ nke narị afọ nke abụọ, ọ ghọrọ ihe a na-ahụkarị iji mee ka pudding dịghachi n'ụbọchị a na-enye ya, na ntụziaka gbanwere ntakịrị iji nye ohere maka ntozu okè.<ref>{{Cite web|url=https://www.bbc.co.uk/programmes/b086kdzs|title=Christmas, Victorian Bakers - BBC Two|work=BBC|language=en-GB|accessdate=21 August 2018}}</ref> Iji jee ozi, a na-eme ka pudding ahụ dịghachi ọkụ site na ịṅụ mmiri ọzọ, ma jiri brandy na-ekpo ọkụ kpuchie ya nke a na-etinye ọkụ.<ref>Darran McGrady [https://books.google.com/books?id=tk7UrDRRGUIC&pg=PA180 Eating Royally: Recipes and Remembrances from a Palace Kitchen] p.180. Thomas Nelson Inc, 2007</ref> Enwere ike iri ya na ofe siri ike (na-abụkarị brandy butter ma ọ bụ rum butter), cream, lemon cream, ice cream, custard, ma ọ bụ bechamel na-atọ ụtọ, mgbe ụfọdụ a na-agbanye ya ihe uto.<ref>{{Cite web|url=http://www.foodtolove.com.au/recipes/christmas-pudding-4188|title=Christmas pudding|accessdate=26 December 2015|work=foodtolove}}</ref>
Enwere ike ịme ihe atụ nke usoro nri oge Great Depression maka pudding Christmas kama izu ole na ole tupu ya dịka ọ dị na pudding ọdịnala, ọ bụ ezie na a ka na-esi ya ma ọ bụ na-esi ísì. N'iburu n'uche ihe onwunwe dị ụkọ maka ezinụlọ ndị dara ogbenye n'oge ịda mbà n'obi, usoro nri a na-eji tii oyi eme ihe maka ụtọ kama brandy ma ọ nweghị àkwá eji na ngwakọta ahụ.<ref>Walsh, Simone [http://simonewalsh.com/blogs/handmade-jewellery/easy-christmas-pudding-recipe "Quick and Easy Christmas Pudding Recipe"], 14 December 2014. Retrieved on 9 August 2016.</ref> Nchịkọta a adịghị arọ dị ka pudding ọdịnala.
== Akụkọ ihe mere eme ==
=== Akụkọ ifo ===
E nwere akụkọ ifo a ma ama na njikọ nke plum pudding na Krismas laghachiri na omenala na England oge ochie na "a ga-eme pudding na abalị iri abụo na ise na ụbọchị Sundai mgbe Atọ n'Ime Otu gasịrị, na a kwadebere ya na ihe 13 iji nọchie anya Kraịst na ndịozi 12, nakwa na onye ọ bụla nọ n'ezinụlọ na-akpali ya site n'ebe ọwụwa anyanwụ gaa n'ebe ọdịda anyanwụ iji sọpụrụ ndị Magi na njem ha n'akụkụ ahụ".<ref name="plyb">Broomfield, Andrea (2007) [https://books.google.com/books?id=fJ_JDp9OgJEC&pg=PA149 Food and cooking in Victorian England: a history] pp.149-150. Greenwood Publishing Group, 2007</ref><ref name="IDay">{{Cite web|author=Day|first=Ivan|date=2012-02-07|title=Food History Jottings: $1000 Reward for Lost Pudding Decree|url=http://foodhistorjottings.blogspot.com/2012/02/1000-reward-for-lost-pudding-decree.html|accessdate=2020-10-21|work=Food History Jottings}}</ref> Otú ọ dị, usoro nri maka pudding plum na-apụta karịsịa, ma ọ bụrụ na ọ bụghị kpamkpam, na narị afọ nke 17 na mgbe e mesịrị. Mary Kettilby nyere otu n'ime usoro nri mbụ nke plum pudding n'akwụkwọ ya nke afọ 1714 ihe njikota gụnyere ihie dị karịa ihe ngosi nke ụgwọ akwuru di nde narị ato na isi nri, Physick na nyocha ahu.<ref name="BBC">{{Cite web|author=Lepard|first=Dan|title=How to perfect your Christmas pudding|url=https://www.bbc.co.uk/blogs/food/2011/11/christmas-puddings.shtml|publisher=British Broadcasting Corporation|accessdate=15 February 2016|date=21 November 2011}}</ref> E nwere akụkọ ifo a ma ama na nke na-enweghị ihe akaebe na afọ 1714, George nke Mbụ nke Great Britain (nke a na-akpọ mgbe ụfọdụ Pudding King) rịọrọ ka e nye pudding plum dị ka akụkụ nke oriri eze ya na Krismas mbụ ya na England.<ref name="plyb" /><ref name="plyb" />
Ndị nna nna Christmas pudding nwere ike ịgụnye pudding dị ụtọ dịka ndị dị na Harleian MS 279, croustades, malaches whyte, creme e siri esi (ụdị custard a kpaliri), na sippets.<ref>{{Cite web|url=http://www.godecookery.com/mtrans/mtrans25.htm|title=Medieval Recipe Translations: Crustade|accessdate=23 December 2008|publisher=James L. Matterer}}</ref><ref>{{Cite book|author=Hieatt|first=Constance|title=Curye on Inglysch|publisher=[[Early English Text Society]]|year=1985|isbn=0-19-722409-1}}</ref> Ihe dị iche iche na usoro dị iche iche nke usoro nri ochie ndị a na-apụta na pudding prune mbụ. Ihe atụ mbụ nke akpa pudding (na-enweghị mkpụrụ) bụ "fraunche mele" na Liber Cure Cocorum .<ref>{{Cite book|author=Morris|first=Richard|title=Liber cure Cocorum|publisher=[[A. Asher & Co.]]|year=1862}}</ref> Pudding "nwere nnukwu uru" nke na ọ dịghị mkpa ka esi ya n'ọkụ, ihe "ọtụtụ ezinụlọ ndị nọ n'ọkwá dị ala enweghị".<ref>{{Cite book|title=What Jane Austen Ate and Charles Dickens Knew: From Fox-Hunting to Whist - the Facts of daily Life in 19th Century England|author=Pool|first=Daniel|publisher=Simon & Schuster ( Touchstone)|year=1993|isbn=0671882368|location=New York|pages=[https://archive.org/details/whatjaneaustenat00dani/page/208 208]|url=https://archive.org/details/whatjaneaustenat00dani/page/208}}</ref> Pudding bu ụzọ na-enwekarị anụ, yana ihe ndị na-atọ ụtọ, na tupu a na-etinye ya n'ime ákwà, enwere ike itinye ihe ndị ahụ n'ime eriri afọ ma ọ bụ afọ nke anụmanụ, dị ka haggis ma ọ bụ sausages.<ref name="king">{{Cite book|title=The king of puddings|first=Angela|author=Dixon|year=2016|isbn=9780956108432|oclc=973718613}}</ref>
=== Oge Victorian ===
Ọ bụghị ruo n'afọ 1830 ka achịcha e siri esi nke ntụ ọka, mkpụrụ osisi, suet, shuga na ihe na-esi ísì ụtọ, niile jupụtara na holly, mere ka ọ pụta ìhè, na-ejikọwanye na Krismas. Onye na-esi ''nri'' n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Sussex Eliza Acton bụ onye mbụ zoro aka na ya dị ka "Christmas Pudding" n'akwụkwọ ya kacha ere ahịa na 1845 Modern Cookery for Private Families .<ref>Harlan Walker ''Oxford Symposium on Food & Cookery, 1990: feasting and fasting : proceedings'' pp.36, 45. Prospect Books, 1991</ref>
Ọ bụ na ngwụcha oge Victorian ka akụkọ ifo 'Stir up Sunday' malitere ịmalite. Nchịkọta maka Sunday tupu Ọbịbịa na Church of England's Book of Common Prayer na-amalite site n'okwu ndị a "Kwụsị, anyị na-arịọ gị arịrịọ, O Onyenwe anyị, uche nke ndị gị kwesịrị ntụkwasị obi; ka ha, n'ụzọ zuru oke mụọ mkpụrụ nke ezi ọrụ...". Nke a dugara n'omenala nke ịkwadebe pudding Krismas n'ụbọchị ahụ nke a maara dị ka Stir-up Sunday, nke jikọtara ya na megharị nke pudding Krismas.<ref>''[[Oxford English Dictionary]]''. Second edition, 1989 (first published in ''New English Dictionary'', 1917). "Stir-up Sunday (colloq.): the Sunday next before Advent: so called from the opening words of the Collect for the day. The name is jocularly associated with the stirring of the [[Christmas]] mincemeat, which it was customary to begin making in that week."</ref>
=== Alaeze Ukwu Britain ===
Omenala nke iri pudding Krismas bụ nke ndị Britain na-achị ala ọzọ buuru n'ọtụtụ akụkụ nke ụwa. [citation needed] Ọ bụ nri a na-ahụkarị na [[Ireland|Republic of Ireland]] [citation necessary], [[Ostraliya|Australia]], New Zealand [citation required], [[Kánada|Canada]] na South Afrika [citation mkpa] N'oge niile nke ndị Britain, pudding bụ nnọchiteanya nke ịdị n'otu n'Alaeze Ukwu Britain.<ref>{{Cite news|url=http://theconversation.com/how-christmas-pudding-evolved-with-australia-35027|title=How Christmas pudding evolved with Australia|author=McIntyre|first=Julie|work=The Conversation|accessdate=25 December 2016}}</ref>
N'afọ 1927, ndị Empire Marketing Board (EMB) degaara Master of the Royal Household akwụkwọ ozi, na-arịọ ka e nye ya akwụkwọ nri e ji mee pudding Krismas maka ezinụlọ eze. Eze na Eze Nwanyị nyere Leo Amery, onye isi nke EMB, ikike iji usoro nri ahụ mee ihe na mbipụta na Nọvemba na-esote. Onye isi nri nke eze, Henry Cédard, nyere usoro nri ahụ. Iji kesaa ntụziaka ahụ, EMB ga-emeri ihe ịma aka abụọ: nha na ihe ndị mejupụtara ya. Nke mbụ, a tụrụ usoro nri mbụ iji jeere mmadụ iri anọ ozi, gụnyere ezinụlọ eze niile na ndị ọbịa ha. A mara EMB aka ka ọ rụgharịa usoro nri ahụ iji jeere naanị mmadụ asatọ ozi. Nke abụọ, a ghaghị ịgbanwe ihe ndị e ji mee pudding iji gosipụta echiche nke Alaeze Ukwu ahụ. A ghaghị iji nlezianya mee ka mmalite nke ihe ọ bụla na-emepụta ihe na-anọchite anya nke ọ bụla n'ime ọtụtụ ógbè Alaeze Ukwu ahụ. Brandy si Saịprọs na nutmeg si West Indies, nke e chefuru n'amaghị ama na ntụziaka gara aga, mere ngosipụta pụrụ iche. Otú ọ dị, e nwere ọtụtụ ógbè ndị na-emepụta otu nri ahụ. Nchịkọta ikpeazụ gụnyere Australian currants, South African stone raisins, Canadian apụl, Jamaican rum na English Beer, n'etiti ihe ndị ọzọ niile sitere n'ebe dị n'Alaeze Ukwu ahụ. Mgbe emechara ihe ndị ahụ, e zigara akwụkwọ akụkọ mba na magazin ụmụ nwanyị a ma ama usoro nri eze. A na-ebipụtakwa mkpụrụ akwụkwọ ma nyefee ọha na eze n'efu. Nchịkọta ahụ bụ ihe ịga nke ọma dị egwu, ebe ọtụtụ puku arịrịọ maka ntụziaka ahụ jupụtara n'ọfịs EMB.<ref>{{Cite journal|author=O'Connor|first=Kaori|year=2009|title=The King's Christmas Pudding: globalization, recipes, and the commodities of the empire|journal=Journal of Global History|volume=4|pages=127–155|doi=10.1017/S1740022809002988}}</ref>
N'afọ 1931, e mere ahịa Krismas kwa afọ nke People's Dispensary for Sick Animals na Royal Albert Hall na 24 na 25 Nọvemba. A na-egosipụta pudding Krismas nke dị tọn iri, nke kachasị ukwuu e mepụtara ruo n'oge ahụ. A maara usoro nri ahụ dị ka "Prince of Wales' Empire Christmas Pudding". Akwụkwọ akụkọ Times kwuru na "Onye isi obodo London ekwewo nkwa inye pudding mbụ ya. Ndị Kọmishọna Ukwu nke Dominions ga-eso ya, mgbe nke ahụ gasịrị, ọha na eze ga-enwe ohere ịkpali ya. Prince of Wales (Edward nke asatọ) bụ onye nkwado nke ọrụ ebere PDSA.<ref>{{Cite web|author=Griffin|first=Matt|title=From the archives: Making a record-breaking Christmas pudding at the Royal Albert Hall, 1931|url=https://www.royalalberthall.com/about-the-hall/news/2013/december/an-empire-christmas-pudding/|work=www.royalalberthall.com|accessdate=11 May 2022|date=10 December 2013}}</ref> E kewara ya na obere pudding 11,208, nke e kesara n'etiti ndị ogbenye na mba ahụ dum. Ma Manchester na Salford, dịka ọmụmaatụ, nwetara 512 nke ọ bụla.<ref>{{Cite web|title=Giant pudding was royal Christmas treat|url=https://phys.org/news/2013-12-giant-pudding-royal-christmas.html|work=phys.org|publisher=University of Manchester|accessdate=11 May 2022|language=en}}</ref>
=== United States ===
Na America, omenala nke Christmas pudding abịala n'ụbọchị tupu nnwere onwe.<ref name="king">{{Cite book|title=The king of puddings|first=Angela|author=Dixon|year=2016|isbn=9780956108432|oclc=973718613}}</ref> E bipụtara akwụkwọ akpọrọ The Williamsburg Art of Cookery nke Helen Bullock dere na US n'afọ 1742.<ref>{{Cite book|title=The Williamsburg art of cookery, or, Accomplish'd gentlewoman's companion : being a collection of upwards of five hundred of the most ancient & approv'd recipes in Virginia cookery... and also a table of favorite Williamsburg garden herbs...|author=Bullock|first=Helen Duprey|date=1983|origyear=1966|publisher=Colonial Williamsburg|others=Parks, William, -1750., Blackeby, Harold W.,, Colonial Williamsburg Foundation.|isbn=0910412308|location=Williamsburg [Va.]|oclc=28154426}}</ref> N'etiti ihe ndị a na-etinye ya, ọ na-agụnye otu pound nke mkpụrụ osisi na shuga dị iche iche, gbakwunyere ọkara pound nke ọ bụla nke akpụkpọ anụ (citron, oroma na lemon). Ọ na-agbakwunye otu pint nke brandy na àkwá 12.
== Ọchịchọ na omenala ndị ọzọ ==
[[Usòrò:Stirring_christmas_pudding.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/Stirring_christmas_pudding.JPG/220px-Stirring_christmas_pudding.JPG|thumb|Dị ka omenala si dị, onye ọ bụla nọ n'ezinụlọ ahụ na-eme pudding, ka ọ na-eme ọchịchọ.]]
[[Usòrò:Christmas_pudding_(Heston_from_Waitrose)_flaming.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Christmas_pudding_%28Heston_from_Waitrose%29_flaming.jpg/220px-Christmas_pudding_%28Heston_from_Waitrose%29_flaming.jpg|thumb|A na-agba pudding Krismas ọkụ mgbe a wụsara brandy n'elu ya.]]
N'oge Victorian, omenala toro na a ga-eme pudding Krismas na ma ọ bụ ozugbo Sunday gasịrị "na-esote tupu Ọbịbịa", ya bụ, izu anọ ruo ise tupu Krismas. Nchịkọta maka Sunday ahụ na Book of Common Prayer nke Chọọchị England, dị ka e ji ya mee ihe site na narị afọ nke 16 (ma ka dị na chọọchị ọdịnala), na-agụ:
== Hụkwa ==
<div aria-label="Portals" class="noprint plainlist portalbox portalborder tright" role="navigation">
* <span>[[File:P_christianity.svg|alt=icon|class=noviewer|31x31px]][[Portal:Christianity|Christianity portal]]</span>
</div>
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.thespruceeats.com/traditional-christmas-pudding-recipe-435070 Nri Spruce: Nri Krismas Ọdịnala]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
88nob666z9om5trnhugr1p9hy5sx238
Boerewors
0
18981
86647
85907
2022-08-05T07:32:33Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Boerewors raw.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Boerewors''', (nke a na-akpọ ) bụ ụdị sausage nke malitere na South Afrịka. Ọ bụ akụkụ dị mkpa nke nri South Africa, Zimbabwean, [[Botswana]] na Namibia ma na-ewu ewu na Southern Afrika. Aha a sitere na okwu Afrikaans boer ("onye ọrụ ugbo") na wors ("sausage"). Dabere na iwu gọmentị ndị mbà South Africa, boerewors ga-enwerịrị ma ọ dịkarịa ala pasent 90 nke anụ, ma nwee anụ ehi mgbe niile, yana nwa atụrụ, anụ ezì, ma ọ bụ ngwakọta nke nwa atụrụ na anụ ezì. [citation needed] 10% ndị ọzọ bụ ihe na-esi ísì ụtọ na ndị ọzọ. Ọ bụghị ihe karịrị 30% nke anụ nwere ike ịbụ abụba. Boerewors nwere ike ọ gaghị enwe anụ ma ọ bụ anụ ọ bụla "nke a na-enweta" (dị ka a na-agbake site na usoro ebe anụ na ọkpụkpụ na-ekewapụ).<ref name="SouthAfricaGovt1990">{{Cite news|title=Regulations - Governing the Composition and Labelling of Raw Boerewors|url=http://www.capetown.gov.za/en/CityHealth/Documents/Legislation/Regulations%20-%20Governing%20the%20Composition%20and%20Labelling%20of%20Raw%20Boerewors%20-%20R%202718%20of%201990.pdf|accessdate=9 August 2012}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
A na-eji anụ ehi a na-egbuke ya (mgbe ụfọdụ jikọ ya na anụ ezì, nwa atụrụ, ma ọ bụ ha abụọ) na ihe na-esi ísì ụtọ (nke a na-ejikarị esi nri, ose ojii, nutmeg, cloves na allspice). Dị ka ọtụtụ ụdị sausage ndị ọzọ, boerewors nwere [[Ńnú|nnu]]<nowiki/>kwu abụba, a na-echekwa ya na nnu na vinegar, ma tinye ya na mkpuchi sausage. A na-ejikarị boerewors ọdịnala eme ihe n'ime usoro na-aga n'ihu. A na-ejikarị ya na [[Ugali|pap]] (porridge / polenta omenala ndị South Afrika nke e ji mielie-meal mee). Boerewors bụkwa a na-ahụkarị na [[Namibia]], [[Botswana]], [[Mozambique]] na [[Zimbabwe]] yana ndị obodo South Africa na-anọghị n'ụwa niile.
=== Ihe ndekọ ụwa nke Guinness ===
N'abalị atọ n'ọnwa Mee n'afọ 2014, e mebiri Guinness World Record maka ịgba ụgbụ kachasị ogologo n'ụwa na South Africa. Ọ tụrụ 1,557.15 m (5,108 in) n'ogologo. E kesara boerewors n'efu n'ụlọ ndị agadi na Abraham Kriel Orphanage.<ref>Radical Media - Longest single Boerewors</ref>
== Nkwadebe ==
[[Usòrò:Braai_Boerewors.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/10/Braai_Boerewors.JPG/220px-Braai_Boerewors.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|Boerewors na anụ ndị ọzọ n'elu grill]]
Boerewors na-abụkarị nke ''a na-esi'' n'ọkụ (nke a na-esiri n'elu icheku ọkụ ma ọ bụ osisi), mana a na-ejikarị ya esi n'okpuru grill eletrik, ma ọ bụ sie ya n'ọkụ, ma ọ bụrụ na ọ sie ya n"ọkụ. Mgbe ị na-esi Boerewors, a ga-ezere ịpịpụta mkpuchi ahụ n'ụzọ ọ bụla, n'ihi na ime nke a ga-eduga na "ụra" ịcha n'oge nkwadebe. Ụdị dị n'ógbè nke nkịta ọkụ bụ boerewors roll, ma ọ bụ "boerie", nke bụ iberibe boerewors n'ime achịcha nkịta ọkụ, nke a na-ejikarị tomato, chili na ayabasa ma ọ bụ chakalaka. Ụfọdụ ndị mmadụ na-ahọrọ Boerewors stew nke enwere ike iji poteto mash ma ọ bụ pap kwadebe.
=== Mgbanwe dị iche iche ===
Ọtụtụ ụdị boerewors gụnyere ihe pụrụ iche dị ka galik wors, ''kameeldoring'' (ogwu kamel), Karoowors (sausage sitere na mpaghara Karoo na South Africa), na ''spekwors'' (nke ejiri abụba ezì ọzọ mee). Ihe ndị ọzọ a na-etinye na ya gụnyere cheese na ose chilli.
A nwere ike iji anụ dị iche iche, dị ka kudu, na springbok, mee sausage yiri nke a, mana ọ nwere ike ọ gaghị ere ya dị ka boerewors. Kama nke ahụ, a na-akpọ ya aha ụdị anụ kachasị, mana ọ bụ naanị ma ọ bụrụ na o nwere ọ dịkarịa ala 75% anụ sitere na ụdị ahụ. Mgbe a na-eme sausage site na ụdị egwuregwu dị iche iche, ọ nwere ike ọ gaghị akpọ ya boerewors mana a ghaghị ịkpọ ya sausage na aha ụdị egwuregwu niile dị na ya.<ref name="SouthAfricaGovt1990">{{Cite news|title=Regulations - Governing the Composition and Labelling of Raw Boerewors|url=http://www.capetown.gov.za/en/CityHealth/Documents/Legislation/Regulations%20-%20Governing%20the%20Composition%20and%20Labelling%20of%20Raw%20Boerewors%20-%20R%202718%20of%201990.pdf|accessdate=9 August 2012}}</ref>
Boerewors anaghị anọgide na-enweghị friji. A na-akwadebe sausage a mịrị amị ma ọ bụ gwọrọ agwọ nke a na-akpọ droëwors kama n'usoro yiri nke nkwadobe nke biltong. Droëwors aghọwo ihe a ma ama n'onwe ya dị ka nri.
N'ịzaghachi usoro nri nke oge a, ụdị dị iche iche nke vegan boerewors, nke ọtụtụ n'ime ha bụ obere ụlọ ọrụ na ụlọ, amalitere ịpụta na ndị na-ere ahịa na ahịa nri na South Africa.
== Egwuregwu ==
Nkwadebe na isi nri nke boerewors aghọwo ezigbo nka na ọtụtụ asọmpi mpaghara, mpaghara na nke mba na-ewere ọnọdụ. Ụlọ ahịa Shoprite na-akwado asọmpi kwa afọ iji chọpụta nkwadebe ọhụrụ kachasị mma. Onye mmeri nke asọmpi a nwere ihe ùgwù nke ịmepụta ngwaahịa / ihe oriri ha ma ree ya na ụlọ ahịa Checkers niile na mba ahụ, n'okpuru akara Championship Boerewors.<ref>{{Cite web|url=http://www.championshipboerewors.co.za/|title=Championship Boerewors - Home|work=www.championshipboerewors.co.za}}</ref>
== Hụkwa ==
* Nri ndị South Africa
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="0"></references>
sdn5n5ygkyr57i250jp8vpz1f4q9k6k
Nri Gonimbrasia belina
0
18982
86644
85908
2022-08-05T07:28:16Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Adult Emperor Moth.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''''Gonimbrasia belina''''' bụ ụdị ụkpara eze ukwu nke sitere n'akụkụ ebe n' ekpo ọkụ nke ndịda Afrịka. Nnukwu caterpillar ya a na-eri eri, nke a maara dị ka '''ikpuru mopane''', '''madora''', '''amacimbi''' ma ọ bụ '''masontja''', na-eri nri ma ọ bụghị naanị na akwụkwọ osisi mopane. Igurube Mopane bụ isi iyi protein dị mkpa maka ọtụto ndị bi na mpaghara ahụ. Ọ bụ John O. Westwood kọwara nke ahụ na afo otu puku, narị asatọ na iri ano na itoolu(1849).
== Aha obodo ọdịbendị ==
A na-akpọ ikpuru mopane n'asụsụ Bekee n'ihi na a na-ahụkarị ya na osisi mopane, Colophospermum mopane. Aha ndị ọzọ a na-akpọ caterpillars gụnyere:
* [[Botswana]]
** Kalanga: ''mahonja''
** Tswana: phane
* [[South Africa|Saụt Afrịka]]
** Northern Sotho: mašotša (colloq)<ref name="Toms2005">[https://web.archive.org/web/20060514081107/http://www.scienceinafrica.co.za/2005/january/mopane.htm On the trail of missing Mopane Worms]. Retrieved 28 March 2006</ref>
** Venda: mashonzha
** Tsonga: matamani or masonja
** Southern Ndebele: iinnondo
* [[Zambia]]
** ''muyaya'' (kwere na ọ bụ ikpuru mopane)<ref name="Silow">Silow, C.A. 1976. Edible and Other Insects of Mid-western Zambia. Studies in Ethno-entomology II. Occ. Pap. V. Inst.Allm. Jamforand. Etnogr., Uppsala, Sweden: Almqvist & Wiksell, pp. 64–69. (Quoted ch.17 DeFoliart 2003)</ref>
** ''finkubala''<ref>{{Cite web|url=http://www.fao.org/docrep/007/j3463f/j3463f08.htm|title=Insect and host plant species of Central Africa: scientific names|publisher=Fao.org|accessdate=2011-10-18}}</ref>
** ''ifishimu'' (aha ziri ezi n'asụsụ Bemba)<ref>{{Cite web|url=https://medium.com/the-best-of-zambia/the-mopane-worm-a-popular-african-delicacy-2aa2c20ec630|title=The Mopane worm – A popular African delicacy|publisher=Medium|accessdate=2020-11-24}}</ref>
* [[Zimbabwe]]
** Northern Ndebele: macimbi
** Shona: madora, masodya or ''mashonja''
** Kalanga: ''mahonja''
* [[Namibia]]
** Ovambo: ''omagungu''
** Oshikwanyama:oshuungu
* [[Democratic Republic of the Congo]]
** Kongo: mingolo
== Ịmata ==
Ụgbala buru ibu na nku nke otu narị na iri abụọ nke milimita (120) mm. A na-acha nku na-acha odo odo site na ụcha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na nchara na ọbara ọbara, na eriri ojii na ọcha abụọ na-ekewapụ anya. A na-ahụ anya oroma na nku azụ ọ bụla. Ụmụ ahụhụ ndị nwoke nwere antennae nwere nku, nke a na-eji achọta onye ibe. Igurube na-eji oji, na-acha odo odo na-acha ọcha na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na odo odo, ma na-eji obere oghere ojii ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara kpuchie ntutu ọcha.
[[Usòrò:Mophane_Worm_eggs.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Mophane_Worm_eggs.jpg/220px-Mophane_Worm_eggs.jpg|thumb|Ìgwè àkwá nke ikpuru Mopane]]
== Biology ==
Igurube na-eri ọtụtụ ahịhịa gụnyere mopane, ''Carissa grandiflora'', ''Diospyros'', ''Ficus'', ''Rhus'', ''Sclerocarya caffra'', ''Terminalia'' na ''Trema''. Ntiwapụ nke ikpuru Mopane na-eme ka osisi ndị na-emebi akwụkwọ osisi, na-emepe ka egwuregwu ghara ịchọ mma.
== Ebe obibi ==
A na-ahụkarị ya. A na-ahụkarị ya na ọkara ọzara, ọhịa na ala ahịhịa.
== Afọ ole emebere ya ==
Dị ka ọtụtụ igurube, usoro ndụ nke ikpuru mopane na-amalite mgbe ọ na-apụta n'oge ọkọchị, mgbe nke ahụ gasịrị ọ na-aga n'ihu na-eri akwụkwọ osisi dị nso na ya. Ka igurube ahụ na-etolite, ọ na-egbuke egbuke ugboro anọ n'ime ọkwa ise ya, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-ewere igurube mopane dị ka ihe kachasị mma maka owuwe ihe ubi. Ọ bụrụhaala na ewepụghị igurube ahụ mgbe ọ nwụsịrị nke anọ, ọ na-egwu ala n'okpuru ala iji pupate, oge ọ na-agbanwe kpamkpam iji ghọọ ụgbala toro eto. Nke a na-eme n'oge oyi, maka oge 6 ruo 7 ọnwa, mgbe nke ahụ gasịrị ọ na-apụta na mbido oge okpomọkụ (November ma ọ bụ December).
Ụgbala ndị toro eto na-adị naanị ụbọchị atọ ruo anọ, n'oge ahụ ha na-enwe mmekọahụ ma na-eyi àkwá ha.
== Anụ ndị na-eri ibe ha ==
Dị ka ọtụtụ ụmụ anụmanụ na-agbadata na eriri nri, ikpuru mopane na àkwá ha na-abụkarị anụ oriri nke anụ ndị na-eri ibe ha dị iche iche yana ọrịa. Ọtụtụ mgbe, ihe karịrị pasenti iri anọ (40%) nke àkwá nke ikpuru mopane ga-abụ nke nje dị iche iche ga-awakpo, na caterpillars n'onwe ha nwere ike ibute ọrịa site na nje virus nke nwere ọnụ ọgụgụ dị elu nke ọnwụ. Ndị isi na-eri ikpuru bụ nnụnụ na ụmụ mmadụ dị iche iche, nke na-adabere na caterpillars maka ihe oriri.
== Ihe oriri ==
Ọ bụ ezie na ikpuru mopane na-eri nri n'osisi mopane, ọ bụghị naanị na nri a, ọ pụkwara iri nri n'ọtụtụ osisi ndị ọzọ sitere n'otu mpaghara ahụ, gụnyere akwụkwọ osisi mango. N'ụzọ dị otú a, ikpuru mopane na-agbasasị n'ebe buru ibu. Dị ka oghere nke ikpuru mopane dị mkpụmkpụ, n'adịghị ka ikpuru ndị ọzọ na-agagharị agagharị, osisi ahụ na-adị mfe ịlanarị nnukwu mmebi nke akwụkwọ osisi, n'oge iji mezue ya maka ọgbọ na-esote nke ikpuru Mopane. Dị ka ọtụtụ igurube, ikpuru mopane bụ onye na-eri nri nke ukwuu, ọ ga-anọgidekwa na-eri - ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ kwụsịghị - ruo mgbe ọ ruru ọkwa ọzọ nke ndụ ya, mgbe ọ na-egwu ala iji nwee metamorphosis.
== Dị ka nri ==
A na-eji aka na-egbute ikpuru Mopane n'ọhịa, mgbe mgbe site n'aka ụmụ nwanyị na ụmụaka. N'ime ọhịa, a naghị ele caterpillars anya dị ka nke onye nwe ala (ma ọ bụrụ na ọ dị), mana gburugburu ụlọ, a ga-achọ ikike n'aka onye bi na ya. Chavanduka na-akọwa ụmụ nwanyị nọ na [[Zimbabwe]] na-eke otu ụgbụgbọ osisi na osisi ụfọdụ iji guzobe onye nwe ya, ma ọ bụ na-ebugharị ụmụ igurube gaa n'osisi ndị dị nso n'ụlọ.<ref>Chavunduka, D.M. 1975. Insects as a source of protein to the African. ''Rhodesia Science News 9'': 217–220. (Quoted in ch.13 DeF 2003)</ref> Mgbe e wepụrụ caterpillar, a na-etinye ya na njedebe ọdụ iji mebie ime. Onye na-ahọrọ ya na-agbanye ya dị ka tube nke ọgwụ ezé ma ọ bụ ogologo dị ka concertina, ma na-eti ya ihe iji chụpụ ihe na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke eriri afọ.
=== Ịchekwa ===
Ụzọ ọdịnala nke ichekwa ikpuru mopane bụ isi ha n'agbakwunyeghị mmiri ọ bụla ọzọ mgbe ị sachara ma gbakwunye nnu dị ukwuu. A na-emezi ka ha kpọọ nkụ n'anwụ ma ọ bụ na-ese ha, nke mere na ha na-enweta ụtọ ọzọ. Usoro ụlọ ọrụ mmepụta ihe bụ iji caterpillars (na-emekarị na brine). Enwere ike ịchọta ụyọkọ ikpuru mopane na nnukwu ụlọ ahịa na ahịa dị n'ime ime obodo gburugburu ndịda Afrịka.<ref>{{Cite web|title=Incredible Creatures: Just Eat It – Insects as Food|url=https://www.strathroyagedispatch.com/news/local-news/incredible-creatures-just-eat-it-insects-as-food/wcm/94100f5c-3a1f-4d46-893c-74035a5438a4|author=February 8|first=John Gavloski More from John Gavloski Published on|date=2019-02-08|work=Strathroy Age Dispatch|language=en-US|accessdate=2020-05-30}}</ref>
=== Iri nri ===
Enwere ike iri ikpuru mopane kpọrọ nkụ dị ka ihe oriri dị nro; Otú ọ dị, na [[Botswana]] ndị mmadụ anaghị eri isi. N'aka nke ọzọ, enwere ike ịsa ikpuru mopane ka ọ bụrụ mmiri ọzọ, tupu a sie ya ruo mgbe ha ga-esi, ma ọ bụ jiri yabasị, tomato na ihe na-esi ísì ụtọ sie ya wee jiri [[Ugali|akamu]] ma ọ bụ [[Ugali|sadza]] sie ya.<ref>[https://web.archive.org/web/20060424081134/http://www.mapasa.com/cookbook/sikunu.htm Sikunu cookbook]. Retrieved 28 March 2006.</ref> Anụ ahụ na-acha odo odo, eriri afọ ka nwere ike ịnwe iberibe akwụkwọ kpọrọ nkụ, nke na-adịghị emerụ mmadụ ahụ. Nri nke akwụkwọ kpọrọ nkụ, ma ọ bụrụ na ewepụghị ya, na-echetara akwụkwọ tii. A na-ejikarị nkụkọta ma ọ bụ nkụkọta tomato ma ọ bụ chili iji mee ka ụtọ ya dịkwuo mma.
N'ọnwa Nọvemba nke afọ puku abụọ na iri na ise (2015) , otu ndị ọkà mmụta sayensị nri nke Cornell nọ n'ọnọdụ nke atọ na Brisbane, Australia, na 2015 Global Business Challenge, site n'igosi uru akụ na ụba na nri na-edozi ahụ nke ịgbanwe protein site na ikpuru mopane gaa na nri.<ref>{{Cite web|url=http://ezramagazine.cornell.edu/Update/Dec15/EU.Cfu.Foods.html|title=An idea with legs: Company that turns bugs into food a top finisher in competition|publisher=ezramagazine.cornell.edu|date=2015-11-01|accessdate=2015-12-23}}</ref>
== Ọrụ ugbo na akụ na ụba ==
Nchịkọta na ire ikpuru mopane bụ ụlọ ọrụ ọtụtụ nde rand na ndịda Afrịka.<ref name="Toms2003">[https://web.archive.org/web/20051217131536/http://www.scienceinafrica.co.za/2003/june/mopane.htm The Mopane Worm]. Retrieved 28 March 2006.</ref> Ndị isi na-emepụta bụ [[Botswana]], [[Namibia]], South Africa (Limpopo Province na Mpumalanga) na [[Zimbabwe]]. Dị ka ọ na-adịkarị, a naghị azụlite caterpillars, kama a na-ahọrọ ha ebe ọ bụla ha pụtara n'ụzọ okike. Ọ bụ otu n'ime ụmụ ahụhụ kachasị mkpa na akụ na ụba na mpaghara ahụ. N'afọ ndị 1990, a na-ebupụ ọtụtụ narị tọn site na Botswana na South Africa kwa afọ.<ref>[https://web.archive.org/web/20150423113342/http://www.food-insects.com/Insects%20as%20Human%20Food.htm A Concise Summary of the General Nutritional Value of Insects]</ref> A na-eme atụmatụ na South Africa naanị na-azụ ahịa nde kilogram 1.6 nke ikpuru mopane kwa afọ, nakwa na itinye aka Botswana na ụlọ ọrụ a na-eme ka ọ bụrụ ihe dịka nde $ 8 kwa afọ.<ref name="Toms2005">[https://web.archive.org/web/20060514081107/http://www.scienceinafrica.co.za/2005/january/mopane.htm On the trail of missing Mopane Worms]. Retrieved 28 March 2006</ref><ref name="Spore Brief Iss. 108">[https://web.archive.org/web/20040329133222/http://spore.cta.int/spore108/spore108_brief.html Worming your way to a sustainable harvest] ''Spore Brief Iss. 108''</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20051028142348/http://aob.oxfordjournals.org/cgi/content/full/90/1/127 Effects of Elevated Ultraviolet-B Radiation on Native and Cultivated Plants of Southern Africa]</ref>
A na-ewere ikpuru Mopane dị ka ihe ubi bara uru, ebe ọ bụ na naanị kilogram atọ nke nri (akwụkwọ opane) ga-ewepụta otu kilogram nke ikpuru mopane: n'ụzọ dị iche, ịkpa ehi chọrọ kilogram iri nke nri iji mepụta otu kilogram anụ ehi; ya mere ikpuru bụ ihe dị ọnụ ala, nlekọta dị ala, isi nri protein dị elu.<ref name="Toms2005">[https://web.archive.org/web/20060514081107/http://www.scienceinafrica.co.za/2005/january/mopane.htm On the trail of missing Mopane Worms]. Retrieved 28 March 2006</ref><ref name="Spore Brief Iss. 108">[https://web.archive.org/web/20040329133222/http://spore.cta.int/spore108/spore108_brief.html Worming your way to a sustainable harvest] ''Spore Brief Iss. 108''</ref>
=== Owuwe ihe ubi ===
Dị ka omenala si dị, a na-ewepụta ikpuru mopane maka ihe oriri. N'ihi ọdịdị oge nke ihe ndị a na-eri eri, ha abụghị ihe oriri n'afọ niile. Otú ọ dị, owuwe ihe ubi nke ọdịnala mopane worm na-agbanwe ka ọ bụrụ nke azụmahịa.
Kemgbe afọ otú puku, narị itoolu na iri ise (1950) , a na-etinye usoro ọrụ ugbo azụmahịa na owuwe ihe ubi nke mopane worm, ọkachasị na South Africa. Ndị na-anakọta ihe nwere ike ịhazi ìgwè nke ọtụtụ narị mmadụ iji aka wepụ caterpillars n'osisi, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-etinye ha n'ụba, tụọ ha, ma zipụ ha ka a rụzie ha. Ndị nwe ala ebe a na-ahụ ikpuru mopane nwere ike ịkwụ ndị na-ewe ihe ubi nnukwu ụgwọ iji banye. Ọ bụ ezie na mmekọrịta a na-erite uru ma onye na-ewe ihe ubi na onye ọrụ ugbo, ọ na-abụkarị ihe na-emebi obodo ndị dị n'ógbè ahụ bụ ndị caterpillars nwere ike ịbụ isi ihe oriri na ego oge.
=== Nkwado ===
Dị ka ikpuru mopane na-anọchite anya ngalaba dị mkpa na akụ na ụba ime obodo, ha na-adọta ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ndị na-achọ ego site na ire ụmụ ahụhụ dị ka nri. Ọnọdụ a na-eduga n'ịkụbiga ihe ókè, na obere ikpuru mopane n'afọ na-esote. N'ebe ụfọdụ, ndị ọrụ ugbo na obodo emeela ihe iji nweta nguzozi, ka afọ ọ bụla wee nwee ike ị nweta ego kachasị elu n'emeghị ka owuwe ihe ubi nke afọ na-esote ghara ịdị.
==== Egwu nke dị n' asọmpi ====
Ihe ịrịba ama doro anya nke ọnụnọ nke ikpuru mopane bụ defoliation nke osisi mopane - mgbe ụfọdụ ihe dị ka pasent iri itoolu nke akwụkwọ.<ref name="Toms2005">[https://web.archive.org/web/20060514081107/http://www.scienceinafrica.co.za/2005/january/mopane.htm On the trail of missing Mopane Worms]. Retrieved 28 March 2006</ref><ref name="Spore Brief Iss. 108">[https://web.archive.org/web/20040329133222/http://spore.cta.int/spore108/spore108_brief.html Worming your way to a sustainable harvest] ''Spore Brief Iss. 108''</ref> Anụmanụ ndị na-achọgharị nwere ike ịdabere na mopane, na osisi ndị ọzọ caterpillars na-ahọrọ, dị ka akụkụ dị mkpa nke nri ha. Ya mere, ụfọdụ ndị ọrụ ugbo na-ele ikpuru mopane anya dị ka asọmpi maka anụ ụlọ ha, ma na-anwa iji ọgwụ ahụhụ na ihe ndị yiri ya kpochapụ "ihe otiti". Otú ọ dị, oge caterpillar dị mkpụmkpụ, osisi na-etolite akwụkwọ ọhụrụ, nke dị nro nke ndị na-eme nchọgharị na-ahọrọ, yabụ enwere ike ijikwa nsogbu a n'ụzọ ndị ọzọ, dịka ọmụmaatụ, site na ịrụ ọrụ maka uru onwe onye na ndị na-ewe caterpillars nke ga-achịkwa ikpuru site na iwepụta ha.<ref name="Toms2003">[https://web.archive.org/web/20051217131536/http://www.scienceinafrica.co.za/2003/june/mopane.htm The Mopane Worm]. Retrieved 28 March 2006.</ref>
==== Ndọrọhari ====
Ebe ụfọdụ bara ọgaranya na ikpuru mopane ugbu a bụ ndị na-enweghị ihe ubi n'ihi oke owuwe ihe ubi na enweghị ụzọ kwesịrị ekwesị na-adịgide adịgide maka ọrụ ugbo ikpuru mopine. Ezigbo ikpe dị na Mpaghara Nkayi, Zimbabwe, ebe ọtụtụ mpaghara osisi mopane mepụtara ọnụ ọgụgụ dị elu nke ikpuru ndị a; mana owuwe ihe ubi belatara nke ukwuu. Ntuziaka banyere otu esi weghachite ikpuru n'ebe ndị a gụnyere re-colonization. Dị ka nla toro eto na-adị naanị ụbọchị atọ ruo anọ, n'oge ọ ga-enwe mmekọahụ ma kụọ àkwá, enwere naanị obere ohere ịkwaga ha. Ọ bụrụ na a ga-emecha nke ọma nke a, a ga-achọ imekọ ihe ọnụ na ndị ọrụ ugbo na obodo iji hụ na a naghị ewepụta caterpillars ruo ọtụtụ afọ. A ga-eme ka o doo anya na a ga-enwetaghachi ndị mmadụ n'ógbè ahụ n'ụzọ zuru ezu, nke mere na a ga na-emepụta ihe ubi na-adịgide adịgide maka ọdịnihu.
==== Ịzụ ọzuzu nke ulo ====
Ndị nọ n'azụmahịa ahụ atụlewo ime ka ikpuru mopane dị n'ụlọ n'ụzọ yiri nke ime ka ikpere silkworms dị n'ala. N'ihi ya, ụlọ ọrụ ahụ ga-abụ nke na-adịchaghị emetụta ọnyà ndị metụtara ya, dị ka mgbanwe ihu igwe, ụkọ mmiri ozuzo na ihe ndị ọzọ nwere ike imebi owuwe ihe ubi. Maka ụlọ ọrụ a na-azụ n'ụlọ iji nwee ihe ịga nke ọma na obere ma nwee ike ịnweta ndị ogbenye kachasị daa ogbenye, ọnụahịa mmepụta ga-adị ka ọnụahịa nke ikpuru ọhịa ma ọ bụ ikpuru kpọrọ nkụ n'ahịa.
==== Usoro nmepụta ====
Ewuru ụlọ ọrụ Mopani Processing na Dzumeri, ihe dị ka kilomita 34 site na Giyani. Ọ bụ Council of Scientific and Industrial Research (CSIR) kwadoro ụlọ ọrụ ahụ. Na-arụ ọrụ zuru oke, Ụlọ ọrụ ahụ kwesịrị inwe ike ịmepụta nnukwu ihe oriri mopani dịgasị iche iche na mopani polony.
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Ebe nrụọrụ weebụ [https://web.archive.org/web/20060326054339/http://www.food-insects.com/index.html Ụmụ ahụhụ Nri] gụnyere ''Akwụkwọ akụkọ'' Ụmụ ahụhụ Nwụ nri
* [Ihe e dere n'ala ala peeji] ''Ojiji mmadụ'' na-eji ụmụ ahụhụ eme ihe dị ka ihe oriri: Akụkọ Bibliographic na-aga n'ihu.
* Hannaway, Francis. (2017) Basankusu: Tasty Caterpillars na-akwụsị Egwuregwu Agụụ
* [https://web.archive.org/web/20020308133301/http://www.nfi.org.za/Ethnobiology/mopane_worm_life_cycle_and_metam.htm Okirikiri ndụ nke ikpuru na Metamorphosis]
* [https://web.archive.org/web/20050219143453/http://www.ies.ac.zw/projects/mopane.htm Ugwu Mopane na Ogwu Mopane]
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20071212224558/http://www.larsen-twins.dk/58mopan1b.html Homepage nke Arne Larsen] Foto nke ntiwapụ nke ikpuru mopane
{{Insects in culture}}{{Taxonbar|from=Q311788}}{{Authority control}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9ph3rb14jh3j9y7d5d6lge67m5f5qjo
Kachumbari
0
18987
86661
85914
2022-08-05T07:45:04Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Kachumbari.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Kachumbari''' bụ nri tomato na salad onion nke na-ewu ewu na nri nke mpaghara Great Lakes nke Africa. Ọ bụ nri salad a na-esighị esi nke nwere tomato, yabasị, na ose chili. Enwere ike ịchọta ọdịiche nke kachumbari na Kenya, [[Tanzania]], [[Rwanda]], [[Uganda]], [[Burundi]] na mba ndịda Afrịka nke Malawi na Congo.<ref>{{Cite web|author=Benton|first=G. A.|title=Restaurant review: Riziki Swahili Grill takes patrons on a tasty culinary trip to Africa|url=https://www.dispatch.com/story/lifestyle/2021/03/17/riziki-swahili-grill-tasty-culinary-trip-africa-northland-columbus/6946782002/|accessdate=2021-09-18|work=The Columbus Dispatch|language=en-US}}</ref>
Okwu Swahili ''kachumbari'' sitere na okwu India ''cachumber'' .
== Ojiji ==
A na-eji Kachumbari eme ihe dị ka nri akwụkwọ nri maka nri isi. Na obodo Kenya, a na-eji ya eme ihe dị ka ihe na-esi ísì ụtọ na pilau (''pilaf''), mukimo, ma ọ bụ nri ''[[nyama choma]]'' (anụ e siri esi) na ''[[ugali]]''.<ref>{{Cite web|author=Bala|first=Nithu|title=Kachumbari - East African Salad|url=http://www.nithubala.com/2010/04/kachumbari-eastern-african-salad.html|publisher=nithubala.com|accessdate=24 July 2012}}</ref><ref>{{Cite web|title=Recipe: Mukimo|url=http://www.africancook.co.ke/mukimo/|work=African Cook|accessdate=2012-07-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120623013608/http://africancook.co.ke/mukimo/|archivedate=2012-06-23}}</ref> Na obodo Tanzania, a na-eri ya na osikapa pilau ma ọ bụ ''biryani''. Na obodo Malawi, a na-erikarị ya n'onwe ya dị ka nri salad ọ bụla ọzọ, ebe na Uganda a na-eri ya na ''nyama choma''.
== Mgbanwe dị iche iche ==
Enwere ike itinye ihe ndị ọzọ, dị ka lime ma ọ bụ mmiri lemon, cilantro ọhụrụ (coriander ma ọ bụ ''dhania''), parsley, avocado, ma ọ bụ cucumber, na n'ọnọdụ ụfọdụ gin ma ọ bụ vodka. Ụfọdụ ụdị ntụziaka na-akpọkwa habanero ma ọ bụ Scotch bonnet peppers, na aka nke cayenne pepper.<ref>{{Cite web|author=Bala|first=Nithu|title=Kachumbari - East African Salad|url=http://www.nithubala.com/2010/04/kachumbari-eastern-african-salad.html|publisher=nithubala.com|accessdate=24 July 2012}}</ref>
Kachumbari na-ewu ewu n'ógbè Great Lakes nke Afrịka ma enwere ike iri ya na Afrika pilaf na African ''biryani''. Na [[Malawi]], a na-akpọ ya ''sumu'' ma ọ bụ ''shum'' ma ọ bụ naanị "tomato na salad yabasị".
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke nri yabasị
* Salad ndị Israel
* Salad Shirazi
== Ihe odide ==
{{Reflist|refs=<ref name="Sheen 2010 p. 48">{{cite book | last=Sheen | first=B. | title=Foods of Kenya | publisher=Greenhaven Publishing | series=A Taste of Culture | year=2010 | isbn=978-0-7377-4813-0 | url=https://books.google.com/books?id=OINmDwAAQBAJ&pg=PA48 | access-date=22 August 2019 | page=48}}</ref>}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.congocookbook.com/vegetable_and_side_dish_recipes/kachumbari.html Ntinye maka Kachumbari site na Congocookbook.com]
gojx9rfhkc5ksf26um2mgo9oekddf65
Gazelle ankles
0
18989
86651
85917
2022-08-05T07:35:52Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:كعب الغزال.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Akpịrịkpa Gazelle (nke a sụgharịrị site na Arabic, nke a makwaara na mba French dị ka cornes de gazelle, "''mpi'' gazelle") bụ kuki ọdịnala nke onwunwa anyanwu nke Afrịka.<ref> Alain Jaouhari, (2005), Marruecos: la cocina de mi madre, Primera edición. Intermón Oxfan, Pág. 172 </ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=WpHFCQAAQBAJ&dq=Cornes+de+gazelles+amandes&pg=PT105|title=La cuisine de l'Algérie|isbn=9782012311763|author=Hal|first=Fatéma|date=23 March 2011}}</ref> Ha bụ kuki dị ka nke a na-eme site na ntụ ọka nke jupụtara na almond paste nke e ji mmiri oroma na-esi ísì ụtọ mee. Okpu nkwonkwo ụkwụ nke Gazelle dị oke ọnụ n'ihi iji almond dị ka ihe eji eme ya, ya mere a na-enye ya dị ka ihe dị ụtọ na ihe omume pụrụ iche dị ka agbamakwụkwọ na ịsa nwa, mgbe mgbe na tii.
== Ihe ndị e ji mee ya ==
Ihe ndị dị mkpa na nkwonkwo ụkwụ gazelle:
* almond
* mmiri oroma na-acha odo odo
* ntụ ọka
* [[Ńnú odẹne|shuga]]
* butter
* sinamọn
== Ebensidee ==
<references />
0xekfqxwrpgx8zsnvj7yjijjzb1ta6p
Assidat Zgougou
0
18991
86652
85933
2022-08-05T07:36:24Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Assidat zgougou, Tunisie 2013.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Assidat Zgougou''' (Tunisian Arabic) bụ nri<ref>{{Cite book|author=Zaroual|first=H.|year=2019|chapter=Traditional Foods in Maghreb: Production and Research Progress|editor=Al-Khusaibi|title=Traditional Foods: History, Preparation, Processing and Safety|publisher=Springer Nature|pages=50–114|isbn=9783030246204|doi=10.1007/978-3-030-24620-4_4}}</ref> Tunisian a na-akwadebe mgbe niile iji mee mmemme Mūled. E ji osisi Aleppo pine, ntụ ọka, mmiri ara ehi, mmiri ara na mkpụrụ osisi mee ya na mbụ, nke a maara otu ụdị nri ahụ ugbu a dị ka "εasida Tunisia".
== Nkwadebe ==
A na-eji mkpụrụ (mkpụrụ nut pine), nke osisi Aleppo pine, "zgougou", mee ala ala ya, ka a ghara ịgbagwoju ya anya na mkpụrụ osisi pine nke osisi pine, ma ọ bụ pinus armandii.<ref>{{Cite journal|author=Minervini|first=F.|year=2020|title=Use of Autochthonous Lactobacilli to Increase the Safety of Zgougou|journal=Microorganisms|volume=8|issue=1|doi=10.3390/microorganisms8010029|pmid=31877880}}</ref> A na-asacha ọka ahụ, wee gwọọ ya na mmiri ma sie ya ka ọ dị obere. A na-agwakọta ihe na-atọ ụtọ na ntụ ọka wit na / ma ọ bụ starch dabere na ntụziaka. Mgbe ụfọdụ, a na-agbakwunye mmiri ara ehi. Mgbe ahụ, a na-esi ihe niile na okpomọkụ dị ala mgbe a na-agbanye ya. A na-eji nwayọọ nwayọọ na-agbakwunye shuga ntụ ka ngwakọta ahụ na-esiwanye ike, na-eme ka ọ na-acha nchara nchara.
A na-awụnye nsonaazụ ya ọkụ n'ime efere ma kpuchie ya na mmiri ara ehi, starch, shuga, àkwá na obere okooko oroma, wee jiri almonds na mkpụrụ na mkpụrụ ndị ọzọ na mkpụrụ osisi, dum ma ọ bụ ala, na obere swiiti chọọ ya mma.
O nwekwara ike ime assida site na mkpụrụ osisi ndị ọzọ kama ime mkpụrụ osisi allepo pine, dị ka hazelnuts, chestnuts, pistachios ma ọ bụ ndị ọzọ, mana n'ọnọdụ ahụ ọ gaghị abụ assidat zgougou, kama ọ ga-abụ assidat nke ihe e ji mee ihe.
== Ojiji ==
Dị ka omenala si dị, ndị Tunisia na-agbanwere efere nke Assidat Zgougou n'etiti ndị agbata obi na ndị ezinụlọ na Mūled, si otú a na-eme ka ịchọ mma dị mkpa dị ka ụtọ. Ọtụtụ na-eji ụdị mkpụrụ na mkpụrụ osisi niile, ala ma ọ bụ ihe niile, iji gbanwee ụdị na agba nke ihe ịchọ mma.
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
ss2ymef2ud4zkmvujh50ua0us5udti2
Baghrir
0
18992
86653
85934
2022-08-05T07:37:11Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Beghrir (Homemade).jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Baghrir ma ọ bụ '''beghrir'''<ref>{{Cite web|url=https://www.cnn.com/travel/amp/breakfast-food-around-the-world/index.html|title=Breakfast food around the world|author=Berber|first=Casey|date=May 27, 2019|work=CNN Travel|accessdate=September 18, 2019}}</ref> (البغرير), nke a makwaara dị ka '''ghrayef''' ma ọ bụ '''mchahda''', bụ pancake a na-eri na mpaghara Maghreb. Ha dị obere, spongy, ma jiri semolina ma ọ bụ ntụ ọka mee ha; mgbe esichara ha nke ọma, a na-etinye ha obere oghere (nke na-etinye mmiri ọ bụla a na-enye ha). Ụzọ a na-ejikarị eri ''baghrir'' na [[Algeria]] na [[Morocco]] bụ site na itinye ha na ngwakọta mmanụ aṅụ na mmanụ aṅụ, mana enwere ike ịkpụ ha n'ime ugkwo no
== Hụkwa ==
* Ndepụta pancakes
* Lahoh
* Crumpet
* Injera
* Ebe nchọputa nri
== Ebensidee ==
{{Reflist}}{{Cuisine of Tunisia}}
oikj948kf3p526itpc3ujuezkwb0m40
Ihu mbụ́
0
18997
86536
86475
2022-08-04T16:17:41Z
Olugold
12202
Reverted edits by [[Special:Contributions/Olugold|Olugold]] ([[User talk:Olugold|talk]]) to last revision by [[User:Celetex|Celetex]]
wikitext
text/x-wiki
[[File:Green Space in Surulere 02.jpg|thumb|Green Space in Surulere 02]]
#KÚFÙ [[Ihu mbụ]]
ebv1z0wc2prpworoxuzm7kr7lxht2k5
Peppadew
0
19002
86606
85984
2022-08-05T06:40:07Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Peppadew.jpg|thumb|Peppadew]]
Peppadew bụ aha akara ahịa nke ụlọ ọrụ nri ndị obodo South Afrika '''Peppadewe''' International (Pty) Ltd. maka ụdị ose Juanita.<ref>{{Cite web|title=Peppadew Peppers {{!}} Cook's Illustrated|url=http://www.cooksillustrated.com/how_tos/5786-peppadew-peppers|accessdate=2020-06-10|work=www.cooksillustrated.com|language=en}}</ref> Peppadew International na-emepụta ma na-ere ngwaahịa nri dịgasị iche iche n'okpuru akara Peppadews, gụnyere ose jalapeño, ose Goldew, yabasị, sauces ọkụ, nri agworo agwo na nke ana akpo 'relishes', mana a maara ya nke ọma maka ose piquanté na-atọ ụtọ (ụdị ''Capsicum baccatum'') nke a na-akụ na mpaghara Limpopo nke South Africa.<ref>{{Cite web|url=https://www.peppadew.com/about-peppadew-international/|title=About Peppadew International|publisher=Peppadew International (Pty) Ltd|accessdate=2018-06-29}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E hiwere Peppadew International na akara Peppadewa na 1995 mgbe onye guzobere Johan Steenkamp chọpụtara ose piquanté na-atọ ụtọ na Eastern Cape nke South Africa. Mgbe a chọtara ose ahụ, a na-etinye ikike ndị na-azụ osisi ma nweta ya na Ngalaba Ọrụ Ugbo, Ọhịa na Azụmaahịa South Africa iji chebe ụdị ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.info.gov.za/view/DownloadFileAction?id=97543|title=Government Gazette No 32004|date=2009-03-13|publisher=South African Government|pages=13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110604102550/http://www.info.gov.za/view/DownloadFileAction?id=97543|archivedate=4 June 2011|accessdate=2009-04-26}}</ref> Johan Steenkamp malitere ịzụlite na nhazi ose na mpaghara Tzaneen nke South Africa, ebe ụlọ ọrụ Peppadew International ka dị taa. Steenkamp mechara ree mmasị ya na ụlọ ọrụ ahụ na 2004.<ref>{{Cite web|title=PEPPADEW® Brand, Story & Company|url=https://www.peppadew.com/about-peppadew-international/|accessdate=2020-07-28|work=PEPPADEW® International|language=en-US}}</ref>
Peppadew International bụ ndị mbụ na-ere ụdị ose a. Ọ bụ ezie na a na-akọwa ose mgbe ụfọdụ dị ka ngwakọta n'etiti ose na tomato, nkọwa a abụghị nke ziri ezi, ma na-ezo aka naanị na ọdịdị na agba dị n'etiti osikapa na tomato cherry. [citation needed]
N'afọ 2011, Bon Appetit bipụtara ntụziaka maka Pimento Mac & Cheese na-akpọ Peppadews, mgbe ahụ, ọ ga-agba ọsọ na-esote na-agwa ndị na-agụ ya otu esi achọta ose.<ref>{{Cite web|author=McCracken|first=Janet|title=Where to Buy the Elusive Peppadew|url=https://www.bonappetit.com/test-kitchen/inside-our-kitchen/article/where-to-buy-the-elusive-peppadew|accessdate=2020-06-10|work=Bon Appétit|language=en}}</ref> N'afọ 2016, akwụkwọ akụkọ Baltimore Sun kọrọ na e nwere ahịa ojii maka mkpụrụ ose.<ref>{{Cite web|author=Jr|first=Edward Ericson|title='Thugs,' armed guards, and the black market for delicious patented pickled peppers|url=https://www.baltimoresun.com/citypaper/bcp-022916-eat-peppadew-20160302-story.html|accessdate=2020-06-10|work=baltimoresun.com}}</ref>
== Nhazi ==
[[Usòrò:Peppadew_pickled_peppers_jar.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/06/Peppadew_pickled_peppers_jar.jpg/220px-Peppadew_pickled_peppers_jar.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Peppadew International bụ nke a maara nke ọma maka ngwaahịa Piquanté Pepper ya na-atọ ụtọ]]
A na-akụ mkpụrụ osisi peppadew n'ime mkpụrụ osisi site na mkpụrụ ahọpụtara aka maka izu isii ruo asatọ. A na-ebufe ha na ndị ọrụ ugbo na-arụ ọrụ nke na-akụ ose n'okpuru nduzi nke ndị ọrụ ugwo nke Peppadew International. A na-ewepụta ose ndị a na-esighị esi ma zigara ha na ụlọ ọrụ nhazi nke Peppadew International ebe a na-ewepụ mkpụrụ ose, na-edozi ya ma na-etinye ya na brine pụrụ iche. [citation needed]
== Hụkwa ==
* List of Capsicum cultivars
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.peppadew.com Ebe obibi nke akara]
{{Chili peppers}}
7lkv4ojwrwgx2k6w8alppfy9v5rdjc1
Niusha Mancilla
0
19003
86609
85986
2022-08-05T06:42:06Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Atleta Boliviana Niusha Mancilla.jpg|thumb|Niusha Mancilla]]
'''Niusha Carmen Mancilla Heredia''' (amụrụ na 19 Jenụwarị na afọ 1971 na Cochabamba) bụ [[Bolivia|onye Bolivia]] bụbu onye na-agba ọsọ n'etiti na ogologo oge. Ọ na-ejide ihe ndekọ Bolivia site na mita 800 ruo kilomita 15 n'okporo ụzọ, yana maka 3000 mita steeplechase.
Ọ bụ onye nwetara ọlaọcha nke South America ugboro abụọ na mita 1500 ma sọọ mpi ugboro atọ na IAAF World Indoor Championships n'ebe ahụ. O meriri ihe nrite n'etiti etiti n'asọmupi Ibero-American Championships na Athletics na mbipụta nke afọ 2000 na 2002. Na 2001 Bolivarian Games ọ meriri nrite ọla edo atọ ma setịpụ ndekọ mba abụọ. Ọ nọchitekwara anya Bolivia na 2000 IAAF World Cross Country Championships na 2003 Pan American Games.
Mancilla bidoro ịsọ mpi na ihe omume dị n'etiti site na nwata ma bụrụ onye nwetara ọla nchara 800 mita na 1984 South American Youth Championships in Athletics. O mere nke mbụ ya n'ụwa niile na 1986 World Junior Championships in Athletics, na-asọmpi na 800m na 400m hurdles, na Athletics tupu ọ gaa n'ihu merie ọlaọcha 800m na 1986 South American Youth Championships in Atletics. Na South American Junior Championships in Athletics, ọ bịara nke anọ na afọ 1987 na 1988, mgbe ahụ nke ise na 1989 zutere.<ref>[http://www.wjah.co.uk/wojc/SAYC/SAYC1987.html 1987 South American Junior Championships in Athletics]. WJAH. Retrieved on 2012-03-21.</ref><ref>[http://www.wjah.co.uk/wojc/SAYC/SAYC1989.html 1989 South American Junior Championships in Athletics]. WJAH. Retrieved on 2012-03-21.</ref>
Oge izizi nke Mancilla bịara na 1997 IAAF World Indoor Championships, ebe ọ gbara ọsọ na okpomọkụ nke mita 1500.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/country=bol/athcode=64353/index.html Mancilla Niusha]. IAAF. Retrieved on 2012-03-31.</ref> N'oge n'èzí, o kwuru na ọ bụ ihe nrite mbụ ya, ọlaọcha karịrị 1500 m na 1997 South American Championships in Athletics.<ref name="SAC">[http://www.gbrathletics.com/ic/sacw.htm South American Championships (Women)]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Ọ bụkwa onye nwetara ọla nchara na egwumegwu nke Bolivarian na afọ 1997 .<ref name="BG">[http://www.gbrathletics.com/ic/bolg.htm Bolivarian Games]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Ihe nrite mbụ ya nke 800m bịara na 1998 South American Games, ebe ọ bụ onye nke abụọ na oge nke 2:07.85 nkeji.<ref name="Tilas">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=15877&Season=1998&Odd=0 Mancilla Niusha]. Tilastopaja. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Ọ bụ ihe ndekọ Bolivia nke 4:20.16 nkeji na 1500 m okpomọkụ n'ime ụlọ na 1999 IAAF World Indoor Championships.<ref name="IAAFBio" /> Ihe nrite mbụ ya na ịgba ọsọ mba ọzọ bịakwara n'afọ ahụ mgbe ọ bụ onye nke abụọ na Erika Olivera nke Chile na ọsọ ọsọ dị mkpirikpi na South American Cross Country Championships.<ref>[http://www.gbrathletics.com/ic/cxc.htm South American Cross Country Championships]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Nke a dugara ya na asọmpi na 2000 IAAF World Cross Country Championships ma ọ bịara nke 82 n'ozuzu.<ref name="IAAFBio" />
Ọ gbara ọsọ nke nkeji 16:14.03 na 2000 bụ ihe ndekọ Bolivia maka mita 5000 ma ọ bụ onye nwetara ọla nchara 1500m na asọmpi Ibero-American nke afọ ahụ.<ref name="IC">[http://www.gbrathletics.com/ic/iac.htm Ibero-American Championships]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Ihe ngosi ya kachasị mma n'afọ sochirinụ niile bịara na 2001 Bolivarian Games, ebe ọ rụchara ihe nrite ọla edo atọ na 800 m, 1500 m na 3000 mita steeplechase. Oge 800m ya nke 2:03.98 nkeji na oge steeplechase nke 10:40.7 nkeji bụ ihe ndekọ Bolivia.<ref name="BG">[http://www.gbrathletics.com/ic/bolg.htm Bolivarian Games]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Mancilla ritere ọtụtụ ihe nrite na 2002 Ibero-American Championships in Athletics na Guatemala City, na-ewere ọla nchara 800m na ọlaọcha 1500m.<ref name="IC" /> O meriri n'okporo ụzọ Spanish n'oge okpomọkụ ahụ wee gbaa ọsọ 1500m kacha mma nke nkeji 4:17.91 na San Sebastián na ihe ndekọ mba 3000 nke nkeji 9:16.03 na Seville.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/country=bol/athcode=64353/index.html Mancilla Niusha]. IAAF. Retrieved on 2012-03-31.</ref> N'ịga n'ihu na nke a, ọ gbara ọsọ 15 kilomita nke 52:45 nkeji na Bolivia n'ọnwa Ọktoba.
Ọ gbara ọsọ 3000m n'ime ụlọ nke 9:35.1 nkeji na Febụwarị na-esote na Zaragoza. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, o nwere arụmọrụ kachasị mma na 1500m ma melite ihe ndekọ mba ya site na ihe karịrị sekọnd na ọsọ nke 4:16.64 nkeji na Seville.<ref name="IAAFBio">[http://www.iaaf.org/athletes/biographies/country=bol/athcode=64353/index.html Mancilla Niusha]. IAAF. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Na 2003 South American Championships in Athletics Mancilla meriri nrite nke abụọ na nke ikpeazụ ya na kọntinent track site na arụmọrụ nke abụọ na 1500 m (ọ bụkwa nke anọ karịa 800 m).<ref name="SAC">[http://www.gbrathletics.com/ic/sacw.htm South American Championships (Women)]. GBR Athletics. Retrieved on 2012-03-31.</ref> O sonyekwara na 2003 Pan American Games, mana ọ gwụbeghị na 1500m ikpeazụ.<ref>[http://www.athlecac.org/estadisticas/resultsMeet.asp?Meet=784 2003 Pan American Games results]. AthleCAC. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Na mpụta ụwa nke atọ ya, ọ sonyere na 2004 IAAF World Indoor Championships, mana ọ gwụchaghị okpomọkụ ya.<ref>[http://www.iaaf.org/history/wic/season=2004/eventcode=3226/results/bydiscipline/disctype=4/sex=W/discCode=1500/combCode=hash/timetable.html 2004 World Indoor Championships - Women's 1500 metres]. IAAF. Retrieved on 2012-03-31.</ref> O setịpụrụ South American 2000 m kacha mma nke 5:59.96 nkeji na asọmupi na Rivas-Vaciamadrid wee gaa 2006 Ibero-American Championships in Athletics na Huelva n'ikpeazụ n'oge ahụ, na-etinye nke anọ na 1500 m na nke isii karịa 3000 m.<ref name="Tilas">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=15877&Season=1998&Odd=0 Mancilla Niusha]. Tilastopaja. Retrieved on 2012-03-31.</ref> Ọ gbara ọsọ ndekọ Bolivia na ọsọ ụzọ 10K na Nọvemba, na-agba ọsọ oge nke 34:01 nkeji na Madrid. Ọ gara n'ihu na-asọmpi na nzukọ dị ala na Spain site na afọ 2004 ruo afọ 2008, mana ọ lara ezumike nká mgbe nke ahụ gasịrị.<ref name="Tilas" />
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bhymdknoeob2zsrqoa18xol7ok7y1aa
Martin Bajčičák
0
19005
86586
85988
2022-08-05T06:21:54Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Мартин Байчичак.JPG|thumb|Martin Bajčičák]]
'''Martin Bajčičák''' (amụrụ na ọnwa June 12, n'afọ 1976 na Dolný Kubín) bụ onye Slovak na-agba ọsọ ski na-agbagharị n'elu ugwu nke na-asọmpi kemgbe afọ 1994. Ihe kacha mma o mere na FIS Nordic World Ski Championships bụ nke anọ na 15 km + 15 km abụọ na 2005.
Ihe kacha mma Bajčičák mere n'egwuregwu Olimpik n'oge oyi bụkwa na 15 km + 15 km abụọ, ọ bụ ezie na ọ bụ nke asatọ na 2006.
Nanị mmeri ya n'otu n'otu na World Cup bịara na 15 km na [[Jémanị|Germany]] na afọ 2005. Bajčičák nwekwara mmeri asaa na asọmupi FIS ruo kilomita 15 + kilomita 15 abụọ site na 2000 ruo 2006.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
iujuhzahgr0nf5j350hp6xxx7ikuyo4
Maurren Maggi
0
19006
86663
85989
2022-08-05T07:46:59Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Maurren Maggi 2021.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Maurren Higa Maggi''' (amụrụ na ọnwa June 25, na afọ 1976, na São Carlos) bụ onye na-eme egwuregwu n'egwuregwu na Brazil na [[Brazil|onye]] nwetara ọla edo nke Olympic. Ọ bụ onye South America na-edekọ ihe ndekọ na 100 mita ihe mgbochi na ogologo ịwụli elu, na 12.71 sekọnd na 7.26 mita n'otu n'otu. O nwekwara ihe kachasị mma nke mita 14.53 na ịwụli elu atọ bụbu ihe ndekọ South America. Ọ bụ nwanyị Brazil mbụ meriri nrite ọla edo nke Olympic na egwuregwu otu.
N'afọ 2003, Maurren banyere n'ihe ihere ịzụ ori mgbe achọtara clostebol na sample ya. O kwuru na mpempe akwụkwọ gel na-egbochi mmerụ ahụ nke o ji mee ihe nwere anabolic steroid n'ime ihe mejupụtara ya. A kwụsịtụrụ Maurren ruo afọ abụọ, na-egbochi ya isonye na 2003 Pan American Games. Ọ hapụrụ ịga egwuregwu Olympic n'ihi ime ọ di.<ref>[http://esporte.uol.com.br/atletismo/ultimas/2003/09/21/ult66u1941.jhtm Amostra B confirma doping de Maureen Maggi] (Portuguese)</ref>
Ọ bụ onye nke abụọ na 2009 Troféu Brasil Caixa de Atletismo na Keila Costa, na-efunahụ ihe omume ahụ na nke mbụ kemgbe 1998.<ref>Biscayart, Eduardo (2009-06-08). [http://www.iaaf.org/WCH09/news/kind=100/newsid=50985.html Murer vaults to world leading 4.82m at Brazilian nationals]. [[IAAF]]. Retrieved on 2009-06-09.</ref>
Maurren lụrụ onye na-agba ọsọ Antônio Pizzonia, onye ya na ya nwere nwa nwanyị, Sophia.
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
hpriai4xe8wiirq893wp5c6oc9l2nfm
Briouat
0
19008
86591
85991
2022-08-05T06:25:25Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Moroccan food-02.jpg|thumb|Briouat]]
'''Briouat''' ma ọ bụ briwat (Arabic) bụ achịcha na-atọ ụtọ ma ọ bụ na-atọ ezigbo ụtọ. Ọ bụ akụkụ nke nri nde Morocco.<ref>{{Cite news|url=http://gobeyond.sg/5-moroccan-foods-youve-probably-never-heard-of-before/|title=5 Moroccan Foods You've Probably Never Heard of Before - GoBeyond.SG|date=2015-05-20|work=GoBeyond.SG|accessdate=2017-10-01|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.riad-monceau.com/about-moroccan-food|title=ALL ABOUT MOROCCAN FOOD - CULINARY BLOG BY RESTAURANT RIAD MONCEAU|work=www.riad-monceau.com|language=en-US|accessdate=2017-10-01}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://amazighen.wordpress.com/2012/08/03/briouats-de-almendra/|title=Briouats de almendra|date=2012-08-03|work=próxima salida, MARRAKECH|accessdate=2017-10-01|language=es-ES}}</ref>
A na-eji anụ (karịsịa ọkụkọ ma ọ bụ nwa atụrụ) ma ọ bụ azụ na shrimp jupụta na Briouats, gwakọta ya na cheese, lemon na ose. A na-ekpuchi ha na warqa (akwụkwọ dị nro) n'ụdị triangular ma ọ bụ cylinder. Briouats nwekwara ike ịdị ụtọ, jupụta na almond ma ọ bụ ahụekere paste ma sie ya, wee tinye ya na mmanụ aṅụ na-ekpo ọkụ nke nwere mmiri oroma.
A na-esi briouats esi ma ọ bụ sie ya ma mesịa jiri ahịhịa, ihe na-esi ísì ụtọ na mgbe ụfọdụ na [[Ńnú odẹne|shuga]] (powdered).
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke achịcha
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Nri Maghrebi
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
ahehgoa4pqsqcusyaqbh6s8bae8o8ok
Bichak
0
19009
86611
85992
2022-08-05T06:43:47Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Бичак из тыквы.jpg|thumb|Bichak]]
'''Bichak''' bụ achịcha a na-eme achịcha ma ọ bụ nke a na-esi esi nke na-abịa n'ụdị dị iche iche (agba gburugburu, triangle, quadrangle) appetizer ma ọ bụ nri yiri ntụgharị, nke a na'ụlọ nri ndị Central Asia gụnyere nri Uzbek, nri Tajik, nri Afghan, na nri Middle East, ọkachasị na nri Moroccan. A na-enyekarị ya n'oge tii ma ọ bụ oge kọfị. Enwere ike itinye bichak na pumpkin, akwụkwọ nri na jam maka ụtọ dị ụtọ, ma ọ bụ anụ na cheese maka mgbakwunye dị ụtọ na nri ehihie.<ref>{{Cite web|url=http://www.fooddownunder.com/cgi-bin/recipe.cgi?r=26514|title=Bichak (Stuffed Baked Triangle)|publisher=Food Down Under|accessdate=2008-12-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070810123837/http://fooddownunder.com/cgi-bin/recipe.cgi?r=26514|archivedate=2007-08-10}}</ref> Bichak na-ewu ewu n'ihi na enwere ike ịkwado ha n'ụba.<ref>{{Cite web|url=http://www.astray.com/recipes/?show=Bichak%20%28stuffed%20baked%20tricorners%29|title=bichak (stuffed baked triangle)|publisher=astray recipes|accessdate=2008-12-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090130130058/http://www.astray.com/recipes/?show=Bichak%20%28stuffed%20baked%20tricorners%29|archivedate=30 January 2009}}</ref>
Ha bụ omenala maka Rosh Hashanah na Sukkot. Maka nri mmiri ara ehi kosher, a na-enye ''bichak'' jupụtara na pumpkin ma ọ bụ cheese na yogọt ma ọ bụ mmiri ara ehi.<ref>{{Cite book|author=Marks|first=Gil|title=Encyclopedia of Jewish Food|url=https://books.google.com/books?id=gFK_yx7Ps7cC&pg=PT221}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Uzbek
* Nri ndị Juu
* Nri ndị Israel
* Nri ndị dị n'Ebe Ugwu Africa
* Nri ndị Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Samosa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke ndị a na-arụghị ọrụ
* Ndepụta nke efere ndị e tinyere n'ime
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
bi55ls3fn77e5c7e3p2yyaparoyoyjd
Yuliya Fomenko (runner)
0
19010
86508
85993
2022-08-04T15:06:34Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Osaka07 D9A W1500M race 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Yuliya Nikolaevna Chizhenko-Fomenko''' (Russian: Юлия Николаевна Чиженко-Фоменко, amụrụ n'abalị iri atọ na ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1979) bụ onye Russia na-agba ọsọ n'etiti etiti nke bụ ọkachamara na mita 1500.
Na 2005 World Championships ọ mechiri na ọkwa ọlaọcha n'azụ Tatyana Tomashova, mana a chụpụrụ ya maka igbochi Maryam Yusuf Jamal nke Bahrain. N'afọ sochirinụ Chizhenko meriri World Indoor Championships tupu ọ bụrụ onye nke abụọ na 2006 European Athletics Championships, ọzọ n'azụ Tomashova.
A họpụtara Fomenko ka ọ nọchite anya Russia na 2008 Summer Olympics, mana kemgbe ahụ ka a machiri ya na asọmupi n'ihi mmebi nke ule doping, yana ndị egwuregwu Russia isii ndị ọzọ, gụnyere Tomashova na Yelena Soboleva.<ref>[http://www.iaaf.org/news/kind=101/newsid=46389.html IAAF Anti-doping investigation leads to provisional suspension of Russian athletes]. ''IAAF.org''. 31 July 2008.</ref><ref>[http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/olympics/athletics/7535380.stm Russia hit by doping suspensions]. ''BBC Sport''. 31 July 2008.</ref>
N'abalị iri abụọ na ọnwa Ọktoba n'afọ 2008, a mara ọkwa na Fomenko na ndị egwuregwu Russia isii ndị ọzọ ga-enweta mmachibido iwu doping afọ abụọ maka iji ọgwụ ọjọọ mee ihe.<ref>[http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/athletics/7679893.stm Seven Russians handed doping bans]. ''BBC Sport''. 20 October 2008.</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6pe8rxklahppxw0q7zlm1pbkaxf4vgj
Chermoula
0
19015
86583
85998
2022-08-05T06:17:30Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Chermoula tagine.jpg|thumb|Chermoula]]
Chermoula (Berber: tacermult ma ọ bụ '''''tacermilt''''', Arabic: شرمولة) ma ọ bụ '''charmoula''' bụ marinade na relish eji eme nri Algeria, [[Libya]], [[Morocco|Moroccan]] na Tunisian.<ref name="Shulman 2014">{{Cite book|author=Shulman|first=M.R.|title=The Simple Art of Vegetarian Cooking|publisher=Rodale|year=2014|isbn=978-1-62336-130-3|url=https://books.google.com/books?id=EMdWAwAAQBAJ&pg=PA144|accessdate=November 3, 2017}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://fescooking.com/come-cook-with-us/the-art-of-moroccan-cuisine|title=The Art of Moroccan Cuisine | Fes Cooking and Cultural Tours|date=10 October 2007|publisher=Fescooking.com|accessdate=2013-11-06}}</ref> A na-eji ya eme ihe iji mee ka azụ ma ọ bụ nri mmiri dị ụtọ, mana enwere ike iji ya mee ihe na anụ ma ọ bụ akwụkwọ nri ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Poon|first=Linda|title=Chermoula: From North Africa To The White House To Your Table|url=https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2014/08/08/338372800/chermoula-from-north-africa-to-the-white-house-to-your-table|work=NPR|date=8 August 2014|accessdate=31 January 2017}}</ref> Ọ dịtụ ka chimichurri nke nde Latin America.
== Ihe ndị e ji mee ya ==
Ihe ndị a na-ahụkarị gụnyere galik, cumin, coriander, mmanụ, mmiri epe ntiti, na [[Ńnú|nnu]]. Mgbanwe mpaghara nwekwara ike ịgụnye lemon echekwara, yabasị, ose chili, ose ojii, saffron, na ahịhịa ndị ọzọ.<ref>{{Cite web|author=Monaghan|first=Gail|title=Magic-Carpet-Ride Chermoula|url=https://www.wsj.com/articles/SB10001424052702304692804577285571527721052|work=Wall Street Journal|accessdate=31 January 2017|date=23 March 2012}}</ref>
== Ụdị dị iche iche ==
Ntụziaka Chermoula dịgasị iche iche site na mpaghara. Na Sfax, [[Tunisia]], a na-ejikarị azụ nnu agwọ agwọ na chermoula n'oge Eid al-Fitr.<ref>{{Cite web|url=https://www.kerkenniens.com/recette-cuisine-charmoula-chermoula-sfaxienne/|title=Recette de cuisine : La Charmoula Sfaxienne | 🐙 Kerkennah|date=July 14, 2015}}</ref> Ụdị mpaghara a nwere purée raisin gbara ọchịchịrị kpọrọ nkụ nke a gwakọtara ya na yabasị e siri na mmanụ oliv na ihe na-esi ísì ụtọ dị ka cloves, cumin, chili, ose ojii, na sinamọn.
Ụdị Moroccan gụnyere parsley, cumin, paprika, na nnu na ose. A na-eri ụdị charmoula nke Libya dị ka nri dị n'akụkụ n'oge ọkọchị; O nwere oliv, tuna na ahịhịa ahịhịhịa dị iche iche.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* [[Harissa]]
* Nri ndị Tunisia
* Nri ndị Morocco
* Nri ndị dị n'Ebe Ugwu Africa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
sa72ocv2zy62r1wn6g0dledccqxfxvc
Anna Cockrell
0
19021
86614
86004
2022-08-05T06:45:44Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Anna Cockrell by Jenaragon94 - 2018 04.jpg|thumb|Anna Cockrell]]
'''Anna Cockrell''' (amụrụ na ọnwa August 28, na afọ 1997) bụ onye America na-eme egwuregwu track and field na-asọmupi na sprinting na hurdling.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}</ref> Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na 2019 Pan American Games na Lima, Peru ma ọ nọchitere anya United States na 2020 Summer Olympics na Tokyo, Japan.
A mụrụ Cockrell na ọnwa August 28, n'afọ 1997 na San Ramon, California na Serena na Keith Cockrell dị ka nwa ikpeazụ n'ime ụmụ atọ. O si n'ezinụlọ ndị na-eme egwuregwu: nna ya na-agba bọọlụ na Mahadum Columbia, nwanne ya nwoke nke okenye, Ross, bụ onye na-agbachitere Tampa Bay Buccaneers, nwanne ya nwanyị nke okenye, Ciera, na-agba volleyball na Davidson College.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}</ref>
Cockrell gara Providence Day School na Charlotte, North Carolina, gụsịrị akwụkwọ na afọ 2016. O sonyere n'ime usoro ịgba ọsọ na egwuregwu nke ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke onye nkuzi Carol Lawrence duziri.<ref name="USC_Cockrell">{{Cite web|title=Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics|url=https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/sports/track-and-field/roster/anna-cockrell/11485#sidearm-roster-player-summary "Anna Cockrell - Track & Field - USC Athletics"]. University of Southern California Athletics<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref> N'afọ 2016, o ritere ihe nrite ọla edo na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị, na 55.20s, na 2016 IAAF World U20 Championships nke emere na Bydgoszcz, Poland.<ref name="american_norman_jr_world_junior_200m_2016">{{Cite news|url=https://www.insidethegames.biz/articles/1039874/american-norman-jr-claims-world-junior-200m-crown-in-championship-record-time|publisher=InsideTheGames.biz|date=July 22, 2016|title=American Norman Jr claims world junior 200m crown in Championship record time}}</ref><ref name="final_women_400m_hurdles_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 400 metres hurdles – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215618/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-400H-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref> O nwetakwara ihe nrite ọla edo na asọmupi 4 × 400 mita nke ụmụ nwanyị.<ref name="final_women_4_400m_relay_world_u20_2016">{{Cite web|title=Women's 4 × 400 metres relay – Final results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=July 9, 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200709215841/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-4X4-W-f----.RS6.pdf|archivedate=July 9, 2020}}</ref>
Na June 2019, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA na asọmupi NCAA nke afọ maka ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị na oge nke 55.23 mgbe ọ bụ onye nke abụọ na nke ọ bụla n'ime afọ abụọ gara aga.<ref>{{Cite web|author=Creasy|first=Jason|date=June 8, 2019|title=Anna Cockrell Wins NCAA 400m Hurdle National Title!|url=https://nc.milesplit.com/articles/262989/anna-cockrell-wins-ncaa-400m-hurdle-national-title|accessdate=August 2, 2021|work=MileSplit North Carolina}}</ref> N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2019, o ritere ihe nrite ọlaọcha na ihe omume 400 mita nke ụmụ nwanyị na ihe nrite ego edo na ihe omume 4 × 400 mita nke ndị inyom na 2019 Pan American Games nke emere na Lima, Peru.<ref name="athletics_results_book_pan_american_games_2019">{{Cite web|title=Athletics Results Book|url=https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf|archivedate=14 June 2020|accessdate=14 June 2020|work=2019 Pan American Games}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf "Athletics Results Book"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''2019 Pan American Games''. [https://web.archive.org/web/20200614230516/https://www.panamsports.org/downloads/pdf/lima-2019/AT_Results_Book_1.0.pdf Archived] <span class="cs1-format">(PDF)</span> from the original on June 14, 2020<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 14,</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'ọnwa Mee 2021, a kpọrọ Cockrell onye egwuregwu egwuregwu nke afọ nke afọ nke ụmụ nwanyị nke Pac-12 nke 2021 tupu o nyere aka iduga ụlọ akwụkwọ ya na nke atọ n'usoro na asọmupi Pac-12 nke afọ 2021 site na mmeri nke ihe omume 100 mita na 400 mita.<ref>{{Cite web|date=May 16, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Pac-12 Women's Track & Field Scholar Athlete Of The Year|url=https://pac-12.com/article/2021/05/16/uscs-anna-cockrell-named-2021-pac-12-womens-track-field-scholar-athlete-year|accessdate=August 2, 2021|work=[[Pac-12 Conference]]}}</ref><ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref> N'ọnwa na-esote, mgbe akagbuchara asọmupi nke afọ gara aga n'ihi ọrịa COVID-19, Cockrell ghọrọ onye mmeri NCAA nke 2021 maka ihe mgbochi 100 mita nke ụmụ nwanyị na ihe mgbochi 400 mita iji nyere aka mee ka ụlọ akwụkwọ ya merie aha otu na 2021 NCAA Division I Outdoor Track and Field Championships. Ọ gbara ọsọ 100 mita na oge nke 12.58 na 400 mita na oge 54.68 wee bụrụ nwanyị nke abụọ n'akụkọ ihe mere eme iji merie ihe omume abụọ ahụ n'otu oge na asọmupi NCAA.<ref>{{Cite web|date=June 13, 2021|title=Southern California wins women's track and field title, LSU wins men's title|url=https://www.ncaa.com/live-updates/trackfield/d1/LSU-men-USC-women-win-2021-di-outdoor-track-field-championships|accessdate=August 2, 2021|publisher=[[National Collegiate Athletic Association]]}}</ref> Ihe ndị ọ rụzuru mere ka ọ nata onyinye egwuregwu Honda nke 2021 maka track na field na Pac-12's Tom Hansen Conference Medal maka afọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=June 18, 2021|title=USC's Anna Cockrell Named 2021 Honda Sports Award Winner For Track And Field|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/18/track-field-cockrell-named-the-2021-honda-sports-award-winner-for-track-and-field.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="TomHansenMedal" />
Cockrell gụsịrị akwụkwọ na Mahadum nke Southern California na afọ 2019 na nzere bachelọ na nkwukọrịta site na Annenberg School na obere na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ gara n'ihu nweta nzere masta ya na iwu ọha na eze na asambodo na nkwado iwu ọha na 2021.<ref name="TomHansenMedal">{{Cite web|date=June 23, 2021|title=Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://usctrojans.com/news/2021/6/23/baseball-anna-cockrell-and-john-thomas-named-uscs-2021-pac-12-tom-hansen-medal-winners.aspx "Anna Cockrell, John Thomas Named USC's 2021 Pac-12 Tom Hansen Medal Winners"]. University of Southern California Athletics. June 23, 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite web|cite web]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: url-status ([[Ụdị: CS1 nọgidere: url-ọnọdụ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: url-status]]</ref>
Na 2020 United States Olympic Trials maka track na field na ọnwa June 27, n'afọ 2021, Cockrell nọ n'ọnọdụ nke atọ na ihe omume mgbochi 400 mita nke ụmụ nwanyị iji ruo eru maka otu ahụ n'akụkụ Sydney McLaughlin na Dalilah Muhammad. O mebiri ihe ndekọ nke onwe ya na nke ụlọ akwụkwọ na ihe omume mgbochi 400-meter na oge nke 53.70, n'ihu ihe ndekọ gara aga ọ setịpụrụ na 2021 NCAA championships.<ref>{{Cite web|date=June 27, 2021|title=USC's Anna Cockrell, Dalilah Muhammad Make U.S. Olympic Track & Field Team In 400m Hurdles|url=https://usctrojans.com/news/2021/6/27/track-field-cockrell-muhammad-make-us-olympic-t-f-team-in-the-400m-hurdles.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref>
N'egwuregwu Olimpik, Cockrell ruru eru maka ọkara ikpeazụ mgbe ọ batara na nke atọ na ọsọ okpomọkụ ya na oge 55.37.<ref>{{Cite news|author=Stroehlein|first=Ashley|date=August 2, 2021|title='I couldn’t have imagined I’d be living this way' - Anna Cockrell shares her difficult path to Tokyo Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-difficult-path-tokyo-olympics/275-4268fbaa-ef20-4055-94ca-27fe41c8bb59|accessdate=August 2, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|date=July 30, 2021|title=Track and Field 400m Hurdles Round 1 Olympic Results and Live Scores|url=https://results.nbcolympics.com/track-and-field/womens-400m-hurdles/round-1/2153630|accessdate=August 2, 2021|work=NBC Olympics}}</ref> O mechara mechie n'ọnọdụ nke abụọ na oge nke 54.17 na ọkara ikpeazụ, na-eme ka ọ banye n'ọkwa ikpeazụ.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref> Na ngwụcha, Cockrell yiri ka ọ ga-abụ onye nke asaa, mana e mechara wepụ ya mgbe ndị ọrụ chọpụtara na o mebiri ụzọ.<ref>{{Cite news|author=Korynta|first=Emma|date=August 4, 2021|title=Here's why Anna Cockrell was disqualified from the women's 400m hurdles finals at Olympics|work=[[WCNC-TV]]|url=https://www.wcnc.com/article/sports/olympics/anna-cockrell-disqualified-womens-400m-finals/275-532e5635-c221-4a44-9c12-53fd67237db5|accessdate=August 4, 2021}}</ref><ref>{{Cite news|author=Palmer|first=Ewan|date=August 4, 2021|title=Why Was Anna Cockrell Disqualified From 400m Hurdles Final at Tokyo Olympics?|work=[[Newsweek]]|url=https://www.newsweek.com/anna-cockrell-disqualified-400-hurdles-tokyo-olympics-1616002|accessdate=August 6, 2021}}</ref>
Cockrell abụwo onye na-akwado ahụike uche nke ụmụ akwụkwọ na-eme egwuregwu mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ n'ọkpụkpụ ụkwụ n'ụbọchị mbụ nke 2019 NCAA Division I Indoor Track and Field Championships nke ọ boro onwe ya ụta maka ọdịda ụlọ akwụkwọ ya na asọmupi otu. Mgbe o gosipụtara mgbaàmà siri ike nke ịda mbà n'obi na ọchịchọ igbu onwe ya, o mechara chọọ enyemaka n'aka ndị enyi ya, onye isi nchịkwa ya, na onye na-ahụ maka egwuregwu, ndị niile ọ kelere n'okwu ngụsị akwụkwọ nwa akwụkwọ na onye na'egwuregwu na USC nke mechara gbasaa.<ref name="RossCockrell">{{Cite news|author=Laine|first=Jenna|date=August 2, 2021|title=Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice|work=[[ESPN]]|url=https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLaine2021">Laine, Jenna (August 2, 2021). [https://www.espn.com/nfl/story/_/id/31942905/tampa-bay-buccaneers-cornerback-ross-cockrell-inspired-sister-olympic-run-delivers-strong-practice "Tampa Bay Buccaneers cornerback Ross Cockrell, inspired by sister's Olympic run, delivers strong practice"]. ''[[ESPN]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Kragen|first=Aubrey|date=June 5, 2019|title=Anna Cockrell: Brave, Not Perfect|url=https://usctrojans.com/news/2019/6/5/usc-ripsit-blog-anna-cockrell-brave-not-perfect.aspx|accessdate=August 2, 2021|publisher=University of Southern California Athletics}}</ref><ref name="Cockrell_perfection">{{Cite news|author=Grosbard|first=Adam|date=July 6, 2020|title=USC’s Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection|work=[[Orange County Register]]|url=https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/|accessdate=August 2, 2021}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGrosbard2020">Grosbard, Adam (July 6, 2020). [https://www.ocregister.com/2020/07/05/uscs-anna-cockrell-finds-her-voice-outside-the-facade-of-perfection/ "USC's Anna Cockrell finds her voice outside the facade of perfection"]. ''[[Ndepụta nke Orange County|Orange County Register]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 2,</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|author=Adams|first=Emily|date=July 30, 2021|title='My body never gave up on me': Anna Cockrell opens up about mental health, Olympic journey|url=https://www.usatoday.com/story/sports/olympics/2021/07/30/olympic-hurdler-anna-cockrell-opens-up-her-mental-health-journey/8016243002/|accessdate=August 2, 2021|work=[[USA Today]]}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
r09pjlmo8e52m9d8lbrcy6yvhrupva6
Cachupa
0
19022
86664
86005
2022-08-05T07:49:47Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Cachupa 2.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
'''Cachupa''' (Portuguese pronunciation: , [[Cape Verde|Cape Verdean]] Creole '''''Katxupa''''' IPA: [kɪˈānupɐ]) bụ nri a ma ama sitere n'àgwàetiti Cape Verde, mpaghara Ọdịda anyanwụ Afrịka. Ọ bụ nri a na-esi nri nke ọka (hominy), agwa, cassava, poteto, azụ ma ọ bụ anụ (sausage, anụ ehi, ewu ma ọ bụ ọkụkọ), na mgbe mgbe morcela (sosoji ọbara). A na-akpọ ya nri mba ahụ, agwaetiti ọ bụla nwere ọdịiche mpaghara nke ya.<ref>{{Cite book|author=King|first=Russell|url=https://books.google.com/books?id=dPiaOiPH5OYC|title=The Mediterranean Passage: Migration and New Cultural Encounters in Southern Europe.|publisher=[[Liverpool University Press]]|year=2001|isbn=0-85323-646-1}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.umassd.edu/specialprograms/caboverde/cachupa.html|title=Cachupa di Cabo Verde|author=Raymond Almeida|publisher=[[University of Massachusetts Dartmouth|UMassD]]|accessdate=2006-12-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061205234921/http://www.umassd.edu/specialprograms/caboverde/cachupa.html|archivedate=2006-12-05}}</ref> Ụdị usoro nri a na-akpọ cachupa rica na-enwekarị ihe ndị ọzọ karịa ''cachupa'' pobre dị mfe.
== Cachupa guisada ==
[[Usòrò:Cachupa_guisada_com_peixe.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Cachupa_guisada_com_peixe.jpg/300px-Cachupa_guisada_com_peixe.jpg|thumb|300x300px|Cachupa frita (nke a makwaara dị ka cachupa guisada)]]
A na-esikarị ihe ndị fọdụrụ na Cachupa esi, a na-akpọ nri a na-emepụta cachupa frita, cachupa guisada ma ọ bụ cachupa refogada, nke pụtara "''cachupa'' esi".<ref>{{Cite web|url=http://receitas_cv.blogs.sapo.cv/1593.html|title=Recipes for Cachupa|publisher=SAPO CV|language=pt|accessdate=2017-01-15|archivedate=2017-12-30|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171230050043/http://receitas_cv.blogs.sapo.cv/1593.html}}</ref> Enwere ike iji àkwá e siri esi na sausage e siri esi (''linguiça'') ma ọ bụ mackerel e siri esi nye nri ụtụtụ a.<ref>{{Cite web|url=http://pt.livinginlisbon.com/rubricas/item.php?id=509|title=Mae Preta|work=Pt.livinginlisbon.com|language=pt}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://tv1.rtp.pt/EPG/tv/epg-janela.php?p_id=21054|title=Sabor Crioulo|work=Tv1.etp.pt|language=pt}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.santiagocv.com/spip.php?article3|title=Archived copy|accessdate=2017-01-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170924095512/http://www.santiagocv.com/spip.php?article3|archivedate=2017-09-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.portugalcaboverde.com/news_detail.php?id=309|title=Câmara de Comércio, Indústria e Turismo Portugal Cabo Verde|work=Portugalcaboverde.com}}</ref>
== Ndị ọzọ ==
E nwekwara ụdị Cachupa Rica nke a na-eje ozi na Quintal da Música, ụlọ oriri na ọṅụṅụ egwu na klọb na Plateau na Center of Praia.<ref>{{Cite web|url=https://sabores.sapo.pt/receita/cachupa-rica-moda-quintal-da-musica|title=Recipe for Cachupa Rica, 5tal da Música style|publisher=SAPO|language=pt|accessdate=2018-07-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141024141730/http://sabores.sapo.pt/receita/cachupa-rica-moda-quintal-da-musica|archivedate=2014-10-24}}</ref>
== Na São Tomé na Príncipe ==
Ọ bụkwa otu n'ime nri kachasị ewu ewu na São Tomé na Príncipe. O yikarịrị ka e si na Cape Verde weta nri ahụ. A na-eji agwa na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, agwa sara mbara na ọka akwadebe ya.
== Ihe Nketa ==
Abọm studio nke ise nke Carmen Souza, nke akpọrọ ''Kachupada'' bụ maka nri ọdịnala a, a tọhapụrụ ya na afo 2013.
== Hụkwa ==
* Nri ndị Cape Verde
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta stews
* Canjica ma ọ bụ ভগzá - nri yiri nke a na-ewu ewu n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Brazil, Otú ọ dị, ọ na-eji naanị ọka eme ihe na nkwadebe
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* Mark Zanger, (2001), ''Akwụkwọ nri agbụrụ America maka ụmụ akwụkwọ'', ABC-CLIO
* N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ dị mma ka ọ bụrụ na ọ dị mkpa ka a mata ihe ndị dị mkpa ka e mata ihe ndị a na-akpọ Cap-Vert.
* Jeanne, Jacob, Ashkenazi, Michael: Akwụkwọ nri ụwa: Ihe kacha mma sitere na gburugburu ụwa. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/1610694694|1610694694]]
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20170418201853/http://undinerpresqueparfait.m6.fr/videos/11313292-preparation_de_la_cachupa_cap_verdienne.html Vidio nke ime Cachupa Cape Verde] na mmemme nri French Un diner presque parfait nke netwọk M6 (n'asụsụ French)
dw9f7j1cml0hunnvlh15nuyrj1mgbsi
Chakhchoukha
0
19023
86582
86006
2022-08-05T06:15:49Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Chakhchoukha9.JPG|thumb|Chakhchoukha]]
'''Chakhchoukha''' ma ọ bụ '''chekhechoukha''' (Arabic) bụ nri nri nri Algeria, a na-eri ya mgbe niile n'ememe, ọkachasị nke a ma ama na mpaghara Aurès. Nri ahụ nwere obere iberibe ''rougag'' (obere ogbe achịcha dị larịị) agwakọta ya na ''marqa'', ihe a na-esi nri.<ref>{{Cite news|url=https://www.vitaminedz.com/fr/Algerie/chakhchoukha-de-biskra-3252-Articles-0-15610-1.html|title=Chakhchoukha de Biskra|work=vitaminedz.com|accessdate=2018-02-05|language=fr-FR}}</ref>
== Nkọwa ==
Chakhchoukha bụ nri Chaoui nke mbụ nke agbasaala ugbu a n'akụkụ ndị ọzọ nke ndị [[Algeria]]. Okwu ''chakhchoukha'' sitere na ''tacherchert'', "ịda" ma ọ bụ "ịgbaji n'ime obere iberibe" n'asụsụ Chaoula.
== Nkwadebe ==
A na-eji semolina dị mma eme ''rougag'' ma ọ bụ achịcha dị larịị ma, mgbe emechara ya, a na-eji aka dọwara ya ka ọ bụrụ obere iberibe.
Mgbe ị na-eri nri n'otu n'otu, a na-etinye ihe dị ka aka abụọ n'ime efere ahụ wee wụnye ofe ma ọ bụ stew n'elu.
''Marqa'' ma ọ bụ stew nwere nwa atụrụ a pịrị apị nke e ji ihe na-esi ísì ụtọ, tomato, yabasị a pịrị pịrị apụ na chick peas sie. A na-agbakwunye poteto, zucchini, karọt na ose na ngwakọta ahụ dabere na oge, mpaghara na ezinụlọ.
Ihe ndị na-esi ísì ụtọ a na-eji eme nri bụ chillies na-acha ọbara ọbara, caraway, ras el hanout, ose ojii na cumin.
E nwere ụdị nri a na Batna na obodo ndị dị nso, dị ka Barika, M'Sila na Biskra, nke na-eji ụdị achịcha dị iche.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Algeria
* Torta de gazpacho, nri Spanish yiri ya ma n'ọdịdị ya ma mmalite ya.
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
fc16iue0lns1lk82f6o5gc3uvgap4xn
Yasmin Miller
0
19024
86618
86008
2022-08-05T06:50:16Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:20150527 Yasmin Miller 5684.jpg|thumb|Yasmin Miller]]
'''Yasmin Miller''' (amụrụ na 24 Mee n'afọ 1995) bụ onye na-eme egwuregwu track and field nke Britain nke na-asọ mpi na sprint na ihe mgbochi. O sonyere na 100 mita hurdles maka Great Britain mgbe ọ dị afọ 16 na 2011 World Youth Championships in Athletics . Ọ meriri otu ihe omume ahụ na Commonwealth Youth Games nke afọ ahụ ma bụrụkwa onye otu mmeri 4 × 100 mita relay team. Ọ kwughachiri ihe ịga nke ọma ikpeazụ na 2013 European Athletics Junior Championships. Miller enweela ihe ịga nke ọma na mba mgbochi, na-emeri ọla nchara abụọ, ọlaọcha na ọla edo na ihe mgbochi mita 60 na British Indoor Athletics Championships na ọlaọcha Na ọla nchara na ihe mg mgbochi 100m na British Athletics Championship.
A mụrụ Miller na 24 Mee n'afo 1995.<ref name="WA">{{Cite web|title=Yasmin Miller Profile|url=https://www.worldathletics.org/athletes/great-britain-ni/yasmin-miller-14360668|work=World Athletics|accessdate=13 December 2021}}</ref> Ọ gara ụlọ akwụkwọ na Derbyshire.<ref name="derbys">{{Cite news|title=DIS athletes among winners at DSSA sports awards|url=https://issuu.com/nikkies/docs/dis_update_issue_4_magazine_online_|accessdate=13 December 2021|work=Derbyshire Institute of Sport|date=November 2013|language=en}}</ref> Mgbe ọ dị afọ iri na isii, ọ sonyeere Great Britain na 2011 World Youth Championships in Athletics na Lille, France. O nweghị ọganihu site na ọkara ikpeazụ na ihe omume 100m.<ref name="WA" /> Na Septemba nke afọ ahụ, Miller ritere ọla edo n'otu ihe omume ahụ na 2011 Commonwealth Youth Games .<ref>{{Cite web|title=Commonwealth Youth Games Results - Isle of Man 2011 {{!}} Sports {{!}} Athletics 100 m Hurdles Women|url=http://www.cyg2011results.com/Sports/ATHLETICS/default.aspx?SportID=31&EventID=374|publisher=Isle of Man 2011 Commonwealth Youth Games|accessdate=13 December 2021}}</ref> N'otu asọmupi ahụ, o ritere ọla edo na 4 × 100 m relay na Dina Asher-Smith, Sophie Papps na Jazmin Sawyers.<ref>{{Cite web|title=Commonwealth Youth Games Results - Isle of Man 2011 {{!}} Sports {{!}} Athletics : 4 x 100 m Relay Women|url=http://www.cyg2011results.com/Sports/ATHLETICS/default.aspx?SportID=31&EventID=382|publisher=Isle of Man 2011 Commonwealth Youth Games|accessdate=13 December 2021}}</ref>
Miller so n'òtù ndị Britain nwetara ihe nrite ọla edo na 4 × 100 m relay na 2013 European Athletics Junior Championships na Rieti, Ịtali, n'akụkụ Asher-Smith, Steffi Wilson na Desiree Henry.<ref name="WA">{{Cite web|title=Yasmin Miller Profile|url=https://www.worldathletics.org/athletes/great-britain-ni/yasmin-miller-14360668|work=World Athletics|accessdate=13 December 2021}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.worldathletics.org/athletes/great-britain-ni/yasmin-miller-14360668 "Yasmin Miller Profile"]. ''World Athletics''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=Who is British Olympian Dina Asher-Smith?|url=https://www.independent.co.uk/sport/olympics/dina-asher-smith-injury-relay-200 m-b1897513.html|accessdate=13 December 2021|work=The Independent|date=5 August 2021|language=en}}</ref> Miller mekwara asọmupi na 100m hurdles n'otu ihe omume ahụ mana ọ nweghị ọganihu gafere okpomọkụ.<ref name="WA" /> N'afọ ahụ, a kpọrọ ya onye egwuregwu nke afọ ahụ na 2013 Derbyshire Schools ' Sports Association awards.<ref name="derbys">{{Cite news|title=DIS athletes among winners at DSSA sports awards|url=https://issuu.com/nikkies/docs/dis_update_issue_4_magazine_online_|accessdate=13 December 2021|work=Derbyshire Institute of Sport|date=November 2013|language=en}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://issuu.com/nikkies/docs/dis_update_issue_4_magazine_online_ "DIS athletes among winners at DSSA sports awards"]. ''Derbyshire Institute of Sport''. November 2013<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref> Miller bịara nke anọ na 100m hurdles na 2014 World Junior Championships na Athletics na Eugene, Oregon, US; n'otu afọ ahụ ọ meriri ọla edo na England Athletics n'okpuru 20s 100m hurgles.<ref>{{Cite news|author=Hill|first=Brian|title=Athletics: Katie Kirk sets a new best to claim English title|url=https://www.belfasttelegraph.co.uk/sport/othersports/athletics-katie-kirk-sets-a-new-best-to-claim-english-title-30374768.html|accessdate=13 December 2021|work=Belfast Telegraph|date=22 June 2014}}</ref><ref name="WA" /> Miller sonyere na 100m hurdles na 2015 European Athletics U23 Championships na Tallinn, Estonia, mana ọ nweghị ọganihu karịa okpomọkụ. Ọ nọ n'ọnọdụ nke anọ na 100 mita ihe mgbochi na 2017 European Athletics U23 Championships na Bydgoszcz, Poland.<ref name="WA" />
Miller gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum London South Bank, n'oge ahụ ọ biri na Canada Water. Miller nọchitere anya mahadum ahụ na British Universities and Colleges Sport Nationals. Na ihe omume ime ụlọ nke afọ 2017 o setịpụrụ ndekọ asọmpi ọhụrụ na 60m hurdles semi-final mana ọ bịara nke abụọ na nke ikpeazụ site na 0.01 sekọnd. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, na ihe omume n'èzí, ọ meriri 100m hurdles ikpeazụ. Na Septemba n'afọ 2017 Miller ga-alaghachi na mahadum iji mụọ maka nzere Master of Laws na iwu azụmahịa mba ụwa.<ref>{{Cite web|title=Balancing books and BUCS: LSBU's gold-medal winning law student|url=https://www.lsbu.ac.uk/about-us/news/balancing-books-and-bucs|work=London South Bank University|accessdate=13 December 2021|language=English|date=4 July 2017}}</ref>
Miller sonyere dị ka onye okenye na 2013 British Indoor Athletics Championships, na-etinye nke atọ na 60m hurdles.<ref>{{Cite web|title=British Athletics European Trials & UK Championships Sheffield 9-10 Feb 13 Results|url=https://www.thepowerof10.info/results/results.aspx?meetingid=73941&pagenum=2#60H|publisher=Power of 10|accessdate=13 December 2021}}</ref> Ọ kwughachiri ọnọdụ a na 2015 British Indoor Athletics Championships.<ref>{{Cite web|title=Sainsbury's Indoor British Championships Sheffield 14-15 Feb 15 Results|url=https://www.thepowerof10.info/results/results.aspx?meetingid=126294&pagenum=2#60HW|publisher=Power of 10}}</ref> Na 2017 British Athletics Championships ọ bịara nke abụọ na 100m hurdles.<ref>{{Cite web|title=British Championships Birmingham 1-2 Jul 17 Results|url=https://www.thepowerof10.info/results/results.aspx?meetingid=194571&pagenum=2#100HW|publisher=Power of 10|accessdate=13 December 2021}}</ref>
Miller esonyere nhọrọ maka 2018 Commonwealth Games na 2017 site na 0.01 sekọnd, na-agba ọsọ 60m ihe mgbochi na 8.16, mgbe achọrọ oge nke 8.15. N'afọ 2021, ọ kọwara ihe omume ahụ dị ka "ala nkume" nke ọrụ egwuregwu ya. O mechara hụ onye na-ahụ maka egwuregwu.<ref name="podcast">{{Cite web|title=Hello Happiness: Resolve|url=https://player.fm/series/the-wellcome-collection-podcast/hello-happiness-resolve|work=Player FM|publisher=Wellcome Collection|accessdate=13 December 2021|language=en}}</ref> Na 2017 England Athletics Senior Track & Field Championships Miller meriri n'ọnọdụ mbụ na 100m hurdles.<ref>{{Cite news|title=Mollie Courtney Claims England Championships Bronze|url=https://athleticsni.org/News/Athletics-NI-News/Mollie-Courtney-Claims-England-Championships-Bronze|accessdate=13 December 2021|work=Athletics Northern Ireland|date=31 July 2017}}</ref> Ọ bụ onye nke abụọ na 60m hurdles na 2018 British Indoor Athletics Championships na nke atọ na 100m hurdlas na 2019 British Athletics Championship.<ref>{{Cite web|title=British Athletics Championships Birmingham 17-18 Feb 18 Results|url=https://www.thepowerof10.info/results/results.aspx?meetingid=224240&pagenum=2#60H|publisher=Power of 10|accessdate=13 December 2021}}</ref><ref>{{Cite web|title=British Championships Birmingham 24-25 Aug 19 Results|url=https://www.thepowerof10.info/results/results.aspx?meetingid=287414&pagenum=2#100HW|publisher=Power of 10|accessdate=13 December 2021}}</ref>
Miller meriri n'ọnọdụ mbụ na 60m hurdles na 2020 British Indoor Athletics Championships.<ref>{{Cite news|title=Miller & King win 60 m hurdle golds|url=https://www.bbc.co.uk/sport/av/athletics/51601085|accessdate=13 December 2021|work=BBC Sport|date=22 February 2020}}</ref><ref>{{Cite web|title=Amy Hunt sprints into senior spotlight with UK 60 m win|url=https://athleticsweekly.com/event-news/amy-hunt-senior-spotlight-60 m-win-1039928233/|work=Athletics Weekly|accessdate=13 December 2021|date=22 February 2020}}</ref> Mgbe mkpọchi COVID-19 nke 2020 bidoro na United Kingdom, Miller enweghị ike iso onye nkuzi ya zụọ. Kama nke ahụ, ọ zụrụ n'ogige ntụrụndụ dị n'ihu ụlọ ya na London, na ụmụaka nọ n'ógbè ahụ na-eso ma na-eṅomi ya na-agba ọsọ.<ref name="podcast">{{Cite web|title=Hello Happiness: Resolve|url=https://player.fm/series/the-wellcome-collection-podcast/hello-happiness-resolve|work=Player FM|publisher=Wellcome Collection|accessdate=13 December 2021|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://player.fm/series/the-wellcome-collection-podcast/hello-happiness-resolve "Hello Happiness: Resolve"]. ''Player FM''. Wellcome Collection<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">13 December</span> 2021</span>.</cite></ref> Enyi nwoke Miller nyere aka site n'ịhazi oge ọ na-agba ọsọ.<ref name="podcast" /><ref>{{Cite news|title=Taking it in her stride|url=https://issuu.com/nikkies/docs/dis_update_issue_8_magazine_oct_201|accessdate=13 December 2021|work=Derbyshire Institute of Sport magazine, issue eight|date=October 2015|language=en}}</ref>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9qkss63o0ab6tspwnfl8f2hhvkw8pnr
Esther Chebet
0
19036
86616
86020
2022-08-05T06:48:01Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Corrida bulloise 2019 1608.jpg|thumb|Esther Chebet]]
'''Esther Chebet''' (amụrụ na 10 Septemba n'afọ 1997) bụ onye Uganda na-agba ọsọ n'etiti. O mechara nke ise na 2019 African Games (1500 m). Na 2019 World Cross Country Championships nke emere na Aarhus, Denmark, ọ mechara nke iri na anọ na asọmupi ndị okenye wee merie ọla nchara na asọmupi otu.<ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2019">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200627195835/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archivedate=27 June 2020|accessdate=27 June 2020|work=2019 IAAF World Cross Country Championships}}</ref>
Ọ sonyere na 2016 World U20 Championships (800 m), 2017 World Championships (1500 m) na 2019 World Championships (500 m) n'erughị nke ikpeazụ.<ref>{{Cite web|title=Semifinals results|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5680/AT-800-W-sf----.RS4.pdf|publisher=[[IAAF]]|accessdate=9 October 2017}}</ref><ref>[https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/5151/AT-1500-W-h----.RS4.pdf?v=1809092076 Heats results]</ref>
Oge kachasị mma ya bụ 2:03.1 nkeji na mita 800, nke o nwetara na Septemba 2016 na Eldoret; 4:02.90 nkeji na mita 1500, nke o mere na Mee 2019 na Nanjing; na 4:28.16 nkeji na mile run, nke o ruru na July 2017 na Lausanne.
Na ọnwa June n'afọ 2021, ọ ruru eru ịnọchite anya Uganda na 2020 Summer Olympics.<ref>{{Cite web|title=Chebet surprises with 5000m Olympics ticket|url=https://www.monitor.co.ug/uganda/sports/athletics/chebet-surprises-with-5000m-olympics-ticket-3419944|accessdate=2021-06-20|work=Daily Monitor|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s5ocjg49mitwkmjzuwzoz1vdklkzjsk
Lovers of Valdaro
0
19038
86585
86042
2022-08-05T06:19:19Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mantua2.jpg|thumb|Lovers of Valdaro]]
'''Ndị hụrụ Valdaro n'anya''', nke a makwaara dị ka "'''Ndị''' hụrụ Valdaro na-ahụ n'anya", bụ ọkpụkpụ mmadụ abụọ e dere ihe dị afọ 6,000.<ref>{{Cite news|publisher=Time|title=6,000 Years Later, the 'Lovers of Valdaro' Need a New Home|author=La Stampa / Worldcrunch|url=http://www.time.com/time/world/article/0,8599,2092970,00.html|date=September 13, 2011|accessdate=2013-04-29}}</ref> This is a test and will be deleted
25p7u7399z1pqjnyxh55pgh67taeqrs
Flora Shaw, Nwunye Lugard
0
19039
86589
86043
2022-08-05T06:23:35Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tcitp d012 frederick john dealtry lugard and wife (cropped).jpg|thumb|Flora Shaw, Nwunye Lugard]]
'''Dame Flora Louise Shaw, Lady Lugard''' {{postnominals|country=GBR|DBE}} (born 19 December 1852 – 25 January 1929), wu onye shi British<ref name="OxfordDNB">{{cite book|last1=Helly|first1=Dorothy O.|last2=Callaway|first2=Helen|title=Lugard, Dame Flora Louise, Lady Lugard (1852–1929)|date=2004|publisher=Oxford Dictionary of National Biography|location=Oxford|edition=May 2006|url=http://www.oxforddnb.com/index/38/101038618/|accessdate=11 October 2014}}</ref>
3u6mevcqj46u0tzao9klzazf4s2ronj
Fit-fit
0
19045
86629
86112
2022-08-05T07:01:31Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Taita fit-fit.jpg|thumb|Fit-fit]]
Fit-fit ma ọ bụ fir-fir (Ge'ez: ፍትፍት fitfit; ፍርፍር firfir), (Oromo: ''chechebsaa''), bụ nri Eritrea na Etiopia nke a na-ejikarị eme nri ụtụtụ. A na-enye Fit-fit site n'ịkwado isi ofe na ịpị injera ma ọ bụ kitcha n'ime iberibe ma gwakọta ha abụọ. A na-ejikarị achịcha dị larịị, bọta na-atọ ụtọ, na ''berbere'' na-esi ísì ụtọ eme ya. E nwere ụdị abụọ dị iche iche nke fit-fit dabere na ụdị achịcha a na-eji eme ihe: injera siri ike na kitcha na-enweghị ihe iko achịcha.
== Injera fit-fit ==
Injera fit-fit (enjera fetfet; kwa ''taita fit-fit'' na Tigrinya) bụ ngwakọta nke ''injera'', berbere, yabasị, na bọta a ñụchara añụcha. Mgbanwe dị iche iche na ntụziaka a bụ ihe a na-ahụkarị ebe a na-ejikarị aha ihe mgbakwunye dị ka prefix (dịka injera na shiro (chickpea puree), a na-akpọ ya ''shiro'' fit-fit).
Na Eritrea, a na-agbakwunye ofe anụ fọdụrụ (''zighni'' ma ọ bụ ''tsebhi'') na injera fit-fit ma nye ya maka nri ụtụtụ na ose chili na yogọt n'akụkụ. N'otu aka ahụ, na Etiopia, a na-eji ''wat'' fọdụrụnụ eme ihe dị ka isi ihe tinyere ''injera''.
Enwere ike iji spoon rie Injera fit-fit mgbe a na-enye ya n'ime efere ma ọ bụ jiri aka nri rie ya mgbe a na na-enyefe ya n'elu injera ọzọ dị ka ọ dị na nri ndị Etiopia ma ọ bụ Eritrea.
== Kitcha fit-fit ==
[[Usòrò:Kitcha_fit_fit.png|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Kitcha_fit_fit.png/220px-Kitcha_fit_fit.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Kitcha fit-fit na-enye ya na iko yogọt ọhụrụ ma tinye ya berbere (ihe na-esi ísì ụtọ) n'elu ya.]]
Kitcha fit-fit (ọdịiche dị na Etiopia: kitta fer-fer, kita fir-fir; nke a maara nke ọma site na aha Oromo ya '''''chechebsa''''') bụ ngwakọta nke kitcha (Tigrinya) ma ọ bụ kitta (Amharic), berbere, na bọta doro anya. A na-eri nri Kitcha fit-fit mgbe ụfọdụ na yogọt nkịtị (''urgo'' na Amharic na ''rug-o'' na Tigrinya). N'adịghị ka ọtụtụ nri ndị mba Etiopia, a na-eri ya na arịa (na-abụkarị spoon).
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta efere achịcha
* Ndepụta nri na nri ndị Etiopia
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1">
</references>
<references />
<references />
4wie6peqb0zd7yobwnrd3nipxfo4k8k
Bsisa
0
19053
86631
86123
2022-08-05T07:03:30Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[File:Tunisian_bsisa.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Bsisa nke Tunisia nke Msaken na ọka wit e siri esi, mmanụ oliv na mkpụrụ osisi kpọrọ akpọ ]]
[[Usòrò:Bsissa 11.JPG|thumb|Bsisa]]
'''Bsisa''' (Arabic, Berber ''aḍemmin'' Hebrew) bụ nri a na-eri na Mediterenian, nke dabeere na ntụ ọka bali e siri esi nke malitere n'oge ndị Rom.<ref>Cp. Vermondo Brugnatelli, "Elementi per uno studio dell'alimentazione nelle regioni berbere", in: D. Silvestri, A. Marra, I. Pinto (a c. di), ''Saperi e sapori mediterranei. La cultura dell'alimentazione e i suoi riflessi linguistici (Napoli, 13-16 ottobre 1999)'', Napoli, 2002, vol. III, pp. 1067–1089.</ref><ref>Rula Attia, "Tunisian Bsisa", {{Cite web|url=http://recipes-for-food.com/tunisian-bsisa/|title=Archived copy|accessdate=2014-02-06|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140225083129/http://recipes-for-food.com/tunisian-bsisa/|archivedate=2014-02-25}}]</ref>
Bsisa bụ ngwakọta dịgasị iche iche nke ọka a siri esi na fenugreek na aniseed na cumin na shuga. A maara ụdị nri a na Tunisia na Libya niile. Akụkọ ihe mere eme ya laghachiri azụ ogologo oge, ndị njem na ndị na-akwagharị akwagharị na-eburu bsisa na ha na njem ha ebe ọ bụ na ọ jupụtara na uru nri na-edozi ahụ ma dị mfe iwere n'ụdị ntụ ya.
Ahịhịa na ihe na-esi ísì ụtọ a na-agbakwunye na ngwakọrita ahụ nwere ike ịdịgasị iche, a pụtakwaraara iji ngwakọta ahụ mee ihe dị ka mmiri mgbe agbakwunyere ya na mmiri ara ehi ma ọ bụ mmiri, na-emepụta ihe ọṅụṅụ siri ike a na-akpọ Rowina. Ihe a na-ejikarị eme ihe maka bsisa bụ ịgwakọrita ha na mmanụ oliv n'ime ihe na-esi ísì ụtọ. A na-eri nke a na ụbọchị ma ọ bụ fig maka nri ngwa ngwa nke bara ọgaranya ma nwee ahụike. 'Howira' bụ ngwakọta yiri nke Bsisa, agbanyeghị na ọ na-agba ọchịchịrị ma nwee ihe ndị yiri ya.<ref>Bsisa and Howira in [http://libyanfood.blogspot.com/2010/08/bseisa-and-howira.html Libyan Food Blog]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/19990302050951/http://www.libyana.org/food/zemm.htm Zumita in Libyana]</ref>
Ndị Tunisia na ndị [[Libya]] na-eri ya n'oge dị iche iche, ọkachasị n'ụbọchị mbụ nke ọnwa Hibru nke Naịsan dịka nke a bụ ụbọchị e guzobere Mishkan (ụlọ oriri) (n'ọnọdụ a, a na-akpọ nri ahụ ''bsiset el-marquma'' ma ọ bụ naanị Bsisa).<ref>{{Cite web|url=https://www.mangeonsbien.com/savoir-plus/le-saviez-vous/bsissa-mets-rassasiant-vertus/|title=La "bsissa" : Un mets rassasiant aux multiples vertus|date=19 February 2019}}</ref> Nri ahụ bụ ntụ nke nwere ọka wit na ọka bali, nke na-anọchite anya ụrọ e ji wuo Mishkan. Tụkwasị na nke a, nne ezinụlọ ahụ na-etinye mgbaaka ọla edo ya n'ime Bsisa, na-echeta ọla edo nke e jikwa mee ihe n'iwu Mishkan. Tupu o rie bsisa, nna nke ezinụlọ ahụ na-agọzi ya n'asụsụ Arabic ka ọ na-agwakọta Bsisa site na iji mkpịsị ugodi ụlọ ya na mmanụ, na-echeta mmanụ e ji mee Mishkan Nke a na-anọchi anya "emeghe" nke 'afọ ọhụrụ' Nna na ezinụlọ na-aloghachi n'otu n'otu:<ref>{{Cite web|url=http://www.temehu.com/Libyan-food.htm#bsisa|title=''Bsisa''|accessdate=2010-11-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110806045021/http://www.temehu.com/Libyan-food.htm#bsisa|archivedate=2011-08-06}}</ref>
Ya fetach, '''Bla Neftach''', '''Arzekna warzek menna''' Ya atai, '''Bla mena'''!
== Ihe edeturu ==
<references />
== Hụkwa ==
* Tsampa, ihe yiri ya na Tibet
* Nri ndị Arab
* Nri nke Tunisia
* Nri nke Libya
* Nri nke ndị Juu Sephardic
lad9iy0ian446gltnc3c4jif2c0xolk
Hawawshi
0
19054
86665
86124
2022-08-05T07:55:30Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Egyptian meatloaf.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
Hawawshi (mgbe ụfọdụ a na-asụ '''Hawwaoshi'''; Egyptian Arabic: حواوشي; IPA: ) bụ nri ọdịnala ndị Ijipt. Ọ bụ pita e ji anụ e gburu egbu tinye ma tinye ya yabasị, ose, parsley, na mgbe ụfọdụ chilies. Ụdị dị iche iche nke ndị hawawshi bụ "baladi" (ụkpụrụ) na Alexandrian.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFعبد_الحميد2017">عبد الحميد, أشرف (6 November 2017). [https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html "كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟"]. ''Alarabiya.net''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref> N'ọtụtụ n'ime Ijipt, a na-eme ya site na itinye anụ na achịcha ndị [[Egypt|Ijipt]] dị larịị wee sie ya n'ọkụ. N'Aleksandria, a na-etinye ihe ndị ahụ n'etiti okpukpu abụọ dị gburugburu, wee sie ha n'ọkụ.<ref>{{Cite web|author=Amira|title=Hawawshi – Stuffed Pita Bread|url=https://amiraspantry.com/hawawshi-stuffed-pita-bread/|accessdate=10 May 2018|date=March 9, 2013}}</ref> Hawshi ndị Aleksandria na-enwekarị ihe na-esi ísì ụtọ na ihe na-atọ ụtọ dị iche iche.<ref name="Ashraf" /> Hawawshi agbasala na mba ndị ọzọ dị na Middle East na North Africa na ụfọdụ ọdịiche. Na Levant, a na-eme ya site na iji achịcha saj ma tinye ose ọkụ na-ekpo ọkụ.<ref name="Isra">{{Cite news|author=إسراء|first=عبد القادر|title=حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة|url=https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740|accessdate=15 March 2019|work=Youm7|date=23 June 2017}}</ref> Na [[Algeria]], a maara ya dị ka "muhajib" ma na-eri ya na ofe ma ọ bụ salad yogọt.<ref name="Isra" />
A na-emekarị Hawawshi n'ụlọ ndị Ijipt ma na-eji ya na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ụfọdụ, na-abụkarị ihe a na-ewepụta. Ọnụahịa na ụlọ oriri na ọṅụṅụ dị site na £ E10 ruo 30, dabere na nha na oke anụ eji eme ihe.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ onye Ijipt na-egbu anụ aha ya bụ Ahmed al-Hawawsh chepụtara Hawawshi n'afọ 1971.<ref name="Ashraf">{{Cite news|author=عبد الحميد|first=أشرف|title=كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟|url=https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html|accessdate=15 March 2019|work=Alarabiya.net|date=6 November 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFعبد_الحميد2017">عبد الحميد, أشرف (6 November 2017). [https://www.alarabiya.net/ar/last-page/2017/11/06/%D9%83%D9%8A%D9%81-%D8%A8%D8%AF%D8%A3%D8%AA-%D9%82%D8%B5%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%8A%D9%8A%D9%86-%D9%85%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D9%88%D8%A7%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D9%85%D8%A7-%D8%B3%D8%B1-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%AA%D9%87%D8%9F.html "كيف بدأت قصة المصريين مع "الحواوشي" وما سر تسميته؟"]. ''Alarabiya.net''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref><ref name="Isra">{{Cite news|author=إسراء|first=عبد القادر|title=حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة|url=https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740|accessdate=15 March 2019|work=Youm7|date=23 June 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFإسراء2017">إسراء, عبد القادر (23 June 2017). [https://www.youm7.com/story/2017/6/23/%D8%AD%D9%83%D8%A7%D9%8A%D8%A9-%D8%A3%D9%83%D9%84%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%89-%D8%B1%D8%BA%D9%8A%D9%81-%D9%85%D8%B5%D8%B1%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84%D9%89-%D8%AE%D8%B1%D8%AC-%D9%85%D9%86-%D8%B4%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B9-%D8%A7%D9%84%D9%82%D8%A7%D9%87%D8%B1%D8%A9/3296740 "حكاية أكلة..الحواوشى رغيف مصرى أصلى خرج من شوارع القاهرة"]. ''Youm7''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 March</span> 2019</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=تعرف على أصل تسمية "الحواوشي" وطريقة عمل "الإسكندراني"|url=http://www.dotmsr.com/news/204/1040653/%D8%AA%D8%B9%D8%B1%D9%81-%D8%B9%D9%84%D9%89-%D8%A3%D8%B5%D9%84-%D8%AA%D8%B3%D9%85%D9%8A%D8%A9-%D8%A7%D9%84%D8%AD%D9%88%D8%A7%D9%88%D8%B4%D9%8A-%D9%88%D8%B7%D8%B1%D9%8A%D9%82%D8%A9-%D8%B9%D9%85%D9%84-%D8%A7%D9%84%D8%A5%D8%B3%D9%83%D9%86%D8%AF%D8%B1%D8%A7%D9%86%D9%8A|accessdate=15 March 2019|work=dotMsr|date=4 October 2017}}</ref> Site n'ụlọ ahịa ya na mpaghara Souk Al-Tawfik na Cairo, hawawshi gbasara na Cairo wee gaa n'ebe ndị ọzọ nke Ijipt.<ref name="Ashraf" /> Kemgbe ọnwụ al-Hawawsh, hawawshi aghọwo ihe a ma ama karịsịa na Sharqia Governorate na Nile Delta, ebe a na-akọ na a na-ahụ hawawshi kachasị mma.<ref name="Ashraf" /><ref name="Isra" />
== Hụkwa ==
* [[Samosa|Sambusa]], ihe yiri ya n'Etiopia
* Fatayer, nke Lebanọn yiri ya
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri Cornish
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
784ds7n68iyrgits7uu0224bou452by
Bazin (bread)
0
19055
86639
86125
2022-08-05T07:09:37Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Bazin.jpg|thumb|Bazin (bread)]]
'''Bazin''' (Arabic: البازين, nke a na-akpọ , bụ achịcha na-enweghị ihe na-eko achịcha na nri Libya nke e ji ọka bali, mmiri na nnu mee. A na nakwado bazin site n'isi ụtụ ọka bali n'ime mmiri wee tie ya iji mepụta ntụ ọka site na iji ''magraf'', nke bụ osisi pụrụ iche e mere maka nzube a. Enwere ike itinye ntụ ọka ahụ n'ime efere ma nye ohere ka ọ sie ike, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-eme ya ma ọ bụ na-esi ya ọkụ. [lower-alpha 1] Nnu na-enye aka na ike nke bazin. Bazin nwere ike ịnwe ihe yiri ihe siri ike na ihe siri ike. A pụrụ ịkwado ya site na iji ntụ ọka wit dum, mmanụ oliv na ose dị ka ihe ndị mejupụtara ya.
A na-ejikarị tomato sauce, àkwá, poteto na atụrụ enye bazin. Usoro nkwado isi ya na-agụnye ịkpụzi ntụ ọka ahụ ka ọ bụrụ pyramid ma ọ bụ dome, e mesịa, a pụrụ iji ofe tomato ma ọ bụ stew anụ na poteto wụsara n'elu ma ọ bụ gburugburu ma jiri àkwá sie ike chọọ ya mma. Enwere ike itinye akwa raw n'ime ofe ọkụ. Aseeda bụ efere eji bazin, mmanụ aṅụ, sirop dat na bọta ma ọ bụ mmanụ a kwadebere. Bazin nwekwara ike isonyere ugu esiri esi na ngwakọta tomato ihendori.
Mgbe a na-eri ya, a pụrụ "ịkụkọta ya ma jiri mkpịsị aka rie ya". A na-eri ya site na iji aka nri, a pụkwara iri ya n'otu. A kọwawo Bazin dị ka nri ọdịnala na dị ka nri mba Libya.
== Sauce ==
Enwere irụwadebe ofe Bazin site n'iji ya esi nri (ma ọ bụ ubu ma ọ bụ ụkwụ) na yabasị a pịrị apị, turmeric, nnu, chilli powder, helba (fek), paprika na-atọ ụtọ, ose ojii na tomato paste. A pụkwara itinye agwa buru ibu, lentil na poteto. A na-ahazi ofe, àkwá, poteto na anụ gburugburu ebe a na-eme ntụ ọka. A na-ejikarị lemon na chillies ọhụrụ ma ọ bụ pickled (imsaiyar) eri nri ahụ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụzọ ochie e si eme bazin bụ iji mepụta ntụ ọka ahụ n'ime achịcha nkwụ ma sie ya na mmiri n'ime ite ọla kọpa pụrụ iche a na-akpọ__hau____hau____hau__ . A na-eji nnukwu, dị larịị, osisi na-agwakọta achịcha ọka bali, ebe ọ bụ na ha siri ike, n'ime ite ahụ ma gwakọta ha iji mepụta otu nnukwu iberibe. N'oge ndị a, a na-ejikarị blender eme ihe, ma ọ bụ a na-esi ntụ ọka ahụ ozugbo na mmiri dị ka pudding.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* [[Ụtara|Fufu]]
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke achịcha
== Ihe edeturu ==
{{notelist}}
== Ihe odide ==
{{Reflist|refs=<ref name="Rozario 2004">{{cite book | last=Rozario | first=P. | title=Libya | publisher=Gareth Stevens Pub. | series=Countries of the world | year=2004 | isbn=978-0-8368-3111-5 | url=https://archive.org/details/libyaroza00roza| url-access=registration | page=[https://archive.org/details/libyaroza00roza/page/40 40]}}</ref>
<ref name="Footprint ">{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=hbouAQAAIAAJ&q=%22bazin%22 | title=Tunisia Handbook with Libya | publisher=Footprint Handbooks | date=1997 | access-date=26 March 2016 |author1=McLachlan, Anne |author2=McLachlan, Keith Stanley | pages=438| isbn=9780844248677 }}</ref>
<ref name="Davidson Jaine Davidson Saberi 2006">{{cite book | last1=Davidson | first1=A. | last2=Jaine | first2=T. | last3=Davidson | first3=J. | last4=Saberi | first4=H. | title=The Oxford Companion to Food | publisher=OUP Oxford | series=Oxford Companions | year=2006 | isbn=978-0-19-101825-1 | url=https://books.google.com/books?id=pZ-1AQAAQBAJ&pg=PT1356 | page=1356}}</ref>
<ref name="Blady 2000">{{cite book | last=Blady | first=K. | title=Jewish Communities in Exotic Places | publisher=Jason Aronson, Incorporated | year=2000 | isbn=978-1-4616-2908-5 | url=https://books.google.com/books?id=T0g2RsZI1yMC&pg=PA327 | page=327}}</ref>
<ref name="Long 2015">{{cite book | last=Long | first=L.M. | title=Ethnic American Food Today: A Cultural Encyclopedia | publisher=Rowman & Littlefield Publishers | series=Ethnic American Food Today | year=2015 | isbn=978-1-4422-2731-6 | url=https://books.google.com/books?id=DBzYCQAAQBAJ&pg=PA376 | page=376}}</ref>
<ref name="The Libyan Journal of Agriculture 1977">{{cite web | url=https://books.google.com/books?id=fB9HAAAAYAAJ&q=%22bazin%22 | title=The Libyan Journal of Agriculture | publisher=Faculty of Agriculture, University of Alfateh | work=Volume 4 | date=1977 | access-date=26 March 2016 | pages=199}}</ref>
<ref name="Grolier">{{cite book | url=https://books.google.com/books?id=ZY8Id8eL3sYC&q=%22bazin%22 | title=New Book of Knowledge 1992 | publisher=Grolier | date=1992 | author=Grolier Educational Staff | pages=188| isbn=0717205231}}</ref>}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category|Bazeen}}
* [https://web.archive.org/web/20090301150623/http://ourworld.compuserve.com/homepages/dr_ibrahim_ighneiwa/food.htm#mon1 "37. Bazeen (site na Dr. B. Shetewi)"], usoro nri sitere na nri na usoro nri nke Libya
* "[https://web.archive.org/web/20160305020654/http://www.janzour.com/Bazeen.htm Bazeen] (By: mahmud abudaber)", a recipe si Janzour.com
* [https://web.archive.org/web/20120226153937/http://www.tripolipost.com/articledetail.asp?c=5&i=1386&archive=1 N'ihe gbasara nri obodo, Zainab Al-Arabi"]
0crtnpvzfm52mrb4e2t4swcjcwyj66f
Genfo
0
19056
86620
86126
2022-08-05T06:54:06Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ga'at food.jpg|thumb|Genfo]]
(Amharic: ገንፎ, '''gänəfo'''), Gaʹat (Tigrinya, '''ga'atə'''), ma ọ bụ Marca (Oromiffa: Marqaa) bụ ihe siri ike yiri ntụ ọka nke a na-emekarị ka ọ bụrụ dị gburugburu nke nwere oghere n'etiti maka ofe, ngwakọta bọta na ose na-acha ọbara ọbara, ma ọ bụ ihie ndị ozo dị ka ụdịrị flawa, mkpụrụ, nut (<nowiki><i id="mwFA">Carthamus tinctorius</i></nowiki>) na flax (''Linum'' usissimum).
Genfo nwere ọtụtụ ihe yiri ya na Arab [[Asida]]. A na-eji ọka bali ma ọ bụ ntụ ọka ọka wit eme Genfo ma iji sie ya, a na-ejikọta ntụ ọka na mmiri ma jiri spoon osisi na-agbanye ya mgbe niile. A na-egosi Genfo n'ime nnukwu ugwu nwere oghere n'etiti, jupụtara na ngwakọta nke ''niter kibbeh'' na ''berbere''.<ref>[http://www.washingtoncitypaper.com/food/article/13036728/mild-frontier ''Mild Frontier the differences between Eritrean and Ethiopian cuisines come down to more than spice.'']</ref> Enwere ike iji aka ma ọ bụ arịa rie nri ahụ.<ref name="eater">[https://www.eater.com/2016/2/17/11009068/genfo-gaat-ethiopia-eritrea ''How Genfo Breaks the Mold of Ethiopian Food Expectations''], [[Eater.com|Eater]], Tammie Teclemariam, [[February 17]], 2016.</ref>
== Hụkwa ==
* Nri Eritrea
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nri na nri ndị Etiopia
* Ndepụta nke porridges
* [[Asida]]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
0xuf6b09mfg35d1pdi04snn8t2isr49
Mandazi
0
19064
86668
86135
2022-08-05T07:58:09Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Nigerian Role Model Awards 3.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
(Swahili: Mandazi, '''Maandazi'''), bụ ụdị achịcha e siri esi nke malitere na Swahili Coast. A makwara ya dị ka bofrot ma ọ bụ puff puff na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka dịka [[Ghana]] na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ bụ otu n'ime nri ndị isi na nri nke ndị Swahili bi na mpaghara Coastal nke Kenya na Tanzania.<ref name="Cmsb">{{Cite web|title=MANDAZI : SWAHILI buzarelististBUNS|url=http://www.cooks.com/recipe/v51wg1s8/mandazi-swahili-buns.html|publisher=COOKS.COM|accessdate=24 July 2014}}</ref><ref name="Fscdmisr">{{Cite web|title=Swahili Coconut Donuts ('Mandazi' in Swahili) Recipe|url=http://www.familycookbookproject.com/recipe/2458778/swahili-coconut-donuts--mandazi--in-swahili.html|publisher=Family Cookbook Project|accessdate=24 July 2014}}</ref> Nri ahụ na-ewu ewu n'ógbè ahụ, ebe ọ dị mfe ime, enwere ike iri ya na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nri ọ bụla ma ọ bụ dips ma ọ bụ dịka ihe oriri n'onwe ya, enwere ike ịchekwa ya ma mee ya maka oriri mgbe e mesịrị.<ref name="swahilirecipes">{{Cite web|url=http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|title=Swahili Recipes|author=Peck|first=Richard|publisher=Lewis & Clark|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100227042653/http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|archivedate=2010-02-27}}</ref><ref name="cookbook">{{Cite web|url=http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|title=Kenyan Cookbook|publisher=Expanding Opportunities|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|archivedate=2009-06-05}}</ref>
== Ihe ndị e ji mara ya ==
Mandazi yiri doughnuts, na-enwe ụtọ dị ụtọ nke enwere ike ịmata site na mgbakwunye nke ihe dị iche iche. Otú ọ dị; ha na-adịkarị obere karịa ụdị donuts nke United States ma na-ejikarị ya eme ihe na-enweghị glazing ma ọ bụ frosting ọ bụla.<ref name="sparkrecipes">{{Cite web|url=http://recipes.sparkpeople.com/recipe-detail.asp?recipe=468352|title=Mandazi Recipe|publisher=SparkRecipes|accessdate=2009-11-13}}</ref> A na-emekarị ka ha bụrụ triangular n'ọdịdị (dị ka [[Samosa|samosas]]), mana a na-emekwa ka ha bụrụ okirikiri ma ọ bụ ovals.<ref name="recipes">{{Cite web|url=http://www.ceauthors.com/recipes.htm#mandazi|title=Recipes (Mandazi)|author=Kende|first=Eva|publisher=Canadian eAuthors|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091221175540/http://www.ceauthors.com/recipes.htm#mandazi|archivedate=2009-12-21}}</ref> Mgbe a na-esi ha, ha nwere ọdịdị "fluffy".
== Nkwadobe ==
[[Usòrò:Mandazi_Production.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bb/Mandazi_Production.JPG/170px-Mandazi_Production.JPG|áká_èkpè|thumb|A na-esi Mandazi esi]]
A na-eme Mandazi site na isi ntụ ọka n'ime mmanụ isi. Ihe ndị a na-ejikarị eme mandazi gụnyere mmiri, [[Ńnú odẹne|shuga]], ntụ ọka, yist, na [[mmiri]] ara ehi. A na etinye mmiri ara akị bekee maka ụtọ.<ref name="Maandazi Ya Nazi">{{Cite web|url=http://activechef.blogspot.com/2010/05/maandazi-ya-hiliki-na-tui-la-nazi.html|title=Jinsi ya Kupika Maandazi ya Nazi|publisher=Active Chef Issa Kapande|accessdate=2014-02-05}}</ref><ref name="Taste of Tanzania">{{Cite web|url=http://tasteoftanzania.com/blog/maandazi/|title=MaandaziRecipe|publisher=Taste of Tanzania by Mariam Kinunda|accessdate=2014-02-05}}</ref> Mgbe a na-agbakwunye mmiri ara akị bekee, a na-akpọkarị mandazi ma ọ bụ ''mamri''.<ref name="encyclopedia">{{Cite book|title=East Africa|editor=Solomon Katz|publisher=[[Gale (publisher)|Gale Cengage]]|series=Encyclopedia of Food & Culture|url=http://www.enotes.com/food-encyclopedia/east-africa|accessdate=2009-11-16}}</ref> A pụkwara iji ahụekere na almond, n'etiti ihe ndị ọzọ, mee ihe iji tinye ụtọ dị iche. Mgbe esichara ha, enwere ike iri ha na-ekpo ọkụ ma ọ bụ hapụ ha ka ha jụọ oyi. Ha na-ewu ewu na mpaghara Great Lakes nke Africa, ebe enwere ike iri ha na ọtụtụ ihe. A na-emekarị ha n'ụtụtụ ma ọ bụ n'abalị tupu, rie ha na nri ụtụtụ, wee mee ka ha dị ọkụ n'uhuruchi maka nri abalị.<ref name="swahilirecipes">{{Cite web|url=http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|title=Swahili Recipes|author=Peck|first=Richard|publisher=Lewis & Clark|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100227042653/http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|archivedate=2010-02-27}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPeck">Peck, Richard. </cite></ref> A na-eri Mandazi na tii ma ọ bụ mmiri mkpụrụ osisi, ma ọ bụ na-eri ya dị ka ihe oriri n'onwe ha. Enwere ike iji dips dị iche iche, nke na-enwekarị mkpụrụ osisi, mee ihe iji gbakwunye ụtọ dị iche iche.<ref name="kitoweo">{{Cite web|url=http://www.kitoweo.com/sample_menu-complete.html|title=Sample Menu|publisher=Kitoweo|accessdate=2009-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101130072648/http://kitoweo.com/sample_menu-complete.html|archivedate=2010-11-30}}</ref> A pụrụ iri Mandazi dị ka ihe na-atọ ụtọ mgbe erisịrị nri ebe a na-ejikarị shuga ma ọ bụ sinamọn eme ya iji gbakwunye ụtọ.<ref name="cookbook">{{Cite web|url=http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|title=Kenyan Cookbook|publisher=Expanding Opportunities|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|archivedate=2009-06-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html "Kenyan Cookbook"]. </cite></ref>
== Hụkwa ==
* Beignet, achịcha yiri nke ahụ sitere na New Orleans
* Ndepụta nke nri e siri esi
* Nchịkọta ire ehi, ụdị achịcha ndị China yiri ya
* Puff-puff – African fried dough snack
== Ihe odide ==
<div class="reflist">
<references group="" responsive="1"></references>
</div>
eafmc1cjdjvn5mblyexyjx36hv83ljx
86669
86668
2022-08-05T07:59:07Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Bowl of mandazi.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
(Swahili: Mandazi, '''Maandazi'''), bụ ụdị achịcha e siri esi nke malitere na Swahili Coast. A makwara ya dị ka bofrot ma ọ bụ puff puff na mba ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka dịka [[Ghana]] na [[Naijiria|Naịjirịa]]. Ọ bụ otu n'ime nri ndị isi na nri nke ndị Swahili bi na mpaghara Coastal nke Kenya na Tanzania.<ref name="Cmsb">{{Cite web|title=MANDAZI : SWAHILI buzarelististBUNS|url=http://www.cooks.com/recipe/v51wg1s8/mandazi-swahili-buns.html|publisher=COOKS.COM|accessdate=24 July 2014}}</ref><ref name="Fscdmisr">{{Cite web|title=Swahili Coconut Donuts ('Mandazi' in Swahili) Recipe|url=http://www.familycookbookproject.com/recipe/2458778/swahili-coconut-donuts--mandazi--in-swahili.html|publisher=Family Cookbook Project|accessdate=24 July 2014}}</ref> Nri ahụ na-ewu ewu n'ógbè ahụ, ebe ọ dị mfe ime, enwere ike iri ya na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nri ọ bụla ma ọ bụ dips ma ọ bụ dịka ihe oriri n'onwe ya, enwere ike ịchekwa ya ma mee ya maka oriri mgbe e mesịrị.<ref name="swahilirecipes">{{Cite web|url=http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|title=Swahili Recipes|author=Peck|first=Richard|publisher=Lewis & Clark|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100227042653/http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|archivedate=2010-02-27}}</ref><ref name="cookbook">{{Cite web|url=http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|title=Kenyan Cookbook|publisher=Expanding Opportunities|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|archivedate=2009-06-05}}</ref>
== Ihe ndị e ji mara ya ==
Mandazi yiri doughnuts, na-enwe ụtọ dị ụtọ nke enwere ike ịmata site na mgbakwunye nke ihe dị iche iche. Otú ọ dị; ha na-adịkarị obere karịa ụdị donuts nke United States ma na-ejikarị ya eme ihe na-enweghị glazing ma ọ bụ frosting ọ bụla.<ref name="sparkrecipes">{{Cite web|url=http://recipes.sparkpeople.com/recipe-detail.asp?recipe=468352|title=Mandazi Recipe|publisher=SparkRecipes|accessdate=2009-11-13}}</ref> A na-emekarị ka ha bụrụ triangular n'ọdịdị (dị ka [[Samosa|samosas]]), mana a na-emekwa ka ha bụrụ okirikiri ma ọ bụ ovals.<ref name="recipes">{{Cite web|url=http://www.ceauthors.com/recipes.htm#mandazi|title=Recipes (Mandazi)|author=Kende|first=Eva|publisher=Canadian eAuthors|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20091221175540/http://www.ceauthors.com/recipes.htm#mandazi|archivedate=2009-12-21}}</ref> Mgbe a na-esi ha, ha nwere ọdịdị "fluffy".
== Nkwadobe ==
[[Usòrò:Mandazi_Production.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bb/Mandazi_Production.JPG/170px-Mandazi_Production.JPG|áká_èkpè|thumb|A na-esi Mandazi esi]]
A na-eme Mandazi site na isi ntụ ọka n'ime mmanụ isi. Ihe ndị a na-ejikarị eme mandazi gụnyere mmiri, [[Ńnú odẹne|shuga]], ntụ ọka, yist, na [[mmiri]] ara ehi. A na etinye mmiri ara akị bekee maka ụtọ.<ref name="Maandazi Ya Nazi">{{Cite web|url=http://activechef.blogspot.com/2010/05/maandazi-ya-hiliki-na-tui-la-nazi.html|title=Jinsi ya Kupika Maandazi ya Nazi|publisher=Active Chef Issa Kapande|accessdate=2014-02-05}}</ref><ref name="Taste of Tanzania">{{Cite web|url=http://tasteoftanzania.com/blog/maandazi/|title=MaandaziRecipe|publisher=Taste of Tanzania by Mariam Kinunda|accessdate=2014-02-05}}</ref> Mgbe a na-agbakwunye mmiri ara akị bekee, a na-akpọkarị mandazi ma ọ bụ ''mamri''.<ref name="encyclopedia">{{Cite book|title=East Africa|editor=Solomon Katz|publisher=[[Gale (publisher)|Gale Cengage]]|series=Encyclopedia of Food & Culture|url=http://www.enotes.com/food-encyclopedia/east-africa|accessdate=2009-11-16}}</ref> A pụkwara iji ahụekere na almond, n'etiti ihe ndị ọzọ, mee ihe iji tinye ụtọ dị iche. Mgbe esichara ha, enwere ike iri ha na-ekpo ọkụ ma ọ bụ hapụ ha ka ha jụọ oyi. Ha na-ewu ewu na mpaghara Great Lakes nke Africa, ebe enwere ike iri ha na ọtụtụ ihe. A na-emekarị ha n'ụtụtụ ma ọ bụ n'abalị tupu, rie ha na nri ụtụtụ, wee mee ka ha dị ọkụ n'uhuruchi maka nri abalị.<ref name="swahilirecipes">{{Cite web|url=http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|title=Swahili Recipes|author=Peck|first=Richard|publisher=Lewis & Clark|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100227042653/http://legacy.lclark.edu/~peck/EAf-Orient/SWAHILI-Recipes1.htm|archivedate=2010-02-27}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPeck">Peck, Richard. </cite></ref> A na-eri Mandazi na tii ma ọ bụ mmiri mkpụrụ osisi, ma ọ bụ na-eri ya dị ka ihe oriri n'onwe ha. Enwere ike iji dips dị iche iche, nke na-enwekarị mkpụrụ osisi, mee ihe iji gbakwunye ụtọ dị iche iche.<ref name="kitoweo">{{Cite web|url=http://www.kitoweo.com/sample_menu-complete.html|title=Sample Menu|publisher=Kitoweo|accessdate=2009-11-17|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101130072648/http://kitoweo.com/sample_menu-complete.html|archivedate=2010-11-30}}</ref> A pụrụ iri Mandazi dị ka ihe na-atọ ụtọ mgbe erisịrị nri ebe a na-ejikarị shuga ma ọ bụ sinamọn eme ya iji gbakwunye ụtọ.<ref name="cookbook">{{Cite web|url=http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|title=Kenyan Cookbook|publisher=Expanding Opportunities|accessdate=2009-11-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html|archivedate=2009-06-05}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://web.archive.org/web/20090605091622/http://www.expandingopportunities.org/cookbook/index.html "Kenyan Cookbook"]. </cite></ref>
== Hụkwa ==
* Beignet, achịcha yiri nke ahụ sitere na New Orleans
* Ndepụta nke nri e siri esi
* Nchịkọta ire ehi, ụdị achịcha ndị China yiri ya
* Puff-puff – African fried dough snack
== Ihe odide ==
<div class="reflist">
<references group="" responsive="1"></references>
</div>
ccsvmcyxfqyf31ft54g8i9uuprhx753
Lahoh
0
19070
86626
86450
2022-08-05T06:58:14Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Lahooh.jpg|thumb]]
[[Usòrò:LahohS.jpg|thumb|Lahoh]]
'''Lahoh''' (Arabic, : , Somali: ma ọ bụ canjeero, Hibru: ), nke pụtara "dị larịị" n'asụsụ Arabic site na okwu Arabic "lawḥ" (""), bụ spongy, pancake-like achịcha nke sitere na injera nke ndị Etiopia. A na-eji ntụ ọka teff eme ya.
Ụdị Yemenite bụ ụdị achịcha dị larịị nke a na-ejikarị ntụ ọka sorghum, ọka ọka / ọka na-acha ọcha, mmiri na-ekpo ọkụ, yist, na obere nnu. A na-eri ya maka nri ụtụtụ na [[Somalia]], [[Djibouti]] na Yemen. Ndị Juu si Yemen kwabata mere ka nri ahụ bụrụ ihe a ma ama n'Izrel.<ref name="deliciousisrael">[https://www.deliciousisrael.com/blog/lahoh "Yemenite lahoh" in www.deliciousisrael.com]</ref>
A na-akpọ ya ''laxoox'' /lahoh ma ọ bụ canjeero /canjeelo na [[Somaliland]], [[Somalia]] na [[Djibouti]], ma na-akpọkwa ''lahoh'' / ''lahuh'' na Yemen. Na mba Etiopia na Eritrea, ebe ọ malitere, a na-akpọ ya injera.
== Nkwadebe ==
A na-ejikarị ntụ ọka sorghum (ọka ọkacha mma maka ime Laxoox), White cornmeal / cornflour, mmiri na-ekpo ọkụ, yist, na obere [[Ńnú|nnu]]. A na-eji aka na-akụ ngwakọta ahụ ruo mgbe ọ dị nro ma na-atọ ụtọ.<ref>[http://food.lizsteinberg.com/2009/01/05/saturday-brunch-lahoh-purple-salad-with-ginger-dill-dressing-and-more/ Preparing Lahoh]</ref> A na-ahapụ ntụ ọka ahụ ka ọ gbaa ụka n'abalị ka ọ sie nri ma rie nri ụtụtụ. E nwere ụdị nri dị iche iche na-atọ ụtọ, otu e ji àkwá mee, yana ụdị ọzọ a na-esi ísì ụtọ ma na-eri ya n'ụlọ ndị Somalia na nri ụtụtụ n'oge Eid a na-akpọ Cambaabuur (Ambaabuur).<ref name="Abdullahi">Mohamed Diriye Abdullahi, ''Culture and Customs of Somalis'', (Greenwood Press: 2001), p. 113.</ref><ref>http://xawaash.com/?p=4435#sthash.zygwh2Ob.dpbs</ref>
A na-eme ya n'ụzọ ọdịnala n'elu ite ọkụ a na-akpọ ''taawa''. Enweghị nke ahụ, a pụru isi ya n'ime efere nkịtị.
== Ojiji mpaghara ==
Na Somalia, [[Djibouti]], na n'akụkụ ụfọdụ nke [[Kenya]], maka nri ụtụtụ (nke bụ ebe a na-eri Lahoh na canjaro), a na-eji subag (mmanụ [[Somalia]] / ghee), mmanụ oliv, mmanụ sesame, na [[Ńnú odẹne|shuga]] ma ọ bụ mmanụ aṅụ ma ọ bụ 化beer (ọgbụ na yabasị), ma ọ bụ na 化suqaar 化 (anụ a na-akpọ), ma ọ bụghị na 化odkac / muqmad. Mgbe ụfọdụ, a na-eri ya maka nri ehihie, nke bụ mgbe a na-er ya na ofe Somali, ofe, ma ọ bụ curry. Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile ka a na-aṅụ ya na tii Somalia.<ref name="Abdullahi">Mohamed Diriye Abdullahi, ''Culture and Customs of Somalis'', (Greenwood Press: 2001), p. 113.</ref>
Na mba Ethiopia, Eritrea, na akụkụ ụfọdụ nke Sudan, [1] [2] injera bụ isi ihe. Injera bụ isi na usoro iri nri, dị ka achịcha ma ọ bụ osikapa n'ebe ọzọ ma na-eri nri ụtụtụ, nri ehihie na nri abalị. [1] [2]
Na Yemen, ndị na-ere ahịa na-erekarị ya n'okporo ámá. A pụrụ ịchọta ya na [[Israel]], ebe ndị Juu Yemenite kwagara ebe ahụ webatara ya.
== Hụkwa ==
* Dosa
* Appam
* [[Baghrir]]
* Injera
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
{{Flatbreads}}
lffe4ntaaletuasbsdn5w7vozzt91qx
Shahan ful
0
19076
86666
86209
2022-08-05T07:56:21Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
'''Shahan ful''', nke a na-eme ka ọ dị mfe, bụ nri a na-ahụkarị na mba Sudan, Ndịda
[[Usòrò:ShahanFul.jpg|thumb|áká_ịkẹngạ]]
[[Sudan]], [[Somalia]], [[Ethiopia]] na akụkụ ndị ọzọ nke Horn of Africa, nke a-ejikarị maka nri ụtụtụ. E kwenyere na ọ sitereobodo na [[Sudan]], a na-eme ya site na iji nwayọọ nwayọọ sie nri fava n'ime mmiri. Ozugbo agwa ahụ dị nro, a na-egbutu ha n'ime ihe siri ike. A na-ejikarị ya na yabasị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, tomato, na ose na-acha ọkụ, yana yogọt, cheese feta, mmanụ oliv, ''tesmi'', ''berbere'', mmiri lemon, cumin, na ose chili. A na-erikarị ya na-enweghị enyemaka nke arịa na-ejikọta ya na achịcha. Ọ na-ewu ewu n'oge oge Ramadan na n'oge Lents dị iche iche.
Nri ahụ yiri ful medames, nri a ma ama n'Ijipt.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nri legume
* Food portal
== Ihe odide ==
* Jennifer Bain "Spicy Ethiopian Fava Beans." ''Toronto Star'' Thu Mar 28, 2013
* "Sudan. The Complete Guide to National Symbols and Emblems: Mpịakọta 2. Greenwood Press, Dec 1, 2009 peeji nke 638
r2ui2i9p5g5p83zie8v3t5cjcwz839d
Wat (food)
0
19085
86619
86243
2022-08-05T06:52:14Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ethiopian wat.jpg|thumb|Wat (food)]]
'''Wat''' ma ọ bụ Wot (Amharic, IPA: ) ma '''Tsebhi''' (Tigrinya: ጸብሒ, IPA) bụ stew ndị Etiopia na Eritrea nke a pụrụ iji ọkụkọ, anụ ehi, atụrụ, akwụkwọ nri dị iche iche, ngwakọta ihe na-esi ísì ụtọ dị ka ''berbere'', na ''niter kibbeh'', bọta a ñụchara añụcha.
== Nchịkọta ==
[[Usòrò:A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels,_Belgium.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c1/A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels%2C_Belgium.jpg/220px-A_formal_serving_of_wat_atop_injera_in_Brussels%2C_Belgium.jpg|áká_èkpè|thumb|Ntinye nke wat n'elu injera na Brussels, Belgium]]
Ọtụtụ ihe onwunwe na-eme ka wats dị iche na stews nke mba ndị ọzọ. Ikekwe ihe doro anya bụ usoro isi nri pụrụ iche: nkwadobe nke wat na-amalite site na alịbasa apịrị apị nke e siri nwayọ, na-enweghị abụba ma ọ bụ mmanụ ọ bụla, n'ime ite ma ọ bụ ite kpọrọ nkụ ruo mgbe a chụpụrụ ọtụtụ mmiri ha. A na-agbakwunye abụba (nke na-abụkarị niter kibbeh), a na-etiko alịbasa na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ tupu etinye ihe ndị ọzọ. Usoro a na-eme ka alịbasa daa ma mee ka ofe sie ike.
A na-eri Wat na injera, achịcha dị larịị nke e ji ọka dị ka ọka a maara dị ka teff mee. E nwere ọtụtụ ụdị wats. Ndị a ma ama bụ doro wat na siga wat, (Amharic) nke e ji anụ ehi mee.
=== Doro wat ===
Doro wat (Amharic, Tigrinya), nke e ji ọkụkọ mee na mgbe ụfọdụ àkwá siri ike sie bụ nri ọdịnala kachasị ewu ewu na Eritrea na ndị Etiopia, a na-erikarị ya dị ka akụkụ nke otu ndị na-ekerịta efere na nkata injera.<ref>Levine, Donald N. ''Wax and Gold: Tradition and Innovation in Ethiopian Culture'' (Chicago: University Press, 1972), p. 132.</ref>
=== Misir Wat ===
''Misir'' Wat 'Misir Wot bụ ofe lentil; isi ihe ndị mejupụtara ya gụnyere lentil ndị na-acha ọbara ọbara, galik, yabasị, na ihe na-esi ísì ụtọ. Ọ bụ nri Vegan a ma ama, na-achọkwa ya n'oge ibu ọnụ maka Ndị Kraịst Ọtọdọks.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=NTo6c_PJWRgC&q=amharic+cuisine&pg=PA62|title=Food Cultures of the World Encyclopedia|first=Ken|author=Albala|date=Aug 30, 2011|publisher=ABC-CLIO|isbn=9780313376269|accessdate=Aug 30, 2021}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.washingtonpost.com/food/2021/04/21/misir-wot-recipe-ethiopian-lentils/|title=An Ethiopian misir wot recipe with red lentils and vibrant, spicy flavor|work=The Washington Post|date=2021-04-21|accessdate=2021-08-30}}</ref>
==== Sanbat wat ====
Beta Israel (Ndị Juu Etiopia) na-eri ụdị doro wat nke ndị Juu nke a na-akpọ "sanbat wat" (Sabbath wat). Sanbat wat bụ nri Shabbat ọdịnala. Iji zere ịgwakọta anụ na mmiri ara ehi, enwere ike iji mmanụ akwụkwọ nri mee ihe dị ka ihe na-anọchi anya ghee. Yeqimem zeyet, ụdị niter kibbeh nke e ji mmanụ akwụkwọ nri mee, nwekwara ike iji ya mee ihe.<ref>{{Cite web|url=https://reformjudaism.org/jewish-life/food-recipes/sanbat-wat-ethiopian-shabbat-stew|title=Sanbat Wat (Ethiopian Shabbat Stew)|publisher=[[Union for Reform Judaism|ReformJudaism.org]]|accessdate=2019-10-13}}</ref>
== Hụkwa ==
* Kai wat
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nri na nri ndị Etiopia
* Ndepụta stews
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
9m8qp3ojwxulvib5iatjsljhqw6pal9
Ful medames
0
19086
86623
86449
2022-08-05T06:56:10Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Ful medames (arabic meal).jpg|thumb]]
[[Usòrò:Foul Mdammis, Tunisie.jpg|thumb|Ful medames]]
Ful medames (Arabic: فول مدمس, ''fūl mudammas'' IPA: ; okwu ndị ọzọ gụnyere ''ful mudammas'' na foule mudammes), ma ọ bụ naanị '''fūl''', bụ stew nke fava e siri esi nke e ji mmanụ oliv, cumin, na nhọrọ na parsley a pịrị apị, galik, yabasị, mmiri lemon, ose, na akwụkwọ nri ndị ọzọ, ahịhịa, na '''ihe''' ndị na-esi ísì ụtọ.<ref>{{Cite news|title=Cook this: Ful medames from Falastin|url=https://nationalpost.com/life/food/cook-this-ful-medames-from-falastin|accessdate=2020-10-05|work=National Post|date=10 July 2020|language=en-CA|author=Brehaut|first=Laura}}</ref> A na-eme medames zuru ezu n'ụzọ ọdịnala ma na-enye ya site na nnukwu ite ígwè.<ref name="EGYfavabeans">{{Cite web|date=2011-09-30|title=Ful Medames - Egyptian Staple Beans of Delight|url=https://migrationology.com/ful-medames-egypts-life-line-saving-beans-of-delight/|accessdate=2021-02-22|work=Migrationology - Food Travel Blog|language=en}}</ref> Ọ bụ nri a ma ama n'Ijipt ma a na-ewere ya dị ka nri mba, ọkachasị n'obodo ndị dị n'ebe ugwu nke Cairo na Gizah. [citation needed] Ful medames bụkwa akụkụ a na-ahụkarị na nri nke ọtụtụ nri Arab, Middle East, na North Africa.<ref name="EGYfavabeans" />
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ụfọdụ ndị edemede atụwo aro na medames zuru ezu malitere laa azụ na [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]].<ref name="Albala">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=hTBv607RId8C&q=ful+medames+staple+food+cairo&pg=PT30|title=Beans: A History|isbn=9780857850782|author=Albala|first=Ken|date=September 2007}}</ref>
Ihe akaebe ụfọdụ nke ojiji nke ful bụ ihe zoro ezo nke 2,600 fava kpọrọ nkụ e gwupụtara na ebe Neolithic na mpụga Nazaret.<ref>{{Cite web|url=https://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&pg=PA191|title=Encyclopedia of Jewish Food|first=Gil|author=Marks|date=November 17, 2010|publisher=Wiley}}</ref>
A kpọtụrụ usoro isi nri a aha na Jerusalem Talmud, na-egosi na a na-eji usoro ahụ eme ihe na Horn of African na Middle East mba ndị dị na narị afọ nke anọ. Ọ bụ ezie na e nwere ọtụtụ ụzọ isi chọọ ''fūl'' mma, usoro nri bụ isi ka bụ otu. Ozugbo esichara ''fūl'', a na-etinye ya nnu ma rie ya n'ụzọ dị mfe ma ọ bụ na-esonyere mmanụ akwụkwọ nri, mmanụ ọka, bọta, mmiri ara ehi, bechamel sauce, anụ ehi a gwọrọ agwọ (basturma), àkwá e siri esi ma ọ bụ esi esi, tomato sauce, galik sauce, tahini, mmiri lemon ọhụrụ, ose, ma ọ bụ ihe ndị ọzọ.<ref name="Albala">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=hTBv607RId8C&q=ful+medames+staple+food+cairo&pg=PT30|title=Beans: A History|isbn=9780857850782|author=Albala|first=Ken|date=September 2007}}</ref>
N'oge ụwa na-emepechabeghị anya, ndị bi gburugburu Princess Baths, ebe ịsa ahụ ọha na eze n'ime obere ogige dị nso na isi iyi ọha na eze nke Muhammad São Ali Pasha, otu ogige dị n'ebe ugwu nke minaret abụọ mara mma nke ụlọ alakụba Sultan al-Muyaday n'elu ọnụ ụzọ Bab Zuweila nke narị afọ nke 11. N'ehihie, ndị na-arụ ọrụ n'ebe ịsa ahụ na-eme ka ọkụ na-ekpo ọkụ na ''qidras'', nke bụ nnukwu ite mmiri ịsa ahụ. Osisi dị ụkọ, n'ihi ya, a na-eji ihe mkpofu eme ihe dị ka mmanụ ma mesịa, a na'ebe a na-ekpofu ahịhịa gburugburu ebe ịsa ahụ. Mgbe ebe ịsa ahụ mechiri, ọkụ ọkụ ahụ na-acha ọbara ọbara nọgidere na-ere ọkụ. Iji nweta uru nke ọkụ ndị a dị oké ọnụ ahịa, a na-ejupụta nnukwu ''qidras'' na fava beans, a na'echekwa cauldrons ndị a na-esi nri abalị niile, na n'ikpeazụ kwa ụbọchị niile, iji nye ndị bi na Cairo nri ụtụtụ. Ụlọ ọrụ na-esi nri na Cairo ga-eziga ndị na-ejere ha ozi na Princess Baths iji zụta ''fūl'' ha buru ibu.<ref>{{Cite web|url=http://www.cliffordawright.com/caw/food/entries/display.php/id/60/|title=Professor Janet Abu-Lughod - Princeton University Press|accessdate=2010-09-24|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140429201143/http://www.cliffordawright.com/caw/food/entries/display.php/id/60/|archivedate=2014-04-29}}</ref>
A na-akwadebe Fūl site na obere, ahịhịa dị gburugburu nke a maara n'Ijipt dị ka ''fūl ḥammām'' ("ahịhịa ịsa"). A na-esi ọka ahụ ruo mgbe ọ dị nro. Ụdị agwa ndị ọzọ ndị na-esi nri Ijipt na-eji bụ ''fūl rūmī'' ("Roman", ya bụ. "European broad beans"), nnukwu beans fava yiri akụrụ, na ''fūl baladī'' ("beans mba", nke dị n'etiti). ''Fūl nābit'' (ma ọ bụ ''nābid'') bụ mkpụrụ ọka fava, ''fūl akhḍar'' ("fūl na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ") bụ ọka fava ọhụrụ, na ''fūl madshūsh'' ("fūle a kụrisịrị akụrisị") bụ ọka Fava a kụziri akụrisị.
== Mba ndị ọzọ ==
[[Usòrò:Ful_medames.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e5/Ful_medames.jpg/250px-Ful_medames.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Ụdị nri ụtụtụ fūl medames dị ka onye na-ere ahịa n'okporo ámá Ijipt na-enye achịcha na akwụkwọ nri, yana akwụkwọ rọket ọhụrụ (arugula) n'akụkụ.]]
[[Usòrò:فول_حلبى_مقطوع.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d6/%D9%81%D9%88%D9%84_%D8%AD%D9%84%D8%A8%D9%89_%D9%85%D9%82%D8%B7%D9%88%D8%B9.jpg/250px-%D9%81%D9%88%D9%84_%D8%AD%D9%84%D8%A8%D9%89_%D9%85%D9%82%D8%B7%D9%88%D8%B9.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|250x250px|Ụdị Aleppo jupụtara na tahini na mmanụ oliv, nke e ji ofe ose Aleppo kpuchie]]
A na-ebute he nrite zuru ezu site na [[Egypt|Ijipt]] gaa n'akụkụ ndị ọzọ nke ụwa ndị Arab, yana akụkụ ndị ọzọ nke Africa na Eshia, mana ọkachasị na Iraq, [[Lebanon]], [[Israel]], Syria, Jordan, Palestine, Saudi Arabia, Yemen, [[Somalia]], [[Ethiopia]], [[Eritrea]], [[Sudan]], [[Morocco]] na [[Libya]].<ref>James C. McCann, ''Stirring the Pot: A History of African Cuisine'', (Ohio University Press: 2009), p.99.</ref>
=== Middle East ===
Ful bụ nri ụtụtụ a ma ama na Siria, kachasị na Aleppo. A na-ahapụ ọka fava na-esi n'ime nnukwu ite ọla kọpa n'abalị niile, ka a na-enye ya site n'ụtụtụ echi ya gaa n'ihu; ọka na-egwu mmiri na tahini na mmanụ oliv, nke ejiri ihe na-egosi ose na-acha ọbara ọbara (nke e ji ose Aleppo mee) mee n'elu.
Na Jọdan, a na-eme ful dịka hummus n'ụdị dip, nke a na-ejikarị tahini, galik, tomato, mmiri lemon, cumin, mmanụ oliv, ose na nnu eme.
A na-eri medames zuru ezu dị ka akụkụ nke nri Lent site n'aka ndị Kraịst nọ na mba Arab.<ref>{{Cite book|title=The Oxford Companion to Food|first=Alan|author=Davidson|year=2014|isbn=9780191040726|publisher=Oxford University Press|quote=}}</ref>
=== Afrịka ===
Na mbà [[Somalia]], fuul bụ ihe dị mkpa na nri ụtụtụ. A na-ejikarị àkwá, achịcha khubz / ceesh ma ọ bụ achịcha ọdịnala Somalia a na-akpọ laxoox /canjeero. Ọ dị nnọọ ka ụdị nri [[Egypt|ndị Ijipt]], Sudanese, na Saudi, mana ọ na-adịkarị ụtọ n'ihi na [[Sudan|ndị]] Somalia na-eji ngwakọta nke xawaash (cumin, coriander, sage, peppercorn, fenugreek, turmeric, ginger, cardamom, cloves, nutmeg, na saffron).
Na mba [[Morocco]], a maara ful dị ka ''bissara'' ma nwee fava beans na ogwe ahịhịa ahịhịhịa (nke a maara n'ógbè ahụ dị ka ''jabbana'') a na-esi ya na galik ma na-enye ya cumin na ihe na-atọ ụtọ. Ọ na-ewu ewu karịsịa n'ebe ugwu nke mba ahụ ma na-eri ya n'oge ọnwa oyi oyi.
Na mba [[Ethiopia|Etiopia]] (na [[Eritrea]]), ful bụ otu n'ime nri ole na ole a na-adịghị eri ya na achịcha dị ka pancake a na-akpọ ''injera'' mana a na-eri ya na achịchi ọka wit. Ebe ndị a na-enye nri zuru ezu na achịcha ntụ ọka na-eso ya na-enyekarị kichin ọha maka ndị ahịa na-achọ ime ụdị achịcha dị otú ahụ ebe ọ bụ na achịcha adịghị na nri ndị Etiopia ma ọ bụ Eritrea. A na-etinye ya n'elu, ma ọ bụ gwakọta ya na, ngwakọta mmanụ na ''berbere''.
=== Mpaghara ndị ọzọ ===
Na obodo [[Malta]], a na-ejikọkarị ''ful bit-tewm'' (beans na galik) na ibu ọnụ n'oge Lent na Good Friday. A na-etinye ya na mmiri n'otu abalị, sie ya na mmanụ na galik na mint ọhụrụ ma ọ bụ nke a mịrị amị, wee jiri mmanụ oliv ma ọ bụ vinegar tee ya tupu a na-enye ya.
Nri ahụ agafeela [[Malaysia]], ọkachasị steeti Johore, na Singapore ebe a na-etinye ya n'ime ''ọdọ mmiri'' nri dị n'ógbè ahụ, nke na-etinye ghee n'ọnọdụ mmanụ na anụ a pịrị apị. A na etinye ọka akụrụ na ọka e siri esi iji mee ka nri ahụ nwetu ahụ.
== Salad ==
[[Usòrò:Ful_medames_salad.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/49/Ful_medames_salad.jpg/220px-Ful_medames_salad.jpg|thumb|Salad nke Ful medames]]
Ful medames salad (Arabic: ) bụ nri ụtụtụ ndị Arab kacha amasị ya, mana a na-eri ya dị ka salad dị nro. Ọ na-agụnyekarị fava beans, tomato apịrị apị, alibasa, parsley, mmiri lemon, mmanụ oliv, ose na [[Ńnú|nnu]].<ref>{{Cite news|url=http://www.zenanzaatar.com/ful-medames-syrian-style-arabic-bean-salad-vegan-gf/|title=Ful Medames, Syrian Style (Arabic Bean Salad) [Vegan, GF] - Zena 'n Zaatar|author=Zena|date=2017-01-26|work=Zena 'n Zaatar|accessdate=2017-04-18|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.mylebanesemarket.com/fava-bean-salad-foul-medames/|title=Fava Bean Salad – Foul Medames|work=My Lebanese Market|language=en-US|accessdate=2017-04-18|archivedate=2017-04-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170419002937/http://www.mylebanesemarket.com/fava-bean-salad-foul-medames/}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://www.foodservicedirector.com/menu-development/recipedia/articles/ful-medames-salad|title=Ful Medames Salad|work=FoodService Director|accessdate=2017-04-18|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.eastmedfood.com/beautiful-beans-from-east-med-simple-midweek-dinner-ful-medames/|title=Recipe Beautiful fava beans from East Med (Ful Medames / foul) – East Med Food|work=www.eastmedfood.com|language=en-US|accessdate=2017-04-18}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Nri ndị Ijipt
* List of African dishes
* List of Ethiopian dishes and foods
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
<div class="refbegin" style="">
* Ottolenghi, Yotam. [https://www.theguardian.com/lifeandstyle/wordofmouth/2010/jun/29/perfect-hummus-debate "The perfect hummus debate"], ''The Guardian'', June 29, 2010.
* [https://books.google.com/books?id=JCmLY7aAqWgC&pg=PA14&dq=Ful+medames+Egypt&hl=en&ei=BOQ1TOH9LI-gnwf339jUAw&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC4Q6AEwAA#v=onepage&q=Ful%20medames%20Egypt&f=false Cuisine and Culture: A History of Food and People by Linda Civitello]
</div>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6cm3w7hkz0m305p3yd0i0qqhnaumjv5
Shish taouk
0
19087
86636
86245
2022-08-05T07:07:45Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Turkish tavuk shish.jpg|thumb|Shish taouk]]
Shish <ref name="Maxwell2010">{{Cite book|author=Virginia Maxwell|title=Istanbul|url=https://books.google.com/books?id=iBnjiaxjqFgC&pg=PA145|date=15 September 2010|publisher=Lonely Planet|isbn=978-1-74220-404-8|pages=145–}}</ref><ref name="Ozan2013">{{Cite book|author=Ozcan Ozan|title=The Sultan's Kitchen: A Turkish Cookbook|url=https://books.google.com/books?id=3QHQAgAAQBAJ&pg=PT179|date=13 December 2013|publisher=Tuttle Publishing|isbn=978-1-4629-0639-0|pages=179–}}</ref> ma ọ bụ '''shish tawook''' (Arabic; Hebrew; Turkish) bụ kebab na-atọ ụtọ nke Ottoman nke mechara bụrụ akụkụ nke nri etiti ọwụwa anyanwụ.<ref name="Edelstein2010">{{Cite book|author=Sari Edelstein|title=Food, Cuisine, and Cultural Competency for Culinary, Hospitality, and Nutrition Professionals|url=https://books.google.com/books?id=Tl9Pcq25s8AC&pg=PA573|date=22 October 2010|publisher=Jones & Bartlett Publishers|isbn=978-1-4496-5968-4|pages=573–}}</ref> A na-eri ya n'ọtụtụ ebe na Étíti ọwụwa anyanwụ na Caucasus.<ref name="RossAkoury-Ross2009">{{Cite book|author=Lisa M. Ross|title=New American Cuisine for Today's Family: Fresh Ideas to Prepare Healthy Mediterranean Meals in Under 30 Minutes|url=https://books.google.com/books?id=1dqQgVWV920C&pg=PT69|date=1 June 2009|publisher=SDP Publishing LLC|isbn=978-0-9824461-1-9|pages=69–}}</ref> Nri yiri nke ahụ na nri ndị Peshia bụ jujeh kabab ọdịnala. A na-ejikwa ya n'ụlọ kebab n'ọtụtụ obodo gburugburu ụwa.<ref name="HaddadSmith2002">{{Cite book|author=Yvonne Yazbeck Haddad|title=Muslim Minorities in the West: Visible and Invisible|url=https://books.google.com/books?id=x03mFxZTv44C&pg=PA138|date=1 January 2002|publisher=Rowman Altamira|isbn=978-0-7591-0218-7|pages=138–}}</ref>
== Okwu mmalite ==
''Shish'' na asụsụ Syrian-Arabic ma ọ bụ ''şiş'' na Turkish pụtara skewer. Ụfọdụ ndị ọkà mmụta na-ekwusi ike na ọ bụ n'onwe ya okwu mgbazinye nke ndị Peshia site na ''Sikh'', ndị ọzọ na-ekwu na ọ sitere na mgbọrọgwụ "sı" na Turkish ochie nke pụtara "ịkpụ".<ref>{{Cite web|url=http://nisanyansozluk.com/?k=%C5%9Fi%C5%9F1&lnk=1|title=şiş|accessdate=4 November 2017}}</ref> A nabatara ya n'asụsụ Arabic nke Ijipt, Lebanese-Arabic na Syrian-Arabic. ''Tavuk'' (nke a na-akpọ ) sitere na ''takagu'' ochie nke Turkic ma ọ pụtara ọkụkọ.<ref>{{Cite web|url=http://www.nisanyansozluk.com/?k=tavuk&x=0&y=0|title=tavuk|accessdate=15 November 2014}}</ref>
== Nkwadebe ==
Nri ahụ nwere cubes nke ọkụkọ nke a na-eme ka ọ dị nro, mgbe ahụ, a na-etinye ya ma sie ya. Marinades a na-ahụkarị na-adabere na yogọt na mmiri lemon ma ọ bụ tomato puree, ọ bụ ezie na e nwere ọdịiche ndị ọzọ.
== Ụzọ e si eje ozi ==
A na-eri nri ahụ ma ọ bụ dị ka bred ma ọ bụ na efere nwere akwụkwọ nri, mgbe ụfọdụ na [[Oskàpà|osikapa]] ma ọ bụ French fries. A na-ejikarị osikapa, yogọt, na akwụkwọ nri a na-esi na skewer eri eri nri ndị Turkey. A na-ejikarị toum (a garlic paste sauce), hummus na tabbouleh na-enye nsụgharị Siria na Lebanọn. Ụdị bred na-abịa n'ozuzu ya na achịcha dị larịị ma ọ bụ dị ka dürüm, ma na-esokarị lettuce, tomato, na turnips.
N'ihe oriri ndị Israel, a na-enye ya tahini na-atọ ụtọ, yabasị e siri esi, achịcha dị larịị / pit na ose chili ọkụ a siri esi tinyere tabbouleh ma ọ bụ salad na pickles nke Israel (olive, karọt, ose, cabbage na turnip).
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ndepụta nri ọkụkọ
* Ndepụta kebabs
* Falafel
* Kafta
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
fzdhndlj4tfk4fwpi0fe7lecwp7qiut
Qatayef
0
19090
86633
86258
2022-08-05T07:05:42Z
Ogalihillary
13485
Added an image #WPWPIG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Atayebasafeeri.JPG|thumb|Qatayef]]
Qatayef ma ọ bụ '''katayef''' maọ bụ '''qata'if''' (Arabic), [qɑ'tī:jɪf]) bụ nri Arab a na-ejikarị eme ihe n'ọnwa Ramadan, ụdị dumpling na-atọ ụtọ nke jupụtara na mmiri ara ehi ma ọ bụ mkpụrụ osisi. Enwere ike ịkọwa ya dị ka pancake apịrị apị, nke yiri crumpet Scottish.
== Okwu mmalite ==
Okwu Arabic ''qaṭaːyif'' (Arabic) sitere na mgbọrọgwụ Semitic ''q-ṭ-f'', nke pụtara iburu ma ọ bụ iburu.<ref>{{Cite book|author=Freytag|first=Georg|title=Lexicon Arabico-Latinum praesertim ex Djeuharii Firuzabadiique et aliorum Arabum operibus, adhibitis Golii quoque et aliorum libris, confectum|date=1830|publisher=C. A. Schwetschke et filium|edition=Vol.1|url=https://archive.org/stream/lexiconarabicola03freyuoft#page/n475/mode/2up}}</ref><ref>{{Cite book|author=Badawi|first=Al-Saïd|title=Arabic - English Dictionary of Qurʾanic Usage|year=2008|publisher=BRILL|isbn=978-9004149489|url=https://books.google.com/books?id=mclrIKdye5QC&q=%D9%82%D8%B7%D9%81+to+pluck&pg=PA767}}</ref>
== Mmalite ==
E kwenyere na Qatayef sitere na Fatimid.<ref>{{Cite web|url=https://eng-archive.aawsat.com/theaawsat/lifestyle-culture/the-ramadan-experience-in-egypt|title=The Ramadan Experience in Egypt|accessdate=2018-06-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190507025216/https://eng-archive.aawsat.com/theaawsat/lifestyle-culture/the-ramadan-experience-in-egypt|archivedate=2019-05-07}}</ref> Ụfọdụ kwenyere na qatayef bụ okike nke Dynasty Fatimid, Otú ọ dị, akụkọ ihe mere eme ha malitere na Abbasid [[Abbasid Caliphate|Caliphate]], 750-1258 OA.<ref>{{Cite web|title=The sweet history of Qatayef|url=http://en.royanews.tv/news/14238/2018-05-14|work=Roya news|accessdate=26 August 2018}}</ref><ref>{{Cite web|title=In Gaza, Qatayef tradition thrives during Ramadan|url=https://gulfnews.com/news/mena/palestine/in-gaza-qatayef-tradition-thrives-during-ramadan-1.2044327|work=GULF NEWS|accessdate=26 August 2018}}</ref> A kpọtụrụ Qatayef aha na narị afọ nke iri nke Arabic cookbook malitere na Abbasid [[Abbasid Caliphate|Caliphate]] site na Ibn Sayyar al-Warraq nke a na-akpọ Kitab al-Ṭabīī (Arabic: , The Book of Dishes).<ref>{{Cite book|author=al-Warrāq|first=Ibn Sayyār|title=Annals of the Caliphs' Kitchens: Ibn Sayyār Al-Warrāq's Tenth-century Baghdadi Cookbook|date=Nov 26, 2007|publisher=BRILL|isbn=978-9004158672|url=https://books.google.com/books?id=dUC-e-l3XM8C&q=making+crepes+with+sugar+Almonds+walnuts+and+pine+nuts|accessdate=30 August 2018}}</ref> Nawal Nasrallah mechara sụgharịa akwụkwọ ahụ n'okpuru aha Annals of the Caliphs' Kitchens .<ref>{{Cite book|author=al-Warrāq|first=Ibn Sayyār|title=Annals of the Caliphs' Kitchens: Ibn Sayyār Al-Warrāq's Tenth-century Baghdadi Cookbook|url=https://books.google.com/books?id=dUC-e-l3XM8C|date=26 November 2007|isbn=978-9004158672|accessdate=30 August 2018}}</ref> Ihe eji eme ihe ọdịnala nke Qatayef dị ka o doro anya n'ọtụtụ akwụkwọ nri Arabic nke oge ochie bụ almond na shuga, ozugbo a na-etinye pancake, a ga-esi ya na mmanụ walnut ma ọ bụ sie ya n'ọkụ.<ref>{{Cite web|title=الوصفة العربية {{!}} طريقة عمل القطايف|url=https://www.arabianrecipe.com/%d8%b7%d8%b1%d9%8a%d9%82%d8%a9-%d8%b9%d9%85%d9%84-%d8%a7%d9%84%d9%82%d8%b7%d8%a7%d9%8a%d9%81/|accessdate=2022-04-09|language=ar}}</ref> Ọ bụ ndị na-ere ahịa n'okporo ámá nakwa ezinụlọ ndị dị na Levant na obodo [[Egypt|Ijipt]] kwadebere Qatayef. A na-ejikarị chiiz akkawi, walnuts a pịrị apị, yana pistachios a pịrị pị. A na-ejikwa ihe dị iche iche, dị ka Nutella, mee ihe.<ref>[https://books.google.com/books?id=A5HkylcAkxoC&pg=PA48&dq=kunafa+egypt#v=onepage&q=kunafa%20egypt&f=false Sadat, Jehan (2002). A Woman of Egypt. Simon & Schuster. p. 48.]</ref><ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=2unDlVK_AzEC&q=kunafa+egypt&pg=PA290|title=The Pure and Powerful: Studies in Contemporary Muslim Society|author=Abu-Zahra|first=Nadia|date=1999|publisher=Ithaca Press|isbn=9780863722691|language=en}}</ref>
== Nkwadebe ==
Qatayef bụ aha n'ozuzu nke nri ikpeazụ n'ofe na, karịa kpọmkwem, bat.
A na-ejikarị ntụ ọka, ntụ, mmiri, yist, na mgbe ụfọdụ shuga eme ya. Nsonaazụ nke a na-awụnye ihe na-egbu egbu n'elu efere ọkụ dị gburugburu yiri pancakes, ma e wezụga naanị otu akụkụ ka a na-esi, mgbe ahụ, a na-etinye ya ma fụchie ya. A na-ejupụta na anụ ézì na-atọ ụtọ na-enweghị nnu nke ngwakọta nke ọ bụla nke hazelnuts, walnuts, almonds, pistachios, mkpụrụ vaịn, shuga ntụ, vanilla extract, rose extract (ma-zahr Ислам الزهر), na sinamọn. Mgbe ahụ, a na-esi ya n'ọkụ ma ọ bụ, nke a na-adịghị ahụkebe, na-eme ya ma na-enye ya na syrup na-atọ ụtọ ma ọ bụ mgbe ụfọdụ mmanụ aṅụ. Ụzọ ọzọ isi na-esi enye qatayef bụ site na iji mmiri ara ehi ma ọ bụ ''qishta'' (قشطة) jupụta ya, fụchie ya n'etiti, ma jiri syrup na-esi ísì ụtọ na-enweghị isi ma ọ bụ isi. A na-akpọ ụzọ a nke ije ozi ''assafiri qatayef'' (قطايف عصاف Princeton).<ref>{{Cite web|url=http://egyptian-cuisine-recipes.com/recipes/desserts/qatayef-with-nuts.html|title=Qatayef with nuts قطايف بالمكسرات {{!}} Egyptian Cuisine and Recipes|work=egyptian-cuisine-recipes.com|language=en|accessdate=2018-03-14}}</ref>
== Omenala ==
Qatayef bụ ''nri'' a ma ama nke a na-akwadebe n'oge Ramadan.<ref>{{Cite journal|author=Naanou|first=Paul|title=Cultural Connections: Exploring the Mathematics of Qatayef|journal=Mathematics Teacher: Learning and Teaching PK-12|volume=113|issue=12|year=2020|pages=1034–1038|issn=0025-5769|doi=10.5951/MTLT.2020.0164}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Mandugwa, ihe oriri ndị Korea yiri ya
* Knafeh
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
mw1yj0rmctb6huhijexsxdqw2rk8r1m
Tahini
0
19093
86676
86420
2022-08-05T08:04:24Z
Love4sure
13067
Added photo #WPWPIG,#WPWPNG
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Tahina.JPG|thumb|áká_ịkẹngạ]]
A na-eji Tahini eme ihe na nri nke Levant na ọwụwa anyanwụ Mediterranean, Ndịda Caucasus, yana akụkụ nke mpaghara Ùgwù Afrika. A na-ejikwa ihe a na-etinye n'ime sesame (ọ bụ ezie na a naghị akpọ ya tahini) mee ihe na nri ụfọdụ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia.
== Okwu mmalite ==
Tahini sitere na Arabic ma si na Levantine Arabic pronunciation nke ṭaḥīna (طحينة), ma ọ bụ karịa kpọmkwem ṭaḥīniyya (طحينية), ebe Bekee ''tahina'' na Hibru ''t'china'' טחינה.<ref>{{Cite web|title=Tahini definition and meaning {{!}} Collins English Dictionary|url=https://www.collinsdictionary.com/us/dictionary/english/tahini|accessdate=2021-01-11|work=www.collinsdictionary.com|language=en-US}}</ref> O sitere na mgbọrọgwụ ط ح ن Ṭ-Ḥ-N, nke dị ka ngwaa طحن ṭaḥana pụtara "ịkụ", ma na-emepụta okwu طحين ṭaḥīn, "mjupụta" n'asụsụ ụfọdụ.<ref>{{Cite web|title=Definition of TAHINI|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/tahini|accessdate=2021-01-11|work=www.merriam-webster.com|language=en}}</ref> Okwu ''tahini'' pụtara na Bekee site na ngwụcha afọ 1930.<ref name="mariposa">Mariposa, ''Hollywood Glamour Cook Book'', 1940, p. 101.</ref><ref>''Treasury decisions under customs and other laws'', 1938, p. 1080 [https://books.google.com/books?id=SOwWAQAAIAAJ&q=tahini&dq=tahini snippet]</ref> ''Tahini'' bụ okwu mgbazinye site na ''tachíni'' nke oge a (ταχίνι) nke e si na "tahin" nke Ottoman Turkish nweta. Na Turkish nakwa na Italian, a ka na-eji mgbọrọgwụ mbụ ''tahin'' mee ihe kama mgbanwe Grik a nabatara n'ụwa niile na okwu ahụ.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ihe kacha ochie a kpọtụrụ aha sesame bụ n'akwụkwọ cuneiform e dere afọ 4000 gara aga nke na-akọwa omenala nke inye chi mmanya sesame. Onye na-akọ akụkọ ihe mere eme Herodotus dere banyere ịkọ ugbo sesame 3500 afọ gara aga na mpaghara Tigris na Yufretis na Mesopotemia. A na-ejikarị ya eme ihe dị ka isi iyi mmanụ.<ref>{{Cite web|author=Laniado|first=Limor|url=http://www.haaretz.com/culture/food-wine/be-merry-the-glory-of-tahini-1.361176|title=The glory of tahini|publisher=Haaretz.com|date=12 May 2011|accessdate=18 January 2013}}</ref>
A kpọtụrụ Tahini aha dị ka ihe mejupụtara ''hummus kasa'', usoro nri e depụtara n'akwụkwọ nri Arabic na-amaghị aha na narị afọ nke iri na atọ, ''Kitab Wasf al-Atima al-Mutada''.<ref name="Fordham">{{Cite web|title=Middle Eats: What are Lebanon's chances of legally laying claim to hummus?|author=Alice Fordham|publisher=NOW Lebanon|date=10 October 2008|url=http://www.nowlebanon.com/NewsArticleDetails.aspx?ID=62188|accessdate=25 November 2008|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081212214428/http://nowlebanon.com/NewsArticleDetails.aspx?ID=62188|archivedate=12 December 2008}}</ref>
Sesame paste bụ ihe a na-etinye na nri ụfọdụ nke ndị China na ndị Japan; nri Sichuan na-eji ya na ntụziaka ụfọdụ maka dandan noodles. A na-ejikwa ihe a na-etinye n'ime nri ndị India.<ref>Sanjeev Kapoor, ''Khazana of Indian Vegetarian Recipes'', p. 94</ref>
Na North America, sesame tahini, tinyere ihe ndị ọzọ na-enweghị isi, dị na 1940 na ụlọ ahịa nri ahụike.<ref name="mariposa">Mariposa, ''Hollywood Glamour Cook Book'', 1940, p. 101.</ref>
== Nkwadebe na nchekwa ==
A na-eme Tahini site na mkpụrụ sesame nke a na-etinye na mmiri wee kụrisịa ya iji kewa bran na kernels. A na-etinye mkpụrụ ndị a kụrisịrị akụrisị na mmiri nnu, na-eme ka bran ahụ mikpuo. A na-ewepụ mkpụrụ osisi ndị na-ese n'elu mmiri, sie ha, ma gwọọ ha iji mepụta mmanụ.<ref name="Davidson 2014">{{Cite book|first=Anissa|author=Helou|editor=Davidson|title=The Oxford Companion to Food|url=https://books.google.com/books?id=bIIeBQAAQBAJ&pg=PA802|publisher=[[Oxford University Press]]|pages=802–803|date=2014|isbn=9780191040726}}</ref> A pụkwara iji mkpụrụ a na-etinyeghị n'ọkụ kwadebe ya ma kpọọ ya "raw tahini", nke a na-ere mgbe ụfọdụ dị ka ihe oriri sitere n'okike.<ref name="Ochef">{{Cite web|url=http://www.ochef.com/1285.htm|title=Refrigerated or Not, How Long Does Tahini Last?|publisher=Ochef|accessdate=18 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130120025426/http://www.ochef.com:80/1285.htm|archivedate=20 January 2013}}</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
N'ihi nnukwu mmanụ dị na tahini, ụfọdụ ndị na-emepụta ihe na-atụ aro friji iji gbochie mmebi. Ndị ọzọ anaghị atụ aro friji, n'ihi na ọ na-eme ka ngwaahịa ahụ dịkwuo ike ma sie ike ije ozi.<ref name="Ochef">{{Cite web|url=http://www.ochef.com/1285.htm|title=Refrigerated or Not, How Long Does Tahini Last?|publisher=Ochef|accessdate=18 January 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130120025426/http://www.ochef.com:80/1285.htm|archivedate=20 January 2013}}</ref>
== Ojiji e ji esi nri ==
[[Usòrò:Hummus&ful.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Hummus%26ful.jpg/220px-Hummus%26ful.jpg|thumb|Hummus na ful jupụtara na tahini]]
A na-ahụkarị ofe ndị dabere na Tahini na ụlọ oriri na ọṅụṅụ ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa dị ka nri dị n'akụkụ ma ọ bụ dị ka ihe ịchọ mma, na-agụnyekarị mmiri lemon, nnu, na galik, ma jiri mmiri mee ka ọ dị nro. A na-eme Hummus site na chickpeas siri esi, nke a na-agwakọta ya na tahini, mmiri lemon na nnu. Tahini sauce bụkwa ihe a ma ama maka anụ na akwụkwọ nri na nri Middle East. A sweet spread, ''halawa taḥīniyya'' (حلاوة طحينية "sweet tahini"), bụ ụdị halva sweet. Mgbe ụfọdụ, ọ na-enwe ma ọ bụ bepụ iberibe pistachio a na-awụsa n'ime ma ọ bụ n'elu. A na-agbasokarị ya na achịcha ma rie ya dị ka nri dị mfe.
Na Armenia, enwere ike iji tahini mee ihe dị ka ofe iji tinye ''lahmajoun''.
Na Gris, a na-eji tahini ([[Greece|Grik]]: ταχίνι) eme ihe dị ka ihe a na-agbasa n'elu achịcha ma ọ bụ naanị ya ma jiri mmanụ aṅụ ma ọ bụ jam kpuchie ya. A na-enweta ite tahini a gwakọtara ya na mmanụ aṅụ ma ọ bụ koko n'ụlọ nri ụtụtụ nke nnukwu ụlọ ahịa ndị Gris.
Na Saịprọs, a na-eji tahini, nke a na-akpọ tashi, eme ihe dị ka mmiri maka achịcha na mgbe ụfọdụ na ''pitta'' ''souvlaki'' karịa ''tzatziki'', nke bụ omenala na Gris; a na-ejikwa ya eme "tahinopitta" (tahini pie).
A na-akpọ Tahini ''ardeh'' (ارده) na Persian. Na Iran, a na-eji ya eme ''halvardeh'' (حلواارده), ụdị halva nke e ji tahini, shuga, ọcha àkwá, na ihe ndị ọzọ mee. A na-eri ya n'oge nri ụtụtụ, na-ejikarị ihe na-atọ ụtọ, dị ka syrup mkpụrụ vaịn, syrup date, mmanụ aṅụ, ma ọ bụ jam. Ardeh na halvardeh so n'ihe ncheta nke obodo Iran nke Yazd na Ardakan.
Na [[Turkéy|Turkey]], a na-agwakọta (Turkish: tahin) na pekmez iji mee ''tahin-pekmez'', nke a na-ejikarị eme ihe dị ka ihe nri ụtụtụ ma ọ bụ mgbe nri gasịrị dị ka ihe na-atọ ụtọ maka achịcha.
Iraq, a maara tahini dị ka ''rashi'', a na-agwakọta ya na ọgwụ (rub) iji mee nri na-atọ ụtọ nke a na-ejikarị achịcha eri.
Na [[Israel]], tahini (Hibru: טחינה ''t'hina'') bụ nri a na-eri eri. A na-enye ya dị ka mmiri na achịcha dị larịị ma ọ bụ pita, ihe na-eme ka ọtụtụ nri dị ka falafel, sabich, Jerusalem mixed grill na shawarma, yana dị ka ihe na-agwakọta na mgbasa dị iche iche. A na-eji ya dị ka ofe maka anụ na azụ, yana nri na-atọ ụtọ dị ka halva, halva ice cream na kuki tahini.<ref>Rogov, Daniel, [https://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/Food/Halvahparfait.html Halvah Parfait]</ref> A na-eji ''kufta'' e ji nwa atụrụ ma ọ bụ anụ ehi mee na ihe na-esi ísì ụtọ na ahịhịa, ma ọ bụ na azụ dum n'akụkụ osimiri na Oké Osimiri Galili.
Na Levant, tahini (Levantine Arabic: ''t'hine'') bụ ihe oriri a na-eri na nnu, mmiri lemon, na galik a na-agbakọta. A na-enye ya dị ka dip na pita, ma ọ bụ ihe dị n'elu maka falafel na shawarma, yana dị ka ihe na-agwakọta ya na mgbasa dị iche iche. A na ahụ ya dị ka ofe maka anụ na azụ. Ọ bụ isi ihe na-eme na nri mmiri a na-akpọ ''siyadiyeh''. A na-eji Tahini eme na nri na-atọ ụtọ dị ka halva na halva na pistachios.
Na Gaza Strip, a na-enye ụdị nchara na-acha nchara nchara a maara dị ka "red tahina" na mgbakwunye na tahina nkịtị. A na-enweta ya site na usoro dị iche ma dị ogologo nke isi mkpụrụ sesame, ma nwee ụtọ siri ike. A na-eji tahina uhie eme ihe na ''sumagiyya'' (lamb na chard na sumac) na salad ndị falaheen si n'obodo ndị gbara ya gburugburu, yana ndịda Gaza. N'obodo Nablus nke West Bank, a na-agwakọ tahina na ''qizha'' paste iji mee " tahina ojii", nke a na-eji eme achịcha.<ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/travel/story/20190327-is-the-world-ready-for-this-palestinian-dish|title=Is the world ready for this Palestinian dish?|author=Berger|first=Miriam|work=www.bbc.com|language=en|accessdate=2019-03-28}}</ref>
N'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia, sesame paste (Chinese) bụ isi ihe na-esi ísì ụtọ nke a na-eji eme ihe na noodles kpọrọ nkụ (ọkụ ma ọ bụ oyi). A pụkwara iri nri sesame paste dị ka ihe oriri, nke a maara dị ka ofe sesame ojii.
== Nri ==
Na 100-gram reference amount, tahini na-enye 592 calories site na ihe mejupụtara ya dị ka 53% abụba, 22% carbohydrates, 17% protein, na 3% mmiri (tebụl). Ọ bụ isi iyi bara ọgaranya nke thiamine (138% nke uru kwa ụbọchị, DV), phosphorus (113% DV), zinc (49% DV), niacin (38% DV), iron (34% DV), magnesium (27% DV), na folate (25% DV) (tebụl). Tahini bụ isi iyi nke calcium, vitamin B ndị ọzọ, na potassium (tebụl).
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
: Food portal
* Ndepụta nke dips
* Ndepụta nke efere mkpụrụ sesame
* Ndepụta nke mgbasa
== Ihe odide ==
<references group="" responsive="1"></references>
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
fmmpf6emj2b7b9ptvlswkld0v6uocua
Íhú m̀bụ́
0
19102
86537
86476
2022-08-04T16:19:38Z
Olugold
12202
Removed redirect to [[Ihu mbụ́]]
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
f0x29qu6lmc4uybiag8wvrwc6il2abc
86538
86537
2022-08-04T16:26:52Z
Olugold
12202
Changed protection settings for "[[Íhú m̀bụ́]]" ([Mèzi=Ndi íshí nani] (àghọ́ta) [Papụ̀=Ndi íshí nani] (àghọ́ta))
wikitext
text/x-wiki
{{Main Page}}
f0x29qu6lmc4uybiag8wvrwc6il2abc
Tọgharịa Homepod Mini ma ọ bụ Homepod
0
19104
86499
2022-08-04T13:34:18Z
Egbujor
13869
I hanga e ahau he tuhinga
wikitext
text/x-wiki
Ibe a ga-egosi gị ụzọ kacha mfe iji [https://www-lukastechs-com.translate.goog/2022/07/how-to-reset-homepod-mini-or-homepod.html?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=mi&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp tọgharịa obere Homepod] gị na ntọala ụlọ ọrụ.
Homepod mini bụ ụdị kacha nta na dị ọnụ ala nke Homepod ezumike nka ugbu a bụ nke ewepụtara na 2019 nwere ụdị agba dị na ọcha, acha anụnụ anụnụ, oghere isi awọ, odo na oroma.
Ịtọgharịa obere Homepod nke Homepod dị mkpa ma ọ bụrụ na ịchọrọ regharịa ngwa ahụ ma ọ bụ nye ya onyinye, ka ihichapụ data nkeonwe ọ bụla ma ọ bụ ngwaọrụ ejikọrọ na Homepod mini.
Ọzọkwa, ọ bụrụ na ị na-ezute obere glitches dị ka njikọ WiFi mgbe ị na-eji Homepod mini gị; Ime ihe nrụpụta nwere ike ịrụkwa ya.
Agbanyeghị na enwere ụzọ atọ ị nwere ike ịtọgharịa Homepod gị, ụzọ kacha atụ aro iji tọgharịa obere Homepod ma ọ bụ Homepod bụ site na ịpị ma jide bọtịnụ etiti n'elu [https://www-lukastechs-com.translate.goog/search/label/Airpods?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=ig&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp Airpods] gị ruo mgbe ị nwetara njikere [https://www-lukastechs-com.translate.goog/2022/05/how-to-make-siri-to-turn-on-off-your-flashlight.html?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=ig&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp site na Siri].
Na-egbughị oge gị, ka m gosi gị otu esi emepụta ụlọ nrụpụta Homepod ma ọ bụ Homepod mini ozugbo, na iPhone, iPad ma ọ bụ site na Mac PC gị.
== Otu esi ewepụta HOMEPOD (MINI) gị na ntọala ụlọ ọrụ ==
Soro usoro ndị a iji tọgharịa obere Homepod nke ọma
# Wepụ obere Homepod gị na isi iyi ike ya maka sekọnd iri
# Tinye Homepod gị azụ na nkwụnye ọkụ
# Ugbu a, chere maka sekọnd ole na ole wee pịa ma jide bọtịnụ etiti n'elu Homepod gị
# N'oge a, ọkụ ọcha dị n'elu Homepod ga-atụgharị uhie
# Jidesie ike ruo mgbe ị nụrụ ụda (s) atọ
# Ị ga-enweta ọkwa sitere na Siri ozugbo a na-achọ nrụpụta Homepod gị
N'ọtụtụ oge, ị ga-anụ ụda chime mgbe Siri gwachara gị maka nrụpụta nrụpụta ahụ, ebe a ị nwere ike wepu aka gị na bọtịnụ etiti.
Ị ga-achọkwa ịtọlite Obere Homepod gị ka emechara ihe a.
== Otu esi ejikwa IPHONE, IPAD ma ọ bụ IPOD tọgharịa HOMEPOD MINI ==
Ọ bụrụ na ị tụfuru ma ọ bụ nye gị Homepod mini ma ọ ga-amasị gị ịtọgharịa ya mgbe ọ ka jikọọ na iPhone gị, iPad ma ọ bụ iPod ngwaọrụ, nke a bụ ntuziaka ngwa ngwa maka gị.<!-- IHE: Enwere ike nweta nke a naanị ma ọ bụrụ na onye nwe ọhụrụ ahụ ewepụtabeghị ihe nrụpụta ahụ n'aka. -->
# Na ngwaọrụ iPhone gị, chọta ngwa ụlọ (akara ngosi ụlọ odo)
# Chọta Homepod Mini n'okpuru ngalaba ngwa ndị ọkacha mmasị
# Pịa ma jide Homepod mini
# Pịgharịa gaa na ala wee pịa "Tọgharịa Homepod"
# Ugbu a, pịa Wepu ngwa
# Gosipụta omume ahụ site na ịpị Wepu ọzọ
# N'ikpeazụ, jide ka emechaa ihe nrụpụta Homepod
Ị ga-ama na nrụpụta nrụpụta na-aga nke ọma mgbe ị nụrụ ụda chime sitere na obere Homepod gị.
== Otu esi ejikwa PC MAC tọgharịa HOMEPOD MINI ==
Nke a bụ usoro nzọụkwụ site na otu esi emegharị Homepod mini site na iji laptọọpụ Mac gị.
Ọzọkwa, nke a anaghị arụ ọrụ maka mwepụta mbụ Homepod ebe ọ bụ na ọ naghị akwado njikọ USB-C.
# Jikọọ Homepod mini gị na laptọọpụ Mac gị site na iji eriri USB ụdị C (Ìhè oroma ga-enwu)
# Mepee windo Finder site na ịpị igodo iwu + N n'otu oge
# Ugbu a, họrọ Homepod mini gị site na menu ọnọdụ
# Pịa na Weghachi Homepod (Wụnye mmelite ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa)
# Ọzọ, pịa bọtịnụ weghachi iji gosi nrụpụta nrụpụta
# Na-esote, chere ka emechaa obere nrụpụta Homepod gị.
# N'ikpeazụ, ị nwere ike iwepụ Homepod mini gị na PC Mac gị ozugbo
Ozugbo nrụpụta agwụla, ị nwere ike iji ngwaọrụ ọhụrụ hazie Homepod mini gị, ree ya ma ọ bụ nye ya onyinye.
== Otu esi emegharị HOMEPOD MINI na-enweghị iphone ==
Enwere ụzọ abụọ iji tọgharịa obere Homepod na-enweghị iPhone, nke mbụ bụ site na ịpị ma jide bọtịnụ etiti na Homepod gị ruo mgbe nrụpụta ahụ zuru.
Nke abuo, ị nwere ike ịtọgharịa Homepod mini gị site na iji eriri USB-C jikọọ ya na PC Mac gị wee malite ọrụ weghachi site na menu ọnọdụ.
== Gịnị kpatara na HOMEPOD MINI anaghị ejikọta ya? ==
Ọ bụrụ na ị bụ [https://www-lukastechs-com.translate.goog/2022/07/how-to-set-up-homepod-mini-or-homepod.html?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=ig&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp Homepod mini anaghị ejikọta] na ngwaọrụ gị ọ bụla, ị nwere ike ịnwale ntuziaka nchọpụta nsogbu ọ bụla n'okpuru.
Kpọkọta ngwaọrụ abụọ a wee nwaa ijikọ ọzọ
Lelee ma a na-ana Homepod mini ụgwọ zuru oke
Gbanyụọ ma gbanye njikọ Bluetooth gị
Wepu ngwaọrụ Bluetooth ejikọtara (ihe na-adịghị ahụkebe)
jikọọ na netwọk wifi kwụsiri ike
Lelee eriri USB ma ọ bụrụ na ị na-ejikọta na iMac
Tọgharịa obere Homepod gị
nsiputa: [https://www.lukastechs.com Lukastech Blog]
axozad9h5v9zbp80u32hzwhn3gsc8i8
Gbanwee mmanụ igwe n'oge adịghị anya: Otu esi agbanwe mmanụ igwe
0
19105
86587
2022-08-05T06:22:43Z
Egbujor
13869
M mepụtara ibe
wikitext
text/x-wiki
Edemede a ga-akọwa ihe ọ pụtara mgbe nyocha OBD-II gị na-arịọ gị ka ịgbanwee mmanụ injin n'oge na-adịghị anya yana otu ị ga-esi gbanwee mmanụ igwe gị.
Nfefe mmanụ dị ala nwere ike ịkpalite [https://www-carautomotives-com.translate.goog/2022/07/bypass-limp-mode.html?_x_tr_sl=ig&_x_tr_tl=mi&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp ọnọdụ Limp] na ọtụtụ koodu njehie ma ọ bụrụ na akọwaghị ya n'oge.
Enwere ike ịgụ ụfọdụ ozi ịdọ aka na ntị na njehie na ọkụ dashboard gị ma ọ bụ jiri nyocha OBD-II chọpụta mmejọ dị n'ụgbọ gị.
Otú ọ dị, ọ bụrụ na a mara gị ọkwa ka ị [https://www-carautomotives-com.translate.goog/2022/08/change-engine-oil-soon.html?_x_tr_sl=mi&_x_tr_tl=ig&_x_tr_hl=en&_x_tr_pto=wapp gbanwee mmanụ engine gị n'oge] na-adịghị anya mgbe ahụ ozi ahụ doro anya - igbapu mmanụ engine ma jupụta mmanụ ọhụrụ.
Ọ pụtaghị na enwere nsogbu na ụgbọ ala gị mana a ga-enwe otu; ma ọ bụrụ na mmanụ anaghị agbanwe ngwa ngwa o kwere omume - Ị kwesịrị ịma mmetụta nke iji mmanụ ọjọọ eme ihe na ụgbọ ala gị.
Ọ dịkwa mma ịme mgbanwe mmanụ kwa kilomita 3,000 ruo 10,000 dabere n'ụdị mmanụ injin a na-eji (Conventional, Synthetic Blend or Synthetic oil)
Na post a, m ga-egosi gị otu esi agbanwe mmanụ ụgbọ ala gị na nzacha mmanụ dịka ụkpụrụ ndị na-emepụta ụgbọ ala gị si dị.
== Ihe achọrọ maka ime mgbanwe mmanụ mmanụ ==
E gosiputara n'okpuru bụ ụfọdụ ngwaọrụ ị ga-achọ iji rụpụta mmanụ injin na nzacha mmanụ na-aga nke ọma.
# Mmanụ ọhụrụ
# Mgbapu mmanụ Pan na Wrench
# uwe aka
# Funnel
# Ratchets
# Jack guzo ma ọ bụ Ramps
# Wedge wheel
# Metric Sockets
# Ratchets
# Torque Wrench
# ihe nchacha
Ozugbo ị nwetachara ihe niile dị n'elu, ị nwere ike ịga n'ihu na isiokwu na-esote iji dozie njehie Engine Mmanụ n'oge na-adịghị anya.
== Otu esi edozi mmanụ mgbanwe igwe n'oge adịghị anya mara ==
Soro ntuziaka dị n'okpuru ka ị gbanwee mmanụ injin n'ụgbọ gị nke ọma
# Nke mbụ, kpalie ụgbọ ala gị n'ihu mgbe agbanyụrụ ya site na iji Jack guzoro ọtọ ma ọ bụ rampụ
# Tinye ihe mgbakwasị ụkwụ n'azụ ka ị gbochie ụgbọ ala gị ịfegharị.
# Ugbu a, kpughee ọta na-efe efe nke etinyere n'ebe iji kpuchie ite mmanụ ahụ na obere bolts 10mm.
# Tinye ite mmanụ mmanụ n'okpuru bots mmanụ iji kpokọta mmanụ na-agbapụta
# Mepee plọgụ mmanụ ahụ site n'ịga n'ihu elekere.
# Wepu mmanụ injin ahụ wee lezie anya maka akpụkpọ ahụ gị ma ọ bụrụ na ọ ka na-ekpo ọkụ ka ịzena ọkụ.
# Jiri nlezianya wepụ plọg na-agbapụta mmanụ ma hapụ mmanụ ka ọ gbanye ruo nkeji ole na ole.
# Ugbu a, tinye ihe nzacha ọhụrụ n'ọnọdụ nke ochie na plọgụ mmanụ.
# Na-esote, tinyegharịa nke ọma na plọg mmiri ahụ ka ịzere ịfefe eri ma sie ike dịka onye nrụpụta gị kwadoro.
# Ugbu a, jiri mmanụ Wrench dochie ihe nzacha mmanụ gị. Ịnwekwara ike were mmanụ nzacha gị were gbochie nkụ. Ebe nzacha mmanụ dị iche site n'otu ụgbọ ala gaa na nke ọzọ.
# Na-esote, chọta okpu mmanụ ma tinye ọnụ ọgụgụ mmanụ akwadoro site na iji Funnel gị iji zere mwụfu.
# N'ikpeazụ, chere oge tupu ịlele ọkwa mmanụ engine site na iji dipstick
Ọ bụ ya.
Nchere dị mkpa ka mmanụ ahụ nwee ike ịlaghachi na ite mmanụ si otú ahụ na-enye nha ziri ezi.
Ị nwere ike ịgbanwuo ụgbọ ala gị ugbu a wee hụ n'onwe gị na a kpochapụrụ njehie Engine Mmanụ n'oge na-adịghị anya na dashboard.
== Otu esi tọgharịa Check Engine Light Mgbe mmanụ mgbanwe ==
Ị nwere ike ịtọgharịa ọkụ igwe nlele gị mgbe mgbanwe mmanụ gasịrị site na ịgbanye mgbanye ụgbọ ala gị ihe dị ka ugboro 3 ma ọ bụ anọ n'usoro.
Iwepụ ọdụ batrị, ijikọ ha azụ na ịgbanye ụgbọ gị ga-ekpochapụkwa njehie ahụ n'ọkụ igwe nlele gị.
Isi ọrụ nke mmemme ndị a bụ ime ka ụgbọ ala gị nweta ume site na ịmalitegharị.
== Gbanwee mmanụ injin n'oge na-adịghị anya FAQ ==
=== Ogologo oge ole ka ị ga-eji mmanụ igwe gbanwee ọkụ na-adịghị anya? ===
Ị nwere ike ịga n'ihu na-anya ụgbọ ala gị ruo oge nke 2 izu mgbe nke a mgbanwe Engine Oil ngosi n'oge na-adịghị anya ga-eme ka a ibu nsogbu dị ka engine gị ịkụ aka.
=== Ihe ịrịba ama nke mgbanwe mmanụ ===
# Anwụrụ ọkụ karịrị akarị
# Ọkụ igwe nlele ga-agbanye
# Ụda ịkụ aka na injin
# Ọkwa mmiri nnyefe dị ala
# Mmaji ụgbọ ala
# Yiri na dọkasị akụkụ ụgbọ ala
=== Ọ dị mma ịgbanwe mmanụ injin otu ugboro n'afọ? ===
Ọ bụrụ na ị na-anya ụgbọ ala n'okpuru 5,000 kilomita kwa ụbọchị na ị na-eji mmanụ sịntetik mgbe ahụ ị nwere ike ịga n'ihu na-agbanwe mmanụ gị kwa afọ ma ọ bụrụ na ị na-agba ọsọ karịa 15,000 kilomita kwa afọ mgbe ahụ ị kwesịrị ịtụle ịgbanwe mmanụ gị ọbụlagodi ugboro abụọ n'afọ.
Ọfọn, ewezuga ma ọ bụrụ na ị na-enweta oke mmanụ ma ọ bụ mpụta mmanụ n'oge ọ bụla nke iji ụgbọ ala gị
=== Ọ dị mma ịgbanwe mmanụ injin otu ugboro n'afọ? ===
Ọ bụrụ na ị na-anya ụgbọ ala n'okpuru 5,000 kilomita kwa ụbọchị na ị na-eji mmanụ sịntetik mgbe ahụ ị nwere ike ịga n'ihu na-agbanwe mmanụ gị kwa afọ ma ọ bụrụ na ị na-agba ọsọ karịa 15,000 kilomita kwa afọ mgbe ahụ ị kwesịrị ịtụle ịgbanwe mmanụ gị ọbụlagodi ugboro abụọ n'afọ.
Ọfọn, ewezuga ma ọ bụrụ na ị na-enweta oke mmanụ ma ọ bụ mpụta mmanụ n'oge ọ bụla nke iji ụgbọ ala gị
=== Kedu ihe na-eme ma ọ bụrụ na anaghị m agbanwe mmanụ m? ===
Ịgbanweghị mmanụ injin gị nwere ike ime ka injin gị kụọ aka, na-eyikarị uwe na akwa, na-emepụta anwụrụ ọkụ na ihe ndị ọzọ… si otú ahụ belata ndụ ụgbọ ala gị.
== Mmechi ==
Ọ bụrụ n’ịgbaba n’ime mgbanwe mmanụ njin n’oge na-adịghị anya ngosi na igwe nlele igwe gị, nke a bụ ntuziaka maka otu esi agbanwe mmanụ injin gị wee dozie njehie ahụ.
Nsiputa: [https://www.carautomotives.com/ Car Automotives]
9djrcaco1hwdv9tsliac4ktq9geuwwt
Sfenj
0
19106
86681
2022-08-05T11:29:49Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1101524743|Sfenj]]"
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sfenj in Marrakesh Morocco.jpg|thumb|Sfenj]]
Sfenj (site n'okwu Arabic: السفنج, : '''Safanj''', nke pụtara sponge) bụ donut Maghrebi: mgbasa dị mfe, spongy nke ntụ ọka e siri na mmanụ. A na-eri Sfenj n'ụzọ dị mfe, na-agbanye [[Ńnú odẹne|shuga]], ma ọ bụ na-etinye mmanụ aṅụ. Ọ bụ nri a ma ama na Maghreb ma na-eme ya ma na-ere ya n'isi ụtụtụ maka nri ụtụtụ ma ọ bụ n'ehihie na-esonyere kọfị Maghrebi mint tea.<ref name="طبخ">{{Cite web|title=Sfenj|url=http://tabkh.org/sfenj.php|publisher=tabkh maghribi|accessdate=31 May 2018|date=2012|language=ar}}</ref> A na-eji okwu sfenj eme ihe na [[Algeria]] na akụkụ ndị ọzọ nke Maghreb. A na-akpọ ya ''[[bambalouni]]'' na [[Tunisia]], na ''sfinz'' na [[Libya]].<ref>{{Cite web|title=Recette de Bambalouni - Sfenj|url=http://www.chahiatayba.com/recettes/179/Bambalouni---Sfenj|work=Chahia Tayba|accessdate=1 June 2018|language=fr|date=2011}}</ref><ref name="Hamza">{{Cite web|author=Hamza|first=Umm|title=SFINZ / SFENJ|url=http://www.halalhomecooking.com/sfinz-sfenj/|work=Halal Home Cooking|accessdate=7 August 2018|date=9 April 2015}}</ref> Na Morocco, a na-eji okwu "sfenj" eme ihe, a na'otu oge a na-akpọkwa ya "[[Morocco|Moroccan]] doughnuts" n'akwụkwọ.<ref>{{Cite book|author=Ahmed Chouari|chapter=Memories of Jewish-Muslim Co-existence in the new ''Mellaḥ'' of Meknes and Jewish Heritage Conservation in Post-Colonial Morocco|editor=Joseph Chetrit|title=Jews and Muslims in Morocco, Their Intersecting Worlds|date=27 July 2021|isbn=9781793624932|publisher=Lexington Books}}</ref><ref>{{Cite book|title=A King's Feast: 40 Aromatic and Exotic Moroccan Recipes - The Best Cookbook to Celebrate Moroccan Independence Day|date=30 April 2020|author=Gordon Rock}}</ref><ref name="greatcouscous">{{Cite book|title=The Great Book of Couscous: Classic Cuisines of Morocco, Algeria, and Tunisia|author=Copeland Marks|year=1994|publisher=the University of Virginia|isbn=9781556114205}}</ref> A na-akpọkwa ya ''Khfaf'' ma ọ bụ ''ftayr'' na Algeria, a na-akpọkarịkwa ya "[[Algeria]] doughnut".<ref name="Nas E. Boutammina">{{Cite book|author=Nas E. Boutammina|title=Le numide, langue populaire de la Berbérie|year=2022|publisher=BoD - Books on Demand|isbn=978-2-322-41710-0|pages=77}}</ref><ref>{{Cite web|author=Scheherazade|first=Jawahir|title=Sfenj à la farine|work=Joyaux Sherazade|accessdate=1 June 2018|date=24 November 2014|language=fr|url=http://www.lesjoyauxdesherazade.com/sfenj-a-la-farine/}}</ref><ref name="Miam Miam & Yum 2016">{{Cite web|title=Sfenj – Algerian doughnuts|work=Miam Miam & Yum|date=3 Jun 2016|url=https://miammiamyum.com/2016/06/03/sfenj-algerian-doughnuts/|accessdate=8 Apr 2022}}</ref><ref name="Stephanou 2021">{{Cite web|author=Stephanou|first=Marina|title=Sfenj (Doughnut): the Sweet Sensation of Algeria's Cross-Cultural Cuisine|work=pan-African|date=17 Feb 2021|url=https://pan-african.net/sfenj-doughnut-the-sweet-sensation-of-algerias-cross-cultural-cuisine/|accessdate=8 Apr 2022}}</ref>
N'èzí Maghreb, ndị Juu Moroccan na ndị Sephardim ndị ọzọ na [[Israel]] na ebe ndị ọzọ maka Hanukkah na-eri sfenj.<ref>{{Cite book|publisher=Page Street Publishing|isbn=9781624142758|author=Goren|first=Carine|title=Traditional Jewish Baking: Retro Recipes Your Grandma Would Make... If She Had a Mixer|date=11 October 2016|url=https://books.google.com/books?id=yJd_CwAAQBAJ|pages=176–178}}</ref> A na-eri Sfenj na donuts ndị ọzọ maka Hanukkah n'ihi na a na-esi ha n'ime mmanụ, na-echeta ọrụ ebube Hanukkah ebe mmanụ nke kwesiri igbanwe oriọna n'ụlọ nsọ dị na Jerusalem maka naanị otu ụbọchị were asatọ. Ọ bụ ezie na enwere ike ime sfenj n'ụlọ, dịka ọ na-adịkarị na [[Israel]], ndị obodo Morocco na-ahọrọ ịzụta ya n'aka ndị na-ere ahịa n'okporo ámá ma ọ bụ ebe a na-eme achịcha, ebe a na'ozuzu ha na osisi nkwụ.<ref>{{Cite news|author=Koenig|first=Leah|title=A Moroccan Hanukkah Feast|work=The Tablet|accessdate=31 May 2018|date=12 December 2014|url=http://www.tabletmag.com/jewish-life-and-religion/187425/moroccan-feast-for-hanukkah}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Sfenj malitere na Al-Andalus (Moorish Spain). Dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, e mepụtara sfenj n'amaghị ama, mgbe onye na-eme achịcha tụbara bọl ntụ ọka n'ime ite mmanụ ọkụ na mberede.<ref name="Khadija">{{Cite news|author=الرحالي|first=خديجة|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|language=ar|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?section=67&article=643770&issueno=12001|date=7 October 2011}}</ref> Sfenj bụ akụkụ dị mkpa nke ọdịbendị Andalusi, nke ọrụ ya kacha mma chịkọta site n'amaokwu sitere n'aka onye na-ede uri n'oge a: "Ndị na-eme achịcha sfenj bara uru dịka ndị eze" ("سفاجين تحسب مهملوكا").<ref name="Hassan">{{Cite news|author=أوالفقر|first=حسن|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?article=224823&issueno=9248|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|date=24 March 2004|language=ar}}</ref>
Ọ bụghị ihe doro anya etu sfenj si gbasaa na Maghreb, ọ bụ ezie na a na-ekwu na ọ bụ nke a maara nke ọma na Dynasty Marinid, nke chịrị [[Morocco]] site na afo 1270 ruo na 1465. Ọ gbasara na mba [[France]] n'oge narị afọ nke iri na atọ, ebe ọ kpaliri beignets.<ref name="Hassan">{{Cite news|author=أوالفقر|first=حسن|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?article=224823&issueno=9248|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|date=24 March 2004|language=ar}}</ref> A na-eji shuga eme ka Sfenj na-atọ ụtọ malite na narị afọ nke iri na asatọ, ọ bụ ezie na a na-akụ okpete n'ọtụtụ ebe n'ụwa ndị Arab kemgbe narị afọ nke asatọ. Tupu nke ahụ, a na-etinye mmanụ aṅụ ma ọ bụ syrup na-atọ ụtọ, ma ọ bụ na-enye ha naanị.<ref name="Hassan" />
Ọ bụ ezie na sfenj sitere na Al-Andalus, ọtụtụ ndị na-eme achịcha na ndị na-ere sfenj na Maghreb bụ ndị Amazigh (Berber). A na-eche na ndị Amazigh na-akwagharị akwagharị agbasawo sfenj na Maghreb niile site n'enyemaka nke ndị ahịa na-agafe mpaghara ahụ.<ref name="Hassan">{{Cite news|author=أوالفقر|first=حسن|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?article=224823&issueno=9248|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|date=24 March 2004|language=ar}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFأوالفقر2004">أوالفقر, حسن (24 March 2004). </cite></ref>
Ndị na-eme achịcha sfenj rara onwe ha nye, nke a na-akpọ ''sufnāj'' (سفناج), pụtara n'oge na-adịghị anya na Maghreb dum, na-agba akaebe na ihe oriri ahụ na-ewu ewu. ''Sufnājeen'' (n'ọtụtụ nke ''sufnāj'') ghọrọ ndị dị mkpa na ndụ ọha na eze nke mpaghara Maghrebi, ka ha na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ezinụlọ ọ bụla nọ n'obodo ha na-emekọrịta ihe kwa ụtụtụ, ma na-arụ ọrụ dị ka sufnāj ka a na-ewere dị ka ọrụ a na-akwanyere ùgwù. N'ebe a na-eme achịcha sfenj ọdịnala, ''sufnāj'' (na nnukwu ihe ha na-eme ka ọ dị gburugburu) na-anọdụ n'elu ikpo okwu dị elu, nke e welitere ntakịrị karịa ebe ndị ọzọ a na-emepụta achịcha, nke e buliri ihe karịrị otu mita n'ala. Ndị ahịa gbara ikpo okwu a gburugburu ma gbalịa ịdọrọ uche ''sufnāj'' iji tinye iwu ha site n'iweli aka ha n'ebe ọ nọ ma tie mkpu.<ref name="Khadija">{{Cite news|author=الرحالي|first=خديجة|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|language=ar|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?section=67&article=643770&issueno=12001|date=7 October 2011}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFالرحالي2011">الرحالي, خديجة (7 October 2011). </cite></ref><ref name="Hassan">{{Cite news|author=أوالفقر|first=حسن|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?article=224823&issueno=9248|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|date=24 March 2004|language=ar}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFأوالفقر2004">أوالفقر, حسن (24 March 2004). </cite></ref>
''Sufnājeen'' ọdịnala na-apụ n'anya ngwa ngwa na Maghreb nke oge a, n'ihi ịrị elu nke ụlọ ọrụ na-eme achịcha na mmụba nke usoro nri sfenj na blogosphere [[Intanet|Ịntanetị]].<ref name="Khadija">{{Cite news|author=الرحالي|first=خديجة|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|language=ar|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?section=67&article=643770&issueno=12001|date=7 October 2011}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFالرحالي2011">الرحالي, خديجة (7 October 2011). </cite></ref>
== Sfinz na Libya ==
[[Usòrò:السفنز_الليبي.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ec/%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%81%D9%86%D8%B2_%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%8A%D8%A8%D9%8A.jpg/220px-%D8%A7%D9%84%D8%B3%D9%81%D9%86%D8%B2_%D8%A7%D9%84%D9%84%D9%8A%D8%A8%D9%8A.jpg|thumb|''Sfinz'' nke Libya]]
Na [[Libya]], a na-eri Sfinz na-agbanye [[Ńnú odẹne|shuga]] ma ọ bụ na-agbakọta ya na mmanụ aṅụ ma ọ bụ molasses. Enwere ike iri ya maka nri ụtụtụ Fraịdee ma ọ bụ na tii ehihie.<ref name="Lib">{{Cite web|url=https://libyanfood.blogspot.com/2010/12/libyan-dougnut-sfinz.html|work=Libyan food|accessdate=7 August 2018|date=17 December 2010}}</ref> Ọ bụ ezie na a na-eri ya n'afọ niile, ọ na-ewu ewu karịsịa n'oge ọnwa oyi na gburugburu Ramadan na Eid al-Fitr.<ref name="Alharathy">{{Cite news|author=Alharathy|first=Safa|title=Libyan Cuisine: Sfinz|url=https://www.libyaobserver.ly/culture/libyan-cuisine-sfinz|accessdate=7 August 2018|work=Libyan Observer|date=26 August 2017}}</ref><ref name="Wasat">{{Cite news|url=http://alwasat.ly/news/kitchen/41308|accessdate=7 August 2018|date=24 October 2014|language=ar}}</ref> Ọ bụ nsụgharị na mbaLibya nke sfenj doughnuts nke na-ewu ewu na mba ndị ọzọ nke Maghreb.<ref>Also known as khfaf in [[Algeria]] and yo-yos in [[Tunisia]]</ref><ref name="Hamza">{{Cite web|author=Hamza|first=Umm|title=SFINZ / SFENJ|url=http://www.halalhomecooking.com/sfinz-sfenj/|work=Halal Home Cooking|accessdate=7 August 2018|date=9 April 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHamza2015">Hamza, Umm (9 April 2015). </cite></ref>
A pụrụ iji àkwá e siri esi n'etiti kwadobe Sfinz.<ref name="Wasat">{{Cite news|url=http://alwasat.ly/news/kitchen/41308|accessdate=7 August 2018|date=24 October 2014|language=ar}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://alwasat.ly/news/kitchen/41308 <bdi lang="ar">السفنز على الطريقة الليبية</bdi>]. <bdi lang="ar">بوابة الوسط الليبي</bdi> (in Arabic). 24 October 2014<span class="reference-accessdate">. </span></cite></ref> Àkwá ahụ nwere ike ịbụ nke na-agba agba ma ọ bụ nke siri ike, a na-ejikarị cheese emechi ya.<ref name="Hamza">{{Cite web|author=Hamza|first=Umm|title=SFINZ / SFENJ|url=http://www.halalhomecooking.com/sfinz-sfenj/|work=Halal Home Cooking|accessdate=7 August 2018|date=9 April 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHamza2015">Hamza, Umm (9 April 2015). </cite></ref><ref name="Alharathy">{{Cite news|author=Alharathy|first=Safa|title=Libyan Cuisine: Sfinz|url=https://www.libyaobserver.ly/culture/libyan-cuisine-sfinz|accessdate=7 August 2018|work=Libyan Observer|date=26 August 2017}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlharathy2017">Alharathy, Safa (26 August 2017). </cite></ref>
== Sfenj na Israel ==
[[Usòrò:Homemade_sfenj_coated_with_honey.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Homemade_sfenj_coated_with_honey.jpg/175px-Homemade_sfenj_coated_with_honey.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|175x175px|Sfenj a na-eme n'ụlọ e ji mmanụ aṅụ kpuchie]]
Sfenj (Hibru: סְפינְג', : ) banyere n'omenala Israel tupu 1948, dịka ndị Juu Maghrebi wetara ya mgbe ha kwagara Palestine Mandatory.<ref name="RnK">{{Cite web|author=Kaufman|first=Jared|title=Never Underestimate The Doughnut Lobby|url=http://roadsandkingdoms.com/2018/sfenj-in-morocco/|work=Roads & Kingdoms|accessdate=31 May 2018|date=21 February 2018}}</ref> Sfenj ghọrọ ihe a ma ama n'oge na-adịghị anya maka Hanukkah, ebe ọ dị mfe ịkwadebe n'ụlọ. Otú ọ dị, ịdị mfe nke nkwadebe nke sfenj nyere aka n'ịghọgbu ya na Israel mgbe Histadrut, otu ndị ọrụ mba Israel, gbara mbọ ime ka sufganiyah jupụtara na jelly bụrụ nri ọdịnala nke Hanukkah, n'oge ngwụcha afọ 1920. Ọ bụ naanị ndị ọkachamara na-eme achịcha nwere ike ime sufganiyot nke ọma, na Histadrut chọrọ ka sufganiyot dochie latkes eme n'ụlọ iji nweta ọrụ maka ndị na-eme bred ndị Juu.<ref name="Hole" /> Mgbalị ha gara nke ọma: ka ọ na-erule afọ 2016, nde ndị Juu 7 nke Israel na-eri nde sufganiyot 20 kwa afọ.<ref>{{Cite web|author=Solomonov|first=Michael|title=Why Sfenj Couldn't Be the Official Dessert of Hanukkah|work=Food52|url=https://food52.com/blog/18520-why-sfenj-couldn-t-be-the-official-dessert-of-hanukkah|accessdate=31 May 2018|date=1 December 2016}}</ref> Ọtụtụ ndị Juu Israel na-akọ na ha na-eri sufganiyot maka Hanukkah karịa ibu ọnụ maka Yom Kippur.<ref>{{Cite news|author=Nachshoni|first=Kobi|title=Poll: 73% of Israelis fast on Yom Kippur|url=https://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4428978,00.html|accessdate=31 May 2018|work=YNet|date=13 September 2013}}</ref>
== Ụdị dị iche iche ==
Na mgbakwunye na sfenj nkịtị, enwere ụdị sfenj abụọ pụrụ iche, na-agụnyeghị ihe dị iche iche (mmanụ aṅụ, syrup, na shuga) sfenj nwere ike ịnwe:<ref name="Khadija">{{Cite news|author=الرحالي|first=خديجة|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|language=ar|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?section=67&article=643770&issueno=12001|date=7 October 2011}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFالرحالي2011">الرحالي, خديجة (7 October 2011). </cite></ref>
* ''Sfenj matifiyya'' (السفنج المطفية), sfenj nke a na-egbutu ma sie ya nke ugboro abụọ
* ''Sfenj matifiyya bil-baydh'' (السفنجة المطفية بالبيض), sfenj mati fiyya na àkwá agbakwunyere tupu ọ na-eme ka ọ dị ọhụrụ
== N'asụsụ ==
A na-egosipụta mkpa Sfenj dị na omenala Moroccan n'ọtụtụ okwu na mba Moroccan Arabic, gụnyere:<ref name="Hassan">{{Cite news|author=أوالفقر|first=حسن|url=http://archive.aawsat.com/details.asp?article=224823&issueno=9248|accessdate=31 May 2018|work=[[Asharq Al-Awsat]]|date=24 March 2004|language=ar}}<cite class="citation news cs1 cs1-prop-script cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true" id="CITEREFأوالفقر2004">أوالفقر, حسن (24 March 2004). </cite></ref>
* "Nye onye ọ bụla sfenj ma ọ ga-ekwu na ọ dị njọ" (صاب سفنجة__ilo____ilo____ilo__), nke pụtara "anala ekpe akwụkwọ ikpe site na mkpuchi ya" ma ọ bụ "anala [[wiktionary:bite the hand that feeds one|ata aka na-enye gị nri]]".
* "Dị ka a ga-asị na ị na-eji sfenj akụ nkịta" (بحال يلا__wol____wol____wol__ كلب باسفنجة), nke pụtara mgbalị efu ma ọ bụ nke Sisyphean, ọkachasị omume nke ịbọ ọbọ na-enweghị isi (n'ihi na ọ bụrụ na mmadụ ejiri sfenj kụọ nkịta, nkịta ahụ ga-eri ma nwee mmasị na ya).
* "Ịchọrọ mmanụ site na sufnāj" (طلب الزيت من سفناج), nke pụtara "iwere site na ndị nọ ná mkpa" (n'ihi na ''sufnajá'' sfenj na-eme nnukwu mmanụ nri).
== Ihe ngosi ==
== Hụkwa ==
* Nri ndị Morocco
* Nri ndị Arab
* Buñuelo, nke Latin America yiri ya
* Frittelle, nke Italian yiri ya
* Ndepụta nke ụdị donut
* Ndepụta nri Moroccan
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Sfinz
* Sufganiyah
* [[Zalabiyeh]]
== Ihe odide ==
{{Commons category|Sfenj}}
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
*
<references /> [http://www.halalhomecooking.com/sfinz-sfenj/ Nchịkọta Sfinz/sfenj]
* [https://www.libyaobserver.ly/culture/libyan-cuisine-sfinz Nchịkọta Sfinz] sitere na Libyan Observer
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9imiqf97224wq1ise4je8gacjbrjr9m
Méchoui
0
19107
86682
2022-08-05T11:36:12Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091199518|Méchoui]]"
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mechoui.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/96/Mechoui.jpg/300px-Mechoui.jpg|thumb|300x300px|Méchoui]]
'''Méchoui''' (Arabic) ma ọ bụ '''''Meshwi''''' bụ atụrụ ma ọ bụ nwa atụrụ zuru oke nke a na-asụ ọnụ na barbecue<ref name="Waldron Young 1988">{{Cite book|author=Waldron|first=M.|title=Barbecue and Smoke Cookery|publisher=101 Productions|series=One Hundred One Productions Series|year=1988|isbn=978-0-89721-160-4|url=https://books.google.com/books?id=cRiTE6Mzza8C|accessdate=2022-06-02}}</ref> na nri Maghrebi. Okwu a sitere n'okwu Arabic ''šawā'' (شواء, "isi, isi").<ref>{{Cite web|url=http://www.larousse.fr/encyclopedie/nom-commun-nom/m%C3%A9choui/68865|title=Archived copy|accessdate=2010-04-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100328200025/http://www.larousse.fr/encyclopedie/nom-commun-nom/m%C3%A9choui/68865|archivedate=2010-03-28}}</ref> Nri a na-ewu ewu na North Afrika.<ref name="Guides 2017 p. 78">{{Cite book|author=Guides|first=I.|title=Insight Guides Experience Marrakesh|publisher=Apa Publications|series=Insight Experience Guides|year=2017|isbn=978-1-78671-841-9|url=https://books.google.com/books?id=OSxHDwAAQBAJ&pg=PT78|accessdate=2022-06-02}}</ref>
Na mba [[Algeria]] na mba [[Morocco]], okwu ''méchoui'' "na-ezo aka n'usoro isi nwa atụrụ ma ọ bụ atụrụ siri n'ozuzu ya n'elu ọnụ".
Na obodo Tunisia, Otú ọ dị, ọ na-emetụta anụ ọ bụla ma ọ bụ azụ e ji ichekwu ọkụ sie.
== Nkwadobe ==
[[Usòrò:Mechoui_sur_le_feu_du_bois_à_Aflou.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/77/Mechoui_sur_le_feu_du_bois_%C3%A0_Aflou.jpg/300px-Mechoui_sur_le_feu_du_bois_%C3%A0_Aflou.jpg|thumb|300x300px|Méchoui na-esi nri n'elu ọkụ]]
Mgbe e gbusịrị nwa atụrụ ahụ ma gbupụ ya ọkpụkpụ, a na-ewepụ akụkụ niile nke oghere afọ, ma e wezụga akụrụ. A na-etinye oghere a mgbe a gbasịrị ya ihe na-esi ísì ụtọ, ọkachasị ras el hanout. A na-etinye nwa atụrụ ahụ n'elu alaka osisi ma sie ya n'akụkụ ụyọkọ ichekwu ọkụ. A na-atụgharị spindle ahụ nke nta nke nta na n'otu n'otu iji hụ na a na-ekesa ya n'otu.
A naghị etinye nwa atụrụ a kwado kpọmkwem n'elu icheku ọkụ, n'ihi na abụba na-agbaze nwere ike ịgba ọkụ ma gbaa anụ ahụ dị n'èzí ọkụ. A na-amalite isi nri n'ụzọ dị nro, nke mere na ime ụlọ na-esi nri fọrọ nke nta ka ọ bụrụ n'otu oge ahụ dị n'èzí. Mgbe a na-esi nri, a na-eji bọta ma ọ bụ mmanụ a gbazere agbaze na-agbanye anụ ahụ, iji mee ka ọ dịkwuo ụtọ. Nke nta nke nta, a na-eme ka nwa atụrụ ahụ dị nso na ọkụ ọkụ, ka anụ ahụ wee nwee ụcha amber. Oge isi nri dịgasị iche dabere na ịdị arọ nke anụmanụ ahụ, nke na-abụkarị ihe dịka otu ụzọ n'ụzọ anọ nke awa kwa kilogram.
== Nkwupụta ==
[[Usòrò:Mechoui-01.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Mechoui-01.jpg/300px-Mechoui-01.jpg|thumb|300x300px|Ebe a na-eri nri na Méchoui]]
Méchoui bụ nri a na-eri na mbido nri, dị ka akụkụ nke oriri ma ọ bụ ''diffa''. Site na mkpịsị aka aka aka nri, onye ọbịa ahụ na-ewere anụ e siri esi ma nye ha ndị ọbịa. Dị ka omenala si dị, a naghị eji efere eme ihe iji nye mechoui, n'ihi na, n'oge a na-esi anụ ahụ n'egbughị oge, a ga-enwe ike iwepụ ya n'enweghị mgbalị ọ bụla.
Ndị na-akwagharị akwagharị, na mgbakwunye na nnukwu ìgwè atụrụ ha nke ọtụtụ puku atụrụ mejupụtara, zụlitere ọnụ ọgụgụ dị nta nke ụmụ atụrụ nwoke maka mechoui, na-enye ha ''cheih'', ụdị mugwort ọhịa nke na-enye nwa atụrụ ọdịdị pụrụ iche.
== Mgbanwe mpaghara ==
A na-akwadobe Mechoui, ọkachasị na Morocco, site n'igwu oghere kwụ ọtọ, ma ọ bụ site n'ịrụ ite ọkụ, 0.8 ruo 1 mita n'obosara na 1.5 ruo 2 mita n'omimi. A na-etinye osisi n'ime oghere a ma kpọọ ọkụ ruo awa ise ma ọ bụ isii. Mgbe ala gbara oghere ahụ gburugburu na-ese siga ma gbanwee osisi ahụ ka ọ bụrụ icheku ọkụ na ntụ, a na-ewepụ ọtụtụ n'ime ya iji zere ọkụ ọkụ. A na-agbakwunye nwa atụrụ a kwadebere n'ọkụ ahụ n'ụzọ kwụ ọtọ ma jiri mkpuchi kpuchie ya na ụrọ, apịtị, ma ọ bụ ájá mmiri, na-emechi mkpuchi ahụ dịka o kwere mee. Isi nri na-ewe awa anọ ruo ise. Mgbe emechara nwa atụrụ ahụ, a na-agbaji mkpuchi ahụ siri ike iji wepụ nwa atụrụ ahụ n'ọkụ ahụ.
== Ịrụ Ọrụ ==
Dị ka omenala si dị, a na-enye méchoui na cumin na nnu, ma ọ bụ na efere ma ọ bụ n'efere nri ịchọ mma. Ndị na-eri nri na-awụsa nnu na cumin iji nụ ụtọ nwa atụrụ tupu ha eri nri.
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Ndepụta nke nri barbecue
* Ndepụta nri nwa atụrụ
* Ndepụta nke nri ndị a na-esi ísì
* Food portal
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
ds2mmfgbbjb9iu4y1jeyem4m5xzblth
Matoke
0
19108
86684
2022-08-05T11:43:05Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1095937554|Matoke]]"
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Matoke_market_in_kampala_uganda.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7d/Matoke_market_in_kampala_uganda.jpg/220px-Matoke_market_in_kampala_uganda.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|YAhịa Matoke na Kampala, [[Uganda]]]]
[[Usòrò:Matooke_seller.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/79/Matooke_seller.JPG/180px-Matooke_seller.JPG|áká_ịkẹngạ|thumb|240x240px|Onye na-ere Matoke na Uganda]]
Matoke, nke a makwaara dị ka '''matooke''', '''amatooke''' na Buganda (Central [[Uganda]]), '''ekitookye''' na ndịda ọdịda anyanwụ Uganda, ekitooke na ọdịda anyanwụ [[Uganda]], '''kamatore''' na Lugisu (Eastern Uganda), ebitoke na ugwu ọdịda anyanwụ [[Tanzania]], gitoki na [[Rwanda]], [[Burundi]] na aha a na-akpọ East African Highland '''banana''', bụ osisi unere triploid nke sitere na Great Lakes nke Africa. A na-ewepụta mkpụrụ osisi ahụ na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, jiri nlezianya wepụ ya, wee sie ya ma na-agbakarị ya ma ọ bụ na-agbanye ya n'ime nri. Na Uganda na Rwanda, a na-esi mkpụrụ osisi ahụ na steam, a na'elekwa nri a na-achịkọta achị anya dị ka nri mba na mba abụọ ahụ.
Unere Matoke bụ ihe oriri a na-ahụkarị na [[Uganda]], Tanzania na mba ndị ọzọ dị na Great Lakes.<ref>{{Cite web|url=http://www.nbs.go.tz/nbstz/index.php/english/tanzania-abstract|title=Tanzania Statistical Abstract|work=www.nbs.go.tz|language=en-gb|accessdate=2017-03-28}}</ref> A makwara ha dị ka Mutika / Lujugira subgroup.
Mkpụrụ osisi ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, nke sitere na otu otu unere, unere owuwa anyanwu Afrika Highland (''Musa'' AAA-EA), bụ ndị a mara n'asụsụ Bantu nke [[Uganda]] dị ka ''matoke''.<ref>Karamura, D. and Mgenzi, B. 2004. On-farm conservation of ''Musa'' diversity in the Great Lakes region of East Africa. African Crop Science Journal 12(1):75-83.</ref><ref>Karamura, D., Mgenzi, B., Karamura, E. and Sharrock, S. 2004. Exploiting indigenous knowledge for the management and maintenance of ''Musa'' biodiversity on-farm. African Crop Science Journal 12(1).</ref><ref>Mgenzi, S.R.B., Mshaghuley, I.M., Staver, C. and Nkuba, J.M. 2005. A study on the analysis of ''Musa'' processing businesses and their support environment in Tanzania. A paper presented to the ''Musa'' processing businesses and their support environment workshop, Manila, Philippines 10-13 Oct. 2005. INIBAP [online], accessed 2011 June 14 from: {{Cite web|url=http://platforms.inibap.org/processing/images/stories/file/pdf/tanzania.pdf|title=Archived copy|accessdate=2011-06-14|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110824143538/http://platforms.inibap.org/processing/images/stories/file/pdf/tanzania.pdf|archivedate=2011-08-24}}.</ref>
Ọ dịla anya ịta unere na-abụkarị ihe a na-ahụkarị n'akụkụ ọdọ mmiri Victoria nke Uganda, na mpaghara ọdịda anyanwụ na Kilimanjaro nke mba Tanzania.<ref>Raschke, V., Oltersdorf, U., Elmadfa, I., Wahlqvist, M.L., Cheema, B.S.B. and Kouris-Blazos, A. 2007. Content of a novel online collection of traditional east African food habits (1930s – 1960s): data collected by the Max-Planck-Nutrition Research Unit, Bumbuli, Tanzania. Asia Pac. J. Clin. Nutr. 16(1):140-151 [online]. Accessed 2011 June 14 from: http://apjcn.nhri.org.tw/server/APJCN/Volume16/vol16.1/Finished/Raschke.pdf.</ref>
== Nkọwa ==
A na-amata unere nke Ugwu Uganda site na unere ndị ọzọ site na ọtụtụ ntụpọ ojii (ma ọ bụ na-adịkarịghị nchara ma ọ bụ ọla nchara) na pseudostems ha, na-enye ha ọdịdị nke ọla a nụchara anụcha. Akpụkpọ ahụ kachasị elu nke pseudostems ha bụ akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, nke a na-etinye n'elu akwa na-acha pinki na purple.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}</ref>
Akwụkwọ ha na-adịkwa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ ma na-adịghị mma, ọdịiche doro anya mgbe ị na-eji ha tụnyere n'akụkụ n'akụkụ na osisi unere ndị ọzọ site n'ebe dị anya.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}</ref>
Inflorescence nwere peduncles kpuchiri ntutu siri ike. Bracts bụ ovate ruo lanceolate n'ụdị na mpụga nke na-acha odo odo na nchara nchara na mpụba nke dị n'ime nke na-agba ọbara ọbara na-acha ọbara ọbara na odo n'akụkụ ala. Okooko osisi ndị nwoke nwere tepals na-acha creme na lobes odo odo. Anthers na-acha pinki pinki, ebe stigmata na-acha oroma.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}</ref>
Mkpụrụ osisi ahụ na-agbanye ma nwee ike ịdịgasị iche n'ogologo. A na-eme ka ha na-ebu ibu site na ntụziaka na-enweghị isi. Mkpụrụ osisi ahụ na-acha ọcha na mkpụrụ osisi na-eto eto ma na-acha creme na mkpụrụ osisi ndị tozuru etozu.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}</ref>
== Nchịkọta Nchịkọta ==
Banana nke East African Highland bụ ụdị osisi triploid (AAA). Aha ha bụ ''Musa acuminata'' <small>Colla</small> (AAA-EA). Aha ndị ọzọ gụnyere ''Musa brieyi'' <small>De Wild</small>. Nne na nna ha bụ ụdị unere ọbara (M. acuminata ssp. ''zebrina'') nke ụdị unere ọhịa ''Musa acuminata''.<ref name="ploetz">{{Cite journal|author=Randy C. Ploetz|year=2007|title=Banana and plantain — an overview with emphasis on the Pacific island cultivars|journal=Species Profiles for Pacific Island Agroforestry|url=http://www.agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf|accessdate=June 5, 2011}}</ref>
Banana nke onwunwa anyanwụ mbà Highland bụ obere ìgwè nke na-ezo aka n'ihe dị ka 200 n'otu n'otu (ma ọ bụ clones).<ref name="ploetz">{{Cite journal|author=Randy C. Ploetz|year=2007|title=Banana and plantain — an overview with emphasis on the Pacific island cultivars|journal=Species Profiles for Pacific Island Agroforestry|url=http://www.agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf|accessdate=June 5, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRandy_C._PloetzAngela_Kay_KeplerJeff_DaniellsScot_C._Nelson2007">Randy C. Ploetz; Angela Kay Kepler; Jeff Daniells; Scot C. Nelson (2007). [http://www.agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf "Banana and plantain — an overview with emphasis on the Pacific island cultivars"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Species Profiles for Pacific Island Agroforestry''. Traditional Tree Initiative<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 5,</span> 2011</span>.</cite></ref> Enwere ike kewaa ha n'ime ìgwè ise dị iche iche nke clones a maara dị ka clone set:
* '''''Mbidde''''' ma ọ bụ '''biya clone set'''
: ''Mbidde'' clone set nwere ụdị iri na anọ. ''Mbidde'' pụtara 'àṅụ', a na-ejikarị clones ndị sitere na clone a eme [[Banana beer|biya unere]].<ref name="tugume">{{Cite journal|author=A.K. Tugume|year=2002|title=Genetic diversity of East African Highland bananas|journal=Infomusa|volume=11|issue=2|pages=28–32|url=http://bananas.bioversityinternational.org/files/files/pdf/publications/info11.2_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}</ref> Mkpụrụ ha na-esi ísì ụtọ ma na-agbakọta na nsị na-acha nchara nchara.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDeborah_KaramuraBarbara_Pickersgill1999">Deborah Karamura; Barbara Pickersgill (1999). [http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf "A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Plant Genetic Resources Newsletter''. Bioversity International & Food and Agriculture Organization (119): 1–6<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 16,</span> 2011</span>.</cite></ref>
* '''''Nakitembe'' clone set'''
* '''Ụdị clone nke ''Nakabululu'''''
: Ndị clone ''Nakabululu'' nwere ọdịdị dị nro ma dị ụtọ. Ha na-eto ngwa ngwa, mana mkpụrụ ha pere mpe ma nwee obere ihe ọkụkụ n'ozuzu ya.<ref name="nantale">{{Cite journal|author=G. Nantale|year=2008|title=Scientific basis for Banana Cultivar Proportions on-farm in East Africa|journal=African Crop Science Journal|volume=16|issue=1|pages=41–49|issn=1021-9730|url=http://www.ajol.info/index.php/acsj/article/viewFile/54338/42857|accessdate=June 16, 2011}}</ref>
* '''''Musakala'' clone set'''
: A na-eji mkpụrụ osisi ndị dị nro na-acha odo odo mara ndị ''Musakala'' clones. Njirimara ndị ọzọ bụ otu ihe ahụ dị ka usoro clone atọ bu ụzọ.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDeborah_KaramuraBarbara_Pickersgill1999">Deborah Karamura; Barbara Pickersgill (1999). [http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf "A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Plant Genetic Resources Newsletter''. Bioversity International & Food and Agriculture Organization (119): 1–6<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 16,</span> 2011</span>.</cite></ref>
* '''''Nfuuka'' clone set'''
: A na-eji mkpụrụ osisi ndị na-ebu ibu, nke gbara gburugburu, ma ọ bụ nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mkpụrụ osisi rectangular nwere isi dị n'etiti mara clones. Ọdịdị ụyọkọ ahụ bụ nke nwere akụkụ anọ. Njirimara ndị ọzọ bụ otu ihe ahụ dị ka usoro clone ndị ọzọ.<ref name="karamura">{{Cite journal|author=Deborah Karamura|year=1999|title=A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda|journal=Plant Genetic Resources Newsletter|issue=119|pages=1–6|url=http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFDeborah_KaramuraBarbara_Pickersgill1999">Deborah Karamura; Barbara Pickersgill (1999). [http://www.musalit.org/pdf/FA010072_en.pdf "A classification of the clones of East African Highland bananas (''Musa'') found in Uganda"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Plant Genetic Resources Newsletter''. Bioversity International & Food and Agriculture Organization (119): 1–6<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 16,</span> 2011</span>.</cite></ref> Ọ bụ nke kachasị dị iche iche n'ime usoro clone ise, nke nwere ike ịbụ nsonaazụ nke ọchịchọ ya ịgbanwe ugboro ugboro. Ha na-ebu ụyọkọ dị arọ ma si otú a na-ejikarị ha eme ihe n'ahịa karịa ndị ọzọ clone set.<ref name="nantale">{{Cite journal|author=G. Nantale|year=2008|title=Scientific basis for Banana Cultivar Proportions on-farm in East Africa|journal=African Crop Science Journal|volume=16|issue=1|pages=41–49|issn=1021-9730|url=http://www.ajol.info/index.php/acsj/article/viewFile/54338/42857|accessdate=June 16, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFG._NantaleE.K._KakudidiD.A._KaramuraE._Karamura2008">G. Nantale; E.K. Kakudidi; D.A. Karamura; E. Karamura; G. Soka (2008). [http://www.ajol.info/index.php/acsj/article/viewFile/54338/42857 "Scientific basis for Banana Cultivar Proportions on-farm in East Africa"]. ''African Crop Science Journal''. African Crop Science Society. '''16''' (1): 41–49. [[ISSN (ihe njirimara)|ISSN]] [//www.worldcat.org/issn/1021-9730 1021-9730]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 16,</span> 2011</span>.</cite></ref>
A mara ihe karịrị aha mpaghara 500 maka cultivars sitere na subgroup EAHB.<ref name=":0">{{Cite web|title=Banana cultivar checklist on ProMusa|url=http://www.promusa.org/tiki-index.php?page=Banana+cultivar+checklist&f_87=EAHB|accessdate=28 May 2014}}</ref>
== Mmalite na nkesa ==
E webatara unere dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ [[Eluàlà|Afrịka]] n'oge na-adịghị anya site na Ndịda Ọwụwa Ọwụwa anyanwụ Eshia n'oge mbụ ruo narị afọ nke isii AD, ma eleghị anya site na azụmahịa.<ref name=":0">{{Cite web|title=Banana cultivar checklist on ProMusa|url=http://www.promusa.org/tiki-index.php?page=Banana+cultivar+checklist&f_87=EAHB|accessdate=28 May 2014}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.promusa.org/tiki-index.php?page=Banana+cultivar+checklist&f_87=EAHB "Banana cultivar checklist on ProMusa"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 May</span> 2014</span>.</cite></ref> Ha dị iche na mkpụrụ ndụ ihe nketa site na ụdị AAA ndị ọzọ, ebe ha malitere na mpaghara Great Lakes nke Africa ruo ihe karịrị otu puku afọ. A naghị ahụ ha ebe ọzọ n'ụwa, a na-akpọkwa Great Lakes nke Africa etiti nke abụọ nke ụdị unere dị iche iche n'ihi nke a (nke ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia bụ nke mbụ). A na-ewere unere dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka dị ka nke dịgasị iche iche na [[Uganda]], [[Burundi]], na [[Rwanda]].<ref name="ploetz">{{Cite journal|author=Randy C. Ploetz|year=2007|title=Banana and plantain — an overview with emphasis on the Pacific island cultivars|journal=Species Profiles for Pacific Island Agroforestry|url=http://www.agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf|accessdate=June 5, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFRandy_C._PloetzAngela_Kay_KeplerJeff_DaniellsScot_C._Nelson2007">Randy C. Ploetz; Angela Kay Kepler; Jeff Daniells; Scot C. Nelson (2007). [http://www.agroforestry.net/tti/Banana-plantain-overview.pdf "Banana and plantain — an overview with emphasis on the Pacific island cultivars"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Species Profiles for Pacific Island Agroforestry''. Traditional Tree Initiative<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 5,</span> 2011</span>.</cite></ref><ref name="tugume">{{Cite journal|author=A.K. Tugume|year=2002|title=Genetic diversity of East African Highland bananas|journal=Infomusa|volume=11|issue=2|pages=28–32|url=http://bananas.bioversityinternational.org/files/files/pdf/publications/info11.2_en.pdf|accessdate=June 16, 2011}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFA.K._TugumeG.W._LubegaP.R._Rubaihayo2002">A.K. Tugume; G.W. Lubega; P.R. Rubaihayo (2002). [http://bananas.bioversityinternational.org/files/files/pdf/publications/info11.2_en.pdf "Genetic diversity of East African Highland bananas"] <span class="cs1-format">(PDF)</span>. ''Infomusa''. Bioversity International. '''11''' (2): 28–32<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">June 16,</span> 2011</span>.</cite></ref> Otú ọ dị, nyocha mkpụrụ ndụ ihe nketa ekpughere na unere niile dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka bụ otu mkpụrụ ndụ ihe ndụ ihe nkesa, ebe ọ ga-abụ na ọ sitere n'otu clone nna nna nna (nke e webatara n'Africa n'ime afọ 2000 gara aga) nke nwere mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ site na mgbasa nke ahịhịa.<ref>{{Cite journal|title=The triploid East African Highland Banana (EAHB) genepool is genetically uniform arising from a single ancestral clone that underwent population expansion by vegetative propagation|journal=Theoretical and Applied Genetics|date=2016-01-08|issn=1432-2242|pmid=26743524|doi=10.1007/s00122-015-2647-1|first=Mercy|author=Kitavi|volume=129|issue=3|pages=547–61}}</ref> Ogige mkpụrụ ndụ ihe nketa nke unere nke East African Highland sitere na otu ihe omume ngwakọta, nke kpatara nsogbu mkpụrụ ndụ ihe ọkụkụ n'oge ntọala nke mkpụrụ ndụ ihe ubi. Triploid East African Highland unere bụ unere na-adịghị amị mkpụrụ, a na-agbakwunye ya n'ụzọ na-enweghị mmekọahụ ruo ọtụtụ ọgbọ site n'ọgbọ ndị ọrụ ugbo na-esote kemgbe ha webatara n'Africa. Nke a nwere ike iduga n'ịpụta mkpụrụ ndụ ihe nketa nke na-adị nso na isogenic somatic mutants (ya bụ, ụdị unere dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka taa) nke ndị ọrụ ugbo na gburugburu ebe obibi họọrọ n'Ebu Ọwụwa Anyanwụ Afríka.<ref>Kitavi M, Downing T, Lorenzen J, Karamura D, Onyango M, Nyine M, Ferguson M, Spillane C. The triploid East African Highland Banana (EAHB) genepool is genetically uniform arising from a single ancestral clone that underwent population expansion by vegetative propagation. Theoretical and applied genetics. 2016 Mar 1;129(3):547-61.</ref>
== Mkpa akụ na ụba ==
Banana nke East African Highland bụ otu n'ime ihe oriri kachasị mkpa na mpaghara Great Lakes nke Afrika, ọkachasị maka Uganda, [[Tanzania]], Burundi, na Rwanda. Onye ọ bụla na-eri unere kwa afọ na Uganda bụ nke kachasị elu n'ụwa na 0.70 kg (1.5 ) kwa ụbọchị kwa ''onye ọ bụla''.<ref name="ifpri">{{Cite book|author=Robert Kalyebara|year=2003|chapter=Overview of the Banana Economy in the Lake Victoria Regions of Uganda and Tanzania|title=An Economic Assessment of Banana Genetic Improvement and Innovation in the Lake Victoria Region of Uganda and Tanzania|editor=Melinda Smale|pages=25–36|publisher=International Food Policy Research Institute|url=http://www.ifpri.org/sites/default/files/pubs/pubs/abstract/155/rr155.pdf|accessdate=July 12, 2011}}</ref> Gụnyere Rwanda na Burundi, oriri bụ ihe dị ka 250 ruo 400 kilogram (550 ruo 880 ) kwa onye kwa afọ (ihe dị ka unere atọ ruo 11 kwa ụbọchị).<ref name="englberger">{{Cite journal|author=Lois Englberger|year=2003|title=Carotenoid-rich bananas: A potential food source for alleviating vitamin A deficiency|journal=Food and Nutrition Bulletin|volume=24|issue=4|pages=303–318|url=http://www.islandfood.org/publications/bulletin.pdf|accessdate=July 12, 2011|doi=10.1177/156482650302400401|pmid=14870618}}</ref> Uganda bụ nke abụọ kachasị emepụta unere n'ụwa. Otú ọ dị, ọ bụ otu n'ime ndị na-ebupụ ihe kacha nta, ebe a na-ejikarị ihe ọkụkụ eme ihe maka oriri ụlọ.<ref name="ifpri" />
Banana nke East African Highland dị mkpa dị ka ihe ọkụkụ nri, aha obodo matoke (ma ọ bụ karịa '''matooke''') bụ otu okwu maka okwu "nri" na Uganda. Ọzọkwa, a na-eji akụkụ nke unere East African Highland nke a mara dị ka ''mbidde'' emepụta mmiri / biya.<ref name="birabwa">{{Cite journal|author=R. Birabwa|year=2010|journal=Acta Hort.|title=Got Matooke (''Musa'' spp.) for Christmas?|pages=113–122|issue=879|url=http://www.banana2008.com/cms/details/acta/879_9.pdf|accessdate=July 12, 2011|doi=10.17660/actahortic.2010.879.9}}</ref><ref name="nordling">{{Cite journal|url=http://www.nature.com/news/2010/101001/full/news.2010.509.html|title=Uganda prepares to plant transgenic bananas|author=Linda Nordling|date=October 1, 2010|doi=10.1038/news.2010.509|journal=Nature|accessdate=July 12, 2011}}</ref>
== Nkwadebe nri ==
[[Usòrò:Matoke.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/98/Matoke.JPG/120px-Matoke.JPG|áká_èkpè|thumb|160x160px|Mkpụrụ osisi Matoke]]
A na-eji mma akpụcha ''matoke'', na-ekpuchi ya na akwụkwọ osisi ahụ (ma ọ bụ akpa plastik), ma tinye ya n'ime ite nri (Swahili: sufuria) n'elu osisi unere. A na-etinye ite ahụ n'elu icheku ọkụ ma ọ bụ ọkụ osisi ma na-etinye ''matoke'' ahụ n'ime mmiri ruo awa ole na ole, a na-awụnye mmiri n'ime ala ite nri ọtụtụ ugboro. Ogwe osisi ndị dị n'ala nke ite ahụ na-eme ka mkpụrụ osisi ndị a na-ekpuchi n'elu ọkwa mmiri ọkụ. Ọ bụ ezie na esighị ya, ''matoke'' na-acha ọcha ma sie ike; isi nri na-eme ka ọ dị nro ma na-acha odo odo. Mgbe ahụ, a na-achịkọta ''matoke'' ahụ mgbe a ka na-ekpuchi ya na akwụkwọ ma ọ bụ akpa ma na-ejikarị ya na akwụkwọ unere ọhụrụ. A na-eri ya na ofe e ji akwụkwọ nri, ahụekere, ma ọ bụ ụdị anụ ụfọdụ (ụmụ ewu ma ọ bụ anụ ehi) mee.
[[Usòrò:Ugandan_traditional_meal.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/32/Ugandan_traditional_meal.jpg/220px-Ugandan_traditional_meal.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Nri ọdịnala Ugandan na Matoke na-esi ísì ụtọ ma na-eri ya na luwombo, anụ ma ọ bụ mkpụrụ osisi na-esi n'ime akwụkwọ unere.]]
A na-ejikwa ''Matoke'' eme nri ụtụtụ a ma ama a na-akpọ ''Katogo'' na [[Uganda]].<ref>{{Cite news|title=The king of all breakfast|url=http://www.monitor.co.ug/SpecialReports/ugandaat50/-/1370466/1377136/-/ujj1orz/-/index.html|accessdate=19 February 2014|work=Daily Monitor|date=April 1, 2012}}</ref> A na-esikarị Katogo dị ka ngwakọta nke unere na ahụekere ma ọ bụ anụ ehi, ọ bụ ezie na anụ ma ọ bụ nke ewu bụkwa ihe a na-ahụkarị.<ref>{{Cite web|title=Katogo|url=http://www.92y.org/Uptown/Jewish-Cookbook/Side-Dishes/Katogo-or-Ugandan-Matooke.aspx|accessdate=19 February 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150129002502/http://www.92y.org/Uptown/Jewish-Cookbook/Side-Dishes/Katogo-or-Ugandan-Matooke.aspx|archivedate=29 January 2015}}</ref>
Na Bukoba, [[Tanzania]], a na-esi ''matoke'' (ma ọ bụ ebitooke) na anụ ma ọ bụ azụ catfish a na-ese anwụrụ ọkụ, na agwa ma ọ bụ mkpụrụ osisi. Usoro a na-ewepụ mkpa ọ dị ịkwadobe ofe dị iche. N'ime usoro nri a, a naghị achịcha ''matoke''. Ruo mmalite afọ 1980, nke a bụ nri a na-ahụkarị na Bukoba ma a ga-eri ya n'afọ niile.
== Hụkwa ==
* Banana
* Plantain a na-esi nri
* Nri nke Burundi
* Nri nke Rwanda
* Nri nke Uganda
* Ndepụta nri ndị Afrịka
* Plantain
* Ìgwè ndị na-akụ unere
* ''Ihe omuma nile''
* ''Musa balbisiana''
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://web.archive.org/web/20181231152513/http://congocookbook.com/meat_recipes/matoke.html Akwụkwọ Nri nke Congo (Ụzọ Nri Africa)]
* [https://www.theeastafrican.co.ke/image/view/-/683128/highRes/112101/-/maxw/600/-/kc65b1/-/news+index+pix.jpg Foto nke Green Bunches nke Matooke]
* [http://www.promusa.org/tiki-index.php?page=East+African+highland+banana+subgroup Musapedia, peeji banyere unere ugwu ugwu nke East Africa]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0r5ibav0lz7abwc96gt7235ti49lesb
Mulukhiyah
0
19109
86685
2022-08-05T11:51:47Z
Onyeike Izuchi
13459
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1094461073|Mulukhiyah]]"
wikitext
text/x-wiki
Mulukhiyah, molokheyya, molokhia ma ọ bụ mulukhiyyah (Arabic: ملوخية, : '''mulūkhiyyah''') bụ akwụkwọ nke ''Corchorus olitorius'', nke a maara na Bekee dị ka '''denje'c'jute''', '''nalta jute''', '''tossa jute''', '''jute mallow''' ma ọ bụ Jew's Mallow.<ref name="Danukeisduke">[http://www.hort.purdue.edu/newcrop/duke_energy/Corchorus_olitorius.html "Corchorus olitorius"], New Crop Resource Online Program, Center for New Crops & Plant Products, Purdue University</ref> A na-eji ya eme ihe dị ka akwụkwọ nri ma na-ewu ewu na Middle East, ọwụwa anyanwụ Afrịka, ọdịda anyanwụ Africa na mba ndị dị na Ndida Afrika ma a na-akpọ ya na Philippines. ''Mulukhiyah'' na-esi ísì ụtọ, mgbe a na-esi ya esi, mmiri ahụ na-esi na ya apụta bụ broth siri ike, nke na-esi n'ahụ nke ukwuu; a na-akọwakarị ya dị ka "slimy", kama dị ka okra siri esi.<ref name="Koleisthebest">{{Cite book|author=Chittaranjan Kole|title=Wild Crop Relatives: Genomic and Breeding Resources: Industrial Crops|url=https://books.google.com/books?id=I_YC6skliE4C&pg=PA59|date=24 August 2011|publisher=Springer Science & Business Media|isbn=978-3-642-21102-7|pages=54–56}}</ref><ref>{{Cite book|author=Rough Guides|title=Pocket Rough Guide Dubai|url=https://books.google.com/books?id=oivQAgAAQBAJ&pg=PA143|date=3 March 2014|publisher=Rough Guides Limited|isbn=978-1-4093-7122-9}}</ref> A na-eri ''Mulukhiyah'' mgbe e siri ya, ọ bụghị mgbe a na-esighị ya esi, a na-agbanwe ya ka ọ bụrụ ụdị ofe ma ọ bụ ofe, nke na-enwekarị otu aha ahụ dị ka akwụkwọ nri n'asụsụ obodo. Dị ka omenala si dị, a na-esi mulukhiyah na ọkụkọ ma ọ bụ ma ọ dịkarịa ala anụ ọkụkọ maka ụtọ ma na-enye ya osikapa ọcha, tinyere lemon ma ọ bụ lime.
== Mmalite na akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị ọkà mmụta na-eche na mmalite mulukhiyah dị na obodo [[Ijipùtù Ọkpụ|Ijipt oge ochie]], enwere ihe akaebe na India bụ isi iyi nke ụdị ''Corchorus capsularis'', nke a na-ejikwa maka nri yana eriri.<ref name="Grubben2004">{{Cite book|author=G. J. H. Grubben|title=Vegetables|url=https://archive.org/details/bub_gb_6jrlyOPfr24C|year=2004|publisher=PROTA|location=Wageningen, Netherlands|isbn=978-90-5782-147-9}}</ref><ref name="Koleisthebest">{{Cite book|author=Chittaranjan Kole|title=Wild Crop Relatives: Genomic and Breeding Resources: Industrial Crops|url=https://books.google.com/books?id=I_YC6skliE4C&pg=PA59|date=24 August 2011|publisher=Springer Science & Business Media|isbn=978-3-642-21102-7|pages=54–56}}</ref><ref name="SE">{{Cite book|author=Habeeb Salloum|title=Scheherazade's Feasts: Foods of the Medieval Arab World|url=https://books.google.com/books?id=3-UvrmTZfqQC&pg=PA127|date=14 June 2013|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-4477-9|pages=127–129}}</ref>
Mulukhiyah bụ nri a ma ama n'ụwa ndị Arab oge ochie. A kpọtụrụ usoro nri maka otu esi akwadebe ya aha na narị afọ nke iri na anọ nke Arabic akwụkwọ ''Kanz al-Fawa'id fi Tanwi' al-Mawa'id'' . Dị ka ọkọ akụkọ ihe mere eme Ijipt al-Maqrizi (d. 1442), mulukhiyah bụ nri kachasị amasị caliph Muawiyah ibn Abi Sufyan (r. 661ş680) onye guzobere Caliphate Umayyad.<ref name=":0">{{Cite book|author=Salloum|first=Habeeb|url=https://books.google.com/books?id=3-UvrmTZfqQC&q=mulukhiyah&pg=PA14|title=Scheherazade's Feasts: Foods of the Medieval Arab World|date=2013-06-14|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-4477-9|pages=126–127|language=en}}</ref> Ọzọkwa, na 7th nke Muharram n'afọ 395 AH (1005 AD) onye ọchịchị Fatimid nke Ijipt al-Hakim bi Amr Allah (r. 996ī1021) nyere iwu nke machibidoro ndị ọ na-achị iri mulukhiyah, nke a chere na ọ bụ aphrodisiac. Otú ọ dị, onye nọchiri ya bụ caliph al-Zahir (r. 1021X1035) nyere ohere iri mulukhiya ọzọ.<ref name=":0" /> Ndị Druze, ndị na-akwanyere Al-Hakim ùgwù dị elu ma nye ya ikike dị ka nke chi, na-aga n'ihu na-akwanye mmachibido iwu ahụ ùgwù, ma ghara iri Mulukhiyah nke ụdị ọ bụla ruo taa.<ref>{{Cite book|title=Indigenous Peoples: An Encyclopedia of Culture, History, and Threats to Survival [4 volumes]|first=Victoria|author=R. Williams|year=2020|isbn=9781440861185|publisher=ABC-CLIO|quote=}}</ref>
== Ụdị nri dị iche iche ==
=== Ụwa ndị Arab ===
==== Nri ndị Ijipt ====
Dị ka a na-eji ya eme ihe na nri ndị Ijipt, a na-akwadebe ''molokhiya'' (Egyptian Arabic pronunciation: ) site n'iwepụ ọkpụkpụ etiti n'akwụkwọ, wee jiri galik na coriander bepụ akwụkwọ ya nke ọma. Nri ahụ na-agụnyekarị ụdị anụ ụfọdụ; n'Ijipt nke a na-abụkarị ọkụkọ ma ọ bụ ewi, mana a na-ahọrọ nwa atụrụ mgbe ọ dị, ọkachasị na Cairo.<ref>{{Cite web|url=http://www.taste.com.au/kitchen/recipes/rabbit+molokhia,8279|title=Rabbit molokhia|author=NewsLifeMedia|work=taste.com.au}}</ref><ref name="DetailsofMulukhiya">{{Cite book|author=James J. Heaphey|title=Legerdemain: The President's Secret Plan, the Bomb and What the French Never Knew|url=https://books.google.com/books?id=o4zxAAAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|date=January 2008|publisher=History Publishing Co. LLC|location=[[Madison, Wisconsin]]|isbn=978-1-933909-35-6|pages=186–191}}</ref> Ndị na-esi nri na Alexandria na-ahọrọkarị iji shrimp na ofe, ebe Port Said bụ nke a ma ama maka iji azụ.<ref name="Latimes">{{Cite web|author=Rochlin|first=Margy|title=Why you should be eating molokhia and how to make this delicious superfood soup|url=https://www.latimes.com/food/dailydish/la-fo-co-molokhia-20181205-story.html|work=[[Los Angeles Times]]|accessdate=17 February 2019|date=2018-12-05}}</ref><ref name="Shihabrecipe">{{Cite book|author=Sana Nimer Abu Shihab|title=Mediterranean Cuisine|url=https://books.google.com/books?id=7kgVTx41NbYC&pg=PA56|year=2012|publisher=Author House|isbn=978-1-4772-8309-7|pages=56–57}}</ref><ref name="AndersonRecipe">{{Cite book|author=Lynne Christy Anderson|title=Breaking Bread: Recipes and Stories from Immigrant Kitchens|url=https://books.google.com/books?id=fbMwDwAAQBAJ&pg=PA273|date=September 2011|publisher=Univ of California Press|isbn=978-0-520-27143-2|pages=273–274}}</ref><ref name="DetailsofMulukhiya" />
A na-eri Molokhiya na nri ndị Ijipt oge ochie, ebe a na-eche na aha "''molokhiya''" malitere.<ref name="DetailsofMulukhiya">{{Cite book|author=James J. Heaphey|title=Legerdemain: The President's Secret Plan, the Bomb and What the French Never Knew|url=https://books.google.com/books?id=o4zxAAAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|date=January 2008|publisher=History Publishing Co. LLC|location=[[Madison, Wisconsin]]|isbn=978-1-933909-35-6|pages=186–191}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJames_J._Heaphey2008">James J. Heaphey (January 2008). </cite></ref><ref name="ME21">{{Cite book|author=Joseph R. Haiek|title=Mideast Business Guide|url=https://books.google.com/books?id=zzccAQAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|year=1977|publisher=Los Angeles Mideast business exchange|location=[[Los Angeles, United States of America]]|isbn=978-0-915652-02-0|pages=290–292}}</ref>
Ọtụtụ ndị Ijipt na-ewere molokhiya dị ka nri mba Ijipt, tinyere medames zuru ezu na ''[[Koshary|kushari]]''.<ref name="DetailsofMulukhiya">{{Cite book|author=James J. Heaphey|title=Legerdemain: The President's Secret Plan, the Bomb and What the French Never Knew|url=https://books.google.com/books?id=o4zxAAAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|date=January 2008|publisher=History Publishing Co. LLC|location=[[Madison, Wisconsin]]|isbn=978-1-933909-35-6|pages=186–191}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJames_J._Heaphey2008">James J. Heaphey (January 2008). </cite></ref><ref name="ME21">{{Cite book|author=Joseph R. Haiek|title=Mideast Business Guide|url=https://books.google.com/books?id=zzccAQAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|year=1977|publisher=Los Angeles Mideast business exchange|location=[[Los Angeles, United States of America]]|isbn=978-0-915652-02-0|pages=290–292}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoseph_R._Haiek1977">Joseph R. Haiek (1977). </cite></ref>
Ụdị ndị Ijipt nke ịkwadebe molokhiya dị iche, ma dị iche na ụdị Levantine. A na-ewepụ akwụkwọ molokhiya site na ogwe osisi, nwere alaka osisi dị elu. A na-etinye ha n'elu nnukwu mpempe akwụkwọ (ihe ákwà) ka a hapụ ha ka ha kpọọ kpamkpam maka iji ha mee ihe mgbe e mesịrị.<ref name="ME21">{{Cite book|author=Joseph R. Haiek|title=Mideast Business Guide|url=https://books.google.com/books?id=zzccAQAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|year=1977|publisher=Los Angeles Mideast business exchange|location=[[Los Angeles, United States of America]]|isbn=978-0-915652-02-0|pages=290–292}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoseph_R._Haiek1977">Joseph R. Haiek (1977). </cite></ref>
Mgbe akpịrịchara, a na-egbutu akwụkwọ ya nke ọma, na-ejikarị mezzaluna. A na-esi akwụkwọ ya n'ime broth; ọ bụrụ na a na-eji anụ ma ọ bụ nri mmiri eme ihe, a na-agbakwunye ya n'oge a, ọ pụkwara ịbụ ọkpụkpụ ma ọ bụ ọkpụkpụ.<ref name="AndersonRecipe">{{Cite book|author=Lynne Christy Anderson|title=Breaking Bread: Recipes and Stories from Immigrant Kitchens|url=https://books.google.com/books?id=fbMwDwAAQBAJ&pg=PA273|date=September 2011|publisher=Univ of California Press|isbn=978-0-520-27143-2|pages=273–274}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLynne_Christy_Anderson2011">Lynne Christy Anderson (September 2011). </cite></ref><ref name="DetailsofMulukhiya">{{Cite book|author=James J. Heaphey|title=Legerdemain: The President's Secret Plan, the Bomb and What the French Never Knew|url=https://books.google.com/books?id=o4zxAAAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|date=January 2008|publisher=History Publishing Co. LLC|location=[[Madison, Wisconsin]]|isbn=978-1-933909-35-6|pages=186–191}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJames_J._Heaphey2008">James J. Heaphey (January 2008). </cite></ref> A na-esi Coriander na galik n'otu n'otu na ghee ma ọ bụ mmanụ iji mee "ta'leyya" (, n'ụzọ nkịtị "ihe a na-esi esi" ma ọ bụ " a siri esi"), wee tinye ya na ofe na njedebe mgbe ta'leyya ka na-esi ísì.
A na-enye ofe ahụ na osikapa ọcha ma ọ bụ na akụkụ nke achịcha dị larịị nke Ijipt (''ʿeish baladi''). A na-ejikarị ụdị akwụkwọ nri dị iche iche, nke a maara dị ka ''mekhallel ma ọ bụ torshi'' n'Ijipt, na-ejikọta nri ahụ. Tomato sauce, vinegar, na ihe ndị ọzọ na-esi ísì ụtọ nwekwara ike ịdị.<ref name="AndersonRecipe">{{Cite book|author=Lynne Christy Anderson|title=Breaking Bread: Recipes and Stories from Immigrant Kitchens|url=https://books.google.com/books?id=fbMwDwAAQBAJ&pg=PA273|date=September 2011|publisher=Univ of California Press|isbn=978-0-520-27143-2|pages=273–274}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLynne_Christy_Anderson2011">Lynne Christy Anderson (September 2011). </cite></ref><ref name="SE">{{Cite book|author=Habeeb Salloum|title=Scheherazade's Feasts: Foods of the Medieval Arab World|url=https://books.google.com/books?id=3-UvrmTZfqQC&pg=PA127|date=14 June 2013|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-4477-9|pages=127–129}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHabeeb_SalloumLeila_Salloum_EliasMuna_Salloum2013">Habeeb Salloum; Leila Salloum Elias; Muna Salloum (14 June 2013). </cite></ref><ref name="DetailsofMulukhiya">{{Cite book|author=James J. Heaphey|title=Legerdemain: The President's Secret Plan, the Bomb and What the French Never Knew|url=https://books.google.com/books?id=o4zxAAAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|date=January 2008|publisher=History Publishing Co. LLC|location=[[Madison, Wisconsin]]|isbn=978-1-933909-35-6|pages=186–191}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJames_J._Heaphey2008">James J. Heaphey (January 2008). </cite></ref><ref name="ME21">{{Cite book|author=Joseph R. Haiek|title=Mideast Business Guide|url=https://books.google.com/books?id=zzccAQAAMAAJ|accessdate=17 February 2019|edition=1|year=1977|publisher=Los Angeles Mideast business exchange|location=[[Los Angeles, United States of America]]|isbn=978-0-915652-02-0|pages=290–292}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJoseph_R._Haiek1977">Joseph R. Haiek (1977). </cite></ref>
==== Nri Levantine ====
[[Usòrò:Syrian_Mlokhia.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/94/Syrian_Mlokhia.jpg/230px-Syrian_Mlokhia.jpg|thumb|230x230px|Ụdị Levantine Mulukhiya]]
A na-akwadobe nri molokhia dị na Levant site na isi anụ nke ụdị ụfọdụ n'ime ite dị iche site na isi ya. Mgbe e mesịrị, a na-esi yabasị na galik ka ọ bụrụ ihe na-esi ísì, mgbe ahụ, a na'agbakwunye mmiri na anụ ọkụkọ iji mepụta broth. Mgbe esichara ya, a na-etinye ọkụkọ ma ọ bụ anụ e siri esi na broth coriander na akwụkwọ molokhia ma sie ya ọzọ nkeji iri na ise. Ọzọkwa, n'ebe ugwu [[Lebanon|Lebanọn]], a na-eji akwụkwọ ọhụrụ na okooko osisi Nalta jute eme nri a na-akpọ ''mloukhiye b zeit'', nke a na-esi na mmanụ oliv, yabasị, galik, tomato na ose; ọ bụ nri a ma ama n'oge ọkọchị, ọkachasị na mpaghara Miniyeh-Danniyeh na Akkar.
Ndị Bedouin nwere omenala ochie nke isi nri dị iche iche. A na-egbutu ọkụkọ dum, wepụ eriri afọ, ma tinye ahịhịa, ihe na-esi ísì ụtọ na osikapa a na-esighị esi n'ime ya wee jiri eriri siri ike mechie ya. A na-esizi ọkụkọ ahụ iji mepụta brọsh maka ofe molokhia nke, mgbe a kwadobe ya, a na-enye ya dị ka ihe ise dị iche iche: ofe molokhiya, achịcha dị larịị nke Arabic, ọkụkọ (nke e ji osikapa na-atọ ụtọ), osikapa ọzọ, na obere efere nwere ngwakọta mmiri lemon na chilli a pịrị apị. A na-agwakọta ofe ahụ na mmiri osikapa na mmiri lemon dịka ụtọ ya si dị, ebe a na-eri ọkụkọ ahụ na efere dị iche. [citation needed]
[[Usòrò:ملوخية_تونسية.JPG|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/57/%D9%85%D9%84%D9%88%D8%AE%D9%8A%D8%A9_%D8%AA%D9%88%D9%86%D8%B3%D9%8A%D8%A9.JPG/230px-%D9%85%D9%84%D9%88%D8%AE%D9%8A%D8%A9_%D8%AA%D9%88%D9%86%D8%B3%D9%8A%D8%A9.JPG|thumb|230x230px|Mloukhiya nke Tunisia na anụ.]]
==== Nri ndị Tunisia ====
Na [[Tunisia]], a na-akwadobe nri ahụ n'ụzọ dị iche na usoro ndị Ijipt. A na-akpọnwụ akwụkwọ ndị ahụ, ndị kewara la na ogwe osisi ahụ, wee gwọọ ha iji mepụta ezigbo ntụ ma chekwaa ha n'ime ite ma ọ bụ ihe ndị ọzọ mechiri emechi. Na nri Tunisian, mulukhya, ma ọ bụ mloukhiya, na-ewe awa 5 ruo 7 iji kwadobe, nke a na-emekarị ruo ọkara mgbede ma mechaa n'ụtụtụ. A na-eji mmanụ oliv na ụfọdụ tomato na-agbanye n'ime ofe, ọ bụghị ofe, a na-agbakwunye nnukwu anụ ehi na ọkara nri. Ọchịchịrị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-esi ísì ụtọ na okpomọkụ dị ala ma hapụ ya ka ọ sie ike ka ọ bụrụ tomato sauce. A na-enye ofe ahụ na obere efere miri emi na anụ ehi ma rie ya na achịcha French ma ọ bụ Italian na-acha ọcha. N'ógbè ụfọdụ ebe anụ ehi adịghị ahụkebe, a na-eji nwa atụrụ eme mana ọ na-esi nri maka oge dị mkpirikpi. [citation needed]
=== Nri ndị Kenya ===
Na [[Kenya]], a mara nri ahụ dị ka ''murere'' (Luhya), murenda, ''apoth'' (Luo), na ọtụtụ aha asụsụ ndị ọzọ. Ọ bụ nri akwụkwọ nri na-ewu ewu n'etiti obodo ndị dị na mpaghara ọdịda anyanwụ (Vihiga, Kakamega, Busia, Trans Nzoia na Bungoma Counties) na mpaghara Nyanza (Kisumu, Siaya, Homa Bay, Kisii, Migori na Nyamira Counties). Mpaghara abụọ ahụ dị n'ógbè dị gburugburu Ọdọ Mmiri Victoria. A na-ekewapụta akwụkwọ jute site na ogwe osisi, saa ya, wee sie ya na mmiri nnu na ''ligadi'' (ụdị soda (bicarbonate nke soda), ma ọ bụ ''munyu'' ( nnu sitere na osisi ọdịnala). A na-esi akwụkwọ ya na akwụkwọ nri ndị ọzọ nwere akwụkwọ dị ka ''likuvi'' (Vigna unguiculata (cowpea) akwụkwọ) ma ọ bụ mito (Chipilín) iji belata ịdị gịrịgịrị ha ma nyere aka mee ka ''akwụkwọ'' nri ndị ahụ dị nro. N'ọnọdụ ụfọdụ, mgbe a gbasịrị ya ruo ihe dị ka nkeji iri atọ, a na-etinye akwụkwọ nri na tomato na yabasị na mmanụ. (E nwere ọtụtụ ụzọ n'ozuzu iji kwadebe mutere na ụzọ ndị ọzọ a na-enye ya). Ihe ndị na-esi ísì ụtọ dị ka curry, ose, masala, ma ọ bụ coriander bụ nhọrọ. A na-enye mutere na [[ugali]] ( oriri, nri ọka e siri esi) ma nwee ike ijikọta ya na anụ ma ọ bụ ọkụkọ. [citation needed]
=== Nri nri ọdịda anyanwụ Afrịka ===
Akwụkwọ ya bụ nri a na-ahụkarị n'ọtụtụ mba ndị dị n'ebe ọdịda anyanwụ Afrịka. Ekwenyere na "ọnụ ọnụ" dị n'elu akwụkwọ na-eme ka mmiri si na akwụkwọ ahụ pụọ n'oké mmiri ozuzo n'ebe okpomọkụ. Na [[Sierra Leone]], a na-akpọ ya ''Kren-kre'' (krain krain ma ọ bụ crain crain), a na-eri ya na ofe [[Nmanu nri|mmanụ nkwụ]] nke a na-enye ya na osikapa ma ọ bụ cassava fufu (nri ọdịnala e ji cassava mee), ma ọ bụ ma ọ bụrụ na a na-esi ya na-esi ísì ụtọ ma gwakọta ya na osika tupu a rie ofe mmanụ nkịta na-abụghị. N'etiti ndị Yoruba nọ na ndịda ọdịda anyanwụ obodo [[Naijiria]], a na-akpọ ya ''ewedu'' ma jiri ntụ ọka yam (amala) sie ya. Na [[Liberia]], a na-akpọ ya sauce palaver, a na'ejikwa osikapa ma ọ bụ fufu. Na [[The Gambia|Gambia]] a na-akpọ ya ''kereng-kereng'' ma na-ejikarị ya eme ''supakanja'' (nri a na-ejekarị na Satọdee ma jiri okra, mmanụ nkwụ na-acha ọbara ọbara, azụ na anụ mee ya).
Na mba [[Ghana]], a maara ya dị ka Ademe ewe ma ọ bụ akwụkwọ Ayoyo ma jiri ya mee ofe maka ''Banku'' (nri ọka cassavas) ma ọ bụ osikapa siri esi). [citation needed]
=== Nri ndị Saịprọs ===
Na Saịprọs, a mara nri ahụ dị ka ''molohiya''. Ọ na-ewu ewu n'etiti ndị Saịprọs. A na-akụ akwụkwọ jute ma na-etolite n'oge opupu ihe ubi, mgbe nke ahụ gasịrị, a na-ewepụta ha ma kewaa akwụkwọ ya na ogwe osisi ma kpọọ ya. A na-esi ha n'ime broth tomato na alịbasa na galik. A pụru itinye nwa atụrụ n'ọkpụkpụ ma ọ bụ ọkụkọ nwere ọkpụkpụ. Maka nsonaazụ kachasị mma, a na-ejikwa lemon na poteto iji nyere aka mee ka nkwekọrịta ahụ ghara ịghọ nke na-esi ísì ụtọ ma ọ bụ nke na-esighị ike. A na-enye ya na broth na achịcha sourdough. [citation needed]
=== Nri ndị Haiti ===
[[Usòrò:Muluchiya_pflanze2020.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/42/Muluchiya_pflanze2020.jpg/150px-Muluchiya_pflanze2020.jpg|thumb|200x200px|Osisi]]
Na Haiti, a na-akpọkarị nri akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ dị ka lalo ma na-esi ya na anụ ma ọ bụ na-enweghị anụ. Mgbe ha na-atụle anụ, ndị Haiti na-eji anụ ehi ma ọ bụ anụ ezì ebu. Ihe oriri mmiri dị ka crabs na-acha anụnụ anụnụ, shrimp ma ọ bụ ụkwụ snow crab bụkwa nhọrọ. A na-ejikarị osikapa ọcha enye ya.
== Nri ==
Akwụkwọ ya bara ọgaranya na folate, beta-carotene, iron, calcium, vitamin C na ihe karịrị vitamin 32, mineral na trace elements. Osisi ahụ nwere ọrụ antioxidant siri ike na vitamin E dị ịrịba ama nke α-tocopherol.<ref name="Danukeisduke">[http://www.hort.purdue.edu/newcrop/duke_energy/Corchorus_olitorius.html "Corchorus olitorius"], New Crop Resource Online Program, Center for New Crops & Plant Products, Purdue University</ref><ref name="Cassinleaves">{{Cite book|author=Barbara Cassin|title=L' Archipel des idées de Barbara Cassin|url=https://books.google.com/books?id=d1JHlJ6_raYC&pg=PA253|date=10 July 2014|publisher=Les Editions de la MSH|isbn=978-2-7351-1699-7|pages=209–212}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Chen|first=Tung‐Shan|title=Folic acid in Egyptian vegetables: The effect of drying method and storage on the folacin content of mulukhiyah (corchorus olitorius)|journal=Ecology of Food and Nutrition|date=31 August 2010|volume=10|issue=4|pages=249–255|doi=10.1080/03670244.1981.9990646}}</ref><ref name="Shihabrecipe">{{Cite book|author=Sana Nimer Abu Shihab|title=Mediterranean Cuisine|url=https://books.google.com/books?id=7kgVTx41NbYC&pg=PA56|year=2012|publisher=Author House|isbn=978-1-4772-8309-7|pages=56–57}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSana_Nimer_Abu_Shihab2012">Sana Nimer Abu Shihab (2012). </cite></ref>
== Ihe odide oge ochie ==
A na-ahụ okwu maka osisi ahụ n'asụsụ Mediterenian oge ochie dị ka Arabic na Greek.<ref name="oed">{{Cite web|url=http://www.etymonline.com/index.php?term=mallow&allowed_in_frame=0|title=mallow|author=Douglas Harper|publisher=Online Etymology Dictionary|accessdate=February 3, 2012}}</ref> Akụkụ okwu a gụnyere Grik oge ochie μαλάχη (malákhē) ma ọ bụ μολόχη (''molókhē''), Grik nke oge a μολόχα (''molókha''), Arabic nke oge a: ملوخية (''mulukhiyah'') na Hibru nke oge a.<ref name="oed" /><ref name="khalid">{{Cite web|url=http://baheyeldin.com/egypt/molokheya-an-egyptian-national-dish.html|title=Molokheya: an Egyptian National Dish|author=Khalid|publisher=The Baheyeldin Dynasty|accessdate=September 10, 2011}}</ref>
== Hụkwa ==
* Ndepụta nri ndị dị n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa
* Ndepụta nri ndị Afrịka
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.bbc.co.uk/radio4/womanshour/food/recipe7.shtml Nchịkọta Mulukhiyya]
{{Cuisine of Egypt}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
hqa8zdpdhzc7k91wdt9lzjhmm0ns7y0